Cykling nr 4 2016

redaktioncykling

CYKELFRÄMJANDETS MEDLEMSTIDNING TILL

DIG SOM STÖDJER CYKLING. NUMMER 4 2016

CyklingFÖR

TRYGGA

GATOR

Kärlek

CYKLISTSAGAN FRÅN

INDIEN TILL SVERIGE

Mobilisering

SÅ SAMLAS CYKLISTER

Cykellås

SÄKRA DIN CYKEL

CYKELPOLISEN

Myndighetens smarta arbetsredskap


INNEHÅLL

Cykling NR 4

4. LEDARE Ordföranden har ordet

6. NYHETER Nytt i cykelvärlden

8. AKTUELLT Metoder för förändring

12. PORTRÄTT Möt PK Mahanandia

14. REPORTAGE Poliserna som cyklar

20. PRODUKTER För att cyklar ska gå i lås

22. RESOR Långfärdscykling till Asien

28. RECENSION Cykelläsning för vintern

30. KRETSEN Engagemanget i Halmstad

32. FÖRENING Cykelfrämjarsverige

36. KALENDARIUM Schema för vintern

39. KRÖNIKA Från Robin H Olsson

14

CYKELPOLIS

Frida Flodin syns

även på omslaget.

Foto: Hanna Mi

Jakobson

Cykeln som

bryter normen

Samhällsdebatten handlar ofta

om normer och blossar upp när

någon träder över normgränserna

eller försöker vidga samhällsnormena.

Normer finns även i

trafiken och bland transportslag.

På sidorna 8 till 11 skriver vi om

hur den kritiska massan har börjat

bryta upp storstäders bilnorm i

Sverige, Danmark och USA. Just

i Stockholm har även polismyndigheten

utökat sin motordrivna

fordonsflotta med poliscyklar

och vi är med på deras utbildning

i ett reportage. Där redogörs

även för några trafikregler som

ska göra våra gator tryggare. På

produktsidorna skriver vi även

om hur cykeln kan vara trygg och

vi recenserar en bok om hur den

trafiktrygga framtiden kan se ut.

2016

12

KÄRLEKSSAGAN

PK Mahanandia tog ödet

i sina händer. Foto:

Hanna Mi Jakobson

I detta nummer möter vi även

de som har trotsat normer och inte

hindrats av gränser. I ett porträtt

skildras kärlekssagan om den

kastlösa indiern och den adliga

svenskan som fick varandra, efter

att han hade cyklat över landsgränser

i en tid när inga visum

behövdes. På resesidorna följer

vi en nutida resa där en annan

cyklist söker friheten från normer,

gränser och regler.

22

ASIENRESA

En långfärdscykling

från

Amsterdam

till Singapore.

Foto: Martijn

Doolaard

2

CHEFREDAKTÖR

HANNA MI JAKOBSON


Missa inte premiären av

hela Sveriges cykelmässa!

Den svenska branschföreningen Cykelbranschen lanserar tillsammans

med mässarrangören BraMässor, Sveriges samlande cykelmässa

– Svenska Cykelmässan. Den 3-5 mars 2017 möts alla cykelfrälsta

i Göteborg på Svenska Mässan. Var med från start!

På mässan kommer allt som har med cykling att finnas. Från de

vassaste karboncyklarna med elväxel och marknadens tuffaste

Mountainbikes till elcyklar och standardcyklar för både barn

och vuxna. Förutom alla cyklar finns här också ett stort utbud

av cykelkläder, cykeltillbehör och en mängd andra

cykelaccessoarer.

Välkommen att delta under tre fullmatade mässdagar!

Ta del av uppvisningar, inspirerande presentationer,

tävlingar, Sveriges Cykelriksdag – en ny plattform

där politiker möter allmänheten och mycket mer.

Arrangeras av:

Mediapartner:

3


LEDARE


Nu är det december och kanske singlar snöflingor från himlen.

På spisen står i bästa fall en kastrull med varm glögg, termometern visar

kanske några minusgrader och cykelbanorna utanför är plogade.

Det är för kallt för att cykla,

säger en del, som tycker att cykling

är något som hör sommaren till.

Men jag håller inte med. Att döma

av allt som skrivs, sägs och debatteras

om vintercykling är det tydligt

att cykelfrågan är högst aktuell även

under denna årstid. Att cykling är

på agendan är glädjande, men det

räcker inte. Vi som cykelrörelse kan

inte snällt vänta på att cykelstrategier

och planer ska tas fram. Vi måste

flytta fram våra positioner och ställa

större och tydligare krav.

Ökade krav behöver definieras,

korten behöver synas och resurser

behöver skjutas till. I de länder där

cykelarbetet har gått framåt har det

varit mycket på grund av starka

cykelorganisationer. Så vilka är de

viktigaste frågorna just nu? Bostadsbyggande,

integration, ekonomi,

hälsa, miljö? Vi kan vara med och

lösa de mest brännande frågorna

med hjälp av ökad cykling!

Om förändring ska ske behöver vi,

trots kylan, kasta cykelhandskarna

och bli mer aktivistiska i vårt arbete.

Det är nödvändigt för att cykelfrågan

inte bara ska kramas ihjäl,

utan också leda till verklig förändring.

Men vi behöver också bygga

allianser med beslutsfattare och

tjänstemän. Ett nytt grepp för detta

är Sveriges cykelriksdag, som

Cykelfrämjandet är med och arrangerar

nästa år. Den inleder Svenska

Cykelmässan som samlar politiker,

experter och inte minst oss cyklister.

Det är ett sätt för oss att sätta press

på beslutsfattarna, så att våra krav

blir verklighet. Var med och påverka

du också!

Foto: Hanna Mi Jakobson

RIKSORDFÖRANDE

LARS STRÖMGREN

TIDNING

Cykling är Cykelfrämjandets medlemstidning

som kommer ut fyra gånger per

år. Vi skriver om cykling och föreningen

arbetar för det cykelvänliga samhället.

Nästa nummer kommer ut i april 2017.

redaktion@cykelframjandet.se

Chefredaktör och ansvarig utgivare,

Hanna Mi Jakobson

0728-51 36 61

chefredaktor@cykelframjandet.se

4

STYRELSE

Lars Strömgren, Stockholm

Arijana Marjanovic, Stockholm

Linda Kummel, Stockholm

Kent Larsson, Alingsås

Vera Chudnikova, Malmö

Allan Hedlund, Malmö

Carl Målberg, Västerås

Göran Smith, Göteborg

styrelsen@cykelframjandet.se

MEDLEMSKAP

Huvudmedlem 275 kronor

Familjemedlem 75 kronor

Ungdom & student 100 kronor

Bli medlem eller läs mer om ditt medlemskap

på Cykelfrämjandets hemsida.

cykelframjandet.se

KANSLI

Telefontid måndag–torsdag 08.30–12.00

fredag 08.30–10.45

08-121 513 31

info@cykelframjandet.se

ADRESS

Cykelfrämjandet, c/o Föreningshuset

Virkesvägen 26, 120 30 Stockholm

ANNONSER

Svenska Huvudmedia KB 08-55 66 77 50

svenska.huvudmedia@telia.com

TRYCK

Trydells tryckeri, ISSN 0280-3038

Tidningen är miljömärkt och

distributionen klimatekonomisk.


FRIHET PÅ

CYKEL!


EN KURS

MED OSS!

Vill du dela med

dig av rörelsefrihet?

Cykelfrämjandet har länge arrangerat cykelkurser för

vuxna. I vårt senaste projekt ”Frihet på cykel” är fokus

på nyanlända. Våren 2017 håller vi tre instruktörsutbildningar

för dig som vill vara med att få fler att

upptäcka glädjen och möjligheterna med cykeln.

Under våren startar 13 cykelkurser i Stockholm, men hör

av dig om du vill starta en kurs i andra delar av landet

så hjälper vi dig. elisabeth.kempe@cykelframjandet.se

Anmäl dig på cykelframjandet.se



INSTRUKTÖRSKURS

18 MARS 2017

SOLNA

5 APRIL 2017

BAGARMOSSEN

25 APRIL 2017

AKALLA

5


NYHETER

TURISM

Kustnära

tur. Foto:

Hanna Mi

Jakobson

Cykelbanorna

kan bana mark

SVERIGE När cykelleder ska

byggas kan det vara svårt att

komma åt mark. Nu finns

förslag på att undanröja hinder.

När riksdagsledamoten Karin

Svensson Smith (MP) cyklade en

del av Kattegattleden i somras

märkte hon att vissa etapper hade

krångliga sträckningar.

– Varför ska det vara längre när

man cyklar? Den gick in i landet

och uppför. Jag vill ju att en del

av den här cykelleden också ska

fungera som pendelstråk mellan

städer, säger hon.

Men eftersom cykelvägar inte

har samma status som bilvägar,

har de inte samma slags rätt att

exproritera mark. Därför krävs

ibland omvägar och kompromisser.

– Jag tycker inte att markåtkomsten

ska hindra kommuner

från att planera som de vill, säger

Karin Svensson Smith.

När riksdagen hade öppnat igen

lämnade hon in en motion för att

utöka exproprieringsrätten för

regionala och nationella cykelleder.

– Man får börja någonstans och

det finns ett väldigt stort behov

av ett sammanhängande cykelvägnät,

säger hon.

I motionen finns två förslag till

lagändringar. Antingen en ändring

av väglagen, där cykellederna

ska ingå, eller en komplettering

till anläggningslagen.

Vice ordförande i Trafikutskottet

Jessica Rosencrantz (M) anser

dock att de ska vara försiktiga

med att öka möjligheterna för

expropriering.

–Vi vill bygga ut cykelinfrastrukturen

i Sverige, men vi

bör vara försiktiga med den här

typen av ingrepp. Det är viktigt

att inte cykelpolitiken riktar in

sig på expropriering på landsbygden,

när det redan finns ett

synsätt att Stockholm kommer

och bestämmer över markägarna,

säger Jessica Rosencrantz.

Hon anser snarare att andra

lösningar är att föredra.

– Att vi tänker in cykelvägar

när vi bygger nytt. Det blir

mindre ingrepp i naturen när

man samordnar väg och cykelväg,

säger hon.

För just turistcykelleder, som

inte alltid planeras intill bilvägar,

vill hon hitta andra lösningar

som inte inskränker på privat

mark.

– Hellre att det får ske på

frivillig basis och att vi tänker

samarbete så långt det går, säger

Jessica Rosencrantz.

Hennes partikollega Eddie

Forsman (M) på Öland anser

dock att motionen är bra, även

om han förstår kritiken.

– Egentligen är jag en stark

MILJÖ-

PARTIST

Karin

Svensson

Smith. Foto:

Fredrik

Hjerling

MODERAT

Jessica Rosencrantz vill

undvika expropriering.

Foto: Andreaas Alfredsson

FATBIKES

Fethjulade vintercyklar sprids långt

från den tuffa snöterrängen i Alaska,

där de kommer från. De är byggda

för mjuka underlag som sandiga

öknar eller leriga skogar men passar

även oplogade cykelbanor i Sverige.

Cykelstrategin dröjer

87

SVERIGE Den nationella

Cykelstrategin var tänkt att

lanseras av regeringen före

sommaren. Efter fördröjningar

har arbetet återupptagits och

väntas presenteras snart.

Strategin ska innehålla

åtgärder för att kunna nå

flera samhällsmål, som att

minska resors miljöpåverkan,

minska trängseln i tätort och

få en bättre folkhälsa.

AV SKÅDESPELAREN

ROBIN WILLAMS

CYKLAR AUKTIONERAS

UT EFTER HANS DÖD.

