Sweden Yearbook - 2013

Statistiska centralbyrån Statistics Sweden
Statistisk årsbok för Sverige
Statistical Yearbook of Sweden 2013

Statistisk årsbok för Sverige
Statistical Yearbook of Sweden 2013
Statistiska centralbyrån
2013

Statistical Yearbook of Sweden 2013
Statistics Sweden
2013
Tidigare publicering Statistisk årsbok har utkommit sedan 1914
Previous publication The Statistical Yearbook of Sweden has been published since 1914
Producent
Producer
Förfrågningar
Enquiries
SCB, kommunikationsavdelningen
Statistics Sweden, Communication Department
Box 24300, SE-104 51 Stockholm
+46 8 506 940 00
statistisk.arsbok@scb.se
Kontakta Statistikservice om du har frågor om statistiken.
Please contact Statistics Service if you have any questions
about the statistics.
+46 8 506 948 01
information@scb.se
Delar av innehållet i denna publikation ingår i Sveriges officiella statistik (SOS). Det är tillåtet att
kopiera och på annat sätt mångfaldiga innehållet. Om du citerar, var god uppge källan på följande sätt:
Källa: SCB, Statistisk årsbok för Sverige 2013.
Some of the elements in this publication are a part of the official statistics of Sweden (SOS). They may be
used freely and quoted. When quoting, please state the source as follows:
Source: Statistics Sweden, Statistical Yearbook of Sweden 2013.
Den särskilda SOS-logotypen får enligt lag inte användas vid vidarebearbetningar
av statistiken.
Use of the particular SOS logotype is prohibited when further processing
the statistics.
Omslag/Cover Ateljén SCB
Omslagsbild/ Cover photo Johnér bildbyrå
ISSN 1654-4420 (Online)
ISSN 0081-5381 (Print)
ISBN 978-91-618-1571-5 (Print)
URN:NBN:SE:SCB-2013-A01BR1301_pdf
Printed in Sweden
SCB-Tryck, Örebro 2012.12 MILJÖMÄRKT Trycksak 341009
Eventuella korrigeringar i den tryckta publikationen redovisas på scb.se
Any corrections in the printed publication will be presented on www.scb.se

Förord
Foreword
Statistisk årsbok för Sverige har funnits sedan 1914. Boken erbjuder dig som läsare ett smakprov av
den statistik som produceras i Sverige. Vill du fördjupa dig i något område hänvisar vi till de
webbplatser och databaser där Sveriges officiella statistik finns tillgänglig.
Bokens innehåll presenteras ämnesvis i texter, tabeller, diagram och kartor. Tabell- och diagramrubriker
är översatta till engelska, liksom det utförliga sakregistret där du lätt kan hitta tabellen du
söker. Källhänvisningarna leder vidare till ytterligare statistikpublicering. Kapitlet Internationella
översikter finns på sidorna med blå kant i slutet av boken.
Årsboksredaktionen består av ett stort antal personer som på olika sätt bidragit till framställningen
av 2013 års bok. Personer från SCB:s olika ämnesavdelningar har bidragit med statistikunderlag och
värdefulla synpunkter.
SCB vill framföra ett stort tack till alla de myndigheter och organisationer som också bistått med
underlag till årsboken. Ett speciellt tack riktas även till Kim Huuhko vid Statistikcentralen i Finland
för hjälp med de internationella tabellerna.
Statistiska centralbyrån, november 2012
Cecilia Westström
Christine Uhrlander
The Statistical Yearbook of Sweden has existed since 1914. The book offers its readers a sample of the
statistics that are produced in Sweden. If you would like in-depth information in an area that interests you,
please visit the websites and databases where the official statistics of Sweden are available.
The contents are presented by subject in tables, graphs and brief text descriptions. The headings for tables
and graphs are translated into English and the detailed index (in Swedish and English) make it easy to find
the right table. The source information acts as a guide to other statistical publications and resources.
International tables are available at the end of the book where the pages are marked with blue edges.
The editorial staff of the Statistical Yearbook of Sweden consists of a large number of persons who have
contributed in different ways to the production of the 2013 edition. The subject departments have supplied
the statistics together with their valuable viewpoints.
Statistics Sweden would like to thank all the government agencies and organisations that provided valuable
information for the yearbook. And finally, many thanks to Kim Huuhko at Statistics Finland for help with
the international tables.
Statistics Sweden, November 2012
Cecilia Westström
Christine Uhrlander

Innehåll Statistisk årsbok 2013
Innehåll
Contents
Förord 3
Preface
Teckenförklaring 5
Key to symbols
Kvalitet och jämförbarhet 6
Quality and comparability
1 Geografiska uppgifter 7
Geographical data
2 Väder 21
Weather
3 Miljö 33
Environment
4 Befolkning 59
Population
5 Jordbruk, skogsbruk och fiske 105
Agriculture, forestry and fishery
6 Näringsverksamhet 127
Business activities
7 Energi 145
Energy
8 Boende, byggande och bebyggelse 159
Housing and construction
9 Handel med varor och tjänster 171
Trade in goods and services
10 Transporter och kommunikationer 187
Transport and communications
11 Informations- och kommunikationsteknik
217
Information technology
12 Arbetsmarknad 231
Labour market
13 Hushållens ekonomi 265
Household finances
14 Priser och konsumtion 285
Prices and consumption
15 Nationalräkenskaper 303
National accounts
16 Offentlig ekonomi 319
Public finances
17 Finansmarknad 337
Financial market
18 Socialförsäkring 351
Social insurance
19 Socialtjänst 363
Social welfare
20 Hälso- och sjukvård 375
Health and medical care
21 Rättsväsende 399
Judicial system
22 Utbildning och forskning 427
Education and research
23 Kultur och fritid 469
Culture and leisure
24 Demokrati 499
Democracy
25 Medelsvensson och topplistor 517
The average Swede and top charts
26 Internationella översikter 539
International perspectives
Förkortningar 574
Abbreviations
Tabellanmärkningar 575
Notes
Statistiska standarder 586
Standards, classifications
Mått och vikt 588
Weights and measures
Engelskt sakregister 590
English subject index
Svenskt sakregister 597
Swedish subject index
Redaktion 608
Editorial staff
4 Statistiska centralbyrån

Statistisk årsbok 2013
Teckenförklaring
Teckenförklaring
Key to symbols
Sveriges officiella statistik
Official Statistics of Sweden
Upprepning “ Repetition
Inget finns att redovisa (värdet noll) – Zero
Mindre än hälften av den använda enheten 0
0,0
Less than half unit of measure
Uppgift inte tillgänglig eller alltför osäker för
att anges
. . Data not available
Uppgift kan inte förekomma . Not applicable
Preliminär uppgift (markeras inte i de
internationella tabellerna)
* Provisional or estimated figure
(not used in the international tables)
Tusen kronor tkr SEK thousands or SEK 1 000s (see below)
Miljoner kronor mnkr SEK millions or SEK m (see below)
Miljarder kronor mdkr SEK billions or SEK bn (see below)
En streckad linje, som avskär en tidsserie,
markerar att uppgifterna på ömse
sidor om linjen inte är fullt jämförbara.
I tabeller med avrundade tal kan
smärre avvikelser förekomma mellan
summan av dessa tal och den
redovisade slutsumman.
Substantial breaks in the homogeneity
of a series are indicated by a vertical
dotted line through the column.
In tables where figures have been
rounded to the nearest final digit, there may
be a slight discrepancy in the sum of the
items as shown.
Note for foreign readers
If 000’s or 000 000’s are omitted, this is indicated (in the Swedish text only)
by 1 000 (1 000-tal) or 1 000 000.
Following Swedish practice, whole numbers and decimals are separated by a comma (,).
Hektar, ha = 1 sq. hectometre (=100 a).
Krona, kronor, kr = Swedish crowns, SEK.
1 SEK = 100 öre.
Ton, t = Metric tonnes.
Km 2 = Sq. km.
Statistiska centralbyrån 5

Kvalitetsdeklaration Statistisk årsbok 2013
Kvalitet och jämförbarhet
Quality and comparability
Uppgifterna till Statistisk årsbok för Sverige har tagits fram under 2012. Viss statistik kan ha
reviderats eller förändrats efter publiceringen.
The data in Statistical Yearbook 2013 was collected during 2012. Some of the statistics may have been revised
or changed since the date of publishing.
Samordning av den sociala statistiken
I Statistisk årsbok 2013 har vi samordnat redovisningen av den sociala statistiken genom att
använda gemensamma redovisningsgrupper, t. ex. åldersgrupper och utbildningsnivå. Att statistiken
är samordnad innebär att redovisningsgrupperna ser ut på samma sätt i alla undersökningar,
vilket underlättar jämförbarheten.
Följande sex variabler ligger till grund för de gemensamma redovisningsgrupperna: kön, ålder,
födelseland, kommun/kommungrupp, högsta utbildningsnivå och utländsk-/svensk bakgrund.
Statistiken som berörs hittar du i kapitlen:
• Befolkning: 4.3, 4.4, 4.16, 4.17, 4.18, 4.19, 4.20, 4.21, 4.30, 4.31, 4.32, 4.33, 4.34, 4.35
• Arbetsmarknad: 12.2, 12.3, 12.8, 12.9, 12.11, 12.30
• Hushållens ekonomi: 13.1, 13.3, 13.4, 13.5, 13.6, 13.7, 13.8, 13.11, 13.13
• Socialtjänst: 19.5
• Hälso- och sjukvård: 20.1, 20.4, 20.5, 20.6, 20.7
• Utbildning och forskning: 22.1, 22.5, 22.6
• Kultur och fritid: 23.5, 23.26, 23.27, 23.28
• Demokrati: 24.6, 24.8, 24.9, 24.11
Coordination of the social statistics
We have coordinated the presentation of the social statistics in the Statistical Yearbook 2013 by using common
study domains such as age groups and level of education. By coordinating the statistics, the study domains
follow the same design in all the surveys, making it easier to compare the statistics.
The following six variables form the basis for the common study domains: sex, age, country of birth,
municipality/municipality group, highest educational level and foreign/Swedish background.
You will find the statistics that are affected in the chapters:
• Population: 4.3, 4.4, 4.16, 4.17, 4.18, 4.19, 4.20, 4.21, 4.30, 4.31, 4.32, 4.33, 4.34, 4.35
• Labour market: 12.2, 12.3, 12.8, 12.9, 12.11, 12.30
• Household finances: 13.1, 13.3, 13.4, 13.5, 13.6, 13.7, 13.8, 13.11, 13.13
• Social welfare: 19.5
• Health and medical care: 20.1, 20.4, 20.5, 20.6, 20.7
• Education and research: 22.1, 22.5, 22.6
• Culture and leisure: 23.5, 23.26, 23.27, 23.28
• Democracy: 24.6, 24.8, 24.9, 24.11
6 Statistiska centralbyrån

Geografiska
uppgifter
Geographical data
Foto: Jan-Aage Haaland

Geografiska uppgifter Statistisk årsbok 2013
1 – Geografiska uppgifter
Geographical data
1.1 Berg, sjöar, vattendrag och öar i
Sverige ...............................................................9
Mountains, lakes, watercourses and
islands in Sweden
1.2 Geografiska uppgifter ...............................10
Geographical data
1.3 Öar i Sverige ..............................................11
Islands in Sweden
1.4 Kust och stränder i Sverige .....................13
Coast and shores in Sweden
1.5 Land- och vattenarealer inkl.
havsvatten den 1 januari 2012, km 2 ................ 14
Area of land and water incl. seawater, sq.
km.
1.6 Kust och stränder, länsvis, km ............... 19
Coast and shores, by county
1.7 Samtliga öar i hav och insjöar efter
storleksklass, länsvis ..................................... 20
All islands in seas or lakes, by size and
county
8 Statistiska centralbyrån

Statistisk årsbok 2013
1.1
Berg, sjöar, vattendrag och öar i Sverige
Mountains, lakes, watercourses and islands in Sweden
Geografiska uppgifter
Källa: SCB (www.scb.se/MI0812), Lantmäteriet (www.lantmateriet.se), SMHI (www.smhi.se)
Kartografi: SCB, Enheten för miljöekonomi och naturresurser (www.gis.scb.se).
Statistiska centralbyrån 9

Geografiska uppgifter Statistisk årsbok 2013
1.2
Geografiska uppgifter
Geographical data
Bergshöjder, meter över havet
Norrbottens län
Kebnekaise Giebmegáisi 2 106
Sarektjåhkkå 2 089
Kaskasatjåkka Gasskasèohkka 2 076
(Sulitelma Sulidälbmá 1 860)
Västerbottens län
Norra Storfjället Stoere Vaerie 1 768
(Marsfjället Maaresvaerie 1 590)
Jämtlands län
Helagsfjället Maajåelkie 1 796
Templet Storsola 1 728
Lillsylen 1 702
(Åreskutan 1 420)
(Sielkentjahke 1 315)
Västernorrlands län
Solbergsliden 594
Dalarnas län
Storvätteshågna Gealta 1 204
Mulen 1 191
Härjehågna 1 185
(Städjan 1 131)
(Transtrandsfjällen 948)
Värmlands län
Granberget vid Höljes 701
Brånberget 691
Västra Götalands län
Galtåsen 362
Hökensås 354
Ålleberg 334
Kinnekulle 306
Billingen 304
Jönköpings län
Tomtabacken 377
(Taberg 343)
Östergötlands län
Stenabohöjden 328
(Omberg 264)
Hallands län
Hallandsås-Högalteknall 226
Skåne län
Söderåsen 212
Sjöar, km 2 vattenyta
Vänern 5 513
Vättern 1 884
Mälaren 1 078
Hjälmaren 477
Storsjön 456
Torneträsk Duortnosjávri 330
Siljan 292
Hornavan Tjårvek 262
Akkajaure 260
Uddjaure Ujják 249
Storavan Buovđđahávva 183
Bolmen 173
Storuman Stuora Ubmeje 171
Stora Lulevatten Stuor Julevu 163
Kallsjön 158
Vattendrag 1 , km
Göta älv / Klarälven 747
Dalälven 554
Torneälven Duortnoseatnu 525
Kalixälven Gáláseatnu 463
Luleälven Julevädno 462
Vindelälven Viddolätno 450
Umeälven 445
Ångermanälven 449
Ljusnan 438
Indalsälven 431
Skellefteälven 411
1) Här återges den totala längden från källan till havet oavsett om
källa eller avrinningsområde ligger i Norge eller Finland.
Anm. De samiska namnen är i förekommande fall kursiverade.
Källa: Lantmäteriet (www.lantmateriet.se) och SMHI,
SVARversion 2012_2 (www.smhi.se).
10 Statistiska centralbyrån

Statistisk årsbok 2013
1.3
Öar i Sverige
Islands in Sweden
Samtliga kommuner i Sverige har åtminstone en ö. Norrtälje och Värmdö
har närmare 11 000 vardera. Om man räknar med de minsta öarna, de som
endast är några kvadratmeter stora, finns det sammanlagt 221 800 stycken i
de svenska haven, insjöarna och vattendragen.
De 50 största öarna, hektar
Nr Önamn Län Areal, ha
1 Gotland Gotlands 299 400
2 Öland Kalmar 134 700
3 Orust Västra Götalands 34 560
4 Hisingen Västra Götalands 19 884
5 Värmdö Stockholms 18 140
6 Tjörn Västra Götalands 14 754
7 Väddö och Björkö Stockholms 12 790
8 Fårö Gotlands 11 330
9 Selaön Södermanlands 9 472
10 Gräsö Uppsala 9 326
11 Svartsjölandet Stockholms 8 202
12 Hertsön Norrbottens 7 342
13 Alnön Västernorrlands 6 779
14 Ekerö och Munsö Stockholms 6 765
15 Tosterön-Aspön Södermanlands 6 634
16 Ingarö Stockholms 6 326
17 Ljusterö Stockholms 6 205
18 Torsö Västra Götalands 6 203
19 Ammerön Jämtlands 5 990
20 Kållandsö Västra Götalands 5 678
21 Hemsön Västernorrlands 5 439
22 Mörkö Stockholms 5 166
23 Ornö Stockholms 4 899
24 Hammarö Värmlands 4 880
25 Bolmsö Kronobergs 4 213
26 Härnön Västernorrlands 4 183
27 Frösön Jämtlands 4 100
28 Gotska Sandön Gotlands 3 654
29 Vätö Stockholms 3 435
30 Lidingö Stockholms 3 026
31 N Finnö och Yxnö Östergötlands 2 687
32 Adelsö Stockholms 2 608
33 Visingsö Jönköpings 2 504
34 Vindö och Djurö Stockholms 2 501
35 Sandön Norrbottens 2 488
36 Singö Stockholms 2 477
37 Torö Stockholms 2 462
38 Ängesön Västerbottens 2 417
39 Holmön Västerbottens 2 395
40 Fågelbrolandet Stockholms 2 395
41 Rånön Norrbottens 2 393
42 Obbolaön Västerbottens 2 371
43 Utö Stockholms 2 357
44 Lovön Stockholms 2 322
45 Södra Muskö Stockholms 2 250
46 Sollerön Dalarnas 2 225
47 Blidö Stockholms 2 187
48 Torpön Östergötlands 2 178
49 Storön Norrbottens 2 125
50 Ängsön Västmanlands 2 101
Geografiska uppgifter
Detta är en ö
En ö definieras i uppslagsböcker som
landmassa omfluten av vatten. Inget står
om hur kanaler bör betraktas. I SCB:s
undersökning har kanaler inte ansetts
avgränsa öar – om det inte tidigare har
funnits vatten i form av sund eller
liknande på platsen. Uppgifterna om
öarna är beräknade utifrån Lantmäteriets
digitala vattenkarta i skala 1:10 000. De
minsta öarna som ingår i denna studie är
endast några kvadratmeter stora.
Tio kommuner består endast av öar
Det totala antalet öar i hav, insjöar och
vattendrag är 221 800 stycken. Det
motsvarar sammanlagt 2,6 procent av
Sveriges landareal. De län som har flest
antal öar är Stockholms län och Västra
Götalands län med vardera cirka 30 000
öar. Kommuner med flest antal öar är
Norrtälje och Värmdö med närmare
11 000 vardera, följt av Östhammar med
omkring 7 500 och Oskarshamn med
cirka 6 000. Tio kommuner består endast
av öar: Ekerö, Värmdö, Lidingö, Mörbylånga,
Borgholm, Gotland, Öckerö, Tjörn,
Orust och Hammarö.
Foto: Lillebror Alin
Statistiska centralbyrån 11

Geografiska uppgifter Statistisk årsbok 2013
Flest havsöar i Stockholm
98 400 av de 221 800 öarna omges av hav. Flest
havsöar finns i Stockholms län, 29 000 stycken. I
Västra Götalands län kan antalet öar räknas till
drygt 14 000 och utanför kusten i Kalmar län till
närmare 13 000.
Kommuner med flest havsöar är samma som
ligger i topp vad gäller totala antalet öar, det vill
säga: Norrtälje (10 500), Värmdö (10 500),
Östhammar (7 100) och Oskarshamn (5 400). Av
de 87 kommuner som har havskust saknar fem
havsöar. Dessa är Burlöv, Lomma, Skurup,
Ystad och Laholm.
Flest insjööar i Arjeplog
Det finns 123 400 öar i insjöarna, inklusive
Vänern, Vättern, Mälaren och Hjälmaren samt i
vattendragen. Till insjööarna räknas även de öar
som ligger i insjöar på havsöar.
Län med störst antal insjööar är Västra
Götalands (15 500), Norrbottens (13 700) och
Värmlands (12 400). Den kommun som har flest
insjööar är Arjeplog (4 700). Därefter kommer
Strömsunds kommun (2 900), Lidköping (2 600)
och Säffle (2 400). Kommunerna Lidingö och
Vaxholm, saknar helt öar i insjöar.
14 gånger fler öar i Vänern än i Vättern
I de fyra största sjöarna finns 15 842 öar. I vår
största sjö Vänern finns de allra flesta, 12 285
stycken. Vättern är med sina 858 öar den sjö av
våra fyra största sjöar som har minst antal öar. I
Mälaren finns det 1 416 öar och i Hjälmaren
1 283 stycken.
Men de flesta är små, mycket små
Av de 221 800 öarna är det 68 procent som har
mindre landareal än 1 000 kvadratmeter. Det
innebär att majoriteten av öarna bara är drygt
30x30 meter.
Källa: SCB Statistiska meddelanden MI 50 SM 0101
(www.scb.se/MI0812) Statistikdatabasen: Miljö.
Foto: Jan-Aage Haaland
12 Statistiska centralbyrån

Statistisk årsbok 2013
1.4
Kust och stränder i Sverige
Coast and shores in Sweden
Nio och ett halvt varv runt jordklotet – så lång är Sveriges totala fastlandskust
inklusive stränder. Kustlinjen och strandlinjerna är 385 000 km vilket
innebär att det går 41 meter kust och strand per svensk invånare.
Geografiska uppgifter
Detta är en kust
Med kust avses landsträckan utmed hav eller
större insjö. En strandlinje är enligt uppslagsböcker
gränslinjen mellan land och vatten. Här i
årsboken använder vi begreppet kust endast i
benämningen fastlandskust, alltså det ställe där
fastlandet möter havsvatten. Längden på fastlandskusten
blir då längden på gränslinjen
mellan fastlandet och havsvattnet. Begreppet
strandlinje används i alla övriga fall där land
möter vatten. Uppgifterna om kust- och strandlängd
är beräknade utifrån Lantmäteriets digitala
vattenkarta i skala 1:10 000.
Nio och ett halvt varv runt jorden
Den sammanlagda längden på fastlandskusten
och stränderna i Sverige är 385 000 km. Det
motsvarar nio och ett halvt varv runt jordklotet.
Av den totala längden svarar insjöarnas och
vattendragens stränder för 312 300 km, stränder
på öar i insjöar och vattendrag för 28 800 km,
havsöarnas stränder för 31 900 km och fastlandskusten
för 11 500 km.
Strändernas svall hörs bäst i Norrbotten
Av länen har Norrbottens län den i särklass
längsta sammanlagda längden kust och strand –
22 procent av den totala längden i landet.
Kortast sträcka har Gotlands län, med mindre
än en procent av rikssiffran.
De 15 kommuner med längst kust- och
strandlinje ligger alla i norra Sverige inklusive
Dalarnas län. De 15 kommuner med kortast
sträcka strand och kust är ytmässigt sett små
kommuner i storstadsregionerna, eller kommuner
i Skåne.
I Kiruna kommun finns imponerande 16 800
km strand, eller 4,3 procent av rikets kust- och
strandlinje. Kortast sträcka har Sundbyberg i
Stockholms län med sina 5 km.
Rikets genomsnittliga kust- och strandlängd
per km 2 är 860 meter – och räknat per person
blir det 41 meter kust och strand.
Vänern har längst strandsträcka
Av de fyra största sjöarna har Vänern längsta
strandsträckan, 1 790 km. Mälaren har 1 172 km,
Vättern 550 km och Hjälmaren 357 km.
Kommuner som har längst respektive kortast sträcka kust och strand, km
Kod Kommun Insjöar och
vattendrag
Öar i insjöar
och
vattendrag
Havsöar Fastlandskust
Strand och
kust totalt
Andel av
rikets kust o.
stränder %
Längst
2584 Kiruna 16 128 645 – – 16 773 4,3
2506 Arjeplog 13 641 1 725 – – 15 366 4,0
2510 Jokkmokk 14 433 793 – – 15 226 3,9
2523 Gällivare 11 061 340 – – 11 401 3,0
2313 Strömsund 10 014 882 – – 10 896 2,8
2361 Härjedalen 8 855 581 – – 9 436 2,4
2321 Åre 7 335 430 – – 7 765 2,0
2422 Sorsele 6 443 495 – – 6 938 1,8
2421 Storuman 6 188 561 – – 6 749 1,7
2039 Älvdalen 6 456 291 – – 6 747 1,7
Kortast
0183 Sundbyberg 4 1 – – 5 0,001
1231 Burlöv 7 – – 1 8 0,002
0184 Solna 7 2 2 5 16 0,004
1277 Åstorp 23 – – – 23 0,006
1260 Bjuv 23 1 – – 24 0,006
1230 Staffanstorp 24 – – – 24 0,006
0162 Danderyd 4 – 9 19 32 0,008
1262 Lomma 23 – – 13 36 0,009
0160 Täby 24 – 4 9 37 0,010
0123 Järfälla 30 9 – – 39 0,010
Källa: SCB Statistiska meddelanden MI 50 SM 0201 (www.scb.se/MI0812); Statistikdatabasen: Miljö.
Statistiska centralbyrån 13

Geografiska uppgifter Statistisk årsbok 2013
1.5
Land- och vattenarealer inkl. havsvatten den 1 januari 2012, km2
Area of land and water incl. seawater, sq. km.
Kod
Code
Kommun
Municipality
Landareal 1
Land area 1
Inlandsvatten
exkl. de 4
stora sjöarna
Inland water
excl. the 4
large lakes
Landareal och
inlandsvatten
exkl. de 4
stora sjöarna
Land area and
inlandwater
excl. the 4
large lakes
De 4 stora
sjöarna:
Vänern,
Vättern,
Mälaren,
Hjälmaren
The 4
large lakes
Havsvatten
ut till
territorialgränsen
Seawater
Totalareal land
och vatten inkl.
havsvatten
Total area of
land, inland
water and
seawater
01 Stockholms län 6 526,2 253,0 6 779,2 374,7 9 387,0 16 540,9
0114 Upplands Väsby 75,1 4,8 79,9 4,0 – 83,8
0115 Vallentuna 358,4 10,6 369,0 – – 369,0
0117 Österåker 312,4 10,7 323,1 – 231,4 554,5
0120 Värmdö 448,0 7,7 455,7 – 2 524,4 2 980,1
0123 Järfälla 53,8 1,1 54,9 8,1 – 63,0
0125 Ekerö 217,7 0,6 218,3 165,3 – 383,6
0126 Huddinge 131,0 8,1 139,1 1,5 – 140,6
0127 Botkyrka 194,2 10,1 204,2 5,3 12,8 222,3
0128 Salem 54,1 7,3 61,4 9,7 – 71,1
0136 Haninge 458,1 6,0 464,1 – 1 696,8 2 160,9
0138 Tyresö 69,3 3,4 72,6 – 27,9 100,5
0139 Upplands-Bro 235,5 4,8 240,3 85,0 – 325,2
0140 Nykvarn 152,8 16,3 169,0 8,0 – 177,0
0160 Täby 60,7 5,3 66,0 – 5,2 71,2
0162 Danderyd 26,4 0,2 26,6 – 6,1 32,7
0163 Sollentuna 52,6 3,2 55,9 – 2,1 58,0
0180 Stockholm 187,2 5,0 192,1 15,7 6,8 214,6
0181 Södertälje 525,2 32,6 557,8 52,5 84,0 694,2
0182 Nacka 95,1 4,5 99,6 – 29,2 128,8
0183 Sundbyberg 8,7 0,1 8,7 0,0 – 8,8
0184 Solna 19,3 1,2 20,5 0,5 0,7 21,7
0186 Lidingö 30,8 0,3 31,1 – 19,9 51,1
0187 Vaxholm 57,9 0,7 58,6 – 48,5 107,1
0188 Norrtälje 2 016,0 97,7 2 113,8 – 3 755,9 5 869,7
0191 Sigtuna 327,4 4,2 331,6 18,1 – 349,7
0192 Nynäshamn 358,8 6,7 365,5 – 935,4 1 300,8
03 Uppsala län 8 192,1 212,9 8 405,0 202,8 3 332,1 11 939,8
0305 Håbo 143,8 0,4 144,1 42,4 – 186,5
0319 Älvkarleby 215,0 19,8 234,8 – 379,3 614,1
0330 Knivsta 282,2 4,2 286,4 8,7 – 295,1
0331 Heby 1 166,8 58,8 1 225,6 – – 1 225,6
0360 Tierp 1 547,8 56,9 1 604,7 – 969,2 2 573,8
0380 Uppsala 2 182,8 40,6 2 223,4 11,0 – 2 234,5
0381 Enköping 1 178,5 4,6 1 183,1 140,7 – 1 323,8
0382 Östhammar 1 475,3 27,5 1 502,8 – 1 983,6 3 486,4
04 Södermanlands län 6 076,1 494,5 6 570,6 455,5 1 670,4 8 696,4
0428 Vingåker 370,3 41,6 411,8 27,6 – 439,4
0461 Gnesta 461,2 76,9 538,1 – – 538,1
0480 Nyköping 1 420,8 133,4 1 554,3 – 512,2 2 066,4
0481 Oxelösund 35,4 0,2 35,5 – 711,0 746,5
0482 Flen 718,8 107,2 826,0 – – 826,0
0483 Katrineholm 1 020,2 94,0 1 114,2 75,3 – 1 189,5
0484 Eskilstuna 1 099,9 18,6 1 118,5 132,0 – 1 250,5
0486 Strängnäs 739,7 14,9 754,6 220,5 – 975,1
0488 Trosa 209,7 7,8 217,5 – 447,3 664,8
05 Östergötlands län 10 544,6 1 040,1 11 584,7 639,1 2 353,3 14 577,0
0509 Ödeshög 430,4 19,8 450,3 218,7 – 669,0
0512 Ydre 675,4 103,2 778,6 – – 778,6
0513 Kinda 1 129,5 172,5 1 302,0 – – 1 302,0
0560 Boxholm 525,8 78,1 603,9 – – 603,9
0561 Åtvidaberg 686,6 93,7 780,3 – – 780,3
0562 Finspång 1 055,3 159,8 1 215,1 – – 1 215,1
0563 Valdemarsvik 733,8 43,3 777,1 – 1 272,5 2 049,6
0580 Linköping 1 427,4 140,8 1 568,3 – – 1 568,3
0581 Norrköping 1 495,1 108,7 1 603,7 – 443,9 2 047,6
0582 Söderköping 673,9 14,4 688,3 – 636,9 1 325,2
0583 Motala 983,5 68,6 1 052,1 215,2 – 1 267,2
0584 Vadstena 181,9 26,2 208,2 205,2 – 413,3
0586 Mjölby 546,0 11,1 557,1 – – 557,1
06 Jönköpings län 10 437,7 756,5 11 194,3 498,8 – 11 693,1
0604 Aneby 517,8 36,1 553,9 – – 553,9
0617 Gnosjö 420,6 29,5 450,1 – – 450,1
14 Statistiska centralbyrån

Statistisk årsbok 2013
Geografiska uppgifter
1.5 Land- och vattenarealer inkl. havsvatten den 1 januari 2012, km2 (forts.)
Kod Kommun Landareal 1 Inlandsvatten
exkl. de 4
stora sjöarna
Landareal och
inlandsvatten
exkl. de 4
stora sjöarna
De 4 stora
sjöarna:
Vänern,
Vättern,
Mälaren,
Hjälmaren
Havsvatten
ut till
territorialgränsen
Totalareal land
och vatten inkl.
havsvatten
0642 Mullsjö 200,2 10,9 211,0 – – 211,0
0643 Habo 328,5 6,2 334,8 127,5 – 462,2
0662 Gislaved 1 137,1 83,6 1 220,7 – – 1 220,7
0665 Vaggeryd 824,9 33,2 858,2 – – 858,2
0680 Jönköping 1 480,4 73,4 1 553,7 371,3 – 1 925,0
0682 Nässjö 930,3 58,2 988,5 – – 988,5
0683 Värnamo 1 216,0 166,4 1 382,4 – – 1 382,4
0684 Sävsjö 679,1 50,2 729,2 – – 729,2
0685 Vetlanda 1 500,5 99,9 1 600,4 – – 1 600,4
0686 Eksjö 799,5 73,8 873,3 – – 873,3
0687 Tranås 402,7 35,1 437,7 – – 437,7
07 Kronobergs län 8 425,0 960,2 9 385,2 – – 9 385,2
0760 Uppvidinge 1 171,9 54,8 1 226,7 – – 1 226,7
0761 Lessebo 412,6 43,8 456,3 – – 456,3
0763 Tingsryd 1 044,9 162,4 1 207,2 – – 1 207,2
0764 Alvesta 974,2 100,1 1 074,3 – – 1 074,3
0765 Älmhult 890,8 87,4 978,2 – – 978,2
0767 Markaryd 517,2 15,6 532,8 – – 532,8
0780 Växjö 1 665,5 248,7 1 914,3 – – 1 914,3
0781 Ljungby 1 747,9 247,2 1 995,1 – – 1 995,1
08 Kalmar län 11 165,5 471,5 11 637,0 – 8 859,1 20 496,1
0821 Högsby 751,1 48,3 799,4 – – 799,4
0834 Torsås 468,4 1,5 469,9 – 135,3 605,2
0840 Mörbylånga 666,8 1,5 668,3 – 2 375,1 3 043,4
0860 Hultsfred 1 121,5 65,5 1 187,0 – – 1 187,0
0861 Mönsterås 599,5 8,6 608,0 – 333,0 941,0
0862 Emmaboda 689,7 29,0 718,7 – – 718,7
0880 Kalmar 956,9 3,8 960,7 – 290,3 1 251,0
0881 Nybro 1 171,7 29,9 1 201,5 – – 1 201,5
0882 Oskarshamn 1 049,5 48,2 1 097,7 – 1 185,0 2 282,7
0883 Västervik 1 871,6 152,2 2 023,8 – 1 567,7 3 591,5
0884 Vimmerby 1 140,2 79,6 1 219,8 – – 1 219,8
0885 Borgholm 678,7 3,5 682,1 – 2 972,7 3 654,8
09 Gotlands län 3 134,1 31,5 3 165,5 – 12 075,5 15 241,1
0980 Gotland 3 134,1 31,5 3 165,5 – 12 075,5 15 241,1
10 Blekinge län 2 931,3 108,1 3 039,4 – 3 892,7 6 932,2
1060 Olofström 389,8 23,6 413,4 – – 413,4
1080 Karlskrona 1 042,2 27,5 1 069,7 – 2 268,4 3 338,1
1081 Ronneby 825,3 36,5 861,8 – 380,0 1 241,9
1082 Karlshamn 488,7 19,9 508,6 – 323,8 832,4
1083 Sölvesborg 185,3 0,6 185,9 – 920,5 1 106,4
12 Skåne län 10 968,8 333,2 11 302,0 – 5 731,7 17 033,7
1214 Svalöv 387,3 1,3 388,6 – – 388,6
1230 Staffanstorp 106,8 0,5 107,3 – – 107,3
1231 Burlöv 18,9 0,1 19,0 – 0,2 19,2
1233 Vellinge 142,6 1,1 143,7 – 561,8 705,5
1256 Östra Göinge 432,0 19,2 451,2 – – 451,2
1257 Örkelljunga 319,6 10,2 329,7 – – 329,7
1260 Bjuv 115,3 0,5 115,8 – – 115,8
1261 Kävlinge 152,6 1,1 153,6 – 138,8 292,5
1262 Lomma 55,5 0,8 56,3 – 33,9 90,2
1263 Svedala 218,1 9,1 227,1 – – 227,1
1264 Skurup 193,6 1,6 195,2 – 315,8 511,0
1265 Sjöbo 492,2 14,5 506,6 – – 506,6
1266 Hörby 419,4 13,6 433,1 – – 433,1
1267 Höör 290,9 29,2 320,0 – – 320,0
1270 Tomelilla 395,9 1,5 397,4 – – 397,4
1272 Bromölla 162,5 22,8 185,3 – 11,9 197,1
1273 Osby 576,2 23,6 599,8 – – 599,8
1275 Perstorp 158,8 3,1 161,9 – – 161,9
1276 Klippan 374,3 5,1 379,4 – – 379,4
1277 Åstorp 92,2 0,3 92,5 – – 92,5
1278 Båstad 209,8 0,6 210,4 – 671,5 881,9
1280 Malmö 156,9 1,5 158,4 – 174,3 332,6
Statistiska centralbyrån 15

Geografiska uppgifter Statistisk årsbok 2013
1.5 Land- och vattenarealer inkl. havsvatten den 1 januari 2012, km2 (forts.)
Kod Kommun Landareal 1 Inlandsvatten
exkl. de 4
stora sjöarna
Landareal och
inlandsvatten
exkl. de 4
stora sjöarna
De 4 stora
sjöarna:
Vänern,
Vättern,
Mälaren,
Hjälmaren
Havsvatten
ut till
territorialgränsen
Totalareal land
och vatten inkl.
havsvatten
1281 Lund 427,2 12,7 439,9 – – 439,9
1282 Landskrona 140,3 0,7 141,0 – 159,7 300,6
1283 Helsingborg 344,0 1,4 345,4 – 78,6 424,0
1284 Höganäs 150,8 0,4 151,2 – 524,9 676,1
1285 Eslöv 419,1 5,6 424,7 – – 424,7
1286 Ystad 350,1 5,0 355,1 – 834,2 1 189,3
1287 Trelleborg 339,9 2,3 342,1 – 832,9 1 175,0
1290 Kristianstad 1 246,3 94,1 1 340,3 – 477,9 1 818,2
1291 Simrishamn 391,4 1,1 392,4 – 868,7 1 261,2
1292 Ängelholm 420,1 11,2 431,3 – 46,8 478,1
1293 Hässleholm 1 268,5 37,7 1 306,3 – – 1 306,3
13 Hallands län 5 427,4 259,6 5 687,1 – 3 024,8 8 711,9
1315 Hylte 946,1 100,5 1 046,6 – – 1 046,6
1380 Halmstad 1 014,1 16,7 1 030,9 – 669,0 1 699,9
1381 Laholm 883,0 19,2 902,1 – 61,3 963,4
1382 Falkenberg 1 108,9 47,3 1 156,2 – 669,6 1 825,7
1383 Varberg 868,7 40,8 909,5 – 793,8 1 703,4
1384 Kungsbacka 606,7 35,1 641,8 – 831,2 1 472,9
14 Västra Götalands 23 797,3 1 449,6 25 246,9 3 532,0 5 556,2 34 334,9
1401 Härryda 266,8 24,3 291,1 – – 291,1
1402 Partille 56,8 2,2 59,0 – – 59,0
1407 Öckerö 25,7 0,1 25,9 – 485,5 511,4
1415 Stenungsund 251,9 14,0 265,9 – 35,2 301,1
1419 Tjörn 167,4 0,8 168,2 – 677,8 845,9
1421 Orust 386,5 4,4 390,9 – 492,1 883,0
1427 Sotenäs 138,2 1,2 139,4 – 544,9 684,4
1430 Munkedal 634,0 33,7 667,7 – 7,4 675,0
1435 Tanum 917,2 37,6 954,8 – 1 396,5 2 351,4
1438 Dals-Ed 724,3 101,1 825,4 – – 825,4
1439 Färgelanda 589,0 29,4 618,3 – – 618,3
1440 Ale 316,5 15,0 331,6 – – 331,6
1441 Lerum 258,6 49,8 308,4 – – 308,4
1442 Vårgårda 426,6 14,6 441,2 – – 441,2
1443 Bollebygd 263,2 19,2 282,4 – – 282,4
1444 Grästorp 264,7 1,2 265,8 14,8 – 280,7
1445 Essunga 234,6 1,1 235,7 – – 235,7
1446 Karlsborg 405,9 77,3 483,1 314,2 – 797,4
1447 Gullspång 312,9 69,4 382,3 172,6 – 555,0
1452 Tranemo 741,3 37,2 778,5 – – 778,5
1460 Bengtsfors 882,9 176,3 1 059,2 – – 1 059,2
1461 Mellerud 516,8 47,6 564,4 380,1 – 944,5
1462 Lilla Edet 316,2 26,1 342,4 – – 342,4
1463 Mark 929,3 84,0 1 013,2 – – 1 013,2
1465 Svenljunga 919,8 67,4 987,2 – – 987,2
1466 Herrljunga 497,6 12,0 509,5 – – 509,5
1470 Vara 696,9 3,7 700,6 – – 700,4
1471 Götene 404,5 0,9 405,5 215,3 – 620,7
1472 Tibro 220,7 15,4 236,0 – – 236,0
1473 Töreboda 539,9 50,5 590,3 – – 590,3
1480 Göteborg 447,8 15,7 463,4 – 562,0 1 025,4
1481 Mölndal 145,8 6,4 152,3 – – 152,3
1482 Kungälv 362,6 8,1 370,7 – 311,7 682,4
1484 Lysekil 208,5 0,8 209,3 – 486,1 695,4
1485 Uddevalla 637,7 12,6 650,3 – 82,7 733,0
1486 Strömstad 467,5 10,1 477,6 – 474,2 951,8
1487 Vänersborg 642,7 23,0 665,7 233,1 – 898,8
1488 Trollhättan 409,9 17,8 427,7 – – 427,7
1489 Alingsås 472,0 79,1 551,2 – – 551,2
1490 Borås 909,9 57,6 967,5 – – 967,5
1491 Ulricehamn 1 046,0 70,7 1 116,7 – – 1 116,7
1492 Åmål 481,1 52,4 533,5 356,2 – 889,7
1493 Mariestad 601,2 13,2 614,4 888,8 – 1 503,2
1494 Lidköping 695,6 2,5 698,1 674,5 – 1 372,6
1495 Skara 428,7 20,0 448,7 – – 448,7
16 Statistiska centralbyrån

Statistisk årsbok 2013
Geografiska uppgifter
1.5 Land- och vattenarealer inkl. havsvatten den 1 januari 2012, km2 (forts.)
Kod Kommun Landareal 1 Inlandsvatten
exkl. de 4
stora sjöarna
Landareal och
inlandsvatten
exkl. de 4
stora sjöarna
De 4 stora
sjöarna:
Vänern,
Vättern,
Mälaren,
Hjälmaren
Havsvatten
ut till
territorialgränsen
Totalareal land
och vatten inkl.
havsvatten
1496 Skövde 673,7 11,4 685,1 – – 685,1
1497 Hjo 297,0 5,1 302,1 282,3 – 584,5
1498 Tidaholm 518,1 4,9 523,0 – – 523,0
1499 Falköping 1 045,0 20,8 1 065,8 – – 1 065,8
17 Värmlands län 17 517,2 1 779,4 19 296,5 2 492,6 – 21 789,2
1715 Kil 359,7 47,1 406,9 – – 406,9
1730 Eda 820,2 74,7 894,9 – – 894,9
1737 Torsby 4 162,2 195,3 4 357,4 – – 4 357,4
1760 Storfors 391,5 81,2 472,7 – – 472,7
1761 Hammarö 59,6 1,6 61,1 403,0 – 464,2
1762 Munkfors 141,6 6,4 148,0 – – 148,0
1763 Forshaga 348,2 49,1 397,3 – – 397,3
1764 Grums 386,4 47,9 434,3 44,6 – 478,8
1765 Årjäng 1 409,5 243,6 1 653,0 – – 1 653,0
1766 Sunne 1 288,1 160,1 1 448,3 – – 1 448,3
1780 Karlstad 1 169,1 73,7 1 242,8 274,9 – 1 517,7
1781 Kristinehamn 753,1 40,5 793,6 590,8 – 1 384,4
1782 Filipstad 1 534,0 177,7 1 711,7 – – 1 711,7
1783 Hagfors 1 824,2 176,0 2 000,2 – – 2 000,2
1784 Arvika 1 649,1 307,1 1 956,1 – – 1 956,1
1785 Säffle 1 220,8 97,4 1 318,2 1 179,3 – 2 497,5
18 Örebro län 8 503,9 789,6 9 293,5 339,7 – 9 633,3
1814 Lekeberg 463,2 18,5 481,6 – – 481,6
1860 Laxå 602,0 135,6 737,6 – – 737,6
1861 Hallsberg 636,7 33,5 670,2 – – 670,2
1862 Degerfors 384,0 49,7 433,7 – – 433,7
1863 Hällefors 985,0 166,3 1 151,3 – – 1 151,3
1864 Ljusnarsberg 575,5 55,5 631,1 – – 631,1
1880 Örebro 1 373,2 50,6 1 423,7 196,9 – 1 620,6
1881 Kumla 204,2 1,6 205,8 – – 205,8
1882 Askersund 816,0 60,9 876,9 142,9 – 1 019,7
1883 Karlskoga 468,2 42,2 510,4 – – 510,4
1884 Nora 618,5 72,3 690,8 – – 690,8
1885 Lindesberg 1 377,6 102,9 1 480,5 – – 1 480,5
19 Västmanlands län 5 118,2 231,5 5 349,6 309,1 – 5 658,8
1904 Skinnskatteberg 659,4 58,8 718,2 – – 718,2
1907 Surahammar 343,8 25,0 368,9 – – 368,9
1960 Kungsör 202,7 1,0 203,6 23,5 – 227,1
1961 Hallstahammar 170,7 1,6 172,3 9,0 – 181,3
1962 Norberg 417,8 29,9 447,7 – – 447,7
1980 Västerås 957,9 4,1 962,0 174,7 – 1 136,7
1981 Sala 1 166,9 37,5 1 204,4 – – 1 204,4
1982 Fagersta 269,0 41,4 310,4 – – 310,4
1983 Köping 604,6 26,3 630,8 14,0 – 644,8
1984 Arboga 325,4 6,0 331,4 87,9 – 419,4
20 Dalarnas län 28 029,6 2 193,0 30 222,6 – – 30 222,6
2021 Vansbro 1 539,6 117,8 1 657,4 – – 1 657,4
2023 Malung-Sälen 4 085,1 227,4 4 312,5 – – 4 312,5
2026 Gagnef 767,2 45,2 812,3 – – 812,3
2029 Leksand 1 221,2 190,7 1 412,0 – – 1 412,0
2031 Rättvik 1 920,7 217,1 2 137,8 – – 2 137,8
2034 Orsa 1 730,9 66,5 1 797,4 – – 1 797,4
2039 Älvdalen 6 871,5 271,3 7 142,8 – – 7 142,8
2061 Smedjebacken 947,9 109,9 1 057,8 – – 1 057,8
2062 Mora 2 812,6 299,0 3 111,5 – – 3 111,5
2080 Falun 2 040,1 235,0 2 275,2 – – 2 275,2
2081 Borlänge 583,9 51,9 635,8 – – 635,8
2082 Säter 570,3 54,2 624,5 – – 624,5
2083 Hedemora 835,1 93,7 928,8 – – 928,8
2084 Avesta 613,3 55,8 669,1 – – 669,1
2085 Ludvika 1 490,4 157,4 1 647,8 – – 1 647,8
21 Gävleborgs län 18 119,3 1 510,0 19 629,3 – 5 369,8 24 999,1
2101 Ockelbo 1 065,0 64,1 1 129,0 – – 1 129,0
2104 Hofors 409,9 35,8 445,7 – – 445,7
Statistiska centralbyrån 17

Geografiska uppgifter Statistisk årsbok 2013
1.5 Land- och vattenarealer inkl. havsvatten den 1 januari 2012, km2 (forts.)
Kod Kommun Landareal 1 Inlandsvatten
exkl. de 4
stora sjöarna
Landareal och
inlandsvatten
exkl. de 4
stora sjöarna
De 4 stora
sjöarna:
Vänern,
Vättern,
Mälaren,
Hjälmaren
Havsvatten
ut till
territorialgränsen
Totalareal land
och vatten inkl.
havsvatten
2121 Ovanåker 1 873,3 143,7 2 017,0 – – 2 017,0
2132 Nordanstig 1 370,6 84,5 1 455,2 – 1 070,8 2 526,0
2161 Ljusdal 5 256,7 353,1 5 609,8 – – 5 609,8
2180 Gävle 1 613,4 169,0 1 782,4 – 1 417,4 3 199,8
2181 Sandviken 1 166,4 130,7 1 297,1 – – 1 297,1
2182 Söderhamn 1 060,8 111,0 1 171,8 – 1 109,5 2 281,3
2183 Bollnäs 1 814,4 162,4 1 976,7 – – 1 976,7
2184 Hudiksvall 2 488,9 255,7 2 744,6 – 1 772,0 4 516,6
22 Västernorrlands län 21 551,7 1 405,4 22 957,1 – 5 039,0 27 996,0
2260 Ånge 3 051,4 244,2 3 295,6 – – 3 295,6
2262 Timrå 783,3 39,3 822,6 – 411,6 1 234,2
2280 Härnösand 1 058,4 42,6 1 100,9 – 837,7 1 938,6
2281 Sundsvall 3 189,6 262,6 3 452,2 – 992,3 4 444,5
2282 Kramfors 1 694,8 90,3 1 785,1 – 1 107,5 2 892,6
2283 Sollefteå 5 397,8 364,0 5 761,8 – – 5 761,8
2284 Örnsköldsvik 6 376,5 362,4 6 738,9 – 1 689,9 8 428,8
23 Jämtlands län 48 944,8 4 808,0 53 752,8 – – 53 752,8
2303 Ragunda 2 511,1 122,0 2 633,1 – – 2 633,1
2305 Bräcke 3 408,2 375,5 3 783,7 – – 3 783,7
2309 Krokom 6 155,2 657,6 6 812,8 – – 6 812,8
2313 Strömsund 10 465,1 1 315,5 11 780,6 – – 11 780,6
2321 Åre 7 199,5 1 037,1 8 236,5 – – 8 236,5
2326 Berg 5 711,3 434,1 6 145,5 – – 6 145,5
2361 Härjedalen 11 286,1 573,5 11 859,6 – – 11 859,6
2380 Östersund 2 208,3 292,8 2 501,1 – – 2 501,1
24 Västerbottens län 54 672,1 4 200,1 58 872,2 – 7 859,1 66 731,3
2401 Nordmaling 1 229,4 40,2 1 269,6 – 1 202,7 2 472,3
2403 Bjurholm 1 306,8 57,0 1 363,8 – – 1 363,8
2404 Vindeln 2 629,4 216,7 2 846,1 – – 2 846,1
2409 Robertsfors 1 292,2 21,0 1 313,3 – 1 056,4 2 369,7
2417 Norsjö 1 739,5 184,1 1 923,6 – – 1 923,6
2418 Malå 1 599,0 128,5 1 727,5 – – 1 727,5
2421 Storuman 7 303,5 930,6 8 234,1 – – 8 234,1
2422 Sorsele 7 368,4 589,2 7 957,6 – – 7 957,6
2425 Dorotea 2 764,9 175,0 2 939,9 – – 2 939,9
2460 Vännäs 529,5 24,2 553,7 – – 553,7
2462 Vilhelmina 8 047,9 692,6 8 740,5 – – 8 740,5
2463 Åsele 4 223,8 320,2 4 544,0 – – 4 544,0
2480 Umeå 2 316,6 80,1 2 396,7 – 2 817,4 5 214,2
2481 Lycksele 5 518,5 370,4 5 888,9 – – 5 888,9
2482 Skellefteå 6 802,9 370,1 7 173,0 – 2 782,6 9 955,6
25 Norrbottens län 97 256,9 7 948,4 105 205,3 – 6 876,7 112 082,0
2505 Arvidsjaur 5 656,0 470,4 6 126,3 – – 6 126,3
2506 Arjeplog 12 556,8 1 937,3 14 494,1 – – 14 494,1
2510 Jokkmokk 17 614,3 1 720,1 19 334,4 – – 19 334,4
2513 Överkalix 2 764,5 154,9 2 919,5 – – 2 919,5
2514 Kalix 1 807,7 97,3 1 905,0 – 1 807,1 3 712,1
2518 Övertorneå 2 362,1 130,2 2 492,3 – – 2 492,3
2521 Pajala 7 840,2 210,5 8 050,7 – – 8 050,7
2523 Gällivare 15 705,2 1 113,1 16 818,2 – – 16 818,2
2560 Älvsbyn 1 698,0 97,2 1 795,2 – – 1 795,2
2580 Luleå 2 094,2 139,9 2 234,0 – 2 719,7 4 953,8
2581 Piteå 3 087,0 150,4 3 237,4 – 1 443,2 4 680,5
2582 Boden 4 007,9 277,3 4 285,1 – – 4 285,1
2583 Haparanda 922,8 38,7 961,5 – 906,8 1 868,3
2584 Kiruna 19 140,3 1 411,1 20 551,4 – – 20 551,4
Hela riket Sweden 407 339,7 31 236,1 438 575,8 8 844,3 81 027,4 528 447,3
1) Nya arealberäkningar för hela riket genomfördes per 2012-01-01. Vissa s.k. enklaver har bara kunnat fördelas på län och inte
kommuner. Länssiffrorna kan därför vara större än summan av kommunuppgifterna. From 2012 there are new estimates of the land and
water area. Undistributed land area is included in the sum for each county.
Se Tabellanmärkningar.
Källa: SCB Statistiska meddelanden MI 65 SM 1201 (www.scb.se/MI0802); Statistikdatabasen: Miljö.
18 Statistiska centralbyrån

Statistisk årsbok 2013
1.6
Kust och stränder, länsvis, km
Coast and shores, by county
Geografiska uppgifter
Län
County
Fastland
Mainland
Havsöar
Sea islands
Insjöar och
vattendrag
Lakes and
watercourses
Öar i insjöar och
vattendrag
Islands in lakes and
watercourses
Totalt
Total
Stockholms 1 122 9 141 3 112 761 14 136
Uppsala 608 2 052 2 907 717 6 284
Södermanlands 342 1 210 4 271 998 6 821
Östergötlands 738 2 575 8 158 888 12 359
Jönköpings – – 7 878 642 8 520
Kronobergs – – 7 573 1 191 8 764
Kalmar 1 215 3 840 6 894 611 12 560
Gotlands – 954 564 40 1 558
Blekinge 580 1 039 2 422 121 4 162
Skåne 646 134 4 492 384 5 656
Hallands 477 315 4 102 272 5 166
Västra Götalands 1 025 4 810 17 482 2 932 26 249
Värmlands – – 16 289 2 587 18 876
Örebro – – 7 493 951 8 444
Västmanlands – – 3 007 619 3 626
Dalarnas – – 25 715 2 176 27 891
Gävleborgs 1 074 1 263 13 531 1 420 17 288
Västernorrlands 1 121 889 14 822 827 17 659
Jämtlands – – 42 136 2 949 45 085
Västerbottens 1 372 1 369 43 455 2 785 48 981
Norrbottens 1 210 2 334 77 150 4 965 85 659
Hela riket Sweden 11 530 31 925 313 453 28 836 385 744
Källa: SCB Statistiska meddelanden MI 50 SM 0201 (www.scb.se/MI0812). Statistikdatabasen: Miljö.
Statistiska centralbyrån 19

Geografiska uppgifter Statistisk årsbok 2013
1.7
Samtliga öar i hav och insjöar efter storleksklass, länsvis
All islands in seas or lakes, by size and county
Län
County
Storleksklass, landareal
Size, land area

Väder
Weather
Foto: Jan-Aage Haaland

Väder Statistisk årsbok 2013
2 – Väder
Weather
2.1 Väder ..........................................................23
Weather
2.2 Rekord i väder ...........................................24
Weather records
2.3 Blixt och dunder ........................................25
Thunder and lightning
2.4 Årsmedeltemperaturen i Sverige
och globalt 1860–2011, avvikelse från
normalvärdet för perioden 1961–1990 ..........27
Average temperature, deviation from
normal values in Sweden and worldwide
2.5 Varmaste juni, juli och augusti samt
varmaste sommaren, medeltemperatur ........28
Warmest June, July, August and warmest
summer, average temperatures (Celsius)
2.6 Sommartemperaturen (medeltemperatur
för månaderna juni, juli
och augusti) .....................................................28
Average summer temperatures (Celsius)
2.7 Nederbörd i mm ........................................ 29
Precipitation
2.8 Nederbörd i mm, maxvärde ..................... 30
Precipitation, maximum values
2.9 Temperatur, maximi- och minimivärden
.............................................................. 30
Temperatures, maximum and minimum
values (Celsius)
2.10 Medeltemperatur .................................... 31
Average temperature (Celsius)
2.11 Kalla och varma dagar samt
dagar med nederbörd på platser runt
om i landet ....................................................... 32
Cold and warm days, and days with
precipitation across Sweden
22 Statistiska centralbyrån

Statistisk årsbok 2013
Väder
2.1 Väder
Weather
Anm. För stationerna Hoting och Ulricehamn startade mätningarna 2011 och för stationerna Abisko, Sorsele, Edsbyn, Åmot och
Skövde startade mätningarna 2012.
Källa: SMHI, Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut (www.smhi.se).
Kartografi: SCB, Enheten för miljöekonomi och naturresurser (www.gis.scb.se).
Statistiska centralbyrån 23

Väder Statistisk årsbok 2013
2.2
Rekord i väder
Weather records
Temperatur Temperature
Högsta uppmätta temperatur under resp. månad
Highest temperature during each month
Månad
Month
C o
Plats
Place
Landskap
County
Datum
Date
Januari 12,4 Allgunnen Småland 1973-01-05
Februari 16,5 Västervik Småland 1961-02-18
16,5 Ölvingstorp Småland 1961-02-18
Mars 22,2 Oskarshamn Småland 1968-03-30
22,2 Sandbäckshult Småland 1968-03-30
April 29,0 Genevad Halland 1993-04-27
Maj 32,5 Kristianstad Skåne 1892-05-27
32,5 Kalmar Småland 1892-05-28
Juni 38,0 Målilla Småland 1947-06-29
Juli 38,0 Ultuna Uppland 1933-07-09
Augusti 36,8 Holma Östergötland 1975-08-09
September 29,1 Stehag Skåne 1975-09-01
Oktober 24,5 Oskarshamn Småland 1995-10-09
November 18,4 Ugerup Skåne 1968-11-02
December 13,7 Simrishamn Skåne 1977-12-24
Lägsta uppmätta temperatur under resp. månad
Lowest temperature during each month
Månad
Month
C o
Plats
Place
Landskap
County
Datum
Date
Januari -49,0 Karesuando Lappland 1999-01-27
-49,0 Vuoggatjålme Lappland 1951-01-01
Februari -52,6 Vuoggatjålme Lappland 1966-02-02
Mars -45,8 Vuoggatjålme Lappland 1971-03-04
April -36,5 Karesuando Lappland 1916-04-06
Maj -24,1 Fjällnäs Härjedalen 1981-05-03
Juni -12,9 Vassitjåkko Lappland 1907-06-02
Juli -5,0 Funäsdalen Härjedalen 1888-07-22
-5,0 Funäsdalen Härjedalen 1893-07-14
Augusti -8,5 Nikkaluokta Lappland 1959-08-31
September -15,2 Brännberg Norrbotten 1939-09-29
Oktober -31,5 Myrheden Västerbotten 1968-10-28
November -43,0 Vittangi Lappland 1890-11-24
December -48,9 Hemavan Lappland 1978-12-30
Nederbörd Precipitation
Största dygnsnederbörd under resp. månad
Most precipitation during a day in each month
Största månadsnederbörd
Most precipitation during each month
Månad mm Plats Landskap Datum mm Plats Landskap År
Januari 104 Katterjåkk Lappland 10:e 2002 429 Jormlien Jämtland 1989
Februari 85 Joesjö Lappland 16:e 1976 311 Gråsjön Jämtland 1943
Mars 90 Joesjö Lappland 19:e 1966 312 Gånälven Jämtland 1938
April 78 Härnösand Ångermanland 8:e 1959 308 Sandnäs Jämtland 1943
Maj 93 Öxabäck Västergötland 21:a 1931 209 Tåsan Värmland 1997
Juni 187 Härnösand Ångermanland 18:e 1908 278 Klövsjö Jämtland 1987
Juli 198 Fagerheden Norrbotten 28:e 1997 334 Baramossa Halland 2007
Augusti 189 Råda Värmland 4:e 2004 356 Åsnorrbodarna Hälsingland 1986
September 141 Hemse Gotland 2:a 1913 301 Höglekaredalen Jämtland 1984
Oktober 127 Söderhamn Hälsingland 15:e 1992 330 Dingle Bohuslän 1967
November 83 Ryningsnäs Småland 12:e 1910 292 Östmark Värmland 2000
December 122 Riksgränsen Lappland 14:e 1909 373 Björkede Jämtland 1975
Största årsnederbörden 1 866 Mollsjönäs Västra Götaland 2008
Källa: SMHI, Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut (www.smhi.se).
24 Statistiska centralbyrån

Statistisk årsbok 2013
2.3
Blixt och dunder
Thunder and lightning
Åska är ett fenomen som alltid har skrämt och fascinerat människor.
I Sverige förekommer åskväder vanligast i juli månad på eftermiddagar
i södra delen av landet.
Väder
Åskmoln och urladdning
I Sverige kan åskmoln vara några kilometer
breda i basen och sträcka sig upp till 10 km. De
har ofta formen av ett städ i övre delen som
består av iskristaller. Men hur bildas de?
Solen värmer marken som i sin tur värmer
luften som då stiger uppåt. Luften kyls av och
vattenångan kondenserar till molndroppar. Om
molnet växer och når höjder med kalla luftlager
bildas iskristaller i molnet. De växer och blir
tyngre, faller och färdas åter uppåt i molnet av
vindar. Processen upprepas och iskristallerna
växer ytterligare.
Det är i kollisionen mellan stora iskristaller
och underkylda droppar som forskarna tror att
det bildas elektriska laddningar. Dessa spänningsskillnader
inom moln samt mellan moln
och mark eller höga föremål orsakar blixturladdningar.
Blixtar och åska
En blixt är en komplicerad process med flera
urladdningar. De sker mycket snabbt och med
stor strömstyrka. Hastigheten hos de elektroner
som rusar ned mot marken är cirka 100 000
km/s och blixtkanalen de färdas i kan vara 5–10
km lång. Strömstyrkan är vanligen cirka 30 000
ampere, men kan vara uppåt 200 000.
Flödet av elektroner skapar kraftig upphettning
av luften som expanderar explosionsartat,
vilket skapar en tryckvåg. Åskdundret är en
effekt av tryckvågen och på nära håll låter det
som ett gevärsskott. På längre håll blir åskan till
ett muller eftersom ljuden studsar mellan mark
och moln och därigenom når örat efter olika
lång tid. Ljudet rör sig cirka 1 km på tre
sekunder och avståndet till blixten i km kan
därför bedömas som antalet sekunder från blixt
till åska delat med tre.
Foto: ina agency
Statistiska centralbyrån 25

Väder Statistisk årsbok 2013
Registrering av antal blixtar
År 1986 införde SMHI ett automatiskt system
för blixtlokalisering och sedan 2002 finns ett
system med sensorer på nio platser i Sverige
(Kiruna, Luleå, Umeå, Östersund, Malung,
Västerås, Såtenäs, Visby och Vitemölla). Sensorerna
ger information om urladdningarnas
tidpunkt, position, strömstyrka och i vilken
riktning laddningarna rör sig.
Främst registreras de urladdningar som når
marken, men även en stor del av urladdningarna
i moln och mellan moln registreras.
Mest åska i södra Sverige
Under mätperioden 2002–2011 har cirka 1,9
miljoner urladdningar till mark registrerats.
Statistiken visar att åskaktiviteten är som störst i
södra Sverige. Den visar också att i söder åskar
det mer i väster, medan det i norr åskar mer i
öster.
Antalet åskdagar per år varierar från någon
enstaka dag i Lapplandsfjällen till drygt 25
dagar vid västkusten. Urladdningar förekommer
under alla månader, men flertalet sker i
maj–september. Det kan ske blixturladdningar
när som helst under dygnet, men vanligast är
på eftermiddagen. Det är dock viktigt att påpeka
att mätperioden är för kort för att några
säkra klimatologiska slutsatser ska kunna dras.
Antal urladdningar per landsdel 2002–2011
Drygt 300 000 blixtar år 2011
I medeltal har det registrerats cirka 190 000
urladdningar per år och cirka 35 per 100 km 2 ,
men variationen mellan åren är stor. Till exempel
registrerades år 2007 knappt 100 000 urladdningar.
Det kan jämföras med år 2011 – det mest
åskrika året hittills – med 335 000 blixturladdningar.
Mellan den 6–12 juni 2011 registrerades
114 000 blixtar. Cirka 41 000 av dessa inträffade
den 7 juni 2011, vilket gör datumet till det mest
åskrika dygnet som noterats sedan 2002.
Juli 2003 är den mest åskrika månaden under
mätperioden. Ovanligt med just denna månad
var att en stor del av urladdningarna skedde
över Norrland.
Källa: SMHI, Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut
(www.smhi.se). Kartografi: SCB, Enheten för miljöekonomi och
naturresurser (www.gis.scb.se).
26 Statistiska centralbyrån

Statistisk årsbok 2013
2.4
Årsmedeltemperaturen i Sverige och globalt 1860–2011,
avvikelse från normalvärdet för perioden 1961–1990
Average temperature, deviation from normal values in Sweden
and worldwide
Temperaturdata för Sverige baseras på mätningar vid 35 stationer fördelade
över hela landet. I Sverigekartan till höger har den nordligaste, sydligaste,
västligaste och östligaste stationen markerats.
Serierna har genomgått homogenitetskontroll. När svenska och globala
årstemperaturer presenteras i samma skala slås man av den mycket större
variabiliteten för ett mindre, nordligt beläget område som Sverige, som utgör
ungefär en promille av jordens yta.
Det globala temperaturdiagrammet är baserat på data från Climatic
Research Unit på University of East Anglia.
Väder
Källa: SMHI, Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut (www.smhi.se) och Climatic Research Unit vid University of East
Anglia (www.cru.uea.ac.uk).
Statistiska centralbyrån 27

Väder Statistisk årsbok 2013
2.5
Varmaste juni, juli och augusti samt varmaste sommaren,
medeltemperatur
Warmest June, July, August and warmest summer, average
temperatures (Celsius)
Station
Juni June
1901–2012
Juli July
1901–2012
Augusti August
1901–2012
Sommar Summer
1901–2012
Temp. År Year Temp. År Year Temp. År Year Temp. År Year
Mätningarna
börjar
Start year
Karesuando 15,0 1953 17,5 1941 14,8 1937 14,4 1937 1879
Jokkmokk 16,7 1953 18,5 1927 16,1 1917 15,8 1937 1860
Haparanda 17,1 1953 19,6 1925 17,2 1937 16,6 1937 1859
Umeå flygplats 16,6 1936 19,1 1973 17,6 2006 16,9 1937 1860
Frösön 15,7 1953 18,8 1901 17,9 2002 15,9 2002 1860
Härnösand 16,2 1966 19,2 2003 18,5 2002 17,5 2002 1858
Gävle 17,2 1917 19,9 1994 18,3 2002 17,4 2002 1858
Särna 15,5 1992 18,9 1901 16,4 2002 14,9 2002 1892
Karlstad 18,3 1936 21,9 1901 20,0 1997 18,4 1997 1858
Örebro 18,4 1936 21,6 1914 20,2 1997 18,4 1997 1860
Stockholm 18,1 1992 21,5 1994 21,3 2002 19,3 2002 1756
Linköping-Malmslätt 17,3 1992 21,8 1914 19,9 1997 19,2 1868 1860
Göteborg 19,0 1992 21,2 1994 20,8 1997 18,8 1997 1859
Jönköpings flygplats 16,5 1917 20,2 1914 19,0 1997 17,2 1868 1860
Kalmar flygplats 17,5 1992 20,4 2006 20,1 1997 18,1 2006 1860
Växjö 18,4 1917 20,7 1994 19,7 1997 17,9 1868 1860
Visby flygplats 16,6 2007 21,0 1914 20,1 1997 18,2 2002 1860
Lund 18,3 1992 21,7 2006 20,9 1997 18,8 2006 1859
Källa: SMHI, Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut (www.smhi.se).
2.6
Station
Sommartemperaturen (medeltemperatur för månaderna
juni, juli och augusti)
Average summer temperatures (Celsius)
Sommaren
Whole summer
1997 2002 2006 2009 2010 2011 2012
Karesuando 13,3 13,6 12,8 11,5 11,0 12,8 10,6
Jokkmokk 14,7 15,4 14,3 13,0 12,3 14,1 11,7
Haparanda 15,8 16,5 15,2 14,3 13,7 15,5 13,4
Umeå flygplats 16,3 16,6 15,7 14,0 14,4 15,6 13,8
Frösön 15,1 15,9 15,1 13,1 13,0 14,5 12,1
Härnösand 16,5 17,5 16,2 14,6 15,0 15,8 14,1
Gävle 16,4 17,4 17,0 15,0 16,0 16,1 14,3
Särna 14,7 14,9 14,9 12,8 13,4 14,1 12,2
Karlstad 18,4 18,3 18,2 15,2 15,8 16,2 14,5
Örebro 18,4 18,0 18,0 15,4 17,0 17,1 15,3
Stockholm 19,0 19,3 19,0 16,4 18,0 18,0 16,1
Linköping-Malmslätt 17,5 17,3 17,8 15,3 16,5 16,6 14,9
Göteborg 18,9 18,6 18,6 17,3 17,3 17,5 16,2
Jönköpings flygplats 16,8 16,1 16,5 14,9 15,7 15,5 14,1
Kalmar flygplats 17,8 18,0 18,1 15,9 16,7 16,6 15,6
Växjö 17,5 17,1 17,3 15,4 16,3 15,9 14,6
Visby flygplats 17,7 18,2 18,0 15,6 16,9 17,2 15,4
Lund 18,4 18,6 18,8 17,4 17,9 17,0 16,7
Anm. Röda siffror markerar det år som haft högst temperatur av åren 1997, 2002, 2006 och 2009–2012.
Källa: SMHI, Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut (www.smhi.se).
28 Statistiska centralbyrån

Statistisk årsbok 2013
2.7
Nederbörd i mm
Precipitation
Väder
Månad
Month
Karesuando Jokkmokk Haparanda Umeå flygplats Frösön Härnösand
2011 1961/90 2011 1961/90 2011 1961/90 2011 1961/90 2011 1961/90 2011 1961/90
Januari 24 23 41 30 61 44 51 41 34 32 65 50
Februari 40 19 32 25 25 32 16 31 25 25 28 42
Mars 9 22 6 24 25 35 17 33 13 27 11 46
April 10 22 6 25 25 29 7 30 18 32 37 43
Maj 47 25 49 36 48 32 40 38 76 37 71 45
Juni 110 40 132 49 54 41 26 41 55 57 24 44
Juli 69 72 63 77 25 49 63 54 64 82 47 58
Augusti 57 57 133 76 39 65 74 75 95 59 135 77
September 61 40 211 51 117 66 117 69 78 64 130 81
Oktober 74 39 102 42 82 64 59 62 10 43 50 73
November 20 32 35 42 37 59 11 68 23 38 24 79
December 46 24 82 33 139 42 123 49 83 39 111 66
Året 567 416 892 509 677 558 604 591 574 532 733 703
Månad Särna Gävle Karlstad Stockholm Örebro Malmslätt
2011 1961/90 2011 1961/90 2011 1961/90 2011 1961/90 2011 1961/90 2011 1961/90
Januari 42 34 35 46 57 45 33 39 43 45 33 41
Februari 33 27 35 33 48 31 38 27 39 34 27 27
Mars 10 30 16 34 26 39 11 26 35 33 23 34
April 10 34 22 39 29 38 10 30 13 38 12 34
Maj 88 49 41 40 57 41 34 30 39 43 38 37
Juni 101 67 38 51 52 54 57 45 100 51 112 49
Juli 119 80 64 75 79 62 13 72 62 77 116 72
Augusti 133 68 86 81 113 73 90 66 120 69 87 70
September 72 71 60 73 126 68 60 55 93 73 63 61
Oktober 27 55 42 59 65 70 44 50 58 57 48 46
November 29 46 30 61 14 70 14 53 24 60 13 52
December 47 40 71 50 74 51 75 46 48 46 36 47
Året 711 601 540 642 740 640 479 539 674 625 608 570
Månad Jönköpings Flyg Göteborg Visby flygplats Växjö Kalmar Lund
2011 1961/90 2011 1961/90 2011 1961/90 2011 1961/90 2011 1961/90 2011 1961/90
Januari 47 63 71 61 33 53 45 49 30 37 54 54
Februari 33 41 65 40 22 29 24 33 14 30 31 33
Mars 47 48 39 49 12 35 33 39 14 30 41 45
April 5 49 34 41 19 29 6 37 9 29 17 40
Maj 55 52 67 49 22 29 37 44 22 35 59 45
Juni 132 63 58 59 46 31 131 53 46 39 72 56
Juli 72 86 121 68 125 51 86 72 120 60 177 70
Augusti 106 78 156 75 48 50 75 56 56 50 133 65
September 102 87 129 80 36 59 70 67 50 50 57 64
Oktober 69 74 107 83 45 48 62 55 20 39 50 60
November 35 77 39 82 9 58 15 60 8 47 7 69
December 142 69 146 72 90 53 79 53 62 41 73 65
Året 845 782 1032 758 507 527 663 618 451 484 771 666
Källa: SMHI, Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut (www.smhi.se).
Statistiska centralbyrån 29

Väder Statistisk årsbok 2013
2.8
Station
Nederbörd i mm, maxvärde
Precipitation, maximum values
2011 Datum 2
Under ett dygn 1
During 24 hours
Date
1901–
2011
Maxvärde
Max value
Under en månad
During a month
Datum 2 2011 Månad 1901–
2011
Månad
och år
Under ett år
During a year
1901–
2011
Karesuando 29,8 21/6 50,2 1967-08-06 110 juni 214 juli 2004 667 2004
Jokkmokk 42,0 20/6 48,0 1947-09-10 211 september 211 sep. 2011 892 2011
Haparanda 26,8 12/9 55,8 1942-09-22 139 december 185 juli 1954 934 1935
Umeå flygplats 30,0 9/12 118,5 2007-08-27 123 december 224 dec. 1966 1 024 2000
Frösön 31,4 23/7 71,8 1942-07-10 95 augusti 214 juli 2000 759 1987
Härnösand 34,7 19/9 187,3 1908-06-18 135 augusti 278 dec. 1966 1 048 2000
Särna 35,7 15/8 63,7 1924-08-18 133 augusti 201 juli 1957 855 1924
Gävle 38,5 20/8 120,1 1979-08-26 86 augusti 253 aug. 1986 887 1981
Karlstad 45,6 18/9 68,4 1952-05-05 126 september 242 juli 2009 1 003 2000
Stockholm 25,5 19/8 68,3 1903-08-16 90 augusti 192 juli 1960 801 1960
Örebro 65,6 19/8 71,1 1917-08-15 120 augusti 229 juli 2000 950 2000
Malmslätt 30,5 19/6 72,7 1972-07-13 116 augusti 197 aug. 1945 690 1960
Jönköpings Flyg 36,7 18/9 82,7 1940-06-25 142 december 229 juli 2004 1 027 1998
Göteborg 29,7 6/9 74,0 1910-06-05 156 augusti 220 okt. 1967 1 229 2006
Visby flygplats 38,0 29/7 89,3 1907-07-02 125 juli 188 juli 1907 720 1912
Växjö 45,8 22/6 141,0 1945-08-14 131 juni 327 aug. 1945 961 1945
Kalmar 40,8 29/7 73,0 2010-07-24 120 juli 211 aug. 1945 782 1960
Lund 38,3 21/7 81,2 1941-07-17 177 juli 264 aug. 2006 845 2006
1) Högsta uppmätta värde under 24 tim. Maximivärdena för dygn och månad i kolumnen för 1901–2011 avser högsta värdena sedan 1901.
Maximivärdena sedan 1901 hänför sig till olika meteorologiska stationer på samma ort.
2) Avser den senaste observationen av det angivna värdet i föregående kolumn.
Källa: SMHI, Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut (www.smhi.se).
År
2.9
Temperatur, maximi- och minimivärden
Temperatures, maximum and minimum values (Celsius)
Station Abs. maximum 1 Abs. minimum 1
2011 Datum 2
Date
1880–
2011
Datum 2 2011 Datum 2 1880–
2011
Datum 2
Karesuando 26,9 9/6 32,5 1927-07-09 -41,5 15/2 -49,0 1999-01-27
Jokkmokk 30,5 11/6 34,5 1945-07-17 -38,1 15/2 -46,0 1924-01-22
Haparanda 31,5 10/6 33,0 1896-07-03 -33,1 18/2 -41,7 1966-02-08
Umeå flygplats 29,8 11/6 33,5 1882-06-27 -28,7 15/1 -38,2 1978-02-15
Frösön 27,2 29/6 31,5 1947-06-30 -22,7 19/2 -38,1 1978-12-31
Härnösand 26,4 29/6 36,5 1891-06-25 -27,3 19/2 -35,0 1893-01-15
Särna 28,2 29/6 33,0 1947-06-29 -34,9 23/2 -46,0 1941-01-03
Gävle 29,7 7/6 36,4 1947-06-30 -29,4 24/2 -33,7 1956-02-09
Karlstad 27,8 6/6 34,0 1933-07-09 -23,7 20/2 -36,0 1966-02-09
Stockholm 29,0 2/7 35,4 1975-08-06 -18,3 19/2 -28,2 1942-01-25
Örebro 29,0 31/5 36,0 1975-08-07 -23,8 24/2 -30,0 1966-02-13
Malmslätt 28,9 7/6 34,6 1992-08-10 -22,5 23/2 -32,0 1942-01-27
Jönköpings Flyg 28,5 6/6 33,4 2010-07-11 -22,5 20/2 -35,4 1966-02-09
Göteborg 30,0 6/6 34,1 1975-08-09 -13,6 20/2 -26,4 1966-02-09
Visby flygplats 28,7 6/6 33,7 2010-07-11 -17,1 21/2 -25,4 1966-02-09
Växjö 27,8 6/6 34,4 1992-08-10 -16,3 27/1 -34,0 1942-01-26
Kalmar 26,7 10/7 35,2 1994-07-27 -17,0 23/2 -31,0 1942-01-28
Lund 29,5 6/6 34,3 2010-07-11 -14,5 3/1 -26,3 1942-01-26
1) Absolut maximum och absolut minimum avser i kolumnen för 1880–2011 den högsta resp. lägsta temperaturen sedan 1880. Maximioch
minimivärdena sedan 1880 hänför sig till olika meteorologiska stationer på samma ort.
2) Avser den senaste observationen av värdet i föregående kolumn.
Källa: SMHI, Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut (www.smhi.se).
30 Statistiska centralbyrån

Statistisk årsbok 2013
Väder
2.10 Medeltemperatur
Average temperature (Celsius)
Månad
Month
Karesuando Jokkmokk Haparanda Umeå flygplats Frösön Härnösand
2011 1961/90 2011 1961/90 2011 1961/90 2011 1961/90 2011 1961/90 2011 1961/90
Januari -15,3 -16,1 -15,3 -17,5 -11,0 -12,1 -8,2 -9,1 -4,7 -8,6 -5,5 -7,1
Februari -20,3 -14,6 -18,8 -14,9 -16,3 -11,4 -12,2 -8,6 -7,3 -7,3 -9,0 -6,6
Mars -7,3 -10,0 -6,0 -8,6 -5,3 -6,8 -3,1 -4,3 -1,8 -3,6 -0,6 -2,7
April 1,1 -3,7 2,9 -1,1 2,5 -0,5 4,7 1,2 5,3 1,0 6,1 2,0
Maj 5,1 3,4 6,7 5,9 6,8 6,1 7,7 7,3 8,2 7,2 8,3 7,6
Juni 12,7 10,3 14,5 12,2 14,8 12,8 14,7 13,0 13,6 11,8 14,7 13,3
Juli 14,6 12,8 15,7 14,3 17,8 15,4 17,4 15,2 15,8 13,4 17,3 15,4
Augusti 11,1 10,4 12,1 11,8 14,0 13,2 14,7 13,5 14,0 12,3 15,5 14,2
September 8,2 5,0 8,5 5,7 10,6 8,0 11,7 8,7 10,5 8,0 12,1 9,8
Oktober 1,1 -1,6 2,2 -0,2 4,6 2,5 5,0 3,8 5,7 3,8 5,2 5,2
November -2,7 -9,1 -1,9 -9,3 1,5 -4,2 3,3 -2,4 3,2 -2,2 3,4 -0,6
December -5,9 -14,0 -6,0 -14,6 -0,7 -9,5 -0,8 -6,6 -1,8 -6,1 -0,6 -4,8
Året 0,3 -2,3 1,3 -1,4 3,4 1,1 4,7 2,7 5,1 2,5 5,7 3,8
Månad Särna Gävle Karlstad Stockholm Örebro Malmslätt
2011 1961/90 2011 1961/90 2011 1961/90 2011 1961/90 2011 1961/90 2011 1961/90
Januari -11,2 -12,1 -3,9 -5,1 -3,8 -4,4 -1,9 -2,8 -2,5 -4,3 -2,4 -3,3
Februari -13,0 -10,5 -7,6 -5,4 -5,7 -4,5 -4,2 -3,0 -5,5 -3,8 -4,7 -3,5
Mars -5,6 -5,2 -0,3 -1,5 0,0 -1,0 1,2 0,1 0,7 -0,6 0,9 -0,3
April 5,3 0,3 8,0 2,6 8,8 3,8 9,2 4,6 9,9 4,3 9,1 4,4
Maj 7,9 6,9 10,2 8,8 10,3 10,0 11,9 10,7 11,5 10,4 11,1 10,3
Juni 13,7 12,1 15,4 13,8 15,7 14,8 17,4 15,6 16,7 14,8 16,0 14,7
Juli 15,3 13,3 17,1 15,4 17,4 16,1 19,4 17,2 18,3 16,0 17,8 16,1
Augusti 13,4 11,7 15,7 13,9 15,4 15,0 17,4 16,2 16,2 14,8 15,9 15,1
September 9,3 7,2 12,8 9,9 12,6 11,0 14,1 11,9 13,3 10,6 13,1 11,0
Oktober 2,7 2,2 6,9 5,6 7,1 6,6 8,5 7,5 7,9 6,5 7,9 6,9
November -0,4 -5,2 4,3 0,2 4,7 1,3 6,1 2,6 5,4 1,0 5,6 1,9
December -6,2 -10,8 0,6 -3,8 1,5 -2,6 2,5 -1,0 2,0 -2,6 2,0 -1,7
Året 2,7 0,8 6,7 4,6 7,1 5,5 8,5 6,6 7,9 5,6 7,7 6,0
Månad Jönköpings Flyg Göteborg Visby flygplats Växjö Kalmar Lund
2011 1961/90 2011 1961/90 2011 1961/90 2011 1961/90 2011 1961/90 2011 1961/90
Januari -2,9 -3,7 -0,8 -1,1 -0,8 -1,3 -2,4 -2,8 -1,6 -1,9 -0,9 -0,6
Februari -4,6 -3,9 -1,3 -1,2 -4,1 -2,1 -3,6 -2,8 -2,5 -1,9 -1,1 -0,5
Mars 0,3 -1,0 2,8 1,6 0,7 -0,1 0,8 0,0 1,9 0,7 2,7 2,0
April 8,7 3,4 10,4 5,8 6,7 4,0 9,3 4,7 8,5 4,3 10,3 6,0
Maj 10,1 9,3 12,1 11,6 10,5 9,1 10,9 10,2 11,1 9,8 12,3 11,5
Juni 15,0 13,6 16,6 15,6 16,5 14,0 15,4 14,3 16,0 14,7 16,7 15,4
Juli 16,6 14,8 18,8 17,0 18,2 16,0 17,0 15,3 17,5 16,4 17,6 16,8
Augusti 15,0 14,0 17,2 16,2 16,5 15,6 15,3 14,9 16,3 15,7 16,8 16,5
September 12,5 10,1 14,7 12,7 13,7 11,8 12,8 11,2 13,6 12.0 14,6 13,1
Oktober 7,2 6,3 9,9 8,9 8,7 8,0 7,7 7,0 8,2 8,0 9,4 9,1
November 4,6 1,4 7,2 4,2 5,7 3,7 5,1 2,3 5,6 3,3 6,2 4,5
December 1,4 -2,1 4,3 0,8 3,2 0,6 1,9 -1,2 3,0 -0,1 3,9 1,1
Året 7,0 5,2 9,4 7,7 8,0 6,6 7,6 6,1 8,2 6,8 9,1 7,9
Källa: SMHI, Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut (www.smhi.se).
Statistiska centralbyrån 31

Väder Statistisk årsbok 2013
2.11
Kalla och varma dagar samt dagar med nederbörd på platser
runt om i landet
Cold and warm days, and days with precipitation across Sweden
Station
Startår
Start
year
Frostdagar 1
Days with frost
Högsommardagar 2
Warm summer days
Nederbördsdagar 3
Days with precipitation
2008 2009 2010 2011 2008 2009 2010 2011 2008 2009 2010 2011
Karesuando 1879 244 229 227 211 – 3 – 5 198 170 172 188
Jokkmokk 1860 246 227 221 200 5 7 – 11 173 . . 125 140
Haparanda 1859 191 194 193 173 2 6 7 7 191 160 170 196
Umeå 1860 188 189 201 169 6 6 4 7 146 149 157 148
Östersund-Frösön 1860 169 151 185 140 8 8 1 4 180 180 189 187
Härnösand 1858 147 161 188 140 7 4 4 6 155 161 147 159
Gävle 1858 140 151 187 129 11 13 15 14 184 158 164 150
Särna 1892 209 202 209 206 16 12 – 8 213 198 195 195
Karlstad 1858 115 141 170 122 19 13 8 14 175 164 . . 141
Örebro 1860 111 . . 171 110 23 . . 17 23 193 176 184 167
Stockholm 1756 62 89 136 92 24 19 28 28 188 175 177 158
Linköping 1860 105 132 165 113 22 14 19 15 198 205 217 181
Göteborg 1859 50 73 124 69 23 25 16 21 200 185 173 181
Jönköping 1860 120 133 170 121 16 11 14 9 211 190 186 179
Kalmar 1860 86 112 151 113 9 6 22 4 173 155 162 143
Växjö 1860 80 113 148 100 15 12 21 10 215 199 193 189
Visby flygplats 1860 63 97 137 99 6 3 22 16 156 169 180 141
Lund 1859 51 72 118 69 22 34 29 19 167 176 169 168
1) Frostdag är dygn (från kl. 19 till kl. 19) då minimitemperaturen är under 0,0°C.
2) Högsommardag är dygn (från kl. 19 till kl. 19) då maximitemperaturen är lägst 25,0°C.
3) Nederbördsdag är dygn (från kl. 07 till kl. 07) med nederbörd om minst 0,1 mm.
Källa: SMHI, Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut (www.smhi.se).
32 Statistiska centralbyrån

Miljö
Environment
Foto: Jan-Aage Haaland

Miljö Statistisk årsbok 2013
3 – Miljö
Environment
3.1 Användning av naturresurser –
markanvändning .................................................. 35
Use of natural resources – land use
3.2 Användning av naturresurser –
skyddad natur ...................................................... 37
Protected nature
3.3 Skyddad natur per kommun, procent
av kommunareal .................................................. 38
Protected nature by municipality, percent of
area
3.4 Miljöpåverkan ................................................. 39
Environmental impact
3.5 Miljöräkenskaper och styrmedel .................. 41
Environmental Accounts and Economic
instruments
3.6 Markanvändningen omkring 2005
efter 2007 års länsindelning, hektar ................... 43
Land use, by county, hectares
3.7 Bebyggd mark och tillhörande mark
2005 efter 2007 års länsindelning, hektar .......... 44
Built-up areas and associated land, by
county, hectares
3.8 Nationalparker, areal och år för
beslut om inrättande som nationalpark
2011-12-31 ............................................................ 44
National parks, area and year of decision to
establish a national park
3.9 Naturreservat, naturvårdsområden
samt djur- och växtskyddsområden,
länsvis 2011-12-31 ............................................... 45
Nature reserves, nature management areas
and wildlife protection areas, by county
3.10 Vattenanvändning per användarkategori
och län 2010, 1 000 m 3 .......................... 46
Water use by category of use and county
3.11 Oljeutsläpp i svenska farvatten .................. 46
Oil spills in Swedish waters
3.12 Översikt över antal rödlistade
arter i olika kategorier inom de olika
organismgrupperna ............................................. 47
Overview of all red-listed and endangered
species, by status
3.13 Akut hotade ryggradsdjur ........................... 48
Critically endangered vertebrates
3.14 De 20 största kemikalierna med
avseende på kvantitet och omsättning
i ton 2010 .............................................................. 48
The 20 most common chemicals in terms
of quantity and turnover in tonnes
3.15 Bekämpningsmedel efter olika
användningsområden .......................................... 49
Pesticides by category of use
3.16 Jordbrukets användning av kväve
och fosfor från mineral(handels)- och
stallgödsel .............................................................49
Use of nitrogen and phosphorus from
fertilisers and manure in Swedish agriculture,
by county
3.17 Utsläpp och vattenmängder från
tillståndspliktiga kommunala reningsverk
2010, efter storleksklass ......................................50
Discharges to water from municipal wastewater
treatment plants by size, total
discharges
3.18 Genomsnittliga halter av näringsämnen,
metaller och organiska miljögifter
i slam från kommunala reningsverk 2010.
Medelvärden för storleksklasser, vägda
med producerade TS-mängder ...........................50
Concentrations of phosphorus, nitrogen,
metals and organic indicator substances in
sludge from municipal wastewater treat-ment
plants. Means weighted with respect to
amounts of produced dry substance
3.19 Utsläpp till luft av koldioxid (CO 2),
metan (CH 4) och dikväveoxid (N 2O) ....................51
Emissions to air of carbon dioxide, methane
and nitrous oxide
3.20 Återvinning – krav och nivåer för
varugrupper där producentansvar införts ...........52
Recycling – requirements and levels for
commodities with producer responsibility
3.21 Uppkomst av avfall i olika sektorer
2010, 1 000 ton......................................................53
Generation of waste in different sectors
3.22 Miljöräkenskaper, miljöpåverkan och
ekonomiska data för branscher, offentliga
myndigheter och hushåll 2009 ............................54
Environmental accounts, environmental
impact and economic data by industry, public
authorities and households
3.23 Utsläpp av växthusgaser, ton CO 2-
ekvivalenter ..........................................................55
Emissions of greenhouse gases, tonnes CO 2-
equivalents
3.24 Miljöskatter i Sverige, löpande
priser, miljoner kronor .........................................57
Environmental taxes, current prices,
SEK millions
3.25 Utdömda miljösanktionsavgifter,
antal ärenden och belopp i kronor .......................58
Environmental sanction charges, number
and amounts in SEK
34 Statistiska centralbyrån

Statistisk årsbok 2013
3.1
Användning av naturresurser – markanvändning
Use of natural resources – land use
Inte ens 3 procent av Sverige är bebyggt. Och då utgör vägar och liknande
närmare en tredjedel av denna siffra. Av landets totala landareal består
drygt hälften av skog, 9 procent av vatten och 8 procent är jordbruksmark.
Miljö
Markanvändningen 2005, procent av total areal
Markanvändning
Procent
Jordbruksmark 7,6
Skogsmark 53,1
Bebyggd mark med tillhörande mark 2,9
Golfbanor och skidpister 0,1
Täkter 0,1
Öppen myr exkl. torvtäkt 8,6
Naturligt gräsbevuxen mark,
hedmark o.dyl. 7,2
Berg i dagen och övrig mark 11,6
Vatten 8,9
Totalt 100,0
Ett glest bebyggt land
I Sverige finns det 7 145 000 byggnader. Den
samlade markyta som dessa byggnader upptar
är 93 000 hektar eller 0,2 procent av Sveriges
landareal, vilket motsvarar drygt två tredjedelar
av Ölands yta.
Till den bebyggda marken räknas tillhörande
mark som bland annat trädgårdar, parkeringsplatser
och upplagsytor inom industrin. Mark
för transporter, exempelvis vägar, räknas också
in i den bebyggda marken. Golfbanor, slalombackar,
motionsspår och kraftledningsgator
räknas dock inte in.
Den bebyggda arealen uppgår till endast 3
procent av den totala landarealen. Av den
bebyggda marken är 43 procent bostadsmark
(29 procent permanentbostäder och 14 procent
fritidshus). Vidare används 31 procent av marken
för transporter av olika slag. Resterande 25
procent fördelar sig bland annat på industri,
offentlig service och handel.
Stora regionala skillnader
Mest tätbebyggt är det i Stockholms län där 15
procent av länets totala landareal är bebyggd.
Här är också fritidshusens andel av den bebyggda
marken i särklass högst. Högst andel industrimark
har Jönköpings län med 8,4 procent.
Lägst andel bebyggd mark har Norrbottens
län med endast 0,6 procent. I de tre nordligaste
länen utgör mark avsedd för transporter en
betydligt större andel av den bebyggda marken
än genomsnittet för landet.
Tätorterna växer
Det finns 1 956 tätorter med en sammanlagd
landareal om cirka 537 600 hektar eller 1,3 procent
av Sveriges totala landareal (dvs. vatten
inkluderat). Mellan 2005 och 2010 ökade tätortsarealen
med nästan 9 700 hektar.
Även om tätorterna upptar en relativt liten
andel av landets totalareal finns omkring 30
procent av den bebyggda marken i tätorterna.
Bebyggd mark fördelad efter bebyggelsetyp
Typ
Procent
Bostadsmark, permanentbostäder 28,7
Fritidshus 14,4
Industri 5,9
Handel och affärsverksamhet 1,5
Offentlig service, fritidsanläggningar m.m. 3,9
Transporter 30,9
Tekniska anläggningar 0,9
Övrig bebyggd mark 13,8
Totalt 100,0
Foto: Jerker Moström
Statistiska centralbyrån 35

Miljö Statistisk årsbok 2013
Man ser knappt skogen för alla träd
Sverige har 23,9 miljoner hektar skogsmark,
vilket motsvarar 58 procent av landarealen, eller
53 procent av totalarealen. De största skogsarealerna
finns i norrlandslänen. Andelen skog är
störst i Gävleborgs län och Västernorrlands län
med 86 respektive 79 procent av landarealen.
Virkesförrådet på skogsmark består till 38
procent av tall, 42 procent av gran och 11 procent
av björk. Resterande 9 procent utgörs av
andra trädslag eller torra träd.
Halva Skåne är jordbruksmark
Knappt 8 procent av Sveriges totala areal utgörs
av jordbruksmark. Skåne är det län som i
särklass har den största andelen jordbruksmark
– nära hälften av länets totala areal. Som god
tvåa kommer Gotlands län där en tredjedel av
arealen utgörs av jordbruksmark.
Procent av totala arealen inom respektive län
som är jordbruksmark och skogsmark
Län Jordbruksmark Skogsmark
Stockholms 16 43
Uppsala 24 60
Södermanlands 23 53
Östergötlands 23 55
Jönköpings 14 65
Kronobergs 10 69
Kalmar 18 63
Gotlands 33 39
Blekinge 16 64
Skåne 48 35
Hallands 24 55
Västra Götalands 23 51
Värmlands 7 71
Örebro 13 62
Västmanlands 22 56
Dalarnas 3 65
Gävleborgs 4 79
Västernorrlands 3 74
Jämtlands 1 51
Västerbottens 2 56
Norrbottens 1 39
Totalt 8 53
Källa: SCB Markanvändningen i Sverige
(www.scb.se/MI0803).
Foto: Jan-Aage Haaland
36 Statistiska centralbyrån

Statistisk årsbok 2013
3.2
Användning av naturresurser – skyddad natur
Protected nature
I början av 2011 var den samlade arealen skyddad natur i Sverige cirka 5,3
miljoner hektar, vilket ungefär motsvarar ytan av Jämtlands län. Till denna
areal räknas nationalparker, naturreservat, naturvårdsområden och biotopskyddsområden.
Naturreservaten tar upp den största delen av arealen med
sina 4,4 miljoner hektar.
Miljö
Fler bor närmare skyddad natur
Mellan år 2007 och 2011 hade andelen av befolkningen
med tillgång till skyddad natur
inom 2,5 kilometer från bostaden ökat från 48
till 53 procent. År 2011 hade 80 procent av
befolkningen i Sverige tillgång till nationalpark,
naturreservat eller naturvårdsområde inom 5
kilometer från bostaden. Närmare 100 procent
av befolkningen når något av dessa skyddade
områden inom 15 kilometer från bostaden.
Även om norra Sverige har större arealer av
skyddad natur, så har befolkningen där i
genomsnitt längre avstånd till den skyddade
naturen än befolkningen i södra Sverige.
Stockholms län ligger i topp då 98 procent av
befolkningen når skyddad natur inom 5 kilometer
från bostaden.
Gotland flest men Vellinge mest
Alla kommuner har någon form av skyddad
natur. Flest antal skyddade områden hade
Gotlands kommun med 340 stycken. Sett till
skyddad areal som andel av kommunens yta
hade Vellinge mest med över 60 procent av
totalarealen. I 218 av landets 290 kommuner var
minst 1 procent av totalarealen skyddad som
nationalpark, naturreservat, naturvårdsområde
eller biotopskyddsområde.
Skyddade arealer 31 december 2011
Typ av skyddat
område
Antal
Totalareal,
hektar
Varav
land,%
Nationalparker 29 739 448 85,5
Naturreservat 3 799 4 397 843 84,0
Naturvårdsområden
93 108 144 66,0
Biotopskyddsområde
i:
– skogsmark 6 699 22 340 99,8
– jordbruksmark 91 220 99,5
Totalt 10 711 5 267 995 83,7
Källa: Naturvårdsverket och SCB: Statistiska
meddelanden MI 41 SM 1101 (www.scb.se/MI0603).
Foto: Alexander Löckert
Statistiska centralbyrån 37

Miljö Statistisk årsbok 2013
3.3
Skyddad natur per kommun, procent av kommunareal
Protected nature by municipality, percent of area
Procent skyddad areal av
total areal per kommun
0,0 – 0,5
0,6 – 1,5
1,6 – 2,9
3,0 – 6,9
7,0 – 17,0
17,1 – 61,9
Källa: SCB och Naturvårdsverket, bearbetning: Metria.
38 Statistiska centralbyrån

Statistisk årsbok 2013
Miljö
3.4 Miljöpåverkan
Environmental impact
Utan koldioxid och ånga i atmosfären skulle jordens medeltemperatur vara
omkring 33 grader lägre än idag – det vill säga 18 minusgrader. Växthuseffekten
är därför en av förutsättningarna för att liv ska kunna existera på
jorden. Problemen uppstår däremot när växthuseffekten förstärks av
människans utsläpp av växthusgaser.
Enligt FN:s klimatpanel, IPCC, är förekomsten
av en global uppvärmning nu
otvetydig och medeltemperaturen ökar för
både land och vatten. Det konstaterar de i
den fjärde klimatrapporten år 2007 (IPCC
Fourth Assessment Report). Elva av de
senaste tolv åren (1995–2006) är bland de tolv
varmaste åren sedan temperaturuppgifter
finns tillgängliga (sedan 1850).
Uppvärmningen är även accelererande,
ökningen för de senaste 50 åren (1956–2005)
är nästan dubbelt så stor som med ökningen
för de föregående 100 åren (1906–2005).
Ökningen hade varit ännu större om inte
haven fungerade som en buffert. Man
bedömer att haven tagit upp över 80 procent
av den värme som tillförts klimatsystemet.
Studier visar att havens medeltemperatur
har ökat ner till åtminstone 3 000 meters djup
sedan 1961.
Utsläpp av växthusgaser fortsätter att öka
Trots detta fortsätter de globala utsläppen av
växthusgaser att öka. Mellan 1970 och 2004
ökade utsläppen med cirka 70 procent. Koldioxid
är den växthusgas som påverkar vårt
klimat mest. Men även andra gaser som
metan, lustgas och de så kallade industrigaserna,
fluorvätekarbonater (HFC), perfluorkarboner
(PFC) och svavelhexafluorid, bidrar
till den ökade växthuseffekten. Dessa gaser
ger per molekyl eller per kg ett större bidrag
till växthuseffekten än koldioxid, men på
grund av de lägre halterna av dem i atmosfären
har de inte lika stor påverkan på
klimatet.
Av Annex-1 länderna ligger Sverige på en
28:e plats. Listan toppas med god marginal
av USA. Andra länder med stora utsläpp
utanför Annex-1 listan är Kina och Indien.
Sverige klarar klimatmål
Enligt Kyotoprotokollet har Sverige
möjlighet att öka sina växthusgasutsläpp
med 4 procent till perioden 2008–2012 jämfört
med år 1990. Men enligt Sveriges interna
klimatmål strävar vi istället efter att minska
utsläppen med 4 procent under den perioden.
Det är ett åtagande som kommer att
uppfyllas med god marginal då minskningen
mellan 1990 och 2010 är cirka 9 procent.
Fram till 2020 ska utsläppen från den ickehandlande
sektorn (dvs. de utsläpp som inte
innefattas av EU:s system för handel med utsläppsrätter)
minska med 40 procent jämfört
med 1990. Visionen är att Sverige ska vara
utan nettoutsläpp av växthusgaser år 2050.
Utsläpp av växthusgaser från Annex-1
länderna 2008
Nr Land Miljoner ton CO 2 -
ekvivalenter
Procentuell
fördelning
1 USA 6 925 39,0
2 Ryssland 2 230 12,6
3 Japan 1 282 7,2
4 Tyskland 958 5,4
5 Kanada 735 4,1
6 Storbritannien 632 3,6
7 Australien 550 3,1
8 Italien 541 3,0
9 Frankrike 532 3,0
10 Ukraina 428 2,4
11 Spanien 406 2,3
12 Polen 396 2,2
13 Turkiet 367 2,1
14 Nederländerna 207 1,2
15 Rumänien 146 0,8
16 Tjeckien 141 0,8
17 Belgien 133 0,8
18 Grekland 128 0,7
19 Vitryssland 91 0,5
20 Österrike 87 0,5
21 Portugal 78 0,4
22 Nya Zeeland 75 0,4
23 Bulgarien 74 0,4
24 Ungern 73 0,4
25 Finland 70 0,4
26 Irland 67 0,4
27 Danmark 65 0,4
28 Sverige 64 0,4
29 Norge 54 0,3
30 Schweiz 53 0,3
31 Slovakien 49 0,3
32 Kroatien 31 0,2
33 Litauen 24 0,1
34 Slovenien 21 0,1
35 Estland 20 0,1
36 Luxemburg 12 0,1
37 Lettland 12 0,1
38 Island 5 0,0
39 Liechtenstein 0 0,0
40 Monaco 0 0,0
Annex 1 totalt 17 763 100
Statistiska centralbyrån 39

Miljö Statistisk årsbok 2013
Avfall i Sverige 2010
Under år 2010 uppkom 117,6 miljoner ton
avfall – drygt 4 miljoner ton från hushållen
och drygt 113 miljoner ton från olika verksamheter.
Den klart största posten är avfall
från industrin, 97 miljoner ton, varav 92 procent
är gruvavfall i form av gråbergsavfall
och anrikningssand.
Hushållen i Sverige ger upphov till drygt 3
procent av den totala avfallsmängden, eller
14 procent om man räknar bort gruvavfallet.
Av hushållens avfall är den största posten
det som kallas för hushållsavfall och liknande
(2,2 miljoner ton). Detta avfall är i första
hand vanligt hushållsavfall samt grovsopor
som lämnas vid återvinningscentraler.
Av de 117,6 miljoner ton avfall räknades
115 miljoner ton som icke-farligt. Av den
totala mängden farligt avfall (2,5 miljoner
ton) gav industrisektorn, tjänstesektorn respektive
infrastruktursektorerna (energi-,
vatten-, avlopps- och byggsektorerna) tillsammans
upphov till cirka 2 ton.
Borträknat gruvavfallet materialåtervanns
43 procent av avfallet, 28 procent användes
som bränsle, 13 procent deponerades och 16
procent släpptes ut i vatten eller på mark.
En stor mängd avfall, drygt 93 miljoner
ton, tas om hand för slutlig behandling vid
den industrianläggning där det uppkommit.
Detta sker exempelvis i hög utsträckning för
gruvavfall. Ungefär 10 miljoner ton av det
avfall som inte behandlas på den plats där
det uppkommit tas till speciella anläggningar.
Där förbehandlas och sorteras det för
att sedan kunna materialåtervinnas, förbrännas
eller deponeras.
Källa:UNFCCC (http://unfccc.int),
IPCC (www.ipcc.ch) och Naturvårdsverket
(www.naturvardsverket.se).
Foto: Alexander Löckert
40 Statistiska centralbyrån

Statistisk årsbok 2013
3.5
Miljöräkenskaper och styrmedel
Environmental Accounts and Economic instruments
Miljöräkenskaper är ett informationssystem som med hjälp av statistik beskriver
samband mellan miljö och ekonomi. De områden som hittills ingår i
miljöräkenskaperna är utsläpp till luft och vatten, avfall, energianvändning,
materialflöden, kemikalier, miljöskyddskostnader, miljöföretag, miljöskatter och
miljösubventioner samt naturresurser. All statistik finns fördelad på bransch
vilket möjliggör en kombinerad analys.
Miljö
Sedan slutet av 1990-talet arbetar miljöräkenskaperna
med analys av miljöekonomiska styrmedel.
Inledningsvis fokuserades arbetet på
miljöskatter och miljömotiverade subventioner.
Under senare år har man utökat analysen till
att inkludera även potentiellt miljöskadliga subventioner
och utsläppsrätter. Både miljömotiverade
subventioner och miljöskatter är officiell
statistik. Se figur nedan för en översikt av de
miljörelaterade styrmedel som inkluderas i
miljöräkenskaperna idag.
Miljörelaterade subventioner
Till miljörelaterade subventioner räknas
miljömotiverade och potentiellt miljöskadliga
subventioner. Miljömotiverade subventioner
är utbetalningar från staten som görs med
motivet att gynna aktiviteter som minskar
utsläpp och användning av naturresurser. Ett
exempel är miljöersättningar i jordbruket.
Potentiellt miljöskadliga subventioner är
utbetalningar som kan orsaka ökade utsläpp
eller ökad användning av naturresurser. Ett
exempel på en sådan subvention är transportstödet.
En internationell definition och metod
för potentiellt miljöskadliga subventioner är
under utveckling.
Miljöekonomiska styrmedel i miljöräkenskaperna
Handeln med utsläppsrätter
Syftet med handelssystemet är att det på ett
kostnadseffektivt sätt minskar utsläppen av
koldioxid från energiintensiv industri och
energiproduktion i Europa.
Sedan 2005 har handeln med utsläppsrätter
gjorts i två omgångar. Under båda dessa omgångar
har tilldelningen varit gratis. Från och
med 2013 kommer dock auktionering av utsläppsrätter
vara huvudregel som tilldelningsmetod.
Miljöskatter för positiv miljöeffekt
Syftet med miljöskatter är att uppnå en positiv
miljöeffekt. Skatten gör att priset ökar på
produkter och aktiviteter som kan medföra en
negativ miljöpåverkan. Miljöskatter fördelade
per bransch ska rapporteras till EU från och
med år 2013.
Miljöekonomisk profil för näringslivet
För att undersöka näringslivets påverkan på
miljön görs miljöekonomiska profiler, vilket
diagrammet på nästa sida är ett exempel på. En
sådan profil visar respektive branschgrupps
andel av totala näringslivets koldioxidskatt, tilldelade
utsläppsrätter, samt totala koldioxidutsläpp.
I den miljöekonomiska profilen framgår det
att koldioxidskatt och utsläppsrätter berör olika
branscher i olika omfattning. Detta på grund av
att utsläppsrättssystemet inte inkluderar alla
branscher, koldioxidskatten har ett flertal
undantag samt att det är olika skattesatser för
olika branscher.
Den miljöekonomiska profilen visar också att
den tilldelade andelen utsläppsrätter är i nivå
med andelen utsläpp. Det finns dock branscher
som orsakar utsläpp men som inte ingår i
utsläppshandeln, till exempel jordbrukssektorn
och transportsektorn.
Statistiska centralbyrån 41

Miljö Statistisk årsbok 2013
Miljöekonomisk profil för näringslivet (procent av näringslivet, dvs. SNI 01-99)
Anm: Data från 2007 och i SNI2002.
Miljöekonomisk branschprofil
Det går också att kombinera ekonomiska variabler
med utsläpp och styrmedel i en miljöekonomisk
branschprofil. Branschfördelningen gör att
olika variabler, från olika källor, kan kombineras
i en och samma analys. Dessa kan användas
för att beskriva en viss bransch mer i detalj och
för att jämföra olika branscher.
Nedan är ett exempel på en sådan profil för
energibranschen, SNI 40 (SNI2002). Diagrammet
visar branschens utsläpp och styrmedel
som andel av den totala ekonomin.
I den totala ekonomin inkluderas förutom
näringslivet även privat och offentlig konsumtion
samt hushållens intresseorganisationer.
Miljöekonomisk branschprofil för energibranschen (procent av totala ekonomin)
Anm: Data från 2007.
Källa: SCB, Miljöräkenskaper (www.scb.se/miljorakenskaper) , Naturvårdsverket (www.naturvardsverket.se).
42 Statistiska centralbyrån

Statistisk årsbok 2013
3.6
Miljö
Markanvändningen omkring 2005 efter 2007 års länsindelning, hektar
Land use, by county, hectares
Län 1
County 1
Jordbruksmark
Agricultural land
Skogsmark
Land under forest
Bebyggd mark och
tillhörande mark 2
Built-up areas and
associated land 2
Golfbanor och
skidpister
Golf courses
and ski pists
Täkter
Quarries, pits
Stockholms 110 529 290 100 103 715 4 650 1 450
Uppsala 201 072 506 000 45 690 1 050 1 400
Södermanlands 153 187 348 500 41 460 1 200 700
Östergötlands 266 941 641 400 57 070 1 350 950
Jönköpings 152 734 733 400 54 825 1 375 3 700
Kronobergs 90 390 652 500 40 875 500 2 600
Kalmar 214 827 733 200 53 180 1 075 1 100
Gotlands 103 817 123 700 17 395 475 950
Blekinge 49 776 195 100 25 020 425 300
Skåne 541 066 396 600 114 550 4 300 3 600
Hallands 138 919 312 900 45 975 1 775 750
Västra Götalands 585 423 1 285 300 184 490 4 025 3 500
Värmlands 137 121 1 374 300 63 480 1 250 1 550
Örebro 124 809 576 900 44 210 775 2 250
Västmanlands 118 524 301 000 29 445 950 1 050
Dalarnas 83 150 1 965 200 70 210 2 850 1 400
Gävleborgs 84 113 1 560 000 58 940 1 225 2 900
Västernorrlands 72 468 1 713 600 55 930 850 2 000
Jämtlands 63 217 2 755 100 52 920 3 025 4 750
Västerbottens 88 387 3 329 100 67 695 1 550 3 900
Norrbottens 50 866 4 094 700 66 805 1 375 6 500
De fyra största sjöarna 3
The four largest lakes . . . . .
Hela riket Sweden 3 431 336 23 888 600 1 305 365 36 050 47 300
Län 1
County 1
Myr, ej skogsbevuxen
Marshes not
wooded
Naturligt gräsbevuxen
mark,
hedmark o.dyl.
Natural grassland,
heathland etc.
Berg i dagen
och övrig mark
Bare rock and
other land
Vatten Water
Total land- och
vattenareal
Total land and
water area
Stockholms 3 250 – 138 250 26 990 678 920
Uppsala 11 850 350 53 450 22 880 843 730
Södermanlands 5 600 500 59 150 50 360 660 670
Östergötlands 8 150 100 84 500 104 150 1 164 610
Jönköpings 34 950 – 68 550 75 790 1 125 250
Kronobergs 28 950 – 30 900 96 210 943 010
Kalmar 7 700 5 600 105 250 47 490 1 169 400
Gotlands 3 050 2 750 63 000 3 230 318 370
Blekinge 900 4 050 19 100 10 870 305 540
Skåne 8 500 2 750 32 150 33 310 1 136 850
Hallands 15 950 600 29 300 25 790 571 950
Västra Götalands 62 850 200 269 800 143 270 2 538 880
Värmlands 98 650 450 82 350 179 670 1 938 800
Örebro 31 150 100 74 450 79 690 934 320
Västmanlands 15 200 450 48 000 23 580 538 070
Dalarnas 330 250 88 200 278 300 220 830 3 040 520
Gävleborgs 91 000 950 20 900 155 570 1 975 580
Västernorrlands 129 550 50 194 000 142 210 2 310 660
Jämtlands 663 300 701 000 691 000 475 730 5 410 040
Västerbottens 733 100 552 050 743 200 409 440 5 928 410
Norrbottens 1 583 900 1 869 950 2 150 800 776 250 10 601 150
De fyra största sjöarna 3 . . . 892 580 892 580
Hela riket 3 867 550 3 229 950 5 236 300 3 995 990 45 029 530
Anm: Totalarealen bygger på en äldre beräkning av land- och vattenarealer från 2005.
1) Markanvändningen på kommunal nivå redovisas i Statistiska meddelanden serie MI 67 SM 0401 (www.scb.se/MI0814). For land use by
municipality, see Statistical reports MI 67 SM 0401.
2) Varav ca 12 000 ha ej länsfördelat. Of which approx. 12 000 ha are not distributed by county.
3) Vänern, Vättern, Mälaren och Hjälmaren
Källa: SCB Markanvändningen i Sverige (www.scb.se/MI0803); Statistikdatabasen: Miljö.
Statistiska centralbyrån 43

Miljö Statistisk årsbok 2013
3.7
Län
County
Bebyggd mark och tillhörande mark 2005 efter 2007 års
länsindelning, hektar
Built-up areas and associated land, by county, hectares
Bostadsmark
Residential land
Permanentbostäder
Land used
for permanent
dwellings
Fritidshus 1
Land used
for holiday
homes 1
Industri
Industrial
land
Handel
och
affärsverksamhet
Commercial
land
Offentlig
service, fritidsanläggn.
m.m.
Land used
for public
services and
recreation
facilities
Transporter
Land used
for transport
and communication
facilities
Tekniska
anläggn.
Land
used for
technical
installations
and
waste
disposal
Övrig
bebyggd
mark
Other
built-up
land
Totalt 1
Total 1
Stockholms 33 740 33 650 4 475 2 350 5 200 17 400 650 6 250 103 715
Uppsala 14 840 8 000 2 300 550 1 700 12 000 400 5 900 45 690
Södermanlands 11 580 7 650 2 500 530 1 700 11 700 300 5 500 41 460
Östergötlands 16 360 8 200 3 100 760 2 250 17 200 500 8 700 57 070
Jönköpings 14 610 3 400 4 600 740 2 150 19 050 525 9 750 54 825
Kronobergs 11 150 3 100 2 175 500 1 400 14 300 400 7 850 40 875
Kalmar 14 590 6 900 3 025 690 1 900 17 350 625 8 100 53 180
Gotlands 5 130 3 100 575 140 700 4 300 150 3 300 17 395
Blekinge 8 500 2 850 1 475 420 1 050 6 600 225 3 900 25 020
Skåne 40 230 9 500 9 150 2 070 5 300 29 600 1 150 17 550 114 550
Hallands 14 730 5 200 2 450 670 1 750 13 850 475 6 850 45 975
Västra Götalands 62 330 23 100 12 825 2 960 7 850 44 950 1 575 28 900 184 490
Värmlands 18 230 7 100 3 025 800 2 450 19 900 675 11 300 63 480
Örebro 13 770 5 050 3 425 740 1 700 12 900 525 6 100 44 210
Västmanlands 9 590 3 600 2 375 530 1 350 8 450 300 3 250 29 445
Dalarnas 19 060 10 750 3 500 1 000 2 350 24 250 700 8 600 70 210
Gävleborgs 15 730 7 900 3 650 860 2 100 21 150 550 7 000 58 940
Västernorrlands 13 960 5 800 3 400 770 2 150 21 400 550 7 900 55 930
Jämtlands 9 660 6 650 1 525 410 1 600 24 650 525 7 900 52 920
Västerbottens 13 280 7 250 3 325 640 2 250 31 500 550 8 900 67 695
Norrbottens 13 040 7 600 4 200 890 2 350 31 450 475 6 800 66 805
Hela riket Sweden 374 090 188 000 77 100 19 000 51 200 403 800 11 875 180 300 1 305 365
Förändring 2000–2005
Change 2000–2005
+4 000 -1 600 +3 000 +600 +950 +5 000 +500 +5 000 +17 000–
18 0000
1) Varav ca 12 000 ha ej länsfördelat. Of which approx. 12 000 ha are not distributed by county.
Källa: SCB Markanvändningen i Sverige (www.scb.se/MI0803); Statistikdatabasen: Miljö.
3.8
Nationalparker, areal och år för beslut om inrättande som
nationalpark 2011-12-31
National parks, area and year of decision to establish a national park
Nationalpark
National park
Beslutsår
Year of
decision
Areal, hektar
Area, hectares
Totalt
Total
Därav land
Of which
land area
Nationalpark
Beslutsår
Areal, hektar
Totalt
Därav land
Abisko 1909 7 721 6 795 Pieljekaise 1909 15 485 14 092
Björnlandet 1991 1 143 1 110 Sarek 1909 198 466 193 393
Blå Jungfrun 1926 190 66 Skuleskogen 1984 3 056 2 739
Dalby Söderskog 1918 37 37 Stenshuvud 1986 401 303
Djurö 1991 2 323 313 Stora Sjöfallet 1909 127 993 116 000
Fulufjället 2002 38 440 37 574 Store Mosse 1982 7 672 7 407
Färnebofjärden 1998 10 464 6 295 Sånfjället 1909 10 378 10 358
Garphyttan 1909 111 111 Söderåsen 2001 1 620 1 614
Gotska Sandön 1909 4 464 3 681 Tiveden 1983 1 351 1 213
Hamra 1909 1 381 1 321 Tresticklan 1996 2 906 2 713
Haparanda skärgård 1995 7 430 850 Tyresta 1993 1 962 1 874
Kosterhavet 2009 38 823 1 586 Töfsingdalen 1930 1 590 1 579
Muddus 1942 51 137 49 263 Vadvetjåkka 1920 2 704 2 641
Norra Kvill 1927 110 107 Ängsö 1909 195 81
Padjelanta 1962 199 898 167 050 Summa Total 739 449 632 165
Källa: Naturvårdsverket och SCB: Statistiska meddelanden serie MI 41 (www.scb.se/MI0603).
44 Statistiska centralbyrån

Statistisk årsbok 2013
3.9
Naturreservat, naturvårdsområden samt djur- och växtskyddsområden,
länsvis 2011-12-31
Nature reserves, nature management areas and wildlife protection
areas, by county
Miljö
Län
County
Naturreservat 1
Naturvårdsområden 1
Biotopskyddsområden 3
Nature reserves 1 Nature management areas 1 Habitat protection areas 3
Antal
Number
Areal, hektar
Area, hectares
Summa
Total
Därav
landareal,
%
Of which
land area,
%
Antal Areal, hektar Antal Areal, hektar
Summa
Därav
landareal,
%
Summa
Därav
landareal,
%
Stockholm 268 121 316 39 4 998 52 228 927 100
Uppsala 137 37 652 65 - - - 218 691 100
Södermanlands 133 45 979 32 4 2 887 82 257 825 99
Östergötlands 198 48 864 36 - - - 378 1 107 100
Jönköpings 120 19 479 89 3 698 98 195 534 100
Kronobergs 109 20 036 69 - - - 239 735 99
Kalmar 179 48 400 50 11 6 633 100 287 814 100
Gotlands 114 71 433 16 3 9 304 99 222 790 100
Blekinge 96 17 859 49 - - - 181 540 100
Skåne 233 71 994 32 8 5 058 98 411 822 100
Hallands 151 20 593 59 4 4 745 29 169 485 100
Västra Götaland 424 137 554 52 28 45 032 42 641 1 720 100
Värmlands 132 93 499 45 1 10 032 87 725 2 070 100
Örebro 211 37 999 85 - - - 269 666 100
Västmanlands 90 23 827 55 1 8 611 95 160 415 100
Dalarnas 245 245 002 97 5 542 45 454 2 016 100
Gävleborgs 160 30 629 65 11 3 984 54 314 1 167 100
Västernorrlands 148 31 416 76 3 8 332 83 244 869 100
Jämtlands 96 520 484 94 - - - 343 1 567 100
Västerbottens 243 828 309 92 6 679 33 396 1 725 100
Norrbottens 312 1 925 518 93 1 610 97 459 2 076 100
Hela riket Sweden
2011 3 799 4 397 843 84 93 108 144 66 6 790 22 560 100
2010 3 616 4 327 608 84 103 118 337 64 .. .. ..
2009 3 352 4 264 107 84 102 117 996 64 .. .. ..
2008 3 172 4 233 599 84 111 132 871 64 .. .. ..
2007 3 027 4 196 321 84 112 133 404 64 .. .. ..
2006 2 2 839 4 083 893 84 132 161 850 74 .. .. ..
2005 2 712 4 103 085 84 136 162 740 74 .. .. ..
2004 2 611 4 043 836 85 143 199 306 71 .. .. ..
2003 2 524 4 020 398 85 144 202 336 71 .. .. ..
2002 2 378 3 976 438 84 141 224 097 65 .. .. ..
2001 2 286 3 913 190 84 141 224 097 65 .. .. ..
2000 2 192 3 893 654 84 140 223 914 65 .. .. ..
1999 2 120 2 917 679 81 141 226 600 66 .. .. ..
1) Nya arealvärden fr.o.m. 2003 pga. bättre mätmetod (naturreservat, naturvårdsområden). Due to new measurements the area figures are
revised from 2003 (nature reserves, nature management areas).
2) Antalet naturreservat har ökat, dock har deras totala area minskat vilket beror på uppdateringar i registret. The number of nature
reserves has increased. However, due to updates in the register their total area has decreased.
3) Statistik över biotopskyddsområden redovisas första gången för år 2011. Figures regarding habitat protection areas are presented for
the first time from year 2011.
Källa: Naturvårdsverket och SCB: Statistiska meddelanden serie MI 41 (www.scb.se/MI0603).
Statistiska centralbyrån 45

Miljö Statistisk årsbok 2013
3.10
Län
County
Vattenanvändning per användarkategori och län 2010, 1 000 m3
Water use by category of use and county
Hushåll
Households
Jordbruk
Agriculture
Industri
Industry
Övrig användning
1
Other use 1
Totalt söt- och
havsvatten
Total sea and
freshwater
Stockholms 137 582 1 497 72 100 63 521 274 700
Uppsala 20 519 2 096 42 105 10 697 75 416
Södermanlands 14 805 1 636 32 387 8 116 56 945
Östergötlands 22 119 6 161 76 709 16 382 121 371
Jönköpings 19 479 3 823 11 960 7 002 42 263
Kronobergs 9 844 1 867 4 497 4 069 20 276
Kalmar 14 588 8 565 28 948 6 235 58 335
Gotlands 3 673 3 965 1 151 1 524 10 313
Blekinge 7 789 4 551 87 935 6 542 106 817
Skåne 73 728 35 863 118 049 35 319 262 959
Hallands 16 038 6 902 63 172 8 852 94 965
Västra Götalands 93 150 11 208 451 676 51 442 607 476
Värmlands 16 593 1 908 160 462 9 385 188 348
Örebro 16 536 1 879 110 465 11 249 140 129
Västmanlands 15 254 843 71 941 12 104 100 142
Dalarnas 17 968 1 066 102 901 11 903 133 838
Gävleborgs 19 192 1 033 149 468 7 449 177 142
Västernorrlands 15 140 829 336 724 11 313 364 006
Jämtlands 9 285 1 191 2 527 3 584 16 586
Västerbottens 16 003 994 111 163 6 341 134 501
Norrbottens 16 357 906 225 517 10 269 253 050
Hela riket Sweden 575 640 98 782 2 261 856 303 298 3 239 577
1) Här ingår kommunalt vatten som används inom andra näringsgrenar än tillverkningsindustrin, bl.a. byggverksamhet, varuhandel, hotell
och restaurang, transporter, offentlig förvaltning. Till övrig användning räknas också det vatten som används för drift och underhåll av
vattenverkens anläggningar samt de förluster som uppstår i ledningsnätet mellan vattendistributör och användare. Public water supply
used in other industries than manufacturing industry and water used for maintenance of waterworks.
Källa: SCB Statistiska meddelanden serie MI 27 (www.scb.se/MI0902).
3.11
Oljeutsläpp i svenska farvatten
Oil spills in Swedish waters
2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011
Antal bekräftade utsläpp Mängdintervall, m 3
Number of confirmed spills Volume, cu.m.
0– 1 300 252 316 311 287 237 258
1– 10 9 16 9 3 1 3 4
10–100 4 1 – 1 –
>100 – – – – – 2
Summa Total 313 269 325 315 288 240 264
Antal utsläpp som bekämpats av kustbevakningen
Number of oil spills dealt with by the Coast Guard 40 36 34 35 51 31 42
Källa: Kustbevakningen (www.coastguard.se).
46 Statistiska centralbyrån

Statistisk årsbok 2013
3.12
Översikt över antal rödlistade arter i olika kategorier inom
de olika organismgrupperna
Overview of all red-listed and endangered species, by status
Miljö
Arter
Species
Kategorier 1
Status 1
Hotade
Endangered
(CR, EN, VU)
DD RE CR EN VU NT Antal
Number
Andel
(%) av
bedömda
Percent
Rödlistade
Red-listed
(DD, RE, CR, EN,
VU, NT)
Totalt
Andel
(%) av
bedömda
Antal
bedömda
arter
Number of
species
evaluated
Kärlväxter Tracheophyta – 24 44 123 99 112 266 17 402 26 1 534
Alger
Nostocophyceae,
Phaeophyceae, Rhodophyta
& Charophycea 31 3 1 6 8 11 15 4 60 16 384
Mossor Bryophyta s.lat. 44 17 7 40 60 65 107 11 233 23 1 006
Storsvampar Macrofungi 109 5 20 118 249 245 387 11 746 21 3 500
Lavar Lichenes 14 21 46 52 85 63 183 17 281 25 1 109
Däggdjur Mammalia – 2 3 5 4 3 12 19 17 27 63
Fåglar Aves – 9 5 9 24 44 38 15 91 36 253
Grod- och kräldjur
Amphibia & Reptilia – – 1 – 5 1 6 32 7 37 19
Fiskar Pisces 5 2 6 9 4 8 19 14 34 25 136
Steklar Hymenoptera 5 19 14 39 44 65 97 14 186 26 707
Fjärilar Lepidoptera 17 24 25 73 128 237 226 8 504 18 2 845
Tvåvingar Diptera 40 28 4 26 54 66 84 5 218 13 1 718
Skalbaggar Coleoptera 94 62 20 81 237 381 338 8 875 20 4 412
Halvvingar Hemiptera 7 – 4 18 19 21 41 4 69 7 1 025
Hopprätvingar Orthoptera – – – 2 1 2 3 9 5 14 35
Sländor
Neuroptera, Trichoptera,
Ephemeroptera, Plecoptera,
Odonata 9 1 0 2 13 22 15 4 47 12 394
Mångfotingar Myriapoda 6 – 1 – 2 6 3 4 15 20 75
Spindeldjur Arachnida 12 2 2 8 8 45 18 2 77 10 771
Kräftdjur Crustacea 16 – 2 4 13 12 19 16 47 39 120
Tagghudingar Echnioderma 11 2 – 3 8 8 11 15 32 44 73
Armfotingar Brachiopoda 1 – 1 – – – 1 25 2 50 4
Blötdjur Mollusca 61 2 1 9 22 21 32 7 116 25 458
Ringmaskar och planarier
Annelida & Tricladida 16 – – 1 – 1 1 1 18 20 91
Koralldjur Anthozoa 6 1 5 4 5 1 14 31 22 49 45
Manteldjur Tunicata 17 – – 2 4 – 6 13 23 48 48
Samtliga Total 521 224 212 634 1 096 1 440 1 942 9 4 127 20 20 825
1) Rödlistekategorier som används i den svenska rödlistan fr.o.m. 2000-05-10.
Nationellt utdöd (RE, Regionally Extinct): En art är Nationellt utdöd när det är ställt utom rimligt tvivel att den sista individen som är
potentiellt kapabel till reproduktion inom regionen (landet) har dött eller försvunnit från regionen, eller ifall det var en tidigare regelbunden
besökare, den sista individen har dött eller försvunnit från regionen.
Akut hotad (CR, Critically Endangered): En art tillhör kategorin Akut hotad när den löper en extremt stor risk att dö ut i vilt tillstånd inom
en mycket nära framtid enligt något av kriterierna A till E för kategorin.
Starkt hotad (EN, Endangered): En art är Starkt hotad när bästa tillgängliga data indikerar att den uppfyller något av kriterierna A–E för
Starkt hotad och att den därmed bedöms löpa mycket hög risk att dö ut i vilt tillstånd.
Sårbar (VU, Vulnerable): En art är Sårbar när bästa tillgängliga data indikerar att den uppfyller något av kriterierna A–E för Sårbar och att
den därmed bedöms löpa hög risk att dö ut i vilt tillstånd.
Nära hotad (NT, Near Threatened): En art förs till kategorin Nära hotad om den inte uppfyller något av kriterierna för vare sig Akut hotad,
Starkt hotad eller Sårbar, men är nära att uppfylla kriterierna för någon av dessa kategorier nu eller i en nära framtid.
Kunskapsbrist (DD, Data Deficient): En art förs till kategorin Kunskapsbrist när det inte finns tillräckliga kunskaper att utifrån dess
utbredning och/eller populationsstatus göra vare sig en direkt eller indirekt bedömning av dess risk att dö ut.
Övriga kategorier (arterna ej rödlistade)
Livskraftig (LC, Least Concern): En art tillhör kategorin Livskraftig om den vid utvärdering visat sig inte uppfylla något av kriterierna för
någon av kategorierna Akut hotad, Starkt hotad, Sårbar eller Missgynnad.
Ej bedömd (NE, Not Evaluated): En art tillhör kategorin Ej bedömd om den ej bedömts enligt kriterierna (vilket kan bero på antingen att
man inte beaktat den eller att den inte uppfyller villkoren för att få bedömas).
Ovanstående är en mycket kortfattad version av IUCN:s nya rödlistningssystem. För mer detaljerad information om rödlistningssystemet
hänvisas till ArtDatabankens webbplats www.ArtData.slu.se. Där finns även fakta om rödlistade växter, svampar och djur, deras
länsförekomster etc.
Källa: Gärdenfors, U. (ed.) 2010. Rödlistade arter i Sverige 2010. The 2010 Red List of Swedish Species, ArtDatabanken, SLU,
Uppsala.
Statistiska centralbyrån 47

Miljö Statistisk årsbok 2013
3.13
Däggdjur
Mammalia
Akut hotade ryggradsdjur
Critically endangered vertebrates
Fåglar
Aves
Kräldjur, groddjur
Reptilia, amphibia
Fiskar och rundmunnar 1
Pisces
Bechsteins fladdermus Fjällgås Grönfläckig padda Storröding
Pipistrell Rödspov Lyrtorsk
Fjällräv Sydlig kärrsnäppa Ål
Tornuggla
Brugd
Fjälluggla
Håbrand (sillhaj)
Vitryggig hackspett
Pigghaj
Ryggradsdjur som år 2010 står nära att försvinna från Sverige som reproducerande arter:
• Bechsteins fladdermus (troligen finns endast 10–40 individer i landet, alla i Skåne).
• Pipistrell (en enda koloni om ca 25 individer är känd).
• Fjällräv (under 50 reproducerande individer kvarstår).
• Fjällgås (år 2010 fanns ca 110 individer i landet).
• Sydlig kärrsnäppa (denna underart har minskat med 70 % de senaste 20 åren. Nu återstår ca 50 par).
• Rödspov (har minskat med 65 % de senaste 20 åren. Nu kvarstår ca 85 par).
• Tornuggla (något enstaka par finns i Skåne och på Gotland).
• Fjälluggla (ett fåtal par häckar vissa år).
• Vitryggig hackspett (2010 fanns 20-40 ex. i landet).
• Grönfläckig padda (antalet vuxna individer beräknades uppgå till 800-1 200 år 2010).
• Storröding (högst 14 relikta bestånd kvarstår i de södra delarna av landet. Enbart sedan början av 1990-talet har tre populationer
dött ut).
• Lyrtorsk (under de senaste decennierna har endast en lekplats varit känd i svenska vatten och det mesta tyder på att det beståndet
numera är försvunnet).
• Ål (i relation till förhållandena kring 1950 har mängden från Sargassohavet ankommande glasål minskat med upp till 99 %).
• Brugd (minskningstakten har uppgått till 90 (80-95) % under de senaste 80 åren).
• Håbrand (sillhaj). (Arten, som påträffas främst i Skagerrak, har minskat med mer än 90 % de senaste 100 åren.)
• Pigghaj (minskningstakten har uppgått till 96 (95-97) % under de senaste 80 åren).
Ryggradsdjur som försvunnit sedan 1850:
Svartråtta, vildren, svart stork, vit stork, stortrapp, lunnefågel, svartbent strandpipare, blåkråka, härfågel, mellanspett, tofslärka,
atlantisk stör och slätrocka.
Källa: Gärdenfors, U. (ed.) 2010. Rödlistade arter i Sverige 2010 The 2010 Red List of Swedish Species, ArtDatabanken, SLU,
Uppsala. Samt gällande artfaktablad: www.artfakta.se/GetSpecies.aspx.
3.14
De 20 största kemikalierna med avseende på kvantitet och
omsättning i ton 2010
The 20 most common chemicals in terms of quantity and turnover
in tonnes
CAS-nummer
CAS number
Ämnesnamn
Substance
Antal produkter
Number of products
Kvantitet
Quantity
8002-05-9 Råolja 12 20 310 545
86290-81-5 Bensin 50 8 089 414
68334-30-5 Dieselolja 67 5 396 315
64742-47-8 Diesel MK1/Lacknafta 1 379 5 267 232
8008-20-6 Fotogen 143 2 880 062
7732-18-5 Vatten 29 084 2 220 058
65997-15-1 Portlandcement 1 004 2 141 208
64741-80-6 Återstoder (petroleum), termiskt krackade 6 1 994 207
7727-37-9 Kväve 49 1 712 493
64741-45-3 Återstoder (petroleum), atmosfäriskt torn 14 1 702 713
74-82-8 Metan 17 1 285 264
7782-44-7 Syre 26 1 145 392
68476-34-6 Eldningsolja, No 2 15 1 055 460
8052-42-4 Asfalt 219 1 047 041
74-98-6 Propan 1 221 986 184
6484-52-2 Ammoniumnitrat 211 964 691
7647-14-5 Natriumklorid 1 576 939 426
64741-42-0 Straight-run, full range nafta 15 912 525
7664-93-9 Svavelsyra 466 786 381
68476-33-5 Eldningsolja, återstoder 10 780 985
Källa: Kemikalieinspektionen och SCB: Statistiska meddelanden serie MI 45 (www.scb.se/MI0504).
48 Statistiska centralbyrån

Statistisk årsbok 2013
3.15
Bekämpningsmedel efter olika användningsområden
Pesticides by category of use
Miljö
Användningsområde
Category of use
Verksam beståndsdel, ton
Active substance, tonnes
2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011
Jordbruk Agriculture 1 569 1 696 1 643 1 851 1 394 1 473 1 660
Skogsbruk Forestry 5 5 7 5 12 27 19
Frukt- och trädgård Horticultural production 97 84 34 82 73 92 104
Industri Industry 7 065 7 371 8 420 7 911 7 259 6 566 6 040
Hushållskonsumtion
Household consumption 556 530 516 469 505 458 728
Summa Total 9 291 9 686 10 620 10 319 9 243 8 615 8 552
Se Tabellanmärkningar.
Källa: Kemikalieinspektionen (www.kemi.se) och SCB: Statistiska meddelanden serie MI 31 (www.scb.se).
3.16
Jordbrukets användning av kväve och fosfor från mineral(handels)-
och stallgödsel
Use of nitrogen and phosphorus from fertilisers and manure in Swedish
agriculture, by county
Län
County
Areal,
1 000 ha
Area,
1 000 ha
Endast mineralgödsel
Fertilizers only
Areal, %
Crop area,
%
Kväve
Nitrogen
Mineral- och/eller
stallgödsel 1
Fertilizers and/or
manure
Endast mineralgödsel
Fosfor
Phosphorus
Mineral- och/eller
stallgödsel
Kg/ha Areal, % Kg/ha Areal, % Kg/ha Areal, % Kg/ha
Stockholms 72 45 110 58 108 21 15 34 21
Uppsala 149 55 107 73 106 31 13 49 20
Södermanlands 114 41 107 74 104 23 13 57 23
Östergötlands 192 43 118 76 116 22 15 54 26
Jönköpings 87 11 69 82 93 9 10 80 28
Kronobergs 47 14 83 84 114 9 .. 79 28
Kalmar 119 21 93 82 118 9 14 71 29
Gotlands 83 30 85 78 97 24 13 72 25
Blekinge 30 29 115 80 93 17 .. 68 26
Skåne 440 57 128 87 128 37 16 67 24
Hallands 106 32 108 84 122 21 17 73 28
Västra Götalands 427 39 112 76 104 29 20 66 26
Värmlands 98 30 81 59 82 26 14 55 22
Örebro 95 50 99 68 97 44 17 62 22
Västmanlands 88 52 101 73 106 37 13 58 19
Dalarnas 56 23 96 54 78 21 15 51 23
Gävleborgs 64 25 77 56 74 13 9 45 21
Västernorrlands 47 9 43 49 62 6 .. 46 26
Jämtlands 40 5 .. .. 89 .. .. .. 38
Västerbottens 65 20 75 70 94 14 .. 63 28
Norrbottens 33 19 95 .. 93 .. .. .. 29
Hela riket Sweden
2011 2 451 39 110 75 108 25 16 62 25
2009 2 473 41 107 76 107 23 16 57 25
2007 2 346 41 110 77 111 28 15 64 24
2005 2 359 43 111 76 107 28 18 61 24
2003 2 340 48 104 83 104 30 17 65 23
2001 2 353 49 106 82 107 31 17 64 24
1999 2 410 50 95 84 100 34 20 69 25
1997 2 531 52 95 84 100 34 20 66 25
1995 2 387 50 100 83 100 33 20 62 25
1993 2 497 57 95 85 100 34 20 59 25
1991 2 418 58 90 83 95 36 20 59 30
1) Växttillgängligt kväve efter spridningsförluster i stallgödsel.
Källa: SCB Statistiska meddelanden serie Na 30 (–1997) och MI 30 (1999–, www.scb.se/MI1001).
Statistiska centralbyrån 49

Miljö Statistisk årsbok 2013
3.17
Utsläpp och vattenmängder från tillståndspliktiga kommunala
reningsverk 2010, efter storleksklass
Discharges to water from municipal wastewater treatment plants by
size, total discharges
Sort
Measure
Totalt
Total
Storleksklass (dimensionerade 1
antal personekvivalenter, PE)
Size (person equivalents 2 )
2004 2006 2008 2010 2 001–
10 000
10 001–
100 000
100 001–
Utsläpp av Discharge of
Tot-P ton 318 362 313 267 31 109 127
Tot-N ton 17 779 18 347 18 434 17 419 2 776 8 604 6 040
BOD 7 ton 7 869 8 570 7 447 7 908 1 376 3 257 3 275
Vattenmängd Water quantity milj. m 3 1 185 1 240 1 259 1 187 145 486 556
Antal reningsverk
Wastewater treatment plants 479 475 467 467 282 167 18
Anslutna personer, 1 000-tal
Population connected 7 633 8 080 8 267 8 072 803 3 292 3 977
1) Enligt miljöskyddsförordningen upprättas årliga miljörapporter med utsläppsdata vid reningsverk dimensionerade för över 2 000 personekvivalenter,
PE. Dimensioneringen mäts med avseende på kapaciteten att ta emot syreförbrukande substanser, varvid en person anses
motsvara 70 gram BOD7 per dygn.
2) In the Swedish definition of ”population equivalent”, PE, one unit is assumed to be 70 g BOD7 per person and day. This compares well
to the EUROSTAT definition, which is 60 g BOD5 per person and day.
Källa: Naturvårdsverket och SCB: Statistiska meddelanden serie MI 22 (www.scb.se/MI0106).
3.18
Genomsnittliga halter av näringsämnen, metaller och organiska
miljögifter i slam från kommunala reningsverk 2010. Medelvärden
för storleksklasser, vägda med producerade TS-mängder
Concentrations of phosphorus, nitrogen, metals and organic indicator
substances in sludge from municipal wastewater treatment plants.
Means weighted with respect to amounts of produced dry substance
Slaminnehåll
Sludge substance
Totalt
Total
Medelvärden, mg/kg TS 1
Weighted means 1
2004 2006 2008 2010 2 001–
20 000
20 001–
100 000
100 001–
Fosfor Phosphorus 28 145 26 977 27 740 27 640 20 770 26 580 32 390
Kväve Nitrogen 40 093 42 050 42 590 44 080 42 380 42 640 46 240
Bly Lead 24,6 27,5 22,4 21,9 24,1 19,8 22,4
Kadmium Cadmium 1,0 1,0 0,8 0,9 0,8 0,9 0,9
Koppar Copper 345,9 357,9 335,3 347,3 278,3 336,4 397,1
Krom Chrome 28,9 29,3 28,3 28,8 28,4 32,2 26,1
Kvicksilver Mercury 0,9 0,8 0,6 0,6 0,5 0,6 0,7
Nickel 20,3 18,8 16,9 16,6 14,1 15,4 19,1
Zink Zinc 508,3 551,5 544,3 570,1 512,8 555,1 616,2
Nonylfenol Nonylphenol 14,9 14,8 10,6 10,3 5,5 9,2 13,6
Toluen Toluene . . . . . .
PAH 2 0,9 0,7 0,98 0,94 0,51 0,93 1,17
PCB 3 0,1 0,1 0,05 0,04 0,04 0,04 0,05
1) TS = torrsubstans. TS = dry substance.
2) Polyaromatic hydrocarbons.
3) Polychlorinated biphenyl.
Se Tabellanmärkningar.
Källa: Naturvårdsverket och SCB: Statistiska meddelanden serie MI 22 (www.scb.se/MI0106).
50 Statistiska centralbyrån

Statistisk årsbok 2013
Miljö
3.19 Utsläpp till luft av koldioxid (CO 2), metan (CH 4 ) och
dikväveoxid (N 2 O)
Emissions to air of carbon dioxide, methane and nitrous oxide
Källa
Source
Utsläpp av CO2, 1 000 ton
Emission of CO2, 1 000 tonnes
Sänka av CO2, 1 000 ton
Absorption of CO2, 1 000 tonnes
1990 2000 2009 2010 1990 2000 2009 2010
Energi 1 Energy 1 51 678 48 782 42 732 47 234 . . . .
Energiproduktion 1
Energy industries 1 9 795 8 620 10 029 12 461 . . . .
Tillverknings- och byggindustri
Manufacturing industries and
construction 11 490 12 069 8 143 9 586 . . . .
Transporter 1 Transport 1 18 900 19 566 20 138 20 522 . . . .
Övriga sektorer 2 Other sectors 2 11 185 8 171 3 509 3 779 . . . .
Diffusa utsläpp från bränslen
Fugitive emissions from fuels 309 356 912 887 . . . .
Industriprocesser 1
Industrial processes 1 4 926 5 151 3 621 5 343 . . . .
Lösningsmedels- och produktanvändning
Solvent and other product use 242 155 203 203 . . . .
Jordbruk Agriculture . . . . . . . . . . . . . . . .
Markanvändning och skogsbruk 1
Land use change and forestry 1 . . . . -41 342 -38 989 -35 868 -34 193
Avfall Waste 44 44 108 104 . . . .
Totalt 1 Total 1 56 890 54 133 46 664 52 884 -41 342 -38 989 -35 868 -34 193
Bunkring för internationell flyg- och
sjöfart International bunkers 3 563 6 697 9 289 8 776 . . . .
Källa
Utsläpp av CH4, 1 000 ton
CO2 -ekvivalenter
Emission of CH4, 1 000 tonnes
CO2 -equivalents
Utsläpp av N2O, 1 000 ton
CO2 -ekvivalenter
Emission of N2O, 1 000 tonnes
CO2 –equivalents
1990 2000 2009 2010 1990 2000 2009 2010
Energi 1 567 510 584 653 1 362 1 264 1 325 1 472
Energiproduktion 22 46 89 101 328 309 452 529
Tillverknings- och byggindustri 46 42 47 50 501 496 449 487
Transporter 1 187 108 60 57 218 188 155 165
Övriga sektorer 1, 2 244 234 294 350 313 269 265 287
Diffusa utsläpp från bränslen 1 67 81 93 95 1 2 4 4
Industriprocesser 14 17 12 15 902 742 393 402
Lösningsmedels- och produktanvändning
. . . . . . . . 90 122 109 109
Jordbruk 3 304 3 131 3 017 3 008 5 811 5 303 4 791 4 904
Markanvändning och skogsbruk 1 2 3 3 1 81 74 118 137
Avfall 1 3 166 2 706 1 665 1 578 212 165 167 166
Totalt 1 7 052 6 368 5 281 5 255 8 457 7 670 6 902 7 190
Bunkring för internationell flyg- och
sjöfart 1 1 1 1 54 101 142 134
1) Reviderade uppgifter 1990, 2000 och/eller 2009. Revised figures 1990, 2000 and/or 2009.
2) Inkl. uppvärmning av hus och lokaler, förbränning inom jordbruk och skogsbruk samt utsläpp från militären. Incl. heating of houses and
buildings, fuel combustion within agriculture and forestry, and emissions from military activities.
Källa: Naturvårdsverket (www.naturvardsverket.se) 2012. Sveriges rapportering till FN:s klimatkonvention och EU. Data är
framtagna av SMED (www.smed.se), ett konsortium där SCB, IVL Svenska miljöinstitutet, Sveriges meteorologiska och
hydrologiska institut (SMHI) och Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) ingår.
Statistiska centralbyrån 51

Miljö Statistisk årsbok 2013
3.20
Återvinning – krav och nivåer för varugrupper där producentansvar
införts
Recycling – requirements and levels for commodities with producer
responsibility
Varuslag
Material
Återvinningskrav
Recycling requirement
Återvinning i % 1
Recycling in percent 1
2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011
2, 3, 4, 16
Tidnings- och journalpapper
Newspapers and periodicals 2, 3, 4, 16 75 % insamling 83 83 85 89 91 .. ..
Däck 5 Tyres 5 – 100 100 100 97 100 100 100
Förpackningar 6 Packaging 6
Standard glasförpackning öl och läsk 7
Standard glass packaging beer and soft
drinks 7 – – – – – – – –
Glasförpackningar Glass packaging 70% materialutnyttjande 95 91 94 94 90 93 92
8, 16
Wellpapp, papp, papper och kartong
8, 16
Corrugated cardboard, cardbord, paper 65% materialutnyttjande 72 72 73 74 74 70 ..
Wellpapp Corrugated cardboard – 86 – – – – – –
Papp, papper, kartong Cardboard, paper – 42 – – – – – –
9, 16
Metall, ej dryckesförpackning
Metal, non-beverage packaging 9, 16 70% materialutnyttjande 58 66 69 67 73 73 ..
Stålplåt 16 Steel sheet metal 16 – 72 77 77 70 79 82 ..
Aluminium, ej dryckesförpackning 16
Aluminium, non-beverage packaging 16 – 27 34 36 37 42 23 ..
Aluminium, dryckesförpackning
Aluminium, beverage packaging 90% materialutnyttjande 86 85 87 91 90 87 91
Plast 10, 16 10, 16
Plastics 70% återvinning, dock minst
30% materialutnyttjande 73 81 76 60 36 44 ..
PET-flaskor som återfylls 11
PET bottles, refilled 11 – 98 96 100 – – – –
PET-flaskor som återvinns 12
PET bottles, recycled 12 90 % materialåtervinning 85/95 82/89 98 84 84 86 84
Trä 13, 16 13, 16
Wood 70% återvinning, dock minst
15% materialutnyttjande 11 100 100 100 100 100 ..
Övrigt material Other materials
30%, minst 15% materialutnyttjande
per material – – – – – – –
Bilar 14 Cars 14 85% 85 86 90 91 90 91 91
Elektriska och elektroniska produkter 15
Electrical and electronic equipment 15 – . . 94 94 88 92 92 92
1) Procentandelen beräknas som den totala återvunna mängden i förhållande till den totala mängden tillförd den svenska marknaden, om
inget annat anges. Percentage share calculated as the total amount recovered in relation to the total amount put on the Swedish market if
nothing else stated.
2) Återvinningskravet sen 2005. Recycling target since 2005.
3) Återvinningsnivåerna är beräknade enligt en ny modell som PressRetur AB presenterade 2006. Recycling levels calculated according to
a model presented by PressRetur AB in 2006.
4) Uppgifterna för returpapper och förpackningar är preliminära. Slutversionen kommer att finnas i Naturvårdsverkets rapportserie Samla
in, återvinn!. Data for waste paper and packaging are preliminary. Final version will be found in the Collect & Recycle!-series published by
the Swedish EPA.
5) Återvinningsgraden för däck varierar något över och under 100% beroende på lagerskillnader i insamlade däck.
6) Återvinningsmål sedan 2005-01-01. Recycling target since January 1, 2005.
7) Rapporteringsskyldighet för returglas för öl och läsk upphörde 2006-01-01. No obligation to report for refill glass bottles for beer and soft
drinks since 2006-01-01.
8) Återvinningsmålet för wellpapp och papper, papp, kartong sammanslaget sedan 2005-01-01. Common recycling target for packaging of
paper, cardboard and corrugated cardboard since 2005-01-01.
9) Återvinningsmålet för stål- och aluminiumförpackningar (ej dryckesförpackningar) sammanslaget sedan 2005-01-01. FTI:s beräkningar
av återvinningsmängder har utförts på nytt sätt 2010. Common recycling target for steel/aluminium packaging (non-beverage containers)
since 2005-01-01. FTI`s calculation of recovery rates has been modified in 2010.
10) FTI:s beräkningar av återvinningsmängder har utförts på nytt sätt 2010. FTI`s calculation of recovery rates has been modified in 2010.
11) Systemet med återfyllnadsflaskor upphörde i oktober 2007. Inflödet är större än utflödet och statistiken är därmed inte jämförbar med
tidigare år. Producers have ceased to use the system with reusable bottles. Collection was therefore larger than sales.
12) Inklusive kasserat återfyllnads-PET (R-PET). Including discarded reusable PET-bottles.
13) Från och med 2006 bygger uppgifterna på en uppskattning av hur förpackningsavfall av trä hanteras i Sverige, inte vad materialbolagen
samlat in. Since 2006 the data delivered by the material companies is an estimate of how all packaging waste of wood is treated
in Sweden, i.e. not only what the material companies collect/treat.
14) Återvinningsmål på EU-nivå, beslutat den 1 januari 2000. This recycling goal for the EU-level was decided in January 1, 2000 .
15) Total återvinning beräknat på insamlad mängd och de uppgifter producenterna rapporterat till Naturvårdsverkets EE-register. Målen
varierar beroende på produkttyp (SFS 2005:209). Totalt insamlades ca 17,5 kg elavfall per capita under 2011. Total recovery based on
total amount collected and the producers' reports to the EE-register of the Swedish EPA. Recycling targets vary depending on type of
product (Ordinance 2005:209). In total approximately 17.5 kg/capita were collected in 2011.
16) Procentandelar för återvunna förpackningar och tidningar var inte fastslagna före begärd senaste tidpunkt för inrapportering av data till
Statistisk Årsbok. Percentage shares for recycled packaging and newspapers were not established before the required latest time point for
reporting of data to Statistisk Årsbok.
Källa: Naturvårdsverket (www.naturvardsverket.se).
52 Statistiska centralbyrån

Statistisk årsbok 2013
3.21
SNI 2007
SE-SIC 2007
Bransch
Industry
Uppkomst av avfall i olika sektorer 2010, 1 000 ton
Generation of waste in different sectors
Uppkommet
farligt avfall
Generation of
hazardous waste
Uppkommet ickefarligt
avfall
Generation of nonhazardous
waste
Miljö
Uppkommet
avfall, totalt
Generation of
waste, total
01–03 Jordbruk, skogsbruk och fiske
Agriculture, forestry and fishing 14 295 309
04–09 Utvinning av mineral Mining and quarrying 4 89 022 89 026
10–12 Tillverkning av livsmedel, drycker och tobak
Manufacture of food products, beverages and
tobacco products 29 877 906
13–15 Tillverkning av textilier, kläder och lädervaror
Manufacture of textiles, wearing apparel, leather
and related products 0,3 31 32
16 Tillverkning av trävaror
Manufacture of wood and wood products 5 239 244
17–18 Pappers- och pappersvarutillverkning; grafisk
produktion
Manufacture of paper and paper products; Printing
and reproduction of recorded media 11 3 554 3 566
19 Tillverkning av koks och raffinerade petroleumprodukter
Manufacture of coke and refined petroleum
products 24 10 33
20 –22 Tillverkning av kemikalier, läkemedel, gummivaror
och plastvaror
Manufacture of chemicals, basic pharmaceutical
products, rubber and plastic products 55 186 240
23 Tillverkning av andra icke-metalliska mineraliska
produkter
Manufacture of other non-metallic mineral products 8 161 169
24–25 Stål- och metallframställning samt tillverkning av
metallvaror
Manufacture of basic metals and fabricated metal
products 281 1 414 1 695
26–30 Tillverkning av datorer, elektronik, optik,
elapparatur, maskiner, motorfordon och andra
transportmedel
Manufacture of computer, electronic and optical
products, electrical equipment, machinery, motor
vehicles and other transport equipment 68 805 872
31–33 Tillverkning av möbler, annan tillverkning samt
reparationer
Manufacture of furniture and other manufacturing;
Repair and installation 9 68 77
35 Energi: Försörjning av el, gas, värme och kyla
Electricity, gas, steam and air conditioning supply 231 1 248 1 479
36, 37, 39 Vattenförsörjning, avloppsrening, sanering och
renhållning
Water collection, treatment and supply; Sewerage;
Remediation activities 0,3 246 247
38 Avfallshantering inkl. återvinning
Waste collection, treatment and disposal activities;
materials recovery 181 2 487 2 668
41– 43 Byggverksamhet Construction 644 8 737 9 381
45–99 exkl.
46.77
Tjänster
Service activities 562 1 269 1 831
46.77 Partihandel med avfall och skrot
Wholesale of waste and scrap 22 783 805
– Avfall från hushåll Waste generated by households 367 3 672 4 038
Summa Total 2 515 115 103 117 618
Källa: Avfall i Sverige, Naturvårdsverket (www.naturvardsverket.se).
Statistiska centralbyrån 53

Miljö Statistisk årsbok 2013
3.22
Miljöräkenskaper, miljöpåverkan och ekonomiska data för
branscher, offentliga myndigheter och hushåll 2009
Environmental accounts, environmental impact and economic data by
industry, public authorities and households
SNI 07
SE-SIC
07
Bransch
Industry
Energianvändning,
petajoule 1
Bränsle 2
Fuel 2
El och
fjärrvärme
3
5
CO2
Utsläpp till luft,
1 000 ton 4 Miljöskyddskostna-
SO2
NOx
der,
milj.
SEK 6, 7
Förädlingsvärde,
mdkr
Value
Added,
SEK bn
Sysselsatta
1 000-tal
Employed,
1 000s
01–05 Jordbruk, skog, fiske
Agriculture, forestry, fishing 41 6 2 523 1 14 .. 43 92
07–09 Gruvor och mineralutvinningsindustri
Mining and quarrying 6 10 526 0 2 395 10 8
10–12 Livsmedels-dryckesvaruindustrin
Manufacture of food etc. 11 11 611 0 1 706 37 57
13–15 Textil, kläder, läder
Manufacturing of textile 1 1 48 0 0 30 4 10
16 Trävaruindustrin
Manufacturing of woodproducts 22 19 114 0 2 377 18 35
17–18 Massa och papper Pulp and paper etc. 60 81 1 317 6 15 1 997 40 50
19 Raffinaderier Refineries 37 4 3 106 1 1 .. 10 3
20–21 Tillverkning av kemikalier, läkemedel
etc. Chemical industries 21 22 1 072 1 2 1 003 74 35
22–23 Gummi, plastvaror, tillverkning av
mineraliska produkter
Manufacture of rubber, plastic and
non-metallic mineral products 20 9 3 145 1 3 629 23 38
24–25 Stål och metallframställning
Manufacture of basic metals 25 31 3 817 7 5 1 203 53 109
26–33 Metallvaruindustri etc.
Engineering industry 7 23 457 0 1 1 356 156 280
35–37 El-, gas-, värme- och vattenförsörjning
Electricity and water supply 243 72 7 956 8 15 1 613 89 34
38–39 Avfallshantering Waste handeling 2 1 264 0 1 . . 11 18
41–43 Byggindustri Construction 31 4 2 124 0 12 . . 139 294
45–47 Parti- och detaljhandel, reparationsverkstäder
Wholesale and retail trade; repair of
goods 23 19 1 517 0 6 . . 314 535
49–53 Transport 8 Transport 8 190 13 13 979 56 197 . . 137 232
55–56 Hotell och restaurang
Hotels and restaurants 1 6 87 0 0 . . 39 142
58–63 Kommunikation Communication 2 2 163 0 0 143 169
64–66 Bank, Försäkring m.m.
Bank, Insurance etc. 1 3 93 0 0 . . 7 14
68 Fastighets- och uthyrningsverksamhet
Houses and Renting companies 4 43 281 0 1 . . 264 69
69–82 Övrig service Other service 16 5 1 008 0 3 238 452
83–86 Utbildning, hälso- och sjukvård,
omsorg Education and health 2 4 134 0 0 . . 66 124
87–99 Samhälleliga och personliga tjänster
Other services 4 9 238 0 1 . . 70 172
Hushållens ideella organisationer
Non Profit Institutions 1 5 39 0 0 . . 41 107
Offentlig konsumtion/Offentlig sektor
Public Consumption/Public sector 17 50 998 0 5 . . 566 1 297
Privat konsumtion Private
consumption 199 255 10 420 1 24 . . . . . .
Samtliga Total 986 709 56 038 84 313 . . 2 594 4 375
1) Energy use, petajoule.
2) Fossila och bio-bränslen. Fossil and bio fuels.
3) Electric energy and district heating.
4) Emissions to air.
5) Exkl. biobränsle. Biofuels excluded.
6) Environmental protection expenditure.
7) Miljöskyddskostnader finns enbart för branscherna 10–41 exkl. 37. Figures on environment protection expenditure are only available for
the industries 10–41, 37 excluded.
8) Kommersiella transport- och kommunikationstjänster. Commercial transport and communication services.
Se Tabellanmärkningar.
Källa: SCB Miljöräkenskaper (www.scb.se/MI1301) .
54 Statistiska centralbyrån

Statistisk årsbok 2013
Miljö
3.23 Utsläpp av växthusgaser, ton CO 2-ekvivalenter
Emissions of greenhouse gases, tonnes CO 2 -equivalents
SNI 2007
NACE Rev. 2
Bransch
Industry
2008 2009
A01
Jordbruksföretag och serviceföretag till jordbruk,
Crop and animal production, hunting and related service activities 9 822 718 9 596 905
A02 Skogsbruksföretag, Forestry and logging 1 016 841 1 017 882
A03 Fiskare och vattenbrukare, Fishing and aquaculture 161 809 154 268
B05-B09 Utvinning av mineral, Mineral extract 680 102 550 707
C10-C12 Livsmedel, Food 637 187 620 974
C13-C15 Tillverkning av textilier, kläder och läderprodukter,
Manufacturing of textiles, clothing and leather products 53 518 48 709
C16
Industri för trä och varor av trä, kork och rotting o.d. utom möbler,
Manufacture of wood and of products of wood and cork, except furniture;
manufacture of articles of straw and plaiting materials 169 676 159 976
C17
Massa-, pappers- och pappersvaruindustri,
Manufacture of paper and paper products 1 821 915 1 511 920
C18
Grafisk och annan reproduktionsindustri,
Printing and reproduction of recorded media 27 466 24 991
C19
Industri för stenkolsprodukter och raffinerade petroleumprodukter,
Manufacture of coke and refined petroleum products 2 937 636 3 153 020
C20-C21 Tillverkning av kemikalier och kemiska produkter, farmaceutiska basprodukter
och läkmedel,
Coke, refined petroleum, chemicals and basic pharmaceutical products 1 561 647 1 406 665
C22 Gummi- och plastvaruindustri, Manufacture of rubber and plastic products 93 425 86 124
C23
Industri för andra icke-metalliska mineraliska produkter,
Manufacture of other non-metallic mineral products 3 720 424 3 107 199
C24 Stål- och metallverk, Manufacture of basic metals 5 945 602 3 655 732
C25
Industri för metallvaror utom maskiner och apparater,
Manufacture of fabricated metal products, except machinery and equipment 236 570 210 497
C26
Industri för datorer, elektronikvaror och optik,
Manufacture of computer, electronic and optical products 19 039 16 648
C27 Industri för elapparatur, Manufacture of electrical equipment 23 287 25 198
C28 Övrig maskinindustri, Manufacture of machinery and equipment n.e.c. 134 947 107 295
C29
Industri för motorfordon, släpfordon och påhängsvagnar,
Manufacture of motor vehicles, trailers and semi-trailers 215 802 179 175
C30 Annan transportmedelsindustri, Manufacture of other transport equipment 25 496 21 057
C31-C32 Tillverkning av möbler och annan tillverkning,
Manufacture of furniture and other manufacturing 65 051 55 681
C33
Reparationsverkstäder och installationsföretag för maskiner och apparater,
Repair and installation of machinery and equipment 59 757 58 530
D35 El-, gas- och värmeverk, Electricity, gas, steam and air conditioning supply 8 635 930 8 463 090
E36-E37 Avloppsförsörjning och avloppsrening, Water supply and sewerage 10 168 10 034
E38-E39 Avfallshantering, återvinning, sanering,
Waste collection, materials recovery and other waste management services 2 193 339 2 093 671
F41-F43 Byggverksamhet, Construction 2 315 691 2 255 521
G45-G47 Handel, Wholesale and retail trade 1 623 810 1 528 945
H49
Landtransportföretag; rörtransportföretag,
Land transport and transport via pipelines 3 608 962 3 339 613
H50 Rederier, Water transport 7 483 113 7 836 538
H51 Flygbolag, Air transport 2 948 182 2 598 710
H52-H53 Magasinering och stödtjänster till transport, post och kurirverksamhet,
Warehousing and support activities for transportation, postal and courier
activities 456 053 434 348
I55-I56 Hotell- och restaurang, Hotels and restaurants 84 091 87 504
J58 Förlag, Publishing activities 18 052 20 376
J59-J60 Film, video, ljud, planering och sändning av program,
Motion picture, video and TV-programme, sound recording, programming
and broadcasting 19 067 19 618
J61 Telekommunikation, Telecommunications 27 916 25 297
J62-J63 Dataprogrammering, datakonsulter och informationstjänster,
Computer programming, consultancy and related activities and information
services 86 778 99 191
K64
Banker och andra kreditinstitut,
Financial service activities, except insurance and pension funding 44 208 45 368
K65
Försäkrings- och återförsäkringsbolag, pensionsfonder,
Insurance, reinsurance and pension funding, except compulsory social
security 15 398 15 026
K66
Serviceföretag till finans- och försäkringsverksamhet,
Activities auxiliary to financial services and insurance activities 20 310 33 776
L68 Fastighetsbolag och fastighetsförvaltare, Real estate activities 320 430 283 553
Statistiska centralbyrån 55

Miljö Statistisk årsbok 2013
3.23 Utsläpp av växthusgaser, ton CO 2-ekvivalenter (forts.)
SNI 2007
NACE Rev. 2
Bransch
Industry
2008 2009
M69-M70 Juridisk och ekonomisk verksamhet, verksamheter som utövas av huvudkontor;
konsulttjänster till företag,
Legal, accounting and activities of head offices, management consultancy
activities 291 725 308 884
M71-M72 Arkitekt- och tekniska tjänster, vetenskaplig forskning och utveckling,
Architectural and engineering activities, technical testing and analysis, R&D 144 145 155 848
M73-M75 Reklam och marknadsundersökning, annan verksamhet inom juridik,
ekonomi, vetenskap, teknik; veterinärverksamhet,
Advertising and market research, veterinary activities 86 997 94 572
N77 Uthyrningsfirmor, Rental and leasing activities 193 828 236 791
N78-N82 Arbetsförmedling, resetjänster, andra stödtjänster,
Administrative and supportservice activities 215 219 222 187
P85 Utbildning, Education 66 275 72 072
Q86 Hälso- och sjukvård, Human health activities 54 703 62 455
Q87-Q88 Vård och omsorg med boende, öppna sociala insater,
Residential care activities and social work activities 20 427 24 164
R90-R93 Kultur, nöje och fritid, Arts, entertainment and recreation 88 645 93 790
S94-T98 Annan serviceverksamhet och förvärvsarbete i hushåll m.m.,
Other service activities and activities of households as employers 116 954 121 646
U99
Internationella organisationer, utländska ambassader o.d.,
Activities of extraterritorial organisations and bodies 18 24
Offentlig sektor, Public consumption 916 692 1 051 717
Hushållens icke-vinstdrivande organisationer,
Non-Profits serving Households 40 484 38 962
Privat konsumtion, Private Consumption 11 417 477 10 984 078
Samtliga, Total 72 995 002 68 426 522
Källa: Naturvårdsverket (www.naturvardsverket.se) och SCB Miljöräkenskaper (www.scb.se/MI0107).
56 Statistiska centralbyrån

Statistisk årsbok 2013
3.24
Miljöskatter i Sverige, löpande priser, miljoner kronor
Environmental taxes, current prices, SEK millions
Miljö
Miljöskatter Environmental taxes 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010* 2011*
Skatt på energi Energy taxes 63 810 65 580 66 615 67 634 69 068 70 423 72 538 69 862
Energiskatt bränslen
Energy tax on fuel 17 880 19 461 19 276 19 457 19 590 20 224 20 146 20 414
Elektricitetsskatter 1 Electricity taxes 17 578 18 640 19 396 19 812 19 732 20 720 21 061 20 227
Kärnkraftsskatt 2
Tax on nuclear power 1 863 1 794 3 198 3 238 3 976 3 395 3 997 3 852
Koldioxidskatt Carbon dioxide tax 26 490 25 685 24 745 25 127 25 770 26 084 27 334 25 369
Skatt på föroreningar Pollution taxes 2 036 1 943 1 758 1 697 1 457 1 165 1 162 1 120
Svavelskatt Sulphur tax 131 121 81 56 58 39 48 28
Skatt på bekämpningsmedel
Tax on pesticides 61 77 81 81 89 72 86 86
Skatt på handelsgödsel Tax on fertiliser 303 329 295 306 366 178 . . . .
Skatt på avfall Tax on waste 729 735 646 608 332 189 289 204
Miljöskyddsavgift 3
Environmental protection fee 108 . . . . . . .
Avgift till batterifonden
Fee to the battery fund 84 93 85 78 76 14 25 8
NOX-avgift NOX fee 620 588 570 568 536 673 714 794
Skatt på transport Transport taxes 9 058 11 240 11 997 13 239 16 047 16 219 16 400 15 716
Fordonsskatt Tax on motor vehicles 8 062 10 247 10 520 10 349 11 308 11 524 11 875 11 229
Trängselskatt Congestion charges 489 345 687 785 799 801
Avgift till bilskrotningsfonden
Fee to the vehicle scrap fund 276 271 270 155 . . . . . . . .
Vägavgifter Road charges 720 722 718 748 782 891 778 779
Skatt på trafikförs.premier
Tax on road traffic insurance . . . . . . 1 642 3 270 3 019 2 948 2 907
Skatt på naturresurser
Resource taxes 202 200 254 261 254 166 153 163
Naturgrusskatt Natural gravel tax 202 200 254 261 254 166 153 163
Summa Total environmental taxes 75 106 78 963 80 624 82 831 86 826 87 973 90 253 86 861
Miljöskatter i procent av BNP 2 i Sverige
Environmental taxes as percent of
GDP in Sweden 2,8% 2,9% 2,7% 2,6% 2,7% 2,8% 2,7% 2,5%
Miljöskatter i procent av totala skatter i
Sverige
Environmental taxes as percent of total
taxes 5,9% 5,8% 5,7% 5,6% 5,8% 6,1% 6,0% . .
Miljöskatter i EU i procent av BNP i
hela EU
Env. taxes in EU as per cent of total
GDP in EU 2,7 % 2,6 % 2,6 % 2,5 % 2,4 % . . . . . .
1) Gruppen Elektricitetsskatter består av energiskatt på elektricitet, kärnkraftsskatten på elproduktion (fanns fram till 1/7-2000) samt
avgiften/skatten för nedrustning och förvaring (kärnavfallsfonden). De sista två har tidigare listats separat som produktskatter på elkraft.
2) Den kärnkraftsskatt som fanns 1993 till 1/7 2000 ingår i posten som heter Elektricitetsskatt ovan då den belastade produkten el. Den
rörliga skatten på elkraft upphörde den 1 juli 2000 och ersattes av denna skatt på den termiska effekten i en kärnkraftsreaktor (en form av
fastighetsskatt).
3) Finns kvar även efter 2004 men registreras nu på ett sådant sätt att den inte räknas som skatt.
Se Tabellanmärkningar.
Källa: SCB National- och Miljöräkenskaper; Eurostat.
Statistiska centralbyrån 57

Miljö Statistisk årsbok 2013
3.25
Utdömda miljösanktionsavgifter, antal ärenden och belopp i kronor
Environmental sanction charges, number and amounts in SEK
Grupp av beslutsmotiv
Group of motives
Antal ärenden
Number of sanctions
2004 2005 2006 2007 2008 2009 1 2010
Avfall Waste 15 8 101 26 40 27 19
Elektriska och elektroniska
produkter
Electrical and electronic
products – – – 78 126 18 20
Kemiska produkter och
biotekniska organismer
Chemical products and
biotechnical organisms 760 785 1 106 612 466 1 392 1 639
Miljöfarlig verksamhet och
hälsoskydd
Environmentally hazardous
activities and health protection 217 252 252 243 268 257 427
Övrigt Other 86 63 56 27 25 36 53
Summa Total 1 078 1 108 1 515 986 925 1 730 2 158
Grupp av beslutsmotiv
Avgifter, kr
Charges, SEK
2004 2005 2006 2007 2008 2009 1 2010
Avfall 150 000 75 000 598 000 99 000 182 000 170 000 111 000
Elektriska och elektroniska
produkter – – – 8 100 000 5 400 000 360 000 200 000
Kemiska produkter och
biotekniska organismer 3 267 740 2 653 780 5 198 570 1 394 930 1 258 000 3 831 000 5 062 000
Miljöfarlig verksamhet och
hälsoskydd 3 256 100 2 333 000 1 753 050 530 000 606 700 707 000 1 006 500
Övrigt 1 316 882 365 208 1 198 960 35 000 27 000 52 000 90 000
Summa 7 990 722 5 426 988 8 748 580 10 158 930 7 473 700 5 120 000 6 469 500
1) Reviderade uppgifter.
Se Tabellanmärkningar.
Källa: Naturvårdsverket (www.naturvardsverket.se) och SCB (www.scb.se/MI0604).
58 Statistiska centralbyrån

Befolkning
Population
Foto: Jan-Aage Haaland

Befolkning Statistisk årsbok 2013
4 – Befolkning
Population
4.1 Befolkning ................................................... 62
Population
4.2 Befolkningstäthet – antal invånare
per kvadratkilometer år 2011 .......................... 65
Population density – number of inhabitants
per square kilometer
4.3 Flyttningar inom landet ............................. 66
Removals within the country
4.4 Sveriges framtida befolkning .................... 67
The future population
4.5 Försörjningskvoten.................................... 69
Dependency ratio
4.6 Ålderspyramider, femårs åldersklasser
för åren 1750 och 2011 ....................... 70
Age pyramids
4.7 Utvandrare och invandrare ....................... 70
Emigrants and immigrants
4.8 Födda 1905–2011 ....................................... 71
Births
4.9 Spädbarnsdödligheten per 1 000
levande födda 1751/55–2006/2010 .................. 71
Infant deaths (under 1 year of age), rate
per 1 000 live births
4.10 Folkmängd den 31 december
efter kön ............................................................ 72
Population, by sex
4.11 Antal tätorter och småorter samt
folkmängd 2010, länsvis .................................. 72
Number of localities and smaller localities
and population in localities and smaller
localities, by county
4.12 Areal och folkmängd i tätorter
den 31 december 2010, länsvis ...................... 73
Population of localities, by county
4.13 Folkmängd i de största tätorterna
den 31 december 2005 och 2010 .................... 74
Population of the largest localities
4.14 Areal utanför tätort och folkmängd
utanför tätort den 31 december 2005 och
2010, länsvis ..................................................... 74
Area and population outside localities, by
county
4.15 Folkmängd i länen den 31 december
enligt indelningen den 1 januari
året efter redovisat år ...................................... 75
Population, by county
4.16 Folkmängd efter kommungrupp
och kön den 31 december enligt indelningen
den 1 januari året efter redovisat
år .............................................................. 75
Population, by municipality group and
gender
4.17 Areal och folkmängd i kommunerna
den 31 december 2011 enligt
indelningen den 1 januari 2012 samt
kommunernas rangordning efter
folkmängd ........................................................ 76
Area and population of municipalities
and ranking order
4.18 Folkmängd i de största kommunerna
den 31 december enligt
indelningen den 1 januari 2012 ...................... 81
Population of the largest municipalities
4.19 Folkmängd efter kön, civilstånd
och ålder i ettårsklasser den 31 december
2011 ............................................................ 82
Population by sex, civil status, age by single
year
4.20 Beräknad folkmängd i tusental
till och med år 2060 ......................................... 84
Population projections
4.21 Antal hushåll i Sverige enligt
olika beräkningsmetoder ................................ 86
Number of households in Sweden
estimated with different methods
4.22 Antal hushåll efter antal boende
och antal barn den 1 november 1990
och den 31 december 2000 och 2010 ............ 88
Number of households by numbers of
persons and children
4.23 Namnärenden .......................................... 89
Applications for family and first names
4.24 Skilsmässor efter makarnas
medianålder, äktenskapets medianvaraktighet
och barnantal ............................... 89
Divorces by median age of spouses,
median duration of marriage and number
of children
4.25 Födda barn, summerad fruktsamhet
.............................................................. 90
Births, total fertility rate
4.26 Döda och dödfödda ................................. 90
Deaths and stillbirths
60 Statistiska centralbyrån

Statistisk årsbok 2013
4.27 Återstående medellivslängd för
perioden 2007–2011 ........................................ 91
Life expectancy
4.28 Återstående medellivslängd vid
födelsen, länsvis .............................................. 92
Life expectancy at birth, by county
4.29 Folkmängdens förändringar
1751–2011 ......................................................... 93
Population changes
4.30 Folkmängdens förändringar i län
och kommuner 2011 enligt indelningen
den 1 januari 2011............................................ 94
Population changes in counties and
municipalities
4.31 Befolkning efter födelseland .................. 99
Population by country of birth
4.32 Utrikes födda och födda i Sverige
med två utrikesfödda föräldrar efter
ursprungsland och kön i hela riket den
31 december 2011 .......................................... 100
Foreign-born persons and persons born in
Sweden with both parents born abroad by
country of origin and sex in the whole
country
Befolkning
4.33 Invandrare och utvandrare, länsvis
och efter kommungrupp .......................... 101
Immigrants and emigrants, by county and
municipality group
4.34 Invandrare och utvandrare efter
medborgarskapsland ..................................... 102
Immigrants and emigrants, by country of
citizenship
4.35 Utländska medborgare som
erhållit svenskt medborgarskap ................... 104
Naturalised aliens
Statistiska centralbyrån 61

Befolkning Statistisk årsbok 2013
4.1 Befolkning
Population
Under 2011 ökade Sveriges befolkning med drygt 67 000 personer till knappt
9,5 miljoner människor. Samtidigt ökade utvandringen och översteg
den stora Amerikautvandringens toppår 1887.
För att befolkningen ska kunna reproducera sig
själv (utan ett eventuellt invandringsöverskott)
behöver varje kvinna föda i genomsnitt 2,1 barn
under sitt liv. Under 2011 var den summerade
fruktsamheten i Sverige 1,90, det vill säga under
denna nivå.
Barnafödandet minskade och därmed bröts
trenden med årliga ökningar som varit under
2000-talet.
År 2011 föddes 111 770 barn i Sverige, 57 205
pojkar och 54 565 flickor. Det är 3 871 färre än
under 2010.
De tidigaste uppgifterna för fruktsamheten i
Sverige finns från 1751. Då födde varje kvinna i
genomsnitt 5 barn. Fruktsamheten sjönk sedan
något, men ända fram till i början av 1900-talet
var den summerade fruktsamheten för kvinnor
över 4.
Under större delen av perioden 1900–1970
var fruktsamheten för kvinnor över reproduktionsnivån
2,1. Födelsetalen har därefter varit
över denna nivå endast vid två tillfällen, 1990
och 1991. Efter babyboomen i början på 90-talet
sjönk fruktsamheten till en lägstanivå år 1999 då
den var 1,5 för att sedan öka igen till dagens
(2011 års) nivå.
Svenskarna blir allt äldre
Den förväntade medellivslängden har ökat
kraftigt under den senaste hundraårsperioden.
Baserat på den senaste livslängdstabellen beräknas
nyfödda flickor i genomsnitt ha 83 år framför
sig, medan pojkarna har en förväntad
medellivslängd på 79 år. Måtten bygger på data
för åren 2007–2011, med antagandet att dödligheten
i framtiden kommer att vara på samma
nivå som nu.
Annat var det förr. Under 1900-talets första
decennium var den förväntade medellivslängden
för nyfödda flickor 57 år och 55 år för
pojkar. En bidragande orsak till den låga medellivslängden
var den höga spädbarnsdödligheten.
År 1900 dog 9 procent av flickorna och 11
procent av pojkarna före sin första födelsedag.
Medellivslängd 1985–2011
Spädbarnsdödligheten mycket låg
Spädbarnsdödligheten, det vill säga antalet
barn som dör under sitt första levnadsår,
minskade kraftigt under 1900-talet. Redan i
mitten av 1970-talet dog färre än 1 procent av
spädbarnen före sin ettårsdag. Och den kraftiga
minskningen har bara fortsatt. År 2011 var
spädbarnsdödligheten 2,0 barn per 1 000 födda
för flickor och 2,2 för pojkar. Totalt avled 235
barn, 107 flickor och 128 pojkar, före sin ettårsdag.
Spädbarnsdödlighet 1980–2011
62 Statistiska centralbyrån

Statistisk årsbok 2013
Vi gifter oss allt senare
Medelåldern för giftermål har successivt stigit
under de senaste två decennierna. För de som
gifte sig år 2011 var medelåldern för män 38,7 år
och för kvinnor 35,8 år. Det kan jämföras med år
1991 då den manliga och kvinnliga medelåldern
för giftermål var 33,5 år respektive 30,5 år.
Även bland de nyskilda har medelåldern ökat
och 2011 var den 45,0 år för män och 41,6 år för
kvinnor. Medelåldern för de som skilde sig år
1991 var 41,9 år för männen och 38,9 år för kvinnorna.
Giftermål och skilsmässor 1991–2011
Befolkning
Under 2011 gifte sig 642 enkönade par i Sverige.
Det var fler kvinnliga par än manliga som vigdes,
407 jämfört med 235. I dessa siffror ingår
även omvandlingar från partnerskap till äktenskap.
Både omvandlingar och nya enkönade
giftermål minskade jämfört med 2010.
I Sverige lever 4 035 kvinnor och 3 417 män i
ett partnerskap eller enkönat äktenskap. Att
antalet registrerade partners och personer i
enkönade äktenskap kan vara ett udda antal
beror på att statistiken gäller personer som är
folkbokförda i Sverige, och att det finns personer
som gift sig med en person som inte är folkbokförd
i landet.
Personer som registrerat partnerskap eller
ingått enkönat äktenskap 1995–2011
Anm: Från och med 2009 ingår även enkönade äktenskap.
Äktenskapens varaktighet har varierat över
tiden. Medianvaraktigheten för de äktenskap
som upplöstes 1991 var 9,5 år medan de som
slutade med skilsmässa 2011 hade en medianvaraktighet
på 7,9 år. Mest varaktiga under
perioden var de äktenskap som upplöstes 2003.
De hade en medianvaraktighet på 11,1 år.
Fler kvinnliga än manliga äktenskap
Den 1 maj 2009 ersattes lagen om registrerat
partnerskap med en könsneutral äktenskapslag.
Det betyder att två personer av samma kön kan
gifta sig med varandra. Samtidigt som den nya
äktenskapslagen trädde i kraft, upphävdes partnerskapslagen.
Därmed är det inte längre möjligt
att registrera partnerskap i Sverige.
Par som tidigare varit registrerade som partners
kan omvandla sitt partnerskap till äktenskap.
Under 2011 gjorde 37 kvinnliga och 33
manliga par detta.
Anm: Från och med 2009 ingår även de som omvandlat sina
partnerskap till äktenskap.
Foto: Monica Holmberg
Statistiska centralbyrån 63

Befolkning Statistisk årsbok 2013
Utvandringen ökar
Under 2011 flyttade 51 179 personer från Sverige
för att bosätta sig utomlands under minst ett år.
Det är en ökning med 4,8 procent jämfört med
år 2010 då 48 853 personer utvandrade. Utvandringen
var större än den stora Amerikautvandringens
toppår 1887. Detta ska dock sättas i
relation till folkmängden – 1887 utgjorde utvandringen
en procent av folkmängden, medan
den 2011 utgjorde en halv procent av folkmängden.
35 procent eller 17 786 personer av de utvandrade
drog sina flyttlass till något av de
nordiska länderna, företrädesvis Norge, medan
Storbritannien och USA lockade 13 procent. En
anmärkningsvärd ökning stod utvandringen till
Kina för, dit flyttade 1 787 personer under 2011.
Totalt flyttade utvandrarna till drygt 160 olika
länder.
Utrikes födda utgjorde 57 procent av de som
utvandrade under 2011. Det vanligaste var att
de återvände till sitt födelseland. Av den totala
utvandringen 2011 var det 64 procent som återutvandrade.
De hade i genomsnitt tillbringat
sex och ett halvt år i Sverige.
Majoriteten av invandrarna är under 40 år
Invandringen till Sverige har varit hög de
senaste åren. Under 2011 sjönk invandringen
något men ligger fortfarande på en hög nivå.
Detta år invandrade 96 467 personer, 45 643
kvinnor och 50 824 män. De som invandrar är
ofta unga personer – så många som 4 av 5 som
invandrade under 2011 var under 40 år.
Störst skillnad mellan könen uppvisar invandringen
av thailändska och afghanska medborgare.
Bland de invandrade thailändska medborgarna
var hela 80 procent kvinnor. Bland de
afghanska medborgarna var mönstret omvänt –
där utgjorde männen 70 procent av invandrargruppen.
Bland de invandrade fanns 171 medborgarskap
representerade. Den i särklass största
gruppen var liksom tidigare år svenska medborgare
(20 615 personer).
Stora skillnader mellan kommunerna
Andelen utländska medborgare i Sveriges kommuner
varierade, från mindre än två procent i
Öckerö, Lekeberg och Piteå till 28 procent i
Haparanda. I Haparanda är huvuddelen av de
utländska medborgarna finländare.
De tre storstadslänen Stockholm, Västra
Götaland och Skåne hade en varierande andel
personer med utländskt medborgarskap. I
Stockholm hade 10,0 procent av befolkningen
utländskt medborgarskap, i Västra Götaland
och Skåne var motsvarande siffror 6,4 respektive
8,5 procent. Sammantaget utgjorde utländska
medborgare 6,9 procent av befolkningen
i Sverige.
Källa: SCB Befolkningsstatistik, (www.scb.se/BE0101).
Foto: Lillebror Alin
64 Statistiska centralbyrån

Statistisk årsbok 2013
4.2
Befolkningstäthet – antal invånare per kvadratkilometer år 2011
Population density – number of inhabitants per square kilometer
Befolkning
Källa: SCB Befolkningsstatistik, (www.scb.se/BE0101). Kartografi: SCB Enheten miljöekonomi och naturresurser (www.gis.scb.se).
Statistiska centralbyrån 65

Befolkning Statistisk årsbok 2013
4.3
Flyttningar inom landet
Removals within the country
Drygt 1,3 miljoner flyttningar registrerades under 2011, vilket innebär i
genomsnitt 3 600 flyttningar per dag. Vi flyttar inte så långt, två av tre
flyttlass gick till en annan fastighet inom den egna kommunen.
Under 2011 registrerades totalt 1 311 440 flyttningar,
det innebär i genomsnitt 3 593 flyttningar
per dag. Totalt flyttade 1 153 140 personer,
579 719 kvinnor och 573 421 män. Nära
138 000 personer flyttade mer än en gång. Den
allra flitigaste flyttaren flyttade nio gånger
under året.
Männen var i genomsnitt något yngre än
kvinnorna när de flyttade. Den genomsnittliga
åldern för manliga och kvinnliga flyttare var
30,8 respektive 31,6 år. I genomsnitt väntas både
kvinnor och män flytta elva gånger under sitt
liv.
Foto: Arne Orrgård
Yngre flyttar längre bort
De flesta flyttningar görs inom den egna kommunen,
under 2011 registrerades 871 799 sådana
flyttningar. Var tredje flytt skedde över kommungränsen
och av dessa flyttningar gick
knappt hälften utanför länet. Bland dem som
flyttade till ett annat län var nästan hälften i
åldern 20 till 29 år. Flyttningar i dessa åldrar
beror oftast på studier eller byte av arbete.
Under denna period i livet flyttar kvinnor och
män i genomsnitt 4 gånger. Under 2011 var det
21-åringarna som flyttade mest och det gällde
både män och kvinnor. Efter 30-årsåldern är
flyttningarna färre och dessutom kortare.
Endast 12 procent av alla flyttningar bland
personer äldre än 30 år går utanför länet.
Storstäder och större städer lockar
Storstäderna och deras förortskommuner 1 samt
andra större städer har större inflyttning än
utflyttning. För alla andra kommungrupper är
det tvärtom. Till storstäderna och deras förortskommuner
flyttade nära 8 000 fler personer in
än ut under 2011. Den kommungrupp som
förlorade flest antal invånare var de varuproducerande
kommunerna. Där flyttade drygt
4 000 fler ut än in
Hjortkvarn – Sveriges mittpunkt
Flera platser och kommuner i Sverige kallar sig
för Sveriges mittpunkt. Enligt de mätningar
som Lantmäteriet genomfört finns Sveriges geografiska
mitt i Hogdalsbygden i Härjedalens
kommun.
En annan känd punkt som kandiderar till
Sveriges geografiska mittpunkt är berget Flataklocken
i Ånge kommun i Medelpad. Denna
mittpunkt togs fram av Stockholms högskola
1947. Genom att konstruera en styv karta av
landet och sedan flytta en nål under kartan tills
det vägde jämnt fick de fram mittpunkten.
År 2007 utropade Statistiska centralbyrån
Hjortkvarn i Hallsbergs kommun till att vara
Sveriges demografiska mittpunkt. En demografisk
mittpunkt skulle kunna vara en fortsättning
på hur man kom fram till att Flataklocken var
den geografiska mittpunkten. Om man på den
styva kartan över Sverige placerade ut en tyngd
där varje svensk bor, så skulle kartan väga jämnt
vid den demografiska mittpunkten. Mycket
tyder dock på att punkten om ett antal år kommer
att lämna Hallsbergs kommun och i stället
gå in i Östergötlands län. Det beror på att en allt
större andel av svenskarna väljer att bosätta sig
i södra Sverige.
Källa: SCB Befolkningsstatistik, (www.scb.se/BE0101).
1 Se Tabellanmärkningar.
66 Statistiska centralbyrån

Statistisk årsbok 2013
4.4
Sveriges framtida befolkning
The future population
Sverige växer. Från att ha haft en befolkning på drygt 7 miljoner kring
mitten av förra seklet, kunde folkmängden räknas till 8 miljoner i slutet
av 1960-talet. År 2004 hade 9 miljoner människor sin adress i Sverige,
och enligt beräkningar kommer landets befolkning år 2018 passera 10-
miljonersstrecket.
Befolkning
Enligt 2012 års prognos kommer folkmängden i
Sverige att öka från 9,5 miljoner år 2011 till 11,6
miljoner år 2060. Det betyder en ökning med
omkring 2,1 miljoner människor på knappa 50 år.
Vid sekelskiftet 1900 var mindre än en procent
av den svenska befolkningen född utomlands.
År 2000 hade andelen stigit till drygt 11
procent och kommer enligt prognosen att stiga
till omkring 18 procent år 2060.
Andelen äldre i befolkningen ökar
Under fyrtioårsperioden 1950–1990 fördubblades
antalet personer i åldern 65 år eller äldre,
från 721 000 till 1 526 000 personer. Sedan 1990
har dock antalet ålderspensionärer varit relativt
oförändrat kring 1,5 miljoner. Det är en följd av
att 1930-talets förhållandevis små födelsekullar
nådde pensionsåldern under dessa år.
Personer födda på 1940-talet går i pension
under åren 2005–2015. Under dessa tio år kommer
antalet i åldrarna 65 år och äldre att öka
med drygt 20 procent. Det betyder en ökning
från 1,5 miljoner till 1,9 miljoner. Men ökningen
upphör inte i och med detta – år 2060 räknar
man med att det finns 2,9 miljoner personer
över 65 år i Sverige.
Antal i åldrarna 0–19 år, 20–64 år respektive
65 år eller äldre, tusental
År
Ålder
0–19 år 20–64 år 65– år Samtliga
1950 2 067 4 259 721 7 047
1960 2 258 4 352 888 7 498
1970 2 233 4 734 1 113 8 080
1980 2 194 4 761 1 362 8 317
1990 2 111 4 953 1 526 8 590
2000 2 139 5 212 1 531 8 883
2010 2 184 5 495 1 737 9 416
2020 2 392 5 711 2 097 10 200
2030 2 511 5 756 2 394 10 660
2040 2 464 5 857 2 624 10 945
2050 2 527 6 035 2 725 11 288
2060 2 641 6 032 2 936 11 609
Foto: Monica Holmberg
Statistiska centralbyrån 67

Befolkning Statistisk årsbok 2013
Även om antalet personer i arbetsför ålder
(20–64 år) ökar, minskar andelen i dessa åldrar.
Anledningen till detta förhållande beror huvudsakligen
på att antalet personer 65 år eller äldre
ökar i förhållande till antalet i andra åldersgrupper.
Andel personer som är 65 år och äldre per
kommun, 2011-12-31, procent
Andel (%) i åldrarna 0–19 år, 20–64 år respektive
65 år eller äldre
År
Ålder
0–19 år 20–64 år 65– år Samtliga
1950 29,3 60,4 10,2 100
1960 30,1 58,0 11,8 100
1970 27,6 58,6 13,8 100
1980 26,4 57,2 16,4 100
1990 24,6 57,7 17,8 100
2000 24,1 58,7 17,2 100
2010 23,2 58,4 18,4 100
2020 23,5 56,0 20,6 100
2030 23,5 54,0 22,5 100
2040 22,5 53,5 24,0 100
2050 22,4 53,5 24,1 100
2060 22,7 52,0 25,3 100
Den svenska befolkningen kommer därför att
kännetecknas av en växande andel äldre och en
minskande andel unga människor. År 1950 var
drygt 29 procent av befolkningen under 20 år.
År 2000 hade andelen barn och ungdomar
minskat till 24 procent och enligt prognosen
beräknas andelen minska ytterligare något till
23 procent år 2060. Andelen personer i åldern 65
år eller äldre har samtidigt ökat från 10 procent
år 1950 till 17 procent år 2000. År 2060 beräknas
andelen äldre uppgå till en fjärdedel av befolkningen.
Under förutsättning att pensionsåldern
ligger kvar på 65 år, betyder det att var fjärde
person skulle vara pensionstagare om drygt 50
år.
Källa: SCB Statistiska meddelanden, serie BE 18:
Sveriges framtida befolkning 2012–2060
(www.scb.se/BE0401); Statistikdatabasen: Befolkning.
Kartografi: SCB, Enheten miljöekonomi och naturresurser
(www.gis.scb.se).
68 Statistiska centralbyrån

Statistisk årsbok 2013
Befolkning
4.5 Försörjningskvoten
Dependency ratio
Trenden mot en åldrande befolkning leder till en ökad försörjningskvot för den
arbetande delen av befolkningen. Pensionsåldern kan därför behöva höjas för
att utvecklingen ska bli mer hållbar.
Den så kallade demografiska försörjningskvoten
är ett mått som ofta används när man vill
bedöma de ekonomiska konsekvenserna av
befolkningsutvecklingen. Kvoten beräknas som
relationen mellan antalet personer i arbetsför
ålder (20–64 år) och summan av befolkningen
som ligger utanför detta åldersintervall (0–19 år
och 65– år).
Försörjningskvoten ökar
I diagrammet nedan visas försörjningskvoten
totalt, samt den del som beror på andelen unga
och den del som beror på andelen äldre. Den
totala försörjningskvoten har varit relativt
konstant sedan 1960-talet, medan delen från
barn och ungdomar har gått ned samtidigt som
delen från äldre har ökat något.
I dag har vi en försörjningskvot på 0,72 vilket
betyder att 100 personer i yrkesverksam ålder
ska försörja 72 unga och gamla. Denna nivå
antas öka till en nivå på omkring 0,92 år 2060.
Under prognosperioden kommer försörjningskvoten
från de äldre öka, medan den från de
unga förväntas vara konstant. Omkring år 2030
kommer de äldre ”kosta” mer än de yngre. Det
står i stark kontrast till situationen på 1960-talet,
då de unga ”kostade” betydligt mer än de äldre.
Pensionsåldern kan behöva höjas
Det har under en längre tid pågått en debatt om
huruvida pensionsåldern ska höjas för att
utvecklingen av försörjningskvoten ska bli mer
hållbar. I tablån nedan redovisas när pensionsåldern
behöver höjas för att försörjningskvoten
inte ska överstiga dagens nivå. I dessa beräkningar
hålls hela tiden den undre gränsen, 20 år,
konstant.
Pensionsålder för att behålla försörjningskvoten
på dagens nivå
År
Pensionsålder
2013 66 år
2018 67 år
2021 68 år
Försörjningskvoten år 1960–2011 samt prognos 2012–2060
Källa: SCB, Sveriges framtida befolkning 2009–2060 (www.scb.se/BE0401).
Statistiska centralbyrån 69

Befolkning Statistisk årsbok 2013
4.6
Ålderspyramider, femårs åldersklasser för åren 1750 och 2011
Age pyramids
Ålderspyramiden gjorde verkligen skäl
för sin benämning 1750 – nuförtiden är
det inte så mycket pyramid kvar av åldersfördelningen.
För 2011 liknar den mest en
rektangel nedtill (10–54 år) – men i toppen
(60– år) står pyramiden stadigt än idag.
Källa: För 1750 Statistisk Tidskrift 2/1903
och för 2011 SCB Befolkningsstatistik
(www.scb.se/BE0101).
4.7
Utvandrare och invandrare
Emigrants and immigrants
In-och utvandingen 1851–2011
Invandringen 1967–2011
In- och utvandring till Sverige började registreras
under senare hälften av 1800-talet.
Från denna tid fram till 1930-talet var Sverige
ett utvandringsland med tidvis ett mycket
betydande utvandringsnetto. Under åren
1851 till 1930 emigrerade 1,5 miljoner människor.
Detta kan jämföras med att Sveriges
befolkning uppgick till 3,5 miljoner 1850 och
6,1 miljoner 1930. Nästan alla utvandrare
sökte sig till USA. Invandrarna, som under
motsvarande period uppgick till 0,4 miljoner,
bestod huvudsakligen av hemvändande
svenskamerikaner.
Under 1930-talet var antalet invandrare
högre än antalet utvandrare. De flesta invandrarna
var även då återvändande svenskamerikaner.
Det var alltså ännu för tidigt att
tala om Sverige som ett invandringsland. I
slutet av andra världskriget ökade invandringen
och ändrade karaktär, främst som en
följd av kriget. Flyktinggrupper kom hit,
huvudsakligen från de baltiska staterna och
från eller via de nordiska länderna.
I början av 1940-talet började en arbetskraftsinvandring
som fortsatte en bit in på
1970-talet. Sverige hade en relativt hög och
jämn ekonomisk tillväxt. Arbetskraft behövdes
såväl till industrin som till en starkt
växande offentlig sektor. Invandringsbestämmelserna
liberaliserades inom
Norden och år 1954 ingicks avtal om en
gemensam nordisk arbetsmarknad.
Källa: SCB Historisk statistik för Sverige
Del 1; Befolkningsförändringar Del 3;
Befolkningsstatistik (www.scb.se/BE0101).
70 Statistiska centralbyrån

Statistisk årsbok 2013
4.8
Födda 1905–2011
Births
Befolkning
Under den betraktade perioden finns sex
födelsetoppar:
1909 med 139 500 födda
1920 med 138 800 födda
1945 med 135 400 födda
1966 med 123 400 födda
1990 med 123 900 födda
2010 med 115 641 födda
Tittar vi tillbaka längre än vad diagrammet
gör så kan vi konstatera att vid befolkningsstatistikens
första år (1749) redovisas
59 483 födda. Första året med över 100 000
födda var 1825, och ”all time high” är år
1887 med 140 169.
Källa: SCB (www.scb.se/BE0101).
4.9
Spädbarnsdödligheten per 1 000 levande födda 1751/55–2006/2010
Infant deaths (under 1 year of age), rate per 1 000 live births
1751/1755–2006/2010
1891/1900–2001/2010
.
Vid mitten av 1700-talet var spädbarnsdödligheten
mycket hög, och vart femte barn
dog före ett års ålder. Spädbarnsdödligheten
var kvar på denna höga nivå vid början av
1800-talet, men sedan började dödligheten
sjunka snabbt. Omkring år 1860 hade spädbarnsdödligheten
sjunkit till 15 procent för
pojkarna och 13 procent för flickorna. 100 år
senare var det endast 2 procent av pojkarna
och 1 procent av flickorna som avled före ett
års ålder.
Under 1900-talet minskade spädbarnsdödligheten
dramatiskt. Dock kan man se
att spädbarnsdödligheten under första
levnadsdygnet varit tämligen konstant ända
fram till 1970, varefter även den minskar. Ett
par förklaringar till att spädbarnsdödligheten
totalt sett minskat är förbättrad hygien och
ständiga landvinningar på läkekonstens
område.
Att dödligheten däremot är tämligen
konstant (1900–1960) under det första
dygnet kan förklaras av att de barn som inte
överlever sitt första dygn har så allvarliga
åkommor att läkekonstens landvinningar
inte räckt till. Att andelen ändå sjunker
under senare delen av 1900-talet kan
förklaras av att man nu bland annat kan
rädda allt fler av de för tidigt födda.
Källa: SCB Befolkningsstatistik
(www.scb.se/BE0101).
Statistiska centralbyrån 71

Befolkning Statistisk årsbok 2013
4.10
Folkmängd den 31 december efter kön
Population, by sex
År
Year
Män
Men
Kvinnor
Women
Samtliga
Total
År Män Kvinnor Samtliga
1750 837 024 943 654 1 780 678 1960 3 740 119 3 757 848 7 497 967
1760 912 902 1 012 346 1 925 248 1970 4 035 911 4 045 318 8 081 229
1770 974 239 1 068 335 2 042 574 1980 4 119 822 4 198 115 8 317 937
1780 1 017 550 1 100 731 2 118 281 1990 4 244 017 4 346 613 8 590 630
1790 1 043 117 1 144 615 2 187 732 1995 4 366 071 4 471 425 8 837 496
1800 1 120 618 1 226 685 2 347 303 1996 4 369 717 4 474 782 8 844 499
1810 1 141 427 1 254 924 2 396 351 1997 4 371 913 4 475 712 8 847 625
1820 1 239 475 1 345 215 2 584 690 1998 4 375 619 4 478 703 8 854 322
1830 1 390 921 1 497 161 2 888 082 1999 4 380 118 4 481 308 8 861 426
1840 1 516 429 1 622 458 3 138 887 2000 4 392 753 4 490 039 8 882 792
1850 1 687 248 1 795 293 3 482 541 2001 4 408 445 4 500 683 8 909 128
1860 1 874 399 1 985 329 3 859 728 2002 4 427 107 4 513 681 8 940 788
1870 2 016 653 2 151 872 4 168 525 2003 4 446 656 4 529 014 8 975 670
1880 2 215 243 2 350 425 4 565 668 2004 4 466 311 4 545 081 9 011 392
1890 2 317 187 2 467 794 4 784 981 2005 4 486 550 4 561 202 9 047 752
1900 2 506 436 2 630 005 5 136 441 2006 4 523 523 4 589 734 9 113 257
1910 2 698 729 2 823 674 5 522 403 2007 4 563 921 4 619 006 9 182 927
1920 2 898 256 3 006 233 5 904 489 2008 4 603 710 4 652 637 9 256 347
1930 3 020 848 3 121 343 6 142 191 2009 4 649 014 4 691 668 9 340 682
1940 3 160 128 3 211 304 6 371 432 2010 4 690 244 4 725 326 9 415 570
1950 3 506 442 3 535 387 7 041 829 2011 4 726 834 4 756 021 9 482 855
Se Tabellanmärkningar.
Källa: SCB Historisk statistik för Sverige; Befolkningsstatistik (www.scb.se/BE0101); Statistikdatabasen: Befolkning (1990–).
4.11
Län
County
Antal tätorter och småorter samt folkmängd 2010, länsvis
Number of localities and smaller localities and population in localities
and smaller localities, by county
Antal
Number
Tätorter 1
Småorter 2
Localities 1 Smaller localities 2
Folkmängd
Population
Summa tätorter och
småorter
All localities
Utanför tätort
och småort
Outside
localities and
smaller
localities
Summa
Total
Antal Folkmängd Antal Folkmängd Folkmängd Folkmängd
Stockholms 134 1 966 773 289 31 426 423 1 998 199 56 144 2 054 343
Uppsala 68 270 395 123 11 033 191 281 428 54 454 335 882
Södermanlands 66 222 998 74 7 189 140 230 187 40 551 270 738
Östergötlands 93 362 463 84 8 216 177 370 679 58 963 429 642
Jönköpings 84 277 982 66 6 902 150 284 884 51 982 336 866
Kronobergs 52 143 387 43 4 067 95 147 454 36 486 183 940
Kalmar 90 181 101 102 10 154 192 191 255 42 281 233 536
Gotlands 17 33 473 49 4 896 66 38 369 18 900 57 269
Blekinge 46 122 021 77 7 123 123 129 144 24 083 153 227
Skåne 250 1 101 391 324 31 131 574 1 132 522 110 807 1 243 329
Hallands 98 237 402 143 14 687 241 252 089 47 395 299 484
Västra Götalands 309 1 326 755 427 40 130 736 1 366 885 213 412 1 580 297
Värmlands 66 203 314 104 9 605 170 212 919 60 346 273 265
Örebro 60 231 661 88 7 769 148 239 430 40 800 280 230
Västmanlands 40 221 360 45 3 930 85 225 290 27 466 252 756
Dalarnas 106 221 437 185 17 543 291 238 980 38 067 277 047
Gävleborgs 87 216 476 165 15 298 252 231 774 44 734 276 508
Västernorrlands 76 185 789 120 11 397 196 197 186 45 439 242 625
Jämtlands 54 84 080 101 9 941 155 94 021 32 670 126 691
Västerbottens 71 201 123 163 15 124 234 216 247 43 039 259 286
Norrbottens 89 204 416 148 13 530 237 217 946 30 663 248 609
Hela riket Sweden 1 956 8 015 797 2 920 281 091 4 876 8 296 888 1 118 682 9 415 570
1) Med tätort avses sammanhängande bebyggelse med normalt högst 200 m mellan husen och minst 200 invånare. "Localities" are
defined as built-up areas with a population in excess of 200.
2) Med småort avses hussamling med högst 150 m mellan husen och med ett invånarantal på mellan 50 och 199 personer. Smaller
localities are defined as built-up areas with a population from 50 to 199.
Källa: SCB Statistiska meddelanden, serie MI 38 (www.scb.se); Statistikdatabasen: Miljö (www.scb.se).
72 Statistiska centralbyrån

Statistisk årsbok 2013
4.12
Areal och folkmängd i tätorter den 31 december 2010, länsvis
Population of localities, by county
Befolkning
Län
County
Tätorternas
landareal,
hektar 1
200–
499
Antal tätorter 2 med… invånare
Number of localities 2 with… inhabitants
500–
1 999
2 000–
9 999
10 000–
49 999
50 000–
Summa
tätorter
Total
Stockholms 72 423 57 38 23 13 3 134
Uppsala 16 364 25 27 13 2 1 68
Södermanlands 15 437 24 25 12 4 1 66
Östergötlands 22 335 48 18 22 3 2 93
Jönköpings 22 158 35 27 16 5 1 84
Kronobergs 12 973 19 22 9 1 1 52
Kalmar 18 364 38 39 9 4 0 90
Gotlands 3 405 10 6 0 1 0 17
Blekinge 11 245 20 16 7 3 0 46
Skåne 60 310 80 100 53 14 3 250
Hallands 19 729 35 45 12 5 1 98
Västra Götalands 81 517 117 124 52 14 2 309
Värmlands 19 719 29 17 16 3 1 66
Örebro 20 419 20 26 11 2 1 60
Västmanlands 16 094 14 11 9 5 1 40
Dalarnas 30 814 43 48 10 5 0 106
Gävleborgs 23 017 42 29 11 4 1 87
Västernorrlands 20 128 33 29 10 3 1 76
Jämtlands 9 757 29 20 4 1 0 54
Västerbottens 17 360 31 20 18 1 1 71
Norrbottens 24 047 46 27 12 4 0 89
Hela riket Sweden 537 615 795 714 329 97 21 1 956
Län
200–
499
Summa folkmängd 2 i tätorter med... invånare
Population in localities 2 with… inhabitants
500–
1 999
2 000–
9 999
10 000–
49 999
50 000–
Folkmängd i
tätorter 2
Inhabitants in
localities 2
Folkmängd i
tätorter i
procent av
hela folkmängden
2, 3
Stockolms 18 214 34 362 124 612 291 129 1 498 456 1 966 773 95,7
Uppsala 7 827 29 632 57 214 35 268 140 454 270 395 80,5
Södermanlands 8 235 23 737 50 737 75 610 64 679 222 998 82,4
Östergötlands 15 638 15 012 85 826 54 508 191 479 362 463 84,4
Jönköpings 10 616 29 594 75 718 72 658 89 396 277 982 82,5
Kronobergs 6 240 24 502 36 553 15 205 60 887 143 387 78,0
Kalmar 11 956 39 052 42 493 87 600 - 181 101 77,5
Gotlands 3 304 7 576 - 22 593 - 33 473 58,4
Blekinge 6 318 16 314 33 073 66 316 - 122 021 79,6
Skåne 24 445 101 044 260 362 255 203 460 337 1 101 391 88,6
Hallands 12 346 44 286 37 066 85 127 58 577 237 402 79,3
Västra Götalands 38 186 119 294 241 570 311 593 616 112 1 326 755 84,0
Värmlands 8 724 15 439 72 118 45 348 61 685 203 314 74,4
Örebro 6 348 25 341 51 788 41 146 107 038 231 661 82,7
Västmanlands 4 654 11 984 31 875 61 970 110 877 221 360 87,6
Dalarnas 13 965 43 035 45 512 118 925 - 221 437 79,9
Gävleborgs 13 140 28 571 41 149 62 583 71 033 216 476 78,3
Västernorrlands 10 539 29 750 37 798 56 990 50 712 185 789 76,6
Jämtlands 9 589 17 861 12 303 44 327 - 84 080 66,4
Västerbottens 9 688 22 690 56 376 32 775 79 594 201 123 77,6
Norrbottens 14 490 28 383 55 598 105 945 - 204 416 82,2
Hela riket Sweden 254 462 707 459 1 449 741 1 942 819 3 661 316 8 015 797 85,1
1) Land area of the localities, hectares.
2) Folkmängden i tätorter som delas av länsgräns redovisas i resp. län. For localities divided by county border the population in each
county is included in the figures for that county.
3) Inhabitants in localities as percent of total population.
Källa: SCB Statistiska meddelanden serie MI 38 (www.scb.se/MI0810); Statistikdatabasen: Miljö.
Statistiska centralbyrån 73

Befolkning Statistisk årsbok 2013
4.13
Folkmängd i de största tätorterna den 31 december 2005 och 2010
Population of the largest localities
Tätorter
Localities
Folkmängd
Population
Folkökning
Population
change
2005 2010 Antal
Number
Tätorter Folkmängd Folkökning
% 2005 2010 Antal %
Stockholm 1 252 118 1 372 565 120 447 10 Sundsvall 49 344 50 712 1368 3
Göteborg 510 491 549 839 39 348 8 Luleå 45 467 46 607 1140 3
Malmö 258 020 280 415 22 395 9 Trollhättan 44 498 46 457 1959 4
Uppsala 128 409 140 454 12 045 9 Östersund 43 796 44 327 531 1
Västerås 107 005 110 877 3 872 4 Borlänge 39 422 41 734 2312 6
Örebro 98 237 107 038 8 801 9 Tumba 35 311 37 852 2 541 7
Linköping 97 428 104 232 6 804 7 Upplands Väsby 35 977 37 594 1617 4
Helsingborg 91 457 97 122 5 665 6 Falun 36 447 37 291 844 2
Jönköping 84 423 89 396 4 973 6 Kalmar 35 170 36 392 1 222 3
Norrköping 83 561 87 247 3686 4 Kristianstad 33 083 35 711 2628 8
Lund 76 188 82 800 6 612 9 Karlskrona 32 606 35 212 2 606 8
Umeå 75 643 79 594 3 951 5 Skövde 33 119 34 466 1347 4
Gävle 68 700 71 033 2333 3 Skellefteå 32 425 32 775 350 1
Borås 63 441 66 273 2 832 4 Lidingö 30 357 31 561 1204 4
Eskilstuna 60 185 64 679 4494 7 Uddevalla 30 513 31 212 699 2
Södertälje 60 279 64 619 4 340 7 Landskrona 28 670 30 499 1829 6
Karlstad 58 544 61 685 3141 5 Nyköping 27 720 29 891 2 171 8
Täby 58 593 61 272 2 679 5 Motala 29 798 29 823 25 0
Växjö 55 600 60 887 5 287 10 Vallentuna 26 520 29 519 2999 11
Halmstad 55 688 58 577 2 889 5 Örnsköldsvik 28 617 28 991 374 1
Källa: SCB Statistiska meddelanden serie MI 38 (www.scb.se/MI0810); Statistikdatabasen: Miljö.
4.14
Areal utanför tätort och folkmängd utanför tätort den 31 december
2005 och 2010, länsvis
Area and population outside localities, by county
Län
County
Landareal
utanför tätort
hektar,
2010
Land area
outside
localities,
hectare
Andel av
länets hela
landareal, %
Total land
area, %
Folkmängd
Population
2005 2010 Antal
Number
Folkökning
Population change
%
Invånare per
km 2 land,
2010
Inhabitants
per sq. km.
land area
Befolkning
utanför tätort,
% av hela
folkmängden
2010
Total population
outside
localities, %
Stockholms 579 508 88,9 87 161 87 570 409 0,5 15,1 4,3
Uppsala 1 804 353 98,0 65 062 65 487 425 0,7 8,1 19,5
Södermanlands 594 797 97,5 47 273 47 740 467 1,0 8,0 17,6
Östergötlands 1 037 863 97,9 68 035 67 179 -856 -1,3 6,5 15,6
Jönköpings 1 027 274 97,9 58 113 58 884 771 1,3 5,7 17,5
Kronobergs 833 705 98,5 41 376 40 553 -823 -2,0 4,9 22,0
Kalmar 1 103 418 98,4 53 613 52 435 -1178 -2,2 4,8 22,5
Gotlands 311 739 98,9 24 389 23 796 -593 -2,4 7,6 41,6
Blekinge 283 395 96,2 32 100 31 206 -894 -2,8 11,0 20,4
Skåne 1 043 138 94,5 143 596 141 938 -1 658 -1,2 13,6 11,4
Hallands 526 343 96,4 60 534 62 082 1548 2,6 11,8 20,7
Västra Götalands 2 313 360 96,6 254 530 253 542 -988 -0,4 11,0 16,0
Värmlands 1 739 385 98,9 71 381 69 951 -1 430 -2,0 4,0 25,6
Örebro 834 138 97,6 49 144 48 569 -575 -1,2 5,8 17,3
Västmanlands 2 498 363 96,9 31 365 31 396 31 0,1 6,3 12,4
Dalarnas 2 788 192 98,9 56 893 55 610 -1 283 -2,3 2,0 20,1
Gävleborgs 1 796 884 98,7 61 541 60 032 -1509 -2,5 3,3 21,7
Västernorrlands 2 148 252 99,1 58 767 56 836 -1 931 -3,3 2,6 23,4
Jämtlands 4 924 359 99,8 43 660 42 611 -1 049 -2,4 0,9 33,6
Västerbottens 5 501 256 99,7 60 544 58 163 -2 381 -3,9 1,1 22,4
Norrbottens 9 800 434 99,8 45 892 44 193 -1 699 -3,7 0,5 17,8
Hela riket Sweden 40 490 156 98,7 1 414 969 1 399 773 -15 196 -1,1 3,5 14,9
1) Inklusive Heby kommun. Including Heby municipality.
2) Exklusive Heby kommun. Excluding Heby municipality.
Källa: SCB Statistiska meddelanden serie MI 38 (www.scb.se/MI0810).
74 Statistiska centralbyrån

