Sweden Yearbook - 2011

Statistisk årsbok för Sverige
Statistical Yearbook of Sweden 2011

Statistisk årsbok för Sverige
Statistical Yearbook of Sweden 2011
Statistiska centralbyrån
2011

Statistical Yearbook of Sweden 2011
Official Statistics of Sweden
Statistics Sweden
2011
Tidigare publicering Statistisk årsbok har utkommit sedan 1914
Previous publication The Statistical Yearbook of Sweden has been published since 1914
Producent
Producer
SCB, kommunikationsavdelningen
Statistics Sweden, Communication Department
Box 24300, SE-104 51 Stockholm
+46 8 506 940 00
statistisk.arsbok@scb.se
Förfrågningar Alexander Löckert +46 8 506 941 47
Inquiries
alexander.lockert@scb.se
Denna publikation är en del av Sveriges officiella statistik (SOS). Det är tillåtet att kopiera och
på annat sätt mångfaldiga innehållet. Om du citerar, var god uppge källan på följande sätt:
Källa: SCB, Statistisk årsbok för Sverige 2011.
This publication is a part of the official statistics of Sweden (SOS). It may be used freely and
quoted. When quoting, please state the source as follows:
Source: Statistics Sweden, Statistical Yearbook of Sweden 2011.
Den särskilda SOS-logotypen får enligt lag inte användas vid vidarebearbetningar
av statistiken.
Use of the particular SOS logotype is prohibited when further processing
the statistics.
Omslagsbild: Peter Holgersson
Cover
ISSN 1654-4420 (online)
ISSN 0081-5381 (print)
ISBN 978-91-618-1532-6 (print)
URN:NBN:SE:SCB-2011-A01BR1101_pdf (pdf)
Printed in Sweden
SCB-Tryck, Örebro 2010.12

Förord
Foreword
Statistisk årsbok för Sverige innehåller i koncentrerad form en stor del av den statistik som
produceras i Sverige. Innehållet presenteras ämnesvis i texter, tabeller, diagram och kartor.
Tabell- och diagramrubriker är översatta till engelska, liksom det utförliga sakregistret där du lätt
kan hitta tabellen du söker. Källhänvisningarna leder vidare till ytterligare statistikpublicering.
Kapitlet Internationella översikter finns på sidorna med blå kant, i slutet av boken.
Redaktörer för årsbok 2011 var Alexander Löckert och Ulla Sundberg. Inga-Lill Kvist, Eva Ullberg,
Olle Bergsten, Susanne Ekholm, AnnaCarin Paavo och Anna Nyhlén har bistått i det redaktionella
arbetet. Åsa Westlund har svarat för diagram, Stefan Svanström har tagit fram kartor och Monica
Holmberg har fotograferat. Ämnesenheterna på SCB bidrog med statistikunderlag och värdefulla
synpunkter. Samtliga ovannämnda personer har varit betydelsefulla i produktionen, likaså föregående
års redaktörer. Årsboken har kontinuerligt utvecklats sedan starten 1914.
SCB vill framföra ett stort tack till alla de myndigheter, organisationer och enskilda personer som
bistått med underlag till årsboken.
Ett stort tack även till Kim Huuhko vid Statistikcentralen i Finland för ovärderlig hjälp med de
internationella tabellerna.
Stockholm, den 14 december 2010
Cecilia Westström
Christine Uhrlander Lindbom
The Statistical Yearbook of Sweden 2011 contains a large amount of the statistics produced in Sweden in a
concentrated form. The statistics are presented by subject in tables, brief texts, graphs and maps.
The headings for tables and graphs are translated into English and the detailed index (in Swedish and
English) makes it easy to find the right table. The source information acts as a guide to other statistical
publications and resources. International tables are available at the end of the book where the pages are
marked with blue edges.
Alexander Löckert and Ulla Sundberg were the editors of the yearbook. Inga-Lill Kvist, Eva Ullberg, Olle
Bergsten, Susanne Ekholm, AnnaCarin Paavo and Anna Nyhlén assisted in the editorial work. Åsa
Westlund was responsible for the graphs, Stefan Svanström created the maps and Monica Holmberg took
many of the pictures. The subject departments at Statistics Sweden have contributed the statistics together
with their valuable viewpoints. All of the above persons have played a significant role in the production, so
did the previous editors. The yearbook has been continuously in development from year to year ever since
the start in 1914.
Statistics Sweden would like to thank all the government agencies, organisations and individuals who
provided valuable input to the yearbook.
Finally, many thanks to Kim Huuhko at Statistics Finland for invaluable help with the international tables.
Stockholm, 14 December 2010
Cecilia Westström
Christine Uhrlander Lindbom

Innehåll Statistisk årsbok 2011
Innehåll
Contents
Sida
Page
Förord 3
Preface
Teckenförklaring 5
Key to symbols
Kvalitetsdeklaration 6
Quality declaration
Geografiska uppgifter 7
Geographical data
Väder 21
Weather
Miljö 39
Environment
Befolkning 71
Population
Jordbruk, skogsbruk och fiske 125
Agriculture, forestry and fishery
Näringsverksamhet 157
Business activities
Energi 179
Energy
Boende, byggande och bebyggelse 193
Housing and construction
Handel med varor och tjänster 207
Trade in goods and services
Transporter och kommunikationer 223
Transport and communications
Informations- och kommunikationsteknik
255
Information technology
Arbetsmarknad 271
Labour market
Hushållens ekonomi 309
Household finances
Priser och konsumtion 331
Prices and consumption
Nationalräkenskaper 359
National accounts
Offentlig ekonomi 377
Public finances
Sida
Page
Finansmarknad 405
Financial market
Socialförsäkring 423
Social insurance
Socialtjänst 437
Social welfare
Hälso- och sjukvård 451
Health and medical care
Rättsväsende 473
Judicial system
Utbildning och forskning 501
Education and research
Kultur och fritid 543
Culture and leisure
Demokrati 581
Democracy
Tio-i-topp 601
Top ten
Internationella översikter 627
International perspectives
Förkortningar 682
Abbreviations
Tabellanmärkningar 683
Notes
Statistiska standarder 695
Standards, classifications
SI-systemet 697
Système International d’Unités
Mått och vikt 698
Weights and measures
Engelskt sakregister 700
English subject index
Svenskt sakregister 710
Swedish subject index
Foto 725
Photo
En detaljerad innehållsförteckning återfinns i början av varje ämnesavsnitt
A detailed list of contents will be found at the beginning of each subject division
4 Statistiska centralbyrån

Statistisk årsbok 2011
Teckenförklaring
Teckenförklaring
Key to symbols
Sveriges officiella statistik
Official Statistics of Sweden
Upprepning “ Repetition
Intet finns att redovisa (värdet noll) – Zero
Mindre än hälften av den använda enheten 0
0,0
Less than half unit of measure
Uppgift inte tillgänglig eller alltför osäker för
att anges
. . Data not available
Uppgift kan inte förekomma . Not applicable
Preliminär uppgift (markeras inte i de internationella
tabellerna)
* Provisional or estimated figure
(not used in the international tables)
Tusen kronor tkr SEK thousands or SEK 1 000s (see below)
Miljoner kronor mnkr SEK millions or SEK m (see below)
Miljarder kronor mdkr SEK billions or SEK bn (see below)
En streckad linje, som avskär en tidsserie,
markerar att uppgifterna på ömse
sidor om linjen inte är fullt jämförbara.
I tabeller med avrundade tal kan
smärre avvikelser förekomma mellan
summan av dessa tal och den
redovisade slutsumman.
Substantial breaks in the homogeneity
of a series are indicated by a vertical
dotted line through the column.
In tables where figures have been
rounded to the nearest final digit, there may
be a slight discrepancy in the sum of the
items as shown.
Note for foreign readers
If 000’s or 000 000’s are omitted, this is indicated (in the Swedish text only)
by 1 000 (1 000-tal) or 1 000 000.
Following Swedish practice, whole numbers and decimals are separated by a comma (,).
Hektar, ha = 1 sq. hectometre (=100 a)
Krona, kronor, kr = Swedish crowns, SEK. For exchange rates
see tables 17.25 and 26.29.
Ton, t = Metric tonnes
Km 2 = Sq. km.
Statistiska centralbyrån 5

Kvalitetsdeklaration Statistisk årsbok 2011
Kvalitetsdeklaration
Quality declaration
Uppgifterna till Statistisk årsbok för Sverige har tagits fram under 2010. Viss statistik kan ha
reviderats eller förändrats efter publiceringen.
The data in Statistical Yearbook 2011 was collected during 2010. Some of the statistics may have been revised
or changed since the date of publishing.
När det gäller årsboksuppgifternas kvalitet hänvisas till:
– angivna källor
– SCB:s webbplats – www.scb.se
For information on the quality of data in the yearbook, please see:
– stated sources
– Statistics Sweden’s website – www.scb.se
6 Statistiska centralbyrån

Geografiska uppgifter
Geographical data

Geografiska uppgifter Statistisk årsbok 2011
1 – Geografiska uppgifter
Geographical data
Sida
Page
1.1 Berg, sjöar och öar i Sverige .....................9
Mountains, lakes and islands in Sweden
1.2 Geografiska uppgifter ...............................10
Geographical data
1.3 Öar i Sverige ..............................................12
Islands in Sweden
1.4 Kust och stränder i Sverige .....................14
Coast and shores in Sweden
Sida
Page
1.5 Land- och vattenarealer inkl. havsvatten
den 1 januari 2010, km 2 ........................ 15
Area of land and water incl. seawater,
sq. km.
1.6 Kust och stränder, länsvis, km ............... 20
Coast and shores, by county
1.7 Samtliga öar i hav och insjöar efter
storleksklass, länsvis ..................................... 20
All islands in seas or lakes, by size and
county
8 Statistiska centralbyrån

Statistisk årsbok 2011
1.1
Berg, sjöar och öar i Sverige
Mountains, lakes and islands in Sweden
Geografiska uppgifter
Källa: SCB, Enheten för miljöekonomi och naturresurser (www.gis.scb.se).
Statistiska centralbyrån 9

Geografiska uppgifter Statistisk årsbok 2011
1.2
Geografiska uppgifter
Geographical data
Bergshöjder, meter över havet
Norrbottens län
Kebnekaise (Giebmegáisi) 1 2 106
Sarektjåhkkå 2 089
Kaskasatjåkka (Gasskasèohkka) 2 076
(Sulitelma (Sulidälbmá) 1 860)
Västerbottens län
Norra Storfjället (Stoere Vaerie) 1 767
(Marsfjället (Maaresvaerie) 1 590)
Jämtlands län
Helagsfjället (Maajåelkie) 1 796
Templet (Storsola) 1 728
Lillsylen 1 704
(Åreskutan 1 420)
(Sielkentjahke 1 314)
Västernorrlands län
Solbergsliden 594
Dalarnas län
Storvätteshågna (Gealta) 1 204
Mulen 1 191
Härjehågna 1 185
(Städjan 1 131)
(Transtrandsfjällen 945)
Värmlands län
Granberget vid Höljes 701
Brånberget 691
Västra Götalands län
Galtåsen 362
Hökensås 354
Ålleberg 334
Kinnekulle 306
Billingen 304
Jönköpings län
Tomtabacken 377
(Taberg 343)
Östergötlands län
Stenabohöjden 327
(Omberg 263)
Hallands län
Hallandsås-Högalteknall 226
Skåne län
Söderåsen 210
Vattenområden, km 2
Vänern-Göta älv 50 200
därav inom Sverige 42 800
Torneälven 40 200
därav inom Sverige 2 25 300
Ångermanälven 31 900
därav inom Sverige 30 400
Dalälven 29 000
därav inom Sverige 27 900
Umeälven 26 700
därav inom Sverige 26 500
Indalsälven 26 700
därav inom Sverige 24 700
Luleälven 25 200
därav inom Sverige 24 500
Mälaren-Norrström 22 600
Ljusnan 19 800
Kalixälven 2 17 900
Vättern-Motala ström 15 500
Ljungan 12 900
Skellefteälven 11 600
Piteälven 11 200
Lagan 6 440
Helge å 4 780
Emån 4 460
Sjöar, km 2 vattenyta
Vänern 5 490
Vättern 1 888
Mälaren 1 084
Hjälmaren 463
Storsjön i Jämtland 456
Siljan med Insjön och Orsasjön 354
Torneträsk (Duortnosjávri) 322
Hornavan (Tjårvek) 230-280
Uddjaure (Ujják) 190-250
Bolmen 184
Ströms Vattudal 154-183
Stora Lulevatten 165
Storavan (Buovððahávva) 150-175
Kallsjön 155
Åsnen 150
Dellensjöarna 132
Sommen 132
Skagern 131
Stora Le och Foxen 131
Storuman (Stuora Ubmeje) 120-165
Suorvajaure (Suorvajávvre) 32-210
Flåsjön 105-114
Virihaure (Virihávrre) 108
Frykensjöarna 102
Glafsfjorden 102
Torrön 84-103
Malgomaj (Jetneme) 70-105
10 Statistiska centralbyrån

Statistisk årsbok 2011
Geografiska uppgifter
Floder, km
Klarälven-Göta älv 720
därav inom Sverige 520
Muonioälven-Torneälven 570
Dalälven 520
Umeälven 460
därav inom Sverige 450
Luleälven 450
därav inom Sverige 440
Ångermanälven 450
därav inom Sverige 440
Kalixälven 430
Ljusnan 430
Järpströmmen-Indalsälven 420
Skellefteälven 410
Piteälven 370
Ljungan 350
Toftaån-Lagan 270
Ätran 230
1) De samiska namnen anges i förekommande fall inom parentes.
2) Hela området ovanför bifurkationen till Kalixälven (9 910 km 2 )
har räknats till Torneälvens område.
Källa: SCB och Lantmäteriet (www.lantmateriet.se)
Statistiska centralbyrån 11

Geografiska uppgifter Statistisk årsbok 2011
1.3
Öar i Sverige
Islands in Sweden
Samtliga kommuner i Sverige har åtminstone en ö. Norrtälje och Värmdö
har närmare 11 000 vardera. Tio kommuner består endast av öar. Om man
räknar med de minsta öarna, de som endast är några kvadratmeter stora,
finns det sammanlagt 221 800 stycken i de svenska haven, insjöarna och
vattendragen.
De 50 största öarna, hektar
Nr Önamn Län Areal, ha
1 Gotland Gotlands 299 400
2 Öland Kalmar 134 700
3 Orust Västra Götalands 34 560
4 Hisingen Västra Götalands 19 884
5 Värmdö Stockholms 18 140
6 Tjörn Västra Götalands 14 754
7 Väddö och Björkö Stockholms 12 790
8 Fårö Gotlands 11 330
9 Selaön Södermanlands 9 472
10 Gräsö Uppsala 9 326
11 Svartsjölandet Stockholms 8 202
12 Hertsön Norrbottens 7 342
13 Alnön Västernorrlands 6 779
14 Ekerö och Munsö Stockholms 6 765
15 Tosterön-Aspön Södermanlands 6 634
16 Ingarö Stockholms 6 326
17 Ljusterö Stockholms 6 205
18 Torsö Västra Götalands 6 203
19 Ammerön Jämtlands 5 990
20 Kållandsö Västra Götalands 5 678
21 Hemsön Västernorrlands 5 439
22 Mörkö Stockholms 5 166
23 Ornö Stockholms 4 899
24 Hammarö Värmlands 4 880
25 Bolmsö Kronobergs 4 213
26 Härnön Västernorrlands 4 183
27 Frösön Jämtlands 4 100
28 Gotska Sandön Gotlands 3 654
29 Vätö Stockholms 3 435
30 Lidingö Stockholms 3 026
31 N Finnö och Yxnö Östergötlands 2 687
32 Adelsö Stockholms 2 608
33 Visingsö Jönköpings 2 504
34 Vindö och Djurö Stockholms 2 501
35 Sandön Norrbottens 2 488
36 Singö Stockholms 2 477
37 Torö Stockholms 2 462
38 Ängesön Västerbottens 2 417
39 Holmön Västerbottens 2 395
40 Fågelbrolandet Stockholms 2 395
41 Rånön Norrbottens 2 393
42 Obbolaön Västerbottens 2 371
43 Utö Stockholms 2 357
44 Lovön Stockholms 2 322
45 Södra Muskö Stockholms 2 250
46 Sollerön Dalarnas 2 225
47 Blidö Stockholms 2 187
48 Torpön Östergötlands 2 178
49 Storön Norrbottens 2 125
50 Ängsön Västmanlands 2 101
Detta är en ö
En ö definieras i uppslagsböcker som
landmassa omfluten av vatten. Inget står
om hur kanaler bör betraktas. I SCB:s
undersökning har kanaler inte ansetts
avgränsa öar – om det inte tidigare har
funnits vatten i form av sund eller
liknande på platsen. Uppgifterna om
öarna är beräknade utifrån Lantmäteriets
digitala vattenkarta i skala 1:10 000. De
minsta öarna som ingår i denna studie är
endast några kvadratmeter stora.
De tusen öarnas land
Det totala antalet öar i hav, insjöar och
vattendrag är 221 800 stycken. Detta
motsvarar sammanlagt 2,6 procent av
Sveriges landareal. De län som har flest
antal öar är Stockholms län och Västra
Götalands län med vardera ca 30 000 öar.
Kommuner med flest antal öar är
Norrtälje och Värmdö med närmare
11 000 vardera, följt av Östhammar med
ca 7 500 och Oskarshamn med ca 6 000.
Tio kommuner består endast av öar;
Ekerö, Värmdö, Lidingö, Mörbylånga,
Borgholm, Gotland, Öckerö, Tjörn, Orust
och Hammarö.
12 Statistiska centralbyrån

Statistisk årsbok 2011
Flest havsöar i Stockholm
98 400 av de 221 800 öarna omges av hav. Flest
havsöar finns i Stockholms län, 29 000 stycken. I
Västra Götalands län kan antalet öar räknas till
drygt 14 000 och utanför kusten i Kalmar län till
närmare 13 000. Kommuner med flest havsöar
är samma som ligger i topp vad gäller totala
antalet öar, dvs. Norrtälje (10 500), Värmdö
(10 500), Östhammar (7 100) och Oskarshamn
(5 400). Av de 87 kommuner som har havskust
saknar fem havsöar. Dessa är Burlöv, Lomma,
Skurup, Ystad och Laholm.
Flest insjööar i Arjeplog
I insjöarna, inkl. Vänern, Vättern, Mälaren och
Hjälmaren samt i vattendragen finns det
123 400 öar. Till insjööarna räknas även de öar
som ligger i insjöar på havsöar. Län med störst
antal insjööar är Västra Götalands (15 500),
Norrbottens (13 700) och Värmlands (12 400).
Den kommun som i särklass har flest insjööar är
Geografiska uppgifter
Arjeplog (4 700). Därefter kommer Strömsunds
kommun (2 900), Lidköping (2 600) och Säffle
(2 400).
Kommunerna Lidingö och Vaxholm, saknar
helt öar i insjöar.
14 gånger fler öar i Vänern än i Vättern
I de fyra största sjöarna finns 15 842 öar. I vår
största sjö Vänern finns de allra flesta, 12 285.
Vättern är med sina 858 öar den sjö av våra fyra
största sjöar som har minst antal öar. I Mälaren
finns det 1 416 öar och i Hjälmaren 1 283
stycken.
Men de flesta är små, mycket små
Cirka 150 000 öar, av de 221 800, har mindre
landareal än 1 000 m 2 , dvs. drygt 30x30 m.
Källa: SCB Statistiska meddelanden MI 50 SM 0101
(www.scb.se/MI0812) Statistikdatabasen: Miljö.
Statistiska centralbyrån 13

Geografiska uppgifter Statistisk årsbok 2011
1.4
Kust och stränder i Sverige
Coast and shores in Sweden
Nio och ett halvt varv runt jordklotet. Så lång är Sveriges totala fastlandskust
inklusive stränder. Kustlinjen och strandlinjerna är 385 000 km vilket
innebär att det går 41 meter kust och strand per svensk invånare.
Detta är en kust
Med kust avses landsträckan utmed hav eller
större insjö. En strandlinje är enligt uppslagsböcker
gränslinjen mellan land och vatten. Här i
årsboken använder vi begreppet kust endast i
benämningen fastlandskust, alltså det ställe där
fastlandet möter havsvatten. Längden på fastlandskusten
blir då längden på gränslinjen
mellan fastlandet och havsvattnet. Begreppet
strandlinje används i alla övriga fall där land
möter vatten. Uppgifterna om kust- och strandlängd
är beräknade utifrån Lantmäteriets
digitala vattenkarta i skala 1:10 000.
Nio och ett halvt varv runt jorden
Den sammanlagda längden på fastlandskusten
och stränderna i Sverige är 385 000 km. Det
motsvarar nio och ett halvt varv runt jordklotet.
Av den totala längden svarar insjöarnas och
vattendragens stränder för 312 300 km, stränder
på öar i insjöar och vattendrag för 28 800 km,
havsöarnas stränder för 31 900 km och fastlandskusten
för 11 500 km.
Strändernas svall hörs bäst i Norrbotten
Av länen har Norrbottens län den i särklass
längsta sammanlagda längden kust och strand –
22 procent av den totala längden i landet.
Kortast sträcka har Gotlands län, med mindre
än en procent av rikssiffran.
De 15 kommuner med längst kust- och
strandlinje ligger alla i norra Sverige inklusive
Dalarnas län. De 15 kommuner med kortast
sträcka strand och kust är ytmässigt sett små
kommuner i storstadsregionerna, eller kommuner
i Skåne.
I Kiruna kommun finns imponerande 16 800
km strand, eller 4,3 procent av rikets kust- och
strandlinje. Kortast sträcka har Sundbyberg i
Stockholms län med sina 5 km.
Rikets genomsnittliga kust- och strandlängd
per km 2 är 860 meter – och räknat per person
blir det 41 meter kust och strand.
Vänern har 1 790 km strand
Av de fyra största sjöarna har Vänern längsta
strandsträckan, 1 790 km. Mälaren har 1 172 km,
Vättern har 550 km och Hjälmaren 357 km.
Kommuner som har längst respektive kortast sträcka kust och strand, km
Kod Kommun Insjöar och
vattendrag
Öar i insjöar
och
vattendrag
Havsöar Fastlandskust
Strand och
kust totalt
Andel av
rikets kust o.
stränder %
Längst
2584 Kiruna 16 128 645 – – 16 773 4,3
2506 Arjeplog 13 641 1 725 – – 15 366 4,0
2510 Jokkmokk 14 433 793 – – 15 226 3,9
2523 Gällivare 11 061 340 – – 11 401 3,0
2313 Strömsund 10 014 882 – – 10 896 2,8
2361 Härjedalen 8 855 581 – – 9 436 2,4
2321 Åre 7 335 430 – – 7 765 2,0
2422 Sorsele 6 443 495 – – 6 938 1,8
2421 Storuman 6 188 561 – – 6 749 1,7
2039 Älvdalen 6 456 291 – – 6 747 1,7
Kortast
0183 Sundbyberg 4 1 – – 5 0,001
1231 Burlöv 7 – – 1 8 0,002
0184 Solna 7 2 2 5 16 0,004
1277 Åstorp 23 – – – 23 0,006
1260 Bjuv 23 1 – – 24 0,006
1230 Staffanstorp 24 – – – 24 0,006
0162 Danderyd 4 – 9 19 32 0,008
1262 Lomma 23 – – 13 36 0,009
0160 Täby 24 – 4 9 37 0,010
0123 Järfälla 30 9 – – 39 0,010
Källa: SCB Statistiska meddelanden MI 50 SM 0201 (www.scb.se/MI0812); Statistikdatabasen: Miljö.
14 Statistiska centralbyrån

Statistisk årsbok 2011
1.5
Geografiska uppgifter
Land- och vattenarealer inkl. havsvatten den 1 januari 2010, km2
Area of land and water incl. seawater, sq. km.
Kod
Code
Kommun
Municipality
Landareal 1
Land area 1
Inlandsvatten
exkl. de 4
stora sjöarna
Inland water excl.
the 4
large lakes
Landareal och
inlandsvatten
exkl. de 4
stora sjöarna
Land area and
inlandwater excl.
the 4
large lakes
De 4 stora
sjöarna:
Vänern,
Vättern,
Mälaren,
Hjälmaren
The 4
large lakes
Havsvatten
ut till
territorialgränsen
Seawater
Totalareal land
och vatten inkl.
havsvatten
Total area of land,
inland water and
seawater
01 Stockholms län 6 519,3 269,9 6 789,2 379,6 9 470,9 16 639,7
0114 Upplands Väsby 75,4 4,9 80,3 4,0 – 84,3
0115 Vallentuna 360,1 11,1 371,2 – – 371,2
0117 Österåker 310,8 11,5 322,3 – 236,0 558,2
0120 Värmdö 443,0 8,4 451,3 – 2 547,6 2 998,9
0123 Järfälla 54,1 1,1 55,2 8,2 – 63,4
0125 Ekerö 216,4 1,2 217,6 169,0 – 386,6
0126 Huddinge 131,3 8,6 139,9 1,5 – 141,5
0127 Botkyrka 194,8 10,0 204,9 5,4 13,3 223,6
0128 Salem 54,3 7,5 61,8 9,7 – 71,5
0136 Haninge 457,5 6,5 464,0 – 1 709,6 2 173,7
0138 Tyresö 69,5 3,4 72,9 – 28,2 101,1
0139 Upplands-Bro 237,1 6,3 243,4 85,0 – 328,5
0140 Nykvarn 153,5 16,7 170,2 8,0 – 178,2
0160 Täby 60,6 5,4 66,0 – 5,3 71,3
0162 Danderyd 26,5 0,2 26,7 – 5,9 32,6
0163 Sollentuna 52,9 3,2 56,2 – 2,2 58,3
0180 Stockholm 188,1 5,2 193,3 15,9 7,1 216,2
0181 Södertälje 525,6 32,9 558,4 53,0 86,5 697,9
0182 Nacka 95,5 4,5 100,0 – 29,6 129,6
0183 Sundbyberg 8,7 0,1 8,8 0,0 – 8,8
0184 Solna 19,4 1,2 20,6 0,5 0,7 21,8
0186 Lidingö 30,5 0,3 30,8 – 18,2 49,0
0187 Vaxholm 58,1 0,7 58,8 – 51,4 110,2
0188 Norrtälje 2 010,8 107,7 2 118,4 – 3 787,0 5 905,5
0191 Sigtuna 327,9 4,6 332,4 19,2 – 351,6
0192 Nynäshamn 357,2 6,8 364,1 – 942,3 1 306,4
03 Uppsala län 8 208,4 228,8 8 437,2 203,1 3 365,3 12 005,6
0305 Håbo 143,4 2,8 146,2 40,0 – 186,2
0319 Älvkarleby 213,4 21,8 235,2 – 380,6 615,8
0330 Knivsta 283,5 4,1 287,6 9,4 – 296,9
0331 Heby 1 171,7 60,0 1 231,7 – – 1 231,7
0360 Tierp 1 550,5 59,6 1 610,1 – 978,9 2 589,0
0380 Uppsala 2 189,1 45,5 2 234,6 11,5 – 2 246,1
0381 Enköping 1 184,1 3,9 1 187,9 142,3 – 1 330,2
0382 Östhammar 1 471,6 30,9 1 502,6 – 2 005,8 3 508,4
04 Södermanlands län 6 103,1 503,6 6 606,7 457,6 1 689,4 8 753,7
0428 Vingåker 372,5 41,6 414,1 27,8 – 441,9
0461 Gnesta 462,7 77,7 540,4 – – 540,4
0480 Nyköping 1 427,9 134,9 1 562,8 – 515,0 2 077,7
0481 Oxelösund 35,6 0,2 35,8 – 724,6 760,3
0482 Flen 722,0 108,6 830,6 – – 830,6
0483 Katrineholm 1 025,4 94,7 1 120,1 75,8 – 1 195,9
0484 Eskilstuna 1 103,8 23,5 1 127,2 130,3 – 1 257,5
0486 Strängnäs 741,6 14,8 756,4 223,6 – 980,0
0488 Trosa 211,0 7,7 218,7 – 449,8 668,5
05 Östergötlands län 10 604,6 1 041,5 11 646,1 642,7 2 335,3 14 624,1
0509 Ödeshög 431,4 20,8 452,2 219,9 – 672,1
0512 Ydre 679,0 103,6 782,7 – – 782,7
0513 Kinda 1 135,3 173,5 1 308,7 – – 1 308,7
0560 Boxholm 528,3 78,7 607,0 – – 607,0
0561 Åtvidaberg 690,4 93,9 784,3 – – 784,3
0562 Finspång 1 061,6 160,2 1 221,7 – – 1 221,7
0563 Valdemarsvik 739,0 42,7 781,7 – 1 277,9 2 059,6
0580 Linköping 1 435,8 140,1 1 575,9 – – 1 575,9
0581 Norrköping 1 503,6 108,4 1 612,0 – 417,0 2 029,0
0582 Söderköping 677,9 13,3 691,2 – 638,2 1 329,5
0583 Motala 988,3 68,9 1 057,1 216,4 – 1 273,5
0584 Vadstena 182,5 26,4 208,9 206,4 – 415,2
0586 Mjölby 549,0 11,0 559,9 – – 559,9
06 Jönköpings län 10 494,6 757,9 11 252,5 501,4 – 11 753,9
0604 Aneby 520,8 36,2 556,9 – – 556,9
0617 Gnosjö 422,8 29,7 452,4 – – 452,4
Statistiska centralbyrån 15

Geografiska uppgifter Statistisk årsbok 2011
1.5 Land- och vattenarealer inkl. havsvatten den 1 januari 2010, km2 (forts.)
Kod Kommun Landareal 1 Inlandsvatten
exkl. de 4
stora sjöarna
Landareal och
inlandsvatten
exkl. de 4
stora sjöarna
De 4 stora
sjöarna:
Vänern,
Vättern,
Mälaren,
Hjälmaren
Havsvatten
ut till
territorialgränsen
Totalareal land
och vatten inkl.
havsvatten
0642 Mullsjö 201,5 10,8 212,4 – – 212,4
0643 Habo 329,5 6,2 335,7 128,2 – 463,9
0662 Gislaved 1 143,4 82,7 1 226,2 – – 1 226,2
0665 Vaggeryd 829,0 33,6 862,5 – – 862,5
0680 Jönköping 1 488,8 73,2 1 562,0 373,3 – 1 935,2
0682 Nässjö 935,0 58,8 993,8 – – 993,8
0683 Värnamo 1 222,8 168,5 1 391,2 – – 1 391,2
0684 Sävsjö 682,6 50,4 733,0 – – 733,0
0685 Vetlanda 1 509,6 99,1 1 608,6 – – 1 608,6
0686 Eksjö 803,9 73,8 877,7 – – 877,7
0687 Tranås 404,8 35,0 439,8 – – 439,8
07 Kronobergs län 8 468,0 962,1 9 430,1 – – 9 430,1
0760 Uppvidinge 1 178,0 54,6 1 232,6 – – 1 232,6
0761 Lessebo 414,8 43,8 458,5 – – 458,5
0763 Tingsryd 1 049,4 163,6 1 213,0 – – 1 213,0
0764 Alvesta 977,6 99,0 1 076,6 – – 1 076,6
0765 Älmhult 895,4 87,9 983,3 – – 983,3
0767 Markaryd 520,2 15,4 535,6 – – 535,6
0780 Växjö 1 673,6 251,4 1 925,0 – – 1 925,0
0781 Ljungby 1 757,9 246,1 2 004,0 – – 2 004,0
08 Kalmar län 11 219,1 474,9 11 694,0 – 8 901,0 20 595,0
0821 Högsby 754,4 48,3 802,7 – – 802,7
0834 Torsås 470,9 1,4 472,3 – 135,9 608,2
0840 Mörbylånga 669,9 1,3 671,2 – 2 390,3 3 061,5
0860 Hultsfred 1 127,1 65,9 1 193,0 – – 1 193,0
0861 Mönsterås 602,0 8,3 610,3 – 335,5 945,8
0862 Emmaboda 692,3 30,1 722,4 – – 722,4
0880 Kalmar 961,8 3,4 965,2 – 291,7 1 256,9
0881 Nybro 1 177,1 30,1 1 207,2 – – 1 207,2
0882 Oskarshamn 1 054,8 47,9 1 102,8 – 1 191,8 2 294,5
0883 Västervik 1 881,9 153,5 2 035,4 – 1 570,6 3 606,0
0884 Vimmerby 1 145,4 80,5 1 225,9 – – 1 225,9
0885 Borgholm 680,2 3,6 683,8 – 2 985,3 3 669,1
09 Gotlands län 3 151,4 32,3 3 183,7 – 12 147,6 15 331,3
0980 Gotland 3 151,4 32,3 3 183,7 – 12 147,6 15 331,3
10 Blekinge län 2 946,7 108,7 3 055,4 – 3 901,5 6 956,9
1060 Olofström 391,9 23,5 415,4 – – 415,4
1080 Karlskrona 1 046,9 28,8 1 075,7 – 2 272,6 3 348,2
1081 Ronneby 829,8 36,2 866,0 – 381,8 1 247,9
1082 Karlshamn 491,3 19,8 511,1 – 325,4 836,5
1083 Sölvesborg 186,5 0,4 186,9 – 921,7 1 108,6
12 Skåne län 11 035,4 333,1 11 368,5 – 5 755,5 17 124,0
1214 Svalöv 390,5 0,6 391,1 – – 391,1
1230 Staffanstorp 107,6 0,3 107,9 – – 107,9
1231 Burlöv 18,8 0,1 18,9 – 0,4 19,3
1233 Vellinge 143,2 1,0 144,2 – 559,8 704,0
1256 Östra Göinge 434,9 18,5 453,4 – – 453,4
1257 Örkelljunga 321,5 10,0 331,5 – – 331,5
1260 Bjuv 116,2 0,3 116,4 – – 116,4
1261 Kävlinge 153,8 0,6 154,5 – 139,2 293,7
1262 Lomma 55,6 0,5 56,1 – 34,6 90,7
1263 Svedala 219,0 8,6 227,6 – – 227,6
1264 Skurup 195,2 0,9 196,1 – 300,6 496,6
1265 Sjöbo 495,7 13,6 509,2 – – 509,2
1266 Hörby 422,8 12,4 435,2 – – 435,2
1267 Höör 293,0 28,7 321,7 – – 321,7
1270 Tomelilla 398,7 0,7 399,4 – – 399,4
1272 Bromölla 163,4 22,9 186,2 – 10,7 196,9
1273 Osby 578,5 23,5 601,9 – – 601,9
1275 Perstorp 159,8 3,0 162,8 – – 162,8
1276 Klippan 376,5 4,9 381,4 – – 381,4
1277 Åstorp 93,0 0,2 93,2 – – 93,2
1278 Båstad 218,4 0,5 218,8 – 668,5 887,3
1280 Malmö 155,6 0,9 156,5 – 178,7 335,1
16 Statistiska centralbyrån

Statistisk årsbok 2011
Geografiska uppgifter
1.5 Land- och vattenarealer inkl. havsvatten den 1 januari 2010, km2 (forts.)
Kod Kommun Landareal 1 Inlandsvatten
exkl. de 4
stora sjöarna
Landareal och
inlandsvatten
exkl. de 4
stora sjöarna
De 4 stora
sjöarna:
Vänern,
Vättern,
Mälaren,
Hjälmaren
Havsvatten
ut till
territorialgränsen
Totalareal land
och vatten inkl.
havsvatten
1281 Lund 430,3 12,6 442,9 – – 442,9
1282 Landskrona 141,2 12,3 153,4 – 149,1 302,5
1283 Helsingborg 346,3 1,0 347,2 – 78,5 425,7
1284 Höganäs 144,3 0,2 144,5 – 535,7 680,2
1285 Eslöv 421,7 4,9 426,5 – – 426,5
1286 Ystad 352,4 4,3 356,7 – 858,8 1 215,5
1287 Trelleborg 342,1 1,8 343,9 – 837,8 1 181,7
1290 Kristianstad 1 251,7 94,3 1 346,0 – 482,5 1 828,5
1291 Simrishamn 394,2 0,7 394,9 – 871,7 1 266,6
1292 Ängelholm 422,6 10,9 433,4 – 49,0 482,4
1293 Hässleholm 1 276,5 37,6 1 314,2 – – 1 314,2
13 Hallands län 5 461,6 257,9 5 719,5 – 3 040,7 8 760,2
1315 Hylte 951,1 101,2 1 052,4 – – 1 052,4
1380 Halmstad 1 020,1 16,3 1 036,4 – 669,5 1 705,9
1381 Laholm 888,5 18,6 907,0 – 61,9 969,0
1382 Falkenberg 1 115,4 46,7 1 162,1 – 676,5 1 838,6
1383 Varberg 874,2 39,7 913,9 – 796,8 1 710,7
1384 Kungsbacka 611,4 35,4 646,8 – 836,0 1 482,8
14 Västra Götalands 23 956,1 1 432,7 25 388,8 3 555,3 5 556,0 34 500,1
1401 Härryda 268,4 24,4 292,8 – – 292,8
1402 Partille 57,2 2,2 59,4 – – 59,4
1407 Öckerö 25,9 0,1 26,0 – 490,4 516,4
1415 Stenungsund 253,5 14,1 267,6 – 35,4 303,1
1419 Tjörn 168,2 0,7 169,0 – 684,7 853,7
1421 Orust 389,0 4,5 393,5 – 487,8 881,3
1427 Sotenäs 139,2 1,3 140,4 – 549,7 690,2
1430 Munkedal 638,4 33,7 672,1 – 7,4 679,5
1435 Tanum 923,6 37,6 961,2 – 1 368,2 2 329,4
1438 Dals-Ed 729,7 101,2 830,9 – – 830,9
1439 Färgelanda 593,1 29,3 622,3 – – 622,3
1440 Ale 318,3 15,0 333,3 – – 333,3
1441 Lerum 260,3 49,9 310,2 – – 310,2
1442 Vårgårda 428,7 14,8 443,5 – – 443,5
1443 Bollebygd 264,9 19,4 284,3 – – 284,3
1444 Grästorp 265,7 1,2 266,9 14,6 – 281,4
1445 Essunga 235,8 1,1 236,9 – – 236,9
1446 Karlsborg 408,0 77,6 485,6 315,9 – 801,5
1447 Gullspång 315,5 68,9 384,4 173,7 – 558,1
1452 Tranemo 744,4 37,3 781,6 – – 781,6
1460 Bengtsfors 889,2 176,9 1 066,0 – – 1 066,0
1461 Mellerud 515,0 48,4 563,4 386,5 – 949,8
1462 Lilla Edet 317,9 26,2 344,2 – – 344,2
1463 Mark 933,7 84,1 1 017,8 – – 1 017,8
1465 Svenljunga 925,5 67,2 992,8 – – 992,8
1466 Herrljunga 500,4 11,8 512,2 – – 512,2
1470 Vara 700,2 3,5 703,6 – – 703,6
1471 Götene 406,8 0,8 407,6 218,1 – 625,7
1472 Tibro 220,1 15,4 235,5 – – 235,5
1473 Töreboda 543,8 51,0 594,8 – – 594,8
1480 Göteborg 450,7 14,5 465,2 – 563,9 1 029,1
1481 Mölndal 146,8 6,4 153,2 – – 153,2
1482 Kungälv 364,7 8,0 372,7 – 313,2 685,9
1484 Lysekil 209,9 0,8 210,7 – 495,6 706,3
1485 Uddevalla 641,9 12,7 654,6 – 82,5 737,1
1486 Strömstad 471,5 10,3 481,9 – 477,3 959,1
1487 Vänersborg 647,5 22,4 669,9 234,4 – 904,3
1488 Trollhättan 412,1 18,1 430,2 – – 430,2
1489 Alingsås 474,9 79,7 554,6 – – 554,6
1490 Borås 915,2 57,8 973,0 – – 973,0
1491 Ulricehamn 1 051,4 70,8 1 122,2 – – 1 122,2
1492 Åmål 484,1 51,8 535,9 359,0 – 894,9
1493 Mariestad 602,4 11,0 613,4 896,4 – 1 509,8
1494 Lidköping 703,2 2,3 705,5 672,9 – 1 378,4
1495 Skara 440,1 10,2 450,2 – – 450,2
Statistiska centralbyrån 17

Geografiska uppgifter Statistisk årsbok 2011
1.5 Land- och vattenarealer inkl. havsvatten den 1 januari 2010, km2 (forts.)
Kod Kommun Landareal 1 Inlandsvatten
exkl. de 4
stora sjöarna
Landareal och
inlandsvatten
exkl. de 4
stora sjöarna
De 4 stora
sjöarna:
Vänern,
Vättern,
Mälaren,
Hjälmaren
Havsvatten
ut till
territorialgränsen
Totalareal land
och vatten inkl.
havsvatten
1496 Skövde 676,4 11,6 688,0 – – 688,0
1497 Hjo 298,4 5,1 303,5 283,9 – 587,4
1498 Tidaholm 520,3 4,7 525,0 – – 525,0
1499 Falköping 1 056,7 14,7 1 071,4 – – 1 071,4
17 Värmlands län 17 591,3 1 796,7 19 388,0 2 534,9 – 21 922,9
1715 Kil 360,7 48,6 409,3 – – 409,3
1730 Eda 825,4 75,5 900,9 – – 900,9
1737 Torsby 4 188,7 196,5 4 385,2 – – 4 385,2
1760 Storfors 393,6 81,5 475,1 – – 475,1
1761 Hammarö 56,9 2,1 59,0 363,0 – 422,0
1762 Munkfors 142,3 6,3 148,6 – – 148,6
1763 Forshaga 350,3 49,1 399,3 – – 399,3
1764 Grums 386,4 48,3 434,6 47,2 – 481,9
1765 Årjäng 1 420,1 243,8 1 663,9 – – 1 663,9
1766 Sunne 1 296,4 160,7 1 457,1 – – 1 457,1
1780 Karlstad 1 165,3 75,9 1 241,1 330,4 – 1 571,5
1781 Kristinehamn 748,0 41,6 789,6 602,8 – 1 392,4
1782 Filipstad 1 543,1 178,6 1 721,7 – – 1 721,7
1783 Hagfors 1 834,0 178,2 2 012,2 – – 2 012,2
1784 Arvika 1 659,4 309,1 1 968,6 – – 1 968,6
1785 Säffle 1 220,7 100,3 1 321,0 1 191,5 – 2 512,5
18 Örebro län 8 546,3 796,9 9 343,2 341,8 – 9 685,0
1814 Lekeberg 466,0 18,2 484,2 – – 484,2
1860 Laxå 604,8 136,0 740,8 – – 740,8
1861 Hallsberg 640,2 33,7 673,8 – – 673,8
1862 Degerfors 385,6 50,5 436,2 – – 436,2
1863 Hällefors 989,8 167,4 1 157,2 – – 1 157,2
1864 Ljusnarsberg 578,6 56,0 634,6 – – 634,6
1880 Örebro 1 380,2 50,8 1 431,0 197,9 – 1 628,8
1881 Kumla 205,3 1,5 206,9 – – 206,9
1882 Askersund 819,9 61,5 881,3 143,9 – 1 025,2
1883 Karlskoga 470,7 42,5 513,2 – – 513,2
1884 Nora 621,9 72,9 694,7 – – 694,7
1885 Lindesberg 1 382,8 105,9 1 488,7 – – 1 488,7
19 Västmanlands län 5 144,9 235,8 5 380,7 309,4 – 5 690,1
1904 Skinnskatteberg 662,2 59,6 721,9 – – 721,9
1907 Surahammar 345,0 26,1 371,1 – – 371,1
1960 Kungsör 203,3 1,0 204,3 23,5 – 227,8
1961 Hallstahammar 171,1 1,8 172,9 9,0 – 181,9
1962 Norberg 419,7 30,5 450,2 – – 450,2
1980 Västerås 962,8 3,8 966,6 176,4 – 1 143,0
1981 Sala 1 174,7 36,4 1 211,1 – – 1 211,1
1982 Fagersta 270,7 41,4 312,1 – – 312,1
1983 Köping 607,8 27,1 634,8 14,1 – 648,9
1984 Arboga 327,3 8,1 335,4 86,3 – 421,7
20 Dalarnas län 28 196,8 2 208,3 30 405,1 – – 30 405,1
2021 Vansbro 1 548,7 118,5 1 667,2 – – 1 667,2
2023 Malung 4 105,8 233,5 4 339,3 – – 4 339,3
2026 Gagnef 769,1 44,9 814,0 – – 814,0
2029 Leksand 1 225,9 193,2 1 419,1 – – 1 419,1
2031 Rättvik 1 932,0 217,1 2 149,1 – – 2 149,1
2034 Orsa 1 742,3 65,9 1 808,1 – – 1 808,1
2039 Älvdalen 6 917,3 272,2 7 189,5 – – 7 189,5
2061 Smedjebacken 953,9 109,9 1 063,8 – – 1 063,8
2062 Mora 2 828,1 301,1 3 129,2 – – 3 129,2
2080 Falun 2 051,9 236,4 2 288,3 – – 2 288,3
2081 Borlänge 586,7 52,2 638,9 – – 638,9
2082 Säter 573,9 54,0 627,9 – – 627,9
2083 Hedemora 839,9 94,1 934,0 – – 934,0
2084 Avesta 615,7 57,0 672,7 – – 672,7
2085 Ludvika 1 498,9 158,1 1 657,0 – – 1 657,0
21 Gävleborgs län 18 200,2 1 555,7 19 755,9 – 5 393,6 25 149,5
2101 Ockelbo 1 069,6 66,0 1 135,5 – – 1 135,5
2104 Hofors 411,1 37,2 448,3 – – 448,3
18 Statistiska centralbyrån

Statistisk årsbok 2011
Geografiska uppgifter
1.5 Land- och vattenarealer inkl. havsvatten den 1 januari 2010, km2 (forts.)
Kod Kommun Landareal 1 Inlandsvatten
exkl. de 4
stora sjöarna
Landareal och
inlandsvatten
exkl. de 4
stora sjöarna
De 4 stora
sjöarna:
Vänern,
Vättern,
Mälaren,
Hjälmaren
Havsvatten
ut till
territorialgränsen
Totalareal land
och vatten inkl.
havsvatten
2121 Ovanåker 1 883,5 145,0 2 028,4 – – 2 028,4
2132 Nordanstig 1 380,1 84,2 1 464,3 – 1 078,9 2 543,2
2161 Ljusdal 5 288,6 354,5 5 643,0 – – 5 643,0
2180 Gävle 1 615,1 193,1 1 808,2 – 1 411,5 3 219,7
2181 Sandviken 1 167,4 137,1 1 304,5 – – 1 304,5
2182 Söderhamn 1 064,9 113,1 1 178,0 – 1 116,9 2 294,9
2183 Bollnäs 1 821,3 165,6 1 986,9 – – 1 986,9
2184 Hudiksvall 2 497,5 260,1 2 757,5 – 1 786,3 4 543,8
22 Västernorrlands län 21 684,5 1 422,1 23 106,6 – 5 068,5 28 175,1
2260 Ånge 3 068,1 247,3 3 315,4 – – 3 315,4
2262 Timrå 788,0 39,6 827,6 – 414,2 1 241,8
2280 Härnösand 1 064,5 43,2 1 107,7 – 843,4 1 951,1
2281 Sundsvall 3 208,7 263,9 3 472,6 – 1 000,2 4 472,8
2282 Kramfors 1 705,5 91,2 1 796,7 – 1 114,7 2 911,4
2283 Sollefteå 5 428,1 369,1 5 797,2 – – 5 797,2
2284 Örnsköldsvik 6 421,0 367,8 6 788,7 – 1 696,2 8 484,9
23 Jämtlands län 49 343,1 4 757,3 54 100,4 – – 54 100,4
2303 Ragunda 2 526,2 123,3 2 649,6 – – 2 649,6
2305 Bräcke 3 428,9 378,2 3 807,1 – – 3 807,1
2309 Krokom 6 218,2 638,4 6 856,6 – – 6 856,6
2313 Strömsund 10 566,8 1 290,5 11 857,4 – – 11 857,4
2321 Åre 7 262,8 1 029,9 8 292,7 – – 8 292,7
2326 Berg 5 753,5 431,0 6 184,5 – – 6 184,5
2361 Härjedalen 11 364,3 570,4 11 934,7 – – 11 934,7
2380 Östersund 2 220,5 295,4 2 515,9 – – 2 515,9
24 Västerbottens län 55 189,7 4 094,4 59 284,1 – 7 915,7 67 199,8
2401 Nordmaling 1 238,7 39,3 1 277,9 – 1 210,7 2 488,7
2403 Bjurholm 1 315,6 56,8 1 372,4 – – 1 372,4
2404 Vindeln 2 650,7 216,4 2 867,1 – – 2 867,1
2409 Robertsfors 1 301,8 21,1 1 322,9 – 1 065,2 2 388,1
2417 Norsjö 1 751,4 186,3 1 937,7 – – 1 937,7
2418 Malå 1 608,7 131,0 1 739,7 – – 1 739,7
2421 Storuman 7 378,5 907,4 8 285,9 – – 8 285,9
2422 Sorsele 7 465,0 547,1 8 012,0 – – 8 012,0
2425 Dorotea 2 795,1 166,8 2 961,9 – – 2 961,9
2460 Vännäs 533,2 24,6 557,8 – – 557,8
2462 Vilhelmina 8 120,2 674,8 8 795,0 – – 8 795,0
2463 Åsele 4 277,0 297,2 4 574,1 – – 4 574,1
2480 Umeå 2 331,4 83,5 2 414,9 – 2 838,5 5 253,4
2481 Lycksele 5 560,4 370,1 5 930,5 – – 5 930,5
2482 Skellefteå 6 858,7 371,9 7 230,6 – 2 801,4 10 032,0
25 Norrbottens län 98 249,0 7 762,5 106 011,5 – 6 957,7 112 969,2
2505 Arvidsjaur 5 699,1 470,6 6 169,7 – – 6 169,7
2506 Arjeplog 12 804,5 1 790,3 14 594,7 – – 14 594,7
2510 Jokkmokk 17 735,4 1 741,9 19 477,2 – – 19 477,2
2513 Överkalix 2 792,0 154,3 2 946,3 – – 2 946,3
2514 Kalix 1 815,0 96,4 1 911,5 – 1 834,6 3 746,0
2518 Övertorneå 2 381,4 127,9 2 509,2 – – 2 509,2
2521 Pajala 7 916,5 208,5 8 125,0 – – 8 125,0
2523 Gällivare 15 825,2 1 125,3 16 950,5 – – 16 950,5
2560 Älvsbyn 1 712,7 97,1 1 809,8 – – 1 809,8
2580 Luleå 2 110,0 140,0 2 250,0 – 2 747,6 4 997,6
2581 Piteå 3 111,8 150,8 3 262,6 – 1 455,7 4 718,3
2582 Boden 4 043,0 278,0 4 321,0 – – 4 321,0
2583 Haparanda 927,3 37,5 964,8 – 919,9 1 884,7
2584 Kiruna 19 371,1 1 343,5 20 714,7 – – 20 714,7
Hela riket 1 Sweden 1 410 335,4 31 034,1 441 369,5 8 925,8 81 498,7 531 794,0
1) Nya arealberäkningar för hela riket genomfördes per 2000-01-01. Därefter har uppgifterna uppdaterats för de kommuner som berörts av
gränsjusteringar m.m. Vissa s.k. enklaver har bara kunnat fördelas på län och inte kommuner. Länssiffrorna kan därför vara större än summan
av kommunuppgifterna. Liknande gäller uppgiften för riket. Samtliga enklaver ingår i rikssiffran, men inte i länssiffrorna. From 2000 there are
new estimates of the land area. Undistributed land area is included in the sum for each county and also in the sum for Sweden.
Se Tabellanmärkningar.
Källa: SCB Statistiska meddelanden MI 65 SM 0201 (www.scb.se/MI0802); Statistikdatabasen: Miljö.
Statistiska centralbyrån 19

Geografiska uppgifter Statistisk årsbok 2011
1.6
Kust och stränder, länsvis, km
Coast and shores, by county
Län
County
Fastland
Mainland
Havsöar
Sea islands
Insjöar och
vattendrag
Lakes and
watercourses
Öar i insjöar och
vattendrag
Islands in lakes and
watercourses
Totalt
Total
Stockholms 1 122 9 141 3 112 761 14 136
Uppsala 1 608 2 052 2 907 717 6 284
Södermanlands 342 1 210 4 271 998 6 821
Östergötlands 738 2 575 8 158 888 12 359
Jönköpings – – 7 878 642 8 520
Kronobergs – – 7 573 1 191 8 764
Kalmar 1 215 3 840 6 894 611 12 560
Gotlands – 954 564 40 1 558
Blekinge 580 1 039 2 422 121 4 162
Skåne 646 134 4 492 384 5 656
Hallands 477 315 4 102 272 5 166
Västra Götalands 1 025 4 810 17 482 2 932 26 249
Värmlands – – 16 289 2 587 18 876
Örebro – – 7 493 951 8 444
Västmanlands 1 – – 3 007 619 3 626
Dalarnas – – 25 715 2 176 27 891
Gävleborgs 1 074 1 263 13 531 1 420 17 288
Västernorrlands 1 121 889 14 822 827 17 659
Jämtlands – – 42 136 2 949 45 085
Västerbottens 1 372 1 369 43 455 2 785 48 981
Norrbottens 1 210 2 334 77 150 4 965 85 659
Hela riket Sweden 11 530 31 925 313 453 28 836 385 744
1) Uppgifterna för Uppsala och Västmanlands län är korrigerade efter gällande länsindelning fr.o.m. 2007-01-01. Revised figures.
Källa: SCB Statistiska meddelanden MI 50 SM 0201 (www.scb.se/MI0812). Statistikdatabasen: Miljö.
1.7
Län
County
Samtliga öar i hav och insjöar efter storleksklass, länsvis
All islands in seas or lakes, by size and county
Storleksklass, landareal
Size, land area

Väder
Weather

Väder Statistisk årsbok 2011
2 – Väder
Weather
Sida
Page
2.1 Väder ..........................................................23
Weather
2.2 Klimat i förändring ....................................25
A changing climate
2.3 Årsmedeltemperaturen i Sverige
och globalt 1860–2009, avvikelse från
normalvärdet för perioden 1961–1990 ..........28
Average temperature, deviation from
normal values in Sweden and worldwide
2.4 Varmaste juni, juli och augusti samt
varmaste sommaren, medeltemperatur
.......................................................29
Warmest June, July, August and warmest
summer, average temperatures (Celsius)
2.5 Medeltemperaturen i juni, juli och
augusti .............................................................31
Average temperatures in June, July,
August (Celsius)
2.6 Sommartemperaturen (medeltemperatur
för månaderna juni, juli och
augusti) ............................................................33
Average summer temperatures (Celsius)
Sida
Page
2.7 Nederbörd i mm ........................................ 34
Precipitation
2.8 Medeltemperatur ...................................... 35
Average temperature (Celsius)
2.9 Nederbörd i mm, maxvärde ..................... 36
Precipitation, maximum values
2.10 Temperatur, maximi- och minimivärden
.............................................................. 36
Temperatures, maximum and minimum
values (Celsius)
2.11 Kalla och varma dagar samt dagar
med nederbörd på platser runt om i
landet ............................................................... 37
Cold and warm days, and days with
precipitation across Sweden
22 Statistiska centralbyrån

Statistisk årsbok 2011
Väder
2.1 Väder
Weather
Källa: SMHI, Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut (www.smhi.se).
Statistiska centralbyrån 23