6


förespråkare för äganderätten,

men vi har expropriationsrätt

när det gäller vägar och jag kan

tänka mig att det även ska gälla

nationella och regionala cykelleder.

För det är så långa förarbeten

och handläggningstider för att

få till en cykelled. Det är bra att

möjligheten finns, säger Eddie

Forsman, som är ordförande i

styrgruppen för Ölandsleden

och sitter i kommunfullmäktige i

Borgholm.

Byggandet av öns cykelled från

fyr till fyr planeras vara färdig

2018 och nu diskuteras en möjlig

etapp tre, med en sträckning även

på östra sidan. Hitills har det inte

varit några markåtkomstproblem.

Vår planeringshorisont

är flera år.

”EDDIE FORSMAN

– Här har vi det omvända. Här

ringer lantbrukare och markägare

till oss och vill vara med. De

tycker att det är bra för Öland att

vi får en cykelled hit. Det finns

cirka 4 000 företag på Öland

och de flesta är på något vis

involverade i besöksnäringen, det

är ett tredje ben att stå på, säger

Eddie Forsman.

Han vill ändå att möjligheten att

expropriera mark ska finnas för

stora projekt med regionala leder

som ofta korsar flera kommuner.

– Vi har lång planeringshorisont.

Vi vill skapa Cykeldestinationen

Sverige och det finns mycket att

jobba på, säger Eddie Forsman.

Hanna Mi Jakobson

Elcykelboom kan

ta hem produktionen

SVERIGE En tredjedel av svenska

folket kan tänka sig att köpa en

elcykel. Enligt en sifoundersökning

svarar 36 procent ja. Bland unga vuxna

är andel ännu högre på 44 procent.

– Elcykeln är het nu, och vi tror det

främst handlar om att tveksamma

bilister nu börjar välja cykeln som

transportmedel, säger Klas Elm,

som är vd för paraplyorganisationen

Svensk Cykling, som har beställt

undersökningen.

Av de tillfrågade hade sex procent

redan köpt en elcykel. Totalt såldes

30 000 elcyklar förra året och prognoserna

pekar på en dubblering i år.

Elcykelboomen har även märkts av

hos tillverkarna. På Dagens Industris

gasellgala tillkännagav Tony Grimaldi,

vd för Cycleurope, att de tänker flytta

hem produktionen från Asien till

fabriken i Varberg.

– Cykeln är en framtidsprodukt,

konstaterade Tony Grimaldi på scen.

ANDEL SVENSKAR SOM KAN TÄNKA SIG KÖPA EN ELCYKEL

36%

ALLA ÅLDRAR

44% 6%

UNDER 29 ÅR

HAR REDAN KÖPT

Iranska kvinnor protesterar

IRAN Mullan Ali Khamenei,

utfärdade en religös fatwa

som förbjöd kvinnor att cykla

offentligt och hävdade att

"Cykling ofta attraherar mäns

uppmärksamhet och utsätter

samhället för korruption och

därmed är kontraproduktivt

för kvinnors kyskhet". Flera

kvinnliga cyklister i Iran har

tagit cyklande selfies och lagt

ut på sociala medier i protest.


Många av tävlingscyklisterna var

med på grund av namnet. Jag vill göra

detta till Tour de Frances motsvarighet.

DONALD TRUMP SVARAR PÅ FRÅGAN OM VARFÖR HANS

INITIATIV TILL ETT CYKELLOPP I USA 1989 HETTE "TOUR DE

TRUMP" I STÄLLET FÖR ÖVERSÄTTNINGEN "TOUR OF AMERICA".

7


AKTUELLT

SÅ SAMLAS DEN

KRITISKA MASSAN

Cykelframstegen i världen har drivits fram av medborgare,

tjänstemän och politiker. Metoderna har varierat från att

vara konfrontativa till kompromissvilliga. Vi har intervjuat

två personer som har varit med och följt cykelrörelsens landvinningar.

Från Critical Mass i San Fransisco till de politiska

församlingarna i Stockholm och Köpenhamn.

TEXT: HANNA MI JAKOBSON OCH ILLUSTRATION: ANASTASIA SAVINOVA

8


Cykelvägen till politisk förändring

Folkstyret sker såväl i de politiska rummen

som på offentliga gator. Cyklister har ofta

mobiliserat sig från marken där de rör sig.

Köpenhamn toppar listan över cykelvänliga

städer i världen och 45 procent uppger att de

cykelpendlar till arbete eller studier.

– Det har en väldigt intressant historia. Cyklingen

minskade faktiskt stort under 60- och

70-talet. Under 80-talet var det ungefär tio

procent som cyklade. Människor förolyckades,

speciellt barn. Många barn dog i biltrafiken, så

medborgarna protesterade, berättar Jason

Hendersen.

Han är professor i geografi och miljö på

San Francisco State University och är under 2016

gästforskare på Köpenhamns universitet. Där

jämför han de två städernas trafikutveckling.

Före 1980-talets protester i Köpenhamn hade

en annan proteströrelse motsatt sig motorvägsbyggande

runt stadens sjöar.

– Det var samtidigt som energikrisen och det

uppstod folkliga krav på en grönare stad och

miljövänliga lösningar. Allt det här sammanföll,

säger Jason Henderson och återger en liknande

historia om San Fransisco i USA.

Där fanns det tidigt ett motstånd mot motorvägsbyggande

in till staden. Oljekrisen 1973

startade en proteströrelse och under

Gulfkriget 1991 startade en annan, men de fick

inga långvariga effekter för stadscyklingen. En

liten cykelrörelse hade dock satts igång av cykelbuden

i San Fransisco och det var först 1997 som

de blev en kritisk massa. Stadens Critical Mass

samlades varje fredag i slutet av månaden för att

ta över gatorna och stoppa biltrafiken. Massmobiliseringen

var en kombination av att transporter

och föroreningar var aktuella stadsfrågor,

samt att San Fransiscos borgmästare fastnade i

trafikstockningar, under en fredageftermiddag.

– Så borgmästaren och polisen åkte till nästa

Critical Mass och sa åt cyklisterna att de måste

följa en specifik rutt som var godkänd av polisen.

Men cyklisterna vägrade, säger Jason Henderson.

Polisingripande och arresteringar gjorde rörelsen

allt mer rebellisk och växande. Nästa Critical

Mass hade en uppslutning på 5 000 cyklister.

Därefter spreds konceptet till världens städer.

Cykelprotesterna har historiskt gjort skillnad

när de har samverkat med sin politiska, kulturella

och ekonomiska samtid. Detsamma gäller

i Sverige. 1971 ingick cykelfrågan till exempel

i miljö- och stadsrörelsen under Almstriden i

Kungsträdgården i Stockholm. Likt San Fransisco

och Köpenhamn var protesterna början på de

cykelbanor och den cykelpolitik som skulle införas

i städerna.

9


AKTUELLT

AKTIVISM &

När cykelrörelsen förflyttas från gatorna till

de politiska rummen ändras även strategierna.

Det visar exempel från San Fransisco, Köpenhamn

och Stockholm.

En av de som var med och protesterade mot

motorvägsbyggande och tunnelbaneuppgången i

Kungsträdgården 1971, var då 13-åriga Stella Fare.

– Jag var väldigt ung, så jag hade inte någon kontakt

med grupperna där kring Almstriden. För mig

var det bara ett enda stort äventyr, men det satte

sina spår, berättar hon.

Stella Fare skulle senare bli mångårig kommunpolitiker

och gick med i Stockholmspartiet, som

hade cykling som en av sina profilfrågor. Efter

partiets mandatperiod i stadshuset blev hon ordförande

för Cykelfrämjandet 2003. I valet till Europaparlamentet

2004 kandiderade hon för dåvarande

Folkpartiet. Idag skriver och föreläser hon om

stadsplanering och stadskultur. Bland hennes olika

roller var det som gruppledare i Stockholmspartiet

som hon kände att arbetet uppnådde resultat. Där

fördes cykelfrågan in i det politiska spelet.

– Vi försökte hela tiden att renodla det. Var vi

stod i olika frågor som gjorde att vi skilde oss från

de andra partierna, som många gånger var väldigt

gamla. De var gamla folkrörelser som hade mycket

historiskt bagage som vi slapp. Vi hade vår historia

också, men den var mycket yngre. Den gick ju tillbaka

till Almstriden med en lång rad olika grupper

som hade gått samman. Det var olika aktionsgrupper,

dagisgrupper, hyresgästgrupper, byalag och alla

möjliga grupper som bildade Stockholmspartiet

och det var vår historia, säger Stella Fare.

Men de kunde inte kräva alla de åtgärder som de

hade demonstrerat för. Partiets strategi var att hellre

vinna i flera små frågor än att förlora i en stor fråga.

– Jag kände att vi var så pass få att vi inte ha

någon chans att vinna i de jättestora frågorna, mot

förbifarten eller för biltullar, säger hon.

Men de kämpade för att det skulle byggas cykelbanor

på huvudstråken och Stockholm började

formas till en cykelstad.

– Vi hade den uppfattningen att det enda sättet

att påverka de här frågorna var genom de lokala

församlingarna då. Det var en praktisk fråga helt

enkelt, men det är självklart att många av oss var

aktivister i själ och hjärta och många har återgått

till den vardagen efter det att vi tappade våra

platser i fullmäktige, säger Stella Fare.

Hennes nästa steg från politiken till föreningslivet

fick även en dansk motsvarighet på 2000-talet.

Likt Stella Fare fanns det en kommunpolitiker som

satte cykelfrågan på stadskartan, fast i Köpenhamn.

– Det fanns en ökad politisk vilja från staden,

med en ny borgmästare över stadens teknik- och

miljöförvaltning. Det var Klaus Bondam som

numera är direktör för danska Cyklistförbundet,

berättar Jason Henderson, gästforskare på Köpenhamns

universitet.

Klaus Bondams socialliberala parti De radikale

venstre ingick, likt Stockholmspartiet, i koalitioner

när större partier behövde majoritet i fullmäktige.

– Partiet krävde cykling i utbyte, säger Jason

Henderson som har intervjuat de olika aktörerna.

10


LOBBYISM

I sitt hemland USA är Jason Henderson professor

i geografi och miljö. I boken Street Fight följer han

San Fransiscos folkrörelser från civil olydnad till

cykellobbyism. När cykelprotesterna genom Critical

Mass hade växt och spridit sig 1997 fick den lokala

cykelorganisationen ett telefonsamtal.

– Borgmästaren ringer ordföranden för San Fransisco

Bicycle Coalition, som är deras motsvarighet till

Lars Strömgren. Så borgmästaren ringer och frågar

honom "vad vill ni ha?" och han svarar att de i och

för sig inte är de som organiserar Critical Mass,

men eftersom han ändå får frågan så svarar han att

de vill ha cykelbanor.

Jason Henderson påpekar att det var flera i

cykelorganisationen som var med i protesterna på

fredagarna, vilket även annonserades på hemsidan.

Men de var aldrig någon officiell arrangör.

– De fanns personer i San Fransisco Bicycle

Coalition som inte gillade Critical Mass. De tyckte

att det vara för radikalt och konfrontativt. De ville

i stället prata om trafiksäkerhet, hjälmanvändning

och liknande frågor. Det är anledningen till att de

aldrig var med och organiserade protesterna, för att

det fanns en debatt inom föreningen, säger han

Resultatet blev ändå att cykelinfrastrukturen

började byggas i San Fransisco. Cykelorganisationens

medlemsantal ökade till 12 000 och personalstyrkan

till 20 personer. De blir en politisk kraft

som stadsplanerarna hör av sig till inför nya projekt.