Statistisk årsbok 2013
4.15
Län
County
Folkmängd i länen den 31 december enligt indelningen
den 1 januari året efter redovisat år
Population, by county
Folkmängd
Population
Befolkning
1950 1960 1970 1980 1990 2000 2011
Stockholms 1 101 017 1 271 014 1 478 015 1 528 200 1 641 669 1 823 210 2 091 473
Uppsala 154 660 167 722 217 730 243 585 268 835 294 196 338 630
Södermanlands 214 012 227 807 248 413 252 536 255 636 256 033 272 563
Östergötlands 347 537 357 601 382 675 392 789 403 011 411 345 431 075
Jönköpings 271 443 285 348 306 649 303 156 308 290 327 829 337 896
Kronobergs 157 638 158 867 166 736 173 691 177 882 176 639 184 654
Kalmar 236 774 235 612 241 026 241 581 241 102 235 391 233 090
Gotlands 58 995 54 196 53 723 55 346 57 108 57 313 57 308
Blekinge 146 090 144 466 153 585 153 542 150 564 150 392 152 979
Skåne 1 . . . . . 1 129 424 1 252 933
Kristianstads 258 734 256 395 264 170 280 193 289 278 . .
Malmöhus 582 333 626 086 719 599 743 286 779 309 . .
Hallands 163 455 169 995 193 108 230 924 254 725 275 004 301 724
Västra Götalands 2 . . . . . 1 494 641 1 590 604
Göteborgs och Bohus 556 799 625 670 715 289 711 195 739 945 . .
Älvsborgs 358 988 374 683 403 711 425 452 441 391 . .
Skaraborgs 248 388 249 948 257 301 269 730 276 830 . .
Värmlands 281 396 291 074 284 688 284 070 283 110 275 003 272 736
Örebro 246 950 262 321 276 799 274 356 272 513 273 615 281 572
Västmanlands 203 553 232 973 260 293 259 538 258 487 256 889 254 257
Kopparbergs/Dalarnas 1 267 081 286 047 277 058 286 968 289 067 278 259 276 565
Gävleborgs 284 934 293 246 293 459 294 020 289 294 279 262 276 130
Västernorrlands 283 750 285 676 273 456 267 935 261 155 246 903 242 155
Jämtlands 144 063 139 799 125 243 134 934 135 726 129 566 126 299
Västerbottens 231 750 239 619 233 134 243 856 251 968 255 640 259 667
Norrbottens 241 489 261 802 255 369 267 054 263 735 256 238 248 545
Hela riket Sweden 7 041 829 7 497 967 8 081 229 8 317 937 8 590 630 8 882 792 9 482 855
1) Fr.o.m. 1996 Skåne resp. Dalarnas län (enl. indelningen den 1 januari 1997).
2) Fr.o.m. 1997 Västra Götalands län (enl. indelningen den 1 januari 1998).
Se Tabellanmärkningar.
Källa: SCB Folkräkningen 1950; Befolkningsrörelsen 1960; Befolkningsförändringar. Del 3 för 1970; Folkmängd. Del 3 för
1980 och 1990; Befolkningsstatistik (www.scb.se/BE0101; Statistikdatabasen: Befolkning för 2000 och 2011.
4.16
Folkmängd efter kommungrupp och kön den 31 december enligt
indelningen den 1 januari året efter redovisat år
Population, by municipality group and gender
Kommungrupp
Municipality group
Folkmängd 1
Population
Män
Men
1980 1990 2000 2011
Kvinnor
Women
Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor
Storstäder 622 068 690 222 637 259 704 122 714 627 762 290 830 646 856 887
Förortskommuner till
storstäderna 544 244 545 676 601 421 607 673 667 407 679 540 763 254 767 386
Större städer 1 200 547 1 239 079 1 251 618 1 292 922 1 294 261 1 333 971 1 404 791 1 423 085
Förortskommuner till
större städer 117 514 115 689 124 338 122 970 143 037 142 448 162 183 160 501
Pendlingskommuner 332 293 325 633 344 211 340 491 340 833 339 589 350 950 347 767
Turism- och besöksnäringskommuner
143 156 138 327 146 785 144 532 146 278 145 159 145 011 143 549
Varuproducerande
kommuner 456 466 444 639 440 439 434 004 413 824 409 995 402 744 394 183
Glesbygdkommuner 105 874 100 863 101 132 97 721 91 070 89 180 83 268 79 757
Kommuner i tätbefolkad
region 421 363 422 343 422 840 427 098 415 920 421 293 423 999 424 317
Kommuner i glesbefolkad
region 176 297 175 644 173 974 175 080 165 496 166 574 159 988 158 589
Hela riket Sweden 4 119 822 4 198 115 4 244 017 4 346 613 4 392 753 4 490 039 4 726 834 4 756 021
1) Enligt SKL:s kommungruppsindelning 2011.
Se Tabellanmärkningar.
Källa: Befolkningsstatistik (www.scb.se/BE0101). Statistikdatabasen: Befolkning.
Statistiska centralbyrån 75

Befolkning Statistisk årsbok 2013
4.17
Kod
Code
Rangordning
Order
of rank
Areal och folkmängd i kommunerna den 31 december 2011 enligt
indelningen den 1 januari 2012 samt kommunernas rangordning
efter folkmängd
Area and population of municipalities and ranking order
Kommun
Municipality
Landareal 1 ,
km 2
Land area 1
sq. km
Män
Men
Folkmängd
Population
Kvinnor
Women
Invånare
per km 2
Population
density per
sq. km.
01 Stockholms län 6 526,2 1 036 083 1 055 390 2 091 473 321
0127 22 Botkyrka 194,2 42 941 41 736 84 677 436
0162 77 Danderyd 26,4 15 352 16 447 31 799 1 205
0125 97 Ekerö 217,7 12 860 12 907 25 767 118
0136 25 Haninge 458,1 39 382 38 944 78 326 171
0126 14 Huddinge 131,0 49 788 49 261 99 049 756
0123 30 Järfälla 53,8 33 564 33 756 67 320 1 251
0186 48 Lidingö 30,8 21 276 22 805 44 081 1 431
0182 19 Nacka 95,1 45 184 46 432 91 616 963
0188 39 Norrtälje 2 016,0 28 157 28 088 56 245 28
0140 226 Nykvarn 152,8 4 750 4 581 9 331 61
0192 92 Nynäshamn 358,8 13 276 12 972 26 248 73
0128 139 Salem 54,1 7 729 7 965 15 694 290
0191 54 Sigtuna 327,4 20 672 20 657 41 329 126
0163 31 Sollentuna 52,6 32 777 33 114 65 891 1 252
0184 29 Solna 19,3 34 623 35 323 69 946 3 624
0180 1 Stockholm 187,2 423 974 440 350 864 324 4 618
0183 61 Sundbyberg 8,7 19 693 19 846 39 539 4 560
0181 20 Södertälje 525,2 44 150 43 535 87 685 167
0138 49 Tyresö 69,3 21 601 21 727 43 328 626
0160 32 Täby 60,7 31 884 32 674 64 558 1 063
0114 57 Upplands Väsby 75,1 20 023 20 171 40 194 535
0139 104 Upplands-Bro 235,5 12 022 11 962 23 984 102
0115 81 Vallentuna 358,4 15 362 15 353 30 715 86
0187 194 Vaxholm 57,9 5 514 5 627 11 141 193
0120 62 Värmdö 448,0 19 583 19 311 38 894 87
0117 59 Österåker 312,4 19 946 19 846 39 792 127
03 Uppsala län 8 192,1 168 640 169 990 338 630 41
0381 58 Enköping 1 178,5 19 999 20 016 40 015 34
0331 164 Heby 1 166,8 6 859 6 522 13 381 12
0305 122 Håbo 143,8 9 994 9 721 19 715 137
0330 150 Knivsta 282,2 7 540 7 425 14 965 53
0360 119 Tierp 1 547,8 10 165 9 912 20 077 13
0380 4 Uppsala 2 182,8 98 491 101 510 200 001 92
0319 229 Älvkarleby 215,0 4 644 4 445 9 089 42
0382 115 Östhammar 1 475,3 10 948 10 439 21 387 15
04 Södermanlands län 6 076,1 135 604 136 959 272 563 45
0484 15 Eskilstuna 1 099,9 48 570 49 026 97 596 89
0482 138 Flen 718,8 8 153 7 910 16 063 22
0461 206 Gnesta 461,2 5 141 5 204 10 345 22
0483 76 Katrineholm 1 020,2 16 042 16 367 32 409 32
0480 44 Nyköping 1 420,8 25 563 26 333 51 896 37
0481 192 Oxelösund 35,4 5 697 5 553 11 250 318
0486 75 Strängnäs 739,7 16 246 16 441 32 687 44
0488 190 Trosa 209,7 5 716 5 777 11 493 55
0428 235 Vingåker 370,3 4 476 4 348 8 824 24
05 Östergötlands län 10 544,6 216 456 214 619 431 075 41
0560 274 Boxholm 525,8 2 652 2 553 5 205 10
0562 116 Finspång 1 055,3 10 551 10 212 20 763 20
0513 218 Kinda 1 129,5 4 960 4 839 9 799 9
0580 5 Linköping 1 427,4 74 584 72 750 147 334 103
0586 95 Mjölby 546,0 13 101 12 972 26 073 48
0583 52 Motala 983,5 20 990 20 838 41 828 43
0581 9 Norrköping 1 495,1 64 851 65 772 130 623 87
0582 161 Söderköping 673,9 7 032 7 011 14 043 21
0584 245 Vadstena 181,9 3 579 3 738 7 317 40
0563 243 Valdemarsvik 733,8 3 874 3 788 7 662 10
0512 283 Ydre 675,4 1 907 1 759 3 666 5
0561 189 Åtvidaberg 686,6 5 780 5 737 11 517 17
0509 273 Ödeshög 430,4 2 595 2 650 5 245 12
06 Jönköpings län 10 437,7 169 037 168 859 337 896 32
0604 261 Aneby 517,8 3 282 3 133 6 415 12
0686 137 Eksjö 799,5 8 133 8 171 16 304 20
Totalt
Total
76 Statistiska centralbyrån

Statistisk årsbok 2013
4.17
Befolkning
Areal och folkmängd i kommunerna den 31 december 2011 enligt
indelningen den 1 januari 2012 samt kommunernas rangordning efter
folkmängd (forts.)
Kod
Rangordning
Kommun Landareal 1 ,
Folkmängd Invånare
km 2 per km 2 .
Män Kvinnor Totalt
0662 85 Gislaved 1 137,1 14 586 14 282 28 868 25
0617 225 Gnosjö 420,6 4 804 4 596 9 400 22
0643 200 Habo 328,5 5 473 5 355 10 828 33
0680 10 Jönköping 1 480,4 63 477 64 828 128 305 87
0642 252 Mullsjö 200,2 3 525 3 509 7 034 35
0682 83 Nässjö 930,3 14 789 14 578 29 367 32
0684 197 Sävsjö 679,1 5 517 5 354 10 871 16
0687 131 Tranås 402,7 9 031 9 077 18 108 45
0665 167 Vaggeryd 824,9 6 608 6 552 13 160 16
0685 91 Vetlanda 1 500,5 13 373 12 929 26 302 18
0683 74 Värnamo 1 216,0 16 439 16 495 32 934 27
07 Kronobergs län 8 425,0 93 214 91 440 184 654 22
0764 126 Alvesta 974,2 9 651 9 266 18 917 19
0761 242 Lessebo 412,6 4 128 3 949 8 077 20
0781 90 Ljungby 1 747,9 13 831 13 526 27 357 16
0767 224 Markaryd 517,2 4 794 4 719 9 513 18
0763 183 Tingsryd 1 044,9 6 198 6 037 12 235 12
0760 228 Uppvidinge 1 171,9 4 770 4 446 9 216 8
0780 23 Växjö 1 665,5 42 016 41 694 83 710 50
0765 141 Älmhult 890,8 7 826 7 803 15 629 18
08 Kalmar län 11 165,5 116 369 116 721 233 090 21
0885 203 Borgholm 678,7 5 292 5 330 10 622 16
0862 232 Emmaboda 689,7 4 595 4 444 9 039 13
0860 163 Hultsfred 1 121,5 6 873 6 642 13 515 12
0821 265 Högsby 751,1 2 937 2 831 5 768 8
0880 34 Kalmar 956,9 30 971 32 084 63 055 66
0861 172 Mönsterås 599,5 6 458 6 395 12 853 21
0840 160 Mörbylånga 666,8 6 904 7 234 14 138 21
0881 123 Nybro 1 171,7 9 903 9 733 19 636 17
0882 94 Oskarshamn 1 049,5 13 147 13 019 26 166 25
0834 253 Torsås 468,4 3 592 3 294 6 886 15
0884 143 Vimmerby 1 140,2 7 825 7 572 15 397 14
0883 69 Västervik 1 871,6 17 872 18 143 36 015 19
09 Gotlands län 3 134,1 28 404 28 904 57 308 18
0980 38 Gotland 3 134,1 28 404 28 904 57 308 18
10 Blekinge län 2 931,3 77 664 75 315 152 979 52
1082 80 Karlshamn 488,7 15 635 15 550 31 185 64
1080 33 Karlskrona 1 042,2 32 785 31 430 64 215 62
1060 171 Olofström 389,8 6 520 6 356 12 876 33
1081 87 Ronneby 825,3 14 250 13 660 27 910 34
1083 134 Sölvesborg 185,3 8 474 8 319 16 793 91
12 Skåne län 10 968,8 620 728 632 205 1 252 933 114
1260 155 Bjuv 115,3 7 462 7 389 14 851 129
1272 178 Bromölla 162,5 6 193 6 173 12 366 76
1231 133 Burlöv 18,9 8 430 8 413 16 843 891
1278 159 Båstad 209,8 7 028 7 202 14 230 68
1285 78 Eslöv 419,1 15 973 15 755 31 728 76
1283 8 Helsingborg 344,0 64 078 66 548 130 626 380
1293 46 Hässleholm 1 268,5 25 108 25 056 50 164 40
1284 101 Höganäs 150,8 12 102 12 596 24 698 164
1266 154 Hörby 419,4 7 460 7 441 14 901 36
1267 142 Höör 290,9 7 735 7 757 15 492 53
1276 135 Klippan 374,3 8 414 8 187 16 601 44
1290 24 Kristianstad 1 246,3 39 413 40 517 79 930 64
1261 84 Kävlinge 152,6 14 677 14 584 29 261 192
1282 51 Landskrona 140,3 20 965 21 224 42 189 301
1262 112 Lomma 55,5 10 914 11 103 22 017 397
1281 12 Lund 427,2 55 579 56 087 111 666 261
1280 3 Malmö 156,9 148 572 154 263 302 835 1 931
1273 173 Osby 576,2 6 355 6 344 12 699 22
1275 248 Perstorp 158,8 3 665 3 494 7 159 45
1291 124 Simrishamn 391,4 9 382 9 765 19 147 49
1265 130 Sjöbo 492,2 9 198 8 945 18 143 37
1264 152 Skurup 193,6 7 460 7 486 14 946 77
1230 111 Staffanstorp 106,8 11 072 11 224 22 296 209
1214 166 Svalöv 387,3 6 827 6 423 13 250 34
Statistiska centralbyrån 77

Befolkning Statistisk årsbok 2013
4.17
Areal och folkmängd i kommunerna den 31 december 2011 enligt
indelningen den 1 januari 2012 samt kommunernas rangordning efter
folkmängd (forts.)
Kod
Rangordning
Kommun Landareal 1 ,
Folkmängd Invånare
km 2 per km 2 .
Män Kvinnor Totalt
1263 121 Svedala 218,1 9 913 9 892 19 805 91
1270 170 Tomelilla 395,9 6 481 6 449 12 930 33
1287 50 Trelleborg 339,9 21 213 21 329 42 542 125
1233 73 Vellinge 142,6 16 608 16 902 33 510 235
1286 86 Ystad 350,1 13 801 14 626 28 427 81
1277 156 Åstorp 92,2 7 523 7 266 14 789 160
1292 60 Ängelholm 420,1 19 318 20 308 39 626 94
1257 220 Örkelljunga 319,6 4 883 4 780 9 663 30
1256 162 Östra Göinge 432,0 6 926 6 677 13 603 32
13 Hallands län 5 427,4 150 106 151 618 301 724 56
1382 55 Falkenberg 1 108,9 20 653 20 651 41 304 37
1380 18 Halmstad 1 014,1 45 531 46 763 92 294 91
1315 212 Hylte 946,1 5 155 4 971 10 126 11
1384 26 Kungsbacka 606,7 37 736 38 218 75 954 125
1381 107 Laholm 883,0 11 814 11 656 23 470 27
1383 37 Varberg 868,7 29 217 29 359 58 576 67
14 Västra Götalands län 23 797,3 793 980 796 624 1 590 604 67
1440 89 Ale 316,5 14 002 13 575 27 577 87
1489 65 Alingsås 472,0 18 821 19 232 38 053 81
1460 219 Bengtsfors 882,9 4 932 4 748 9 680 11
1443 239 Bollebygd 263,2 4 267 4 089 8 356 32
1490 13 Borås 909,9 51 354 52 752 104 106 114
1438 278 Dals-Ed 724,3 2 405 2 274 4 679 7
1445 270 Essunga 234,6 2 775 2 718 5 493 23
1499 79 Falköping 1 045,0 15 808 15 881 31 689 30
1439 259 Färgelanda 589,0 3 429 3 177 6 606 11
1444 267 Grästorp 264,7 2 873 2 801 5 674 21
1447 272 Gullspång 312,9 2 680 2 571 5 251 17
1480 2 Göteborg 447,8 258 100 262 274 520 374 1 162
1471 169 Götene 404,5 6 673 6 461 13 134 33
1466 227 Herrljunga 497,6 4 751 4 533 9 284 19
1497 236 Hjo 297,0 4 368 4 422 8 790 30
1401 71 Härryda 266,8 17 510 17 344 34 854 131
1446 258 Karlsborg 405,9 3 386 3 336 6 722 17
1482 53 Kungälv 362,6 20 721 20 817 41 538 115
1441 63 Lerum 258,6 19 346 19 442 38 788 150
1494 64 Lidköping 695,6 19 040 19 143 38 183 55
1462 176 Lilla Edet 316,2 6 470 6 070 12 540 40
1484 158 Lysekil 208,5 7 182 7 216 14 398 69
1493 105 Mariestad 601,2 11 850 11 882 23 732 40
1463 72 Mark 929,3 16 859 16 932 33 791 36
1461 230 Mellerud 516,8 4 639 4 429 9 068 18
1430 211 Munkedal 634,0 5 271 4 952 10 223 16
1481 35 Mölndal 145,8 30 451 30 886 61 337 421
1421 148 Orust 386,5 7 668 7 461 15 129 39
1402 70 Partille 56,8 17 686 17 832 35 518 625
1495 129 Skara 428,7 8 944 9 276 18 220 43
1496 45 Skövde 673,7 25 986 25 775 51 761 77
1427 234 Sotenäs 138,2 4 492 4 515 9 007 65
1415 102 Stenungsund 251,9 12 318 12 283 24 601 98
1486 186 Strömstad 467,5 6 022 5 988 12 010 26
1465 208 Svenljunga 919,8 5 255 5 027 10 282 11
1435 180 Tanum 917,2 6 217 6 103 12 320 13
1472 202 Tibro 220,7 5 360 5 265 10 625 48
1498 174 Tidaholm 518,1 6 321 6 248 12 569 24
1419 151 Tjörn 167,4 7 666 7 293 14 959 89
1452 188 Tranemo 741,3 5 943 5 663 11 606 16
1488 41 Trollhättan 409,9 27 848 27 651 55 499 135
1473 231 Töreboda 539,9 4 617 4 446 9 063 17
1485 43 Uddevalla 637,7 25 762 26 394 52 156 82
1491 109 Ulricehamn 1 046,0 11 605 11 391 22 996 22
1470 140 Vara 696,9 8 029 7 665 15 694 23
1442 196 Vårgårda 426,6 5 524 5 470 10 994 26
1487 67 Vänersborg 642,7 18 412 18 550 36 962 58
1492 184 Åmål 481,1 6 048 6 178 12 226 25
1407 177 Öckerö 25,7 6 294 6 193 12 487 485
78 Statistiska centralbyrån

Statistisk årsbok 2013
4.17
Befolkning
Areal och folkmängd i kommunerna den 31 december 2011 enligt
indelningen den 1 januari 2012 samt kommunernas rangordning efter
folkmängd (forts.)
Kod
Rangordning
Kommun Landareal 1 ,
Folkmängd Invånare
km 2 per km 2 .
Män Kvinnor Totalt
17 Värmlands län 17 517,2 136 231 136 505 272 736 16
1784 96 Arvika 1 649,1 12 853 13 054 25 907 16
1730 238 Eda 820,2 4 331 4 129 8 460 10
1782 204 Filipstad 1 534,0 5 326 5 188 10 514 7
1763 193 Forshaga 348,2 5 641 5 588 11 229 32
1764 233 Grums 386,4 4 540 4 477 9 017 23
1783 182 Hagfors 1 824,2 6 223 6 059 12 282 7
1761 153 Hammarö 59,6 7 515 7 428 14 943 251
1780 21 Karlstad 1 169,1 42 536 43 873 86 409 74
1715 187 Kil 359,7 5 858 5 824 11 682 33
1781 106 Kristinehamn 753,1 11 757 11 941 23 698 32
1762 282 Munkfors 141,6 1 858 1 844 3 702 26
1760 281 Storfors 391,5 2 181 2 037 4 218 11
1766 168 Sunne 1 288,1 6 635 6 507 13 142 10
1785 144 Säffle 1 220,8 7 744 7 650 15 394 13
1737 181 Torsby 4 162,2 6 225 6 087 12 312 3
1765 217 Årjäng 1 409,5 5 008 4 819 9 827 7
18 Örebro län 8 503,9 139 846 141 726 281 572 33
1882 195 Askersund 816,0 5 634 5 500 11 134 14
1862 222 Degerfors 384,0 4 865 4 686 9 551 25
1861 145 Hallsberg 636,7 7 767 7 481 15 248 24
1863 249 Hällefors 985,0 3 600 3 540 7 140 7
1883 82 Karlskoga 468,2 14 690 14 926 29 616 63
1881 117 Kumla 204,2 10 221 10 289 20 510 101
1860 268 Laxå 602,0 2 886 2 736 5 622 9
1814 246 Lekeberg 463,2 3 732 3 491 7 223 16
1885 108 Lindesberg 1 377,6 11 698 11 410 23 108 17
1864 276 Ljusnarsberg 575,5 2 501 2 369 4 870 9
1884 205 Nora 618,5 5 120 5 309 10 429 17
1880 7 Örebro 1 373,2 67 132 69 989 137 121 100
19 Västmanlands län 5 118,2 126 817 127 440 254 257 50
1984 165 Arboga 325,4 6 625 6 677 13 302 41
1982 175 Fagersta 269,0 6 332 6 221 12 553 47
1961 147 Hallstahammar 170,7 7 564 7 660 15 224 89
1960 241 Kungsör 202,7 4 071 4 015 8 086 40
1983 100 Köping 604,6 12 367 12 440 24 807 41
1962 266 Norberg 417,8 2 883 2 842 5 725 14
1981 113 Sala 1 166,9 10 752 10 816 21 568 19
1904 279 Skinnskatteberg 659,4 2 286 2 126 4 412 7
1907 215 Surahammar 343,8 5 041 4 830 9 871 29
1980 6 Västerås 957,9 68 896 69 813 138 709 145
20 Dalarnas län 28 029,6 138 556 138 009 276 565 10
2084 114 Avesta 613,3 10 834 10 652 21 486 35
2081 47 Borlänge 583,9 24 754 24 569 49 323 85
2080 40 Falun 2 040,1 27 676 28 448 56 124 28
2026 213 Gagnef 767,2 5 130 4 939 10 069 13
2083 149 Hedemora 835,1 7 539 7 580 15 119 18
2029 146 Leksand 1 221,2 7 580 7 658 15 238 13
2085 98 Ludvika 1 490,4 12 884 12 702 25 586 17
2023 209 Malung-Sälen 4 085,1 5 223 5 039 10 262 3
2062 118 Mora 2 812,6 10 031 10 076 20 107 7
2034 254 Orsa 1 730,9 3 472 3 395 6 867 4
2031 199 Rättvik 1 920,7 5 394 5 465 10 859 6
2061 201 Smedjebacken 947,9 5 409 5 253 10 662 11
2082 198 Säter 570,3 5 523 5 338 10 861 19
2021 255 Vansbro 1 539,6 3 455 3 363 6 818 4
2039 247 Älvdalen 6 871,5 3 652 3 532 7 184 1
21 Gävleborgs län 18 119,3 138 026 138 104 276 130 15
2183 93 Bollnäs 1 814,4 13 033 13 160 26 193 14
2180 17 Gävle 1 613,4 47 250 48 178 95 428 59
2104 221 Hofors 409,9 4 897 4 681 9 578 23
2184 68 Hudiksvall 2 488,9 18 279 18 505 36 784 15
2161 125 Ljusdal 5 256,7 9 521 9 453 18 974 4
2132 223 Nordanstig 1 370,6 4 920 4 613 9 533 7
2101 264 Ockelbo 1 065,0 2 976 2 931 5 907 6
2121 191 Ovanåker 1 873,3 5 775 5 629 11 404 6
Statistiska centralbyrån 79

Befolkning Statistisk årsbok 2013
4.17
Areal och folkmängd i kommunerna den 31 december 2011 enligt
indelningen den 1 januari 2012 samt kommunernas rangordning efter
folkmängd (forts.)
Kod
Rangordning
Kommun Landareal 1 ,
Folkmängd Invånare
km 2 per km 2 .
Män Kvinnor Totalt
2181 66 Sandviken 1 166,4 18 647 18 348 36 995 32
2182 99 Söderhamn 1 060,8 12 728 12 606 25 334 24
22 Västernorrlands län 21 551,7 121 050 121 105 242 155 11
2280 103 Härnösand 1 058,4 12 077 12 464 24 541 23
2282 127 Kramfors 1 694,8 9 486 9 256 18 742 11
2283 120 Sollefteå 5 397,8 10 032 9 932 19 964 4
2281 16 Sundsvall 3 189,6 47 787 48 326 96 113 30
2262 132 Timrå 783,3 9 115 8 911 18 026 23
2260 216 Ånge 3 051,4 5 031 4 808 9 839 3
2284 42 Örnsköldsvik 6 376,5 27 522 27 408 54 930 9
23 Jämtlands län 48 944,8 63 249 63 050 126 299 3
2326 244 Berg 5 711,3 3 789 3 556 7 345 1
2305 257 Bräcke 3 408,2 3 541 3 209 6 750 2
2361 207 Härjedalen 11 286,1 5 311 5 030 10 341 1
2309 157 Krokom 6 155,2 7 449 7 110 14 559 2
2303 269 Ragunda 2 511,1 2 793 2 708 5 501 2
2313 185 Strömsund 10 465,1 6 261 5 910 12 171 1
2321 210 Åre 7 199,5 5 232 5 027 10 259 1
2380 36 Östersund 2 208,3 28 873 30 500 59 373 27
24 Västerbottens län 54 672,1 130 519 129 148 259 667 5
2403 290 Bjurholm 1 306,8 1 253 1 178 2 431 2
2425 288 Dorotea 2 764,9 1 503 1 359 2 862 1
2481 179 Lycksele 5 518,5 6 134 6 209 12 343 2
2418 285 Malå 1 599,0 1 615 1 615 3 230 2
2401 250 Nordmaling 1 229,4 3 598 3 450 7 048 6
2417 280 Norsjö 1 739,5 2 162 2 075 4 237 2
2409 256 Robertsfors 1 292,2 3 465 3 297 6 762 5
2482 28 Skellefteå 6 802,9 35 951 35 629 71 580 11
2422 289 Sorsele 2 7 368,4 1 430 1 299 2 729 0
2421 263 Storuman 7 303,5 3 071 2 955 6 026 1
2480 11 Umeå 2 316,6 58 219 58 246 116 465 50
2462 251 Vilhelmina 8 047,9 3 595 3 453 7 048 1
2404 271 Vindeln 2 629,4 2 737 2 697 5 434 2
2460 237 Vännäs 529,5 4 230 4 235 8 465 16
2463 287 Åsele 4 223,8 1 556 1 451 3 007 1
25 Norrbottens län 97 256,9 126 255 122 290 248 545 3
2506 286 Arjeplog 2 12 556,8 1 621 1 493 3 114 0
2505 260 Arvidsjaur 5 656,0 3 307 3 187 6 494 1
2582 88 Boden 4 007,9 13 845 13 798 27 643 7
2523 128 Gällivare 15 705,2 9 471 8 855 18 326 1
2583 214 Haparanda 922,8 5 101 4 940 10 041 11
2510 275 Jokkmokk 2 17 614,3 2 599 2 520 5 119 0
2514 136 Kalix 1 807,7 8 491 8 100 16 591 9
2584 110 Kiruna 19 140,3 11 836 11 131 22 967 1
2580 27 Luleå 2 094,2 37 615 36 811 74 426 36
2521 262 Pajala 7 840,2 3 293 2 977 6 270 1
2581 56 Piteå 3 087,0 20 484 20 458 40 942 13
2560 240 Älvsbyn 1 698,0 4 190 4 063 8 253 5
2513 284 Överkalix 2 764,5 1 845 1 704 3 549 1
2518 277 Övertorneå 2 362,1 2 557 2 253 4 810 2
Hela riket 1 Sweden 1 407 339,7 4 726 834 4 756 021 9 482 855 23
1) Nya arealberäkningar för hela riket genomfördes per 2012-01-01. Vissa s.k. enklaver har bara kunnat fördelas på län och inte kommuner.
Länssiffrorna kan därför vara större än summan av kommunuppgifterna. From 2012 there are new estimates of the land and water
area. Undistributed land area is included in the sum for each county.
2) Sorsele har 0,37, Jokkmokk 0,29 och Arjeplog 0,25 invånare/km 2 .
Se Tabellanmärkningar.
Källa: SCB Statistiska meddelanden, serie MI 65 SM 1201 (www.scb.se/MI0802); SCB:s Kommunarealregister;
Statistikdatabasen: Befolkning.
80 Statistiska centralbyrån

Statistisk årsbok 2013
4.18
Folkmängd i de största kommunerna den 31 december enligt
indelningen den 1 januari 2012
Population of the largest municipalities
Befolkning
Kommun Municipality 1950 1960 1970 1980 1990 2000 2010 2011
Stockholm 745 936 808 294 744 912 647 214 674 452 750 348 847 073 864 324
Göteborg 370 832 423 983 465 527 431 273 433 042 466 990 513 751 520 374
Malmö 198 856 234 453 264 563 233 803 233 887 259 579 298 963 302 835
Uppsala 88 816 99 990 124 504 137 708 156 376 177 355 197 787 200 001
Linköping 83 641 93 501 104 646 112 600 122 268 133 168 146 416 147 334
Västerås 73 729 91 899 116 725 117 487 119 761 126 328 137 207 138 709
Örebro 89 899 96 822 111 304 110 286 114 042 124 207 135 460 137 121
Helsingborg 86 195 90 711 100 396 101 956 109 267 117 737 129 177 130 626
Norrköping 110 222 113 059 120 959 119 238 120 522 122 199 130 050 130 623
Jönköping 87 696 95 920 107 698 107 561 111 486 117 095 127 382 128 305
Umeå 46 282 54 415 69 547 81 088 91 258 104 512 115 473 116 465
Lund 47 838 53 246 69 073 78 487 87 681 98 948 110 488 111 666
Borås 84 000 93 144 102 329 95 389 94 156 96 883 103 294 104 106
Huddinge 21 086 29 466 54 732 66 570 73 829 84 535 97 453 99 049
Eskilstuna 75 741 80 849 94 009 90 354 89 765 88 408 96 311 97 596
Sundsvall 76 657 83 190 90 795 94 742 93 808 93 126 95 732 96 113
Gävle 71 413 79 262 84 500 87 378 88 568 90 742 95 055 95 428
Halmstad 57 689 62 004 70 616 76 042 80 061 85 200 91 800 92 294
Nacka 25 614 32 738 48 035 57 229 64 056 74 974 90 108 91 616
Södertälje 35 655 43 901 71 157 73 757 74 889 77 882 86 246 87 685
Karlstad 54 865 62 483 72 456 74 068 76 467 80 323 85 753 86 409
Botkyrka 8 939 13 688 26 673 65 218 68 542 73 097 82 608 84 677
Växjö 43 516 46 344 59 019 64 661 69 547 73 901 83 005 83 710
Kristianstad 64 620 62 476 65 255 68 883 71 750 74 161 79 543 79 930
Haninge 9 528 15 812 45 001 58 541 62 797 69 644 77 054 78 326
Kungsbacka 16 922 18 475 29 007 43 536 54 220 65 113 75 025 75 954
Luleå 40 174 48 528 58 878 66 834 68 412 71 652 74 178 74 426
Skellefteå 73 715 73 541 71 402 74 210 75 258 72 476 71 641 71 580
Solna 37 311 50 969 55 556 50 441 51 841 56 605 68 144 69 946
Järfälla 7 269 19 187 49 261 53 321 56 359 60 471 66 211 67 320
Sollentuna 18 631 25 145 37 723 45 868 51 377 58 048 64 630 65 891
Täby 10 343 21 413 38 406 47 105 56 714 60 197 63 789 64 558
Karlskrona 63 668 61 269 59 209 60 141 59 054 60 564 64 032 64 215
Kalmar 44 912 47 732 52 637 52 846 56 206 59 308 62 815 63 055
Mölndal 25 402 31 315 44 769 47 788 52 028 56 137 60 973 61 337
Östersund 43 400 47 016 49 750 55 810 58 317 58 249 59 416 59 373
Varberg 33 357 33 959 38 955 44 164 49 018 52 648 58 084 58 576
Gotland 59 054 54 196 53 722 55 346 57 108 57 313 57 269 57 308
Norrtälje 36 933 36 112 38 238 40 842 46 165 52 611 56 080 56 245
Falun 41 926 45 004 46 572 50 597 53 748 54 426 56 044 56 124
Trollhättan 32 586 40 043 48 626 49 600 51 047 52 891 55 248 55 499
Örnsköldsvik 60 143 61 473 60 374 60 552 59 379 55 702 55 073 54 930
Uddevalla 34 533 44 960 47 725 46 032 47 345 48 971 51 868 52 156
Nyköping 39 875 42 643 46 772 47 262 47 481 49 063 51 644 51 896
Skövde 33 109 37 219 43 586 46 007 47 529 49 313 51 402 51 761
Hässleholm 42 854 43 448 46 602 48 854 49 106 48 580 50 107 50 164
Borlänge 32 424 39 398 43 854 46 794 46 671 47 206 49 251 49 323
Lidingö 20 798 29 473 36 174 37 390 38 399 40 584 44 017 44 081
Tyresö 3 169 6 012 27 112 31 061 33 973 39 071 42 947 43 328
Trelleborg 33 020 33 323 36 044 34 445 35 997 38 429 42 219 42 542
Landskrona 32 562 35 110 37 690 36 493 36 340 37 728 41 724 42 189
Motala 39 861 40 471 41 175 41 965 41 994 42 175 41 955 41 828
Kungälv 14 161 16 086 24 242 29 702 33 772 37 191 41 241 41 538
Sigtuna 7 854 10 721 26 062 28 276 31 485 35 001 39 990 41 329
Falkenberg 30 148 30 310 31 804 34 912 37 622 38 817 41 008 41 304
Piteå 28 936 30 047 32 800 38 402 40 034 40 363 40 892 40 942
Upplands Väsby 6 156 8 865 19 032 31 961 35 963 37 576 39 289 40 194
Enköping 27 899 27 849 31 875 32 720 34 862 36 606 39 759 40 015
Österåker 5 945 7 413 15 527 25 631 30 230 34 427 39 521 39 792
Ängelholm 23 069 24 557 26 009 29 813 34 149 37 312 39 394 39 626
Se Tabellanmärkningar.
Källa: SCB Befolkningsstatistik (www.scb.se/BE0101).
Statistiska centralbyrån 81

Befolkning Statistisk årsbok 2013
4.19
Folkmängd efter kön, civilstånd och ålder i ettårsklasser
den 31 december 2011
Population by sex, civil status, age by single year
Ålder
Age
Ogifta
Single
Män
Men
Kvinnor
Women
Gifta 1
Änklingar, änkor 2
Skilda 3
Married 1 Widowed 2
Divorced 3
Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor
Hela
antalet
Total
0 57 359 54 755 – – – – – – 112 114
1 60 199 57 043 – – – – – – 117 242
2 58 808 55 477 – – – – – – 114 285
3 57 971 54 473 – – – – – – 112 444
4 57 288 53 996 – – – – – – 111 284
5 56 802 53 828 – – – – – – 110 630
6 54 614 52 021 – – – – – – 106 635
7 54 836 51 811 – – – – – – 106 647
8 53 794 51 183 – – – – – – 104 977
9 52 202 49 846 – – – – – – 102 048
10 50 400 47 615 – – – – – – 98 015
11 50 332 47 407 – – – – – – 97 739
12 48 971 46 598 – – – – – – 95 569
13 49 896 46 818 – – – – – – 96 714
14 50 306 47 621 – – – – – – 97 927
15 52 783 50 230 – – – – – – 103 013
16 57 550 53 823 – 2 – – – – 111 375
17 62 015 58 522 1 10 – – – – 120 548
18 64 591 60 977 37 234 – 1 – 2 125 842
19 67 626 62 926 162 860 – – 3 21 131 598
20 68 757 63 316 431 1 788 – 1 14 85 134 392
21 68 666 63 245 851 2 869 2 10 52 176 135 871
22 64 730 59 040 1 344 3 889 2 7 101 394 129 507
23 63 188 56 676 2 113 5 302 6 14 197 596 128 092
24 59 168 53 074 2 968 6 629 10 18 289 844 123 000
25 58 038 50 194 4 377 8 650 5 25 430 1 038 122 757
26 55 790 47 011 5 986 10 504 13 31 641 1 329 121 305
27 52 225 42 873 7 567 12 620 11 39 866 1 637 117 838
28 49 422 39 581 9 286 14 835 15 41 1 028 1 911 116 119
29 47 106 37 625 11 842 17 075 15 47 1 259 2 148 117 117
30 44 191 35 043 13 943 19 473 16 54 1 510 2 421 116 651
31 42 618 33 337 16 977 22 577 23 76 1 886 2 794 120 288
32 39 674 30 543 18 386 23 723 21 84 2 042 3 134 117 607
33 36 004 27 644 20 005 24 772 26 86 2 262 3 441 114 240
34 34 740 26 470 22 133 26 562 30 138 2 553 3 699 116 325
35 33 468 25 636 23 897 27 939 43 133 2 892 4 206 118 214
36 32 837 25 353 26 386 30 190 41 175 3 319 4 774 123 075
37 32 809 25 246 28 716 32 374 55 156 3 754 5 427 128 537
38 30 756 23 907 29 423 32 570 62 203 4 142 5 899 126 962
39 30 058 23 363 30 639 33 314 69 229 4 747 6 741 129 160
40 28 913 22 292 31 515 33 946 71 259 5 037 7 220 129 253
41 26 962 21 002 31 351 33 196 92 300 5 369 7 825 126 097
42 25 685 20 074 31 292 32 369 108 349 5 995 8 392 124 264
43 26 444 20 669 32 286 33 422 109 387 6 847 9 551 129 715
44 27 350 21 536 34 092 34 437 147 431 7 928 10 463 136 384
45 27 227 21 176 34 224 34 416 162 461 8 559 11 330 137 555
46 26 125 20 172 34 664 34 576 161 630 9 279 12 148 137 755
47 25 104 19 978 34 351 34 285 195 600 9 960 12 753 137 226
48 22 991 17 597 32 220 32 148 218 690 9 938 12 099 127 901
49 21 091 16 433 30 665 30 681 208 764 9 892 12 240 121 974
50 19 857 15 011 29 989 30 273 234 804 9 751 12 009 117 928
51 18 704 14 131 29 767 30 397 255 966 9 950 12 168 116 338
52 18 268 13 420 30 272 30 802 329 1 007 10 336 12 372 116 806
53 17 311 13 063 30 572 30 980 331 1 113 10 464 12 288 116 122
54 16 548 12 425 31 231 31 961 409 1 378 10 718 12 638 117 308
55 15 930 11 751 32 112 32 071 456 1 486 11 009 12 601 117 416
56 14 990 11 041 31 547 32 392 506 1 729 10 784 12 356 115 345
57 13 919 10 200 31 453 31 982 584 1 870 10 615 12 069 112 692
58 13 775 9 758 32 456 32 898 690 2 072 10 979 12 529 115 157
59 12 671 9 301 32 858 32 872 773 2 440 10 673 12 239 113 827
82 Statistiska centralbyrån

Statistisk årsbok 2013
4.19
Folkmängd efter kön, civilstånd och ålder i ettårsklasser
den 31 december 2011 (forts.)
Befolkning
Ålder Ogifta Gifta 1 Änklingar, änkor 2 Skilda 3 Hela
antalet
Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor
60 12 057 8 703 32 684 32 744 858 2 604 10 409 12 196 112 255
61 11 510 8 295 35 098 34 298 1 007 3 057 10 773 12 597 116 635
62 11 176 8 121 36 623 35 887 1 157 3 463 10 909 13 042 120 378
63 10 798 7 657 38 038 36 954 1 427 4 255 11 162 13 586 123 877
64 10 243 6 965 38 619 37 217 1 504 4 683 11 340 13 705 124 276
65 9 863 6 485 38 880 36 935 1 834 5 447 11 580 13 852 124 876
66 8 830 5 851 39 160 36 329 2 085 5 870 11 124 13 495 122 744
67 7 877 5 166 38 695 34 977 2 267 6 685 10 755 13 093 119 515
68 6 771 4 520 35 834 32 452 2 360 6 979 9 807 12 112 110 835
69 5 589 3 859 33 031 28 948 2 389 7 005 8 920 10 752 100 493
70 4 816 3 221 28 302 24 747 2 211 7 205 7 762 9 507 87 771
71 4 236 2 939 26 539 23 070 2 346 7 586 7 220 8 720 82 656
72 3 886 2 781 26 021 22 694 2 591 8 390 6 947 8 447 81 757
73 3 337 2 627 24 587 21 123 2 700 9 048 6 154 7 648 77 224
74 3 130 2 253 22 749 19 204 2 658 9 633 5 518 6 879 72 024
75 2 722 2 145 21 322 17 752 2 825 10 236 4 984 6 479 68 465
76 2 525 1 931 19 457 15 775 3 047 10 652 4 504 5 744 63 635
77 2 227 1 874 17 916 14 529 2 923 11 372 3 937 5 279 60 057
78 2 115 1 774 16 719 12 877 3 163 11 971 3 516 5 131 57 266
79 2 023 1 644 16 370 12 467 3 537 13 243 3 103 4 745 57 132
80 1 861 1 600 15 088 11 093 3 535 13 981 2 779 4 470 54 407
81 1 803 1 624 14 019 10 176 3 836 14 766 2 624 4 144 52 992
82 1 597 1 530 12 256 8 822 3 802 14 752 2 194 3 365 48 318
83 1 543 1 464 11 570 7 823 3 963 15 427 1 855 3 291 46 936
84 1 268 1 302 9 856 6 389 3 789 15 332 1 554 2 748 42 238
85 1 112 1 303 8 837 5 283 3 871 15 385 1 313 2 569 39 673
86 1 053 1 241 7 520 4 471 3 969 14 889 1 128 2 400 36 671
87 835 1 073 6 377 3 444 3 622 14 505 891 2 041 32 788
88 699 1 031 5 448 2 658 3 541 13 544 750 1 665 29 336
89 584 956 4 038 1 893 3 145 12 222 587 1 424 24 849
90 493 903 3 334 1 527 3 058 11 633 454 1 342 22 744
91 331 787 2 566 1 090 2 672 10 588 351 1 079 19 464
92 254 487 1 517 616 1 844 7 294 213 691 12 916
93 182 415 997 329 1 455 5 867 145 490 9 880
94 115 351 677 208 1 135 4 752 106 410 7 754
95 72 287 370 129 849 3 443 72 304 5 526
96 54 197 228 75 541 2 551 26 173 3 845
97 42 162 135 52 406 1 897 32 166 2 892
98 23 120 78 23 268 1 314 19 94 1 939
99 12 80 44 20 169 883 6 66 1 280
100– 13 122 44 23 209 1 255 10 94 1 770
Totalt 2 622 130 1 608 030 101 071 395 603 9 482 855
All 2 273 023 1 605 988 366 968 510 042
1) Inkl. de som registrerat partnerskap. Including persons who have registered partnerships.
2) Inkl. de som är efterlevande partner. Including those who are surviving partners.
3) Inkl. de som avregistrerat partnerskap. Including persons who have dissolved partnerships.
Se Tabellanmärkningar.
Källa: SCB (www.scb.se/BE0101); Statistikdatabasen: Befolkning.
Statistiska centralbyrån 83

Befolkning Statistisk årsbok 2013
4.20
Ålder
Age
Beräknad folkmängd i tusental till och med år 2060
Population projections
Samtliga 1
Total
2012 2020 2030 2040 2050 2060
0– 5 686,7 756,7 718,8 722,4 782,9 779,0
6– 9 432,1 485,4 513,6 472,6 512,1 532,5
10–15 593,2 710,3 777,6 740,1 743,3 801,5
16–19 465,3 439,9 500,5 529,1 488,9 527,8
20–24 668,2 540,7 626,0 678,9 643,4 653,4
25–29 610,6 692,5 599,0 674,0 704,2 662,1
30–34 592,8 706,1 586,8 668,5 723,2 691,5
35–39 618,0 634,5 712,4 623,2 699,0 730,3
40–44 641,6 618,4 710,2 597,2 678,4 734,0
45–49 677,9 655,8 632,1 710,2 624,9 700,9
50–54 589,0 659,9 611,7 699,8 592,2 672,7
55–59 576,3 636,1 641,3 615,7 694,5 612,8
60–64 583,6 567,3 636,4 589,4 675,9 574,4
65–69 596,0 538,7 601,3 608,7 585,2 664,1
70–74 422,6 552,9 518,3 587,8 547,9 632,9
75–79 311,9 458,5 462,3 528,1 542,4 526,7
80– 499,9 546,9 812,1 899,9 1 049,5 1 112,5
20–64 5 557,9 5 711,3 5 755,8 5 856,8 6 035,5 6 032,0
25–64 4 889,7 5 170,6 5 129,9 5 177,9 5 392,1 5 378,6
Totalt Total 9 565,5 10 200,5 10 660,3 10 945,3 11 287,7 11 608,9
Ålder Män 1
Men
2012 2020 2030 2040 2050 2060
0– 5 352,9 388,9 369,5 371,4 402,6 400,6
6– 9 221,8 249,0 264,0 242,8 263,2 273,7
10–15 304,9 365,3 399,5 380,3 381,8 411,7
16–19 239,3 226,5 257,0 271,9 251,1 270,9
20–24 342,4 277,6 321,8 348,5 330,1 335,0
25–29 312,9 355,4 308,2 346,0 361,4 339,0
30–34 303,2 361,1 302,3 344,2 371,3 353,9
35–39 314,3 324,2 365,7 320,3 358,4 373,9
40–44 325,0 313,7 361,6 306,2 347,9 375,7
45–49 345,2 331,2 320,5 362,6 319,4 358,1
50–54 297,9 333,5 308,4 354,6 302,1 343,9
55–59 289,6 321,4 322,1 310,6 353,3 312,4
60–64 290,6 284,3 319,6 295,8 341,3 292,2
65–69 295,6 266,8 301,3 304,1 294,1 336,7
70–74 205,1 269,4 256,0 292,7 273,3 318,0
75–79 142,4 219,1 222,8 260,0 267,8 262,0
80– 187,5 220,5 351,2 395,4 476,0 508,1
20–64 2 821,1 2 902,3 2 930,3 2 988,6 3 085,2 3 084,0
25–64 2 478,8 2 624,7 2 608,5 2 640,1 2 755,1 2 749,0
Totalt 4 770,7 5 107,8 5 351,6 5 507,2 5 695,1 5 865,6
84 Statistiska centralbyrån

Statistisk årsbok 2013
4.20
Beräknad folkmängd i tusental till och med år 2060 (forts.)
Ålder Kvinnor 1
Women
Befolkning
2012 2020 2030 2040 2050 2060
0– 5 333,8 367,8 349,3 351,0 380,4 378,4
6– 9 210,4 236,4 249,7 229,7 249,0 258,9
10–15 288,3 345,0 378,1 359,8 361,5 389,9
16–19 225,9 213,4 243,5 257,1 237,8 256,8
20–24 325,8 263,0 304,2 330,4 313,3 318,4
25–29 297,6 337,1 290,8 328,0 342,8 323,1
30–34 289,7 345,1 284,5 324,3 351,9 337,5
35–39 303,6 310,4 346,7 302,9 340,6 356,4
40–44 316,6 304,6 348,5 291,1 330,5 358,3
45–49 332,7 324,7 311,6 347,6 305,4 342,8
50–54 291,0 326,4 303,3 345,3 290,1 328,9
55–59 286,6 314,6 319,2 305,1 341,2 300,4
60–64 293,0 283,0 316,8 293,6 334,6 282,2
65–69 300,4 271,8 300,0 304,5 291,1 327,4
70–74 217,4 283,5 262,3 295,2 274,6 314,9
75–79 169,4 239,4 239,5 268,1 274,6 264,7
80– 312,4 326,4 460,9 504,5 573,5 604,4
20–64 2 736,8 2 809,0 2 825,6 2 868,2 2 950,3 2 947,9
25–64 2 410,9 2 545,9 2 521,4 2 537,8 2 637,0 2 629,6
Totalt 4 794,8 5 092,7 5 308,7 5 438,1 5 592,6 5 743,3
1) Uppgifterna, som avser den 31 december varje år, har erhållits genom en framskrivning av folkmängden den 31 december 2011.
Se Tabellanmärkningar.
Källa: SCB Demografiska rapporter 2012:2: Sveriges framtida befolkning 2012–2060 (www.scb.se/BE0401);
Statistikdatabasen: Befolkning.
Statistiska centralbyrån 85

Befolkning Statistisk årsbok 2013
4.21
Antal hushåll i Sverige enligt olika beräkningsmetoder
Number of households in Sweden estimated with different methods
Hushållstyp 1 Type of household 1
Ålder efter referensperson/
hushållsföreståndare
Age of reference person/
head of household
Hushåll
Households
Familjeenheter
Family units
FoB 90 2 Kosthushåll 3
Enligt HEK 4
Census 2 Housekeeping units 3 According to the Income
Distribution Survey (HEK) 4
Enligt folkbokföring
According to national
registration
1990 2010 2010 2010
Ensamstående utan barn
Single persons without children
Män Men 683 895 1 137 244 + 43 418 1 499 644 + 43 497 1 364 965
18–19 år years 9 046 11 734 + 5 036 130 395 + 9 967 11 076
20–29 178 172 274 551 + 22 744 448 867 + 24 508 341 041
30–49 219 807 345 464 + 25 295 382 191 + 25 765 446 913
50–64 114 240 260 085 + 22 282 285 324 + 22 731 293 395
65– år 162 630 245 411 + 21 519 252 869 + 21 665 272 540
Kvinnor Women 829 586 1 127 141 + 42 975 1 451 571 + 43 234 1 347 915
18–19 år years 11 351 15 369 + 5 437 115 889 + 9 567 14 358
20–29 129 099 221 554 + 20 717 343 020 + 22 104 298 948
30–49 116 087 182 180 + 18 335 223 104 + 19 166 235 107
50–64 137 419 234 089 + 21 006 276 270 + 21 757 265 445
65– år 435 630 473 949 + 29 114 493 288 + 29 349 534 057
Båda könen Both sexes 1 513 481 2 264 385 + 55 307 2 951 215 + 51 251 2 712 880
18–19 år years 20 397 27 103 + 7 405 246 284 + 13 526 25 434
20–29 307 271 496 105 + 30 231 791 886 + 31 731 639 989
30–49 335 894 527 644 + 30 716 605 295 + 31 416 682 020
50–64 251 659 494 174 + 30 090 561 594 + 30 795 558 840
65– år 598 260 719 359 + 35 356 746 156 + 35 576 806 597
Två sammanboende utan barn
Two cohabiting persons without children 975 700 1 011 967 + 27 098 1 187 668 + 27 130 822 488
18–19 år years 1 087 857 + 969 857 + 969 36
20–29 109 448 72 465 + 8 317 73 490 + 8 349 14 405
30–49 133 574 106 522 + 9 988 145 149 + 10 999 53 181
50–64 303 466 386 038 + 18 766 507 781 + 19 962 273 836
65– år 428 125 446 085 + 19 828 460 392 + 19 979 481 030
Ensamstående med barn
Single persons with children
Yngsta barnet 0–9 år Youngest child 84 102 130 351 + 9 093 130 351 + 9 093 121 951
Yngsta barnet 10–19 år . 165 428 + 9 789 . . 182 277
Yngsta barnet 20–24 år . 38 929 + 5 901 . . 53 387
Yngsta barnet 0–24 år . 334 708 + 13 378 . . 357 615
Därav män med Of whom men with
Yngsta barnet 0–9 år 8 285 23 034 + 4 709 23 034 + 4 709 19 913
Yngsta barnet 10–19 år . 44 119 + 5 688 . . 45 513
Yngsta barnet 20–24 år . 12 722 + 3 399 . . 17 020
Yngsta barnet 0–24 år . 79 875 + 8 036 . . 82 446
Därav kvinnor med Of whom women with
Yngsta barnet 0–9 år 75 817 107 316 + 8 044 107 316 + 8 044 102 038
Yngsta barnet 10–19 år . 121 309 + 8 351 . . 136 764
Yngsta barnet 20–24 år . 26 207 + 4 842 . . 36 367
Yngsta barnet 0–24 år . 254 832 + 11 688 . . 275 169
Sammanboende Cohabiting persons
Yngsta barnet 0–9 år 548 205 564 633 + 21 735 564 633 + 21 735 575 142
Yngsta barnet 10–19 år . 332 497 + 15 570 . . 329 080
Yngsta barnet 20–24 år . 73 364 + 6 767 . . 78 719
Yngsta barnet 0–24 år . 970 493 + 24 798 . . 982 941
1 barn 0–19 år . 335 890 + 16 250 328 546 + 16 215 264 059
2 barn 0–19 år . 411 132 + 18 645 372 194 + 18 206 414 620
3+ barn 0–19 år . 150 107 + 11 754 130 717 + 11 286 158 630
86 Statistiska centralbyrån

Statistisk årsbok 2013
4.21
Hushållstyp 1
Ålder efter referensperson/
hushållsföreståndare
Antal hushåll i Sverige enligt olika beräkningsmetoder (forts.)
Hushåll
Familjeenheter
Befolkning
FoB 90 2 Kosthushåll 3 Enligt HEK 4 Enligt folkbokföring
1990 2010 2010 2010
Ensamstående med övriga boende
Households with two or more single
persons not co-living 135 356 43 270 + 6 479 . . 53 660
Sammanboende med övriga boende
Cohabiting and not cohabiting persons
in the same household 183 261 35 533 + 4 887 . . 53 667
Hushåll yngre än 18 år 5
Households younger than 18 years 5 . . . . . 7 176
Samtliga Total 3 829 973 4 660 356 + 34 396 5 226 123 + 11 336 4 990 427
1) Personer boende på institution ingår inte i beräkningarna. Private households only. Persons living in institutions are excluded.
2) Folk- och bostadsräkningen 1990 (FoB 90) avser bostadshushåll. Barn avgränsas med ålder 0–17 år. In the census the numbers
refer to dwelling households and children 0–17 years of age.
3) Alla personer som den 31 december bor i samma bostad och har gemensam ekonomi och kosthållning utgör ett kosthushåll.
A housekeeping unit is a household of individuals who live together in the same dwelling, prepare and have meals together, and
who share the housekeeping.
4) Undersökningen om Hushållens ekonomi, HEK, tidigare Inkomstfördelningsundersökningen, HINK.
5) Enpersonshushåll och sammanboende yngre än 18 år. Households with inhabitants younger than 18 years.
Se Tabellanmärkningar.
Källa: SCB Hushållens ekonomi (HEK) 2010 (www.scb.se/HE0103).
Statistiska centralbyrån 87

Befolkning Statistisk årsbok 2013
4.22
Antal hushåll efter antal boende och antal barn den 1 november
1990 och den 31 december 2000 och 2010
Number of households by numbers of persons and children
Hushållstyp
Type of household
Hushåll 1
Households 1
FoB 90 2
Kosthushåll 3
Census 2 Housekeeping units 3
1990 2000 2010
Hushåll efter antal boende
Households by number of inhabitants 3 829 973 4 363 284 + 30 688 4 660 356 + 34 396
1 1 515 575 2 029 016 + 50 264 2 264 385 + 55 307
2 1 189 600 1 211 063 + 29 101 1 233 389 + 28 836
3 471 184 463 799 + 20 477 486 347 + 18 601
4 452 965 454 003 19 244 485 334 19 393
5+ 200 649 205 402 + 13 247 190 901 + 12 543
Antal personer Number of persons 8 180 620 8 751 173 + 64 732 9 135 141 + 59 960
Antal personer per hushåll
Number of persons per household 2.14 2.01 + 0.02 1.96 + ..
Hushåll efter antal barn 0–5 år
Households by number of children, age 0–5 465 151 439 769 + 20 762 506 824 + 20 674
1 320 099 318 495 18 192 347 415 17 431
2 131 587 116 143 + 10 917 145 935 + 11 732
3+ 13 465 .. + .. 13 475 + 3 699
Hushåll efter antal barn 6–9 år
Households by number of children, age 6–9 324 397 396 264 + 20 465 328 294 + 16 799
1 277 544 318 573 + 18 580 269 616 + 15 269
2 45 309 72 303 + 9 076 57 080 + 7 488
3+ 1 544 .. + .. .. + ..
Hushåll efter antal barn 10–15 år
Households by number of children, age 10–15 463 037 526 196 + 22 724 443 801 + 18 189
1 350 526 361 509 + 19 418 320 276 + 15 575
2 105 154 149 421 + 12 706 114 325 + 10 128
3+ 7 357 15 266 + 4 172 9 200 + 2 721
Hushåll efter antal barn 16–19 år
Households by number of children, age 16–19 .. 329 355 + 16 702 390 530 + 16 084
1 .. 286 753 + 15 969 323 001 + 15 113
2 .. 40 472 + 5 505 64 163 + 6 292
3+ .. .. + .. .. + ..
Hushåll efter antal barn 20–24 år
Households by number of children, age 20–24 .. 148 503 + 9 627 209 969 + 11 250
1 .. 135 837 + 9 349 182 556 + 10 746
2 .. 12 666 + 2 524 26 365 + 3 663
3+ .. – + – – + –
Hushåll efter antal barn 25–29 år
Households by number of children, age 25–29 .. 35 197 + 4 879 46 846 + 5 712
1 .. 34 753 + 4 860 45 636 + 5 668
2 .. .. + .. .. + ..
3+ .. – + – – + –
Hushåll efter antal barn 0–19 år
Households by number of children, age 0–19 .. 1 159 506 + 29 580 1 192 909 + 26 371
1 .. 470 036 + 21 927 506 583 + 18 903
2 .. 476 650 + 21 298 504 670 + 19 963
3+ .. 212 820 + 14 576 181 656 + 12 476
1) Personer boende på institution ingår inte i beräkningarna. Private households only. Persons living in institutions are excluded.
2) Folk- och bostadsräkningen 1990 (FoB 90) avser bostadshushåll. Barn avgränsas med ålder 0-17 år. In the census the numbers refer to
dwelling households and children 0–17 years of age.
3) Alla personer som den 31 december bor i samma bostad och har gemensam ekonomi och kosthållning utgör ett kosthushåll.
A housekeeping unit is a household of individuals who live together in the same dwelling, prepare and have meals together, and who
share the housekeeping.
Se Tabellanmärkningar.
Källa: SCB Hushållens ekonomi (HEK) 2010 (www.scb.se/HE0103).
88 Statistiska centralbyrån

Statistisk årsbok 2013
Befolkning
4.23 Namnärenden
Applications for family and first names
Ansökningar Applications 2006 2007 2008 2009 2010 2011
Inkomna ansökningar Applications filed 6 917 7 516 7 619 7 750 7 257 7 533
Godkända ansökningar Applications approved 6 396 6 408 6 969 6 688 7 020 7 129
Gamla släktnamn Old family names 3 788 3 788 4 161 3 957 3 983 4 069
Nya släktnamn New family names 1 237 1 141 1 259 1 164 1 315 1 263
Förnamn First names 1 371 1 479 1 549 1 567 1 722 1 797
Influtna avgifter för namnärenden, 1 000 kr
Fees paid for family and first names 8 458 9 334 9 142 9 769 11 216 12 336
Se Tabellanmärkningar.
Källa: Patent- och registreringsverket (www.prv.se).
4.24
Skilsmässor efter makarnas medianålder, äktenskapets
medianvaraktighet och barnantal
Divorces by median age of spouses, median duration of marriage and
number of children
År
Year
Antal
Number
På 1 000 av
medelfolkmängden
gifta
kvinnor 1
Makens
ålder 2
Age of
husband
Hustruns
ålder 2
Age of wife
Äktenskapets
varaktighet
3
Duration of
marriage
Antal barn under 18 år, %
Number of children under 18 years, %
0 4 1 2 3 4–
1982 20 766 11,9 39,20 36,62 11,51 34,8 28,7 28,5 6,6 1,4
1983 20 618 12,0 40,13 37,59 11,86 35,6 29,2 27,4 6,5 1,2
1984 20 377 11,9 40,35 37,91 11,70 35,7 28,7 27,8 6,5 1,3
1985 19 763 11,7 40,65 38,06 11,29 35,1 29,7 27,4 6,5 1,3
1986 19 107 11,4 40,99 38,45 11,39 36,7 28,0 27,2 6,8 1,3
1987 18 426 11,1 41,54 38,92 11,51 37,6 28,1 26,1 6,6 1,6
1988 17 746 10,7 41,81 39,24 11,30 38,8 27,3 25,6 6,8 1,6
1989 18 862 11,2 41,99 39,19 10,94 39,2 26,4 25,6 7,1 1,6
1990 19 357 11,3 41,77 38,88 10,36 37,8 26,3 26,4 7,5 2,0
1991 20 149 11,8 41,68 38,51 9,49 37,5 27,0 25,9 7,5 2,0
1992 21 907 12,9 41,58 38,34 8,78 36,2 26,3 27,0 8,0 2,6
1993 21 673 12,9 41,28 38,26 8,36 36,7 25,8 27,8 9,2 3,3
1994 22 237 13,3 41,77 38,50 8,51 36,8 24,8 27,6 9,7 3,5
1995 22 528 13,6 42,20 39,01 9,04 34,9 24,1 27,5 10,1 3,3
1996 21 377 13,2 42,18 39,01 8,90 35,3 23,6 27,7 10,0 3,4
1997 21 009 13,0 42,31 39,13 9,08 35,5 23,4 27,8 9,7 3,6
1998 20 761 13,0 42,68 39,35 9,19 36,3 22,3 27,6 10,3 3,5
1999 21 000 13,2 42,77 39,46 9,73 36,8 22,2 27,8 10,1 3,2
2000 21 502 13,6 43,15 39,77 10,41 38,7 22,5 25,4 10,0 3,4
2001 21 022 13,4 43,51 40,08 10,88 38,9 22,8 25,0 9,6 3,6
2002 21 323 13,7 43,72 40,41 10,80 38,7 23,2 25,4 9,6 3,3
2003 21 130 13,6 44,25 40,89 11,08 39,5 23,2 25,0 9,2 3,1
2004 20 106 13,0 44,43 41,07 10,56 41,2 22,9 23,9 9,0 3,0
2005 20 000 12,9 44,62 41,27 10,48 41,8 22,9 24,2 8,2 2,9
2006 20 295 13,0 44,55 41,26 9,64 42,8 23,5 23,4 7,8 2,5
2007 20 669 13,2 44,51 41,46 9,15 43,4 23,4 22,9 7,8 2,6
2008 21 377 13,6 44,08 41,18 8,69 44,4 22,4 23,0 7,6 2,5
2009 22 211 14,0 44,23 41,19 8,44 44,7 23,1 22,0 7,5 2,7
2010 23 593 14,8 44,34 41,15 7,99 44,5 23,8 21,5 7,4 2,7
2011 23 388 14,6 44,60 41,25 7,87 45,8 22,8 21,3 7,4 2,7
1) Per 1 000 married women.
2) Medianerna är beräknade på makarnas ålder vid äktenskapets upplösning.
3) Medianerna är beräknade på antal år mellan vigselåret och upplösningsåret.
4) Inklusive okänt antal barn.
Källa: SCB Befolkningsstatistik, del 4 t.o.m. 2003. Tabeller över Sveriges befolkning 2004–2009. SCB Befolkningsstatistik
2010 och 2011. (www.scb.se/BE0101).
Statistiska centralbyrån 89

Befolkning Statistisk årsbok 2013
4.25
År
Year
Födda barn, summerad fruktsamhet
Births, total fertility rate
Pojkar
Boys
Flickor
Girls
Levande födda
Live births
Samtliga
Total
Barn till gifta
kvinnor 1
Summerad
fruktsamhet
Total fertility rate
1991 63 729 60 008 123 737 64 108 2,12
1992 63 193 59 655 122 848 62 077 2,09
1993 60 329 57 669 117 998 58 509 2,00
1994 57 329 54 928 112 257 54 330 1,89
1995 53 214 50 208 103 422 48 653 1,74
1996 48 660 46 637 95 297 43 949 1,61
1997 46 511 43 991 90 502 41 557 1,53
1998 45 940 43 088 89 028 40 370 1,51
1999 45 230 42 943 88 173 39 422 1,50
2000 46 620 43 821 90 441 40 404 1,55
2001 47 138 44 328 91 466 40 710 1,57
2002 49 187 46 628 95 815 42 137 1,65
2003 51 114 48 043 99 157 43 625 1,71
2004 51 975 48 953 100 928 44 937 1,75
2005 52 036 49 310 101 346 45 108 1,77
2006 54 483 51 430 105 913 47 093 1,85
2007 55 259 52 162 107 421 48 602 1,88
2008 56 352 52 949 109 301 49 469 1,91
2009 57 564 54 237 111 801 50 967 1,94
2010 59 385 56 256 115 641 53 010 1,98
2011 57 205 54 565 111 770 51 128 1,90
1) Children born to married women.
Se Tabellanmärkningar.
Källa: SCB Befolkningsstatistik, del 4 t.o.m. 2003. Tabeller över Sveriges befolkning 2004–2009. SCB Befolkningsstatistik
2010 och 2011. (www.scb.se/BE0101).
4.26
År
Year
Döda och dödfödda
Deaths and stillbirths
Män
Men
Samtliga
Total
Kvinnor
Women
Båda könen
Both sexes
Pojkar
Boys
Barn under 1 år
Infants under 1 year
Flickor
Girls
På 1 000 levande födda
Per 1 000 live births
Dödfödda 1
Stillbirths
Pojkar Flickor Pojkar Flickor Samtliga
1991 49 144 46 058 95 202 421 340 6,61 5,67 234 230 464
1992 48 454 46 256 94 710 378 279 5,98 4,68 197 199 396
1993 49 047 47 961 97 008 331 240 5,49 4,16 203 197 400
1994 46 585 45 259 91 844 280 219 4,88 3,99 185 163 348
1995 47 601 46 354 93 955 250 179 4,70 3,57 182 168 350
1996 47 118 47 015 94 133 204 173 4,19 3,71 174 156 330
1997 46 710 46 616 93 326 190 138 4,09 3,14 149 165 314
1998 46 619 46 652 93 271 186 130 4,05 3,02 166 155 321
1999 46 579 48 147 94 726 184 113 4,07 2,63 168 157 325
2000 45 675 47 786 93 461 186 123 3,99 2,81 170 169 339
2001 45 431 48 321 93 752 189 145 4,01 3,27 185 152 337
2002 45 780 49 229 95 009 172 141 3,50 3,02 176 163 339
2003 45 338 47 623 92 961 184 124 3,60 2,58 171 176 347
2004 43 914 46 618 90 532 171 143 3,29 2,92 148 170 318
2005 44 788 46 922 91 710 131 115 2,52 2,33 145 156 301
2006 44 177 47 000 91 177 165 132 3,03 2,57 159 160 319
2007 43 970 47 759 91 729 148 120 2,68 2,30 158 168 326
2008 44 060 47 389 91 449 141 131 2,50 2,47 199 197 396
2009 43 692 46 388 90 080 148 130 2,57 2,40 234 217 451
2010 43 900 46 587 90 487 160 134 2,68 2,38 231 195 426
2011 43 594 46 344 89 938 128 107 2,24 1,96 227 202 429
1) Med dödfött barn avsågs till och med 30 juni 2008 nyfödd som avlidit efter utgången av tjugoåttonde havandeskapsveckan (eller, vid
ovisshet om tiden, är minst 35 cm lång). Från och med 1 juli 2008 avses nyfödd som avlidit efter utgången av tjugoandra havandeskapsveckan
(eller, vid ovisshet om tiden, är minst 25 cm lång).
Källa: SCB Befolkningsförändringar, del 1 och 3 t.o.m. 1990; Befolkningsstatistik, del 1 och 4 för 1991–1996; del 1–2 och del 4
för 1997–2003 samt Tabeller över Sveriges befolkning 2004–2009. SCB Befolkningsstatistik 2010 och 2011.
(www.scb.se/BE0101).
90 Statistiska centralbyrån

Statistisk årsbok 2013
4.27
Återstående medellivslängd för perioden 2007–2011
Life expectancy
Befolkning
Ålder
Age
Återstående medellivslängd, år 1
Life expectancy, years
Ålder
Age
Återstående medellivslängd, år 1
Life expectancy, years
Män Men Kvinnor Women Män Kvinnor
0 79,35 83,35 60 22,21 25,29
1 78,55 82,54 61 21,37 24,41
2 77,57 81,56 62 20,53 23,53
3 76,59 80,57 63 19,71 22,66
4 75,60 79,58 64 18,90 21,80
5 74,60 78,58 65 18,11 20,96
6 73,61 77,59 66 17,33 20,12
7 72,61 76,59 67 16,56 19,29
8 71,62 75,60 68 15,79 18,46
9 70,62 74,61 69 15,03 17,64
10 69,63 73,61 70 14,30 16,83
11 68,64 72,62 71 13,57 16,03
12 67,64 71,62 72 12,86 15,24
13 66,65 70,63 73 12,15 14,47
14 65,66 69,63 74 11,47 13,71
15 64,67 68,64 75 10,81 12,96
16 63,68 67,65 76 10,17 12,23
17 62,69 66,66 77 9,54 11,51
18 61,72 65,68 78 8,94 10,81
19 60,74 64,69 79 8,37 10,13
20 59,78 63,71 80 7,81 9,47
21 58,81 62,72 81 7,29 8,84
22 57,85 61,74 82 6,78 8,22
23 56,89 60,75 83 6,30 7,64
24 55,93 59,77 84 5,85 7,08
25 54,97 58,78 85 5,42 6,55
26 54,01 57,80 86 5,02 6,06
27 53,05 56,81 87 4,64 5,60
28 52,08 55,83 88 4,31 5,17
29 51,12 54,84 89 3,99 4,79
30 50,16 53,86 90 3,69 4,43
31 49,19 52,87 91 3,43 4,10
32 48,23 51,89 92 3,21 3,83
33 47,26 50,90 93 3,00 3,57
34 46,29 49,92 94 2,81 3,34
35 45,32 48,94 95 2,63 3,12
36 44,35 47,96 96 2,46 2,91
37 43,39 46,98 97 2,30 2,72
38 42,42 46,00 98 2,16 2,55
39 41,45 45,03 99 2,03 2,39
40 40,49 44,05 100 1,90 2,23
41 39,53 43,08 101 1,79 2,09
42 38,57 42,10 102 1,67 1,96
43 37,61 41,14 103 1,58 1,84
44 36,67 40,17 104 1,49 1,72
45 35,72 39,21 105 1,40 1,61
46 34,77 38,25 106 1,31 1,52
47 33,84 37,29 107 1,20 1,42
48 32,90 36,34 108 1,25 1,32
49 31,97 35,39 109 1,00 1,19
50 31,05 34,45 110 0,50 1,07
51 30,14 33,51 111 0,00 0,83
52 29,23 32,58 112– – 0,50
53 28,33 31,65
54 27,43 30,73
55 26,54 29,80
56 25,66 28,89
57 24,78 27,98
58 23,91 27,08
59 23,06 26,18
1) För åldrarna 91 år och däröver har dödsriskerna beräknats genom utjämning av de observerade riskerna för riket.
Se Tabellanmärkningar.
Källa: SCB Befolkningsstatistik (www.scb.se/BE0401).
Statistiska centralbyrån 91

Befolkning Statistisk årsbok 2013
4.28
Återstående medellivslängd vid födelsen, länsvis
Life expectancy at birth, by county
Län
County
Män
Men
1976–
1980
1981–
1985
1986–
1990
1991–
1995
1996–
2000
2001–
2005
2006–
2010
2007–
2011
Stockholms 71,31 72,96 73,64 75,11 76,77 78,06 79,29 79,59
Uppsala 73,53 74,26 75,50 76,66 78,24 79,07 80,22 80,40
Södermanlands 72,47 73,43 74,09 75,27 76,76 77,56 78,59 78,81
Östergötlands 72,69 73,80 74,94 75,82 77,24 78,25 79,46 79,63
Jönköpings 73,30 74,41 75,28 76,25 77,50 78,43 79,52 79,75
Kronobergs 73,92 74,92 75,41 77,02 78,12 78,83 79,88 80,26
Kalmar 72,69 73,62 74,74 75,98 76,72 77,59 78,77 78,99
Gotlands 72,65 74,46 73,75 75,32 75,84 77,78 79,33 79,42
Blekinge 72,99 73,86 74,73 75,67 77,18 78,46 79,19 79,33
Skåne 1 . . . . . . . . 76,70 78,08 79,11 79,27
Kristianstads 73,85 74,57 75,25 76,26 . . . .
Malmöhus 72,55 73,64 74,33 75,47 . . . .
Hallands 73,59 74,82 76,00 76,87 77,83 79,13 80,23 80,34
Västra Götalands 1 . . . . . . . . 77,07 78,07 79,15 79,40
Göteborgs och Bohus 72,17 73,08 74,20 75,46 . . . .
Älvsborgs 73,55 74,29 75,52 76,48 . . . .
Skaraborgs 73,53 74,63 75,55 76,26 . . . .
Värmlands 71,83 72,73 73,73 74,98 76.19 77,37 78,23 78,58
Örebro 72,86 73,81 74,57 76,01 76,82 77,68 78,87 79,01
Västmanlands 72,55 73,61 74,27 75,47 76,98 77,89 79,05 79,25
Kopparbergs/Dalarnas 1 72,12 73,34 74,06 75,16 76,86 77,65 79,35 79,58
Gävleborgs 72,43 72,82 73,51 74,70 76,31 77,28 78,17 78,49
Västernorrlands 72,10 73,32 74,23 75,38 76,47 77,41 77,94 78,10
Jämtlands 72,52 73,31 73,69 75,12 76,41 77,73 78,75 78,95
Västerbottens 72,16 73,28 73,75 75,69 76,84 77,83 79,15 79,27
Norrbottens 71,54 72,58 73,36 74,85 75,78 76,84 78,20 78,22
Hela riket Sweden 72,43 73,55 74,37 75,60 76,89 77,99 79,13 79,35
Län
Kvinnor
Women
1976–
1980
1981–
1985
1986–
1990
1991–
1995
1996–
2000
2001–
2005
2006–
2010
2007–
2011
Stockholms 78,32 79,51 80,00 80,99 81,87 82,65 83,50 83,67
Uppsala 79,12 79,90 80,86 81,58 82,40 82,90 83,61 83,71
Södermanlands 78,13 78,97 79,99 80,86 81,63 82,00 82,62 82,69
Östergötlands 78,55 79,22 80,49 81,07 81,77 82,42 82,95 83,20
Jönköpings 78,87 80,14 80,88 81,39 82,20 82,87 83,40 83,65
Kronobergs 79,26 80,68 80,81 81,74 82,68 83,08 83,69 83,99
Kalmar 78,65 79,54 79,98 80,93 81,91 82,18 83,06 83,03
Gotlands 78,06 80,18 80,30 80,88 80,99 81,83 83,73 83,74
Blekinge 78,83 79,68 80,37 81,54 81,86 82,94 83,08 83,44
Skåne 1 . . . . . . . . 82,10 82,43 83,34 83,51
Kristianstads 79,25 80,45 81,02 81,50 . . . .
Malmöhus 79,14 80,30 80,80 81,22 . . . .
Hallands 79,53 80,34 81,45 82,06 82,68 83,44 84,23 84,23
Västra Götalands 1 . . . . . . . . 81,99 82,40 83,21 83,30
Göteborgs och Bohus 78,53 79,50 80,16 80,99 . . . .
Älvsborgs 79,00 79,76 80,90 81,42 . . . .
Skaraborgs 78,78 79,97 80,52 81,25 . . . .
Värmlands 77,99 78,85 79,40 80,18 81,13 82,01 82,65 82,81
Örebro 78,64 79,39 79,95 80,62 81,16 82,07 82,97 83,04
Västmanlands 78,43 79,31 80,04 80,76 81,83 82,17 82,90 83,25
Kopparbergs/Dalarnas 1 77,81 78,75 79,73 80,46 81,49 82,24 82,85 83,08
Gävleborgs 78,17 79,02 79,49 80,15 81,22 81,52 82,21 82,48
Västernorrlands 77,81 78,77 79,62 80,41 81,45 81,72 82,57 82,68
Jämtlands 78,23 78,73 79,93 80,55 81,40 81,94 82,72 82,98
Västerbottens 77,72 78,50 79,24 80,39 81,49 82,48 83,16 83,26
Norrbottens 77,76 78,98 79,84 80,57 81,34 81,71 82,70 82,83
Hela riket Sweden 78,51 79,53 80,22 80,98 81,83 82,41 83,19 83,35
1) Fr.o.m. den 1 januari 1997 Skåne resp. Dalarnas län; fr.o.m. den 1 januari 1998 Västra Götalands län.
Se Tabellanmärkningar.
Källa: SCB Befolkningsstatistik (www.scb.se/BE0101).
92 Statistiska centralbyrån

Statistisk årsbok 2013
4.29
År
Year
Folkmängdens förändringar 1751–2011
Population changes
Giftermål
Marriages
Skilsmässor
Divorces
Levande
födda
Live births
Döda
Deaths
Utvandrare
Emigrants
Invandrare
Immigrants
Befolkning
Folkökning 1 Döda under 1:a
Population levnadsåret
growth 1 Infant deaths
– 1 year
1751/60 16 743 . . 66 421 50 731 . . . . 14 457 13 590
1761/70 16 881 . . 67 733 54 656 . . . . 11 733 14 634
1771/80 17 335 . . 67 426 58 961 . . . . 7 571 13 607
1781/90 17 022 . . 68 981 60 279 . . . . 6 945 13 791
1791/00 19 513 . . 76 033 57 877 . . . . 15 957 14 908
1801/10 19 839 . . 74 083 67 767 . . . . 4 905 14 718
1811/20 21 620 . . 82 531 63 904 . . . . 18 834 15 133
1821/30 22 897 . . 95 326 65 037 . . . . 30 339 15 945
1831/40 21 506 . . 94 836 68 656 . . . . 25 081 15 822
1841/50 24 042 . . 102 833 68 061 . . . . 34 365 15 749
1851/60 27 714 . . 119 419 79 005 1 690 . . 37 719 17 440
1861/70 26 695 . . 128 107 82 233 12 245 . . 30 880 17 800
1871/80 29 866 . . 133 730 80 140 15 027 . . 39 714 17 365
1881/90 29 264 . . 135 820 79 160 37 640 4 760 21 931 15 010
1891/00 29 276 338 133 873 80 693 24 677 7 881 35 146 13 604
1901/10 31 846 474 136 841 79 053 25 767 8 442 38 596 11 569
1911/20 35 761 910 126 294 81 649 11 838 7 555 38 209 8 753
1921/30 39 234 1 833 105 840 72 938 12 865 6 220 23 770 6 227
1931/40 51 497 2 925 90 329 72 947 2 576 6 462 22 924 4 141
1941/50 60 446 6 083 123 419 69 768 6 172 19 572 67 040 3 386
1951/60 52 132 8 622 107 050 70 567 15 036 25 630 45 614 1 938
1961/70 53 983 10 209 114 573 78 574 18 885 42 433 58 326 1 548
1971/80 40 365 19 954 103 090 87 837 29 916 38 565 23 671 922
1981/90 45 995 19 522 102 964 92 863 24 126 41 392 27 269 651
1991/00 34 883 21 414 103 370 94 164 32 773 52 904 29 216 454
2001/10 44 284 21 173 103 879 91 889 39 859 81 342 53 278 292
1976 44 790 21 702 98 345 90 677 25 522 45 492 27 737 818
1977 40 370 20 391 96 057 88 202 21 078 44 005 30 937 773
1978 37 844 20 317 93 248 89 681 22 168 36 187 17 321 727
1979 37 300 20 322 96 255 91 074 23 467 37 025 18 573 721
1980 37 569 19 887 97 064 91 800 29 839 39 426 14 927 671
1981 37 793 20 198 94 065 92 034 29 440 32 272 5 096 653
1982 37 051 20 766 92 748 90 671 28 381 30 381 4 451 635
1983 36 210 20 618 91 780 90 791 25 269 27 495 3 089 646
1984 36 849 20 377 93 889 90 483 22 825 31 486 12 048 600
1985 38 297 19 763 98 463 94 032 22 036 33 127 15 518 666
1986 38 906 19 107 101 950 93 295 24 495 39 487 23 376 605
1987 41 223 18 426 104 699 93 307 20 673 42 666 32 568 641
1988 44 229 17 746 112 080 96 743 21 461 51 092 44 805 652
1989 108 919 18 862 116 023 92 110 21 484 65 866 68 148 670
1990 40 477 19 357 123 938 95 161 25 196 60 048 63 594 739
1991 36 836 20 149 123 737 95 202 24 745 49 731 53 489 761
1992 37 173 21 907 122 848 94 710 25 726 45 348 47 894 657
1993 34 005 21 673 117 998 97 008 29 874 61 872 53 096 571
1994 34 203 22 237 112 257 91 844 32 661 83 598 71 272 499
1995 33 642 22 528 103 422 93 955 33 984 45 887 21 115 429
1996 33 484 21 377 95 297 94 133 33 884 39 895 7 003 377
1997 32 313 21 009 90 502 93 326 38 543 44 818 3 126 328
1998 31 598 20 761 89 028 93 271 38 518 49 391 6 697 316
1999 35 682 21 000 88 173 94 726 35 705 49 839 7 104 297
2000 39 895 21 502 90 441 93 461 34 091 58 659 21 366 309
2001 35 778 21 022 91 466 93 752 32 141 60 795 26 336 334
2002 38 012 21 322 95 815 95 009 33 009 64 087 31 660 313
2003 39 041 21 130 99 157 92 961 35 023 63 795 34 882 308
2004 43 088 20 106 100 928 90 532 36 586 62 028 35 722 314
2005 44 381 20 000 101 346 91 710 38 118 65 229 36 360 246
2006 45 551 20 295 105 913 91 177 44 908 95 750 65 505 297
2007 47 898 20 669 107 421 91 729 45 418 99 485 69 670 268
2008 50 332 21 377 109 301 91 449 45 294 101 171 73 420 272
2009 2 48 033 22 211 111 801 90 080 39 240 102 280 84 335 278
2010 50 730 23 593 115 641 90 487 48 853 98 801 74 888 294
2011 47 564 23 388 111 770 89 938 51 179 96 467 67 285 235
1) Folkökningen definieras som skillnaden mellan folkmängden vid årets början och årets slut. Population growth is defined as the
difference between the population at the beginning and end of the year.
2) Fr.o.m. 2009 ingår giftermål mellan enkönade par. As from 2009 same-sex marriages are included.
Källa: SCB Historisk statistik för Sverige. Del 1: Befolkning; Statistikdatabasen: Befolkning för 1975– (www.scb.se/BE0101).
Statistiska centralbyrån 93

Befolkning Statistisk årsbok 2013
4.30
Folkmängdens förändringar i län och kommuner 2011 enligt
indelningen den 1 januari 2011
Population changes in counties and municipalities
Län/ Kommun
County/Municipality
Levande
födda
Live births
Döda
Deaths
Utrikes Foreign Inrikes Domestic Folkökning 1
Inflyttade
Immigrants
Utflyttade
Emigrants
Inflyttade
Moves to
Utflyttade
Moves from
Population
growth 1
Stockholms län 28 650 15 571 31 562 13 877 39 391 33 298 37 130
Botkyrka 1 170 467 1 879 464 5 468 5 531 2 069
Danderyd 288 279 519 328 2 163 1 893 469
Ekerö 243 160 207 114 1 531 1 355 357
Haninge 989 540 1 000 335 4 728 4 585 1 272
Huddinge 1 273 574 1 677 574 7 212 7 425 1 596
Järfälla 800 483 795 290 3 997 3 718 1 109
Lidingö 443 399 526 353 2 468 2 606 64
Nacka 1 185 586 1 049 531 6 226 5 835 1 508
Norrtälje 530 640 303 173 2 325 2 179 165
Nykvarn 103 59 39 24 469 522 0
Nynäshamn 270 260 252 63 1 412 1 394 216
Salem 176 90 139 75 1 006 848 303
Sigtuna 580 274 772 313 3 098 2 533 1 339
Sollentuna 780 382 888 404 4 168 3 813 1 261
Solna 1 182 549 1 396 705 8 141 7 663 1 802
Stockholm 13 620 6 942 14 844 7 171 48 231 45 514 17 251
Sundbyberg 696 284 749 259 4 196 4 191 906
Södertälje 1 149 701 1 917 543 4 068 4 469 1 439
Tyresö 441 261 328 129 2 215 2 215 381
Täby 621 463 646 348 3 714 3 402 769
Upplands Väsby 446 262 535 153 2 651 2 320 905
Upplands-Bro 313 156 238 108 1 551 1 538 308
Vallentuna 376 168 205 82 1 932 1 664 601
Vaxholm 104 79 89 45 656 541 176
Värmdö 418 240 277 134 2 224 1 958 593
Österåker 454 273 293 159 1 791 1 836 271
Uppsala län 3 999 2 734 3 004 1 620 11 924 11 843 2 748
Enköping 423 407 193 122 1 646 1 483 256
Heby 115 162 47 39 677 640 -1
Håbo 199 110 100 82 954 980 86
Knivsta 163 83 89 52 933 810 241
Tierp 202 244 93 46 879 931 -48
Uppsala 2 608 1 387 2 342 1 216 9 129 9 266 2 214
Älvkarleby 90 98 60 22 476 520 -14
Östhammar 199 243 80 41 826 809 14
Södermanlands län 2 891 2 884 2 237 973 8 650 8 091 1 825
Eskilstuna 1 167 952 983 394 3 544 3 068 1 285
Flen 158 186 261 67 806 937 35
Gnesta 104 88 42 28 548 591 -15
Katrineholm 304 419 211 106 1 347 1 359 -19
Nyköping 563 568 273 173 2 213 2 050 252
Oxelösund 108 120 50 28 646 601 57
Strängnäs 304 327 228 112 1 590 1 413 268
Trosa 111 108 58 47 581 563 31
Vingåker 72 116 131 18 422 556 -69
Östergötlands län 4 770 4 132 2 957 1 809 11 120 11 477 1 433
Boxholm 58 65 22 8 224 248 -16
Finspång 234 236 135 58 834 896 16
Kinda 90 108 35 37 413 355 37
Linköping 1 788 1 133 1 245 902 7 202 7 286 918
Mjölby 269 269 135 56 1 124 988 217
Motala 406 450 187 115 1 450 1 594 -127
Norrköping 1 519 1 281 879 532 4 709 4 729 573
Söderköping 144 136 57 15 741 768 19
Vadstena 44 112 24 27 357 359 -74
Valdemarsvik 58 93 113 16 339 499 -98
Ydre 26 48 35 11 166 175 -6
Åtvidaberg 94 142 62 22 522 501 13
Ödeshög 40 59 28 10 249 289 -39
Jönköpings län 4 005 3 490 2 156 1 107 8 131 8 656 1 030
Aneby 66 81 56 13 341 344 22
Eksjö 181 184 161 43 761 813 60
Gislaved 292 285 131 77 863 1 160 -243
Gnosjö 99 97 80 27 280 479 -146
94 Statistiska centralbyrån

Statistisk årsbok 2013
4.30
Län/ Kommun
Folkmängdens förändringar i län och kommuner 2011 enligt
indelningen den 1 januari 2011 (forts.)
Levande
födda
Befolkning
Döda Utrikes Inrikes Folkökning 1
Inflyttade Utflyttade Inflyttade Utflyttade
Habo 142 58 33 29 469 472 87
Jönköping 1 664 1 216 825 528 5 083 4 911 923
Mullsjö 78 59 27 19 337 363 1
Nässjö 331 352 200 74 1 144 1 224 28
Sävsjö 106 118 96 33 463 474 41
Tranås 197 224 110 86 777 786 -11
Vaggeryd 173 125 58 19 558 476 169
Vetlanda 311 322 183 63 758 867 -2
Värnamo 365 369 196 96 1 023 1 013 101
Kronobergs län 1 984 1 760 2 164 842 5 058 5 876 714
Alvesta 203 192 312 45 739 901 115
Lessebo 64 98 107 35 370 470 -62
Ljungby 261 271 220 103 778 830 60
Markaryd 87 96 90 44 311 452 -106
Tingsryd 87 164 123 29 488 506 4
Uppvidinge 92 126 303 21 341 612 -28
Växjö 1 029 648 741 418 3 917 3 903 705
Älmhult 161 165 268 147 479 567 26
Kalmar län 2 211 2 781 1 734 824 5 826 6 612 -446
Borgholm 54 153 67 41 561 544 -54
Emmaboda 71 120 59 38 310 429 -148
Hultsfred 91 204 295 55 474 782 -181
Högsby 51 81 111 25 279 346 -9
Kalmar 685 637 425 305 3 299 3 237 240
Mönsterås 114 161 81 23 482 547 -56
Mörbylånga 161 172 70 35 786 690 117
Nybro 206 268 98 73 915 888 -15
Oskarshamn 276 269 171 68 891 990 3
Torsås 46 96 57 18 298 362 -76
Vimmerby 145 174 116 38 507 632 -76
Västervik 311 446 184 105 1 098 1 239 -191
Gotlands län 535 610 209 185 1 940 1 852 39
Gotland 535 610 209 185 1 940 1 852 39
Blekinge län 1 567 1 712 1 204 799 3 723 4 228 -248
Karlshamn 323 369 220 74 1 046 1 106 42
Karlskrona 707 675 627 362 2 270 2 374 183
Olofström 96 155 45 57 436 476 -112
Ronneby 281 317 205 235 952 1 236 -344
Sölvesborg 160 196 107 71 599 616 -17
Skåne län 15 438 11 609 15 649 10 676 18 942 18 086 9 604
Bjuv 174 150 174 124 844 920 10
Bromölla 121 150 100 26 530 481 94
Burlöv 235 142 230 185 1 205 1 202 142
Båstad 117 165 127 61 685 752 -48
Eslöv 388 280 241 153 1 467 1 520 141
Helsingborg 1 630 1 204 1 576 1 122 5 721 5 153 1 449
Hässleholm 506 495 343 195 1 799 1 920 57
Höganäs 255 264 212 87 963 1 020 61
Hörby 156 155 110 64 801 786 61
Höör 146 156 96 67 886 869 32
Klippan 174 187 162 111 955 902 86
Kristianstad 892 797 740 313 2 676 2 805 387
Kävlinge 377 208 167 102 1 338 1 324 248
Landskrona 564 424 651 452 2 162 2 010 465
Lomma 246 152 141 117 1 281 943 458
Lund 1 238 736 1 944 1 370 7 815 7 696 1 178
Malmö 4 945 2 728 6 306 4 765 13 046 12 906 3 872
Osby 139 154 125 55 502 580 -25
Perstorp 78 87 106 54 495 447 98
Simrishamn 124 247 117 73 820 894 -150
Sjöbo 207 198 123 71 1 042 1 071 31
Skurup 144 149 79 65 762 804 -35
Staffanstorp 232 164 152 85 1 242 1 339 37
Svalöv 147 123 101 58 887 946 8
Statistiska centralbyrån 95

Befolkning Statistisk årsbok 2013
4.30
Län/ Kommun
Folkmängdens förändringar i län och kommuner 2011 enligt
indelningen den 1 januari 2011 (forts.)
Levande
födda
Döda Utrikes Inrikes Folkökning 1
Inflyttade Utflyttade Inflyttade Utflyttade
Svedala 225 135 70 79 835 934 -17
Tomelilla 141 135 60 31 731 754 16
Trelleborg 476 400 340 229 1 606 1 464 323
Vellinge 260 263 246 157 1 493 1 363 207
Ystad 267 376 150 100 1 310 1 164 89
Åstorp 195 137 168 91 957 1 042 52
Ängelholm 388 407 265 128 1 679 1 562 232
Örkelljunga 112 106 73 52 512 508 32
Östra Göinge 139 135 154 34 613 723 13
Hallands län 3 260 2 857 1 977 1 317 8 902 7 704 2 240
Falkenberg 487 469 255 128 1 323 1 169 296
Halmstad 1 025 880 762 563 3 539 3 377 494
Hylte 103 122 111 36 390 495 -51
Kungsbacka 769 560 405 315 3 158 2 529 929
Laholm 205 261 125 72 1 026 936 80
Varberg 671 565 319 203 1 834 1 566 492
Västra Götalands län 18 975 14 887 14 401 8 506 25 718 25 435 10 307
Ale 301 239 102 80 1 380 1 322 135
Alingsås 436 393 181 115 1 627 1 481 257
Bengtsfors 80 142 129 70 303 408 -111
Bollebygd 102 60 41 17 414 500 -19
Borås 1 280 1 073 911 464 3 694 3 558 812
Dals-Ed 39 51 78 46 178 210 -13
Essunga 51 70 11 2 280 342 -71
Falköping 367 350 196 71 1 138 1 106 176
Färgelanda 58 78 61 16 331 399 -48
Grästorp 57 71 17 12 229 322 -102
Gullspång 45 71 57 26 217 266 -40
Göteborg 7 508 4 384 7 300 4 536 23 875 23 171 6 623
Götene 125 128 51 41 498 593 -89
Herrljunga 90 102 68 23 392 454 -30
Hjo 93 114 44 18 365 420 -51
Härryda 388 215 176 112 1 892 1 735 391
Karlsborg 45 104 17 17 277 251 -30
Kungälv 463 321 172 113 1 845 1 745 297
Lerum 429 248 147 128 1 812 1 796 208
Lidköping 395 387 184 104 1 345 1 301 135
Lilla Edet 144 140 79 50 682 749 -38
Lysekil 129 214 102 67 536 605 -123
Mariestad 226 245 118 76 828 856 -9
Mark 342 340 173 72 1 154 1 313 -54
Mellerud 91 133 83 37 309 424 -111
Munkedal 101 110 79 30 499 493 42
Mölndal 724 459 461 327 3 897 3 935 364
Orust 109 143 82 45 692 785 -92
Partille 418 249 249 142 2 520 2 371 434
Skara 154 192 130 62 894 1 025 -94
Skövde 557 481 346 202 2 516 2 377 359
Sotenäs 61 132 58 41 375 365 -45
Stenungsund 275 221 174 89 1 302 1 134 309
Strömstad 129 124 262 135 449 376 202
Svenljunga 94 132 72 27 463 480 -6
Tanum 108 156 116 80 553 585 -50
Tibro 121 118 66 16 443 431 65
Tidaholm 117 150 63 23 418 427 -3
Tjörn 121 142 78 59 665 660 4
Tranemo 99 120 92 30 444 465 19
Trollhättan 676 526 425 235 2 277 2 380 251
Töreboda 76 105 78 17 431 520 -50
Uddevalla 620 498 372 230 2 070 2 043 288
Ulricehamn 245 246 177 81 919 858 158
Vara 147 175 88 50 679 750 -68
Vårgårda 125 89 76 29 503 536 51
Vänersborg 408 368 189 131 1 425 1 413 105
Åmål 102 156 108 67 401 458 -69
Öckerö 104 122 62 45 457 416 38
96 Statistiska centralbyrån

Statistisk årsbok 2013
4.30
Län/ Kommun
Folkmängdens förändringar i län och kommuner 2011 enligt
indelningen den 1 januari 2011 (forts.)
Levande
födda
Befolkning
Döda Utrikes Inrikes Folkökning 1
Inflyttade Utflyttade Inflyttade Utflyttade
Värmlands län 2 708 3 047 2 241 1 542 5 304 6 169 -529
Arvika 235 324 164 133 853 921 -127
Eda 87 119 161 111 302 379 -64
Filipstad 94 146 191 43 332 476 -48
Forshaga 117 100 56 38 491 566 -37
Grums 86 109 102 47 340 451 -74
Hagfors 97 187 141 54 277 472 -198
Hammarö 157 113 76 51 695 749 17
Karlstad 1 009 795 587 594 4 779 4 318 656
Kil 129 94 62 50 551 619 -24
Kristinehamn 226 279 152 111 746 837 -110
Munkfors 21 61 29 21 159 197 -69
Storfors 26 47 67 11 215 303 -55
Sunne 107 189 67 42 474 525 -113
Säffle 112 187 150 74 442 599 -153
Torsby 115 178 106 81 327 390 -102
Årjäng 90 119 130 81 262 308 -28
Örebro län 3 297 3 027 2 208 1 075 7 158 7 199 1 342
Askersund 87 154 47 36 446 536 -144
Degerfors 88 133 36 32 411 460 -90
Hallsberg 152 190 123 36 776 852 -27
Hällefors 60 118 82 18 297 384 -80
Karlskoga 271 378 208 99 977 1 023 -52
Kumla 238 216 109 64 1 047 1 064 54
Laxå 45 76 29 17 219 261 -64
Lekeberg 104 62 29 10 400 370 89
Lindesberg 253 269 388 68 883 1 111 74
Ljusnarsberg 37 87 84 19 243 316 -61
Nora 91 127 86 35 465 495 -18
Örebro 1 871 1 217 987 641 6 215 5 548 1 661
Västmanlands län 2 807 2 574 1 884 817 6 809 6 594 1 501
Arboga 128 187 80 31 603 583 17
Fagersta 143 172 135 40 621 577 110
Hallstahammar 149 169 101 32 786 790 49
Kungsör 72 85 31 38 462 443 -3
Köping 264 306 151 75 951 1 076 -98
Norberg 57 73 29 16 321 316 2
Sala 248 236 125 37 898 965 33
Skinnskatteberg 27 45 32 9 271 310 -33
Surahammar 87 106 60 22 506 597 -78
Västerås 1 632 1 195 1 140 517 5 085 4 632 1 502
Dalarnas län 2 814 3 085 1 754 1 070 6 640 7 528 -482
Avesta 187 279 131 47 710 801 -97
Borlänge 587 470 395 357 1 953 2 035 72
Falun 618 519 342 215 2 367 2 503 80
Gagnef 110 112 47 29 450 493 -28
Hedemora 123 180 139 45 709 795 -45
Leksand 134 193 83 47 712 736 -51
Ludvika 266 364 135 84 914 1 092 -224
Malung-Sälen 93 126 52 33 312 392 -94
Mora 202 198 100 79 679 750 -46
Orsa 59 91 77 39 408 468 -55
Rättvik 80 146 63 21 516 446 48
Smedjebacken 91 118 47 15 523 583 -53
Säter 113 113 57 26 597 604 21
Vansbro 68 73 43 18 211 219 13
Älvdalen 83 103 43 15 245 277 -23
Gävleborgs län 2 718 3 267 1 972 1 077 6 229 6 930 -378
Bollnäs 243 353 225 93 899 975 -55
Gävle 1 084 956 588 524 3 737 3 550 373
Hofors 90 140 44 20 263 398 -163
Hudiksvall 355 447 225 110 1 214 1 301 -65
Statistiska centralbyrån 97

Befolkning Statistisk årsbok 2013
4.30
Län/ Kommun
Folkmängdens förändringar i län och kommuner 2011 enligt
indelningen den 1 januari 2011 (forts.)
Levande
födda
Döda Utrikes Inrikes Folkökning 1
Inflyttade Utflyttade Inflyttade Utflyttade
Ljusdal 170 245 178 128 558 616 -91
Nordanstig 89 126 67 13 377 471 -78
Ockelbo 44 83 43 9 263 287 -29
Ovanåker 101 158 65 21 364 387 -36
Sandviken 321 422 310 91 1 345 1 381 79
Söderhamn 221 337 227 68 638 993 -313
Västernorrlands län 2 447 2 958 1 657 686 5 178 6 147 -470
Härnösand 227 280 167 92 984 1 091 -70
Kramfors 143 310 135 44 698 800 -169
Sollefteå 190 324 180 44 576 866 -291
Sundsvall 1 063 1 037 679 325 3 334 3 334 381
Timrå 183 191 167 32 766 870 36
Ånge 79 159 54 15 261 434 -214
Örnsköldsvik 562 657 275 134 1 274 1 467 -143
Jämtlands län 1 319 1 534 923 415 3 372 4 050 -392
Berg 59 109 83 6 289 325 -7
Bräcke 45 97 71 14 280 420 -135
Härjedalen 84 145 84 49 381 464 -113
Krokom 150 146 68 32 729 742 24
Ragunda 46 86 43 18 234 308 -89
Strömsund 118 192 146 31 435 496 -14
Åre 112 89 98 49 723 810 -15
Östersund 705 670 330 216 2 754 2 938 -43
Västerbottens län 2 947 2 617 2 262 972 6 291 7 521 381
Bjurholm 23 39 20 4 102 131 -29
Dorotea 26 55 39 1 102 125 -16
Lycksele 152 128 92 27 359 483 -33
Malå 32 48 39 4 92 155 -44
Nordmaling 70 96 40 5 261 319 -50
Norsjö 38 74 38 11 110 166 -67
Robertsfors 66 91 53 13 240 325 -69
Skellefteå 719 844 650 193 1 513 1 907 -61
Sorsele 23 43 118 5 78 177 -7
Storuman 48 85 32 20 188 253 -94
Umeå 1 513 782 968 632 5 789 5 867 992
Vilhelmina 60 106 84 15 193 301 -87
Vindeln 49 87 22 24 248 278 -73
Vännäs 105 87 44 12 484 480 51
Åsele 23 52 23 6 111 133 -32
Norrbottens län 2 428 2 802 2 312 990 4 841 5 851 -64
Arjeplog 34 43 43 12 79 147 -47
Arvidsjaur 65 100 38 8 231 260 -35
Boden 251 304 438 59 997 1 158 172
Gällivare 164 219 226 52 419 632 -99
Haparanda 108 140 191 183 332 333 -18
Jokkmokk 39 69 42 21 179 220 -51
Kalix 129 223 74 32 448 542 -149
Kiruna 263 247 315 56 629 881 23
Luleå 785 652 526 388 3 100 3 123 248
Pajala 57 108 41 15 231 217 -12
Piteå 401 452 127 108 1 311 1 227 50
Älvsbyn 72 115 158 25 262 431 -82
Överkalix 23 63 25 5 109 152 -62
Övertorneå 37 67 68 26 200 214 -2
1) Folkökningen definieras som skillnaden mellan folkmängden vid årets början och årets slut. Population growth is defined as the
difference between the population at the beginning and end of the year.
Se Tabellanmärkningar.
Källa: SCB Befolkningsstatistik (www.scb.se/BE0101).
98 Statistiska centralbyrån

Statistisk årsbok 2013
4.31
Befolkning efter födelseland
Population by country of birth
Befolkning
Födelseland 1 Country of birth 2006 2007 2008 2009 2010 2011
Född i Sverige Sweden 7 938 057 7 955 157 7 974 766 8 002 717 8 030 641 8 055 559
Utrikes född Foreign-born 1 175 200 1 227 770 1 281 581 1 337 965 1 384 929 1 427 296
Norden exkl. Sverige
The Nordic countries excluding Sweden 273 991 272 646 269 681 266 519 263 227 259 743
Danmark Denmark 44 444 45 941 46 167 46 002 45 548 44 951
Finland 180 906 178 179 175 113 172 218 169 521 166 723
Island Iceland 3 914 3 936 4 091 4 480 4 728 5 011
Norge Norway 44 727 44 590 44 310 43 819 43 430 43 058
EU27 exkl. Norden
EU27 excluding the Nordic countries 216 488 231 783 247 346 259 300 267 970 277 806
Polen 51 743 58 180 63 822 67 518 70 253 72 865
Tyskland 43 044 45 034 46 854 47 803 48 158 48 442
Storbritannien och Nordirland 17 788 18 486 19 460 20 368 20 839 21 883
Rumänien 12 910 15 214 17 352 18 532 19 741 21016
Ungern 13 711 14 057 14 624 15 119 15 339 15 441
Övriga EU27 exkl. Norden
Rest of EU27 excluding the Nordic
countries 77 292 80 812 85 234 89 960 93 640 98 159
Europa exkl. EU27 och Norden
Europe excluding the EU27 and the Nordic
countries 203 431 207 421 211 793 217 072 222 252 227 145
Jugoslavien 73 671 72 939 72 285 71 578 70 819 70 050
Bosnien och Hercegovina 55 465 55 713 55 960 56 127 56 183 56 290
Turkiet 37 107 38 158 39 230 40 766 42 527 43 909
Ryssland 12 121 12 748 13 464 14 443 15 511 16 412
Övriga Europa exkl. EU27 och Norden
Rest of Europe excluding EU27 and the
Nordic countries 25 067 27 863 30 854 34 158 37 212 40 484
Afrika Africa 75 405 82 504 90 733 103 077 114 853 123 291
Somalia 18 342 21 597 25 159 31 734 37 846 40 165
Övriga Afrika Rest of Africa 57 063 60 907 65 574 71 343 77 007 83 126
Nordamerika North America 27 168 27 616 28 750 30 145 31 263 32 284
USA 15 225 15 309 15 901 16 555 17 179 17 755
Övriga Nordamerika
Rest of North America 11 943 12 307 12 849 13 590 14 084 14 529
Sydamerika South America 58 221 59 459 60 878 62 465 63 725 65 014
Chile 27 967 28 019 28 118 28 320 28 378 28 385
Övriga Sydamerika Rest of South America 30 254 31 440 32 760 34 145 35 347 36 629
Asien Asia 309 606 335 428 361 333 388 037 410 083 430 284
Irak 82 827 97 513 109 446 117 919 121 761 125 499
Iran 55 747 56 516 57 663 59 922 62 120 63 828
Thailand 20 524 22 926 25 858 28 739 31 378 33 613
Kina 14 453 16 013 18 256 21 202 23 998 25 657
Libanon 22 697 22 967 23 291 23 701 24 116 24 394
Syrien 17 768 18 229 18 786 19 646 20 758 22 357
Indien 13 979 14 415 15 263 16 457 17 863 18 622
Afghanistan 9 872 10 605 11 446 12 745 14 420 17 489
Övriga Asien Rest of Asia 71 739 76 244 81 324 87 706 93 669 98 825
Oceanien Oceania 3 642 3 756 3 957 4 251 4 529 4 716
Sovjetunionen f.d. USSR, former 6 667 6 522 6 437 6 348 6 209 6 119
Okänt land Unknown country 581 635 673 751 818 894
Samtliga Total 9 113 257 9 182 927 9 256 347 9 340 682 9 415 570 9 482 855
Utrikes födda i % av samtliga invånare
Foreign-born as percent of all inhabitants 12,9 13,4 13,8 14,3 14,7 15,1
1) De nordiska länderna plus de 20 vanligaste födelseländerna. Redovisningen efter födelseland sker efter dagens länderindelning. Personer
som flyttat till Sverige före ett lands delning kan inte fördelas på de nya delarna. Det gäller t.ex. Jugoslavien, Tjeckoslovakien och
Sovjetunionen.
Se Tabellanmärkningar.
Källa: SCB Befolkningsstatistik (www.scb.se/BE0101).
Statistiska centralbyrån 99

Befolkning Statistisk årsbok 2013
4.32
Utrikes födda och födda i Sverige med två utrikesfödda föräldrar
efter ursprungsland och kön i hela riket den 31 december 2011
Foreign-born persons and persons born in Sweden with both parents
born abroad by country of origin and sex in the whole country
Ursprungsland
Country of origin
Födda utomlands 1
Födda i Sverige 2
Foreign-born persons 1 Born in Sweden 2
Män
Men
Kvinnor
Women
Män
Kvinnor
Totalt
Total
Norden exkl. Sverige
The Nordic countries exclusive Sweden 112 621 147 122 51 985 49 625 361 353
Danmark Denmark 24 007 20 944 7 104 6 498 58 553
Finland 67 184 99 539 41 744 40 060 248 527
Island Iceland 2 526 2 485 518 518 6 047
Norge Norway 18 904 24 154 4 433 4 235 51 726
EU27 exkl. Norden
EU27 excluding the Nordic countries 139 070 138 736 35 799 33 336 346 941
Grekland Greece 7 181 4 881 3 121 2 680 17 863
Polen Poland 31 449 41 416 8 897 8 334 90 096
Rumänien Romania 10 104 10 912 2 199 2 178 25 393
Storbritannien och Nordirland
United Kingdom & Northern Ireland 14 492 7 391 1 691 1 556 25 130
Tyskland Germany 22 722 25 720 7 074 6 737 62 253
Ungern Hungary 7 705 7 736 3 273 2 990 21 704
Övriga EU27 exkl. Norden
Rest of EU27 excluding the Nordic countries 45 417 40 680 12 905 12 021 111 023
Europa exkl. EU27 och Norden
Europe excluding the EU27 and the Nordic countries 112 432 114 713 52 643 49 238 329 026
Bosnien och Hercegovina Bosnia and Herzegovina 27 751 28 539 9 887 9 183 75 360
Jugoslavien Yugoslavia 35 434 34 616 22 726 21 201 113 977
Ryssland Russian Federation 5 411 11 001 1 363 1 279 19 054
Turkiet Turkey 24 182 19 727 17 000 16 114 77 023
Övriga Europa exkl. EU27 och Norden
Rest of Europe excluding EU27 and the Nordic
countries 19 654 20 830 8 295 7 674 56 453
Afrika Africa 65 487 57 804 24 789 23 686 171 766
Etiopien Ethiopia 7 380 6 934 4 537 4 344 23 195
Somalia 20 265 19 900 7 543 7 208 54 916
Övriga Afrika Rest of Africa 37 842 30 970 16 120 15 383 100 315
Nordamerika North America 16 700 15 584 2 598 2 479 37 361
USA United States 9 340 8 415 927 861 19 543
Övriga Nordamerika Rest of North America 7 360 7 169 1 737 1 671 17 937
Sydamerika South America 31 599 33 415 9 893 9 274 84 181
Chile 14 309 14 076 6 411 6 122 40 918
Övriga Sydamerika Rest of South America 17 290 19 339 4 534 4 111 45 274
Asien Asia 211 193 219 091 69 758 65 936 565 978
Afghanistan 10 589 6 900 2 109 2 022 21 620
Indien India 9 476 9 146 1 922 1 813 22 357
Irak Iraq 67 851 57 648 22 555 21 493 169 547
Iran Iran, Islamic Republic of 33 564 30 264 10 193 9 651 83 672
Kina China 10 155 15 502 1 889 1 827 29 373
Libanon Lebanon 13 543 10 851 12 136 11 640 48 170
Syrien Syrian Arab Republic 11 507 10 850 10 094 9 404 41 855
Thailand 7 352 26 261 1 128 1 048 35 789
Vietnam Viet Nam 6 973 8 202 3 756 3 560 22 491
Övriga Asien Rest of Asia 40 183 43 467 12 044 11 115 106 809
Oceanien Oceania 3 057 1 659 179 156 5 051
Sovjetunionen f.d. USSR, former 2 144 3 975 2 175 2 117 10 411
Okänt land Unknown country 512 382 46 50 990
Samtliga Total 694 815 732 481 221 172 209 081 1 857 549
1) De nordiska länderna plus de 20 vanligaste. Personer som flyttat till Sverige före ett lands delning kan inte fördelas på de nya delarna.
Det gäller t.ex. Jugoslavien, Tjeckoslovakien och Sovjetunionen. The Nordic countries plus the 20 most common. People who moved to
Sweden before a country's separation may not be allocated on the new countries. For example: Yugoslavia, Czechoslovakia and the
Soviet Union.
2) Födda i Sverige med föräldrar från två olika länder redovisas under både moderns och faderns födelseland. Summeringar av ländergrupper/världsdelar
är nettoräknade. Born in Sweden with parents from two different countries are included under both the mother’s and
the father’s country of birth, but the sums for country groups/continents are net figures.
Se Tabellanmärkningar.
Källa: SCB Befolkningsstatistik (www.scb.se/BE0101).
100 Statistiska centralbyrån

Statistisk årsbok 2013
4.33
Invandrare och utvandrare, länsvis och efter kommungrupp
Immigrants and emigrants, by county and municipality group
Län County Invandrare Immigrants Utvandrare Emigrants
Befolkning
2009 2010 2011 2009 2010 2011
Stockholms 30 095 30 255 31 562 11 201 15 196 13 877
Uppsala 3 455 3 643 3 004 1 340 1 590 1 620
Södermanlands 2 408 2 149 2 237 721 963 973
Östergötlands 4 063 3 229 2 957 1 098 1 679 1 809
Jönköpings 2 458 2 471 2 156 823 1 092 1 107
Kronobergs 2 386 2 127 2 164 600 651 842
Kalmar 1 845 1 564 1 734 502 634 824
Gotlands 196 235 209 83 135 185
Blekinge 1 676 1 567 1 204 455 641 799
Skåne 18 120 16 884 15 649 7 895 10 157 10 676
Hallands 2 221 1 946 1 977 944 1 167 1 317
Västra Götalands 14 853 14 257 14 401 7 276 7 731 8 506
Värmlands 2 215 2 333 2 241 1 119 1 306 1 542
Örebro 2 348 2 103 2 208 690 837 1 075
Västmanlands 2 167 1 953 1 884 663 930 817
Dalarnas 2 422 2 126 1 754 694 717 1 070
Gävleborgs 2 544 2 230 1 972 649 802 1 077
Västernorrlands 1 850 1 864 1 657 455 643 686
Jämtlands 786 911 923 411 375 415
Västerbottens 2 313 2 498 2 262 782 802 972
Norrbottens 1 859 2 456 2 312 839 805 990
Hela riket Sweden 102 280 98 801 96 467 39 240 48 853 51 179
Kommungrupp Municipality group Invandrare Utvandrare
2009 2010 2011 2009 2010 2011
Storstäder 30 452 28 690 28 450 13 216 16 669 16 472
Förortskommuner till storstäderna 15 871 16 106 16 599 6 375 8 118 7 752
Större städer 29 095 27 743 25 067 10 111 12 983 14 649
Förortskommuner till större städer 2 169 2 151 2 043 850 1 139 1 181
Pendlingskommuner 5 082 4 908 5 490 1 898 2 337 2 403
Turism- och besöksnäringskommuner 1 856 1 974 2 016 873 943 1 067
Varuproducerande kommuner 6 839 6 420 6 443 1 929 2 276 2 535
Glesbygdkommuner 1 429 1 570 1 570 583 566 603
Kommuner i tätbefolkad region 6 946 6 471 6 049 2 432 2 806 3 380
Kommuner i glesbefolkad region 2 541 2 768 2 740 973 1 016 1 137
Hela riket Sweden 102 280 98 801 96 467 39 240 48 853 51 179
Se Tabellanmärkningar.
Källa: SCB Befolkningsstatistik (www.scb.se/BE0101).
Statistiska centralbyrån 101

Befolkning Statistisk årsbok 2013
4.34
Invandrare och utvandrare efter medborgarskapsland
Immigrants and emigrants, by country of citizenship
Medborgarskapsland
Country of citizenship
2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011
Invandrare Immigrants 65 229 95 750 99 485 101 171 102 280 98 801 96 467
Därav svenska medborgare
Of whom Swedish citizens 13 932 15 352 15 949 17 853 18 517 19 765 20 615
Norden exkl. Sverige
The Nordic countries excluding Sweden 9 756 10 671 10 464 9 251 8 778 8 468 8 289
Danmark Denmark 4 040 5 137 5 097 4 129 3 761 3 437 3 196
Finland 2 895 2 639 2 561 2 405 2 398 2 300 2 331
Island Iceland 404 403 411 454 671 661 732
Norge Norway 2 417 2 492 2 395 2 263 1 948 2 070 2 030
EU27 exkl. Norden
EU27 excluding the Nordic countries 11 486 17 706 23 694 23 855 20 698 18 417 19 579
Frankrike France 618 756 890 957 847 723 852
Polen Poland 3 420 6 347 7 525 6 970 5 167 4 414 4 403
Rumänien Romania 352 337 2 587 2 544 1 829 1 726 1 928
Storbritannien och Nordirland
United Kingdom & Northern Ireland 1 050 1 537 1 541 1 719 1 638 1 435 1 804
Tyskland Germany 2 016 2 883 3 614 3 405 2 773 2 202 2 205
Övriga EU27 exkl. Norden
Rest of EU27 excluding the Nordic
countries 4 030 5 846 7 537 8 260 8 444 7 917 8 387
Europa exkl. EU27 och Norden
Europe excluding the EU27 and the Nordic
countries 5 825 9 769 6 111 6 140 7 076 7 351 7 401
Turkiet Turkey 1 102 1 562 1 453 1 458 1 970 2 232 1 965
Övriga Europa exkl. EU27 och Norden
Rest of Europe excluding EU27 and the
Nordic countries 4 723 8 207 4 658 4 682 5 106 5 119 5 436
Afrika Africa 5 124 8 020 8 530 9 357 12 962 13 238 10 073
Somalia 1 314 2 974 3 781 4 064 6 902 6 819 3 082
Övriga Afrika Rest of Africa 3 810 5 046 4 749 5 293 6 060 6 419 6 991
Nordamerika North America 1 526 1 691 1 664 1 968 2 092 2 166 1 993
USA United States 914 901 954 1 129 1 196 1 329 1 227
Övriga Nordamerika Rest of North America 612 790 710 839 896 837 766
Sydamerika South America 1 645 2 236 1 872 1 907 1 882 1 855 1 670
Asien Asia 14 771 27 939 29 658 28 737 28 225 25 782 24 908
Afghanistan 656 1 669 835 1 033 1 558 1 920 3 415
Indien India 1 077 1 024 1 146 1 548 1 795 2 150 1 691
Irak Iraq 2 942 10 850 15 200 12 103 8 539 4 534 4 469
Iran Iran, Islamic Republic of 1 063 2 008 1 427 1 766 2 416 2 820 2 168
Kina China 1 701 1 985 2 386 2 677 3 098 3 186 2 619
Pakistan 671 938 1 229 1 500 1 756 1 575 896
Thailand 2 056 2 339 2 548 3 060 2 994 2 775 2 533
Övriga Asien Rest of Asia 4 605 7 126 4 887 5 050 6 069 6 822 7 117
Oceanien Oceania 316 367 363 393 380 420 376
Statslösa Stateless persons 691 1 502 913 1 364 1 379 984 1 257
Okänt land Unknown country 157 497 267 346 291 355 306
Utvandrare Emigrants 38 118 44 908 45 418 45 294 39 240 48 853 51 179
Därav svenska medborgare
Of whom Swedish citizens 22 266 24 875 24 990 26 052 20 883 26 792 27 506
Norden exkl. Sverige
The Nordic countries excluding Sweden 7 628 6 977 7 077 7 428 7 234 7 292 7 091
Danmark Denmark 2 154 2 117 2 510 2 883 3 056 3 159 3 081
Finland 3 171 2 731 2 428 2 517 2 296 2 153 2 092
Island Iceland 381 308 369 279 222 351 358
Norge Norway 1 922 1 821 1 770 1 749 1 660 1 629 1 560
EU27 exkl. Norden
EU27 excluding the Nordic countries 3 518 5 006 5 669 5 505 6 160 7 649 7 628
Frankrike France 383 595 655 471 482 610 511
Polen Poland 241 362 636 937 1 089 1 253 1 395
Rumänien Romania 42 77 143 269 529 443 541
Storbritannien och Nordirland
United Kingdom & Northern Ireland 697 946 837 739 639 1 010 813
Tyskland Germany 777 961 1 099 1 014 1 278 1 305 1 369
Övriga EU27 exkl. Norden
Rest of EU27 excluding the Nordic
countries 1 378 2 065 2 299 2 075 2 143 3 028 2 999
102 Statistiska centralbyrån

Statistisk årsbok 2013
4.34
Invandrare och utvandrare efter medborgarskapsland (forts.)
Befolkning
Medborgarskapsland 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011
Europa exkl. EU27 och Norden
Europe excluding the EU27 and the Nordic
countries 627 975 887 699 618 787 1 064
Turkiet Turkey 130 210 286 230 223 230 316
Övriga Europa exkl. EU27 och Norden
Rest of Europe excluding EU27 and the
Nordic countries 497 765 601 469 395 557 748
Afrika Africa 591 1 021 1 068 837 514 965 1 107
Somalia 207 283 288 259 133 328 358
Övriga Afrika Rest of Africa 384 738 780 578 381 637 749
Nordamerika North America 814 1 616 1 092 842 717 1 015 963
USA United States 593 1 203 778 563 535 706 645
Övriga Nordamerika
Rest of North America 221 413 314 279 182 309 318
Sydamerika South America 348 488 450 347 301 404 390
Asien Asia 1 987 3 463 3 616 3 128 2 545 3 593 5 004
Afghanistan 31 31 26 60 34 64 58
Indien India 371 625 669 661 595 673 921
Irak Iraq 207 216 191 341 252 400 462
Iran Iran, Islamic Republic of 198 294 331 287 131 256 375
Kina China 326 715 807 532 376 549 1 047
Pakistan 79 178 282 248 285 451 615
Thailand 129 224 205 184 166 200 301
Övriga Asien Rest of Asia 646 1 180 1 105 815 706 1 000 1 225
Oceanien Oceania 251 368 255 212 140 191 237
Statslösa Stateless persons 54 54 60 81 48 44 69
Okänt land Unknown country 34 65 254 163 80 121 120
Norden plus de 15 största in- och utvandringsländerna totalt efter medborgarskap har redovisats.
Se Tabellanmärkningar
Källa: SCB Befolkningsstatistik, (www.scb.se/BE0101).
Statistiska centralbyrån 103

Befolkning Statistisk årsbok 2013
4.35
Utländska medborgare som erhållit svenskt medborgarskap
Naturalised aliens
Förutvarande medborgarskapsland 1
Previous citizenship
2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011
Totalt Total 39 573 51 239 33 629 30 461 29 525 32 457 36 634
Norden The Nordic countries 3 518 3 990 3 684 3 431 3 342 4 067 3 123
Danmark Denmark 329 431 388 404 409 485 393
Finland 2 588 2 975 2 757 2 535 2 432 2 971 2 230
Island Iceland 109 162 163 140 179 225 150
Norge Norway 492 422 376 352 322 386 350
EU27 exkl. Norden
EU27 excluding the Nordic countries 2 637 3 585 2 792 2 819 3 164 4 721 4 701
Polen Poland 793 1 000 762 686 824 1 487 1 791
Tyskland Germany 294 457 386 606 700 923 778
Övriga EU27 exkl. Norden
Rest of EU27 excluding the Nordic countries 1 550 2 128 1 644 1 527 1 640 2 311 2 132
Europa exkl. EU27 och Norden
Europe excluding the EU27 and the Nordic
countries 8 753 11 615 5 439 4 543 4 089 3 886 5 351
Bosnien och Hercegovina
Bosnia and Herzegovina 1 788 2 627 2 081 1 764 1 146 919 1 123
Kroatien Croatia 504 624 314 230 181 195 162
Ryssland Russia 886 1 510 919 759 865 769 948
Serbien och Montenegro
Serbia and Montenegro 3 254 3 073 . . . . .
Turkiet Turkey 1 702 2 921 1 456 1 125 1 200 1 049 1 343
Övriga Europa exkl. EU27 och Norden
Rest of Europe excluding EU27 and the Nordic
countries 619 860 669 665 697 954 1 775
Afrika Africa 2 508 3 776 2 752 3 122 3 539 3 841 3 968
Eritrea 199 297 202 253 356 327 398
Somalia 688 931 655 787 885 1 076 1 091
Övriga Afrika Rest of Africa 1 621 2 548 1 895 2 082 2 298 2 438 2 479
Nordamerika North America 797 1 044 786 699 709 816 765
USA United States 358 430 344 286 311 423 330
Övriga Nordamerika
Rest of North America 439 614 442 413 398 393 435
Sydamerika South America 1 212 1 746 1 483 1 404 1 304 1 404 1 421
Chile 543 754 687 593 488 526 485
Övriga Sydamerika
Rest of South America 669 992 796 811 816 878 936
Asien Asia 18 938 23 542 12 929 10 962 10 214 10 944 13 423
Afghanistan 623 1 062 777 812 1 180 848 636
Filippinerna Philippines 333 399 328 401 388 415 358
Irak Iraq 11 544 12 895 5 950 4 224 3 180 4 367 6 191
Iran Iran, Islamic Republic of 1 889 2 796 1 459 1 113 1 110 967 1 028
Kina China 920 1 141 742 515 403 429 370
Libanon Lebanon 439 648 282 296 292 308 415
Syrien Syrian Arab Republic 1 208 1 314 596 512 500 428 690
Thailand 585 876 1 007 1 261 1 314 1 429 1 547
Vietnam Viet Nam 306 594 375 345 377 265 271
Övriga Asien Rest of Asia 1 091 1 817 1 413 1 483 1 470 1 488 1 917
Oceanien Oceania 108 134 91 102 130 147 107
Statslös Stateless 788 1 171 1 156 1 131 963 1 139 1 517
Okänt land Unknown 314 636 2 517 2 248 2 071 1 492 2 258
1) De nordiska länderna plus de 20 vanligaste tidigare medborgarskapsländerna 2005–2011.
Se Tabellanmärkningar.
Källa: SCB Befolkningsstatistik (www.scb.se/BE0101).
104 Statistiska centralbyrån

Jordbruk, skogsbruk
och fiske
Agriculture, forestry and fishery
Foto: Jan-Aage Haaland

Jordbruk, skogsbruk och fiske Statistisk årsbok 2013
5 – Jordbruk, skogsbruk
och fiske
Agriculture, forestry and fishery
5.1 Jordbruk .................................................. 108
Agriculture
5.2 Skogsbruk............................................... 110
Forestry
5.3 Saltsjöfisket ............................................ 111
Salt water fishing
5.4 Kor, svin och får i juni 1960–2011 ........ 112
Cows, pigs and sheep
5.5 Fällda älgar 1925–2011 .......................... 113
Annual number of moose killed
5.6 Saltsjöfisket, fångst, landad vikt
1925–2011 ..................................................... 113
Yield of salt water fishing, landed weight
5.7 Saltsjöfisket, yrkesfiskare
1925–2011 ..................................................... 113
Salt water fishing, number of
professional fishermen
5.8 Skogsmarksareal efter ägarklass,
2011 ............................................................... 114
Forest land area by ownership class
5.9 Årlig bruttoavverkning 1955–2011 ....... 114
Annual gross felling
5.10 Export och import av skogsindustriprodukter
2010 efter produkt,
miljarder kronor ............................................ 114
Exports and imports of forest industry
products by product, SEK billions
5.11 Jordbruksföretag efter företagens
storlek .................................................. 115
Holdings, by size
5.12 Jordbruksföretag efter driftsinriktning
i jordbruket .................................. 116
Holdings by type of farming
5.13 Åkermarkens användning, hektar ...... 117
Use of arable land, in hectares
5.14 Totalskörd i ton .................................... 118
Yield in metric tonnes
5.15 Ekologisk odling, totalskörd i ton ...... 118
Organic farming, total production in metric
tonnes
5.16 Hektarskörd av spannmål och
potatis, kg per hektar ................................... 119
Yield of cereals and potatoes, kg per
hectare
5.17 Ekologisk odling, hektarskörd
av spannmål, potatis och ärter, kg
per hektar ...................................................... 120
Organic farming, yield of cereals, potatoes
and peas, kg per hectare
5.18 Jordbruksföretag med nötkreatur,
svin, får och höns .................................. 120
Holdings with cattle, pigs, sheep and
fowl
5.19 Husdjur .................................................. 120
Livestock
5.20 Renar vid samebyar ............................. 121
Reindeer in Sami grazing communities
5.21 Animalieproduktion, 1 000 ton ............ 121
Dairy and meat production, 1 000 tonnes
5.22 Odling av trädgårdsväxter ................... 122
Horticulture
5.23 Frilandsareal i hektar för olika
trädgårdsväxter ............................................ 122
Cultivation on open ground of various
horticultural plants, in hectares
5.24 Antal djur som använts i försök
enligt Europarådskonventionen (ETS
123) och EG:s direktiv (86/609/EEG) i
Sverige ........................................................... 123
Number of animals used in Sweden in
experiments and other procedures that
come under the European Convention
(ETS 123) and the EC Directive
(86/609/EEC)
5.25 Under tillåten jakttid fällda älgar,
länsvis ........................................................... 123
Annual harvest of moose during open
hunting season
5.26 Total produktiv skogsmarksareal
och areal skyddad skogsmark enligt
svenska definitioner 2011 ............................ 124
Total area of productive forestland and area
of protected forest according to Swedish
definitions
5.27 Produktiv skogsmarksareal efter
län, landsdelar och ägare 2006–2010,
1 000 hektar. Exkl. fridlyst produktiv
skogsmark..................................................... 124
Forest area by county and ownership.
Excl. protected productive forest-land
106 Statistiska centralbyrån

Statistisk årsbok 2013
5.28 Saltsjöfisket, avkastning, landad
vikt .................................................................. 125
Salt water fishing yields, landed weight
5.29 Vattenbruk, produktion av matfisk,
musslor och kräftor, hel färskvikt,
ton .......................................................... 125
Aquaculture production of food fish,
mussels and crayfish, whole fresh
weight, tonnes
Jordbruk, skogsbruk och fiske
5.30 Saltsjöfisket, fiskare och båtar ............126
Sea fishing, fishermen and fishing craft
Statistiska centralbyrån 107

Jordbruk, skogsbruk och fiske Statistisk årsbok 2013
5.1 Jordbruk
Agriculture
Inom det svenska jordbruket har åkerarealen, svinbeståndet och mjölkkorna
minskat. Däremot har antalet kor för köttproduktion, höns och får ökat.
Antalet nötkreatur har kontinuerligt minskat
sedan år 1980, undantaget första hälften av
1990-talet. Från 1980 fram till 2011 var minskningen
423 000 djur. Även antalet företag med
nötkreatur har genom åren blivit färre.
Antalet mjölkkor sinar
Sedan 1980 har antalet mjölkkor sjunkit med
omkring 309 000 djur. Det är en nedgång med
47 procent.
Trenden med färre men större brukningsenheter
inom mjölkproduktionen tycks fortsätta.
År 2011 fanns det knappt 5 300 företag
med mjölkkor, vilket är en minskning med 6
procent jämfört med året innan. Samtidigt steg
den genomsnittliga besättningsstorleken från 62
till 65 mjölkkor.
Sedan 1980 har antalet mjölkkoföretag
minskat med 88 procent. Nedgången var kraftigast
under andra hälften av 80-talet och början
på 90-talet. Det beror troligen på tvåprissystemet
för mjölk som infördes 1986, vilket lockade
en del mjölkproducenter att ställa om sin produktion
till köttproduktion.
Om mjölkkorna har blivit allt färre, har
köttkorna blivit desto fler. Dessa djur har närapå
tredubblats till 196 000 jämfört med 1980 –
från i genomsnitt 6 djur i varje besättning till 17.
Denna kraftiga ökning har sin förklaring i
omställningen inom jordbruket i början på 90-
talet.
Även fårstammen har växt till sig under samma
period. Numera finns det 623 000 djur inom den
gruppen, vilket motsvarar en ökning med
231 000.
Däremot har svinbeståndet minskat med 45
procent sedan 1980 – samtidigt som antalet företag
med svin har minskat med nio tiondelar.
Foto: Jan-Aage Haaland
Höns på stadig frammarsch
Nära 6,4 miljoner höns sprätte runt på landets
gårdar år 2011. vilket är en ökning med 5 procent
jämfört med året innan. De flesta av dem,
två tredjedelar, bodde i Skåne, Östergötlands,
Västra Götalands och Kalmar län. Den genomsnittliga
besättningsstorleken för höns har mångdubblats.
År 2011 fanns i genomsnitt 1 666
hönor på varje hönsgård. Det kan jämföras med
1980, då de endast var 250 till antalet.
Foto: Jan-Aage Haaland
108 Statistiska centralbyrån

Statistisk årsbok 2013
Flest stora jordbruksföretag i Götaland
År 2010 var antalet företag med minst 2 hektar
åkermark eller minst 5 hektar jordbruksmark
71 100 stycken. Det är en minskning med 25 500
företag jämfört med 1990.
De allra minsta företagen, de under 2 hektar,
har blivit fler medan de övriga företagen under
100 hektar blivit färre. De större (med över 100
hektar) har däremot blivit fler.
Flest stora företag var det i Götalands södra
slättland (18 procent). Av de mindre företagen,
de med högst 10 hektar åkermark, var det mer
än 55 procent som fanns i Jämtlands, Västernorrlands
och Kronobergs län.
Åkerarealen minskar
Den totala åkerarealen var 2,6 miljoner hektar år
2011. År 1990 uppgick arealen till 2,8 miljoner
hektar.
På tjugoett år har därmed åkerarealen
minskat med knappt 226 000 hektar, vilket storleksmässigt
motsvarar 322 400 normalstora fotbollsplaner.
Med andra ord minskar åkerarealen
per år med 15 400 fotbollsplaner.
Åkerarealens användning år 2011
Gröda Hektar Andel (%)
Spannmål 992 800 37,9
Baljväxter 41 700 1,6
Potatis 27 700 1,1
Sockerbetor 39 600 1,5
Vall och grönfoder 1 195 300 45,6
Oljeväxter 109 600 4,2
Energiskog 12 900 0,5
Träda 154 200 5,9
Övrigt 45 100 1,7
Summa 2 618 900 100,0
Varierad jordbruksstruktur inom EU
År 2007 fanns det drygt 13 miljoner jordbruksföretag
i EU. De flesta av dem, 7 av 10, hade
mindre än 5 hektar utnyttjad jordbruksareal.
Dessa företag svarade tillsammans för 8 procent
av den totala arealen. Omvänt hade 2 procent
av företagen minst 100 hektar. Dessa företag
brukade 47 procent av arealen.
Men jordbruksföretagens antal och storlek
varierar kraftigt inom EU. Maltas jordbruk
präglas av små företag, alltså företag med en
areal som är mindre än 5 hektar. Drygt 97 procent
av landets jordbruksföretag tillhörde den
kategorin år 2007. Tillsammans brukade de 80
procent av jordbruksarealen. I Danmark däremot
var bara 3 procent av företagen små, och
svarade för 0,1 procent av jordbruksarealen.
Med sina nästan 4 miljoner företag toppade
Rumänien listan på antalet jordbruksföretag i
EU. Där var 9 av 10 företag små. Dessa företag
Jordbruk, skogsbruk och fiske
brukade drygt en tredjedel av den totala
jordbruksarealen i landet.
Frankrike, Spanien och Storbritannien hade
flest antal stora företag (90 400, 51 100 respektive
39 100). Frankrike var vidare det land som
hade störst andel stora företag (drygt 17 procent).
Dessa företag brukade 55 procent av jordbruksarealen.
Detta kan jämföras med Slovakien
där andelen stora företag var drygt 3 procent,
men som svarade för hela 90 procent av jordbruksarealen.
Foto: Lillebror Alin
Andel små jordbruksföretag (upp till 4,9 hektar)
av samtliga företag samt andel av den totala
jordbruksarealen som de svarar för 2007
Land
Andel små företag
av samtliga
Andel av jordbruksarealen
Malta 97,3 80,0
Bulgarien 94,8 10,1
Rumänien 89,6 35,1
Ungern 88,3 6,8
Slovakien 86,7 2,7
Cypern 86,4 28,8
Grekland 76,0 26,5
Italien 73,3 15,9
Portugal 72,5 10,0
EU-27 69,8 8,4
Polen 68,3 17,6
Litauen 60,5 14,4
Slovenien 59,0 21,9
Spanien 52,2 4,6
Tjeckien 49,2 0,8
Lettland 40,7 5,8
Estland 35,9 2,4
Österrike 33,1 4,4
Storbritannien 27,5 0,9
Nederländerna 26,3 2,4
Frankrike 24,0 1,0
Belgien 24,0 1,7
Tyskland 22,3 1,3
Luxemburg 17,5 0,8
Sverige 14,5 1,1
Finland 9,2 0,8
Irland 6,4 0,6
Danmark 2,9 0,1
Källa: Jordbruksverket (www.jordbruksverket.se) och
SCB.
Statistiska centralbyrån 109

Jordbruk, skogsbruk och fiske Statistisk årsbok 2013
5.2 Skogsbruk
Forestry
Sveriges produktiva skogmarksareal är 22,5 miljoner hektar. Avverkningen
har ökat stadigt sedan 1950-talet och år 2011 avverkades cirka 89 miljoner
skogskubikmeter. Den svenska skogsnäringen sysselsätter ungefär 97 000
personer.
I Sverige finns omkring 328 000 skogsägare,
varav 38 procent är kvinnor och 62 procent är
män. Ungefär hälften av skogsmarken ägs av
enskilda personer. Privatägda bolag äger cirka
25 procent, medan resterande 25 procent främst
fördelar sig på statliga och övriga privata ägare.
Gran och tall dominerar
Det totala virkesförrådet uppgår till omkring 2,9
miljarder skogskubikmeter (m 3 sk), varav 42
procent är gran, 39 procent tall, 12 procent
björk, samt 7 procent som är övriga lövträd och
torra träd.
Det är stora skillnader mellan hur virkesrika
olika delar av landet är. Virkesförrådet är störst
i södra Sverige och i Norrland ökar virkesförrådet
ju närmare kusten man kommer.
Skillnaden speglar markens bördighet.
Den formellt skyddade skogsmarken finns
inom nationalparker, naturreservat, biotopskydd
och naturvårdsavtal. Deras sammanlagda
areal uppgår till 844 000 hektar, varav
nära hälften finns i den fjällnära skogen. Årlig
bruttotillväxt på skogsmark är omkring 117
miljoner m 3 sk.
Efter slutavverkning ska återväxten vara godkänd
enligt skogsvårdlagen (SVL, 1979:429).
Under de senaste åren har andelen godkända
föryngringar legat runt 80–90 procent vid
skogsodling och 65–80 procent vid naturlig föryngring.
Vid avverkning ska även miljöhänsyn
tas enligt SVL.
På 74 procent av den föryngringsavverkade
arealen har plantering använts som föryngringsmetod,
medan naturlig föryngring använts
på 20 procent. Under 2011 levererades 384
miljoner skogsplantor för användning inom
Sverige. Plantering skedde på 176 000 hektar.
Under 2011 var antalet timmar för olika skogsvårdsåtgärder,
till exempel röjning och markberedning,
omkring 27 miljoner. Under 2010 var
kostnaderna för investeringar och underhåll
knappt 4 miljarder kronor i det svenska skogsbruket.
Virke transporteras främst med lastbil
Skogs- och skogsindustriprodukter utgör drygt
25 procent av alla landtransporter. Under 2010
transporterades 43 miljoner ton rundvirke med
lastbil och 7 miljoner ton på järnväg. För fartygstrafik
var motsvarande siffra (inrikes samt
export) 1 miljon ton.
Utfört transportarbete vid rundvirkestransporter
1965–2010, miljoner tonkm
Foto: Lillebror Alin
Skogsavverkningen ökar
År 2011 var bruttoavverkningen nära 89 miljoner
m 3 sk. Avverkningen har, med årliga variationer,
ökat stadigt sedan början av 1950-talet då
den låg på mellan 50–60 miljoner m 3 sk årligen.
Transportarbetet vid transport av rundvirke var
3 919 miljoner tonkm med lastbil och 1 850
miljoner tonkm på järnväg. År 1991 upphörde
flottning av rundvirke.
Källa: Skogsstyrelsen Skogsstatistisk årsbok 2012
(www.skogsstyrelsen.se/statistik).
110 Statistiska centralbyrån

Statistisk årsbok 2013
Jordbruk, skogsbruk och fiske
5.3 Saltsjöfisket
Salt water fishing
Mellan åren 2010 och 2011 minskade fångsten med cirka 30 000 ton, vilket
är en minskning med 15 procent. De fiskar som ökade mest i värde var
skarpsill och makrill
Under år 2011 fångades 180 000 ton (levande
vikt) saltsjöfiskar. Det är en minskning med 15
procent jämfört med 2010. I landat skick, alltså
efter det att fisken blivit rensad och förts iland,
vägde den sammanlagda fångsten 169 000 ton.
Värdet av den ilandförda fisken år 2011 räknades
till 998 miljoner kronor, vilket är en
ökning med 5 procent jämfört med år 2010. En
förklaring till detta är att värdet av framför allt
skarpsill och makrill har ökat.
Under 2011 fångades cirka 93 000 ton foderfisk,
vilket motsvarar 55 procent av den totala
fångsten. Foderfisk är fisk som inte används till
människoföda.
Foderfiskens andel av den totala fångsten i
landad vikt 1981–2011
Året dessförinnan togs 132 000 ton foderfisk
iland, vilket motsvarade 67 procent av den totala
fångsten.
Värdet av foderfisken var år 2011 205 miljoner
kronor, vilket motsvarar 21 procent av det
totala fångstvärdet.
Fångster som direktlandat i utlandet (främst
Danmark) utgjorde 65 procent av den totala
svenska ilandförda fångsten år 2011. Värdet av
dessa fångster var 39 procent av det totala
fångstvärdet. Vidare kan nämnas att denna utrikes
landade fångst till allra största delen (76 procent)
bestod av foderfisk.
Diagrammet nedan belyser utvecklingen av
det omdebatterade torskfisket.
Torskfångst 1950–2011
Källa: Havs- och vattenmyndigheten Saltsjöfiskets fångster under 2011, JO 55 SM 1101 (www.havochvatten.se eller
www.scb.se/JO1101).
Statistiska centralbyrån 111

Jordbruk, skogsbruk och fiske Statistisk årsbok 2013
5.4
Antal kor
Kor, svin och får i juni 1960–2011
Cows, pigs and sheep
Antalet nötkreatur har sedan 1960 minskat
med 670 000 djur. Det innebär att stammen
på den tiden halverats – från 1,2 miljoner till
0,5 miljoner djur. Minskningen skedde
främst under 1960-talet.
Antalet mjölkkor har sedan 1973 fram till
2011 minskat med över 350 000 djur – från
697 000 till 346 000 djur. Antalet kor för
köttproduktion har under motsvarande
period blivit 3 gånger fler efter en ökning
från 59 000 till 196 000 djur.
Antal svin
Antalet svin är nu (år 2011) det lägsta
under tiden från 1960 och framåt. Men
under åren har stora variationer kunnat
iakttas. Sålunda ökade svinstammen varje
år från 1963 till 1981. Under perioden
1977–1985 var svinstammen på en jämn
nivå och alltid över 2,5 miljoner djur. Efter
två års minskning av svinstammen (1986
och 1987) kom stammen återigen att ligga
på en jämn nivå på 2,2 miljoner djur ända
fram till nästa nedgångsperiod som började
1998 och som fortsatt fram till och med
2011.
Antal får
Det finns nu (år 2011) drygt 4 gånger fler
får än vad som fanns år 1960; nu 623 000
får, då 140 000. Antalet får ökade årligen
fram till mitten av 1980-talet, varefter stammen
minskade under resten av 1980-talet.
Början av 1990-talet innebar en snabb
återhämtning. Antalet får har aldrig varit
större än nu under tiden från 1960 och
framåt.
Källa: SCB Statistisk årsbok (äldre årgångar);
Jordbruksverket (www.jordbruksverket.se)
och SCB (www.scb.se/JO1901):
Jordbruksstatistisk årsbok 2012.
112 Statistiska centralbyrån

Statistisk årsbok 2013
5.5
Fällda älgar 1925–2011
Annual number of moose killed
Jordbruk, skogsbruk och fiske
Under 1980-talet fälldes totalt 1,4 miljoner
älgar. Flest älgar fälldes under år 1982,
175 000 djur.
Källa: SCB Miljöstatistik, Rapport nr 4, 1984,
Jaktstatistik m.m. åren 1827–1973; Skogsstyrelsen,
statistik hämtad från; Naturvårdsverket
(www.naturvardsverket.se); Svenska
Jägareförbundet (www.jagareforbundet.se).
5.6
Saltsjöfisket, fångst, landad vikt 1925–2011
Yield of salt water fishing, landed weight
År 1925 uppgick saltsjöfiskets fångst till
72 000 ton hel färskvikt. Med få undantag
ökade fångsten år från år och kom vid
mitten av 1960-talet att uppgå till 375 000
ton, dvs. 5 gånger större än 1925 års
fångst. Andra halvan av 1960-talet och en
stor del av 1970-talet präglas av minskande
fångster. Sålunda var 1977 års fångst bara
hälften så stor som fångsterna vid mitten av
1960-talet. Den allra största fångsten
landades år 1998 – över 400 000 ton.
Källa: SCB Fiske 1914–1969; Fiskestatistisk
årsbok 1971–1982; Statistiska meddelanden
serie J 55, JO 55 och JO 50
(www.scb.se/JO1101) eller
(www.havochvatten.se).
5.7
Saltsjöfisket, yrkesfiskare 1925–2011
Salt water fishing, number of professional fishermen
Det fanns 10 gånger så många yrkesfiskare
1945 som 2009. 1945 fanns det
16 000 yrkesfiskare i saltsjöfisket mot
1 487 år 2011.
Källa: SCB Statistisk årsbok (äldre årgångar);
Havs- och vattenmyndigheten
(www.havochvatten.se).
Statistiska centralbyrån 113

Jordbruk, skogsbruk och fiske Statistisk årsbok 2013
Skogsmarksareal efter ägarklass, 2011
5.8 Forest land area by ownership class
Den produktiva skogsmarksarealen på ca
23 miljoner hektar fördelar sig så att hälften
ägs av enskilda skogsägare. En fjärdedel
ägs av privata bolag medan den övriga
fjärdedelen till stor del ägs av allmänna
ägare som staten och statsägda bolag.
Källa: Skogsstyrelsen Skogsstatistisk årsbok
(www.skogsstyrelsen.se/statistik);
Riksskogstaxeringen.
Årlig bruttoavverkning 1955–2011
5.9 Annual gross felling
Under perioden 1955–1971 ökade bruttoavverkningen
årligen med få undantag.
Därefter följde en nedgångsperiod som
bröts 1978. Avverkningen har därefter haft
en jämn årlig ökning fram t.o.m. 2004. År
2005 ökade den mycket kraftigt p.g.a.
stormen Gudrun.
Källa: Skogsstyrelsen Skogsstatistisk årsbok
2012 (www.skogsstyrelsen.se/statistik);
Riksskogstaxeringen, SLU.
5.10
Export och import av skogsindustriprodukter 2011 efter produkt,
miljarder kronor
Exports and imports of forest industry products by product, SEK
billions
Exportvärdet av skogs- och skogsindustriprodukter
uppgår till drygt 127 miljarder kr
medan importvärdet uppgår till ca 31 miljarder
kr. Värdet av nettoexporten uppgår
således till knappt 100 miljarder kr och är
därmed en av de näringar som bidrar mest
till Sveriges totala nettoexport.
Källa: Skogsstyrelsen Skogsstatistisk årsbok
2012 (www.skogsstyrelsen.se/statistik).
114 Statistiska centralbyrån

Statistisk årsbok 2013
5.11
Jordbruksföretag efter företagens storlek
Holdings, by size
Jordbruk, skogsbruk och fiske
Län
County
Storleksgrupp, hektar åker
Size of holdings, hectares of arable land
0–2,0 2,1–5,0 5,1–10,0 10,1–20,0 20,1–30,0 30,1–50,0 50,1–100,0 100,1–
Summa
företag
All
holdings
Stockholms 151 227 356 402 223 216 232 212 2 019
Uppsala 142 262 375 515 334 424 538 476 3 066
Södermanlands 111 213 327 408 191 266 323 378 2 217
Östergötlands 284 385 478 482 311 447 627 627 3 641
Jönköpings 213 754 820 706 323 391 387 131 3 725
Kronobergs 180 637 578 466 220 214 175 63 2 533
Kalmar 330 477 568 577 293 378 458 309 3 390
Gotlands 91 142 165 184 146 246 343 257 1 574
Blekinge 171 285 294 277 131 143 122 42 1 465
Skåne 711 1 383 1 545 1 596 822 1 021 1 112 1 147 9 337
Hallands 222 563 675 721 370 362 379 232 3 524
Västra Götalands 500 2 227 3 015 2 894 1 396 1 446 1 429 1 081 13 988
Värmlands 82 780 963 666 276 333 298 255 3 653
Örebro 109 355 482 411 253 267 297 282 2 456
Västmanlands 57 130 220 288 202 245 310 285 1 737
Dalarnas 95 417 474 436 246 231 224 115 2 238
Gävleborgs 79 448 551 554 249 271 241 133 2 526
Västernorrlands 56 583 619 403 179 163 184 88 2 275
Jämtlands 63 483 420 278 123 124 143 94 1 728
Västerbottens 46 545 687 505 197 202 246 174 2 602
Norrbottens 92 305 331 239 118 100 137 75 1 397
Hela riket Sweden
2010 3 785 11 601 13 943 13 008 6 603 7 490 8 205 6 456 71 091
2007 874 14 038 13 701 13 493 7 122 8 259 8 957 6 165 72 609
2005 945 14 486 14 117 14 147 7 583 8 862 9 569 6 099 75 808
2003 . . 9 293 11 315 13 159 7 603 9 259 10 112 6 039 66 780
2000 . . 11 784 14 110 15 453 8 717 10 624 10 652 5 458 76 798
1999 . . 11 344 15 229 16 656 9 295 11 445 10 969 5 181 80 119
1998 . . 13 563 16 442 17 451 9 827 11 845 11 188 4 991 85 307
1997 . . 14 273 17 179 18 066 10 127 12 249 11 268 4 864 88 026
1996 . . 14 730 17 816 18 701 10 607 12 587 11 350 4 697 90 488
1995 . . 12 828 16 710 18 458 10 633 12 834 11 339 4 503 87 305
1994 . . 13 670 17 802 19 128 10 803 13 128 11 230 4 341 90 102
1993 . . 13 909 18 196 19 487 11 139 13 329 11 190 4 235 91 485
1992 . . 13 980 18 135 19 632 11 372 13 543 11 074 4 047 91 850
1991 . . 14 280 18 536 20 074 11 712 13 789 11 116 4 047 93 554
Se Tabellanmärkningar.
Källa: Livsmedelsekonomiska samarbetsnämnden (1994–1997); Jordbruksverket (1998–2010) och SCB: Jordbruksstatistisk
årsbok (www.jordbruksverket.se eller www.scb.se/JO1901); Statistiska meddelanden serie J 30 (–1997), J 34 (1998) och
JO 34 (www.jordbruksverket.se eller www.scb.se/JO1901, 1999–); Statistikdatabasen: Jord- och skogsbruk, fiske.
Statistiska centralbyrån 115

Jordbruk, skogsbruk och fiske Statistisk årsbok 2013
5.12
Jordbruksföretag efter driftsinriktning i jordbruket
Holdings by type of farming
Län
County
Driftsinriktning
Type of farming
Summa företag
All holdings
Växtodling
Crop husbandry
Husdjursskötsel
Animal husbandry
Blandat jordbruk
Mixed holdings
Småbruk
Smallsized holdings
Stockholms 801 340 218 660 2 019
Uppsala 1 378 559 318 811 3 066
Södermanlands 864 488 252 613 2 217
Östergötlands 1 236 1 171 342 892 3 641
Jönköpings 376 2 026 101 1 222 3 725
Kronobergs 270 1 190 82 991 2 533
Kalmar 594 1 527 237 1 032 3 390
Gotlands 459 613 228 274 1 574
Blekinge 312 604 90 459 1 465
Skåne 3 659 2 376 728 2 574 9 337
Hallands 945 1 140 286 1 153 3 524
Västra Götalands 3 917 3 726 940 5 405 13 988
Värmlands 822 754 255 1 822 3 653
Örebro 865 480 212 899 2 456
Västmanlands 886 226 142 483 1 737
Dalarnas 587 627 152 872 2 238
Gävleborgs 663 744 160 959 2 526
Västernorrlands 412 618 96 1 149 2 275
Jämtlands 268 563 49 848 1 728
Västerbottens 627 605 102 1 268 2 602
Norrbottens 369 310 58 660 1 397
Hela riket Sweden
2010 20 310 20 687 5 048 25 046 71 091
2007 19 849 22 601 5 378 24 781 72 609
2005 20 843 24 322 5 715 24 928 75 808
2003 20 403 26 001 6 254 15 230 67 888
2000 21 377 29 710 7 085 18 938 77 110
1999 14 261 30 502 5 193 30 479 80 435
1998 14 937 32 328 5 956 32 378 85 599
1997 14 070 34 018 6 095 34 206 88 389
1996 13 922 35 424 6 581 34 927 90 854
1995 12 887 36 607 6 819 31 369 87 682
1994 12 662 38 166 7 041 32 594 90 463
1993 12 977 38 818 7 318 32 736 91 849
1992 12 865 39 696 7 145 32 528 92 234
1991 13 628 39 656 7 435 33 219 93 938
Se Tabellanmärkningar.
Källa: Livsmedelsekonomiska samarbetsnämnden (1994–1997); Jordbruksverket (1998–2010) och SCB: Jordbruksstatistisk
årsbok (www.jordbruksverket.se eller www.scb.se/JO1901); Statistiska meddelanden serie J 30 (–1997), J 35 (1998) och
JO 35 (www.sjv.se eller www.scb.se/JO1901, 1999–).
116 Statistiska centralbyrån

Statistisk årsbok 2013
5.13
Åkermarkens användning, hektar
Use of arable land, in hectares
Jordbruk, skogsbruk och fiske
Gröda Crop 2006 1 2007 1 2008 1 2009 1 2010 1 2011 1
Spannmål Grain 978 419 990 086 1 087 722 1 048 582 962 758 992 763
Vete Wheat 360 937 361 549 361 547 375 135 399 989 416 776
Höstvete Winter wheat 317 603 323 182 311 632 326 838 331 805 349 793
Vårvete Spring wheat 43 334 38 367 49 915 48 297 68 184 66 986
Råg Rye 23 454 24 716 27 581 36 633 24 228 24 094
Korn Barley 315 134 326 681 405 763 370 156 318 775 327 829
Höstkorn Winter barley 5 909 8 274 10 396 18 278 17 928 14 370
Vårkorn Spring barley 309 225 318 407 395 367 351 878 300 847 313 459
Havre Oats 206 057 207 909 227 588 196 038 164 386 181 170
Rågvete och blandsäd
Triticale and mixed grain 72 836 69 231 65 242 70 621 55 381 42 891
Rågvete Triticale 55 406 53 914 49 287 53 571 36 231 24 215
Blandsäd Mixed grain 17 430 15 317 15 955 17 050 19 150 18 676
Baljväxter Leguminous plants 35 683 28 557 25 255 34 017 46 110 41 690
Potatis Potatoes 28 181 28 362 26 883 26 958 27 203 27 662
Matpotatis Table potatoes 20 215 20 330 19 590 19 706 19 842 20 046
Potatis för stärkelse
Potatoes for processing 7 966 8 032 7 293 7 252 7 361 7 616
Sockerbetor Sugar beets 44 184 40 682 36 778 39 782 37 950 39 638
Frövall Seed ley 15 151 14 276 14 260 13 969 14 818 14 743
Vall och grönfoder
Ley, green forage and pasture 1 097 563 1 127 559 1 158 912 1 175 250 1 194 711 1 195 257
Slåttervall och betesvall 2
Ley and pasture 1 055 099 1 081 077 1 114 293 1 120 808 1 137 642 1 139 695
Grönfoder 3 Green forage 42 464 46 482 44 619 54 442 57 069 55 562
Oljeväxter Oil crops 98 958 92 176 93 040 109 470 129 378 109 630
Höstraps Winter rape 47 638 50 341 61 860 67 841 71 836 56 600
Vårraps Spring rape 35 148 33 044 24 359 29 245 35 695 36 112
Höstrybs Winter turnip rape 1 138 1 117 834 282 496 395
Vårrybs Spring turnip rape 6 270 3 341 2 453 2 150 2 207 1 781
Oljelin Oil flax 8 764 4 333 3 534 9 954 19 144 14 743
Övriga växtslag Other crops 31 941 35 146 34 523 34 655 33 194 33 488
Energiskog Energy forest 13 649 14 299 14 201 13 731 13 126 12 922
Trädgårdsväxter Horticultural plants 12 277 14 913 14 727 15 554 14 687 15 597
Andra växtslag Other crops 6 015 5 934 5 595 5 370 5 381 4 969
Träda Fallow 306 867 280 591 146 527 153 312 176 801 154 181
Ospecificerad åkermark 4
Unspecified arable land 31 670 8 239 7 583 7 355 10 535 9 833
Summa åker 5 Total arable land 2 671 201 2 647 700 2 631 482 2 643 350 2 633 457 2 618 885
1) År 2004 ingår endast företag med minst 2,0 hektar åkermark i redovisningen. Vilka företag som ingår fr.o.m. 2005 framgår av Tabellanmärkningar,
tab. 5.11-5.13 och 5.18.
2) Avser slåttervall som utnyttjades resp. år.
3) Inkl. majs.
4) Arealer som ej kunnat fördelas på gröda inklusive ej utnyttjad slåtter- och betesvall.
5) Inkl. annan obrukad åker.
Se Tabellanmärkningar.
Källa: Jordbruksverket (www.jordbruksverket.se) och SCB (www.scb.se/JO1901); Jordbruksstatistisk årsbok; Statistiska
meddelanden serie JO 10; Statistikdatabasen: Jord- och skogsbruk, fiske.
Statistiska centralbyrån 117

Jordbruk, skogsbruk och fiske Statistisk årsbok 2013
5.14
Totalskörd i ton
Yield in metric tonnes
Skörd Yield 2006 2007 2008 2009 2010 2011
Höstvete Winter wheat 1 795 200 2 087 800 2 004 600 2 060 100 1 873 100 1 965 800
Vårvete Spring wheat 172 200 167 900 197 600 217 800 269 900 260 900
Råg Rye 115 400 137 600 168 800 218 400 117 600 126 500
Höstkorn Winter barley 26 900 44 000 58 400 101 100 81 200 65 200
Vårkorn Spring barley 1 083 700 1 395 000 1 613 200 1 579 800 1 151 100 1 343 900
Havre Oats 624 400 889 800 820 000 744 200 559 300 692 000
Rågvete Triticale 255 900 276 100 274 100 252 700 158 700 107 200
Blandsäd Mixed grain 54 700 59 400 58 300 67 800 68 600 68 900
Ärter Peas 50 800 38 000 29 100 48 900 54 000 42 800
Åkerbönor Field beans 13 000 11 300 13 700 26 100 31 100 53 000
Slåttervall 1 Ley 2 425 000 2 720 800 2 326 100 2 946 300 3 082 800 2 805 700
Matpotatis 2 Table potatoes 525 300 534 700 558 200 568 500 542 900 584 000
Potatis för stärkelse
Potatoes for processing 252 500 254 300 295 000 289 400 273 400 298 000
Sockerbetor 3 Sugar beets 2 189 000 2 137 700 1 974 900 2 405 800 1 976 200 2 493 200
Höstraps 4 Winter rape 151 700 153 100 206 300 240 300 222 100 173 500
Vårraps 4 Spring rape 59 700 63 000 48 200 54 900 54 100 74 000
Höstrybs 4 Winter turnip rape 1 700 1 900 1 400 . . 900 . .
Vårrybs 4 Spring turnip rape 7 300 4 400 3 500 2 800 2 500 2 300
Oljelin 4 Oil flax 11 900 6 700 5 400 18 900 23 600 23 000
1) Total inbärgad 1:a skörd.
2) Exkl. odlingar mindre än 0,5 hektar.
3) Uppgifterna avser avräknad betmängd.
4) Uppgifterna avser 9,0 procents vattenhalt.
Se Tabellanmärkningar.
Källa: Jordbruksverket (www.jordbruksverket.se) och SCB (www.scb.se/JO1901): Jordbruksstatistisk årsbok; Statistiska
meddelanden serie JO 16; Statistikdatabasen: Jord- och skogsbruk, fiske.
5.15
Ekologisk odling, totalskörd i ton
Organic farming, total production in metric tonnes
Skörd Yield 2006 2007 2008 2009 2010 2011
Höstvete 1 Winter wheat 40 400 43 100 47 200 45 100 40 600 48 200
Vårvete 1 Spring wheat 17 200 22 200 25 200 26 200 28 500 33 600
Höstråg 1 Winter rye 7 300 5 700 7 800 8 800 4 300 4 600
Höstkorn 1 Winter barley . . . . . . . . . . . .
Vårkorn 1 Spring barley 31 500 37 400 41 300 41 500 36 000 35 700
Havre 1 Oats 52 600 73 100 71 900 73 600 50 400 63 500
Rågvete 1 Triticale 12 600 15 200 15 000 13 600 8 200 8 000
Blandsäd 1 Mixed grain 13 300 23 100 17 000 22 900 24 000 26 500
Ärter 2 Peas 8 400 5 100 4 800 5 100 5 000 4 500
Åkerbönor 2 Field beans 7 300 7 300 9 600 14 600 13 100 23 000
Höstraps 3 Winter rape 4 500 3 400 3 100 2 000 2 900 2 200
Vårraps 3 Spring rape . . . . . . . . . . . .
Höstrybs 3 Winter turnip rape 300 400 . . . . 300 . .
Vårrybs 3 Spring turnip rape 300 300 . . . . . . . .
Oljelin 3 Oil flax . . . . . . . . . . . .
Matpotatis 4 Table potatoes 11 500 10 500 14 300 11 200 11 700 12 700
1) Avser skörd med 14,0 % vattenhalt.
2) Avser skörd med 15,0 % vattenhalt.
3) Avser skörd med 9,0 % vattenhalt.
4) Avser skörd efter reducering för små, rötskadade eller grönfärgade knölar.
Se Tabellanmärkningar.
Källa: Jordbruksverket (www.jordbruksverket.se) och SCB (www.scb.se/JO1901): Jordbruksstatistisk årsbok, Statistiska
meddelanden serie JO 16 (www.scb.se/JO0608).
118 Statistiska centralbyrån

Statistisk årsbok 2013
5.16
Hektarskörd av spannmål och potatis, kg per hektar
Yield of cereals and potatoes, kg per hectare
Jordbruk, skogsbruk och fiske
Län
County
Odling om mer än 2,0 hektar åkermark
Holdings larger than 2,0 hectares of arable land
Höstvete 1
Winter
wheat
Vårvete 1
Spring
wheat
Råg 1
Rye
Höstkorn 1
Winter
barley
Vårkorn 1
Spring
barley
Havre 1
Oats
Rågvete 1
Triticale
Matpotatis 2
Table
potatoes
Potatis för
stärkelse
Potatoes for
processing
Stockholms 3 870 3 430 . . . . 3 460 3 100 . . . . –
Uppsala 3 900 3 210 3 280 . . 3 630 3 210 . . . . –
Södermanlands 4 700 3 950 . . . . 4 110 4 190 3 830 . . . .
Östergötlands 5 560 4 060 5 840 4 980 4 930 3 890 4 580 36 190 . .
Jönköpings . . . . . . . . 3 420 3 750 . . . . . .
Kronobergs . . 4 250 . . . . 3 290 3 880 . . . . . .
Kalmar 4 840 4 510 . . 3 560 3 590 3 070 4 170 . . 40 940
Gotlands 3 990 4 450 3 280 2 920 3 640 3 520 3 770 27 610 . .
Blekinge 5 860 5 690 . . . . 4 500 . . . . . . 37 800
Skåne 7 470 5 370 6 340 5 600 5 710 5 010 5 200 30 720 39 870
Hallands 5 710 3 390 . . . . 4 480 3 920 4 910 32 710 . .
Västra Götalands 5 220 3 610 4 100 4 690 4 460 4 120 4 430 27 990 . .
Värmlands 3 910 3 990 . . . . 3 210 3 010 . . 25 920 –
Örebro 4 490 4 850 . . . . 4 570 4 790 . . 31 840 . .
Västmanlands 4 500 3 520 . . . . 4 180 4 130 . . . . –
Dalarnas 4 990 3 290 . . . . 3 540 3 420 . . 28 440 . .
Gävleborgs . . 3 690 . . – 2 530 2 770 . . 16 790 . .
Västernorrlands . . . . . . – 1 860 . . . . 18 330 . .
Jämtlands . . . . . . – 2 800 . . . . . . –
Västerbottens – . . . . – 2 730 . . . . 18 700 . .
Norrbottens – . . – – 1 070 . . – 13 120 . .
Hela riket Sweden
2011 5 630 3 980 5 290 4 600 4 350 3 940 4 460 29 130 39 130
2010 5 660 4 070 4 870 4 640 3 930 3 530 4 420 27 360 37 140
2009 6 310 4 570 5 960 5 570 4 600 4 000 4 750 28 850 39 900
2008 6 440 4 030 6 140 5 640 4 150 3 680 5 600 28 490 40 440
2007 6 460 4 470 5 580 5 320 4 460 4 370 5 160 26 300 31 660
2006 5 660 4 030 4 990 4 750 3 600 3 170 4 670 25 990 31 690
2005 6 630 4 910 5 270 5 800 4 260 3 870 5 420 28 200 38 770
2004 6 180 4 740 5 510 5 610 4 300 4 120 5 200 27 610 39 720
2003 5 560 4 900 4 860 4 550 4 190 3 960 4 580 25 580 34 380
2002 6 390 4 900 5 270 5 330 4 290 4 050 5 480 26 470 35 050
2001 5 970 4 600 5 210 5 210 4 090 3 510 4 360 26 160 35 820
2000 6 030 5 040 5 370 5 030 3 920 3 910 4 550 26 720 38 700
1999 6 250 5 000 4 730 4 870 3 780 3 410 4 670 28 820 37 620
1998 5 670 4 760 4 590 5 300 3 690 3 610 4 550 34 720 47 440
1997 6 140 5 290 4 750 4 910 4 340 4 070 4 860 35 640 37 420
1) Avser skörd med 14,0 % vattenhalt.
2) Avser skörd efter reducering för små, rötskadade eller grönfärgade knölar.
Se Tabellanmärkningar.
Källa: Livsmedelsekonomiska samarbetsnämnden (–1997), Jordbruksverket (www.jordbruksverket.se,1998–) och SCB
(www.scb.se/JO0601): Statistiska meddelanden serie J 12 (–1997), J 16 (1998) och JO 16 (1999–), Statistikdatabasen:
Jord- och skogsbruk, fiske.
Statistiska centralbyrån 119

Jordbruk, skogsbruk och fiske Statistisk årsbok 2013
5.17
Ekologisk odling, hektarskörd av spannmål, potatis och ärter,
kg per hektar
Organic farming, yield of cereals, potatoes and peas, kg per hectare
Produktionsområde
Production
areas
Höstvete 1
Winter
wheat
Vårvete 1
Spring
wheat
Höstråg 1
Rye
Rågvete 1
Triticale
Odling om mer än 2,0 hektar åkermark
Holdings larger than 2,0 hectares of arable land
Höstkorn 1
Winter
barley
Vårkorn 1
Spring
barley
Havre 1
Oats
Blandsäd 1
Mixed
grain
Matpotatis
2
Table
potatoes
Ärter 3
Peas
Åkerbönor
3
Field
beans
2007 3 360 2 940 3 020 3 520 . . 2 610 2 690 2 700 13 280 1 690 1 990
2008 3 700 2 620 3 050 3 790 . . 2 660 2 350 2 480 15 970 1 920 2 210
2009 3 130 2 880 2 750 2 740 . . 2 690 2 450 2 740 12 140 1 960 3 140
2010 2 940 2 490 2 120 2 690 . . 2 210 2 130 2 350 13 580 1 810 2 060
2011 3 160 2 640 2 100 3 010 . . 2 350 2 480 2 480 13 470 1 880 3 020
1) Avser skörd med 14,0 % vattenhalt. 2) Avser skörd efter reducering för små, rötskadade eller grönfärgade knölar. 3) Avser skörd
med 15,0 % vattenhalt.
Se Tabellanmärkningar.
Källa: Jordbruksverket (www.jordbruksverket.se) och SCB (www.scb.se/JO1901): Jordbruksstatistisk årsbok; Statistiska
meddelanden serie JO 16 (www.scb.se/JO0608).
5.18
Jordbruksföretag med nötkreatur, svin, får och höns
Holdings with cattle, pigs, sheep and fowl
Företag Holdings 2006 2007 2008 2009 2010 2011
Med nötkreatur With cattle 25 054 23 878 22 844 21 733 21 586 20 503
Kor Cows
Mjölkkor Dairy cows 8 027 7 096 6 474 6 020 5 619 5 260
Kor för uppfödning av kalvar Suckler cows 12 447 12 494 12 345 11 922 12 190 11 809
Kvigor, tjurar och stutar Heifers, bulls and steers 23 700 22 501 21 536 20 330 20 295 19 107
Kalvar under 1 år Calves younger than 1 year 21 752 20 780 19 911 18 965 18 494 17 721
Med svin With pigs 2 414 2 277 2 380 2 027 1 695 1 515
Galtar Boars 1 187 1 049 995 885 723 666
Suggor Sows 1 606 1 433 1 350 1 122 1 031 932
Slaktsvin 20 kg och över Fattening pigs 20 kg – 2 025 1 937 1 999 1 773 1 410 1 297
Smågrisar under 20 kg Fattening pigs –20 kg 1 476 1 312 1 182 989 913 889
Med får (exkl. lamm) With sheep 9 141 7 984 8 169 8 169 8 628 9 387
Med höns (exkl. kycklingar) With fowl 4 877 4 245 4 643 3 306 3 703 3 827
Se Tabellanmärkningar.
Källa: Jordbruksverket (www.jordbruksverket.se) och SCB (www.scb.se/JO1901): Jordbruksstatistisk årsbok; Statistiska
meddelanden serie JO 20.
5.19 Husdjur
Livestock
Husdjur Livestock 2006 2007 2008 2009 2010 2011
Nötkreatur All cattle 1 590 409 1 559 725 1 558 381 1 538 281 1 536 658 1 511 846
Kor Cows
För mjölkproduktion Dairy cows 387 530 369 646 357 194 356 776 348 095 346 495
För kalvuppfödning Suckler cows 177 522 185 717 196 254 191 505 197 053 195 653
Kvigor, tjurar och stutar 1 år och däröver
Heifers, bulls and steers 1 year of age and older 529 847 515 737 512 744 501 930 512 566 494 903
Kalvar under 1 år
Calves younger than 1 year of age 495 510 488 625 492 189 488 070 478 944 474 795
Får och lamm Sheep and lambs 505 466 508 921 524 780 540 487 564 922 622 711
Svin All pigs 1 680 535 1 676 327 1 609 289 1 528 740 1 519 874 1 482 592
Galtar och suggor Boars and sows 186 944 181 444 169 832 160 265 155 962 152 828
Galtar Boars 2 623 2 491 2 438 2 414 2 327 1 873
Suggor Sows 184 321 178 953 167 394 157 851 153 635 150 955
Övriga svin Fattening pigs and piglets 1 493 591 1 494 883 1 439 457 1 368 474 1 363 912 1 329 763
Slaktsvin 20 kg– Fattening pigs, 20 kg– 1 001 947 1 015 365 974 112 942 521 936 910 900 897
Smågrisar –19,9 kg Piglets, –19,9 kg 491 644 479 518 465 345 425 953 427 002 428 866
Höns och kycklingar av värpras Poultry 6 170 320 7 080 407 7 194 759 7 158 602 7 708 228 8 204 000
Se Tabellanmärkningar.
Källa: Jordbruksverket (www.jordbruksverket.se) och SCB (www.scb.se/JO1901): Jordbruksstatistisk årsbok; Statistiska
meddelanden serie JO 20; Statistikdatabasen: Jord- och skogsbruk, fiske.
120 Statistiska centralbyrån

Statistisk årsbok 2013
5.20
Renar vid samebyar
Reindeer in Sami grazing communities
Jordbruk, skogsbruk och fiske
År
Year
Summa
Total
Län
County
Jämtland Västerbotten Norrbotten
1985 275 000 42 200 50 600 182 200
1995 253 300 46 415 57 317 149 568
1999 220 107 43 698 51 752 124 657
2000 221 164 44 809 54 231 122 124
2001 219 504 44 450 53 687 121 367
2002 228 535 45 825 53 981 128 729
2003 238 819 44 769 54 980 139 070
2004 250 525 43 664 55 527 151 334
2005 261 404 42 470 56 728 162 206
2006 254 893 44 777 54 721 155 395
2007 249 191 42 961 52 903 153 327
2008 257 053 44 780 55 256 157 017
2009 249 781 43 146 51 878 154 757
2010 249 835 42 984 50 601 156 250
2011 251 816 42 751 43 385 165 680
Genomsnittlig storlek på renstammen
Average number of reindeer
1920–1929 208 200 15 600 30 600 162 000
1950–1959 225 000 25 800 28 500 170 700
1980–1989 271 300 42 100 48 000 181 200
1990–1999 250 000 44 000 54 000 152 000
2000–2009 243 000 44 000 54 000 145 000
Se Tabellanmärkningar.
Källa: Jordbruksverket (www.jordbruksverket.se), SCB (www.scb.se/JO1901) och Sametinget (www.sametinget.se):
Jordbruksstatistisk årsbok.
5.21
Animalieproduktion, 1 000 ton
Dairy and meat production, 1 000 tonnes
Produkt Product 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011
Mjölkproduktion Production of milk 3 275 3 208 3 172 3 025 3 019 2 971 2 899 2 887
Mejeriproduktion Dairy production
Konsumtionsmjölk Drinking milk 1 009 992 954 926 915 908 914 877
Syrad mjölk m.m. Acidified milk 263 265 267 266 272 264 263 263
Grädde Cream 90 89 90 94 96 104 110 110
Smör 1 Butter 52 45 42 38 39 45 39 38
Ost Cheese 118 118 119 109 114 108 103 103
Mjölkpulver 2 Milk powder 51 53 54 55 61 62 53 55
Kött och fläsk Meat 442 415 406 404 406 407 407 399
Storboskap Beef 138 131 133 129 125 135 134 133
Kalvar Veal 5 4 4 4 4 5 4 4
Får och lamm Mutton and lamb 4 4 4 5 5 5 5 5
Hästar Horsemeat 1 1 1 1 1 1 1 1
Svin Pork 294 275 264 265 271 261 263 256
Ägg och kycklingkött
Eggs and chicken meat
Ägg 104 102 99 95 102 105 111 116
Kycklingkött 91 96 101 105 107 105 112 112
1) Inklusive smördel i annat matfett.
2) Inklusive kärnmjölkspulver.
Källa: Statens jordbruksverk (www.jordbruksverket.se) och SCB (www.scb.se/JO0701): Statistiska meddelanden serie JO 48.
Statistiska centralbyrån 121

Jordbruk, skogsbruk och fiske Statistisk årsbok 2013
5.22
Odling av trädgårdsväxter
Horticulture
År
Year
Yta, 1 000 m 2
Area in 1000 sq.
meters
Växthus
Greenhouses
Antal företag
Number of
enterprises
Friland
Cultivation on open ground
Areal, hektar
Area, hectares
Antal företag
Totala antalet företag
Total number of
enterprises
1981 3 545 1 854 11 898 3 961 4 907
1984 3 370 1 696 13 463 4 388 5 296
1987 3 345 1 609 13 456 4 106 5 028
1990 3 282 1 460 12 144 3 452 4 326
1993 3 357 1 524 12 921 3 300 4 214
1996 3 394 1 414 13 412 2 869 3 729
1999 3 273 1 264 12 233 2 346 3 199
2002 3 373 1 143 12 081 2 044 3 004
2005 3 013 971 12 557 1 853 2 584
2008 2 657 784 11 977 1 666 2 213
2011 2 678 698 12 623 1 443 1 908
Källa: Jordbruksverket (www.jordbruksverket.se) och SCB (www.scb.se/JO1901): Jordbruksstatistisk årsbok; Statistiska
meddelanden serie JO 33 (www.scb.se/JO0607).
5.23
Frilandsareal i hektar för olika trädgårdsväxter
Cultivation on open ground of various horticultural plants, in hectares
Län
County
Köksväxter 1
Vegetables,
lettuce, herbs
etc.
Fruktträd
Fruit trees
Bär
Berries
Varav jordgubbar
Of which
strawberries
Plantskoleväxter
Nursery plants
På friland
Outdoor
cultivation
I container
In container
Stockholms 31,9 5,4 14,7 8,4 – 1,0
Uppsala 23,0 13,0 40,1 35,4 – –
Södermanlands 18,4 3,0 32,8 23,7 11,6 2,5
Östergötlands 280,2 11,0 125,3 120,5 38,1 1,2
Jönköpings 32,9 71,3 56,5 31,4 4,3 1,5
Kronobergs 9,8 20,2 6,1 3,5 1,3 0,1
Kalmar 261,8 4,0 490,4 446,5 2,5 1,5
Gotlands 867,1 17,3 30,3 20,7 1,5 0,0
Blekinge 167,3 56,7 301,3 260,3 2,5 –
Skåne 5 285,7 1 424,3 804,7 737,0 193,1 66,3
Hallands 277,4 6,0 78,4 70,0 69,7 2,8
Västra Götalands 323,2 41,1 228,0 180,4 37,5 8,3
Värmlands 40,6 0,3 48,0 46,9 6,2 5,0
Örebro 74,9 4,7 19,2 8,3 – 0,0
Västmanlands 6,1 11,1 9,3 3,5 0,5 1,7
Dalarnas 29,4 0,0 86,1 26,5 0,3 0,0
Gävleborgs 17,0 – 27,8 27,3 3,0 0,1
Västernorrlands 6,4 0,1 33,9 9,1 – 0,0
Jämtlands 6,4 – 60,6 38,0 – –
Västerbottens 12,5 0,5 35,6 19,8 1,1 0,0
Norrbottens 25,4 – 139,3 13,4 1,5 0,1
Hela riket Sweden
2011 7 797,6 1 690,1 2 668,4 2 130,3 374,5 92,2
2008 7 052,9 1 788,6 2 665,0 1 997,1 419,0 50,9
2005 7 046,8 1 870,8 3 190,7 2 400,9 392,9 55,3
2002 6 766,7 1 861,9 2 908,8 2 209,1 434,6 80,1
1999 6 149,6 2 011,4 3 358,3 2 707,3 615,8 39,9
1996 6 572,0 2 232,0 3 733,4 2 950,1 760,7 36,8
1993 6 257,0 2 334,0 3 439,0 2 565,0 740,0 46,0
1990 5 791,0 2 391,0 3 140,0 2 237,0 706,0 40,0
1987 6 235,0 3 115,0 3 239,0 2 253,0 737,0 37,0
1984 6 412,0 3 108,0 2 990,0 1 952,0 793,0 45,0
1981 5 398,0 3 039,0 2 562,0 1 830,0 751,0 29,0
1) Arealen 2011 avser sådd/planterad areal, innan år 2011 har definitionen varit utnyttjad/odlad areal.
Se Tabellanmärkningar.
Källa: Jordbruksverket (www.jordbruksverket.se) och SCB (www.scb.se/JO1901): Jordbruksstatistisk årsbok; Statistiska
meddelanden serie JO 33 (www.scb.se/JO0607).
122 Statistiska centralbyrån

Statistisk årsbok 2013
5.24
Jordbruk, skogsbruk och fiske
Antal djur som använts i försök enligt Europarådskonventionen
(ETS 123) och EG:s direktiv (86/609/EEG) i Sverige
Number of animals used in Sweden in experiments and other
procedures that come under the European Convention (ETS 123) and
the EC Directive (86/609/EEC)
Djur Animals 2003 2004 2005 2006 2007 2008
Fiskar Fish 220 878 167 492 183 049 199 093 215 711 211 459
Fåglar Birds 28 211 5 665 7 838 16 542 13 722 4 069
Getter och får Goats and sheep 198 212 279 416 388 215
Groddjur Amphibians 536 714 5 496 906 1 610 1 316
Halvapor Prosimians – – – – – –
Hundar Dogs 734 799 1 166 2 078 1 969 2 204
Hästar, åsnor och hybrider
Horses, donkeys and crossbreeds 135 152 650 427 594 428
Kaniner Rabbits 2 180 2 035 2 112 1 808 1 304 1 345
Katter Cats 164 174 220 201 91 149
Kräldjur Reptiles – 421 – – 30 170
Marsvin Guinea pigs 2 748 2 199 2 014 1 152 1 475 1 778
Människoapor Apes – – – – – –
Möss Mice 184 999 185 782 213 727 228 885 214 670 216 272
Nötkreatur Cattle 1 352 786 727 1 961 2 032 1 590
Råttor Rats 72 216 75 824 83 321 75 000 64 867 55 048
Svin Pigs 2 047 1 630 2 722 2 029 2 322 1 973
Övriga apor Other simians 60 11 75 40 129 46
Övriga däggdjur Other mammals 90 208 639 489 209 308
Övriga gnagare Other rodents 1 344 1 573 1 436 1 454 3 344 2 965
Övriga rovdjur Other carnivores 161 209 210 148 297 122
Märkta fiskar Marked fishes 212 466 160 171 161 993 185 339 179 143 200 243
Totalt Total 518 053 445 886 505 681 532 629 524 764 501 457
Se Tabellanmärkningar.
Källa: Djurskyddsmyndigheten (2003–2005); Statens jordbruksverk (2006–, www.jordbruksverket.se).
5.25
Län
County
Under tillåten jakttid fällda älgar, länsvis
Annual harvest of moose during open hunting season
2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 Därav
Of which
Kor
Cows
Tjurar
Bulls
Stockholms 1 573 1 494 1 242 1 047 1 034 1 003 926 1 146 532 614
Uppsala 1 869 1 655 1 556 1 824 1 822 1 665 1 585 1 951 916 1 035
Södermanlands 1 861 1 678 1 323 1 080 1 103 1 165 1 155 1 360 677 683
Östergötlands 2 908 2 328 2 142 2 103 2 519 2 564 2 908 3 414 1 682 1 732
Jönköpings 2 624 2 237 2 445 2 353 2 881 3 416 3 537 3 716 1 830 1 886
Kronobergs 1 609 1 237 1 636 1 904 2 386 2 977 3 046 3 226 1 620 1 606
Kalmar 1 925 1 680 1 733 1 994 2 404 2 766 3 013 3 264 1 589 1 675
Gotlands – – – – – – – – – –
Blekinge 329 189 250 294 428 480 475 509 224 285
Skåne 587 465 341 336 477 639 587 664 319 345
Hallands 944 773 639 749 937 1 214 1 192 1 450 698 752
Västra Götalands 6 419 5 644 5 073 4 718 5 119 5 576 5 760 6 860 3 222 3 638
Värmlands 8 056 7 172 6 855 6 424 6 540 6 742 7 190 7 197 3 429 3 768
Örebro 3 399 2 978 2 595 2 159 2 203 2 402 2 501 2 776 1 303 1 473
Västmanlands 1 874 1 697 1 534 1 169 1 013 1 168 1 228 1 233 614 619
Dalarnas 9 246 8 250 7 343 6 899 6 413 6 393 6 143 6 150 2 754 3 396
Gävleborgs 5 903 5 486 4 977 4 552 4 633 4 652 4 822 5 091 2 391 2 700
Västernorrlands 9 896 9 537 8 020 8 168 7 881 8 649 8 973 9 539 4 881 4 658
Jämtlands 13 363 13 281 11 231 11 431 11 503 11 996 12 432 13 251 6 303 6 948
Västerbottens 12 334 12 706 11 576 11 994 12 392 12 733 13 620 15 023 7 510 7 513
Norrbottens 9 844 10 327 9 859 9 776 9 866 9 815 11 039 11 672 5 110 6 562
Hela riket
Sweden 96 563 90 814 82 370 80 974 83 554 88 015 92 132 99 492 47 604 51 888
Källa: Naturvårdsverket (2004, www.naturvardsverket.se) och Svenska Jägareförbundet (2005–, www.jagareforbundet.se).
Statistiska centralbyrån 123

Jordbruk, skogsbruk och fiske Statistisk årsbok 2013
5.26
Landsdel
Region
Total produktiv skogsmarksareal och areal skyddad skogsmark
enligt svenska definitioner 2011
Total area of productive forestland and area of protected forest
according to Swedish definitions
All produktiv
skogsmark
Total productive
forest land
Produktiv skogsmark
inom nationalparker,
naturreservat
National parks, nature
reserves
Totalt
Total
Skogsmark enligt nationell definition, 1 000 ha
Forest land by national definition, 1 000 hectares
Varav
nedan
fjällnära
skog
Of which
submountaine
forests
Produktiv skogsmark
inom
biotopskydd
Habitat protection
areas
Total
Varav
nedan
fjällnära
skog
Produktiv skogsmark
inom
naturvårdsavtal
Nature conservation
agreements
Total
Varav
nedan
fjällnära
skog
Summa formellt
skyddad produktiv
skogsmark
The sum total of
protected productive
forest land
Total
Varav
nedan
fjällnära
skog
Norra Norrland 7 126 450 113 4 4 5 4 458 121
Södra Norrland 5 744 113 53 3 3 5 5 121 61
Svealand 5 335 140 106 7 7 9 9 156 122
Götaland 5 018 92 92 7 7 9 9 108 108
Hela riket Sweden 23 223 795 364 21 21 28 27 844 413
Källa: Skogsstyrelsen Skogsstatistisk årsbok (www.skogsstyrelsen.se); Riksskogstaxeringen, SLU; Naturvårdsverket.
5.27
Län och landsdel
County and regions
Produktiv skogsmarksareal efter län, landsdelar och ägare
2006–2010, 1 000 hektar. Exkl. fridlyst produktiv skogsmark
Forest area by county and ownership. Excl. protected productive forestland
Privata aktiebolag
Private sector
corporations
Ägarkategori
Ownership category
Enskilda
Individual
Övriga 1
Others 1
Samtliga
Total
Norrbottens 388 1 190 2 016 3 594
Västerbottens 649 1 396 1 069 3 114
Jämtlands 1 126 1 080 287 2 493
Västernorrlands 881 701 92 1 674
Gävleborgs 524 661 297 1 482
Dalarnas 571 825 476 1 872
Värmlands 437 820 65 1 322
Örebro 98 266 222 586
Västmanlands 58 166 87 311
Uppsala 148 216 87 451
Stockholms 40 190 63 293
Södermanlands 52 225 66 343
Östergötlands 114 399 109 622
Västra Götalands 46 1 047 186 1 279
Jönköpings 32 587 82 701
Kronobergs 19 521 107 647
Kalmar 30 556 128 714
Gotlands 5 102 13 120
Hallands 13 264 19 296
Blekinge 7 146 17 170
Skåne 28 298 62 388
N Norrland 2 1 037 2 587 3 085 6 709
S Norrland 3 2 531 2 442 676 5 649
Svealand 1 404 2 709 1 067 5 180
Götaland 295 3 920 723 4 938
Hela riket Sweden 5 267 11 658 5 551 22 476
1) Staten, Statsägda aktiebolag, Övriga allmänna ägare, Övriga privata ägare och Okänd ägare. State, State owned companies,
Other public owners, Individual owners, Other private owners and Unknown owners. 2) Norrbottens och Västerbottens län.
3) Jämtlands, Västernorrlands och Gävleborgs län.
Se Tabellanmärkningar.
Källa: Riksskogstaxeringen, SLU.
124 Statistiska centralbyrån

Statistisk årsbok 2013
5.28
Saltsjöfisket, avkastning, landad vikt
Salt water fishing yields, landed weight
Jordbruk, skogsbruk och fiske
Fiskslag m.m.
Species of fish etc.
Ton
Tonnes
2009 2010 2011
1 000 kr
SEK thousands
Ton 1 000 kr Ton 1 000 kr
Ål Eel 291 14 646 313 16 372 238 15 671
Lax Salmon 145 6 239 150 6 793 177 8 605
Öring Trout 8 334 8 332 2 68
Övrig sötvattensfisk Other freshwater fish 98 2 331 89 2 504 65 1 626
Rödspotta Plaice 292 6 087 269 5 092 266 4 389
Sandskädda Dab 3 21 2 10 3 27
Skrubbskädda Flounder 142 1 006 103 818 109 908
Övrig flundrefisk Other flatfish 236 13 103 219 13 853 203 12 587
Torsk Cod 11 282 155 347 10 377 152 972 11 547 169 616
Långa Ling 42 957 36 835 36 980
Kolja Haddock 273 5 081 193 3 585 313 4 839
Gråsej Saithe 1 168 14 812 1 312 18 953 1 218 17 765
Lyrtorsk Pollack 55 1 546 60 1 607 58 1 708
Vitling Whiting 65 1 105 67 1 203 68 983
Kummel Hake 67 1 637 63 1 565 76 1 662
Övrig torskfisk Other gadiforms 4 82 5 142 3 134
Sill och strömming 1 Herring/Baltic herring 37 527 160 933 35 625 145 354 34 765 177 663
Skarpsill Sprat 16 517 33 998 12 705 28 428 20 307 51 877
Makrill Mackerel 3 374 35 674 2 828 30 686 3 526 56 094
Övrig saltvattensfisk Other marine fish 694 9 182 108 4 924 292 4 910
Foderfisk 2 Industrial fish 121 254 170 374 136 133 261 146 92 917 204 715
Lever och rom Liver and roe 169 10 620 142 14 097 129 12 412
Krabba Crab 103 2 935 114 2 895 127 2 055
Hummer Lobster 23 7 254 19 5 965 20 6 105
Havskräfta Norway lobster 1 268 106 154 1 169 110 331 858 104 705
Nordhavsräka Prawns 2 303 127 687 1 614 121 024 1 633 135 965
Blötdjur Molluscs 3 200 11 366 4 195
Summa Total 197 403 889 345 203 734 951 851 168 958 998 264
1) Till konsumtion.
2) Ej fördelad på fiskslag.
Källa: Havs- och vattenmyndigheten (www.havochvatten.se) och SCB (www.scb.se/JO0101): Statistiska meddelanden
serie JO 55.
5.29
Vattenbruk, produktion av matfisk, musslor och kräftor,
hel färskvikt, ton
Aquaculture production of food fish, mussels and crayfish,
whole fresh weight, tonnes
År
Year
Regnbåge
Rainbow
trout
Lax, Öring
Salmon,
Salmon trout
Ål
Eels
Röding
Char
Summa
matfisk
Total food fish
Musslor
Mussels
Kräftor
Crayfish
1997 4 875 3 215 183 5 276 1 425 8
1998 4 457 4 232 347 5 040 455 9
1999 4 458 12 253 386 5 109 954 9
2000 4 452 9 311 395 5 171 443 7
2001 5 255 18 228 786 6 286 1 444 6
2002 4 183 6 190 608 4 987 1 382 6
2003 4 886 1 194 324 5 404 1 742 7
2004 4 851 1 158 328 5 338 1 435 6
2005 4 968 1 222 439 5 630 1 069 6
2006 6 116 3 191 444 6 754 1 791 5
2007 4 366 4 175 374 4 919 1 168 3
2008 1 5 789 23 172 692 6 676 1 911 . .
2009 2 6 413 . . . . . . 7 225 2 125 2
2010 2 7 859 . . . . 1 307 9 260 1 382 1
2011 10 745 7 90 1 128 11 970 1 470 1
1) Kräftproduktion publicerades ej år 2008.
2) För att inte röja uppgifter om enskilda odlare kan inte alla uppgifter redovisas.
Källa: Jordbruksverket (www.jordbruksverket.se) och SCB (www.scb.se/JO1201): Statistiska meddelanden serie JO 60.
Statistiska centralbyrån 125

Jordbruk, skogsbruk och fiske Statistisk årsbok 2013
5.30
Saltsjöfisket, fiskare och båtar
Sea fishing, fishermen and fishing craft
Yrkesfiskare
Professional
fishermen
Binäringsfiskare
Occasional
fishermen
Summa
fiskare
Fishermen,
total
Därav
trålfiskare
Of which
trawler
fishermen
Antal
Number
Båtar
Fishing craft
Därav
Of which
Båtar
> 12 m 1
Vessels
> 12 mtrs
Båtar Båtar
< 12 m 2 < 8 m 3
Västkusten West coast 757 . . 757 . . 605 129 266 210
Sydkusten South coast 312 . . 312 . . 291 30 127 134
Ostkusten East coast 418 . . 418 . . 469 33 184 252
2011 1 487 1 487 1 365 192 577 596
2010 1 457 1 457 1 353 211 574 568
2009 1 500 . . 1 500 1 407 247 579 581
2008 1 599 . . 1 599 . . 1 464 272 584 608
2007 1 673 . . 1 673 . . 1 506 281 600 625
2006 1 691 . . 1 691 . . 1 551 296 609 646
2005 1 727 . . 1 727 . . 1 589 300 626 663
2004 1 731 . . 1 731 . . 1 597 307 635 655
2003 1 863 . . 1 863 . . 1 715 306 679 730
2002 2 022 . . 2 022 . . 1 821 316 716 789
2001 2 576 . . 2 576 . . 1 851 330 724 797
2000 2 562 . . 2 562 . . 1 954 362 763 829
1999 2 629 . . 2 629 . . 1 968 366 760 842
1995 2 670 329 2 999 1 243 2 540 468 931 1 141
1990 3 007 466 3 473 1 457 4 129 529 1 050 2 550
1985 3 620 684 4 304 1 665 4 657 526 2 812 1 319
1979 4 115 1 426 5 541 1 689 6 017 531 2 827 2 659
1976 3 935 1 911 5 846 1 641 6 033 . . . . . .
1973 4 646 1 857 6 503 2 059 6 865 . . . . . .
1970 5 177 1 819 6 996 2 628 6 608 . . . . . .
1) 1999 och framåt avser båtar 12 m eller längre.
2) 1979 och 1985 avser båtar 6–12 m.
3) 1979 och 1985 avser båtar < 6 m.
Se Tabellanmärkningar.
Källa: SCB Fiskestatistisk årsbok 1970–1979; Fiskeriräkningen den 1 januari 1985, 1990 och 1995; Fiskeriverket (1999–,
www.fiskeriverket.se).
126 Statistiska centralbyrån

Näringsverksamhet
Business activities
Foto: Jan-Aage Haaland

Näringsverksamhet Statistisk årsbok 2013
6 – Näringsverksamhet
Business activities
6.1 Näringsverksamhet ................................... 129
Business activities
6.2 Industrins investeringar 1997–2011,
miljarder kronor i 2008 års priser .................. 131
Investments in manufacturing, 2008 prices,
SEK billions
6.3 Industrins kapacitetsutnyttjande
1:a kv. 1990 – 2:a kv. 2012, procent ............... 131
Actual capacity utilisation in industry,
percent
6.4 Övernattningar på hotell, stugbyar
och vandrarhem 1981–2011 efter
gästernas hemland ......................................... 131
Nights spent in hotels, holiday villages
and youth hostels by the visitors' country
of residence, millions
6.5 Aktiebolag, ny- och avregistrerade
under åren 1970–2011..................................... 132
Joint stock companies, registered and
deregistered during the year
6.6 Bestående aktiebolag vid årets
slut 1980–2011 ................................................. 132
Joint stock companies, remaining
registered at the end of the year
6.7 Tingsrätter: beslutade företagskonkurser
1983–2011 ...................................... 132
District Courts: bankruptcies
6.8 Industri, tillverkning av vissa varor
enligt Kombinerade nomenklaturen
(KN)................................................................... 133
Manufacturing, production of some
commodities divided according to the
Combined Nomenclature (CN)
6.9 Produktionens saluvärde efter
näringsgren, miljoner kronor ......................... 135
Market value (industrial production) by
industry, SEK millions
6.10 Företag efter näringsgren enligt
SNI 2007 och juridisk form 2011 .................... 136
Enterprises by economic activity according
to SNI 2007 and legal form
6.11 Anställda efter företagets näringsgren
enligt SNI 2007 och juridisk form
2011 ................................................................... 137
Employees by economic activity of the
enterprise according to SNI 2007 and
legal form
6.12 Arbetsställen efter län och
storleksklass i november 2011....................... 138
Establishments by county and by size
6.13 Ekonomiska basfakta för företagen
i näringslivet, totalt och efter bransch
enligt SNI 2007, 2010, miljoner kronor ........... 139
Basic data for market producers by industry
(NACE Rev 2 classification), SEK millions
6.14 Kommunägda företag efter verksamhetsområde
m.m. den 31 december ....... 140
Municipal enterprises, by field of activity
6.15 Aktiebolag ................................................ 140
Registered joint stock companies
6.16 Näringslivsregistret, nyregistrerade
bolag 2011, länsvis ................................. 141
Newly registered businesses in the Trade
and Industry Register, by county
6.17 Patent ........................................................ 142
Patents
6.18 Belagda hotellrum efter målgrupp
2011 ................................................................... 142
Hotel rooms occupied by category of
guests
6.19 Hotell och andra inkvarteringsmöjligheter,
övernattande gäster efter
hemland 2011 ................................................... 143
Accommodation establishments, nights
spent in tourist accommodation by
nationality
128 Statistiska centralbyrån

Statistisk årsbok 2013
Näringsverksamhet
6.1 Näringsverksamhet
Business activities
Den globala finanskrisen som bröt ut i mitten av 2008 avspeglar sig tydligt i
det svenska näringslivets utveckling. Industrisektorn drabbades hårdast och
därför har de varuproducerande företagen haft en sämre utveckling än
tjänsteföretagen.
De varuproducerande företagen stod för 49 procent
av näringslivets totala produktionsvärde
på 5 065 miljarder kronor år 2010. De branscher
som hade högst produktionsvärde var:
• parti- och detaljhandeln, 663 miljarder kronor
• byggverksamhet, 463 miljarder kronor
• fastighets- och uthyrningsverksamhet samt
andra företagstjänster, 455 miljarder kronor.
anläggningstillgångar minskade rejält inom
både varu- och tjänsteproducerande företag
under slutet av decenniet.
Produktionsvärde, index 1997=100, 1997–2010
Parti- och detaljhandeln var även den klart
största branschen sett till antalet anställda med
nästan 460 000 helårspersoner. Byggverksamhet
hade näst flest anställda, drygt 250 000.
Tjänsteföretagen bidrar mest till BNP
Produktionsvärdet är ett mått på företagens
intäkter, medan förbrukningsvärdet är ett mått
på företagens kostnader. I diagrammen till
höger ser vi att kurvorna för produktion och
förbrukning följer varandra ganska väl för både
varu- och tjänsteproducerande företag under
perioden 1997–2010.
Skillnaden mellan produktion och förbrukning
kallas förädlingsvärde och mäter företagens
bidrag till BNP. Under perioden
1997–2010 ökade förädlingsvärdet i de svenska
företagen med mer än 90 procent, från 1 023 till
1 946 miljarder kronor i löpande priser.
Av det totala förädlingsvärdet stod tjänsteföretagen
för 59 procent år 2010. Motsvarande
andel år 1997 var 53 procent. En förklaring till
att tjänsteföretagen har haft en mer positiv
utveckling än de varuproducerande företagen
är att finanskrisen drabbade industrin hårdare
än tjänstesektorn.
Krisen kan urskiljas ganska tydligt i alla
diagrammen. Förädlingsvärdet visar en tydlig
nedgång under krisåret 2009 för att sedan
återhämta sig under det konjunkturmässigt
starkare året 2010. På kurvan för utvecklingen
av antalet anställda syns det tydligt att tjänsteföretagen
är mer expansiva än industriföretagen.
Sett till hela perioden har tjänsteföretagen
ökat antalet anställda med 48 procent medan
industriföretagen istället har minskat sina anställda
med 5 procent.
Finanskrisen syns också tydligt i näringslivets
nettoinvesteringar. Investeringarna i materiella
Förbrukningsvärde, index 1997=100, 1997–2010
Förädlingsvärde, index 1997=100, 1997–2010
Statistiska centralbyrån 129

Näringsverksamhet Statistisk årsbok 2013
Antal anställda, index 1997=100, 1997–2010
Nettoinvesteringar, index 1997=100, 1997–2010
Definitioner
Med produktionsvärde avses den faktiska produktionen
utförd av företaget. Det baseras på
försäljning, d.v.s. nettoomsättning, justerat för
förändringar av lager och pågående arbete, aktiverat
arbete för egen räkning, övriga rörelseintäkter
exkl. bidrag, kursvinster och reavinster,
inköpskostnad för varor som säljs utan vidare
bearbetning (handelsvaror).
Till förbrukningsvärdet räknas kostnader för
råvaror och förnödenheter samt inköp av tjänster.
Däremot ingår inte personalkostnader,
avskrivningar, räntor och liknande kostnader.
Förädlingsvärdet definieras som produktionsvärdet
minus kostnader för köpta varor och
tjänster, dock ej löner, sociala avgifter och
inköpskostnader för varor som säljs utan vidare
bearbetning (handelsvaror).
Anställda avser antalet anställda omräknat till
heltidspersoner på årsbasis.
Nettoinvesteringar definieras som årets anskaffningar
minus årets avyttringar av materiella
anläggningstillgångar.
Källa: SCB Företagens ekonomi NV 19,
(www.scb.se/NV0109).
Sveriges näringslivsutveckling, mnkr, 1997–2010
1997 1999 2001 2003 2005 2007 1 2008 2009 2010
Produktionsvärde
Varuproducerande 2 1 560 588 1 696 754 1 926 091 1 899 640 2 148 828 2 526 765 2 615 161 2 274 088 2 504 116
Tjänsteproducerande 3 1 232 744 1 429 942 1 670 562 1 701 896 1 904 228 2 301 850 2 416 316 2 366 190 2 560 973
Förbrukningsvärde
Varuproducerande 1 075 225 1 156 901 1 364 450 1 311 743 1 475 888 1 742 028 1 838 589 1 581 705 1 698 728
Tjänsteproducerande 694 705 796 124 958 140 944 928 1 051 517 1 262 090 1 351 748 1 298 393 1 420 364
Förädlingsvärde
Varuproducerande 485 362 539 853 561 641 587 898 672 940 784 737 776 572 692 383 805 387
Tjänsteproducerande 538 038 633 717 712 422 756 968 852 711 1 039 760 1 064 568 1 067 797 1 140 609
Anställda
Varuproducerande 933 970 956 260 979 494 936 672 925 174 947 714 947 115 888 341 882 957
Tjänsteproducerande 1 079 773 1 210 483 1 328 022 1 323 658 1 347 987 1 486 735 1 564 492 1 553 584 1 597 110
Arbetskraftskostnader
Varuproducerande 322 518 356 830 396 121 392 304 411 586 463 220 473 791 446 613 455 817
Tjänsteproducerande 360 056 433 030 521 228 521 256 557 372 651 773 710 112 716 081 745 758
Nettoinvesteringar
Varuproducerande 4 77 760 76 661 73 128 73 014 88 563 114 549 128 062 107 869 103 365
Tjänsteproducerande 114 268 105 475 111 470 103 978 121 059 165 492 161 067 144 946 130104
1) Fr.o.m. årgång 2007 gäller branschnomenklatur SNI2007.
2) Till varuproducerande företag räknas företag inom branscherna 01-43 enligt SNI2007.
3) Till tjänsteproducerande företag räknas företag inom branscherna 45-63, 68-83 och 85-96 enligt SNI2007.
4) Investeringsposter för SNI 01-02 ingår inte i tidsserien, p.g.a. alltför stor osäkerhet i beräkningsunderlagen för årgång 2008 och framåt.
130 Statistiska centralbyrån

Statistisk årsbok 2013
6.2
Näringsverksamhet
Industrins investeringar 1997–2011, miljarder kronor i 2008 års priser
Investments in manufacturing, 2008 prices, SEK billions
Industriföretagens investeringar för den
svenska verksamheten redovisade ökande
volymer under 2011. Därmed är trenden
med minskande investeringar som har rått
under dem två senaste åren bruten. Störst
ökning skedde inom industrin för insatsvaror
som ökade sina investeringar med 15 procent.
Även industrin för icke varaktiga konsumtionsvaror
ökade sina investeringar.
Industrin för investeringsvaror samt industrin
för varaktiga konsumtionsvaror minskade
sina investeringar med 6 procent vardera.
Näringsgrensindelning enligt SNI 2002
t.o.m. 2008, därefter enligt SNI 2007.
Källa: SCB Näringslivets investeringar
(www.scb.se/NV0801).
6.3
Industrins kapacitetsutnyttjande 1:a kv. 1990 – 2:a kv. 2012, procent
Actual capacity utilisation in industry, percent
Diagrammet visar det faktiska nyttjandet av
den tillgängliga produktionskapaciteten inom
industrin (SNI B+C). Uppgifterna är
säsongrensade.
Diagrammet visar tydligt hur finanskrisen
slår mot industrin. Kapacitetsutnyttjandet föll
från 91,1 procent första kvartalet 2008 till
76,2 procent andra kvartalet 2009, för att
sedan öka till 88,9 procent fjärde kvartalet
2010.
Källa: SCB Industrins kapacitetsutnyttjande
(www.scb.se/NV0701).
6.4
Övernattningar på hotell, stugbyar och vandrarhem 1981–2011 efter
gästernas hemland
Nights spent in hotels, holiday villages and youth hostels by the visitors'
country of residence, millions
Under 2011 gjordes nära 34,0 miljoner övernattningar
på hotell, stugbyar och vandrarhem
i Sverige. Det är de högsta som någonsin
registrerats. Antalet övernattningar av
svenska gäster uppgick 2011 till över 26,1
miljoner medan de utländska uppgick till
över 7,8 miljoner.
Källa: Tillväxtverket (www.tillvaxtverket.se)
och SCB (www.scb.se/NV1701).
Statistiska centralbyrån 131

Näringsverksamhet Statistisk årsbok 2013
6.5
Aktiebolag, ny- och avregistrerade under åren 1970–2011
Joint stock companies, registered and deregistered during the year
Det största antalet nyregistrerade företag
under perioden 1970–2011 uppmättes 2011
då 43 959 företag registrerades. Det lägsta
antalet uppmättes 1977 då 1 451 företag
nyregistrerades.
Det största antalet avregistrerade företag
under samma period uppmättes 1997, då
28 476 företag avregistrerades. Det lägsta
antalet uppmättes 1970 då 1 604 företag
avregistrerades. Lagerbolag är exkluderade.
Källa: Bolagsverket (http://www.bolagsverket.se/).
6.6
Bestående aktiebolag vid årets slut 1980–2011
Joint stock companies, remaining registered at the end of the year
Under perioden 1980–2011 är det sju år då
antalet bestående aktiebolag överstiger
300 000. Det är åren 2005–2011. Antalet
bestående aktiebolag fördubblades från
början av 80-talet till mitten av 90-talet, då
en minskning skedde. Från 1999 ökade åter
antalet bestående aktiebolag. Lagerbolag är
exkluderade.
Anmärkning: Lagerbolag är exkluderade. Shelf companies are excluded.
Källa: Bolagsverket (http://www.bolagsverket.se/).
6.7
Tingsrätter: beslutade företagskonkurser 1983–2011
District Courts: bankruptcies
Efter att antalet konkurser stadigt minskat
från 1992 års höga nivå på 21 200 har antalet
fr.o.m. 1999 planat ut och lagt sig på en
nivå runt 7 000.
I genomsnitt gick 28 företag i konkurs
varje arbetsdag under 2011. Motsvarande
antal för ”rekordåret” 1992 var 85 stycken.
Källa: SCB (www.scb.se/NV1401) och
Tillväxtanalys (www.tillvaxtanalys.se).
132 Statistiska centralbyrån

Statistisk årsbok 2013
Näringsverksamhet
Industri, tillverkning av vissa varor enligt Kombinerade
6.8 nomenklaturen (KN)
Manufacturing, production of some commodities divided
according to the Combined Nomenclature (CN)
Vara
Commodity
Kvantitetsgrund
Unit
2010 – Egen tillverkning 1 2010 – Lönebearbetning 2
Kvantitet
Quantity
Saluvärde, tkr
Value
Kvantitet
Quantity
Saluvärde, tkr
Value
1 Levande djur; animaliska produkter
Live animals; animal products
0201 10 Kött av nötkreatur, hela eller halva
kroppar ton 43 128 1 264 565 0 0
0203 11 Kött av svin, hela eller halva kroppar ton . . . . 475 9 500
0401 Mjölk och grädde 1 000 l 1 087 031 7 702 587 0 0
0405 10 (ur) Smör, naturligt ton 47 461 1 273 552 0 0
0406 90 Hårdost ton 87 212 3 460 770 0 0
2 Vegetabiliska produkter
Vegetable products
0710 21 Ärter ton 37 955 391 362 0 0
0901 21 00 Kaffe, rostat, koffeinhaltigt ton 68 226 3 278 310 38 378 133 759
1101 Finmalet mjöl av vete eller blandsäd ton 457 266 1 505 356 0 0
3 Animaliska och vegetabiliska fetter
och oljor
Animal and vegetable fats and oils
1517 10 Bordsmargarin ton 14 333 131 631 65 749 169 398
4 Beredda näringsmedel; drycker
Prepared foodstuffs; beverages
1601 00 99 C Falukorv, medisterkorv ton . . . . 0 0
1701 99 Strösocker ton 257 986 1 338 427 0 0
2105 Glass 1000 l 40 575 714 606 46 291 196 120
2203 Maltdrycker 1000 l 461 689 3 727 905 0 0
5 Mineraliska produkter
Mineral products
2601 Järnmalm ton 26 011 229 25 875 965 0 0
2603 Kopparmalm ton 298 817 5 655 592 0 0
2710 (ur) Motorbensin, exkl. flyg- o. jetbensin 1 000 m 3 4 066 515 21 336 574 0 0
2710 (ur) Eldningsolja 1 1 000 m 3 7 893 512 39 461 362 0 0
6 Kemiska produkter Chemicals
2815 12 Natronlut ton NaOH 119 568 235 339 0 0
3003, 3004 Medikamenter . . 49 305 141 . 234 971
3208 90 Lacker och målningsfärger, ej
vattenlösliga ton 37 123 1 188 183 0 0
3824 50 10 Fabriksblandad betong ton 5 097 589 3 761 817 0 0
7 Plaster; gummi Plastics; rubber
3917 23 Styva rör av polymerer av vinylklorid ton 19 792 384 091 0 0
3923 21 Säckar, bärkassar och påsar av plast ton . . . . . . 1 207
8 Skinn; läder Skins; leather
4107 12 91 Spaltläder ton 1 641 498 152 0 0
9 Trä och trävaror
Wood and articles of wood
4407 10 91 Sågat virke av gran m 3 5 794 675 9 825 435 . . 14 488
4407 10 93 Sågat virke av furu m 3 6 751 499 12 518 494 . . 3 728
4418 10 Glasade fönster med träkarmar 1 000 st 1 682 3 634 385 0 0
10 Massa och papper och varor av
papper eller papp
Pulp of wood and articles of paper or
paperboard
4703 21 Blekt sulfatmassaved av barrträ ton 3 112 560 16 963 858 0 0
4801 Tidningspapper ton 2 250 829 9 432 572 0 0
4804 11 Oblekt kraftlinerpapper ton 953 908 4 467 152 0 0
4818 40 Sanitetsbindor, tamponger, blöjor till
spädbarn och liknande sanitetsartiklar ton 152 628 3 340 532 0 0
4819 10 Kartonger, askar av wellpapp ton 388 383 4 974 100 0 0
11 Textilvaror Textiles
5407 Vävnader av syntetgarn 1 000 m 2 3 726 103 675 0 0
5603 Bondad duk ton 36 223 848 973 0 0
12 Skor, huvudbonader m.m.
Footwear, headgear etc.
6505 Huvudbonader av trikå 1 000 st . . . . 0 0
Statistiska centralbyrån 133

