DEN SUBTILA OJÄMLIKHETEN

rickardvinde

FULLTEXT01

2012). I det avseendet framträder skolhabitus som ett pedagogiskt verktyg

som låter oss uppfatta och förstå skolan som en plats där rörelse och förändring

kan ta plats. En skolhabitus kan möjliggöra nya tankar och vägar, därmed

utgör den som verktyg en förändringspotential sett till vilka nya kunskaper

och erfarenheter pedagogiken kan åstadkomma hos elever (Bourdieu 2002;

Nash 2002; Reay 2004; Mills 2008; Johansson 2015). Den här processen liknas

vid det som Bourdieu (1984:109) kallar ”the field of possibles”, alltså rörelser

som tar individer till nya erfarenheter och därmed möjligheter. Skolan

måste dock ges chansen att låta elevers möjligheter förlösas. En funktionell

materiell grund utgör i sammanhanget ett rationellt avstamp för att skolan ska

kunna bli jämlik och ge alla elever oavsett bakgrund samma chans att lyckas i

utbildningsystemet (Jobér 2015:73). Skolbyggnader, lokaler och lärandeutrustning

i Sverige måste kännetecknas av framtidsmöjliggörande funktioner

och kvaliteter. Personalen måste förfoga över resurser som stärker utbildningens

utförande och variationer. Då kan skolan utjämna subtila ojämlikheter

och pedagogikens potentialer kan inriktas mot att alla elever i skolväsendet

garanteras en funktionell utbildning.

72

More magazines by this user
Similar magazines