08.12.2012 Views

Ladda hem - Länsstyrelserna

Ladda hem - Länsstyrelserna

Ladda hem - Länsstyrelserna

SHOW MORE
SHOW LESS

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.

LänsfOkus<br />

Tidning från Länsstyrelsen i Västra Götalands län<br />

Nyrenovering<br />

av plan- och bygglagen s. 3<br />

Hopp om torrare skor runt Vänern s. 8-9<br />

Konstgjord andning i vackra Byfjorden s. 12-13<br />

Nr 1 /2011<br />

Ulrika Dagård tror på ljusare vargatider s. 14-15


Ledaren<br />

Al Capone ska<br />

hålla sig borta<br />

Al Capone ledde på 1920-talet ett välkänt brottssyndikat i<br />

Chicago. Mycket kontanter kom från spritsmuggling och<br />

prostitution.<br />

För att kunna använda sina kriminellt intjänade slantar startade<br />

Al Capone en kedja med tvättomater. Där kunde han redovisa<br />

pengarna som vinst. Han formligen tvättade pengar.<br />

Det här hände sig för nästan hundra år sen, men penningtvätt<br />

är sannerligen inte historia. Vi hör och läser om det ideligen.<br />

Svarta pengar känner inga gränser. Den som tjänar pengar<br />

på grova brott har som mål att föra in pengarna i den lagliga<br />

ekonomin. Det kan vara smuggling (narkotika, cigaretter, sprit,<br />

människor), miljöbrott eller rån.<br />

För att förgöra eller förstöra för de grovt kriminella måste<br />

myndigheter och länder samarbeta. sameb (Samverkan mot<br />

ekonomisk brottslighet) leds av landshövding Lars Bäckström.<br />

Där startade ett framgångsrikt projekt som ger ringar på vattnet.<br />

Nu arbetar myndigheter över hela landet med kraftfulla<br />

gemensamma åtgärder.<br />

Länsstyrelsen har tillsyn gentemot åtgärder mot penningtvätt.<br />

Den som accepterar 15 000 euro, eller mer, i kontanter ska<br />

ha rutiner för kundkontroll. Det gäller till exempel företag som<br />

arbetar med konst, smycken, ädelstenar, antikviteter och bilar.<br />

Länsstyrelsen kontrollerar företagens rutiner för att de inte<br />

ska bli utnyttjade eller medverka till penningtvätt. De som leder<br />

företagen får inte ha stora skulder eller vara dömda för grova<br />

skattebrott.<br />

Om någon vill betala med stora mängder sedlar bör man alltid<br />

ställa sig frågan var pengarna kommer ifrån. Det är vårt gemensamma<br />

samhällsansvar.<br />

Om vi inte tar kampen mot den organiserade brottsligheten<br />

på allvar kan det gå som i Neapel. Italienska miljöregler ska, är<br />

tanken, vara ekonomiskt påfrestande för företag med stora<br />

mängder avfall.<br />

Men genom att använda falska intyg räknas alla sopor som<br />

brännbara – även de miljöfarliga. Soporna transporteras sedan<br />

till mark som ägs av Camorran, den lokala maffian i Neapel.<br />

Camorran kontrollerar sophämtningen på platsen, men tar inte<br />

ansvar för hanteringen.<br />

Nu ser vi resultatet. Neapel drunknar i sopor, allt medan<br />

maffian tar <strong>hem</strong> pengarna.<br />

Regionens ekonomiska och sociala utveckling påverkas. Detta<br />

kan i sin tur undergräva stabiliteten i det finansiella systemet<br />

och bli ett reellt hot mot ett socialt hållbart samhälle.<br />

Så vill vi givetvis inte ha det i Västra Götaland och Sverige.<br />

Men så kan det bli, om vi inte tar kampen mot penningtvätt på<br />

allvar.<br />

Maria Wassén<br />

Chef rättsenheten<br />

Länsfokus redaktion<br />

Vendela Bodén<br />

Enheten för skydd och<br />

säkerhet, 031-60 50 61<br />

Eivind Claesson<br />

Kulturmiljöenheten<br />

031-710 60 20<br />

Karin Slättberg<br />

Samhällsbyggnadsenheten,<br />

031-60 52 86<br />

Nirmala Blom-Adapa<br />

Samhällsbyggnadsenheten,<br />

031-60 52 61<br />

Leo Korkka<br />

Prenumerationer<br />

031-60 50 63<br />

Bengt Frizell<br />

Samhällsbyggnadsenheten,<br />

031-60 52 35<br />

Jennifer Hood<br />

Naturvårdsenheten<br />

031-60 54 85<br />

Karin Olsson<br />

Miljöskyddsenheten<br />

031-60 55 76<br />

Mats Rydgård<br />

Vattenvårdsenheten<br />

031-60 54 13<br />

Birgitta Guevara<br />

Enheten för social hållbarhet<br />

031-60 60 84<br />

Om du vill maila till någon i redaktionen tillämpas<br />

principen: fornamn.efternamn@lansstyrelsen.se<br />

Länsfokus ges ut fyra gånger per år av<br />

Länsstyrelsen i Västra Götalands län<br />

ISSN 2000-3064<br />

Utgivningsplan 2010<br />

Nr 1 – 15/3, Nr 2 – 15/6, Nr 3 – 14/10, Nr 4 – 15/12<br />

Postadress<br />

Länsstyrelsen Västra Götalands län, 403 40 Göteborg<br />

Webbadress<br />

www.lansstyrelsen.se/vastragotaland<br />

Ansvarig utgivare<br />

Sven Swedberg<br />

Omslagsbild<br />

Klara Hammarling<br />

Layout<br />

Amelie Wintzell<br />

Tryck<br />

Davidsons tryckeri AB<br />

Papper<br />

Omslag EuroBulk 135 g<br />

inlaga Rapido Volume 100 g<br />

2 Länsfokus 1/2011


Plan- och bygglagen ska bli enklare<br />

En ny plan- och bygglag (pbl) träder<br />

i kraft 2 maj i år. Det övergripande<br />

syftet är just att det ska bli enklare,<br />

vilket det sannolikt blir – för den<br />

enskilde.<br />

Samtidigt ställs höga krav på kommunal<br />

och statlig förvaltning att<br />

svara upp till lagens nya bestämmelser.<br />

pbl:s grundläggande funktioner<br />

med översiktsplan, detaljplaner, områdesbestämmelser<br />

samt lov ligger<br />

fast och förtydligas, med skillnaden<br />

att det kommer att föras in tidsfrister<br />

för kommunens handläggning av<br />

lovärenden.<br />

Nya uttalade allmänna intressen i<br />

lagen är klimatpåverkan och klimatanpassning,<br />

tillgänglighet, hantering<br />

av avfall och elektronisk kommunikation<br />

och ökade krav ställs på<br />

samordnade prövningar.<br />

Snabbare lovprocess<br />

Den nya lagen ger möjligheter till<br />

en effektiv och kontinuerlig översiktsplanering,<br />

vilket samtidigt<br />

ställer krav på att kunna prioritera<br />

och välja – allt kan inte göras alltid.<br />

Planbesked ska kunna begäras av<br />

den enskilde för en större klarhet i<br />

möjligheterna för genomförande av<br />

en detaljplan och lovprocessen ska<br />

snabbas upp.<br />

De största förändringarna ligger<br />

dock inom byggprocessen med<br />

syftet att stärka kontroll och tillsyn,<br />

minska antalet byggfel och förtydliga<br />

processer och roller.<br />

Karin Slättberg<br />

Samhällsbyggnadsenheten<br />

Läs mer: www.nypbl.se<br />

Efterlängtad sanering i Surte<br />

Ett av landets mest förorenade områden,<br />

Surte 2:38 i Ale kommun, har<br />

beviljats statliga bidrag till sanering.<br />

Saneringsåtgärden bidrar till att uppfylla<br />

miljökvalitetsmålet Giftfri miljö.<br />

Naturvårdsverket har beviljat 137,7<br />

miljoner kronor i statliga bidrag för<br />

att sanera Surte 2:38 i Ale kommun.<br />

Området är kraftigt förorenat av<br />

tungmetaller och oljerester och är<br />

extremt skredkänsligt.<br />

Råvattenintag för Göteborg<br />

Kommunen är huvudman för arbetet<br />

och beräknar påbörja arbetet med<br />

skredstabilisering under våren. Efter<br />

det kommer urgrävning att ske och<br />

arbetet beräknas vara klart 2012.<br />

Åtta kilometer nedströms Surte<br />

2:38 ligger Göteborgs råvattenintag<br />

och det är framförallt skredrisken<br />

och konsekvenserna för vattenförsörjningen<br />

som gör området<br />

högprioriterat.<br />

En akut risk<br />

Surte 2:38 är ett av de mest prioriterade<br />

i landet att sanera och tillhör<br />

de så kallade akuta objekten enligt<br />

miljö kvalitetsmålet Giftfri miljö.<br />

Samtliga förorenade områden<br />

som innebär akuta risker vid direktexponering<br />

och sådana förorenade<br />

områden som i dag, eller inom en<br />

nära framtid, hotar betydelsefulla<br />

vattentäkter eller värdefulla naturområden<br />

ska vara utredda och vid<br />

behov åtgärdade vid utgången av år<br />

2010 (delmål 6).<br />

Anna-Karin Davidsson<br />

Miljöskyddsenheten<br />

Läs mer: www.ale.se, välj Bygga,<br />

bo och miljö<br />

Svårt förorenad mark och betydande risk för skred<br />

är ett allt annat än trivsamt par. Som här, i Surte.<br />

Foto: Anna-Karin Davidsson<br />

Länsfokus 1/2011 3


Backstugan Kulla, i närheten av Upphärad, är nu byggnadsminne. Foto: Thomas Engel Evert Andersson framför Kulla. Bilden är troligen från 1940-ta<br />

En svunnen tid har säkra<br />

Länsstyrelsen har förklarat backstugan Kulla i Trollhättans kommun som byggnadsminne.<br />

Kulla beboddes permanent till år 1961. Stugan skänktes senare till den nybildade föreningen<br />