Aktiva inom föreningen fortsätter även med

sitt lokala arbete genom sociala aktiviteter och

politisk påverkan. Men de senaste fem åren har

antalet medlemmar i föreningen sjunkit och

Critical Mass har minskat i styrka. Jason Henderson

tror delvis att det beror på att staden har en bättre

cykelinfrastruktur och att många i stället masscyklar

på det nyinförda kommunkonceptet med bilfria

söndagar. Men enligt honom har cykelrörelsens

steg från aktivism till lobbyism också inneburit att

de inte längre rör sig framåt.

– Jag tror att en av anledningarna till att populariteten

har minskat beror på att det inte längre

finns något fokuserat och kritiskt budskap. Det

borde finnas och ska finnas. Jag tror att det kommer

tillbaka. Det är därför jag vill återkomma till

jämförelsen med Köpenhamn och Stockholm. Alla

tre städer måste nå en högre nivå och verkligen

konfrontera bilen, säger Jason Henderson.

Enligt honom behövs både den aktivistiska och

lobbyistiska metoden om cykelrörelsen ska komma

framåt. Cykelprofilen Stella Fare, som har använt

bägge metoder, instämmer delvis.

– Man blir aktivist om det är nödvändigt. Det är

inte ett val som man gör mellan två olika saker,

utan det är när det inte finns någon annan utväg.

Hon hoppas också att den kritiska massan växer.

– Det är det man måste vara för att uppnå målen

med cykling. Att bli så många att man påverkar

hela trafikrytmen och det börjar vi göra nu, men

vi förhindras att göra det genom att cykelbanorna

är begränsande för cyklingen i stan och vi skulle

behöva mycket mera yta nu. På vissa håll breddade

cykelbanor, men jag tycker egentligen att kampen

borde stå om hela gatan nu. Det känns som att

tiden är mogen för detta, säger Stella Fare.

11


PK MAHANANDIA

CYKLADE FÖR KÄRLEKEN

YRKE: KONSTNÄR

HEM: KROKSJÖÅS

CYKEL: GAMMAL MONARK

VÄGVAL: TILL KÄRLEKEN

12


PORTRÄTT

Pradyumna Kumar Mahanandia föddes som kastlös i Indien.

Han kallades PK, som uttalas Pikej på svenska. Det språk

han lärde sig när han hade följt sitt öde på en cykel.

Cykling ser jag som Einstein sa. "Life is like

riding a bicycle. To keep your balance, you must

keep moving", citerar Pikej Mahanandia och

syftar på framåtrörelsen i livet.

– Om du stannar så ramlar du. Du måste ha

balans. Man kan inte gå bakåt, man kan svänga kanske men

alltid gå framåt, säger han och förklarar hur han har levt efter

den devisen.

1949 föddes han i den indiska delstaten Orissa. Som de

flesta nyfödda fick han sitt horoskop skrivet på ett palmblad.

Astrologen skrev vad som skulle bli hans livs kärlek. Hon

skulle komma långt därifrån. Från ett annat kast och från ett

annat land. Under sin uppväxt återkom han ofta till profetian.

Hans historia och resan till henne ska långt senare bli en bok

som översätts till flera språk. Det blir en samhällsskildring,

äventyrssaga, cykelreportage och kärlekshistoria med ett

lyckligt slut.

– Hon skulle vara född i oxens tecken, vara musikalisk och äga

djungel. Det blev ett annat hopp i livet. Det enda hoppet jag

hade, när de sa att jag var kastlös, minns Pikej Mahanandia.

Det var först under skoltiden som han insåg vad det innebar

att vara oberörbar i det indiska samhället. Den första skoldagen

hade han glatt och ovetandes suttit bak på pakethållaren,

när hans pappa hade skjutsat dit honom på cykel.

– Jag märkte det väldigt snabbt. Upptäckte att ingen ville

leka med mig och ingen rörde vid mig, berättar Pikej Mahanandia,

som fick sitta utanför klassrummet.

Men han hade en konstnärlig talang, något som också hade

stått på det där palmbladet med profetian.

Som tjugoåring fick han ett konststipendium och flyttade

till huvudstaden Dehli. Den myllrande staden var som början

på ett nytt liv, där cyklarnas ringklockor ljöd i trafiken.

– Nu tutar alla bilar. Då var det mycket cyklar som plingade

överallt. Det var cyklar som gällde på 60- och 70-talet, säger han.

Pikej Mahanandia levde som en fattig student och var hemlös

i perioder. Han tog sig runt i staden genom att gå.

– Jag levde som vagabond, men 1973 började det ändras och

vilka fina möten jag hade, berättar han med glädje i ögonen.

Efter lektionerna brukade han promenera till ett centralt

torg där han skissade porträtt åt förbipasserande. Genom sitt

konstnärskap mötte han många turister som hade tagit sig till

Indien via hippievägen genom Iran, Afghanistan och Pakistan.

En av dem var Ann-Charlotte von Schedvin, som kallas Lotta.

Att möta henne kändes speciellt. Han frågade henne om hon

var född i oxens tecken. Om hon var musikalisk. Och om hon

ägde djungel. Svaret på alla frågor var ja. Lotta var från en

adlig släkt som ägde skogsmark utanför Borås och under tiden

i Indien blev hon förälskad i konstnären, som hade växt upp

som oberörbar.

– Jag kunde inte förstå att hon ville kyssa mig, säger Pikej

Mahanandia som nästan direkt frågade om de skulle gifta sig.

Hon tyckte att det var för tidigt, men följde med till hans

hemby där de genomförde en lokal bröllopsceremoni.

– Vi kände oss som gifta och hade en ceremoni men hade

inga papper, berättar Pikej Mahanandia.

Han hade sista året på konstkolan kvar och Lotta åkte

tillbaka med folkvagnsbussen till Sverige, där hon började på

musikpedagogiska institutet.


Jag fattade inte riktigt avståndet

och trodde att jag skulle till Schweiz.

Det hade tagit Lotta 22 dagar att köra tillbaka till Sverige,

men Pikej hade inte råd med tåg- eller bussbiljetter för att

följa efter henne. När studierna var slut och längtan var stor

sålde han allt han ägde och köpte en cykel.

– En mörkgrön Raleigh. Det var den första cykeln, sen bytte

jag i Kabul i Afghanistan, berättar Pikej Mahanandia som

började trampa norrut mot Lottas land.

– Jag fattade inte riktigt avståndet och trodde att jag skulle

till Schweiz, säger han.

Det enda han kände till om Europa var den gamla kolonialmakten

England och de berättelser han hade hört från turister

han hade målat porträtt av. Några hade blivit vänner som han

kunde hälsa på och få hjälp av längs vägen. På cykel efter cykel

tog han sig fram. Följde profetian om kvinnan i landet långt bort.

– Man filosoferade mycket, cyklingen skulle gå framåt, säger

Pikej Mahanandia som även liftade vissa sträckor.

Livet på gatan hade gjort honom gatusmart. Även som långfärdscyklist

målade han sig fram och fick tillbaka gästfrihet,

matpengar och gentjänster. Lite pengar gick åt för att skicka

brev. På olika postkontor kunde han även plocka upp brev som

Lotta hade skickat.

– Jag läste kärleksbrev så att jag fick lite styrka att fortsätta

framåt. Jag kände saker och ting, jag tänkte dem inte.

Han fick brev i städer som Kabul, Kandahar och Herat. När

han gick in på postkontoret i Istanbul hade en vän från vägen

också skickat ett brev. I det låg en tågbiljett genom Europa.

1977 nådde han ända fram, till Sverige.

– Min älsklings land, säger Pikej Mahanandia och tittar på sin

fru sen snart 40 år tillbaka, i deras hus i skogen utanför Borås.

Text och foto: Hanna Mi Jakobson

13


REPORTAGE

Poliserna

med egna

motorer

TEXT: ARIJANA MARJANOVIC

FOTO: HANNA MI JAKOBSON

14


Cyklande poliser har funnits i över hundra år, men det är

först de senaste åren som de utbildas i Sverige. Poliskårens

cykelkurser är fullbokade, för de som vill patrullera gator,

bevara ordning, hindra brott och jaga bovar med cykel.

CYKELPOLIS

Frida Flodin är en

av 11 poliser som

är med på dagens

cykelutbildning.

– Den tar vi! säger Frida Flodin till sin kollega.

Så fort de har fått anropet på polisradion i

hörsnäckan accelererar de i väg. Cykelpedalen i

botten. Flera kraftfulla och beslutsamma tramptag

senare är de framme vid målet. Boven får syn

på de två poliserna och sätter av uppför den höstblöta

stentrappan. Poliskollegan Magnus Björn-

Bentzen studsar av cykeln och sprintar efter uppåt,

två trappsteg i taget, med tvåhjulingen under

armen. Polisen Frida Flodin genskjuter jakten via

cykelbanan. Boven är chanslös. Gripen.

– Bra jobbat, säger boven när poliserna släpper

taget om honom och får tillbaka konkret feedback

på vad de gjorde bra, och vad de ska tänka

på till nästa gång.

Det känns som inspelningen av ett avsnitt av

en svensk version av Pacific Blue, den amerikanska

tv-serien med cykelpatrullerande poliser i

Kalifornien. Men det är det inte. Det är Stockholmspolisens

cykelutbildning. En ny kull poliser

håller på att utbildas.

– Cykeln är verkligen ett arbetsverktyg, säger

Frida Flodin som har lärt sig flera nya trick.

Under dagen cyklar poliserna omkring och

rycker ut på övningsuppdrag för att känna på

hur cykeln kan användas i det dagliga arbetet,

som hjälpmedel och inte minst transportmedel.

Ungefär hundra poliser har hittills gått cykelpolisutbildningen.

Mest Stockholmspoliser men även

några från andra polisregioner, bland annat

Kalmar, Lund och Malmö. Skånska Magnus

Björn-Bentzen är en av deltagarna som vill ta

hem cyklingen till sin polisstation. Även om det

är första gången han får en speciell cykelutbildning

och får köra poliscykel, har han patrullerat

på cykel i flera år.

– Jag har gripit fler på cykel än i radiobil, säger

han på lundadialekt.

Utbildningsdagen har börjat klockan åtta

med teorimorgon på Södermalms polisstation på

Torkel Knutssonsgatan. Filmsnuttar och bilder

demonstrerar hur man cyklar i patrull, hoppar av

i farten, cyklar nedför trappor, boxas med framhjulet

och andra användbara tekniker. Det här är

utbildningens tredje och sista dag. Tidigare har

de övat på skogsstigarna i Nackareservatet innan

de ska ta på sig cykelmunderingen i stadsmiljö.

Polisinspektören Fredrik Hellgren, som ska spela

bov under dagen, pratar om fördelarna med

cykel i polisyrket. Att man lättare får kontakt, är

mer synlig men också kan smyga om det behövs.

Ökad framkomlighet är en annan fördel.

– Var kan vi röra oss? Precis överallt skulle

jag vilja påstå, förutom på motorvägen, säger

Fredrik Hellgren.

Under sin presentation tar han upp två nackdelar

med cykeln, att det är väderberoende och

att man inte kan transportera frihetsberövade.

– Fördelarna är definitivt fler än nackdelarna,

konstaterar Fredrik Hellgren.


FRIDA FLODIN, NÄRPOLIS I STOCKHOLM

Cykeln är verkligen

ett arbetsverktyg.

Teorilektionen går igenom olika trafiköverträdelser

och bötesbelopp innan den är slut. Seminarietystnaden

bryts av snack, skämt och ljudet

av stolsben mot ett hårt plastgolv. Det är dags att

ta sig ut till det simulerade allvaret på gatorna.

