You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
VECKA 41 - 2016. NYHETER OM RÄTTVISA - FÖR ALLA<br />
GRÄNSLÖST<br />
PRIS: 15 KRONOR<br />
Kampanj!<br />
4 NR/MÅN<br />
39 KR<br />
NY TIDNING<br />
- HÄNG MED FRÅN BÖRJAN<br />
SMS:A JA! TILL 020-10 00<br />
82, SÅ FIXAR VI RESTEN!<br />
ATT RISKERA ALLT<br />
- FÖR KURDISTAN<br />
PÅ DJUPET SID 30-31<br />
NYA SVENSKAR SID 12:<br />
RESTAD GÅRD<br />
- ASYLBOENDE I VÄST<br />
FRIHETENS<br />
PROMENAD<br />
FÖRENINGAR & ORGANISATIONER SID 10<br />
KULTURELLT SID 22<br />
ALEKS VILL FÖRENA STOCKHOLM:<br />
”Jag har varit<br />
rädd för att<br />
bli någon jag<br />
inte är.”
sida 2/vecka 41/2016/gränsLöst<br />
40/2016/gränsLöst<br />
UR VECKANS TIDNING<br />
ALLAS POLITIK SVERIGE. LIGHT. SID. 57<br />
Gala Spara för på världens migrationen?<br />
utsatta barn<br />
ALLAS SVERIGE. SID. 7<br />
KOLL Få flyktingbarn PÅ KOMMUNER. och SID 9<br />
När tomma människor rum<br />
lär sig något nytt<br />
KOLL PÅ KOMMUNER. SID 8<br />
UNGA Samtalsgrupper TAR PLATS. för SID 13<br />
Barnen kvinnor ges i Strängnäs värdiga liv<br />
FOKUS UNGA TAR HBTQ. PLATS. SID SID 15 12<br />
HIV Hjälpen negativ till Rumänien - nytt hopp kom<br />
om från ett Ångermanland botemedel<br />
KVINNOKRAFT. ÄLDREPERSPEKTIV. SID 19 SID 13<br />
Ny Gemenskap sexualbrottslag viktigast<br />
INKLUDERANDE IDROTT.<br />
SID 25<br />
Euro Chicks - Women on<br />
Wings (WOW)<br />
VECKANS EKO. SID 29<br />
Pjäsen om Bert Karlsson<br />
som stoppades<br />
VÅR VÄRLD. SID 34<br />
Internationella FOKUS HBTQ. SID dagen 15 för<br />
utrotning Svenska poliser av fattigdom i Belgrad<br />
Pride<br />
REDAKTIONEN<br />
INSPIRATÖREN. SID 26-27<br />
Livet är magiskt<br />
PÅ DJUPET. SID 30-31<br />
Från Kambodjas terror till<br />
Amnesty i Sverige<br />
VIKTIG HISTORIA. SID 33<br />
Det är skillnad<br />
KULTURELLT. VÅR VÄRLD. SID 34 22<br />
Aleks Hårdare vill straff förena för Stockholm könsstympning<br />
INSPIRATÖREN KULTURELLT. SID SID 226-27<br />
CHARLOTTA ÅLDERSNOJA SKAPAR ÄR IDIOTISKT JOBB<br />
FÖR ÄLDRE DANSARE<br />
”MAN SKA-<br />
PAR EGET FÖR<br />
”FÖR ATT JAG SLIPPA<br />
VILL FÖRÄND- SLUTA JOBBA”<br />
RA VÄRLDEN”<br />
SID 17<br />
INKLUDERANDE IDROTT.<br />
SID 25 VÅR VÄRLD. SID 35<br />
Paralympics ur Ett João livsviktigt Maia uppdrag FUNKIS FINNS. SID 17<br />
da Silvas synvinkel Längs catwalken i rullstol<br />
MARIA VENEKE<br />
YLIKOMI<br />
Sveriges ambassadör<br />
för<br />
International<br />
Organization<br />
for Defenders<br />
of Peace and<br />
Human Rights.<br />
Bor med sin<br />
man utanför<br />
Karlskrona.<br />
PERNILLA<br />
ELDH<br />
Utbildad danspedagog<br />
med<br />
biologiska rötter<br />
i Karibien.<br />
Värmen är en<br />
favorit, oavsett<br />
den kommer<br />
från solen eller<br />
andra människor.<br />
BIRGITTA<br />
BELLMAN<br />
Har arbetat<br />
med funkisfrågor<br />
för FUB<br />
och på SOS<br />
alarm. Ett brinnande<br />
intresse<br />
för historia och<br />
världspolitik.<br />
Virkar ibland.<br />
KARLO<br />
BARANJ<br />
Känner sig<br />
hemma i<br />
Stockholm,<br />
New York,<br />
Belgrad och<br />
Tokyo. Gör sig<br />
nu hemmastadd<br />
i Bollnäs.<br />
Skriver om allt.<br />
ELEONOR<br />
LOQVIST<br />
Livscoach<br />
inom praktisk<br />
beteendepsykologi.<br />
Gillar<br />
processen som<br />
skapar medmänsklighet<br />
och gemenskap<br />
i världen.<br />
G<br />
DAGMAWIT<br />
ALEMAYEHU<br />
Brinner för alla<br />
människors rätt<br />
att leva ut sina<br />
drömmar. Älskar<br />
poesi och<br />
sjunger högt i<br />
tunnelbanan.<br />
Bosatt i Stockholm.<br />
BIRGITTA<br />
MARKENDAHL<br />
Varit lärare i<br />
svenska och<br />
historia. Läser<br />
och skriver<br />
mycket. Följer<br />
det som händer<br />
i världen... Och<br />
bär gärna hatt!<br />
TELEFON: 020-10 00 82
GRÄNSLÖST/vecka 41/2016/sida 3<br />
Välfärd och mänskliga rättigheter<br />
I SVERIGE HAR VÄLFÄRDEN gått så långt att vi blivit olyckliga.<br />
Vi ”klarar oss själva” så till den grad att vi känner<br />
oss ensamma, vilket är något av det mest ångestframkallande<br />
som finns. Ofrivillig ensamhet, finns förstås<br />
frivillig och nödvändig också, drabbar allt fler, särskilt<br />
äldre och funktionsnedsatta. Dubbelt drabbade med<br />
andra ord. Att bli gammal kan innebära sjukdomar,<br />
sämre ekonomi och sysslolöshet. Dessutom numera<br />
ensamhet.<br />
DET HAR DEBATTERATS ”tiggare”, som förorenat lekplatser.<br />
Det är synd om barnen, vars rutschkanor smutsats ner.<br />
Jo visst, hellre en ren lekstuga än en smutsig. Men ännu<br />
hellre en diskussion om huruvida det bryts mot de<br />
mänskliga rättigheterna i vårt land. Enligt FN ska alla<br />
människor i hela världen, oberoende av var de befinner<br />
sig, ha rätt till vatten och sanitet, dvs toaletter. Så är det<br />
inte i Sverige. De romer, som av vissa fortfarande kalllas<br />
”tiggare”, har inga toaletter att gå till. I Strängnäs<br />
kommun, där jag bor, låstes de offentliga toaletterna<br />
förra vintern. Vad skulle romerna som befinner sig<br />
här - och har all rätt att göra det - ta sig till då?<br />
NEJ, INTE ÄR DET konstigt att vi startat en tidning som<br />
heter <strong>Gränslöst</strong>. För oss på den här redaktionen är en<br />
värld utan gränser - mellan ”romer” och ”svenskar”,<br />
mellan äldre och yngre, mellan män och kvinnor - en<br />
bra värld. En mycket bättre värld än den vi har idag.<br />
EN VÄRLD TVÄRTEMOT den Donald Trump tycks förespråka.<br />
Hans uttalanden om kvinnor han mött gör ingen<br />
tänkande människa förvånad. Det som förvånar är att<br />
så många i USA inte sett igenom honom tidigare, inte<br />
förstått vem han är - för nu måste hans era väl ändå<br />
vara över.<br />
DU HAR DET ANDRA numret av <strong>Gränslöst</strong> i din hand och jag<br />
hoppas du ska tycka om det. Tyvärr lyckades Postnord,<br />
som vi anlitade förra veckan för distribution av första<br />
numret, slarva bort de 1000 adresserade exemplaren.<br />
”Om du visste hur det ser ut i Hallsberg” fick jag till<br />
svar när jag på tredje dagen ganska hysterisk ringde<br />
Postnords växel. Men nu hoppas vi på bättre tur.<br />
Ni som beställt en prenumeration ska ha fått första<br />
numret nu, ungefär samtidigt som ni får nummer två.<br />
Mycket att läsa den här veckan med andra ord - på<br />
tema <strong>Gränslöst</strong>.<br />
TACK FÖR ATT DU läser tidningen och vill du tipsa någon<br />
annan om samma sak blir vi glada. Om inte brevbäraren<br />
går vilse i Hallsberg igen ska <strong>Gränslöst</strong> komma i<br />
lådan varje onsdag. Och kosta 39 kronor i månaden.<br />
Och första inbetalningen skänker vi till insamlingen<br />
Världens barn - de som precis alla bör innefattas av<br />
FN:s mänskliga rättigheter. Men fortfarande inte gör.<br />
VI SES OM EN VECKA IGEN!<br />
STARTSKOTT<br />
anna<br />
löfving<br />
CHEFREDAKTÖR<br />
TWITTER @ANNALOFVINGMT<br />
INSTAGRAM: @ANNALOFVING1<br />
”Be the<br />
change you<br />
want to<br />
see in the<br />
world”<br />
M. GANDHI<br />
GRÄNSLÖST:<br />
TREND SID 20-21<br />
Polarn O. Pyret vann Störd och stolt-priset<br />
för sin sommarkampanj 2016 ”Lika olika” då<br />
de tog med ett barn med Downs syndrom.<br />
VID AUTOGIRO SKÄNKER VI<br />
FÖRSTA MÅNADSBETALNING-<br />
EN TILL VÄRLDENS BARN-<br />
INSAMLINGEN. SMS:A JA! TILL<br />
020-10 00 82.<br />
GDET HÄR ÄR<br />
TIDNINGEN GRÄNSLÖST<br />
TIDNINGEN GRÄNSLÖST ÄR en politiskt och religiöst obunden<br />
nyhetstidning om rättvisa. Den vill på ett enkelt<br />
och tydligt sätt ta upp frågor om alla människors lika<br />
värde, om tolerans och inkludering i samhället och om<br />
utsatta gruppers sårbarhet. I Sverige och andra länder.<br />
Den gör inte anspråk på att vara heltäckande i sin rapportering<br />
utan gör nedslag i omgivningen. Tidningen<br />
kostar 39 kronor i månaden - vid autogiro - och kommer<br />
ut varje onsdag. Messa JA! till 020-1000 82 och<br />
känn dig välkommen i kampen mot en bättre värld!<br />
KONTAKTA OSS:<br />
MEJLA<br />
redaktion@tidningengranslost.se<br />
förnamn@tidningengranslost.se<br />
HEMSIDA<br />
www.tidningengränslöst.se<br />
RINGA/SMS:A<br />
020-10 00 82<br />
SOCIALA MEDIER<br />
Facebook: Tidningen <strong>Gränslöst</strong><br />
Instagram: @tidningen_granslost
G<br />
G<br />
TACK TILL VÅRA<br />
GRÄNSLÖSA VÄNNER<br />
VILL DU OCKSÅ SYNAS HÄR? RING 020-10 00 82<br />
Mariefred<br />
HJÄLP<br />
SYRIEN!<br />
Efter år av krig är situationen för människor<br />
i Syrien desperat. Röda Korset finns på plats<br />
och med ditt stöd kan vi rädda fler liv varje dag.<br />
Swisha valfri gåva till 123 000 46 48 eller<br />
sms:a AKUT SYRIEN till 72 900 och skänk 100 kr.<br />
Genom att sms:a eller swisha godkänner du att bli kontaktad av Röda Korset.<br />
Dina personuppgifter hanteras enligt PUL.<br />
Mariefred
gränslöst/vecka 41/2016/sida 5<br />
HUR FÖRBÄTTRAR VI INTEGRATIONEN?<br />
I helgen hölls höstens första partiledardebatt<br />
i SVT och en av frågorna som diskuterades<br />
var integrationspolitiken. Alla åtta partiledare<br />
var mycket engagerade, men förespråkar<br />
olika lösningar på problemet som uppstått<br />
när det stora antalet nyanlända - särskilt efter<br />
förra hösten - ska inlemmas i det svenska<br />
samhället.<br />
POLITIK LIGHT<br />
SOCIALDEMOKRATERNA håller inte<br />
med Centern när det gäller enkla<br />
jobb och låga löner. Det bidrar<br />
till fortsatt utanförskap enligt<br />
Löfven, som menar att utbildning<br />
bör prioriteras. Det behövs<br />
just nu 70 000 utbildningsplatser<br />
för de nyanlända och efter det ett<br />
jobb med lön som ”man kan leva<br />
på”. Viss satsning på enkla jobb<br />
bör dock göras och Socialdemokraterna<br />
har t ex nyss utökat<br />
RUT-avdragen.<br />
CENTERPARTIET har en helt annan<br />
lösning på integrationsproblemen.<br />
Annie Lööfs linje är att förkorta<br />
vägen till det första jobbet.<br />
Att satsa på småföretagen, så att<br />
de kan anställa nyanlända och<br />
att utöka RUT- och ROT-avdrag<br />
är några exempel på Centerns<br />
förslag. Den svenska modellen<br />
bör förnyas, men att ytterligare<br />
utveckla bidragssystemet är fel.<br />
Satsa på ”enkla jobb med lägre<br />
lön” är vägen.<br />
VÄNSTERPARTIETS linje är utbildning.<br />
Det är enligt Jonas Sjöstedt nyckeln<br />
till bra integration, och utbildningssatsningar<br />
ska göras på<br />
alla plan. Sjöstedt berättar också<br />
om konkreta åtgärder, som lån<br />
för att ta körkort, rejäla bidrag<br />
för att få bort trångboddheten<br />
och satsningar på kvinnojourer<br />
för att bistå dem som utsatts för<br />
till exempel hedersvåld.<br />
MILJÖPARTIET vill främst investera<br />
i skolväsendet. Utanförskapet<br />
växer i takt med en segregerad<br />
skola och därför anser Fridolin<br />
och de andra att integrationen<br />
börjar där. Han säger dock att<br />
jobben går hand i hand med<br />
skolan och ser gärna en utökad<br />
sektor för enkla jobb. ”Skattesystemet<br />
måste ändras så att det<br />
växer fram nya arbetstillfällen för<br />
dem som inte kan prata så bra<br />
svenska” sa Fridolin.<br />
!<br />
SVERIGEDEMOKRATERNAS Jimmie<br />
Åkessons linje var främst att den<br />
svenska kulturen måste implementeras<br />
på ett bättre sätt bland<br />
de som nyss kommit till Sverige.<br />
Det är snävt att se integrationsproblematiken<br />
som enbart ett<br />
problem med utbildning och arbete,<br />
enligt Åkesson. Man måste<br />
satsa på att göra de nyanlända<br />
”mer svenska”.<br />
KRISTDEMOKRATERNA ser på integrationspolitiken<br />
som på en cykel.<br />
Den har två hjul, där det ena är<br />
jobb och utbildning och det andra<br />
är att nyanlända lär sig mer<br />
om ”svenska värderingar”. Fler<br />
enkla jobb är en dellösning, enligt<br />
Ebba Busch Thor, liksom<br />
sänkt skatt för den här gruppen.<br />
Flickor som gifts bort mot sin<br />
vilja i andra länder bör hämtas<br />
hem till Sverige.<br />
LIBERALERNAS hållning är att jobb<br />
alltid är bättre än bidrag. ”Ett<br />
normalt socialbidrag är ca 10<br />
000 kronor i månaden, en normal<br />
lägstalön cirka 20 000 kronor.<br />
Då är det väl väldigt bra för<br />
en nyanländ att få ett enkelt jobb<br />
som ger 15 000 kronor i månaden”,<br />
sa Björklund. Traineejobb<br />
är t ex något som Liberalerna<br />
gärna arbetar vidare med.<br />
MODERATERNA går steget längre än<br />
Centern. De vill tredubbla RUToch<br />
ROT-systemet, så att många<br />
fler kan få jobb inom städ- och<br />
byggbranschen. Just nu lever en<br />
miljon nya svenskar på bidrag<br />
enligt Kindberg Batra, och det<br />
behövs därför enorma satsningar<br />
på enkla jobb och t ex lärlingsplatser.<br />
Man ska ”lära sig jobbet<br />
på jobbet”.
