11.11.2016 Views

Gränslöst v.41

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.

VECKA 41 - 2016. NYHETER OM RÄTTVISA - FÖR ALLA<br />

GRÄNSLÖST<br />

PRIS: 15 KRONOR<br />

Kampanj!<br />

4 NR/MÅN<br />

39 KR<br />

NY TIDNING<br />

- HÄNG MED FRÅN BÖRJAN<br />

SMS:A JA! TILL 020-10 00<br />

82, SÅ FIXAR VI RESTEN!<br />

ATT RISKERA ALLT<br />

- FÖR KURDISTAN<br />

PÅ DJUPET SID 30-31<br />

NYA SVENSKAR SID 12:<br />

RESTAD GÅRD<br />

- ASYLBOENDE I VÄST<br />

FRIHETENS<br />

PROMENAD<br />

FÖRENINGAR & ORGANISATIONER SID 10<br />

KULTURELLT SID 22<br />

ALEKS VILL FÖRENA STOCKHOLM:<br />

”Jag har varit<br />

rädd för att<br />

bli någon jag<br />

inte är.”


sida 2/vecka 41/2016/gränsLöst<br />

40/2016/gränsLöst<br />

UR VECKANS TIDNING<br />

ALLAS POLITIK SVERIGE. LIGHT. SID. 57<br />

Gala Spara för på världens migrationen?<br />

utsatta barn<br />

ALLAS SVERIGE. SID. 7<br />

KOLL Få flyktingbarn PÅ KOMMUNER. och SID 9<br />

När tomma människor rum<br />

lär sig något nytt<br />

KOLL PÅ KOMMUNER. SID 8<br />

UNGA Samtalsgrupper TAR PLATS. för SID 13<br />

Barnen kvinnor ges i Strängnäs värdiga liv<br />

FOKUS UNGA TAR HBTQ. PLATS. SID SID 15 12<br />

HIV Hjälpen negativ till Rumänien - nytt hopp kom<br />

om från ett Ångermanland botemedel<br />

KVINNOKRAFT. ÄLDREPERSPEKTIV. SID 19 SID 13<br />

Ny Gemenskap sexualbrottslag viktigast<br />

INKLUDERANDE IDROTT.<br />

SID 25<br />

Euro Chicks - Women on<br />

Wings (WOW)<br />

VECKANS EKO. SID 29<br />

Pjäsen om Bert Karlsson<br />

som stoppades<br />

VÅR VÄRLD. SID 34<br />

Internationella FOKUS HBTQ. SID dagen 15 för<br />

utrotning Svenska poliser av fattigdom i Belgrad<br />

Pride<br />

REDAKTIONEN<br />

INSPIRATÖREN. SID 26-27<br />

Livet är magiskt<br />

PÅ DJUPET. SID 30-31<br />

Från Kambodjas terror till<br />

Amnesty i Sverige<br />

VIKTIG HISTORIA. SID 33<br />

Det är skillnad<br />

KULTURELLT. VÅR VÄRLD. SID 34 22<br />

Aleks Hårdare vill straff förena för Stockholm könsstympning<br />

INSPIRATÖREN KULTURELLT. SID SID 226-27<br />

CHARLOTTA ÅLDERSNOJA SKAPAR ÄR IDIOTISKT JOBB<br />

FÖR ÄLDRE DANSARE<br />

”MAN SKA-<br />

PAR EGET FÖR<br />

”FÖR ATT JAG SLIPPA<br />

VILL FÖRÄND- SLUTA JOBBA”<br />

RA VÄRLDEN”<br />

SID 17<br />

INKLUDERANDE IDROTT.<br />

SID 25 VÅR VÄRLD. SID 35<br />

Paralympics ur Ett João livsviktigt Maia uppdrag FUNKIS FINNS. SID 17<br />

da Silvas synvinkel Längs catwalken i rullstol<br />

MARIA VENEKE<br />

YLIKOMI<br />

Sveriges ambassadör<br />

för<br />

International<br />

Organization<br />

for Defenders<br />

of Peace and<br />

Human Rights.<br />

Bor med sin<br />

man utanför<br />

Karlskrona.<br />

PERNILLA<br />

ELDH<br />

Utbildad danspedagog<br />

med<br />

biologiska rötter<br />

i Karibien.<br />

Värmen är en<br />

favorit, oavsett<br />

den kommer<br />

från solen eller<br />

andra människor.<br />

BIRGITTA<br />

BELLMAN<br />

Har arbetat<br />

med funkisfrågor<br />

för FUB<br />

och på SOS<br />

alarm. Ett brinnande<br />

intresse<br />

för historia och<br />

världspolitik.<br />

Virkar ibland.<br />

KARLO<br />

BARANJ<br />

Känner sig<br />

hemma i<br />

Stockholm,<br />

New York,<br />

Belgrad och<br />

Tokyo. Gör sig<br />

nu hemmastadd<br />

i Bollnäs.<br />

Skriver om allt.<br />

ELEONOR<br />

LOQVIST<br />

Livscoach<br />

inom praktisk<br />

beteendepsykologi.<br />

Gillar<br />

processen som<br />

skapar medmänsklighet<br />

och gemenskap<br />

i världen.<br />

G<br />

DAGMAWIT<br />

ALEMAYEHU<br />

Brinner för alla<br />

människors rätt<br />

att leva ut sina<br />

drömmar. Älskar<br />

poesi och<br />

sjunger högt i<br />

tunnelbanan.<br />

Bosatt i Stockholm.<br />

BIRGITTA<br />

MARKENDAHL<br />

Varit lärare i<br />

svenska och<br />

historia. Läser<br />

och skriver<br />

mycket. Följer<br />

det som händer<br />

i världen... Och<br />

bär gärna hatt!<br />

TELEFON: 020-10 00 82


GRÄNSLÖST/vecka 41/2016/sida 3<br />

Välfärd och mänskliga rättigheter<br />

I SVERIGE HAR VÄLFÄRDEN gått så långt att vi blivit olyckliga.<br />

Vi ”klarar oss själva” så till den grad att vi känner<br />

oss ensamma, vilket är något av det mest ångestframkallande<br />

som finns. Ofrivillig ensamhet, finns förstås<br />

frivillig och nödvändig också, drabbar allt fler, särskilt<br />

äldre och funktionsnedsatta. Dubbelt drabbade med<br />

andra ord. Att bli gammal kan innebära sjukdomar,<br />

sämre ekonomi och sysslolöshet. Dessutom numera<br />

ensamhet.<br />

DET HAR DEBATTERATS ”tiggare”, som förorenat lekplatser.<br />

Det är synd om barnen, vars rutschkanor smutsats ner.<br />

Jo visst, hellre en ren lekstuga än en smutsig. Men ännu<br />

hellre en diskussion om huruvida det bryts mot de<br />

mänskliga rättigheterna i vårt land. Enligt FN ska alla<br />

människor i hela världen, oberoende av var de befinner<br />

sig, ha rätt till vatten och sanitet, dvs toaletter. Så är det<br />

inte i Sverige. De romer, som av vissa fortfarande kalllas<br />

”tiggare”, har inga toaletter att gå till. I Strängnäs<br />

kommun, där jag bor, låstes de offentliga toaletterna<br />

förra vintern. Vad skulle romerna som befinner sig<br />

här - och har all rätt att göra det - ta sig till då?<br />

NEJ, INTE ÄR DET konstigt att vi startat en tidning som<br />

heter <strong>Gränslöst</strong>. För oss på den här redaktionen är en<br />

värld utan gränser - mellan ”romer” och ”svenskar”,<br />

mellan äldre och yngre, mellan män och kvinnor - en<br />

bra värld. En mycket bättre värld än den vi har idag.<br />

EN VÄRLD TVÄRTEMOT den Donald Trump tycks förespråka.<br />

Hans uttalanden om kvinnor han mött gör ingen<br />

tänkande människa förvånad. Det som förvånar är att<br />

så många i USA inte sett igenom honom tidigare, inte<br />

förstått vem han är - för nu måste hans era väl ändå<br />

vara över.<br />

DU HAR DET ANDRA numret av <strong>Gränslöst</strong> i din hand och jag<br />

hoppas du ska tycka om det. Tyvärr lyckades Postnord,<br />

som vi anlitade förra veckan för distribution av första<br />

numret, slarva bort de 1000 adresserade exemplaren.<br />

”Om du visste hur det ser ut i Hallsberg” fick jag till<br />

svar när jag på tredje dagen ganska hysterisk ringde<br />

Postnords växel. Men nu hoppas vi på bättre tur.<br />

Ni som beställt en prenumeration ska ha fått första<br />

numret nu, ungefär samtidigt som ni får nummer två.<br />

Mycket att läsa den här veckan med andra ord - på<br />

tema <strong>Gränslöst</strong>.<br />

TACK FÖR ATT DU läser tidningen och vill du tipsa någon<br />

annan om samma sak blir vi glada. Om inte brevbäraren<br />

går vilse i Hallsberg igen ska <strong>Gränslöst</strong> komma i<br />

lådan varje onsdag. Och kosta 39 kronor i månaden.<br />

Och första inbetalningen skänker vi till insamlingen<br />

Världens barn - de som precis alla bör innefattas av<br />

FN:s mänskliga rättigheter. Men fortfarande inte gör.<br />

VI SES OM EN VECKA IGEN!<br />

STARTSKOTT<br />

anna<br />

löfving<br />

CHEFREDAKTÖR<br />

TWITTER @ANNALOFVINGMT<br />

INSTAGRAM: @ANNALOFVING1<br />

”Be the<br />

change you<br />

want to<br />

see in the<br />

world”<br />

M. GANDHI<br />

GRÄNSLÖST:<br />

TREND SID 20-21<br />

Polarn O. Pyret vann Störd och stolt-priset<br />

för sin sommarkampanj 2016 ”Lika olika” då<br />

de tog med ett barn med Downs syndrom.<br />

VID AUTOGIRO SKÄNKER VI<br />

FÖRSTA MÅNADSBETALNING-<br />

EN TILL VÄRLDENS BARN-<br />

INSAMLINGEN. SMS:A JA! TILL<br />

020-10 00 82.<br />

GDET HÄR ÄR<br />

TIDNINGEN GRÄNSLÖST<br />

TIDNINGEN GRÄNSLÖST ÄR en politiskt och religiöst obunden<br />

nyhetstidning om rättvisa. Den vill på ett enkelt<br />

och tydligt sätt ta upp frågor om alla människors lika<br />

värde, om tolerans och inkludering i samhället och om<br />

utsatta gruppers sårbarhet. I Sverige och andra länder.<br />

Den gör inte anspråk på att vara heltäckande i sin rapportering<br />

utan gör nedslag i omgivningen. Tidningen<br />

kostar 39 kronor i månaden - vid autogiro - och kommer<br />

ut varje onsdag. Messa JA! till 020-1000 82 och<br />

känn dig välkommen i kampen mot en bättre värld!<br />

KONTAKTA OSS:<br />

MEJLA<br />

redaktion@tidningengranslost.se<br />

förnamn@tidningengranslost.se<br />

HEMSIDA<br />

www.tidningengränslöst.se<br />

RINGA/SMS:A<br />

020-10 00 82<br />

SOCIALA MEDIER<br />

Facebook: Tidningen <strong>Gränslöst</strong><br />

Instagram: @tidningen_granslost


G<br />

G<br />

TACK TILL VÅRA<br />

GRÄNSLÖSA VÄNNER<br />

VILL DU OCKSÅ SYNAS HÄR? RING 020-10 00 82<br />

Mariefred<br />

HJÄLP<br />

SYRIEN!<br />

Efter år av krig är situationen för människor<br />

i Syrien desperat. Röda Korset finns på plats<br />

och med ditt stöd kan vi rädda fler liv varje dag.<br />

Swisha valfri gåva till 123 000 46 48 eller<br />

sms:a AKUT SYRIEN till 72 900 och skänk 100 kr.<br />

Genom att sms:a eller swisha godkänner du att bli kontaktad av Röda Korset.<br />

Dina personuppgifter hanteras enligt PUL.<br />

Mariefred


gränslöst/vecka 41/2016/sida 5<br />

HUR FÖRBÄTTRAR VI INTEGRATIONEN?<br />

I helgen hölls höstens första partiledardebatt<br />

i SVT och en av frågorna som diskuterades<br />

var integrationspolitiken. Alla åtta partiledare<br />

var mycket engagerade, men förespråkar<br />

olika lösningar på problemet som uppstått<br />

när det stora antalet nyanlända - särskilt efter<br />

förra hösten - ska inlemmas i det svenska<br />

samhället.<br />

POLITIK LIGHT<br />

SOCIALDEMOKRATERNA håller inte<br />

med Centern när det gäller enkla<br />

jobb och låga löner. Det bidrar<br />

till fortsatt utanförskap enligt<br />

Löfven, som menar att utbildning<br />

bör prioriteras. Det behövs<br />

just nu 70 000 utbildningsplatser<br />

för de nyanlända och efter det ett<br />

jobb med lön som ”man kan leva<br />

på”. Viss satsning på enkla jobb<br />

bör dock göras och Socialdemokraterna<br />

har t ex nyss utökat<br />

RUT-avdragen.<br />

CENTERPARTIET har en helt annan<br />

lösning på integrationsproblemen.<br />

Annie Lööfs linje är att förkorta<br />

vägen till det första jobbet.<br />

Att satsa på småföretagen, så att<br />

de kan anställa nyanlända och<br />

att utöka RUT- och ROT-avdrag<br />

är några exempel på Centerns<br />

förslag. Den svenska modellen<br />

bör förnyas, men att ytterligare<br />

utveckla bidragssystemet är fel.<br />

Satsa på ”enkla jobb med lägre<br />

lön” är vägen.<br />

VÄNSTERPARTIETS linje är utbildning.<br />

Det är enligt Jonas Sjöstedt nyckeln<br />

till bra integration, och utbildningssatsningar<br />

ska göras på<br />

alla plan. Sjöstedt berättar också<br />

om konkreta åtgärder, som lån<br />

för att ta körkort, rejäla bidrag<br />

för att få bort trångboddheten<br />

och satsningar på kvinnojourer<br />

för att bistå dem som utsatts för<br />

till exempel hedersvåld.<br />

MILJÖPARTIET vill främst investera<br />

i skolväsendet. Utanförskapet<br />

växer i takt med en segregerad<br />

skola och därför anser Fridolin<br />

och de andra att integrationen<br />

börjar där. Han säger dock att<br />

jobben går hand i hand med<br />

skolan och ser gärna en utökad<br />

sektor för enkla jobb. ”Skattesystemet<br />

måste ändras så att det<br />

växer fram nya arbetstillfällen för<br />

dem som inte kan prata så bra<br />

svenska” sa Fridolin.<br />

!<br />

SVERIGEDEMOKRATERNAS Jimmie<br />

Åkessons linje var främst att den<br />

svenska kulturen måste implementeras<br />

på ett bättre sätt bland<br />

de som nyss kommit till Sverige.<br />

Det är snävt att se integrationsproblematiken<br />

som enbart ett<br />

problem med utbildning och arbete,<br />

enligt Åkesson. Man måste<br />

satsa på att göra de nyanlända<br />

”mer svenska”.<br />

KRISTDEMOKRATERNA ser på integrationspolitiken<br />

som på en cykel.<br />

Den har två hjul, där det ena är<br />

jobb och utbildning och det andra<br />

är att nyanlända lär sig mer<br />

om ”svenska värderingar”. Fler<br />

enkla jobb är en dellösning, enligt<br />

Ebba Busch Thor, liksom<br />

sänkt skatt för den här gruppen.<br />

Flickor som gifts bort mot sin<br />

vilja i andra länder bör hämtas<br />

hem till Sverige.<br />

LIBERALERNAS hållning är att jobb<br />

alltid är bättre än bidrag. ”Ett<br />

normalt socialbidrag är ca 10<br />

000 kronor i månaden, en normal<br />

lägstalön cirka 20 000 kronor.<br />

Då är det väl väldigt bra för<br />

en nyanländ att få ett enkelt jobb<br />

som ger 15 000 kronor i månaden”,<br />

sa Björklund. Traineejobb<br />

är t ex något som Liberalerna<br />

gärna arbetar vidare med.<br />

MODERATERNA går steget längre än<br />

Centern. De vill tredubbla RUToch<br />

ROT-systemet, så att många<br />

fler kan få jobb inom städ- och<br />

byggbranschen. Just nu lever en<br />

miljon nya svenskar på bidrag<br />

enligt Kindberg Batra, och det<br />

behövs därför enorma satsningar<br />

på enkla jobb och t ex lärlingsplatser.<br />

Man ska ”lära sig jobbet<br />

på jobbet”.


