Sirenen Nr 6 Oktober 2007 - Tjugofyra7

More documents

Recommendations

Info

1 reportage Sirenen Nr 6 • Oktober 007 Tjejerna räddar be PORJUS. I Jokkmokks kommun är var femte brandman kvinna. Utan tjejerna skulle deltidskåren i Porjus tvingas slå igen. 61 av 93 kommuner har akut brist på deltidsbrandmän och svårt att klara beredskapen. Porjus brandstation ligger förstås på Strömgatan. Med utsikt över dammluckorna, transformatorstolparna och kraftstationen i Lule älv. Porjus har producerat el till resten av landet i snart hundra år. Just den här augustikvällen trängs nio deltidsbrandmän – samtliga tjejer – i köket på brandstationen. Knappt så att koppar och stolar räcker till. Brandbefälet Lennart ”Pjodden” Sandman sköter kaffekokningen. Deltidskårerna i Porjus och Vuollerim har länge varit hotade. Det är svårt att rekrytera nya brandmän eftersom många män i ”rätt” ålder pendlar till jobb på andra orter. Men räddningen kom – från annat håll. Tjejerna jobbar på grillen, i skolan, på Vattenfall och på lokala fabriken som tillverkar solceller. De är undersköterskor eller driver café och butiker. När larmet går är de på stationen inom några minuter. Viktoria Brännmark, 37, jobbar natt på äldreboendet i Vuollerim. Hon har varit deltidsbrandman i fem år. – Helt klart en gammal ”pojkdröm”, säger hon. Tanken på att bli brandman har hon ru- vat på länge, men när barnen kom blev det inte av. Det som avgjorde var när hon miste ett barn i plötsligt spädbarnsdöd. – Jag kände så starkt att jag måste ut och hjälpa andra efter den händelsen. Jobba med något viktigt, förklarar hon. – Varje gång en olycka sker, är det naturligtvis en tragedi. Men samtidigt mår man så bra, är nästan mallig, när man varit på insats och gjort allt man kan för att lindra konsekvenserna för den som drabbats. I dag är hon mamma till fyra barn, och ser inga hinder för att jobba som brandman vid sidan om nattjobbet. Kollegan och fyrabarnsmamman Louise Kramnäs-Larsson, 43, är egen företagare inom ekonomi och administration. Det var ren slump att hon blev brandman för tre år sedan. Hon var nyinflyttad och råkade gå förbi brandstationen, och som nytt ansikte blev hon inbjuden på kaffe. Två timmar senare var hon såld. – Jag ställde tusen frågor, trivdes i doften av olja och bil, gillar att meka och fixa. ”Du verkar ju intresserad, vi har en vakans”, sa de när jag gick. Men jag var jätterädd för fystestet, trodde inte att jag skulle klara det. Jag hade aldrig tänkt tanken att bli brandman. Nästa gång hon tittade in blev hon grundlurad. De hängde på henne full utrustning, larmställ och andningsapparat. Med vikter i fickorna fick hon kliva upp på rullbandet. – Efteråt fick jag veta att det var det riktiga testet – och att jag klarat det! Sen blev hon placerad på ett skift. – Det här är det roligaste jag gjort, en dröm som jag inte visste att jag hade! Jag trivs i den här miljön och uppskattar rakheten, det är aldrig nåt tjafs. Man jobbar ihop mot samma mål och alla hjälper varandra. Det är flockkänsla utan tjafs. Samtliga tjejer är överens om att det är ett tungt och tufft jobb. – Vilja, envishet och grundstyrka räcker långt, som på skogsbranden i somras. Jag gick fem kilometer genom skogen med tjugo kilo över axlarna, fyrhjulingen var trasig. Det var inga problem just då, men efteråt var jag helt slut, erkänner Louise. Å andra sidan är skogsbrand bland det tuffaste uppdrag en brandman kan ha. Porjusbon och deltidsbrandmannen Yvette Nordström minns förra årets skogsbrand i Bodträskfors, då hon jobbade i 12-timmarspass. Slumpen, övertalningen eller drömmen som uppfylldes. Hur man blir deltidsbrandman i Vuollerim, fem mil från Jokkmokk, varierar. – Det var Viktoria som tjatade iväg mig, säger Jenny Bergdahl (mitten). Louise Kramnäs