DEN SUBTILA OJÄMLIKHETEN

rickardvinde

FULLTEXT01

som försvårar skolornas möjligheter att konkurrera, ojämlikheten är följaktligen

subtil. Ett val till en skola, innebär en ekonomisk förlust av skolpeng för

en annan skola. Tyvärr är det oftast den skola som mest behöver det ekonomiska

kapitalet som förlorar det. Därför är det missvisande att se skolors

framgång och status, exempelvis sett till antal sökande, betyg eller meritvärden

som symboler för skolplatsers intellektuella styrka eller elevers begåvning.

Snarare är hierarkier mellan skolor kopplade till vilka förutsättningar

och vilka resurser skolor har till sitt förfogande för att utföra sitt uppdrag och

uppfylla sina mål.

Skolvalet utgår ifrån en tanke om att alla elever ges och har möjlighet att välja

skola (Kallstenius 2010: 58-61). Den skola som elever studerar vid är alltså

den mest korrekta givet att den valts av eleven med hjälp av sina föräldrar eller

vårdnadshavare. Konkurrenslogiken i det fria skolvalet innebär att elever kan

välja de skolor som har kvaliteter som är bättre än den föreställt sämre skolan.

I skolvardagen utgör föreställningar om olika skolors värden en måttstock för

elever och personal för att positionera den egna skolans värde och plats inom

utbildningslandskapet. I viss mån handlar den här värderingen om att ställa

skolan och dess sammanhang och därmed sig själv högre i en hierarki av utbildningsinstitutioner.

Projiceringen av den egna skolans fördelar på den fiktivt

sämre skolan innebär att uppenbara brister i skolpraktiken bedrägligt nog

framstår som fördelar i relation till de förutsättningar som kännetecknar skolor

som uppfattas stå längre ned i utbildningshierarkin. Den här logiken döljer

dock att medelklassen är mer känslig inför tecken som varje skola bär och generar

inom sin skolhabitus (Ball, Bowe & Gewirtz 1996:96; Reay, Crozier &

Clayton 2010; Smyth & Banks 2012:279). Medelklasskolornas elever och skolpersonal

uttrycker en självmedvetenhet kring vilket värde skolan har i jämförelse

med andra skolor i staden. De bedömer den egna skolmiljöns fördelar i

jämförelse till andra skolmiljöers nackdelar. På arbetarklasskolan sker också

en liknande värdering där den egna skolan relateras till skolor som finns i mer

socialt utsatta miljöer. På varje skola utgör den egna skolpraktikens villkor en

mall. Det förrädiska i denna subjektiva jämförande bedömning är att på en

övergripande skala, kännetecknas villkoren av stora skillnader. Den egna skolans

materiella förutsättningar framstår som givna och värderas i relation till

föreställda, fiktiva miljöer som har det sämre. Detta är inte så konstigt eftersom

de faktiska tillstånden är okända för eleverna. Överblicken saknas, det

finns bara ett nu och detta nu innebär att skolvardagens premisser förkroppsligas

och därmed förblindar en objektiv bedömning av dess funktioner. På det

sättet innebär elevernas värderingar av den egna skolan en omedveten självsortering

inom ett hierarkiskt system som bygger på den andra skolans sämre

värde i relation till det egna (Bourdieu 1984).

67

More magazines by this user
Similar magazines