Väder Statistisk årsbok 2011
24 Statistiska centralbyrån

Statistisk årsbok 2011
2.2
Klimat i förändring
A changing climate
Kvicksilvret i termometern kryper uppåt medan regnet faller allt stridare
över den svenska nejden. Vi upplever, kort sagt, ett klimat i förändring.
Väder
Vi går mot allt varmare och blötare tider.
Temperaturökningen de senaste 15 åren är nära
nog en grad högre för året som helhet jämfört
med tidigare. Den ökningen är statistiskt säkerställd.
Samtidigt har nederbörden ökat med
omkring 7 procent. Men denna förändring är
inte statistiskt säkerställd.
Temperaturförändringar från perioden
1961–1990 till 1991–2005
Av de uppmätta värdena kan man se att flera
månader har blivit både blötare och varmare/
mildare. I synnerhet för juni kan man konstatera
att den inte precis stärkt sina aktier som
semestermånad eftersom den blivit både kyligare
och regnigare.
Nederbördsförändringar från perioden
1961–1990 till 1991–2005
Den största temperaturökningen har skett
längs Norrlandskusten
För året som helhet ökade temperaturen som
mest i mellersta Sverige och utmed Norrlandskusten
(se karta). Den genomsnittliga ökningen
för hela landet var 0,9 grader från perioden
1961–1990 till 1991–2005.
Vintern visar sig vara den årstid då temperaturen
ökat mest – med drygt 2 grader i nordvästra
Svealand och i större delar av Norrland.
Förändringen i medeltemperaturen motsvarar
en förflyttning av isotermer (linjerna i kartan t.v.
ovan) från södra Skåne till sydligaste Småland
eller från Stockholm till Gävle.
Statistiska centralbyrån 25

Väder Statistisk årsbok 2011
Ökningarna under vår och sommar är något
större i södra än i norra delen av landet. Sommartid
är det Östersjöns kusttrakter som uppvisar
den största ökningen.
Hösten uppvisar den klart minsta ökningen,
och allra minst är den i västra Götaland med
nästan oförändrad temperatur närmast kusten.
Medeltemperaturen (C)
Sommaren uppvisar i allmänhet de största
ökningarna med 20–30 procent inom stora
områden främst i mellersta och norra Norrland.
Hösten avviker markant från övriga årstider
då nederbörden minskat i nära nog hela landet.
Bara i tre lite större områden har höstnederbörden
ökat, nämligen sydöstra Götaland, runt
Sveriges geografiska mittpunkt och Kebnekaise-
Sarek.
Månad 1991–2005 1961–1990 Förändring
Januari -4,0 -6,5 +2,5
Februari -4,3 -6,0 +1,7
Mars -1,2 -2,5 +1,3
April 3,3 2,2 +1,1
Maj 8,5 8,2 +0,3
Juni 12,8 13,2 -0,3
Juli 15,8 14,8 +1,0
Augusti 14,8 13,6 +1,2
September 10,1 9,4 +0,7
Oktober 4,7 5,0 -0,3
November -0,1 -0,7 +0,6
December -3,4 -4,6 +1,2
Året 4,8 3,9 +0,9
Gotska Sandön går mot strömmen
Årsnederbörden har ökat i nästan hela landet,
se karta på sidan 25. Endast i ostligaste Svealand
och på Gotska Sandön har mindre minskningar
observerats. Ökningarna är störst i
mellersta och norra Norrland med i allmänhet
10–15 procent. Även i Götaland är ökningen
påtaglig med omkring 10 procent främst i de
västra och inre delarna.
Vinternederbörden uppvisar tydliga ökningar i
västra Götaland och norra Norrland med lokalt
20–30 procent.
Förändringarna under våren liknar ganska
mycket förändringarna under vintern.
26 Statistiska centralbyrån

Statistisk årsbok 2011
Klimatstudien
I klimatsammanhang jämförs aktuella värden
med medelvärden för en längre period. Således
jämför SMHI, i enlighet med en internationell
överenskommelse, för närvarande uppmätta
värden med den så kallade standardnormalperioden
1961–1990. Det ska SMHI göra fram
till år 2021 då en ny 30-årsperiod, 1991–2020, är
fullbordad. Nu har drygt halva denna period
gått, och man kan se vartåt det lutar genom att
jämföra de senaste 15 åren med de 30 närmast
föregående.
Medelnederbörden (mm)
Väder
Månad 1991–2005 1961–1990 Förändring %
Januari 49,1 46,0 +7
Februari 38,6 32,8 +17
Mars 35,0 36,7 -4
April 40,6 35,9 +13
Maj 45,9 40,9 +12
Juni 72,2 53,0 +36
Juli 82,0 73,7 +11
Augusti 74,6 69,6 +7
September 58,9 67,9 -13
Oktober 63,2 60,0 +5
November 58,2 60,9 -4
December 53,3 51,7 +3
Året 671,6 629,1 +7
Källa: Klimat i förändring, faktablad nr 29 (www.smhi.se).
Statistiska centralbyrån 27

Väder Statistisk årsbok 2011
2.3
Årsmedeltemperaturen i Sverige och globalt 1860–2009,
avvikelse från normalvärdet för perioden 1961–1990
Average temperature, deviation from normal values in Sweden
and worldwide
Temperaturdata för Sverige baseras på mätningar vid 37 stationer fördelade
över hela landet. I Sverigekartan till höger har den nordligaste, sydligaste,
västligaste och östligaste stationen markerats.
Serierna har genomgått homogenitetskontroll. När svenska och globala
årstemperaturer presenteras i samma skala slås man av den mycket större
variabiliteten för ett mindre, nordligt beläget område som Sverige, som utgör
ungefär en promille av jordens yta.
Det globala temperaturdiagrammet är baserat på data från Climatic
Research Unit på University of East Anglia.
Källa: SMHI, Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut (www.smhi.se) och Climatic Research Unit vid University of East
Anglia (www.cru.uea.ac.uk).
28 Statistiska centralbyrån

Statistisk årsbok 2011
2.4
Varmaste juni, juli och augusti samt varmaste sommaren,
medeltemperatur
Warmest June, July, August and warmest summer, average
temperatures (Celsius)
Väder
Station
Juni June
1901–2010
Juli July
1901–2010
Augusti August
1901–2010
Sommar Summer
1901–2010
Temp. År Year Temp. År Year Temp. År Year Temp. År Year
Mätningarna
börjar
Start year
Naimakka 13,8 1953 15,7 1973 12,7 1951 12,2 2002 1944
Karesuando 15,0 1953 17,5 1941 14,8 1937 14,4 1937 1879
Katterjåkk 11,5 2002 14,3 2003 12,5 2006 11,8 2002 1969
Kiruna-Esrange 14,9 1953 16,9 2003 14,1 1937 13,7 1937 1901
Tarfala 7,7 1986 11,3 2003 10,6 2006 8,6 2002 1965
Nikkaluokta 14,0 1953 15,8 2003 13,3 2006 12,7 2002 1951
Ritsem 11,5 2002 15,3 2003 14,0 2006 12,4 2002 1981
Gällivare 13,7 2002 17,0 2003 14,6 2006 14,3 2002 1996
Kvikkjokk-Årrenjarka 15,1 1953 17,1 2003 15,2 2002 14,7 2002 1889
Jokkmokk 16,7 1953 18,5 1927 16,1 1917 15,8 1937 1860
Arjeplog 15,2 1953 17,0 2003 15,8 2002 14,7 2002 1945
Arvidsjaur 14,2 2002 17,6 2003 16,0 2002 15,3 2002 1996
Hemavan 13,8 1953 16,0 1925 14,4 1917 13,0 1937 1901
Dikanäs 14,7 1953 16,3 2003 14,9 2002 14,2 2002 1944
Gunnarn 16,0 1970 18,0 2003 16,5 2002 15,9 2002 1951
Lycksele 17,4 1953 18,5 2003 16,4 2002 15,9 2002 1945
Vilhelmina 14,1 2002 17,5 2003 15,7 2002 15,1 2002 1996
Pajala 16,1 1953 18,5 2003 15,5 2006 15,4 2002 1940
Överkalix-Svartbyn 16,2 1980 19,1 1973 16,7 2006 16,0 2002 1962
Haparanda 17,1 1953 19,6 1925 17,2 1937 16,6 1937 1859
Luleå flygplats 16,8 1953 19,3 1973 17,6 2006 16,7 2002 1944
Piteå 16,7 1980 19,6 1973 17,3 1937 17,1 1937 1859
Bjuröklubb 15,0 2002 19,0 1925 18,1 2006 16,4 2002 1879
Vindeln-Sunnansjönäs 15,7 1970 18,4 2003 16,8 2006 16,2 1997 1946
Umeå flygplats 16,6 1936 19,1 1973 17,6 2006 16,9 1937 1860
Holmön-Holmögadd 14,7 2002 18,9 1973 18,7 2006 16,9 2002 1879
Gäddede 14,5 1953 16,9 2003 16,4 1969 14,8 2002 1905
Storlien-Visjövalen 12,6 1970 15,3 2003 15,7 2002 13,6 2002 1962
Höglekardalen 13,4 1970 15,6 2003 15,0 2002 13,7 2002 1962
Östersund-Frösön 15,7 1953 18,8 1901 17,9 2002 15,9 2002 1860
Junsele 16,7 1930 19,4 1925 17,2 2002 16,3 2002 1909
Forse 16,8 1953 20,8 1901 17,6 2002 16,6 2002 1901
Skagsudde 15,0 2002 18,5 1973 18,3 2002 16,9 2002 1964
Härnösand 16,2 1966 19,2 2003 18,5 2002 17,5 2002 1858
Torpshammar 17,0 1936 18,5 2003 17,5 2002 16,6 2002 1931
Sundsvalls flygplats 15,8 1966 18,9 2003 17,9 2002 17,0 2002 1943
Brämön 15,5 2002 18,0 2003 18,9 2002 17,4 2002 1986
Hede-Hedeviken 15,4 1953 16,8 1937 15,8 1947 14,2 2002 1937
Sveg 15,6 1953 18,6 1994 17,2 2002 15,8 1997 1875
Delsbo 16,9 1936 19,6 1994 18,1 2002 17,1 2002 1878
Hudiksvall 16,7 2002 19,3 1994 18,8 2002 17,7 2002 1934
Järvsö 17,0 1970 19,8 1994 18,4 2002 17,4 2002 1961
Söderhamn 16,2 2002 19,2 1994 18,4 2002 17,4 2002 1946
Gävle 17,2 1917 19,9 1994 18,3 2002 17,4 2002 1858
Särna 15,5 1992 18,9 1901 16,4 2002 14,9 2002 1892
Grundforsen 15,5 1970 17,8 1994 15,9 1997 14,8 2006 1931
Ulvsjö 13,4 1986 17,1 1994 16,0 2002 14,3 1997 1978
Mora 16,7 1970 20,1 1994 18,2 1997 17,0 1997 1941
Malung 15,9 1970 19,0 1994 17,3 1997 16,0 1997 1916
Falun 17,8 1917 21,3 1901 18,8 2002 18,3 2006 1860
Östmark 16,6 1970 19,2 1955 17,4 1997 16,6 2002 1943
Gustavsfors 17,5 1970 19,7 1994 17,5 2002 16,3 2006 1917
Arvika 17,8 1970 20,3 1994 18,8 1947 17,3 2006 1945
Karlstad 18,3 1936 21,9 1901 20,0 1997 18,4 1997 1858
Blomskog 17,0 1988 18,8 2006 18,3 2002 16,8 1997 1964
Ställdalen 16,7 1970 17,9 2006 18,4 1997 16,8 1997 1967
Västerås 17,8 1970 21,7 1914 19,9 1997 18,5 2002 1859
Örebro 18,4 1936 21,6 1914 20,2 1997 18,4 1997 1860
Örskär 16,0 2002 20,2 1941 20,2 2002 18,1 2002 1941
Films Kyrkby 16,6 1999 20,0 1994 19,3 1997 17,7 2002 1982
Statistiska centralbyrån 29

Väder Statistisk årsbok 2011
2.4
Station
Varmaste juni, juli och augusti samt varmaste sommaren,
medeltemperatur (forts.)
Juni June
1901–2010
Juli July
1901–2010
Augusti August
1901–2010
Sommar Summer
1901–2010
Temp. År Year Temp. År Year Temp. År Year Temp. År Year
Mätningarna
börjar
Start year
Uppsala 18,4 1917 21,4 1914 20,5 1997 18,7 1997 1722
Svenska Högarna 15,7 2002 19,6 1914 21,2 2002 18,4 2002 1879
Stockholm 18,1 1992 21,5 1994 21,3 2002 19,3 2002 1756
Landsort 16,1 1992 19,8 1914 21,0 1997 17,9 2002 1879
Norrköping 17,7 1953 20,7 1994 20,6 1997 18,4 2006 1944
Linköping-Malmslätt 17,3 1992 21,8 1914 19,9 1997 19,2 1868 1860
Harstena 16,5 1992 20,0 2006 21,1 2002 18,4 2002 1942
Skara 17,6 1992 20,5 1994 19,9 1997 17,8 1997 1860
Såtenäs 17,0 1992 19,6 1994 19,5 1997 17,4 1997 1944
Vänersborg 17,9 1940 20,4 1914 19,4 1997 17,8 1914 1860
Borås 17,5 1992 20,0 2006 19,3 1997 17,6 1997 1884
Nordkoster 18,1 1992 19,6 2006 20,2 1997 18,4 1997 1967
Måseskär 18,3 1992 19,7 1914 20,8 1997 18,4 1997 1908
Säve 17,9 1992 20,0 1994 19,5 1997 17,6 1997 1944
Göteborg 19,0 1992 21,2 1994 20,8 1997 18,8 1997 1859
Vinga 17,9 1992 20,0 1925 21,0 1997 . . . . 1880
Nidingen 17,9 1992 20,2 2006 21,0 1997 18,4 1997 1969
Varberg 17,8 1992 19,9 2006 20,2 1997 18,1 2002 1879
Torup 16,7 1992 19,2 1994 19,3 1997 17,4 1997 1972
Halmstad 18,4 1917 20,4 2006 20,8 1997 18,8 2002 1860
Jönköpings flygplats 16,5 1917 20,2 1914 19,0 1997 17,2 1868 1860
Gladhammar 17,5 1917 20,7 2006 20,2 1997 18,3 2006 1859
Målilla 16,7 1953 20,1 2006 19,4 1997 17,8 2006 1946
Kalmar flygplats 17,5 1992 20,4 2006 20,1 1997 18,1 2006 1860
Växjö 18,4 1917 20,7 1994 19,7 1997 17,9 1868 1860
Ljungby 17,0 1992 20,1 1994 19,4 1997 17,5 1997 1962
Ölands norra udde 17,0 1992 21,2 2006 21,1 1997 18,9 2006 1854
Ölands södra udde 17,4 1992 19,7 2006 20,6 1997 17,4 1997 1944
Gotska Sandön 15,7 2002 20,9 1914 20,6 1997 18,1 2002 1879
Visby flygplats 16,6 2007 21,0 1914 20,1 1997 18,2 2002 1860
Hoburg 17,1 1992 20,7 1914 21,1 1997 18,2 1997 1879
Ronneby-Bredåkra 17,9 1992 20,4 1994 20,1 2002 17,6 2002 1946
Karlshamn 17,8 1992 20,3 2006 20,5 2002 18,0 1868 1859
Hanö 17,4 1992 20,5 2006 20,9 1997 17,6 1997 1944
Osby 17,3 1940 19,8 2006 19,6 2002 17,4 1997 1928
Kristianstad 17,6 1953 20,0 1914 20,1 1997 17,8 1997 1880
Helsingborg 18,3 1992 20,7 1994 20,4 1997 17,9 1997 1996
Lund 18,3 1992 21,7 2006 20,9 1997 18,8 2006 1859
Malmö 18,7 1992 21,3 2006 20,8 1997 18,5 2006 1936
Falsterbo 18,0 1992 21,0 2006 21,5 1997 18,3 1997 1880
Källa: SMHI, Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut (www.smhi.se).
30 Statistiska centralbyrån

Statistisk årsbok 2011
2.5
Medeltemperaturen i juni, juli och augusti
Average temperatures in June, July, August (Celsius)
Röda siffror markerar det år som haft högst temperatur sedan 1997.
Väder
Station
Juni månad
June
Juli månad
July
Augusti månad
August
1997 2002 2006 2010 1997 2003 2006 2010 1997 2002 2006 2010
Naimakka 9,4 11,8 10,1 7,7 13,7 15,3 12,1 12,6 11,7 11,8 12,4 9,4
Karesuando 11,3 13,3 11,4 9,0 15,7 16,8 13,4 13,6 13,0 13,2 13,7 10,3
Katterjåkk 7,7 11,5 7,5 5,2 12,8 14,3 10,5 10,7 10,8 12,0 12,5 8,8
Kiruna-Esrange 11,9 13,8 11,1 8,9 15,4 16,9 13,6 13,6 12,3 13,3 13,8 10,6
Tarfala 4,3 7,1 4,4 2,2 9,2 11,3 8,1 7,9 8,0 10,1 10,6 5,8
Nikkaluokta 9,9 12,1 10,2 7,8 13,8 15,8 12,5 12,4 11,5 12,9 13,3 9,8
Ritsem 9,0 11,5 8,1 6,0 13,7 15,3 11,3 11,4 11,8 13,5 14,0 10,1
Gällivare 12,7 13,7 12,1 9,5 15,7 17,0 14,2 14,3 13,1 14,5 14,6 10,9
Kvikkjokk-Årrenjarka 11,9 14,1 11,1 9,4 15,5 17,1 14,2 13,5 12,8 15,2 14,8 11,4
Jokkmokk 13,4 14,7 12,7 10,5 16,7 17,9 14,8 15,0 14,1 15,6 15,5 11,5
Arjeplog 12,6 13,7 11,3 9,2 16,1 17,1 14,1 14,0 13,5 15,8 15,6 11,4
Arvidsjaur 13,4 14,2 12,6 10,4 16,4 17,6 15,3 15,1 13,9 16,0 15,7 11,7
Hemavan 10,0 12,6 9,8 8,0 14,0 15,6 12,3 12,5 12,2 14,2 14,2 11,3
Dikanäs 11,4 13,2 11,3 8,9 14,8 16,3 13,5 13,3 12,3 14,9 14,3 11,1
Gunnarn 13,7 14,9 13,0 10,7 17,0 18,0 15,3 15,5 14,1 16,5 16,0 12,4
Lycksele 14,2 14,9 13,8 11,6 17,2 18,4 16,2 16,8 14,9 16,4 16,3 12,7
Vilhelmina 13,2 14,1 12,5 10,1 16,6 17,5 14,9 15,0 14,1 15,7 15,2 11,9
Pajala 13,8 15,1 13,2 10,5 16,9 18,5 15,0 15,2 13,9 14,8 15,5 10,9
Överkalix-Svartbyn 14,2 15,2 13,8 12,3 17,9 19,0 15,9 16,5 14,9 16,0 16,7 12,6
Haparanda 13,7 15,7 12,9 11,9 18,5 19,5 15,7 16,5 15,2 16,4 17,1 12,8
Luleå flygplats 13,8 15,6 13,1 12,0 18,1 19,2 16,2 16,4 15,6 17,3 17,6 13,4
Piteå 15,3 15,5 14,2 12,0 18,8 18,8 16,5 16,9 16,3 16,8 16,5 13,2
Bjuröklubb 12,0 15,0 12,6 11,4 17,7 18,3 15,6 15,3 16,2 17,6 18,1 13,7
Vindeln-Sunnansjön. 14,5 14,8 13,3 11,0 17,9 18,4 15,9 16,3 16,1 16,7 16,9 12,5
Umeå flygplats 14,0 15,5 13,6 12,0 18,4 18,8 16,0 17,1 16,6 17,0 17,6 14,0
Holmön-Holmögadd 11,7 14,7 11,9 11,8 17,8 18,2 15,9 16,4 17,2 18,6 18,6 14,2
Gäddede 11,8 13,7 10,9 7,9 16,0 16,9 13,9 13,0 14,0 16,0 15,3 11,2
Storlien-Visjövalen 9,8 12,2 10,0 7,4 14,6 15,3 13,4 12,6 14,0 15,7 14,3 11,3
Höglekardalen 11,2 12,5 11,7 8,8 14,4 15,6 14,4 13,8 13,9 14,9 13,6 11,3
Östersund-Frösön 13,0 14,4 12,9 10,3 16,7 17,5 15,9 15,5 15,7 17,9 16,4 13,2
Junsele 14,7 15,1 13,7 11,3 17,8 18,3 16,0 16,7 15,9 17,2 16,6 12,9
Forse 14,6 15,4 14,5 11,7 17,0 18,7 16,5 17,4 16,2 17,6 16,4 13,4
Skagsudde 12,4 15,0 11,8 11,6 17,6 18,3 15,7 16,2 16,4 18,3 18,1 14,2
Härnösand 14,1 16,1 14,1 12,5 18,1 19,2 16,7 17,8 17,2 18,5 17,8 14,7
Torpshammar 14,2 15,6 14,6 12,5 17,3 18,5 17,0 17,6 16,9 17,5 16,7 14,2
Sundsvalls flygplats 14,1 15,6 14,3 12,2 17,7 18,9 16,6 17,9 17,0 17,9 17,7 14,5
Brämön 12,5 15,5 12,9 11,4 17,5 18,0 15,9 16,9 17,4 18,9 18,2 15,0
Hede-Hedeviken 12,1 13,2 12,2 10,7 14,9 15,8 15,0 15,3 14,8 15,2 14,4 12,5
Sveg 13,7 14,1 13,7 11,2 16,9 17,0 16,7 15,9 16,9 17,2 15,1 13,2
Delsbo 14,4 16,0 14,8 13,0 17,7 18,6 17,5 18,2 17,8 18,1 17,1 14,9
Hudiksvall 14,1 16,7 14,9 13,0 18,1 19,0 18,0 18,9 17,9 18,8 18,2 15,3
Järvsö 14,8 16,4 15,5 13,1 18,0 18,9 18,3 17,8 18,0 18,4 17,0 14,6
Söderhamn 13,8 16,2 14,8 12,5 17,2 18,6 18,2 18,9 17,9 18,4 17,5 15,1
Gävle 14,0 16,0 15,3 13,2 17,2 18,2 18,4 19,3 17,9 18,3 17,4 15,6
Särna 12,5 13,4 13,6 11,4 15,5 16,6 16,5 15,5 16,0 16,4 14,7 13,2
Grundforsen 12,5 13,2 13,6 11,7 15,7 16,2 16,6 15,4 15,9 15,7 14,3 12,9
Ulvsjö 11,9 13,0 12,4 10,1 15,2 15,6 15,3 14,3 15,7 16,0 14,0 12,0
Mora 14,8 15,6 15,7 13,5 17,8 18,2 18,2 17,6 18,2 18,0 16,5 14,8
Malung 13,9 14,4 14,7 12,7 16,9 17,2 17,4 16,4 17,2 17,1 15,3 13,8
Falun 15,4 16,2 16,9 14,9 18,2 18,9 19,6 19,2 18,8 18,8 17,9 15,8
Östmark 14,0 15,3 15,2 13,5 16,9 17,6 18,3 16,8 17,5 17,5 16,4 14,6
Gustavsfors 14,3 14,7 14,8 13,4 17,0 17,6 18,0 17,0 17,4 17,5 16,2 14,8
Arvika 15,2 15,7 15,7 14,4 18,0 18,2 19,2 17,9 18,5 18,2 16,9 15,5
Karlstad 16,2 16,5 16,1 14,1 19,0 19,2 20,2 17,7 20,0 20,1 18,3 15,5
Blomskog 14,7 14,9 14,8 13,7 17,3 17,6 18,9 16,9 18,3 18,3 16,6 14,7
Ställdalen 14,7 14,8 15,2 13,5 17,3 17,8 17,9 17,6 18,4 17,8 16,3 14,7
Västerås 15,4 16,9 16,5 15,3 18,0 19,6 20,2 20,1 19,9 19,5 18,3 16,5
Örebro 16,3 16,6 16,4 15,3 18,6 19,2 19,7 19,1 20,2 19,3 17,8 16,5
Örskär 13,7 16,0 14,9 12,7 17,8 18,9 18,5 19,7 19,6 20,2 18,4 16,3
Films Kyrkby 15,4 16,1 15,9 13,9 18,2 19,1 18,9 19,9 19,3 18,7 17,7 15,6
Statistiska centralbyrån 31

Väder Statistisk årsbok 2011
2.5
Station
Medeltemperaturen i juni, juli och augusti (forts.)
Juni månad
June
Juli månad
July
Augusti månad
August
1997 2002 2006 2010 1997 2003 2006 2010 1997 2002 2006 2010
Uppsala 16,4 17,0 16,7 15,2 19,2 20,2 20,1 20,7 20,4 20,2 18,5 16,6
Svenska Högarna 13,3 15,7 12,8 12,3 18,2 18,8 18,1 19,8 20,0 21,2 19,1 17,2
Stockholm 16,2 17,5 17,0 15,7 19,6 20,6 20,8 21,2 21,3 21,3 19,2 17,2
Landsort 13,6 15,5 13,8 13,5 18,2 18,6 19,1 18,8 20,7 20,9 19,2 16,9
Norrköping 15,6 16,5 16,8 15,3 18,2 19,2 20,5 20,0 20,6 20,0 17,8 16,8
Linköping-Malmslätt 15,3 15,5 16,2 14,3 17,4 18,1 20,0 19,2 19,9 19,0 17,2 15,9
Harstena 14,6 16,3 15,2 14,7 18,9 19,1 20,0 18,8 21,0 21,1 19,1 17,1
Skara 15,8 15,4 15,8 14,1 17,7 18,1 19,6 18,3 19,9 18,7 16,9 15,6
Såtenäs 15,0 15,4 15,7 14,2 17,6 18,2 19,4 17,9 19,5 19,1 17,2 15,7
Vänersborg 15,3 15,3 15,4 13,9 17,6 17,8 19,1 17,7 19,4 18,9 17,0 15,6
Borås 15,8 15,5 15,9 14,0 17,6 18,2 20,0 18,5 19,3 19,0 16,7 15,7
Nordkoster 16,2 16,0 14,6 14,3 18,8 18,7 19,6 17,5 20,2 19,9 18,3 16,5
Måseskär 15,5 16,1 14,7 14,2 18,9 18,7 19,6 17,9 20,8 20,2 18,3 17,0
Säve 15,6 15,6 15,1 . . 17,7 18,1 19,4 . . 19,5 19,3 17,1 . .
Göteborg 16,7 16,6 16,6 15,3 19,0 19,4 21,0 19,5 20,9 20,6 18,2 17,2
Vinga . . . . . . 14,5 . . . . . . 18,5 . . . . . . 17,1
Nidingen 15,5 16,0 15,3 . . 18,7 18,9 20,2 . . 21,0 20,4 18,2 . .
Varberg 15,8 16,2 15,7 14,3 18,1 18,5 19,9 19,0 20,2 20,1 17,1 16,5
Torup 15,4 15,4 15,3 13,5 17,4 17,8 18,9 18,4 19,3 18,8 15,7 15,8
Halmstad 16,3 17,0 16,0 14,3 18,3 19,3 20,4 19,4 20,8 20,5 17,0 16,8
Jönköpings flygplats 14,6 14,4 15,1 13,6 16,7 16,9 18,9 18,3 19,0 17,5 15,4 15,2
Gladhammar 15,1 16,1 16,6 14,8 18,0 18,6 20,7 19,9 20,2 19,3 17,6 16,8
Målilla 15,5 15,6 16,6 14,4 17,7 18,3 20,1 19,0 19,4 18,8 16,6 16,3
Kalmar flygplats 15,3 16,5 16,3 14,3 18,0 18,7 20,4 19,1 20,1 19,7 17,6 16,8
Växjö 15,5 14,9 15,8 14,1 17,4 18,4 19,8 18,8 19,7 19,1 16,3 15,9
Ljungby 15,6 15,3 15,9 13,3 17,5 18,0 20,0 18,3 19,4 18,8 16,2 15,8
Ölands norra udde 14,8 16,4 16,2 14,8 18,5 18,8 21,2 20,6 20,9 20,8 19,3 17,9
Ölands södra udde 13,9 15,0 14,2 12,8 17,8 17,9 19,7 18,2 20,6 20,2 18,3 17,0
Gotska Sandön 14,4 15,6 14,2 13,1 18,4 19,0 19,2 20,4 20,6 20,0 18,7 17,7
Visby flygplats 15,1 16,1 15,7 13,6 18,0 18,8 20,2 19,9 20,1 20,0 18,2 17,2
Hoburg 14,9 16,1 14,6 13,5 18,7 18,6 20,4 19,8 21,1 20,7 19,1 17,7
Ronneby-Bredåkra 15,2 15,5 15,5 14,1 17,7 18,3 19,9 18,9 19,7 20,1 16,7 16,8
Karlshamn 15,4 16,1 16,2 14,7 18,4 18,7 20,3 19,4 20,2 20,5 17,5 17,3
Hanö 14,0 15,1 15,2 13,6 17,9 17,9 20,5 18,8 20,9 19,8 17,9 16,7
Osby 15,1 15,4 15,8 14,1 17,6 18,4 19,8 19,1 19,6 19,6 16,3 16,3
Kristianstad 15,1 16,2 16,2 14,5 18,3 19,1 19,9 19,3 20,1 19,5 17,0 16,9
Helsingborg 15,5 16,0 15,9 14,5 17,7 18,6 20,4 19,7 20,4 20,0 17,2 17,1
Lund 15,9 16,7 16,8 15,2 18,4 19,3 21,7 20,9 20,9 20,6 17,8 17,6
Malmö 15,7 16,5 16,6 15,2 18,0 18,9 21,3 20,5 20,8 20,0 17,7 17,4
Falsterbo 15,1 16,3 15,7 14,5 18,4 18,4 21,0 20,0 21,5 20,2 18,2 17,5
Källa: SMHI, Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut (www.smhi.se).
32 Statistiska centralbyrån

Statistisk årsbok 2011
2.6
Sommartemperaturen (medeltemperatur för månaderna
juni, juli och augusti)
Average summer temperatures (Celsius)
Röda siffror markerar det år som haft högst temperatur av åren 1997 och 2002–2010.
Väder
Station
Sommaren
Whole summer
Station
Sommaren
1997 2002 2006 2008 2009 2010 1997 2002 2006 2008 2009 2010
Naimakka 11,6 12,2 11,5 9,7 10,5 9,9 Östmark 16,1 16,5 16,6 14,6 14,4 15,0
Karesuando 13,3 13,6 12,8 10,7 11,5 11,0 Gustavsfors 16,2 16,1 16,3 14,3 14,1 15,1
Katterjåkk 10,4 11,8 10,2 9,5 10,3 8,2 Arvika 17,2 17,1 17,3 15,5 15,3 15,9
Kiruna-Esrange 13,2 13,9 12,8 10,9 12,0 11,0 Karlstad 18,4 18,3 18,2 16,4 15,2 15,8
Tarfala 7,2 8,5 7,7 5,9 6,4 5,3 Blomskog 16,8 16,6 16,8 15,1 14,8 15,1
Nikkaluokta 11,7 12,7 12,0 10,4 11,1 10,0 Ställdalen 16,8 16,4 16,5 14,4 14,1 15,3
Ritsem 11,5 12,4 11,1 10,2 10,8 9,2 Västerås 17,8 18,4 18,3 16,6 16,0 17,3
Gällivare 13,8 14,3 13,6 11,3 12,2 11,6 Örebro 18,4 18,0 18,0 15,8 15,4 17,0
Kvikkjokk-Årrenjarka 8,7 14,7 13,4 12,0 12,3 11,4 Örskär 17,0 18,1 17,3 15,8 15,1 16,2
Jokkmokk 14,7 15,4 14,3 12,2 13,0 12,3 Films Kyrkby 17,6 17,6 17,5 15,5 15,2 16,5
Arjeplog 14,1 14,7 13,7 11,8 12,4 11,5 Uppsala 18,7 18,7 18,4 16,5 16,1 17,5
Arvidsjaur 14,6 15,3 14,5 12,1 12,9 12,4 Svenska Högarna 17,2 18,4 16,7 15,7 15,2 16,4
Hemavan 12,1 13,4 12,1 11,3 11,3 10,6 Stockholm 19,0 19,3 19,0 17,1 16,4 18,0
Dikanäs 12,8 14,2 13,0 11,4 11,6 11,1 Landsort 17,5 17,9 17,4 16,0 15,4 16,4
Gunnarn 14,9 15,9 14,8 12,8 13,2 12,9 Norrköping 18,1 18,3 18,4 16,3 16,0 17,4
Lycksele 15,4 15,9 15,4 13,1 13,6 13,7 Linköping-Malmslätt 17,5 17,3 17,8 15,6 15,3 16,5
Vilhelmina 14,6 15,1 14,2 12,3 12,5 12,3 Harstena 18,2 18,4 18,1 16,6 16,1 16,9
Pajala 14,9 15,4 14,6 11,7 12,8 12,2 Skara 17,8 17,2 17,4 15,6 15,5 16,0
Överkalix-Svartbyn 15,7 16,0 15,5 13,1 14,3 13,8 Såtenäs 17,4 17,2 17,4 15,8 15,7 15,9
Haparanda 15,8 16,5 15,2 13,3 14,3 13,7 Vänersborg 17,4 17,1 17,2 15,8 15,6 15,7
Luleå flygplats 15,8 16,7 15,6 13,6 14,6 13,9 Borås 17,6 17,3 17,5 15,8 15,6 16,1
Piteå 16,8 16,6 15,7 13,4 14,3 14,0 Nordkoster 18,4 17,7 17,5 16,6 16,4 16,1
Bjuröklubb 15,3 16,4 15,4 13,3 13,9 13,5 Måseskär 18,4 17,9 17,5 16,8 16,5 16,4
Vindeln-Sunnansjön. 16,2 15,9 15,4 12,7 13,5 13,3 Säve 17,6 17,4 17,2 16,6 . . . .
Umeå flygplats 16,3 16,6 15,7 13,5 14,0 14,4 Göteborg 18,9 18,6 18,6 17,5 17,3 17,3
Holmön-Holmögadd 15,6 17,0 15,5 13,9 14,1 14,1 Vinga 1 . . . . . . 17,0 16,7 16,7
Gäddede 13,9 14,8 13,4 12,1 11,4 10,7 Nidingen 18,4 18,0 17,9 17,0 16,7 . .
Storlien-Visjövalen 12,8 13,6 12,6 11,0 10,9 10,4 Varberg 18,0 18,1 17,6 16,7 16,7 16,6
Höglekardalen 13,2 13,6 13,2 11,2 11,4 11,3 Torup 17,4 17,3 16,6 15,6 15,6 15,9
Östersund-Frösön 15,1 15,9 15,1 13,2 13,1 13,0 Halmstad 18,5 18,8 17,8 16,5 16,7 16,8
Junsele 16,1 16,3 15,4 13,6 13,6 13,6 Jönköpings flygplats 16,8 16,1 16,5 15,0 14,9 15,7
Forse 15,9 16,6 15,8 13,7 13,9 14,2 Gladhammar 17,8 17,8 18,3 16,3 15,7 17,2
Skagsudde 15,5 16,9 15,2 14,1 14,0 14,0 Målilla 17,5 17,3 17,8 15,5 15,1 16,6
Härnösand 16,5 17,5 16,2 14,6 14,6 15,0 Kalmar flygplats 17,8 18,0 18,1 16,1 15,9 16,7
Torpshammar 16,1 16,6 16,1 14,2 14,2 14,8 Växjö 17,5 17,1 17,3 15,5 15,4 16,3
Sundsvalls flygplats 16,3 17,0 16,2 14,4 14,4 14,9 Ljungby 17,5 17,1 17,4 15,8 15,1 15,8
Brämön 15,8 17,4 15,7 14,6 14,2 14,4 Ölands norra udde 18,1 18,4 18,9 17,2 16,7 17,8
Hedeviken-Hede 13,9 14,2 13,9 12,0 12,4 12,8 Ölands södra udde 17,4 17,0 17,4 15,8 16,0 16,0
Sveg 15,8 15,5 15,2 13,2 13,0 13,4 Gotska Sandön 17,8 17,9 17,4 16,4 15,7 17,1
Delsbo 16,6 17,1 16,5 14,6 14,4 15,4 Visby flygplats 17,7 18,2 18,0 16,2 15,6 16,9
Hudiksvall 16,7 17,7 17,0 15,3 14,9 15,7 Hoburg 18,2 18,2 18,0 16,6 16,5 17,0
Järvsö 16,9 17,4 16,9 14,5 14,5 15,2 Ronneby-Bredåkra 17,5 17,6 17,4 15,8 16,0 16,6
Söderhamn 16,3 17,4 16,8 15,2 14,7 15,5 Karlshamn 18,0 18,0 18,0 16,3 16,5 17,1
Gävle 16,4 17,4 17,0 15,2 15,0 16,0 Hanö 17,6 17,0 17,9 15,8 16,2 16,4
Särna 14,7 14,9 14,9 13,0 12,8 13,4 Osby 17,4 17,4 17,3 15,8 15,8 16,5
Grundforsen 14,7 14,6 14,8 12,8 12,7 13,3 Kristianstad 17,8 17,8 17,7 16,1 16,2 16,9
Ulvsjö 14,3 14,3 13,9 11,9 11,6 12,1 Helsingborg 17,9 17,9 17,8 16,9 16,8 17,1
Mora 16,9 16,8 16,8 14,8 14,5 15,3 Lund 18,4 18,6 18,8 17,4 17,4 17,9
Malung 16,0 15,8 15,8 13,8 13,5 14,3 Malmö 18,2 18,2 18,5 17,2 17,3 17,7
Falun 17,5 17,5 18,1 16,0 15,7 16,6 Falsterbo 18,3 18,2 18,3 17,1 17,2 17,3
1) Uppgifter redovisas för åren 2008–2010.
Källa: SMHI, Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut (www.smhi.se).
Statistiska centralbyrån 33

Väder Statistisk årsbok 2011
2.7
Nederbörd i mm
Precipitation
Månad
Month
Karesuando Jokkmokk Haparanda Umeå flygplats Frösön Härnösand
2009 1961/90 2009 1961/90 2009 1961/90 2009 1961/90 2009 1961/90 2009 1961/90
Januari 8 23 18 30 17 44 26 40 28 27 46 50
Februari 15 19 41 23 56 32 44 29 50 21 54 42
Mars 8 23 6 24 28 35 14 33 14 23 39 46
April 10 23 20 23 21 29 30 30 14 28 23 43
Maj 56 28 39 35 59 32 28 38 37 35 11 45
Juni 59 42 49 48 6 41 47 41 65 57 21 44
Juli 27 75 53 78 39 49 201 55 144 76 161 58
Augusti 71 63 59 74 52 65 43 74 87 60 100 77
September 59 45 60 50 46 66 36 69 49 59 41 81
Oktober 24 44 32 41 60 64 63 61 39 37 80 73
November 38 34 70 41 94 59 119 67 58 31 170 79
December 27 24 35 32 60 42 63 48 40 31 78 66
Året 402 442 482 497 538 558 714 582 625 484 824 703
Månad Särna Gävle Karlstad Stockholm Örebro Malmslätt
2009 1961/90 2009 1961/90 2009 1961/90 2009 1961/90 2009 1961/90 2009 1961/90
Januari 35 36 46 51 12 43 21 39 23 44 12 35
Februari 54 28 35 37 27 31 24 27 33 34 37 24
Mars 35 32 35 34 41 37 36 26 46 32 31 29
April 17 35 9 42 14 37 5 30 7 37 4 31
Maj 41 52 10 41 41 42 25 30 45 41 60 38
Juni 79 70 110 46 49 53 80 45 73 50 43 45
Juli 119 85 169 73 242 62 89 72 160 76 149 66
Augusti 120 71 82 86 63 73 53 66 74 66 94 61
September 49 75 23 70 48 70 32 55 45 72 28 59
Oktober 39 58 98 57 56 67 68 50 55 57 45 44
November 95 48 54 59 114 71 52 53 89 58 59 46
December 36 42 55 54 76 48 45 46 65 46 34 39
Året 719 631 726 650 783 635 530 539 715 614 596 516
Månad Jönköpings Flyg Göteborg Visby flygplats Växjö Kalmar Lund
2009 1961/90 2009 1961/90 2009 1961/90 2009 1961/90 2009 1961/90 2009 1961/90
Januari 19 61 57 62 38 48 23 52 15 37 23 54
Februari 38 39 31 41 21 28 31 35 26 30 44 33
Mars 40 46 48 50 29 32 39 41 39 29 36 44
April 9 47 11 42 8 29 5 40 4 29 13 40
Maj 57 50 80 51 61 29 58 48 49 35 54 43
Juni 72 61 58 61 47 31 90 55 50 39 68 54
Juli 108 83 170 68 154 50 98 75 52 59 60 66
Augusti 48 75 79 77 44 50 48 57 40 50 46 63
September 56 84 56 81 80 59 48 71 38 50 30 63
Oktober 116 71 84 84 59 50 55 58 45 39 53 60
November 118 74 128 84 53 57 74 63 38 46 103 69
December 52 66 53 75 50 51 48 56 60 41 62 65
Året 733 757 855 774 644 517 618 651 456 484 592 655
Källa: SMHI, Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut (www.smhi.se).
34 Statistiska centralbyrån

Statistisk årsbok 2011
Väder
2.8 Medeltemperatur
Average temperature (Celsius)
Månad
Month
Karesuando Jokkmokk Haparanda Umeå flygplats Frösön Härnösand
2009 1961/90 2009 1961/90 2009 1961/90 2009 1961/90 2009 1961/90 2009 1961/90
Januari -11,2 -16,0 -11,9 -16,6 -7,8 -12,1 -5,4 -9,1 -5,3 -8,6 -3,5 -7,1
Februari -16,4 -14,6 -18,4 -14,0 -10,9 -11,4 -11,0 -8,6 -10,3 -7,3 -9,0 -6,6
Mars -7,8 -10,0 -6,8 -8,3 -4,7 -6,8 -2,9 -4,3 -2,6 -3,6 -1,3 -2,7
April -2,0 -3,7 0,3 -1,3 -0,1 -0,5 2,1 1,2 4,6 1,0 3,7 2,0
Maj 6,4 3,4 8,4 5,5 8,5 6,1 9,6 7,3 9,2 7,2 10,2 7,6
Juni 9,4 10,3 11,1 11,9 12,6 12,8 12,4 13,0 11,2 11,8 13,0 13,3
Juli 12,5 12,8 14,2 14,2 15,5 15,4 14,6 15,2 14,2 13,4 15,4 15,3
Augusti 12,6 10,4 13,6 11,9 15,0 13,2 14,9 13,5 14,0 12,3 15,3 14,2
September 7,1 5,0 8,2 6,4 10,2 8,0 11,0 8,7 10,3 8,0 11,7 9,8
Oktober -3,2 -1,6 -2,1 0,6 -0,4 2,5 1,3 3,8 2,0 3,8 2,6 5,2
November -5,0 -9,1 -5,0 -8,6 0,1 -4,2 1,7 -2,4 0,9 -2,2 3,3 -0,6
December -12,9 -14,0 -13,2 -13,7 -8,5 -9,5 -6,4 -6,6 -8,1 -6,1 -5,5 -4,8
Året -0,9 -2,3 -0,3 -1,0 2,5 1,1 3,6 2,7 3,4 2,5 4,7 3,8
Månad Särna Gävle Karlstad Stockholm Örebro Malmslätt
2009 1961/90 2009 1961/90 2009 1961/90 2009 1961/90 2009 1961/90 2009 1961/90
Januari -9,1 -11,7 -3,0 -4,8 -1,9 -4,6 -1,2 -2,8 -1,9 -4,1 -1,7 -3,2
Februari -13,8 -9,9 -5,9 -4,5 -4,8 -4,7 -1,8 -3,0 -4,6 -4,1 -3,0 -3,4
Mars -3,7 -5,1 -0,8 -1,0 0,3 -1,1 1,0 0,1 0,2 -0,6 0,7 -0,2
April 4,1 0,4 6,3 3,4 7,5 3,6 8,5 4,6 8,4 4,1 8,0 4,5
Maj 8,4 7,0 11,3 9,3 10,6 9,9 12,0 10,7 10,5 10,5 10,6 10,5
Juni 11,5 12,1 12,5 14,6 13,9 14,7 14,0 15,6 13,8 15,1 13,3 15,0
Juli 14,2 13,4 16,4 16,3 15,9 16,1 17,8 17,2 16,5 16,3 16,6 16,2
Augusti 12,6 11,8 16,0 14,9 15,7 14,9 17,5 16,2 16,0 15,0 16,1 15,3
September 9,0 7,3 12,4 10,6 12,3 10,9 14,2 11,9 12,2 10,7 12,7 11,2
Oktober -0,6 2,3 3,6 6,0 3,7 6,5 5,7 7,5 4,3 6,4 4,5 7,0
November -0,2 -5,0 4,4 0,6 4,4 1,2 5,6 2,6 4,3 1,1 4,9 2,0
December -12,1 -10,3 -4,8 -3,3 -4,5 -2,9 -1,4 -1,0 -3,7 -2,5 -3,2 -1,6
Året 1,8 1,0 5,7 5,2 6,1 5,4 7,7 6,6 6,5 5,7 6,7 6,1
Månad Jönköpings Flyg Göteborg Visby flygplats Växjö Kalmar Lund
2009 1961/90 2009 1961/90 2009 1961/90 2009 1961/90 2009 1961/90 2009 1961/90
Januari -1,9 -3,6 0,7 -1,6 0,2 -1,1 -1,6 -2,7 -0,8 -1,6 0,0 -0,6
Februari -3,4 -3,8 -0,6 -1,6 -1,2 -1,8 -2,5 -2,6 -1,5 -1,8 -0,4 -0,5
Mars 0,7 -0,9 3,4 1,2 1,0 0,1 1,1 0,4 1,9 0,8 3,2 1,9
April 8,1 3,7 10,3 5,2 6,7 4,0 9,0 4,9 7,1 4,8 10,0 6,0
Maj 10,0 9,6 12,4 10,9 10,1 9,6 10,7 10,8 10,9 10,1 12,3 11,4
Juni 12,8 13,9 15,6 14,9 13,1 14,3 13,5 14,9 13,7 14,7 14,6 15,4
Juli 16,3 15,0 18,3 16,2 17,1 16,3 16,6 15,9 17,4 16,3 19,0 16,8
Augusti 15,5 14,1 17,9 15,6 16,6 15,9 16,0 15,2 16,6 15,7 18,5 16,5
September 11,8 10,2 14,5 12,2 14,0 12,1 12,7 11,2 13,4 12,1 14,8 13,0
Oktober 4,3 6,4 6,9 8,5 6,5 8,1 4,9 7,2 5,7 7,9 7,0 9,1
November 4,6 1,5 6,8 3,7 5,6 3,9 4,9 2,5 6,0 3,4 6,7 4,5
December -3,2 -2,0 -0,5 0,3 -0,4 0,7 -1,8 -1,1 -1,0 -0,1 0,6 1,1
Året 6,4 5,3 8,9 7,1 7,5 6,8 7,0 6,4 7,5 6,9 8,9 7,9
Källa: SMHI, Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut (www.smhi.se).
Statistiska centralbyrån 35

Väder Statistisk årsbok 2011
2.9
Nederbörd i mm, maxvärde
Precipitation, maximum values
Station
Under ett dygn 1
During 24 hours
Maxvärde
Max value
Under en månad
During a month
Under ett år
During a year
2009 Datum 2
Date
1901–
2009
Datum 2 2009 Månad 1901–
2009
Månad
och år
1901–
2009
År
Karesuando 29,3 14/6 50,2 1967-08-06 71 aug. 214 juli 2004 667 2004
Jokkmokk 20,9 14/6 48,0 1947-09-10 70 nov. 196 juli 1981 735 1935
Haparanda 28,7 30/11 55,8 1942-09-22 94 nov. 185 juli 1954 934 1935
Umeå flygplats 66,8 7/7 118,5 2007-08-27 201 juli 224 dec. 1966 1 024 2000
Frösön 52,4 20/7 71,8 1942-07-10 144 juli 214 juli 2000 759 1987
Härnösand 34,3 24/7 187,3 1908-06-18 170 nov. 278 dec. 1966 1 048 2000
Särna 38,3 20/7 63,7 1924-08-18 120 aug. 201 juli 1957 855 1924
Gävle 81,8 9/7 120,1 1979-08-26 169 juli 253 aug. 1986 887 1981
Karlstad 37,3 11/7 68,4 1952-05-05 242 juli 242 juli 2009 1 003 2000
Stockholm 22,8 14/6 68,3 1903-08-16 89 juli 192 juli 1960 801 1960
Örebro . . . . 71,1 1917-08-15 160 juli 229 juli 2000 950 2000
Malmslätt 36,9 19/7 72,7 1972-07-13 149 juli 197 aug. 1945 690 1960
Jönköpings Flyg 37,4 16/10 82,7 1940-06-25 118 nov. 229 juli 2004 1 027 1998
Göteborg 38,7 23/7 74,0 1910-06-05 170 juli 220 okt. 1967 1 229 2006
Visby flygplats 43,0 8/7 89,3 1907-07-02 154 juli 188 juli 1907 720 1912
Växjö 38,6 30/6 141,0 1945-08-14 98 juli 327 aug. 1945 961 1945
Kalmar 17,6 3/9 70,4 1905-07-19 60 dec. 211 aug. 1945 782 1960
Lund 27,5 12/6 81,2 1941-07-17 103 nov. 264 aug. 2006 845 2006
1) Högsta uppmätta värde under 24 tim. Maximivärdena för dygn och månad i kolumnen för 1901–2009 avser de högsta värdena sedan år
1901. Maximivärdena sedan 1901 hänför sig till olika meteorologiska stationer på samma ort.
2) Avser den senaste observationen av det angivna värdet i föregående kolumn.
Källa: SMHI, Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut (www.smhi.se).
2.10
Temperatur, maximi- och minimivärden
Temperatures, maximum and minimum values (Celsius)
Station Abs. maximum 1 Abs. minimum 1
2009 Datum 2
Date
1880–
2009
Datum 2 2009 Datum 1880–
2009
Datum 2
Karesuando 26,3 9/8 32,5 1927-07-09 -34,0 18/2 -49,0 1999-01-27
Jokkmokk 28,2 25/6 34,5 1945-07-17 -36,2 18/2 -46,0 1924-01-22
Haparanda 26,9 25/7 33,0 1896-07-03 -25,4 25/12 -41,7 1966-02-08
Umeå flygplats 27,4 28/6 33,5 1882-06-27 -28,9 17/2 -38,2 1978-02-15
Frösön 27,2 27/6 31,5 1947-06-30 -27,1 29/12 -38,1 1978-12-31
Härnösand 27,9 28/6 36,5 1891-06-25 -21,7 30/12 -35,0 1893-01-15
Särna 29,0 29/6 33,0 1947-06-29 -36,9 19/12 -46,0 1941-01-03
Gävle 27,8 1/7 36,4 1947-06-30 -23,4 30/12 -33,7 1956-02-09
Karlstad 30,6 28/6 34,0 1933-07-09 -20,7 31/12 -36,0 1966-02-09
Stockholm 30,6 2/7 35,4 1975-08-06 -12,6 5/1 -28,2 1942-01-25
Örebro . . . . 36,0 1975-08-07 -24,3 30/12 -30,0 1966-02-13
Malmslätt 29,4 2/7 34,6 1992-08-10 -19,5 5/1 -32,0 1942-01-27
Jönköpings Flyg 28,7 3/7 33,3 1975-08-06 -20,0 31/12 -35,4 1966-02-09
Göteborg 31,2 28/6 34,1 1975-08-09 -13,2 31/12 -26,4 1966-02-09
Visby flygplats 27,3 29/6 32,0 1941-07-13 -16,7 19/12 -25,4 1966-02-09
Växjö 27,9 2/7 34,4 1992-08-10 -15,7 22/12 -34,0 1942-01-26
Kalmar 28,8 3/7 35,2 1994-07-27 -20,4 22/12 -31,0 1942-01-28
Lund 29,8 30/6 33,9 1947-06-30 -11,6 6/1 -26,3 1942-01-26
1) Absolut maximum och absolut minimum avser i kolumnen för 1880–2009 den högsta resp. lägsta temperaturen sedan år 1880. Maximioch
minimivärdena sedan 1880 hänför sig till olika meteorologiska stationer på samma ort.
2) Avser den senaste observationen av värdet i föregående kolumn.
Källa: SMHI, Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut (www.smhi.se).
36 Statistiska centralbyrån

Statistisk årsbok 2011
2.11
Kalla och varma dagar samt dagar med nederbörd på platser
runt om i landet
Cold and warm days, and days with precipitation across Sweden
Väder
Station
Startår
Start
year
Frostdagar 1
Days with frost
Högsommardagar 2
Warm summer days
Nederbördsdagar 3
Days with precipitation
2006 2007 2008 2009 2006 2007 2008 2009 2006 2007 2008 2009
Naimakka 1944 222 233 258 233 1 2 – 1 175 187 204 187
Karesuando 1879 221 225 244 229 5 4 – 3 179 207 198 170
Katterjåkk 1969 216 210 220 211 – 2 – – 205 236 209 196
Kiruna-Esrange 1901 228 232 238 219 2 3 – 4 168 189 191 170
Tarfala 1965 241 213 262 259 – – – – . . . . . . . .
Nikkaluokta 1951 231 215 220 237 2 2 – – 185 201 197 181
Ritsem 1981 206 198 205 212 – 1 – – 204 237 191 185
Gällivare-
Malmberget 1996 218 223 233 225 9 6 2 8 158 143 178 147
Kvikkjokk-
Årrenjarka 1889 213 213 239 225 5 3 3 4 166 176 199 176
Jokkmokk 1860 221 228 246 227 20 7 5 7 153 180 173 . .
Arjeplog 1945 204 210 216 218 3 1 1 3 169 190 196 181
Arvidsjaur 1996 203 203 216 212 8 5 3 7 192 203 203 201
Hemavan 1901 198 194 211 220 2 3 5 1 227 240 128 207
Dikanäs 1944 208 216 222 225 9 5 7 6 210 194 208 208
Gunnarn 1951 201 203 210 218 17 8 11 9 173 167 184 176
Lycksele 1945 196 203 212 215 23 12 10 14 187 190 196 203
Vilhelmina 1996 206 217 224 220 15 9 10 9 204 189 202 202
Pajala 1940 215 213 252 241 11 5 – 10 207 216 201 182
Överkalix-Svartbyn 1962 199 199 210 204 18 10 5 17 172 188 180 190
Haparanda 1859 184 184 191 194 2 3 2 6 167 201 191 160
Luleå 1944 185 179 195 187 7 3 5 5 147 166 136 118
Piteå 1859 186 181 201 192 10 6 6 10 151 161 161 142
Bjuröklubb 1879 152 143 152 155 5 2 1 3 178 171 181 167
Vindeln-
Sunnansjönäs 1946 187 181 191 194 18 10 7 11 159 174 189 187
Umeå flygplats 1860 182 187 188 189 13 4 6 6 140 135 146 149
Holmön-Holmögadd 1879 129 117 137 152 – 1 – – 156 176 161 169
Gäddede 1905 173 181 201 203 10 5 5 5 247 243 238 242
Storlien-Visjövalen 1962 184 193 191 199 3 4 6 5 233 254 243 242
Höglekardalen 1962 200 221 226 219 11 4 6 3 235 202 218 207
Östersund-Frösön 1860 145 161 169 151 11 6 8 8 177 181 180 180
Junsele 1909 175 193 208 201 21 12 15 14 167 168 214 210
Forse 1901 176 194 199 196 28 17 18 15 160 145 148 147
Skagsudde 1964 135 128 125 142 1 – 1 – 168 153 162 159
Härnösand 1858 145 151 147 161 7 2 7 4 161 161 155 161
Torpshammar 1931 174 197 196 194 29 15 17 16 184 163 185 201
Sundsvalls flygplats 1943 174 186 177 179 16 7 11 5 155 148 155 162
Brämön 1986 108 . . 109 122 4 – 2 2 163 144 162 160
Hedeviken-Hede 1937 199 134 . . 211 13 12 . . 11 154 105 210 196
Sveg 1875 166 195 196 187 23 11 15 15 179 172 200 196
Delsbo 1878 168 164 170 168 20 10 12 14 171 161 180 185
Hudiksvall 1934 153 148 152 155 22 11 15 14 146 140 144 157
Järvsö 1961 150 162 162 164 30 15 1 17 144 133 159 139
Söderhamn 1946 151 132 134 162 18 8 12 6 160 137 152 147
Gävle 1858 135 149 140 151 24 9 11 13 167 167 184 158
Särna 1892 193 221 209 202 29 11 16 12 188 178 213 198
Grundforsen 1931 181 217 215 209 25 10 16 13 195 182 211 195
Ulvsjö 1978 187 . . 212 201 9 8 8 6 201 187 219 210
Mora 1941 145 172 168 162 28 12 20 15 181 163 193 197
Malung 1916 166 194 189 186 23 10 17 10 182 173 208 199
Falun 1860 . . 157 156 151 . . 23 26 22 . . 160 184 171
Östmark 1943 157 . . 162 175 28 14 20 17 163 156 179 181
Gustavsfors 1917 163 200 177 186 26 9 21 12 165 173 192 189
Arvika 1945 147 175 149 163 38 14 24 19 171 180 192 187
Karlstad 1858 120 117 115 141 38 15 19 13 163 167 175 164
Blomskog 1964 127 135 124 147 23 6 20 14 184 191 200 192
Ställdalen 1967 136 . . 150 155 26 . . 14 10 179 192 209 192
Västerås 1859 111 117 97 119 34 14 18 13 167 173 171 154
Örebro 1860 123 130 111 . . 42 14 23 . . 174 182 193 176
Örskär 1941 100 90 71 110 16 – 5 3 150 163 180 168
Films Kyrkby 1982 140 146 139 139 35 14 17 14 139 150 178 167
Statistiska centralbyrån 37