sida 6/vecka 41/2016/gränslöst<br />

I SIFFROR<br />

SVERIGE ÄR BÄST I VÄRLDEN<br />

I Good Country Index mäts vilka länder som gör mest för mänskligheten. I den mätningen ligger Sverige<br />

i topp. De sju kategorier som undersöks är välstånd/jämlikhet, forskning/teknik, kultur, hälsa/välmående,<br />

världsordning, internationell fred/säkerhet - och klimatet. Sverige ligger bland de bästa i fem av<br />

kategorierna och är allra bäst i två - hälsa/välmående och välstånd/ jämlikhet.<br />

I en annan undersökning hamnar Sverige på femte plats, medan Afghanistan utmärker sig som ett av de<br />

värsta länderna att bo i. Här är ett urval av en jämförelse som FN-förbundet UNA Sweden presenterar:<br />

MEDELLIVSLÄNGD<br />

ANTAL BARN PER<br />

KVINNA<br />

TILLGÅNG TILL<br />

RENT VATTEN<br />

INTERNET-<br />

ANVÄNDARE<br />

G<br />

V<br />

d<br />

P<br />

e<br />

Y<br />

e<br />

h<br />

t<br />

b<br />

SVERIGE:<br />

Kvinnor 84, Män 82<br />

AFGHANISTAN:<br />

Kvinnor 84, Män 82<br />

VAD BETYDER ORDEN?<br />

SVERIGE:<br />

1,9 barn<br />

AFGHANISTAN:<br />

4,9 barn<br />

SVERIGE:<br />

100%<br />

AFGHANISTAN:<br />

55%<br />

SVERIGE:<br />

93%<br />

AFGHANISTAN:<br />

6%<br />

O<br />

s<br />

m<br />

p<br />

d<br />

T<br />

g<br />

v<br />

F<br />

s<br />

o<br />

f<br />

FOSTERLAND, HEMLAND,<br />

FÄDERNESLAND OCH<br />

MODERLAND<br />

ORDET FOSTERLAND HAR gamla anor. Det fanns redan i Westgöta-Lagen<br />

på 1200-talet och stavades då precis som i dag. Synonymer till det är<br />

hemland och fädernesland. Vilket land som ska kallas något av dessa<br />

tre funderar säkert många av våra nya svenskar över: ”Är det landet<br />

där jag föddes eller landet där jag bor nu?”<br />

SVENSK ORDBOK FÖRKLARAR fosterland något motsägelsefullt: ”nation där<br />

man vuxit upp och som man är medborgare i.” Om man vuxit upp<br />

i Syrien men så småningom blir svensk medborgare - vilket land är<br />

då ens fosterland?<br />

DET TIDIGASTE BELÄGGET för ordet hemland i vårt språk är från 1814 och<br />

Svensk Ordbok förklarar: ”land där man vuxit upp”. Nationalencyklopdin<br />

säger också ”land där man bor”. Att det har anor från 1814<br />

kanske har att göra med det korta kriget mot Norge just det året.<br />

Resultatet av det blev att Sverige och Norge ingick en union som<br />

varade till 1905.<br />

FÄDERNESLAND HETTE PÅ fornsvenska fädhernis land och är belagt sedan<br />

1350. Ordet fader fanns redan på 800-talets runstenar medan moder<br />

dök upp först på 1000-talet – båda orden med runskrift förstås.<br />

VAD ÄR DÅ ett moderland? Det ordet tog vi till oss 1826 och det betyder<br />

enligt ordböckerna ”kolonialmakt i förhållande till kolonierna”.<br />

SPRÅKET MAN LÄR in som sitt första språk kallas modersmål och det har<br />

funnits i svenskan sedan slutet av 1300-talet. I dag finns många modersmål<br />

i vårt land.<br />

h<br />

a<br />

U<br />

a<br />

o<br />

s<br />

A<br />

d<br />

s<br />

g<br />

fl<br />

s<br />

E<br />

b<br />

H<br />

b


gränslöst/vecka 41/2016/sida 7<br />

ALLAS SVERIGE<br />

Gala för Världens utsatta barn<br />

TexT: BirgiTTa Markendahl<br />

Världens Barn-galan uppmärksammar varje år radiohjälpens insamling Världens Barn.<br />

det är Sveriges största kampanj för insamling av bistånd till utsatta barn runt om i världen.<br />

På fredagskvällen sändes galan i SVT med<br />

ett fullspäckat program. Det leddes av<br />

Ylva Hällen och Richard Olsson, två ytterst<br />

engagerade programledare som ibland<br />

hade svårt att hålla tårarna tillbaka, när de<br />

talade om de fattigaste och mest utsatta<br />

barnen i vår värld.<br />

Olika välkända PrOfiler fick för en vecka<br />

sedan i uppdrag att ge sig ut i landet<br />

med Världens Barn-bössor och samla in<br />

pengar på många finurliga sätt. Från allt<br />

detta gavs glimtar i det två timmar långa<br />

TV-programmet. Ett inslag, där verkligen<br />

gränserna mellan länder hade suddats ut,<br />

var det som Kalle Zackari Wahlström och<br />

Farah Abad hade fått som sitt. De skulle<br />

samla ihop en kör bestående av så många<br />

olika nationaliteter som möjligt, helst<br />

från världens alla 195 olika länder.<br />

MalMö var ett bra ställe att försöka få ihop<br />

en så internationell samling som möjligt.<br />

Man lyckades över förväntan. Några sångare<br />

kunde stå för flera nationer, eftersom<br />

de hade föräldrar från olika länder. Eddie<br />

Gustin, känd för att han varit i alla<br />

länder i världen, kunde ju på sätt och<br />

vis representera allihop. Javier Manik var<br />

känd av de flesta Malmöbor eftersom han<br />

spelat på gatorna där i flera år. Solister<br />

blev Samia Khalil och Lucia Pinero. Den<br />

12-årige rapparen Merzen Ibrahim, med<br />

rötter i Irak, fick TV-publiken först träffa<br />

i hemmiljö och sedan höra tillsammans<br />

med den alldeles fantastiska kören. Applåderna<br />

efteråt i den fullsatta salongen var<br />

öronbedövande och långa.<br />

att se Och höra de två barnen Sigrid Johnsson<br />

och Billy Axell som hade mött andra<br />

barn i Malawi och Tanzania, hörde också<br />

till kvällens höjdpunkter. Slutsumman<br />

blev 35 156 686 men insamlingen pågår<br />

till och med söndagen. Pengarna går till<br />

Radiohjälpen som fördelar dem mellan<br />

olika organisationer.<br />

hänt i sverige<br />

avtal Med afghanistan<br />

Under förra året sökte omkring 41 000 afghaner asyl i Sverige, många<br />

av dem ensamkommande unga. I förra veckan ingick Sveriges regering<br />

och Afghanistan ett avtal om att sända tillbaka afghaner som fått avslag<br />

på sin asylansökan, och tusentals kommer nu att skickas tillbaka.<br />

Afghanistans regering har lovat att ta emot alla sina medborgare, även<br />

de som skickas ut ur Sverige med tvång. ”En stor framgång för Sverige”,<br />

säger migrationsminister Morgan Johansson. Men att oron bland afghanska<br />

ungdomar är stor vittnar bland annat radioprogrammet Konflikt<br />

den 8 oktober om.<br />

slöjförbud<br />

Enligt Sverigedemokraternas partisekreterare Richard Jomshof<br />

bör Sverige införa möjligheten att beslagta asylsökandes ägodelar.<br />

Han vill också förbjuda heltäckande slöja på offentliga platser och<br />

böneutrop.<br />

barn Med föräldrar i fängelse<br />

I fredags hölls en samverkanskonferens i Trollhättan där Kriminalvården,<br />

Trollhättans och Vänersborgs kommuner samt Arbetsförmedlingen<br />

deltog. Man diskuterade åtgärder för att hjälpa barn med frihetsberövade<br />

föräldrar. Det handlar om ungefär 30 000 barn. Risken att dessa<br />

barn ska hamna i psykisk ohälsa är 25 procent större jämfört med andra<br />

barn, och personal i kommunerna måste veta hur man ska hantera detta<br />

problem.<br />

bert karlssOn säger uPP anställda inOM asylverksaMheten<br />

Bert Karlssons bolag Jokarjo har varslat 90 procent av sina anställda<br />

inom asylverksamheten. Av bolagets 44 boenden kommer 40<br />

att läggas ner och 500 anställda har varslats. Enligt Bert Karlsson<br />

kommer den nya asylpolitiken ”att få katastrofala följder för landet”<br />

och han är kritisk mot staten som ”lämpar över ansvaret på<br />

kommunerna”.


HJÄLP<br />

BARNEN<br />

SOM FLYR!<br />

Just nu har vi akuta insatser i bland annat Syrien, Grekland, Italien,<br />

Serbien och här hemma i Sverige. Men det räcker inte. Vi behöver din hjälp.<br />

Vi behöver bli er. Bli Barnrättskämpe på räddabarnen.se<br />

Vår verksamhet kontrolleras av Svensk Insamlingskontroll. Vårt 90-konto garanterar att dina pengar används så effektivt och ansvarsfullt som möjligt.


GRÄNSLÖST/vecka 41/2016/sida 9<br />

KOLL PÅ KOMMUNER<br />

SAMETINGETS<br />

PARLAMENT<br />

SÖKER HEM<br />

Ambitionen i Piteå kommun är att alla ska lära sig cykla.<br />

”Det bästa av allt är att se<br />

glädjen när människor lär<br />

sig något nytt”<br />

TEXT: BIRGITTA BELLMAN<br />

I Piteå har kommunen under hösten dragit igång ett projekt<br />

som går ut på att lära nyanlända att cykla och simma. Kunskap<br />

som för de flesta barn och vuxna i Sverige är en självklarhet.<br />

För människor från andra länder med andra traditioner och<br />

kultur är det inte alls lika givet.<br />

INITIALT HAR KOMMUNEN valt att främst rikta sig till kvinnor, eftersom det är den grupp som oftast<br />

inte vet hur man gör, men intresset har varit stort bland båda könen.<br />

- Vi har långa kölistor och ambitionen är att så många som möjligt ska få lära sig cykla och<br />

simma under hösten, säger Anna Stamblewski som är samhällsutvecklare på Piteå kommun.<br />

DE TRÄFFAR SOM redan har ägt rum har innehållit en massa glädje, skratt och förtjusta skrik. Som<br />

det gör när man lär sig att cykla eller simma. Men det finns givetvis en större tanke bakom<br />

projektet också. Det vill få de nyanlända att känna sig delaktiga, känna sig trygga och göra att<br />

det lättare för dem att kunna ta sig fram.<br />

PROJEKTET FINANSIERAS MED riktade statliga medel för integration. På kort varsel har också personalen<br />

på simhallarna, SFI (svenska för invandrare) och flyktingsamordningen kunnat dra<br />

igång verksamheten och entusiasmen har varit stor.<br />

– Det är en fröjd att jobba i detta projekt med alla engagerade människor. Och det bästa av<br />

allt är att se glädjen när människor lär sig något nytt, lägger Anna Stamblewski till.<br />

VÄGEN TILL DEN friheten som det innebär att kunna cykla är kantad av glädje - både för den som<br />

lär sig och den som lär ut.<br />

<br />

Foto: Marie Enoksson<br />

2004 GICK DÅVARANDE statsminister Göran<br />

Persson ut och lovade Sametinget ett parlamentshus.<br />

Initialt var tanken att det skulle<br />

ligga i Kiruna, men sedan dess har det uppstått<br />

en dragkamp mellan sju olika kommuner.<br />

Alla vill att parlamentet ska ligga hos<br />

just dem.<br />

TURERNA KRING FRÅGAN har varit många. Minst<br />

av allt handlar det om hur parlamentet ska<br />

se ut. Det löstes redan 2006 i en arkitekttävling.<br />

Frågan handlar mer om finansiering<br />

och att Sametinget vill vara öppet för<br />

fler alternativ än Kiruna. Kiruna är den<br />

kommun som har flest antal samer.<br />

KOMMUNERNA SOM TÄVLAR är Arjeplog, Arvidsjaur,<br />

Jokkmokk, Kiruna, Lycksele, Malå<br />

och Östersund. Under förra veckan fick<br />

de alla presentera sig och sina lösningar.<br />

Länge har Kiruna varit den stora favoriten,<br />

men Jokkmokk har smugit upp som en<br />

dark horse. Samtidigt glömdes Vilhelmina<br />

kommun bort, trots att även den hade anmält<br />

sitt intresse.<br />

DISKUSSIONERNA KRING PARLAMENTETS hemort lär<br />

fortsätta. Förhoppningen är ändå att ett<br />

slutgiltigt beslut ska tas nästa år - 13 år efter<br />

Perssons löfte. Istället för nuvarande kansli<br />

i Kiruna har Sametinget blivit lovat ett parlamentshus.<br />

Men var ska det ligga?<br />

PRENUMERERA PÅ<br />

GRÄNSLÖST<br />

020 - 10 00 82


sida 10/vecka 41/2016/GRÄNSLÖST<br />

FÖRENINGAR OCH ORGANISATIONER<br />

Frihetens promenad<br />

Organisationen A21 som Hillsong Church samarbetar med har fyra strategier där de arbetar mot människohandel<br />

– förebygga, skydda, åtala och samarbeta. <br />

Lina Nielsen ansvarar för Stockholms årliga Walk<br />

For Freedom.<br />

Human trafficking förekommer i Sverige och för tredje året i rad går volontärer<br />

den tysta promenaden på Stockholms gator för att väcka uppmärksamhet.<br />

WALK FOR FREEDOM är en tyst manifestation<br />

som görs för att skapa<br />

medvetenhet kring Human trafficking.<br />

– Vi går igenom stan i ett långt<br />

led klädda i svarta t-shirts. Runtomkring<br />

oss har vi folk som delar<br />

ut lappar med information<br />

och pratar med människor som<br />

vill lyssna och lära, berättar Lina<br />

Nielsen.<br />

LINA NIELSEN ÄR en av leadpastorerna<br />

på Hillsong Church. Hon<br />

berättar att kyrkan i samarbete<br />

med A21, en ideel förening som<br />

jobbar med att förgöra human<br />

trafficking världen över, har anordnat<br />

manifestationen. I år görs<br />

den på drygt 270 platser runt om<br />

i världen på samma dag.<br />

– Som kyrka har vi ett uppdrag<br />

att hjälpa alla som har det svårt.<br />

Det handlar om att se ett behov<br />

och sedan möta det.<br />

MED EN SLOGAN som läser “för att<br />

förgöra nutidens slaveri” hoppas<br />

Lina, tillsammans med hundratals<br />

andra som går promenaden,<br />

kunna öppna ögonen på människor<br />

i Sverige som tidigare inte<br />

hade någon aning om människohandeln<br />

som försiggår i landet.<br />

– Många vi har varit i kontakt<br />

med inser inte att det förekommer.<br />

Man tror att det är något<br />

avlägset som bara händer i fattiga<br />

länder. Men det finns i vår<br />

stad också och det är chockerande<br />

för vissa att höra.<br />

FÖRSTA ÅRET VAR de 200, andra 300<br />

och i år förväntas de bli över 600<br />

som vill visa sitt medlidande och<br />

i tysthet höja rösten för de som<br />

inte kan.<br />

– Enligt polisen finns det idag<br />

ungefär 200 aktiva lägenhetsbordeller.<br />

Det är en otroligt stark<br />

koppling mellan human trafficking<br />

och prostitution. Det är<br />

tyvärr mest tjejer som blir lurade<br />

till Sverige i hopp om en bättre<br />

framtid. Istället tvingas de samla<br />

in pengar till sina hallickar.<br />

DET ÄR ETT stort mörkertal men<br />

med hjälp av samarbetspartners<br />

som polisens prostitutionsgrupp,<br />

Talita och Insamlingsstiftelsen<br />

mot trafficking har de<br />

lyckats lokalisera problem och<br />

kunnat hjälpas åt att organisera<br />

sig.<br />

OCH KAMPEN OM att förgöra människohandeln<br />

slutar inte med<br />

promenaden. Tillsammans med<br />

myndigheter, boenden och advokater<br />

kämpar de för att steg<br />

för steg minska och på sikt utrota<br />

trafficking..<br />

– Många fina historier har växt<br />

fram ur arbetet vi gör här i<br />

Stockholm. Genom stöd från<br />

våra volontärer har de lyckats ta<br />

sig ur prostitution, byggt upp sitt<br />

självförtroende och faktiskt sökt<br />

vanliga jobb.<br />

Walk of freedom.<br />

Foton: Pressbild<br />

ANMÄL DIG PÅ a21.org/stockholm<br />

för att gå Walk For Freedom i<br />

Stockholm nu på lördag 15 oktober.