Backstugans vänner – i syfte att bevara fastigheten till eftervärlden.<br />

Kulla är avskilt belägen i ett skogsområde<br />

en knapp kilometer sydväst<br />

om Upphärads samhälle. På den lilla<br />

tomten finns förutom bostadshuset<br />

också en källarvind, ett utedass samt<br />

en stensatt damm och en kallkälla.<br />

Runt fastigheten löper en stenmur.<br />

Det finns ingen egentlig väg till<br />

stugan.<br />

En slags enkelstuga<br />

Huset är timrat och uppfört i en våning<br />

med oinredd vind. Planformen<br />

är en slags enkelstuga med kök, rum,<br />

vidbyggd förstuga i söder och en<br />

vedbod på norrsidan. Det är klätt<br />

med vitmålad profilerad locklistpanel<br />

och på taket ligger tvåkupigt tegel.<br />

Grunden är av fogad natursten.<br />

Bostadshuset har någon gång förlängts<br />

åt väster med en snickarbod.<br />

Det är oklart när detta skett men<br />

förmodligen gjordes det i samband<br />

med avstyckningen på 1910-talet.<br />

Pärlspont och trasmattor<br />

Dörr- och fönsterfoder är grönmålade<br />

liksom fönstren. Inne i köket<br />

finns en bakugn med järnspis. I<br />

farstun en gammal linoleummatta<br />

på brädgolvet, väggarna klädda med<br />

tapet och innertaket täckt av ett<br />

vitmålat brädtak. I rummet finns en<br />

rörugn.<br />

Taket i rummet är belagt med<br />

pärlspont. På brädgolvet ligger<br />

trasmattor.<br />

Svar i husförhörslängdern<br />

Kulla kallas för backstuga efter de<br />

hyresgäster som först bebodde huset.<br />

De står omtalade som ”inhyses backstugusittare”<br />

i husförhörslängderna.<br />

Byggnaden är också markerad med b<br />

på ekonomiska kartan från 1890-ta-<br />

let, vilket står för backstuga eller<br />

bebyggd lägenhet.<br />

En torpare lydde alltid under en<br />

särskild gård där man var skyldig att<br />

utföra dagsverken, medan backsittaren<br />

inte hade några sådana plikter.<br />

Till backstugorna hörde sällan någon<br />

jord att bruka.<br />

För femtio år sedan<br />

Älvsborgs län var ett av de torprikaste<br />

länen i hela landet under slutet<br />

av 1800-talet.<br />

I samband med en byggnadsinventering<br />

som gjordes 1975 i Upphärads,<br />

Rommele och Norra Björke<br />

socknar konstaterade man att det i<br />

socknen fanns ovanligt många småbruk<br />

och torpställen bevarade.<br />

Kulla beboddes permanent till år<br />

1961. Det stod därefter tomt fram till<br />

att det började användas som fritids-<br />

4 Länsfokus 1/2011


let. Foto: privat<br />

ts i Kulla<br />

bostad år 1971. Huset har därefter<br />

stått tomt sedan 1985. Kulla skänktes<br />

år 2005 till den då nybildade föreningen<br />

Backstugans vänner, med<br />

syfte är att bevara fastigheten till<br />

eftervärlden.<br />

Nu krävs tillstånd<br />

För framtiden gäller att byggnaderna<br />

inte får rivas eller på annat sätt förändras<br />

utan Länsstyrelsens tillstånd.<br />

Byggnaderna ska underhållas så<br />

att de inte förfaller.<br />

Vill man göra ändringar så ska<br />

man samråda med Länsstyrelsen<br />

innan arbetet får påbörjas.<br />

Skyddet gäller även den avstyckade<br />

tomten.<br />

Thomas Engel<br />

Kulturmiljöenheten<br />

Hovets jättar får skydd i reservat<br />

Nu är de flerhundraåriga ekarna och bokarna<br />

vid Viken, i Karlsborgs kommun,<br />

skyddade som naturreservat. Hovet, som<br />

området heter, har länge varit ett populärt<br />

utflyktsmål för närboende.<br />

De gamla jätteträden är i sig en viktig<br />

livsmiljö och hyser flera hotade och sällsynta<br />

lavar och mossor. Det finns gott om<br />

död ved, högstubbar och en del riktigt<br />

grova lågor i området, som bidrar till områdets<br />

naturvärden.<br />

Det går flera lättframkomliga markerade<br />

stigar genom området.<br />

Spännande kväll om grace<br />

grace är eu Life+-projekt som<br />

drog igång i slutet av förra året<br />

och som pågår till 2016. Projektet<br />

har 85 miljoner för att restaurera<br />

igenväxta miljöer i skärgården.<br />

Totalt 39 öar och 2 halvöar<br />

inom 23 Natura 2000-områden<br />

ska röjas, brännas och betas.<br />

Målet är att återfå ett öppet landskap<br />

med plats för både djur,<br />

växter och människor. Västra Götalands<br />

län leder projektet tillsammans<br />

med Halland, Blekinge<br />

och Stockholm.<br />

I Länsstyrelsens hörsal, i Göteborg,<br />

vankas ett seminarium<br />

Ek. Foto: Ulf Wiktander<br />

om grace. Den 24 maj, klockan<br />

18:30-20:30, för att vara exakt.<br />

Föreläsare är Stefan Edman, välkänd<br />

författare, biolog och debattör<br />

i naturvårdsfrågor och<br />

Thomas Appelqvist, fil dr, som<br />

undervisar i naturvårdsekologi<br />

på Göteborgs universitet. Landshövding<br />

Lars Bäckström inleder.<br />

Ledningen presenterar projektet.<br />

Välkommen!<br />

Fanny Sahlén<br />

Naturvårdsenheten<br />

Länsfokus 1/2011 5


Kommuner får EBH-stöd<br />

Arbete i ebh-stödet. Foto: Karin Olsson<br />

ebh-stödet, en databas över förorenade<br />

områden, används idag<br />

av Naturvårdsverket och Sveriges<br />

länsstyrelser. Under 2011 kommer<br />

det att finnas möjlighet för ett tiotal<br />

kommuner i Västra Götaland att<br />

få tillgång till databasen som ett<br />

testprojekt.<br />

Sedan ett år tillbaka arbetar Sveriges<br />

21 länsstyrelser i en gemensam<br />

databas över förorenade områden,<br />

ebh-stödet (ebh står för efterbehandling<br />

av förorenade områden).<br />

ebh-stödet innehåller information<br />

Länsstyrelsen har<br />

fått nytt insynsråd<br />

<strong>Länsstyrelserna</strong> har ingen styrelse.<br />

Istället har vi ett insynsråd, som ska<br />

garantera medborgerligt inflytande<br />

och demokratisk insyn i myndighetens<br />

verksamhet.<br />

Västra Götalands län har fått ett<br />

nytt insynsråd, som vi samlat på<br />

bild. stående (från vänster): Ulrik<br />

Nilsson, riksdagsledamot (m), Lars<br />

Bäckström, landshövding, Johan<br />

Foto: Jan Mogol<br />

Trouvé, Västsvenska Industri- och<br />

Handelskammaren och Paul Christensson,<br />

lrf. sittande (från vänster):<br />

Sara Wallin (Almi Företagspartner<br />

Väst), Stefan Edman (biolog,<br />

författare), Sten Wolme (personalföreträdare,<br />

saco), Gull-Britt Svensson<br />

(personalföreträdare, st), Maria<br />

Khorsand (sp, Borås) och Pam Fredman<br />

(Göteborgs universitet).<br />

om cirka 80 000 potentiellt eller<br />

konstaterat förorenade områden.<br />

Verktyg för alla<br />

ebh-stödet är ett verktyg för<br />

lagring och hantering av information<br />

om förorenade områden<br />

i Sverige. Den är byggd för att<br />

användas av de myndigheter som<br />

arbetar med frågor kring förorenade<br />

områden, som Naturvårdsverket,<br />

länsstyrelserna och kommunerna.<br />

ebh-stödet är det ända<br />

nationellt långsiktiga verktyget<br />

för lagring av information om<br />

förorenade områden.<br />

Allmänt tillgängligt 2015<br />

Det övergripande mål som finns<br />

för ebh-stödet är att delar av databasen<br />

ska göras tillgänglig för<br />

allmänheten senast under 2015.<br />

Ett första steg är att ge landets<br />

kommuner tillgång till<br />

databasen.<br />

Kommuntest planeras<br />

Under 2011 planeras ett testprojekt<br />

för ett tiotal kommuner i<br />

Västra Götaland. Testet utförs<br />

inför en kommande nationell<br />

satsning för att göra ebh-stödet<br />

tillgängligt för alla intresserade<br />

kommuner i landet. Syftet är att<br />

testet ska bidra till erfarenhet<br />

inför den nationella satsningen.<br />

Länsstyrelsen kommer att kontakta<br />

de kommuner som kommer<br />

få möjlighet att delta i testet.<br />

Therese Ahlin<br />

Miljöskyddsenheten<br />

6 Länsfokus 1/2011


Ska peka ut två<br />

revir för valpar<br />

Länsstyrelsen ska peka<br />

ut två revir där man kan<br />

sätta ut vargvalpar. Det<br />

har regeringen bestämt.<br />

Det är viltförvaltningsdelegationen<br />

vid Länsstyrelsen<br />

som ska besluta<br />

i frågan. Dessutom<br />

ska två områden för utsättning<br />

av vuxen varg<br />

pekas ut. Syftet med en<br />

eventuell vargflytt är att<br />

förstärka stammen genetiskt,<br />

alltså att minska<br />

inaveln. Flytt och licensjakt<br />

är två delar av samma<br />

politik.<br />

Regeringen vill ha<br />

svar om revir senast<br />

den sista april. På Länsstyrelsens<br />

webbplats<br />

kan du läsa om arbetet.<br />

Wilhelm Gårdmark<br />

Informationsenheten<br />

Ny rapport om<br />

organiskt avfall<br />

Nu finns rapporten Organiskt<br />

avfall och biprodukter<br />

från livsmedels-<br />

och fodermedelsindustri<br />

på Länsstyrelsens<br />

webbplats. I rapporten<br />

sammanställs olika typer<br />

av organiskt avfall<br />

och biprodukter från tillståndspliktigalivsmedels-<br />

och fodermedelstillverkare<br />

i Västra Götalands<br />

län. Rapporten<br />

sammanfattar hur biprodukter<br />

och avfall<br />

hanteras idag och möjliga<br />

hanteringsmetoder i<br />

framtiden. Sedan år<br />

2010 ska matavfall från<br />

livsmedelsindustrier<br />

återvinnas genom biologisk<br />

behandling. Rapporten<br />

visar att livsmedels-<br />

och fodermedelsindustrierna<br />

i huvudsak<br />

lever upp till detta<br />

miljömål.<br />

Cecilia Niklasson<br />

Miljöskyddsenheten<br />

Avfallsfrågorna<br />

måste in tidigare<br />

Kunskapen om plan- och bygglagstiftningen behöver<br />

öka hos de som arbetar med eller berörs av<br />

samhällets avfallshantering.<br />

När avfallsfrågan kommer in för sent i processerna<br />

leder det ofta till att hanteringen fungerar<br />

sämre än önskvärt, ur flera perspektiv.<br />

Boverket har nyligen sammanställt en idéskrift<br />

kring avfallslösningar. Syftet är att redovisa lösningar<br />

som är anpassade till sin miljö, bidrar till<br />

en god helhetsverkan, som är estestiskt tilltalande,<br />

har en god tillgänglighet samt är säkra för brukare<br />

och de som ska hantera avfall. Förslagen berör<br />

avfallsutrymmen, återvinningsstationer och<br />

återvinningscentraler.<br />

Landshövdingen<br />

har ordet …<br />

Länsstyrelsens viktigaste målgrupper är<br />

den enskilde medborgaren, kommuner och företag.<br />

Och vår viktigaste resurs är vår personal.<br />

Grunden för alla goda resultat är varje enskild<br />

medarbetares insatser i vardagen.<br />

Och i det arbetet är alla viktiga, men ibland<br />

finns det de som viktigare än andra. En av dem är<br />

vår länsöverdirektör Göran Bengtsson. Han har<br />

sagt att han vill trappa ner och har tackat nej till<br />

att ännu en gång bli utnämnd till länsöverdirektör<br />

av regeringen.<br />

Det är en förlust för vår myndighet. Få kan lika<br />

mycket om länsstyrelsen och Västra Götaland som<br />

Göran. Göran Bengtsson har varit landshövding i<br />

Göteborgs och Bohuslän och var med om att bygga<br />

upp den nya myndigheten.<br />

Göran Bengtsson har också varit en av de drivande<br />

i projektet Ostindienfararen, skeppet Götheborg.<br />

Ett projekt som givit så mycket tillbaka både<br />

till länet och Sverige. På Ostindiefararen fanns en<br />

funktion som benämndes Superkargör, William<br />

Chalmers var en sådan. Göran Bengtsson har varit<br />

länsstyrelsen Superkargör.<br />

Det kommer att bli svårt att hitta en efterträdare.<br />

Men vi är glada att Göran Bengtsson blir kvar i<br />

myndigheten som vår lots på vidare vatten.<br />

Vi har också mönstrat på en del nya i besättningen.<br />

Regeringen har utsett ett nytt insynsråd, ett råd<br />

som ska hjälpa oss att hålla kursen. Ni ser en bild av<br />

det nya insynsrådet i denna tidning.<br />

Vi har dessutom fått en ny chef, Stefan Attefall,<br />

minister bland annat för statliga myndigheter. I flera<br />

kommuner och företag väntar nya ledningar. Och i<br />

regionen blir det omval.<br />

Varje vår något nytt och något vi möter igen. Vi<br />

ser fram mot att möta det nya, lika mycket som vi<br />

gillade förra årets vår. Men varje ny vår är en ny<br />

möjlighet. Också en ny möjlighet att se tranorna i<br />

Hornborgasjön, glöm inte det.<br />

Och vi i Länsstyrelsen vi har många möjligheter.<br />

Länsstyrelsen är en gammal myndighet, men vi ser<br />

till att möta framtiden på ett modernt sätt.<br />

I den här tidningen finns många goda exempel.<br />

Med en än tjockare tidning kunde exemplen vara<br />

fler. Men ett är säkert, Länsstyrelsen är en del av<br />

lösningen för det hållbara samhället.<br />

Lars Bäckström<br />

Landshövding<br />

Länsfokus 1/2011 7


Nya beräkningar tyder på att framtida översvämningar inte blir lika förödande för Vänerns städer som tidigare befarat.<br />