sida 6/vecka 41/2016/gränslöst<br />
I SIFFROR<br />
SVERIGE ÄR BÄST I VÄRLDEN<br />
I Good Country Index mäts vilka länder som gör mest för mänskligheten. I den mätningen ligger Sverige<br />
i topp. De sju kategorier som undersöks är välstånd/jämlikhet, forskning/teknik, kultur, hälsa/välmående,<br />
världsordning, internationell fred/säkerhet - och klimatet. Sverige ligger bland de bästa i fem av<br />
kategorierna och är allra bäst i två - hälsa/välmående och välstånd/ jämlikhet.<br />
I en annan undersökning hamnar Sverige på femte plats, medan Afghanistan utmärker sig som ett av de<br />
värsta länderna att bo i. Här är ett urval av en jämförelse som FN-förbundet UNA Sweden presenterar:<br />
MEDELLIVSLÄNGD<br />
ANTAL BARN PER<br />
KVINNA<br />
TILLGÅNG TILL<br />
RENT VATTEN<br />
INTERNET-<br />
ANVÄNDARE<br />
G<br />
V<br />
d<br />
P<br />
e<br />
Y<br />
e<br />
h<br />
t<br />
b<br />
SVERIGE:<br />
Kvinnor 84, Män 82<br />
AFGHANISTAN:<br />
Kvinnor 84, Män 82<br />
VAD BETYDER ORDEN?<br />
SVERIGE:<br />
1,9 barn<br />
AFGHANISTAN:<br />
4,9 barn<br />
SVERIGE:<br />
100%<br />
AFGHANISTAN:<br />
55%<br />
SVERIGE:<br />
93%<br />
AFGHANISTAN:<br />
6%<br />
O<br />
s<br />
m<br />
p<br />
d<br />
T<br />
g<br />
v<br />
F<br />
s<br />
o<br />
f<br />
FOSTERLAND, HEMLAND,<br />
FÄDERNESLAND OCH<br />
MODERLAND<br />
ORDET FOSTERLAND HAR gamla anor. Det fanns redan i Westgöta-Lagen<br />
på 1200-talet och stavades då precis som i dag. Synonymer till det är<br />
hemland och fädernesland. Vilket land som ska kallas något av dessa<br />
tre funderar säkert många av våra nya svenskar över: ”Är det landet<br />
där jag föddes eller landet där jag bor nu?”<br />
SVENSK ORDBOK FÖRKLARAR fosterland något motsägelsefullt: ”nation där<br />
man vuxit upp och som man är medborgare i.” Om man vuxit upp<br />
i Syrien men så småningom blir svensk medborgare - vilket land är<br />
då ens fosterland?<br />
DET TIDIGASTE BELÄGGET för ordet hemland i vårt språk är från 1814 och<br />
Svensk Ordbok förklarar: ”land där man vuxit upp”. Nationalencyklopdin<br />
säger också ”land där man bor”. Att det har anor från 1814<br />
kanske har att göra med det korta kriget mot Norge just det året.<br />
Resultatet av det blev att Sverige och Norge ingick en union som<br />
varade till 1905.<br />
FÄDERNESLAND HETTE PÅ fornsvenska fädhernis land och är belagt sedan<br />
1350. Ordet fader fanns redan på 800-talets runstenar medan moder<br />
dök upp först på 1000-talet – båda orden med runskrift förstås.<br />
VAD ÄR DÅ ett moderland? Det ordet tog vi till oss 1826 och det betyder<br />
enligt ordböckerna ”kolonialmakt i förhållande till kolonierna”.<br />
SPRÅKET MAN LÄR in som sitt första språk kallas modersmål och det har<br />
funnits i svenskan sedan slutet av 1300-talet. I dag finns många modersmål<br />
i vårt land.<br />
h<br />
a<br />
U<br />
a<br />
o<br />
s<br />
A<br />
d<br />
s<br />
g<br />
fl<br />
s<br />
E<br />
b<br />
H<br />
b
gränslöst/vecka 41/2016/sida 7<br />
ALLAS SVERIGE<br />
Gala för Världens utsatta barn<br />
TexT: BirgiTTa Markendahl<br />
Världens Barn-galan uppmärksammar varje år radiohjälpens insamling Världens Barn.<br />
det är Sveriges största kampanj för insamling av bistånd till utsatta barn runt om i världen.<br />
På fredagskvällen sändes galan i SVT med<br />
ett fullspäckat program. Det leddes av<br />
Ylva Hällen och Richard Olsson, två ytterst<br />
engagerade programledare som ibland<br />
hade svårt att hålla tårarna tillbaka, när de<br />
talade om de fattigaste och mest utsatta<br />
barnen i vår värld.<br />
Olika välkända PrOfiler fick för en vecka<br />
sedan i uppdrag att ge sig ut i landet<br />
med Världens Barn-bössor och samla in<br />
pengar på många finurliga sätt. Från allt<br />
detta gavs glimtar i det två timmar långa<br />
TV-programmet. Ett inslag, där verkligen<br />
gränserna mellan länder hade suddats ut,<br />
var det som Kalle Zackari Wahlström och<br />
Farah Abad hade fått som sitt. De skulle<br />
samla ihop en kör bestående av så många<br />
olika nationaliteter som möjligt, helst<br />
från världens alla 195 olika länder.<br />
MalMö var ett bra ställe att försöka få ihop<br />
en så internationell samling som möjligt.<br />
Man lyckades över förväntan. Några sångare<br />
kunde stå för flera nationer, eftersom<br />
de hade föräldrar från olika länder. Eddie<br />
Gustin, känd för att han varit i alla<br />
länder i världen, kunde ju på sätt och<br />
vis representera allihop. Javier Manik var<br />
känd av de flesta Malmöbor eftersom han<br />
spelat på gatorna där i flera år. Solister<br />
blev Samia Khalil och Lucia Pinero. Den<br />
12-årige rapparen Merzen Ibrahim, med<br />
rötter i Irak, fick TV-publiken först träffa<br />
i hemmiljö och sedan höra tillsammans<br />
med den alldeles fantastiska kören. Applåderna<br />
efteråt i den fullsatta salongen var<br />
öronbedövande och långa.<br />
att se Och höra de två barnen Sigrid Johnsson<br />
och Billy Axell som hade mött andra<br />
barn i Malawi och Tanzania, hörde också<br />
till kvällens höjdpunkter. Slutsumman<br />
blev 35 156 686 men insamlingen pågår<br />
till och med söndagen. Pengarna går till<br />
Radiohjälpen som fördelar dem mellan<br />
olika organisationer.<br />
hänt i sverige<br />
avtal Med afghanistan<br />
Under förra året sökte omkring 41 000 afghaner asyl i Sverige, många<br />
av dem ensamkommande unga. I förra veckan ingick Sveriges regering<br />
och Afghanistan ett avtal om att sända tillbaka afghaner som fått avslag<br />
på sin asylansökan, och tusentals kommer nu att skickas tillbaka.<br />
Afghanistans regering har lovat att ta emot alla sina medborgare, även<br />
de som skickas ut ur Sverige med tvång. ”En stor framgång för Sverige”,<br />
säger migrationsminister Morgan Johansson. Men att oron bland afghanska<br />
ungdomar är stor vittnar bland annat radioprogrammet Konflikt<br />
den 8 oktober om.<br />
slöjförbud<br />
Enligt Sverigedemokraternas partisekreterare Richard Jomshof<br />
bör Sverige införa möjligheten att beslagta asylsökandes ägodelar.<br />
Han vill också förbjuda heltäckande slöja på offentliga platser och<br />
böneutrop.<br />
barn Med föräldrar i fängelse<br />
I fredags hölls en samverkanskonferens i Trollhättan där Kriminalvården,<br />
Trollhättans och Vänersborgs kommuner samt Arbetsförmedlingen<br />
deltog. Man diskuterade åtgärder för att hjälpa barn med frihetsberövade<br />
föräldrar. Det handlar om ungefär 30 000 barn. Risken att dessa<br />
barn ska hamna i psykisk ohälsa är 25 procent större jämfört med andra<br />
barn, och personal i kommunerna måste veta hur man ska hantera detta<br />
problem.<br />
bert karlssOn säger uPP anställda inOM asylverksaMheten<br />
Bert Karlssons bolag Jokarjo har varslat 90 procent av sina anställda<br />
inom asylverksamheten. Av bolagets 44 boenden kommer 40<br />
att läggas ner och 500 anställda har varslats. Enligt Bert Karlsson<br />
kommer den nya asylpolitiken ”att få katastrofala följder för landet”<br />
och han är kritisk mot staten som ”lämpar över ansvaret på<br />
kommunerna”.
HJÄLP<br />
BARNEN<br />
SOM FLYR!<br />
Just nu har vi akuta insatser i bland annat Syrien, Grekland, Italien,<br />
Serbien och här hemma i Sverige. Men det räcker inte. Vi behöver din hjälp.<br />
Vi behöver bli er. Bli Barnrättskämpe på räddabarnen.se<br />
Vår verksamhet kontrolleras av Svensk Insamlingskontroll. Vårt 90-konto garanterar att dina pengar används så effektivt och ansvarsfullt som möjligt.
GRÄNSLÖST/vecka 41/2016/sida 9<br />
KOLL PÅ KOMMUNER<br />
SAMETINGETS<br />
PARLAMENT<br />
SÖKER HEM<br />
Ambitionen i Piteå kommun är att alla ska lära sig cykla.<br />
”Det bästa av allt är att se<br />
glädjen när människor lär<br />
sig något nytt”<br />
TEXT: BIRGITTA BELLMAN<br />
I Piteå har kommunen under hösten dragit igång ett projekt<br />
som går ut på att lära nyanlända att cykla och simma. Kunskap<br />
som för de flesta barn och vuxna i Sverige är en självklarhet.<br />
För människor från andra länder med andra traditioner och<br />
kultur är det inte alls lika givet.<br />
INITIALT HAR KOMMUNEN valt att främst rikta sig till kvinnor, eftersom det är den grupp som oftast<br />
inte vet hur man gör, men intresset har varit stort bland båda könen.<br />
- Vi har långa kölistor och ambitionen är att så många som möjligt ska få lära sig cykla och<br />
simma under hösten, säger Anna Stamblewski som är samhällsutvecklare på Piteå kommun.<br />
DE TRÄFFAR SOM redan har ägt rum har innehållit en massa glädje, skratt och förtjusta skrik. Som<br />
det gör när man lär sig att cykla eller simma. Men det finns givetvis en större tanke bakom<br />
projektet också. Det vill få de nyanlända att känna sig delaktiga, känna sig trygga och göra att<br />
det lättare för dem att kunna ta sig fram.<br />
PROJEKTET FINANSIERAS MED riktade statliga medel för integration. På kort varsel har också personalen<br />
på simhallarna, SFI (svenska för invandrare) och flyktingsamordningen kunnat dra<br />
igång verksamheten och entusiasmen har varit stor.<br />
– Det är en fröjd att jobba i detta projekt med alla engagerade människor. Och det bästa av<br />
allt är att se glädjen när människor lär sig något nytt, lägger Anna Stamblewski till.<br />
VÄGEN TILL DEN friheten som det innebär att kunna cykla är kantad av glädje - både för den som<br />
lär sig och den som lär ut.<br />
<br />
Foto: Marie Enoksson<br />
2004 GICK DÅVARANDE statsminister Göran<br />
Persson ut och lovade Sametinget ett parlamentshus.<br />
Initialt var tanken att det skulle<br />
ligga i Kiruna, men sedan dess har det uppstått<br />
en dragkamp mellan sju olika kommuner.<br />
Alla vill att parlamentet ska ligga hos<br />
just dem.<br />
TURERNA KRING FRÅGAN har varit många. Minst<br />
av allt handlar det om hur parlamentet ska<br />
se ut. Det löstes redan 2006 i en arkitekttävling.<br />
Frågan handlar mer om finansiering<br />
och att Sametinget vill vara öppet för<br />
fler alternativ än Kiruna. Kiruna är den<br />
kommun som har flest antal samer.<br />
KOMMUNERNA SOM TÄVLAR är Arjeplog, Arvidsjaur,<br />
Jokkmokk, Kiruna, Lycksele, Malå<br />
och Östersund. Under förra veckan fick<br />
de alla presentera sig och sina lösningar.<br />
Länge har Kiruna varit den stora favoriten,<br />
men Jokkmokk har smugit upp som en<br />
dark horse. Samtidigt glömdes Vilhelmina<br />
kommun bort, trots att även den hade anmält<br />
sitt intresse.<br />
DISKUSSIONERNA KRING PARLAMENTETS hemort lär<br />
fortsätta. Förhoppningen är ändå att ett<br />
slutgiltigt beslut ska tas nästa år - 13 år efter<br />
Perssons löfte. Istället för nuvarande kansli<br />
i Kiruna har Sametinget blivit lovat ett parlamentshus.<br />
Men var ska det ligga?<br />
PRENUMERERA PÅ<br />
GRÄNSLÖST<br />
020 - 10 00 82
sida 10/vecka 41/2016/GRÄNSLÖST<br />
FÖRENINGAR OCH ORGANISATIONER<br />
Frihetens promenad<br />
Organisationen A21 som Hillsong Church samarbetar med har fyra strategier där de arbetar mot människohandel<br />
– förebygga, skydda, åtala och samarbeta. <br />
Lina Nielsen ansvarar för Stockholms årliga Walk<br />
For Freedom.<br />
Human trafficking förekommer i Sverige och för tredje året i rad går volontärer<br />
den tysta promenaden på Stockholms gator för att väcka uppmärksamhet.<br />
WALK FOR FREEDOM är en tyst manifestation<br />
som görs för att skapa<br />
medvetenhet kring Human trafficking.<br />
– Vi går igenom stan i ett långt<br />
led klädda i svarta t-shirts. Runtomkring<br />
oss har vi folk som delar<br />
ut lappar med information<br />
och pratar med människor som<br />
vill lyssna och lära, berättar Lina<br />
Nielsen.<br />
LINA NIELSEN ÄR en av leadpastorerna<br />
på Hillsong Church. Hon<br />
berättar att kyrkan i samarbete<br />
med A21, en ideel förening som<br />
jobbar med att förgöra human<br />
trafficking världen över, har anordnat<br />
manifestationen. I år görs<br />
den på drygt 270 platser runt om<br />
i världen på samma dag.<br />
– Som kyrka har vi ett uppdrag<br />
att hjälpa alla som har det svårt.<br />
Det handlar om att se ett behov<br />
och sedan möta det.<br />
MED EN SLOGAN som läser “för att<br />
förgöra nutidens slaveri” hoppas<br />
Lina, tillsammans med hundratals<br />
andra som går promenaden,<br />
kunna öppna ögonen på människor<br />
i Sverige som tidigare inte<br />
hade någon aning om människohandeln<br />
som försiggår i landet.<br />
– Många vi har varit i kontakt<br />
med inser inte att det förekommer.<br />
Man tror att det är något<br />
avlägset som bara händer i fattiga<br />
länder. Men det finns i vår<br />
stad också och det är chockerande<br />
för vissa att höra.<br />
FÖRSTA ÅRET VAR de 200, andra 300<br />
och i år förväntas de bli över 600<br />
som vill visa sitt medlidande och<br />
i tysthet höja rösten för de som<br />
inte kan.<br />
– Enligt polisen finns det idag<br />
ungefär 200 aktiva lägenhetsbordeller.<br />
Det är en otroligt stark<br />
koppling mellan human trafficking<br />
och prostitution. Det är<br />
tyvärr mest tjejer som blir lurade<br />
till Sverige i hopp om en bättre<br />
framtid. Istället tvingas de samla<br />
in pengar till sina hallickar.<br />
DET ÄR ETT stort mörkertal men<br />
med hjälp av samarbetspartners<br />
som polisens prostitutionsgrupp,<br />
Talita och Insamlingsstiftelsen<br />
mot trafficking har de<br />
lyckats lokalisera problem och<br />
kunnat hjälpas åt att organisera<br />
sig.<br />
OCH KAMPEN OM att förgöra människohandeln<br />
slutar inte med<br />
promenaden. Tillsammans med<br />
myndigheter, boenden och advokater<br />
kämpar de för att steg<br />
för steg minska och på sikt utrota<br />
trafficking..<br />
– Många fina historier har växt<br />
fram ur arbetet vi gör här i<br />
Stockholm. Genom stöd från<br />
våra volontärer har de lyckats ta<br />
sig ur prostitution, byggt upp sitt<br />
självförtroende och faktiskt sökt<br />
vanliga jobb.<br />
Walk of freedom.<br />
Foton: Pressbild<br />
ANMÄL DIG PÅ a21.org/stockholm<br />
för att gå Walk For Freedom i<br />
Stockholm nu på lördag 15 oktober.
