DEN SUBTILA OJÄMLIKHETEN

rickardvinde

FULLTEXT01

och funktioner framkallar i skolornas klassrum och lokaler. Kvalitetsskillnaderna

på exempelvis de lärandeverktyg som finns i medelklasskolornas respektive

arbetarklasskolans klassrum gör att det inte spelar någon roll hur

duktiga eller begåvade eleverna är eller hur mycket pedagogiska kunskaper

lärarna förfogar över, materialiteten begränsar ambitioner och kompetenser.

Skillnaderna mellan skolorna i studien består i de materiella villkorens och

tillgångarnas funktioner och kvaliteter. Det sakförhållandet döljs bakom betyg

och meritvärden som offentliggör en ytlig bild av skolan där de ojämlika villkoren

istället uppfattas och kommuniceras som bristfälligheter i lärarnas pedagogik,

elevernas (och deras föräldrars) eller närområdets kapaciteter.

Avslutande reflektioner

Alla ska, oberoende av geografisk hemvist och sociala och ekonomiska

förhållanden, ha lika tillgång till utbildning i skolväsendet om inte annat

följer av särskilda bestämmelser i denna lag (Skollag 2010:800, 8 §)

Avslutningsvis läggs åter blicken på ovanstående lagtext. Den kommunicerar

en viktig intention som kännetecknar utbildningssystemet i Sverige. Jämlika

villkor i skolan är ett framträdande ideal, den premissen är nödvändig att understryka

och påminna sig om. Det är betydelsefullt att skollagen fastslår mål

om en jämlik skola och att dessa kännetecknar skolans grundprinciper.

Tyvärr når Sveriges grundskolesystem än så länge inte upp till sina lagstadgade

intentioner om ett jämlikt utbildningssystem (se till exempel Skolverket

2013b; Skolverket 2014; Skolinspektionen 2014; SKL 2015). Avhandlingen visar

att de undersökta grundskolorna inte har tillgång till jämlika materiella

förutsättningar och utbildningsmöjligheter. En subtil ojämlikhet framträder

när lärarbrist, skolval, elevers begåvningar och skolpersonalens kompetenser

uppfattas och beskrivs som naturliga tillstånd då de i faktisk mening är resultatet

av skolors grundläggande resurser och förutsättningar. Den kunskapen

används i det här avsnittet som en utgångspunkt för att diskutera hur skolan

kan utvecklas till en mer jämlik skola sett till materialitet och pedagogik.

I boken Social klass i skolan ställer sig pedagogen Anna Jobér (2015:50) retoriska

frågor kring hur ojämlikheten i skolan kan förklaras:

Men trots att lärarna bär på de bästa intentioner för sina elever står skolan

inför det faktum att den inte klarar av att kompensera för bristande

jämlikhet. Är det helt enkelt så att barn har olika talang och begåvning?

Eller beror det på att föräldrar väljer olika bra skolor till sina barn? Eller

är det lärarens fel? Och kan man över huvud taget tala om någons fel?

Den ojämlika skolan är inte någons fel, den handlar om hur olika materiella

resurser ger elever olika möjligheter i skolan. Avhandlingens resultat visar

69

More magazines by this user
Similar magazines