Foto: Sören Turesson/NLT<br />

Hoppfullare ton om<br />

översvämningarna<br />

Risken för framtida översvämningar kring Vänern är betydande, men de negativa effekterna av klimatförändringarna<br />

är mer hanterbara än vi tidigare trott. Det visar en ny studie från smhi.<br />

För Västsveriges del bedöms de<br />

negativa effekterna av en global uppvärmning,<br />

en stigande havsnivå och<br />

ökad nederbörd i form av regn bli<br />

betydande. Inte minst kan ökad tillrinning<br />

till Vänern, begränsad tappningskapacitet<br />

genom Göta älv och<br />

ett högre vattenstånd i havet leda till<br />

översvämningar. Både kring Vänern<br />

och längs Göta älv.<br />

Ett särskilt uppdrag<br />

Regeringen har gett Länsstyrelsen<br />

ett särskilt uppdrag att samordna<br />

arbetet med att anpassa samhället<br />

till ett förändrat klimat – bland<br />

annat lindra negativa effekter av<br />

klimatförändringar.<br />

Länsstyrelsen i Västra Götaland<br />

har därför, i samråd med kollegorna<br />

i Värmland, kommunerna runt<br />

Vänern och Länsförsäkringar, gett<br />

smhi i uppdrag att genomföra en<br />

fördjupad studie av översvämningsriskerna<br />

kring Vänern.<br />

Senaste rönen<br />

Syftet med studien är att tillvarata<br />

de senaste rönen inom<br />

klimatforskningen.<br />

Detta för att få fram ett bra underlag<br />

för kommunernas beslut och<br />

länsstyrelsens ställningstaganden<br />

om framtida markanvändning -<br />

men också för beredskapsplanering<br />

och skydd av befintlig bebyggelse<br />

och infrastruktur.<br />

Något mer hanterbart<br />

I slutat av januari redovisade smhi<br />

resultatet av studien. Sammanfattningsvis<br />

visar resultatet av studien<br />

att risken för översvämningar kring<br />

Vänern i ett förändrat klimat är<br />

betydande men att åtgärderna för<br />

förebygga och lindra de negativa effekterna<br />

blivit något mer hanterbara<br />

Studien beskriver en rad förutsättningar<br />

som förändrats sedan<br />

Klimat- och sårbarhetsutredningen<br />

presenterades 2006.<br />

8 Länsfokus 1/2011


Lidköping, december 2000. Staden stod närmast under vatten. Foto: Sören Turesson/NLT<br />

Ändrade förutsättningar<br />

Det finns en rad skäl till förändringarna. En ny metod för<br />

beräkning av den dimensionerande nivån kring Vänern tagits<br />

fram. En ny regleringsstrategi (överenskommelse mellan<br />

Länsstyrelsen och Vattenfall) tillämpas sedan 2008. En ny<br />

metod för omräkning av regionala klimatscenarier till hydrologiska<br />

konsekvenser utvecklats. Och, sist men inte minst, ett<br />

stort antal nya och mer detaljerade klimatscenarier har tagits<br />

fram inom den internationella forskningen.<br />

Vindens påverkan<br />

I Klimat- och sårbarhetsutredningen 2006 beräknades den<br />

dimensionerande nivån för Vänern till +47.40 meter över<br />

havet (m ö. h.). Resultatet av smhi:s studie visar att den nya<br />

dimensionerande nivån för Vänern kan bli cirka en halv meter<br />

lägre.<br />

Den lägre nivån kan närmast förklaras av tillgången till<br />

nya klimatmodeller, tillämpningen av en ändrad tappningsstrategi<br />

samt en fördjupad analys av vindpåverkan.<br />

Helt nya siffror<br />

Nya vindberäkningar visar exempelvis att effekten av vindpåverkan<br />

är olika för olika platser kring sjön. Det innebär<br />

också att också den dimensionerande nivån varierar.<br />

För Mariestad kan nivån beräknas bli +46.98 m ö. h. i<br />

ställer för den tidigare +47.40. För Lidköping +46.68 m ö. h.<br />

medan vindpåverkan i Vänersborg kan bidra till en dimensionerande<br />

nivå på +47.13.<br />

Flera andra faktorer<br />

Resultatet av studien visar också att det finns andra faktorer<br />

som kan komma att påverka Vänerns framtida nivå. Exempelvis<br />

har inte den fulla effekten av de hydrologiska progno-<br />

ser som styr tappningen från Vänern<br />

kunnat medräknas.<br />

Inte heller har studien tagit hänsyn<br />

till resultatet av Sveriges Geologiska<br />

Instituts pågående stabilitetsundersökning<br />

av Göta älv vad gäller<br />

möjligheter till ökad avtappningsförmåga.<br />

En ytterligare osäkerhetsfaktor<br />

är hur en höjd havsnivå kan<br />

komma att påverka avtappningen<br />

genom Göta älv.<br />

Nya underlag för beslut<br />

Genom tillgång till nya klimatberäkningar<br />

och modeller samt fördjupade<br />

studier av förhållanden kring<br />

Vänern finns nu ett vetenskapligt<br />

bättre underlag för framtida planering<br />

än vi haft tillgång till tidigare.<br />

För Länsstyrelsens del utgör<br />

studien ett värdefullt underlag för<br />

samordning och planering, bland<br />

annat vad gäller grunder för nyexploatering<br />

av vattennära miljöer<br />

samt skydd av befintlig bebyggelse<br />

och infrastruktur.<br />

Lennart Olofsson<br />

Enheten för<br />

skydd och säkerhet<br />

Länsfokus 1/2011 9


Foto: Klara Hammarling<br />

Pilotprojekt för bättre planering<br />

Åtta pilotprojekt om plan- och<br />

bygglagen (pbl) har nyligen<br />

genomförts i landet och nu<br />

avrapporterats till Boverket.<br />

Projekten har haft fokus på att<br />

utveckla bra arbetssätt inom<br />

olika pbl-områden.<br />

Det handlar om översiktsplanering<br />

– hur den kan bli mer strategisk<br />

och aktuell, planering i<br />

storstad respektive på landsbygd<br />

och i glesbygd, vattenförvaltning<br />

och planering, samt uppföljning<br />

inom byggområdet.<br />

<strong>Länsstyrelserna</strong> i Västra Götalands<br />

län, Hallands län och<br />

Södermanlands län har gemensamt<br />

deltagit i pilotprojektet<br />

Strategisk aktuell översiktsplanering<br />

– regionalt perspektiv.<br />

Boverket samt kommunerna<br />

Laholm, Kungsbacka, Eskilstuna,<br />

Strömstad och Härryda har också<br />

ingått i projektgruppen.<br />

Två huvudfrågor<br />

Projektet avgränsades till två huvudfrågor<br />

av stor betydelse för översiktsplanernas<br />

strategiska roll – aktualiteten<br />

och det regionala perspektivet.<br />

Arbetet inriktades därför på att finna<br />

intressanta exempel på översiktsplanearbeten<br />

där dels frågorna kring<br />

planernas aktualitet, dels de regionala<br />

utvecklingsfrågorna, hanterats på ett<br />

bra sätt i planeringsprocessen.<br />

Nyttan av rullande öp<br />

Det är viktigt för en kommun att<br />

ha en aktuell översiktplan (öp). Det<br />

underlättar bland annat arbetet med<br />

detaljplanering och infrastrukturplanering<br />

och är helt nödvändigt för<br />

att översiktsplanen ska kunna ha en<br />

strategisk betydelse. Då översiktsplanering<br />

är komplext och utgår från en<br />

stor mängd underlagsmaterial, har<br />

kommunerna hittat olika vägar att<br />

hantera aktualitetsfrågan.<br />

Det gäller att fokusera på uppdatering<br />

av mål, strategier och be-<br />

dömningsunderlag i de<br />

utvecklingsfrågor som<br />

är mest aktuella.<br />

Nyckeln till framgång<br />

är att både i kommunerna<br />

och på den<br />

statliga sidan ha väl<br />

fungerande system för<br />

att kontinuerligt hålla<br />

underlagsmaterialet<br />

aktuellt.<br />

En viktig pusselbit<br />

Att det som byggs och<br />

planeras i den egna<br />

kommunen påverkar<br />

hela regionen är uppenbart,<br />

inte minst i<br />

storstadsregionerna.<br />

Det gäller för kommunerna<br />

att se sina<br />

roller i större regionala<br />

sammanhang. Såväl lokalisering<br />

som innehåll<br />

är viktiga frågor för att<br />

vi ska klara miljö- och<br />

hållbarhetsmål, trafikpolitiska<br />

mål, folkhälsomål<br />

och mycket<br />

annat.<br />

Regionala samband<br />

Göteborgregionens<br />

arbete med en strukturbild för gr liksom strukturbilden för<br />

Norra Bohuslän är goda exempel på regionalt utvecklingsarbete<br />

som kan kopplas till och samverka med kommunernas<br />

översiktsplanering.<br />

Alla kan inte planera för allt inom den egna kommunens<br />

gränser – men förutsättningen för en samordning är en gemensam<br />

bild av de regionala sambanden.<br />

Hans Ringstedt<br />

Samhällsbyggnadsenheten<br />

Karin Slättberg<br />

Samhällsbyggnadsenheten<br />

Resultatet från studien presenteras<br />

i en slutrapport och<br />

fyra delrapporter. I slutrapporten<br />

redovisas projektets resultat,<br />

erfarenheter, reflektioner<br />

och slutsatser. I de fyra delrapporterna<br />

dokumenteras:<br />

1) Intressanta exempel på<br />

”Strategisk aktuell översiktsplanering<br />

– regionalt<br />

perspektiv”,<br />

2) Workshopen 2010-06-15,<br />

”Översiktsplanera mera! –<br />

Metoder för en rullande aktuell<br />

öp”,<br />

3) Konferensen 2010-12-02,<br />

”Stärk översiktsplanens strategiska<br />

roll!” och slutligen<br />

4) Studieresan till Bergen,<br />

Norge, den 21-22 oktober<br />

2010.<br />

Slutrapport och delrapporter<br />

kommer att finnas på Länsstyrelsens<br />

webbplats. Slutrapporter<br />

från samtliga åtta pblpilotprojekt<br />

kommer att publiceras<br />

på Boverkets webbplats.<br />

10<br />

Länsfokus 1/2011


”Vi ska bli<br />

Sveriges bäst<br />

skötta<br />

naturreservat”<br />

Ny chef tror på mer än tranor<br />

Han tror inte på nya tranrekord. Däremot tror och vet han att mycket annat<br />

kommer att hända vid Hornborgasjön under de kommande åren.<br />

– Vi ska bli Sveriges bäst skötta naturreservat. Det är vårt mål, säger Anders<br />

