DEN SUBTILA OJÄMLIKHETEN

rickardvinde

FULLTEXT01

ningsinstitutioner samtidigt som individuella elever inte ges jämlika möjligheter.

Den skola jag arbetade vid framställde sig själv som framgångsrik och

attraktiv inför allmänheten medan den faktiska skolvardagen kännetecknades

av brister relaterade till de befintliga förutsättningarna som bland annat

gjorde att vissa elever hade begränsade möjligheter att nå de högsta betygsnivåerna.

Utifrån avhandlingens empiriska undersökningar drar jag slutsatsen

att hur verkligheten i skolan är sätter fingret på resursfördelningens konsekvenser.

Varför har jag då valt att i avhandlingen beskriva ojämlikheten som subtil?

Det omfattande empiriska underlaget ger signaler om en verklighet där skillnader

relaterade till grundskolornas materiella förutsättningar framstår som

”naturliga”. Ett antal empiriska exempel används här nedanför för att sätta

fingret på hur naturliga förklaringar av ojämlikheter i reell mening inte är det

och såtillvida är subtila.

Skolor har, enligt den marknadslogik som kännetecknar Sveriges utbildningssystem,

egna möjligheter att organisera sin verksamhet så att den framstår

som attraktiv (jfr Kallstenius 2010:58–61). I någon mening kommunicerar det

nuvarande marknadiserade systemet att alla skolor på något plan har jämlika

villkor att vara en spelare bland andra. På så vis är det den enskilda skolans

ansvar att konkurrera. Eventuella misslyckanden relateras till individualiserade

ansvarsutkrävanden där den enskilda skolans fel och brister står i förgrunden.

Arbetarklasskolans osäkerhet rörande elevernas utbildningsval innebär

en sårbarhet som skolans rektor vill upphäva genom att bli en skola som

utbildar medelklasselever. Men sådan den är, hur den ser ut och vilka elever

och lärare den har innebär att skolplatsen har svårt att använda materialiteten

som ett symboliskt kapital på utbildningsmarknaden. Medelklasskolornas

ställning som attraktiva utbildningsinstitutioner och arbetsplatser är resultatet

av deras erkända och värderade materialitet. För rektorer och lärare på

dessa skolor är strategier för att nå och attrahera potentiella elever inte lika

viktiga, istället uttrycker de vikten av att förvalta förtroendet att utbilda medelklassfamiljernas

barn. Dessa skolors plats och position i geografisk och

ekonomiskt avseende innebär en mindre ansträngning för att konkurrera och

attrahera elevgrupper. Förutsättningarna i skolorna och bland sociala grupper

som söker sig dit innebär att praktikerna kan fokusera på förbättring, förfining

och precisering av skolmiljöerna och pedagogiken.

De undersökta skolorna konkurrerar därför inte utifrån samma spelregler

utan istället handlar det om en uppsättning plats- och klassrelaterade förutsättningar

som innebär ojämlika positioner och utgångslägen. Som systemet

är riggat måste skolor väljas eller väljas bort och framgång eller misslyckande

framstår som rätt eller fel val. På så vis döljs de mekanismer av förutsättningar

66

More magazines by this user
Similar magazines