Väder Statistisk årsbok 2011
2.11
Station
Kalla och varma dagar samt dagar med nederbörd på platser
runt om i landet (forts.)
Startår
Start
year
Frostdagar 1
Days with frost
Högsommardagar 2
Warm summer days
Nederbördsdagar 3
Days with precipitation
2005 2006 2007 2008 2005 2006 2007 2008 2005 2006 2007 2008
Uppsala 1722 115 116 97 115 38 19 23 19 165 170 184 177
Svenska Högarna 1879 86 53 41 74 1 – 1 1 144 157 166 159
Stockholm 1756 95 81 62 89 44 18 24 19 165 179 188 175
Landsort 1879 84 57 44 72 – – 1 – 160 122 147 151
Norrköping 1944 113 111 88 111 36 12 18 15 169 186 186 168
Linköping-Malmslätt 1860 115 116 105 132 40 13 22 14 172 187 198 205
Harstena 1942 89 60 46 78 17 3 7 6 163 169 175 179
Skara 1860 118 106 93 125 34 12 22 17 192 199 194 180
Såtenäs 1944 111 98 88 107 26 6 16 12 168 182 175 169
Vänersborg 1860 116 105 99 122 29 6 20 14 165 180 184 169
Borås 1884 114 95 88 106 31 11 23 18 183 197 211 192
Nordkoster 1967 83 44 46 81 5 4 10 7 162 162 180 177
Måseskär 1908 78 28 29 64 3 – 8 3 160 171 165 172
Säve 1944 103 86 . . . . 30 12 . . . . 181 186 190 . .
Göteborg 1859 90 60 50 73 32 13 23 25 184 184 200 185
Vinga 1880 . . . . 34 60 6 1 . . . . 184 179
Nidingen 1969 76 25 . . . . 5 1 . . . . 168 130 . . . .
Varberg 1879 92 67 61 92 21 12 20 22 158 167 175 157
Torup 1972 121 122 83 108 41 16 20 17 202 206 220 204
Halmstad 1860 97 79 71 93 36 15 23 24 169 181 193 172
Jönköpings
flygplats 1860 125 133 120 133 32 6 16 11 195 192 211 190
Gladhammar 1859 113 110 103 127 38 9 18 15 163 188 187 183
Målilla 1946 120 124 70 147 48 18 12 16 182 182 114 183
Kalmar flygplats 1860 97 93 86 112 27 9 9 6 137 115 173 155
Växjö 1860 109 97 80 113 34 12 15 12 191 196 215 199
Ljungby 1962 111 102 102 136 38 16 18 15 187 199 210 189
Ölands norra udde 1854 75 39 31 62 28 7 8 9 139 144 142 154
Ölands södra udde 1944 79 39 35 58 2 – – – 159 174 160 168
Gotska Sandön 1879 92 53 42 78 6 1 3 1 144 188 190 174
Visby flygplats 1860 90 73 63 97 26 10 6 3 158 168 156 169
Hoburg 1879 76 45 37 63 9 3 1 1 153 165 160 169
Ronneby-Bredåkra 1946 111 101 80 108 37 11 15 12 162 181 181 165
Karlshamn 1859 102 77 68 92 28 17 11 11 151 170 155 149
Hanö 1944 85 35 43 57 14 2 1 1 170 176 173 175
Osby 1928 103 82 78 108 33 15 24 17 183 204 195 180
Kristianstad 1880 99 87 73 97 40 14 16 16 175 184 171 176
Helsingborg 1996 89 47 60 73 31 14 17 23 188 198 205 181
Lund 1859 87 45 51 72 42 45 22 34 179 185 167 176
Malmö 1936 83 43 59 76 38 43 17 26 189 195 183 187
Falsterbo 1880 66 19 28 50 21 19 2 6 169 175 161 167
1) Frostdag är dygn (från kl. 19 till kl. 19) då minimitemperaturen är under 0,0°C.
2) Högsommardag är dygn (från kl. 19 till kl. 19) då maximitemperaturen är lägst 25,0°C.
3) Nederbördsdag är dygn (från kl. 07 till kl. 07) med nederbörd om minst 0,1 mm.
Källa: SMHI, Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut (www.smhi.se).
38 Statistiska centralbyrån

Miljö
Environment

Miljö Statistisk årsbok 2011
3 – Miljö
Environment
Sida
Page
3.1 Användning av naturresurser
– markanvändning ..........................................42
Use of natural resources – land use
3.2 Användning av naturresurser
– skyddad natur ...............................................44
Protected nature
3.3 Skyddad skog per kommun 2009,
procent .............................................................45
Protected forest area by county, percent
3.4 Miljöpåverkan ............................................46
Environmental impact
3.5 Miljöräkenskaper och konsumtion ..........48
Environmental Accounts and Consumption
3.6 Markanvändningen omkring år 2005
efter 2007 års länsindelning, hektar ..............50
Land use, by county, hectares
3.7 Bebyggd mark och tillhörande mark
år 2005 efter 2007 års länsindelning,
hektar ...............................................................51
Built-up areas and associated land, by
county, hectares
3.8 Nationalparker, areal och år för
beslut om inrättande som nationalpark ........51
National parks, area and year of decision
to establish a national park
3.9 Naturreservat, naturvårdsområden
samt djur- och växtskyddsområden,
länsvis ..............................................................52
Nature reserves, nature management
areas and wildlife protection areas, by
county
3.10 Vattenanvändning per användarkategori
och län år 2005, 1 000 m 3 .................53
Water use by category of use and county
3.11 Översikt över antal rödlistade arter
(taxa) i olika kategorier inom de olika
organismgrupperna ........................................54
Overview of all red-listed and endangered
species, by status
3.12 Rödlistade arters förekomst i olika
landskapstyper ................................................55
Red-listed species in different types of
landscape
3.13 Akut hotade ryggradsdjur ......................56
Critically endangered vertebrates
Sida
Page
3.14 Däggdjur efter rödlistekategori och
landskapstyp år 2010 ..................................... 57
Mammalia by red list category and type of
natural environment
3.15 De 20 största kemikalierna med
avseende på kvantitet och omsättning i
ton år 2008 ....................................................... 58
The 20 most common chemicals in terms
of quantity and turnover in tonnes
3.16 Bekämpningsmedel efter olika
användningsområden ..................................... 59
Pesticides by category of use
3.17 Jordbrukets användning av kväve
och fosfor från mineral(handels)- och
stallgödsel ....................................................... 59
Use of nitrogen and phosphorus from
fertilisers and manure in Swedish
agriculture, by county
3.18 Oljeutsläpp i svenska farvatten ............ 60
Oil spills in Swedish waters
3.19 Sammanställning av areal av tillrinningsområde,
vattenföring, belastning
samt genomsnittlig arealförlust av
närsalter på havsbassänger år 2009,
baserat på mätningar i flodmynningarna
och arealviktade beräkningar för ej
övervakade områden. .................................... 60
Areas of catchment regions, discharges,
load and average area loss of nutrient salts
in sea basins, based on measurements
from river estuaries and area-weighted
calculations for unmonitored regions
3.20 Utsläpp och vattenmängder från
tillståndspliktiga kommunala reningsverk
2008, efter storleksklass ........................ 61
Discharges to water from municipal
wastewater treatment plants by size, total
discharges
3.21 Genomsnittliga halter av näringsämnen,
metaller och organiska miljögifter
i slam från kommunala reningsverk
2008. Medelvärden för storleksklasser,
vägda med producerade TSmängder
.......................................................... 61
Concentrations of phosphorus, nitrogen,
metals and organic indicator substances in
sludge from municipal wastewater treatment
plants. Means weighted with respect
to amounts of produced dry substance
40 Statistiska centralbyrån

Statistisk årsbok 2011
Miljö
Sida
Page
3.22 Procentuella mängder av slam som
2008 underskrider gränsvärdena för
samtliga obligatoriskt mätta metaller
och organiska indikatorämnen år 2008 ........ 62
Percentage of dry substance of sludge
falling below the limit value for all the
metals and organic indicator substances
3.23 Utsläpp till luft av koldioxid (CO 2),
metan (CH 4) och dikväveoxid (N 20) ............... 63
Emissions to air of carbon dioxide,
methane and nitrous oxide
3.24 Återvinning – krav och nivåer för
varugrupper där producentansvar införts ..... 64
Recycling – requirements and levels for
commodities with producer responsibility
3.25 Uppkomst av avfall i olika sektorer
2008, 1 000 ton ................................................ 65
Generation of waste in different sectors
3.26 Miljöräkenskaper för miljösektorn i
Sverige ............................................................. 66
Environmental accounts for the environmental
goods and services sector in
Sweden
Sida
Page
3.27 Miljöräkenskaper, miljöpåverkan
och ekonomiska data för branscher,
offentliga myndigheter och hushåll
2007 .................................................................. 67
Environmental accounts, environmental
impact and economic data by industry,
public authorities and households
3.28 Utsläpp av växthusgaser, ton CO 2-
ekvivalenter ..................................................... 68
Emissions of greenhouse gases, tonnes
CO 2-equivalents
3.29 Miljöskatter i Sverige, löpande
priser, mnkr ..................................................... 69
Environmental taxes, current prices,
SEK m
3.30 Utdömda miljösanktionsavgifter,
antal ärenden och belopp i kronor .................. 69
Environmental sanction charges, number
and amounts in SEK
3.31 Miljömotiverade direkta subventioner
i Sverige, löpande priser, mnkr ................. 70
Environmentally motivated direct
subsidies, current prices, SEK m
Statistiska centralbyrån 41

Miljö Statistisk årsbok 2011
3.1
Användning av naturresurser – markanvändning
Use of natural resources – land use
Inte ens 3 procent av Sverige är bebyggt. Och då utgör vägar och liknande
närmare en tredjedel av denna siffra. Samtidigt breder skogen ut sig över
motsvarande drygt halva riket, vattenarealen lägger beslag på 9 procent och
jordbruksmarken 8. Totalt uppgår Sveriges landareal till 45 miljoner hektar
eller 450 000 km 2 .
Markanvändningen 2005, procent av total areal
Markanvändning
Procent
Jordbruksmark 7,6
Skogsmark 53,1
Bebyggd mark med tillhörande mark 2,9
Golfbanor och skidpister 0,1
Täkter 0,1
Öppen myr exkl. torvtäkt 8,6
Naturligt gräsbevuxen mark,
hedmark o.dyl. 7,2
Berg i dagen och övrig mark 11,6
Vatten 8,9
Totalt 100,0
Omkring 30 procent av den bebyggda marken
ligger i tätorterna. Mest tätbebyggt är det i
Stockholms län där 15 procent av länets totala
landareal är bebyggd. Här är också fritidshusens
andel av den bebyggda marken i särklass
högst. Lägst andel bebyggd mark har Norrbottens
län med endast 0,6 procent. I de tre nordligaste
länen utgör mark avsedd för transporter
en betydligt större andel av den bebyggda
marken än genomsnittet för landet.
Endast 3 procent är bebyggt!
Många långa vägar
I den bebyggda marken inräknas tillhörande
mark som trädgårdar, parkeringsplatser, upplagsytor
inom industrin osv. Mark för transporter,
t.ex. vägar, inräknas också i den bebyggda
marken. Dock inräknas inte golfbanor,
slalombackar, motionsspår och kraftledningsgator.
Den bebyggda arealen uppgår till endast 3
procent av den totala landarealen. Av den
bebyggda marken är 43 procent bostadsmark
(29 procent permanentbostäder och 14 procent
fritidshus). Vidare är 31 procent mark avsedd
för transporter av olika slag. Resterande 25
procent fördelar sig på industri, handel osv. till
betydligt lägre procentsatser.
Bebyggd mark fördelad efter bebyggelsetyp
Typ
Procent
Bostadsmark, permanentbostäder 28,7
Fritidshus 14,4
Industri 5,9
Handel och affärsverksamhet 1,5
Offentlig service, fritidsanläggningar m.m. 3,9
Transporter 30,9
Tekniska anläggningar 0,9
Övrig bebyggd mark 13,8
Totalt 100,0
Halva Skåne är jordbruksmark
Knappt 8 procent av Sveriges totala areal utgörs
av jordbruksmark. Skåne är det län som i
särklass har den största andelen jordbruksmark
– nära hälften (48 procent) av länets totala areal.
Som god tvåa kommer Gotlands län där en
tredjedel (33 procent) av arealen utgörs av
jordbruksmark.
Man ser knappt skogen för alla träd
Det finns i landet 23,9 miljoner hektar skogsmark,
vilket motsvarar 58 procent av landarealen,
eller 53 procent av totalarealen (dvs. med
vatten inkluderat). De största skogsarealerna
finns i norrlandslänen. Andelen skog är störst i
42 Statistiska centralbyrån

Statistisk årsbok 2011
Gävleborgs län och Västernorrlands län med 86
respektive 79 procent av landarealen.
Virkesförrådet på skogsmark består till 38
procent av tall, 42 procent av gran och 11 procent
av björk. Resterande 9 procent utgörs av
andra trädslag eller torra träd.
Få orörda sjöar
Tillsammans täcker sjöar, kanaler och större
vattendrag en yta av närmare 40 000 km 2 , vilket
utgör 9 procent av rikets totalareal. I denna
areal är inte vattendrag, som är sex meter och
smalare samt sjöar mindre än några 10-tal m 2 ,
inräknade. Ytan av dessa vattendrag och sjöar
kan beräknas till cirka 1 200 km 2 , motsvarande
0,3 procent av landets yta.
Sedan århundraden tillbaka har ett stort antal
av Sveriges sjöar dikats ut eller sänkts för att
erhålla ny odlingsbar mark. I många vattendrag
är flödet reglerat i syfte att producera vattenkraft.
Den reglerade sjöytan omfattar närmare
20 000 km 2 , vilket utgör hälften av den totala
vattenarealen i landet.
Källa: SCB Markanvändningen i Sverige
(www.scb.se/MI0803).
Miljö
Procent av totala arealen inom respektive län
som är jordbruksmark och skogsmark
Län Jordbruksmark Skogsmark
Stockholms 16 43
Uppsala 24 60
Södermanlands 23 53
Östergötlands 23 55
Jönköpings 14 65
Kronobergs 10 69
Kalmar 18 63
Gotlands 33 39
Blekinge 16 64
Skåne 48 35
Hallands 24 55
Västra Götalands 23 51
Värmlands 7 71
Örebro 13 62
Västmanlands 22 56
Dalarnas 3 65
Gävleborgs 4 79
Västernorrlands 3 74
Jämtlands 1 51
Västerbottens 2 56
Norrbottens 1 39
Totalt 8 53
Statistiska centralbyrån 43

Miljö Statistisk årsbok 2011
3.2
Användning av naturresurser – skyddad natur
Protected nature
År 2009 var det hundra år sedan riksdagen klubbade igenom en lag om
nationalparker. Samtidigt passade våra folkvalda på att bilda 9 nya parker.
Motivet var att skydda natur till förmån för vetenskapen och turismen.
Sedan dess har ytterligare 20 nationalparker tillkommit. Den senaste,
Kosterhavets nationalpark, invigdes 2009.
Nationalparker och naturreservat
Nationalparker och naturreservat är de vanligaste
skyddsformerna i Sverige och i de flesta
andra länder. Under 2009 fick Sverige sin första
marina nationalpark, Kosterhavet i norra
Bohuslän. Nu finns det 29 nationalparker. Nära
82 procent av den totala nationalparksarean
ligger inom fjällområdet eller i fjällnära
områden i Norrbottens län.
År 2009 fanns 3 352 naturreservat i Sverige
och av den sammanlagda skyddade landarealen
i Sverige utgör naturreservaten 82 procent.
Naturreservat bildas av länsstyrelserna och
kommunerna med stöd av miljöbalken och
består ofta av sammanhängande områden med
biologiskt särskilt värdefull natur där naturskog,
vattendrag, våtmarker och kulturlandskap
kan ingå.
Små skyddade områden dominerar
Till antalet domineras de skyddade områdena
helt av små områden. Knappt tre procent utgörs
av områden större än 5 000 hektar. Av Sveriges
290 kommuner har 25 stycken mer än 15 procent
av sin totalareal skyddad. I de flesta
kommuner är mindre än 2 procent av skogen
skyddad.
Skyddade arealer 31 december 2009
Typ av skyddat
område
Antal
Totalareal,
hektar
Varav
land,%
Nationalparker 29 737 956 85,5
Naturreservat 3 352 4 264 107 84,1
Naturvårdsområden
102 117 996 64,4
Djur- och växtskyddsområden
957 95 267 64,1
Totalt 4 440 5 215 326 83,5
Källa: Naturvårdsverket och SCB: Statistiska
meddelanden MI 41 SM 0901 (www.scb.se/MI0603).
44 Statistiska centralbyrån

Statistisk årsbok 2011
3.3
Skyddad skog per kommun 2009, procent
Protected forest area by county, percent
Miljö
Källa: SCB och Naturvårdsverket, bearbetning: Metria..
Statistiska centralbyrån 45

Miljö Statistisk årsbok 2011
3.4 Miljöpåverkan
Environmental impact
Vi människor påverkar miljön i våra dagliga liv. Avfall och utsläpp av
växthusgaser har en negativ påverkan. Utan koldioxid och ånga i atmosfären
skulle dock jordens medeltemperatur vara omkring 33 grader lägre än idag –
det vill säga 18 minusgrader. Planeten skulle vara frusen. Växthuseffekten
är därför en av förutsättningarna för att liv ska kunna existera på jorden.
Problemen uppstår när växthuseffekten förstärks av människans utsläpp av
växthusgaser.
Växthuseffekten
Det är den förstärkta växthuseffekten på grund
av utsläpp av växthusgaser som är ett miljöproblem.
Den förstärkta växthuseffekten leder
till ökad temperatur på jorden, vilket i sin tur
leder till klimatförändringar. (Se avsnitt 13, som
ger en bild av den globala temperaturstegringen.)
Under de senaste 150 åren har atmosfärens
halt av koldioxid ökat med 30 procent på grund
av utsläpp som orsakats av människan. Om inte
havet hade varit en stor sänka för koldioxid,
hade ökningen varit närmare 60 procent. Jordens
medeltemperatur har ökat med en halv
grad under 1900-talet, och i ett ökande tempo
de senaste 25 åren.
Koldioxiden är den viktigaste växthusgasen,
men även andra gaser som metan, lustgas,
marknära ozon samt de så kallade industrigaserna
fluorvätekarbonater (HFC), perfluorkarboner
(PFC) och svavelhexafluorid, bidrar
till den ökade växthuseffekten. Dessa gaser ger
per molekyl eller per kg ett större bidrag till
växthuseffekten än koldioxid, men på grund av
de låga halterna av dem i atmosfären utgör de
inte ett lika stort problem som koldioxid.
Länderna inom OECD står för drygt hälften
av världens koldioxidutsläpp, med USA i topp
med drygt 44 procent av OECD-ländernas
totala utsläpp. Andra länder med stora utsläpp
är Japan, Tyskland, Kanada och Storbritannien.
Sverige ligger på 23:e plats i tabellen med sin
andel på 0,4 procent.
I fråga om koldioxidutsläpp per invånare
kommer Luxemburg på första plats. Sedan
följer USA, Australien och Kanada. Sveriges
utsläpp per invånare är lägre än genomsnittet i
OECD men högre än genomsnittet i världen.
Förklaringen till Sveriges låga utsläppsnivåer
jämfört med OECD-länderna är att energisystemet
till stor del är uppbyggt av vattenkraft
och kärnkraft, det vill säga energikällor som ger
låga utsläpp av koldioxid.
Koldioxidutsläpp i OECD-länderna 2006
Nr Land Miljoner ton
totalt CO 2
Procentuell
fördelning
1 USA 5 697 44,3
2 Japan 1 213 9,4
3 Tyskland 823 6,4
4 Kanada 539 4,2
5 Storbritannien 536 4,2
6 Sydkorea 476 3,7
7 Italien 448 3,5
8 Mexiko 416 3,2
9 Australien 394 3,1
10 Frankrike 377 2,9
11 Spanien 328 2,5
12 Polen 306 2,4
13 Turkiet 240 1,9
14 Nederländerna 178 1,4
15 Tjeckien 121 0,9
16 Belgien 117 0,9
17 Grekland 94 0,7
18 Österrike 73 0,6
19 Finland 67 0,5
20 Ungern 56 0,4
21 Portugal 56 0,4
22 Danmark 55 0,4
23 Sverige 48 0,4
24 Irland 45 0,3
25 Schweiz 44 0,3
26 Nya Zeeland 37 0,3
27 Norge 37 0,3
28 Slovakien 37 0,3
29 Luxemburg 11 0,1
30 Island 2 0,0
OECD totalt 12 874 100,0
46 Statistiska centralbyrån

Statistisk årsbok 2011
Avfall i Sverige 2008
Under 2008 uppkom i Sverige ungefär 98
miljoner ton avfall. Av dessa uppkom ca 5
miljoner ton i hushållen och 93 miljoner ton
i olika verksamheter. Den klart största posten
är avfall från utvinningsindustrin, 59
miljoner ton, varav 83 procent är gruvavfall
som deponerades i närheten av gruvorna.
Förutom gruvavfallet materialåtervanns
42 procent av avfallet, 37 procent användes
som bränsle, 15 procent deponerades, 6 procent
släpptes ut i vatten eller på mark.
Ungefär en tredjedel (9 miljoner ton) av
det avfall som inte behandlas på den plats
där det uppkommit tas till speciella anläggningar
där det förbehandlas och sorteras, för
att sedan kunna materialåtervinnas, förbrännas
eller deponeras. En stor mängd
avfall, 64 miljoner ton, tas om hand för slutlig
behandling vid den industrianläggning där
det uppkommit.
Hushållen i Sverige ger upphov till drygt 5
procent av den totala avfallsmängden, eller
en femtedel om man räknar bort gruvavfallet.
Under 2008 gav hushållen upphov
Miljö
till knappt 5 miljoner ton icke farligt avfall.
Den ojämförligt största posten är det som
kallas för hushållsavfall och liknande, som
står för 2,4 miljoner ton. Detta avfall är i
första hand vanligt hushållsavfall och grovsopor
som lämnas vid återvinningscentraler.
Av de 98 miljoner ton avfall som uppkom i
Sverige 2008 räknades 96 miljoner ton som
icke-farligt. Den sektor som alstrar mest
icke-farligt avfall är industrin. Av den totala
mängden farligt avfall (2 miljoner ton) gav
industrisektorn, tjänstesektorn respektive
infrastruktursektorerna (energi-, vatten-,
avlopps- och byggsektorerna) samtliga upphov
till drygt en halv miljon ton farligt
avfall vardera.
Källa: Statens energimyndighet, Energiläget
(www.energimyndigheten.se); OECD Factbook 2009
(www.oecd.org). Naturvårdsverket, Avfall i Sverige 2008
(www.naturvardsverket.se)
Statistiska centralbyrån 47

Miljö Statistisk årsbok 2011
3.5
Miljöräkenskaper och konsumtion
Environmental Accounts and Consumption
Miljöräkenskaper är ett informationssystem som med hjälp av statistik beskriver
samband mellan miljö och ekonomi. Det utgår liksom nationalräkenskaperna
från branscher, hushåll och offentliga myndigheter. De områden som hittills
ingår är utsläpp till luft och vatten, avfall, energianvändning, materialflöden,
kemikalier, miljöskyddskostnader, miljöföretag, miljöskatter och miljösubventioner
samt naturresurser.
Tidigare har man sett på miljöpåverkan ur ett
nationellt perspektiv och med fokus på punktkällor
från produktionsanläggningar. På senare
tid har bilden ändrats och kompletterats med
ett globalt perspektiv. Detta är nödvändigt då
vissa utsläpp bokstavligen rör sig över nationsgränser
samt att den globala ekonomin gör att
efterfrågan av produkter i ett land påverkar
miljön i det land tillverkningen sker.
Konsumtionen inom ett land bidrar till
föroreningar utomlands, ibland i mindre
utsträckning än om samma varor produceras
inom landet, ibland i större utsträckning. Storleken
av utsläppen i respektive land är till stor del
beroende av energisystem och rådande miljölagar.
Miljöräkenskapssystemet
Miljöräkenskapssystemet är ett statistiskt
system vars syfte är att beskriva miljöns bidrag
till ekonomin (t.ex. användning av råmaterial,
vatten, energi och mark) och ekonomins
påverkan på miljön (t.ex. utsläpp till luft, mark
och vatten), vilket illustreras i figuren nedan.
Detta görs genom att kombinera och bearbeta
miljöstatistik med ekonomisk statistik och
genom att använda samma definitioner av
branscher, produktgrupper och sektorer som
används inom nationalräkenskaperna.
I Sverige används de nationella miljökvalitetsmålen
för att skapa en långsiktig miljöpolitik. I
den senaste miljömålspropositionen framgår att
Sveriges miljöproblem ska vara lösta inom en
generation utan att orsaka ökade miljö- och
hälsoproblem utanför Sveriges gränser. Detta
förutsätter att vi i Sverige utvecklar möjligheten
att mäta och följa upp svensk konsumtions
miljöpåverkan i andra länder.
Vad innebär begreppet konsumtion?
Med konsumtion menas den slutliga användningen
av varor och tjänster. Det som konsumeras
ska alltså inte syfta till att producera nya
varor eller tjänster. Slutlig användning är ett
begrepp som används inom nationalekonomin.
Den slutliga användningen i ett land fördelas på
privat konsumtion, offentlig konsumtion,
investeringar och export, vilket illustreras i
figuren på nästa sida. Konsumtionen, eller den
inhemska efterfrågan, är således en del av den
slutliga användningen och tillgodoses av
inhemskt producerade varor och tjänster (som
orsakar utsläpp inom Sverige) och importerade
varor och tjänster (som orsakar utsläpp i andra
länder).
Principskiss över miljöräkenskapssystemet
48 Statistiska centralbyrån

Statistisk årsbok 2011
Miljö
Den slutliga användningen i ett land och hur den tillgodoses.
Hur kan man koppla miljöpåverkan till
konsumtion?
Då man kopplar miljöpåverkan till konsumtion
kan man antingen göra det utifrån produktnivån
och räkna upp till den slutliga användningen
inom ett område, eller utifrån ett
konsumtionsperspektiv som sedan knyts till
utsläpp som är fördelade på branscher och
produktgrupper. Inom miljöräkenskaperna
används den senare metoden genom att koppla
utsläpp per bransch till den slutliga användningen
som beskrivs inom nationalräkenskapssystemet.
Utsläppen kan ske vid tillverkningen
av en produkt (indirekta utsläpp) och vid
användningen av en produkt (direkta utsläpp).
Miljöräkenskaperna har beräknat koldioxidutsläppen
i Sverige och i andra länder som är
orsakade av konsumtion i Sverige, vilket visas i
diagrammet intill. Då man studerar utsläppen
mellan 1998 och 2006 kan man utläsa ur diagrammet
att koldioxidutsläppen i andra länder
ökar samtidigt som utsläppen av koldioxid i
Sverige minskar. Vad detta i sin tur beror på
måste analyseras vidare, förändringen kan bero
på olika faktorer som exempelvis att Sverige
konsumerar fler importerade varor, eller att de
inhemskt producerade varorna produceras med
en större insats av förnyelsebar energi jämfört
med de varor som importeras.
Källa: http://www.mirdata.scb.se/worldwide/..
Stapeldiagrammet visar koldioxidutsläpp i ton i
Sverige och i andra länder orsakade av svensk
konsumtion (inhemsk efterfrågan).
Källa: SCB Miljöräkenskaper.
Statistiska centralbyrån 49

Miljö Statistisk årsbok 2011
3.6
Markanvändningen omkring år 2005 efter 2007 års länsindelning,
hektar
Land use, by county, hectares
Län 1
County 1
Jordbruksmark
Agricultural land
Skogsmark
Land under forest
Bebyggd mark och
tillhörande mark 2
Built-up areas and
associated land 2
Golfbanor och
skidpister
Golf courses
and ski pists
Täkter
Quarries, pits
Stockholms 110 529 290 100 103 715 4 650 1 450
Uppsala 201 072 506 000 45 690 1 050 1 400
Södermanlands 153 187 348 500 41 460 1 200 700
Östergötlands 266 941 641 400 57 070 1 350 950
Jönköpings 152 734 733 400 54 825 1 375 3 700
Kronobergs 90 390 652 500 40 875 500 2 600
Kalmar 214 827 733 200 53 180 1 075 1 100
Gotlands 103 817 123 700 17 395 475 950
Blekinge 49 776 195 100 25 020 425 300
Skåne 541 066 396 600 114 550 4 300 3 600
Hallands 138 919 312 900 45 975 1 775 750
Västra Götalands 585 423 1 285 300 184 490 4 025 3 500
Värmlands 137 121 1 374 300 63 480 1 250 1 550
Örebro 124 809 576 900 44 210 775 2 250
Västmanlands 118 524 301 000 29 445 950 1 050
Dalarnas 83 150 1 965 200 70 210 2 850 1 400
Gävleborgs 84 113 1 560 000 58 940 1 225 2 900
Västernorrlands 72 468 1 713 600 55 930 850 2 000
Jämtlands 63 217 2 755 100 52 920 3 025 4 750
Västerbottens 88 387 3 329 100 67 695 1 550 3 900
Norrbottens 50 866 4 094 700 66 805 1 375 6 500
De fyra största sjöarna 3
The four largest lakes . . . . .
Hela riket Sweden 3 431 336 23 888 600 1 305 365 36 050 47 300
Län 1
County 1
Myr, ej skogsbevuxen
Marshes not
wooded
Naturligt gräsbevuxen
mark,
hedmark o.dyl.
Natural grassland,
heathland etc.
Berg i dagen
och övrig mark
Bare rock and
other land
Vatten Water
Total land- och
vattenareal
Total land and
water area
Stockholms 3 250 – 138 250 26 990 678 920
Uppsala 11 850 350 53 450 22 880 843 730
Södermanlands 5 600 500 59 150 50 360 660 670
Östergötlands 8 150 100 84 500 104 150 1 164 610
Jönköpings 34 950 – 68 550 75 790 1 125 250
Kronobergs 28 950 – 30 900 96 210 943 010
Kalmar 7 700 5 600 105 250 47 490 1 169 400
Gotlands 3 050 2 750 63 000 3 230 318 370
Blekinge 900 4 050 19 100 10 870 305 540
Skåne 8 500 2 750 32 150 33 310 1 136 850
Hallands 15 950 600 29 300 25 790 571 950
Västra Götalands 62 850 200 269 800 143 270 2 538 880
Värmlands 98 650 450 82 350 179 670 1 938 800
Örebro 31 150 100 74 450 79 690 934 320
Västmanlands 15 200 450 48 000 23 580 538 070
Dalarnas 330 250 88 200 278 300 220 830 3 040 520
Gävleborgs 91 000 950 20 900 155 570 1 975 580
Västernorrlands 129 550 50 194 000 142 210 2 310 660
Jämtlands 663 300 701 000 691 000 475 730 5 410 040
Västerbottens 733 100 552 050 743 200 409 440 5 928 410
Norrbottens 1 583 900 1 869 950 2 150 800 776 250 10 601 150
De fyra största sjöarna 3 . . . 892 580 892 580
Hela riket 3 867 550 3 229 950 5 236 300 3 995 990 45 029 530
1 Markanvändningen på kommunal nivå redovisas i Statistiska meddelanden serie MI 67 SM 0401 (www.scb.se/MI0814). For land use by
municipality, see Statistical reports MI 67 SM 0401.
2) Varav ca 12 000 ha ej länsfördelat. Of which approx. 12 000 ha are not distributed by county.
3) Vänern, Vättern, Mälaren och Hjälmaren.
Källa: SCB Markanvändningen i Sverige (www.scb.se/MI0803); Statistikdatabasen: Miljö.
50 Statistiska centralbyrån

Statistisk årsbok 2011
3.7
Bebyggd mark och tillhörande mark år 2005 efter 2007 års
länsindelning, hektar
Built-up areas and associated land, by county, hectares
Miljö
Län
County
Bostadsmark
Residential land
Permanentbostäder
Land used
for permanent
dwellings
Fritidshus 1
Land used
for holiday
homes 1
Industri
Industrial
land
Handel
och
affärsverksamhet
Commercial
land
Offentlig
service, fritidsanläggn.
m.m.
Land used
for public
services and
recreation
facilities
Transporter
Land used
for transport
and communication
facilities
Tekniska
anläggn.
Land
used for
technical
installations
and
waste
disposal
Övrig
bebyggd
mark
Other
built-up
land
Totalt 1
Total 1
Stockholms 33 740 33 650 4 475 2 350 5 200 17 400 650 6 250 103 715
Uppsala 14 840 8 000 2 300 550 1 700 12 000 400 5 900 45 690
Södermanlands 11 580 7 650 2 500 530 1 700 11 700 300 5 500 41 460
Östergötlands 16 360 8 200 3 100 760 2 250 17 200 500 8 700 57 070
Jönköpings 14 610 3 400 4 600 740 2 150 19 050 525 9 750 54 825
Kronobergs 11 150 3 100 2 175 500 1 400 14 300 400 7 850 40 875
Kalmar 14 590 6 900 3 025 690 1 900 17 350 625 8 100 53 180
Gotlands 5 130 3 100 575 140 700 4 300 150 3 300 17 395
Blekinge 8 500 2 850 1 475 420 1 050 6 600 225 3 900 25 020
Skåne 40 230 9 500 9 150 2 070 5 300 29 600 1 150 17 550 114 550
Hallands 14 730 5 200 2 450 670 1 750 13 850 475 6 850 45 975
Västra Götalands 62 330 23 100 12 825 2 960 7 850 44 950 1 575 28 900 184 490
Värmlands 18 230 7 100 3 025 800 2 450 19 900 675 11 300 63 480
Örebro 13 770 5 050 3 425 740 1 700 12 900 525 6 100 44 210
Västmanlands 9 590 3 600 2 375 530 1 350 8 450 300 3 250 29 445
Dalarnas 19 060 10 750 3 500 1 000 2 350 24 250 700 8 600 70 210
Gävleborgs 15 730 7 900 3 650 860 2 100 21 150 550 7 000 58 940
Västernorrlands 13 960 5 800 3 400 770 2 150 21 400 550 7 900 55 930
Jämtlands 9 660 6 650 1 525 410 1 600 24 650 525 7 900 52 920
Västerbottens 13 280 7 250 3 325 640 2 250 31 500 550 8 900 67 695
Norrbottens 13 040 7 600 4 200 890 2 350 31 450 475 6 800 66 805
Hela riket Sweden 374 090 188 000 77 100 19 000 51 200 403 800 11 875 180 300 1 305 365
Förändring 2000–2005
Change 2000–2005
4 000 -1 600 3 000 600 950 5 000 500 5 000 +17 000–
18 0000
1) Varav ca 12 000 ha ej länsfördelat. Of which approx. 12 000 ha are not distributed by county.
Källa: SCB Markanvändningen i Sverige (www.scb.se/MI0803); Statistikdatabasen: Miljö.
3.8
Nationalparker, areal och år för beslut om inrättande som
nationalpark
National parks, area and year of decision to establish a national park
Nationalpark
National park
Beslutsår
Year of
decision
Areal, hektar
Area, hectares
Totalt
Total
Därav land
Of which
land area
Nationalpark
Beslutsår
Areal, hektar
Totalt
Därav land
Abisko 1909 7 721 6 787 Pieljekaise 1909 15 485 14 130
Björnlandet 1991 1 143 1 111 Sarek 1909 198 466 193 885
Blå Jungfrun 1926 190 67 Skuleskogen 1984 2 916 2 597
Dalby Söderskog 1918 37 37 Stenshuvud 1986 402 304
Djurö 1991 2 323 286 Stora Sjöfallet 1909 127 993 116 329
Fulufjället 2002 38 440 37 637 Store Mosse 1982 7 672 7 377
Färnebofjärden 1998 10 464 6 248 Sånfjället 1909 10 378 10 354
Garphyttan 1909 111 111 Söderåsen 2001 1 620 1 614
Gotska Sandön 1909 4 464 3 676 Tiveden 1983 1 351 1 206
Hamra 1909 30 29 Tresticklan 1996 2 904 2 703
Haparanda skärgård 1995 7 430 742 Tyresta 1993 1 962 1 878
Kosterhavet 2009 38 823 1 796 Töfsingdalen 1930 1 590 1 577
Muddus 1942 51 137 49 327 Vadvetjåkka 1920 2 704 2 654
Norra Kvill 1927 110 107 Ängsö 1909 195 79
Padjelanta 1962 199 898 166 605 Summa Total 737 956 631 252
Källa: Naturvårdsverket och SCB: Statistiska meddelanden serie MI 41 (www.scb.se/MI0603).
Statistiska centralbyrån 51

Miljö Statistisk årsbok 2011
3.9
Naturreservat, naturvårdsområden samt djur- och växtskyddsområden,
länsvis
Nature reserves, nature management areas and wildlife protection
areas, by county
Län
County
Naturreservat 1
Naturvårdsområden 1
Nature reserves 1 Nature management areas 1
Djur- och växtskyddsområden
Wildlife protection areas
Antal
Number
Areal, hektar
Area, hectares
Summa
Total
Därav
landareal,
%
Of which
land area,
%
Antal Areal, hektar Antal Areal, hektar
Summa
Därav
landareal,
%
Summa
Därav
landareal,
%
Stockholm 248 118 237 37 5 1 016 53 27 1 100 30
Uppsala 129 37 235 64 – – – 33 3 530 11
Södermanlands 122 44 823 31 4 2 888 82 135 6 430 13
Östergötlands 179 46 768 34 1 287 100 82 5 982 14
Jönköpings 107 16 305 94 4 2 750 75 25 658 57
Kronobergs 98 17 511 65 3 621 97 6 50 33
Kalmar 173 47 614 49 11 6 634 100 118 5 962 19
Gotlands 111 71 111 16 3 9 340 99 11 1 375 72
Blekinge 90 15 687 53 – – – 7 1 582 33
Skåne 198 69 430 31 8 5 058 98 16 2 254 43
Hallands 142 19 710 58 4 4 746 28 20 648 29
Västra Götaland 390 107 512 61 31 51 468 40 345 8 092 60
Värmlands 120 89 946 42 1 10 438 87 30 673 33
Örebro 168 33 335 84 – – – 2 306 58
Västmanlands 84 23 281 54 1 8 611 95 7 53 9
Dalarnas 198 228 398 96 5 542 45 4 37 68
Gävleborgs 140 27 915 61 10 3 704 51 10 1 746 2
Västernorrlands 135 29 485 75 3 8 332 83 19 325 76
Jämtlands 83 516 106 94 1 272 99 11 1 082 71
Västerbottens 220 819 654 92 6 679 32 2 1 382 93
Norrbottens 217 1 884 045 92 1 610 97 47 52 002 90
Hela riket Sweden
2009 3 352 4 264 107 84 102 117 996 64 957 95 267 64
2008 3 172 4 233 599 84 111 132 871 64 892 93 887 69
2007 3 027 4 196 321 84 112 133 404 64 928 93 841 69
2006 2 2 839 4 083 893 84 132 161 850 74 1 022 93 378 65
2005 2 712 4 103 085 84 136 162 740 74 1 040 107 506 56
2004 2 611 4 043 836 85 143 199 306 71 1 040 107 506 56
2003 2 524 4 020 398 85 144 202 336 71 1 040 107 506 56
2002 2 378 3 976 438 84 141 224 097 65 1 040 107 506 56
2001 2 286 3 913 190 84 141 224 097 65 1 039 107 445 56
2000 2 192 3 893 654 84 140 223 914 65 1 049 107 617 56
1999 2 120 2 917 679 81 141 226 600 66 1 063 107 843 56
1998 2 063 2 895 333 81 136 223 263 65 1 063 107 843 56
1) Nya arealvärden fr.o.m. 2003 pga. bättre mätmetod (naturreservat, naturvårdsområden). Due to new measurements the area figures are
revised from 2003 (nature reserves, nature management areas).
2) Antalet naturreservat har ökat, dock har deras totala area minskat vilket beror på uppdateringar i registret. The number of nature
reserves has increased. However, due to updates in the register their total area has decreased.
Källa: Naturvårdsverket och SCB: Statistiska meddelanden serie MI 41 (www.scb.se/MI0603).
52 Statistiska centralbyrån

Statistisk årsbok 2011
3.10
Miljö
Vattenanvändning per användarkategori och län år 2005, 1 000 m3
Water use by category of use and county
Län
County
Hushåll
Households
Jordbruk
Agriculture
Industri
Industry
Övrig användning
1
Other use 1
Totalt söt- och
havsvatten
Total sea and
freshwater
Stockholms 127 908 2 373 66 007 60 228 256 516
Uppsala 19 573 5 403 47 878 9 015 81 869
Södermanlands 14 289 4 640 101 799 9 547 130 275
Östergötlands 22 266 7 676 86 949 17 320 134 211
Jönköpings 19 469 5 699 19 408 8 013 52 589
Kronobergs 9 946 3 136 8 213 5 413 26 708
Kalmar 14 128 10 036 31 678 7 688 63 530
Gotlands 3 518 4 464 1 234 1 525 10 741
Blekinge 8 124 4 999 85 735 5 834 104 692
Skåne 72 968 40 076 104 640 32 298 249 982
Hallands 17 586 10 372 63 010 7 252 98 220
Västra Götalands 91 447 16 935 431 401 47 811 587 594
Värmlands 16 605 3 593 175 311 9 796 205 305
Örebro 17 165 3 430 74 582 9 886 105 063
Västmanlands 15 763 2 517 47 450 11 449 77 179
Dalarnas 17 403 1 762 106 787 10 772 136 724
Gävleborgs 17 394 1 527 162 664 8 778 190 363
Västernorrlands 15 124 927 324 684 12 883 353 618
Jämtlands 9 536 813 2 679 4 796 17 824
Västerbottens 16 190 1 285 101 694 6 408 125 577
Norrbottens 14 898 755 211 060 11 126 237 839
Hela riket Sweden 561 300 132 416 2 254 862 297 837 3 246 415
1) Här ingår kommunalt vatten som används inom andra näringsgrenar än tillverkningsindustrin, bl.a. byggverksamhet, varuhandel, hotell
och restaurang, transporter, offentlig förvaltning. Till övrig användning räknas också det vatten som används för drift och underhåll av
vattenverkens anläggningar samt de förluster som uppstår i ledningsnätet mellan vattendistributör och användare. Public water supply
used in other industries than manufacturing industry and water used for maintenance of waterworks.
Källa: SCB Statistiska meddelanden serie MI 27 (www.scb.se/MI0902).
Statistiska centralbyrån 53

Miljö Statistisk årsbok 2011
3.11
Översikt över antal rödlistade arter (taxa) i olika kategorier inom
de olika organismgrupperna
Overview of all red-listed and endangered species, by status
Arter
Species
Kategorier 1
Status 1
Hotade
Endangered
(CR, EN, VU)
DD RE CR EN VU NT Antal
Number
Andel 2
(%) av
bedömda
Percent
Rödlistade
Red-listed
(DD, RE, CR, EN,
VU, NT)
Totalt Andel 2
(%) av
bedömda
Antal
bedömda
arter
Number of
species
evaluated
Kärlväxter Tracheophyta – 24 44 123 99 112 266 17 402 26 1 534
Alger Nostocophyceae,
Phaeophyceae, Rhodophyta
& Charophycea 31 3 1 6 8 11 15 4 60 16 384
Mossor Bryophyta s.lat. 44 17 7 40 60 65 107 10 233 22 1 042
Storsvampar Macrofungi 109 5 20 118 249 245 387 11 746 21 3 500
Lavar Lichenes 14 21 46 52 85 63 183 17 281 25 1 109
Däggdjur Mammalia – 2 3 5 4 3 12 19 17 27 63
Fåglar Aves – 9 5 9 24 44 38 15 91 36 253
Grod- och kräldjur
Amphibia & Reptilia – – 1 – 5 1 6 32 7 37 19
Fiskar Pisces 5 2 6 9 4 8 19 14 34 25 136
Steklar Hymenoptera 5 19 14 39 44 65 97 14 186 26 707
Fjärilar Lepidoptera 17 24 25 73 128 237 226 8 504 18 2 845
Tvåvingar Diptera 40 28 4 26 54 66 84 5 218 13 1 718
Skalbaggar Coleoptera 94 62 20 81 237 381 338 8 875 20 4 412
Halvvingar Hemiptera 7 – 4 18 19 21 41 4 69 7 1 030
Hopprätvingar Orthoptera – – – 2 1 2 3 9 5 14 35
Sländor Neuroptera,
Trichoptera, Ephemeroptera,
Plecoptera, Odonata 9 1 0 2 13 22 15 4 47 12 394
Mångfotingar Myriapoda 6 – 1 – 2 6 3 4 15 20 75
Spindeldjur Arachnida 12 2 2 8 8 45 18 2 77 10 771
Kräftdjur Crustacea 16 – 2 4 13 12 19 16 47 39 120
Tagghudingar Echnioderma 11 2 – 3 8 8 11 15 32 44 73
Armfotingar Brachiopoda 1 – 1 – – – 1 25 2 50 4
Blötdjur Mollusca 61 2 1 9 22 21 32 7 116 25 458
Ringmaskar och planarier
Annelida & Tricladida 16 – – 1 – 1 1 1 18 20 91
Koralldjur Anthozoa 6 1 5 4 5 1 14 31 22 49 45
Manteldjur Tunicata 17 – – 2 4 – 6 12 23 45 51
Samtliga Total 521 224 212 634 1 096 1 440 1 942 9 4 127 20 20 869
1) Rödlistekategorier som används i den svenska rödlistan fr.o.m. 2000-05-10.
2) Omräknat till heltal. Korrigerat 2012-01-25.
Nationellt utdöd (RE, Regionally Extinct): En art är Nationellt utdöd när det är ställt utom rimligt tvivel att den sista individen som är
potentiellt kapabel till reproduktion inom regionen (landet) har dött eller försvunnit från regionen, eller ifall det var en tidigare regelbunden
besökare, den sista individen har dött eller försvunnit från regionen.
Akut hotad (CR, Critically Endangered): En art tillhör kategorin Akut hotad när den löper en extremt stor risk att dö ut i vilt tillstånd inom
en mycket nära framtid enligt något av kriterierna A till E för kategorin.
Starkt hotad (EN, Endangered): En art är Starkt hotad när bästa tillgängliga data indikerar att den uppfyller något av kriterierna A–E för
Starkt hotad och att den därmed bedöms löpa mycket hög risk att dö ut i vilt tillstånd.
Sårbar (VU, Vulnerable): En art är Sårbar när bästa tillgängliga data indikerar att den uppfyller något av kriterierna A–E för Sårbar och att
den därmed bedöms löpa hög risk att dö ut i vilt tillstånd.
Nära hotad (NT, Near Threatened): En art förs till kategorin Nära hotad om den inte uppfyller något av kriterierna för vare sig Akut hotad,
Starkt hotad eller Sårbar, men är nära att uppfylla kriterierna för någon av dessa kategorier nu eller i en nära framtid.
Kunskapsbrist (DD, Data Deficient): En art förs till kategorin Kunskapsbrist när det inte finns tillräckliga kunskaper att utifrån dess
utbredning och/eller populationsstatus göra vare sig en direkt eller indirekt bedömning av dess risk att dö ut.
Övriga kategorier (arterna ej rödlistade)
Livskraftig (LC, Least Concern): En art tillhör kategorin Livskraftig om den vid utvärdering visat sig inte uppfylla något av kriterierna för
någon av kategorierna Akut hotad, Starkt hotad, Sårbar eller Missgynnad.
Ej bedömd (NE, Not Evaluated): En art tillhör kategorin Ej bedömd om den ej bedömts enligt kriterierna (vilket kan bero på antingen att
man inte beaktat den eller att den inte uppfyller villkoren för att få bedömas).
Ovanstående är en mycket kortfattad version av IUCN:s nya rödlistningssystem. För mer detaljerad information om rödlistningssystemet
hänvisas till ArtDatabankens webbplats www.ArtData.slu.se. Där finns även fakta om rödlistade växter, svampar och djur, deras
länsförekomster etc.
Källa: Gärdenfors, U. (ed.) 2010. Rödlistade arter i Sverige 2010. The 2010 Red List of Swedish Species, ArtDatabanken, SLU,
Uppsala.
54 Statistiska centralbyrån

Statistisk årsbok 2011
3.12
Rödlistade arters förekomst i olika landskapstyper
Red-listed species in different types of landscape
Miljö
Art
Species
Skog
Forests
Jordbrukslandskap
Agricultural
landscapes
Urban
miljö
Urban
biotopes
Fjäll
Mountains
Våtmark
Wetlands
Sötvatten
Fresh
water
Havsstrand
Sea
shores
Marin
miljö
Marine
biotopes
Brackvatten
Brackish
water
Samtliga
1
Total
Kärlväxter Tracheophyta 96 277 80 38 62 42 63 2 10 670
Alger Nostocophyceae,
Phaeophyceae,
Rhodophyta &
Charophycea – 2 – 2 13 30 1 28 4 80
Mossor Bryophyta s.lat. 89 73 19 67 69 25 12 – 2 356
Storsvampar Macrofungi 680 205 63 6 26 1 6 – – 987
Lavar Lichenes 236 142 36 11 80 2 14 2 1 524
Däggdjur Mammalia 14 8 7 5 11 1 3 1 4 54
Fåglar Aves 39 49 20 17 50 23 28 14 16 256
Grod- och kräldjur
Amphibia & Reptilia 4 6 4 – 6 6 5 – – 31
Fiskar Pisces – – – – 1 10 – 27 10 48
Steklar Hymenoptera 52 151 107 2 10 0 33 – 0 355
Fjärilar Lepidoptera 209 376 189 41 63 0 77 – 0 955
Tvåvingar Diptera 139 98 37 13 77 32 15 – 1 412
Skalbaggar Coleoptera 481 578 215 1 145 33 110 – – 1 563
Halvvingar Hemiptera 17 43 5 – 17 5 4 – – 91
Hopprätvingar Orthoptera – 5 4 – 2 – 2 – – 13
Sländor Neuroptera,
Trichoptera,
Ephemeroptera,
Plecoptera, Odonata 12 3 – 2 44 44 2 – – 107
Mångfotingar Myriapoda 12 1 4 – 3 – 2 – – 22
Spindeldjur Arachnida 36 37 4 – 23 – 15 – – 115
Kräftdjur Crustacea 2 6 1 2 11 10 2 34 2 70
Tagghudingar
Echnioderma – – – – – – – 32 – 32
Armfotingar Brachiopoda – – – – – – – 2 – 2
Blötdjur Mollusca 12 3 2 3 13 15 1 85 3 137
Ringmaskar och planarier
Annelida & Tricladida 1 1 1 – – – – 17 – 20
Koralldjur Anthozoa – – – – – – – 22 – 22
Manteldjur Tunicata – – – – – – – 23 1 24
Samtliga 1 Total 2 131 2 064 798 210 726 279 395 289 54 6 946
1) Det finns 4 127 rödlistade arter. Varje art kan förekomma i maximalt fem landskapstyper varför totalsumman överstiger 4 127.
Källa: Gärdenfors, U. (ed.) 2010. Rödlistade arter i Sverige 2010 The 2010 Red List of Swedish Species, ArtDatabanken, SLU,
Uppsala.
Statistiska centralbyrån 55

Miljö Statistisk årsbok 2011
3.13
Däggdjur
Mammalia
Akut hotade ryggradsdjur
Critically endangered vertebrates
Fåglar
Aves
Kräldjur, groddjur
Reptilia, amphibia
Fiskar och rundmunnar 1
Pisces
Bechsteins fladdermus Fjällgås Grönfläckig padda Storröding
Pipistrell Rödspov Lyrtorsk
Fjällräv Sydlig kärrsnäppa Ål
Tornuggla
Brugd
Fjälluggla
Håbrand (sillhaj)
Vitryggig hackspett
Pigghaj
Ryggradsdjur som år 2010 står nära att försvinna från Sverige som reproducerande arter:
• Bechsteins fladdermus (troligen finns endast 10–40 individer i landet, alla i Skåne).
• Pipistrell (en enda koloni om ca 25 individer är känd).
• Fjällräv (under 50 reproducerande individer kvarstår).
• Fjällgås (år 2010 fanns ca 110 individer i landet).
• Sydlig kärrsnäppa (denna underart har minskat med 70 % de senaste 20 åren. Nu återstår ca 60 par).
• Rödspov (har minskat med 65 % de senaste 20 åren. Nu kvarstår ca 85 par).
• Tornuggla (något enstaka par finns i Skåne och på Gotland).
• Fjälluggla (ett fåtal par häckar vissa år).
• Vitryggig hackspett (2010 fanns 20-40 ex. i landet).
• Grönfläckig padda (antalet vuxna individer beräknades uppgå till 800-1 200 år 2010).
• Storröding (högst 14 relikta bestånd kvarstår i de södra delarna av landet. Enbart sedan början av 1990-talet har tre populationer
dött ut).
• Lyrtorsk (under de senaste decennierna har endast en lekplats varit känd i svenska vatten och det mesta tyder på att det beståndet
numera är försvunnet).
• Ål (i relation till förhållandena kring 1950 har mängden från Sargassohavet ankommande glasål minskat med upp till 99 %).
• Brugd (minskningstakten har uppgått till 90 (80-95) % under de senaste 80 åren).
• Håbrand (sillhaj). (Arten, som påträffas främst i Skagerrak, har minskat med mer än 90 % de senaste 100 åren.)
• Pigghaj (minskningstakten har uppgått till 96 (95-97) % under de senaste 80 åren).
Ryggradsdjur som försvunnit sedan 1850:
Svartråtta, vildren, svart stork, vit stork, stortrapp, lunnefågel, svartbent strandpipare, blåkråka, härfågel, mellanspett, tofslärka,
atlantisk stör och slätrocka.
Källa: Gärdenfors, U. (ed.) 2010. Rödlistade arter i Sverige 2010 The 2010 Red List of Swedish Species, ArtDatabanken, SLU,
Uppsala.
56 Statistiska centralbyrån