– Vi kommer att ropa ut jobb till er vid olika

stationer. Vi jobbar med case som till exempel

ficktjuvarligan, instruerar Fredrik Hellgren. Han

är inte bara skådespelarbov och polisinspektör,

utan även en av cykelprojektets upphovsmän.

Det hela började för två år sen när Fredrik

Hellgren och kollegan, polisinspektör Krister

Drakeklint, tröttnade på att bara cykla till jobbet.

De ville cykla även på arbetstid. Förebilderna

fanns i USA som i sin tur hade tränats upp i

Nederländerna. De svenska cykelpolispionjärerna

sökte stipendiepengar och fick dem. 2014 åkte de

till Amsterdam på studieresa.

– Vi visste egentligen ingenting om utbildningen

alls, erkänner Fredrik Hellgren.

I början retades kollegorna ”Ska ni åka till Nederländerna

för att lära er att cykla? Även på stan

15


REPORTAGE

POLISCYKLAR Cykeltillverkaren Santos exporterar från Nederländerna och stripas med svenska polisemblem på ramen. Cirkapris 24 000 kronor.

blev det reaktioner på polisens nya tjänstefordon,

från radiobil till mountainbike.

”Var har ni blåljusen?” ”Vad gör ni av era

busar, lägger ni dem på pakethållaren?”

– Normen är bil, motorcykel, båt och

helikopter. Allt med motor. Det här måste

man bryta, säger Fredrik Hellgren som

tog med det holländska konceptet hem.

Våren 2015 genomfördes den första

utbildningen i Sverige. I början fick de

knappt ihop ett gäng. Men när de trampande

poliserna började synas på stan

och i media ökade intresset.

– Det är väl lite sådär. Man har en

bild av vad polisen ska syssla med, säger

Fredrik Hellgren. Vi normaliserade

bilden av cyklande poliser. Framför allt

genom att visa att vi kan använda cykeln

16

till så mycket annat. Att vi kan vara med

på alla jobb som bilar inte kan.

När de cyklande Stockholmspoliserna

ersatte uppemot sex polisbilar i årets

förstamajtåg, kom genombrottet. Det

var uppenbarligen smidigare att arbeta

på cykel än i bil, för att kunna få överblick

och kontakt. En tydlig attitydförändring

drog igenom poliskåren.

Bland deltagarna berättas även anekdoter

om hur en våldtäktsman greps av

cykelpoliser som genomsökte en skog

och hur högerextrema motdemonstranter

trycktes bort med cyklarnas framhjul

under Prideparaden.

Det är oktober. Höst och vinter dansar

runt i luften. Vädret väger mitt emellan

lukten av fuktiga höstlöv och frasigt

vintersyre som bäddar för snö. De två

årstiderna kämpar om övertaget. I stadens

parker syns gräset som små gröna

fläckar under mattan av brandgula och

illröda lönnlöv.

Ute på övningsuppdrag i stan rullar

polisdeltagarna vidare, från gatorna runt

Högalidsparken och Skinnarviksparken på

Söder genom Gamla stans smala gränder.

– Det går alldeles utmärkt att slajda på

smågatsten, konstaterar polisassistent

Frida Flodman efter ett blixtsnabbt

ingripande på Skeppsbron.

Det är snabba ryck när huvudstadens

bakgator förvandlas till polisernas

träningsområde. De fyra instruktörerna

säkerställer att cykelpolisadepterna får


VETERAN

Magnus Björn-Bentzen

har cyklat som polis i fem

år och får lära sig fler

polismetoder i sitt arbete.


Jag har gripit

fler på cykel än i

radiobil.

PENDLARE

Frida Flodin är

cykelpendlare,

som nu även är

cyklande polis.

MAGNUS BJÖRN-BENTZEN,

CYKLANDE POLIS I LUND

vad de tål. Rånare, cykeltjuvar och en

fortkörande minibussförare, allt ska

de kunna hantera med hjälp av sin nya

vapendragare, cykeln. Med den kan

de trampa ikapp gärningsmän och väl

framme kan fordonet ställas upp som

en sköld för polisen eller ett hinder för

boven. Uppmärksamheten de cyklande

poliserna får av allmänheten kan jämföras

med en filmstjärnas. Folk vinkar,

ler och kommer fram för att prata.

– Vi vill komma närmare medborgarna,

det är det som är syftet, säger polisinspektören

Magnus Björn-Bentzen.

Snart får han och Frida Flodin ett nytt

anrop på polisradion och trampar vidare

ut till Riddarholmen, där en rånare jagas

ifatt. Spelad av Fredrik Hellgren.

Cyklande poliser är banbrytande i ett

traditionellt motordrivet polismaskineri.

Framkomligheten ökar delvis på en

tvåhjuling, men även cykelpolisen

utsätts för prejningar och tajta omkörningar

från bilister. Inte heller cykelinfrastrukturen

rättar in sig i ledet när polisen

visar sig. Felskyltningar och stolpar mitt

i cykelbanorna är hinder som både cykelpoliser

och civila cykelpendlare måste ta

sig förbi. Olika cykelforum på nätet publicerar

bild efter bild på hur Stockholms

cykelvägnät bitvis är en trasig hinderbana,

med cykelbanor som plötsligt tar

slut eller parkerade fordon i cykelfälten.

Utformningen och otydligheten på

marken kan leda till att trafikregler bryts.

Exempelvis är det förbjudet att cykla på

trottoaren, trots att kombinerade gångoch

cykelbanor kan se ut precis som

trottoarer. Trots att infrastrukturen för

cykel inte är lika utvecklad som för bil,

är det enligt lagstiftningen lika allvarligt

att bryta mot trafikreglerna.

– Ja, det är det. Fast för en bilist är det

dubbla böter plus att du blir av med körkortet.

Man har ju sett att bilen gör mer

skada än cykeln. Polisens roll är att vi

måste tala om vad som är fel, förklarar

Fredrik Hellgren.

Polisväsendets huvuduppgift är att

upprätthålla allmän ordning och säkerhet

samt att bekämpa brott i en stat. I

cykelpolisernas uppdrag ingår att bevaka

cyklisters trafiköverträdelser eftersom

det har varit ett eftersatt område.

17


REPORTAGE

Men enligt Fredrik Hellgren handlar det

inte om någon jakt på cyklister.

– Nja, så många är vi inte som är ute.

Det finns regler, vi måste följa dem.

Polisen är där för att rapportera lagöverträdelser,

det finns en tanke varför man

har de här reglerna, sammanfattar han.

I övrigt jobbar alla poliser mot motortrafiken.

Cykelpoliserna får mer fokus

på trafikbrott som cyklister gör, men de

får också upp ögonen för trafikbrott mot

cyklister. När poliser rör sig på cykelbanorna

rapporterar de till exempel felparkerade

bilar som blockerar vägen.


En helt annan

kontakt med folk.

JOHAN CARLBERG, POLISASSISTENT

Uppdraget är såväl att underlätta för

de cyklister som sköter sig som att ta

tag i de cyklister som bryter mot regler.

Fredrik Hellgren lyfter att cyklister

kan orsaka allvarliga olyckor genom att

inte använda de cykelboxar som finns

i de stora korsningarna. Det vill säga

det avgränsade området framför bilens

stopplinje, som gör att högersvängande

bilister lättare ser cyklisten.

– Det är inte bara att de begår trafikbrott.

Det har hänt flera olyckor där

cyklister har dött. Om man kör upp bredvid

en tung lastbil och har tänkt köra

rakt fram, så blir man överkörd, säger

Fredrik Hellgren.

Solen har förflyttat sig på himlen.

Ibland hittar dess strålar in mellan

sjoken av vita moln ner till de cyklande

poliserna. På vägen tillbaka till stationen

berättar en av instruktörerna, polisassistent

Johan Carlberg, att han har känt av

en helt annan energi under arbetsdagen.

– Sex, sju år i radiobil, man blir en rätt

så svart, bitter människa. Man har suttit

i den där plåtburen i så många år, och

bara pratat med kollegan, säger han.

Det känns bättre att vara ute.

– Folk är intresserade av cyklarna, de

kommer fram, lämnar tips, de pratar helt

allmänt. Det är en helt annan kontakt

med folk. Sen är det roligt att cykla

faktiskt, gratis träning på arbetstid, säger

Johan Carlberg.

Cykelutbildningen är slut och gruppen

rullar tillbaka mot garaget vid polisstationen

där allting började. Initiativtagaren

Fredrik Hellgren får en sista fråga. Om

något har förändrats sen han tog med

cykeln in i jobbet?

– Ja, lite grann. Jag tror nog jag har blivit

mer kommunikativ och pratar mer med

folk. Det är roligare att jobba, säger han.






CYKELRELATERADE REGLER OCH BÖTESBELOPP

KÖRA MOT RÖTT LJUS

Ordningsbot på 1 500 kronor att jämföra

med 3 000 kronor för motorfordon.

INTE STANNAT VID STOPPLIKT

1 000 kronor för cykel, 2 500 för bil.

INTE IAKTTAGIT VÄJNINGSPLIKT

Cyklister kan böta 1 000 kronor och

motorförare 2 000 kronor.

FÄRDAS I MÖRKER UTAN BELYSNING

500 kronor för cyklister. För bilister

mellan 1 200 och 1 600 kronor.

INTE STANNAT VID ÖVERGÅNGSSTÄLLE

1 500 kronor för cyklister, som också

ska ge gångtrafikanter företräde.

18






CYKLA I FEL KÖRFÄLT

Att färdas på vägbana som exempelvis en

trottoar, 500 kronor för cyklister.

SKJUTSA PÅ CYKEL

Otillåten skjutsning på cykel, 500 kronor

i böter för både förare och passagerare.

FÖR KORT AVSTÅND PÅ CYKEL

För kort avstånd till framförvarande

fordon med cykel är 1 000 kronor.

RINGKLOCKA SAKNAS

500 kronor. En cykel ska ha en

fungerande ringklocka och bromsar.

FARLIG OMKÖRNING PÅ CYKEL

Omkörning trots möte, 1 500 kronor.





INTE GE TECKEN SOM CYKLIST

Avsaknad av tecken vid exempelvis

sväng eller körfältsbyte, 500 kronor.

PARKERING I CYKELBANA

Bilar får inte stanna på cykelbanan och

parkeringsavgifterna varierar i kommuner.

ALKOHOLPÅVERKAD CYKLING

Lagligt så länge cyklisten inte är vårdslös

i trafiken och bryter mot någon ordningsregel.

Rattfulla bilister kan få indraget

körkort och fängelse upp till två år.

CYKELSTÖLD

Räknas inte som trafikbrott utan som

egendomsbrott, med rättslig påföljd. En

procent av alla cykelstölder klaras upp.


REPORTAGE

ÖVNING Poliserna Frida Flodin och Magnus Björn-Bentzen gör ett ingripande där Richard Hultman är en av instruktörerna som spelar gärningsmän.


Gångtrafikanter

och cyklister är de två

grupper där skadefrekvensen

ökar hela

tiden. Det är mycket

därför vi gör det här

projektet.

FREDRIK HELLGREN, INITIATIVTAGARE

9

SÅ MÅNGA CYKELUTBILDNINGAR

HAR GENOMFÖRTS I DEN SVENSKA

POLISKÅREN SEN STARTEN 2015.

19


PRODUKTER


Cykellåsen på marknaden ökar i pris,

styrka och kreativitet. De rejäla kedjorna

och byglarna i stål har fått sällskap av

smarta lås i mjuka material, med larmade

finesser och kräkframkallade lukter. Vi har

gjort en översikt av skyddet mot cykeltjuvar.

