DEN SUBTILA OJÄMLIKHETEN

rickardvinde

FULLTEXT01

Skolhabitus – en relation kännetecknad av kompatibilitet eller

konflikt

Den tredje och sista forskningsfrågan behandlar vad skolors materiella förutsättningar

innebär för elevernas och skolpersonalens förhållningssätt, strategier

och framtidsvisioner i utbildning.

Skolors möjligheter att via skolhabitus producera en ”skolanda” eller ”vikänsla”

är inte resultatet av lärares kompetens eller elevernas begåvning, utan

måste ses i ljuset av ett sammanhang av materialiteter som i skolan kollektivt

möjliggör att elevers och lärares potentialer kan blomma ut. När eleverna via

familjehabitus möter och interagerar med skolhabitus innebär detta en process

där materialiteter koncentreras inom skolbyggnaden. Medelklasskolans

ideal och värden överensstämmer med föräldrarnas utbildningsbakgrund och

belyser kompatibelt habitus. Liknande livsvillkor och kulturella kapitaltillgångar

skapar harmoniska relationer mellan elever, föräldrar och skola, därmed

kan olika tillgångar innebära skillnadsskapande processer sett till elevers

sociala klass (Reay, David & Ball; 2001; Donnelly 2014; Donnelly 2015a; Forbes

& Lingard 2015). Den materialitet som finns i både familjehabitus och

skolhabitus, innebär att skolorna kan forma och leva upp till ideal och värden,

och varje dag ge elever en funktionell utbildning. I arbetarklasskolan innebär

mötet mellan familjehabitus och skolhabitus en potentiell konflikt eftersom

relationen är mindre kompatibel sett till de förutsättningar och värden som

de båda socialisationerna av habitus kännetecknas av. Relationen försvåras

även av att de värden som utbildning ska kännetecknas av och eftersträva inte

stöds av de materiella förutsättningar som finns i arbetarklasskolan. Kommunikationen

av de värden som rektorer lyfter fram är otillräckliga då skolan

saknar resurser och möjligheter för personalen att kunna skapa och realisera

gemensamma värden. Arbetarklasskolan och dess möjligheter som utbildningsinstitution

bedöms utefter värden som främst hittas hos medelklassen.

Möjligheterna för arbetarklasskolan att anställa lärare är således kringskurna

då skolans geografiska position eller materialitet utkonkurreras av attraktionen

i andra stadsdelar och skolor. Trots att skolan kan erbjuda en bättre lön

än attraktiva skolor går det inte att anställa erfarna lärare till skolan. Den personal

som arbetar vid medelklasskolorna är i större utsträckning utvalda efter

skolans uppsatta ideal och upplevda behov. Dessa skillnader indikerar att

skolhabitus och närområdet antingen stöter bort eller attraherar lärare som

anses besitta högt värderade kunskaper och kompetenser. Såtillvida försvårar

eller underlättar de förutsättningar som kännetecknar skolors materialitet

rektorers och lärares möjligheter att utveckla och organisera attraktiva utbildningsmiljöer.

64

More magazines by this user
Similar magazines