Bergström, ny platschef vid Länsstyrelsens kontor på platsen.<br />

Vi befinner oss vid Trandansen. Det<br />

är i skrivande stund tomt på fälten,<br />

men endera dagen exploderar allt i<br />

tranor, gäss, svanar, vipor, starar och<br />

änder.<br />

Våren och tranorna är och förblir<br />

den årstid och företeelse som Hornborgasjön<br />

förknippas starkast med.<br />

Och det är alldeles utmärkt, menar<br />

Anders Bergström. Däremot vill<br />

han utvidga sjöns attraktionskraft<br />

till alla årstider.<br />

Viktiga besöksplatser<br />

Attraktivare programverksamhet,<br />

fler guidningar och en ny utställning<br />

i naturum Hornborgasjön är några<br />

av de frestelser som Anders Bergström<br />

hoppas kunna servera besökarna<br />

framöver.<br />

– En ny utställning i vårt naturum<br />

är ett måste. Vi måste lyfta<br />

fram dagens sjö, och få ett tydligare<br />

barnperspektiv i vårt berättande,<br />

säger han.<br />

– Vi måste också fortsätta arbeta<br />

med våra besöksplatser för<br />

allmänheten. Landskapet runt sjön<br />

är oerhört vackert, men inte alltid<br />

särskilt tillgängligt. Stängsel, djur<br />

och odlingsmark sätter ofta stopp,<br />

konstaterar Anders Bergström.<br />

Trafiken vid Trandansen<br />

Anders Bergström ser däremot inget<br />

behov av stora förändringar vid<br />

Trandansen. Den idag något kaotiska<br />

trafiksituationen, med fordon<br />

och fotgängare om vartannat, måste<br />

givetvis åtgärdas, men annars …<br />

– Vi kommer inte att göra några<br />

stora arbeten vid Trandansen. Vi<br />

pratar trots allt om en oerhört kort<br />

säsong. Nya toaletter måste till och<br />

utställningen måste uppdateras,<br />

men det mesta fungerar väldigt väl,<br />

bedömer han.<br />

Inga nya tranrekord?<br />

Hornborgasjöns platschef är inte en<br />

vän av stora ord om rekord. Anders<br />

Bergström konstaterar att intresset<br />

för tranorna nog kommer att stå<br />

sig, men att senare års ständiga tal<br />

om nya tranrekord kanske kan vara<br />

historia.<br />

– Det finns en övre gräns. Det börjar<br />

bli trångt på fälten. Jag kan naturligtvis<br />

inte veta, men jag skulle gott<br />

och väl kunna tänka mig att rekord-<br />

Anders Bergström, ny chef för Länsstyrelsens<br />

platskontor vid Hornborgasjön. Foto: Jan Mogol<br />

siffran, 18 500 tranor, står sig. Och en<br />

sak vet jag. Förra året körde vi ut 140<br />

ton korn på fälten, och mer än så blir<br />

det inte.<br />

Mest välskötta reservatet<br />

Att vårtranorna vid Hornborgasjön<br />

matas har ett primärt och ett sekundärt<br />

syfte. Det primära är givetvis att<br />

hålla tranorna borta från omgivande<br />

odlingsmarker. Det sekundära är besökarna,<br />

alla turisterna, som i hopp<br />

om ljusare tider flockas för att se tranorna<br />

samlas i mäktiga skaror.<br />

Detta enorma intresse för tranorna<br />

är givetvis en guldgruva, men<br />

också – hur märkligt det än kan<br />

låta – något av myntets baksida. Det<br />

är faktiskt svårt för resten av Hornborgasjön<br />

att konkurrera med uppmärksamheten<br />

kring tranorna.<br />

– Nu ska vi arbeta hårt för en sjö,<br />

ett besöksområde, som är attraktivt<br />

året runt. Hornborgasjön ska bli<br />

landets mest välskötta naturreservat,<br />

och det kommer att locka till nya<br />

upplevelser, avslutar Bergström.<br />

Jan Mogol<br />

Informationsenheten<br />

Länsfokus 1/2011 11


Rödön, Byfjorden. Två pumpar drar in syremättat frisk vatten från ytan och trycker ner det mot botten där det pumpas ut i kraftiga strålar.<br />

Foto: Bengt Liljebladh<br />

Konstgjord andning väcker<br />

liv i Byfjordens bottnar<br />

Sedan oktober förra året cirkulerar två kraftiga pumpar ner ytvatten i Byfjordens djuphåla. Anspråkslösa<br />

sjömärken på en förankrad flotte är allt som syns på ytan men anläggningen är central<br />

i ett storskaligt experiment som forcerar fram vattenutbyte i fjorden på konstgjord väg.<br />

För första gången på många år har nu tungt saltvatten strömmat över tröskeln och fyllt hela<br />

Byfjorden med friskt syrerikt vatten. Forskare från Göteborgs universitet fortsätter studera näringsomsättningen<br />

och hur livet återvänder till bottnarna.<br />

Den enda långsiktigt hållbara lösningen<br />

för att minska övergödningen<br />

i våra kustområden, av många<br />

ansedd som havets största miljöproblem,<br />

är att minska näringsläckaget<br />

vid källan som jordbruksmark och<br />

avloppsreningsverk. Under en övergångperiod<br />

och för att få snabbare<br />

respons behöver kompletterande<br />

metoder användas och en sådan tes-<br />

tas just nu i ett pilotexperiment på<br />

Västkusten vid Uddevalla.<br />

Liknar Östersjön<br />

Undersökningarna ingår i ett större<br />

forskningsprojekt benämnt box<br />

(Baltic deep water oxygenation) och<br />

kunskapen ska i förlängningen lära<br />

oss mer om hur kraftiga algblomningar<br />

och bottendöd kan hejdas i<br />

Östersjön.<br />

Byfjorden har valts ut som ett av<br />

flera studieområden eftersom förhållandena<br />

på många sätt liknar de<br />

i egentliga Östersjön. Primärt närstuderar<br />

man sedimentens förmåga<br />

att binda fosfor vid syresättning men<br />

projektet omfattar även andra undersökningar<br />

som återkolonisation<br />

av bottenfauna.<br />

12 Länsfokus 1/2011


Konstgjord syresättning<br />

Projektet bygger på att Byfjordens<br />

djupvatten hålls syresatt på konstgjord<br />

väg under en längre period.<br />

Det åstadkoms genom att pumpa<br />

ytvatten ned till cirka 35 m djup där<br />

det släpps ut i horisontella strålar<br />

med hög hastighet. Effekten blir<br />

en utspädning av djupvattnet som<br />

då sakta stiger uppåt på grund av<br />

densitetsskillnaden. Pumpningen<br />

ger upphov till en kraftigt förstärkt<br />

vertikal blandning som avsevärt påskyndar<br />

den naturliga minskningen<br />

av djupvattnets densitet. Därmed<br />

ökar frekvensen på vattenutbyten<br />

över tröskeln och djupvattnet hålls<br />

väl syresatt.<br />

I Byfjordens djupvatten har tidigare<br />

rått närmast permanent syrgasbrist<br />

med avsaknad av högre marint<br />

liv. Det har varit det naturliga tillståndet<br />

under tusentals år men situationen<br />

har förvärrats under senare<br />

tid på grund av mänsklig tillförseln<br />

av näringsämnen med ökad primärproduktion<br />

och ökad sedimentation<br />

av planktoniska alger som följd.<br />

Uddevallabron överbryggar Sunningesund och den grunda tröskel som effektivt blockerar<br />

vattenutbytet mellan Byfjorden och öppna kusten. Foto: Rolf Hansson<br />

Typisk tröskelfjord<br />

Byfjorden har två karakteristiska<br />

egenskaper som starkt påverkar<br />

vattenomsättningen och bidrar till<br />

syrebristen. Dels är den en typisk<br />

tröskelfjord och dels har den en<br />

utpräglad vertikal skiktning av flera<br />

vattenmassor med olika densitet,<br />

som blandas ytterst långsamt, orsakat<br />

av skillnader i salthalt och i mindre<br />

mån av temperatur.<br />

I de övre skikten sker relativt fritt<br />

horisontellt vattenutbyte med öppna<br />

kusten i Skagerrak. Under fjordens<br />

tröskelnivå ligger däremot djupvattnet<br />

som byts ut extremt sällan. För<br />

att byta ut bottenvattnet krävs att<br />

tungt och salt vatten transporteras<br />

från kusten längs bottnarna i Orust-<br />

Tjörns fjordsystem in över tröskeln<br />

till Byfjorden. Det sker endast vid<br />

sällsynta tillfällen när ytligt vattnet<br />

pressas ut av långvariga nordliga<br />

eller nordöstliga vindar. Den dominerande<br />

vindriktningen utmed västkusten<br />

är annars sydväst till väst.<br />

Ger kraftiga skillnader<br />

Det syrerika vattnet som strömmar<br />

in i fjorden skapar kraftiga skillnader<br />

i salthalt mellan djupvatten och ytvatten.<br />

Efter ett inströmningstillfälle<br />

följer en stagnationsperiod på 2-6 år<br />

med en långsam utjämning av skill-<br />

naderna i salinitet mellan vattenlagren.<br />

Det nya djupvattnet är rikt på<br />

syre. Syret förbrukas dock snabbt av<br />

mikroorganismer vid nedbrytningen<br />

av organiskt material som lagrats i<br />

bottensedimenten Djupvattnet brukar<br />

bli syrefritt efter 3-6 månader.<br />

Nedbrytning av organiskt material<br />

sker därefter med hjälp av sulfat varvid<br />

giftigt svavelväte produceras och<br />

medför att inga högre organismer<br />

kan leva i djupvattnet.<br />

Länsstyrelsen har miljöprövat<br />

projektet och är tillsynsmyndighet.<br />

Genom ett omfattande övervakningsprogram<br />

kontrollerar projektet<br />

att svavelväte och initialt frigjorda<br />

näringsämnen samt tungmetaller<br />

och andra miljögifter från bottensedimenten<br />

inte orsakar oväntade<br />

negativa miljökonsekvenser.<br />

Rolf Hansson<br />

Vattenvårdsenheten<br />

Henrik Bengtsson<br />

Miljöskyddsenheten<br />

Läs mer: www.marsys.se<br />

Länsfokus 1/2011 13


”Tiden är på<br />

vargens sida”<br />

Ulrika Dagård, rovdjurshandläggare på Länsstyrelsen i Västra Götalands län. Foto: Jan Mogol<br />

Porträttet<br />

Ulrika Dagård<br />

Vargvalp. Foto: Kent-Åke Gustavsson<br />

Ulrika Dagård är rovdjurshandläggare på Länsstyrelsen i Västra Götalands<br />

län. Men hon handlägger ingenting. Hennes uppgift är istället att informera<br />

