DEN SUBTILA OJÄMLIKHETEN

rickardvinde

FULLTEXT01

Att förfoga över ekonomiskt kapital innebär möjligheten att frilägga tid (Bourdieu

1986:253) vilket även gäller skolor. För skolorna medför det möjligheter

att tänka om, strategiskt utveckla och investera i utbildningsmiljön. Även satsningar

på pedagogisk utveckling förutsätter ekonomiskt kapital som ger personalen

tid. Avhandlingens resultat kommunicerar att skolor har problem att

utveckla sina utbildningsmiljöer för att därigenom kunna vara och framstå

som attraktiva arbetsplatser. Uppdraget för huvudrektorn på Skola 3 att anställa

”rätt” lärare hade underlättats i en skola som kännetecknas av att skolbyggnaden,

klassrum och utrustning har en hög kvalitet. Skolornas objektiva

materialitet, dess kvalitet och funktion framstår som avgörande för rektorers

och lärarnas utbildningsuppdrag men också för att ge eleverna goda förutsättningar

till lärande och till att stärka deras självkänsla, deras hexis (Bourdieu

1977:78).

De empiriska resultaten pekar därtill mot att skolornas materiella förutsättningar

påverkar hur elever tänker om skola och utbildning, samt sina egna

utbildnings- och karriärmöjligheter. Exempelvis känner sig eleverna i medelklasskolorna

utvalda och premierade av sitt materiella sammanhang vilket bidrar

till föreställningar om akademiska yrken eller livsstilar som motsvarar

deras nuvarande standard. På arbetarklasskolan är eleverna i större utsträckning

missnöjda, eller tveksamma inför de möjligheter som miljön erbjuder,

vilket bidrar till framtidsvisioner mot yrken som i huvudsak reproducerar elevernas

sociala klass och utbildningsbakgrund. Detta är problematiskt med

tanke på att tidigare studier har visat hur den lokala skolan kan göra skillnad

för elever i miljöer som är socialt utsatta och stigmatiserade (Bunar 20o1:117-

118; Reay, Crozier & Clayton 2009:115; Vincent et al., 2012:339).

För att sammanfatta, fusionen av närområdets resurser, elevernas familjehabitus

och skolans habitus är ett sorts materiellt symboliskt kapital där skolan

och dess närmiljö utgör både subjektiva och objektiva materialiteter som i

det sociala rummet påverkar personalrekrytering, skolutveckling och konkurrenskraft

på skolmarknaden, samt hos eleverna skapar olika och ojämlika förväntningar

på framtidens utbildnings- och yrkesalternativ.

Den subtila ojämlikheten

Avhandlingens huvudtitel är den subtila ojämlikheten. I det här avsnittet reflekterar

jag kring ojämlikhetens innebörder utifrån syftet med avhandlingen

vilket var att undersöka och analysera vilken betydelse grundskolors materiella

förutsättningar har för elevers utbildningsmöjligheter, samt lärares och

rektorers utbildningsuppdrag. I förordet används mina erfarenheter som lärare

för att exemplifiera skolors strävan att framstå som excellenta utbild-

65

More magazines by this user
Similar magazines