CYKELFRÄMJARNA ZACHARIAS ELINDER OCH RENÉ HEUNEN

Nyckeln till låsmarknaden

Kabel, kedja eller bygel, det är den

vanliga frågan. Det enkla svaret är kedja

i härdat stål. Eventuellt bygel. Helst inte

kabel. Problemet med ett vajer- eller

kabellås är att kabeln ser stark ut som

helhet, men varje enskild tråd som den

består av är lättare att ta sig igenom. Speciellt

om tjuven har möjlighet att flytta

cykeln till ett ställe där hen ostört kan

klippa sig genom ståltrådarna.

Ett bra bygellås är kraftigare och kräver

mer våld för att brytas upp. Bygeln behöver

vara låst i bägge ändar av u-formen,

annars kan tjuven vrida bygeln efter att

ha tagit sig genom ena sidan. Bygelns utformning

kommer dock med en kompromiss

mellan säkerhet och funktionalitet.

Å ena sidan är det bra med en smal bygel,

som inte lämnar utrymme för att låset

kan forceras med ett annat objekts vridmoment.

Å andra sidan är det bra med

en bygel som är bred nog för att kunna

fästa låset runt ramen och ett fast objekt

på gatan.

Ett kedjelås i härdat stål, med ett integrerat

eller tillhörande hänglås i samma

klass, är avskräckande för cykeltjuvar.

Nackdelen är dock vikten och volymen.

Det enklaste är att snurra kedjan tajt runt

sadelstolpen när låset inte används, dock

kan det ge smärre lackskador på ramen.

Ett bra lås kostar ibland mer än en hyfsat

bra andrahandscykel. Låsets kostnad

beror till större del av kvaliteten på själva

materialet och härdningsprocessen.

Det kan därmed vara värt att spendera

lite mer på ett bra lås. Priset kan i regel

översättas till antalet minuter som det tar

för en tjuv att bryta upp låset. Beräknat

på ett lås med cirkapriset 450 kronor

innebär det att cyklisten har köpt minst

tre minuter. Det är samma säkerhetstid

som används för de låstest som försäkringsbolagen

grundar sina krav på.


Låsmarknaden i sig är en stor paradox.

I det holländska dokumentärprogrammet

De Rekenkamer står det klart att cyklisters

stöldtragedier även innebär låstillverkarnas

vinstökning. Om tillverkarna endast

producerar säkra lås, drar det i det långa

loppet ner på deras försäljning och lönsamhet.

Ett sätt att dämpa den effekten

är att marknadsföra något billigare lås,

som ser väldigt starka ut, men som ändå

är lätta att öppna. Men för varje stöld

kommer troligen även kostnadsmedvetna

cyklister att bli mer frustrerade och villiga

att lägga mer pengar på sitt nästa lås. För

en vanlig vardagscykel kan prisnivån på

ett lås motsvara värdet på en alternativ

cykel, plus tiden och energin det krävs för

att skaffa den.

Vilket lås som ska användas är en

avvägning för varje cyklist. Nya lås kan

även skydda cykeln mot gamla tjuvknep.



CYKELTJUVENS PLAYBOOK

Slipade cykeltjuvar har sina favoritknep

för att få tag på stöldbegärliga cyklar.

Här listas tre avslöjande strategier.

DEN TROVÄRDIGA VÄSTEN

Tjuvens hemliga utklädnad är reflexvästen.

Med den på är det möjligt att

öppna ett cykellås mitt på ljusa dagen

med ett större verktyg, utan ingripande.

Förbipasserande kommer att tro att

personen i västen är en funktionär eller

liknande som bara gör sitt jobb. Ingen

skulle väl våga stjäla en cykel mitt framför

ögonen på allmänheten?

DET GROVA VÅLDET

När allt fler transportmedel drivs på el

blir det även vanligare med laddpunkter

i närheten av cykelparkeringar. Eluttagen

används även av vissa cykeltjuvar

som pluggar in kraftfulla eldrivna

verktyg. De behöver bara några snabba

ostörda sekunder med en vinkelslip.

DEN OSKYLDIGA LIRKAREN

Den perfekta cykelstölden lämnar inga

spår och lämnar låset intakt. Tjuvar som

lirkar upp lås får det att se ut som om

de bara har svårt att öppna låset med

nykeln. Den här typen av stöld klarar

bara proffstjuven av, och oftast finns det

mer intressanta objekt för hen att lägga

sin energi på.

20


INNOVATIVA CYKELLÅS

LÅS MODELL INNOVATION FUNKTION

BITLOCK

bitlock.co

Bitlock är till det yttre ett vanligt

bygellås, men kan låsas

upp via din telefon eller med

knappkod. Fördelen är inte

bara att du slipper en nyckel,

uppkopplingen mot din telefon

öppnar även upp för en

rad andra finesser.

Cirkapris 1 300 kronor

Låsets uppkoppling innebär

att du via din telefon kan se

var din cykel är parkerad och

hur du cyklat. Du kan också

enkelt administrera access till

andra, betrodda personer

vilket möjliggör delning av

cyklar på ett mycket smart

sätt. Passande för lånecyklar.

Bygellåset är av härdat

stål och är godkänt av

försäkringsbolag. Den digitala

kopplingen till telefonen

ska enligt tillverkarna hålla

samma säkerhetsnivå som

krypterad bankkod, vilket bör

avhålla de flesta cykeltjuvar.

LITE LOK

litelok.com

En ny typ av lås som tillvaratar

fördelarna av traditionella

lås. Som den låga vikten och

flexibiliteten hos ett vajerlås

och den höga säkerheten hos

ett kedjelås.

Cirkapris 950 kronor

Undviker avvägningen mellan

vikt och säkerhet. Innovationen

består i det nya keramiska

materialet Boaflexicore som

ger ett lätt och flexibelt lås. Har

i oberoende test av Sold Secure

uppnått högsta säkerhetsklass,

där närmaste konkurrent har

mer än dubbla vikten.

Låset är en 75 cm, tygklädd,

keramisk länk, som vid behov

kan förlängas med ytterligare

Liteloks. Vikten är knappt

ett kilo och sammanfogas

med en vanlig låsmekanism.

Svagheten är den krångliga

fästanordningen till cykeln

som är tidskrävande.

HEXLOX

hexlox.com

Cykeltjuven är inte alltid ute

efter din cykel, utan även

åtråvärda delar som sadel,

styre och hjul, som snabbt

kan monteras av. Hexlox är

framtaget för att förhindra just

detta och är ett komplement

till vanliga cykellås.

Cirkapris 190 kronor

Elegant lösning på svårbemött

problem, att stöldskydda delar

som behöver vara rörliga.

Hexlox höjer tröskeln, utan

att det blir avsevärt krångel i

vardagen för dig som cyklist.

Lätt att tänka sig fler användningsområden

än cyklar

framöver, för denna svenska

uppfinning.

Låset består av två delar, en

insats eller pin, som med hjälp

av en unik nyckel sätts i valt

mutterhuvud. Därmed är det

inte möjligt att skruva av.

Användare kan beställa obegränsat

med pins som passar

till en specifik nyckel, men

med ett relativt högt styckpris

på cirka 100 kronor per pin.

THE CRICKET

b45h.com

The Cricket, eller Syrsan, är i

egentlig mening inget lås utan

snarast en digital cykelvakt.

Den fästs med en liten anordning

under sadeln och parkopplar

den via blåtand mot en

mobil. Om någon rör cykeln

varslas ägaren via telefonen.

Cirkapris 350 kronor

Ett roligt sätt att testa användningsområden

för ny teknik. I

detta fall handlar det om att

koppla ihop nätverk av användare

via Blåtandsteknik för

att gemensamt kunna spåra

cyklar på vift. Frågan är dock

hur lång tid det kommer att ta

för en uppmärksam tjuv att

avlägsna eller förstöra syrsan.

Blåtandens begränsade

räckvidd, cirka 50 meter, gör

att man är beroende av andra

Cricketanvändare inom

räckvidden. Kräver därför

många användare och tät

bebyggelse. Om man lyckas

spåra cykeln kvarstår det

tvivelaktiga nöjet att konfrontera

cykeltjuven.


SKUNKLOCK

skunklock.com

Liksom Bitlock ett vanligt

härdat bygellås men med en

stor skillnad, låset utsöndrar

ett mycket illuktande ämne om

någon försöker bryta upp det

med våld. Eller som tillverkarna

själva uttrycker det, "The lock

that fights back!"

Cirkapris 850 kronor

Vilka cykelstöldstrauman upphovsmännen

bär på när det

kommer till att upprätthålla

äganderätten är oklart. Enligt

principen anfall är bästa

försvar får tjuven en ordentlig

överraskning. Frågan är bara

om man i samma ögonblick

också gör ägaren till en

potentiell förbrytare.

Låsbygeln består av härdat

stål med en traditionell

låsmekanism. Vid angrepp

utsöndras gasen Capsaicin,

som bland annat återfinns i

pepparspray och orsakar då

kraftigt illamående. Cykeltjuvens

kläder förstörs även

av odören, vilket ska straffa

tjuven även ekonomiskt.

BEGAGNADE CYKELKÖP Granska kvitto och kontrollera ramnumret, cykelns unika id, hos polisen. Se om cykeln har ISR-märkning.

21


RESOR

TURKIET

Saltöknen Tuz Gölü är en av Martijn

Doolaards favoritlandskap under

hans långfärdscykling till Singapore.

22


Cyklar för den

totala friheten

Martijn Doolaard reste så fritt som möjligt. Han reste ensam för

att kunna ta fria val. Han hade ingen slutgiltig destination eller

deadline. Han bar med sig tillräckligt med utrustning för att

klara sig själv, men var minimalistisk nog för att hålla det lätt.

Och han valde det transportsätt som gav honom maximal frihet.

TEXT: HANNA MI JAKOBSON OCH FOTO: MARTIJN DOOLAARD

23


RESOR

BERGSPASS

Cykelporträtt i de

turkiska bergen.

”P

lanen var att cykla österut,

säger Martijn Doolaard.

Den holländska cyklisten

hade även satt Kina som ett

vagt mål för sin första långfärdstur.

Bara för att det lät som om det var

långt bort från hemstaden Amsterdam, vilket

var startpunkten för resan. Men egentligen

ville han inte bestämma någonting i förväg.

– Jag ville resa på det sättet för att ha friheten

att bestämma om jag ville stanna längre

eller bara resa vidare, säger han.

Frihet var ett viktigt begrepp. På Martijn

Doolaards underarm satt en tatuering med

orden Espiritu Libre, som står för den fria själen.

– Jag ser det som en inställning till livet och

en viss livsstil, förklarar han.

Han förmedlade livet under cyklingen på

sin blogg med samma namn.

– Jag tänkte att Espiritu Libre var ett

vackert namn på resan, speciellt den typen av

resor som jag gör. Jag reser ofta själv och ofta

ut i naturen, säger han.

Friluftsresan på cykel startade den 16 april

2015. I ett trampande tempo förändrades de

europieska omgivningarna till att få en mer

asiatisk prägel.

– Det har varit mycket att ta in med olika

kulturella intryck. Man dyker verkligen djupt

in i kulturen och det är vackert att se förändringarna

ske långsamt. Vanligtvis reser man

så snabbt, med ett plan eller en bil, men

med cykel ser man landskapet och kulturen

gradvis ändras till något nytt, vilket är mycket

inspirerande och insiktsfullt, säger Martijn

Doolaard, som rörde sig från väst till öst.