GRÄNSLÖST/vecka 41/2016/sida 11<br />
Soul of Humanity visar själ och hjärta<br />
Idén till föreningen Soul of Humanity<br />
växte fram i december 2014.<br />
Anna Johansson och två vänner<br />
hade i sitt arbete med flyktingar<br />
sett hur verkligheten såg ut på ett<br />
asylboende i Sölvesborg. De såg<br />
på nära håll att asylprocessen inte<br />
fungerade.<br />
TEXT: MARIA VENEKE YLIKOMI<br />
Deltagarna i Soul of Humanitys projekt lär sig ”den svenska koden”<br />
Foto: Sofia Lenninger<br />
– VI BLEV riktigt oroade och vi kände ett ansvar.<br />
Vi kan inte påverka nu i efterhand att<br />
Sverige har tagit emot så många flyktingar.<br />
Däremot har vi all möjlighet att påverka hur<br />
vi vill att samhället ska bli med det stora antal<br />
nya invånare Sverige har fått. Svårare än så<br />
är det inte, säger Soul of Humanitys ordförande<br />
Anna Johansson.<br />
I DAG GÖR Soul of Humanity en stark insats för<br />
integrationen i Sölvesborg i Blekinge genom<br />
att skapa sociala mötesplatser där asylsökande<br />
gäster och nyanlända invånare får träffa<br />
svenska människor.<br />
– Vi tror på att information och kommunikation<br />
är en förutsättning om man vill uppnå<br />
en god integration. Genom att vi bygger<br />
mänskliga broar minskar vi avståndet mellan<br />
varandra och istället ökar kunskapen. På så<br />
sätt skapar vi ett mer inkluderande samhälle,<br />
säger Anna.<br />
ELDSJÄLEN ANNA JOHANSSON berättar entusiastiskt<br />
om Soul of Humanitys projekt SVERIGE-<br />
GUIDE.<br />
– Vi förmedlar ”den svenska koden” som<br />
handlar om allt från ”svenska värderingar” och<br />
Sveriges kultur till hur svenskar är och vilka<br />
som är våra dolda sociala koder i samhället.<br />
Man kan själv sedan bli Sverigeguide när man<br />
lärt sig förstå den svenska koden, oberoende<br />
av nationalitet, för att i sin tur förmedla den<br />
svenska koden till sina lands män.<br />
SOUL OF HUMANITY DRÖMMER om att utveckla<br />
verksamheten så att de kan finnas till hands<br />
i hela Sverige.<br />
– Vi har många projektidéer. Vi väntar bara<br />
på hjälp med finansieringen, berättar Anna.<br />
SOUL OF HUMANITY hjälper även nyanlända i<br />
sökandet efter boende och jobb, men först<br />
efter att de har lärt känna personerna som<br />
de hjälper. Sedan ett par månader tillbaka får<br />
föreningen sponsring av Sölvesborg-Mjällby<br />
Sparbank, Röda Korset Mjällby-Sölvesborgkretsen<br />
och Vuxenskolan i Sölvesborg. Varje<br />
vecka anordnar Soul of Humanity möten av<br />
olika slag. På tisdagar har de Språkmöte, då<br />
de fikar och pratar svenska tillsammans. På<br />
söndagar har de Systermöte, då enbart kvinnor<br />
träffas och har en trevlig stund tillsammans.<br />
– Ibland ordnar vi informationsträffar. Nu i<br />
veckan kom Trafiksäkerhetsverket och pratade<br />
om trafiksäkerheten.<br />
SNART STARTAR SOUL of Humanity en kurs i Vardagssvenska<br />
på ett par asylboenden tillsammans<br />
med studieförbundet Vuxenskolan i<br />
Sölvesborg. De ska också köra igång projektet<br />
Språkbanken på Sparbanken.<br />
– Vi verkar för att vi aldrig får sluta tro på det<br />
goda, avslutar Anna.<br />
INGEN MÄNNISKA ÄR ILLEGAL<br />
ALLTFLER ASYLSÖKANDE SOM får avslag på sina ansökningar går under jord för att undgå<br />
deportation från landet. I Migrationsverkets prognos står det att 33 000 – 34 000<br />
personer beräknas få avslag på sin asylansökan fram till 2020. Man räknar vidare<br />
med att en tredjedel av dessa kommer att avvika. Det utgör närmare 50 000 personer,<br />
många av dessa barn, som kommer att försvinna och bli efterlysta av polisen.<br />
NÄTVERKET ”INGEN MÄNNISKA är illegal” arbetar med att stödja de människor som har<br />
gått under jord efter att ha fått avslag på sin asylansökan. Förutom politiska påtryckningar<br />
i samhället stödjer man direkt människorna som är berörda. Ofta handlar<br />
det om att hjälpa till med boende, följa med till läkare eller bistå med juridisk<br />
hjälp. Man hämtar även mat och bröd som blivit över från affärer och bagerier och<br />
distribuerar bland de behövande.<br />
DET FINNS FÖR närvarande sex lokalavdelningar i landet för de som vill hjälpa till eller de som behöver hjälp. Mer information finns på nätverkets<br />
hemsida: www.ingenillegal.org/
sida 12/vecka 41/2016/GRÄNSLÖST<br />
NYA SVENSKAR<br />
Restad gård - asylboende i väst<br />
Kungen har varit där! Kronprinsessan<br />
har varit där!<br />
Landshövdingen har varit<br />
där! Men bara på besök förstås.<br />
Det är Restad Gård i<br />
Vänersborgs kommun som<br />
de besökt och utryckt sin förtjusning<br />
över det som är Sveriges<br />
största asylboende med<br />
drygt 1500 personer från<br />
”främmande land”, ungefär<br />
hälften av dem från Syrien.<br />
TEXT & FOTO: BIRGITTA MARKENDAHL<br />
Asylboendet på Restad gård anses vara ett lyckat projekt.<br />
ATT ASYLBOENDET PÅ Restad gård anses vara ett lyckat projekt beror mycket på dem som bor där. Den verkliga eldsjälen heter Adnan Abdul<br />
Ghani som kom från Syrien 2014, då boendet var relativt nytt. Adnan är IT-ingenjör och dykinstruktör, har jobbat flera år i Kina samt öppnat<br />
en dykarskola i Syrien. Han insåg direkt när han kom till Restad gård att de nyanlända måste aktiveras och startade ”Support group”, en grupp<br />
där svenskar och asylsökande jobbar tillsammans för att människor ska ha något att göra. På tre och en halv månad drog man igång 21 aktiviteter<br />
i veckan för barn och vuxna – utan pengar! Många som kommit är välutbildade, har drivit egna företag eller är skickliga hantverkare. En<br />
del är läkare, lärare och ingenjörer och alla är förstås en tillgång. Själv har Adnan nu fått uppehållstillstånd och är anställd på Rädda Barnen.<br />
– NÄR MÄNNISKOR precis har kommit till Sverige finns ett ljus i deras ögon, men efter sex månader av passiv väntan har det slocknat, säger Adnan.<br />
DÄRFÖR ÄR DET så viktigt att snabbt få igång dem och alltså startades verksamheter av olika slag. På Restad gård ses de asylsökande inte som ett<br />
problem utan som en resurs. Lärare undervisar, läkare plåstrar om både kropp och själ, frisörer klipper, skräddare lagar tröjor och lägger upp<br />
byxor. Och viktigast av allt: man lär sig svenska med hjälp av svenskar inom olika frivilligorganisationer. ”Samtal över en kopp kaffe” är en<br />
omtyckt aktivitet på Restad gård.<br />
RESTAD GÅRD HAR ANOR<br />
FRÅN 1590-TALET FRAM till 1700-talets mitt var Restad en herrgård<br />
och även boställe åt landshövdingarna i Älvsborgs län fram till<br />
1754, då residenset byggdes inne i staden Vänersborg. År 1905<br />
började ett nytt kapitel i Restads historia då ”Vänersborgs hospital<br />
och asyl” invigdes med nya byggnader. År 1930 fick hela<br />
anläggningen namnet Restad sjukhus. Där fanns som mest över<br />
1 000 vårdplatser och var ett av de största mentalsjukhusen i<br />
Sverige.<br />
I OKTOBER 1989 flyttades huvuddelen av den psykiatriska vården till<br />
Norra Älvsborgs länssjukhus i Trollhättan. I dag finns det bostäder,<br />
småindustri, kontor, hotell, kriminalvårdsanstalt och en<br />
vacker skulpturpark samt alla dessa människor från främmande<br />
länder som ofrivilligt hamnat här på asylboendet Restad gård.
ÄLDREPERSPEKTIV<br />
GRÄNSLÖST/vecka 41/2016/sida 13<br />
UNGA TAR PLATS<br />
FÖLJ MED TILL<br />
CHESHIRE<br />
HOME I ZAMBIA<br />
I skolan för barn med funktionsedsättningar i Livingstone i Zambia går både fl ickor och pojkar i olika åldrar. De får hjälp med det de behöver och skjuts fram<br />
och tillbaka varje dag.<br />
Barnen ges värdiga liv<br />
DET BÖRJADE I mitten av 1940-talet, när engelsmannen<br />
Leonard Cheshire bestämde sig<br />
för att hjälpa människor som drabbats av<br />
funktionsnedsättningar på grund av andra<br />
världskriget. Han startade sin verksamhet i<br />
Hampshire 1948 och sedan dess har budskapet<br />
spridit sig över hela världen. Idag finns<br />
tusentals Cheshires Homes i olika länder. I<br />
Zambia finns elva, huvudkontoret ligger i<br />
Lusaka, och i Livingstone finns en skola för<br />
25 barn med olika handikapp. Föreståndare<br />
är Clare Bandole, som tillhör den katolska<br />
kyrkan. Hon berättar hur barnen på skolan<br />
fått nya liv sedan de fått tillträde till verksamheten.<br />
– Tänk att jag också är en människa! är något<br />
de brukar säga.<br />
VARJE MORGON ÅKER den vita minibussen runt i<br />
området för att hämta barnen, som är mellan<br />
7 och 20 år. De bor alla kvar hemma, vilket<br />
Clare tycker är det bästa. På så sätt mister<br />
de inte kontakten med sin familj och byn de<br />
kommer från. Så småningom ska de tillbaka<br />
dit och då är gemenskapen viktig.<br />
– Många av de här barnen gömdes tidigare<br />
undan, berättar Clare. Traditionen sa att<br />
mammorna gjort något fel som fick handikappade<br />
barn och de skämdes. Nu är det annorlunda.<br />
DET ARBETAR TRE lärare på skolan, som alla har<br />
utbildning från universitetet. Där finns också<br />
en sjukgymnast, som ger de barnen som<br />
behöver gymnastik flera gånger i veckan.<br />
Många av dem blir sakta bättre och kan röra<br />
sig mer smidigt. Målet är att de i framtiden<br />
ska kunna integreras i den vanliga skolan.<br />
En pojke har gått vidare till universitetet och<br />
flera har fortsatt i de kommunala skolorna.<br />
Det vanligaste är dock att barnen blir kvar<br />
på Cheshire home. Lisa är åtta år och en av<br />
tjejerna, som trivs bra på skolan.<br />
– Jag älskar att vara här, säger Lisa och avfyrar<br />
ett av sina bländande leenden. Här finns<br />
kompisar och här kan jag lära mig nya saker.<br />
MARTIN, 9 ÅR, är ett annat barn som också berättar<br />
hur mycket han tycker om skolan för<br />
de med funktionsnedsättning i Livingstone.<br />
Han har en sjukdom som gör att benen inte<br />
fungerar och sjukgymnasten tränar honom<br />
varje dag.<br />
– Han blir lite smidigare, säger hon, men<br />
TEXT & FOTO: ANNA LÖFVING<br />
tyvärr är prognosen för den här sjukdomen<br />
inte så bra.<br />
MILDRED HAR DOWNS syndrom och skojar om att<br />
få vara med på bild. Hon skrattar och dansar<br />
på gården och vill visa hur högt hon kan<br />
gunga. Just idag har barnen en lektion utomhus,<br />
där de lär sig laga mat över en öppen eld.<br />
Läraren berättar att de flesta lagar mat på det<br />
här sättet i byarna, så det är bra om barnen<br />
får vara med.<br />
– Det är jättegott och enkelt att göra, säger<br />
hon. Varsågod att äta med oss.<br />
SYSTER CLARE ÄR glad för stödet skolan får från<br />
Cheshirerörelsen, men säger att det hela tiden<br />
behövs mer resurser. Drömmen är att<br />
kunna ta in fler barn på skolan, men som<br />
läget är nu så går det inte. Hon jobbar själv<br />
som volontär och fler än de lärare som nu är<br />
anställda har man inte råd med. Men behovet<br />
finns. I trakten runt Livingstone bor det<br />
många barn med funktionsnedsättningar.<br />
– Jag önskar verkligen att fler kunde få gå på<br />
skolan, säger Clare. Jag vet att det bor barn<br />
i hundratal här omkring som behöver hjälp.
Besök Solberga<br />
Handelsplats i höst<br />
Bröd, grönsaker, glass och godis.<br />
Skor, påslakan, hundmat<br />
och gardiner. ALLT du behöver<br />
finns på Solberga handelsplats i<br />
Strängnäs. Välkommen hit och<br />
handla hela hösten. Våra öppettider<br />
är generösa och vår personal<br />
är alltid på gott humör (sant,<br />
testa oss gärna)!<br />
Vi hjälper till med det du behöver.<br />
Finns inte varan i lager - vilket<br />
är ovanligt - beställer vi den.<br />
Och du - billigare än här blir det<br />
inte.<br />
Hoppas vi ses! Härtligt välkommen<br />
hit i höst.<br />
VI FINNS PÅ SOLBERGA<br />
HANDELSVÄG 15 I STRÄNGNÄS<br />
S LBERGA<br />
HANDELSPLATS<br />
- där solen alltid skiner!
GRÄNSLÖST/vecka 41/2016/sida 15<br />
FOKUS HBTQ<br />
En ny behandlingsmetod ger hopp för HIV-positiva.<br />
HIV negativ – nytt hopp om ett botemedel<br />
En ny behandlingsmetod har resulterat i att en brittisk man har blivit till synes helt fri från Hivviruset.<br />
Forskarna påpekar att försöken fortfarande är i ett tidigt stadium men att det finns goda tecken på att det<br />
kan utvecklas till en verklig behandling i framtiden.<br />
JAG TALADE MED Martin (inte hans riktiga namn),<br />
en man som har upplevt sjukdomen från<br />
början och från nära håll.<br />
– Jag har levt hela mitt vuxna liv på hoppet.<br />
På lånad tid. Alla vi har nu i tre decennier<br />
levt från det ena pillret till det andra, från det<br />
ena misslyckade vaccinförsöket till det andra.<br />
Men kanske är det här den stora nyheten. Jag<br />
hoppas det.<br />
DET ÄR TRETTIO år sen Martin blev diagnostiserad<br />
som Hiv-positiv.<br />
– Det var inte oväntat. Jag bodde i Staterna<br />
och massor av mina vänner hade redan dött.<br />
Det var som att få en nummerlapp i handen<br />
och vänta på sin tur att dö.<br />
PÅ 1980-TALET FANNS det ännu inga mediciner<br />
ute på marknaden och när de väl kom var<br />
biverkningarna väldigt svåra. Många blev<br />
sjukpensionerade, andra kämpade på så gott<br />
det gick. Men de flesta dog en alldeles för<br />
tidig död.<br />
– Man såg sina vänner tyna bort, en efter en.<br />
Till slut ville jag inget hellre än att dö själv.<br />
Alla var borta.<br />
SIFFRORNA I STATISTIKEN över insjuknade och<br />
döda steg dag för dag. Nya bromsmediciner<br />
blev allt snabbare godkända och löftet var att<br />
de skulle bromsa sjukdomsförloppet. Två år,<br />
kanske fem om man hade tur. Biverkningarna<br />
började bli hanterbara.<br />
– Efter tio år började jag undra vad det var<br />
för fel på mig. Jag menar, jag levde fortfarande.<br />
Läkarna undrade också vad som var<br />
på gång.<br />
I BRIST PÅ en förklaring blev patienter som<br />
hade levt länge med Hiv klassade som ”Long<br />
time survivors”. Ett nytt hopp tändes. Patienter<br />
kunde, i vissa fall, leva kanske 10 – 15<br />
år med sjukdomen.<br />
– Snacka om att bli snopen. Tio år av mitt liv,<br />
de bästa åren av mitt liv, gick åt till att vänta<br />
på att dö och så får man veta att man kanske…<br />
kanske, har fem år till. Ska man skratta<br />
eller gråta? Jag blev bara förbannad. Kände<br />
mig lurad på både livet och döden.<br />
MEDIERNA SKREV OM nya vaccintester och nya<br />
potentiella botemedel men inget av detta<br />
förverkligades.<br />
SÅ HÄNDE DET som alla hade väntat på, ”Berlin-patienten”.<br />
År 2008 blir Timothy Ray<br />
TEXT & FOTO: KARLO BARANJ<br />
Brown från USA helt virusfri som ett resultat<br />
av en stamcellstransplantation utförd i<br />
Berlin. Medan behandlingen var alldeles för<br />
kostsam och riskfylld för att användas på stor<br />
skala, väckte det hopp om att det var möjligt<br />
att bota Hiv.<br />
NYA MEDICINER HAR sen dess gjort att flertalet<br />
patienter i Sverige idag lever med omätbara<br />
mängder virus. Det i sin tur innebär att man i<br />
praktiken är smittfri så länge man står under<br />
behandling.<br />
DEN NYA BEHANDLINGEN som forskarna i Storbritannien<br />
arbetar på väcker nytt hopp för<br />
många. Om den visar sig effektiv kan 40<br />
miljoner människor i världen äntligen andas<br />
ut, äntligen slippa oroa sig för sina liv och<br />
risken att överföra smittan till sina barn eller<br />
partners.<br />
– Jag är pensionerad nu, säger Martin, och<br />
det känns nästan lite komiskt att man kanske<br />
blir friskförklarad på gamla dar. Jag känner<br />
inte till någon annan status än positiv. Men<br />
jag hoppas att det förändrar livet till det bättre<br />
för alla unga killar och tjejer. Att det här<br />
viruset en gång för alla utrotas.