och kommunicera kring rovdjuren i länet. Mycket handlar givetvis om våra<br />

vargar – och hon är full av tillförsikt.<br />

– Tiden är på vargens sida, konstaterar Ulrika Dagård.<br />

Den som till äventyrs tror att en<br />

rovdjurshandläggare tillbringar sina<br />

dagar utomhus, spårande och vädrande<br />

i vilda och vackra miljöer, tror<br />

vansinnigt fel.<br />

– Jag har ett kontorsarbete, säger<br />

Ulrika Dagård med ett leende som<br />

låter antyda att hon fått förklara det<br />

här förr.<br />

– Det är möten, förberedelser<br />

inför möten, ta fram underlag, att<br />

hålla webben uppdaterad och allehanda<br />

informationsprojekt. Om jag<br />

åker någonstans … ja, då är det till<br />

ett nytt möte.<br />

Fråga som rymmer mycket<br />

Rovdjuren är på det hela taget<br />

ingen stor fråga i Västra Götalands<br />

län. Med en del lokala undantag,<br />

givetvis. Med stor fråga menas en<br />

källa till djupa och breda konflikter.<br />

Alltså det vi kan ana i Värmland<br />

och Dalarna, när stad ställs mot<br />

landsbygd, makt mot maktlöshet,<br />

och känslan av yttre hot mot en redan<br />

skör existens får det att mullra i<br />

stugorna.<br />

I denna onda vals kan vargen få<br />

bära hundhuvudet. Rovdjursfrågan<br />

rymmer nämligen mycket, och ofta<br />

långt mer än djuren.<br />

Men Ulrika Dagård har aldrig<br />

känt av några aggressiva stämningar<br />

i Västra Götaland.<br />

– Nej, det känns balanserat.<br />

Mycket mer sansat än jag en gång<br />

trodde. Jag har aldrig blivit hotad<br />

eller så, säger hon.<br />

De fyra stora<br />

Vargen är en de fyra stora, som är<br />

det populära samlingsnamnet på<br />

våra största rovdjur. Björnen, lodjuret,<br />

järven och vargen.<br />

Två av djuren finns och förökar<br />

sig i Västra Götalands län. Varg<br />

och lo. Ett tredje djur rapporteras<br />

någon enstaka gång, och kan kanske<br />

– på lång sikt – etablera sig i länets<br />

nordligaste delar. Björnen, eller<br />

brunbjörnen som egentligen är dess<br />

namn, är på väg söderut. Men det<br />

går sakta eftersom honorna är tämligen<br />

stationära.<br />

– Björnen skulle innebära nya<br />

14 Länsfokus 1/2011


konflikter, konstaterar Ulrika Dagård.<br />

Den mäktiga kungsörnen<br />

En stor rovfågel ingår också i rovdjurshandläggarnas<br />

arbetsuppgifter.<br />

Den mäktiga kungsörnen, som på<br />

breda och kraftfulla vingar tar sig<br />

ner till Västra Götalands län under<br />

vinterhalvåret. Markerna mellan<br />

Mariestad och Falköping – stråket<br />

över Boterstena, Östen och Hornborgasjön<br />

– har en särskild attraktionskraft<br />

på kringströvande unga<br />

kungsörnar.<br />

Några häckande kungsörnar finns<br />

däremot inte i Västra Götaland.<br />

– Nej, inte vad vi vet. Men det är<br />

en skygg fågel som kan konsten att<br />

gömma sig. Trots sin storlek, berättar<br />

Ulrika Dagård.<br />

Nytt sätt att arbeta<br />

Ulrika Dagård prövar ett nytt sätt<br />

att arbeta. Hon tror på deltagandeprocesser.<br />

Att människor från olika<br />

håll och med olika erfarenheter får<br />

sitta samman och diskutera.<br />

– Det ger mer än att bara informera,<br />

menar hon.<br />

Men att få berätta är givetvis<br />

också en del av arbetet. Rovdjursskolan<br />

är ett exempel på samarbetet<br />

med rovdjurshandläggarna och<br />

skolorna.<br />

– Att få ta sig ut till skolorna och<br />

berätta om rovdjuren, deras liv och<br />

beteenden, är uppskattat, förklarar<br />

Ulrika Dagård.<br />

Ett öde i ett väntrum<br />

Ulrika Dagård trillade in på rovdjuren<br />

i ett väntrum. Som djurägare,<br />

med egna hästar och hundar,<br />

tvingades hon förr regelbundet till<br />

veterinären, och i väntrummet låg<br />

alltid Svensk Jakt. Hon läste ledare<br />

efter ledare.<br />

– Jag förvånades över att vargarna,<br />

en sån liten spillra vi har i<br />

Sverige, kunde riva upp så mycket<br />

starka känslor, berättar hon.<br />

Väntrumsläsningen gjorde valet<br />

av kandidatuppsats på Högskolan<br />

i Halmstad enkel. Klart att hon<br />

skulle borra ner i den nya, svenska<br />

rovdjursförvaltningen.<br />

Mer plats för rovdjuren<br />

Resten är, som det brukar heta, historia.<br />

Nu sitter Ulrika Dagård som<br />

rovdjurshandläggare på Länsstyrelsens<br />

platskontor i Vänersborg. Och<br />

hon är vid synnerligen gott mod när<br />

hon talar om framtiden för vargen.<br />

– Tiden är på vargens sida. Människorna<br />

flyttar till städerna och det<br />

talar för mer plats för de stora rovdjuren,<br />

avslutar Ulrika Dagård.<br />

Jan Mogol<br />

Informationsenheten<br />

Tänk på brukarna<br />

Länsstyrelsen noterar i sitt remisssvar<br />

att det visst finns behov av att<br />

öka kunskapen om hur plan- och<br />

bygglagstiftningen kan komma in<br />

tidigare i processerna inom den<br />

fysiska planeringen. Länsstyrelsen<br />

anser att syftet med idéboken är<br />

vällovligt, men vill särskilt peka på<br />

brukarperspektivet. Det anges att<br />

man främst valt aspekter ur de boendes<br />

perspektiv.<br />

Detta val menar Länsstyrelsen<br />

bör medföra ett ökat fokus på vilka<br />

förutsättningar och möjligheter till<br />

förbättringar det finns även när det<br />

gäller avfallshantering inne i byggnaderna,<br />

i nya såväl som befintliga.<br />

Göran Carlsson<br />

Samhällsbyggnadsenheten<br />

Nya riksintressen för<br />

totalförsvaret<br />

Förra året fattade Försvarsmakten<br />

ett nytt beslut om områden av<br />

riksintresse för totalförsvaret enligt<br />

3 kap 9 § miljöbalken (MB). Ett<br />

preliminärt underlag finns framtaget.<br />

En viktig nyhet är inrättandet<br />

av så kallade samrådsområden,<br />

inom vilka samtliga plan- och<br />

bygglovärenden ska remitteras till<br />

Försvarsmakten.<br />

De nya samrådsområdena ersätter<br />

både öppna och <strong>hem</strong>liga<br />

samrådsområden som gällt tidigare.<br />

Av det följer också att alla gällande<br />

12:4 förordnanden enligt<br />

plan- och bygglagen kommer att<br />

upphävas av länsstyrelsen. Fortsättningsvis<br />

kommer länsstyrelsen<br />

att se över behovet av att på<br />

nytt besluta om förordnanden för<br />

de nya samrådsområdena.<br />

Skriftlig information med översiktliga<br />

kartor som redovisar riksintressen<br />

totalförsvaret, nya samrådsområden,<br />

hinderfria ytor med<br />

hänsyn till flyget (så kallade stoppområden,<br />

som avser vindkraft)<br />

och väderradar har skickats ut till<br />

alla länets kommuner.<br />

Karin Slättberg<br />

Samhällsbyggnadsenheten<br />

Länsfokus 1/2011 15


Fortsatt arbete med<br />

energieffektivisering<br />

I Länsfokus 4/2010 informerades<br />

om samverkansprojektet EnergIn-<br />

Väst. Projektet innebär ett förmånligt<br />

erbjudande för industriföretag som<br />

konsultstöd och kompetensutveckling<br />

inom området energieffektivisering.<br />

Utbildningarna har nu kommit<br />

igång på ett par orter i länet.<br />

En av orterna där projektet nu har<br />

kommit i gång är Ulricehamn. På<br />

informationsträffen i Ulricehamn i<br />

slutet på november berättade Mats<br />

Gustafsson, KanEnergi, bland annat<br />

om de möjligheter som finns att på<br />

ett relativt enkelt sätt spara på sin<br />

energianvändning<br />

– Många företag kan spara omkring<br />

15 procent av sina energikostnader<br />

utan att investera en enda<br />

krona!<br />

Efter informationsträffen anmälde<br />

sig åtta företag och femton<br />

personer till att delta i utbildningen<br />

som kom att pågå under första kvartalet<br />

år 2011.<br />

Teori och praktik<br />

Två utbildningsträffar har nu hållits.<br />

Lennart Holmberg, energi- och<br />

klimatrådgivare i Ulricehamns kommun,<br />

har varit med på träffarna och<br />

berättar att deltagarna tillsammans<br />

med kursledarna kom överens om att<br />

Industriföretag som är intresserade av att delta kontaktar …<br />

Joachim Achim Friedrich, Hållbar utveckling Väst, 031- 389 14 83 eller<br />

joakim.friedrich@hallbarutvecklingvast.se<br />

Aase Newborg, KanEnergi, 0761-11 34 57 eller aase.newborg@kanenergi.se<br />

Länsstyrelsen får ett gott betyg<br />

Länsstyrelsens personal ger ett bra bemötande<br />

och upplevs vara intresserad och engagerad.<br />

Däremot behöver myndigheten förkorta<br />

sina handläggningstider inom vissa områden.<br />

Länsstyrelsens skriftliga beslut om jordbruksstöd<br />

bör också bli lättare att förstå.<br />

Detta visar en brukarundersökning som Länsstyrelsen<br />

i Västra Götalands län genomfört under<br />

senare delen av 2010.<br />

– Den här undersökningen är ett viktigt verktyg<br />

i vårt förbättringsarbete. Vi ska analysera<br />

resultatet och ta fram åtgärder så att vi bättre<br />

motsvarar våra målgruppers förväntningar, säger<br />

länsöverdirektör Göran Bengtsson.<br />

Foto: Länsstyrelsen<br />

två av de totalt fyra träffarna ska hållas<br />

ute på några av industrierna. Att<br />

kombinera teori och praktik på detta<br />

sätt bidrar till ytterligare frågeställningar<br />

och att kunskapen blir lättare<br />

att ta till sig.<br />

Liknande utbildningar kommer<br />

att hållas på ett flertal orter i länet<br />

under våren och hösten.<br />

Annika Svensson<br />

Miljöskyddsenheten<br />

Läs mer: www.vgregion.se/<br />

energinvast<br />

16<br />

Länsfokus 1/2011


Tio nya platser att<br />

tömma båttoaletten<br />

Just nu nästan fördubblas antalet<br />

mottagningsstationer för båtlatrin i<br />

länet. Lagom till båtsäsongen ska tio<br />

nya mottagningsstationer stå färdiga.<br />

– Vi vill få till fler tömningsplatser så<br />

att båtägarna slipper tömma latrin<br />

i vattnet, säger Carina Erlandsson,<br />

oceanograf på Länsstyrelsen.<br />

Länsstyrelsen arbetar med att bygga<br />

ut nätet av mottagningsstationer genom<br />

att ge pengar till nybyggnation.<br />

Ofta bygger båtföreningar, hamnar<br />

eller kommuner mottagningsplatser<br />

med halva kostnaden betald av<br />

Länsstyrelsen. När årets utbyggnad<br />

är klar finns det 23 platser att tömma<br />

båttoan på i vårt län.<br />

– Länsstyrelsen går in med<br />

lova-pengar, pengar till lokala<br />

vattenvårdsprojekt som förbättrar<br />

havsmiljön. Dem kan både kommuner<br />

och ideella organisationers söka,<br />

säger Carina Erlandsson.<br />

Förbud från 2014<br />

Transportstyrelsen håller på att utforma<br />

ett förbud mot att släppa ut<br />

toalettavfall från fritidsbåtar. Förbudet<br />

ska börja gälla 2014.<br />

Argumenten för ett förbud är<br />

främst hygien och trevlighet. På<br />

enskilda platser blir latrinutsläpp<br />

hälsåvådliga och otrevliga. Det finns<br />

även en övergödningseffekt lokalt,<br />

särskilt på sommaren när hundratusentals<br />

båtar rör sig i skärgården<br />

samtidigt.<br />

Bromsar övergödningen<br />

Bara på Västkusten finns det cirka<br />

120 000 fritidsbåtar, enligt senaste<br />

båtlivsundersökningen från Transportstyrelsen.<br />

På det stora hela är<br />

utsläppen från till exempel lantbruk<br />

ett större problem, men insamling av<br />

båtlatrin skulle givetvis bidra till att<br />

Den här västsvenska mottagningsstationen för båtlatrin får<br />

snart sällskap av tio nya. Foto: Maria Hübinette<br />

bromsa övergödningen.<br />

– Fler mottagningsstationer för<br />

båtlatrin är något vi har prioriterat,<br />

säger Carina Erlandsson.<br />

– Om det nu kommer ett förbud<br />

så vill vi hjälpa till att bygga en<br />

infrastruktur, så att båtägarna har<br />

någonstans att lämna sin latrin.<br />

Wilhelm Gårdmark<br />

Informationsenheten<br />

Läs mer: Båtmiljö erbjuder<br />

läsning om hur man tömmer<br />

tanken och bygger om båten.<br />

Transportstyrelsen har mer<br />

information om uppdraget om<br />

utsläpp av toalettavfall från<br />

fritidsbåt.<br />

Förbudet i korthet<br />

• Förbjudet att släppa ut<br />

toalettavfall från fritidsbåtar<br />

inom Sveriges<br />

sjöterritorium.<br />

• Konstruktionskrav på fritidsbåtar<br />

med fast toalettinstallation<br />

att ha tank med<br />

möjlighet till sugtömning<br />

till anläggning i land. Äldre<br />

båtar får möjlighet till dispens<br />

från kravet.<br />

• Krav på fritidsbåtshamnar<br />

att ha mottagningsanordningar<br />

som kan ta emot toalettavfall.<br />