GRÄNSLÖST/vecka 41/2016/sida 11<br />

Soul of Humanity visar själ och hjärta<br />

Idén till föreningen Soul of Humanity<br />

växte fram i december 2014.<br />

Anna Johansson och två vänner<br />

hade i sitt arbete med flyktingar<br />

sett hur verkligheten såg ut på ett<br />

asylboende i Sölvesborg. De såg<br />

på nära håll att asylprocessen inte<br />

fungerade.<br />

TEXT: MARIA VENEKE YLIKOMI<br />

Deltagarna i Soul of Humanitys projekt lär sig ”den svenska koden”<br />

Foto: Sofia Lenninger<br />

– VI BLEV riktigt oroade och vi kände ett ansvar.<br />

Vi kan inte påverka nu i efterhand att<br />

Sverige har tagit emot så många flyktingar.<br />

Däremot har vi all möjlighet att påverka hur<br />

vi vill att samhället ska bli med det stora antal<br />

nya invånare Sverige har fått. Svårare än så<br />

är det inte, säger Soul of Humanitys ordförande<br />

Anna Johansson.<br />

I DAG GÖR Soul of Humanity en stark insats för<br />

integrationen i Sölvesborg i Blekinge genom<br />

att skapa sociala mötesplatser där asylsökande<br />

gäster och nyanlända invånare får träffa<br />

svenska människor.<br />

– Vi tror på att information och kommunikation<br />

är en förutsättning om man vill uppnå<br />

en god integration. Genom att vi bygger<br />

mänskliga broar minskar vi avståndet mellan<br />

varandra och istället ökar kunskapen. På så<br />

sätt skapar vi ett mer inkluderande samhälle,<br />

säger Anna.<br />

ELDSJÄLEN ANNA JOHANSSON berättar entusiastiskt<br />

om Soul of Humanitys projekt SVERIGE-<br />

GUIDE.<br />

– Vi förmedlar ”den svenska koden” som<br />

handlar om allt från ”svenska värderingar” och<br />

Sveriges kultur till hur svenskar är och vilka<br />

som är våra dolda sociala koder i samhället.<br />

Man kan själv sedan bli Sverigeguide när man<br />

lärt sig förstå den svenska koden, oberoende<br />

av nationalitet, för att i sin tur förmedla den<br />

svenska koden till sina lands män.<br />

SOUL OF HUMANITY DRÖMMER om att utveckla<br />

verksamheten så att de kan finnas till hands<br />

i hela Sverige.<br />

– Vi har många projektidéer. Vi väntar bara<br />

på hjälp med finansieringen, berättar Anna.<br />

SOUL OF HUMANITY hjälper även nyanlända i<br />

sökandet efter boende och jobb, men först<br />

efter att de har lärt känna personerna som<br />

de hjälper. Sedan ett par månader tillbaka får<br />

föreningen sponsring av Sölvesborg-Mjällby<br />

Sparbank, Röda Korset Mjällby-Sölvesborgkretsen<br />

och Vuxenskolan i Sölvesborg. Varje<br />

vecka anordnar Soul of Humanity möten av<br />

olika slag. På tisdagar har de Språkmöte, då<br />

de fikar och pratar svenska tillsammans. På<br />

söndagar har de Systermöte, då enbart kvinnor<br />

träffas och har en trevlig stund tillsammans.<br />

– Ibland ordnar vi informationsträffar. Nu i<br />

veckan kom Trafiksäkerhetsverket och pratade<br />

om trafiksäkerheten.<br />

SNART STARTAR SOUL of Humanity en kurs i Vardagssvenska<br />

på ett par asylboenden tillsammans<br />

med studieförbundet Vuxenskolan i<br />

Sölvesborg. De ska också köra igång projektet<br />

Språkbanken på Sparbanken.<br />

– Vi verkar för att vi aldrig får sluta tro på det<br />

goda, avslutar Anna.<br />

INGEN MÄNNISKA ÄR ILLEGAL<br />

ALLTFLER ASYLSÖKANDE SOM får avslag på sina ansökningar går under jord för att undgå<br />

deportation från landet. I Migrationsverkets prognos står det att 33 000 – 34 000<br />

personer beräknas få avslag på sin asylansökan fram till 2020. Man räknar vidare<br />

med att en tredjedel av dessa kommer att avvika. Det utgör närmare 50 000 personer,<br />

många av dessa barn, som kommer att försvinna och bli efterlysta av polisen.<br />

NÄTVERKET ”INGEN MÄNNISKA är illegal” arbetar med att stödja de människor som har<br />

gått under jord efter att ha fått avslag på sin asylansökan. Förutom politiska påtryckningar<br />

i samhället stödjer man direkt människorna som är berörda. Ofta handlar<br />

det om att hjälpa till med boende, följa med till läkare eller bistå med juridisk<br />

hjälp. Man hämtar även mat och bröd som blivit över från affärer och bagerier och<br />

distribuerar bland de behövande.<br />

DET FINNS FÖR närvarande sex lokalavdelningar i landet för de som vill hjälpa till eller de som behöver hjälp. Mer information finns på nätverkets<br />

hemsida: www.ingenillegal.org/


sida 12/vecka 41/2016/GRÄNSLÖST<br />

NYA SVENSKAR<br />

Restad gård - asylboende i väst<br />

Kungen har varit där! Kronprinsessan<br />

har varit där!<br />

Landshövdingen har varit<br />

där! Men bara på besök förstås.<br />

Det är Restad Gård i<br />

Vänersborgs kommun som<br />

de besökt och utryckt sin förtjusning<br />

över det som är Sveriges<br />

största asylboende med<br />

drygt 1500 personer från<br />

”främmande land”, ungefär<br />

hälften av dem från Syrien.<br />

TEXT & FOTO: BIRGITTA MARKENDAHL<br />

Asylboendet på Restad gård anses vara ett lyckat projekt.<br />

ATT ASYLBOENDET PÅ Restad gård anses vara ett lyckat projekt beror mycket på dem som bor där. Den verkliga eldsjälen heter Adnan Abdul<br />

Ghani som kom från Syrien 2014, då boendet var relativt nytt. Adnan är IT-ingenjör och dykinstruktör, har jobbat flera år i Kina samt öppnat<br />

en dykarskola i Syrien. Han insåg direkt när han kom till Restad gård att de nyanlända måste aktiveras och startade ”Support group”, en grupp<br />

där svenskar och asylsökande jobbar tillsammans för att människor ska ha något att göra. På tre och en halv månad drog man igång 21 aktiviteter<br />

i veckan för barn och vuxna – utan pengar! Många som kommit är välutbildade, har drivit egna företag eller är skickliga hantverkare. En<br />

del är läkare, lärare och ingenjörer och alla är förstås en tillgång. Själv har Adnan nu fått uppehållstillstånd och är anställd på Rädda Barnen.<br />

– NÄR MÄNNISKOR precis har kommit till Sverige finns ett ljus i deras ögon, men efter sex månader av passiv väntan har det slocknat, säger Adnan.<br />

DÄRFÖR ÄR DET så viktigt att snabbt få igång dem och alltså startades verksamheter av olika slag. På Restad gård ses de asylsökande inte som ett<br />

problem utan som en resurs. Lärare undervisar, läkare plåstrar om både kropp och själ, frisörer klipper, skräddare lagar tröjor och lägger upp<br />

byxor. Och viktigast av allt: man lär sig svenska med hjälp av svenskar inom olika frivilligorganisationer. ”Samtal över en kopp kaffe” är en<br />

omtyckt aktivitet på Restad gård.<br />

RESTAD GÅRD HAR ANOR<br />

FRÅN 1590-TALET FRAM till 1700-talets mitt var Restad en herrgård<br />

och även boställe åt landshövdingarna i Älvsborgs län fram till<br />

1754, då residenset byggdes inne i staden Vänersborg. År 1905<br />

började ett nytt kapitel i Restads historia då ”Vänersborgs hospital<br />

och asyl” invigdes med nya byggnader. År 1930 fick hela<br />

anläggningen namnet Restad sjukhus. Där fanns som mest över<br />

1 000 vårdplatser och var ett av de största mentalsjukhusen i<br />

Sverige.<br />

I OKTOBER 1989 flyttades huvuddelen av den psykiatriska vården till<br />

Norra Älvsborgs länssjukhus i Trollhättan. I dag finns det bostäder,<br />

småindustri, kontor, hotell, kriminalvårdsanstalt och en<br />

vacker skulpturpark samt alla dessa människor från främmande<br />

länder som ofrivilligt hamnat här på asylboendet Restad gård.


ÄLDREPERSPEKTIV<br />

GRÄNSLÖST/vecka 41/2016/sida 13<br />

UNGA TAR PLATS<br />

FÖLJ MED TILL<br />

CHESHIRE<br />

HOME I ZAMBIA<br />

I skolan för barn med funktionsedsättningar i Livingstone i Zambia går både fl ickor och pojkar i olika åldrar. De får hjälp med det de behöver och skjuts fram<br />

och tillbaka varje dag.<br />

Barnen ges värdiga liv<br />

DET BÖRJADE I mitten av 1940-talet, när engelsmannen<br />

Leonard Cheshire bestämde sig<br />

för att hjälpa människor som drabbats av<br />

funktionsnedsättningar på grund av andra<br />

världskriget. Han startade sin verksamhet i<br />

Hampshire 1948 och sedan dess har budskapet<br />

spridit sig över hela världen. Idag finns<br />

tusentals Cheshires Homes i olika länder. I<br />

Zambia finns elva, huvudkontoret ligger i<br />

Lusaka, och i Livingstone finns en skola för<br />

25 barn med olika handikapp. Föreståndare<br />

är Clare Bandole, som tillhör den katolska<br />

kyrkan. Hon berättar hur barnen på skolan<br />

fått nya liv sedan de fått tillträde till verksamheten.<br />

– Tänk att jag också är en människa! är något<br />

de brukar säga.<br />

VARJE MORGON ÅKER den vita minibussen runt i<br />

området för att hämta barnen, som är mellan<br />

7 och 20 år. De bor alla kvar hemma, vilket<br />

Clare tycker är det bästa. På så sätt mister<br />

de inte kontakten med sin familj och byn de<br />

kommer från. Så småningom ska de tillbaka<br />

dit och då är gemenskapen viktig.<br />

– Många av de här barnen gömdes tidigare<br />

undan, berättar Clare. Traditionen sa att<br />

mammorna gjort något fel som fick handikappade<br />

barn och de skämdes. Nu är det annorlunda.<br />

DET ARBETAR TRE lärare på skolan, som alla har<br />

utbildning från universitetet. Där finns också<br />

en sjukgymnast, som ger de barnen som<br />

behöver gymnastik flera gånger i veckan.<br />

Många av dem blir sakta bättre och kan röra<br />

sig mer smidigt. Målet är att de i framtiden<br />

ska kunna integreras i den vanliga skolan.<br />

En pojke har gått vidare till universitetet och<br />

flera har fortsatt i de kommunala skolorna.<br />

Det vanligaste är dock att barnen blir kvar<br />

på Cheshire home. Lisa är åtta år och en av<br />

tjejerna, som trivs bra på skolan.<br />

– Jag älskar att vara här, säger Lisa och avfyrar<br />

ett av sina bländande leenden. Här finns<br />

kompisar och här kan jag lära mig nya saker.<br />

MARTIN, 9 ÅR, är ett annat barn som också berättar<br />

hur mycket han tycker om skolan för<br />

de med funktionsnedsättning i Livingstone.<br />

Han har en sjukdom som gör att benen inte<br />

fungerar och sjukgymnasten tränar honom<br />

varje dag.<br />

– Han blir lite smidigare, säger hon, men<br />

TEXT & FOTO: ANNA LÖFVING<br />

tyvärr är prognosen för den här sjukdomen<br />

inte så bra.<br />

MILDRED HAR DOWNS syndrom och skojar om att<br />

få vara med på bild. Hon skrattar och dansar<br />

på gården och vill visa hur högt hon kan<br />

gunga. Just idag har barnen en lektion utomhus,<br />

där de lär sig laga mat över en öppen eld.<br />

Läraren berättar att de flesta lagar mat på det<br />

här sättet i byarna, så det är bra om barnen<br />

får vara med.<br />

– Det är jättegott och enkelt att göra, säger<br />

hon. Varsågod att äta med oss.<br />

SYSTER CLARE ÄR glad för stödet skolan får från<br />

Cheshirerörelsen, men säger att det hela tiden<br />

behövs mer resurser. Drömmen är att<br />

kunna ta in fler barn på skolan, men som<br />

läget är nu så går det inte. Hon jobbar själv<br />

som volontär och fler än de lärare som nu är<br />

anställda har man inte råd med. Men behovet<br />

finns. I trakten runt Livingstone bor det<br />

många barn med funktionsnedsättningar.<br />

– Jag önskar verkligen att fler kunde få gå på<br />

skolan, säger Clare. Jag vet att det bor barn<br />

i hundratal här omkring som behöver hjälp.


Besök Solberga<br />

Handelsplats i höst<br />

Bröd, grönsaker, glass och godis.<br />

Skor, påslakan, hundmat<br />

och gardiner. ALLT du behöver<br />

finns på Solberga handelsplats i<br />

Strängnäs. Välkommen hit och<br />

handla hela hösten. Våra öppettider<br />

är generösa och vår personal<br />

är alltid på gott humör (sant,<br />

testa oss gärna)!<br />

Vi hjälper till med det du behöver.<br />

Finns inte varan i lager - vilket<br />

är ovanligt - beställer vi den.<br />

Och du - billigare än här blir det<br />

inte.<br />

Hoppas vi ses! Härtligt välkommen<br />

hit i höst.<br />

VI FINNS PÅ SOLBERGA<br />

HANDELSVÄG 15 I STRÄNGNÄS<br />

S LBERGA<br />

HANDELSPLATS<br />

- där solen alltid skiner!


GRÄNSLÖST/vecka 41/2016/sida 15<br />

FOKUS HBTQ<br />

En ny behandlingsmetod ger hopp för HIV-positiva.<br />

HIV negativ – nytt hopp om ett botemedel<br />

En ny behandlingsmetod har resulterat i att en brittisk man har blivit till synes helt fri från Hivviruset.<br />

Forskarna påpekar att försöken fortfarande är i ett tidigt stadium men att det finns goda tecken på att det<br />

kan utvecklas till en verklig behandling i framtiden.<br />

JAG TALADE MED Martin (inte hans riktiga namn),<br />

en man som har upplevt sjukdomen från<br />

början och från nära håll.<br />

– Jag har levt hela mitt vuxna liv på hoppet.<br />

På lånad tid. Alla vi har nu i tre decennier<br />

levt från det ena pillret till det andra, från det<br />

ena misslyckade vaccinförsöket till det andra.<br />

Men kanske är det här den stora nyheten. Jag<br />

hoppas det.<br />

DET ÄR TRETTIO år sen Martin blev diagnostiserad<br />

som Hiv-positiv.<br />

– Det var inte oväntat. Jag bodde i Staterna<br />

och massor av mina vänner hade redan dött.<br />

Det var som att få en nummerlapp i handen<br />

och vänta på sin tur att dö.<br />

PÅ 1980-TALET FANNS det ännu inga mediciner<br />

ute på marknaden och när de väl kom var<br />

biverkningarna väldigt svåra. Många blev<br />

sjukpensionerade, andra kämpade på så gott<br />

det gick. Men de flesta dog en alldeles för<br />

tidig död.<br />

– Man såg sina vänner tyna bort, en efter en.<br />

Till slut ville jag inget hellre än att dö själv.<br />

Alla var borta.<br />

SIFFRORNA I STATISTIKEN över insjuknade och<br />

döda steg dag för dag. Nya bromsmediciner<br />

blev allt snabbare godkända och löftet var att<br />

de skulle bromsa sjukdomsförloppet. Två år,<br />

kanske fem om man hade tur. Biverkningarna<br />

började bli hanterbara.<br />

– Efter tio år började jag undra vad det var<br />

för fel på mig. Jag menar, jag levde fortfarande.<br />

Läkarna undrade också vad som var<br />

på gång.<br />

I BRIST PÅ en förklaring blev patienter som<br />

hade levt länge med Hiv klassade som ”Long<br />

time survivors”. Ett nytt hopp tändes. Patienter<br />

kunde, i vissa fall, leva kanske 10 – 15<br />

år med sjukdomen.<br />

– Snacka om att bli snopen. Tio år av mitt liv,<br />

de bästa åren av mitt liv, gick åt till att vänta<br />

på att dö och så får man veta att man kanske…<br />

kanske, har fem år till. Ska man skratta<br />

eller gråta? Jag blev bara förbannad. Kände<br />

mig lurad på både livet och döden.<br />

MEDIERNA SKREV OM nya vaccintester och nya<br />

potentiella botemedel men inget av detta<br />

förverkligades.<br />

SÅ HÄNDE DET som alla hade väntat på, ”Berlin-patienten”.<br />

År 2008 blir Timothy Ray<br />

TEXT & FOTO: KARLO BARANJ<br />

Brown från USA helt virusfri som ett resultat<br />

av en stamcellstransplantation utförd i<br />

Berlin. Medan behandlingen var alldeles för<br />

kostsam och riskfylld för att användas på stor<br />

skala, väckte det hopp om att det var möjligt<br />

att bota Hiv.<br />

NYA MEDICINER HAR sen dess gjort att flertalet<br />

patienter i Sverige idag lever med omätbara<br />

mängder virus. Det i sin tur innebär att man i<br />

praktiken är smittfri så länge man står under<br />

behandling.<br />

DEN NYA BEHANDLINGEN som forskarna i Storbritannien<br />

arbetar på väcker nytt hopp för<br />

många. Om den visar sig effektiv kan 40<br />

miljoner människor i världen äntligen andas<br />

ut, äntligen slippa oroa sig för sina liv och<br />

risken att överföra smittan till sina barn eller<br />

partners.<br />

– Jag är pensionerad nu, säger Martin, och<br />

det känns nästan lite komiskt att man kanske<br />

blir friskförklarad på gamla dar. Jag känner<br />

inte till någon annan status än positiv. Men<br />

jag hoppas att det förändrar livet till det bättre<br />

för alla unga killar och tjejer. Att det här<br />

viruset en gång för alla utrotas.