Från de tyska skogarna och Sankt Nicholas

kyrka i Tjeckien till grottformationerna i

Turkiet och Ramsarmoskén i Iran. Resan var

fortfarande öppen vad gällde rutt, tid och sinne.

– Jag gillar verkligen den här typen av

frihet utan planering. För när man har en

plan är man inte riktigt i stunden. När det är

planlöst är det alltid bättre än väntat och det

finns ingen anledning till brådska. Så jag gillar

att vara fri på det sättet, men halvvägs under

resan när jag var i Iran och inne i Centralasien

behövde jag en plan. På grund av visumbegränsningar

finns det alltid en viss tidsperiod som

man får vara i ett land, säger Martijn Doolaard,

som fick göra sina spontana vägval efter de

olika visumreglerna.

– Det är så jag gjorde det. Men jag mötte

andra cyklister som detaljplanerade hela

rutten från start, vilket också är ett sätt att

resa, men jag gillar sista-minuten-planeringen,

berättar han.

I Turkmenistan fick han bara ett transitvisum

på fem dagar för att ta sig de 50 milen

genom landets svårcyklade ökenterräng.

– Så det var tufft. Turkmenistan var det

värsta exemplet, men även Uzbekistan där

jag bara fick 15 dagar. Efter Turkmenistan var

jag även så pass trött att jag behövde några

vilodagar och fick därmed ta tåg för att hinna

lämna landet i tid. Så det begränsar friheten

något, men dessa länder är så annorlunda att

de ger resan ett mervärde.


Jag gillar verkligen den

här typen av frihet utan

planering. För när man har

en plan är man inte riktigt

i stunden.

En stor del av lockelsen under resan

handlade om det okända. Han hade inte haft

någon kännedom om länder som Turkmenistan,

Uzbekistan och Kirgizistan tidigare.

Även om vissa etapper dränerade krafterna så

ville han bara fortsätta.

– Jag tror att det som höll igång mig var att

jag såg något nytt varje dag. Det var troligtvis

bara horisonten, med förvissningen att om jag

inte hade det bra idag, så kommer det att bli

bättre. Det är nog det som gör en sådan här

långfärdstur så spännande, i jämförelse med

kortare semesterturer.

Martijn Doolaard hade aldrig cyklat så här

länge förut, men cykeln hade tidigare varit

hans transportmedel under både vardag och

semester.

– Cykeln känns så befriande. Desto mindre

du bär med dig, och ju mindre ägodelar du

har, desto mer kan du uppleva frihet. Speciellt

utanför de västeuropeiska länderna där det inte

direkt finns några trafikregler för cyklister.

Så du kan agera som om du vore en billist ena

dagen cyklandes på motorvägen och i nästa

stund cykla genom en myllrande shoppinggata.

Det är en stor frihetsupplevelse, men

jag tror det främst handlar om att vara ute

MOSKÉ

Arkitektur

i iranska

Ramsar.

24


DIMMA

Indiskt stup

utanför

Darjeeling.

25


RESOR

PACKNING

Ett komplett hushåll som

kan förflyttas på cykel.

UPPFÖRSBACKE Till 3 300 höjdmeter i Alborzbergen i Iran.

BUDDHA

En av de stora

kulturyttringarna i

Myanmar.

och utsätta sig för alla elementen, säger

Martijn Doolaard, som upplevde både

extrem kyla och torr hetta.

I Kirgizistan började säsongen övergå

till vinter. Visumsituationen i Kina och

Pakistan tycktes omöjlig att ta sig igenom,

med vissa sträckor som krävde poliseskort.

Därför tog han ett flyg till Indien. De

sydostasiatiska länderna följde med Myanmar,

Thailand, Malaysia och Singapore.

Under hela vägen bjöd naturlandskapen

in till campingliv i såväl skogsdungar

som ökenstäpp, bergstrakter och sandstränder.

Över hälften av tiden har han

sovit i tält.

– Jag har många fina minnen från

Kirgizistan. Och från Myanmar, där det

faktiskt är otillåtet att campa vilt. Men när

man är själv är det väldigt lätt att gömma

sig, så det innebär inga problem. Och i

Thailand var det ljuvligt på stränderna,

otroligt vackert. Turkiet hade också flera

fantastiska campingplatser, i Kappadokien

och i saltöknen, säger han nostalgiskt.

Martijn Doolaard minns alla utmaningar

då han korsade sandöknar och klättrade

bergsbackar, för att senare somna utmattad

i ett litet tält.

– Den sortens intensiva upplevelser

blir till de finaste minnena för mig,

men under tiden är det inte alltid roligt,

konstaterar han.


Den sortens intensiva

upplevelser blir till de

finaste minnena.

Cykeläventyret slutade i Singapore

och Martijn Doolaard åkte hem den 16

april 2016, exakt ett år sen han startade.

Tillbaka i Amsterdam har han återupplevt

sitt år på cykel, genom alla fotografier

som har dokumenterat den kultur och

natur som han har färdats igenom.

– Det var ett enastående år, riktigt

oförväntat. När man tänker sig en sådan

resa kan man inte riktigt förvänta sig

vad man ska gå igenom. Det var ett år då

mycket hände. Det var alldeles underbart,

säger han.

Som frilansande fotograf, filmskapare

och formgivare, ville han även gestalta

resan genom sina yrkeskunskaper. Han

satte ihop en kampanj för crowdfunding

och fick in finansiering för en fotobok,

som senare togs in av ett tyskt bokförlag.

Hans förevigade minnen kommer

lanseras i coffeetable-format. Med de

bländvita bilderna från den turkiska

saltöknen Tuz Gölü. En lägerkväll på

snäckskal vid Kaspiska havet i Iran.

Snöklädda landskap med Kirgizistans

bergsbakgrund i kvällsljus. Morgondimma

över templena vid Bagan i Myanmar.

Flera fotograferade cykelupplevelser, med

alla dessa horisonter i 18 länder, blad

efter blad.

26


ESPIRITU LIBRE




CYKLIST Martijn Doolaard, 32 år

CYKEL Surly Long Haul Trucker

CYKELRUTT Nederländerna, Tyskland,

Tjeckien, Österrike, Slovakien,

Ungern, Rumänien, Bulgarien, Turkiet,

Iran, Turkmenistan, Uzbekistan, Kirgizistan,

Indien, Myanmar, Thailand,

Malaysia och Singapore.

CYKELDISTANS 1 700 mil

CYKELAKTUELL Med fotoboken

"One year on a bike" som kommer ut

på svenska marknaden våren 2017.

Beställs på oneyearonabike.com

CYKELBLOGG espiritu-libre.com

AMSTERDAM

SINGAPORE

HAVSHORISONT

Strandutsikt i

slutet på en

cykeldag från

Indiens östkust.

27


RECENSION

Boken som visar framtider

Varför är inte trafikljus styrda av

gående? Varför är straffen så låga för

trafikförseelser? Varför står det inte

”bilkörning dödar” på bilannonser?

De och andra frågor ställer Alexander

Ståhle i sin nya bok

"Alla behöver närhet" är en blandning

av science fiction och bilhistoria, där

läsaren tas med på en tur tillbaka till

framtiden. Till tre möjliga framtidsstäder.

Men också till 1800-talets London och

den stora hästgödselkrisen som befarades

begrava staden under tre meter gödsel.

Spårvagnar och bilar räddade London

från hästbajset. Nu undrar Alexander

Ståhle, också, vad som ska rädda oss

från massbilismen?

På vägen mot svaret skildrar författaren

bilens födelse och uppgång, och pläderar

för dess fall. Kalla fakta och talande siffror

målar nämligen upp en inte alltför

upplyftande bild av vad bilen har gjort

och fortsätter göra med våra liv, vår

hälsa och våra städer. Till exempel att

fler människor dör av bilism än av alla

världens krig. Eller att 2,5 miljoner

människor i världen beräknas dö av

smog varje år. Den dystra matematiken

till trots så är boken inte tung, snarare

intressant och tankeväckande. Den

öppnar både dörrar och fönster för att

släppa in tankar och idéer lika galna som

självklara, som frågan om en stad måste

vara barnfientlig. Statistik och siffror

jämförs ständigt med vardagsrealism, som

att du skulle kunna köpa en 60 kvadratmeter

stor lägenhet för under 200 000

kronor, om Stockholms stad subventionerade

bostadsrätter lika generöst som

boendeparkering.

Under resan tillbaka till framtiden

möter läsarna även dagens London där

mängden bilar har halverats sen år 2000.

Och antalet cyklister har tredubblats.

Mixen av nedslående och upplyftande

fakta skapar en sober dynamik som driver

läsningen framåt mot målet, att få veta

vad som är lösningen på problemet.

Ett problem som enligt författaren

stavas utglesning av städer, för att den

har ökat avstånden mellan människor

och tvingat in dem i ett bilberoende. Ett

exempel på det är även massbilismens

vagga, det frihetsälskande USA, där

motorväg heter freeway.

Boken ger också plats åt röster och

åsikter som är sällsynta i den bilfokuserade

berättelsen. Till exempel Bogotás

borgmästare Enrique Peñalosa, som

säger att bra trottoarer är den viktigaste

byggstenen i en demokratisk stad. Trots

att boken förkunnar fakta, som att om

du pendlar 34 minuter per dag, innebär

det att du pendlar sex veckor på ett år,

så är boken en uppfriskande injektion.

Just därför. Den sätter ord och siffror på

motorfordonsperverserade städer, som

är verklighet för allt fler människor, och

presenterar alternativa lösningar. Om

framtidsscenarierna är realistiska eller

surrealistiska. Ja, det får vi se.

Arijana Marjanovic

28

Alexander Ståhle är stadsbyggnadsforskare på KTH och driver sen 2005

Spacescape, som är ett konsultföretag med inriktning på cykelinfrastruktur.


Sök uppsatsstipendium!

Har du eller någon du känner skrivit

en uppsats 2016 som berör ämnet

cykling? Då går det att söka vårt

uppsatsstipendium på 10 000 kronor.

Läs mer på:

cykelframjandet.se/uppsats

Årets bidrag skickas in senast 15 januari 2017.

Vinn en

julklapp!

Vi delar ut tre exemplar av

Alexander Ståhles cykelbok

"Alla behöver närhet". Vi

ska lotta ut böckerna bland

de som mejlar sin postadress

och meningen "Alla behöver

närhet", före 13 december.

redaktion@cykelframjandet.se

5 CYKLAR AV 5 MÖJLIGA

ALLA BEHÖVER NÄRHET.

SÅ BLIR FRAMTIDENS STÄDER

AV ALEXANDER STÅHLE

DOKUMENT PRESS FÖRLAG

29


Halmstad

Efter framgångar i att arrangera

cykelturer bjuder kretsen in fler

cyklister till sina favoritrutter.

– Vi har besökt de flesta platser

redan och vet vad vi vill, säger Claes

Tagesson, som tillsammans med

Sven-Ove Jacobsson är projektledare

för Cykelturistveckan 2017.

Claes Tagesson är även vice

ordförande och gick med i

Cykelfrämjandet för ungefär

15 år sen.

– Det var väl tisdagscyklingarna

som lockade. Sen blev

man engagerad mer och mer,

säger Claes Tagesson.

Nu arbetar han inför CTVveckan,

som kommer att

grunda sig på kretsens huvudverksamhet,

cykelturerna.

– Det har vi hållit på med i

flera år, säger Claes Tagesson

och framhåller det sunda

och roliga med cyklingen.

Vardagsmotion, social

gemenskap och lokalkännedom.

Det är även värden

som kretsens ordförande

Lasse Green tar upp.