Statistisk årsbok 2011
3.14
Rödlistekategori
Red List category
Däggdjur efter rödlistekategori och landskapstyp år 2010
Mammalia by red list category and type of natural environment
Taxon
Däggdjur
Mammalia
Landskapstyp
Type of landscape
Miljö
RE
CR
EN
Nationellt utdöd
Regionally Extinct
Akut hotad
Critically Endangered
Starkt hotad
Endangered
Rangifer tarandus Vildren Skog, Våtmark Forest, Wetlands
Rattus rattus Svartråtta Urbana miljöer Urban environments
Myotis bechsteinii Bechsteins fladdermus Skog, Jordbrukslandskap, Urbana
miljöer
Forest, Agricultural landscape,
Urban environments
Pipistrellus pipistrellus Pipistrell Skog, Jordbrukslandskap, Urbana
miljöer, Våtmark
Forest, Agricultural landscape,
Urban environments, Wetlands
Alopex lagopus Fjällräv Fjäll, Skog, Våtmark
Mountains, Forest, Wetlands
Barbastella barbastellus Barbastell Skog, Jordbrukslandskap,
Urbana miljöer, Våtmark
Eptesicus serotinus Sydfladdermus Jordbrukslandskap, Urbana miljöer,
Skog
Agricultural landscape, Urban
environments, Forest
Myotis dasycneme Dammfladdermus Skog, Urbana miljöer, Våtmark,
Jordbrukslandskap
Forest, Urban environments, Wetlands,
Agricultural landscape
Nyctalus leisleri Leislers fladdermus Skog, Jordbrukslandskap, Våtmark
Forest, Agricultural landscape, Wetlands
Canis lupus Varg Skog, Jordbrukslandskap, Fjäll
Forest, Agricultural landscape,
Mountains
VU Sårbar Vulnerable Myotis nattereri Fransfladdermus Skog, Urbana miljöer, Våtmark
Forest, Urban environments, Wetlands
Gulo gulo Järv Fjäll, Skog
Mountains, Forest
Lutra lutra Utter Våtmark, Limniska miljöer, Havsstränder,
Marina miljöer, Fjäll
Wetlands, Freshwater environments,
Seashores, Marine environments,
Mountains
Phoca vitulina (Östersjön) Knubbsäl (östersjöbestånd) Marina miljöer Marine environments
Phocoena phocoena Tumlare Marina miljöer Marine environments
NT
Nära hotad
Near Threatened
Sorex isodon Taiganäbbmus Skog, Våtmark Forest, Wetlands
Lynx lynx Lodjur Skog, Fjäll, Våtmark
Forest, Mountains, Wetlands
Cervus elaphus elaphus Kronhjort (nominatrasen) Skog, Jordbrukslandskap, Våtmark
Forest, Agricultural landscape,
Wetlands
Phoca hispida Vikare Marina miljöer Marine environments
Källa: Gärdenfors, U. (ed.) 2010. Rödlistade arter i Sverige 2010. The 2010 Red List of Swedish Species, ArtDatabanken, SLU,
Uppsala.
Statistiska centralbyrån 57

Miljö Statistisk årsbok 2011
3.15
De 20 största kemikalierna med avseende på kvantitet och
omsättning i ton år 2008
The 20 most common chemicals in terms of quantity and turnover
in tonnes
CAS-nummer
CAS number
Ämnesnamn
Substance
Antal produkter
Number of products
Kvantitet
Quantity
8002-05-9 Råolja 13 20 814 075
86290-81-5 Bensin 66 5 434 208
68334-30-5 Dieselolja 72 5 373 365
7732-18-5 Vatten 25 919 3 333 661
8052-42-4 Asfalt 188 2 801 888
65997-15-1 Portlandcement 837 2 717 827
64742-47-8 Diesel MK1/Lacknafta 1 237 2 595 403
64741-45-3 Återstoder (petroleum), atmosfäriskt torn 18 2 171 667
7727-37-9 Kväve 37 1 855 699
7782-44-7 Syre 20 1 361 506
64741-80-6 Återstoder (petroleum), termiskt krackade 6 1 083 430
68476-33-5 Eldningsolja, återstoder 13 1 015 227
6484-52-2 Ammoniumnitrat 195 995 444
8008-20-6 Fotogen 127 947 684
630-08-0 Kolmonoxid 7 833 716
124-38-9 Koldioxid 219 761 220
7664-93-9 Svavelsyra 410 759 937
7647-14-5 Natriumklorid 1 292 716 543
74-82-8 Metan 11 696 030
1305-78-8 Kalciumoxid 347 688 523
Källa: Kemikalieinspektionen och SCB: Statistiska meddelanden serie MI 45 (www.scb.se/MI0504).
58 Statistiska centralbyrån

Statistisk årsbok 2011
3.16
Användningsområde
Category of use
Bekämpningsmedel efter olika användningsområden
Pesticides by category of use
Verksam beståndsdel, ton
Active substance, tonnes
Miljö
2004 2005 2006 2007 2008 2009
Jordbruk 1 Agriculture 1 986 1 569 1 696 1 643 1 851 1 394
Skogsbruk Forestry 6 5 5 7 5 12
Frukt- och trädgård Horticultural production 89 97 84 34 82 73
Industri Industry 7 874 7 065 7 371 8 420 7 911 7 259
Hushållskonsumtion Household consumption 382 556 530 516 469 505
Summa Total 9 337 9 291 9 686 10 620 10 319 9 243
1) Uppgiften för år 2003 var 2 087 ton. Minskningen till år 2004 beror på en aviserad höjning av bekämpningsmedelsskatten fr.o.m.
den 1 jan. 2004. The figure for 2003 was 2 087 tonnes. The fall in consumption seen in 2004 was due to an announced raise in pesticide
tax from Jan. 2004.
Se Tabellanmärkningar.
Källa: Kemikalieinspektionen (www.kemi.se) och SCB: Statistiska meddelanden serie MI 31 (www.scb.se).
3.17
Jordbrukets användning av kväve och fosfor från mineral(handels)-
och stallgödsel
Use of nitrogen and phosphorus from fertilisers and manure in Swedish
agriculture, by county
Län
County
Areal 1 ,
1 000 ha
Area,
1 000 ha
Endast mineralgödsel
Fertilizers only
Areal, %
Crop area,
%
Kväve
Nitrogen
Mineral- och/eller
stallgödsel 2
Fertilizers and/or
manure
Fosfor
Phosphorus
Endast mineralgödsel Mineral- och/eller
stallgödsel 2
Kg/ha Areal, % Kg/ha Areal, % Kg/ha Areal, % Kg/ha
Stockholms 73 55 102 70 98 24 11 39 20
Uppsala 152 59 99 75 99 34 13 51 18
Södermanlands 115 49 108 71 107 18 13 40 22
Östergötlands 195 49 117 76 112 19 14 47 26
Jönköpings 88 11 66 79 99 5 11 72 33
Kronobergs 47 9 63 74 104 4 .. 69 31
Kalmar 119 22 84 75 112 9 11 63 26
Gotlands 84 37 88 86 100 23 16 73 24
Blekinge 30 31 107 86 108 8 .. 63 28
Skåne 444 57 130 87 130 31 17 61 25
Hallands 107 23 102 76 112 13 16 66 27
Västra Götalands 428 40 104 75 103 24 20 59 26
Värmlands 97 33 83 62 85 25 20 54 25
Örebro 96 49 92 74 96 39 14 64 21
Västmanlands 90 59 104 76 106 36 14 53 25
Dalarnas 56 36 74 66 82 30 11 59 21
Gävleborgs 65 26 67 61 80 20 9 54 23
Västernorrlands 49 12 .. 51 98 4 .. 43 29
Jämtlands 41 18 .. 69 82 7 .. 58 26
Västerbottens 64 24 85 68 89 10 .. 54 25
Norrbottens 33 29 .. 65 93 21 .. 57 27
Hela riket Sweden
2009 2 473 41 107 76 107 23 16 57 25
2007 3 2 346 41 110 77 111 28 15 64 24
2005 2 359 43 111 76 107 28 18 61 24
2003 2 340 48 104 83 104 30 17 65 23
2001 2 353 49 106 82 107 31 17 64 24
1999 2 410 50 95 84 100 34 20 69 25
1997 2 531 52 95 84 100 34 20 66 25
1995 2 387 50 100 83 100 33 20 62 25
1993 2 497 57 95 85 100 34 20 59 25
1991 2 418 58 90 83 95 36 20 59 30
1) Träda och ospecificerad åkermark ingår ej.
2) Växttillgängligt kväve efter spridningsförluster i stallgödsel.
3) Delvis reviderade uppgifter. Partly revised figures.
Källa: SCB Statistiska meddelanden serie Na 30 (–1997) och MI 30 (1999–, www.scb.se/MI1002).
Statistiska centralbyrån 59

Miljö Statistisk årsbok 2011
3.18
Oljeutsläpp i svenska farvatten
Oil spills in Swedish waters
2004 2005 2006 2007 2008 2009
Antal bekräftade utsläpp Mängdintervall, m 3
Number of confirmed spills Volume, cu.m.
0– 1 330 300 252 316 311 287
1– 10 10 9 16 9 3 1
10–100 2 4 1 – 1 –
>100 – – – – – –
Summa Total 342 313 269 325 315 288
Antal utsläpp som bekämpats av kustbevakningen
Number of oil spills dealt with by the Coast Guard 62 40 36 34 35 51
Källa: Kustbevakningen (www.coastguard.se).
3.19
Sammanställning av areal av tillrinningsområde, vattenföring,
belastning samt genomsnittlig arealförlust av närsalter på
havsbassänger år 2009, baserat på mätningar i flodmynningarna
och arealviktade beräkningar för ej övervakade områden.
Areas of catchment regions, discharges, load and average area loss of
nutrient salts in sea basins, based on measurements from river
estuaries and area-weighted calculations for unmonitored regions.
Sort
Measure
Område/Havsbassäng 1
Region/Sea basin 1
Bottenviken Bottenhavet Östersjön Öresund Kattegatt Skagerrak
Hela riket
Sweden
Areal Area km 2 130 951 179 713 82 976 2 582 71 232 5 365 472 819
Medelvattenföring
Discharge, average m 3 /s 1 557 2 639 520 16 827 87 5 646
Belastning av Load of
Kväve, Tot-N ton 13 420 28 810 19 750 2 160 23 180 2 070 89 390
Fosfor, Tot-P ton 680 860 550 40 515 95 2 740
Genomsnittlig arealförlust/år
Average area loss per year
Kväve, Tot-N kg/km 2 103 160 238 835 325 385 189
Fosfor, Tot-P kg/km 2 5,2 4,8 6,6 15,5 7,2 17,5 5,8
1) Bidrag från kustnära reningsverk och industrier ingår ej. Direct point source discharges not included.
Källa: SLU, Institutionen för vatten och miljö, se Belastningsberäkningar på hemsidan (www.slu.se/vatten-miljo/havet).
60 Statistiska centralbyrån

Statistisk årsbok 2011
3.20
Utsläpp och vattenmängder från tillståndspliktiga kommunala
reningsverk 2008, efter storleksklass
Discharges to water from municipal wastewater treatment plants by
size, total discharges
Miljö
Sort
Measure
Totalt
Total
2002 2004 2006 2008 2 001–
10 000
Storleksklass (dimensionerade 1
antal personekvivalenter, PE 2 )
Size (person equivalents)
10 001–
100 000
100 001–
Utsläpp av Discharge of
Tot-P ton 351 318 362 313 42 128 143
Tot-N ton 18 036 17 779 18 347 18 434 2 709 8 460 7 265
BOD 7 ton 8 158 7 869 8 570 7 447 1 310 2 998 3 139
Vattenmängd Water quantity milj. m 3 1 228 1 185 1 240 1 259 152 513 593
Antal reningsverk
Wastewater treatment plants 479 479 475 467 278 170 19
Anslutna personer, 1 000-tal
Population connected 7 620 7 633 8 080 8 267 786 3 211 4 270
1) Enligt miljöskyddsförordningen upprättas årliga miljörapporter med utsläppsdata vid reningsverk dimensionerade för över 2 000
personekvivalenter, PE. Dimensioneringen mäts med avseende på kapaciteten att ta emot syreförbrukande substanser, varvid en person
anses motsvara 70 gram BOD7 per dygn.
2) In the Swedish definition of ”population equivalent”, PE, one unit is assumed to be 70 g BOD7 per person and day. This compares well
to the EUROSTAT definition, which is 60 g BOD5 per person and day.
Källa: Naturvårdsverket och SCB: Statistiska meddelanden serie MI 22 (www.scb.se/MI0106).
3.21
Slaminnehåll
Sludge substance
Genomsnittliga halter av näringsämnen, metaller och organiska
miljögifter i slam från kommunala reningsverk 2008. Medelvärden
för storleksklasser, vägda med producerade TS-mängder
Concentrations of phosphorus, nitrogen, metals and organic indicator
substances in sludge from municipal wastewater treatment plants.
Means weighted with respect to amounts of produced dry substance
Totalt
Total
2002 2004 2006 2008 2 001–
20 000
Medelvärden, mg/kg TS 1
Weighted means 1
20 001–
100 000
100 001–
Fosfor Phosphorus 27 717 28 145 26 977 27 740 19 940 26 010 31 220
Kväve Nitrogen 37 864 40 093 42 050 42 590 38 700 41 000 44 800
Bly Lead 30,7 24,6 27,5 22,4 17,2 20,8 25,1
Kadmium Cadmium 1,3 1,0 1,0 0,8 0,7 0,8 0,8
Koppar Copper 370,3 345,9 357,9 335,3 267,8 319,6 367,5
Krom Chrome 29,7 28,9 29,3 28,3 27,7 31,5 26,4
Kvicksilver Mercury 0,9 0,9 0,8 0,6 0,5 0,5 0,7
Nickel 17,1 20,3 18,8 16,9 14,2 13,6 20,0
Zink Zinc 548,6 508,3 551,5 544,3 447,3 498,0 606,2
Nonylfenol Nonylphenol 17,2 14,9 14,8 10,6 5,5 9,5 12,8
Toluen Toluene 3,8 . . . . . . . . . . . .
PAH 2 1,0 0,9 0,7 0,98 0,75 0,79 1,17
PCB 3 0,1 0,1 0,1 0,05 0,05 0,05 0,06
1) TS = torrsubstans. TS = dry substance.
2) Polyaromatic hydrocarbons.
3) Polychlorinated biphenyl.
Se Tabellanmärkningar.
Källa: Naturvårdsverket och SCB: Statistiska meddelanden serie MI 22 (www.scb.se/MI0106).
Statistiska centralbyrån 61

Miljö Statistisk årsbok 2011
3.22
Procentuella mängder av slam som 2008 underskrider gränsvärdena
för samtliga obligatoriskt mätta metaller och organiska
indikatorämnen år 2008
Percentage of dry substance of sludge falling below the limit value for
all the metals and organic indicator substances.
Storleksklass (dim. personekvivalenter, PE)
Size (person equivalents)
2 001–
20 000
20 001–
100 000
100 001– Totalt
Total
Minst en halt okänd 1 At least one unknown concentration 53 26 0 23
Samtliga halter under gränsvärdet
All concentrations are below the limit value 41 66 96 72
Minst en halt över gränsvärdet 1
At least one concentration over the limit value 6 7 4 6
Totalt 100 100 100 100
Total mängd slam 2 Total amount of sewage sludge 53 614 75 317 84 863 213 794
1) Om det finns både ett okänt värde och ett värde över gränsvärdet hamnar slammet under kategorin "Minst en halt över gränsvärdet".
2) Mängd slam avser torrsubstans. Obligatoriskt mätta metaller och organiska indikatorämnen är Kadmium, Krom, Koppar, Kvicksilver,
Nickel, Bly, Zink, Nonylfenol, PAH och PCB.
Källa: Naturvårdsverket (www.naturvardsverket,se) och SCB: Statistiska meddelanden, serie MI 22 (www.scb.se/MI0106).
62 Statistiska centralbyrån

Statistisk årsbok 2011
Miljö
3.23 Utsläpp till luft av koldioxid (CO 2), metan (CH 4 ) och
dikväveoxid (N 2 0)
Emissions to air of carbon dioxide, methane and nitrous oxide
Källa
Source
Utsläpp av CO2, 1 000 ton
Emission of CO2, 1 000 tonnes
Sänka av CO2, 1 000 ton
Absorption of CO2, 1 000 tonnes
1990 2000 2009 1990 2000 2009
Energi 1 Energy 1 51 445 48 587 42 763 . . .
Energiproduktion 1 Energy industries 1 9 569 8 423 9 897 . . .
Tillverknings- och byggindustri 1
Manufacturing industries and construction 1 11 698 12 296 8 237 . . .
Transporter 1 Transport 1 18 778 19 434 20 160 . . .
Övriga sektorer 2 Other sectors 2 11 091 8 079 3 557 . . .
Diffusa utsläpp från bränslen 1
Fugitive emissions from fuels 1 309 356 912 . . .
Industriprocesser 1 Industrial processes 1 4 915 5 126 3 577 . . .
Lösningsmedels- och produktanvändning
Solvent and other product use 242 155 172 . . .
Jordbruk Agriculture . . . . . . . . . . . .
Markanvändning och skogsbruk 1
Land use change and forestry 1 . . . -45 489 -41 162 -40 289
Avfall Waste 44 44 108 . . .
Totalt 1 Total 1 56 646 53 913 46 621 -45 489 -41 162 -40 289
Bunkring för internationell flyg- och sjöfart 1
International bunkers 1 3 563 6 697 9 274 . . .
Källa
Utsläpp av CH4, 1 000 ton
CO2 -ekvivalenter
Emission of CH4, 1 000 tonnes
CO2 -equivalents
Utsläpp av N2O, 1 000 ton
CO2 -ekvivalenter
Emission of N2O, 1 000 tonnes
CO2 -equivalents
1990 2000 2009 1990 2000 2009
Energi 1 433 397 454 1 303 1 304 1 321
Energiproduktion 1 22 46 89 328 309 452
Tillverknings- och byggindustri 1 46 42 47 527 524 459
Transporter 1 105 56 27 145 211 160
Övriga sektorer 1, 2 244 234 273 302 257 246
Diffusa utsläpp från bränslen 1 16 19 18 1 2 4
Industriprocesser 14 17 12 902 742 393
Lösningsmedels- och produktanvändning 1 . . . . . . 90 122 123
Jordbruk 3 407 3 267 3 162 5 830 5 368 5 030
Markanvändning och skogsbruk 1 2 3 3 79 74 128
Avfall 1 2 962 2 502 1 455 212 165 164
Totalt 1 6 817 6 186 5 085 8 416 7 775 7 159
Bunkring för internationell flyg- och sjöfart 1 1 1 1 54 101 142
1) Reviderade uppgifter 1990 och/eller 2000. Revised figures 1990 and/or 2000.
2) Inkl. uppvärmning av hus och lokaler, förbränning inom jordbruk och skogsbruk samt utsläpp från militären. Incl. heating of houses and
buildings, fuel combustion within agriculture and forestry, and emissions from military activities.
Källa: Naturvårdsverket (www.naturvardsverket.se) och SCB (www.scb.se/MI0108) i samarbete med Svenska miljöinstitutet
(IVL, www.ivl.se) och Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut (SMHI, www.smhi.se).
Statistiska centralbyrån 63

Miljö Statistisk årsbok 2011
3.24
Återvinning – krav och nivåer för varugrupper där producentansvar
införts
Recycling – requirements and levels for commodities with producer
responsibility
Varuslag
Material
Återvinningskrav
Recycling requirement
Återvinning i % 1
Recycling in percent
2004 2005 2006 2007 2008 2009
2, 3,4
Tidnings- och journalpapper
Newspapers and periodicals 2, 3, 4 75 % insamling 86 83 83 85 89 91
Däck 5 Tyres 5 – 100 100 100 100 97 100
Förpackningar 6 Packaging 6
Standard glasförpackning öl och läsk 7 – 99 – – – – –
Glasförpackningar 70% materialutnyttjande 96 95 91 94 94 90
Wellpapp, papp, papper och kartong 8 65% materialutnyttjande 71 72 72 73 74 74
Wellpapp – 86 86 – – – –
Papp, papper, kartong – 39 42 – – – –
Metall, ej dryckesförpackning 9 70% materialutnyttjande 60 58 66 69 67 73
Stålplåt – 67 72 77 77 70 79
Aluminium, ej dryckesförpackning – 27 27 34 36 37 42
Aluminium, dryckesförpackning 90% materialutnyttjande 85 86 85 87 91 90
Plast 10
70% återvinning, dock
minst 30% materialutnyttjande
67 73 81 76 60 36
PET-flaskor som återfylls 11 – 99 98 96 100 – –
PET-flaskor som återvinns 12 90 % materialåtervinning 80/89 85/95 82/89 98 84 84
Trä 13 Wood 13
70% återvinning, dock
minst 15% materialutnyttjande
17 11 100 100 100 100
Övrigt material Other
30%, minst 15% materialutnyttjande
per material – – – – – –
Bilar 14 Cars 14 85% 85 85 86 90 91 . .
Elektriska och elektroniska produkter 15
Electrical and electronic equipment 15 – . . . . 94 94 88 92
1) Procentandelen beräknas som den totala återvunna mängden i förhållande till den totala mängden tillförd den svenska marknaden, om
inget annat anges. Percentage share calculated as the total amount recovered in relation to the total ampount put on the Swedish market if
nothing else stated.
2) Återvinningskravet sen 2005. Recycling target since 2005.
3) Återvinningsnivåerna är beräknade enligt en ny modell som PressRetur AB presenterade 2006. Recycling levels calculated according to
a model presented by PressRetur AB in 2006.
4) Uppgifterna för returpapper och förpackningar är preliminära. Slutversionen kommer att finnas i Naturvårdsverkets rapportserie Samla
in, återvinn!. Data for waste paper and packaging are preliminary. Final version will be found in the Collect & Recycle!-series published by
the Swedish EPA.
5) Återvinningsgraden för däck varierar något över och under 100 procent beroende på lagerskillnader i insamlade däck.
6) Återvinningsmål sedan 2005-01-01. Recycling target since January 1, 2005.
7) Rapporteringsskyldighet för returglas för öl och läsk upphörde 2006-01-01. No obligation to report for refill glass bottles for beer and soft
drinks since 2006-01-01.
8) Återvinningsmålet för wellpapp och papper, papp, kartong sammanslaget sedan 2005-01-01. Common recycling target for packaging of
paper, cardboard and corrugated cardboard since 2005-01-01.
9) Återvinningsmålet för stål- och aluminiumförpackningar (ej dryckesförpackningar) sammanslaget sedan 2005-01-01. Common recycling
target for packaging of steel and aluminium (non-drinking containers) since 2005-01-01.
10) 31 procent materialutnyttjande och 5 procent energiåtervinning. För 2009 redovisar FTI inte längre energiutvinning av plast via
kommunal insamling, vilket har skett tidigare år. Därmed nästan halvering av redovisad energiutvinning. 31 percent material recycling and
5 percent energy recovery. For 2009 the material companies no longer present energy recovery via municipal collection in these numbers.
Most of the remaining plastic packaging waste will however go to incineration with energy recovery via municipal collection systems.
11) Systemet med återfyllnadsflaskor upphörde i oktober 2007. Inflödet är större än utflödet och statistiken är därmed inte jämförbar med
tidigare år. Producers have cease to use the system with reusable bottles. Collection was therefor larger than the sale.
12) Inklusive kasserat återfyllnads-PET (R-PET). Including discarded reusable PET-bottles.
13) Från och med 2006 bygger uppgifterna på en uppskattning av hur förpackningsavfall av trä hanteras i Sverige, inte vad
materialbolagen samlat in. Since 2006 the data delivered by the material companies is an estimate of how all packaging waste of wood is
treated in Sweden, i.e. not only what the material companies collect/treat.
14) Återvinningsmål på EU-nivå, beslutat 2000. The recycling requirement on EU-level were decided in January 1, 2000 .
15) Total återvinning beräknat på insamlad mängd och de uppgifter producenterna rapporterat till Naturvårdsverkets EE-registret. Målen
varierar beroende på produkttyp (SFS 2005:209). Totalt samlades ca 16,2 kg elavfall/capita in under 2008. Total recovery based on total
amount collected and the producers' reports to the Swedish EPA's EE-register. Recycling targets vary depending on type of product
(Ordinance 2005:209). In total approximately 16.2 kg/capita was collected in 2008.
Källa: Naturvårdsverket (www.naturvardsverket.se).
64 Statistiska centralbyrån

Statistisk årsbok 2011
3.25
SNI 2007
SE-SIC 2007
Bransch
Industry
Uppkomst av avfall i olika sektorer 2008, 1 000 ton
Generation of waste in different sectors
Uppkommet farligt
avfall
Generation of
hazardous waste
1 000 ton
Uppkommet ickefarligt
avfall
Generation of nonhazardous
waste
Miljö
Uppkommet avfall,
totalt
Generation of
waste, total
01–02 Jordbruk och skogsbruk
Agriculture, hunting and forestry 17 286 304
03 Fiske Fishing 1,8 29 31
04–09 Utvinning av mineral Mining and quarrying 3,3 58 730 58 733
10–12 Tillverkning av livsmedel, drycker och tobak
Manufacture of food products, beverages and
tobacco products 2,3 1 288 1 290
13–15 Tillverkning av textilier, kläder och lädervaror
Manufacture of textiles, wearing apparel, leather
and related products 0,3 32 32
16 Tillverkning av trävaror
Manufacture of wood and wood products 5 239 244
17–18 Pappers- och pappersvarutillverkning; grafisk
produktion
Manufacture of paper and paper products; Printing
and reproduction of recorded media 12 7 354 7 367
19 Tillverkning av koks och raffinerade petroleumprodukter
Manufacture of coke and refined petroleum
products 25 12 37
20 –22 Tillverkning av kemikalier, läkemedel, gummivaror
och plastvaror
Manufacture of chemicals, basic pharmaceutical
products, rubber and plastic products 131 247 378
23 Tillverkning av andra icke-metalliska mineraliska
produkter
Manufacture of other non-metallic mineral products 4,5 244 248
24–25 Stål- och metallframställning samt tillverkning av
metallvaror
Manufacture of basic metals and fabricated metal
products 381 2 071 2 452
26–30 Tillverkning av datorer, elektronik, optik,
elapparatur, maskiner, motorfordon och andra
transportmedel
Manufacture of computer, electronic and optical
products, electrical equipment, machinery, motor
vehicles and other transport equipment 70 844 915
31–33 Tillverkning av möbler, annan tillverkning samt
reparationer
Manufacture of furniture and other manufacturing;
Repair and installation 3,5 85 89
35 Energi: Försörjning av el, gas, värme och kyla
Electricity, gas, steam and air conditioning supply 235 1 276 1 512
36, 37, 39 Vattenförsörjning, avloppsrening, sanering och
renhållning
Water collection, treatment and supply; Sewerage;
Remediation activities
0,3 2 487
(798 torrt dry)
2 487
(798 torrt)
38 Avfallshantering inkl. återvinning
Waste collection, treatment and disposal activities;
materials recovery
150
(125 torrt)
10 266
(2 930 torrt)
10 416
(3 054 torrt)
41– 43 Byggverksamhet Construction 274 3 111 3 385
45–99
exkl. 46.77
Tjänster Service activities 590
(509 torrt)
1 224
(811 torrt)
1 814
(1 319 torrt)
46.77 Partihandel med avfall och skrot
Wholesale of waste and scrap 12 948 960
– Avfall från hushåll
Waste generated by households 349 4 810 5 158
Summa Total 2 269
(2 061 torrt)
95 582
(86 145 torrt)
97 852
(88 306 torrt)
Källa: Naturvårdsverket (www.naturvardsverket.se) och SCB Miljöräkenskaper (www.scb.se/MI 0305): Avfall i Sverige 2008.
Statistiska centralbyrån 65

Miljö Statistisk årsbok 2011
3.26
Miljöräkenskaper för miljösektorn i Sverige
Environmental accounts for the environmental goods and services
sector in Sweden
Miljöaktivitet
Environmental activity
Arbetsställen inom miljösektor 1
Establishments within the environmental goods and services sector1
Omsättning, mnkr
Turnover, SEK m
Export, mnkr
Export, SEK m
2006 2 2007 2 2008 2006 2007 2 2008
Utsläppsbehandling Pollution management 51 670 58 100 61 806 9 622 11 126 9 848
Resurshantering Resource management 167 965 176 651 195 795 28 156 31 033 32 627
Totalt Total 219 635 234 751 257 601 37 778 42 160 42 475
Miljöaktivitet Arbetsställen inom miljösektor 1
Sysselsatta
Employed
2006 2 2007 2 2008 Därav
Of which
Män
Men
Kvinnor
Women
Utsläppsbehandling 38 464 38 304 37 963 27 396 10 567
Resurshantering 33 575 34 605 36 187 28 432 7 755
Totalt Total 72 039 72 909 74 150 55 828 18 322
1) Data för arbetsställen med verksamhet inom miljösektorn enligt definition från OECD/Eurostat. För information om definition
och metod, se http://www.scb.se/Pages/ProductDocumentations____38173.aspx. Data on establishments within the environmental
goods and services sector in accordance with the OECD/Eurostat definition. More information on definitions and method, see
http://www.scb.se/Pages/ProductDocumentations____38173.aspx.
2) Reviderade uppgifter. Revised figures.
Se Tabellanmärkningar.
Källa: SCB Miljöräkenskaper Miljöföretagsdatabasen, Företagsdatabasen, FDB, Registerbaserad arbetsmarknadsstatistik,
RAMS, Momsregistret, Utrikeshandel med varor.
66 Statistiska centralbyrån

Statistisk årsbok 2011
3.27
Miljöräkenskaper, miljöpåverkan och ekonomiska data för
branscher, offentliga myndigheter och hushåll 2007
Environmental accounts, environmental impact and economic data by
industry, public authorities and households
Miljö
SNI 92 Bransch
SE-SIC Industry
92
Energianvändning,
petajoule 1
Bränsle
Fuel 2
Utsläpp till luft, Miljö-
1 000 ton 4 skyddskostnader,
milj.
El och CO2 5 SO2 NOx
värme 3
fjärr-
SEK 6, 7
Hälsofarliga
kemiska
produkter
exkl.
fossila
bränslen,
1 000
ton 8, 9
Förädlingsvärde,
mdkr
Value
Added,
SEK bn
Sysselsatta
1 000-tal
Employed,
1 000s
01-05 Jordbruk, skog, fiske
Agriculture, forestry, fishing 43 6 2 801 1 15 . . 34 47 95
10-14 Gruvor och mineralutvinningsindustri
Mining and quarrying 7 10 591 1 2 . . 22 17 8
15-20 Livsmedels-dryckesvaruindustrin
Manufacture of food etc. 32 30 826 1 3 1 078 82 69 109
21-22 Massa och papper
Pulp and paper etc. 62 96 1 659 7 16 1 593 1 525 58 81
23 Raffinaderier Refineries 30 4 2 616 2 2 . . 389 6 3
24-25 Tillverkning av kemikalier, gummi etc.
Chemical industries 32 30 1 929 1 3 1 294 3 207 76 61
26 Tillverkning av icke-metalliska
mineraliska produkter
Manufacture of non-metallic mineral
products 21 5 3 519 1 3 508 2 351 13 19
27 Stål och metallframställning
Manufacture of basic metals 30 31 6 168 8 5 831 324 39 34
28-35 Metallvaruindustri etc.
Engineering industry 11 35 756 0 2 1 489 103 263 371
36-37 Övrig tillverkningsindustri
Manufacture of furniture and recycling 3 4 136 0 0 75 16 15 47
40-41 El-, gas-, värme- och vattenförsörjning
Electricity and water supply 210 21 8 098 8 13 2 191 62 72 33
45 Byggindustri Construction 32 3 2 230 0 13 . . 672 146 275
50-52 Parti- och detaljhandel, reparationsverkstäder
Wholesale and retail trade; repair of
goods 28 22 1 935 0 8 . . 249 308 549
55 Hotell och restaurang
Hotels and restaurants 1 5 100 0 0 . . 5 39 132
60-64 Transport 10 200 17 14 581 59 203 . . 38 180 274
65-67 Bank, Försäkring Bank, Insurance 1 3 74 0 0 . . 0 107 93
70-74 Fastighets- och uthyrningsverksamhet
Houses and Renting companies 23 43 1 534 0 4 . . 8 571 577
80-85 Utbildning, hälso- och sjukvård,
omsorg Education and health 2 4 163 0 0 . . 4 77 176
90-95 Samhälleliga och personliga tjänster
Other services 5 4 629 0 2 . . 190 59 128
Hushållens ideella organisationer Non
Profit Institutions 1 4 68 0 0 . . . . 38 109
Offentlig konsumtion/ Offentlig sektor
Public Consumption/ Public sector 17 51 1 012 0 4 . . 8 541 1 357
Privat konsumtion
Private consumption 199 247 10 949 1 26 . . . . . .
Samtliga Total 991 678 62 376 90 324 . . . . 2 740 4 533
1) Energy use, petajoule.
2) Fossila och biobränslen. Fossil and bio fuels.
3) Electric energy and district heating.
4) Emissions to air.
5) Exkl. biobränsle. Biofuels excluded.
6) Environmental protection expenditure.
7) Miljöskyddskostnader finns enbart för branscherna 10-41 exkl. 37. Figures on environment protection expenditure are only available for
the industries 10-41, 37 excluded.
8) Handling of chemical products labelled as dangerous for health, excl fossil fuels.
9) Avser kemiska produkter märkta med T+, T, C, Xn and Xi. Regards chemical products labelled T+, T, C, Xn and Xi.
10) Kommersiella transport- och kommunikationstjänster. Commercial transport and communication services.
Se Tabellanmärkningar.
Källa: SCB Miljöräkenskaper (www.scb.se/MI1301) .
Statistiska centralbyrån 67

Miljö Statistisk årsbok 2011
3.28 Utsläpp av växthusgaser, ton CO 2-ekvivalenter
Emissions of greenhouse gases, tonnes CO 2 -equivalents
SNI 92
SE-SIC
92
Bransch
Industry
2001 2002 2003 2004 2005 2006
01-05 Jordbruk, skog, fiske
Agriculture, forestry, fishing 11 647 835 11 635 380 11 686 833 11 695 161 11 762 771 11 732 043
10-14 Gruvor och mineralutvinningsindustri
Mining and quarrying 628 792 554 441 496 394 506 333 529 306 551 105
15-20 Livsmedelsdryckesvaruindustrin
Manufacture of food etc. 1 123 734 1 146 769 1 226 005 1 132 765 971 110 934 933
21-22 Massa och papper
Pulp and paper etc. 2 658 544 2 593 607 2 473 950 2 442 609 2 166 638 2 190 897
23 Raffinaderier Refineries 2 497 920 2 648 014 2 524 296 2 685 414 2 569 011 2 802 188
24-25 Tillverkning av kemikalier,
gummi etc.
Chemical industries 2 210 026 2 279 247 2 242 276 2 469 611 2 528 873 2 337 700
26 Tillverkning av icke-metalliska
mineraliska produkter
Manufacture of non-metallic
mineral products 3 649 935 3 413 211 3 417 592 3 399 979 3 695 658 3 800 484
27 Stål- och metallframställning
Manufcture of basic metals 4 903 231 4 924 380 5 074 720 5 251 186 4 774 912 4 674 142
28-35 Metallvaruindustri etc.
Engineering industry 983 280 953 559 830 949 831 836 822 072 845 896
36-37 Övrig tillverkningsindustri
Manufacture of furniture
and recycling 195 298 165 835 148 313 134 239 151 366 166 213
40-41 El-, gas-, värme- och
vattenförsörjning
Electricity and water supply 8 432 189 9 130 875 10 795 217 9 835 907 8 501 290 8 052 447
45 Byggindustri Construction 1 796 602 1 908 509 1 998 040 2 065 643 2 200 375 2 271 460
50-52 Parti- och detaljhandel,
reparationsverkstäder
Wholesale and retail trade,
repair of goods 1 633 031 1 589 593 1 638 941 1 675 330 1 722 167 1 804 758
55 Hotell och restaurang
Hotels and restaurants 99 509 93 985 92 096 92 501 92 340 93 945
60-64 Transport 1 11 218 985 10 450 095 11 843 234 13 262 860 13 590 981 14 118 881
65-67 Bank, Försäkring
Bank, Insurance 57 306 53 567 77 448 45 922 44 965 56 793
70-74 Fastighets- och uthyrningsverksamhet
Houses and Renting
companies 1 290 807 1 275 805 1 193 493 1 217 176 1 232 361 1 351 042
80-85 Utbildning, hälso- och sjukvård,
omsorg
Education and health 154 442 144 221 144 467 144 289 139 659 148 358
90-95 Samhälleliga och personliga
tjänster Other services 2 395 071 2 273 036 2 238 196 2 539 602 2 418 836 2 344 380
Hushållens ideella organisationer
Non Profit institutions 131 048 112 766 101 811 93 384 72 762 62 219
Offentlig konsumtion/
Offentlig sektor
Public Consumption/ Public
sector 1 292 715 1 368 003 1 334 112 1 322 756 1 076 709 1 132 266
Privat konsumtion
Private consumption 14 350 043 14 136 921 13 850 308 13 644 894 12 560 725 11 645 326
Samtliga Total 73 350 345 72 851 820 75 428 692 76 489 398 73 624 888 73 117 476
1) Kommersiella transport- och kommunikationstjänster. Commercial transport and communication services.
Källa: Naturvårdsverket (www.naturvardsverket.se) och SCB Miljöräkenskaper (www.scb.se/MI0107).
68 Statistiska centralbyrån

Statistisk årsbok 2011
3.29
Miljöskatter i Sverige, löpande priser, mnkr
Environmental taxes, current prices, SEK m
Miljö
Miljöskatter Environmental taxes 2004 2005 2006 2007 2008* 2009*
Skatt på energi Energy taxes 63 946 65 580 66 615 67 634 69 107 70 423
Energiskatt Energy tax 34 948 37 412 38 024 38 288 38 842 40 099
Bränslen Fuel 17 880 19 461 19 276 19 457 19 760 20 224
El Electricity 17 069 17 951 18 748 18 831 19 082 19 875
Övriga produktionsskatter på elkraft
Other production taxes on electricity 2 508 2 483 3 846 4 219 4 626 4 240
Kärnkraftsskatt 1 Tax on nuclear power 1 1 863 1 794 3 198 3 238 3 976 3 394
Avgift/skatt för nedrustning & förvaring
Fee/tax on dismantling & storing 645 689 648 981 650 846
Koldioxidskatt Carbon dioxide tax 26 490 25 685 24 745 25 127 25 639 26 084
Skatt på föroreningar Pollution taxes 1 416 1 355 1 188 1 129 883 532
Svavelskatt Sulphur tax 131 121 81 56 20 39
Skatt på bekämpningsmedel Tax on pesticides 61 77 81 81 89 71
Skatt på handelsgödsel Tax on fertiliser 303 329 295 306 365 178
Skatt på avfall Tax on waste 729 735 646 608 333 230
Miljöskyddsavgift Environmental protection fee 108 – – – – –
Avgift till batterifonden Fee to the battery fund 84 93 85 78 76 14
Skatt på transport Transport taxes 8 338 10 518 11 080 10 712 11 724 12 160
Fordonsskatt Tax on motor vehicles 8 062 10 247 10 519 10 348 11 306 11 683
Trängselskatt Congestion charges – – 291 209 418 477
Avgift till bilskrotningsfonden Fee to the vehicle scrap fund 276 271 270 155 - -
Skatt på naturresurser Resource taxes 202 200 254 261 254 167
Naturgrusskatt Natural gravel tax 202 200 254 261 254 167
Summa Total environmental taxes 73 902 77 653 79 137 79 736 81 968 83 282
Miljöskatter i procent av BNP 2 i Sverige
Environmental taxes as percent of GDP2 in Sweden 2,8% 2,8% 2,7% 2,6% 2,6% 2,7%
Miljöskatter i procent av totala skatter i Sverige
Environmental taxes as percent of total taxes 8,7% 8,5% 8,3% 8,0% 8,5% 9,1%
Miljöskatter i EU i procent av BNP i hela EU
Environmental taxes in EU as per cent of total GDP in EU 2,7% 2,6% 2,6% 2,5% . . . .
1) Den rörliga skatten på elkraft upphörde 1/7-2000 och ersattes av en skatt på den termiska effekten i en kärnkraftsreaktor. The tax on
electric power ceased July 1, 2000 and was replaced with a tax on nuclear reactor thermal power.
2) Avser BNP till marknadspris, löpande priser. GDP at market price, current prices
Se Tabellanmärkningar.
Källa: SCB National- och Miljöräkenskaper; Eurostat.
3.30
Utdömda miljösanktionsavgifter, antal ärenden och belopp i kronor
Environmental sanction charges, number and amounts in SEK
Grupp av beslutsmotiv
Group of motives
Antal ärenden Number of sanctions
2004 2005 2006 2007 2008 2009
Avfall Waste 15 8 101 26 40 11
Elektriska och elektroniska produkter
Electrical and electronic products – – – 78 126 4
Kemiska produkter och biotekniska
organismer Chemical products and
biotechnical organisms 760 785 1 106 612 466 843
Miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd
Environmentally hazardous activities and
health protection 217 252 252 243 268 109
Övrigt Other 86 63 56 27 25 7
Summa Total 1 078 1 108 1 515 986 925 974
Grupp av beslutsmotiv
Avgifter, kr Charges, SEK
2004 2005 2006 2007 2008 2009
Avfall 150 000 75 000 598 000 99 000 182 000 98 000
Elektriska och elektroniska produkter – – – 8 100 000 5 400 000 80 000
Kemiska prod. och biotekn. organismer 3 267 740 2 653 780 5 198 570 1 394 930 1 258 000 2 440 000
Miljöfarligverksamhet och hälsoskydd 3 256 100 2 333 000 1 753 050 530 000 606 700 346 000
Övrigt 1 316 882 365 208 1 198 960 35 000 27 000 10 000
Summa 7 990 722 5 426 988 8 748 580 10 158 930 7 473 700 2 974 000
Se Tabellanmärkningar.
Källa: Naturvårdsverket (www.naturvardsverket.se) och SCB (www.scb.se/MI0604).
Statistiska centralbyrån 69

Miljö Statistisk årsbok 2011
3.31
Miljömotiverade direkta subventioner i Sverige, löpande priser, mnkr
Environmentally motivated direct subsidies, current prices, SEK m
Miljömotiverade subventioner 1, 2 Environmentally motivated subsidies 1, 2 2005 2006 2007 2008* 2009*
Resursrelaterade subventioner Resource-related subsidies 4 306 4 222 3 324 3 087 3 205
Miljöersättningar i jordbruket 3 Environmental supports in agriculture 3 2 349 2 383 2 173 2 129 2 138
Stöd för kalkning och skyddad natur Support for liming and protecting
nature 868 902 331 423 401
Sanering och återställning av förorenade områden
Support to sanitation of polluted areas 432 603 93 77 94
Återföring av skatt på handelsgödsel och bekämpningsmedel m.m.
Return of taxes on fertilizer and pesticides 266 64 168 190 184
Stöd till lokala investeringsprogram för ekologisk hållbarhet
Support for local investment programs for ecological sustainability 63 -46 0 -17 –
Miljöforskning (Formas, SEI m.m.) Environmental research 148 152 421 121 152
Ekobidrag för bostadsbyggande Subsidy for eco-building 24 15 6 0 0
Stöd för internationellt miljösamarbete
Support for international environmental cooperation 67 66 36 33 37
Ekobidrag för bostadsbyggande
Subsidy for eco-building 24 15 6 0 0
Miljöförbättrande åtgärder i jordbruket
Measures for improving the environment in the agricultural sector 37 37 24 20 20
Bidrag till miljömärkning av produkter Subsidy for environmental marking 4 4 4 4 4
Bidrag till fiskevård Subsidy for fish cultivation 8 7 18 18 21
Stöd för havsmiljö Support for the environment in the sea – – – 31 103
Övriga stöd 4 Other supports 4 40 35 49 56 52
Energirelaterade subventioner Energy-related subsidies 632 593 1 292 1 252 2 076
Stöd för effektivare energianvändning Support for more efficient energy use 112 121 94 102 111
Energiforskning Energy research 166 292 330 385 688
Bidrag för att minska elanvändning Subsidy to reduce the use of energy 39 – – – –
Stöd för energiteknik/energieffektivisering
Energy technology/efficiency measures 252 120 62 51 161
Stöd för vindkraft Support for windpower 52 48 38 70 195
Stöd för kärnsäkerhet Support related to nuclear safety 12 12 39 58 68
Stöd för energiinvesteringar i offentliga lokaler
Support for energy investments in public facilities – – 562 394 690
Stöd för installation av energieffektiva fönster m.m. i småhus
Support for installation of energy efficient windows etc. – – 39 54 62
Stöd för konvertering från direktverkande elvärme
Support for conversion from direct electricity heating – – 128 129 85
Stöd för solvärme Support for solar heat – – 0 8 16
Klimatrelaterade subventioner Climate-related subsidies 123 470 197 319 510
Subventioner inom klimatområdet Different supports in the climate area 30 10 13 42 265
Stöd till klimatinvesteringar Support for climate investments 93 460 185 277 245
Transportrelaterade subventioner Transport-related subsidies 0 0 343 352 424
Försök med trängselskatt i Stockholm
Trial implementation of a congestion tax – – 5 30 76
Miljöbilspremie Eco car subsidy – – 297 0 0
Transportrelaterad forskning Transport related research – – 41 322 349
Miljörelaterat bistånd Environmentally-related aid 1 715 1 955 1 947 2 038 2 767
Miljöbistånd Environmental aid 1 715 1 955 1 947 2 038 2 767
Summa Total environmentally motivated subsidies 6 776 7 241 7 104 7 047 8 983
Miljömotiverade subventioner i procent av BNP 5 i Sverige
Environmentally motivated subsidies as per cent of GDP 5 in Sweden 0,24 0,25 0,23 0,22 0,29
1) Vad som är en miljömotiverad subvention avgörs av motiveringen till subventionen/det statsanslag som föranledde subventionen.
Tabellen inkluderar inte alla subventioner från EU. Inkluderar transfereringar från staten till producenter, enskilda personer, organisationer,
ideella föreningar, kommuner, landsting liksom till EU och internationell verksamhet. Denna definition är bredare än den som används av
nationalräkenskaperna. An environmentally motivated subsidy is determined by the reason for the subsidy/the budget line that gave rise to
the subsidy. Does not include all subsidies from EU. Includes payments from Government to producers, individuals, organisations, nonprofit-making
associations, municipalities and county councils as well as to EU countries and international activities. This definition is
broader than the one used in the national accounts.
2) För mer information se www.scb.se/MI1301. For more information see www.scb.se/MI1301-EN.
3) Endast miljöersättningarna inom miljö- och landsbygdsprogrammet. Inkluderar inte andra miljömotiverade stöd inom programmet. Ca
hälften av summan är från EU. Includes environmental support in the Rural Development Programme. Do not include other
environmentally motivated support in the programme. About half is paid by EU.
4) Subventioner för miljömål och övervakning ingår. Included are subsidies for the work with environmental goals and for supervision.
5) Avser BNP till marknadspris, löpande priser. GDP at market prices, current prices.
Se Tabellanmärkningar.
Källa: SCB Miljöräkenskaper (www.scb.se/MI1301) och Ekonomistyrningsverket (www.esv.se).
70 Statistiska centralbyrån

Befolkning
Population

Befolkning Statistisk årsbok 2011
4 – Befolkning
Population
Sida
Page
4.1 Befolkning .................................................74
Population
4.2 Befolkningstäthet – antal invånare per
kvadratkilometer år 2009 ................................78
Population density – number of inhabitants
per square kilometer
4.3 Flyttgröt – vanlig maträtt ..........................79
Removals
4.4 Sveriges framtida befolkning ...................81
The future population
4.5 Försörjningskvoten ..................................83
Dependency ratio
4.6 Ålderspyramider, femårs åldersklasser
för åren 1750 och 2009 ......................84
Age pyramids
4.7 Utvandrare och invandrare ......................84
Emigrants and immigrants
4.8 Födda 1905–2009 ......................................85
Births
4.9 Spädbarnsdödligheten per 1 000
levande födda 1751/55–2001/2005 .................85
Infant deaths (under 1 year of age), rate per
1 000 live births
4.10 Folkmängd den 31 december efter
kön ....................................................................86
Population, by sex
4.11 Antal tätorter samt folkmängd i
tätorter och utanför tätort 2005, länsvis .......86
Number of localities and population in
localities and more sparsely populated
areas, by county
4.12 Areal och folkmängd i tätorter
den 31 december 2005, länsvis .....................87
Population of localities, by county
4.13 Folkmängd i de största tätorterna
den 31 december 2000 och 2005 ...................88
Population of the largest localities
4.14 Areal utanför tätort och folkmängd
utanför tätort den 31 december 2000 och
2005, länsvis ....................................................88
Area and population in sparsely populated
areas, by county
4.15 Folkmängd i länen den 31 december
enligt indelningen den 1 januari året efter
redovisat år ......................................................89
Population, by county
Sida
Page
4.16 Areal och folkmängd i kommunerna
den 31 december 2009 enligt indelningen
den 1 januari 2010 samt kommunernas
rangordning efter folkmängd ........................ 90
Area and population of municipalities and
ranking order
4.17 Folkmängd i de största kommunerna
den 31 december enligt indelningen den
1 januari 2010 .................................................. 95
Population of the largest municipalities
4.18 Folkmängd i storstadsområdena
den 31 december enligt indelningen
den 1 januari året efter redovisat år .............. 96
Population of the metropolitan areas
4.19 Folkmängd efter kön, civilstånd och
ålder i ettårsklasser den 31 december
2009 samt födda per år .................................. 97
Population by sex, civil status, age by single
years and number of births per year
4.20 Beräknad folkmängd i tusental till
och med år 2060 ............................................. 99
Population projections
4.21 Antal hushåll i Sverige enligt olika
beräkningsmetoder ...................................... 101
Number of households in Sweden estimated
with different methods
4.22 Antal hushåll efter antal boende och
antal barn den 1 november 1990 och den
31 december 2000 och 2008 ........................ 102
Number of households by numbers of
persons and children
4.23 Giftermål efter tidigare civilstånd ....... 103
Marriages by previous civil status of bride
and groom
4.24 Giftermål: medelåldern vid vigseln ..... 104
Marriages: average age at marriage
4.25 Antal personer som registrerat
eller avregistrerat partnerskap .................... 104
Number of persons who have registered or
dissolved partnerships
4.26 Skilsmässor efter makarnas medianålder,
äktenskapets medianvaraktighet
och barnantal ................................................ 105
Divorces by median age of spouses, median
duration of marriage and number of children
4.27 Födda barn ............................................ 106
Births
72 Statistiska centralbyrån

Statistisk årsbok 2011
Befolkning
Sida
Page
4.28 Födelsetal och reproduktionstal ......... 106
Birth and reproduction rates
4.29 Perinatal dödlighet, dödfödda och
spädbarnsdödlighet efter levnadstid,
antal och andel per 1 000 levande födda .... 107
Perinatal mortality, stillbirths and infant
mortality (under 1 year of age), number and
rate per 1 000 live births
4.30 Döda ....................................................... 108
Deaths
4.31 Livslängdstabell för perioden
2005–2009 ...................................................... 109
Life table
4.32 Återstående medellivslängd vid
födelsen, länsvis ........................................... 111
Life expectancy at birth, by county
4.33 Folkmängdens förändringar 1751–
2009 ................................................................ 112
Population changes
4.34 Folkmängdens förändringar i län
och kommuner 2009 enligt indelningen
den 1 januari 2009 ......................................... 113
Population changes in counties and
municipalities
4.35 Befolkning efter födelseland ............... 118
Population by country of birth
Sida
Page
4.36 Utrikes födda och utländska medborgare
den 31 december, länsvis ..............119
Foreign-born persons and foreign citizens,
by county
4.37 Utrikes födda och födda i Sverige
med två utrikesfödda föräldrar efter
ursprungsland och kön i hela riket
den 31 december 2009 ..................................120
Foreign-born persons and persons born in
Sweden with both parents born abroad by
country of origin and sex in the whole
country
4.38 Invandrare och utvandrare, länsvis ....121
Immigrants and emigrants, by county
4.39 Invandrare och utvandrare efter
utflyttnings- respektive inflyttningsland .....121
Immigrants and emigrants, by country
4.40 Invandrare och utvandrare efter
kön och ålder .................................................123
Immigrants and emigrants by sex and age
4.41 Namnärenden ........................................123
Applications for family and first names
4.42 Utländska medborgare som erhållit
svenskt medborgarskap ...............................124
Naturalised aliens
Statistiska centralbyrån 73

Befolkning Statistisk årsbok 2011
4.1 Befolkning
Population
Tack vare stora födelse- och invandringsöverskott ökade Sveriges befolkning
med 84 335 personer till 9 340 682 under 2009. Invandringen fortsatte
liksom tidigare år att öka men i minskad takt. Utvandringen minskade med
13 procent jämfört med 2008.
För att befolkningen ska kunna reproducera sig
själv (utan ett eventuellt invandringsöverskott)
behöver varje kvinna föda i genomsnitt 2,1 barn
under sitt liv. Under 2009 var den summerade
fruktsamheten i Sverige 1,94, det vill säga under
denna nivå. Trots detta har det inte fötts så
många barn i Sverige sedan 1994.
I exakta siffror föddes under 2009 111 801
barn i Sverige. 57 564 pojkar och 54 237 flickor.
Det är 2 500 fler än under 2008.
De tidigaste uppgifterna för fruktsamheten i
Sverige finns från 1751. Då födde varje kvinna i
genomsnitt 5 barn. Fruktsamheten sjönk sedan
något, men ända fram till i början av 1900-talet
var den summerade fruktsamheten för kvinnor
över 4.
Under större delen av perioden 1900–1970
var fruktsamheten för kvinnor över reproduktionsnivån
2,1. Födelsetalen har därefter
varit över denna nivå endast vid två tillfällen,
1990 och 1991. Efter babyboomen i början på 90-
talet sjönk fruktsamheten till en lägstanivå år
1999 då den var 1,5 för att sedan öka igen till
dagens (2009 års) nivå.
Svenskarna blir allt äldre
Sverige är ett av de länder som har högst
medellivslängd i världen. De flickor som föddes
under 2009 beräknas ha i genomsnitt 83 år
framför sig, medan pojkarna har en förväntad
medellivslängd på 79 år.
Annat var det förr. Under 1900-talets första
decennium var den förväntade medellivslängden
för nyfödda flickor 57 år och 55 år för
pojkar.
En bidragande orsak till den låga medellivslängden
i början av 1900-talet var den höga
spädbarnsdödligheten. År 1900 dog 9 procent
av flickorna och 11 procent av pojkarna före sin
första födelsedag.
Spädbarnsdödligheten mycket låg
Spädbarnsdödligheten, det vill säga antalet
barn som dör under sitt första levnadsår,
minskade kraftigt under 1900-talet. Redan i
mitten av 1970-talet dog färre än 1 procent av
spädbarnen före sin ettårsdag. Och den kraftiga
minskningen har bara fortsatt. År 2009 var
spädbarnsdödligheten 2,4 barn per 1 000 födda
för flickor och 2,6 för pojkar. Totalt avled 278
barn, 130 flickor och 148 pojkar, före sin ettårsdag.
74 Statistiska centralbyrån

Statistisk årsbok 2011
Fler kvinnliga än manliga äktenskap
Den 1 maj 2009 ersattes lagen om registrerat
partnerskap med en könsneutral äktenskapslag.
Det betyder att två personer av samma kön kan
gifta sig med varandra. Samtidigt som den nya
äktenskapslagen trädde i kraft, upphävdes
partnerskapslagen. Därmed är det inte längre
möjligt att registrera partnerskap i Sverige.
Par som tidigare varit registrerade som partners
kan omvandla sitt partnerskap till äktenskap.
Under 2009 gjorde 216 kvinnliga och 214
manliga par detta.
Under 2009 gifte sig 774 enkönade par i
Sverige. I denna siffra ingår även omvandlingar
från partnerskap till äktenskap.
Befolkning
Under året gifte sig 445 kvinnliga enkönade
par jämfört med 329 manliga.
Inget enkönat par skilde sig under 2009. Men
117 kvinnor och 107 män avregistrerade sitt
partnerskap.
I Sverige lever 3 024 kvinnor och 2 835 män i
ett partnerskap eller enkönat äktenskap. Att
antalet registrerade partners och personer i
enkönade äktenskap kan vara ett udda antal
beror på att statistiken gäller personer som är
folkbokförda i Sverige, och att det finns
personer som gift sig med en person som inte är
folkbokförd i landet.
Statistiska centralbyrån 75