Välkommen till oss!<br />
Önskar du en ren, frisk , fräsch hud och mjuka, vackra fötter? Hos oss får du professionella och<br />
effektiva medicinska behandlingar. Vi utför bland annat kemisk peel, lymfmassage, och behandlar<br />
acne, rynkor, torr och solskadad hud. Vi behandlar vårtor, förhårdnader och gör fötterna mjuka<br />
och fina. Hos oss kan du dessutom ta bort hår där du inte vill ha det med en smärtfri behandling.<br />
Vi har bra fotvårdsprodukter, hudvård från Neostrata och makeup från Palina, utvecklad av hudterapeuter<br />
och makeupartister.<br />
TESSAN BYLUND<br />
Undersköterska<br />
Diplomerad Medicinsk<br />
Fotvårdsterapeut<br />
THERESE ALMÈR<br />
Leg. Sjuksköterska,<br />
Medicinsk Hud & Laserterpeut,<br />
Lymfflödesmassör och<br />
Certifierad Restylanebehandlare<br />
Välkommen in till den lilla kliniken med stort hjärta<br />
Vi finns på Sveriges vackraste gata -<br />
Gyllenhjelmsgatan 12 i Strängnäs<br />
Boka tid på: www.caelia.se<br />
therese@caelia.se, fotvard@caelia.se<br />
@caeliaclinic
NYHETER OM RÄTTVISA - FÖR ALLA<br />
GRÄNSLÖST/vecka 41/2016/sida 17<br />
FUNKIS FINNS<br />
Glad pojke<br />
trots skolans<br />
okunskap<br />
I Skogås, utanför Stockholm, bor Alexander.<br />
Han går i sjunde klass och tänker precis<br />
som andra i sin ålder. Men rent fysiskt<br />
har han det inte precis som jämnåriga.<br />
TEXT & FOTO: PERNILLA ELDH<br />
Alexanders problematik syns inte alltid, men tär på hans ork.<br />
ALEXANDER HAR FLERA diagnoser. När han var<br />
liten misstänkte läkarna att han hade en ämnesomsättningssjukdom.<br />
För att få i sig den<br />
näring han behövde för att växa och fungera<br />
fick han näringsdrycker, och det har inte förändrats.<br />
4-5 näringsdrycker per dag är hans<br />
normala dos. Han har även ADD, astma,<br />
kortisolbrist och DCD. Det gör att han har<br />
motoriska problem och begränsat med ork.<br />
Därför behöver han oftast hjälp med vardagliga<br />
saker som att klä sig och duscha. Han har<br />
flera hjälpmedel både hemma och i skolan.<br />
Det är allt från elscooter till bestick och iPad.<br />
ATT FÅ SKOLAN att förstå och tillmötesgå Alexanders<br />
behov har alltid varit ett problem,<br />
trots att de har haft otaliga möten och fått<br />
intyg från barnneurologen. På den förra skolan<br />
tog det fyra månader innan skolan lyckades<br />
anpassa miljön på det sätt man kommit<br />
överens om. Det innebar exempelvis att<br />
Alexander ensam inte kunde öppna de tunga<br />
dörrarna in till skolan.<br />
NU HAR ALEXANDER fått börja i en klass som<br />
är anpassad för barn med funktionshinder.<br />
Det är ändå inte lätt för skolan<br />
att anpassa utbildningen. Mamma<br />
Paula tror att det beror på att Alexander<br />
inte har den vanligaste problematiken.<br />
– På den här skolan förstår de det bättre,<br />
men de vet ändå inte hur de ska hantera det.<br />
De vet till exempel inte var Alexanders gräns<br />
går när det gäller hans ork, förklarar Paula.<br />
Ett stort problem är att ingen egentligen vet<br />
när Alexanders ork ska ta slut. Det blir på så<br />
vis svårt att planera lagom mycket aktivitet<br />
för honom under en dag.<br />
Alexanders mamma Paula.<br />
EN STOR POÄNG med den nya och mer anpassade<br />
skolan är den lugna arbetsmiljön. Alexander<br />
tycker själv att den nya skolan är bättre.<br />
- Det är lugnt när man ska arbeta och jag får<br />
alltid bra hjälp av lärarna, säger han, men erkänner<br />
att han aldrig brukar fråga om hjälp<br />
med det praktiska. Paula tycker det vore<br />
bra om han gjorde det för att spara på sin<br />
ork. Hennes största bekymmer just nu är att<br />
vissa lärare säger att han inte kommer att<br />
få betyg på grund av för mycket frånvaro.<br />
- Men skolan har ju beviljat halvdag.<br />
Hur ska det bli sen då? säger hon uppgivet.<br />
Och att gå längre i högstadiet än<br />
kompisarna tycker Alexander låter tråkigt.<br />
Han ser redan fram emot gymnasiet.<br />
- Jag vill programmera spel, säger han utan<br />
tvekan.<br />
HAN HAR BÖRJAT på karate och tycker det är kul. Vi<br />
pratar om skillnaden mellan att vara trött efter<br />
ett karatepass och trött som när orken tar slut.<br />
- Efter karaten är jag trött och svettig, men<br />
mår fint. När orken tar slut känner jag mig kollapsad.<br />
Då är ögonen tunga och jag kan inte<br />
röra en muskel. Sedan får Alexander beskriva<br />
hur det känns när det håller på att hända.<br />
- Först är jag pigg, sedan lite sömnig och så<br />
lite mer sömnig. Sedan mer och mer svag och<br />
sist totalt försvagad, säger han.<br />
DET FÖRLOPP SOM Alexander beskriver tar ca<br />
10 minuter. Och den medicin han får för<br />
att hjälpa orken på traven, får han bara ta<br />
på speciella tider. Alltså inte vid behov.<br />
Därför är det ytterst viktigt att Alexander<br />
får möjlighet att hushålla med energin så<br />
att den räcker hela dagen, inte bara i skolan.<br />
Vad gör att hans ork tar slut? Alexander<br />
tar hemkunskapen som ett exempel.<br />
- Därför det är mycket att hålla reda<br />
på och jag måste röra händerna mycket,<br />
säger han. Svårigheterna med motoriken<br />
gör att mycket energi går åt till<br />
att styra händerna en sådan lektion.<br />
- Matten är lättare, för då behöver jag bara<br />
skriva lite. Och så får jag bra hjälp av läraren,<br />
säger Alexander med ett leende.
ANNONSERA I GRÄNSLÖST<br />
020 - 10 00 82<br />
Dags att boka<br />
julbord på<br />
Edsbacka Bistro<br />
Västervikstorget 6. Tel 0152-163 00 www.edsbackabistro.se<br />
AUKTIONER<br />
GULA<br />
INDUSTRIHUSET<br />
I STALLARHOLMEN<br />
Auktionsgods<br />
mottages,<br />
hämtas, köpes.<br />
Även dödsbon<br />
Tel. 0152-210 70<br />
Nästa auktion<br />
Nästa auktion<br />
16 okt kl 10<br />
26 jan kl 10<br />
Visning<br />
visning fred kl fredag 12-16<br />
lörd kl kl 12-18 11-14<br />
Bli medlem i<br />
NRVK<br />
Vi erbjuder:<br />
Terminsridnin<br />
Privatlektioner<br />
”Drop in” ridn<br />
Specialträning<br />
grupper<br />
Träningstävlin<br />
Med snälla glad<br />
hästar och ponn<br />
www.nrvk.se<br />
nykvarnsridskol<br />
telia.com<br />
08-5524750
NYHETER OM RÄTTVISA - FÖR ALLA<br />
GRÄNSLÖST/vecka 41/2016/sida19<br />
KVINNOKRAFT<br />
Ny sexualbrottslag<br />
Den 5 oktober presenterade den utredning<br />
som tillsattes 2014 sitt förslag på ändringar<br />
i den nuvarande lagstiftningen som gäller<br />
sexualbrott. Det nya förslaget innebär bland<br />
annat att samtycke måste finnas vid sexuellt<br />
umgänge. Det kan ske genom att personer<br />
uttrycker sin vilja till sex muntligen eller genom<br />
att de tar på varandra och visar intresse.<br />
TEXT: BIRGITTA BELLMAN<br />
DET NYA FÖRSLAGET innebär också att våldtäkt inte längre ska kallas för<br />
”våldtäkt”.<br />
– I nuläget får man ofta en diskussion kring vad som är en riktig<br />
våldtäkt och vad som inte är det. Och väldigt få av de sexuella övergrepp<br />
som äger rum, sker med användande av fysiskt våld, sa Mari<br />
Heidenborg som har lett utredningen. Istället ska det kallas för sexuellt<br />
övergrepp.<br />
DEBATTEN KRING SAMTYCKE har pågått länge. De som stödjer lagen menar<br />
att det är ett jätteviktigt steg mot ett mer jämställt samhälle. Motståndarna<br />
menar att det eventuellt kommer att skifta bevisbördan på<br />
den som åtalas. Att den ska bevisa att ett samtycke fanns. I Sverige är<br />
det annars åklagaren som måste bevisa att den som åtalas har gjort<br />
det den faktiskt åtalas för. I slutändan tror de inte heller att den nya<br />
lagstiftningen kommer att leda till att fler personer kommer att fällas.<br />
Ord kommer ändå att stå mot ord. Det är en stor anledning till att det<br />
finns så få fällande domar idag.<br />
– En förändring handlar mer om att få en lagstiftning som är i takt<br />
med tiden och som talar om vad som är ett straffbart, icke accepterat<br />
beteende, när det gäller sexuell samvaro, sa Heidenborg kring detta.<br />
TANKEN ÄR ALLTSÅ att man med det nya förslaget vill skicka ut signaler<br />
”Passivitet kan inte tolkas som frivilligt deltagande”, säger Mari Heidenborg.<br />
till samhället om vad som är okej och vad som inte är det. Att sex<br />
ska bygga på parternas frivillighet och egen vilja, vilket i sin tur ställer<br />
högre krav på lyhördhet och respekt människor emellan.<br />
SAMTLIGA RIKSDAGSPARTIER HAR ställt sig bakom förlaget på lagändring.<br />
VÅLDTÄKT OCH SEXUALBROTT 2015<br />
18 100 ANMÄLNINGAR OM SEXUALBROTT, 5 920 AV DEM BESKREVS SOM<br />
VÅLDTÄKTER.<br />
97 PROCENT AV DEM SOM MISSTÄNKS FÖR SEXUALBROTT ÄR MÄN.<br />
15 PROCENT AV SEXUALBROTTEN SKER I OFFRETS ELLER FÖRÖVARENS HEM.<br />
(KÄLLA: BRÅ)<br />
DET LÖNAR SIG ATT PROTESTERA<br />
I POLEN GICK många kvinnor under förra veckan ut i vild protest mot ett nytt lagförslag. Det gällde ett i<br />
princip totalförbud av aborter, där kvinnor dessutom skulle riskera fängelse vid en fällande dom. Under<br />
demonstrationerna klädde sig kvinnorna i svart och protesterna kallas därför ”Black protests”.<br />
REDAN I NULÄGET är Polens abortlagar hårda och har kritiserats av UNHCR. Abort är bara tillåtet vid våldtäkt,<br />
incest, svåra skador på fostret eller när kvinnans liv är i fara. Varje år genomför polska kvinnor<br />
ungefär 150 000 aborter olagligt eller utomlands.<br />
PÅ ONSDAGEN BACKADE Polens parlament och den nya abortlagen gick inte igenom.<br />
– Protesterna har fått oss att tänka efter och det har varit en lektion i ödmjukhet för ledningen, sa Jaroslaw<br />
Gowin som är vetenskaps- och utbildningsminister, enligt AP.<br />
På skylten kan man läsa – ”Skrapa<br />
parlamentet”.
GRÄNSLÖST:<br />
TREND<br />
REDAKTÖR: MARIE FREIJ<br />
VAD I DE SOCIALA MEDIERNA HAR STUCKIT UT EXTRA<br />
DE SENASTE DAGARNA? VILKA BILDER, HASHTAGS OCH<br />
KOMMENTARER HAR ANVÄNTS OCH DELATS - VAD ÄR<br />
DET SOM TRENDAR? PÅ TIDNINGEN GRÄNSLÖSTS UPP-<br />
SLAG TREND HITTAR DU BLAND ANNAT NÅGRA AV DE<br />
DEBATTER OCH ÄMNEN DET TALAS OCH TWITTRAS OM -<br />
OCH TIPS PÅ KOMMANDE HÄNDELSER I MEDIA OCH LIVE.<br />
RFSL PITEÅ ÄLVDAL PLANERAR NU FÖR SVERIGE LÄNGSTA PRIDE - PITE ÄLV PRIDE.<br />
PRIDEFESTEN ARRANGERAS NU FÖR ANDRA ÅRET UNDER OKTOBER, NOVEMBER OCH<br />
DECEMBER PÅ TEMAT UTSATTHET.<br />
Turnéplan Pite Älv Pride 2016<br />
16 oktober, Arjeplog - 23 oktober, Arvidsjaur<br />
18-19 november, Älvsbyn (18 november endast för gymnasieskolan)<br />
1-4 december, Piteå<br />
BÄSTA PLAGGEN:<br />
VECKANS TIPS<br />
Besök ett seniorhus<br />
MÅNGA KOMMUNER har ett seniorhus eller verksamhet<br />
som riktar sig till äldre människor.<br />
Seniorernas hus i Karlstad är ett exempel<br />
där ett rikt och varierat utbud av aktiviteter<br />
erbjuds.<br />
POLARN STOLT OCH STÖRD<br />
Grattis till Polarn O. Pyret som vann<br />
Störd och stolt-priset, en utmärkelse<br />
instiftad av FUB som arbetar för att<br />
alla med utvecklingsstörning ska kunna<br />
leva ett gott liv. Polarn O. Pyret<br />
som gjorde sommarkampanjen 2016<br />
”Lika olika” där de tog med ett barn<br />
med Downs syndrom.<br />
#FEMDEFENDERS<br />
Organisationen Kvinna till Kvinna<br />
stärker kvinnor i krig och konfliktdrabbade<br />
områden. I höst hyllar de<br />
speciellt unga kvinnorättsförsvarare<br />
med sin Femdefenderskampanj. T-<br />
shirts och väskor säljs här till förmån<br />
för arbetet med fred och jämställdhet.<br />
DEN 18 OKTOBER bjuds det till exempel in<br />
till föreläsning på temat ”min resa”. Raghad<br />
Alghanem berättar då om flykten från<br />
krigets Syrien och vägen till tryggheten i<br />
Värmland.<br />
KOMMENTAREN<br />
De Niro<br />
dissar Trump<br />
TONEN MOT amerikanska presidentkandidaten<br />
Donald Trump hårdnar - och en<br />
röst som stuckit ut de senaste dagarna är<br />
skådesleparen Robert De Niros. I ett videoinlägg<br />
går De Niro till angrepp mot<br />
Trump.<br />
- Han är så uppenbart dum. Han är en<br />
skit, en fähund, en gris. Han är en bedragare,<br />
en skojare, en odugling som inte vet<br />
vad han pratar om, inte gör sina läxor,<br />
inte bryr sig, inte betalar skatt. Han är en<br />
idiot”, säger Roberts De Niro i filmen.<br />
SENIORERNAS HUS ÄR EN ÖPPEN, HBT-CER-<br />
TIFIERAD VERKSAMHET I KARLSTAD.<br />
BILD: KARLSTAD KOMMUN<br />
FILMKLIPPET DÄR ROBERT DE NIRO OCENSURE-<br />
RAT SÄGER VAD HAN TYCKER OM TRUMP ÄR ETT<br />
AV DE MEST SEDDA KLIPPEN JUST NU.