Välkommen till oss!<br />

Önskar du en ren, frisk , fräsch hud och mjuka, vackra fötter? Hos oss får du professionella och<br />

effektiva medicinska behandlingar. Vi utför bland annat kemisk peel, lymfmassage, och behandlar<br />

acne, rynkor, torr och solskadad hud. Vi behandlar vårtor, förhårdnader och gör fötterna mjuka<br />

och fina. Hos oss kan du dessutom ta bort hår där du inte vill ha det med en smärtfri behandling.<br />

Vi har bra fotvårdsprodukter, hudvård från Neostrata och makeup från Palina, utvecklad av hudterapeuter<br />

och makeupartister.<br />

TESSAN BYLUND<br />

Undersköterska<br />

Diplomerad Medicinsk<br />

Fotvårdsterapeut<br />

THERESE ALMÈR<br />

Leg. Sjuksköterska,<br />

Medicinsk Hud & Laserterpeut,<br />

Lymfflödesmassör och<br />

Certifierad Restylanebehandlare<br />

Välkommen in till den lilla kliniken med stort hjärta<br />

Vi finns på Sveriges vackraste gata -<br />

Gyllenhjelmsgatan 12 i Strängnäs<br />

Boka tid på: www.caelia.se<br />

therese@caelia.se, fotvard@caelia.se<br />

@caeliaclinic


NYHETER OM RÄTTVISA - FÖR ALLA<br />

GRÄNSLÖST/vecka 41/2016/sida 17<br />

FUNKIS FINNS<br />

Glad pojke<br />

trots skolans<br />

okunskap<br />

I Skogås, utanför Stockholm, bor Alexander.<br />

Han går i sjunde klass och tänker precis<br />

som andra i sin ålder. Men rent fysiskt<br />

har han det inte precis som jämnåriga.<br />

TEXT & FOTO: PERNILLA ELDH<br />

Alexanders problematik syns inte alltid, men tär på hans ork.<br />

ALEXANDER HAR FLERA diagnoser. När han var<br />

liten misstänkte läkarna att han hade en ämnesomsättningssjukdom.<br />

För att få i sig den<br />

näring han behövde för att växa och fungera<br />

fick han näringsdrycker, och det har inte förändrats.<br />

4-5 näringsdrycker per dag är hans<br />

normala dos. Han har även ADD, astma,<br />

kortisolbrist och DCD. Det gör att han har<br />

motoriska problem och begränsat med ork.<br />

Därför behöver han oftast hjälp med vardagliga<br />

saker som att klä sig och duscha. Han har<br />

flera hjälpmedel både hemma och i skolan.<br />

Det är allt från elscooter till bestick och iPad.<br />

ATT FÅ SKOLAN att förstå och tillmötesgå Alexanders<br />

behov har alltid varit ett problem,<br />

trots att de har haft otaliga möten och fått<br />

intyg från barnneurologen. På den förra skolan<br />

tog det fyra månader innan skolan lyckades<br />

anpassa miljön på det sätt man kommit<br />

överens om. Det innebar exempelvis att<br />

Alexander ensam inte kunde öppna de tunga<br />

dörrarna in till skolan.<br />

NU HAR ALEXANDER fått börja i en klass som<br />

är anpassad för barn med funktionshinder.<br />

Det är ändå inte lätt för skolan<br />

att anpassa utbildningen. Mamma<br />

Paula tror att det beror på att Alexander<br />

inte har den vanligaste problematiken.<br />

– På den här skolan förstår de det bättre,<br />

men de vet ändå inte hur de ska hantera det.<br />

De vet till exempel inte var Alexanders gräns<br />

går när det gäller hans ork, förklarar Paula.<br />

Ett stort problem är att ingen egentligen vet<br />

när Alexanders ork ska ta slut. Det blir på så<br />

vis svårt att planera lagom mycket aktivitet<br />

för honom under en dag.<br />

Alexanders mamma Paula.<br />

EN STOR POÄNG med den nya och mer anpassade<br />

skolan är den lugna arbetsmiljön. Alexander<br />

tycker själv att den nya skolan är bättre.<br />

- Det är lugnt när man ska arbeta och jag får<br />

alltid bra hjälp av lärarna, säger han, men erkänner<br />

att han aldrig brukar fråga om hjälp<br />

med det praktiska. Paula tycker det vore<br />

bra om han gjorde det för att spara på sin<br />

ork. Hennes största bekymmer just nu är att<br />

vissa lärare säger att han inte kommer att<br />

få betyg på grund av för mycket frånvaro.<br />

- Men skolan har ju beviljat halvdag.<br />

Hur ska det bli sen då? säger hon uppgivet.<br />

Och att gå längre i högstadiet än<br />

kompisarna tycker Alexander låter tråkigt.<br />

Han ser redan fram emot gymnasiet.<br />

- Jag vill programmera spel, säger han utan<br />

tvekan.<br />

HAN HAR BÖRJAT på karate och tycker det är kul. Vi<br />

pratar om skillnaden mellan att vara trött efter<br />

ett karatepass och trött som när orken tar slut.<br />

- Efter karaten är jag trött och svettig, men<br />

mår fint. När orken tar slut känner jag mig kollapsad.<br />

Då är ögonen tunga och jag kan inte<br />

röra en muskel. Sedan får Alexander beskriva<br />

hur det känns när det håller på att hända.<br />

- Först är jag pigg, sedan lite sömnig och så<br />

lite mer sömnig. Sedan mer och mer svag och<br />

sist totalt försvagad, säger han.<br />

DET FÖRLOPP SOM Alexander beskriver tar ca<br />

10 minuter. Och den medicin han får för<br />

att hjälpa orken på traven, får han bara ta<br />

på speciella tider. Alltså inte vid behov.<br />

Därför är det ytterst viktigt att Alexander<br />

får möjlighet att hushålla med energin så<br />

att den räcker hela dagen, inte bara i skolan.<br />

Vad gör att hans ork tar slut? Alexander<br />

tar hemkunskapen som ett exempel.<br />

- Därför det är mycket att hålla reda<br />

på och jag måste röra händerna mycket,<br />

säger han. Svårigheterna med motoriken<br />

gör att mycket energi går åt till<br />

att styra händerna en sådan lektion.<br />

- Matten är lättare, för då behöver jag bara<br />

skriva lite. Och så får jag bra hjälp av läraren,<br />

säger Alexander med ett leende.


ANNONSERA I GRÄNSLÖST<br />

020 - 10 00 82<br />

Dags att boka<br />

julbord på<br />

Edsbacka Bistro<br />

Västervikstorget 6. Tel 0152-163 00 www.edsbackabistro.se<br />

AUKTIONER<br />

GULA<br />

INDUSTRIHUSET<br />

I STALLARHOLMEN<br />

Auktionsgods<br />

mottages,<br />

hämtas, köpes.<br />

Även dödsbon<br />

Tel. 0152-210 70<br />

Nästa auktion<br />

Nästa auktion<br />

16 okt kl 10<br />

26 jan kl 10<br />

Visning<br />

visning fred kl fredag 12-16<br />

lörd kl kl 12-18 11-14<br />

Bli medlem i<br />

NRVK<br />

Vi erbjuder:<br />

Terminsridnin<br />

Privatlektioner<br />

”Drop in” ridn<br />

Specialträning<br />

grupper<br />

Träningstävlin<br />

Med snälla glad<br />

hästar och ponn<br />

www.nrvk.se<br />

nykvarnsridskol<br />

telia.com<br />

08-5524750


NYHETER OM RÄTTVISA - FÖR ALLA<br />

GRÄNSLÖST/vecka 41/2016/sida19<br />

KVINNOKRAFT<br />

Ny sexualbrottslag<br />

Den 5 oktober presenterade den utredning<br />

som tillsattes 2014 sitt förslag på ändringar<br />

i den nuvarande lagstiftningen som gäller<br />

sexualbrott. Det nya förslaget innebär bland<br />

annat att samtycke måste finnas vid sexuellt<br />

umgänge. Det kan ske genom att personer<br />

uttrycker sin vilja till sex muntligen eller genom<br />

att de tar på varandra och visar intresse.<br />

TEXT: BIRGITTA BELLMAN<br />

DET NYA FÖRSLAGET innebär också att våldtäkt inte längre ska kallas för<br />

”våldtäkt”.<br />

– I nuläget får man ofta en diskussion kring vad som är en riktig<br />

våldtäkt och vad som inte är det. Och väldigt få av de sexuella övergrepp<br />

som äger rum, sker med användande av fysiskt våld, sa Mari<br />

Heidenborg som har lett utredningen. Istället ska det kallas för sexuellt<br />

övergrepp.<br />

DEBATTEN KRING SAMTYCKE har pågått länge. De som stödjer lagen menar<br />

att det är ett jätteviktigt steg mot ett mer jämställt samhälle. Motståndarna<br />

menar att det eventuellt kommer att skifta bevisbördan på<br />

den som åtalas. Att den ska bevisa att ett samtycke fanns. I Sverige är<br />

det annars åklagaren som måste bevisa att den som åtalas har gjort<br />

det den faktiskt åtalas för. I slutändan tror de inte heller att den nya<br />

lagstiftningen kommer att leda till att fler personer kommer att fällas.<br />

Ord kommer ändå att stå mot ord. Det är en stor anledning till att det<br />

finns så få fällande domar idag.<br />

– En förändring handlar mer om att få en lagstiftning som är i takt<br />

med tiden och som talar om vad som är ett straffbart, icke accepterat<br />

beteende, när det gäller sexuell samvaro, sa Heidenborg kring detta.<br />

TANKEN ÄR ALLTSÅ att man med det nya förslaget vill skicka ut signaler<br />

”Passivitet kan inte tolkas som frivilligt deltagande”, säger Mari Heidenborg.<br />

till samhället om vad som är okej och vad som inte är det. Att sex<br />

ska bygga på parternas frivillighet och egen vilja, vilket i sin tur ställer<br />

högre krav på lyhördhet och respekt människor emellan.<br />

SAMTLIGA RIKSDAGSPARTIER HAR ställt sig bakom förlaget på lagändring.<br />

VÅLDTÄKT OCH SEXUALBROTT 2015<br />

18 100 ANMÄLNINGAR OM SEXUALBROTT, 5 920 AV DEM BESKREVS SOM<br />

VÅLDTÄKTER.<br />

97 PROCENT AV DEM SOM MISSTÄNKS FÖR SEXUALBROTT ÄR MÄN.<br />

15 PROCENT AV SEXUALBROTTEN SKER I OFFRETS ELLER FÖRÖVARENS HEM.<br />

(KÄLLA: BRÅ)<br />

DET LÖNAR SIG ATT PROTESTERA<br />

I POLEN GICK många kvinnor under förra veckan ut i vild protest mot ett nytt lagförslag. Det gällde ett i<br />

princip totalförbud av aborter, där kvinnor dessutom skulle riskera fängelse vid en fällande dom. Under<br />

demonstrationerna klädde sig kvinnorna i svart och protesterna kallas därför ”Black protests”.<br />

REDAN I NULÄGET är Polens abortlagar hårda och har kritiserats av UNHCR. Abort är bara tillåtet vid våldtäkt,<br />

incest, svåra skador på fostret eller när kvinnans liv är i fara. Varje år genomför polska kvinnor<br />

ungefär 150 000 aborter olagligt eller utomlands.<br />

PÅ ONSDAGEN BACKADE Polens parlament och den nya abortlagen gick inte igenom.<br />

– Protesterna har fått oss att tänka efter och det har varit en lektion i ödmjukhet för ledningen, sa Jaroslaw<br />

Gowin som är vetenskaps- och utbildningsminister, enligt AP.<br />

På skylten kan man läsa – ”Skrapa<br />

parlamentet”.


GRÄNSLÖST:<br />

TREND<br />

REDAKTÖR: MARIE FREIJ<br />

VAD I DE SOCIALA MEDIERNA HAR STUCKIT UT EXTRA<br />

DE SENASTE DAGARNA? VILKA BILDER, HASHTAGS OCH<br />

KOMMENTARER HAR ANVÄNTS OCH DELATS - VAD ÄR<br />

DET SOM TRENDAR? PÅ TIDNINGEN GRÄNSLÖSTS UPP-<br />

SLAG TREND HITTAR DU BLAND ANNAT NÅGRA AV DE<br />

DEBATTER OCH ÄMNEN DET TALAS OCH TWITTRAS OM -<br />

OCH TIPS PÅ KOMMANDE HÄNDELSER I MEDIA OCH LIVE.<br />

RFSL PITEÅ ÄLVDAL PLANERAR NU FÖR SVERIGE LÄNGSTA PRIDE - PITE ÄLV PRIDE.<br />

PRIDEFESTEN ARRANGERAS NU FÖR ANDRA ÅRET UNDER OKTOBER, NOVEMBER OCH<br />

DECEMBER PÅ TEMAT UTSATTHET.<br />

Turnéplan Pite Älv Pride 2016<br />

16 oktober, Arjeplog - 23 oktober, Arvidsjaur<br />

18-19 november, Älvsbyn (18 november endast för gymnasieskolan)<br />

1-4 december, Piteå<br />

BÄSTA PLAGGEN:<br />

VECKANS TIPS<br />

Besök ett seniorhus<br />

MÅNGA KOMMUNER har ett seniorhus eller verksamhet<br />

som riktar sig till äldre människor.<br />

Seniorernas hus i Karlstad är ett exempel<br />

där ett rikt och varierat utbud av aktiviteter<br />

erbjuds.<br />

POLARN STOLT OCH STÖRD<br />

Grattis till Polarn O. Pyret som vann<br />

Störd och stolt-priset, en utmärkelse<br />

instiftad av FUB som arbetar för att<br />

alla med utvecklingsstörning ska kunna<br />

leva ett gott liv. Polarn O. Pyret<br />

som gjorde sommarkampanjen 2016<br />

”Lika olika” där de tog med ett barn<br />

med Downs syndrom.<br />

#FEMDEFENDERS<br />

Organisationen Kvinna till Kvinna<br />

stärker kvinnor i krig och konfliktdrabbade<br />

områden. I höst hyllar de<br />

speciellt unga kvinnorättsförsvarare<br />

med sin Femdefenderskampanj. T-<br />

shirts och väskor säljs här till förmån<br />

för arbetet med fred och jämställdhet.<br />

DEN 18 OKTOBER bjuds det till exempel in<br />

till föreläsning på temat ”min resa”. Raghad<br />

Alghanem berättar då om flykten från<br />

krigets Syrien och vägen till tryggheten i<br />

Värmland.<br />

KOMMENTAREN<br />

De Niro<br />

dissar Trump<br />

TONEN MOT amerikanska presidentkandidaten<br />

Donald Trump hårdnar - och en<br />

röst som stuckit ut de senaste dagarna är<br />

skådesleparen Robert De Niros. I ett videoinlägg<br />

går De Niro till angrepp mot<br />

Trump.<br />

- Han är så uppenbart dum. Han är en<br />

skit, en fähund, en gris. Han är en bedragare,<br />

en skojare, en odugling som inte vet<br />

vad han pratar om, inte gör sina läxor,<br />

inte bryr sig, inte betalar skatt. Han är en<br />

idiot”, säger Roberts De Niro i filmen.<br />

SENIORERNAS HUS ÄR EN ÖPPEN, HBT-CER-<br />

TIFIERAD VERKSAMHET I KARLSTAD.<br />

BILD: KARLSTAD KOMMUN<br />

FILMKLIPPET DÄR ROBERT DE NIRO OCENSURE-<br />

RAT SÄGER VAD HAN TYCKER OM TRUMP ÄR ETT<br />

AV DE MEST SEDDA KLIPPEN JUST NU.