Befolkning Statistisk årsbok 2011
Utvandringen minskar
Under 2009 flyttade 39 240 personer från Sverige
för att bosätta sig utomlands under minst ett år.
Detta är färre än under åren 2006–2008 då ca
45 000 personer utvandrade varje år. Den
största utvandringen registrerades 1892, då
45 500 personer utvandrade.
Utvandrarna är något äldre än invandrarna,
den genomsnittliga åldern för utvandrarna var
29 år för kvinnorna och för männen 32 år.
Bland utvandrare 2009 födda i Sverige var
nordiska samt engelskspråkiga länder mest
populära. Mer än 40 procent av de svenskfödda
utvandrarna drog sitt flyttlass till Norge,
Danmark och Finland medan Storbritannien
och USA lockade en femtedel. Totalt flyttade de
svenskfödda utvandrarna till 148 olika länder.
Utrikes födda utgjorde 57 procent av dem
som utvandrade under 2009 och hade i genomsnitt
bott i Sverige i drygt 6 år. Det vanligaste
var att de återvände till sitt födelseland. Bland
de finsk-, dansk- och norskfödda personerna
som lämnade Sverige flyttade så många som 90
procent hem till födelselandet.
76 Statistiska centralbyrån

Statistisk årsbok 2011
Invandringen fortsätter att öka
Aldrig förr har så många invandrat till Sverige
som under 2009. Detta år invandrade 102 280
personer, 49 298 kvinnor och 52 982 män. De
som invandrar är ofta unga personer – så
många som 4 av 5 som invandrade under 2009
var under 40 år. I genomsnitt var kvinnor som
invandrade 27 år och män 28 år.
Störst skillnad mellan könen uppvisar invandringen
av thailändska och danska medborgare.
Bland de invandrade thailändska
medborgarna var hela 80 procent kvinnor och
endast 20 procent män. Bland de danska medborgarna
var mönstret omvänt – där utgjorde
männen 59 procent av invandrargruppen, kvinnorna
41 procent.
Bland de invandrade fanns 168 medborgarskap
representerade. Den största invandrargruppen
utgjordes av – svenska medborgare (18
570). Det är svenska medborgare som återvänt
till Sverige. I genomsnitt har återvändarna varit
bosatta utomlands i drygt 4 år och vände hemåt
främst från Norge (18 procent), Storbritannien
(10 procent) och USA (10 procent).
Befolkning
av folkminskning. Andra kommuner med
ökande folkmängd, efter många års minskning,
var Älvdalen och Finspång som efter 17
respektive 14 år av folkminskning ökade sin
folkmängd med 1 respektive 144 personer.
Stora skillnader mellan kommunerna
Andelen utländska medborgare i Sveriges kommuner
varierade, från drygt en procent i
Lekeberg till drygt 28 procent i Haparanda. I
Haparanda är huvuddelen av de utländska
medborgarna finländare.
De tre storstadsområdena Stockholm, Göteborg
och Malmö hade alla relativt hög andel
personer med utländskt medborgarskap. I
Stockholms län hade 9,3 procent av befolkningen
utländskt medborgarskap medan motsvarande
andel totalt i norrlandslänen var 3,8
procent.
Folkminskningen fortsätter i små kommuner
Under 2009 hade 146 kommuner en ökande
befolkning och 143 kommuner en minskande
folkmängd. Vännäs kommun var den enda
kommunen med en oförändrad folkmängd.
Trenden med folkminskning i framförallt
mindre kommuner höll i sig även under 2009.
Vissa undantag finns dock. Vår näst minsta
kommun sett till folkmängden 2009, Sorsele,
ökade sin folkmängd med 10 personer efter 19 år
Källa: SCB, Enheten miljöekonomi och naturresurser
(www.gis.scb.se).
Källa: SCB Befolkningsstatistik, (www.scb.se/BE0101).
Statistiska centralbyrån 77

Befolkning Statistisk årsbok 2011
4.2
Befolkningstäthet – antal invånare per kvadratkilometer år 2009
Population density – number of inhabitants per square kilometer
Källa: SCB, Enheten miljöekonomi och naturresurser (www.gis.scb.se).
78 Statistiska centralbyrån

Statistisk årsbok 2011
4.3
Flyttgröt – vanlig maträtt
Removals
Totalt flyttade 1 147 570 personer under 2009 vilket motsvarar var åttonde
person i befolkningen. Trots att vi flyttar så mycket bor de flesta kvar i det
län där de föddes. Ja, den sista december 2009 bodde 74 procent av den
svenskfödda befolkningen kvar i sitt födelselän.
Befolkning
Varje dag flyttar 3 600 personer
Varje dag registreras i genomsnitt knappt 3 600
flyttningar hos Skatteverket. Totalt flyttade
1 147 570 personer under 2009 vilket motsvarar
var åttonde person i befolkningen. Hela 137 026
personer flyttade mer än en gång vilket innebär
att antalet flyttningar totalt var 1 306 191. De
allra flitigaste flyttarna flyttade 14 gånger under
året.
Männen är ett drygt halvår yngre än
kvinnorna när de flyttar. Den genomsnittliga
åldern för manliga och kvinnliga flyttare är 30,6
respektive 31,3 år. Kvinnorna flyttar i sin tur
något fler gånger än männen. En kvinna
förväntas flytta i genomsnitt 12 gånger under
sitt liv och en man 11 gånger.
De flesta länen tappar
I Stockholms län var det 5 653 personer fler som
flyttade in än som flyttade ut. Därmed hade
länet det största inrikes flyttningsnettot i landet
under 2009. Endast 6 av 21 län hade ett positivt
flyttningsnetto. Allra mest tappade Norrbottens
och Jönköpings län.
Tre av fyra bor kvar i födelselänet
Trots att vi flyttar alltmer så bor de flesta kvar i,
eller har återvänt till, det län där de är födda.
Den sista december 2009 bodde 74 procent av
den svenskfödda befolkningen i sitt födelselän.
Samtliga län i Sverige har en högre andel
kvarboende män än kvinnor.
Av de inrikes födda i Uppsala län är nästan
hälften av alla kvinnor och män inflyttade från
andra län.
Andel (%) svenskfödda med samma boendelän
som födelselän den 31 december 2009
Län Kvinnor Män Totalt
Yngre flyttar långt – äldre kort
De flesta flyttningar görs inom den egna kommunen.
Var tredje flyttar över kommungränsen
och av dessa flyttar knappt hälften utanför
länet. Bland dem som flyttar till ett annat län är
hälften i åldern 20 till 30 år. Flyttningar i dessa
åldrar beror oftast på studier eller byte av
arbete. Under denna period i livet flyttar både
kvinnor och män i genomsnitt fyra gånger. Mest
av alla flyttar de 21-åriga kvinnorna och de 23-
åriga männen. Efter 30-årsåldern är flyttningarna
färre och dessutom kortare. Endast 11 procent
av alla flyttningar bland personer äldre än
30 år går utanför länet.
Stockholms län 69 73 71
Uppsala län 52 56 54
Södermanlands län 63 66 64
Östergötlands län 72 74 73
Jönköpings län 72 76 74
Kronobergs län 68 72 70
Kalmar län 72 75 73
Gotlands län 72 75 73
Blekinge län 74 75 74
Skåne län 80 82 81
Hallands län 57 61 59
Västra Götalands län 80 83 82
Värmlands län 77 79 78
Örebro län 69 72 71
Västmanlands län 66 69 67
Dalarnas län 72 74 73
Gävleborgs län 75 77 76
Västernorrlands län 76 79 78
Jämtlands län 71 74 72
Västerbottens län 78 80 79
Norrbottens län 86 87 86
Totalt 73 76 74
Hjortkvarn – Sveriges närmaste plats
Flera platser och kommuner i Sverige kallar sig
för Sveriges mittpunkt. Enligt de mätningar
som Lantmäteriet genomfört finns Sveriges geo-
Statistiska centralbyrån 79

Befolkning Statistisk årsbok 2011
grafiska mitt i Hogdalsbygden i Härjedalens
kommun. För att komma fram till detta har man
mätt ut mitten på en linje från Treriksröset i
norr till Sveriges sydligaste punkt. Sedan har
man mätt ut mitten på en linje från väster till
öster. Denna mätning leder till att den
geografiska mittpunkten skulle ligga en bit norr
om Ytterhogdal.
ur samtliga invånares ögon. Till denna demografiska
mittpunkt skulle det genomsnittliga
avståndet fågelvägen för samtliga boende i
Sverige bli kortast.
År 2007 utropade Statistiska centralbyrån
Hjortkvarn i Hallsbergs kommun till att vara
Sveriges demografiska mittpunkt.
Uträkningen av mittpunktens aktuella läge
gjordes av SCB på initiativ av Hallsbergs kommun.
Samma beräkning gjordes även 1989.
Även då låg den demografiska mittpunkten i
Hallsbergs kommun men då i samhället
Svennevad några kilometer norrut. Punkten har
alltså under de senaste knappa 20 åren flyttat
sig sex kilometer söderut. Mycket tyder på att
punkten kommer att fortsätta sin vandring
söderut för att om ett antal år lämna Hallsbergs
kommun och i stället gå in i Östergötlands län.
Att det befolkningsmässiga centrumet rör sig
söderut beror på att en allt större andel av
svenskarna väljer att bosätta sig i södra Sverige
medan Norrlandslänen inte ökar i samma
utsträckning.
En annan känd punkt som kandiderar till
Sveriges geografiska mittpunkt är berget Flataklocken
i Ånge kommun i Medelpad. Denna
mittpunkt togs fram av Stockholms högskola
1947 genom att man konstruerade en styv karta
av landet och sedan flyttade man en nål under
kartan tills det vägde jämnt.
En demografisk mittpunkt skulle kunna
sägas vara en fortsättning på hur man kom fram
till att Flataklocken var den geografiska mittpunkten.
Om man på den styva kartan över
Sverige placerade ut en tyngd där varje svensk
bor, så skulle kartan väga jämnt vid den
demografiska mittpunkten.
Ett annat sätt att se på det är att i tanken låta
alla svenskar träffas på en och samma plats, den
punkt som skulle vara den mest optimala sett
80 Statistiska centralbyrån

Statistisk årsbok 2011
4.4
Sveriges framtida befolkning
The future population
Sverige växer. Från att ha haft en befolkning på drygt 7 miljoner kring
mitten av förra seklet, kunde folkmängden räknas till 8 miljoner i slutet av
1960-talet. 9 miljoner människor hade sin adress i Sverige år 2004, och år
2021 beräknas 10-miljonersgränsen passeras.
Befolkning
Enligt 2010 års prognos kommer folkmängden
att öka från 9 341 000 år 2009 till 10 878 000 år
2060, det vill säga med drygt 1,5 miljoner
människor på knappa 50 år.
Vid sekelskiftet 1900 var mindre än en
procent av den svenska befolkningen född
utomlands. År 2000 hade andelen stigit till
drygt 11 procent och kommer enligt prognosen
att stiga till omkring 18 procent år 2060.
Och den åldrande framtid är vår
Under fyrtioårsperioden 1950–1990 fördubblades
antalet personer i åldern 65 år eller äldre
från 721 000 till 1 526 000 personer. Sedan 1990
har dock antalet ålderspensionärer varit relativt
oförändrat kring 1,5 miljoner. Det är en följd av
att 1930-talets förhållandevis små födelsekullar
nådde pensionsåldern under dessa år.
Personer födda på 1940-talet går i pension
under åren 2005–2015. Under dessa 10 år kommer
antalet i åldrarna 65 år och äldre att öka
med drygt 20 procent. I siffror talat betyder det
en ökning från 1,5 miljoner år 2005 till 1,9 miljoner
2015. Men ökningen upphör inte i och med
detta – år 2060 räknar man med 2,7 miljoner
personer över 65 år i Sverige.
Antal i åldrarna 0–19 år, 20–64 år respektive
65 år eller äldre, tusental
År
Ålder
0–19 år 20–64 år 65– år Samtliga
1950 2 067 4 259 721 7 047
1960 2 258 4 352 888 7 498
1970 2 233 4 734 1 113 8 080
1980 2 194 4 761 1 362 8 317
1990 2 111 4 953 1 526 8 590
2000 2 139 5 212 1 531 8 882
2010 2 185 5 500 1 737 9 422
2020 2 306 5 611 2 080 9 997
2030 2 361 5 655 2 345 10 361
2040 2 299 5 725 2 522 10 545
2050 2 324 5 849 2 563 10 735
2060 2 371 5 786 2 721 10 878
Statistiska centralbyrån 81

Befolkning Statistisk årsbok 2011
Även om antalet personer i arbetsför ålder
(20-64 år) ökar, minskar andelen i dessa åldrar.
Anledningen till detta förhållande beror huvudsakligen
på att antalet personer 65 år eller äldre
ökar i förhållande till antalet i andra åldersgrupper.
Den svenska befolkningen kommer därför att
kännetecknas av en växande andel äldre och en
minskande andel unga människor. År 1950 var
drygt 29 procent av befolkningen under 20 år.
År 2000 hade andelen barn och ungdomar
minskat till 24 procent och enligt prognosen
beräknas andelen minska ytterligare till 22 procent
år 2060. Andelen personer i åldern 65 år
eller äldre har samtidigt ökat från 10 procent år
1950 till 17 procent år 2000. År 2060 beräknas
andelen äldre uppgå till en fjärdedel av befolkningen.
Under förutsättning att pensionsåldern
ligger kvar på 65 år, betyder det att var fjärde
person skulle vara pensionstagare om drygt 50
år.
Andel (%) i åldrarna 0–19 år, 20–64 år respektive
65 år eller äldre
År
Ålder
0–19 år 20–64 år 65– år Samtliga
1950 29,3 60,4 10,2 100
1960 30,1 58,0 11,8 100
1970 27,6 58,6 13,8 100
1980 26,4 57,2 16,4 100
1990 24,6 57,7 17,8 100
2000 24,1 58,7 17,2 100
2010 23,2 58,4 18,4 100
2020 23,1 56,1 20,8 100
2030 22,8 54,6 22,6 100
2040 21,8 54,3 23,9 100
2050 21,6 54,5 23,9 100
2060 21,8 53,2 25,0 100
Källa: SCB, Sverige framtida befolkning 2010–2060
(www.scb.se/BE0401).
82 Statistiska centralbyrån

Statistisk årsbok 2011
Befolkning
4.5 Försörjningskvoten
Dependency ratio
Trenden mot en åldrande befolkning leder till en ökad försörjningskvot för
den arbetande delen av befolkningen.
Försörjningskvoten ökar
Den så kallade demografiska försörjningskvoten
beräknas som relationen mellan antalet
personer i arbetsför ålder (20–64 år) och
summan av befolkningen som ligger utanför
detta åldersintervall (0–19 år och 65– år). Det är
ett mått som ofta används när man vill bedöma
de ekonomiska konsekvenserna av befolkningsutvecklingen.
I diagrammet nedan visas försörjningskvoten
totalt samt den del som beror på andelen unga
och den del som beror på andelen äldre. Den
totala försörjningskvoten har varit relativt
konstant sedan 1960-talet. Den del som härrör
från barn och unga har gått ned samtidigt som
den del som härrör från äldre har ökat något.
I dag har vi en försörjningsbörda på 0,70
vilket betyder att 100 personer i yrkesverksam
ålder ska försörja 70 unga och gamla. Denna
nivå antas öka till en nivå på omkring 0,88 år
2060. Försörjningskvoten som härrör från unga
förväntas vara konstant under prognosperioden.
Det är försörjningsbördan som härrör från
de äldre som ökar. Någon gång kring 2030
”kostar” de äldre mer än de yngre. Det står i
stark kontrast till situationen på 1960-talet, då
unga ”kostade” avsevärt mer än äldre.
Det har under en längre tid pågått en debatt
om huruvida pensionsåldern ska höjas för att
utvecklingen av försörjningskvoten ska bli mer
hållbar. I tablån nedan redovisas när pensionsåldern
behöver höjas för att behålla försörjningskvoten
på samma nivå som i dag. I dessa
beräkningar hålls hela tiden den undre gränsen,
20 år, konstant.
Pensionsålder för att behålla
försörjningskvoten på dagens nivå
År
Pensionsålder
2015 66 år
2021 67 år
2033 68 år
Källa: SCB, Sveriges framtida befolkning 2009–2060 (www.scb.se/BE0401).
Statistiska centralbyrån 83

Befolkning Statistisk årsbok 2011
4.6
Ålderspyramider, femårs åldersklasser för åren 1750 och 2009
Age pyramids
Ålderspyramiden gjorde verkligen skäl
för sin benämning 1750 – nuförtiden är
det inte så mycket pyramid kvar av åldersfördelningen.
För 2009 liknar den mest en
rektangel nedtill (10–54 år) – men i toppen
(60– år) står pyramiden stadigt än idag.
Källa: För 1750 Statistisk Tidskrift 1903 Nr 2
och för 2009 SCB (www.scb.se/BE0101).
4.7
Utvandrare och invandrare
Emigrants and immigrants
In- och utvandring till Sverige började
registreras under senare hälften av 1800-
talet. Från denna tid fram till 1930-talet var
Sverige ett utvandringsland med tidvis ett
mycket betydande utvandringsnetto. Under
åren 1851 till 1930 emigrerade 1,5 miljoner
människor. Detta kan jämföras med att
Sveriges befolkning uppgick till 3,5 miljoner
1850 och 6,1 miljoner 1930. Nästan alla
utvandrare sökte sig till USA. Invandrarna,
som under motsvarande period uppgick till
0,4 miljoner, bestod huvudsakligen av
hemvändande svenskamerikaner.
Under 1930-talet var antalet invandrare
högre än antalet utvandrare. De flesta invandrarna
var även då återvändande
svenskamerikaner. Det var alltså ännu för
tidigt att tala om Sverige som ett invandringsland.
I slutet av andra världskriget
ökade invandringen och ändrade karaktär,
främst som en följd av kriget. Flyktinggrupper
kom hit, huvudsakligen från de baltiska
staterna och från eller via de nordiska
länderna.
I början av 1940-talet började en arbetskraftsinvandring
som fortsatte en bit in på
1970-talet. Sverige hade en relativt hög och
jämn ekonomisk tillväxt. Arbetskraft behövdes
såväl till industrin som till en starkt
växande offentlig sektor. Invandringsbestämmelserna
liberaliserades inom
Norden och år 1954 ingicks avtal om en
gemensam nordisk arbetsmarknad.
Källa: SCB Historisk statistik för Sverige
Del 1; Befolkningsförändringar Del 3;
Befolkningsstatistik (www.scb.se/BE0101).
84 Statistiska centralbyrån

Statistisk årsbok 2011
4.8
Födda 1905–2009
Births
Befolkning
Under den betraktade hundraårsperioden
finns fem födelsetoppar:
1909 med 139 500 födda
1920 med 138 800 födda
1945 med 135 400 födda
1966 med 123 400 födda
1990 med 123 900 födda
Tittar vi tillbaka längre än vad diagrammet
gör så kan vi konstatera att vid befolkningsstatistikens
första år (1749) redovisas
59 483 födda. Första året med över 100 000
födda var 1825, och ”all time high” är år
1887 med 140 169.
Källa: SCB (www.scb.se/BE0101).
4.9
Spädbarnsdödligheten per 1 000 levande födda 1751/55–2001/2005
Infant deaths (under 1 year of age), rate per 1 000 live births
Vid mitten av 1700-talet var spädbarnsdödligheten
mycket hög, och vart femte
barn dog före ett års ålder. Spädbarnsdödligheten
var kvar på denna höga nivå vid
början av 1800-talet, men sedan började
dödligheten sjunka snabbt. Omkring år 1860
hade spädbarnsdödligheten sjunkit till 15
procent för pojkarna och 13 procent för
flickorna. 100 år senare var det endast 2
procent av pojkarna och 1 procent av
flickorna som avled före ett års ålder.
Under 1900-talet minskade spädbarnsdödligheten
dramatiskt. Dock kan man se
att spädbarnsdödligheten under första levnadsdygnet
varit tämligen konstant ända
fram till 1970, varefter även den minskar. Ett
par förklaringar till att spädbarnsdödligheten
totalt sett minskat är förbättrad hygien och
ständiga landvinningar på läkekonstens
område.
Att dödligheten däremot är tämligen
konstant (1900–1960) under det första
dygnet kan förklaras av att de barn som inte
överlever sitt första dygn har så allvarliga
åkommor att läkekonstens landvinningar
inte räckt till. Att andelen ändå sjunker
under senare delen av 1900-talet kan förklaras
av att man nu bland annat kan rädda
allt fler av de för tidigt födda.
Källa: SCB Befolkningsstatistik.
Statistiska centralbyrån 85

Befolkning Statistisk årsbok 2011
4.10
Folkmängd den 31 december efter kön
Population, by sex
År
Year
Män
Men
Kvinnor
Women
Samtliga
Total
År Män Kvinnor Samtliga
1750 837 024 943 654 1 780 678 1960 3 740 119 3 757 848 7 497 967
1760 912 902 1 012 346 1 925 248 1970 4 035 911 4 045 318 8 081 229
1770 974 239 1 068 335 2 042 574 1980 4 119 822 4 198 115 8 317 937
1780 1 017 550 1 100 731 2 118 281 1990 4 244 017 4 346 613 8 590 630
1790 1 043 117 1 144 615 2 187 732 1993 4 320 954 4 424 155 8 745 109
1800 1 120 618 1 226 685 2 347 303 1994 4 356 254 4 460 127 8 816 381
1810 1 141 427 1 254 924 2 396 351 1995 4 366 071 4 471 425 8 837 496
1820 1 239 475 1 345 215 2 584 690 1996 4 369 717 4 474 782 8 844 499
1830 1 390 921 1 497 161 2 888 082 1997 4 371 913 4 475 712 8 847 625
1840 1 516 429 1 622 458 3 138 887 1998 4 375 619 4 478 703 8 854 322
1850 1 687 248 1 795 293 3 482 541 1999 4 380 118 4 481 308 8 861 426
1860 1 874 399 1 985 329 3 859 728 2000 4 392 753 4 490 039 8 882 792
1870 2 016 653 2 151 872 4 168 525 2001 4 408 445 4 500 683 8 909 128
1880 2 215 243 2 350 425 4 565 668 2002 4 427 107 4 513 681 8 940 788
1890 2 317 187 2 467 794 4 784 981 2003 4 446 656 4 529 014 8 975 670
1900 2 506 436 2 630 005 5 136 441 2004 4 466 311 4 545 081 9 011 392
1910 2 698 729 2 823 674 5 522 403 2005 4 486 550 4 561 202 9 047 752
1920 2 898 256 3 006 233 5 904 489 2006 4 523 523 4 589 734 9 113 257
1930 3 020 848 3 121 343 6 142 191 2007 4 563 921 4 619 006 9 182 927
1940 3 160 128 3 211 304 6 371 432 2008 4 603 710 4 652 637 9 256 347
1950 3 506 442 3 535 387 7 041 829 2009 4 649 014 4 691 668 9 340 682
Se Tabellanmärkningar.
Källa: SCB Historisk statistik för Sverige; Befolkningsstatistik (www.scb.se/BE0101); Statistikdatabasen: Befolkning (1990–).
4.11
Antal tätorter samt folkmängd i tätorter och utanför tätort 2005,
länsvis
Number of localities and population in localities and more sparsely
populated areas, by county
Län
County
Antal
Number
Tätorter
Localities 1
Folkmängd
Population
Småorter
Smaller localities 2
Summa tätorter och
småorter
All localities
Utanför tätort
och småort
Outside
localities and
smaller
localities
Summa
Total
Antal Folkmängd Antal Folkmängd Folkmängd Folkmängd
Stockholms 120 1 802 881 282 31 068 402 1 833 949 55 996 1 889 945
Uppsala 59 244 631 113 10 002 172 254 633 49 734 304 367
Södermanlands 67 214 603 69 6 590 136 221 193 40 702 261 895
Östergötlands 89 348 235 81 8 579 170 356 814 59 489 416 303
Jönköpings 88 272 056 62 6 188 150 278 244 51 935 330 179
Kronobergs 52 137 037 41 4 061 93 141 098 37 345 178 443
Kalmar 91 180 309 100 9 823 191 190 132 43 812 233 944
Gotlands 16 32 824 49 5 149 65 37 973 19 515 57 488
Blekinge 48 118 924 74 6 666 122 125 590 25 106 150 696
Skåne 246 1 025 927 321 31 054 567 1 056 981 112 483 1 169 464
Hallands 96 225 231 135 13 518 231 238 749 47 119 285 868
Västra Götalands 308 1 273 380 415 39 390 723 1 312 770 215 685 1 528 455
Värmlands 70 201 857 108 9 752 178 211 609 61 679 273 288
Örebro 62 224 977 80 7 275 142 232 252 41 869 274 121
Västmanlands 47 224 621 45 3 993 92 228 614 32 777 261 391
Dalarnas 106 218 852 193 18 001 299 236 853 38 902 275 755
Gävleborgs 86 214 405 166 15 535 252 229 940 46 054 275 994
Västernorrlands 76 184 947 123 11 859 199 196 806 46 930 243 736
Jämtlands 54 83 362 101 9 563 155 92 925 34 103 127 028
Västerbottens 68 197 070 167 15 882 235 212 952 44 700 257 652
Norrbottens 91 205 823 151 14 098 242 219 921 31 819 251 740
Hela riket Sweden 1 940 7 631 952 2 876 278 046 4 816 7 909 998 1 137 754 9 047 752
1) "Localities" are defined as built-up areas with a population in excess of 200.
2) Smaller localities are defined as built-up areas with a population from 50 to 199.
Källa: SCB Statistiska meddelanden serie MI 38 (www.scb.se/MI0810); Statistikdatabasen: Befolkning.
86 Statistiska centralbyrån

Statistisk årsbok 2011
4.12
Areal och folkmängd i tätorter den 31 december 2005, länsvis
Population of localities, by county
Befolkning
Län
County
Tätorternas
landareal,
hektar 1
200–
499
Antal tätorter 2 med… invånare
Number of localities 2 with… inhabitants
500–
1 999
2 000–
9 999
10 000–
49 999
50 000–
Summa
tätorter
Total
Stockolms 70 577 46 36 24 11 3 120
Uppsala 14 735 23 22 11 2 1 59
Södermanlands 15 080 25 25 12 4 1 67
Östergötlands 21 832 43 20 21 3 2 89
Jönköpings 21 908 36 32 14 5 1 88
Kronobergs 12 623 16 25 9 1 1 52
Kalmar 18 172 40 38 9 4 – 91
Gotlands 3 183 8 7 – 1 – 16
Blekinge 11 246 23 15 7 3 – 48
Skåne 58 161 78 101 54 10 3 246
Hallands 19 060 36 44 11 4 1 96
Västra Götalands 80 464 117 123 50 16 2 308
Värmlands 19 952 32 18 16 3 1 70
Örebro 20 193 20 27 12 2 1 62
Västmanlands 17 014 15 16 10 5 1 47
Dalarnas 30 649 43 48 10 5 – 106
Gävleborgs 22 891 41 28 12 4 1 86
Västernorrlands 20 086 33 28 11 4 – 76
Jämtlands 9 637 27 22 4 1 – 54
Västerbottens 16 991 26 22 18 1 1 68
Norrbottens 24 171 48 26 13 4 – 91
Hela riket Sweden 528 623 776 723 328 93 20 1 940
Län
200–
499
Summa folkmängd 2 i tätorter med... invånare
Population in localities 2 with… inhabitants
500–
1 999
2 000–
9 999
10 000–
49 999
50 000–
Folkmängd i
tätorter 2
Inhabitants in
localities 2
Folkmängd i
tätorter i
procent av
hela folkmängden
2, 3
Stockolms 14 692 32 236 132 141 252 920 1 370 892 1 802 881 95,4
Uppsala 7 064 24 839 50 685 33 634 128 409 244 631 80,4
Södermanlands 8 492 23 960 49 721 72 245 60 185 214 603 81,9
Östergötlands 14 162 16 647 82 297 54 140 180 989 348 235 83,6
Jönköpings 10 975 36 442 68 485 71 731 84 423 272 056 82,4
Kronobergs 4 947 26 382 35 298 14 810 55 600 137 037 76,8
Kalmar 13 113 39 163 42 428 85 605 – 180 309 77,1
Gotlands 2 324 8 264 – 22 236 – 32 824 57,1
Blekinge 7 308 15 783 32 692 63 141 – 118 924 78,9
Skåne 24 202 102 137 275 081 198 842 425 665 1 025 927 87,7
Hallands 12 582 45 156 37 633 74 172 55 688 225 231 78,8
Västra Götalands 38 336 118 189 219 559 323 364 573 932 1 273 380 83,3
Värmlands 9 255 16 413 72 815 44 830 58 544 201 857 73,9
Örebro 6 537 25 313 54 357 40 533 98 237 224 977 82,1
Västmanlands 4 864 16 929 34 847 60 976 107 005 224 621 85,9
Dalarnas 14 299 43 565 45 423 115 565 – 218 852 79,4
Gävleborgs 13 308 26 841 43 621 61 935 68 700 214 405 77,7
Västernorrlands 10 938 28 257 39 594 106 158 – 184 947 75,9
Jämtlands 8 784 18 630 12 152 43 796 – 83 362 65,6
Västerbottens 8 403 23 910 56 687 32 425 75 645 197 070 76,5
Norrbottens 15 575 27 139 58 158 104 951 – 205 823 81,8
Hela riket Sweden 250 160 716 195 1 443 674 1 878 009 3 343 914 7 631 952 84,4
1) Land area of the localities, hectares.
2) Folkmängden i tätorter som delas av länsgräns redovisas i resp. län. For localities divided by county border the population in each
county is included in the figures for that county.
3) Inhabitants in localities as percent of total population.
Källa: SCB Statistiska meddelanden serie MI 38 (www.scb.se/MI0810); Statistikdatabasen: Befolkning.
Statistiska centralbyrån 87

Befolkning Statistisk årsbok 2011
4.13
Tätorter
Localities
Folkmängd i de största tätorterna den 31 december 2000 och 2005
Population of the largest localities
Folkmängd
Population
Folkökning
Population
change
2000 2005 Antal
Number
Tätorter Folkmängd Folkökning
% 2000 2005 Antal %
Stockholm 1 212 196 1 252 020 39 824 3 Sundsvall 48 695 49 339 644 1
Göteborg 495 849 510 491 14 642 3 Luleå 45 036 45 467 431 1
Malmö 248 757 258 020 9 263 4 Trollhättan 44 046 44 498 452 1
Uppsala 124 036 128 409 4 373 4 Östersund 43 536 43 796 260 1
Västerås 102 548 107 005 4 457 4 Borlänge 39 640 39 422 -218 -1
Örebro 95 354 98 237 2 883 3 Falun 35 315 36 447 1 132 3
Linköping 94 248 97 428 3 180 3 Upplands Väsby 35 919 35 977 58 0
Helsingborg 87 914 91 457 3 543 4 Tumba 34 101 35 311 1 210 4
Jönköping 81 372 84 423 3 051 4 Kalmar 33 788 35 170 1 382 4
Norrköping 82 744 83 561 817 1 Skövde 32 505 33 119 614 2
Lund 73 840 76 188 2 348 3 Kristianstad 31 592 33 083 1 491 5
Umeå 70 955 75 645 4 690 7 Karlskrona 32 077 32 606 529 2
Gävle 67 856 68 700 844 1 Skellefteå 31 742 32 425 683 2
Borås 61 929 63 441 1 512 2 Uddevalla 29 810 30 513 703 2
Södertälje 59 342 60 279 937 2 Lidingö 30 107 30 357 250 1
Eskilstuna 57 867 60 185 2 318 4 Motala 30 136 29 798 -338 -1
Täby 57 834 58 593 759 1 Landskrona 27 393 28 670 1 277 5
Karlstad 56 480 58 544 2 064 4 Örnsköldsvik 28 765 28 617 -148 -1
Halmstad 53 487 55 688 2 201 4 Nyköping 27 164 27 720 556 2
Växjö 51 790 55 600 3 810 7 Karlskoga 28 579 27 500 -1 079 -4
Källa: SCB Statistiska meddelanden serie MI 38 (www.scb.se/MI0810); Statistikdatabasen: Befolkning.
4.14
Areal utanför tätort och folkmängd utanför tätort den 31 december
2000 och 2005, länsvis
Area and population in sparsely populated areas, by county
Län
County
Landareal 1
utanför tätort
km 2 , år 2005
Land area of
sparsely
populated
areas sq. km.
Andel av
länets hela
landareal, %
Total land
area, %
Folkmängd
Population
2000 2005 Antal
Number
Folkökning
Population change
%
Invånare per
km 2 land,
2005
Inhabitants
per sq. km.
land area
Befolkning
utanför tätort,
% av hela
folkmängden
2005
Total population
in sparsely
populated
areas, %
Stockholms 5 814 89,2 83 573 87 064 3 491 4,2 15,0 4,6
Uppsala 6 889 97,9 57 960 59 736 1 776 3,1 8,7 19,6
Södermanlands 5 952 97,5 47 482 47 292 -190 -0,4 7,9 18,1
Östergötlands 10 386 97,9 67 550 68 068 518 0,8 6,6 16,4
Jönköpings 10 276 97,9 58 094 58 123 29 0,0 5,7 17,6
Kronobergs 8 341 98,5 42 968 41 406 -1 562 -3,6 5,0 23,2
Kalmar 11 037 98,4 53 765 53 635 -130 -0,2 4,9 22,9
Gotlands 3 120 99,0 24 576 24 664 88 0,4 7,9 42,9
Blekinge 2 834 96,2 32 583 31 772 -811 -2,5 11,2 21,1
Skåne 10 454 94,7 142 152 143 537 1 385 1,0 13,7 12,3
Hallands 5 271 96,5 60 316 60 637 321 0,5 11,5 21,2
Västra Götalands 23 151 96,6 253 704 255 075 1 371 0,5 11,0 16,7
Värmlands 17 392 98,9 72 901 71 431 -1 470 -2,0 4,1 26,1
Örebro 8 344 97,6 49 283 49 144 -139 -0,3 5,9 17,9
Västmanlands 6 148 97,3 36 563 36 770 207 0,6 6,0 14,1
Dalarnas 27 889 98,9 58 445 56 903 -1 542 -2,6 2,0 20,6
Gävleborgs 17 971 98,7 62 175 61 589 -586 -0,9 3,4 22,3
Västernorrlands 21 484 99,1 60 159 58 789 -1 370 -2,3 2,7 24,1
Jämtlands 49 247 99,8 45 142 43 666 -1 476 -3,3 0,9 34,4
Västerbottens 55 020 99,7 61 582 60 582 -1 000 -1,6 1,1 23,5
Norrbottens 98 007 99,8 46 958 45 917 -1 041 -2,2 0,5 18,2
Hela riket Sweden 405 028 98,7 1 417 931 1 415 800 -2 131 -0,2 3,5 15,6
1) Nya arealberäkningar har genomförts. Ytor som inte kunnat länsfördelas ingår i rikssiffran. There are new estimates of the land area.
Undistributed land area is included in the sum for Sweden.
Källa: SCB Statistiska meddelanden serie MI 38 (www.scb.se/MI0810); Statistikdatabasen: Befolkning.
88 Statistiska centralbyrån

Statistisk årsbok 2011
4.15
Folkmängd i länen den 31 december enligt indelningen
den 1 januari året efter redovisat år
Population, by county
Befolkning
Län
County
Folkmängd
Population
1950 1960 1970 1980 1990 2000 2009
Stockholms 1 101 017 1 271 014 1 478 015 1 528 200 1 641 669 1 823 210 2 019 182
Uppsala 154 660 167 722 217 730 243 585 268 835 294 196 331 898
Södermanlands 214 012 227 807 248 413 252 536 255 636 256 033 269 053
Östergötlands 347 537 357 601 382 675 392 789 403 011 411 345 427 106
Jönköpings 271 443 285 348 306 649 303 156 308 290 327 829 336 044
Kronobergs 157 638 158 867 166 736 173 691 177 882 176 639 183 162
Kalmar 236 774 235 612 241 026 241 581 241 102 235 391 233 639
Gotlands 58 995 54 196 53 723 55 346 57 108 57 313 57 221
Blekinge 146 090 144 466 153 585 153 542 150 564 150 392 152 591
Skåne 1 841 067 882 481 983 769 1 023 479 1 068 587 1 129 424 1 231 062
Kristianstads 258 685 256 395 264 170 280 193 289 278 . .
Malmöhus 582 382 626 086 719 599 743 286 779 309 . .
Hallands 163 455 169 995 193 108 230 924 254 725 275 004 296 825
Västra Götalands 2 1 164 175 1 250 301 1 376 301 1 406 377 1 458 166 1 494 641 1 569 458
Göteborgs och Bohus 557 013 625 670 715 289 711 195 739 945 . .
Älvsborgs 358 288 374 683 403 711 425 452 441 391 . .
Skaraborgs 248 874 249 948 257 301 269 730 276 830 . .
Värmlands 280 110 291 074 284 688 284 070 283 110 275 003 273 257
Örebro 248 236 262 321 276 799 274 356 272 513 273 615 278 882
Västmanlands 203 553 232 973 260 293 259 538 258 487 256 889 251 353
Kopparbergs/Dalarnas 1 267 081 286 047 277 058 286 968 289 067 278 259 276 454
Gävleborgs 284 934 293 246 293 459 294 020 289 294 279 262 276 220
Västernorrlands 283 750 285 676 273 456 267 935 261 155 246 903 243 042
Jämtlands 144 063 139 799 125 243 134 934 135 726 129 566 126 666
Västerbottens 231 750 239 619 233 134 243 856 251 968 255 640 258 548
Norrbottens 241 489 261 802 255 369 267 054 263 735 256 238 249 019
Hela riket Sweden 7 041 829 7 497 967 8 081 229 8 317 937 8 590 630 8 882 792 9 340 682
1) Fr.o.m. 1996 Skåne resp. Dalarnas län (enl. indelningen den 1 jan. 1997).
2) Fr.o.m. 1997 Västra Götalands län (enl. indelningen den 1 jan. 1998).
Se Tabellanmärkningar.
Källa: SCB Folkräkningen 1950; Befolkningsrörelsen 1960; Befolkningsförändringar. Del 3 för 1970; Folkmängd. Del 3 för
1980 och 1990; Befolkningsstatistik (www.scb.se/BE0101). Del 3 för 2000 och Statistikdatabasen: Befolkning för 2009..
Statistiska centralbyrån 89

Befolkning Statistisk årsbok 2011
4.16
Kod
Code
Rangordning
Order
of rank
Areal och folkmängd i kommunerna den 31 december 2009 enligt
indelningen den 1 januari 2010 samt kommunernas rangordning
efter folkmängd
Area and population of municipalities and ranking order
Kommun
Municipality
Landareal 1 ,
km 2
Land area 1
Män
Men
Folkmängd
Population
Kvinnor
Women
Invånare
per km 2
Population
density per
sq. km.
01 Stockholms län 6 519,3 997 732 1 021 450 2 019 182 310
01 27 23 Botkyrka 194,8 40 951 40 244 81 195 417
01 62 79 Danderyd 26,5 15 011 16 139 31 150 1 175
01 25 99 Ekerö 216,4 12 503 12 592 25 095 116
01 36 25 Haninge 457,5 38 254 37 983 76 237 167
01 26 14 Huddinge 131,3 47 873 47 925 95 798 729
01 23 30 Järfälla 54,1 32 409 32 886 65 295 1 208
01 86 48 Lidingö 30,5 20 887 22 558 43 445 1 425
01 82 19 Nacka 95,5 43 394 44 691 88 085 922
01 88 39 Norrtälje 2 010,8 27 882 28 045 55 927 28
01 40 230 Nykvarn 153,5 4 692 4 535 9 227 60
01 92 95 Nynäshamn 357,2 12 994 12 787 25 781 72
01 28 143 Salem 54,3 7 542 7 771 15 313 282
01 91 57 Sigtuna 327,9 19 586 19 633 39 219 120
01 63 31 Sollentuna 52,9 31 517 31 830 63 347 1 197
01 84 29 Solna 19,4 32 931 33 978 66 909 3 453
01 80 1 Stockholm 188,1 405 727 423 690 829 417 4 410
01 83 64 Sundbyberg 8,7 18 736 18 986 37 722 4 331
01 81 20 Södertälje 525,6 42 887 42 383 85 270 162
01 38 49 Tyresö 69,5 21 230 21 372 42 602 613
01 60 33 Täby 60,6 31 086 31 928 63 014 1 040
01 14 60 Upplands Väsby 75,4 19 267 19 374 38 641 513
01 39 107 Upplands-Bro 237,1 11 583 11 619 23 202 98
01 15 83 Vallentuna 360,1 14 663 14 698 29 361 82
01 87 195 Vaxholm 58,1 5 437 5 564 11 001 190
01 20 63 Värmdö 443,0 19 098 18 658 37 756 85
01 17 58 Österåker 310,8 19 592 19 581 39 173 126
03 Uppsala län 8 208,4 164 873 167 025 331 898 40
03 81 56 Enköping 1 184,1 19 655 19 705 39 360 33
03 31 164 Heby 1 171,7 6 827 6 528 13 355 11
03 05 123 Håbo 143,4 9 847 9 605 19 452 136
03 30 157 Knivsta 283,5 7 278 7 199 14 477 51
03 60 120 Tierp 1 550,5 10 126 9 918 20 044 13
03 80 4 Uppsala 2 189,1 95 593 99 158 194 751 89
03 19 234 Älvkarleby 213,4 4 624 4 444 9 068 43
03 82 114 Östhammar 1 471,6 10 923 10 468 21 391 15
04 Södermanlands län 6 103,1 133 653 135 400 269 053 44
04 84 15 Eskilstuna 1 103,8 47 422 48 155 95 577 87
04 82 138 Flen 722,0 8 184 7 955 16 139 22
04 61 208 Gnesta 462,7 5 129 5 189 10 318 22
04 83 75 Katrineholm 1 025,4 15 969 16 334 32 303 32
04 80 44 Nyköping 1 427,9 25 180 26 029 51 209 36
04 81 194 Oxelösund 35,6 5 645 5 481 11 126 313
04 86 76 Strängnäs 741,6 15 911 16 113 32 024 43
04 88 191 Trosa 211,0 5 694 5 752 11 446 54
04 28 235 Vingåker 372,5 4 519 4 392 8 911 24
05 Östergötlands län 10 604,6 214 210 212 896 427 106 40
05 60 274 Boxholm 528,3 2 678 2 570 5 248 10
05 62 116 Finspång 1 061,6 10 487 10 246 20 733 20
05 13 220 Kinda 1 135,3 4 944 4 867 9 811 9
05 80 5 Linköping 1 435,8 73 230 71 460 144 690 101
05 86 96 Mjölby 549,0 12 870 12 900 25 770 47
05 83 51 Motala 988,3 20 936 20 907 41 843 42
05 81 8 Norrköping 1 503,6 64 148 65 106 129 254 86
05 82 160 Söderköping 677,9 7 047 6 995 14 042 21
05 84 245 Vadstena 182,5 3 628 3 792 7 420 41
05 63 243 Valdemarsvik 739,0 3 900 3 911 7 811 11
05 12 283 Ydre 679,0 1 917 1 755 3 672 5
05 61 190 Åtvidaberg 690,4 5 789 5 709 11 498 17
05 09 273 Ödeshög 431,4 2 636 2 678 5 314 12
06 Jönköpings län 10 494,6 167 644 168 400 336 044 32
06 04 261 Aneby 520,8 3 305 3 141 6 446 12
06 86 137 Eksjö 803,9 8 134 8 219 16 353 20
Totalt
Total
90 Statistiska centralbyrån

Statistisk årsbok 2011
4.16
Befolkning
Areal och folkmängd i kommunerna den 31 december 2009 enligt
indelningen den 1 januari 2010 samt kommunernas rangordning efter
folkmängd (forts.)
Kod
Rangordning
Kommun Landareal 1 ,
Folkmängd Invånare
km 2 per km 2 .
Män Kvinnor Totalt
06 62 84 Gislaved 1 143,4 14 745 14 467 29 212 26
06 17 225 Gnosjö 422,8 4 875 4 661 9 536 23
06 43 202 Habo 329,5 5 386 5 288 10 674 32
06 80 10 Jönköping 1 488,8 62 244 64 087 126 331 85
06 42 252 Mullsjö 201,5 3 528 3 499 7 027 35
06 82 82 Nässjö 935,0 14 763 14 726 29 489 32
06 84 198 Sävsjö 682,6 5 516 5 355 10 871 16
06 87 131 Tranås 404,8 8 969 9 074 18 043 45
06 65 171 Vaggeryd 829,0 6 498 6 461 12 959 16
06 85 91 Vetlanda 1 509,6 13 360 12 990 26 350 18
06 83 74 Värnamo 1 222,8 16 321 16 432 32 753 27
07 Kronobergs län 8 468,0 92 302 90 860 183 162 22
07 64 127 Alvesta 977,6 9 546 9 211 18 757 19
07 61 241 Lessebo 414,8 4 149 4 016 8 165 20
07 81 88 Ljungby 1 757,9 13 830 13 580 27 410 16
07 67 224 Markaryd 520,2 4 801 4 758 9 559 18
07 63 180 Tingsryd 1 049,4 6 265 6 093 12 358 12
07 60 227 Uppvidinge 1 178,0 4 796 4 524 9 320 8
07 80 22 Växjö 1 673,6 41 098 40 925 82 023 49
07 65 141 Älmhult 895,4 7 817 7 753 15 570 17
08 Kalmar län 11 219,1 116 581 117 058 233 639 21
08 85 199 Borgholm 680,2 5 379 5 427 10 806 16
08 62 231 Emmaboda 692,3 4 699 4 524 9 223 13
08 60 161 Hultsfred 1 127,1 7 038 6 817 13 855 12
08 21 265 Högsby 754,4 3 003 2 870 5 873 8
08 80 34 Kalmar 961,8 30 738 31 650 62 388 65
08 61 170 Mönsterås 602,0 6 497 6 483 12 980 22
08 40 162 Mörbylånga 669,9 6 763 7 071 13 834 21
08 81 122 Nybro 1 177,1 9 864 9 712 19 576 17
08 82 92 Oskarshamn 1 054,8 13 139 13 093 26 232 25
08 34 251 Torsås 470,9 3 616 3 428 7 044 15
08 84 142 Vimmerby 1 145,4 7 854 7 684 15 538 14
08 83 69 Västervik 1 881,9 17 991 18 299 36 290 19
09 Gotlands län 3 151,4 28 330 28 891 57 221 18
09 80 38 Gotland 3 151,4 28 330 28 891 57 221 18
10 Blekinge län 2 946,7 77 377 75 214 152 591 52
10 82 80 Karlshamn 491,3 15 509 15 409 30 918 63
10 80 32 Karlskrona 1 046,9 32 130 31 212 63 342 61
10 60 169 Olofström 391,9 6 612 6 490 13 102 33
10 81 86 Ronneby 829,8 14 632 13 784 28 416 34
10 83 134 Sölvesborg 186,5 8 494 8 319 16 813 90
12 Skåne län 11 035,4 609 515 621 547 1 231 062 112
12 60 153 Bjuv 116,2 7 457 7 356 14 813 128
12 72 183 Bromölla 163,4 6 155 6 130 12 285 75
12 31 135 Burlöv 18,8 8 280 8 229 16 509 876
12 78 159 Båstad 218,4 7 058 7 211 14 269 65
12 85 78 Eslöv 421,7 15 729 15 540 31 269 74
12 83 9 Helsingborg 346,3 62 814 65 545 128 359 371
12 93 46 Hässleholm 1 276,5 24 985 25 051 50 036 39
12 84 102 Höganäs 144,3 11 995 12 485 24 480 170
12 66 154 Hörby 422,8 7 406 7 356 14 762 35
12 67 146 Höör 293,0 7 639 7 622 15 261 52
12 76 136 Klippan 376,5 8 259 8 123 16 382 44
12 90 24 Kristianstad 1 251,7 38 752 40 036 78 788 63
12 61 85 Kävlinge 153,8 14 344 14 294 28 638 186
12 82 52 Landskrona 141,2 20 502 20 724 41 226 292
12 62 115 Lomma 55,6 10 408 10 657 21 065 379
12 81 12 Lund 430,3 54 401 54 746 109 147 254
12 80 3 Malmö 155,6 144 132 149 777 293 909 1 889
12 73 174 Osby 578,5 6 321 6 335 12 656 22
12 75 253 Perstorp 159,8 3 564 3 419 6 983 44
12 91 124 Simrishamn 394,2 9 476 9 852 19 328 49
12 65 130 Sjöbo 495,7 9 235 8 918 18 153 37
12 64 151 Skurup 195,2 7 426 7 441 14 867 76
12 30 111 Staffanstorp 107,6 10 884 11 065 21 949 204
12 14 167 Svalöv 390,5 6 808 6 482 13 290 34
Statistiska centralbyrån 91

Befolkning Statistisk årsbok 2011
4.16
Areal och folkmängd i kommunerna den 31 december 2009 enligt
indelningen den 1 januari 2010 samt kommunernas rangordning efter
folkmängd (forts.)
Kod
Rangordning
Kommun Landareal 1 ,
Folkmängd Invånare
km 2 per km 2 .
Män Kvinnor Totalt
12 63 121 Svedala 219,0 9 825 9 800 19 625 90
12 70 172 Tomelilla 398,7 6 479 6 457 12 936 32
12 87 50 Trelleborg 342,1 20 863 21 028 41 891 123
12 33 73 Vellinge 143,2 16 471 16 691 33 162 232
12 86 87 Ystad 352,4 13 658 14 451 28 109 80
12 77 155 Åstorp 93,0 7 433 7 234 14 667 158
12 92 59 Ängelholm 422,6 19 020 20 063 39 083 93
12 57 223 Örkelljunga 321,5 4 879 4 760 9 639 30
12 56 163 Östra Göinge 434,9 6 857 6 669 13 526 31
13 Hallands län 5 461,6 147 653 149 172 296 825 54
13 82 54 Falkenberg 1 115,4 20 373 20 366 40 739 37
13 80 18 Halmstad 1 020,1 44 942 46 145 91 087 89
13 15 211 Hylte 951,1 5 232 5 045 10 277 11
13 84 27 Kungsbacka 611,4 36 696 37 242 73 938 121
13 81 106 Laholm 888,5 11 780 11 565 23 345 26
13 83 37 Varberg 874,2 28 630 28 809 57 439 66
14 Västra Götalands län 23 956,1 782 482 786 976 1 569 458 66
14 40 90 Ale 318,3 13 910 13 484 27 394 86
14 89 65 Alingsås 474,9 18 503 19 012 37 515 79
14 60 219 Bengtsfors 889,2 5 009 4 832 9 841 11
14 43 240 Bollebygd 264,9 4 192 4 061 8 253 31
14 90 13 Borås 915,2 50 305 52 153 102 458 112
14 38 278 Dals-Ed 729,7 2 426 2 303 4 729 7
14 45 270 Essunga 235,8 2 834 2 767 5 601 24
14 99 77 Falköping 1 056,7 15 716 15 703 31 419 30
14 39 259 Färgelanda 593,1 3 480 3 211 6 691 11
14 44 266 Grästorp 265,7 2 965 2 892 5 857 22
14 47 272 Gullspång 315,5 2 707 2 628 5 335 17
14 80 2 Göteborg 450,7 251 453 255 877 507 330 1 126
14 71 168 Götene 406,8 6 731 6 455 13 186 32
14 66 226 Herrljunga 500,4 4 781 4 567 9 348 19
14 97 236 Hjo 298,4 4 401 4 458 8 859 30
14 01 71 Härryda 268,4 17 122 16 885 34 007 127
14 46 258 Karlsborg 408,0 3 406 3 378 6 784 17
14 82 55 Kungälv 364,7 20 319 20 408 40 727 112
14 41 61 Lerum 260,3 19 070 19 231 38 301 147
14 94 62 Lidköping 703,2 18 849 19 140 37 989 54
14 62 173 Lilla Edet 317,9 6 561 6 212 12 773 40
14 84 156 Lysekil 209,9 7 248 7 287 14 535 69
14 93 105 Mariestad 602,4 11 888 11 911 23 799 40
14 63 72 Mark 933,7 16 869 16 952 33 821 36
14 61 228 Mellerud 515,0 4 708 4 553 9 261 18
14 30 212 Munkedal 638,4 5 259 4 987 10 246 16
14 81 35 Mölndal 146,8 29 918 30 463 60 381 411
14 21 144 Orust 389,0 7 784 7 524 15 308 39
14 02 70 Partille 57,2 17 094 17 288 34 382 601
14 95 129 Skara 440,1 9 068 9 387 18 455 42
14 96 45 Skövde 676,4 25 426 25 558 50 984 75
14 27 233 Sotenäs 139,2 4 527 4 585 9 112 66
14 15 103 Stenungsund 253,5 11 962 12 021 23 983 95
14 86 187 Strömstad 471,5 5 869 5 821 11 690 25
14 65 209 Svenljunga 925,5 5 233 5 058 10 291 11
14 35 184 Tanum 923,6 6 208 6 045 12 253 13
14 72 204 Tibro 220,1 5 333 5 278 10 611 48
14 98 176 Tidaholm 520,3 6 323 6 309 12 632 24
14 19 150 Tjörn 168,2 7 662 7 299 14 961 89
14 52 188 Tranemo 744,4 5 958 5 664 11 622 16
14 88 42 Trollhättan 412,1 27 542 27 331 54 873 133
14 73 229 Töreboda 543,8 4 696 4 559 9 255 17
14 85 43 Uddevalla 641,9 25 485 26 033 51 518 80
14 91 110 Ulricehamn 1 051,4 11 438 11 315 22 753 22
14 70 139 Vara 700,2 8 064 7 707 15 771 23
14 42 196 Vårgårda 428,7 5 510 5 457 10 967 26
14 87 67 Vänersborg 647,5 18 357 18 514 36 871 57
14 92 178 Åmål 484,1 6 117 6 317 12 434 26
14 07 181 Öckerö 25,9 6 196 6 096 12 292 474
92 Statistiska centralbyrån