Näringsverksamhet Statistisk årsbok 2013
6.8
Vara
Commodity
Industri, tillverkning av vissa varor enligt Kombinerade
nomenklaturen (KN) (forts.)
Kvantitetsgrund
Unit
2010 – Egen tillverkning 1 2010 – Lönebearbetning 2
Kvantitet
Quantity
Saluvärde, tkr
Value
Kvantitet
Quantity
Saluvärde, tkr
Value
13 Varor av sten, cement, glas etc.
Articles of stone, cement, glass etc.
6804 22 Slipstenar ton 5 255 224 096 0 0
6810 19 10 Takpannor av cement, betong eller sten ton 339 086 426 821 0 0
14 Oädla metaller och varor därav
Base metals and related articles
7225 (ur) Valsade platta produkter av annat
legerat stål (ej rostfritt) ton 959 094 8 761 224 46 177
7408 Koppartråd ton 149 782 7 665 481 0 0
7612 Aluminiumförpackningar 1 000 st 108 880 155 715 3 736 498 2 798 637
15 Maskiner och apparater; elektriskt
materiel
Machinery, electrical equipment
8407 3 Bilmotorer med gnisttändning st 64 223 1 146 461 0 0
8419 50 Värmeväxlare st 5 405 950 5 331 988 0 0
8534 Tryckta kretsar st 5 781 696 2 146 886 0 0
16 Fordon, flygplan, fartyg
Vehicles, aircraft, vessels
8703 2 Personbilar (ej diesel) st 123 060 28 097 311 0 0
8704 22 Lastbilar (diesel) med totalvikt 5–20 ton st 17 209 11 891 552 0 0
17 Instrument och apparater
Instruments and apparatus
9014 20 Instrument och apparater för flyg- eller
rymdnavigering st 355 3 099 172 0 0
9022 14 Röntgenapparater för medicinskt bruk st 444 108 197 0 0
18 Vapen och ammunition
Arms and ammunition
9306 90 10 Bomber, granater, torpeder m.m. för
militärt bruk ton . . . . . . . .
19 Diverse varor
Miscellaneous manufactured articles
9403 40 10 A Köksskåp av trä st . . . . 0 0
9406 00 20 Byggnader, monterade eller
monteringsfärdiga, av trä . . 9 427 810 . 0
1) Egen tillverkning: all försäljning av produkter som tillverkats vid företaget inklusive produktion som utförts på särskild beställning. I de
fall ett företag svarar för insatsvaror och försäljning, men låter ett annat företag producera varorna betraktas det som egen tillverkning.
2) Lönebearbetning: innebär att beställaren står för större delen av insatsvarorna och att utföraren får betalt för produktionstjänsten.
Se Tabellanmärkningar.
Källa: SCB Statistiska meddelanden serie NV 19 (www.scb.se/NV0119): Industrins varuproduktion; Statistikdatabasen:
Näringsverksamhet.
134 Statistiska centralbyrån

Statistisk årsbok 2013
Näringsverksamhet
Produktionens saluvärde efter näringsgren, miljoner kronor
6.9 Market value (industrial production) by industry, SEK millions
SNI 2007
Näringsgren
Industry
2007 2008 2009 2010
05–33 Tillverknings- och utvinningsindustri
Mines and quarries and manufacturing industry 1 569 697 1 568 243 1 290 925 2 422 886
05–09 Gruvor och mineralutvinningsindustri
Mines and quarries 27 674 33 605 23 653 42 718
10–33 Tillverkningsindustri Manufacturing industry 1 542 023 1 534 637 1 267 273 1 374 898
10–12 Livsmedels-, dryckesvaru- och tobaksindustri
Food product, beverage and tobacco industry 122 943 136 169 135 429 134 723
13–15 Textil-, beklädnads-, läder- och lädervaruindustri
Industry for textiles and textile products, leather and
leather products 11 831 10 792 9 406 10 437
16 Industri för trä och varor av trä o.d. utom möbler
Industry for wood and wood products 89 268 81 339 72 777 79 703
17–18 Massa-, pappers- och pappersvaruindustri, grafisk
industri
Industry for pulp, paper, and paper products and printers 146 927 142 908 134 537 142 797
19 Industri för stenkolsprod. och raffinerade petroleumprodukter
Industry for coke and refined petroleum products 11 291 13 652 14 680 12 498
20–21 Kemisk industri
Industry for chemicals, chemical products and man-made
fibres 119 657 113 622 121 103 119 824
22 Gummi- och plastvaruindustri
Industry for rubber and plastic products 38 559 39 302 34 018 38 170
23 Jord- och stenvaruindustri
Industry for other non-metallic mineral products 31 773 33 758 29 335 32591
24 Stål- och metallverk Industry for basic metals 159 388 155 137 102 867 129 560
25–30, 33 Verkstadsindustri
Industry for fabricated metal products, machinery and
equipment 759 056 759 755 567 314 628 559
31–32 Övrig tillverkningsindustri Manufacturing industry n.e.c. 51 330 48 203 45 806 46 036
Källa: SCB Företagens ekonomi (www.scb.se/NV0109).
Statistiska centralbyrån 135

Näringsverksamhet Statistisk årsbok 2013
Företag efter näringsgren enligt SNI 2007 och juridisk form 2011
6.10 Enterprises by economic activity according to SNI 2007 and legal
form
Näringsgren enl. SNI 2007 1
Juridisk form 2
Economic activity 1 Legal form
Fysisk
person
Individuals
Enkelt
bolag
Sole
proprietorship
Handelsbolag
Trading
partnership
Aktiebolag
Joint
stock
company
Ekonomisk
förening
Co-operative
society
Ideell
förening
m.m.
Unincorporated
association
Stiftelse
Foundation
Offentlig
myndighet
Public
authority
Annan
juridisk
form
Other
legal
form
Totalt
Total
A Jordbruk, skogsbruk och
fiske 222 790 4 308 3 036 7 615 173 420 234 14 1 223 239 813
B Utvinning av mineral 197 10 43 474 1 3 1 8 737
C Tillverkning 23 383 89 3 418 25 398 157 41 10 1 423 52 920
D Försörjning av el, gas,
värme och kyla 265 41 82 1 419 154 19 2 1 25 2 008
E Vattenförsörjning; avloppsrening,
avfallshantering
och sanering 259 3 56 781 162 60 11 21 1 353
F Byggverksamhet 49 545 118 4 723 36 343 116 53 7 715 91 620
G Handel; reparation av
motorfordon och motorcyklar
49 995 132 12 186 62 488 550 151 39 1 2 847 128 389
H Transport och magazinering
13 265 34 1 108 14 821 167 74 4 3 234 29 710
I
Hotell- och restaurangverksamhet
10 943 84 5 014 12 486 212 224 79 36 29 078
J Informations- och kommunikationsverksamhet
26 856 26 4 305 21 787 505 277 57 1 389 54 203
K Finans- och försäkringsverksamhet
678 2 369 11 399 45 92 1 517 4 424 14 530
L Fastighetsverksamhet 13 716 1 596 5 037 27 938 17 397 9 953 465 4 401 76 507
M Verksamhet inom juridik,
ekonomi, vetenskap och
teknik 80 637 73 11 152 69 310 869 376 243 24 577 163 261
N Uthyrning, fastighetsservice,
resetjänster och
andra stödtjänster 17 241 58 3 111 12 642 317 150 32 5 265 33 821
O Offentlig förvaltning och
försvar; obligatorisk
socialförsäkring 63 9 31 2 225 5 283 50 668
P Utbildning 13 255 14 1 557 5 173 1 343 1 009 276 115 44 22 786
Q Vård och omsorg; sociala
tjänster 17 490 6 2 155 10 652 315 876 182 252 45 31 973
R Kultur, nöje och fritid 37 136 194 4 550 6 515 675 9 643 229 20 141 59 103
S Annan serviceverksamhet 41 235 39 2 372 4 927 788 15 740 571 19 103 65 794
T Förvärvsarbete i hushåll;
hushållens produktion av
diverse varor och tjänster
för eget bruk - - - - - - - - - -
U Verksamhet vid internationella
organisationer,
utländska ambassader o.d. - - - - - - - - 5 5
Näringsgren okänd 16 135 404 525 3 664 245 362 551 2 535 22 423
Summa Total 635 084 7 231 64 808 335 863 24 193 39 748 4 504 760 8 511 1 120 702
1) Näringsgrensklassificering enl. Standard för svensk näringsgrensindelning 2007 (SNI 2007) som grundas på EU:s näringsgrensindelning
NACE Rev. 2. Classification by economic activity according to SNI 2007, the Swedish version of NACE Rev. 2.
2) I denna tabell ingår samtliga juridiska och fysiska personer som är registrerade för mervärdesskatt och/eller är arbetsgivare. Uppgiften
om antalet anställda baseras på ett för registret konstruerat mått (bl.a. utifrån kontrolluppgifter) som inte direkt kan jämföras med andra
sysselsättningsmått. Jämför även tab. 6.15 som innehåller samtliga hos bolagsverket registrerade aktiebolag, även de som inte är
mervärdesskatteregistrerade eller ej är arbetsgivare.
3) I allmänhet nya företag.
Källa: SCB Företagsregistret, Företagsdatabasen, FDB (www.scb.se/NV0101); Statistikdatabasen: Näringsverksamhet.
136 Statistiska centralbyrån

Statistisk årsbok 2013
6.11
Näringsverksamhet
Anställda efter företagets näringsgren enligt SNI 2007 och juridisk
form 2011
Employees by economic activity of the enterprise according to SNI 2007
and legal form
Näringsgren enl. SNI 2007 1
Juridisk form 2
Economic activity 1 Legal form
Fysisk
person
Individuals
Enkelt
bolag
Sole
proprietorship
Handelsbolag
Trading
partnership
Aktiebolag
Joint
stock
company
Ekonomisk
förening
Co-operative
society
Ideell
förening
m.m.
Unincorporated
association
Stiftelse
Foundation
Offentlig
myndighet
Public
authority
Annan
juridisk
form
Other
legal
form
Totalt
Total
A Jordbruk, skogsbruk
och fiske 9 276 1 246 940 24 425 2 473 326 174 300 105 39 265
B Utvinning av mineral 38 12 34 8 578 0 0 10 1 8 673
C Tillverkning 2 715 52 2 051 547 963 2 305 29 74 0 641 555 830
D Försörjning av el, gas,
värme och kyla 7 0 3 22 634 404 49 0 394 3 23 494
E Vattenförsörjning; avloppsrening,
avfallshantering
och sanering 90 0 26 14 820 7 0 802 4 15 749
F Byggverksamhet 10 799 78 2 821 251 595 172 30 1 545 266 041
G Handel; reparation av
motorfordon och
motorcyklar 8 157 34 9 125 475 555 10 373 713 144 19 4 134 508 254
H Transport och magasinering
7 698 16 9 133 195 701 542 75 3 3 034 4 331 220 533
I
Hotell- och restaurangverksamhet
8 732 37 8 285 103 618 687 580 566 13 122 518
J Informations- och kommunikationsverksamhet
546 0 1 239 157 652 611 331 382 2 1 020 161 783
K Finans- och försäkringsverksamhet
28 0 336 72 559 55 220 712 1 403 14 536 89 849
L Fastighetsverksamhet 995 116 907 43 700 9 496 870 1 165 957 255 58 461
M Verksamhet inom
juridik, ekonomi,
vetenskap och teknik 2 374 35 4 622 219 853 1 344 635 1 003 6 849 1 364 238 079
N Uthyrning, fastighetsservice,
resetjänster
och andra stödtjänster 4 667 7 2 140 207 742 552 443 365 10 650 457 227 023
O Offentlig förvaltning
och försvar; obligatorisk
socialförsäkring 1 2 159 0 775 262 148 152 1 280 150 631
P Utbildning 733 5 466 47 426 11 093 12 811 8 467 305 933 70 387 004
Q Vård och omsorg;
sociala tjänster 1 991 44 1 465 137 883 5 181 10 347 5 575 755 373 23 917 882
R Kultur, nöje och fritid 1 140 25 691 26 614 912 20 123 3 485 3 303 58 56 351
S Annan serviceverksamhet
3 419 14 1 115 22 438 1 542 49 515 1 428 491 424 80 386
T Förvärvsarbete i hushåll;
hushållens produktion
av diverse
varor och tjänster för
eget bruk - - - - - - - - - -
U Verksamhet vid internationella
organisationer,
utländska
ambassader o.d. - - - - - - - - 24 24
Näringsgren okänd 129 9 13 238 13 23 20 0 85 530
Summa Total 63 535 1 730 45 414 2 581 153 47 762 97 895 23 836 1 237 662 29 373 4 128 360
1) Näringsgrensklassificering enl. Standard för svensk näringsgrensindelning 2007 (SNI 2007) som grundas på EU:s näringsgrensindelning
NACE Rev. 2. Classification by economic activity according to SNI 2007, the Swedish version of NACE Rev. 2.
2) I denna tabell ingår samtliga juridiska och fysiska personer som är registrerade för mervärdesskatt och/eller är arbetsgivare. Uppgiften
om antalet anställda baseras på ett för registret konstruerat mått (bl.a. utifrån kontrolluppgifter) som inte direkt kan jämföras med andra
sysselsättningsmått. Jämför även tab. 6.15 som innehåller samtliga hos bolagsverket registrerade aktiebolag, även de som inte är
mervärdesskatteregistrerade eller ej är arbetsgivare.
3) I allmänhet nya företag.
Källa: SCB Företagsregistret, Företagsdatabasen, FDB (www.scb.se/NV0101); Statistikdatabasen: Näringsverksamhet.
Statistiska centralbyrån 137

Näringsverksamhet Statistisk årsbok 2013
6.12
Län
County
Arbetsställen efter län och storleksklass i november 2011
Establishments by county and by size
Storleksklass efter antal anställda
Size group (number of employees)
Summa
Total
0 1–4 5–19 20–99 100– Arbetsställen 1
Establishments
Anställda 2
Employees
Stockholms 196 132 60 443 22 431 7 619 1 410 288 035 1 042 396
Uppsala 28 511 6 960 3 017 1 015 161 39 664 126 955
Södermanlands 18 475 5 472 2 447 829 134 27 357 99 983
Östergötlands 28 882 8 623 4 213 1 437 214 43 369 173 438
Jönköpings 29 749 7 128 3 683 1 370 212 42 142 155 605
Kronobergs 20 618 3 835 1 971 732 111 27 267 83 611
Kalmar 21 985 5 295 2 581 799 119 30 779 95 757
Gotlands 7 158 1 515 692 179 26 9 570 23 049
Blekinge 11 329 2 896 1 449 463 68 16 205 62 180
Skåne 100 790 27 625 11 745 4 222 683 145 065 503 205
Hallands 27 622 7 291 3 232 951 136 39 232 116 678
Västra Götalands 131 745 34 449 16 113 5 576 936 188 819 707 097
Värmlands 28 532 5 765 2 878 915 151 38 241 108 360
Örebro 19 785 5 456 2 714 976 175 29 106 123 254
Västmanlands 15 871 5 257 2 471 828 136 24 563 105 988
Dalarnas 31 377 6 132 3 040 972 123 41 644 114 954
Gävleborgs 24 033 5 822 2 804 967 145 33 771 114 425
Västernorrlands 23 130 5 272 2 560 846 114 31 922 100 050
Jämtlands 18 406 3 512 1 613 465 64 24 060 51 997
Västerbottens 29 538 5 693 2 759 895 143 39 028 110 276
Norrbottens 24 681 5 285 2 779 962 124 33 831 108 992
Hela riket Sweden 842 079 219 756 97 196 33 019 5 385 1 197 435 4 128 360
1) Med arbetsställe avses varje adress där ett företag (enl. tab. 6.10) bedriver stadigvarande verksamhet. De flesta företagen, 1 112 649
st., har endast ett arbetsställe vardera, medan de resterande, 8 053 st., tillsammans har 84 786 arbetsställen.
2) Uppgiften om antalet anställda är beräknad på samma sätt som i 6.11.
Källa: SCB Företagsregistret, Företagsdatabasen, FDB (www.scb.se/NV0101); Statistikdatabasen: Näringsverksamhet.
138 Statistiska centralbyrån

Statistisk årsbok 2013
6.13
Näringsverksamhet
Ekonomiska basfakta för företagen i näringslivet, totalt och
efter bransch enligt SNI 2007, 2010, miljoner kronor
Basic data for market producers by industry (NACE Rev 2
classification), SEK millions
Företag inom nedanstående
näringar
Enterprises in the following major
divisions
Antal
företag
Number of
enterprises
Antal
anställda 2
Number of
employees
Produktionsvärde
3
Production
value
Förädlingsvärde
3
Value
added
Bruttoinvesteringar
i materiella
anläggningstillgångar
3
Gross investments
in fixed
assets
Nettoinvesteringar
i materiella
anläggningstillgångar
3
Net investments
in fixed
assets
Samtliga företag 1
All enterprises 1 000 920 2 480 067 5 047 032 1 946 001 .. ..
Jordbruk, skogsbruk, fiske
Agriculture, forestry and
fishing SNI (01-03) 238 959 39 396 172 561 48 615 .. ..
Utvinning av mineral och
tillverkning
Mining, quarrying and
manufacturing SNI (05-33) 55 173 553 153 1 628 726 509 051 56 923 49 898
El-, gas-, värme- och vattenverk
samt avfallshantering och
sanering
Electricity, gas and water
supply and waste
management SNI (35-39) 3 050 40 528 222 399 95 120 43 628 41 607
Byggverksamhet Construction SNI (41-43) 87 119 250 833 463 495 157 256 15 387 11 509
Handel, rep. av fordon
Wholesale and retail trade and
repair of motor vehicles SNI (45-47) 127 167 458 581 662 855 322 677 25 626 20 029
Transport och magasinering
Transport and storage SNI (49-53) 29 398 203 848 408 518 121 138 38 513 22 315
Hotell- och restaurangverksamhet
Accommodations and food
service activities SNI (55-56) 28 548 100 919 103 341 40 059 5 240 4 155
Informations- och kommunikationsverksamhet
Information and
communication SNI (58-63) 51 359 153 408 338 040 150 661 13 215 11 916
Verksamhet inom juridik, ekonomi,
vetenskap och teknik
Professional, scientific and
technical activities SNI (69-75) 155 694 204 997 340 770 153 169 9 202 6 761
Fastighets- och uthyrningsverksamhet
samt andra
stödtjänster
Real estate activities, renting
activities and support service
activities
SNI
(68, 77-82) 80 855 232 405 455 165 215 945 129 586 58 472
Utbildning,vård och omsorg
Education, health and other
social work activities SNI (85-88) 49 403 190 310 148 989 97 816 4 373 3 329
Kultur, nöje, fritid och annan
serviceverksamhet
Arts, entertainment, recreation
and other services activities SNI (90-96) 94 195 51 689 102 173 34 494 4 244 3 271
1) I denna tabell ingår alla företag som under året bedrev näringsverksamhet i Sverige (SNI 01-96 exkl. 64-66 och 84), oberoende
av juridisk form. Finansiella företag (banker, försäkringsbolag m.m.) ingår inte.
2) Antalet anställda omräknat till heltidspersoner på årsbasis.
3) Definitioner på förädlingsvärde, produktionsvärde samt brutto- och nettoinvesteringar i Företagens ekonomi skiljer sig från
Nationalräkenskapernas.
Källa: SCB Statistiska meddelanden, serie NV 19: Företagens ekonomi för industri-, bygg- och tjänsteföretag 2010
(www.scb.se/NV0109); Statistikdatabasen: Näringsverksamhet.
Statistiska centralbyrån 139

Näringsverksamhet Statistisk årsbok 2013
6.14
År
Year
Antal
företag
Number
of enterprises
Kommunägda företag efter verksamhetsområde m.m.
den 31 december
Municipal enterprises, by field of activity
El-, gas-,
och
vattenförsörjning
Electricity,
gas and
water
Hotell- och
restaurangverksamhet
Hotels and
restaurants
Därav huvudsakligen verksamma inom
Of which activity within
Transport,
magasinering
kommunikation
Transport,
storage and
communication
Fastighetsoch
uthyrningsverksamhet
Real estate
and business
services
Andra samhälls-
och
personliga
tjänster/
Utbildning,
vård och
omsorg 1
Övrigt
Other
Omsättning,
mnkr
Turnover,
SEK m
Balansomslutning,
mnkr
Balance
sheet, total
1999 1 436 329 33 113 709 142 110 118 858 532 665
2000 1 431 311 32 114 720 142 112 129 706 589 036
2001 1 447 318 31 125 735 138 100 134 559 582 101
2002 1 423 292 31 123 737 135 105 120 030 475 618
2003 1 416 288 29 119 738 135 107 129 442 494 611
2004 1 417 285 25 121 756 129 101 133 052 518 942
2005 1 533 318 28 134 796 142 115 140 656 628 981
2006 1 518 321 38 128 795 133 103 145 210 676 607
2007 1 535 321 34 134 812 134 100 144 109 667 064
2008 1 1 575 390 36 141 825 19 164 160 006 787 386
2009 1 621 409 40 143 846 19 164 169 536 855 923
2010 1 622 404 33 150 852 20 163 155 013 896 515
1) Fr.o.m. 2008 redovisas Utbildning, vård och omsorg istället för Andra samhälls- och personliga tjänster. From 2008 figures for Education
and care are reported instead of Other community and personal services.
Källa: SCB Kommunägda företag (1998); Den offentliga sektorns finanser (1999–2003); Statistiska meddelanden, serie
OE 27 (2004–, www.scb.se/OE0108).
6.15 Aktiebolag
Registered joint stock companies
2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011
Nyregistrerade aktiebolag
Newly registered joint stock companies 19 288 20 561 23 894 27 994 27 555 24 228 34 708 43 959
Avregistrerade aktiebolag
Joint stock companies deregistered 12 117 14 156 14 145 13 319 13 446 13 574 13 178 14 547
Aktiebolag i Näringslivsregistret 1
Joint stock companies in the Trade
and Industry Register 1 295 223 301 628 311 377 326 052 340 186 350 903 372 097 401 800
Aktiebolag med konkurs inledd 1
Joint stock companies with bankruptcy
proceedings commenced 10 383 9 397 8 565 7 867 8 001 9 156 9 275 8 796
Aktiebolag med likvidation
beslutad 1
Joint stock companies with liquidation
decided 1 7 619 7 325 6 903 7 051 6 811 6 985 7 369 6 594
Aktiebolag med fusion inledd 1
Joint stock companies with merger
scheme adopted 1 1 170 1 107 963 881 819 836 736 945
Aktiekapital i nyregistrerade bolag 2 ,
mnkr
Share capital in newly registered
companies 2 SEK m 2 077 2 199 2 619 3 037 3 207 2 612 2 464 2 977
Aktiekapitalökning 2 , mnkr
Increase of share capital 2 SEK m
Fondemissioner Bonus issue 1 645 2 168 3 728 8 300 3 916 11 922 2 080 3 008
Nyemissioner Issue of shares 66 220 18 137 21 866 24 869 21 916 37 758 27 146 13 413
Skuldebrev Convertibles 214 266 109 474 46 160 163 165
Överkurs, mnkr 2 Premium 2 , SEK m 106 790 112 668 111 091 321 065 159 417 106 294 134 634 121 030
Aktiekapitalminskning 2 , mnkr
Decrease of share capital 2 , SEK m 8 006 58 072 16 063 12 101 12 088 21 120 10 566 13 093
Utdelning 2 , mnkr Dividends 2 , SEK m 298 190 308 973 469 148 525 373 570 477 553 109 416 767 399 405
1) Vid årets utgång. By the end of the year.
2) Ändringar i Euro är konverterade till SEK. Changes in Euro are converted to SEK.
Se Tabellanmärkningar.
Källa: Bolagsverket (www.bolagsverket.se).
140 Statistiska centralbyrån

Statistisk årsbok 2013
6.16
Näringsverksamhet
Näringslivsregistret, nyregistrerade bolag 2011, länsvis
Newly registered businesses in the Trade and Industry Register,
by county
Län
County
Enskild
näringsidkare
Sole trader
Aktiebolag
Company
limited by
shares
Handelsbolag
Trading
partnership
Kommanditbolag
Limited
partnership
Bostadsrättsförening
Tenant owner
association
Ekonomisk
förening
Economic
association
Stockholms 6 642 15 456 1 599 349 292 120
Uppsala 661 1 407 153 27 15 22
Södermanlands 445 915 114 19 21 14
Östergötlands 630 1 452 134 18 11 38
Jönköpings 428 1 281 100 12 16 15
Kronobergs 260 595 60 4 13 22
Kalmar 305 719 65 24 15 12
Gotlands 102 252 21 2 14 25
Blekinge 227 425 62 27 2 16
Skåne 2 726 5 318 747 136 90 75
Hallands 575 1 466 128 28 22 23
Västra Götalands 3 160 6 812 763 197 126 193
Värmlands 430 967 91 36 10 37
Örebro 445 886 99 28 10 9
Västmanlands 447 867 100 17 13 11
Dalarnas 460 1 016 102 9 45 58
Gävleborgs 437 847 98 12 13 23
Västernorrlands 378 822 71 13 7 16
Jämtlands 233 624 35 5 20 8
Västerbottens 340 1 035 62 14 11 28
Norrbottens 367 797 46 11 3 19
Hela riket Sweden 19 698 43 959 4 650 988 769 784
Därav via Verksamt 1
Of which via 12 150 8 424 2 178 278 75 403
1) Bolagsverkets, Skatteverkets och Tillväxtverkets tjänst, (www.verksamt.se).
Se Tabellanmärkningar.
Källa: Bolagsverket (www.bolagsverket.se).
Statistiska centralbyrån 141

Näringsverksamhet Statistisk årsbok 2013
6.17 Patent
Patents
2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011
Ansökningar Applications 2 943 2 845 2 881 2 777 2 604 2 549 2 341
Sökandens hemvist Origin of Applicant
Sverige Sweden 2 498 2 429 2 517 2 386 2 151 2 195 2 004
Danmark Denmark 8 12 8 15 14 2 10
Finland 72 54 50 59 64 44 37
Norge Norway 36 23 23 18 25 21 12
Storbritannien United Kingdom 10 11 13 13 15 13 18
Frankrike France 8 12 11 4 8 24 8
Italien Italy 3 4 1 1 1 1 0
Nederländerna Netherlands 7 2 3 7 4 1 2
Schweiz Switzerland 87 100 57 60 97 73 76
Tyskland Germany 37 29 49 43 35 28 19
USA 70 52 55 50 37 48 54
Japan 27 32 23 28 19 11 19
Korea 7 3 1 2 5 1 2
Taiwan 12 12 7 7 7 7 7
Övriga länder Other countries 61 70 63 84 122 80 73
Beviljade patent Patents granted 1 911 1 477 1 287 1 224 1 248 1 379 1 039
Patent i kraft vid årets slut
Patents in force at end of the year 20 478 20 114 19 436 19 019 17 689 16 664 15 994
EPO-patent i kraft vid årets slut 1 82 263 84 596 86 135 86 990 84 674 80 132 80 097
Till svenska patentverket under samarbetskonventionen
ingivna internationella patentansökningar 2 1 960 2 051 2 169 2 001 1 716 1 560 1 482
Patentansökningar ingivna till det europeiska
patentverket direkt såväl som via PCT (EPO) 3 128 609 135 846 141 297 147 463 134 542 150 961 142 823
Därav ansökningar som omfattar Sverige
Of which applications concerned Sweden 3 120 548 127 395 105 814 107 458 100 989 .. ..
1) EPO: European Patent Office: Patents in force at end of the year.
2) International patent applications filed with the Swedish Patent Office under the Patent Co-operation Treaty (PCT).
3) Patent applications filed with the EPO.
Källa: Patent- och registreringsverket (www.prv.se).
6.18
Län
County
Belagda hotellrum efter målgrupp 2011
Hotel rooms occupied by category of guests
Målgrupp Category of guests
Företagsmarknaden Business market Privatmarknaden Private market Antal belagda rum
1 000-tal
Gruppgäster, % Fritidsresenärer, % Number of occupied
Group travellers Holiday travellers rooms, thousands
Affärs- och uppdragsresenärer,
%
Business travellers
Konferensgäster, %
Conference
delegates
Stockholms 52 15 8 25 6 174 786
Uppsala 48 26 7 19 437 331
Södermanlands 48 15 7 31 421 872
Östergötlands 58 11 7 24 641 109
Jönköpings 59 11 6 24 509 386
Kronobergs 62 10 9 18 283 831
Kalmar 51 7 5 37 394 815
Gotlands 31 6 17 46 205 522
Blekinge 58 8 5 29 243 057
Skåne 51 11 8 30 2 043 032
Hallands 46 16 4 35 442 005
Västra Götalands 51 10 7 31 3 073 305
Värmlands 50 8 10 32 492 127
Örebro 65 9 6 21 383 342
Västmanlands 62 11 8 19 310 483
Dalarnas 43 10 6 41 561 145
Gävleborgs 63 8 8 20 378 769
Västernorrlands 57 9 6 28 415 076
Jämtlands 32 11 10 47 381 485
Västerbottens 56 10 11 24 545 819
Norrbottens 54 6 9 31 656 574
Hela riket Sweden 52 12 8 28 18 994 871
Se Tabellanmärkningar.
Källa: Tillväxtverket (www.tillvaxtverket.se) och SCB (www.scb.se/NV1701): Statistiska meddelanden serie NV 41.
142 Statistiska centralbyrån

Statistisk årsbok 2013
6.19
Näringsverksamhet
Hotell och andra inkvarteringsmöjligheter, övernattande gäster
efter hemland 2011
Accommodation establishments, nights spent in tourist accommodation
by nationality
Land
Country
Hotell
Hotels
Typ av anläggning
Type of establishment
Stugbyar
Holiday villages
Vandrarhem
Youth hostels
Antal övernattningar
1
Number of
guest-nights
Sverige Sweden 21 457 982 2 343 356 2 328 092 26 129 430
Norge Norway 1 070 661 117 614 46 860 1 235 135
Danmark Denmark 478 952 200 077 56 016 735 045
Finland 333 232 27 958 24 396 385 586
Island Iceland 13 875 128 1 698 15 701
Tyskland Germany 783 052 107 632 155 640 1 046 324
Storbritannien United Kingdom 506 627 15 951 25 996 548 574
Nederländerna Netherlands 184 229 76 068 27 208 287 505
Italien Italy 234 228 2 694 28 618 265 540
Frankrike France 201 973 7 256 46 731 255 960
Ryssland Russia 162 035 6 770 9 708 178 513
Spanien Spain 144 874 1 234 23 168 169 276
Schweiz Switzerland 129 397 6 769 20 891 157 057
Polen Poland 85 031 9 011 39 578 133 620
Österrike Austria 82 025 4 184 11 552 97 761
Belgien Belgium 83 101 848 10 857 94 806
Estland Estonia 21 844 3 778 9 865 35 487
Tjeckien Czech Republic 22 518 4 351 5 179 32 048
Irland Ireland 28 225 204 3 376 31 805
Litauen Lithuania 15 777 4 687 7 874 28 338
Lettland Latvia 14 474 4 223 4 262 22 959
Portugal 18 518 533 3 500 22 551
Grekland Greece 20 063 119 1 954 22 136
Ungern Hungary 19 015 487 2 540 22 042
Turkiet Turkey 19 538 5 1 740 21 283
Rumänien Romania 13 242 161 4 312 17 715
Slovakien Slovakia 7 846 668 3 047 11 561
Luxemburg Luxembourg 7 122 19 391 7 532
Bulgarien Bulgaria 4 803 135 1 848 6 786
Slovenien Slovenia 3 916 14 925 4 855
Malta Malta 2 151 26 450 2 627
Cypern Cyprus 2 430 0 73 2 503
Övriga Europa Other European countries 52 963 157 8 426 61 546
USA 399 082 908 20 143 420 133
Kanada Canada 41 474 97 5 299 46 870
Brasilien Brazil 26 386 26 7 334 33 746
Central- och Sydamerika Rest of America 35 600 22 4 227 39 849
Kina China 134 169 275 11 700 146 144
Japan 86 084 1 849 4 868 92 801
Indien India 64 082 1 385 11 515 76 982
Sydkorea Republic of Korea 24 975 49 2 221 27 245
Övriga Asien Rest of Asia 106 872 225 10 249 117 346
Australien Australia 40 242 519 9 302 50 063
Nya Zeeland New Zealand 4 222 50 1 117 5 389
Övriga länder Other countries 131 795 247 7 178 139 220
Ej angivet Not spec. 669 358 3 133 16 147 688 638
Statistiska centralbyrån 143

Näringsverksamhet Statistisk årsbok 2013
6.19
Hotell och andra inkvarteringsmöjligheter, övernattande gäster efter
hemland 2011 (forts.)
Land Typ av anläggning Antal övernattningar
Hotell Stugbyar Vandrarhem
Summa Total
2011 27 990 060 2 955 902 3 028 071 33 974 033
2010 27 337 915 3 301 112 2 936 625 33 575 652
2009 25 958 480 3 279 235 2 927 891 32 165 606
2008 25 872 607 3 446 157 2 883 890 32 202 654
2007 25 416 188 3 467 012 2 710 327 31 593 527
2006 24 211 753 3 391 396 2 559 601 30 162 750
2005 22 900 051 3 237 417 2 368 071 28 505 539
2004 21 525 930 3 283 335 2 265 717 27 074 982
2003 21 067 690 3 571 988 2 275 512 26 915 190
2002 1 21 010 709 3 738 179 2 200 100 26 948 988
2001 21 663 570 3 534 339 1 159 866 26 357 775
2000 21 264 345 3 462 542 1 131 640 25 858 527
1999 20 707 390 3 345 225 1 089 531 25 142 146
1998 20 052 023 3 357 104 1 089 227 24 498 354
1997 18 865 991 3 472 832 1 039 123 23 377 946
1996 18 598 363 3 882 778 1 083 191 23 564 332
1) Antal övernattningar på vandrarhem har minskat p.g.a. ny definition fr.o.m. 2002. Due to a new definition the number of nights spent in
youth hostels has decreased from 2002.
Källa: Tillväxtverket (www.tillvaxtverket.se) och SCB (www.scb.se/NV1701): Statistiska meddelanden Se 13 (–1996) och
NV 41 (1997–).
144 Statistiska centralbyrån

Energi
Energy
Foto: Jan-Aage Haaland

Energi Statistisk årsbok 2013
7 – Energi
Energy
7.1 Energi ...................................................... 147
Energy
7.2 Vindkraft .................................................. 149
Wind power
7.3 Elektrisk energi, produktion, GWh,
1936–2011 ..................................................... 151
Electric energy, production
7.4 Energipriser den 1 januari 2000–2012
för olika typkunder, tillsvidareprisavtal,
öre per kWh .................................................. 151
Prices on electric energy for different type
of consumers
7.5 Tillverknings- och utvinningsindustrin,
förbrukning av elenergi
1936–2010 ..................................................... 151
Mining and manufacturing industry,
consumption of electric energy
7.6 Tillverknings- och utvinningsindustri,
användning av bränslen och
elektrisk energi efter bränsleslag ............... 152
Mines and quarries and manufacturing
industry, consumption of fuel and electric
energy by kind of fuel
7.7 Tillverknings- och utvinningsindustri,
förbrukning av elektrisk
energi efter näringsgren .............................. 153
Mines and quarries and manufacturing
industry, consumption of electric energy
by industry
7.8 Genomsnittligt elenergipris för
olika hushållskunder den 1 januari,
öre/kWh ......................................................... 154
Average price for electric energy for
household customers on 1 January,
SEK öre/kWh
7.9 Genomsnittliga nättjänstpriser för
olika hushållskunder den 1 januari,
öre/kWh ......................................................... 154
Average charge for grid services for
household customers on 1 January,
SEK öre/kWh
7.10 Elektrisk energi, produktion
och förbrukning ............................................ 155
Electric energy, generation and
consumption
7.11 Vattenkraft, utbyggd den 31
december ....................................................... 156
Hydropower, installed capacity
7.12 Kärnkraftverkens energitillgänglighet
och produktion .......................... 156
Nuclear power plant energy availability
and output
7.13 Använda energislag för
permanentbebodda småhus (inkl.
småhus på lantbruksfastighet) ................... 157
Consumption of energy by type for oneand
two-dwelling buildings (incl. houses
on agricultural property)
7.14 Uppskattad total energianvändning
för uppvärmning och varmvatten
i bostäder och lokaler, TWh ......................... 157
Estimated total energy use for heating
and hot water in dwellings and nonresidential
buildings, TWh
7.15 Byten av elleverantör (elhandelsföretag)
samt beräknad bytesvolym ........... 158
Change of electricity supplier and
estimated volume
146 Statistiska centralbyrån

Statistisk årsbok 2013
Energi
7.1 Energi
Energy
Under 2011 fortsatte den svenska elproduktionen att öka. Vindkraftverkens
produktion ökade med drygt 73 procent, medan kärnkraften ökade med drygt
4 procent. Här följer en kort sammanfattning av vad som har kännetecknat
utvecklingen i energisektorn under de senaste åtta åren (2004–2011).
2004 – rekordhög elproduktion från kärnkraft
Produktionen av el i Sverige ökade detta år med
12 procent, till totalt 149 TWh. Ökningen berodde
främst på kärnkraften som steg med 15
procent till 75 TWh. Det är till dags dato den
högsta kärnkraftsproduktionen i Sverige.
Tillförseln av el ökade även från vattenkraften
– med 12 procent till 60 TWh. Trots att
produktionen av el från vindkraft ökade med 25
procent, utgjorde dess 0,8 TWh endast omkring
en halv procent av den totala elproduktionen.
Eltillförseln från konventionell värmekraft var
13 TWh – en minskning med 3 procent jämfört
med 2003.
Den totala elanvändningen i Sverige (exkl.
distributionsförluster) ökade med 1 procent och
var 135,7 TWh. Det var främst industrisektorn
som ökade elanvändningen. Industrin förbrukade
56 TWh, vilket var 2 procent mer än året
innan.
Foto: Lillebror Alin
2005 – Barsebäck stänger
Den 31 maj 2005 avslutades kärnklyvningen i
Barsebäcks reaktor 2. Anläggningen hade då
producerat el i 30 år och 16 dagar, och under
den tiden genererat 201,5 TWh el. Det var lika
mycket el som Sverige då förbrukade på ett år
och fyra månader. Elproduktionen från kärnkraften
kom också att minska med 7 procent till
69,8 TWh. Även tillförseln av el från konventionell
värmekraft minskade med 5 procent.
Däremot ökade tillförseln av el från vattenkraft
med hela 20 procent – från 60 till 72 TWh. Totalt
sett ökade produktionen i Sverige med 4 procent
till 155 TWh.
Elanvändningen var i det närmaste oförändrad.
Sveriges totala elanvändning (exkl. distributionsförluster)
var 135,2 TWh. Användningen
inom tillverkningsindustrin, gruvor och mineralutvinning
ökade med 1 procent till 56,7 TWh,
medan den för hushåll minskade med 2 procent
till 34,4 TWh.
2006 – minskning för vatten- och kärnkraft
Ur elproduktionssynpunkt var 2006 ett svagt år.
Såväl vatten- som kärnkraften minskade märkbart.
Vattenkraften minskade med 15 procent
till 61,2 TWh, och kärnkraften med 7 procent till
65,0 TWh.
Den konventionella värmekraften ökade däremot
med 7 procent till 13,2 TWh. Vindkraften
ökade med 4 procent till nära 1 TWh. Den totala
nettoproduktionen minskade därmed med 10
procent till 140,3 TWh. Elkraftutbytet med
utlandet som 2005 hade gett ett positivt bidrag
på 7,4 TWh vändes nu till ett underskott på 6,1
TWh.
Sveriges elanvändning blev återigen närmast
oförändrad. Den totala användningen inom landet
(exkl. distributionsförluster) var 135,5 TWh.
2007 – elproduktionen får kraft på nytt
Elproduktionen ökade med 3 procent till totalt
145,1 TWh netto. Tre kraftslag ökade produktionen
– vattenkraft med 7 procent till 65,5
TWh, konventionell värmekraft med 5 procent
till 13,8 TWh och vindkraft med hela 45 procent
till 1,4 TWh. Vindkraftens andel nådde, tack
vare den stora ökningen, upp till 1 procent av
den totala elproduktionen.
Elanvändningen ökade marginellt, och den
totala elförbrukningen i landet (exkl. distributionsförluster)
var 135,4 TWh.
2008 – vindkraften ökar markant
År 2008 var elproduktionen 145,9 TWh. Den
marginella ökningen jämfört med året innan berodde
främst på att produktionen av el från
vattenkraft ökade med 4 procent. Detta trots att
de svenska vattenmagasinen aldrig fylldes upp
till normala nivåer. Elproduktionen från kärnkraftverk
minskade däremot med 5 procent.
Men vad gäller vindkraften fortsatte den snabba
produktionsökningen. Årets resultat blev 2
TWh, vilket var hela 38 procent större än året
innan.
Statistiska centralbyrån 147

Energi Statistisk årsbok 2013
Elanvändningen i Sverige stannade vid 144
TWh. Jämfört med föregående år var det en
minskning med 2 procent.
Den totala elförbrukningen inom landet (exkl.
distributionsförluster) var 132,8 TWh, alltså en
minskning med 2 procent jämfört med 2007.
Foto: Arne Orrgård
2009 – nedgång i krisens spår
Den totala elförbrukningen i Sverige (exkl.
distributionsförluster) var 128,4 TWh år 2009.
Det innebar en nedgång med 4 procent jämfört
med föregående år. Det är dessutom den lägsta
elförbrukning som uppmätts under de senaste
tjugo åren.
Minskningen kan främst förklaras av den
dramatiska nedgången i industrikonjunkturen
som följde på den globala ekonomiska krisen.
Industrins förbrukning minskade med 11 procent
till 50,3 TWh. Hushållens förbrukning (permanenta
bostäder och fritidshus) ökade däremot
till 33,8 TWh (+1 procent). Även övrig förbrukning
(service m.m.) ökade till 44,3 TWh
(+3 procent).
Dessutom minskade elproduktionen kraftigt.
Nettoproduktionen minskade med 8 procent till
133,7 TWh. Största minskningen noterades för
kärnkraften som minskade med 18 procent till
50,0 TWh. Den låga kärnkraftsproduktionen
berodde delvis på oförutsedda stillestånd i
samband med revisioner och moderniseringar.
Det innebar att kärnkraftens bidrag till elförsörjningen
var den lägsta på 25 år. Vattenkraften
minskade med 5 procent till 65,4 TWh. Däremot
ökade den konventionella värmekraften till 15,7
TWh – en uppgång med 11 procent. Vindkraftens
snabba expansion fortsatte och ökade
med 25 procent till 2,5 TWh.
Elkraftutbytet med utlandet ledde till ett underskott
på 4,7 TWh – att jämföra med föregående
års överskott på 2,0 TWh.
2010 – vindkraften ökar kraftigt
Elproduktionen ökade kraftigt under 2010.
Nettoproduktionen ökade med 9 procent till
144,9 TWh jämfört med året innan. Störst
ökning noteras för vindkraften, som ökade med
41 procent till 3,5 TWh. Vattenkraften ökade
med 3 procent till 66,8 TWh. Den konventionella
värmekraften ökade till 19,1 TWh, en uppgång
med 20 procent. Kärnkraften ökade med
11 procent till 55,6 TWh. Elkraftutbytet med
utlandet gav 2010 ett underskott på 2,1 TWh.
Den totala elförbrukningen inom landet (exkl.
distributionsförluster) var 136,3 TWh – en ökning
med 6 procent jämfört med 2009. Ökningen förklaras
i huvudsak av uppgången i industrisektorn.
Industrins förbrukning ökade med 7 procent
till 54,5 TWh. Hushållens förbrukning
(permanenta bostäder och fritidshus) ökade till
37,3 TWh (+10 procent), vilket kan bero på det
ovanligt kalla vädret, särskilt i början och i
slutet av året. Även övrig förbrukning (service
m.m.) ökade till 45,1 TWh (+3 procent).
2011 – stor export av el
Elproduktionen ökade även under 2011. Nettoproduktionen
ökade med 1,4 procent till 146,9
TWh jämfört med året innan.
Största ökningen noteras för vindkraften som
ökade med hela 73,6 procent till 6,1 TWh.
Vattenkraften minskade med 0,9 procent till
66,2 TWh. Den konventionella värmekraften
minskade till 16,7 TWh – en minskning med
12,6 procent. Kärnkraften ökade med 4,3 procent
till 58,0 TWh. Elkraftutbytet med utlandet
gav ett överskott på 7,2 TWh.
Den totala elförbrukningen (exkl. förluster)
inom landet uppgick till 129,2 TWh. Det innebar
en nedgång med 5,1 procent jämfört med året
innan. Minskningen förklaras i huvudsak av
nedgången i hushållssektorn.
Hushållen (permanenta bostäder och fritidshus)
minskade sin förbrukning med 9,9 procent
till 33,6 TWh. Industrisektorn minskade sin
förbrukning med 3,3 procent till 52,7 TWh och
även övrig förbrukning (offentlig förvaltning,
service m.m.) minskade med 3,4 procent till 43,0
TWh.
Källa: Statens energimyndighet
(www.energimyndigheten.se) och
SCB: El-, gas- och fjärrvärmeförsörjningen 2004–2011
(www.scb.se/EN0105).
148 Statistiska centralbyrån

Statistisk årsbok 2013
Energi
7.2 Vindkraft
Wind power
Vindenergi har utnyttjats av människan i tusentals år. Väderkvarnarna
kom ungefär samtidigt som vattenkvarnarna på 1200-talet. Principen i
dagens vindkraftverk är densamma – vinden sätter fart på en rotor som
via en generator omvandlar rotationen till elektricitet.
Vindkraften producerar normalt sett bara el vid
vindstyrkor mellan 4 och 25 m/sek. Vid kraftigare
vindar stängs verken av säkerhetsskäl av.
Vanligtvis är de konstruerade för att tåla vindhastigheter
upp till 70 m/sek.
Vindkraft kan bara utnyttjas när det blåser.
Det går inte, som med vattenkraften, att lagra
vindenergin i dammar. I ett genomsnittligt
vindläge på land ger ett modernt vindkraftverk
om 2 MW drygt 4 miljoner kWh per år. Det
motsvarar årsförbrukningen i cirka 160 eluppvärmda
villor.
Till havs blåser det betydligt fler timmar. Där
byggs det därför större vindkraftverk, vilka kan
producera mer el. Vindkraften är ett, om än
litet, komplement till vattenkraften. Dagar då
det blåser kan vindkraften spara vatten i magasinen.
Olika storlekar på aggregat har prövats. De
vanligaste vindkraftverken som byggs i Sverige
har en installerad effekt mellan 1–2 MW. Våra
största verk är på 3 MW och finns på flera
platser i landet. På andra håll i Europa finns
verk i som har en installerad effekt på 5-6 MW.
I slutet av 2011 fanns det cirka 2 036 aggregat
i landet, vilket är cirka 400 fler än året innan.
Vindkraftverken finns främst i södra Sverige
längs kusterna och på Gotland. Vindkraften i
Sverige producerade 6,1 TWh år 2011.
Jämfört med våra grannar i söder, Danmark
och Tyskland, är Sverige än så länge ett litet
vindkraftland.
Foto: Lillebror Alin
I Tyskland producerade vindkraften knappt 37
TWh el under 2010, och Danmark fick cirka 20
procent av all sin el från vindens kraft under
2010.
Tar det mer energi att bygga ett vindkraftverk
än det sedan producerar?
Svaret är att efter 6–7 månader har ett vindkraftverk
producerat lika mycket energi som det har
gått åt för att tillverka det. Den totala energin
som går åt för att bygga vindkraftverket motsvarar
bara en procent av energin som vindkraftverket
sedan totalt producerar.
Vindkraftens utveckling 1982–2011
Statistiska centralbyrån 149

Energi Statistisk årsbok 2013
Källa: Statens energimyndighet (www.energimyndigheten.se) och Svensk Energi (www.svenskenergi.se).
Kartografi: SCB, Enheten miljöekonomi och naturresurser (www.gis.scb.se).
150 Statistiska centralbyrån

Statistisk årsbok 2013
7.3
Elektrisk energi, produktion, GWh, 1936–2011
Electric energy, production
Energi
Fram till mitten av 1960-talet svarade vattenkraften
för nästan hela produktionen av
elenergi i landet. Så sent som 1965 svarade
vattenkraften för 95 procent av den producerade
elenergin. Andelen som kom från
vattenkraften sjönk i och med kärnkraftens
utbyggnad.
Vid en jämförelse mellan periodens startoch
slutår kan man konstatera att elproduktionen
var 20 gånger större 2011 än 1936.
Källa: SCB Historisk statistik för Sverige,
Översiktstabeller; Statistiska meddelanden,
serie EN 11 (www.scb.se/EN0105).
7.4
Energipriser den 1 januari 2000–2012 för olika typkunder,
tillsvidareprisavtal, öre per kWh
Prices on electric energy for different type of consumers
Elpriset nådde sin högsta nivå under 2000
talet ifjol. Under 2012 sjönk däremot elpriserna
något.
Källa: Statens energimyndighet
(www.energimyndigheten.se) och SCB:
Statistiska meddelanden, serie EN 17 och
EN 24 (www.scb.se/EN0301 och EN0304).
7.5
Tillverknings- och utvinningsindustrin, förbrukning av elenergi
1936–2010
Mining and manufacturing industry, consumption of electric energy
Industrin förbrukar nu (2010) 11 gånger så
mycket elenergi som den gjorde 1936.
Studeras kurvan kan man se en längre
platå åren 1974–1982 då förbrukningen
inte ökade och tre kortare perioder då förbrukningen
minskade – en i början av
1990-talet, en i början av 2000-talet och
en under åren 2008-2009.
Källa: SCB Statistisk årsbok (äldre årgångar);
Statistiska meddelanden serie EN 23
(www.scb.se/EN0113).
Statistiska centralbyrån 151

Energi Statistisk årsbok 2013
7.6
Tillverknings- och utvinningsindustri, användning av bränslen och
elektrisk energi efter bränsleslag
Mines and quarries and manufacturing industry, consumption of fuel
and electric energy by kind of fuel
Enhet Unit 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010
Bränsle Fuel
Stenkol och koks Coal and coke 1 000 ton 2 503 2 387 2 344 2 433 2 316 1 435 2 313
Trädbränsle 1
Wood fuels, wood waste 1 000 Toe 1 283 1 224 1 308 1 287 1 354 1 268 1 340
Propan och butan
Liquified petroleum gas 1 000 ton 415 400 408 370 387 313 369
Naturgas Natural gas Milj. m 3 363 314 355 347 345 320 356
Stadsgas Gasworks Milj. m 3 18 20 13 8 3 1 1
Fjärrvärme District heating GWh 3 066 3 481 3 674 3 722 3 686 3 510 3 791
Bensin Gasoline 1 000 m 3 23 24 22 20 15 13 12
Dieselolja Diesel oil 1 000 m 3 103 127 177 161 180 142 161
Eldningsolja 1 Distillate fuel oil 1 000 m 3 297 265 254 221 216 196 222
Eldningsolja 2 och däröver
Res. fuel oil 1 000 m 3 1 078 932 899 748 751 623 667
Elektrisk energi Electric energy GWh 56 008 56 150 56 411 56 664 55 249 49 187 52 569
1) I trädbränslen ingår obearbetade trädbränslen såsom flis, bark, spån och bearbetade trädbränslen såsom briketter, pellets.
1 toe (ton-olje-ekv.) = 11,63 MWh.
Se Tabellanmärkningar.
Källa: Energimyndigheten (www.energimyndigheten.se) och SCB Industrins energianvändning (www.scb.se/EN0113):
Statistiska meddelanden, serie EN 23, Industrins årliga energianvändning.
152 Statistiska centralbyrån

Statistisk årsbok 2013
7.7
Tillverknings- och utvinningsindustri, förbrukning av elektrisk
energi efter näringsgren
Mines and quarries and manufacturing industry, consumption of
electric energy by industry
Energi
SNI 2002/
2007
Näringsgren
Industry
Elektrisk energi, milj. kWh
Electric energy
10–14/
05–09
15–16/
10–12
17–19/
13–15
2004 1 2005 1 2006 1 2007 1 2008 1 2009 2 2010 2
Gruvor och mineralutvinningsindustri
Mines and quarries 2 515 2 561 2 543 2 728 2 774 2 423 3 164
Livsmedels-, dryckesvaru- och tobaksindustri
Food product, beverage and tobacco
industry 2 433 2 437 2 438 2 587 2 499 2 384 2 455
Textil-, beklädnads-, läder- och lädervaruindustri
Industry for textiles and textile products,
leather and leather products 255 242 206 200 199 172 164
20/16 Industri för trä och varor av trä o.d.
utom möbler
21–22/
17–18
Industry for wood and wood products 2 202 2 166 2 203 2 168 2 209 2 067 2 104
Massa-, pappers- och pappersvaruindustri,
förlag, grafisk industri
Industry for pulp, paper, and paper
products, publishers and printers 23 598 24 186 24 522 24 594 24 177 22 626 23 021
23/19 Industri för stenkolsprodukter, raffinerade
petroleumprodukter och kärnbränsle
Industry for coke, refined petroleum
products and nuclear fuel 875 879 951 875 982 1 055 1 033
24/20–21 Kemisk industri
Industry for chemicals, chemical
products and man-made fibres 5 760 5 474 5 126 5 133 4 921 4 462 4 812
25/22 Gummi- och plastvaruindustri
Industry for rubber and plastic
products 1 262 1 229 1 298 1 301 1 206 1 090 1 219
26/23 Jord- och stenvaruindustri
Industry for other non-metallic mineral
products 1 045 1 052 1 124 1 143 1 142 961 1 016
27/24 Stål- och metallverk
Industry for basic metals 8 624 8 512 8 407 8 370 7 963 5 962 7 363
28–35/
25–30
36–37/
31–33
10–37/
05–33
Verkstadsindustri
Industry for fabricated metal products,
machinery and equipment 6 991 6 945 7 097 7 034 6 458 5 385 5 656
Övrig tillverkningsindustri
Manufacturing industry n.e.c. 448 468 490 532 719 599 562
Samtliga grupper
Total of above mentioned 56 008 56 150 56 411 56 664 55 249 49 187 52 569
Ej branschfördelade
Not divided by industry 220 548 995 1 280 1 243 1 470 1 927
Totalt Total 56 228 56 698 57 406 57 944 56 558 50 657 54 496
1) Näringsgren enligt SNI 2002. Activity according to SE-SIC 2002.
2) Näringsgren enligt SNI 2007. Activity according to SE-SIC 2007.
Se Tabellanmärkningar.
Källa: Statens energimyndighet (www.energimyndigheten.se) och SCB Årlig energistatistik (www.scb.se/EN0105 och
Industrins energianvändning (www.scb.se/EN0113): Statistiska meddelanden serie EN 11 resp. EN 23.
Statistiska centralbyrån 153

Energi Statistisk årsbok 2013
7.8
Genomsnittligt elenergipris för olika hushållskunder
den 1 januari, öre/kWh
Average price for electric energy for household customers
on 1 January, SEK öre/kWh
Bostadskategori Type of residence 2006 1 2007 1, 2 2008 1, 2 2009 1, 2 2010 1, 2 2011 1, 2 2012 1, 2
Lägenhet Dwelling 54,4 76,0 72,1 89,8 76,7 99,9 90,0
Villa utan elvärme
One- and two-dwelling building without electric space
heating 48,1 69,4 65,5 82,9 69,9 92,3 81,9
Villa med elvärme
One- and two-dwelling with electric space heating 45,0 66,1 62,2 79,6 66,7 88,6 78,0
1) Pris enligt tillsvidareavtal. Sale price in accordance with standard price agreement.
2) Fr.o.m. 2007 ingår elcertifikatpriset i elhandelspriset. From 2007 is the price of electricity certificates included in the electricity price.
Se Tabellanmärkningar.
Källa: Statens energimyndighet (www.energimyndigheten.se) och SCB Priser på elenergi och på överföring av el
(www.scb.se/EN0301 och Prisutveckling på el och naturgas samt leverantörsbyten www.scb.se/EN0304): Statistiska
meddelanden serie EN 17 (–2006) och EN 24 (2007–).
7.9
Genomsnittliga nättjänstpriser för olika hushållskunder
den 1 januari, öre/kWh
Average charge for grid services for household customers
on 1 January, SEK öre/kWh
Bostadskategori Type of residence 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012
Lägenhet Dwelling 46,9 47,5 48,9 52,4 56,2 59,1 61,6
Villa utan elvärme
One- and two-dwelling building without electric space
heating 40,9 41,1 42,4 45,6 48,9 51,3 54,1
Villa med elvärme
One- and two-dwelling with electric space heating 22,8 22,9 23,3 24,4 26,2 27,6 28,6
Se Tabellanmärkningar.
Källa: Statens energimyndighet (www.energimyndigheten.se) och SCB Priser på elenergi och på överföring av el
(www.scb,se/EN0301 och Prisutveckling på el och naturgas samt leverantörsbyten www.scb.se/EN0304): Statistiska
meddelanden serie EN 17 (–2006) och EN 24 (2007–).
154 Statistiska centralbyrån

Statistisk årsbok 2013
7.10
Elektrisk energi, produktion och förbrukning
Electric energy, generation and consumption
Energi
2006 2007 2008 2009 2010 2011*
Antal kraftstationer Number of power stations 1 882 2 100 2 211 2 449 2 741 . .
Teknisk utrustning Technical equipment
Installerad generatoreffekt, max netto MW
Capacity of installed generators, MW 33 765 34 199 34 604 35 728 37 088 ..
Vattenkraft Water power 16 477 16 505 16 489 16 764 16 582 ..
Vindkraft Wind power 520 831 935 1 448 2 032 ..
Kärnkraft Nuclear power 8 961 8 975 8 839 8 839 9 277 ..
Konventionell värmekraft Conventional thermal power 7 806 7 890 8 342 8 677 9 197 ..
Tillförsel, GWh Supply, GWh Brutto 1 Gross 1 160 846 164 795 162 405 150 453 163 187 162 984
Netto 1 Net 1 157 861 160 937 158 716 146 971 159 844 159 355
Produktion Generation Brutto 143 299 148 744 149 651 136 682 148 255 150 505
Netto 140 314 144 888 145 962 133 200 144 912 146 874
Vattenkraft, inkl. pumpkraft Brutto 61 706 66 265 69 102 65 610 67 176 66 564
Netto 61 192 65 591 68 550 64 889 66 773 66 162
Vindkraft Brutto 988 1 432 1 996 2 485 3 502 6 078
Netto 988 1 432 1 996 2 485 3 502 6 078
Kärnkraft Brutto 66 977 66 969 63 889 52 173 57 728 60 475
Netto 64 983 64 279 61 266 49 987 55 626 58 026
Konventionell värmekraft Brutto 13 628 14 078 14 664 16 414 19 747 17 265
Netto 13 151 13 586 14 150 15 839 19 056 16 661
Import 2 17 547 16 051 12 754 13 771 14 932 12 481
Användning, GWh Use, GWh 157 861 160 937 158 716 146 971 159 844 159 355
Export 2 11 497 14 735 14 716 9 085 12 853 19 714
Leveranser inom landet efter mottagarkategori:
Deliveries according to NACE division
Jordbruk, skogsbruk o.d. jämte anslutna hushåll
NACE division 01–02 incl. farming households 3 252 2 967 2 648 3 045 3 184 2 989
Gruvor och mineralbrott samt tillverkningsindustri, inkl.
småindustri och hantverk NACE division 10–37 57 406 57 944 56 558 50 657 54 496 52 694
El-, gas-, värme- och vattenverk NACE division 40 4 461 4 986 4 388 4 436 4 540 4 205
Byggnads- och anläggningsverksamhet
NACE division 45 873 880 942 1 074 1 207 1 107
Järn- och spårvägar, busstrafik NACE group 60.1–60.2 2 885 2 864 2 745 2 442 2 405 2 640
Avloppsrening, avfallshantering och renhållning
NACE division 90 715 702 757 726 805 785
Bostäder Housing 34 807 33 457 33 470 33 934 37 282 33 602
Övriga förbrukare Other consumers 31 104 31 532 32 036 31 990 32 396 21 224
Summa leveranser inom landet efter mottagarkategori
Total 135 503 135 332 133 544 128 304 136 315 129 246
Förluster fram till leveranspunkten
Losses in transmission and distribution 10 860 10 870 10 456 9 582 10 676 10 395
1) Skillnaden mellan brutto och netto utgörs av egenförbrukning vid elproduktion inkl. förluster i kraftstationstransformatorer och pumpning i
pumpkraftverk. The difference between gross and net consists of consumption in power stations themselves, incl. transformer losses at
power stations and pumping in pumping stations.
2) Uppgifter om export och import har fr.o.m. 2005 anpassats till utrikeshandelsstatistiken. Data on power exchange has been adjusted to
foreign trade statistics.
Källa: Statens energimyndighet (www.energimyndigheten.se) och SCB Årlig energistatistik (www.scb.se/EN0105 och Årliga
energibalanser www.scb.se/EN0202): Statistiska meddelanden serie EN 11 och EN 20.
Statistiska centralbyrån 155

Energi Statistisk årsbok 2013
7.11
Vattenkraft, utbyggd den 31 december
Hydropower, installed capacity
Vattendrag,
River
Effekt, 1 000 kW
Capacity
Vattendrag
Effekt, 1 000 kW
2009 2010 2011 2009 2010 2011
Övre Norrland 7 143 7 138 7 138 Hedströmmen 8 7 7
Lule älv 4 196 4 196 4 196 Kolbäcksån 57 57 57
Pite älv 50 50 50 Nyköpingsån 5 6 6
Skellefte älv 1 026 1 016 1 016 Smååar 8 8 8
Rickleån 10 10 10 Sydöstra Sverige 420 416 415
Ume älv utom Vättern-Motala ström 163 163 163
Vindelälven 1 758 1 765 1 765 Emån 23 23 23
Öreälven 6 6 6 Alsterån 8 7 7
Gide älv 70 70 70 Ronnebyån 14 14 14
Moälven 6 6 6 Mörrumsån 21 21 21
Nätraån 12 12 12 Helgeån 35 33 32
Smååar 9 8 8 Lagan 133 134 134
Mellersta och Smååar 23 22 22
nedre Norrland 6 122 6 126 6 128 Västsverige 1 226 1 226 1 226
Ångermanälven Nissan 55 55 55
inkl. Faxälven 2 586 2 578 2 589 Ätran 68 68 64
Indalsälven 2 099 2 107 2 095 Viskan 28 28 28
Ljungan 600 601 603 Upperudsälven 25 25 25
Delångersån 16 19 19 Byälven 73 72 72
Ljusnan 817 817 817 Norsälven 126 126 126
Smååar 4 4 4 Klarälven 388 388 388
Gästrikland, Dalarna och Gullspångsälven 128 128 128
Mälarlandskapen 1 292 1 294 1 294 Tidan 8 8 8
Gavleån 24 24 24 Göta älv 301 303 303
Dalälven 1 148 1 149 1 149 Smååar 26 27 27
Eskilstunaån 9 9 9 Hela riket Sweden 16 203 16 200 16 197
Arbogaån 33 35 35
Källa: Svensk Energi (www.svenskenergi.se).
7.12
Kärnkraftverkens energitillgänglighet och produktion
Nuclear power plant energy availability and output
Reaktor
Plant
Nettoeffekt,
MW
Net
capacity
Startår
Start-up
Energitillgänglighet, procent
Energy availability
Produktion, TWh
Output, TWh
2007 2008 2009 2010 2011 2007 2008 2009 2010 2011
Totalprod.
–2011,
TWh
Total
output
Barsebäck 1 (600) 1975 – – – – – – – – – – 92,7
Barsebäck 2 (600) 1977 – – – – – – – – – – 107,6
Forsmark 1 978 1980 81,3 81,4 90,1 93,8 79,2 7,0 7,0 7,6 8,0 6,8 212,7
Forsmark 2 990 1981 85,7 79,7 64,1 38,5 93,9 7,5 6,9 5,5 3,3 8,1 202,7
Forsmark 3 1 170 1985 88,2 69,7 86,1 81,4 85,4 9,0 7,1 8,8 8,3 8,7 225,7
Oskarshamn 1 473 1972 64,1 88,3 70,5 79,0 73,3 2,6 3,5 2,8 3,2 3,0 99,1
Oskarshamn 2 638 1974 77,7 88,7 77,9 92,0 76,6 4,0 4,5 3,9 5,0 8,3 152,4
Oskarshamn 3 1 200 1985 89,5 71,4 15,2 32,0 70,3 8,8 7,1 1,7 3,8 4,2 204,8
Ringhals 1 854 1976 81,4 62,0 17,4 48,7 81,6 6,0 4,5 1,3 3,6 6,0 167,6
Ringhals 2 866 1975 85,0 79,6 39,1 80,3 24,9 6,4 5,7 2,8 5,6 1,7 181,6
Ringhals 3 1 048 1981 66,7 88,5 91,3 83,7 79,3 6,0 7,6 8,1 7,6 7,1 186,9
Ringhals 4 934 1983 90,8 91,0 92,8 89,3 50,1 7,2 7,3 7,5 7,2 4,1 179,4
Totalt Total 9 151 83,3 82,3 64,0 70,1 72,0 64,3 61,3 50,0 55,6 58,0 2 013,3
Källa: Svensk Energi (www.svenskenergi.se).
156 Statistiska centralbyrån

Statistisk årsbok 2013
7.13
Använda energislag för permanentbebodda småhus
(inkl. småhus på lantbruksfastighet)
Consumption of energy by type for one- and two-dwelling buildings
(incl. houses on agricultural property)
Energi
Använda energislag
Consumption by type of energy
Småhus
One- and two-dwelling buildings
2007 2008 2009 2010
1 000-tal % 1 000-tal % 1 000-tal % 1 000-tal %
Enbart el Electricity only 565 32,6 533 30,6 499 27,3 518 27,3
Därav direktverkande Of which direct 306 17,6 282 16,2 239 13,1 262 13,8
Vattenburen Waterborne 259 14,9 251 14,4 260 14,2 256 13,5
Enbart olja Oil only 56 3,3 50 2,9 28 1,5 24 1,3
El och olja Electricity and oil 27 1,5 27 1,6 19 1,0 16 0,8
Biobränsle och el Biofuel and electricity 340 19,6 345 19,8 395 21,6 382 20,1
Enbart biobränsle Biofuel only 235 13,5 240 13,7 214 11,7 204 10,8
Berg/jord/sjövärmepump och el
Geothermal/water source heating pumps and
electricity 24 1,4 32 1,9 49 2,7 74 3,9
Berg/jord/sjövärmepump och biobränsle
Geothermal/water source heating pumps and
biofuel 36 2,1 42 2,4 71 3,9 61 3,2
Berg/jord/sjövärmepump
Geothermal/water source heating pumps 200 11,5 172 9,9 172 9,4 205 10,8
Fjärrvärme District heating 158 9,1 201 11,5 212 11,6 230 12,1
Annat Other 94 5,4 101 5,8 169 9,3 184 9,7
Samtliga Total 1 735 100,0 1 743 100,0 1 826 100,0 1 896 100,0
Källa: Statens energimyndighet (www.energimyndigheten.se) och SCB Energistatistik för småhus (fr.o.m. 2007)
(www.scb.se/EN0112): och Statistiska meddelanden, serie EN 16 (t.o.m. 2006).
7.14
Uppskattad total energianvändning för uppvärmning och
varmvatten i bostäder och lokaler, TWh
Estimated total energy use for heating and hot water in dwellings
and non-residential buildings, TWh
Uppvärmningssätt Method of heating
Byggnadssektor Building sector
År Year
2005 2006 2007 2008 2009 2010
Olja Oil 9 6 5 3 3 3
Småhus (inkl. lantbruksfastigheter)
One- and two-dwelling buildings (incl. farm dwellings) 5 3 3 2 2 1
Flerbostadshus Multi-dwelling buildings 1 1 1 1 0 0
Lokaler Non-residential buildings 2 2 1 1 1 1
Fjärrvärme District heating 42 42 42 42 43 49
Småhus (inkl. lantbruksfastigheter) 4 5 4 5 5 6
Flerbostadshus 23 22 23 22 22 25
Lokaler 16 15 15 15 16 19
Elvärme (exkl. hushållsel)
Electric heating (excl. household electricity) 21 21 18 17 18 19
Småhus (inkl. lantbruksfastigheter) 15 15 14 13 15 16
Flerbostadshus 2 2 1 1 1 1
Lokaler 4 4 3 3 2 2
Ved, flis, spån, pellets, gas Wood fuels and gas 12 11 12 12 14 13
Småhus (inkl. lantbruksfastigheter) 11 10 11 11 13 12
Flerbostadshus 0 0 0 0 0 0
Lokaler 0 1 1 1 1 1
Gas Gas 1 1 1 1 1 1
Småhus (inkl. lantbruksfastigheter) 0 0 0 0 0 0
Flerbostadshus 0 0 0 0 0 0
Lokaler 1 0 0 0 0 0
Totalt Total 85 81 78 75 79 85
Småhus (inkl. lantbruksfastigheter) 36 34 32 32 35 36
Flerbostadshus 27 26 25 24 24 27
Lokaler 22 21 21 19 20 22
Källa: Statens energimyndighet (www.energimyndigheten.se) och SCB Energistatistik för småhus (fr.o.m. 2007)
(www.scb.se/EN0112): och Statistiska meddelanden, serie EN 16 (t.o.m. 2006).
Statistiska centralbyrån 157

Energi Statistisk årsbok 2013
7.15
Byten av elleverantör (elhandelsföretag) samt beräknad
bytesvolym
Change of electricity supplier and estimated volume
2006 2007 2008 2009 2010 2011
Antal byten Number of changes
Hushåll/privatpersoner Households/persons 341 249 422 321 397 368 520 276 427 608 464 241
Kunder exkl. hushåll/privatpersoner
Customers excl. households/persons 59 728 74 957 52 974 74 612 63 729 69 063
Summa Total 400 977 497 278 450 342 594 888 491 337 533 304
Bytesvolym, GWh Volume changed
Hushåll/privatpersoner 3 400 3 634 3 257 4 706 4 483 4 640
Kunder exkl. hushåll/privatpersoner 9 044 8 795 9 211 8 460 9 048 10 036
Summa 12 444 12 429 12 468 13 166 13 531 14 676
Källa: Statens energimyndighet (www.energimyndigheten.se) och SCB Månatlig elstatistik (www.scb.se/EN0108).
158 Statistiska centralbyrån

Boende, byggande
och bebyggelse
Housing and construction
Foto: Jan-Aage Haaland

Boende, byggande och bebyggelse Statistisk årsbok 2013
8 – Boende, byggande
och bebyggelse
Housing and construction
8.1 Bostadsbeståndet och dess
förändringar .................................................. 161
Housing stock
8.2 Boende, byggande och bebyggelse ..... 163
Housing and construction
8.3 Lägenheter i färdigställda hus
1950–2011 ..................................................... 165
Dwellings in completed buildings
8.4 Lägenheter i färdigställda hus,
andel i flerbostadshus 1950–2011 .............. 165
Dwellings in completed buildings,
percentage in multi-dwelling buildings
8.5 Andel lägenheter om 1 rum och kök
i färdigställda hus 1950–2011 ..................... 165
Percentage 1 room and kitchen dwellings
in completed buildings
8.6 Lägenheter fördelade på flerbostadshus
och småhus ............................. 166
Housing stock by type of building
and number of dwellings
8.7 Lägenheter i färdigställda hus
efter ägarkategori, upplåtelseform,
lägenhetstyp m.m. ........................................ 167
Dwellings in completed buildings by
ownership, tenure, size of dwelling, etc.
8.8 Byggnads- och produktionskostnader
för bostadshus ........................... 168
Building and construction costs for
residential buildings
8.9 Förändring i månadshyra per
lägenhet efter region och lägenhetstyp,
procent ................................................... 169
Change in rent per dwelling by region
and size of dwelling, percent
8.10 Genomsnittlig årshyra och hyra
per m 2 efter lägenhetstyp, kronor ............... 169
Average annual rent and rent per square
meter, by type of dwelling, SEK
8.11 Lägenheter i flerbostadshus
samt antal outhyrda resp. därav till
uthyrning lediga lägenheter den
1 september 2011 ......................................... 170
Dwellings in multi-dwelling buildings and
of which were vacant on 1 September
160 Statistiska centralbyrån

Statistisk årsbok 2013
8.1
Bostadsbeståndet och dess förändringar
Housing stock
Den 31 december 2011 fanns det drygt 4,5 miljoner lägenheter i Sverige.
Av dessa låg cirka 2 miljoner i småhus och 2,5 miljoner i flerbostadshus.
Under 2011 ombildades omkring 7 100 hyresrätter till bostadsrätter och
majoriteten av ombildningarna skedde i Stockholms län.
Boende, byggande och bebyggelse
Av det totala antalet lägenheter i bostadsbeståndet
ligger 56 procent i flerbostadshus och
44 procent i småhus. Störst andel flerbostadshus,
73 procent, finns i Stockholms län och
störst andel småhus finns i Gotlands- och
Hallands län med 63 procent.
En stor andel av småhusen (21 procent)
byggdes under åren 1971–1980. Störst andel
flerbostadshus (25 procent) byggdes under
perioden 1961–1970.
Flest hyreslägenheter i Kronoberg
Flerbostadshusens fördelning efter upplåtelseform
är 1 587 811 hyresrätter, 933 164 bostadsrätter
och 182 ägarlägenheter. Andelen hyresrätter
dominerar och står för 63 procent, medan
bostadsrätternas andel är 37 procent.
Störst andel hyresrätter, 85 procent, finns i
Kronobergs län och störst andel bostadsrätter
finns i Stockholms- och Uppsala län med 51
respektive 48 procent.
Jämfört med år 1990 finns det idag cirka
33 000 fler hyresrätter, medan antalet bostadsrätter
har blivit nästan 10 gånger fler – cirka
317 000.
Ombildningar av hyreslägenheter
Antalet ombildade lägenheter från hyresrätt till
bostadsrätt minskade 2011 jämfört med 2010. År
2011 var det cirka 7 100 hyresrätter som ombildades
till bostadsrätter, vilket kan jämföras med
cirka 20 000 lägenheter 2010.
Det är främst i Stockholms län som ombildningarna
har minskat. Från cirka 14 000 lägenheter
år 2010 till cirka 4 400 lägenheter år 2011.
Sedan år 2000 har cirka 155 000 ombildningar
skett i landet. Av dessa har 72 procent eller
cirka 112 000 genomförts i Stockholms län.
Förändringen av antalet bostadsrätter 1 och
hyresrätter 1 1990–2011. Flerbostadshus
1) Fr.o.m. 2010 beräknas upplåtelseform utifrån ägaren av lägenheten.
Diagrammet är omräknat enligt 2010 års definition.
Foto: Jan-Aage Haaland
Statistiska centralbyrån 161

Boende, byggande och bebyggelse Statistisk årsbok 2013
Bostadsbeståndet och dess förändringar
År Lägenheter i flerbostadshus Lägenheter i småhus Samtliga lägenheter
Tillskott
under året
Vid årets
slut
Tillskott
under året
Vid årets
slut
Tillskott
under året
Vid årets
slut
1991 36 985 2 207 520 28 588 1 902 821 65 573 4 110 341
1992 37 254 2 244 774 19 433 1 922 254 56 687 4 167 028
1993 25 089 2 269 863 9 345 1 931 599 34 434 4 201 462
1994 15 378 2 285 241 5 167 1 936 766 20 545 4 222 007
1995 8 039 2 293 280 3 673 1 940 439 11 712 4 233 719
1996 11 546 2 304 826 3 656 1 944 095 15 202 4 248 921
1997 7 682 2 312 508 3 794 1 947 889 11 476 4 260 397
1998 6 780 2 319 288 4 224 1 952 113 11 004 4 271 401
1999 6 094 2 325 382 4 981 1 957 094 11 075 4 282 476
2000 5 683 2 331 065 5 485 1 962 579 11 168 4 293 644
2001 6 074 2 337 139 7 820 1 970 399 13 894 4 307 538
2002 14 566 2 351 705 7 076 1 977 475 21 642 4 329 180
2003 14 042 2 365 747 8 086 1 985 561 22 128 4 351 308
2004 16 722 2 382 469 11 511 1 997 072 28 233 4 379 541
2005 14 493 2 396 962 10 025 2 007 097 24 518 4 404 059
2006 20 848 2 417 810 10 996 2 018 093 31 844 4 435 903
2007 21 849 2 439 659 12 020 2 030 113 33 869 4 469 772
2008 21 246 2 460 905 12 023 2 042 136 33 269 4 503 041
2009 15 264 2 476 169 8 320 2 050 456 23 584 4 526 625
2010 1 11 885 2 511 129 8 824 1 997 244 20 709 4 508 373
2011 1 13 496 2 521 157 7 477 2 003 135 20 973 4 524 292
1) Fr.o.m. 2010 baserar sig uppgifterna på det årliga fastighetstaxeringsregistret (FTR). Dessa uppgifter uppdateras sedan med det
senaste årets förändringar i form av nybyggnader, ombyggnader och rivningar av bostäder och ett bostadsbestånd per den 31/12 fås. Det
är dessa förändringar som rapporteras som tillskott i tabellen ovan. Även andra förändringar kan leda till ändrat lägenhetsantal i bostadsbeståndet.
För åren 1990–2009 baserade sig uppgifterna på Folk- och bostadsräkningen 1990 (FoB 90) och till SCB inrapporterade årliga
förändringar i form av nybyggnader, ombyggnader, rivningar och ombildningar av bostäder. Den nya metoden ger bättre kvalitet och
aktualitet jämfört med tidigare.
Källa: SCB, Bostadsbestånd (www.scb.se/BO0104).
Foto: Monica Holmberg
162 Statistiska centralbyrån

Statistisk årsbok 2013
8.2
Boende, byggande och bebyggelse
Housing and construction
Under 2011 färdigställdes drygt 20 000 lägenheter och majoriteten av dem
ligger i nybyggda flerbostadshus. År 2012 höjdes hyrorna i genomsnitt med
2,8 procent och den nya hyran för en lägenhet med 3 rum och kök blev cirka
6 000 kronor i månaden.
Boende, byggande och bebyggelse
Lägenheter i flerbostadshus dominerar
År 2011 färdigställdes 20 064 lägenheter i nybyggda
hus, vilket är en ökning med 3 procent
jämfört med 2010. Det kan även jämföras med
det så kallade miljonprogrammet (1965–1974),
då en miljon nya lägenheter byggdes. Toppnoteringen
om 110 000 lägenheter var år 1970.
Av de färdigställda lägenheterna år 2011 låg
63 procent i flerbostadshus. Det kan jämföras
med perioden 1974–1984 då den övervägande
delen av de färdigställda lägenheterna låg i
småhus. År 1978 låg exempelvis tre av fyra i
småhus.
Byggandet av små lägenheter minskar
Under 2011 färdigställdes 134 studentlägenheter,
vilket är nio fler än året innan. Byggandet
av andra typer av små lägenheter fortsätter att
minska. Totalt färdigställdes 1 722 enrumslägenheter
med eller utan kök/kokvrå, vilket är
det lägsta antalet sedan år 1988.
Andelen nybyggda hyresrätter i flerbostadshus
har successivt minskat sedan 90-talet.
Under 2011 färdigställdes 6 085 lägenheter som
upplåts med hyresrätt i flerbostadshus. Det
motsvarar 48 procent av det totala antalet färdigställda
lägenheter i flerbostadshus. År 1995
var 9 av 10 nybyggda lägenheter i flerbostadshus
upplåtna med hyresrätt.
Nettotillskott av lägenheter 1990–2011 1
Ombyggda lokaler blir lägenheter
Antalet färdigställda lägenheter i ombyggda
flerbostadshus har varierat en hel del över åren
(bland annat beroende på ändringar i det statliga
stödet). Under toppåret 1996 färdigställdes
48 100 sådana lägenheter. Året därpå sjönk
siffran till 18 800.
Under 2011 färdigställdes 1 677 lägenheter i
ombyggda flerbostadshus, vilket är en minskning
med 3 procent jämfört med år 2010. De
flesta av lägenheterna (1 383 st) uppstod främst
genom ombyggnation av lokaler.
Uthyrningssvårigheter bakom rivningar
Under 2011 revs 768 lägenheter i flerbostadshus.
Antalet rivningar är nu på samma låga
nivå som det lägst uppmätta i början av 90-talet.
Av de rivna lägenheterna år 2011 jämnades
69 procent med marken på grund av att de var
svåra att hyra ut.
Allt färre outhyrda lägenheter
Antalet lediga lägenheter har varierat stort över
tiden. Den högsta noteringen gjordes år 1998 då
närmare 73 000 lägenheter stod tomma, varav
drygt 62 000 var lediga för omedelbar uthyrning.
Den första september 2011 stod cirka 27 400
(1,9 procent) hyreslägenheter outhyrda. Av
dessa var 16 000 (1,1 procent) lediga för omedelbar
uthyrning.
Till uthyrning lediga lägenheter i flerbostadshus
1990–2011
1) Enligt beräkningen: (nybyggnad + tillkomna genom ombyggnad)
– (avgångna genom ombyggnad + rivna).
Statistiska centralbyrån 163

Boende, byggande och bebyggelse Statistisk årsbok 2013
Drygt 6 000 kronor i månaden för en 3:a
Sedan hyresundersökningarna startade år 1969
har hyresförändringarna mätts på likartat sätt.
Därför kan hyresförändringar under mätperioden
för kvalitets- och storleksmässigt jämförbara
lägenheter belysas för perioden ifråga.
Den genomsnittliga nya månadshyran för
2012 var 5 960 kronor. Det motsvarade en höjning
på 2,8 procent jämfört med året innan.
Genomsnittlig ny månadshyra 2012 i lägenheter
upplåtna med hyresrätt
Hyrorna per kvadratmeter har i fasta priser
stigit med cirka 91 procent mellan åren 1969 och
2011. Realt skedde den största ökningen under
åren 1990 till 1992 som resultat av skatte- och
subventionsförändringar. År 1991 skedde den
enskilt största höjningen på nära 30 procent.
Ju nyare bostad desto dyrare
Hyresnivån för en lägenhet om 3 rum och kök
var högre i Stor-Stockholm och Stor-Göteborg
än i de övriga kommunerna, vilket framgår av
tablån nedan. Dessutom är det dyrare ju nyare
lägenheten är, dock med undantag för äldre
lägenheter i storstadsregionerna och i större
kommuner.
Genomsnittlig ny månadshyra 2012 för en
lägenhet om 3 rum och kök för olika regioner
och värdeår
Värdeår 1
Stor-
Stockholm
Stor-
Göteborg
Övriga
större
kommuner
Övriga
kommuner
Månadshyran 2012 varierade från 3 633 kronor
för 1 rum och kök till 9 188 kronor för 5 eller fler
rum och kök.
År 2011 var årshyran per kvadratmeter 937
kronor. För 1 rum och kök var motsvarande
hyra 1 026 kr/m 2 , och för 3 rum och kök 892
kr/m 2 .
Årliga förändringar av hyra för trerumslägenheter
upplåtna med hyresrätt 1985–2011
–1940 7 320 7 107 6 583 4 856
1941–1950 6 224 5 763 5 876 4 927
1951–1960 6 072 5 633 5 744 5 006
1961–1970 6 345 5 750 5 652 5 289
1971–1980 6 263 5 882 5 662 5 363
1981–1985 6 919 6 448 6 468 5 496
1986–1990 7 211 6 808 6 637 5 874
1991–1995 8 096 7 121 6 780 6 231
1991– 8 779 7 405 7 364 6 458
Totalt 6 565 6 089 5 996 5 499
1) Värdeår är detsamma som färdigställandeåret om inga större
om- eller tillbyggnationer har gjorts.
Källa: SCB, Bostadsbestånd (www.scb.se/BO0104);
Nybyggnad (www.scb.se/BO0101); Ombyggnad
(www.scb.se/BO0102); Outhyrda (www.scb.se/BO0303)
och Hyror (www.scb.se/BO0406); Statistikdatabasen:
Boende, byggande och bebyggelse.
164 Statistiska centralbyrån

Statistisk årsbok 2013
8.3
Lägenheter i färdigställda hus 1950–2011
Dwellings in completed buildings
Boende, byggande och bebyggelse
Miljonprogrammet är den vardagliga benämningen
på bostadsbyggandet i Sverige
under perioden 1965–1974. Målet var att
under perioden bygga en miljon lägenheter,
detta för att lösa den akuta bostadskris som
rådde i slutet av 1950-talet och början av
1960-talet.
Miljonprogrammets mål om en miljon
färdigställda lägenheter nåddes med lite
råge – det blev nämligen 1 006 000 nya
lägenheter. Bland annat färdigställdes hela
110 000 lägenheter under år 1970.
Källa: SCB Byggande- och bebyggelsestatistik
(www.scb.se/BO0101).
8.4
Lägenheter i färdigställda hus, andel i flerbostadshus 1950–2011
Dwellings in completed buildings, percentage in multi-dwelling buildings
Fram till och med Miljonprogrammet fanns
de flesta nya lägenheterna i flerbostadshus.
I början av 1950-talet var hela 80 procent
av de nya lägenheterna i flerbostadshus.
Efter Miljonprogrammet svängde byggandet
över till mer småhus.
Åren 1977 och 1978 var fördelningen
mellan flerbostadshus och småhus nästan
den omvända, då fanns nämligen 75 procent
av de nya lägenheterna i småhus.
Därefter svängde det åter och andelen
lägenheter i flerbostadshus ökade stadigt
fram till 1994 då förhållandet återigen var
det ombytta, 75 procent i flerbostadshus
och 25 procent i småhus.
8.5
Källa: SCB Byggande- och bebyggelsestatistik
(www.scb.se/BO0101).
Andel lägenheter om 1 rum och kök i färdigställda hus 1950–2011
Percentage 1 room and kitchen dwellings in completed buildings
En 1:a med kök är nog många ungdomars
dröm om en första egen lägenhet. Men hur
är det med nyproduktionen? Gör den ungdomarna
hoppfulla eller missmodiga?
Diagrammet visar att av de lägenheter
som färdigställdes i mitten av 1950-talet
var 8 procent om ett rum och kök. Åren
1977–1979 och 1998–2002 var andelen
”ettor” runt 2 procent av totala antalet färdigställda
lägenheter. I dag ligger den på
5,6 procent.
Källa: SCB Byggande- och bebyggelsestatistik
(www.scb.se/BO0101).
Statistiska centralbyrån 165

Boende, byggande och bebyggelse Statistisk årsbok 2013
8.6
Lägenheter fördelade på flerbostadshus och småhus
Housing stock by type of building and number of dwellings
Antal lägenheter 1
Number of dwellings
2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011
Hela riket Sweden 4 404 059 4 435 903 4 469 772 4 503 041 4 526 625 4 508 373 4 524 292
Flerbostadshus
Multi-dwelling buildings 2 396 962 2 417 810 2 439 659 2 460 905 2 476 169 2 511 129 2 521 157
Småhus
One- or two-dwelling buildings 2 007 097 2 018 093 2 030 113 2 042 136 2 050 456 1 997 244 2 003 135
Storstadsområden
Metropolitan areas 1 601 833 1 619 372 1 638 256 1 656 583 1 669 953 1 695 727 1 706 424
Flerbostadshus 1 090 432 1 103 612 1 117 156 1 130 196 1 140 433 1 157 227 1 164 811
Småhus 511 401 515 760 521 100 526 387 529 520 538 500 541 613
Stor-Stockholm
Greater Stockholm 903 687 913 222 923 940 934 901 944 020 961 732 968 524
Flerbostadshus 661 277 668 904 677 579 685 859 693 571 698 895 704 055
Småhus 242 410 244 318 246 361 249 042 250 449 262 837 264 469
Stor-Göteborg
Greater Göteborg 409 731 413 794 417 487 421 951 424 357 428 472 430 333
Flerbostadshus 250 661 253 214 255 254 258 316 259 860 265 781 267 059
Småhus 159 070 160 580 162 233 163 635 164 497 162 691 163 274
Stor-Malmö
Greater Malmö 288 415 292 356 296 829 299 731 301 576 305 523 307 567
Flerbostadshus 178 494 181 494 184 323 186 021 187 002 192 551 193 697
Småhus 109 921 110 862 112 506 113 710 114 574 112 972 113 870
Övriga riket
Other parts of the country 2 802 226 2 816 531 2 831 516 2 846 458 2 856 672 2 812 646 2 817 868
Flerbostadshus 1 306 530 1 314 198 1 322 503 1 330 709 1 335 736 1 353 902 1 356 346
Småhus 1 495 696 1 502 333 1 509 013 1 515 749 1 520 936 1 458 744 1 461 522
1) Fr.o.m. 2010 baserar sig uppgifterna på det årliga fastighetstaxeringsregistret (FTR). För 2011 har FTR 2011-01-01 använts. Dessa
uppgifter uppdateras sedan med förändringar i form av nybyggnader, ombyggnader och rivningar av bostäder som skett under 2011 och
ett bostadsbestånd per 2011-12-31 erhålls. För åren 2004–2009 baserade sig uppgifterna på Folk- och bostadsräkningen 1990 (FoB 90)
och till SCB inrapporterade förändringar i form av nybyggnader, ombyggnader och rivningar av bostäder. För åren 2004–2009 kan vissa
kontoriseringar samt återställande av bostäder från kontor eller dylikt saknas, särskilt för småhus. Förändringar i form av omvandlingar
från permanentbostad till fritidsbostad eller omvänt har ej beaktats 2004–2009. Rivningar av småhus inrapporteras ej regelbundet till SCB.
Se Tabellanmärkningar.
Källa: SCB, Enheten för byggande, bostäder och fastigheter (www.scb.se/BO0104).
166 Statistiska centralbyrån

Statistisk årsbok 2013
8.7
Boende, byggande och bebyggelse
Lägenheter i färdigställda hus efter ägarkategori, upplåtelseform,
lägenhetstyp m.m.
Dwellings in completed buildings by ownership, tenure, size of dwelling,
etc.
Lägenhetstyp m.m.
Type of ownership etc.
2009 2010 2011
Hela
riket
Sweden
Hela
riket
Hela
riket
Därav
storstadsområden
1
Varav
Of which
Stor-
Stockholm
Stor-
Göteborg
Stor-
Malmö
Riket i
övrigt
Other
parts of
the
country
Samtliga lägenheter All dwellings 22 821 19 500 20 064 11 223 7 254 1 989 1 980 8 841
Därav i småhus 2
Of which in one- or two-dwelling buildings 8 374 8 875 7 477 2 866 1 556 583 727 4 611
Ägare Type of ownership
Staten, landsting, kommuner
State and local authorities 489 325 581 199 93 106 – 382
Därav småhus 1 – – - – – – –
Allmännyttiga bostadsföretag
Semi-public housing companies 3 359 2 516 2 420 1 413 1 028 194 191 1 007
Därav småhus 57 147 190 24 – 1 23 166
Kooperativa bostadsföretag
Housing co-operatives 8 275 5 777 7 079 4 686 3 074 879 733 2 393
Därav småhus 326 426 430 174 79 31 64 256
Övriga enskilda ägare
Private bodies, private persons 10 698 10 882 9 984 4 925 3 059 810 1 056 5 059
Därav småhus 7 990 8 302 6 857 2 668 1 477 551 640 4 189
Upplåtelseform Tenure
Äganderätt Owner-occupied dwelling 7 840 8 239 6 830 2 649 1 473 538 638 4 181
Därav småhus 7 834 8 154 6 767 2 649 1 473 538 638 4 118
Bostadsrätt Tenant-owned dwelling 8 049 5 561 6 867 4 558 2 946 879 733 2 309
Därav småhus 326 410 428 174 79 31 64 254
Hyresrätt Rented dwelling 6 932 5 700 6 367 4 016 2 835 572 609 2 351
Därav småhus 214 311 282 43 4 14 25 239
Lägenhetstyp Size of dwelling
Rum utan kök Room(s) without kitchen 1 433 1 042 951 368 149 50 169 583
Därav i småhus 8 21 16 1 1 - - 15
1 rum och kök 1 room and kitchen 985 1 088 942 716 542 142 32 226
Därav i småhus 5 11 14 1 1 - - 13
2 rum och kök 4 337 3 337 4 197 2 829 1 936 475 418 1 368
Därav i småhus 199 212 169 25 16 2 7 144
3 rum och kök 5 760 4 246 4 926 2 933 1 829 605 499 1 993
Därav i småhus 849 932 756 188 120 20 48 568
4 rum och kök 4 332 3 743 3 738 1 950 1 385 250 315 1 788
Därav i småhus 1 765 1 889 1 540 413 166 109 138 1 127
5 rum och kök 2 866 2 893 2 799 1 438 798 353 287 1 361
Därav i småhus 2 472 2 672 2 520 1 261 645 338 278 1 259
6 och flera rum och kök
6 and more rooms and kitchen 3 108 3 151 2 511 989 615 114 260 1 522
Därav i småhus 3 076 3 138 2 462 977 607 114 256 1 485
1) Stor-Stockholm, Stor-Göteborg och Stor-Malmö. Omfattningen framgår av Tabellanmärkningar. Of which Greater Stockholm, Greater
Göteborg and Greater Malmö.
2) Småhus är en gemensam beteckning för friliggande en- och tvåbostadshus samt par-, rad- och kedjehus.
Se Tabellanmärkningar.
Källa: SCB Statistiska meddelanden serie BO 20 (www.scb.se/BO0101); Statistikdatabasen: Boende, byggande och
bebyggelse.
Statistiska centralbyrån 167

Boende, byggande och bebyggelse Statistisk årsbok 2013
8.8
Byggnads- och produktionskostnader för bostadshus
Building and construction costs for residential buildings
År
Year
Flerbostadshus
Multi-dwelling buildings
Antal objekt
Number of
projects
Antal lägenheter
Number of
dwellings
Bostadsarea, m 2
Useful floor space
of dwelling
Byggnadskostnad 1
Building cost
Lägenhetsarea,
kr/m 2
Useful floor space,
SEK/m 2
Produktionskostnad 1
Production cost
Lägenhetsarea,
Kr/lgh 2
kr/m 2 SEK/dwelling
1995 96 3 491 68,3 12 244 13 583 928 200
1996 134 4 721 70,6 12 576 13 726 969 200
1997 92 3 060 74,1 13 081 14 796 1 096 700
1998 117 3 932 75,7 13 337 15 039 1 138 600
1999 116 3 944 81,2 14 911 17 531 1 424 100
2000 136 4 633 80,3 15 763 18 150 1 457 700
2001 159 5 709 83,3 18 758 22 249 1 852 300
2002 189 7 598 81,4 19 774 23 474 1 910 500
2003 175 7 626 78,9 20 347 24 037 1 896 800
2004 264 10 618 73,9 18 837 22 264 1 645 600
2005 287 12 905 75,1 20 475 24 480 1 839 100
2006 341 15 373 75,2 20 471 24 058 1 810 000
2007 321 16 423 77,1 23 393 28 183 2 172 500
2008 189 9 043 75,3 24 648 30 709 2 310 900
2009 150 6 963 73,6 25 020 30 067 2 211 800
2010 255 12 199 74,6 26 107 32 837 2 449 600
År
Gruppbyggda småhus
Collectively built one- or two-dwelling buildings
Antal objekt Antal lägenheter Bostadsarea m 2 Byggnadskostnad 1 Produktionskostnad 1
Bostadsarea, kr/m 2 Bostadsarea, kr/m 2 Kr/lgh 2
1995 374 1 072 106,1 8 834 10 580 1 123 000
1996 630 2 056 104,4 9 489 11 148 1 163 300
1997 285 1 043 101,5 10 114 11 827 1 200 400
1998 292 1 237 103,7 10 679 12 550 1 301 800
1999 179 1 120 103,4 11 374 13 211 1 365 900
2000 275 2 304 120,8 13 341 16 013 1 934 700
2001 272 2 225 122,7 13 752 16 258 1 995 000
2002 243 1 923 126,0 13 908 16 691 2 103 800
2003 287 2 495 122,4 14 582 17 966 2 199 400
2004 349 2 915 122,4 15 875 19 198 2 350 000
2005 388 3 288 122,8 16 229 19 684 2 416 600
2006 388 3 292 124,3 16 817 20 484 2 546 600
2007 434 3 657 129,6 18 390 22 985 2 979 000
2008 463 2 456 129,6 19 653 25 107 3 253 200
2009 328 1 994 121,9 19 508 24 745 3 017 600
2010 443 2 960 128,6 19 892 26 011 3 345 300
1) Kostnaderna är beräknade utan avdrag för bidrag.
2) Avser kostnader per lägenhet exkl. lokaler.
Källa: SCB Statistiska meddelanden serie BO 26 (www.scb.se/BO0201); Statistikdatabasen: Boende, byggande och
bebyggelse.
168 Statistiska centralbyrån

Statistisk årsbok 2013
8.9
Undersökningsår
Survey year
Region
Boende, byggande och bebyggelse
Förändring i månadshyra per lägenhet efter region och
lägenhetstyp, procent
Change in rent per dwelling by region and size of dwelling, percent
1 rok
1 room and
kitchen
2 rok 3 rok 4 rok 5+ rok
5 and more
rooms and
kitchen
Samtliga 1
Total
2008–2009
Stor-Stockholm Greater Stockholm 3,2 3,3 3,4 3,2 3,3 3,3
Stor-Göteborg Greater Göteborg 2,9 2,9 2,9 3,0 3,0 2,9
Övriga större kommuner
Other larger municipalities 3,4 3,4 3,3 3,4 3,6 3,4
Övriga mindre kommuner
Other smaller municipalities 3,2 3,3 3,3 3,2 3,5 3,3
Riket Sweden 3,2 3,3 3,3 3,2 3,4 3,3
2009–2010
Stor-Stockholm 2,3 2,1 2,2 1,9 2,1 2,1
Stor-Göteborg 1,2 1,4 1,1 1,2 1,2 1,2
Övriga större kommuner 1,5 1,4 1,3 1,3 1,5 1,4
Övriga mindre kommuner 1,5 1,5 1,3 1,4 1,5 1,4
Riket 1,6 1,6 1,5 1,5 1,7 1,6
2010–2011
Stor-Stockholm 2,5 2,6 2,5 2,5 2,4 2,6
Stor-Göteborg 2,0 2,0 1,9 1,9 2,1 2,0
Övriga större kommuner 2,5 2,7 2,7 2,6 2,7 2,7
Övriga mindre kommuner 2,4 2,3 2,2 2,3 2,3 2,3
Riket 2,4 2,5 2,4 2,4 2,4 2,4
2011–2012
Stor-Stockholm 3,0 3,0 2,8 2,7 2,8 2,9
Stor-Göteborg 2,8 2,8 2,7 2,6 2,6 2,7
Övriga större kommuner 3,1 3,1 3,1 3,1 3,1 3,1
Övriga mindre kommuner 2,8 2,8 2,5 2,5 2,5 2,7
Riket 2,9 2,9 2,8 2,8 2,8 2,8
1) Häri ingår även uppgifter för övriga lägenhetstyper t.ex. 1 rum och kokvrå, 2 rum och kokvrå, 1 rum etc.
Se Tabellanmärkningar.
Källa: SCB Statistiska meddelanden serie BO 39 (www.scb.se/BO0406); Statistikdatabasen: Boende, byggande och
bebyggelse.
8.10 Genomsnittlig årshyra och hyra per m2 efter lägenhetstyp, kronor
Average annual rent and rent per square meter, by type of dwelling, SEK
Undersökningsår
Survey year
1 rok
1 room and
kitchen
2 rok 3 rok 4 rok 5+ rok
5 and more
rooms and
kitchen
Samtliga 1
Total
Hyra Rent
2004 35 766 48 270 59 251 73 217 91 352 52 864
2005 36 727 49 509 60 755 74 921 94 224 54 242
2006 37 107 50 023 60 997 75 405 94 784 54 701
2007 37 813 51 082 62 208 76 708 95 993 55 749
2008 39 049 52 640 64 071 79 158 99 217 57 527
2009 40 469 54 438 66 484 81 634 102 886 59 618
2010 41 077 55 461 67 598 83 125 104 406 60 688
2011 42 251 56 921 69 315 85 386 106 861 62 339
Hyra per m 2 Rent per sq. m.
2004 865 803 761 746 723 798
2005 889 824 780 764 747 818
2006 898 833 784 769 751 826
2007 915 849 800 784 764 842
2008 944 875 825 809 790 867
2009 978 907 857 836 821 898
2010 995 922 869 850 831 912
2011 1 026 948 892 874 851 937
1) Häri ingår även uppgifter för övriga lägenhetstyper t.ex. 1 rum och kokvrå, 2 rum och kokvrå, 1 rum etc.
Se Tabellanmärkningar.
Källa: SCB Statistiska meddelanden serie BO 39 (www.scb.se/BO0406); Statistikdatabasen: Boende, byggande och
bebyggelse.
Statistiska centralbyrån 169

Boende, byggande och bebyggelse Statistisk årsbok 2013
8.11
Lägenheter i flerbostadshus samt antal outhyrda resp. därav
till uthyrning lediga lägenheter den 1 september 2011
Dwellings in multi-dwelling buildings and of which were vacant
on 1 September
Ägarkategori
Type of ownership
Antal bostadslägenheter
i flerbostadshus
totalt
Number of dwellings
in multi-dwelling
buildings
Antal outhyrda
lägenheter
Vacant dwellings
Därav till uthyrning lediga lägenheter
Of which dwellings vacant for renting
Antal
Number
%
Kommunala Public housing 1 751 429 11 193 6 746 0,9
Stor-Stockholm 159 263 . . 601 0,4
Stor-Göteborg 93 895 . . 68 0,1
Kommuner med mer än 75 000 inv. 197 272 . . 532 0,3
Kommuner med mindre än 75 000 inv. 300 999 . . 5 545 1,8
Privatägda Private bodies 716 361 16 214 9 382 1,3
Stor-Stockholm 153 161 . . 382 0,2
Stor-Göteborg 75 558 . . 116 0,2
Kommuner med mer än 75 000 inv. 224 268 . . 1 842 0,8
Kommuner med mindre än 75 000 inv. 263 373 . . 7 043 2,7
Samtliga 2 All 1 467 790 27 407 16 128 1,1
Stor-Stockholm 312 424 . . 983 0,3
Stor-Göteborg 169 453 . . 184 0,1
Kommuner med mer än 75 000 inv. 421 540 . . 2 374 0,6
Kommuner med mindre än 75 000 inv. 564 372 . . 12 588 2,2
1) Non-profit housing organisations supervised by local authorities.
2) Lägenhetsantalet för den privatägda delen av undersökningen baseras på ett urval, för mer information om bostadsbeståndet, se även
tabell 8.6.
Se Tabellanmärkningar.
Källa: SCB Statistiska meddelanden serie BO 35 (www.scb.se/BO0303); Statistikdatabasen: Boende, byggande och
bebyggelse.
170 Statistiska centralbyrån

Handel med varor och
tjänster
Trade in goods and services
Foto: Jan-Aage Haaland

Handel med varor och tjänster Statistisk årsbok 2013
9 – Handel med varor
och tjänster
Trade in goods and services
9.1 Handel med varor och tjänster ............. 173
Trade in goods and services
9.2 Livsmedelsförsäljningen inom
detaljhandeln ................................................ 174
Food sales within retail trade
9.3 Bytesbalans, netto, miljarder
kronor 1995–2011 ......................................... 176
Current account balance, net, SEK billions
9.4 Export och import: de fem värdemässigt
största marknaderna 2011 ............ 176
Exports and imports: the largest countries
of destination resp. consignment
9.5 Export, import och handelsnetto,
varor, miljarder kronor, löpande priser,
trend januari 1990 – juni 2012 ..................... 176
Exports, imports and net trade in goods,
SEK billions, current prices
9.6 Detaljhandelns försäljning,
egentlig detaljhandel, Systembolaget
och apoteken exkluderade
1956–2010 ..................................................... 177
Retail trade sales, excluding alcoholic
beverages and pharmaceuticals
9.7 Sveriges betalningsbalans, netto,
miljarder kronor ............................................ 178
Balance of payments, net, SEK billions
9.8 Total export (fob) och import (cif)
i löpande priser ............................................ 179
Total exports and imports, current prices
9.9 Import från avsändningsland efter
varugrupp enligt SITC, Rev. 4, 2011,
miljoner kronor ............................................. 180
Imports by country of consignment and
commodity, SITC, Rev. 4, SEK millions
9.10 Import från EU-länder och övriga
länder efter importvärdets storlek,
miljoner kronor ............................................. 181
Imports by country of consignment and
size of trade value, SEK millions
9.11 Export efter handelspartner och
varugrupp enligt SITC, Rev. 4, 2011,
miljoner kronor ............................................. 182
Exports by country of destination and
commodity, SITC, Rev. 4, SEK millions
9.12 Export till EU-länder och övriga
länder efter exportvärdets storlek,
miljoner kronor ............................................. 183
Exports by country of destination and
size of trade value, SEK millions
9.13 Detaljhandel, hotell och restauranger
2011, antal arbetsställen och
omsättning, miljoner kronor ........................ 184
Retail trade, hotels and restaurants,
establishments and turnover, SEK
millions
9.14 Dagligvaruhandelns omsättning
i löpande priser samt antal butiker,
miljoner kronor ............................................. 185
Retail trade annual turnover at current
prices and number of shops in the
grocery trade, SEK millions
9.15 Försäljning av alkoholdrycker
(exkl. öl klass II), miljoner kronor ................ 185
Trade of alcoholic beverages (excl. beer),
SEK millions
9.16 Försäljning av alkoholdrycker,
detaljhandelsställen och serveringstillstånd
den 31 december ........................... 186
Alcoholic beverages, retail trade and
restaurants
9.17 Försäljning av alkoholdrycker
i liter per invånare, 15 år och äldre ............. 186
Sales of alcoholic beverages in litres
per inhabitants, 15 years and over
172 Statistiska centralbyrån

Statistisk årsbok 2013
9.1
Handel med varor och tjänster
Trade in goods and services
Under 2011 ökade såväl den svenska exporten som importen med 7 procent.
Exporten av vägfordon och importen av råolja steg kraftigt. Varuexporten
uppgick till 1 213 miljarder kronor och varuimporten till 1 141 miljarder kronor.
Skillnaden mellan export och import – handelsnettot – var därmed 72 miljarder
kronor.
Handel med varor och tjänster
Region Förändring (%) 2010/2011
Export
Import
Totalt 7 7
EU-27 5 8
Övriga Europa 8 8
Afrika 25 12
Amerika -1 1
Asien 13 -4
Exporten av vägfordon ökade 23 procent
Exporten av verkstadsvaror ökade med 11
procent. Inom detta varuområde steg vägfordon
med 23 procent. Samtidigt ökade exporten av
mineralvaror med 14 procent medan skogsvaror
minskade med 1 procent. Kemivaror minskade
med 5 procent. Inom detta varuområde minskade
läkemedel med 13 procent. Exporten av
energivaror steg med 12 procent. Av övriga varor
ökade livsmedel med 1 procent.
Importen av råolja ökade 24 procent
Importen av verkstadsvaror ökade med 6
procent. Inom detta varuområde steg maskiner
med 11 procent. Mineralvaror ökade med 9
procent och energivaror steg med 14 procent.
Inom detta varuområde steg råolja med 24
procent. Övriga varor ökade med 4 procent.
2011 – ett svagt år för detaljhandeln
Detaljhandeln visade en tillväxt på 1,2 procent
under 2011 mätt i volym med antalet arbetsdagar
i beaktande. Det är något sämre än den
genomsnittliga utvecklingen de senaste 20 åren
(2,7 procent), och sämre än motsvarande
utveckling de senaste tio åren (4,1 procent).
Dagligvaruhandeln visade en utveckling på
0,1 procent under 2011, medan sällanköpsvaruhandeln
visade på en ökning på 2,1 procent. I
löpande priser har utvecklingen varit 0,8 procent
för detaljhandeln, där dagligvaruhandeln
stått för en utveckling på 1,3 procent och sällanköpsvaruhandeln
på 0,3 procent.
De branscher som ökade mest under 2011 var
elektronikhandeln och optikhandeln med en
volymutveckling på 12 respektive 5 procent.
Guldsmedshandeln var den bransch med sämst
volymutveckling (-13 procent).
I löpande priser var det däremot branscherna
elektronikhandel och heminredning som hade
sämst utveckling (-5 procent) under 2011. De
branscher som uppvisade starkast utveckling,
mätt i löpande priser, var optikhandeln och
färghandeln med en utveckling på 4 respektive
2 procent.
Utvecklingen av den totala detaljhandeln har
varierade under året. Fram till och med sommaren
var utvecklingen positiv, med undantag för
maj, men under hösten tog den en vändning
och detaljhandeln visade flera månader med
negativ utveckling.
December, den viktiga julhandelsmånaden,
visade en utveckling på 1,4 procent mätt i
volym med antalet arbetsdagar i beaktande,
jämfört med december 2010.
Omsättning inom detaljhandeln 2011. Förändring i procent jämfört med samma månad år 2010
Källa: SCB Utrikeshandel, export och import av varor (www.scb.se/HA0201); SCB och Handelns Utredningsinstitut (www.hui.se).
Statistiska centralbyrån 173

Handel med varor och tjänster Statistisk årsbok 2013
9.2
Livsmedelsförsäljningen inom detaljhandeln
Food sales within retail trade
Under 2011 var den totala försäljningen av livsmedel och drycker 228 miljarder
kronor. Det är en ökning med 7 miljarder kronor jämfört med 2010, vilket motsvarar
en uppgång på ungefär 3 procent. Uppgången beror på att volymen sålda
livsmedel och drycker ökade med drygt 2 procent samtidigt som priserna på dessa
höjdes med ungefär 1 procent.
År 2011 ökade försäljningen av livsmedel (exkl.
drycker) med 4,2 procent och försäljningen av
alkoholfria drycker minskade med 1,1 procent.
Sedan år 2000 har livsmedelsförsäljningen ökat
med 57 procent, medan försäljningen av alkoholfria
drycker har ökat med 49 procent.
Foto: Jan-Aage Haaland
Prisindex för livsmedel och drycker inom
handeln i procent, år 2000 = 100
Varugrupp 2005 2011
Livsmedel 106,7 123,1
Bröd och övriga
spannmålsprodukter 103,1 124,2
Kött 106,5 122,3
Fisk 118,7 130,9
Mjölk, ost och ägg 108,6 129,4
Oljor och fetter 102,2 117,5
Frukt 117,1 151,3
Grönsaker 106,4 113,2
Socker, sylt, honung,
choklad och konfektyr 102,2 114,1
Övriga livsmedel 100,1 111,3
Alkoholfria drycker 95,6 116,3
Kaffe, te och chokladdrycker 85,8 127,1
Mineralvatten, läskedrycker,
frukt- och grönsaksjuicer 101,0 111,7
Alkoholhaltiga drycker 99,8 106,3
Spritdrycker 102,4 105,5
Vin inkl. cider 98,8 103,9
Öl 99,2 111,5
Summa livsmedel och drycker 104,7 119,8
Försäljning av livsmedel och drycker inom handeln i löpande priser och 2000 års priser, mnkr
Varugrupp Löpande priser Fasta priser (2000 års priser)
2000 2005 2011 2000 2005 2011
Livsmedel 112 418 136 137 175 976 112 418 127 556 142 937
Bröd och övriga spannmålsprodukter 19 138 22 307 28 709 19 138 21 627 23 122
Kött 19 862 27 232 38 120 19 862 25 570 31 161
Fisk 7 352 8 698 10 076 7 352 7 327 7 698
Mjölk, ost och ägg 19 839 23 668 31 737 19 839 21 799 24 527
Oljor och fetter 3 662 3 900 4 906 3 662 3 817 4 177
Frukt 8 157 11 070 12 967 8 157 9 455 8 573
Grönsaker 13 218 15 190 18 087 13 218 14 272 15 981
Socker, sylt, honung, choklad och
konfektyr 15 224 17 819 22 379 15 224 17 440 19 618
Övriga livsmedel 5 965 6 253 8 995 5 965 6 249 8 079
Alkoholfria drycker 12 696 14 456 18 900 12 696 15 127 16 252
Kaffe, te o. chokladdrycker 4 501 4 629 6 128 4 501 5 393 4 820
Mineralvatten, läskedrycker, fruktoch
grönsaksjuicer 8 195 9 827 12 772 8 195 9 734 11 432
Alkoholhaltiga drycker 24 709 25 993 33 245 24 709 26 053 31 287
Spritdrycker 7 285 6 372 6 823 7 285 6 223 6 466
Vin inkl. cider 10 113 12 229 17 176 10 113 12 379 16 528
Öl 7 312 7 391 9 247 7 312 7 450 8 294
Summa livsmedel och drycker 149 823 176 586 228 122 149 823 168 736 190 475
174 Statistiska centralbyrån

Statistisk årsbok 2013
Handel med varor och tjänster
2010. Denna ökning beror främst på att konsumenterna
ökat sina inköp av kött, eftersom
priset ökat med ungefär 1 procent medan volymen
ökat med ungefär 11 procent. Per capita
försäljningen av kött uppgick således under året
till 4 020 kr, vilket motsvarar 77 kr i veckan.
Sedan år 2000 har försäljningen av kött ökat med
totalt 92 procent.
Ökad försäljningsvolym för grönsaker
Försäljningen av grönsaker uppgick under 2011
till 18 miljarder kronor, vilket är en minskning
med 2,2 procent jämfört med 2010. Detta kan
bero på att priset minskade med drygt 9 procent.
Däremot har försäljningsvolymen ökat
med ungefär 7 procent, vilket skiljer sig från de
senaste årens utveckling. Man kan således tänka
sig att försäljningen av grönsaker ökar när priset
sjunker.
Försäljning av livsmedel och drycker per capita
inom handeln 2011, belopp i kronor
Foto: Lillebror Alin
Konstant andel ekologiska livsmedel
Försäljningen av ekologiska varor var år 2011
4,1 procent av den totala försäljningen av livsmedel
och alkoholfria drycker, vilket ligger i
nivå med 2010.
Den ekologiska försäljningen är som störst
inom varugruppen fisk. Av den totala försäljningen
av dessa varor var 8,7 procent ekologiska
produkter. Försäljningen av kaffe, te och
chokladdryck var den näst största varugruppen
och där bestod 7,5 procent av den totala försäljningen
ekologiska produkter. Den varugrupp
som hade minst andel ekologisk försäljning var
kött (1,6 procent).
Försäljningen av kött fortsätter att öka
Under år 2011 fortsatte försäljningen av kött att
stiga och uppgick till 38 miljarder kronor. Detta
är en ökning på hela 12,3 procent jämfört med
Varugrupp
Försäljning per capita
Hela året
Per vecka
Livsmedel 18 557 357
Bröd och övriga spannmålsprodukter
3 027 58
Kött 4 020 77
Fisk 1 063 20
Mjölk, ost och ägg 3 347 64
Oljor och fetter 517 10
Frukt 1 367 26
Grönsaker 1 907 37
Godis 1 743 34
Socker, sylt, honung 617 12
Övriga livsmedel 949 18
Alkoholfria drycker 1 993 38
Kaffe, te och chokladdrycker
646 12
Läsk, vatten, juice etc. 1 347 26
Alkoholhaltiga drycker 3 506 67
Spritdrycker 720 14
Vin inkl. cider 1 811 35
Öl 975 19
Totalt livsmedel och
drycker 24 056 463
Källa: SCB Livsmedelsförsäljningsstatistik 2011, Statistiska
meddelanden serie HA 24 (www.scb.se/HA0103).
Statistiska centralbyrån 175

Handel med varor och tjänster Statistisk årsbok 2013
9.3
Bytesbalans, netto, miljarder kronor 1995–2011
Current account balance, net, SEK billions
Efter att Sverige under många år dragits
med underskott i bytesbalansen, skedde
en vändning i mitten av 1990-talet. Därefter
har Sveriges bytesbalans visat överskott.
År 2010 uppgick Sveriges bytesbalansöverskott
till 222,2 miljarder kronor. 2011 hade
det ökat till 225,8 miljarder kronor.
Källa: SCB Betalningsbalansen
(www.scb.se/FM0001).
9.4
Export och import: de fem värdemässigt största marknaderna 2011
Exports and imports: the largest countries of destination resp.
consignment
Tyskland är vår största handelspartner.
Importvärdet uppgick till 209 miljarder
kronor och exportvärdet till 120 miljarder
kronor.
Våra övriga grannländer är också stora
handelspartners.
Källa: SCB Utrikeshandel med varor
(www.scb.se/HA0201); Statistikdatabasen:
Handel med varor och tjänster.
9.5
Export, import och handelsnetto, varor, miljarder kronor, löpande
priser, trend januari 1990 – juni 2012
Exports, imports and net trade in goods, SEK billions, current prices
Hittills under året (januari – juni 2012) är
värdet av varuexporten oförändrad medan
varuimporten har minskat med 2 procent i
värde jämfört med motsvarande period ett
år tidigare. Varuexportvärdet under denna
period uppgick till 607 miljarder kronor och
varuimportvärdet till 563 miljarder kronor.
Handelsnettot för januari – juni 2012 gav
därmed ett överskott på 44 miljarder
kronor.
Källa: SCB Utrikeshandel med varor
(www.scb.se/HA0201); Statistikdatabasen:
Handel med varor och tjänster.
176 Statistiska centralbyrån

Statistisk årsbok 2013
9.6
Handel med varor och tjänster
Detaljhandelns försäljning, egentlig detaljhandel, Systembolaget och
apoteken exkluderade 1956–2010
Retail trade sales, excluding alcoholic beverages and pharmaceuticals
Index 1995=100, fasta priser
Diagrammet visar hur detaljhandelns försäljningsvolym
utvecklats sedan 1956.
Diagrammet visar nivån, uttryckt som ett
index med 1995=100. Detaljhandelns
försäljning har fördubblats sedan mitten av
1990-talet.
Förändring från föregående år, procent, fasta priser
Diagrammet visar hur detaljhandelns försäljningsvolym
utvecklats sedan 1956.
Diagrammet visar utvecklingen uttryckt
som årlig procentuell förändring jämfört
med föregående år.
Ökningen av detaljhandelns försäljning
har legat mellan 5 och 9 procent under
2005–2008, vilket är i paritet med de stora
ökningarna i slutet av 1960-talet. År 2010
stannade ökningen på 3,8 procent.
Detaljhandels försäljningsvolym.
Säsongrensad serie. Omsättningsindex 2005=100
Diagrammet visar hur försäljningsvolymen
för den totala detaljhandeln har utvecklats
sedan 1990. Diagrammet visar också hur
dagligvaruhandeln och sällanköpsvaruhandeln,
som är två stora delar av den
totala detaljhandeln, har utvecklats. Diagrammet
visar nivån, uttryckt som ett index
med 2005=100.
Sällanköpsvarorna har gått om dagligvarorna
i utvecklingstakt de senaste åren.
Källa: SCB Handel med varor och tjänster
(www.scb.se/HA0101).
Statistiska centralbyrån 177

Handel med varor och tjänster Statistisk årsbok 2013
9.7
Sveriges betalningsbalans, netto, miljarder kronor
Balance of payments, net, SEK billions
2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011
A. Bytesbalans Current account 187,6 246,3 285,8 290,0 207,9 222,2 225,8
Handelsbalans (fob – fob)
Trade in goods (f.o.b. – f.o.b.) 146,2 159,3 120,0 112,5 94,0 82,4 84,3
Handelsnetto 1 140,2 145,8 95,4 94,1 80,4 67,7 65,7
Korrigeringar 5,9 13,6 24,6 18,4 13,6 14,8 18,6
Tjänster Services 54,6 68,9 102,3 107,3 97,7 119,6 127,5
Transporter 22,0 19,6 21,8 23,5 23,4 18,8 20,3
Resevaluta -28,0 -21,2 -18,2 -22,9 -12,6 -15,9 -13,1
Övriga tjänster 60,6 70,5 98,7 106,8 86,9 116,8 120,4
Löner Compensation of employees -1,1 -1,4 -2,2 -2,1 -2,3 -1,9 -2,6
Kapitalavkastning Investment income 22,3 56,2 98,6 114,5 57,8 66,7 63,9
Avkastning på direkta investeringar 2 69,2 101,9 115,9 131,8 59,6 75,4 63,6
Avkastning på portföljinvesteringar -32,3 -37,6 -10,7 -16,3 -7,0 -13,8 -8,2
Aktieutdelning 5,8 5,4 13,8 17,1 36,7 43,9 41,4
Ränta -38,1 -43,0 -24,5 -33,4 -43,8 -57,8 -49,6
Ränta på lån m.m. -14,6 -8,1 -6,6 -1,0 5,3 5,1 8,5
Löpande transfereringar Current transfers -34,3 -36,8 -32,9 -42,2 -39,4 -44,6 -47,3
EU-bidrag/avgift -14,5 -15,1 -14,3 -20,2 -12,6 -18,0 -20,1
U-bistånd -11,4 -9,1 -8,3 -8,4 -10,1 -9,7 -6,2
Övrigt -8,4 -12,6 -10,2 -13,6 -16,7 -17,0 -21,0
B. Kapitalbalans Capital account 2,0 -19,7 -2,9 -5,2 -3,9 -4,7 -3,6
EU-bidrag för investeringar m.m.
Contributions etc. to/from the EU, investment 2,2 1,5 1,5 0,9 1,7 1,2 2,4
U-bistånd för investeringar m.m.
Development assistance grants, investment -0,2 -4,6 -5,6 -5,3 -5,6 -4,5 -6,2
Övrigt Other 0,0 -16,6 1,1 -0,9 0,0 -1,4 0,2
C. Finansiell balans Financial account -208,4 -261,5 -64,1 134,5 -82,0 -262,2 -274,1
Direkta investeringar Direct investment -120,2 6,1 -67,6 45,5 -121,6 -139,2 -81,9
I utlandet -207,1 -196,8 -262,5 -199,4 -198,3 -131,9 -177,4
Eget kapital -138,3 -143,2 -179,0 -138,1 -226,4 -50,3 -7,8
Lån 16,7 -22,4 67,5 2,1 73,4 -1,8 9,5
Återinvesterade vinstmedel -85,5 -31,2 -151,0 -63,4 -45,2 -79,8 -179,1
I Sverige 86,9 202,9 195,0 244,9 76,7 -7,3 95,5
Eget kapital 36,3 91,8 57,8 48,5 117,9 -11,2 -33,9
Lån 8,7 91,1 84,6 190,1 -53,3 -24,7 45,4
Återinvesterade vinstmedel 41,9 20,0 52,6 6,4 12,1 28,7 83,9
Portföljinvesteringar exkl. finansiella derivat
Portfolio investment excl. fin. derivatives -1,6 -158,9 103,0 -204,0 486,5 139,2 171,8
Tillgångar (förändr. i svenska invest. i utlandet) -95,3 -248,2 -335,8 -104,2 -141,3 -136,4 -70,1
Aktier 4,0 -164,5 -55,0 2,9 -125,4 -56,0 -52,3
Räntebärande -99,4 -83,7 -280,8 -107,1 -16,0 -80,5 -17,8
Skulder (förändr. i utländska invest. i Sverige) 93,7 89,3 438,8 -99,8 627,8 275,7 241,8
Aktier 15,2 -10,2 30,9 -10,7 10,7 35,7 14,4
Räntebärande 78,5 99,5 407,9 -89,1 617,1 240,0 227,4
Finansiella derivat Financial derivatives -7,2 0,7 -7,5 16,0 -20,5 29,7 -19,6
Övrigt kapital Other investment -73,4 -98,6 -94,4 273,2 -310,5 -294,0 -339,7
Tillgångar (förändr. i svenska invest. i utlandet) -89,6 -386,1 -326,7 -4,5 100,7 -225,2 -394,4
Lån m.m. -87,8 -306,9 -225,2 -119,5 37,1 -205,3 -366,7
Handelskrediter och övrigt -1,8 -79,2 -101,6 115,0 63,5 -20,0 -27,6
Skulder (förändr. i utländska invest. i Sverige) 16,2 287,5 232,4 277,7 -411,1 -68,8 54,7
Lån m.m. -37,8 231,6 31,1 569,6 -380,2 -76,0 28,0
Handelskrediter och övrigt 54,0 55,9 201,3 -291,8 -31,0 7,2 26,6
Valutareservens transaktionsförändring
Reserve assets -5,9 -10,8 2,2 3,7 -116,0 2,1 -4,6
D. Restpost Net errors and omissions 18,8 34,9 -218,8 -419,3 -121,9 44,6 51,9
1) Handelsnettot publiceras månadsvis av SCB och är värderat fob/cif.
2) ”Avkastning på direkta investeringar” inkluderar räntor på kortfristiga lån inom direktinvesteringsförhållande.
Källa: SCB Betalningsbalansen (www.scb.se/FM0001).
178 Statistiska centralbyrån

Statistisk årsbok 2013
9.8
Total export (fob) och import (cif) i löpande priser
Total exports and imports, current prices
Handel med varor och tjänster
År
Year
Varor, värde, miljoner kronor
Commodities, value, SEK millions
Export Import Handelsnetto
Export – Import 1
Exportvärde i procent
av bruttonationalprodukten
(BNP) till
marknadspris 2
1982 168 134 173 933 -5 799 26
1983 210 516 200 369 10 147 30
1984 242 811 218 569 24 242 31
1985 260 481 244 655 15 826 30
1986 265 103 232 614 32 489 28
1987 281 433 257 408 24 025 28
1988 305 056 280 650 24 406 27
1989 332 576 316 593 15 983 27
1990 339 852 323 875 15 977 25
1991 332 779 301 290 31 489 23
1992 326 031 290 929 35 102 23
1993 388 290 334 257 54 033 25
1994 471 602 399 152 72 450 28
1995 567 882 460 259 107 623 31
1996 569 167 448 739 120 428 31
1997 632 567 501 180 131 387 33
1998 675 209 544 984 130 225 33
1999 700 960 568 008 132 952 33
2000 804 056 672 412 131 644 35
2001 806 466 662 746 143 720 34
2002 805 696 656 664 149 033 33
2003 825 850 679 329 146 521 32
2004 904 532 739 203 165 330 34
2005 977 280 833 757 143 523 35
2006 1 089 095 939 730 149 365 37
2007 1 139 674 1 034 450 105 224 36
2008 1 194 411 1 097 903 96 509 37
2009 995 144 911 379 83 765 32
2010 1 138 167 1 069 445 68 721 34
2011 1 213 946 1 141 610 72 336 35
1) Net trade of goods: exports – imports.
2) Exports in percentages of gross domestic product (GDP) at market prices.
Källa: SCB Handel med varor och tjänster (www.scb.se/HA0201).
Statistiska centralbyrån 179

Handel med varor och tjänster Statistisk årsbok 2013
9.9
Import från avsändningsland efter varugrupp enligt SITC, Rev. 4,
2011, miljoner kronor
Imports by country of consignment and commodity, SITC, Rev. 4,
SEK millions
Huvudavdelningar
Sections
Totalt
Total
EU 1
Norge
Norway
Ryssland
Russia
USA Japan Kina
China
0 Livsmedel och levande djur
Food and live animals 83 624 52 533 20 100 80 891 19 880
1 Drycker och tobak
Beverages and tobacco 10 043 8 074 103 1 316 2 2
2 Råvaror, icke ätbara, utom bränslen
Crude materials, inedible except fuels 37 761 24 846 3 596 857 1 456 65 232
3 Mineraliska bränslen, smörjoljor, elström
Mineral fuels, lubricants, electrical energy 163 367 63 359 31 552 55 694 1 332 313 3
4 Animaliska och vegetabiliska oljor och
fetter Animal and vegetable oils and fat 4 736 3 472 373 0 1 0 2
5 Produkter av kemiska och närstående
industrier Chemicals 125 603 97 527 7 539 4 060 4 456 2 511 1 001
6 Bearbetade varor Manufactured goods 163 933 122 777 16 583 2 045 2 439 1 381 7 210
7 Maskiner och apparater samt transportmedel
Machinery and transport equipment 422 373 332 687 11 768 180 15 658 9 198 17 159
8 Diverse färdiga varor
Miscellaneous manufactured articles 129 168 79 213 4 523 189 7 844 1 078 17 897
9 Övriga varor
Commodities and transactions not
classified 1 000 493 373 1 56 1 1
Summa Total 1 141 610 784 981 96 509 63 108 34 448 14 567 44 386
1) EU: Belgien, Bulgarien, Cypern, Danmark, Estland, Finland, Frankrike, Grekland, Irland, Italien, Lettland, Litauen, Luxemburg, Malta,
Nederländerna, Polen, Portugal, Rumänien, Slovakien, Slovenien, Spanien, Storbritannien, Tjeckien, Tyskland, Ungern, Österrike.
Källa: SCB Handel med varor och tjänster (www.scb.se/HA0201).
180 Statistiska centralbyrån

Statistisk årsbok 2013
9.10
Handel med varor och tjänster
Import från EU-länder och övriga länder efter importvärdets
storlek, miljoner kronor
Imports by country of consignment and size of trade value, SEK millions
Länder Countries 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011
Totalt Global imports 833 757 939 730 1 034 450 1 097 903 911 379 1 069 445 1 141 610
EU EU countries 594 969 662 024 743 491 768 046 627 316 723 984 784 981
Tyskland Germany 151 518 168 623 189 412 194 064 162 726 193 202 208 629
Danmark Denmark 79 227 90 610 94 224 103 027 82 396 89 033 93 121
Nederländerna Netherlands 54 966 58 907 63 009 65 154 58 950 69 511 70 756
Storbritannien United Kingdom 57 777 60 620 76 885 70 378 52 115 60 255 67 559
Finland 50 050 55 286 64 781 63 527 47 009 56 486 60 873
Frankrike France 42 784 44 476 50 835 55 379 46 187 49 073 51 749
Belgien Belgium 32 997 39 325 42 984 42 622 35 396 41 486 44 276
Italien Italy 27 476 31 806 36 211 37 534 28 329 31 444 33 792
Polen Poland 20 358 25 184 29 737 35 949 27 789 31 216 32 196
Estland Estonia 6 925 7 502 8 040 8 241 7 004 12 179 19 872
Irland Ireland 11 498 12 285 12 422 11 402 11 508 13 976 19 822
Spanien Spain 13 551 14 518 14 567 14 735 11 587 13 110 14 868
Tjeckien Czech Republic 7 895 10 065 12 229 14 240 11 387 12 902 14 259
Österrike Austria 8 996 9 872 11 208 12 041 10 193 11 553 13 157
Slovakien Slovakia 1 661 3 033 4 091 4 430 6 499 8 085 7 997
Ungern Hungary 6 449 6 345 7 249 7 746 6 724 7 123 7 031
Litauen Lithuania 6 151 6 547 4 736 6 499 4 186 5 836 6 423
Lettland Latvia 3 630 3 499 5 169 5 789 5 226 5 292 5 126
Portugal 2 866 3 291 4 420 4 327 3 562 3 667 4 127
Rumänien Romania 1 091 1 330 1 417 1 510 1 418 2 208 2 559
Luxemburg Luxembourg 3 871 4 996 5 245 5 362 3 510 2 552 2 517
Slovenien Slovenia 1 279 1 640 1 692 1 601 1 364 1 436 1 626
Grekland Greece 1 278 1 384 2 052 1 658 1 180 1 419 1 410
Bulgarien Bulgaria 425 516 673 634 590 645 850
Cypern 112 272 131 129 164 198 250
Malta 140 91 72 70 315 98 139
Ej specificerat EU-land
EU country not specified – – – – – – –
Övriga länder Other countries 238 788 277 706 290 959 329 856 284 063 345 461 356 630
Norge Norway 68 166 80 225 88 277 97 437 82 061 97 479 96 509
Ryssland Russia 24 820 33 093 29 199 44 422 31 488 50 304 63 108
China 22 491 28 996 35 735 36 935 34 718 43 301 44 386
USA 28 342 31 595 32 267 33 860 35 075 34 289 34 448
Japan 17 433 18 112 17 750 16 998 14 240 15 015 14 567
Schweiz Switzerland 8 523 9 293 8 958 9 324 8 945 9 385 9 302
Turkiet Turkey 6 089 7 456 7 352 8 045 6 411 7 745 8 720
Hongkong Hong Kong 7 901 8 751 8 571 8 484 7 939 8 989 8 606
Sydkorea South Korea 7 546 8 344 7 385 8 874 6 847 15 488 8 412
Indien India 2 898 3 190 4 010 4 812 4 187 5 663 6 527
Taiwan 4 572 4 809 5 040 5 910 4 767 5 470 5 618
Brasilien Brazil 3 684 3 856 4 925 5 709 3 757 3 612 4 560
Thailand 2 392 3 184 3 872 3 787 3 766 4 181 4 179
Malaysia 1 722 2 935 3 131 3 376 2 235 3 174 3 924
Venezuela 1 715 2 723 2 745 4 068 1 478 4 036 3 755
Australien Australia 2 612 2 861 2 674 3 774 2 599 3 729 3 096
Kanada Canada 2 971 3 384 3 452 3 374 3 648 3 201 3 020
Sydafrika South Africa 2 152 2 829 3 915 3 912 2 777 2 909 2 682
Vietnam 1 059 1 311 1 460 1 581 1 703 1 856 2 646
Peru 424 565 617 1 052 1 517 2 373 2 267
Källa: SCB Handel med varor och tjänster (www.scb.se/HA0201).
Statistiska centralbyrån 181

Handel med varor och tjänster Statistisk årsbok 2013
9.11
Export efter handelspartner och varugrupp enligt SITC, Rev. 4,
2011, miljoner kronor
Exports by country of destination and commodity, SITC, Rev. 4,
SEK millions
Huvudavdelningar
Sections
Totalt
Total
EU 1
Norge
Norway
Ryssland
Russia
USA Japan Kina
China
0 Livsmedel och levande djur
Food and live animals 45 948 36 400 4 834 599 922 151 216
1 Drycker och tobak
Beverages and tobacco 6 741 2 654 862 7 2 254 6 7
2 Råvaror, icke ätbara, utom bränslen
Crude materials, inedible except fuels 80 352 51 625 4 587 67 794 1 827 4 069
3 Mineraliska bränslen, smörjoljor, elström
Mineral fuels, lubricants, electrical energy 96 842 64 874 10 578 139 8 452 20 39
4 Animaliska och vegetabiliska oljor och
fetter Animal and vegetable oils and fat 1 540 982 296 56 19 1 4
5 Produkter av kemiska och närstående
industrier Chemicals 130 685 73 902 10 738 2 053 11 938 3 053 6 421
6 Bearbetade varor Manufactured goods 237 521 153 332 22 001 3 002 10 385 2 083 7 373
7 Maskiner och apparater samt transportmedel
Machinery and transport equipment 501 972 233 572 40 373 20 423 35 104 6 254 19 829
8 Diverse färdiga varor
Miscellaneous manufactured articles 106 155 59 577 19 765 1 286 6 948 1 824 1 956
9 Övriga varor
Commodities and transactions not
classified 6 191 3 756 886 0 13 0 0
Summa Total 1 213 946 680 673 114 919 27 633 76 828 15 219 39 914
1) EU: Belgien, Bulgarien, Cypern, Danmark, Estland, Finland, Frankrike, Grekland, Irland, Italien, Lettland, Litauen, Luxemburg, Malta,
Nederländerna, Polen, Portugal, Rumänien, Slovakien, Slovenien, Spanien, Storbritannien, Tjeckien, Tyskland, Ungern, Österrike..
Källa: SCB Handel med varor och tjänster (www.scb.se/HA0201).
182 Statistiska centralbyrån

Statistisk årsbok 2013
9.12
Handel med varor och tjänster
Export till EU-länder och övriga länder efter exportvärdets storlek,
miljoner kronor
Exports by country of destination and size of trade value, SEK millions
Länder Countries 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011
Totalt Global exports 977 280 1 089 095 1 139 674 1 194 411 995 144 1 138 167 1 213 946
EU EU countries 576 681 655 114 697 238 716 815 580 495 650 047 680 673
Tyskland Germany 100 868 108 069 118 901 123 950 101 042 113 024 119 985
Storbritannien United Kingdom 75 735 78 426 81 665 87 584 73 565 83 856 84 700
Danmark Denmark 67 022 78 339 83 729 88 254 72 865 74 742 74 691
Finland 58 582 68 040 70 977 75 645 63 896 70 350 74 112
Nederländerna Netherlands 44 209 52 229 57 639 61 025 46 650 56 008 59 585
Frankrike France 46 874 53 685 57 244 58 558 49 875 55 481 55 667
Belgien Belgium 41 736 49 828 52 327 51 945 36 373 46 052 54 316
Polen Poland 17 508 22 554 27 911 30 077 25 322 29 104 31 635
Italien Italy 32 785 36 720 36 065 37 154 30 335 32 759 30 529
Spanien Spain 27 803 33 547 32 721 27 602 23 763 22 396 22 271
Österrike Austria 9 124 10 406 11 677 12 069 9 335 10 630 10 983
Esland Estonia 5 674 9 055 9 578 8 867 6 060 8 882 10 848
Tjeckien Czech Republic 11 051 6 665 7 804 7 852 6 412 8 056 8 262
Ungern Hungary 4 938 9 252 8 442 5 067 4 487 5 059 5 856
Portugal 4 930 5 398 5 944 6 492 5 573 5 864 5 842
Irland Ireland 5 460 6 210 6 248 6 152 4 606 4 528 5 467
Litauen Lithuania 3 321 4 190 5 243 4 966 3 171 4 608 5 416
Lettland Latvia 2 971 3 662 4 413 3 794 2 151 2 722 3 766
Grekland Greece 5 384 5 850 5 345 5 476 4 769 3 844 3 201
Slovakien Slovakia 1 700 2 054 2 107 2 365 1 873 2 591 2 513
Rumänien Romania 2 405 2 989 2 703 2 985 2 309 2 248 2 364
Bulgarien Bulgaria 1 120 1 242 1 370 1 246 822 907 1 048
Slovenien Slovenia 910 1 348 1 525 1 441 983 867 1 047
Luxemburg Luxembourg 723 720 773 747 787 705 965
Cypern Cyprus 434 525 609 1 706 957 448 462
Malta 145 176 242 254 211 317 250
Ej specificerat EU-land 3 270 3 931 4 036 3 543 2 302 3 999 4 894
Övriga länder Other countries 400 599 433 982 442 435 477 597 414 649 488 120 533 273
Norge Norway 83 701 99 370 107 274 113 482 105 770 113 367 114 919
USA 102 783 100 896 86 511 78 651 63 745 83 425 76 828
Kina China 18 844 20 712 22 190 25 916 31 295 35 527 39 914
Ryssland Russia 15 987 17 865 22 702 28 883 14 028 20 781 27 633
Australien Australia 11 184 14 376 13 033 13 593 12 777 15 078 16 668
Turkiet Turkey 8 614 9 543 9 573 12 625 12 767 13 405 16 532
Japan 14 849 16 865 13 951 13 175 12 541 14 302 15 219
Indien India 6 965 9 922 10 716 12 616 12 767 13 149 13 483
Brasilien Brazil 5 651 6 761 7 933 9 391 6 624 10 793 13 372
Sydafrika South Africa 5 458 6 245 7 296 10 213 8 075 10 491 12 024
Saudiarabien Saudi Arabia 6 563 7 760 7 792 9 385 9 469 10 796 11 946
Schweiz Switzerland 9 229 9 658 10 246 11 020 9 815 10 213 11 791
Kanada Canada 10 536 11 420 11 001 11 101 8 633 10 550 9 595
Sydkorea South Korea 5 963 6 101 6 956 7 463 6 869 8 385 9 008
Thailand 2 510 2 784 2 342 3 034 3 018 3 593 8 757
Singapore 4 399 5 105 6 414 7 278 6 264 7 953 8 390
Iran 7 852 3 606 2 340 4 593 3 606 5 332 6 676
Egypten Egypt 3 231 3 845 4 408 5 638 5 889 6 803 6 590
Mexiko Mexico 5 264 5 152 4 927 5 978 4 676 5 935 5 776
Nigeria 1 904 1 711 2 489 3 018 2 149 3 536 5 758
Källa: SCB Handel med varor och tjänster (www.scb.se/HA0201).
Statistiska centralbyrån 183

Handel med varor och tjänster Statistisk årsbok 2013
9.13
Detaljhandel, hotell och restauranger 2011, antal arbetsställen
och omsättning, miljoner kronor
Retail trade, hotels and restaurants, establishments and turnover, SEK
millions
Arbetsställen
Establishments
Antal verksamma arbetsställen med nedanstående omsättning, mnkr
(exkl.mervärdesskatt)
Number of establishments by turnover (excl. value added tax), SEK m
–0,4 0,5–1,9 2,0–4,9 5,0–9,9 10,0–
24,9
25,0– Samtliga
All
Detaljhandel utom motorfordon
Retail trade, except of motor vehicles 14 547 9 820 8 899 6 890 6 352 5 698 52 206
Detaljhandel med brett sortiment
Retail sale in non-specialized stores 1 032 1 004 919 645 930 2 546 7 076
Specialiserad butikshandel med livsmedel,
drycker och tobak
Retail sale of food, beverages and tobacco in
specialized stores 1 288 1 354 1 304 586 294 463 5 289
Butikshandel med läkemedel, sjukvårdsartiklar,
kosmetika och hygienartiklar
Retail sale of pharmaceutical and medical goods,
cosmetic and toilet articles 332 361 281 264 483 576 2 297
Övrig specialiserad butikshandel med nya varor
Other retail sale of new goods in specialized
stores 7 198 5 984 5 978 5 219 4 480 1 932 30 791
Butikshandel med antikviteter och begagnade
varor Retail sale of second-hand goods in stores 683 196 50 21 11 7 968
Detaljhandel, ej i butik Retail sale, not in stores 4 014 921 367 155 154 174 5 785
Hotell- och restaurangverksamhet
Hotels and restaurants 6 756 8 426 6 252 2 913 1 853 941 27 141
Hotell och camping Hotels and camping 1 261 972 684 396 438 445 4 196
Restauranger, barer och catering
Restaurants, bars and catering 5 495 7 454 5 568 2 517 1 415 496 22 945
Arbetsställen
Försäljning inom resp. omsättningsklass, mnkr
Turnover, SEK m
–0,4 0,5–1,9 2,0–4,9 5,0–9,9 10,0–
24,9
25,0–
Total försäljning
mnkr 1
Detaljhandel utom motorfordon 1 900 11 287 29 230 49 166 100 296 455 698 647 577
Detaljhandel med brett sortiment 154 1 162 3 018 4 592 15 567 236 506 260 999
Specialiserad butikshandel med livsmedel,
drycker och tobak 203 1 582 4 243 4 076 4 437 33 173 47 714
Butikshandel med läkemedel, sjukvårdsartiklar,
kosmetika och hygienartiklar 46 437 917 1 900 8 118 31 780 43 198
Övrig specialiserad butikshandel med nya varor 1 037 6 956 19 728 37 382 69 575 125 359 260 037
Butikshandel med antikviteter och begagnade
varor 89 200 148 146 161 338 1 082
Detaljhandel, ej i butik 371 950 1 176 1 070 2 438 28 542 34 547
Hotell- och restaurangverksamhet 1 122 9 794 19 812 20 234 28 262 51 146 130 370
Hotell och camping 183 1 088 2 181 2 838 7 012 28 595 41 897
Restauranger, barer och catering 939 8 706 17 631 17 396 21 250 22 551 88 473
1) Exkl. mervärdesskatt. Excl. value added tax.
Källa: SCB, Företagens ekonomi (www.scb.se/HA0101).
184 Statistiska centralbyrån

Statistisk årsbok 2013
9.14
År
Year
Handel med varor och tjänster
Dagligvaruhandelns omsättning i löpande priser samt antal
butiker, miljoner kronor
Retail trade annual turnover at current prices and number of shops in
the grocery trade, SEK millions
Varuhus och
stormarknader
Department stores
and hypermarkets
Dagligvaruhandelns omsättning
Annual turnover in the grocery trade
Dagligvarubutiker
Grocery stores
Summa
Sales total
Nyetablerade
butiker
New establishments
Antal butiker
Number of shops
Nedlagda butiker
Closures
Mnkr % Mnkr % Mnkr Antal % 1 Antal % 1
Bestånd vid
årets slut
Number of
shops at end
of year
1993 14 540 11 115 960 89 130 500 100 1,3 350 4,6 7 600
1994 15 366 11 119 534 89 134 900 90 1,2 310 4,2 7 380
1995 15 804 12 121 196 88 137 000 85 1,2 265 3,7 7 200
1996 15 070 11 118 930 89 134 000 80 1,1 280 4,0 7 000
1997 14 720 11 125 180 89 139 900 70 1,0 170 2,5 6 900
1998 15 470 11 127 930 89 143 400 106 1,6 226 3,3 6 800
1999 15 978 11 129 425 89 145 403 108 1,6 273 4,1 6 717
2000 17 375 12 132 390 88 149 765 134 2,1 347 5,3 6 504
2001 20 215 13 136 290 87 156 505 66 1,1 302 4,8 6 268
2002 2 22 060 13 145 140 87 167 200 100 1,6 441 7,1 6 239
2003 3 22 142 15 129 539 85 151 681 671 6,5 859 8,3 10 355
2004 3 21 981 14 129 824 86 151 805 907 8,8 996 9,7 10 266
2005 3 21 799 14 132 957 86 154 756 955 9,4 1 029 10,1 10 192
2006 3 22 581 14 140 658 86 163 239 678 6,9 1 001 10,1 9 869
2007 3 24 408 14 144 125 86 168 533 966 9,4 528 5,1 10 307
2008 3 28 647 16 155 680 84 184 327 1 033 10,1 1 144 11,2 10 196
2009 3 26 034 14 165 585 86 191 619 1 140 10,8 819 7,8 10 517
2010 3 27 260 14 168 623 86 195 883 2 006 17,0 746 6,3 11 777
2011 3 27 946 14 172 079 86 200 025 436 3,8 642 5,5 11 571
1) I procent av butiksbeståndet vid resp. års början. 2) P.g.a. att bensinbutiker uppgraderats till trafikbutiker (ingår i Dagligvarubutiker)
utan att räknas som nyetablerade är butiksbeståndet i stort oförändrat. 3) Fr.o.m. 2003 bygger uppgifterna på samtliga butiker som
under året rapporterat omsättning i momsdeklarationer. I uppgiften för nystartade och nedlagda butiker ingår även ombildade företag.
Källa: SCB, Företagens ekonomi (www.scb.se/HA0101).
9.15
År
Year
Försäljning av alkoholdrycker (exkl. öl klass II), miljoner kronor
Trade of alcoholic beverages (excl. beer), SEK millions
Spritdrycker
Spirits
Vin 3
Wines 3
Totalt
Total
Kvantitet 1 , 1 000 liter
Värde, mnkr 2
Quantity 1 Value
Därav
starkvin
Fortified
wine
Detaljhandel
Retail
trade
Starköl
Strong beer
Servering
Sales in
restaurants
Summa
Total
Totalt
Spritdrycker
Vin 3
Starköl
1994 32 245 114 767 7 504 104 783 87 126 191 909 25 522 9 484 8 220 7 818
1995 29 697 111 477 6 283 103 646 88 618 192 264 25 060 9 042 8 419 7 599
1996 27 154 117 440 5 678 99 219 83 192 182 411 26 095 8 801 9 317 7 977
1997 24 831 128 018 4 408 108 175 84 834 193 009 25 459 8 365 9 486 7 608
1998 24 050 129 729 3 102 110 980 83 085 194 065 26 070 8 550 9 994 7 526
1999 24 676 140 107 2 694 128 168 90 227 218 395 28 675 9 139 11 126 8 410
2000 24 948 144 225 2 619 140 968 83 093 224 061 31 712 10 246 12 162 9 304
2001 26 676 157 087 2 566 155 039 83 962 239 001 32 379 10 308 12 635 9 436
2002 27 439 174 954 2 468 170 715 86 678 257 393 33 749 10 402 13 250 10 097
2003 26 567 178 314 5 493 179 882 85 466 265 348 34 537 10 197 13 898 10 442
2004 24 201 173 839 2 385 173 834 81 973 255 807 33 536 9 295 14 009 10 232
2005 24 305 175 926 2 358 180 109 81 067 261 176 34 089 9 214 14 570 10 305
2006 24 583 186 043 2 271 197 008 78 929 275 937 . . . . . . . .
2007 24 825 195 331 2 279 208 520 80 132 288 652 38 940 10 161 17 142 11 636
2008 25 763 200 776 2 228 213 565 81 077 294 642 40 888 10 307 18 119 12 462
2009 26 421 215 414 2 155 228 023 77 814 305 837 43 689 10 721 19 584 13 384
2010 27 217 222 372 2 075 226 610 78 387 304 996 45 128 11 047 20 451 13 630
2011 4 25 292 229 483 1 782 227 684 79 223 306 907 46 105 10 976 21 151 13 978
1) Avser försäljning för konsumtion. The table refers to sales for consumption. 2) Inkl. serveringsavgift. 3) Fr.o.m. 2011 inkl. annan
jäst alkoholdryck. From 2011 including other fermented alcoholic beverages. 4) Värde, mnkr. Vissa uppgifter har inte skickats in till FHI.
Därav har de uppgifter uppskattats, genom att 2010 års siffror uppräknats med 2011 års inflation.
Se Tabellanmärkningar.
Källa: Alkoholinspektionen (1994–2000); Statens folkhälsoinstitut (2001–, www.fhi.se).
Statistiska centralbyrån 185

Handel med varor och tjänster Statistisk årsbok 2013
9.16
År
Year
Försäljning av alkoholdrycker, detaljhandelsställen och
serveringstillstånd den 31 december
Alcoholic beverages, retail trade and restaurants
Systembutiker
Retail shops for
spirits, wines and
strong beer
Alla slag av
alkoholdrycker
Spirits, wines and
other fermented
alcoholic beverages,
strong
beer and beer
Serveringstillstånd 1
Permanent licenses to serve alcoholic beverages 1
Till allmänheten
To the general public
Vin och annan
jäst alkoholdryck,
starköl
och öl 3,4,6
Wines and other
fermented
alcoholic beverages,
strong
beer and beer
Starköl och öl 4, 5
Strong beer
and beer
Övriga 2
Others
Summa
Total
1990 345 3 729 1 492 63 1 936 7 220
1991 351 4 005 1 612 65 2 075 7 757
1992 359 4 345 1 735 75 2 126 8 281
1993 368 4 758 1 825 87 2 180 8 850
1994 375 5 143 1 934 105 2 214 9 396
1995 384 5 812 1 937 86 2 307 10 142
1996 395 . . . . . . . . . .
1997 396 6 532 1 760 78 2 137 10 507
1998 397 7 067 1 614 74 2 124 10 879
1999 403 7 371 1 447 46 2 136 11 000
2000 411 7 960 1 341 42 2 154 11 497
2001 416 8 090 1 269 42 2 150 11 551
2002 419 8 502 1 240 49 2 168 11 959
2003 426 8 707 1 188 49 2 146 12 090
2004 417 8 933 1 048 36 2 046 12 063
2005 411 9 210 1 001 37 2 058 12 306
2006 410 9 491 968 37 2 046 12 542
2007 411 9 500 866 28 1 898 12 292
2008 411 9 621 812 19 1 854 12 306
2009 412 9 879 769 20 1 848 12 516
2010 414 10 128 718 13 1 759 12 618
2011 418 10 465 667 13 1 746 12 891
1) Exkl. restauranger med enbart öltillstånd och exkl. tillfällig servering. Excl. beer only and temporary licenses.
2) Tillstånd som enbart avser klubbar och slutna sällskap, trafikrestauranger samt andra kombinerade tillstånd än vad som avses i
not 3 och 5.
3) Inkluderar sådana kombinerade tillstånd som ger rätt att servera vin, starköl och öl till allmänheten året runt samt samtliga slag av
alkoholdrycker till klubbar och slutna sällskap året runt.
4) Fr.o.m. 1995 exkl. öl vars alkoholhalt överstiger 2,25 men inte 3,5 volymprocent (ej tillståndspliktigt fr.o.m. 1995).
5) Inkluderar sådana kombinerade tillstånd som ger rätt att servera starköl och öl till allmänheten året runt samt samtliga slag av
alkoholdrycker till klubbar och slutna sällskap året runt.
6) Fr.o.m. 2011 inkl. annan jäst alkoholdryck. From 2011 including other fermented alcoholic beverages
Se Tabellanmärkningar.
Källa: Socialstyrelsen (–1993); Alkoholinspektionen (1994–2000); Statens folkhälsoinstitut (2001–, www.fhi.se).
9.17
Försäljning av alkoholdrycker i liter per invånare, 15 år och äldre
Sales of alcoholic beverages in litres per inhabitants, 15 years and over
Dryck Beverages 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011
Antal liter per invånare, 15 år och äldre
Litres per inhabitant 15 years and over
Spritdrycker Spirits 3,2 3,2 3,2 3,3 3,4 3,5 3,2
Vin 1 Wine 1 23,5 24,6 25,6 26,0 27,6 28,3 29,1
Starköl Strong beer 34,8 36,4 37,8 38,2 39,3 38,9 38,9
Öl klass II Beer 20,6 22,4 20,9 19,1 19,3 18,1 18,4
Antal liter 100 procentig alkohol per invånare, 15 år
och äldre
Litres in pure alcohol per inhabitant 15 years and over
Spritdrycker 1,1 1,2 1,1 1,1 1,1 1,1 1,1
Vin 1 2,9 3,0 3,1 3,2 3,4 3,5 3,6
Starköl 1,9 2,0 2,1 2,1 2,2 2,1 2,1
Öl klass II 0,7 0,7 0,6 0,6 0,6 0,6 0,6
Summa Total 6,6 6,9 6,9 7,0 7,3 7,3 7,4
1) Fr.o.m. 2011 inkl. annan jäst alkoholdryck. From 2011 including other fermented alcoholic beverages.
Se Tabellanmärkningar.
Källa: Statens folkhälsoinstitut (www.fhi.se).
186 Statistiska centralbyrån

Transporter och
kommunikationer
Transport and communications
Foto: Jan-Aage Haaland

Transporter och kommunikationer Statistisk årsbok 2013
10 – Transporter och
kommunikationer
Transport and communications
10.1 Motorfordon på väg ............................. 190
Motor vehicles on the road
10.2 Dödade och svårt skadade i
vägtrafikolyckor ........................................... 193
Persons killed or badly injured in road
traffic accidents
10.3 Vägnätet ................................................ 195
The Swedish road network
10.4 Det statliga järnvägsnätet ................... 196
The state rail network
10.5 Flygplatser ............................................ 197
Airports
10.6 De största svenska hamnarna
efter hanterad godsmängd 2011 ................. 198
The largest Swedish ports by quantity
of goods handled
10.7 Statens kostnader för drift och
vägbyggande, miljoner kronor.................... 199
State expenditures for maintenance
and construction of roads, SEK m
10.8 Statsvägar och statsbidragsvägar
den 1 januari ...................................... 199
State-administered roads and roads
with subsidies
10.9 Vägar och gator den 1 januari............. 200
Roads and streets
10.10 Registrerade fordon i trafik
den 31 december, 1 000-tal ......................... 200
Motor vehicles in use
10.11 Personbilar och motorcyklar i
trafik efter ägarkategori och ägarens
kön den 31 december .................................. 201
Passenger cars and motorcycles in use
by owner and sex
10.12 Nyregistrerade motorfordon
under 2011 efter fabrikat ............................. 201
Motor vehicles newly registered by make
10.13 Registrerade motorfordon i
trafik efter årsmodell den 31 december ..... 202
Motor vehicles in use by model year
10.14 Lastbilstransporter med
svenska fordon ............................................. 203
Lorry transportation with Swedish
registered lorries
10.15 Antal personer per förarbehörighet
uppdelat efter ålder och
kön den 31 december 2011 .......................... 204
Number of persons with different classes
of driving licences by age and sex
10.16 Dödade och skadade personer
i vägtrafikolyckor efter ålder och
trafikantgrupp ............................................... 205
Road traffic accidents, persons killed or
injured by group of roadusers and by age
10.17 Vägtrafikolyckor med dödade
eller skadade personer efter hastighetsbegränsning...........................................
206
Road traffic accidents with persons
killed or injured by speed limit
10.18 Vägtrafikolyckor ................................. 206
Road traffic accidents
10.19 Bantrafik, samtliga tågoperatörer
och infrastrukturförvaltare,
trafikerad banlängd och rullande
materiel den 31 december ........................... 207
Rail traffic, all rail operators and infrastructure
managers, worked lines and
rolling stock
10.20 Bantrafik, samtliga tågoperatörer,
trafik- och transportarbete ................ 208
Rail traffic, all rail operators, operations
and transport performance
10.21 Olyckor och självmord i bantrafik,
samtliga tågoperatörer och
infrastrukturförvaltare .................................. 209
Accidents and suicides in rail traffic, all
rail operators and infrastructure managers
10.22 Svenska rederinäringens
nettoomsättning, miljoner kronor ............... 209
Net turnover for water transport, SEK
millions
10.23 Svenska handelsflottan, fartyg
efter huvudsaklig fart ................................... 210
Merchant fleet, vessels by main use
10.24 Inklarerade fartyg i direkt utrikes
fart efter nationalitet ..................................... 211
Entering vessels in direct voyages by
nationality
188 Statistiska centralbyrån

Statistisk årsbok 2013
10.25 Fartyg i direkt fart mellan
Sverige och utlandet .................................... 212
Direct voyages with vessels and ferries
between Sweden and foreign countries
10.26 Hanterad godsmängd i svenska
hamnar ........................................................... 213
Goods handled in Swedish ports
10.27 De största svenska hamnarna
efter antal passagerare 2011 ....................... 213
The largest Swedish ports by number of
passengers 2011
10.28 Lotsningar och säkerhetsanstalter
för sjöfarten samt sjöräddning den
31 december .................................................. 214
State pilotage, aids to navigation and
rescue service
Transporter och kommunikationer
10.29 Trafiken på svenska flygplatser
med linjefart och chartertrafik .....................214
Flight activity at Swedish airports with
scheduled and non-scheduled traffic
10.30 Ankommande och avresande
passagerare i inrikes linjefart och
chartertrafik på svenska flygplatser............215
Embarking and disembarking passengers
from domestic scheduled and nonscheduled
traffic at Swedish airports
10.31 Ankommande och avresande
passagerare i utrikes linjefart och
chartertrafik på svenska flygplatser............216
Embarking and disembarking passengers
from international scheduled and nonscheduled
traffic at Swedish airports
Statistiska centralbyrån 189

Transporter och kommunikationer Statistisk årsbok 2013
10.1
Motorfordon på väg
Motor vehicles on the road
Närmare varannan svensk har bil och var tredje kör Volvo eller Saab. Under
2011 körde svenskarna i genomsnitt 1 218 mil. Totalt körde landets personbilar
drygt 6,1 miljarder mil under året.
Antalet personbilar i Sverige har ökat kraftigt
och vid årsskiftet 2011/12 fanns det drygt
380 000 fler personbilar i trafik än för tio år
sedan. Trots denna ökning är knappt 45 procent
av personbilarna 10 år eller äldre. Närmare
var tredje bil som rullar på våra vägar är
av svenskt fabrikat där Volvo är vanligast. Den
mest förekommande färgen på personbilar är
silver-/gråfärgad, vilket innehas av knappt var
tredje bil i Sverige.
Öborna kör kortast
Personbilar registrerade på Gotland körde i
genomsnitt 1 046 mil under år 2011. Detta
skiljer sig framförallt från Stockholms län som
hade den längsta genomsnittliga körsträckan
under året, 1 274 mil.
Tickande taxametrar
En taxi körs mer än fem gånger så långt som
en vanlig personbil under ett år. Den genomsnittliga
körsträckan för landets drygt 16 000
taxibilar var 6 537 mil under år 2011.
Personbilar och genomsnittlig körsträcka för
dessa per län år 2011
Län Antal fordon Genomsnittlig
körsträcka, mil
Foto: Jan-Aage Haaland
Fordon i trafik vid årsskiftet 2011/12 samt för
tio år sedan
Fordonsslag
2001/2002 2011/2012 Procentuell
förändring
Personbilar 4 018 533 4 401 352 9,5
Lastbilar 395 693 548 272 38,6
Bussar 14 246 13 947 -2,1
Motorcyklar 158 616 280 562 76,9
Traktorer 324 901 320 882 -1,2
Terrängskotrar 145 523 222 764 53,1
EU-mopeder 1 11 374 75 169 560,9
Släpvagnar 745 571 988 044 32,5
därav husvagnar 196 367 189 123 -3,7
Personbilar i trafik vid årsskiftet 2011/12 efter
ålder
Ålder Antal Andel (%)
0 – 4 år 1 208 548 27,5
5 – 9 år 1 240 907 28,2
10 – 14 år 1 190 466 27,0
15 – år 761 431 17,3
Samtliga 4 401 352 100,0
Stockholm 922 724 1 274
Uppsala 169 543 1 250
Södermanland 150 215 1 192
Östergötland 225 558 1 195
Jönköping 191 612 1 236
Kronoberg 106 769 1 231
Kalmar 139 626 1 195
Gotland 38 116 1 046
Blekinge 88 840 1 163
Skåne 659 820 1 199
Halland 174 280 1 221
Västra Götaland 828 380 1 232
Värmland 166 423 1 217
Örebro 157 723 1 187
Västmanland 139 211 1 183
Dalarna 175 473 1 173
Gävleborg 160 766 1 180
Västernorrland 145 947 1 190
Jämtland 78 808 1 226
Västerbotten 143 467 1 186
Norrbotten 154 127 1 192
Okänt län 75 1 278
Totalt 5 017 503 1 218
Därav taxi 16 073 6 537
Anm: Under år 2011 reviderades beräkningsmodellen för
körsträckor och uppgifterna går inte längre att jämföras med
tidigare publicerade uppgifter. För mer information, se
www.scb.se/tk1001.
1 Eu-mopeder började registreras år 1999.
190 Statistiska centralbyrån

Statistisk årsbok 2013
Transporter och kommunikationer
Personbilar och genomsnittlig körsträcka för
dessa efter drivmedel år 2011
Drivmedel Antal fordon Genomsnittlig
körsträcka, mil
Foto: Jan-Aage Haaland
Ju nyare bil desto längre körsträcka
Bortsett från de två senaste årsmodellerna
(2012 och 2011), som till stor del är inköpta
någon gång under 2011 och därför inte har
varit i trafik under ett helt år, visar statistiken
att ju nyare bilen är desto längre har den körts
under året. Följaktligen hade bilar av årsmodell
1993 eller äldre en körsträcka på 572 mil
i genomsnitt, medan en bil av 2010 års modell
hade kört 1 693 mil under 2011.
Genomsnittlig körsträcka i mil för personbilar
av skilda årsmodeller 1992–2012
Bensin 3 885 359 1 068
Diesel 845 840 1 748
El 407 720
Etanol/ etanolhybrid
230 523 1 617
Elhybrid/laddhybrid
22 837 1 774
Gas 32 290 2 249
Övriga 247 968
Totalt 5 017 503 1 218
En och en halv buss per tusen invånare
I Sverige fanns det 12 682 bussar i yrkesmässig
trafik vid årsskiftet 2011/12. Vid samma tidpunkt
hade vårt land drygt 9,4 miljoner
invånare, vilket innebär att det fanns knappt
en och en halv buss per 1 000 invånare.
År 2011 var hälften av bussarna i yrkestrafiken
avsedda för fler än 70 passagerare.
Foto: Jan-Aage Haaland
Bensin vanligast, men diesel kör längst
Bensin är det vanligaste drivmedlet för svenska
personbilar. Statistiken visar däremot att det är
dieseldrivna bilar som i genomsnitt kör de näst
längsta sträckorna. De körde i genomsnitt
1 748 mil under år 2011, medan bensindrivna
bilar körde 1 068 mil. Hybridbilar körde i
genomsnitt 1 617 mil, medan bilar drivna med
gas körde 2 249 mil. Den genomsnittliga körsträckan
för elbilar var 720 mil.
Åtta av tio lastbilar är dieseldrivna
Den vanligaste lastbilen på våra vägar är lätt
och dieseldriven. Drygt 80 procent av lastbilarna
är dieseldrivna och 85 procent av totala
antalet lastbilar definieras som lätta, det vill
säga de har en totalvikt på 3 500 kg eller
mindre.
Lastbilar i trafik vid årsskiftet 2011/12 efter
totalvikt och drivmedel
Totalvikt
Bensindrivna
Dieseldrivna
Övriga
bränslen
Totalt
Lätt lastbil
(–3,5) 81 687 378 520 7 326 467 533
Tung lastbil
3 501– 1 239 78 865 635 80 739
Samtliga 82 926 457 385 7 961 548 272
Statistiska centralbyrån 191

Transporter och kommunikationer Statistisk årsbok 2013
Populärt med äldre MC
Det rullar en mängd motorcyklar på våra
svenska vägar. Drygt en tredjedel av dessa
motorcyklar är 15 år eller äldre. Många av
motorcyklarna i trafik är tunga. Drygt 30 procent
har en cylindervolym som är 1 000 cm 3
eller större. De lätta motorcyklarna, upp till
125 cm 3 , står för knappt 6 procent av alla
motorcyklar i trafik.
Minskning av antal mopeder klass I
Vid årsskiftet 2011/12 ses en minskning av
antalet mopeder klass 1 i trafik. En förklaring
till detta kan vara den körkortsbehörighet som
behövs från den 1 oktober 2009 för att få köra
denna typ av moped. Skälet till införandet av
förarbevis är att öka trafiksäkerheten och
minska antalet döda och skadade i mopedolyckor.
Motorcyklar i trafik vid årsskiftet 2011/12 efter
ålder
Antal Andel (%)
0 – 4 år 59 664 21,3
5 – 9 år 61 266 21,8
10 –14 år 59 867 21,3
15 – år 99 765 35,6
Samtliga 280 562 100,0
Motorcyklar i trafik vid årsskiftet 2011/12 efter
cylindervolym
Cylindervolym Antal Andel (%)
–125 (Lätt MC) 15 810 5,6
126–600 73 982 26,4
601–1 000 99 765 35,6
1 001– 89 804 32,0
Okänd 1 201 0,4
Samtliga 280 562 100,0
Foto: Jan-Aage Haaland
Mopeder klass 1 i trafik (EU-mopeder)
År Antal Förändring (%)
2005/06 58 470 39,2
2006/07 75 399 29,0
2007/08 84 877 12,6
2008/09 92 808 9,3
2009/10 91 677 -1,2
2010/11 78 348 -14,5
2011/12 75 169 -4,1
Källa: Trafikanalys (www.trafa.se).
192 Statistiska centralbyrån

Statistisk årsbok 2013
10.2
Dödade och svårt skadade i vägtrafikolyckor
Persons killed or badly injured in road traffic accidents
Antalet trafikdödade i Sverige minskar stadigt. I ett europeiskt perspektiv
finns Sverige sedan länge med bland de länder som har det allra lägsta
antalet trafikdödade per invånare.
Transporter och kommunikationer
Utvecklingen har varit mycket gynnsam de
senaste åren, med år 2010 som den lägsta
dödssiffran sedan 1940-talet. Då var naturligtvis
antalet bilar och den motordrivna trafiken på en
helt annan nivå än i dag. Under 2011 ökade
dock antalet omkomna med 20 procent – till 319
personer.
Antal dödade i vägtrafiken, antal dödade per
100 000 invånare och per 100 000 bilar i trafik
1935–2011. Index (1935=100)
58 procent av alla resta kilometrar i vägtrafikmiljö
enligt SIKA:s Resvaneundersökning
2005–2006. Det betyder att män är överrepresenterade
bland de trafikdödade när hänsyn tas till
färdlängd. Även bland svårt skadade dominerade
männen (63 procent) under 2011.
I övre högra diagrammet visas antalet män
och kvinnor som dödats i vägtrafiken sedan
1985. Totalt har antalet dödade minskat med
61 procent (57 procent bland männen och
68 procent bland kvinnorna). Kvinnornas andel
av de dödade har under de senaste 25 åren
minskat från runt 30 procent till ungefär 24
procent.
Antal dödade i vägtrafiken, män och kvinnor,
samt procent kvinnor av de dödade 1985–2011
Anm: Med bilar avses personbilar samt lastbilar och bussar.
Diagrammet ovan visar att dödstalet år 1967 var
betydligt lägre än omkringliggande år. Detta
beror sannolikt på de kombinationer av regleringar
och information som genomfördes i
samband med högertrafikomläggningen den 3
september 1967.
En massiv informationskampanj genomfördes
redan året innan högertrafik skulle införas
för att vänja folket vid nya säkerhetsrutiner i
trafiken. Även nya rutiner kring kontrollbesiktning
av fordon kan ha bidragit till den
förbättrade säkerheten på vägarna i senare
delen av 1960-talet. År 1965 infördes kravet på
obligatorisk kontrollbesiktning i Sverige.
För att illustrera när under året människor
dödas i vägtrafiken har vi delat in året i följande
årstider: sommar (juni–september), höst och vår
(oktober–november samt april–maj) och vinter
(december–mars).
Antal dödade i vägtrafiken efter årstid
1985–2011
Olyckor i den svenska vägtrafiken
I de olyckor som rapporterades av polisen
under 2011, dödades 319 personer, drygt 3 100
skadades svårt och drygt 19 000 skadades lindrigt
i den svenska vägtrafiken. Därtill tillkommer
23 självmord i trafiken.
Av de 319 dödade var 241 män och 78 kvinnor,
vilket innebär att 76 procent av de trafikdödade
var män. Männen står för ungefär
Statistiska centralbyrån 193

Transporter och kommunikationer Statistisk årsbok 2013
Vi ser att flest personer dödas under sommaren,
näst flest under höst eller vår och följaktligen
minst under vintern. Variationerna över åren är
dock stora, och årstiderna har flera gånger
under den redovisade perioden bytt plats i
rangordningen. Sedan 1985 har i genomsnitt 39
procent dödats under sommaren, 33 procent
under höst eller vår, och resterande 28 procent
under vintern.
Antal dödade personer i vägtrafiken under olika
tider på dygnet 1985–2011
De flesta som dödas i vägtrafikolyckor omkommer
i olyckor på dagtid. Vi har delat in
dygnet i tre åttatimmarsperioder: förmiddag/
lunchtid (klockan 06:00–13:59), eftermiddag/
kväll (klockan 14:00–21:59) samt natt (klockan
22:00–05:59).
Under perioden dödades i genomsnitt 35 procent
under förmiddag/lunch, 44 procent under
eftermiddag/kväll, och 21 procent under natten.
Andelarna har varit stabila under perioden
1985–2011.
Sverige – ett föregångsland inom trafiksäkerhetsområdet
Inom EU inträffar varje år över en miljon vägtrafikolyckor
med personskador. År 2010 omkom
nära 31 000 personer, och mångdubbelt fler
skadas. Det finns en vitbok upprättad av EUkommissionen
(2001) med en beskrivning av de
problem som finns för trafiksäkerheten: för
höga hastigheter, otillräcklig bältes- och hjälmanvändning,
alkoholkonsumtion med mera.
Ett mål för EU var att halvera antalet dödade
i vägtrafiken mellan åren 2000 och 2010. Det har
uppnåtts då antalet har minskat med ungefär 55
procent.
Sverige framhålls ofta som ett föregångsland
på trafiksäkerhetsområdet och ligger sedan
länge bland de länder som har allra lägst antal
dödade per invånare. Statistiken visar att det
genomsnittliga antalet trafikdödade per invånare
i Sverige är nästan hälften så många som
för genomsnittet i samtliga 27 EU-länder.
Källa: Trafikanalys (www.trafa.se) och SCB (www.scb.se).
Antal dödade per miljon invånare inom EU 27 2008–2011
Källa: CARE (EU road accidents database) or national publications. European Commission / Directorate General Mobility and
Transport.
194 Statistiska centralbyrån

Statistisk årsbok 2013
Transporter och kommunikationer
10.3 Vägnätet
The Swedish road network
Källa: Trafikverket (www.trafikverket.se) Kartografi: SCB, Enheten miljöekonomi och naturresurser (www.gis.scb.se).
Statistiska centralbyrån 195

Transporter och kommunikationer Statistisk årsbok 2013
10.4
Det statliga järnvägsnätet
The state rail network
Källa: Trafikanalys (www.trafa.se) och Trafikverket (www.trafikverket.se). Kartografi: SCB, Enheten miljöekonomi och naturresurser
(www.gis.scb.se).
196 Statistiska centralbyrån

Statistisk årsbok 2013
Transporter och kommunikationer
10.5 Flygplatser
Airports
Regelbunden civil luftfart (linjefart) och chartertrafik bedrevs under 2011 på 40 flygplatser i Sverige. Av dessa flygplatser drevs 11 av
Swedavia. Av övriga 29 flygplatserna var 24 kommunala och fem privatägda.
Källa: Trafikanalys (www.trafa.se) och Transportstyrelsen (www.transportstyrelsen.se). Kartografi: SCB, Enheten miljöekonomi och
naturresurser (www.gis.scb.se).
Statistiska centralbyrån 197

Transporter och kommunikationer Statistisk årsbok 2013
10.6
De största svenska hamnarna efter hanterad godsmängd 2011
The largest Swedish ports by quantity of goods handled
Källa: Trafikanalys (www.trafa.se). Kartografi: SCB, Enheten miljöekonomi och naturresurser (www.gis.scb.se).
198 Statistiska centralbyrån

Statistisk årsbok 2013
Transporter och kommunikationer
10.7
Statens kostnader för drift och vägbyggande, miljoner kronor
State expenditures for maintenance and construction of roads, SEK m
År
Year
Statsvägar
State-administered roads
Bidrag till drift och byggande
Grants for maintenance and construction
Total
Total
Drift
Maintenance
Byggande
Construction
Summa
Total
Kommunal väghållning
Municipal roads
Enskild väghållning
Private roads in rural
districts
1998 6 557 7 417 13 974 – 566 14 540
1999 6 180 6 398 12 578 – 572 13 150
2000 6 310 6 212 12 522 – 571 13 093
2001 6 988 6 737 13 725 – 564 14 289
2002 7 373 8 551 15 924 – 570 16 494
2003 6 898 9 900 16 798 – 628 17 426
2004 6 920 10 315 17 235 – 664 17 899
2005 7 310 8 099 15 409 – 679 16 088
2006 7 490 7 905 15 395 – 730 16 125
2007 7 736 8 576 16 312 – 717 17 029
2008 8 256 9 826 18 082 – 820 18 902
2009 8 355 11 434 19 789 – 1 024 20 813
2010 9 373 11 544 20 917 – 927 21 844
2011 8 950 12 531 21 481 – 1 012 22 493
Se Tabellanmärkningar.
Källa: Trafikverket (www.trafikverket.se).
10.8
Statsvägar och statsbidragsvägar den 1 januari
State-administered roads and roads with subsidies
Hela
riket
Sweden
Riksvägar
National
main roads
Nationella
stamvägar
National
trunk
roads
Övriga
riksvägar
Other
national
roads
Länsvägar
County
roads
Väglängd, km 1
Length of roads
Samtliga
vägar
Total
Statsvägar State-administered roads
Motorvägar
3
Motorways
3
Därav
Of which
Belagd
väg 4
totalt
Därav
ytbehandling
på
grus 5
Riksvägar
Belagd väg, %
Surfaced roads
Länsvägar
Samtliga
vägar
Antal
broar 2, 3
Number
of bridges
2, 3
Antal
färjleder
6
Number
of ferry
routes
Enskilda
vägar
med
statsbidrag:
väglängd,
km
Private
roads
1997 8 034 6 613 83 368 98 015 1 350 75 432 26 202 100 73 77 10 658 42 74 198
1998 8 034 6 581 83 447 98 062 1 428 75 695 26 248 100 73 77 13 202 42 74 329
1999 8 034 6 617 83 442 98 093 1 439 75 890 26 314 100 73 77 13 889 39 74 504
2000 8 066 6 626 83 357 98 049 1 484 76 615 26 703 100 74 78 14 406 37 74 501
2001 8 046 7 033 83 094 98 173 1 499 76 928 26 769 100 74 78 14 515 37 74 729
2002 8 064 7 285 82 892 98 241 1 507 77 228 26 865 100 75 79 14 571 37 74 720
2003 8 034 7 307 82 915 98 256 1 544 77 522 26 722 100 75 79 14 758 37 74 979
2004 8 033 7 352 82 882 98 267 1 591 77 779 26 379 100 75 79 14 798 37 75 040
2005 8 039 7 314 82 958 98 312 1 684 78 081 26 514 100 76 79 15 133 37 75 088
2006 8 049 7 301 82 984 98 334 1 677 77 966 26 544 100 76 79 15 252 37 75 321
2007 8 044 7 341 82 932 98 317 1 744 78 113 11 853 100 76 80 15 415 37 75 609
2008 8 022 7 303 83 131 98 456 1 806 78 589 11 919 100 76 80 15 497 37 75 984
2009 8 036 7 293 83 138 98 467 1 855 78 634 12 013 100 76 80 15 705 37 76 130
2010 8 326 7 027 83 131 98 484 1 891 78 795 12 084 100 77 80 15 798 37 75 878
2011 8 323 7 111 83 031 98 465 1 927 79 043 12 055 100 77 80 15 884 37 75 982
2012 8 305 7 080 83 079 98 464 1 920 78 895 12 067 100 76 80 16 123 38 75 208
1) Exkl. av- och påfartsramper.
2) T.o.m. 1997 broar med en längd av över 3 m, fr.o.m. 1998 broar med en längd av över 2 m, ägda av Vägverket/Trafikverket. Inga vägportar
etc. är inkluderade. Until 1997 bridges with a length of more than 3 m, from 1998 bridges with a length of more than 2 m, owned by
the National Road Administration/Swedish Transport Administration.
3) Uppgifterna avser även motorvägar i städerna. Motorways in towns are included.
4) Med beläggning avses slitlager av asfalt, gatsten, cementbetong eller ytbehandling.
5) Fr.o.m. 2007 används begreppet ytbehandling på grus.
6) Färjeleder på det allmänna vägnätet.
Se Tabellanmärkningar.
Källa: Trafikverket (www.trafikverket.se).
Statistiska centralbyrån 199

Transporter och kommunikationer Statistisk årsbok 2013
Vägar och gator den 1 januari
10.9 Roads and streets
Väghållare, vägtyper (inkl. gator)
Road administration, type of roads
Väglängd, km
Length of roads
2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012
Vägar framkomliga med bil
Roads trafficable by car 423 955 424 926 425 440 572 946 581 059 578 313 579 412
Därav öppna för allmän trafik
Of which open to the public 213 955 214 926 215 440 215 597 220 862 215 952 215 296
Statsvägar 1 State-administered roads 98 334 98 317 98 456 98 467 98 484 98 465 98464
Nationella stamvägar National trunk roads 8 049 8 044 8 022 8 036 8 326 8 323 8 305
Övriga riksvägar Other national roads 7 301 7 341 7 303 7 293 7 027 7 111 7 080
Länsvägar County roads 82 984 82 932 83 131 83 138 83 131 83 031 83 079
Vägar med statsbidrag
Roads with state subsidies 75 321 75 609 75 984 76 130 75 878 75 982 75 208
Enskilda vägar Private roads 75 321 75 609 75 984 76 130 75 878 75 982 75 208
Övriga kommunala vägar
Other municipal roads 40 300 41 000 41 000 41 000 46 500 41 505 41 624
Övriga vägar 2 Other roads 210 000 210 000 210 000 357 349 360 197 362 361 364 116
1) Exkl. av- och påfartsramper.
2) Utgörs av övriga enskilda vägar utan statsbidrag.
Se Tabellanmärkningar.
Källa: Trafikverket (www.trafikverket.se).
10.10
Registrerade fordon i trafik den 31 december, 1 000-tal
Motor vehicles in use
År
Year
Personbilar i
trafik
Passenger
cars in use
Totalt
Total
Därav
nyregistrerade
Of which
newly
registered
Avställda
personbilar
Passenger
cars not
in use
Lastbilar
i
trafik
Lorries
in use
Nyregistrerade
Därav
Skåp- och
flakbilar
med maxlast
av
högst 5 ton 2
Bussar
Buses
I trafik
In use
Släpvagnar
Trailers
Därav
Per inv.
Per inhabitant
Husvagnar
Of which
caravans
Traktorer
Tractors
Motorcyklar
1
Motorcycles
1
Terrängskotrar
Cross
country
scooters
1993 3 566 0,41 128 586 302 9 246 14 661 203 327 114 148
1994 3 594 0,41 160 558 304 10 246 14 668 202 326 115 146
1995 3 631 0,41 175 561 308 15 249 15 677 201 325 117 147
1996 3 655 0,41 200 606 312 21 247 15 681 199 324 122 151
1997 3 703 0,42 259 662 322 26 262 15 646 196 325 130 149
1998 3 792 0,42 287 709 338 31 275 15 697 195 325 137 148
1999 3 890 0,44 336 776 354 35 292 15 711 196 326 150 150
2000 3 999 0,45 355 852 374 39 311 14 729 196 326 167 143
2001 4 019 0,45 290 814 396 36 332 14 746 196 325 191 146
2002 4 043 0,45 294 796 409 36 345 14 763 197 328 221 152
2003 4 075 0,45 307 814 422 36 358 14 781 196 327 247 148
2004 4 113 0,46 312 841 440 40 376 13 805 197 327 235 156
2005 4 154 0,46 312 856 461 45 396 13 834 199 327 250 170
2006 4 202 0,46 314 830 480 48 412 14 863 197 327 269 177
2007 4 258 0,46 339 870 504 54 434 13 898 196 324 287 184
2008 4 279 0,46 276 950 510 48 440 13 926 195 322 297 192
2009 4 301 0,46 229 984 515 34 445 13 948 194 321 303 203
2010 4 335 0,46 308 1053 526 44 454 14 966 191 320 304 214
2011 4 401 0,46 327 1108 548 54 466 14 988 189 321 305 223
1) I trafik den 30 juni respektive år. Motorcycles in use end of June.
2) Vans and flat lorries with a maximum weight of 5 tons.
Källa: Trafikanalys (www.trafa.se) och SCB: Statistiska meddelanden serie T 20 (–1998) och TK 20 (1999–2000); SIKA
Statistiska meddelanden, SSM 001 och 003 (2001–2004); SIKA-statistik (2005–2006); SIKA:s Fordonsårsbok (2007–2009);
Statistikdatabasen: Transporter och kommunikationer.
200 Statistiska centralbyrån

Statistisk årsbok 2013
10.11
Transporter och kommunikationer
Personbilar och motorcyklar i trafik efter ägarkategori och
ägarens kön den 31 december
Passenger cars and motorcycles in use by owner and sex
År
Year
Personbilar
Passenger cars
Motorcyklar (exkl. EU-mopeder) 1
Motorcycles (excl. EU-mopeds) 1
Ägda av fysiska personer
Owned by individuals
Män
Men
Kvinnor
Women
Ägda av juridiska
personer
Owned by
corporations
Summa
personbilar
Passenger
cars, total
Ägda av fysiska personer
Män
Kvinnor
Ägda av
juridiska
personer
Summa
motorcyklar
Motorcycles,
total
1993 2 175 049 939 163 451 828 3 566 040 . . . . . . 113 940
1994 2 154 768 947 880 491 551 3 594 199 . . . . . . 115 196
1995 2 165 784 960 170 504 806 3 630 760 . . . . . . 117 387
1996 2 035 644 934 104 685 172 3 654 920 . . . . . . 121 950
1997 2 058 842 949 578 692 750 3 701 170 . . . . . . 130 041
1998 2 097 352 977 793 715 580 3 790 725 . . . . . . 137 466
1999 2 142 049 1 010 441 737 669 3 890 159 . . . . . . 149 970
2000 2 188 175 1 048 626 761 813 3 998 614 123 067 15 098 26 927 165 092
2001 2 182 976 1 062 388 773 169 4 018 533 134 962 16 771 30 362 182 095
2002 2 182 326 1 078 847 781 619 4 042 792 148 554 18 557 34 411 201 522
2003 2 188 169 1 096 356 790 889 4 075 414 159 493 20 259 37 497 217 249
2004 2 201 019 1 113 527 798 878 4 113 424 171 131 21 939 42 113 235 183
2005 2 203 015 1 125 450 825 209 4 153 674 182 254 23 426 44 322 250 002
2006 2 215 986 1 140 249 846 228 4 202 463 195 725 24 874 48 272 268 871
2007 2 225 375 1 151 794 881 294 4 258 463 207 807 26 355 52 710 286 872
2008 2 229 921 1 160 919 888 155 4 278 995 214 550 26 926 55 268 296 744
2009 2 248 529 1 178 533 873 690 4 300 752 219 975 27 453 55 227 302 655
2010 2 252 982 1 193 535 888 665 4 335 182 221 070 27 338 55 373 303 781
2011 2 244 933 1 197 761 958 658 4 401 352 222 613 27 332 55 355 305 300
1) Uppgifterna avser den 30 juni resp. år. Motorcycles in use end of June.
Källa: Trafikanalys (www.trafa.se) och SCB: Statistiska meddelanden serie T 26 (1993–1998), TK 27 (1999–2000,
www.scb.se), SIKA Statistiska meddelanden, SSM 003 (2001–2004); SIKA-statistik (2005–2006); SIKA:s Fordonsårsbok
(2007–2009).
10.12
Nyregistrerade motorfordon under 2011 efter fabrikat
Motor vehicles newly registered by make
Fabrikat
Make
Antal
Number
Fabrikat Antal Fabrikat Antal Fabrikat Antal
Personbilar Skoda 14 015 Scania 2 396 Foton 96
Passenger cars 326 649 Subaru 3 762 Toyota 2 032 John Deere 1 029
Audi 19 866 Suzuki 4 031 Volkswagen 14 121 Massey-Ferguson 588
BMW 18 500 Toyota 17 135 Volvo 2 804 Newholland 607
Chevrolet 3 100 Volkswagen 44 981 Övriga 1 541 Polaris 137
Citroën 6 569 Volvo 60 156 Valtra 1 018
Chrysler 725 Övriga Other 9 069 Bussar Övriga 747
Dacia 1 630 Buses 1 663
Fiat 5 307 Lastbilar Iveco 28 Motorcyklar
Ford 18 693 Lorries 54 073 Kässbohrer/Setra 75 Motorcycles 14 702
Honda 3 527 Citroen 3 695 Man 206 BMW 1 173
Hyundai 12 635 Dacia 643 Mercedes-Benz 245 BRP 761
Kia 14 827 Dodge 393 Neoplan 20 Ducati 534
Mazda 3 159 Fiat 2 332 Scania 519 Harley-Davidson 291
Mercedes-Benz 14 154 Ford 4 601 Volvo 369 Honda 1 248
Mitsubishi 5 496 Isuzu 364 Övriga 201 Husaberg 1 323
Nissan 7 426 Iveco 568 Kawasaki 236
Opel 7 447 Mercedes-Benz 3 891 Traktorer KTM 736
Peugeot 9 656 Mitsubishi 1 055 Tractors 5 110 Polaris 4 753
Porsche 1 352 Nissan 3 865 Case 347 Suzuki 855
Renault 12 879 Opel 1 954 Claas Xerion 220 Triumph 217
Saab 3 778 Peugeot 3 001 Deutz 108 Yamaha 345
Seat 2 774 Renault 4 817 Fendt 213 Övriga 2 230
Källa: Trafikanalys (www.trafa.se) och SCB, Energi- och transportstatistik (www.scb.se).
Statistiska centralbyrån 201

Transporter och kommunikationer Statistisk årsbok 2013
10.13
Registrerade motorfordon i trafik efter årsmodell
den 31 december
Motor vehicles in use by model year
Årsmodell
Model year
Personbilar
Passenger cars
Lastbilar
Lorries
Bussar
Buses
Motorcyklar
Motorcycles
Antal
Number
% Antal Antal Antal
2010 2011 2010 2011 2010 2011 2010 2011 2010 2011
–1991 416 533 357 649 9,6 8,1 48 341 44 061 252 207 76 251 73 803
1992 77 581 63 152 1,8 1,4 3 668 3 097 34 24 4 196 4 015
1993 64 282 52 986 1,5 1,2 2 802 2 367 27 15 4 499 4 299
1994 86 355 71 771 2,0 1,6 3 286 2 786 21 12 4 748 4 596
1995 116 574 100 296 2,7 2,3 6 573 5 575 121 55 5 982 5 799
1996 130 230 115 569 3,0 2,6 9 649 8 245 179 104 7 379 7 253
1997 188 104 170 527 4,3 3,9 14 403 12 490 322 178 9 304 9 078
1998 243 584 226 376 5,6 5,1 22 244 19 676 386 228 12 459 12 218
1999 332 292 317 019 7,7 7,2 24 723 22 293 645 478 12 976 12 828
2000 273 982 264 188 6,3 6,0 26 534 24 461 657 494 13 255 13 041
2001 218 803 212 356 5,0 4,8 31 242 29 054 893 665 12 879 12 702
2002 236 585 231 179 5,5 5,3 27 652 26 032 821 668 12 055 11 894
2003 245 626 241 268 5,7 5,5 26 924 25 606 1 079 950 12 183 11 957
2004 248 016 244 867 5,7 5,6 41 755 39 933 1 012 980 12 264 11 995
2005 262 445 259 719 6,1 5,9 24 674 23 865 1 215 1 184 12 524 12 012
2006 265 181 263 874 6,1 6,0 40 858 39 592 1 194 1 172 13 973 13 408
2007 284 885 285 215 6,6 6,5 48 594 47 541 1 018 1 005 17 679 16 650
2008 233 229 228 257 5,4 5,2 51 083 50 056 1 112 1 107 15 742 15 321
2009 183 689 184 714 4,2 4,2 26 752 26 434 1 196 1 166 9 082 9 551
2010 225 954 277 965 5,2 6,3 38 826 46 643 1 564 1 642 7 756 8 639
2011 844 231 685 0,0 5,3 5 858 45 079 125 1 525 553 9 109
2012 . 712 . 0,0 . 3 386 . 88 . 394
Okänd 408 8 0,0 0,0 – – – – 6 –
Summa Total 4 335 182 4 401 352 100,0 100,0 526 441 548 272 13 873 13 947 277 745 280 562
Källa: Trafikanalys (www.trafa.se) och SCB, Enheten för energi- och transportstatistik (www.scb.se).
202 Statistiska centralbyrån

Statistisk årsbok 2013
10.14
År
Year
Antal lastbilar 3
Number of
Swedish
registered
lorries
Lastbilstransporter med svenska fordon
Lorry transportation with Swedish registered lorries
Yrkesmässig
trafik 1
Transport
for hire
Därav
Of which
Icke yrkesmässig
trafik 2
Transport
for own
account
Inrikes godstransporter
National road goods
transport
Yrkesmässig
trafik 1
Transporter och kommunikationer
Transporterad godsmängd, milj. ton
Goods carried
Icke yrkes- Totalt 4
mässig Total 4
trafik 2
Utrikes godstransporter
International road goods transport
Från Sverige
till utlandet
From Sweden
abroad
Från utlandet
till Sverige
Abroad to
Sweden
2001 56 707 39 066 17 641 271 34 7 3 3
2002 56 470 39 373 17 097 283 32 7 4 2
2003 56 065 39 168 16 898 269 33 8 4 2
2004 55 859 39 126 16 734 290 28 7 3 2
2005 56 366 39 608 16 758 316 33 6 3 2
2006 57 436 40 782 16 654 302 32 8 5 3
2007 59 683 43 120 16 563 317 37 7 4 2
2008 61 108 44 657 16 452 328 33 7 3 2
2009 59 771 43 854 15 917 296 33 5 3 2
2010 59 651 43 524 16 126 286 30 6 3 2
2011 61 260 44 095 17 165 287 38 6 3 2
År
Year
Inrikes
godstransporter
Yrkesmässig
trafik 1
Presterade tonkm, milj. tonkm
Driven ton-km
Icke yrkesmässig
Utrikes
godstransporter
trafik 2 Totalt 4 Från
Sverige
till
utlandet
Från utlandet
till
Sverige
Medeltransportlängd 5 , km
Mean haulage distance
Inrikes
godstransporter
Yrkesmässig
trafik 1
Icke yrkesmässig
trafik 2
Körsträcka med last, milj. km
Loaded haulage distance
Inrikes
godstransporter
Yrkesmässig
trafik 1
Icke yrkesmässig
trafik 2
Utrikes
godstransporter
2001 27 692 2 278 4 191 1 876 1 805 102 67 1 420 282 264
2002 29 357 2 447 4 816 2 339 1 741 104 77 1 446 263 297
2003 28 812 2 621 5 171 2 336 1 958 107 80 1 408 259 315
2004 29 871 2 798 4 257 2 003 1 663 103 99 1 437 270 261
2005 32 124 2 558 3 874 1 790 1 403 102 79 1 558 275 244
2006 32 763 2 692 4 444 2 150 1 626 108 85 1 579 262 267
2007 33 822 2 554 4 150 2 019 1 548 107 70 1 697 252 263
2008 35 489 2 444 4 433 2 002 1 627 108 75 1 811 231 283
2009 30 185 1 933 2 923 1 417 1 099 102 59 1 639 218 187
2010 30 359 2 379 3 535 1 594 1 396 106 79 1 746 259 223
2011 30 707 2 710 3 529 1 684 1 403 107 71 1 755 262 219
År
Year
Körsträcka utan last, milj. km
Empty haulage distance
Inrikes godstransporter
Yrkesmässig
trafik 1
Icke yrkesmässig
trafik 2
Utrikes
godstransporter
Antal transporter med last, 1 000-tal
Number of transports with freight
Inrikes godstransporter
Yrkesmässig
trafik 1
Icke yrkesmässig
trafik 2
Utrikes
godstransporter
Antal transporter utan last, 1 000-tal
Number of transports without freight
Inrikes godstransporter
Yrkesmässig
trafik 1
Icke yrkesmässig
trafik 2
Utrikes
godstransporter
2001 462 67 35 17 323 4 449 402 11 385 2 232 177
2002 481 67 40 17 929 3 805 418 12 192 2 189 198
2003 445 78 41 16 451 3 881 456 10 790 2 601 205
2004 458 62 39 17 509 3 407 396 11 630 1 725 177
2005 497 75 34 18 410 3 727 364 12 407 1 970 160
2006 486 69 41 18 002 3 908 446 11 456 2 245 201
2007 496 77 42 19 145 3 956 416 11 793 2 423 181
2008 507 55 42 20 027 3 292 421 12 091 1 930 187
2009 502 66 29 18 932 3 872 320 12 104 2 321 136
2010 418 62 30 20 688 3 806 402 8 575 1 694 154
2011 343 59 32 21 669 4 202 345 7 305 1 502 142
1) Transporter för annans räkning mot ersättning.
2) Firmabilstrafik (transporter för egen räkning).
3) Antal lastbilar avser lastbilar i trafik som utför varutransporter, är yngre än 30 år och bilens ägare finns med i SCB:s Företagsregister.
4) Inkl. övrig trafik i utlandet. Incl. other traffic abroad.
5) Medeltransportlängden beräknas genom att dela antal tonkilometer med lastad godsmängd mätt i ton.
Källa: Trafikanalys (2010–), Statens institut för kommunikationsanalys (–2008) : Lastbilstrafik (2008–), Inrikes och utrikes
trafik med svenska lastbilar (2005–2007); SIKA Statistiska meddelanden, SSM 01:16 (2000) och SSM 005 (2001–2004),
(www.trafa.se/statistik).
Statistiska centralbyrån 203

Transporter och kommunikationer Statistisk årsbok 2013
10.15
Antal personer per förarbehörighet uppdelat efter ålder och kön
den 31 december 2011
Number of persons with different classes of driving licences by age
and sex
Ålder
Age
Män
Men
AM A1 – A-lätt A B BE
Kvinnor
Women
Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor
15 10 015 5 352 . . . . . . . .
16 12 599 6 959 215 14 . . . . . .
17 20 862 13 808 494 56 . . . . . .
18 32 683 24 990 383 47 233 26 21 515 16 691 64 15
19 42 068 34 114 403 49 413 59 35 466 28 815 1 041 189
20 40 734 33 913 447 29 734 94 42 471 35 393 1 483 289
21 30 545 25 052 452 34 1 162 153 45 367 38 425 1 837 383
22 21 661 16 667 390 43 1 632 207 44 465 37 759 1 909 374
23 16 896 12 229 378 46 2 099 307 44 993 38 582 2 157 465
24 13 575 9 806 273 24 2 584 394 42 814 37 774 2 154 453
25–29 65 213 52 978 1 026 80 19 277 2 585 217 745 189 388 13 479 2 284
30–34 68 075 61 593 485 105 32 900 4 163 233 753 207 653 17 443 2 575
35–39 73 727 62 173 167 114 52 444 7 345 272 622 244 428 26 461 3 821
40–44 62 558 57 974 152 89 76 205 12 569 296 251 265 353 41 259 5 736
45–49 87 324 75 204 128 79 100 324 17 431 310 798 275 512 51 140 7 316
50–54 48 391 57 930 197 155 103 257 36 122 276 277 246 708 50 571 6 437
55–59 72 095 52 786 197 153 217 382 172 483 275 147 246 144 52 658 4 796
60–64 41 326 38 263 206 147 251 256 213 894 287 485 259 726 61 890 4 432
65–69 35 593 28 313 217 140 256 655 222 276 278 204 249 562 63 364 4 569
70–74 19 542 15 642 176 107 174 955 152 950 185 614 166 155 38 722 2 730
75–79 10 915 8 911 108 38 125 534 112 610 130 714 120 455 25 523 1 719
80–84 5 722 4 861 31 10 90 177 81 224 92 628 85 890 15 579 919
85– 2 965 2 310 19 9 75 887 72 257 77 322 75 070 10 103 533
Ålder C CE D DE
Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor
15 . . . . . . . .
16 . . . . . . . .
17 . . . . . . . .
18 414 54 37 1 . . . .
19 1 501 214 972 142 . . . .
20 1 901 288 1 356 191 . . . .
21 2 679 364 1 678 220 33 9 7 3
22 2 630 383 1 718 235 94 15 17 2
23 3 216 460 1 865 281 157 31 33 11
24 3 290 450 1 853 249 194 47 38 10
25–29 20 980 2 067 11 309 1 057 2 037 397 500 101
30–34 25 678 2 192 13 828 1 092 4 160 662 1 640 170
35–39 31 352 2 810 17 687 1 451 10 277 1 387 7 064 736
40–44 44 390 4 413 24 399 1 853 20 327 2 802 17 370 2 178
45–49 75 750 6 927 28 714 1 916 25 943 3 526 22 978 2 933
50–54 88 837 7 731 29 730 1 590 26 431 3 179 24 018 2 731
55–59 77 675 5 093 30 011 1 019 24 321 2 454 22 472 2 164
60–64 83 045 5 090 39 385 1 204 22 900 2 212 21 688 2 057
65–69 74 410 4 516 40 050 1 380 19 387 1 889 18 826 1 845
70–74 36 743 1 852 20 345 705 10 173 731 10 056 726
75–79 15 187 564 9 079 257 4 312 193 4 297 192
80–84 4 785 129 3 060 62 1 446 44 1 442 44
85– 1 004 48 635 15 280 24 269 11
Totalt antal giltiga körkort var 6 219 914. Total number of valid driving licences were 6 219 914.
Behörighet AM = körkort för moped klass I. Driving licence for moped class I. Behörighet A1 = körkort för lätt motorcykel. Driving licence for
light motorcycle. Behörighet A = körkort för tung motorcykel. Driving licence for heavy motorcycle. Behörighet B = körkort för personbil, lätt
lastbil och ett till sådan bil kopplat lätt släpfordon. Driving licence for passenger car, light lorry,light trailer. Behörighet C = körkort för tung
lastbil. Driving licence for heavy lorry. Behörighet D = körkort för buss. Driving licence for bus. Behörighet E = körkort för fordon med ett
eller flera släpfordon, oavsett vikt. Driving licence for vehicles with one or more trailers.
Se Tabellanmärkningar.
Källa: Transportstyrelsen (www.transportstyrelsen.se).
204 Statistiska centralbyrån

Statistisk årsbok 2013
10.16
Transporter och kommunikationer
Dödade och skadade personer i vägtrafikolyckor efter ålder
och trafikantgrupp
Road traffic accidents, persons killed or injured by group of
roadusers and by age
Ålder
Age
Dödade 1
Killed 1
Skadade
Injured
Summa
Total
Döda och skadade efter trafikantgrupp
Group of roaduser: killed and injured
Svårt
Seriously
Lindrigt
Slightly
Bilförare
Car
drivers
Bilpassagerare
2
Förare
av mc 3
Passagerare
på mc 4
Mope- Cyklister 5
dister 5 Cyclists 5
Moped
drivers 5
Gående
Pedestrians
Övriga
Other
0– 6 5 32 340 377 0 311 0 0 1 13 50 2
7–14 5 95 775 875 8 420 11 8 53 217 147 11
15–17 9 198 1 230 1 437 32 432 33 9 640 125 111 55
18–24 57 681 3 988 4 726 2 665 1 248 139 20 129 246 242 37
25–44 73 910 6 377 7 360 4 508 1 231 388 23 167 627 367 49
45–64 79 788 4 465 5 332 3 140 767 363 26 115 561 318 42
65– 91 411 1 937 2 439 1 279 470 63 2 36 230 343 16
Okänd ålder
Age unknown 12 121 133 21 76 4 0 6 14 12 0
Samtliga All
2011 319 3 127 19 233 22 679 11 653 4 955 1 001 88 1 147 2 033 1 590 212
2010 266 2 888 20 417 23 571 11 371 5 106 962 92 1 236 1 781 1 451 168
2009 358 3 460 21 821 25 639 12 620 5 830 1 102 109 2 034 2 234 1 553 157
2008 397 3 657 22 591 26 645 13 010 6 064 1 190 100 2 037 2 347 1 720 177
2007 471 3 824 22 925 27 220 13 432 6 325 1 141 114 2 173 2 131 1 723 181
2006 445 3 959 22 677 27 081 13 379 6 516 1 143 126 1 986 2 091 1 686 154
2005 440 3 915 22 544 26 899 13 462 6 516 1 056 106 1 810 2 261 1 543 145
2004 480 4 022 22 560 27 062 13 657 6 730 1 011 107 1 580 2 189 1 649 139
2003 529 4 664 22 439 27 632 13 846 6 841 1 142 119 1 442 2 312 1 673 257
2002 560 4 592 20 155 25 307 12 676 6 279 1 126 151 1 132 2 279 1 510 154
2001 583 4 058 18 271 22 912 11 614 5 459 861 97 1 075 2 207 1 463 136
2000 591 4 103 17 929 22 623 11 498 5 283 828 69 915 2 434 1 488 108
1999 580 4 043 17 921 22 544 11 243 5 416 755 101 776 2 623 1 481 149
1998 531 3 883 17 473 21 887 10 950 5 363 684 80 644 2 664 1 403 99
1997 541 3 917 17 363 21 821 10 541 4 923 777 111 769 3 184 1 384 132
1996 537 3 837 16 973 21 347 10 091 5 036 739 98 723 2 985 1 535 140
1995 572 3 965 17 208 21 745 10 267 5 115 753 124 820 3 058 1 474 134
1994 589 4 221 16 862 21 672 10 134 4 929 703 122 786 3 292 1 565 141
1993 632 4 334 15 407 20 373 9 511 4 798 785 93 721 2 847 1 468 150
1992 759 4 705 16 022 21 486 9 910 5 144 854 125 871 2 811 1 645 126
1991 745 4 832 16 225 21 802 10 161 5 196 834 137 834 2 821 1 707 112
1990 772 5 501 16 996 23 269 10 730 5 649 938 125 905 2 896 1 858 168
1) Personer som avlidit inom 30 dagar efter olyckan. I redovisningen av antal dödade åren 1994–2002 ingår även de omkomna som, enligt
polisen, kan ha avlidit av någon sjukdom i samband med olyckan. Från och med 2010 exkluderas självmord (17 personer år 2010).
Persons who died within 30 days of the accident. Figures from the years 1994–2002 include persons who, according to the police, could
have died of an illness connected to the accident. From the year 2010 suicides are excluded (17 persons in 2010).
2) Car passengers.
3) Drivers of motorcycles.
4) Passengers of motorcycles.
5) Inkl. passagerare. Incl. passengers.
Se Tabellanmärkningar.
Källa: Trafikanalys (Vägtrafikskador 2010–, www.trafa.se).
Statistiska centralbyrån 205

Transporter och kommunikationer Statistisk årsbok 2013
10.17
Vägtrafikolyckor med dödade eller skadade personer efter
hastighetsbegränsning
Road traffic accidents with persons killed or injured by speed limit
Hastighetsbegränsning
Speed limit
Antal trafikolyckor efter skadans art
Road traffic accidents by type
2010 2011
Med dödlig
utgång 1
Fatal 1
Med annan personskada
Non fatal personal injury
Svår
Serious
Lindrig
Slight
Summa
Total
Med död- Med annan personskada Summa
lig utgång 1
Svår
Lindrig
Hela riket Sweden 249 2 325 13 930 16 504 292 2 502 13 325 16 119
Hastighetsbegränsning
Speed limit
120 km/h 2 19 111 132 2 36 119 157
110 km/h 10 118 737 865 12 112 584 708
100 km/h 6 56 362 424 9 63 370 442
90 km/h 57 229 1 244 1 530 57 237 1 106 1 400
80 km/h 27 130 576 733 27 143 574 744
70 km/h 60 558 2 686 3 304 74 508 2 490 3 072
60 km/h 1 17 84 102 4 33 131 168
50 km/h 40 681 4 815 5 536 52 698 4 392 5 142
40 km/h 2 16 174 192 1 40 238 279
30 km/h 5 69 466 540 10 89 461 560
Uppgift saknas Unknown 39 432 2 675 3 146 44 543 2 860 3 447
1) Olyckor med personer som avlidit inom 30 dagar. Från och med 2010 exkluderas självmord (17 personer år 2010). Deaths occurring
within 30 days of an accident. From the year 2010 suicides are excluded (17 persons in 2010).
Se Tabellanmärkningar.
Källa: Trafikanalys (Vägtrafikskador 2010–, www.trafa.se).
10.18 Vägtrafikolyckor
Road traffic accidents
År
Year
Antal trafikolyckor efter skadans art
Road traffic accidents by type
Därav
Of which
Med dödlig
utgång 1
Fatal 1
Med annan personskada
Non fatal personal injury
Svår
Serious
Lindrig
Slight
Summa
Total
Stockholm Göteborg Malmö
1992 667 3 722 11 210 15 599 1 096 1 062 855
1993 573 3 479 10 907 14 959 1 075 1 166 728
1994 528 3 355 12 005 15 888 1 221 1 285 919
1995 519 3 137 11 970 15 626 1 190 1 298 860
1996 488 3 048 11 785 15 321 1 169 1 251 848
1997 493 3 067 12 192 15 752 1 231 1 231 886
1998 490 3 004 12 020 15 514 1 284 1 290 862
1999 516 3 113 12 205 15 834 1 456 893 929
2000 535 3 104 12 131 15 770 1 354 1 041 851
2001 511 3 100 12 185 15 796 1 394 906 831
2002 490 3 420 13 037 16 947 1 523 931 787
2003 460 3 446 14 459 18 365 1 573 1 255 870
2004 430 3 082 14 517 18 029 1 572 1 205 815
2005 406 3 004 14 684 18 094 1 408 1 192 857
2006 404 3 002 14 807 18 213 1 513 1 259 797
2007 426 2 979 15 143 18 548 1 465 1 210 780
2008 355 2 868 15 239 18 462 1 408 1 143 836
2009 336 2 729 14 793 17 858 1 405 1 048 855
2010 249 2 325 13 930 16 504 1 383 942 727
2011 292 2 502 13 325 16 119 1 444 915 709
1) Personer som avlidit inom 30 dagar efter olyckan. I redovisningen av antal dödade åren 1994–2002 ingår även de omkomna som, enligt
polisen, kan ha avlidit av någon sjukdom i samband med olyckan. Från och med 2010 exkluderas självmord (17 personer år 2010).
Persons who died within 30 days of the accident. Figures from the years 1994–2002 include persons who, according to the police, could
have died of an illness connected to the accident. From the year 2010 suicides are excluded (17 persons in 2010).
Se Tabellanmärkningar.
Källa: Trafikanalys (2009–), Statens institut för kommunikationsanalys (1994–2008) och SCB: Trafikskador (–1997); Vägtrafikskador,
(1998–), www.trafa.se resp. www.scb.se/TK1004); Statistiska meddelanden, serie HS 11 (1992–1993), HS 12 (–1991) och TK 61
(2000).
206 Statistiska centralbyrån

Statistisk årsbok 2013
10.19
Transporter och kommunikationer
Bantrafik, samtliga tågoperatörer och infrastrukturförvaltare,
trafikerad banlängd och rullande materiel den 31 december
Rail traffic, all rail operators and infrastructure managers, worked
lines and rolling stock
År
Year
Järnvägar
Railway lines
Banlängd, km
Length of lines, kilometres
Spårvägar
Tram lines
Tunnelbana
Metro lines
Normalspårig
Standard gauge
Smalspårig
Narrow gauge
Totalt
Total
Flerspårig
Double track
or more
Därav
Of which
Elektrifierad
Electrified
1994 10 738 65 10 803 1 352 7 266 . . . .
1995 10 859 66 10 925 1 449 7 402 . . . .
1996 10 898 66 10 964 1 466 7 470 . . . .
1997 10 875 66 10 941 1 510 7 445 . . . .
1998 10 932 65 10 997 1 535 7 444 . . . .
1999 10 979 65 11 044 1 575 7 474 . . . .
2000 10 972 65 11 037 1 709 7 487 124 108
2001 10 956 65 11 021 1 719 7 681 124 108
2002 11 030 65 11 095 1 740 7 758 126 109
2003 10 972 65 11 037 1 768 7 739 126 109
2004 10 985 65 11 050 1 793 7 745 126 109
2005 10 952 65 11 017 1 785 7 737 126 109
2006 10 955 65 11 020 1 804 7 749 126 109
2007 10 907 65 10 972 1 807 7 848 126 109
2008 10 967 65 11 032 1 827 7 867 127 109
2009 11 084 65 11 149 1 842 7 963 127 109
2010 11 095 65 11 160 1 865 7 965 129 109
2011 11 141 65 11 206 1 886 8 119 130 109
År
Year
Rullande materiel
Rolling stock
Järnvägar Spårvägar Tunnelbana
Personvagnar 1
Godsvagnar 2, 3
Passenger cars 1 Wagons 2, 3
Antal
Number
Sitt- och
liggplatser,
1 000-tal
Seats and
beds
Antal
Lastförmåga,
1 000 ton
Carrying
capacity
Spårvagnar
Tram cars
Antal
Sitt- och
ståplatser,
1 000-tal
Seats and
standing
places
Tunnelbanevagnar
Metro cars
Antal
Sitt- och
ståplatser,
1 000-tal
1994 2 018 113 21 066 780 . . . . . . . .
1995 1 966 111 20 865 782 . . . . . . . .
1996 1 902 108 20 302 773 . . . . . . . .
1997 1 899 109 19 635 751 . . . . . . . .
1998 1 887 109 18 943 729 . . . . . . . .
1999 1 850 107 19 757 777 . . . . . . . .
2000 1 789 111 18 406 741 449 40 1 030 155
2001 1 888 118 17 910 740 450 40 1 071 159
2002 1 935 123 17 674 734 460 41 1 047 152
2003 1 877 122 16 909 720 458 42 1 112 160
2004 1 784 116 16 832 799 458 42 1 077 153
2005 1 901 124 16 637 772 468 44 1 077 153
2006 1 952 126 16 407 798 518 44 1 077 153
2007 2 177 134 15 896 815 567 47 1 077 153
2008 2 304 143 15 735 832 613 50 1 057 150
2009 2 291 141 14 797 791 628 50 1 057 150
2010 2 374 145 15 166 837 629 51 1 055 150
2011 2 412 149 14 578 822 679 55 1 055 150
1) Inkl. motorvagnar, resgods-, sov- och liggvagnar. Incl. rail-cars, vans, sleeping- and couchette coaches.
2) Exkl. tjänstevagnar. Excl. wagons used exclusively for departmental traffic.
3) 2011: Kompletta uppgifter om privatvagnar finns inte tillgängliga för samtliga järnvägsföretag varför statistiken delvis är beräknad på
2010 års uppgifter. Complete data on privately owned wagons are not available for all railway undertakings why statistics are partly
calculated on the 2010 data.
Se Tabellanmärkningar.
Källa: Trafikanalys och Trafikverket: Järnvägar (–1999); Bantrafik (2000–, www.trafa.se).
Statistiska centralbyrån 207