VECKANS TV-PROGRAM<br />
GRÄNSLÖST<br />
SERIEN RENSKÖTARNA HAR PREMIÄR<br />
I VECKAN. SERIEN SÄNDS PÅ SVT.<br />
FOTO: SVT<br />
’<br />
DE UNGA RENSKÖTARNA<br />
NYA SERIEN Boazovázzit - Renskötarna är en<br />
svensk dokumentärserie i fem delar. I Sapmi<br />
betyder familj och vänner allt, men hur lätt<br />
är det att hitta kärleken i ett så litet kollektiv?<br />
Vardagen kantas av hektiska sommarnätter,<br />
hårt arbete, sökandet efter den perfekta dejten,<br />
fotbollsderbyn och en evig släktträff.<br />
TITTARNA FÅR följa tre unga renskötare - Inga<br />
Biret Márjá, Laara Persson och Ber-Joná<br />
MANIFESTATION<br />
Labba - vars liv i stor utsträckning präglas av<br />
väderförhållanden och just kärlekslängtan.<br />
#VECKANSFÖREBILD<br />
VIKTOR, 10 ÅR, HAR BLIVIT UT-<br />
NÄMND TILL VECKANS FÖREBILD<br />
AV UNICEF SVERIGE:<br />
Viktor skänker de pengarna<br />
som han har sparat ihop i<br />
sin spargris sedan han var<br />
riktigt liten. Det räcker till<br />
att behandla 60 barn mot<br />
undernäring med hjälp av<br />
nötkräm, eller kan se till att<br />
hundratals barn får tillgång<br />
till skolmaterial.<br />
SEXISTISK SKANDAL<br />
FÖRENINGEN ”SYRIEN SVERIGE” ORD-<br />
NAR TORGMÖTE FÖR ATT UPPMÄRK-<br />
SAMMA SITUATIONEN I ALEPPO.<br />
#VIÄRALLAALEPPO<br />
TORSDAG DEN 13 oktober hålls ett torg- och appellmöte för<br />
Aleppo och för frihet åt Syrien. Håkan Blomqvist, samtidshistoriker<br />
på Södertörns högskola och syriska protestsångerskan<br />
och aktivisten Soher Choukair talar.<br />
PLATS: SERGELS TORG, STOCKHOLM, 17.00 - 18.00<br />
FRISTADSFÖRFATTARE TALAR<br />
I HELGEN kommer Eskilstunas<br />
iranske fristadsförfattare Ali<br />
Kalaei till Mariefreds Litteraturfest.<br />
Ali Kalaei är Eskilstunas<br />
första fristadsförfattare<br />
från mars i år och två år<br />
framåt.<br />
ATT VARA fristad åt en författare<br />
innebär att välkomna en<br />
författare som lever under hot<br />
och behöver en fristad för att<br />
kunna uttrycka sig och skriva.<br />
EN GAMMAL INSPELNING DÄR<br />
AMERIKANSKE PRESIDENT-<br />
KANDIDATEN DONALD TRUMP<br />
SÄGER SEXISTISKA OCH NED-<br />
VÄRDERANDE SAKER OM KVIN-<br />
NOR HAR I DAGARNA SKAPAT<br />
SKANDAL.<br />
MÅNGA SOM TIDIGARE STÖT-<br />
TAT TRUMP UTTRYCKER NU SIN<br />
BESVIKELSE, EN MÅNAD FÖRE<br />
PRESIDENTVALET.<br />
GRÄNSLÅST
sida 22/vecka 41/2016/GRÄNSLÖST<br />
KULTURELLT<br />
”JAG HAR VARIT<br />
RÄDD FÖR ATT<br />
BLI NÅGON JAG<br />
INTE ÄR.”<br />
Aleks släpper nytt album – ”Livet mellan raderna” den 14 oktober.<br />
Foto: Camilla Cherry<br />
Aleks vill förena Stockholm<br />
När jag ringer Aleks har han fullt upp med förberedelserna inför albumsläpp. Låten ’Ibland’ har<br />
precis publicerats på Spotify och vi får höra en melankolisk version om ett återkommande ämne i<br />
hans låtar – tid.<br />
TEXT: DAGMAWIT ALEMAYEHU<br />
– JAG HAR en hat- och kärleksrelation till tiden. Det är som den där<br />
kvinnan jag försöker fånga som alltid springer iväg. Timmarna på<br />
dygnet är det jag utvärderar på slutet av dagen. Har jag gjort något<br />
vettigt eller kunde jag gjort annorlunda?<br />
UNDER SAMTALETS GÅNG kommer han fram till att han vill jobba mer produktivt.<br />
Det har gått snart fem år sedan det hyllade debutalbumet,<br />
'Inte längre fiender', släpptes. 34-åringen berättar att han var tvungen<br />
att ta en paus för att inte förlora sig själv.<br />
– Jag har varit rädd för att bli någon jag inte är. Därför har det tagit<br />
tid med uppföljaren. Jag fick även en cysta på stämbanden efter turnén<br />
2012. Efter det drog jag mig tillbaka. Frågor som “varför gör jag<br />
det här” kom upp och jag ville kunna svara för mig själv innan jag<br />
gick vidare med musiken.<br />
UR SOULSEARCHING-PROCESSEN VÄXTE ett album fram. Inledningsvis fick<br />
Sverige möta Aleks i en mer poppig tappning än vanligt. Tillsammans<br />
med producenten Amanuel Dermont skrev han 'För Alltid' med ett<br />
sound som avvek från tidigare låtar. För Aleks var det viktigt att inte<br />
fastna i en genre. Hängivna fans och musikkritiker lovordade singeln.<br />
Tacksamt att lyssnare uppskattar utvecklingen, menar han.<br />
SEDAN KOM SVERIGES nya anthem – STHLM.<br />
– STHLM kändes rätt i tiden. Co-Directorn Frank Gatonga gjorde<br />
ett fantastiskt jobb med att skildra musikvideon. Jag skulle kunna<br />
skriva om Stockholmsförorterna men jag kände att det behövdes en<br />
låt som förenade staden. Singeln handlar om människan under ursprunget,<br />
utseendet och bosättningen. Även om den rika mannen<br />
som sitter i sin penthouse på Östermalm. Vem vet egentligen vad han<br />
går igenom under sin dyra kostym? Alla har prövningar.<br />
ALBUMET 'LIVET MELLAN raderna är en övergång från debutskivan. Aleks<br />
vill att lyssnare själva ska tolka titeln, men lägger till att allting sällan<br />
är som det ser ut att vara. Ibland måste man ta ett steg tillbaka för att<br />
analysera en situation, fortsätter han.<br />
– I media till exempel. Man ska inte alltid tro det man läser. Folk<br />
vinklar historier för egen vinning. Titeln vill uppmana folk till att<br />
ifrågesätta saker och ting.<br />
ALBUMET ”LIVET MELLAN RADERNA” släpps 14:e oktober.
gränslöst/vecka 41/2016/sida 23<br />
Aleksandar Duvnjak skapar lugn<br />
HÄLSOTRÄDGÅRDARNA PÅ RÅGSVEDS seniorboende är två oaser i Stockholmsförorten<br />
Rågsved. Det är två terrasser som är avsedda för gemenskap<br />
eller enskild meditation. Ett märkligt lugn råder på terrasserna, bara<br />
en våning upp från Rågsved Centrum och tunnelbanespåren några<br />
hundra meter bort. Trädgårdsmästaren Aleksandar Duvnjak är märkbart<br />
stolt över sin skapelse.<br />
– Meningen är att man ska kunna koppla av och känna sig trygg här.<br />
NATUREN, LUGNET OCH förändringar är också del av Aleksandars konst.<br />
Förändringen kom i samband med flytten till Sverige, ett nytt land<br />
som Aleksandar efter sex år fortfarande har svårt att se som sitt.<br />
Men som han inte vill lämna. Han vill inte heller återvända till sitt<br />
hemland, Serbien. Vandring, anpassning, riktning är några ord som<br />
återkommer. Och en önskan om stabilitet.<br />
– Jag ser bilderna som min form av samhällskritik. En kritik av konsumtionssamhället<br />
och förstörelsen av vår miljö.<br />
DET PLANERADE GIFTERMÅLET med partnern Lars Erik hoppas Aleksandar<br />
ska skapa stabiliteten i tillvaron som han önskar.<br />
TEXT: KARLO BARANJ<br />
– Jag kommer att känna mig tryggare och mer jämställd, säger han. Vi<br />
vill så småningom flytta till en större lägenhet eller ett hus. Nu bor vi<br />
i en etta och det finns ingen platser för alla mina prylar.<br />
ALEKSANDARS FOTOGRAFIER OCH målningar har ställts ut på bland annat<br />
Folkkulturcentrum i Hjorthagen och Kontor Nybroviken i Stockholm<br />
samt på flera grupputställningar i Kroatien.<br />
PRENUMERERA PÅ<br />
GRÄNSLÖST<br />
020 - 10 00 82
STÖD<br />
PROJEKT I<br />
TANZANIA<br />
År 2012 fick sjuksköterskan Anna Mollel från<br />
Arusha i Tanzania - ett av Afrikas fattigaste<br />
länder - Världens barns pris. Det delas varje år<br />
ut till en ”barnrättshjälte” som röstats fram av<br />
miljontals elever. Som prenumerant av tidningen<br />
<strong>Gränslöst</strong> är du med och stödjer Annas kamp<br />
för barn med funktionsnedsättningar, antingen<br />
i den skola hon idag driver eller i det centrum<br />
som hon skapat, där tusentals barn från norra<br />
Tanzania fått hjälp. Både skolan och centret är<br />
i stort behov av stöd. Vill du bidra ytterligare<br />
kan du köpa handsydda påslakan som kvinnor<br />
i kooperativ i området tillverkat. <strong>Gränslöst</strong> egen<br />
personal garanterar att pengarna kommer fram<br />
och används för barnens utveckling.<br />
ALLT INOM TRYCKSAKER,<br />
PROFILREKLAM OCH EVENT.<br />
Vi skapar presentreklam och give-aways som du aldrig sett.<br />
Man skulle till och med kunna säga att vi uppfinner det på nytt.<br />
Behöver du något som sticker ut och som dina kunder minns<br />
till nästa affärsmöte, mässa, konferens eller tradeshow?<br />
Välkommen in till en ny värld.<br />
TACK FÖR DITT STÖD!<br />
G<br />
MEJLA REDAKTION@<br />
TIDNINGENGRANSLOST.<br />
SE ELLER RING 020-10<br />
00 82.<br />
G<br />
Planet Promo Gula Industrihuset Brogatan 21 645 61 Stallarholmen<br />
planetpromo.se space@planetpromo.se 072 333 08 93<br />
PP_Masen_Halvsida.indd 1 2016-07-17 12:57
gränslöst/vecka 41 /2016/sida 25<br />
INKLUDERANDE IDROTT<br />
Den europeiska organisationen Euro Chicks samlar kvinnliga fallskärmshoppare från hela Europa.<br />
Euro Chicks - Women on Wings (WOW)<br />
Fallskärmshoppning har ofta setts som en manlig sysselsättning och sport. Modiga unga män som<br />
slänger sig från plan in på fiendeterritorier eller dagens modiga grabbar som svävar mot marken under<br />
fallskärmar eller i 200 km/h frifall. Mansdominansen inom sporten kan dock komma att brytas snart.<br />
TEXT: KARLO BARANJ<br />
EURO CHICKS ÄR en ny europeisk organisation som vill samla kvinnliga<br />
fallskärmshoppare från hela Europa. Tanken är att öka intresset och<br />
deltagandet i denna traditionellt manliga sport.<br />
DET FÖRSTA EURO Chick eventet, Women on Wings (WOW), ägde rum i<br />
augusti i Nederländerna.<br />
SEX SVENSKOR DELTOG och satte världsrekord i 56-mannasekvens: Maria<br />
Lundqvist, Carolina Nilsson, Filippa Ebersjö, Monica Paulsson,<br />
Anna Oscarson och Siv Lindgren.<br />
I SVERIGE HAR kvinnor ägnat sig åt sporten en lång tid. Den första<br />
kvinnliga fallskärmshopparen var Elsa Teresia Andersson, född<br />
1897. Kvinnorna är dock fortfarande i minoritet inom sporten, säger<br />
Monica Paulsson, chefsinstruktör på Stockholms Fallskärmsklubb.<br />
- Internationellt räknar man med att det är cirka 15% kvinnor inom<br />
sporten. Jag tror att det kanske är något fler i Sverige.<br />
REFUGEE OLYMPIC TEAM – VAR ÄR DE NU?<br />
DE OTVETYDIGA STJÄRNORNA i Rioolympiaden var<br />
de tio atleterna i Refugee Olympic Team.<br />
TEAMETS STJÄRNA, DEN 18-åriga syriska flyktingen<br />
och simmerskan Yusra Mardini, bor och<br />
tränar i Berlin och planerar för de olympiska<br />
spelen i Tokyo 2020. Den andre simmaren i<br />
teamet var syriern Rami Anis, som numera<br />
bor i Belgien och hoppas också tävla för sitt<br />
nya land 2020.<br />
SEX MEDLEMMAR AV Refugee Olympic Team var<br />
löpare. Fem av dessa bor och tränar i Kenya<br />
medan den etiopiske löparen Yonas Kinde<br />
numera bor i Luxemburg. De två judobrottarna,<br />
Yolanda Mabika och Popole Misanga -<br />
båda från Demokratiska Republiken Kongo<br />
- bor numera i Brasilien.<br />
HUVUDSPONSORN FÖR TEAMET, VISA, planerar att<br />
fortsätta och utöka samarbetet med några av<br />
deltagarna 2020. Internationella Olympiska<br />
Kommittén är också i samtal med atleterna<br />
och tränarna om deras nästa steg.<br />
DET KRÄVS INGA särskilda förkunskaper för att börja hoppa. Kvinnor<br />
tränar tillsammans med män, men i vissa tävlingsgrenar är det åtskilt.<br />
- Vi hoppas kunna få ihop ett damlag till nästa år. Det är svårt då de<br />
flesta kvinnor i Sverige arbetar. Utomlands, som i Ryssland, är damlagen<br />
sponsrade, fortsätter Monica.<br />
EURO CHICK-TRÄFFARNA KOMMER i framtiden inte bara att vara avsedda för<br />
fallskärmshopp utan också att öka färdigheterna, självförtroendet<br />
och en ”go-for-it-mentalitet”. Man vill inspirera unga flickor och<br />
pojkar att bryta det stillasittande, mobiltelefon-centrerade livet och<br />
gå ut och göra något spännande med sina liv.<br />
- Det här var den första träffen i år och det var jättekul. Vi planerar<br />
ett ännu större evenemang för nästa år. Det behövs, säger Monica, vi<br />
kvinnor är fortfarande en minoritet.<br />
KOMMANDE TRÄFFAR OCH fler bilder finns på Euro Chicks Facebooksida.<br />
Refugee olympic teams srjärna – den 18-åriga<br />
syriska flyktingen och simmerskan Yusra Mardini.
sida 26/vecka 40/2016/GRÄNSLÖST<br />
INSPIRATÖREN: CHARLOTTA ÖFVERHOLM<br />
Charlotta Öfverholm skapar jobb för äldre dansare. Här i full action. <br />
Foto: Håkan Larsson<br />
Charlotta skapar jobb<br />
för äldre dansare<br />
TEXT: PERNIWLLA ELDH<br />
Tanken var att fira att Charlottas danskompani Jus de la vie hade hållit på i 20<br />
år, att hon fyllde 50 år och att hon hade dansat i 30 år. Men på något sätt tyckte<br />
hon inte att det klingade rätt här i Sverige, så istället fick det bli en 10 dagar<br />
lång festival. Alla tänkbara kulturmänniskor var inbjudna, inklusive de som<br />
jobbar med problematiken om arbetsmarknaden för äldre dansare.<br />
MÅNGA KOM TILL den blivande succén. Fucking<br />
burn it, som festivalen hette, innehöll en<br />
blandning av gamla och nya projekt, många<br />
dansfilmer och seminarium. Sista kvällen var<br />
det galaföreställning med 11 dansare från<br />
olika länder, och det mest slående: Alla dansarna<br />
var över 45 år. Detta blev startskottet<br />
på något stort. I Malmö har man efterliknat<br />
Charlottas koncept och hon ser positivt på<br />
att det uppmärksammas och sprids.<br />
I SVERIGE FÖRS en debatt om pensionerna.<br />
PRO vill att regeringen gör något åt pensionärernas<br />
situation, eftersom antalet fattigpensionärer<br />
har ökat de senaste åren.<br />
Dessutom är inte pensionerna jämställda<br />
mellan män och kvinnor. Är inte Charlotta<br />
orolig för framtiden som pensionär?<br />
– Jo så klart. Det blir knappt någon pension<br />
alls, men jag har en snäll mamma som har<br />
hjälpt mig med livförsäkring.<br />
OCH HUR ÄR DET MED JÄMSTÄLLDHETEN I BRANSCHEN?<br />
– Det är hårdare för en kvinna att slå sig<br />
fram. Det finns lika mycket jobb för killar<br />
som för tjejer, men det är färre killar i<br />
branschen. Så män får mycket fokus inom<br />
dansen, men för mig är det ingen nackdel.<br />
Världen styrs mycket av män och det inkluderar<br />
ofta koreografer, säger Charlotta som<br />
har jobbat med otaliga koreografer världen<br />
över.