Statistisk årsbok 2011
4.16
Befolkning
Areal och folkmängd i kommunerna den 31 december 2009 enligt
indelningen den 1 januari 2010 samt kommunernas rangordning efter
folkmängd (forts.)
Kod
Rangordning
Kommun Landareal 1 ,
Folkmängd Invånare
km 2 per km 2 .
Män Kvinnor Totalt
17 Värmlands län 17 591,3 136 305 136 952 273 257 16
17 84 94 Arvika 1 659,4 12 978 13 122 26 100 16
17 30 237 Eda 825,4 4 384 4 193 8 577 10
17 82 203 Filipstad 1 543,1 5 338 5 288 10 626 7
17 63 192 Forshaga 350,3 5 730 5 671 11 401 33
17 64 232 Grums 386,4 4 574 4 568 9 142 24
17 83 175 Hagfors 1 834,0 6 387 6 249 12 636 7
17 61 152 Hammarö 56,9 7 461 7 372 14 833 261
17 80 21 Karlstad 1 165,3 41 695 43 041 84 736 73
17 15 186 Kil 360,7 5 842 5 875 11 717 33
17 81 104 Kristinehamn 748,0 11 875 12 088 23 963 32
17 62 282 Munkfors 142,3 1 885 1 908 3 793 27
17 60 280 Storfors 393,6 2 254 2 109 4 363 11
17 66 165 Sunne 1 296,4 6 693 6 652 13 345 10
17 85 140 Säffle 1 220,7 7 875 7 727 15 602 13
17 37 177 Torsby 4 188,7 6 310 6 198 12 508 3
17 65 217 Årjäng 1 420,1 5 024 4 891 9 915 7
18 Örebro län 8 546,3 138 125 140 757 278 882 33
18 82 193 Askersund 819,9 5 666 5 641 11 307 14
18 62 221 Degerfors 385,6 4 928 4 781 9 709 25
18 61 147 Hallsberg 640,2 7 742 7 493 15 235 24
18 63 246 Hällefors 989,8 3 687 3 646 7 333 7
18 83 81 Karlskoga 470,7 14 739 15 003 29 742 63
18 81 118 Kumla 205,3 9 995 10 219 20 214 98
18 60 267 Laxå 604,8 2 947 2 839 5 786 10
18 14 250 Lekeberg 466,0 3 683 3 440 7 123 15
18 85 108 Lindesberg 1 382,8 11 653 11 376 23 029 17
18 64 276 Ljusnarsberg 578,6 2 593 2 462 5 055 9
18 84 207 Nora 621,9 5 053 5 290 10 343 17
18 80 7 Örebro 1 380,2 65 439 68 567 134 006 97
19 Västmanlands län 5 144,9 125 329 126 024 251 353 49
19 84 166 Arboga 327,3 6 647 6 655 13 302 41
19 82 185 Fagersta 270,7 6 154 6 095 12 249 45
19 61 149 Hallstahammar 171,1 7 523 7 604 15 127 88
19 60 242 Kungsör 203,3 4 085 4 031 8 116 40
19 83 100 Köping 607,8 12 429 12 418 24 847 41
19 62 268 Norberg 419,7 2 904 2 826 5 730 14
19 81 113 Sala 1 174,7 10 718 10 781 21 499 18
19 04 279 Skinnskatteberg 662,2 2 348 2 219 4 567 7
19 07 216 Surahammar 345,0 5 067 4 913 9 980 29
19 80 6 Västerås 962,8 67 454 68 482 135 936 141
20 Dalarnas län 28 196,8 138 220 138 234 276 454 10
20 84 112 Avesta 615,7 10 930 10 832 21 762 35
20 81 47 Borlänge 586,7 24 488 24 193 48 681 83
20 80 40 Falun 2 051,9 27 437 28 248 55 685 27
20 26 215 Gagnef 769,1 5 119 4 952 10 071 13
20 83 148 Hedemora 839,9 7 541 7 654 15 195 18
20 29 145 Leksand 1 225,9 7 576 7 727 15 303 13
20 85 98 Ludvika 1 498,9 12 832 12 818 25 650 17
20 23 206 Malung-Sälen 4 105,8 5 291 5 117 10 408 3
20 62 119 Mora 2 828,1 10 008 10 138 20 146 7
20 34 254 Orsa 1 742,3 3 473 3 461 6 934 4
20 31 200 Rättvik 1 932,0 5 352 5 445 10 797 6
20 61 201 Smedjebacken 953,9 5 442 5 316 10 758 11
20 82 197 Säter 573,9 5 544 5 356 10 900 19
20 21 256 Vansbro 1 548,7 3 460 3 416 6 876 4
20 39 247 Älvdalen 6 917,3 3 727 3 561 7 288 1
21 Gävleborgs län 18 200,2 137 952 138 268 276 220 15
21 83 93 Bollnäs 1 821,3 13 039 13 136 26 175 14
21 80 17 Gävle 1 615,1 46 668 47 684 94 352 58
21 04 218 Hofors 411,1 5 001 4 872 9 873 24
21 84 68 Hudiksvall 2 497,5 18 266 18 582 36 848 15
21 61 126 Ljusdal 5 288,6 9 582 9 495 19 077 4
21 32 222 Nordanstig 1 380,1 4 949 4 697 9 646 7
21 01 264 Ockelbo 1 069,6 3 030 2 952 5 982 6
21 21 189 Ovanåker 1 883,5 5 855 5 675 11 530 6
Statistiska centralbyrån 93

Befolkning Statistisk årsbok 2011
4.16
Areal och folkmängd i kommunerna den 31 december 2009 enligt
indelningen den 1 januari 2010 samt kommunernas rangordning efter
folkmängd (forts.)
Kod
Rangordning
Kommun Landareal 1 ,
Folkmängd Invånare
km 2 per km 2 .
Män Kvinnor Totalt
21 81 66 Sandviken 1 167,4 18 647 18 331 36 978 32
21 82 97 Söderhamn 1 064,9 12 915 12 844 25 759 24
22 Västernorrlands län 21 684,5 121 262 121 780 243 042 11
22 80 101 Härnösand 1 064,5 12 100 12 575 24 675 23
22 82 125 Kramfors 1 705,5 9 701 9 513 19 214 11
22 83 117 Sollefteå 5 428,1 10 236 10 206 20 442 4
22 81 16 Sundsvall 3 208,7 47 408 48 125 95 533 30
22 62 132 Timrå 788,0 9 049 8 853 17 902 23
22 60 213 Ånge 3 068,1 5 177 4 971 10 148 3
22 84 41 Örnsköldsvik 6 421,0 27 591 27 537 55 128 9
23 Jämtlands län 49 343,1 63 329 63 337 126 666 3
23 26 244 Berg 5 753,5 3 827 3 620 7 447 1
23 05 257 Bräcke 3 428,9 3 567 3 298 6 865 2
23 61 205 Härjedalen 11 364,3 5 404 5 181 10 585 1
23 09 158 Krokom 6 218,2 7 397 7 063 14 460 2
23 03 269 Ragunda 2 526,2 2 830 2 779 5 609 2
23 13 182 Strömsund 10 566,8 6 311 5 975 12 286 1
23 21 210 Åre 7 262,8 5 262 5 016 10 278 1
23 80 36 Östersund 2 220,5 28 731 30 405 59 136 27
24 Västerbottens län 55 189,7 129 805 128 743 258 548 5
24 03 290 Bjurholm 1 315,6 1 302 1 198 2 500 2
24 25 288 Dorotea 2 795,1 1 501 1 399 2 900 1
24 81 179 Lycksele 5 560,4 6 157 6 270 12 427 2
24 18 285 Malå 1 608,7 1 643 1 652 3 295 2
24 01 248 Nordmaling 1 238,7 3 664 3 541 7 205 6
24 17 281 Norsjö 1 751,4 2 224 2 137 4 361 3
24 09 255 Robertsfors 1 301,8 3 522 3 358 6 880 5
24 82 28 Skellefteå 6 858,7 35 965 35 805 71 770 11
24 22 289 Sorsele 2 7 465,0 1 436 1 307 2 743 0
24 21 263 Storuman 7 378,5 3 200 3 027 6 227 1
24 80 11 Umeå 2 331,4 56 993 57 082 114 075 49
24 62 249 Vilhelmina 8 120,2 3 656 3 500 7 156 1
24 04 271 Vindeln 2 650,7 2 749 2 770 5 519 2
24 60 239 Vännäs 533,2 4 181 4 176 8 357 16
24 63 287 Åsele 4 277,0 1 612 1 521 3 133 1
25 Norrbottens län 98 249,0 126 335 122 684 249 019 3
25 06 286 Arjeplog 2 12 804,5 1 623 1 520 3 143 0
25 05 260 Arvidsjaur 5 699,1 3 363 3 259 6 622 1
25 82 89 Boden 4 043,0 13 612 13 796 27 408 7
25 23 128 Gällivare 15 825,2 9 602 8 931 18 533 1
25 83 214 Haparanda 927,3 5 162 4 950 10 112 11
25 10 275 Jokkmokk 2 17 735,4 2 663 2 547 5 210 0
25 14 133 Kalix 1 815,0 8 623 8 303 16 926 9
25 84 109 Kiruna 19 371,1 11 821 11 148 22 969 1
25 80 26 Luleå 2 110,0 37 368 36 582 73 950 35
25 21 262 Pajala 7 916,5 3 307 3 002 6 309 1
25 81 53 Piteå 3 111,8 20 446 20 414 40 860 13
25 60 238 Älvsbyn 1 712,7 4 251 4 136 8 387 5
25 13 284 Överkalix 2 792,0 1 891 1 779 3 670 1
25 18 277 Övertorneå 2 381,4 2 603 2 317 4 920 2
Hela riket 1 Sweden 1 410 335,4 4 649 014 4 691 668 9 340 682 23
1) Nya arealberäkningar för hela riket genomfördes per 2000-01-01. Därefter har uppgifterna uppdaterats för de kommuner som berörts av
gränsjusteringar m.m. Vissa s.k. enklaver har bara kunnat fördelas på län och inte kommuner. Länssiffrorna kan därför vara större än
summan av kommunuppgifterna. Liknande gäller uppgiften för riket. Samtliga enklaver ingår i rikssiffran, men inte i länssiffrorna.
From 2000 there are new estimates of the land area. Undistributed land area is included in the sum for each county and also in the sum for
Sweden.
2) Sorsele har 0,37, Jokkmokk 0,29 och Arjeplog 0,25 invånare/km 2 .
Se Tabellanmärkningar.
Källa: SCB Statistiska meddelanden, serie MI 65 SM 0201 (www.scb.se/MI0802); SCB:s Kommunarealregister;
Statistikdatabasen: Befolkning.
94 Statistiska centralbyrån

Statistisk årsbok 2011
4.17
Folkmängd i de största kommunerna den 31 december enligt
indelningen den 1 januari 2010
Population of the largest municipalities
Befolkning
Kommun Municipality 1950 1960 1970 1980 1990 2000 2009
Stockholm 745 936 808 294 744 912 647 214 674 452 750 348 829 417
Göteborg 370 832 423 983 465 527 431 273 433 042 466 990 507 330
Malmö 198 856 234 453 264 563 233 803 233 887 259 579 293 909
Uppsala 88 816 99 990 124 504 137 708 156 376 177 355 194 751
Linköping 83 641 93 501 104 646 112 600 122 268 133 168 144 690
Västerås 73 729 91 899 116 725 117 487 119 761 126 328 135 936
Örebro 89 899 96 822 111 304 110 286 114 042 124 207 134 006
Norrköping 110 222 113 059 120 959 119 238 120 522 122 199 129 254
Helsingborg 86 195 90 711 100 396 101 956 109 267 117 737 128 359
Jönköping 87 696 95 920 107 698 107 561 111 486 117 095 126 331
Umeå 46 282 54 415 69 547 81 088 91 258 104 512 114 075
Lund 47 838 53 246 69 073 78 487 87 681 98 948 109 147
Borås 84 000 93 144 102 329 95 389 94 156 96 883 102 458
Huddinge 21 086 29 466 54 732 66 570 73 829 84 535 95 798
Eskilstuna 75 741 80 849 94 009 90 354 89 765 88 408 95 577
Sundsvall 76 657 83 190 90 795 94 742 93 808 93 126 95 533
Gävle 71 413 79 262 84 500 87 378 88 568 90 742 94 352
Halmstad 57 689 62 004 70 616 76 042 80 061 85 200 91 087
Nacka 25 614 32 738 48 035 57 229 64 056 74 974 88 085
Södertälje 35 655 43 901 71 157 73 757 74 889 77 882 85 270
Karlstad 54 865 62 483 72 456 74 068 76 467 80 323 84 736
Växjö 43 516 46 344 59 019 64 661 69 547 73 901 82 023
Botkyrka 8 939 13 688 26 673 65 218 68 542 73 097 81 195
Kristianstad 64 620 62 476 65 255 68 883 71 750 74 161 78 788
Haninge 9 528 15 812 45 001 58 541 62 797 69 644 76 237
Luleå 40 174 48 528 58 878 66 834 68 412 71 652 73 950
Kungsbacka 16 922 18 475 29 007 43 536 54 220 65 113 73 938
Skellefteå 73 715 73 541 71 402 74 210 75 258 72 476 71 770
Solna 37 311 50 969 55 556 50 441 51 841 56 605 66 909
Järfälla 7 269 19 187 49 261 53 321 56 359 60 471 65 295
Sollentuna 18 631 25 145 37 723 45 868 51 377 58 048 63 347
Karlskrona 63 668 61 269 59 209 60 141 59 054 60 564 63 342
Täby 10 343 21 413 38 406 47 105 56 714 60 197 63 014
Kalmar 44 912 47 732 52 637 52 846 56 206 59 308 62 388
Mölndal 25 402 31 315 44 769 47 788 52 028 56 137 60 381
Östersund 43 400 47 016 49 750 55 810 58 317 58 249 59 136
Varberg 33 357 33 959 38 955 44 164 49 018 52 648 57 439
Gotland 59 054 54 196 53 722 55 346 57 108 57 313 57 221
Norrtälje 36 933 36 112 38 238 40 842 46 165 52 611 55 927
Falun 41 926 45 004 46 572 50 597 53 748 54 426 55 685
Örnsköldsvik 60 143 61 473 60 374 60 552 59 379 55 702 55 128
Trollhättan 32 586 40 043 48 626 49 600 51 047 52 891 54 873
Uddevalla 34 533 44 960 47 725 46 032 47 345 48 971 51 518
Nyköping 39 875 42 643 46 772 47 262 47 481 49 063 51 209
Skövde 33 109 37 219 43 586 46 007 47 529 49 313 50 984
Hässleholm 42 854 43 448 46 602 48 854 49 106 48 580 50 036
Borlänge 32 424 39 398 43 854 46 794 46 671 47 206 48 681
Lidingö 20 798 29 473 36 174 37 390 38 399 40 584 43 445
Tyresö 3 169 6 012 27 112 31 061 33 973 39 071 42 602
Trelleborg 33 020 33 323 36 044 34 445 35 997 38 429 41 891
Motala 39 861 40 471 41 175 41 965 41 994 42 175 41 843
Landskrona 32 562 35 110 37 690 36 493 36 340 37 728 41 226
Piteå 28 936 30 047 32 800 38 402 40 034 40 363 40 860
Falkenberg 30 148 30 310 31 804 34 912 37 622 38 817 40 739
Kungälv 14 161 16 086 24 242 29 702 33 772 37 191 40 727
Enköping 27 899 27 849 31 875 32 720 34 862 36 606 39 360
Sigtuna 7 854 10 721 26 062 28 276 31 485 35 001 39 219
Österåker 5 945 7 413 15 527 25 631 30 230 34 427 39 173
Ängelholm 23 069 24 557 26 009 29 813 34 149 37 312 39 083
Upplands Väsby 6 156 8 865 19 032 31 961 35 963 37 576 38 641
Lerum 11 861 13 430 23 520 29 871 33 206 35 214 38 301
Se Tabellanmärkningar.
Källa: SCB Befolkningsstatistik (www.scb.se/BE0101).
Statistiska centralbyrån 95

Befolkning Statistisk årsbok 2011
4.18
Folkmängd i storstadsområdena den 31 december enligt
indelningen den 1 januari året efter redovisat år
Population of the metropolitan areas
Storstadsområden
Cities and suburbs
Folkmängd
Population
2004 2005 2006 2007 2008 2009
Stor-Stockholm 1 872 900 1 889 945 1 918 104 1 949 516 1 981 263 2 019 182
Stockholm 765 044 771 038 782 885 795 163 810 120 829 417
Inre staden 285 826 288 886 292 318 296 323 302 505 308 920
Söderort 280 679 282 534 287 722 293 387 299 792 309 994
Västerort 198 539 199 618 202 845 205 453 207 823 210 503
Övriga Stor-Stockholm 1 107 856 1 118 907 1 135 219 1 154 353 1 171 143 1 189 765
Norra förortskommunerna 592 111 597 525 604 721 613 591 622 078 632 501
Danderyd 30 100 30 226 30 492 30 789 30 851 31 150
Ekerö 23 594 24 010 24 301 24 687 24 779 25 095
Järfälla 61 564 61 743 62 342 63 427 64 355 65 295
Lidingö 41 407 41 892 42 321 42 710 43 111 43 445
Norrtälje 54 366 54 596 54 836 55 225 55 528 55 927
Sigtuna 36 322 36 711 36 976 37 793 38 372 39 219
Sollentuna 58 897 59 355 60 528 61 387 62 097 63 347
Solna 59 098 60 575 61 717 63 318 65 289 66 909
Sundbyberg 33 816 34 016 34 529 35 078 36 079 37 722
Täby 60 422 60 594 61 006 61 633 62 266 63 014
Upplands Väsby 37 517 37 624 37 848 38 055 38 248 38 641
Upplands-Bro 21 348 21 327 21 638 22 221 22 682 23 202
Vallentuna 26 889 27 397 27 868 28 382 28 954 29 361
Vaxholm 9 904 10 123 10 440 10 600 10 747 11 001
Österåker 36 867 37 336 37 879 38 286 38 720 39 173
Södra förortskommunerna 515 745 521 382 530 498 540 762 549 065 557 264
Botkyrka 75 830 76 592 77 553 79 031 80 055 81 195
Haninge 71 355 71 837 72 956 73 698 74 968 76 237
Huddinge 87 681 88 750 90 182 91 827 94 209 95 798
Nacka 78 715 80 247 82 421 84 303 85 661 88 085
Nykvarn 8 328 8 354 8 609 8 926 9 035 9 227
Nynäshamn 24 670 24 648 24 992 25 353 25 499 25 781
Salem 14 127 14 334 14 715 15 065 15 177 15 313
Södertälje 80 405 80 553 81 791 83 642 84 753 85 270
Tyresö 40 605 41 134 41 476 42 047 42 332 42 602
Värmdö 34 029 34 933 35 803 36 870 37 376 37 756
Stor-Göteborg 872 155 879 298 888 229 896 157 906 691 917 984
Göteborg 481 410 484 942 489 757 493 502 500 197 507 330
Övriga Stor-Göteborg 390 745 394 356 398 472 402 655 406 494 410 654
Norra Stor-Göteborg 88 165 88 903 89 272 90 238 91 138 91 963
Kungälv 38 257 38 703 38 899 39 649 40 268 40 727
Stenungsund 22 742 22 947 23 190 23 389 23 657 23 983
Tjörn 15 019 15 022 14 954 14 944 14 963 14 961
Öckerö 12 147 12 231 12 229 12 256 12 250 12 292
Nordöstra Stor-Göteborg 111 175 111 810 113 209 114 377 115 486 115 983
Ale 26 288 26 405 26 800 27 092 27 323 27 394
Alingsås 35 761 36 010 36 481 36 739 37 247 37 515
Lerum 36 224 36 506 37 092 37 711 38 085 38 301
Lilla Edet 12 902 12 889 12 836 12 835 12 831 12 773
Sydöstra Stor-Göteborg 122 709 123 826 124 947 126 098 127 194 128 770
Härryda 31 676 32 049 32 395 32 969 33 580 34 007
Mölndal 57 752 58 234 58 938 59 430 59 812 60 381
Partille 33 281 33 543 33 614 33 699 33 802 34 382
Södra Stor-Göteborg 68 696 69 817 71 044 71 942 72 676 73 938
Kungsbacka 68 696 69 817 71 044 71 942 72 676 73 938
Stor-Malmö 598 990 604 382 614 330 624 236 635 224 647 292
Malmö 269 142 271 271 276 244 280 801 286 535 293 909
Övriga Stor-Malmö 329 848 333 111 338 086 343 435 348 689 353 383
Lund 101 423 102 257 103 286 105 286 107 351 109 147
Trelleborg 39 477 39 830 40 320 41 019 41 558 41 891
Övriga kommuner 188 948 191 024 194 480 197 130 199 780 202 345
Burlöv 15 295 15 320 15 662 15 952 16 230 16 509
Eslöv 29 740 30 087 30 437 30 775 31 123 31 269
Höör 14 520 14 604 14 777 14 924 15 039 15 261
96 Statistiska centralbyrån

Statistisk årsbok 2011
4.18
Storstadsområden
Befolkning
Folkmängd i storstadsområdena den 31 december enligt indelningen
den 1 januari året efter redovisat år (forts.)
Folkmängd
2004 2005 2006 2007 2008 2009
Kävlinge 26 024 26 704 27 369 27 746 28 255 28 638
Lomma 18 595 18 854 19 434 20 023 20 449 21 065
Skurup 14 243 14 415 14 703 14 788 14 784 14 867
Staffanstorp 20 394 20 602 20 840 21 208 21 667 21 949
Svedala 18 541 18 716 18 988 19 149 19 390 19 625
Vellinge 31 596 31 722 32 270 32 565 32 843 33 162
Källa: Källa: SCB Befolkningsstatistik Tabeller över Sveriges befolkning 2004 – (www.scb.se/BE0101).
4.19
Folkmängd efter kön, civilstånd och ålder i ettårsklasser
den 31 december 2009 samt födda per år
Population by sex, civil status, age by single years and number of births
per year
Ålder
Age
Ogifta
Single
Män
Men
Kvinnor
Women
Gifta 1
Änklingar, änkor 2 Skilda 3
Married 1 Widowed 2 Divorced 3
Hela
antalet
Total
Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor År
Year
Levande födda
Live births
Antal
Number
0 57 720 54 400 – – – – – – 112 120 2009 111 801
1 57 188 53 714 – – – – – – 110 902 2008 109 301
2 56 635 53 495 – – – – – – 110 130 2007 107 421
3 56 210 53 263 – – – – – – 109 473 2006 105 913
4 54 073 51 524 – – – – – – 105 597 2005 101 346
5 54 261 51 321 – – – – – – 105 582 2004 100 928
6 53 193 50 719 – – – – – – 103 912 2003 99 157
7 51 641 49 372 – – – – – – 101 013 2002 95 815
8 49 753 47 097 – – – – – – 96 850 2001 91 466
9 49 726 46 851 – – – – – – 96 577 2000 90 441
10 48 339 46 035 – – – – – – 94 374 1999 88 173
11 49 239 46 236 – – – – – – 95 475 1998 89 028
12 49 596 47 085 – – – – – – 96 681 1997 90 502
13 51 849 49 578 – – – – – – 101 427 1996 95 297
14 56 215 53 114 – – – – – – 109 329 1995 103 422
15 60 461 57 764 – 1 – – – – 118 226 1994 112 257
16 63 343 60 342 1 2 – – – – 123 688 1993 117 998
17 66 902 62 821 2 12 – – – – 129 737 1992 122 848
18 68 441 63 890 72 362 – – – 2 132 767 1991 123 737
19 68 553 64 142 231 1 147 1 4 4 33 134 115 1990 123 938
20 64 637 59 830 433 2 051 1 4 21 101 127 078 1989 116 023
21 62 760 57 492 880 3 039 1 1 53 202 124 428 1988 112 080
22 58 739 54 058 1 371 3 989 4 5 89 337 118 592 1987 104 699
23 58 198 52 018 2 151 5 361 1 12 168 502 118 411 1986 101 950
24 56 618 49 608 3 100 6 585 3 19 277 734 116 944 1985 98 463
25 53 800 46 090 4 237 8 330 7 19 408 962 113 853 1984 93 889
26 51 822 43 417 5 556 10 083 6 22 515 1 177 112 598 1983 90 780
27 50 507 41 953 7 300 11 908 11 36 716 1 376 113 807 1982 92 748
28 48 353 39 873 8 993 14 085 10 27 932 1 623 113 896 1981 94 065
29 47 303 38 109 11 562 17 368 16 45 1 226 1 976 117 605 1980 97 064
30 44 082 34 694 13 569 19 291 15 50 1 327 2 294 115 322 1979 96 255
31 40 175 31 316 15 546 21 096 18 60 1 527 2 484 112 222 1978 93 248
32 38 778 30 010 17 919 23 092 20 85 1 785 2 777 114 466 1977 96 057
33 37 524 28 824 19 874 24 910 28 91 2 118 3 209 116 578 1976 98 345
34 36 688 28 367 22 642 27 378 27 128 2 481 3 770 121 481 1975 103 632
35 36 446 27 905 25 413 30 019 37 117 2 847 4 384 127 168 1974 109 874
36 33 964 26 170 26 621 30 676 41 159 3 245 4 890 125 766 1973 109 663
37 32 942 25 366 28 316 31 835 49 172 3 790 5 672 128 142 1972 112 273
38 31 661 24 430 29 356 32 363 65 216 4 096 6 129 128 316 1971 114 484
39 29 409 22 747 29 371 31 968 72 233 4 500 6 806 125 106 1970 110 150
40 27 607 21 277 29 969 31 826 81 283 5 129 7 330 123 502 1969 107 622
41 28 246 21 803 31 195 33 046 83 322 5 912 8 384 128 991 1968 113 087
42 29 018 22 569 33 291 34 199 120 349 6 930 9 390 135 866 1967 121 360
43 28 807 22 144 33 491 34 299 137 366 7 685 10 266 137 195 1966 123 354
44 27 586 21 125 34 036 34 453 143 530 8 464 11 169 137 506 1965 122 806
Statistiska centralbyrån 97

Befolkning Statistisk årsbok 2011
4.19
Folkmängd efter kön, civilstånd och ålder i ettårsklasser
den 31 december 2009 samt födda per år (forts.)
Ålder Ogifta Gifta 1 Änklingar, änkor 2 Skilda 3 Hela Levande födda
antalet
Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor År Antal
45 26 395 20 791 33 958 34 317 173 493 9 124 11 804 137 055 1964 122 664
46 24 101 18 289 31 967 32 174 192 571 9 200 11 343 127 837 1963 112 903
47 22 026 17 008 30 513 30 709 179 619 9 195 11 590 121 839 1962 107 284
48 20 781 15 626 29 722 30 269 195 681 9 236 11 471 117 981 1961 104 501
49 19 592 14 723 29 563 30 367 205 810 9 459 11 715 116 434 1960 102 219
50 19 058 13 859 30 229 30 987 263 844 9 860 11 925 117 025 1959 104 743
51 18 062 13 446 30 501 31 148 276 956 10 129 11 944 116 462 1958 105 502
52 17 237 12 806 31 240 32 142 354 1 152 10 383 12 428 117 742 1957 107 168
53 16 620 12 069 32 101 32 300 377 1 271 10 795 12 404 117 937 1956 107 960
54 15 612 11 355 31 598 32 681 437 1 463 10 614 12 210 115 970 1955 107 305
55 14 479 10 464 31 612 32 336 507 1 575 10 490 11 935 113 398 1954 105 096
56 14 312 10 028 32 583 33 250 572 1 754 10 951 12 488 115 938 1953 110 144
57 13 209 9 564 32 995 33 260 666 2 112 10 734 12 246 114 786 1952 110 192
58 12 593 8 941 32 864 33 229 738 2 204 10 531 12 269 113 369 1951 110 168
59 12 048 8 560 35 290 34 858 844 2 627 10 978 12 658 117 863 1950 115 414
60 11 676 8 324 37 028 36 533 990 3 006 11 053 13 170 121 780 1949 121 272
61 11 247 7 871 38 570 37 800 1 220 3 616 11 392 13 771 125 487 1948 126 683
62 10 718 7 175 39 168 38 221 1 304 4 033 11 605 13 819 126 043 1947 128 779
63 10 324 6 658 39 686 38 093 1 576 4 722 11 897 14 082 127 038 1946 132 597
64 9 356 6 016 40 056 37 625 1 791 5 060 11 483 13 720 125 107 1945 135 373
65 8 322 5 333 39 695 36 357 1 942 5 828 11 166 13 353 121 996 1944 134 991
66 7 136 4 647 36 905 33 810 2 054 6 156 10 225 12 361 113 294 1943 125 392
67 5 904 4 011 34 188 30 386 2 105 6 167 9 241 11 009 103 011 1942 113 961
68 5 116 3 345 29 382 26 105 1 925 6 430 8 123 9 767 90 193 1941 99 727
69 4 542 3 045 27 744 24 619 2 042 6 678 7 583 9 010 85 263 1940 95 778
70 4 176 2 904 27 263 24 302 2 303 7 517 7 373 8 719 84 557 1939 97 380
71 3 631 2 744 25 933 22 782 2 421 8 145 6 559 7 918 80 133 1938 93 946
72 3 412 2 368 24 184 20 973 2 333 8 755 5 898 7 173 75 096 1937 90 373
73 2 982 2 267 22 824 19 676 2 507 9 275 5 367 6 782 71 680 1936 88 938
74 2 813 2 055 21 055 17 710 2 758 9 765 4 908 6 044 67 108 1935 85 906
75 2 535 2 035 19 629 16 518 2 665 10 445 4 338 5 585 63 750 1934 85 092
76 2 388 1 913 18 513 14 913 2 936 11 143 3 887 5 476 61 169 1933 85 020
77 2 370 1 795 18 436 14 790 3 263 12 425 3 488 5 085 61 652 1932 89 779
78 2 175 1 774 17 171 13 419 3 404 13 328 3 203 4 832 59 306 1931 91 074
79 2 138 1 787 16 217 12 519 3 648 14 325 3 014 4 536 58 184 1930 94 220
80 1 947 1 729 14 552 11 148 3 738 14 525 2 565 3 777 53 981 1929 92 861
81 1 888 1 679 13 996 10 142 3 876 15 512 2 281 3 731 53 105 1928 97 868
82 1 584 1 505 12 262 8 557 3 889 15 727 1 928 3 165 48 617 1927 97 994
83 1 478 1 530 11 355 7 385 4 042 16 164 1 647 3 002 46 603 1926 102 007
84 1 348 1 516 10 004 6 458 4 181 16 099 1 478 2 819 43 903 1925 106 292
85 1 166 1 354 8 810 5 167 3 976 16 185 1 228 2 479 40 365 1924 109 055
86 975 1 322 7 851 4 271 4 025 15 610 1 042 2 107 37 203 1923 113 435
87 866 1 253 6 142 3 202 3 704 14 644 832 1 859 32 502 1922 116 946
88 753 1 197 5 212 2 715 3 834 14 571 680 1 791 30 753 1921 127 723
89 567 1 066 4 335 2 045 3 500 13 805 537 1 517 27 372 1920 138 753
90 425 715 2 743 1 213 2 604 10 101 337 982 19 120 1919 115 193
91 310 638 1 888 784 2 173 8 461 252 786 15 292 1918 117 965
92 213 552 1 361 477 1 802 7 289 183 622 12 499 1917 120 855
93 171 467 878 326 1 378 5 696 136 495 9 547 1916 121 679
94 114 359 546 218 992 4 385 57 322 6 993 1915 122 997
95 85 287 366 122 776 3 408 66 307 5 417 1914 129 458
96 53 209 228 82 560 2 588 37 179 3 936 1913 130 200
97 33 180 125 40 373 1 820 19 132 2 722 1912 132 868
98 24 100 60 19 233 1 213 11 72 1 732 1911 132 977
99 13 77 41 12 154 723 6 61 1 087 1910 135 625
100– 14 140 37 22 192 1 136 7 88 1 636 1909 139 505
S:a 2 572 121 1 589 673 102 164 385 056 9 340 682
All 2 227 429 1 590 357 378 968 494 914 . .
1) Inkl. de som registrerat partnerskap. Including persons who have registered partnerships.
2) Inkl. de som är efterlevande partner. Including those who are surviving partners.
3) Inkl. de som avregistrerat partnerskap. Including persons who have dissolved partnerships.
Se Tabellanmärkningar.
Källa: SCB Befolkningsstatistik. Tabeller över Sveriges befolkning 2009 (www.scb.se/BE0101); Statistikdatabasen:
Befolkning.
98 Statistiska centralbyrån

Statistisk årsbok 2011
4.20
Ålder
Age
Beräknad folkmängd i tusental till och med år 2060
Population projections
Samtliga 1
Total
Befolkning
2010 2020 2030 2040 2050 2060
0– 4 561,1 591,2 557,8 563,4 588,1 575,3
5– 9 516,5 590,0 593,9 554,0 587,3 591,0
10–14 488,7 581,9 603,8 571,6 576,9 600,5
15–19 618,7 542,7 606,1 610,2 571,6 604,1
20–24 632,8 528,7 609,3 631,3 600,6 605,8
25–29 582,8 676,8 595,0 655,9 660,3 624,0
30–34 583,3 692,3 582,9 658,8 681,0 652,4
35–39 635,0 620,8 698,9 621,8 681,8 686,2
40–44 652,8 604,9 697,3 594,3 668,8 691,6
45–49 642,8 644,0 618,6 697,2 623,2 683,2
50–54 584,9 650,7 597,6 687,1 588,7 662,5
55–59 571,6 629,9 628,8 602,6 681,0 610,6
60–64 614,3 563,3 626,2 575,8 662,5 570,0
65–69 547,6 535,2 592,5 593,8 569,4 646,7
70–74 389,6 549,5 510,3 571,9 528,1 611,2
75–79 303,1 455,9 454,8 512,0 517,7 499,8
80–84 245,5 279,9 409,5 391,7 446,9 419,4
85–89 165,3 161,8 261,5 270,1 315,3 325,1
90–94 68,9 74,7 92,4 141,2 141,0 165,6
95–99 15,1 20,0 21,1 36,9 38,5 47,2
100– 1,7 2,7 3,1 3,9 6,1 6,3
Totalt Total 9 422,2 9 996,9 10 361,4 10 545,5 10 734,6 10 878,2
Ålder Män 1
Men
2010 2020 2030 2040 2050 2060
0– 4 288,7 304,1 286,9 289,8 302,5 295,9
5– 9 264,8 303,4 305,4 284,9 302,0 303,9
10–14 250,9 299,4 310,6 294,0 296,7 308,8
15–19 318,0 278,7 312,0 314,2 294,2 311,0
20–24 323,4 271,5 313,6 325,0 309,1 311,8
25–29 299,9 349,3 308,0 340,5 342,8 323,9
30–34 298,2 356,8 303,4 343,4 355,1 340,2
35–39 322,8 319,5 362,0 323,1 355,0 357,4
40–44 332,0 308,1 358,3 308,0 347,2 359,3
45–49 327,2 325,9 316,4 358,8 321,7 353,6
50–54 295,7 329,0 302,5 350,5 302,8 341,6
55–59 286,9 318,2 316,3 305,8 348,0 313,0
60–64 306,2 282,4 314,5 289,7 336,0 291,5
65–69 272,4 265,3 296,4 296,7 287,2 328,7
70–74 186,8 267,5 251,5 283,7 263,1 307,4
75–79 136,3 217,5 218,7 250,5 254,2 248,6
80–84 100,4 124,5 188,3 184,8 213,9 202,9
85–89 59,5 63,4 111,9 118,2 142,2 148,4
90–94 20,4 24,0 33,4 53,4 55,5 66,8
95–99 3,3 4,8 5,7 11,1 11,8 15,1
100– 0,3 0,4 0,5 0,8 1,2 1,3
Totalt 4 694,1 5 013,7 5 216,2 5 326,7 5 442,4 5 531,1
Statistiska centralbyrån 99

Befolkning Statistisk årsbok 2011
4.20
Beräknad folkmängd i tusental till och med år 2060 (forts.)
Ålder Kvinnor 1
Women
2010 2020 2030 2040 2050 2060
0– 4 272,4 287,1 270,9 273,6 285,6 279,4
5– 9 251,8 286,6 288,5 269,1 285,3 287,1
10–14 237,7 282,6 293,2 277,6 280,2 291,7
15–19 300,7 264,0 294,1 296,1 277,3 293,1
20–24 309,4 257,1 295,7 306,3 291,5 294,0
25–29 282,9 327,5 287,0 315,4 317,5 300,0
30–34 285,1 335,5 279,5 315,4 325,9 312,2
35–39 312,2 301,3 337,0 298,8 326,7 328,8
40–44 320,8 296,8 339,0 286,3 321,6 332,3
45–49 315,5 318,1 302,2 338,4 301,5 329,5
50–54 289,2 321,7 295,1 336,6 285,9 320,9
55–59 284,7 311,7 312,6 296,8 333,0 297,5
60–64 308,0 280,9 311,7 286,1 326,5 278,5
65–69 275,2 269,9 296,0 297,1 282,2 318,1
70–74 202,8 281,9 258,8 288,2 265,0 303,7
75–79 166,8 238,4 236,1 261,5 263,5 251,2
80–84 145,2 155,5 221,2 206,9 233,0 216,4
85–89 105,8 98,4 149,6 151,9 173,0 176,8
90–94 48,5 50,8 59,1 87,7 85,5 98,8
95–99 11,8 15,1 15,4 25,9 26,6 32,1
100– 1,5 2,3 2,6 3,2 4,8 4,9
Totalt 4 728,1 4 983,2 5 145,2 5 218,8 5 292,2 5 347,1
1) Uppgifterna, som avser den 31 december varje år, har erhållits genom en framskrivning av folkmängden den 31 december 2009.
Se Tabellanmärkningar.
Källa: SCB Statistiska meddelanden, serie BE 18: Sveriges framtida befolkning 2010–2060 (www.scb.se/BE0401);
Statistikdatabasen: Befolkning.
100 Statistiska centralbyrån

Statistisk årsbok 2011
4.21
Befolkning
Antal hushåll i Sverige enligt olika beräkningsmetoder
Number of households in Sweden estimated with different methods
Hushållstyp 1 Type of household 1
Ålder efter referensperson/
hushållsföreståndare
Age of reference person/
head of household
Hushåll
Households
Familjeenheter
Family units
FoB 90 2
Kosthushåll 3
Enligt HEK 4
Census 2 Housekeeping units 3 According to the Income
Distribution Survey (HEK)
Enligt folkbokföring
According to national
registration
1990 2008 2008 2008
Ensamstående utan barn
Single persons without children
Män Men 683 895 1 095 952 + 40 627 1 431 886 + 40 829 1 334 509
18–24 år years 94 630 142 434 + 16 072 376 969 + 19 530 156 943
25–64 år 426 635 758 274 + 35 178 852 548 + 35 630 924 609
65–74 år 81 532 95 499 + 13 195 98 454 + 13 281 129 496
75– år 81 098 99 745 + 9 772 103 915 + 9 868 123 461
Kvinnor Women 829 586 1 095 086 + 38 157 1 386 266 + 38 884 1 327 772
18–24 år 82 106 138 422 + 16 141 322 548 + 18 959 165 304
25–64 år 311 850 488 996 + 28 378 578 810 + 29 241 640 536
65–74 år 176 545 154 491 + 16 447 160 690 + 16 602 183 068
75– år 259 085 313 177 + 15 393 324 219 + 15 457 338 864
Båda könen Both sexes 1 513 481 2 191 037 + 22 533 2 818 152 + 25 861 2 662 281
18–24 år 176 736 280 855 + 42 972 699 517 + 43 185 322 247
25–64 år 738 485 1 247 270 + 20 899 1 431 358 + 21 061 1 565 145
65–74 år 258 077 249 990 + 16 436 259 144 + 16 435 312 564
75– år 340 183 412 922 + 50 855 428 134 + 47 854 462 325
Två sammanboende utan barn
Two cohabiting persons without children 975 700 1 025 651 + 5 972 1 180 442 + 5 989 819 343
18–24 år 43 885 37 191 + 21 020 37 577 + 21 765 2 901
25–64 år 503 690 563 292 + 14 848 702 071 + 15 035 364 313
65–74 år 265 596 255 686 + 8 488 267 027 + 8 530 262 462
75– år 162 529 169 482 + 25 543 173 768 + 25 673 189 667
Ensamstående med barn
Single persons with children
Yngsta barnet 0–17 år Youngest child 183 868 225 271 + 19 308 225 450 + 19 311 263 253
Yngsta barnet 18–24 år . . 73 096 + 8 010 . . 84 180
Yngsta barnet 0–24 år . . 298 367 + 20 674 . . 347 433
Därav män med Of whom men with
Yngsta barnet 0–17 år 33 661 46 741 + 9 123 46 920 + 9 130 52 276
Yngsta barnet 18–24 år . . 21 702 + 4 443 . . 25 427
Yngsta barnet 0–24 år . . 68 443 + 10 116 . . 77 703
Därav kvinnor med Of whom women with
Yngsta barnet 0–17 år 150 207 178 530 + 17 157 178 530 + 17 157 210 977
Yngsta barnet 18–24 år . . 51 394 + 6 713 . . 58 753
Yngsta barnet 0–24 år . . 229 924 + 18 281 . . 269 730
Sammanboende Cohabiting persons
Yngsta barnet 0–17 år 838 307 845 912 + 23 664 845 734 + 23 664 834 815
Yngsta barnet 18–24 år . . 118 749 + 8 159 . . 129 452
Yngsta barnet 0–24 år . . 964 662 + 23 756 . . 964 267
1 barn 0–17 år 336 378 321 378 + 15 735 321 378 + 15 735 317 877
2 barn 0–17 år 350 928 387 762 + 17 980 387 584 + 17 978 379 724
3+ barn 0–17 år 151 001 136 773 + 11 256 136 773 + 11 256 137 214
Ensamstående med övriga boende
Households with two or more single
persons not co-living 135 356 40 049 + 5 713 . . 51 723
Sammanboende med övriga boende
Cohabiting and not cohabiting persons in
the same household 183 261 35 058 + 4 596 . . 51 435
Hushåll yngre än 18 år 5
Households younger than 18 years 5 . . . . . . 6 509
Samtliga Total 3 829 973 4 554 824 + 31 736 5 069 778 + 9 471 4 902 991
1) Personer boende på institution ingår inte i beräkningarna. Private households only. Persons living in institutions are excluded.
2) Folk- och bostadsräkningen 1990 (FoB 90) avser bostadshushåll. Barn avgränsas med ålder 0–17 år. In the census the numbers refer
to dwelling households and children 0–17 years of age.
3) Alla personer som den 31 december bor i samma bostad och har gemensam ekonomi och kosthållning utgör ett kosthushåll. A housekeeping
unit is a household of individuals who live together in the same dwelling, prepare and have meals together, and who share the
housekeeping.
4) Undersökningen om Hushållens ekonomi, HEK, tidigare Inkomstfördelningsundersökningen, HINK.
5) Enpersonshushåll och sammanboende yngre än 18 år. Households with inhabitants younger than 18 years.
Se Tabellanmärkningar.
Källa: SCB Statistiska meddelanden serie HE 21 (www.scb.se/HE0103): Inkomstfördelningsundersökningen 2008 (HEK).
Statistiska centralbyrån 101

Befolkning Statistisk årsbok 2011
4.22
Antal hushåll efter antal boende och antal barn den 1 november
1990 och den 31 december 2000 och 2008
Number of households by numbers of persons and children
Hushållstyp
Type of household
Hushåll 1
Households 1
FoB 90 2
Kosthushåll 3
Census 2 Housekeeping units 3
1990 2000 2008
Hushåll efter antal boende
Households by number of inhabitants 3 829 973 4 363 284 + 30 688 4 554 824 + 31 736
1 1 515 575 2 029 016 + 50 264 2 191 037 + 50 855
2 1 189 600 1 211 063 + 29 101 1 232 558 + 28 822
3 471 184 463 799 + 20 477 452 234 + 19 675
4 452 965 454 003 + 19 244 484 243 + 19 438
5+ 200 649 205 402 + 13 247 194 752 + 12 569
Antal personer Number of persons 8 180 620 8 751 173 + 64 732 8 977 700 + 62 694
Antal personer per hushåll
Number of persons per household 2,14 2,01 + 0,02 1,97 + . .
Hushåll efter antal barn 0–6 år
Households by number of children, age 0–6 512 333 509 934 + 22 320 513 531 + 21 669
1 330 270 344 229 + 19 093 327 682 + 17 990
2 159 968 152 961 + 12 547 166 994 + 12 839
3+ 22 095 12 743 + 3 734 18 855 + 4 431
Hushåll efter antal barn 7–12 år
Households by number of children, age 7–12 445 016 537 726 + 23 307 448 536 + 21 151
1 333 739 366 916 + 19 900 336 268 + 18 719
2 103 527 149 686 + 12 854 103 909 + 10 596
3+ 7 750 21 125 + 4 905 8 359 + 3 085
Hushåll efter antal barn 0–15 år
Households by number of children, age 0–15 918 746 993 514 + 28 922 958 234 + 27 855
1 426 130 426 527 + 21 311 435 022 + 20 793
2 355 522 414 993 + 20 374 402 518 + 19 616
3+ 137 094 151 995 + 12 739 120 694 + 11 311
Hushåll efter antal barn 0–17 år
Households by number of children, age 0–17 1 019 711 1 086 502 + 29 615 1 071 184 + 28 632
1 452 992 448 957 + 21 708 459 289 + 21 121
2 401 829 450 511 + 21 092 453 563 + 20 616
3+ 164 890 187 034 + 14 060 158 332 + 12 816
Hushåll efter antal barn 0–19 år
Households by number of children, age 0–19 . . 1 159 506 + 29 580 1 165 874 + 28 662
1 . . 470 036 + 21 927 473 371 + 21 280
2 . . 476 650 + 21 298 499 253 + 21 066
3+ . . 212 820 + 14 576 193 250 + 13 549
Hushåll efter antal barn 20–29 år
Households by number of children, age 20–29 . . 178 304 + 10 541 209 146 + 11 350
1) Personer boende på institution ingår inte i beräkningarna. Private households only. Persons living in institutions are excluded.
2) Folk- och bostadsräkningen 1990 (FoB 90) avser bostadshushåll. Barn avgränsas med ålder 0–17 år. In the census the numbers refer
to dwelling households and children 0–17 years of age.
3) Alla personer som den 31 december bor i samma bostad och har gemensam ekonomi och kosthållning utgör ett kosthushåll.
A housekeeping unit is a household of individuals who live together in the same dwelling, prepare and have meals together, and who
share the housekeeping.
Se Tabellanmärkningar.
Källa: SCB Statistiska meddelanden serie HE 21 (www.scb.se/HE0103): Inkomstfördelningsundersökningen 2008 (HEK).
102 Statistiska centralbyrån

Statistisk årsbok 2011
4.23
Giftermål efter tidigare civilstånd
Marriages by previous civil status of bride and groom
Befolkning
År
Year
Tvåkönade äktenskap
Heterosexual marriages
Antal giftermål efter tidigare civilstånd 1
Number of marriages by previous civil status 1
Samtliga giftermål
Marriages, total
Ogift man
Single man
Förut gift man
Widowed or divorced man
Summa
Total
Ogift kvinna
Single woman
Förut gift kvinna
Widowed or
divorced woman
Ogift
kvinna
Förut gift kvinna
1951/55 43 225 3 348 4 066 2 555 53 194 53 660
1956/60 41 546 3 161 3 665 2 698 51 070 51 682
1961/65 46 632 2 796 3 492 2 729 55 649 56 559
1966/70 43 467 2 466 2 929 2 506 51 368 52 318
1971/75 31 002 2 593 2 947 2 897 39 439 41 155
1976/80 27 071 3 194 3 305 4 200 37 770 39 574
1981/85 24 976 3 152 3 167 4 546 35 841 37 240
1986/90 37 603 4 226 4 348 6 332 52 509 54 750
1991/95 23 639 2 596 2 638 3 888 32 760 35 172
1996/00 22 590 2 826 2 778 4 239 32 433 34 584
1995 22 516 2 603 2 480 3 896 31 495 33 642
1996 22 203 2 579 2 669 3 942 31 393 33 484
1997 21 035 2 684 2 671 3 938 30 328 32 313
1998 20 451 2 637 2 493 4 004 29 585 31 598
1999 23 011 2 992 2 903 4 552 33 458 35 628
2000 26 250 3 237 3 152 4 761 37 400 39 895
2001 22 996 2 942 2 793 4 346 33 077 35 778
2002 23 946 3 255 2 934 4 752 34 887 38 012
2003 2 24 818 3 161 2 999 4 625 35 608 39 041
2004 26 947 3 654 3 401 5 180 39 182 43 088
2005 28 570 3 695 3 392 5 157 40 814 44 381
2006 29 369 3 694 3 481 4 954 41 498 45 551
2007 30 688 3 971 3 598 5 321 43 578 47 898
2008 32 306 4 178 3 679 5 563 45 726 50 332
2009 30 119 3 671 3 405 5 013 42 208 47 259
År
Enkönade äktenskap, män
Same-sex marriages, men
Antal giftermål efter tidigare civilstånd 1
Samtliga
giftermål
Registrerad
partner
Registered
partner
Registrerad
partner
Ogift man
Ogift man Änkling Frånskild
man
Änkling
Widowed man
Änkling
Frånskild
man
Frånskild
man
Divorced
man
2009 213 93 – 16 – – 3 330
År
Enkönade äktenskap, kvinnor
Same-sex marriages, women
Antal giftermål efter tidigare civilstånd 1
Samtliga
giftermål
Registrerad
partner
Registrerad
partner
Ogift
kvinna
Ogift kvinna
Änka
Frånskild
kvinna
Änka
Widowed woman
Änka
Frånskild
kvinna
Frånskild
kvinna
Divorced
woman
2009 214 167 1 45 – 1 12 444
1) Båda makarna folkbokförda i Sverige vid giftermålet. Änka/änkling inkluderar efterlevande partner. Frånskild inkluderar skild partner.
Both spouses were registered in Sweden at the time of marriage. Widowed man/woman includes surviving partner. Divorced man/woman
includes divorced partner.
2) Summa: inkl. fem giftermål där uppgift om tidigare civilstånd saknas för mannen. Total includes marriages with unknown previous status
for five men.
Källa: SCB Befolkningsrörelsen; Befolkningsförändringar, del 3 för 1967–1990; Befolkningsstatistik, del 4 för 1991–2003;
Tabeller över Sveriges befolkning för 2004– (www.scb.se/BE0101).
Statistiska centralbyrån 103

Befolkning Statistisk årsbok 2011
4.24
Giftermål: medelåldern vid vigseln
Marriages: average age at marriage
År
Year
Medelåldern vid vigseln
Average age at marriage
Ogifta
First marriage
Förut gifta
Remarriage
Män Groom Kvinnor Bride Män Kvinnor
1951/55 28,0 25,3 42,1 36,9
1956/60 27,6 24,6 42,2 37,6
1961/65 26,6 23,7 42,3 37,8
1966/70 26,0 23,6 42,2 37,7
1971/75 26,9 24,6 41,1 36,7
1976/80 28,4 25,8 41,6 37,6
1981/85 29,7 27,1 43,0 39,1
1986/90 31,1 28,4 44,8 41,1
1991/95 31,4 28,3 45,7 41,6
1996/00 32,5 30,0 46,9 42,9
1995 31,5 29,0 46,2 41,8
1996 31,8 29,3 46,5 42,3
1997 32,2 29,6 46,8 42,8
1998 32,4 29,9 47,1 43,2
1999 32,9 30,4 47,1 43,1
2000 33,1 30,6 47,2 43,2
2001 33,2 30,6 47,6 43,5
2002 33,5 30,9 48,0 43,7
2003 34,0 31,3 48,2 44,0
2004 34,4 31,7 48,7 44,5
2005 34,7 32,0 49,3 45,1
2006 34,5 31,9 48,7 44,6
2007 34,9 32,2 48,9 45,0
2008 35,1 32,5 49,4 45,4
2009 1 35,1 32,5 49,0 44,7
1) Fr.o.m. 2009 ingår enkönade äktenskap. As from 2009 incl. same-sex marriages.
Källa: SCB Befolkningsrörelsen; Befolkningsförändringar, del 3 för 1967–1990; Befolkningsstatistik, del 4 för 1991–2003;
Tabeller över Sveriges befolkning för 2004– (www.scb.se/BE0101).
4.25
År
Year
Antal personer som registrerat eller avregistrerat partnerskap
Number of persons who have registered or dissolved partnerships
Antal som registrerat partnerskap 1
Antal som avregistrerat partnerskap 1
Persons who have registered partnership 1 Persons who have dissolved their partnership 1
Män Men Kvinnor Women Män Kvinnor
1995 498 167 . . . .
1996 201 118 . . . .
1997 158 104 . . . .
1998 158 92 45 16
1999 154 133 42 38
2000 218 139 53 48
2001 195 186 45 62
2002 212 210 47 45
2003 240 257 61 52
2004 285 282 59 56
2005 244 349 64 70
2006 278 382 95 106
2007 262 388 78 111
2008 311 503 95 86
2009 2 63 85 107 117
1) Antalet personer som har ingått partnerskap (eller äktenskap) kan vara udda eftersom statistiken endast avser personer folkbokförda i
Sverige. Persons entered in the population register.
2) Den 1 maj 2009 ersattes lagen om registrerat partnerskap med en könsneutral äktenskapslag. The law on partnerships was rescinded
on May 1st 2009, replaced by a gender neutral marriage law.
Källa: SCB Statistikdatabasen: Befolkning (www.scb.se).
104 Statistiska centralbyrån

Statistisk årsbok 2011
4.26
Befolkning
Skilsmässor efter makarnas medianålder, äktenskapets
medianvaraktighet och barnantal
Divorces by median age of spouses, median duration of marriage and
number of children
År
Year
Antal
Number
På 1 000 av
medelfolkmängden
gifta
kvinnor 1
Mannens
ålder 2
Age of
husband
Hustruns
ålder 2
Age of wife
Äktenskapets
varaktighet
3
Duration of
marriage
Antal barn under 18 år, %
Number of children under 18 years, %
0 1 2 3 4–
1982 20 766 11,9 39,20 36,62 11,51 34,8 28,7 28,5 6,6 1,4
1983 20 618 12,0 40,13 37,59 11,86 35,6 29,2 27,4 6,5 1,2
1984 20 377 11,9 40,35 37,91 11,70 35,7 28,7 27,8 6,5 1,3
1985 19 763 11,7 40,65 38,06 11,29 35,1 29,7 27,4 6,5 1,3
1986 19 107 11,4 40,99 38,45 11,39 36,7 28,0 27,2 6,8 1,3
1987 18 426 11,1 41,54 38,92 11,51 37,6 28,1 26,1 6,6 1,6
1988 17 746 10,7 41,81 39,24 11,30 38,8 27,3 25,6 6,8 1,6
1989 18 862 11,2 41,99 39,19 10,94 39,2 26,4 25,6 7,1 1,6
1990 19 357 11,3 41,77 38,88 10,36 37,8 26,3 26,4 7,5 2,0
1991 20 149 11,8 41,68 38,51 9,49 37,5 27,0 25,9 7,5 2,0
1992 21 907 12,9 41,58 38,34 8,78 36,2 26,3 27,0 8,0 2,6
1993 21 673 12,9 41,28 38,26 8,36 36,7 25,8 27,8 9,2 3,3
1994 22 237 13,3 41,77 38,50 8,51 36,8 24,8 27,6 9,7 3,5
1995 22 528 13,6 42,20 39,01 9,04 34,9 24,1 27,5 10,1 3,3
1996 21 377 13,2 42,18 39,01 8,90 35,3 23,6 27,7 10,0 3,4
1997 21 009 13,0 42,31 39,13 9,08 35,5 23,4 27,8 9,7 3,6
1998 20 761 13,0 42,68 39,35 9,19 36,3 22,3 27,6 10,3 3,5
1999 21 000 13,2 42,77 39,46 9,73 36,8 22,2 27,8 10,1 3,2
2000 21 502 13,6 43,15 39,77 10,41 38,7 22,5 25,4 10,0 3,4
2001 21 022 13,4 43,51 40,08 10,88 38,9 22,8 25,0 9,6 3,6
2002 21 323 13,7 43,72 40,41 10,80 38,7 23,2 25,4 9,6 3,3
2003 21 130 13,6 44,25 40,89 11,08 39,5 23,2 25,0 9,2 3,1
2004 20 106 13,0 44,43 41,07 10,56 41,2 22,9 23,9 9,0 3,0
2005 20 000 12,9 44,62 41,27 10,48 41,8 22,9 24,2 8,2 2,9
2006 20 295 13,0 44,55 41,26 9,64 42,8 23,5 23,4 7,8 2,5
2007 20 669 13,2 44,51 41,46 9,15 43,4 23,4 22,9 7,8 2,6
2008 21 377 13,6 44,08 41,18 8,69 44,4 22,4 23,0 7,6 2,5
2009 22 211 14,0 44,23 41,19 8,44 44,7 23,1 22,0 7,5 2,7
1) Per 1 000 married women.
2) Medianerna är beräknade på makarnas ålder vid äktenskapets upplösning.
3) Medianerna är beräknade på antal år mellan vigselåret och upplösningsåret.
Källa: SCB Befolkningsstatistik, del 4 t.o.m. 2003, Tabeller över Sveriges befolkning fr.o.m. 2004 (www.scb.se/BE0101).
Statistiska centralbyrån 105