Transporter och kommunikationer Statistisk årsbok 2013
10.20
Bantrafik, samtliga tågoperatörer, trafik- och transportarbete
Rail traffic, all rail operators, operations and transport performance
2005 2006 2007 2008 1 2009 2010 2011
Antal tågoperatörer i järnvägstrafik
Number of railway operators 25 25 25 26 25 30 31
Antal tågoperatörer i spårvägstrafik
Number of tram operators 3 3 3 3 3 3 3
JÄRNVÄGSTRAFIK Railway traffic
Persontransporter Passenger transport
Antal resor, milj. Passengers carried, millions 150 159 169 179 179 179 187
Personkilometer, milj.
Passenger kilometres, millions 8 936 9 617 10 261 11 146 11 321 11 155 11 378
Medelreselängd, km
Average passenger journey, km 60 60 61 62 63 62 61
Godstransporter 1 Freight transport 1
Transporterat gods, milj. ton
Tonnes carried, millions 63 65 68 66 56 68 68
Härav kombitransporter
Of which intermodal transport 7 8 8 8 10 11 12
Härav malmtransporter på malmbanan
Of which ore transports on the Ore Railway 28 29 30 28 22 30 29
Tonkilometer milj. Tonne-kilometres, millions 21 675 22 271 23 250 22 924 20 389 23 464 22 864
Härav kombitransporter 3 748 4 145 4 670 5 089 5 594 5 955 5 940
Härav malmtransporter på malmbanan 4 400 4 519 4 602 4 363 3 416 4 620 4 670
Medeltransportlängd, km
Mean per tonne haulage distance, km 343 343 343 349 361 343 334
Trafikarbete Operations 128 131 136 142 136 140 145
Tågkilometer persontrafik, milj.
Train-kilometres passenger traffic, millions 84 86 90 95 95 98 101
Tågkilometer godstrafik, milj.
Train-kilometres freight traffic, millions 44 45 45 48 40 42 43
Drivmedelsanvändning Energy consumption
Elektricitet, Gwh Electric, Gwh 2 039 2 142 2 115 2 229 2 125 2 098 2 189
Diesel, m 2 25 319 26 829 25 755 27 418 24 488 23 685 23 290
SPÅRVÄGSTRAFIK Tram traffic
Persontransporter
Antal resor, milj. 111 114 122 123 124 131 149
Personkilometer, milj. 473 482 514 524 524 548 615
Medelreselängd, km 4 4 4 4 4 4 4
Trafikarbete
Tågkilometer, milj. Train-kilometres, millions 13 14 14 15 16 16 17
Drivmedelsanvändning
Elektricitet, Gwh 57 60 60 63 67 73 72
TUNNELBANETRAFIK Metro traffic
Persontransporter
Antal resor, milj. 276 297 303 306 307 310 309
Personkilometer, milj. 1 541 1 657 1 690 1 715 1 715 1 731 1 725
Medelreselängd, km 6 6 6 6 6 6 6
Trafikarbete
Tågkilometer, milj. 12 13 13 12 13 13 12
Drivmedelsanvändning
Elektricitet, Gwh 191 201 198 199 196 202 197
1) Exkl. tomma privatvagnar. Excluding empty privately owned wagons.
Se Tabellanmärkningar.
Källa: Trafikanalys (2009–) och Statens institut för kommunikationsanalys, SIKA (–2008): SIKA Statistik Bantrafik
(2005–2008) och Trafikanalys Bantrafik (2009–2011), (www.trafa.se/statistik).
208 Statistiska centralbyrån

Statistisk årsbok 2013
10.21
Transporter och kommunikationer
Olyckor och självmord i bantrafik, samtliga tågoperatörer
och infrastrukturförvaltare
Accidents and suicides in rail traffic, all rail operators and
infrastructure managers
Trafikslag Type of traffic 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011
JÄRNVÄGSTRAFIK Railway traffic
Olyckshändelser Accidents 100 131 138 123 117 141 118
Kollisioner vid vägkorsning i plan Collisions at level crossings 21 18 15 6 16 16 9
Andra olyckshändelser Other accidents 33 44 44 44 33 57 47
Självmord och självmordsförsök
Suicides and attempts at suicide 46 69 79 73 68 68 62
Allvarligt skadade Seriously injured 21 20 18 9 21 27 20
Resande Passengers 1 1 1 3 2 10 2
Övriga Other 18 15 14 5 16 15 13
Vid kollisioner vid vägkorsning i plan At collisions at level
crossings 11 8 9 1 10 5 3
Andra olyckshändelser 7 7 5 4 6 10 10
Självmordsförsök Attempts at suicide 2 4 3 1 3 2 5
Avlidna Fatalities 68 84 101 87 84 111 82
Resande – – – – – 2 –
Övriga 21 19 25 15 19 45 25
Vid kollisioner vid vägkorsning i plan 7 9 9 4 6 9 8
Andra olyckshändelser 14 10 16 11 13 36 17
Självmord Suicide 47 65 76 72 65 66 57
SPÅRVÄGSTRAFIK Tram traffic
Olyckshändelser 27 34 30 15 19 14 18
Självmord och självmordsförsök – – – – – 1 –
Allvarligt skadade 17 34 28 11 14 10 22
Resande 13 25 20 4 6 5 5
Övriga 4 9 8 7 8 5 17
Självmordsförsök – – – – – – –
Avlidna 4 2 2 1 2 3 –
Resande 1 – – – – – –
Övriga 3 2 2 1 2 3 –
Självmord – – – – – 1 –
TUNNELBANETRAFIK Metro traffic
Olyckshändelser 12 14 12 15 7 17 20
Självmord och självmordsförsök 7 9 9 8 5 8 9
Allvarligt skadade 6 5 5 5 2 8 7
Resande 2 – 2 – 1 1 2
Övriga – 2 1 2 – 4 3
Självmordsförsök 4 3 2 3 1 3 2
Avlidna 4 7 7 10 5 9 12
Resande – – – – – – –
Övriga 1 1 – 5 1 4 5
Självmord 3 6 7 5 4 5 7
Se Tabellanmärkningar.
Källa: Trafikanalys, Bantrafikskador (www.trafa.se).
10.22
Svenska rederinäringens nettoomsättning, miljoner kronor
Net turnover for water transport, SEK millions
Intäktslag Categories of turnover 2005 2006 2007 2008 2009 2010
Fraktintäkter Total freights 26 656 28 402 26 900 26 485 22 192 21 471
Linjefart Liner traffic 11 344 15 019 13 431 12 552 9 970 9 706
Trampfart Tramp trade 10 988 9 437 9 652 10 990 7 410 6 456
Passagerar- och kryssningsintäkter
Transport passengers and cruises 4 232 3 946 3 817 2 943 4 756 5 250
Färjetransporter av tåg Transport of trains 92 – – – 56 59
Tidsbefraktning Timecharter 8 225 7 063 6 456 9 697 7 252 7 549
Övrigt Other 4 892 5 011 6 479 7 529 8 888 8 569
Summa nettoomsättning Total net turnover 39 773 40 476 39 835 43 711 38 332 37 589
Varav tidsbefraktning för till utlandet uthyrda
fartyg Of which timecharter abroad 6 646 5 008 4 347 6 392 5 185 5 496
Källa: Trafikanalys (2008–, www.trafa.se), Statens institut för kommunikationsanalys, SIKA (–2007): SIKA Statistik 2006:13 och
2007:16 (Sjöfartsföretag 2004 och 2005), Sjöfartsföretag 2006– (.xls).
Statistiska centralbyrån 209

Transporter och kommunikationer Statistisk årsbok 2013
10.23
Svenska handelsflottan, fartyg efter huvudsaklig fart
Merchant fleet, vessels by main use
År
Year
Mellan svenska
hamnar 2
I svensk regi
In Swedish service
Mellan Sverige
och utlandet 3
Mellan utländska
hamnar 4
Uthyrda till
utlandet
Chartered to
foreign countries
Fartyg i
handelssjöfart
Vessels in
service
Ej använda fartyg,
okänd användning
Vessels not in
use, use unknown
Samtliga fartyg 1
All vessels 1
Antal
Miljoner Antal Miljoner Antal Miljoner Antal Miljoner Antal Miljoner Antal Miljoner Antal Miljoner
brd-dgr 5 brd-dgr 5 brd-dgr 5 brd-dgr 5 brd-dgr 5 brd-dgr 5 brd-dgr 5
2001 147 34 128 436 37 117 41 409 353 996 51 2 404 999
2002 155 34 126 476 51 157 39 389 371 1 056 39 1 410 1 057
2003 200 49 144 618 46 415 21 150 411 1 232 15 1 426 1 234
2004 204 59 132 601 66 553 16 67 418 1 279 17 1 435 1 280
2005 205 46 123 505 47 403 25 172 400 1 126 18 65 418 1 191
2006 172 24 80 297 126 525 41 414 419 1 260 14 0 433 1 260
2007 208 66 128 820 23 185 70 330 429 1 401 – – 429 1 401
2008 216 51 103 564 43 419 66 537 428 1 570 – – 428 1 570
2009 216 52 94 300 59 613 45 347 414 1 311 – – 414 1 311
2010 211 62 77 234 58 518 80 762 426 1 576 1 0 427 1 576
2011 151 73 28 181 46 405 175 777 400 1 436 2 0 402 1 436
1) För åren 2003–2009 presenteras användningen för flottan per den 31 december varje år. För 2001–2002 och 2010–2011 presenteras
användningen för alla fartyg som använts under året. Passagerarfartyg med segel har exkluderats. Vessels deregistered during each year
are included 2001–2002 and 2010–2011. Passenger ships with sails are excluded.
2) Between Swedish ports.
3) Between Swedish and foreign ports.
4) Between foreign ports.
5) Bruttodräktighetsdagar, Gross tonnage-days, millions.
Se Tabellanmärkningar.
Källa: Trafikanalys (2009–2011), Statens institut för kommunikationsanalys, SIKA (–2008): SIKA Statistiska meddelanden
Svenska och utländska fartyg i svensk regi (2001–2003), SIKA Statistik Svenska och utländska fartyg i svensk regi
(2004–2008), Trafikanalys Svenska och utländska fartyg i svensk regi (2009–2011), (www.trafa.se/statistik).
210 Statistiska centralbyrån

Statistisk årsbok 2013
10.24
Nationalitet
Nationality
Transporter och kommunikationer
Inklarerade fartyg i direkt utrikes fart efter nationalitet
Entering vessels in direct voyages by nationality
Totalt
antal
Total
2010 2011
Bruttodräktighet
i
1 000
Gross
tonnage in
1 000
Totalt
antal
Bruttodräktighet
i
1 000
Lastfartyg
Cargo vessels
Antal
Number
Bruttodräktighet,
1 000
Passagerarfartyg och
färjor 1
Passenger vessels and
ferries 1
Antal
Bruttodräktighet,
1 000
Sverige Sweden 21 460 409 667 20 290 400 933 1 092 5 810 19 198 395 123
Danmark 1 Denmark 1 23 595 199 997 25 792 196 950 842 8 854 24 950 188 096
Finland 3 411 91 360 3 647 98 372 949 6 689 2 698 91 683
Norge 2 Norway 2 3 444 33 461 3 138 32 685 1 129 7 808 2 009 24 877
Cypern Cyprus 1 794 16 368 1 725 13 491 1 292 7 531 433 5 960
Estland Estonia 974 22 268 680 19 344 11 33 669 19 311
Gibraltar 809 3 566 986 4 254 973 4 042 13 211
Grekland Greece 74 2 810 70 2 889 70 2 889 – –
Italien 3 Italy 3 248 7 935 485 14 764 126 1 504 359 13 259
Lettland Latvia 424 13 945 428 14 813 21 42 407 14 771
Litauen Lithuania 413 7 519 600 10 606 119 741 481 9 864
Malta 1 012 8 629 1 168 12 234 1 036 7 046 132 5 188
Nederländerna Netherlands 2 739 17 788 3 000 18 855 2 671 11 661 329 7 194
Polen Poland 459 6 463 650 8 773 33 58 617 8 715
Portugal 321 2 092 301 1 766 279 1 288 22 478
Ryssland Russia 316 1 049 245 763 244 758 1 5
Storbritannien 4 , Nordirland
Great Britain 4 , Northern
Ireland 4 1 213 12 867 1 133 12 891 906 7 761 227 5 130
Tyskland Germany 3 083 67 541 3 091 69 131 777 4 407 2 314 64 724
Antigua & Barbuda 1 678 6 523 1 854 7 963 1 849 7 942 5 21
Bahamas 3 148 74 636 3 149 76 074 581 7 210 2 568 68 864
Bermuda 31 2 553 29 2 148 5 140 24 2 008
Liberia 243 6 146 213 4 590 213 4 590 – –
Panama 543 11 897 522 11 644 264 6 306 258 5 337
Saint Vincent 488 1 047 468 1 038 467 1 035 1 3
Övriga nationaliteter
Other nationalities 1 207 12 987 1 134 14 288 1 058 12 544 76 1 745
Okänd nationalitet
Unknown nationality 11 49 21 108 21 108 – –
Samtliga fartyg All vessels 73 138 1 041 162 74 819 1 051 366 17 028 118 797 57 791 932 569
1) Inkl. fartyg i Danmarks internationella register (DIS). Including Denmark International Register (DIS).
2) Inkl. fartyg i Norges internationella register (NIS). Including Norway International Register (NIS).
3) Inkl. fartyg i Italiens internationella register. Including Italy International Register.
4) Inkl. Isle of Man och Channel Islands. Including Isle of Man and Channel Islands.
Se Tabellanmärkningar.
Källa: Trafikanalys (www.trafa.se/statistik).
Statistiska centralbyrån 211

Transporter och kommunikationer Statistisk årsbok 2013
10.25
År
Year
Fartyg i direkt fart mellan Sverige och utlandet
Direct voyages with vessels and ferries between Sweden
and foreign countries
Ankomna fartyg
Vessels entering
Lastfartyg
Cargo vessels
Därav i barlast
Of which in ballast
Passagerarfartyg och färjor 1
Gross tonnage in 1 000
Antal
Number
Bruttodräktighet
i 1 000
Antal
Bruttodräktighet
i 1 000
Antal
Bruttodräktighet
i 1 000
1992 18 878 88 750 6 425 24 096 101 482 601 892
1993 19 334 87 228 6 424 25 069 94 692 612 093
1994 21 056 100 747 6 594 26 413 82 453 563 287
1995 22 033 111 906 7 467 29 520 85 319 600 027
1996 22 224 120 545 8 522 31 717 90 846 723 188
1997 22 854 127 341 7 828 31 685 97 580 788 060
1998 23 250 134 350 7 628 32 373 96 819 831 763
1999 27 089 190 647 7 347 31 930 90 798 776 678
2000 27 371 192 713 6 958 32 429 85 861 772 482
2001 19 103 98 323 6 319 28 790 82 331 855 669
2002 20 044 106 918 6 785 32 659 75 182 879 091
2003 19 440 102 539 6 765 31 469 73 707 889 859
2004 1 19 753 106 690 7 076 34 516 73 269 928 470
2005 19 985 115 715 7 171 35 117 73 297 948 907
2006 19 551 119 917 7 418 38 267 72 844 955 044
2007 20 035 121 908 7 642 38 128 73 656 983 511
2008 19 396 125 740 7 495 39 467 75 343 1 011 827
2009 16 344 114 181 6 269 36 465 68 716 961 059
2010 17 364 120 332 6 051 35 735 55 774 920 830
2011 17 028 118 797 5 402 32 556 57 791 932 569
Svenska Swedish 1 092 5 810 497 2 293 19 198 395 123
Utländska Foreign 15 936 112 987 4 905 30 263 38 593 537 446
År
Avgångna fartyg
Vessels cleared
Lastfartyg Därav i barlast Passagerarfartyg och färjor 1
Antal
Number
Bruttodräktighet
i 1 000
Antal
Bruttodräktighet
i 1 000
Antal
Bruttodräktighet
i 1 000
1992 19 021 90 873 6 980 32 798 101 501 601 731
1993 19 420 87 510 7 655 32 452 94 655 611 685
1994 21 193 100 670 8 819 37 644 82 427 563 204
1995 22 203 112 153 8 774 39 014 85 311 593 480
1996 22 361 120 250 7 990 40 362 90 788 723 684
1997 22 979 127 514 9 245 44 637 97 575 788 072
1998 23 293 133 349 9 766 48 627 96 780 831 208
1999 27 439 190 587 9 921 47 388 90 893 776 209
2000 27 491 191 179 10 428 48 062 85 932 772 811
2001 19 488 97 223 9 016 41 016 82 379 854 527
2002 20 140 103 012 9 462 43 848 75 194 878 783
2003 19 536 98 180 8 952 41 618 73 701 891 392
2004 1 19 812 102 311 9 272 43 147 73 484 931 288
2005 20 029 110 059 9 130 45 920 73 510 951 624
2006 19 448 115 788 8 139 44 869 73 151 958 584
2007 20 072 118 717 8 364 46 436 74 010 987 589
2008 19 389 125 473 8 336 54 402 75 636 1 015 820
2009 16 438 114 257 6 998 44 888 69 010 965 680
2010 17 222 118 581 8 004 48 954 55 975 924 267
2011 17 054 119 014 8 380 49 516 57 995 935 526
Svenska 981 5 694 622 2 549 19 327 397 775
Utländska 16 073 113 320 7 758 46 967 38 668 537 751
1) Fr.o.m. 2004 ingår kryssningsfartyg. Passenger vessels and ferries. From 2004 cruise passenger vessels are included.
Se Tabellanmärkningar.
Källa: Trafikanalys (2009-2011), Statens institut för kommunikationsanalys, SIKA (1995–2008), Statistiska centralbyrån,
SCB (1991–1994): Trafikanalys Sjötrafik (2011) (www.trafa.se/statistik).
212 Statistiska centralbyrån

Statistisk årsbok 2013
10.26
Hanterad godsmängd i svenska hamnar
Goods handled in Swedish ports
Transporter och kommunikationer
År
Varor, 1 000 ton
Goods, 1 000 tonnes
Lossade från
utrikes ort
Unloaded from
foreign ports
Lastade till
utrikes ort
Loaded to
foreign ports
Lossade från
inrikes ort
Unloaded from
domestic ports
Lastade till
inrikes ort
Loaded to
domestic ports
Summa
Total
2011 83 662 69 058 11 746 12 627 177 093
2010 84 372 70 624 12 107 12 477 179 579
2009 74 569 66 624 10 151 10 478 161 823
2008 87 890 73 966 12 890 13 033 187 778
2007 84 496 75 096 12 611 12 855 185 057
2006 83 267 74 494 11 302 11 424 180 487
2005 82 641 69 275 13 139 13 067 178 122
2004 79 088 65 547 11 464 11 251 167 350
2003 76 777 60 990 11 806 11 881 161 454
2002 72 382 58 911 11 723 11 613 154 629
2001 70 677 57 781 12 207 12 164 152 830
2000 74 204 59 798 12 629 12 670 159 301
1999 70 446 59 775 12 904 13 221 156 346
1998 71 397 56 698 13 813 13 814 155 723
1997 66 021 57 515 13 048 13 374 149 957
1996 61 980 54 752 13 726 13 486 143 944
Källa: Trafikanalys (2009–, www.trafa.se) och Statens institut för kommunikationsanalys (1996–2008): Statens institut för
kommunikationsanalys, SIKA: SIKA Statistiska meddelanden, serie T 45, serie TK 45 och serie 021: Utrikes och inrikes
varutrafik/trafik på/med fartyg (1996–1998, 1999–2000 resp. 2001–2004) och SIKA Statistik Utrikes och inrikes trafik med
fartyg (2005–2007 och SIKA Statistik Sjötrafik (2008) och Trafikanalys Sjötrafik (2009–).
10.27
De största svenska hamnarna efter antal passagerare 2011
The largest Swedish ports by number of passengers 2011
Antal passagerare 1 000-tal 1
Numer of passengers in 1 000
Stockholm 9 184
Helsingborg 8 339
Ystad 1 913
Göteborg 1 637
Visby 1 598
Trelleborg 1 564
Nynäshamns hamn 1 398
Strömstad 1 202
Kapellskär 924
Grisslehamn 916
Övriga hamnar Other ports 1 421
Totalt Total 30 094
1) Avrundade siffror. Besökande kryssningspassagerare ingår ej. Rounded figures. Cruise passengers on excursion are excluded.
Källa: Trafikanalys (www.trafa.se/statistik).
Statistiska centralbyrån 213

Transporter och kommunikationer Statistisk årsbok 2013
10.28
Lotsningar och säkerhetsanstalter för sjöfarten samt
sjöräddning den 31 december
State pilotage, aids to navigation and rescue service
2006 2007 2008 2009 2010 2011
Lotsstationer Pilot stations 26 26 26 26 26 26
Lotsningar Pilotings 38 133 40 736 39 926 35 364 38 207 37 783
Lotsavgifter, 1 000 kr Pilot dues 354 891 373 156 374 306 376 674 449 679 464 731
Obemannade fyrar 1 Unmanned lighthouses 1 1 599 1 596 1 261 1 103 1 093 1 073
Båkar, kummel m.m. Day beacons 1 048 1 047 952 837 875 908
Prickar Sparbuoys 4 371 4 333 4 329 4 324 4 323 4 308
Lysprickar Lighted sparbuoys 32 34 33 31 36 41
Bojar Buoys 155 143 132 131 131 126
Lysbojar Light buoys 458 454 444 446 460 468
Radaranläggningar 2 Radar stations 2 26 26 26 26 26 18
Raconer Racons 96 96 89 90 91 89
DGPS-referensstationer
DGPS reference stations 10 10 11 11 11 11
Sjöräddningsstationer Life-saving stations 3 3 3 3 3 3
Lotsstationer, -passningsställen samt fyrplatser
som kan medverka vid sjöräddning
Pilot stations and lighthouse stations suitable for
rescue service 41 41 41 41 41 38
Farledsgrupper Fairway maintenance groups 2 2 2 2 2 2
1) Inkl. sjömärken med fast belysning. Incl. marks with fixed light.
2) För lotsningstjänst och/eller sjöräddning. For pilotage service and/or rescue service.
Se Tabellanmärkningar.
Källa: Sjöfartsverket (www.sjofartsverket.se).
10.29
Trafiken på svenska flygplatser med linjefart och chartertrafik
Flight activity at Swedish airports with scheduled and non-scheduled
traffic
Flygningens art
Specification of air traffic
Antal flygplansrörelser
Movements
Ankommande och avresande
passagerare i utrikes trafik samt
avresande i inrikes, 1 000-tal.
Embarking and disembarking
passengers in international traffic and
embarking in domestic traffic
2009 2010 2011 2009 2010 2011
Linjefart och ej regelbunden trafik
Scheduled and non-scheduled traffic 470 182 474 844 517 080 25 455 26 927 30 059
Europatrafik European traffic 200 868 207 778 227 410 17 087 18 013 20 182
Övriga världen Rest of the world 14 266 16 384 17 372 2 375 2 768 2 903
Inrikes Domestic 255 048 250 682 272 298 5 993 6 147 6 974
Taxiflyg Taxi flights 10 558 9 792 7 260 . . . . . .
Utrikes International 3 286 3 062 2 624 . . . . . .
Inrikes 7 272 6 730 4 636 . . . . . .
Övrig flygverksamhet Other flight activity 264 032 255 110 245 922 . . .
Summa Total 744 772 739 746 770 262 25 455 26 927 30 059
Flygningens art
Ankommande och avgående gods i utrikes trafik samt avgående i inrikes, ton
Loaded and unloaded cargo in international traffic and loaded cargo in domestic
traffic, tonnes
Fraktgods
Freight
Post
Mail
2009 2010 2011 2009 2010 2011
Linjefart och ej regelbunden trafik 141 113 173 640 152 940 25 120 22 775 22 483
Europatrafik 79 805 97 877 79 038 7 865 7 019 7 211
Övriga världen 59 634 73 421 71 435 1 544 1 258 1 144
Inrikes 1 674 2 342 2 467 15 711 14 498 14 128
Källa: Statens institut för kommunikationsanalys, SIKA (www.sika-institute.se t.o.m. 2008), Trafikanalys (www.trafa.se fr.o.m. 2009)
och Transportstyrelsen (www.transportstyrelsen.se).
214 Statistiska centralbyrån

Statistisk årsbok 2013
10.30
Transporter och kommunikationer
Ankommande och avresande passagerare i inrikes linjefart
och chartertrafik på svenska flygplatser
Embarking and disembarking passengers from domestic scheduled
and non-scheduled traffic at Swedish airports
Flygplats Airport 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011
Arvidsjaur 32 223 32 900 33 039 36 776 28 116 27 404 29 625
Borlänge 35 324 29 780 29 441 27 732 23 807 19 347 19 716
Gällivare 41 610 42 062 51 633 38 942 36 836 34 106 42 195
Göteborg-City 3 242 89 336 680 494 12 184 18 750
Göteborg-Landvetter 1 355 028 1 395 851 1 282 078 1 186 109 1 015 855 1 067 643 1 318 092
Hagfors 2 805 2 366 2 439 2 744 2 564 3 392 2 917
Halmstad 108 783 112 416 111 446 104 238 89 040 88 745 100 849
Hemavan 12 722 18 492 18 996 17 640 12 028 10 733 12 091
Hultsfred 3 480 1 250 – – – – –
Jönköping 72 604 69 068 68 094 53 696 38 891 44 302 55 820
Kalmar 156 001 134 668 149 460 149 447 133 548 139 068 148 487
Karlstad 86 194 74 493 63 808 59 169 43 262 41 888 45 050
Kiruna 165 242 170 376 189 051 201 764 182 645 195 395 161 191
Kramfors-Sollefteå 29 221 22 651 26 144 14 782 19 016 21 618 21 709
Kristianstad 84 442 73 879 65 498 58 491 41 085 38 219 38 522
Linköping/Saab 14 944 16 175 17 761 14 485 2 460 863 199
Luleå/Kallax 857 102 862 910 873 697 938 150 895 846 908 720 992 431
Lycksele 23 403 26 191 26 777 25 564 21 776 21 460 24 822
Malmö Airport 1 1 121 427 1 186 247 1 129 964 1 081 797 949 841 968 475 1 204 190
Mora/Siljan 6 992 5 450 5 645 8 245 9 199 8 014 9 367
Norrköping/Kungsängen 2 898 2 699 2 613 1 437 5 277 6 197 5 218
Oskarshamn 10 299 12 618 12 398 13 324 13 187 11 571 12 549
Pajala-Ylläs 3 153 2 978 2 456 2 749 2 672 2 651 3 330
Ronneby 203 596 209 804 218 134 204 849 190 499 205 847 222 381
Skellefteå 246 531 211 532 224 314 231 669 195 414 211 793 247 787
Stockholm/Arlanda 5 744 667 5 348 263 5 063 490 4 857 921 3 956 762 4 047 322 4 766 101
Stockholm/Bromma 1 209 634 1 506 156 1 665 163 1 708 411 1 813 595 1 876 193 1 966 017
Stockholm/Skavsta 678 462 2 731 9 081 4 155 2 096 1 633
Stockholm/Västerås 3 012 752 2 931 1 442 239 1 253 198
Storuman 13 821 12 753 12 501 10 573 9 346 2 795 –
Sundsvall/Härnösand 348 023 326 008 316 557 278 196 229 718 234 022 260 531
Sveg 4 743 4 258 4 621 5 059 5 306 5 345 5 061
Torsby 1 039 2 743 2 313 3 291 3 049 2 939 2 614
Trollhättan-Vänersborg 55 254 56 151 53 204 48 611 36 564 37 493 43 298
Umeå 776 638 765 968 770 369 781 653 780 931 796 098 890 686
Vilhelmina 13 152 14 392 16 306 16 039 13 306 13 884 14 981
Visby 267 739 282 223 304 285 311 615 291 229 290 884 323 871
Växjö/Kronoberg 153 433 133 757 130 380 116 539 93 544 88 277 98 981
Åre Östersund 2 368 878 375 094 352 431 365 984 316 571 335 212 351 953
Ängelholm 372 411 363 407 386 135 386 779 363 668 375 525 390 177
Örebro 14 367 22 406 15 699 7 864 13 033 15 713 17 784
Örnsköldsvik 142 843 128 538 129 331 141 930 88 890 79 999 84 517
Samtliga flygplatser 3
All airports 3 14 169 598 14 060 276 13 833 669 13 525 467 11 973 264 12 294 685 13 955 691
1) 2007: Namnbyte från Malmö-Sturup. Former Malmö-Sturup.
2) 2007: Namnbyte från Östersund. Former Östersund.
3) Passagerarna redovisas både vid av- och påstigandet. Passengers are reported embarked as well as disembarked.
Källa: Statens institut för kommunikationsanalys, SIKA (www.sika-institute.se t.o.m. 2008), Trafikanalys (www.trafa.se fr.o.m. 2009)
och Transportstyrelsen (www.transportstyrelsen.se).
Statistiska centralbyrån 215

Transporter och kommunikationer Statistisk årsbok 2013
10.31
Ankommande och avresande passagerare i utrikes linjefart
och chartertrafik på svenska flygplatser
Embarking and disembarking passengers from international
scheduled and non-scheduled traffic at Swedish airports
Flygplats Airport 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011
Arvidsjaur 13 536 15 518 17 342 20 605 14 548 15 090 19 695
Borlänge 695 3 696 4 400 8 888 10 081 14 464 16 659
Gällivare 239 – 4 – – – –
Göteborg-City 496 051 535 908 743 473 841 440 728 396 702 614 753 919
Göteborg-Landvetter 2 720 664 2 883 010 3 070 498 3 114 004 2 667 944 3 061 828 3 582 065
Hagfors – – 16 – – – –
Halmstad 2 866 4 719 3 418 9 263 3 657 4 895 3 906
Hemavan 16 93 38 26 24 – 8
Hultsfred 269 97 158 – – – –
Jönköping 45 154 57 056 38 965 22 915 24 027 28 698 26 985
Kalmar 22 939 22 351 24 647 28 287 23 590 27 393 28 390
Karlstad 58 171 38 568 55 674 59 593 41 618 41 782 63 835
Kiruna 988 1 020 2 806 5 667 3 415 3 751 2 951
Kramfors-Sollefteå 233 24 9 5 22 16 5
Kristianstad 553 1 157 442 163 120 175 825
Linköping/Saab 50 995 50 051 54 250 68 038 75 964 90 658 102 951
Luleå/Kallax 45 074 50 485 56 472 57 150 57 710 70 415 74 054
Lycksele – – 152 – – – –
Malmö Airport 1 695 944 696 181 737 324 665 686 575 768 628 689 740 580
Mora/Siljan 177 373 273 145 126 130 198
Norrköping/Kungsängen 71 316 79 881 84 906 111 809 94 900 109 463 108 870
Oskarshamn 16 2 23 14 108 171 157
Pajala-Ylläs – – – – – – 3
Ronneby 1 504 35 1 718 2 083 669 2 943 5 116
Skellefteå 6 115 8 887 11 459 10 179 10 137 12 684 30 169
Stockholm/Arlanda 11 356 811 12 151 749 12 813 304 13 248 956 12 090 680 12 900 807 14 288 161
Stockholm/Bromma 133 457 126 042 137 421 144 304 154 544 161 195 215 054
Stockholm/Skavsta 1 740 623 1 772 868 1 991 781 2 470 565 2 520 478 2 505 676 2 580 006
Stockholm/Västerås 218 410 181 948 175 864 185 170 174 257 149 540 149 992
Storuman – – – 4 – 23 –
Sundsvall/Härnösand 5 958 11 727 19 773 25 440 19 184 22 110 21 714
Sveg – – 8 273 – 352 2
Torsby – 45 144 86 12 16 –
Trollhättan-Vänersborg 741 8 054 8 558 6 438 74 2 110 190
Umeå 33 636 36 238 41 060 41 506 34 431 49 985 65 411
Vilhelmina – – – – – 24 16
Visby 8 490 7 762 13 273 12 732 13 174 17 235 16 728
Växjö/Kronoberg 21 652 24 307 39 132 63 260 54 898 74 598 81 659
Åre Östersund 2 20 643 21 206 21 995 17 520 14 390 20 881 25 861
Ängelholm 494 360 8 795 5 001 688 709 6 580
Örebro 71 916 62 752 68 754 62 086 49 481 52 804 65 120
Örnsköldsvik 90 3 119 3 226 3 045 3 055 6 284 6 368
Samtliga flygplatser 3
All airports 3 17 846 436 18 857 289 20 251 555 21 312 346 19 462 170 20 780 208 23 084 203
1) 2007: Namnbyte från Malmö-Sturup. Former Malmö-Sturup.
2) 2007: Namnbyte från Östersund. Former Östersund.
3) Passagerarna redovisas både vid av- och påstigandet. Passengers are reported embarked as well as disembarked.
Källa: Statens institut för kommunikationsanalys, SIKA (www.sika-institute.se, t.o.m. 2008), Trafikanalys (www.trafa.se, fr.o.m. 2009)
och Transportstyrelsen (www.transportstyrelsen.se).
216 Statistiska centralbyrån

Informations- och
kommunikationsteknik
Information technology
Foto: Jan-Aage Haaland

Informations- och kommunikationsteknik Statistisk årsbok 2013
11 – Informations- och
kommunikationsteknik
Information technology
11.1 Företagens användning av it .............. 219
ICT usage and e-commerce in enterprises
11.2 Privatpersoners användning av
datorer och internet ..................................... 221
Use of computers and the Internet at
home
11.3 Tillgång till dator i hemmet ................. 222
Access to computer at home
11.4 Mobila teletjänster – några förändringar
över tiden ........................................... 223
Mobile telephone – trends
11.5 Andel personer i åldern 16–74 år
som använt internet efter kön, procent...... 224
Percentage of persons aged 16–74 who
have used the Internet by sex, percent
11.6 Andel och antal personer i åldern
16–74 år som använt internet i hemmet
under första kvartalet 2011 ......................... 224
Percentage and number of persons aged
16–74 who used the Internet at home
during the first quarter of 2011
11.7 Andel och antal personer i åldern
16–74 år som, under perioden april 2010
– mars 2011, hämtat information från
myndigheters, kommuners eller landstings
hemsidor för privat bruk .................... 225
Percentage and number of persons aged
16–74 who, during the period April 2010 –
March 2011, have obtained information
from public authorities’ web sites for private
purpose
11.8 Andel och antal personer i åldern
16-74 som under första kvartalet 2011
använt internet för privat bruk för att
delta på sociala nätverkssajter t.ex.
Facebook, Twitter ......................................... 226
Percentage and number of persons aged
16-74 who during the first quarter of 2011
used the Internet to participate in social
networks (e.g. Facebook, Twitter) for
private purposes
11.9 Omsättning, förädlingsvärde och
bruttoinvesteringar i it-sektorn 2010 .......... 227
Turnover, value added and gross investments
in IT sector
11.10 Företagens utgifter för inköp av
data-, telekommunikationsutrustning
och mjukvara 2011, miljoner kronor ........... 228
Enterprises’ expenditure on computer
equipment, telecommunications equipment
and software 2011, SEK millions
11.11 Företagens utgifter för leasing
och hyra av data- och telekommunikationsutrustning
2011, miljoner kronor ........ 229
Enterprises’ expenditure on rental and
leas of computer and telecommunication
equipment 2011, SEK millions
11.12 It-specialister i it-sektorn efter
bransch och kön 2010 .................................. 230
Engineers and scientists in IT sector by
industry and sex
218 Statistiska centralbyrån

Statistisk årsbok 2013
11.1
Företagens användning av it
ICT usage and e-commerce in enterprises
I dag använder i stort sett samtliga företag med 10 anställda eller fler datorer
och har tillgång till internet. Statistiken visar också att mobila bredbandsanslutningar
ökar i popularitet hos företagen.
Informations- och kommunikationsteknik
Av företag med 10 anställda eller fler är det 97
procent som använder datorer och 96 procent
som har tillgång till internet.
Under perioden 2000–2011 har det skett stora
förändringar vad gäller vilka anslutningsalternativ
företagen använder för att koppla upp sig.
Mobila bredbandsanslutningar till internet har
på senare tid ökat kraftigt. Sju av tio företag
med 10 anställda eller fler som har tillgång till
internet har en mobil bredbandsanslutning via
3G- eller 4G-nätet. Det är en kraftig ökning
jämfört med år 2010 då andelen uppgick till 57
procent. Vid en jämförelse med övriga EUländer
är det bara de finska företagen som i
större utsträckning har mobila bredbandsanslutningar.
Elektronisk hantering av ärenden och fakturor
Hälften av företagen med 10 anställda eller fler
hade under 2010 använt internet för att hantera
ett fullständigt myndighetsärende elektroniskt.
Det innebär att ärendet har hanterats helt
elektroniskt utan pappershantering i något led.
Motsvarande andel bland företagen med 1–9
anställda var 37 procent.
Andel företag som skickar e-fakturor, efter
storleksklass 2011
Nästan en femtedel av företagen med 10 anställda
eller fler skickar e-fakturor i standardiserade
format som kan processas automatiskt i
mottagarens it-system. Det är nästan lika vanligt
att ta emot sådana e-fakturor, bland företagen
med 10 anställda eller fler uppgår andelen
till 17 procent.
Men alla fakturor, till exempel fakturor i pdfformat
som skickas med e-post, kan inte processas
automatiskt i mottagarens it-system.
Bland företag med 10 anställda eller fler skickar
32 procent sådana fakturor.
Hantering av elektroniska beställningar
En femtedel av företagen med 10 anställda eller
fler tog emot beställningar via en webbplats
under 2010. För företag med 250 anställda eller
fler var motsvarande siffra 39 procent. Att ta
emot beställningar via Electronic Data Interchange
(EDI) var inte lika utbrett, endast 9 procent
av företagen med 10 anställda eller fler
hade gjort detta.
Av de företag som tog emot beställningar via
en webbplats 2010 hade 94 procent gjort detta
från svenska kunder. Motsvarande siffra för
beställningar via EDI var 92 procent. Andelen
företag som tog emot beställningar från andra
EU-länder än Sverige var högre för beställningar
via EDI än för de via en webbplats, 35
respektive 32 procent.
Tre av tio väljer annan mötesform än fysisk
Tre av tio företag med 10 anställda eller fler har
en miljöpolicy eller motsvarande som innebär
att de ska välja telefon- /webb- eller videomöten
framför fysiska möten som innebär resor.
Benägenheten att välja denna mötesform ökar
med storleken på företagen. Bland företag med
1–9 anställda var andelen 21 procent, medan
den bland företag med 250 anställda eller fler
uppgick till 70 procent.
Statistiska centralbyrån 219

Informations- och kommunikationsteknik Statistisk årsbok 2013
Andel företag med miljöpolicy eller motsvarande som innebär följande, efter storleksklass 2011
Distansarbete ökar
Andelen företag med 10 anställda eller fler som
har personal som jobbar på distans ökade
mellan 2010–2011 från 45 till 51 procent.
Hos företag med 10–49 anställda är ökningen
störst. Där ökade andelen från 40 till 46 procent.
Bland företagen med 1–9 anställda var andelen
35 procent.
Nära 40 miljarder kronor i it-utgifter år 2011
De sammanlagda utgifterna för data-, telekommunikationsutrustning
och mjukvara uppgick
till 37,6 miljarder kronor. Företag med 250
anställda eller fler stod för mer än hälften av
utgifterna (21,5 miljarder).
Störst var utgifterna för mjukvara som uppgick
till 20,8 miljarder kronor, varav 7 miljarder var
investeringar. Värt att notera är att företag inom
tillverknings- och byggindustri hade ökade
utgifter för mjukvara jämfört med år 2010.
Källa: SCB It i företag 2011 (www.scb.se/nv0116) och
Företagens utgifter för it 2011 (www.scb.se/nv0802)..
220 Statistiska centralbyrån

Statistisk årsbok 2013
11.2
Informations- och kommunikationsteknik
Privatpersoners användning av datorer och internet
Use of computers and the Internet at home
År 2011 hade 93 procent av alla privatpersoner tillgång till internet i
hemmet. Andelen personer som använder internet dagligen har ökat
avsevärt de senaste åren – från 41 procent 2003 till 80 procent 2011.
Bland personer i åldern 16–34 år använder 94
procent internet dagligen. Andelen dagliga användare
är knappt 90 procent bland 35–44-
åringarna.
I övriga åldersgrupper är andelen lägre och
andelen minskar med stigande ålder. Bland
65–74-åringarna är andelen dagliga användare
43 procent. Allra lägst, 38 procent, är andelen
bland kvinnor i åldern 65–74 år.
Flest surfar via fasta telefonnätet
Vanligaste anslutningsformen till internet är
fortfarande via det vanliga telefonnätet (en så
kallad DSL-anslutning). Drygt 50 procent har en
sådan anslutning.
Andelen mobila anslutningar via 3G- eller
4G-nätet har ökat till 38 procent. Även fasta
anslutningar via till exempel kabel-tv eller fiber
har ökat och ligger på 34 procent.
Vanligt att använda internetbank
Vad använder privatpersoner internet till? Av
alla i åldern 16–74 år svarade 78 procent att de
hade använt en internetbank under det första
kvartalet 2011.
Många använder också internet till att titta på
nyhetssajter (77 procent) och för att söka information
om varor och tjänster (75 procent).
Sex av tio har deltagit i datorkurs
62 procent av personer i åldern 16–74 år har
någon gång deltagit i en datorrelaterad kurs,
och andelen kvinnor är högre än andelen män.
Nästan 90 procent anser sig ha tillräcklig
kunskap för att kommunicera med släktingar,
vänner och kollegor via nätet.
Andel och antal personer i åldern 16–74 år som
någonsin deltagit i en datorrelaterad kurs
Ålder
Procent
Män Kvinnor Totalt Antal
16–24 60 54 57 649 100
25–34 67 60 63 740 500
35–44 58 65 62 789 700
45–54 57 72 64 794 800
55–64 62 69 65 773 800
65–74 56 61 58 556 300
Samtliga 60 64 62 4 304 200
Drygt hälften handlar via internet
Mer än hälften av alla i åldern 16–74 år har
använt internet för att köpa eller beställa varor
eller tjänster under första kvartalet 2011. Det är
framför allt vanligt att personer i åldern 25–34
år handlar via internet (71 procent). Det vanligaste
att köpa via internet är researrangemang.
Andel och antal personer i åldern 16–74 år som
använt internet för att köpa/beställa varor eller
tjänster under första kvartalet 2011
Ålder
Procent
Män Kvinnor Totalt Antal
16–24 58 58 58 661 800
25–34 68 74 71 830 300
35–44 70 61 65 837 100
45–54 49 53 51 629 600
55–64 45 44 44 525 400
65–74 27 20 24 225 800
Samtliga 54 52 53 3 710 000
Foto: Jan-Aage Haaland
Källa: SCB Privatpersoners användning av datorer och
internet 2011 (www.scb.se/LE0108).
Statistiska centralbyrån 221

Informations- och kommunikationsteknik Statistisk årsbok 2013
11.3
Tillgång till dator i hemmet
Access to computer at home
Andel av befolkningen 16–84/74 år, 1994–2011
Andel bland olika grupper 2011
I mitten av 1990-talet hade drygt var fjärde i
åldern 16–84 år tillgång till dator i hemmet.
År 2011 hade andelen ökat till 94 procent.
Uppgifterna hämtas nu från undersökningen
om privatpersoners användning av
datorer och internet istället för från undersökningarna
om levnadsförhållanden
(ULF). Eftersom dessa undersökningar
omfattar olika åldersgrupper och ställer
olika frågor är statistiken inte jämförbar.
En del av ökningen mellan 2005 och 2007
beror på att uppgifterna från 2007 omfattar
åldrarna 16–74 år. Andelen för 75–84 år är
mycket liten vilket drar upp värdet. För år
2005 redovisas båda undersökningarna
och enligt de nya mätningarna är det 84
procent som har tillgång till dator i hemmet,
enligt ULF 79,5 procent.
Tillgången till dator i hemmet är betydligt
mer omfattande hos studerande och
anställda/egna företagare än hos arbetslösa
och pensionärer. Framför allt har pensionärerna
klart lägre tillgång än övriga.
Andel bland olika hushållstyper 2011
Tillgången till dator i hemmet är vanligast
bland ensamstående män med barn och
sammanboende med barn. Lägst andel
finns bland ensamstående kvinnor utan
barn med 78 procent. Sannolikt är detta en
ålderseffekt, då många ensamstående
kvinnor utan barn är äldre. Det är dock en
klar ökning mot förhållandet 1994 då bara
14 procent av dessa kvinnor hade tillgång
till dator (enligt underökningarna om levnadsförhållanden).
Källa: SCB Undersökningarna av
levnadsförhållanden (www.scb.se/LE0101);
Privatpersoners användning av datorer och
Internet 2011 (www.scb.se/LE0108).
222 Statistiska centralbyrån

Statistisk årsbok 2013
11.4
Informations- och kommunikationsteknik
Mobila teletjänster – några förändringar över tiden
Mobile telephone – trends
Mobilabonnemang (inkl. kontantkort), 1994–2011
Det finns nu betydligt fler mobilabonnemang
(inkl. kontantkort) än invånare i
Sverige.
Den lilla nedgången 2004 beror på en
definitionsändring. Post- och telestyrelsen
ändrade då definitionen för hur länge ett
kontantkort får vara inaktivt för att räknas in
i det statistiska underlaget. Förändringen
medför stora skillnader i antalet abonnemang.
Antalet abonnemang var 13,4 miljoner
den 31 december 2011, av dessa var
11,5 miljoner för mobiltelefoni och 1,9 miljoner
för mobila bredband.
Antal SMS skickade från mobiltelefoner, 1998–2011
År 2011 skickades 18 gånger fler SMS än
2001. Det innebär att vi i Sverige under året
sände fler sms än vi ringde telefonsamtal
från fasta och mobila telefoner (det ringdes
13,8 miljarder samtal).
Genomsnittligt antal skickade SMS per abonnemang och
månad i Danmark, Norge och Sverige, 2000–2011
Av diagrammet ovan framgick att vi
skickade 18,5 miljarder SMS under 2011.
Räknar man om det för att se hur mycket
det blir per abonnemang och månad kommer
vi fram till att en abonnent igenomsnitt
skickade 138 SMS i månaden.
I Norge skickas 98 SMS per kund och
månad och i Danmark 157.
Källa: Post- och telestyrelsen Statistikportalen 19 maj
2011 (http://www.statistik.pts.se).
Statistiska centralbyrån 223

Informations- och kommunikationsteknik Statistisk årsbok 2013
11.5
Andel personer i åldern 16–74 år som använt internet efter kön,
procent
Percentage of persons aged 16–74 who have used the Internet by
sex, percent
Frekvens Frequency Kön Sex 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011
I stort sett varje dag de senaste tre månaderna Män Men 63 67 64 72 75 78 81
Almost every day during the past three months Kvinnor Women 50 55 53 65 71 75 80
Totalt Total 57 61 58 69 73 76 80
Minst en gång per vecka de senaste tre månaderna Män 17 17 15 13 13 11 11
At least once a week during the past three months Kvinnor 22 21 20 16 14 12 9
Totalt 19 19 17 15 13 12 10
Minst en gång per månad de senaste tre månaderna Män 4 4 3 3 3 2 2
At least once a month during the past three months Kvinnor 5 6 4 4 3 2 2
Totalt 4 5 4 3 3 2 2
Inte de senaste 3 månaderna, men tidigare Män 5 3 4 4 2 2 2
Not during the past three months, but earlier Kvinnor 9 5 6 4 3 2 3
Totalt 7 4 5 3 3 2 3
Aldrig Män 10 9 13 7 7 6 4
Never Kvinnor 13 11 17 10 8 7 5
Totalt 12 10 15 9 7 7 5
Källa: SCB Privatpersoners användning av datorer och internet 2011 (www.scb.se/LE0108).
11.6
Andel och antal personer i åldern 16–74 år som använt internet i
hemmet under första kvartalet 2011
Percentage and number of persons aged 16–74 who used the Internet
at home during the first quarter of 2011
Ålder Age
Utbildningsnivå Education level
Sysselsättning Occupation
Familjetyp Family type
Födelseland Country of birth
Totalt
Total
Andel i procent
Percentage
Män
Men
Kvinnor
Women
Absoluta tal
Number
Totalt Män Kvinnor
16–24 99 99 99 1 125 900 578 300 547 600
25–34 100 100 99 1 163 000 598 500 564 600
35–44 99 99 100 1 272 200 644 500 627 700
45–54 97 97 96 1 192 700 609 800 582 900
55–64 91 89 94 1 079 000 525 400 553 600
65–74 65 71 59 620 300 333 300 287 000
Förgymnasial utbildning Compulsory school 82 83 81 1 165 300 630 400 534 900
Gymnasial utbildning Upper secondary education 95 95 94 3 295 100 1 788 400 1 506 800
Eftergymnasial utbildning Post secondary education 98 100 97 1 867 500 793 700 1 073 700
Studerande Students 100 100 99 799 700 396 000 403 700
Anställda/Egna företagare Employees/Self employed 97 97 98 4 408 800 2 344 600 2 064 300
Arbetslösa Unemployed 98 98 98 300 100 131 400 168 700
Pensionärer och andra Pensioners and others 71 74 70 944 600 417 800 526 700
1 vuxen utan barn 1 adult without children 100 100 99 799 700 396 000 403 700
1 vuxen med barn 1 adult with children 97 97 98 4 408 800 2 344 600 2 064 300
2– vuxna utan barn 98 98 98 300 100 131 400 168 700
2– vuxna med barn 71 74 70 944 600 417 800 526 700
Inrikes födda Swedish-born persons 93 93 92 5 560 200 2 827 700 2 732 500
Utrikes födda Foreign-born persons 94 97 90 892 900 462 100 430 800
Samtliga Total 93 94 92 6 453 200 3 289 800 3 163 400
Källa: SCB Privatpersoners användning av datorer och internet 2011 (www.scb.se/LE0108).
224 Statistiska centralbyrån

Statistisk årsbok 2013
11.7
Ålder Age
Utbildningsnivå Education level
Sysselsättning Occupation
Familjetyp Family type
Födelseland Country of birth
Informations- och kommunikationsteknik
Andel och antal personer i åldern 16–74 år som, under perioden
april 2010 – mars 2011, hämtat information från myndigheters,
kommuners eller landstings hemsidor för privat bruk
Percentage and number of persons aged 16–74 who, during the
period April 2010 – March 2011, have obtained information from
public authorities’ web sites for private purpose
Totalt
Total
Andel i procent
Percentage
Män
Men
Kvinnor
Women
Absoluta tal
Number
Totalt Män Kvinnor
16–24 62 61 63 707 100 356 600 350 400
25–34 82 81 82 955 300 486 000 469 300
35–44 79 77 81 1 010 100 500 200 509 900
45–54 77 76 78 951 600 477 400 474 200
55–64 66 68 63 777 800 404 400 373 300
65–74 46 54 37 435 600 253 700 181 900
Förgymnasial utbildning Compulsory school 48 49 46 678 500 375 500 303 000
Gymnasial utbildning Upper secondary education 72 72 73 2 521 800 1 356 100 1 165 800
Eftergymnasial utbildning Post secondary education 82 87 79 1 569 300 691 500 877 800
Studerande Students 69 71 68 555 700 279 900 275 900
Anställda/Egna företagare Employees/Self employed 75 75 76 3 399 000 1 810 300 1 588 800
Arbetslösa Unemployed 67 61 72 207 100 82 700 124 400
Pensionärer och andra Pensioners and others 51 54 49 675 400 305 500 369 900
1 vuxen utan barn 1 adult without children 64 67 60 823 300 467 600 355 700
1 vuxen med barn 1 adult with children 86 81 88 71 500 25 400 46 100
2– vuxna utan barn 65 66 63 2 219 700 1 137 600 1 082 100
2– vuxna med barn 80 79 81 1 722 800 847 700 875 000
Inrikes födda Swedish-born persons 71 71 71 4 256 400 2 160 400 2 096 100
Utrikes födda Foreign-born persons 61 67 55 580 900 318 000 262 900
Samtliga Total 70 70 69 4 837 300 2 478 400 2 358 900
Källa: SCB Privatpersoners användning av datorer och internet 2011 (www.scb.se/LE0108).
Statistiska centralbyrån 225

Informations- och kommunikationsteknik Statistisk årsbok 2013
11.8
Ålder Age
Utbildningsnivå Education level
Sysselsättning Occupation
Familjetyp Family type
Födelseland Country of birth
Andel och antal personer i åldern 16-74 som under första
kvartalet 2011 använt internet för privat bruk för att delta på
sociala nätverkssajter t.ex. Facebook, Twitter
Percentage and number of persons aged 16-74 who during the first
quarter of 2011 used the Internet to participate in social networks
(e.g. Facebook, Twitter) for private purposes
Totalt
Total
Andel i procent
Percentage
Män
Men
Kvinnor
Women
Absoluta tal
Number
Totalt Män Kvinnor
16–24 94 95 93 1 072 600 555 400 517 200
25–34 81 79 84 949 800 470 100 479 700
35–44 60 58 62 771 600 378 900 392 600
45–54 41 30 52 505 000 190 800 314 200
55–64 25 21 29 296 000 124 000 172 100
65–74 14 12 15 130 700 56 800 73 900
Förgymnasial utbildning Compulsory school 49 48 51 703 800 365 500 338 200
Gymnasial utbildning Upper secondary education 54 49 59 1 869 400 920 400 949 000
Eftergymnasial utbildning Post secondary education 55 53 56 1 043 200 422 600 620 600
Studerande Students 90 92 89 725 600 363 300 362 400
Anställda Employees 55 51 60 2 491 300 1 233 400 1 257 900
Arbetslösa Unemployed 69 61 75 212 900 82 600 130 300
Pensionärer och andra Pensioners and others 22 17 26 296 000 96 800 199 200
1 vuxen utan barn 1 adult without children 53 55 50 681 200 383 500 297 700
1 vuxen med barn 1 adult with children 68 64 71 57 200 20 100 37 000
2– vuxna utan barn 48 44 51 1 627 000 757 800 869 200
2– vuxna med barn 63 57 69 1 360 400 614 600 745 800
Inrikes födda Swedish-born persons 53 50 57 3 203 300 1 506 700 1 696 600
Utrikes födda Foreign-born persons 55 57 53 522 500 269 400 253 100
Samtliga Total 54 50 57 3 725 800 1 776 000 1 949 700
Källa: SCB Privatpersoners användning av datorer och internet 2011 (www.scb.se/LE0108).
226 Statistiska centralbyrån

Statistisk årsbok 2013
11.9
Informations- och kommunikationsteknik
Omsättning, förädlingsvärde och bruttoinvesteringar i
it-sektorn 2010
Turnover, value added and gross investments in IT sector
Bransch (SNI 2007) 1
Industry
Omsättning,
mnkr
Turnover,
SEK m
Förädlingsvärde,
mnkr
Value added,
SEK m
Bruttoinvestering,
mnkr
Gross investments,
SEK m
Medelantal
anställa
Number of
employed
Antal företag
Number of
enterprises
ELEKTRONIKINDUSTRI 2 Computer industry 130 375 44 352 2 172 33 801 1 550
Elektroniska komponenter . . . . . . . . . .
Kretskort . . . . . . . . . .
Datorer och kringutrustning . . . . . . . . . .
Kommunikationsutrustning . . . . . . . . . .
Hemelektronik 3 130 367 44 351 2 172 33 794 1 528
Magnetiska och optiska medier 8 1 0 7 22
IT-RELATERADE TJÄNSTEFÖRETAG
IT-related service enterprises 382 166 140 506 12 256 140 474 40 821
Handel med it-varor Trade in IT commodities 102 321 14 388 495 17 348 2 966
Partihandel med datorer och kringutrustning samt
programvara 58 610 8 661 308 10 606 1 874
Partihandel med elektronikkomponenter 32 401 3 662 107 4 057 712
Partihandel med teleprodukter 11 310 2 065 80 2 685 380
Informations- och kommunikationsverksamhet
Information services and telecommunications 277 760 125 154 11 743 121 256 37 282
Utgivning av dataspel 2 984 1 180 61 1 507 245
Utgivning av annan programvara 16 442 8 206 398 8 727 1 873
Trådbunden telekommunikation 63 934 28 897 4 067 14 734 531
Trådlös telekommunikation 35 074 13 429 3 169 6 028 135
Annan telekommunikation 6 583 2 115 96 2 792 176
Dataprogrammering 65 206 30 338 1 305 38 518 19 536
Datakonsultverksamhet 69 876 33 359 2 024 38 564 12 183
Datordrifttjänster 8 024 3 466 275 4 660 428
Andra it- och datatjänster 924 387 19 657 324
Databehandling 7 263 3 072 287 3 961 1 503
Webbportaler 1 450 705 42 1 108 348
Reparation av datorer och telekommunikationsutrustning
Repair of computers and communication equipment 2 085 964 18 1 870 573
Reparation av datorer 1 490 723 14 1 284 472
Reparation av telekommunikationsutrustning 595 241 4 586 101
1) Uppgifterna avser företag och verksamhetens bransch.
2) SCB:s sekretessregler medför att redovisningen av hemelektronik även innefattar tillverkning av elektroniska komponenter, kretskort,
datorer och kringutrustning, kommunikationsutrustning samt instrument för mätning, provning och navigering.
Källa: SCB Företagens ekonomi (www.scb.se/NV0109).
Statistiska centralbyrån 227

Informations- och kommunikationsteknik Statistisk årsbok 2013
11.10
Företagens utgifter för inköp av data-, telekommunikationsutrustning
och mjukvara 2011, miljoner kronor
Enterprises’ expenditure on computer equipment, telecommunications
equipment and software 2011, SEK millions
Bransch (SNI 2007)
Industry
Datautrustning
Computer
equipment
Varav
investeringar
Of which
investment
Telekommunikationsutrustning
Telecommunication
equipment
Varav
investeringar
Of which
investment
Mjukvara
Software
Varav
investeringar
Of which
investment
05-09 Gruvor och mineralutvinning
Mines and quarries .. .. .. .. .. ..
10-33 Tillverkningsindustri
Manufacturing industry 2 107 929 600 83 4 930 1 592
35-39 Energi och återvinning
Energy and recycling 406 145 122 46 584 180
41-43 Byggverksamhet Construction 351 177 131 40 281 64
45-47 Handel; reparation av motorfordon
Wholesale and retail trade; repair of motor
vehicles 1 707 1 030 484 155 2 996 909
49-53 Transport och magasinering
Transport and storage 687 283 415 93 612 127
55-56 Hotell och restaurangverksamhet
Accommodation and food service
activities 129 53 48 9 112 46
58-63 Informations- och kommunikationsverksamhet
Information and communication 2 531 1 538 3 393 727 4 827 1 689
64-66 Finans- och försäkringsverksamhet
Financial and insurance activities 689 448 299 34 3 677 1 704
68 Fastighetsverksamhet
Real estate activities 177 96 145 78 380 86
69-74+ Övriga företagstjänster
77-82 Other business activities 1 348 734 608 107 2 285 576
90-93 Kultur, nöje och fritid
Arts, entertainment and recreation .. .. .. .. .. ..
95.1 Reparation av datorer och kommunikationsutrustning
Repair of computers and communication
equipment 4 4 0 0 2 2
Källa: SCB Företagens utgifter för it 2011 (www.scb.se/NV0802).
228 Statistiska centralbyrån

Statistisk årsbok 2013
11.11
Informations- och kommunikationsteknik
Företagens utgifter för leasing och hyra av data- och
telekommunikationsutrustning 2011, miljoner kronor
Enterprises’ expenditure on rental and leas of computer and
telecommunication equipment 2011, SEK millions
Bransch (SNI 2007)
Industry
Finansiell leasing
Finance lease
Hyra/operationell
leasing
Rental/operating
lease
05-09 Gruvor och mineralutvinning Mines and quarries .. 64
10–33 Tillverkningsindustri Manufacturing industry 701 2 084
35-39 Energi och återvinning Energy and recycling 28 901
41-43 Byggverksamhet Construction 34 92
45–47 Handel; reparation av motorfordon
Wholesale and retail trade; repair of motor vehicles 155 712
49-53 Transport och magasinering Transport and storage 34 158
55-56 Hotell och restaurangverksamhet
Accommodation and food service activities 25 80
58-63 Informations- och kommunikationsverksamhet
Information and communication 787 2 353
64-66 Finans- och försäkringsverksamhet
Financial and insurance activities 45 671
68 Fastighetsverksamhet Real estate activities 33 93
69-74+ Övriga företagstjänster
77-82 Other business activities 209 528
90-93 Kultur, nöje och fritid Arts, entertainment and recreation .. 19
95.1 Reparation av datorer och kommunikationsutrustning
Repair of computers and communication equipment 0 1
Källa: SCB Företagens utgifter för it 2011 (www.scb.se/NV0802).
Statistiska centralbyrån 229

Informations- och kommunikationsteknik Statistisk årsbok 2013
11.12
It-specialister i it-sektorn efter bransch och kön 2010
Engineers and scientists in IT sector by industry and sex
Bransch
Industry
It-specialister
Engineers and
scientists in IT sector
Män
Men
Kvinnor
Women
Totalt
Total
Totalt antal sysselsatta
Employed, total
Män Kvinnor Totalt
ELEKTRONIKINDUSTRI Computer industry 5 826 941 6 767 18 970 7 515 26 485
Elektroniska komponenter 248 19 267 1 208 560 1 768
Kretskort 389 87 476 1 332 947 2 279
Datorer och kringutrustning 335 29 364 1 099 376 1 475
Kommunikationsutrustning 4 731 787 5 518 14 838 5 328 20 166
Hemelektronik 123 19 142 487 302 789
Magnetiska och optiska medier 0 0 0 6 2 8
IT-RELATERADE TJÄNSTEFÖRETAG
IT-related service enterprises 39 408 6 711 46 119 107 908 37 313 145 221
Partihandel med it-utrustning
Wholesale of information and communication
equipment 3 565 259 3 824 13 499 4 410 17 909
Partihandel med datorer och kringutrustning samt
programvara 2 368 184 2 552 8 315 2 534 10 849
Partihandel med elektronik- och
telekommunikationsutrustning 1 197 75 1 272 5 184 1 876 7 060
Utgivning av programvara Software publishing 3 558 562 4 120 9 403 3 081 12 484
Utgivning av dataspel 511 35 546 1 336 235 1 571
Utgivning av annan programvara 3 047 527 3 574 8 067 2 846 10 913
Telekommunkation Telecommunications 4 449 658 5 107 13 307 7 162 20 469
Trådbunden telekommunikation 2 690 420 3 110 7 600 4 840 12 440
Trådlös telekommunikation 1 014 205 1 219 3 620 1 957 5 577
Telekommunkation via satellit 31 4 35 153 67 220
Annan telekommunikation 714 29 743 1 934 298 2 232
It-tjänster
Computer programming, consultancy and related
activities 25 940 4 969 30 909 65 841 20 138 85 979
Dataprogrammering 12 773 2 189 14 962 31 605 9 424 41 029
It-konsultverksamhet 11 449 2 445 13 894 29 322 9 127 38 449
Datordriftjänster 1 461 301 1 762 4 101 1 348 5 449
Andra it-tjänster 257 34 291 813 239 1 052
Informationstjänster Information service activities 1 097 225 1 322 3 888 2 109 5 997
Databehandling, hosting o.d. 956 205 1 161 3 242 1 711 4 953
Webbportaler 141 20 161 646 398 1 044
Reparation av datorer, hushållartiklar och
personliga artiklar
Repair of computers and personal and household
goods 799 38 837 1 970 413 2 383
Reparation av datorer och kringutrustning 597 28 625 1 454 227 1 681
Reparation av kommunikationsutrustning 202 10 212 516 186 702
Källa: SCB Registerbaserad arbetsmarknadsstatistik, RAMS (www.scb.se/AM0207); Tillväxtanalys (www.tillvaxtanalys.se).
230 Statistiska centralbyrån

Arbetsmarknad
Labour market
Foto: Jan-Aage Haaland

Arbetsmarknad Statistisk årsbok 2013
12 – Arbetsmarknad
Labour market
12.1 Löner ..................................................... 234
Wages and salaries
12.2 Arbetsmarknad ..................................... 235
Labour market
12.3 Funktionsnedsattas situation på
arbetsmarknaden ......................................... 237
Labour market situation for disabled
persons
12.4 Personer berörda av varsel om
uppsägning 1991–2011 ................................ 239
Persons receiving redundancy notices
12.5 Arbetsförmedling, nyanmälda
lediga platser med mer än 10 dagars
varaktighet 1992–2011 ................................. 239
Employment offices, new jobs with
duration of more than 10 days
12.6 Andelar arbetslösa september
2011 – augusti 2012 bland ungdomar
(15–24 år) och totalt (15–74 år),
säsongrensade data .................................... 239
Unemployment rate, age 15–24 and
15–74, seasonally adjusted data
12.7 Befolkning efter arbetskraftstillhörighet,
1 000-tal .................................... 240
Labour force participation of the
population, in thousands
12.8 Inrikes och utrikes födda, jämförelse.
Befolkningen 15–74 år efter
arbetskraftstillhörighet och kön 2011 ........ 240
Swedish and foreign born persons,
comparison. Population aged 15–74 years
by labour force participation and sex
12.9 Befolkningen 15–74 år efter
arbetskraftstillhörighet samt efter
kön och utbildningsnivå 2011 ..................... 241
Labour force participation of the population
aged 15–74 years by sex and level
of education
12.10 Sysselsatta efter näringsgren
(SNI 2007), 1 000-tal ..................................... 241
Employed persons by industry, thousands
12.11 Sysselsatta efter anknytningsgrad
till arbetsmarknaden, överenskommen
arbetstid per vecka, kön och
ålder 2011 ...................................................... 242
Employed persons by degree of attachment
to the labour market, working hours
per week, sex and age
12.12 Anställda (exkl. tjänstlediga)
inom offentlig sektor, 1 000-tal .................... 243
Employees (excl. employees which are
on leave) in public sector, thousands
12.13 Anställda efter sektor, länsvis,
1:a kvartalet 2012 .......................................... 243
Number of employees by sector and
county, 1st quarter
12.14 Arbetsmiljö för sysselsatta
2011 fördelade efter kön och ålder,
procent .......................................................... 244
Working environment for employed
persons by sex and age, percent
12.15 Anmälda arbetsolyckor med
sjukfrånvaro och arbetssjukdomar.
Arbetstagare och egenföretagare ............... 247
Reported occupational accidents with
absence from work and work-related
diseases. Employees and self-employed
persons
12.16 Personalutbildning för sysselsatta
med fördelning på näringsgren
(SNI 2007) och kurslängd, första
halvåret .......................................................... 248
Staff and labour force training by industry
and course length, first half of the year
12.17 Förvärvsarbetande dagbefolkning
efter näringsgren (SNI 2007) i november
2010, länsvis, enligt indelningen den 1
januari 2011 ................................................... 249
Employed persons by place of work, by
county and industry
12.18 Förvärvsarbetande dagbefolkning
efter näringsgren (SNI 2007) i kombination
med kön och yrkesställning i
november 2010 ............................................. 251
Employed persons by industry, sex and
status of employment
12.19 Förvärvsarbetande anställda i
åldern 16–64 år efter yrke (SSYK 96) i
kombination med kön 2010 ......................... 253
Wage-earning employees aged 16–64 by
occupation and sex
12.20 Totalt antal arbetstimmar (faktiskt
arbetad tid) i genomsnitt per vecka för
personer i arbete, miljoner .......................... 256
Total number of hours worked (actual
hours) per week on average for persons
at work, millions
232 Statistiska centralbyrån

Statistisk årsbok 2013
12.21 Personer berörda av varsel om
uppsägning inom olika näringsgrenar
(SNI 2007) 2010 och 2011 ............................. 256
Persons receiving redundancy notices, by
industry
12.22 Arbetsförmedling, nyanmälda
lediga platser med mer än 10 dagars
varaktighet .................................................... 257
Employment offices, new vacancies with
duration of more than 10 days
12.23 Arbetsförmedlingen, utgifter,
miljoner kronor ............................................. 257
National Labour Market Board,
expenditures, SEK m
12.24 Arbetslöshetskassor, medlemsantal
och förmåner den 31 december ......... 258
Unemployment insurance funds,
members and benefits
12.25 Arbetslöshetskassor, verksamhet
........................................................... 258
Unemployment insurance funds,
activity
12.26 Svenskt Näringsliv/Arbetsgivarförbund
och Branschföreningar,
anslutna arbetsgivarförbund och
branschföreningar den 1 oktober 2012 ...... 259
The Confederation of Swedish Enterprise,
member employer organisations and
industry organisations
Arbetsmarknad
12.27 Vissa fackliga organisationer,
anslutna medlemmar den 31 december
2011 ................................................................260
Swedish Federations of Trade Unions,
members
12.28 Arbetsinställelser, lovliga och
olovliga, inom olika näringsgrenar
(SNI 92) ...........................................................261
Stoppages of work, legal and illegal, by
industry
12.29 Genomsnittlig timlön för arbetare
inom privat sektor, kronor ............................262
Average hourly wages of manual workers
in private sector, SEK
12.30 Genomsnittlig månadslön efter
utbildningsnivå och kön, kronor .................262
Average monthly salary by level of
education and sex, SEK
12.31 Genomsnittlig månadslön för
tjänstemän inom privat sektor, kronor .......263
Average monthly salary of non-manual
workers in private sector, SEK
12.32 Statlig sektor – genomsnittlig
månadslön efter näringsgren, kronor .........264
Governmental sector – average monthly
salary by industry, SEK
12.33 Genomsnittlig månadslön efter
sektor och kön...............................................264
Average monthly salary by sector and sex
Statistiska centralbyrån 233

Arbetsmarknad Statistisk årsbok 2013
12.1 Löner
Wages and salaries
Högutbildade män tjänade år 2012 i genomsnitt 8 600 kronor mer än kvinnorna
i samma grupp – varje månad. Gapet är dock mindre om man ser till samtliga
anställda, männens genomsnittliga månadslön blev då 31 200 kronor medan
kvinnornas blev 26 800 kronor.
Högre utbildning ger högre lön
Anställda som endast gått ut grundskolan hade
en genomsnittlig månadslön på 25 100 kronor.
De med gymnasial utbildning tjänade 26 200,
medan de med eftergymnasial utbildning tjänade
33 500 kronor i genomsnitt. Utbildningen
påverkar alltså individens lön positivt – högre
utbildning leder till en högre lön. Detta gäller
både kvinnor och män, även om män generellt
sett har en högre lönenivå. Skillnaden mellan
kvinnors och mäns genomsnittliga månadslön
är störst i gruppen med eftergymnasial utbildning
om 3 år eller längre (exkl. forskarutbildade).
Det var 24 procent av alla anställda som
hade den utbildningsnivån. I den gruppen hade
kvinnorna en genomsnittlig månadslön på
31 200 kronor medan männens lön var 39 800
kronor. En förklaring till löneskillnaderna är
den könsuppdelade arbetsmarknaden.
Av samtliga kvinnor med eftergymnasial utbildning
arbetade 48 procent inom kommuner och
landsting och 43 procent i privat sektor. För
männen var motsvarande andelar 18 respektive
71 procent.
Anställda mellan 18 och 24 år hade en
genomsnittlig månadslön på 21 800 kronor, medan
anställda i åldrarna 25–34 år tjänade 26 500
kronor. De mellan 45 och 54 år hade högst
genomsnittlig månadslön med 31 300 kronor.
Högst lön i Stockholm
I Stockholmsregionen var den genomsnittliga
månadslönen högst. Där låg den på 32 800 kronor,
att jämföra med 29 000 kronor i hela landet
eller 26 700 i regionen Småland med öarna där
den genomsnittliga månadslönen var lägst.
Tio yrkesgrupper med störst respektive minst löneskillnad mellan kvinnor och män 2011
Månadslön 2011
Kvinnor
Män
Kvinnors
lön i %
av männens
Övriga hälso- och sjukvårdsspecialister 38 200 54 900 70
Banktjänstemän och kreditrådgivare 31 500 44 300 71
Ekonomichefer och administrativa
chefer 47 700 66 400 72
Chefer för mindre enheter inom vård
och omsorg 39 300 52 600 75
Försäkringsrepresentanter 34 700 46 200 75
Verkställande direktörer, verkschefer
m.fl. 63 700 83 400 76
Övriga företagsekonomer 37 300 49 300 76
Organisationsutvecklare 39 700 49 300 80
Övriga byggnads- och anläggningsarbetare
20 600 25 700 80
Övriga jurister 30 700 37 700 81
Barnsjuksköterskor 29 700 29 700 100
Skol- och utbildningskonsulenter m.fl. 29 500 29 500 100
Fotografer 28 400 28 400 100
Platsförmedlare och arbetsvägledare 28 000 27 800 100
Fritidsledare m.fl. 23 300 23 300 100
Undersköterskor, sjukvårdsbiträden
m.fl. 24 100 24 200 100
Försäljare, dagligvaror 25 000 25 000 100
Demonstratörer, uthyrare m.fl. 22 700 22 700 100
Fordonsmontörer m.fl. 25 600 25 700 100
Tidningsdistributörer m.fl. 24 500 24 500 100
Källa: Medlingsinstitutet och SCB Lönestrukturstatistik (www.scb.se/AM0110).
234 Statistiska centralbyrån

Statistisk årsbok 2013
Arbetsmarknad
12.2 Arbetsmarknad
Labour market
År 2011 visar på en fortsatt återhämtning av arbetsmarknaden. Det handlar
i likhet med återhämtningen under 2010 om en ökning av antalet personer i
arbetskraften och antalet sysselsatta. Jämfört med 2010 minskade även
antalet arbetslösa.
Befolkningen i åldern 15–74 år var 2011 i genomsnitt
7 074 000, vilket är 52 000 fler än 2010.
Antalet personer i arbetskraften, det vill säga,
antingen sysselsatta eller arbetslösa, uppgick till
5 020 000. Det innebär en ökning med 58 000
personer, varav 39 000 kvinnor, jämfört med
föregående år.
Det relativa arbetskraftstalet (andelen av
befolkningen som befinner sig i arbetskraften)
ökade med 0,3 procentenheter till 71,0 procent.
Ökningen berodde främst på att fler kvinnor
var i arbetskraften. Det relativa arbetskraftstalet
för kvinnor ökade med 0,6 procentenheter till
68,0 procent.
Sysselsättningsgraden (andelen sysselsatta av
befolkningen) ökade med 0,9 procentenheter
under 2011 jämfört med året innan – till 65,6
procent. Bland männen ökade sysselsättningsgraden
med 0,7 procentenheter till 68,3 procent,
och för kvinnorna med 1,1 procentenheter till
62,9 procent. Bland ungdomarna i åldern 15–24
år var 40,4 procent sysselsatta, en ökning med
1,9 procentenheter jämfört med år 2010.
Andelen sysselsatta bland ungdomar och totalt
2002–2011
Befolkningen 15–74 år, i arbetskraften och ej i
arbetskraften 2011
Bland de utrikesfödda var 688 000 personer
sysselsatta, vilket motsvarar en sysselsättningsgrad
på 56,2 procent. För de utrikesfödda männen
var andelen sysselsatta i förhållande till
befolkningen 61,6 procent, och motsvarande
siffra för utrikesfödda kvinnor var 51,3 procent.
Sysselsättningen ökade
De sysselsatta består av de anställda (fast- och
tidsbegränsat anställda), samt företagare och
medhjälpande hushållsmedlemmar. År 2011
ökade antalet sysselsatta med 96 000 till 4 642 000
personer i åldern 15–74 år.
Bland ungdomarna i åldern 15–24 år var
503 000 sysselsatta. I åldersgruppen 20–24 år
ökade antalet sysselsatta med 28 000 till 381 000
personer. Det motsvarar en ökning med 7,9 procent
jämfört med föregående år.
Störst ökning av sysselsatta i Stockholm
Antalet sysselsatta ökade inom tre näringsgrenar
jämfört med föregående år. Finansiell verksamhet
ökade med 28 000 till 737 000 sysselsatta,
Vård och omsorg ökade med 23 000 till 723 000
och Information och kommunikation ökade med
16 000 till 196 000 sysselsatta personer.
Antalet sysselsatta ökade i fyra län:
Stockholms, Västra Götalands, Uppsala och
Norrbottens. Mest ökade antalet sysselsatta i
Stockholms län, där 30 000 fler var sysselsatta
jämfört med 2010. I Västra Götalands län ökade
antalet sysselsatta med 24 000 och i Uppsala län
med 9 000 personer. Det län med störst
procentuell ökning var Norrbottens län, där
antalet sysselsatta ökade med 5,6 procent, vilket
motsvarar 6 000 personer.
Av de sysselsatta var 49 000 personer sysselsatta
utomlands men folkbokförda i Sverige.
Statistiska centralbyrån 235

Arbetsmarknad Statistisk årsbok 2013
Drygt 4 miljoner anställda
Under 2011 var antalet anställda 4 157 000 personer.
Det är en ökning med 108 000 personer
jämfört med året innan. Ökningen bestod av
både fast och tidsbegränsat anställda, vilka
ökade med 67 000 respektive 41 000 personer.
2,5 respektive 2,1 procentenheter. Högst arbetslöshet
hade Värmlands län med 9,5 procent av
arbetskraften och lägst hade Uppsala län med
5,7 procent.
Andelen arbetslösa per län AKU 2011, procent
Arbetade timmar ökade med drygt 2 procent
Det totala antalet arbetade timmar per vecka
uppgick 2011 till i genomsnitt 143,9 miljoner
timmar. Jämfört med 2010 är det en ökning med
3 miljoner timmar eller 2,1 procent, varav kvinnorna
stod för i genomsnitt 2 miljoner.
378 000 arbetslösa under 2011
Under 2011 minskade antalet arbetslösa jämfört
med tidigare år. För befolkningen i åldersgruppen
15–74 år var antalet arbetslösa under 2011 i
genomsnitt 378 000 personer. Det är en minskning
med 38 000 jämfört med året innan. Även
arbetslösheten bland ungdomarna i åldern
15–24 år minskade, med 12 000 till 149 000
arbetslösa. Av dessa var dock 67 000 heltidsstuderande.
Arbetslöshetstalet (andelen arbetslösa av
arbetskraften) var 7,5 procent. Det är en minskning
med 0,9 procentenheter. Bland männen
minskade andelen arbetslösa med 0,9 procentenheter
till 7,6 procent och bland kvinnorna
minskade den med 0,7 procentenheter till 7,5
procent. Bland ungdomarna i åldersgruppen
15–24 år var 22,9 procent av arbetskraften
arbetslösa, vilket är en minskning med 2,3 procentenheter
jämfört med 2010.
Andelen arbetslösa bland ungdomar (15–24 år)
och totalt (15–74 år) 2002–2011
Även antalet långtidsarbetslösa (de som har
haft en arbetslöshetstid på minst 27 veckor)
minskade. Mellan 2010 och 2011 minskade antalet
långtidsarbetslösa med 19 000 till 113 000
personer.
Arbetslösheten minskade totalt i åtta län
under 2011, för resterande län var förändringarna
inte statistiskt säkerställda. De regioner
som hade störst minskning var Uppsala län
och Västernorrlands län, vilka minskade med
Kartografi: SCB, Enheten miljöekonomi och naturresurser
(www.gis.scb.se).
Personer utanför arbetskraften
Gruppen ej i arbetskraften består av personer
som varken är sysselsatta eller arbetslösa och
utgörs främst av pensionärer, heltidsstuderande
och sjuka. Under 2011 var 2 054 000 personer i
åldern 15–74 år utanför arbetskraften. Av dessa
var 54 procent kvinnor och 46 procent män.
Jämfört med 2010 så minskade antalet personer
som ansåg sig vara sjuka med 21 000 till 355 000,
och antalet pensionärer ökade med 30 000 till
868 000 personer.
Källa: SCB Arbetskraftsundersökningarna 2011
(www.scb.se/aku).
236 Statistiska centralbyrån

Statistisk årsbok 2013
12.3
Funktionsnedsattas situation på arbetsmarknaden
Labour market situation for disabled persons
Arbetsmarknad
Drygt 900 000 personer mellan 16–64 år i Sverige har någon funktionsnedsättning.
För över en halv miljon av dem, 57 procent, innebär det också att arbetsförmågan är
nedsatt. Hur ser det ut för dessa grupper på arbetsmarknaden?
Definitionen av funktionsnedsättning baserar
sig på FN:s standardregler. Man kan ha nedsatt
syn eller hörsel, ha tal- eller röstproblem,
rörelsehinder, allergi eller någon form av psykisk
funktionsnedsättning. Det kan även vara
diabetessjukdom, hjärt- och lungproblem, magtarmsjukdom,
psoriasis, epilepsi, dyslexi eller
något liknande. Man kan ha funktionsnedsättning
utan nedsatt arbetsförmåga eller funktionsnedsättning
med nedsatt arbetsförmåga.
Sexton av hundra är funktionsnedsatta
Drygt var sjätte person i åldern 16–64 år, eller 16
procent, har någon funktionsnedsättning.
Främst gäller nedsättningen rörelsehinder (30
procent), astma/allergi/annan överkänslighet
(17 procent) samt psykisk funktionsnedsättning
(9 procent). För omkring 525 000 personer, 9
procent av hela befolkningen, innebär funktionsnedsättningen
även att deras arbetsförmåga
är nedsatt. Fler kvinnor än män uppger
detta – cirka 61 procent av kvinnorna respektive
52 procent av männen.
Andel personer som svarat att de har någon
funktionsnedsättning har minskat för varje år
sedan år 2000, då andelen var cirka 21 procent
av den totala befolkningen. Vid senaste mätningen
år 2008 var andelen drygt 15 procent.
Två tredjedelar av de med funktionsnedsättning
i åldern 16–64 år ingick i arbetskraften
år 2008. Denna siffra kan jämföras med de utan
funktionsnedsättning. Av dessa ingick 8 av 10 i
arbetskraften.
I gruppen funktionsnedsatta med nedsatt
arbetsförmåga har 47 procent rörelsehinder.
Astma/allergi eller annan överkänslighet kommer
därefter (14,5 procent) följt av psykisk
funktionsnedsättning (9,4 procent).
Funktionsnedsatta i arbete
Sysselsättningen för funktionsnedsatta med
nedsatt arbetsförmåga är markant lägre än i
andra grupper, precis som tidigare år. Hälften
av de med nedsatt arbetsförmåga hade sysselsättning
2008. Motsvarande andel bland de
funktionsnedsatta utan nedsatt arbetsförmåga
var 78 procent. Andelen sysselsatta bland de
utan funktionsnedsättning visade sig vara något
lägre, 77 procent.
Det betyder att funktionsnedsättningen i sig
inte påverkar graden av sysselsättning (detsamma
gäller för deltagandet i arbetskraften).
Däremot har det betydelse om funktionsnedsättningen
även medför att arbetsförmågan är
nedsatt.
Av de sysselsatta totalt var andelen med
funktionsnedsättning 13 procent 2008. Det är i
samma nivå som 2006.
Andel sysselsatta bland funktionsnedsatta med
och utan nedsatt arbetsförmåg samt bland ej
funktionsnedsatta, 16–64 år, 1998-2008
Andel i arbetskraften bland funktionsnedsatta
med och utan nedsatt arbetsförmåga samt
bland ej funktionsnedsatta, 16–64 år, 1998-2008
Lägst arbetslöshet bland funktionsnedsatta
utan nedsatt arbetsförmåga
År 2008 var arbetslösheten bland de funktionsnedsatta
utan nedsatt arbetsförmåga 4 procent.
Det kan jämföras med andelen arbetslösa bland
de utan funktionsnedsättning som låg nära 5
procent. Arbetslösheten för de funktionsnedsatta
med nedsatt arbetsförmåga var 9 procent.
Statistiska centralbyrån 237

Arbetsmarknad Statistisk årsbok 2013
Andel arbetslösa bland funktionsnedsatta med
och utan nedsatt arbetsförmåga samt bland ej
funktionsnedsatta, 16–64 år, 1998-2008
Åldern inverkar
Ju äldre vi blir, desto vanligare är det att syn
och hörsel försämras. Även risken för att råka ut
för skador och sjukdomar ökar med stigande
ålder. Inte oväntat finns därför den största
andelen av de med funktionsnedsättning i den
äldsta åldersgruppen, 50–64 år (44 procent).
Därefter kommer gruppen 30–49 år (37 procent)
och slutligen gruppen 16–29 år (19 procent).
Av de funktionsnedsatta med nedsatt arbetsförmåga
är majoriteten (53 procent) 50–64 år.
Motsvarande andel bland de unga är drygt 12
procent.
Diskriminering
Bland de sysselsatta funktionsnedsatta med
nedsatt arbetsförmåga har drygt 20 procent
blivit diskriminerade. För de utan nedsatt
arbetsförmåga är förhållandena betydligt bättre.
Av samtliga funktionsnedsatta har 12 procent
upplevt någon form av diskriminering på
grund av funktionsnedsättningen de senaste
fem åren.
Cirka 4 procent av de funktionsnedsatta har
någon gång under de senaste fem åren upplevt
att de inte fått ett jobb de sökt på grund av sin
funktionsnedsättning, trots att de haft tillräckliga
meriter för det. Cirka 4 procent av funktionsnedsatta
med nedsatt arbetsförmåga upplever
att de på grund av sin funktionsnedsättning
har blivit förbigångna när de har sökt
avancemang i sitt arbete.
Knappt 1 procent av de funktionsnedsatta
utan nedsatt arbetsförmåga och 6 procent av de
med nedsatt arbetsförmåga upplever att de
blivit osakligt behandlade vid lönesättning.
Foto: Johnér
Källa: SCB Funktionsnedsattas situation på arbetsmarknaden
4:e kvartalet 2008 (www.scb.se/AM0503).
238 Statistiska centralbyrån

Statistisk årsbok 2013
12.4
Personer berörda av varsel om uppsägning 1991–2011
Persons receiving redundancy notices
Arbetsmarknad
Diagrammet visar på en kraftig varseltopp
under 2008 och 2009, med cirka 100 000
varslade om uppsägning per år, i spåren
efter finanskrisen. Detta kontrasterar starkt
mot de 30 000 varslade under högkonjunkturåret
2007. Varselnivån var dock inte lika
extrem och långvarigt hög som under 1990-
talskrisen, och de senaste åren har varseltalen
legat något under det historiska
medelvärdet. Det bör observeras att alla
varsel inte resulterar i uppsägning.
Källa: Arbetsförmedlingen
(www.arbetsformedlingen.se).
12.5
Arbetsförmedling, nyanmälda lediga platser med mer än 10 dagars
varaktighet 1992–2011
Employment offices, new jobs with duration of more than 10 days
Diagrammet visar på tydliga svängningar
de senaste åren, med drygt 800 000 nyanmälda
lediga platser under högkonjunkturåret
2007, jämfört med bara cirka 400 000
platser under de sämre åren dessförinnan,
samt under krisåret 2009. Därefter syns en
tydlig återhämtning av platsmarknaden.
Platsstatistiken påverkas inte bara av
konjunkturen, utan även av andra faktorer,
till exempel Arbetsförmedlingens marknadsandelar
av de lediga platserna.
Källa: Arbetsförmedlingen
(www.arbetsformedlingen.se).
12.6
Andelar arbetslösa september 2011 – augusti 2012 bland
ungdomar (15–24 år) och totalt (15–74 år), säsongrensade data
Unemployment rate, age 15–24 and 15–74, seasonally adjusted data
Diagrammet visar säsongrensade data för
andelen arbetslösa över en ettårsperiod,
där säsongsvariationer över året har eliminerats.
Detta möjliggör jämförelser mellan
de olika månaderna. Arbetslösheten har
under denna ettårsperiod varierat mellan
7,3 och 7,8 procent för befolkningen i åldern
15–74 år medan den för ungdomar varierat
mellan 22,2 och 25,7 procent.
Källa: SCB Arbetskraftsundersökningarna, AKU
(www.scb.se/aku).
Statistiska centralbyrån 239

Arbetsmarknad Statistisk årsbok 2013
12.7
Befolkning efter arbetskraftstillhörighet, 1 000-tal
Labour force participation of the population, in thousands
År Year
Kön Sex
I arbete
Persons
at work
I arbetskraften
Population in the labour force
Sysselsatta
Employed
Frånvarande
Persons
absent
from work
Summa
Arbetslösa
Unemployed
Summa
Total
Ej i arbetskraften
ningen,
Befolk-
Persons totalt,
not in the 16–64/
labour 15–74 år 1
force Population,
total,
16–64/
15–74
years 1
Arbetslösa
i
procent
av arbetskraften
Unemployment
ratio
Arbetskraften
i
procent
av befolkningen
Labour
force ratio
Sysselsatta
i procent
av
befolkningen
Employment
ratio
2005 3 640 707 4 348 367 4 714 1 949 6 663 7,8 70,8 65,2
Män Men 1 970 311 2 281 194 2 475 886 3 361 7,8 73,6 67,9
Kv Women 1 670 397 2 067 173 2 239 1 062 3 302 7,7 67,8 62,6
2006 3 715 715 4 429 336 4 766 1 966 6 732 7,1 70,8 65,8
Män 2 016 315 2 331 173 2 503 896 3 399 6,9 73,7 68,6
Kv 1 699 400 2 099 164 2 262 1 071 3 333 7,2 67,9 63,0
2007 3 842 699 4 541 298 4 838 1 965 6 803 6,1 71,1 66,7
Män 2 077 314 2 390 149 2 540 898 3 438 5,9 73,9 69,5
Kv 1 765 385 2 150 148 2 299 1 067 3 365 6,5 68,3 63,9
2008 3 889 704 4 593 305 4 898 1 982 6 880 6,2 71,2 66,8
Män 2 102 320 2 422 152 2 574 904 3 479 5,9 74,0 69,6
Kv 1 787 384 2 171 152 2 324 1 077 3 401 6,6 68,3 63,8
2009 3 785 714 4 499 408 4 907 2 048 6 955 8,3 70,6 64,7
Män 2 030 328 2 359 222 2 581 935 3 516 8,6 73,4 67,1
Kv 1 755 385 2 140 186 2 326 1 113 3 439 8,0 67,6 62,6
2010 3 869 678 4 546 416 4 962 2 060 7 022 8,4 70,7 64,7
Män 2 099 303 2 401 223 2 624 927 3 551 8,5 73,9 67,6
Kv 1 770 375 2 145 193 2 337 1 133 3 471 8,2 67,4 61,8
2011 3 962 681 4 642 378 5 020 2 054 7 074 7,5 71,0 65,6
Män 2 135 309 2 444 200 2 643 935 3 579 7,6 73,9 68,3
Kv 1 827 372 2 199 178 2 376 1 119 3 495 7,5 68,0 62,9
Anmärkning: Fr.o.m. 2005 är uppgifterna inte jämförbara med tidigare år, olika population och definition av arbetslösa. As from 2005 the
data are not comparable to the data of earlier years, different population and definition unemployed.
Se Tabellanmärkningar.
Källa: SCB Arbetskraftsundersökningarna, AKU (www.scb.se/aku); Grundtabeller år, tabell 1 samt Statistikdatabasen:
Arbetsmarknad.
12.8
Inrikes och utrikes födda, jämförelse. Befolkningen 15–74 år efter
arbetskraftstillhörighet och kön 2011
Swedish and foreign born persons, comparison. Population aged
15–74 years by labour force participation and sex
Befolkningen,
1 000-tal
Population,
thousands
Sysselsatta
Employed
Arbetslösa
Unemployed
Arbetskraften
1
Labour
force 1
Ej i arbetskraften
Not in the
labour force
Befolkningen
Population
Arbetslösa i
procent av
arbetskraften
Unemployment
ratio
Arbetskraften i
procent av
befolkningen
Labour force
ratio
Sysselsatta i
procent av
befolkningen
Employment
ratio
Båda könen
Both sexes 4 642 378 5 020 2 054 7 074 7,5 71,0 65,6
Inrikes födda
Swedish born 3 954 248 4 203 1 648 5 851 5,9 71,8 67,6
Utrikes födda
Foreign born 688 129 817 406 1 223 15,8 66,8 56,2
Män Men 2 444 200 2 643 935 3 579 7,6 73,9 68,3
Inrikes födda 2 084 132 2 215 779 2 995 6,0 74,0 69,6
Utrikes födda 360 68 428 156 584 15,9 73,3 61,6
Kvinnor Women 2 199 178 2 376 1 119 3 495 7,5 68,0 62,9
Inrikes födda 1 871 116 1 987 869 2 856 5,9 69,6 65,5
Utrikes födda 328 61 389 250 639 15,8 60,9 51,3
1) Sysselsatta + arbetslösa. Employed + unemployed.
Se Tabellanmärkningar.
Källa: SCB Arbetskraftsundersökningarna, AKU (www.scb.se/aku); Grundtabeller år, tabell 32A, B samt Statistikdatabasen:
Arbetsmarknad.
240 Statistiska centralbyrån

Statistisk årsbok 2013
12.9
Arbetsmarknad
Befolkningen 15–74 år efter arbetskraftstillhörighet samt efter
kön och utbildningsnivå 2011
Labour force participation of the population aged 15–74 years by sex
and level of education
Befolkningen, 1000-tal
Population, thousands
Sysselsatta
Employed
Arbetslösa
Unemployed
Arbetskraften
1
Labour
force 1
Ej i arbetskraften
Not in the
labour force
Befolkningen
Population
Arbetslösa i
procent av
arbetskraften
Unemployment
ratio
Sysselsatta i
procent av
befolkningen
Employment
ratio
Båda könen Both sexes 4 642 378 5 020 2 054 7 074 7,5 65,6
Förgymnasial utbildning
Compulsory school 535 113 648 874 1 521 17,4 35,2
Gymnasial utbildning
Upper secondary education 2 170 170 2 340 709 3 049 7,3 71,2
Eftergymnasial utbildning
Post-secondary education 1 930 93 2 023 451 2 473 4,6 78,0
Uppgift saknas Unknown level 7 2 9 21 30 23,1 23,4
Män Men 2 444 200 2 643 935 3 579 7,6 68,3
Förgymnasial utbildning 331 59 391 426 816 15,2 40,6
Gymnasial utbildning 1 212 94 1 306 313 1 619 7,2 74,9
Eftergymnasial utbildning 895 46 941 189 1 129 4,8 79,2
Uppgift saknas 5 1 6 8 14 22,8 34,2
Kvinnor Women 2 199 178 2 376 1 119 3 495 7,5 62,9
Förgymnasial utbildning 204 53 257 448 705 20,7 28,9
Gymnasial utbildning 957 77 1 034 396 1 430 7,4 66,9
Eftergymnasial utbildning 1 035 47 1 082 262 1 344 4,3 77,0
Uppgift saknas 2 1 3 13 16 23,9 14,0
1) Sysselsatta + arbetslösa. Employed + unemployed.
Se Tabellanmärkningar.
Källa: SCB Arbetskraftsundersökningarna, AKU (www.scb.se/aku); Grundtabeller år, tabell 23 samt Statistikdatabasen:
Arbetsmarknad.
12.10
Sysselsatta efter näringsgren (SNI 2007), 1 000-tal
Employed persons by industry, thousands
Näringsgren Industry 2009 2010 2011
Jordbruk, skogsbruk och fiske Agriculture, forestry and fishing 98 96 93
Tillverkning och utvinning, energi och miljö
Manufacturing, mining, quarrying, electricity and water supply 611 602 612
Därav: Tillverkning av verkstadsvaror
Manufacturing of machinery and transport equipment 288 280 286
Byggverksamhet Construction 294 305 312
Handel Wholesale and retail trade 551 560 567
Transport Transportation 240 242 238
Hotell och restaurang Accomodation and food services 144 153 144
Information och kommunikation Information and communication 180 181 196
Finansiell verksamhet, företagstjänster
Financial intermediation, business activities 703 709 737
Offentlig förvaltning m.m. Public administration, etc. 267 274 280
Utbildning Education 480 494 504
Vård och omsorg Health and social work 702 700 723
Personliga och kulturella tjänster Personal services and cultural activities 223 225 223
Uppgift saknas Unknown 7 6 13
Summa Total 4 499 4 546 4 642
Se Tabellanmärkningar.
Källa: SCB Arbetskraftsundersökningarna, AKU (www.scb.se/aku); Grundtabeller år, tabell 3 samt Statistikdatabasen:
Arbetsmarknad.
Statistiska centralbyrån 241

Arbetsmarknad Statistisk årsbok 2013
12.11
Sysselsatta efter anknytningsgrad till arbetsmarknaden,
överenskommen arbetstid per vecka, kön och ålder 2011
Employed persons by degree of attachment to the labour market,
working hours per week, sex and age
Kön, ålder
Sex, age
Fast anställda
Permanent
employee
Tidsbegränsat
anställda
Employees
employed
for a limited
period
Summa
anställda
All
employees
Sysselsatta 1 000-tal
Employed thousands
Företagare,
medhjälpande
hushållsmedlem
Entrepreneur/
selfemployed,
unpaid household
workers
Summa
sysselsatta
Total
1–19 tim.
1–19
hours
Därav
Of which
20–34
tim.
35–
tim.
Genomsnittlig
överenskommen
arbetstid,
timmar
Average
number of
agreed
working hours
Båda könen
Both sexes
15–24 år years 208,4 282,0 490,4 12,5 502,8 119,3 109,5 270,9 29,9
därav 16–19 25,7 88,0 113,7 1,9 115,6 52,7 24,4 37,4 22,3
20–29 år 504,7 303,1 807,8 31,6 839,4 90,7 150,8 595,6 35,0
30–49 år 1 805,3 187,4 1 992,7 212,1 2 204,8 38,3 332,3 1 831,7 39,0
50–64 år 1 106,1 70,3 1 176,4 186,1 1 362,4 38,6 244,7 1 077,0 38,4
65–74 år 32,2 27,8 59,9 53,4 113,3 50,4 31,6 30,4 22,7
20–64 år 3 416,0 560,8 3 976,8 429,9 4 406,7 167,6 727,8 3 504,2 38,0
25–64 år 3 235,4 370,9 3 606,3 419,7 4 026,0 106,2 643,5 3 271,0 38,6
15–74 år 3 476,0 680,6 4 156,6 485,5 4 642,2 275,9 784,6 3 572,4 37,2
Män Men
15–24 år years 121,8 124,9 246,7 8,2 254,8 43,7 38,6 171,1 33,0
därav 16–19 13,0 38,4 51,4 1,2 52,6 18,9 9,3 23,8 26,0
20–29 år 287,5 134,9 422,4 22,3 444,7 35,4 49,6 358,8 37,0
30–49 år 929,3 79,7 1 009,0 151,9 1 160,9 12,6 60,7 1 086,5 40,9
50–64 år 538,2 33,6 571,8 136,6 708,4 16,8 60,7 629,4 40,4
65–74 år 18,6 13,8 32,4 41,7 74,2 27,4 21,9 24,3 25,3
20–64 år 1 755,0 248,2 2 003,2 310,8 2 314,0 64,7 171,0 2 074,8 40,0
25–64 år 1 646,5 163,8 1 810,3 304,2 2 114,5 42,0 142,2 1 927,7 40,5
15–74 år 1 786,9 302,5 2 089,4 354,1 2 443,5 113,1 202,7 2 123,0 39,2
Kvinnor
Women
15–24 år years 86,6 157,1 243,7 4,3 248,0 75,6 70,9 99,9 26,7
därav 16–19 12,7 49,7 62,3 0,7 63,1 33,7 15,1 13,6 19,3
20–29 år 217,2 168,2 385,4 9,4 394,8 55,3 101,3 236,8 32,7
30–49 år 875,9 107,7 983,7 60,2 1 043,9 25,7 271,6 745,1 36,9
50–64 år 567,9 36,7 604,6 49,4 654,0 21,9 184,0 447,6 36,1
65–74 år 13,6 13,9 27,5 11,6 39,1 23,0 9,7 6,1 17,6
20–64 år 1 661,1 312,6 1 973,6 119,0 2 092,7 102,9 556,8 1 429,4 35,9
25–64 år 1 588,9 207,1 1 796,0 115,5 1 911,5 64,2 501,3 1 343,3 36,4
15–74 år 1 689,1 378,1 2 067,2 131,4 2 198,6 162,8 581,9 1 449,3 35,0
Se Tabellanmärkningar.
Källa: SCB Arbetskraftsundersökningarna AKU (www.scb.se/aku); Grundtabeller år, tabell 2 samt Statistikdatabasen:
Arbetsmarknad.
242 Statistiska centralbyrån

Statistisk årsbok 2013
12.12
Arbetsmarknad
Anställda (exkl. tjänstlediga) inom offentlig sektor, 1 000-tal
Employees (excl. employees which are on leave) in public sector,
thousands
Sektor Sector 2007 2008 2009 2010 2011
Statlig sektor Governmental sector 227,1 223,2 222,1 224,7 229,3
Kvinnor Women 112,6 110,9 112,0 114,9 116,7
Män Men 114,4 112,3 110,1 109,8 112,6
Primärkommunal sektor Municipalities 803,3 786,0 767,6 774,2 780,4
Kvinnor 629,0 618,8 603,4 607,8 613,3
Män 174,4 167,3 164,2 166,4 167,1
Landstingskommunal sektor County councils 237,0 236,8 232,8 229,8 232,3
Kvinnor 188,9 188,6 184,8 182,5 184,4
Män 48,2 48,2 48,0 47,2 48,0
Samtliga Total 1 267,4 1 246,0 1 222,4 1 228,7 1 242,0
Kvinnor 930,5 918,3 900,1 905,2 914,3
Män 337,0 327,7 322,3 323,4 327,7
Källa: Medlingsinstitutet (www.mi.se) och SCB: Statistiska meddelanden serie AM 50, 51 och 52 (www.scb.se/AM0104,
www.scb.se/AM0105 och www.scb.se/AM0106).
12.13
Anställda efter sektor, länsvis, 1:a kvartalet 2012
Number of employees by sector and county, 1st quarter
Län
County
Offentlig sektor
Public sector
Varav tillsvidareanställda
Of whom permanent
employees
Privat sektor
Private sector
Varav tillsvidareanställda
Totalt
Total
Varav tillsvidareanställda
Stockholms 219 195 115 209 854 224 722 959 1 073 419 838 169
Uppsala 52 359 28 944 73 063 63 766 125 422 92 710
Södermanlands 35 054 25 076 61 736 55 565 96 790 80 642
Östergötlands 56 222 38 054 118 879 105 143 175 101 143 197
Jönköpings 50 799 37 007 102 031 91 353 152 830 128 360
Kronobergs 26 800 18 714 58 169 51 954 84 970 70 668
Kalmar 33 752 25 356 60 796 55 050 94 548 80 406
Gotlands 9 005 5 816 11 906 10 768 20 911 16 583
Blekinge 23 681 16 096 37 827 34 082 61 507 50 178
Skåne 159 316 106 870 342 473 299 648 501 789 406 518
Hallands 37 683 27 798 77 389 67 906 115 072 95 704
Västra Götalands 220 457 156 067 487 950 428 412 708 407 584 479
Värmlands 40 926 27 441 68 259 60 032 109 185 87 474
Örebro 44 401 29 131 77 813 68 092 122 214 97 223
Västmanlands 31 050 22 171 72 794 63 270 103 844 85 441
Dalarnas 40 130 29 638 73 275 65 281 113 405 94 919
Gävleborgs 37 426 27 170 74 573 66 386 111 999 93 556
Västernorrlands 35 918 25 221 62 486 54 424 98 404 79 644
Jämtlands 21 137 14 377 32 751 23 998 53 888 38 375
Västerbottens 45 823 31 912 64 914 55 677 110 736 87 589
Norrbottens 42 609 26 151 63 762 55 939 106 370 82 090
Hela riket Sweden 1 263 743 834 219 2 877 070 2 499 705 4 140 811 3 333 925
Källa: SCB Kortperiodisk sysselsättningsstatistik: Statistiska meddelanden serie AM 63 (www.scb.se/AM0201).
Statistiska centralbyrån 243

Arbetsmarknad Statistisk årsbok 2013
12.14
Arbetsmiljö för sysselsatta 2011 fördelade efter kön och ålder,
procent
Working environment for employed persons by sex and age, percent
Frågor ställda till sysselsatta 16 år och äldre
Questions posed to employed persons aged 16 and over
Män
Men
Kvinnor
Women
Män i åldern
Men aged
Kvinnor i åldern
Women aged
16–29 30–49 50–64 16–29 30–49 50–64
Arbetsmiljöarbete Work environment management
Systematiskt arbetsmiljöarbetet pågår på arbetsplatsen
Efforts for systematic work environment management are carried
out at the establishment 56 55 44 57 60 32 60 60
Företagshälsovård Occupational health service
Har tillgång till företagshälsovård genom arbetet
Occupational health service provided via work 67 62 53 71 69 43 67 65
Företagshälsovården har besökt arbetsplatsen eller på annat sätt
gjort en bedömning av arbetsmiljön
Establishment assessed by occupational health service 28 19 20 30 29 11 21 22
Arbetar minst 1/4 av tiden med/vid maskiner
Working at least 1/4 of the time with machines
Handhållna eller släpbara maskiner Handheld or portable machine 26 13 35 24 25 18 11 12
Rörliga maskiner som man sitter i och kör (ej buss eller bil)
Equipment that one sits in and drives (not buses or cars) 14 2 17 12 15 4 2 2
Stationära maskiner Stationary machines 16 8 21 15 14 13 7 8
Datoranvändning Computer work
Använder persondator Computer work 72 77 56 80 72 57 83 82
Använder persondator minst halva tiden
Computer work at least half of the time 41 44 30 48 38 34 49 42
Använder persondator nästan hela tiden
Computer work almost all the time 16 20 16 19 12 17 23 16
Kroppsliga besvär Pain in the body
Har ont varje vecka i Feel pain every week in the
Övre delen av ryggen eller nacken Upper parts of back or neck 28 42 26 28 29 41 43 41
Nedre delen av ryggen Lower parts of back 27 33 24 28 29 38 32 32
Axlar eller armar Shoulders or arms 25 36 16 24 32 31 35 41
Höfter, ben, knän eller fötter Hips, legs, knees or feet 24 30 22 21 31 29 24 40
Andra besvär Other kind of problem
Förhållanden varje vecka Conditions every week
Är uttröttad i kroppen Physically exhausted 44 49 50 41 46 53 46 52
Kan inte koppla av tankarna från jobbet under fritid
Cannot dismiss job from thoughts when off work 41 46 30 46 40 40 50 44
Är trött och håglös Tired and listless 32 41 35 33 28 46 42 37
Har svårigheter att sova p.g.a. tankar på jobbet
Hard to sleep because of thoughts about work 18 23 14 19 19 18 23 27
Känner olust att gå till arbetet No desire to go to job 16 18 24 14 14 25 17 14
Är varje dag för trött, saknar tid för familj, vänner eller fritidsaktiviteter
Too tired/lack time for family, friends or recreation activities every
day 5 8 6 6 4 7 9 8
Arbetar ensam och riskerar att hamna i otrygga eller riskfyllda
situationer
Work alone and run risk of getting into insecure or threatening
situations 13 15 14 12 14 19 15 12
Tid för återhämtning Lack of recreation
Får klart otillräckligt med sömn
Lack of sleep from workday to workday 11 12 11 12 8 10 12 14
Sjuknärvaro under de senaste 12 månaderna
Have worked despite sickness during the last 12 months
Gått till jobbet två gånger eller mer trots att man borde sjukskrivit sig
Have gone to work at least twice despite sickness 47 50 47 50 42 50 53 45
Arbetsställningar, arbetsrörelser Working postures, work
movements
Förhållanden varje dag Conditions at work every day
Tvungen att lyfta minst 15 kg åt gången flera ggr/dag
Lift at least 15 kg at the same time several times a day 17 10 22 16 17 11 10 9
Förhållanden minst 1/4 av tiden
Conditions at work at least 1/4 of time
Arbetar rent kroppsligt Physical work 40 35 54 36 38 49 32 32
Måste ta i så mycket att man andas snabbare
Have to exert so that breathing becomes faster 23 14 35 20 21 23 12 12
Arbetar ibland framåtböjd utan stöd med händerna
Have to work leaning forward without support of hands 26 26 33 23 26 34 23 27
Arbetar ibland i vriden ställning Work in twisted postures 24 25 30 22 25 31 23 25
244 Statistiska centralbyrån

Statistisk årsbok 2013
12.14
Arbetsmarknad
Arbetsmiljö för sysselsatta 2011 fördelade efter kön och ålder,
procent (forts.)
Frågor ställda till sysselsatta 16 år och äldre Män Kvinnor Män i åldern Kvinnor i åldern
16–29 30–49 50–64 16–29 30–49 50–64
Arbetar ibland med händerna i höjd med axlarna eller högre
Work with hands raised 22 16 32 18 22 22 14 16
Arbetar i sittande ställning som högst 1/10 av tiden
Working in a sitting position at the most 10 % of the time 32 32 42 29 33 41 28 33
Sitter och arbetar i ett sträck mer än två timmar
Maintain a sitting position more than two hours without interruption 29 24 27 33 25 22 26 21
Exponering Exposure
Utsatt minst 1/4 av tiden för Exposed at least 1/4 of time to
Buller, svårt att tala i normal samtalston
Noise, cannot speak in normal tone 30 15 39 27 30 16 14 16
Vibrationer, kroppen skakar och vibrerar
Vibrations, body shakes and vibrates 13 1 16 13 13 2 1 1
Vibrationer, från handhållna maskiner
Vibrations from hand-held machines 15 3 20 13 14 2 2 3
Kyla Cold 22 10 34 18 21 16 10 7
Olja eller skärvätskor (hudkontakt) Oil or cutting fluids (skin contact) 10 1 15 9 7 3 1 1
Rengörings-, desinfektionsmedel (hudkontakt)
Cleaning agents and/or disinfectants (skin contact) 8 18 13 7 7 28 16 16
Vatten (hudkontakt flera ggr/timme)
Water (skin contact several times an hour) 13 28 21 12 12 35 26 26
Luftföroreningar Air pollution 27 16 32 26 26 20 16 14
Tobaksrök från andras rökning som man ser eller känner (passiv
rökning) Environmental tobacco smoke 5 5 7 5 4 7 4 4
Stress, sociala relationer Stress, social factors
Har högst halva tiden möjlighet att själv bestämma arbetstakten
Can set own work tempo at the most half of the time 44 60 50 45 39 60 60 59
Kan ta korta pauser för att prata (som mest halva tiden)
Able to take short breaks to chat (at the most half of the time) 43 63 45 41 46 61 60 68
Möjlighet till stöd och uppmuntran från chefer (för det mesta
inte/aldrig)
Hardly ever/never receive support and encouragement from
superiors 35 30 26 33 42 27 28 34
Möjlighet till stöd och uppmuntran från arbetskamrater (för det mesta
inte/aldrig)
Hardly ever/never receive support and encouragement from fellow
workers 19 12 10 18 26 8 11 16
Får för det mesta inte/aldrig besked från chef/arbetsledare vad som i
första hand skall göras
Hardly ever/never get information from supervisors about what
should be given priority 35 38 23 34 42 26 37 46
Arbetet ger möjlighet att lära nytt, utvecklas i yrket varje vecka
Can learn something new and develop every week 46 44 54 48 39 53 48 34
Utsatt för konflikter, hot, våld, mobbning, minst någon gång de
senaste 12 månaderna Exposed to conflicts, threat, violence,
bullying at least some time in the last 12 months
Konflikter/bråk på arbetsplatsen med andra personer
Conflicts at work with others 32 36 30 35 28 42 38 29
Våld eller hot om våld Violence or threat of violence 10 18 13 9 9 18 18 16
Personlig förföljelse (mobbning) från chefer/arbetskamrater
Bullying from superiors or fellow workers 8 9 8 9 8 7 8 10
Högt i tak Openness at work
Svårt att framföra kritiska synpunkter på arbetsmiljöförhållanden
alltid/för det mesta
Always/mostly hard to present criticism of working conditions 19 21 18 20 17 24 21 20
Trakasserier minst någon gång de senaste 12 månaderna
Harassment at least some time the last 12 months
Sexuella trakasserier från chefer/arbetskamrater 1
Sexual harassment from superiors or fellow workers 1 2 2 1 1 4 2 1
Trakasserier grundat på kön från chefer/arbetskamrater 1
Harassment based on gender from superiors or fellow workers 5 11 6 4 4 15 12 8
Sexuella trakasserier från andra personer 1
Sexual harassment from others 2 7 3 2 1 12 6 4
Krav och inflytande Demands and influence
Tvungen att varje vecka dra in på luncher, arbeta över eller ta med
jobb hem
Have to skip lunch, work late, or take work home every week 36 36 29 41 32 32 40 33
Statistiska centralbyrån 245

Arbetsmarknad Statistisk årsbok 2013
12.14
Arbetsmiljö för sysselsatta 2011 fördelade efter kön och ålder,
procent (forts.)
Frågor ställda till sysselsatta 16 år och äldre Män Kvinnor Män i åldern Kvinnor i åldern
16–29 30–49 50–64 16–29 30–49 50–64
Upprepar enbart samma arbetsmoment många gånger/ timme minst
halva tiden
Repeat the same task several times per hour at least half the time 40 47 57 35 37 61 42 45
Kan för det mesta inte/aldrig bestämma när olika arbetsuppgifter
skall göras
Can hardly ever/never decide when work should be done 34 48 43 32 33 52 45 51
Är för det mesta inte/aldrig med och beslutar om uppläggningen av
det egna arbetet Hardly ever/never involved in planning own work 24 29 40 20 21 39 25 29
Utbildning, lärotidskrav Educational requirements
Har fått utbildning på betald arbetstid under minst 5 utbildningsdagar
Received at least 5 educational days on company time 23 20 22 27 18 21 22 17
Låga kunskapskrav för arbetet (utbildningstid resp. lärokrav som
mest några månader)
The work requires only lower-secondary school or at most a few
months of on-the-job training 31 29 49 26 28 50 24 22
Upplevelser av arbetet, instämmer helt eller delvis
Experience of work, agree fully or in part
Har alldeles för mycket att göra Too much to do 48 55 40 53 44 45 60 54
Har för svåra arbetsuppgifter Duties too difficult 13 11 12 14 12 12 11 11
Har för enkla arbetsuppgifter Duties too simple 17 17 25 15 14 23 17 13
Har för lite inflytande Too little influence 24 26 27 24 22 29 25 27
Har ett psykiskt påfrestande arbete Mentally stressful work 35 43 38 37 30 45 43 41
Har ett enformigt arbete Monotonous work 21 18 38 18 15 32 17 12
Arbetet är bundet och ofritt Constrained and unfree work 15 20 23 14 13 22 19 19
Har ett mycket meningsfullt arbete Extremely meaningful work 65 74 54 66 69 64 76 78
Är i det stora hela mycket nöjd med arbetet
Very satisfied with work, in general 74 76 69 74 75 72 76 79
Frågor ställda till sysselsatta 16–29 år
Questions posed to employed persons aged 16–29
Män Kvinnor Män i åldern Kvinnor i åldern
16–24 25–29 16–24 25–29
Antal jobb sammantaget under de senaste tre åren
Total number of jobs during the last three years
Ett arbete One jobb 36 28 31 41 20 36
Två till fyra arbeten Two to four jobs 58 61 61 55 67 56
Fem eller fler arbeten Five or more jobs 6 11 8 5 13 8
Etablerad på arbetsmarknaden (god försörjning, tryggt jobb
etc.) Established on the labour market (ability to support oneself,
secure job etc.)
Ja Yes 83 72 79 87 61 83
Nej No 14 23 18 10 33 12
Arbetsuppgifterna stämmer med egna utbildningen
Work in line with education
Ja, i stort Yes, by and large 48 47 44 52 33 60
Endast delvis Only partly 15 14 15 14 14 15
Nej, utbildningen gäller annat No, education was in another field 31 33 33 29 45 21
Frågor ställda till dem som uppnått 50 år och mer
Questions posed to those aged 50 and over
Män Kvinnor Män i åldern Kvinnor i åldern
50–54 55–59 60–64 50–54 55–59 60–64
Har i dag svårt att klara av arbetsuppgifterna p.g.a. ålder
Employed, who have difficulties in performing duties they have now
due to age 5 6 4 6 6 5 6 7
Bedömer att man inte kommer att orka arbeta fram till ordinarie
pensionsålder i nuvarande yrke på grund av hälsoskäl
Employed persons, who do not think they will be able to work up to
the normal retirement age in the present occupation due to health
problems 7 10 8 7 4 11 10 8
1) Diskrimineringslagen säger: Om en arbetsgivare får kännedom om att en arbetstagare anser sig i samband med arbetet ha blivit utsatt
för trakasserier eller sexuella trakasserier av någon som utför arbete eller fullgör praktik hos arbetsgivaren, är arbetsgivaren skyldig att
utreda omständigheterna kring de uppgivna trakasserierna och i förekommande fall vidta de åtgärder som skäligen kan krävas för att
förhindra trakasserier i framtiden. Skyldigheten gäller också i förhållande till den som fullgör praktik eller utför arbete som inhyrd eller
inlånad arbetskraft. Lag (2008:567).
Arbetsmiljöverket (www.av.se): Arbetsmiljöstatistik rapport 2012:4 och SCB: Arbetsmiljöundersökningen (producent;
www.scb.se/AM0501).
246 Statistiska centralbyrån

Statistisk årsbok 2013
12.15
Arbetsmarknad
Anmälda arbetsolyckor med sjukfrånvaro och arbetssjukdomar.
Arbetstagare och egenföretagare
Reported occupational accidents with absence from work and workrelated
diseases. Employees and self-employed persons
Arbetsolyckor med sjukfrånvaro
Occupational accidents with
absence from work
Arbetssjukdomar
Occupational diseases
Arbetstagare 1
Employees 1
Summa
Total
Därav dödsfall
Of which fatal
cases
Egenföretagare
Self-employed
Totalt
Total
Summa Därav dödsfall Summa Därav dödsfall
Arbetsolyckor
Occupational accidents
2004 32 366 47 339 11 32 705 58
Män Men 19 201 39 286 9 19 487 48
Kvinnor Women 13 165 8 53 2 13 218 10
2005 31 343 53 397 15 31 740 68
Män 18 593 48 343 14 18 936 62
Kvinnor 12 750 5 54 1 12 804 6
2006 31 918 54 366 14 32 284 68
Män 18 699 53 318 13 19 017 66
Kvinnor 13 219 1 48 1 13 267 2
2007 29 404 65 346 10 29 750 75
Män 17 543 58 316 10 17 859 68
Kvinnor 11 861 7 30 – 11 891 7
2008 28 084 54 311 14 28 395 68
Män 16 841 49 274 14 17 115 63
Kvinnor 11 243 5 37 – 11 280 5
2009 25 552 35 268 6 25 820 41
Män 14 512 31 228 6 14 740 37
Kvinnor 11 040 4 40 – 11 080 4
2010 28 160 49 226 5 28 386 54
Män 16 155 48 194 5 16 349 53
Kvinnor 12 005 1 32 – 12 037 1
2011 27 378 44 202 13 27 580 57
Män 16 103 38 176 12 16 279 50
Kvinnor 11 275 6 26 1 11 301 7
Arbetssjukdomar
Work-related diseases
2004 20 460 27 327 1 20 787 28
Män 9 013 26 212 1 9 225 27
Kvinnor 11 447 1 115 – 11 562 1
2005 16 840 13 267 2 17 107 15
Män 7 590 12 157 2 7 747 14
Kvinnor 9 250 1 110 – 9 360 1
2006 13 951 17 235 1 14 186 18
Män 6 193 15 147 1 6 340 16
Kvinnor 7 758 2 88 – 7 846 2
2007 11 437 23 171 – 11 608 23
Män 5 124 18 112 – 5 236 18
Kvinnor 6 313 5 59 – 6 372 5
2008 10 272 19 140 2 10 412 21
Män 4 703 18 85 2 4 788 20
Kvinnor 5 569 1 55 – 5 624 1
2009 8 765 13 116 – 8 881 13
Män 3 913 13 76 – 3 989 13
Kvinnor 4 852 – 40 – 4 892 –
2010 8 982 14 92 – 9 074 14
Män 3 909 13 59 – 3 968 13
Kvinnor 5 073 1 33 – 5 106 1
2011 9 441 11 95 – 9 536 11
Män 4 051 9 60 – 4 111 9
Kvinnor 5 390 2 35 – 5 425 2
1) Studerande ingår om de uppbär lön. Övriga studerande särredovisas ej. Salaried students are included. Other students are not specified.
Källa: Arbetsmiljöverket (www.av.se): Arbetsskador.
Statistiska centralbyrån 247

Arbetsmarknad Statistisk årsbok 2013
12.16
Personalutbildning för sysselsatta med fördelning på
näringsgren (SNI 2007) och kurslängd, första halvåret
Staff and labour force training by industry and course length, first
half of the year
Näringsgren
Industry
Sysselsatta som deltagit i personalutbildning, 1 000-tal
Employed persons in training, thousands
2008 2010
Högst 5
dagar
At most 5
days
Minst 6
dagar
At least 6
days
Summa
Total
Högst 5
dagar
Minst 6
dagar
Summa
A Jordbruk, skogsbruk och fiske
Agriculture, forestry and fishing 22 5 27 22 3 25
B+C Utvinning av mineral; tillverkning
Mining, manufacturing 199 47 246 153 33 186
D–F Byggindustri; energi, värme; vatten; renhållning
Construction industry; electricity, gas, steam and hot
water plants, water works; sewage plants, wastedisposal
plants 96 24 120 106 15 121
G–J Handel och kommunikationer
Wholesale and retail trade, transport, and
communication 362 88 450 355 71 426
K–N Finansiell verksamhet, företagstjänster
Financial intermediation 254 71 325 256 64 320
O+U Utbildning och forskning Education and research 108 43 151 224 47 271
P Vård och omsorg Health care and social work 242 50 292 297 71 368
Q Personliga och kulturella tjänster, hotell & restaurang
Community, social and personal service activities,
hotels & restaurants 319 74 393 71 15 86
R–T Offentlig verksamhet och försvar
Public administration and defence 67 13 80 128 40 168
A–Q Samtliga Total 1 673 417 2 090 1 611 359 1 970
Näringsgren
Andel sysselsatta som deltagit i personalutbildning, procent
Share of employed persons in training, percent
2008 2010
Högst 5
dagar
Minst 6
dagar
Summa
Total
Högst 5
dagar
Minst 6
dagar
Summa
A Jordbruk, skogsbruk och fiske 24 6 30 27 4 30
B+C Utvinning av mineral; tillverkning 31 7 38 27 5 33
D–F Byggindustri; energi, värme; vatten; renhållning 28 7 34 29 4 34
G–J Handel och kommunikationer 32 8 40 31 6 38
K–N Finansiell verksamhet, företagstjänster 37 10 48 37 9 46
O+U Utbildning och forskning 43 17 60 46 10 57
P Vård och omsorg 50 10 61 42 10 52
Q Personliga och kulturella tjänster, hotell & restaurang 44 10 54 34 7 41
R–T Offentlig verksamhet och försvar 31 6 38 47 15 62
A–Q Samtliga 37 9 46 36 8 44
Se Tabellanmärkningar.
Källa: SCB Personalutbildningsstatistik Statistiska meddelanden serie UF 39 (www.scb.se/UF0502); Statistikdatabasen:
Utbildning och forskning.
248 Statistiska centralbyrån

Statistisk årsbok 2013
12.17
Arbetsmarknad
Förvärvsarbetande dagbefolkning efter näringsgren (SNI 2007)
i november 2010, länsvis, enligt indelningen den 1 januari 2011
Employed persons by place of work, by county and industry
Län
County
Näringsgren/SNI
Industry/NACE Rev. 2
Jordbruk, skogsbruk
och fiske
Agriculture,
forestry and
fishing
A
Tillverkning
och utvinning
Manufacturing,
mining and
quarrying
B+C
Energiförsörjning;
miljöverksamhet
Energy supply
and environmental
activities
D+E
Byggverksamhet
Construction
F
Handel Transport och
Wholesale and magasinering
retail trade Transportation and
storage
G
H
Stockholm 3 476 74 414 8 020 65 335 147 032 59 113
Uppsala 2 756 12 366 2 168 11 135 14 577 5 830
Södermanland 2 526 18 279 1 126 8 578 12 459 4 519
Östergötland 4 518 30 970 1 786 12 870 21 513 8 233
Jönköping 3 934 40 073 1 339 9 590 20 158 9 227
Kronoberg 2 896 19 496 541 5 467 10 966 4 730
Kalmar 4 295 20 688 2 089 7 107 10 811 4 529
Gotland 1 564 1 867 156 2 253 2 474 1 224
Blekinge 1 701 12 458 816 4 225 5 729 2 335
Skåne 10 925 64 206 5 124 38 010 74 703 28 388
Halland 3 709 17 221 2 996 9 980 19 533 5 675
Västra Götaland 11 023 122 962 7 014 49 717 99 479 40 532
Värmland 3 365 19 519 1 268 8 087 13 948 5 263
Örebro 2 481 20 790 1 189 8 791 15 275 6 176
Västmanland 1 758 23 440 1 296 7 837 12 225 4 750
Dalarna 3 316 22 509 1 351 10 153 13 981 5 158
Gävleborg 3 458 22 880 1 458 9 929 11 874 5 939
Västernorrland 3 104 14 152 1 344 8 392 11 529 6 216
Jämtland 2 786 4 947 850 4 275 5 861 2 772
Västerbotten 3 287 15 875 1 671 8 587 11 657 5 949
Norrbotten 3 123 16 001 1 512 10 329 10 649 6 089
Hela riket Sweden 80 001 595 113 45 114 300 647 546 433 222 647
Män Men 63 369 453 026 34 771 276 407 298 333 172 926
Kvinnor Women 16 632 142 087 10 343 24 240 248 100 49 721
Län
Näringsgren/SNI
Hotell- och
restaurangverksamhet
Accommodiation
and food service
activities
I
Information
och kommunikation
Information and
communication
J
Finans- och
försäkringsverksamhet
Financial and
insurance
activities
K
Fastighetsverksamhet
Real estate
activities
L
Företagstjänster
Business service
activities
M+N
Offentlig
förvaltning
Public
administration
and defence
O
Stockholm 42 358 81 115 48 734 16 530 164 189 66 564
Uppsala 3 804 3 306 1 536 2 110 16 510 7 891
Södermanland 2 977 1 602 1 181 2 121 9 035 5 609
Östergötland 5 111 5 843 2 392 2 949 19 456 10 321
Jönköping 3 811 2 681 1 249 1 984 11 146 7 508
Kronoberg 2 109 2 683 1 227 1 066 7 060 3 604
Kalmar 3 050 1 713 952 1 555 7 729 4 921
Gotland 1 250 338 699 414 1 766 2 168
Blekinge 1 655 2 007 557 1 003 5 323 6 319
Skåne 16 152 17 741 7 779 8 833 63 130 25 530
Halland 4 198 1 789 1 538 1 905 9 949 5 257
Västra Götaland 23 396 22 788 9 937 11 965 78 209 38 048
Värmland 3 372 2 605 1 216 1 667 9 378 6 803
Örebro 3 330 2 353 1 131 2 046 11 543 7 915
Västmanland 2 593 2 617 1 048 1 667 10 967 5 972
Dalarna 4 081 2 052 1 058 1 834 9 329 7 043
Gävleborg 3 566 2 115 1 081 1 872 10 460 7 962
Västernorrland 2 748 3 596 2 770 1 621 9 018 7 944
Jämtland 2 938 1 269 767 860 5 681 4 265
Västerbotten 3 100 3 252 1 420 1 646 9 684 5 731
Norrbotten 3 441 2 646 1 517 1 545 10 391 8 750
Hela riket 139 040 166 111 89 789 67 193 479 953 246 125
Män 63 225 114 459 42 381 41 963 268 362 107 572
Kvinnor 75 815 51 652 47 408 25 230 211 591 138 553
Statistiska centralbyrån 249

Arbetsmarknad Statistisk årsbok 2013
12.17
Förvärvsarbetande dagbefolkning efter näringsgren (SNI 2007)
i november 2010, länsvis, enligt indelningen den 1 januari 2011
(forts.)
Län
Näringsgren/SNI
Utbildning
Education
P
Vård och omsorg;
sociala tjänster
Human health and
social work
activities
Q
Kulturella och
personliga
tjänster m.m.
Arts, entertainment
and recreation; other
service activities
R+S+T+U
Ej specificerbar
verksamhet
Unspecified
activities
Samtliga
näringsgrenar
Total
Stockholm 105 197 132 455 55 738 7 146 1 077 416
Uppsala 19 587 26 844 6 257 1 241 137 918
Södermanland 12 196 20 474 4 410 2 065 109 157
Östergötland 21 488 32 356 7 830 1 702 189 338
Jönköping 15 913 28 979 5 392 1 704 164 688
Kronoberg 8 970 15 347 3 212 1 880 91 254
Kalmar 10 819 19 675 3 791 1 831 105 555
Gotland 2 796 4 567 1 669 805 26 010
Blekinge 7 137 12 141 2 310 853 66 569
Skåne 58 516 88 289 22 681 7 587 537 594
Halland 14 757 21 400 4 928 1 971 126 806
Västra Götaland 76 523 124 493 30 886 7 119 754 091
Värmland 12 287 21 451 5 294 1 741 117 264
Örebro 13 901 23 220 5 084 1 250 126 475
Västmanland 11 407 18 367 3 887 960 110 791
Dalarna 12 022 24 354 5 842 1 486 125 569
Gävleborg 12 119 21 985 4 833 1 421 122 952
Västernorrland 11 365 19 624 4 843 1 397 109 663
Jämtland 6 410 11 574 2 684 813 58 752
Västerbotten 16 020 25 875 4 854 1 316 119 924
Norrbotten 12 065 21 127 4 446 1 303 114 934
Hela riket 461 495 714 597 190 871 47 591 4 392 720
Män 117 596 123 326 81 070 19 969 2 278 755
Kvinnor 343 899 591 271 109 801 27 622 2 113 965
Se Tabellanmärkningar.
Källa: SCB Registerbaserad arbetsmarknadsstatistik, RAMS, Statistiska meddelanden serie AM 32 (www.scb.se/AM0207)
och Statistikdatabasen: Arbetsmarknad.
250 Statistiska centralbyrån

Statistisk årsbok 2013
12.18
Arbetsmarknad
Förvärvsarbetande dagbefolkning efter näringsgren (SNI 2007) i
kombination med kön och yrkesställning i november 2010
Employed persons by industry, sex and status of employment
SNI 2007 Näringsgren
NACE Rev. 2 Industry
Procentuell
fördelning
(totalt)
Percent
(total)
Antal förvärvsarbetande
Number of employed
Män
Men
Kvinnor
Women
Båda
könen
Both
sexes
Egna
företagare
Selfemployed
persons
Därav
Of whom
Företagare i
eget aktiebolag
Selfemployed
persons with
joint-stock
company
A Jordbruk, skogsbruk och fiske
Agriculture, forestry and fishing 1,8 63 369 16 632 80 001 43 527 4 449
B + C Tillverkning och utvinning
Manufacturing, mining and quarrying 13,5 453 026 142 087 595 113 12 320 15 415
B Utvinning av mineral 0,2 7 026 1 325 8 351 86 212
C 10-12 Framställning av livsmedel, drycker
och tobak 1,3 35 303 21 908 57 211 804 1 184
C 13-15 Textil-, beklädnads- och lädervarutillverkning
0,2 4 482 4 299 8 781 1 492 545
C 16 Tillverkning av trä och varor av trä,
rotting o.d. utom möbler 0,8 28 735 4 831 33 566 1 790 1 507
C 17 Pappers- och pappersvarutillverkning 0,7 25 009 7 198 32 207 27 114
C 18 Grafisk produktion och reproduktion
av inspelningar 0,4 11 693 4 842 16 535 566 1 070
C 19 Tillverkning av stenkolsprodukter och
raffinerade petroleumprodukter 0,1 1 862 552 2 414 2 4
C 20 Tillverkning av kemikalier och
kemiska produkter 0,4 12 695 5 873 18 568 57 159
C 21 Tillverkning av farmaceutiska basprodukter
och läkemedel 0,3 6 150 7 875 14 025 5 21
C 22 Tillverkning av gummi- och plastvaror
0,5 15 019 6 070 21 089 164 581
C 23 Tillverkning av andra icke-metalliska
mineraliska produkter 0,4 14 021 2 939 16 960 608 406
C 24 Stål- och metallframställning 0,7 26 687 5 838 32 525 28 161
C 25 Tillverkning av metallvaror utom
maskiner och apparater 1,6 60 172 12 083 72 255 2 420 4 094
C 26-28 Tillverkning av datorer, elektronikvaror,
optik, elappparatur och andra
maskiner och apparater 3,0 103 528 29 417 132 945 544 2 000
C 29-30 Transportmedelstillverkning 1,8 62 332 15 731 78 063 361 524
C 31-32 Övrig tillverkning 0,7 19 847 9 304 29 151 1 770 1 455
C 33 Reparationer och installationer av
maskiner och apparater 0,5 18 465 2 002 20 467 1 596 1 378
D + E Energiförsörjning; miljöverksamhet
Energy supply and environmental
activities 1,0 34 771 10 343 45 114 230 422
D Försörjning av el, gas, värme och
kyla 0,6 19 517 7 025 26 542 82 77
E 36-37 Vattenförsörjning och avloppsrensning
0,1 4 276 1 057 5 333 23 59
E 38-39 Avfallshantering, återvinning och
sanering 0,3 10 978 2 261 13 239 125 286
F Byggverksamhet Construction 6,8 276 407 24 240 300 647 33 104 24 110
G Handel Wholesale and retail trade 12,4 298 333 248 100 546 433 28 171 29 903
G 45 Handel samt reparation av motorfordon
och motorcyklar 1,6 60 199 8 604 68 803 5 966 4 927
G 46 Parti-och provisionshandel utom
med motorfordon 4,6 137 700 65 359 203 059 6 488 10 868
G 47 Detaljhandel utom med motorfordon
och motorcyklar 6,3 100 434 174 137 274 571 15 717 14 108
H Transport och magasinering
Transportation and storage 5,1 172 926 49 721 222 647 10 197 9 109
H 49-52 Transport och magasinering 4,2 148 197 36 659 184 856 10 019 9 050
H 53 Post- och kurirverksamhet 0,9 24 729 13 062 37 791 178 59
Statistiska centralbyrån 251

Arbetsmarknad Statistisk årsbok 2013
12.18
Förvärvsarbetande dagbefolkning efter näringsgren (SNI 2007) i
kombination med kön och yrkesställning i november 2010 (forts.)
SNI 2007 Näringsgren Procentuell
fördelning
(totalt)
Antal förvärvsarbetande
Män Kvinnor Båda
könen
Egna
företagare
Därav
Företagare i
eget aktiebolag
I Hotell- och restaurangverksamhet
Accommodation and food service
activities 3,2 63 225 75 815 139 040 12 633 5 584
J Information och kommunikation
Information and communication 3,8 114 459 51 652 166 111 9 202 10 032
J 58-60 Förlagsverksamhet, film-, video- och
TV-programproduktion, sändning av
program 1,2 30 685 21 699 52 384 3 209 2 336
J 61 Telekommunikation 0,5 13 304 7 162 20 466 63 100
J 62-63 Dataprogrammering, datakonsultverksamhet
och informationstjänster 2,1 70 470 22 791 93 261 5 930 7 596
K Finans- och försäkringsverksamhet
Financial and insurance activities 2,0 42 381 47 408 89 789 359 1 401
K 64 Finansiella tjänster utom försäkring
och pensionsfondsverksamhet 1,3 24 682 30 592 55 274 24 385
K 65 Försäkring, återförsäkring och
pensionsfondsverksamhet utom
obligatorisk socialförsäkring 0,5 9 986 11 005 20 991 2 3
K 66 Stödtjänster till finansiella tjänster
och försäkring 0,3 7 713 5 811 13 524 333 1 013
L Fastighetsverksamhet
Real estate activities 1,5 41 963 25 230 67 193 3 863 3 407
M + N Företagstjänster
Business service activities 10,9 268 362 211 591 479 953 42 411 33 554
M 69 Juridisk och ekonomisk konsultverksamhet
1,0 17 142 24 812 41 954 5 580 5 785
M 70 Verksamheter som utövas av huvudkontor;
konsulttjänster till företag 1,1 27 398 21 303 48 701 8 352 7 926
M 71 Arkitekt- och teknisk konsultverksamhet;
teknisk provning och analys 1,9 61 906 20 037 81 943 6 885 8 640
M 72 Vetenskaplig forskning och utveckling
0,5 12 265 8 810 21 075 289 448
M 73 Reklam och marknadsundersökning 0,7 15 833 13 448 29 281 3 289 2 951
M 74-75 Andra specialiserade företagstjänster
inkl. veterinärverksamhet 0,7 13 592 15 074 28 666 9 206 2 790
N 77 Uthyrning och leasing 0,3 9 058 2 552 11 610 684 861
N 78 Arbetsförmedling, bemanning och
andra personalrelaterade tjänster 1,6 38 499 33 166 71 665 512 839
N 79-82 Rese-, bevaknings-, fastighetsservice-
och kontorstjänster m.m. 3,3 72 669 72 389 145 058 7 614 3 314
O Offentlig förvaltning m.m.
Governmental organisations and
bodies 5,6 107 572 138 553 246 125 30 20
P Utbildning Education 10,5 117 596 343 899 461 495 3 924 2 366
Q Vård och omsorg; sociala tjänster
Human health and social activities 16,3 123 326 591 271 714 597 8 638 7 340
Q 86 Hälso- och sjukvård 6,9 58 851 243 016 301 867 7 286 6 092
Q 87 Vård och omsorg med boende 4,9 28 952 184 992 213 944 119 588
Q 88 Öppna sociala insatser 4,5 35 523 163 263 198 786 1 233 660
R + S + T
+ U
Kulturella och personliga tjänster
m.m.
Arts, entertainment and recreation;
other service activities 4,3 81 070 109 801 190 871 37 194 4 576
R Kultur, nöje och fritid 1,9 42 306 40 411 82 717 12 106 2 107
S + T + U Annan serviceverksamhet och personliga
tjänster 2,5 38 764 69 390 108 154 25 088 2 469
Ej specificerad verksamhet
Unspecified activities 1,1 19 969 27 622 47 591 19 552 19
A-Q Samtliga näringsgrenar Total 100,0 2 278 755 2 113 965 4 392 720 265 355 151 707
Se Tabellanmärkningar.
Källa: SCB Registerbaserad arbetsmarknadsstatistik, RAMS, Statistiska meddelanden serie AM 32 (www.scb.se/AM0207)
och Statistikdatabasen: Arbetsmarknad.
252 Statistiska centralbyrån

Statistisk årsbok 2013
12.19
Yrke enligt SSYK 96 1
Occupation
Arbetsmarknad
Förvärvsarbetande anställda i åldern 16–64 år efter yrke
(SSYK 96) i kombination med kön 2010
Wage-earning employees aged 16–64 by occupation and sex
Totalt
Total
Därav
Of whom
Män
Men
Kvinnor
Women
1 LEDNINGSARBETE Legislators, senior officials and managers 243 133 162 369 80 764
11 Politiskt arbete m.m. Legislators and senior officials 4 246 2 497 1 749
111 Högre ämbetsmän och politiker Legislators and senior government officials 3 213 1 891 1 322
112 Chefstjänstemän i intresseorganisationer Senior officials of special-interest org. 1 033 606 427
12 Ledningsarbete i stora och medelstora företag, myndigheter m.m.
Corporate managers 167 036 108 614 58 422
121 Verkställande direktörer, verkschefer m.fl. Directors and chief executives 21 177 18 511 2 666
122 Drift- och verksamhetschefer Production and operations managers 77 682 43 115 34 567
123 Chefer för särskilda funktioner Other specialist managers 68 177 46 988 21 189
13 Ledningsarbete i mindre företag, myndigheter m.m.
Managers of small enterprises, local authorities 71 851 51 258 20 593
131 Chefer för mindre företag och enheter Managers of small enterprises 71 851 51 258 20 593
2 ARBETE SOM KRÄVER TEORETISK SPECIALISTKOMPETENS Professionals 719 744 336 821 382 923
21 Arbete som kräver teoretisk specialistkompetens inom teknik och datavetenskap
m.m. Physical, mathematical and engineering science professionals 178 909 135 975 42 934
211 Fysiker, kemister m.fl. Physicists, chemists and related professionals 6 718 3 892 2 826
212 Matematiker och statistiker Mathematicians and statisticians 1 727 1 004 723
213 Dataspecialister Computing professionals 93 182 72 174 21 008
214 Civilingenjörer, arkitekter m.fl. Architects, engineers and related professionals 77 282 58 905 18 377
22 Arbete som kräver teoretisk specialistkompetens inom biologi, hälso- och
sjukvård Life science and health professionals 82 632 26 891 55 741
221 Specialister inom biologi, jord- och skogsbruk m.m. Life science professionals 4 408 2 091 2 317
222 Hälso- och sjukvårdsspecialister Health professionals (except nursing) 46 972 21 655 25 317
223 Barnmorskor; sjuksköterskor med särskild kompetens Midwifes; Nursing prof. 31 252 3 145 28 107
23 Lärararbete inom universitet, gymnasie- och grundskola Teaching prof. 196 851 68 778 128 073
231 Universitets- och högskollärare
College, university and higher education teaching professionals 33 178 18 003 15 175
232 Gymnasielärare m.fl. Secondary education teaching professionals 57 193 25 972 31 221
233 Grundskollärare Primary education teaching professionals 78 064 16 784 61 280
234 Speciallärare Special education teaching professionals 7 212 1 354 5 858
235 Andra pedagoger med teoretisk specialistkompetens Other teaching professionals 21 204 6 665 14 539
24 Annat arbete som kräver teoretisk specialistkompetens Other professionals 261 352 105 177 156 175
241 Företagsekonomer, marknadsförare och personaltjänstemän Business prof. 102 271 46 143 56 128
242 Jurister Legal professionals 18 012 8 316 9 696
243 Arkivarier, bibliotekarier m.fl. Archivists, librarians and related information prof. 8 729 2 305 6 424
244 Samhälls- och språkvetare
Social science and linguistics professionals (exc. social work prof.) 4 059 1 722 2 337
245 Journalister, konstnärer, skådespelare m.fl.
Writers and creative or performing artists 38 115 17 229 20 886
246 Präster Religious professionals 3 609 2 121 1 488
247 Administratörer i offentlig förvaltning Public service administrative professionals 45 687 17 699 27 988
248 Administratörer i intresseorganisationer
Administrative professionals of special interest organisations 7 099 3 437 3 662
249 Psykologer, socialsekreterare m.fl. Psychologists, social work and related prof. 33 771 6 205 27 566
3 ARBETE SOM KRÄVER KORTARE HÖGSKOLEUTBILDNING ELLER
MOTSVARANDE KUNSKAPER Technicians and associate professionals 756 988 350 279 406 709
31 Tekniker- och ingenjörsarbete m.m. Physical and engineering science ass. prof. 185 459 149 952 35 507
311 Ingenjörer och tekniker Physical and engineering science technicians 119 266 98 132 21 134
312 Datatekniker och dataoperatörer Computer associate professionals 43 574 33 995 9 579
313 Fotografer; ljud- och bildtekniker, sjukhustekniker m.fl.
Optical and electronic equipment operators 9 314 6 622 2 692
314 Piloter, fartygsbefäl m.fl. Ship and aircraft controllers and technicians 5 889 5 316 573
315 Säkerhets- och kvalitetsinspektörer Safety and quality inspectors 7 416 5 887 1 529
32 Arbete inom biologi, hälso- och sjukvård som kräver kortare
högskoleutbildning Life science and health associate professionals 120 496 15 855 104 641
321 Lantmästare, skogsmästare m.fl. Agricultural and forestry technicians 3 063 2 388 675
322 Sjukgymnaster, tandhygienister m.fl. Health associate prof. (except nursing) 36 528 5 643 30 885
323 Sjuksköterskor Nursing associate professionals 71 317 6 893 64 424
324 Biomedicinska analytiker Life science technicians 9 588 931 8 657
33 Lärararbete som kräver kortare högskoleutbildning Teaching associate prof. 89 920 9 627 80 293
331 Förskollärare och fritidspedagoger Pre-primary education teaching associate prof. 83 895 6 415 77 480
332 Andra lärare och instruktörer Other teaching associate professionals 6 025 3 212 2 813
34 Annat arbete som kräver kortare högskoleutbildning Other associate prof. 361 113 174 845 186 268
341 Säljare, inköpare, mäklare m.fl. Finance and sales associate professionals 180 973 111 586 69 387
342 Agenter, förmedlare m.fl. Business services agents and trade brokers 21 844 9 731 12 113
Statistiska centralbyrån 253

Arbetsmarknad Statistisk årsbok 2013
12.19
Förvärvsarbetande anställda i åldern 16–64 år efter yrke
(SSYK 96) i kombination med kön 2010 (forts.)
Yrke enligt SSYK 96 1 Totalt Därav
Män
Kvinnor
343 Redovisningsekonomer, administrativa assistenter m.fl.
Administrative associate professionals 68 865 14 174 54 691
344 Tull-, taxerings- och socialförsäkringstjänstemän
Customs, tax and related government associate professionals 22 100 5 197 16 903
345 Poliser Police officers 17 354 12 429 4 925
346 Behandlingsassistenter, fritidsledare m.fl. Social work associate professionals 32 390 11 405 20 985
347 Tecknare, underhållare, professionella idrottsutövare m.fl.
Artistic, entertainment and sports associate professionals 16 282 9 398 6 884
348 Pastorer Religious associate professionals 1 305 925 380
4 KONTORS- OCH KUNDSERVICEARBETE Clerks 330 391 107 290 223 101
41 Kontorsarbete m.m. Office clerks 259 297 91 264 168 033
411 Kontorssekreterare och dataregistrerare Office secretaries and data entry operators 31 754 1 673 30 081
412 Bokförings- och redovisningsassistenter Numerical clerks 53 074 5 254 47 820
413 Lager- och transportassistenter Stores and transport clerks 63 841 50 115 13 726
414 Biblioteksassistenter m.fl. Library and filing clerks 3 761 841 2 920
415 Brevbärare m.fl. Mail carriers and sorting clerks 20 905 12 758 8 147
419 Övrig kontorspersonal Other office clerks 85 962 20 623 65 339
42 Kundservicearbete Customer services clerks 71 094 16 026 55 068
421 Kassapersonal m.fl. Cashiers, tellers and related clerks 22 716 5 117 17 599
422 Kundinformatörer Client information clerks 48 378 10 909 37 469
5 SERVICE-, OMSORGS- OCH FÖRSÄLJNINGSARBETE
Service workers and retail workers 804 693 197 342 607 351
51 Service-, omsorgs- och säkerhetsarbete Personal and protective services workers 600 167 119 873 480 294
511 Resevärdar m.fl. Travel attendants and related workers 6 117 2 193 3 924
512 Storhushålls- och restaurangpersonal
Housekeeping and restaurant services workers 56 664 23 862 32 802
513 Vård- och omsorgspersonal Personal care and related workers 493 041 68 056 424 985
514 Frisörer och annan servicepersonal, personliga tjänster
Other personal services workers 11 405 2 354 9 051
515 Säkerhetspersonal Protective services workers 32 940 23 408 9 532
52 Försäljningsarbete inom detaljhandel m.m.
Models, salespersons and demonstrators 204 526 77 469 127 057
521 Fotomodeller m.fl. Fashion and other models 95 12 83
522 Försäljare, detaljhandel; demonstratörer m.fl.
Shop and stall salespersons and demonstrators 204 431 77 457 126 974
6 ARBETE INOM JORDBRUK, TRÄDGÅRD, SKOGSBRUK OCH FISKE
Skilled agricultural and fishery workers 33 844 24 372 9 472
61 Arbete inom jordbruk, trädgård, skogsbruk och fiske
Skilled agricultural and fishery workers 33 844 24 372 9 472
611 Växtodlare inom jordbruk och trädgård Market gardeners and crop growers 16 967 12 919 4 048
612 Djuruppfödare och djurskötare Animal producers and related workers 7 907 3 914 3 993
613 Växtodlare och djuruppfödare, blandad drift Crop and animal producers 4 777 3 623 1 154
614 Skogsbrukare Forestry and related workers 3 648 3 392 256
615 Fiskare och jägare Fishery workers, hunters and trappers 545 524 21
7 HANTVERKSARBETE INOM BYGGVERKSAMHET OCH TILLVERKNING
Craft and related trades workers 359 178 340 838 18 340
71 Gruv-, bygg- och anläggningsarbete Extraction and building trades workers 216 238 208 002 8 236
711 Gruv- och bergarbetare, stenhuggare Miners, shot firers, stonecutters and carvers 3 446 3 279 167
712 Byggnads- och anläggningsarbetare Building frame and related trades workers 96 541 94 557 1 984
713 Byggnadshantverkare Building finishers and related trades workers 94 471 89 869 4 602
714 Målare, lackerare, skorstensfejare m.fl.
Painters, building structure cleaners and related trades workers 21 780 20 297 1 483
72 Metallhantverk, reparatörsarbete m.m.
Metal, machinery and related trades workers 118 890 115 556 3 334
721 Gjutare, svetsare, plåtslagare m.fl. Metal moulders, welders, sheet metalworkers,
structural-metal preparers and related trades workers 30 651 29 930 721
722 Smeder, verktygsmakare m.fl. Blacksmiths, tool-makers and related trades workers 8 945 8 507 438
723 Maskin- och motorreparatörer Machinery mechanics and fitters 51 478 50 539 939
724 Elmontörer, tele- och elektronikreparatörer m.fl.
Electrical and electronic equipment mechanics and fitters 27 816 26 580 1 236
73 Finmekaniskt och grafiskt hantverk, konsthantverk m.m.
Precision, handicraft, craft printing and related trades workers 10 203 7 369 2 834
731 Finmekaniker m.fl. Precision workers in metal and related materials 4 697 4 043 654
732 Drejare, glashyttearbetare, dekorationsmålare m.fl.
Potters, glass-makers and related trades workers 946 650 296
733 Konsthantverkare i trä, textil, läder m.m. Handicraft workers in wood, textile,
leather and related materials 141 53 88
734 Grafiker m.fl. Craft printing and related trades workers 4 419 2 623 1 796
254 Statistiska centralbyrån

Statistisk årsbok 2013
12.19
Förvärvsarbetande anställda i åldern 16–64 år efter yrke
(SSYK 96) i kombination med kön 2010 (forts.)
Arbetsmarknad
Yrke enligt SSYK 96 1 Totalt Därav
Män
Kvinnor
74 Annat hantverksarbete Other craft and related trades workers 13 847 9 911 3 936
741 Slaktare, bagare, konditorer m.fl. Food processing and related trades workers 9 013 6 948 2 065
742 Möbelsnickare, modellsnickare m.fl. Wood treaters, cabinet-makers and related
trades workers 2 120 1 870 250
743 Skräddare, tillskärare, tapetserare m.fl. Garment and related trades workers 2 384 856 1 528
744 Garvare, skinnberedare och skomakare
Pelt, leather and shoemaking trades workers 330 237 93
8 PROCESS- OCH MASKINOPERATÖRSARBETE, TRANSPORTARBETE M.M.
Plant and machine operators and assemblers 378 295 318 753 59 542
81 Processoperatörsarbete Stationary plant and related operators 51 882 45 585 6 297
811 Malmförädlingsoperatörer, brunnsborrare m.fl. Mineral processing plant operators 1 623 1 549 74
812 Processoperatörer vid stål- och metallverk Metal processing plant operators 14 689 12 792 1 897
813 Processoperatörer, glas och keramiska produkter
Glass, ceramics and related plant operators 1 546 1 265 281
814 Processoperatörer, trä- och pappersindustri
Wood processing and paper plant operators 17 638 15 506 2 132
815 Processoperatörer, kemisk basindustri Chemical processing plant operators 6 106 5 164 942
816 Driftmaskinister m.fl. Power production and related plant operators 9 325 8 465 860
817 Industrirobotoperatörer Industrial robot operators 955 844 111
82 Maskinoperatörs- och monteringsarbete Machine operators and assemblers 188 020 144 745 43 275
821 Maskinoperatörer, metall och mineralbehandling
Metal and mineralproducts machine operators 42 446 38 053 4 393
822 Maskinoperatörer, kemisk-teknisk industri Chemical products machine operators 12 259 8 436 3 823
823 Maskinoperatörer, gummi- och plastindustri
Rubber and plastic products machine operators 11 525 8 595 2 930
824 Maskinoperatörer, trävaruindustri Wood products machine operators 11 072 9 500 1 572
825 Maskinoperatörer, grafisk industri, pappersvaruindustri
Printing, binding and paper products machine operators 11 174 9 058 2 116
826 Maskinoperatörer, textil-, skinn- och läderindustri
Textile, fur and leatherproducts machine operators 5 644 2 525 3 119
827 Maskinoperatörer, livsmedelsindustri m.m.
Food and related products machine operators 17 436 10 711 6 725
828 Montörer Assemblers 46 419 35 432 10 987
829 Övriga maskinoperatörer och montörer Other machine operators and assemblers 30 045 22 435 7 610
83 Transport- och maskinförararbete Drivers and mobile-plant operators 138 393 128 423 9 970
831 Lokförare m.fl. Locomotive engine drivers and related workers 5 346 4 619 727
832 Fordonsförare Motor vehicle drivers 98 077 90 405 7 672
833 Maskinförare Agricultural and other mobile plant operators 33 068 31 633 1 435
834 Däckspersonal Ships' deck crews and related workers 1 902 1 766 136
9 ARBETE UTAN KRAV PÅ SÄRSKILD YRKESUTBILDNING
Elementary occupations 231 219 105 181 126 038
91 Servicearbete utan krav på särskild yrkesutbildning
Sales and services elementary occupations 182 726 69 038 113 688
911 Torg- och marknadsförsäljare Street vendors and market salespersons 273 177 96
912 Städare m.fl. Helpers and cleaners 69 946 15 571 54 375
913 Köks- och restaurangbiträden Helpers in restaurants 60 422 16 608 43 814
914 Tidningsdistributörer, vaktmästare m.fl.
Doorkeepers, newspaper and package deliverers and related workers 13 534 10 215 3 319
915 Renhållnings- och återvinningsarbetare Garbage collectors and related labourers 8 976 8 218 758
919 Övriga servicearbetare Other sales and services elementary occupations 29 575 18 249 11 326
92 Arbete inom lantbruk m.m. utan krav på särskild yrkesutbildning
Agricultural, fishery and related labourers 3 061 1 999 1 062
921 Medhjälpare inom jordbruk, trädgård, skogsbruk och fiske
Agricultural, fishery and related labourers 3 061 1 999 1 062
93 Annat arbete utan krav på särskild yrkesutbildning
Labourers in mining, construction, manufacturing and transport 45 432 34 144 11 288
931 Grovarbetare inom bygg och anläggning Mining and construction labourers 4 072 3 910 162
932 Handpaketerare och andra fabriksarbetare Manufacturing labourers 27 702 18 150 9 552
933 Godshanterare och expressbud Transport labourers and freight handlers 13 658 12 084 1 574
0 MILITÄRT ARBETE Armed forces 10 907 10 312 595
01 Militärt arbete Armed forces professionals 10 907 10 312 595
011 Militärer Servicemen and women, and officers 10 907 10 312 595
Uppgift saknas Information missing 179 127 106 566 72 561
Samtliga Total 4 028 547 2 047 738 1 980 809
1) Standard för svensk yrkesklassificering 1996. Swedish Standard Classification of Occupations.
Se Tabellanmärkningar.
Källa: SCB Yrkesregistret Statistiska meddelanden serie AM 33 (www.scb.se/AM0208); Statistikdatabasen: Arbetsmarknad.
Statistiska centralbyrån 255

Arbetsmarknad Statistisk årsbok 2013
12.20
År
Year
Totalt antal arbetstimmar (faktiskt arbetad tid) i genomsnitt per
vecka för personer i arbete, miljoner
Total number of hours worked (actual hours) per week on average
for persons at work, millions
Båda könen
Both sexes
Samtliga personer i arbete
All persons at work
Män
Men
Kvinnor
Women
Samtliga
All
employees
Anställda
Employees
I offentlig
tjänst/sektor 2
Government
workers/Public
sector 2
I enskild tjänst/
privat sektor 2
Private enterprise
workers/
Private sector 2
Företagare och
medhjälpande
hushållsmedlem
1
Employers and
unpaid household
workers 1
1997 123,3 72,0 51,3 105,2 36,4 68,8 18,1
1998 123,8 72,5 51,4 106,0 36,6 69,3 17,9
1999 128,7 75,1 53,6 110,2 37,4 72,6 18,5
2000 130,1 75,8 54,3 112,0 37,1 74,8 18,0
2000 130,1 75,8 54,3 112,0 36,1 75,9 18,0
2001 2 130,8 76,2 54,6 113,3 36,1 77,0 17,5
2002 128,9 74,5 54,4 112,1 36,3 75,6 16,8
2003 127,0 73,4 53,6 110,6 36,3 74,3 16,4
2004 126,7 73,2 53,5 110,0 36,3 73,6 16,7
2005 3 132,4 77,0 55,4 113,9 36,7 75,9 18,5
2006 3 134,4 78,3 56,2 115,8 37,1 77,4 18,6
2007 3 138,6 80,4 58,2 119,9 37,6 80,6 18,7
2008 3 140,3 81,2 59,1 121,7 37,2 82,6 18,6
2009 3 135,0 77,3 57,6 116,8 36,5 78,7 18,2
2010 3 140,9 81,5 59,4 121,9 37,6 82,7 19,0
2011 3 143,9 82,4 61,5 125,3 38,0 85,4 18,6
1) Medhjälpande hushållsmedlem utan kontant lön ingår. Unpaid household workers are included.
2) Fr.o.m. 2001 är uppgifterna avseende sektortillhörighet inte jämförbara med tidigare år. As of 2001 the data concerning sector
classification are not comparable to the data of earlier years.
3) Fr.o.m. 2005 är uppgifterna inte jämförbara med tidigare år, pga. olika populationer och definition av arbetslösa. As of 2005 the data are
not comparable to the data of earlier years, due to different populations and definition of unemployed.
Se Tabellanmärkningar.
Källa: SCB Arbetskraftsundersökningarna, AKU (www.scb.se/aku); Grundtabeller år, tabell 7, 8 samt Statistikdatabasen:
Arbetsmarknad.
12.21
Personer berörda av varsel om uppsägning inom olika
näringsgrenar (SNI 2007) 2010 och 2011
Persons receiving redundancy notices, by industry
2010 2011
Jordbruk, skogsbruk och fiske Agriculture, forestry and fishing 114 113
Utvinning av mineral Extraction of mineral 23 11
Tillverkning Manufacturing 13 882 15 357
därav verkstadsindustri of which engineering industry 6 676 6 835
Energi och miljö Energy supply and environmental activities 437 190
Byggverksamhet Construction 3425 3042
Parti- och detaljhandel Wholesale and retail trade 3 619 5 620
Transport och magasinering Transportation and storage 4 798 3 793
Hotell- och restaurangverksamhet Accomodation and food service activities 865 738
Informations- och kommunikationsverksamhet Information and communication 2 158 2 514
Finans- och försäkringsverksamhet Financial and insurance activities 323 595
Fastighetsverksamhet Real estate activities 340 333
Verksamhet inom juridik, ekonomi, vetenskap och teknik
Professional, scientific and technical activities 1 917 2 381
Uthyrning, fastighetsservice, resetjänster och andra stödtjänster
Administrative and support service activities 5 935 7 401
Kultur, nöje, fritid, annan serviceverksamhet m.m.
Arts, entertainment, recrecation, other service activities and personal activities 925 800
Offentlig förvaltning, utbildning, vård och omsorg, sociala tjänster m.m.
Public administration, education, human health and social work activities etc 5 311 3 351
Uppgift saknas Unknown activity 396 213
Samtliga Total 44 468 46 452
Källa: Arbetsförmedlingen (www.arbetsformedlingen.se).
256 Statistiska centralbyrån

Statistisk årsbok 2013
12.22
Arbetsmarknad
Arbetsförmedling, nyanmälda lediga platser med mer än 10
dagars varaktighet
Employment offices, new vacancies with duration of more than 10
days
Yrke Occupation 2006 2007 2008 2009 2010 2011
Ledningsarbete Legislators, senior officials managers 11 831 16 254 14 614 9 440 11 786 14 883
Arbete som kräver teoretisk specialistkompetens
Professionals 84 085 102 478 97 273 64 077 91 270 119 413
Arbete som kräver kortare högskoleutbildning eller
motsvarande Technicians and associate professionals 119 358 164 595 133 589 100 049 133 608 171 956
Kontors- och kundservicearbete Clerks 42 245 59 100 43 835 23 074 31 787 41 260
Service-, omsorgs- och försäljningsarbete
Service workers and shop workers 195 346 267 163 166 895 121 665 154 477 180 725
Arbete inom jordbruk, trädgård, skogsbruk och fiske
Agriculture, garden, forestry and fishing 4 467 4 474 5 011 3 313 4 144 5 508
Hantverksarbete inom byggverksamhet och tillverkning
Craft and related trades workers 37 009 48 888 34 800 18 766 28 933 39 033
Process- och maskinoperatörsarbete, transportarbete
m.m. Process-operators and transport workers 57 588 78 179 55 461 20 289 35 774 45 417
Arbete utan krav på särskild yrkesutbildning
Elementary occupations 58 318 87 629 58 159 48 390 58 374 70 258
Militärt arbete Military work 23 3 4 27 506 2058
Arbetskraft ej hänförbar till yrkesområde
Unspecified vacancies 46 22 – – – –
Summa Total 610 316 828 785 609 641 409 090 550 659 690 511
Källa: Arbetsförmedlingen (www.arbetsformedlingen.se).
12.23
Arbetsförmedlingen, utgifter, miljoner kronor
National Labour Market Board, expenditures, SEK m
2006 2007 2008 2009 2010 2011
Arbetsmarknadsverkets/Arbetsförmedlingens
förvaltningskostnader Administration costs 5 173 5 037 4 858 4 893 5 852 5 775
Arbetsmarknadsprogram
Labour market policy programmes 15 892 8 745 9 600 13 662 21 611 21 055
Flyttningsbidrag Mobility allowance 79 67 69 67 91 87
Arbetsmarknadsutbildning Labour market training 5 270 3 247 1 762 1 551 2 588 1 993
Sysselsättningsskapande åtgärder
Employment creating measures 1 812 957 1 578 1 443 1 633 1 647
Datortek Computer centers 482 33 – – – –
Praktikprogrammen 1 Trainee programmes 1 1 483 449 134 705 1 828 598
Arbetslivsinriktad rehabilitering
Vocational rehabilitation of disabled persons 733 311 208 186 1 517 1 370
Ungdomsinsatser Youth measures 756 163 543 2 073 2 900 2 180
Friår 2 Career break 2 1 823 651 – – – –
Aktivitet inom vägledning och platsförmedling.
Activities within counselling guidance and placement
services 3 455 2 866 5 306 7 637 11 054 13 180
Särskilda insatser för arbetshandikappade Adjustments 11 651 12 467 13 928 9 482 10 095 11 133
Kontant stöd vid arbetslöshet
Cash allowances at unemployment 27 089 19 778 13 578 19 328 17 646 13 058
Försvars- och beredskapsplanering Work in total defence – – – – – –
Europeiska socialfonden 3 The European Social Fund 3 1 791 1 820 590 – – –
Övrigt 4 Other 4 5 391 4 787 3 048 4 357 5 436 3 652
Etableringsersättning 5 Introduction benefit 5 – – – – – 263
Ersättning till Lots 5 Introduction guide 5 – – – – – 39
Arbetsmarknadsprogram i samband med
etableringsersättning Labour market policy programmes – – – – – 81
Summa 4 Total 4 66 987 52 635 45 602 51 721 60 640 55 056
1) Praktikprogrammet t.ex. arbetspraktik. Trainee programmes: employment-generating programmes, for example the work experience.
2) Friår. The Career break is a pilot scheme 2002–2005.
3) Genom EU-medlemskapet tillförs Sverige ekonomiska bidrag till arbetsmarknads- och utbildningsprogram.
4) I "Övrigt" ingår en statlig ålderspensionsavgift. "Other" includes a governmental old age pension fee.
5) Anslag för etableringsuppdraget har tillkommit fr.o.m. 2011.
Källa: Arbetsförmedlingen (www.arbetsförmedlingen.se).
Statistiska centralbyrån 257

Arbetsmarknad Statistisk årsbok 2013
12.24
Arbetslöshetskassor, medlemsantal och förmåner
den 31 december
Unemployment insurance funds, members and benefits
2005 2006 2007 2008 1 2009 1 2010 1 2011 1
Kassor Funds 37 36 35 33 32 32 31
Medlemmar Members
Kvinnor Women 1 937 933 1 928 320 1 723 566 1 689 753 1 710 286 1 720 791 1 731 622
Män Men 1 868 697 1 850 708 1 664 356 186 352 1 649 803 1 648 807 1 660 642
Summa Total 3 806 630 3 779 028 3 387 922 3 324 182 3 360 089 3 369 598 3 392 264
Högsta dagpenning, kr 2
Maximum daily benefits 730/680 730/680 680 680 680 680 680
1) Uppgifterna angående medlemsantalet för den 31 december 2008 lämnades av arbetslöshetskassorna i december 2009, för den
31 december 2009 i december 2010, för den 31 december 2010 i maj 2011 och för den 31 december 2011 i juni 2012.
2) Den 2 juli 2001 t.o.m. den 30 juni 2002 kunde arbetslösa få högst 680 kronor i förhöjd ersättning under de 100 första ersättningsdagarna.
Fr.o.m. den 1 juli 2002 utgör den förhöjda ersättningen högst 730 kr. Fr.o.m. den 1 januari 2007 togs den förhöjda dagpenningen
bort.
Källa: Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen (www.iaf.se).
12.25
Arbetslöshetskassor, verksamhet
Unemployment insurance funds, activity
År
Year
Erlagda avgifter
Paid fees
Totalbelopp,
mnkr
Total
Per årsmedlem,
kr
Average per
member
Totalbelopp,
mnkr
Utbetalda ersättningar
Benefits granted
Per årsmedlem,
kr 1
Antal ersättningstagare
Number of
beneficiaries
Genomsnittligt
utbetald
dagersättning,
kr 2
Average benefit
paid per day
Statsbidrag,
mnkr
State grants
Finansieringsavgifter,
mnkr 3
Financing fees
1990 765 215 6 819 1 917 298 283 402 6 819 503
1991 821 230 12 700 3 507 431 134 445 12 700 549
1992 1 599 436 25 516 6 871 683 245 478 25 516 1 190
1993 1 753 467 38 607 10 254 914 300 476 38 607 1 227
1994 729 194 38 467 10 201 984 526 458 38 467 .
1995 1 912 507 38 907 10 232 960 189 461 38 907 1 219
1996 1 929 508 37 413 9 843 949 488 458 37 413 1 224
1997 2 577 680 37 453 9 884 825 112 472 37 453 1 822
1998 3 382 891 32 633 8 582 862 450 501 32 633 2 501
1999 3 488 921 30 829 8 132 774 932 510 30 829 2 534
2000 3 554 937 27 830 7 337 696 183 518 27 830 2 585
2001 3 647 964 22 265 5 873 574 320 530 22 265 2 656
2002 3 747 991 22 677 5 984 539 537 566 22 677 2 839
2003 3 989 1 050 28 465 7 492 565 369 605 28 465 3 015
2004 4 253 1 117 32 614 8 568 610 943 614 32 614 3 072
2005 4 371 1 148 31 189 8 193 601 370 618 31 189 3 101
2006 4 444 1 176 26 918 7 123 552 878 621 26 918 3 131
2007 13 569 4 002 19 438 5 737 417 016 590 19 438 11 176
2008 10 325 3 106 13 592 4 089 327 613 583 13 592 8 451
2009 8 801 3 619 19 561 5 822 384 781 608 19 561 7 444
2010 4 8 173 2 425 17 615 5 228 359 373 609 17 615 6 241
2011 5 6 488 1 913 13 112 3 865 286 355 607 13 112 4 957
1) Med årsmedlemmar avses medlemmar i arbetslöshetskassorna den 31 december respektive år. Beräkningen har inte tagit hänsyn till att
ca 5 procent av den utbetalda ersättningen gått till personer som inte var medlemmar i en arbetslöshetskassa eller anslutna till Alfakassan.
Uppgiften innebär därmed en överskattning av det genomsnittliga belopp som utbetalats per medlem med ca 1,5 procent.
2) Belopp inkomstrelaterad arbetslöshetsersättning / antal dagar med inkomstrelaterad ersättning.
3) Statsbidraget täcker 100 procent av utbetald ersättning. A-kassorna betalar en avgift för finansiering av del av statens kostnader.
Finansieringsavgiftens storlek beror på antalet medlemmar i arbetslöshetskassan vid månadens slut samt på den genomsnittliga
inkomstrelaterade ersättningen per ersättningsdag som kassan betalat ut. Finansieringsavgiften var tillfälligt avskaffad 1994. Den 1 januari
2007 till den 30 juni 2008 betalade kassorna även en förhöjd finansieringsavgift. Fr.o.m. den 1 juli 2008 ersattes den förhöjda finansieringsavgiften
med en arbetslöshetsavgift. Arbetslöshetsavgiften beror på respektive arbetslöshetskassas utbetalade inkomstrelaterade
ersättning och antalet icke arbetslösa medlemmar.
4) Erlagda avgifter 2010: reviderad uppgift. Paid fees 2010: revised figure.
5) Sveriges fiskares arbetslöshetskassa gick upp i Handelsanställdas arbetslöshetskassa den 4 april 2011. Uppgifter om erlagda avgifter
och finansieringsavgifter är hämtade ur respektive kassas årsredovisning och saknas därför för Sveriges fiskares arbetslöshetskassa för
perioden under 2011 fram till sammanslagningen.
Källa: Arbetsmarknadsstyrelsen, AMS (–2002); Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen (2003–, www.iaf.se).
258 Statistiska centralbyrån

Statistisk årsbok 2013
12.26
Arbetsmarknad
Svenskt Näringsliv/Arbetsgivarförbund och Branschföreningar,
anslutna arbetsgivarförbund och branschföreningar
den 1 oktober 2012
The Confederation of Swedish Enterprise, member employer
organisations and industry organisations
Medlemsorganisation
Branch association
Företag
Firms
Anställda
Employees
Almega Samhallförbundet 1 16 400
Almega Tjänsteförbunden 3 909 164 223
Almega Tjänsteföretagen 2 452 72 245
Bemanningsföretagen 484 50 364
BIL Sweden 21 31 668
Biltrafikens Arbetsgivareförbund 8 489 71 069
Bruksindustriföreningen 35 19 248
Bussarbetsgivarna 410 23 774
Byggmaterialindustrierna 19 3 492
Byggnadsämnesförbundet 166 11 256
Elektriska Installatörsorganisationen EIO 2 250 25 131
Energiföretagens Arbetsgivareförening 151 17 845
Försäkringsbranschens Arbetsgivareorganisation 154 16 504
Grafiska Företagens Förbund 514 14 920
Industri- och KemiGruppen 1 240 70 588
IT&Telekomföretagen inom Almega 1 108 97 886
Kemisk-Tekniska Leverantörförbundet 39 4 826
Livsmedelsföretagen 809 44 696
Läkemedelsindustriföreningen 47 12 955
Maskinentreprenörerna 3 679 13 276
Medieföretagen 653 38 027
Motorbranschens Arbetsgivareförbund 2 149 41 855
Petroleumbranschens Arbetsgivareförbund 37 2 483
Plast- & Kemiföretagen 199 39 481
Plåtslageriernas Riksförbund 887 6 626
Sjöfartens Arbetsgivareförbund 97 10 598
Skogs- och Lantarbetsgivareförbundet 3 943 26 099
Skogsindustrierna 272 31 121
Stål och Metall Arbetsgivareförbundet 168 33 677
SVEMEK 372 7 434
SveMin inkl. Gruvornas Arbetsgivareförbund 55 12 412
Svensk Betong 43 4 817
Svensk Handel 12 147 222 176
Svenska Flygbranschen 98 10 025
Svenskt Näringslivs Allmänna avdelning 5 130
Sveriges Bergmaterialindustri 59 5 302
Sveriges Byggindustrier 3 176 89 577
Sveriges Hamnar 57 3 821
Sveriges Managementkonsulter 11 96
Sveriges Redareförening 68 10 700
Sveriges Transportindustriförbund 97 28 446
Teknikföretagen 3 581 279 632
TeknikGrossisternas Arbetsgivareförening 11 2 277
TEKO Sveriges Textil- och Modeföretag 206 6 866
Trä- och Möbelföretagen 699 26 329
Visita 3 841 65 409
VVS Företagen 1 093 19 001
Vårdföretagarna 2 004 81 100
Återvinningsindustrierna 31 16 307
Summa 62 036 1 904 190
Företag anslutna till mer än en medlemsorganisation
Firms associated with more than one branch organisation 1 932 163 897
Svenskt Näringsliv (netto) Net total 60 104 1 740 293
Källa: Svenskt Näringsliv (www.svensktnaringsliv.se).
Statistiska centralbyrån 259

Arbetsmarknad Statistisk årsbok 2013
12.27
Vissa fackliga organisationer, anslutna medlemmar
den 31 december 2011
Swedish Federations of Trade Unions, members
Förbund
Unions
Samtliga
medlemmar
Total
membership
Därav
kvinnor
Of which
women
Förbund
Unions
Samtliga
medlemmar
Total
membership
Därav
kvinnor
Of which
women
Landsorganisationen (LO) Skolledarförbund, Sveriges 7 071 3 798
The Swedish Trade Union SRAT 6 13 201 8 698
Confederation (LO) 1 502 285 693 163 Tandläkarförbund, Sveriges 8 706 4 622
Byggnadsarbetareförbundet, Universitetslärarförbund, Sveriges 19 575 9 289
Svenska 106 013 1 129 Veterinärförbund, Sveriges 2 938 1 907
Elektrikerförbundet, Svenska 24 625 286 Yrkesverksamma (SACO)
Fastighetsanställdas Förbund 31 509 15 726 Gainfully employed 475 274 249 511
GS-facket 56 197 10 892 Statlig tjänst
Handelsanställdas Förbund 144 891 97 677 Government employees 99 306 47 635
Hotell- och Restaurangfacket 33 007 21 695 Primärkommunal tjänst
Industrifacket Metall, IF Metall 348 287 78 738 Certain municipalities 103 185 73 730
Kommunalarbetareförbundet, Landstingstjänst County councils 55 447 36 222
Svenska 504 600 404 535 Kyrkans avtal Church of Sweden 4 550 2 607
Livsmedelsarbetareförbundet, Enskild tjänst Private employees 195 236 81 713
Svenska 33 318 13 170 Egenföretagare Self-employers 17 550 7 605
Musikerförbundet, Svenska 2 632 .. Ej yrkesverksamma Not employed 158 701 83 011
Målareförbundet, Svenska 14 890 1 133 Sveriges arbetares central-
Pappersindustriarbetareförbundet, organisation (SAC) 7
Svenska 16 935 2 722 Central Organization of Swedish
SEKO – Facket för Service och Workers 4 189 1 499
Kommunikation 123 639 35 868 Tjänstemännens central-
Transportarbetareförbundet, organisation (TCO) 8
Svenska 61 742 9 592 The Swedish Confederation for
Sveriges akademikers central- Professional Employees (TCO) 1 200 633 . .
organisation (SACO) Facket för försäkring och finans, FTF 14 084 . .
The Swedish Confederation of Fackförbundet SKTF 9 165 201 . .
Professional Associations, SACO 633 975 332 522 Fackförbundet ST 92 339 . .
Akademikerförbundet SSR 1 61 089 48 344 Farmaciförbundet 6 875 . .
Arbetsterapeuter, Förbundet Finansförbundet 35 979 . .
Sveriges 9 947 9 504 Folkhögskolans lärarförbund,
Arkitekter, Sveriges 11 520 5 964 Svenska 10 .. . .
Civilekonomerna 38 943 21 016 Försvarsförbundet 4 609 . .
DIK-förbundet 2 21 804 16 929 Journalistförbundet, Svenska 17 011 . .
Farmacevtförbund, Sveriges 7 306 6 293 Lärarförbundet 228 938 . .
Fartygsbefälsförening, Sveriges 7 065 387 Polisförbundet 23 413 . .
Ingenjörer, Sveriges 3 132 848 31 502 Skogs- och lantbrukstjänstem.fbd. 910 . .
Jusek 4 80 377 44 464 Teaterförbundet 8 079 . .
Kyrkans akademikerförbund 5 029 2 697 Tull-Kust 3 707 . .
Leg. sjukgymnasters riksförbund 11 793 9 570 Unionen 11 486 000 . .
Läkarförbund, Sveriges 43 872 20 368 Vårdförbundet 111 669 . .
Lärarnas riksförbund 85 242 59 460 Yrkesmusikerförbund, Sveriges 1 819 . .
Naturvetarna 5 31 513 18 738 Yrkesverksamma (TCO) 968 866 . .
Officersförbundet 17 503 801 Statlig tjänst . . . .
Psykologförbund, Sveriges 9 839 7 026 Kommunal tjänst . . . .
Reservofficersförbund, Sveriges 2 436 36 Enskild tjänst . . . .
SACO-förbundet Trafik och
Ej yrkesverksamma 231 767 . .
Järnväg 4 358 1 109
1) Förbund för ekonomer, samhälls- och personalvetare, socionomer och chefer.
2) Akademiker inom dokumentation, information och kultur.
3) I januari 2007 gick Ingenjörsförbundet och Civilingenjörsförbundet samman.
4) Förbund för jurister, samhällsvetare och ekonomer.
5) Den 1 januari 2009 gick Agrifack och Naturvetareförbundet samman i det nya förbundet Naturvetarna.
6) SRAT företräder medlemmar inom hälsa, kommunikation och förvaltning.
7) Antal medlemmar i 42 lokala samorganisationer.
8) TCO redovisar endast könsuppdelad statistik för aktiva medlemmar.
9) Fackförbundet SKTF har i september 2011 bytt namn till Vision.
10) Folkhögskolans lärarförbund., Svenska har sedan 2010-07-01 samarbetsavtal med Lärarförbundet och deras medlemmar räknas in i
Lärarförbundet.
11) Den 1 januari 2008 gick Sif och Tjänstemannaförbundet HTF samman.
Källa: Uppgifter från resp. facklig organisation (LO: www.lo.se, SACO: www.saco.se, SAC: www.sac.se, TCO: www.tco.se).
260 Statistiska centralbyrån

Statistisk årsbok 2013
12.28
Arbetsinställelser, lovliga och olovliga, inom olika
näringsgrenar (SNI 92)
Stoppages of work, legal and illegal, by industry
Arbetsmarknad
2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011
Arbetsinställelser 1 Stoppages of work 1 14 9 14 5 6 7 2
Därav strejker Of which strikes 13 9 14 4 6 6 2
Förlorade arbetsdagar 1 Working days lost 1
Tillverkning och utvinning (C+D)
Manufacturing, mining and quarrying
Lovlig Legal – – 210 41 – 152 –
Lockout – – – – – – –
Olovlig Illegal 25 39 1 710 – – – –
Byggverksamhet (F) Construction
Lovlig 100 – 4 138 – – – –
Lockout – – – – – – –
Olovlig – – – – – – –
Handel och kommunikationer (G+I)
Wholesale and retail trade; transport, storage
and communication
Lovlig 150 750 7 200 11 640 1 014 – 4
Lockout – – – 120 – – –
Olovlig 50 – 1 – 546 – –
Övriga näringsgrenar Other industries
Lovlig 243 1 182 407 95 000 – 28 740 250
Lockout 30 – – – – 1 100 –
Olovlig – – – – – – –
Summa 1, 2 Total 1, 2 568 1 971 13 666 106 801 1 560 28 892 254
Lovlig 493 1 932 11 955 106 801 1 014 28 892 254
Lockout 30 – – 120 – 1 100 –
Olovlig 75 39 1 711 – 546 – –
Berörda arbetstagare 1, 2
Affected employees 1, 2 604 1 749 3 635 12 766 1 119 3 211 7
Lovlig 456 1 519 2 481 12 766 875 3 211 7
Lockout 8 – – 24 – 220 –
Olovlig 140 230 1 154 – 244 – –
1) En konflikt som pågått över ett årsskifte redovisas enbart under begynnelseåret vad avser antal arbetsinställelser och antal berörda
anställda. Förlorade arbetsdagar redovisas däremot för resp. kalenderår. Conflicts that continue into a new year are accounted for solely
during the first year regarding number of stoppages and number of employed, while workdays lost are accounted for during each separate
year.
2) Arbetstagare som samtidigt omfattas av strejk och lockout är redovisade under båda arbetsinställelserna, medan summan är
nettoräknad. Antalet förlorade arbetsdagar är redovisade på samma sätt. Employees who at the same time are involved in both strikes and
lockouts are accounted for in both, while the sum of involved employees is checked for duplicate.
Källa: Medlingsinstitutet (www.mi.se).
Statistiska centralbyrån 261

Arbetsmarknad Statistisk årsbok 2013
12.29
Genomsnittlig timlön för arbetare inom privat sektor, kronor
Average hourly wages of manual workers in private sector, SEK
Näringsgren enl. SNI 2007
Industry
Genomsnittlig timlön, kr
Average hourly wages
Män Men
Kvinnor Women
2010 2011 2010 2011
Jordbruk, skogsbruk och fiske Agriculture, forestry and fishing 129,10 136,30 118,80 121,80
Gruvor och mineralutvinningsindustri Mines and quarries 179,10 190,20 178,90 190,30
Tillverkningsindustri Manufacturing 147,60 152,20 137,30 140,80
Livsmedels-, dryckesvaru- och tobaksindustri
Food, beverage and tobacco industry 141,20 144,70 130,80 133,90
Textil-, beklädnads-, läder - och lädervaruindustri
Textile, wearing apparel and leather industry 136,70 138,10 123,20 126,40
Trävaruindustri, utom möbler
Industry for wood and products of wood, cork, cane etc., except furniture 141,70 144,20 138,50 138,70
Massa-, pappers- och pappersvaruindustri
Industry for paper and paper products 167,50 172,10 157,90 162,00
Grafisk och annan reproduktionsindustri
Printers; other industry for recorded media 155,20 157,00 133,00 136,00
Gummi- och plastvaruindustri Industry for rubber and plastic products 143,90 149,70 133,60 137,50
Industri för andra icke-metalliska mineraliska produkter
Industry for other non-metallic mineral products 146,00 148,80 134,40 132,80
Stål- och metallverk Industry for basic metals 159,40 165,90 154,70 162,00
Transportmedelsindustri Industry for transport equipment 152,40 157,30 146,40 150,80
Byggindustri Construction industry 154,30 156,70 127,20 132,10
Handel; serviceverkstäder för motorfordon och motorcyklar
Trade; repair establishments for motor vehicles and motorcycles 138,70 141,10 137,00 140,20
Hotell och restauranger Hotels and restaurants 122,90 126,60 117,10 119,90
Se Tabellanmärkningar.
Källa: Medlingsinstitutet och SCB Lönestrukturstatistik, privat sektor (SLP) Statistiska meddelanden serie AM 57
(www.scb.se/AM0103); Statistikdatabasen: Arbetsmarknad.
12.30
Genomsnittlig månadslön efter utbildningsnivå och kön, kronor
Average monthly salary by level of education and sex, SEK
År
Year
Förgymnasial
utbildning
=9 years
Gymnasial
utbildning
2 years
Eftergymnasial
utbildning
=3 years
Forskarutbildning
Postgraduate
education
1 2 3 4 5 6 7
Samtliga
utbildningsnivåer
All education
levels
2006 21 200 21 800 22 600 22 600 26 700 30 500 41 400 25 000
Män 22 500 23 000 24 200 24 400 29 600 35 300 43 700 27 100
Kvinnor 19 200 20 000 20 800 20 600 24 000 27 000 37 000 22 800
2007 21 800 22 500 23 300 23 300 27 600 31 400 42 200 25 800
Män 23 200 23 800 25 100 25 200 30 700 36 400 44 500 28 000
Kvinnor 19 500 20 400 21 300 21 200 24 800 27 700 37 700 23 500
2008 22 500 23 400 24 500 24 400 28 800 32 900 43 800 27 100
Män 23 900 24 700 26 300 26 200 32 100 38 200 46 400 29 400
Kvinnor 20 400 21 400 22 600 22 400 25 800 29 100 39 100 24 700
2009 23 000 24 000 25 200 25 100 29 600 33 600 45 300 27 900
Män 24 500 25 200 27 000 26 800 32 700 38 600 48 000 30 100
Kvinnor 20 900 22 100 23 400 23 200 26 700 30 000 40 600 25 700
2010 23 200 24 500 25 800 25 400 29 900 34 100 45 900 28 400
Män 24 700 25 700 27 500 27 100 33 000 39 300 48 600 30 600
Kvinnor 21 200 22 600 23 900 23 500 27 200 30 500 41 300 26 200
2011 23 400 25 100 26 500 25 900 30 500 34 800 46 600 29 000
Män 24 900 26 400 28 300 27 600 33 600 39 800 49 200 31 200
Kvinnor 21 500 23 200 24 500 24 000 27 700 31 200 42 400 26 800
Källa: Medlingsinstitutet och SCB Lönestrukturstatistik, hela ekonomin (www.scb.se/AM0110); Statistikdatabasen:
Arbetsmarknad.
262 Statistiska centralbyrån

Statistisk årsbok 2013
12.31
Arbetsmarknad
Genomsnittlig månadslön för tjänstemän inom privat sektor,
kronor
Average monthly salary of non-manual workers in private sector,
SEK
Näringsgren enl. SNI 2007 1
Genomsnittlig månadslön 2
Industry 1 Average monthly wages 2
Män Men
Kvinnor Women
2010 2011 2010 2011
Tillverkningsindustri; gruvor och mineralutvinningsindustri
Manufacturing industry; mines and quarries 39 400 40 700 32 600 33 500
Ledningsarbete 51 900 54 100 48 300 50 200
Arbete som kräver teoretisk specialistkompetens 41 300 42 500 38 500 39 600
Arbete som kräver kortare högskoleutbildning 34 700 35 900 30 400 31 400
Kontors- och kundservicearbete 28 200 29 200 25 600 26 200
Service-, omsorgs- och försäljningsarbete 32 600 30 900 25 900 23 600
Byggindustri Construction industry 36 600 38 200 29 500 30 000
Ledningsarbete 45 600 49 800 43 800 51 300
Arbete som kräver teoretisk specialistkompetens 42 300 40 400 36 100 39 100
Arbete som kräver kortare högskoleutbildning 35 000 36 700 29 600 31 600
Kontors- och kundservicearbete 30 100 28 000 25 100 25 800
Handel; serviceverkstäder för motorfordon och motorcyklar
Trade; repair establishments for motor vehicles and motorcycles 36 800 36 900 30 100 30 500
Ledningsarbete 47 500 47 800 38 600 39 400
Arbete som kräver teoretisk specialistkompetens 41 700 43 700 35 600 35 400
Arbete som kräver kortare högskoleutbildning 34 400 34 500 29 600 29 800
Kontors- och kundservicearbete 26 900 27 700 25 600 26 300
Service-, omsorgs- och försäljningsarbete 28 500 28 400 23 700 24 100
Hotell och restauranger Hotels and restaurants 30 200 29 700 27 800 27 800
Ledningsarbete 34 000 32 500 32 300 30 500
Arbete som kräver teoretisk specialistkompetens .. 34 600 34 200 35 600
Arbete som kräver kortare högskoleutbildning 28 400 .. 28 400 28 900
Kontors- och kundservicearbete 27 900 27 400 25 700 25 000
Service-, omsorgs- och försäljningsarbete 26 400 26 300 22 500 25 700
Banker och andra kreditinstitut Banks and other financial institutions 52 500 53 600 35 400 36 100
Ledningsarbete 80 100 80 900 .. 65 400
Arbete som kräver teoretisk specialistkompetens 53 300 54 000 45 200 47 200
Arbete som kräver kortare högskoleutbildning 49 400 50 500 31 900 33 000
Kontors- och kundservicearbete 25 700 24 200 26 800 25 100
Försäkrings- och återförsäkringsbolag, pensionsfonder
Insurance and reinsurance companies, pension funds 45 400 46 200 34 900 35 900
Ledningsarbete 92 700 97 500 71 400 70 400
Arbete som kräver teoretisk specialistkompetens 54 100 53 200 43 300 44 900
Arbete som kräver kortare högskoleutbildning 39 000 40 700 31 500 32 900
Kontors- och kundservicearbete .. 27 300 29 000 29 100
1) Den övergång från SNI 2002 till SNI 2007 som genomfördes i 2008 års statistik, i kombination med eventuell urvalsrotation, stör
jämförelser med tidigare års statistikuppgifter. Due to the introduction of a revised nomenclature of economic activities in 2008, in
combination with possible survey sample rotation, comparisons with previously published figures should be made with caution.
2) I lönebegreppet ingår fast lön, fasta tillägg, ackordskompensation och rörlig lön (t.ex. prestationslön och ackord), OB-/skifttillägg,
tillägg för risk, smuts, värme o.d., jour- och beredskapsersättning samt förmåner. Salaries include fixed and variable payments (for
example, incentive pay and piecework), shift premiums, supplemental payments for working odd hours or with poor working conditions
(dirty, dangerous, hot or wet, etc.), on-duty and standby compensation, and other benefits.
Yrkesområdena definieras enligt Standard för svensk yrkesklassificering, SSYK. Occupational (major) groups are defined according
to Swedish Standard Classification of Occupation.
Se Tabellanmärkningar.
Källa: Medlingsinstitutet och SCB Lönestrukturstatistik, privat sektor (SLP) Statistiska meddelanden serie AM 62
(www.scb.se/AM0103); Statistikdatabasen: Arbetsmarknad.
Statistiska centralbyrån 263

Arbetsmarknad Statistisk årsbok 2013
12.32
Statlig sektor – genomsnittlig månadslön efter näringsgren,
kronor
Governmental sector – average monthly salary by industry, SEK
SNI
2007
Näringsgren
Industry
Män
Men
Kvinnor
Women
2010 2011 2010 2011
K Finans- och försäkringsverksamhet Financial and insurance activities 30 300 33 700 27 800 30 300
L Fastighetsverksamhet Real estate activities 32 000 33 300 32 400 33 200
M Verksamhet inom juridik, ekonomi, vetenskap och teknik
Professional, scientific and technical activities 35 100 36 100 30 100 30 900
N Uthyrning, fastighetsservice, resetjänster och andra stödtjänster
Administrative and support service activities 28 600 30 500 27 600 28 900
O Offentlig förvaltning och försvar; obligatorisk socialförsäkring
Public administration and defence; compulsory social security 32 600 32 300 29 300 29 700
O 84.1 Offentlig förvaltning 35 000 35 700 31 000 31 700
O 84.2 Offentliga tjänster 31 200 30 800 28 300 28 500
O 84.3 Obligatorisk socialförsäkring 31 000 30 700 26 100 26 500
P Utbildning Education 34 600 35 400 30 200 31 100
P 85.2 Grundskoleutbildning 26 200 27 300 26 200 27 000
P 85.4 Eftergymnasial utbildning 34 700 35 500 30 300 31 100
Q Vård och omsorg; sociala tjänster
Human health and social work activities 26 500 26 800 26 500 27 100
R Kultur, nöje och fritid Arts, entertainment and recreation 29 100 29 700 28 000 28 800
Alla näringsgrenar All industries 32 900 33 100 29 400 30 000
Källa: Medlingsinstitutet och SCB Lönestrukturstatistik, statlig sektor Statistiska meddelanden serie AM 50
(www.scb.se/AM0104); Statistikdatabasen: Arbetsmarknad.
12.33
År
Year
Genomsnittlig månadslön efter sektor och kön
Average monthly salary by sector and sex
Alla sektorer 1
All sectors
Primärkommunal
sektor
Municipal
authorities
Landstingskommunal
sektor
County
councils
Statlig sektor
Government
Privat sektor
Private sector
Arbetare
Manual
workers
Tjänstemän
Non-manual
workers
2003 22 800 19 700 24 100 24 800 19 400 27 100
Män 1 Men 24 800 21 300 31 400 26 800 20 100 30 100
Kvinnor 1 Women 20 700 19 300 22 300 22 700 17 700 23 200
2004 23 600 20 500 24 900 25 300 20 000 28 300
Män 25 700 22 000 32 400 27 300 20 700 31 500
Kvinnor 21 500 20 100 23 000 23 200 18 300 24 200
2005 24 300 21 000 25 600 25 900 20 400 29 200
Män 26 400 22 500 33 200 27 900 21 200 32 300
Kvinnor 22 100 20 600 23 700 23 900 18 700 25 000
2006 25 000 21 500 26 200 26 900 21 000 29 900
Män 27 100 23 000 33 800 28 700 21 800 33 100
Kvinnor 22 800 21 100 24 300 25 000 19 400 25 800
2007 25 800 21 800 26 900 27 900 21 900 31 100
Män 28 000 23 500 34 500 29 800 22 600 34 400
Kvinnor 23 500 21 400 25 000 26 000 20 300 26 800
2008 27 100 23 200 28 500 29 100 22 800 32 600
Män 29 400 24 700 36 500 31 000 23 600 36 100
Kvinnor 24 700 22 800 26 500 27 200 21 000 28 200
2009 27 900 24 100 29 700 30 400 23 300 33 500
Män 30 100 25 400 37 700 32 200 24 100 36 800
Kvinnor 25 700 23 700 27 600 28 600 21 700 29 200
2010 28 400 24 500 30 300 31 100 23 800 34 000
Män 30 600 25 700 38 500 32 900 24 600 37 500
Kvinnor 26 200 24 200 28 300 29 400 22 100 29 700
2011 29 000 25 000 31 200 31 500 24 300 34 800
Män 31 200 26 300 39 300 33 100 25 200 38 300
Kvinnor 26 800 24 700 29 100 30 000 22 700 30 400
1) Skillnader i löner mellan olika sektorer och mellan kvinnor och män påverkas bl.a. av skillnader i ålders- och yrkessammansättningar
samt av att verksamheter flyttas mellan sektorer.
Källa: SCB Lönestatistisk årsbok (–2003); Lönestrukturstatistik, hela ekonomin (www.scb.se/AM0110, 2004–);
Statistikdatabasen: Arbetsmarknad.
264 Statistiska centralbyrån

Hushållens ekonomi
Household finances
Foto: Jan-Aage Haaland

Hushållens ekonomi Statistisk årsbok 2013
13 – Hushållens ekonomi
Household finances
13.1 Hushållens inkomster .......................... 267
Household income
13.2 Hushållens tillgångar och skulder...... 270
Households´assets and debts
13.3 Hushållens utgifter ............................... 271
Household expenditure
13.4 Sammanräknad förvärvsinkomst
2010, antal personer efter kön, ålder
och inkomstklass ......................................... 273
Total income from employment and
business, number of persons by sex,
age and income group
13.5 Sammanräknad förvärvsinkomst,
medianvärden i löpande priser efter
kön och ålder, tkr ......................................... 275
Total income from employment and
business, median values in current
prices by sex and age, SEK thousands
13.6 Sammanräknad förvärvsinkomst,
medianvärden i 2010 års priser efter
kön och ålder, tkr ......................................... 275
Total income from employment and
business, median values in 2010 prices
by sex and age, SEK thousands
13.7 Sammanräknad förvärvsinkomst,
medelvärden efter kön, län och kommun
2010, tkr ................................................ 276
Total income from employment and
business, mean averages by sex in
counties and municipalities, SEK
thousands
13.8 Arbetsinkomst efter kön och
ålder för helårs- och heltidsanställda
personer utan inkomst från näringsverksamhet,
medianvärden i 2010 års
priser, tkr ....................................................... 279
Income from work by sex and age,
employed year round and full time with
no entrepreneurial income, median value
in 2010 prices, SEK thousands
13.9 Slutliga skattens andel av summa
förvärvs- och kapitalinkomst ....................... 280
Final tax, relative share of total earnings
and capital income
13.10 Inkomststruktur för samtliga
hushåll, medelvärden i 2010 års
priser .............................................................. 281
Income composition for all households,
mean value, 2010 prices
13.11 Disponibel inkomst per konsumtionsenhet
(k.e.) för individer 20– år
efter hushållstyp, medianvärden per
k.e. i 2010 års priser, tkr ............................... 282
Equalised disposable income for individuals
by type of household, median value,
2010 prices, SEK thousands
13.12 Hushållens utgifter (HUT) per
utgiftsområde och år, procent ..................... 283
Household Budget Survey, share of total
consumption per household
13.13 Nettoförmögenhet, medianvärde
i 2007 års priser efter kön och ålder,
tkr ................................................................... 284
Net wealth, median value in 2007 prices
by sex and age, SEK thousands
266 Statistiska centralbyrån

Statistisk årsbok 2013
13.1
Hushållens inkomster
Household income
Hushållens ekonomi
Hushållens ekonomiska standard har ökat varje år sedan 1990-talets
lågkonjunktur. Under 2000-talet har framför allt barnfamiljer fått en bättre
ekonomi. Samtidigt har en allt större del av den svenska befolkningen fått det
ekonomiskt sämre under åren 1999–2010. Ensamstående med barn är de
som har drabbats hårdast.
Många arbetstagare fick i början av 1990-talet
sänkta inkomster, vilket var en av följderna av
att ekonomin i Sverige upplevde en omfattande
nedgång. Detta bidrog till att arbetslösheten
sköt i höjden och att allt fler personer hamnade
utanför arbetskraften.
Samhällets stöd i form av ersättning vid arbetslöshet
samt bostadsbidrag och socialbidrag
ökade visserligen, men kunde inte helt motverka
den kraftiga nedgången i inkomsterna
från eget arbete och egen kapitalavkastning.
Den sammantagna effekten blev att de disponibla
inkomsterna minskade fram till mitten av
1990-talet. Mellan åren 1991 till 1995 sjönk den
ekonomiska standarden med 11 procent.
Efter mitten av 1990-talet vände inkomstutvecklingen
och allt fler grupper fick ökade inkomster.
År 2010 hade alla typer av hushåll
högre ekonomisk standard än 1999. För exempelvis
ensamboende personer utan barn var
ökningen 27 procent och för sammanboende
utan barn 34 procent.
Ökning av inkomstspridningen
Diagrammet nedan ger en bild av hur inkomstspridningen
har sett ut mellan 1991 och 2010.
Genom att använda måttet Gini-koefficient blir
detta tydligt. Koefficienten kan anta ett värde
mellan 0 och 1. Ju högre värde på koefficienten
desto större inkomstspridning, dvs. desto större
skillnader mellan höga och låga inkomster.
Disponibel inkomst per konsumtionsenhet
1991–2010
År 2010 ökade inkomstspridningen till den näst
högsta nivån sedan SCB påbörjade mätningarna
1975. Den hittills högsta inkomstspridningen
uppmättes 2007, vilket framför allt var ett
resultat av höga kapitalvinster.
Ett annat sätt att illustrera inkomstspridningen
är att dela in hushållen i tio lika stora
grupper, baserade på hur stora inkomsterna är.
På så sätt kan man se hur inkomstutvecklingen
har varit i olika inkomstskikt och om avståndet
mellan de som tjänar mycket respektive lite har
ökat eller minskat. De tio procent med de lägsta
inkomsterna utgör decilgrupp 1, de tio procent
med de näst lägsta inkomsterna utgör decilgrupp
2, o.s.v. Denna metod visar bland annat
att inkomstutvecklingen har varit positiv i alla
inkomstskikten mellan 1999 och 2010. Vidare
framgår att inkomstutvecklingen har varit
bättre ju högre upp i inkomstskikten man
kommer – från knappt 20 procent i det lägsta
skiktet till drygt 50 procent i det högsta.
Procentuell förändring av ekonomisk standard
1999–2010 i decilgrupper. Samtliga personer,
2010 års priser
Decilgrupp
Förändring
inkl. reavinst
Förändring
exkl. reavinst
1 19,7 17,8
2 20,2 20,5
3 26,0 26,3
4 32,4 33,0
5 35,6 36,5
6 37,7 38,5
7 39,0 40,2
8 39,8 41,2
9 40,0 43,0
10 50,1 53,0
Median 36,8 38,9
Statistiska centralbyrån 267

Hushållens ekonomi Statistisk årsbok 2013
Fortfarande stora skillnader mellan könen
Bland personer 20–64 år arbetade 67 procent av
männen och 50 procent av kvinnorna heltid år
2010. År 1999 var motsvarande siffror 68 respektive
46 procent. Kvinnorna närmar sig männen,
men inte med stormsteg. De relativa skillnaderna
i arbetsinkomst mellan heltidsanställda
kvinnor och män har minskat något under 2000-
talet. År 1999 var medianinkomsten för kvinnor
83 procent av männens motsvarighet, för 2010
är siffran knappt 86 procent.
Ekonomisk återhämtning för barnfamiljer
Barnfamiljerna var en av de grupper som
drabbades hårt under 1990-talets lågkonjunktur.
Det dröjde innan barnfamiljernas inkomst åter
nådde upp till samma nivå som i början av
1990-talet. Faktum är att deras ekonomiska
standard 1999 fortfarande var lägre än vad den
var 1991. Men under 2000-talet har den ekonomiska
standarden ökat markant för barnfamiljerna
och främst för sammanboende med
barn. Mellan 1999 och 2010 ökade den ekonomiska
standarden med 42 procent för sammanboende
med barn. För ensamstående med barn
var ökningen 28 procent.
Foto: Riksbanken
Lägre inkomst bland utrikes födda
Utrikes födda har under alla undersökta år en
betydligt lägre inkomst än vad de som är födda
i Sverige har. Den ekonomiska standarden 2010
för utrikes födda i åldrarna 20 år och äldre var
77 procent av nivån för födda i Sverige. Men det
är stor skillnad beroende på från vilket land
man kommer, och även beroende på hur länge
man har bott i Sverige. Invandrare från Norden
och övriga EU-länder har en betydligt högre
inkomstnivå än vad invandrare från länder
utanför EU har. Lägst inkomster har gruppen
med kortast vistelsetid i landet.
Procentuell förändring av ekonomisk standard 1999–2010 för individer i olika hushållstyper
268 Statistiska centralbyrån

Statistisk årsbok 2013
Ekonomisk standard för individer efter
födelseland.
Index: Födda i Sverige = 100
Födelseland samt antal år
i Sverige
2010 1999
Samtliga 20– år 97 98
Födda i Sverige 100 100
Utrikes födda 77 85
Norden exklusive Sverige 88 97
1–10 år i Sverige 86 105
11–20 år i Sverige 91 94
21– år i Sverige 89 97
EU27 exklusive Norden 89 97
1–10 år i Sverige 78 84
11–20 år i Sverige 87 86
21– år i Sverige 96 105
Europa exklusive EU27
och Norden 76 74
1–10 år i Sverige 61 65
11–20 år i Sverige 84 74
21– år i Sverige 75 87
Övriga länder exklusive
Europa 64 73
1–10 år i Sverige 53 64
11–20 år i Sverige 65 78
21– år i Sverige 82 91
Andelen med låg ekonomisk standard ökar
En allt större andel av befolkningen har låg
ekonomisk standard (ekonomisk standard som
ligger under 60 procent av medianvärdet). Detta
mått används internationellt som en indikator
på risk för fattigdom och socialt utanförskap. År
1991 var andelen i Sverige 7 procent, år 1999 var
den 8 procent och år 2010 har den ökat till 14
procent.
Ökningen är störst bland ensamstående med
barn, från 11 procent 1999 till 30 procent 2010.
Av barn till ensamstående kvinnor låg ungefär
vart sjunde barn under gränsen 1999, år 2010
var det cirka 40 procent. Ensamstående utan
barn i åldersgruppen 20–29 år har haft en
liknande utveckling. Förklaringen till ökningen
i denna åldersgrupp är att allt fler studerar och
därmed har låga inkomster.
Bland sammanboende har andelen med låg
ekonomisk standard ökat i betydligt mindre
omfattning mellan 1999 och 2010. För sammanboende
utan barn har andelen ökat från 5 till 6
procent och för sammanboende med barn har
den ökat från 8 till 9 procent.
I en grupp har andelen med låg ekonomisk
standard minskat. Det är sammanboende med
två barn som har haft en liten minskning.
Hushållens ekonomi
Sett ur ett internationellt perspektiv är det en
relativt liten andel av den svenska befolkningen
som har låg ekonomisk standard. Av EU:s 27
länder är det bara Tjeckien, Nederländerna,
Slovakien och Österrike som har en lägre andel.
Betalar 73 000 kr i skatt
Den slutliga skatten uppgick år 2010 till 554 000
miljoner kronor. Medelvärdet för befolkningen
20 år och äldre var 73 400 kronor.
Slutlig skatt för befolkningen 20 år och äldre
2010. Kommuner med högst respektive lägst
medelvärde
Högst
medelvärde
Belopp
Lägst
medelvärde
Belopp
Danderyd 220 700 Eda 50 400
Lidingö 155 400 Årjäng 51 300
Täby 125 700 Örkelljunga 51 600
Nacka 116 300 Ljusnarsberg 52 300
Vaxholm 112 900 Övertorneå 52 400
Ekerö 109 600 Haparanda 52 800
Sollentuna 108 800 Högsby 53 200
Lomma 108 700 Munkfors 54 300
Värmdö 100 400 Bjuv 54 600
Vellinge 99 400 Åstorp 54 800
Källa: SCB Hushållens ekonomi (www.scb.se/HE0103);
Inkomster och skatter (www.scb.se/HE0110).
Foto: Riksbanken
Statistiska centralbyrån 269

Hushållens ekonomi Statistisk årsbok 2013
13.2
Hushållens tillgångar och skulder
Households´assets and debts
Förmögenheten i Sverige är mycket ojämnt fördelad. En liten andel av
befolkningen har mycket stora förmögenheter samtidigt som en stor andel har
ganska små tillgångar. Äldre män är rikast.
Svenskarnas förmögenhet består till stor del av
fastigheter och bostadsrätter (reala tillgångar).
Dessa tillgångar utgör drygt 70 procent av
samtliga tillgångar i SCB:s förmögenhetsstatistik.
Ändå äger endast drygt hälften av den
vuxna befolkningen denna typ av tillgångar.
De finansiella tillgångarna är totalt sett
betydligt mindre än de reala, men å andra sidan
har flertalet någon form av sparande. De vanligaste
sparformerna är bankkonton och fonder.
Totalt uppgick befolkningens nettoförmögenhet,
dvs. samtliga tillgångar minus samtliga
skulder, till 5 500 miljarder kronor 2007.
Ökad förmögenhet under 2000-talet
Förmögenheten ökade för både kvinnor och
män mellan 1999 och 2007. Ökningen beror
främst på att värdet på småhus och bostadsrätter
steg kraftigt under perioden. De finansiella
tillgångarna och skulderna har också ökat
under samma tid, dock inte lika mycket.
För kvinnor ökade den genomsnittliga
nettoförmögenheten med 68 procent mellan
1999 och 2007. Motsvarande ökning för män var
57 procent. Kvinnors genomsnittliga nettoförmögenhet
var 517 000 kronor medan genomsnittet
för män var 686 000 kronor 2007.
Medianvärdet steg med cirka 30 000 kronor till
drygt 60 000 kronor för både kvinnor och män
under perioden. Ökningen kan delvis förklaras
med att kvaliteten på statistiken över bankkontosparande
förbättrades 2006.
Yngre fattigare än äldre
Förmögenheten är betydligt mer snedfördelad
än exempelvis inkomster. Den rikaste tiondelen
av befolkningen ägde 67 procent av den samlade
nettoförmögenheten 2007.
Ålder är en av de faktorer som har störst
betydelse för hur stora tillgångar och skulder
man har. I unga år har de flesta små tillgångar
och ofta lån för studier och boende. Under årens
lopp byggs tillgångarna upp och man har
möjlighet att spara när inkomsterna blir större.
Medianvärdet på nettoförmögenheten 2007
var 0 kronor för både kvinnor och män mellan
20 och 29 år. Kvinnor i gruppen 40–49 år hade
217 000 kronor, medan män hade 253 000
kronor. Bland äldre är det större skillnad mellan
kvinnors och mäns förmögenhet. Kvinnor i
åldern 80 år och äldre hade en nettoförmögenhet
på 322 000 kronor, medan män i
samma åldersgrupp hade 701 000 kronor.
Nettoförmögenhet för kvinnor och män
1999–2007. Median- och medelvärde (för alla) i
tusentals kronor, 2007 års priser
Källa: SCB Hushållens tillgångar och skulder
(www.scb.se/HE0104).
270 Statistiska centralbyrån

Statistisk årsbok 2013
13.3
Hushållens utgifter
Household expenditure
De svenska hushållens utgifter var 2009 i genomsnitt 276 000 kronor –
aningen lägre än 2008 då utgifterna var 291 000 kronor. Den genomsnittliga
månadsutgiften för hushållen är 23 000 kr. Mest pengar spenderar vi på vårt
boende, vilket står för cirka 30 procent av våra utgifter.
Hushållens ekonomi
De fyra största utgiftsposterna är bostad, fritid
och kultur, transport samt livsmedel. I genomsnitt
per månad kostar:
• boende 5 900 kr, vilket är en minskning med
cirka 2 procent jämfört med 2008
• fritid och kultur 4 500 kr, vilket är en
minskning med cirka 2 procent jämfört med
2008
• transport 3 600 kr, vilket är en minskning
med cirka 15 procent jämfört med 2008
• livsmedel 2 900 kr, vilket är en ökning med
cirka 2 procent jämfört med 2008.
Skillnader mellan olika hushållsgrupper
Fördelning och omfattning av utgifterna skiljer
sig åt mellan olika hushållsgrupper. Ensamstående
lägger 32–36 procent av utgifterna på
boende medan motsvarande siffra för sammanboende
är 25 procent.
När det gäller transport är skillnaderna störst
mellan sammanboende med barn och ensamstående
utan barn. Sammanboende med barn
lägger cirka 16 procent av utgifterna på
transport, för de ensamstående utan barn är
motsvarande andel 9 procent.
Foto: Jan-Aage Haaland
Stadsbor äter ute mer och kör bil mindre
Hushållsutgifterna varierar också beroende på
var i landet man bor. I storstäderna lägger man
mer pengar på utemåltider än i övriga Sverige –
men det omvända förhållandet gäller för drift
av bil.
Personlig hygien
Nu lämnar vi hushållen och tittar närmare på
genomsnittlig utgift per person – rättare sagt
män och kvinnor i åldern 20–64 år.
Tablån nederst på nästa sida visar exempelvis
att i åldern 50–64 år är kvinnornas utgifter för
personlig hygien 10 gånger större än männens.
Kvinnors utgifter för underkläder är nästan tre
gånger större än männens. Detta gäller för
samtliga åldersgrupper.
Bland personer i åldern 20–29 år är männens
utgifter för alkoholhaltiga drycker lite högre än
kvinnornas. Däremot i åldrarna 30–64 år ser
man att dessa utgifter är hela 2–3 gånger så
höga bland männen jämfört med kvinnorna.
Utgiftsposternas andel inom olika hushållsgrupper
år 2009, procent
Ensamstående
Med
barn
Utan
barn
Sammanboende
Med
barn
Utan
barn
Samtliga
Totala utgifter 100 100 100 100 100
Köpta livsmedel
och alkoholfria
drycker 16,6 14,0 14,7 15,0 14,8
Utemåltider 2,8 3,9 3,6 3,2 3,6
Alkoholhaltiga
drycker 0,9 1,6 0,9 1,9 1,5
Tobak 1,4 1,2 0,5 0,7 0,9
Förbrukningsvaror
3,3 2,3 2,5 2,4 2,4
Hushållstjänster 4,7 4,0 6,2 4,3 4,6
Kläder och skor 5,8 3,6 5,4 3,9 4,2
Bostad 31,7 35,9 24,8 25,4 29,6
Möbler, inventarier,
textilier, hushållsutrustning
3,5 3,6 5,3 5,8 4,6
Hälso- och sjukvård
1,9 1,9 2,0 2,8 2,1
Transport 11,2 9,2 15,6 14,6 12,7
Fritid och kultur 15,9 18,7 17,8 19,7 18,7
Statistiska centralbyrån 271

Hushållens ekonomi Statistisk årsbok 2013
Utgift i kronor per månad och hushåll år 2009
Utgiftspost Ensamstående Sammanboende Samtliga
Med barn Utan barn Med barn Utan barn
Totala utgifter 21 173 14 084 33 909 25 413 23 027
Köpta livsmedel 2 993 1 614 4 398 3 165 2 898
Alkoholfria drycker 270 138 330 227 223
Utemåltider 632 599 1 292 919 871
Alkoholhaltiga drycker 153 218 343 494 333
Tobak 218 155 156 171 168
Förbrukningsvaror 692 285 830 554 524
Hushållstjänster 958 583 2 061 1 163 1 128
Kläder och skor 1 398 616 1 967 1 129 1 143
Bostad 6 128 4 601 8 063 5 628 5 851
Möbler, inventarier, textilier,
hushållsutrustning 869 574 1 996 1 748 1 339
Hälso- och sjukvård 406 277 749 696 533
Transport 2 447 1 679 5 459 4 393 3 554
Fritid och kultur 3 816 2 721 6 403 5 157 4 468
Utgift per månad och hushåll år 2009, procentuell fördelning
Utgiftspost
Storstäder och
dess förortskommuner
Större städer, dess
förortskommuner
samt pendlingskommuner
Övriga
kommuner
Totala utgifter i kronor 25 194 21 763 22 457
Procent 100,0 100,0 100,0
Köpta livsmedel 13,2 13,4 14,9
Alkoholfria drycker 1,0 1,0 1,2
Utemåltider 4,5 3,4 2,7
Alkoholhaltiga drycker 1,6 1,5 1,3
Tobak 0,9 0,9 1,0
Förbrukningsvaror 2,2 2,5 2,5
Hushållstjänster 4,5 4,7 4,6
Kläder och skor 4,7 4,3 3,4
Bostad 29,8 31,0 27,1
Möbler, inventarier, textilier, hushållsutrustning 4,7 4,5 4,8
Hälso- och sjukvård 1,9 2,1 2,4
Transport 11,6 11,6 15,9
Drift av bil 5,8 7,6 9,5
Lokaltrafik 2,7 1,5 0,7
Fritid och kultur 19,2 18,8 17,8
Indelningen i kommungrupper är ett sätt att dela in landet i områden med homogent befolkningsunderlag som är lämpliga för att
belysa den regionala utvecklingen av befolkning och näringsliv. Se Tabellanmärkningar.
Utgift i kronor per månad och person för vissa poster år 2009
Utgiftspost 20–29 30–49 50–64
Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor
Utemåltider 302 197 343 233 198 158
Alkoholhaltiga drycker 36 30 28 12 28 9
Personlig hygien 49 158 21 126 9 94
Kläder och skor 460 675 347 758 312 533
Därav underkläder 32 88 32 87 18 45
Källa: SCB Hushållens utgifter, HUT (www.scb.se/HE0201).
272 Statistiska centralbyrån