Transportstyrelsen<br />

definierar vilka fritidsbåthamnar<br />

som ska omfattas.<br />

• Förbudet börjar gälla 2014 i<br />

Kattegatt, Skagerrak, Östersjön<br />

och insjöar och i resten<br />

av landet 2016.<br />

Hur gör man i andra<br />

länder?<br />

Danmark & Tyskland: Förbud<br />

för de flesta. Vissa små och<br />

äldre båtar är undantagna<br />

Finland: Förbud för alla fritidsbåtar<br />

att släppa ut<br />

toalettavfall.<br />

Länsfokus 1/2011 17


Känner DU någon<br />

som är utsatt för våld?<br />

Våld i nära relationer är mycket vanligare än vi tror.<br />

Det handlar inte bara om mäns våld mot kvinnor<br />

utan även om hedersrelaterat våld och prostitution.<br />

Sannolikheten är stor att du också känner någon<br />

som köpt sex, eftersom var åttonde svensk man någon<br />

gång har köpt sex. Kanske av någon som anlänt<br />

till Sverige under slavliknande förhållanden.<br />

Känner någon som misshandlar sin fru? Svaret är,<br />

hur osannolikt det än kan verka, säkerligen ja. Förmodligen<br />

känner vi alla någon som är utsatt för våld,<br />

hot eller andra kränkningar i sin relation. Det är<br />

nämligen långt vanligare än vi föreställer oss. Det här är våld<br />

Vad kan du göra?<br />

Kontakta Länsstyrelsens arbetsgrupp mot Våld i<br />

nära relationer: Deepati Forsberg (deepati.forsberg@lansstyrelsen.se),<br />

Lena Landén Jonas (lena.<br />

landen.jonas@lansstyrelsen.se) eller Sophie Nilsson<br />

(sophie.nilsson@lansstyrelsen.se).<br />

Mer information om vad du kan göra om du är utsatt<br />

för våld eller misstänker att någon annan är<br />

utsatt finns också på den regionala webbportalen,<br />

www.valdinararelationer.se<br />

Länsstyrelsens uppdrag är att arbeta<br />

mot våld i nära relationer. Alltså …<br />

• Mäns våld mot kvinnor, missbrukande våldsutsatta<br />

kvinnor, äldre, utländska, kvinnor med<br />

funktionsnedsättning, samkönade par<br />

• Barn som bevittnar våld<br />

• Hedersrelaterat våld och förtryck<br />

• Prostitution och människohandel för sexuella<br />

ändamål.<br />

Länsstyrelsens uppgift är att stödja samordningen<br />

i länet, identifiera kunskapsbrister och åtgärda<br />

dem.<br />

FN:s definition av våld mot kvinnor är ”varje könsrelaterad<br />

våldshandling som resulterar i fysisk,<br />

sexuell eller psykisk skada eller lidande för kvinnor,<br />

samt hot om sådana handlingar, tvång eller godtyckligt<br />

frihetsberövande, vare sig det sker i det offentliga<br />

eller privata livet.”<br />

Våldet har många, dunkla ansikten. Långt fler<br />

än vi vågar tro är nämligen utsatta för våld i<br />

någon form. Foto: www.fotoakuten.se<br />

Våld är en handling riktad mot en<br />

annan person som smärtar eller<br />

skadar, skrämmer eller kränker, eller<br />

får personen att göra eller avstå från<br />

att göra någonting mot sin vilja.<br />

Våld i nära relationer är ett komplicerat<br />

och mångbottnat problem<br />

som berör alla livets områden för<br />

den som är utsatt. Våldet får konsekvenser<br />

för den fysiska och psykiska<br />

hälsan, för ekonomin, för det sociala<br />

livet och inte minst för barnen som<br />

lever i våld.<br />

Våga se, våga fråga<br />

Att våga se, våga fråga och våga<br />

bemöta den som är utsatt, både<br />

som medmänniska och som professionell,<br />

kan bidra till att stoppa<br />

våldet. Yrkesverksamma bör ha en<br />

baskunskap om hela området våld i<br />

nära relationer – och det inkluderar<br />

hedersrelaterat våld och förtryck,<br />

prostitution och människohandel<br />

för sexuella ändamål. Det kan vara<br />

livsavgörande för den som är utsatt.<br />

Därför är det angeläget att arbeta<br />

med dessa frågor.<br />

Det kan helt enkelt handla om liv<br />

och död.<br />

Lena Landén Jonas<br />

Enheten för social hållbarhet<br />

18<br />

Länsfokus 1/2011


Ingen får tvinga dig att sälja sex!<br />

020-50 50 50.<br />

Detta telefonnummer vill Länsstyrelsen sprida till personer<br />

som tvingas sälja sex mot sin vilja. Numret går till Kvinnofridslinjen,<br />

en nationell stödtelefon för kvinnor som utsatts<br />

för hot, våld eller sexuella övergrepp.<br />

Kvinnofridslinjen är öppen dygnet runt och hit kan utsatta<br />

personer ringa anonymt för att få råd eller bara någon att<br />

prata med.<br />

För att sprida telefonnumret och budskapet ”Ingen får<br />

tvinga dig att sälja sex!” har Länsstyrelsen tagit fram ett<br />

informationsmaterial som skickas till bland annat vårdcentraler,<br />

akutmottagningar och kommunernas socialtjänst.<br />

Materialet ska finnas synligt och lättillgängligt på ställen<br />

som utsatta personer kan komma i kontakt med.<br />

Människohandel för sexuella ändamål, ofta kallat trafficking,<br />

är ett internationellt problem. Därför har materialet<br />

översatts till engelska, spanska, franska, ryska, rumänska,<br />

polska, arabiska och thailändska.<br />

Kvinnofridslinjen drivs av Nationellt<br />

centrum för kvinnofrid.<br />

Läs mer på www.kvinnofridslinjen.se<br />

Läs mer om Länsstyrelsens arbete<br />

mot människohandel för<br />

sexuella ändamål och prostitution<br />

på www.lansstyrelsen.<br />

se/vastragotaland under rubriken<br />

”Människa och<br />

samhälle”.<br />

Sophie Nilsson<br />

Enheten för social hållbarhet<br />

Länsfokus 1/2011 19


Bibagge. Hotad art som trivs i soliga sand- och grusmarker. Foto: Jennie Nielsen<br />

Spännande samspel i<br />

Soliga sand- och grusmarker är värdefulla livsmiljöer för många hotade arter.<br />

Bland annat bibaggen, som också är beroende av rätt sorts blommor och bin.<br />

I förra numret av Länsfokus kunde<br />

du läsa om de värdefulla miljöer som<br />

ofta utvecklas i sand- och grustäkter.<br />

I denna artikel presenteras en av<br />

de invånare som kan finnas där, och<br />

du får tips på enkla åtgärder som<br />

gynnar biologisk mångfald i täkter<br />

och sandiga marker i stort.<br />

Öppna solbelysta sand- och<br />

grusmarker är en miljö som många<br />

hotade arter behöver, men som det<br />

råder brist på i dagens landskap.<br />

Idag är det i många fall människoskapade<br />

sandmiljöer som vägslänter,<br />

sand- och grustäkter och skjutfält<br />

som är de sandkrävande arternas<br />

sista tillflyktsort.<br />

Ingen given sensmoral<br />

Sensmoralen att lättja straffar sig<br />

och flit alltid lönar sig stämmer inte<br />

alltid i naturen. Många arter har lärt<br />

sig att utnyttja andras strävanden.<br />

Detta gäller till exempel skalbaggen<br />

bibagge, som bara är en av de<br />

många hotade arter som lever i<br />

sandmarksmiljöer.<br />

Den vackert brandgula bibaggen<br />

är en av de allra tidigaste vårinsekterna<br />

och är aktiv under några<br />

få veckor i mars-april. Bibaggen<br />

är beroende av vårsidenbiet för sin<br />

utveckling.<br />

Ett sevärt skådespel<br />

Vårsidenbiet är i sin tur beroende<br />

av tidigt blommande sälg som den<br />

samlar pollen och nektar från. Sälgen<br />

behöver finnas nära bona som grävs<br />

på ett par-tre decimeters djup i sydvända<br />

öppna sandslänter, ofta många<br />

tätt intill varandra.<br />

Bina vaknar tidigt på våren, strax<br />

efter att bibaggarnas larver kläckts.<br />

De har under vintern förvandlats<br />

från ägg till färdiga bin.<br />

I april till början av maj kan det<br />

fullkomligt koka av aktivitet när boområdet<br />

täcks av mängder av ”raggande”<br />

bihanar på jakt efter honor<br />

– ett sevärt skådespel.<br />

20 Länsfokus 1/2011


sanden<br />

Gynnsamt för tjuvbaggen<br />

Varje bihona gräver så egna bogångar<br />

med flera äggkammare – en<br />

för varje ägg – som hon fyller med<br />

en halvflytande blandning av pollen<br />

och nektar som larverna ska livnära<br />

sig på under vintern. Bibaggelarverna<br />

kryper under tiden omkring på<br />

sanden ovanför, på febril jakt efter<br />

vårsidenbinas bohålor.<br />

När en larv väl hittar en bogång<br />

kryper den ner och gör sig väl <strong>hem</strong>mastadd.<br />

Under sommaren äter den<br />

upp både vårsidenbiets ägg och den<br />

mat som var avsedd för dess larv.<br />

Framåt hösten har larven kläckts<br />

till en fullbildad bibagge som över-<br />

vintrar i bohålan till vårvintern året<br />

efter. Och så börjar den otroliga cykeln<br />

om igen med nya generationer<br />

bin och bibaggar. Alla bibaggelarver<br />

har dock inte flyt – vilket ju är tur<br />

för vårsidenbiet!<br />

Jennie Niesel<br />

Naturvårdsenheten<br />

… att lättja straffar sig och<br />

flit lönar sig stämmer inte<br />

alltid i naturen.<br />

Utan blommor och bin står sig bibaggen slätt. Här ett vårsidenbi,<br />

som den hotade bibaggen är beroende av för sin<br />

överlevnad. Foto: Jennie Nielsen<br />

Rapportera gärna fynd<br />

Om du hittar bibagge eller<br />

vårsidenbi – levande eller döda<br />

– bör du rapportera detta<br />

på Artportalen, www.artportalen.se.<br />

Länsfokus 1/2011 21


Taubehuset i Göteborg<br />

har blivit byggnadsminne<br />

Taubehuset i Majorna, Göteborg. Nu ett färskt byggnadsminne. Foto: Lena Emanuelsson<br />

Det så kallade Taubehuset är idag<br />

det enda som återstår av 1700- och<br />

1800-talens omfattande varvsverksamheten<br />

i Majornas hamnområde,<br />

Göteborg. Nu har huset blivit<br />

byggnadsminne.<br />

Taubeuset ligger på Majnabbeberget<br />

mellan Oscarsleden och Stenas<br />

Tysklandsteminal. Varvsmiljön bestod<br />

från början av flera byggnader<br />

som omgavs av ett plank.<br />

Byggnaden var ursprungligen<br />

rödmålad och byggdes 1796 som<br />

varvskontor och bostadshus.<br />

Från Warfvet till Örnen<br />

År 1865 bildades Warfvet Kusten<br />

Aktiebolag, som 1873 övertogs av<br />

Rederi ab Örnen vilket blev Sveriges<br />

största rederi. I slutet på 1800-talet<br />

blev träfartygen utkonkurrerade av<br />

ångare av järn och rederiet upphörde.<br />

Byggnaden såldes 1895 till Göteborgs<br />

stad som hyrde ut det till<br />

en handelsfirma. Byggnaderna i<br />

området utarrenderades till olika<br />

verksamheter – och vid 1900-talets<br />

början hyrde familjen Taube<br />

övervåningen.<br />

Evert Taubes tal<br />

Det så kallade Taubehuset och det<br />

före detta varvsområdet förföll successivt.<br />

Miljön hotades på 1950-talet<br />

av rivning i samband med planerna<br />

på Oscarsledens framdragande.<br />

Evert Taube engagerade sig starkt i<br />

husets bevarande och skänkte några<br />

av sina föremål till ett museum,<br />

Taubes kammare, som inrättades i<br />

byggnaden.<br />

Den 1 maj 1950 höll Evert Taube<br />

ett tal från andra våningen inför en<br />

folkmassa på 5 000 personer: ”Vad<br />

Majorna beträffar är det en social<br />

nödvändighet, att vi räddar allt vad<br />

räddas kan av denna ärofulla, hedervärda,<br />

äktdemokratiska, idoga och<br />

lojala gamla sjömansstad”.<br />

Omfattande restaurering<br />

I massmedia debatterades byggnadens<br />

framtid. Dåvarande stadsplanechef<br />

Tage William-Olsson tog<br />

ställning för att byggnaden skulle<br />

räddas och undersökte möjligheterna<br />

för en flytt av byggnaden.<br />

Kommunalrådet Alf Hermansson<br />

tog initiativ till bildandet av kulturminnesföreningen<br />

Warfvet Kusten<br />

där han själv blev ordförande.<br />

Det starka engagemanget för<br />

byggnaden resulterade i att den<br />

flyttades till nuvarande plats 1967.<br />

I samband med flytten gjordes en<br />

genomgripande restaurering av den<br />

då mycket förfallna byggnaden. Den<br />

timrade stommen bevarades dock.<br />

Kakelugnarna ersattes av moderna<br />

radiatorer och byggnaden målades<br />

gul i likhet med de närliggande trähusen<br />

.<br />

Bred historia<br />

Taubehuset berättar en bred historia.<br />

Det är idag en av få bevarade byggnader<br />

från varvsepoken som tidigare<br />

präglat Majorna och denna del av<br />

Södra Älvstranden.<br />

Familjen Taube var bosatt i byggnaden<br />

en period, därav dess namn.<br />

Att byggnaden skulle bevaras som<br />

ett historiskt dokument från varvsepoken<br />

var något Evert Taube kämpade<br />

för.<br />

Lena Emanuelsson<br />

Kulturmiljöenheten<br />

22 Länsfokus 1/2011


Rena stränder kräver<br />

internationellt samarbete<br />

Att nedskräpning är en internationell fråga blir tydligt på stränderna i Bohuslän. Foto: Clas Hillén<br />