NYHETER OM RÄTTVISA - FÖR ALLA<br />
– DET ÄR HÅRDARE<br />
FÖR EN KVINNA<br />
ATT SLÅ SIG FRAM.<br />
DET FINNS LIKA<br />
MYCKET JOBB FÖR<br />
KILLAR SOM FÖR<br />
TJEJER, MEN DET<br />
ÄR FÄRRE KILLAR I<br />
BRANSCHEN.<br />
Charlotta jobbar med modern dans och är stor inom dansvärlden i Sverige.<br />
Foto: Håkan Larsson<br />
SJÄLV FÖRSÖKER HON att ge kvinnor plats, men<br />
utesluter inte män då hon tycker det är bra<br />
med en blandning.<br />
CHARLOTTA JOBBAR MED modern dans och är<br />
numera stor inom dansvärlden i Sverige, men<br />
länge var hennes karriär större utomlands.<br />
– Det har varit svårt att få fäste här och lättare<br />
att få partners och samarbeten utomlands,<br />
som i Tjeckien, Slovakien och Polen. Kultur<br />
och teater är väldigt viktigt för dem och de<br />
har anammat det jag gör, förklarar hon.<br />
I SVERIGE FINNS inga jobb att söka för dansare<br />
över 40 år, vilket är pensionsåldern<br />
inom dansyrket. Så hur gör man när<br />
man blir äldre? Det vet Charlotta.<br />
– Man skapar eget för att slippa sluta jobba.<br />
TILLSAMMANS MED PARTNERS från åtta andra<br />
länder har hon fått pengar till ett EU-projekt.<br />
Forskare från Luleå är också involverade för att<br />
forska om kreativitet och välmående. De nio<br />
länderna kommer under två år att genomföra<br />
föreställningar, workshops och seminarier.<br />
Fokus ligger på åldersdiskrimineringen<br />
för dansare. Men EU-pengarna täcker<br />
inte hela kostnaden för projektet.<br />
- Kulturrådet har inte gett oss resten av<br />
pengarna ännu. De är svåra, men jag har sökt<br />
igen, säger Charlotta tappert.<br />
TROTS LÅG BUDGET och flera fysiska skador<br />
fortsätter hon i ett högt tempo. Hon<br />
berättar om en höftledsoperation och<br />
tre ankeloperationer. Höften är inga<br />
problem, men foten är ännu inte helt<br />
återställd. Vid intervjutillfället har hon<br />
enbart helgen på sig att bli helt bra innan<br />
repetitionerna sätter igång för fullt.<br />
– Men det ska nog gå bra, säger Charlotta.<br />
OCH SÅ LÄR det bli, för hon är inbokad<br />
på Dansens hus både i mars 2017 med<br />
föreställningen Survival kit, och i april 2018<br />
med Age on stage - international meeting<br />
point. En workshop för dansintresserade<br />
över 65 år kommer att ingå och forskarna<br />
från Luleå kommer att göra film tillsammans<br />
med Anders J. Larsson. Det blir även en stor<br />
internationell produktion. Med andra ord<br />
har vi en hel del att se fram emot. Häng med<br />
på webben http://new.jusdelavie.org/
Som konsult arbetar jag med<br />
Kognitiv samtalsterapi, föreläser<br />
och leder workshops om personlig<br />
utveckling och leder processer<br />
inom grupp och<br />
företagsutveckling. Vi finns på<br />
Facebook!<br />
LOVELOCK CONSULTING<br />
GÄRDESTA 3<br />
611 99 TYSTBERGA<br />
TEL: 076-100 87 83<br />
MAIL: lovelock_consulting@hotmail.com<br />
The Immortal<br />
Highlander<br />
SCOTTISH PUB<br />
Höstnyhet!<br />
Laxplanka<br />
med hollandaisesås, sparris och citron<br />
Planka Black & White<br />
med bearnaisesås, sparris & bacon.<br />
Var 1000:e planka vinner en resa till Edinburgh!<br />
www.theimmortalhighlander.se<br />
Hospitalsgatan 17 Strängnäs, Tel: 070-442 53 75
gränslöst/vecka 41/2016/sida 29<br />
VECKANS EKO<br />
Pjäsen om Bert Karlsson som stoppades<br />
TexT: BirgiTTa Markendahl<br />
För många veckor sedan gick riksteatern ut med nyheten att en pjäs om Bert karlsson, skriven av<br />
gertrud larsson, skulle visas runt om i landet. den heter Främling och är en musikalisk föreställning<br />
som skildrar Bert karlssons väg från dansbandskung till asylkung.<br />
Bert Karlson har gjort sig känd på många<br />
olika sätt – de senaste åren mest för att han<br />
drivit många asylboenden och tjänat mycket<br />
pengar på det. I dag är han den entreprenör<br />
som driver flest privata flyktingboenden i<br />
Sverige. Under 1990-talets första år hamnade<br />
han i rampljuset då han tillsammans med<br />
Ian Wachtmeister grundade det populistiska<br />
partiet Ny demokrati, som var representerat<br />
i riksdagen 1991–94. Det var vid ungefär<br />
samma tid som den så kallade Lasermannen<br />
härjade i Stockholm och Uppsala. En<br />
militant rasistisk rörelse växte också fram<br />
vars mål var att sätta flyktingförläggningar i<br />
brand med hjälp av brandbomber och molotovcocktails.<br />
I riksdagen hetsade Ny demokrati<br />
mot flyktingar – precis som ett annat<br />
riksdagsparti gör i dag.<br />
Idén tIll pjäsen om Bert Karlsson fick Gertrud<br />
Larsson för två år sedan då hon läste i pressen<br />
att han ville skapa ett ”Asyl-Ikea”, en kedja av<br />
bra och billiga asylboenden. Hon förvånades<br />
över att just Bert Karlsson drev flyktingförläggningar<br />
med tanke på hans förflutna i Ny<br />
demokrati. Pjäsen skulle vara en skildring av<br />
Sverige och svensk flyktingpolitik via Bert<br />
Karlsson. Genom Riksteatern skulle den sedan<br />
spelas ute i landet – det land som Karlsson<br />
skulle ha sitt ”Asyl-Ikea” i.<br />
Förra söndagen var det så kallad presspremiär<br />
för pjäsen – i Hallunda. Expressen var där, såg<br />
och förfärades. Föreställningen totalsågades i<br />
måndagens tidning. På onsdagen stoppades<br />
föreställningen av Riksteatern. Recensenten<br />
i Expressen, Gunilla Brodrej, förvånas över<br />
att Riksteatern inte stoppat pjäsen innan den<br />
över huvud taget hade visats och undrar vad<br />
det var som tippade över. Kanske var det ”den<br />
rasistiska fräck-isen ur Berts samling fräckisar.<br />
Den skapade åtminstone en genuint dålig<br />
stämning”. Om Bert Karlsson skriver hon att<br />
han onekligen är en intressant populist, rabulist,<br />
humorist och på gränsen till rasist, vilket<br />
man kände på 1990-talet. Hon erinrar sig hur<br />
Bert Karlsson på 1990-talet förmörkade hennes<br />
Sverige genom sina främlingsfientliga generaliseringar<br />
till höger och vänster. Han föreföll<br />
helt döv och blind för att hans parti Ny<br />
demokrati fungerade som inspirationskälla för<br />
Lasermannen.<br />
måns lagerlöF, teatercheF på Riksteatern, säger<br />
till pressen att föreställningen Främling<br />
inte nått det slutresultat man hoppats på<br />
men anger inte den direkta orsaken till att<br />
den stoppades. Bert Karlsson själv är mycket<br />
lättad över att allt blev inställt: ”Skönt att<br />
den försvann. Vad är det för jävla lekstuga<br />
de håller på med?” Det finns mycket som<br />
framkallar hans ilska och i dagarna har han<br />
vänt den mot civilminister Ardalan Shekarabi<br />
vars stab har visat att privata bolag<br />
tjänar miljarder på flyktingboenden. Bland<br />
andra pekar man ut Bert Karlssons bolag,<br />
Jokarjo. ”Det finns vinstmarginaler i delar<br />
av de här verksamheterna som är helt bisarra”,<br />
säger Ardalan Shekarabi.
sida 30/vecka 41/2016/GRÄNSLÖST<br />
PÅ DJUPET<br />
Att riskera allt –<br />
för Kurdistan<br />
”Jag visste nästan ingenting om situationen i Kurdistan, men blev<br />
nyfiken. Så kom boken till”<br />
Shaymaa deltog i ett projekt för IT-guider i Örebro, som Sten Lundberg fått till uppgift att fotografera. Så började deras samarbete.<br />
Foto: Sten Lundberg<br />
DET ÄR OKTOBER och den ganska nyutkomna<br />
”Att riskera allt - feminism i Kurdistan” ligger<br />
framfor oss på bordet. Sten Lundberg,<br />
frilansjournalist som både skriver och fotograferar,<br />
berättar hur allt började.<br />
– Jag fotograferade en ung tjej, Shaymma<br />
Jalal, från Kurdistan som deltog i ett projekt<br />
för IT-guider i Örebro. Hon hade kommit till<br />
Sverige några år tidigare med sina föräldrar<br />
och hon började berätta om sitt hemland. Jag<br />
frågade om jag fick fortsätta att fotografera<br />
hennes liv medan hon berättade mer för mig.<br />
TILLSAMMANS MED YTTERLIGARE en ung tjej, Malmöbon<br />
Taffan Ako Shariff, vars text ”Feminism<br />
i Kurdistan” Sten kommit över och<br />
fascinerats av, åkte han och Shaymaa ett år<br />
senare till Kurdistan.<br />
– Vi var ett udda gäng, men det fungerade<br />
fint. Tjejerna visade mig sitt land och jag blev<br />
oerhört fascinerad.<br />
DET STEN FICK se i Kurdistan var i många stycken<br />
fruktansvärt. Barn som berättade hur deras<br />
föräldrar dödats, flyktingar som alldeles<br />
nyss upplevt obeskrivliga grymheter. Han<br />
och tjejerna reste runt i den irakiska delen av<br />
Kurdistan och intervjuade och fotograferade<br />
situationen. Att det skulle bli en bok hade de<br />
inte bestämt då.<br />
– Projektet har gått fram och tillbaka. Ett tag<br />
låg det nere helt, men sen kände jag att jag<br />
har en skyldighet att berätta det jag fått se<br />
och höra.<br />
BOKEN ”ATT RISKERA ALLT” vill visa på styrka<br />
och möjligheter inför framtiden. Tidigare
GRÄNSLÖST/vecka 41/2016/sida 31<br />
Bilder från både Sverige och Kurdistan som Sten Lundberg tagit under bokprojektets gång.<br />
Foto: Sten Lundberg<br />
tänkte Sten på den här delen av världen som<br />
hopplös och mörk. Sedan han varit där flera<br />
gånger och lärt känna många starka unga<br />
personer vet han att utvecklingen går åt rätt<br />
håll. Det finns hopp om en ljus framtid för<br />
Kurdistan.<br />
– Jag har träffat så många starka personer<br />
som ”riskerar allt” för en bra framtid. Jag<br />
tror att de kommer att lyckas.<br />
OM BARA NÅGON månad hoppas Sten ge ut sin<br />
nästa bok, ”Håller jag på att bli svensk eller?”.<br />
Den handlar om Shaymmas liv i Sverige<br />
och egentligen kanske man ska läsa den<br />
före den andra. Att Sten valt att fortsätta<br />
skildra Kurdistan ur den unga Örebrotjejens<br />
synvinkel beror på att han beundrar hennes<br />
och de andras styrka.<br />
– Det finns ett par hundra tusen kurder i<br />
Sverige, många kvinnor och många muslimer,<br />
men vi vet inte så mycket om deras liv<br />
och traditioner. Shaymaa väljer till exempel<br />
att bära slöja här i Sverige, hon känner sig fri<br />
den. Samtidigt tycker släkten i Kurdistan att<br />
hon bär sig skamligt åt. Hon och de andra<br />
är starka och aktiva feminister med tillåtande<br />
föräldrar. Det bådar gott för framtiden.<br />
IDAG FLYR INTE människor från den irakiska delen<br />
av Kurdistan, de flyr istället dit. Det är<br />
mycket oroligt i regionen och flera miljoner<br />
människor är på flykt från både Syrien, Turkiet<br />
och Iran. I hela Kurdistan, som breder<br />
ut sig i flera länder i området, finns cirka 50<br />
miljoner invånare. De tillhör olika religioner<br />
och har olika traditioner - men de flesta kalllar<br />
sig i första hand för kurder.<br />
ATT LÄSA BOKEN ”Att riskera allt” ger dig insikt<br />
i många av de aktuella frågorna som rör situationen<br />
för kurder både i Mellanöstern och<br />
i Sverige. Den finns att beställa på bokus.se.<br />
Sten hoppas att tjejerna därifrån ska känna<br />
igen sig, men också att de som tidigare inte<br />
känner till situationen ska lära sig en del.<br />
– Man tror kanske att det mesta är mörker<br />
och konflikter i Kurdistan, men så är det<br />
inte. Där - och här - finns en oerhörd styrka,<br />
kamp och tro på framtiden.