Statistisk årsbok 2013
13.4
Hushållens ekonomi
Sammanräknad förvärvsinkomst 2010, antal personer efter kön,
ålder och inkomstklass
Total income from employment and business, number of persons by
sex, age and income group
Kön, inkomst 1 ,
1 000 kr
Sex, income 1 ,
SEK 1 000s
Samtliga
inkomsttagare
2
Antal inkomsttagare i ålder
Number of income-earners in ages
16–19 20–29 30–49 50–64 65– 25–64 20–64
Män och kvinnor
Both sexes 7 592 065 501 853 1 154 010 2 449 195 1 755 041 1 731 966 4 750 686 5 358 246
0 kr 443 669 178 217 112 222 96 847 49 926 6 457 184 879 258 995
1 kr – 19,9 tkr 351 115 195 514 90 047 44 833 16 085 4 636 87 309 150 965
20,0 – 39,9 tkr 187 324 54 135 79 668 34 229 13 501 5 791 71 010 127 398
40,0 – 59,9 159 662 28 521 75 625 34 499 15 061 5 956 72 997 125 185
60,0 – 79,9 136 920 15 546 60 347 32 668 15 797 12 562 68 844 108 812
80,0 – 99,9 294 713 11 245 69 810 37 001 26 080 150 577 88 724 132 891
100,0 – 119,9 365 118 8 088 53 189 76 093 68 489 159 259 166 234 197 771
120,0 – 139,9 332 825 4 483 49 247 54 711 50 616 173 768 125 589 154 574
140,0 – 159,9 366 316 2 457 49 187 64 758 55 877 194 037 142 633 169 822
160,0 – 179,9 398 113 1 395 49 857 80 172 70 996 195 693 174 786 201 025
180,0 – 199,9 384 086 793 50 365 89 448 71 488 171 992 185 787 211 301
200,0 – 219,9 381 517 484 53 061 107 622 80 863 139 487 215 720 241 546
220,0 – 239,9 378 191 294 54 845 126 305 89 481 107 266 246 109 270 631
240,0 – 259,9 381 632 215 55 106 148 392 105 362 72 557 286 944 308 860
260,0 – 279,9 392 919 141 52 995 166 756 119 563 53 464 321 034 339 314
280,0 – 299,9 380 458 104 47 204 169 994 121 110 42 046 324 059 338 308
300,0 – 339,9 651 700 106 69 315 301 607 216 221 64 451 569 224 587 143
340,0 – 399,9 649 668 73 52 206 303 805 227 832 65 752 572 908 583 843
400,0 – 499,9 482 234 28 22 608 243 248 164 790 51 560 427 395 430 646
500,0 – 999,9 425 517 14 6 851 214 121 156 106 48 425 376 393 377 078
1 000,0 – 48 368 .. 255 22 086 19 797 6 230 42 108 42 138
Medelvärde 1 3
Average value 1 3 239,3 18,2 152,6 299,4 308,7 206,1 290,8 270,8
Medelvärde 2 4
Average value 2 4 254,2 28,2 169,0 311,7 317,7 206,9 302,6 284,6
Medianvärde
Median value 219,7 4,9 134,6 283,5 284,6 175,5 276,1 261,2
Summa inkomster,
mnkr Total income 1 817 139 9 130 176 088 733 259 541 698 356 964 1 381 712 1 451 045
Män Men 3 744 452 258 004 589 616 1 240 546 879 050 777 236 2 398 469 2 709 212
0 kr 236 880 99 509 61 886 47 485 24 980 3 020 91 963 134 351
1 kr – 19,9 tkr 173 225 97 161 45 436 20 224 8 463 1 941 41 510 74 123
20,0 – 39,9 tkr 82 242 25 145 34 310 13 822 6 727 2 238 30 412 54 859
40,0 – 59,9 67 069 12 630 31 302 13 425 7 563 2 149 30 529 52 290
60,0 – 79,9 57 415 6 897 25 573 13 263 7 792 3 890 29 700 46 628
80,0 – 99,9 88 124 5 619 32 229 14 981 10 895 24 400 37 432 58 105
100,0 – 119,9 114 499 4 514 23 282 33 514 29 617 23 572 72 317 86 413
120,0 – 139,9 97 279 2 628 20 892 19 896 19 992 33 871 47 842 60 780
140,0 – 159,9 128 346 1 461 20 239 22 658 21 281 62 707 52 196 64 178
160,0 – 179,9 173 307 900 20 822 28 672 29 668 93 245 67 355 79 162
180,0 – 199,9 174 182 536 21 392 28 158 27 145 96 951 64 837 76 695
200,0 – 219,9 169 505 309 23 663 32 315 29 309 83 909 72 513 85 287
220,0 – 239,9 167 317 202 26 307 39 684 32 325 68 799 85 127 98 316
240,0 – 259,9 166 009 159 29 225 52 080 39 119 45 426 107 256 120 424
260,0 – 279,9 180 066 107 30 802 68 103 48 038 33 016 134 822 146 943
280,0 – 299,9 191 342 74 29 793 80 663 54 309 26 503 154 348 164 765
300,0 – 339,9 372 939 76 48 860 169 939 111 826 42 238 316 124 330 625
340,0 – 399,9 413 884 50 40 234 196 467 131 270 45 863 358 374 367 971
400,0 – 499,9 330 524 19 17 798 167 899 106 403 38 405 289 206 292 100
500,0 – 999,9 319 623 8 5 365 158 931 115 716 39 603 279 445 280 012
1 000,0 – 40 675 .. 206 18 367 16 612 5 490 35 161 35 185
Medelvärde 1 3 275,9 18,0 170,3 343,0 348,5 252,5 330,5 307,2
Medelvärde 2 4 294,5 29,3 190,3 356,6 358,7 253,5 343,7 323,2
Medianvärde 257,2 4,2 159,7 321,0 314,7 209,1 309,6 294,2
Summa inkomster,
mnkr 1 033 119 4 636 100 412 425 496 306 327 196 247 792 801 832 236
Statistiska centralbyrån 273

Hushållens ekonomi Statistisk årsbok 2013
13.4
Kön, inkomst 1 ,
1 000 kr
Sammanräknad förvärvsinkomst 2010, antal personer efter kön,
ålder och inkomstklass (forts.)
Samtliga
inkomsttagare
2
Antal inkomsttagare i ålder
16–19 20–29 30–49 50–64 65– 25–64 20–64
Kvinnor Women 3 847 613 243 849 564 394 1 208 649 875 991 954 730 2 352 217 2 649 034
0 kr 206 789 78 708 50 336 49 362 24 946 3 437 92 916 124 644
1 kr – 19,9 tkr 177 890 98 353 44 611 24 609 7 622 2 695 45 799 76 842
20,0 – 39,9 tkr 105 082 28 990 45 358 20 407 6 774 3 553 40 598 72 539
40,0 – 59,9 92 593 15 891 44 323 21 074 7 498 3 807 42 468 72 895
60,0 – 79,9 79 505 8 649 34 774 19 405 8 005 8 672 39 144 62 184
80,0 – 99,9 206 589 5 626 37 581 22 020 15 185 126 177 51 292 74 786
100,0 – 119,9 250 619 3 574 29 907 42 579 38 872 135 687 93 917 111 358
120,0 – 139,9 235 546 1 855 28 355 34 815 30 624 139 897 77 747 93 794
140,0 – 159,9 237 970 996 28 948 42 100 34 596 131 330 90 437 105 644
160,0 – 179,9 224 806 495 29 035 51 500 41 328 102 448 107 431 121 863
180,0 – 199,9 209 904 257 28 973 61 290 44 343 75 041 120 950 134 606
200,0 – 219,9 212 012 175 29 398 75 307 51 554 55 578 143 207 156 259
220,0 – 239,9 210 874 92 28 538 86 621 57 156 38 467 160 982 172 315
240,0 – 259,9 215 623 56 25 881 96 312 66 243 27 131 179 688 188 436
260,0 – 279,9 212 853 34 22 193 98 653 71 525 20 448 186 212 192 371
280,0 – 299,9 189 116 30 17 411 89 331 66 801 15 543 169 711 173 543
300,0 – 339,9 278 761 30 20 455 131 668 104 395 22 213 253 100 256 518
340,0 – 399,9 235 784 23 11 972 107 338 96 562 19 889 214 534 215 872
400,0 – 499,9 151 710 9 4 810 75 349 58 387 13 155 138 189 138 546
500,0 – 999,9 105 894 6 1 486 55 190 40 390 8 822 96 948 97 066
1 000,0 – 7 693 .. 49 3 719 3 185 740 6 947 6 953
Medelvärde 1 3 203,8 18,4 134,1 254,6 268,7 168,3 250,4 233,6
Medelvärde 2 4 215,3 27,2 147,2 265,5 276,6 168,9 260,7 245,1
Medianvärde 190,1 5,5 116,6 251,2 260,9 147,9 247,9 233,8
Summa inkomster,
mnkr 784 020 4 494 75 676 307 762 235 371 160 717 588 912 618 810
1) Sammanräknad förvärvsinkomst består av inkomst av tjänst och inkomst av näringsverksamhet. Inkomst för befolkningen (16 år och
äldre) folkbokförd i Sverige både den 1 januari och den 31 december 2010. Earned income for the population (16 years and older) entered
in the population register both January 1 and December 31, 2010.
2) All income-earners.
3) Medelvärden beräknade för samtliga. Mean average income calculated for all.
4) Medelvärden beräknade för dem som har inkomst. Mean average income calculated for those who have an income.
Se Tabellanmärkningar.
Källa: SCB Inkomst- och taxeringsregistret, IoT(bearbetning), Inkomster och skatter (www.scb.se/HE0110).
274 Statistiska centralbyrån

Statistisk årsbok 2013
13.5
Hushållens ekonomi
Sammanräknad förvärvsinkomst, medianvärden i löpande priser
efter kön och ålder, tkr
Total income from employment and business, median values in current
prices by sex and age, SEK thousands
Kön/ålder Sex/age 2004 1 2005 1 2006 1 2007 1 2008 1 2009 1 2010 1
Män och kvinnor Both sexes 189,4 192,9 198,8 206,2 215,1 218,7 219,7
16–19 år years 4,9 4,5 5,3 6,1 6,3 3,8 4,9
20–29 år 136,0 135,4 142,6 150,8 154,9 138,7 134,6
30–49 år 232,3 238,3 247,3 258,4 270,8 276,4 283,5
50–64 år 236,0 241,7 249,5 259,0 270,3 278,1 284,6
65– år 144,1 148,9 153,5 159,2 167,1 176,6 175,5
20–64 år 219,3 224,2 232,0 241,6 252,6 256,5 261,2
25–64 år 228,8 234,3 242,5 252,8 264,4 270,0 276,1
Män Men 221,6 226,2 232,9 242,7 252,6 254,6 257,2
16–19 år years 4,3 4,0 4,7 5,5 5,5 2,8 4,2
20–29 år 162,2 161,9 169,7 182,6 189,5 166,2 159,7
30–49 år 265,6 273,1 283,6 297,4 309,6 312,2 321,0
50–64 år 264,2 271,0 279,7 291,4 302,3 307,8 314,7
65– år 174,7 180,2 185,2 191,4 200,6 210,6 209,1
20–64 år 248,5 254,7 263,7 275,6 286,5 288,3 294,2
25–64 år 258,9 265,6 275,2 287,9 299,6 302,3 309,6
Kvinnor Women 164,0 167,4 172,6 178,0 185,1 189,6 190,1
16–19 år years 5,6 5,0 5,9 6,8 7,3 4,8 5,5
20–29 år 118,4 117,0 123,1 128,2 131,3 120,1 116,6
30–49 år 204,2 209,1 217,0 225,9 238,2 245,2 251,2
50–64 år 213,2 218,5 225,5 233,9 245,6 254,5 260,9
65– år 119,0 122,7 126,9 132,4 139,5 148,3 147,9
20–64 år 195,3 199,4 206,4 214,2 224,7 230,0 233,8
25–64 år 203,6 208,3 215,7 224,2 235,8 242,6 247,9
1) Sammanräknad förvärvsinkomst består av inkomst av tjänst och inkomst av näringsverksamhet. Medianvärden för befolkningen (16 år
och äldre) folkbokförd i Sverige både den 1 januari och den 31 december. Median values for the population (16 years and older) entered in
the population register both January 1 and December 31.
Se Tabellanmärkningar.
Källa: SCB Inkomst- och taxeringsregistret, IoT (bearbetning), Inkomster och skatter (www.scb.se/HE0110).
13.6
Sammanräknad förvärvsinkomst, medianvärden i 2010 års
priser efter kön och ålder, tkr
Total income from employment and business, median values in
2010 prices by sex and age, SEK thousands
Kön/ålder Sex/age 2004 1 2005 1 2006 1 2007 1 2008 1 2009 1 2010 1
Män och kvinnor Both sexes 205,8 208,8 212,2 215,4 217,1 221,4 219,7
16–19 år years 5,4 4,8 5,6 6,4 6,4 3,9 4,9
20–29 år 147,8 146,6 152,3 157,5 156,4 140,5 134,6
30–49 år 252,5 257,9 264,0 269,9 273,3 279,9 283,5
50–64 år 256,5 261,6 266,4 270,6 272,9 281,6 284,6
65– år 156,6 161,1 163,9 166,3 168,7 178,8 175,5
20–64 år 238,3 242,6 247,7 252,4 255,0 259,8 261,2
25–64 år 248,7 253,6 258,9 264,0 267,0 273,5 276,1
Män Men 240,9 244,8 248,7 253,5 255,0 257,8 257,2
16–19 år years 4,7 4,3 5,0 5,8 5,5 2,8 4,2
20–29 år 176,3 175,2 181,1 190,7 191,3 168,3 159,7
30–49 år 288,6 295,5 302,8 310,7 312,6 316,2 321,0
50–64 år 287,1 293,3 298,7 304,3 305,1 311,7 314,7
65– år 189,9 195,1 197,7 199,9 202,5 213,3 209,1
20–64 år 270,1 275,6 281,5 287,9 289,2 291,9 294,2
25–64 år 281,4 287,4 293,9 300,7 302,4 306,2 309,6
Kvinnor Women 178,3 181,2 184,3 186,0 186,9 192,0 190,1
16–19 år years 6,0 5,4 6,3 7,1 7,3 4,9 5,5
20–29 år 128,7 126,6 131,4 134,0 132,5 121,6 116,6
30–49 år 222,0 226,3 231,7 236,0 240,5 248,3 251,2
50–64 år 231,7 236,5 240,8 244,3 248,0 257,8 260,9
65– år 129,3 132,8 135,5 138,3 140,9 150,2 147,9
20–64 år 212,2 215,8 220,3 223,8 226,9 232,9 233,8
25–64 år 221,3 225,4 230,4 234,2 238,0 245,7 247,9
1) Sammanräknad förvärvsinkomst består av inkomst av tjänst och inkomst av näringsverksamhet. Medianvärden för befolkningen (16 år
och äldre) folkbokförd i Sverige både den 1 januari och den 31 december. Median values for the population (16 years and older) entered in
the population register both January 1 and December 31.
Se Tabellanmärkningar.
Källa: SCB Inkomst- och taxeringsregistret, IoT (bearbetning), Inkomster och skatter (www.scb.se/HE0110).
Statistiska centralbyrån 275

Hushållens ekonomi Statistisk årsbok 2013
Sammanräknad förvärvsinkomst, medelvärden efter kön, län
13.7 och kommun 2010, tkr
Total income from employment and business, mean averages by
sex in counties and municipalities, SEK thousands
Län/Kommun
County/Municipality
Sammanräknad förvärvsinkomst 1
Income from employment and business
Män
Men
Kvinnor
Women
Totalt
Total
Län/Kommun Sammanräknad förvärvsinkomst 1
Män Kvinnor Totalt
Stockholms 347,8 253,4 299,3 Jönköpings 282,5 203,0 242,3
Botkyrka 268,4 205,3 236,8 Aneby 266,6 195,7 231,7
Danderyd 638,0 333,5 476,4 Eksjö 279,4 205,4 241,7
Ekerö 390,3 276,7 332,5 Gislaved 279,5 199,5 239,8
Haninge 296,2 226,5 261,0 Gnosjö 285,1 202,3 244,4
Huddinge 318,4 239,8 278,5 Habo 301,8 215,1 258,5
Järfälla 332,2 241,1 285,7 Jönköping 290,1 207,8 248,0
Lidingö 504,6 296,6 393,9 Mullsjö 273,6 201,4 237,5
Nacka 414,9 282,4 346,4 Nässjö 270,7 196,4 233,3
Norrtälje 279,9 209,9 244,6 Sävsjö 261,0 185,9 223,6
Nykvarn 352,7 254,6 303,9 Tranås 268,7 190,5 228,9
Nynäshamn 292,9 217,9 255,5 Vaggeryd 280,2 201,4 240,9
Salem 347,3 258,2 301,7 Vetlanda 275,2 196,2 235,8
Sigtuna 313,0 224,9 268,2 Värnamo 288,1 208,7 247,9
Sollentuna 402,6 282,2 340,8 Kronobergs 278,8 200,8 239,7
Solna 332,2 256,6 293,3 Alvesta 274,0 194,0 234,6
Stockholm 346,4 259,2 301,1 Lessebo 263,1 189,6 226,4
Sundbyberg 308,4 243,6 275,3 Ljungby 275,2 199,3 237,5
Södertälje 270,3 204,0 237,0 Markaryd 253,4 177,9 215,9
Tyresö 353,7 257,0 304,4 Tingsryd 253,6 184,9 219,4
Täby 461,6 292,9 374,2 Uppvidinge 262,4 192,1 228,2
Upplands-Bro 311,5 229,3 269,9 Växjö 287,6 207,4 246,9
Upplands Väsby 319,2 239,5 278,5 Älmhult 299,9 213,6 256,5
Vallentuna 358,6 253,1 305,0 Kalmar 267,8 197,8 232,4
Vaxholm 405,6 276,7 339,2 Borgholm 243,1 189,2 215,7
Värmdö 352,8 262,6 308,1 Emmaboda 267,3 191,5 230,3
Österåker 361,9 254,3 307,7 Hultsfred 251,6 180,5 216,3
Uppsala 294,7 216,5 254,9 Högsby 236,4 177,6 207,5
Enköping 294,9 209,8 251,8 Kalmar 275,9 205,3 239,7
Heby 252,9 185,5 219,9 Mönsterås 280,7 196,6 238,5
Håbo 339,5 238,1 289,0 Mörbylånga 275,2 209,0 241,3
Knivsta 362,5 254,6 308,5 Nybro 250,6 186,0 218,2
Tierp 261,7 185,0 223,4 Oskarshamn 297,3 207,4 252,1
Uppsala 293,9 220,9 256,2 Torsås 250,1 183,0 217,3
Älvkarleby 281,8 197,1 239,4 Vimmerby 264,3 193,5 228,9
Östhammar 284,3 203,1 244,5 Västervik 258,7 198,7 228,3
Södermanlands 280,6 206,0 242,7 Gotlands 244,0 201,0 222,1
Eskilstuna 263,6 198,2 230,3 Gotland 244,0 201,0 222,1
Flen 259,4 192,9 226,0 Blekinge 274,1 201,6 237,8
Gnesta 287,9 213,8 250,2 Karlshamn 274,5 200,4 237,2
Katrineholm 263,4 195,9 228,8 Karlskrona 282,2 209,7 245,8
Nyköping 296,3 212,0 253,0 Olofström 260,6 191,4 226,2
Oxelösund 292,5 208,7 250,7 Ronneby 266,2 195,2 231,1
Strängnäs 314,3 225,5 269,2 Sölvesborg 267,7 192,4 229,9
Trosa 336,2 238,2 286,7 Skåne 280,6 202,7 240,6
Vingåker 258,4 193,8 226,2 Bjuv 258,4 184,9 221,8
Östergötlands 278,6 201,4 239,8 Bromölla 273,5 189,9 231,3
Boxholm 260,6 192,5 227,4 Burlöv 268,2 198,0 232,5
Finspång 293,5 197,3 245,8 Båstad 305,8 199,5 251,6
Kinda 267,2 191,9 229,9 Eslöv 271,2 203,5 237,1
Linköping 289,4 208,1 248,9 Helsingborg 293,7 207,0 248,6
Mjölby 271,5 198,3 234,7 Hässleholm 262,3 189,5 225,6
Motala 264,2 197,9 230,6 Höganäs 327,2 217,4 270,4
Norrköping 275,0 199,2 236,4 Hörby 256,7 190,8 223,4
Söderköping 285,9 207,4 246,0 Höör 281,4 206,0 243,3
Vadstena 276,8 206,6 240,4 Klippan 259,2 180,6 220,0
Valdemarsvik 256,8 186,9 221,8 Kristianstad 273,9 199,5 235,6
Ydre 257,9 189,7 224,8 Kävlinge 336,9 229,8 282,8
Åtvidaberg 266,2 194,8 230,9 Landskrona 256,9 186,2 220,8
Ödeshög 249,9 183,7 216,6 Lomma 426,8 262,6 341,5
276 Statistiska centralbyrån

Statistisk årsbok 2013
13.7
Hushållens ekonomi
Sammanräknad förvärvsinkomst, medelvärden efter kön, län och
kommun 2010, tkr (forts.)
Län/Kommun Sammanräknad förvärvsinkomst 1 Län/Kommun Sammanräknad förvärvsinkomst 1
Män
Men
Kvinnor
Women
Totalt
Total
Män Kvinnor Totalt
Lund 293,1 220,5 256,2 Tjörn 324,2 216,4 271,1
Malmö 252,2 192,3 220,9 Tranemo 272,0 198,2 235,5
Osby 265,3 188,6 226,8 Trollhättan 277,9 203,8 240,6
Perstorp 258,1 176,5 217,4 Töreboda 239,1 184,2 211,8
Simrishamn 260,2 192,3 225,3 Uddevalla 275,3 206,2 239,8
Sjöbo 261,8 190,2 226,6 Ulricehamn 270,4 200,5 235,4
Skurup 272,7 198,8 235,5 Vara 257,7 187,9 223,3
Staffanstorp 335,0 233,2 283,3 Vårgårda 270,8 198,5 234,7
Svalöv 266,9 194,4 231,4 Vänersborg 275,2 209,0 241,5
Svedala 313,3 224,3 268,2 Åmål 248,6 186,1 216,4
Tomelilla 248,7 184,4 216,3 Öckerö 333,2 219,9 276,0
Trelleborg 273,7 201,0 236,7 Värmlands 261,9 198,5 229,8
Vellinge 389,9 245,0 315,7 Arvika 252,2 193,9 222,4
Ystad 284,0 206,0 243,2 Eda 219,3 183,7 201,6
Åstorp 259,9 185,4 222,5 Filipstad 239,3 187,6 213,5
Ängelholm 301,1 207,4 252,5 Forshaga 264,7 194,8 229,5
Örkelljunga 249,8 178,0 213,8 Grums 265,0 190,9 228,2
Östra Göinge 258,3 191,0 225,0 Hagfors 246,7 187,1 216,8
Hallands 303,0 210,9 256,1 Hammarö 331,3 231,5 281,6
Falkenberg 271,8 196,7 234,0 Karlstad 277,0 209,7 242,4
Halmstad 284,6 203,9 243,2 Kil 269,9 196,8 233,1
Hylte 272,2 190,2 231,7 Kristinehamn 259,7 194,0 226,3
Kungsbacka 369,2 243,0 304,7 Munkfors 234,5 180,8 207,5
Laholm 267,3 189,5 228,6 Storfors 256,6 188,3 222,9
Varberg 294,2 204,5 248,6 Sunne 247,7 191,3 219,3
Västra Götalands 289,0 211,4 249,7 Säffle 255,1 184,3 219,7
Ale 299,2 216,7 258,1 Torsby 231,5 190,2 210,9
Alingsås 295,5 210,7 252,0 Årjäng 210,8 180,1 195,4
Bengtsfors 232,5 177,7 205,2 Örebro 275,1 203,0 238,3
Bollebygd 303,9 224,2 264,6 Askersund 276,6 195,2 236,0
Borås 279,9 206,5 242,1 Degerfors 264,7 195,7 230,4
Dals-Ed 224,2 181,7 203,3 Hallsberg 269,7 193,5 232,0
Essunga 251,1 190,4 221,5 Hällefors 243,8 182,1 213,1
Falköping 261,1 195,1 227,5 Karlskoga 286,8 205,5 245,6
Färgelanda 239,5 191,8 216,4 Kumla 283,1 203,2 242,5
Grästorp 261,4 192,3 227,6 Laxå 267,5 194,9 231,7
Gullspång 236,7 183,8 210,7 Lekeberg 270,9 204,4 238,7
Göteborg 291,4 215,8 252,8 Lindesberg 265,0 199,6 232,4
Götene 279,0 196,2 237,8 Ljusnarsberg 238,5 182,7 210,9
Herrljunga 263,7 193,3 229,1 Nora 279,5 206,0 241,6
Hjo 264,5 198,0 230,5 Örebro 277,8 207,1 241,1
Härryda 355,9 245,2 300,4 Västmanlands 289,4 206,3 247,4
Karlsborg 271,4 198,6 235,3 Arboga 270,1 193,3 231,2
Kungälv 324,2 226,9 274,8 Fagersta 280,3 204,3 241,9
Lerum 344,9 236,9 289,7 Hallstahammar 266,4 197,5 231,7
Lidköping 290,7 205,3 247,3 Kungsör 273,6 203,5 238,7
Lilla Edet 274,3 198,8 237,5 Köping 267,8 194,0 230,6
Lysekil 284,3 197,6 240,5 Norberg 268,8 194,1 231,4
Mariestad 267,4 198,8 232,7 Sala 266,3 196,0 230,7
Mark 272,6 198,6 235,3 Skinnskatteberg 254,0 195,4 225,2
Mellerud 228,3 179,1 203,7 Surahammar 279,2 197,8 239,0
Munkedal 249,9 189,0 220,2 Västerås 306,4 214,4 259,6
Mölndal 332,2 238,0 284,1 Dalarnas 272,1 202,0 236,8
Orust 285,5 204,7 245,6 Avesta 277,1 202,2 239,6
Partille 335,0 238,7 285,6 Borlänge 274,9 202,3 238,5
Skara 276,9 204,5 239,6 Falun 288,5 216,9 251,9
Skövde 281,8 208,3 244,8 Gagnef 276,4 197,0 236,9
Sotenäs 291,7 201,9 246,2 Hedemora 265,1 195,7 230,3
Stenungsund 330,7 225,7 277,1 Leksand 278,6 200,9 239,1
Strömstad 248,8 205,0 226,8 Ludvika 279,8 197,5 238,4
Svenljunga 257,1 189,6 223,9 Malung-Sälen 245,6 194,7 220,3
Tanum 250,2 193,7 222,0 Mora 260,4 202,7 231,2
Tibro 259,9 191,8 226,1 Orsa 234,0 182,4 207,9
Tidaholm 254,6 191,7 222,9 Rättvik 256,7 189,1 222,2
Statistiska centralbyrån 277

Hushållens ekonomi Statistisk årsbok 2013
13.7
Sammanräknad förvärvsinkomst, medelvärden efter kön, län och
kommun 2010, tkr (forts.)
Län/Kommun Sammanräknad förvärvsinkomst 1 Län/Kommun Sammanräknad förvärvsinkomst 1
Män
Men
Kvinnor
Women
Totalt
Total
Män Kvinnor Totalt
Smedjebacken 285,6 196,0 241,2 Västerbottens 270,6 207,0 238,7
Säter 269,5 207,5 238,9 Bjurholm 237,5 177,4 208,2
Vansbro 235,3 183,4 209,5 Dorotea 237,9 187,9 214,1
Älvdalen 235,0 186,6 211,4 Lycksele 261,6 205,2 233,0
Gävleborgs 273,8 202,8 238,0 Malå 275,7 195,5 235,5
Bollnäs 251,4 196,5 223,6 Nordmaling 262,5 194,3 229,1
Gävle 293,9 213,6 252,9 Norsjö 255,5 187,9 222,0
Hofors 269,7 201,4 235,9 Robertsfors 253,9 196,5 225,6
Hudiksvall 269,9 202,3 235,3 Skellefteå 279,6 205,8 242,5
Ljusdal 246,6 190,8 218,6 Sorsele 233,1 186,6 210,6
Nordanstig 243,4 188,1 216,4 Storuman 244,9 194,9 220,3
Ockelbo 259,0 193,3 226,3 Umeå 276,5 215,2 245,5
Ovanåker 251,2 188,6 220,4 Vilhelmina 229,8 188,8 209,7
Sandviken 287,0 202,1 244,8 Vindeln 248,6 187,6 218,0
Söderhamn 259,1 194,6 226,7 Vännäs 274,6 204,5 239,3
Västernorrlands 278,4 211,0 244,4 Åsele 231,8 187,1 209,9
Härnösand 261,8 211,1 235,8 Norrbottens 280,3 211,9 246,4
Kramfors 247,7 197,6 222,8 Arjeplog 249,9 201,2 226,1
Sollefteå 242,7 198,1 220,3 Arvidsjaur 263,0 201,5 232,3
Sundsvall 293,6 221,7 257,0 Boden 274,0 211,6 242,4
Timrå 277,7 207,9 242,8 Gällivare 311,4 222,9 268,8
Ånge 251,7 196,2 224,2 Haparanda 224,6 194,0 209,5
Örnsköldsvik 289,6 205,6 247,4 Jokkmokk 250,8 200,8 226,3
Jämtlands 253,0 206,2 229,5 Kalix 261,6 205,7 234,0
Berg 228,6 188,9 209,2 Kiruna 325,6 228,5 278,4
Bräcke 231,7 196,0 214,5 Luleå 284,8 219,3 252,2
Härjedalen 237,5 192,3 215,4 Pajala 237,0 191,1 215,6
Krokom 259,1 211,4 235,8 Piteå 289,4 206,9 247,7
Ragunda 240,6 188,3 214,8 Älvsbyn 261,6 190,3 226,3
Strömsund 228,3 193,1 211,3 Överkalix 233,8 195,9 215,3
Åre 243,7 204,0 224,2 Övertorneå 224,7 193,8 210,0
Östersund 269,0 215,1 240,9 Hela riket Sweden 295,0 216,3 255,0
1) Sammanräknad förvärvsinkomst består av inkomst av tjänst och inkomst av näringsverksamhet. Medelvärden för befolkningen (20 år
och äldre) folkbokförd i Sverige både den 1 januari och den 31 december 2010. Mean averages for the population (20 years and older)
entered in the population register both January 1 and December 31, 2010.
Se Tabellanmärkningar.
Källa: SCB Inkomster och skatter (www.scb.se/HE0110); Statistikdatabsen: Hushållens ekonomi.
278 Statistiska centralbyrån

Statistisk årsbok 2013
13.8
Hushållens ekonomi
Arbetsinkomst efter kön och ålder för helårs- och heltidsanställda
personer utan inkomst från näringsverksamhet,
medianvärden i 2010 års priser, tkr
Income from work by sex and age, employed year round and full time
with no entrepreneurial income, median value in 2010 prices, SEK
thousands
Kön/ålder Sex/age 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010
Män Men 314,0 323,3 327,8 335,5 336,3 345,7 349,8
20–29 år 265,6 276,3 276,1 287,3 284,6 292,3 301,2
30–39 år 315,1 327,0 329,9 339,7 338,3 346,2 355,7
40–49 år 331,1 339,2 342,2 350,7 355,2 373,7 367,9
50–59 år 334,2 339,0 348,0 358,5 358,1 360,0 364,0
60–64 år 310,2 328,6 329,3 354,5 334,8 348,6 363,2
65–69 år .. .. .. .. .. .. ..
70–79 år .. .. .. .. .. .. ..
80– år .. .. .. .. .. .. ..
20–64 år 314,1 323,1 327,8 335,5 336,0 346,0 350,6
25–64 år 318,7 328,0 332,3 341,8 340,7 351,2 356,6
Kvinnor Women 266,0 276,4 280,0 280,8 284,3 294,4 299,7
20–29 år 239,7 247,5 247,0 251,0 254,0 260,4 258,2
30–39 år 258,2 271,0 274,5 275,0 279,0 286,8 291,2
40–49 år 271,8 280,6 285,8 289,9 290,6 303,4 307,7
50–59 år 282,4 289,1 294,1 291,9 293,6 308,9 311,9
60–64 år 270,4 284,1 293,3 291,8 298,5 298,3 315,9
65–69 år .. .. .. .. .. .. ..
70–79 år .. .. .. .. .. .. ..
80– år .. .. .. .. .. .. ..
20–64 år 266,0 276,4 280,0 280,5 284,2 294,3 299,9
25–64 år 267,8 278,6 283,1 283,1 286,4 297,3 302,4
Samtliga All 292,2 303,1 306,6 311,8 312,6 320,3 324,6
20–29 år 256,0 264,8 264,8 269,6 272,6 279,0 283,4
30–39 år 291,4 306,5 307,7 313,8 312,9 319,7 322,5
40–49 år 303,6 311,5 317,4 325,3 323,1 337,7 337,7
50–59 år 307,9 315,1 322,6 323,2 326,3 332,7 336,3
60–64 år 294,6 309,2 311,4 319,2 318,5 329,4 338,6
65–69 år .. .. .. .. .. .. ..
70–79 år .. .. .. .. .. .. ..
80– år .. .. .. .. .. .. ..
20–64 år 292,2 303,0 306,6 311,8 312,4 320,4 325,0
25–64 år 295,5 306,2 310,2 316,0 315,8 324,6 329,2
Kvinnors inkomst i procent av männens
Women's income as a percentage of men's
income
20–29 år 90,3 89,6 89,5 87,4 89,3 89,1 85,7
30–39 år 81,9 82,9 83,2 81,0 82,5 82,9 81,9
40–49 år 82,1 82,7 83,5 82,7 81,8 81,2 83,6
50–59 år 84,5 85,3 84,5 81,4 82,0 85,8 85,7
60–64 år 87,2 86,5 89,1 82,3 89,2 85,6 87,0
65–69 år .. .. .. .. .. .. ..
70–79 år .. .. .. .. .. .. ..
80– år .. .. .. .. .. .. ..
20–64 år 84,7 85,6 85,4 83,6 84,6 85,1 85,5
25–64 år 84,0 84,9 85,2 82,8 84,1 84,6 84,8
Se Tabellanmärkningar.
Källa: SCB Statistiska meddelanden serie HE 21 (www.scb.se/HE0103): Inkomstfördelningsundersökningen, HEK.
Statistiska centralbyrån 279

Hushållens ekonomi Statistisk årsbok 2013
Slutliga skattens andel av summa förvärvs- och kapitalinkomst
13.9 Final tax, relative share of total earnings and capital income
Inkomst, tkr Income, SEK 1 000s 2004 1 2005 1 2006 1 2007 1 2008 1 2009 1 2010 1
1 kr– 19,9 tkr 11,8 12,0 12,7 13,3 12,8 12,2 10,2
20,0– 39,9 tkr 17,2 16,7 16,1 12,0 11,5 10,5 10,3
40,0– 59,9 23,8 22,8 21,4 15,1 13,7 12,8 12,4
60,0– 79,9 25,7 24,3 23,1 19,4 17,7 15,9 15,1
80,0– 99,9 25,3 24,3 23,5 22,2 21,4 19,5 18,4
100,0–119,9 25,9 25,1 24,3 23,1 22,5 21,5 20,7
120,0–139,9 27,1 26,3 25,5 24,4 23,6 22,7 21,9
140,0–159,9 28,3 27,5 26,8 25,6 24,9 24,1 23,1
160,0–179,9 29,1 28,4 27,7 26,2 25,5 24,9 24,0
180,0–199,9 29,9 29,1 28,4 26,4 25,7 25,2 24,3
200,0–219,9 30,4 29,7 29,0 26,6 25,7 25,1 24,3
220,0–239,9 30,9 30,2 29,4 26,7 25,7 25,0 24,2
240,0–259,9 31,3 30,6 29,8 26,9 25,6 24,8 24,0
260,0–279,9 31,6 31,0 30,2 27,2 25,8 24,8 23,9
280,0–299,9 31,9 31,3 30,6 27,4 26,0 24,9 24,0
300,0–339,9 32,7 32,2 31,4 28,1 26,5 25,3 24,4
340,0–399,9 34,8 34,2 33,4 30,0 28,3 26,2 25,4
400,0–499,9 37,3 36,8 36,0 32,9 31,5 28,9 28,1
500,0–999,9 41,7 41,1 40,0 37,3 36,8 34,8 34,1
1 000,0– 42,7 41,6 40,3 37,7 38,9 38,3 37,5
Medelvärde 1 2 tkr, Average value 1 2 56,5 58,9 61,4 61,0 59,3 56,5 56,8
Medelvärde 2 3 tkr, Average value 2 3 68,1 70,5 73,1 71,8 70,1 68,4 69,9
Summa skatt, mnkr Total final tax 518 379 542 260 570 460 571 339 561 102 539 039 547 075
1) Summa förvärvs- och kapitalinkomst utgörs av inkomstslagen inkomst av tjänst, inkomst av näringsverksamhet och inkomst av kapital
(överskott). Slutlig skatt för dem som någon gång under året var folkbokförda i riket. Final tax for the population registered in the population
register.
2) Medelvärde beräknat för samtliga, dvs. inkl. dem som ej betalar skatt. Average value for all individuals including those who did not pay
tax.
3) Medelvärde beräknat för dem som har inkomst. Average value for those who have an income.
Se Tabellanmärkningar.
Källa: SCB Inkomst- och taxeringsregistret, IoT (bearbetning), Inkomster och skatter (www.scb.se/HE0110).
280 Statistiska centralbyrån

Statistisk årsbok 2013
13.10
Hushållens ekonomi
Inkomststruktur för samtliga hushåll, medelvärden i 2010 års
priser
Income composition for all households, mean value, 2010 prices
Inkomstslag, tkr Types of income, SEK 1 000s 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010
Faktorinkomst Factor income 283,3 300,2 322,0 351,5 329,7 322,8 327,5
Löneinkomst 246,1 253,9 260,9 275,5 273,6 271,5 276,4
Näringsinkomst m.m. 11,5 12,1 11,8 12,0 12,2 11,5 10,5
Ränta och utdelning 10,5 10,7 17,1 20,3 21,3 19,6 16,5
Kapitalvinst 15,2 23,4 32,1 43,6 22,6 20,1 24,1
Skattepliktiga transfereringar Taxable transfers 107,6 105,7 106,6 102,9 98,9 105,4 103,5
Pensioner 69,1 68,2 70,6 71,5 71,1 76,1 75,6
Sjuk- och aktivitetsersättning (tidigare förtidspension) 13,0 12,9 13,1 13,3 11,8 12,0 10,3
Sjukersättningar 9,5 8,2 7,6 6,2 5,1 4,1 3,9
Föräldrapenning 4,9 5,4 5,5 5,4 5,7 5,9 6,2
Arbetsmarknadsstöd 10,6 10,2 9,2 5,8 4,5 6,6 7,0
Övriga skattepliktiga 0,6 0,8 0,6 0,6 0,6 0,6 0,6
Skattefria transfereringar Transfers not taxable 17,9 18,5 18,6 18,1 16,9 17,2 18,0
Barnbidrag 5,1 5,4 5,8 5,5 5,2 5,0 5,1
Studiestöd inklusive studielån 5,6 5,3 5,2 5,1 4,7 5,2 5,4
Bostadsbidrag 3,5 3,5 3,5 3,3 3,2 3,0 3,2
Ekonomiskt bistånd (tidigare socialbidrag) 1,7 2,2 1,9 2,0 2,0 2,1 2,3
Övrigt 2,1 2,2 2,3 2,1 1,8 1,9 2,1
Negativa transfereringar Negative transfers 127,4 130,4 135,1 132,9 120,8 116,4 114,2
Skatt inkl. allmänna egenavgifter 121,1 124,0 128,6 126,3 115,1 110,6 108,4
Underhållsbidrag och återbetalning av studielån 6,4 6,4 6,6 6,6 5,7 5,9 5,8
Disponibel inkomst Disposable income 281,4 294,0 312,0 339,5 324,7 329,0 334,9
Disponibel inkomst per konsumtionsenhet
Equalised disposable income 186,1 194,6 206,1 223,4 216,0 219,3 220,9
Se Tabellanmärkningar.
Källa: SCB Inkomstfördelningsundersökningen, HEK (bearbetning), (www.scb.se/HE0103).
Statistiska centralbyrån 281

Hushållens ekonomi Statistisk årsbok 2013
13.11
Disponibel inkomst per konsumtionsenhet (k.e.) för individer
20– år efter hushållstyp, medianvärden per k.e. i 2010 års priser,
tkr
Equalised disposable income for individuals by type of household,
median value, 2010 prices, SEK thousands
Hushållstyp
Type of household
Disponibel inkomst per k.e. 1 , tkr
Equalised disposable income 1 , SEK 1 000s
Förändring i procent
Change in percent
1991 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2010/2009 2010/1991
Ensamboende män
Single men without children 143,6 165,6 166,3 179,0 187,0 187,5 187,1 -0,2 30,3
20–29 år 146,5 145,2 150,1 155,5 171,7 172,9 168,9 -2,3 15,3
30–49 år 158,9 190,3 197,2 212,9 215,8 223,3 220,5 -1,3 38,8
50–64 år 154,0 180,9 187,3 194,6 208,6 210,4 212,1 0,8 37,8
65– år 106,0 138,4 138,7 142,3 144,9 146,4 150,0 2,5 41,4
20–64 år 152,9 176,7 177,8 189,6 199,9 202,9 202,7 -0,1 32,6
25–64 år 158,6 184,6 189,0 203,4 208,3 213,7 212,9 -0,4 34,2
Ensamboende kvinnor
Single women without
children 116,1 134,8 140,2 141,0 140,8 142,2 143,0 0,6 23,2
20–29 år 129,8 124,3 132,1 139,0 140,9 133,2 141,4 6,1 9,0
30–49 år 155,7 171,6 181,8 195,9 202,5 202,2 199,7 -1,2 28,3
50–64 år 152,1 175,9 184,4 189,8 183,9 203,6 200,2 -1,6 31,7
65– år 101,5 124,8 127,3 126,8 126,8 131,3 131,1 -0,1 29,2
20–64 år 142,1 157,7 164,6 172,0 171,9 176,2 178,0 1,0 25,3
25–64 år 148,7 169,7 179,4 186,7 188,4 197,9 194,5 -1,7 30,8
Sammanboende utan barn
0–19 år
Cohabiting without children
aged 0–19 181,8 220,1 230,8 251,6 244,7 252,0 253,0 0,4 39,1
20–29 år 194,0 209,7 217,4 243,2 233,2 235,5 221,3 -6,0 14,1
30–49 år 217,5 257,7 269,4 287,8 288,7 296,7 299,3 0,9 37,6
50–64 år 203,0 257,4 268,7 292,3 288,0 298,7 301,7 1,0 48,6
65– år 133,1 167,5 172,3 183,2 184,6 190,1 195,5 2,8 46,9
20–64 år 204,2 248,7 258,5 282,7 278,8 288,0 293,5 1,9 43,8
25–64 år 208,3 254,1 263,5 287,5 285,1 294,2 297,7 1,2 42,9
Ensamstående män med
barn 0–19 år
Single men with children
aged 0–19 150,4 151,4 160,1 171,3 167,7 173,5 175,1 0,9 16,4
Ensamstående kvinnor
med barn 0–19 år
Single women with children
aged 0–19 116,4 125,1 128,1 137,9 133,0 133,6 138,3 3,5 18,8
Sammanboende med barn
0–19 år
Cohabiting with children
aged 0–19 146,9 174,8 182,0 195,3 198,4 203,6 207,2 1,8 41,1
1 barn child 166,5 192,0 198,6 216,4 220,3 219,8 224,3 2,1 34,7
2 barn children 144,3 173,9 181,3 193,9 196,7 204,8 207,3 1,2 43,6
3+ barn 125,7 146,5 150,6 161,8 166,1 167,8 170,5 1,6 35,6
Övriga 2 Others 2 184,7 210,4 219,7 234,5 231,0 235,5 237,8 1,0 28,7
Ensamstående Single 154,3 175,4 175,7 192,9 193,2 189,8 196,3 3,4 27,2
Sammanboende Cohabiting 196,8 229,4 248,9 251,9 256,9 260,0 259,9 0,0 32,1
Samtliga 20– år
All aged 20– 150,9 178,5 185,1 197,9 198,2 202,3 205,1 1,4 35,9
1) Beräkning med disponibel inkomst per k.e. (konsumtionsenhet) görs för att kunna göra jämförelser av inkomsten mellan individer i
hushåll av olika sammansättning. Calculation of disposable income per consumption unit is done to make comparisons between
individuals in households of different compositions.
2) Utöver referenspersonen och hans/hennes sammanboende finns även andra vuxna, oftast barn 20 år och äldre. There are more adults,
mostly children aged 20 and older in addition to the reference person and his/her spouse.
Se Tabellanmärkningar.
Källa: SCB Statistiska meddelanden serie HE 21 (www.scb.se/HE0103); Inkomstfördelningsundersökningen, HEK.
282 Statistiska centralbyrån

Statistisk årsbok 2013
13.12
Hushållens ekonomi
Hushållens utgifter (HUT) per utgiftsområde och år, procent
Household Budget Survey, share of total consumption per household
2005 2006 2007 2008 2009
Antal medverkande hushåll
Number of participating households 2 079 1 972 2 254 2 120 2 047
Genomsnittligt antal Average number of
Personer Persons 2,1 2,1 2,1 2,1 2,1
Konsumtionsenheter Consumption unit factors 1,57 1,59 1,56 1,58 1,57
Beräknad populationsstorlek Calculated size of population 3 883 910 3 988 100 3 980 340 3 984 880 4 002 530
Totala utgifter i genomsnitt, kr Total expenditure, SEK 265 920 263 310 263 020 290 910 276 320
Totala utgifter per utgiftsområde, procent
Expense items, total expenditure, percent 100 100 100 100 100
01 Livsmedel & alkoholfria drycker
Food and non-alcoholic beverages 11,86 12,51 12,60 12,64 13,56
02 Alkoholhaltiga drycker (även lättöl), tobak & narkotika
Alcoholic beverages, tobacco and narcotics 2,16 2,06 2,10 2,11 2,18
03 Kläder och skor Clothing and footwear 5,17 5,08 5,49 5,12 4,96
04 Bostäder, vatten, elektricitet, gas och andra bränslen
Housing, water, electricity, gas and other fuels 18,43 18,83 18,63 17,58 19,31
05 Möbler, inventarier, hushållsutrustning & rutinunderhåll
av bostaden Furnishings, household equipment and
routine maintenance of the house 6,68 6,18 6,55 6,54 6,49
06 Hälso- och sjukvård Health 2,60 2,28 2,44 2,26 2,32
07 Transporter Transport 14,76 16,10 15,20 14,72 12,86
08 Kommunikationer Communications 3,22 3,22 3,41 2,98 3,10
09 Fritid och kultur Recreation and culture 13,84 14,46 14,89 16,06 15,10
10 Utbildning Education 0,03 . . 0,04 0,02
11 Restauranger och hotell Restaurants and hotels 4,00 4,16 4,15 4,04 4,06
12 Diverse varor och tjänster
Miscellaneous goods and services 6,39 6,44 6,35 6,30 6,53
Övrigt 1, 2 10,76 10,09 9,56 10,85 9,61
1) Restpost som bl.a. innehåller ränteutgifter, fastighetsavgift, A-kassa och gåvor.
2) Fastighetsavgift och skattepliktiga förmåner saknas 2009.
Källa: SCB Statistiska meddelanden, serie HE 35 (www.scb.se/HE0201), Statistikdatabasen: Hushållens ekonomi.
Statistiska centralbyrån 283

Hushållens ekonomi Statistisk årsbok 2013
13.13
Kön och ålder
Sex and age
Nettoförmögenhet, medianvärde i 2007 års priser efter kön och
ålder, tkr
Net wealth, median value in 2007 prices by sex and age, SEK
thousands
Medianvärde i tkr
1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007
Kvinnor och män
Both sexes 32 38 37 32 34 30 37 60 65
0–19 år years 2 5 5 5 6 5 6 8 8
20–29 år 0 0 0 0 0 0 0 0 0
30–39 år 3 12 15 16 8 13 18 47 58
40–49 år 100 121 125 123 119 143 163 205 234
50–59 år 257 291 294 282 292 322 356 413 447
60–64 år 354 388 392 379 423 477 543 626 667
65–69 år 366 405 408 383 425 478 534 616 683
70–79 år 334 370 373 344 381 427 480 558 604
80– år 228 261 269 245 284 311 342 414 443
20–64 år 56 68 72 69 66 76 90 125 140
25–64 år 81 97 102 102 98 118 137 178 201
Kvinnor Women 33 40 39 33 34 30 37 61 65
0–19 år years 2 5 5 5 6 5 6 8 8
20–29 år 0 0 0 0 -1 -1 0 0 0
30–39 år 4 12 16 13 6 11 15 41 51
40–49 år 99 119 122 116 111 134 151 189 217
50–59 år 218 250 256 245 261 292 327 382 417
60–64 år 277 304 310 297 339 386 450 530 574
65–69 år 276 304 309 285 323 364 413 485 547
70–79 år 250 277 280 253 286 314 356 421 457
80– år 170 192 199 179 210 222 243 303 322
20–64 år 53 65 68 62 59 69 82 114 129
25–64 år 75 90 95 91 88 106 124 162 185
Män Men 30 36 35 32 33 30 38 60 64
0–19 år years 3 5 5 5 6 5 6 8 8
20–29 år 0 0 0 0 0 0 0 0 0
30–39 år 2 11 15 19 10 16 21 54 65
40–49 år 102 123 128 131 127 152 175 222 253
50–59 år 304 339 338 323 328 355 388 446 480
60–64 år 457 498 498 484 525 584 652 737 770
65–69 år 501 548 547 520 565 626 691 782 849
70–79 år 478 524 524 492 537 601 666 755 808
80– år 391 443 444 408 459 514 564 658 701
20–64 år 60 73 76 77 73 85 99 137 152
25–64 år 88 105 111 114 110 131 151 195 219
Se Tabellanmärkningar.
Källa: SCB Hushållens tillgångar och skulder (www.scb.se/HE0104).
284 Statistiska centralbyrån

Priser och konsumtion
Prices and consumption
Foto: Jan-Aage Haaland

Priser och konsumtion Statistisk årsbok 2013
14 – Priser och
konsumtion
Prices and consumption
14.1 Priser och konsumtion ........................ 287
Prices and consumption
14.2 Fastighetspriser ................................... 289
Real estate prices
14.3 Konsumtionen av livsmedel ............... 290
Consumption of food
14.4 Levnadskostnadsindex
(juli 1914=100) ............................................... 292
Cost-of-living index
14.5 Kronans värde över tiden med
hänsyn till konsumentprisernas
utveckling ..................................................... 292
The value of the Swedish krona as
reflected in the development of
consumer prices
14.6 Konsumentprisindex, 12-månadersförändringar,
procent (Inflationstakten)
........................................................... 293
Consumer Price Index, yearly changes,
percent (Inflation rate)
14.7 Konsumentprisindex (totalindex),
månadstal (1980=100), fastställda tal
och beräknade årsmedeltal ......................... 294
Consumer price index (total), monthly,
fixed index and calculated annual
averages
14.8 Konsumentprisindex enligt
COICOP och nettoprisindex ........................ 295
Consumer price index, by COICOP and
net price index
14.9 Prisbasbeloppet enligt lagen
om allmän försäkring ................................... 296
Basic amount according to the National
Insurance Act
14.10 Producentprisindex (2005=100) ........ 297
Producer price index
14.11 Tjänsteprisindex, producentprisindex
för tjänster (2005=100) ................ 298
Service producer price index (2005=100)
14.12 Byggnadsprisindex för bostadshus
(med avdrag för bidrag) inkl. mervärdesskatt
(1968=100) ................................ 298
Construction price index for residential
buildings including VAT
14.13 Fastighetsprisindex för småhus
(1990=100 för länsindex, 1981=100 för
övriga regioner) ............................................ 299
Real estate price index for one- and twodwelling
buildings (1990=100 for county
indexes, 1981=100 for other regions)
14.14 Kostens sammansättning och
näringsvärde per person och dag .............. 300
Food composition and nutritional value per
person and day
14.15 Konsumtion av livsmedel m.m. ......... 300
Food consumption
14.16 Konsumtion av livsmedel m.m.,
kg respektive liter per capita ....................... 302
Food consumption per capita
286 Statistiska centralbyrån

Statistisk årsbok 2013
14.1
Priser och konsumtion
Prices and consumption
Boendekostnaderna blev i genomsnitt 7,2 procent högre under 2011. Priserna
inom restaurang och logi steg med 3,0 procent medan priserna för transport
ökade med 1,8 procent. Men alla priser har inte ökat – priserna inom rekreation
och kultur sjönk i genomsnitt med 1,3 procent.
Priser och konsumtion
Konsumentprisindex (KPI) används på flera
viktiga sätt i dagens samhälle. KPI-siffrorna har
en central roll som allmän information i samhällsdebatten
och i resonemang om löner och
liknande. Pensioner och andra sociala förmåner
är ofta kopplade till KPI så att de automatiskt
justeras i takt med prisutvecklingen. Sådan
indexreglering är också vanlig i många avtal.
Riksbanken och ekonomiska bedömare behöver
siffrorna för att kunna bedöma det aktuella
läget i samhällsekonomin.
KPI är färskvara och visar månad för månad
hur prisläget utvecklas. Utvecklingen mäts
genom att undersöka vad olika varor kostar i
olika affärer. Alla slags konsumentvaror och
konsumenttjänster ska omfattas – från kläder,
frisör- och biobesök till bostad och bil. Den här
”KPI-korgens” sammansättning svarar mot de
svenska hushållens konsumtionsmönster. Den
innehåller alltså olika slags varor och tjänster i
de proportioner som hushållen konsumerar
dem. Under året följer man hela tiden samma
korg, med samma varor och tjänster. På så sätt
blir resultaten jämförbara mellan månaderna.
Förändringarna i KPI beror i princip bara på
ändrade priser. Inför varje nytt år uppdaterar
man KPI-korgens sammansättning. Det gör
man för att fånga det aktuella konsumtionsmönstret.
Den officiella serien med KPI-tal utgår från år
1980; detta års prisläge svarar mot ett KPI-tal
lika med 100. För maj 2012 var KPI-talet uppe i
315,23, vilket innebär att en korg med konsumentprodukter
som 1980 kostade 100 kr nu
för tiden kostar 315,23 kr (maj 2012). Indextalet
följer alltså prisläget på konsumentprodukter.
KPI-korgen och prisutvecklingen under 2011
Statistiska centralbyrån 287

Priser och konsumtion Statistisk årsbok 2013
Konsumentpriserna +2,3 % under 2011
Totalt ökade konsumentprisindex med 2,3 procent.
Priserna steg inom många områden och
förändringarna påverkar KPI olika mycket.
Nedan redovisar vi de genomsnittliga prisförändringarna
som har skett under 2011 för
olika varor och tjänster.
Livsmedel och alkoholfria drycker
Priserna på livsmedel och alkoholfria drycker
steg med 0,6 procent, vilket bidrog till att öka
konsumentpriserna med totalt 0,1 procentenheter.
Till uppgången bidrog framför allt höjda
priser på mjölk, ost och ägg (2,3 procent) samt
kaffe, te och kakao (15,4 procent).
Alkoholhaltiga drycker och tobak
Priserna på alkoholhaltiga drycker och tobak
steg med i genomsnitt 0,9 procent under 2011,
vilket inte hade någon nämnvärd påverkan på
konsumentpriserna.
Boende
Boendekostnaderna ökade med 7,2 procent. Det
bidrog till att öka den totala konsumentprisuppgången
med 1,9 procentenheter. Till uppgången
bidrog framför allt ökade bränslepriser
(2,5 procent), ökade räntekostnader (43,9 procent)
samt höjda hyror inom gruppen hyresoch
bostadsrättslägenheter (2,4 procent).
Kläder och skor
Priserna på kläder minskade med 0,2 procent
och priserna på skor ökade med 0,3 procent
under 2011. Den samlade effekten blev att
genomsnittspriserna för kläder och skor
minskade med 0,1 procent.
Inventarier och hushållsvaror
Priserna på inventarier och hushållsvaror ökade
med i genomsnitt 0,1 procent, vilket inte hade
någon nämnvärd påverkan på konsumentpriserna
totalt sett.
Hälso- och sjukvård
Priserna på hälso- och sjukvård ökade med 1,2
procent, vilket bidrog till att öka konsumentpriserna
med totalt 0,1 procentenhet.
Transport
Priserna inom transport steg 1,8 procent, vilket
bidrog till att öka konsumentpriserna totalt med
0,2 procentenheter. Till uppgången bidrog framför
allt höjda priser på drivmedel (5,1 procent).
Post och telekommunikationer
Priserna för post och telekommunikationer
sjönk med 0,5 procent, vilket inte hade någon
nämnvärd påverkan på konsumentpriserna. Till
nedgången bidrog i huvudsak sänkta priser på
teletjänster och utrustning med 0,5 procent.
Rekreation och kultur
Prissänkningar inom området rekreation och
kultur motverkade den totala uppgången med
0,2 procentenheter. Priserna inom området
sjönk med 1,3 procent. Till nedgången bidrog
framför allt sänkta priser på audiovisuell och
fotografisk utrustning (-15,0 procent). Prisnedgången
dämpades av prishöjningar på övriga
fritidsvaror (1,5 procent), tidningar, böcker och
skrivmaterial (2,7 procent) samt rekreationstjänster
och kulturella tjänster (3,3 procent).
Utbildning
Priserna på utbildning ökade med 2,2 procent,
vilket inte hade någon nämnvärd påverkan på
konsumentpriserna totalt sett.
Restaurang och logi
Priserna inom huvudgruppen restaurang och
logi steg med 3,0 procent, vilket bidrog med 0,1
procentenheter till den totala konsumentprisuppgången.
Priserna ökade för såväl restauranger
(3,2 procent) som för logi (1,5 procent).
Diverse varor och tjänster
Priserna på diverse varor och tjänster steg
med 0,7 procent, vilket påverkade konsumentpriserna
uppåt med 0,1 procentenhet. Till uppgången
bidrog bland annat ökade priser på
övriga personliga tillhörigheter (3,3 procent).
Källa: SCB Konsumentprisindex (www.scb.se/PR0101).
288 Statistiska centralbyrån

Statistisk årsbok 2013
Priser och konsumtion
14.2 Fastighetspriser
Real estate prices
Att köpa eget hus är ofta den största investering vi gör under vår livstid.
Huspriserna och dess utveckling berör alltså en väldigt stor del av befolkningen
i Sverige. Genomsnittspriset för en småhusfastighet år 2011 var
drygt 2 miljoner kronor.
Ungefär 55 procent av befolkningen mellan 16
och 84 år bor i småhus (friliggande villor, radeller
kedjehus). För husköpet krävs det plånböcker
av varierande storlek beroende på var i
landet vi vill bosätta oss.
Köpeskilling för småhus: medelvärde per
kommun för permanentboende (ej tomträtt)
2011
Dyrast i storstadsregionerna
Högst huspriser får vi, inte oväntat, betala i landets
storstadsregioner. I Stockholms län hittar vi
landets dyraste kommun, Lidingö, där medelpriset
för ett småhus år 2011 var drygt 7 miljoner
kronor. Av de tio kommuner med högst
medelpriser ligger nio av dem i Stor-Stockholm.
Efter Lidingö kommer Solna, Danderyd, Sundbyberg,
Nacka, Vaxholm, Täby, Stockholm, och
Sollentuna. Den dyraste kommunen utanför
Stockholmsregionen är Vellinge i Skåne, där
husen år 2011 kostade drygt 3,9 miljoner i
genomsnitt. Även de skånska kommunerna
Malmö, Lomma och Lund hade snittpriser på
över 3 miljoner. I Göteborgsregionen är det i
huvudkommunen Göteborg som husen är som
dyrast med ett medelpris på drygt 3,7 miljoner.
Andra dyra kommuner i Göteborgstrakten är
Öckerö, Partille och Mölndal med priser över 3
miljoner.
Lägst priser i norra Sverige
De kommuner där det är billigast att köpa hus
är nästan uteslutande glesbygdskommuner i
norra Sveriges inland. Åsele i Västerbottens län
var den kommun i landet som hade det lägsta
genomsnittspriset år 2011, nämligen 262 000
kronor. I kommunerna Överkalix, Ragunda,
Ånge, Norsjö, Sorsele och Bjurholm fick man ett
småhus för mindre än 350 000 kronor i genomsnitt.
Skillnad mellan de dyraste och billigaste
Husen i de 10 dyraste kommunerna hade en
genomsnittliga bostadsyta på 129 kvadratmeter
med en biyta på 36 kvadratmeter. I de 10 kommuner
med de lägsta priserna var bostadsytan
114 kvadratmeter med en biyta på 54 kvadratmeter.
Antalet köp i de dyrare kommunerna var
mer än 7 gånger fler än i de billigare.
Kartografi: SCB, Enheten miljöekonomi och naturresurser
(www.gis.scb.se).
Källa: SCB Fastighetspriser och lagfarter
(www.scb.se/BO0501).
Statistiska centralbyrån 289

Priser och konsumtion Statistisk årsbok 2013
14.3
Konsumtionen av livsmedel
Consumption of food
Vi äter allt mer bröd och konditorivaror. Under åren 1980–2010 ökade
konsumtionen med 56 procent, från 50 till 78 kg per person och år.
Om vi tittar närmare på bröd- och spannmålsprodukterna
kan vi notera att befolkningen nu
äter betydligt mer mjukt matbröd och konditorivaror
än tidigare. Däremot äter vi ungefär
lika mycket kaffebröd som år 1980, men mindre
knäckebröd. Vi konsumerar också betydligt
mindre mjöl.
Konsumtion av mjölk 1960–2010
Konsumtion av några bröd- och spannmålsprodukter,
kg per person och år
1980 2010 Förändring
procent
Mjöl 16,3 9,7 -40
Knäckebröd 6,1 3,3 -46
Kaffebröd 9,2 8,3 -10
Mjukt matbröd 30,6 55,0 80
Konditorivaror 2,7 11,5 326
Konsumtionen av färskt och fryst kött har ökat
med 76 procent – från 28 kg per person och år
till 48 kg. Av dessa äter vi 12 kg nötkött (inkl.
kalv), 16 kg griskött samt 17 kg kött från fjäderfä.
Konsumtionen av fårkött ökar men är fortfarande
mycket blygsam – drygt ett kilo per
person och år.
Konsumtion av färskt och fryst kött samt
charkuterivaror, kg per person och år
1980 2010 Förändring
procent
Nöt 6,1 12,3 102
Gris 12,5 16,0 28
Fjäderfä 4,3 16,7 288
Får 0,6 1,1 83
Charkuterivaror
etc. 25,3 23,4 -8
Under perioden har även ostkonsumtionen ökat
– från 14 till 19 kg. Det kan jämföras med konsumtionen
av smör och margarin som nästintill
har halverats. Från att år 1980 ha varit 21 kg är
den nere i 12 kg per person år 2010.
Färska frukter och bär ökade med 15 procent,
från 54 till 62 kg per person och år.
Vi äter också allt mer rotfrukter. Konsumtionen
ökade från 6 till 9 kg, vilket är en ökning
med 51 procent, under perioden 1980–2010.
Även konsumtionen av färska köksväxter ökade
kraftigt under perioden ifråga då den fördubblades
från 22 till 44 kg. Däremot äter vi
mindre färskpotatis än tidigare. Konsumtionen
har minskat från 65 till 43 kg per person.
Konsumtion av rotfrukter, potatis, köksväxter
samt frukt och bär 1960–2010
Mjölkkonsumtionen minskade med 31 procent
under åren 1980–2010, från 183 till 126 liter per
person och år. Konsumtionen av grädde ökade
däremot i motsvarande grad, med 43 procent,
till 11 liter per person 2010.
290 Statistiska centralbyrån

Statistisk årsbok 2013
Konsumtion av godis och glass samt såser
1960–2010
Konsumtion av starköl, vin och läskedrycker
1960–2010
Priser och konsumtion
Direktkonsumtionen av socker har minskat
kontinuerligt sedan 1960. Samtidigt har konsumtionen
av choklad och konfektyrvaror samt
läskedrycker ökat kraftigt.
Fler kalorier än vad vi behöver
Den totala energitillförseln från livsmedel
(exklusive alkoholhaltiga drycker), ökade under
perioden 1980–2010 från 12 000 till 13 300 kJ per
person och dag, eller från 2 878 till 3 179
kalorier.
En vuxen kvinna behöver cirka 2 000 kalorier
om dagen, en vuxen man cirka 2 400 kalorier.
Fler kalorier kan leda till övervikt – såvida de
inte förbränns. Man kan dra vissa slutsatser
inom detta område efter att ha läst kapitlet
Hälso- och sjukvård, tabellen ”Överviktiga samt
därav feta bland män och kvinnor i olika
åldrar”.
Av energitillförseln 2010 kom 29 procent från
bröd- och spannmålsprodukter, 22 procent från
mejeriprodukter och ägg samt 13 procent från
kött och köttvaror.
Källa: Jordbruksverket Statistikrapport 2012:01, Konsumtionen
av livsmedel och dess näringsinnehåll (www.jordbruksverket.se).
Foto: Jan-Aage Haaland
Statistiska centralbyrån 291

Priser och konsumtion Statistisk årsbok 2013
14.4
Levnadskostnadsindex (juli 1914=100)
Cost-of-living index
Källa: SCB Konsumentprisindex 1830–2011 (www.scb.se/PR0101).
14.5
Kronans värde över tiden med hänsyn till konsumentprisernas
utveckling
The value of the Swedish krona as reflected in the development of
consumer prices
Läs så här: 1 krona 2011 motsvarar 0,02 kronor i 1900 års penningvärde.
1 krona 1970 motsvarar 0,43 kronor i 1950 års penningvärde.
1 krona 1900 motsvarar 52,91 kronor i 2011 års penningvärde.
År Index 1900 1910 1920 1930 1940 1950 1960 1970 1980 1990 2000 2011
1900 86 1,00 0,91 0,32 0,53 0,45 0,33 0,21 0,14 0,06 0,03 0,02 0,02
1910 94 1,09 1,00 0,35 0,58 0,49 0,36 0,23 0,16 0,06 0,03 0,02 0,02
1920 271 3,15 2,88 1,00 1,67 1,40 1,04 0,67 0,45 0,19 0,09 0,07 0,06
1930 162 1,88 1,72 0,60 1,00 0,84 0,62 0,40 0,27 0,11 0,05 0,04 0,04
1940 193 2,24 2,05 0,71 1,19 1,00 0,74 0,47 0,32 0,13 0,06 0,05 0,04
1950 260 3,02 2,77 0,96 1,60 1,35 1,00 0,64 0,43 0,18 0,09 0,07 0,06
1960 407 4,73 4,33 1,50 2,51 2,11 1,57 1,00 0,67 0,28 0,13 0,11 0,09
1970 605 7,03 6,44 2,23 3,73 3,13 2,33 1,49 1,00 0,41 0,20 0,16 0,13
1980 1 461 16,99 15,54 5,39 9,02 7,57 5,62 3,59 2,41 1,00 0,48 0,38 0,32
1990 3 036 35,30 32,30 11,20 18,74 15,73 11,68 7,46 5,02 2,08 1,00 0,80 0,67
2000 3 809 44,29 40,52 14,06 23,51 19,74 14,65 9,36 6,30 2,61 1,25 1,00 0,84
2011 4 550 52,91 48,40 16,79 28,09 23,58 17,50 11,18 7,52 3,11 1,50 1,19 1,00
Källa: SCB Konsumentprisindex 1830–2011 (www.scb.se/PR0101).
292 Statistiska centralbyrån

Statistisk årsbok 2013
14.6
Priser och konsumtion
Konsumentprisindex, 12-månadersförändringar, procent
(Inflationstakten)
Consumer Price Index, yearly changes, percent (Inflation rate)
År Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec
2012 1,9 1,9 1,5 1,3 1,0 1,0 0,7 0,7 0,4 0,4
2011 2,5 2,5 2,9 3,3 3,3 3,1 3,3 3,4 3,2 2,9 2,8 2,3
2010 0,3 0,9 0,8 0,7 1,2 0,9 1,1 0,9 1,4 1,5 1,8 2,3
2009 1,3 0,9 0,2 -0,1 -0,7 -1,0 -1,2 -1,2 -1,9 -1,8 -1,0 0,6
2008 3,2 3,1 3,4 3,3 3,9 4,2 4,1 4,3 4,4 4,0 2,5 0,9
2007 1,9 2,0 1,9 1,9 1,7 1,9 1,9 1,8 2,2 2,7 3,3 3,5
2006 0,6 0,6 1,1 1,5 1,6 1,5 1,7 1,6 1,5 1,3 1,7 1,6
2005 0,0 0,7 0,1 0,3 0,1 0,6 0,3 0,6 0,6 0,5 0,8 0,9
2004 0,7 -0,4 -0,2 0,2 0,6 0,4 0,6 0,5 0,5 0,8 0,4 0,3
2003 2,7 3,3 3,0 2,2 1,8 1,6 1,7 1,6 1,5 1,3 1,3 1,3
2002 2,7 2,6 2,7 2,3 1,8 1,8 2,0 1,8 1,7 2,3 2,0 2,1
2001 1,5 1,4 1,7 2,6 2,8 2,7 2,7 2,9 3,0 2,5 2,5 2,7
2000 0,4 0,9 1,0 0,7 1,0 0,8 0,8 0,9 0,9 1,0 1,3 1,0
1999 -0,2 -0,1 0,1 0,1 0,1 0,4 0,2 0,7 1,0 0,9 0,9 1,3
1998 0,7 0,6 0,3 0,1 0,3 0,0 -0,1 -0,6 -1,2 -1,0 -1,1 -1,2
1997 -0,1 -0,2 -0,3 -0,1 0,1 0,6 0,6 1,1 1,5 1,5 1,5 1,6
1996 1,6 1,3 1,4 1,0 0,8 0,5 0,4 0,1 0,0 -0,2 -0,4 -0,2
1995 2,5 2,6 2,6 2,9 2,8 2,6 2,5 2,3 2,1 2,2 2,2 2,1
1994 1,6 1,7 1,6 1,6 2,1 2,4 2,6 2,6 2,6 2,4 2,3 2,5
1993 4,8 5,0 5,0 5,2 4,9 4,8 4,7 4,8 4,2 4,3 4,9 4,1
1992 5,2 2,4 2,5 2,2 2,2 2,1 1,9 2,1 2,5 2,3 1,3 1,9
1991 10,4 13,1 10,5 10,7 10,1 10,1 9,1 8,2 8,1 7,8 7,9 7,9
1990 8,4 8,2 10,7 10,1 10,2 9,8 10,8 11,1 11,5 11,2 11,4 10,9
1989 6,6 6,4 6,4 6,4 6,5 6,6 6,1 6,3 6,4 6,5 6,5 6,6
1988 4,7 5,2 5,4 6,1 6,4 6,9 6,1 5,8 5,6 5,9 5,8 6,0
1987 3,1 3,4 3,8 3,4 3,5 3,3 4,3 5,0 5,0 5,1 5,4 5,1
1986 6,2 5,3 4,3 4,6 3,4 3,7 4,0 3,9 4,4 4,1 3,5 3,3
1985 7,3 8,7 8,0 7,7 8,2 8,1 7,7 6,9 6,7 6,8 6,9 5,6
1984 8,3 7,8 9,0 8,8 8,9 8,1 7,5 7,7 7,7 7,3 7,3 8,2
1983 9,7 8,2 8,3 8,4 8,7 8,9 9,0 9,3 9,5 8,8 8,6 9,2
1982 9,5 9,0 8,6 8,7 8,5 8,5 8,3 7,7 7,5 8,3 8,8 9,6
1981 12,5 12,9 13,0 12,9 13,2 13,3 13,4 13,6 11,3 10,4 10,2 9,1
1980 12,7 13,5 13,5 13,6 13,3 13,1 13,2 12,3 15,0 15,5 14,6 14,1
Källa: SCB Konsumentprisindex (www.scb.se/PR0101).
Statistiska centralbyrån 293

Priser och konsumtion Statistisk årsbok 2013
14.7
Konsumentprisindex (totalindex), månadstal (1980=100),
fastställda tal och beräknade årsmedeltal
Consumer price index (total), monthly, fixed index and calculated
annual averages
År
Year
Jan. Feb. Mars
March
April
Maj
May
Juni
June
Juli
July
Aug. Sept. Okt.
Oct.
Nov. Dec. Årsmedeltal
1
Annual
average
1990 199,0 199,9 205,4 205,2 206,4 206,2 208,2 209,6 212,0 213,4 214,1 213,9 207,8
1991 218,9 225,0 225,8 227,1 227,3 227,0 227,1 226,7 229,2 230,1 231,1 230,8 227,2
1992 230,2 230,3 231,3 231,9 232,0 231,5 231,2 231,3 234,6 235,1 234,0 234,9 232,4
1993 241,0 241,6 242,7 243,7 243,1 242,3 241,9 242,3 244,5 245,2 245,3 244,3 243,2
1994 245,1 245,9 246,8 247,8 248,3 248,4 248,4 248,5 250,7 251,0 250,8 250,4 248,5
1995 251,3 252,3 253,3 255,0 255,3 255,1 254,8 254,5 256,2 256,9 256,8 256,0 254,8
1996 255,6 255,8 257,0 257,6 257,3 256,3 255,7 254,5 256,0 255,9 255,3 254,9 256,0
1997 254,6 254,2 255,2 257,0 257,0 257,4 257,3 257,4 259,8 259,6 259,2 259,1 257,3
1998 256,9 256,6 257,0 257,7 258,1 257,6 257,0 255,7 256,8 257,3 256,7 256,2 257,0
1999 256,2 256,3 257,3 257,9 258,3 258,7 257,6 257,6 259,4 259,7 259,0 259,6 258,1
2000 257,5 258,7 259,9 260,0 261,3 261,2 260,0 260,2 262,0 262,6 262,7 262,5 260,7
2001 261,7 262,6 264,6 266,9 268,7 268,3 266,9 267,6 269,9 269,1 269,2 269,5 267,1
2002 268,8 269,4 271,8 272,9 273,6 273,2 272,3 272,4 274,5 275,4 274,7 275,1 272,8
2003 276,0 278,4 279,8 278,8 278,5 277,7 276,8 276,7 278,7 278,9 278,3 278,6 278,1
2004 278,0 277,3 279,4 279,4 280,1 278,9 278,5 278,2 280,2 281,0 279,4 279,4 279,2
2005 277,9 279,2 279,8 280,2 280,3 280,4 279,4 279,9 281,9 282,4 281,7 281,8 280,4
2006 279,59 280,90 282,89 284,32 284,76 284,68 284,19 284,38 286,04 286,07 286,43 286,43 284,22
2007 285,01 286,45 288,33 289,79 289,48 289,95 289,49 289,41 292,30 293,85 295,75 296,32 290,51
2008 294,09 295,28 298,08 299,67 300,99 302,45 302,11 301,98 305,08 305,56 303,06 298,99 300,61
2009 297,88 297,95 298,80 299,26 299,45 300,17 298,80 299,42 300,35 301,11 301,03 301,69 299,66
2010 299,79 301,59 302,32 302,36 302,92 302,97 302,04 302,06 304,60 305,57 306,58 308,73 303,46
2011 306,15 308,02 310,11 311,44 312,02 311,28 311,13 311,23 313,41 313,42 314,16 314,78 311,43
2012 311,85 313,92 314,80 315,49 315,23 314,45 313,23 313,55 314,81 314,59
1) Årsmedeltalen kan skilja sig från årsmedeltalen i tabell 14.8, se not 1 för tabell 14.8.
Se Tabellanmärkningar.
Källa: SCB Statistiska meddelanden serie P 14 (–1999), PR 14 (2000–), Konsumentprisindex (www.scb.se/PR0101);
Statistikdatabasen: Priser och konsumtion.
294 Statistiska centralbyrån

Statistisk årsbok 2013
14.8
Varugrupp
Commodity group
Konsumentprisindex enligt COICOP och nettoprisindex
Consumer price index, by COICOP and net price index
Vägningstal,
2011
Weights
Indextal (1980=100)
Index numbers
Årsmedeltal 1
Annual averages
Priser och konsumtion
2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011
Konsumentprisindex 2
Consumer price index
1 Livsmedel och alkoholfria drycker
Food and non-alcoholic beverages 139,0 238,1 239,91 244,77 261,69 269,26 273,16 276,65
2 Alkoholhaltiga drycker och tobak
Alcoholic beverages, tobacco 40,0 351,6 356,43 382,63 412,23 423,82 428,34 432,68
3 Kläder och skor Clothing and footwear 55,0 159,6 164,67 168,65 166,89 169,38 174,16 176,87
4 Boende
Housing, water, electricity and fuels 264,0 327,3 338,76 352,35 376,44 356,24 355,70 386,70
5 Inventarier och hushållsvaror
Furnishings and household goods 58,0 226,0 220,26 221,29 221,92 225,77 224,31 222,63
6 Hälso- och sjukvård Health 36,0 748,8 752,27 772,65 763,09 769,39 793,91 807,39
7 Transport 128,0 362,2 368,00 372,09 386,51 388,98 404,86 417,43
8 Post- och telekommunikation
Communication 36,0 201,3 188,12 181,93 173,47 168,02 165,02 161,75
9 Rekreation och kultur
Recreation and culture 124,0 191,1 188,54 187,76 182,28 183,21 181,97 179,74
10 Utbildning 3 Education 4,0 . . . . . . . . . . . . . .
11 Restauranger och logi
Restaurants and hotels 58,0 397,5 407,18 420,16 442,83 456,27 470,56 483,64
12 Diverse varor och tjänster
Miscellaneous goods and services 58,0 305,0 317,41 327,12 332,91 340,59 349,46 353,02
Totalt Total 1 000,0 280,4 284,22 290,51 300,50 299,01 302,47 311,43
Nettoprisindex Net price index
4
238,3 240,90 247,36 254,02 252,06 256,58 261,71
1) Årsmedeltalen för konsumentprisindex totalt kan skilja sig från årsmedeltalen i tabell 14.7. Årsmedeltalen i tab.14.8 påverkas av
revideringar i undergrupper, årsmedeltalen i tab.14.7 beräknas på de fastställda månadstalen som ej ändras efter publicering.
2) Fr.o.m. publiceringen av KPI för januari 2000 tillämpas en ny produktindelning, COICOP, Classification of Individual Consumption by
Purpose. Indextal enligt den nya indelningen finns tillbaka t.o.m. 1980 i Sveriges statistiska databaser (SSD). The product classification
was changed at the publishing for January 2000 to COICOP, Classification of Individual Consumption by Purpose.
3) Priser för huvudgruppen "10 Utbildning" har ej samlats in från 1980 och kan därför ej redovisas med 1980=100, huvudgruppen ingår
dock i totalindex.
4) Vägningstal för nettoprisindex (2011: 763,32) = vägningstalet för konsumentprisindex exkl. nettot av indirekta skatter och subventioner.
Se Tabellanmärkningar.
Källa: SCB Konsumentprisindex (www.scb.se/PR0101); Statistikdatabasen: Priser och konsumtion.
Statistiska centralbyrån 295

Priser och konsumtion Statistisk årsbok 2013
Prisbasbeloppet enligt lagen om allmän försäkring
14.9 Basic amount according to the National Insurance Act
År
Year
Månad
Month
Prisbasbelopp,
kr 1
Basic
amount
År Månad Prisbasbelopp,
kr 1 År Månad Prisbasbelopp,
kr 1
1970 Mars–juli 6 300 1978 Jan. 11 800 1993 Jan.–dec. 34 400
Aug.–dec. 6 400 Febr.–mars 12 200 1994 Jan.–dec. 35 200
1971 Jan. 6 400 April–dec. 12 600 1995 Jan.–dec. 35 700
Febr. 6 700 1979 Jan.–maj 13 100 1996 Jan.–dec. 36 200
Mars–nov. 6 900 Juni–sept. 13 500 1997 Jan.–dec. 36 300
Dec. 7 100 Okt.–dec. 13 900 1998 Jan.–dec. 36 400
1972 Jan.–juni 7 100 1980 Jan. 13 900 1999 Jan.–dec. 36 400
Juli–dec. 7 300 Febr. 14 400 2000 Jan.–dec. 36 600
1973 Jan. 7 300 Mars–juni 14 900 2001 Jan.–dec. 36 900
Febr.–juli 7 600 Juli–okt. 15 400 2002 Jan.–dec. 37 900
Aug.–dec. 7 900 Nov.–dec. 16 100 2003 Jan.–dec. 38 600
1974 Jan.–mars 8 100 1981 2 Jan.–febr. 16 100 2004 Jan.–dec. 39 300
April–nov. 8 500 Mars–maj 16 700 2005 Jan.–dec. 39 400
Dec. 9 000 Juni–dec. 17 300 2006 Jan.–dec. 39 700
1975 Jan.–juni 9 000 1982 3 Jan.–dec. 17 800 2007 Jan.–dec. 40 300
Juli–sept. 9 400 1983 4 Jan.–dec. 19 400 2008 Jan.–dec. 41 000
Okt.–dec. 9 700 1984 2 Jan.–dec. 20 300 2009 Jan.–dec. 42 800
1976 Jan.–febr. 9 700 1985 Jan.–dec. 21 800 2010 Jan.–dec. 42 400
Mars–juni 10 000 1986 Jan.–dec. 23 300 2011 Jan.–dec. 42 800
Juli–nov. 10 400 1987 5 Jan.–dec. 24 100 2012 Jan.–dec. 44 000
Dec. 10 700 1988 2 Jan.–dec. 25 800 2013 Jan.–dec. 44 500
1977 Jan.–mars 10 700 1989 2 Jan.–dec. 27 900
April–juni 11 100 1990 Jan.–dec. 29 700
Juli–aug. 11 500 1991 2 Jan.–dec. 32 200
Sept.–dec. 11 800 1992 Jan.–dec. 33 700
1) T.o.m. 1998: Basbelopp.
2) Ändring i reglerna för beräkningen av basbeloppet.
3) Fr.o.m. 1982 gäller basbeloppet för helt år.
4) Ett tilläggsbelopp på 300 kr tillkommer i vissa fall 1983.
5) Ett tilläggsbelopp på 400 kr tillkommer i vissa fall för tiden juli–december 1987.
Se Tabellanmärkningar.
Källa: SCB Konsumentprisindex (www.scb.se/PR0101); Statistikdatabasen: Priser och konsumtion.
296 Statistiska centralbyrån

Statistisk årsbok 2013
14.10
Producentprisindex (2005=100)
Producer price index
Priser och konsumtion
Produktgrupper enligt SPIN 2007
Products according to CPA 2008
2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012
juli
A Produkter från jordbruk, skogsbruk och fiske
Products from agriculture, hunting, forestry
and fishing 109,1 127,4 140,6 129,5 140,3 156,0 152,0
B–E Totalindex Total 105,1 109,0 113,7 115,0 116,2 116,7 115,4
B Produkter från utvinning av mineral
Products from mining and quarrying 123,7 122,1 152,7 153,6 158,5 .. ..
C Tillverkade varor Manufactured products 103,9 108,2 111,4 112,9 113,3 114,8 115,4
10 Livsmedel Food 101,2 105,1 115,7 115,5 115,1 121,6 125,0
11 Drycker Beverages 100,2 100,4 106,3 111,7 105,9 102,0 104,2
13 Textilvaror Textile products 100,5 99,0 100,1 105,7 104,5 105,3 106,6
16 Trä och varor av trä och kork (utom möbler);
varor av halm, rotting o.d.
Wood and products of wood (excl furniture),
cork, straw and plaiting materials 106,5 122,6 114,5 114,9 124,2 121,9 120,3
17 Papper och pappersvaror
Pulp, paper, and paper products 103,1 107,9 110,6 112,1 113,3 115,4 111,8
19 Stenkolsprodukter och raffinerade petroleumprodukter
Refined petroleum products and coke 112,6 115,5 136,1 109,2 122,5 148,0 158,6
20 Kemikalier och kemiska produkter
Chemicals and chemical products 104,7 108,8 118,5 123,5 122,6 127,0 129,7
22 Gummi- och plastvaror
Rubber and plastic products 103,4 107,0 110,0 114,9 115,3 118,6 120,1
23 Andra icke-metalliska mineraliska produkter
Non-metallic mineral products 102,6 106,0 108,7 112,5 113,0 115,1 117,5
24 Metaller Basic metals 118,0 138,1 139,1 127,3 138,6 144,2 137,7
25 Metallvaror, utom maskiner och apparater
Fabricated metal products except machinery and
equipment 103,2 107,4 112,8 117,8 116,1 118,1 120,9
26 Datorer, elektronikvaror och optik
Computer, electronic and optical products 93,1 85,5 80,3 78,1 70,4 64,5 58,9
27 Elapparatur Electrical equipment 106,2 109,6 111,7 115,2 113,9 115,5 115,9
28 Övriga maskiner
Other electrical machinery and apparatus 103,6 105,8 109,5 118,1 116,0 114,6 117,5
29 Motorfordon, släpfordon och påhängsvagnar
Motor vehicles, trailers and semi-trailers 101,0 101,7 104,1 110,4 107,9 106,3 107,5
30 Andra transportmedel Other transport equipment 103,4 105,1 114,0 134,3 137,3 134,2 138,8
31 Möbler Furniture 100,9 102,9 107,1 109,8 111,2 113,4 115,3
32 Andra tillverkade varor
Other manufactured goods 103,2 103,8 107,3 114,1 111,0 110,8 119,4
33 Reparation och installation av maskiner och
apparater
Repair and installation of machinery and
equipment 103,6 108,1 110,6 115,8 119,6 122,0 124,9
D El, gas, värme och kyla
Electricity, gas, steam and air conditioning 117,8 115,8 138,3 138,9 148,5 139,3 109,4
E Vattenförsörjningstjänster; avloppsrenings-,
avfallshanterings- och saneringstjänster
Watersupply; sewerage, waste management
and remediation activities 106,5 117,1 117,4 112,3 126,2 130,3 130,4
Se Tabellanmärkningar.
Källa: SCB Statistiska meddelanden serie PR 10 (www.scb.se/PR0301); Statistikdatabasen: Priser och konsumtion.
Statistiska centralbyrån 297

Priser och konsumtion Statistisk årsbok 2013
14.11
Tjänsteprisindex, producentprisindex för tjänster (2005=100)
Service producer price index (2005=100)
Produktgrupper enligt SPIN 2007, basår 1
Products according to CPA 2007, base year
2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011
Hotelltjänster Hotel services 100,0 103,6 107,1 110,5 110,8 112,3 119,0
Uthyrning av lokaler Letting of own property (2010=100) . . . . . . . . . . 100,0 102,1
Biluthyrning Car rental 100,0 102,1 106,9 97,0 103 107,9 113,6
Dataprogrammering och datakonsulttjänster m.m.
Computer and related activities 100,0 98,7 100,5 103,6 102,7 101,8 102,2
Andra stödtjänster till transport Other transport services 100,0 104,0 106,7 114,3 112,5 113,6 110,5
Vägtransporter av gods Road transport of goods 100,0 102,4 103,8 112,2 112,5 113,5 117,6
Sjötransporter av gods Sea transport of goods 100,0 104,4 102,9 111,0 95,8 94,8 85,0
Juridiska tjänster Legal services 100,0 104,3 108,6 113,2 115,4 117,7 120,8
Revision och redovisning Auditing and accounting 100,0 102,2 107,3 111,9 112,5 115,8 119,6
Arkitekt- och teknisk konsultverksamhet
Architectural and technical consultancy activities 100,0 101,1 104,6 110,2 113,1 114,2 116,5
Godshantering Cargo Handling (2006=100) . . 100,0 102,8 102,7 106,8 108,2 110,8
Varulagring och magasinering
Storage and warehousing (2006=100) . . 100,0 102,7 105,1 109,7 112,4 113,3
Uthyrning av personal
Provision of personnel activities (2006=100) . . 100,0 102,6 105,5 105,4 107,5 109,0
1) 2005 om inte annat anges. 2005 if not otherwise stated.
Se Tabellanmärkningar.
Källa: SCB Enheten för prisstatistik; Tjänsteprisindex, TPI, producentprisindex för tjänster (www.scb.se/PR0801).
14.12
Byggnadsprisindex för bostadshus (med avdrag för bidrag)
inkl. mervärdesskatt (1968=100)
Construction price index for residential buildings including VAT
År
Year
Flerbostadshus
Multi-dwelling buildings
Gruppbyggda småhus
Collectively built one- and two-dwelling buildings
Anbudspriser
Tender price
Pågående
priser
Current
price
Funktionsprisindex
Function
price
Kvalitetsprisindex
Quality price
index
Anbudspriser
Pågående
priser
Funktionsprisindex
Kvalitetsprisindex
1990 865,0 820,6 1 325,8 152,4 707,6 685,8 855,7 122,5
1991 904,3 879,7 1 386,8 152,4 737,5 741,0 907,9 124,7
1992 900,5 885,2 1 391,7 153,6 745,1 734,9 937,3 127,4
1993 882,5 896,4 1 320,8 148,7 733,5 748,6 881,0 121,7
1994 1 860,0 863,3 1 228,1 141,9 665,4 715,8 891,3 135,7
1995 1 849,7 858,0 1 214,6 142,0 645,4 670,4 853,6 134,0
1996 1 891,7 856,7 1 307,3 145,7 681,1 658,2 892,2 132,7
1997 1 994,8 935,2 1 510,0 150,8 803,0 750,7 969,6 122,3
1998 1 1 007,0 968,7 1 580,4 156,0 844,3 848,6 1 054,6 126,5
1999 1 1 114,7 1 020,2 1 896,2 169,0 899,9 871,4 1 119,6 126,0
2000 1 1 229,1 1 152,6 1 958,2 158,3 1 051,0 972,6 1 536,4 148,1
2001 1 1 340,6 1 246,1 2 406,9 178,4 1 127,2 1 104,4 1 604,6 144,2
2002 1 1 438,8 1 302,7 2 470,7 170,6 1 120,7 1 146,9 1 662,9 150,3
2003 1 1 475,6 1 358,6 2 438,3 164,2 1 144,2 1 164,1 1 688,4 149,5
2004 1 377,8 1 360,9 2 077,7 149,8 1 248,1 1 212,7 1 842,9 149,6
2005 1 474,8 1 402,7 2 302,4 155,1 1 269,6 1 271,1 1 890,9 150,9
2006 2 1 518,1 1 538,1 2 312,2 151,4 1 315,4 1 303,7 1 980,9 152,5
2007 1 717,4 1 592,2 2 789,8 161,4 1 412,6 1 402,8 2 266,1 162,5
2008 1 799,6 1 771,4 2 917,3 161,1 1 526,6 1 500,2 2 422,6 160,7
2009 1 914,5 1 817,2 2 913,0 151,2 1 556,9 1 531,3 2 263,8 147,3
2010 1 956,6 1 922,5 3 057,6 155,3 1 577,6 1 569,6 2 434,5 156,3
1) Stor osäkerhet p.g.a. få objekt. Low reliability due to few buildings.
2) Fr.o.m. 2006 är det en ny indexmodell. There is a new index model from year 2006.
SCB Byggnadsprisindex, BPI (www.scb.se/PR0501).
298 Statistiska centralbyrån

Statistisk årsbok 2013
14.13
Priser och konsumtion
Fastighetsprisindex för småhus (1990=100 för länsindex,
1981=100 för övriga regioner)
Real estate price index for one- and two-dwelling buildings
(1990=100 for county indexes, 1981=100 for other regions)
Län/Region County/Region 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011
Småhus för permanentboende
Owner-occupied one- or two-dwelling buildings
Stockholm 202 228 261 267 268 294 298
Uppsala 191 210 229 237 242 263 266
Södermanland 173 189 203 209 214 223 220
Östergötland 191 208 226 231 244 256 256
Jönköping 186 203 220 231 240 255 254
Kronoberg 189 208 228 236 246 254 253
Kalmar och Gotland 176 198 213 222 231 248 245
Blekinge 181 198 213 220 229 241 235
Skåne 227 257 284 284 290 311 308
Halland 210 231 252 261 265 285 288
Västra Götaland 187 208 228 236 240 261 265
Värmland 150 165 181 191 199 204 202
Örebro 168 185 203 215 217 225 226
Västmanland 172 189 207 212 219 227 226
Dalarna 142 160 173 179 192 205 207
Gävleborg 155 168 187 197 201 209 213
Västernorrland 133 150 161 169 176 184 182
Jämtland 140 160 174 190 192 206 215
Västerbotten 157 177 190 199 201 212 213
Norrbotten 135 145 153 157 162 175 182
Hela riket Sweden 191 212 235 242 246 264 266
Stockholms län 502 565 647 662 666 731 741
Stor-Stockholm 509 574 657 672 676 741 752
Östra Mellansverige 344 377 409 423 437 460 461
Småland med öarna 324 357 387 405 420 445 441
Sydsverige 458 517 570 572 585 625 619
Stor-Malmö 569 647 716 710 718 775 771
Västsverige 418 464 508 526 535 580 588
Stor-Göteborg 505 558 607 628 636 693 709
Norra Mellansverige 264 291 320 335 350 365 367
Mellersta Norrland 219 247 267 285 292 307 310
Övre Norrland 255 281 300 311 318 337 345
Hela riket 387 431 477 491 501 538 542
Fritidshus Holiday homes
Stockholms län 591 654 760 779 800 857 884
Södra Ostkusten, Öland och Gotland 444 484 542 543 602 642 628
Västkusten 637 742 817 831 877 953 927
Sydsverige 627 717 802 818 846 887 888
Göta- och Svealands inland utom Dalarnas län 337 375 404 424 443 472 467
Norra ostkusten t.o.m. Höga kusten 404 436 457 467 501 529 525
Nedre Norrlands inland samt Dalarnas län 261 289 316 333 368 401 387
Övre Norrland 346 401 431 443 458 511 494
Hela riket 470 527 588 603 633 679 677
Källa: SCB Statistiska meddelanden serie BO 41 (www.scb.se/BO0501); Statistikdatabasen: Boende, byggande och
bebyggelse.
Statistiska centralbyrån 299

Priser och konsumtion Statistisk årsbok 2013
14.14
Kostens sammansättning och näringsvärde per person och dag
Food composition and nutritional value per person and day
Joule per person och dag
Joules per person and day
1980 1990 2000 2005 2010*
Bröd och spannmålsprodukter Cereals MJ 3,0 3,3 3,5 3,8 4,0
Kött, köttvaror Meat and meat products MJ 1,3 1,2 1,4 1,6 1,8
Fisk, kräftdjur och blötdjur
0,2 0,2 0,2 0,3 0,4
Fish crustaceans and molluscs
MJ
Mjölk, grädde och mjölkpulver
1,4 1,2 1,2 1,1 1,1
Milk, cream and milk-powder
MJ
Ost Cheese MJ 0,5 0,6 0,6 0,6 0,7
Ägg Eggs MJ 0,2 0,2 0,2 0,1 0,1
Matfett Edible fats MJ 1,7 1,5 1,2 1,0 1,0
Köksväxter, frukter och bär
0,9 1,1 1,0 1,1 1,1
Vegetables, fruits and berries
MJ
Potatis och potatisprodukter
0,6 0,6 0,6 0,6 0,8
Potatoes and potato products
MJ
Socker och sirap Sugar and syrup MJ 0,9 0,7 0,5 0,4 0,3
Andra livsmedel Other food products MJ 0,9 1,0 1,3 1,3 1,4
Alkoholhaltiga drycker, malt- och läskedrycker
0,6 0,7 0,8 0,8 0,9
Alcoholic beverages, beer and soft drinks MJ
Samtliga varuslag Total MJ 12,3 12,3 12,5 12,9 13,7
Näringsvärde per person och dag
Nutritional value per person and day
1980 1990 2000 2005 2010*
Kolhydrater 1 , g Carbohydrate 1 , g 342 352 357 367 374
Fett, g Fat, g 126 121 120 123 130
Protein, g 87 89 97 102 112
Järn 2 , mg Iron 2 , mg 18,7 19,2 13,9 15,2 15,7
Kalcium, mg Calcium, mg 1 148 1 120 1 128 1 148 1 164
C-vitamin, mg Vitamin C, mg 89 94 112 124 149
A-vitamin, retinolekvivalenter, RE 3
Vitamin A, retinal equivalent, RE 3 1 600 1 670 1 892 1 907 1 613
Tiamin, mg Thiamine, mg 1,8 1,8 2,0 2,0 2,1
1) Fr.o.m. 1995 ingår inte kostfibrer i kolhydratvärdet. From year 1995 dietary fibres are no longer included in values for carbohydrates.
2) Fr.o.m. 1995 har järnberikningen av siktat mjöl och mjölprodukter upphört. From year 1995 the enrichment of iron in sifted flour and flour
products has ceased.
3) RE = summan av färdigbildad retinol i kosten och vitamin A aktivitet från beta-karoten. RE = the sum of preformed retinal and vitamin A
activity from beta-carotene.
Källa: Jordbruksverket (www.jordbruksverket.se); Konsumtionen av livsmedel och dess näringsinnehåll.
14.15
Konsumtion av livsmedel m.m.
Food consumption
Livsmedel Food
Kvantitet, milj. kg resp. liter Quantity
2006 2007 2008 2009 2010*
Bröd och spannmålsprodukter Cereals
Mjöl och gryn Flour and hulled grain 146 150,3 174,9 169,3 175,1
Mjölprodukter Flour products 134,8 126,1 132,2 145,2 146,6
Knäckebröd, flatbröd 1, 2 Crispbread and flatbread 1, 2 34,6 32,1 32,7 32,7 30,8
Mjukt matbröd Soft bread 473,6 460,2 510,6 498,7 515,4
Kaffebröd Coffee rolls, etc. 33,7 35,7 42,3 38,7 37,5
Konditorivaror 3 Confectionery 3 95,3 88,1 77,4 110,4 107,9
Kex, rån m.m. Biscuits, etc 46 45,7 42,1 41,4 40,4
Kött och köttvaror Meat and meat products
Kött och fläsk, färskt och fryst 4 Meat, fresh and frozen 4 412,3 418,6 396,0 404,3 405,2
Fjäderfäkött, färskt och fryst Poultry meat, fresh and frozen 134,2 138,2 152,2 148,0 156,2
Charkuterivaror, oblandade Cured meats and provisions, unmixed 39,9 40,8 48,7 44,4 48,5
Charkuterivaror, blandade Cured meats and provisions, mixed 165,6 162 164,3 162,4 161,4
Köttkonserver Canned meat 7,2 4,6 2,7 2,3 3,8
Fisk, kräftdjur och blötdjur Fish, etc.
Fryst filead fisk Frozen fillets 26,7 34,1 34,6 35,9 34,3
Konserver och beredd fisk Canned and prepared fish 92,2 98,5 87,3 86,9 84,0
300 Statistiska centralbyrån

Statistisk årsbok 2013
14.15
Livsmedel
Konsumtion av livsmedel m.m. (forts.)
Priser och konsumtion
Kvantitet, milj. kg resp. liter
2006 2007 2008 2009 2010*
Mjölk, grädde och ost Milk, cream, etc.
Direktförsåld och hemmaförbrukad mjölk
Milk sold outside dairies and consumed on farms 8 7,1 6,5 6,1 5,7
Standardmjölk >2,0 % Whole milk >2,0 % 242,7 237,2 238 240 247,3
Mjölk < 2,0 % Milk < 2,0 % 666,4 647 636 627,2 626,0
Syrade produkter < 1,0 % Fermented products < 1.0% 88 79,9 76,6 67,7 62,7
Syrade produkter 1,0 % - 2,0 % Fermented products 1.0% – 2.0% 31,4 47 52,4 44,7 47,0
Syrade produkter > 2,0 % Fermented products > 2.0% 174,5 170,2 181,3 191,2 197,1
Tunn grädde, gräddfil, < 29 % Thin cream, sour cream 32,1 34 34,3 34,7 33,5
Tjock grädde, > 29 % Thick cream 48,7 50,4 54,1 62,9 66,0
Mjölkpulver Milk powder 0,1 0,1 0,1 0,1 0,1
Hårdost Hard cheese 118,4 115,2 116,3 117 129,4
Mesvaror, smältost och annan ost Other cheese 43,2 47,1 47,5 50,3 49,1
Ägg 5 Eggs 5 90,4 87,8 92,3 94 99,1
Matfett m.m. Edible fats, etc. 117,5 122,1 116,9 120,2 117,9
Smör Butter 15,1 16,6 17 20,9 21,1
Hushållsmargarin 6 Household margarine 6 102,4 105,5 99,9 99,3 96,8
Köksväxter, frukter och bär Vegetables, fruits and berries
Köksväxter, färska och frysta Vegetables, fresh and frozen 553,4 540,9 546,2 557,1 556,5
Frukter och bär, färska och frysta Fruits and berries, fresh and frozen 591,4 605,2 598,2 544,2 589,4
Mandel och nötter Almonds, nuts 20,7 23,2 24,3 25,3 25,0
Soppor, även konserverade 7 Soups 7 41,5 41,8 41,2 37,5 41,6
Saft Juices 198,0 216,2 202,8 138,7 150,5
Potatis och potatisprodukter Potatoes
Potatis, färsk 8 Potatoes, fresh 8 417,1 410,9 410,7 415,4 406,1
Socker och sirap Sugar and syrup
Socker Sugar 59,3 58,8 58,4 61,7 61,8
Kaffe, te och kakao Coffee, tea and cocoa
Kaffe, rostat Coffee, roasted 73,8 73 73,5 74,0 83,8
Te Tea 2,2 3,4 3,7 3,8 3,5
Choklad- och konfektyrvaror Sweets, etc. 137,2 142,5 145,2 140,8 140,5
Glass Ice cream 110,4 108,2 101,4 96,5 97,9
Malt- och läskedrycker Beer, soft drinks 1 134 1 103 1 068 1 095 1 090
Kolsyrade läskedrycker och mineralvatten
Carbonated beverages and mineral waters 919,2 901,6 881,6 912,5 918,5
Svagdricka, lättöl och öl, typ A Light beer 215,2 201,3 186,5 182,6 171,0
Alkoholhaltiga drycker 9 Alcoholic beverages 9
Starköl Strong beer 275,9 288,7 294,6 305,8 305,0
Vin Wine 186 199,3 200,8 215,4 222,4
Spritdrycker Spirits 24,6 24,8 25,8 26,4 27,2
1) Inkl. ströbröd framställt av knäckebröd. Incl. bread crumbs from crispbread.
2) Fr.o.m. 2003 redovisas skorpor och skorpmjöl tillsammans med knäckebröd. Incl. rusks and raspings from year 2003.
3) Inkl. crêpes, pizza och piroger. Incl. crepes, pizzas and pirogues.
4) Inkl. innanmat och färdiglagad mat innehållande kött. Incl. entrails and ready-cooked food containing meat.
5) Uppgifterna baseras på bristfälligt material och är därför osäkra. The data is based on insufficient material and should therefore be
interpreted with caution.
6) Inkl. lättmargarin, Bregott och matolja. Incl. low-fat margarine, Bregott and cooking oil.
7) Uppgifterna avser såväl torkade som färdiga soppor, fr.o.m. 2005 är uppgifterna inte helt jämförbara med tidigare år. The data refers to
dried as well as prepared soups. Data from year 2005 are not fully comparable with data from earlier years.
8) Inkl. konsumtion av skalad potatis. Uppgifterna baseras på ett bristfälligt material och är därför osäkra. Incl. consumption of peeled
potatoes. The data is based on insufficient material and should therefore be interpreted with caution.
9) Uppgifterna avser försäljning av spritdrycker i detaljhandel och servering. The data refers to spirits in retail trade as well as spirits served
in restaurants, cafés etc.
Källa: Statens jordbruksverk (www.jordbruksverket.se) och SCB: Jordbruksstatistisk årsbok (www.scb.se/JO1901); Konsumtionen av
livsmedel och dess näringsinnehåll.
Statistiska centralbyrån 301

Priser och konsumtion Statistisk årsbok 2013
14.16
Livsmedel
Food
Konsumtion av livsmedel m.m., kg respektive liter per capita
Food consumption per capita
Kg resp. liter
Quantity
Livsmedel
Kg resp. liter
1990 2010* 1990 2010*
Bröd och spannmålsprodukter Cereals Mjölkpulver Milk powder 0,1 0,0
Mjöl och gryn Flour and hulled grain 22,0 18,7 Hårdost Hard cheese 13,1 13,8
Mjölprodukter, exkl. bröd och konditorivaror
Mesvaror, smältost och annan ost
Flour prod other than bread and Other cheese 3,2 5,3
confectionery 9,4 15,6 Ägg 10 Egg 10 11,7 10,6
Knäckebröd, flatbröd 1, 2 Hard rye-bread 1, 2 5,6 3,3 Matfett m.m. Edible fats, etc. 19,0 12,6
Mjukt matbröd 3 Soft bread 3 30,9 55,0 Smör Butter 2,2 2,2
Kaffebröd Coffee rolls, etc. 3,8 4,0 Hushållsmargarin 11 Household margarine 11 16,7 10,3
Konditorivaror 4 Confectionery 4 4,6 11,5 Köksväxter, frukter och bär
Kex, rån m.m. Biscuits, etc. 6,2 4,3 Vegetables, fruits and berries
Kött och köttvaror Meat and meat products
Köksväxter, färska och frysta
Kött och fläsk, färskt och fryst 5, 6 Vegetables, fresh and frozen 42,6 59,3
Meat, fresh and frozen 5, 6 27,3 43,3 Frukter och bär, färska och frysta
Fjäderfäkött, färskt och fryst 6, 7 Fruits and berries, fresh and frozen 55,1 62,8
Poultry meat, fresh and frozen 6, 7 5,4 16,7 Soppor, även konserverade 12 Soups 12 3,4 4,4
Charkuterivaror, oblandade 6 Saft Juices 18,9 16,0
6
Cured meats and provisions, unmixed 4,6 5,2 Potatis och potatisprodukter Potatoes
Charkuterivaror, blandade 6 Potatis, färsk 13 Potatoes, fresh 13 60,4 43,3
6
Cured meats and provisions, mixed
14,7 17,2 Socker och sirap Sugar and syrup
Köttkonserver 6 Canned meat 6 1,8 0,4 Socker Sugar 13,9 6,6
Fisk, kräftdjur och blötdjur 8 Fish, etc. 8
Kaffe, te och kakao
Fryst filead fisk Frozen fillets 2,7 3,7 Coffee, tea and cocoa
Konserver och beredd fisk Kaffe, rostat Coffee, roasted 9,0 8,9
Canned and prepared fish 6,7 9,0 Te Tea 0,3 0,4
Mjölk, grädde och ost Milk, cream, etc. Choklad- och konfektyrvaror Sweets, etc. 11,1 15,0
Standardmjölk >2,0 % Whole milk >2,0 % 54,3 26,4 Glass Ice cream 13,8 10,4
Mellanmjölk, lättmjölk, minimjölk m.m.< 2,0 % Malt- och läskedrycker Beer, soft drinks 100,7 116,2
Medium-fat and low-fat milk < 2,0 % 70,5 66,8 Kolsyrade läskedrycker o mineralvatten
Syrade produkter < 1,0 % 7,0 6,7 Carbonated beverages and mineral waters 59,5 97,9
Fermented Products < 1.0 % Svagdricka, lättöl och öl, typ A Light beer 41,3 18,2
Syrade produkter 1,0 % - 2,0 % 1,1 5,0 Alkoholhaltiga drycker 14
Syrade produkter > 2,0 % 19,2 21,0 Alcoholic beverages 14
Tunn grädde 9 , gräddfil Starköl 14 Strong beer 14 19,0 32,5
Thin cream 9 , culture cream 2,4 3,6 Vin 14 Wine 14 12,2 23,7
Tjock grädde 9 Thick cream 9 6,2 7,0 Spritdrycker 14 Spirits 14 4,4 2,9
1) Inkl. ströbröd framställt av knäckebröd. Incl. bread crumbs from crispbread.
2) Fr.o.m. 2003 redovisas skorpor och skorpmjöl tillsammans med knäckebröd. Incl. rusks and raspings from year 2003.
3) Fr.o.m. 1995 redovisas tunnbröd tillsammans med mjukt matbröd. Incl. thin flat unleavened bread from year 1995.
4) Inkl. crêpes, pizzor och piroger. Incl. crepes, pizzas and pirogues.
5) Inkl. innanmat och färdiglagad mat innehållande kött. Incl. entrails and ready-cooked food containing meat.
6) Jämförelse med tidigare år bör göras med viss försiktighet p.g.a. ändring i källmaterial. Comparisons between years should be made
with caution due to changes in source data.
7) Fr.om. 2005 ingår inte kasserade slaktkycklingar. Condemned poultry carcasses are not included from year 2005.
8) Färsk fisk redovisas inte fr.o.m. år 2000 p.g.a. att dataunderlaget anses alltför osäkert. As of 2000, fresh fish is not reported due to
uncertain data.
9) Fr.o.m. år 2000 är fetthaltsgränsen 29 %, tidigare år gällde 27 %. Detta innebär att redovisade siffror före år 2000 inte är helt jämförbara
med de som redovisats senare år. From year 2000 the fat content in thick cream is at least 29 %, the limit was earlier 27 %.
10) Uppgifterna baseras på ett bristfälligt material och är därför osäkra. Includes consumption of peeled potatoes. The data is based on
insufficient material and should therefore be interpreted with caution.
11) Inkl. lättmargarin, Bregott och matolja (där uppgifterna fr.o.m. år 2005 inte är helt jämförbara med tidigare år). Incl. low-fat margarine,
Bregott and cooking oil. Data from year 2005 are not fully comparable with data from earlier years.
12) Uppgifterna avser såväl torkade som färdiga soppor, fr.o.m. 2005 är uppgifterna inte helt jämförbara med tidigare år. The data refers to
dried as well as prepared soups. Data from year 2005 are not fully comparable with data from earlier years.
13) Inkl. konsumtion av skalad potatis. Uppgifterna baseras på ett bristfälligt material och är därför osäkra. Includes consumption of peeled
potatoes. The data is based on insufficient material and should therefore be interpreted with caution.
14) Uppgifterna avser försäljning av spritdrycker i detaljhandel och servering. The data refers to spirits in retail trade as well as spirits
served in restaurants, cafés etc.
Källa: Statens jordbruksverk (www.jordbruksverket.se) och SCB: Jordbruksstatistisk årsbok (www.scb.se/JO1901); Konsumtionen av
livsmedel och dess näringsinnehåll.
302 Statistiska centralbyrån

Nationalräkenskaper
National accounts
Foto: Jan-Aage Haaland

Nationalräkenskaper Statistisk årsbok 2013
15 – Nationalräkenskaper
National accounts
15.1 Bruttonationalprodukten, BNP ........... 305
Gross domestic product, GDP
15.2 Bruttonationalprodukten, BNP,
utvecklingen fr.o.m. 1951 ............................ 306
Changes in gross domestic product, GDP,
from 1951 onwards
15.3 Bruttonationalprodukten, BNP,
miljoner kronor ............................................. 308
Gross domestic product, GDP, SEK
millions
15.4 Bruttonationalprodukten efter
näringsgren (SNI 2007) i löpande
priser, miljoner kronor ................................. 309
Gross domestic product, by type of
economic activity, current prices, SEK
millions
15.5 Försörjningsbalans, miljoner
kronor ............................................................ 311
Expenditure in gross domestic product,
SEK millions
15.6 Bruttonationalprodukt, BNP, och
bruttonationalinkomst, BNI, miljoner
kronor ............................................................ 313
Gross domestic product, GDP, and Gross
national income, GNI, SEK millions
15.7 Disponibel nationalinkomst i
löpande priser, miljoner kronor .................. 314
National disposable income, current
prices, SEK millions
15.8 Hushållens konsumtion på
ändamål i löpande priser, miljoner
kronor ............................................................ 315
Household consumption expenditure,
current prices, SEK millions
15.9 Fasta bruttoinvesteringar,
efter näringsgren (SNI 2007) samt
investeringstyp i löpande priser,
miljoner kronor ............................................. 316
Gross fixed capital formation, by activity
and type of investment, current prices,
SEK millions
15.10 Bruttoregionprodukt per län,
löpande priser, miljoner kronor .................. 317
Regional gross domestic product by
county, current prices, SEK m
15.11 Bruttoregionprodukt per
invånare, löpande priser, 1 000 kr ............... 317
Regional gross domestic product per
capita, current prices, SEK 1 000s
15.12 Utgifter för sociala förmåner
per funktion i löpande priser, mnkr ............ 318
Expenditure for social protection benefits,
by function, current prices, SEK millions
304 Statistiska centralbyrån

Statistisk årsbok 2013
15.1
Bruttonationalprodukten, BNP
Gross domestic product, GDP
År 1900 svarade jordbruk, skogsbruk och fiske för 28 procent av BNP.
Drygt hundra år senare är bidraget endast 2 procent. Under samma period
ökade BNP-andelen för näringslivets tjänsteproduktion från 37 till 52 procent.
Nationalräkenskaper
Den ekonomiska utvecklingen mätt som BNP
per capita visar på en stark utveckling större
delen av århundradet. Under perioden fram till
och med andra världskriget bröts tillväxten ett
antal gånger av minskningar under ett eller två
år. Efter andra världskriget följde en lång tillväxtperiod,
som endast bröts av tillfälliga
nedgångar 1977 och 1981.
Krisen i början av 1990-talet innebar en
treårig nedgång från 1990. Uppgången som
följde var kontinuerlig ända till slutet på 2000-
talet då finanskrisen inträffade.
Bruttonationalprodukten per capita 1900–2011.
Tusental kronor, 2010 års priser
rade för en andel på drygt 30 procent av produktionen
både i början och slutet av seklet. I
början av 1960-talet noteras en topp av industri
och övrig varuproduktion på cirka 45 procent.
Bidrag till BNP 1900-2010, procent
1900 1920 1940 1960 1980 2010
Jordbruk,
skogsbruk
och fiske 28 22 12 8 4 2
Industri och
övrig varuproduktion
31 35 42 46 34 29
Näringslivets
tjänsteproduktion
37 38 37 36 40 52
Produktion av
offentliga
tjänster 4 5 8 10 22 17
BNP 100 100 100 100 100 100
Den slutliga inhemska användningen utmärks
av den tydliga ökningen av de offentliga konsumtionsutgifterna
på bekostnad av hushållens.
Investeringarnas andel av användningen har,
sett över en lång period, varit mer stabil.
Slutlig inhemsk användning
De olika näringarnas bidrag till BNP visar den
relativa nedgången av produktionen i basnäringarna
jordbruk, skogsbruk och fiske samt
den framväxande tjänsteproduktionen. Övrig
varuproduktion, där industrin dominerar, sva-
Foto: Jan-Aage Haaland
Källa: SCB Nationalräkenskaper (www.scb.se/NR0103).
Statistiska centralbyrån 305

Nationalräkenskaper Statistisk årsbok 2013
15.2
Bruttonationalprodukten, BNP, utvecklingen fr.o.m. 1951
Changes in gross domestic product, GDP, from 1951 onwards
Bruttonationalprodukten (BNP) – utvecklingen 1951–2011
Här följer en beskrivning av BNP:s utveckling
från 1951 till 2011.
1960-talet: Ökning av BNP:s årliga tillväxt
Under 1950-talet var BNP:s årliga tillväxt i
genomsnitt 3,4 procent per år, för att under 1960-
talet öka till 4,7 procent per år i genomsnitt.
Lågkonjunktur under 1970-talet
Hela 1970-talet var ett krisdrabbat decennium.
Efter en kraftig kreditåtstramning 1971 blev
BNP-ökningen detta år endast 0,9 procent, den
lägsta ökning som noterats efter 1950.
Oljepriserna fördubblades i slutet av 1973 och
året därefter inträffade en lågkonjunktur i
övriga Europa. I Sverige försökte man undvika
konjunkturnedgången bland annat genom att
hålla produktionen uppe med hjälp av statligt
lagerstöd.
Extremt höga löneökningar under mitten av
1970-talet ledde till stora kostnadsökningar för
företagen. Samtidigt måste de stora lager som
byggts upp säljas ut under åren 1977 och 1978,
till starkt reducerade priser. Detta bidrog till att
Sverige missade konjunkturuppgången i omvärlden.
BNP sjönk med 1,6 procent 1977 och en
devalvering gjordes för att förbättra konkurrenskraften.
Och år 1979 var det åter dags
för en chockhöjning av oljepriserna. Men några
år under 1970-talet visade ändå på en relativt
bra tillväxt. Tack vare detta blev den genomsnittliga
ökningen av BNP 2,0 procent.
Tillväxt under 1980-talet
Efter en kraftig devalvering 1982 ökade tillväxten,
med 1984 som toppår med drygt 4 procent
i BNP-ökning. Avregleringen av kreditmarknaden
och halverade importpriser på olja
1986 spädde också på den totala efterfrågan.
Den genomsnittliga BNP-tillväxten under
1980-talet blev 2 procent. Under 1980-talet försämrades
det svenska kostnadsläget gentemot
omvärlden successivt.
Finanskris i början av 1990-talet
År 1990 ändrades målen för den ekonomiska
politiken. Låg inflation och stabil valuta ersatte
låg arbetslöshet som främsta mål. En stor omläggning
av skattesystemet genomfördes också
1990–1991.
Av olika skäl blev politiken inte lyckosam och
i november 1992 tvingades Sverige överge den
stabila växelkurspolitiken. Kronan föll omedelbart
med över 25 procent gentemot viktiga
konkurrentländer. Första hälften av 1990-talet
hade negativ BNP-utveckling tre år i rad.
Snabb återhämtning efter finanskris i slutet av
2000-talet
BNP-utvecklingen under 2000-talet var stark
fram till den internationella finanskrisen, vilken
kännetecknades av bland annat kraschen av den
amerikanska banken Lehman Brothers. Den
starka utvecklingen under 2000-talet fick ett
abrupt slut 2008, då BNP minskade med -0,6
procent och -5,0 procent under 2009.
306 Statistiska centralbyrån

Statistisk årsbok 2013
Nedgången i BNP-utvecklingen under 2009 var
av historiskt stora mått och följdes av en snabb
återhämtning under 2010 då BNP ökade med
6,6 procent.
Export och import av varor och tjänster
Under perioden 1950 till 1975 utgjorde exporten
och importen mellan 20 och 25 procent av BNP.
Därefter har andelarna ökat och exportandelen
hade i början av 2006 nått omkring 50 procent.
Det tyder på ekonomins allt större utlandsberoende.
Tydliga spår av speciella händelser
kan också urskiljas.
År 1974 ökade export- och importandelarna
kraftigt, som en följd av den första oljeprischocken.
Dessutom syns kronans försvagning
från hösten 1992 som ökande andelar följande
år. Under år 2009 minskade andelarna till en
följd av minskad efterfrågan under finanskrisen
i slutet av 2000-talet.
Nationalräkenskaper
Export och import av varor och tjänster,
procent av BNP 1950–2011
Källa: SCB Nationalräkenskaper (www.scb.se/NR0103).
Statistiska centralbyrån 307

Nationalräkenskaper Statistisk årsbok 2013
15.3
Bruttonationalprodukten, BNP, miljoner kronor
Gross domestic product, GDP, SEK millions
År
Year
BNP till marknadspris
GDP in purchasers’ values
Löpande priser
Current prices
Fasta priser
referensår 2011
Constant prices reference
year 2011
Volymindex
2005=100
Volume indices
Volymförändring %
Rates of growth
1980 558 580 1 782 500 57,3 .
1981 610 305 1 778 895 57,2 -0,2
1982 667 670 1 800 119 57,9 1,2
1983 749 024 1 832 696 58,9 1,8
1984 840 046 1 910 977 61,4 4,3
1985 914 767 1 952 821 62,8 2,2
1986 1 002 401 2 008 693 64,6 2,9
1987 1 087 476 2 078 135 66,8 3,5
1988 1 187 313 2 133 547 68,6 2,7
1989 1 317 353 2 192 841 70,5 2,8
1990 1 446 639 2 214 996 71,2 1,0
1991 1 558 833 2 190 159 70,4 -1,1
1992 1 555 130 2 163 801 69,6 -1,2
1993 1 572 541 2 119 512 68,1 -2,1
1994 1 678 588 2 204 560 70,9 4,1
1995 1 809 575 2 291 388 73,7 3,9
1996 1 853 915 2 328 330 74,8 1,5
1997 1 932 988 2 391 391 76,9 2,8
1998 2 025 024 2 491 948 80,1 4,2
1999 2 138 421 2 608 069 83,8 4,6
2000 2 265 447 2 724 186 87,6 4,5
2001 2 348 419 2 758 574 88,7 1,3
2002 2 443 630 2 827 081 90,9 2,5
2003 2 544 867 2 893 113 93,0 2,3
2004 2 660 957 3 015 633 96,9 4,2
2005 2 769 375 3 110 951 100,0 3,2
2006 2 944 480 3 244 634 104,3 4,3
2007 3 126 018 3 352 169 107,8 3,4
2008 3 204 320 3 331 606 107,1 -0,6
2009 3 105 790 3 164 101 101,7 -5,0
2010 3 337 531 3 371 566 108,4 6,6
2011* 3 502 534 3 502 534 112,6 3,9
Se Tabellanmärkningar.
Källa: SCB Nationalräkenskaper; Statistiska meddelanden, serie N resp. NR 10 (www.scb.se/NR0103);
BNP kvartal 2012:2 (www.scb.se/NR0103 ); Statistikdatabasen: Nationalräkenskaper.
308 Statistiska centralbyrån

Statistisk årsbok 2013
15.4
Nationalräkenskaper
Bruttonationalprodukten efter näringsgren (SNI 2007) i löpande
priser, miljoner kronor
Gross domestic product, by type of economic activity, current prices,
SEK millions
2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011*
Bruttonationalprodukten till
marknadspris
Gross domestic product at market
prices 2 769 375 2 944 480 3 126 018 3 204 320 3 105 790 3 337 531 3 502 534
Produktskatter Taxes on products 360 569 380 215 401 435 411 265 412 818 441 018 444 387
Minus: Produktsubventioner
Less: Subsidies on products 13 393 14 362 15 207 16 795 17 457 17 513 17 880
Näringslivets förädlingsvärde till
baspris
Value added, market producers and
producers for own final use 1 891 074 2 024 909 2 161 012 2 208 825 2 102 966 2 293 015 2 432 044
A01-F43 Varuproducenter
Producers of goods 705 484 760 151 815 891 799 405 709 856 834 087 878 339
A01-A03 Jordbruk, skogsbruk,
fiske
Agriculture, forestry,
fishing 28 984 36 677 45 812 48 742 42 851 50 029 54 298
B05-B09
Utvinning av mineral
Mineral extract 12 287 16 751 17 719 21 376 10 858 28 022 30 766
C10-C33 Tillverkningsindustri
Manufacturing industry 468 095 494 440 522 580 481 320 417 945 494 175 515 497
D35-E39 Försörjning av el., gas,
värme och kyla, vatten,
avlopp, avfall, sanering
Electricity, gas, steam
and air conditioning,
water supply, waste 80 811 83 565 84 409 101 697 99 285 109 812 106 503
F41-F43
Byggverksamhet
Construction 115 307 128 718 145 371 146 270 138 917 152 049 171 275
G45-T98 Tjänsteproducenter
Producers of services 1 185 590 1 264 758 1 345 121 1 409 420 1 393 110 1 458 928 1 553 705
G45-G47 Handel
Wholesale and retail
trade 267 453 285 123 304 920 319 375 314 192 338 805 357 996
H49-H53 Transport och magasinering
Transport and storage 129 265 134 356 143 332 149 850 137 336 142 422 152 474
I55-I56 Hotell och restaurang
Hotels and restaurants 33 867 36 106 38 836 41 020 39 296 40 666 42 814
J58-J63 Informations- och kommunikations
verksamhet
Information and communication
129 548 134 376 139 444 149 025 143 335 154 345 165 394
K64-K66 Finans- och försäkringsverksamhet
Financial services and
L68
insurance activities 114 351 105 243 106 962 109 684 121 268 117 505 118 287
Fastighetsbolag och
fastighetsförvaltare
Real estate activities 220 482 239 897 248 077 261 759 263 924 253 552 268 135
M69-N82 Juridik, ekonomi, vetenskap,
teknik, uthyrning
fastighetsservice, resetjänster
och stödtjänster
Professional, scientific,
technical and admin.
activities 192 084 222 042 246 850 251 765 238 116 264 195 291 237
P85-Q88 Utbildning, vård, sociala
tjänster
Education, health and
social work activities 65 662 71 530 77 930 84 854 94 177 103 303 110 680
R90-T98
Personliga och kulturella
tjänster
Personal and art
services 32 878 36 085 38 770 42 088 41 466 44 135 46 688
Statistiska centralbyrån 309

Nationalräkenskaper Statistisk årsbok 2013
15.4
Bruttonationalprodukten efter näringsgren (SNI 2007) i löpande priser,
miljoner kronor (forts.)
2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011*
Förädlingsvärde i hushållens icke
vinstdrivande organisationer
Value added, NPISH 36 466 37 621 37 985 39 151 41 272 42 304 43 869
Förädlingsvärde i offentliga myndigheter
Value added, government 494 659 516 097 540 793 561 874 566 191 578 707 600 114
Stat och socialförsäkring
Central government and social
authorities 129 281 135 700 140 229 145 648 148 257 154 836 161 053
Kommunala myndigheter
Local government 365 378 380 397 400 564 416 226 417 934 423 871 439 061
Se Tabellanmärkningar.
Källa: SCB Nationalräkenskaper; Statistiska meddelanden serie N resp. NR 10 (www.scb.se/NR0103); BNP kvartal 2012:2
(www.scb.se/NR0103); Statistikdatabasen: Nationalräkenskaper.
310 Statistiska centralbyrån

Statistisk årsbok 2013
15.5
Försörjningsbalans, miljoner kronor
Expenditure in gross domestic product, SEK millions
Nationalräkenskaper
2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011*
Löpande priser Current prices
BNP till marknadspris
GDP at market prices 2 769 375 2 944 480 3 126 018 3 204 320 3 105 790 3 337 531 3 502 534
Import av varor och tjänster
Imports of goods and services 1 124 567 1 266 441 1 388 241 1 498 895 1 288 213 1 445 083 1 531 519
Import av varor Imports of goods 826 442 941 564 1 025 850 1 099 212 907 639 1 060 210 1 135 512
Import av tjänster
Imports of services 298 125 324 877 362 391 399 683 380 574 384 873 396 007
Summa tillgång Total resources 3 893 942 4 210 921 4 514 259 4 703 215 4 394 003 4 782 614 5 034 053
Konsumtionsutgifter Final
consumption expenditure 2 061 300 2 154 556 2 257 576 2 339 941 2 392 219 2 506 673 2 598 969
Hushåll inklusive icke vinstdrivande
organisationer
Household and NPISH 1 336 052 1 389 299 1 460 162 1 504 777 1 532 516 1 617 050 1 672 930
Offentlig konsumtion
General government 725 248 765 257 797 414 835 164 859 703 889 623 926 039
Statliga myndigheter
Central government 197 383 208 224 212 179 219 248 226 593 239 374 248 789
Kommunala myndigheter
Local government 527 865 557 033 585 235 615 916 633 110 650 249 677 250
Bruttoinvesteringar
Gross capital formation 491 398 551 529 635 211 648 038 512 339 624 493 686 261
Fast bruttoinvestering
Gross fixed capital formation 495 703 551 106 611 964 641 807 558 629 601 691 646 004
Näringsliv
Producers excluding government
non-market producers 420 360 468 442 523 473 544 947 458 520 493 889 534 466
Statliga myndigheter
Central government 39 552 41 999 42 832 47 565 50 085 53 082 50 932
Kommunala myndigheter
Local government 35 791 40 665 45 659 49 295 50 024 54 720 60 606
Lagerinvestering inkl. investering i
värdeföremål
Changes in inventories incl.
valuables -4 305 423 23 247 6 231 -46 290 22 802 40 257
Inhemsk slutlig användning
Gross domestic final expenditure 2 552 698 2 706 085 2 892 787 2 987 979 2 904 558 3 131 166 3 285 230
Export av varor och tjänster
Exports of goods and services 1 341 244 1 504 836 1 621 472 1 715 236 1 489 445 1 651 448 1 748 823
Export av varor Exports of goods 993 871 1 110 629 1 172 012 1 216 466 1 004 888 1 145 893 1 226 572
Export av tjänster
Exports of services 347 373 394 207 449 460 498 770 484 557 505 555 522 251
Summa användning Total uses 3 893 942 4 210 921 4 514 259 4 703 215 4 394 003 4 782 614 5 034 053
Fasta priser, referensår 2011
Constant prices, reference year
2011
BNP till marknadspris 3 110 951 3 244 634 3 352 169 3 331 606 3 164 101 3 371 566 3 502 534
Import av varor och tjänster 1 220 060 1 329 831 1 449 671 1 499 883 1 285 928 1 440 242 1 531 519
Import av varor 888 283 973 599 1 058 683 1 087 122 906 643 1 056 331 1 135 512
Import av tjänster 330 471 354 640 389 401 411 458 379 207 383 925 396 007
Summa tillgång 4 328 679 4 573 445 4 803 387 4 834 146 4 448 790 4 811 487 5 034 053
Konsumtionsutgifter 2 325 743 2 380 536 2 442 828 2 451 592 2 466 429 2 548 029 2 598 969
Hushåll inklusive ickevinstdrivande
organisationer 1 482 516 1 522 662 1 578 950 1 578 989 1 574 886 1 637 780 1 672 930
Offentlig konsumtion 843 998 858 409 864 041 872 778 891 663 910 273 926 039
Statliga myndigheter 225 607 228 451 227 328 227 239 232 312 244 744 248 789
Kommunala myndigheter 618 367 629 958 636 794 645 658 659 470 665 529 677 250
Bruttoinvesteringar 552 741 610 677 687 401 679 311 520 096 631 217 686 261
Fast bruttoinvestering 554 584 605 650 659 467 668 617 565 224 605 647 646 004
Näringsliv 464 121 509 478 559 298 564 312 460 126 494 806 534 466
Statliga myndigheter 47 527 48 338 47 873 50 548 52 548 54 355 50 932
Kommunala myndigheter 42 890 47 550 51 721 53 313 52 753 56 623 60 606
Lagerinvestering inkl. investering i
värdeföremål -1 720 1 749 22 861 7 807 -48 250 23 659 40 257
Inhemsk slutlig användning 2 877 143 2 989 931 3 128 785 3 129 459 2 985 214 3 179 060 3 285 230
Export av varor och tjänster 1 452 087 1 582 128 1 672 590 1 701 767 1 466 435 1 633 436 1 748 823
Export av varor 1 066 871 1 150 024 1 190 876 1 199 240 979 066 1 125 902 1 226 572
Export av tjänster 383 433 430 513 481 394 502 872 488 900 507 982 522 251
Summa användning 4 328 679 4 573 445 4 803 387 4 834 146 4 448 790 4 811 487 5 034 053
Statistiska centralbyrån 311

Nationalräkenskaper Statistisk årsbok 2013
15.5
Försörjningsbalans, miljoner kronor (forts.)
2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011*
Per invånare (capita), 1 000 kr
Per capita, 1 000 SEK
Medelfolkmängd, 1 000-tal 9 030 9 081 9 148 9 220 9 299 9 378 9 449
Löpande priser
Hushållens konsumtionsutgifter 1 148 153 160 163 165 172 177
BNP till marknadspris 307 324 342 348 334 356 371
Fasta priser, referensår 2010
Hushållens konsumtionsutgifter 1 164 168 173 171 169 175 177
BNP till marknadspris 345 357 366 361 340 360 371
1) Inkl. hushållens icke vinstdrivande organisationer.
Se Tabellanmärkningar.
Källa: SCB Nationalräkenskaper; Statistiska meddelanden serie NR 10 (www.scb.se/NR0103); BNP kvartal 2012:2
(www.scb.se/NR0103); Statistikdatabasen: Nationalräkenskaper.
312 Statistiska centralbyrån

Statistisk årsbok 2013
15.6
Nationalräkenskaper
Bruttonationalprodukt, BNP, och bruttonationalinkomst, BNI,
miljoner kronor
Gross domestic product, GDP, and Gross national income, GNI,
SEK millions
2006 2007 2008 2009 2010 2011*
Löpande priser Current prices
BNP 1 GDP 1 2 944 480 3 126 018 3 204 320 3 105 790 3 337 531 3 502 534
Primära inkomster från utlandet
Primary income from abroad 388 592 461 501 490 399 373 315 411 107 429 841
Primära inkomster till utlandet
Primary income to abroad 350 763 390 245 378 659 313 995 341 191 368 178
BNI GNI 2 982 309 3 197 274 3 316 060 3 165 110 3 407 447 3 564 197
Fasta priser Constant prices
BNP 1 3 244 634 3 352 169 3 331 606 3 164 101 3 371 566 3 502 534
Reala värden, referensår 2005
Real values reference year 2005
Primära inkomster från utlandet 380 936 442 863 455 700 339 664 368 802 398 928
Primära inkomster till utlandet 343 852 374 485 351 867 286 344 308 499 326 493
BNI 2 2 923 549 3 068 153 3 081 428 2 885 399 3 060 319 3 174 565
Medelfolkmängd, 1 000-tal Mean population 9 081 9 148 9 220 9 299 9 378 9 449
Per capita, 1 000 kr Per capita, 1 000 SEK
Löpande priser
BNP 324,2 341,7 347,5 334,0 355,9 370,7
BNI 328,4 349,5 359,7 340,4 363,3 377,2
Fasta priser (BNP), Reala Värden (BNI)
BNP 357,3 366,4 361,3 340,3 359,5 370,7
BNI 2 321,9 335,4 334,2 310,3 326,3 336,0
1) Bruttonationalprodukten (BNP) är ett mått på produktionsresultatet under en viss period (år, kvartal) hos producenter (företag,
myndigheter, ideella organisationer) på svenskt territorium. Svensk arbetskraft och svenskt kapital sätts dock även in i produktionen
utomlands, och utländsk arbetskraft resp. kapital sätts in i produktionen i Sverige. De inkomstöverföringar i form av löner, räntor,
aktieutdelningar m.m. mellan Sverige och utlandet som detta ger upphov till redovisas under posten primära inkomster från utlandet där
även skatter till EU och subventioner från EU ingår, netto. BNP i löpande priser plus nettot av primära inkomster ger
Bruttonationalinkomsten (BNI) i löpande priser.
BNP i fasta priser visar hur den inhemska ekonomin har utvecklats exklusive prisförändringar och erhålls som en summa av ett stort antal
delposter i fasta priser. Varje delpost har därvid fastprisberäknats i föregående års priser. Omräkning till referensårspriser har skett genom
kedjning av varje delpost respektive aggregeringsnivå. En följd av detta är att delar inte längre summerar till totaler men att förändringen
mellan år inte påverkas av tidigare års struktur. Reala BNI deflateras med prisindex för slutlig inhemsk användning och reala BNI inkluderar
därmed förändringar i köpkraften gentemot utlandet. En ökning i t.ex. importprisindex som inte motsvaras av någon exportprisökning
medför att reala BNI utvecklas långsammare än BNP i fasta priser. Denna skillnad i de två aggregaten benämns terms-of-tradeeffekt.
Genom att beakta denna effekt anger reala BNI sålunda den tillväxt av real resursanvändning i form av konsumtion och investeringar som
skulle varit möjlig utan att förändra utrikesbalansen.
The gross domestic product (GDP) is a measure of the result of production during a certain period (year, quarter) of producers
(enterprises, government, non-profit institutions) on Swedish territory. Swedish labour force and Swedish property however enter the
production abroad, and foreign labour force and property respectively enter the production in Sweden. The transfers of income in form of
compensation of employees, interests, dividends etc. between Sweden and abroad are together with taxes to EU and subsidies from EU
recorded as net primary income from the rest of the world (abroad). GDP at current prices plus net primary income comprises the gross
national income (GNI) at current prices.
GDP at constant prices shows the development of the domestic economy excluding the effect from changes in prices and is obtained as a
sum of many items at constant prices. Every item has been calculated at constant prices by deflating the current value by last year prices.
The constant prices have then been linked at each level to get reference year prices. Due to chained series the details will not add up to
totals, but changes in volume are always based on recent structure. Real GNI is deflated with the price index from gross domestic final
consumption and real GNI thus includes changes in the purchasing power against the rest of the world. An increase for instance of import
prices not corresponding to any increase of export prices leads to a slower development of the real GNI than GDP at constant prices. This
difference between the two aggregates is called the effects from terms of trade. By considering this effect, real GNI thus indicates the
possible growth of the real use of resources in form of consumption and investment without changing the external balance.
2) Inklusive förändring av köpkraft mot utlandet (terms of trade). Including change of purchasing power towards the rest of the world (terms
of trade).
Se Tabellanmärkningar.
Källa: SCB Nationalräkenskaper; Statistiska meddelanden serie NR 10 (www.scb.se/NR0103); BNP kvartal 2012:2
(www.scb.se/NR0103).
Statistiska centralbyrån 313

Nationalräkenskaper Statistisk årsbok 2013
15.7
Disponibel nationalinkomst i löpande priser, miljoner kronor
National disposable income, current prices, SEK millions
2006 2007 2008 2009 2010 2011*
Bruttonationalprodukt till marknadspris
Gross domestic product at market prices 2 944 480 3 126 018 3 204 320 3 105 790 3 337 531 3 502 534
Minus: Kapitalförslitning
Less: Consumption of fixed capital 363 059 385 068 416 568 437 405 446 482 453 942
Nettonationalprodukt till marknadspris
Net domestic product at market prices 2 581 421 2 740 950 2 787 752 2 668 385 2 891 049 3 048 592
Skatter på produktion
Taxes on production incl. imports 493 999 523 315 581 575 585 438 602 183 651 249
Minus: Subventioner Less: Subsidies 56 125 56 290 57 767 58 352 60 635 61 441
Löner och sociala avgifter
Compensation of employees 1 558 778 1 678 060 1 724 586 1 706 880 1 775 649 1 836 391
Driftsöverskott, netto Operating surplus, net 584 769 595 865 539 358 434 419 573 852 622 393
Löner från utlandet, netto
Compensation of employees from the rest of
the world, net -1 525 -2 195 -2 148 -2 255 -1 853 -2 610
Kapitalinkomst från utlandet, netto
Property income from the rest of the world,
net 35 702 67 870 109 314 55 988 68 015 60 500
Produktionsskatter och subventioner mot
utlandet, netto
Taxes on production incl. imports and
subsidies to/from the rest of the world, net 3 652 5 581 4 574 5 587 3 754 3 773
Nationalinkomst till marknadspris
National income at market prices 2 619 250 2 812 206 2 899 492 2 727 705 2 960 965 3 110 255
Löpande transfereringar från utlandet, netto
Current transfers from the rest of the world,
net -43 490 -36 583 -45 304 -47 598 -50 328 -51 089
Disponibel nationalinkomst
National disposable income 2 575 760 2 775 623 2 854 188 2 680 107 2 910 637 3 059 166
Icke finansiella företag inkl. oförd.
Non-financial corporations incl. unalloc. 219 935 191 607 188 833 49 038 181 079 175 274
Finansiella företag Financial corporations 124 258 175 287 178 751 153 142 141 169 167 855
Staten Central Government 263 558 308 399 283 202 225 345 251 374 267 983
Kommunerna Local government 567 711 601 585 627 759 640 536 673 212 691 399
Socialförsäkringsinstitutioner
Social security funds 32 578 36 015 33 604 6 664 9 082 21 898
Hushållen inkl. hushållens icke
vinstdrivande organisationer
Households and non-profit institutions
serving households 1 367 720 1 462 730 1 542 039 1 605 382 1 654 721 1 734 757
Se Tabellanmärkningar.
Källa: SCB Nationalräkenskaper; Statistiska meddelanden serie NR 10 (www.scb.se/NR0103); BNP kvartal 2012:2
(www.scb.se/NR0103).
314 Statistiska centralbyrån

Statistisk årsbok 2013
15.8
Nationalräkenskaper
Hushållens konsumtion på ändamål i löpande priser, miljoner
kronor
Household consumption expenditure, current prices, SEK millions
2006 2007 2008 2009 2010 2011*
Livsmedel och icke alkoholhaltiga drycker
Food and non-alcoholic beverages 161 836 170 190 179 926 188 658 192 110 198 826
Alkoholhaltiga drycker och tobak
Alcoholic beverages and tobacco 47 145 49 439 51 581 56 040 57 522 59 063
Beklädnadsartiklar och skor
Clothing and footwear 67 253 70 239 71 773 72 505 77 828 78 895
Bostad, elektricitet, gas och uppvärmning
Housing, water, electricity, gas and other fuel 358 621 371 961 386 904 406 382 427 400 439 215
Möbler, hushållsartiklar och rutinunderhåll
Furnishings, household equipment and
routine maintenance of the house 68 807 74 524 77 614 78 330 82 393 82 249
Hälso- och sjukvård Health 43 005 45 126 47 491 49 704 50 718 52 792
Transporter Transport 187 691 198 365 190 791 183 138 203 852 217 062
Kommunikation Communications 45 775 47 232 47 933 49 452 51 822 54 143
Fritid, underhållning och kultur
Recreation and culture 154 655 165 554 169 417 170 616 176 396 180 851
Utbildning Education 3 619 3 969 4 316 4 403 4 502 4 725
Hotell, cafeer och restauranger
Restaurants and hotels 69 357 74 182 80 163 82 206 87 270 91 831
Övriga varor och tjänster
Miscellaneous goods and services 139 408 148 128 155 081 156 147 166 462 174 245
Summa ändamålsfördelat Total by purpose 1 347 172 1 418 909 1 462 990 1 497 581 1 578 275 1 633 897
Hushållens konsumtion i utlandet
Direct purchases abroad by residents 57 549 63 867 68 725 65 285 69 305 74 718
Utländsk konsumtion i Sverige
Purchases by non-resident households in
Sweden -62 493 -69 139 -74 843 -79 902 -81 104 -88 305
Hushållens totala konsumtionsutgifter
Total final consumption expenditures by
households 1 342 228 1 413 637 1 456 872 1 482 964 1 566 476 1 620 310
Hushållens icke vinstdrivande organisationer
Non-profit institutions serving households 47 071 46 525 47 905 49 552 50 574 52 620
Total konsumtion Total consumption 1 389 299 1 460 162 1 504 777 1 532 516 1 617 050 1 672 930
Se Tabellanmärkningar.
Källa: SCB Nationalräkenskaper; Statistiska meddelanden serie NR 10 (www.scb.se/NR0103); BNP kvartal 2012:2
(www.scb.se/NR0103); Statistikdatabasen: Nationalräkenskaper.
Statistiska centralbyrån 315

Nationalräkenskaper Statistisk årsbok 2013
15.9
Fasta bruttoinvesteringar, efter näringsgren (SNI 2007) samt
investeringstyp i löpande priser, miljoner kronor
Gross fixed capital formation, by activity and type of investment,
current prices, SEK millions
2006 2007 2008 2009 2010 2011*
Fast bruttoinvestering i näringslivet
Gross fixed capital formation by producers, market
producers and producers for own account 468 442 523 473 544 947 458 520 493 889 534 466
Jordbruk, skogsbruk, fiske
Agriculture, forestry, fishing 15 046 15 914 18 112 16 950 18 619 18 970
Utvinning av mineral
Mineral extract 6 519 8 368 9 211 6 541 5 733 8 012
Tillverkningsindustri
Manufacturing industry 75 233 84 445 86 880 67 297 68 149 73 075
Försörjning av el., gas, värme och kyla, vatten, avlopp,
avfall, sanering
Electricity, gas, steam and air conditioning, water
supply, waste 43 100 49 175 51 167 49 161 47 419 43 620
Byggverksamhet
Construction 18 382 20 741 26 733 19 704 24 879 25 940
Handel
Wholesale and retail trade 39 158 44 224 48 695 38 782 41 516 44 488
Transport och magasinering
Transport and storage 36 103 34 537 39 920 31 984 28 292 31 515
Hotell och restaurang
Hotels and restaurants 5 556 6 446 6 662 6 004 5 836 6 369
Informations- och kommunikationsverksamhet
Information and communication 21 999 26 630 28 547 24 968 24 393 26 221
Finans- och försäkringsverksamhet
Financial services and insurance activities 16 801 18 046 17 331 17 717 19 774 21 272
Småhus, fritidshus
One- and two-family houses, secondary homes 74 614 85 753 78 165 67 934 79 965 84 082
Fastighetsförvaltning och fastighetsförvärv
Management of real estate 67 130 75 378 74 313 62 296 72 861 90 783
Juridik, ekonomi, vetenskap, teknik, uthyrning fastighetsservice
resetjänster och stödtjänster
Professional, scientific, technical and admin. activities 31 451 35 904 40 567 31 085 37 708 40 110
Utbildning, vård, sociala tjänster
Education, health and social work activities 5 604 5 834 5 757 5 944 6 556 7 053
Personliga och kulturella tjänster
Personal and art services 9 545 9 969 10 568 9 865 9 858 10 651
Ofördelade
Unallocated 2 201 2 109 2 319 2 288 2 331 2 305
Offentliga fasta bruttoinvesteringar
Government gross fixed capital formation 82 664 88 491 96 860 100 109 107 802 111 538
Statliga myndigheter och socialförsäkringssektorn
Central government 41 999 42 832 47 565 50 085 53 082 50 932
Kommunala myndigheter
Local government 40 665 45 659 49 295 50 024 54 720 60 606
Totala fasta bruttoinvesteringar
Total gross fixed capital formation 551 106 611 964 641 807 558 629 601 691 646 004
Efter typ av investering: By type of investment:
Jordbruk, skogsbruk och fiskeprodukter
Agriculture, forestry, fishing products 1 905 1 884 2 162 2 104 2 205 2 260
Maskiner och inventarier
Machinery and equipment 172 699 193 760 211 943 177 211 187 021 188 754
Transportmedel
Transport equipment 53 571 56 625 53 851 40 033 50 470 51 053
Bostäder
Dwellings 105 614 121 170 111 747 92 238 109 971 130 177
Övriga byggnader och anläggningar
Other buildings and constructions 128 677 144 750 162 987 153 276 154 452 169 227
Övriga investeringar
Other capital formation n.e.c. 88 640 93 775 99 117 93 767 97 572 104 533
Se Tabellanmärkningar.
Källa: SCB Nationalräkenskaper; Statistiska meddelanden, serie NR 10 (www.scb.se/NR0103); BNP kvartal 2012:2
(www.scb.se/NR0103); Statistikdatabasen: Nationalräkenskaper.
316 Statistiska centralbyrån

Statistisk årsbok 2013
15.10
Nationalräkenskaper
Bruttoregionprodukt per län, löpande priser, miljoner kronor
Regional gross domestic product by county, current prices, SEK m
Län County 2003 2004 2005 2006 2007 2008 1 2009 1
Stockholm 721 429 766 400 808 596 847 013 910 669 940 045 961 735
Uppsala 79 712 79 820 83 674 90 622 91 479 97 620 95 575
Södermanland 57 208 61 358 63 849 66 934 73 931 76 212 67 022
Östergötland 100 226 104 150 108 773 114 023 121 295 121 257 121 432
Jönköping 85 310 89 408 87 747 95 895 105 153 106 760 97 016
Kronoberg 46 038 49 226 46 879 53 531 58 971 60 784 53 962
Kalmar 58 454 58 560 60 712 64 544 66 430 69 987 64 249
Gotland 13 242 13 624 13 939 14 523 15 103 14 941 14 879
Blekinge 37 952 40 353 41 800 42 887 44 605 43 869 41 251
Skåne 293 172 303 909 316 644 337 966 372 679 366 919 356 564
Halland 69 459 70 726 72 579 79 813 82 423 89 521 83 449
Västra Götaland 429 211 441 983 459 849 492 564 516 789 523 697 502 589
Värmland 65 934 67 583 68 808 72 596 75 452 77 777 71 089
Örebro 67 008 71 397 72 876 79 251 83 369 84 248 79 653
Västmanland 61 321 63 294 65 024 69 922 75 125 75 349 71 107
Dalarna 70 718 74 490 78 120 82 358 86 716 87 296 79 642
Gävleborg 65 367 68 894 71 667 75 281 77 323 80 470 77 436
Västernorrland 64 620 67 857 70 441 72 048 74 723 78 550 76 792
Jämtland 31 344 32 555 34 182 35 810 35 396 39 514 37 928
Västerbotten 61 744 65 843 68 762 74 916 75 637 77 826 75 272
Norrbotten 65 063 69 191 74 101 81 616 82 374 90 994 76 410
Extra-region 2
Extra territorial organisations and
bodies 2 335 336 353 367 376 684 738
Totalt Total 2 544 867 2 660 957 2 769 375 2 944 480 3 126 018 3 204 320 3 105 790
1) Utöver uppgifter för 2009 har även 2008 reviderats.
2) Delar av det ekonomiska territoriet vilka inte direkt kan knytas till en enskild region, t.ex. ambassader och konsulat.
Extra territorial organisations and bodies such as embassies, consulates.
Se Tabellanmärkningar.
Källa: SCB; Nationalräkenskaper; Regionala räkenskaper (www.scb.se/NR0105).
15.11
Bruttoregionprodukt per invånare, löpande priser, 1 000 kr
Regional gross domestic product per capita, current prices,
SEK 1 000s
Län County 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009
Stockholm 389 411 430 445 471 478 481
Uppsala 254 253 264 284 284 300 290
Södermanland 220 235 244 255 280 286 250
Östergötland 242 251 261 273 289 287 286
Jönköping 260 272 266 290 316 319 289
Kronoberg 260 277 263 299 327 335 295
Kalmar 249 250 259 276 284 300 275
Gotland 230 237 242 253 264 262 261
Blekinge 253 269 278 284 294 288 271
Skåne 255 263 272 287 313 304 292
Halland 248 250 255 278 284 306 283
Västra Götaland 284 291 302 321 335 337 321
Värmland 241 247 252 266 276 284 260
Örebro 245 261 266 289 303 304 286
Västmanland 249 256 263 282 302 302 284
Dalarna 256 270 283 299 315 317 288
Gävleborg 236 249 259 273 281 292 281
Västernorrland 265 278 289 295 307 323 316
Jämtland 245 255 269 282 279 311 299
Västerbotten 242 257 267 291 294 302 292
Norrbotten 257 274 294 324 328 364 306
Totalt Total 284 296 307 324 342 348 334
Se Tabellanmärkningar.
Källa: SCB; Nationalräkenskaper; Regionala räkenskaper (www.scb.se/NR0105).
Statistiska centralbyrån 317

Nationalräkenskaper Statistisk årsbok 2013
15.12
Utgifter för sociala förmåner per funktion i löpande priser, mnkr
Expenditure for social protection benefits, by function, current prices,
SEK millions
Län County 2006 1 2007 1 2008 1 2009 1 2010 1 *
Sjukdom/hälso- och sjukvård Sickness/Health care 228 591 233 851 241 201 246 568 248 216
Kontantförmåner Cash benefits 48 765 44 448 40 666 36 867 34 729
Naturaförmåner Benefits in kind 179 826 189 403 200 535 209 701 213 487
Funktionshinder Disability 133 481 138 177 141 692 142 032 141 640
Kontantförmåner 75 929 76 100 74 774 73 084 65 387
Naturaförmåner 57 552 62 077 66 918 68 948 76 253
Ålderdom Old age 328 084 345 643 366 544 391 660 402 854
Kontantförmåner 258 723 273 318 290 922 314 297 326 667
Naturaförmåner 69 361 72 325 75 622 77 363 76 187
Efterlevande Survivors 18 072 17 971 17 968 18 077 17 190
Kontantförmåner 18 072 17 971 17 968 18 077 17 190
Naturaförmåner 0 0 0 0 0
Familj/barn Family/Children 87 781 91 448 96 947 99 686 103 777
Kontantförmåner 45 233 46 708 47 850 48 950 50 753
Naturaförmåner 42 548 44 740 49 097 50 736 53 024
Arbetslöshet Unemployment 47 861 33 905 27 932 40 632 45 297
Kontantförmåner 40 370 27 428 21 771 33 748 35 820
Naturaförmåner 7 491 6 477 6 161 6 884 9 477
Boende Housing 15 008 14 736 14 695 14 746 15 282
Kontantförmåner 0 0 0 0 0
Naturaförmåner 15 008 14 736 14 695 14 746 15 282
Övrig social utsatthet Social exclusion 17 446 18 355 19 821 21 977 23 664
Kontantförmåner 9 389 9 589 10 245 11 776 12 304
Naturaförmåner 8 057 8 766 9 576 10 201 11 360
Totala utgifter Total expenditure 876 324 894 086 926 800 975 378 997 920
Kontantförmåner 496 481 495 562 504 196 536 799 542 850
Naturaförmåner 379 843 398 524 422 604 438 579 455 070
1) Reviderade uppgifter.
Se Tabellanmärkningar.
Källa: SCB Nationalräkenskaper; Statistiska meddelanden, serie NR 15: Utgifter för det sociala skyddet i Sverige och Europa samt
utgifternas finansiering (www.scb.se/NR0110).
318 Statistiska centralbyrån

Offentlig ekonomi
Public finances
Foto: Monica Holmberg

Offentlig ekonomi Statistisk årsbok 2013
16 – Offentlig ekonomi
Public finances
16.1 Statsbudgeten ...................................... 321
Central government budget
16.2 Statsskulden 1950–2011 ...................... 323
Central government debt
16.3 Statsbudgetens inkomster och
utgifter, miljoner kronor .............................. 324
Central government budget, revenues
and expenditures, SEK millions
16.4 Statsbudgetens utgifter efter
ändamål, miljoner kronor ............................ 324
Central government expenditures (total
budget), by activity, SEK m
16.5 Statsskulden, miljoner kronor ............ 324
Central government debt, SEK millions
16.6 Statsbudgetens inkomster,
miljoner kronor ............................................. 325
Central government budget (CGB),
revenues, SEK millions
16.7 Statsbudgetens utgifter, miljoner
kronor ............................................................ 326
Central government budget (CGB),
expenditures, SEK millions
16.8 Statligt svenskt bistånd till
utvecklingsländer, miljoner kronor ............ 327
Swedish official development assistance
to developing countries, SEK m
16.9 Taxering till statlig inkomstskatt,
miljoner kronor .................................. 330
Assessment for central government
income tax, SEK millions
16.10 Begravningsavgift och kyrkoavgift,
fysiska personer, miljoner
kronor ............................................................ 330
Funeral and burial fees as well as
church dues, individuals, SEK m
16.11 Taxering till statlig förmögenhetsskatt,
statlig fastighetsskatt och
kommunal fastighetsavgift, miljoner
kronor ............................................................ 331
Tax assessment for national wealth tax,
national property tax and municipal
property tax, SEK millions
16.12 Kommunalt skatteunderlag
och kommunala skattesatser m.m. ............. 331
Local tax base and tax rates etc.
16.13 Kommunalt skatteunderlag
och kommunala skattesatser m.m.
2012, länsvis ................................................. 332
Local tax base and tax rates etc., in
counties
16.14 Kommunalekonomisk utjämning
för kommuner och landsting,
totalt, miljoner kronor .................................. 333
Economic equalisation for municipalities
and county councils, total, SEK millions
16.15 Landstingens finanser, miljoner
kronor ............................................................ 334
Finances of county councils, SEK millions
16.16 Kommunernas kostnader för
vissa verksamheter, mnkr ........................... 335
Expenses of municipalities, by activity,
SEK millions
16.17 Taxering till statlig skatt på
kapitalinkomst och taxering till kommunal
inkomstskatt, fysiska personer,
miljoner kronor ............................................. 335
Assessment for national capital income
tax and assessment for local income tax,
individuals, SEK millions
16.18 Kommunernas finanser, miljoner
kronor ............................................................ 336
Finances of municipalities, SEK millions
320 Statistiska centralbyrån

Statistisk årsbok 2013
Offentlig ekonomi
16.1 Statsbudgeten
Central government budget
Statsbudgetens utfall 2011 blev knappt 62 miljarder kronor högre än det
beräknade budgetsaldot – och 69 miljarder högre än 2010.
Statsbudgeten omfattar rikets alla inkomster
och utgifter. Statsbudgetens saldo är alltså detsamma
som statens lånebehov (med omvänt
tecken). Ett positivt saldo innebär att staten kan
amortera på statsskulden. Är saldot däremot
negativt behöver staten låna.
Statsbudgetens saldo 68 miljarder
Budgetsaldot för år 2011 blev 67 801 miljoner
kronor. I statsbudgeten beräknades budgetsaldot
till 6 205 miljoner kronor. Med statsbudget
avses här den ursprungliga statsbudgeten antagen
av riksdagen i december 2010, exklusive
tilläggsbudget. Skillnaden mellan utfall och
statsbudget 2010 blev 61 596 miljoner kronor.
Statsbudgetens utfall 2011, mnkr
Statsbudget
Utfall
2011
Skillnad
mot statsbudget
Inkomster 832 988 872 417 39 429
Skatter m.m. 732 021 769 094 37 073
Övriga inkomster 100 967 103 323 2 356
Utgifter 826 783 804 616 -22 167
Utgiftsområden
exkl. räntor 783 001 766 987 -16 014
Statsskuldsräntor
m.m. 25 970 34 491 8 521
Riksgäldskontoret,
nettoutlåning -4 473 1 600 6 073
Kassamässig
korrigering 22 319 1 537 -20 782
Budgetsaldo 6 205 67 801 61 596
Inkomster ökade med nära 93 miljoner
I tablån nedan redovisas statsbudgetens utfall
för 2011 och 2010. Där framgår att statsbudgetens
inkomster ökade med 92 896 miljoner kronor
mellanåren, vilket är en ökning nära 12 procent.
Inkomster i form av Skatter m.m. ökade
med 55 128 miljoner kronor. Statsbudgetens
utgifter ökade med 24 043 miljoner kronor eller
3 procent. Inom utgiftsområde Statsskuldsräntor
m.m. bör noteras att räntor på statsskulden har
ökat med 11 130 miljoner kronor.
Statsbudgetens utfall 2011 och 2010, mnkr
Utfall
2011
Utfall
2010
Skillnad
2011–
2010
Inkomster 872 417 779 521 92 896
Skatter m.m. 769 094 713 966 55 128
Övriga inkomster 103 323 65 555 37 768
Utgifter 804 616 780 573 24 043
Utgiftsområden
exkl. räntor 766 987 763 028 3 959
Statsskuldsräntor
m.m. 34 491 23 361 11 130
Riksgäldskontoret,
nettoutlåning 1 600 -9 225 10 825
Kassamässig
korrigering 1 537 3 409 -1 872
Budgetsaldo 67 801 -1 052 68 853
Statistiska centralbyrån 321

Offentlig ekonomi Statistisk årsbok 2013
Utgiftstak för staten 2011
Riksdagen fastställde det statliga utgiftstaket i
statsbudgeten för 2011 till 1 063 000 miljoner kronor.
Samtliga utgiftsområden, förutom utgiftsområde
Statsskuldsräntor m.m., omfattas av utgiftstaket.
I de takbegränsade utgifterna ingår
även utgifterna för ålderspensionssystemet vid
sidan av statsbudgeten. Enligt statsbudgetens
utfall 2011 uppgick de utgifter som omfattas av
utgiftstaket till 988 990 miljoner kronor. Det
innebär att det statliga utgiftstaket underskreds
med 74 010 miljoner kronor. År 2010 underskreds
taket med 38 075 miljoner kronor.
Takbegränsade utgifter 2011, mnkr
Statsbudget
2011
Utfall
2011
Utgiftsområden exkl. statsskuldsräntor
m.m. 808 937 801 478
Ålderspensionssystemet
vid sidan av statsbudgeten 222 223 222 003
Takbegränsade utgifter 1 005 224 988 990
Marginal till utgiftstaket 57 776 74 010
Utgiftstak för staten 1 063 000 1 063 000
Underliggande saldo 2011
Statsfinanserna påverkas av tillfälliga eller
engångsvisa händelser, vilket försvårar analysen
över tiden. Genom att bortse från dem får man
ett mått på den underliggande utvecklingen.
I figuren nedan visas faktiskt och underliggande
saldo för perioden 1990–2011. Justeringar
har även gjorts för vissa ändrade redovisningsprinciper
för att få jämförbarhet mellan
åren.
Såväl det faktiska som det underliggande
saldot visade 2011 ett överskott. Både det faktiska
och det underliggande underskottet ökade
i förhållande till föregående år. Engångseffekterna
2011 var negativa. Det är framför allt
inkomster från försäljning av aktier i Nordea
som utgör engångseffekter under året.
Engångseffekterna år 2011 beräknas totalt påverka
saldot negativt med 36 274 miljoner kronor.
Det vanligaste är att engångseffekterna är
positiva. Genomsnittet sedan år 1990 är cirka
25 000 miljoner kronor.
Källa: Ekonomistyrningsverket, ESV, Statsbudgetens utfall
2011 (www.esv.se).
Statsbudgetens faktiska och underliggande saldo 1990–2011, miljoner kronor
322 Statistiska centralbyrån

Statistisk årsbok 2013
16.2
Statsskulden 1950–2011
Central government debt
Skuld i kronor och i utländsk valuta, miljoner kronor
Statsskulden per capita, tusen kronor
Statsskulden som andel av BNP
Offentlig ekonomi
Vad är statsskuld?
Statsskulden finns eftersom statens utbetalningar
genom åren har varit större än inbetalningarna.
Är det underskott i statens finanser
ökar statsskulden. Statsskulden minskar när
det är överskott.
Statsskulden finansieras genom att Riksgäldskontoret
tar upp lån för statens räkning.
Lånen tas i huvudsak upp genom att Riksgäldskontoret
ger ut värdepapper som obligationer
och statsskuldväxlar. För att sprida
riskerna i statsskulden använder Riksgäldskontoret
också derivat.
Hur mäts statsskulden?
Det finns olika sätt att mäta statens skulder
och finansiella ställning. Riksgäldskontoret
ansvarar för statens bruttoskuld. I detta begrepp
ingår alla lån och värdepapper som
används för att finansiera statsskulden samt
alla derivat som används för att styra skuldens
risksammansättning.
För att beräkna statsskuldens storlek summerar
man värdet av alla lån, värdepapper
och derivat. Värderingen sker till något som
kallas nominellt slutvärde. Det är det belopp
som staten betalar tillbaka när lånet förfaller.
Denna princip gäller även inom EU. För realobligationer
ingår upplupen inflationskompensation
fram till värderingstidpunkten. Framtida
inflation ingår inte. Skuld i utländsk valuta
räknas om till svenska kronor med aktuella
valutakurser.
Den svenska statsskulden uppgick år 2011
till 1 107 miljarder kronor (1 107 000 000 000
kr). Räknar vi om statsskulden till att gälla hur
mycket var och en av Sveriges drygt 9,48
miljoner invånare har i skuld så kommer vi
fram till 117 000 kr.
År 2011 var statsskuldens andel av BNP
31,7 procent 1994-1996 var andelen som
högst (drygt 80 procent) och under perioden
1965-1967 var den som lägst (19 procent).
Källa: Riksgälden (www.riksgalden.se);
SCB Befolkningsstatistik
(www.scb.se/BE0101) och
Nationalräkenskaper (www.scb.se/NR0103).
Statistiska centralbyrån 323

Offentlig ekonomi Statistisk årsbok 2013
16.3
Statsbudgetens inkomster och utgifter, miljoner kronor
Central government budget, revenues and expenditures, SEK millions
År
Year
Inkomster
Revenues
Utgifter
Expenditures
Överskott (+)
År Inkomster Utgifter Överskott (+)
Underskott (–) 1 Underskott (–) 1
1993/94 376 925 554 023 -177 098 2004 3 694 418 747 761 -53 343
1994/95 423 183 579 421 -156 238 2005 3 745 825 731 771 14 054
1995/96 2 816 978 957 567 -140 589 2006 3 810 315 791 942 18 373
1997 3 648 928 655 156 -6 228 2007 3 863 716 760 507 88 600
1998 3 706 314 696 652 9 662 2008 3 901 274 766 076 135 198
1999 3 725 104 643 147 81 956 2009 3 709 536 885 673 -176 137
2000 3 800 000 698 068 101 932 2010 3 779 521 780 573 -1 052
2001 3 755 126 716 379 38 747 2011 3 872 417 804 616 67 801
2002 3 730 488 729 309 1 178 2012 4 813 015 831 198 -18 183
2003 3 661 731 708 081 -46 350
1) Surplus or deficit.
2) Budgetåret 1995/96 omfattar 18 månader. The fiscal year 1995/96 extends to 18 months.
3) Fr.o.m. 1997 ingår Riksgäldskontorets nettoutlåning och en s.k. kassamässig korrigering, vilket innebär att statsbudgetens saldo är
identiskt med statens lånebehov. From 1997, the net lending of the National Debt Office and an adjustment to cash basis are added to the
Central Government Budget expenditures. The Central Government Budget deficit is therefore identical to the Central Government
Borrowing Requirement.
4) Enligt Ekonomistyrningsverkets budgetprognos september 2012 (5 september 2012).
Källa: Ekonomistyrningsverket, ESV (www.esv.se) fr.o.m. 1997 års uppgifter; Riksrevisionsverket (RRV) (www.riksrevisionen.se).
16.4
Ändamål
Purpose
Statsbudgetens utgifter efter ändamål, miljoner kronor
Central government expenditures (total budget), by activity, SEK m
2009 2010 2011
Mnkr % Mnkr % Mnkr %
Allmän offentlig förvaltning 207 316 26,5 198 562 25,3 226 018 28,2
Försvar 41 476 5,3 45 028 5,7 43 538 5,4
Samhällsskydd och rättsskipning 36 595 4,7 38 354 4,9 40 172 5,0
Näringslivsfrågor 87 049 11,1 92 803 11,8 87 727 10,9
Miljöskydd 4 543 0,6 4 318 0,5 4 394 0,5
Bostadsförsörjning och samhällsutveckling 4 421 0,6 4 217 0,5 3 591 0,6
Hälso- och sjukvård 32 372 4,1 33 848 4,3 33 531 4,2
Fritidsverksamhet, kultur och religion 7 371 0,9 8 388 1,1 8 897 1,1
Utbildning 53 872 6,9 57 203 7,3 56 412 7,0
Socialt skydd 306 255 39,3 303 668 38,6 297 198 37,1
Summa utgiftsområden Total 781 270 100,0 786 389 100,0 801 478 100,0
Källa: Ekonomistyrningsverket, ESV (www.esv.se).
16.5
Statsskulden, miljoner kronor
Central government debt, SEK millions
2006 2007 2008 2009 2010 2011
Statsskulden 1 Central government debt 1 269 957 1 168 013 1 118 963 1 189 171 1 151 468 1 107 675
Statsobligationslån Treasury bonds 585 872 570 769 523 676 492 453 581 845 584 597
Premieobligationslån Lottery bonds 41 200 38 200 37 327 37 100 34 500 33 900
Riksgäldskonto National debt account – – – – – –
Riksgäldsspar National debt savings 23 138 25 414 44 256 34 003 28 064 24 407
Statsskuldväxlar Treasury bills 353 722 299 218 267 852 236 050 218 083 208 431
Dagslån Overnight borrowing – 1 572 20 805 61 100 18 893 12 192
Lån i utländsk valuta
Debt in foreign currency 266 024 232 840 225 047 328 464 270 083 244 148
Utbetalda räntor på statsskulden
Paid interest on Central government debt 49 374 47 161 33 126 31 142 23 266 34 076
1) Skuldinstrumenten redovisas till nominellt slutvärde. Dessutom inkluderas derivatinstrument, som skuldbytesavtal och valutaterminer.
Statsskulden som Riksgälden redovisar är okonsoliderad, dvs. även statliga myndigheters innehav av statspapper ingår.
Källa: Riksgälden, Den svenska statsskulden (www.riksgalden.se); SCB Statistikdatabasen: Offentlig ekonomi (www.scb.se).
324 Statistiska centralbyrån

Statistisk årsbok 2013
16.6
Statsbudgetens inkomster, miljoner kronor
Central government budget (CGB), revenues, SEK millions
Offentlig ekonomi
Inkomster
Revenues
Enligt statsbudgetens utfall
Outcome
Enl. budgetprognos
1, 2
Forecast
Enl. statsbudget
2
Adopted
CGB
2009 2010 2011 2012 2012
Statsbudgetens totala inkomster Total 709 536 779 521 872 417 813 015 833 113
1000 Skatter m.m. Tax revenues, etc. 638 989 713 966 769 094 740 612 743 258
1100 Skatt på inkomst Taxes on income . . . . . . . .
1200 Socialavgifter och löneskatter
Social security contribution . . . . . . . .
1300 Skatt på egendom Taxes on property . . . . . . . .
1400 Skatt på varor och tjänster
Taxes on goods and services . . . . . . . .
1500 Utjämningsavgift Reallocation fee . . . . . . . .
1600 Betalningsdifferenser, skattekonto
Cash difference account . . . . . . . .
1700 Nedsättning av skatter Tax reductions . . . . . . . .
2000 Inkomster av statens verksamhet
From government activities 48 115 41 783 55 333 49 810 49 220
2100 Rörelseöverskott 7 143 6 044 6 699 7 994 5 660
2200 Överskott av statens fastighetsförvaltning 935 460 313 404 265
2300 Ränteinkomster 7 728 6 821 5 891 5 904 6 794
2400 Aktieutdelning 19 140 16 876 26 926 22 178 23 000
2500 Offentligrättsliga avgifter 10 762 9 894 10 219 10 491 10 615
2600 Försäljningsinkomster 84 65 260 57 120
2700 Böter m.m. 1 405 1 127 1 304 1 682 1 877
2800 Övriga inkomster av statens verksamhet 917 497 3 722 1 101 890
3000 Inkomster av försåld egendom
From sale of property 102 167 23 124 70 15 000
3100 Inkomster av försålda byggnader och maskiner 23 26 34 65 0
3200 Övriga inkomster av markförsäljning 0 0 0 0 0
3300 Övriga inkomster av försåld egendom 79 141 23 090 5 15 000
4000 Återbetalning av lån Loans repaid 1 736 1 687 1 452 1 344 1 361
4100 Återbetalning av näringslån 8 6 5 4 4
4300 Återbetalning av studielån 1 674 1 602 1 402 1 189 1 284
4500 Återbetalning av övriga lån 54 79 46 151 73
5000 Kalkylmässiga inkomster Computed revenues 8 912 8 940 11 086 9 776 11 305
5100 Avskrivningar och amorteringar 537 550 552 533 536
5200 Statliga pensionsavgifter 8 375 8 390 10 534 9 243 10 769
6000 Bidrag m.m. från EU
Contributions, etc. from the EU 11 682 12 978 12 328 11 403 12 969
6100 Bidrag från EU:s jordbruksfond 9 191 10 230 8 671 8 875 9 273
6200 Bidrag från EU:s fiskefond 70 102 50 6 102
6300 Bidrag från EU:s regionalfond 1 315 872 1 844 1 461 1 390
6400 Bidrag från EU:s socialfond 358 1 151 1 188 614 1 351
6500 Bidrag till transeuropeiska nätverk 470 391 419 300 662
6900 Övriga bidrag från EU 279 232 155 148 191
1) Enligt Ekonomistyrningsverkets budgetprognos september 2012 (5 september 2012).
2) Skatter är i budgeten fr.o.m. 2006 presenterade i intäktsmässig struktur.
Källa: Ekonomistyrningsverket, ESV (www.esv.se).
Statistiska centralbyrån 325

Offentlig ekonomi Statistisk årsbok 2013
16.7
Statsbudgetens utgifter, miljoner kronor
Central government budget (CGB), expenditures, SEK millions
Utgiftsområde/Politikområde
Expenditure area/Political area
Enligt Statsbudgetens utfall
Outcome
Enl. budgetprognos
1
Forecast
Enl. statsbudget
Adopted
CGB
2009 2 2010 2 2011 2 2012 2 2012 2
Statsbudgetens totala utgifter Total expenditures 885 673 780 573 804 616 831 198 814 409
Totala utgifter inom utgiftsområden
Total expenditures included in expenditure areas 781 270 786 388 801 478 814 556 816 658
1 Rikets styrelse The Swedish political system 12 152 11 657 11 188 11 855 11 809
2 Samhällsekonomi och finansförvaltning
Economic and fiscal administration 12 006 12 144 12 894 13 443 13 359
3 Skatteförvaltning och uppbörd
Tax administration and collection 9 434 9 385 9 910 10 290 10 179
4 Rättsväsendet Justice 33 645 35 486 37 164 38 132 37 871
5 Utrikesförvaltning och internationell samverkan
Foreign policy administration and international
co-operation 1 815 1 998 1 892 1 615 2 024
6 Totalförsvar Total defence 42 106 45 665 44 153 45 165 45 578
7 Internationellt bistånd
International development assistance 29 600 26 669 29 199 29 821 30 264
8 Invandrare och flyktingar
Immigrants and refugees 6 521 7 092 7 572 8 496 9 068
9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg
Health care, medical care, social services 53 065 56 015 56 538 58 848 60 078
10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp
Financial security in the event of illness and
disability 109 969 99 933 95 800 95 033 93 352
11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom
Financial security in old age 42 304 41 473 41 590 41 300 41 060
12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn
Financial security for families and children 68 080 70 177 71 994 75 608 76 717
13 Arbetsmarknad The labour market 5 332 5 192 4 968 7 714 8 374
14 Arbetsliv Working life 60 620 68 556 63 285 67 284 70 476
15 Studiestöd Study support 21 022 22 580 21 813 21 096 22 184
16 Utbildning och universitetsforskning
Education and university research 49 263 53 234 53 685 53 821 54 476
17 Kultur, medier, trossamfund och fritid
Culture, the media, religious organizations, and
leisure activities 10 269 11 338 11 952 12 256 12 300
18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och
byggande
Community planning, housing supply and
construction 1 906 1 559 1 110 977 1 152
19 Regional utjämning och utveckling
Regional balance and development 3 204 3 179 3 222 3 330 3 399
20 Allmän miljö- och naturvård
General environment and nature conservation 5 161 5 161 5 069 4 979 5 025
21 Energi Energy 3 045 2 704 2 918 3 092 2 872
22 Kommunikationer Communications 40 573 39 784 38 710 43 560 43 061
23 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande
näringar Agriculture and forestry, fisheries, etc. 16 369 17 447 16 372 17 254 17 732
24 Näringsliv Business sector 6 565 8 501 5 368 5 973 6 012
25 Allmänna bidrag till kommuner
General grants to municipalities 81 589 75 691 88 023 85 138 85 075
26 Statsskuldsräntor m.m.
Interest on central government debt, etc. 36 463 23 361 34 491 27 603 21 870
27 Avgiften till Europeiska gemenskapen
The contribution to the European Community 19 192 30 407 30 596 30 875 31 291
Utgifter ej hänförliga till något utgiftsområde
Expenditures not included in expenditure areas 104 403 -5 815 3 137 16 642 -2 249
1) Enligt Ekonomistyrningsverkets budgetprognos september 2012 (5 september 2012).
2) För enskilda utgifts-/politikområden är beloppen angivna i respektive års struktur.
Källa: Ekonomistyrningsverket, ESV (www.esv.se).
326 Statistiska centralbyrån

Statistisk årsbok 2013
16.8
Offentlig ekonomi
Statligt svenskt bistånd till utvecklingsländer, miljoner kronor
Swedish official development assistance to developing countries, SEK m
Utvecklingsländer/regioner Developing Countries/regions 2006 2007 2008 2009 2010 2011
Bilateralt bistånd Bilateral Assistance 21 028 19 814 21 009 22 997 20 951 23 632
Varav administrativa kostnader 1 Of which administrative costs 1 1 421 1 443 1 502 1 675 1 744 1 783
Afrika Africa 6 535 6 763 6 854 6 980 6 314 8 770
Algeriet Algeria 3 6 14 10 12 7
Angola 53 45 33 15 9 9
Benin 2 2 3 7 14 2
Botswana 12 25 29 23 34 14
Burkina Faso 111 143 154 187 251 244
Burundi 61 40 46 35 58 43
Centralafrikanska republiken Central African Republic 13 51 43 45 63 66
Egypten Egypt 15 16 15 13 10 36
Elfenbenskusten Cote D´Ivoire 58 39 37 23 9 34
Eritrea 15 18 13 26 9 7
Etiopien 1 Ethiopia 1 306 302 314 340 284 264
Gambia 6 6 6 7 6 4
Ghana 1 6 11 9 10 2 0
Guinea 11 3 5 5 7 7
Guinea-Bissau – – 1 – – 0
Kamerun 1 Cameroon 1 95 498 5 8 4 11
Kap Verde Cape Verde 1 3 2 5 1 –
Kenya 383 308 440 510 344 499
Kongo, demokratiska republiken 1
Congo Democratic Republic 1 295 226 454 471 520 1 548
Kongo, republiken Congo republic 24 21 11 5 10 1
Lesotho – 1 1 3 3 0
Liberia 112 134 175 320 193 323
Libyen Libya – – – – – 95
Madagaskar Madagascar 96 3 4 10 7 11
Malawi 128 138 97 37 18 12
Mali 187 179 196 220 195 215
Marocko Morocco 11 9 0 0 0 0
Mauretanien Mauritania 8 6 8 6 3 9
Moçambique Mozambique 676 700 799 755 609 706
Namibia 66 28 15 19 23 32
Niger 1 8 11 8 61 50
Nigeria 7 7 7 5 3 1
Rwanda 129 147 96 102 182 216
Senegal 5 1 2 11 3 13
Sierra Leone 29 12 16 13 4 5
Somalia 98 174 167 224 186 412
Sudan 350 460 434 417 437 563
Sydafrika South Africa 163 131 84 75 103 101
Swaziland – – – 1 0 0
Sydsudan 2 South Sudan 2 . . . . . 65
Tanzania 823 728 839 741 690 812
Tchad Chad 27 40 68 54 88 78
Togo 5 6 5 3 2 92
Tunisien Tunisia 5 6 1 4 0 50
Uganda 461 382 428 402 312 267
Zambia 356 363 344 185 158 216
Zimbabwe 131 133 172 224 219 250
Regionala insatser Regional contributions 1 190 1 204 1 251 1 396 1 170 1 375
Amerika America 1 382 1 372 1 338 1 269 1 246 997
Argentina 3 6 1 7 1 1
Bolivia 132 175 184 226 200 228
Brasilien Brazil 23 27 21 15 15 13
Chile 2 2 4 2 12 1
Colombia 135 125 175 198 181 223
Costa Rica 7 7 7 8 4 2
Dominikanska republiken Dominican Republic – 1 4 0 0 2
Ecuador 5 3 5 4 1 2
El Salvador 31 28 24 28 11 9
Guatemala 241 194 182 201 200 198
Haiti 21 15 61 4 287 124
Honduras 138 134 117 63 67 9
Jamaica 1 2 1 0 – –
Kuba Cuba 7 1 6 1 1 -1
Statistiska centralbyrån 327

Offentlig ekonomi Statistisk årsbok 2013
16.8
Statligt svenskt bistånd till utvecklingsländer, miljoner kronor (forts.)
Utvecklingsländer/regioner 2006 2007 2008 2009 2010 2011
Mexiko Mexico 1 1 0 1 0 0
Nicaragua 296 283 223 213 76 20
Panama – 1 2 1 1 0
Paraguay 11 12 12 13 10 7
Peru 30 39 20 22 7 9
Uruguay 3 2 1 1 1 1
Venezuela – – 1 0 1 –
Regionala insatser 363 314 287 261 167 148
Asien Asia 5 292 3 130 3 543 4 016 3 509 3 455
Afghanistan 342 379 494 611 661 746
Armenien Armenia 17 24 18 17 7 5
Azerbaijan 4 9 7 5 7 5
Bangladesh 283 80 255 354 261 219
Bhutan 1 5 5 3 – –
Filippinerna Philippines 43 41 41 73 49 30
Georgien Georgia 69 73 182 120 146 125
Indien India 126 91 82 76 79 79
Indonesien Indonesia 176 111 81 88 43 40
Irak 1 Iraq 1 2 052 117 178 191 178 230
Iran – – 0 1 3 6
Jordanien Jordan 3 1 1 2 1 11
Kambodja Cambodia 126 121 108 183 171 185
Kazakstan Kazakhstan 6 4 2 2 7 1
Kina China 88 71 99 56 50 65
Kirgizistan Kyrgyzstan 37 50 58 63 67 17
Nordkorea Democratic People’s Rep. of Korea 38 52 39 48 43 49
Laos 175 134 137 139 43 17
Libanon Lebanon 71 62 12 20 7 22
Malaysia 4 3 3 5 4 9
Mongoliet Mongolia 19 15 8 10 9 1
Myanmar (Burma) 28 77 145 135 90 122
Nepal 16 -120 17 10 13 12
Pakistan 87 96 60 104 306 140
Sri Lanka 152 156 104 140 80 84
Syrien Syria 6 7 0 10 2 29
Tadjikistan Tajikistan 65 94 84 70 38 2
Thailand 58 62 52 62 52 62
Uzbekistan 10 5 0 4 3 5
Vietnam 315 318 251 167 119 102
Västbanken-Gaza Palestinian Administered Areas 376 367 480 511 421 417
Yemen 4 5 8 42 52 94
Östtimor East Timor 12 43 40 35 35 31
Regionala insatser 483 577 492 659 463 493
Europa Europe 1 197 1 153 1 084 1 434 1 268 1 359
Albanien Albania 92 81 75 79 79 86
Bosnien-Hercegovina Bosnia-Herzegovina 296 250 192 248 202 195
Kosovo 3 . . . 95 141 149
Kroatien Croatia 37 41 18 5 1 . 6
Makedonien Macedonia 99 95 76 74 47 23
Moldavien Moldova 87 116 90 158 90 118
Montenegro 4 . 38 28 20 9 2
Serbien Serbia 3 . 226 263 175 127 149
Serbien och Montenegro/Jugoslavien 4
Serbia and Montenegro/Yugoslavia 4 344 . . . . .
Turkiet Turkey 24 49 49 64 93 92
Ukraina 5 Ukraine 5 136 150 144 275 226 270
Vitryssland 5 Belarus 5 58 71 99 91 126 139
Regionala insatser 24 36 49 150 127 134
Oceanien Oceania 1 3 2 0 0 1
Varav of which:
Papua Nya Guinea Papua New Guinea – 1 1 0 0 –
Salomonöarna Salomon islands – 1 0 0 0 –
Regionala insatser 1 1 1 0 – 0
Globala insatser Global contributions 6 621 7 394 8 189 9 299 8 614 9 050
Varav flyktingkostnader i Sverige
Of which refugee costs in Sweden 1 212 1 745 2 508 2 342 2 857 3 173
328 Statistiska centralbyrån

Statistisk årsbok 2013
16.8
Offentlig ekonomi
Statligt svenskt bistånd till utvecklingsländer, miljoner kronor (forts.)
Utvecklingsländer/regioner 2006 2007 2008 2009 2010 2011
Multilateralt bistånd Multilateral Assistance 8 133 9 506 10 617 11 747 11 655 12 728
FN:s ekonomiska och sociala verksamhet
UN economic and social activities 3 558 3 641 4 101 4 323 4 559 4 443
FN:s utvecklingsprogram, UNDP
UN Development Programme 790 800 720 720 630 749
FN:s befolkningsfond, UNFPA UN Population Fund 400 405 400 450 424 446
FN:s flyktingkommissarie, UNHCR
UN High Commissioner for Refugees 505 534 564 620 639 613
FN:s barnfond, UNICEF UN's Children's Fund 440 445 460 560 471 480
FN:s hjälporganisation för palestinaflyktingar, UNRWA
UN Relief and Works Agency for Palestine Refugees in the
Near East 230 242 272 305 348 282
FN:s världslivsmedelsprogram, WFP World Food Programme 410 390 450 485 480 557
Övrigt inom FN Other within UN 783 825 1 235 1 183 1 567 1 317
De multilaterala utvecklingsbankerna etc. 7
The multilateral development banks etc. 7 1 153 3 120 2 789 4 204 2 379 3 983
Världsbanksgruppen och IMF World Bank group and IMF 350 2 165 2 139 2 670 2 162 2 369
Världsbanken, IBRD World Bank – – – – – –
Internationella utvecklingsfonden, IDA
International Development Association 350 2 165 2 039 2 570 2 039 2 224
Internationella utvecklingsfonden, IDA-MDRI
International Development Association – Multilateral Debt
Relief Initiative . . 100 100 113 135
Internationella Valutafonden, IMF
International Monetary Fund – – – – 10 10
Regionala utvecklingsbanker 7 Regional Development Banks 7 803 952 650 1 534 217 1 584
Afrikanska utvecklingsbanken African Development Bank 9 8 – – – 1 312
Afrikanska utvecklingsfonden African Development Fund 507 711 564 1 149 43 68
Asiatiska utvecklingsbanken Asian Development Bank – – – – 10 15
Asiatiska utvecklingsfonden Asian Development Fund 86 86 86 100 100 100
Interamerikanska utvecklingsbanken IDB – – – – – 9
Interamerikanska utvecklingsbanken spec. fond IDB
Sp.F. Inter-American Development Fund for Special
Operations – – – – – 3
Nordiska utvecklingsfonden, NDF Nordic Development Fund 108 103 – 285 36 77
Övriga utvecklingsbanker Other development banks 6 44 – – 28 30
Varav of which:
Afrikanska fonden för kapacitetsutveckling, ACBF
African Capacity Buildning Foundation 6 – – – – –
Övrigt multilateralt samarbete Other multilateral cooperation 1 606 644 1 253 948 1 877 1 855
Globala miljöfonden, GEF Global Environment Facility 655 – – – 1 015 185
Övriga miljöinsatser Other environmental contributions 14 12 12 11 11 11
Internationella jordbruksutvecklingsfonden, IFAD
International Fund for Agricultural Development 251 – – 100 240 –
Övriga insatser Other contributions 687 632 1 241 837 611 1 659
Biståndssamarbete via EU EU assistance 1 813 2 113 2 474 2 272 2 841 2 446
Europeiska kommissionen, EC
Commission of the European Communities 1 135 1 394 1 646 1 250 1 868 1 628
Europeiska utvecklingsfonden European Development Fund 677 660 828 1 022 973 818
Europeiska investeringsbanken, EIB
European Investment Bank – 59 – – – –
Bilateralt och multilateralt bistånd
Bilateral and Multilateral Assistance 29 161 29 320 31 625 34 744 32 606 36 360
1) Skuldavskrivningar för Kongo, demokratiska republiken, år 2003, Ghana och Etiopien (130 mnkr) år 2005, Irak år 2006 och Kamerun år
2007. Bilateral debt relief for Congo Democratic Republic in 2003, Ghana and Ethiopia (130 mnkr) in 2005, Iraq in 2006 and Cameroon in
2007.
2) I juli 2011 blev Sydsudan en självständig stat. In July 2011 South Sudan became an independent country.
3) Bistånd till Kosovo redovisas separat fr.o.m. år 2009. För åren 2004–2008 ingår Kosovos andel i bistånd till Serbien. Development
assistance to Kosovo is reported separately as from 2009. Development assistance to Kosovo was previously included in the figures for
Serbia.
4) I juni 2006 blev Montenegro en självständig stat. In June 2006 Montenegro became an independent country.
5) Ukraina och Vitryssland klassificeras som biståndsländer fr.o.m. 2005. Ukraine and Belarus are counted as developing countries from
2005.
6) Kroatien klassificeras fr.o.m. 2011 ej som ett ODA-land enligt OECD-DAC. From 2011 Croatia left the OECD-DAC list of ODA
recipients.
7) Skuldsedlar redovisas när de utfärdas, ej när de betalas ut. Detta enligt DAC-direktiven. Debt forgiveness is reported when written, not
when disbursed.
Källa: Sida (www.sida.se); OECD-DAC reporting.
Statistiska centralbyrån 329

Offentlig ekonomi Statistisk årsbok 2013
16.9
Taxering till statlig inkomstskatt, miljoner kronor
Assessment for central government income tax, SEK millions
Taxeringsår
Assessment
year
Fysiska personer och dödsbon
Individuals etc.
Taxerad
förvärvsinkomst
2
Assessed
income
Beskattningsbar
förvärvsinkomst
Taxable
income
Debiterad
skatt på
förvärvsinkomst
Debited tax
Taxering till statlig inkomstskatt
Assessment for central government income tax
Aktiebolag m.fl. 1
Joint-stock companies etc.
Taxerad
(= beskattningsbar)
inkomst 3
Debiterad
skatt
Övriga skattskyldiga
Other taxpayers
Taxerad
inkomst 3
Debiterad
skatt
Samtliga skattskyldiga
All taxpayers
Taxerad
förvärvsinkomst/
inkomst
Debiterad
skatt
2000 1 183 245 1 027 103 29 577 190 654 50 542 10 546 2 921 1 384 445 83 041
2001 1 247 076 1 103 773 33 479 261 085 69 058 12 382 3 431 1 520 543 105 967
2002 1 310 620 1 174 007 34 616 195 013 49 997 7 501 2 091 1 513 134 86 704
2003 1 364 676 1 236 013 33 108 162 458 41 922 7 355 2 006 1 534 490 77 036
2004 1 424 575 1 288 346 32 662 171 951 46 804 7 623 2 120 1 604 148 81 587
2005 1 466 583 1 328 172 34 023 256 589 68 828 9 648 2 682 1 732 820 105 533
2006 1 519 371 1 378 700 38 308 328 950 88 745 11 676 3 242 1 859 997 130 295
2007 1 579 142 1 437 820 41 005 361 090 95 428 13 624 3 789 1 953 856 140 222
2008 1 660 351 1 518 908 44 799 384 034 101 070 12 726 3 542 2 057 111 149 411
2009 1 744 245 1 601 688 47 953 310 897 81 273 6 398 1 769 2 061 541 130 995
2010 1 777 429 1 622 718 40 087 349 600 84 920 6 136 1 599 2 133 165 126 606
2011 1 821 489 1 657 759 42 475 428 467 105 076 5 960 1 555 2 255 916 149 106
1) Svenska aktiebolag, sparbanker, svenska aktiefonder, svenska försäkringsanstalter som inte är aktiebolag samt utländska juridiska
personer.
2) Taxerad förvärvsinkomst för fysiska personer utgörs av överskott av tjänst och överskott av näringsverksamhet minus allmänna avdrag.
3) Juridiska personer beskattas endast i inkomstslaget näringsverksamhet.
Källa: Ekonomistyrningsverket (2000–2007) och SCB (2008–); Statistiska meddelanden serie OE 21 (www.scb.se/OE0701):
Taxeringsutfallet (2000–); Statistikdatabasen: Offentlig ekonomi.
16.10
Begravningsavgift och kyrkoavgift, fysiska personer, miljoner
kronor
Funeral and burial fees as well as church dues, individuals, SEK m
Taxeringsår
Assessment year
Begravningsavgift
Funeral and burial fees
Kyrkoavgift
Church dues
Totalt
Total
Kr per inkomsttagare
1
SEK per income
earner
Svenska kyrkan
Church of Sweden
Totalt
Kr per tillhörig med
inkomst 2
SEK per parishoner
with income
Andra trossamfund 3
Other churches
2002 2 930 447 9 422 1 698 93
2003 2 900 441 9 869 1 795 109
2004 2 928 436 10 260 1 845 117
2005 2 989 445 10 434 1 900 123
2006 3 082 457 10 653 1 964 132
2007 3 194 469 10 932 2 030 147
2008 3 352 487 11 412 2 129 163
2009 3 523 508 11 879 2 233 178
2010 3 561 518 11 918 2 286 186
2011 3 611 520 11 978 2 312 196
1) Inkomsttagare med beskattningsbar förvärvsinkomst större än noll.
2) Inkomsttagare som tillhör Svenska kyrkan och som har en beskattningsbar förvärvsinkomst större än noll.
3) Avser Svenska Missionskyrkan, Romersk-Katolska kyrkan, Svenska Alliansmissionen, Svenska Baptistsamfundet, Evangeliska
Frikyrkan, Frälsningsarmén, Metodistkyrkan i Sverige och från 2007 års taxering även Pingst – fria församlingar i samverkan.
Källa: Ekonomistyrningsverket (2002–2007) och SCB (2008–); Statistiska meddelanden, serie OE 21 (www.scb.se/OE0701):
Taxeringsutfallet.
330 Statistiska centralbyrån

Statistisk årsbok 2013
16.11
Offentlig ekonomi
Taxering till statlig förmögenhetsskatt, statlig fastighetsskatt
och kommunal fastighetsavgift, miljoner kronor
Tax assessment for national wealth tax, national property tax and
municipal property tax, SEK millions
Taxeringsår
Assessment
year
Förmögenhetsskatt
National wealth tax
Samtliga
skattskyldiga
All taxpayers
Fysiska
personer
Individuals
etc.
Samtliga
skattskyldiga
Statlig fastighetsskatt
National property tax
Fysiska
personer
Juridiska
personer
Legal
persons
Samtliga
skattskyldiga
Kommunal fastighetsavgift
Municipal property tax
Fysiska
personer
Juridiska
personer
2000 8 590 8 428 23 330 13 265 10 066 . . .
2001 8 223 8 043 23 264 13 321 9 943 . . .
2002 6 493 6 312 21 197 12 058 9 139 . . .
2003 3 934 3 818 23 522 13 420 10 103 . . .
2004 4 897 4 767 23 964 13 589 10 375 . . .
2005 5 333 5 191 24 343 14 151 10 192 . . .
2006 4 998 4 822 25 128 14 805 10 323 . . .
2007 6 142 5 949 25 007 13 239 11 767 . . .
2008 . . 25 865 13 474 12 390 . . .
2009 . . 11 503 788 10 716 12 450 9 620 2 831
2010 . . 11 252 963 10 289 14 075 10 999 3 076
2011 . . 11 894 717 11 176 14 490 11 266 3 224
Källa: Ekonomistyrningsverket (2000–2007), SCB (2008–); Statistiska meddelanden serie OE 21 (www.scb.se/OE0701):
Taxeringsutfallet (1999–); Statistikdatabasen: Offentlig ekonomi.
16.12
Kommunalt skatteunderlag och kommunala skattesatser m.m.
Local tax base and tax rates etc.
År
Year
Skatteunderlag 1 enl. taxeringen föregående år
Tax base (taxable income)
Skattesats i procent
Local tax rate in percent
Skatteinkomster, mnkr
Revenues from taxation
Totalt, miljoner
kronor
Total, SEK
millions
Förändring från
föregående år, %
Change from
previous year, %
Skatteunderlag,
kr per invånare
(skattekraft)
Tax capacity, SEK
per inhabitant
Total,
kommunal
Total
Därav till
Of which
Kommun
Municipality
Kommun
Landsting
County council
2000 972 166 4,7 109 796 30,38 20,57 224 053 107 243
2001 1 027 063 5,6 115 903 30,53 20,57 242 908 117 819
2002 1 103 736 7,5 124 256 30,52 20,53 257 720 125 629
2003 1 173 954 6,4 131 770 31,17 20,70 277 212 140 357
2004 1 235 967 5,3 138 239 31,51 20,80 282 856 145 494
2005 1 288 283 4,2 143 531 31,60 20,84 284 736 146 687
2006 1 328 106 3,1 147 381 31,60 20,83 295 445 152 406
2007 1 378 630 3,8 152 373 31,55 20,78 309 498 160 615
2008 1 437 740 4,3 157 764 31,44 20,71 334 285 173 353
2009 1 518 824 5,6 165 397 31,52 20,72 351 404 183 468
2010 1 601 595 5,4 173 027 31,56 20,74 335 967 175 473
2011 1 622 643 1,3 173 718 31,55 20,73 335 509 175 355
2012 1 657 650 2,2 176 054 31,60 20,59 366 284 196 146
1) Beskattningsbar förvärvsinkomst, fysiska personer. Taxable income, individuals.
Källa: SCB, Årsbok för Sveriges kommuner (www.scb.se/OE0114); Statistiska meddelanden serie OE 18
(www.scb.se/OE0101); Statistikdatabasen: Offentlig ekonomi.
Statistiska centralbyrån 331

Offentlig ekonomi Statistisk årsbok 2013
16.13
Kommunalt skatteunderlag och kommunala skattesatser m.m.
2012, länsvis
Local tax base and tax rates etc., in counties
Län
County
Skatteunderlag 1 enl. 2011 års taxering
Tax base (taxable income)
Skattesats i procent
Local tax rate in percent
Skatteinkomster, mnkr
Revenues from taxation
Totalt,
miljoner
kronor
Total,
SEK millions
Skatteunderlag per
invånare (skattekraft)
Tax capacity
Kronor per
invånare
SEK per
inhabitant
Andel av
riksmedelvärdet,
%
In % of
average
Total,
kommunal
Total
Kommun
Municipality
Därav till
Of which
Landsting
County
council
Kommun
Landsting
Stockholms 423 867 206 327 117 30,46 18,36 12,10 83 462 54 895
Uppsala 58 931 175 452 100 31,89 21,03 10,86 13 293 6 878
Södermanlands 45 011 166 254 94 32,13 21,96 10,17 10 609 4 930
Östergötlands 71 022 165 305 94 30,98 20,71 10,27 15 800 7 855
Jönköpings 55 711 165 381 94 32,26 21,26 11,00 12 717 6 592
Kronobergs 30 319 164 831 94 31,65 21,00 10,65 6 840 3 476
Kalmar 37 956 162 529 92 32,46 21,59 10,87 8 801 4 441
Gotlands 8 799 153 647 87 33,10 33,10 . 3 132 .
Blekinge 25 046 163 458 93 33,13 21,62 11,51 5 815 3 099
Skåne 203 408 163 600 93 30,70 20,31 10,39 44 395 22 758
Hallands 52 142 174 105 99 31,22 20,80 10,42 11 637 5 844
Västra Götalands 272 904 172 692 98 32,05 21,17 10,88 62 002 31 919
Värmlands 43 615 159 606 91 33,16 21,96 11,20 10 284 5 257
Örebro 46 075 164 419 93 32,20 21,18 11,02 10 477 5 462
Västmanlands 43 300 171 310 97 31,51 21,13 10,38 9 819 4 836
Dalarnas 45 491 164 201 93 33,30 22,41 10,89 10 941 5 331
Gävleborgs 45 902 166 006 94 32,88 21,45 11,43 10 570 5 640
Västernorrlands 41 525 171 148 97 33,37 22,38 10,99 9 967 4 907
Jämtlands 20 166 159 176 90 33,22 22,62 10,60 4 897 2 303
Västerbottens 43 011 165 881 94 33,14 22,64 10,50 10 444 4 862
Norrbottens 43 449 174 768 99 32,69 22,29 10,40 10 383 4 861
Hela riket Sweden 1 657 650 176 054 100 31,60 20,59 11,01 366 284 196 146
Landsting County
councils 1 648 851 176 191 100 31,60 20,52 11,07 . 196 146
1) Beskattningsbar förvärvsinkomst, fysiska personer. Taxable income, individuals.
Källa: SCB, Årsbok för Sveriges kommuner (www.scb.se/OE0114); Statistiska meddelanden serie OE 18
(www.scb.se/OE0101); Statistikdatabasen: Offentlig ekonomi.
332 Statistiska centralbyrån

Statistisk årsbok 2013
16.14
Offentlig ekonomi
Kommunalekonomisk utjämning för kommuner och
landsting, totalt, miljoner kronor
Economic equalisation for municipalities and county councils,
total, SEK millions
År
Year
Bidrag
Grants
Inkomstutjämning 1
Income equalisation
Avgifter Skillnad
Fees Difference
Bidrag
Kostnadsutjämning
Cost equalisation
Avgifter Skillnad
Strukturbidrag
Structural
grant
Införandebidrag
Transitional
regulations
Regleringspost
2
Adjustment
item
Kommunalekonomisk
utjämning,
totalt
Income from
grants, total
Kommuner
Municipalities
2005 45 008 -3 414 41 595 4 620 -4 650 -31 1 539 1 522 -2 000 42 626
2006 46 212 -3 229 42 983 4 703 -4 732 -29 1 533 838 -160 45 165
2007 48 139 -3 289 44 851 4 855 -4 862 -7 1 533 462 8 317 55 157
2008 51 962 -3 654 48 308 5 198 -5 208 -10 1 528 308 -4 199 45 935
2009 54 331 -4 050 50 281 5 551 -5 564 -13 1 525 192 -4 528 47 456
2010 52 817 -3 912 48 905 5 701 -5 697 5 1 523 90 2 394 52 916
2011 54 075 -3 898 50 177 6 070 -6 058 12 1 521 – 9 630 61 339
2012 56 364 -4 245 52 118 6 492 -6 468 25 1 519 – 4 662 58 324
Landsting
County councils
2005 14 933 -2 151 12 782 1 207 -1 208 -1 658 624 -1 486 12 576
2006 15 233 -1 997 13 235 1 091 -1 096 -4 657 348 -1 272 12 964
2007 15 780 -1 952 13 828 1 164 -1 165 -1 658 235 937 15 656
2008 16 947 -2 090 14 857 1 360 -1 354 6 657 174 869 16 563
2009 17 677 -2 209 15 468 1 414 -1 412 1 656 113 1 077 17 316
2010 17 187 -2 134 15 053 1 550 -1 540 10 657 53 4 060 19 833
2011 17 557 -2 114 15 444 1 609 -1 610 -1 657 – 7 565 23 664
2012 25 218 -388 24 830 1 563 -1 556 7 657 – -1 843 23 651
1) Inkomstutjämningen finansieras i huvudsak av staten. För 2005–2011 garanterades kommuner och landsting genom ett inkomstutjämningsbidrag
115 respektive 110 procent av en uppräknad medelskattekraft. Från och med 2012 garanteras landstingen, liksom
tidigare kommunerna, 115 procent av riksmedelvärdet. Kommuner och landsting som har en egen skattekraft överstigande den
garanterade nivån betalar en inkomstutjämningsavgift till staten.
2) Nettot av inkomstutjämning, kostnadsutjämning, strukturbidrag och införandebidrag jämförs med beslutat anslag för kommuner respektive
landsting för aktuellt utjämningsår. Om nettobeloppet överstiger anslaget ska en regleringsavgift erläggas. Om nettobeloppet uppgår
till ett belopp som är mindre än anslaget utgår ett regleringsbidrag.
Källa: SCB, Offentlig ekonomi, Kommunalekonomisk utjämning och utjämning av LSS-kostnader (www.scb.se/OE0115);
Statistikdatabasen: Offentlig ekonomi.
Statistiska centralbyrån 333

Offentlig ekonomi Statistisk årsbok 2013
16.15
Landstingens finanser, miljoner kronor
Finances of county councils, SEK millions
2007 2008 2009 2010 2011
Verksamhetens kostnader Operational expenditures 229 451 240 877 250 589 258 524 268 760
Löner och personalkostnader 111 247 115 711 117 171 118 896 123 730
Material 39 842 41 962 44 131 44 668 45 088
Tjänster 26 071 27 643 28 954 29 409 30 985
Lämnade bidrag 14 179 14 710 15 512 17 059 17 275
Köp av verksamhet 31 635 34 181 37 857 41 257 44 091
Därav från
privata företag/vårdgivare 17 997 19 436 21 795 24 427 26 633
landstingsägda företag inom egen koncern 5 346 5 828 6 672 7 253 7 569
andra landsting 6 770 7 284 7 825 7 912 8 290
kommunalförbund 125 130 148 149 25
Övriga kostnader 6 477 6 670 6 964 7 235 7 591
Verksamhetens intäkter Operational revenues 32 280 33 547 36 426 37 972 40 603
Försäljning av verksamhet 11 513 12 180 12 964 13 043 13 781
Försäljning av tjänster 5 517 5 746 6 080 6 441 6 568
Försäljning av material och varor 1 187 1 276 1 269 1 377 1 568
Patientavgifter och övriga erhållna avgifter 5 851 6 099 6 186 6 204 6 209
Erhållna bidrag 6 570 6 531 8 185 8 640 9 901
Därav specialdestinerade statsbidrag 4 023 3 982 5 323 5 554 6 290
Övriga intäkter 1 642 1 715 1 742 2 267 2 576
RESULTATRÄKNING Profit and loss
Verksamhetens intäkter 32 288 33 559 36 449 37 988 40 623
Verksamhetens kostnader -223 162 -234 357 -243 771 -251 447 -261 277
Avskrivningar -6 299 -6 539 -6 841 -7 100 -7 502
Verksamhetens nettokostnader Total net current expenditures -197 175 -207 336 -214 163 -220 560 -228 157
Skatteintäkter 163 751 171 418 175 714 178 778 185 482
Generella statsbidrag 1 37 752 38 738 40 990 46 627 47 132
Finansiella intäkter 1 815 1 984 3 381 1 869 2 056
Finansiella kostnader -2 174 -3 905 -3 129 -1 994 -9 012
Resultat efter skatteintäkter och finansnetto
Profit or loss after tax revenues and net interest incomes 3 969 900 2 792 4 720 -2 498
Extraordinära intäkter 33 0 0 0 0
Extraordinära kostnader 0 0 0 0 0
Årets resultat Net profit/loss for the year 4 002 900 2 792 4 720 -2 498
BALANSRÄKNING Balance sheets
Immateriella anläggningstillgångar 327 369 350 298 362
Materiella anläggningstillgångar 64 187 67 421 71 764 78 284 86 719
Finansiella anläggningstillgångar 12 980 14 197 17 654 22 544 27 683
Summa anläggningstillgångar Fixed assets 77 494 81 987 89 768 101 126 114 764
Förråd och lager 1 602 1 884 1 716 1 660 1 755
Kortfristiga fordringar och placeringar 41 273 43 352 51 016 53 831 55 694
Kassa och bank 4 354 6 268 10 438 8 089 6 893
Summa omsättningstillgångar Current assets 47 229 51 504 63 170 63 579 64 342
Bidrag till statlig infrastruktur
Contribution to public infrastructure .. .. 1 171 1 183 1 160
Summa tillgångar Total assets 124 723 133 491 154 109 165 888 180 265
Eget kapital Equity 33 693 34 589 37 417 42 111 39 588
Avsättningar för pensioner intj. fr.o.m.1998 31 121 35 977 41 642 45 185 56 840
Andra avsättningar 7 393 7 416 8 493 9 519 3 376
Summa avsättningar Appropriations 38 514 43 393 50 135 54 704 60 216
Långfristiga skulder Long-term liabilities 7 830 8 282 9 841 13 106 27 518
Kortfristiga skulder Short-term liabilities 44 687 47 225 56 718 55 966 52 942
Summa skulder Total liabilities 52 517 55 507 66 559 69 072 80 460
Skulder, avsättningar och eget kapital
Total liabilities, appropriations and equity 124 723 133 491 154 109 165 888 180 265
Borgens- och ansvarsförbindelser Securities 137 966 182 413 189 276 173 152 206 159
Pensionsförpliktelser som ej upptagits bland skulder eller
avsättningar 134 607 136 169 139 595 135 009 148 007
Övriga borgens- och ansvarsförbindelser 3 359 46 244 49 681 38 143 58 152
1) Här ingår skatteutjämningsbidraget netto och ersättningar från sjukförsäkringen.
Källa: SCB, Statistiska meddelanden, serie OE 24 (www.scb.se/oe0107); Statistiskdatabasen: Offentlig ekonomi.
334 Statistiska centralbyrån

Statistisk årsbok 2013
16.16
Kommunernas kostnader för vissa verksamheter, mnkr
Expenses of municipalities, by activity, SEK millions
Offentlig ekonomi
2006 2007 2008 2009 2010 2011
Politisk verksamhet Political activity 4 804 5 003 5 305 5 579 5 722 5 997
Infrastruktur, skydd m.m. Infrastructure, shelter etc. 30 522 31 174 33 058 35 043 35 516 36 809
Fritid Recreation 10 964 10 279 12 141 12 331 13 067 13 762
Kultur Culture 9 742 11 596 10 730 10 660 10 884 11 062
Förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg Child care 54 594 58 433 62 472 65 442 68 552 72 489
Utbildning Education 125 175 129 068 133 940 135 787 138 335 140 872
Äldreomsorg Assistance for the aged 83 458 86 829 91 733 93 255 95 926 98 818
Funktionshinderomsorg Assistance for the disabled 44 970 48 126 51 682 53 468 55 032 57 871
Individ- och familjeomsorg
Individual and family assistance 28 140 28 947 30 815 32 509 33 930 36 030
Särskilt riktade insatser Specially activities 9 807 11 672 10 850 10 204 11 397 11 437
Övriga verksamheter Other activities 3 270 4 133 4 389 5 060 5 343 4 752
Summa egentlig verksamhet Total real activities 405 446 425 260 447 115 459 338 473 704 489 899
Affärsverksamhet Business activities 25 916 26 626 27 652 26 701 26 374 26 935
Källa: SCB, Statistiska meddelanden, serie OE 30 (www.scb.se/OE0107); Statistikdatabasen: Offentlig ekonomi.
16.17
Taxering till statlig skatt på kapitalinkomst och taxering till
kommunal inkomstskatt, fysiska personer, miljoner kronor
Assessment for national capital income tax and assessment for local
income tax, individuals, SEK millions
Taxeringsår
Assessment
year
Inkomst av kapital, statlig taxering
Income from capital, central government tax assessment
Överskott Surplus Underskott Deficit Beskattningsbar
förvärvsinkomst
Totalt
Taxable income
Totalt
Total
Skatt
Tax
Skattereduktion
Tax reduction
Taxering till kommunal inkomstskatt
Tax assessment for local government tax
Beskattningsbar
förvärvsinkomst,
kronor per
inkomsttagare
Taxable income,
SEK/incomeearner
Debiterad skatt
Debited tax
2000 127 785 38 183 44 253 12 970 1 027 103 158 900 323 154
2001 159 939 47 759 47 246 13 681 1 103 773 169 100 336 304
2002 102 503 30 539 58 665 16 407 1 174 007 179 200 359 389
2003 81 305 24 151 63 441 17 926 1 236 013 188 000 378 492
2004 82 956 24 687 62 623 17 979 1 288 346 192 000 403 077
2005 96 102 28 609 58 132 16 833 1 328 172 197 700 419 839
2006 129 148 38 463 54 023 15 745 1 378 700 204 200 435 577
2007 176 820 52 732 53 575 15 588 1 437 820 211 000 454 117
2008 227 805 67 957 64 709 18 622 1 518 908 220 600 479 068
2009 170 781 50 886 88 468 24 804 1 601 688 231 100 503 423
2010 149 649 44 544 68 075 19 369 1 622 718 236 100 511 150
2011 173 902 51 737 60 426 17 306 1 657 759 238 600 522 850
Källa: Ekonomistyrningsverket (2000–2007) och SCB (2008–): Statistiska meddelanden serie OE 21
(www.scb.se/OE0701): Taxeringsutfallet (2000–); Statistikdatabasen: Offentlig ekonomi.
Statistiska centralbyrån 335