Befolkning Statistisk årsbok 2011
4.27
År
Year
Födda barn
Births
Levande födda
Live births
Dödfödda
Stillbirths
Pojkar
Boys
Flickor
Girls
Samtliga
Total
Barn till
gifta
kvinnor 1
Barn till
ogifta,
frånskilda,
änkor 2 Pojkar Flickor Samtliga Barn till
gifta
kvinnor
Barn till
ogifta,
frånskilda,
änkor 2
1991 63 729 60 008 123 737 64 108 59 629 234 230 464 220 244
1992 63 193 59 655 122 848 62 077 60 771 197 199 396 180 216
1993 60 329 57 669 117 998 58 509 59 489 203 197 400 201 199
1994 57 329 54 928 112 257 54 330 57 927 185 163 348 174 174
1995 53 214 50 208 103 422 48 653 54 769 182 168 350 180 170
1996 48 660 46 637 95 297 43 949 51 348 174 156 330 154 176
1997 46 511 43 991 90 502 41 557 48 945 149 165 314 127 187
1998 45 940 43 088 89 028 40 370 48 658 166 155 321 154 167
1999 45 230 42 943 88 173 39 422 48 751 168 157 325 139 186
2000 46 620 43 821 90 441 40 404 50 037 170 169 339 144 195
2001 47 138 44 328 91 466 40 710 50 756 185 152 337 148 189
2002 49 187 46 628 95 815 42 137 53 678 176 163 339 165 174
2003 51 114 48 043 99 157 43 625 55 532 171 176 347 140 207
2004 51 975 48 953 100 928 44 937 55 991 148 170 318 135 183
2005 52 036 49 310 101 346 45 108 56 238 145 156 301 133 168
2006 54 483 51 430 105 913 47 093 58 820 159 160 319 131 188
2007 55 259 52 162 107 421 48 602 58 819 158 168 326 151 175
2008 56 352 52 949 109 301 49 469 59 832 199 197 396 177 219
2009 57 564 54 237 111 801 50 967 60 834 234 217 451 210 241
1) Children born to married women.
2) Children born to women who were single.
Källa: SCB Befolkningsstatistik, del 4 t.o.m. 2003; Tabeller över Sveriges befolkning fr.o.m. 2004 (www.scb.se/BE0101).
4.28
Födelsetal och reproduktionstal
Birth and reproduction rates
År
Year
Levande födda på
1 000 av medelfolkmängden
Live births per
1 000 of mean
population
Dödfödda på Aborter på
1 000 födda 1 1 000 levande
Stillbirths per födda 2
1 000 births 1 Abortions per
1 000 live
births 2
Summerad
fruktsamhet
Total fertility
rate
Bruttoreproduktionstal
Gross
reproduction
rates
Nettoreproduktionstal
Net
reproduction
rates
Pojkar mot 1 000 flickor
Boys born per 1 000 girls
Levande
födda
Dödfödda
1991 14,36 3,74 289 2,117 1,027 1,014 1 062 1 017
1992 14,17 3,21 284 2,090 1,015 1,004 1 059 990
1993 13,53 3,38 290 1,997 0,976 0,965 1 046 1 030
1994 12,78 3,09 288 1,890 0,924 0,916 1 044 1 135
1995 11,72 3,37 304 1,738 0,843 0,836 1 060 1 083
1996 10,78 3,45 337 1,606 0,786 0,779 1 043 1 115
1997 10,23 3,46 347 1,532 0,740 0,734 1 057 903
1998 10,06 3,43 348 1,511 0,731 0,725 1 066 1 053
1999 9,95 3,84 348 1,503 0,732 0,726 1 053 1 080
2000 3 10,19 3,93 343 1,547 0,750 0,744 1 064 994
2001 3 10,28 3,82 347 1,570 0,761 0,754 1 063 1 266
2002 3 10,74 3,67 348 1,653 0,805 0,798 1 055 1 071
2003 3 11,07 3,50 347 1,718 0,832 0,826 1 064 951
2004 3 11,22 3,15 341 1,752 0,850 0,843 1 062 871
2005 3 11,22 2,97 345 1,769 0,861 0,854 1 055 929
2006 11,60 3,01 348 1,854 0,900 0,893 1 059 994
2007 11,74 3,03 346 1,879 0,913 0,905 1 059 940
2008 1 11,86 3,62 348 1,907 0,924 0,917 1 064 1 010
2009 12,02 4,03 336 1,935 0,939 0,932 1 061 1 078
1) Fr.o.m. den 1 juli 2008 räknas ett barn som dödfött om modern var minst i utgången av graviditetsvecka 22. Innan dess var gränsen
vecka 28. Det är orsaken till det tidsseriebrott som kan noteras mellan 2007 och 2008. As from July 1st 2008 stillbirths are referred to
recent births that have become deceased after the end of 22nd week of pregnancy – instead of 28th week. 2) Antal verkställda aborter,
se tab. 20.14. Number of induced abortions, see table 20.14 3) 2000–2005: korrigerad uppgift för Levande födda på 1 000 av
medelfolkmängden. 2000–2005: revised figure for Live births per 1 000 of mean population.
Se Tabellanmärkningar.
Källa: SCB Befolkningsförändringar. Befolkningsstatistik, del 4 t.o.m. 2003, Tabeller över Sveriges befolkning fr.o.m. 2004
(www.scb.se/BE0101).
106 Statistiska centralbyrån

Statistisk årsbok 2011
4.29
Befolkning
Perinatal dödlighet, dödfödda och spädbarnsdödlighet efter
levnadstid, antal och andel per 1 000 levande födda
Perinatal mortality, stillbirths and infant mortality (under 1 year of age),
number and rate per 1 000 live births
2005 2006 2007
Pojkar
Boys
Flickor
Girls
Samt- Pojkar Flickor Samtliga
1 liga
Pojkar Flickor Samtliga
Perinatal dödlighet 2 Perinatal mortality 2 4,0 4,2 4,1 4,3 4,6 4,4 4,2 4,4 4,3
Dödfödda 3 Stillbirths 145 156 301 159 160 319 158 168 326
Antal döda barn Deaths
Under 1 dag 4 day 4 30 25 55 40 37 77 40 26 66
Under 7 dagar days 63 52 115 77 75 152 76 63 139
Under 28 dagar 79 71 150 103 91 194 103 81 184
Under 6 månader months 113 103 216 151 121 272 140 108 248
Under 12 månader 131 115 246 165 132 297 148 120 268
På 1 000 levande födda Rate
Under 1 dag 4 0,6 0,5 0,5 0,7 0,7 0,7 0,7 0,5 0,6
Under 7 dagar 1,2 1,1 1,1 1,4 1,5 1,4 1,4 1,2 1,3
Under 28 dagar 1,5 1,4 1,5 1,9 1,8 1,8 1,9 1,6 1,7
Under 6 månader 2,2 2,1 2,1 2,8 2,4 2,6 2,5 2,1 2,3
Under 12 månader 2,5 2,3 2,4 3,0 2,6 2,8 2,7 2,3 2,5
2008 2009
Pojkar Flickor Samtliga
1 Pojkar Flickor Samtliga
Perinatal dödlighet 2 4,8 5,0 4,9 5,2 5,2 5,2
Dödfödda 3 199 197 396 234 217 451
Antal döda barn
Under 1 dag 4 40 33 73 32 33 65
Under 7 dagar 70 70 140 68 65 133
Under 28 dagar 96 93 189 102 78 180
Under 6 månader 128 122 250 138 116 254
Under 12 månader 141 131 272 148 130 278
På 1 000 levande födda
Under 1 dag 4 0,7 0,6 0,7 0,6 0,6 0,6
Under 7 dagar 1,2 1,3 1,3 1,2 1,2 1,2
Under 28 dagar 1,7 1,8 1,7 1,8 1,4 1,6
Under 6 månader 2,3 2,3 2,3 2,4 2,1 2,3
Under 12 månader 2,5 2,5 2,5 2,6 2,4 2,5
1) Both sexes.
2) Dödföddhet och spädbarnsdödlighet under den första levnadsveckan. Stillbirths and deaths during the first week of life.
3) Fr.o.m. den 1 juli 2008 räknas ett barn som dödfött om modern var minst i utgången av graviditetsvecka 22. Innan dess var gränsen
vecka 28. Det är orsaken till det tidsseriebrott som kan noteras mellan 2007 och 2008. As from July 1st 2008 stillbirths are referred to
recent births that have become deceased after the end of 22nd week of pregnancy – instead of 28th week.
4) Född och död under samma kalenderdygn. ”Less than one day” means that death has occurred on the same calendar date as the birth.
Källa: SCB Befolkningsstatistik, Tabeller över Sveriges befolkning (www.scb.se/BE0101).
Statistiska centralbyrån 107

Befolkning Statistisk årsbok 2011
4.30 Döda
Deaths
År
Year
Samtliga
Total
Barn under 1 år
Infants under 1 year
Döda på 1 000 av medelfolkmängden
Deaths per 1 000 of the mean pop.
På 1 000 levande födda
Per 1 000 live births
Hela riket
Sweden
Män
Men
Kvinnor
Women
Båda könen
Both sexes
Pojkar
Boys
Flickor
Girls
Pojkar Flickor Män Kvinnor Samtliga
1984 48 505 41 978 90 483 350 251 7,24 5,51 11,78 9,95 10,85
1985 50 044 43 988 94 032 366 300 7,21 6,29 12,14 10,41 11,26
1986 49 551 43 744 93 295 346 259 6,60 5,23 11,99 10,32 11,15
1987 49 338 43 969 93 307 358 283 6,68 5,53 11,90 10,34 11,11
1988 50 417 46 326 96 743 380 272 6,57 5,01 12,11 10,84 11,47
1989 47 845 44 265 92 110 392 278 6,57 4,94 11,41 10,30 10,84
1990 49 054 46 107 95 161 421 318 6,62 5,27 11,60 10,65 11,12
1991 49 144 46 058 95 202 421 340 6,61 5,67 11,54 10,56 11,05
1992 48 454 46 256 94 710 378 279 5,98 4,68 11,31 10,55 10,93
1993 49 047 47 961 97 008 331 240 5,49 4,16 11,39 10,87 11,13
1994 46 585 45 259 91 844 280 219 4,88 3,99 10,74 10,19 10,46
1995 47 601 46 354 93 955 250 179 4,70 3,57 10,91 10,38 10,64
1996 47 118 47 015 94 133 204 173 4,19 3,71 10,79 10,51 10,65
1997 46 710 46 616 93 326 190 138 4,09 3,14 10,69 10,42 10,55
1998 46 619 46 652 93 271 186 130 4,05 3,02 10,66 10,42 10,54
1999 46 579 48 147 94 726 184 113 4,07 2,63 10,64 10,74 10,69
2000 45 675 47 786 93 461 186 123 3,99 2,81 10,41 10,65 10,53
2001 45 431 48 321 93 752 189 145 4,01 3,27 10,32 10,75 10,54
2002 45 780 49 229 95 009 172 141 3,50 3,02 10,36 10,92 10,65
2003 45 338 47 623 92 961 184 124 3,60 2,58 10,22 10,53 10,38
2004 43 914 46 618 90 532 171 143 3,29 2,92 9,85 10,27 10,07
2005 44 788 46 922 91 710 131 115 2,52 2,33 10,01 10,31 10,16
2006 44 177 47 000 91 177 165 132 3,03 2,57 9,81 10,27 10,04
2007 43 970 47 759 91 729 148 120 2,68 2,30 9,68 10,37 10,03
2008 44 060 47 389 91 449 141 131 2,50 2,47 9,61 10,22 9,92
2009 43 692 46 388 90 080 148 130 2,57 2,40 9,44 9,93 9,69
Källa: SCB Befolkningsförändringar, del 1 och 3 t.o.m. 1990; Befolkningsstatistik, del 1 och 4 för 1991–1996; del 1-2 och del 4
för 1997–2003 samt Tabeller över Sveriges befolkning fr.o.m. 2004 (www.scb.se/BE0101).
108 Statistiska centralbyrån

Statistisk årsbok 2011
4.31
Livslängdstabell för perioden 2005–2009
Life table
Befolkning
Ålder
Age
Observerade dödsrisker, 0/00
Mortality rates per 1 000
Kvarlevande av 100 000 födda
Survivors per 100 000 births
Återstående medellivslängd, år
Life expectancy, years
Män Men Kvinnor Women Män Kvinnor Män Kvinnor
0 2,66 2,41 100 000 100 000 78,91 83,05
1 0,33 0,29 99 734 99 759 78,12 82,24
2 0,16 0,16 99 701 99 730 77,14 81,27
3 0,15 0,13 99 685 99 714 76,15 80,28
4 0,07 0,11 99 670 99 701 75,17 79,29
5 0,13 0,08 99 663 99 690 74,17 78,30
6 0,10 0,08 99 650 99 682 73,18 77,31
7 0,09 0,05 99 640 99 674 72,19 76,31
8 0,12 0,07 99 631 99 669 71,19 75,32
9 0,09 0,06 99 619 99 662 70,20 74,32
10 0,11 0,08 99 610 99 656 69,21 73,33
11 0,08 0,05 99 599 99 648 68,22 72,33
12 0,08 0,07 99 591 99 643 67,22 71,34
13 0,15 0,08 99 584 99 636 66,23 70,34
14 0,18 0,09 99 569 99 628 65,24 69,35
15 0,19 0,19 99 551 99 619 64,25 68,35
16 0,29 0,17 99 532 99 600 63,26 67,37
17 0,36 0,23 99 503 99 584 62,28 66,38
18 0,41 0,17 99 467 99 561 61,30 65,39
19 0,66 0,24 99 426 99 544 60,33 64,40
20 0,61 0,27 99 361 99 520 59,37 63,42
21 0,72 0,30 99 300 99 493 58,40 62,43
22 0,65 0,21 99 229 99 463 57,44 61,45
23 0,72 0,27 99 164 99 442 56,48 60,47
24 0,73 0,22 99 093 99 415 55,52 59,48
25 0,69 0,29 99 020 99 394 54,56 58,49
26 0,71 0,21 98 952 99 365 53,60 57,51
27 0,67 0,24 98 882 99 344 52,64 56,52
28 0,65 0,26 98 815 99 320 51,67 55,54
29 0,79 0,30 98 751 99 294 50,70 54,55
30 0,67 0,33 98 673 99 264 49,74 53,57
31 0,62 0,32 98 607 99 232 48,78 52,59
32 0,67 0,32 98 546 99 200 47,81 51,60
33 0,67 0,35 98 480 99 168 46,84 50,62
34 0,64 0,36 98 414 99 133 45,87 49,64
35 0,81 0,39 98 351 99 098 44,90 48,65
36 0,80 0,49 98 271 99 059 43,93 47,67
37 0,78 0,47 98 193 99 011 42,97 46,70
38 0,84 0,63 98 116 98 964 42,00 45,72
39 0,98 0,58 98 034 98 902 41,04 44,75
40 0,98 0,70 97 938 98 844 40,08 43,77
41 1,14 0,67 97 842 98 775 39,12 42,80
42 1,34 0,77 97 730 98 709 38,16 41,83
43 1,50 0,88 97 599 98 633 37,21 40,86
44 1,56 1,07 97 453 98 546 36,27 39,90
45 1,70 1,16 97 301 98 441 35,32 38,94
46 1,94 1,21 97 135 98 326 34,38 37,98
47 2,02 1,27 96 947 98 208 33,45 37,03
48 2,11 1,56 96 751 98 083 32,51 36,08
49 2,63 1,71 96 547 97 930 31,58 35,13
50 2,95 1,91 96 293 97 762 30,66 34,19
51 3,19 2,22 96 009 97 576 29,75 33,26
52 3,55 2,41 95 703 97 359 28,85 32,33
53 4,21 2,69 95 363 97 124 27,95 31,41
54 4,32 2,73 94 961 96 863 27,06 30,49
55 4,55 3,06 94 551 96 599 26,18 29,57
56 5,17 3,51 94 121 96 303 25,30 28,66
57 5,82 3,74 93 634 95 965 24,42 27,76
58 6,18 4,08 93 089 95 606 23,56 26,86
59 6,92 4,46 92 514 95 216 22,71 25,97
60 7,44 5,02 91 874 94 791 21,86 25,08
61 8,37 5,25 91 190 94 316 21,02 24,21
62 9,42 6,01 90 427 93 820 20,20 23,33
63 10,22 6,50 89 575 93 257 19,38 22,47
64 11,38 7,56 88 660 92 650 18,58 21,61
Statistiska centralbyrån 109

Befolkning Statistisk årsbok 2011
4.31
Ålder
Age
Livslängdstabell för perioden 2005–2009 (forts.)
Observerade dödsrisker, 0/00
Mortality rates per 1 000
Kvarlevande av 100 000 födda
Survivors per 100 000 births
Återstående medellivslängd, år
Life expectancy, years
Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor
65 13,12 8,24 87 651 91 950 17,79 20,78
66 14,12 8,71 86 501 91 192 17,02 19,94
67 14,72 9,56 85 280 90 398 16,25 19,11
68 16,64 10,18 84 024 89 534 15,49 18,29
69 18,66 11,43 82 626 88 622 14,74 17,48
70 20,44 12,75 81 084 87 609 14,01 16,67
71 22,51 13,53 79 427 86 492 13,29 15,88
72 25,14 15,74 77 639 85 322 12,59 15,09
73 28,47 17,04 75 687 83 979 11,90 14,33
74 32,08 19,40 73 532 82 548 11,23 13,57
75 35,37 21,23 71 173 80 947 10,59 12,83
76 39,14 24,10 68 656 79 228 9,96 12,09
77 44,04 27,69 65 969 77 319 9,35 11,38
78 50,03 31,19 63 064 75 178 8,75 10,69
79 55,08 35,16 59 908 72 833 8,19 10,02
80 64,10 40,19 56 609 70 272 7,64 9,36
81 72,17 45,38 52 980 67 448 7,13 8,73
82 78,74 52,34 49 157 64 387 6,64 8,13
83 89,08 60,32 45 286 61 017 6,17 7,55
84 100,57 69,46 41 252 57 337 5,72 7,00
85 113,15 79,05 37 103 53 354 5,30 6,48
86 126,18 90,29 32 905 49 136 4,92 6,00
87 141,65 103,33 28 753 44 700 4,55 5,54
88 156,93 117,50 24 680 40 081 4,22 5,13
89 173,87 132,37 20 807 35 371 3,91 4,74
90 192,37 146,56 17 189 30 689 3,63 4,39
91 1 213,12 170,41 13 883 26 192 3,38 4,06
92 230,25 185,57 10 924 21 728 3,16 3,79
93 248,10 201,56 8 409 17 696 2,96 3,54
94 266,64 218,35 6 323 14 129 2,77 3,30
95 285,85 235,92 4 637 11 044 2,59 3,09
96 305,69 254,24 3 311 8 438 2,43 2,88
97 326,16 273,28 2 299 6 293 2,27 2,70
98 347,23 293,02 1 549 4 573 2,13 2,52
99 368,92 313,42 1 011 3 233 2,00 2,36
100 391,23 334,48 638 2 220 1,88 2,21
101 414,18 356,19 389 1 477 1,76 2,07
102 437,80 378,55 228 951 1,65 1,94
103 462,13 401,57 128 591 1,55 1,82
104 487,20 425,26 69 354 1,44 1,71
105 513,03 449,66 35 203 1,36 1,60
106 539,65 474,80 17 112 1,26 1,50
107 567,07 500,69 8 59 1,13 1,40
108 595,25 527,35 3 29 1,17 1,33
109 624,15 554,80 1 14 1,50 1,21
110 653,67 583,01 1 6 0,50 1,17
111 683,67 611,94 – 3 – 0,83
112– 713,95 641,52 – 1 – 0,50
1) För åldrarna 91 år och däröver har dödsriskerna beräknats genom utjämning av de observerade riskerna för riket.
Se Tabellanmärkningar.
Källa: SCB Befolkningsstatistik Tabeller över Sveriges befolkning 2009 (www.scb.se/BE0101).
110 Statistiska centralbyrån

Statistisk årsbok 2011
4.32
Återstående medellivslängd vid födelsen, länsvis
Life expectancy at birth, by county
Befolkning
Län
County
Män
Men
1966–
1970
1971–
1975
1976–
1980
1981–
1985
1986–
1990
1991–
1995
1996–
2000
2005–
2009
Stockholms 70,57 71,01 71,31 72,96 73,64 75,11 76,77 79,10
Uppsala 73,00 72,59 73,53 74,26 75,50 76,66 78,24 79,97
Södermanlands 71,75 72,27 72,47 73,43 74,09 75,27 76,76 78,35
Östergötlands 72,05 72,13 72,69 73,80 74,94 75,82 77,24 79,26
Jönköpings 72,70 73,02 73,30 74,41 75,28 76,25 77,50 79,41
Kronobergs 73,14 73,37 73,92 74,92 75,41 77,02 78,12 79,59
Kalmar 72,34 72,34 72,69 73,62 74,74 75,98 76,72 78,42
Gotlands 71,57 71,49 72,65 74,46 73,75 75,32 75,84 79,18
Blekinge 72,46 72,90 72,99 73,86 74,73 75,67 77,18 78,96
Skåne 1 . . . . . . . . . . . . 76,70 79,00
Kristianstads 73,47 73,76 73,85 74,57 75,25 76,26 . .
Malmöhus 72,13 72,15 72,55 73,64 74,33 75,47 . .
Hallands 73,22 73,48 73,59 74,82 76,00 76,87 77,83 79,89
Västra Götalands 1 . . . . . . . . . . . . 77,07 78,91
Göteborgs o. Bohus 71,83 72,23 72,17 73,08 74,20 75,46 . .
Älvsborgs 72,48 72,95 73,55 74,29 75,52 76,48 . .
Skaraborgs 72,56 72,72 73,53 74,63 75,55 76,26 . .
Värmlands 71,34 71,24 71,83 72,73 73,73 74,98 76.19 77,94
Örebro 72,26 72,16 72,86 73,81 74,57 76,01 76,82 78,49
Västmanlands 72,00 72,14 72,55 73,61 74,27 75,47 76,98 78,74
Kopparbergs/Dalarnas 1 71,95 71,60 72,12 73,34 74,06 75,16 76,86 78,93
Gävleborgs 71,50 71,58 72,43 72,82 73,51 74,70 76,31 78,05
Västernorrlands 71,79 71,78 72,10 73,32 74,23 75,38 76,47 77,77
Jämtlands 72,58 72,35 72,52 73,31 73,69 75,12 76,41 78,53
Västerbottens 72,37 71,89 72,16 73,28 73,75 75,69 76,84 78,91
Norrbottens 71,46 71,64 71,54 72,58 73,36 74,85 75,78 78,07
Hela riket Sweden 71,93 72,07 72,43 73,55 74,37 75,60 76,89 78,91
Län
Kvinnor
Women
1966–
1970
1971–
1975
1976–
1980
1981–
1985
1986–
1990
1991–
1995
1996–
2000
2005–
2009
Stockholms 76,70 77,70 78,32 79,51 80,00 80,99 81,87 83,41
Uppsala 77,36 77,89 79,12 79,90 80,86 81,58 82,40 83,46
Södermanlands 76,31 77,02 78,13 78,97 79,99 80,86 81,63 82,42
Östergötlands 76,22 77,38 78,55 79,22 80,49 81,07 81,77 82,78
Jönköpings 77,05 78,02 78,87 80,14 80,88 81,39 82,20 83,31
Kronobergs 77,46 78,39 79,26 80,68 80,81 81,74 82,68 83,60
Kalmar 76,48 77,46 78,65 79,54 79,98 80,93 81,91 82,83
Gotlands 76,73 77,81 78,06 80,18 80,30 80,88 80,99 83,57
Blekinge 77,20 77,86 78,83 79,68 80,37 81,54 81,86 82,84
Skåne 1 . . . . . . . . . . . . 82,10 83,10
Kristianstads 78,11 78,65 79,25 80,45 81,02 81,50 . .
Malmöhus 77,62 78,36 79,14 80,30 80,80 81,22 . .
Hallands 77,73 78,38 79,53 80,34 81,45 82,06 82,68 84,06
Västra Götalands 1 . . . . . . . . . . . . 81,99 83,12
Göteborgs o. Bohus 77,40 78,07 78,53 79,50 80,16 80,99 . .
Älvsborgs 77,23 77,97 79,00 79,76 80,90 81,42 . .
Skaraborgs 76,45 77,46 78,78 79,97 80,52 81,25 . .
Värmlands 75,79 77,04 77,99 78,85 79,40 80,18 81,13 82,39
Örebro 76,80 77,58 78,64 79,39 79,95 80,62 81,16 82,89
Västmanlands 76,20 77,20 78,43 79,31 80,04 80,76 81,83 82,68
Kopparbergs/Dalarnas 1 76,19 76,94 77,81 78,75 79,73 80,46 81,49 82,82
Gävleborgs 76,21 76,98 78,17 79,02 79,49 80,15 81,22 82,01
Västernorrlands 76,25 76,87 77,81 78,77 79,62 80,41 81,45 82,39
Jämtlands 76,77 77,17 78,23 78,73 79,93 80,55 81,40 82,43
Västerbottens 76,52 77,07 77,72 78,50 79,24 80,39 81,49 83,17
Norrbottens 76,47 77,68 77,76 78,98 79,84 80,57 81,34 82,49
Hela riket Sweden 76,83 77,65 78,51 79,53 80,22 80,98 81,83 83,05
1) Fr.o.m. den 1 januari 1997 Skåne resp. Dalarnas län; fr.o.m. den 1 januari 1998 Västra Götalands län.
Se Tabellanmärkningar.
Källa: SCB Befolkningsstatistik, Tabeller över Sveriges befolkning 2009 (www.scb.se/BE0101).
Statistiska centralbyrån 111

Befolkning Statistisk årsbok 2011
4.33
År
Year
Folkmängdens förändringar 1751–2009
Population changes
Giftermål
Marriages
Skilsmässor
Divorces
Levande
födda
Live births
Döda
Deaths
Utvandrare
Emigrants
Invandrare
Immigrants
Folkökning 1 Döda i 1:a
Population levnadsåret
growth 1 Infant deaths
– 1 year
1751/60 16 743 . . 66 421 50 731 . . . . 14 457 13 590
1761/70 16 881 . . 67 733 54 656 . . . . 11 733 14 634
1771/80 17 335 . . 67 426 58 961 . . . . 7 571 13 607
1781/90 17 022 . . 68 981 60 279 . . . . 6 945 13 791
1791/00 19 513 . . 76 033 57 877 . . . . 15 957 14 908
1801/10 19 839 . . 74 083 67 767 . . . . 4 905 14 718
1811/20 21 620 . . 82 531 63 904 . . . . 18 834 15 133
1821/30 22 897 . . 95 326 65 037 . . . . 30 339 15 945
1831/40 21 506 106 94 836 68 656 . . . . 25 081 15 822
1841/50 24 042 105 102 833 68 061 . . . . 34 365 15 749
1851/60 27 714 120 119 419 79 005 1 690 . . 37 719 17 440
1861/70 26 695 130 128 107 82 233 12 245 . . 30 880 17 800
1871/80 29 866 193 133 730 80 140 15 027 . . 39 714 17 365
1881/90 29 264 234 135 820 79 160 37 640 4 760 21 931 15 010
1891/00 29 276 338 133 873 80 693 24 677 7 881 35 146 13 604
1901/10 31 846 474 136 841 79 053 25 767 8 442 38 596 11 569
1911/20 35 761 910 126 294 81 649 11 838 7 555 38 209 8 753
1921/30 39 234 1 833 105 840 72 938 12 865 6 220 23 770 6 227
1931/40 51 497 2 925 90 329 72 947 2 576 6 462 22 924 4 141
1941/50 60 446 6 083 123 419 69 768 6 172 19 572 67 040 3 386
1951/60 52 132 8 622 107 050 70 567 15 036 25 630 45 614 1 938
1961/70 53 983 10 209 114 573 78 574 18 885 42 433 58 326 1 548
1971/80 40 365 19 954 103 090 87 837 29 916 38 565 23 671 922
1981/90 45 995 19 522 102 964 92 863 24 126 41 392 27 269 651
1991/00 34 883 21 414 103 370 94 146 32 773 52 904 29 216 454
1975 44 103 25 383 103 632 88 208 27 249 44 133 31 751 894
1976 44 790 21 702 98 345 90 677 25 522 45 492 27 737 818
1977 40 370 20 391 96 057 88 202 21 078 44 005 30 937 773
1978 37 844 20 317 93 248 89 681 22 168 36 187 17 321 727
1979 37 300 20 322 96 255 91 074 23 467 37 025 18 573 721
1980 37 569 19 887 97 064 91 800 29 839 39 426 14 927 671
1981 37 793 20 198 94 065 92 034 29 440 32 272 5 096 653
1982 37 051 20 766 92 748 90 671 28 381 30 381 4 451 635
1983 36 210 20 618 91 780 90 791 25 269 27 495 3 089 646
1984 36 849 20 377 93 889 90 483 22 825 31 486 12 048 601
1985 38 297 19 763 98 463 94 032 22 036 33 127 15 518 666
1986 38 906 19 107 101 950 93 295 24 495 39 487 23 376 605
1987 41 223 18 426 104 699 93 307 20 673 42 666 32 568 641
1988 44 229 17 746 112 080 96 743 21 461 51 092 44 805 652
1989 2 108 919 18 862 116 023 92 110 21 484 65 866 68 148 670
1990 40 477 19 357 123 938 95 161 25 196 60 048 63 594 739
1991 36 836 20 149 123 737 95 202 24 745 49 731 53 489 761
1992 37 173 21 907 122 848 94 710 25 726 45 348 47 894 657
1993 34 005 21 673 117 998 97 008 29 874 61 872 53 096 571
1994 34 203 22 237 112 257 91 844 32 661 83 598 71 272 499
1995 33 642 22 528 103 422 93 955 33 984 45 887 21 115 429
1996 33 484 21 377 95 297 94 133 33 884 39 895 7 003 377
1997 32 313 21 009 90 502 93 326 38 543 44 818 3 126 328
1998 31 598 20 761 89 028 93 271 38 518 49 391 6 697 316
1999 35 682 21 000 88 172 94 726 35 705 49 839 7 104 297
2000 39 895 21 502 90 441 93 285 34 091 58 659 21 366 309
2001 35 778 21 022 91 466 93 752 32 141 60 795 26 336 334
2002 38 012 21 323 95 815 95 009 33 009 64 087 31 660 313
2003 39 041 21 130 99 157 92 961 35 023 63 795 34 882 308
2004 43 088 20 106 100 928 90 532 36 586 62 028 35 722 314
2005 44 381 20 000 101 346 91 710 38 118 65 229 36 360 246
2006 45 551 20 295 105 913 91 177 44 908 95 750 65 505 297
2007 47 898 20 669 107 421 91 729 45 418 99 485 69 670 268
2008 50 332 21 377 109 301 91 449 45 294 101 171 73 420 272
2009 48 033 22 211 111 801 90 080 39 240 102 280 84 335 278
1) Folkökningen definieras som skillnaden mellan folkmängden vid årets början och årets slut.
2) Det rekordhöga antalet ingångna äktenskap under 1989 berodde på ändrade änkepensionsregler.
Källa: SCB Historisk statistik för Sverige Del 1, Tabeller över Sveriges befolkning 2009 samt www.scb.se/BE0101.
112 Statistiska centralbyrån

Statistisk årsbok 2011
4.34
Folkmängdens förändringar i län och kommuner 2009 enligt
indelningen den 1 januari 2009
Population changes in counties and municipalities
Befolkning
Län/ Kommun
County/Municipality
Levande
födda
Live births
Döda
Deaths
Utrikes Foreign Inrikes Domestic Folkökning 1
Inflyttade
Immigrants
Utflyttade
Emigrants
Inflyttade
Moves to
Utflyttade
Moves from
Population
growth 1
Stockholms län 28 570 15 147 30 095 11 201 36 268 30 615 37 919
Botkyrka 1 166 496 1 642 458 4 863 5 588 1 140
Danderyd 287 277 516 334 1 994 1 885 299
Ekerö 316 136 157 69 1 452 1 412 316
Haninge 1 003 468 974 244 4 513 4 505 1 269
Huddinge 1 282 558 1 706 506 6 915 7 242 1 589
Järfälla 829 391 751 211 3 716 3 765 940
Lidingö 485 381 552 315 2 430 2 429 334
Nacka 1 236 637 971 423 6 516 5 247 2 424
Norrtälje 573 608 285 131 2 283 2 006 399
Nykvarn 127 51 50 8 571 499 192
Nynäshamn 282 224 210 52 1 547 1 480 282
Salem 165 86 104 36 875 886 136
Sigtuna 522 236 530 199 2 703 2 472 847
Sollentuna 767 376 774 351 3 975 3 533 1 250
Solna 1 147 586 1 292 506 7 879 7 603 1 620
Stockholm 13 267 6 971 14 653 5 629 46 823 42 793 19 297
Sundbyberg 617 295 749 256 4 777 3 953 1 643
Södertälje 1 086 696 1 753 421 3 401 4 603 517
Tyresö 531 231 347 148 2 130 2 361 270
Täby 713 426 589 308 3 466 3 283 748
Upplands Väsby 473 198 442 172 2 181 2 337 393
Upplands-Bro 304 133 232 90 1 668 1 453 520
Vallentuna 352 175 190 81 1 711 1 589 407
Vaxholm 121 64 81 32 731 583 254
Värmdö 467 226 245 100 1 962 1 970 380
Österåker 452 221 300 121 1 747 1 699 453
Uppsala län 3 965 2 660 3 455 1 340 12 229 10 937 4 710
Enköping 421 401 265 90 1 578 1 390 382
Heby 114 125 69 21 601 689 -52
Håbo 209 95 124 56 1 098 1 050 227
Knivsta 194 70 72 63 868 786 218
Tierp 191 239 140 34 795 965 -109
Uppsala 2 561 1 372 2 618 1 026 9 457 8 156 4 083
Älvkarleby 90 97 72 23 477 513 4
Östhammar 185 261 95 27 795 828 -43
Södermanlands län 2 863 2 958 2 408 721 7 940 7 992 1 529
Eskilstuna 1 138 980 1 012 259 2 976 3 088 792
Flen 132 207 258 39 852 987 6
Gnesta 93 93 47 8 639 539 139
Katrineholm 331 389 313 99 1 372 1 432 96
Nyköping 532 572 343 127 2 028 1 970 236
Oxelösund 108 143 39 38 571 581 -44
Strängnäs 358 346 183 106 1 618 1 400 309
Trosa 106 99 58 29 605 556 84
Vingåker 65 129 155 16 412 572 -89
Östergötlands län 4 877 4 299 4 063 1 098 10 628 10 230 3 937
Boxholm 53 59 24 5 196 221 -12
Finspång 221 268 120 41 843 734 144
Kinda 100 136 66 17 346 431 -74
Linköping 1 763 1 166 2 114 542 7 002 6 348 2 827
Mjölby 287 271 120 33 1 072 1 058 116
Motala 415 486 253 64 1 301 1 526 -110
Norrköping 1 637 1 360 1 128 312 4 521 4 408 1 194
Söderköping 123 121 46 30 757 694 83
Vadstena 44 77 24 14 316 348 -55
Valdemarsvik 62 102 67 8 381 441 -41
Ydre 33 52 34 11 128 189 -54
Åtvidaberg 99 135 39 14 502 535 -45
Ödeshög 40 66 28 7 229 263 -36
Jönköpings län 3 842 3 327 2 458 823 7 232 8 577 798
Aneby 58 72 53 15 333 433 -77
Eksjö 148 197 181 29 691 754 41
Gislaved 307 286 189 69 795 1 098 -168
Gnosjö 103 86 83 21 256 453 -122
Statistiska centralbyrån 113

Befolkning Statistisk årsbok 2011
4.34
Län/ Kommun
Folkmängdens förändringar i län och kommuner 2009 enligt
indelningen den 1 januari 2009 (forts.)
Levande
födda
Döda Utrikes Inrikes Folkökning 1
Inflyttade Utflyttade Inflyttade Utflyttade
Habo 135 56 35 13 546 499 148
Jönköping 1 631 1 148 989 344 4 712 4 658 1 177
Mullsjö 64 73 28 14 347 412 -59
Nässjö 282 337 265 56 1 042 1 222 -22
Sävsjö 123 129 139 32 322 434 -12
Tranås 176 202 80 55 716 735 -23
Vaggeryd 153 139 76 22 400 490 -22
Vetlanda 290 309 172 74 690 766 7
Värnamo 372 293 168 79 896 1 137 -70
Kronobergs län 2 062 1 819 2 386 600 4 994 6 080 938
Alvesta 208 171 273 54 702 977 -18
Lessebo 74 97 150 30 393 409 80
Ljungby 266 296 206 64 720 851 -20
Markaryd 91 130 114 32 344 426 -41
Tingsryd 85 165 152 25 373 562 -144
Uppvidinge 84 111 290 31 315 577 -27
Växjö 1 074 665 977 244 3 847 4 036 949
Älmhult 180 184 224 120 605 547 159
Kalmar län 2 262 2 795 1 845 502 5 922 6 488 242
Borgholm 70 183 85 27 497 495 -49
Emmaboda 68 127 79 28 313 414 -108
Hultsfred 109 198 234 39 523 820 -191
Högsby 55 85 110 16 254 374 -57
Kalmar 760 620 479 171 3 452 3 208 695
Mönsterås 101 149 133 9 526 582 24
Mörbylånga 146 160 76 24 719 659 97
Nybro 168 190 145 41 798 858 19
Oskarshamn 243 306 161 49 834 956 -77
Torsås 64 103 52 9 280 316 -32
Vimmerby 160 180 120 20 493 585 -13
Västervik 318 494 171 69 1 153 1 141 -66
Gotlands län 563 593 196 83 1 902 1 769 217
Gotland 563 593 196 83 1 902 1 769 217
Blekinge län 1 612 1 798 1 676 455 3 572 4 264 332
Karlshamn 302 385 216 76 1 012 1 114 -41
Karlskrona 713 695 976 234 1 904 2 128 538
Olofström 109 162 73 35 409 460 -65
Ronneby 308 368 312 66 939 1 188 -73
Sölvesborg 180 188 99 44 605 671 -27
Skåne län 15 316 11 512 18 120 7 895 19 096 16 596 16 304
Bjuv 190 126 210 73 964 964 200
Bromölla 140 115 78 24 497 491 85
Burlöv 215 135 275 93 1 075 1 051 279
Båstad 125 174 138 51 667 642 66
Eslöv 377 314 239 80 1 446 1 518 146
Helsingborg 1 657 1 223 1 645 738 5 440 5 153 1 605
Hässleholm 533 546 403 159 1 540 1 740 30
Höganäs 227 260 213 81 1 080 942 232
Hörby 142 173 112 42 759 794 5
Höör 172 136 89 49 895 748 222
Klippan 166 183 205 88 874 923 46
Kristianstad 917 741 884 220 2 724 2 751 811
Kävlinge 352 210 166 63 1 303 1 166 383
Landskrona 555 432 790 401 1 994 2 118 366
Lomma 242 160 178 63 1 222 799 616
Lund 1 320 680 2 074 898 7 420 7 420 1 796
Malmö 4 680 2 741 7 856 3 649 13 376 12 029 7 374
Osby 124 138 120 21 512 591 8
Perstorp 70 97 96 44 470 481 11
Simrishamn 143 253 149 56 807 818 -28
Sjöbo 187 189 149 61 980 1 000 60
Skurup 146 128 121 44 726 741 83
Staffanstorp 245 129 151 126 1 279 1 141 282
Svalöv 160 110 126 54 833 852 106
Svedala 239 136 120 51 949 881 235
Tomelilla 144 151 95 23 707 649 120
114 Statistiska centralbyrån

Statistisk årsbok 2011
4.34
Län/ Kommun
Folkmängdens förändringar i län och kommuner 2009 enligt
indelningen den 1 januari 2009 (forts.)
Levande
födda
Befolkning
Döda Utrikes Inrikes Folkökning 1
Inflyttade Utflyttade Inflyttade Utflyttade
Trelleborg 453 475 331 182 1 637 1 430 333
Vellinge 325 252 282 139 1 458 1 354 319
Ystad 266 316 157 87 1 267 1 048 239
Åstorp 191 128 212 80 926 985 134
Ängelholm 398 380 246 97 1 550 1 481 229
Örkelljunga 91 125 95 33 523 505 47
Östra Göinge 124 156 115 25 509 703 -136
Hallands län 3 325 2 768 2 221 944 8 709 7 286 3 253
Falkenberg 450 422 318 144 1 291 1 204 288
Halmstad 1 005 872 886 371 3 455 3 249 846
Hylte 114 128 141 29 356 461 4
Kungsbacka 871 568 387 184 3 046 2 287 1 262
Laholm 218 251 129 81 966 894 87
Varberg 667 527 360 135 1 818 1 414 766
Västra Götalands län 19 303 14 862 14 853 7 276 23 715 24 388 11 328
Ale 317 214 115 70 1 285 1 363 71
Alingsås 426 376 162 103 1 626 1 468 268
Bengtsfors 82 138 122 41 344 424 -56
Bollebygd 99 72 50 31 459 483 21
Borås 1 195 1 012 1 005 374 3 504 3 347 971
Dals-Ed 44 65 58 61 175 202 -59
Essunga 49 61 16 5 301 324 -24
Falköping 330 346 198 48 1 036 1 098 70
Färgelanda 64 83 63 23 311 382 -53
Grästorp 58 63 40 7 267 289 6
Gullspång 33 69 87 34 236 292 -36
Göteborg 7 539 4 308 7 943 3 938 22 585 22 711 7 133
Götene 148 129 86 21 559 541 101
Herrljunga 89 91 60 15 401 376 68
Hjo 97 93 33 16 377 346 50
Härryda 415 203 158 100 1 776 1 614 427
Karlsborg 49 91 44 7 263 263 -6
Kungälv 509 327 193 99 1 767 1 579 459
Lerum 444 243 162 88 1 658 1 720 216
Lidköping 438 432 136 86 1 216 1 211 67
Lilla Edet 135 114 56 29 646 752 -58
Lysekil 118 207 104 66 532 604 -124
Mariestad 237 281 120 55 793 841 -26
Mark 372 345 137 73 1 111 1 191 14
Mellerud 79 130 73 44 290 452 -181
Munkedal 111 118 78 37 415 447 1
Mölndal 847 489 442 272 4 013 3 963 569
Orust 130 152 76 25 666 713 -19
Partille 387 261 189 88 2 302 1 949 580
Skara 179 184 95 44 896 1 003 -63
Skövde 613 467 392 167 2 210 2 207 374
Sotenäs 67 141 70 34 321 343 -58
Stenungsund 296 140 122 93 1 142 1 001 326
Strömstad 129 139 205 156 436 387 83
Svenljunga 115 115 62 14 450 522 -22
Tanum 116 167 102 53 488 507 -18
Tibro 114 121 45 13 431 508 -51
Tidaholm 117 135 59 29 417 484 -61
Tjörn 149 145 76 43 655 692 -2
Tranemo 116 130 72 22 349 484 -99
Trollhättan 630 600 492 222 2 216 2 132 386
Töreboda 87 125 82 22 419 445 -1
Uddevalla 578 561 347 164 2 072 1 940 332
Ulricehamn 236 232 189 54 761 854 47
Vara 171 198 75 34 560 670 -97
Vårgårda 144 88 62 22 487 588 -9
Vänersborg 389 371 192 121 1 270 1 466 -120
Åmål 106 171 64 84 414 439 -111
Öckerö 110 119 44 29 468 432 42
Statistiska centralbyrån 115

Befolkning Statistisk årsbok 2011
4.34
Län/ Kommun
Folkmängdens förändringar i län och kommuner 2009 enligt
indelningen den 1 januari 2009 (forts.)
Levande
födda
Döda Utrikes Inrikes Folkökning 1
Inflyttade Utflyttade Inflyttade Utflyttade
Värmlands län 2 744 3 353 2 215 1 119 5 080 5 660 -117
Arvika 251 343 166 104 780 823 -76
Eda 79 119 159 118 258 329 -76
Filipstad 79 165 165 36 332 430 -56
Forshaga 116 104 60 22 491 557 -14
Grums 95 131 62 26 319 426 -108
Hagfors 97 217 161 31 293 471 -168
Hammarö 174 126 43 61 803 655 178
Karlstad 990 855 663 314 4 425 4 152 742
Kil 124 91 39 24 561 568 43
Kristinehamn 217 322 152 83 861 821 5
Munkfors 38 54 26 8 168 191 -21
Storfors 39 60 58 9 226 273 -20
Sunne 125 169 71 55 383 485 -128
Säffle 128 210 145 47 384 582 -182
Torsby 90 255 105 67 332 402 -199
Årjäng 102 132 140 114 235 266 -37
Örebro län 3 162 3 179 2 348 690 6 611 7 103 1 150
Askersund 105 151 37 25 415 460 -79
Degerfors 64 124 51 23 362 460 -130
Hallsberg 149 178 99 25 697 762 -21
Hällefors 73 125 67 4 293 332 -28
Karlskoga 290 418 246 87 938 1 098 -130
Kumla 246 204 102 52 981 1 015 57
Laxå 46 73 22 9 185 255 -84
Lekeberg 80 65 24 14 340 353 12
Lindesberg 227 295 329 39 833 1 125 -70
Ljusnarsberg 25 91 92 19 256 337 -74
Nora 92 117 62 12 407 466 -32
Örebro 1 765 1 338 1 217 381 5 736 5 272 1 729
Västmanlands län 2 694 2 543 2 167 663 6 211 6 477 1 379
Arboga 112 160 64 27 543 532 1
Fagersta 129 168 126 33 507 579 -18
Hallstahammar 173 174 125 36 745 717 113
Kungsör 75 75 23 20 341 397 -54
Köping 256 311 214 38 942 960 107
Norberg 69 64 32 6 251 301 -19
Sala 214 231 116 27 926 863 134
Skinnskatteberg 33 50 23 7 240 288 -55
Surahammar 82 97 50 15 476 577 -82
Västerås 1 551 1 213 1 394 454 4 655 4 678 1 252
Dalarnas län 2 736 3 249 2 422 694 6 347 6 973 587
Avesta 172 271 150 55 730 900 -175
Borlänge 572 484 815 138 1 805 2 077 496
Falun 603 492 450 173 2 322 2 319 388
Gagnef 99 121 37 33 430 447 -36
Hedemora 135 218 153 25 625 734 -64
Leksand 136 199 94 28 648 637 15
Ludvika 251 339 245 71 992 948 128
Malung-Sälen 89 121 78 24 300 296 23
Mora 211 232 114 50 706 750 -7
Orsa 59 92 62 18 381 448 -56
Rättvik 74 176 43 29 461 427 -53
Smedjebacken 86 128 44 6 547 519 24
Säter 106 130 67 23 483 561 -57
Vansbro 74 115 28 7 211 234 -40
Älvdalen 69 131 42 14 224 194 1
Gävleborgs län 2 794 3 344 2 544 649 5 730 6 740 312
Bollnäs 253 355 216 44 812 894 -14
Gävle 1 112 935 928 279 3 539 3 510 843
Hofors 95 147 73 14 280 311 -23
Hudiksvall 366 470 250 81 1 149 1 268 -57
Ljusdal 178 294 199 88 551 597 -56
Nordanstig 104 106 41 11 374 492 -90
Ockelbo 50 88 46 2 260 310 -45
116 Statistiska centralbyrån

Statistisk årsbok 2011
4.34
Län/ Kommun
Folkmängdens förändringar i län och kommuner 2009 enligt
indelningen den 1 januari 2009 (forts.)
Levande
födda
Befolkning
Döda Utrikes Inrikes Folkökning 1
Inflyttade Utflyttade Inflyttade Utflyttade
Ovanåker 104 163 83 27 288 402 -117
Sandviken 331 437 405 64 1 124 1 258 99
Söderhamn 201 349 303 39 654 999 -228
Västernorrlands län 2 445 3 081 1 850 455 4 858 5 947 -330
Härnösand 227 327 219 47 819 928 -41
Kramfors 141 306 115 42 655 824 -259
Sollefteå 164 299 177 31 666 773 -96
Sundsvall 1 117 1 045 762 198 3 122 3 182 578
Timrå 155 196 228 24 682 926 -78
Ånge 70 186 57 15 275 374 -175
Örnsköldsvik 571 722 292 98 1 160 1 461 -259
Jämtlands län 1 341 1 518 786 411 3 372 3 795 -231
Berg 60 112 54 17 294 366 -86
Bräcke 48 98 42 14 271 392 -144
Härjedalen 79 163 96 58 384 395 -60
Krokom 165 162 65 29 828 731 136
Ragunda 44 87 31 5 210 265 -72
Strömsund 107 204 78 35 326 518 -246
Åre 118 107 72 51 712 725 19
Östersund 720 585 348 202 2 881 2 937 222
Västerbottens län 2 962 2 631 2 313 782 6 192 7 312 736
Bjurholm 24 39 33 2 105 137 -16
Dorotea 28 43 24 2 118 138 -14
Lycksele 139 154 64 35 403 470 -50
Malå 28 64 30 2 73 140 -74
Nordmaling 85 75 39 12 221 327 -71
Norsjö 48 63 60 3 125 169 -2
Robertsfors 68 90 20 5 288 300 -20
Skellefteå 730 813 536 162 1 402 1 779 -92
Sorsele 22 43 80 10 67 109 10
Storuman 53 100 26 15 185 224 -77
Umeå 1 493 828 1 167 488 5 807 5 803 1 347
Vilhelmina 80 99 111 4 207 360 -64
Vindeln 62 71 26 18 183 274 -94
Vännäs 80 80 51 14 397 435 0
Åsele 22 69 46 10 95 131 -47
Norrbottens län 2 363 2 644 1 859 839 4 398 5 777 -658
Arjeplog 22 41 34 14 133 137 -3
Arvidsjaur 48 104 52 9 215 245 -43
Boden 255 319 235 37 784 1 045 -127
Gällivare 174 203 143 40 367 606 -170
Haparanda 98 137 188 184 300 319 -61
Jokkmokk 43 68 40 13 155 251 -95
Kalix 134 223 65 47 448 616 -236
Kiruna 243 221 287 105 510 846 -130
Luleå 809 560 461 234 3 107 3 035 544
Pajala 46 149 33 16 169 200 -120
Piteå 365 397 107 71 1 205 1 249 -42
Älvsbyn 71 86 96 9 235 385 -78
Överkalix 22 59 25 3 113 143 -45
Övertorneå 33 77 93 57 166 209 -52
1) Folkökningen definieras som skillnaden mellan folkmängden vid årets början och årets slut. Population growth is defined as the
difference between the population at the beginning and end of the year.
Se Tabellanmärkningar.
Källa: SCB Befolkningsstatistik Tabeller över Sveriges befolkning 2009 (www.scb.se/BE0101).
Statistiska centralbyrån 117

Befolkning Statistisk årsbok 2011
4.35
Befolkning efter födelseland
Population by country of birth
Födelseland 1 Country of birth 1970 2 1980 3 1990 2000 2009
Sverige Sweden 7 539 318 7 693 485 7 800 185 7 878 994 8 002 717
Utrikes födda Foreign-born 4, 5 537 585 626 953 790 445 1 003 798 1 337 965
Norden The Nordic countries 320 913 341 253 319 082 279 631 266 519
Danmark Denmark 39 152 43 501 43 931 38 190 46 002
Finland 235 453 251 342 217 636 195 447 172 218
Island Iceland 1 627 3 547 4 771 3 530 4 480
Norge Norway 44 681 42 863 52 744 42 464 43 819
Europa utom Norden
Europe other than Nordic countries 180 355 205 751 246 846 362 365 476 372
Bosnien-Hercegovina Bosnia-Herzegovina . . . 51 526 56 127
Estland Estonia 18 513 15 331 11 971 10 253 9 942
Frankrike France 2 487 3 166 3 844 5 602 7 798
Grekland Greece 11 835 15 153 13 171 10 851 11 217
Italien Italy 7 268 6 062 5 989 6 337 7 531
Jugoslavien/Serbien & Montenegro 6
Yugoslavia/Serbia and Montenegro 6 33 779 37 982 43 346 71 972 71 578
Nederländerna Netherlands 2 916 3 077 3 543 4 532 8 324
Polen Poland 10 851 19 967 35 631 40 123 67 518
Rumänien Romania 1 221 1 977 8 785 11 776 18 532
Ryssland Russian Federation . . . 6 523 14 443
Storbritannien och Nordirland
United Kingdom and Northern Ireland 5 378 8 243 11 378 14 602 20 368
Turkiet Turkey 3 768 14 357 25 528 31 894 40 766
Tyskland 7 Fed. Rep. of Germany 41 793 38 974 37 558 38 155 47 803
Ungern Hungary 10 650 12 929 15 045 14 127 15 119
Övriga Europa Rest of Europe 29 896 28 533 31 057 50 615 93 749
Afrika Africa 4 149 10 025 27 343 55 138 103 077
Eritrea . . . 3 054 8 963
Etiopien Ethiopia 346 1 797 10 027 11 907 13 052
Marocko Morocco 775 1 584 2 720 4 492 7 038
Somalia 16 100 1 441 13 082 31 734
Övriga Afrika Rest of Africa 3 012 6 544 13 155 22 603 42 290
Nordamerika North America 15 629 14 484 19 087 24 312 30 145
USA 12 646 11 980 13 001 14 413 16 555
Övriga Nordamerika Rest of North America 2 983 2 504 6 086 9 899 13 590
Sydamerika South America 2 300 17 206 44 230 50 853 62 465
Chile 181 8 256 27 635 26 842 28 320
Colombia 259 1 443 4 650 7 317 10 219
Övriga Sydamerika Rest of South America 1 860 7 507 11 945 16 694 23 926
Asien Asia 5 949 30 351 124 447 220 677 388 037
Afghanistan 32 534 4 287 12 745
Filippinerna Philippines 66 528 2 613 5 460 9 261
Indien India 907 4 452 9 054 11 110 16 457
Irak Iraq 108 631 9 818 49 372 117 919
Iran 411 3 348 40 084 51 101 59 922
Kina China 644 1 424 3 869 8 150 21 202
Libanon Lebanon 240 2 170 15 986 20 038 23 701
Pakistan 188 1 127 2 291 3 100 9 161
Sydkorea Korea, Republic of 1 132 5 278 8 205 9 170 10 232
Syrien Syria 100 1 606 5 874 14 162 19 646
Thailand 105 2 055 4 934 10 353 28 739
Vietnam 195 1 602 6 265 10 898 13 995
Övriga Asien Rest of Asia 1 853 6 098 14 920 23 476 45 057
Oceanien Oceania 558 962 1 866 2 981 4 251
Sovjetunionen, f.d. USSR, former 7 244 6 824 7 471 7 584 6 348
Okänt land Unknown country 488 97 73 257 751
Samtliga Total 8 076 903 8 320 438 8 590 630 8 882 792 9 340 682
Utrikes födda i % av samtliga invånare
Foreign-born as percent of all inhabitants 6,7 7,5 9,2 11,3 14,3
1) De nordiska länderna plus de 32 vanligaste. Redovisningen efter födelseland sker efter dagens länderindelning. Personer som flyttat till
Sverige före delningen kan inte fördelas på de nya delarna. Det gäller t.ex. Jugoslavien, Tjeckoslovakien och Sovjetunionen.
2) Folkmängd per födelseland 1970 avser förhållandet den 1 november.
3) Folkmängd per födelseland 1980 avser förhållandet den 15 september.
4) 1970 enligt Folk- och bostadsräkningen (FoB) 1970.
5) 1980 enligt FoB 1980.
6) Namnbyte fr.o.m. år 2003 (ratificerat den 9 april 2002). Change of name due to an agreement ratified on 9 April 2002.
7) 1970, 1980 och 1990 Västtyskland och Öttyskland
Källa: SCB Befolkningsstatistik; Tabeller över Sveriges befolkning för 2009 (www.scb.se/BE0101).
118 Statistiska centralbyrån