sida 32/vecka 41/2016/GRÄNSLÖST<br />
I KORTHET<br />
DISABILITY SPORT<br />
PÅ BRITTISKA BBC<br />
BBC, DET BRITTISKA medieföretaget, har numera<br />
en avdelning på sin webbsida ägnad åt<br />
sportnyheter inom den internationella paraidrotten.<br />
Senaste resultaten från tävlingar,<br />
intervjuer, artiklar och videon finns där. Det<br />
finns också kalendarium med de viktigaste<br />
internationella tävlingarna varje månad.<br />
NU I OKTOBER kan nämnas: Open Disability<br />
Snooker (en variant av biljard) Championship<br />
i Gloucester , 14 – 16 oktober. Den 27<br />
oktober startar Europeiska Para-Badminton<br />
Mästerskapen i Nederländerna och pågår till<br />
den 30 oktober.<br />
Webbsidan, www.bbc.com/sport/disabilitysport,<br />
är enbart på engelska men kan lätt<br />
översättas till svenska i till exempel Google<br />
Chrome.<br />
DET AMERIKANSKA UNDERHÅLLNINGSPROGRAMMET<br />
”Dancing with the stars” (DWTS) har länge<br />
varit duktigt på att ta in deltagare med andra<br />
förutsättningar. I år tävlar Terra Jolé som<br />
är kortvuxen. Hittills har hon tagit publiken<br />
med storm och efter förra veckans Samba<br />
fick hon 25 av maximalt 30 poäng av domarna.<br />
TERRA JOLÉ ÄR mer känd i USA från ”Little Women:<br />
LA” och ”Terras little family” som hon<br />
både producerar och medverkar i.<br />
ÅRE I FRAMKANT<br />
MED INTEGRATIONS-<br />
ARBETE<br />
ASYLSÖKANDE SKA KÄNNA sig trygga och ha en<br />
meningsfull tillvaro. Det menar Åre kommun<br />
som konstaterar att det är nyckeln till en<br />
lyckad integration. Att man får lära sig språket<br />
samt att man får ett genuint välkomnande<br />
är det viktiga. Kommunen har idag ett nära<br />
samarbete med flera asylboenden.<br />
BLAND DWTS:S TIDIGARE deltagare kan nämnas<br />
Nyle DiMarco och Noah Galloway. Nyle<br />
har ingen hörsel, vilket inte hindrade honom<br />
fråf att vinna hela tävlingen. Noah tvingades<br />
amputera en arm och ett ben efter ett bombdåd<br />
och kom trea under sin säsong.<br />
DET ÅTERSTÅR ATT se när ”Let’s dance” - den<br />
svenska motsvarigheten till DWTS kommer<br />
att bjuda in sin första deltagare som frångår<br />
normen. På Youtube kan du hitta Terras,<br />
Nyles och Noahs danser.<br />
KULTUR SKA GÖRA<br />
SÖDERTÄLJE TILL<br />
BÄTTRE PLATS<br />
SÖDERTÄLJE KOMMUN BEFINNER sig i en utvecklingsfas<br />
där kultur är i fokus. Kulturaktörer och<br />
Södertäljebor har tillsammans tagit fram en<br />
plan och är överens om att nyttja mångfalden<br />
i samhället. Ett av förslagen, framtagen<br />
av konsulten Eric Sjöström, var att bygga ett<br />
nytt kulturhus vid centrum på Marenplan.<br />
LOVE<br />
PRIDEFESTIVALEN FIRAS PÅ flera platser världen över, till minne av polisprovocerade<br />
upplopp bland homosexuella i New York hösten1969,<br />
som gått till historien som händelserna på Stonewall Inn.<br />
I SVERIGE HAR firandet av Pride genomgått många olika förändringar<br />
genom åren. Det började med ”Homoseuxella Frigörelsedagen”<br />
1977 och utvecklades till ”Homosexuella Frigörelseveckan” 1979.<br />
Först år 1998 kom festivalen att heta Stockholm Pride.<br />
FLER OCH FLER städer och samhällen har numera en pridedag eller vecka.<br />
I år gjorde Edsbyn (befolkning knappt 4 000) debut på pridekartan.<br />
Omkring 600 personer deltog i paraden. Pride, som också har förknippats<br />
med sommaren, är numera utspridd över hela året.<br />
NÄST PÅ TUR står Pite älv Pride – Sveriges största Prideturné.<br />
HATE<br />
ÅR 2015 IDENTIFIERADES uppskattningsvis drygt 6 980 hatbrottsanmälningar.<br />
Det är 11 procent fler än 2014 och det högsta antalet anmälningar<br />
hittills.<br />
HATBROTT INNEBÄR ATT någon angriper en person eller en grupp av människor<br />
på grund av deras uppfattade ras, hudfärg, etniska bakgrund,<br />
trosbekännelse, sexuella läggning eller könsöverskridande identitet<br />
eller uttryck. Även om oenighet råder om vad som bör inkluderas i<br />
begreppet hatbrott råder internationell enighet om att händelsen är<br />
ett resultat av bristande respekt för mänskliga rättigheter och människors<br />
lika värde.<br />
2014 UTSATTES UPPSKATTNINGSVIS 107 000 personer för 190 000 främlingsfientliga<br />
hatbrott. 37 000 personer utsattes för 61 000 antireligiösa<br />
hatbrott, och uppskattningsvis 17 t000 personer utsattes för 25 000<br />
homofobiska hatbrott.
gränslöst/vecka 41/2016/sida 33<br />
VIKTIG HISTORIA<br />
•<br />
Att vara gammal för länge sedan<br />
TexT: BirgiTTa Markendahl<br />
Många i vårt land känner till astrid lindgren och hennes böcker som tidigt brukar<br />
sättas i händerna på nyanlända – både barn och vuxna.<br />
I skIldrIngarna från Småland i seklets början<br />
ger hon en inblick i hur det kunde vara att<br />
bli gammal då. När hon berättar om fattigstugorna<br />
i Lönneberga där Kommandoran<br />
hade kommandot är nog vi ”nya tiders barn”<br />
glada att vi inte levde då. Så här skriver Astrid<br />
Lindgren:<br />
”Om du tänker dIg en liten usel stuga med ett<br />
par rum och hela den stugan full med fattiga,<br />
utslitna gamla människor som bor där tillsammans<br />
i en enda röra av bara lort och löss och<br />
svält och elände, då vet du vad fattighjon är<br />
och fattigstuga. Den de hade i Lönneberga var<br />
väl inte värre än andra, men ändå var den ett<br />
förskräckligt ställe att hamna på, när man blev<br />
gammal och inte kunde klara sig själv längre.”<br />
emIl I lönneberga, som såg till att fattighjonen<br />
i alla fall en gång fick ett riktigt julkalas,<br />
spåddes av Astrid Lindgren att i framtiden<br />
bli ordförande i kommunalnämnden. Blev<br />
han det kanske han var en av dem som utrotade<br />
fattigstugorna och såg till att de gamla<br />
fick ett värdigt boende.<br />
genOm 1918 års fattigvårdslag blev kommunerna<br />
skyldiga att bygga ålderdomshem. Ibland<br />
blev dessa inte mycket bättre än fattigstug-orna<br />
hade varit, men på det stora hela kan man<br />
säga att en viss förbättring skedde. Så sent<br />
som 1949 berättade dock författaren Ivar Lo-<br />
Johansson efter en rundresa bland svenska ålderdomshem<br />
om eländet där. Ett typiskt ålderdomshem<br />
hade fyra sängar, fyra pinnstolar,<br />
fyra nattduksbord och en byrå med fyra<br />
låsta lådor. Där fanns också fyra nattkärl och<br />
fyra spottkoppar. Ivar Lo skrev också att tre<br />
femtedelar av dem som bodde på ålderdomshemmen<br />
var kroniskt sjuka, sinnessjuka eller<br />
sinnesslöa. ”Många orenar. Ingen vet vad han<br />
eller hon ska ta sig för.”<br />
I början av 1930-talet hade varje kommun ett<br />
eget eller del i ett ålderdomshem men majoriteten<br />
av dem var små. Många hade tio eller<br />
färre platser medan det kunde finnas upp till<br />
tjugo i de stora. Ett stort problem var den så<br />
kallade klientelblandningen. Av de boende<br />
ansågs fjorton procent vara i behov av sinnessjukvård,<br />
cirka fem procent var kroniskt sjuka<br />
och i behov av annan vårdform. En något<br />
större andel var varaktigt sängliggande.<br />
Några vårdtagare ansågs ”svårhanterliga eller<br />
störande för omgivningen”. Äldre med god<br />
ekonomi men i behov av vård började söka<br />
sig till ålderdomshemmen och betalde själva.<br />
Dessa kallades helinackorderingar.<br />
författaren dan anderssOn berättar om fadern<br />
som skjutsas iväg utan att få veta vart<br />
i sin dikt En gamling: ”Är det högtid? Ska<br />
gamlingen åka? Är det andra tider igen?<br />
Men en vill inte fråga och bråka – en får<br />
veta – får veta sen.” Färden för den gamle<br />
slutade på fattighuset: ”Men gott är vid<br />
fattighusborden få ha som en orubblig<br />
tröst: här är närmare djupa jorden och den<br />
fattiga skördens höst.”
sida 34/vecka 40/2016/GRÄNSLÖST<br />
VÅR VÄRLD<br />
Internationella dagen<br />
för utrotning av fattigdom<br />
TEXT: MARIA VENEKE YLIKOMI<br />
Snabbmatsrestaurang i Karatu, Tanzania.<br />
I september 2015 träffades världens ledare på ett FN-möte och skrev under en femtonårsplan, Agenda<br />
2030. Planen innebär att alla världens länder tillsammans ska uppnå 17 globala mål till år 2030. Det<br />
första målet på Agenda 2030 är: Göra slut på fattigdomen i alla dess former överallt. Den 17 oktober<br />
uppmärksammar FN detta mål då Internationella dagen för utrotning av fattigdom firas.<br />
I DAG LEVER enligt UNICEF runt en miljard<br />
människor i extrem fattigdom. Det innebär<br />
enligt FN att de tvingas leva på mindre än 16<br />
kronor om dagen.<br />
EXTREM FATTIGDOM ÄR dock inte bara en fråga<br />
om brist på pengar, mat, bostad, kläder och<br />
materiella ting. Det är också en fråga om<br />
mänskliga rättigheter. Fattigdom kan vara<br />
brist på frihet, inflytande, hälsa och fysisk<br />
säkerhet. Varje dag berövas flera miljoner<br />
barn på åtminstone en av de grundläggande<br />
mänskliga rättigheterna som de behöver för<br />
att överleva, utvecklas och må bra. Utbildning<br />
är ett exempel på en mänsklig rättighet<br />
som är nödvändig för världens välfärd, för<br />
utveckling och för att finna en väg ut ur fattigdomen.<br />
ÅRETS TEMA FÖR Internationella dagen för utrotning<br />
av fattigdom – som har valts i samråd<br />
med aktivister, det civila samhället och<br />
icke-statliga organisationer – belyser hur<br />
viktigt det är att känna igen och ta itu med<br />
den förnedring och utslagning som drabbar<br />
många människor som lever i fattigdom. Det<br />
är viktigt att hjälpa dessa människor att få ett<br />
värdigt liv där de kan känna sig delaktiga i<br />
samhället.<br />
ENLIGT VÄRLDSBANKEN SKA FN:s globala mål<br />
nummer ett, att göra slut på fattigdomen i<br />
alla dess former överallt, nås med hjälp av<br />
investeringar i utbildningsmöjligheter, hälsa<br />
och sanitet i världens fattigaste länder.<br />
Världsbankschefen Jim Yong Kim tror att<br />
det kan vara möjligt att nå målet till år 2030.<br />
– Det kommer att bli tufft att nå målet med<br />
ostadiga finansmarknader, konflikter, och<br />
klimatförändringar, men det finns inom<br />
räckhåll, säger Världsbankschefen Jim Yong<br />
Kim.<br />
Pojke i Phnom Penh, Kambodja. Varje dag berövas<br />
flera miljoner barn i världen på åtminstone en<br />
av de grundläggande mänskliga rättigheterna.
GRÄNSLÖST/vecka 41/2016/sida 35<br />
HÄNT I VÄRLDEN<br />
Frank och Carina Ådahl har haft fadderbarn i snart 30 år. Det började med att de själva blev föräldrar.<br />
Ett livsviktigt uppdrag<br />
I 28 år har Carina och Frank Ådahl haft fadderbarn över hela världen.<br />
De fick sitt första när de själva blev föräldrar. – Sätter vi barn till världen<br />
ska vi hjälpa minst ett till som inte har det lika bra. Så resonerade<br />
vi, säger Carina Ådahl.<br />
TEXT & FOTO: ELIN HOLMBERG<br />
ÅRET VAR 1987, och det var startskottet för<br />
ett hängivet fadderarbete för hela familjen<br />
Ådahl.<br />
I DAG HAR Carina och Frank två flickor och en<br />
pojke som fadderbarn. Lika många, och av<br />
samma kön, som deras egna barn som i dag<br />
är vuxna.<br />
– Vi har följt dem hela familjen, det har varit<br />
otroligt givande. Våra egna barn har också<br />
fått andra perspektiv och förstått att det<br />
finns dem som har det oerhört svårt, säger<br />
Carina Ådahl.<br />
ÅDAHLS FÖRSTA FADDERBARN var Claudia från<br />
Argentina. Henne följde de tills hon var 18<br />
år gammal.<br />
– Det känns väldigt meningsfullt, säger<br />
Frank. Att få följa en individs utveckling och<br />
också få se hur allt går till och framförallt att<br />
det går rätt till. Det känns väldigt tryggt.<br />
FRANK ÅDAHL ÄR musiker med säte i<br />
Örnsköldsvik, och kuriöst kan nämnas att<br />
han vann Melodifestivalen 1990 med bandet<br />
Edin-Ådahl. Han och hans fru har blivit<br />
mer och mer engagerade i arbetet kring<br />
fadderbarn och i vintras fick paret chans att<br />
resa till Filippinerna där de besökte staden<br />
Taytay, utanför Manila. Där bor deras<br />
fadderbarn Stephani, 15 år.<br />
– Det blir en helt annan grej när man får se<br />
barnets vardag på nära håll, säger Frank.<br />
DET VAR EN omtumlande upplevelse att få träffa<br />
Stephani, som de följt så länge.<br />
SKOLAN I TAYTAY är byggd på en soptipp och<br />
de allra flesta lever i slummen. Det finns<br />
inget fungerande avloppssystem och inget<br />
rinnande vatten. Under monsunregnen lär<br />
sig barn och vuxna att leva med vatten upp<br />
till knäna, även i skolorna. Men faktum är att<br />
många barn inte ens går i skolan.<br />
I BAKGRUNDEN AV staden tornar de rika delarna<br />
upp sig, med skyskrapor och moderna<br />
hus. Ådahls beskriver kontrasten som<br />
häpnadsväckande.<br />
PARET ÅDAHL HAR hjälpt Stephani sedan hon var<br />
åtta år. Hennes dröm är att bli lärare, men<br />
för att plugga vidare behöver hon betala för<br />
college.<br />
– Vi funderar på att hjälpa henne med det,<br />
så vi har peppat henne att verkligen satsa nu,<br />
säger Frank.<br />
ATT STANNA UPP och fråga sig varför man vill ha<br />
ett fadderbarn, är bra, tycker Ådahls.<br />
– Det ska ju inte vara för att stilla sitt samvete.<br />
Man ska vara en glad givare. När vi besökte<br />
Taytay blev det mycket lättare att svara på<br />
frågan varför vi egentligen är faddrar, säger<br />
Carina Ådahl. Därför är det precis det de ska<br />
jobba för också.<br />
PARISAVTALET I EU<br />
EUROPAPARLAMENTET HAR GODKÄNT FN:s klimatavtal<br />
som slöts i Paris förra året. Parisavtalet<br />
träder i kraft när minst 55 parter som tillsammans<br />
står för 55 procent av de globala<br />
utsläppen av växthusgaser har godkänt det.<br />
Avtalet träder formellt i kraft inom 30 dagar.<br />
Även om Trump blir president är USA bundet<br />
av avtalet under nästa presidentperiod.<br />
MOTTAGARLÄNDER<br />
EN RAPPORT FRÅN Amnesty visar att i tio länder<br />
finns mer än hälften av världens 21,3 miljoner<br />
flyktingar. Syriens grannländer har tagit<br />
emot de allra flesta. I Jordanien finns 2,7<br />
miljoner, i Turkiet 2,5 miljoner, i Pakistan 1,6<br />
miljoner och i Libanon 1,5 miljoner.<br />
SYRISKA FLYKTINGAR<br />
FAST I BULGARIEN<br />
MÅNGA SYRIER SOM flytt från sitt land har fastnat<br />
i Bulgarien. De flesta kommer via Turkiet<br />
och målet är Tyskland, men den vägen in i<br />
Serbien och norrut mot målet är hårdbevakad<br />
idag. EU-länder som Polen och Ungern<br />
har tydligt deklarerat att de inte alls önskar<br />
ta emot några flyktingar. De som försöker<br />
ta sig ut ur Bulgarien illegalt grips och sänds<br />
tillbaka. När allt fler människor kommit till<br />
landet har de flyktingfientliga strömningarna<br />
i samhället ökat.<br />
TRUMPS UTTALANDEN<br />
OM KVINNOR<br />
TIDNINGEN WASHINGTON POST har kommit över<br />
en inspelning av programmet ”Access Hollywood”<br />
från 2005 som visar hur Donald<br />
Trump göra ett flertal sexistiska och skandalösa<br />
uttalanden om kvinnor. ”När du är<br />
en stjärna, så låter de dig göra det”, sa han<br />
om att tafsa på och ofreda kvinnor. Videon<br />
har spridits som en löpeld men Trump försvarar<br />
sig med att det bara var ett ”omklädningsrumsskämt”.<br />
Han hävdar också att Bill<br />
Clinton har sagt mycket värre saker än han<br />
på golfbanan.<br />
EFTER<br />
förb<br />
henn<br />
ken,<br />
av d<br />
henn
sida 36/vecka 40/2016/GRÄNSLÖST<br />
KROPP & SJÄL<br />
Flera språk – en gemenskap<br />
Pingstkyrkan i Bredäng är unik och<br />
lite av en oas i vårt hektiska samhälle.<br />
Inte för att det alltid är tyst och<br />
stilla, utan för att det är en god gemenskap<br />
som är mångkulturell och<br />
välkomnande. Kanske beror det på<br />
att deras vision också är en verklighet.<br />
” Vår vision är att vara en ständigt<br />
växande kyrka för alla åldrar<br />
och folkslag.” Att citatet från hemsidan<br />
är verklighet märker man när<br />
man kommer dit.<br />
TEXT & FOTO: PERNILLA ELDH Joakim Davidson predikar<br />
JOAKIM DAVIDSON ÄR pastor och föreståndare och oftast är det han som<br />
predikar. Gudstjänsterna hålls på svenska och tolkas till engelska, arabiska,<br />
ryska och spanska. Räknar du med att det kommer att behövas<br />
tolkning på fler språk i framtiden?<br />
- Ja, det förväntar jag mig. Det kan tänkas komma folk från Afghanistan<br />
och då är det bra att kunna tolka till farsi eller dari. Just nu har vi<br />
ingen medlem därifrån, men det planeras att bygga ett familjeboende<br />
för nyanlända alldeles i närheten. Det skulle kunna komma folk från<br />
Syrien och då har vi arabiska, men skulle det komma folk från Eritrea<br />
kan tigrinja behövas. I dagsläget har vi utrustning för att lägga till ytterligare<br />
ett språk, men just nu klarar vi oss bra med de språk vi har,<br />
säger Joakim.<br />
HAN BERÄTTAR ATT de valt att satsa på professionell tolkutrustning, nämligen<br />
samma som FN använder.<br />
- Det far vi gjort för att allt på gudstjänsten ska vara tillgängligt för<br />
alla som kommer, säger han.<br />
BRUKAR DET KOMMA DÖVA TILL PINGSTKYRKAN I BREDÄNG?<br />
- Nej. Det finns en dövkyrka inom Filadelfiakyrkan, så de flesta väljer<br />
att gå dit. Det gör att behovet hos oss inte finns just nu, svarar<br />
Joakim.<br />
FÖRUTOM ATT FÖRSAMLINGEN ständigt växer finns också ett pågående missionsarbete.<br />
Pingstkyrkan i Bredäng hjälper bland annat en församling<br />
i Bulgarien. Men det handlar inte bara om att samla in och skicka<br />
pengar, även om det är en stor hjälp. För bara några veckor sedan<br />
åkte 24 stycken från Bredängs församling till Bulgarien. De fick se<br />
hur deras pengar kommit till nytta i form av en nybyggd kyrka. Dessutom<br />
fick de hjälpa till att be för människor och många blev helade<br />
från krämpor och sjukdomar. Ett exempel var en dam som hade en<br />
enormt krökt rygg, vilken också gjorde ont. Efter en stund av förbön<br />
kunde hon plötsligt stå rakryggad utan smärta. Men den här<br />
typen av helande händer inte bara på missionsresor. Det kan hända<br />
vilken dag som helst.<br />
– Ja. För oss är det naturligt och en del av det kristna livet. Vi tror att<br />
Gud är aktiv och griper in i människors vardag och det ser vi exempel<br />
på regelbundet. Det handlar inte bara om kroppen. Det finns många<br />
som får jobb och bostad på ett övernaturligt sätt, berättar Joakim.<br />
FÖR DEN SOM söker en äkta tro och en äkta gemenskap är Pingstkyrkan<br />
i Bredäng rätt ställe. Här finns en församling som gärna tar emot nya<br />
människor från alla världens hörn, men också människor i alla åldrar.<br />
Här finns barnfamiljer, gamla och allt däremellan. Efter gudstjänsterna<br />
brukar de som vill fika tillsammans i kyrkans café. De flesta<br />
brukar vara med, för det är alltid god stämning, gott fika och god<br />
gemenskap.<br />
VARJE SÖNDAG SPELAS predikan in. På webbsidan kan du lyssna när det<br />
passar dig. www.bredang.nu/undervisning-<br />
God gemenskap och gott fi ka varje söndag i Pingstkyrkan i Bredäng.