Offentlig ekonomi Statistisk årsbok 2013
16.18
Kommunernas finanser, miljoner kronor
Finances of municipalities, SEK millions
2007 2008 2009 2010 2011
Externa utgifter External expenditures 498 240 525 409 534 357 553 340 530 697
Inköp av fastigheter, inventarier m.m. 11 218 11 811 13 389 15 002 ..
Löner och arvoden 183 413 190 782 193 353 196 081 201 256
Arbetsgivaravgifter 68 965 69 331 64 673 65 030 66 356
Ekonomiskt bistånd (inkl. flyktingar) 8 769 9 587 11 102 11 740 11 372
Kostnadsräntor 8 215 9 498 6 220 5 677 10 656
Övriga utgifter 217 660 234 400 245 620 259 810 241 057
Externa inkomster External revenues 506 500 521 716 528 956 553 899 556 932
Kommunalskatt 314 941 330 645 336 314 342 385 354 864
Generella statsbidrag m.m. 55 677 58 279 61 486 76 162 75 843
Statliga driftbidrag 18 976 18 782 19 088 20 568 20 402
Erhållna avgifter (egentlig verksamhet) 14 914 15 548 16 062 16 304 16 784
Erhållna avgifter (affärsmässig verksamhet) 14 676 14 415 13 866 14 025 13 792
Hyror och arrenden 15 144 15 780 16 380 17 045 17 453
Försäljning av tillgångar inkl. försäljningsmedel 27 605 21 438 18 350 20 164 17 506
Räntor 9 899 11 341 11 118 9 947 11 311
Övriga inkomster 34 668 35 488 36 292 37 299 28 977
Investeringar Investment 33 386 36 874 36 783 35 950 39 208
RESULTATRÄKNING Profit and loss account
Verksamhetens intäkter 104 986 107 350 110 154 114 122 114 914
Verksamhetens kostnader -454 811 -476 618 -486 832 -506 678 -520 041
Avskrivningar -14 503 -15 162 -15 729 -16 562 -16 839
Verksamhetens nettokostnader
Total net current expenditure -364 328 -384 430 -392 407 -409 118 -421 966
Skatteintäkter och generella statsbidrag m.m. 370 606 388 905 397 800 418 675 430 707
Finansnetto 3 822 2 549 5 168 4 026 655
Resultat efter skatteintäkter och finansnetto
Profit or loss after tax revenues and net interest
incomes 10 100 7 024 10 561 13 583 9 396
Extraordinära intäkter 13 899 1 124 162 1 033 844
Extraordinära kostnader -1 990 -1 941 -35 -447 -902
Förändring av eget kapital Change in equity 22 009 6 207 10 688 14 169 9 338
BALANSRÄKNING Balance sheets
Immateriella anläggningstillgångar 134 235 288 325 366
Materiella anläggningstillgångar 271 714 282 963 295 263 309 441 326 325
Finansiella anläggningstillgångar 168 174 176 535 179 492 194 110 209 817
Summa anläggningstillgångar Fixed assets 440 022 459 733 475 043 503 876 536 508
Förråd, lager, exploateringsfastigheter 3 155 5 974 6 642 5 414 8 207
Kortfristiga fordringar och placeringar 61 313 92 180 95 088 100 696 114 767
Kassa och bank 43 917 17 505 30 795 21 150 16 253
Summa omsättningstillgångar Current assets 108 385 115 659 132 445 127 260 139 227
Bidrag till statlig infrastruktur
Contribution to central government infrastructure . . 648 839 1 159
Summa tillgångar Total assets 548 407 575 392 608 136 631 975 676 894
Eget kapital Equity 299 682 303 697 314 082 328 771 336 213
Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser 14 736 16 850 18 811 20 727 24 784
Andra avsättningar 10 630 11 669 13 776 16 767 17 321
Summa avsättningar Appropriations, total 25 366 28 519 32 587 37 494 42 105
Långfristiga skulder Long-term liabilities 118 751 121 428 120 748 128 706 159 848
Kortfristiga skulder Short-term liabilities 104 608 121 748 140 719 137 004 138 728
Summa skulder Total liabilities 223 359 243 176 261 467 265 710 298 576
Skulder, avsättningar och eget kapital
Total liabilities, appropriations and equity 548 407 575 392 608 136 631 975 676 894
Borgens- och ansvarsförbindelser Securities 372 384 379 300 399 471 391 071 411 094
Pensionsförpliktelser som ej upptagits bland skulder
eller avsättningar 200 787 200 216 204 584 195 031 215 862
Övriga borgens- och ansvarsförbindelser 171 597 179 084 194 887 196 040 195 232
Källa: SCB, Statistiska meddelanden, serie OE 30 (www.scb.se/OE0107); Statistikdatabasen: Offentlig ekonomi.
336 Statistiska centralbyrån

Finansmarknad
Financial market
Foto: ina agency

Finansmarknad Statistisk årsbok 2013
17 – Finansmarknad
Financial market
17.1 Finansmarknad .................................... 339
Financial market
17.2 Statsobligationsränta, 5 år,
månadsgenomsnitt januari 1985 –
maj 2012 ........................................................ 340
Treasury bond rate, 5 years, monthly
averages
17.3 Affärsvärldens generalindex,
Stockholmsbörsen 1980–2012 .................... 340
Affärsvärlden, general index
17.4 Hushållens lån i bank- och
bostadsinstitut, ställningsvärden den
31 december 1996–2011, miljarder kr .......... 340
Household loans in banks and housing
finance institutions, SEK bn
17.5 Finansiell ställning för olika
samhällssektorer den 31 december ........... 341
Financial wealth, assets and liabilities
of institutional sectors
17.6 Finansiella tillgångar per finansobjekt
den 31 december, ställningsvärden
........................................................... 342
Financial assets by type of assets at the
end of year, outstanding values
17.7 Hushåll inkl. hushållens icke
vinstdrivande organisationer, finansiella
tillgångar och skulder, ställningsvärden
den 31 december,
miljoner kronor ............................................. 343
Households incl. non-profit inst. serving
households, financial assets and liabilities,
outstanding values, SEK millions
17.8 Utestående skuld av svenska
obligationer och förlagsbevis den 31
december, miljoner kronor .......................... 344
Bonds and debentures in circulation in
Sweden, SEK millions
17.9 Innehav av aktier i bolag noterade
på svensk marknadsplats den
31 december, miljoner kronor ..................... 345
Holdings of shares in corporations
quoted on Swedish marketplaces,
SEK millions
17.10 NASDAQ OMX Nordiska Börs
Stockholm ..................................................... 346
NASDAQ OMX Nordic Exchange
Stockholm
17.11 Antal institut på finansmarknaden
............................................................. 346
Number of institute on the financial
market
17.12 Riksbankens tillgångar och
skulder, den 31 december, miljoner
kronor ............................................................ 347
The Riksbank’s assets and liabilities,
SEK millions
17.13 Bostadsinstitutens utlåning
och finansiering, miljoner kronor ............... 348
Housing finance institutions’ advances
and funding, SEK millions
17.14 Investeringsfonder, förmögenhet
och sparande, miljoner kronor,
samt antal fonder .......................................... 348
Investment funds, wealth, SEK millions,
and number of funds
17.15 Skadeförsäkring, under året
influten premieinkomst och utbetalda
försäkringsersättningar, 1 000-tals kr ........ 349
Non-life insurance, premium income
and claims paid during the year, SEK
thousands
17.16 Antal premiepensionssparare
och genomsnittlig behållning, marknadsvärde
i december/januari ..................... 350
Number of premium pension savers
and average savings, market value in
December/January
17.17 Antal personer med pensionsbehållning
och genomsnittligt belopp
per år efter kön och ålder ............................ 350
Number of people with pension balance
and the average balance per year
338 Statistiska centralbyrån

Statistisk årsbok 2013
Finansmarknad
17.1 Finansmarknad
Financial market
Finansmarknaden försämrades under 2011 när krisen för skuldsatta länder i
Europa förvärrades. Detta missgynnade samtliga sektorer med stora
aktieinnehav och värdeminskningen på de samlade aktieinnehaven var
800 miljarder kronor.
Finansräkenskaperna är en del av Nationalräkenskapssystemet
och beskriver hur finansiella
flöden och stockar fördelar sig mellan
olika samhällssektorer, samt mellan Sverige och
utlandet. Diagrammet nedan visar hur de finansiella
tillgångarna och skulderna fördelar sig
mellan de olika sektorerna i slutet av år 2011.
Finansräkenskaper, ställningsvärden, miljarder
kronor efter sektor, kontopost och motsektor
31 december 2011
Fördelning av tillgångar och skulder
Den icke-finansiella företagssektorn var nettolåntagare
vid utgången av 2011, vilket innebar
att skulderna var större än de finansiella tillgångarna.
Det förklaras dels av att de ickefinansiella
företagen lånar upp kapital eller
emitterar värdepapper som sedan används till
investeringar, dels av att finansräkenskaperna
tillämpar marknadsvärdering även av emitterade
obligationer och börsnoterade aktier på
bolagens skuldsida.
Den samlade offentliga sektorns finansiella
tillgångar var cirka 720 miljarder kronor större
än skulderna 2011. Statens skulder översteg tillgångarna
med 163 miljarder, medan överskottet
i kommuner och socialförsäkring var 6 respektive
881 miljarder kronor. De finansiella företagens
finansiella tillgångar och skulder ligger på
relativt höga nivåer, vilket förklaras av deras
verksamhet som finansiella intermediärer (mellanhänder).
Hushållssektorn är den enskilt
största nettolångivaren gentemot de övriga
sektorerna.
36 procent av Sveriges tillgångar finns i aktier
och andelar
De finansiella tillgångarna är ytterligare uppdelade
i olika typer av tillgångsslag såsom:
• sedlar, mynt och inlåning
• certifikat, obligationer och finansiella derivat
• lån, inklusive leasing och koncernlån
• aktier och andra ägarandelar
• försäkringssparande
• övriga finansiella tillgångar, inklusive
handelskrediter.
Aktier och andelar utgjorde det största tillgångsslaget,
med nära 36 procent av den
svenska ekonomins totala finansiella tillgångar
vid utgången av år 2011. I den posten ingår:
• börsnoterade och ej börsnoterade aktier
• andra ägarandelar, inklusive investeringsfondandelar
och bostadsrättsandelar (som i
finansräkenskaperna betraktas som andelar
i en ekonomisk förening)
• svenskars innehav av utländska aktier och
andelar.
Finansräkenskaper, ställningsvärden, miljarder
kronor efter kontopost 31 december 2011
Källa: SCB Finansmarknad (www.scb.se/FM0103).
Statistiska centralbyrån 339

Finansmarknad Statistisk årsbok 2013
17.2
Statsobligationsränta, 5 år, månadsgenomsnitt januari 1985 –
maj 2012
Treasury bond rate, 5 years, monthly averages
Diagrammet visar ränteutvecklingen för
femåriga svenska statsobligationer.
Räntenivån steg under åren 2005–2008
men föll kraftigt under senare hälften av
2008 och lade sig på en historiskt sett låg
nivå. Under perioden augusti 2010 – april
2011 steg räntenivån, men har efter det
fallit något.
Källa: Sveriges riksbank (www.riksbank.se).
17.3
Affärsvärldens generalindex, Stockholmsbörsen 1980–2012
Affärsvärlden, general index
Diagrammet visar kursutvecklingen på
Stockholmsbörsen i form av Affärsvärldens
generalindex AFGX under perioden
1980-01-02 – 2012-08-13 (1995-12-29 =
100). Hushållens finansiella förmögenhet
påverkas av kursutvecklingen på de börsnoterade
aktierna, inklusive den inverkan
dessa har på innehav i aktiefonder och
försäkringssparande, m.m.
Källa: Affärsvärlden (www.affarsvarlden.se).
17.4
Hushållens lån i bank- och bostadsinstitut, ställningsvärden
den 31 december 1996–2011, miljarder kr
Household loans in banks and housing finance institutions, SEK bn
Diagrammet visar hur hushållens lån i bank
och bostadsinstitut ökat sedan 1996.
Vi kan dessutom nämna att den procentuella
ökningen blev större varje år fram
till 2005, då låneökningen var som störst.
Hushållens låntagande fortsatte dock på en
hög nivå även därefter.
SCB Finansmarknad (www.scb.se/FM0401).
340 Statistiska centralbyrån

Statistisk årsbok 2013
17.5
Finansmarknad
Finansiell ställning för olika samhällssektorer den 31 december
Financial wealth, assets and liabilities of institutional sectors
2006 1 2007 1 2008 1 2009 1 2010 1 2011
MILJONER KRONOR SEK m
Finansiell förmögenhet
Financial wealth
Summa svenska sektorer
Total, Swedish sectors -444 230 -306 971 -572 637 -366 563 -170 693 -362 000
Icke-finansiella företag
Non-financial corporations -4 448 546 -4 761 151 -4 336 145 -5 054 584 -5 389 027 -5 220 443
Finansiella företag
Financial corporations 217 837 509 989 501 897 429 302 442 040 283 922
Offentlig sektor
General government 550 521 700 103 475 995 693 967 792 385 723 323
Hushåll inkl. dess icke vinstdrivande
org.
Households incl. non-profit
org. serving households 3 235 958 3 244 088 2 785 616 3 564 752 3 983 909 3 851 198
Utlandet Rest of the world 469 097 335 419 605 014 423 939 232 901 428 777
Finansiella tillgångar
Financial assets 34 951 157 37 911 360 40 314 800 42 804 567 44 989 385 46 220 223
Summa svenska sektorer 27 643 275 29 520 927 31 040 447 33 354 254 35 265 153 36 077 518
Icke-finansiella företag 7 804 645 8 103 826 8 753 800 9 046 125 9 884 862 10 274 019
Finansiella företag 12 172 075 13 435 273 14 826 520 15 624 531 15 955 212 16 348 538
Offentlig sektor 2 292 469 2 392 202 2 186 070 2 442 988 2 556 706 2 587 769
Hushåll inkl. HIO 2 5 374 086 5 589 626 5 274 057 6 240 610 6 868 373 6 867 192
Utlandet 7 307 882 8 390 433 9 274 353 9 450 313 9 724 232 10 142 705
Skulder Liabilities 34 926 290 37 882 912 40 282 423 42 747 191 44 927 177 46 153 446
Summa svenska sektorer 28 087 505 29 827 898 31 613 084 33 720 817 35 435 846 36 439 518
Icke-finansiella företag 12 253 191 12 864 977 13 089 945 14 100 709 15 273 889 15 494 462
Finansiella företag 11 954 238 12 925 284 14 324 623 15 195 229 15 513 172 16 064 616
Offentlig sektor 1 741 948 1 692 099 1 710 075 1 749 021 1 764 321 1 864 446
Hushåll inkl. HIO 2 2 138 128 2 345 538 2 488 441 2 675 858 2 884 464 3 015 994
Utlandet 6 838 785 8 055 014 8 669 339 9 026 374 9 491 331 9 713 928
PROCENT Percent
Finansiella tillgångar 100 100 100 100 100 100
Summa svenska sektorer 79 78 77 78 78 78
Icke-finansiella företag 22 21 22 21 22 22
Finansiella företag 35 35 37 37 35 35
Offentlig sektor 7 6 5 6 6 6
Hushåll inkl. HIO 2 15 15 13 15 15 15
Utlandet 21 22 23 22 22 22
Skulder 100 100 100 100 100 100
Summa svenska sektorer 80 79 78 79 79 79
Icke-finansiella företag 35 34 32 33 34 34
Finansiella företag 34 34 36 36 35 35
Offentlig sektor 5 4 4 4 4 4
Hushåll inkl. HIO 2 6 6 6 6 6 7
Utlandet 20 21 22 21 21 21
1) Reviderade uppgifter. Revised figures.
2) Hushållens icke vinstdrivande organisationer. Non-profit organizations.
Se Tabellanmärkningar.
Källa: Finansinspektionen och SCB: Finansmarknad; Finansräkenskaper (www.scb.se/FM0103); Statistikdatabasen:
Finansmarknad.
Statistiska centralbyrån 341

Finansmarknad Statistisk årsbok 2013
17.6
Finansiella tillgångar per finansobjekt den 31 december,
ställningsvärden
Financial assets by type of assets at the end of year, outstanding values
2006 1 2007 1 2008 1 2009 1 2010 1 2011
MILJONER KRONOR SEK m
Finansiella tillgångar
Financial assets 34 951 157 37 911 360 40 314 800 42 798 479 45 174 034 46 378 982
Monetärt guld och SDR
Monetary gold and SDRs 24 867 28 448 32 377 57 376 62 208 66 777
Sedlar, mynt och inlåning
Currency and deposits 4 744 043 5 184 773 6 899 332 6 252 424 5 854 896 6 358 503
Certifikat Short-term securities 908 906 1 055 647 912 725 1 010 039 692 341 774 299
Obligationer och förlagsbevis
Bonds 4 022 573 4 527 564 5 291 574 5 815 467 5 953 591 6 218 178
Finansiella derivat
Financial derivatives 403 399 519 485 1 489 659 827 142 840 053 1 121 210
Lån Loans 4 345 126 4 975 777 5 567 621 5 753 653 5 982 436 6 304 944
Leasing 120 895 129 989 146 923 152 645 154 141 164 921
Koncernlån
Inter-company loans 2 115 839 2 550 022 3 009 025 2 988 561 2 997 114 3 012 973
Svenska börsnoterade aktier
Swedish quoted shares 4 075 500 3 737 218 2 111 343 3 236 070 4 030 651 3 337 593
Svenska ej börsnoterade aktier
Swedish non-quoted shares 3 893 883 3 961 699 4 482 443 4 712 753 5 087 811 5 640 684
Andra ägarandelar
Other equity 995 569 1 091 254 1 107 206 1 365 749 1 555 972 1 677 972
Svenska fondandelar
Swedish mutual fund shares 1 368 990 1 416 170 1 016 916 1 393 334 1 635 074 1 534 817
Utländska aktier, andelar och
fondandelar
Foreign shares and other
equity 3 402 710 3 837 312 3 759 648 4 435 506 4 909 705 4 621 039
Försäkringssparande
Insurance savings 2 015 559 2 086 704 2 142 118 2 556 717 2 806 692 3 031 335
Handelskrediter inkl. koncernhandelskrediter
Trade credits including intercompany
trade credits 971 697 1 026 485 972 779 890 917 995 674 974 153
Övriga finansiella tillgångar
Other financial assets 1 541 601 1 782 813 1 373 111 1 350 126 1 615 675 1 539 584
PROCENT Percent
Finansiella tillgångar 100 100 100 100 100 100
Monetärt guld och SDR 0 0 0 0 0 0
Sedlar, mynt och inlåning 14 14 17 15 13 14
Certifikat 3 3 2 2 2 2
Obligationer och förlagsbevis 12 12 13 14 13 13
Finansiella derivat 1 1 4 2 2 2
Lån 12 13 14 13 13 14
Leasing 0 0 0 0 0 0
Koncernlån 6 7 7 7 7 6
Sv. börsnoterade aktier 12 10 5 8 9 7
Sv. ej börsnoterade aktier 11 10 11 11 11 12
Andra ägarandelar 3 3 3 3 3 4
Sv. fondandelar 4 4 3 3 4 3
Utl. aktier, andelar och fondandelar
10 10 9 10 11 10
Försäkringssparande 6 6 5 6 6 7
Handelskrediter inkl. koncernhandelskrediter
3 3 2 2 2 2
Övriga finansiella tillgångar 4 5 3 3 4 3
1) Reviderade uppgifter. Revised figures.
Se Tabellanmärkningar.
Källa: Finansinspektionen och SCB: Finansmarknad; Finansräkenskaper (www.scb.se/FM0103).
Statistikdatabasen: Finansmarknad.
342 Statistiska centralbyrån

Statistisk årsbok 2013
17.7
Finansmarknad
Hushåll inkl. hushållens icke vinstdrivande organisationer, finansiella
tillgångar och skulder, ställningsvärden den 31 december,
miljoner kronor
Households incl. non-profit inst. serving households, financial assets
and liabilities, outstanding values, SEK millions
2006 1 2007 1 2008 1 2009 1 2010 1 2011
Finansiell förmögenhet Net financial wealth 3 235 958 3 244 088 2 785 616 3 564 752 3 983 909 3 851 198
Finansiella tillgångar Financial assets 5 374 086 5 589 626 5 274 057 6 240 610 6 868 373 6 867 192
Sedlar, mynt och inlåning
Currency and deposits 835 415 994 361 1 088 415 1 126 974 1 211 205 1 303 099
Sedlar och mynt Currency 80 531 80 185 79 413 79 952 77 078 73 650
Bankinlåning Deposits in banks 725 301 881 934 954 440 993 775 1 086 763 1 179 509
Inlåning i övriga monetära finansinstitut
Deposits in other MFI 7 123 7 446 10 842 19 668 19 495 25 600
Riksgäldsspar National debt savings 22 460 24 796 43 720 33 579 27 869 24 340
Obligationer och konvertibler
Bonds and convertible loans 134 892 170 219 166 730 172 770 142 364 122 487
Icke-finansiella företag Non-fin. corporations 8 003 3 943 5 178 3 175 2 104 5 814
Finansiella företag Financial corporations 66 447 98 499 89 945 95 275 74 996 60 324
Premieobligationer Lottery bonds 41 354 37 782 37 488 37 326 34 790 33 585
Utländskt Foreign 19 088 29 995 34 119 36 994 30 474 22 764
Finansiella derivat Financial derivatives 19 510 17 368 964 4 671 6 222 2 954
Lån Loans 5 929 7 645 11 641 11 465 12 055 12 427
Aktier, andelar och fondandelar
Shares, other equities and mutual fund shares 2 384 690 2 340 379 1 903 760 2 414 479 2 728 759 2 427 559
Svenska börsaktier Swedish quoted shares 702 329 607 832 371 104 542 761 648 929 454 665
Svenska ej börsnoterade aktier
Swedish non-quoted shares . . . . . . . . . . . .
Andra ägarandelar (Bostadsrättsandelar)
Other equity (Tenant ownership rights) 912 797 1 009 463 1 012 814 1 214 494 1 359 961 1 339 561
Svenska fondandelar
Swedish mutual fund shares 483 820 466 796 302 269 396 387 439 312 375 562
Räntefonder Bond and money market funds 33 851 34 986 40 172 36 306 34 606 36 927
Aktiefonder Equity funds 366 500 341 712 193 604 272 461 302 114 242 210
Andra fonder Other funds 83 469 90 098 68 493 87 620 102 592 96 425
Utländska aktier, andelar och fondandelar
Foreign shares and other equity 285 744 256 288 217 573 260 837 280 557 257 771
Försäkringssparande
Insurance technical reserves 1 940 415 2 003 557 2 045 888 2 465 159 2 718 945 2 945 807
Individuellt Individual pension savings 555 670 610 886 643 186 581 215 681 412 709 930
Kollektivt Collective insurance 1 071 709 1 072 085 1 092 827 1 584 952 1 750 411 1 948 180
Utländskt Foreign 42 467 44 816 44 315 47 425 48 297 48 021
Övriga försäkringstekniska reserver
Other insurance technical reserves 270 569 275 770 265 560 251 567 238 825 239 676
Handelskrediter Trade credits 9 496 9 422 9 001 8 098 9 251 9 251
Obetalda/förutbetalda inkomster och utgifter
Other accounts receivable 86 206 91 491 91 973 84 419 87 869 91 629
Skulder Liabilities 2 138 128 2 345 538 2 488 441 2 675 858 2 884 464 3 015 994
Finansiella derivat 10 519 10 709 2 458 764 658 382
Lån 1 964 360 2 151 715 2 327 503 2 524 199 2 711 699 2 849 662
Finansiella företag 1 777 752 1 971 793 2 145 540 2 339 293 2 523 356 2 657 833
Riksbanken The Central Bank 265 272 283 290 278 278
Banker Banks 402 714 651 369 719 963 761 704 818 234 868 911
Bostadsinstitut Housing finance institutions 1 251 567 1 193 935 1 333 527 1 479 995 1 600 669 1 677 888
Kommun- och företagsfinansierande institut
Other Monetary Financial institutions 64 055 67 859 32 492 34 482 36 334 36 872
Finansbolag Finance companies 56 182 56 052 57 855 62 444 67 370 73 410
Övriga finansinstitut
Other financial institutions 1 820 1 333 228 106 105 108
Försäkringsföretag Insurance corporations 1 149 973 1 192 272 366 366
Offentlig sektor General government 177 961 179 619 181 722 184 683 188 149 191 679
Staten Central government 177 670 179 285 181 408 184 387 187 915 191 387
Kommuner Local government 291 334 314 296 234 292
Utlandet Rest of the world 8 303 – – – – –
Handelskrediter 25 576 24 842 23 912 21 179 23 494 23 494
Obetalda/förutbetalda inkomster och utgifter 133 046 153 970 130 128 125 290 143 681 136 135
Övriga skulder Other accounts payable 4 627 4 302 4 440 4 426 4 932 6 321
1) Reviderade uppgifter. Revised figures.
Se Tabellanmärkningar.
Källa: Finansinspektionen och SCB: Finansmarknad; Finansräkenskaper (www.scb.se/FM0103); Statistikdatabasen:
Finansmarknad.
Statistiska centralbyrån 343

Finansmarknad Statistisk årsbok 2013
17.8
Utestående skuld av svenska obligationer och förlagsbevis
den 31 december, miljoner kronor
Bonds and debentures in circulation in Sweden, SEK millions
År
Year
Ickefinansiella
företag
Non-financial
corporations
Banker
Banks
Bostadsinstitut
Housing
finance
institutions
Kommun- och
foretagsinstitut
Other monetary
credit market
corporations
Staten
Central
government
Kommuner
Local
government
Övriga finansiella
företag
Other
financial
corporations
Summa
Total
1997 98 486 99 964 756 527 119 625 1 345 374 21 821 11 349 2 453 146
1998 106 671 142 456 810 935 147 217 1 387 627 20 380 19 011 2 634 297
1999 139 341 158 363 727 461 174 456 1 219 693 16 981 26 304 2 462 599
2000 198 082 160 486 657 754 191 807 1 119 622 15 779 28 825 2 372 355
2001 251 019 159 406 644 650 178 256 951 710 15 570 31 617 2 232 228
2002 269 518 151 318 683 451 179 390 1 002 564 17 160 37 491 2 340 892
2003 295 795 155 303 752 536 212 102 1 030 961 20 831 51 205 2 518 733
2004 264 532 224 715 663 053 229 686 1 135 631 19 959 49 736 2 587 312
2005 320 233 330 507 865 355 280 821 1 101 868 23 410 47 880 2 970 074
2006 308 508 431 954 959 386 306 669 1 042 814 28 643 46 359 3 124 333
2007 358 011 521 577 1 106 665 361 095 977 361 28 476 47 474 3 400 659
2008 428 371 852 376 1 272 265 437 810 965 438 23 574 42 853 4 022 687
2009 512 139 1 039 162 1 415 475 509 359 970 288 28 731 46 211 4 521 365
2010 466 480 1 190 631 1 464 689 486 265 1 011 258 30 816 45 653 4 695 792
2011 499 195 1 180 769 1 670 431 524 038 1 037 672 44 277 62 281 5 018 663
Se Tabellanmärkningar.
Källa: Finansinspektionen och SCB Finansmarknad; Finansräkenskaper (www.scb.se/FM0401); Statistiska meddelanden
serie FM 11 (–2003, www.scb.se/FM0401); Statistikdatabasen: Finansmarknad.
344 Statistiska centralbyrån

Statistisk årsbok 2013
17.9
Finansmarknad
Innehav av aktier i bolag noterade på svensk marknadsplats
den 31 december, miljoner kronor
Holdings of shares in corporations quoted on Swedish marketplaces,
SEK millions
År
Year
Icke-finansiella
företag
Non-financial
enterprises
Banker,
finansinstitut
m.fl.
Banks etc.
Investmentföretag
Investment
companies
Investeringsfonder
Investment
funds
Försäkringsbolag
Insurance
companies
Staten
Central
government
Kommuner
Local
government
1997 165 563 38 207 137 969 199 524 267 447 63 678 10 613
1998 157 662 29 704 143 952 207 931 278 765 59 409 13 710
1999 222 077 62 023 190 926 271 065 391 044 59 682 9 556
2000 246 493 87 943 233 224 309 742 357 244 179 929 10 330
2001 237 615 56 938 178 334 284 617 336 995 155 657 5 890
2002 158 594 46 666 103 775 195 855 193 627 106 372 4 393
2003 217 014 54 135 132 691 272 621 216 721 130 001 5 880
2004 240 961 94 551 145 924 308 544 240 445 143 460 5 553
2005 305 608 100 898 193 191 427 654 315 996 158 423 4 738
2006 396 835 110 656 229 339 495 180 359 335 200 106 3 452
2007 382 708 89 732 226 030 442 568 336 431 182 326 2 348
2008 219 243 36 874 124 027 262 965 208 076 106 907 1 412
2009 320 738 73 908 186 061 443 381 320 382 166 058 1 677
2010 398 692 94 365 233 186 534 607 384 832 164 605 1 919
2011 432 574 65 612 191 515 430 921 314 913 113 482 1 517
År
AP-fonden
The Swedish
National Pension
Insurance Fund
Hushåll
Households
Företagens icke
vinstdrivande
organisationer
Non-profit institutions
serving enterprises
Hushållens icke
vinstdrivande
organisationer
Non-profit institutions
serving households
Utländska
innehavare
Foreign holders
Summa
Total
1997 84 904 324 758 44 575 114 620 670 741 2 122 599
1998 102 823 342 744 41 129 116 533 790 595 2 284 958
1999 139 795 488 554 63 614 90 069 1 272 368 3 260 772
2000 147 869 477 620 75 903 94 292 1 418 397 3 638 987
2001 108 654 399 827 54 019 84 111 1 006 568 2 909 225
2002 76 911 267 924 34 005 55 071 625 765 1 868 959
2003 95 968 339 524 42 037 67 263 779 866 2 353 722
2004 106 527 414 491 50 167 78 567 938 856 2 768 046
2005 127 871 535 094 75 913 99 471 1 281 775 3 626 632
2006 140 745 631 544 93 930 117 423 1 646 377 4 424 922
2007 131 197 546 544 80 275 99 271 1 545 021 4 064 451
2008 82 095 335 779 48 910 58 904 827 842 2 313 033
2009 119 141 488 118 64 729 87 195 1 247 083 3 518 471
2010 135 643 577 750 71 134 105 056 1 640 673 4 342 461
2011 117 966 403 961 62 336 79 143 1 397 377 3 611 316
Källa: Finansinspektionen och SCB: Finansmarknad, Aktieägarstatistik; Statistiska meddelanden serie FM 20
(www.scb.se/FM0201); Statistikdatabasen: Finansmarknad.
Statistiska centralbyrån 345

Finansmarknad Statistisk årsbok 2013
17.10
NASDAQ OMX Nordiska Börs Stockholm
NASDAQ OMX Nordic Exchange Stockholm
År
Year
Medlemmar den
31 dec., aktiehandeln,
avista
Number of
members
Därav fjärrmedlemmar
Of which foreign
members
Antal börsnoterade
bolag den
31 dec. 1
Number of listed
companies 1
Börsvärde
(marknadsvärde),
Mdkr 1
Market capitalization
SEK bn 1
Omsättning av
aktier, Mdkr 1
Turnover
SEK bn 1
Stockholmsbörsens
all-shares
OMXS 2
1990 27 – 258 558 104 -30,0
1991 26 – 230 558 130 5,0
1992 27 – 205 552 171 0,0
1993 29 1 205 892 339 52,0
1994 34 4 228 976 659 5,0
1995 41 7 223 1 179 665 18,0
1996 45 12 229 1 688 918 38,0
1997 48 15 261 2 164 1 346 24,0
1998 53 20 276 2 413 1 830 10,0
1999 57 25 300 3 717 2 609 66,0
2000 63 30 311 3 583 4 456 -12,0
2001 72 41 305 2 856 3 994 -17,0
2002 73 43 297 1 780 2 702 -37,0
2003 69 42 282 2 314 2 453 29,8
2004 66 41 277 2 699 3 391 17,6
2005 73 46 272 3 507 3 764 32,6
2006 75 48 276 4 275 5 521 23,6
2007 86 59 279 3 959 6 525 -6,0
2008 84 39 266 2 239 4 694 -42,0
2009 80 38 258 3 413 3 417 46,7
2010 77 37 258 4 230 3 699 23,1
2011 84 42 259 3 496 3 799 -16,7
1) Inkl. A- och O-listan, nuvarande Nordiska listan Stockholm. Incl. A- and O-list, present Nordic list Stockholm.
2) Årlig förändring i procent. Annual change percent.
Källa: Nasdaq OMX Nordiska Börs Stockholm (www.nasdaqomxnordic.com).
17.11
Antal institut på finansmarknaden
Number of institute on the financial market
År
Year
Banker 1
Banks
Kreditmarknadsföretag
Credit market
enterprises
Därav: bostadsinstitut 3
Of which: housing
finance institutions
Värdepappersbolag
Securities brokerage
companies
Antal banker
Number of
banks
Antal bankkontor
2
Number of
bank
branches
Medelantal
anställda
Number of
employees
Antal
företag
Number of
enterprises
Medelantal
anställda
Antal
företag
Medelantal
anställda
Antal
företag
Medelantal
anställda
1993 109 2 835 41 329 114 4 796 9 1 895 34 900
1994 112 2 690 43 203 100 4 613 9 1 914 60 1 235
1995 119 2 601 43 305 97 4 524 11 1 890 77 1 460
1996 124 2 527 43 234 90 4 464 11 1 961 80 1 569
1997 124 2 522 43 202 86 4 236 14 1 915 88 1 841
1998 126 2 197 43 531 84 3 717 13 1 121 94 2 038
1999 124 2 140 43 222 88 3 694 13 1 040 103 2 822
2000 126 2 059 41 995 87 3 586 13 699 108 3 668
2001 129 2 061 42 001 86 3 881 13 533 105 3 924
2002 127 2 026 41 863 83 4 098 13 523 102 3 660
2003 125 2 046 40 169 83 4 220 9 498 106 3 204
2004 126 2 037 40 044 76 4 198 8 489 102 2 293
2005 124 2 046 40 260 67 4 683 8 493 110 2 761
2006 125 2 069 42 949 68 4 883 9 484 113 2 263
2007 123 2 105 44 056 63 3 975 7 426 131 2 439
2008 118 2 193 46 250 59 4 299 7 431 134 2 477
2009 112 2 120 44 638 58 4 393 7 431 134 2 416
2010 113 2 164 45 411 58 4 178 6 50 135 2 475
2011 114 2 101 45 436 55 4 348 6 57 128 2 349
1) Inkl. utlandsägda banker och filialer; fr.o.m. 1998 inkl. två medlemsbanker.
2) Definieras som "antal arbetsställen" fr.o.m. 2002.
3) I november 2010 ombildades ett bostadsinstitut till bank.
Källa: SCB Finansmarknad (www.scb.se/FM).
346 Statistiska centralbyrån

Statistisk årsbok 2013
17.12
Finansmarknad
Riksbankens tillgångar och skulder, den 31 december, miljoner
kronor
The Riksbank’s assets and liabilities, SEK millions
2006 2007 2008 2009 2010 2011
TILLGÅNGAR Assets 200 685 211 926 700 211 708 838 326 926 347 917
Guld Gold 22 222 25 827 29 976 31 691 38 537 43 508
Fordringar i utländsk valuta på hemmahörande
utanför Sverige
Claims on residents outside Sweden in foreign
currency 167 184 172 556 200 448 302 348 282 555 300 186
Fordringar på IMF Receivables from the IMF 4 892 4 614 6 261 30 898 31 175 35 294
Banktillgodohavanden och värdepapper
Bank balances and security investments 162 292 167 942 194 187 271 450 251 380 264 892
Fordringar i utländsk valuta på hemmahörande
i Sverige
Claims on residents outside in Sweden in foreign
currency – – 196 124 – – –
Utlåning i svenska kronor till penningpolitiska
motparter
Lending to monetary policy counterparties in SEK 7 088 9 129 266 462 368 802 500 0
Huvudsakliga refinansieringstransaktioner
Main refinancing operations 6 700 7 199 – – – –
Finjusterande transaktioner Fine-tuning operations 267 1 787 – – – –
Strukturella transaktioner Structural operations – – 264 800 368 801 500 –
Utlåningsfacilitet Marginal lending facility 121 143 – 1 – –
Övrig utlåning Other lending – – 1 662 – – –
Övriga tillgångar Other assets 4 191 4 414 7 201 5 997 5 334 42 223
SKULDER OCH EGET KAPITAL
Liabilities and capital 200 685 211 926 700 211 708 838 326 926 347 917
Utelöpande sedlar och mynt
Banknotes and coins in circulation 112 380 114 324 112 273 110 663 105 401 100 136
Skulder i svenska kronor till penningpolitiska
motparter
Liabilities to monetary policy counterparties in SEK 121 143 206 696 171 163 5 142 16 875
Emitterade skuldcertifikat
Debt certificates issued – – 48 946 192 222 – –
Skulder i svenska kronor till hemmahörande i
Sverige Liabilities to residents in Sweden in SEK – – 104 – – –
Skulder i svenska kronor till hemmahörande
utanför Sverige
Liabilities to residents outside Sweden in SEK 66 82 189 248 70 69 106
Skulder i utländsk valuta till hemmahörande i
Sverige
Liabilities to residents in Sweden in foreign
currency – – 1 862 92 544 83 774 86 497
Skulder i utländsk valuta till hemmahörande
utanför Sverige
Liabilities to residents outside Sweden in foreign
currency 13 906 12 047 8 688 – 431 –
Motpost till SDR som tilldelats av IMF
Counterpart of SDRs allocated by the IMF 2 540 2 517 2 979 25 216 23 275 23 754
Övriga skulder Other liabilities 262 184 9 998 662 535 1 283
Avsättningar Provisions 276 206 264 251 220 203
Värderegleringskonton Revaluation accounts 8 488 20 081 49 228 37 818 35 102 48 356
Eget kapital Balancing account and capital 54 769 58 247 58 742 64 025 72 429 66 777
Grundfond Balancing account 1 000 1 000 1 000 1 000 1 000 1 000
Reserver Capital 53 770 57 247 57 742 63 025 71 429 65 777
Årets resultat Result for the year 7 877 4 095 11 183 14 204 548 3 930
Källa: Sveriges riksbank (www.riksbank.se).
Statistiska centralbyrån 347

Finansmarknad Statistisk årsbok 2013
17.13
Bostadsinstitutens utlåning och finansiering, miljoner kronor
Housing finance institutions’ advances and funding, SEK millions
2006 2007 1 2008 2009 2010 2011
Utlåning till: Lending to:
Svenska icke-MFI 2 Swedish non-MFI 2 1 662 867 1 593 886 1 763 545 1 970 579 2 105 291 2 191 295
Icke-finansiella företag
Non-financial enterprises 397 724 385 030 414 555 473 190 486 238 493 522
Kommuner och landsting Local government 17 520 19 630 22 188 21 293 22 556 24 824
Hushåll 3 Households 3 1 247 227 1 188 947 1 326 692 1 475 983 1 596 395 1 672 558
Övriga sektorer Other sectors 396 279 111 112 101 391
Utländska icke-MFI 2 Foreign non-MFI 2 786 959 45 222 50 068 56 335 92 890
Summa Total icke-MFI 1 663 653 1 594 845 1 808 768 2 020 646 2 161 626 2 284 185
Finansiering Funding
Upplåning från: Borrowing from:
Svenska MFI Swedish MFI 482 863 363 384 536 049 587 505 634 255 519 440
Banker Banks 455 414 321 844 514 283 552 377 634 255 519 440
Svenska icke-MFI Swedish non-MFI 1 497 759 3 542 4 652 0 0
Utländska icke-MFI Foreign non-MFI 23 288 10 237 25 921 0 0 0
Utländska MFI Foreign MFI 0 189 41 880 49 920 51 991 85 468
Upplåning via obligations- och förlagslån:
Borrowing by bonds and debentures: 1 051 259 1 151 934 1 300 575 1 407 936 1 445 310 1 640 474
Upplåning via certifikat
Borrowing by short-term securities: 145 896 166 712 81 119 116 131 9 646 27 143
Summa Total 1 704 803 1 693 215 1 989 086 2 166 144 2 141 202 2 272 525
1) I oktober 2007 upphörde ett bostadsinstitut genom fusion med en bank. In October 2007 a Housing credit institution merged with a
Bank.
2) MFI, monetära finansinstitut. MFI, Monetary Financial Institutions.
3) Inkl. Hushållens icke vinstdrivande organisationer. Incl. Non profit institutions serving households.
Källa: Riksbanken och SCB: Finansmarknadsstatistik (www.scb.se/FM5001).
17.14
Investeringsfonder, förmögenhet och sparande, miljoner
kronor, samt antal fonder
Investment funds, wealth, SEK millions, and number of funds
2006 2007 2008 2009 2010 2011
Fondförmögenhet
Market value of funds 1 368 756 1 416 210 1 017 216 1 393 337 1 635 074 1 534 817
Aktiefonder Equity shares 792 961 789 173 459 887 723 031 964 499 789 289
Räntefonder Bond and money market funds 138 859 154 239 182 688 164 092 177 461 228 264
Övriga fonder 1 Other funds 436 935 472 798 374 641 506 214 493 114 517 264
Nettosparande 2 Net savings 77 046 34 816 23 318 115 211 104 179 68 665
Aktiefonder -72 -6 993 -6 374 70 070 121 251 -23 821
Räntefonder 23 439 15 497 22 100 -17 597 13 215 40 974
Övriga fonder 1 53 679 26 312 7 592 62 738 -30 287 51 510
Antal fonder Number of funds 645 710 741 759 787 789
Aktiefonder 324 339 343 339 342 338
Räntefonder 90 90 83 82 84 85
Övriga fonder 1 231 281 315 338 361 366
1) I Övriga fonder ingår blandfonder, hedgefonder, fond-i-fonder m.m.
2) Värdet av köpta minus sålda fondandelar.
Källa: Finansinspektionen och SCB: Finansmarknad; Statistiska meddelanden serie FM 37 (www.scb.se/FM0403).
348 Statistiska centralbyrån

Statistisk årsbok 2013
17.15
Finansmarknad
Skadeförsäkring, under året influten premieinkomst och
utbetalda försäkringsersättningar, 1 000-tals kr
Non-life insurance, premium income and claims paid during the year,
SEK thousands
2006 2007 2008 2009 2010 2011
Premieinkomst
Premium income 66 036 063 65 531 687 67 277 802 56 387 233 57 203 769 56 911 402
Sjuk -och olycksfallsförsäkring
Health and accident insurance 15 416 969 14 082 000 17 036 869 5 965 397 6 078 901 6 523 928
Trygghetsförsäkring vid arbetsskada
Employers’ no-fault insurance 763 150 679 490 648 665 549 563 165 370 163 316
Hem- och villaförsäkring
Householder’s and homeowner’s
insurance 11 144 111 11 318 119 11 316 624 11 643 083 12 105 772 11 788 334
Företags- och fastighetsförsäkring
Business and houseowner’s
insurance 12 308 090 12 889 578 12 623 033 12 837 612 12 348 270 12 232 802
Motorfordonsförsäkring
Motor vehicle insurance 11 991 191 12 529 753 12 641 350 12 820 268 13 333 489 13 814 110
Trafikförsäkring
Motor third party insurance 10 922 278 10 258 237 9 222 989 8 822 118 8 459 487 7 830 093
Sjöfartsförsäkring
Marine insurance 249 828 252 230 165 193 265 552 301 835 292 987
Luftfartsförsäkring
Aviation insurance 11 719 8 208 4 555 7 419 6 664 6 801
Transportförsäkring
Transport insurance 772 988 786 804 777 321 723 991 644 324 670 210
Kredit- och borgensförsäkring
Credit insurance 617 512 593 854 514 858 107 822 636 756 555 719
Avgångsbidragsförsäkring
Termination insurance 254 685 316 841 241 398 457 683 870 527 604 432
Husdjursförsäkring
Animal insurance 1 569 975 1 812 857 2 002 568 2 121 664 2 223 536 2 393 649
Övrig försäkring Other classes 13 567 3 249 82 379 65 061 28 838 35 021
Utbetalda försäkringsersättningar
Claims paid 44 445 605 43 552 764 47 469 650 48 837 287 49 438 616 50 767 669
Sjuk -och olycksfallsförsäkring 12 108 227 11 399 903 12 489 995 12 586 838 12 218 168 11 578 022
Trygghetsförsäkring vid
arbetsskada 1 693 855 1 158 397 1 681 961 1 555 352 1 601 049 1 687 627
Hem- och villaförsäkring 6 642 868 6 927 576 7 430 076 8 139 445 8 787 535 9 493 259
Företags- och fastighetsförsäkring
7 451 742 7 347 452 8 342 528 8 020 023 8 099 695 8 152 890
Motorfordonsförsäkring 8 213 421 8 729 712 9 100 542 9 373 422 9 807 318 10 551 918
Trafikförsäkring 6 214 789 5 868 928 5 999 937 6 160 962 5 943 257 6 331 797
Sjöfartsförsäkring 174 460 230 965 177 923 135 425 105 583 153 498
Luftfartsförsäkring 8 039 273 2 312 16 656 2 134 4 080
Transportförsäkring 497 425 418 888 498 823 430 115 353 715 383 527
Kredit- och borgensförsäkring 262 398 218 848 180 257 316 687 261 069 290 418
Avgångsbidragsförsäkring 115 174 65 587 174 903 612 205 683 197 506 233
Husdjursförsäkring 1 060 920 1 186 226 1 366 515 1 465 485 1 565 100 1 625 390
Övrig försäkring 2 287 9 23 878 24 672 10 796 9 010
Se Tabellanmärkningar.
Källa: Finansinspektionen Statistiska meddelanden serie FM 12 (www.scb.se/FM0502).
Statistiska centralbyrån 349

Finansmarknad Statistisk årsbok 2013
17.16
Antal premiepensionssparare och genomsnittlig behållning,
marknadsvärde i december/januari
Number of premium pension savers and average savings, market
value in December/January
Ålder (31/12) resp. år
Age
Antal pensionssparare
Number of pension savers
Genomsnittlig behållning. Marknadsvärde, kr
Average savings. Market value SEK
Samtliga
Both sexes
Män
Men
Kvinnor
Women
Samtliga Män Kvinnor
–19 19 558 9 394 10 164 941 965 919
20–24 442 694 218 874 223 820 5 622 6 138 5 117
25–29 564 329 288 937 275 392 19 752 21 844 17 557
30–34 593 269 305 410 287 859 41 813 45 286 38 129
35–39 635 491 327 424 308 067 67 653 72 919 62 057
40–44 660 910 339 686 321 224 84 954 92 163 77 331
45–49 695 372 359 974 335 398 91 996 99 918 83 494
50–54 600 540 309 310 291 230 94 396 101 794 86 540
55–59 584 248 298 271 285 977 98 093 104 880 91 014
60–64 591 001 299 104 291 897 81 397 86 858 75 801
65– 1 031 754 520 084 511 670 37 025 40 479 33 514
Summa Total 1
2011 2 6 419 166 3 276 468 3 142 698 62 606 67 892 57 095
2011 6 267 509 3 197 129 3 070 380 65 995 72 034 59 707
2010 5 960 356 3 036 083 2 924 273 57 620 62 991 52 042
2009 5 813 174 2 961 399 2 851 775 40 667 44 433 36 757
2008 5 665 954 2 885 298 2 780 656 54 645 60 062 49 025
2007 5 549 097 2 825 560 2 723 537 48 327 53 051 43 425
2006 5 446 667 2 773 826 2 672 841 35 509 39 059 31 826
1) Fr.o.m. år 2011 ingår likviditetskontot i den genomsnittliga behållningen.
2) Pensionsmyndigheten har beslutat att fr.o.m. år 2011 ta fram antal och behållning i slutet av december i likhet med övrig intjänandestatistik.
Tidigare avsåg uppgifterna januari.
Se Tabellanmärkningar.
Källa: Pensionsmyndigheten (www.pensionsmyndigheten.se) fr.o.m. 2010. Försäkringskassan (www.forsakringskassan.se)
t.o.m. 2009
17.17
Antal personer med pensionsbehållning och genomsnittligt
belopp per år efter kön och ålder
Number of people with pension balance and the average balance
per year
Ålder
Age
Samtliga
Both sexes
Kvinnor
Women
Män
Men
Antal
Number
Genomsnittligt
belopp
Average
amount
Antal
Genomsnittligt
belopp
Antal
Genomsnittligt
belopp
–19 59 276 7 837 31 490 8 020 27 786 7 629
20–24 566 182 50 189 280 202 47 441 285 980 52 882
25–29 582 241 164 442 282 288 154 510 299 953 173 789
30–34 606 690 313 894 294 522 296 676 312 168 330 137
35–39 661 593 516 664 322 271 487 665 339 322 544 207
40–44 693 470 761 809 338 023 717 051 355 447 804 373
45–49 714 644 989 281 345 811 932 320 368 833 1 042 685
50–54 639 506 1 212 241 311 881 1 135 190 327 625 1 285 589
55–59 633 388 1 398 935 308 121 1 296 090 325 267 1 496 358
60–64 649 535 1 146 884 317 662 1 059 258 331 873 1 230 757
65– 382 380 127 960 172 463 115 353 209 917 138 318
Summa Total
2011 6 188 905 702 440 3 004 734 657 717 3 184 171 744 643
2010 6 124 489 666 831 2 979 254 621 543 3 145 235 709 730
2009 5 962 591 691 399 2 910 549 641 088 3 052 042 739 377
2008 5 888 998 701 067 2 880 113 646 745 3 008 885 753 064
2007 5 812 499 658 329 2 847 988 604 396 2 964 511 710 142
2006 5 742 953 624 503 2 815 922 571 080 2 927 031 675 898
Källa: Pensionsmyndigheten (www.pensionsmyndigheten.se) fr.o.m. 2009. Försäkringskassan (www.forsakringskassan.se)
t.o.m. 2008.
350 Statistiska centralbyrån

Socialförsäkring
Social insurance
Foto: Monica Holmberg

Socialförsäkring Statistisk årsbok 2013
18 – Socialförsäkring
Social insurance
18.1 Utgifter för det sociala skyddet .......... 353
Expenses for social security
18.2 Socialförsäkring ................................... 354
Social insurance
18.3 Allmän sjukförsäkring, antal
ersatta sjukpenningdagar 1955–2011 ........ 357
Sickness insurance, days of sickness
18.4 Sjukskrivna (pågående fall) i
december 1998–2011 ................................... 357
Number of ongoing sickness periods
18.5 Allmän sjukförsäkring, antal
sjukpenningdagar m.m. ............................... 358
Sickness insurance, days of sickness
cash benefit, etc.
18.6 Föräldraförsäkring, antal dagar .......... 358
Parental insurance, number of days
18.7 Antal personer med sjukersättning/aktivitetsersättning
i december .......... 359
Number of persons with sickness
compensation/activity compensation in
December
18.8 Socialförsäkringens utgifter,
miljoner kronor ............................................. 360
Social insurance expenditures, SEK
millions
18.9 Socialförsäkringens inkomster
och utgifter 2011, miljoner kronor .............. 361
Social insurance income and
expenditures, SEK millions
18.10 Antal pensionstagare med
ålderspension och äldreförsörjningsstöd
i december .................................. 362
Number of persons with old age pension
and maintenance support for the elderly
in December
352 Statistiska centralbyrån

Statistisk årsbok 2013
18.1
Utgifter för det sociala skyddet
Expenses for social security
Utgifterna för det sociala skyddet fortsatte öka i löpande priser under 2010,
men sjönk i förhållande till BNP. År 2010 kom det sociala skyddet att uppgå
till 1 016 miljarder kronor vilket motsvarar 30,5 procent av BNP.
Socialförsäkring
Varje år under perioden 1993–2010 har utgifterna
för det sociala skyddet ökat mätt i löpande
priser. Utgifterna har under den perioden ökat
med 430 miljarder kronor (från 587 till 1016),
vilket motsvarar en ökning med 73,2 procent.
Som andel av BNP har utgifterna för det
sociala skyddet varierat en del under åren.
Mellan 1993 och 2000 minskade andelen stadigt
för att därefter öka under tre år. Från 2004 har
andelen minskat med undantag för 2008 och
2009 då andelen steg. Totalt sett har utgifternas
andel av BNP minskat från 37,3 procent 1993 till
30,5 procent 2010.
Totala utgifter för det sociala skyddet 1993–2010
Utgifterna för funktionshinder minskade med
400 miljoner kronor, vilket motsvarar en minskning
med 0,3 procent.
Utgifterna för arbetslöshet steg med 4,7 miljarder
kronor, vilket motsvarar 11,5 procent.
Utgiften för arbetsmarknadsåtgärder ökade
med 52,9 procent medan bidragen från arbetslöshetskassorna
minskade med 7,7 procent.
Utgifterna för barn och familj ökade med 4,1
miljarder kronor, vilket motsvarar 4,1 procent.
Utgifter för barnomsorg till förskolebarn stod
för den största delen av ökningen på 1,7 miljarder
kronor eller 5,1 procent.
Utgifter för sociala förmåner uppdelade på
funktion, procent
Funktion 1995 2000 2010*
Sjukdom/Hälso- och sjukvård
21,6 26,8 24,9
Funktionshinder 12,0 13,2 14,2
Ålderdom 35,5 37,1 40,4
Efterlevande 2,3 2,2 1,7
Familj/Barn 11,4 9,0 10,4
Arbetslöshet 10,9 7,2 4,5
Boende 3,3 2,1 1,5
Övrig social utsatthet 3,0 2,3 2,4
Totala utgifter 100,0 100,0 100,0
Fortsatt ökning av utgifterna för arbetslöshet
Mellan 2009 och 2010 ökade de totala utgifterna
för socialt skydd med 22,9 miljarder kronor,
vilket motsvarar en ökning med 2,3 procent.
De största utgifterna var de för ålderdom samt
hälso- och sjukvård. Sammanlagt utgjorde de
65,2 procent av de sociala förmånerna 2010.
Utgifterna för boende och övrig social utsatthet
var minst, sammanlagt 3,9 procent.
Mellan åren ökade också utgifterna för ålderdom
med 11,2 miljarder kronor, vilket motsvarar
2,9 procent. Dessa består till största delen
av pensioner, vilka ökade med 3,9 procent.
Kostnaden för äldreomsorgen minskade däremot
med 1,5 procent.
Utgifterna för hälso- och sjukvård ökade med
1,6 miljarder kronor, vilket motsvarar en ökning
med 0,7 procent. Den totala utgiften för betald
sjukledighet minskade med 5,8 procent. Av
denna sjönk utgifterna för betald sjukpenning
från Försäkringskassan med hela 10,2 procent.
Utgifterna för sjukvård ökade däremot med 1,8
procent.
Finansiering av det sociala skyddet
Det sociala skyddet finansieras med hjälp av
skatter, arbetsgivarens kollektiva avgifter, egenavgifter
från egenföretagare och anställda samt
kapitalinkomster från AP-fonderna.
Andelen kapitalinkomster i förhållande till
totala inkomster har sjunkit från 8,6 procent
1993 till 2,0 procent 2010. Två procentenheter av
sänkningen kan förklaras av det nya pensionssystemet.
Andelen sociala avgifter i förhållande till totala
inkomster har ökat under perioden (1993–2010),
från 40 procent 1993 till 46,8 procent 2010. Det
har också skett en successiv förskjutning inom
de sociala avgifterna från arbetsgivarnas kollektiva
avgifter till egenavgifter från egenföretagare
och anställda. År 1993 utgjorde egenavgifterna
5,0 procent av de totala avgifterna och
2010 var de 20,1 procent.
Skatterna finansierar ungefär hälften av det
sociala skyddet. Andelen skatter i förhållande till
totala inkomster har varit relativt konstant under
hela perioden. År 2010 utgjorde de 51,2 procent.
Källa: SCB, Statistiska meddelanden serie NR 15 SM 1201
(www.scb.se/NR0110).
Statistiska centralbyrån 353

Socialförsäkring Statistisk årsbok 2013
18.2 Socialförsäkring
Social insurance
Papporna i Sverige tar ut betydligt färre dagar med föräldrapenning än
mammorna. Av alla föräldrapenningdagar 2011 tog män ut nästan en
fjärdedel (24 procent). Det kan tyckas vara en låg andel, men det är ändå
betydligt högre än i början av 1990-talet, då bara 7 procent av dagarna togs
ut av män.
Föräldrar kan få föräldrapenning med anledning
av ett barns födelse eller adoption under
sammanlagt 480 dagar per barn. Om föräldrarna
har gemensam vårdnad om barnet har
båda rätt till hälften av det totala antalet dagar.
En förälder kan dock överlåta rätten till
föräldrapenning till den andra föräldern med
undantag av 60 dagar som är reserverade för
vardera föräldern.
Under 2011 var andelen dagar som togs ut av
män högst i Uppsala och Västerbottens län (26,6
procent) och lägst i Jönköpings län (21,4
procent). Det förekommer stora variationer
mellan kommuner. Andelen var högst i Knivsta
kommun i Uppsala län och lägst i Dorotea kommun
i Västerbottens län.
Föräldrapenning. Kommuner med störst resp.
minst andel dagar uttagna av män 2011
Kommun med störst andel
Kommun med minst andel
Kommun Andel Kommun Andel
Knivsta 32,5 Dorotea 13,0
Robertsfors 30,0 Eda 13,8
Ekerö 29,6 Dals-Ed 14,4
Hammarö 28,8 Torsby 14,8
Nykvarn 28,7 Haparanda 15,6
Härryda 28,4 Strömstad 15,9
Mölndal 28,1 Mellerud 16,0
Umeå 28,0 Ljusnarsberg 16,6
Lomma 28,0 Essunga 16,9
Öckerö 28,0 Aneby 17,1
Foto: Markus Grip
Föräldrapenning, andel av uttagna dagar som
tagits ut av män 1989–2011
Tillfällig föräldrapenning för vård av barn, andel
uttagna dagar som tagits ut av män 1989–2011
354 Statistiska centralbyrån

Statistisk årsbok 2013
36 procent av VAB-dagarna togs ut av män
En förälder som måste stanna hemma från förvärvsarbete
för att vårda ett sjukt barn är berättigad
till tillfällig föräldrapenning. Detta gäller
barn som är yngre än 12 år och i vissa fall även
äldre barn. Av det totala antalet ersatta dagar
under 2011 (5 043 850) tog männen ut 36 procent.
Männens andel sjönk under perioden
1989–1997 från 35 till 31 procent, men steg därefter
fram till 2006 till 37 procent.
Tillfällig föräldrapenning i samband med
barns födelse eller adoption
I samband med ett barns födelse eller adoption
har fadern eller barnets andra förälder rätt till
tillfällig föräldrapenning under 10 dagar per
barn. Dagarna får tas ut till och med den
sextionde dagen efter den dag då barnet har
kommit hem eller den dag adoptivföräldern har
fått barnet i sin vård.
Socialförsäkring
Antalet födda barn och antalet män med
ersättningsdagar i samband med barns födelse
eller adoption, var som högst år 1990. Då tog 86
procent av männen ut ersättning. Men eftersom
det successivt under hela 1990-talet föddes allt
färre barn, sjönk också antalet män som tog ut
dagar i samband med barns födelse eller
adoption. Samtidigt minskade även andelen
barn för vilka en man tog ut ersättning. År 1999
var den siffran nere i 73 procent. Därefter
skedde en årlig ökning till 2004 då andelen var
uppe i 79 procent. Efter 2004 har siffran minskat,
och 2011 var andelen barn för vilka en man tog
ut ersättning 74 procent.
Andel födda barn för vilka en man har tagit ut
tillfällig föräldrapenning i samband med barns
födelse eller adoption 1989–2011
Födda barn och män som tagit ut tillfällig
föräldrapenning i samband med barns födelse
eller adoption 1989–2011
Källa: Försäkringskassan, Avdelningen för analys och prognos,
Statistikenheten (www.forsakringskassan.se).
Statistiska centralbyrån 355

Socialförsäkring Statistisk årsbok 2013
Föräldrapenning – männens procentuella fördelning av uttagna nettodagar,
Försäkringskassan 2011
Kartografi: SCB, Enheten miljöekonomi och naturresurser (www.gis.scb.se).
356 Statistiska centralbyrån

Statistisk årsbok 2013
18.3
Socialförsäkring
Allmän sjukförsäkring, antal ersatta sjukpenningdagar 1955–2011
Sickness insurance, days of sickness
År 2011 uppgick antalet ersatta sjukpenningdagar
till 42 miljoner vilket motsvarar 7 dagar
per försäkrad i åldrarna 16-64 år.
(Antalet försäkrade i åldrarna 16–64 år var
5 848 922.)
Under de drygt femtio år diagrammet spänner
över finns det tre perioder då antalet sjukpenningdagar
årligen överstiger 100 miljoner.
Det är perioderna 1975–1979, 1987–1991
och 2001–2003. Åren 1988 och 1989 uppgick
sjukpenningdagarna till 22 dagar per försäkrad
i åldrarna 16–64 år.
Källa: Försäkringskassan
(www.forsakringskassan.se).
18.4
Sjukskrivna (pågående fall) i december 1998–2011
Number of ongoing sickness periods
Drygt 127 000 var sjukskrivna i slutet av år
2011. I slutet av år 2002 var antalet sjukskrivna
298 000.
Källa: Försäkringskassan
(www.forsakringskassan.se).
Tre procent av de försäkrade kvinnorna och
närmare två procent av de försäkrade
männen (i åldrarna 16-64 år) var sjukskrivna i
slutet av år 2011. År 2002 var motsvarande
andelar 7 respektive 4 procent.
Källa: Försäkringskassan
(www.forsakringskassan.se).
Statistiska centralbyrån 357

Socialförsäkring Statistisk årsbok 2013
18.5
Allmän sjukförsäkring, antal sjukpenningdagar m.m.
Sickness insurance, days of sickness cash benefit, etc.
2007 2008 2009 2010 2011
Ersatta sjukpenningdagar 1 , 1 000-tal
Days of sickness cash benefit 1 66 429 55 323 43 656 37 336 42 379
Män Men 24 636 20 835 17 075 14 534 15 752
Kvinnor Women 41 793 34 487 26 582 22 802 26 627
Sjuktal 2 Sick rate 2 12,3 10,2 8,0 6,7 7,6
Män 8,9 7,5 6,1 5,1 5,5
Kvinnor 15,8 13,1 10,1 8,4 9,7
Sjukskrivna (pågående sjukfall) i december 1
Number of ongoing sickness periods in December 1 164 200 132 300 108 700 111 500 127 500
Män 60 900 50 600 42 300 42 000 46 300
Kvinnor 103 300 81 700 66 400 69 500 81 200
Sjukskrivna (pågående sjukfall) i december per
1 000 försäkrade 1
Number of ongoing cases of sickness cash benefit
in December per 1 000 insured persons 1 30,3 24,3 19,8 20,2 22,9
Män 21,9 18,2 15,1 14,9 16,4
Kvinnor 39,0 30,7 24,7 25,6 29,7
Avslutade sjukfall 1 , 1 000-tal
Number of terminated sickness periods during the
year 1 575 518 483 442 433
Män 218 196 185 164 157
Kvinnor 357 322 298 278 276
1) Under de första 14 dagarna i en sjukperiod betalar arbetsgivaren sjuklön till sina anställda enligt lagen om sjuklön. Dagar med sjuklön
och korta sjukfall med enbart sjuklön ingår inte i redovisningen. During the first 14 days of the sickness period the employer pays sick pay
to employees according to the law on sick pay. Days with sick pay and short periods with only sick pay are not included in the figures.
2) Med sjuktal avses antalet för året utbetalda sjukdagar med hel eller partiell sjukpenning per registrerad försäkrad i åldrarna 16–64 år
exkl. försäkrade med hel sjukersättning eller hel aktivitetsersättning (före år 2003 förtidspension eller sjukbidrag). Dagar med sjuklön ingår
inte. The sick rate is the number of days during the year with a sickness cash benefit divided by the number of insured persons (age 16–64
years). Insured people with full sickness or activity compensation are not included in the denominator. Days with sick pay are not included.
Se Tabellanmärkningar.
Källa: Försäkringskassan (www.forsakringskassan.se).
18.6
Föräldraförsäkring, antal dagar
Parental insurance, number of days
Förmån/Kön Benefits/Sex 2007 2008 2009 2010 2011
Föräldrapenning 1 Parental benefit 1 45 290 629 47 260 349 47 839 165 49 718 626 50 284 127
Män Men 9 434 538 10 143 062 10 669 822 11 489 945 11 921 067
Kvinnor Women 35 856 091 37 117 288 37 169 343 38 228 681 38 363 061
Tillfällig föräldrapenning 1
Temporary parental benefits 1 5 368 056 5 482 541 5 298 183 5 481 476 5 864 664
Män 2 417 311 2 461 153 2 382 328 2 461 607 2 608 962
Kvinnor 2 950 745 3 021 389 2 915 855 3 019 870 3 255 703
Vård av barn 1 Care of sick child 1 4 570 716 4 664 413 4 489 378 4 656 667 5 043 850
Män 1 633 686 1 658 603 1 590 462 1 654 380 1 805 450
Kvinnor 2 937 030 3 005 810 2 898 916 3 002 288 3 238 400
Ersättningsdagar i samband med barns födelse
eller adoption 1, 2
In connection with childbirth or adoption 1, 2 786 323 805 821 796 879 812 422 807 742
Män 779 815 798 062 787 576 802 844 798 868
Kvinnor 6 507 7 760 9 303 9 578 8 874
Kontaktdagar för barn som tillhör LSS 1, 3
Contact days, for children covered by LSS 1, 3 11 018 12 307 11 926 12 387 13 072
Män 3 810 4 488 4 290 4 383 4 644
Kvinnor 7 208 7 819 7 636 8 004 8 428
Graviditetspenning 1 Pregnancy benefit 1 932 285 936 320 924 783 919 903 855 433
1) Dagarna är omräknade till hela dagar, det vill säga en dag med en kvarts omfattning räknas som en kvarts dag eller fyra dagar med en
kvarts omfattning räknas som en hel dag. Days are calculated as parts of full days.
2) Fr.o.m. 1 juli 2001 kan annan person än pappan få ersättning i tio dagar i samband med att ett barn föds eller adopteras (kallades
tidigare "pappadagar"). 1 July 2001 onwards, a person other than the father can be granted the ten cash benefit days when a child is born
or adopted (earlier called "paternity days").
3) Kontaktdagar för barn som omfattas av LSS infördes fr.o.m. den 1 juli 1995 och gäller endast för barn, 0–16 år, som omfattas av LSS
(Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade). Tidigare innefattades samtliga barn i åldern 4–12 år. Contact days for children
covered by LSS were introduced in July 1995 only for children aged 0–16 years who are entitled to support under the LSS Act on support
and service for certain functionally disabled persons. Previously, all children aged 4–12 were included.
Källa: Försäkringskassan (www.forsakringskassan.se).
358 Statistiska centralbyrån

Statistisk årsbok 2013
18.7
Socialförsäkring
Antal personer med sjukersättning/aktivitetsersättning i december
Number of persons with sickness compensation/activity compensation
in December
Kön och ålder
Sex and age
Samtliga
All
Sjuk-/aktivitetsersättningens omfattning 1
Size of sickness compensation/activity compensation 1
Hel Total 3/4 2/3 1/2 1/4
Kvinnor Women
2011 2 234 771 159 325 6 678 113 46 817 21 838
2010 261 154 177 196 7 505 134 52 016 24 303
2009 297 499 201 685 8 880 161 58 970 27 803
2008 318 321 215 659 9 668 192 63 079 29 723
2007 330 322 224 923 10 042 224 65 568 29 565
2006 331 416 228 081 9 689 270 65 456 27 920
2005 331 480 230 599 9 361 329 64 865 26 326
2004 318 654 225 591 8 337 381 61 282 23 063
Män Men
2011 2 165 913 129 482 4 271 102 24 472 7 586
2010 181 658 141 167 4 817 117 27 265 8 292
2009 200 802 155 490 5 538 137 30 472 9 165
2008 213 185 164 332 6 090 161 32 823 9 784
2007 221 424 170 881 6 378 187 34 449 9 529
2006 223 481 173 034 6 368 225 34 810 9 044
2005 225 309 175 190 6 335 256 34 893 8 635
2004 220 988 173 715 5 884 307 33 473 7 609
Samtliga Both sexes
2011 2 400 684 288 807 10 949 215 71 289 29 424
2010 442 812 318 363 12 322 251 79 281 32 595
2009 498 301 357 175 14 418 298 89 442 36 968
2008 531 506 379 991 15 758 353 95 897 39 507
2007 551 746 395 804 16 420 411 100 017 39 094
2006 554 897 401 115 16 057 495 100 266 36 964
2005 556 789 405 789 15 696 585 99 758 34 961
2004 539 642 399 306 14 221 688 94 755 30 672
2011
Kvinnor
19 1 342 1 335 .. – 6 –
20–24 6 418 6 109 28 – 190 91
25–29 6 074 5 379 68 – 411 216
30–34 5 023 4 039 92 – 595 297
35–39 8 027 5 568 205 – 1 528 726
40–44 14 881 9 503 458 3 3 367 1 550
45–49 25 499 16 266 883 .. 5 802 2 546
50–54 35 618 22 763 1 182 15 8 024 3 634
55–59 51 835 33 982 1 528 29 11 078 5 218
60–64 80 046 54 377 2 233 64 15 812 7 560
Män
19 1 854 1 854 – – – –
20–24 7 473 7 215 13 – 140 105
25–29 6 303 5 836 32 – 262 173
30–34 5 144 4 507 59 – 403 175
35–39 6 858 5 699 106 – 750 303
40–44 10 418 8 187 240 – 1 436 555
45–49 17 135 13 256 445 6 2 593 835
50–54 23 338 17 785 633 12 3 779 1 129
55–59 34 251 25 706 1 016 33 5 796 1 700
60–64 53 128 39 428 1 727 51 9 311 2 611
Samtliga
19 3 196 3 189 .. – 6
20–24 13 891 13 324 41 – 330 196
25–29 12 377 11 215 100 – 673 389
30–34 10 167 8 546 151 – 998 472
35–39 14 885 11 267 311 – 2 278 1 029
40–44 25 299 17 690 698 3 4 803 2 105
45–49 42 634 29 522 1 328 8 8 395 3 381
50–54 58 956 40 548 1 815 27 11 803 4 763
55–59 86 086 59 688 2 544 62 16 874 6 918
60–64 133 174 93 805 3 960 115 25 123 10 171
1) Förtidspension/sjukbidrag ersattes år 2003 av sjukersättning/aktivitetsersättning. Disability pension was replaced by sickness
compensation/activity compensation in 2003.
2) Inkluderar ett fåtal 65-åringar som fått en utbetalning gällande en tidigare period. Includes a few 65 year old people being
compensated for earlier timeperiods.
Källa: Försäkringskassan (www.forsakringskassan.se).
Statistiska centralbyrån 359

Socialförsäkring Statistisk årsbok 2013
18.8
Socialförsäkringens utgifter, miljoner kronor
Social insurance expenditures, SEK millions
Försäkringsgren/-förmån Type of insurance/benefit 2007 2008 2009 2010 2011
Ekonomisk trygghet för familjer och barn
Financial security for families and children 66 709 68 091 69 679 71 676 73 378
Föräldraförsäkring Parental insurance 27 662 29 212 30 387 31 865 33 343
Barnbidrag Child allowance 23 516 23 389 23 364 23 731 24 140
Bostadsbidrag till barnfamiljer m.fl. Housing allowance to families etc. 3 377 3 223 3 372 3 493 3 342
Vårdbidrag för funktionshindrade barn
Care allowance for disabled children 2 637 2 679 2 789 2 766 2 849
Underhållsstöd Maintenance support 3 888 3 724 3 645 3 550 3 415
Barnpension Child pension
Efterlevandestöd till barn Surviving children's allowance 113 118 125 126 127
Inkomstgrundad barnpension Income-based child pension 896 885 891 838 794
Pensionsrätt för barnår Pension entitlement for child-years 4 592 4 833 5 077 5 279 5 345
Bidrag till adoptioner Adoption allowance 28 28 29 28 22
Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp
Financial security in sickness and disability 134 239 132 510 130 620 121 592 118 538
Sjukpenning Sickness allowance 29 228 24 638 20 628 18 449 21 195
Rehabiliteringsersättningar Rehabilitation allowance 2 422 1 894 2 140 1 990 2 575
Närståendepenning Allowance for care of close relatives 79 76 90 115 144
Högkostnadsskydd för arbetsgivare Insurance against sick pay costs . . . . 37
Sjukvård i internationella förhållanden
Health care benefits in international conditions 472 361 608 579 650
Tandvård Dental care 3 259 3 867 5 503 4 897 4 957
Sjuk- och aktivitetsersättning m.m. Sickness/activity compensation 68 360 69 633 67 804 60 597 53 627
Bostadstillägg till personer med sjuk- eller aktivitetsersättning
Housing supplement to pensioners with sickness/ activity
compensation 4 096 4 359 4 467 4 698 4 604
Handikappersättning Disability allowance 1 174 1 192 1 242 1 226 1 244
Arbetsskadeersättning Work injury benefit 5 918 5 425 5 156 4 587 4 240
Bilstöd Car allowance to the disabled 245 200 222 259 261
Assistansersättning Attendance allowance 18 171 19 858 21 753 23 188 24 286
Bidrag till landsting Grants to county councils 806 1 000 1 000 1 000 714
Övrig ersättning Other benefits 8 7 7 6 6
Ekonomisk trygghet vid ålderdom m.m.
Financial security in old age etc. 229 902 242 670 260 575 262 584 262 800
Ålderspension Old-age pension 206 451 219 351 237 304 239 843 240 182
Garantipension 1 , Guarantee pension 20 371 19 344 19 054 18 234 18 485
Inkomstgrundad Income based 186 080 200 007 218 250 221 609 221 697
Efterlevandepension till vuxna Adult survivor´s pension 15 702 15 697 15 847 15 091 14 439
Garantipension 796 716 653 571 513
Inkomstgrundad 14 906 14 981 15 194 14 520 13 926
Bostadstillägg till pensionärer Housing supplement to pensioners 7 263 7 113 6 907 7 091 7 594
Äldreförsörjningsstöd Maintenance support for the elderly 402 437 497 511 535
Överföringar till EU och Särskilda regleringar
Transfers to EU and Special regulations 34 25 20 6 7
Övrig pension Other pensions 50 47 42 43
Annan utbetalning Other payments 6 426 6 805 10 344 16 209 15 656
Aktivitetsstöd Activity assistance 6 372 6 738 10 293 16 157 15 364
Etableringsersättning Introduction benefits . . . . 263
Övrigt Other 54 66 51 52 29
Administration Administration 9 435 9 737 9 711 10 034 10 095
Därav Försäkringskassans administration
the Social Insurance Agency’s administration 7 653 7 701 7 447 7 406 7 577
Totalt Total 446 711 459 813 480 929 482 095 480 467
1) Inklusive Särskilt pensionstillägg.
Källa: Försäkringskassan (www.forsakringskassan.se) och Pensionsmyndigheten (www.pensionsmyndigheten.se).
360 Statistiska centralbyrån

Statistisk årsbok 2013
18.9
Försäkringsgren
Type of insurance
Socialförsäkring
Socialförsäkringens inkomster och utgifter 2011, miljoner kronor
Social insurance income and expenditures, SEK millions
Avgifter
Fees
Inkomster Income Utgifter Expenditures Över/
under-
Statliga
medel
enl. lag
Övrigt
Other
Summa
Total
Utbetalningar
Payments
Administration
Summa skott
Surplus/
deficit
Government
money
statutory
Föräldraförsäkring 1
Parental insurance 1 28 481 – – 28 481 32 840 1 245 34 085 -5 604
Barnbidrag Child allowance – 24 413 – 24 413 24 140 273 24 413 –
Bostadsbidrag till barnfamiljer m. fl.
Housing allowance for families with
children, etc. – 3 579 – 3 579 3 342 236 3 579 –
Vårdbidrag för funktionshindrade barn
Care allowance (for disabled children) – 3 061 – 3 061 2 849 211 3 061 –
Underhållsstöd Maintenance support – 2 378 1 384 3 762 3 415 347 3 762 –
Sjukförsäkring 2 Sickness insurance 2 66 718 14 768 – 81 486 78 080 3 623 81 703 -217 4
Bidrag till landsting
Grants to county councils – 714 – 714 714 .. 714 –
Tandvård Dental care – 5 152 – 5 152 4 957 195 5 152 –
Sjukvård i internationella förhållanden 3
Health care benefits abroad 3 – 691 – 691 650 42 691 –
Handikappersättning
Disability allowance – 1 348 – 1 348 1 244 104 1 348 –
Aktivitetsstöd Activity support 15 364 614 – 15 978 15 364 614 15 978 –
Etableringsersättning
Introduction benefits – 268 268 – 263 5 268 –
Arbetsskador Work injury 8 803 46 41 8 891 4 240 242 4 482 4 408
Bilstöd Car allowance – 288 – 288 261 27 288 –
Assistansersättning
Attendance allowance – 20 121 4 425 24 546 24 286 260 24 546 –
Bostadstillägg, BTP
Housing supplement, BTP – 4 748 4 748 4 604 144 4 748 –
Övrig ersättning Other payments 4 54 4 63 57 6 63 –
Ålderspension Old age pension
Till/från AP-fonden
To/from the First National Pension
Fund
215
575 –
-16
537
199
038
219
682 1 644
Till/från statsbudgeten
To/from national budget 13 953 4 696 – 18 649 18 485 164 18 649 –
Premiepensionssystemet
Premium pension scheme 31 915 – – 31 915 2 022 341 2 363 ..
Efterlevandepensioner
Survivor's pension 15 928 644 – 16 572 15 360 83 15 443 1 129
Bostadstillägg (BTP) till ålderspension,
sjuk-och aktivitetsersättning m.m.
Housing supplement, BTP to old age
pension, sickness benefit and
temporary sickness benefit etc. – 7 857 – 7 857 7 594 263 7 857 –
Äldreförsörjningsstöd
Maintenance support for the elderly – 559 – 559 535 24 559 –
Frivillig pension och sjömanspension
Voluntary pension and Pension rights
for sailors – – 45 45 43 2 45 ..
Pensionsrätt för barnår
Pension rights for childcare years – 5 345 – 5 345 5 345 – 5 345 –
Totalt Total 396 742 101 344 -10 370 487 182 470 373 10 095 480 469 -22 355
1) Här ingår inte graviditetspenningen vilken finansieras med sjukförsäkringsavgiften. Pregnancy benefit not included.
2) Omfattar sjukpenning, rehabiliteringspenning och andra rehabiliteringsersättningar, sjuk- och aktivitetsersättning, graviditetspenning
samt närståendepenning. Includes sickness benefit, rehabilitation allowances, sickness and activity compensation, pregnancy benefit and
allowance for care of close relatives.
3) Personer som är registrerade försäkrade i Sverige har rätt till sjukvårdsförmåner i andra länder i EU, Norden samt ett antal andra länder.
Persons registered in Sweden, have the right to obtain health care benefits in the other Nordic countries as well as the EU and some
countries outside the EU.
4) Skillnaden mellan influten sjukförsäkringsavgift och de utgifter som denna enligt lag ska finansiera. Difference between fee to the
sickness insurance and costs for the sickness insurance stated by law.
Källa: Försäkringskassan (www.forsakringskassan.se) och Pensionsmyndigheten (www.pensionsmyndigheten.se).
221
326
-22
288
Statistiska centralbyrån 361

Socialförsäkring Statistisk årsbok 2013
18.10
Antal pensionstagare med ålderspension och
äldreförsörjningsstöd i december
Number of persons with old age pension and maintenance
support for the elderly in December
Ålder Age Män Men Kvinnor Women
Pensionstagare
All Pensioners
Ålderspension
Old age
pension
Därav med
Of which with
Äldreförsörjningsstöd
Maintenance
support for the
elderly
Pensionstagare
Ålderspension
Därav med
Äldreförsörjningsstöd
61–64 48 619 48 619 . 43 198 43 198 .
65–69 293 191 292 832 2 959 293 952 293 473 3 435
70–74 211 138 210 669 2 336 218 997 218 265 3 049
75–79 151 015 150 771 867 177 055 176 632 636
80–84 108 032 107 885 417 151 135 150 867 386
85–89 62 722 62 680 146 108 520 108 413 214
90–94 23 093 23 085 37 52 943 52 907 84
95–99 3 681 3 675 8 12 613 12 602 16
100– 285 284 .. 1 589 1 584 6
Summa All
2011 901 776 900 500 6 771 1 060 002 1 057 941 7 826
2010 873 172 871 942 6 388 1 038 037 1 036 016 8 041
2009 843 501 842 259 6 140 1 014 629 1 012 471 7 543
2008 815 758 814 544 5 566 993 642 991 582 6 288
2007 789 384 788 215 5 215 973 501 971 518 5 726
2006 764 622 763 489 4 923 955 994 953 986 5 497
2005 745 499 744 243 4 858 942 578 940 191 5 679
2004 726 295 724 695 4 909 928 423 925 186 6 393
2003 713 446 711 408 5 051 918 437 914 292 7 450
Ålder
Samtliga Both sexes
Pensionstagare
Ålderspension
Därav med
Äldreförsörjningsstöd
61–64 91 817 91 817 .
65–69 587 143 586 305 6 394
70–74 430 135 428 934 5 385
75–79 328 070 327 403 1 503
80–84 259 167 258 752 803
85–89 171 242 171 093 360
90–94 76 036 75 992 121
95–99 16 294 16 277 24
100– 1 874 1 868 7
Summa
2011 1 961 778 1 958 441 14 597
2010 1 911 209 1 907 958 14 429
2009 1 858 130 1 854 730 13 683
2008 1 809 400 1 806 126 11 854
2007 1 762 885 1 759 733 10 941
2006 1 720 616 1 717 475 10 420
2005 1 688 077 1 684 434 10 537
2004 1 654 718 1 649 881 11 302
2003 1 631 883 1 625 700 12 501
Källa: Pensionsmyndigheten (www.pensionsmyndigheten.se) fr.o.m. 2009. Försäkringskassan (www.forsakringskassan.se)
t.o.m. 2008.
362 Statistiska centralbyrån

Socialtjänst
Social welfare
Foto: Jan-Aage Haaland

Socialtjänst Statistisk årsbok 2013
19 – Socialtjänst
Social welfare
19.1 Socialtjänst ........................................... 365
Social services
19.2 Fler äldre bor kvar hemma .................. 366
More elderly people live at home
19.3 Andel personer med beviljad hemtjänst
i åldersgruppen 65 år och äldre
per kommun, oktober 2011, procent .......... 367
Percentage of persons over 65 years of age
receiving home-help services, by
municipality
19.4 Ekonomiskt bistånd (tidigare
socialbidrag) 1990–2011 .............................. 368
Social assistance
19.5 Nyblivna adopterade, av en eller
två adoptivföräldrar, efter födelseland ....... 369
Adopted persons with one or two adoptive
parents by country of birth
19.6 Faderskap ............................................. 370
Establishment of paternity
19.7 Heldygnsinsatser för barn och
unga ............................................................... 370
24-hour social service interventions for
children and young people
19.8 Vissa insatser för vuxna missbrukare
under året ....................................... 371
Interventions for adult substance abusers
during the year
19.9 Antal beslut om insatser enligt
lag om vård av missbrukare i vissa fall
(LVM) ............................................................. 371
Decisions upon interventions according to
the Care of Alcoholics and Drug Abusers
Act
19.10 Antal personer med beslut om
insatser enligt lag om vård av missbrukare
i vissa fall (LVM) någon gång
under året, efter kön och ålder .................... 372
Number of persons ordered treatment
according to the Care of Alcoholics and
Drug Abusers Act sometime during the
year, by sex and age
19.11 Vistelse i institutionsvård,
intagna den 1 november .............................. 373
Care in treatment centres/residential
homes, admissions
19.12 Antal äldre personer och personer
med funktionsnedsättning i särskilda
boendeformer enligt socialtjänstlagen
den 1 oktober 2011 efter
ålder och kön, länsvis .................................. 373
Number of elderly persons and persons
with functional imparements in special
forms of accommodation as of 1 October
2011 by age, sex and county
19.13 Färdtjänst den 31 december .............. 374
Transport service for the elderly and
disabled
19.14 Ekonomiskt bistånd (f.d. socialbidrag)
och introduktionsersättning........... 374
Social assistance and introductory
benefits
364 Statistiska centralbyrån

Statistisk årsbok 2013
Socialtjänst
19.1 Socialtjänst
Social services
Antalet helårspersoner som försörjs med sociala ersättningar och bidrag
minskade år 2011. Minskningen har framför allt skett bland antalet arbetslösa
och antalet med sjuk- och aktivitetsersättning. Däremot ökade antalet med
sjukpenning efter att ha minskat varje år sedan 2002.
Statistiken omfattar personer i åldern 20–64 år
som försörjs genom sociala ersättningar och
bidrag, såsom sjukpenning, sjuk- och aktivitetsersättning
(tidigare kallat förtidspension), ersättning
vid arbetslöshet och ekonomiskt bistånd
(tidigare kallat socialbidrag).
Varje ersättningssystem mäts i helårspersoner,
så kallade helårsekvivalenter. Detta för att
skapa jämförbarhet mellan olika typer av ersättningar.
Med helårsekvivalent avses det antal
individer som skulle kunna försörjas under ett
helt år med full ersättning. Exempelvis blir två
personer som varit heltidsarbetslösa ett halvår
var tillsammans en helårsekvivalent.
Utvecklingen av antal helårsekvivalenter i
åldrarna 20–64 som försörjs med sociala
ersättningar och bidrag, 1990–2011
Antalet helårsekvivalenter som försörjdes med
sociala ersättningar och bidrag steg kraftigt
under början av 1990-talet. Mellan åren 1990
och 1994 ökade antalet med nästan 60 procent.
Därefter har antalet stadigt minskat, med
undantag för åren 2001–2004 och år 2009.
År 2011 minskade antalet med 7,3 procent.
Minskningen skedde framför allt bland de
arbetslösa som minskade med 24,6 procent och
bland de med sjuk- och aktivitetsersättning som
minskade med 10,9 procent. Samtidigt steg
antalet med sjukpenning med 13,8 procent efter
att ha sjunkit varje år sedan 2002.
Förändringar mellan olika ersättningsformer
År 1990 var det 211 500 helårsekvivalenter som
hade sjukpenning. Fram till 1997 sjönk antalet för
att därefter börja stiga. År 2002 räknades de
till 270 000. Sedan 2003 har antalet helårsekvivalenter
med sjukpenning minskat varje år men
2011 steg antalet med 13,8 procent till 103 100.
Sjuk- och aktivitetsersättning utgör den största
andelen av antalet helårsekvivalenter. Antalet
steg långsamt ända fram till 2006 då trenden
bröts och antalet började minska.
Antalet helårsekvivalenter med ersättning för
arbetslöshet har varierat kraftigt mellan åren.
Antalet var lägst 1990 då endast 69 100 fick
denna ersättning för att därefter stiga till
339 900 år 1995. Sedan dess har antalet aldrig
legat på en så hög nivå igen. Mellan 2010 och
2011 minskade antalet till 88 300.
Utvecklingen av antalet helårsekvivalenter
med arbetsmarknadsåtgärder följde ungefär
samma mönster som de med ersättning för
arbetslöshet fram till 2001. Som lägst var antalet
60 600 (1990) och som högst 189 800 (1996). De
senaste åren har antalet varierat kraftigt och
sjönk till 168 800 år 2011.
Jämfört med de andra ersättningsformerna
har antalet helårsekvivalenter med ekonomiskt
bistånd varierat relativt lite mellan åren. Denna
ersättningsform har också utgjort den minsta
andelen av antalet helårsekvivalenter under
hela perioden. År 2011 ökade antalet till 97 400.
Utvecklingen av antal helårsekvivalenter i
åldrarna 20–64 uppdelat på de olika
ersättningssystemen, 1990–2011
Källa: SCB Hushållens ekonomi allmän statistik
(www.scb.se/HE0000).
Statistiska centralbyrån 365

Socialtjänst Statistisk årsbok 2013
19.2
Fler äldre bor kvar hemma
More elderly people live at home
Andelen äldre som bor i särskilda boendeformer minskar medan andelen som
bor kvar hemma och får hemtjänst ökar.
Drygt 250 000 personer i åldern 65 år och äldre
bodde permanent i särskilda boendeformer eller
var beviljade hemtjänst i ordinärt boende i
oktober 2011. Det motsvarade ungefär 14 procent
av befolkningen i den åldersgruppen.
Äldre med hemtjänst har ökat
Drygt 162 000 äldre, som bodde kvar hemma,
var beviljade hemtjänst i oktober 2011. I förhållande
till befolkningen i åldern 65 år och
äldre innebär det att andelen personer med
hemtjänst ökat från 8 till 9 procent mellan åren
2000 och 2011. År 2000 hade runt 120 900 personer
65 år och äldre hemtjänst.
Färre i särskilda boendeformer
Nästan 90 000 personer i åldern 65 år och äldre
bodde permanent i särskilda boendeformer i
oktober 2011. Det betyder att antalet har minskat
med över 28 000 eller cirka 24 procent sedan år
2000. Andelen personer i åldern 65 år eller äldre
som bodde permanent i särskilda boendeformer
minskade från 8 till 5 procent. I gruppen 80 år
och äldre är minskningen 21 procent och i
gruppen 65–79 år är den 35 procent.
Källa: Socialstyrelsen (www.socialstyrelsen.se).
Foto: Jan-Aage Haaland
366 Statistiska centralbyrån

Statistisk årsbok 2013
19.3
Socialtjänst
Andel personer med beviljad hemtjänst i åldersgruppen 65 år
och äldre per kommun, oktober 2011, procent
Percentage of persons over 65 years of age receiving home-help
services, by municipality
Kartografi: SCB, Enheten miljöekonomi och naturresurser (www.gis.scb.se). Källa: Socialstyrelsen (www.socialstyrelsen.se).
Statistiska centralbyrån 367

Socialtjänst Statistisk årsbok 2013
19.4
Ekonomiskt bistånd (tidigare socialbidrag) 1990–2011
Social assistance
Utbetalt ekonomiskt bistånd (tidigare socialbidrag)
Utbetalningarna av ekonomiskt bistånd
mer än fördubblades mätt i 2011 års priser
under perioden 1990–1996. Från och med
1997 minskade sedan utbetalningarna
under sex år i rad med drygt 30 procent.
Mellan 2003 och 2008 låg biståndet relativt
oförändrat för att 2009 börja öka med en
svag avmattning 2011.
Personer som fått ekonomiskt bistånd
(tidigare socialbidrag)
Drygt 236 000 hushåll fick ekonomiskt
bistånd någon gång under 2011. I dessa
hushåll ingick ca 418 000 personer, vilket
utgjorde 4,4 procent av befolkningen. Vid
jämförelse med 1996, då antalet biståndsmottagare
var som högst, har antalet
minskat med 46 procent.
Antal biståndsmånader i medeltal per biståndsmottagare
Under perioden 1990-2011 har den genomsnittliga
biståndstiden successivt ökat. I
början av 1990-talet låg den på lite drygt 4
månader och 2011 har biståndstiden uppnått
lite drygt 6 månader.
Källa: Socialstyrelsen Socialtjänst: Ekonomiskt
bistånd årsstatistik 2011 (www.socialstyrelsen.se);
Statistikdatabasen: Socialtjänst.
368 Statistiska centralbyrån

Statistisk årsbok 2013
19.5
Socialtjänst
Nyblivna adopterade, av en eller två adoptivföräldrar, efter
födelseland
Adopted persons with one or two adoptive parents by country of birth
Födelseland 1
Adoptionsår 2 Adoption year 2
Country of birth 1
2006 2007 2008 2009 2010 2011 Därav Of whom
Män
Men
Kvinnor
Women
Totalt Total 1 460 1 333 1 434 1 503 1 399 1 296 665 631
Sverige Sweden 531 558 611 626 613 624 295 329
Norden exkl. Sverige
The Nordic countries excl. Sweden 5 9 5 3 5 8 2 6
Danmark Denmark 4 1 – 1 – 3 1 2
Finland Finland 1 5 1 – 4 4 – 4
Island Iceland – 1 – – – – – –
Norge Norway – 2 4 2 1 1 1 –
EU 27 exkl. Norden
EU 27 excl. the Nordic countries 56 51 60 66 84 86 43 43
Bulgarien Bulgaria – 2 2 8 11 21 9 12
Estland Estonia 8 6 8 7 9 11 3 8
Litauen Lithuania 6 10 7 14 12 11 6 5
Polen Poland 22 26 19 22 24 18 12 6
Slovakien Slovakia 2 1 7 5 18 9 6 3
Tjeckien Czech republic 4 – 2 5 1 6 4 2
Övriga EU27 exkl. Norden
Other EU27 excl. The Nordic countries 14 6 15 5 9 10 3 7
Europa exkl. EU27 och Norden
Europe excl. EU27 and the Nordic countries 72 38 29 45 35 32 21 11
Jugoslavien Yugoslavia 3 2 1 – 3 – – –
Ryssland Russia 47 26 12 31 24 23 14 9
Ukraina Ukraine 7 4 6 4 2 2 1 1
Vitryssland Belarus – – – – – – – –
Övriga Europa exkl. EU27 och Norden
Other Europe excl. EU27 and the Nordic countries 15 6 10 10 6 7 6 1
Afrika Africa 81 87 114 136 114 113 61 52
Etiopien Ethiopia 30 33 47 35 35 22 10 12
Kenya Kenya 1 2 – 11 14 22 14 8
Nigeria Nigeria – – 1 21 8 14 7 7
Sydafrika South Africa 34 40 40 41 27 29 20 9
Uganda Uganda 1 – 3 4 2 4 1 3
Övriga Afrika Other Africa 15 12 23 24 28 22 9 13
Nordamerika North America 10 2 9 12 9 9 5 4
USA United States 7 – 7 5 4 6 4 2
Övriga Nordamerika Other North America 3 2 2 7 5 3 1 2
Sydamerika South America 65 48 49 66 90 91 46 45
Bolivia Bolivia 10 10 4 5 7 3 – 3
Chile Chile 2 3 2 4 – 2 1 1
Colombia Colombia 46 33 42 50 70 78 44 34
Ecuador Ecuador 1 – 1 5 9 5 1 4
Övriga Sydamerika Other South America 6 2 – 2 4 3 – 3
Asien Asia 635 537 554 548 448 329 192 137
Filippinerna Philippines 13 14 8 13 9 16 10 6
Indien India 37 52 47 45 39 39 17 22
Irak Iraq 4 2 5 5 4 2 1 1
Iran Iran 3 4 8 3 7 4 1 3
Kina China 354 286 275 238 192 104 69 35
Korea, Syd- South Korea 88 69 79 91 75 57 38 19
Sri Lanka Sri Lanka 2 3 4 3 2 6 5 1
Taiwan Taiwan 3 5 22 35 41 59 26 33
Thailand Thailand 41 33 35 37 34 30 20 10
Vietnam Viet Nam 65 55 52 60 30 – – –
Övriga Asien Other Asia 25 14 19 18 15 12 5 7
Oceanien Oceania 3 1 – – 1 – – –
Sovjetunionen Soviet Union 2 2 2 1 – 3 – 3
Okänt land Unkown country – – 1 – – 1 – 1
1) De nordiska länderna och de 30 vanligaste födelseländerna i övrigt för adopterade 2002–2011. The Nordic countries and 30 other
countries (the most common).
2) Tabellen visar det antal personer som adopterades respektive år och som var folkbokförda 31/12 samma år som adoptionen. The table
shows the number of persons being adopted respectively year and entered in the population register, December 31, the same year as the
adoption.
Källa: SCB, Befolkningsstatistik (www.scb.se/BE0101).
Statistiska centralbyrån 369

Socialtjänst Statistisk årsbok 2013
19.6 Faderskap
Establishment of paternity
2006 2007 2008 2009 2010 2011
Barn för vilka faderskap fastställts
Children for whom paternity established
Genom bekräftelse By confirmation 58 670 58 108 58 819 59 717 61 775 60 524
därav i fall där faderskapspresumtion för mannen i
äktenskapet ifrågasatts 196 162 161 201 223 218
Genom dom Decided in court 206 218 221 251 302 427
Barn för vilka faderskapsutredning nedlagts
Children for whom paternity inquiry dismissed 597 738 851 982 1 120 1 166
Barn för vilka faderskapsutredning pågick den 31 december
Children for whom paternity inquiry was in progress as of
December 31 8 534 8 760 9 342 10 065 10 262 10 527
Barn för vilka föräldrarna anmält gemensam vårdnad
Children whose parents have agreed on joint custody 54 522 54 454 54 879 55 709 56 306 55 310
Källa: Socialstyrelsen Statistik, Socialtjänst (www.socialstyrelsen.se och www.scb.se/SO0201).
19.7
Heldygnsinsatser för barn och unga
24-hour social service interventions for children and young people
Barn och unga föremål för: Type of intervention 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011
Vård utanför hemmet enl. 4 kap. 1 § (före 2002: 6g §)
socialtjänstlagen (SoL) Care outside the home 15 284 15 659 16 419 17 379 18 115 19 223 20 523
Omedelbart omhändertagande enl. 6 § lagen om vård
av unga (LVU) Taken immediately into care 1 933 2 106 2 156 2 337 2 271 2 422 2 457
Vård enl. 2 o. 3 §§ LVU Care 5 807 5 848 5 977 6 110 6 168 6 187 6 324
Samtliga barn och unga 1
All children and young people 1 20 422 20 975 21 720 22 825 23 666 24 894 26 249
1) Här liksom för de olika insatstyperna redovisas varje barn/ungdom endast en gång oavsett antalet insatser per år. Net accounting.
Se Tabellanmärkningar.
Källa: Socialstyrelsen Statistik, Socialtjänst (www.socialstyrelsen.se och www.scb.se/SO0210 resp. www.scb.se/SO0211).
370 Statistiska centralbyrån

Statistisk årsbok 2013
19.8
Vissa insatser för vuxna missbrukare under året
Interventions for adult substance abusers during the year
Socialtjänst
Insatser Interventions 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011
Frivillig institutionsvård enligt SoL 1
Voluntary care under SoL 1
Intagningar i frivillig institutionsvård
Admissions in treatment centres/residential
homes 11 918 11 134 10 738 12 037 12 271 10 685 10 688
Tvångsvård på institution Compulsory care
Insatser enligt LVM 2, 3
Interventions under LVM 2 1 388 1 526 1 527 1 470 1 330 1 570 1 554
Totalt Total 13 306 12 660 12 265 13 507 13 601 12 255 12 242
1) Socialtjänstlagen (SoL). Social Services Act.
2) Lag om vård av missbrukare i vissa fall (LVM). Care of Alcoholics and Drug Abusers Act.
3) Uppgifterna avser beslut om insatser enligt LVM.
Källa: Socialstyrelsen Statistik, Socialtjänst (www.socialstyrelsen.se och www.scb.se/SO0202).
19.9
Antal beslut om insatser enligt lag om vård av missbrukare i vissa
fall (LVM)
Decisions upon interventions according to the Care of Alcoholics and
Drug Abusers Act
2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011
Ansökningar (bifallna och avslagna) till länsrätten
om beredande av vård enligt LVM
Applications for care 653 753 758 708 598 741 722
Därav beslut om vård Of which decided 626 716 724 679 545 699 663
Beslut (fastställda och icke fastställda) enligt
LVM om omedelbart omhändertagande
Taken immediately into care 735 773 769 762 732 829 832
Därav beslut fattat av Decided by
Länsrätt 2 County Courts 2 1 3 0 2 4 14
Polis 1 Police 19 – – – –
Socialnämnd Social Welfare Board 714 772 766 762 730 824 818
Samtliga beslut All 1 388 1 526 1 527 1 470 1 330 1 570 1 554
1) 2005: Uppgiften gäller för perioden före 1 juli 2005. Denna uppgift har utgått från och med 1 juli 2005 p.g.a. ändringar i lagen (LVM).
2) Fr.o.m. 10 februari 2010 fattas beslut av förvaltningsrätt.
Källa: Socialstyrelsen (www.socialstyrelsen.se och www.scb.se/SO0202).
Statistiska centralbyrån 371

Socialtjänst Statistisk årsbok 2013
19.10
Antal personer med beslut om insatser enligt lag om vård av
missbrukare i vissa fall (LVM) någon gång under året, efter kön
och ålder
Number of persons ordered treatment according to the Care of
Alcoholics and Drug Abusers Act sometime during the year, by sex
and age
År/Kön
Year/Sex
Ålder Age
18–24 25–29 30–39 40–49 50–59 60–64 65– Samtliga
Total
Därav omedelbart
omhändertagna
1
2000 148 72 203 197 133 30 21 804 223
Män Men 95 53 142 137 98 24 18 567 166
Kvinnor
Women 53 19 61 60 35 6 3 237 57
2001 201 88 198 184 152 29 16 868 216
Män 130 66 141 130 113 24 14 618 166
Kvinnor 71 22 57 54 39 5 2 250 50
2002 207 95 176 194 157 35 17 881 226
Män 122 70 115 136 131 25 14 613 173
Kvinnor 85 25 61 58 26 10 3 268 53
2003 175 81 142 175 133 48 20 774 202
Män 104 50 88 128 102 38 17 527 148
Kvinnor 71 31 54 47 31 10 3 247 154
2004 137 78 149 150 122 39 17 692 197
Män 80 52 90 96 78 33 13 442 134
Kvinnor 57 26 59 54 44 6 4 250 63
2005 165 91 136 192 172 69 45 870 233
Män 91 54 81 126 125 57 38 572 165
Kvinnor 74 37 55 66 47 12 7 298 68
2006 169 126 136 203 202 68 36 940 204
Män 96 82 82 130 147 57 29 623 147
Kvinnor 73 44 54 73 55 11 7 317 57
2007 195 110 127 208 217 66 28 951 210
Män 114 73 78 130 161 56 23 635 143
Kvinnor 81 37 49 78 56 10 5 316 67
2008 165 104 141 195 176 72 42 895 199
Män 102 65 80 135 126 60 37 605 150
Kvinnor 63 39 61 60 50 12 5 290 49
2009 135 108 95 178 168 72 51 807 235
Män 74 79 61 124 118 56 40 552 168
Kvinnor 77 29 34 54 50 16 11 255 67
2010 194 115 138 187 195 60 63 952 235
Män 114 74 99 123 147 47 44 648 167
Kvinnor 80 41 39 64 48 13 19 304 68
2011 185 123 144 194 170 61 54 931 235
Män 105 77 90 128 125 52 42 619 165
Kvinnor 80 46 54 66 45 9 12 312 70
1) Of which immediately taken into custody.
LVM = Lagen om vård av missbrukare i vissa fall. The Care of Alcoholics, Drug Abusers and Abusers of Volatile Solvents
(Special Provisions) Act.
Källa: Socialstyrelsen (www.socialstyrelsen.se och www.scb.se/SO0202).
372 Statistiska centralbyrån

Statistisk årsbok 2013
19.11
Vistelse i institutionsvård, intagna den 1 november
Care in treatment centres/residential homes, admissions
Socialtjänst
Vårdtyp Type of care 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011
Intagna enligt SoL 1 Admissions under SoL 1 2 702 2 712 2 593 2 485 2 201 2 378 2 100
Män Men 2 030 2 044 1 925 1 827 1 651 1 814 1 592
Kvinnor Women 672 668 668 658 550 564 508
Intagna enligt LVM 2 Admissions under LVM 2 236 276 265 244 241 285 276
Män 145 179 186 151 160 183 170
Kvinnor 91 97 79 93 81 102 106
Summa Total 2 938 2 988 2 858 2 729 2 442 2 663 2 376
1) Socialtjänstlagen (SoL). Social Services Act.
2) Lagen om vård av missbrukare (LVM). Care of Alcoholics and Drug Abusers Act.
Källa: Socialstyrelsen (www.socialstyrelsen.se och www.scb.se/SO0202).
19.12
Län
County
Antal äldre personer och personer med funktionsnedsättning i
särskilda boendeformer enligt socialtjänstlagen den 1 oktober
2011 efter ålder och kön, länsvis
Number of elderly persons and persons with functional imparements
in special forms of accommodation as of 1 October 2011 by age, sex
and county
Boende
Residents
80– år 65–79 år 0–64 år Samtliga
Kvinnor
Women
Män
Men
Kvinnor Män Totalt
Total
Totalt
Stockholm 9 359 2 967 1 861 1 445 987 16 619
Uppsala 1 484 659 276 268 234 2 921
Södermanlands 1 593 538 270 239 .. 2 640
Östergötlands 2 826 1 031 455 375 174 4 861
Jönköpings 2 321 906 388 312 181 4 108
Kronobergs 1 277 532 179 164 95 2 247
Kalmar 1 435 554 231 222 66 2 508
Gotlands 333 127 58 41 29 588
Blekinge 975 411 189 166 56 1 797
Skåne 6 403 2 217 979 865 450 10 914
Hallands 1 738 661 244 242 92 2 977
Västra Götalands 8 646 3 337 1 412 1 323 750 15 468
Värmlands 1 634 626 315 252 156 2 983
Örebro 1 637 547 298 268 90 2 840
Västmanlands 1 747 574 340 272 174 3 107
Dalarnas 1 747 573 273 244 114 2 951
Gävleborgs 1 828 705 327 247 85 3 192
Västernorrlands 1 668 640 345 284 .. 2 937
Jämtlands 947 383 191 164 55 1 740
Västerbottens 1 632 689 376 271 53 3 021
Norrbottens 1 740 704 429 339 186 3 398
Hela riket Sweden 52 950 19 374 9 431 7 998 4 337 94 090
Källa: Socialstyrelsen Statistik, Socialtjänst (www.socialstyrelsen.se och www.scb.se/SO0309 resp. www.scb.se/SO0310).
Statistiska centralbyrån 373

Socialtjänst Statistisk årsbok 2013
19.13
Färdtjänst den 31 december
Transport service for the elderly and disabled
Län
County
Genomsnittligt antal resor per färdtjänstberättigad och län 1
Average number of trips with transport service, by number of qualified
and by county 1
2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011
Stockholms 39 39 40 39 41 43 44
Uppsala 47 40 40 38 35 37 36
Södermanlands 21 22 22 23 23 25 25
Östergötlands 45 45 44 42 42 38 42
Jönköpings 33 32 30 39 36 35 37
Kronobergs 24 23 24 21 24 26 27
Kalmar 27 32 34 32 36 36 41
Gotlands 19 20 17 18 19 18 19
Blekinge 23 23 22 21 21 22 23
Skåne 45 44 45 42 45 45 47
Hallands 39 38 40 39 38 39 41
Västra Götalands 25 25 26 27 29 29 29
Värmlands 21 23 22 22 20 20 19
Örebro 29 30 30 29 30 30 31
Västmanlands 26 25 24 23 21 24 23
Dalarnas 27 25 18 13 14 15 16
Gävleborgs 26 25 26 21 22 22 21
Västernorrlands 19 19 19 19 19 21 21
Jämtlands 30 31 33 35 33 30 29
Västerbottens 28 35 34 33 38 38 31
Norrbottens 26 25 25 24 25 24 25
Hela riket Sweden 32 32 33 32 33 34 34
1) Resor med riksfärdtjänst ingår inte. Excl. inter-municipal trips with transport service.
Källa: Trafikanalys, Färdtjänst och riksfärdtjänst (www.trafa.se).
19.14
Ekonomiskt bistånd (f.d. socialbidrag) och
introduktionsersättning
Social assistance and introductory benefits
2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011
Antal biståndshushåll 1
Recipient households 1 225 338 218 584 211 586 215 172 237 307 247 210 235 974
Ensam man Single man 92 459 91 507 89 378 90 396 100 543 105 032 99 711
Utan barn Without children 86 787 85 882 83 861 84 924 94 219 97 831 92 714
Med barn With children 5 672 5 625 5 517 5 472 6 324 7 201 6 997
Ensam kvinna Single woman 92 091 86 881 83 850 85 833 93 297 99 360 96 415
Utan barn 55 517 52 973 51 202 53 063 58 137 61 046 58 943
Med barn 36 574 33 908 32 648 32 770 35 160 38 314 37 472
Gifta par (eller samboende)
Married couples (or cohabiting persons) 40 087 39 451 37 459 38 051 42 143 41 508 38 479
Utan barn 13 033 12 783 11 981 12 059 13 424 13 032 12 056
Med barn 27 054 26 668 25 478 25 992 28 989 28 476 26 423
Personer som fått bistånd 2
Assistance recipients 2 406 743 392 466 378 552 384 671 422 320 437 050 418 039
Procent 3 Percent 3 4,5 4,3 4,1 4,2 4,5 4,7 4,4
Vuxna 2 Adults 2 271 607 264 191 254 761 258 858 284 407 294 017 281 172
Män Men 136 634 135 029 130 540 132 216 146 322 150 611 142 886
Kvinnor Women 134 973 129 162 124 221 126 642 138 085 143 406 138 232
Barn Children 135 136 128 275 123 791 125 813 137 913 143 033 136 867
1) Inkl. hushåll som enbart består av barn under 18 år eller med okänd hushållstyp. Incl. household without any adult and unknown type of
household.
2) Inkl. okänt kön. Incl. unknown sex.
3) I procent av medelfolkmängden. Percent of the mean population.
Källa: Socialstyrelsen Socialtjänst: Ekonomiskt bistånd årsstatistik (www.socialstyrelsen.se och www.scb.se/SO0203).
374 Statistiska centralbyrån

Hälso- och sjukvård
Health and medical care
Foto: Jan-Aage Haaland

Hälso- och sjukvård Statistisk årsbok 2013
20 – Hälso- och sjukvård
Health and medical care
20.1 Ohälsa och sjukdom ............................ 377
Ill-health and illness
20.2 Skolelevers drogvanor, andelen
elever i årskurs 9 som brukar/brukat
alkohol ........................................................... 379
Pupils in compulsory school, year 9, selfassessment
of using alcohol
20.3 Skolelevers drogvanor, andelen
elever i årskurs 2 i gymnasieskolan
som brukar/brukat alkohol .......................... 380
Pupils in secondary school year 2, selfassessment
of using alcohol
20.4 Andelen dagligrökare efter kön
och ålder, procent ........................................ 381
Everyday smokers, by sex and age,
percent
20.5 Andelen överviktiga i åldern 16 år
och äldre efter kön, procent ........................ 382
Overweight persons, by sex and age,
percent
20.6 Hälsotillstånd och sjuklighet i
åldern 16 år och äldre efter kön och
ålder 2011, procent ...................................... 383
Self-assessment of state of health, by sex
and age, percent
20.7 Överviktiga samt därav feta efter
kön i åldern 16 år och äldre, procent ......... 384
Overweight and obese persons, by sex
and age, percent
20.8 Hälso- och sjukvårdens verksamhet
........................................................... 385
Healthcare service
20.9 Hälso- och sjukvårdspersonal
inom landsting och primärkommuner
den 1 november............................................ 386
Medical personnel
20.10 Genomsnittligt disponibla vårdplatser
efter huvudman och huvudgrupp
2011 .................................................... 387
Available hospital beds by responsible
authority, average
20.11 De i Sverige vanligaste anmälningspliktiga
infektionssjukdomarna,
antal rapporterade fall .................................. 388
The most common infectious diseases
in Sweden subject to statutory reporting,
number of reported cases
20.12 Apotekens försäljning av läkemedel
mot recept, exklusive dosdispenserade
läkemedel .............................. 389
Pharmacy retail sales, prescribed drugs
excluding multi-dose drug dispensing
20.13 Apotekens totalförsäljning av
läkemedel, kronor ......................................... 389
Pharmacy retail drug sales, SEK
20.14 Utförda aborter ................................... 390
Number of induced abortions
20.15 Självmord ............................................ 391
Suicides
20.16 Döda efter dödsorsak och
ålder, män ...................................................... 392
Deaths by cause and age, men
20.17 Döda efter dödsorsak och
ålder, kvinnor ................................................ 395
Deaths by cause and age, women
20.18 Döda på grund av olyckshändelse
........................................................ 398
Deaths due to accidents
376 Statistiska centralbyrån

Statistisk årsbok 2013
20.1
Ohälsa och sjukdom
Ill-health and illness
Drygt tre fjärdedelar av befolkningen i åldern 16 år och äldre anser att deras
hälsotillstånd är bra eller mycket bra. Bara 6 procent anser att deras hälsotillstånd
är dåligt eller mycket dåligt.
Hälso- och sjukvård
Hur man bedömer sitt allmänna hälsotillstånd
varierar med ålder. Med stigande ålder minskar
andelen personer som tycker att deras hälsotillstånd
är bra. Andelen med bra hälsotillstånd
tenderar att vara något högre bland män än
bland kvinnor.
Andel i åldern 16 år och äldre som anser sig ha
gott eller mycket gott hälsotillstånd 2011
Motsvarande andel bland män är något lägre
(43 procent). Av kvinnorna uppger 15 procent
att de har svåra besvär av långvarig sjukdom.
Bland männen är andelen 10 procent.
Hur man bedömer sitt allmänna hälsotillstånd
har ett visst samband med sjukdomar
och besvär, men det är inte samma sak att
konstatera att man har en sjukdom som att
uppleva sitt hälsotillstånd som dåligt.
Mer än hälften av dem som har någon långvarig
sjukdom, 62 procent av männen och 60
procent av kvinnorna, bedömer ändå sitt hälsotillstånd
som gott.
Andel i åldern 16 år och äldre som anser sig ha
gott eller mycket gott hälsotillstånd 2011
Frågan om man har ”några kroniska eller långvariga
sjukdomar eller besvär” eller om man
”regelbundet tar medicin för någonting” fångar
upp både mer och mindre allvarliga sjukdomar
och tillstånd.
Ungefär hälften av kvinnorna i åldern 16 år
och äldre (51 procent) uppger att de har någon
långvarig sjukdom eller något långvarigt besvär.
När befolkningen tillfrågas om de har ”några
kroniska eller långvariga sjukdomar eller besvär”
eller om man ”regelbundet tar medicin för
någonting” är det sjukdomar i cirkulationsorganen
(t.ex. högt blodtryck och hjärtinfarkt) och
rörelseorganen (t.ex. reumatism) som oftast
nämns. Sjukdomar som kan hänföras till endokrina
systemet (t.ex. diabetes och struma) eller
andningsorganen (t.ex. kronisk luftrörskatarr)
är andra ofta nämnda sjukdomar eller besvär.
Statistiska centralbyrån 377

Hälso- och sjukvård Statistisk årsbok 2013
Skattat antal personer i befolkningen, 16 år och
äldre, med sjukdomar inom olika sjukdomsgrupper
Sjukdomsgrupp Kvinnor Män Samtliga
Sjukdomar relaterade
till andningsorganen 316 000 219 000 534 000
Sjukdomar relaterade
till cirkulationsorganen 682 000 650 000 1 332 000
Hjärtsjukdomar 138 000 228 000 366 000
Högt blodtryck 519 000 408 000 927 000
Endokrina systemets
sjukdomar 458 000 292 000 749 000
Diabetes 124 000 166 000 290 000
Hudsjukdomar 76 000 76 000 153 000
Matsmältningsorganens
sjukdomar 195 000 129 000 323 000
Sjukdomar i nervsystem
och sinnesorgan 223 000 171 000 393 000
Sjukdomar i skelettet
och rörelseorganen 629 000 355 000 983 000
Källa: Källa: SCB Undersökningarna av levnadsförhållanden
(ULF/SILC, 2011).
378 Statistiska centralbyrån

Statistisk årsbok 2013
20.2
Hälso- och sjukvård
Skolelevers drogvanor, andelen elever i årskurs 9 som
brukar/brukat alkohol
Pupils in compulsory school, year 9, self-assessment of using alcohol
Genomsnittlig årskonsumtion i ren alkohol 2011
Mellan åren 1989 och 1997 låg pojkarnas
årskonsumtion kring 3,2 l ren alkohol (100
procent). Året därefter skedde en ökning
med en topp år 2000 för att sedan minska
fram till 2007. Konsumtionen 2011 var 2,2
liter. Det är den lägsta konsumtionsnivån för
pojkar mellan åren 1989 och 2011
Bland flickorna ökade årskonsumtionen
från 1990-talets början fram till 2005. Framförallt
var det en markant ökning under
slutet av 1990- och början av 2000-talet.
Den nuvarande konsumtionsnivån är 1,8 l,
vilket är den lägsta sedan 1997.
Genomsnittlig årskonsumtion i ren alkohol fördelat på
dryckeslag 2011
Fördelar man årskonsumtionen ren alkohol
på dryckesslag kan man för pojkarnas del
konstatera att starköl dominerar 2011. Därefter
följer sprit och blanddrycker. Vinkonsumtionen
utgör den minsta delen av den
totala alkoholkonsumtionen.
Ett utmärkande drag för flickornas alkoholkonsumtion
är spritens och blanddryckernas
dominerande ställning.
Intensivkonsumtion av alkohol 1972–2011
För att få en uppfattning om hur pass vanligt
det är att eleverna dricker relativt stora
mängder vid ett och samma tillfälle (intensivkonsumerar)
ställdes frågan: ”Hur ofta
händer det att du dricker alkohol motsvarande
minst en halv halvflaska sprit 1 ) eller en
helflaska vin eller fyra stora flaskor stark
cider/alkoläsk eller fyra burkar starköl eller
sex burkar folköl vid samma tillfälle?”
Diagrammet visar hur stor andel som svarat
att de intensivkonsumerat minst någon
gång i månaden. Andelen som intensivkonsumerar
har under de senaste åren legat på
ungefär samma nivå bland pojkar och flickor.
1) Före år 2000 löd frågan – en halvflaska sprit.
Källa: Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning,
CAN, rapport nr 129 (www.can.se).
Statistiska centralbyrån 379

Hälso- och sjukvård Statistisk årsbok 2013
20.3
Skolelevers drogvanor, andelen elever i årskurs 2 i gymnasieskolan
som brukar/brukat alkohol
Pupils in secondary school year 2, self-assessment of using alcohol
Genomsnittlig årskonsumtion i ren alkohol 2005–2011
Som väntat låg den genomsnittliga totala
årskonsumtionen 100-procentig alkohol
högre bland eleverna i gymnasiets år 2
jämfört med i årskurs 9. När mätningarna
började 2004 beräknades flickorna i gymnasiet
ha en årskonsumtion i samma storleksordning
som pojkarna i årskurs 9,
knappt fyra liter. Gymnasieflickornas årskonsumtion
har sedan dess legat stabilt
och i årets undersökning uppskattades den
till 4 liter. Gymnasiepojkarnas beräknade
årskonsumtion har minskat sedan 2007.
År 2011 drack de 5,5 liter alkohol per år,
vilket är den lägsta nivån sedan undersökningen
började.
Genomsnittlig årskonsumtion i ren alkohol fördelat på
dryckeslag 2011
Fördelar man årskonsumtionen ren alkohol
på dryckesslag utgjorde starkölskonsumtionen
– följt av spritkonsumtionen – den
största andelen bland pojkarna.
Den minsta andelen av konsumtionen
utgjorde vin.
Bland flickorna var de vanligaste
dryckerna sprit och blanddrycker. Utmärkande
för flickornas konsumtion var att vin
stod för 18 procent av den totala alkoholkonsumtionen.
Detta tyder på att flickors
konsumtionsmönster delvis förändras
mellan årskurs 9 och gymnasiets år 2
(jmf föregående tabell ).
Intensivkonsumtion av alkohol 2005–2011
För att få en uppfattning om hur pass vanligt
det är att eleverna dricker relativt stora
mängder vid ett och samma tillfälle (intensivkonsumerar)
ställdes frågan: ”Hur ofta
händer det att du dricker alkohol motsvarande
minst en halv halvflaska sprit eller en
helflaska vin eller fyra stora flaskor stark
cider/alkoläsk eller fyra burkar starköl eller
sex burkar folköl vid samma tillfälle?”
Diagrammet visar hur stor andel som svarat
att de intensivkonsumerat minst någon
gång i månaden.
År 2011 var denna andel bland pojkarna
47 procent och bland flickorna 40 procent.
Källa: Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning,
CAN, rapport nr 129 (www.can.se).
380 Statistiska centralbyrån

Statistisk årsbok 2013
20.4
Andelen dagligrökare efter kön och ålder, procent
Everyday smokers, by sex and age, percent
Hälso- och sjukvård
Källa: SCB: Undersökningarna av levnadsförhållanden, ULF (www.scb.se/LE0101).
Statistiska centralbyrån 381

Hälso- och sjukvård Statistisk årsbok 2013
20.5
Andelen överviktiga i åldern 16 år och äldre efter kön, procent
Overweight persons, by sex and age, percent
Källa: SCB: Undersökningarna av levnadsförhållanden, ULF (www.scb.se/LE0101).
382 Statistiska centralbyrån

Statistisk årsbok 2013
20.6
Hälso- och sjukvård
Hälsotillstånd och sjuklighet i åldern 16 år och äldre efter kön och
ålder 2011, procent
Self-assessment of state of health, by sex and age, percent
Kön/Ålder
Sex/Age
Allmänt
hälsotillstånd 1 är
Svåra
besvär
av lång-
Värk i muskler
eller leder 5
Gott 2 Dåligt 3 varig
sjukdom
Totalt Svår
värk
Värk i
skuldror,
nacke
eller
axlar 6
Ryggvärk,
höftsmärtor
eller
ischias 7
Värk i
händer,
armbågar,
ben eller
knän 8
Trött för
jämnan 9
Besvär
med
sömnen
10
Återkommande
huvudvärk,
migrän 11
Besökt
läkare
för sjukdom
(sen. 3
mån.) 12
Kvinnor
Women
16–19 87 3 8 49 13 31 25 16 12 25 18 32
20–29 90 1 9 56 12 42 25 20 13 28 26 34
30–39 87 5 10 59 19 42 35 26 19 29 21 34
40–49 80 7 14 67 23 49 39 32 13 25 23 40
50–59 76 8 21 70 31 50 43 45 16 36 19 35
60–64 64 13 22 73 32 43 47 51 14 37 13 43
65–69 74 5 17 70 24 36 41 44 8 33 9 41
70–79 61 8 20 78 33 42 45 52 9 36 9 46
80– 49 11 23 68 27 31 41 44 10 26 7 49
20–64 81 6 14 64 23 45 37 33 15 30 21 36
25–64 80 7 15 66 24 46 38 35 16 31 21 37
Män
Men
16–19 93 0 2 23 4 9 9 14 3 17 6 24
20–29 90 3 7 41 7 19 19 21 8 22 8 27
30–39 88 5 6 47 10 25 25 20 12 22 11 23
40–49 86 3 8 54 15 34 31 26 8 20 13 28
50–59 75 6 15 60 21 37 34 33 11 23 10 31
60–64 78 7 18 62 18 37 38 36 3 22 8 34
65–69 74 5 12 57 14 28 31 29 3 19 8 36
70–79 66 10 13 62 21 31 32 35 3 24 3 46
80– 49 11 20 62 23 30 34 34 7 24 4 52
20–64 84 4 10 52 14 30 29 26 9 22 10 28
25–64 83 5 10 53 15 31 30 27 9 22 10 28
1) General state of health.
2) Good.
3) Bad.
4) Severe symptoms of long-term illness.
5) Pain in muscles and joints, divided into of respondents in total and those with severe pain.
6) Pain in shoulders or neck.
7) Back pain, hip pain or sciatica.
8) Pain in hands, elbows, legs or knees.
9) Tired all the time.
10) Trouble sleeping.
11) Recurrent headaches, migraines.
12) Been to doctor for illness (within the last 3 months).
Källa: SCB: Undersökningarna av levnadsförhållanden, ULF/SILC (www.scb.se/ULF).
Statistiska centralbyrån 383

Hälso- och sjukvård Statistisk årsbok 2013
20.7
Överviktiga samt därav feta efter kön i åldern 16 år och äldre,
procent
Overweight and obese persons, by sex and age, percent
Kön/Ålder
Sex /Age
Överviktiga
Overweight persons
Därav feta
Of whom obese persons
1988 2002 2005 2008 1 2011 1988 2002 2005 2008 1 2011
Kvinnor Women
16–19 5 11 11 9 12 0 2 3 2 1
20–29 11 21 19 19 21 2 5 4 5 7
30–39 16 33 29 33 29 3 10 11 10 10
40–49 27 35 34 41 46 7 8 10 11 11
50–59 42 47 47 44 50 10 14 9 10 14
60–64 44 57 51 44 49 12 14 15 15 12
65–69 48 50 46 57 51 12 9 12 16 13
70-79 43 50 58 51 55 8 14 21 14 16
80– 30 38 40 37 44 4 7 11 7 9
20–64 25 37 35 36 38 6 10 9 10 11
25–64 27 39 37 38 40 6 10 10 10 11
Män Men
16–19 7 17 12 15 17 0 2 1 3 4
20–29 20 36 30 34 34 2 7 4 7 8
30–39 31 53 52 54 57 3 12 12 11 11
40–49 45 59 61 67 60 7 13 14 14 8
50–59 51 60 67 62 66 8 13 15 14 16
60–64 59 69 67 67 61 9 14 20 13 16
65–69 56 65 66 63 68 7 16 14 14 17
70-79 44 56 54 58 59 7 9 8 11 15
80– 41 42 40 46 50 10 5 6 3 7
20–64 38 54 55 56 55 5 12 13 12 12
25–64 41 57 58 60 59 6 13 14 13 13
1) Streckad linje innebär metodbyte, en övergång från besöks- till telefonintervjuer. För mer information om detta se SCB:s webbplats.
Källa: SCB: Undersökningarna av levnadsförhållanden, ULF/SILC (www.scb.se/ULF).
384 Statistiska centralbyrån

Statistisk årsbok 2013
20.8
Typ av vård
Type of care
Hälso- och sjukvårdens verksamhet
Healthcare service
Genomsnittligt
disponibla
(fasta)
vårdplatser 1, 2
Hospital beds
average
available
Utskrivningar 2
Discharges
Vårddagar,
1 000-tal 2, 3
Care-days
Medelvårdtid
2 , dagar
Mean
average
stay, days
Hälso- och sjukvård
Läkarbesök, Varav hos
2, 4, 5
totalt annan
1 000-tal vårdgivare 5, 6
Visits to 1 000-tal
physicians Of which care
1 000s provided by
others than
county/
regional
councils
Specialiserad vård Specialized care 25 477 1 584 944 8 347,5 5,3 13 164,8 3 172,3
Somatisk vård Somatic care 21 041 1 482 404 6 849,2 4,6 12 077,3 2 844,4
Psykiatrisk vård Psychiatric care 4 436 102 540 1 498,3 14,6 1 087,5 327,9
Primärvård Primary health care 89 13 920 130,7 9,4 14 273,9 5 868,2
Allmän läkarvård 7 General practice . . . . 13 989,7 5 790,9
Summa Total
2011 8 25 566 1 598 864 8 478,2 5,3 27 438,6 9 040,5
2010 9 25 566 1 576 522 8 521,3 5,4 26 838,1 8 555,0
2009 25 693 1 559 456 9 065,5 5,8 26 356,7 7 955,7
2008 25 862 1 565 180,0 9 388,2 6,0 25 876,2 7 645,3
2007 26 196 1 502 500,0 8 750,0 5,8 25 347,1 7 329,3
2006 26 223 1 489 048,0 9 019,8 6,0 25 169,1 7 221,0
2005 26 478 1 477 540,0 8 796,2 5,9 24 847,6 7 223,1
2004 27 088 1 456 444,0 8 726,2 6,0 24 763,7 7 331,7
2003 27 332 1 443 528,0 8 872,5 6,1 24 289,6 7 208,3
2002 27 969 1 444 915,0 8 984,4 6,2 25 618,5 7 511,3
2001 29 122 1 458 851,0 9 282,0 6,4 25 630,5 7 388,3
2000 31 765 1 476 414,0 9 467,0 6,4 25 382,9 6 629,5
1999 32 755 1 506 690,0 9 962,0 6,6 25 665,1 6 239,8
1) 2001–2011: genomsnittligt disponibla vårdplatser; 1999–2000: fastställda vårdplatser. Fr.o.m. 2000 inkl. viss privat vård, 241 vårdplatser
2000, 309 vårdplatser 2001, 658 vårdplatser 2002, 816 vårdplatser 2003, 1 018 vårdplatser 2004, 934 vårdplatser 2005, 880 vårdplatser
2006, 916 vårdplatser 2007, 940 vårdplatser 2008, 1 151 vårdplatser 2009, 1 216 vårdplatser 2010 och 1 359 vårdplatser 2011.
2) Egenproducerad verksamhet (förvaltning och landstings-/regionägt bolag) samt verksamhet producerad av annan vårdgivare.
3) Vårddagar innefattar även vårdtid som hänför sig till år före utskrivningsåret.
4) T.o.m. 2000 exkl. läkarbesök inom primärkommunal primärvård.
5) Exkl läkarbesök inom mödrahälsovård och barnhälsovård. För 2010 var dessa besök totalt 567 400, varav hos annan vårdgivare
141 600. För 2011 var dessa besök totalt 565 900, varav hos annan vårdgivare 147 900.
6) Verksamhet producerad av annan vårdgivare, dvs. privata företag, stiftelser, personalkooperativ, vårdgivare med ersättning enl.
vårdavtal eller ersättning enl. nationell taxa etc.
7) Inkl. jourverksamhet.
8) Vårdplatser: Stockholms läns landsting redovisar för 2011 fler enheter med sammanlagt 172 genomsnittligt disponibla vårdplatser.
9) Vissa uppgifter är reviderade. Some of the figures are revised.
Se Tabellanmärkningar.
Källa: Socialstyrelsen (www.socialstyrelsen.se och www.scb.se/HS0205); Sveriges Kommuner och Landsting (www.skl.se).
Statistiska centralbyrån 385

Hälso- och sjukvård Statistisk årsbok 2013
20.9
Hälso- och sjukvårdspersonal inom landsting och
primärkommuner den 1 november
Medical personnel
Sjukvårdspersonal Medical personnel 2005 2006 2007 2008 1 2009 1 2010 1 2011 1
Läkare Physicians 27 600 28 300 29 400 29 100 29 300 29 500 30 200
Per 100 000 invånare Per 100 000 inhab. 305 311 320 314 314 313 318
Sjuksköterskor och barnmorskor m.fl.
Nurses and midwives 83 700 86 100 88 200 71 500 71 400 71 000 72 300
Sjukgymnaster Physiotherapists 6 100 6 200 6 200 6 000 5 900 5 800 5 800
Arbetsterapeuter Occupational therapists 4 200 4 300 4 300 4 000 3 800 3 800 3 800
Hörselvårdsassistenter m.fl.
Audiological assistants 600 700 700 600 600 600 600
Undersköterskor Assistant nurses 39 400 39 900 40 000 39 000 36 800 35 800 36 000
Sjukvårdsbiträden Nursing auxiliaries 1 400 1 400 1 200 1 200 1 000 1 000 1 000
Skötare m.fl.
Nursing personnel at mental hospitals 11 100 11 100 11 000 10 800 10 200 9 700 9 400
Tandläkare Dentists 4 300 4 300 4 300 4 100 4 100 4 100 4 100
Per 100 000 invånare 48 47 47 44 44 44 43
Tandtekniker Dental technicians 200 200 200 200 200 200 200
Tandsköterskor och -hygienister
Dental nurses and hygienists 9 600 9 500 9 500 9 100 9 000 8 900 8 900
1) Från och med år 2008 används ett nytt yrkesklassificeringssystem, AID (Arbetsidentifikation). Bland annat redovisas ledningspersonal
för sig vilket möjliggör en bättre uppföljning av dessa grupper. Förändringarna innebär dock att det inte är möjligt att göra korrekta
utvecklingstal med tidigare år.
Källa: Sveriges Kommuner och Landsting (www.skl.se).
386 Statistiska centralbyrån

Statistisk årsbok 2013
20.10
Hälso- och sjukvård
Genomsnittligt disponibla vårdplatser efter huvudman och
huvudgrupp 2011
Available hospital beds by responsible authority, average
Huvudman
Responsible authority
Genomsnittligt disponibla vårdplatser efter huvudgrupp
Hospital beds, average disposable
Specialiserad
somatisk
vård
Specialized
somatic
care
Medicinsk
korttidsvård
Medical
short-term
care
Därav
Of which
Kirurgisk
korttidsvård
Surgical
short-term
care
Geriatrisk
vård
Geriatrics
Övrig vård 1
Other care 1
Specialiserad
psykiatrisk
vård
Specialized
psychiatric
care
Summa
specialiserad
vård
Specialized
care, total
Totalt 2
Total 2
Landsting/region 3
County council/region 19 827 9 706 7 370 1 539 1 212 4 296 24 123 24 207
Stockholms 3 3 111 1 340 1 153 482 136 770 3 881 3 881
Uppsala 3 952 352 419 94 87 141 1 093 1 093
Södermanlands 548 32 67 – 449 203 751 751
Östergötlands 3 845 435 333 38 39 161 1 006 1 006
Jönköpings 795 353 309 133 – 147 942 942
Kronobergs 412 234 156 22 – 180 592 592
Kalmar 517 250 212 55 – 101 618 618
Gotlands 134 88 46 – – 13 147 147
Blekinge 353 197 140 11 5 74 427 427
Skåne 3 2 865 1 514 995 47 309 556 3 421 3 421
Hallands 3 587 297 264 16 10 84 671 671
Västra Götalands 3 3 460 1 806 1 313 286 55 819 4 279 4 279
Värmlands 575 355 220 – – 102 677 677
Örebro 3 710 381 296 33 – 135 845 845
Västmanlands 3 586 349 201 31 5 122 708 708
Dalarnas 658 301 260 68 29 135 793 793
Gävleborgs 3 549 306 219 16 8 73 622 629
Västernorrlands 3 500 268 179 53 – 185 685 685
Jämtlands 289 163 126 – – 52 341 350
Västerbottens 3 760 387 261 112 – 124 884 918
Norrbottens 621 298 201 42 80 119 740 774
Annan vårdgivare 4
Other responsible
authority 1 214 318 304 494 98 140 1 354 1 359
Stockholm 5 979 207 225 494 53 121 1 100 1 100
Uppsala 6 14 – 14 – – – 14 14
Östergötlands 7 18 – 18 – – – 18 18
Skåne 8 34 34 – – – – 34 34
Hallands 9 84 37 47 – – – 84 84
Västra Götalands 10 34 – – – 34 19 53 53
Örebro 11 11 – – – 11 – 11 11
Västmanlands 12 16 16 – – – – 16 16
Gävleborgs 13 – – – – – – – 5
Västernorrlands 14 10 10 – – – – 10 10
Västerbottens 15 14 14 – – – – 14 14
Hela riket Sweden 21 041 10 024 7 674 2 033 1 310 4 436 25 477 25 566
1) Ofördelad korttidsvård samt övrig vård. Undistributed short-term care.
2) I totalt ingår förutom specialiserad vård 89 vårdplatser inom primärvård. Including 89 hospital beds in primary health care.
3) Egenproducerad verksamhet, dvs. förvaltning och landstings-/regionägt bolag.
4) Verksamhet producerad av annan vårdgivare, dvs. privata företag, stiftelser, personalkooperativ, vårdgivare med ersättning enligt
vårdavtal eller med ersättning enl. nationell taxa etc.
5) S:t Görans sjukhus AB (292), Ersta sjukhus (66), Sophiahemmet (26), Brommageriatriken AB (123), Nackageriatriken AB (57), Stockholms
sjukhem (69), Capio Geriatrik AB (123), Löwet Geriatrik (34), Nynäs Geriatrik (18), Handengeriatriken (48), Prima vuxenpsykiatri
(32), Capio Maria AB (40), Löwet ASIH (11), Byle Gård (18), Maria Regina (13), BB Stockholm (21), Ortopediska huset (23), Stockholm
Spine Center (26), Orthocenter Stockholm (16), Aleris specialistvård Nacka (14), Capio Anorexi (14), Mandometerkliniken Stockholm (16).
6) Elisabethsjukhuset.
7) Aleris Specialistvård Motala.
8) Carema Närvård AB (Simrishamn).
9) Reumatikersjukhuset Spenshult (64) och Movement Halmstad (20).
10) Lundby sjukhus AB (12), Stadsmissionen Göteborg (19) och Carlanderska sjukhuset (22).
11) Läkargruppen AB.
12) Mitt Hjärta, Bergslagssjukhuset, Fagersta.
13) Rosengård i Sandviken.
14) Mellannorrlands Hospice AB.
15) Axlagården.
Källa: Sveriges Kommuner och Landsting: Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling 2011 (www.skl.se).
Statistiska centralbyrån 387

Hälso- och sjukvård Statistisk årsbok 2013
20.11
De i Sverige vanligaste anmälningspliktiga infektionssjukdomarna,
antal rapporterade fall
The most common infectious diseases in Sweden subject to
statutory reporting, number of reported cases
Sjukdom Disease 2007 2008 2009 2010 2011
Klamydiainfektion Chlamydia infection 47 101 42 003 37 780 36 814 37 290
Campylobacterinfektion Campylobacter infection 7 106 7 693 7 179 8 001 8 214
ESBL 1 Extended Spectrum Betalactamase 2 106 2 957 3 755 4 984 5 678
Salmonellainfektion Salmonella infection 3 933 4 194 3 054 3 606 2 885
Hepatit C Hepatitis C 2 134 2 536 2 215 1 944 2 086
Meticillinresistenta gula stafylokocker (MRSA)
Meticillin-resistant S.aureus 1 128 1 314 1 480 1 580 1 884
Hepatit B Hepatitis B 1 465 1 577 1 535 1 598 1 446
Pneumokockinfektion (invasiv infektion)
Streptococcus pneumoniae 1 441 1 789 1 618 1 457 1 361
Giardiainfektion Giardia infection 1 419 1 533 1 211 1 312 1 045
Den nya influensa A (H1N1) 1 Influenza A (H1N1) . . 10 968 137 1 041
Gonorré Gonorrhoea 642 722 614 842 951
Viral meningoencefalit Viral meningitis 486 585 546 734 934
Tuberkulos Tuberculosis 497 545 643 683 595
Enterohemorragisk E. Coli (EHEC) (infektion med)
Enterohaemorragic E coli infection (EHEC) 263 304 228 334 478
HIV-infektion 2 HIV infection 541 448 486 491 465
Shigellainfektion Shigellosis 470 597 469 557 454
Betahemolyserande grupp-A-streptokocker (GAS) (invasiv
infektion)
Beta hemolytic group-A-streptococci (GAS) (invasiv infection) 410 461 442 361 402
Atypiska mykobakterier (infektion med)
Atypical mycobacteria infection 388 399 410 374 387
Cryptosporidium (infektion med) Cryptosporidium infection 110 148 159 392 380
Harpest (tularemi) Tularemia 174 382 244 484 350
Sorkfeber Nephropathia epidemica 2 195 569 53 416 350
Yersiniainfektion Yersiniaosis 567 546 398 282 350
Totalt 3 Total 3 77 345 74 230 77 918 69 660 70 945
1) Anmälningspliktig från laboratorierna fr.o.m. 2009-02-01.
2) Human Immune Deficiency Virus.
3) Inkl. övriga anmälningspliktiga sjukdomar. Including other infectious diseases in Sweden subject to statutory reporting.
Se Tabellanmärkningar.
Källa: Smittskyddsinstitutet (www.smittskyddsinstitutet.se).
388 Statistiska centralbyrån

Statistisk årsbok 2013
20.12
Hälso- och sjukvård
Apotekens försäljning av läkemedel mot recept, exklusive
dosdispenserade läkemedel
Pharmacy retail sales, prescribed drugs excluding multi-dose drug
dispensing
År
Year
AUP exkl. moms 1 , kr
Total price, VAT excluded,
SEK
Förmån 2 , kr
Cost of drug
reimbursement system,
SEK
Varurader 3
Prescription items
Förpackningar 4
Drug packages
2000 18 849 022 912 13 969 648 658 57 486 917 75 281 522
2001 19 821 723 767 14 736 792 668 58 724 372 76 516 457
2002 21 305 543 500 15 922 944 328 60 172 090 76 901 236
2003 21 302 016 488 15 961 764 707 60 461 927 75 671 973
2004 21 172 237 677 15 664 017 970 61 381 985 76 188 100
2005 21 192 030 260 15 561 810 791 62 455 678 77 364 852
2006 21 772 952 271 15 808 244 586 63 774 483 78 645 690
2007 22 691 136 435 16 412 565 040 65 258 429 80 274 139
2008 23 456 480 819 16 990 014 256 66 663 439 81 978 472
2009 23 667 288 623 17 006 737 726 67 464 956 82 678 278
2010 23 685 354 113 16 861 090 411 68 420 312 83 667 502
2011 24 183 039 703 17 242 029 771 69 872 444 85 090 441
1) Apotekens utförsäljningspris exklusive moms.
2) Landstingens kostnad för läkemedel inom läkemedelsförmånen.
3) Antalet expeditionstillfällen av ett läkemedel, oavsett antal förpackningar.
4) Antalet sålda förpackningar.
Se Tabellanmärkningar.
Källa: Apotekens Service AB (www.apotekensservice.se).
20.13
Apotekens totalförsäljning av läkemedel, kronor
Pharmacy retail drug sales, SEK
År
Year
Alla försäljningssätt
1,2
Total sales
Handköp
Shopping
Förskrivning
Prescribed drugs
Vanlig förskrivning
Regular prescripttions
Dosdispenserade
läkemedel
Prescriptions for
multi-dose
dispensing
Rekvisitioner
Ordered drugs
Sjukhus
Hospitals
Övriga kunder
Other
customers
2000 24 653 376 223 1 846 526 389 18 849 022 912 1 337 323 918 2 204 197 195 416 305 808
2001 26 229 622 479 2 006 942 908 19 821 723 767 1 619 305 996 2 370 825 018 410 824 791
2002 28 288 557 249 2 195 517 025 21 305 543 500 1 804 190 792 2 574 055 359 409 250 574
2003 28 906 290 083 2 413 816 573 21 302 016 488 1 901 840 258 2 870 325 078 418 291 686
2004 29 599 514 796 2 570 947 891 21 172 237 677 1 926 284 137 3 467 732 496 462 312 595
2005 30 440 371 732 2 769 527 637 21 192 030 260 1 914 908 483 4 107 522 543 456 382 810
2006 31 970 148 457 3 008 356 421 21 772 952 271 1 929 501 743 4 805 028 244 454 309 778
2007 33 916 954 709 3 254 212 629 22 691 136 435 2 043 401 883 5 455 798 764 472 404 999
2008 35 648 973 373 3 461 106 480 23 456 480 819 2 220 247 486 6 039 057 687 472 080 901
2009 36 607 812 863 3 720 222 036 23 667 288 623 2 279 348 706 6 478 527 633 462 425 865
2010 36 698 642 600 3 545 490 334 23 685 354 113 2 365 447 398 6 742 225 873 360 124 882
2011 37 274 321 754 3 522 982 924 24 183 039 703 2 195 841 022 7 070 783 610 301 674 495
1) Apotekens utförsäljningspris exklusive moms.
2) Sedan 2009 tillåts även viss läkemedelsförsäljning i övrig handel. Denna försäljning redovisas inte i denna tabell.
Se Tabellanmärkningar.
Källa: Apotekens Service AB (www.apotekensservice.se).
Statistiska centralbyrån 389

Hälso- och sjukvård Statistisk årsbok 2013
20.14
Utförda aborter
Number of induced abortions
Graviditetsveckor,
Summa 1, 2
fullgångna 2011 1
Total 1, 2
Completed weeks of gestation 1
Ålder
Age
–19 20–24 25–29 30–34 35–39 40–
–5 5 721 739 1 496 1 250 978 813 445
6 9 440 1 302 2 536 1 977 1 643 1 289 693
7 8 789 1 303 2 486 1 750 1 447 1 203 600
8 5 720 994 1 562 1 136 878 770 380
9 2 475 461 720 455 364 336 139
10 1 721 307 544 309 260 204 97
11 1 224 255 371 210 168 153 67
12 547 102 165 88 79 76 37
13 447 97 114 73 70 58 35
14 372 68 95 70 58 55 26
15 250 41 62 51 39 36 21
16 198 32 53 33 23 32 25
17 239 37 52 51 38 39 22
18– 407 62 74 87 91 61 32
Samtliga All abortions
2011 1 37 696 5 818 10 361 7 571 6 166 5 144 2 636
2010 1 37 693 6 389 10 068 7 495 6 124 5 073 2 542
2009 1 37 524 7 007 9 664 7 282 6 019 4 999 2 473
2008 2 38 053 7 561 9 636 7 274 5 902 5 091 2 551
2007 2 37 205 7 584 9 160 7 102 6 003 4 937 2 204
2006 2 36 045 7 532 8 638 6 740 5 851 4 904 2 360
2005 2 34 978 6 941 8 067 6 514 5 965 5 052 2 420
2004 2 34 454 6 681 7 823 6 519 6 045 5 115 2 249
2003 2 34 473 6 589 7 930 6 544 6 156 5 105 2 139
2002 2 33 365 6 503 7 614 6 416 5 895 4 973 1 959
2001 2 31 772 5 664 7 108 6 587 5 939 4 627 1 832
2000 2 30 980 5 217 6 849 6 559 5 928 4 543 1 877
1999 30 712 4 673 6 788 6 573 6 393 4 438 1 847
1998 31 008 4 533 6 911 6 765 6 463 4 416 1 920
1997 31 433 4 374 7 256 7 007 6 568 4 341 1 887
1996 32 117 4 362 7 720 7 421 6 496 4 246 1 872
1995 31 441 4 195 7 547 7 407 6 164 4 157 1 971
1994 32 293 4 477 8 030 7 602 5 974 4 143 2 067
1993 34 169 4 839 8 533 8 167 6 227 4 195 2 208
1992 34 849 5 338 8 768 8 089 5 988 4 283 2 383
1991 35 788 6 152 9 250 7 971 5 869 4 136 2 410
1990 37 489 6 791 9 822 8 066 5 733 4 461 2 616
1) Information om graviditetslängd eller kvinnans ålder saknas för 0,3 procent. Bortfallet är inkluderat i summan. Information about
completed weeks of gestation or age of the woman is missing for 0.3 percent. The nonresponse is included in the total.
2) Inkl. okänd ålder. Incl. unknown age.
Se Tabellanmärkningar.
Källa: Socialstyrelsen Statistik, Hälsa och sjukdomar (1994–2007), Hälsa och sjukvård (2008–, www.socialstyrelsen.se och
www.scb.se/HS0102); Statistiska meddelanden serie HS 46 (–1993).
390 Statistiska centralbyrån

Statistisk årsbok 2013
Hälso- och sjukvård
20.15 Självmord
Suicides
Kön
Sex
Antal självmord
Number of suicides
Självmord på 100 000 inv.
Suicides per 100 000 inh.
Dödssätt
Number of suicides, by method
–24 år
years
25–
44 år
45–
år
Summa
Total
15–
24 år
25–
44 år
45–
år
Hela
befolkningen
Whole
population
Förgiftning
Poisoning
Hängning,
strypning
Hanging,
strangulation
Dränkning
Drowning
Skott
och
sprängning
Firearms,
explosives
Annat
sätt
Other
methods
Män
Men
1995 78 304 554 936 13,4 24,5 32,5 21,5 257 330 46 173 130
1996 67 280 525 872 12,0 22,6 30,5 20,0 237 313 35 160 127
1997 66 292 498 856 11,6 23,5 28,7 19,6 244 309 34 149 120
1998 59 262 559 880 10,7 21,1 32,0 20,1 228 355 45 133 119
1999 81 253 527 861 14,8 20,4 29,9 19,7 187 332 45 154 143
2000 64 245 493 802 12,0 19,7 27,7 18,3 164 322 52 134 130
2001 61 253 519 833 11,2 20,4 28,9 19,0 176 341 54 135 127
2002 82 242 538 862 14,6 19,5 29,7 19,5 176 350 41 164 131
2003 61 235 479 775 11,0 19,0 26,1 17,5 153 340 25 119 138
2004 93 219 521 833 16,2 17,7 28,2 18,7 148 373 28 137 147
2005 73 222 540 835 12,0 18,0 29,0 18,7 150 405 33 119 128
2006 75 214 528 817 12,5 17,3 28,1 18,1 151 376 40 120 130
2007 74 230 497 801 11,4 18,5 26,1 17,6 139 384 25 106 147
2008 96 228 531 855 15,5 18,3 27,6 18,7 172 384 34 119 146
2009 94 247 546 887 14,4 19,8 28,0 19,2 166 418 32 129 142
2010 88 210 538 836 13,6 16,8 27,2 17,9 158 382 24 111 161
Kvinnor
Women
1995 29 117 266 412 5,2 9,9 13,7 9,2 204 87 54 4 63
1996 26 95 260 381 4,6 8,0 13,3 8,5 182 100 49 3 47
1997 37 100 207 344 6,6 8,4 10,5 7,7 168 77 33 1 65
1998 29 79 241 349 5,5 6,6 12,2 7,8 178 75 43 1 52
1999 32 113 213 358 6,4 9,5 10,7 8,0 153 94 50 2 59
2000 27 92 209 328 5,2 7,7 10,5 7,3 131 81 43 3 71
2001 21 77 265 363 3,6 6,5 13,2 8,1 159 99 45 5 55
2002 26 83 209 318 4,5 7,0 10,3 7,1 128 92 42 6 50
2003 37 96 200 333 6,8 8,1 9,8 7,4 136 99 37 2 59
2004 36 90 195 321 6,0 7,6 9,5 7,1 138 85 37 3 58
2005 40 97 247 384 6,6 8,1 12,0 8,4 154 119 43 1 67
2006 53 109 217 379 9,2 9,1 10,5 8,3 147 136 32 3 61
2007 37 95 193 325 6,1 7,9 9,3 7,1 131 84 33 1 76
2008 44 88 183 315 6,8 7,3 8,7 6,8 146 94 21 1 53
2009 46 86 221 353 7,2 7,2 10,4 7,6 157 95 31 5 65
2010 33 75 194 302 5,1 6,3 9,1 6,4 129 102 17 3 51
Samtliga
Both sexes
1995 107 421 820 1 348 9,4 17,3 22,5 15,3 461 417 100 177 193
1996 93 375 785 1 253 8,3 15,5 21,4 14,2 419 413 84 163 174
1997 103 392 705 1 200 9,1 16,1 19,0 13,6 412 386 67 150 185
1998 88 341 800 1 229 8,1 14,0 21,5 13,9 406 430 88 134 171
1999 113 366 740 1 219 10,7 15,0 19,7 13,7 340 426 95 156 202
2000 91 337 703 1 130 8,7 13,8 18,6 12,7 295 403 95 137 201
2001 82 330 784 1 196 7,5 13,6 20,7 13,5 335 440 99 140 182
2002 108 325 747 1 180 9,7 13,4 19,5 13,2 304 442 83 170 181
2003 98 331 679 1 108 9,0 13,6 17,6 12,4 289 439 62 121 197
2004 129 309 716 1 154 11,2 12,7 18,4 12,8 286 458 65 140 205
2005 113 319 787 1 219 9,4 13,1 20,1 13,5 304 524 76 120 195
2006 128 323 745 1 196 10,8 13,3 18,9 13,2 298 512 72 123 191
2007 111 325 690 1 126 8,8 13,3 17,3 12,3 270 468 58 107 223
2008 140 316 714 1 170 11,3 12,9 17,8 12,7 318 478 55 120 199
2009 140 333 767 1 240 10,9 13,6 18,8 13,3 323 513 63 134 207
2010 121 285 732 1 138 10,9 11,6 17,8 12,1 287 484 41 114 212
Se Tabellanmärkningar.
Källa: Socialstyrelsen: Dödsorsaker (www.socialstyrelsen.se). Socialstyrelsens dödsorsakspublikationer:
(www.socialstyrelsen.se/publikationer2011/2011-3-22). Ytterligare statistik, se
(www.socialstyrelsen.se/statistik/statistikdatabas).
Statistiska centralbyrån 391

Hälso- och sjukvård Statistisk årsbok 2013
20.16
Döda efter dödsorsak och ålder, män
Deaths by cause and age, men
Dödsorsak
Cause of death
Europeisk dödsorsakslista
European listing
Antal/
Standardiserade
dödstal
Number/
Standardized
death
rates
Män
Men
2008 2009 2010 Därav i åldrarna
Of which aged
Under
1 år
1–14
år
15–44
år
45–64
år
65–74
år
75– år
01 Kap. I. Vissa infektions-
och parasit- Antal 809 892 935 6 5 18 91 108 707
sjukdomar Dödstal 17,6 19,3 20,0 10,2 0,7 1,0 7,5 24,1 221,6
02 Tuberkulos Antal 21 29 16 – – – – 1 15
Dödstal 0,5 0,6 0,3 – – – – 0,2 4,7
03 Meningokockinfektion Antal 3 – 2 – 1 – 1 – –
Dödstal 0,1 – 0,0 – 0,1 – 0,1 – –
04 HIV Antal 13 18 8 – – – 6 – 2
Dödstal 0,3 0,4 0,2 – – – 0,5 – 0,6
05 Virushepatit Antal 39 53 41 – – 5 28 3 5
Dödstal 0,9 1,1 0,9 – – 0,3 2,3 0,7 1,6
06 Kap. II. Tumörer Antal 11 673 11 686 11 677 1 13 186 1 970 3 108 6 399
Dödstal 254,7 252,6 250,1 1,7 1,8 9,8 162,3 694,2 2 006,1
07 Maligna tumörer Antal 11 317 11 345 11 295 1 12 181 1 942 3 034 6 125
Dödstal 246,9 245,2 241,9 1,7 1,6 9,6 160,0 677,7 1 920,2
08 i läpp, munhåla och Antal 202 174 175 – – 2 53 62 58
svalg Dödstal 4,4 3,8 3,7 – – 0,1 4,4 13,8 18,2
09 i matstrupen Antal 262 302 309 – – 2 80 95 132
Dödstal 5,7 6,5 6,6 – – 0,1 6,6 21,2 41,4
10 i magsäcken Antal 417 412 378 – – 7 84 101 186
Dödstal 9,1 8,9 8,1 – – 0,4 6,9 22,6 58,3
11 i tjocktarmen Antal 857 886 846 – – 23 132 240 451
Dödstal 18,7 19,2 18,1 – – 1,2 10,9 53,6 141,4
12 i ändtarm och anus Antal 488 467 470 – – 3 98 148 221
Dödstal 10,6 10,1 10,1 – – 0,2 8,1 33,1 69,3
13 i levern och intrahe- Antal 360 380 403 – – 5 122 106 170
patitiska gallgångarna Dödstal 7,9 8,2 8,6 – – 0,3 10,0 23,7 53,3
14 i pankreas Antal 739 685 720 – – 7 162 251 300
Dödstal 16,1 14,8 15,4 – – 0,4 13,3 56,1 94,1
15 i struphuvudet, luftstrupen,
bronk och Antal 1 943 1 874 1 958 – – 11 411 675 861
lunga Dödstal 42,4 40,5 41,9 – – 0,6 33,9 150,8 269,9
16 malignt melanom i Antal 301 282 281 – – 18 78 68 117
huden Dödstal 6,6 6,1 6,0 – – 1,0 6,4 15,2 36,7
17 i bröstkörtel Antal 10 18 6 – – – 2 – 4
Dödstal 0,2 0,4 0,1 – – – 0,2 – 1,3
18 i livmoderhalsen Antal . . . . . . . . .
Dödstal . . . . . . . . .
19 i annan del av Antal . . . . . . . . .
livmodern Dödstal . . . . . . . . .
20 i äggstock Antal . . . . . . . . .
Dödstal . . . . . . . . .
21 i prostata Antal 2 485 2 424 2 398 – – 1 128 444 1 825
Dödstal 54,2 52,4 51,4 – – 0,1 10,5 99,2 572,1
22 i njure Antal 322 344 288 – – 3 43 93 149
Dödstal 7,0 7,4 6,2 – – 0,2 3,5 20,8 46,7
23 i urinblåsan Antal 456 434 476 – – 2 60 112 302
Dödstal 9,9 9,4 10,2 – – 0,1 4,9 25,0 94,7
24 i lymfatisk och blod- Antal 979 1 076 1 012 – 5 34 154 249 570
bildande vävnad Dödstal 21,4 23,3 21,7 – 0,7 1,8 12,7 55,6 178,7
25 Kap III. Sjukdomar i
blod och blodbildande
organ samt
vissa rubbningar i Antal 134 114 121 1 1 5 14 16 84
immunsystemet Dödstal 2,9 2,5 2,6 1,7 0,1 0,3 1,2 3,6 26,3
26 Kap IV. Endokrina
sjukdomar, nutritionsrubbningar
och
ämnesomsättnings- Antal 1 209 1 186 1 215 3 3 34 157 253 765
sjukdomar Dödstal 26,4 25,6 26,0 5,1 0,4 1,8 12,9 56,5 239,8
27 Diabetes Antal 1 017 986 1 000 – – 21 124 205 650
Dödstal 22,2 21,3 21,4 – – 1,1 10,2 45,8 203,8
392 Statistiska centralbyrån

Statistisk årsbok 2013
20.16
Dödsorsak
Europeisk dödsorsakslista
Döda efter dödsorsak och ålder, män (forts.)
Antal/
Standardiserade
dödstal
Män
2008 2009 2010 Därav i åldrarna
Under
1 år
1–14
år
15–44
år
Hälso- och sjukvård
45–64
år
65–74
år
28 Kap V. Psykiska
sjukdomar och
syndrom samt Antal 1 689 1 742 1 758 – – 24 133 149 1 452
beteendestörningar Dödstal 36,8 37,7 37,6 – – 1,3 11,0 33,3 455,2
29 Orsakade av alkohol Antal 238 236 214 – – 14 104 67 29
Dödstal 5,2 5,1 4,6 – – 0,7 8,6 15,0 9,1
30 Orsakade av droger Antal 25 18 23 – – 9 12 2 –
Dödstal 0,5 0,4 0,5 – – 0,5 1,0 0,4 0,4
31 Kap VI, VII och VIII.
Sjukdomar i nervsystemet,
ögat och Antal 1 362 1 408 1 512 6 11 55 171 289 289
örat Dödstal 29,7 30,4 32,4 10,2 1,5 2,9 14,1 64,6 307,2
32 Meningit (annan än Antal 11 10 12 3 4 4 1
i grupp 03) Dödstal 0,2 0,2 0,3 0,2 0,3 0,9 0,3
33 Kap IX. Cirkulations- Antal 17 742 17 315 17 054 3 2 130 1 683 2 650 12 586
organens sjukdomar Dödstal 387,1 374,3 365,2 5,1 0,3 6,9 138,6 591,9 3 945,7
34 Ischemiska hjärt- Antal 8 849 8 414 8 204 – – 37 1 029 1 427 5 711
sjukdomar Dödstal 193,0 181,9 175,7 – – 2,0 84,8 318,7 1 790,4
341 Akut hjärtinfarkt Antal 4 846 4 393 4 292 – – 25 605 838 2 824
Dödstal 105,7 95,0 91,9 – – 1,3 49,8 187,2 885,3
35 Andra hjärtsjukdomar Antal 3 031 3 108 3 279 2 2 49 213 323 2 690
(utom klaffel) Dödstal 66,1 67,2 70,2 3,4 0,3 2,6 17,5 72,1 843,3
36 Sjukdomar i hjärnans Antal 3 470 3 349 3 111 – – 21 203 497 2 390
kärl Dödstal 75,7 72,4 66,6 – – 1,1 16,7 111,0 749,3
37 Kap X. Andnings- Antal 2 890 2 773 2 551 4 2 22 199 407 1 917
organens sjukdomar Dödstal 63,0 59,9 54,6 6,8 0,3 1,2 16,4 90,9 601,0
38 Influensa Antal 13 29 6 – – – 1 1 4
Dödstal 0,3 0,6 0,1 – – – 0,1 0,2 1,3
39 Lunginflammation Antal 1 083 994 774 3 2 12 63 72 622
Dödstal 23,6 21,5 16,6 5,1 0,3 0,6 5,2 16,1 195,0
40 Kroniska sjukdomar Antal 1 341 1 273 1 280 – – 3 91 236 950
i nedre luftvägarna Dödstal 29,3 27,5 27,4 – – 0,2 7,5 52,7 297,8
41 Astma Antal 55 45 41 – – 1 5 4 31
Dödstal 1,2 1,0 0,9 – – 0,1 0,4 0,9 9,7
42 Kap XI. Matsmältningsorganens
Antal 1 526 1 396 1 387 1 – 33 337 310 706
sjukdomar Dödstal 33,3 30,2 29,7 1,7 – 1,7 27,8 69,2 221,3
43 Sår i magsäcken och Antal 191 172 130 – – 1 20 31 78
tolvfingertarmen Dödstal 4,2 3,7 2,8 – – 0,1 1,6 6,9 24,5
44 Sjukdomar i levern Antal 441 398 417 – – 12 201 130 74
Dödstal 9,6 8,6 8,9 – – 0,6 16,6 29,0 23,2
45 Kap XII. Hudens och
underhudens sjuk- Antal 59 56 42 – – 3 4 35
domar Dödstal 1,3 1,2 0,9 – – 0,2 0,9 11,0
46 Kap XIII. Sjukdomar i
muskuloskeletala
systemet och Antal 141 123 149 – – 4 13 27 105
bindväven Dödstal 3,1 2,7 3,2 – – 0,2 1,1 6,0 32,9
47 Reumatoid artrit och Antal 29 34 30 – – – 3 4 23
osteoartros Dödstal 0,6 0,7 0,6 – – – 0,2 0,9 7,2
48 Kap XIV. Sjukdomar i
urin- och köns- Antal 625 642 602 – – 3 27 63 509
organen Dödstal 13,6 13,9 12,9 – – 0,2 2,2 14,1 159,6
49 Sjukdomar i njure Antal 428 465 419 – – 3 23 51 342
och urinledare Dödstal 9,3 10,1 9,0 – – 0,2 1,9 11,4 107,2
50 Kap XV. Komplikationer
under graviditet,
förlossning och Antal . . . . . . . . .
barnsängstid Dödstal . . . . . . . . .
51 Kap XVI. Vissa Antal 59 72 69 65 3 1 – – –
perinatala tillstånd Dödstal 1,3 1,6 1,5 110,9 0,4 0,1 – – –
75– år
Statistiska centralbyrån 393

Hälso- och sjukvård Statistisk årsbok 2013
20.16
Dödsorsak
Europeisk dödsorsakslista
Döda efter dödsorsak och ålder, män (forts.)
Antal/
Standardiserade
dödstal
Män
2008 2009 2010 Därav i åldrarna
Under
1 år
1–14
år
15–44
år
45–64
år
65–74
år
52 Kap XVII. Medfödda
missbildningar,
deformiteter och
kromosom- Antal 103 120 109 39 7 14 29 10 10
avvikelser Dödstal 2,2 2,6 2,3 66,5 0,9 0,7 2,4 2,2 3,1
53 Medfödda missbildningar
av nerv- Antal 11 10 11 4 2 2 3 – –
systemet Dödstal 0,2 0,2 0,2 6,8 0,3 0,1 0,2 – –
54 Medfödda missbildningar
av cirkulations- Antal 37 33 34 10 4 5 7 5 3
organen Dödstal 0,8 0,7 0,7 17,1 0,5 0,3 0,6 1,1 0,9
55 Kap XVIII. Symtom,
sjukdomstecken och
onormala kliniska Antal 1 082 1 283 1 826 30 10 100 329 321 1 036
fynd och lab.fynd Dödstal 23,6 27,7 39,1 51,2 1,3 5,3 27,1 71,7 324,8
56 Plötslig spädbarnsdöd Antal 10 10 15 15 – – – – –
Dödstal 0,2 0,2 0,3 25,6 – – – – –
57 Ofullständigt definierade
och okända Antal 644 827 1 397 15 10 100 327 318 627
orsaker till död Dödstal 14,0 17,9 29,9 25,6 1,3 5,3 26,9 71,0 196,6
58 Kap XX. Yttre orsaker Antal 3 013 2 945 2 912 1 17 717 791 365 1 021
till sjukdom och död Dödstal 65,7 63,7 62,4 1,7 2,3 38,0 65,2 81,5 320,1
59 Olycksfall Antal 1 797 1 698 1 696 1 12 300 343 206 834
Dödstal 39,2 36,7 36,3 1,7 1,6 15,9 28,3 46,0 261,5
60 därav Transportolyckor Antal 335 292 223 1 6 100 65 29 22
Dödstal 7,3 6,3 4,8 1,7 0,8 5,3 5,4 6,5 6,9
601 Motorfordonsolyckor Antal 259 239 171 1 6 86 44 20 14
på allmän väg Dödstal 5,7 5,2 3,7 1,7 0,8 4,6 3,6 4,5 4,4
61 därav Fallolyckor Antal 488 445 481 – – 12 52 63 354
Dödstal 10,6 9,6 10,3 – – 0,6 4,3 14,1 111,0
62 därav Förgiftnings- Antal 269 306 300 – – 137 123 31 9
olyckor Dödstal 5,9 6,6 6,4 – – 7,3 10,1 6,9 2,8
63 Självmord och annan
avsiktligt själv- Antal 855 887 836 – 1 297 330 107 101
destruktiv handling Dödstal 18,7 19,2 17,9 – 0,1 15,7 27,2 23,9 31,7
64 Mord, dråp och annat
övergrepp av annan Antal 47 50 62 – 3 36 21 1 1
person Dödstal 1,0 1,1 1,3 – 0,4 1,9 1,7 0,2 0,3
65 Skadehändelser med Antal 199 208 197 – 1 80 83 25 8
oklar avsikt Dödstal 4,3 4,5 4,2 – 0,1 4,2 6,8 5,6 2,5
Samtliga dödsorsaker Antal 44 116 43 753 43 919 160 74 1 346 5 947 8 080 28 312
Total Dödstal 962,4 945,7 940,5 273,0 9,9 71,2 489,9 1 804,7 8 875,8
Se Tabellanmärkningar.
Källa: Socialstyrelsen: Dödsorsaker (www.socialstyrelsen.se). Socialstyrelsens dödsorsakspublikationer:
(www.socialstyrelsen.se/publikationer2011/2011-3-22). Ytterligare statistik, se
(www.socialstyrelsen.se/statistik/statistikdatabas).
75– år
394 Statistiska centralbyrån

Statistisk årsbok 2013
20.17
Döda efter dödsorsak och ålder, kvinnor
Deaths by cause and age, women
Hälso- och sjukvård
Dödsorsak
Cause of death
Europeisk dödsorsakslista
European listing
Antal/
Standardiserade
dödstal
Number/
Standardized
death
rates
Kvinnor
Women
2008 2009 2010 Därav i åldrarna
Of which aged
Under
1 år
1–14
år
15–44
år
45–64
år
65–74
år
75– år
01 Kap. I. Vissa infektions-
och parasit- Antal 887 1 032 1 029 10 2 9 52 91 865
sjukdomar Dödstal 19,1 22,1 21,9 18,0 0,3 0,5 4,3 19,5 180,1
02 Tuberkulos Antal 41 30 18 – – 1 1 – 16
Dödstal 0,9 0,6 0,4 – – 0,1 0,1 – 3,3
03 Meningokockinfektion Antal 1 2 3 1 – 1 – – 1
Dödstal 0,0 0,0 0,1 1,8 – 0,1 – – 0,2
04 HIV Antal 5 10 3 – – 1 1 1 –
Dödstal 0,1 0,2 0,1 – – 0,1 0,1 0,2 –
05 Virushepatit Antal 23 24 14 – – – 7 3 4
Dödstal 0,5 0,5 0,3 – – – 0,6 0,6 0,8
06 Kap. II. Tumörer Antal 10 882 10 769 10 772 4 13 222 2 066 2 598 5 869
Dödstal 234,7 230,5 228,8 7,2 1,9 12,3 172,8 556,2 1 222,2
07 Maligna tumörer Antal 10 434 10 372 10 351 4 12 217 2 048 2 555 5 515
Dödstal 225,1 222,0 219,8 7,2 1,7 12,0 171,2 547,0 1 148,4
08 i läpp, munhåla och Antal 111 100 112 – 1 2 27 25 57
svalg Dödstal 2,4 2,1 2,4 – 0,1 0,1 2,3 5,4 11,9
09 i matstrupen Antal 100 117 99 – – – 17 29 53
Dödstal 2,2 2,5 2,1 – – – 1,4 6,2 11,0
10 i magsäcken Antal 268 257 284 – – 12 44 64 164
Dödstal 5,8 5,5 6,0 – – 0,7 3,7 13,7 34,2
11 i tjocktarmen Antal 959 907 950 – – 12 116 186 636
Dödstal 20,7 19,4 20,2 – – 0,7 9,7 39,8 132,4
12 i ändtarm och anus Antal 371 371 331 – – 5 50 70 206
Dödstal 8,0 7,9 7,0 – – 0,3 4,2 15,0 42,9
13 i levern och intrahe- Antal 232 254 237 – – 4 40 60 133
patitiska gallgångarna Dödstal 5,0 5,4 5,0 – – 0,2 3,3 12,8 27,7
14 i pankreas Antal 833 858 828 – – 7 152 228 441
Dödstal 18,0 18,4 17,6 – – 0,4 12,7 48,8 91,8
15 i struphuvudet, luftstrupen,
Antal 1 668 1 663 1 664 – – 7 435 555 667
bronk och lunga Dödstal 36,0 35,6 35,3 – – 0,4 36,4 118,8 138,9
16 malignt melanom i Antal 196 217 189 – – 8 52 43 86
huden Dödstal 4,2 4,6 4,0 – – 0,4 4,3 9,2 17,9
17 i bröstkörtel Antal 1 512 1 378 1 395 – – 49 417 327 602
Dödstal 32,6 29,5 29,6 – – 2,7 34,9 70,0 125,4
18 i livmoderhalsen Antal 139 158 139 – – 15 48 26 50
Dödstal 3,0 3,4 3,0 – – 0,8 4,0 5,6 10,4
19 i annan del av Antal 321 353 358 – – 4 50 102 202
livmodern Dödstal 6,9 7,6 7,6 – – 0,2 4,2 21,8 42,1
20 i äggstock Antal 595 675 631 – – 18 173 193 247
Dödstal 12,8 14,4 13,4 – – 1,0 14,5 41,3 51,4
21 i prostata Antal , . . . . . . . .
Dödstal , . . . . . . . .
22 i njure Antal 248 198 221 – 1 1 26 64 129
Dödstal 5,3 4,2 4,7 – 0,1 0,1 2,2 13,7 26,9
23 i urinblåsan Antal 173 200 208 – – – 20 32 156
Dödstal 3,7 4,3 4,4 – – – 1,7 6,9 32,5
24 i lymfatisk och Antal 845 856 850 3 3 22 103 163 556
blodbildande vävnad Dödstal 18,2 18,3 18,1 5,4 0,4 1,2 8,6 34,9 115,8
25 Kap III. Sjukdomar i
blod och blodbildande
organ samt
vissa rubbningar i Antal 202 183 171 1 – 3 11 17 139
immunsystemet Dödstal 4,4 3,9 3,6 1,8 – 0,2 0,9 3,6 28,9
26 Kap IV. Endokrina
sjukdomar, nutritionsrubbningar
och
ämnesomsättnings- Antal 1 287 1 187 1 209 2 10 11 73 117 996
sjukdomar Dödstal 27,8 25,4 25,7 3,6 1,4 0,6 6,1 25,0 207,4
27 Diabetes Antal 982 953 936 – 2 6 51 94 783
Dödstal 21,2 20,4 19,9 – 0,3 0,3 4,3 20,1 163,1
Statistiska centralbyrån 395

Hälso- och sjukvård Statistisk årsbok 2013
20.17
Dödsorsak
Europeisk dödsorsakslista
Döda efter dödsorsak och ålder, kvinnor (forts.)
Antal/
Standardiserade
dödstal
Kvinnor
2008 2009 2010 Därav i åldrarna
Under
1 år
1–14
år
15–44
år
45–64
år
65–74
år
28 Kap V. Psykiska
sjukdomar och
syndrom samt Antal 3 272 3 189 3 331 – – 5 36 97 3 193
beteendestörningar Dödstal 70,6 68,3 70,7 – – 0,3 3,0 20,8 664,9
29 Orsakade av alkohol Antal 54 61 49 – – 1 20 15 13
Dödstal 1,2 1,3 1,0 – – 0,1 1,7 3,2 2,7
30 Orsakade av droger Antal 4 6 1 – – 1 – – –
Dödstal 0,1 0,1 0,0 – – 0,1 – – –
31 Kap VI, VII och VIII.
Sjukdomar i nervsystemet,
ögat och Antal 1 843 1 876 2 092 4 6 43 142 241 1 656
örat Dödstal 39,8 40,2 44,4 7,2 0,9 2,4 11,9 51,6 344,8
32 Meningit (annan än Antal 14 10 10 2 – – 2 4 2
i grupp 03) Dödstal 0,3 0,2 0,2 3,6 – – 0,2 0,9 0,4
33 Kap IX. Cirkulations- Antal 19 724 18 828 18 890 4 1 54 590 1 257 16 984
organens sjukdomar Dödstal 425,5 403,0 401,2 7,2 0,1 3,0 49,3 269,1 3 536,7
34 Ischemiska hjärtsjuk- Antal 7 639 7 138 6 808 – – 15 277 576 5 940
domar Dödstal 164,8 152,8 144,6 – – 0,8 23,2 123,3 1 236,9
341 Akut hjärtinfarkt Antal 3 813 3 529 3 183 – – 13 185 352 2 633
Dödstal 82,3 75,5 67,6 – – 0,7 15,5 75,4 548,3
35 Andra hjärtsjukdomar Antal 4 241 3 951 4 375 2 – 11 82 152 4 128
(utom klaffel) Dödstal 91,5 84,6 92,9 3,6 – 0,6 6,9 32,5 859,6
36 Sjukdomar i hjärnans Antal 4 894 4 615 4 491 – – 18 151 276 4 046
kärl Dödstal 105,6 98,8 95,4 – – 1,0 12,6 59,1 842,5
37 Kap X. Andnings- Antal 2 958 2 973 2 506 1 3 9 150 393 1 950
organens sjukdomar Dödstal 63,8 63,6 53,2 1,8 0,4 0,5 12,5 84,1 406,1
38 Influensa Antal 24 45 5 – – – – – 5
Dödstal 0,5 1,0 0,1 – – – – – 1,0
39 Lunginflammation Antal 1 174 1 085 702 1 3 6 19 36 637
Dödstal 25,3 23,2 14,9 1,8 0,4 0,3 1,6 7,7 132,6
40 Kroniska sjukdomar Antal 1 432 1 473 1 447 – – – 113 295 1 039
i nedre luftvägarna Dödstal 30,9 31,5 30,7 – – – 9,4 63,2 216,4
41 Astma Antal 88 106 88 – – – 7 5 76
Dödstal 1,9 2,3 1,9 – – – 0,6 1,1 15,8
42 Kap XI. Matsmältningsorganens
Antal 1 569 1 505 1 333 1 1 7 158 197 969
sjukdomar Dödstal 33,8 32,2 28,3 1,8 0,1 0,4 13,2 42,2 201,8
43 Sår i magsäcken och Antal 196 181 166 – – 1 13 33 119
tolvfingertarmen Dödstal 4,2 3,9 3,5 – – 0,1 1,1 7,1 24,8
44 Sjukdomar i levern Antal 197 206 174 – – 1 67 63 43
Dödstal 4,2 4,4 3,7 – – 0,1 5,6 13,5 9,0
45 Kap XII. Hudens och
underhudens sjuk- Antal 94 87 108 – – 1 2 4 101
domar Dödstal 2,0 1,9 2,3 – – 0,1 0,2 0,9 21,0
46 Kap XIII. Sjukdomar i
muskuloskeletala
systemet och Antal 333 313 320 – 1 4 22 39 254
bindväven Dödstal 7,2 6,7 6,8 – 0,1 0,2 1,8 8,3 52,9
47 Reumatoid artrit och Antal 135 138 108 – – 1 6 16 85
osteoartros Dödstal 2,9 3,0 2,3 – – 0,1 0,5 3,4 17,7
48 Kap XIV. Sjukdomar i
urin- och köns- Antal 568 552 524 1 1 2 18 33 469
organen Dödstal 12,3 11,8 11,1 1,8 0,1 0,1 1,5 7,1 97,7
49 Sjukdomar i njure och Antal 391 396 359 1 1 2 18 27 310
urinledare Dödstal 8,4 8,5 7,6 1,8 0,1 0,1 1,5 5,8 64,6
50 Kap XV. Komplikationer
under graviditet,
förlossning och Antal 6 6 3 – – 2 – – 1
barnsängstid Dödstal 0,1 0,1 0,1 – – 0,1 – – 0,2
51 Kap XVI. Vissa Antal 57 53 51 48 1 – 1 1 –
perinatala tillstånd Dödstal 1,2 1,1 1,1 86,6 0,1 – 0,1 0,2 –
75– år
396 Statistiska centralbyrån

Statistisk årsbok 2013
20.17
Dödsorsak
Europeisk dödsorsakslista
Döda efter dödsorsak och ålder, kvinnor (forts.)
Antal/
Standardiserade
dödstal
Kvinnor
2008 2009 2010 Därav i åldrarna
Under
1 år
1–14
år
15–44
år
Hälso- och sjukvård
45–64
år
65–74
år
52 Kap XVII. Medfödda
missbildningar,
deformiteter och Antal 92 98 107 35 8 11 26 13 14
kromosomavvikelser Dödstal 2,0 2,1 2,3 63,2 1,1 0,6 2,2 2,8 2,9
53 Medfödda missbild- Antal 11 12 15 4 3 4 3 1 –
ningar av nervsystemet Dödstal 0,2 0,3 0,3 7,2 0,4 0,2 0,3 0,2 –
54 Medfödda missbildningar
av cirkulations- Antal 26 26 24 11 3 1 4 2 3
organen Dödstal 0,6 0,6 0,5 19,9 0,4 0,1 0,3 0,4 0,6
55 Kap XVIII. Symtom,
sjukdomstecken och
onormala kliniska Antal 1 855 2 001 2 407 22 10 46 164 190 1 975
fynd och lab.fynd Dödstal 40,0 42,8 51,1 39,7 1,4 2,5 13,7 40,7 411,3
56 Plötslig spädbarnsdöd Antal 5 4 9 9 – – – – –
Dödstal 0,1 0,1 0,2 16,2 – – – – –
57 Ofullständigt definierade
och okända Antal 589 706 1 208 13 10 46 158 185 796
orsaker till död Dödstal 12,7 15,1 25,7 23,5 1,4 2,5 13,2 39,6 165,8
58 Kap XX. Yttre orsaker Antal 1 797 1 772 1 747 1 11 222 282 170 1 061
till sjukdom och död Dödstal 38,8 37,9 37,1 1,8 1,6 12,3 23,6 36,4 220,9
59 Olycksfall Antal 1 248 1 189 1 198 – 6 71 100 93 928
Dödstal 26,9 25,4 25,4 – 0,9 3,9 8,4 19,9 193,2
60 därav Transportolyckor Antal 116 94 81 – 4 24 23 8 22
Dödstal 2,5 2,0 1,7 – 0,6 1,3 1,9 1,7 4,6
601 Motorfordonsolyckor Antal 107 84 65 – 3 18 19 5 20
på allmän väg Dödstal 2,3 1,8 1,4 – 0,4 1,0 1,6 1,1 4,2
61 därav Fallolyckor Antal 403 376 394 – – – 13 33 348
Dödstal 8,7 8,0 8,4 – – – 1,1 7,1 72,5
62 därav Förgiftnings- Antal 80 78 98 – – 35 43 11 9
olyckor Dödstal 1,7 1,7 2,1 – – 1,9 3,6 2,4 1,9
63 Självmord och annan
avsiktligt självdestruk- Antal 315 353 302 – 2 106 114 46 34
tiv handling Dödstal 6,8 7,6 6,4 – 0,3 5,9 9,5 9,8 7,1
64 Mord, dråp och annat
övergrepp av annan Antal 23 35 26 1 3 14 4 2 2
person Dödstal 0,5 0,7 0,6 1,8 0,4 0,8 0,3 0,4 0,4
65 Skadehändelser med Antal 107 102 111 – – 28 52 21 10
oklar avsikt Dödstal 2,3 2,2 2,4 – – 1,5 4,3 4,5 2,1
Samtliga dödsorsaker Antal 47 426 46 424 46 600 134 68 651 3 793 5 458 36 496
Total Dödstal 1 023,0 993,6 989,7 241,8 9,7 36,0 317,2 1 168,5 7 599,9
Se Tabellanmärkningar.
Källa: Socialstyrelsen: Dödsorsaker (www.socialstyrelsen.se). Socialstyrelsens dödsorsakspublikationer:
(www.socialstyrelsen.se/publikationer2011/2011-3-22). Ytterligare statistik, se
(www.socialstyrelsen.se/statistik/statistikdatabas).
75– år
Statistiska centralbyrån 397

Hälso- och sjukvård Statistisk årsbok 2013
20.18
Kön Sex
Olyckshändelse Accident
Döda på grund av olyckshändelse
Deaths due to accidents
Samtliga
Total
Barn under 15 år
Children under 15 years
2006 2007 2008 2009 2010 2006 2007 2008 2009 2010
Män Men 1 726 1 824 1 797 1 698 1 696 25 15 18 23 13
Transportolyckor 1
Transport accidents 383 367 334 292 223 16 4 7 10 7
Järnvägsolyckor 2
Railway accidents – – – – – – – – – –
Motorfordonsolyckor
Motor vehicle accidents 307 301 265 244 189 14 4 6 5 7
Andra olyckor i transport till lands
Other transport accidents on land 43 30 44 29 17 2 – 1 5 –
Olyckor i trafik till sjöss
Water transport accidents 20 27 21 17 16 – – – – –
Olyckor i lufttrafik
Aircraft accidents 13 9 4 2 1 – – – – –
Förgiftning Accidental poisoning 223 286 269 306 300 – 2 1 – –
Fall 3 Accidental falls 444 439 488 445 481 1 – 1 2 –
Maskinolyckor Machinery accidents 13 11 14 9 5 – – – – –
Eld, explosion, skott, sprängning,
hett eller frätande ämne
Accidents caused by fire,
explosion, firearms or hot or
corrosive substance 57 58 54 65 53 2 3 1 3 –
Drunkning genom olyckshändelse 4
Accidental drowning 86 90 82 71 46 4 2 3 6 5
Skador av fallande föremål och
ras 5 Blow from falling objects 17 30 15 13 17 – 3 – – –
Skador av elektrisk ström
Electric current 6 8 7 4 5 – 1 1 –
Kvävning (även genom ras)
Suffocation 60 47 45 47 49 2 1 1 1 –
Förfrysning, hunger, törst och
utmattning
Freezing, hunger, thirst and
exposure 25 28 26 33 36 – – – – –
Skada av blixt Lightning 1 – 1 1 – – – – – –
Övriga olyckshändelser 3
Other accidents 411 460 462 412 481 – – 3 – –
Kvinnor Women 1 134 1 202 1 248 1 189 1 198 9 15 8 16 6
Transportolyckor 1 126 132 116 94 81 7 4 1 5 4
Järnvägsolyckor 2 – – – – – – – – –
Motorfordonsolyckor 109 117 104 86 75 3 4 1 5 3
Andra olyckor i transport till lands 15 13 6 6 4 3 – – – 1
Olyckor i trafik till sjöss 2 1 4 2 2 1 – – – –
Olyckor i lufttrafik – 1 2 – – – – – – –
Förgiftning 84 65 80 78 98 – 2 – – –
Fall 3 342 356 403 376 394 – – – – –
Maskinolyckor – 1 – – – – – – – –
Eld, explosion, skott, sprängning,
hett eller frätande ämne 18 29 29 42 33 1 3 4 8 –
Drunkning genom olyckshändelse 4 20 18 22 16 18 1 2 1 1 1
Skador av fallande föremål och
ras 5 – 2 – 2 2 – 3 – – –
Skador av elektrisk ström – – – 1 1 – – – – –
Kvävning (även genom ras) 44 39 39 36 44 – 1 1 1 –
Förfrysning, hunger, törst och
utmattning 17 19 12 17 24 – – – – –
Skada av blixt – – 1 – – – – – – –
Övriga olyckshändelser 3 483 541 546 527 422 – 0 1 1 1
Samtliga 6 Both sexes 6 2 860 3 026 3 045 2 887 2 894 34 30 26 39 19
1) Omfattar även olyckor utanför allmän väg. 2) Exkl. olyckor där motorfordon varit delaktiga. Dessa redovisas under motorfordonsolyckor.
3) Frakturer utan angiven orsak redovisades tidigare som fall men redovisas fr.o.m. 1997 under övriga olyckshändelser.
4) Exkl. drunkning genom trafikolycka vilket redovisas som trafikolycka. 5) Exkl. ras med kvävning som följd. 6) Korrigerad uppgift.
Revised figure.
Se Tabellanmärkningar.
Källa: Socialstyrelsen: Dödsorsaker (www.socialstyrelsen.se). Socialstyrelsens dödsorsakspublikationer:
(www.socialstyrelsen.se/publikationer2011/2011-3-22). Ytterligare statistik, se
(www.socialstyrelsen.se/statistik/statistikdatabas).
398 Statistiska centralbyrån

Rättsväsende
Judicial system
Foto: Alexander Löckert

Rättsväsende Statistisk årsbok 2013
21 – Rättsväsende
Judicial system
21.1 Rättsväsende ........................................ 402
Judicial system
21.2 Återfall i brott ........................................ 405
Persons relapse into crime
21.3 Brott mot enskilda personer ............... 407
Persons subjected to different types of
offences against the person, percent
21.4 Personer som utsatts för brott
mot enskild person 2010, andel inom
respektive åldersgrupp i befolkningen ...... 409
Persons subjected to different types of
offences against the person, percent
21.5 Personer som känt otrygghet
vid utevistelse i sitt bostadsområde
sen kväll 2011, procent ................................ 409
Persons that do not feel safe in their
neighbourhood at night, percent
21.6 Anmälda brott åren 1950–2011 ........... 409
Reported offences
21.7 Anmälda brott per 1 000 av
medelfolkmängden i de fem län med
högst respektive lägst frekvens 2011 ........ 410
Reported offences per 1 000 of mean
population in the five counties with highest
and lowest frequency respectively
21.8 Uppklaringsprocent åren
1950–2011 ..................................................... 410
Cleared-up crimes, percent
21.9 Lagföringsbeslut efter lagföringstyp
1975–2011 ............................................... 410
All conviction decisions, total and by type
of conviction
21.10 Utsatta för brott mot enskild
person 2010 i olika grupper, procent ......... 411
Persons subjected to offences against
the person in different groups, percent
21.11 Anmälda brott ..................................... 412
Reported crimes
21.12 Anmälda brott 2011, länsvis.............. 413
Reported crimes, by county
21.13 Anmälda brott, uppklaringsprocent
efter brottstyp ................................. 414
Reported crimes, cleared-up crimes,
percentage
21.14 Personer misstänkta för brott
efter brottstyp, ålder vid brottet och
kön, 2011 ....................................................... 415
Persons suspected of crimes, by type
of offence, age at the time of crime and
sex
21.15 Lagföringsbeslut efter huvudbrott
............................................................... 416
All conviction decisions, by principal
offence
21.16 Lagföringsbeslut efter huvudbrott
och lagföringstyp 2011 ....................... 417
All conviction decisions, by principal
offence and type of conviction
21.17 Andel återfall inom 1, 2 och 3
år av samtliga personer med en
ingångshändelse, efter ålder ....................... 418
Percentages of relapse into crime within
1, 2 and 3 years for all persons with an
intial event, by age
21.18 Personer med en ingångshändelse
och andel som återfallit i
brott inom 3 år, efter kön och antal
tidigare lagföringar under 5-årsperioden
före ingångshändelsen ................ 419
Persons with an initial event and percentage
of relapse into crime within 3
years, by sex and previous adjudications
during 5 years before the initial event
21.19 Kriminalvårdsanstalter och
häkten samt intensivövervakning,
nyintagna ....................................................... 420
Prisons, remand prisons and intensive
supervision with electronic monitoring,
new inmates/new supervision cases
21.20 Kriminalvårdsanstalter, intensivövervakning
och frivård, genomsnittligt
antal personer ................................. 420
Average institutional and non-institutional
populations
21.21 Omhändertaganden av
berusade personer ....................................... 421
Persons taken into custody for drunkenness
21.22 Frivård, nytillkomna övervakningsfall
................................................... 421
Non-institutional population, persons
newly received for supervision
21.23 Mål vid de allmänna förvaltningsdomstolarna
........................................ 422
Cases in the general administrative
courts
21.24 Tingsrätter, inkomna mål och
ärenden .......................................................... 423
District Courts, incoming cases and
other proceedings
400 Statistiska centralbyrån

Statistisk årsbok 2013
21.25 Tingsrätter, slutligt handlagda
ärenden m.m. ................................................ 423
District Courts, decided cases
21.26 Lantmäteriet, registrerade
inskrivningsärenden .................................... 424
The Swedish mapping, cadastral and land
registration authority, registered land
registration matters
21.27 Hovrätter, inkomna mål ...................... 424
Courts of Appeal, incoming cases
21.28 Högsta domstolen, ansökningar
om prövningstillstånd ...................... 424
The Supreme Court, applications for
review of cases
21.29 Nådeansökningar ............................... 424
Petitions for pardon
Rättsväsende
21.30 Rättshjälp, statens kostnader,
miljoner kronor ..............................................425
Legal aid, costs to the State, SEK
millions
21.31 Hyresnämnder och arrendenämnder,
inkomna ärenden .........................425
Rent Tribunals and Tenancy Tribunals,
incoming cases
21.32 Riksdagens ombudsmän,
inkomna ärenden ..........................................425
The Parliamentary Ombudsmen,
incoming cases
21.33 Mål och ärenden vid vissa
andra myndigheter ........................................426
Cases and legal matters heard by
certain other authorities
Statistiska centralbyrån 401

Rättsväsende Statistisk årsbok 2013
21.1 Rättsväsende
Judicial system
Under 2011 anmäldes cirka 1,4 miljoner brott, vilket är en ökning med 3 procent
jämfört med året innan. Stöldbrott, brott mot person, skadegörelsebrott och narkotikabrott
ökade jämfört med 2010. Även sett till ett längre tidsperspektiv har de anmälda
brotten ökat. Bortsett från några enskilda år karaktäriseras utvecklingen sedan 1975 av
en kontinuerlig ökning. Sedan 2002 har antalet anmälda brott ökat med cirka 181 000
brott, vilket är en ökning med 15 procent
I översikten nedan visas några sammanfattande
uppgifter från Kriminalstatistik 2011.
De beskriver vad som har inträffat i olika delar
av rättsprocessen under året. Uppgifterna avser
inte att redovisa ett ”rättsflöde”. En sådan jämförelse
är inte möjlig då de olika siffrorna
bygger på olika enheter och definitioner. De
brott och insatser som inte lett till vidare åtgärder,
redovisas inte i denna översikt.
Mer än 100 000 våldsbrott
Under 2011 anmäldes 117 000 våldsbrott (mord,
dråp, misshandel, våldtäkt, fridskränkning,
kvinnofridskränkning, rån och våld mot tjänsteman),
vilket är en ökning med ungefär 3 procent
jämfört med år 2010. De anmälda våldsbrotten
motsvarade 8 procent av samtliga anmälda
brott. Knappt 80 procent av de anmälda våldsbrotten
utgjordes av misshandel, som har ökat
med 45 procent i antal under den senaste tioårsperioden.
Misshandelsbrott ökade
År 2011 anmäldes 89 400 misshandelsbrott, vilket
är en ökning med 2 procent jämfört med året
innan.
Cirka 21 procent av misshandelsbrotten riktades
mot barn i åldern 0–17 år. Denna kategori är
närmast oförändrad jämfört med föregående år.
Misshandel mot barn 0–6 år ökade med 14 procent
till 2 900 anmälda brott. Även misshandel
mot barn 7–14 år ökade något, 3 procent, till
9 293 brott, medan misshandel mot barn 15–17
år minskade med 10 procent till cirka 6 900 brott.
Misshandelsbrotten mot barn i åldern 7–17 år
anmäls i hög grad av skolan, vilket slår igenom
i statistiken på så sätt att färre brott anmäls
under sommaren än under terminerna. Denna
säsongsvariation finns inte för anmälda misshandelsbrott
mot barn i åldern 0–6 år.
Anmälda misshandelsbrott mot man 18 år eller
äldre ökade med 3 procent till 42 400 brott.
Antalet anmälda misshandelsbrott mot kvinna 18
år eller äldre ökade med 2 procent till 28 000.
Det gjordes även cirka 2 500 anmälningar om
grov kvinnofridskränkning, vilket är samma
antal som året innan.
402 Statistiska centralbyrån

Statistisk årsbok 2013
Anmälda sexualbrott
År 2011 anmäldes cirka 17 100 sexualbrott,
vilket är ungefär samma antal som år 2010.
Anmälningar för köp av sexuella tjänster har
gått ner mest antalsmässigt, vilket beror på att
det året innan fanns enskilda koppleriärenden,
där ett stort antal köp av sexuella tjänster
noterats.
Däremot har anmälningarna av våldtäkt gått
upp under 2011. De anmälda våldtäkterna har
ökat under de senaste tio åren. Ökningen har
varit speciellt kraftig sedan en ny sexualbrottslagstiftning
trädde i kraft den 1 april 2005. Den
innebär att en del gärningar, som tidigare rubricerats
som sexuellt utnyttjande, nu rubriceras
som våldtäkt. I statistiken märks detta, förutom
att antalet anmälda våldtäkter har ökat, även
genom att antalet anmälda brott avseende
sexuellt tvång och utnyttjande minskat sedan
lagändringen.
Färre anmälda butiksrån
Antalet anmälda rån ökade med 5 procent
under 2011. Totalt anmäldes ungefär 9 700 rån.
Därav var 7 311 personrån, vilket är en ökning
med 9 procent jämfört med året innan. De
anmälda butiksrånen minskade med 14 procent
till 780 brott. Det anmäldes 43 bankrån. Denna
kategori är volymmässigt liten och uppvisar
stora antalsmässiga variationer mellan åren.
Stor andel stöld- och tillgreppsbrott
Sett ur ett tioårsperspektiv har de anmälda
stöldbrotten minskat och ligger nu på en nivå
som är 21 procent lägre än år 2002.
Rättsväsende
Men stöld- och tillgreppsbrotten utgör fortfarande
en stor del av samtliga anmälda brott – nästan
40 procent. Totalt anmäldes 537 000 sådana
brott under 2011, vilket är en ökning med 3 procent
jämfört med föregående år. Ökningen kan
till viss del förklaras med att fler har anmält
cykelstölder, bostadsinbrott och fickstölder.
Kraftig minskning av anmälda bilbrott
De anmälda bilbrotten har minskat under de
senaste tio åren. Under 2011 anmäldes 20 000
biltillgrepp och 68 700 stölder ur och från
motordrivet fordon. Sedan 2002 har antalet
biltillgrepp minskat med 67 procent, medan
antalet stölder ur och från motordrivet fordon
minskat med 55 procent.
Även antalet cykelstölder, har minskat under
de senaste tio åren, trots den tillfälliga uppgången
2011. År 2011 anmäldes 65 700 cykelstölder,
vilket är 17 procent färre än 2002. Sedan
1993, då den högsta nivån nåddes, har antalet
anmälda cykelstölder ungefär halverats.
Skadegörelsebrott har ökat
År 2011 anmäldes cirka 167 600 skadegörelsebrott,
vilket är en ökning med 2 procent jämfört med
föregående år. De anmälda skadegörelsebrotten
har totalt sett ökat med 19 procent sedan 2002.
Den största delen av denna ökning skedde
under perioden 2006–2008.
Måttet uppklaringsprocent
Antalet uppklarade brott är ett mått på polisens, åklagarens och övriga brottsutredande
myndigheters arbete med att ”åtgärda och klarlägga” de brottsanmälningar som upprättats.
Begreppet uppklarat betyder antingen att en person bundits till brottet eller att brottet har
klarats upp på annat sätt. Den första betydelsen benämns här personuppklarat och innebär att
åtal väckts, strafföreläggande utfärdats eller åtalsunderlåtelse meddelats. Det är ett grovt mått
på de brottsutredande myndigheternas förmåga att binda gärningspersoner till det anmälda
brottet. Den andra betydelsen benämns teknisk uppklaring och innebär att det beslutats om en
annan typ av klarläggande, till exempel (genom nedläggningsgrunderna) att man inte kan
styrka att ett brott begåtts eller att den misstänkta personen inte är straffbar (under 15 år).
Resterande brott är ouppklarade eller under utredning.
Uppklaringsprocenten definieras som antalet brott som klarats upp under ett år (anmälda
samma år eller tidigare) i procent av antalet anmälda brott samma år.
Statistiska centralbyrån 403

Rättsväsende Statistisk årsbok 2013
4 av 10 brott klarades upp 2011
Den totala uppklaringsprocenten, som omfattar
både personuppklarade och tekniskt uppklarade
brott, minskade med 1 procentenhet
jämfört med året innan, till 38 procent år 2011.
Personuppklaringsprocenten uppgick till 18
procent och den tekniska uppklaringsprocenten
till 20 procent. Den totala uppklaringsprocenten
minskade från början av 1980-talet till år 1996.
Den största minskningen skedde mellan åren
1994–1996. Därefter har uppklaringsprocenten
ökat kontinuerligt, med undantag för enskilda
år, och ligger idag på ungefär samma nivå som
under första delen av 1980-talet.
Nivån på uppklaringen skiljer sig åt mellan
olika brottstyper
Det finns stora skillnader i uppklaringsprocenten
mellan olika brottstyper. Till viss del beror
det på att brotten är olika svåra att klara upp.
För några brottstyper, som till exempel trafikbrott,
narkotikabrott och butikstölder finns det
redan vid anmälan en identifierad misstänkt
person, vilket leder till en hög uppklaringsprocent.
Andra brott, där det sällan finns en identifierad
misstänkt person, är mer svåruppklarade.
Det gäller exempelvis cykelstölder, där de flesta
anmälda brotten förblir ouppklarade.
Hälften av våldsbrotten klaras upp
För våldsbrott finns det relativt ofta en identifierad
misstänkt person, vilket gör att uppklaringsprocenten
är förhållandevis hög jämfört
med andra brottstyper.
Trenden under den senaste tioårsperioden
visar på en ökning av både de anmälda och de
personuppklarade våldsbrotten. De anmälda
brotten har dock periodvis ökat i en högre grad,
vilket medför att personuppklaringsprocenten
varit svagt nedåtgående.
År 2011 uppgick personuppklaringsprocenten
till 18 procent, vilket är oförändrat jämfört
med föregående år. Utvecklingen av den totala
uppklaringsprocenten för våldsbrott var nedåtgående
fram till 2001. Därefter ökade nivån
något, för att sedan ligga relativt konstant de
senaste åren. År 2011 uppgick den till 48 procent.
Uppklaringen av våldtäktsbrott varierar
mellan olika år
Utvecklingen av uppklarade våldtäktsbrott bör
generellt sett tolkas med försiktighet, eftersom
enskilda ärenden och händelser som omfattar
ett stort antal brott i hög grad kan påverka
statistiken. Därför är det inte ovanligt med stora
variationer mellan olika år. Personuppklaringsprocenten
för våldtäkter ökade från 19 till 21
procent mellan åren 2010 och 2011. Samtidigt
ökade den tekniska uppklaringsprocenten från
31 till 32 procent. Sammantaget ökade den
totala uppklaringsprocenten från 50 till 53 procent
2011.
En tredjedel av rånbrotten klaras upp
År 2011 var personuppklaringsprocenten för
rånbrott 13 procent och den tekniska uppklaringsprocenten
19 procent. Sammantaget innebär
det att den totala uppklaringsprocenten
uppgick till 32 procent, vilket är en minskning
med 2 procentenheter från föregående år.
Under den senaste tioårsperioden har personuppklaringsprocenten
legat konstant runt 13
procent. Däremot har den totala uppklaringsprocenten
ökat från 23 till 32 procent mellan
åren 2002–2011.
Låg uppklaringsprocent för stöldbrotten
Personuppklaringen är generellt sett låg för
stöld- och tillgreppsbrott (undantaget är butiksstölder),
eftersom det är sällsynt att det finns en
identifierad gärningsperson för brottet.
År 2011 var personuppklaringsprocenten 7
procent. Även den tekniska uppklaringsprocenten
var låg och uppgick till 9 procent, varför den
totala uppklaringen kom att uppgå till 16 procent.
Under den senaste tioårsperioden har
personuppklaringsprocenten ökat något från 6
procent under början av perioden till 7 procent
under den senare delen. Även den tekniska
uppklaringsprocenten och därmed likaså den
totala uppklaringsprocenten har ökat. Den
senare har ökat från 10 till 16 procent mellan
åren 2002–2011.
Hur pass stor andel av brotten som klaras upp
varierar mellan olika typer av stöldbrott. År 2011
uppklarades 5 procent av stölder ur och från
motorfordon, 16 procent av biltillgreppen och 64
procent av butiksstölderna (inkl. snatteri).
Få skadegörelsebrott klaras upp
År 2011 klarades 10 procent av skadegörelsebrotten
upp (4 procent personuppklarade och 6
procent tekniskt uppklarade). Mellan 1983 och
1996 halverades den totala uppklaringsprocenten.
Sedan dess har den legat på en förhållandevis
konstant nivå strax över 10 procent.
Brottsförebyggande rådet, Brå, Kriminalstatistik 2011
(www.bra.se).
404 Statistiska centralbyrån

Statistisk årsbok 2013
21.2
Återfall i brott
Persons relapse into crime
Var fjärde person som lagförts eller frigivits begår brott på nytt inom ett år.
Inom två år är andelen drygt en tredjedel och inom tre år återfaller två av fem.
Kvinnor återfaller mer sällan än män, precis som äldre återfaller mer sällan än
yngre. Detsamma gäller för personer utan tidigare brottsbelastning jämfört med
personer med många tidigare belastningar.
Rättsväsende
Återfall i brott beskriver andelen lagförda personer
som återfallit i ny lagförd brottslighet
inom ett, två respektive tre år. Eftersom inte alla
som återfaller i brott blir lagförda, redovisas inte
den faktiska lagföringsfrekvensen utan endast
den registrerade.
Två av fem återfaller i brott inom tre år
Av de 74 000 personer (15 100 kvinnor och
58 900 män) med en ingångshändelse år 2005
återföll 26 procent inom ett år, 36 procent inom
två år och inom tre år hade 41 procent återfallit.
Det innebär att majoriteten av de återfall som
skett under en treårsperiod inträffar redan inom
ett år från ingångshändelsen.
Med en ingångshändelse avses en frigivning
från anstalt, utskrivning från sluten ungdomsvård,
avslutad intensivövervakning samt lagakraftvunnen
dom eller lagföringsbeslut med
andra påföljder.
Andel av samtliga med en ingångshändelse
2003–2005 som återfallit i brott inom ett, två
respektive tre år
Män återfaller oftare i brott
Återfallsandelen skiljer sig tydligt åt mellan
könen. Inom det första året efter ingångshändelsen
hade 18 procent av kvinnorna återfallit,
inom två år var det 25 procent och inom tre år
var andelen 29 procent.
Nästan lika stor andel av männen, 28 procent,
hade återfallit redan inom ett år. Inom två år var
det 38 procent och inom tre år var andelen
återfall bland männen 44 procent.
Andel kvinnor och män med en ingångshändelse
2005 som återfallit i brott inom ett,
två respektive tre år
Skillnader i återfall mellan män och kvinnor
Nära hälften av personerna med en ingångshändelse
år 2005 som var i åldern 18–20 år och
21–39 år återföll i brott inom tre år. Redan inom
ett år har nästan en tredjedel av samtliga
personer i åldersgruppen 21–39 år återfallit.
Minst vanligt är det att de som är 60 år och
äldre återfaller i brott. Inom tre år hade endast
en femtedel av dessa återfallit. Även ungdomar
i åldern 15–17 år uppvisade en lägre återfallsandel,
en dryg tredjedel återföll inom tre år.
En jämförelse mellan könen visar att män i
åldern 18–20 år hade högst återfallsandel. Drygt
hälften av dem (52 procent) återföll i brott inom
tre år. Lägst återfallsandel hade kvinnor i
åldrarna 15–17 år och kvinnor som är 60 år eller
äldre. I båda de grupperna uppgick andelen
återfall till 17 procent inom tre år. Högst återfallsandel
bland kvinnor hade de i åldersgruppen
40–59 år. Inom tre år hade 37 procent
återfallit i brott. Skillnaderna mellan könen är
således störst i de lägre åldersgrupperna 15–17
år respektive 18–20 år.
Statistiska centralbyrån 405

Rättsväsende Statistisk årsbok 2013
Andel kvinnor och män som återfallit i brott
inom tre år, efter ålder, 2005
Stor risk för återfall bland tidigare dömda
Risken för återfall ökar tydligt med tidigare
brottsbelastning. Av de personer som hade 9
eller fler tidigare belastningar hade 82 procent
återfallit i brott inom ett år från ingångshändelsen
2005. Efter tre år uppgick andelen till 94
procent. Även bland dem som hade 4–8 tidigare
belastningar var återfallsandelen hög. Inom tre
år hade 84 procent av dem återfallit i brott. Med
tidigare belastningar avses här laga kraftvunna
domar eller andra lagföringsbeslut fem år före
ingångshändelsen.
Mer än 40 000 personer hade ingen tidigare
belastning och utgör den största delen av
populationen, 54 procent. Bland dem som inte
hade någon tidigare belastning återföll en
femtedel i brott någon gång under den treåriga
uppföljningsperioden.
När det gäller andel återfall inom tre år är
skillnaden mellan könen störst bland dem som
inte hade någon tidigare belastning. Bland kvinnor
utan tidigare belastning hade 17 procent
återfallit i brott inom tre år medan andelen
bland män utan tidigare belastning uppgick till
24 procent. Bland dem som hade 9 eller fler
tidigare belastningar uppgick återfallsandelen
inom tre år för kvinnor till 90 procent och för
männen till 94 procent.
Av de 74 000 med en ingångshändelse 2005 är
det endast 4 procent, 3 240 stycken, som har 9
eller fler tidigare belastningar.
Andel personer med visst antal tidigare lagföringar
(fem år före ingångslagföringen) som
återfallit i brott inom ett, två respektive tre år,
2005
Brottsförebyggande rådet, Brå, Kriminalstatistik 2011
(www.bra.se).
Foto: Jan-Aage Haaland
406 Statistiska centralbyrån

Statistisk årsbok 2013
21.3
Rättsväsende
Brott mot enskilda personer
Persons subjected to different types of offences against the person,
percent
Nästan var fjärde person utsattes för något brott 2010. Men utsattheten är inte
jämnt fördelad – hälften av alla brott mot enskilda personer riktade sig mot en
hundradel av befolkningen.
Två miljoner brott
Nästan var fjärde person (23 procent) i åldern
16–79 år utsattes för ett eller flera brott under
2010. Var nionde person i befolkningen utsattes
för något av de brott som tillhör kategorin brott
mot enskild person (misshandel, hot, sexualbrott,
personrån, bedrägeri och trakasserier). I
faktiska tal handlar det sammantaget om drygt
1 900 000 brottshändelser mot enskild person.
Vanligast var hot och trakasserier (nära 4 procent).
Omkring 1 procent utsattes för sexualbrott
och personrån.
Utsatthet i befolkningen (16–79 år) för olika
typer av brott mot enskilda personer 2010
Skattat
antal utsatta
personer
i
befolkningen
Andel
(%) utsatta
i
befolkningen
Skattat
antal händelser
i
befolkningen
Andel
(%) anmälda
händelser
Hot 300 000 4,1 732 000 31
Misshandel 172 000 2,4 336 000 37
Sexualbrott 54 000 0,7 159 000 23
Personrån 75 000 1,0 95 000 57
Bedrägeri 216 000 3,0 344 000 40
Trakasserier
256 000 3,5
1
19 2
Något brott
av ovanstående
830 000 11,4 1 921 000 33
personrån och bedrägerier, medan kvinnor
utsätts i större omfattning för sexualbrott och
trakasserier.
Utsatthet för brott mot enskild person.
Andel (%) inom resp. grupp i befolkningen
Utsatt för … Kvinnor Män
… hot 4,5 3,7
… misshandel 1,7 3,0
… sexualbrott 1,2 0,3
… personrån 0,7 1,3
… trakasserier 4,3 2,7
… bedrägeri 2,4 3,5
… något brott av
ovanstående 11,0 11,8
Kvinnor som utsätts för hot, trakasserier och
misshandel är i högre grad bekanta eller närstående
med gärningspersonen än vad män som
utsätts för samma typ av brott är. Skillnaden är
störst i fråga om misshandel. Hot och misshandel
mot kvinnor sker oftast i hemmet, i skolan
eller på arbetsplatsen, medan männen till största
delen hotas eller misshandlas på allmän plats.
Andel (%) av samtliga hot och misshandelsbrott
som utförts av närstående person 2010
1) När det gäller trakasserier inhämtas inte information om varje
enskild händelse varför ingen skattning av antalet händelser
kan göras.
2) Andel utsatta personer som polisanmält en eller flera händelser.
Detta eftersom trakasserier inte räknas i antal händelser.
Kvinnor och män drabbas av brott mot enskild
person i ungefär lika stor utsträckning, men
typen av brott skiljer sig i viss mån åt. Män
riskerar i högre grad bli föremål för misshandel,
Statistiska centralbyrån 407

Rättsväsende Statistisk årsbok 2013
Andel (%) av samtliga hot och misshandelsbrott
som skett på allmän plats 2010
Andel (%) av samtliga hot och misshandelsbrott
som skett i bostaden 2010
Generellt gäller att yngre drabbas av brott i
högre omfattning än äldre.
Många brott mot få personer
En stor andel av brottsligheten mot enskild person
(50 procent) begås mot en liten del av befolkningen
(1,2 procent). Denna grupp utsattes
för fyra eller fler brott under 2010.
En tredjedel av samtliga brott mot enskilda personer
anmäls till polisen. Anmälningar om personrån
ligger i topp (57 procent) medan trakasserier
och sexualbrott anmäls i minst utsträckning
(19 respektive 23 procent).
Bostadsort spelar in
Brott mot enskilda personer är något vanligare i
storstadslänen, medan egendomsbrott mot hushåll
inte följer detta mönster.
Svenskarna ett tryggt folk
Större delen av Sveriges vuxna befolkning oroar
sig inte nämnvärt över att själva utsättas för
brott. 5 av 6 känner sig trygga när de går ut
ensamma sent en kväll i sitt bostadsområde.
Även om befolkningen i Sverige inte är speciellt
oroade för att själva bli föremål för brott,
oroas många över brottsligheten i samhället. En
fjärdedel är antingen ganska mycket eller
mycket oroade över detta. 72 procent upplever
att brottsligheten i samhället ökat och 27
procent menar att den ökat kraftigt.
De som känner sig mest otrygga är kvinnor,
äldre och utrikes födda. Dessa grupper väljer i
högre grad än andra en annan väg när de ska
någonstans, eller avstår helt från någon aktivitet
i rädsla för att utsättas för brott.
I siffror talat, känner 7 procent av männen
och 25 procent av kvinnorna sig ganska eller
mycket otrygga när de vistas ute en sen kväll.
Vissa undviker helt att gå ut när mörkret lagt
sig över nejden. När det gäller äldre, 75–79 år,
känner sig en fjärdedel otrygga utomhus när
mörkret fallit. 28 procent av de utrikes födda
och 13 procent av dem med svensk bakgrund
känner otrygghet vid sådan utevistelse.
Källa: Brottsförebyggande rådet, Brå: Rapport 2012:2 NTU
2011 (Nationella trygghetsundersökningen), Om utsatthet,
trygghet och förtroende (www.bra.se/publikationer).
408 Statistiska centralbyrån

Statistisk årsbok 2013
21.4
Rättsväsende
Personer som utsatts för brott mot enskild person 2010, andel
inom respektive åldersgrupp i befolkningen
Persons subjected to different types of offences against the person,
percent
Brott mot person drabbar yngre personer i
större utsträckning än medelålders och
äldre. Detta gäller för samtliga brottstyper
mot enskild person (hot, misshandel,
sexualbrott, personrån, trakasserier och
bedrägerier). Män och kvinnor utsätts i
ungefär lika stor utsträckning för brott mot
person totalt sett, men utsattheten varierar
mellan könen för olika brottstyper. Hot,
sexualbrott och trakasserier drabbar kvinnor
i större utsträckning medan män i större
utsträckning utsätts för misshandel och
personrån.
Källa: Brottsförebyggande rådet, Brå, Rapport
2012:2 Nationella trygghetsundersökningen 2011
(www.bra.se).
21.5
Personer som känt otrygghet vid utevistelse i sitt bostadsområde
sen kväll 2011, procent
Persons that do not feel safe in their neighbourhood at night, percent
De allra flesta känner sig trygga i sitt
bostadsområde om de går ut en sen kväll,
men var sjätte person (16 procent) känner
sig otrygg. När det gäller otrygghet vid
utevistelse sen kväll är skillnaderna mellan
könen stor. Av männen svarade 7 procent
att de känner sig ganska eller mycket
otrygga eller att de inte går ut på grund av
otrygghet, vilket ska jämföras med 25
procent av kvinnorna. Speciellt stor andel
otrygga finns bland äldre kvinnor.
Källa: Brottsförebyggande rådet, Brå, Rapport
2012:2 Nationella trygghetsundersökningen 2011
(www.bra.se).
21.6
Anmälda brott åren 1950–2011
Reported offences
Ungefär sju gånger fler brott anmäldes
2011 än 1950. Antalet anmälda brott har
allt sedan 1985 legat över en miljon per
år. 2011 anmäldes drygt 1 400 000 brott.
Källa: Brottsförebyggande rådet, Brå,
Kriminalstatistik (www.bra.se).
Statistiska centralbyrån 409