VECKANS TV-PROGRAM<br />

GRÄNSLÖST<br />

SERIEN RENSKÖTARNA HAR PREMIÄR<br />

I VECKAN. SERIEN SÄNDS PÅ SVT.<br />

FOTO: SVT<br />

’<br />

DE UNGA RENSKÖTARNA<br />

NYA SERIEN Boazovázzit - Renskötarna är en<br />

svensk dokumentärserie i fem delar. I Sapmi<br />

betyder familj och vänner allt, men hur lätt<br />

är det att hitta kärleken i ett så litet kollektiv?<br />

Vardagen kantas av hektiska sommarnätter,<br />

hårt arbete, sökandet efter den perfekta dejten,<br />

fotbollsderbyn och en evig släktträff.<br />

TITTARNA FÅR följa tre unga renskötare - Inga<br />

Biret Márjá, Laara Persson och Ber-Joná<br />

MANIFESTATION<br />

Labba - vars liv i stor utsträckning präglas av<br />

väderförhållanden och just kärlekslängtan.<br />

#VECKANSFÖREBILD<br />

VIKTOR, 10 ÅR, HAR BLIVIT UT-<br />

NÄMND TILL VECKANS FÖREBILD<br />

AV UNICEF SVERIGE:<br />

Viktor skänker de pengarna<br />

som han har sparat ihop i<br />

sin spargris sedan han var<br />

riktigt liten. Det räcker till<br />

att behandla 60 barn mot<br />

undernäring med hjälp av<br />

nötkräm, eller kan se till att<br />

hundratals barn får tillgång<br />

till skolmaterial.<br />

SEXISTISK SKANDAL<br />

FÖRENINGEN ”SYRIEN SVERIGE” ORD-<br />

NAR TORGMÖTE FÖR ATT UPPMÄRK-<br />

SAMMA SITUATIONEN I ALEPPO.<br />

#VIÄRALLAALEPPO<br />

TORSDAG DEN 13 oktober hålls ett torg- och appellmöte för<br />

Aleppo och för frihet åt Syrien. Håkan Blomqvist, samtidshistoriker<br />

på Södertörns högskola och syriska protestsångerskan<br />

och aktivisten Soher Choukair talar.<br />

PLATS: SERGELS TORG, STOCKHOLM, 17.00 - 18.00<br />

FRISTADSFÖRFATTARE TALAR<br />

I HELGEN kommer Eskilstunas<br />

iranske fristadsförfattare Ali<br />

Kalaei till Mariefreds Litteraturfest.<br />

Ali Kalaei är Eskilstunas<br />

första fristadsförfattare<br />

från mars i år och två år<br />

framåt.<br />

ATT VARA fristad åt en författare<br />

innebär att välkomna en<br />

författare som lever under hot<br />

och behöver en fristad för att<br />

kunna uttrycka sig och skriva.<br />

EN GAMMAL INSPELNING DÄR<br />

AMERIKANSKE PRESIDENT-<br />

KANDIDATEN DONALD TRUMP<br />

SÄGER SEXISTISKA OCH NED-<br />

VÄRDERANDE SAKER OM KVIN-<br />

NOR HAR I DAGARNA SKAPAT<br />

SKANDAL.<br />

MÅNGA SOM TIDIGARE STÖT-<br />

TAT TRUMP UTTRYCKER NU SIN<br />

BESVIKELSE, EN MÅNAD FÖRE<br />

PRESIDENTVALET.<br />

GRÄNSLÅST


sida 22/vecka 41/2016/GRÄNSLÖST<br />

KULTURELLT<br />

”JAG HAR VARIT<br />

RÄDD FÖR ATT<br />

BLI NÅGON JAG<br />

INTE ÄR.”<br />

Aleks släpper nytt album – ”Livet mellan raderna” den 14 oktober.<br />

Foto: Camilla Cherry<br />

Aleks vill förena Stockholm<br />

När jag ringer Aleks har han fullt upp med förberedelserna inför albumsläpp. Låten ’Ibland’ har<br />

precis publicerats på Spotify och vi får höra en melankolisk version om ett återkommande ämne i<br />

hans låtar – tid.<br />

TEXT: DAGMAWIT ALEMAYEHU<br />

– JAG HAR en hat- och kärleksrelation till tiden. Det är som den där<br />

kvinnan jag försöker fånga som alltid springer iväg. Timmarna på<br />

dygnet är det jag utvärderar på slutet av dagen. Har jag gjort något<br />

vettigt eller kunde jag gjort annorlunda?<br />

UNDER SAMTALETS GÅNG kommer han fram till att han vill jobba mer produktivt.<br />

Det har gått snart fem år sedan det hyllade debutalbumet,<br />

'Inte längre fiender', släpptes. 34-åringen berättar att han var tvungen<br />

att ta en paus för att inte förlora sig själv.<br />

– Jag har varit rädd för att bli någon jag inte är. Därför har det tagit<br />

tid med uppföljaren. Jag fick även en cysta på stämbanden efter turnén<br />

2012. Efter det drog jag mig tillbaka. Frågor som “varför gör jag<br />

det här” kom upp och jag ville kunna svara för mig själv innan jag<br />

gick vidare med musiken.<br />

UR SOULSEARCHING-PROCESSEN VÄXTE ett album fram. Inledningsvis fick<br />

Sverige möta Aleks i en mer poppig tappning än vanligt. Tillsammans<br />

med producenten Amanuel Dermont skrev han 'För Alltid' med ett<br />

sound som avvek från tidigare låtar. För Aleks var det viktigt att inte<br />

fastna i en genre. Hängivna fans och musikkritiker lovordade singeln.<br />

Tacksamt att lyssnare uppskattar utvecklingen, menar han.<br />

SEDAN KOM SVERIGES nya anthem – STHLM.<br />

– STHLM kändes rätt i tiden. Co-Directorn Frank Gatonga gjorde<br />

ett fantastiskt jobb med att skildra musikvideon. Jag skulle kunna<br />

skriva om Stockholmsförorterna men jag kände att det behövdes en<br />

låt som förenade staden. Singeln handlar om människan under ursprunget,<br />

utseendet och bosättningen. Även om den rika mannen<br />

som sitter i sin penthouse på Östermalm. Vem vet egentligen vad han<br />

går igenom under sin dyra kostym? Alla har prövningar.<br />

ALBUMET 'LIVET MELLAN raderna är en övergång från debutskivan. Aleks<br />

vill att lyssnare själva ska tolka titeln, men lägger till att allting sällan<br />

är som det ser ut att vara. Ibland måste man ta ett steg tillbaka för att<br />

analysera en situation, fortsätter han.<br />

– I media till exempel. Man ska inte alltid tro det man läser. Folk<br />

vinklar historier för egen vinning. Titeln vill uppmana folk till att<br />

ifrågesätta saker och ting.<br />

ALBUMET ”LIVET MELLAN RADERNA” släpps 14:e oktober.


gränslöst/vecka 41/2016/sida 23<br />

Aleksandar Duvnjak skapar lugn<br />

HÄLSOTRÄDGÅRDARNA PÅ RÅGSVEDS seniorboende är två oaser i Stockholmsförorten<br />

Rågsved. Det är två terrasser som är avsedda för gemenskap<br />

eller enskild meditation. Ett märkligt lugn råder på terrasserna, bara<br />

en våning upp från Rågsved Centrum och tunnelbanespåren några<br />

hundra meter bort. Trädgårdsmästaren Aleksandar Duvnjak är märkbart<br />

stolt över sin skapelse.<br />

– Meningen är att man ska kunna koppla av och känna sig trygg här.<br />

NATUREN, LUGNET OCH förändringar är också del av Aleksandars konst.<br />

Förändringen kom i samband med flytten till Sverige, ett nytt land<br />

som Aleksandar efter sex år fortfarande har svårt att se som sitt.<br />

Men som han inte vill lämna. Han vill inte heller återvända till sitt<br />

hemland, Serbien. Vandring, anpassning, riktning är några ord som<br />

återkommer. Och en önskan om stabilitet.<br />

– Jag ser bilderna som min form av samhällskritik. En kritik av konsumtionssamhället<br />

och förstörelsen av vår miljö.<br />

DET PLANERADE GIFTERMÅLET med partnern Lars Erik hoppas Aleksandar<br />

ska skapa stabiliteten i tillvaron som han önskar.<br />

TEXT: KARLO BARANJ<br />

– Jag kommer att känna mig tryggare och mer jämställd, säger han. Vi<br />

vill så småningom flytta till en större lägenhet eller ett hus. Nu bor vi<br />

i en etta och det finns ingen platser för alla mina prylar.<br />

ALEKSANDARS FOTOGRAFIER OCH målningar har ställts ut på bland annat<br />

Folkkulturcentrum i Hjorthagen och Kontor Nybroviken i Stockholm<br />

samt på flera grupputställningar i Kroatien.<br />

PRENUMERERA PÅ<br />

GRÄNSLÖST<br />

020 - 10 00 82


STÖD<br />

PROJEKT I<br />

TANZANIA<br />

År 2012 fick sjuksköterskan Anna Mollel från<br />

Arusha i Tanzania - ett av Afrikas fattigaste<br />

länder - Världens barns pris. Det delas varje år<br />

ut till en ”barnrättshjälte” som röstats fram av<br />

miljontals elever. Som prenumerant av tidningen<br />

<strong>Gränslöst</strong> är du med och stödjer Annas kamp<br />

för barn med funktionsnedsättningar, antingen<br />

i den skola hon idag driver eller i det centrum<br />

som hon skapat, där tusentals barn från norra<br />

Tanzania fått hjälp. Både skolan och centret är<br />

i stort behov av stöd. Vill du bidra ytterligare<br />

kan du köpa handsydda påslakan som kvinnor<br />

i kooperativ i området tillverkat. <strong>Gränslöst</strong> egen<br />

personal garanterar att pengarna kommer fram<br />

och används för barnens utveckling.<br />

ALLT INOM TRYCKSAKER,<br />

PROFILREKLAM OCH EVENT.<br />

Vi skapar presentreklam och give-aways som du aldrig sett.<br />

Man skulle till och med kunna säga att vi uppfinner det på nytt.<br />

Behöver du något som sticker ut och som dina kunder minns<br />

till nästa affärsmöte, mässa, konferens eller tradeshow?<br />

Välkommen in till en ny värld.<br />

TACK FÖR DITT STÖD!<br />

G<br />

MEJLA REDAKTION@<br />

TIDNINGENGRANSLOST.<br />

SE ELLER RING 020-10<br />

00 82.<br />

G<br />

Planet Promo Gula Industrihuset Brogatan 21 645 61 Stallarholmen<br />

planetpromo.se space@planetpromo.se 072 333 08 93<br />

PP_Masen_Halvsida.indd 1 2016-07-17 12:57


gränslöst/vecka 41 /2016/sida 25<br />

INKLUDERANDE IDROTT<br />

Den europeiska organisationen Euro Chicks samlar kvinnliga fallskärmshoppare från hela Europa.<br />

Euro Chicks - Women on Wings (WOW)<br />

Fallskärmshoppning har ofta setts som en manlig sysselsättning och sport. Modiga unga män som<br />

slänger sig från plan in på fiendeterritorier eller dagens modiga grabbar som svävar mot marken under<br />

fallskärmar eller i 200 km/h frifall. Mansdominansen inom sporten kan dock komma att brytas snart.<br />

TEXT: KARLO BARANJ<br />

EURO CHICKS ÄR en ny europeisk organisation som vill samla kvinnliga<br />

fallskärmshoppare från hela Europa. Tanken är att öka intresset och<br />

deltagandet i denna traditionellt manliga sport.<br />

DET FÖRSTA EURO Chick eventet, Women on Wings (WOW), ägde rum i<br />

augusti i Nederländerna.<br />

SEX SVENSKOR DELTOG och satte världsrekord i 56-mannasekvens: Maria<br />

Lundqvist, Carolina Nilsson, Filippa Ebersjö, Monica Paulsson,<br />

Anna Oscarson och Siv Lindgren.<br />

I SVERIGE HAR kvinnor ägnat sig åt sporten en lång tid. Den första<br />

kvinnliga fallskärmshopparen var Elsa Teresia Andersson, född<br />

1897. Kvinnorna är dock fortfarande i minoritet inom sporten, säger<br />

Monica Paulsson, chefsinstruktör på Stockholms Fallskärmsklubb.<br />

- Internationellt räknar man med att det är cirka 15% kvinnor inom<br />

sporten. Jag tror att det kanske är något fler i Sverige.<br />

REFUGEE OLYMPIC TEAM – VAR ÄR DE NU?<br />

DE OTVETYDIGA STJÄRNORNA i Rioolympiaden var<br />

de tio atleterna i Refugee Olympic Team.<br />

TEAMETS STJÄRNA, DEN 18-åriga syriska flyktingen<br />

och simmerskan Yusra Mardini, bor och<br />

tränar i Berlin och planerar för de olympiska<br />

spelen i Tokyo 2020. Den andre simmaren i<br />

teamet var syriern Rami Anis, som numera<br />

bor i Belgien och hoppas också tävla för sitt<br />

nya land 2020.<br />

SEX MEDLEMMAR AV Refugee Olympic Team var<br />

löpare. Fem av dessa bor och tränar i Kenya<br />

medan den etiopiske löparen Yonas Kinde<br />

numera bor i Luxemburg. De två judobrottarna,<br />

Yolanda Mabika och Popole Misanga -<br />

båda från Demokratiska Republiken Kongo<br />

- bor numera i Brasilien.<br />

HUVUDSPONSORN FÖR TEAMET, VISA, planerar att<br />

fortsätta och utöka samarbetet med några av<br />

deltagarna 2020. Internationella Olympiska<br />

Kommittén är också i samtal med atleterna<br />

och tränarna om deras nästa steg.<br />

DET KRÄVS INGA särskilda förkunskaper för att börja hoppa. Kvinnor<br />

tränar tillsammans med män, men i vissa tävlingsgrenar är det åtskilt.<br />

- Vi hoppas kunna få ihop ett damlag till nästa år. Det är svårt då de<br />

flesta kvinnor i Sverige arbetar. Utomlands, som i Ryssland, är damlagen<br />

sponsrade, fortsätter Monica.<br />

EURO CHICK-TRÄFFARNA KOMMER i framtiden inte bara att vara avsedda för<br />

fallskärmshopp utan också att öka färdigheterna, självförtroendet<br />

och en ”go-for-it-mentalitet”. Man vill inspirera unga flickor och<br />

pojkar att bryta det stillasittande, mobiltelefon-centrerade livet och<br />

gå ut och göra något spännande med sina liv.<br />

- Det här var den första träffen i år och det var jättekul. Vi planerar<br />

ett ännu större evenemang för nästa år. Det behövs, säger Monica, vi<br />

kvinnor är fortfarande en minoritet.<br />

KOMMANDE TRÄFFAR OCH fler bilder finns på Euro Chicks Facebooksida.<br />

Refugee olympic teams srjärna – den 18-åriga<br />

syriska flyktingen och simmerskan Yusra Mardini.


sida 26/vecka 40/2016/GRÄNSLÖST<br />

INSPIRATÖREN: CHARLOTTA ÖFVERHOLM<br />

Charlotta Öfverholm skapar jobb för äldre dansare. Här i full action. <br />

Foto: Håkan Larsson<br />

Charlotta skapar jobb<br />

för äldre dansare<br />

TEXT: PERNIWLLA ELDH<br />

Tanken var att fira att Charlottas danskompani Jus de la vie hade hållit på i 20<br />

år, att hon fyllde 50 år och att hon hade dansat i 30 år. Men på något sätt tyckte<br />

hon inte att det klingade rätt här i Sverige, så istället fick det bli en 10 dagar<br />

lång festival. Alla tänkbara kulturmänniskor var inbjudna, inklusive de som<br />

jobbar med problematiken om arbetsmarknaden för äldre dansare.<br />

MÅNGA KOM TILL den blivande succén. Fucking<br />

burn it, som festivalen hette, innehöll en<br />

blandning av gamla och nya projekt, många<br />

dansfilmer och seminarium. Sista kvällen var<br />

det galaföreställning med 11 dansare från<br />

olika länder, och det mest slående: Alla dansarna<br />

var över 45 år. Detta blev startskottet<br />

på något stort. I Malmö har man efterliknat<br />

Charlottas koncept och hon ser positivt på<br />

att det uppmärksammas och sprids.<br />

I SVERIGE FÖRS en debatt om pensionerna.<br />

PRO vill att regeringen gör något åt pensionärernas<br />

situation, eftersom antalet fattigpensionärer<br />

har ökat de senaste åren.<br />

Dessutom är inte pensionerna jämställda<br />

mellan män och kvinnor. Är inte Charlotta<br />

orolig för framtiden som pensionär?<br />

– Jo så klart. Det blir knappt någon pension<br />

alls, men jag har en snäll mamma som har<br />

hjälpt mig med livförsäkring.<br />

OCH HUR ÄR DET MED JÄMSTÄLLDHETEN I BRANSCHEN?<br />

– Det är hårdare för en kvinna att slå sig<br />

fram. Det finns lika mycket jobb för killar<br />

som för tjejer, men det är färre killar i<br />

branschen. Så män får mycket fokus inom<br />

dansen, men för mig är det ingen nackdel.<br />

Världen styrs mycket av män och det inkluderar<br />

ofta koreografer, säger Charlotta som<br />

har jobbat med otaliga koreografer världen<br />

över.