Statistisk årsbok 2011
4.36
Utrikes födda och utländska medborgare den 31 december,
länsvis
Foreign-born persons and foreign citizens, by county
Befolkning
Län
County
Antal
Number
2006 2007 2008 2009
Procent
Percent
Antal Procent Antal Procent Antal Procent
Utrikes födda
Foreign-born persons
Stockholms 353 864 18,7 368 694 19,2 400 553 20,2 419 326 20,8
Uppsala 35 844 11,8 37 786 11,8 41 300 12,6 43 556 13,1
Södermanlands 32 388 12,4 33 212 12,6 36 655 13,7 38 209 14,2
Östergötlands 40 528 9,7 42 360 10,1 47 052 11,1 50 012 11,7
Jönköpings 35 438 10,7 37 021 11,2 40 925 12,2 41 933 12,5
Kronobergs 18 659 10,5 20 159 11,2 23 328 12,8 24 650 13,5
Kalmar 16 728 7,2 17 534 7,5 19 022 8,2 20 081 8,6
Gotlands 2 385 4,1 2 443 4,3 2 531 4,4 2 634 4,6
Blekinge 12 365 8,2 13 296 8,8 15 087 9,9 15 959 10,5
Skåne 172 835 14,8 183 359 15,5 204 863 16,9 214 576 17,4
Hallands 26 047 9,1 27 056 9,4 28 945 9,9 30 010 10,1
Västra Götalands 198 242 13,0 204 730 13,3 218 709 14,0 225 945 14,4
Värmlands 22 125 8,1 23 160 8,5 24 929 9,1 25 682 9,4
Örebro 28 987 10,6 30 328 11,0 32 590 11,7 33 704 12,1
Västmanlands 36 587 14,0 36 751 14,8 38 795 15,5 40 078 15,9
Dalarnas 18 873 6,8 19 897 7,2 21 893 7,9 23 201 8,4
Gävleborgs 18 341 6,6 19 270 7,0 21 851 7,9 23 399 8,5
Västernorrlands 13 877 5,7 14 767 6,1 16 256 6,7 17 176 7,1
Jämtlands 6 038 4,8 6 465 5,1 7 250 5,7 7 524 5,9
Västerbottens 15 361 6,0 15 921 6,2 17 440 6,8 18 485 7,1
Norrbottens 20 278 8,1 20 991 8,3 21 607 8,7 21 825 8,8
Hela riket Sweden 1 125 790 12,4 1 175 200 12,9 1 281 581 13,8 1 337 965 14,3
Utländska medborgare
Foreign citizens
Stockholms 156 994 8,3 157 949 8,2 176 314 8,9 188 611 9,3
Uppsala 14 876 4,9 15 091 4,7 17 082 5,2 18 727 5,6
Södermanlands 13 636 5,2 13 296 5,1 15 630 5,8 16 815 6,2
Östergötlands 15 512 3,7 16 041 3,8 19 174 4,5 21 754 5,1
Jönköpings 12 487 3,8 12 934 3,9 15 439 4,6 16 099 4,8
Kronobergs 7 520 4,2 8 521 4,7 10 981 6,0 12 087 6,6
Kalmar 6 996 3,0 7 386 3,2 8 356 3,6 9 217 3,9
Gotlands 946 1,6 897 1,6 959 1,7 1 048 1,8
Blekinge 5 297 3,5 5 953 3,9 7 545 5,0 8 295 5,4
Skåne 71 084 6,1 76 350 6,4 92 282 7,6 99 736 8,1
Hallands 9 293 3,3 9 484 3,3 10 555 3,6 11 382 3,8
Västra Götalands 81 906 5,4 81 847 5,3 90 021 5,8 94 699 6,0
Värmlands 12 267 4,5 12 718 4,7 14 140 5,2 14 654 5,4
Örebro 11 172 4,1 11 496 4,2 12 838 4,6 13 562 4,9
Västmanlands 14 395 5,5 13 986 5,6 15 209 6,1 16 092 6,4
Dalarnas 8 226 3,0 8 920 3,2 10 905 4,0 12 096 4,4
Gävleborgs 8 410 3,0 8 771 3,2 10 885 3,9 12 285 4,4
Västernorrlands 6 736 2,8 7 241 3,0 8 387 3,4 9 057 3,7
Jämtlands 3 168 2,5 3 502 2,8 4 189 3,3 4 476 3,5
Västerbottens 7 752 3,0 7 933 3,1 9 149 3,5 10 049 3,9
Norrbottens 11 226 4,5 11 680 4,6 12 084 4,8 12 152 4,9
Hela riket 479 899 5,3 491 996 5,4 562 124 6,1 602 893 6,5
Källa: SCB Tabeller över Sveriges befolkning 2006 (www.scb.se/BE0101); Statistikdatabasen: Befolkning 2007 –
(www.scb.se).
Statistiska centralbyrån 119

Befolkning Statistisk årsbok 2011
4.37
Utrikes födda och födda i Sverige med två utrikesfödda föräldrar
efter ursprungsland och kön i hela riket den 31 december 2009
Foreign-born persons and persons born in Sweden with both parents
born abroad by country of origin and sex in the whole country
Ursprungsland
Country of origin
Födda utomlands
Foreign-born persons
Födda i Sverige 1
Born in Sweden 1
Totalt
Total
Män
Men
Kvinnor
Women
Män
Kvinnor
Norden utom Sverige
The Nordic countries excl. Sweden 116 048 150 471 51 671 49 182 367 372
Danmark Denmark 24 729 21 273 6 799 6 213 59 014
Finland 69 841 102 377 41 843 39 996 254 057
Island Iceland 2 279 2 201 472 470 5 422
Norge Norway 19 199 24 620 4 359 4 188 52 366
EU27 utom Norden
EU27 other than Nordic countries 128 772 130 528 33 620 31 167 324 087
Nederländerna Netherlands 4 762 3 562 787 726 9 837
Polen Poland 28 532 38 986 8 044 7 502 83 064
Rumänien Romania 8 776 9 756 1 928 1 896 22 356
Storbritannien och Nordirland
United Kingdom & Northern Ireland 13 521 6 847 1 616 1 469 23 453
Tyskland Germany 22 359 25 444 6 817 6 464 61 084
Ungern Hungary 7 545 7 574 3 196 2 904 21 219
Övriga EU27 utom Norden
Rest of EU 27 other than Nordic countries 43 277 38 359 14 485 13 228 109 349
Europa utom EU27 och Norden
Europe excluding EU27 and the Nordic countries 107 321 109 751 48 387 45 385 310 844
Bosnien och Hercegovina Bosnia and Herzegovina 27 689 28 438 8 768 8 183 73 078
Jugoslavien Yugoslavia 36 313 35 265 21 266 19 867 112 711
Ryssland Russian Federation 4 739 9 704 1 072 1 005 16 520
Turkiet Turkey 22 081 18 685 16 105 15 250 72 121
Övriga Europa utom EU27 och Norden
Rest of Europe 16 499 17 659 6 387 6 010 46 555
Afrika Africa 54 925 48 152 21 339 20 331 144 747
Etiopien Ethiopia 6 786 6 266 4 154 4 013 21 219
Somalia 15 799 15 935 6 191 5 815 43 740
Övriga Afrika Rest of Africa 32 340 25 951 13 977 13 375 85 643
Nordamerika North America 15 644 14 501 2 365 2 304 34 814
USA United States 8 736 7 819 861 822 18 238
Övriga Nordamerika Rest of North America 6 908 6 682 1 560 1 528 16 678
Sydamerika South America 30 450 32 015 9 247 8 660 80 372
Chile 14 248 14 072 6 112 5 792 40 224
Övriga Sydamerika Rest of South America 16 202 17 943 4 097 3 729 41 971
Asien Asia 189 872 198 165 61 113 57 957 507 107
Afghanistan 7 258 5 487 1 648 1 582 15 975
Indien India 8 026 8 431 1 769 1 669 19 895
Irak Iraq 64 203 53 716 18 562 17 738 154 219
Iran Iran, Islamic Republic of 31 567 28 355 9 357 8 931 78 210
Kina China 8 078 13 124 1 666 1 581 24 449
Libanon Lebanon 13 082 10 619 11 203 10 859 45 763
Syrien Syrian Arab Republic 9 887 9 759 9 296 8 601 37 543
Thailand 6 314 22 425 952 887 30 578
Vietnam Viet Nam 6 493 7 502 3 533 3 319 20 847
Övriga Asien Other Asia 34 964 38 747 10 184 9 453 93 348
Oceanien Oceania 2 714 1 537 159 134 4 544
Sovjetunionen, f.d. USSR, former 2 258 4 090 2 163 2 096 10 607
Okänt Unknown country 422 329 46 40 837
Samtliga Total 648 426 689 539 203 548 192 400 1 733 913
1) Födda i Sverige med föräldrar från två olika länder redovisas under både moderns och faderns födelseland. Summeringar av
ländergrupper/världsdelar är nettoräknade. Born in Sweden with parents from two different countries are included under both the mother’s
and the father’s country of birth, but the sums for country groups/continents are net figures.
Källa: SCB Befolkningsstatistik. Tabeller över Sveriges befolkning 2009 (www.scb.se/BE0101).
120 Statistiska centralbyrån

Statistisk årsbok 2011
4.38
Invandrare och utvandrare, länsvis
Immigrants and emigrants, by county
Befolkning
Län County 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009
Invandrare Immigrants
Stockholms 17 760 16 811 18 470 27 721 30 310 29 034 30 095
Uppsala 2 054 1 975 1 903 2 445 2 742 3 088 3 455
Södermanlands 1 486 1 278 1 403 1 935 2 329 2 560 2 408
Östergötlands 2 187 1 814 2 108 3 015 3 320 3 452 4 063
Jönköpings 1 589 1 565 1 559 2 462 2 729 2 920 2 458
Kronobergs 1 257 1 336 1 253 2 464 2 657 2 449 2 386
Kalmar 1 141 1 135 1 094 1 667 1 688 1 603 1 845
Gotlands 163 139 163 157 163 201 196
Blekinge 910 897 913 1 632 1 810 1 869 1 676
Skåne 10 721 11 266 11 918 17 720 18 392 18 649 18 120
Hallands 1 510 1 443 1 446 2 014 1 895 2 019 2 221
Västra Götalands 10 984 10 451 10 409 14 756 14 401 15 728 14 853
Värmlands 2 019 1 793 1 997 2 518 2 372 2 345 2 215
Örebro 1 513 1 503 1 663 2 581 2 177 2 332 2 348
Västmanlands 1 481 1 475 1 528 2 077 1 964 1 933 2 167
Dalarnas 1 203 1 203 1 361 2 083 1 919 2 139 2 422
Gävleborgs 1 379 1 241 1 306 1 844 1 918 2 333 2 544
Västernorrlands 1 136 1 114 1 286 1 782 1 777 1 704 1 850
Jämtlands 548 532 650 820 778 873 786
Västerbottens 1 215 1 486 1 309 1 734 1 926 1 989 2 313
Norrbottens 1 539 1 571 1 490 2 323 2 218 1 951 1 859
Hela riket Sweden 63 795 62 028 65 229 95 750 99 485 101 171 102 280
Utvandrare Emigrants
Stockholms 11 251 12 510 12 814 15 777 15 584 13 904 11 201
Uppsala 1 462 1 455 1 686 1 719 1 427 1 324 1 340
Södermanlands 717 684 680 690 721 792 721
Östergötlands 1 068 1 078 1 077 1 271 1 466 1 366 1 098
Jönköpings 660 722 751 878 812 911 823
Kronobergs 460 454 523 587 535 664 600
Kalmar 354 428 440 494 572 745 502
Gotlands 123 98 103 115 133 152 83
Blekinge 344 289 329 380 464 540 455
Skåne 6 200 6 045 6 577 7 621 8 212 8 419 7 895
Hallands 830 807 927 1 073 878 1 106 944
Västra Götalands 6 286 6 528 6 444 8 453 8 036 8 612 7 276
Värmlands 927 944 895 901 1 093 1 115 1 119
Örebro 686 705 615 664 651 699 690
Västmanlands 657 691 776 912 812 800 663
Dalarnas 490 654 623 649 635 678 694
Gävleborgs 505 647 629 580 640 730 649
Västernorrlands 405 358 446 449 538 625 455
Jämtlands 286 259 311 314 364 394 411
Västerbottens 598 496 659 688 886 797 782
Norrbottens 714 734 813 693 959 921 839
Hela riket 35 023 36 586 38 118 44 908 45 418 45 294 39 240
Källa: SCB Befolkningsstatistik, del 1–2 t.o.m. 2003 och Tabeller över Sveriges befolkning fr.o.m. 2004 (www.scb.se/BE0101).
4.39
Invandrare och utvandrare efter utflyttnings- respektive
inflyttningsland
Immigrants and emigrants, by country
Ut-/Invandringsland
Emigration/Immigration country
2004 2005 2006 2007 2008 2009
Invandrare Immigrants 62 028 65 229 95 750 99 485 101 171 102 280
Därav svenska medborgare
Of whom Swedish citizens 14 448 13 932 15 352 15 949 17 853 18 517
Norden utom Sverige Nordic countries 13 021 13 057 14 488 14 674 14 121 14 227
Danmark Denmark 4 674 5 008 6 432 6 615 5 605 5 457
Finland 3 035 3 282 3 092 2 888 2 879 2 932
Island Iceland 428 450 475 457 582 741
Norge Norway 4 884 4 317 4 489 4 714 5 055 5 097
Statistiska centralbyrån 121

Befolkning Statistisk årsbok 2011
4.39
Invandrare och utvandrare efter utflyttnings- respektive
inflyttningsland (forts.)
Ut-/Invandringsland 2004 2005 2006 2007 2008 2009
Europa utom Norden
Europe other than Nordic countries 22 300 23 476 34 414 36 795 37 754 34 749
Frankrike France 982 1 047 1 216 1 407 1 465 1 365
Polen Poland 2 521 3 516 6 409 7 540 6 972 5 141
Rumänien Romania 332 374 348 2 457 2 449 1 746
Spanien Spain 1 174 1 254 1 459 1 515 1 706 1 909
Storbritannien United Kingdom 2 885 2 738 3 295 3 624 4 142 3 726
Turkiet Turkey 1 421 1 209 1 809 1 653 1 752 2 164
Tyskland Fed. Rep. of Germany 2 957 2 944 4 090 4 682 4 305 3 436
Övriga Europa Rest of Europe 10 028 10 394 15 788 13 917 14 963 15 262
Afrika Africa 4 456 5 372 8 320 8 971 9 778 13 274
Etiopien Ethiopia 541 524 859 1 443 1 657 2 093
Somalia 728 949 2 355 2 537 2 522 4 965
Övriga Afrika Rest of Africa 3 187 3 899 5 106 4 991 5 599 6 216
Nordamerika North America 3 770 3 661 3 906 3 821 4 332 4 600
USA 2 777 2 646 2 727 2 728 3 234 3 313
Övriga Nordamerika Rest of North America 993 1 015 1 179 1 093 1 098 1 287
Sydamerika South America 1 878 1 942 2 518 2 225 2 225 2 163
Asien Asia 15 200 16 312 30 729 31 709 31 324 31 397
Indien India 881 1 039 1 029 1 128 1 679 1 832
Irak Iraq 2 054 2 549 9 732 13 045 9 203 6 346
Iran 1 311 1 207 2 124 1 720 2 116 2 813
Kina China 1 666 1 802 2 194 2 606 3 072 3 683
Pakistan 589 760 1 042 1 331 1 574 1 849
Syrien Syria 1 093 865 1 685 1 984 3 048 3 062
Thailand 2 287 2 497 2 870 2 967 3 442 3 362
Övriga Asien Rest of Asia 5 319 5 593 10 053 6 928 7 190 8 450
Oceanien Oceania 752 713 814 785 913 924
Okänt land Unknown country 651 696 561 505 724 946
Utvandrare Emigrants 36 586 38 118 44 908 45 418 45 294 39 240
Därav svenska medborgare 20 565 22 266 24 875 24 990 26 052 20 883
Norden utom Sverige 11 104 12 144 12 245 13 922 15 645 15 756
Danmark 3 024 3 341 3 456 4 307 4 754 5 144
Finland 3 507 3 875 3 365 3 076 3 336 3 183
Island 362 483 406 533 349 241
Norge 4 211 4 445 5 018 6 006 7 206 7 188
Europa utom Norden 12 506 12 630 15 148 14 236 13 833 11 997
Frankrike 947 988 1 126 992 990 847
Polen 299 350 411 660 888 939
Rumänien 50 58 86 125 266 427
Spanien 1 342 1 272 1 499 1 336 1 129 994
Storbritannien 3 878 3 894 4 479 4 049 3 612 2 745
Turkiet 230 182 266 286 257 191
Tyskland 1 582 1 459 1 792 1 729 1 790 1 769
Övriga Europa 4 178 4 427 5 489 5 059 4 901 4 085
Afrika 938 1 008 1 246 1 127 1 252 893
Etiopien 46 44 50 63 59 46
Somalia 220 160 240 190 237 121
Övriga Afrika 672 804 956 874 956 726
Nordamerika 3 846 3 829 4 470 3 757 3 889 2 901
USA 3 194 3 240 3 763 3 060 3 204 2 390
Övriga Nordamerika 652 589 707 697 685 511
Sydamerika 585 684 732 690 649 618
Asien 3 234 3 754 5 004 4 951 5 264 4 442
Indien 206 315 422 465 618 589
Irak 244 351 401 371 406 476
Iran 224 191 268 273 331 169
Kina 557 632 900 858 939 731
Pakistan 60 54 125 139 171 127
Syrien 95 65 101 151 54 55
Thailand 312 377 526 537 535 463
Övriga Asien 1 536 1 769 2 261 2 157 2 210 1 832
Oceanien 867 849 1 057 994 969 734
Okänt land 3 506 3 220 5 006 5 741 3 793 1 899
Källa: SCB Befolkningsstatistik, del 1–2 för t.o.m. 2003 och Tabeller över Sveriges befolkning fr.o.m. 2004
(www.scb.se/BE0101).
122 Statistiska centralbyrån

Statistisk årsbok 2011
4.40
Invandrare och utvandrare efter kön och ålder
Immigrants and emigrants by sex and age
Befolkning
Kön Sex
Ålder vid årets slut
Age at end of year
Invandrare
Immigrants
Utvandrare
Emigrants
Immigrationsöverskott
Net migration
2007 2008 2009 2007 2008 2009 2007 2008 2009
Män Men 53 628 52 460 52 982 24 423 24 739 21 268 29 205 27 721 31 714
– 4 3 460 3 920 3 586 1 500 1 439 1 363 1 960 2 481 2 223
5– 9 3 155 3 398 3 150 1 223 1 247 1 117 1 932 2 151 2 033
10–14 2 888 3 130 2 964 868 890 749 2 020 2 240 2 215
15–19 3 414 3 553 3 728 675 805 640 2 739 2 748 3 088
20–24 7 048 6 907 7 892 2 224 2 634 2 530 4 824 4 273 5 362
25–29 10 023 9 628 10 091 4 270 4 173 3 697 5 753 5 455 6 394
30–34 7 565 6 926 6 866 3 775 3 415 3 042 3 790 3 511 3 824
35–39 5 392 4 791 4 659 2 820 2 598 2 228 2 572 2 193 2 431
40–44 3 723 3 398 3 197 2 177 2 211 1 742 1 546 1 187 1 455
45–49 2 439 2 267 2 291 1 427 1 658 1 304 1 012 609 987
50–54 1 613 1 590 1 552 1 099 1 253 915 514 337 637
55–59 1 030 1 044 1 049 833 866 684 197 178 365
60–64 825 883 877 653 702 543 172 181 334
65–69 559 538 593 451 472 394 108 66 199
70–74 259 251 249 214 201 163 45 50 86
75–79 130 131 129 111 88 87 19 43 42
80–84 72 58 68 55 48 40 17 10 28
85–89 24 31 30 22 23 16 2 8 14
90–94 8 15 10 14 8 12 -6 7 -2
95– 1 1 1 12 8 2 -11 -7 -1
Kvinnor Women 45 857 48 711 49 298 20 995 20 555 17 972 24 862 28 156 31 326
– 4 3 555 3 707 3 364 1 467 1 453 1 269 2 088 2 254 2 095
5– 9 3 030 3 213 3 122 1 225 1 293 1 077 1 805 1 920 2 045
10–14 2 615 2 783 2 773 862 872 704 1 753 1 911 2 069
15–19 3 069 3 297 3 679 814 955 839 2 255 2 342 2 840
20–24 7 107 7 927 8 586 2 776 3 257 3 096 4 331 4 670 5 490
25–29 8 061 8 458 8 712 3 871 3 787 3 371 4 190 4 671 5 341
30–34 6 141 6 306 6 192 3 201 2 669 2 396 2 940 3 637 3 796
35–39 4 151 4 387 4 208 2 096 1 907 1 621 2 055 2 480 2 587
40–44 2 714 2 944 3 055 1 430 1 361 1 065 1 284 1 583 1 990
45–49 1 795 1 998 1 919 801 827 750 994 1 171 1 169
50–54 1 196 1 216 1 225 642 606 487 554 610 738
55–59 850 814 768 469 492 412 381 322 356
60–64 629 688 683 397 375 302 232 313 381
65–69 427 434 492 301 289 246 126 145 246
70–74 222 239 221 187 154 121 35 85 100
75–79 146 141 152 165 94 78 -19 47 74
80–84 96 93 78 134 78 82 -38 15 -4
85–89 36 57 49 74 51 37 -38 6 12
90–94 14 9 17 49 21 14 -35 -12 3
95– 3 – 3 34 14 5 -31 -14 -2
Samtliga
Both sexes 99 485 101 171 102 280 45 418 45 294 39 240 54 067 55 877 63 040
Källa: SCB Befolkningsstatistik, Tabeller över Sveriges befolkning (www.scb.se/BE0101).
4.41 Namnärenden
Applications for family and first names
Ansökningar Applications 2004 2005 2006 2007 2008 2009
Inkomna ansökningar Applications filed 6 373 6 482 6 917 7 516 7 619 7 750
Godkända ansökningar Applications approved 6 147 5 794 6 396 6 408 6 969 6 688
Gamla släktnamn Old family names 3 857 3 576 3 788 3 788 4 161 3 957
Nya släktnamn New family names 1 078 1 018 1 237 1 141 1 259 1 164
Förnamn First names 1 212 1 200 1 371 1 479 1 549 1 567
Influtna avgifter för namnärenden, 1 000 kr
Fees paid for family and first names 7 537 8 162 8 458 9 334 9 142 9 769
Se Tabellanmärkningar.
Källa: Patent- och registreringsverket (www.prv.se).
Statistiska centralbyrån 123

Befolkning Statistisk årsbok 2011
4.42
Utländska medborgare som erhållit svenskt medborgarskap
Naturalised aliens
Förutvarande medborgarskapsland 1
Previous citizenship
2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009
Norden The Nordic countries 3 639 3 681 3 518 3 990 3 684 3 431 3 342
Danmark Denmark 310 335 329 431 388 404 409
Finland 2 816 2 703 2 588 2 975 2 757 2 535 2 432
Island Iceland 118 170 109 162 163 140 179
Norge Norway 395 473 492 422 376 352 322
Europa utom Norden
Europe other than Nordic countries 12 647 9 388 11 390 15 200 8 231 7 362 7 253
Bosnien-Hercegovina Bosnia-Herzegovina 3 090 1 469 1 788 2 627 2 081 1 764 1 146
Polen Poland 1 325 990 793 1 000 762 686 824
Ryssland Russia 642 535 886 1 510 919 759 865
Turkiet Turkey 1 375 1 269 1 702 2 921 1 456 1 125 1 200
Tyskland Germany 209 244 294 457 386 606 700
Övriga Europa Rest of Europe 6 006 4 881 5 927 6 685 2 627 2 422 2 518
Afrika Africa 2 520 2 284 2 508 3 776 2 752 3 122 3 539
Burundi 6 14 9 46 114 201 354
Eritrea 139 121 199 297 202 253 356
Somalia 1 121 840 688 931 655 787 885
Övriga Afrika Rest of Africa 1 254 1 309 1 612 2 502 1 781 1 881 1 944
Nordamerika North America 781 675 797 1 044 786 699 709
USA 397 293 358 430 344 286 311
Övriga Nordamerika Rest of North America 384 382 439 614 442 413 398
Sydamerika South America 1 159 1 062 1 212 1 746 1 483 1 404 1 304
Chile 548 464 543 754 687 593 488
Övriga Sydamerika Rest of South America 611 598 669 992 796 811 816
Asien Asia 10 435 10 784 18 938 23 542 12 929 10 962 10 214
Afghanistan 278 361 623 1 062 777 812 1 180
Filippinerna Philippines 219 213 333 399 328 401 388
Irak Iraq 4 678 5 298 11 544 12 895 5 950 4 224 3 180
Iran 1 350 1 296 1 889 2 796 1 459 1 113 1 110
Kina China 675 654 920 1 141 742 515 403
Syrien Syria 1 218 1 117 1 208 1 314 596 512 500
Thailand 443 500 585 876 1 007 1 261 1 314
Vietnam 330 237 306 594 375 345 377
Övriga Asien Rest of Asia 1 244 1 108 1 530 2 465 1 695 1 779 1 762
Oceanien Oceania 116 99 108 134 91 102 130
Statslös Stateless 655 639 788 1 171 1 156 1 131 963
Okänt Unknown 1 270 281 314 636 2 517 2 248 2 071
Totalt Total 33 222 28 893 39 573 51 239 33 629 30 461 29 525
1) De nordiska länderna plus de 18 vanligaste tidigare medborgarskapsländerna 2009.
Källa: SCB Befolkningsstatistik Tabeller över Sveriges befolkning (www.scb.se/BE0101).
124 Statistiska centralbyrån

Jordbruk, skogsbruk
och fiske
Agriculture, forestry and fishery

Jordbruk, skogsbruk och fiske Statistisk årsbok 2011
5 – Jordbruk, skogsbruk
och fiske
Agriculture, forestry and fishery
Sida
Page
5.1 Jordbruk ................................................. 128
Agriculture
5.2 Skogsbruk .............................................. 130
Forestry
5.3 Saltsjöfisket ............................................ 132
Salt water fishing
5.4 Totalskörd av spannmål (vattenhalt
14 procent) 1900–2009 ................................. 133
Total grain yields (water content 14 percent)
5.5 Kor, svin och får i juni 1960–2009 ........ 134
Cows, pigs and sheep
5.6 Fällda älgar 1925–2009 .......................... 135
Annual number of moose killed
5.7 Saltsjöfisket, fångst, landad vikt
1925–2009 ..................................................... 135
Yield of salt water fishing, landed weight
5.8 Saltsjöfisket, yrkesfiskare 1925–2009 .. 135
Salt water fishing, number of professional
fishermen, thousands
5.9 Produktiv skogsmarksareal efter
ägarklass, 2009 ............................................. 136
Forest land area by ownership class
5.10 Virkesförrådets utveckling sedan
1920-talet, alla ägoslag ................................ 136
Trend for total standing volume, all land-use
categories
5.11 Skogsvårdsåtgärder treårsmedelvärde
2007–2009 (1 000 hektar) .................. 136
Silvicultural measures, 3-year average
(1 000 hectares)
5.12 Antal arbetstimmar i skogsarbete,
miljoner timmar 1973–2009 ......................... 137
Number of hours worked in forestry
occupations, millions
5.13 Årlig bruttoavverkning 1955–2009 ..... 137
Annual gross felling
5.14 Export och import av skogsindustriprodukter
2009 efter produkt, miljarder
kronor ............................................................ 137
Exports and imports of forest industry
products by product, SEK billions
Sida
Page
5.15 Jordbruksföretag efter företagens
storlek ............................................................ 139
Holdings, by size
5.16 Jordbruksföretag efter driftsinriktning
i jordbruket .................................. 140
Holdings by type of farming
5.17 Åkerareal efter jordbruksföretagens
storlek ............................................................ 141
Area of arable land by size of holdings
5.18 Åkermarkens användning, hektar ...... 142
Use of arable land, in hectares
5.19 Totalskörd i ton .................................... 143
Yield in metric tonnes
5.20 Ekologisk odling, totalskörd i ton ....... 143
Organic farming, total production in metric
tonnes
5.21 Hektarskörd av spannmål och
potatis, kg per hektar ................................... 144
Yield of cereals and potatoes, kg per
hectare
5.22 Ekologisk odling, hektarskörd av
spannmål, potatis och ärter, kg per
hektar ............................................................. 145
Organic farming, yield of cereals, potatoes
and peas, kg per hectare
5.23 Jordbruksföretag med nötkreatur,
svin, får och höns ......................................... 145
Holdings with cattle, pigs, sheep and fowl
5.24 Husdjur .................................................. 145
Livestock
5.25 Renar vid samebyar ............................. 146
Reindeer in Sami grazing communities
5.26 Animalieproduktion, 1 000 ton ............ 146
Dairy and meat production, 1 000 tonnes
5.27 Odling av trädgårdsväxter ................... 147
Horticulture
5.28 Frilandsareal i hektar för olika
trädgårdsväxter ............................................ 147
Cultivation on open ground of various
horticultural plants, in hectares
126 Statistiska centralbyrån

Statistisk årsbok 2011
Jordbruk, skogsbruk och fiske
Sida
Page
5.29 Antal djur som använts i försök
enligt Europarådskonventionen (ETS
123) och EG:s direktiv (86/609/EEG) i
Sverige ........................................................... 148
Number of animals used in Sweden in
experiments and other procedures that
come under the European Convention (ETS
123) and the EC Directive (86/609/EEC)
5.30 Antal djur som använts i beteendestudier,
som avlivats utan föregående
ingrepp samt i övriga försök i Sverige
under år 2008 ................................................ 148
Number of animals used in behavioural
studies, destroyed without previous
intervention and used in other studies in
Sweden
5.31 Under tillåten jakttid fällda älgar,
länsvis ............................................................ 149
Annual harvest of moose during open
hunting season
5.32 Total produktiv skogsmarksareal
och areal skyddad skogsmark enligt
svenska definitioner 2009 ............................ 149
Total area of productive forestland and area
of protected forest according to Swedish
definitions
5.33 Produktiv skogsmarksareal efter
län, landsdelar och ägare 2005–2009,
1 000 hektar ................................................... 150
Forest area by county and ownership,
1 000 hectares
Sida
Page
5.34 Miljöhänsyn vid avverkning i relation
till skogsvårdslagens (SVL) krav,
föryngringsavverkningar 2006–2008 ...........150
Compliance with environmental
requirements of Swedish forest law in
connection with regeneration felling
5.35 Beräknad bruttoavverkning .................151
Calculated gross fellings by assortments
5.36 Genomsnittspriser på leveransvirke
för barrsågtimmer och massaved ...............152
Average delivery prices of softwood saw
logs and pulp wood
5.37 Investeringar och underhållskostnader
inom skogsbruket .......................153
Investments and maintenance costs in
Swedish forestry
5.38 Saltsjöfisket, avkastning, landad
vikt ..................................................................154
Salt water fishing yields, landed weight
5.39 Vattenbruk, produktion av matfisk,
musslor och kräftor, hel färskvikt, ton ........154
Aquaculture production of food fish, mussels
and crayfish, whole fresh weight, tonnes
5.40 Saltsjöfisket, ilandförd fisk på
kuststräckor 2009, landad vikt .....................155
Sea fishing yields by coastal districts, landed
weight
5.41 Saltsjöfisket, fiskare och båtar ............156
Sea fishing, fishermen and fishing craft
Statistiska centralbyrån 127

Jordbruk, skogsbruk och fiske Statistisk årsbok 2011
5.1 Jordbruk
Agriculture
Färre och större. Trenden inom mjölkproduktionsbranschen tycks fortsätta –
precis som den inom åkerbruket.
Antalet mjölkkor sinar
Med ett undandag – första hälften av 1990-talet
– har antalet nötkreatur kontinuerligt sjunkit.
Från 1980 fram till 2009 var minskningen
397 000 djur. Även antalet företag med nötkreatur
har genom åren blivit färre.
Också antalet mjölkkor har decimerats. Sedan
1980 har antalet mjölkkor sjunkit med omkring
300 000 djur. Det är en nedgång med 46 procent.
Trenden med färre men större brukningsenheter
inom mjölkproduktionen tycks också
fortsätta. År 2009 fanns det drygt 6 000 företag
med mjölkkor vilket är en minskning med sju
procent jämfört med året innan. Samtidigt steg
den genomsnittliga besättningsstorleken från 55
till 59 mjölkkor.
Sedan 1980 har antalet mjölkkoföretag
minskat med 86 procent. Nedgången var kraftigast
under andra hälften av 80-talet och början
på 90-talet. Det beror troligen på tvåprissystemet
för mjölk som infördes 1986, vilket
lockade en del mjölkproducenter att ställa om
sin produktion till köttproduktion.
Om mjölkkorna har blivit allt färre, har
köttkorna blivit desto fler. Dessa djur har
närapå tredubblats till 192 000 jämfört med 1980
– från i genomsnitt 6 djur i varje besättning till
16. Denna kraftiga ökning har sin förklaring i
omställningen inom jordbruket i början på 90-
talet.
Även fårstammen har växt till sig under
samma period. Numera finns det 540 000 djur
inom den gruppen vilket motsvarar en ökning
med 149 000.
Däremot har svinbeståndet minskat med 44
procent sedan 1980 – samtidigt som antalet
företag med svin har minskat med nio tiondelar.
Höns på stadig frammarsch
Inte mindre än 5,3 miljoner höns sprätte runt på
landets gårdar år 2009, vilket är en minskning
med fem procent jämfört med 2008. De flesta av
dem, två tredjedelar, bodde i Skåne,
Östergötlands, Västra Götalands och Hallands
län.
Den genomsnittliga besättningsstorleken för
höns har mångdubblats. År 2009 rumsterade i
genomsnitt 1 591 hönor på varje hönsgård.
Detta kan jämföras med 1980, då de endast var
250 till antalet.
Företag och företagare
År 2007 var antalet företag 72 600. Det är en
minskning med 24 000 företag jämfört med
1990.
Det är de mindre företagen – de med åkerareal
under 10 hektar – som blivit allt färre. De
större (med över 100 hektar) har däremot blivit
fler. Den högsta andelen fanns i Götalands
södra slättbygder. Den högsta andelen företag
med högst 10 hektar åkermark – höll i störst utsträckning
till i Västernorrlands och Jämtlands
län där mer än 55 procent av företagen fanns i
detta storleksintervall år 2007.
128 Statistiska centralbyrån

Statistisk årsbok 2011
Jordbruk, skogsbruk och fiske
Åkerarealen mätt i fotbollsplaner
Den totala åkerarealen var 2,64 miljoner hektar
år 2009. År 1990 uppgick arealen till 2,84
miljoner hektar.
Det betyder att åkerarealen har minskat med
201 200 hektar på nitton år – vilket storleksmässigt
motsvarar 287 000 normalstora (0,7 hektar)
fotbollsplaner. Eller 15 000 fotbollsplaner –
per år!
Åkerarealens användning år 2009
Gröda Hektar Andel (%)
Spannmål 1 048 600 39,7
Baljväxter 34 000 1,3
Potatis 27 000 1,0
Sockerbetor 39 800 1,5
Vall och grönfoder 1 175 300 44,5
Oljeväxter 109 500 4,1
Energiskog 13 700 0,5
Träda 153 300 5,8
Övrigt 42 200 1,6
Summa 2 643 400 100,0
Varierad jordbruksstruktur inom EU
Totalt fanns det 13,4 miljoner jordbruksföretag i
EU-länderna 2007. De flesta av dem – 7 av 10 –
med mindre än 5 hektar utnyttjad jordbruksareal.
Dessa företag svarade tillsammans för 8
procent av den totala arealen. Omvänt hade 2
procent av företagen minst 100 hektar. Dessa
företag brukade 47 procent av arealen.
Men jordbruksföretagens antal och storlekar
varierar kraftigt inom EU. Maltas jordbruk
präglas av små företag, alltså företag med en
areal som är mindre än 5 hektar. Drygt 97
procent av landets jordbruksföretag tillhörde
den kategorin år 2007. Tillsammans brukade de
80 procent av jordbruksarealen. I Danmark
däremot var bara 3 procent av företagen små,
och svarade för 0,1 procent av jordbruksarealen.
Med sina nästan 3,9 miljoner företag toppade
Rumänien listan på antalet jordbruksföretag i
EU. Där var 9 av 10 företag små. Dessa företag
brukade drygt en tredjedel av den totala
jordbruksarealen i landet.
Frankrike, Spanien och Storbritannien hade
flest antal stora företag (90 400, 51 100 respektive
39 100). Frankrike var vidare det land som
hade störst andel stora företag (drygt 17 procent).
Dessa företag brukade 55 procent av
jordbruksarealen. Detta kan jämföras med
Slovakien där andelen stora företag var drygt 3
procent, men som svarade för hela 90 procent
av jordbruksarealen.
Andel små jordbruksföretag (–4,9 hektar) av
samtliga företag samt andel av den totala
jordbruksarealen som de svarar för 2007
Land
Andel små
företag av
samtliga
Andel av jordbruksarealen
Malta 97,3 80,0
Bulgarien 94,8 10,1
Rumänien 89,6 35,1
Ungern 88,3 6,8
Slovakien 86,7 2,7
Cypern 86,4 28,8
Grekland 76,0 26,5
Italien 73,3 15,9
Portugal 72,5 10,0
EU-27 69,8 8,4
Polen 68,3 17,6
Litauen 60,5 14,4
Slovenien 59,0 21,9
Spanien 52,2 4,6
Tjeckien 49,2 0,8
Lettland 40,7 5,8
Estland 35,9 2,4
Österrike 33,1 4,4
Storbritannien 27,5 0,9
Nederländerna 26,3 2,4
Frankrike 24,0 1,0
Belgien 24,0 1,7
Tyskland 22,3 1,3
Luxemburg 17,5 0,8
Sverige 14,5 1,1
Finland 9,2 0,8
Irland 6,4 0,6
Danmark 2,9 0,1
Källa: Jordbruksverket (www.jordbruksverket.se) och
SCB.
Statistiska centralbyrån 129

Jordbruk, skogsbruk och fiske Statistisk årsbok 2011
5.2 Skogsbruk
Forestry
Sveriges produktiva skogmarksareal är 22,5 miljoner hektar. Det totala
virkesförrådet uppgår till ca 3 miljarder skogskubikmeter varav 39 procent
är tall, 42 gran, 12 björk, 7 är övriga lövträd samt torra träd. Årlig bruttotillväxt
på skogsmark är ca 120 miljoner m 3 sk.
I Sverige finns omkring 330 000 skogsägare. 38
procent av dem är kvinnor, 62 procent män.
Ungefär hälften av Sveriges skogsmark ägs av
enskilda personer, det s.k. privatskogsbruket.
Privatägda bolag äger ca 25 procent medan
resterande 25 procent fördelar sig främst på
statliga och övriga privata ägare.
Den skyddade skogsmarken finns främst
inom nationalparker, naturreservat, biotopskydd
och naturvårdsavtal. Deras sammanlagda
areal uppgår till 793 000 ha, varav 347 000
ha finns nedan fjällnära skogen.
30 procent av arealen var miljöhänsynen bättre
än kraven i SVL.
Antalet timmar för olika skogsvårdsåtgärder
som röjning och markberedning var under 2009
ca 27 miljoner timmar. Under 2009 investerades
drygt 3 miljarder kronor i det svenska skogsbruket.
Antalet sysselsatta inom skogsnäringen
var under 2009 ca 97 000 personer.
Det är stora skillnader mellan hur virkesrika
olika delar av landet är. Skillnaden speglar
markens bördighet, s.k. bonitet. Virkesförrådet
är störst i södra Sverige, och i Norrland ökar
virkesförrådet ju närmare kusten man kommer.
Virkesförråd på produktiv skogsmark m 3 sk/ha
Bruttoavverkningen uppgick 2009 till 80,1 miljoner
skogskubikmeter (m 3 sk). Avverkningen har,
med årliga variationer, ökat stadigt sedan
början av 1950-talet då den låg på mellan 50–60
miljoner m 3 sk årligen.
Efter slutavverkning ska återväxten vara godkänd
enligt skogsvårdlagen (SVL, 1979:429).
Under de senaste åren har andelen godkända
föryngringar legat runt 80–90 procent vid
skogsodling och 65–80 procent vid naturlig föryngring.
Vid avverkning ska även miljöhänsyn
tas enligt SVL. På 41 procent av den avverkade
arealen låg miljöhänsynen i nivå med kraven i
SVL medan det på 29 procent av arealen var
sämre miljöhänsyn än vad SVL kräver. På
130 Statistiska centralbyrån

Statistisk årsbok 2011
Virkestransporter
Skogs- och skogsindustriprodukter utgör drygt
25 procent av alla landtransporter. Under 2009
transporterades 49 miljoner ton rundvirke med
lastbil och 7 miljoner ton på järnväg. För
fartygstrafik var motsvarande siffra (inrikes
samt export) 2 miljoner ton.
Jordbruk, skogsbruk och fiske
Transportarbetet vid transport av rundvirke var
4 143 miljoner ton-km med lastbil och
1 937 miljoner ton-km på järnväg.
1991 upphörde flottning av rundvirke.
Källa: Skogsstyrelsen Skogsstatistisk årsbok 2010
(www.skogsstyrelsen.se/statistik).
Statistiska centralbyrån 131

Jordbruk, skogsbruk och fiske Statistisk årsbok 2011
5.3 Saltsjöfisket
Salt water fishing
Mellan åren 2008 och 2009 minskade fångsten med ca 23 000 ton vilket
innebär 10 procents minskning. Värdemässigt står torsk, sill och havskräfta
för den största minskningen.
Fångsterna i saltsjöfisket under år 2009 uppgick
till 207 000 ton i levande vikt. Det är en
minskning med 10 procent jämför med 2008. I
landat skick, alltså efter det att fisken blivit
rensad och förts iland, vägde den sammanlagda
fångsten 197 000 ton.
Värdet av den ilandförda fisken år 2009
räknades till 889 miljoner kronor, vilket är en
minskning med 8 procent jämfört med år 2008.
En förklaring till detta är att värdet av torsk, sill
och havskräfta har minskat.
Under 2009 fångades cirka 121 000 ton foderfisk,
vilket motsvarar 61 procent av den totala
fångsten. Foderfisk är fisk som inte används till
människoföda.
Året dessförinnan togs 125 000 ton foderfisk
iland, vilket motsvarade 57 procent av den
totala fångsten.
Värdet av foderfisken uppgick år 2009 till 170
miljoner kronor, vilket motsvarar 19 procent av
det totala fångstvärdet.
Fångster som direktlandat i utlandet (främst
Danmark) utgjorde 61 procent av den totala
svenska ilandförda fångsten år 2009. Värdet av
dessa fångster var 30 procent av det totala
fångstvärdet. Vidare kan nämnas att denna
utrikes landade fångst till allra största delen –
89 procent – bestod av foderfisk.
Vi avslutar dessa inledande ord med ett diagram
som belyser det omdebatterade torskfisket.
Källa: Fiskeriverket Saltsjöfiskets fångster under 2006, JO 55 SM 0901 (www.fiskeriverket.se eller www.scb.se/JO1101).
132 Statistiska centralbyrån

Statistisk årsbok 2011
5.4
Jordbruk, skogsbruk och fiske
Totalskörd av spannmål (vattenhalt 14 procent) 1900–2009
Total grain yields (water content 14 percent)
Den största sammanlagda totalskörden av
vete, råg, korn och havre fick vi år 1984
med 6,6 miljoner ton. Det var en skörd som
var 5 gånger större än 1947 års spannmålsskörd,
som var den minsta under
perioden 1900–2009 och som uppgick till
1,4 miljoner ton.
Efter att ha studerat totalskörden kan
vi sammanställa en tablå över bästa och
sämsta skördeår för respektive sädesslag.
Sädesslag
Störst totalskörd
År Tusen ton
Vete 2004 2 412
Råg 1906 678
Korn 1984 2 701
Havre 1984 1 882
Alla sädesslag 1984 6 582
Sädesslag
Minst totalskörd
År Tusen ton
Vete 1901 121
Råg 1963 74
Korn 1941 156
Havre 1955 590
Alla sädesslag 1947 1 379
Under de senaste drygt 100 åren gav alltså
1984 den största totalskörden. Men hur har
de senaste årens skördar hävdat sig? Jo,
av skördarna efter millenniumskiftet har
2000 års skörd hävdat sig bäst och intar en
12:e plats på den totala rankinglistan (som
omfattar 110 år).
Placering År Miljoner ton
12 2000 5,31
17 2004 5,16
18 2002 5,14
20 2001 5,07
23 2003 4,99
27 2009 4,92
30 2008 4,86
31 2007 4,72
32 2005 4,70
43 2006 3,81
Räknar man lite kan man konstatera att
2000 års skörd var 8 procent större än
2009 års.
Under perioden 1981–1994 saknas
uppgifter för blandsäd. Rågvete tillkom år
1994.
Källa: SCB Historisk statistik för Sverige del
2; Jordbruksverket (www.jordbruksverket.se)
och SCB (www.scb.se/JO1901) SCB Statistikdatabasen:
Jord- och skogsbruk, fiske.
Statistiska centralbyrån 133

Jordbruk, skogsbruk och fiske Statistisk årsbok 2011
5.5
Kor, svin och får i juni 1960–2009
Cows, pigs and sheep
Antalet nötkreatur har sedan 1960 minskat
med 664 000 djur. Det innebär att stammen
på den tiden halverats – från 1,2 miljoner till
0,5 miljoner djur. Minskningen skedde
främst under 1960-talet.
Antalet mjölkkor har sedan 1973 fram till
2009 minskat med över 340 000 djur – från
697 000 till 357 000 djur. Antalet kor för
uppfödning av kalvar har under motsvarande
period blivit 3 gånger fler efter en
ökning från 59 000 till 192 000 djur.
Antalet svin är nu det lägsta under tiden
efter 1960. Under perioden 1963 till 1981
ökade svinstammen varje år, för att åren
kring 1980 ligga på en jämn nivå med fler
än 2,5 miljoner djur. Efter 1998 började en
nedgångsperiod som fortsatt till och med
2009.
Det finns nu (år 2009) nästan 4 gånger fler
får än vad som fanns år 1960; nu 540 000
får, då 140 000. Antalet får ökade årligen
fram till mitten av 1980-talet, varefter stammen
minskade under resten av 1980-talet.
Början av 1990-talet innebar en snabb
återhämtning.
Källa: SCB Statistisk årsbok (äldre årgångar);
Jordbruksverket (www.jordbruksverket.se)
och SCB (www.scb.se/JO1901):
Jordbruksstatistisk årsbok 2010.
134 Statistiska centralbyrån

Statistisk årsbok 2011
5.6
Fällda älgar 1925–2009
Annual number of moose killed
Jordbruk, skogsbruk och fiske
Under 1980-talet fälldes totalt 1,4 miljoner
älgar. Flest fällda under samma år var
175 000 djur år 1982.
Källa: SCB Miljöstatistik, Rapport nr 4, 1984,
Jaktstatistik m.m. åren 1827–1973; Skogsstyrelsen,
statistik hämtad från; Naturvårdsverket
(www.naturvardsverket.se); Svenska
Jägareförbundet (www.jagareforbundet.se).
5.7
Saltsjöfisket, fångst, landad vikt 1925–2009
Yield of salt water fishing, landed weight
År 1925 uppgick saltsjöfiskets fångst till
72 000 ton hel färskvikt. Med få undantag
ökade fångsten år från år och kom vid
mitten av 1960-talet att uppgå till 375 000
ton, dvs. 5 gånger större än 1925 års
fångst. Andra halvan av 1960-talet och en
stor del av 1970-talet präglas av minskande
fångster. Sålunda var 1977 års fångst bara
hälften så stor som fångsterna vid mitten av
1960-talet. Den allra största fångsten
landades år 1998 – över 400 000 ton.
Källa: SCB Fiske 1914–1969; Fiskestatistisk
årsbok 1971–1982; Statistiska meddelanden
serie J 55, JO 55 och JO 50
(www.scb.se/JO1101) eller
(www.fiskeriverket.se).
5.8
Saltsjöfisket, yrkesfiskare 1925–2009
Salt water fishing, number of professional fishermen, thousands
Det fanns 10 gånger så många yrkesfiskare
1945 som 2009. 1945 fanns det
16 000 yrkesfiskare i saltsjöfisket mot
1 500 år 2009.
Källa: SCB Statistisk årsbok (äldre årgångar);
Fiskeriverket (www.fiskeriverket.se).
Statistiska centralbyrån 135

Jordbruk, skogsbruk och fiske Statistisk årsbok 2011
5.9
Produktiv skogsmarksareal efter ägarklass, 2009
Forest land area by ownership class
Den produktiva skogsmarksarealen på ca
23 miljoner hektar fördelar sig så att hälften
ägs av enskilda skogsägare. En fjärdedel
ägs av privata bolag medan den övriga
fjärdedelen till stor del ägs av allmänna
ägare som staten och statsägda bolag.
Källa: Skogsstyrelsen Skogsstatistisk årsbok
2010(www.skogsstyrelsen.se/statistik).
5.10
Virkesförrådets utveckling sedan 1920-talet, alla ägoslag
Trend for total standing volume, all land-use categories
Virkesförrådet har ökat med drygt 80 procent
sedan 1920-talet och uppgår idag till
ca 2 900 miljoner m 3 sk. De två dominerande
trädslagen är tall och gran (ca 1 265
respektive 1 286 miljoner m 3 sk). Den årliga
bruttotillväxten (på skogsmark) uppgår till
ca 120 miljoner m 3 sk per år.
Källa: Skogsstyrelsen Skogsstatistisk årsbok
2010 (www.skogsstyrelsen.se/statistik);
Riksskogstaxeringen, SLU.
5.11
Skogsvårdsåtgärder treårsmedelvärde 2007–2009 (1 000 hektar)
Silvicultural measures, 3-year average (1 000 hectares)
Arealen skogsvårdsåtgärder mäts årligen
men redovisas som 3-årsmedelvärden.
Exempelvis uppgår den röjda arealen till
ca 378 tusen ha, markberedd areal uppgår
till ca 176 tusen ha.
Källa: Skogsstyrelsen Skogsstatistisk årsbok
2010 (www.skogsstyrelsen.se/statistik).
136 Statistiska centralbyrån

Statistisk årsbok 2011
5.12
Jordbruk, skogsbruk och fiske
Antal arbetstimmar i skogsarbete, miljoner timmar 1973–2009
Number of hours worked in forestry occupations, millions
Antal arbetstimmar i skogsarbete kartläggs
genom olika studier för såväl storskaligt
som för småskaligt skogsbruk liksom för
entreprenörer. Antalet arbetstimmar uppgick
2009 till ca 27 miljoner. Antalet arbetstimmar
har sjunkit stadigt under senare
decennier, främst p.g.a. den ökade mekaniseringsgraden
i skogsbruket.
Källa: Skogsstyrelsen Skogsstatistisk årsbok
2010 (www.skogsstyrelsen.se/statistik).
5.13
Årlig bruttoavverkning 1955–2009
Annual gross felling
Under perioden 1955–1971 ökade bruttoavverkningen
årligen med få undantag.
Därefter följde en nedgångsperiod som
bröts 1978. Avverkningen har därefter haft
en jämn årlig ökning fram t.o.m. 2004. År
2005 ökade den mycket kraftigt p.g.a.
stormen Gudrun.
Källa: Skogsstyrelsen Skogsstatistisk årsbok
2010 (www.skogsstyrelsen.se/statistik);
Riksskogstaxeringen, SLU..
5.14
Export och import av skogsindustriprodukter 2009 efter produkt,
miljarder kronor
Exports and imports of forest industry products by product, SEK
billions
Exportvärdet av skogs- och skogsindustriprodukter
uppgår till drygt 122 miljarder kr
medan importvärdet uppgår till ca 27 miljarder
kr. Värdet av nettoexporten uppgår
således till ca 95 miljarder kr och är därmed
en av de näringar som bidrar mest till
Sveriges totala nettoexport.
Källa: Skogsstyrelsen Skogsstatistisk årsbok
2010 (www.skogsstyrelsen.se/statistik).
Statistiska centralbyrån 137

Jordbruk, skogsbruk och fiske Statistisk årsbok 2011
138 Statistiska centralbyrån

Statistisk årsbok 2011
5.15
Jordbruksföretag efter företagens storlek
Holdings, by size
Jordbruk, skogsbruk och fiske
Län
County
Storleksgrupp, hektar åker
Size of holdings, hectares of arable land
0–2,0 2,1–5,0 5,1–10,0 10,1–20,0 20,1–30,0 30,1–50,0 50,1–100,0 100,1–
Summa
företag
All holdings
Stockholms 43 240 338 413 226 209 251 219 1 939
Uppsala 16 309 355 514 347 469 575 466 3 051
Södermanlands 23 231 296 407 200 277 346 377 2 157
Östergötlands 58 432 417 495 318 497 673 626 3 516
Jönköpings 24 788 877 719 373 434 377 116 3 708
Kronobergs 21 698 584 472 229 230 184 62 2 480
Kalmar 48 505 563 602 336 436 498 285 3 273
Gotlands 14 177 168 204 160 257 390 237 1 607
Blekinge 28 305 314 256 135 160 130 42 1 370
Skåne 279 1 638 1 473 1 638 936 1 094 1 238 1 113 9 409
Hallands 62 645 646 766 398 395 411 215 3 538
Västra Götalands 111 2 712 2 995 3 132 1 464 1 649 1 556 1 002 14 621
Värmlands 15 1 032 971 706 325 342 321 248 3 960
Örebro 16 448 451 431 270 296 355 266 2 533
Västmanlands 16 165 208 282 199 272 340 279 1 761
Dalarnas 19 552 474 426 247 249 237 111 2 315
Gävleborgs 24 554 561 575 276 301 272 113 2 676
Västernorrlands 17 739 610 428 190 175 205 84 2 448
Jämtlands 6 661 435 300 137 156 165 83 1 943
Västerbottens 15 780 646 503 217 236 286 149 2 832
Norrbottens 19 427 319 224 139 125 147 72 1 472
Hela riket Sweden
2007 874 14 038 13 701 13 493 7 122 8 259 8 957 6 165 72 609
2005 945 14 486 14 117 14 147 7 583 8 862 9 569 6 099 75 808
2003 . . 9 293 11 315 13 159 7 603 9 259 10 112 6 039 66 780
2000 . . 11 784 14 110 15 453 8 717 10 624 10 652 5 458 76 798
1999 . . 11 344 15 229 16 656 9 295 11 445 10 969 5 181 80 119
1998 . . 13 563 16 442 17 451 9 827 11 845 11 188 4 991 85 307
1997 . . 14 273 17 179 18 066 10 127 12 249 11 268 4 864 88 026
1996 . . 14 730 17 816 18 701 10 607 12 587 11 350 4 697 90 488
1995 . . 12 828 16 710 18 458 10 633 12 834 11 339 4 503 87 305
1994 . . 13 670 17 802 19 128 10 803 13 128 11 230 4 341 90 102
1993 . . 13 909 18 196 19 487 11 139 13 329 11 190 4 235 91 485
1992 . . 13 980 18 135 19 632 11 372 13 543 11 074 4 047 91 850
1991 . . 14 280 18 536 20 074 11 712 13 789 11 116 4 047 93 554
1990 . . 14 957 19 020 20 832 12 177 14 223 11 348 4 003 96 560
Se Tabellanmärkningar.
Källa: Livsmedelsekonomiska samarbetsnämnden (1994–1997); Jordbruksverket (1998–2007) och SCB: Jordbruksstatistisk
årsbok (www.jordbruksverket.se eller www.scb.se/JO1901); Statistiska meddelanden serie J 30 (–1997), J 34 (1998) och
JO 34 (www.jordbruksverket.se eller www.scb.se/JO1901, 1999–); Statistikdatabasen: Jord- och skogsbruk, fiske.
Statistiska centralbyrån 139

Jordbruk, skogsbruk och fiske Statistisk årsbok 2011
5.16
Jordbruksföretag efter driftsinriktning i jordbruket
Holdings by type of farming
Län
County
Driftsinriktning
Type of farming
Summa företag
All holdings
Växtodling
Crop husbandry
Husdjursskötsel
Animal husbandry
Blandat jordbruk
Mixed holdings
Småbruk
Smallsized holdings
Stockholms 807 349 208 575 1 939
Uppsala 1 361 582 350 758 3 051
Södermanlands 799 533 252 573 2 157
Östergötlands 1 215 1 197 378 726 3 516
Jönköpings 331 2 151 130 1 096 3 708
Kronobergs 221 1 267 88 904 2 480
Kalmar 594 1 624 254 801 3 273
Gotlands 426 677 235 269 1 607
Blekinge 289 619 112 350 1 370
Skåne 3 656 2 617 806 2 330 9 409
Hallands 864 1 312 289 1 073 3 538
Västra Götalands 3 984 4 105 969 5 563 14 621
Värmlands 841 813 299 2 007 3 960
Örebro 858 541 218 916 2 533<