Skräp som flyter i land i Bohuslän orsakar skador på växter<br />

och djur och gör stränderna otrivsamma. Mycket av skräpet<br />

kommer från andra länder. För att lösa problemet krävs internationellt<br />

samarbete och Länsstyrelsen är aktiv i detta arbete.<br />

Skräp i haven innebär stora problem för naturen och människan.<br />

Varje år följer skräp med stormar och strömmar och<br />

flyter i land längs Bohuskusten. Skräpet gör stränderna mindre<br />

attraktiva och innebär en fara för djur och växter. Växtlokaler<br />

och häckningsplatser täcks över och djur kan fastna<br />

i det. Fåglar, fiskar och betesdjur, som håller strandängarna<br />

öppna, äter av misstag plast. Det är därför viktigt att dessa<br />

miljöer städas.<br />

Okända effekter<br />

Plasten i haven bryts inte ner, utan blir till mindre och<br />

mindre bitar. Dessa kan binda andra miljögifter till sig.<br />

Mikropartiklar av plast har hittats i planktonprover.<br />

Vilka effekter detta får för det marina livet och människan<br />

är inte helt känt. Men man vet att filtrerande organismer,<br />

som blåmusslor, tar upp mikropartiklar.<br />

Andra länders skräp<br />

Bohuskusten är särskilt hårt drabbat av marint skräp på<br />

grund av de strömmar som når kusten. Den karga skärgården<br />

med klippor och skär fungerar som ett filter för de<br />

vattenmassor som passerar, vilket gör att skräpet samlas i<br />

vikarna. Bara 20 procent av skräpet har svenskt ursprung.<br />

Resten kommer från annat håll. Fiske och sjöfart är betydande<br />

källor.<br />

Sedan 2009 driver kommunerna i norra Bohuslän projektet<br />

Attraktiv kust tillsammans med bland annat Länsstyrelsen<br />

och Västkuststiftelsen. Syftet är att hitta en långsiktig<br />

lösning på problemen, både att hitta en organisation och<br />

finansiering för att städa stränder och att minska<br />

mängden ilandflutet skräp.<br />

Internationell fråga<br />

I eu:s marina direktiv står: ”Egenskaper hos och<br />

mängder av marint avfall förorsakar inga skador på<br />

kustmiljön och den marina miljön”. Till juli 2012 ska<br />

eu:s medlemsländer sätta upp miljömål och ta fram<br />

parametrar för att bedöma statusen för marina områden,<br />

till exempel mängd ilandflutet skräp, mikropartiklar<br />

och skräp som lokala djurarter äter.<br />

I Sverige har man tidigare sett det marina skräpet<br />

som ett lokalt eller regionalt problem. Ostkusten har<br />

inte samma problem med ilandflutet skräp. I och<br />

med eu:s marina direktiv har frågan blivit en nationell<br />

och internationell angelägenhet.<br />

Samarbete krävs<br />

För projektet Attraktiv kust är det viktigt att frågan<br />

uppmärksammas internationellt eftersom skräpet<br />

färdas över nationsgränser. Länsstyrelsen deltog i<br />

en konferens i Bryssel i höstas. Landshövding Lars<br />

Bäckström betonade vikten av att problemen med<br />

marint skräp måste lösas gemensamt inom eu. På<br />

konferensen var representanter från eu-kommissionen,<br />

plastindustrin, forskare, lokala och regionala<br />

politiker närvarande.<br />

En slutsats från konferensen är att det krävs samarbete<br />

mellan eu:s medlemsländer för att nå uppsatta<br />

reduktionsmål.<br />

Lena Tingström<br />

Naturvårdsenheten<br />

Länsfokus 1/2011 23


Väderöarna kan bli<br />

marint naturreservat<br />

Utblick över Väderöarna och det gamla lotssamhället. Samhället ingår inte i det föreslagna naturreservatet. Foto: Tord Wennerblom<br />