NYHETER OM RÄTTVISA - FÖR ALLA<br />

– DET ÄR HÅRDARE<br />

FÖR EN KVINNA<br />

ATT SLÅ SIG FRAM.<br />

DET FINNS LIKA<br />

MYCKET JOBB FÖR<br />

KILLAR SOM FÖR<br />

TJEJER, MEN DET<br />

ÄR FÄRRE KILLAR I<br />

BRANSCHEN.<br />

Charlotta jobbar med modern dans och är stor inom dansvärlden i Sverige.<br />

Foto: Håkan Larsson<br />

SJÄLV FÖRSÖKER HON att ge kvinnor plats, men<br />

utesluter inte män då hon tycker det är bra<br />

med en blandning.<br />

CHARLOTTA JOBBAR MED modern dans och är<br />

numera stor inom dansvärlden i Sverige, men<br />

länge var hennes karriär större utomlands.<br />

– Det har varit svårt att få fäste här och lättare<br />

att få partners och samarbeten utomlands,<br />

som i Tjeckien, Slovakien och Polen. Kultur<br />

och teater är väldigt viktigt för dem och de<br />

har anammat det jag gör, förklarar hon.<br />

I SVERIGE FINNS inga jobb att söka för dansare<br />

över 40 år, vilket är pensionsåldern<br />

inom dansyrket. Så hur gör man när<br />

man blir äldre? Det vet Charlotta.<br />

– Man skapar eget för att slippa sluta jobba.<br />

TILLSAMMANS MED PARTNERS från åtta andra<br />

länder har hon fått pengar till ett EU-projekt.<br />

Forskare från Luleå är också involverade för att<br />

forska om kreativitet och välmående. De nio<br />

länderna kommer under två år att genomföra<br />

föreställningar, workshops och seminarier.<br />

Fokus ligger på åldersdiskrimineringen<br />

för dansare. Men EU-pengarna täcker<br />

inte hela kostnaden för projektet.<br />

- Kulturrådet har inte gett oss resten av<br />

pengarna ännu. De är svåra, men jag har sökt<br />

igen, säger Charlotta tappert.<br />

TROTS LÅG BUDGET och flera fysiska skador<br />

fortsätter hon i ett högt tempo. Hon<br />

berättar om en höftledsoperation och<br />

tre ankeloperationer. Höften är inga<br />

problem, men foten är ännu inte helt<br />

återställd. Vid intervjutillfället har hon<br />

enbart helgen på sig att bli helt bra innan<br />

repetitionerna sätter igång för fullt.<br />

– Men det ska nog gå bra, säger Charlotta.<br />

OCH SÅ LÄR det bli, för hon är inbokad<br />

på Dansens hus både i mars 2017 med<br />

föreställningen Survival kit, och i april 2018<br />

med Age on stage - international meeting<br />

point. En workshop för dansintresserade<br />

över 65 år kommer att ingå och forskarna<br />

från Luleå kommer att göra film tillsammans<br />

med Anders J. Larsson. Det blir även en stor<br />

internationell produktion. Med andra ord<br />

har vi en hel del att se fram emot. Häng med<br />

på webben http://new.jusdelavie.org/


Som konsult arbetar jag med<br />

Kognitiv samtalsterapi, föreläser<br />

och leder workshops om personlig<br />

utveckling och leder processer<br />

inom grupp och<br />

företagsutveckling. Vi finns på<br />

Facebook!<br />

LOVELOCK CONSULTING<br />

GÄRDESTA 3<br />

611 99 TYSTBERGA<br />

TEL: 076-100 87 83<br />

MAIL: lovelock_consulting@hotmail.com<br />

The Immortal<br />

Highlander<br />

SCOTTISH PUB<br />

Höstnyhet!<br />

Laxplanka<br />

med hollandaisesås, sparris och citron<br />

Planka Black & White<br />

med bearnaisesås, sparris & bacon.<br />

Var 1000:e planka vinner en resa till Edinburgh!<br />

www.theimmortalhighlander.se<br />

Hospitalsgatan 17 Strängnäs, Tel: 070-442 53 75


gränslöst/vecka 41/2016/sida 29<br />

VECKANS EKO<br />

Pjäsen om Bert Karlsson som stoppades<br />

TexT: BirgiTTa Markendahl<br />

För många veckor sedan gick riksteatern ut med nyheten att en pjäs om Bert karlsson, skriven av<br />

gertrud larsson, skulle visas runt om i landet. den heter Främling och är en musikalisk föreställning<br />

som skildrar Bert karlssons väg från dansbandskung till asylkung.<br />

Bert Karlson har gjort sig känd på många<br />

olika sätt – de senaste åren mest för att han<br />

drivit många asylboenden och tjänat mycket<br />

pengar på det. I dag är han den entreprenör<br />

som driver flest privata flyktingboenden i<br />

Sverige. Under 1990-talets första år hamnade<br />

han i rampljuset då han tillsammans med<br />

Ian Wachtmeister grundade det populistiska<br />

partiet Ny demokrati, som var representerat<br />

i riksdagen 1991–94. Det var vid ungefär<br />

samma tid som den så kallade Lasermannen<br />

härjade i Stockholm och Uppsala. En<br />

militant rasistisk rörelse växte också fram<br />

vars mål var att sätta flyktingförläggningar i<br />

brand med hjälp av brandbomber och molotovcocktails.<br />

I riksdagen hetsade Ny demokrati<br />

mot flyktingar – precis som ett annat<br />

riksdagsparti gör i dag.<br />

Idén tIll pjäsen om Bert Karlsson fick Gertrud<br />

Larsson för två år sedan då hon läste i pressen<br />

att han ville skapa ett ”Asyl-Ikea”, en kedja av<br />

bra och billiga asylboenden. Hon förvånades<br />

över att just Bert Karlsson drev flyktingförläggningar<br />

med tanke på hans förflutna i Ny<br />

demokrati. Pjäsen skulle vara en skildring av<br />

Sverige och svensk flyktingpolitik via Bert<br />

Karlsson. Genom Riksteatern skulle den sedan<br />

spelas ute i landet – det land som Karlsson<br />

skulle ha sitt ”Asyl-Ikea” i.<br />

Förra söndagen var det så kallad presspremiär<br />

för pjäsen – i Hallunda. Expressen var där, såg<br />

och förfärades. Föreställningen totalsågades i<br />

måndagens tidning. På onsdagen stoppades<br />

föreställningen av Riksteatern. Recensenten<br />

i Expressen, Gunilla Brodrej, förvånas över<br />

att Riksteatern inte stoppat pjäsen innan den<br />

över huvud taget hade visats och undrar vad<br />

det var som tippade över. Kanske var det ”den<br />

rasistiska fräck-isen ur Berts samling fräckisar.<br />

Den skapade åtminstone en genuint dålig<br />

stämning”. Om Bert Karlsson skriver hon att<br />

han onekligen är en intressant populist, rabulist,<br />

humorist och på gränsen till rasist, vilket<br />

man kände på 1990-talet. Hon erinrar sig hur<br />

Bert Karlsson på 1990-talet förmörkade hennes<br />

Sverige genom sina främlingsfientliga generaliseringar<br />

till höger och vänster. Han föreföll<br />

helt döv och blind för att hans parti Ny<br />

demokrati fungerade som inspirationskälla för<br />

Lasermannen.<br />

måns lagerlöF, teatercheF på Riksteatern, säger<br />

till pressen att föreställningen Främling<br />

inte nått det slutresultat man hoppats på<br />

men anger inte den direkta orsaken till att<br />

den stoppades. Bert Karlsson själv är mycket<br />

lättad över att allt blev inställt: ”Skönt att<br />

den försvann. Vad är det för jävla lekstuga<br />

de håller på med?” Det finns mycket som<br />

framkallar hans ilska och i dagarna har han<br />

vänt den mot civilminister Ardalan Shekarabi<br />

vars stab har visat att privata bolag<br />

tjänar miljarder på flyktingboenden. Bland<br />

andra pekar man ut Bert Karlssons bolag,<br />

Jokarjo. ”Det finns vinstmarginaler i delar<br />

av de här verksamheterna som är helt bisarra”,<br />

säger Ardalan Shekarabi.


sida 30/vecka 41/2016/GRÄNSLÖST<br />

PÅ DJUPET<br />

Att riskera allt –<br />

för Kurdistan<br />

”Jag visste nästan ingenting om situationen i Kurdistan, men blev<br />

­nyfiken. Så kom boken till”<br />

Shaymaa deltog i ett projekt för IT-guider i Örebro, som Sten Lundberg fått till uppgift att fotografera. Så började deras samarbete.<br />

Foto: Sten Lundberg<br />

DET ÄR OKTOBER och den ganska nyutkomna<br />

”Att riskera allt - feminism i Kurdistan” ligger<br />

framfor oss på bordet. Sten Lundberg,<br />

frilansjournalist som både skriver och fotograferar,<br />

berättar hur allt började.<br />

– Jag fotograferade en ung tjej, Shaymma<br />

Jalal, från Kurdistan som deltog i ett projekt<br />

för IT-guider i Örebro. Hon hade kommit till<br />

Sverige några år tidigare med sina föräldrar<br />

och hon började berätta om sitt hemland. Jag<br />

frågade om jag fick fortsätta att fotografera<br />

hennes liv medan hon berättade mer för mig.<br />

TILLSAMMANS MED YTTERLIGARE en ung tjej, Malmöbon<br />

Taffan Ako Shariff, vars text ”Feminism<br />

i Kurdistan” Sten kommit över och<br />

fascinerats av, åkte han och Shaymaa ett år<br />

senare till Kurdistan.<br />

– Vi var ett udda gäng, men det fungerade<br />

fint. Tjejerna visade mig sitt land och jag blev<br />

oerhört fascinerad.<br />

DET STEN FICK se i Kurdistan var i många stycken<br />

fruktansvärt. Barn som berättade hur deras<br />

föräldrar dödats, flyktingar som alldeles<br />

nyss upplevt obeskrivliga grymheter. Han<br />

och tjejerna reste runt i den irakiska delen av<br />

Kurdistan och intervjuade och fotograferade<br />

situationen. Att det skulle bli en bok hade de<br />

inte bestämt då.<br />

– Projektet har gått fram och tillbaka. Ett tag<br />

låg det nere helt, men sen kände jag att jag<br />

har en skyldighet att berätta det jag fått se<br />

och höra.<br />

BOKEN ”ATT RISKERA ALLT” vill visa på styrka<br />

och möjligheter inför framtiden. Tidigare


GRÄNSLÖST/vecka 41/2016/sida 31<br />

Bilder från både Sverige och Kurdistan som Sten Lundberg tagit under bokprojektets gång.<br />

Foto: Sten Lundberg<br />

tänkte Sten på den här delen av världen som<br />

hopplös och mörk. Sedan han varit där flera<br />

gånger och lärt känna många starka unga<br />

personer vet han att utvecklingen går åt rätt<br />

håll. Det finns hopp om en ljus framtid för<br />

Kurdistan.<br />

– Jag har träffat så många starka personer<br />

som ”riskerar allt” för en bra framtid. Jag<br />

tror att de kommer att lyckas.<br />

OM BARA NÅGON månad hoppas Sten ge ut sin<br />

nästa bok, ”Håller jag på att bli svensk eller?”.<br />

Den handlar om Shaymmas liv i Sverige<br />

och egentligen kanske man ska läsa den<br />

före den andra. Att Sten valt att fortsätta<br />

skildra Kurdistan ur den unga Örebrotjejens<br />

synvinkel beror på att han beundrar hennes<br />

och de andras styrka.<br />

– Det finns ett par hundra tusen kurder i<br />

Sverige, många kvinnor och många muslimer,<br />

men vi vet inte så mycket om deras liv<br />

och traditioner. Shaymaa väljer till exempel<br />

att bära slöja här i Sverige, hon känner sig fri<br />

den. Samtidigt tycker släkten i Kurdistan att<br />

hon bär sig skamligt åt. Hon och de andra<br />

är starka och aktiva feminister med tillåtande<br />

föräldrar. Det bådar gott för framtiden.<br />

IDAG FLYR INTE människor från den irakiska delen<br />

av Kurdistan, de flyr istället dit. Det är<br />

mycket oroligt i regionen och flera miljoner<br />

människor är på flykt från både Syrien, Turkiet<br />

och Iran. I hela Kurdistan, som breder<br />

ut sig i flera länder i området, finns cirka 50<br />

miljoner invånare. De tillhör olika religioner<br />

och har olika traditioner - men de flesta kalllar<br />

sig i första hand för kurder.<br />

ATT LÄSA BOKEN ”Att riskera allt” ger dig insikt<br />

i många av de aktuella frågorna som rör situationen<br />

för kurder både i Mellanöstern och<br />

i Sverige. Den finns att beställa på bokus.se.<br />

Sten hoppas att tjejerna därifrån ska känna<br />

igen sig, men också att de som tidigare inte<br />

känner till situationen ska lära sig en del.<br />

– Man tror kanske att det mesta är mörker<br />

och konflikter i Kurdistan, men så är det<br />

inte. Där - och här - finns en oerhörd styrka,<br />

kamp och tro på framtiden.