Han gick med i föreningen

tidigt 1990-tal, eftersom han

ville förändra Halmstad till

en cykelstad. I stället för att

försöka övertyga kommunen

som privatperson ville han

göra det som en del i Cykelfrämjandets

krets.

– Men de hade inte haft

någon aktivitet på länge, så

jag fick inte mycket gehör,

säger Lasse Green.

Efter några år började han

och andra medlemmar att

bygga upp kretsen igen. De

inventerade stadens infrastruktur

och lämnade en

förteckning över allt som behövde

åtgärdas för cyklister,

men upplevde att det inte

välkomnades av kommunen.

Destination Halmstad

www.destinationhalmstad.se

30


•HALMSTADSKRETSEN

Halmstadskretsen arrangerar

framför allt sociala och

guidade cykelturer.

Under sommaren genomförs

cykelturer varje tisdag,

från samma plats och på

samma tid varje gång, vilket

var 17 gånger i år.



Närmare hösten görs även

en gemensam och årlig tur

med grannkretsarna. I år

gick helgcyklingen längs

Kattegattleden från Kungsbacka

till Varberg.

130 medlemmar finns i

Halmstadskretsen.


KRETSEN

laddar upp

VICE ORDFÖRANDE

Claes Tagesson ansvarar för CTV.

ORDFÖ-

RANDE

Lasse

Green i

Halmstadskretsen.

– 90-talet var en svår tid,

säger Lasse Green som först

under 2000-talet fick se hur

hans vision började byggas.

TEAM

Halmstadskretsens

ordförande

och projektledare

för

CTV 2017.

Lasse Green blev ordförande

1997 och därefter började

kretsen att växa.

– Vi var ett helt gäng som

började 1997. Jag vet inte om

det var jag som hittade på tisdagscyklingarna,

men på bara

ett par år steg vårt medlemsantal

från 50 till över 150 personer,

säger Lasse Green, som

tillägger att medlemmmarna

har blivit lite färre sen dess.

Men tillsammans gör de sig

redo för Cykelturistveckan 2017.

Text och foto:

Hanna Mi Jakobson

1983 1993 1995 2017

Halmstad-Laholm-kretsen

bildas med en interimstyrelse,

där Birgitta Nordlöf, Daniel

Bildt och Ulf Siwers ingår.

Efter tio år, med cykelpolitiskt

arbete, folkbildande aktiviteter

och social turcykling, har

lokalkretsen blivit vilande.

Omstart för Halmstadskretsen

med Stellan Sturesson som

ordförande. Kretsen börjar

granska cykelvägnätet.

Halmstad ska stå värd för

Cykelturistveckan för första

gången. Vecka 31 arrangeras

cykelturer i hela kommunen.

31


FÖRENING

Cykelfrämjandet tar

spadtag för MTB-stigar

PERSHYTTAN I september arrangerade

Cykelfrämjandet den första

stigbyggarskolan i Sverige.

– Det var en jättekul kurs och jag blev

jättepeppad, säger David Skoog som

bland annat är mountainbikeguide och

medlem i Gotlandskretsen.

Han var en av ett trettiotal som hade

anmält sig för att lära sig planera, anlägga

och underhålla stigar för mountainbikes.

Helgens två dagar delades

upp i två delar, en med teori och en med

praktik. Cykelfrämjandets Hans Stoops

hade bjudit in två stigbyggarexperter

från England, Gary Hampson och Mark

Mc Clure. De designar olika bikeparks

för bland annat downhill, men lär även

ut metoder som passar planare skogsterräng.

De använder strategiska metoder

för att undvika konfliktsituationer med

andra friluftsmänniskor i skogen och

byggtekniker för hur stigar kan vinklas

och undvika vattenansamlingar. Deltagarna

gick ut i Pershyttans omgivningar

och ställdes inför olika scenarier som

behövde lösningar. För att planera, anlägga

och underhålla stigar. Under den

praktiska delen av workshopen användes

spadar och spett för det riktiga grovjobbet.

– Vi gjorde allt för hand och flyttade

bra stora grejer, fortsätter David Skoog

som tog med sig såväl kunskaper som

inspiration hem till Gotland.

– Jag är pepp på att gräva på ön och

ansöka om pengar, säger han.

Bland deltagarna fanns även andra

MTB-intresserade, från cykelforum på

internet, parkarbetare från kommuner,

en representant för ett skogsbolag och

medlemmar i stigcyklistklubbar.

– Nu är vi ett gäng som var med och

är det någon som får till ett projekt och

behöver manskap är vi ett nätverk, säger

David Skoog.

Text: Hanna Mi Jakobson

Foto: David Skoog

KURSLEDARE

Gary Hampson, Hans

Stoops och Mark Mc Clure.

Cykelriksdag anordnas till våren

GÖTEBORG För första

gången arrangeras Sveriges

Cykelriksdag, ett initiativ för

att diskutera cykelpolitik med

politiker från riksdag, regioner

och kommuner. Det finns

redan konferenser som samlar

politiker och trafikplanerare,

men inget forum där vanliga

cyklister kan delta i samtalet.

Cykelfrämjandet är en av

arrangörerna och välkomnar

alla cyklister som är intresserade

av de senaste forskningsresultaten,

konkret cykelplanering

och partidebatter med politiker.

Cykelriksdagen inleder den nya

Cykelmässan den 3 mars.

8

SÅ MÅNGA PUNKTER

FINNS I NORRBOTTEN-

KRETSENS PROGRAM.

FÖR BÄTTRE CYKLING.

32


WORKSHOP

Deltagarna på dag

två av kursen.

Fokus på

barncykling

UPPSALA Cykelfrämjandets

lokalkrets har gått samman med

andra föreningar för att lyfta

frågan om säkra skolvägar.

I september arrangerades ett

möte med panelsamtal för att få fart

på utvecklingen mot en trygg, trevlig

och tillgänglig stad för barnen.

− Som förälder kan vi tycka att det

är tryggast att skjutsa barnen med

bil, men det innebär att vi gör vardagen

mer otrygg för barnen som cyklar

och går, säger Boel Vallgårda i Cykelfrämjandets

Uppsalakrets.

MTB

Teståkning

på den ombyggda

stigen.

Tillsammans med andra aktörer

hade hon bjudit in Tanja Joelsson,

postdoktor i barn- och ungdomsvetenskap

vid Uppsala universitet.

Hon presenterade sitt fältarbete om

hur barn ser på sitt bostadsområde

och hur de rör sig i lokalsamhället.

I panelen deltog Uppsalas barnombudsman,

trafikplanerare, nämndrepresentanter

och den ansvariga

trafikkonsulenten för ett projekt

som har inventerat skolvägar.

Projektet täcker alla stadens 37

grundskolor med lägre årskurser.

− Vi vill att projektet Säkra

skolvägar sätter fart och börjar

göra det möjligt för barn att i större

utsträckning ta sig själva till och från

skolan. Att vi tillsammans skapar

en barnvänlig cykelstad, säger Boel

Vallgårda.

Hanna Mi Jakobson

Lastcyklar köps in i Luleå

LULEÅ Två lastcyklar har

köpts in av Cykelfrämjandet

i Norrbotten för att hyras

ut. Den lilla lastcykelpoolen,

med länets första två packcyklar,

erbjuder hemlån ett

dygn i taget. Tanken är att

de som vill cykla hem tunga

eller skrymmande matvaror,

möbler och annan frakt ska

kunna göra det utan bil. För

medlemmar är lånet gratis.


Ambitionerna i cykelstrategin för Skåne

är bra. Det som brukar vara problemet är

att få ambitionerna att bli verklighet.

DAVID EDMAN, ORDFÖRANDE I CYKELFRÄMJANDETS

MALMÖKRETS, INTERVJUAS I TIDNINGEN SYDSVENSKAN.

33


Vår klassiker!

Cykla längs Mosel

8/7, 8 dagar ........... 9.590:-

Vi cyklar från Trier till Cochem på fyra dagar utan bagage och utan backar!

Njut av landskapet längs Moselflodens slingrande lopp. Färden går genom

pittoreska vinbyar, vackra småstäder och vi stannar vid en rad sevärdheter.

Bussresa t/r inkl. båtresa Trelleborg-Travemünde t/r, del i insides 2-bäddshytt

t/r, 5 hotellövern., 7 middagar, 7 frukostar, rundtur i Trier, vinprovning i Zell,

cykelhyra 4 dagar samt 1 cykelkarta/rum.

Välkommen att läsa mer & boka på vår hemsida!

Målningar av konstnär Lotta Svensson

med original utställda på Liljevalchs

Vårsalong. Nu säljs tryck, 61 x 31 cm på

syrafritt kvalitetspapper. 300:- per styck

eller 500:- för båda, fraktfritt.

054-18 72 50 | www.gruppresor.se | Telefonöppet även kvällar & helger!

Cykla i Stallarholmen och Strängnäs

Upplev vår vackra natur

med ett rikt kulturliv på

Selaön i fagra Sörmland.

Vi har cykelpaket samt

fyra lättcyklade leder, två

bra cykelkartor samt tips

på logi och sevärdheter.

www.cykelgruppen.se

Den cyklande staden

Cykelpaket hos Östa Gård B&B

CYKLA I GLASRIKET

ÅSEDA

LENHOVDA

LANDSVÄG

ÄLGHULT

SÄVSJÖSTRÖM

Jagad av bilar

tessla22@hotmail.com 0470-26 662

KOSTA

MÅLERÅS

ALSTERBRO

GULLASKRUV

ORREFORS

NYBRO

www.maleras.nu | 0481-31175

CYKELPAKET

I EUROPA

Cykla i Provence, Toscana, runt Bodensjön

eller längs med Mosel. Cykel och

båt i Kroatien, Holland eller Italien.

Se vår hemsida för fler förslag.


Cykla på egen hand i egen takt

Bagagetransport mellan hotellen

Det personliga alternativet!

Cycling Sweden

www.cyclingsweden.se

info@cyclingsweden.se

Tel 070-670 55 93

Active Escapes AB


Cykeltur runt Balatonsjön

Hyra av cykel, 6 hotellnätter med

frukost, bagagetransport mellan

hotellen, taxi ankomst-och avresedagen

mellan stationen och hotell.

Cykla i Moseldalen

på egen hand

Pris per person i dubbelrum

7 dagar från 5 400 kr

www.locafrance.se tel. 0340-653920

Längs hela floden sträcker sig en antastiskt

fin cykelväg. Vi ordnar trevliga hotell,

mat, bagagetransport mellan

hotellen, båttur på floden, cyklar.

Våra längs övriga floder cykelturer och sjöar, genom

• Vinvägen vinområden i Alsace och idylliska byar.

• Provence

Våra cykelturer:

och Camargue

Cykel & båt:

• Slott • Moseldalen och vin i Loiredalen • Moselfloden

• Salzkammergut • Alsace – vinvägen i Österrike • Hollands sjöar och

• Boden‐sjön

• Bodensjön runt

kanaler

• Toscana • Salzkammergut • Mallorca • Donau, Rhen

• Mallorca

• Elbe och Moldau

Cykel & båt en populär kombination

• Toscana

• Kroatiska övärlden

• Moselfloden

• Venedig-regionen

• Belgien och Flandern

• Holland • Provence och • Donau Camargue • Floden Po i Italien

• Kroatiska • Cykelvägen längs övärlden Donau

• Grekiska • Holland – cykelparadiset öar

Gå in på vår hemsida

www.queentravel.com Gå in på vår hemsida eller

www.queentravel.se

ring 0503‐21900

eller ring 0503-21900

Cykelgruppen

Cykla på egen hand i Europa

Åsnen runt i Småland

Vill du uppleva äventyr

och unikt naturliv runt en

av Sveriges vackraste sjöar?