Havet vid Väderöarna är bland de<br />

allra mest värdefulla marina områdena<br />

i Sverige. Här finns en mångfald<br />

av djur och växter som, tillsammans<br />

med Kosterhavets nationalpark, är<br />

unik för Sverige. Nu föreslår Länsstyrelsen<br />

att här bildas ett marint<br />

naturreservat.<br />

När forskarna<br />

på Länsstyrelsens<br />

uppdrag<br />

undersökte<br />

området<br />

sommaren<br />

2010 gjordes<br />

ett sensationellt<br />

fynd.<br />

Man hittade<br />

levande<br />

ögonkoraller<br />

i det döda<br />

korallrev som<br />

tidigare var<br />

känt strax öster om Storö. Levande<br />

ögonkoraller är tidigare endast känt<br />

från nationalparken. Det föreslagna<br />

naturreservatet ligger direkt söder<br />

I en djupränna nordväst om Väderöarna<br />

finns ett färgrikt liv. På bilden, tagen på 60<br />

meters djup, ses anemonen Urticina eques,<br />

ormstjärnan Ophiotrix fragilis och vita rörbyggande<br />

havsborstmaskar. Foto: Tomas<br />

Lundälv/Lisbeth Jonsson<br />

om nationalparken, och blir ungefär<br />

hälften så stort som denna.<br />

Skydd för korallrevet<br />

De flesta fågel- och sälskyddsområdena,<br />

som funnits sedan länge, ska<br />

vara kvar enligt förslaget men med<br />

vissa ändringar. Bland annat upphävs<br />

tillträdesförbudet för några öar samtidigt<br />

som zonen med tillträdesförbud<br />

utökas från 50 till 100 meter för<br />

de öar som fortfarande ska ha fågel-<br />

och sälskydd.<br />

Fartbegränsning till fem knop<br />

föreslås i vattnen närmast Storö, och<br />

ankringsförbud på två ställen för att<br />

skydda korallrevet och en ålgräsäng.<br />

Inga vind- och vågkraftverk<br />

När det gäller framtida exploateringar<br />

i området föreslås bland annat<br />

förbud mot att anlägga vindkraftverk<br />

och vågkraftverk.<br />

Havet kring Väderöarna är ett av<br />

kustens allra bästa för yrkesfiske efter<br />

havskräfta och räka. Några regler<br />

för fisket införs inte i naturreservatets<br />

föreskrifter.<br />

På Storö planeras en vandringsled<br />

i naturreservatet. Det finns också<br />

planer på att släppa ut getter för att<br />

minska den igenväxning som skett<br />

under de senaste decennierna.<br />

Nytt hänsynsområde<br />

Samtidigt med förslaget till naturreservat<br />

går Länsstyrelsen ut med ett<br />

förslag till hänsynsområde väster om<br />

Storö.<br />

Syftet med hänsynsområden är<br />

att skapa mindre buller i några av<br />

kustens naturhamnar. Det finns redan<br />

fyra hänsynsområden inrättade<br />

på Bohuskusten.<br />

Tord Wennerblom<br />

Naturvårdsenheten<br />

Kerstin Harvenberg<br />

Miljöskyddsenheten<br />

Läs mer: www.lansstyrelsen.se/<br />

vastragotaland/naturreservat.<br />

24 Länsfokus 1/2011


Knipekullen i Vänern. Utsikt mot Brommö. Foto: Anders Stagen<br />

Ny bro till Galterö. Foto: Hans Sundén<br />

Fritt fram för vattnet<br />

genom Galterösund<br />

I minst 150 år har sundet mellan Brännö och Galterö, i<br />

Göteborgs södra skärgård, blockerats av en stenbank som<br />

bildat en landväg mellan öarna. Nu är stenbanken ersatt av<br />

en kulvert med gångbro – och vattnet kan åter strömma fritt<br />

genom sundet.<br />

Initiativtagare till projektet är Brännö Bys samfällighetsförening<br />

tillsammans med markägare och engagerade<br />

privatpersoner i närområdet.<br />

Åtgärden syftar till att öka vattengenomströmningen i<br />

sundet, en mycket angelägen miljöfrämjande åtgärd som<br />

ligger helt i linje med vattendirektivets intentioner. Området<br />

pekas dessutom ut som prioriterat att åtgärda inom<br />

regeringsuppdraget ”Restaurering av övergödda havsvikar i<br />

Västerhavets vattendistrikt.<br />

Sofia Stridsman<br />

Vattenvårdsenheten<br />

Länsstyrelsen ser över det<br />

utvidgade strandskyddet<br />

Länsstyrelsen har påbörjat en översyn över<br />

vilka sjöar som behöver utvidgat strandskydd.<br />

Nya beslut om utvidgat strandskydd i samtliga<br />

kommuner i länet beräknas vara klara senast<br />

utgången av år 2014.<br />

Vid de flesta sjöar, vattendrag och kusten<br />

i Västra Götalands län har vi idag<br />

ett strandskydd som varierar mellan<br />

100 och upp till 300 meter<br />

från strandlinjen. Strandskyddet<br />

syftar till att långsiktigt trygga<br />

förutsättningarna för allemansrättslig<br />

tillgång till strandområden<br />

och bevara goda livsvillkor<br />

för djur- och växtlivet på land och<br />

i vatten.<br />

Upphör efter 2014<br />

I och med ändrade strandskyddsbestämmelser<br />

kommer de utvidgade<br />

strandskyddsområden som<br />

vi har idag att upphöra gälla efter<br />

år 2014. Det innebär att strandskyddet<br />

återgår till 100 meter<br />

om Länsstyrelsen inte fattar nya<br />

beslut.<br />

Länsstyrelsen har fått i uppdrag<br />

att göra en översyn över sjöarna och<br />

vattendragen i länet och fatta nya beslut där<br />

det behövs ett utvidgat strandskydd. Ett<br />

sådant beslut får bara fattas om det behövs<br />

för att säkerställa något av strandskyddets<br />

syften. Det innebär att det ställs högre krav<br />

för att ett område ska omfattas av utvidgat<br />

strandskydd än tidigare.<br />

Vill ha era synpunkter<br />

Samtliga kommuner, ideella föreningar och<br />

markägarorganisationer med flera har fått ett<br />

tidigt brev med förfrågningar om synpunkter<br />

på strandskyddsöversynen.<br />

Länsstyrelsen ser det som väldigt viktigt<br />

att få in så mycket synpunkter angående<br />

översynen som möjligt. Särskilt viktigt är det<br />

att få in uppgifter om friluftsvärden knutna<br />

till sjöar och vattendrag då det saknas på<br />

många håll.<br />

Eva Olsen<br />

Naturvårdsenheten<br />

Länsfokus 1/2011 25


På gång<br />

Vattenrådens dag<br />

Välkomna till en spännande dag på temat ”Roller<br />

och ansvarsfördelning i vattenförvaltningen”. Anmälan<br />

via kalendern på vattenmyndighetens eller<br />

Länsstyrelsens webbsida. Axplock ur programmet:<br />

Tid & plats<br />

Länsstyrelsens hörsal, Göteborg, 22/3, kl 9.00-16.00<br />

Frågor<br />

Hanna Tornevall, 031-60 50 83 eller<br />

hanna.tornevall@lansstyrelsen.se<br />

Ny PBL – på rätt sätt<br />

Översiktskurs för handläggare. Arrangeras av Göteborgsregionens<br />

kommunalförbund, (gr), pblkommittén,<br />

<strong>Länsstyrelserna</strong> i Västra Götaland och<br />

Hallands län samt Sveriges kommuner och landsting<br />

(skl). För vidare information, se kommitténs<br />

webbplats: www.nypbl.se. Anmälan sker direkt på<br />

GRs webbplats: www.grkom.se/bokning<br />

Platser & tider<br />

Skövde (23-24/3), Uddevalla (30-31/3), Göteborg<br />

(30-31/3, 13-14/4, 27-28/4) och Borås (6-7/4).<br />

Frågor<br />

Björn Wallermark, Göteborgsregionens kommunalförbund<br />

(gr), 031-335 53 64 eller<br />

bjorn.wallermark@grkom.se<br />

Ny PBL – på rätt sätt<br />

Orienteringskurs för politiker och chefer. Arrangeras<br />

av Göteborgsregionens kommunalförbund, (gr),<br />

pbl-kommittén, <strong>Länsstyrelserna</strong> i Västra Götaland<br />

och Hallands län samt Sveriges kommuner och<br />

landsting (skl). För vidare information, se kommitténs<br />

webbplats: www.nypbl.se. Anmälan sker direkt<br />

på gr:s webbplats: www.grkom.se/bokning.<br />

Platser & tider<br />

Skövde (25/3), Uddevalla (1/4) och Göteborg (15/4,<br />

29/4).<br />

Frågor<br />

Björn Wallermark, Göteborgsregionens kommunalförbund<br />

(GR), 031-335 53 64, bjorn.wallermark@<br />

grkom.se<br />

Naturguidningar vid<br />

Hornborgasjön<br />

En timme, ingen avgift. Alltid klockan 14.00.<br />

Plats & tid<br />

Naturum Hornborgasjön, 25/3, 26/3, 1/4, 8/4 och<br />

15/4.<br />

Frågor<br />

Amanda Sjöholm, 0500-49 14 50<br />

Marin samverkan &<br />

kustbebyggelse<br />

I brett samarbete har Länsstyrelsen i Västra Götalands<br />

län genomfört två projekt inom ramen för<br />

Kustzonsplanering & Landsbygdsutveckling i Norra<br />

Bohuslän och miljömålen Hav i balans samt Levande<br />

kust och skärgård.<br />

Plats & tid<br />

Skaftö Folkets Hus, Grundsund, Lysekil, 25/3,<br />

kl. 10.00-15.00<br />

Frågor<br />

Ingela Isaksson, 031-60 58 93, ingela.isaksson@<br />

lansstyrelsen.se, eller Mats Herklint, 031-60 52 63,<br />

mats.herklint@lansstyrelsen.se<br />

CLP-förordningen<br />

Länsstyrelsen anordnar i samarbete med Kemikalieinspektionen<br />

(KemI) och Naturvårdsverket en dag<br />

om clp-förordningen (klassificering och märkning)<br />

och med koppling bland annat till avfallsklassificering.<br />

Inbjudan och program finns i Länsstyrelsens<br />

kalender.<br />

Plats & tid<br />

Lindholmen Science park, Göteborg, 29/3<br />

Frågor<br />

Elisabeth Lindqvist, 031-60 51 78 eller<br />

elisabeth.lindqvist@lansstyrelsen.se<br />

Årets Tillsynsdagar<br />

Länsstyrelsens årliga Tillsynsdagar om tillsyn enligt<br />

miljöbalken. Förmiddagarna kommer att innehålla<br />

mer allmän information och ha samma upplägg<br />

på de tre dagarna. Eftermiddagarna kommer att ha<br />

olika tema.<br />

Platser & tider<br />

Länsstyrelsens Hörsal, Göteborg 5/4 – inriktning<br />

miljöskydd<br />

Stadshuset, Skövde 6/4 – inriktning hälsoskydd och<br />

smittskydd<br />

Folkets Hus, Vänersborg 11/4 – inriktning natur och<br />

vatten<br />

Frågor<br />

Lotta Sahlin Skoog, 031-60 50 19 eller<br />

lotta.sahlin.skoog@lansstyrelsen.se<br />

Hur kan vi förebygga psykisk<br />

ohälsa hos barn?<br />

Konferensen riktar sig till personal, chefer och förtroendevalda<br />

inom socialtjänst, skola, hälso- och<br />

sjukvård och folkhälsa i Västra Götaland.<br />

Plats & tid<br />

Biografen Draken, Folkets Hus, Göteborg, 6/4<br />

Frågor<br />

Ylva Fredén Engvall, ylva.freden-engvall@<br />

lansstyrelsen.se, eller<br />

Lennart Rådenmark, lennart.radenmark@<br />

lansstyrelsen.se<br />

26 Länsfokus 1/2011


Killar, män och maskulinitet<br />

Konferensens syfte är att få deltagarna att fundera<br />

kring kopplingarna mellan maskulinitet, normer<br />

och våld. Vad ligger bakom vilka normer som styr<br />

män i allmänhet och killar i hederskontexten i synnerhet?<br />

Under dagen presenteras möjligheter till<br />

förändringsarbete genom olika metoder.<br />

Plats & tid<br />

Länsstyrelsens hörsalen, Göteborg, 7/4<br />

Frågor<br />

Deepati Forsberg, deepati.forsberg@lansstyrelsen.<br />

se, eller Lena Landen Jonas, Lena.landen.jonas@<br />

lansstyrelsen.se<br />

Kulturarvsdesign<br />

Inom ramen för Forum för Kulturmiljö & Stadsutveckling<br />

inbjuder Länsstyrelsen och Göteborgs stad<br />

till en temadag kulturarvsdesign.<br />

Plats & tid<br />

Göteborgs Stadsmuseum, 13/4, kl 08.45 - 17.00.<br />

Frågor<br />

Mats Herklint, 031-60 52 63, mats.herklint@lansstyrelsen.se,<br />

eller Elin Johansson, 031-60 55 86,<br />

elin.johansson@lansstyrelsen.se<br />

Inomhusmiljö och hälsoskydd<br />

Miljösamverkan Västra Götaland anordnar en tredagarsutbildning<br />

för miljöinspektörer. Den andra<br />

utbildningsdagen är i slutet av maj och den tredje i<br />

början av juni. Inbjudan och mer information finns<br />

på www.miljosamverkan.se/kurser.<br />

Plats & tid<br />

Kurslokal i centrala Göteborg, 13/4<br />

Frågor<br />

Gudrun Törnström, 031-60 50 73 eller<br />

gudrun.tornstrom@lansstyrelsen.se<br />

Lasse Lind, 070-37 87 439 eller lasse.lind@cirka.se<br />

Hur kan vi ha nytta av arbetet<br />

Uthållig kommun?<br />

Energimyndighetens program "Uthållig kommun"<br />

med måttot Med energin som språngbräda har<br />

genomfört en rad spännande projekt inom bland<br />

annat energi i fysisk planering, belysning och<br />

fastigheter. För dig som är politiker eller verksamhetsutvecklare<br />

i en kommun och vill få exempel på<br />

framgångsrika metoder för energiarbete.<br />

Plats & tid<br />

Göteborg, 28/4<br />

Frågor<br />

Sara Borgström, 031-60 53 43 eller<br />

sara.v.borgstrom@lansstyrelsen.se<br />

Missbruksutredningens<br />

slutbetänkande<br />

Målgruppen för konferensen är politiker, chefer och<br />

personal i kommuner i Västra Götalands län, hälsooch<br />

sjukvården samt kriminalvården.<br />

Plats & tid<br />

Kongressalen, Folkets Hus, Göteborg, 28/4<br />

Frågor<br />

Lennart Rådenmark, lennart.radenmark@lansstyrelsen.se<br />

En samlad strategi …<br />

En samlad strategi för alkohol-, narkotika-, dopningoch<br />

tobakspolitiken. Regional lanseringskonferens<br />

för att presentera regeringens femåriga strategi för<br />

nyckelpersoner, chefer och förtroendevalda i Västra<br />

Götalands län.<br />

Plats & tid<br />

Kongressalen, Folkets Hus, Göteborg, 3/5<br />

Frågor<br />

Lennart Rådenmark, lennart.radenmark@lansstyrelsen.se,<br />

eller Ulrika Ankargren, ulrika.ankargren@<br />

lansstyrelsen.se<br />

Kurs i avloppsjuridik<br />

Miljösamverkan Västra Götaland anordnar en kurs<br />

i avloppsjuridik med miljöinspektörer som målgrupp.<br />

Inbjudan och mer information finns på www.<br />

miljosamverkan.se/kurser.<br />

Plats & tid<br />

Kommunhuset, Vänersborg, 4/5<br />

Frågor<br />

Maria Hübinette 0521-60 57 41 eller maria.hubinette@lansstyrelsen.se<br />

Lasse Lind, 070-37 87 439 eller lasse.lind@cirka.se<br />

Energieffektivisering i lokaler<br />

Ett seminarium om metodiken för totalprojekt,<br />

som kombinerar god lönsamhet och rejäla enerieffektiviseringar<br />

i lokaler. Utvecklat av BELOK (www.<br />

belok.se), initierat av Energimyndigheten. Ett seminarium<br />

för fastighetsansvariga, politiker och övriga<br />

intresserade.<br />

Plats & tid<br />

Göteborg, 11/5<br />

Frågor<br />

Sara Borgström, 031-60 53 43 eller<br />

sara.v.borgstrom@lansstyrelsen.se<br />

Nätverksträff om energi<br />

Miljösamverkan Västra Götalands och Hållbar<br />

utveckling Väst arrangerar inom ramen för EnergInvVäst<br />

en nätverksträff för miljöhandläggare och energi-<br />

och klimatrådgivare. Information om plats och<br />

datum för träffen finns på www.miljosamverkan.se/<br />

kurser.<br />

Frågor<br />

Cecilia Lunder, 031-60 58 95 eller cecilia.lunder@<br />

lansstyrelsen.se, Annika Svensson, 031-60 50 57 eller<br />

annika.svensson@lansstyrelsen.se<br />

På gång<br />

27 Länsfokus 1/2011


Avsändare:<br />

Länsstyrelsen Västra Götalands Län<br />

Informationsenheten<br />

403 40 Göteborg<br />

Nästa nummer<br />

av Länsfokus<br />

kommer ut den<br />

15 juni.<br />

Till sist …<br />

Låt mig först få presentera mig. Jag, som ska skriva sistasideskrönikan<br />

i Länsfokus under 2011, heter Peter Svensson. Jag är<br />

sedan i augusti månad landsbygdsdirektör på Länsstyrelsen i<br />

Västra Götaland, och bor i högsta grad på just landsbygden.<br />

Närmare bestämt i Töreboda, vid vackra Göta kanal, i länets<br />

nordöstligaste hörn.<br />

I Töreboda, liksom i resten av länet, har vi behov av bra infrastruktur.<br />

Länsstyrelsen har via landsbygdsprogrammet medel<br />

för att delfinansiera bredband. Västra Götalandsregionen, Post-<br />

och telestyrelsen och kommuner är andra viktiga finansiärer.<br />

Länsstyrelsen i Västra Götaland har omfördelat ytterligare 20<br />

miljoner, men behovet är givetvis oändligt mycket större. Det<br />

inser vi.<br />

Post- och telestyrelsen har i tidigare studier visat att Västra<br />

Götaland har långsam uppkoppling i jämförelse med övriga landet.<br />

Detta har dock inte påverkat fördelningen av pengar nationellt.<br />

Det vill vi ändra på – och det arbetar vi för.<br />

Regeringen måste tillsätta mer pengar för investering i bredband<br />

på landsbygden. Detta för att vi ska få tillgång till samma<br />

förutsättningar som övriga landet. Och det är inte några få<br />

människor vi talar om. Hela 17 procent av alla svenska landsbygdsbor<br />

har Västra Götaland som <strong>hem</strong>län.<br />

Regeringen har tillsatt en utredning, ett bredbandsforum,<br />

som visar att behovet är stort och att samverkan mellan aktörer<br />

är mycket viktig. Länsstyrelsen och regionen i Västra Götaland<br />

har ett gott samarbete – och det ger förutsättningar för en bra<br />

helhetslösning.<br />

Men det ska finnas en kostnad för investeringen även för slutförbrukaren,<br />

menar vi. Investeringsbidrag har lämnats på 60<br />

procent (inklusive medfinansiering under 2010) och för 2011 är<br />

det 33 procent.<br />

Det är beklämmande att andra län gett upp till 100 procent i<br />

finansiering, vilket gjort att den nationella potten för bredbandsinvesteringar<br />

redan är slut. Vår strategi är att så många<br />

som möjligt ska få tillgång till investeringsbidrag – och samtidigt<br />

göra det attraktivt att köra igång projekt.<br />

Därför behövs det minst 100 miljoner kronor extra till Västra<br />

Götaland för bredband. Varje år – och under de närmaste fem<br />

åren. Det är min mening.<br />

Peter Svensson<br />

Landsbygdsdirektör

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!