Rättsväsende Statistisk årsbok 2013
21.7
Anmälda brott per 1 000 av medelfolkmängden i de fem län med
högst respektive lägst frekvens 2011
Reported offences per 1 000 of mean population in the five counties with
highest and lowest frequency respectively
Bara fyra län har ett högre antal anmälda
brott per 1 000 invånare än riksgenomsnittet.
Det är Stockholms län med 201,
Skåne län med 179, Södermanlands län
med 161 och Västmanlands län med 151.
Riksgenomsnittet låg 2011 på 150. Lägst
antal har Västerbottens län med 99 anmälda
brott per 1 000 invånare.
Källa: Brottsförebyggande rådet, Brå,
Kriminalstatistik (www.bra.se).
21.8
Uppklaringsprocent åren 1950–2011
Cleared-up crimes, percent
År 2011 klarades cirka 536 000 brott upp.
Det totala antalet anmälda brott år 2011 var
1 416 000. De uppklarade brotten i relation
till de anmälda brotten, den så kallade uppklaringsprocenten,
var därför 38 procent.
År 1950 var uppklaringsprocenten 58 procent.
Källa: Brottsförebyggande rådet, Brå,
Kriminalstatistik (www.bra.se).
21.9
Lagföringsbeslut efter lagföringstyp 1975–2011
All conviction decisions, total and by type of conviction
Sett i ett längre perspektiv, sedan år 1975,
har antalet lagföringsbeslut mer än halverats.
Den största minskningen inträffade i
slutet av 1970-talet när fylleri avkriminaliserades.
Under den efterföljande perioden,
fram till mitten av 1990-talet, kom utvecklingen
att karaktäriseras av en svagare men
kontinuerlig minskning av antalet lagföringsbeslut.
I mitten av 1990-talet stabiliserades
lagföringarna på en relativt konstant nivå,
men sedan 2005 har lagföringarna ökat
något. Det är främst domslut och åtalsunderlåtelser
som har ökat.
Källa: Brottsförebyggande rådet, Brå,
Kriminalstatistik (www.bra.se).
410 Statistiska centralbyrån

Statistisk årsbok 2013
21.10
Rättsväsende
Utsatta för brott mot enskild person 2010 i olika grupper,
procent
Persons subjected to offences against the person in different groups,
percent
Enskilda personer utsatta för 1
Persons being subjected to
Hot
Threats
Misshandel
Assaults
Därav
allvarliga
Thereof
serious
Sexualbrott
Sexual
offences
Personrån
Robbery
Trakasserier
Harassment
Bedrägeri
Fraud
Något brott
mot
enskilda
personer 2
All offences
against the
person
Kön och ålder Sex and age
Män Men 3,7 3,0 0,6 0,3 1,3 2,7 3,5 11,8
16–24 6,4 8,4 1,5 0,7 3,0 3,5 4,0 19,7
25–44 4,6 2,5 0,7 0,3 1,5 2,9 3,8 13,1
45–64 3,0 1,8 0,4 .. 0,7 2,9 3,8 10,1
65–79 0,8 0,9 .. .. 0,5 1,0 1,8 4,7
Kvinnor Women 4,5 1,7 0,5 1,2 0,7 4,3 2,4 11,0
16–24 7,3 4,3 1,5 3,2 1,1 8,3 3,2 18,6
25–44 5,8 2,0 0,6 1,6 0,7 4,9 3,1 13,2
45–64 3,8 1,2 0,3 0,5 0,6 3,3 2,4 8,9
65–79 1,2 .. .. .. 0,6 1,9 0,9 4,1
Svensk och utländsk bakgrund
Swedish and foreign background
Svenskfödda med Swedish born with
Minst en förälder inrikes född
At least one parent born in Sweden 4,1 2,3 0,5 0,7 1,0 3,1 2,7 10,9
Båda föräldrarna utrikes födda
Both parents foreign born 2,8 3,5 1,0 1,5 1,0 7,8 4,8 15,0
Utrikes födda Foreign born 4,7 2,4 1,0 0,5 1,1 4,4 3,8 12,8
Utbildning Education
Förgymnasial Compulsory school 4,5 3,2 0,9 1,0 1,3 4,4 2,4 12,1
Gymnasial
Upper secondary education 4,5 2,6 0,7 0,7 1,0 3,7 3,3 12,0
Eftergymnasial
Post secondary education 3,4 1,4 0,3 0,7 0,8 2,7 3,0 10,0
Familjetyp Type of family
Sammanboende utan barn
Cohabiting without children 2,7 1,2 0,4 0,3 0,7 2,0 2,5 7,9
Sammanboende med barn
Cohabiting with children 3,3 1,6 0,3 0,3 0,4 2,9 3,4 9,9
Ensamstående utan barn
Single persons without children 6,0 4,4 1,1 1,6 1,8 5,2 3,1 16,0
Ensamstående med barn
Single persons with children 6,6 2,1 .. 1,0 1,0 7,4 4,0 15,8
Bostadstyp Type of housing
Småhus
One- or two dwelling buildings 3,0 1,6 0,3 0,5 0,6 2,5 2,5 8,7
Flerfamiljshus Multi-dwelling buildings 5,5 3,3 0,9 1,0 1,6 4,7 3,5 14,6
Boendeort Location
Storstad Metropolitan area 4,6 2,4 0,6 1,0 1,6 3,7 3,4 13,0
Större stad Larger town 4,0 2,5 0,5 0,6 0,8 3,4 2,8 11,1
Mindre stad/landsbygd
Small town/countryside 3,7 2,2 0,7 0,6 0,5 3,3 2,6 9,5
Samtliga 16–79 Total 4,1 2,4 0,6 0,7 1,0 3,5 3,0 11,4
1) Fr.o.m. år 2007 (NTU 2008) används begreppet brott mot enskilda personer i stället för brott mot person.
2) Fr.o.m. år 2007 (NTU 2008) ingår brottstypen bedrägeri i denna kategori.
Källa: Brottsförebyggande rådet, Brå (www.bra.se), Rapport 2012:2: Nationella trygghetsundersökningen (NTU) 2011.
Statistiska centralbyrån 411

Rättsväsende Statistisk årsbok 2013
21.11
Anmälda brott
Reported crimes
Brott Crimes 2007 2008 2009 2010 2011
Brott mot brottsbalken Crimes against the Penal Code 1 105 650 1 145 561 1 171 737 1 126 324 1 159 169
3 kap. Brott mot liv och hälsa
Crimes against life and health 86 768 89 145 91 209 93 030 94 927
Fullbordade mord och dråp samt misshandel
med dödlig utgång 1
Murder, manslaughter and assault
resulting in death 258 209 230 329 229
Misshandel ej med dödlig utgång
Assault not resulting in death 82 262 84 566 86 281 87 854 89 457
Vållande till annans död Causing death 220 231 215 195 249
4 kap. Brott mot frihet och frid
Crimes against liberty and peace 102 644 110 885 116 240 118 037 123 002
5 kap. Ärekränkning Defamation 9 366 9 752 10 857 11 326 11 508
6 kap. Sexualbrott Sex crimes 12 563 14 342 15 693 17 167 17 077
Våldtäkt Rape 4 749 5 446 5 937 5 960 6 532
7 kap. Brott mot familj Crimes against family 1 255 1 402 1 452 1 740 1 858
8 kap. Stöld, rån och andra tillgreppsbrott
Theft, robbery and other crimes of stealing 576 492 559 541 553 582 528 387 546 467
Inbrottsstöld
Burglary, not involving fire arms 96 654 94 011 95 516 92 471 94 038
Tillgrepp av Thefts of
Bilar Cars 32 011 27 929 23 741 21 320 20 095
Cyklar Bicycles 67 602 66 335 66 804 60 504 65 674
Rån Robbery 8 673 8 909 9 570 9 219 9 719
9 kap. Bedrägeri och annan oredlighet
Fraud and other dishonesty 77 671 98 356 108 494 114 724 115 275
10 kap. Förskingring och annan trolöshet
Embezzlement and other breaches of trust 7 025 7 541 9 343 12 173 14 563
11 kap. Brott mot borgenärer m.m. 2
Crimes against creditors 5 065 9 252 11 374 12 399 12 577
12 kap. Skadegörelsebrott Crimes inflicting damage 179 088 195 088 202 450 165 128 167 640
13 kap. Allmänfarliga brott
Crimes involving public danger 6 452 6 510 6 455 5 561 5 369
Mordbrand Arson 2 299 2 466 2 527 2 008 2 054
14 kap. Förfalskningsbrott Crimes of falsification 8 084 8 344 8 404 9 134 8 523
15 kap. Mened, falskt åtal och annan osann utsaga
Perjury, false prosecution and other untrue
statements 4 233 4 968 4 395 4 738 4 824
16 kap. Brott mot allmän ordning (utom förargelseväckande
beteende)
Crimes against public order 3 737 3 998 3 837 4 027 4 463
17 kap. Brott mot allmän verksamhet
Crimes against public activity 19 901 20 887 21 696 22 334 23 553
Våld eller hot mot tjänsteman o.d.
Violence or threat against public servant 10 087 10 680 11 023 11 473 11 909
18 kap. Högmålsbrott Crimes of lèse-majesty – – – – –
19 kap. Brott mot rikets säkerhet
Crimes against the security of the Realm 16 10 24 18 13
20 kap. Tjänstefel m.m. Misuse of Office, etc. 5 290 5 540 6 232 6 401 7 186
Trafikbrottslagen Road Traffic Offences Act 80 243 82 380 77 612 77 149 77 431
Rattfylleri, grovt rattfylleri 3
Drunken driving, gross drunken driving 29 362 31 114 29 963 29 619 29 638
Övriga brott Other crimes 50 881 51 266 47 649 47 530 47 793
Brott mot narkotikastrafflagen Narcotics Drugs Act 71 546 78 188 80 256 87 890 89 436
Övriga brott Other crimes 48 885 71 725 76 021 79 036 90 588
Samtliga brott All crimes 1 306 324 1 377 854 1 405 626 1 370 399 1 416 280
1) Statistiken över anmälda fullbordade mord och dråp är högre än det faktiska antalet mord och dråp.
2) Förändringar i statistikunderlaget har påverkat statistiken över ekonomisk brottslighet (borgenärs- och skattebrott) fr.o.m. år 2007.
Tidigare har dessa uppgifter underskattats i statistiken.
3) Rattfylleri under påverkan av narkotika ingår.
Se Tabellanmärkningar.
Källa: Brottsförebyggande rådet, Brå, Kriminalstatistik (www.bra.se).
412 Statistiska centralbyrån

Statistisk årsbok 2013
21.12
Anmälda brott 2011, länsvis
Reported crimes, by county
Rättsväsende
Län
County
Stöldbrott
Theft
Brottstyp
Type of crime
Våldsbrott
Crimes of
violence
Övriga brott
Ohter crimes
Samtliga brott
All crimes
Anmälda brott
per 100 000 av
medelfolkmängden
Reported crimes
per 100 000 of
mean population
Stockholms 154 469 34 537 227 009 416 015 20 069
Uppsala 14 812 3 993 23 566 42 371 12 563
Södermanlands 16 259 4 449 23 012 43 720 16 094
Östergötlands 21 171 4 796 29 449 55 416 12 877
Jönköpings 14 351 3 034 19 336 36 721 10 884
Kronobergs 10 238 1 562 12 784 24 584 13 339
Kalmar 10 460 2 352 12 898 25 710 11 020
Gotlands 2 411 629 4 170 7 210 12 585
Blekinge 6 714 1 309 8 967 16 990 11 097
Skåne 88 606 15 610 119 442 223 658 17 919
Hallands 15 363 2 799 17 241 35 403 11 777
Västra Götalands 90 105 16 498 113 380 219 983 13 875
Värmlands 11 571 2 652 16 872 31 095 11 390
Örebro 15 525 3 398 22 876 41 799 14 880
Västmanlands 15 702 3 236 19 462 38 400 15 148
Dalarnas 12 529 3 061 14 903 30 493 11 016
Gävleborgs 12 321 2 912 15 297 30 530 11 049
Västernorrlands 9 368 2 845 16 356 28 569 11 786
Jämtlands 5 207 1 625 8 343 15 175 11 997
Västerbottens 9 036 2 539 14 082 25 657 9 888
Norrbottens 10 249 2 657 13 875 26 781 10 774
Hela riket Sweden 546 467 116 493 753 320 1 416 280 14 988
Se Tabellanmärkningar.
Källa: Brottsförebyggande rådet, Brå, Kriminalstatistik (www.bra.se).
Statistiska centralbyrån 413

Rättsväsende Statistisk årsbok 2013
21.13
Anmälda brott, uppklaringsprocent efter brottstyp
Reported crimes, cleared-up crimes, percentage
Brott Crimes 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011
Brott mot brottsbalken
Crimes against the Penal Code 24 26 26 27 30 31 30
3 kap. Brott mot liv och hälsa
Crimes against life and health 48 49 48 48 49 49 49
Fullbordade mord och dråp samt misshandel
med dödlig utgång
Murder, manslaughter and assault
resulting in death 77 70 87 92 82 84 84
Misshandel ej med dödlig utgång
Assault not resulting in death 47 48 47 48 48 48 48
Vållande till annans död Causing death 80 90 74 78 90 72 73
4 kap. Brott mot frihet och frid
Crimes against liberty and peace 50 51 50 51 53 53 52
5 kap. Ärekränkning Defamation 82 82 83 83 82 85 84
6 kap. Sexualbrott Sex crimes 51 54 52 53 55 51 55
Våldtäkt Rape 49 55 48 57 59 50 53
7 kap. Brott mot familj Crimes against family 91 86 88 85 88 89 85
8 kap. Stöld, rån och andra tillgreppsbrott
Theft, robbery and other crimes of
stealing 13 14 14 16 17 17 16
Inbrottsstöld
Burglary, not involving firearms 9 10 11 10 11 11 11
Tillgrepp av Thefts of
Bilar Cars 12 14 15 16 16 17 16
Cyklar Bicycles 2 2 2 3 2 2 2
Rån Robbery 28 30 34 34 34 34 32
9 kap. Bedrägeri och annan oredlighet
Fraud and other dishonesty 50 53 47 46 63 60 53
10 kap. Förskingring och annan trolöshet
Embezzlement and other breaches of
trust 71 70 68 64 77 57 49
11 kap. Brott mot borgenärer m.m.
Crimes against creditors 84 102 69 51 46 49 57
12 kap. Skadegörelsebrott
Crimes inflicting damage 11 12 11 11 11 11 10
13 kap. Allmänfarliga brott
Crimes involving public danger 39 37 37 38 38 42 39
Mordbrand Arson 30 31 34 34 32 37 32
14 kap. Förfalskningsbrott Crimes of falsification 48 52 51 57 64 52 53
15 kap. Mened, falskt åtal och annan osann
utsaga
Perjury, false prosecution and other
untrue statements 71 78 75 69 81 73 71
16 kap. Brott mot allmän ordning (utom
förargelseväckandebeteende)
Crimes against public order 49 56 53 54 59 59 55
17 kap. Brott mot allmän verksamhet
Crimes against public activity 62 63 61 61 64 64 62
Våld eller hot mot tjänsteman o.d.
Violence or threat against public
servant 63 65 60 60 65 65 63
18 kap. Högmålsbrott Crimes of lèse-majesty – – – – – – –
19 kap. Brott mot rikets säkerhet
Crimes against the security of the Realm – – 13 60 75 56 108
20 kap. Tjänstefel m.m. Misuse of Office, etc. 98 93 90 90 90 87 87
Trafikbrottslagen Road Traffic Offences Act 86 83 83 81 85 83 82
Rattfylleri, grovt rattfylleri 1
Drunken driving, gross drunken driving 93 90 91 89 93 91 92
Brott mot narkotikastrafflagen Narcotics Drugs Act 79 85 77 79 83 80 79
Samtliga brott All crimes 32 34 33 35 38 39 38
1) Rattfylleri under påverkan av narkotika ingår.
Se Tabellanmärkningar.
Källa: Brottsförebyggande rådet, Brå, Kriminalstatistik (www.bra.se).
414 Statistiska centralbyrån

Statistisk årsbok 2013
21.14
Rättsväsende
Personer misstänkta för brott efter brottstyp, ålder vid brottet
och kön, 2011
Persons suspected of crimes, by type of offence, age at the time of
crime and sex
Brott Crimes
Ålder
Age
15–17 18–20 21–29 30–59 60–
Totalt 1 Därav
Total 1 kvinnor
Of whom
women
Brott mot brottsbalken Crimes against the Penal Code 11 077 8 944 18 373 34 748 4 292 77 841 18 437
3 kap. Brott mot liv och hälsa
Crimes against life and health 2 798 2 539 4 404 7 952 682 18 430 2 936
Fullbordade mord och dråp samt misshandel
med dödlig utgång
Murder, manslaughter and assault resulting
in death 8 19 40 89 8 164 25
Misshandel ej med dödlig utgång
Assault not resulting in death 2 741 2 453 4 201 7 598 617 17 664 2 820
Vållande till annans död Causing death 3 14 17 45 13 92 12
4 kap. Brott mot frihet och frid
Crimes against liberty and peace 1 926 1 439 3 170 7 723 768 15 091 2 504
5 kap. Ärekränkning Defamation 170 125 341 876 146 1 688 513
6 kap. Sexualbrott Sex crimes 299 223 666 1 424 204 2 843 63
Våldtäkt Rape 127 124 301 455 35 1 054 21
7 kap. Brott mot familj Crimes against family 1 6 87 296 14 408 220
8 kap. Stöld, rån och andra tillgreppsbrott
Theft, robbery and other crimes of stealing 5 279 3 777 7 738 13 270 1 895 32 053 9 684
Inbrottsstöld Burglary, not involving firearms 657 637 1 291 1 490 23 4 104 346
Tillgrepp av Thefts of
Bilar Cars 323 273 437 494 5 1 532 129
Cyklar Bicycles 129 62 113 229 4 539 37
Rån Robbery 524 415 495 278 5 1 722 120
9 kap. Bedrägeri och annan oredlighet
Fraud and other dishonesty 640 1 055 2 411 2 045 116 7 547 1 535
10 kap. Förskingring och annan trolöshet
Embezzlement and other breaches of trust 304 205 473 1 063 101 2 148 491
11 kap. Brott mot borgenärer m.m.
Crimes against creditors 5 33 434 2 384 245 3 110 447
12 kap. Skadegörelsebrott Crimes inflicting damage 1 464 1 195 1 893 2 131 134 6 822 758
13 kap. Allmänfarliga brott
Crimes involving public danger 88 67 89 243 105 592 132
Mordbrand Arson 56 37 46 85 19 243 42
14 kap. Förfalskningsbrott Crimes of falsification 194 134 533 867 37 1 787 388
15 kap. Mened, falskt åtal och annan osann utsaga
Perjury, false prosecution and other untrue
statements 809 262 308 416 38 1 858 860
16 kap. Brott mot allmän ordning (utom
förargelseväckande beteende)
Crimes against public order 103 132 266 533 95 1 136 190
17 kap. Brott mot allmän verksamhet
Crimes against public activity 895 1 155 2 343 2 985 205 7 610 1 045
Våld mot tjänsteman o.d.
Violence or threat against public servant 240 362 763 925 79 2 372 509
Hot m.m. mot tjänsteman
Threats etc., to public servant 284 372 779 1 107 71 2 620 268
18 kap. Högmålsbrott Crimes of lèse–majesty - - - 1 - 1 -
19 kap. Brott mot rikets säkerhet
Crimes against the security of the Realm - - - 1 - 1 -
20 kap. Tjänstefel m.m. Misuse of Office, etc. - - 24 97 9 224 73
Trafikbrottslagen Road Traffic Offences Act 2 132 2 483 6 576 15 775 2 842 29 815 3 222
Rattfylleri, grovt rattfylleri
Drunken driving, gross drunken driving 224 751 2 327 7 866 1 938 13 108 1 439
Rattfylleri under påverkan av narkotika
Driving under influence of narcotics 109 651 1 843 2 790 78 5 471 529
Brott mot narkotikastrafflagen Narcotics Drugs Act 2 605 5 076 9 826 9 463 262 27 237 3 615
Samtliga brott All crimes 14 270 14 025 29 950 55 487 7 855 122 057 24 344
1) Inkl. okänd ålder och okänt kön. Incl. unknown age and sex.
Se Tabellanmärkningar.
Källa: Brottsförebyggande rådet, Brå, Kriminalstatistik (www.bra.se).
Statistiska centralbyrån 415

Rättsväsende Statistisk årsbok 2013
21.15
Lagföringsbeslut efter huvudbrott
All conviction decisions, by principal offence
Huvudbrott
Principal offence
2007 1 2008 1 2009 1 2010 1 2011
Samtliga
Total
Därav Of whom
Kvinnor
Women
Män
Men
Samtliga brott Total number of criminal offences 125 156 134 488 141 577 138 136 136 331 22 997 113 334
Brott mot brottsbalken
Offences against the Penal Code 53 359 57 254 59 542 58 501 57 143 13 626 43 517
3 kap. Brott mot liv och hälsa
Crimes against life and health 9 497 10 354 9 744 9 990 9 819 1 386 8 433
Mord och dråp Murder and manslaughter 153 149 150 165 134 10 124
Misshandel, grov misshandel 2
Assault, aggravated assault 2 9 057 9 874 9 268 9 514 9 393 1 322 8 071
Vållande till annans död
Causing another’s death 57 48 50 37 39 5 34
4 kap. Brott mot frihet och frid
Crimes against liberty and peace 3 351 3 689 3 538 3 753 3 671 538 3 133
5 kap. Ärekränkning Defamation 67 88 53 59 49 8 41
6 kap. Sexualbrott Sex crimes 985 1 055 1 090 1 324 1 398 18 1 380
Våldtäkt, grov våldtäkt
Rape, aggravated rape 217 262 253 204 168 1 167
7 kap. Brott mot familj Crimes against family 13 16 13 17 12 4 8
8 kap. Stöld, rån och andra tillgreppsbrott Theft,
robbery and other crimes of stealing 24 099 25 784 29 393 27 563 26 789 8 829 17 960
Stöld Theft 7 143 7 590 8 196 7 807 8 250 2 112 6 138
Grov stöld Grand theft 1 024 942 1 027 1 022 1 120 115 1 005
Rån, grovt rån
Robbery, aggravated robbery 850 885 1 049 990 976 57 919
9 kap. Bedrägeri och annan oredlighet
Fraud and other dishonesty 3 093 3 242 3 175 3 190 2 984 610 2 374
10 kap. Förskingring och annan trolöshet
Embezzlement and other breaches of trust 811 768 801 741 808 234 574
11 kap. Brott mot borgenärer m.m.
Crimes against creditors 1 470 1 703 1 424 1 653 1 737 231 1 506
12 kap. Skadegörelsebrott Crimes inflicting damage 3 443 3 586 3 316 3 162 2 919 257 2 662
13 kap. Allmänfarliga brott
Crimes involving public danger 259 316 232 305 238 63 175
Mordbrand, grov mordbrand
Arson, aggravated arson 123 156 97 119 81 16 65
14 kap. Förfalskningsbrott Crimes of falsification 838 885 946 940 906 227 679
15 kap. Mened, falskt åtal och annan osann utsaga
Perjury, false prosecution and other untrue
statements 1 194 1 272 1 290 1 201 1 099 560 539
16 kap. Brott mot allmän ordning
Crimes against public order 472 579 565 623 594 73 521
17 kap. Brott mot allmän verksamhet
Crimes against public activity 3 722 3 879 3 938 3 956 4 092 581 3 511
Våld eller hot mot tjänsteman
Violence or threat against public servant 2 481 2 521 2 544 2 500 2 666 418 2 248
18 kap. Högmålsbrott Crimes of lèse-majesty – – – – – – –
19 kap. Brott mot rikets säkerhet
Crimes against the security of the Realm – – – 1 – – –
20 kap. Tjänstefel m.m. Misuse of Office, etc. 45 38 24 23 27 7 20
Brott mot andra lagar och författningar
Offences against other laws and regulations 71 797 77 234 82 035 79 635 79 188 9 371 69 817
Trafikbrottslagen 3 Road Traffic Offences Act 3 27 877 29 302 29 416 27 940 28 536 3 240 25 296
Rattfylleri, grovt rattfylleri 3
Drunken driving, gross drunken driving 3 13 373 13 224 13 645 12 978 12 405 1 442 10 963
Narkotikastrafflagen Narcotics Drugs Act 15 179 16 817 18 525 20 021 21 482 3 009 18 473
Skattebrottslagen The Taxation Offences Act 643 619 461 405 380 39 341
Övriga brott Other crimes 28 098 30 496 33 633 31 269 28 790 3 083 25 707
1) Fällande domslut i tingsrätt, godkända strafförelägganden och meddelade åtalsunderlåtelser, exkl. ordningsbotförelägganden.
Convictions in district courts, fines or suspended sanctions issued by prosecutor and waivers of prosecution. Excl. Summary fines.
2) Inkl.grov misshandel, synnerligen grovt brott (från 2010). Incl. aggravated assault, particulary serious offences (from 2010).
3) Inkl. rattfylleri under påverkan av narkotika. Incl. driving motor vehicle while intoxicated under the influence of narcotics.
Se Tabellanmärkningar.
Källa: Brottsförebyggande rådet, Brå, Kriminalstatistik (www.bra.se).
416 Statistiska centralbyrån

Statistisk årsbok 2013
21.16
Rättsväsende
Lagföringsbeslut efter huvudbrott och lagföringstyp 2011
All conviction decisions, by principal offence and type of conviction
Huvudbrott
Principal offence
Lagföringstyp 1
Type of conviction 1
Domslut
Convictions
in district
courts
Strafföreläggande
Fines or
suspended
sanctions
issued by
prosecutor
Åtalsunderlåtelse
Waivers of
prosecution
Samtliga brott Total number of criminal offences 73 680 38 517 24 134
Brott mot brottsbalken Crimes against the Penal Code 37 047 10 028 10 068
3–7 kap. Brott mot person Crimes against a person 13 099 1 173 677
3 kap. Brott mot liv och hälsa Crimes against life and health 9 206 422 191
Mord och dråp Murder and manslaughter 134 - -
Misshandel, grov misshandel 2 Assault, aggravated assault 2 8 838 369 186
Vållande till annans död Causing another’s death 37 2 -
4 kap. Brott mot frihet och frid Crimes against liberty and peace 2 849 373 449
5 kap. Ärekränkning Defamation 45 3 1
6 kap. Sexualbrott Sex crimes 987 375 36
Våldtäkt, grov våldtäkt Rape, aggravated rape 168 - -
7 kap. Brott mot familj Crimes against family 12 - -
8–12 kap. Brott mot förmögenhet Crimes against property 18 939 7 933 8 365
8 kap. Tillgreppsbrott Crimes of stealing 13 413 6 088 7 288
Snatteri Shoplifting 4 010 5 195 6 329
Stöld Theft 6 641 815 794
Grov stöld Grand theft 1 113 2 5
Tillgrepp av fortskaffningsmedel Theft of motor vehicles 497 5 56
Rån, grovt rån Robbery, aggravated robbery 976 - -
9 kap. Bedrägeri och annan oredlighet Fraud and other dishonesty 2 427 227 330
Bedrägeri, grovt bedrägeri Fraud, aggravated fraud 1 154 142 175
Häleri, häleriförseelse Receiving stolen goods 971 29 87
10 kap. Förskingring och annan trolöshet
Embezzlement and other breaches of trust 514 152 142
11 kap. Brott mot borgenärer m.m. Crimes against creditors 934 782 21
12 kap. Skadegörelsebrott Crimes inflicting damage 1 651 684 584
13–15 kap. Brott mot allmänheten Crimes against the public 949 489 805
13 kap. Allmänfarliga brott Crimes involving public danger 153 70 15
Mordbrand, även grov Arson, aggravated arson 81 - -
14 kap. Förfalskningsbrott Crimes of falsification 601 180 125
15 kap. Mened, falskt åtal m.m.
Perjury, false prosecution and other untrue statements 195 239 665
16–20 kap. Brott mot staten Offences against the State 4 060 433 221
16 kap. Brott mot allmän ordning Crimes against public order 385 177 32
17 kap. Brott mot allmän verksamhet Crimes against public activity 3 652 252 188
Våld eller hot mot tjänsteman Violence against public servant 2 567 43 56
18 kap. Högmålsbrott Crimes of lèse-majesty - - -
19 kap. Brott mot rikets säkerhet Crimes against the security of the Realm - - -
20 kap. Tjänstefel m.m. Misuse of Office, etc. 22 4 1
Brott mot andra lagar och författningar
Offences against other laws and regulations 36 633 28 489 14 066
Trafikbrottslagen Road Traffic Offences Act 12 284 11 695 4 557
Rattfylleri, grovt rattfylleri 3 Drunken driving, gross drunken driving 3 6 293 5 815 297
Smitning ’Hit-and-run’ offences 196 267 36
Olovlig körning Unauthorised driving 5 332 5 201 4 183
Narkotikastrafflagen Narcotics Drugs Act 9 088 6 127 6 267
Lagen om straff för smuggling The Smuggling of Goods Act 1 049 1 185 32
Skattebrottslagen The Taxation Offences Act 283 64 33
Miljöbalken The Environmental Code 66 107 2
Övriga författningar Other laws and regulations 13 863 9 311 3 175
1) Fällande domslut i tingsrätt, godkända strafförelägganden och meddelade åtalsunderlåtelser, exkl. ordningsbotförelägganden.
Convictions in district courts, fines or by prosecutor and waivers of prosecution. Excl. Summary fines.
2) Inkl.grov misshandel, synnerligen grovt brott. Incl. aggravated assault, particulary serious offences.
3) Inkl. rattfylleri under påverkan av narkotika. Incl. driving motor vehicle while intoxicated under the influence of narcotics.
Se Tabellanmärkningar.
Källa: Brottsförebyggande rådet, Brå, Kriminalstatistik (www.bra.se).
Statistiska centralbyrån 417

Rättsväsende Statistisk årsbok 2013
21.17
Andel återfall inom 1, 2 och 3 år av samtliga personer med en
ingångshändelse, efter ålder
Percentages of relapse into crime within 1, 2 and 3 years for all
persons with an intial event, by age
Ålder/Återfall
Age/Relapse
Ingångshändelse 1 , år
Initial event 1 , year
2003 2004 2005
Samtliga personer, 15– år
All persons, 15– years 71 439 73 315 74 021
Återfall, %, inom Relapse within
1 år years 27 26 26
2 år 36 35 36
3 år 42 41 41
15–17 år 10 087 11 012 10 749
Återfall, %, inom
1 år 21 19 20
2 år 32 28 30
3 år 38 34 36
18–20 år 7 379 7 727 7 928
Återfall, %, inom
1 år 29 28 29
2 år 40 39 40
3 år 46 45 46
21–39 år 29 417 29 102 29 086
Återfall, %, inom
1 år 31 31 31
2 år 40 40 40
3 år 46 46 46
40–59 år 20 510 20 896 21 366
Återfall, %, inom
1 år 26 26 26
2 år 35 35 34
3 år 40 40 40
60 år – 4 046 4 578 4 892
Återfall, %, inom
1 år 11 10 10
2 år 16 15 15
3 år 19 19 19
1) Med en ingångshändelse avses en frigivning från anstalt, utskrivning från sluten ungdomsvård, avslutad intensivövervakning samt
lagakraftvunnen dom eller lagföringsbeslut med andra påföljder. An initial event is a release from prison, discharge from Closed
Institutional Youth Care,completed intensive supervision with electronic monitoring or court sentencing with legal force or conviction
decisions with other sanctions.
Källa: Brottsförebyggande rådet, Brå, Kriminalstatistik (www.bra.se).
418 Statistiska centralbyrån

Statistisk årsbok 2013
21.18
Rättsväsende
Personer med en ingångshändelse och andel som återfallit i
brott inom 3 år, efter kön och antal tidigare lagföringar under
5-årsperioden före ingångshändelsen
Persons with an initial event and percentage of relapse into crime
within 3 years, by sex and previous adjudications during 5 years
before the initial event
Antal lagföringar under
de senaste 5 åren
Previous adjudications
during the last 5 years
Samtliga personer/
Återfall/Kön
All persons/
Relapse/Sex
Ingångshändelse 1 , år
Initial event 1 , year
2003 2004 2005
Samtliga Total Totalt All persons 71 439 73 315 74 021
Återfall % Relapse % 42 41 41
Män Men 57 622 58 386 58 893
Återfall % 44 44 44
Kvinnor Women 13 817 14 929 15 128
Återfall % 30 29 29
0 Samtliga personer 37 642 39 530 40 032
Återfall % 22 21 22
Män 28 273 29 234 29 690
Återfall % 24 24 24
Kvinnor 9 369 10 296 10 342
Återfall % 17 15 17
1 Samtliga personer 12 697 12 753 12 763
Återfall % 42 44 43
Män 10 703 10 605 10 625
Återfall % 43 45 44
Kvinnor 1 994 2 148 2 138
Återfall % 38 41 40
2–3 Samtliga personer 10 241 10 214 10 521
Återfall % 63 64 64
Män 8 952 8 893 9 086
Återfall % 63 64 65
Kvinnor 1 289 1 321 1 435
Återfall % 63 62 61
4–8 Samtliga personer 7 640 7 574 7 463
Återfall % 84 84 84
Män 6 819 6 742 6 615
Återfall % 84 84 84
Kvinnor 821 832 848
Återfall % 83 84 81
9– Samtliga personer 3 219 3 244 3 242
Återfall % 94 94 94
Män 2 875 2 912 2 877
Återfall % 94 94 94
Kvinnor 344 332 365
Återfall % 89 90 90
1) Med en ingångshändelse avses en frigivning från anstalt, utskrivning från sluten ungdomsvård, avslutad intensivövervakning samt
lagakraftvunnen dom eller lagföringsbeslut med andra påföljder. An initial event is a release from prison, discharge from Closed
Institutional Youth Care,completed intensive supervision with electronic monitoring or court sentencing with legal force or conviction
decisions with other sanctions.
Källa: Brottsförebyggande rådet, Brå, Kriminalstatistik (www.bra.se).
Statistiska centralbyrån 419

Rättsväsende Statistisk årsbok 2013
21.19
Kriminalvårdsanstalter och häkten samt intensivövervakning,
nyintagna
Prisons, remand prisons and intensive supervision with electronic
monitoring, new inmates/new supervision cases
2006 2007 2008 2009 2010 2011 Därav
Of whom
Kvinnor
Women
Utländska
medborgare
Foreign
citizens
Fängelse Prison 10 428 9 829 10 370 9 805 9 679 9 463 2 694 2 753
14 dagar–2 månader
14 days– 2 months 3 271 3 156 3 448 3 151 3 222 3 230 2 286 1 013
3–5 månader 2 197 2 054 2 041 1 936 1 913 1 832 2 143 547
6–11 månader 2 120 2 005 2 004 1 847 1 810 1 703 2 101 420
1 år year 1 483 1 369 1 478 1 447 1 431 1 419 2 89 361
2 år 584 535 624 631 574 576 28 172
3 år 275 229 262 280 275 276 18 72
4 år och mer 4 years and over 484 465 501 503 450 422 28 167
Livstid Life imprisonment 14 16 12 10 4 5 1 1
Häktade gripna, anhållna 1
Arrested 38 195 34 749 34 122 36 194 34 897 36 480 . . . .
Intensivövervakning
Intensive supervision with
electronic monitoring 3 034 2 963 3 087 3 022 2 905 2 356 255 342
1) Samtliga inskrivningar på häkten oavsett kategori.
2) Korrigerade värden, 2013-08-14.
Källa: Kriminalvården (www.kriminalvarden.se).
21.20
Kriminalvårdsanstalter, intensivövervakning och frivård,
genomsnittligt antal personer
Average institutional and non-institutional populations
2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011
Personer i anstalter 1 Institutional population 1 6 675 6 707 6 505 6 480 6 485 6 357 6 260
Gripna, anhållna, häktade Apprehended and arrested 1 542 1 565 1 492 1 476 1 490 1 468 1 495
Därav undersökningsfall
Of which cases under investigation 33 31 27 27 23 15 18
Dömda till fängelse Sentenced to prison 5 067 5 096 4 936 4 927 4 925 4 832 4 718
Övriga Other sanctions 66 46 77 77 70 57 47
Personer i intensivövervakning
Persons in intensive supervision with electronic
monitoring 313 427 424 459 400 376 301
Personer i frivård Non-institutional population 12 196 12 124 12 157 12 305 12 819 12 957 12 744
Dömda till skyddstillsyn Sentenced to probation 7 266 7 315 7 338 7 565 8 153 8 519 8 492
varav med föreskrift om särskild behandlingsplan
of which ordered a special plan for treatment 1 268 1 385 1 452 1 440 1 522 1 500 1 402
varav med föreskrift om samhällstjänst
of which ordered work in community service 1 179 1 256 1 247 1 341 1 541 1 697 1 721
Villkorligt frigivna On parole 4 930 4 809 4 819 4 740 4 666 4 438 4 252
Personer med villkorlig dom med samhällstjänst
Persons on parole with work in community service 783 700 728 850 852 693 824
1) Intagna på kriminalvårdsanstalter, häkten och med häkten samordnade polisarrester. Persons admitted to correctional institutions,
remand prisons, and police custody connected with remand prisons.
Se Tabellanmärkningar.
Källa: Kriminalvården (www.kriminalvarden.se).
420 Statistiska centralbyrån

Statistisk årsbok 2013
21.21
Omhändertaganden av berusade personer
Persons taken into custody for drunkenness
Rättsväsende
Kön
Sex
Stockholm
Polisdistrikt
Police district
Västra
Götaland
Skåne län
Övriga distrikt
Other districts
Hela riket
Sweden
Per 1 000
invånare
15 år och
däröver
Män 2000 5 393 10 244 4 278 23 447 43 362 12,2
Men 2001 4 869 9 457 4 168 22 399 40 893 11,4
2002 4 736 8 777 4 502 21 489 39 504 11,0
2003 5 095 8 798 4 334 21 770 39 997 11,0
2004 5 081 8 397 4 424 22 448 40 350 11,0
2005 5 961 8 522 5 127 23 421 43 031 11,7
2006 6 540 10 102 5 983 26 541 49 166 13,2
2007 7 867 9 688 6 003 31 316 54 874 14,5
2008 8 652 9 859 5 918 33 385 57 814 15,2
2009 8 649 7 564 5 532 31 986 53 713 13,9
2010 9 270 7 612 5 443 33 053 55 378 14,2
2011 10 005 9 392 5 365 35 684 60 446 15,4
Kvinnor 2000 506 1 228 387 2 546 4 667 1,3
Women 2001 541 1 139 437 2 568 4 685 1,3
2002 551 1 142 501 2 629 4 823 1,3
2003 621 1 014 481 2 768 4 884 1,3
2004 757 1 001 472 2 970 5 200 1,4
2005 931 1 037 513 3 293 5 774 1,5
2006 946 1 321 640 3 914 6 821 1,8
2007 1 155 1 254 823 4 673 7 905 2,0
2008 1 218 1 396 837 5 117 8 568 2,2
2009 1 167 1 201 758 5 188 8 314 2,1
2010 1 298 1 072 743 5 685 8 798 2,2
2011 1 397 1 608 739 6 065 9 809 2,5
Totalt 2000 5 899 11 472 4 665 25 993 48 029 6,6
Total 2001 5 410 10 596 4 605 24 967 45 578 6,3
2002 5 287 9 919 5 003 24 118 44 327 6,0
2003 5 716 9 812 4 815 24 538 44 881 6,1
2004 5 838 9 398 4 896 25 418 45 550 6,1
2005 6 892 9 559 5 640 26 714 48 805 6,5
2006 7 486 11 423 6 623 30 455 55 987 7,4
2007 9 022 10 942 6 826 35 989 62 779 8,2
2008 9 870 11 255 6 755 38 502 66 382 8,6
2009 9 816 8 765 6 290 37 156 62 027 8,0
2010 10 568 8 684 6 186 38 738 64 176 8,2
2011 11 402 11 000 6 104 41 749 70 255 8,9
Källa: Transportstyrelsen, trafikregistret (www.transportstyrelsen.se).
21.22
Frivård, nytillkomna övervakningsfall
Non-institutional population, persons newly received for supervision
2006 2007 2008 2009 2010 2011
Samtliga
Total
Därav
kvinnor
Of whom
women
Villkorligt frigivna med övervakning
Paroled under supervision 6 035 5 932 5 589 5 399 5 042 4 841 273
Dömda till skyddstillsyn Sentenced to probation 6 947 6 717 7 231 7 881 7 737 7 704 1 238
Överflyttad övervakning från annat nordiskt land
Transferred supervision from other Nordic
country 11 8 22 25 3 4 . .
Samtliga Total 12 993 12 657 12 842 13 305 12 782 12 549 1 511
Villkorligt frigivna utan övervakning
Paroled without supervision 2 845 2 541 2 455 2 705 2 801 2 831 230
Källa: Kriminalvården (www.kriminalvarden.se).
Statistiska centralbyrån 421

Rättsväsende Statistisk årsbok 2013
21.23
Mål vid de allmänna förvaltningsdomstolarna
Cases in the general administrative courts
Mål Cases 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011
FÖRVALTNINGSRÄTTER Administrative courts
Inkomna Incoming cases 106 267 110 901 119 288 119 623 125 456 131 112 128 686
Skattemål Tax cases 15 856 15 827 15 549 16 389 13 998 13 082 12 709
Trängselskattemål Congestion Charge Act 12 925 70 129 653 555 296
Socialförsäkringsmål Social insurance cases 21 449 23 043 22 791 14 462 16 532 22 378 20 012
Mål enligt socialtjänstlagen
Cases relating to the Social Services Act 22 200 20 268 21 467 21 633 23 963 24 137 23 272
Psykiatrimål Psychiatric care cases 13 127 13 415 13 475 13 635 13 597 13 332 13 296
LVU- och LVM-mål 1
Care of Young Persons Act and Compulsory Care
for Substance Abusers Act 3 783 4 166 4 220 4 402 4 365 4 621 4 744
LOU-mål 2 Care of Public procurement 1 280 1 539 1 129 1 428 2 082 3 571 2 719
Mängdmål 3 Quantitative cases 11 631 10 559 9 860 9 446 10 822 7 366 8 656
Utlännings- och medborgarskapsmål
Migration cases . 6 652 15 924 22 729 22 495 23 573 25 430
Övriga mål Other cases 16 929 14 507 14 803 15 370 16 949 18 497 17 552
Avgjorda Decided cases 103 563 108 966 120 171 127 307 119 884 118 997 136 957
Skattemål 14 626 15 686 17 030 18 455 15 095 13 928 12 305
Trängselskattemål 5 896 68 153 592 407 409
Socialförsäkringsmål 20 183 21 837 23 455 21 888 14 040 14 612 24 094
Mål enligt socialtjänstlagen 22 130 20 901 21 216 22 109 22 245 22 970 24 309
Psykiatrimål 13 100 13 397 13 440 13 649 13 551 13 309 13 267
LVU- och LVM-mål 1 3 753 4 113 4 197 4 454 4 275 4 585 4 754
LOU-mål 2 1 215 1 547 1 123 1 360 1 990 3 154 2 959
Mängdmål 3 12 193 10 132 11 037 9 925 10 040 6 850 9 201
Utlännings- och medborgarskapsmål . 5 917 13 756 19 276 22 870 23 824 26 735
Övriga mål 16 358 14 540 14 849 16 038 15 186 15 358 18 924
Balanserade vid utgången av året
Pending cases at the end of the year 44 239 49 258 48 383 40 730 46 401 58 528 50 389
Skattemål 12 993 13 134 11 654 9 588 8 491 7 642 8 082
Trängselskattemål 7 36 38 14 75 223 109
Socialförsäkringsmål 15 477 16 683 16 019 8 593 11 085 18 857 14 772
Mål enligt socialtjänstlagen 6 010 5 377 5 628 5 152 6 870 8 010 6 960
Psykiatrimål 233 251 286 272 318 306 321
LVU- och LVM-mål 1 420 473 496 444 534 566 550
LOU-mål 2 146 138 144 212 304 722 480
Mängdmål 3 2 570 2 997 1 820 1 341 2 123 2 623 2 078
Utlännings- och medborgarskapsmål . 3 819 5 994 9 478 9 202 9 022 7 819
Övriga mål 6 383 6 350 6 304 5 636 7 399 10 557 9 218
KAMMARRÄTTER Administrative Courts of Appeal
Inkomna 24 057 25 465 29 431 34 784 34 519 31 808 36 783
Skattemål 5 823 6 120 6 169 6 978 6 512 5 441 4 819
Trängselskattemål . 91 29 18 107 55 45
Socialförsäkringsmål 5 482 6 095 6 388 6 487 4 702 3 978 7 414
Mål enligt socialtjänstlagen 2 258 2 128 2 196 2 340 2 139 1 935 2 136
Psykiatrimål 967 994 1 113 1 058 1 064 1 166 1 169
LVU- och LVM-mål 1 882 980 980 1 069 1 093 1 176 1 359
LOU-mål 2 345 382 334 371 410 586 755
Mängdmål 3 2 277 1 764 1 795 1 743 1 696 1 030 1 360
Utlännings- och medborgarskapsmål . 1 362 4 824 8 590 11 058 10 786 11 178
Övriga mål 6 023 5 549 5 603 6 130 5 738 5 655 6 548
Avgjorda 25 560 26 012 29 495 35 048 35 590 34 293 34 505
Skattemål 6 452 6 655 6 953 7 170 6 756 6 812 5 367
Trängselskattemål . 46 67 23 69 80 55
Socialförsäkringsmål 5 815 6 072 6 231 6 800 5 631 4 243 5 086
Mål enligt socialtjänstlagen 2 315 2 249 2 107 2 275 2 264 2 072 2 046
Psykiatrimål 937 1 008 1 104 1 055 1 047 1 190 1 157
LVU- och LVM-mål 1 892 955 1 000 1 034 1 075 1 165 1 350
LOU-mål 2 331 386 330 360 409 544 717
Mängdmål 3 2 323 1 968 1 834 1 819 1 663 1 175 1 277
Utlännings- och medborgarskapsmål . 824 4 396 8 258 10 841 10 911 11 059
Övriga mål 6 495 5 849 5 473 6 254 5 835 6 101 6 391
422 Statistiska centralbyrån

Statistisk årsbok 2013
21.23
Mål vid de allmänna förvaltningsdomstolarna (forts.)
Rättsväsende
Mål 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011
Balanserade vid utgången av året 14 273 13 726 13 662 13 402 12 363 9 910 12 311
Skattemål 7 196 6 661 5 877 5 685 5 441 4 075 3 560
Trängselskattemål . 45 7 2 40 15 5
Socialförsäkringsmål 3 005 3 028 3 185 2 872 1 943 1 677 4 008
Mål enligt socialtjänstlagen 613 492 580 645 520 379 470
Psykiatrimål 123 109 118 121 138 113 125
LVU- och LVM-mål 1 145 170 150 185 203 214 223
LOU-mål 2 34 30 34 45 46 88 127
Mängdmål 3 644 440 400 324 357 212 296
Utlännings- och medborgarskapsmål . 539 968 1 304 1 553 1 437 1 558
Övriga mål 2 513 2 212 2 343 2 219 2 122 1 700 1 939
Högsta förvaltningsdomstolen
The Supreme Administrative Court
Inkomna 7 482 8 071 7 877 8 684 8 263 7 719 8 070
Avgjorda 6 813 6 967 9 158 10 313 10 110 8 313 8 058
Mål vari prövningstillstånd meddelats 149 150 181 162 206 196 139
Balanserade vid utgången av året 6 779 7 899 6 618 4 941 3 043 2 442 2 440
1) Lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU) resp. lagen om vård av missbrukare (LVM).
2) Lagen om offentlig upphandling och lagen om upphandling inom områdena vatten, energi, transporter och posttjänster (LOU).
3) Mängdmål: fastighetstaxering, folkbokföring, kriminalvård, körkort och studiestödsmål.
Källa: Domstolsverket Domstolsstatistik (www.domstol.se).
21.24
Tingsrätter, inkomna mål och ärenden
District Courts, incoming cases and other proceedings
Mål/Ärenden Cases 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011
Tvistemål Civil cases 65 010 64 264 66 139 72 446 82 462 85 790 82 744
Brottmål Criminal cases 69 215 71 426 75 894 83 037 87 476 92 415 90 929
Fastighetsmål Property cases 1 160 1 273 1 033 1 155 1 244 1 132 1 031
Miljömål Environmental cases 1 603 1 608 1 769 1 846 2 075 2 006 2 204
Allmänna domstolsärenden
Ordinary court proceedings 56 784 57 256 58 872 59 909 68 976 71 885 63 968
Konkursansökningar Bankruptcy applications 12 106 11 005 10 655 9 675 11 609 11 451 12 795
Källa: Domstolsverket Domstolsstatistik (www.domstol.se).
21.25
Tingsrätter, slutligt handlagda ärenden m.m.
District Courts, decided cases
Ärenden Cases 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011
Inkomna konkursansökningar
Bankruptcy applications 12 106 11 005 10 655 9 675 11 609 11 451 12 795
Konkurser Bankruptcies
Avslutade 8 189 7 477 6 995 6 558 6 544 7 241 7 820
Avgjorda tvistemål avseende familjerätt 1
Civil cases
Gemensam ansökan om äktenskapsskillnad 18 055 17 852 17 785 18 662 19 553 20 304 19 598
Talan om äktenskapsskillnad genom stämning 4 642 4 808 5 092 5 559 5 982 6 511 7 070
Faderskapsmål 407 455 463 523 575 712 939
Talan om vårdnad av barn m.m. 2 007 2 281 2 462 2 894 3 103 3 328 3 716
1) Avskrivna mål ingår inte.
Källa: Domstolsverket Domstolsstatistik (www.domstol.se).
Statistiska centralbyrån 423

Rättsväsende Statistisk årsbok 2013
21.26
Lantmäteriet, registrerade inskrivningsärenden
The Swedish mapping, cadastral and land registration authority,
registered land registration matters
Ärenden Cases 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011
Lagfartsärenden Ownership registration 315 728 310 346 313 025 284 583 278 821 285 259 275 808
Inteckningsärenden Mortgage registration 558 322 554 471 519 173 471 667 524 237 452 436 379 949
Övriga ärenden Other matters 63 124 61 943 60 930 60 392 66 935 67 740 68 655
Summa ärenden Total matters 937 174 926 760 893 128 816 642 869 993 805 435 724 412
Källa: Lantmäteriet (www.lantmateriet.se).
21.27
Hovrätter, inkomna mål
Courts of Appeal, incoming cases
Mål Cases 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011
Tvistemål Civil cases 2 509 2 605 2 513 2 752 2 800 2 980 2 863
Brottmål Criminal cases 8 834 8 767 8 388 9 030 9 072 9 373 9 527
Miljömål Environmental cases 461 530 513 597 630 662 654
Fastighetsmål Property cases .. .. .. .. .. .. 172
PBL-mål
Cases relating to the Planning and Building
Act .. .. .. .. .. .. 243
Övriga mål Other appeal cases 10 868 11 178 10 869 11 253 10 705 11 212 11 033
Källa: Domstolsverket Domstolsstatistik (www.domstol.se).
21.28
Högsta domstolen, ansökningar om prövningstillstånd
The Supreme Court, applications for review of cases
Mål Cases 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011
Inkomna Filed 5 101 5 249 5 010 5 420 6 024 6 010 6 004
Avgjorda Decided 5 013 5 429 5 041 5 221 5 923 6 107 5 706
Därav mål som beviljats prövningstillstånd
Of which applications approved 123 135 172 138 142 133 128
Balanserade vid utgången av året
Pending cases at the end of the year 1 334 1 151 1 120 1 318 1 418 1 318 1 614
Källa: Domstolsverket Domstolsstatistik (www.domstol.se).
21.29 Nådeansökningar
Petitions for pardon
2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011
Inkomna nådeansökningar
Number of petitions for pardon 509 480 365 341 307 323 322
Avgjorda ärenden Decisions 504 454 405 328 194 369 388
Avslagna Rejected 469 429 387 320 190 318 340
Helt eller delvis bifallna Wholly or partly granted 35 22 18 8 4 6 14
Källa: Justitiedepartementet.
424 Statistiska centralbyrån

Statistisk årsbok 2013
21.30
Rättshjälp, statens kostnader, miljoner kronor
Legal aid, costs to the State, SEK millions
Rättsväsende
2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011
Totala bruttokostnader Total gross accounts 1 094,3 1 105,3 1 208,7 1 373,6 1 406,2 1 557,7 1 720,0
Domstolar Courts 936,2 942,9 1 031,9 1 194,4 1 219,6 1 363,3 1 500,2
Rättshjälpsmyndigheten Legal aid authority 158,1 162,4 176,8 179,2 186,6 194,4 219,8
Domstolsverket
The National Courts Administration 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0
Källa: Domstolsverket (www.domstol.se).
21.31
Hyresnämnder och arrendenämnder, inkomna ärenden
Rent Tribunals and Tenancy Tribunals, incoming cases
2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011
Hyresnämnder Rent Tribunals 28 853 24 600 25 696 27 470 27 616 27 191 27 117
Därav Of which
Enligt 12 kap. Jordabalken 26 011 22 417 22 617 23 844 24 422 23 726 23 569
Enligt hyresförhandlingslagen 511 386 484 441 410 368 663
Arrendenämnder Tenancy Tribunals 1 646 1 099 1 899 2 464 1 896 2 302 2 055
Källa: Domstolsverket Domstolsstatistik (www.domstol.se).
21.32
Riksdagens ombudsmän, inkomna ärenden
The Parliamentary Ombudsmen, incoming cases
2005/06 2006/07 2007/08 2008/09 2009/10 2010/11 2011/12
Riksdagens ombudsmän/Justitieombudsmännen
(JO)
The Parliamentary Ombudsmen for the
Judiciary and the Civil Administration 6 008 5 711 6 550 6 918 7 444 6 954 7 013
Klagomål och framställningar från enskilda 5 804 5 530 6 356 6 729 7 310 6 816 6 817
JO-initiativ 89 91 73 68 46 36 98
Lagstiftningsremisser 115 90 121 121 88 102 98
Källa: Justitieombudsmännens ämbetsberättelse (www.jo.se).
Statistiska centralbyrån 425

Rättsväsende Statistisk årsbok 2013
21.33
Myndighet/Ärenden
Authority/Legal matter
Mål och ärenden vid vissa andra myndigheter
Cases and legal matters heard by certain other authorities
2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011
Riksåklagaren (RÅ) 1
The Chief Public Prosecutor 1 807 3 764 3 797 4 122 4 393 4 898 5 097
Överprövningar av underställda
åklagares beslut 249 338 281 292 224 315 296
Justitiekanslern (JK)
The Chancellor of Justice 7 109 8 371 8 722 8 483 8 413 8 287 8 630
Skadeståndsmål/ärenden 2 024 2 111 2 491 2 654 2 951 2 814 2 740
Tillsynsärenden 1 138 1 789 1 899 1 649 1 680 1 308 1 227
Integritetsärenden 989 1 223 1 326 1 279 1 074 1 163 1 463
Rättshjälp 1 999 2 420 2 200 2 068 1 898 2 164 2 444
Kronofogdemyndigheten (KFM)
The Swedish Enforcement
Administration and legislation
Betalningsföreläggande och handräckning
856 182 867 632 911 543 1 026 574 1 207 844 1 217 052 1 167 097
Allmänna betalningsmål 2, 3 1 809 722 1 816 034 1 666 407 1 603 294 1 630 637 1 703 835 1 610 425
Enskilda betalningsmål 4 471 039 467 619 524 897 539 483 614 295 595 889 579 933
Avhysningar 10 731 9 234 9 369 9 458 9 714 9 866 9 224
därav verkställda 3 938 3 298 3 219 3 004 3 040 3 116 2 802
Antal barn som berörts av avhysning . . . . . . 716 618 632 663
Exekutiva fastighetsförsäljningsärenden
3 348 2 984 2 946 3 563 3 456 4 161 4 024
Fastigheter 2 796 2 388 2 241 2 480 2 441 2 890 2 876
Bostadsrätter 552 596 705 1 083 1 015 1 271 1 148
Konkurstillsynsärenden 7 271 6 527 6 206 6 626 7 933 7 600 7 298
Skuldsaneringsärenden 4 178 3 830 6 831 6 528 6 589 7 987 8 452
Konsumentverket/Konsumentombudsmannen
(KOV/KO)
The National Board for Consumer
Policies/the Consumer Ombudsman 13 730 13 236 20 148 22 524 20 375 21 504 21 705
därav Konsument Europa 5 3 182 3 390 3 262 3 241 2 976 4 076 4 109
Allmänna reklamationsnämnden (ARN)
The National Board for Consumer
Disputes
Konsumenttvister 8 621 8 697 9 097 9 858 10 682 9 335 9 342
Barnombudsmannen (BO) 6
The Children’s Ombudsman 1 431 1 361 1 510 1 347 1 176 1 135 1 123
Diskrimineringsombudsmannen 7
The Equality Ombudsman . . . . 2 537 2 614 1 957
Ombudsmannen mot etnisk diskriminering
(DO) 8
The Ombudsman against Ethnic
Discrimination 1 467 1 525 1 571 1 103 . . .
Jämställdhetsombudsmannen (JämO)
The Equal Opportunities Ombudsman 814 888 1 409 1 282 . . .
9, 10
Handikappombudsmannen (HO)
Office of the Disability Ombudsman 3 260 1 704 2 022 1 829 . . .
Ombudsmannen mot diskriminering
på grund av sexuell läggning (HomO)
Office of the Ombudsman against
Discrimination on grounds of Sexual
Orientation 858 907 772 717 . . .
1) Fr.o.m. den 1 jan. 2005 ingår Riksåklagaren och de 43 åklagarkamrarna i Åklagarmyndigheten. Uppgifterna för 2005 avser liksom
tidigare år endast mål och ärenden vid Riksåklagarens kansli.
2) Exkl. återdebiterade mål.
3) Inkl. underhållsstöd.
4) Exkl. överflyttningar av mål mellan KFM.
5) Enligt regeringsbeslut år 2000 att inrätta ett s.k. euroguichet kontor inom nätverket European Consumer Centre öppnades "Konsument
Europa", www.konsumenteuropa.se, som en fristående enhet inom Konsumentverket för allmänheten den 15 mars 2001.
6) Diarieförda ärenden.
7) Diskrimineringsombudsmannen bildades den 1 januari 2009 av DO, JämO, HO och HomO.
8) 2008: exkl. rådgivningsärenden.
9) Exkl. juridisk rådgivning per telefon.
10) 2005: Ökningen av ärenden beror till största delen på en massanmälningsaktion i samband med den s.k. Tillgänglighetsmarschen i
augusti 2005.
Källa: Respektive myndighet.
426 Statistiska centralbyrån

Utbildning
och
forskning
Education and
research
Foto: Jan-Aage Haaland

Utbildning och forskning Statistisk årsbok 2013
22 – Utbildning och
forskning
Education and research
22.1 Utbildning – utbildningsnivå ............... 430
Education – educational level
22.2 Utbildningsnivå för befolkningen
25–64 år 1990–2011 ...................................... 433
Educational level for the population 25–64
years of age
22.3 Andel elever i grundskolan med
annat modersmål än svenska 1978/79–
2011/12 .......................................................... 433
Percentage of pupils in the compulsory
school with a mother tongue other than
Swedish
22.4 Övergångsfrekvens till högskolan
inom tre år för avgångna elever från
gymnasieskolans linjer/program
1989/90–2007/08 ........................................... 433
Rate of transition to higher education
within three years among pupils who left
upper secondary school education
22.5 Befolkning, 16 år och äldre, efter
utbildningsnivå, kön och ålder 2011 .......... 434
Population aged 16 years and older, by
level of education, sex and age
22.6 Befolkning, 25–64 år, efter utbildningsinriktning/-nivå
samt kön år 2011...... 435
Population aged 25–64, by field of
education, level of education and sex
22.7 Total utbildningskostnad i
löpande priser, mnkr, och andel av
BNP ................................................................ 436
Total educational expenditure in current
prices and percentage of GDP
22.8 Förskoleverksamhet, annan pedagogisk
verksamhet och förskoleklass ....... 437
Pre-school, pedagogical care, pre-school
classes and leisure-time centres
22.9 Elever i förskoleklass efter kön,
huvudman och modersmål ......................... 438
Pupils in pre-school classes by sex,
organiser and mother tongue
22.10 Elever och skolor i grundskolan ...... 438
Pupils and schools in compulsory
comprehensive school
22.11 Elever i särskolan ............................... 439
Pupils at special schools for the
mentally handicapped
22.12 Elever i specialskolan ........................ 439
Pupils at regional schools for pupils with
impaired hearing/vision or physical
disabilities
22.13 Elever som avslutat årskurs
9 läsåret 2010/11 och har behörighet
till nationellt program .................................... 440
Pupils leaving compulsary school and get
access to national programs
22.14 Elever i grundskolan med
annat modersmål än svenska ..................... 441
Compulsory school pupils with a mother
tongue other than Swedish
22.15 Svenskundervisning för
invandrare efter modersmål, födelseland,
ålder, utbildning och kön ................... 442
Swedish for immigrants by mother tongue,
country of birth, age, education and sex
22.16 Svenska elever i förskoleklass,
grund- och gymnasieskola i svenska
utlandsskolor ................................................ 443
Swedish pupils in Swedish pre-school
classes, compulsory schools and upper
secondary schools abroad
22.17 Sökande och antagna till
gymnasieskolan, höstterminen 2011 .......... 444
Upper secondary school applicants
and admissions, autumn term
22.18 Elever i gymnasieskolan årskurs
1, den 15 oktober 2011 ........................ 445
Upper secondary school students
year 1, 15 October
22.19 Elever i gymnasieskolan årskurs
2 och 3, den 15 oktober 2011 .............. 446
Upper secondary school students
year 2 and 3, 15 October
22.20 Elever som slutfört gymnasieskolan
under läsåret ..................................... 447
Students leaving upper secondary
school having completed education
22.21 Elever med slutbetyg från gymnasieskolan
och andel med grundläggande
behörighet till universitet
och högskolor samt genomsnittlig
betygspoäng, läsåret 2010/2011 ................. 448
Upper secondary school average grade
obtained and basic eligibility for university
education and average grades
428 Statistiska centralbyrån

Statistisk årsbok 2013
22.22 Elever vid folkhögskolor .................... 449
Pupils at folk high schools
22.23 Elever i kommunal vuxenutbildning
under kalenderåren .............................. 449
Students in municipal adult education
22.24 Högskolenybörjare, nybörjare vid
viss högskola, registrerade studenter,
examina och examinerade personer
läsåret 2010/2011 per universitet/
högskola efter kön ........................................ 450
University entrants, first-year students at
university/higher education institution,
students enrolled, degrees awarded and
graduates by university/higher education
institution and sex
22.25 Examina efter inriktning enligt
Svensk utbildningsnomenklatur
(SUN), examen och kön ............................... 453
Number of university degrees, by field of
education, degree and sex
22.26 Doktorandnybörjare efter
forskningsämnesområde och kön .............. 457
New doctoral students by research
subject area and sex
22.27 Doktorander under hösten
efter forskningsämnesområde och
kön ................................................................. 458
Doctoral students during the autumn
by research subject area and sex
22.28 Doktorander under hösten
efter universitet/högskola och kön ............. 459
Doctoral students during the autumn
by university/higher education institution
and sex
22.29 Doktorsexamina efter forskningsämnesområde
och kön ....................... 461
Doctoral degrees by research subject
area and sex
22.30 Tjänstgörande och tjänstlediga
lärare ................................................... 462
Teachers on duty and on leave
22.31 Utgifter för forskning och utveckling
(FoU) på utförande sektor,
miljoner kronor, löpande priser .................. 463
Expenditure on research and development
(R&D) by sector, current prices,
SEK m
Utbildning och forskning
22.32 Utgifter för forskning och utveckling
(FoU) på utförande sektor,
miljoner kronor, 2009 års priser ..................463
Expenditure on research and development
(R&D) by sector, 2009 prices, SEK m
22.33 Utgifter för forskning och utveckling
(FoU) på utförande sektor
och finansieringskällor 2009, miljoner
kronor ......................................................464
Expenditure on research and development
(R&D), by sector and sources of
finance, SEK m
22.34 Företagens utgifter för egen
utförd FoU efter näringsgren 2009,
mnkr, löpande priser.....................................465
Enterprises intramural R&D expenditure
by industry, SEK m, current prices
22.35 Företagens utgifter, årsverken,
personer och personer med forskarexamen
efter företagsstorlek, 2009 .............466
Expenditure on intramural R&D, number
of full-time equivalents, persons and
persons with postgraduate education by
number of employees
22.36 Universitets- och högskolesektorns
forskning och utveckling
(FoU) 2009, personaldata, FoUårsverken
.......................................................466
Research and development (R&D) in
the higher education sector, personnel
data (full-time equivalent in R&D)
22.37 Universitets- och högskolesektorns
forskning och utveckling
(FoU) 2009, intäkter, miljoner kronor ..........467
Research and development (R&D) in
the higher education sector, current costs,
SEK m
22.38 Statliga anslag för forskning
och utveckling (FoU) fördelade på
ändamål, miljoner kronor i löpande
priser ..............................................................468
Government grants for research and
development (R&D), by objectives,
SEK m, current prices
Statistiska centralbyrån 429

Utbildning och forskning Statistisk årsbok 2013
22.1
Utbildning – utbildningsnivå
Education – educational level
Nästan alla ungdomar väljer nuförtiden att gå den treåriga gymnasieskolan, och
av dem fortsätter 4 av 10 på högskolan inom tre år. Det betyder att fler svenskar
är högutbildade än lågutbildade. Annat var det förr. År 1930 hade 3 procent av
männen och 0,6 procent av kvinnorna en gymnasieutbildning.
Vi har blivit allt mer välutbildade. I dag studerar
nästan samtliga ungdomar vidare på den treåriga
gymnasieskolan, även om alla inte avslutar
sin utbildning.
Allt fler i en årskull läser därefter vidare på
högskolan – övergångsfrekvensen inom tre år
från gymnasieskolan till högskolan är idag över
40 procent. Idag har 24 procent av befolkningen
i åldern 25–64 år minst treårig eftergymnasial
utbildning, medan 14 procent endast har förgymnasial
utbildning, dit grundskola och folkskola
räknas. Slutsatsen är att fler svenskar är
högutbildade än lågutbildade.
Höjd utbildningsnivå efter skolreform på
1960-talet
Det var framförallt under efterkrigstiden som
utbildningsnivån höjdes. Införandet av nioårig
obligatorisk grundskola på 1960-talet samt den
utbyggda gymnasieskolan gav tydliga effekter.
Gymnasieutbildning var inte längre ett privilegium
för ett fåtal och även den eftergymnasiala
utbildningen kom allt fler till godo.
År 1930 hade 3 procent av männen och endast
0,6 procent av kvinnorna en treårig gymnasial
utbildning alternativt en eftergymnasial
utbildning. Den stora majoriteten av befolkningen,
cirka 85 procent, hade enbart gått i
folkskola.
År 1970 hade utbildningsnivån höjts väsentligt.
Cirka 7 procent av såväl kvinnor som män
hade då fortsatt studera efter gymnasiet, även
om kvinnornas utbildning ofta var kortare än
männens. Cirka 5 procent av kvinnorna och 14
procent av männen hade en treårig gymnasieutbildning
som högsta utbildning. Fortfarande
hade dock nära hälften av befolkningen enbart
genomgått folkskola.
Drygt 1,1 miljon är högutbildade
Högutbildade (de med en eftergymnasial utbildning
3 år eller längre) utgör alltså 24 procent av
befolkningen (25–64 år), eller 1 181 000 personer.
Ytterligare 726 000 har en kortare eftergymnasial
utbildning, vilket motsvarar 15 procent
av befolkningen (25–64 år). Totalt har alltså
nästan fyra av tio svenskar i åldern 25–64 år,
eller 39 procent, någon form av eftergymnasial
utbildning. Och det här är en utveckling som
fortsätter. De senaste åren har andelen högutbildade
ökat med knappt 1 procentenhet varje år.
Unga kvinnor är de högst utbildade
Kvinnor har oftare än män en eftergymnasial
utbildning – och mer sällan enbart förgymnasial
utbildning. Kvinnor har därmed en högre utbildningsnivå.
Av kvinnorna är 28 procent högutbildade
jämfört med 20 procent för männen
(25–64 år).
Kvinnor i åldern 25–34 år är en särskilt välutbildad
grupp. Här är också skillnaden jämfört
med männen störst. Över hälften, 53 procent, av
kvinnorna i denna åldersgrupp har någon form
av eftergymnasial utbildning. Drygt var tredje
kvinna, 37 procent, i denna ålder är högutbildad,
medan männens andel är 24 procent. I
början på 1990-talet var andelen högutbildade
större bland männen. Kvinnornas dominans på
universitet och högskolor, både i form av andelen
studerande och examinerade, har ökat under
senare år. Det ger nu utslag i utbildningsnivån.
En annan orsak till att kvinnorna avancerat är
att flera kvinnodominerade utbildningar förlängdes
i början av 1990-talet och numera räknas
till långa eftergymnasiala utbildningar, t.ex.
de som krävs för att bli förskollärare och sjuksköterska.
Fler män än kvinnor har forskarutbildning
Även om fler kvinnor än män har eftergymnasial
utbildning, har de inte hunnit ifatt i forskarutbildningen.
Av de cirka 57 400 forskarutbildade
i åldern 25–64 år är 39 procent kvinnor.
Den manliga dominansen ökar med stigande
ålder. Bland 25–34-åringarna var 56 procent av
de forskarutbildade män, bland 55–64-åringarna
var motsvarande andel 67 procent.
Folkskola vanlig utbildning bland äldre
Bland 55–64-åringarna hittar vi flest lågutbildade,
drygt var femte person har endast förgymnasial
utbildning. Motsvarande andel i åldersgrupperna
25–34 år och 35–44 år är var tionde.
Männen har i större utsträckning än kvinnorna
endast en förgymnasial utbildning som högsta
utbildning. Detta gäller i alla åldersgrupper.
430 Statistiska centralbyrån

Statistisk årsbok 2013
Utbildningsnivån varierar bland utrikes födda
Utrikes födda har något lägre utbildningsnivå
än de som är födda i Sverige. Andelen högutbildade
är lika stor, 24 procent bland både inrikes
och utrikes födda i åldern 25–64 år. Däremot
finns det stora skillnader mellan olika födelseländer
och invandrargrupper, mycket beroende
på att åldersstruktur och skäl för invandring
varierar mellan grupperna. Av personer födda i
Norden har de från Finland högst andel med
enbart förgymnasial utbildning (23 procent)
medan islänningarna bidrar med den största
andelen högutbildade (40 procent).
Andel med förgymnasial utbildning resp. med
lång eftergymnasial utbildning efter födelseland
(fr. några länder) i åldern 25–64 år, 2011
Födelseland
Förgymnasial
utbildning
Andel med
Eftergymnasial
utbildning 3 år
eller längre
Födda i Sverige 12 24
Utrikes födda 20 24
Norden exkl.
Sverige 20 20
Finland 23 17
Norge 15 23
Danmark 14 26
Island 10 40
EU27 exkl.
Norden 9 33
Europa exkl.
EU27 och Norden 25 18
Övriga länder
exkl. Europa 23 25
Thailand 45 15
Turkiet 43 10
Vietnam 41 11
Japan 3 51
USA 3 51
Ryssland 4 59
Utbildning och forskning
Högst andel högutbildade i Danderyd
41 kommuner, oftast storstadskommuner och
residensstäder, har en större andel högutbildade
än riksgenomsnittet (24 procent). Majoriteten
av kommunerna med högst utbildningsnivå
ligger i Stockholms län. I Danderyd, Lidingö,
Täby, Solna, Stockholm, Nacka och Sollentuna
har 36 procent eller mer av invånarna minst
treårig eftergymnasial utbildning. Högst andel
finns i Danderyd, där mer än hälften av befolkningen
har en sådan utbildning. Lund, Lomma,
Uppsala och Umeå har också mer än 36 procent
högutbildade invånare. Störst antal personer
med minst treårig eftergymnasial utbildning
finns i de tre storstäderna.
Kommuner med störst andel och störst antal
högutbildade i åldern 25–64 år, 2011
Kommun
Andel högutbildade
(%)
Kommun
Antal högutbildade
Danderyd 55 Stockholm 188 300
Lund 51 Göteborg 93 300
Lomma 44 Malmö 49 600
Lidingö 43 Uppsala 40 800
Täby 40 Lund 29 000
Solna 39 Linköping 25 200
Uppsala 39 Umeå 22 100
Stockholm 38 Örebro 18 300
Umeå 36 Västerås 17 900
Nacka 36 Nacka 17 100
Källa: SCB (www.scb.se/UF0506); Statistikdatabasen:
Utbildning och forskning.
Statistiska centralbyrån 431

Utbildning och forskning Statistisk årsbok 2013
Andel av befolkningen i åldern 25–64 år med minst 3 års eftergymnasial utbildning 2011 (procent)
Kvinnor
Män
Kartografi: SCB, Enheten för miljöekonomi och naturresurser (www.gis.scb.se).
432 Statistiska centralbyrån

Statistisk årsbok 2013
22.2
Utbildningsnivå för befolkningen 25–64 år 1990–2011
Educational level for the population 25–64 years of age
Utbildning och forskning
Andelen med enbart förgymnasial utbildning
har minskat från en tredjedel i befolkningen
1990 till 14 procent 2011. Andelen med
eftergymnasial utbildning har under samma
period ökat från 23 procent till 39 procent.
Källa: SCB Befolkningens utbildning
(www.scb.se/UF0506).
22.3
Andel elever i grundskolan med annat modersmål än svenska
1978/79–2011/12
Percentage of pupils in the compulsory school with a mother tongue
other than Swedish
Läsåret 1978/79 hade 8 procent av grundskolans
elever ett annat modersmål än
svenska. Läsåret 2011/12 var motsvarande
andel cirka 21 procent. Det motsvarar
183 700 elever. Vanligaste språket vid sidan
av svenska var arabiska; 33 000 elever hade
det som modersmål läsåret 2011/12.
Källa: SCB, Utbildningsstatistisk årsbok
(äldre årgångar); Statistisk årsbok (äldre
årgångar) samt tabell 22.14 i denna bok.
22.4
Övergångsfrekvens till högskolan inom tre år för avgångna elever
från gymnasieskolans linjer/program 1989/90–2007/08
Rate of transition to higher education within three years among pupils
who left upper secondary school education
Fler kvinnor än män påbörjar högskolestudier
inom tre år efter gymnasieskolan.
Bland dem som avslutade gymnasieskolan
läsåret 2007/08 påbörjade 49 procent av
kvinnorna och 38 procent av männen högskolestudier
inom tre år.
Den höga övergångsfrekvensen för
avgångna 1994/95 beror på en organisationsförändring
av gymnasieskolan.
Källa: Högskoleverket och SCB
(www.scb.se/UF0205).
Statistiska centralbyrån 433

Utbildning och forskning Statistisk årsbok 2013
22.5
Befolkning, 16 år och äldre, efter utbildningsnivå, kön och ålder
2011
Population aged 16 years and older, by level of education, sex and age
Kön/Ålder
Sex/Age
Befolkning
16 år och äldre
Population
16 years and older
Därav andel (%) med
Highest educational level (%)
Antal
Number
Förgymnasial
utbildning
Primary
and lower
secondary
education
Gymnasial
utbildning
=

Statistisk årsbok 2013
22.6
Utbildning och forskning
Befolkning, 25–64 år, efter utbildningsinriktning/-nivå samt kön
år 2011
Population aged 25–64, by field of education, level of education and sex
Utbildningsinriktning
Field of education
Befolkning,
25–64 år
Population
25–64
Därav andel (%) med
Highest educational level (%)
Antal
Number
Förgymnasial
utbildning inkl.
okänd nivå
Primary and
lower secondary
education
(incl.
unknown
level).
Gymnasial
utbildning
Upper
secondary
education
Eftergymnasial
utbildning
=3 years
Totalt
Total
Allmän utbildning
General education
Båda könen
Both sexes 1 015 229 66 34 0 – 100
Män Men 546 489 71 29 0 – 100
Kvinnor
Women 468 740 60 39 0 – 100
Pedagogik och lärarutbildning Båda könen 337 536 – 1 33 66 100
Teaching methods and teacher Män 79 564 – 2 31 67 100
education Kvinnor 257 972 – 1 33 66 100
Humaniora och konst Båda könen 208 227 – 35 28 37 100
Humanities and arts Män 85 398 – 35 29 35 100
Kvinnor 122 829 – 35 28 38 100
Samhällsvetenskap, juridik,
handel, administration Båda könen 832 502 – 47 18 35 100
Social sciences, law, Män 321 379 – 41 19 40 100
commerce, administration Kvinnor 511 123 – 50 17 32 100
Naturvetenskap, matematik Båda könen 151 290 – 17 28 55 100
och data Natural sciences, Män 89 711 – 14 32 54 100
mathematics and computing Kvinnor 61 579 – 22 22 56 100
Teknik och tillverkning Båda könen 1 057 162 – 65 16 19 100
Engineering and Män 929 296 – 68 16 16 100
manufacturing Kvinnor 127 866 – 42 19 40 100
Lant- och skogsbruk samt Båda könen 84 434 – 71 13 15 100
djursjukvård Agriculture and Män 55 386 – 75 14 12 100
forestry, veterinary medicine Kvinnor 29 048 – 65 13 22 100
Hälso- och sjukvård samt Båda könen 695 882 – 49 16 35 100
social omsorg Health care Män 111 708 – 32 18 50 100
and nursing, social care Kvinnor 584 174 – 52 16 33 100
Tjänster Båda könen 299 522 – 74 17 9 100
Services Män 145 442 – 64 22 14 100
Kvinnor 154 080 – 83 13 4 100
Okänd Båda könen 188 895 41 42 9 8 100
Unknown Män 104 997 42 43 7 7 100
Kvinnor 83 898 38 41 10 11 100
Befolkning, 25–64 år Båda könen 4 870 679 15 45 15 24 100
Män 2 469 370 18 48 14 20 100
Kvinnor 2 401 309 13 43 15 28 100
Se Tabellanmärkningar.
Källa: SCB Utbildningsregistret (www.scb.se/UF0506).
Statistiska centralbyrån 435

Utbildning och forskning Statistisk årsbok 2013
22.7
Total utbildningskostnad i löpande priser, mnkr, och andel av BNP
Total educational expenditure in current prices and percentage of GDP
Typ av skolform/verksamhet
Type of education/activity
Totala kostnader, miljoner kr
Total expenditure, SEK m
2006 2007 2008 2009 2010
Kostnad per
skolform/
verksamhet
2010 som
andel (%) av
BNP 2010
Expenditure
by type of
school,
percentage
of GDP
Andel av total
utbildningskostnad
2010 (%)
Percentage
of total
educational
expenditure
Förskola Preschool teaching 40 948 44 617 48 218 50 642 53 359 1,61 18,9
Förskoleklass Preschool class 4 165 4 404 4 549 4 873 5 047 0,15 1,8
Grundskola Compulsory school 74 056 75 296 77 902 77 436 78 558 2,37 27,8
Specialskola 1
Special school primarily for pupils
with impaired hearing 456 470 447 464 452 0,01 0,2
Obligatorisk särskola
Compulsory scholl for intellectually
disabled children 3 922 4 057 4 337 4 318 4 257 0,13 1,5
Gymnasiesärskola
Schools for intellectually disabled
children 1 852 2 038 2 461 2 672 2 722 0,08 1,0
Gymnasieskola
Upper secondary school 31 789 33 920 36 089 37 060 37 222 1,13 13,2
Komvux Adult secondary education 4 289 3 836 3 699 3 710 3 835 0,12 1,4
Kompletterande utbildning
Supplementary education
programmes 334 339 348 340 381 0,01 0,1
Särvux
Education for adults with learning
disabilities 168 199 194 205 221 0,01 0,1
CFL, Nationellt centrum för flexibelt
lärande
National centre for flexible learning 29 8 . . . . .
Svenskundervisning för invandrare
Swedish tuition for immigrants 1 023 1 241 1 550 1 706 1 855 0,06 0,7
Universitet/Högskola
Higher education, tertiary education,
universities and university colleges 45 833 47 079 49 538 52 101 54 785 1,66 19,4
Folkhögskola Folk high school 2 633 2 750 2 859 2 874 2 940 0,09 1,0
Studieförbund Study association 3 397 3 528 3 580 3 687 3 697 0,11 1,3
Arbetsmarknadspolitiska program
Employment training 5 249 3 232 2 088 1 989 3 174 0,10 1,1
Svenska utlandsskolor
Swedish schools abroad 159 152 92 155 151 0,00 0,1
Kvalificerad yrkesutbildning
Advanced vocational training 1 006 1 159 1 228 1 335 1 502 0,05 0,5
Centrala kostnader
Central administrative costs 2 719 2 835 2 775 3 522 3 890 0,12 1,4
Studiestöd 2 Student aid 20 085 19 277 19 054 22 992 24 221 0,73 8,6
Totala kostnader Total 244 112 250 437 261 008 272 081 282 269 8,53 100,0
1) Inkl. kostnader för specialpedagogiskt resurscentrum.
2) Exkl. lån.
Se Tabellanmärkningar.
Källa: SCB Statistiska meddelanden serie UF12 (www.scb.se/UF0514).
436 Statistiska centralbyrån

Statistisk årsbok 2013
22.8
Utbildning och forskning
Förskoleverksamhet, annan pedagogisk verksamhet och
förskoleklass
Pre-school, pedagogical care, pre-school classes and leisure-time
centres
År 1
Year
Förskola inskrivna barn i åldern
Preschool number of children aged
0 år 1 år 2 år 3 år 4 år 5 år 6 år 7– år 2 Summa
2001 62 34 456 62 296 66 445 71 506 77 348 2 557 317 314 987
2002 18 36 938 69 336 71 800 75 498 77 530 2 258 268 333 646
2003 23 38 848 73 046 76 418 79 604 81 394 2 118 271 351 722
2004 13 41 235 77 714 78 762 82 707 81 572 1 820 222 364 045
2005 8 42 866 81 997 83 479 84 208 84 562 1 617 217 378 954
2006 10 44 538 85 618 88 373 89 528 86 436 1 530 198 396 231
2007 11 49 326 88 217 92 057 93 954 91 441 1 591 344 416 941
2008 6 50 270 93 470 94 065 97 045 95 820 1 571 339 432 586
2009 7 52 068 95 138 99 063 98 886 98 916 1 621 381 446 080
2010 15 53 171 97 436 101 846 103 451 100 243 1 499 335 457 996
2011 14 56 608 100 227 104 096 104 844 104 420 1 534 418 472 161
År 1
Fritidshem inskrivna barn i åldern
Leisure time centres
Förskoleklass inskrivna barn i åldern
Preschool class
–6 år 7–9 år 10–12 år 3 Summa 3–4 år 5 år 6 år 7 år Summa
Antal förskoleenheter
4, 5
2001 76 813 228 443 31 252 336 508 . . 1 003 97 424 1 188 99 615 . .
2002 76 985 238 999 34 760 350 744 . . 1 003 91 452 1 158 93 613 . .
2003 74 491 230 021 37 343 341 855 . . 909 87 418 1 187 89 514 13 530
2004 73 768 216 299 36 065 326 132 . . 910 87 122 1 292 89 324 13 394
2005 74 484 212 718 36 267 323 469 . . 853 86 443 1 111 88 407 13 637
2006 78 351 214 558 36 148 329 057 . . 794 89 968 1 138 91 900 13 962
2007 80 215 218 144 36 204 334 563 . . 963 91 261 1 169 93 393 14 142
2008 84 313 223 746 38 071 346 130 . . 1 001 95 185 1 401 97 587 14 246
2009 86 592 231 768 39 262 357 622 . . 1 001 98 178 1 104 100 283 14 194
2010 90 125 244 578 43 785 378 488 . . 922 101 563 1 044 103 529 14 159
2011 90 852 256 703 49 044 396 599 . . 1 010 101 870 1 046 103 926 14 310
År 1
Familjedaghem inskrivna barn i åldern
Family day-care homes
0 år 1 år 2 år 3 år 4 år 5 år 6 år 7–9 år 10–12 år Summa
Antal
familjedaghem
6
2001 21 5 179 8 872 8 651 8 597 8 563 2 970 5 917 954 49 724 9 236
2002 11 4 990 8 632 8 362 7 928 7 550 2 197 4 609 981 45 260 8 406
2003 2 4 410 7 838 7 743 7 128 6 569 1 656 3 664 946 39 956 7 576
2004 21 4 230 7 550 7 136 6 588 5 935 1 264 2 524 722 35 970 6 840
2005 22 4 109 7 183 6 828 6 022 5 435 977 1 987 527 33 090 6 357
2006 2 3 622 6 728 6 584 5 970 4 955 865 1 610 454 30 790 5 978
2007 – 3 590 5 869 5 932 5 469 4 728 649 1 297 353 27 887 5 530
2008 2 3 047 5 469 5 098 4 844 4 302 571 1 107 263 24 703 4 951
År 1
Pedagogisk omsorg inskrivna barn i åldern
Pedagogical care
0 år 1 år 2 år 3 år 4 år 5 år 6 år 7–9 år 10–12 år Summa
Antal verksamheter
inom pedagogisk
omsorg 7
2009 – 2 793 4 848 4 774 4 175 3 800 487 943 294 22 114 4 345
2010 3 2 610 4 488 4 391 4 031 3 298 455 872 290 20 438 3 919
2011 – 2 458 4 234 4 066 3 722 3 278 414 876 349 19 397 3 680
1) Åren 2001, 2002, 2003, 2004, 2007, 2008, 2009 och 2010 var mätdagen den 15 oktober, år 2000 och 2006 den 13 oktober.
År 2005 och 2011 var mättidpunkten 14 oktober.
2) Inkl. skolbarn i förskola.
3) Inkl. ett fåtal barn äldre än 12 år.
4) Number of pre-schools and leisure-time centres.
5) Institutioner som bedriver verksamhet i både förskola och fritidshem är redovisade under båda verksamheterna.
6) Number of family day-care homes.
7) Number of pedagogical care.
Se Tabellanmärkningar.
Källa: Skolverket och SCB: Officiell statistik för förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning
(www.skolverket.se). Del 2 (2003–). Barnomsorg, skola och vuxenutbildning i siffror (www.skolverket.se). Del 2 (2000–2002);
Barnomsorg och skola i siffror. Del 2 (1999).
Statistiska centralbyrån 437

Utbildning och forskning Statistisk årsbok 2013
22.9
Elever i förskoleklass efter kön, huvudman och modersmål
Pupils in pre-school classes by sex, organiser and mother tongue
Huvudman/Modersmål
Organiser/Mother tongue
Antal elever i förskoleklass under läsåret
Number of pupils during the school year
2009/10 2010/11 2011/12
Pojkar
Boys
Flickor
Girls
Totalt
Total
Pojkar Flickor Totalt Pojkar Flickor Totalt
Alla huvudmän
All organisers 51 408 48 875 100 283 53 371 50 158 103 529 53 286 50 640 103 926
Kommunal regi
Municipal organisers 47 050 44 540 91 590 48 549 45 543 94 092 48 200 45 528 93 728
Enskild regi
Private organisers 4 358 4 335 8 693 4 822 4 615 9 437 5 086 5 112 10 198
Modersmål (annat än
svenska)
Mother tongue (other than
Swedish) 9 163 8 787 17 950 10 204 9 181 19 385 10 059 9 645 19 704
Albanska Albanian 364 287 651 411 356 767 400 337 737
Arabiska Arabic 1 689 1 593 3 282 1 923 1 695 3 618 1 887 1 726 3 613
Bosniska/Kroatiska/Serbiska
Bosnian/Croatian/Serbian 704 694 1 398 759 673 1 432 753 660 1 413
Engelska English 624 630 1 254 687 641 1 328 671 671 1 342
Finska Finnish 363 357 720 412 352 764 400 386 786
Kurdiska Kurdish 545 282 263 316 302 618 324 288 612
Polska Polish 317 287 604 327 274 601 314 325 639
Somaliska Somali 484 431 915 564 505 1 069 540 526 1 066
Spanska Spanish 592 572 1 164 610 565 1 175 556 568 1 124
Turkiska Turkish 315 320 635 344 331 675 337 348 685
Övriga språk Other 3 166 3 334 7 064 3 851 3 487 7 338 3 877 3 810 7 687
Källa: Skolverket och SCB: Officiell statistik för förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning
(www.skolverket.se). Del 2.
22.10
Elever och skolor i grundskolan
Pupils and schools in compulsory comprehensive school
2005/06 2006/07 2007/08 2008/09 2009/10 2010/11 2011/12
Skolor Schools 4 908 4 872 4 826 4 755 4 660 4 626 4 616
Elever Pupils 995 457 962 349 935 869 906 189 891 727 886 487 888 658
Flickor Girls 485 487 469 233 456 412 441 681 434 601 431 858 432 774
Pojkar Boys 509 970 493 116 479 457 464 508 457 126 454 629 455 884
Därav fristående
Of which private
Skolor 596 610 635 677 709 741 761
Elever 76 145 80 712 86 205 89 444 95 948 105 136 112 144
Flickor 37 503 39 899 43 494 45 391 48 637 53 208 56 731
Pojkar 36 588 38 688 42 711 44 053 47 311 51 928 55 413
Källa: Skolverket och SCB: Förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning (www.skolverket.se och
www.scb.se/UF0104). Del 2.
438 Statistiska centralbyrån

Statistisk årsbok 2013
22.11
Läsår
School year
Elever i särskolan
Pupils at special schools for the mentally handicapped
Grundsärskola
exkl. träningsskola
Compulsory
level
Träningsskola
Training
school
Yrkesutbildning
Vocational
training
Yrkesträning
1
Verksamhetsträning
2
Utbildning och forskning
Summa
Total
Därav i
särskild
undervis-
3, 4 ,5
ning
1995/96 6 172 3 371 1 916 1 304 654 13 417 100
1996/97 6 385 3 487 2 060 1 365 625 13 922 137
1997/98 7 101 3 609 2 024 1 644 654 15 032 107
1998/99 7 831 3 754 2 341 1 482 687 16 095 152
1999/00 8 568 3 901 2 507 1 484 782 17 242 . .
2000/01 9 386 4 093 2 946 1 343 855 18 623 . .
2001/02 9 918 4 343 3 296 1 398 840 19 795 . .
2002/03 10 482 4 279 3 728 1 521 931 20 941 . .
2003/04 10 672 4 244 4 143 1 587 980 21 626 . .
2004/05 10 447 4 268 4 413 1 712 1 016 21 856 . .
2005/06 10 303 4 091 4 903 1 714 1 168 22 179 . .
2006/07 10 143 4 247 5 196 1 883 1 154 22 623 . .
2007/08 9 803 4 081 5 528 1 952 1 213 22 577 . .
2008/09 9 135 4 126 6 029 2 114 1 196 22 600 . .
2009/10 8 640 4 033 6 021 2 010 1 381 22 085 . .
2010/11 8 003 4 112 5 921 1 940 1 419 21 395 . .
2011/12 6 901 3 890 5 473 1 975 1 586 19 825 . .
1) Vocational training of mentally handicapped young people.
2) Occupational training for the disabled.
3) Of whom receiving remedial tuition.
4) Ingår i resp. kolumn och i summan. Included in relevant column.
5) Fr.o.m. 1999 särredovisas inte antal elever i Särskild undervisning. As from 1999 pupils in Special education are only included in
relevant column.
Källa: Skolverket och SCB: Skolan i siffror. Del 2 (1995–1997); Barnomsorg och skola i siffror. Del 2 (1998–1999);
Barnomsorg, skola och vuxenutbildning i siffror (www.skolverket.se). Del 2 (2000–2002); Officiell statistik för
förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning (www.skolverket.se). Del 2 (2003–).
22.12
Elever i specialskolan
Pupils at regional schools for pupils with impaired hearing/vision
or physical disabilities
Skoltyp Type of school 2005/06 2006/07 2007/08 2008/09 2009/10 2010/11 2011/12
Regionskolor för döva eller hörselskadade
Regional schools or pupils with impaired hearing 499 472 450 457 430 415 402
Riksskolor
Schools for pupils with impaired hearing/vision or
physical disabilities 104 76 64 59 70 86 99
Ekeskolan 1 , Örebro 18 11 10 9 23 25 26
Hällsboskolan 2 , Sigtuna 35 21 10 12 12 28 45
Åsbackaskolan 3 , Gnesta 51 44 44 38 35 33 28
Samtliga All pupils 603 548 514 516 500 501 501
1) Riksskola för synskadade elever med ytterligare funktionsnedsättning. Specialskolan (Ekeskolan) hade intagningsstopp läsåren 2001/02
t.o.m. 2007/08 och är åter Specialskola fr.o.m. läsåret 2008/09. A school for pupils with impaired vision and an additional impairment.
2) Riksskola för elever med grava tal- och språkstörningar. Specialskolan (Hällsboskolan) hade intagningsstopp läsåren 2002/03 t.o.m.
2007/08 och är åter Specialskola fr.o.m. läsåret 2008/09. A school for pupils with impaired speech.
3) Döva eller hörselskadade elever som också är utvecklingsstörda. Pupils that are deaf or hearing impaired, and also mentally
handicapped.
Källa: Skolverket och SCB: Officiell statistik för förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning
(www.skolverket.se). Del 2.
Statistiska centralbyrån 439

Utbildning och forskning Statistisk årsbok 2013
22.13
Elever som avslutat årskurs 9 läsåret 2010/11 och har behörighet
till nationellt program
Pupils leaving compulsary school and get access to national programs
Andel (%) elever som är behöriga till ett högskoleförberedande program
Share of pupils who get access to a college preparatory program
Naturvetar- och
teknikprogrammet
Natural Science and
Technology Programme
Flickor
Girls
Pojkar
Boys
Totalt
Total
Ekonomi-, humanistiska och
samhällsvetarprogrammet
Business Management and
Economics, Humanities and
Social Science Programme
Estetiska programmet
Arts Programme
Flickor Pojkar Totalt Flickor Pojkar Totalt
Huvudman 85,3 81,8 83,5 86,9 83,6 85,2 88,1 85,4 86,7
Kommun 84,5 80,8 82,6 86,2 82,8 84,4 87,3 84,6 85,9
Fristående 1 90,8 88,9 89,8 91,8 89,7 90,7 92,8 91,4 92,1
därav
Allmän inriktning 91,5 89,3 90,4 92,6 90,3 91,5 93,3 91,5 92,4
Konfessionell 84,0 82,6 83,3 85,3 84,7 85,1 87,9 87,7 87,8
Waldorf 2 79,2 88,4 83,7 80,8 90,9 85,8 81,6 95,0 88,2
Internationella skolor 3 100,0 95,8 97,1 0,0 0,0 0,0 100,0 95,8 97,1
Riksinternatskolor 97,8 92,0 94,7 97,8 92,0 94,7 97,8 92,0 94,7
Bakgrund
Elever med
svensk bakgrund 88,4 85,0 86,7 89,9 86,7 88,3 91,0 88,4 89,6
utländsk bakgrund 71,4 67,5 69,4 73,4 69,9 71,6 75,0 72,3 73,6
därav
Födda i Sverige 80,6 78,3 79,4 82,8 80,9 81,9 84,6 83,4 84,0
Födda utanför Sverige, inv. före 2002 80,6 79,3 79,9 82,9 81,0 82,0 84,5 83,6 84,1
Födda utanför Sverige, inv. 2002 eller
senare 50,5 44,1 47,1 52,0 46,4 49,0 53,3 48,9 51,0
Föräldrarnas högsta utbildning 4
Förgymnasial utbildning 54,1 50,3 52,1 57,7 54,2 55,8 59,3 57,7 58,5
Gymnasial utbildning 81,5 76,7 79,0 83,5 79,3 81,3 85,0 81,7 83,3
Eftergymnasial utbildning 93,1 91,1 92,1 94,1 92,1 93,1 94,8 93,2 94,0
Andel (%) elever som är
behöriga till ett
yrkesprogram
Share of pupils who get
access to a vocational
program
Flickor Pojkar Totalt
Huvudman 88,9 86,7 87,7
Kommun 88,1 85,9 87,0
Fristående 1 93,4 92,3 92,9
därav
Allmän inriktning 93,9 92,5 93,2
Konfessionell 88,6 89,3 89,0
Waldorf 2 84,0 95,0 89,4
Internationella skolor 3 100,0 95,8 97,1
Riksinternatskolor 97,8 92,0 94,7
Bakgrund
Elever med
svensk bakgrund 91,8 89,6 90,6
utländsk bakgrund 75,7 73,8 74,7
därav
Födda i Sverige 85,1 84,8 85,0
Födda utanför Sverige, inv. före 2002 84,7 85,5 85,1
Födda utanför Sverige, inv. 2002 eller
senare 54,4 50,1 52,1
Föräldrarnas högsta utbildning 4
Förgymnasial utbildning 61,0 60,2 60,6
Gymnasial utbildning 86,1 83,4 84,8
Eftergymnasial utbildning 95,2 93,9 94,5
1) Fristående skolor inkluderar internationella skolor samt riksinternatskolor.
2) Endast 246 av eleverna med slutbetyg från Waldorf skolor har erhållit betyg enligt det mål- och kunskapsrelaterade betygsystemet.
3) Endast 34 av eleverna med slutbetyg från internationella skolor har erhållit betyg enligt det mål- och kunskapsrelaterade betygsystemet.
4) Uppgifter om föräldrarnas högsta utbildning saknas för 2011 elever som avslutat åk 9 2010/11.
Källa: Skolverket (www.skolverket.se).
440 Statistiska centralbyrån

Statistisk årsbok 2013
22.14
Utbildning och forskning
Elever i grundskolan med annat modersmål än svenska
Compulsory school pupils with a mother tongue other than Swedish
Modersmål Mother tongue 2005/06 1 2006/07 1 2007/08 1 2008/09 1 2009/10 1 2010/11 1 2011/12 1
Nordiskt Nordic 12 355 11 662 11 281 11 893 12 042 12 278 12 367
Danska Danish 1 154 1 333 1 555 1 611 1 851 1 934 2 081
Finska Finnish 9 807 8 981 8 229 8 662 8 488 8 525 8 372
Isländska Icelandic 419 397 434 455 515 560 592
Norska Norwegian 975 951 1 063 1 165 1 188 1 259 1 322
Europeiskt utom nordiskt
European other than Nordic 60 526 60 478 61 732 64 150 67 010 70 475 70 200
Albanska Albanian 7 601 7 671 7 595 7 277 6 974 7 052 7 138
Bosniska/Kroatiska/Serbiska
Bosnian/Croatian/Serbian 15 034 14 811 14 531 14 377 14 588 14 579 13 759
Engelska English 7 411 7 558 8 059 8 682 9 939 11 262 11 276
Estniska Estonian 331 326 347 361 402 457 483
Flamländska Dutch 474 568 479 649 722 673 641
Franska French 1 913 1 897 1 899 2 081 2 040 2 718 2 410
Grekiska Greek 1 826 1 747 1 703 1 710 1 779 1 830 1 842
Italienska Italian 904 866 880 896 955 1 029 1 137
Makedonska Macedonian 670 668 693 736 763 795 799
Polska Polish 4 328 4 417 4 863 5 293 5 733 1 211 1 230
Portugisiska Portuguese 873 862 950 1 010 1 104 5 946 6 164
Romanés Romani 1 126 1 181 1 009 1 181 1 213 1 316 1 452
Rumänska Romanian 750 724 823 971 1 022 1 133 1 236
Ryska Russian 2 752 2 932 3 073 3 352 3 798 4 068 4 334
Samiska 2 Sami 2 595 572 570 489 512 566 595
Spanska Spanish 9 796 9 604 9 801 9 968 10 493 10 900 10 911
Tornedalsfinska
Torne Valley Finnish 1 089 996 1 043 978 907 593 261
Tyska German 1 957 2 049 2 345 3 036 2 935 3 177 3 353
Ungerska Hungarian 1 096 1 029 1 069 1 103 1 131 1 170 1 179
Afrikanskt African 7 564 7 995 8 911 10 532 12 103 14 012 14 254
Amhariska Amharic 412 431 485 554 635 716 769
Somaliska Somali 5 052 5 347 6 053 7 369 8 622 10 196 10 206
Tigrinia Tigrinya 2 100 2 217 2 373 2 609 2 846 3 100 3 279
Asiatiskt Asian 61 878 62 951 66 527 70 535 74 217 76 076 76 591
Arabiska Arabic 24 935 25 648 27 940 30 135 32 134 33 204 33 037
Armeniska Armenian 493 504 504 542 552 572 567
Assyriska/Syriska Assyrian/Syrian 4 518 4 452 4 609 4 762 4 826 4 670 4 674
Bangla Bengali 753 763 765 779 837 832 826
Dari 839 907 1 039 1 095 1 256 1 404 1 689
Kinesiska 3 Chinese 3 2 752 2 791 2 869 3 020 3 188 3 322 3 483
Kurdiska Kurdish 5 143 5 158 5 395 5 692 5 995 5 858 5 893
Pashto 581 517 508 484 465 544 569
Persiska Persian 6 685 6 521 6 574 6 607 6 692 6 683 6 648
Sorani 4 053 4 138 4 219 4 336 4 302 4 420 4 227
Tagalog 522 508 571 666 726 816 861
Thai 2 815 3 139 3 584 4 196 4 777 5 193 5 391
Turkiska Turkish 5 363 5 428 5 461 5 646 5 899 6 012 6 102
Urdu 732 743 749 798 839 833 951
Vietnamesiska Vietnamese 1 694 1 734 1 740 1 777 1 729 1 713 1 673
Övriga Other 5 092 5 588 6 759 7 073 7 775 8 571 10 264
Samtliga Total 147 415 148 674 155 210 164 183 173 147 181 412 183 676
1) Asylsökande elever som vistas på sluss eller flyktingförläggning ingår ej. Excl. asylum-applicants.
2) Inkl. varianter som nord- och sydsamiska, lulesamiska. Incl. variants of Samic languages.
3) Inkl. varianter som kantonesiska. Incl. such variants as Cantonese.
Källa: Skolverket och SCB: Officiell statistik för förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning
(www.skolverket.se och www.scb.se/UF0104). Del 2.
Statistiska centralbyrån 441

Utbildning och forskning Statistisk årsbok 2013
22.15
Svenskundervisning för invandrare efter modersmål,
födelseland, ålder, utbildning och kön
Swedish for immigrants by mother tongue, country of birth, age,
education and sex
Modersmål Mother tongue/
Födelseland country of birth/
Ålder Age/
Utbildning Education
Totalt
Total
Antal elever
Number of pupils
Kvinnor
Women
2010 2011
Män
Men
Andel (%)
Percentage
Kvinnor
Män Totalt Kvinnor
Antal elever Andel (%)
Män
Kvinnor
Män
Samtliga elever All pupils 96 136 55 122 41 014 57,3 42,7 102 434 58 975 43 459 57,6 42,4
Därav med modersmål
(10 största)
Of which with mother tongue
Arabiska Arabic 20 032 10 228 9 804 51,1 48,9 18 944 10 001 8 943 52,8 47,2
Somaliska Somali 9 571 5 157 4 414 53,9 46,1 10 463 5 674 4 789 54,2 45,8
Thailändska Thai 5 705 5 394 311 94,5 5,5 5 850 5 488 362 93,8 6,2
Polska Polish 4 646 2 876 1 770 61,9 38,1 4 650 2 885 1 765 62,0 38,0
Persiska Persian 3 485 2 061 1 424 59,1 40,9 4 424 2 543 1 881 57,5 42,5
Engelska English 3 856 1 610 2 246 41,8 58,2 4 406 1 845 2 561 41,9 58,1
Spanska Spanish 3 884 2 158 1 726 55,6 44,4 4 169 2 325 1 844 55,8 44,2
Tigrinska (Tigrinja)
Tigrigna 2 636 1 607 1 029 61,0 39,0 3 243 2 020 1 223 62,3 37,7
Kurdiska/Nordkurdiska
Kurdish/North kurdish 3 138 1 845 1 293 58,8 41,2 3 084 1 829 1 255 59,3 40,7
Turkiska Turkish 2 838 1 379 1 459 48,6 51,4 3 045 1 474 1 571 48,4 51,6
Därav med födelseland
(10 största)
Of which with country of
birth
Irak Iraq 18 021 9 616 8 405 53,4 46,6 15 476 8 772 6 704 56,7 43,3
Somalia 9 540 5 124 4 416 53,7 46,3 10 445 5 661 4 784 54,2 45,8
Thailand 5 626 5 332 294 94,8 5,2 5 776 5 426 350 93,9 6,1
Polen Poland 4 632 2 861 1 771 61,8 38,2 4 713 2 910 1 803 61,7 38,3
Iran 3 434 1 997 1 437 58,2 41,8 4 354 2 493 1 861 57,3 42,7
Turkiet Turkey 3 055 1 530 1 525 50,1 49,9 3 328 1 653 1 675 49,7 50,3
Kina China 2 610 1 842 768 70,6 29,4 3 164 2 226 938 70,4 29,6
Eritrea 2 367 1 453 914 61,4 38,6 2 949 1 793 1 156 60,8 39,2
Afghanistan 2 211 1 231 980 55,7 44,3 2 617 1 387 1 230 53,0 47,0
Syrien Syria 1 586 866 720 54,6 45,4 1 952 1 054 898 54,0 46,0
Därav i åldern
Of which aged
16–19 år years 1 343 635 708 47,3 52,7 1 445 667 778 46,2 53,8
20–24 år 13 171 7 825 5 346 59,4 40,6 13 840 8 112 5 728 58,6 41,4
25–39 år 56 389 31 718 24 671 56,2 43,8 60 875 34 354 26 521 56,4 43,6
40–54 år 21 877 13 183 8 694 60,3 39,7 22 660 13 849 8 811 61,1 38,9
55 år– 3 356 1 761 1 595 52,5 47,5 3 614 1 993 1 621 55,1 44,9
Därav med utbildning
Of which with education
högst 3 år max. 3 years 13 998 9 002 4 996 64,3 35,7 14 409 9 319 5 090 64,7 35,3
4–6 år 10 360 6 669 3 691 64,4 35,6 10 726 7 030 3 696 65,5 34,5
7–9 år 14 626 8 420 6 206 57,6 42,4 15 191 8 802 6 389 57,9 42,1
10–12 år 26 043 14 101 11 942 54,1 45,9 27 818 15 129 12 689 54,4 45,6
13 år eller mer
13 years or more 31 109 16 930 14 179 54,4 45,6 34 023 18 545 15 478 54,5 45,5
I läs- och skrivinlärning
In reading and writing
learning 24 339 15 021 9 318 61,7 38,3 23 296 14 556 8 740 62,5 37,5
Källa: Skolverket och SCB: (www.skolverket.se och www.scb.se/UF0108) Utbildningsresultat. Riksnivå.
442 Statistiska centralbyrån

Statistisk årsbok 2013
22.16
Utbildning och forskning
Svenska elever i förskoleklass, grund- och gymnasieskola i
svenska utlandsskolor
Swedish pupils in Swedish pre-school classes, compulsory schools
and upper secondary schools abroad
Skolform/Världsdel Type of school/Continent 2005/06 2006/07 2007/08 2008/09 2009/10 2010/11 2011/12
Totalt antal elever
Total number of pupils 1 003 1 032 1 115 1 168 1 094 1 129 1 166
Förskoleklass Pre-school class 69 67 82 100 102 89 93
Flickor Girls 33 27 37 44 45 37 48
Pojkar Boys 36 40 45 56 57 52 45
Europa Europe 47 51 56 64 78 75 66
Afrika Africa 4 2 7 10 9 4 11
Sydamerika South America – 1 – – 1 – –
Asien Asia 18 13 19 26 14 10 16
Grundskola Compulsory school 671 640 648 684 618 610 631
Flickor 319 302 305 321 294 280 292
Pojkar 352 338 343 363 324 330 339
Europa 558 552 551 571 518 521 546
Afrika 37 28 25 43 50 40 42
Sydamerika 5 4 7 5 6 2 –
Asien 71 56 65 65 44 47 43
Gymnasieskola
Upper secondary school 263 325 385 384 374 430 442
Flickor 173 214 284 252 261 307 321
Pojkar 90 111 101 132 113 123 121
Europa 226 277 343 333 319 377 378
Afrika 37 48 42 51 55 53 64
Andel (%) behöriga Entitled, percent 74 66 51 53 50 44 45
Förskoleklass 72 78 55 66 60 51 60
Flickor 67 85 57 55 53 51 50
Pojkar 78 73 54 75 65 50 71
Europa 62 73 54 55 53 47 53
Afrika 75 . . 14 70 67 . . 73
Sydamerika – . . – – . . – –
Asien 100 100 74 92 93 90 81
Grundskola 90 84 71 73 70 66 65
Flickor 90 83 70 71 64 61 60
Pojkar 90 85 72 74 76 71 69
Europa 88 83 70 69 66 62 61
Afrika 97 82 52 88 86 88 83
Sydamerika 100 100 71 80 83 . . –
Asien 100 100 89 97 100 96 98
Gymnasieskola 33 27 15 15 15 12 15
Flickor 22 17 9 10 9 8 13
Pojkar 54 45 34 25 29 22 21
Europa 36 30 17 16 16 13 16
Afrika 16 8 2 6 7 8 11
Ytterligare statistik om Svensk utbildning i utlandet finns på Skolverkets hemsida:
http://www.skolverket.se/statistik_och_analys/2.1862/2.4404.
Källa: Källa: Skolverket och SCB: Officiell statistik för förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning
(www.skolverket.se och www.scb.se/UF0115).
Statistiska centralbyrån 443

Utbildning och forskning Statistisk årsbok 2013
22.17
Sökande och antagna till gymnasieskolan, höstterminen 2011
Upper secondary school applicants and admissions, autumn term
Studieväg
Course of studies
Behöriga
1:a-handssökande
First choice
qualified
applicants
Därav
Of whom
Män
Men
Kvinnor
Women
Antagna
1:a-handssökande
Admissions,
first choice
qualified
applicants
Män
Därav
Kvinnor
Yrkesprogram och högskoleförb. program 106 446 54 694 51 752 93 312 46 960 46 352
Yrkesprogram Vocational programmes 39 638 23 121 16 517 35 177 20 192 14 985
Barn- och fritid (BF)
Child and Recreation Programme 3 407 1 164 2 243 3 167 1 065 2 102
Bygg- och anläggning (BA)
Building and Construction Programme 6 341 5 722 619 5 193 4 682 511
El- och energi (EE)
Electricity and Energy Programme 5 350 5 115 235 4 774 4 555 219
Fordons- och transport (FT)
Vehicle and Transport Programme 3 771 3 249 522 3 390 2 932 458
Handels- och administrations (HA)
Business and Administration Programme 3 035 1 198 1 837 2 753 1 076 1 677
Hantverks (HV) Handicraft Programme 3 709 277 3 432 3 209 245 2 964
Hotell- och turism (HT)
Hotel and Tourism Programme 1 497 304 1 193 1 368 263 1 105
Industritekniska (IN)
Industrial Technology Programme 1 833 1 629 204 1 598 1 422 176
Naturbruk (NB)
Natural Resource Use Programme 3 047 913 2 134 2 826 865 1 961
Restaurang- och livsmedel (RL)
Restaurant Management and Food Programme 2 729 1 246 1 483 2 557 1 172 1 385
VVS- och fastighet (VF)
HVAC and Property Maintenance Programme 1 527 1 498 29 1 203 1 181 22
Vård- och omsorg (VO)
Health and Social Care Programme 3 053 517 2 536 2 854 482 2 372
Riksrekryterande utbildningar (RX)
Programmes with own diploma goals (national
recruitment) 339 289 50 285 252 33
Högskoleförberedande program
Higher education preparatory programmes 66 808 31 573 35 235 58 135 26 768 31 367
Ekonomi (EK)
Business Management and Economics
Programme 9 847 4 902 4 945 8 274 3 917 4 357
Estetiska (ES) Arts Programme 9 959 3 457 6 502 8 951 3 060 5 891
Humanistiska (HU) Humanities Programme 1 120 200 920 1 032 175 857
Naturvetenskap (NA)
Natural Science Programme 15 408 7 489 7 919 13 318 6 245 7 073
Samhällsvetenskap (SA)
Social Science Programme 20 683 7 651 13 032 17 563 6 243 11 320
Teknik (TE) Technology Programme 8 955 7 554 1 401 8 122 6 791 1 331
Int. Baccalaurate (IB) 836 320 516 875 337 538
Introduktionsprogram
Introductory programmes
Preparandutbildning
(IMPRE) preparatory education . . . . . .
Programinriktat individuellt val
(IMPRO) programme oriented individual options 813 413 400 506 243 263
Yrkesintroduktion
(IMYRK) vocational introduction . . . . . .
Individuellt alternativ
(IMIND) individual alternative . . . . . .
Språkintroduktion
(IMSPR) language introduction . . . . . .
Samtliga sökande Total applicants 127 263 66 435 60 828 132 861 70 020 62 841
Källa: Skolverket och SCB: Officiell statistik för förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning avseende
2011 (www.skolverket.se). Del 2.
444 Statistiska centralbyrån

Statistisk årsbok 2013
22.18
Utbildning och forskning
Elever i gymnasieskolan årskurs 1, den 15 oktober 2011
Upper secondary school students year 1, 15 October
Studieväg
Course of studies
Samtliga
Both sexes
Kvinnor
Women
Män
Men
Yrkesprogram Vocational programmes 41 725 17 483 24 242
Barn- och fritid (BF) Child and Recreation Programme 3 746 2 444 1 302
Bygg- och anläggning (BA) Building and Construction Programme 5 923 546 5 377
El- och energi (EE) Electricity and Energy Programme 5 661 246 5 415
Fordons- och transport (FT) Vehicle and Transport Programme 4 098 577 3 521
Handels- och administrations (HA) Business and Administration Programme 3 340 1 977 1 363
Hantverks (HV) Handicraft Programme 3 917 3 570 347
Hotell- och turism (HT) Hotel and Tourism Programme 1 566 1 244 322
Industritekniska (IN) Industrial Technology Programme 2 051 202 1 849
Naturbruk (NB) Natural Resource Use Programme 3 280 2 260 1 020
Restaurang- och livsmedel (RL) Restaurant Management and Food Programme 2 940 1 592 1 348
VVS- och fastighet (VF) HVAC and Property Maintenance Programme 1 513 31 1 482
Vård- och omsorg (VO) Health and Social Care Programme 3 345 2 750 595
Riksrekryterande utbildningar (RX)
Programmes with own diploma goals (national recruitment) 345 44 301
Högskoleförberedande program Higher education preparatory programmes 67 582 35 617 31 965
Ekonomi (EK) Business Management and Economics Programme 9 893 4 986 4 907
Estetiska (ES) Arts Programme 10 120 6 542 3 578
Humanistiska (HU) Humanities Programme 1 181 959 222
Naturvetenskap (NA) Natural Science Programme 15 344 7 909 7 435
Samhällsvetenskap (SA) Social Science Programme 20 949 13 105 7 844
Teknik (TE) Technology Programme 8 949 1 425 7 524
Int. Baccalaurate (IB) 1 146 691 455
Introduktionsprogram Introductory programmes 23 554 9 741 13 813
Preparandutbildning (IMPRE) Preparatory education 2 834 1 316 1 518
Programinriktat individuellt val (IMPRO) Programme oriented individual options 3 141 1 572 1 569
Yrkesintroduktion (IMYRK) Vocational introduction 3 405 1 164 2 241
Individuellt alternativ (IMIND) Individual alternative 5 524 2 311 3 213
Språkintroduktion (IMSPR) Language introduction 7 586 2 985 4 601
Ej specificerat introduktionsprogram Non specified introductory programmes 1 064 393 671
Samtliga Total 132 861 62 841 70 020
Anmärkning: Hösten 2011 genomfördes en skolreform för gymnasieskolan. Programmen för elever i årskurs 1 är inte jämförbart med
programmen för elever som påbörjade gymnasieutbildningen innan hösten 2011. Elever i årskurs 1 redovisas därför separat. Se
tabell 22.19 för årskurs 2 och 3.
Källa: Skolverket och SCB: Officiell statistik för förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning
(www.skolverket.se). Del 2.
Statistiska centralbyrån 445

Utbildning och forskning Statistisk årsbok 2013
22.19
Elever i gymnasieskolan årskurs 2 och 3, den 15 oktober 2011
Upper secondary school students year 2 and 3, 15 October
Studieväg
Course of studies
Samtliga
Both sexes
Kvinnor
Women
Män
Men
Nationella program 1, 2 National Programmes 197 259 95 931 101 328
Barn- och fritid Child Care and Recreation 6 348 4 681 1 667
Bygg Construction 10 127 818 9 309
El Electrical Engineering 13 951 688 13 263
Energi Energy 2 821 80 2 741
Estetiska Arts 12 997 8 562 4 435
Fordon Vehicle Engineering 9 208 968 8 240
Handel och administration Business and Administration 9 513 6 244 3 269
Hantverk Handicraft 8 131 7 270 861
Hotell- och restaurang Hotel, Restaurant and Catering 7 039 3 961 3 078
Industri Industry 4 856 543 4 313
Livsmedel Food 1 034 811 223
Medie Media 8 836 5 424 3 412
Naturbruk Natural Resource Use 7 111 4 784 2 327
Naturvetenskap Natural Science 25 719 12 449 13 270
Omvårdnad Health Care 8 497 6 553 1 944
Samhällsvetenskap Social Sciences 48 580 29 587 18 993
Teknik Technical 12 491 2 508 9 983
Specialutformat program Specially Designed Programme 27 829 14 124 13 705
Individuella program Individual Programmes 8 980 3 904 5 076
International Baccalaureate 2 154 1 275 879
Utbildning vid fristående skolor 2 Education at independent schools – – –
Samtliga Total 236 222 115 234 120 988
1) Nationella program innehåller elever i skolor med kommun och landsting som huvudman samt vissa elever vid riksinternatskolor.
2) Fr.o.m. läsåret 2003/04 särredovisas elever på utbildningar vid fristående gymnasieskolor inkl. internationella skolor inom en egen grupp
fördelade på de program de hänförs till i bidragssammanhang, men i denna tabell har elever i fristående skolor fördelats på de nationella
programmen.
Anmärkning: Hösten 2011 genomfördes en skolreform för gymnasieskolan. Programmen för elever i årskurs 1 är inte jämförbart med
programmen för elever som påbörjade gymnasieutbildningen innan hösten 2011. Elever i årskurs 2 och 3 redovisas därför separat.
Se tabell 22.18 för årskurs 1.
Källa: Skolverket och SCB: Officiell statistik för förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning
(www.skolverket.se). Del 2.
446 Statistiska centralbyrån

Statistisk årsbok 2013
22.20
Utbildning och forskning
Elever som slutfört gymnasieskolan under läsåret
Students leaving upper secondary school having completed
education
Studieväg
Course of studies
2006/07 2007/08 2008/09 2009/10 2010/11
Samtliga
Both sexes
Kvinnor
Women
Män
Men
Nationella program 1, 2 National Programmes 76 065 79 113 83 377 84 532 84 719 42 139 42 580
Barn- och fritid Child Care and Recreation 3 534 3 481 3 692 3 389 2 933 2 289 644
Bygg Construction 3 139 3 454 3 945 4 409 4 688 449 4 239
El Electrical Engineering 5 106 5 241 5 616 6 106 6 069 272 5 797
Energi Energy 664 727 840 943 1 058 32 1 026
Estetiska Arts 5 001 5 478 5 748 5 314 5 382 3 695 1 687
Fordon Vehicle Engineering 3 209 3 553 3 679 3 949 3 784 360 3 424
Handel och administration
Business and Administration 3 312 3 698 4 390 4 489 4 145 2 850 1 295
Hantverk Handicraft 1 779 2 145 2 446 2 685 2 960 2 692 268
Hotell- och restaurang
Hotel, Restaurant and Catering 3 861 3 743 3 709 3 530 3 226 2 033 1 193
Industri Industry 1 588 1 733 2 036 2 268 2 397 311 2 086
Livsmedel Food 380 402 427 471 443 357 86
Medie Media 3 790 4 045 4 266 4 168 4 095 2 582 1 513
Naturbruk Natural Resource Use 2 638 2 786 2 760 2 828 2 931 2 002 929
Naturvetenskap Natural Science 10 903 10 683 10 896 10 879 11 168 5 345 5 823
Omvårdnad Health Care 2 380 2 635 3 009 3 213 3 421 2 725 696
Samhällsvetenskap Social Sciences 20 009 20 506 20 885 20 666 20 513 12 985 7 528
Teknik Technical 4 772 4 803 5 033 5 225 5 506 1 160 4 346
Specialutformat program
Specially Designed Programme 12 716 13 174 13 734 14 293 13 855 7 423 6 432
Individuella program Individual Programmes 601 557 164 616 490 167 323
Utbildning vid fristående skolor 1 Education
at independent schools – – – – – – –
International Baccalaureate 688 736 648 552 469 307 162
Samtliga Total 90 070 93 580 97 923 99 993 99 533 50 036 49 497
1) Nationella program innehåller läsåren 2004/05 – 2005/06 elever i skolor med kommun och landsting som huvudman samt vissa elever
vid riksinternatskolor.
2) Fr.o.m. läsåret 2006/07 är elever vid fristående skolor fördelade på de nationella programmen.
Källa: Skolverket och SCB: Officiell statistik för förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning
(www.skolverket.se). Del 1.
Statistiska centralbyrån 447

Utbildning och forskning Statistisk årsbok 2013
22.21
Elever med slutbetyg från gymnasieskolan och andel med
grundläggande behörighet till universitet och högskolor samt
genomsnittlig betygspoäng, läsåret 2010/2011
Upper secondary school average grade obtained and basic eligibility
for university education and average grades
Studieväg
Course of studies
Män
Men
Elever med slutbetyg
Pupils obtaining
leaving certificates
Kvinnor
Women
Totalt
Both sexes
Elever med grundläggande
behörighet till universitet
och högskolor 1 , procent
Basic eligibility for university
education, percent
Män
Kvinnor
Genomsnittlig
betygspoäng 2
Average grade
Totalt Män Kvinnor
Totalt
Program/anknytning 3
Programmes
Barn- och fritid
Child Care and Recreation 810 2 613 3 423 73,2 82,1 80,0 4 11,8 13,2 12,9
Bygg Construction 4 556 499 5 055 81,3 87,0 81,9 4 12,4 13,2 12,5
El Electrical Engineering 5 932 279 6 211 84,7 87,8 84,8 4 12,4 13,7 12,4
Energi Energy 1 110 43 1 153 87,4 93,0 87,6 4 12,3 13,1 12,4
Estetiska Arts 1 866 4 128 5 994 86,5 91,2 89,7 4 14,1 15,1 14,8
Fordon Vehicle Engineering 3 603 374 3 977 69,4 76,7 70,1 4 11,5 11,7 11,5
Handel och administration
Business and Administration 1 431 3 049 4 480 74,4 82,9 4 80,2 4 11,9 13,3 12,9
Hantverk Handicraft 291 2 772 3 063 71,1 90,0 88,2 4 12,5 14,3 14,1
Hotell- och restaurang
Hotel, Restaurant and Catering 1 220 2 146 3 366 70,8 78,9 76,0 4 12,0 13,2 12,7
Industri Industry 2 283 340 2 623 73,6 94,1 76,2 4 12,5 15,1 12,8
Livsmedel Food 89 359 448 67,4 83,8 80,6 4 11,8 13,6 13,2
Medie Media 1 598 2 664 4 262 78,1 86,8 83,6 4 12,6 13,8 13,4
Naturbruk Natural Resource Use 957 2 060 3 017 71,5 82,9 79,3 4 12,7 14,3 13,8
Naturvetenskap Natural Science 6 944 6 720 13 664 94,8 96,9 95,8 4 15,9 16,5 16,2
Omvårdnad Health Care 749 2 909 3 658 82,0 82,8 82,6 4 12,6 13,6 13,4
Samhällsvetenskap
Social Sciences 9 890 16 375 26 265 90,0 94,7 92,9 4 14,1 15,3 14,8
Teknik Technical 4 648 1 229 5 877 88,4 95,2 89,9 4 13,8 15,5 14,2
Specialutformat program, övriga
Specially Designed Programme 1 114 934 2 048 83,5 92,1 87,4 4 13,6 15,1 14,3
Individuella program, övriga
Individual Programmes 186 116 302 . . . 5,8 6,6 6,1
Gymnasieskolan totalt Total 49 277 49 609 98 886 83,9 90,2 4 87,1 13,3 14,8 14,1
1) Grundläggande behörighet till universitets- och högskolestudier har den som i slutbetyg från nationellt program, specialutformat program
eller utbildning vid fristående skola har lägst betyget Godkänt på kurser som omfattar minst 90 procent av de gymnasiepoäng som krävs
för ett fullständigt program (2 250 kurspoäng). Fr.o.m. år 2010 har behörighetskraven förändrats så att slutbetyget måste omfatta 2 500
kurspoäng. Detta betyder att elever med reducerat program inte kan få behörighet. Utöver kravet om minst 2 250 godkända kurspoäng
krävs att eleven har lägst betyget Godkänt i kurserna svenska A och B (alternativt motsvarande kurser i svenska som andraspråk),
matematik A samt engelska A.
2) Summan av kursernas poäng viktade med betyg dividerat med totalpoäng för eleven. Vikt för betygen är IG=0, G=10, VG=15, MVG=20.
Endast betygsatta kurser är medräknade. Fr.o.m. år 2010 beräknas den genomsnittliga betygspoängen endast på kurser som ingår i det
fullständiga programmet. Om eleven har läst fler kurser, inom ramen för utökat program, påverkar detta inte betygspoängen. Kurser utöver
de som ingår i elevens fullständiga program ska fr.o.m. år 2010 tydligt anges i slutbetyget.
3) Fr.o.m. läsåret 2006/07 är elever vid fristående skolor fördelade på de nationella programmen.
4) Korrigerade värden 2013-08-14.
Källa: Skolverket och SCB: Officiell statistik för förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning avseende
2011 (www.skolverket.se). Del 1.
448 Statistiska centralbyrån

Statistisk årsbok 2013
22.22
År
Year
Termin
Term
Elever vid folkhögskolor
Pupils at folk high schools
Deltagarveckor
Student weeks
Deltagare
Participants
Utbildning och forskning
Alla kurstyper
All types
of courses
Långa
Alla kurstyper Långa kurser
kurser 1
Long
courses 1 Män Kvinnor Samtliga
Men Women Both sexes
Kvinnor Män Samtliga
2003 Våren Spring 575 570 457 619 43 950 65 529 109 479 9 184 16 844 26 028
Hösten Autumn 513 401 407 109 44 652 64 100 108 742 9 495 17 560 27 055
2004 Våren 588 138 463 898 44 679 63 253 107 932 9 589 16 996 26 585
Hösten 549 512 413 722 48 507 66 590 115 097 9 843 17 633 27 476
2005 Våren 611 845 463 667 44 898 65 848 110 746 9 721 17 276 26 997
Hösten 546 351 411 684 45 815 65 124 110 939 9 915 18 067 27 982
2006 Våren 606 280 456 929 45 803 65 226 111 029 9 271 17 016 26 287
Hösten 528 441 391 032 46 560 64 678 111 238 9 157 16 941 26 098
2007 Våren 587 496 448 005 45 444 65 967 111 411 9 035 17 022 26 057
Hösten 538 257 394 474 49 626 71 446 121 072 9 243 17 495 26 738
2008 Våren 527 879 446 634 38 668 60 187 98 855 8 998 17 262 26 260
Hösten 472 756 399 822 45 627 62 610 108 237 9 574 17 934 27 508
2009 Våren 533 165 458 793 41 471 59 289 100 760 9 614 17 808 27 422
Hösten 495 980 430 596 35 950 53 727 89 677 10 817 18 737 29 554
2010 Våren 566 267 486 534 36 176 53 312 89 488 10 348 18 044 28 392
Hösten 492 034 414 476 36 591 53 383 89 974 10 270 17 697 27 967
2011 Våren 549 526 471 668 37 133 52 692 89 825 10 073 17 214 27 287
Hösten 487 162 408 243 37 614 52 577 90 191 10 361 17 657 28 018
1) Långa kurser omfattar 15 dagar eller mer. Long courses are generally of at least 15 days' duration.
Källa: Folkbildningsrådet och SCB: Statistiska meddelanden serie UF 22 (www.scb.se/UF0510).
22.23
Elever i kommunal vuxenutbildning under kalenderåren
Students in municipal adult education
Utbildningsnivå Educational level 2006 2007 2008 2009 2010 2011 1
Grundläggande utbildning
Compulsory education 43 038 37 202 33 037 33 376 33 561 32 965
Män Men 15 509 13 342 11 359 11 991 12 451 11 805
Födda utomlands Foreign-born 12 817 11 462 9 793 10 300 10 900 10 347
Kvinnor Women 27 529 23 860 21 678 21 385 21 110 21 160
Födda utomlands 23 395 20 832 19 164 18 932 18 915 19 208
Gymnasial utbildning
Upper secondary education 191 738 158 682 140 081 150 121 160 426 165 207
Män 63 160 51 507 46 185 54 126 58 800 59 516
Födda utomlands 16 834 15 156 13 904 15 183 16 719 17 214
Kvinnor 128 578 107 175 93 896 95 995 101 626 105 691
Födda utomlands 32 084 29 383 27 738 29 096 31 526 32 696
Samtliga Total 237 040 198 732 176 968 187 135 195 254 198 172
Män 79 502 66 058 59 262 67 669 71 735 71 321
Födda utomlands 29 823 26 926 24 118 25 907 27 708 27 561
Kvinnor 157 538 132 674 117 706 119 466 123 519 126 851
Födda utomlands 55 706 50 519 47 353 48 531 50 617 51 904
Därav med Of which with
Folkskola Elementary school 11 376 9 438 7 812 7 516 7 761 7 779
Grundskola Compulsory school 30 461 27 469 31 224 33 820 35 537 36 199
Gymnasieskola högst 2 år
Upper secondary school, 2 years at most 53 592 42 306 36 154 37 324 37 743 36 709
Gymnasieskola längre än 2 år
Upper secondary school, More than 2 years 87 949 72 197 60 651 66 922 70 715 72 674
Högskola Higher education 44 513 38 159 32 903 34 182 36 134 37 921
Uppgift saknas Unknown 9 149 9 163 8 224 7 371 7 364 6 890
1) Elever i påbyggnadsutbildning ingår fr.o.m. 2011 ej i den redovisade statistiken.
Källa: Skolverket och SCB: Officiell statistik för förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning
(www.skolverket.se). Del 1.
Statistiska centralbyrån 449

Utbildning och forskning Statistisk årsbok 2013
22.24
Högskolenybörjare, nybörjare vid viss högskola, registrerade
studenter, examina och examinerade personer läsåret
2010/2011 per universitet/högskola efter kön
University entrants, first-year students at university/higher education
institution, students enrolled, degrees awarded and graduates by
university/higher education institution and sex
Universitet/
högskola
University/higher
education
institution
Högskolenybörjare 1
University entrants
Totalt
Total
Nybörjare vid en viss
högskola 2
First-year students at
specific univ./institution
Registrerade
studenter
Students
enrolled
Examina 3
Degrees awarded
Examinerade
personer 3
Graduates
Därav, % Därav, % Därav, % Därav, % Därav, %
Kvinnor
Women
Män
Men
Totalt Kvinnor
Män
Totalt Kvinnor
Män
Totalt Kvinnor
Män
Totalt Kvinnor
Män
Hela riket 4
Sweden 105 822 55 45 203 307 59 41 441 624 60 40 69 838 65 35 59 368 65 35
Universitet
Universities
Uppsala
universitet 7 363 54 46 14 018 56 44 34 880 57 43 4 938 62 38 4 352 61 39
Lunds
universitet 8 763 52 48 14 139 55 45 39 448 54 46 5 963 58 42 5 289 57 43
Göteborgs
universitet 7 190 63 37 12 883 63 37 40 296 65 35 5 670 70 30 5 068 71 29
Stockholms
universitet 9 788 61 39 19 141 59 41 49 957 62 38 5 946 69 31 5 383 70 30
Umeå
universitet 5 752 57 43 14 625 60 40 30 353 61 39 4 267 68 32 3 550 67 33
Linköpings
universitet 6 073 51 49 8 291 55 45 23 575 54 46 4 502 60 40 3 511 61 39
Karolinska
institutet 1 352 73 27 3 599 76 24 9 143 76 24 2 168 82 18 1 828 82 18
Kungl. Tekniska
högskolan 5 459 29 71 8 616 34 66 19 468 32 68 2 347 33 67 2 310 33 67
Chalmers tekniska
högskola 5 2 131 28 72 2 784 32 68 10 063 28 72 3 026 28 72 1 859 27 73
Luleå tekniska
universitet 2 770 48 52 7 418 57 43 13 488 56 44 1 364 63 37 1 186 61 39
Handelshögskolan
i
Stockholm 5 487 49 51 640 46 54 1 884 44 56 345 45 55 344 45 55
Sveriges lantbruksuniversitet
1 341 58 42 2 739 65 35 6 050 66 34 882 65 35 750 64 36
Karlstads
universitet 3 123 56 44 6 227 62 38 14 411 65 35 1 852 71 29 1 703 71 29
Linnéuniversitetet
6 000 56 44 15 436 62 38 29 302 63 37 2 883 66 34 2 750 66 34
Örebro
universitet 3 326 60 40 6 939 62 38 15 862 65 35 2 190 73 27 1 928 72 28
Mittuniversitetet 3 535 59 41 11 358 61 39 20 300 63 37 1 659 74 26 1 275 73 27
Högskolor
Higher
education
institutions
Blekinge tekniska
högskola 2 170 36 64 5 534 46 54 8 717 43 57 817 43 57 719 37 63
Försvarshögskolan
96 21 79 323 40 60 726 30 70 119 15 85 116 16 84
Gymnastik- och
idrottshögskolan
98 43 57 381 50 50 738 51 49 131 55 45 99 57 43
Högskolan i
Borås 2 293 63 37 4 701 69 31 10 457 71 29 2 263 77 23 1 497 75 25
Högskolan
Dalarna 3 226 57 43 9 175 59 41 15 504 61 39 1 321 74 26 1 117 71 29
Högskolan på
Gotland 993 51 49 5 465 55 45 7 487 54 46 187 54 46 184 54 46
450 Statistiska centralbyrån

Statistisk årsbok 2013
22.24
Utbildning och forskning
Högskolenybörjare, nybörjare vid viss högskola, registrerade
studenter, examina och examinerade personer läsåret 2010/2011
per universitet/högskola efter kön (forts.)
Universitet/
högskola
Högskolenybörjare 1
Nybörjare vid en viss
högskola 2
Registrerade
studenter
Examina 3
Examinerade
personer 3
Därav, % Därav, % Därav, % Därav, % Därav, %
Totalt Kvinnor
Män
Totalt Kvinnor
Män
Totalt Kvinnor
Män
Totalt Kvinnor
Män
Totalt Kvinnor
Män
Högskolan i
Gävle 2 625 56 44 7 528 61 39 13 453 64 36 1 179 77 23 1 057 76 24
Högskolan i
Halmstad 2 075 54 46 4 312 61 39 8 683 61 39 1 176 63 37 1 029 65 35
Högskolan i
Jönköping 5 3 960 56 44 8 078 58 42 15 730 61 39 2 399 69 31 1 759 68 32
Högskolan
Kristianstad 2 273 64 36 7 968 66 34 13 094 69 31 1 290 81 19 993 79 21
Högskolan i
Skövde 2 623 44 56 5 769 56 44 9 331 56 44 1 258 68 32 1 013 67 33
Högskolan Väst 2 010 57 43 4 216 61 39 8 868 67 33 892 79 21 808 80 20
Malmö högskola
4 009 63 37 8 948 60 40 19 667 65 35 2 466 75 25 2 296 75 25
Mälardalens
högskola 3 164 59 41 5 918 64 36 12 869 66 34 1 859 71 29 1 513 70 30
Södertörns
högskola 2 946 66 34 6 789 65 35 12 622 67 33 1 037 72 28 981 72 28
Konstnärliga
högskolor
Higher education
institutions
of Arts
Beckmans
Designhögskola
26 54 46 37 59 41 124 60 40 34 74 26 34 74 26
Dans- och
cirkushögskolan
68 78 22 91 78 22 251 81 19 32 75 25 31 74 26
Dramatiska
institutet 6 42 43 57 120 59 41 195 58 42 14 71 29 14 71 29
Konstfack 147 71 29 347 72 28 809 70 30 108 64 36 106 65 35
Kungl. Konsthögskolan
36 64 36 120 65 35 252 60 40 53 47 53 53 47 53
Kungl. Musikhögskolan
i
Stockholm 286 56 44 468 57 43 1 115 56 44 53 32 68 51 33 67
Operahögskolan
i
Stockholm 7 57 43 14 50 50 39 56 44 17 59 41 17 59 41
Stockholms
dramatiska
högskola 6 16 44 56 50 52 48 271 58 42 50 62 38 49 61 39
Teaterhögskolan
i
Stockholm 6 13 31 69 41 51 49 85 56 44 2 50 50 2 50 50
Övriga
enskilda utbildningsanordnare
Other private
organisers of
higher
education
Ersta Sköndal
högskola 152 79 21 423 84 16 1 171 85 15 273 88 12 185 87 13
Gammelkroppa
skogsskola – – – – – – 23 17 83 8 25 75 8 25 75
Johannelunds
teologiska
högskola 12 33 67 74 51 49 192 46 54 18 33 67 18 33 67
Statistiska centralbyrån 451

Utbildning och forskning Statistisk årsbok 2013
22.24
Högskolenybörjare, nybörjare vid viss högskola, registrerade
studenter, examina och examinerade personer läsåret 2010/2011
per universitet/högskola efter kön (forts.)
Universitet/
högskola
Högskolenybörjare 1
Nybörjare vid en viss
högskola 2
Registrerade
studenter
Examina 3
Examinerade
personer 3
Därav, % Därav, % Därav, % Därav, % Därav, %
Totalt Kvinnor
Män
Totalt Kvinnor
Män
Totalt Kvinnor
Män
Totalt Kvinnor
Män
Totalt Kvinnor
Män
Newmanninstitutet
13 31 69 104 37 63 104 37 63 1 – 100 1 – 100
Röda korsets
högskola 98 85 15 216 81 19 660 82 18 397 87 13 246 86 14
Sophiahemmet
Högskola 69 88 12 230 84 16 592 86 14 270 91 9 174 90 10
Stockholms
Musikpedagogiska
Institut 5 22 45 55 86 72 28 147 69 31 13 46 54 13 46 54
Teologiska
Högskolan,
Stockholm 52 65 35 223 76 24 458 71 29 31 68 32 31 68 32
Örebro
Teologiska
Högskola 49 39 61 110 53 47 281 47 53 40 45 55 40 45 55
Enskilda
psykoterapianordnare
Independent
organisations
with the right to
award second
cycle programmes
in
Psychotherapy
Ericastiftelsen 6 67 33 67 91 9 147 88 12 2 50 50 2 50 50
Evidens AB – – – 20 85 15 60 80 20 15 73 27 15 73 27
Stockholms
akademi för
psykoterapiutbildning
– – – – – – 34 85 15 – – – – – –
Svenska
institutet för
kognitiv
psykoterapi 1 100 – 30 73 27 85 79 21 4 100 – 4 100 –
Svenska
psykoanalytiska
institutet – – – – – – 8 63 38 7 43 57 7 43 57
1) Högskolenybörjare definieras som student som för första gången är registrerad i högskoleutbildning på grundnivå eller avancerad nivå
(tidigare grundläggande högskoleutbildning) i Sverige.
2) Nybörjare vid en viss högskola definieras som student som för första gången är registrerad i högskoleutbildning på grundnivå eller
avancerad nivå (tidigare grundläggande högskoleutbildning) vid en viss högskola.
3) Ett antal studenter avlägger mer än en examen under ett läsår, varför antalet examina överstiger antalet examinerade personer.
4) Högskolenybörjare, nybörjare vid en viss högskola och registrerade studenter är nettoräknade, så att den studerande endast
förekommer en gång på hela riket.
5) Enskild utbildningsanordnare.
6) Stockholms dramatiska högskola bildades 1 januari 2011 genom samgående mellan Teaterhögskolan i Stockholm och Dramatiska
institutet.
Se Tabellanmärkningar.
Källa: Högskoleverket och SCB: Statistiska meddelanden serie UF 20 (www.scb.se/UF0205).
452 Statistiska centralbyrån

Statistisk årsbok 2013
22.25
Utbildning och forskning
Examina efter inriktning enligt Svensk utbildningsnomenklatur
(SUN), examen och kön
Number of university degrees, by field of education, degree and sex
SUN-inriktning
Field of education
Examen
Degree
2007/08 2008/09 2009/10 2010/11
Totalt Därav, % Totalt Därav, % Totalt Därav, % Totalt Därav, %
Kvinnor
Women
Män
Men
Kvinnor
Män
Kvinnor
Män
Kvinnor
Män
Antal examina 1
Number of degrees 58 656 66 34 57 881 66 34 61 036 66 34 69 838 65 35
Därav antal examinerade
personer 1
Of which number of graduates 52 297 66 34 50 373 65 35 52 283 65 35 59 368 65 35
Pedagogik och lärarutbildning
Education 11 834 78 22 9 921 79 21 10 114 80 20 13 211 80 20
Högskoleexamen – pedagogik
och lärarutbildning 56 79 21 57 75 25 50 80 20 43 70 30
Kandidatexamen – pedagogik
och lärarutbildning 746 87 13 896 86 14 964 88 12 974 86 14
Magisterexamen – pedagogik
och lärarutbildning 206 78 22 167 82 18 112 78 22 105 75 25
Magisterexamen (2007) –
pedagogik och lärarutbildning 4 100 – 69 83 17 199 79 21 336 78 22
Magisterexamen med ämnesbredd
– pedagogik och lärarutbildning
104 77 23 128 71 29 36 83 17 21 95 5
Masterexamen – pedagogik
och lärarutbildning 2 100 – 2 100 – 27 93 7 76 68 32
Konstnärlig kandidatexamen –
pedagogik och lärarutbildning 9 33 67 – – – – – – – – –
Konstnärlig masterexamen –
pedagogik och lärarutbildning 2 – 100 – – – – – – – – –
Folkhögskollärarexamen 39 67 33 74 68 32 57 74 26 51 59 41
Lärarexamen 10 125 76 24 8 112 78 22 8 299 79 21 11 167 79 21
Speciallärarexamen – – – – – – 73 99 1 114 94 6
Specialpedagogexamen 541 94 6 416 94 6 297 91 9 324 94 6
Humaniora och konst
Humanities and Arts 3 163 63 37 3 275 61 39 3 599 62 38 3 838 62 38
Högskoleexamen – humaniora
och konst 212 58 42 195 51 49 222 52 48 185 54 46
Kandidatexamen – humaniora
och konst 1 501 67 33 1 664 64 36 1 832 65 35 2 026 64 36
Magisterexamen – humaniora
och konst 776 65 35 589 65 35 462 59 41 404 62 38
Magisterexamen (2007) –
humaniora och konst 15 40 60 136 59 41 184 66 34 252 65 35
Magisterexamen med ämnesbredd
– humaniora och konst 75 53 47 47 62 38 49 63 37 28 75 25
Masterexamen – humaniora
och konst 22 68 32 40 68 32 98 65 35 211 65 35
Konstnärlig högskoleexamen –
humaniora och konst – – – 1 100 – 4 50 50 15 53 47
Konstnärlig kandidatexamen –
humaniora och konst 89 47 53 164 60 40 345 57 43 391 59 41
Konstnärlig magisterexamen –
humaniora och konst 60 65 35 58 50 50 68 62 38 58 60 40
Konstnärlig masterexamen –
humaniora och konst 15 40 60 92 49 51 150 52 48 155 57 43
Konstn högskoleexamen dans 17 100 – 18 94 6 4 100 – 1 100 –
Konstn högskoleexamen konst
och design 16 75 25 9 78 22 20 60 40 12 33 67
Konstn högskoleexamen musik 106 56 44 59 49 51 25 60 40 23 35 65
Konstn högskoleexamen scen
och medier 59 49 51 20 45 55 13 46 54 1 100 –
Organistexamen 19 58 42 16 44 56 5 20 80 4 50 50
Teologie kandidatexamen 142 54 46 147 57 43 112 58 42 71 51 49
Yrkeshögskoleexamen –
humaniora och konst 38 55 45 20 35 65 5 80 20 1 100 –
Äldre examina – humaniora
och konst 1 100 – – – – 1 100 – – – –
Statistiska centralbyrån 453

Utbildning och forskning Statistisk årsbok 2013
22.25
SUN-inriktning
Examen
Examina efter inriktning enligt Svensk utbildningsnomenklatur
(SUN), examen och kön (forts.)
2007/08 2008/09 2009/10 2010/11
Totalt Därav, % Totalt Därav, % Totalt Därav, % Totalt Därav, %
Kvinnor
Män
Samhällsvetenskap, juridik,
handel, administration
Social sciences, Business and
Law 13 729 62 38 13 381 62 38 14 008 61 39 16 223 61 39
Högskoleexamen – samhällsvetenskap,
juridik, handel,
administration 509 58 42 517 64 36 431 68 32 543 74 26
Kandidatexamen – samhällsvetenskap,
juridik, handel,
administration 5 462 64 36 5 779 64 36 6 392 64 36 7 953 63 37
Magisterexamen – samhällsvetenskap,
juridik, handel,
administration 4 806 59 41 3 733 59 41 3 137 58 42 2 645 58 42
Magisterexamen (2007) – samhällsvetenskap,
juridik, handel,
administration 98 58 42 1 067 54 46 1 417 53 47 1 734 54 46
Magisterexamen med ämnesbredd
– samhällsvetenskap,
juridik, handel, administration 855 53 47 380 48 52 220 54 46 121 48 52
Masterexamen – samhällsvetenskap,
juridik, handel,
administration 21 76 24 201 64 36 780 56 44 1 332 58 42
Civilekonomexamen – – – – – – 40 47 53 215 54 46
Juristexamen 1 222 63 37 1 035 66 34 991 64 36 1 060 62 38
Psykologexamen 455 75 25 415 74 26 404 64 36 462 68 32
Psykoterapeutexamen 233 82 18 203 78 22 187 78 22 152 74 26
Yrkeshögskoleexamen – samhällsvetenskap,
juridik, handel,
administration 57 75 25 47 87 13 3 67 33 3 67 33
Äldre examina – samhällsvetenskap,
juridik, handel,
administration 11 27 73 4 75 25 6 33 67 3 33 67
Naturvetenskap, matematik
och data
Science, Mathematics and
Computing 3 123 48 52 3 343 48 52 3 489 49 51 4 123 44 56
Högskoleexamen – naturvetenskap,
matematik och data 88 43 57 93 54 46 90 43 57 98 45 55
Kandidatexamen – naturvetenskap,
matematik och data 939 50 50 1 179 50 50 1 336 51 49 1 685 42 58
Magisterexamen – naturvetenskap,
matematik och data 1 823 48 52 1 455 50 50 974 53 47 810 56 44
Magisterexamen (2007) –
naturvetenskap, matematik och
data 19 32 68 167 47 53 282 38 62 471 34 66
Magisterexamen med
ämnesbredd – naturvetenskap,
matematik och data 140 49 51 56 48 52 9 11 89 7 71 29
Masterexamen – naturvetenskap,
matematik och data 103 34 66 388 37 63 795 44 56 1 052 43 57
Yrkeshögskoleexamen – naturvetenskap,
matematik och data 10 – 100 4 – 100 2 – 100 – – –
Äldre examina – naturvetenskap,
matematik och data 1 100 – 1 100 – 1 – 100 – – –
Teknik och tillverkning
Engineering, Manufacturing
and Construction 8 845 31 69 8 940 28 72 10 292 30 70 11 610 31 69
Högskoleexamen – teknik och
tillverkning 183 37 63 252 33 67 385 37 63 481 34 66
Kandidatexamen – teknik och
tillverkning 945 35 65 1 161 32 68 1 498 38 62 1 928 37 63
Magisterexamen – teknik och
tillverkning 1 053 23 77 769 23 77 382 24 76 197 28 72
Kvinnor
Män
Kvinnor
Män
Kvinnor
Män
454 Statistiska centralbyrån

Statistisk årsbok 2013
22.25
SUN-inriktning
Examen
Utbildning och forskning
Examina efter inriktning enligt Svensk utbildningsnomenklatur
(SUN), examen och kön (forts.)
2007/08 2008/09 2009/10 2010/11
Totalt Därav, % Totalt Därav, % Totalt Därav, % Totalt Därav, %
Kvinnor
Män
Magisterexamen (2007) –
teknik och tillverkning 36 39 61 269 33 67 421 30 70 511 34 66
Magisterexamen med ämnesbredd
– teknik och tillverkning 219 42 58 157 34 66 60 20 80 22 27 73
Masterexamen – teknik och
tillverkning 191 30 70 611 24 76 1 955 26 74 2 750 28 72
Arkitektexamen 207 62 38 178 60 40 154 63 37 208 57 43
Brandingenjörsexamen 45 13 87 61 33 67 67 30 70 77 31 69
Civilingenjörsexamen 3 973 30 70 3 419 28 72 3 421 28 72 3 601 28 72
Högskoleingenjörsexamen 1 749 27 73 1 814 25 75 1 778 28 72 1 681 26 74
Landskapsarkitektexamen 68 81 19 57 75 25 58 84 16 52 85 15
Landskapsingenjörsexamen 29 76 24 26 69 31 22 82 18 29 69 31
Maskinteknikerexamen – – – 1 – 100 1 – 100 – – –
Sjöingenjörsexamen 53 – 100 84 – 100 60 3 97 65 3 97
Yrkeshögskoleexamen – teknik
och tillverkning 81 25 75 57 14 86 26 15 85 6 – 100
Yrkesteknisk högskoleexamen 13 38 62 24 58 42 4 50 50 2 50 50
Lant- och skogsbruk samt
djursjukvård
Agriculture and Veterinary 454 66 34 455 64 36 415 71 29 515 62 38
Högskoleexamen – lant- och
skogsbruk samt djursjukvård 1 100 – 1 100 – 1 – 100 4 50 50
Kandidatexamen – lant- och
skogsbruk samt djursjukvård 12 75 25 21 76 24 27 89 11 51 63 37
Magisterexamen – lant- och
skogsbruk samt djursjukvård 46 46 54 35 57 43 10 60 40 12 33 67
Magisterexamen (2007) – lantoch
skogsbruk samt djursjukvård
3 33 67 1 – 100 1 100 – 1 100 –
Magisterexamen med ämnesbredd
– lant- och skogsbruk
samt djursjukvård 16 69 31 1 100 – – – – – – –
Masterexamen – lant- och
skogsbruk samt djursjukvård – – – 18 67 33 28 64 36 59 53 47
Agronomexamen 80 79 21 76 72 28 63 75 25 67 76 24
Djursjukvårdarexamen 38 100 – 34 94 6 35 100 – 29 97 3
Hippologexamen 41 100 – 40 90 10 30 97 3 32 94 6
Hortonomexamen 16 69 31 17 88 12 7 86 14 4 75 25
Jägmästarexamen 51 31 69 52 31 69 55 42 58 65 29 71
Lantmästarexamen 33 12 88 37 24 76 33 42 58 39 33 67
Skogsmästarexamen 22 5 95 31 16 84 19 32 68 24 4 96
Skogsteknikerexamen – – – 8 13 88 1 – 100 8 25 75
Trädgårdsingenjörsexamen 27 96 4 17 82 18 28 89 11 36 86 14
Veterinärexamen 68 82 18 66 89 11 77 78 22 84 82 18
Hälso- och sjukvård samt
social omsorg
Health and Welfare 16 863 85 15 17 915 84 16 18 304 85 15 19 450 85 15
Högskoleexamen – hälso- och
sjukvård samt social omsorg 109 90 10 84 90 10 166 83 17 194 83 17
Kandidatexamen – hälso- och
sjukvård samt social omsorg 3 905 87 13 4 064 87 13 4 459 89 11 5 093 87 13
Magisterexamen – hälso- och
sjukvård samt social omsorg 832 82 18 666 84 16 494 83 17 444 82 18
Magisterexamen (2007) –
hälso- och sjukvård samt social
omsorg 63 75 25 630 85 15 1 022 85 15 1 289 85 15
Magisterexamen med ämnesbredd
– hälso- och sjukvård
samt social omsorg 180 80 20 75 85 15 57 86 14 17 82 18
Masterexamen – hälso- och
sjukvård samt social omsorg 1 100 – 87 66 34 175 65 35 250 68 32
Apotekarexamen 182 80 20 186 77 23 209 77 23 235 77 23
Arbetsterapeutexamen 408 92 8 361 91 9 393 92 8 358 89 11
Audionomexamen 51 86 14 58 76 24 25 88 12 45 84 16
Kvinnor
Män
Kvinnor
Män
Kvinnor
Män
Statistiska centralbyrån 455

Utbildning och forskning Statistisk årsbok 2013
22.25
SUN-inriktning
Examen
Examina efter inriktning enligt Svensk utbildningsnomenklatur
(SUN), examen och kön (forts.)
2007/08 2008/09 2009/10 2010/11
Totalt Därav, % Totalt Därav, % Totalt Därav, % Totalt Därav, %
Kvinnor
Män
Barnmorskeexamen 243 100 – 258 100 – 248 100 0 269 99 1
Biomedicinsk analytikerexamen
327 83 17 314 80 20 252 87 13 277 83 17
Dietistexamen 93 92 8 115 93 7 88 91 9 91 95 5
Logopedexamen 99 95 5 144 94 6 102 94 6 131 92 8
Läkarexamen 957 60 40 985 60 40 991 58 42 981 57 43
Optikerexamen 88 83 17 69 78 22 75 91 9 81 83 17
Ortopedingenjörsexamen 10 40 60 21 52 48 28 61 39 18 61 39
Receptarieexamen 216 94 6 185 92 8 183 89 11 145 92 8
Röntgensjuksköterskeexamen 91 81 19 148 79 21 124 75 25 136 81 19
Sjukgymnastexamen 517 78 22 501 70 30 518 78 22 485 68 32
Sjukhusfysikerexamen 44 39 61 26 46 54 24 46 54 37 38 62
Sjuksköterskeexamen 3 884 86 14 4 238 86 14 4 004 88 12 4 132 88 12
Social omsorgsexamen 276 93 7 300 93 7 269 92 8 113 86 14
Socionomexamen 1 700 88 12 1 748 88 12 1 855 88 12 2 204 88 12
Specialistsjuksköterskeexamen 1 973 85 15 1 954 85 15 1 846 86 14 1 811 85 15
Studie- och yrkesvägledarexamen
142 92 8 155 87 13 184 86 14 151 95 5
Tandhygienistexamen 215 92 8 228 94 6 214 93 7 208 94 6
Tandläkarexamen 176 62 38 199 60 40 219 63 37 202 69 31
Tandteknikerexamen 45 71 29 76 74 26 76 83 17 53 77 23
Yrkeshögskoleexamen – hälsooch
sjukvård samt social
omsorg 36 78 22 40 80 20 4 100 – – – –
Tjänster Services 645 56 44 647 59 41 813 53 47 867 50 50
Högskoleexamen – tjänster 24 50 50 27 56 44 49 78 22 34 71 29
Kandidatexamen – tjänster 262 67 33 328 72 28 360 69 31 434 61 39
Magisterexamen – tjänster 83 63 37 63 63 37 59 68 32 38 79 21
Magisterexamen (2007) –
tjänster 1 100 – 8 63 38 82 68 32 117 62 38
Magisterexamen med ämnesbredd
– tjänster 131 49 51 77 55 45 35 40 60 18 56 44
Masterexamen – tjänster – – – 36 53 47 25 48 52 28 14 86
Officersexamen – – – – – – 134 11 89 83 14 86
Sjökaptensexamen 93 10 90 96 17 83 64 9 91 115 15 85
Yrkeshögskoleexamen –
tjänster 51 94 6 12 75 25 5 60 40 – – –
Okänd inriktning Unspecified – – – 4 25 75 2 100 – 1 – 100
Magisterexamen med ämnesbredd
– okänd – – – 4 25 75 2 100 – 1 – 100
1 Ett antal studenter avlägger mer än en examen under ett läsår, varför antalet examina överstiger antalet examinerade personer.
Se Tabellanmärkningar.
Kvinnor
Källa: Högskoleverket och SCB: Statistiska meddelanden serie UF 20 (www.scb.se/UF0205).
Män
Kvinnor
Män
Kvinnor
Män
456 Statistiska centralbyrån

Statistisk årsbok 2013
22.26
Utbildning och forskning
Doktorandnybörjare efter forskningsämnesområde och kön
New doctoral students by research subject area and sex
Forskningsämnesområde
Research subject area
2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011
Samtliga 1 All students 2 929 3 003 2 997 3 381 3 512 3 651 3 424
Naturvetenskap 676 705 625 752 725 745 767
Teknik 524 626 666 730 797 882 702
Medicin och hälsovetenskap 1 069 1 023 1 063 1 044 1 205 1 194 1 164
Lantbruksvetenskap 62 65 65 89 77 95 77
Samhällsvetenskap 427 434 410 569 510 524 549
Humaniora 172 151 168 198 198 211 166
Därav kvinnor 1 Of whom women 1 448 1 481 1 387 1 621 1 717 1 713 1 627
Naturvetenskap 270 275 215 305 299 287 303
Teknik 157 196 177 204 246 260 202
Medicin och hälsovetenskap 656 629 650 629 733 706 691
Lantbruksvetenskap 34 40 38 54 44 48 46
Samhällsvetenskap 231 249 226 307 300 305 300
Humaniora 100 92 81 122 95 107 86
Andel kvinnor i procent Women, percent 49 49 46 48 49 47 48
Därav män 1 Of whom men 1 481 1 522 1 610 1 760 1 795 1 938 1 797
Naturvetenskap 406 430 410 447 426 458 464
Teknik 367 430 489 526 551 622 500
Medicin och hälsovetenskap 413 394 413 415 472 488 473
Lantbruksvetenskap 28 25 27 35 33 47 31
Samhällsvetenskap 196 185 184 262 210 219 249
Humaniora 72 59 87 76 103 104 80
Andel män i procent Men, percent 51 51 54 52 51 53 52
1) Doktorandnybörjare är nettoräknade, så att den studerande endast förekommer en gång i varje summa. Doktorandnybörjare blir man
det kalenderhalvår man för första gången har en aktivitet om en procent eller mer.
Se Tabellanmärkningar.
Källa: Högskoleverket och SCB: Statistiska meddelanden serie UF 21 (www.scb.se/UF0204).
Statistiska centralbyrån 457

Utbildning och forskning Statistisk årsbok 2013
22.27
Doktorander under hösten efter forskningsämnesområde och
kön
Doctoral students during the autumn by research subject area and
sex
Forskningsämnesområde
Research subject area
2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011
Samtliga 1 All students 19 253 18 596 17 887 17 541 17 682 18 302 18 311
Naturvetenskap 4 142 4 032 3 740 3 664 3 649 3 734 3 765
Teknik 3 431 3 364 3 317 3 326 3 498 3 870 3 910
Medicin och hälsovetenskap 5 871 5 789 5 778 5 687 5 783 5 922 5 939
Lantbruksvetenskap 388 375 364 380 390 416 400
Samhällsvetenskap 3 495 3 292 3 121 3 074 2 998 3 028 3 030
Humaniora 1 944 1 757 1 584 1 424 1 372 1 340 1 279
Därav kvinnor 1 Of whom women 9 297 9 151 8 766 8 612 8 686 8 892 8 881
Naturvetenskap 1 617 1 588 1 447 1 433 1 476 1 496 1 497
Teknik 962 988 969 957 1 015 1 133 1 125
Medicin och hälsovetenskap 3 559 3 556 3 523 3 495 3 512 3 578 3 612
Lantbruksvetenskap 216 225 221 228 229 238 231
Samhällsvetenskap 1 895 1 834 1 768 1 725 1 701 1 719 1 724
Humaniora 1 053 967 843 779 756 731 697
Andel kvinnor i procent Women, percent 48 49 49 49 49 49 49
Därav män 1 Of whom men 9 956 9 445 9 121 8 929 8 996 9 410 9 430
Naturvetenskap 2 525 2 444 2 293 2 231 2 173 2 238 2 268
Teknik 2 469 2 376 2 348 2 369 2 483 2 737 2 785
Medicin och hälsovetenskap 2 312 2 233 2 255 2 192 2 271 2 344 2 327
Lantbruksvetenskap 172 150 143 152 161 178 169
Samhällsvetenskap 1 600 1 458 1 353 1 349 1 297 1 309 1 306
Humaniora 891 790 741 645 616 609 582
Andel män i procent Men, percent 52 51 51 51 51 51 51
1) Doktorander är nettoräknade, så att den studerande endast förekommer en gång i varje summa. Med doktorander avses de som är
aktiva på forskarnivå (1-100 procents aktivitet).
Se Tabellanmärkningar.
Källa: Högskoleverket och SCB: Statistiska meddelanden serie UF 21 (www.scb.se/UF0204).
458 Statistiska centralbyrån

Statistisk årsbok 2013
22.28
Utbildning och forskning
Doktorander under hösten efter universitet/högskola och kön
Doctoral students during the autumn by university/higher education
institution and sex
Universitet/högskola
University/higher education institution
2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011
Samtliga 1 All students 19 253 18 596 17 887 17 541 17 682 18 302 18 311
Uppsala universitet 2 314 2 173 2 047 2 040 1 947 2 023 1 930
Lunds universitet 2 840 2 642 2 460 2 305 2 444 2 547 2 651
Göteborgs universitet 2 192 2 129 1 960 1 841 1 788 1 740 1 706
Stockholms universitet 1 867 1 806 1 655 1 571 1 596 1 547 1 553
Umeå universitet 1 163 1 140 1 119 1 085 1 079 1 101 1 074
Linköpings universitet 1 297 1 211 1 214 1 119 1 116 1 196 1 231
Karolinska institutet 2 253 2 189 2 201 2 197 2 154 2 226 2 246
Kungl. Tekniska högskolan 1 593 1 517 1 520 1 605 1 638 1 803 1 791
Chalmers tekniska högskola 1 031 1 029 993 978 1 031 1 128 1 146
Luleå tekniska universitet 504 520 485 478 503 521 507
Handelshögskolan i Stockholm 200 188 178 158 126 126 128
Sveriges lantbruksuniversitet 682 642 628 643 655 680 654
Karlstads universitet 224 233 209 209 228 227 213
Linnéuniversitetet 2 . . . . . 273 283
Växjö universitet 2 228 210 202 223 199 . .
Örebro universitet 342 388 435 467 466 459 440
Mittuniversitetet 115 130 136 142 188 217 198
Blekinge tekniska högskola 87 93 87 95 112 123 111
Gymnastik- och idrottshögskolan . . . . . . 4
Högskolan i Borås . . . . . . 32
Högskolan i Gävle . . . . . . 3
Högskolan i Halmstad . . . . . . 11
Högskolan i Jönköping 63 87 100 135 147 154 150
Högskolan i Kalmar 2 85 79 85 83 83 . .
Högskolan i Skövde . . . . . . 4
Malmö högskola 59 69 72 70 79 86 112
Mälardalens högskola 138 137 131 125 120 134 122
Södertörns högskola . . . . . 2 31
Därav kvinnor 1 Of whom women 9 297 9 151 8 766 8 612 8 686 8 892 8 881
Uppsala universitet 1 111 1 053 981 1 002 940 967 938
Lunds universitet 1 321 1 255 1 151 1 087 1 182 1 219 1 248
Göteborgs universitet 1 264 1 258 1 159 1 095 1 049 1 017 980
Stockholms universitet 1 021 1 000 922 860 880 837 831
Umeå universitet 607 608 587 566 558 551 544
Linköpings universitet 570 541 564 529 513 556 579
Karolinska institutet 1 367 1 334 1 332 1 325 1 315 1 364 1 396
Kungl. Tekniska högskolan 457 435 436 444 466 517 515
Chalmers tekniska högskola 295 308 290 289 314 338 334
Luleå tekniska universitet 195 193 181 163 164 178 164
Handelshögskolan i Stockholm 82 76 62 55 44 47 47
Sveriges lantbruksuniversitet 359 359 349 360 368 379 363
Karlstads universitet 116 123 120 124 138 133 116
Linnéuniversitetet 2 . . . . . 154 162
Växjö universitet 2 129 125 111 122 111 . .
Örebro universitet 181 208 222 258 256 257 263
Mittuniversitetet 45 59 69 81 100 117 110
Blekinge tekniska högskola 23 33 28 31 44 44 34
Gymnastik- och idrottshögskolan . . . . . . 2
Högskolan i Borås . . . . . . 20
Högskolan i Gävle . . . . . . .
Högskolan i Halmstad . . . . . . 3
Högskolan i Jönköping 36 57 73 95 109 111 108
Högskolan i Kalmar 2 48 41 55 50 49 . .
Högskolan i Skövde . . . . . . .
Malmö högskola 39 53 56 55 57 63 76
Mälardalens högskola 39 36 33 34 37 50 40
Södertörns högskola . . . . . – 20
Andel kvinnor i procent Women, percent 48 49 49 49 49 49 49
Statistiska centralbyrån 459

Utbildning och forskning Statistisk årsbok 2013
22.28
Doktorander under hösten efter universitet/högskola och kön
(forts.)
Universitet/högskola 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011
Därav män 1 Of whom men 9 956 9 445 9 121 8 929 8 996 9 410 9 430
Uppsala universitet 1 203 1 120 1 066 1 038 1 007 1 056 992
Lunds universitet 1 519 1 387 1 309 1 218 1 262 1 328 1 403
Göteborgs universitet 928 871 801 746 739 723 726
Stockholms universitet 846 806 733 711 716 710 722
Umeå universitet 556 532 532 519 521 550 530
Linköpings universitet 727 670 650 590 603 640 652
Karolinska institutet 886 855 869 872 839 862 850
Kungl. Tekniska högskolan 1 136 1 082 1 084 1 161 1 172 1 286 1 276
Chalmers tekniska högskola 736 721 703 689 717 790 812
Luleå tekniska universitet 309 327 304 315 339 343 343
Handelshögskolan i Stockholm 118 112 116 103 82 79 81
Sveriges lantbruksuniversitet 323 283 279 283 287 301 291
Karlstads universitet 108 110 89 85 90 94 97
Linnéuniversitetet 2 . . . . . 119 121
Växjö universitet 2 99 85 91 101 88 . .
Örebro universitet 161 180 213 209 210 202 177
Mittuniversitetet 70 71 67 61 88 100 88
Blekinge tekniska högskola 64 60 59 64 68 79 77
Gymnastik- och idrottshögskolan . . . . . . 2
Högskolan i Borås . . . . . . 12
Högskolan i Gävle . . . . . . 3
Högskolan i Halmstad . . . . . . 8
Högskolan i Jönköping 27 30 27 40 38 43 42
Högskolan i Kalmar 2 37 38 30 33 34 . .
Högskolan i Skövde . . . . . . 4
Malmö högskola 20 16 16 15 22 23 36
Mälardalens högskola 99 101 98 91 83 84 82
Södertörns högskola . . . . . 2 11
Andel män i procent Men, percent 52 51 51 51 51 51 51
1) Doktorander är nettoräknade, så att den studerande endast förekommer en gång i varje summa. Med doktorander avses de som är
aktiva på forskarnivå (1-100 procents aktivitet).
2) Den 1 januari 2010 gick Växjö universitet och Högskolan i Kalmar samman och bildade Linnéuniversitetet.
Se Tabellanmärkningar.
Källa: Högskoleverket och SCB: Statistiska meddelanden serie UF 21 (www.scb.se/UF0204).
460 Statistiska centralbyrån

Statistisk årsbok 2013
22.29
Utbildning och forskning
Doktorsexamina efter forskningsämnesområde och kön
Doctoral degrees by research subject area and sex
Forskningsämnesområde
Research subject area
2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011
Samtliga All students 2 758 2 768 2 853 2 914 2 722 2 614 2 593
Naturvetenskap 678 644 691 654 589 584 600
Teknik 486 476 481 539 428 387 485
Medicin och hälsovetenskap 910 932 917 939 997 974 902
Lantbruksvetenskap 81 66 75 59 64 61 59
Samhällsvetenskap 367 433 444 485 420 407 380
Humaniora 236 217 245 238 224 201 167
Därav kvinnor Of whom women 1 247 1 269 1 352 1 375 1 382 1 309 1 275
Naturvetenskap 234 230 256 252 225 224 252
Teknik 123 118 127 140 131 121 136
Medicin och hälsovetenskap 528 572 555 548 631 598 557
Lantbruksvetenskap 44 32 38 40 35 40 30
Samhällsvetenskap 180 202 228 268 243 220 210
Humaniora 138 115 148 127 117 106 90
Andel kvinnor i procent Women, percent 45 46 47 47 51 50 49
Därav män Of whom men 1 511 1 499 1 501 1 539 1 340 1 305 1 318
Naturvetenskap 444 414 435 402 364 360 348
Teknik 363 358 354 399 297 266 349
Medicin och hälsovetenskap 382 360 362 391 366 376 345
Lantbruksvetenskap 37 34 37 19 29 21 29
Samhällsvetenskap 187 231 216 217 177 187 170
Humaniora 98 102 97 111 107 95 77
Andel män i procent Men, percent 55 54 53 53 49 50 51
Se Tabellanmärkningar.
Källa: Högskoleverket och SCB: Statistiska meddelanden serie UF 21 (www.scb.se/UF0204).
Statistiska centralbyrån 461

Utbildning och forskning Statistisk årsbok 2013
Tjänstgörande och tjänstlediga lärare
22.30 Teachers on duty and on leave
Lärarkategori 1
Position
2011/12 – Skolform
Type of school
Grundskola
Compulsory
school
Gymnasium
2
Upper
secondary
school 2
Kommunal
utbildning
för
vuxna
Municipal
adult education
Särskola,
särvux
School
for the
intellectually
disabled
Svenska
för invandrare
Swedish
for immigrants
Specialskola
Special
school for
pupils with
impaired
vision or
hearing or
speech
defects
Kvinnor
Women
Rektor Head teacher 4 300 1 535 282 213 64 7 3 817 2 584
Biträdande skolledare Deputy head 1 285 578 99 48 61 12 1 362 721
Studie- och yrkesvägledare
Study and vocational counsellor 754 900 416 68 48 2 1 744 444
Lektor Senior subject teacher 12 138 8 . . . 57 101
Ämneslärare Subject teacher 42 208 19 749 2 139 298 2 190 45 359 19 227
Lågstadielärare Junior level teacher 10 474 .. 8 901 . . 10 898 485
Mellanstadielärare
Intermediate level teacher 8 614 .. 33 904 . . 7 478 2 073
Speciallärare/specialpedagog
Remedial teacher 8 032 1 112 98 1 047 . 23 8 934 1 378
Lärare praktiska/estetiska ämnen
Teacher, practical subjects 15 144 5 186 35 664 . 42 11 719 9 352
Lärare yrkesämnen
Teacher, vocational subjects 9 9 202 1 440 934 . . 5 072 6 513
Lärare modersmål
Mother tongue teacher 2 950 99 . 75 13 . 2 177 960
Övriga lärare Other teachers 2 241 1 600 358 850 2 583 . 5 871 1 761
Samtliga Total 96 023 40 099 4 916 6 002 2 771 276 104 488 45 599
Män
Men
Lärarkategori 1 2006/07 2007/08 2008/09 2009/10 2010/11 2011/12
Rektor Head teacher 6 025 6 208 6 404 6 405 6 452 6 401
Biträdande skolledare Deputy head 2 509 2 440 2 271 2 108 2 064 2 083
Studie- och yrkesvägledare
Study and vocational counsellor 2 310 2 170 2 277 2 227 2 194 2 188
Lektor Senior subject teacher 219 207 188 160 149 158
Ämneslärare Subject teacher 66 073 65 296 65 537 63 710 63 746 64 586
Lågstadielärare Junior level teacher 14 309 13 668 12 998 12 265 12 007 11 383
Mellanstadielärare
Intermediate level teacher 12 984 12 151 11 268 10 563 10 097 9 551
Speciallärare/specialpedagog
Remedial teacher 11 513 11 146 11 263 10 790 10 598 10 312
Lärare praktiska/estetiska ämnen
Teacher, practical subjects 23 031 22 851 22 607 21 745 21 542 21 071
Lärare yrkesämnen
Teacher, vocational subjects 11 443 11 684 11 856 11 715 11 865 11 585
Lärare modersmål
Mother tongue teacher 2 293 2 242 2 734 2 919 3 021 3 137
Övriga lärare Other teachers 6 585 6 672 7 353 7 373 7 828 7 632
Samtliga Total 159 294 156 735 156 756 151 980 151 563 150 087
1) I uppgifterna ingår skolledare, studie- och yrkesvägledare och lärare inom grundskola, gymnasieskola, komvux,
särskola, särvux, svenska för invandrare, specialskola samt vissa privatskolor till vilka statsbidrag utgår (dock inte
enskilda företagsskolor). Dessutom ingår uppgifter om personal i skolor med kompletterande utbildningar.
2) Inklusive skolor med kompletterande utbildningar. Including supplementary schools.
Skolverket och SCB: Officiell statistik för förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning
(www.skolverket.se). Del 2.
462 Statistiska centralbyrån

Statistisk årsbok 2013
22.31
Utbildning och forskning
Utgifter för forskning och utveckling (FoU) på utförande sektor,
miljoner kronor, löpande priser
Expenditure on research and development (R&D) by sector, current
prices, SEK m
År
Year
Företagssektorn
Business
sector
Offentliga
sektorn 1
Public
sector 1
Privata, ickevinstdrivande
sektorn 2
Private nonprofit
sector 2
Universitetsoch
högskolesektorn
Higher
education
sector
Samtliga
sektorer
All sectors
Totala FoUutgifter
i relation
till bruttonationalprodukten
(BNP) i procent
Total R&D
expenditure as
percent of gross
domestic product
(GDP)
1999 56 954 2 547 86 16 983 76 570 3,58
2001 3 75 135 2 755 89 19 013 96 992 4,13
2003 71 953 3 149 377 21 062 96 541 3,79
2005 4 71 702 4 795 306 21 660 98 463 3,56
2007 77 176 5 305 179 23 534 106 194 3,40
2009 78 630 4 960 84 28 046 111 720 3,59
1) Kommuner och landsting ingår inte i resultatet för Offentliga sektorn innan år 2005. Public sector: Municipalities and county councils are
not included in the result for the years prior to 2005.
2) Privata icke-vinstdrivande sektorn är svårdefinierad och populationen har varierat med åren. The population in the Private non-profit
sector has varied over the years.
3) Fr.o.m. år 2001 ingår företag som bedriver finansiell verksamhet (SNI 65-67). As of 2001, including the Financial enterprises
(NACE Rev.1 65-67).
4) Fr.o.m. 2005 ingår små företag (10-49 anställda) i undersökningen FoU inom företagssektorn. Small enterprises (10-49 employees) are
included in the regular R&D surveys from 2005 onwards.
Källa: SCB Statistiska meddelanden, serie U 13, 14 och 15 (1997) och UF 13, 14 och 16 (1999–, www.scb.se/UF0304,
www.scb.se/UF0302 och www.scb.se/UF0301) samt UF 15 (1999–2005); Statistikdatabasen: Utbildning och forskning.
22.32
Utgifter för forskning och utveckling (FoU) på utförande sektor,
miljoner kronor, 2009 års priser
Expenditure on research and development (R&D) by sector,
2009 prices, SEK m
År
Year
Företagssektorn
Business
sector
Offentliga
sektorn 1
Public
sector 1
Privata, ickevinstdrivande
sektorn 2
Private nonprofit
sector 2
Universitetsoch
högskolesektorn
Higher
education
sector
Samtliga
sektorer
All sectors
Totala FoUutgifter
i relation
till bruttonationalprodukten
(BNP) i procent
Total R&D
expenditure as
percent of gross
domestic product
(GDP)
1999 68 174 3 048 103 20 329 91 653 3,58
2001 3 86 620 3 176 103 21 919 111 819 4,13
2003 80 282 3 514 421 23 500 107 716 3,79
2005 4 79 052 5 287 337 23 880 108 555 3,56
2007 4 81 224 5 583 188 24 768 111 763 3,40
2009 4 78 630 4 960 84 28 046 111 720 3,59
1) Kommuner och landsting ingår inte i resultatet för Offentliga sektorn innan år 2005. Public sector: Municipalities and county councils are
not included in the result prior to the year 2005.
2) Privata icke-vinstdrivande sektorn är svårdefinierad och populationen har varierat med åren. The population in the Private non-profit
sector has varied over the years.
3) Fr.o.m. år 2001 ingår företag som bedriver finansiell verksamhet (SNI 65-67). As of 2001, including the Financial enterprises
(NACE Rev.1 65-67).
4) Fr.o.m. 2005 ingår små företag (10–49 anställda) i undersökningen FoU inom företagssektorn. Small enterprises (10–49 employees) are
included in the regular R&D surveys from 2005 onwards.
Källa: SCB Statistiska meddelanden serie U 13, 14 och 15 (1997) samt UF 13, 14, 15 och 16 (1999–, www.scb.se/UF0304,
www.scb.se/UF0302 och www.scb.se/UF0317); Statistikdatabasen: Utbildning och forskning.
Statistiska centralbyrån 463

Utbildning och forskning Statistisk årsbok 2013
22.33
Utgifter för forskning och utveckling (FoU) på utförande sektor
och finansieringskällor 2009, miljoner kronor
Expenditure on research and development (R&D), by sector and
sources of finance, SEK m
Finansieringskällor
Sources of finance
FoU-utförande sektor
Sector performing R&D
Summa
Total
Procent
Percent
Företagssektorn
Business
sector
Offentliga
sektorn 1
Public
sector 1
Privata, ickevinstdrivande
sektorn
Private nonprofit
sector
Universitetsoch
högskolesektorn
Higher education
sector
Svenska finansieringskällor
Swedish sources of finance 69 010 4 755 84 26 204 100 053 89,6
Medel från näringslivet
Financing from trade and industry 64 198 252 1 1 266 65 717 58,8
Offentliga medel 1 Public financing 1 4 692 4 388 53 22 333 31 466 28,2
Medel från privata icke-vinstdrivande
sektor m.m.
Financing from private non-profit
funds, etc. 59 112 30 2 367 2 568 2,3
Medel från utlandet
Financing from abroad 9 620 206 1 1 842 11 669 10,4
Summa 2 Total 2 78 630 4 961 84 28 046 111 720 100
1) Inkl. Forskningsstiftelserna med kapital från Löntagarfonderna. Fr.o.m. år 2005 ingår kommuner och landsting samt lokala och regionala
FoU-enheter i Offentliga sektorn. Including Public research funds. County councils and municipalities are included in the Public sector from
2005.
2) Fr.o.m. år 2001 ingår företag som bedriver finansiell varksamhet (SNI 65-67). Fr. o.m. år 2005 ingår små företag (10-49 anställda). As of
2001, including the financial enterprises (NACE Rev.1 65-67). As of 2005, including small enterprises (10-49 employees).
Källa: SCB Statistiska meddelanden serie UF 13, 14 och 16 (www.scb.se/UF0304, www.scb.se/UF0302 och
www.scb.se/UF0301); Statistikdatabasen: Utbildning och forskning.
464 Statistiska centralbyrån

Statistisk årsbok 2013
22.34
Utbildning och forskning
Företagens utgifter för egen utförd FoU efter näringsgren 2009,
mnkr, löpande priser
Enterprises intramural R&D expenditure by industry, SEK m, current
prices
SNI 2007/
NACE Rev. 2
Näringsgren
Industry
01-99 Samtliga näringsgrenar Total expenditure on R&D 78 630
01-43 Varuproducerande företag Manufacturing 59 557
01-09 Jord- skogsbruk, fiske, Utvinning av mineraler
Agriculture, forestry, fishing, Mining and Quarrying 327
10-12 Livsmedel-, dryckesframställning, tobaksvarutillverkning
Manufacture of food products, beverages, tobaco products 377
13-16 +18 Textil- klädes- lädervarutillverkning. Trävaror utom möbler, Grafisk och annan
reproduktion
Manufacture of textiles, wearing apparel, leather. Products of wood except furniture.
Printing and reproduction. 118
17 Massa-, pappersvarutillverkning Manufacture of paper and paper products 3 258
19-20 Stenkolsprodukter och raffinerade petroleumprodukter och kemisk tillverkning
Manufacture of coke and refined petroleum products and chemicals 1 886
21 Farmaceutiska basprodukter, läkemedel
Manufacture of basic pharmaceutical products and pharmaceutical preparations 6 319
22 Gummi- och plastvarutillverkning Manufacture of rubber and plastic products 239
23 Icke-metalliska mineraliska produkter Manufacture of other non-metallic mineral products 107
24 Stål- och metallframställning Manufacture of basic metals 1 563
25-28 Totalt SNI 25-28 Totally SNI 25-28 27 135
25 Metallvaror utom maskiner och apparater
Manufacture of fabricated metal products, except machinery and equipment 1 878
26 Tillverkning av datorer, elektronik, optik
Manufacture of computer, electronic and optical products 18 596
27 Tillverkning av elapparatur Manufacture of electrical equipment 993
28 Tillverkning av övriga maskiner Manufacture of machinery and equipment n.e.c. 5 668
29-30 Motorfordon och andra transportmedel
Manufacture of motor vehicles and other transport equipment 15 985
31-32 Möbler och övrig tillverkning Manufacture of furniture and other manufacturing 1 078
33 Reparation och installation av maskiner och apparater
Repair and installation of machinery and equipment 876
35-39 Försörjning av el, gas värme och kyla, vattenförsörjning
Supply of electricity, gas, steam and air conditioning, Water supply 118
41-43 Byggverksamhet Construction 170
45-99 Tjänsteproducerande företag Services 19 073
45-47+55-56 Handel; hotell och restaurang
Wholesale and retail trade, Accommodation and food service activities 2 266
49-53 Transport och magasinering Transportation and storage 130
58-60 Förlag; film-, video och TV-programföretag
Publishing activities, Motion picture, Programming and brodcasting activities 757
58-63 Informations- och kommunikationsverksamhet Information and communication 4 565
64-66 Finans och försäkringsverksamhet Financial and insurance activitied 626
68+77-81 Fastighetsverksamhet; uthyrning; fastighetsservice; samt andra stödtjänster
Real estate activities, Administrative and support service activities 24
69-70 Juridiska och ekonomiska konsultbyråer; konsulttjänster till företag
Legal and accounting activities, Activities of head offices 156
71 Arkitektkontor, tekniska konsultbyråer, tekniska provnings- och analysföretag
Architectural and engineering activities; technical testing and analysis 779
72 Forsknings- och utvecklingsinstitutioner Scientific research and development 8 585
73-75+82+84-99 Reklam och marknadsundersökning, andra företagstjänster; off förvaltning, försvar, utb.
vård, sociala tjänster
Advertising and market research, office administrative, Public administration and defence,
education, Human health and social work activities 282
Industriforskningsinstitut Research institutes 1 660
Källa: SCB Statistiska meddelanden serie U 14 (www.scb.se/UF0302); Statistikdatabasen: Utbildning och forskning.
Statistiska centralbyrån 465

Utbildning och forskning Statistisk årsbok 2013
22.35
Företagens utgifter, årsverken, personer och personer med
forskarexamen efter företagsstorlek, 2009
Expenditure on intramural R&D, number of full-time equivalents,
persons and persons with postgraduate education by number of
employees
Antal anställda
Number of employees
Totalt
Total
10-49 50-249 250 eller fler
250 or more
FoU-utgifter totalt R&D expenditure 78 630 5 080 9 495 64 055
Arbetskraftskostnader Labour costs 41 924 3 404 5 658 32 862
Konsultarvoden Consultancy fees 14 242 639 1 528 12 075
Övriga driftkostnader Other currents costs 18 891 764 1 895 16 233
Investeringar i fastig-heter och maskiner
Investments in real estates and machines 3 573 273 414 2 886
Årsverken totalt Full-time equivalents 54 285 4 904 8 385 40 995
Kvinnor Women 13 800 1 204 2 079 10 517
Män Men 40 484 3 699 6 306 30 478
Personer totalt Persons 61 674 7 043 9 673 44 958
Kvinnor 15 949 1 710 2 466 11 774
Män 45 725 5 333 7 206 33 185
Antal personer med forskarexamen
Persons with post-graduate degrees 6 120 1 208 1 287 3 626
Kvinnor 1 799 389 377 1 033
Män 4 322 818 910 2 593
Källa: SCB Statistiska meddelanden serie U 14 (www.scb.se/UF0302); Statistikdatabasen: Utbildning och forskning.
22.36
Universitets- och högskolesektorns forskning och utveckling
(FoU) 2009, personaldata, FoU-årsverken
Research and development (R&D) in the higher education sector,
personnel data (full-time equivalent in R&D)
Universitet/högskola
University/college
Totalt
Total
Kvinnor
Women
Män
Men
Universitet och högskolor med forskarutbildning
Universities and university colleges with postgraduate education
Uppsala universitet 1 610 676 935
Lunds universitet 1 891 787 1 104
Göteborgs universitet 1 648 893 755
Stockholms universitet 1 472 725 748
Umeå universitet 1 151 544 608
Linköpings universitet 887 411 477
Karolinska institutet 1 977 1 254 723
Kungl. Tekniska högskolan 1 110 294 816
Chalmers tekniska högskola 768 201 567
Luleå tekniska universitet 365 115 250
Handelshögskolan i Stockholm 47 13 34
Sveriges lantbruksuniversitet 1 075 548 527
Karlstads universitet 198 94 104
Mittuniversitetet 195 80 115
Växjö universitet 166 81 85
Örebro universitet 233 111 122
Blekinge tekniska högskola 99 33 66
Högskolan i Jönköping 176 96 80
Högskolan i Kalmar 115 55 60
Malmö högskola 177 103 74
Mälardalens högskola 154 76 78
Övriga högskolor Other university colleges 831 361 466
Forskningsinstitut Research institutes 43 8 35
Konstnärliga, teologiska och vårdhögskolor
Higher education institutions of Art, Health etc. 65 31 23
Summa universitets- och högskolesektorn Total higher education sector 16 453 7 603 8 852
Källa: SCB Statistiska meddelanden serie UF 13 (www.scb.se/UF0304); Statistikdatabasen: Utbildning och forskning.
466 Statistiska centralbyrån

Statistisk årsbok 2013
22.37
Utbildning och forskning
Universitets- och högskolesektorns forskning och utveckling
(FoU) 2009, intäkter, miljoner kronor
Research and development (R&D) in the higher education sector,
current costs, SEK m
Universitet/högskola
University/college
Finansieringskällor
Sources of financing
Direkta
statsanslag
Government
appropriations
Forskningsråd
Public
research
councils
Övriga
offentliga
medel
Other
Government
funds
Företag
Business
Privata
icke-vinstdrivande
organisationer
Private nonprofit
organisations
Utlandet
Foreign
Övrigt
Other
Summa
Total
Universitet och högskolor
med forskarutbildning
Universities and university
colleges with postgraduate
education
Uppsala universitet 1 402 421 514 77 292 169 18 2 893
Lunds universitet 1 520 625 601 98 409 262 22 3 537
Göteborgs universitet 1 379 427 507 96 310 133 -89 2 765
Stockholms universitet 1 045 350 282 34 129 75 35 1 948
Umeå universitet 915 215 423 34 135 70 10 1 802
Linköpings universitet 595 212 363 40 64 57 2 1 331
Karolinska institutet 1 211 440 868 185 508 427 49 3 689
Kungliga tekniska högskolan 650 212 433 170 115 174 12 1 766
Chalmers tekniska högskola 467 201 431 126 135 165 31 1 555
Luleå tekniska universitet 252 30 140 84 46 87 2 641
Handelshögskolan i Stockholm 22 5 10 37 53 5 17 148
Sveriges lantbruksuniversitet 792 196 336 126 141 75 6 1 672
Karlstads universitet 160 12 68 6 12 13 3 274
Mittuniversitetet 159 7 74 11 5 41 1 299
Växjö universitet 151 9 31 5 2 9 6 212
Örebro universitet 156 27 79 3 14 6 0 286
Blekinge tekniska högskola 69 2 42 4 7 5 0 130
Högskolan i Jönköping 59 9 60 17 16 5 28 193
Högskolan i Kalmar 70 10 26 5 12 5 1 129
Malmö högskola 87 18 60 0 12 5 0 181
Mälardalens högskola 61 3 97 10 9 11 0 191
Övriga högskolor
Other university colleges 418 39 513 28 22 40 10 1 069
Forskningsinstitut
Research institutes 45 6 20 0 4 1 3 79
Konstnärliga högskolor
University colleges of Art 29 5 11 0 0 0 1 47
Övriga enskilda utbildningsanordnare
Other independent education
providers 0 1 4 3 17 2 4 31
Summa universitets- och
högskolesektorn
Total higher education sector 11 713 3 481 5 989 1 201 2 471 1 843 172 26 870
Källa: SCB Statistiska meddelanden serie UF 13 (www.scb.se/UF0304); Statistikdatabasen: Utbildning och forskning.
Statistiska centralbyrån 467

Utbildning och forskning Statistisk årsbok 2013
22.38
Statliga anslag för forskning och utveckling (FoU) fördelade på
ändamål, miljoner kronor i löpande priser
Government grants for research and development (R&D), by
objectives, SEK m, current prices
Ändamål Objectives 2007 2008 2009 2010 2011 2012
Jordbruk, skogsbruk, jakt, fiske
Agriculture, forestry, hunting, fishing 366 414 430 451 466 506
Industriell verksamhet Mining and manufacturing 1 246 1 458 1 218 996 656 614
Energi- och vattenförsörjning
Energy and water supply 837 906 1 201 1 404 1 525 1 537
Transport och telekommunikationer
Transport and telecommunications 802 899 1 445 1 477 1 135 1 201
Boende och samhällsplanering
Housing and social planning 189 214 200 212 203 211
Fysisk miljö, naturvård
Environment, nature conservation 344 375 522 519 563 604
Hälso- och sjukvård Health and medical care 157 161 268 536 394 389
Socialvård, social miljö, trygghet Social services 52 52 306 361 370 461
Kultur, massmedia, fritid Culture, media, leisure 36 29 45 64 69 72
Undervisning Education 81 66 144 189 50 53
Arbetsmiljö, personalskydd Work environment 126 27 143 126 140 144
Offentlig förvaltning, samhällsservice
Public administration 274 293 153 188 255 261
Utforskning av jorden och atmosfären
Earth and atmospheric research 220 229 161 199 203 174
Allmän vetenskaplig utveckling
General advancement of knowledge 15 726 17 099 19 126 19 849 20 147 20 497
Matematik och naturvetenskap Natural sciences 3 322 3 441 3 728 4 197 4 240 4 300
Teknisk vetenskap Technology 2 594 2 966 3 008 3 250 3 571 3 725
Medicinsk vetenskap Medicine 4 721 5 254 5 377 6 091 6 341 6 491
Lantbruks- och veterinärvetenskap
Agriculture and veterinary science 591 669 666 717 680 598
Samhällsvetenskap Social sciences 2 034 1 803 1 890 2 325 2 470 2 494
Humanistisk vetenskap Humanities 1 094 1 238 1 445 1 569 1 105 1 141
Tvärvetenskap Interdisciplinary research 1 370 1 728 1 488 1 365 1 366 1 357
FoU som inte kan fördelas Non-distributable R&D - - 1 525 335 375 392
Rymdverksamhet Space 191 192 205 233 97 642
Försvar Defence 4 057 3 180 2 368 2 223 2 260 2 510
Ej fördelat Not distributed .. .. 336 443 444 448
Summa Total 24 704 25 594 28 270 29 470 28 975 30 325
Källa: SCB Statistiska meddelanden serie UF 17 (www.scb.se/UF0306): Statliga anslag till forskning och utveckling;
Statistikdatabasen: Utbildning och forskning.
468 Statistiska centralbyrån

Kultur och fritid
Culture and leisure
Foto: Monica Holmberg

Kultur och fritid Statistisk årsbok 2013
23 – Kultur och fritid
Culture and leisure
23.1 Det svenska båtlivet .................................. 471
Boating in Sweden
23.2 Bokläsning ................................................. 473
Reading
23.3 Idrottsföreningar tillhörande visst
specialförbund 1985–2011 ................................ 475
Sports clubs belonging to certain
federations
23.4 Folkbibliotek, bio och studiecirklar
– trender ............................................................. 476
Public libraries, cinemas and study circles
– trends
23.5 Personer 16 år och äldre som gjort
en semesterresa om minst en vecka 2011,
procent ................................................................ 477
Persons taking a trip of at least one week
duration, percent
23.6 Primärkommunala nettokostnader
för kulturverksamhet, mnkr .............................. 478
Municipal operating costs for culture, SEK m
23.7 Landstingskommunala driftkostnader
för kulturverksamhet, löpande priser ............... 478
County council operating costs for culture,
current prices
23.8 Forskningsbibliotek, bestånd och
tillväxt 2011......................................................... 479
Research libraries, stocks and acquisitions
23.9 Forskningsbibliotek, utlåning,
personal och kostnader 2011 ........................... 480
Research libraries, media circulation,
staff and costs
23.10 Folkbibliotek ............................................. 481
Public libraries
23.11 Studiecirklar ............................................. 482
Study circles
23.12 Studieförbundens kulturprogram ........... 483
Adult educational associations’
cultural programmes
23.13 Bokproduktion, översikt .......................... 484
Book production, overview
23.14 Bokproduktion efter språk ...................... 484
Book production by language
23.15 Bokproduktion efter ämnesområde ....... 485
Book production by subject
23.16 Dagstidningar ........................................... 486
Daily newspapers
23.17 Tidskrifter ................................................. 486
Weeklies and periodicals
23.18 Genomsnittligt antal betalda TVavgifter
under året ..............................................486
Average number of TV-licences paid
during the year
23.19 Biografer, biografbesökare och
filmer ...................................................................487
Cinemas, cinema goers and films
23.20 Granskade långfilmer ..............................487
Films censored
23.21 Museer och offentliga konsthallar
2010 ..........................................................487
Museums and Exhibition Halls
23.22 Orkestrar och regional musikverksamhet,
verksamhet och ekonomi
2008 ...........................................................489
Orchestras and regional music organisations,
activities and finances
23.23 Teater och dans, verksamhet
och ekonomi 2008 ..............................................490
Theatre and dance, activities and
finances
23.24 Antal idrottsföreningar och
utövade idrotter ..................................................491
Number of sports clubs and types of
sports
23.25 Idrottsföreningar efter specialförbund
den 1 januari ........................................492
Sports clubs belonging to federations
23.26 Personer 16 år och äldre som
gjort en semesterresa om minst en vecka,
haft tillgång till fritidshus samt varken
gjort någon semesterresa eller haft tillgång
till fritidshus 2011, procent ......................493
Persons who have taken a holiday trip of at
least one week, had access to a holiday
home, and persons who have not taken a
holiday trip of at least one week nor had
access to a holiday home, percent
23.27 Personer 16 år och äldre som
ägnar sig åt bokläsning och lyssnar
på talböcker 2011, procent ................................495
Persons reading books and listening to
talking books, percent
23.28 Personer 16 år och äldre som
under de senaste 12 månaderna 2011
strövat i skog och mark, procent ......................497
Persons who walked in forests and fields
during a twelve month period 2011, percent
470 Statistiska centralbyrån

Statistisk årsbok 2013
23.1
Det svenska båtlivet
Boating in Sweden
Sverige har en levande skärgård som genom allemansrätten och strandskyddet är
öppen och tillgänglig för alla. Det ger bra förutsättningar för båtlivet som
betyder mycket för många regioner, företag och utövare.
Kultur och fritid
År 2010 vistades cirka 2,5 miljoner svenskar
mellan 20–74 år i en fritidsbåt i Sverige, enligt
Transportstyrelsens Båtlivsundersökning. Det
innebär att det var cirka 38 procent som
tillbringade tid i egen eller annans fritidsbåt vid
minst ett tillfälle. Det är en ökning med 8 procent
sedan den förra undersökningen år 2004.
Antal båtägare ökar
År 2010 ägde nästan 18 procent en eller flera
fritidsbåtar. Det är en ökning med nära 3
procent sedan 2004.
En annan skillnad vi kan utläsa mellan åren
är att det år 2010 är mer vanligt att äga mer än
en båt. Det var 24 procent av hushållen som
ägde två båtar eller fler, jämfört med 21 procent
2004.
De svenska hushållen som ingick i undersökningen
2010 ägde ungefär 943 000 fritidsbåtar,
varav cirka 881 000 var i sjödugligt skick. Den
vanligaste båttypen var en motorbåt utan övernattningsmöjlighet
med motor på minst 10 hk.
Det var nästan en tredjedel av hushållen som
ägde en sådan båt.
Olika användningsområden för små och stora
båtar
Drygt åtta av tio båtar användes någon gång
under 2010. Under perioden maj till september
användes 134 000 båtar per dag och i genomsnitt
var 2,8 personer med på dessa turer. Juli
var den månad då flest personer var ute med
sin båt, och då användes båten i genomsnitt tio
dagar.
Fritidsbåten används oftast till dagsturer och
fisketurer. Det gäller framför allt mindre båtar
och ruffade motorbåtar. Däremot används
ruffade segelbåtar främst till längre turer med
övernattning.
De båtar som användes oftast var segelbåtar
med möjlighet till tillfällig övernattning. 99 procent
använde sin segelbåt, medan det bara var
cirka sex av tio som använde sina kajaker, kanadensare,
ekor, roddbåtar och jollar.
Foto: Jan-Aage Haaland
Statistiska centralbyrån 471

Kultur och fritid Statistisk årsbok 2013
Flest båtar på Ostkusten
Fritidsbåtsanvändningen är spridd över hela
Sverige, men skiljer sig mellan olika områden
beroende på de geografiska förutsättningarna.
Under 2010 var det vanligast att de med små
båtar hade sin hemmahamn i inlandsvatten,
medan de som ägde större båtar hade dem vid
havskusten.
En skattning av båtbeståndet visar att det
fanns flest båtar på Ostkusten.
Båtbestånd efter geografisk fördelning 2010
Med 40 procent var båttypen ”Ruffad segelbåt”
den vanligaste på Ostkusten. Drygt en tredjedel
av de båtar som fanns i inlandet tillhörde båttypen
liten båt.
Viktigt med frihet och naturupplevelser
För drygt nio av tio personer var upplevelserna
av frihet och natur viktigast när de vistades i
fritidsbåten. För 89 procent var vädret viktigt
och för 82 procent var tystnad och lugn viktigt.
Nästan två tredjedelar av samtliga som hade
vistats i en båt upplevde att båtlivet hade
påverkat deras hälsa ganska eller mycket
positivt. Endast 1 procent upplevde att båtlivet
hade påverkat hälsan negativt.
Positiv inställning till lagen om sjöfylleri
År 2010 ändrades lagen om sjöfylleri. De nya
alkoholgränserna är 0,2 promille för sjöfylleri
och 1,0 promille för grovt sjöfylleri. Lagen
omfattar de som kör en båt som är längre än 10
meter eller båtar som kan hålla en högre hastighet
än 15 knop. Både båtföraren och personer
ombord med uppgifter som är av betydelse för
säkerheten till sjöss omfattas av den nya lagen.
Lagändringen gör också att polisen och kustbevakningen
har rätt att göra rutinmässiga alkoholtester
för att kontrollera nykterheten och
sjösäkerheten i svenska vatten.
Det fanns en viss skillnad i inställningen till
den nya lagen mellan de som ägde en båt och
de som inte gjorde det. Jämförelsen visar att 90
procent av de som inte var båtägare var positivt
inställda, medan det var 82 procent av båtägarna
som var det.
Två av tre har ingen båtexamen
Enligt undersökningen var det inte så vanligt att
båtägare hade någon form av båtexamen. Drygt
två tredjedelar hade ingen examen, var femte
hade förarintyg/skärgårdsskepparexamen och
var tionde hade kustskepparintyg/skepparexamen.
Bland de personer som ägde en båt
med hastighet över 20 knop hade i regel fler
examen.
Även om många inte har någon formell
båtexamen har drygt hälften av de som kör båt
mer än 300 timmars körerfarenhet. Av de som
kör båt med hastighet över 20 knop har drygt
tre av fyra mer än 100 timmars erfarenhet.
Motsvarande uppgift för båtar med max 20
knop är 70 procent.
Resultatet av undersökningen visar att
knappt 3 procent var med om en allvarligare
båtincident under 2010. Nära en tredjedel av
olyckorna handlade om att man hade kolliderat
med en annan båt.
Enligt Sjöfartsverkets sjöräddningsstatistik
har antalet insatser från 2005 till 2010 varierat
mellan 659 och 758. År 2007 var det en topp
med 934 sjöräddningsinsatser. Under 2010 var
det 29 personer som omkom eller saknades till
följd av fritidsbåtsolyckor. Det är en minskning
med nästan 15 procent jämfört med året innan.
Definitioner
Fritidsbåt är en privatägd båt som används som
fritidsbåt t.ex. motorbåt, segelbåt, roddbåt,
kajak, kanot, vattenskoter och jolle som inte är
tillbehör till annan båt.
Ej sjödugligt skick innebär att båten skulle
behöva mer än en vanlig service för att kunna
sjösättas.
Möjlighet till enbart tillfällig övernattning innebär
att båten inte har något slutet utrymme med
acceptabel ståhöjd.
Liten båt: Helt öppen båt med motor under 10
hk, eka, roddbåt, jolle, kanadensare och kajak.
Ruffad motorbåt: Ruffad motorbåt avsedd för
övernattning.
Ruffad segelbåt: Ruffad segelbåt, motorseglare
avsedd för övernattning.
Källa: Transportstyrelsen (www.transportstyrelsen.se) och
Sjöfartsverket (www.sjofartsverket.se).
472 Statistiska centralbyrån

Statistisk årsbok 2013
Kultur och fritid
23.2 Bokläsning
Reading
År 2011 är det 40 procent av den vuxna befolkningen som läst en bok minst en
gång i veckan under de senaste 12 månaderna. Samtidigt består stora skillnader i
läsvanor mellan olika grupper av befolkningen.
Under de senaste 25 åren har skaran av regelbundna
bokläsare växt i Sverige. Från 1988 till
2011 har andelen som uppger att de ”läst någon
bok” minst någon gång i veckan under de
senaste 12 månaderna ökat från 28 till 40 procent.
Ökningen ägde framför allt rum under
2000-talets inledande år, vilket utöver sänkt
bokmoms kan relateras till nya försäljningsställen,
ökad pocketutgivning och en deckarvåg
med många storsäljande författare. År 2005 och
2006 var gruppen regelbundna läsare som störst
med toppnoteringen 42 procent.
Kvinnor läser mer regelbundet än män
Bokläsandet i Sverige karakteriseras av en stor
könsskillnad och den har bestått under hela
perioden 1988–2011. År 1988 var andelen regelbundna
läsare 35 procent bland kvinnor och 21
procent bland män. Motsvarande resultat för år
2011, med generellt fler regelbundna bokläsare i
befolkningen, är 49 respektive 30 procent.
Tvärtom är gruppen som inte har läst en bok
under det senast året väsentligt större bland
män än kvinnor. Andelen icke-läsande kvinnor
har legat tämligen stabil under det senaste
kvartsseklet. Bland män har däremot andelen
icke-läsare successivt vuxit sedan slutet av 1980-
talet, då gruppen utgjorde cirka 20 procent. År
2011 var det 26 procent män och 11 procent av
kvinnor som svarade att de inte hade läst en
bok det senaste året.
Den sporadiska bokläsaren (som läst minst
någon gång under de senaste 12 månaderna,
men inte så ofta som varje vecka) är något
mindre vanlig i dag än i slutet av 1980-talet. Det
gäller både kvinnor och män. År 2011 är andelen
sporadiska läsare ungefär lika stor bland
kvinnor och män: 40 respektive 44 procent.
Regelbundna läsare, sporadiska läsare och icke-läsare enligt SOM-undersökningarna efter kön,
procent 1988–2011
Statistiska centralbyrån 473

Kultur och fritid Statistisk årsbok 2013
Var tredje läser skönlitteratur varje vecka
Andra faktorer som har stor betydelse för bokläsandet
är utbildning och social klass. I en jämförelse
av personer som själva beskriver sig som
boende i högre tjänstemannahem med dem
boende i arbetarhem är andelen regelbundna
läsare nästan den dubbla i de högre tjänstemannahemmen:
54 mot 29 procent (2011). 1 Det
finns stor anledning att skilja på läsandet av
skön- och facklitteratur. Till att börja med har
det regelbundna läsandet av skönlitterära böcker
mer än dubbelt så stor utbredning i befolkningen
som läsandet av fackböcker.
År 2011 uppger 34 procent att de läser en
skönlitterär bok minst varje vecka och 13 procent
en fackbok (i båda fallen inkluderas ljudböcker
i frågan).
Könsskillnaden i läsandet av skönlitteratur är
densamma som för böcker allmänt: 44 procent
av kvinnorna läser skönlitteratur minst varje
vecka jämfört med 24 procent av männen.
Statistiken visar också att andelen regelbundna
läsare av skönlitteratur är tre gånger så
stor bland dem med examen från högskola/
universitet jämfört med dem med grundskola
som högsta utbildning: 51 respektive 16 procent.
Vid motsvarande jämförelser ifråga om fackböcker
finns ingen könsskillnad, däremot ökar
utbildningsfaktorn ytterligare i betydelse. Andelen
läsare av fackböcker är 26 procent bland
högutbildade och 6 procent bland lågutbildade.
Källa: Den nationella SOM-undersökningen 1988–2011.
Andelen regelbundna läsare av skönlitteratur respektive fackböcker i olika grupper 2011, procent
Regelbundna läsare, sporadiska läsare och icke-läsare enligt SOM-undersökningarna efter
subjektiv klass 1988–2011
1) Det ska noteras att enkätfrågans svarsalternativ ’Högre
tjänstemannahem’ före 2009 års undersökning löd ’Högre
tjänstemanna-/akademikerhem’.
474 Statistiska centralbyrån

Statistisk årsbok 2013
23.3
Kultur och fritid
Idrottsföreningar tillhörande visst specialförbund 1985–2011
Sports clubs belonging to certain federations
Gymnastik, fotboll och friidrott
Fotboll är den överlägset största idrotten vad
gäller antalet föreningar. Under hela den
betraktade perioden har antalet legat mellan
3 000 och 3 500.
Gymnastik och friidrott är de sporter som
kommer närmast vad gäller antalet föreningar.
Bägge har dock haft en nedåtgående
trend under den betraktade perioden.
Golf, ridsport och tennis
Ridsporten hade en kraftig uppgång under
10-årsperioden 1985–1995, och ökade från
300 föreningar till över 900. Därefter har
antalet förblivit tämligen konstant – mellan
900 och 1 000.
Även golf har ökat men där har ökningen
varit jämt fördelad över hela perioden.
Beträffande tennis kan det vara värt att
berätta att Björn Borg slutade 1982 (dock
spelade han en match mot Henri Lecomte 1
april 1983).
Bandy, innebandy och ishockey
Innebandyn blev som namnet antyder en
innesport och 1997 fanns hela 1 600 föreningar,
vilket var 8 gånger fler än 1985. Efter
toppåret 1997 har antalet föreningar minskat
och uppgår nu till drygt 1 100.
Beträffande ishockey och bandy kan man
konstatera att antalet föreningar nu (2011) är
lite lägre än 1985.
Källa: Riksidrottsförbundet.
Statistiska centralbyrån 475

Kultur och fritid Statistisk årsbok 2013
23.4
Folkbibliotek, bio och studiecirklar – trender
Public libraries, cinemas and study circles – trends
Folkbibliotek, utlåning av böcker, miljoner 1950–2011
Under perioden 1950 till 1978 ökade bokutlåningen
från 17 miljoner lån till 78 miljoner
lån per år. Därefter har upp- och nedgångar
följt på varandra. Sedan 1996 har
utlåningen generellt sett minskat.
Källa: Kungliga biblioteket (www.kb.se).
Biobesökare, miljoner 1960–2011
År 2011 var antalet biobesök drygt 16,4 miljoner.
Det är i nivå med antalet besök 25 år
tidigare då den kontinuerliga minskning av
antalet besök som pågått sedan seklets mitt
bröts. De tre mest sedda filmerna under
2011 var: Harry Potter och Dödsrelikerna
del 2, Pirates of the Caribbean: I främmande
farvatten samt Tintins äventyr: Enhörningens
hemlighet. Digitaliseringen av biograferna
fortsatte under 2011.
Vid årets utgång var 1/3 av landets biosalonger
utrustade för att visa filmer digitalt.
Källa: Svenska filminstitutet (www.sfi.se).
Studiecirklar, 1 000-tal 1951–2011
Studiecirklar följer i stort sett samma utveckling
som utlåningen av böcker på folkbiblioteken.
Under perioden 1950–1979 ökade
antalet cirklar från 33 000 till 350 000, dvs.
mer än en tiodubbling. År 2011 hölls lite
drygt 280 000 studiecirklar av studieförbunden.
Källa: Folkbildningsrådet (www.folkbildning.se).
476 Statistiska centralbyrån

Statistisk årsbok 2013
23.5
Kultur och fritid
Personer 16 år och äldre som gjort en semesterresa om minst en
vecka 2011, procent
Persons taking a trip of at least one week duration, percent
Hushållstyp
59 procent av befolkningen i åldern 16 år
och äldre gjorde en semesterresa om minst
en vecka 2011. Ser man till olika hushållstyper
visar sig stora skillnader i resandet.
Sålunda hade 50 procent av ensamstående
med barn gjort en semesterresa. Motsvarande
andel bland sammanboende med
barn var 66 procent.
SKL-region
Ser man till regioner visar sig befolkningen i
de tre storstadsområdena vara de som reser
mest. 68 procent hade gjort en semesterresa
under det senaste året. I glesbygdskommunerna
– i diagrammet betecknade
som ”Övriga kommuner" (glesbygds- och
varuproducerande kommuner samt övriga
kommuner upp till 25.000 invånare exkl.
pendlingskommuner) – var motsvarande
andel 49 procent.
Se Tabellanmärkningar.
Socioekonomisk grupp
Även när man studerar socioekonomiska
grupper framkommer stora skillnader. Bland
ej facklärda arbetare hade drygt 4 av 10
(43 procent) gjort en semesterresa. Bland
högre tjänstemän hade 77 procent gjort en
sådan resa.
Källa: SCB Undersökningarna av levnadsförhållanden,
ULF (www.scb.se/LE0101).
Statistiska centralbyrån 477

Kultur och fritid Statistisk årsbok 2013
23.6
Primärkommunala nettokostnader för kulturverksamhet, mnkr
Municipal operating costs for culture, SEK m
Verksamhetsområde
Area of activity
Nettokostnader, miljoner kr
Net costs, SEK m
Nettokostnader per invånare, kr
Net costs per inhabitant
2008 2009 2010 2011 2008 2009 2010 2011
Allmän kulturverksamhet 1
General cultural activities 3 209 3 199 3 242 3 302 347 343 344 348
Stöd till studieorganisationer
Support for adult educational
associations 568 516 524 502 61 55 56 53
Bibliotek Libraries 3 724 3 760 3 829 3 911 402 403 407 412
Musik-/kulturskola
Schools of music/culture 1 864 1 872 1 901 1 951 201 200 202 206
Totalt Total 9 365 9 347 9 496 9 666 1 011 1 001 1 009 1 019
1) Allmän kulturverksamhet avser dels kulturverksamhet i kommunal regi, dels stöd till kulturella föreningar.
Källa: SCB Statistiska meddelanden, serie OE 30 (www.scb.se/OE0107); Statistikdatabasen: Offentlig ekonomi.
23.7
Landstingskommunala driftkostnader för kulturverksamhet,
löpande priser
County council operating costs for culture, current prices
2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011
Kulturutgifter 1 , mnkr Current costs 1 , SEK m 2 454 2 751 2 868 3 005 3 114 3 158 3 478
Kulturutgifter 1 , kr per inv.
Current costs 1 , SEK/inhabitant. 271 302 312 325 335 337 369
1) Exkl. interna kostnader. Kulturutgifterna omfattar även kostnader för studieförbund, ungdomsorganisationer och lokalhållande
föreningar. Excl. internal costs. County council operating costs for culture include costs for adult educational associations, youth
organisations and organisations that provide facilities for community activities.
Källa: SCB Statistiska meddelande, serie OE 24 (www.scb.se/OE0107); Statistikdatabasen: Offentlig ekonomi.
478 Statistiska centralbyrån