Larsson(vänster) bjöds på kaffe och för Viktoria Brännmark var det en ”pojkdröm”. Folk ringde sista samtalet till sina anhöriga, det var overkligt. – Det var slitsamt på flera plan. Vi var 25 ur räddningspersonalen som blev inringade av branden. Folk ringde sista samtalet till sina anhöriga, det var overkligt. Samtidigt mäktigt att se flygbränder hoppa 30 meter i trädtopparna. Men så fick vi order om att kasta oss i bandvagnarna och köra genom elden, och kom ut oskadda, berättar hon. – Vi har kanske inte samma råstyrka som killarna, men jag har aldrig hamnat i en situation jag inte klarat av. Tjejer kanske löser problemen på andra sätt, säger Annica Lindmark, 30, också hon deltidsbrandman i Porjus. Själv blev hon och sambon värvade i samma andetag de flyttade till Porjus. – När vi fick nyckeln till lägenheten, stack hyresvärden till oss ansökningspapper till brandkåren. Han var själv deltidsbrandman. Tjejerna är medvetna om att de tagit steget in i en mansdominerad värld – på både gott och ont. – I början kände jag verkligen i luften att jag inkräktade på männens revir, säger Viktoria. – Många har nog sett brandstationen som tjejfri zon, som en tillflyktsort för grabbar. Och så kommer det in tjejer och ändrar och rör om. Ganska snabbt blev de accepterade. – Men först fick vi visa att vi är att räkna med på insats. – Och bli av med ”oskulden”, som de säger efter första utryckningen. Fast med tanke på alla barn vi har, så var det ju redan kört…, skrattar Louise. Skinn på näsan och gott självförtroende är helt klart nödvändiga egenskaper. – Framför allt är det jätteviktigt att killarna i kåren är villiga att släppa in oss, annars blir steget för stort att ta, säger hon. – De flesta i bygden är angelägna om att vi ska ha ett brandförsvar, men visst får man höra en del bakvägen, menar deltidsbrandman Eva Öberg, som också jobbar som textillärare och lokalvårdare på Porjusskolan. Hon är på samma skift som Margot i Grillen. ”Bara det inte börjar brinna hos mig, för hur ska tjejerna få ut mig”, är en av kommentarerna. – Men det är inget att bry sig om, vi vet att vi gör ett lika bra jobb som killarna. Att ställa upp som deltidare kräver både engagemang och god planering. – Under vaktveckan gäller det att anhöriga och kollegor ställer upp. Jag har en sexmånaders bebis hemma, jag måste
Sirenen Nr 6 • Oktober 007 reportage redskapen Kraften i Porjus. Kommer inte enbart från älven, utan ockå från tjejerna på orten. Utan dem skulle deltidskåren få stänga igen. Från vänster: Yvette Nordström, 38, Anna Kramer, 26, Katarina Larsson, 42, Eva Öberg, Margot Döfnäs, 49, samt Annica Lindmark, 30. Från början var Porjus brandstation en industribrandkår för Vattenfalls räkning. I dag har kraftstationen avtal med kommunen. 61 av 93 kommuner har i dag akut brist på deltidsbrandmän och svårt att klara beredskapen. planera för backup när larmet går, förklarar Viktoria, som inte såg graviditeten som något bekymmer. – Jag klev åt sidan en period, slutade rökdyka och bytte arbetsuppgifter. Körde släckbilen tills magen blev för stor och jag inte nådde fram till ratten. Det var i sjätte månaden. Enda nackdelen hon upplever är att det saknas dubbla omklädningsrum på brandstationen. Alla byter om till larmställ i vagnhallen, men sen går tjejerna hem och duschar efter insatsen eller övningen. Louise håller med: – Det är klart att det vore bra om det fanns bastu och dusch även för oss. Ibland har man behov av att prata av sig efteråt. På sikt, när vi blir ännu fler, måste det fixas omklädningsrum. Men det har ju med ekonomi att göra. Förman ”Pjodden” Sandman har varit vid Porjus brandstation i 25 år. Han har tagit emot tjejerna med öppna famnen. – Vi har tjejer på alla lag. Det har blivit trevligare och roligare