sida 32/vecka 41/2016/GRÄNSLÖST<br />

I KORTHET<br />

DISABILITY SPORT<br />

PÅ BRITTISKA BBC<br />

BBC, DET BRITTISKA medieföretaget, har numera<br />

en avdelning på sin webbsida ägnad åt<br />

sportnyheter inom den internationella paraidrotten.<br />

Senaste resultaten från tävlingar,<br />

intervjuer, artiklar och videon finns där. Det<br />

finns också kalendarium med de viktigaste<br />

internationella tävlingarna varje månad.<br />

NU I OKTOBER kan nämnas: Open Disability<br />

Snooker (en variant av biljard) Championship<br />

i Gloucester , 14 – 16 oktober. Den 27<br />

oktober startar Europeiska Para-Badminton<br />

Mästerskapen i Nederländerna och pågår till<br />

den 30 oktober.<br />

Webbsidan, www.bbc.com/sport/disabilitysport,<br />

är enbart på engelska men kan lätt<br />

översättas till svenska i till exempel Google<br />

Chrome.<br />

DET AMERIKANSKA UNDERHÅLLNINGSPROGRAMMET<br />

”Dancing with the stars” (DWTS) har länge<br />

varit duktigt på att ta in deltagare med andra<br />

förutsättningar. I år tävlar Terra Jolé som<br />

är kortvuxen. Hittills har hon tagit publiken<br />

med storm och efter förra veckans Samba<br />

fick hon 25 av maximalt 30 poäng av domarna.<br />

TERRA JOLÉ ÄR mer känd i USA från ”Little Women:<br />

LA” och ”Terras little family” som hon<br />

både producerar och medverkar i.<br />

ÅRE I FRAMKANT<br />

MED INTEGRATIONS-<br />

ARBETE<br />

ASYLSÖKANDE SKA KÄNNA sig trygga och ha en<br />

meningsfull tillvaro. Det menar Åre kommun<br />

som konstaterar att det är nyckeln till en<br />

lyckad integration. Att man får lära sig språket<br />

samt att man får ett genuint välkomnande<br />

är det viktiga. Kommunen har idag ett nära<br />

samarbete med flera asylboenden.<br />

BLAND DWTS:S TIDIGARE deltagare kan nämnas<br />

Nyle DiMarco och Noah Galloway. Nyle<br />

har ingen hörsel, vilket inte hindrade honom<br />

fråf att vinna hela tävlingen. Noah tvingades<br />

amputera en arm och ett ben efter ett bombdåd<br />

och kom trea under sin säsong.<br />

DET ÅTERSTÅR ATT se när ”Let’s dance” - den<br />

svenska motsvarigheten till DWTS kommer<br />

att bjuda in sin första deltagare som frångår<br />

normen. På Youtube kan du hitta Terras,<br />

Nyles och Noahs danser.<br />

KULTUR SKA GÖRA<br />

SÖDERTÄLJE TILL<br />

BÄTTRE PLATS<br />

SÖDERTÄLJE KOMMUN BEFINNER sig i en utvecklingsfas<br />

där kultur är i fokus. Kulturaktörer och<br />

Södertäljebor har tillsammans tagit fram en<br />

plan och är överens om att nyttja mångfalden<br />

i samhället. Ett av förslagen, framtagen<br />

av konsulten Eric Sjöström, var att bygga ett<br />

nytt kulturhus vid centrum på Marenplan.<br />

LOVE<br />

PRIDEFESTIVALEN FIRAS PÅ flera platser världen över, till minne av polisprovocerade<br />

upplopp bland homosexuella i New York hösten1969,<br />

som gått till historien som händelserna på Stonewall Inn.<br />

I SVERIGE HAR firandet av Pride genomgått många olika förändringar<br />

genom åren. Det började med ”Homoseuxella Frigörelsedagen”<br />

1977 och utvecklades till ”Homosexuella Frigörelseveckan” 1979.<br />

Först år 1998 kom festivalen att heta Stockholm Pride.<br />

FLER OCH FLER städer och samhällen har numera en pridedag eller vecka.<br />

I år gjorde Edsbyn (befolkning knappt 4 000) debut på pridekartan.<br />

Omkring 600 personer deltog i paraden. Pride, som också har förknippats<br />

med sommaren, är numera utspridd över hela året.<br />

NÄST PÅ TUR står Pite älv Pride – Sveriges största Prideturné.<br />

HATE<br />

ÅR 2015 IDENTIFIERADES uppskattningsvis drygt 6 980 hatbrottsanmälningar.<br />

Det är 11 procent fler än 2014 och det högsta antalet anmälningar<br />

hittills.<br />

HATBROTT INNEBÄR ATT någon angriper en person eller en grupp av människor<br />

på grund av deras uppfattade ras, hudfärg, etniska bakgrund,<br />

trosbekännelse, sexuella läggning eller könsöverskridande identitet<br />

eller uttryck. Även om oenighet råder om vad som bör inkluderas i<br />

begreppet hatbrott råder internationell enighet om att händelsen är<br />

ett resultat av bristande respekt för mänskliga rättigheter och människors<br />

lika värde.<br />

2014 UTSATTES UPPSKATTNINGSVIS 107 000 personer för 190 000 främlingsfientliga<br />

hatbrott. 37 000 personer utsattes för 61 000 antireligiösa<br />

hatbrott, och uppskattningsvis 17 t000 personer utsattes för 25 000<br />

homofobiska hatbrott.


gränslöst/vecka 41/2016/sida 33<br />

VIKTIG HISTORIA<br />

•<br />

Att vara gammal för länge sedan<br />

TexT: BirgiTTa Markendahl<br />

Många i vårt land känner till astrid lindgren och hennes böcker som tidigt brukar<br />

sättas i händerna på nyanlända – både barn och vuxna.<br />

I skIldrIngarna från Småland i seklets början<br />

ger hon en inblick i hur det kunde vara att<br />

bli gammal då. När hon berättar om fattigstugorna<br />

i Lönneberga där Kommandoran<br />

hade kommandot är nog vi ”nya tiders barn”<br />

glada att vi inte levde då. Så här skriver Astrid<br />

Lindgren:<br />

”Om du tänker dIg en liten usel stuga med ett<br />

par rum och hela den stugan full med fattiga,<br />

utslitna gamla människor som bor där tillsammans<br />

i en enda röra av bara lort och löss och<br />

svält och elände, då vet du vad fattighjon är<br />

och fattigstuga. Den de hade i Lönneberga var<br />

väl inte värre än andra, men ändå var den ett<br />

förskräckligt ställe att hamna på, när man blev<br />

gammal och inte kunde klara sig själv längre.”<br />

emIl I lönneberga, som såg till att fattighjonen<br />

i alla fall en gång fick ett riktigt julkalas,<br />

spåddes av Astrid Lindgren att i framtiden<br />

bli ordförande i kommunalnämnden. Blev<br />

han det kanske han var en av dem som utrotade<br />

fattigstugorna och såg till att de gamla<br />

fick ett värdigt boende.<br />

genOm 1918 års fattigvårdslag blev kommunerna<br />

skyldiga att bygga ålderdomshem. Ibland<br />

blev dessa inte mycket bättre än fattigstug-orna<br />

hade varit, men på det stora hela kan man<br />

säga att en viss förbättring skedde. Så sent<br />

som 1949 berättade dock författaren Ivar Lo-<br />

Johansson efter en rundresa bland svenska ålderdomshem<br />

om eländet där. Ett typiskt ålderdomshem<br />

hade fyra sängar, fyra pinnstolar,<br />

fyra nattduksbord och en byrå med fyra<br />

låsta lådor. Där fanns också fyra nattkärl och<br />

fyra spottkoppar. Ivar Lo skrev också att tre<br />

femtedelar av dem som bodde på ålderdomshemmen<br />

var kroniskt sjuka, sinnessjuka eller<br />

sinnesslöa. ”Många orenar. Ingen vet vad han<br />

eller hon ska ta sig för.”<br />

I början av 1930-talet hade varje kommun ett<br />

eget eller del i ett ålderdomshem men majoriteten<br />

av dem var små. Många hade tio eller<br />

färre platser medan det kunde finnas upp till<br />

tjugo i de stora. Ett stort problem var den så<br />

kallade klientelblandningen. Av de boende<br />

ansågs fjorton procent vara i behov av sinnessjukvård,<br />

cirka fem procent var kroniskt sjuka<br />

och i behov av annan vårdform. En något<br />

större andel var varaktigt sängliggande.<br />

Några vårdtagare ansågs ”svårhanterliga eller<br />

störande för omgivningen”. Äldre med god<br />

ekonomi men i behov av vård började söka<br />

sig till ålderdomshemmen och betalde själva.<br />

Dessa kallades helinackorderingar.<br />

författaren dan anderssOn berättar om fadern<br />

som skjutsas iväg utan att få veta vart<br />

i sin dikt En gamling: ”Är det högtid? Ska<br />

gamlingen åka? Är det andra tider igen?<br />

Men en vill inte fråga och bråka – en får<br />

veta – får veta sen.” Färden för den gamle<br />

slutade på fattighuset: ”Men gott är vid<br />

fattighusborden få ha som en orubblig<br />

tröst: här är närmare djupa jorden och den<br />

fattiga skördens höst.”


sida 34/vecka 40/2016/GRÄNSLÖST<br />

VÅR VÄRLD<br />

Internationella dagen<br />

för utrotning av fattigdom<br />

TEXT: MARIA VENEKE YLIKOMI<br />

Snabbmatsrestaurang i Karatu, Tanzania.<br />

I september 2015 träffades världens ledare på ett FN-möte och skrev under en femtonårsplan, Agenda<br />

2030. Planen innebär att alla världens länder tillsammans ska uppnå 17 globala mål till år 2030. Det<br />

första målet på Agenda 2030 är: Göra slut på fattigdomen i alla dess former överallt. Den 17 oktober<br />

uppmärksammar FN detta mål då Internationella dagen för utrotning av fattigdom firas.<br />

I DAG LEVER enligt UNICEF runt en miljard<br />

människor i extrem fattigdom. Det innebär<br />

enligt FN att de tvingas leva på mindre än 16<br />

kronor om dagen.<br />

EXTREM FATTIGDOM ÄR dock inte bara en fråga<br />

om brist på pengar, mat, bostad, kläder och<br />

materiella ting. Det är också en fråga om<br />

mänskliga rättigheter. Fattigdom kan vara<br />

brist på frihet, inflytande, hälsa och fysisk<br />

säkerhet. Varje dag berövas flera miljoner<br />

barn på åtminstone en av de grundläggande<br />

mänskliga rättigheterna som de behöver för<br />

att överleva, utvecklas och må bra. Utbildning<br />

är ett exempel på en mänsklig rättighet<br />

som är nödvändig för världens välfärd, för<br />

utveckling och för att finna en väg ut ur fattigdomen.<br />

ÅRETS TEMA FÖR Internationella dagen för utrotning<br />

av fattigdom – som har valts i samråd<br />

med aktivister, det civila samhället och<br />

icke-statliga organisationer – belyser hur<br />

viktigt det är att känna igen och ta itu med<br />

den förnedring och utslagning som drabbar<br />

många människor som lever i fattigdom. Det<br />

är viktigt att hjälpa dessa människor att få ett<br />

värdigt liv där de kan känna sig delaktiga i<br />

samhället.<br />

ENLIGT VÄRLDSBANKEN SKA FN:s globala mål<br />

nummer ett, att göra slut på fattigdomen i<br />

alla dess former överallt, nås med hjälp av<br />

investeringar i utbildningsmöjligheter, hälsa<br />

och sanitet i världens fattigaste länder.<br />

Världsbankschefen Jim Yong Kim tror att<br />

det kan vara möjligt att nå målet till år 2030.<br />

– Det kommer att bli tufft att nå målet med<br />

ostadiga finansmarknader, konflikter, och<br />

klimatförändringar, men det finns inom<br />

räckhåll, säger Världsbankschefen Jim Yong<br />

Kim.<br />

Pojke i Phnom Penh, Kambodja. Varje dag berövas<br />

flera miljoner barn i världen på åtminstone en<br />

av de grundläggande mänskliga rättigheterna.


GRÄNSLÖST/vecka 41/2016/sida 35<br />

HÄNT I VÄRLDEN<br />

Frank och Carina Ådahl har haft fadderbarn i snart 30 år. Det började med att de själva blev föräldrar.<br />

Ett livsviktigt uppdrag<br />

I 28 år har Carina och Frank Ådahl haft fadderbarn över hela världen.<br />

De fick sitt första när de själva blev föräldrar. – Sätter vi barn till världen<br />

ska vi hjälpa minst ett till som inte har det lika bra. Så resonerade<br />

vi, säger Carina Ådahl.<br />

TEXT & FOTO: ELIN HOLMBERG<br />

ÅRET VAR 1987, och det var startskottet för<br />

ett hängivet fadderarbete för hela familjen<br />

Ådahl.<br />

I DAG HAR Carina och Frank två flickor och en<br />

pojke som fadderbarn. Lika många, och av<br />

samma kön, som deras egna barn som i dag<br />

är vuxna.<br />

– Vi har följt dem hela familjen, det har varit<br />

otroligt givande. Våra egna barn har också<br />

fått andra perspektiv och förstått att det<br />

finns dem som har det oerhört svårt, säger<br />

Carina Ådahl.<br />

ÅDAHLS FÖRSTA FADDERBARN var Claudia från<br />

Argentina. Henne följde de tills hon var 18<br />

år gammal.<br />

– Det känns väldigt meningsfullt, säger<br />

Frank. Att få följa en individs utveckling och<br />

också få se hur allt går till och framförallt att<br />

det går rätt till. Det känns väldigt tryggt.<br />

FRANK ÅDAHL ÄR musiker med säte i<br />

Örnsköldsvik, och kuriöst kan nämnas att<br />

han vann Melodifestivalen 1990 med bandet<br />

Edin-Ådahl. Han och hans fru har blivit<br />

mer och mer engagerade i arbetet kring<br />

fadderbarn och i vintras fick paret chans att<br />

resa till Filippinerna där de besökte staden<br />

Taytay, utanför Manila. Där bor deras<br />

fadderbarn Stephani, 15 år.<br />

– Det blir en helt annan grej när man får se<br />

barnets vardag på nära håll, säger Frank.<br />

DET VAR EN omtumlande upplevelse att få träffa<br />

Stephani, som de följt så länge.<br />

SKOLAN I TAYTAY är byggd på en soptipp och<br />

de allra flesta lever i slummen. Det finns<br />

inget fungerande avloppssystem och inget<br />

rinnande vatten. Under monsunregnen lär<br />

sig barn och vuxna att leva med vatten upp<br />

till knäna, även i skolorna. Men faktum är att<br />

många barn inte ens går i skolan.<br />

I BAKGRUNDEN AV staden tornar de rika delarna<br />

upp sig, med skyskrapor och moderna<br />

hus. Ådahls beskriver kontrasten som<br />

häpnadsväckande.<br />

PARET ÅDAHL HAR hjälpt Stephani sedan hon var<br />

åtta år. Hennes dröm är att bli lärare, men<br />

för att plugga vidare behöver hon betala för<br />

college.<br />

– Vi funderar på att hjälpa henne med det,<br />

så vi har peppat henne att verkligen satsa nu,<br />

säger Frank.<br />

ATT STANNA UPP och fråga sig varför man vill ha<br />

ett fadderbarn, är bra, tycker Ådahls.<br />

– Det ska ju inte vara för att stilla sitt samvete.<br />

Man ska vara en glad givare. När vi besökte<br />

Taytay blev det mycket lättare att svara på<br />

frågan varför vi egentligen är faddrar, säger<br />

Carina Ådahl. Därför är det precis det de ska<br />

jobba för också.<br />

PARISAVTALET I EU<br />

EUROPAPARLAMENTET HAR GODKÄNT FN:s klimatavtal<br />

som slöts i Paris förra året. Parisavtalet<br />

träder i kraft när minst 55 parter som tillsammans<br />

står för 55 procent av de globala<br />

utsläppen av växthusgaser har godkänt det.<br />

Avtalet träder formellt i kraft inom 30 dagar.<br />

Även om Trump blir president är USA bundet<br />

av avtalet under nästa presidentperiod.<br />

MOTTAGARLÄNDER<br />

EN RAPPORT FRÅN Amnesty visar att i tio länder<br />

finns mer än hälften av världens 21,3 miljoner<br />

flyktingar. Syriens grannländer har tagit<br />

emot de allra flesta. I Jordanien finns 2,7<br />

miljoner, i Turkiet 2,5 miljoner, i Pakistan 1,6<br />

miljoner och i Libanon 1,5 miljoner.<br />

SYRISKA FLYKTINGAR<br />

FAST I BULGARIEN<br />

MÅNGA SYRIER SOM flytt från sitt land har fastnat<br />

i Bulgarien. De flesta kommer via Turkiet<br />

och målet är Tyskland, men den vägen in i<br />

Serbien och norrut mot målet är hårdbevakad<br />

idag. EU-länder som Polen och Ungern<br />

har tydligt deklarerat att de inte alls önskar<br />

ta emot några flyktingar. De som försöker<br />

ta sig ut ur Bulgarien illegalt grips och sänds<br />

tillbaka. När allt fler människor kommit till<br />

landet har de flyktingfientliga strömningarna<br />

i samhället ökat.<br />

TRUMPS UTTALANDEN<br />

OM KVINNOR<br />

TIDNINGEN WASHINGTON POST har kommit över<br />

en inspelning av programmet ”Access Hollywood”<br />

från 2005 som visar hur Donald<br />

Trump göra ett flertal sexistiska och skandalösa<br />

uttalanden om kvinnor. ”När du är<br />

en stjärna, så låter de dig göra det”, sa han<br />

om att tafsa på och ofreda kvinnor. Videon<br />

har spridits som en löpeld men Trump försvarar<br />

sig med att det bara var ett ”omklädningsrumsskämt”.<br />

Han hävdar också att Bill<br />

Clinton har sagt mycket värre saker än han<br />

på golfbanan.<br />

EFTER<br />

förb<br />

henn<br />

ken,<br />

av d<br />

henn


sida 36/vecka 40/2016/GRÄNSLÖST<br />

KROPP & SJÄL<br />

Flera språk – en gemenskap<br />

Pingstkyrkan i Bredäng är unik och<br />

lite av en oas i vårt hektiska samhälle.<br />

Inte för att det alltid är tyst och<br />

stilla, utan för att det är en god gemenskap<br />

som är mångkulturell och<br />

välkomnande. Kanske beror det på<br />

att deras vision också är en verklighet.<br />

” Vår vision är att vara en ständigt<br />

växande kyrka för alla åldrar<br />

och folkslag.” Att citatet från hemsidan<br />

är verklighet märker man när<br />

man kommer dit.<br />

TEXT & FOTO: PERNILLA ELDH Joakim Davidson predikar<br />

JOAKIM DAVIDSON ÄR pastor och föreståndare och oftast är det han som<br />

predikar. Gudstjänsterna hålls på svenska och tolkas till engelska, arabiska,<br />

ryska och spanska. Räknar du med att det kommer att behövas<br />

tolkning på fler språk i framtiden?<br />

- Ja, det förväntar jag mig. Det kan tänkas komma folk från Afghanistan<br />

och då är det bra att kunna tolka till farsi eller dari. Just nu har vi<br />

ingen medlem därifrån, men det planeras att bygga ett familjeboende<br />

för nyanlända alldeles i närheten. Det skulle kunna komma folk från<br />

Syrien och då har vi arabiska, men skulle det komma folk från Eritrea<br />

kan tigrinja behövas. I dagsläget har vi utrustning för att lägga till ytterligare<br />

ett språk, men just nu klarar vi oss bra med de språk vi har,<br />

säger Joakim.<br />

HAN BERÄTTAR ATT de valt att satsa på professionell tolkutrustning, nämligen<br />

samma som FN använder.<br />

- Det far vi gjort för att allt på gudstjänsten ska vara tillgängligt för<br />

alla som kommer, säger han.<br />

BRUKAR DET KOMMA DÖVA TILL PINGSTKYRKAN I BREDÄNG?<br />

- Nej. Det finns en dövkyrka inom Filadelfiakyrkan, så de flesta väljer<br />

att gå dit. Det gör att behovet hos oss inte finns just nu, svarar<br />

Joakim.<br />

FÖRUTOM ATT FÖRSAMLINGEN ständigt växer finns också ett pågående missionsarbete.<br />