GRÄNSLÖST/vecka 41/2016/sida 37<br />
MAT FÖR EN FEMMA<br />
- JAG HAR VARIT MATNÖRD i hela mitt liv, säger Kjell<br />
Peterson som driver Food truckföretaget Casseroll.<br />
Det var efter en resa till USA som Kjell<br />
inspirerades att starta en verksamhet som serverar<br />
god och nyttig mat lagad från grunden,<br />
av bra och naturliga råvaror. Dessutom ville<br />
han samla in pengar för att bekämpa hungerproblemet<br />
i världens fattigaste delar. Kjell letade<br />
länge efter en organisation att stödja, men imponerades<br />
inte av det han fann - på alltför många ställen gick<br />
bara en liten del till de som verkligen behövde pengarna.<br />
”JAG<br />
HAR VARIT<br />
MATNÖRD I<br />
HELA MITT<br />
LIV”<br />
SMART MAT<br />
TILLSLUT HITTADE HAN Oxfam, där hela 90 procent av intäkterna går dit<br />
det ska.<br />
- Enligt FN är medelkostnaden för ett mål mat ungefär en halv dollar,<br />
men jag har rundat upp det till fem kronor. För varje mål mat jag<br />
säljer ser jag till att någon annan blir mätt för en femma.<br />
VECKANS FOODIE<br />
CASSEROLLS VINDOLMAR<br />
INGREDIENSER:<br />
LÄTTRÖKTA KYCKLINGLÅR-<br />
FILÉER<br />
SOLARIS-VINBLAD<br />
ÄGG FRÅN FRIGÅENDE<br />
HÖNS<br />
VITVINSVINÄGER<br />
KALLPRESSAD RAPSOLJA<br />
RÖD CHILI<br />
RÖDKÅL<br />
ÄTTIKA<br />
SOCKER<br />
BLANDADE FRÖER<br />
GÖR SÅ HÄR:<br />
FÖD UPP EN glad kyckling av rasen Rowan Ranger. Ge den fri tillgång<br />
till vatten och lokalodlat ekologiskt foder. Rök kycklingen lätt. Stycka<br />
och bena ur låren. (Om du inte vill göra allt detta själv kan du köpa<br />
en Bjärekyckling®.) Mal ner lårfilerna till en färs. Blanda med lättstekt<br />
lök, en äggula och krydda med salt och vitpeppar.<br />
PLANTERA VINPLANTOR AV sorten Solaris. Vänta några år. Plocka stora fina<br />
blad. Förväll dem 10 sek i kokande vatten, och flytta dem sedan till<br />
en skål isvatten.<br />
LÄGG ETT VINBLAD med den blanka sidan nedåt och toppa med ett par<br />
matskedar kycklingfärs. Rulla ihop bladet från stjälken, vik in sidorna<br />
när du har rullat halvvägs, rulla in resten av bladet. Förvara kallt.<br />
Värm försiktigt när den ska serveras.<br />
PLOCKA IN NÅGRA nyvärpta ägg. Blanda två gulor med ett par matskedar<br />
vitvinsvinäger och vispa. Tillsätt tre och en halv deciliter kallpressad<br />
rapsolja, först droppvis, sedan i en tunn stråle medan du vispar hela tiden.<br />
Smaksätt med salt, vitpeppar och finhackad röd chili efter smak.<br />
STRIMLTA ETT RÖDKÅLSHUVUD fint. Strö över ett par teskedar salt. Rör om<br />
och låt stå ett par timmar. Blanda ihop en vanlig 1-2-3 lag av ättika,<br />
socker och vatten. Häll över kålen och rör om. Låt stå över natten.<br />
Rör om igen.<br />
ROSTA LITE BLANDADE fröer i en stekpanna.<br />
LÄGG UPP VÄRMDA vindolmar på en bädd av syrad rödkål och spritsa över<br />
lite chilimajonnäs. Strö över de rostade fröerna.
sida 38/vecka 40/2016/GRÄNSLÖST<br />
GRÄNSLÖS DEBATT<br />
”Inte som<br />
människor”<br />
DIKTEN:<br />
Ur Åldrandets frihet<br />
För min del har jag ålderdomen olevd kvar<br />
och tror mig ändå veta att den är<br />
de hopplöst akterseglades epok,<br />
en ödslig vårdhemsväntan på finalen.<br />
Men när jag själv tar plats försvinner plötsligt<br />
de gamla gubbarna och gummorna<br />
som förut fyllde hemmet med sitt gnäll,<br />
och vad jag till min häpnad ser är idel<br />
jämnåriga, och det är något annat.<br />
…… De andra blir helt enkelt vi, och vi<br />
är varken unga eller gamla för<br />
varandra. Vi är vi och därmed punkt.<br />
MED BESTÖRTNING LÄSER jag Svenska Dagbladets ledarskribent Per Gudmundsons påhopp<br />
på de utsatta EU-medborgarna – av honom hela tiden kallade ”tiggare” – som vistats<br />
på hans barns lekplatser. Han citerar en sanerare som sagt ”De beter sig inte som<br />
människor” om dessa våra allra fattigaste. Ja, detta är medmänniskor som haft oturen<br />
att födas och växa upp på fel ställe i världen och nu söker sig några av dem hit. Tror<br />
verkligen Gudmundson att de skulle komma och leva här i denna misär, om de inte<br />
vore tvungna. Hur illa de än har det här så är det bättre än i deras hemländer.<br />
VECKANS LÄSARE<br />
Göran Palm i diktsamlingen<br />
Fosterlandet i bitar, 1987.<br />
GUDMUNDSONS ENDA LÖSNING på problemet är att förbjuda tiggeri. Då försvinner dessa<br />
människor, och hans barn – och han själv – riskerar aldrig att konfronteras med andra<br />
än de som lever med samma höga levnadsstandard som de själva gör.<br />
JAG HAR HÖRT Gudmundson i debatter i TV och borde inte bli förvånad över detta inlägg.<br />
Han har alltid samma okänsliga attityd när det gäller utsatta människor som kommer<br />
hit. ”Ge dem inga fördelar för då kommer bara ännu fler!”<br />
TÄNK OM GUDMUNDSON i den position han har i stället skulle gå i bräschen för att hjälpa de<br />
fattiga EU-medborgarna och få andra med sig i den kampen! Då skulle gränserna suddas<br />
ut mellan oss som har allt och dem som inget har.<br />
FÖRE DETTA SVENSKA DAGBLADET-LÄSARE<br />
VÄLKOMMEN ATT DEBATTERA!<br />
Mejla till redaktion@tidningengranslost.se<br />
– Jag har just köpt och läst det första numret av<br />
tidningen <strong>Gränslöst</strong>. Så läsvärd och viktig! Snyggt<br />
jobbat allihop - nu ska jag prenumerera!<br />
KARIN LARÉN HALLSTRÖM, MARIEFRED
gränslöst/vecka 41/2016/sida 39<br />
KRÖNIKÖREN<br />
Är självständigheten ett försvar<br />
mot att visa sig sårbar?<br />
JAG SÅG EN dokumentär här om kvällen som<br />
hette ”The Swedish Theory of Love”. Den<br />
handlade om att i Sverige ska ingen vara beroende<br />
av någon annan. Det har inarbetats<br />
väl i vårt samhälle tycker jag. Uppväxten var<br />
full av självständighetens fördelar, både hemma,<br />
på dagis och i skolan. Men vad innebär<br />
det egentligen? Att klara sig själv? Hade det<br />
inte räckt med att lära sig klara av sitt liv?<br />
ATT TA HAND om sig själv och låta andra sköta<br />
sitt har blivit ett allt vanligare levnadssätt.<br />
Att använda materiella substitut i hopp om<br />
att döva våra verkliga behov har pågått länge<br />
nog. Drömmen om den självständiga människan<br />
visar sig nu som ensamhet och hopplöshet.<br />
BEHOVET AV GEMENSKAP har nog aldrig varit så<br />
stort som idag. Vi har glömt bort våra grundläggande<br />
behov. Utan dem är vi inte hela, hur<br />
mycket vi än söker efter lösningar i den värld<br />
som vi fram till nu skapat.<br />
SOM EINSTEIN SA, ”we cannot solve our problems<br />
with the same thinking we used when<br />
we created them”. Med andra ord krävs det<br />
ett helt nytt sätt att tänka för att lösa de problem<br />
vi skapat. Kan det vara så att vi använder<br />
självständigheten som ett försvar mot att<br />
visa oss sårbara? En sorts täckmantel för att<br />
slippa visa och känna våra äkta känslor inför<br />
andra? En rädsla för avvisande om man blottar<br />
sig själv?<br />
NÄR DEN KOMFORTABLA zonen skakas om blir<br />
vår förvirring tydlig och rädslan för en förändring<br />
skapar protest. Åtminstone så länge<br />
vi tror att det går att hålla kvar det gamla.<br />
Jag tror att det vi behöver är andlighet. Och<br />
med det menar jag inte religion, jag menar<br />
att etablera en sund relation till den kravlösa<br />
kärleken.<br />
DET ÄR GENOM våra tankar vi dömer - utifrån<br />
rädsla eller kärlek. Det innebär att vi alltid<br />
är ansvariga för våra egna tankar, de skapar<br />
vår verklighet. Att bli medveten om en tanke<br />
som skapat till exempel rädsla visar att vi kan<br />
tänka om. Det ger oss möjlighet till ett nytt<br />
perspektiv.<br />
JAG TROR ATT många av oss har tappat kontakten<br />
med oss själva, när prestationer är viktigare<br />
än relationer och fasaden viktigare<br />
än grunden. För vem är jag utan dessa? Är<br />
självständigheten ett försvar mot att visa sig<br />
sårbar<br />
Eleonor Loqvist har sysslat med många<br />
olika saker i livet, men gäller det en titel<br />
kallar hon sig ”Livscoach inom praktisk<br />
beteendepsykologi”. Gillar processen som<br />
skapar medmänsklighet och gemenskap i<br />
världen - och gillar att skriva. Från Strängnäs,<br />
där hon bor med man och många<br />
barn!<br />
PEPTALK FRÅN JESPER<br />
Jesper Lundin är 20 år, bor i Mariefred och presenterades som ”inspiratören” i det första numret<br />
av tidningen <strong>Gränslöst</strong>. Eftersom han är en riktig eldsjäl och just inspiratör i våra ögon har vi bett<br />
honom att varje vecka berätta lite om sitt liv. När Jesper var liten mobbades han i skolan, men<br />
numera har han massor av vänner - både på Facebook och i övrigt. Han har ”kommit ut” som<br />
homosexuell och han har sedan i somras gått ner mer än 30 kilo. Han tränar varje dag, äter nyttigt,<br />
har hittat rätt utbildning och peppar andra som på olika sätt ännu inte hittat rätt. Välkommen<br />
till <strong>Gränslöst</strong>, Jesper!<br />
HEJ! TACK FÖR det, redaktionen. Jag är så glad för min lilla ruta i tidningen GRÄNSLÖST, den<br />
betyder mycket för mig. När jag tänker på ordet gränslöst så tänker jag på ALLAS LIKA<br />
VÄRDE. Om du är med i HBTQ-familjen, som jag är, så är du lika mycket värd som alla<br />
andra. Det kan låta självklart, men för många är det fortfarande inte så. Jag tänker också på<br />
att du kan vara liten och ensam ett tag, men att det alltid går att få revansch. Om du kämpar<br />
och inte ger dig, så kommer kurvan att vända. Jag gick ut på Facebook och sökte nya vänner.<br />
Berättade om min situation - om mobbningen - och jag fick 900 nya vänförfrågningar. Nu<br />
föreläser jag om mobbning. Hur man kan få bort det. Att vara ung och mobbad är det värsta<br />
som finns. Håll ut och hör av dig om du behöver. Vi ses i nästa nummer.<br />
G
Posttidning A<br />
Mariefreds tidning<br />
Box 76, 647 22 Mariefred<br />
VECKOTIDNINGEN<br />
GRÄNSLÖST<br />
NYHETER OM RÄTTVISA - FÖR ALLA<br />
Bli en av våra tusen<br />
första prenumeranter<br />
och behåll kampanjpriset<br />
39 KR/MÅNADEN*<br />
ETT HELT ÅR!<br />
(*autogiro, ingen bindingstid)<br />
Tidningen <strong>Gränslöst</strong> kommer ut varje vecka och handlar om<br />
nya svenskar, yngre- och äldreperspek- tivet, hbtq-frågor, feminism,<br />
funktionsvarierade, utanförskap, inkludering och tolerans<br />
- dvs alla människors lika värde.<br />
HÄNG MED FRÅN BÖRJAN!<br />
WWW.TIDNINGENGRÄNSLÖST.SE • 020-10 00 82 • PRENUMERATION@TIDNINGENGRANSLOST.SE<br />
PRENUMERERA PÅ<br />
TIDNINGEN GRÄNSLÖST:<br />
AUTOGIRO - 39 KR/MÅN<br />
(ingen bindingstid)<br />
TRE MÅNADER - 130 KR<br />
Namn:<br />
Adress:<br />
Telefon:<br />
E-post:<br />
nya<br />
HALVÅR - 250 KR<br />
HELÅR - 480 KR<br />
Under oktober<br />
månad skänker<br />
vi första månadsinbetalningen<br />
till<br />
Världens Barninsamlingen.<br />
FRANKERAS EJ<br />
MOTTAGAREN<br />
BETALAR PORTO<br />
GRÄNSLÖST<br />
SVARSPOST<br />
2063 1270<br />
647 20 MARIEFRED