stämning på något vis. Tjejerna är mer vetgiriga, frågar om allt och vill ha koll på läget, säger han. – Jag hoppas tjejerna även satsar på befälsutbildning så småningom, jag är övertygad om att de skulle fungera utmärkt som förmän. KATARINA SELLIUS Topp fem Antal deltidsbrandmän i Sverige: cirka 10 400 Varav antal kvinnor: 306 Andel kvinnor i deltidskåren: Jokkmokk: 21 procent Arjeplog: 18 procent Rättvik: 18 procent Trelleborg: 15 procent Torsby: 13 procent Snitt i Sverige: 3 procent Källa: Räddningsverket/Årsuppföljning 2006 Lag om skydd mot olyckor i kommunen Hallå där! 1 Thomas Andersson, platschef, Jokkmokks räddningstjänst: 11 av era 53 deltidsbrandmän är kvinnor. Hur gör ni? Varför lyckas ni så bra med att rekrytera tjejer? – Vi har använt oss av hela befolkningen, inte bara ena halvan. Det är ingen hemlighet att det är svårt att rekrytera deltidsbrandmän och befäl i glesbygd, med tanke på att folk ofta pendlar till jobb på andra orter. – Tjejerna betyder jättemycket för vår organisation. Vi skulle ha svårt bedriva räddningstjänst utan dem. – Att vi lyckats beror främst på ett stort engegemang från de som redan arbetar på deltiden i Porjus och Vuollerim. De har gått runt och raggat och punktmarkerat tjejerna på orten och frågat dem personligen. – När vi väl fick in ett par tjejer, rasade det på. De värvar varandra. Sen har vi även fått pengar från Räddningsverket för att köra prova-på dagar för tjejer. Det har varit uppskattat. Hur anpassar ni brandstationerna, med dusch och omklädningsrum, när allt fler tjejer strömmar till? – Tyvärr ligger vi efter där, Porjus brandstation är gammal och svår att bygga om eller ut. Det är inte alldeles enkelt, det handlar om ekonomi. – Ofta bor tjejerna nära och går hem och duschar efter insatsen. Men självklart måste vi satsa på att anpassa stationen om utvecklingen fortsätter så här. Blir det annorlunda när tjejerna kommer in? – Ja, absolut och alla tycker det är positivt. Mixade arbetsplatser är alltid trevligare och mer stimulerande. Eventuell macho-jargong försvinner på en gång. – Dessutom breddar vi oss, får en bättre slagstyrka som team i och med att vi får så många blandade kompetenser. Vi har ju allt från snickare, rörmokare och undersköterskor i styrkorna, det som inte killarna är bra på, är tjejerna starkare på och vice versa. Jokkmokks räddningstjänst n Består av tre deltidsstationer, Jokkmokk, Porjus och Vuollerim samt två räddningsvärn, Kvikkjokk och Kåbdalis. n Av 60 deltidsbrandmän är elva kvinnor. I värnen finns tre tjejer. n Jokkmokk är till ytan landets näst största kommun n Larm: cirka 100 per år. n Räddningstjänsten tillhör kommunens samhällsbyggaravdelning. n Köper tjänster från Boden: räddningschef , högre befäl i beredskap samt förebyggandearbete. n I Porjus finns cirka 400 invånare, i Vuollerim det dubbla.
Page 1 and 2: Räddningsverkets tidning Nr 6 •
Page 3 and 4: Sirenen Nr 6 • Oktober 007 nya my
Page 5 and 6: Sirenen Nr 6 • Oktober 007 nya my
Page 7 and 8: Sirenen Nr 6 • Oktober 007 nyhete
Page 9 and 10: a Sirenen Nr 6 • Oktober 007 nyhe
Page 11: Sirenen Nr 6 • Oktober 007 nyhete
Page 15 and 16: Sirenen Nr 6 • Oktober 007 report
Page 17 and 18: Sirenen Nr 6 • Oktober 007 intern
Page 21 and 22: Sirenen Nr 6 • Oktober 007 portr
Page 23 and 24: Sirenen Nr 6 • Oktober 007 samhä
Page 27 and 28: Sirenen Nr 6 • Oktober 007 sirene
Page 29 and 30: Sirenen Nr 6 • Oktober 007 erfare
Page 31 and 32: Sirenen Nr 6 • Oktober 007 ordet
Page 33 and 34: Sirenen Nr 6 • Oktober 007 ordet
Page 35 and 36: Sirenen Nr 6 • Oktober 007 platsa
Page 37 and 38: Sirenen Nr 6 • Oktober 007 platsa
Page 39 and 40: Sirenen Nr 6 • Oktober 007 efters

Sirenen Nr 6 Oktober 2007 - Tjugofyra7

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?