Pingstkyrkan i Bredäng hjälper bland annat en församling<br />

i Bulgarien. Men det handlar inte bara om att samla in och skicka<br />

pengar, även om det är en stor hjälp. För bara några veckor sedan<br />

åkte 24 stycken från Bredängs församling till Bulgarien. De fick se<br />

hur deras pengar kommit till nytta i form av en nybyggd kyrka. Dessutom<br />

fick de hjälpa till att be för människor och många blev helade<br />

från krämpor och sjukdomar. Ett exempel var en dam som hade en<br />

enormt krökt rygg, vilken också gjorde ont. Efter en stund av förbön<br />

kunde hon plötsligt stå rakryggad utan smärta. Men den här<br />

typen av helande händer inte bara på missionsresor. Det kan hända<br />

vilken dag som helst.<br />

– Ja. För oss är det naturligt och en del av det kristna livet. Vi tror att<br />

Gud är aktiv och griper in i människors vardag och det ser vi exempel<br />

på regelbundet. Det handlar inte bara om kroppen. Det finns många<br />

som får jobb och bostad på ett övernaturligt sätt, berättar Joakim.<br />

FÖR DEN SOM söker en äkta tro och en äkta gemenskap är Pingstkyrkan<br />

i Bredäng rätt ställe. Här finns en församling som gärna tar emot nya<br />

människor från alla världens hörn, men också människor i alla åldrar.<br />

Här finns barnfamiljer, gamla och allt däremellan. Efter gudstjänsterna<br />

brukar de som vill fika tillsammans i kyrkans café. De flesta<br />

brukar vara med, för det är alltid god stämning, gott fika och god<br />

gemenskap.<br />

VARJE SÖNDAG SPELAS predikan in. På webbsidan kan du lyssna när det<br />

passar dig. www.bredang.nu/undervisning-<br />

God gemenskap och gott fi ka varje söndag i Pingstkyrkan i Bredäng.


GRÄNSLÖST/vecka 41/2016/sida 37<br />

MAT FÖR EN FEMMA<br />

- JAG HAR VARIT MATNÖRD i hela mitt liv, säger Kjell<br />

Peterson som driver Food truckföretaget Casseroll.<br />

Det var efter en resa till USA som Kjell<br />

inspirerades att starta en verksamhet som serverar<br />

god och nyttig mat lagad från grunden,<br />

av bra och naturliga råvaror. Dessutom ville<br />

han samla in pengar för att bekämpa hungerproblemet<br />

i världens fattigaste delar. Kjell letade<br />

länge efter en organisation att stödja, men imponerades<br />

inte av det han fann - på alltför många ställen gick<br />

bara en liten del till de som verkligen behövde pengarna.<br />

”JAG<br />

HAR VARIT<br />

MATNÖRD I<br />

HELA MITT<br />

LIV”<br />

SMART MAT<br />

TILLSLUT HITTADE HAN Oxfam, där hela 90 procent av intäkterna går dit<br />

det ska.<br />

- Enligt FN är medelkostnaden för ett mål mat ungefär en halv dollar,<br />

men jag har rundat upp det till fem kronor. För varje mål mat jag<br />

säljer ser jag till att någon annan blir mätt för en femma.<br />

VECKANS FOODIE<br />

CASSEROLLS VINDOLMAR<br />

INGREDIENSER:<br />

LÄTTRÖKTA KYCKLINGLÅR-<br />

FILÉER<br />

SOLARIS-VINBLAD<br />

ÄGG FRÅN FRIGÅENDE<br />

HÖNS<br />

VITVINSVINÄGER<br />

KALLPRESSAD RAPSOLJA<br />

RÖD CHILI<br />

RÖDKÅL<br />

ÄTTIKA<br />

SOCKER<br />

BLANDADE FRÖER<br />

GÖR SÅ HÄR:<br />

FÖD UPP EN glad kyckling av rasen Rowan Ranger. Ge den fri tillgång<br />

till vatten och lokalodlat ekologiskt foder. Rök kycklingen lätt. Stycka<br />

och bena ur låren. (Om du inte vill göra allt detta själv kan du köpa<br />

en Bjärekyckling®.) Mal ner lårfilerna till en färs. Blanda med lättstekt<br />

lök, en äggula och krydda med salt och vitpeppar.<br />

PLANTERA VINPLANTOR AV sorten Solaris. Vänta några år. Plocka stora fina<br />

blad. Förväll dem 10 sek i kokande vatten, och flytta dem sedan till<br />

en skål isvatten.<br />

LÄGG ETT VINBLAD med den blanka sidan nedåt och toppa med ett par<br />

matskedar kycklingfärs. Rulla ihop bladet från stjälken, vik in sidorna<br />

när du har rullat halvvägs, rulla in resten av bladet. Förvara kallt.<br />

Värm försiktigt när den ska serveras.<br />

PLOCKA IN NÅGRA nyvärpta ägg. Blanda två gulor med ett par matskedar<br />

vitvinsvinäger och vispa. Tillsätt tre och en halv deciliter kallpressad<br />

rapsolja, först droppvis, sedan i en tunn stråle medan du vispar hela tiden.<br />

Smaksätt med salt, vitpeppar och finhackad röd chili efter smak.<br />

STRIMLTA ETT RÖDKÅLSHUVUD fint. Strö över ett par teskedar salt. Rör om<br />

och låt stå ett par timmar. Blanda ihop en vanlig 1-2-3 lag av ättika,<br />

socker och vatten. Häll över kålen och rör om. Låt stå över natten.<br />

Rör om igen.<br />

ROSTA LITE BLANDADE fröer i en stekpanna.<br />

LÄGG UPP VÄRMDA vindolmar på en bädd av syrad rödkål och spritsa över<br />

lite chilimajonnäs. Strö över de rostade fröerna.


sida 38/vecka 40/2016/GRÄNSLÖST<br />

GRÄNSLÖS DEBATT<br />

”Inte som<br />

människor”<br />

DIKTEN:<br />

Ur Åldrandets frihet<br />

För min del har jag ålderdomen olevd kvar<br />

och tror mig ändå veta att den är<br />

de hopplöst akterseglades epok,<br />

en ödslig vårdhemsväntan på finalen.<br />

Men när jag själv tar plats försvinner plötsligt<br />

de gamla gubbarna och gummorna<br />

som förut fyllde hemmet med sitt gnäll,<br />

och vad jag till min häpnad ser är idel<br />

jämnåriga, och det är något annat.<br />

…… De andra blir helt enkelt vi, och vi<br />

är varken unga eller gamla för<br />

varandra. Vi är vi och därmed punkt.<br />

MED BESTÖRTNING LÄSER jag Svenska Dagbladets ledarskribent Per Gudmundsons påhopp<br />

på de utsatta EU-medborgarna – av honom hela tiden kallade ”tiggare” – som vistats<br />

på hans barns lekplatser. Han citerar en sanerare som sagt ”De beter sig inte som<br />

människor” om dessa våra allra fattigaste. Ja, detta är medmänniskor som haft oturen<br />

att födas och växa upp på fel ställe i världen och nu söker sig några av dem hit. Tror<br />

verkligen Gudmundson att de skulle komma och leva här i denna misär, om de inte<br />

vore tvungna. Hur illa de än har det här så är det bättre än i deras hemländer.<br />

VECKANS LÄSARE<br />

Göran Palm i diktsamlingen<br />

Fosterlandet i bitar, 1987.<br />

GUDMUNDSONS ENDA LÖSNING på problemet är att förbjuda tiggeri. Då försvinner dessa<br />

människor, och hans barn – och han själv – riskerar aldrig att konfronteras med andra<br />

än de som lever med samma höga levnadsstandard som de själva gör.<br />

JAG HAR HÖRT Gudmundson i debatter i TV och borde inte bli förvånad över detta inlägg.<br />

Han har alltid samma okänsliga attityd när det gäller utsatta människor som kommer<br />

hit. ”Ge dem inga fördelar för då kommer bara ännu fler!”<br />

TÄNK OM GUDMUNDSON i den position han har i stället skulle gå i bräschen för att hjälpa de<br />

fattiga EU-medborgarna och få andra med sig i den kampen! Då skulle gränserna suddas<br />

ut mellan oss som har allt och dem som inget har.<br />

FÖRE DETTA SVENSKA DAGBLADET-LÄSARE<br />

VÄLKOMMEN ATT DEBATTERA!<br />

Mejla till redaktion@tidningengranslost.se<br />

– Jag har just köpt och läst det första numret av<br />

tidningen <strong>Gränslöst</strong>. Så läsvärd och viktig! Snyggt<br />

jobbat allihop - nu ska jag prenumerera!<br />

KARIN LARÉN HALLSTRÖM, MARIEFRED


gränslöst/vecka 41/2016/sida 39<br />

KRÖNIKÖREN<br />

Är självständigheten ett försvar<br />

mot att visa sig sårbar?<br />

JAG SÅG EN dokumentär här om kvällen som<br />

hette ”The Swedish Theory of Love”. Den<br />

handlade om att i Sverige ska ingen vara beroende<br />

av någon annan. Det har inarbetats<br />

väl i vårt samhälle tycker jag. Uppväxten var<br />

full av självständighetens fördelar, både hemma,<br />

på dagis och i skolan. Men vad innebär<br />

det egentligen? Att klara sig själv? Hade det<br />

inte räckt med att lära sig klara av sitt liv?<br />

ATT TA HAND om sig själv och låta andra sköta<br />

sitt har blivit ett allt vanligare levnadssätt.<br />

Att använda materiella substitut i hopp om<br />

att döva våra verkliga behov har pågått länge<br />

nog. Drömmen om den självständiga människan<br />

visar sig nu som ensamhet och hopplöshet.<br />

BEHOVET AV GEMENSKAP har nog aldrig varit så<br />

stort som idag. Vi har glömt bort våra grundläggande<br />

behov. Utan dem är vi inte hela, hur<br />

mycket vi än söker efter lösningar i den värld<br />

som vi fram till nu skapat.<br />

SOM EINSTEIN SA, ”we cannot solve our problems<br />

with the same thinking we used when<br />

we created them”. Med andra ord krävs det<br />

ett helt nytt sätt att tänka för att lösa de problem<br />

vi skapat. Kan det vara så att vi använder<br />

självständigheten som ett försvar mot att<br />

visa oss sårbara? En sorts täckmantel för att<br />

slippa visa och känna våra äkta känslor inför<br />

andra? En rädsla för avvisande om man blottar<br />

sig själv?<br />

NÄR DEN KOMFORTABLA zonen skakas om blir<br />

vår förvirring tydlig och rädslan för en förändring<br />

skapar protest. Åtminstone så länge<br />

vi tror att det går att hålla kvar det gamla.<br />

Jag tror att det vi behöver är andlighet. Och<br />

med det menar jag inte religion, jag menar<br />

att etablera en sund relation till den kravlösa<br />

kärleken.<br />

DET ÄR GENOM våra tankar vi dömer - utifrån<br />

rädsla eller kärlek. Det innebär att vi alltid<br />

är ansvariga för våra egna tankar, de skapar<br />

vår verklighet. Att bli medveten om en tanke<br />

som skapat till exempel rädsla visar att vi kan<br />

tänka om. Det ger oss möjlighet till ett nytt<br />

perspektiv.<br />

JAG TROR ATT många av oss har tappat kontakten<br />

med oss själva, när prestationer är viktigare<br />

än relationer och fasaden viktigare<br />

än grunden. För vem är jag utan dessa? Är<br />

självständigheten ett försvar mot att visa sig<br />

sårbar<br />

Eleonor Loqvist har sysslat med många<br />

olika saker i livet, men gäller det en titel<br />

kallar hon sig ”Livscoach inom praktisk<br />

beteendepsykologi”. Gillar processen som<br />

skapar medmänsklighet och gemenskap i<br />

världen - och gillar att skriva. Från Strängnäs,<br />

där hon bor med man och många<br />

barn!<br />

PEPTALK FRÅN JESPER<br />

Jesper Lundin är 20 år, bor i Mariefred och presenterades som ”inspiratören” i det första numret<br />

av tidningen <strong>Gränslöst</strong>. Eftersom han är en riktig eldsjäl och just inspiratör i våra ögon har vi bett<br />

honom att varje vecka berätta lite om sitt liv. När Jesper var liten mobbades han i skolan, men<br />

numera har han massor av vänner - både på Facebook och i övrigt. Han har ”kommit ut” som<br />

homosexuell och han har sedan i somras gått ner mer än 30 kilo. Han tränar varje dag, äter nyttigt,<br />

har hittat rätt utbildning och peppar andra som på olika sätt ännu inte hittat rätt. Välkommen<br />

till <strong>Gränslöst</strong>, Jesper!<br />

HEJ! TACK FÖR det, redaktionen. Jag är så glad för min lilla ruta i tidningen GRÄNSLÖST, den<br />

betyder mycket för mig. När jag tänker på ordet gränslöst så tänker jag på ALLAS LIKA<br />

VÄRDE. Om du är med i HBTQ-familjen, som jag är, så är du lika mycket värd som alla<br />

andra. Det kan låta självklart, men för många är det fortfarande inte så. Jag tänker också på<br />

att du kan vara liten och ensam ett tag, men att det alltid går att få revansch. Om du kämpar<br />

och inte ger dig, så kommer kurvan att vända. Jag gick ut på Facebook och sökte nya vänner.<br />

Berättade om min situation - om mobbningen - och jag fick 900 nya vänförfrågningar. Nu<br />

föreläser jag om mobbning. Hur man kan få bort det. Att vara ung och mobbad är det värsta<br />

som finns. Håll ut och hör av dig om du behöver. Vi ses i nästa nummer.<br />

G


Posttidning A<br />

Mariefreds tidning<br />

Box 76, 647 22 Mariefred<br />

VECKOTIDNINGEN<br />

GRÄNSLÖST<br />

NYHETER OM RÄTTVISA - FÖR ALLA<br />

Bli en av våra tusen<br />

första prenumeranter<br />

och behåll kampanjpriset<br />

39 KR/MÅNADEN*<br />

ETT HELT ÅR!<br />

(*autogiro, ingen bindingstid)<br />

Tidningen <strong>Gränslöst</strong> kommer ut varje vecka och handlar om<br />

nya svenskar, yngre- och äldreperspek- tivet, hbtq-frågor, feminism,<br />

funktionsvarierade, utanförskap, inkludering och tolerans<br />

- dvs alla människors lika värde.<br />

HÄNG MED FRÅN BÖRJAN!<br />

WWW.TIDNINGENGRÄNSLÖST.SE • 020-10 00 82 • PRENUMERATION@TIDNINGENGRANSLOST.SE<br />

PRENUMERERA PÅ<br />

TIDNINGEN GRÄNSLÖST:<br />

AUTOGIRO - 39 KR/MÅN<br />

(ingen bindingstid)<br />

TRE MÅNADER - 130 KR<br />

Namn:<br />

Adress:<br />

Telefon:<br />

E-post:<br />

nya<br />

HALVÅR - 250 KR<br />

HELÅR - 480 KR<br />

Under oktober<br />

månad skänker<br />

vi första månadsinbetalningen<br />

till<br />

Världens Barninsamlingen.<br />

FRANKERAS EJ<br />

MOTTAGAREN<br />

BETALAR PORTO<br />

GRÄNSLÖST<br />

SVARSPOST<br />

2063 1270<br />

647 20 MARIEFRED

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!