Vi erbjuder cykelpaket

runt sjön Åsnen 2017:

Halvpensionspaket (4 dagar): cykel,

övernattning, frukost & lunchpaket

Campingpaket (2-7dagar): cykel,

cykelkärra och komplett campingkit

inklusive 3-mannatält.

Bokning & frågor: Alvesta turistbyrå

0472 – 152 55, turistbyra@alvesta.se

www.visitalvesta.se

Vandring och cykling på Sardinien

Välkomna till Sardinien och Medelhavet under 2017

Sardinien, när Italien är som bäst!

Cykelresor i grupp

Cykelresor på egen hand med GPS

MTB Cykelresor, Vandringsresor och Vinresor

Cykel

gruppen

Boka resan på www.mittimedelhavet.se 073-9677381 info@mittimedelhavet.se


KALENDARIUM

Abloc Winterchallenge

JÖNKÖPING

28 december

Även kallat Vintervättern, eller inofficiella

VM i Vintercykling, kör sitt andra år

och har denna gång totalt 120 platser.

Deltagarna är uppdelade i tre grupper

och för varje grupp finns service, mekaniker,

mat, cykelställ och flera fikastopp,

längs de 347 kilometrarna runt Vättern.

Eftersom det förmodligen kommer att

vara vinterkyla serveras även en varm

gryta i en av depåerna.

Transportforum 2017

LINKÖPING

10-11 januari 2017

Nordens största årliga konferens för

transportsektorn, där forskare och

transportsektorns aktörer möts för

kunskapsutbyte. VTI, Statens väg- och

transportforskningsinstitut, är arrangör.

Transportfrågor som berör cykling tas

även upp i seminarium om stadsmiljöavtalen,

mätning av cykeltrafik, cyklisters

framkomlighet samt hot och möjligheter

för en ökad cykling.

Winter Cycling Congress

MONTREAL, KANADA

8-10 februari 2017

Den femte upplagan av den internationella

Vintercyklingskongressen hålls i

Montreal. Den lockar cykelaktörer från

Kanada, USA och Europa, men även de

som indirekt arbetar med cykling genom

urban design, ingenjörskonst och turism.

Politiker, proffs och tekniker undersöker

olika frågor relaterade till vintercykling,

stadsmiljö, utomhusaktiviteter och produkter

som exempelvis fatbikes.

KRETSARNA Mer aktiviteter, information och uppdateringar finns på kretsarnas hemsidor

cykelframjandet.se/kretsar

STOCKHOLM

Våren 2017

Startdatum för cykelkurser

inom projektet Frihet på

cykel, som främst riktar sig till

nyanlända och ensamkommande

flyktingbarn.

30 mars 16.00, Bagarmossen

28 mars 16.00, Sundbyberg

18 april 16.00, Farsta

20 april 16.30, Järfälla

24 april 16.00, Akalla

26 april 16.00, Solna

2 maj 18.00, Lidingö

4 maj 17.00, Tyresö

8 maj 16.00, Farsta

15 maj 16.00, Sundbyberg

18 maj 16.30, Järfälla

17 maj 16.00, Bagarmossen

22 maj 16.30, Akalla

Mer info finns på hemsidan.

JÖNKÖPING

27 februari, 18.00

Årsmöte för medlemmar i

Cykelfrämjandets Jönköpingskrets

på Restaurang Hasse på

sjökanten.

CYKEL- & VANDRINGSRESOR, att njuta av!

Aktiva dagar med god mat och högklassigt boende. Bekväma cykelveckor med boende på max 1- 2 hotell

under veckan och med svensk färdledare. Vi organiserar även vandringsresor där du kan välja mellan ett

20-tal destinationer. WI-Resor erbjuder också speciella avgångar för singelresenärer. Beställ vår katalog!

Cykelresor 2017; Vandringsresor 2017;

- Costa Brava 22/4, 7/10 (Singel) - Amalfi 8/4,14/4, 21/4, 29/9, 6/10

- Moseldalen 4-7/5, 12-15/10 (Weekend). Nyhet! - Mallorca 7-11/4, 12-16/5 (Weekend)

- Tyrolen 25/6 (El-cykel). Nyhet! - Elba 6/5, 9/9, 16/9

- Veneto 19/9 - Cornwall 10/6, 2/9

- Gardasjön, Italien 3/10 - Lech 2/7 (Singel), 9/7, 16/7, 23/7 (Lätt & Lagom), 24/8

www.wiresor.se 0771-14 30 30

36


Svenska Cykelmässan

GÖTEBORG

3-5 mars 2017

Svenska Cykelmässan är landets nya

årliga mässa, med tre dagar av seminarier,

tester, uppvisningar, debatter och

presentationer om allt från tävlingscykling

till exotiska cykeläventyr som

presenteras på stora scenen. Den

första mässdagen är det även premiär för

Sveriges Cykelriksdag som arrangeras av

Svensk Cykling och Cykelfrämjandet.

cykelmassan.com

Sweden Bike Expo 2017

STOCKHOLM

24-26 mars 2017

Mässan som också samlar cykelbranschen

tillsammans med förbund och föreningar.

Utställarna visar upp det senaste när det

gäller produkter, gadgets och tjänster.

Besökare kan ställa sina frågor direkt till

tillverkare och specialister från cykelföretagen.

På plats finns även representanter

för motionslopp och cykelklubbar. Under

helgen håller olika cykelprofiler även

föreläsningar om träning och hälsa.

Instruktörskurser i Cykling

STOCKHOLM

Våren 2017

Kurserna för vuxna och ungdomar som

inte kan cykla har varit framgångsrik,

med många nöjda deltagare och ännu fler

på kö. För att kunna ordna fler kurser

behövs fler instruktörer som vill dela med

sig av sin rörelsefrihet. Det finns tre kurser

för instruktörer under våren 2017.

18 mars i Solna

5 april i Bagarmossen

25 april i Akalla

KRETSARNA

VÄSTERÅS

1 gång i månaden 18.00

Medlemsträffar på Café

Bianchi där det pratas

cykling, trafikpolitik och en

massa andra samtalsämnen

för cykelentusiaster.

Eventuella ändringar i schemat

publiceras på Facebooksidan

Västeråskretsen.

29 december 18.00

26 januari 18.00

23 februaril 18.00

30 mars 18.00

GÖTEBORG

13 december, 18.00-21.00

Julbelyst cykling på lucia

genom staden med samling

vid kulturcaféet på Llama Lloyd

på Hisingen. Mer info om

eventen finns på Facebook.

10 Februari 2017

Aktiviteter under Winter bike

to work day.

29 mars 2017

Slörull från Llama Lloyd börjar,

sista onsdagen i månaden.

Populäraste resorna:

Vandring & cykel 2017

Ett roligare sätt att resa!

Vandring i Ligurien med Cinque Terre

Vandring på undersköna Amalfikusten

Cykla i färgstarka Provence

Båtcykla i Kroatiens skärgård

Bland nyheterna:

Kustvandring i vackra Portugal

Cykla från Barolo till San Remo

Vandringsoch

cykelresor

sedan 1986!

Läs mer och beställ vår broschyr på www.primatravel.com eller ring 031-813350

37


ANMÄL DIG

TILL CTV!

BOKA

FÖR

2017!

Cykelturistveckan i Halmstad,

årets meet-up på cykel 2017

Cykelfrämjandets Halmstadskrets är nästa års värd för CTV och

vill redan nu bjuda in er för en vecka av cykling, gemenskap och

upptäckarlust. Alla Sveriges cyklister är välkomna för att uppleva

den cykelvänliga västkuststaden med oss, mellan den 30 juli och

4 augusti 2017.

Boenden går att boka på något av hotellen i listan eller på Halmstad

Camping, Hagöns Camping eller First Camping Tylösand.



kaptenshamn.com

nordicchoicehotels.se

boka.grandhotel.nu

continental-halmstad.se

scandichotels.com

gmorninghotels.se

tyleback.com

Gå in på cykelframjandet.se/ctv för anmälan och mer information.



Den som cyklar den sparar

FRÅN DEN KULTURELLA FÖRETAGAREN SOM RÄKNAR MED ATT CYKLING LÖNAR SIG.

KRÖNIKA

Jag är egenföretagare. Jag har alltså inte tid

att sitta och vänta i en bilkö. En av tusen anledningar

varför jag cyklar är att det är det snabbaste

fordonet i en modern stad. I Göteborg finns det

andra företagare som skickar in debattartiklar till

kvällspressen om att stadens nya infrastruktur

börja sinka dem. Att trängselskatten och parkeringsavgifterna

försvårar deras arbete. Att det blir

slöseri med både pengar och tid, när de till exempel

har glömt nycklarna i centrum. De är bilister.

Om jag behöver hämta ett par nycklar i centrala

stan, låt oss säga vid Kopparmärra, så tar det mig

tio minuter att cykla dit från Kville, en minut att

parkera och ta mig in och sen tio minuter att cykla

tillbaka. Om jag skulle göra samma resa med bil

skulle jag ha svårt att hitta en parkeringsplats,

antagligen hade jag parkerat vid Heden, där har ju

staden upplåtit rejält med plats för bilister. Bara

promenaden därifrån tar fem minuter. Kollektivtrafiken

hade tagit nästan lika lång tid, då det är

en promenad på fem minuter till Hjalmar Branting

och sen några minuters väntetid på vagnen innan

den tar mig över bron. Jag kanske till och med

måste byta i Brunnsparken? Det är trevligt och

platseffektivt, men inte särskilt tidseffektivt att

åka vagn. Det är klokt att uppmana folk att promenera

eller cykla i centrala stan. Vi har inte plats

för en massa bilar som står parkerade när deras

ägare är inne och hämtar nycklar. Det är extremt

platsineffektivt. Det är precis därför staden gör det

svårare att parkera och köra bil i centrala stan.

C

ykeln däremot, tar minimalt med plats

och går dessutom i värsta fall att flytta

om den skulle stå i vägen när den inte

brukas. Cykeln bidrar inte till trängseln,

den minskar den. I en rapport från bilappen Waze

om var bilister är mest nöjda visade det sig faktiskt

vara i Nederländerna, ett land som har jobbat med

ett tydligt cykelfokus sen 70-talet. Det hela är

väldigt enkel matematik. Ju fler som cyklar, desto

färre kör bil. Det blir alltså mindre trängsel för

de bilister som måste in i stan och hämta de där

förbannade nycklarna.

Jag räknar även med att cykeln är lösningen på

företagares problem med effektivare arbetstid, billigare

tjänstefordon, färre sjukdagar och arbetsglädje.

Robin H Olsson

CAFÉÄGARE

& CYKELPROFIL

llamalloyd.se

FOTO: HANNA

MI JAKOBSON

39


RETURADRESS:

Cykelfrämjandet

c/o Föreningshuset

Virkesvägen 26

120 30 Stockholm

Cykel- och Upplevelseresor

På små, lugna vägar cyklar du i ditt eget

tempo genom vinfält, gamla idylliska byar och

böljande landskap. Njut av maten, atmosfären

och friden på landsbygden där tiden tycks stå

stilla. Personliga besök, boende på små hotell,

följebil och reseledare.

Merlot Resor är ett litet familjeföretag som

sedan 1995 arrangerar cykelresor i Frankrikes

och Spaniens vinområden. Passionen för livets

goda; cykling, vin och mat står i fokus för att du

ska få en upplevelse utöver det vanliga!

Varmt välkommen!

Linnea & Peter

www.merlotresor.se • 040-97 14 00

More magazines by this user
Similar magazines