Statistisk årsbok 2013
23.8
Forskningsbibliotek, bestånd och tillväxt 2011
Research libraries, stocks and acquisitions
Kultur och fritid
Bibliotek
Library
Bibliotek,
antal
Libraries,
number
Böcker,
seriella publikationer,
hyllmeter
Books, serial
publications,
meters of
shelves
Mediebestånd
Media stocks
Periodika,
tryckt form,
titlar, antal
Periodical,
in print,
titles,
number
Periodika,
elektr. form,
titlar, antal
Periodical
electronic
form, titles,
number
Databaser
1
Databases
Förvärv av
böcker och
seriella publikationer,
hyllmeter
Acquisitions,
book and
serial publications,
shelf
meters
Nationalbibliotek National Library
Kungliga biblioteket 4 104 551 8 907 3 480 42 1 076
Högskolebibliotek University Libraries 140 631 881 45 166 425 586 2 703 5 809
Därav bibliotek vid Of which libraries at
Chalmers bibliotek 3 13 429 350 7 180 150 62
Göteborgs universitetsbibliotek 12 67 346 5 636 13 068 200 793
Handelshögskolan i Stockholm. Biblioteket 1 3 626 50 25 000 44 28
Karlstads universitetsbibliotek 2 5 816 713 11 591 60 586
Karolinska Institutet Universitetsbiblioteket 2 12 793 123 10 919 35 30
Kungl. Tekniska högskolans bibliotek 6 24 416 586 8 636 111 99
Linnéuniversitetets universitetsbibliotek 2 7 687 550 13 900 102 350
Linköpings universitetsbibliotek 6 16 628 2 020 14 333 130 240
Luleå universitetsbibliotek 2 6 708 131 20 172 89 40
Lunds universitets bibliotek 32 167 635 14 833 18 980 180 982
Stockholms universitetsbibliotek 9 62 622 1 863 20 327 117 644
Sveriges lantbruksuniversitets bibliotek 6 13 704 1 784 9 604 57 67
Umeå universitetsbibliotek 4 34 282 5 767 12 147 131 478
Uppsala universitetsbibliotek 14 130 931 4 559 18 068 271 362
Örebro universitetsbibliotek 4 8 401 733 11 009 81 98
Specialbibliotek Special Libraries 55 74 282 7 167 19 546 707 790
Därav bibliotek vid Of which libraries at
Konstbiblioteket/Nationalmuseum & Moderna
Museet 1 4 368 150 9 5 40
Naturvårdsverkets biblioteket 1 636 121 2 339 8 6
Nordiska museets bibliotek 1 3 800 268 20 2 56
Patent och registreringsverkets bibliotek 2 2 439 121 8 134 337 7
Riksantikvarieämbetet – Vitterhetsakademiens
bibliotek 2 7 126 852 41 2 44
Riksdagsbiblioteket 1 8 733 663 – 40 92
Statistiska centralbyråns bibliotek 1 – 124 2 232 4 –
Svenska barnboksinstitutets bibliotek 1 2 467 120 9 – 67
Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI.
Biblioteket 4 1 097 187 – 200 10
VTI Statens väg- och
transportforskningsinstitut. BIC 1 3 000 237 16 4 21
Samtliga 2 Total 2 199 810 714 61 240 448 612 3 452 7 675
1) Fr.o.m. 2006 års statistik efterfrågas "antal databaser" i stället för som tidigare "antal titlar i databaser".
2) Totalt 77 bibliotek med 199 serviceställen. There are 77 libraries with 199 service points.
Källa: Kungliga Biblioteket, Bibliotek 2011 (www.kb.se).
Statistiska centralbyrån 479

Kultur och fritid Statistisk årsbok 2013
23.9
Forskningsbibliotek, utlåning, personal och kostnader 2011
Research libraries, media circulation, staff and costs
Bibliotek
Library
Lokala lån
Local
circulation
Ut- och inlåning
Media circulation
Lån till
andra bibliotek,
antal
Interlibrary
lending
Inlån från
andra bibliotek,
antal
Interlibrary
loans
received
Personal, helårsverken
Staff, person-years
Totalt
Total
Därav bibliotekarier
och
dokumentalister
1
Driftkostnader,
1 000 kr
inkl. lokaler
Operating
costs
Nationalbibliotek National Library
Kungliga biblioteket 95 716 6 585 2 461 363 155 325 289
Högskolebibliotek
University Libraries 8 717 373 417 441 111 297 1 629 1 097 2 042 030
Därav bibliotek vid
Of which libraries at
Chalmers bibliotek 56 133 55 668 4 094 46 30 74 090
Göteborgs universitetsbibliotek 506 055 32 836 8 507 187 131 199 664
Handelshögskolan i Stockholm.
Biblioteket 21 562 1 938 578 10 8 13 463
Karlstads universitetsbibliotek 124 905 6 658 3 000 22 17 49 327
Karolinska Institutet Universitetsbiblioteket
187 791 14 138 5 627 103 53 133 733
Kungl. Tekniska högskolans bibliotek 76 660 3 975 2 526 58 32 93 672
Linnéuniversitetets universitetsbibliotek
201 068 6 046 3 474 48 36 62 342
Linköpings universitetsbibliotek 514 259 23 507 6 437 89 68 107 048
Luleå universitetsbibliotek 276 841 14 627 4 333 36 22 55 013
Lunds universitets bibliotek 530 377 28 146 13 295 180 139 227 950
Stockholms universitetsbibliotek 1 085 584 19 657 7 817 121 83 165 231
Sveriges lantbruksuniversitets
bibliotek 101 894 4 517 3 682 52 40 64 764
Umeå universitetsbibliotek 2 033 971 39 222 3 661 107 66 126 364
Uppsala universitetsbibliotek 296 782 63 922 9 431 186 111 226 958
Örebro universitetsbibliotek 319 878 11 952 2 594 31 19 44 428
Specialbibliotek Special Libraries 218 369 38 433 3 773 210 135 147 426
Därav bibliotek vid
Of which libraries at
Konstbiblioteket/Nationalmuseum &
Moderna Museet 1 834 190 163 4 2 521
Naturvårdsverkets biblioteket 1 562 173 72 6 3 2 886
Nordiska museets bibliotek 9 186 384 37 5 3 2 441
Patent och registreringsverkets
bibliotek 5 095 12 099 558 14 6 11 033
Riksantikvarieämbetet – Vitterhetsakademiens
bibliotek 42 377 2 379 222 14 11 15 896
Riksdagsbiblioteket 18 944 2 080 243 39 22 33 916
Statistiska centralbyråns bibliotek 1 458 291 50 5 5 6 026
Svenska barnboksinstitutets bibliotek 5 209 217 – 9 4 6 599
Totalförsvarets forskningsinstitut,
FOI. Biblioteket – – 1 456 5 5 4 742
VTI Statens väg- och transportforskningsinstitut.
BIC 1 065 718 84 8 6 6 031
Samtliga Total 9 031 458 462 459 117 531 2 203 1 387 2 514 745
1) Of whom librarians and documentalists.
Källa: Kungliga Biblioteket, Bibliotek 2011 (www.kb.se).
480 Statistiska centralbyrån

Statistisk årsbok 2013
Kultur och fritid
23.10 Folkbibliotek
Public libraries
År 1
Year 1
Antal bibliotekssystem
2
Number of library
systems 2
Bokbestånd,
1 000-tal
Book-stock, volumes
in thousands
AV-mediebestånd
3 ,
1 000-tal
Audiovisual
media-stock,
units in
thousands 3
Summa
Total
Tidningar och
tidskrifter,
1 000-tal Årsprenumerationer
Newspapers and
periodicals Annual
subscriptions
1992 371 46 559 2 223 48 781 143
1993 365 46 128 2 291 48 419 136
1994 358 44 919 2 361 47 279 132
1995 358 45 127 2 391 47 516 128
1996 328 44 569 2 396 46 966 123
1997 330 44 528 2 499 47 027 126
1998 327 44 717 2 847 47 564 116
1999 327 44 969 2 847 47 816 113
2000 332 44 938 2 876 47 814 111
2001 330 44 742 2 912 47 654 111
2002 330 44 658 3 033 47 691 105
2003 329 43 859 3 099 46 958 103
2004 329 43 111 3 190 46 301 98
2005 327 41 970 3 314 45 284 94
2006 326 41 238 3 264 44 503 92
2007 292 40 230 3 197 43 427 88
2008 290 39 520 3 148 42 668 88
2009 3 290 38 073 3 612 41 684 86
2010 290 36 438 3 487 39 925 81
2011 290 36 258 3 314 39 572 82
År 1
Utlåning, 1 000-tal
Circulation, thousands
Driftkostnader, 1 000-tal kr
Operating costs, thousands
Böcker
Books
Skönlitteratur
för
vuxna
Literature
(fiction,
poetry,
drama)
Andel lån av
Fraction loans of
Facklitteratur
för vuxna
Non-fiction
literature
Barnböcker
Juvenile
books
AV-medier
Audiovisual
media
Summa
Böcker o.d.
Books, etc.
Därav för
Of which for
Personal
Staff
1992 67 456 30 28 42 4 602 2 711 048 345 245 1 339 491
1993 68 234 30 29 41 5 049 2 631 567 342 762 1 256 824
1994 68 706 29 30 41 6 020 2 696 924 352 367 1 276 476
1995 71 201 29 30 41 6 984 2 721 195 355 492 1 286 306
1996 74 231 28 31 41 7 886 2 815 649 356 045 1 342 700
1997 73 216 27 32 41 8 203 2 897 858 369 239 1 391 160
1998 72 589 27 32 41 9 038 2 952 457 384 663 1 423 742
1999 71 029 28 31 41 9 428 2 940 440 386 692 1 434 900
2000 70 909 28 31 41 10 043 2 988 208 400 402 1 497 371
2001 68 783 28 30 42 10 595 3 137 701 407 327 1 589 329
2002 66 692 28 30 42 11 758 3 242 239 420 293 1 676 786
2003 65 344 27 30 43 11 559 3 334 686 412 699 1 752 867
2004 63 908 27 29 44 11 390 3 379 611 407 637 1 764 694
2005 60 683 26 29 45 11 473 3 412 473 412 036 1 792 205
2006 59 014 26 28 46 11 674 3 609 746 461 718 1 855 773
2007 57 290 25 27 48 11 823 3 554 424 449 307 1 858 630
2008 58 263 25 27 48 11 627 3 575 007 418 090 1 914 907
2009 58 424 25 26 49 12 007 3 676 252 418 936 1 940 914
2010 57 432 26 25 49 11 456 3 615 166 424 211 1 919 612
2011 57 270 24 25 51 11 737 3 728 982 424 920 1 966 757
1) Förutom folkbiblioteken (290 st. år 2009) ingår uppgifter för Svenska sjömansbiblioteket t.o.m. 2007, sjukhusbiblioteken t.o.m. 2006,
bibliotek för svenskar i utlandet t.o.m. 2000, truppförbandsbibliotek t.o.m. 1995 och tal- och punktskriftsbiblioteket åren 2004–2007.
Figures for other libraries for example hospitals, seamen and Swedes abroad are included 1990–2007.
2) Ett bibliotekssystem utgörs av huvudbibliotek plus ev. filialer. A library system consists of a central library plus branch libraries, if any.
3) Fr.o.m. 2009 inkl. e-musikbestånd. As from 2009 the media stock of e-music is included.
Källa: SCB Statistiska meddelanden serie Ku 11 (–1997); Statens kulturråd och SCB (–2008): Kulturen i siffror:
Folkbiblioteken 1998–2008, Bibliotek 2009 (www.kulturradet.se), Bibliotek 2010 och 2011 (www.kb.se).
Statistiska centralbyrån 481

Kultur och fritid Statistisk årsbok 2013
23.11 Studiecirklar
Study circles
Studieförbund 1
Adult educational
associations
Allmänna cirklar
General study circles
2006 2007 2008 2009 2010 2011
Samtliga
Total
Andel
kvinnor
%
Of which
women
%
Andel
män
%
Of which
men
%
ABF Cirklar
Circles 74 694 81 269 78 925 78 223 74 540 76 127 . .
Deltagare
Participants 581 217 619 540 594 021 573 783 523 727 525 742 61 39
Bilda Cirklar 12 219 10 825 11 633 12 977 13 418 14 089 . .
Deltagare 99 491 85 868 87 749 96 680 95 847 97 769 56 44
FU Cirklar 18 012 17 737 17 671 19 357 19 510 17 909 . .
Deltagare 137 263 128 423 121 926 130 588 128 906 117 972 61 39
Ibn Rushd 2 Cirklar . . 910 1 335 1 630 1 907 . .
Deltagare . . 5 408 7 933 8 609 10 221 42 58
KBV 3 Cirklar . . . . 288 1 131 . .
Deltagare . . . . 2 257 6 147 43 57
Mbsk Cirklar 26 623 29 329 31 448 36 169 36 280 35 327 . .
Deltagare 197 150 194 325 202 018 216 391 202 070 187 049 47 53
NBV Cirklar 15 703 24 333 21 736 19 389 21 136 19 942 . .
Deltagare 98 891 137 767 120 900 105 873 112 017 103 861 49 51
Sensus Cirklar 22 051 20 453 18 379 18 528 18 961 18 769 . .
Deltagare 210 618 166 422 144 959 134 761 132 682 131 253 60 40
Sfr Cirklar 40 085 42 500 41 523 42 561 41 882 41 399 . .
Deltagare 257 625 260 038 240 084 239 886 234 403 231 215 48 52
SISU 4 Cirklar 36 323 . . . . . . .
Deltagare 280 487 . . . . . . .
SV Cirklar 54 452 56 869 53 377 52 858 51 491 53 775 . .
Deltagare 430 758 429 024 392 396 385 466 368 745 379 748 61 39
Summa Cirklar 300 162 283 315 275 602 281 397 279 136 280 375 . .
Total Deltagare 2 293 500 2 021 407 1 909 461 1 891 361 1 809 263 1 790 977 57 43
1) Statsunderstödda studieförbund. (ABF = Arbetarnas bildningsförbund, FU = Folkuniversitetet, KBV = Kulturens Bildningsverksamhet,
Mbsk = Studieförbundet Medborgarskolan, NBV = Nykterhetsrörelsens bildningsverksamhet, Sfr = Studiefrämjandet, SV = Studieförbundet
Vuxenskolan).
2) Ibn Rushd är ett självständigt och statsbidragsberättigat studieförbund sedan den 1 januari 2008.
3) Kulturens Bildningsverksamhet startade som godkänt studieförbund i juli 2010.
4) SISU erhåller fr.o.m. 2007 statsbidrag via särskild förordning och ingår inte längre i statistiken.
Källa: Folkbildningsrådet (www.folkbildning.se).
482 Statistiska centralbyrån

Statistisk årsbok 2013
23.12
Studieförbundens kulturprogram
Adult educational associations’ cultural programmes
Kultur och fritid
2006 2007 2008 2009 2010 2011
Samtliga
Total
Andel
kvinnor
%
Of which
women
%
Andel
män
%
Of which
men
%
Föreläsningar
Lectures
Arrangemang Events 88 683 87 383 104 154 109 563 112 980 120 564 . .
Besökare Participants 3 111 397 3 001 595 3 551 594 3 625 427 3 663 171 3 890 458 56 44
Sång/Musik
Song/Music
Arrangemang 83 408 88 138 96 666 104 595 110 695 119 103 . .
Besökare 6 684 256 6 634 079 6 969 969 7 443 741 7 272 172 7 740 893 57 43
Dramatisk framställning
Drama
Arrangemang 19 550 15 090 16 983 17 168 17 111 18 709 . .
Besökare 1 526 416 1 349 935 1 313 973 1 324 012 1 351 394 1 368 197 54 46
Film/Foto/Bild
Film/Photo/Art
Arrangemang 15 893 13 763 13 005 17 726 16 547 17 638 . .
Besökare 529 512 616 211 648 539 796 569 692 726 668 169 55 45
Dans Dance
Arrangemang 7 139 6 851 7 567 7 258 7 757 9 003 . .
Besökare 801 969 633 361 700 782 684 557 637 056 670 114 57 43
Utställningar
Exhibitions
Arrangemang 18 176 15 561 15 835 17 573 14 141 14 093 . .
Besökare 1 834 947 1 584 849 1 816 436 1 879 005 1 560 362 1 637 306 57 43
Konst/Konsthantverk
Art/Handicraft
Arrangemang 3 941 4 353 5 795 6 139 6 279 6 593 . .
Besökare 225 330 172 587 221 761 205 036 219 209 265 584 62 38
Litteratur Literature
Arrangemang 3 232 2 809 3 652 4 778 5 508 5 826 . .
Besökare 87 416 66 701 77 997 91 530 91 669 96 468 63 37
Tvärkulturell verksamhet
Intercultural activity
Arrangemang 16 655 18 708 22 002 27 227 23 604 20 261 . .
Besökare 1 022 842 960 069 1 124 495 1 074 877 978 394 911 544 55 45
Summa Total
Arrangemang 256 677 252 656 285 659 312 027 314 622 331 790 . .
Besökare 15 824 085 15 019 387 16 425 546 17 124 754 16 466 153 17 248 733 56 44
Källa: Folkbildningsrådet (www.folkbildning.se).
Statistiska centralbyrån 483

Kultur och fritid Statistisk årsbok 2013
23.13
Bokproduktion, översikt
Book production, overview
År
Year
Böcker, broschyrer 1
Books, pamphlets 1
Facklitteratur
Non-fiction
Skönlitteratur
Fiction,
poetry, drama
Barn- och ungdomslitteratur
Juvenile books
Summa
Total
1992 9 538 2 032 1 243 12 813
1993 9 682 2 140 1 073 12 895
1994 10 578 2 059 1 185 13 822
1995 9 518 1 919 1 263 12 700
1996 10 596 1 904 996 13 496
1997 10 231 1 923 1 056 13 210
1998 9 495 1 923 1 129 12 547
1999 9 000 1 900 1 088 11 988
2000 7 891 1 880 1 205 10 976
2001 7 800 1 978 1 154 10 932
2002 7 073 1 929 1 090 10 092
2003 7 591 2 390 1 191 11 172
2004 2 13 093 2 938 1 652 17 683
2005 17 267 2 537 1 609 21 413
2006 17 760 2 449 1 556 21 765
2007 18 471 2 637 1 677 22 785
2008 21 072 3 133 1 977 26 182
2009 15 426 2 659 1 744 19 829
2010 16 701 3 211 1 719 21 631
2011 3 10 450 2 712 1 795 14 957
1) Exkl. lösa kartor och talskivor. Med broschyr avses här bok som innehåller högst 48 sidor oavsett bindning. Fr.o.m. 2004 ingår delar i
universitetens rapportserier. Data exclude loose-leaf maps and spoken records. A pamphlet is a book with less than 49 pages. As of 2004
research reports from universities are included.
2) Fr.o.m. 2004 ingår doktorsavhandlingar från tekniska och naturvetenskapliga och medicinska universitets- och högskoleinstitutioner
registrerade på en lägre beskrivningsnivå än övrigt material. As of 2004 theses from universities within the fields of technology, natural
sciences and medicine registered at a lower level of description than other material are included.
3) Fr.o.m. 2011 redovisas inte längre delar i rapportserier samt viss annan "grå" utgivning. Siffrorna är av denna anledning betydligt lägre
än för tidigare år. As of 2011 parts of reportseries and some other ”gray” literature are not included.
Källa: Kungl. Biblioteket (www.kb.se), Nationalbibliografin.
23.14
Språk
Language
Bokproduktion efter språk
Book production by language
2005 2006 2007 2008 2009 2010
Totalt
Total
Facklitteratur
1
Skönlitteratur
2
Barnoch
ungdomslitteratur
3
Böcker, broschyrer 4
Books, pamphlets 4 21 413 21 765 22 785 26 182 19 829 21 631 16 701 3 211 1 719
Originalarbeten Original works 18 222 18 699 19 704 22 578 17 093 18 923 15 800 2 137 986
Svenska Swedish 12 772 13 031 13 583 16 042 12 559 13 888 11 042 1 980 866
Engelska English 5 061 5 144 5 620 5 911 4 105 4 554 4 501 46 7
Franska French 34 44 57 52 34 41 39 2 –
Tyska German 46 48 44 48 54 43 36 3 4
Övriga språk Other languages 309 432 400 525 341 397 182 106 109
Översättningar Translations 3 191 3 020 3 081 3 604 2 736 2 708 901 1 074 733
Originalspråk By original language
Danska Danish 130 133 151 161 141 136 67 30 39
Norska Norwegian 162 130 149 179 130 157 56 60 41
Engelska 2 339 2 141 2 169 2 490 1 897 1 889 615 743 531
Franska 138 125 96 151 124 115 25 67 23
Tyska 104 109 118 175 130 113 57 27 29
Övriga språk 318 382 388 448 314 298 81 147 70
1) Non-fiction.
2) Fiction, poetry, drama.
3) Juvenile books.
4) Med broschyr avses här bok som innehåller högst 48 sidor oavsett bindning. A pamphlet is a book with less than 49 pages.
Källa: Kungl. Biblioteket (www.kb.se), Nationalbibliografin.
484 Statistiska centralbyrån

Statistisk årsbok 2013
23.15
Bokproduktion efter ämnesområde
Book production by subject
Kultur och fritid
Ämnesområde
Subject
Böcker, broschyrer 1
Books, pamphlets 1
2005 2006 2007 2008 2009 2010
Totalt
Total
Nya verk
First
editions
Nya upplagor
och
nytryck
Reeditions,
reprints
A. Bok- och biblioteksväsen
Bibliography and library science 193 215 210 125 96 100 89 11
B. Skrifter av allmänt och blandat
innehåll General works 394 487 492 503 346 375 345 30
C. Religion Religion 406 490 378 544 411 497 412 85
D. Filosofi och psykologi
Philosophy and psychology 435 473 453 585 484 521 403 118
E. Uppfostran och undervisning
Education 664 721 811 931 609 782 712 70
F. Språkvetenskap Philology 683 661 633 863 550 660 512 148
G. Litteraturvetenskap Literary history 162 206 214 268 225 240 210 30
H. Skönlitteratur
Literature (fiction, poetry, drama)
Svensk i original
Swedish literature 1 316 1 247 1 321 1 751 1 529 1 966 1 523 443
Utländsk i svensk översättning
Foreign literature translated into
Swedish 1 118 1 093 1 214 1 207 1 014 1 064 814 250
På främmande språk
In languages other than Swedish 103 109 94 153 98 156 142 14
I. Konst, musik, teater, film
Fine arts, music, theatre, film 771 830 905 1 123 812 1 059 1 010 49
J. Arkeologi Archaeology 611 697 789 1 039 699 601 599 2
K. Historia History 363 427 307 338 299 332 269 63
L. Biografi med genealogi
Biography and genealogy 340 354 479 627 556 608 524 84
M. Etnografi, socialantropologi och
etnologi
Ethnography and anthropology 78 110 100 98 78 74 61 13
N. Geografi Geography 620 659 631 716 641 574 482 92
O. Samhälls- och rättsvetenskap
Social sciences and law 2 098 2 384 2 710 2 786 2 061 2 138 1 816 322
P. Teknik, industri, kommunikationer
Technology, manufacturing,
communications 2 898 2 370 2 425 2 580 1 717 1 705 1 546 159
Q. Ekonomi och näringsväsen
Economics 2 138 2 061 2 274 2 481 1 815 2 039 1 743 296
R. Idrott, lek och spel
Sports and games 258 288 238 326 231 210 187 23
S. Militärväsen
Military and naval science 306 153 182 303 194 172 166 6
T. Matematik Mathematics 466 391 329 378 411 310 262 48
U. Naturvetenskap Physical science 1 783 1 956 2 078 2 213 1 410 1 672 1 609 63
V. Medicin Medicine 1 593 1 817 1 834 2 257 1 787 2 043 1 886 157
X. Musikalier Musical scores 7 10 7 10 12 14 10 4
u. Böcker för barn och ungdom
Juvenile books
Svensk skönlitteratur
Swedish fiction 524 549 619 677 680 747 604 143
Utländsk skönlitteratur i svensk
översättning
Foreign fiction translated into
Swedish 817 752 782 901 729 636 568 68
Övrig skönlitteratur Other fiction 32 71 62 81 81 111 105 6
Övriga böcker för barn och
ungdom Other juvenile books 236 184 214 318 254 225 208 17
Total bokproduktion Total 21 413 21 765 22 785 26 182 19 829 21 631 18 817 2 814
1) Exkl. lösa kartor och talskivor. Med broschyr avses här bok som innehåller högst 48 sidor oavsett bindning. Data exclude loose-leaf
maps and spoken records. A pamphlet is a book with less than 49 pages.
Källa: Kungl. Biblioteket (www.kb.se), Nationalbibliografin.
Statistiska centralbyrån 485

Kultur och fritid Statistisk årsbok 2013
23.16 Dagstidningar
Daily newspapers
2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011
Antal tidningar Number of newspapers 168 166 169 168 171 169 170
Borgerliga 1 Non-Socialist 1 91 86 85 86 88 85 85
Socialistiska Socialist 2 27 28 28 29 33 33 32
Övriga 3 Other 3 50 52 56 53 50 51 53
Nettoupplaga 4 Net circulation 4
Samtliga, 1 000-tal 3 998 3 928 3 833 3 725 3 605 3 470 3 060
Borgerliga 2 722 2 675 2 617 2 563 2 488 2 408 2 318
Socialistiska 686 667 629 604 612 539 217
Övriga 590 586 587 558 505 523 525
Storstadspress 5 , 1 000-tal
Metropolitan press 5 1 871 1 825 1 767 1 716 1 641 1 559 1 195
Borgerliga 1 305 1 272 1 242 1 217 1 171 1 129 1 075
Socialistiska 429 417 389 368 349 311 -
Övriga 137 136 136 131 121 119 120
1) Moderata samlingspartiet, Oberoende liberala, Centern, Folkpartiet liberalerna och Kristdemokraterna m.fl. Conservatives, Independent
Liberals, Centre Party, Liberals, Christian Democrats, etc.
2) Social Democrats, Communists and Syndicalists.
3) Neutrala, partipolitiskt obundna. Neutral and independent.
4) Genomsnittlig nettoupplaga på vardagar. Tidningen Aftonbladet ingår inte Nettoupplaga 2011. Average weekday net circulation. The
paper Aftonbladet is not included in Net Circulation 2011.
5) Utgivna i Stockholm, Göteborg och Malmö. Newspapers published in Stockholm, Göteborg and Malmö.
Se Tabellanmärkningar.
Källa: Tidningsstatistik AB, TS (www.ts.se).
23.17 Tidskrifter
Weeklies and periodicals
2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011
Antal tidskrifter 1 Number of periodicals 423 443 443 436 427 415 401
Huvudsakligen veckoutgivna 2 Weeklies 2 13 14 14 14 14 14 14
Övriga tidskrifter (exkl. serietidningar) 3
Other weeklies and periodicals (excl.
comics) 3 406 425 426 421 412 400 386
Serietidningar Comics 4 4 3 1 1 1 1
Nettoupplaga, 1 000-tal Net circulation 22 800 21 950 22 121 22 738 22 328 21 818 21 322
Huvudsakligen veckoutgivna 2 1 977 1 926 1 882 1 828 1 790 1 749 1 688
Övriga tidskrifter (exkl. serietidningar) 3 20 632 19 855 20 109 20 827 20 466 20 004 19 571
Serietidningar 191 169 130 83 72 65 63
1) Definition av Tidskrifter, se Tabellanmärkningar.
2) Avser konsumentinriktade tidskrifter. Consumer-oriented periodicals.
3) Övriga tidskrifter: fack- och f.d. populärpress. Other periodicals: professional and former popular press.
Se Tabellanmärkningar.
Källa: Tidningsstatistik AB, TS (www.ts.se).
23.18
Genomsnittligt antal betalda TV-avgifter under året
Average number of TV-licences paid during the year
2006 2007 2008 2009 2010 1 2011
TV-avgifter, 1 000-tal TV-licences 3 411 3 441 3 457 3 480 3 454 3 469
Antal per 1 000 inv. 2 Per 1 000 inhabitants 376 376 375 374 368 367
1) Reglerna för juridiska personer ändrades 2010-01-01, varefter de endast betalar en avgift oavsett antal mottagare.
2) Beräknat på medelfolkmängden.
Källa: Radiotjänst i Kiruna AB (www.radiotjanst.se).
486 Statistiska centralbyrån

Statistisk årsbok 2013
23.19
Biografer, biografbesökare och filmer
Cinemas, cinema goers and films
Kultur och fritid
2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011
Biografer Cinemas 609 591 550 514 502 488 478
Biosalonger Cinema auditoriums 970 974 933 848 848 831 830
Biografbesökare, milj.
Cinema audiences, millions 14,6 15,3 14,9 15,3 17,4 15,8 16,4
Biljettintäkter, brutto, mnkr Revenue 1 123 1 202 1 179 1 263 1 546 1 472 1 569
Filmpremiärer New films 270 255 250 255 268 238 240
Nya utländska filmer New foreign films 224 213 221 219 227 195 202
Nya svenska filmer New Swedish films 46 42 29 36 41 43 38
Källa: Svenska filminstitutet (www.sfi.se).
23.20
Granskade långfilmer
Films censored
2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011
Granskade långfilmer Films censored 491 420 387 419 344 392 232
Därav pornografiska
Of which pornographic 100 97 79 119 32 67 0
Se Tabellanmärkningar.
Källa: Statens biografbyrå (2005–2009), Statens medieråd 2010– (www.statensmedierad.se).
23.21
Museer och offentliga konsthallar 2010
Museums and Exhibition Halls
Museer 1
Museums
Besök
Visits
Personal,
årsverken
Staff
personyears
Intäkter,
1 000 kr
Income
Statsbidrag
State
grants
Därav
Of which
Landstingsbidrag
County
council
grants
Kommunbidrag
Municipal
grants
Entréintäkter
Entrance
fees
Centrala museer Central museums
Arbetets museum 218 221 27 25 867 14 008 – – –
Arkitekturmuseet 101 000 31 51 063 43 711 – – 1 800
Armémuseum 77 084 41 56 378 50 967 – – 1 081
Etnografiska museet 115 000 34 32 086 29 464 – – 258
Flygvapenmuseum 120 263 32 44 315 35 782 – – 2 564
Hallwylska museet 86 401 9 9 870 6 260 – – 1 402
Historiska museet 187 521 91 94 222 83 290 – – 3 987
Livrustkammaren 275 615 16 20 465 11 722 – – 5 135
Marinmuseum 200 967 – – – – – –
Medelhavsmuseet 280 000 24 24 580 20 453 – – 1 487
Moderna Museet 578 000 110 178 800 123 900 5 800 – 16 700
Musik- och Teatermuseet 80 841 17 19 614 16 463 – – 722
Nationalmuseum 355 922 158 147 993 96 709 – – 13 573
Naturhistoriska riksmuseet 2 545 000 232 254 273 196 785 – – 26 081
Nordiska museet 280 154 158 158 686 115 656 – 550 11 613
Prins Eugens Waldemarsudde 143 923 22 32 200 10 439 – – 9 311
Sjöhistoriska museet 140 305 192 210 689 103 853 – – 84 585
Skansen 1 285 122 235 184 416 68 328 – – 74 363
Skoklosters slott 38 668 10 11 272 8 653 – – 1 365
Tekniska museet 323 398 60 83 015 45 890 – – 6 982
Vasamuseet 1 129 184 – – – – – –
Världskulturmuseet 256 000 36 59 757 56 313 – – 806
Östasiatiska museet 56 000 24 22 493 19 251 – – 587
Statistiska centralbyrån 487

Kultur och fritid Statistisk årsbok 2013
23.21
Museer och offentliga konsthallar 2010 (forts.)
Museer 1 Besök Personal,
årsverken
Intäkter,
1 000 kr
Statsbidrag
Landstingsbidrag
Därav
Kommunbidrag
Entréintäkter
Regionala museum
Regional museums
Blekinge Museum 43 461 33 24 014 6 170 6 509 3 922 160
Bohusläns museum och Konsthall 312 680 76 56 442 11 221 18 078 8 509 740
Gotlands museum 201 572 51 37 186 10 079 – 8 361 2 311
Göteborgs Naturhistoriska Museum 127 776 41 30 310 5 888 17 624 – 1 389
Hallands Konstmuseum 29 436 26 15 502 4 499 4 219 3 048 –
Hallands kulturhistoriska museum 166 429 34 15 328 4 953 4 354 2 887 1 861
Jämtlands läns museum – Jamtli 202 606 126 70 705 19 307 16 247 9 333 3 380
Jönköpings läns museum 122 000 64 47 284 8 414 10 307 6 549 197
Kalmar Konstmuseum 61 200 16 15 105 4 695 4 348 4 548 386
Kalmar läns museum 98 392 74 55 143 9 857 6 894 5 482 3 695
Kulturen i Lund 72 732 46 42 112 4 212 8 927 16 381 1 830
Länsmuseet Gävleborg 43 949 37 27 027 8 837 301 30 –
Nordiska Akvarellmuseet 207 500 21 25 624 2 440 7 360 2 300 3 096
Norrbottens museum 48 526 50 32 814 8 444 19 744 – –
Regionmuseum Västra Götaland 79 971 41 32 524 6 087 17 814 1 665 –
Stiftelsen Dalarnas museum 121 700 51 32 225 8 612 16 165 1 313 –
Stockholms läns museum 16 681 27 19 641 3 625 7 834 – –
Sörmlands museum 140 842 45 30 204 5 556 16 691 1 153 217
Upplandsmuseet 76 421 50 38 521 8 606 17 066 – –
Värmlands museum 255 652 51 41 190 8 945 11 225 8 590 1 157
Västerbottens museum 242 000 64 39 217 10 015 8 020 11 957 –
Västergötlands museum 114 742 39 33 555 7 773 13 603 3 000 –
Västmanlands läns museum 57 000 30 25 174 7 225 13 737 70 –
Örebro läns museum 165 952 39 31 798 10 596 15 948 724 1 011
Östergötlands länsmuseum 305 357 71 53 451 11 701 8 194 7 848 1 388
Övriga museum Other museums
Bergianska trädgården 91 498 29 19 332 11 491 – – 1 038
Dansmuseet 106 818 8 12 717 9 612 – – 668
Ekomuseum Bergslagen 560 325 1 1 605 348 – 1 076 –
Friluftsmuseet Gamla Linköping 450 000 15 17 400 1 100 – 13 500 –
Grenna Museum – Andréexpeditionen
Polarcenter 120 161 9 6 269 543 – 4 525 427
Göteborgs Stadsmuseum 178 738 62 52 313 6 119 15 647 18 398 791
Hälsinglands museum 97 000 . . . . . . . . . . . .
Länsmuseet Västernorrland 123 313 . . . . . . . . . . . .
Malmö museer 259 097 86 86 514 6 445 27 219 37 603 2 664
Millesgården 94 675 16 20 005 4 312 80 751 3 739
Naturum Nationalparkernas hus 57 661 3 2 299 2 100 – – –
Polismuseet 38 234 10 14 073 12 641 – – 1 292
Postmuseum 129 699 25 659 – – – 270
Röhsska museet 99 469 32 22 042 2 899 5 696 8 631 897
Sjöfartmuseet i Göteborg 113 368 30 20 671 1 958 3 441 10 708 981
Stockholms Stadsmuseum 214 182 96 88 024 2 740 – 66 362 3 016
Torekällbergets museum 120 569 11 13 105 150 – 12 075 150
Uppsala linneanska trädgårdar 116 963 32 28 208 8 682 – 5 352 908
Zornsamlingarna 106 975 8 10 837 452 – – 5 700
1) Många museer och konsthallar har organisatoriska förhållanden som gör det svårt att exakt specificera och klassificera vissa uppgifter
som efterfrågas. Kulturrådet och uppgiftslämnarna arbetar kontinuerligt för att försöka förbättra statistiken genom att förtydliga vilka uppgifter
som efterfrågas. Statistiken förbättras år från år dels genom att de uppgifter som museer och konsthallar lämnar kvalitetsgranskas,
dels genom de återkontakter som sker med uppgiftslämnarna. I förlängningen innebär detta att de uppgifter som enskilda museer lämnat
kan skilja sig avsevärt mellan åren vilket man bör vara uppmärksam på om man granskar materialet i detalj.
2) Inklusive Cosmonova.
Källa: Statens kulturråd (www.kulturradet.se).
488 Statistiska centralbyrån

Statistisk årsbok 2013
23.22
Kultur och fritid
Orkestrar och regional musikverksamhet, verksamhet och
ekonomi 2008
Orchestras and regional music organisations, activities and finances
Musikinstitutioner och organisationer
Music institutions and organisations
Konserter
Concerts
Besök 1
Visits
Intäkter,
1 000 kr
Income
Statsbidrag
State
grants
Därav Of which
Landstingsbidrag
2
County
council
grants
Kommunbidrag
Municipal
grants
Spelintäkter
3
Ticket
income
Regionala och lokala musikinstitutioner/orkestrar
Regional and local music institutions/
orchestras
Stockholms konserthusstiftelse 4 182 203 600 142 823 – 101 000 – 34 735
Uppsala kammarorkester 11 10 855 9 184 3 494 4 243 0 1 435
Norrköpings symfoniorkester 79 59 239 78 015 18 887 4 506 47 466 6 032
Jönköpings Sinfonietta 109 23 853 19 070 2 749 11 400 2 180 1 415
Musica Vitae 78 12 665 12 971 3 005 1 655 1 110 951
Camerata Nordica, Kalmar 165 18 021 8 651 4 232 2 626 738 1 055
Malmö symfoniorkester 135 158 501 95 120 18 313 3 622 59 102 7 534
Helsingborgs symfoniorkester 61 34 455 56 307 13 519 2 609 32 842 3 974
Göteborgs symfoniker 173 171 140 169 064 29 974 87 105 2 000 30 888
Göteborgsmusiken 137 53 290 22 057 6 213 0 6 225 1 441
Svenska Kammarorkestern, Örebro 5 185 68 462 43 822 18 929 369 17 450 4 426
Västerås Sinfonietta 6 46 29 287 14 952 3 613 6 388 – 2 935
Dalasinfoniettan 7 . . . . . . . . . . . . . .
Gävle symfoniorkester 37 21 790 46 896 13 565 0 30 877 1 834
Nordiska Kammarorkestern Sundsvall 68 16 697 16 296 3 993 3 067 8 446 547
Norrbottens kammarorkester 46 5 631 10 797 4 623 3 786 1 688 594
Regional musikverksamhet
Regional music organisations
Länsmusiken i Stockholm 415 39 326 9 958 4 324 3 000 175 1 052
Musik i Uppland 399 71 098 17 522 10 616 3 624 750 2 180
Sörmlands Musik & Teater 8 . . . . . . . . . . . . . .
Östgötamusiken 567 56 088 16 179 8 722 3 240 2 579 1 485
Smålands musik och teater 9 481 111 966 20 813 10 192 6 800 0 1 856
Kalmar läns musikstiftelse 395 41 501 10 832 6 390 1 671 369 1 971
Gotlandsmusiken 389 48 947 11 602 9 489 0 927 875
Musik i Blekinge 2 217 180 636 15 715 8 315 1 458 0 4 848
Musik i Syd 2 178 251 311 64 839 10 931 36 559 732 7 464
Musik i Halland 748 71 962 12 926 8 176 2 290 0 1 815
Västra Götalandsregionen 10 1 013 82 302 63 630 28 548 22 199 725 4 050
Värmlandsoperan 8 . . . . . . . . . . . . . .
Musik för Örebro län 11 . . . . . . . . . . . . . .
Västmanlandsmusiken 6 879 124 006 51 311 9 994 19 657 0 20 869
Musik i Dalarna 7 188 33 860 28 900 13 124 12 087 0 2 077
Musik i Gävleborg 563 68 226 13 529 6 071 3 540 33 3 510
Musik i Västernorrland 753 76 622 23 844 11 201 7 269 1 919 1 344
Jämtlands läns musik och teater 731 65 806 15 066 10 682 3 298 140 921
Västerbottensmusiken 8 . . . . . . . . . . . . . .
Norrbottensmusiken 380 46 737 28 676 12 314 8 699 2 350 2 119
1) Inkl. icke-betalande publik.
2) Bidrag från landsting och/eller regionförbund och vissa ospecificerade regionala/kommunala bidrag.
3) Spelintäkter utgörs av biljettintäkter och arrangörsintäkter.
4) Finansiering via landstinget; inlämnar ej redovisning till Kulturrådet.
5) Uppgifter inkluderar Musik för Örebro län.
6) Landstingsbidrag inkl. bidrag från kommun.
7) Uppgifter för Dalasinfoniettan redovisas med Musik i Dalarna.
8) Uppgifter för Sörmlands Musik & Teater, Värmlandsoperan och Västerbottenmusiken redovisas i tabellen för teater och dans.
9) Uppgifterna har tidigare inkluderat Jönköpings Sinfonietta.
10) Det regionala musikverksamhetsuppdraget utfördes 2008 av tre organisationer; Musik i Väst, Vara Konserthus och KulturUngdom
Väst.
11) Uppgifter för Musik för Örebro län redovisas genom Svenska Kammarorkestern.
Källa: Statens kulturråd (www.kulturradet.se).
Statistiska centralbyrån 489

Kultur och fritid Statistisk årsbok 2013
23.23
Teater och dans, verksamhet och ekonomi 2008
Theatre and dance, activities and finances
Teater-, dansinstitutioner,
Fria teater-, dansgrupper
Theatre and dance institutions,
Independent groups
Föreställningar
1
Performances
Besök 1
Visits
Intäkter,
1 000 kr
Income
Statsbidrag
State
grants
Därav
Of which
Landstingsbidrag
2
County
council
grants
Kommunbidrag
Municipal
grants
Spelintäkter
3
Ticket
income
Nationella, regionala och lokala teateroch
dansinstitutioner
State-subsidised central, regional and local
theatres
Kungliga Operan 338 194 751 463 971 383 497 – – 59 493
Dramaten 1 213 226 049 245 157 201 790 – – 28 789
Riksteatern 2 496 622 387 332 331 248 246 – – 48 096
Cirkus Cirkör 182 69 814 17 314 4 817 1 500 1 500 3 965
Folkoperan 102 63 375 42 544 13 084 5 790 8 400 11 233
Stockholms Stadsteater 1 433 396 308 331 518 47 137 – 208 000 54 366
Oktoberteatern 88 4 785 5 805 2 252 715 1 701 510
Sörmlands Musik & Teater 650 56 370 37 776 16 112 15 144 287 4 496
Uppsala Stadsteater 420 57 741 75 870 14 350 – 54 500 5 195
Stiftelsen Östergötlands länsteater 736 106 755 99 507 27 060 20 624 30 924 10 788
Smålands Musik och Teater/Teatern 422 38 456 38 877 7 247 24 854 3 061 1 404
Regionteatern Blekinge Kronoberg 380 29 715 32 792 11 106 13 376 3 669 2 516
Byteatern Kalmars Länsteater 165 12 249 13 480 4 901 6 302 – 1 660
Länsteatern på Gotland 114 7 993 8 189 3 460 – 3 898 566
Helsingborgs Stadsteater 202 46 462 63 173 9 957 4 346 43 076 5 794
Malmö Dramatiska Teater 228 40 837 69 243 12 672 3 615 46 620 3 973
Malmö Opera och Musikteater AB 434 123 367 215 291 45 188 114 560 11 265 27 043
Skånes Dansteater 64 13 949 31 536 17 005 11 261 1 094 996
Teater Halland 146 9 030 10 348 5 059 4 344 – 684
Folkteatern i Göteborg 281 32 819 42 987 10 632 27 121 – 5 234
GöteborgsOperan AB 299 219 248 400 642 107 753 176 328 383 67 837
Göteborgs Stadsteater AB 686 118 203 143 407 34 443 – 87 777 13 508
Västsvenska Teater och Dans AB 391 23 085 33 740 11 824 19 420 – 1 359
Borås Stadsteater 230 32 412 34 980 8 809 – 23 034 2 449
Värmlandsoperan 209 30 258 44 649 15 620 15 113 7 056 4 530
Örebro Länsteater 302 22 643 34 054 6 341 23 952 170 2 059
Teater Västmanland 461 37 824 32 920 8 222 12 722 8 784 2 067
Estrad Norr 186 10 250 9 110 3 966 3 912 – 559
Stiftelsen Dalateatern 156 10 949 26 156 7 509 15 530 1 807 965
Folkteatern Gävleborg 138 11 374 26 450 7 191 17 289 300 1 087
Teater Västernorrland 313 27 362 29 817 8 733 11 352 6 149 3 003
NorrlandsOperan 424 75 884 93 303 44 415 17 733 18 610 5 035
Västerbottensteatern 447 26 365 28 035 7 895 8 953 6 232 3 145
Norrbottensteatern 169 27 962 39 734 12 121 13 062 9 414 2 567
NorrDans 122 19 313 16 618 7 564 7 709 875 470
Övriga teatrar med statsbidrag 4 369 100 420 64 309 8 960 2 623 6 874 34 391
Fria teatergrupper
Independent state-subsidised professional
theatre groups 7 468 566 149 200 845 64 076 17 965 39 152 61 933
Fria dansgrupper
Independent state-subsidised professional
dance groups 1 237 167 439 52 035 23 417 3 527 5 823 13 344
1) Inkl. avgiftsfria föreställningar.
2) Bidrag från landsting och/eller regionförbund och vissa ospecificerade regionala/kommunala bidrag.
3) Spelintäkter utgörs av biljettintäkter samt intäkter av försålda föreställningar.
4) Drottningholms slottsteater, Orionteatern, Confidencen Ulriksdals Slottsteater, Strindbergs Intima Teater, Vadstena Akademien och
Föreningen Dalhallas vänner.
Källa: Statens kulturråd (www.kulturradet.se).
490 Statistiska centralbyrån

Statistisk årsbok 2013
23.24
Antal idrottsföreningar och utövade idrotter
Number of sports clubs and types of sports
Kultur och fritid
Distrikt District 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011
Föreningar Associations
Blekinge 386 384 387 434 417 447 452
Dalarna 974 973 990 1 037 1 012 1 172 1 157
Gotland 190 183 186 203 191 270 266
Gästrikland 324 316 326 347 337 420 417
Halland 783 785 787 819 795 888 890
Hälsingland 422 408 422 448 425 492 479
Jämtland-Härjedalen 477 456 465 499 493 646 638
Norrbotten 692 698 724 779 749 977 945
Skåne 2 272 2 221 2 301 2 430 2 384 2 578 2 551
Småland 1 879 1 846 1 849 2 054 1 976 2 299 2287
Stockholm 2 816 2 804 2 837 2 956 2 951 3 386 3 376
Södermanland 751 744 760 820 802 963 938
Uppland 858 837 865 950 940 1 201 1 186
Värmland 927 917 924 981 943 1 062 1 033
Västerbotten 747 739 743 805 752 952 943
Västergötland 1 420 1 409 1 432 1 566 1 521 1 802 1791
Västernorrland 733 705 710 743 730 865 861
Västmanland 542 541 552 600 587 660 658
Västsvenska IF 1 816 1 826 1 868 1 953 1 890 2 128 2 127
Örebro läns 552 555 575 617 587 734 735
Östergötland 828 818 836 895 880 994 984
Idrotter Types of sports
Blekinge 58 58 58 58 59 61 61
Dalarna 63 64 65 65 64 66 66
Gotland 42 42 44 44 46 44 45
Gästrikland 59 60 61 61 60 62 62
Halland 60 60 60 60 60 63 63
Hälsingland 53 52 51 51 51 55 56
Jämtland-Härjedalen 59 60 58 58 59 61 61
Norrbotten 58 58 58 58 57 57 57
Skåne 64 64 65 65 64 66 66
Småland 64 62 62 62 62 64 64
Stockholm 67 68 66 66 66 68 68
Södermanland 60 59 59 59 60 62 62
Uppland 65 65 65 65 65 67 67
Värmland 63 63 65 65 64 66 66
Västerbotten 58 57 58 58 59 59 60
Västergötland 64 64 64 64 64 66 65
Västernorrland 60 60 60 60 59 61 61
Västmanland 60 59 59 59 59 61 61
Västsvenska IF 65 65 66 66 66 68 68
Örebro läns 60 60 60 60 60 61 61
Östergötland 62 64 65 65 64 65 65
Samtliga 1 Total 68 68 68 68 70 70 70
1) Svenska Dartförbundet och Svenska Karateförbundet blev invalda Riksidrottsförbundet från den 1:a januari 2010. Karateförbundet var
en del av Budoförbundet.
Källa: Riksidrottsförbundet (www.rf.se).
Statistiska centralbyrån 491

Kultur och fritid Statistisk årsbok 2013
23.25
Idrottsföreningar efter specialförbund den 1 januari
Sports clubs belonging to federations
Specialförbund
Federation
Föreningar 1
Clubs
2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011
Badminton 278 270 263 253 243 241 238
Bandy 315 313 309 290 279 277 270
Bangolf Minigolf 118 115 112 109 105 101 101
Basketboll Basketball 381 395 392 373 370 368 344
Bilsport Motoring 496 480 474 473 481 471 478
Bordtennis Table tennis 782 764 748 749 742 728 717
Boule Boules 297 288 283 279 270 281 284
Bowling 895 872 842 826 794 784 765
Boxning Boxing 141 141 151 153 157 163 166
Brottning 2 Wrestling 152 166 163 166 167 169 169
Budo & kampsport 3 736 761 806 856 840 656 702
Bågskytte Archery 153 154 157 165 153 145 149
Cykel Cycling 245 240 246 253 259 266 288
Danssport Dancing 146 147 154 156 156 148 149
Flygsport 4 Flying 415 405 392 396 395 393 389
Fotboll Football 3 273 3 295 3 356 3 460 3 448 3 460 3 392
Fri-Idrott Athletics 982 975 954 947 950 960 982
Golf 464 468 471 477 481 484 473
Gymnastik Gymnastics 1 344 1 292 1 257 1 213 1 207 1 164 1 137
Gång Walking 143 128 129 127 127 127 127
Handboll Handball 537 523 524 530 521 510 501
Handikappidrott Handicap sports 450 479 486 477 485 459 491
Innebandy Floorball 1 180 1 130 1 163 1 126 1 186 1 215 1 191
Ishockey Ice hockey 644 645 643 644 629 628 627
Judo 161 160 151 153 157 160 155
Kanot Canoeing 130 130 120 123 119 115 117
Konståkning Figure skating 124 126 129 132 140 138 143
Motorcykel & snöskoter 604 601 592 577 571 555 524
Mångkamp 5 Multi-event sports 5 99 97 97 91 90 94 91
Orientering Orienteering 645 627 619 613 611 601 595
Ridsport Riding 964 960 967 941 932 923 911
Segling Sailing 423 427 425 418 423 414 409
Simning Swimming 342 333 335 335 342 347 346
Skidor Skiing 1 632 1 598 1 574 1 551 1 536 1 508 1 452
Skolidrott School sports 1 724 1 583 1 672 1 745 1 694 1 202 1 312
6,
Skyttesport 7 Sport shooting 770 747 727 1 957 1 396 1 314 1 304
Sportdykning Sport diving 217 212 209 203 195 178 173
Styrkelyft Power lifting 150 153 157 162 161 157 155
Taekwondo 171 169 169 180 176 192 190
Tennis 540 530 504 504 484 487 481
Tyngdlyftning Weight lifting 86 85 87 86 87 90 90
Varpa 56 55 50 51 51 50 52
Volleyboll Volleyball 204 200 208 208 208 75 197
Övriga 8 Other 1 289 1 208 1 237 1 465 1 342 2 373 1 877
Samtliga 9 Total 24 898 24 447 22 894 25 993 24 092 25 171 24 704
1) En och samma idrottsförening kan tillhöra mer än ett specialförbund.
2) I Svenska Brottningsförbundet ingår från 2006 Svenska Armsportförbundet.
3) Karateförbundet eget förbund från 2010-01-01.
4) Inkl. Svenska Modellsportförbundet.
5) Militär idrott t.o.m. 2001. Up to 2002 Military sports.
6) Namnbyte: Sportskytte t.o.m. 2008.
7) Inkluderar föreningar från Ungdomsskytteförbundet.
8) Inkl. Svenska Dartförbundet (inträde i RF 2010-01-01).
9) Exkl. korporationsidrotten.
Källa: Riksidrottsförbundet (www.rf.se).
492 Statistiska centralbyrån

Statistisk årsbok 2013
23.26
Kultur och fritid
Personer 16 år och äldre som gjort en semesterresa om minst
en vecka, haft tillgång till fritidshus samt varken gjort någon
semesterresa eller haft tillgång till fritidshus 2011, procent
Persons who have taken a holiday trip of at least one week, had
access to a holiday home, and persons who have not taken a
holiday trip of at least one week nor had access to a holiday home,
percent
Redovisningsgrupp
Population group 1
Gjort en semesterresa
om minst en
vecka, %
Have taken a
holiday trip of at
least one week, %
Haft tillgång till
fritidshus, %
Had access to a
holiday home, %
Varken tillgång till
fritidshus eller gjort
semesterresa, %
Not taken a holiday
trip of at least one
week nor had access
to a holiday home, %
Skattat antal i
befolkningen,
(tusental)
Population,
(thousands)
KÖN OCH ÅLDER
Samtliga 16 år och äldre 58,5 54,6 22,8 7 820
16–19 år 71,3 59,4 14,5 575
20–29 år 61,0 57,8 19,8 1 114
30–39 år 65,0 60,5 17,2 1 327
40–49 år 65,8 55,8 17,9 1 171
50–59 år 58,3 51,6 24,3 1 188
60–64 år 58,0 54,8 22,7 622
65–69 år 62,2 57,1 20,3 576
70–79 år 46,1 48,4 30,5 717
80– år 20,8 36,9 51,9 531
20–64 år 62,1 56,3 20,1 5 422
25–64 år 62,0 55,9 20,2 4 864
Kvinnor 16 år och äldre 58,2 53,8 23,4 3 948
16–19 år 77,6 63,1 8,7 286
20–29 år 62,0 57,3 20,2 540
30–39 år 66,1 59,3 16,5 685
40–49 år 65,0 54,3 19,8 562
50–59 år 56,7 55,8 23,5 594
60–64 år 57,7 52,4 23,8 307
65–69 år 63,5 54,9 19,8 277
70–79 år 44,4 44,3 33,4 382
80– år 20,1 35,4 54,1 316
20–64 62,0 56,3 20,3 2 687
25–64 år 61,2 55,8 20,9 2 427
Män 16 år och äldre 58,8 55,3 22,2 3 872
16–19 år 65,1 55,8 20,2 289
20–29 år 60,0 58,3 19,5 574
30–39 år 63,7 61,8 17,8 642
40–49 år 66,5 57,2 16,2 609
50–59 år 59,9 47,4 25,0 594
60–64 år 58,3 57,1 21,6 315
65–69 år 61,0 59,2 20,9 299
70–79 år 47,9 53,1 27,2 334
80– år 21,9 39,0 48,6 215
20–64 år 62,1 56,4 19,8 2 735
25–64 år 62,7 56,0 19,6 2 437
UTLÄNDSK BAKGRUND
Utrikes födda
Alla 59,2 35,7 30,1 1 306
Kvinnor 58,4 35,9 31,4 742
Män 60,2 35,5 28,3 564
Inrikes födda med två utrikes födda
föräldrar
Alla 67,1 48,2 17,3 218
Kvinnor .. .. .. ..
Män .. .. .. ..
Statistiska centralbyrån 493

Kultur och fritid Statistisk årsbok 2013
23.26
Personer 16 år och äldre som gjort en semesterresa om minst en
vecka, haft tillgång till fritidshus samt varken gjort någon
semesterresa eller haft tillgång till fritidshus 2011, procent (forts.)
Redovisningsgrupp
Gjort en semesterresa
om minst en
vecka, %
Haft tillgång till
fritidshus, %
Varken tillgång till
fritidshus eller gjort
semesterresa, %
Skattat antal i
befolkningen,
(tusental)
SVENSK BAKGRUND
Inrikes födda med en inrikes och en utrikes
född förälder
Alla 66,2 64,2 17,2 438
Kvinnor 65,2 65,8 18,0 225
Män 67,3 62,4 16,3 214
Inrikes födda med två inrikes födda
föräldrar
Alla 57,4 58,2 21,8 5 826
Kvinnor 57,5 57,6 21,9 2 860
Män 57,4 58,9 21,7 2 966
SKL-REGION 2
Storstäder och dess förortskommuner
Alla 67,5 58,2 17,6 2 582
Kvinnor 67,1 57,3 16,9 1 342
Män 67,8 59,1 18,4 1 240
Större städer, dess förortskommuner samt
pendlingskommuner
Alla 55,9 52,5 24,6 3 740
Kvinnor 56,3 53,0 25,5 1 873
Män 55,5 52,0 23,7 1 867
Övriga kommuner
Alla 49,4 53,5 27,1 1 499
Kvinnor 46,6 49,9 29,9 733
Män 52,1 56,9 24,5 765
1) For English translation see Notes.
2) Indelning enligt Sveriges kommuner och landsting.
Se Tabellanmärkningar.
Källa: SCB Undersökningarna av levnadsförhållanden, ULF (www.scb.se/LE0101).
494 Statistiska centralbyrån

Statistisk årsbok 2013
23.27
Kultur och fritid
Personer 16 år och äldre som ägnar sig åt bokläsning och
lyssnar på talböcker 2011, procent
Persons reading books and listening to talking books, percent
Redovisningsgrupp
Population group 1
Ägnar sig åt
bokläsning
varje vecka, %
Reading books
every week,
%
Ägnar sig åt
läsning av
skönlitteratur
varje vecka, %
Reading fiction
every week,
%
Lyssnar på
talböcker minst
någon gång, %
Listening to
talking books at
least some time,
%
Lyssnar på
talböcker varje
vecka, %
Listening to
talking books
every week,
%
Skattat antal i
befolkningen
(tusental)
Population
(thousands)
KÖN OCH ÅLDER
Samtliga 16 år och äldre 37,6 32,1 18,4 4,9 7 820
16–19 år 27,5 24,9 12,5 2,2 575
20–29 år 27,1 21,7 14,9 3,4 1 114
30–39 år 34,3 28,8 21,8 6,1 1 327
40–49 år 39,5 32,5 22,5 6,3 1 171
50–59 år 44,0 37,5 20,2 5,2 1 188
60–64 år 42,0 38,1 21,3 5,3 622
65–69 år 43,6 39,2 17,3 4,0 576
70–79 år 45,1 37,7 15,7 5,7 717
80– år 38,2 33,9 10,7 3,9 531
20–64 år 37,0 31,1 20,1 5,3 5 422
25–64 år 38,5 32,6 20,8 5,7 4 864
Kvinnor 16 år och äldre 46,3 40,7 18,2 5,0 3 948
16–19 år 36,2 34,4 12,3 2,5 286
20–29 år 33,4 26,3 11,9 0,7 540
30–39 år 41,7 36,4 19,8 6,0 685
40–49 år 48,7 40,1 21,7 6,3 562
50–59 år 54,7 49,4 22,1 6,8 594
60–64 54,2 50,3 23,8 6,3 307
65–69 år 56,7 51,8 18,4 5,7 277
70–79 år 53,4 47,2 17,6 6,8 382
80– år 40,7 38,0 11,5 3,1 316
20–64 år 45,8 39,6 19,6 5,2 2 687
25–64 år 47,5 41,3 20,1 5,6 2 427
Män 16 år och äldre 28,8 23,3 18,5 4,8 3 872
16–19 år 18,7 15,4 12,7 1,9 289
20–29 år 21,1 17,4 17,7 5,9 574
30–39 år 26,4 20,7 23,9 6,2 642
40–49 år 31,0 25,4 23,3 6,3 609
50–59 år 33,3 25,5 18,2 3,7 594
60–64 år 30,4 26,5 18,9 4,4 315
65–69 år 31,4 27,3 16,3 2,4 299
70–79 år 35,6 27,1 13,6 4,5 334
80– år 34,7 28,3 9,5 5,1 215
20–64 år 28,3 22,8 20,7 5,4 2 735
25–64 år 29,6 23,9 21,5 5,9 2 437
UTLÄNDSK BAKGRUND
Utrikes födda
Alla 34,9 26,7 14,0 4,2 1 306
Kvinnor 40,0 32,5 13,5 4,5 742
Män 28,3 19,1 14,7 3,7 564
Inrikes födda med två utrikes
födda föräldrar
Alla 32,4 29,5 12,1 3,7 218
Kvinnor .. .. .. .. ..
Män .. .. .. .. ..
SVENSK BAKGRUND
Inrikes födda med en inrikes och
en utrikes född förälder
Alla 37,9 31,2 20,0 1,7 438
Kvinnor 49,5 41,9 17,8 2,7 225
Män 26,2 20,5 22,1 0,7 214
Inrikes födda med två inrikes
födda föräldrar
Alla 38,4 33,5 19,5 5,4 5 826
Kvinnor 48,0 43,0 19,9 5,5 2 860
Män 29,2 24,3 19,0 5,3 2 966
Statistiska centralbyrån 495

Kultur och fritid Statistisk årsbok 2013
23.27
Redovisningsgrupp
Personer 16 år och äldre som ägnar sig åt bokläsning och lyssnar
på talböcker 2011, procent (forts.)
Ägnar sig åt
bokläsning
varje vecka, %
Ägnar sig åt
läsning av
skönlitteratur
varje vecka, %
Lyssnar på
talböcker minst
någon gång, %
Lyssnar på
talböcker varje
vecka, %
Skattat antal i
befolkningen
(tusental)
SKL-REGION 2
Storstäder och dess förortskommuner
Alla 42,7 35,5 17,1 4,6 2 582
Kvinnor 49,7 43,4 16,5 4,4 1 342
Män 35,1 27,0 17,7 4,9 1 240
Större städer, dess förortskommuner
samt pendlingskommuner
Alla 36,8 31,6 19,0 5,0 3 740
Kvinnor 45,2 39,7 18,3 5,0 1 873
Män 28,3 23,6 19,7 4,9 1 867
Övriga kommuner
Alla 31,0 27,3 19,0 5,4 1 499
Kvinnor 42,8 38,5 20,9 6,3 733
Män 19,7 16,6 17,1 4,4 765
1) For English translation see Notes.
2) Indelning enligt Sveriges kommuner och landsting.
Se Tabellanmärkningar.
Källa: SCB Undersökningarna av levnadsförhållanden, ULF (www.scb.se/LE0101).
496 Statistiska centralbyrån

Statistisk årsbok 2013
23.28
Kultur och fritid
Personer 16 år och äldre som under de senaste 12 månaderna
2011 strövat i skog och mark, procent
Persons who walked in forests and fields during a twelve month
period 2011, percent
Redovisningsgrupp
Strövat i skog och mark under de senaste 12 månaderna, %
Population group 1 Walking in forests and fields during a twelve month period, %
Ingen gång
Not at all
Minst någon
gång
At least
some time
Mer än
5 gånger
More than
5 times
Mer än
20 gånger
More than
20 times
Mer än
60 gånger
More than
60 times
Skattat antal i
befolkningen
(tusental)
Population
(thousands)
KÖN OCH ÅLDER
Samtliga 16 år och äldre 28,1 71,9 54,7 32,1 14,9 7 820
16–19 år 43,8 56,2 30,8 13,2 4,9 575
20–29 år 30,6 69,4 46,2 19,7 7,9 1 114
30–39 år 25,0 75,0 53,3 26,6 11,7 1 327
40–49 år 22,5 77,5 61,0 37,3 17,8 1 171
50–59 år 22,5 77,5 63,3 40,5 18,2 1 188
60–64 år 19,6 80,4 69,5 45,4 23,8 622
65–69 år 20,2 79,8 65,6 44,0 20,6 576
70–79 år 31,5 68,5 56,2 38,7 19,7 717
80– år 55,7 44,3 33,8 21,9 10,7 531
20–64 år 24,4 75,6 57,6 32,7 15,1 5 422
25–64 år 23,1 76,9 59,5 34,4 15,8 4 864
Kvinnor 16 år och äldre 27,1 72,9 56,0 32,9 16,0 3 948
16–19 år 38,0 62,0 35,4 17,5 6,9 286
20–29 år 27,6 72,4 50,3 21,6 8,8 540
30–39 år 23,2 76,8 52,9 26,2 12,6 685
40–49 år 21,9 78,1 64,4 41,9 20,5 562
50–59 år 17,7 82,3 68,2 42,5 19,6 594
60–64 år 20,6 79,4 70,0 46,5 27,1 307
60–69 år 19,3 80,7 66,4 44,6 23,1 277
70–79 år 32,9 67,1 53,9 35,9 18,8 382
80–år 62,4 37,6 28,7 17,6 7,4 316
20–64 år 22,3 77,7 60,1 34,5 16,7 2 687
25–64 år 21,6 78,4 61,7 36,0 17,6 2 427
Män 16 år och äldre 29,1 70,9 53,4 31,2 13,8 3 872
16–19 år 49,5 50,5 26,1 8,9 3,0 289
20–29 år 33,4 66,6 42,3 17,8 7,1 574
30–39 år 26,8 73,2 53,8 27,0 10,8 642
40–49 år 23,1 76,9 57,9 33,2 15,2 609
50–59 år 27,2 72,8 58,5 38,4 16,8 594
60–64 år 18,6 81,4 69,1 44,3 20,6 315
65–69 år 21,0 79,0 64,8 43,5 18,2 299
70–79 år 29,9 70,1 58,9 42,0 20,7 334
80– år 46,7 53,3 40,7 27,7 15,2 215
20–64 år 26,5 73,5 55,2 31,0 13,5 2 735
25–64 år 24,5 75,5 57,4 32,7 14,1 2 437
UTLÄNDSK BAKGRUND
Utrikes födda
Alla 38,6 61,4 43,8 26,0 12,1 1 306
Kvinnor 38,0 62,0 43,1 24,0 13,2 742
Män 39,4 60,6 44,6 28,6 10,8 564
Inrikes födda med två utrikes
födda föräldrar
Alla 42,0 58,0 36,4 20,2 11,7 218
Kvinnor .. .. .. .. .. ..
Män .. .. .. .. .. ..
SVENSK BAKGRUND
Inrikes födda med en inrikes och
en utrikes född förälder
Alla 24,5 75,5 57,1 29,8 13,0 438
Kvinnor 23,9 76,1 62,7 36,6 15,1 225
Män 25,2 74,8 51,4 23,0 11,0 214
Inrikes födda med två inrikes
födda föräldrar
Alla 25,4 74,6 57,7 34,0 15,8 5 826
Kvinnor 24,0 76,0 59,4 35,3 17,0 2 860
Män 26,8 73,2 56,0 32,7 14,7 2 966
Statistiska centralbyrån 497

Kultur och fritid Statistisk årsbok 2013
23.28
Personer 16 år och äldre som under de senaste 12 månaderna
2011 strövat i skog och mark, procent (forts.)
Redovisningsgrupp Strövat i skog och mark under de senaste 12 månaderna, % Skattat antal i
befolkningen
Ingen gång
(tusental)
Minst någon
gång
Mer än
5 gånger
Mer än
20 gånger
Mer än
60 gånger
SKL-REGION 2
Storstäder och dess förortskommuner
Alla 30,6 69,4 47,7 25,4 9,5 2 582
Kvinnor 31,1 68,9 48,8 26,6 10,9 1 342
Män 30,2 69,8 46,4 24,1 8,0 1 240
Större städer, dess förortskommuner
samt pendlingskommuner
Alla 28,8 71,2 56,3 32,9 16,1 3 740
Kvinnor 26,4 73,6 58,0 33,5 16,9 1 873
Män 31,1 68,9 54,7 32,2 15,3 1 867
Övriga kommuner
Alla 22,0 78,0 62,5 41,5 21,2 1 499
Kvinnor 21,7 78,3 63,7 42,9 22,9 733
Män 22,4 77,6 61,3 40,1 19,5 765
1) For English translation see Notes.
2) Indelning enligt Sveriges kommuner och landsting.
Se Tabellanmärkningar.
Källa: SCB Undersökningarna av levnadsförhållanden, ULF (www.scb.se/LE0101).
498 Statistiska centralbyrån

Demokrati
Democracy
Foto: Jan-Aage Haaland

Demokrati Statistisk årsbok 2013
24 – Demokrati
Democracy
24.1 Demokrati.............................................. 501
Democracy
24.2 Valdeltagandet i riksdagsvalen
bland samtliga väljare och bland unga
förstagångsväljare fr.o.m. valåret 1970,
procent .......................................................... 503
Election to the Riksdag, participation
among all voters and among young firsttime
voters, percent
24.3 Riksdagens sammansättning
efter kön valåren 1929–2010, procent ........ 503
Composition of the Riksdag, by sex,
percent
24.4 Riksdagsvalet 2010, röstberättigade,
röstande och mandat efter
partier och valkrets ...................................... 504
Election to the Riksdag, persons entitled
to vote, voters and distribution of seats by
party and constituency
24.5 Riksdagsvalet 2010, giltiga valsedlar
efter partier och valkrets,
procentuell fördelning ................................. 505
Election to the Riksdag, percent
distribution of valid ballots by party
and constituency
24.6 Riksdagsvalet 2010, partival
inom olika befolkningsgrupper................... 506
Party votes and participation in the
Riksdag election in different types of
population groups
24.7 Riksdagsval, ledamöter efter
partier ............................................................ 507
Election to the Riksdag, members by
party
24.8 Antal nominerade och valda
kandidater 2010 efter födelseland,
kön och typ av val ........................................ 507
Number of nominees and elected by
country of birth, sex and election
24.9 Valda efter parti, kön och ålder i
riksdagsvalet 2010, procentuell fördelning
efter parti, kön och ålder ..................... 508
Elected to the Riksdag by party, sex and
age, percentage by party, sex and age
24.10 Riksdagsvalen 2006 och 2010,
partival och valdeltagande .......................... 508
Party votes and electoral participation in
the elections to the Riksdag
24.11 Riksdagsvalen 2006 och 2010,
jämförelse av valdeltagandet inom
olika grupper ................................................. 509
Comparison between electoral participation
of different groups in the Riksdag
elections
24.12 Riksdagens arbete ............................. 510
Riksdag activities
24.13 Landstingsfullmäktigval 2010,
röstberättigade, röstande och mandat
efter partier och landsting ........................... 511
Elections to county councils, persons
entitled to vote, voters and distribution
of seats by party and county council
24.14 Landstingsfullmäktigval, röstberättigade,
röstande och mandat
efter partier .................................................... 511
Elections to county councils, persons
entitled to vote, voters and distribution
of seats by party
24.15 Landstingsfullmäktigval 2010,
giltiga valsedlar efter partier och
landsting, procentuell fördelning ................ 512
Elections to county councils, percent
distribution of valid ballots by party and
county council
24.16 Kommunfullmäktigval, röstberättigade,
röstande och giltiga
valsedlar efter partier, procentuell
fördelning ...................................................... 513
Elections to municipal councils, persons
entitled to vote, voters and percent
distribution of valid ballots by party
24.17 Folkomröstningar ............................... 514
Referendums
24.18 Valet till Europaparlamentet
2009, röstberättigade, röstande och
giltiga valsedlar efter partier och län,
procentuell fördelning .................................. 515
European Parliament election, persons
entitled to vote, voters and percent
distribution of valid ballots by party and
county
24.19 Valet till Europaparlamentet
2009, mandat efter partigrupper och
medlemsländer ............................................. 516
European Parliament election, distribution
of seats by party and member states
500 Statistiska centralbyrån

Statistisk årsbok 2013
Demokrati
24.1 Demokrati
Democracy
Valdeltagandet kan ses som ett centralt mått på tillståndet för den representativa
demokratin. Om vi ser till perioden efter 1921 varierar valdeltagandet i riksdagsval
mellan 53 och nära 92 procent (år 1924 respektive 1976).
Ökat valdeltagande
Den 19 september 2010 hölls val till riksdag,
landstings- och kommunfullmäktige. I riksdagsvalet
röstade 84,6 procent av de röstberättigade,
vilket är en ökning med 2,6 procentenheter jämfört
med valet 2006. Därmed har valdeltagandet
ökat i två på varandra följande riksdagsval.
Lomma kommun hade det högsta valdeltagandet
i 2010 års riksdagsval. Där röstade 91 procent.
Lägst valdeltagande hade Haparanda med
71 procent.
Valdeltagande till riksdagsvalet per kommun,
2010 (procent)
Även i landstingsvalen ökade valdeltagandet i
2010 års val i förhållande till år 2006. Det gäller
såväl riket totalt sett som i de enskilda landstingen.
När det gäller 2010 års val till kommunfullmäktige
så ökade valdeltagandet i 288 av
290 kommuner. Undantagen var Burlöv och
Bengtsfors kommun där valdeltagandet sjönk
något.
Skillnader i röstbenägenhet
Om man ser till olika befolkningsgrupper så
finns det skillnader vad gäller benägenheten att
rösta. Kvinnor och män har totalt sett röstat i
ungefär samma utsträckning sedan 1960-talet,
men om man ser till olika åldersgrupper finns
det tydliga könsskillnader. Bland de allra äldsta
är valdeltagandet högre bland män än bland
kvinnor. I övriga åldersgrupper röstar dock
kvinnor i högre grad än män.
Om man ser till andra grupper är andelen
röstande mindre bland unga, ensamstående,
lågutbildade och arbetslösa, medan den är större
bland personer i medelåldern, sammanboende,
högutbildade och sysselsatta.
Foto: Alexander Löckert
Kartografi: SCB, Enheten miljöekonomi och naturresurser
(www.gis.scb.se)
Nytt parti och färre kvinnor i riksdagen
I 2010 års val kom Sverigedemokraterna in i
Sveriges riksdag för första gången. Det innebär
att det numera finns åtta partier representerade
bland de 349 ledamöterna.
Andelen kvinnor som valdes in i riksdagen
2010 uppgår till 45 procent. Det innebär en
minskning i förhållande till 2006 års val då
47 procent av de invalda riksdagsledamöterna
var kvinnor. Men Sverige tillhör fortfarande de
länder som har högst andel kvinnor i det nationella
parlamentet.
Statistiska centralbyrån 501

Demokrati Statistisk årsbok 2013
Partiernas tre starkaste respektive tre svagaste
kommuner vid riksdagsvalet 2010
Partiernas tre starkaste
Parti och
kommun
Partiets
andel av
giltiga
valsedlar
Partiernas tre svagaste
Parti och
kommun
Partiets
andel av
giltiga
valsedlar
M
M
Vellinge 59,1 Överkalix 8,1
Danderyd 52,1 Älvsbyn 10,8
Täby 50,8 Norsjö 11,3
C
C
Robertsfors 20,7 Gällivare 1,7
Krokom 18,1 Landskrona 2,5
Berg 17,5 Kiruna 2,6
FP
FP
Landskrona 11,7 Haparanda 1,5
Täby 11,5 Ragunda 1,8
Lund 11,1 Pajala 2,1
KD
KD
Öckerö 19,3 Bräcke 1,4
Gnosjö 19,1 Överkalix 1,4
Mullsjö 18,8 Ragunda 1,5
MP
MP
Lund 12,8 Dorotea 0,8
Stockholm 12,2 Åsele 1,8
Uppsala 11,2 Bjurholm 1,9
S
S
Överkalix 61,0 Danderyd 5,8
Haparanda 60,4 Lidingö 9,2
Kalix 59,3 Vellinge 9,4
V
V
Pajala 18,8 Vellinge 0,9
Kiruna 14,0 Danderyd 1,2
Gällivare 13,6 Lomma 1,4
SD
SD
Sjöbo 15,8 Danderyd 1,7
Bromölla 15,4 Umeå 2,3
Bjuv 14,9 Täby 2,3
Omval 2011
Den 15 maj 2011 hölls omval till kommunfullmäktige
i Örebros nordöstra valkrets och till
landstingsfullmäktige i Västra Götalands läns
landsting. I båda omvalen sjönk valdeltagandet
drastiskt jämfört med de ordinarie valen. I de
tabeller som redovisar valen till landstings- och
kommunfullmäktigvalen presenteras de ordinarie
valresultaten från 2010 tillsammans med
resultaten från omvalen 2011. 1
Minskad andel partimedlemmar
Andelen som är medlemmar i politiska partier
har mer än halverats sedan början av 1980-talet.
Då var i genomsnitt 14 procent av befolkningen
i åldrarna 16–84 år medlemmar i något
politiskt parti. Nu är andelen partianslutna nere
i drygt 5 procent.
Bland partimedlemmarna har männen under
hela perioden 1980–2009 varit något fler än
kvinnorna. Skillnaden mellan könen har dock
minskat markant.
Med stigande ålder ökar andelen medlemmar.
Den allra högsta anslutningsnivån, cirka 11
procent, finns bland män 65–84 år. Trenden har
dock varit vikande för samtliga åldersgrupper
sedan 1980-talets mitt.
Lägst representation i storstäder
Medlemskap och politisk aktivitet varierar
mellan olika regioner. I glesbefolkade delar av
landet är andelen partianslutna något högre än i
storstadsregionerna.
Medlemskap i politiskt parti.
Andel (%) av befolkningen 16–84 år
År Män Kvinnor Samtliga
1980–81 16,6 11,2 13,8
1982–83 17,8 11,3 14,5
1984–85 17,4 12,7 15,0
1986–87 15,9 10,6 13,2
1988–89 15,3 10,0 12,6
1990–91 13,0 9,5 11,2
1992–93 12,1 9,3 10,7
1994–95 10,9 8,4 9,6
1996–97 10,1 7,8 8,9
1998–99 8,5 6,6 7,5
2000–01 7,8 6,3 7,0
2002–03 7,3 5,8 6,5
2004–05 6,4 5,5 6,0
2006–07 1 6,0 4,5 5,3
2008–09 6,0 4,3 5,1
1) Streckad linje innebär metodbyte, en övergång från besöks- till
telefonintervjuer. För mer information om detta, se www.scb.se.
Källa: SCB:s Undersökningarna av levnadsförhållanden,
ULF (www.scb.se/LE0101); SCB:s valstatistik
(www.scb.se/ME0104 och www.scb.se/ME0105).
1) Det gäller tabellerna 24.13, 24.14, 24.15 och 24.16.
502 Statistiska centralbyrån

Statistisk årsbok 2013
24.2
Demokrati
Valdeltagandet i riksdagsvalen bland samtliga väljare och bland
unga förstagångsväljare fr.o.m. valåret 1970, procent
Election to the Riksdag, participation among all voters and among
young first-time voters, percent
Samtliga väljare
Uppgifterna om valdeltagande efter kön och
bland förstagångsväljare är hämtade från
SCB:s valdeltagandeundersökningar. Dessa
undersökningar är urvalsundersökningar,
vilket gör att det finns en viss osäkerhet i
siffrorna. För mer information kring valdeltagandeundersökningarna,
se www.scb.se.
Med förstagångsväljare avses här personer
som uppnått rösträttsålder sedan föregående
riksdagsval. Det är värt att nämna
att rösträttsåldern vid 1970 och 1973 års val
var 19 år och från och med 1976 års val är
den 18 år.
Förstagångsväljare
Riksdagsval
Antal förstagångsväljare
Andel förstagångsväljare
av
samtliga röstberättigade
1973 318 097 5,6
1976 488 194 8,2
1979 302 224 5,0
1982 328 765 5,4
1985 356 209 5,7
1988 321 649 5,1
1991 324 153 5,1
1994 305 294 4,7
1998 386 517 5,9
2002 387 806 5,8
2006 436 598 6,3
2010 504 431 7,1
Källa: SCB Allmänna valen
(www.scb.se/ME0105).
24.3
Riksdagens sammansättning efter kön valåren 1929–2010, procent
Composition of the Riksdag, by sex, percent
År 1929 var andelen kvinnor i riksdagen
1 procent, 1957 hade den ökat till 10 procent
och 1988 hade den ökat till 38 procent. Men
vid valet 1991 minskade andelen kvinnor i
riksdagen med nästan fem procentenheter.
År 1994 ökade andelen på nytt till drygt
40 procent och därefter steg andelen till
47 procent vid 2006 års val. Riksdagsvalet
2010 innebär återigen en tillbakagång för
andelen kvinnor i riksdagen, efter valet
uppgick andelen till 45 procent.
Källa: SCB Allmänna valen respektive år
(www.scb.se/ME0104); Riksdagen
(www.riksdagen.se).
Statistiska centralbyrån 503

Demokrati Statistisk årsbok 2013
24.4
Riksdagsvalet 2010, röstberättigade, röstande och mandat efter
partier och valkrets
Election to the Riksdag, persons entitled to vote, voters and distribution
of seats by party and constituency
Valkrets
Constituency
Röstberättigade
Persons
entitled
to vote
Med giltiga
valsedlar 2
Röstande
Voters
Samtliga
Total
I % av
Mandat efter parti 1
röst-
Seats by party 1
berättigade
3
M C FP KD MP S V SD Summa
Total
Stockholms stads 634 464 534 887 539 034 85,0 10 2 3 2 3 6 2 1 29
Stockholms läns 850 629 716 349 722 800 85,0 15 2 3 3 3 8 2 2 38
Uppsala läns 253 765 215 030 217 595 85,7 4 1 1 1 1 3 1 1 13
Södermanlands läns 204 779 171 427 173 551 84,8 3 1 1 – 1 4 – 1 11
Östergötlands läns 330 010 279 741 283 131 85,8 4 1 1 1 1 5 1 1 15
Jönköpings läns 256 538 216 564 219 201 85,4 3 1 1 2 1 4 – 1 13
Kronobergs läns 138 781 116 513 118 089 85,1 2 1 – – – 3 – – 6
Kalmar läns 184 737 154 736 156 929 84,9 3 1 – 1 – 4 – – 9
Gotlands läns 46 237 38 640 39 257 84,9 1 – – – – 1 – – 2
Blekinge läns 118 279 100 162 101 504 85,8 2 – – – – 3 – 1 6
Malmö stads 214 326 169 108 170 667 79,6 3 – 1 – 1 3 1 1 10
Skåne läns västra 213 580 173 435 175 446 82,1 4 – 1 – 1 3 – 1 10
Skåne läns södra 267 562 228 526 231 076 86,4 5 1 1 1 1 3 – 1 13
Skåne läns norra och
östra 232 273 190 154 192 880 83,0 4 1 1 1 1 3 – 1 12
Hallands läns 229 891 195 565 198 084 86,2 4 1 1 1 1 3 – 1 12
Göteborgs stads 389 821 319 302 322 458 82,7 5 1 1 1 2 5 2 1 18
Västra Götalands
läns västra 264 666 225 037 227 791 86,1 4 1 1 1 1 3 1 1 13
Västra Götalands
läns norra 205 328 172 860 175 170 85,3 3 1 1 1 1 3 1 1 12
Västra Götalands
läns södra 144 186 121 187 122 673 85,1 3 – – – – 3 – – 6
Västra Götalands
läns östra 200 322 168 561 170 910 85,3 3 1 1 1 – 4 – – 10
Värmlands läns 213 239 177 215 179 376 84,1 3 1 1 – 1 5 1 – 12
Örebro läns 215 772 182 378 184 592 85,5 3 – 1 1 1 4 1 1 12
Västmanlands läns 192 258 160 143 162 166 84,3 3 – 1 – 1 4 1 1 11
Dalarnas läns 217 072 179 168 181 942 83,8 3 1 – – 1 4 1 1 11
Gävleborgs läns 217 152 177 248 179 711 82,8 3 1 1 – 1 4 1 1 12
Västernorrlands läns 191 150 159 975 161 665 84,6 2 1 – – – 5 1 – 9
Jämtlands läns 100 144 81 936 83 203 83,1 1 1 – – – 2 – – 4
Västerbottens läns 201 902 170 598 172 378 85,4 2 1 1 1 1 4 1 – 11
Norrbottens läns 194 788 163 963 165 403 84,9 2 – – – – 6 1 – 9
Hela riket Sweden
2010 7 123 651 5 960 408 6 028 682 84,6 107 23 24 19 25 112 19 20 349
2006 6 892 009 5 551 278 5 650 416 82,0 97 29 28 24 19 130 22 – 349
2002 6 722 163 5 303 212 5 385 430 80,1 55 22 48 33 17 144 30 . 349
1998 6 603 129 5 260 109 5 373 575 81,4 82 18 17 42 16 131 43 . 349
1994 6 496 365 5 555 540 5 640 393 86,8 80 27 26 15 18 161 22 . 349
1991 6 413 771 5 470 761 5 562 920 86,7 80 31 33 26 – 138 16 . 349 4
1988 6 330 023 5 373 719 5 441 050 86,0 66 42 44 – 20 156 21 . 349
1985 6 249 445 5 567 022 5 615 242 89,9 76 44 5 51 – – 159 19 . 349
1982 6 130 993 5 554 602 5 606 603 91,4 86 56 21 – – 166 20 . 349
1979 6 040 461 5 448 638 5 480 126 90,7 73 64 38 – . 154 20 . 349
1976 5 947 077 5 437 748 5 457 043 91,8 55 86 39 – . 152 17 . 349
1973
(1974 års riksdag) 5 690 333 5 160 146 5 168 996 90,8 51 90 34 – . 156 19 . 350
1970
(1971 års riksdag) 5 645 804 4 976 196 4 984 207 88,3 41 71 58 – . 163 17 . 350
1) Partierna betecknas: Moderata samlingspartiet (Moderate Party) = M, Centerpartiet (Centre Party) = C, Folkpartiet liberalerna (Liberal
Party) = FP (t.o.m. 1988 års val Folkpartiet, FP), Kristdemokraterna (Christian Democratic Party) = KD (Kristdemokratiska Samhällspartiet,
KdS, i 1988–1994 års val; t.o.m. 1985 års val Kristen Demokratisk Samling, KDS), Miljöpartiet de gröna (Green Party) = MP, Arbetarepartiet
Socialdemokraterna (Social Democratic Party) = S, Vänsterpartiet (Left Party) = V (t.o.m. 1988 års val Vänsterpartiet Kommunisterna,
VPK), Sverigedemokraterna (Sweden Democrats) = SD. Partiernas namn anges i den form de hade vid allmänna valen 2010.
2) With valid ballot papers.
3) Percent of total number of persons entitled to vote.
4) Här ingår Ny demokrati (NYD) med 25 mandat.
5) En KD (tidigare KDS) ledamot.
Källa: SCB Allmänna valen. Del 1 (1970-2010), www.scb.se/ME0104; Statistikdatabasen: Demokrati (2010).
504 Statistiska centralbyrån

Statistisk årsbok 2013
24.5
Demokrati
Riksdagsvalet 2010, giltiga valsedlar efter partier och valkrets,
procentuell fördelning
Election to the Riksdag, percent distribution of valid ballots by party and
constituency
Valkrets
Constituency
Giltiga valsedlar efter parti 1
Valid ballots by party 1
M C FP KD MP S V SD Övriga
Other
Summa
Total
Stockholms stads 34,3 6,3 8,6 5,3 12,2 20,9 7,4 3,2 1,8 100
Stockholms läns 40,0 5,8 8,3 6,3 7,5 22,2 4,4 4,2 1,4 100
Uppsala läns 30,1 8,3 7,8 5,7 8,8 27,4 5,5 4,7 1,7 100
Södermanlands läns 27,9 5,7 6,6 4,7 7,6 34,7 5,0 6,6 1,0 100
Östergötlands läns 28,6 6,3 6,8 5,8 7,6 32,9 5,1 5,3 1,5 100
Jönköpings läns 26,7 7,8 5,6 12,8 5,3 30,6 4,1 6,4 0,7 100
Kronobergs läns 29,8 9,9 5,7 6,1 6,0 30,5 4,6 6,4 0,9 100
Kalmar läns 26,9 8,9 5,1 6,0 5,6 35,6 5,0 5,8 1,0 100
Gotlands läns 25,2 14,6 4,6 2,9 8,4 33,3 6,1 3,2 1,7 100
Blekinge läns 27,3 5,8 5,4 4,0 5,3 36,5 5,1 9,8 0,9 100
Malmö stads 32,6 2,8 7,0 3,1 8,8 28,7 6,0 7,8 3,2 100
Skåne läns västra 33,8 4,7 8,1 4,0 5,7 28,8 3,4 10,1 1,5 100
Skåne läns södra 38,5 5,6 8,6 4,3 7,1 22,1 3,3 8,7 1,8 100
Skåne läns norra och östra 32,0 6,8 6,7 5,0 5,4 28,7 3,2 11,2 1,1 100
Hallands läns 34,7 8,8 7,8 5,6 5,9 26,8 3,5 5,4 1,5 100
Göteborgs stads 30,4 3,8 8,4 6,1 10,7 25,2 8,5 4,9 1,9 100
Västra Götalands läns västra 32,8 6,0 9,0 7,3 7,0 26,4 4,7 5,6 1,2 100
Västra Götalands läns norra 26,9 6,6 7,7 6,4 6,9 32,4 5,7 6,1 1,1 100
Västra Götalands läns södra 28,3 7,7 7,3 6,4 6,0 31,2 5,1 6,9 1,1 100
Västra Götalands läns östra 27,9 8,3 6,2 6,6 5,6 33,9 4,9 5,8 1,0 100
Värmlands läns 25,7 7,5 6,0 4,7 5,6 38,7 5,8 4,8 1,2 100
Örebro läns 24,0 5,4 6,3 6,2 6,5 38,8 5,7 6,1 1,1 100
Västmanlands läns 27,1 5,2 7,5 4,6 5,9 36,4 5,7 6,2 1,4 100
Dalarnas läns 25,1 7,9 4,9 4,4 5,9 37,5 5,9 7,0 1,5 100
Gävleborgs läns 23,1 7,3 5,3 4,1 6,2 38,3 7,2 7,1 1,3 100
Västernorrlands läns 21,6 7,0 5,2 4,4 5,5 44,0 6,0 4,5 1,9 100
Jämtlands läns 22,2 12,8 3,9 2,9 6,5 40,3 6,5 3,8 1,2 100
Västerbottens läns 17,7 7,4 6,0 5,3 7,2 42,2 10,0 2,7 1,4 100
Norrbottens läns 16,4 4,6 4,3 3,3 5,3 51,9 9,3 3,8 1,1 100
Hela riket Sweden
2010 30,1 6,6 7,1 5,6 7,3 30,7 5,6 5,7 1,4 100
2006 26,2 7,9 7,5 6,6 5,2 35,0 5,8 2,9 2,7 100
2002 15,3 6,2 13,4 9,1 4,6 39,9 8,4 1,4 1,7 100
1998 22,9 5,1 4,7 11,7 4,5 36,4 12,0 0,4 2,2 100
1994 22,4 7,7 7,2 4,1 5,0 45,3 6,2 . 2,3 2 100
1991 21,9 8,5 9,1 7,1 3,4 37,7 4,5 . 7,7 2,3 100
1988 18,3 11,3 12,2 2,9 5,5 43,2 5,8 . 0,7 2 100
1985 21,3 12,4 4 14,2 . 4 1,5 44,7 5,4 . 0,5 100
1982 23,6 15,5 5,9 1,9 1,7 45,6 5,6 . 0,2 100
1979 20,3 18,1 10,6 1,4 . 43,2 5,6 . 0,8 100
1976 15,6 24,1 11,1 1,4 . 42,7 4,8 . 0,4 100
1973 14,3 25,1 9,4 1,8 . 43,6 5,3 . 0,6 100
1970 11,5 19,9 16,2 1,8 . 45,3 4,8 . 0,4 100
1) Se not 1 i tabell 24.4. See footnote 1 in table 24.4.
2) SD redovisas med övriga partier.
3) Ny Demokrati (NyD) redovisas med övriga partier, de fick 6,7 procent av rösterna.
4) Valsamverkan mellan C och KDS.
Källa: SCB Allmänna valen. Del 1 (1970–2010), www.scb.se/ME0104; Statistikdatabasen: Demokrati (2010).
Statistiska centralbyrån 505

Demokrati Statistisk årsbok 2013
24.6
Riksdagsvalet 2010, partival inom olika befolkningsgrupper
Party votes and participation in the Riksdag election in different types of
population groups
Befolkningsgrupper
Population groups
Partival i procent 1
Party vote in percent 1
M C FP KD MP S V SD Övriga
Other
Summa
Total
Intervjuade
personer
Persons
interviewed
Procentuell
andel ej
röstande
2
Samtliga All 31 6 7 5 9 31 5 4 1 100 2 387 15
Kön Sex
Kvinnor Women 27 9 8 5 10 33 5 2 1 100 1 192 12
Män Men 35 4 7 5 8 29 6 5 1 100 1 195 18
Ålder Age
Förstagångsväljare 3 26 5 7 4 10 30 3 12 3 100 149 28
22–30 år 4 24 5 5 5 17 26 9 6 3 100 282 19
31–40 år 38 6 7 5 15 22 4 2 1 100 405 16
41–50 år 33 7 9 3 8 30 5 4 1 100 435 13
51–60 år 32 6 5 6 6 35 8 2 0 100 416 12
61–70 år 24 8 9 7 6 36 5 4 1 100 427 12
71–80 år 33 8 8 6 2 39 2 2 0 100 273 14
Inkomst, kr 5 Income
0 – 83 712 20 7 7 6 16 29 5 7 3 100 276 28
83 713 – 182 605 24 7 5 6 8 36 8 5 1 100 415 18
182 606 – 287 343 25 7 7 5 8 39 4 4 1 100 743 14
287 344 – 378 579 35 6 7 4 9 29 6 3 1 100 531 11
378 579 – 47 6 12 6 6 16 4 2 1 100 422 7
Utbildning 6 Education
Förgymnasial utbildning,
mindre än 9 år 24 6 6 2 2 52 3 5 0 100 177 20
Förgymnasial utbildning,
9 eller 10 år 25 4 5 4 6 41 4 8 3 100 227 26
Gymnasial utbildning 32 6 6 5 6 34 5 5 1 100 1 090 16
Eftergymnasial utbildning,
mindre än 2 år 28 7 13 6 11 23 10 1 1 100 151 7
Eftergymnasial utbildning,
2 år eller mer 33 8 10 6 15 20 6 1 1 100 704 9
Forskarutbildning 33 7 7 10 20 20 3 0 0 100 30 10
Bostadsort 7
Place of residence
Ren landsbygd 28 13 4 4 8 32 5 5 1 100 409 19
Mindre tätort 33 5 5 5 7 36 3 5 1 100 576 16
Stad eller större tätort 29 5 10 5 9 32 6 3 1 100 1 022 14
De tre storstäderna 34 5 9 5 14 21 7 2 3 100 376 15
1) Se not 1 i tabell 24.4. See footnote 1 in table 24.4.
2) Andel ej röstande avser de personer som blivit intervjuade. Siffrorna är viktade med hänsyn taget till att andelen röstare tenderar att
vara överrepresenterade bland svarande i survey-undersökningar. Percentage non-voters.
3) Förstagångsväljare: Födda 1988-09-18 – 1992-09-19. Persons entitled to vote for the first time.
4) Födda 1980-01-01 – 1988-09-17.
5) Med inkomst avses här summan av den sammanräknade förvärvsinkomsten, dvs. inkomst av tjänst och inkomst av näringsverksamhet.
Inkomstindelningen bygger på en fördelning 15-20-30-20-15 gjord utifrån hela urvalet som bas.
6) Uppgift om utbildning saknas för åtta personer. Education is missing for eight persons.
7) Uppgifterna om bostadsort bygger på intervjuarnas observationer av var undersökningspersonerna bor. Tre kategorier används: ren
landsbygd, mindre tätort samt stad eller större tätort. Ur gruppen boende i stad eller större tätort har man brutit ut personer boende i de tre
storstäderna Stockholm, Göteborg eller Malmö. Uppgift om bostadsort saknas för fyra personer. Place of residence is missing for four
persons.
Källa: SCB Allmänna valen 2010 (www.scb.se/ME0106). Åttapartivalet 2010, valundersökningen
506 Statistiska centralbyrån

Statistisk årsbok 2013
24.7
År 1
Year
Riksdagsval, ledamöter efter partier
Election to the Riksdag, members by party
Antal riksdagsledamöter som tillhör 2
Members of the Riksdag by party
Demokrati
M C FP KD MP NYD S V SD Män Kvinnor Samtliga
1929 122 44 63 . . . 142 9 . 376 4 380
1933 108 54 47 . . . 162 9 . 374 6 380
1937 89 58 43 . . . 178 12 . 370 10 380
1941 77 52 38 . . . 209 4 . 362 18 380
1945 69 56 40 . . . 198 17 . 360 20 380
1949 47 51 75 . . . 196 11 . 352 28 380
1953 51 51 80 . . . 189 9 . 346 34 380
1957 55 44 88 . . . 185 9 . 342 39 381
1959 61 54 70 . . . 190 7 . 340 42 382
1961 58 54 73 . . . 191 7 . 340 43 383
1965 59 54 69 . . . 191 10 . 340 44 384 3
1969 57 59 60 . . . 204 4 . 331 53 384
1971 4 41 71 58 . . . 163 17 . 301 49 350
1974 51 90 34 . . . 156 19 . 276 74 350
1976 55 86 39 . . . 152 17 . 274 75 349
1979 73 64 38 . . . 154 20 . 257 92 349
1982 86 56 21 . . . 166 20 . 254 95 349
1985 76 44 5 51 . . . 159 19 . 241 108 349
1988 66 42 44 . 20 . 156 21 . 218 131 349
1991 80 31 33 26 . 25 138 16 . 234 115 349
1994 80 27 26 15 18 . 161 22 . 208 141 349
1998 82 18 17 42 16 . 131 43 . 200 149 349
2002 55 22 48 33 17 . 144 30 . 191 158 349
2006 97 29 28 24 19 . 130 22 . 184 165 349
2010 107 23 24 19 25 . 112 19 20 192 157 349
1) Tidpunkten för uppgifterna 1929–1974 avser 10 januari respektive år. T.o.m. september 1975 var riksdagsåret lika med kalenderåret.
Därefter börjar riksdagsåret omkring den 1 oktober. Uppgifterna för 1975 avser den 1 oktober 1975 och för 1976 1 oktober 1976 osv.
2) Se not 1 i tabell 24.4. See footnote 1 in table 24.4.
3) Inklusive en riksdagsledamot som inte tillhör något av dessa partiers riksdagsgrupper.
4) Fr.o.m. 1971 den nya enkammarriksdagen.
5) En KDS-ledamot (numera KD).
Källa: SCB Allmänna valen 2010 (www.scb.se/ME0104) och (www.scb.se/ME0107); Statistikdatabasen: Demokrati.
24.8
Antal nominerade och valda kandidater 2010 efter födelseland, kön
och typ av val
Number of nominees and elected by country of birth, sex and election
Typ av val 1
Election 1
Inrikes födda
Born in Sweden
Kvinnor
Women
Män
Men
Utrikes födda
Born abroad
Totalt
Total
Kvinnor Män Kvinnor Män
Riksdagsvalet Election to the Riksdag
Nominerade Nominees 2 236 2 829 267 333 2 503 3 162
Valda Elected 142 179 15 13 157 192
Landstingsfullmäktigvalen 1
Elections to the county councils
Nominerade 4 859 6 079 580 623 5 439 6 702
Valda 721 812 68 61 789 873
Kommunfullmäktigvalen 1
Elections to municipal councils
Nominerade 19 509 27 860 2 153 2 547 21 662 30 407
Valda 2 5 098 6 888 483 500 5 581 7 388
1) Uppgifterna avser/inkluderar omvalen 2011. The results refers to/include the reelections in 2011.
2) Totalt var 12 978 mandat tillgängliga. Nio mandat är ej tillsatta, s.k. tomma stolar. Miljöpartiet har två tomma stolar, en i Boxholm och en
i Örkelljunga. Sverigedemokraterna har sju tomma stolar. Två i Aneby, en i Bräcke, en i Degerfors, en i Flen, en i Munkedal och en i Nora.
Källa: SCB Allmänna valen, nominerade och valda; (www.scb.se/ME0107); Statistikdatabasen: Demokrati.
Statistiska centralbyrån 507

Demokrati Statistisk årsbok 2013
24.9
Valda efter parti, kön och ålder i riksdagsvalet 2010, procentuell
fördelning efter parti, kön och ålder
Elected to the Riksdag by party, sex and age, percentage by party, sex
and age
Kön, ålder
Sex, age
Parti 1
Party
Totalt
Total
M C FP KD MP S V SD 2010 2006 2002
Män Men
18–29 7 6 – – 9 2 – 18 5 4 4
därav 20–29 7 6 – – 9 2 – 18 5 4 4
30–49 59 38 57 25 36 55 38 59 52 49 41
50–64 32 50 29 75 55 41 63 18 40 43 53
65– 2 6 14 – – 2 – 6 3 4 2
20–64 98 94 86 100 100 98 100 94 97 96 98
25–64 95 88 86 100 100 98 100 88 95 96 97
Samtliga i antal 56 16 14 12 11 58 8 17 192 184 191
Kvinnor Women
18–29 2 14 – – 21 4 – – 5 5 4
därav 20–29 2 14 – – 21 4 – – 5 5 4
30–49 57 29 60 43 36 50 46 100 51 47 46
50–64 41 57 30 57 36 46 55 – 43 46 48
65– – – 10 – 7 – – – 1 2 2
20–64 100 100 90 100 93 100 100 100 99 98 98
25–64 100 100 90 100 93 100 100 100 99 96 98
Samtliga i antal 51 7 10 7 14 54 11 3 157 165 158
Samtliga Total
18–29 5 9 – – 16 3 – 15 5 5 4
därav 20–29 5 9 – – 16 3 – 15 5 5 4
30–49 58 35 58 32 36 53 42 65 51 48 44
50–64 36 52 29 68 44 44 58 15 42 44 51
65– 1 4 13 – 4 1 – 5 2 3 2
20–64 99 96 88 100 96 99 100 95 98 97 98
25–64 97 91 88 100 96 99 100 90 97 96 98
Samtliga i antal 107 23 24 19 25 112 19 20 349 349 349
1) Se not 1 i tabell 24.4. See footnote 1 in table 24.4.
Källa: SCB Allmänna valen, nominerade och valda; (www.scb.se/ME0107); Statistikdatabasen: Demokrati.
24.10
Riksdagsvalen 2006 och 2010, partival och valdeltagande
Party votes and electoral participation in the elections to the Riksdag
Partival och valdeltagande
Partival och valdeltagande i procent 2010
participation 2006 1 M C FP KD MP S V SD Övriga Blankt 2
2006 1
Party votes and electoral participation in percent 2010
Party votes and electoral
Other
Ej röstande
2010
Summa
i %
Total in
percent
M 76 4 6 4 1 3 1 2 0 1 2 100
C 17 51 8 7 4 5 1 4 1 0 2 100
FP 26 10 38 7 5 8 0 2 1 0 3 100
KD 18 5 11 48 3 8 0 1 0 3 3 100
MP 7 3 2 1 64 9 9 1 1 0 3 100
S 8 2 2 1 5 72 3 1 1 1 4 100
V 2 0 3 0 14 20 54 1 2 2 2 100
SD 14 0 6 3 0 8 0 61 0 5 3 100
Övriga partier 3 0 8 2 11 30 11 13 11 0 11 100
Blankt 2 30 0 0 0 9 17 9 4 0 22 9 100
Ej röstande 2006
Non-voters 2006 20 3 2 1 4 19 4 3 1 3 40 100
Ej röstberättigade 2006
Not entitled to vote in
2006 21 4 5 3 7 23 3 10 3 1 20 100
1) Se not 1 i tabell 24.4. See footnote 1 in table 24.4.
2) Voters who returned a blank ballot-paper.
Källa: SCB Allmänna valen 2010 (www.scb.se/ME0106). Åttapartivalet 2010, valundersökningen.
508 Statistiska centralbyrån

Statistisk årsbok 2013
24.11
Demokrati
Riksdagsvalen 2006 och 2010, jämförelse av valdeltagandet
inom olika grupper
Comparison between electoral participation of different groups in
the Riksdag elections
Valdeltagande i procent
Electoral participation in percent
Män
Men
2006 2010
Kvinnor
Women
Samtliga
All
Män Kvinnor Samtliga
Totalt valdeltagande i riksdagsvalen
Electoral participation, total . . . . 82 . . . . 85
Skattning i valdeltagarstudien
Estimate from electoral participation survey 82 83 82 84 85 85
Ålder Age
Förstagångsväljare 1
Entitled to vote for the first time 1 74 78 76 79 82 80
18–29 år 74 79 77 79 82 81
därav 20–29 år 74 79 76 79 82 80
30–49 år 83 86 84 85 89 87
50–64 år 86 89 88 89 91 90
65– år 84 78 81 86 82 84
20–64 år 82 86 84 85 88 87
25–64 år 83 87 85 86 89 88
Civilstånd Civil status
Gifta Married 90 90 90 91 91 91
Ej gifta Unmarried 76 79 78 81 83 82
Inkomstgrupp 2 Income group
Ingen inkomst 3 No income 3 64 69 66 70 72 71
0– 20 71 74 73 75 78 77
21– 40 75 82 79 79 84 82
41– 60 82 87 85 85 90 88
61– 80 86 91 88 88 94 91
81–100 92 95 93 94 96 95
Födelseland Country of birth
Födda i Sverige Born in Sweden 84 85 85 87 88 87
Utrikes född Born abroad 65 68 67 73 74 73
Sysselsättning 4 Employment
Sysselsatta Employed 84 88 86 87 90 88
Arbetslösa Unemployed 67 77 72 77 81 79
Utbildning 5 Education
Förgymnasial utbildning Compulsory school only 75 78 76 79 80 79
Gymnasial utbildning
Upper secondary education 82 85 83 84 87 86
Eftergymnasial utbildning
Post-secondary education 92 93 93 94 95 94
Uppgift saknas Information not avaliable 46 47 46 52 50 51
Facklig tillhörighet 6 Trade union affiliation
LO The Swedish Trade Union Confederation 78 82 80 82 85 83
TCO
The Swedish Confederation of Professional
Employees 91 93 92 93 94 94
SACO
The Swedish Confederation of Professional
Associations 95 96 96 96 97 97
Kommentar: År 2010 har den statistiska metoden bakom de skattningar som tas fram inom valdeltagandeundersökningen reviderats.
I samband med detta har nya skattningar för tidigare val tagits fram. Här redovisade skattningar är reviderade och kan därmed avvika
något från vad som tidigare redovisats avseende valdeltagandet i allmänna valen. Alla skattningar efter bakgrundsvariabler avser
exklusive utlandssvenskar.
1) 2006: Födda Born 1984–09–16 t.o.m. 1988–09–17. 2010: Födda Born 1988–09–18 t.o.m. 1992–09–19.
2) Med inkomst avses här summan av den sammanräknade förvärvsinkomsten, dvs. inkomst av tjänst och inkomst av näringsverksamhet.
Inkomstklasserna är baserade på percentiler och redovisas i följande grupper: 0–20, 21–40, 41–60, 61–80, 81–100. De är beräknade
utifrån hela Sveriges befolkning över 18 år. Uppgifterna avser inkomster under året två år innan respektive valår enligt taxeringen året
innan valåret.
3) Ingen inkomst eller ingen inkomst registrerad. No income or no income registered.
4) Gäller åldersgruppen 18-64 år. Uppgift om arbetskraftsstatus kommer från SCB:s arbetskraftsundersökningar (AKU). Det har skett två
större förändringar av AKU under senare år. År 2005 EU-anpassades ndersökningen och år 2008 ädrades det officiella måttet på arbetslösa.
Detta gör att direkta jämförelser över tid med redovisningar efter gamla indelningar bör undvikas, i synnerhet vad gäller antalsuppgifter.
För mer information om dessa förändringar av AKU se SCB:s webbplats.
5) Uppgift om utbildning hämtas från Utbildningsregistret och gäller åldersgruppen 18–74 år.
6) Uppgift om facklig tillhörighet hämtas från AKU och gäller åldersgruppen 18–64 år.
Källa: Valdeltgandeundersökningen vid de allmänna valen (2006 och 2010): Allmänna valen, valdeltagandeundersökningen
(www.scb.se/ME0105); Statistikdatabasen: Demokrati
Statistiska centralbyrån 509

Demokrati Statistisk årsbok 2013
24.12
År
Year
Riksdagsskrivelser
Formal
descisions
Riksdagens arbete
Riksdag activities
Propositioner/Skrivelser
Government
bills/Communications
Motioner
Private
members’
motions
Interpellationer
Interpellations
Skriftliga
frågor
Written
questions
Plenidagar
Plenary
days
Plenitimmar
Plenary
hours
Voteringar
med
rösträkning
Votes
1999/00 265 150 3 211 416 1 418 128 615 890
2000/01 288 151 3 675 457 1 698 125 652 843
2001/02 336 190 4 231 497 1 643 123 652 1 059
2002/03 245 151 3 548 417 1 375 121 550 835
2003/04 288 181 3 991 551 1 616 131 603 884
2004/05 312 178 4 167 688 2 197 141 730 766
2005/06 392 216 4 824 479 2 144 142 680 912
2006/07 226 133 2 617 695 1 658 136 644 529
2007/08 266 168 3 577 844 1 655 138 758 622
2008/09 314 232 3 961 598 1 227 139 696 548
2009/10 391 246 4 022 498 1 036 145 635 558
2010/11 325 168 3 350 446 682 127 575 683
2011/12 295 178 3 377 449 772 137 595 800
År Utskottsbetänkanden och utlåtanden 1
Konstitutionsutskottet
…the
Constitution
Finansutskottet
…Finance
Skatteutskottet
…Taxation
Justitieutskottet
…Justice
Committee reports: The Committee on…
Civilutskottet
2
…Civil
Affairs
Utrikesutskottet
…Foreign
Affairs
Försvarsutskottet
…Defence
Socialförsäkringsutskottet
…Social
Insurance
Socialutskottet
…Health
and
Welfare
Kulturutskottet
…Cultural
Affairs
1999/00 23 30 24 24 . 14 8 13 14 14 17
2000/01 26 29 27 32 . 14 11 15 19 8 18
2001/02 39 28 29 29 . 15 13 19 24 23 17
2002/03 34 27 19 19 . 16 5 10 20 8 19
2003/04 25 29 36 29 . 17 8 17 9 8 14
2004/05 32 33 35 35 . 13 11 16 24 9 18
2005/06 41 30 38 42 . 23 12 20 32 31 23
2006/07 26 28 22 13 31 12 10 12 16 11 17
2007/08 24 31 32 32 25 11 15 13 21 14 16
2008/09 26 42 36 28 35 17 11 12 26 9 21
2009/10 43 41 48 38 31 25 9 20 25 15 24
2010/11 31 44 37 29 28 17 7 12 17 11 18
2011/12 24 50 20 28 27 18 9 15 23 10 22
År
Utskottsbetänkanden och utlåtanden (forts.) (cont.)
Utbildningsutskottet
…Education
Trafikutskottet
…Transport
and
Communications
Miljö- och
Jordbruksutskottet
…Environment
and
Agriculture
Näringsutskottet
…Industry
and
Trade
Arbetsmarknadsutskottet
…the
Labour
Market
Lagutskottet
3
…Laws
Bostadsutskottet
3
…Housing
Utrikesoch
försvars 4
Konstitutions-
och
utrikes 5
Sammansatta utskott
Utrikes-,
miljöoch
jordbruks
6
Utrikesoch
social 7
Justitieoch
social 8
1999/00 12 18 18 8 24 8 – . . . .
2000/01 17 21 11 11 24 13 – 1 . . .
2001/02 15 25 18 11 33 15 3 2 . . .
2002/03 6 17 14 8 19 10 2 3 1 . .
2003/04 14 22 15 6 29 13 2 1 – . .
2004/05 16 15 17 9 28 11 2 – – 1 .
2005/06 16 31 22 12 39 13 2 – – – 1
2006/07 16 17 16 14 . . 3 1 – – –
2007/08 16 19 17 10 . . 5 – – – 1
2008/09 18 30 26 10 . . 3 – – – –
2009/10 26 30 27 15 . . 3 – – – –
2010/11 28 26 26 11 . . 4 – – – –
2011/12 17 27 25 14 . . 3 – – – –
1) Fr.o.m. den 1 januari 2007 ska utskotten skriva utlåtanden över grön- och vitböcker från Europeiska kommissionen. Talmannen kan i
samråd med gruppledarna även besluta att utskotten ska skriva utlåtanden på andra EU-dokument. Fr.o.m. den 1 december 2009 kan
kammaren besluta att avge motiverade yttranden över utkast till lagstiftningsakter som utskott i utlåtanden funnit strida mot subsidiaritetsprincipen.
2) Inrättades i och med att riksmötet 2006/07 startade. 3) Upphörde i och med att riksmötet 2006/07 startade.
4) The Compound Committee of Foreign Affairs and Defence. 5) The Compound Committee of Constitution and Foreign Affairs.
6) The Compound Committee of Foreign Affairs, Environment and Defence. 7) The Compound Committee of Foreign Affairs and Health
and Welfare. 8) The Compound Committee of Justice and Social Insurance.
Se Tabellanmärkning.
Källa: Riksdagen, Kammarkansliet (www.riksdagen.se).
510 Statistiska centralbyrån

Statistisk årsbok 2013
24.13
Demokrati
Landstingsfullmäktigval 2010, röstberättigade, röstande och
mandat efter partier och landsting
Elections to county councils, persons entitled to vote, voters and
distribution of seats by party and county council
Landsting
County council
Röstberättigade
Persons
entitled to
vote
Med giltiga
valsedlar 2
Röstande Voters Mandat efter parti 1 Seats by party 1
Samtliga
Total
I % av
röstberättigade
M C FP KD MP S V SD Övriga
Summa
Stockholms läns 1 566 055 1 254 844 1 270 809 81,1 57 6 15 7 15 39 10 – – 149
Uppsala läns 260 773 212 057 216 440 83,0 20 6 6 4 6 22 4 3 – 71
Södermanlands läns 211 993 165 974 171 946 81,1 18 4 5 3 6 27 4 4 – 71
Östergötlands läns 336 887 273 033 278 376 82,6 25 6 6 5 7 35 5 4 8 101
Jönköpings läns 262 982 211 659 216 017 82,1 21 7 4 11 3 28 3 4 – 81
Kronobergs läns 143 888 113 922 116 999 81,3 12 5 3 3 2 15 3 2 – 45
Kalmar läns 188 581 150 626 154 501 81,9 13 7 3 5 3 30 3 3 – 67
Blekinge läns 121 421 98 646 100 653 82,9 10 3 3 2 2 20 2 5 – 47
Skåne läns 971 147 753 547 767 163 79,0 48 7 12 5 10 47 6 14 – 149
Hallands läns 233 616 189 909 194 217 83,1 24 7 6 3 4 21 3 3 – 71
Västra Götalands läns 1 240 519 979 417 999 523 80,6 39 8 12 9 11 47 9 7 7 149
Västra Götalands läns 4 1 246 191 545 215 548 950 44,1 38 9 11 9 12 52 9 9 – 149
Värmlands läns 220 350 173 210 177 058 80,4 16 8 5 3 4 33 4 3 5 81
Örebro läns 220 735 178 506 182 090 82,5 15 4 5 4 4 31 4 4 – 71
Västmanlands läns 199 198 157 401 160 689 80,7 19 4 6 4 4 31 5 4 – 77
Dalarnas läns 221 157 173 404 178 549 80,7 18 8 4 4 4 33 5 4 3 83
Gävleborgs läns 221 071 172 739 177 005 80,1 15 6 5 3 4 28 6 4 4 75
Västernorrlands läns 194 206 155 860 158 866 81,8 18 6 4 3 3 32 5 – 6 77
Jämtlands läns 101 550 78 700 80 895 79,7 11 9 3 – 4 24 4 – – 55
Västerbottens läns 205 556 165 517 169 047 82,2 10 6 7 4 4 33 7 – – 71
Norrbottens läns 200 816 160 783 163 876 81,6 9 4 3 – 3 33 6 – 13 71
1) Se not 1 i tabell 24.4. See footnote 1 in table 24.4. 2) With valid ballots. 3) Percent of total number of persons entitled to vote.
4) Resultaten avser omvalet till Västra Götalands landsting 2011. The results refers to the reelection in the county council in Västra
Götaland in 2011.
Källa: Allmänna valen, del 2, www.scb.se/ME0104; Statistikdatabasen: Demokrati.
24.14
År
Year
Landstingsfullmäktigval, röstberättigade, röstande och mandat
efter partier
Elections to county councils, persons entitled to vote, voters and
distribution of seats by party
Röstberättigade
Persons
entitled to
vote
Med giltiga
valsedlar 2
Röstande Voters Mandat efter parti 1 Seats by party 1
Samtliga
Total
I % av
röstberättigade
M C FP KD MP S V SD Övriga
Summa
2010 7 322 501 5 819 754 5 934 719 81,0 418 121 117 82 103 609 98 68 46 1 662
2010 4 7 328 173 5 385 552 5 484 146 74,8 417 122 116 82 104 614 98 70 39 1 662
2006 7 052 595 5 415 740 5 559 749 78,8 376 156 129 116 68 631 107 16 57 1 656
2002 6 897 918 5 227 376 5 343 961 77,5 253 139 187 141 55 682 145 . 54 1 656
1998 6 823 318 5 180 596 5 330 147 78,1 337 123 94 168 70 633 187 . 34 1 646
1994 6 184 048 5 107 107 5 215 568 84,3 342 190 129 58 78 849 104 . 27 1 777
1991 6 093 099 4 983 701 5 117 335 84,0 390 218 189 132 34 724 76 . – 1 763
1988 5 973 827 4 959 278 5 027 654 84,2 283 241 211 40 83 803 82 . – 1 743
1985 5 900 618 5 147 132 5 194 999 88,0 347 236 229 18 – 821 82 . – 1 733
1982 5 784 076 5 145 536 5 194 370 89,8 365 305 100 21 – 847 79 . – 1 717
1979 5 679 203 5 037 222 5 067 827 89,2 302 346 177 12 – 781 87 . – 1 705
1976 5 581 711 5 036 760 5 054 054 90,5 239 423 179 8 – 770 64 . – 1 683
1973 5 148 171 4 662 325 4 671 035 90,7 192 427 121 8 – 728 42 . 1 1 519
1970 5 101 488 4 492 920 4 501 818 88,2 154 348 232 2 – 754 33 . 1 1 524
1) Se not 1 i tabell 24.4. See footnote 1 in table 24.4. 2) With valid ballots. 3) Percent of total number of persons entitled to vote.
4) Resultaten inkluderar resultatet från omvalet i Västra Götalands läns landsting 2011. The results include the reelection to the county
council in Västra Götaland in 2011.
Källa: SCB Allmänna valen. Del 2 (www.scb.se/ME0104); Statistikdatabasen: Demokrati.
Statistiska centralbyrån 511

Demokrati Statistisk årsbok 2013
24.15
Landstingsfullmäktigval 2010, giltiga valsedlar efter partier och
landsting, procentuell fördelning
Elections to county councils, percent distribution of valid ballots by
party and county council
Landsting
County council
Giltiga valsedlar 1
Valid ballots 1
M C FP KD MP S V SD Övriga
Other
Summa
Total
Stockholms läns 36,7 3,8 9,3 4,7 9,7 25,6 6,2 2,8 1,1 100
Uppsala läns 27,4 7,9 8,4 5,3 8,7 31,1 6,3 3,6 1,2 100
Södermanlands läns 24,6 5,8 7,5 4,7 7,4 37,7 5,6 5,6 1,1 100
Östergötlands läns 24,8 5,7 6,1 5,1 6,5 34,5 5,0 3,5 8,8 100
Jönköpings läns 24,7 8,9 5,4 13,2 4,4 33,8 4,4 5,1 0,1 100
Kronobergs läns 27,0 10,7 5,7 6,0 5,3 33,7 6,7 4,7 0,1 100
Kalmar läns 21,2 10,1 5,1 8,2 4,6 40,9 5,0 4,3 0,7 100
Blekinge läns 23,4 6,7 5,8 3,6 4,7 38,9 5,4 8,5 3,1 100
Skåne läns 30,9 4,5 7,8 3,5 6,6 30,5 3,9 9,3 2,9 100
Hallands läns 32,1 9,8 8,1 4,4 5,5 29,1 3,7 4,3 3,1 100
Västra Götalands läns 26,0 5,6 8,1 5,7 7,3 30,9 6,1 4,4 5,9 100
Västra Götalands läns 2 23,9 5,7 7,2 5,3 7,4 32,6 5,9 5,8 6,1 100
Värmlands läns 20,9 8,5 6,0 3,7 4,5 41,1 5,4 3,4 6,6 100
Örebro läns 20,8 5,1 6,5 6,3 5,3 44,4 6,2 4,9 0,4 100
Västmanlands läns 23,7 5,1 7,8 4,4 4,9 39,0 6,5 4,3 4,3 100
Dalarnas läns 22,0 10,2 4,6 4,4 4,8 38,6 5,5 4,6 5,2 100
Gävleborgs läns 20,0 7,8 6,3 4,4 5,5 36,8 7,3 6,0 6,0 100
Västernorrlands läns 21,6 7,2 5,5 3,7 4,4 40,4 5,6 3,0 8,7 100
Jämtlands läns 19,4 16,1 4,3 2,4 6,0 41,0 6,9 2,7 1,3 100
Västerbottens läns 13,9 7,8 9,1 6,0 5,5 44,9 9,6 1,6 1,6 100
Norrbottens läns 11,9 4,9 4,1 2,6 4,0 43,1 8,5 1,6 19,2 100
Summa Total
2010 27,3 6,2 7,5 5,1 6,9 33,0 5,8 4,6 3,8 100
2010 2 27,2 6,2 7,3 5,0 6,8 33,4 5,7 4,7 3,6 100
2006 24,6 7,9 8,1 6,7 4,7 34,9 6,1 2,8 4,2 100
2002 16,6 7,0 12,0 8,2 3,9 38,5 8,4 0,6 4,8 100
1998 22,2 6,7 6,1 10,0 4,4 35,8 10,8 . 4,1 100
1994 20,2 9,4 7,4 3,7 4,6 45,5 6,0 . 3,0 100
1991 3 23,2 11,0 10,8 7,0 3,1 38,3 4,8 . 1,8 100
1988 17,9 12,4 12,3 3,1 4,8 43,7 5,3 . 0,6 100
1985 20,7 12,0 13,2 2,0 2,0 44,4 5,1 . 0,5 100
1982 21,9 16,0 5,7 2,4 1,9 46,6 5,1 . 0,4 100
1979 18,6 18,6 10,4 2,0 . 43,9 5,5 . 0,9 100
1976 14,9 23,2 10,9 1,9 . 43,7 4,7 . 0,6 100
1973 13,8 25,2 9,5 2,1 . 43,8 5,0 . 0,6 100
1970 11,6 20,6 15,3 1,9 . 45,8 4,3 . 0,5 100
1) Se not 1 i tabell 24.4. See footnote 1 in table 24.4.
2) Resultaten avser/inkluderar omvalet i Västra Götalands läns landsting 2011. The results refers to/include the reelection in the county
council in Västra Götaland in 2011.
3) I övriga ingår Ny Demokrati (NYD) med 0,7 procent.
Källa: SCB Allmänna valen. Del 2 (1970–2010), www.scb.se/ME0104.
512 Statistiska centralbyrån

Statistisk årsbok 2013
24.16
Demokrati
Kommunfullmäktigval, röstberättigade, röstande och giltiga
valsedlar efter partier, procentuell fördelning
Elections to municipal councils, persons entitled to vote, voters and
percent distribution of valid ballots by party
År
Year
Röstberättigade
Persons
entitled to
vote
Med giltiga
valsedlar 2
Röstande Voters Giltiga valsedlar 1 Valid ballots 1
Samtliga
Total
I % av
röstberättigade
M C FP KD MP S V SD Övriga
Other
Summa
Total
2010 7 368 986 5 926 710 6 014 598 81,6 26,2 7,6 7,9 4,4 7,1 32,4 5,6 4,9 4,0 100
2010 4 7 369 236 5 921 576 6 009 275 81,5 26,2 7,6 7,9 4,4 7,1 32,4 5,6 4,9 4,0 100
2006 7 098 097 5 521 563 5 636 102 79,4 24,3 9,1 8,1 5,8 4,9 34,6 6,0 2,9 4,4 100
2002 6 942 694 5 313 271 5 410 101 77,9 17,6 8,6 11,5 7,1 4,3 37,3 8,2 0,9 4,5 100
1998 6 867 790 5 272 294 5 396 102 78,6 22,3 8,2 6,0 8,0 4,8 35,1 10,2 . 5,4 100
1994 6 767 575 5 619 601 5 710 572 84,4 20,2 10,1 6,9 3,2 5,3 43,4 6,0 . 4,9 100
1991 5 6 672 157 5 516 976 5 622 181 84,3 22,2 11,2 9,6 5,8 3,6 36,6 4,8 . 6,3 100
1988 6 553 388 5 439 351 5 507 474 84,0 18,1 12,5 11,3 2,8 5,6 41,6 5,5 . 2,6 100
1985 6 475 194 5 639 348 5 687 186 87,8 20,6 11,9 12,4 2,0 2,5 42,6 5,3 . 2,6 100
1982 6 356 006 5 644 935 5 694 923 89,6 21,7 15,3 6,0 2,4 1,6 45,5 5,4 . 2,2 100
1979 6 251 917 5 534 512 5 565 691 89,0 18,6 17,7 10,5 2,1 . 43,0 5,8 . 2,4 100
1976 6 157 923 5 544 396 5 564 291 90,4 15,1 22,1 11,3 2,0 . 43,0 4,9 . 1,5 100
1973 5 686 600 5 137 764 5 148 375 90,5 13,9 23,7 10,4 2,1 . 43,2 5,1 . 1,7 100
1970 5 644 083 4 962 682 4 973 654 88,1 11,8 18,8 16,1 1,8 . 45,3 4,4 . 1,7 100
1) Se not 1 i tabell 24.4. See footnote 1 in table 24.4.
2) With valid ballots.
3) Percent of total number of persons entitled to vote.
4) Resultaten inkluderar resultatet från omvalet i Örebros nordöstra valkrets 2011. The results include the reelection to Örebro Municipal
council in the northeast constituency in 2011.
5) I Övriga ingår Ny Demokrati (NyD) med 3,4 procent.
Källa: SCB Allmänna valen. Del 2 (–1994); Allmänna valen. Del 3 (–2010), www.scb.se/ME0104; Statistikdatabasen:
Demokrati (2010).
Statistiska centralbyrån 513

Demokrati Statistisk årsbok 2013
24.17 Folkomröstningar
Referendums
Datum
Date
27 aug.
1922
16 okt.
1955
13 okt.
1957
23 mars
1980
13 nov.
1994
14 sep.
2003
Fråga
Issue
Röstberättigade
Persons
entitled to
vote
Röstande
Voters
Röstande
i %
av röstberättigade
1
Avgivna valsedlar
Votes cast
Giltiga
Valid ballots
Antal Number %
Ogiltiga
Void
ballots
Folkomröstning om rusdrycksförbud
Referendum on prohibition 3 302 483 1 820 452 55,1 1 814 229 100,0 6 223
För införande av fullständigt rusdrycksförbud
For introduction of general prohibition 889 132 49,0
Mot införande av fullständigt rusdrycksförbud
Against introduction of general prohibition 925 097 51,0
Folkomröstning angående högertrafik
Referendum on right-hand driving 4 866 100 2 587 730 53,2 2 581 687 100,0 6 043
För införande av högertrafik
For introduction of right-hand driving 400 061 15,5
För bibehållande av vänstertrafik
For continuance of left-hand driving 2 139 996 82,9
Blanka valsedlar Blank ballots 41 630 1,6
Folkomröstning i pensionsfrågan 2
Referendum on supplementary pension
schemes 2 4 907 701 3 552 865 72,4 3 542 583 100,0 10 282
Förslag nr 1 Alternative 1 1 624 131 45,8
Förslag nr 2 Alternative 2 530 576 15,0
Förslag nr 3 Alternative 3 1 251 477 35,3
Blanka valsedlar 136 399 3,9
Folkomröstning om kärnkraften 3
3
Referendum on nuclear power
6 321 165 4 781 479 75,6 4 778 326 100,0 3 153
Linje 1 904 968 18,9
Linje 2 1 869 344 39,1
Linje 3 1 846 911 38,7
Blanka valsedlar 157 103 3,3
Folkomröstning om EU 4
Referendum on EU membership 4 6 510 055 5 424 487 83,3 5 421 790 100,0 2 697
Ja till medlemskap Yes 2 833 721 52,3
Nej till medlemskap No 2 539 132 46,8
Blanka valsedlar 48 937 0,9
Folkomröstning om införande av
euron 5
Referendum on introduction of the euro 5 7 077 502 5 843 788 82,6 5 840 313 100,0 3 475
Ja till införandet av euron Yes 2 453 899 42,0
Nej till införandet av euron No 3 265 341 55,9
Blanka valsedlar 121 073 2,1
Källor och noter: Se Tabellanmärkningar. Sources and footnotes: See Notes.
514 Statistiska centralbyrån

Statistisk årsbok 2013
24.18
Län
County
Röstberättigade
Persons
entitled to
vote
Demokrati
Valet till Europaparlamentet 2009, röstberättigade, röstande och
giltiga valsedlar efter partier och län, procentuell fördelning
European Parliament election, persons entitled to vote, voters and
percent distribution of valid ballots by party and county
Med giltiga
valsedlar 2
Röstande
Voters
Giltiga valsedlar efter parti 1
Valid ballots by party 1
Samtliga I % av M C FP KD MP S V PP Övgade
3
Total röstberättiriga
Other
Stockholms
1 470 438 742 301 751 426 51,1 24,9 3,0 18,1 3,7 13,8 16,6 4,9 7,1 7,9 100
Uppsala 251 513 119 531 121 602 48,3 17,6 6,1 16,0 4,6 13,0 21,0 5,7 7,2 8,7 100
Södermanlands
203 987 87 958 90 043 44,1 17,5 5,5 12,9 4,2 10,8 29,3 5,0 6,7 8,2 100
Östergötlands
327 891 145 518 148 271 45,2 17,0 9,2 10,5 4,9 12,1 25,8 4,7 8,1 7,7 100
Jönköpings
255 870 112 851 115 439 45,1 15,9 6,8 10,5 15,3 8,1 24,9 4,9 5,6 8,0 100
Kronobergs
139 264 58 072 59 357 42,6 17,2 8,7 10,6 6,0 8,9 23,9 9,4 6,4 9,1 100
Kalmar 184 826 77 248 79 745 43,1 15,5 10,5 9,6 6,2 8,7 29,6 5,6 6,5 7,8 100
Gotlands 45 935 19 717 20 163 43,9 15,0 14,4 10,2 2,9 11,7 26,1 5,5 7,0 7,1 100
Blekinge 118 117 46 834 47 978 40,6 16,4 6,3 11,1 4,1 8,4 28,6 5,7 6,9 12,6 100
Skåne 922 807 390 270 398 890 43,2 22,9 4,5 14,6 3,3 9,6 22,2 3,9 7,3 11,5 100
Hallands 227 059 103 476 105 873 46,6 22,9 7,9 14,0 4,5 9,4 23,7 3,8 6,3 7,4 100
Västra
Götalands 1 197 819 547 275 557 393 46,5 18,1 5,4 13,2 5,1 11,9 24,3 5,7 7,5 8,7 100
Värmlands 213 152 85 173 86 859 40,7 14,8 7,5 11,8 4,1 9,2 31,2 6,5 6,4 8,4 100
Örebro 215 095 95 477 97 550 45,4 13,8 4,6 11,0 6,1 9,9 31,2 6,4 6,8 10,2 100
Västmanlands
191 634 84 447 86 147 45,0 16,6 4,6 14,3 4,1 8,2 29,8 6,9 7,6 8,0 100
Dalarnas 216 712 87 066 89 356 41,2 12,7 6,2 11,8 4,0 9,0 30,2 7,8 7,4 10,9 100
Gävleborgs
217 025 80 447 81 952 37,8 12,5 6,8 10,5 3,7 9,8 31,0 8,2 6,4 11,0 100
Västernorrlands
191 408 75 990 77 264 40,4 11,1 6,1 9,0 4,8 8,2 37,6 6,8 7,1 9,4 100
Jämtlands 100 419 40 674 41 448 41,3 10,1 14,0 6,6 2,4 9,2 34,7 6,7 5,9 10,5 100
Västerbottens
202 030 90 458 91 845 45,5 7,7 5,1 8,7 4,9 10,0 30,5 8,4 7,9 16,8 100
Norrbottens
195 302 77 763 78 960 40,4 10,1 3,8 6,6 3,3 7,0 39,6 11,4 7,8 10,5 100
Hela riket
Sweden
2009 7 088 303 3 168 546 3 227 561 45,5 18,8 5,5 13,6 4,7 11,0 24,4 5,7 7,1 9,2 100
2004 6 827 870 2 512 069 2 584 464 37,9 18,2 6,3 9,9 5,7 6,0 24,6 12,8 . 16,6 100
1999 6 664 205 2 529 437 2 588 514 38,8 20,7 6,0 13,9 7,6 9,5 26,0 15,8 . 0,5 100
1995 6 551 781 2 683 151 2 727 317 41,6 23,2 7,2 4,8 3,9 17,2 28,1 12,9 . 2,7 100
1) Partierna betecknas: Moderata samlingspartiet (Moderate Party) = M, Centerpartiet (Centre Party) = C, Folkpartiet liberalerna (Liberal
Party) = FP, Kristdemokraterna (Christian Democratic Party) = KD, Miljöpartiet de gröna (Green Party) = MP, Arbetarepartiet-
Socialdemokraterna (Social Democratic Party) = S, Vänsterpartiet (Left Party) = V, Piratpartiet (The Pirate Party) = PP. Partiernas namn
anges i den form de hade vid EU-valet 2009.
2) With valid ballots.
3) Percent of total number of persons entitled to vote.
Källa: SCB Valet till Europaparlamentet (2004 och 2009, www.scb.se/ME0109); Statistikdatabasen: Demokrati.
Summa
Total
Statistiska centralbyrån 515

Demokrati Statistisk årsbok 2013
24.19
Valet till Europaparlamentet 2009, mandat efter partigrupper
och medlemsländer
European Parliament election, distribution of seats by party and
member states
Land
Country
EPP S&D ALDE GREENS/
EFA
Partigrupper
Political groups
ECR GUE/NGL EFD NA
Mandat
per land 1
Belgien 5 5 5 4 1 – – 2 22
Bulgarien 6 4 5 – – – – 2 17
Cypern 2 2 – – – 2 – – 6
Danmark 1 4 3 2 – 1 2 – 13
Estland 1 1 3 1 – – – – 6
Finland 4 2 4 2 – – 1 – 13
Frankrike 29 14 6 14 – 5 1 3 72
Grekland 8 8 – 1 – 3 2 – 22
Irland 4 3 4 – – 1 – – 12
Italien 35 21 7 – – – 9 – 72
Lettland 3 1 1 1 1 1 – – 8
Litauen 4 3 2 – 1 – 2 – 12
Luxemburg 3 1 1 1 – – – – 6
Malta 2 3 – – – – – – 5
Nederländerna 5 3 6 3 1 2 1 4 25
Polen 28 7 – – 15 – – – 50
Portugal 10 7 – – – 5 – – 22
Rumänien 14 11 5 – – – – 3 33
Slovakien 6 5 1 – – – 1 – 13
Slovenien 3 2 2 – – – – – 7
Spanien 23 21 2 2 – 1 – 1 50
Storbritannien – 13 11 5 25 1 13 4 72
Sverige 5 5 4 3 – 1 – – 18
Tjeckien 2 7 – – 9 4 – – 22
Tyskland 42 23 12 14 – 8 – – 99
Ungern 14 4 – – 1 – – 3 22
Österrike 6 4 – 2 – – – 5 17
Totalt 265 184 84 55 54 35 32 27 736
Partigrupp
Political group
De svenska partiernas
grupptillhörighet 2
EPP Gruppen för Europeiska folkpartiet (kristdemokrater) M (4) och KD (1)
S&D Gruppen progressiva förbundet av socialdemokrater i Europaparlamentet S (5)
ALDE Gruppen Alliansen liberaler och demokrater för Europa C (1) och FP (3)
GREENS/EFA Gruppen De gröna/Europeiska fria alliansen MP (2) och PP (1)
ECR Europeiska konservativa och reformister –
GUE/NGL Gruppen Europeiska enade vänstern/Nordisk grön vänster V (1)
EFD Gruppen Frihet och demokrati i Europa –
NA Grupplösa –
1) Seats by country.
2) Swedish parties in political groups.
Källa: Europaparlamentet (http://www.europarl.europa.eu/parliament/archive/elections2009/sv/new_parliament_sv.html).
516 Statistiska centralbyrån

Medelsvensson och topplistor
The average Swede and top charts
Kvinnan Medelsvensson
Namn: Maria Johansson
Ålder: 42 år
Arbetar: Inom vård och
omsorg
Civilstånd: Gift och har två
barn
Bil: Volvo V70, ljusgrå
Mannen Medelsvensson
Namn: Lars Fredrik Johansson
Ålder: 40 år
Arbetar: Inom tillverkningsindustrin
Civilstånd: Gift och har två
barn
Foto: Jan-Aage Haaland

Medelsvensson och topplistor Statistisk årsbok 2013
25 – Medelsvensson och
topplistor
The average Swede and top charts
25.1 Medelsvensson .................................... 519
The average Swede
25.2 Populära namn ..................................... 525
Most popular names
25.3 Födda 2011 efter månad och
veckodag ....................................................... 526
Births 2011 by month and day of week
25.4 Flicknamn år 2011 ................................ 527
Most common names given to girls
25.5 Pojknamn år 2011 ................................ 528
Most common names given to boys
25.6 Kvinnonamn 2011 ................................ 529
Most common female names
25.7 Mansnamn 2011 ................................... 530
Most common male names
25.8 Efternamn 2011 .................................... 531
Most common family names
25.9 Medelålder för första giftermålet ........ 532
Average age for first marriage
25.10 Varaktighet på äktenskap vid
skilsmässa .................................................... 532
Duration of marriage by divorce
25.11 Medelålder för förstagångsföräldrar
........................................................ 533
Average age for first-time parents
25.12 De 20 största yrkena. Anställda
16–64 år efter antal, 2010 ............................. 534
The 20 most common occupations.
Employees aged 16–64 by number
25.13 De 20 största yrkena för kvinnor.
Anställda 16–64 år efter antal, 2010 ............ 534
The 20 most common occupations for
women. Employees aged 16–64 by number
25.14 De 20 största yrkena för män.
Anställda 16–64 år efter antal, 2010 ............ 535
The 20 most common occupations for men.
Employees aged 16–64 by number
25.15 Yrken med högst medelålder.
Anställda 16–64 år, 2010 .............................. 535
Occupation with the highest average age.
Employees aged 16–64
25.16 Yrken med högst genomsnittlig
månadslön 2011............................................ 536
Occupations with highest average salary
25.17 Yrken med lägst genomsnittlig
månadslön 2011............................................ 536
Occupations with lowest average salary
25.18 Högst och lägst skattesats 2012
samt högst och lägst skatteunderlag
enligt 2011 års taxering ................................ 537
Highest and lowest local tax rate and local
tax capacity
25.19 Valdeltagande vid riksdagsvalet
2010 ................................................................ 538
Voter turnout at the election to the Riksdag
2010
518 Statistiska centralbyrån

Statistisk årsbok 2013
Medelsvensson och topplistor
25.1 Medelsvensson
The average Swede
Vi på SCB får ofta frågor om vem Medelsvensson är. Kvinnan och mannen Medelsvensson kan man säga
mycket om – likaså om barnen i ett genomsnittligt parförhållande. Men att sätta ihop en genomsnittlig
”familj” är svårare eftersom det inte finns någon möjlighet att via befintliga befolkningsregister identifiera
samboförhållanden.
Sveriges genomsnittsman och genomsnittskvinna lever inte ihop i en familj. Det närmaste familjen
Medelsvensson vi kan komma är att utgå från kvinnan Medelsvensson och hennes man (som inte är mannen
Medelsvensson). Nedan visar vi hur vår genomsnittlige man och kvinna lever.
Majoriteten av uppgifterna i denna text avser åren 2009–2011 och har tagits fram med hjälp av
medelvärden, medianer, typvärden etc. från olika källor. Inom några områden redovisas information gällande
hushåll eller liknande och dessa uppgifter kommer från urvalsundersökningar.
Medelsvensson heter Johansson
Både mannen och kvinnan
Medelsvensson heter
Johansson i efternamn.
Mannen Medelsvensson
Mannen Medelsvensson är 40 år
och föddes år 1971.
Han heter Lars Fredrik Johansson
och har tilltalsnamnet Fredrik.
Fredrik är gift.
Fredrik är far till två barn.
Han har gymnasial utbildning och
arbetar heltid inom tillverkningsindustrin.
Kvinnan Medelsvensson
Kvinnan Medelsvensson är 42 år
och föddes år 1969.
Hon heter Maria Johansson.
Maria är gift sedan 12 år tillbaka.
När hon gifte sig (år 1999) var hon
30 år och hennes man 33 år.
Maria är gymnasieutbildad och jobbar
heltid inom vård och omsorg.
255 205 personer har efternamnet Johansson. Näst vanligast
är Andersson som 254 909 personer heter. Först på
9:e plats hittar vi Svensson som 103 208 personer heter.
Vi har fått fram uppgiften genom vanlig medelvärdesberäkning
på befolkningens ålder. Årtal genom vanlig
subtraktion av åldersmedelvärdet från 2011.
För män födda 1971 är Lars (4 109) det vanligaste mansnamnet
och Fredrik (2 657) det vanligaste tilltalsnamnet.
Bland landets 40-åriga män är 31 515 gifta, 28 913 ogifta
och 5 037 är skilda.
Män födda i Sverige 1971 har i genomsnitt hittills blivit far
till 1,55 barn. Det avrundar vi här till närmaste heltalet två.
50 procent av 40-åriga män har högst gymnasial
utbildning. 93 procent av papporna som är gifta/sambo
jobbar heltid. 446 000 män arbetar inom tillverkning.
Vi har fått fram uppgiften genom vanlig medelvärdesberäkning
på befolkningens ålder. Årtal genom vanlig
subtraktion av åldersmedelvärdet från 2011.
För kvinnor födda 1969 är Maria (7 740) det vanligaste
kvinnonamnet och även vanligast som tilltalsnamn (2 441).
Bland 42-åriga kvinnor är 32 369 gifta, 20 074 ogifta och
8 392 skilda. Vi undersökte när Marias ålderskurva, och
ålderskurvan för brudens ålder vid första äktenskapet, skär
varandra. Det gör de år 1999 då både Marias och brudens
ålder var 30 år. Brudgummen var då 3 år äldre än bruden,
dvs. den statistiska brudgummen var då 33 år.
46 procent av 42-åriga kvinnor har högst gymnasial
utbildning. 60 procent av mammorna som är gifta/sambo
arbetar heltid. 591 000 kvinnor arbetar inom vård och
omsorg.
Statistiska centralbyrån 519

Medelsvensson och topplistor Statistisk årsbok 2013
Medelkvinnan Maria har två barn,
en son och en dotter. Sonen är 14 år
och dottern är 11 år.
Barnen
Marias son heter Oscar och föddes
den 2 april 1997. Drygt 3 år senare
föddes lillasyster Julia, den 12 april.
Barnens pappa tog ut tillfällig föräldrapenning
både när Oscar och Julia
föddes.
Oscar går i åttan och tänker söka till
gymnasiet. Julia går i femman.
Båda barnen har eget rum. De äger
varsin mobil och cykel.
Oscar och Julia idrottar minst en gång
i veckan.
Oscar har egen tv och dator på sitt
rum. Det har ännu inte Julia.
Julia och Oscar tittar på tv mindre än
3 timmar per dag. Internet tar, än så
länge, upp en mindre del av deras tid.
Julias månadspeng är 170 kronor.
Oscar får betydligt mer, cirka 400
kronor – med ålderns rätt, som han
brukar säga.
Oscar och Julia har en positiv syn på
framtiden. De tror att de kommer få
ett bra liv.
Barnen har inte huvudvärk eller ont i
magen särskilt ofta, men ibland
känner de sig lite stressade.
Boende och boendeort
Maria och hennes familj bor i villa
med taxeringsvärdet 1 332 000 kr.
Kvinnor i Sverige födda 1969 har hittills fött i genomsnitt
1,93 barn. Avrundat till heltal blir det två barn. Vi har
undersökt när Marias ålderskurva och kurvan för förstföderskornas
medelålder skär varandra. Det gör de år 1997
då Marias och förstföderskornas ålder var 28 år. Andra
barnet kommer cirka tre år senare, dvs. år 2000.
Oscar är det vanligaste namnet bland 14-åriga pojkar, följt
av Filip och Erik. Julia är det vanligaste namnet bland 11-
åriga flickor, följt av Emma och Wilma. Födelsedatumen är
de dagar då det föddes flest antal pojkar respektive flickor
aktuella år.
År 1997 (då Oscar föddes) och år 2000 (då Julia föddes) tog
cirka 73 procent av fäderna ut tillfällig föräldrapenning.
98 procent av pojkarna som har avslutat årskurs 9 söker
direkt till gymnasiet.
Bland flickor 10–12 år har 90 procent eget rum, 91 procent
egen mobil och 98 procent egen cykel. Bland pojkar 13–15
år har 95 procent eget rum, 97 procent egen mobil och 93
procent egen cykel.
74 procent av flickor 10–12 år idrottar minst en gång i
veckan. Bland pojkar 13–15 år är andelen 67 procent.
37 procent av flickor 10–12 år och 59 procent av pojkar i
åldern 13–15 har egen tv. 47 procent av flickor i åldern
10–12 har egen dator och i åldern 13–15 är andelen 70. Av
pojkar i åldern 13–15 är motsvarande uppgift 75 procent.
Endast 18 procent av flickor 10–12 år ser på tv mer än tre
timmar per dag. Motsvarande andel för pojkar 13–15 år är
38 procent. Endast 25 procent av flickor 10–12 år mejlar,
chattar eller surfar minst en timme per dag, men i gruppen
13–15 år har den ökat till 68 procent. Motsvarande siffra för
pojkar är 24 respektive 46 procent.
Beloppen kommer från Swedbank.
98–100 procent av barnen svarade ”stämmer precis” eller
”stämmer ungefär” på följande påstående ”Jag tror att jag
kommer att få det bra i framtiden”.
Andel inom resp. grupp som minst en gång i veckan har …
Flickor 10–12 år
… huvudvärk 19 26
… magont 20 15
… känt stress 24 32
Pojkar 13–15 år
73 procent av hushåll bestående av sammanboende med
två barn bor i småhus. Det genomsnittliga taxeringsvärdet
för småhus för permanentboende är 1 332 000 kr.
520 Statistiska centralbyrån

Statistisk årsbok 2013
Familjen bor i en tätort. Till höger
redovisar vi förslag på boendeort.
Ekonomi
Tillsammans har Maria och hennes
man en inkomst på 57 481 kr/mån.
I genomsnitt har Marias hushåll
utgifter på 35 000 kr i månaden.
Cirka en fjärdedel av de totala
månadsutgifterna i Marias hushåll
utgörs av boendekostnaden.
Levnadsförhållanden
I hemmet finns dator och tillgång till
internet.
Maria och hennes man äger en silvergrå
Volvo av 1999 års modell. Under
året körde de 1 218 mil.
Familjen har tillgång till ett fritidshus.
Maria gjorde en semesterresa under
året. Troligen tillsammans med sin
man och sina barn.
Maria läser böcker oftare än hennes
man.
Medelsvensson och topplistor
Av landets invånare bor cirka 85 procent i tätorter.
Här är några exempel på var vi skulle kunna placera hushållet
Johansson:
• I Stockholm, som är den största kommunen med
864 324 invånare.
• I Hallsberg, som baserat på folkmängd, kommer på
plats 145 av våra 290 kommuner.
• I Hjortkvarn, som ligger i Hallsbergs kommun, som är
den demografiska mittpunkten.
Det är inte alltid lätt att redovisa inkomster, här har vi valt
att använda medianvärde. Marias man har en arbetsinkomst
på 33 305 kr/mån och Maria har 24 176 kr/mån.
Nedan är ett exempel som visar hur stor skillnaden mellan
medelvärde och medianvärde kan bli. Här är fiktiva
uppgifter om fem personers arbetsinkomst per år:
Person A tjänar 5 000 000
Person B tjänar 400 000
Person C tjänar 300 000
Person D tjänar 200 000
Person E tjänar 100 000
En medelvärdesberäkning (alltså summan av alla arbetsinkomster
dividerat med antalet arbetsinkomster) ger här
en medelarbetsinkomst på 1 200 000 kr. Medianvärdet (den
mittersta arbetsinkomsten) är 300 000 kr. I fallet ovan med
person A som har en hög arbetsinkomst kommer medelvärdet
att ligga en bra bit över de övriga personernas
arbetsinkomst – därför kan medianvärdet vara att föredra.
Totalt uppgår utgiften per hushåll till i medeltal 23 400 kr i
månaden. För hushållstypen sammanboende med två barn
är månadsutgifterna 35 000 kr.
För hushåll i storstäder utgör boendekostnaden nästan
28 procent av månadens utgifter. I större städer utgör
denna månadskostnad 26 procent. Ser vi istället till sammanboende
med två barn är motsvarande andel 24 procent.
Av de sammanboende med barn har 99 procent dator och
98 procent internet i hemmet.
94 procent av alla sammanboende med barn har bil. Volvo
är det vanligaste bilmärket. De flesta bilar som körs är av
årsmodell 1999. Silver/grå är den populäraste färgen på
personbilar.
61 procent i gruppen sammanboende med barn har tillgång
till fritidshus.
64 procent i gruppen sammanboende med barn var på
semesterresa minst 1 vecka under året.
I gruppen sammanboende med barn läser 45 procent av
kvinnorna böcker varje vecka, jämfört med 31 procent
bland männen.
Statistiska centralbyrån 521

Medelsvensson och topplistor Statistisk årsbok 2013
Konsumtion
Varje vecka dricker Maria och hennes
man tillsammans: 1 liter vin, 1,5 liter
starköl och 13 centiliter starksprit.
Varje vecka äter Marias hushåll 1,2 kg
godis, eller 3 hg per person. Utöver
detta konsumerar de lika mycket
kaffebröd/konditorivaror.
Marias hushåll som består av fyra
personer spenderar 475 kronor på
hygienartiklar.
Marias hushåll handlar underkläder
för 258 kronor i månaden.
Hälsa
Marias man är något överviktig, men
det är inte Maria.
Maria och hennes man motionerar
minst en gång i veckan.
Varken Maria eller hennes man röker.
Demokrati
Makarna brukar rösta vid val till riksdag,
landstingsfullmäktige och kommunfullmäktige.
Vid 2010 års val
röstade de i alla tre valen.
Ibland deltar de i politiska diskussioner,
särskilt Marias man. De drar sig
inte för att själva överklaga myndighetsbeslut.
Årskonsumtionen av alkoholhaltiga drycker per person
över 15 år var 28 liter vin, 39 liter starköl och 3,5 liter
spritdrycker.
Konsumtionen av choklad- och konfektyrvaror var 15 kg
per capita. Konsumtionen av kaffebröd och konditorivaror
var något högre – den uppgick till 15,5 kg per capita.
Gruppen sammanboende med två barn spenderar 475 kronor
i månaden på hygienartiklar. Denna summa kan jämföras
med 232 kronor i månaden för kvinnor utan barn och
för män i samma grupp är summan 85 kronor.
Gruppen sammanboende med två barn handlar underkläder
för 258 kronor i månaden. Denna summa kan jämföras
med 68 kronor i månaden för kvinnor utan barn och för
män i samma grupp är summan 42 kronor.
62 procent av män i gruppen sammanboende med barn är
överviktiga. Uppgiften ska jämföras med 37 procent bland
kvinnor i samma grupp.
75 procent av kvinnor i gruppen sammanboende med barn
motionerar minst en gång i veckan. För män i samma
grupp är andelen 69 procent.
I gruppen sammanboende med barn var andelen dagligrökare
bland män 8 procent och bland kvinnor 12 procent.
Valdeltagandet 2010 bland gifta
Kvinnor
Män
Riksdagsval 91 91
Landstingsfullmäktigval 88 87
Kommunfullmäktigval 88 88
Sammanboende män med barn deltar oftare i politiska diskussioner
än sammanboende kvinnor med barn (51 procent
jämfört med 42). Män och kvinnor överklagar själva
myndighetsbeslut (79 respektive 75 procent).
522 Statistiska centralbyrån

Statistisk årsbok 2013
Regionala jämförelsetal
• Stockholms län har lägst medelålder,
medan Kalmar har högst.
• Gävleborgs län har lägst medelålder
vid första barnets födelse,
medan Stockholms har högst.
Medelsvensson och topplistor
Hur ser det då ut för Sveriges län? Här presenteras ett urval
av befolkningsstatistiken som har förekommit i detta
kapitel.
Befolkningens
medelålder
2011
Medelålder vid första
barnets födelse
2011
Summerad fruktsamhet
2011
Återstående medellivslängd
vid födelsen
2007–2011
Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor
Stockholms län 37,9 39,9 32,8 30,4 1,7 1,9 79,6 83,7
Uppsala län 39,0 40,7 31,3 29,0 1,7 1,8 80,4 83,7
Södermanlands län 41,3 43,4 30,4 27,4 1,7 2,0 78,8 82,7
Östergötlands län 40,1 42,5 30,9 28,5 1,6 1,9 79,6 83,2
Jönköpings län 40,3 42,6 30,3 27,7 1,9 2,1 79,8 83,7
Kronobergs län 40,9 42,9 30,6 28,0 1,6 1,9 80,3 84,0
Kalmar län 42,8 45,0 30,1 27,6 1,6 1,9 79,0 83,0
Gotlands län 42,6 44,8 30,1 27,8 1,7 1,9 79,4 83,7
Blekinge län 41,9 44,5 30,4 27,4 1,6 2,0 79,3 83,4
Skåne län 39,8 41,9 31,4 28,8 1,7 1,9 79,3 83,5
Hallands län 40,7 42,7 31,3 28,6 1,8 2,0 80,3 84,2
Västra Götalands län 39,9 41,9 31,5 29,0 1,7 1,9 79,4 83,3
Värmlands län 42,3 44,7 30,7 28,0 1,6 1,9 78,6 82,8
Örebro län 40,7 42,8 30,7 28,1 1,8 2,0 79,0 83,0
Västmanlands län 41,1 43,2 30,6 28,0 1,7 2,0 79,3 83,3
Dalarnas län 42,4 44,5 30,3 27,6 1,7 2,0 79,6 83,1
Gävleborgs län 42,4 44,5 30,0 27,3 1,6 1,9 78,5 82,5
Västernorrlands län 42,4 44,5 30,7 28,1 1,7 2,0 78,1 82,7
Jämtlands län 42,2 44,1 31,4 28,7 1,7 2,0 79,0 83,0
Västerbottens län 40,4 42,5 30,7 28,2 1,7 1,9 79,3 83,3
Norrbottens län 42,3 44,5 30,4 27,6 1,6 1,9 78,2 82,8
Riket 40,1 42,2 31,5 28,9 1,7 1,9 79,4 83,4
Källa: SCB Befolkningsstatistik (www.scb.se/BE0101) och SCB Demografisk analys (www.scb.se/BE0701).
Statistiska centralbyrån 523

Medelsvensson och topplistor Statistisk årsbok 2013
Livet i Sverige
Vad hände under en vanlig vecka i Sverige år 2011? Hur
använder vi vår tid? Hur är det med jämställdheten?
En medelvecka
• Det föddes 1 100 pojkar och 1 049 flickor.
• 20 pojkar fick namnet William och 19 flickor fick namnet
Alice.
• 1 857 personer gifte sig, medan 888 personer skiljde sig.
• 6 282 personbilar nyregistrerades, varav 1 157 var Volvo.
• 386 biltillgrepp och 1 263 cykelstölder anmäldes.
• I trafiken dödades 6 personer och 60 skadades svårt.
• 1 720 fall av misshandel och 328 sexualbrott, varav
126 våldtäkter, anmäldes.
• Det lånades 1,1 miljoner böcker på våra folkbibliotek
runtom i landet, varav hälften var barnböcker.
• Under veckan skickades 35 sms per abonnent.
Tidsanvändning per dag
• Under en genomsnittlig dag lägger kvinnan och mannen
28 respektive 23 minuter på inköp av varor och
tjänster.
• Kvinnan och mannen lägger 35 respektive 20 minuter
på städning av bostaden.
• Kvinnan och mannen ägnar sig åt matlagning 43 respektive
26 minuter.
• Mannen ägnar 36 minuter åt idrott och friluftsliv.
Kvinnan lägger 34 minuter på sådana aktiviteter.
• Mannen tittar på tv och/eller lyssnar på radio 22 minuter
mer än kvinnan. Mannen och kvinnan spenderar
140 respektive 118 minuter på detta.
• Kvinnan och mannen lägger 57 respektive 48 minuter
varje dag på social samvaro.
På tal om kvinnor och män
• 68 procent av kvinnorna och 90 procent av männen
arbetar heltid.
• 48 procent av kvinnorna och 16 procent av männen
arbetar inom offentlig sektor.
• 12 procent av styrelseordförandena i aktiebolag är kvinnor
och 88 procent är män. Av alla kvinnor som sitter i
en aktiebolagsstyrelse är 61 procent suppleanter. Motsvarande
andel för män är 21 procent.
• Kvinnorna tjänar 93 procent av männens löner. Hänsyn
har tagits till att kvinnor och män har olika ålder, utbildning,
arbetstid, finns inom olika sektorer och tillhör
olika yrkesgrupper. Alla löner är uppräknade till heltid.
• 76 procent av föräldrapenningsdagarna tas ut av kvinnor
och 24 procent tas ut av män.
• 42 procent av kvinnorna och 35 procent av männen har
ett privat pensionssparande.
För att illustrera en så kallad medelvecka
har vi använt oss av några årsuppgifter
(som har dividerats med
52) och månadsuppgifter (som har
dividerats med fyra).
Hur många minuter spenderar den
genomsnittliga kvinnan respektive
mannen på olika fritids- och hemarbetsaktiviteter
per dag? SCB:s tidsanvändningsundersökning
år 2010
ger oss svaren.
Kvinnor och män ska ha samma
makt att forma samhället och sina
egna liv. Så lyder det övergripande
målet för jämställdhetspolitiken. I
2012 års publikation ”På tal om
kvinnor och män” följer SCB upp
kvinnors och mäns villkor inom
olika områden.
524 Statistiska centralbyrån

Statistisk årsbok 2013
25.2
Populära namn
Most popular names
Medelsvensson och topplistor
Alice och William heter vinnarna bland de nyfödda som namngavs under
2011. Båda namnen har funnits med i toppen under de senaste åren och båda
har också toppat listorna tidigare.
Under 2011 namngavs 54 490 flickor och 57 169
pojkar. Tillsammans fick de 11 629 olika tilltalsnamn
om man räknar varje stavning som ett
eget namn. Det var 4 128 flickor och 3 608 pojkar
som fick namn eller stavningar av namn
som de var helt ensamma om. Helt nya namn
eller stavningar av namn fick 2 199 barn, det vill
säga namnen förekom överhuvudtaget inte i
befolkningen tidigare.
Alice och William i topp
Alice var det populäraste tilltalsnamnet för
flickor under 2011 då 985 nyfödda fick namnet.
Det motsvarar 1,8 procent av det årets samtliga
namngivna flickor. Namnet har funnits med på
topp 10 sedan 2005, hade förstaplatsen även
2009 och en andraplats 2010.
Bland pojkarna knep William förstaplatsen
2011. Namnet har funnits med på topp 10 under
hela 2000-talet, och har också toppat listan flera
gånger tidigare. Under 2011 fick 1 035 pojkar
tilltalsnamnet William, och det motsvarar 1,8
procent av samtliga namngivna pojkar det året.
Regionala skillnader
Alice var förstanamn i 13 av de 21 länen medan
Maja, på andraplats i landet, var förstanamn
bara i Västmanlands län. Elsa, delad trea i landet,
var populärast i tre av länen medan Julia,
som delade tredjeplatsen med Elsa, var förstanamn
i två län. Noterbart är att förstanamnet i
Västerbottens län, Lilly, hamnade på 21:a plats i
landet.
William tog förstaplatsen i åtta län, Lucas i
två län och Oscar i fyra län. Charlie var det
populäraste namnet i Blekinge län, men i landet
som helhet blev det en 21:a plats.
Få förändringar mellan åren
Namnet Maja, som gavs till 743 flickor under
2011, har funnits med bland de tio populäraste
flicknamnen sedan 2003 och har toppat listan
tre gånger. Julia har funnits med i toppen sedan
början av 1990-talet och hade senast en förstaplats
år 2001. Emma har funnits med i toppen
ännu längre, sedan slutet av 1970-talet, och har
haft förstaplatsen ett flertal gånger, senast 2006,
då den delades med Maja. Även Linnéa och
Wilma har legat länge på topp 10.
Det är även flera av pojknamnen som har
funnits med länge på topp 10. Sex namn –
William, Lucas, Oscar, Alexander, Viktor och
Emil – fanns med bland de tio populäraste namnen
redan för tio år sedan. De tre förstnämnda
har turats om att ha förstaplatsen sedan 2002.
Sigrid och Tage populära nykomlingar
Högst upp bland nykomlingarna på listorna
över de 100 populäraste flick- respektive pojknamnen
2011, tog sig Sigrid (89:e plats) och
Tage (90:e plats). Övriga nykomlingar på topp
100 var Victoria, Hilma och Rut bland flickorna
och Edward bland pojkarna. Ut från flickornas
topp 100 åkte Kajsa och Novalie och ut från
pojkarnas topp 100 åkte Johannes och Julian.
Minna var det flicknamn som ökade mest
procentuellt sett mellan 2010 och 2011, vilket
innebar ett hopp från 90:e till 48:e plats. Bland
de 100 vanligaste pojknamnen ökade Olle mest
med ett avancemang från 34:e till 17:e plats.
Maria och Karl toppar i hela befolkningen
Tittar vi på hela befolkningen ser vi att Maria är
det vanligaste förnamnet för kvinnor med
447 019 bärare. På plats två och tre kommer
Elisabeth och Anna. Bland tilltalsnamnen har
Anna ledningen före Eva och Maria.
Karl har förstaplatsen på topplistan över de
vanligaste förnamnen bland män. 335 758 män
har detta förnamn, vilket innebär en knapp ledning
före Erik med 335 262 bärare. Lars, på
tredjeplatsen, toppar däremot listan över de
vanligaste tilltalsnamnen. Efter honom följer
Anders och Mikael.
Populära namn efter födelseår 1920–2011
Prickad linje: Förnamn män/kvinnor 2011.
Heldragen linje: Tilltalsnamn män/kvinnor 2011.
Källa: SCB Namnstatistik (www.scb.se/BE0001).
Statistiska centralbyrån 525

Medelsvensson och topplistor Statistisk årsbok 2013
25.3
Månad
Födda 2011 efter månad och veckodag
Births 2011 by month and day of week
Mars, april eller maj har tidigare varit bebisarnas
favoritmånader att födas – men de
senaste åren har juli tagit över tätpositionen
i födelsestatistiken. Juli är för fjärde året i
rad den månad då det föds flest barn.
Sommarmånaderna juni och augusti är
vanligtvis med på topp 5-listan.
Veckodag
Under 2011 var onsdag den vanligaste
dagen att föda barn på, följt av tisdag och
torsdag. Onsdagen den 8 juni föddes flest
barn under 2011. Då föddes 407 barn.
Ingen lördag eller söndag finns med bland
dagarna med flest antal födda barn. De
dagar då det föds minst antal barn är lördagar
och söndagar. Detta beror förmodligen
på att igångsättningar och planerade
kejsarsnitt i första hand läggs på vardagar.
Källa: SCB Befolkningsstatistik
(www.scb.se/BE0101).
526 Statistiska centralbyrån

Statistisk årsbok 2013
25.4
Flicknamn år 2011
Most common names given to girls
Medelsvensson och topplistor
Rang
Rank
Namn 1
Name
Antal
Number
Per
1 000
2011 2010 2011 2010
Rang Namn 1 Antal Per
1 000
1 (2) Alice 985 18 52 (47) Lovisa 299 5
2 (1) Maja 743 14 53 (59) Inez 291 5
3 (7) Elsa 723 13 54 (57) Siri 287 5
3 (3) Julia 723 13 55 (56) Filippa 273 5
5 (4) Linnéa 720 13 56 (58) Emelie 251 5
6 (6) Ella 712 13 56 (54) Nathalie 251 5
7 (12) Ebba 683 13 58 (60) Edith 248 5
8 (11) Molly 675 12 59 (61) Liv 246 5
9 (5) Wilma 657 12 60 (51) Tindra 238 4
10 (8) Emma 641 12 61 (49) Tilda 235 4
11 (14) Nellie 633 12 62 (61) Stina 228 4
12 (9) Alva 618 11 63 (55) Leia 215 4
13 (16) Isabelle 597 11 64 (71) Märta 212 4
14 (10) Olivia 578 11 65 (73) Ingrid 205 4
15 (15) Agnes 571 10 66 (67) Livia 199 4
16 (13) Klara 567 10 67 (66) Emmy 198 4
17 (18) Elin 514 9 68 (70) Cornelia 197 4
18 (21) Emilia 511 9 68 (84) Iris 197 4
19 (41) Freja 506 9 70 (68) Jasmine 196 4
20 (19) Ellen 503 9 71 (98) Juni 193 4
21 (27) Lilly 502 9 72 (80) Melissa 186 3
22 (22) Nova 474 9 73 (74) My 185 3
23 (20) Moa 462 8 73 (65) Tove 185 3
24 (17) Ida 459 8 75 (86) Elise 180 3
24 (33) Stella 459 8 76 (64) Linn 179 3
26 (23) Alma 458 8 77 (63) Lisa 177 3
27 (24) Saga 436 8 78 (72) Svea 176 3
28 (25) Amanda 431 8 79 (75) Joline 172 3
29 (28) Alicia 419 8 80 (78) Ronja 170 3
30 (29) Astrid 418 8 81 (87) Elina 165 3
31 (39) Vera 400 7 82 (77) Mira 164 3
32 (31) Tuva 394 7 83 (85) Josefin 163 3
33 (26) Isabella 389 7 84 (81) Anna 161 3
34 (34) Felicia 376 7 84 (69) Evelina 161 3
35 (34) Elvira 367 7 86 (78) Hilda 154 3
36 (38) Sara 366 7 87 (75) Rebecca 152 3
37 (43) Selma 365 7 88 (89) Vilda 148 3
38 (45) Signe 362 7 89 (82) Frida 147 3
39 (30) Matilda 356 7 89 (91) Lina 147 3
40 (37) Hanna 348 6 89 (Ny) Sigrid 147 3
41 (46) Ester 347 6 92 (88) Greta 140 3
42 (48) Ellie 342 6 92 (93) Nicole 140 3
43 (40) Thea 341 6 94 (91) Hedda 137 3
44 (36) Tyra 333 6 94 (95) Majken 137 3
45 (31) Tilde 326 6 96 (96) Sofie 135 2
46 (42) Lova 323 6 97 (97) Annie 133 2
47 (49) Lea 321 6 98 (Ny) Victoria 131 2
48 (90) Minna 311 6 99 (99) Hedvig 128 2
49 (52) Sofia 310 6 100 (Ny) Hilma 126 2
50 (43) Meja 309 6 100 (83) Maria 126 2
51 (53) Nora 305 6 100 (Ny) Rut 126 2
1) De 100 vanligaste tilltalsnamnen redovisas under den vanligaste stavningen, men samtliga stavningar ingår i det redovisade antalet.
Källa: SCB Namnstatistik (www.scb.se/BE0001).
Statistiska centralbyrån 527

Medelsvensson och topplistor Statistisk årsbok 2013
25.5
Rang
Rank
Pojknamn år 2011
Most common names given to boys
Namn 1
Name
Antal
Number
Per
1 000
2011 2010 2011 2010
Rang Namn 1 Antal Per
1 000
1 (2) William 1 035 18 51 (56) Malte 327 6
2 (3) Lucas 973 17 52 (39) Noel 326 6
3 (1) Oscar 957 17 53 (51) Love 317 6
4 (6) Hugo 863 15 54 (50) Felix 316 6
5 (4) Elias 837 15 55 (48) Milo 304 5
6 (7) Oliver 758 13 56 (60) Adrian 299 5
7 (9) Liam 748 13 57 (53) Sebastian 293 5
8 (5) Alexander 740 13 58 (57) Neo 289 5
9 (11) Viktor 731 13 59 (61) Valter 282 5
10 (13) Emil 700 12 60 (62) Josef 271 5
11 (15) Axel 685 12 61 (58) David 260 5
12 (17) Anton 655 11 61 (63) Jack 260 5
13 (11) Erik 649 11 63 (65) Samuel 257 4
14 (10) Leo 642 11 64 (59) Joel 250 4
15 (16) Filip 614 11 65 (72) Harry 249 4
16 (20) Vincent 610 11 66 (65) Mohammed 248 4
17 (34) Olle 602 11 67 (71) Wilhelm 232 4
18 (21) Arvid 566 10 68 (82) Loke 231 4
19 (23) Ludvig 565 10 69 (64) Hampus 210 4
19 (8) Theo 565 10 70 (70) Vilgot 198 3
21 (26) Charlie 562 10 71 (84) August 197 3
22 (14) Isak 560 10 71 (80) Vidar 197 3
23 (19) Edvin 544 10 73 (87) Sam 190 3
24 (22) Albin 525 9 74 (78) Eddie 188 3
24 (18) Gustav 525 9 75 (76) Sigge 185 3
26 (28) Elliot 496 9 76 (73) Milton 184 3
27 (38) Nils 483 8 77 (79) Elton 182 3
28 (32) Adam 479 8 77 (88) Frank 182 3
29 (24) Melvin 471 8 79 (69) Daniel 181 3
30 (35) Wilmer 462 8 80 (83) Elis 174 3
31 (27) Max 461 8 81 (67) Alex 172 3
32 (29) Viggo 453 8 82 (68) Tim 169 3
33 (25) Noah 449 8 83 (75) Robin 167 3
34 (36) Benjamin 447 8 84 (74) Maximilian 165 3
35 (31) Alfred 431 8 85 (85) John 163 3
36 (30) Alvin 416 7 86 (95) Fabian 161 3
37 (41) Leon 412 7 87 (80) Hjalmar 160 3
38 (43) Kevin 400 7 88 (91) Mio 159 3
39 (37) Simon 395 7 89 (86) Hannes 157 3
40 (32) Theodor 390 7 90 (98) Elvin 155 3
41 (45) Casper 385 7 90 (Ny) Tage 155 3
42 (47) Jonathan 383 7 92 (77) Måns 150 3
43 (49) Melker 382 7 93 (97) Aron 149 3
44 (54) Sixten 369 6 94 (100) Ivar 145 3
45 (52) Ville 358 6 95 (92) Ali 144 3
46 (42) Rasmus 354 6 96 (92) Otto 142 2
47 (45) Gabriel 342 6 96 (89) Svante 142 2
48 (55) Carl 335 6 98 (90) Marcus 139 2
49 (44) Linus 329 6 99 (96) Ebbe 134 2
50 (40) Jacob 328 6 100 (Ny) Edward 131 2
1) De 100 vanligaste tilltalsnamnen redovisas under den vanligaste stavningen, men samtliga stavningar ingår i det redovisade antalet.
Källa: SCB Namnstatistik (www.scb.se/BE0001).
528 Statistiska centralbyrån

Statistisk årsbok 2013
25.6
Kvinnonamn 2011
Most common female names
Medelsvensson och topplistor
Rang
Rank
Namn 1
Name
Antal
Number
Därav som
tilltalsnamn 1
Thereby first given
name
Rang Namn 1 Antal Därav som
tilltalsnamn 1
Antal Andel (%) Antal Andel (%)
1 Maria 447 019 83 519 18,7 51 Sofie 40 160 17 517 43,6
2 Elisabeth 356 252 32 934 9,2 52 Anneli 40 151 25 000 62,3
3 Anna 305 428 111 488 36,5 53 Astrid 39 098 15 922 40,7
4 Kristina 284 885 59 196 20,8 54 Caroline 38 774 21 741 56,1
5 Margareta 277 277 28 752 10,4 55 Britt 38 678 19 318 49,9
6 Eva 202 736 93 399 46,1 56 Kristin 37 799 11 549 30,6
7 Birgitta 174 301 41 493 23,8 57 Åsa 37 606 27 723 73,7
8 Karin 173 117 78 988 45,6 58 Rut 37 062 17 931 48,4
9 Linnéa 163 510 26 618 16,3 59 Karolina 37 035 11 616 31,4
10 Marie 140 855 41 385 29,4 60 Lisa 36 829 21 732 59,0
11 Ingrid 120 122 52 501 43,7 61 Yvonne 36 682 17 056 46,5
12 Marianne 103 873 28 222 27,2 62 Emelie 36 469 27 456 75,3
13 Sofia 95 255 31 985 33,6 63 Gun 36 212 22 320 61,6
14 Kerstin 90 975 58 018 63,8 64 Camilla 36 204 26 952 74,4
15 Lena 85 763 59 036 68,8 65 Agneta 35 677 18 821 52,8
16 Helena 83 508 27 733 33,2 66 Madeleine 35 285 19 194 54,4
17 Inger 75 540 40 529 53,7 67 Erika 34 872 15 113 43,3
18 Sara 74 817 51 468 68,8 68 Alice 34 439 15 560 45,2
19 Katarina 73 333 29 559 40,3 69 Julia 34 354 25 826 75,2
20 Johanna 71 735 34 131 47,6 70 Amanda 33 993 22 504 66,2
21 Emma 70 598 47 738 67,6 71 Charlotte 33 272 12 695 38,2
22 Viktoria 68 855 13 509 19,6 72 Berit 33 166 21 153 63,8
23 Cecilia 64 519 23 364 36,2 73 Lovisa 32 290 10 920 33,8
24 Monica 63 644 38 679 60,8 74 Inga 32 288 17 420 54,0
25 Ingegerd 63 274 12 026 19,0 75 Ingeborg 31 808 2 754 8,7
26 Irene 62 921 13 390 21,3 76 Sandra 31 336 25 880 82,6
27 Susanne 62 483 37 877 60,6 77 Ann-Marie 31 138 16 833 54,1
28 Anita 61 450 27 952 45,5 78 Frida 29 978 21 610 72,1
29 Ulla 61 061 40 389 66,1 79 Rebecka 29 951 18 677 62,4
30 Jenny 60 077 40 495 67,4 80 Birgit 29 616 17 518 59,2
31 Elin 59 656 36 733 61,6 81 Märta 28 358 10 812 38,1
32 Therese 59 563 24 277 40,8 82 Charlotta 28 200 6 064 21,5
33 Viola 57 239 3 611 6,3 83 Ellinor 28 124 10 717 38,1
34 Carina 56 251 33 423 59,4 84 Jessica 27 866 22 900 82,2
35 Louise 55 114 15 712 28,5 85 Alexandra 27 492 13 573 49,4
36 Gunilla 54 848 27 435 50,0 86 Britta 26 932 14 477 53,8
37 Hanna 54 438 36 244 66,6 87 Sonja 26 697 16 717 62,6
38 Ann 53 070 25 210 47,5 88 Maja 25 521 18 830 73,8
39 Helen 51 931 22 907 44,1 89 Gunnel 25 501 15 533 60,9
40 Linda 51 650 38 327 74,2 90 Maj 25 371 13 521 53,3
41 Annika 49 106 38 803 79,0 91 Ann-Christin 24 857 15 662 63,0
42 Malin 49 000 40 751 83,2 92 Isabelle 24 450 14 013 57,3
43 Ida 48 947 26 983 55,1 93 Emilia 24 149 11 745 48,6
44 Ulrika 45 635 21 665 47,5 94 Solveig 24 041 12 381 51,5
45 Barbro 45 387 26 421 58,2 95 Ellen 23 804 13 142 55,2
46 Matilda 44 324 20 090 45,3 96 Lisbeth 23 740 13 343 56,2
47 Anette 43 455 27 642 63,6 97 Ebba 23 571 15 162 64,3
48 Josefin 42 951 23 059 53,7 98 Pia 23 477 17 466 74,4
49 Elsa 42 511 21 171 49,8 99 Gerd 23 151 14 027 60,6
50 Siv 41 339 26 276 63,6 100 Mona 23 003 16 199 70,4
1) De 100 vanligaste förnamnen och hur vanliga namnen är som tilltalsnamn redovisas under den vanligaste stavningen, men samtliga
stavningar ingår i det redovisade antalet.
Källa: SCB Namnstatistik (www.scb.se/BE0001).
Statistiska centralbyrån 529

Medelsvensson och topplistor Statistisk årsbok 2013
25.7
Mansnamn 2011
Most common male names
Rang
Rank
Namn 1
Name
Antal
Number
Därav som
tilltalsnamn 1
Thereby first given
name
Rang Namn 1 Antal Därav som
tilltalsnamn 1
Antal Andel (%) Antal Andel (%)
1 Karl 335 758 78 419 23,4 51 David 52 121 31 006 59,5
2 Erik 335 262 71 251 21,3 52 Patrik 51 552 35 063 68,0
3 Lars 234 671 98 483 42,0 53 Viktor 50 802 31 187 61,4
4 Anders 191 962 81 614 42,5 54 Rickard 50 620 26 007 51,4
5 Per 185 701 73 231 39,4 55 Emil 50 326 28 359 56,4
6 Johan 174 765 76 573 43,8 56 Christoffer 49 361 29 319 59,4
7 Mikael 173 360 79 279 45,7 57 Joakim 47 765 32 480 68,0
8 Olof 154 649 16 716 10,8 58 Roland 47 473 11 717 24,7
9 Nils 139 165 43 615 31,3 59 Tommy 46 957 29 182 62,1
10 Jan 130 327 65 244 50,1 60 Vilhelm 45 977 4 234 9,2
11 Lennart 129 345 28 596 22,1 61 Ingvar 43 181 7 066 16,4
12 Gustav 123 701 27 403 22,2 62 Claes 40 445 19 367 47,9
13 Hans 122 071 54 869 44,9 63 Filip 40 033 27 785 69,4
14 Gunnar 115 329 19 397 16,8 64 Roger 38 846 19 466 50,1
15 Peter 113 265 63 398 56,0 65 William 37 636 19 694 52,3
16 Sven 112 880 45 897 40,7 66 Kent 37 242 21 460 57,6
17 Fredrik 99 934 54 662 54,7 67 Simon 36 543 29 030 79,4
18 Bengt 98 933 51 756 52,3 68 Ove 36 265 10 759 29,7
19 Thomas 95 549 60 484 63,3 69 Sebastian 35 868 21 084 58,8
20 Bo 90 352 44 676 49,4 70 Anton 34 714 25 580 73,7
21 Åke 87 694 18 287 20,9 71 Kurt 33 587 18 923 56,3
22 Göran 85 852 27 722 32,3 72 Rune 33 464 10 645 31,8
23 Daniel 84 411 54 404 64,5 73 Kenneth 33 136 16 643 50,2
24 Christer 80 277 33 754 42,0 74 Tobias 31 877 22 113 69,4
25 Oskar 74 898 34 218 45,7 75 Johannes 31 775 9 696 30,5
26 Stefan 73 922 45 279 61,3 76 Jörgen 31 419 17 142 54,6
27 Magnus 73 841 41 867 56,7 77 Mohammed 31 237 18 301 58,6
28 Andreas 73 727 45 338 61,5 78 Gösta 31 026 7 604 24,5
29 Alexander 73 352 33 926 46,3 79 Emanuel 30 261 3 068 10,1
30 Martin 72 773 39 075 53,7 80 Jonathan 28 479 21 151 74,3
31 Mats 68 935 45 833 66,5 81 Robin 28 423 22 621 79,6
32 Leif 68 005 39 028 57,4 82 Jakob 27 902 20 277 72,7
33 John 67 189 24 099 35,9 83 Georg 26 487 4 537 17,1
34 Bertil 67 001 14 289 21,3 84 Sten 25 643 12 568 49,0
35 Mattias 66 109 41 160 62,3 85 Hugo 25 379 12 956 51,1
36 Arne 66 035 16 227 24,6 86 Johnny 25 283 15 124 59,8
37 Ulf 65 093 35 023 53,8 87 Börje 24 922 8 867 35,6
38 Henrik 64 407 32 867 51,0 88 Alf 24 410 11 350 46,5
39 Ingemar 62 160 8 928 14,4 89 Torbjörn 24 205 13 022 53,8
40 Björn 61 515 37 262 60,6 90 Bernt 23 982 13 135 54,8
41 Jonas 60 420 40 783 67,5 91 Adam 23 430 17 973 76,7
42 Stig 58 838 31 239 53,1 92 Elias 23 397 15 425 65,9
43 Axel 57 159 16 949 29,7 93 Allan 23 343 5 480 23,5
44 Robert 56 957 27 828 48,9 94 Dan 22 926 12 378 54,0
45 Kjell 56 569 32 912 58,2 95 Linus 22 697 18 733 82,5
46 Rolf 55 379 30 147 54,4 96 Lucas 22 054 18 400 83,4
47 Marcus 54 826 42 183 76,9 97 Ola 20 723 9 723 46,9
48 Niklas 54 524 39 884 73,1 98 Jesper 20 603 17 270 83,8
49 Christian 54 400 26 292 48,3 99 Henry 20 413 4 373 21,4
50 Håkan 53 255 26 700 50,1 100 Arvid 20 372 8 221 40,4
1) De 100 vanligaste förnamnen och hur vanliga namnen är som tilltalsnamn redovisas under den vanligaste stavningen, men samtliga
stavningar ingår i det redovisade antalet.
Källa: SCB Namnstatistik (www.scb.se/BE0001).
530 Statistiska centralbyrån

Statistisk årsbok 2013
25.8
Efternamn 2011
Most common family names
Medelsvensson och topplistor
Rang
Rank
Namn 1
Name
Antal
Number
Rang Namn 1 Antal Rang Namn 1 Antal
1 Johansson 255 205 35 Henriksson 17 800 69 Sandström 10 798
2 Andersson 254 909 36 Forsberg 16 676 70 Nordin 10 779
3 Karlsson 226 049 37 Sjöberg 16 519 71 Lund 10 709
4 Nilsson 173 483 38 Danielsson 15 725 72 Ström 10 703
5 Eriksson 148 969 39 Håkansson 15 720 73 Hermansson 10 592
6 Larsson 126 061 40 Wallin 15 617 74 Åberg 10 505
7 Olsson 115 828 41 Engström 15 565 75 Ekström 10 298
8 Persson 109 320 42 Eklund 15 384 76 Holmgren 10 239
9 Svensson 103 208 43 Lundin 15 149 77 Sundberg 10 173
10 Gustafsson 98 592 44 Gunnarsson 14 688 78 Hedlund 10 120
11 Pettersson 97 232 45 Fransson 14 446 79 Dahlberg 9 936
12 Jonsson 74 630 46 Samuelsson 14 417 80 Hellström 9 922
13 Jansson 50 800 47 Holm 14 362 81 Sjögren 9 842
14 Hansson 44 389 48 Bergman 14 234 82 Abrahamsson 9 773
15 Bengtsson 34 682 49 Björk 14 125 83 Martinsson 9 665
16 Jönsson 32 775 50 Wikström 13 962 84 Andreasson 9 615
17 Lindberg 27 542 51 Isaksson 13 903 85 Falk 9 573
18 Jakobsson 26 896 52 Bergqvist 13 522 86 Öberg 9 522
19 Magnusson 26 705 53 Arvidsson 13 515 87 Månsson 9 466
20 Olofsson 26 611 54 Nyström 13 295 88 Blom 9 440
21 Lindström 25 273 55 Holmberg 13 273 89 Ek 9 339
22 Lindqvist 23 130 56 Löfgren 12 877 90 Åkesson 9 179
23 Lindgren 23 077 57 Claesson 12 850 91 Strömberg 9 120
24 Axelsson 22 897 58 Söderberg 12 741 92 Jonasson 9 079
25 Berg 21 544 59 Nyberg 12 715 93 Norberg 8 855
26 Lundberg 21 467 60 Blomqvist 12 669 94 Hansen 8 842
27 Bergström 21 313 61 Mårtensson 12 620 95 Sundström 8 791
28 Lundgren 20 786 62 Nordström 12 204 96 Åström 8 777
29 Mattsson 20 255 63 Lundström 12 101 97 Holmqvist 8 752
30 Lundqvist 20 226 64 Pålsson 11 760 98 Ivarsson 8 667
31 Lind 19 794 65 Eliasson 11 749 99 Lindholm 8 659
32 Berglund 19 420 66 Björklund 11 443 99 Sundqvist 8 659
33 Fredriksson 18 650 67 Viklund 11 359
34 Sandberg 17 802 68 Berggren 11 209
1) De 100 vanligaste efternamnen redovisas under den vanligaste stavningen, men samtliga stavningar ingår i det redovisade antalet.
Källa: SCB Namnstatistik (www.scb.se/BE0001).
Statistiska centralbyrån 531

Medelsvensson och topplistor Statistisk årsbok 2013
Medelålder för första giftermålet
25.9 Average age for first marriage
Kommuner med lägst medelålder
Municipalities with lowest average age
Kommuner med högst medelålder
Municipalities with highest average age
Rang
Rank
Medelålder
Average age
Rang
Medelålder
2007–
2011
2002–
2006
2007–
2011
2002–
2006
2007–
2011
2002–
2006
2007–
2011
2002–
2006
Totalt
1 (1) Sävsjö 31,2 (30,6) 1 (152) Dorotea 41,0 (33,3)
2 (2) Landskrona 31,6 (30,9) 2 (43) Överkalix 39,3 (34,7)
3 (4) Malmö 31,6 (31,1) 3 (30) Gullspång 38,6 (35,1)
4 (36) Perstorp 31,7 (32,2) 4 (16) Ockelbo 38,4 (35,6)
5 (9) Botkyrka 31,9 (31,4) 5 (1) Munkfors 38,3 (38,1)
6 (3) Jönköping 32,0 (31,0) 6 (114) Jokkmokk 38,3 (33,8)
7 (12) Mullsjö 32,2 (31,6) 7 (27) Åsele 37,9 (35,2)
8 (17) Burlöv 32,3 (31,9) 8 (115) Grästorp 37,7 (33,8)
9 (18) Värnamo 32,4 (31,9) 9 (156) Robertsfors 37,7 (33,3)
10 (6) Vaggeryd 32,5 (31,3) 10 (13) Bräcke 37,6 (35,7)
Kvinnor
1 (47) Perstorp 29,1 (30,9) 1 (258) Jokkmokk 37,9 (30,7)
2 (1) Sävsjö 29,4 (28,9) 2 (149) Dorotea 37,4 (31,8)
3 (2) Landskrona 29,8 (29,3) 3 (168) Vadstena 36,5 (31,7)
4 (17) Aneby 30,2 (30,3) 4 (35) Ockelbo 36,5 (33,3)
5 (10) Malmö 30,3 (29,8) 5 (106) Grästorp 36,3 (32,4)
6 (6) Botkyrka 30,3 (29,6) 6 (24) Vaxholm 36,3 (33,6)
7 (11) Vaggeryd 30,5 (29,8) 7 (25) Värmdö 36,2 (33,5)
8 (15) Åstorp 30,5 (30,2) 8 (198) Robertsfors 36,1 (31,4)
9 (20) Värnamo 30,7 (30,6) 9 (80) Åsele 36,0 (32,7)
10 (14) Södertälje 30,7 (30,1) 10 (123) Rättvik 36,0 (32,2)
Män
1 (20) Mullsjö 32,8 (33,3) 1 (163) Dorotea 44,1 (34,7)
2 (2) Sävsjö 32,9 (32,3) 2 (57) Överkalix 42,1 (36,1)
3 (3) Malmö 33,0 (32,5) 3 (31) Gullspång 41,4 (36,7)
4 (1) Jönköping 33,2 (32,3) 4 (1) Munkfors 41,0 (40,2)
5 (14) Botkyrka 33,3 (33,1) 5 (13) Bräcke 40,5 (37,6)
6 (4) Landskrona 33,4 (32,7) 6 (9) Ockelbo 40,2 (37,9)
7 (11) Burlöv 33,6 (33,0) 7 (51) Ånge 39,8 (36,2)
8 (90) Habo 33,7 (34,3) 8 (17) Färgelanda 39,8 (37,4)
9 (35) Växjö 33,7 (33,6) 9 (5) Orsa 39,8 (38,6)
10 (7) Lund 33,7 (32,8) 10 (18) Strömsund 39,7 (37,4)
Källa: SCB Befolkningsstatistik (www.scb.se/BE0101).
25.10
Varaktighet på äktenskap vid skilsmässa
Duration of marriage by divorce
Kommuner med kortast varaktighet
Municipalities with lowest duration
Kommuner med längst varaktighet
Municipalities with highest duration
Rang
Rank
Varaktighet, antal år
Duration,
number of years
Rang
Varaktighet, antal år
2007–
2011
2002–
2006
2007–
2011
2002–
2006
2007–
2011
2002–
2006
2007–
2011
2002–
2006
1 (2) Sundbyberg 8,7 (10,2) 1 (225) Arjeplog 18,1 (12,5)
2 (78) Norberg 8,9 (12,6) 2 (32) Pajala 16,6 (14,9)
3 (1) Botkyrka 9,0 (9,4) 3 (17) Åsele 16,3 (15,3)
4 (9) Huddinge 9,3 (10,7) 4 (10) Malå 16,0 (15,8)
5 (6) Stockholm 9,5 (10,4) 5 (20) Borgholm 15,8 (15,3)
6 (14) Borlänge 9,6 (11,4) 6 (5) Bjurholm 15,6 (16,5)
7 (8) Solna 9,6 (10,6) 7 (6) Båstad 15,6 (16,4)
8 (5) Malmö 9,6 (10,4) 8 (246) Älvdalen 15,3 (12,2)
9 (252) Storfors 9,8 (14,7) 9 (78) Storuman 15,2 (14,0)
10 (13) Göteborg 10,0 (11,2) 10 (52) Vellinge 15,1 (14,5)
Källa: SCB Befolkningsstatistik (www.scb.se/BE0101).
532 Statistiska centralbyrån

Statistisk årsbok 2013
25.11
Medelålder för förstagångsföräldrar
Average age for first-time parents
Kommuner med lägst medelålder
Municipalities with lowest average age
Medelsvensson och topplistor
Kommuner med högst medelålder
Municipalities with highest average age
Rang
Rank
Medelålder
Average age
Rang
Medelålder
2007–
2011
2002–
2006
2007–
2011
2002–
2006
2007–
2011
2002–
2006
2007–
2011
2002–
2006
Totalt
1 (89) Bjurholm 27,2 (28,8) 1 (1) Danderyd 33,1 (33,2)
2 (99) Hofors 27,2 (28,9) 2 (2) Lidingö 32,5 (32,7)
3 (36) Perstorp 27,2 (28,4) 3 (4) Vaxholm 32,2 (32,1)
4 (9) Mellerud 27,4 (28,0) 4 (8) Vellinge 32,2 (31,8)
5 (33) Norsjö 27,5 (28,4) 5 (5) Stockholm 32,2 (31,9)
6 (21) Hällefors 27,5 (28,3) 6 (7) Lomma 32,1 (31,9)
7 (2) Dorotea 27,6 (27,7) 7 (6) Ekerö 32,0 (31,9)
8 (4) DalsEd 27,6 (27,8) 8 (3) Täby 32,0 (32,1)
9 (61) Norberg 27,6 (28,6) 9 (10) Nacka 32,0 (31,8)
10 (45) Surahammar 27,7 (28,5) 10 (9) Solna 31,9 (31,8)
Kvinnor
1 (6) Dorotea 24,8 (26,1) 1 (1) Danderyd 32,0 (32,3)
2 (36) Perstorp 25,6 (26,9) 2 (2) Lidingö 31,4 (31,7)
3 (24) Hällefors 25,6 (26,7) 3 (9) Vellinge 31,4 (30,8)
4 (5) Vilhelmina 25,8 (25,9) 4 (8) Lomma 31,3 (30,9)
5 (75) Munkfors 25,8 (27,2) 5 (3) Vaxholm 31,2 (31,2)
6 (9) Filipstad 25,8 (26,4) 6 (6) Stockholm 31,1 (30,9)
7 (4) Bjurholm 25,8 (25,9) 7 (7) Solna 31,0 (30,9)
8 (21) Åsele 25,9 (26,7) 8 (5) Ekerö 30,9 (31,0)
9 (7) DalsEd 25,9 (26,3) 9 (10) Nacka 30,8 (30,8)
10 (12) Gullspång 26,0 (26,5) 10 (4) Täby 30,7 (31,1)
Män
1 (101) Hofors 28,3 (30,3) 1 (1) Danderyd 34,2 (34,3)
2 (243) Bjurholm 28,5 (31,4) 2 (27) Storuman 33,8 (31,8)
3 (102) Norberg 28,7 (30,3) 3 (2) Lidingö 33,6 (33,8)
4 (50) Norsjö 28,7 (29,9) 4 (4) Stockholm 33,3 (33,0)
5 (84) Mellerud 28,8 (30,2) 5 (3) Täby 33,2 (33,2)
6 (51) Perstorp 28,9 (30,0) 6 (5) Vaxholm 33,2 (33,0)
7 (27) Robertsfors 29,0 (29,7) 7 (8) Ekerö 33,2 (32,9)
8 (65) Storfors 29,0 (30,1) 8 (9) Nacka 33,1 (32,8)
9 (25) Laxå 29,1 (29,7) 9 (7) Vellinge 33,1 (32,9)
10 (108) Gnosjö 29,2 (30,3) 10 (6) Lomma 33,0 (32,9)
Källa: SCB Befolkningsstatistik (www.scb.se/BE0101).
Statistiska centralbyrån 533

Medelsvensson och topplistor Statistisk årsbok 2013
25.12
De 20 största yrkena. Anställda 16–64 år efter antal, 2010
The 20 most common occupations. Employees aged 16–64 by
number
Yrke 1
Occupation
Totalt
Total
Kvinnor
Women
Män
Men
Procent
Percent
Kvinnor
Män
Undersköterskor, sjukvårdsbiträden m.fl. 166 589 155 011 11 578 93 7
Vårdbiträden, personliga assistenter m.fl. 151 804 124 552 27 252 82 18
Försäljare, fackhandel 104 987 64 769 40 218 62 38
Barnskötare m.fl. 90 599 79 375 11 224 88 12
Övrig kontorspersonal 85 962 65 339 20 623 76 24
Företagssäljare 85 673 24 509 61 164 29 71
Förskollärare och fritidspedagoger 83 895 77 480 6 415 92 8
Grundskollärare 78 064 61 280 16 784 78 22
Systemerare och programmerare 72 216 14 781 57 435 20 80
Hotell- och kontorsstädare m.fl. 68 337 53 549 14 788 78 22
Försäljare, dagligvaror 68 128 46 658 21 470 68 32
Skötare och vårdare 65 972 49 319 16 653 75 25
Köks- och restaurangbiträden 60 422 43 814 16 608 73 27
Lagerassistenter m.fl. 56 087 11 228 44 859 20 80
Lastbils- och långtradarförare 55 863 2 241 53 622 4 96
Bokförings- och redovisningsassistenter 53 074 47 820 5 254 90 10
Administratörer i offentlig förvaltning 45 687 27 988 17 699 61 39
Övriga sjuksköterskor 45 393 41 233 4 160 91 9
Byggnadsträarbetare, inredningssnickare m.fl. 44 838 475 44 363 1 99
Administrativa assistenter 44 614 35 476 9 138 80 20
1) Yrke är klassificerat enligt Standard för svensk yrkesklassificering 1996 (SSYK 96).
Källa: SCB Yrkesregistret med yrkesstatistik (www.scb.se/AM0208).
25.13
De 20 största yrkena för kvinnor. Anställda 16–64 år efter
antal, 2010
The 20 most common occupations for women. Employees aged
16–64 by number
Yrke 1
Occupation
Antal
kvinnor
Number of
women
Totalt
Total
Procent
kvinnor
Percent
women
Undersköterskor, sjukvårdsbiträden m.fl. 155 011 166 589 93
Vårdbiträden, personliga assistenter m.fl. 124 552 151 804 82
Barnskötare m.fl. 79 375 90 599 88
Förskollärare och fritidspedagoger 77 480 83 895 92
Övrig kontorspersonal 65 339 85 962 76
Försäljare, fackhandel 64 769 104 987 62
Grundskollärare 61 280 78 064 78
Hotell- och kontorsstädare m.fl. 53 549 68 337 78
Skötare och vårdare 49 319 65 972 75
Bokförings- och redovisningsassistenter 47 820 53 074 90
Försäljare, dagligvaror 46 658 68 128 68
Köks- och restaurangbiträden 43 814 60 422 73
Övriga sjuksköterskor 41 233 45 393 91
Administrativa assistenter 35 476 44 614 80
Administratörer i offentlig förvaltning 27 988 45 687 61
Kontorssekreterare, läkarsekreterare m.fl. 27 796 28 687 97
Företagssäljare 24 509 85 673 29
Socialsekreterare och kuratorer 22 255 26 395 84
Receptionister m.fl. 20 701 24 939 83
Kockar och kokerskor 18 617 34 238 54
1) Yrke är klassificerat enligt Standard för svensk yrkesklassificering 1996 (SSYK 96).
Källa: SCB Yrkesregistret med yrkesstatistik (www.scb.se/AM0208).
534 Statistiska centralbyrån

Statistisk årsbok 2013
25.14
Medelsvensson och topplistor
De 20 största yrkena för män. Anställda 16–64 år efter antal,
2010
The 20 most common occupations for men. Employees aged
16–64 by number
Yrke 1
Occupation
Antal män
Number of
men
Totalt
Total
Procent män
Percent
men
Företagssäljare 61 164 85 673 71
Systemerare och programmerare 57 435 72 216 80
Lastbils- och långtradarförare 53 622 55 863 96
Lagerassistenter m.fl. 44 859 56 087 80
Byggnadsträarbetare, inredningssnickare m.fl. 44 363 44 838 99
Försäljare, fackhandel 40 218 104 987 38
Verktygsmaskinoperatörer 35 236 39 506 89
Fastighetsskötare 33 300 37 261 89
Datatekniker 32 213 40 916 79
Motorfordonsmekaniker och motorfordonsreparatörer 28 665 29 044 99
Vårdbiträden, personliga assistenter m.fl. 27 252 151 804 18
Installationselektriker 25 375 25 649 99
Maskiningenjörer och maskintekniker 23 567 26 584 89
Övriga maskinoperatörer och montörer 22 435 30 045 75
Övriga ingenjörer och tekniker 22 172 27 249 81
Försäljare, dagligvaror 21 470 68 128 32
Maskinmekaniker, maskinmontörer och maskinreparatörer 20 906 21 416 98
Övrig kontorspersonal 20 623 85 962 24
Byggnadsingenjörer och byggnadstekniker 19 726 22 670 87
Buss- och spårvagnsförare 19 406 22 789 85
1) Yrke är klassificerat enligt Standard för svensk yrkesklassificering 1996 (SSYK 96).
Källa: SCB Yrkesregistret med yrkesstatistik (www.scb.se/AM0208).
25.15
Yrke 1
Occupation
Yrken med högst medelålder. Anställda 16–64 år, 2010
Occupation with the highest average age. Employees aged
16–64
Medelålder
Average age
Högre ämbetsmän och politiker 53
Speciallärare 52
Andra sjuksköterskor med särskild kompetens 51
Skol- och utbildningskonsulenter m.fl. 51
Verksamhetschefer inom utbildning 51
Körsnärer 51
Chefer för mindre enheter inom offentlig förvaltning m.m. 50
Distriktssköterskor 50
Verksamhetschefer inom offentlig förvaltning m.m. 50
Begravningsentreprenörer 49
Tandsköterskor 49
Chefstjänstemän i intresseorganisationer 49
Verksamhetschefer inom vård och omsorg 49
Övriga drift- och verksamhetschefer 49
Chefer för mindre företag inom tillverkning, el-, värme- och vattenförsörjning m.m. 48
Kartingenjörer m.fl. 48
Verkställande direktörer, verkschefer m.fl. 48
Präster 48
Biblioteksassistenter m.fl. 48
Chefer för mindre företag inom jordbruk, trädgård, skogsbruk och fiske 48
Symaskinoperatörer 48
Chefer för mindre enheter inom vård och omsorg 48
Fartygsbefäl m.fl. 48
Gymnasielärare i yrkesämnen 48
Maskinbefäl 48
1) Yrke är klassificerat enligt Standard för svensk yrkesklassificering 1996 (SSYK 96).
Källa: SCB Yrkesregistret med yrkesstatistik (www.scb.se/AM0208).
Statistiska centralbyrån 535

Medelsvensson och topplistor Statistisk årsbok 2013
25.16
Yrkeskod
(SSYK) 1
Yrke
Occupation
Yrken med högst genomsnittlig månadslön 2011
Occupations with highest average salary
Månadslön, kr
Salary SEK
3411 Värdepappersmäklare 88 000
1210 Verkställande direktörer, verkschefer m.fl. 80 200
1110 Högre ämbetsmän och politiker 62 600
1237 Forsknings- och utvecklingschefer 60 700
1225 Driftchefer inom finansiell verksamhet, fastighetsbolag, företagstjänster m.m. 59 800
1233 Försäljnings- och marknadschefer 59 000
1236 It-chefer 57 600
2221 Läkare 57 400
1231 Ekonomichefer och administrativa chefer 57 100
3144 Flygledare 56 700
1232 Personalchefer 55 600
1234 Reklam- och pr-chefer 55 100
1239 Övriga chefer inom specialområden 53 200
1223 Driftchefer inom byggverksamhet 51 500
1315 Chefer för mindre företag inom finansiell verksamhet, fastighetsbolag, företagstjänster m.m. 50 800
2422 Domare 50 200
2421 Advokater och åklagare 49 700
1235 Inköps- och distributionschefer 49 600
1229 Övriga drift- och verksamhetschefer 48 800
2121 Matematiker 47 500
1) Standard för svensk yrkesklassificering 1996. Swedish Standard Classification of Occupations.
Källa: Medlingsinstitutet och SCB, Lönestrukturstatistik (www.scb.se/AM0110).
25.17
Yrken med lägst genomsnittlig månadslön 2011
Occupations with lowest average salary
Yrkeskod
(SSYK) 1
Yrke
Occupation
Månadslön, kr
Salary SEK
8263 Symaskinoperatörer 19 300
9130 Köks- och restaurangbiträden 20 000
6129 Övriga djuruppfödare och djurskötare 20 100
5224 Kioskföreståndare 20 100
9122 Hotell- och kontorsstädare m.fl. 20 200
5131 Barnskötare m.fl. 20 400
7431 Skräddare, modister och ateljésömmerskor 20 600
5223 Kaféföreståndare 20 800
8264 Maskinoperatörer, blekning, färgning och tvättning 20 900
9142 Vaktmästare m.fl. 21 000
9190 Övriga servicearbetare 21 100
5149 Övrig servicepersonal, personliga tjänster 21 100
7343 Privatbokbindare 21 200
6121 Husdjursuppfödare och husdjursskötare 21 200
9210 Medhjälpare inom jordbruk, trädgård, skogsbruk och fiske 21 300
4212 Bank- och postkassörer 21 300
6130 Växtodlare och djuruppfödare, blandad drift 21 400
8285 Montörer, papp- och textilprodukter m.m. 21 500
4111 Dataregistrerare 21 600
5123 Hovmästare, servitörer och bartendrar 21 800
1) Standard för svensk yrkesklassificering 1996. Swedish Standard Classification of Occupations.
Källa: Medlingsinstitutet och SCB, Lönestrukturstatistik (www.scb.se/AM0110).
536 Statistiska centralbyrån

Statistisk årsbok 2013
25.18
Kommun
Municipality
Högst skattesats
Highest local tax rate
Medelsvensson och topplistor
Högst och lägst skattesats 2012 samt högst och lägst
skatteunderlag enligt 2011 års taxering
Highest and lowest local tax rate and local tax capacity
Kommun
Lägst skattesats
Lowest local tax rate
Procent
Percent
Procent
Percent
Kommun
Högst skatteunderlag
Highest local tax capacity
Kr. per
invånare
SEK per
inhabitant
Lägst skatteunderlag
Lowest local tax capacity
Kommun
Kr. per
invånare
Hofors 34,32 Vellinge 28,89 Danderyd 318 288 Årjäng 128 762
Ragunda 34,17 Kävlinge 28,90 Lidingö 269 813 Eda 134 576
Dals-Ed 34,09 Örkelljunga 29,15 Täby 252 754 Mellerud 139 595
Sollefteå 34,08 Staffanstorp 29,18 Nacka 227 258 Vilhelmina 140 666
Härnösand 34,03 Solna 29,22 Sollentuna 224 584 Dals-Ed 140 956
Ånge 34,02 Ängelholm 29,43 Lomma 222 841 Bjurholm 141 165
Ockelbo 33,97 Danderyd 29,45 Vaxholm 219 598 Högsby 142 970
Bräcke 33,92 Stockholm 29,58 Solna 217 669 Örkelljunga 143 179
Kramfors 33,83 Lomma 29,63 Ekerö 215 341 Orsa 143 489
Hagfors 33,70 Täby 29,73 Stockholm 215 071 Åstorp 143 682
Munkfors 33,70 Höganäs 30,12 Vellinge 213 182 Haparanda 143 692
Storfors 33,70 Eslöv 30,13 Österåker 203 252 Berg 144 188
Torsby 33,70 Linköping 30,25 Tyresö 200 289 Bengtsfors 144 288
Vilhelmina 33,70 Sollentuna 30,30 Kungsbacka 200 128 Vansbro 144 501
Arjeplog 33,68 Klippan 30,40 Värmdö 199 532 Bjuv 144 578
Strömsund 33,67 Skurup 30,41 Kiruna 199 356 Sorsele 145 068
Kristinehamn 33,65 Burlöv 30,48 Gällivare 198 221 Perstorp 145 198
Malå 33,65 Ystad 30,50 Nykvarn 196 395 Töreboda 145 379
Norsjö 33,65 Helsingborg 30,60 Knivsta 196 295 Munkfors 145 665
Färgelanda 33,64 Båstad 30,62 Trosa 195 697 Bräcke 145 859
Grums 33,60 Landskrona 30,63 Järfälla 194 740 Älvdalen 146 113
Kil 33,60 Svedala 30,63 Vallentuna 194 728 Åsele 146 362
Smedjebacken 33,59 Åstorp 30,68 Härryda 194 726 Övertorneå 146 454
Ljusdal 33,57 Nacka 30,71 Salem 194 662 Gullspång 147 056
Nordanstig 33,57 Lidingö 30,72 Sundbyberg 194 452 Ödeshög 147 136
Borlänge 33,55 Järfälla 30,73 Mölndal 194 292 Landskrona 147 271
Forshaga 33,55 Västerås 30,74 Tjörn 190 543 Färgelanda 147 499
Nordmaling 33,55 Trelleborg 30,75 Håbo 190 213 Klippan 147 751
Orsa 33,55 Varberg 30,75 Upplands Väsby 189 454 Markaryd 147 926
Ronneby 33,55 Sjöbo 30,81 Partille 188 487 Torsby 148 425
Mellerud 33,48 Partille 30,84 Lerum 188 339 Strömsund 148 503
Berg 33,47 Halmstad 30,85 Kävlinge 186 819 Åmål 148 605
Mora 33,47 Hörby 30,87 Kungälv 186 349 Tomelilla 148 692
Sölvesborg 33,46 Svalöv 30,88 Hammarö 185 935 Nordanstig 148 851
Eda 33,45 Simrishamn 30,90 Stenungsund 185 279 Malmö 148 899
Säter 33,45 Perstorp 30,95 Höganäs 184 868 Torsås 149 004
Älvdalen 33,45 Hässleholm 31,00 Öckerö 184 512 Heby 149 478
Vansbro 33,43 Kinda 31,00 Staffanstorp 184 321 Ragunda 149 525
Härjedalen 33,42 Laholm 31,00 Strängnäs 181 915 Sunne 149 595
Bjurholm 33,40 Mjölby 31,00 Huddinge 181 673 Filipstad 149 889
Dorotea 33,40 Tomelilla 31,00 Båstad 180 630 Lessebo 150 364
Karlshamn 33,40 Österåker 31,00 Lund 180 630 Ljusnarsberg 150 593
Robertsfors 33,40 Vallentuna 31,08 Oxelösund 180 218 Hällefors 150 686
Sorsele 33,40 Kumla 31,10 Sundsvall 179 991 Dorotea 150 698
Storuman 33,40 Vadstena 31,10 Göteborg 179 445 Sävsjö 150 836
Vindeln 33,40 Sundbyberg 31,13 Oskarshamn 179 408 Säffle 150 907
Vännäs 33,40 Mölndal 31,14 Västerås 179 383 Ljusdal 150 987
Åsele 33,40 Söderköping 31,20 Upplands-Bro 178 693 Nybro 151 602
Gagnef 33,38 Lund 31,23 Uppsala 178 540 Svenljunga 151 812
Gullspång 33,37 Malmö 31,23 Luleå 178 530 Hörby 151 904
Källa: SCB Årsbok för Sveriges kommuner (www.scb.se/OE0114), Statistiska meddelanden: serie OE 18
(www.scb.se/OE0101), Statistikdatabasen: Offentlig ekonomi.
Statistiska centralbyrån 537

Medelsvensson och topplistor Statistisk årsbok 2013
25.19
Valdeltagande vid riksdagsvalet 2010
Voter turnout at the election to the Riksdag 2010
Kommuner med högst valdeltagande
Municipalities with highest turnout
Procent
Percent
Kommuner med lägst valdeltagande
Municipalities with lowest turnout
Procent
Lomma 91,3 Haparanda 71,0
Vellinge 90,8 Sorsele 77,4
Danderyd 90,5 Årjäng 77,9
Ekerö 90,1 Eda 78,5
Habo 90,1 Storuman 78,7
Vaxholm 89,7 Botkyrka 78,8
Lerum 89,6 Strömstad 79,0
Öckerö 89,4 Ljusdal 79,1
Kungsbacka 89,3 Arjeplog 79,4
Lidingö 88,9 Södertälje 79,5
Täby 88,9 Bjuv 79,5
Hammarö 88,9 Perstorp 79,5
Ydre 88,7 Malmö 79,6
Piteå 88,5 Åstorp 79,6
Knivsta 88,3 Torsby 79,8
Kungälv 88,3 Bollnäs 79,9
Staffanstorp 88,2 Klippan 80,1
Härryda 88,1 Tomelilla 80,3
Nacka 88,0 Ragunda 80,4
Vadstena 88,0 Örkelljunga 80,5
Mullsjö 87,9 Bengtsfors 80,5
Mörbylånga 87,9 Ljusnarsberg 80,5
Trosa 87,8 Berg 80,5
Nykvarn 87,7 Härjedalen 80,6
Värmdö 87,7 Dorotea 80,6
Kävlinge 87,7 Gällivare 80,6
Vallentuna 87,6 Burlöv 80,7
Bollebygd 87,6 Nordanstig 80,8
Sollentuna 87,5 Övertorneå 80,8
Tjörn 87,5 Ovanåker 80,9
Källa: SCB Allmänna val, valresultat (www.scb.se/ME0104).
538 Statistiska centralbyrån

Internationella översikter
International perspectives
Foto: ina agency

Internationella översikter Statistisk årsbok 2013
26 – Internationella
översikter
International perspectives
26.1 Världens befolkningstillväxt ............... 541
World population growth in historical
perspective
26.2 Befolkningsförändringar – tillbakablick
och prognos ................................ 543
Population changes – historical review
and forecast
26.3 Folkmängd, folktäthet, areal m.m.
i världsdelar och områden .......................... 544
Population, population density, surface
area, etc., continents and regions
26.4 Världens största städer ....................... 545
The world's largest cities
26.5 Beräknad folkmängd i världsdelar
och områden 1950–2050 ............................. 545
Estimated population of continents and
regions
26.6 Areal, folkmängd och folktäthet i
olika länder ................................................... 546
Surface area, population and population
density in different countries
26.7 Befolkningen efter kön och ålder ....... 551
Population, by sex and age
26.8 Levande födda barn efter moderns
ålder samt fruktsamhetstal ......................... 552
Live birth rates specific for age of mother
and total fertility rate
26.9 Återstående medellivslängd vid
födelsen år 2012 ........................................... 553
Life expectancy at birth
26.10 Landareal och odlad areal 2009 ........ 554
Land area and arable area
26.11 Skörd 2010, 1 000 ton ........................ 556
Crop yields, 1 000 tonnes
26.12 Vissa viktiga varor efter de 10
största producentländerna.......................... 559
Some important goods by 10 largest
countries of production
26.13 Produktion av elektrisk energi,
GWh, 2009 ..................................................... 561
Electricity production, GWh
26.14 Förbrukning av elektrisk energi,
kWh per invånare .......................................... 562
Electricity use, kWh per inhabitant
26.15 Kärnkraftsreaktorer i världen den
31 december 2011......................................... 563
Nuclear power reactors in the world
26.16 Import och export av vissa varor,
1 000 ton ........................................................ 564
Imports and exports of some goods, 1 000
tonnes
26.17 De 35 största handelsflottorna
den 1 januari 2011 ........................................ 566
The 35 most important maritime countries
and territories
26.18 Arbetslösa, 1 000-tal ........................... 567
Unemployment
26.19 Konsumentprisindex (2005=100) ...... 568
Consumer price index
26.20 BNP per invånare i löpande
priser, US dollar ............................................ 569
GDP per inhabitant in current prices,
US dollar
26.21 BNP-utveckling i fasta priser,
procent från föregående år .......................... 570
GDP development in constant prices,
percent from previous year
26.22 Militärutgifter ....................................... 571
Military expenditure
26.23 Valutakurser, värdet av en USD
uttryckt i resp. lands valutaenhet ............... 572
Exchange rates
540 Statistiska centralbyrån

Statistisk årsbok 2013
26.1
Världens befolkningstillväxt
World population growth in historical perspective
Världens snabba befolkningsökning är ett sent fenomen. FN har uppskattat att
världens befolkning år 0 uppgick till 300 miljoner och att det under en lång
period därefter inte skedde några större förändringar.
Internationella översikter
År 1750 levde cirka 790 miljoner människor på
jorden. Av dessa bodde 64 procent i Asien,
21 procent i Europa och 13 procent i Afrika.
150 år senare, år 1900, hade folkmängden ökat
till drygt det dubbla – 1,7 miljarder. Den
huvudsakliga ökningen hade skett i Europa där
andelen av den totala folkmängden hade ökat
till 25 procent. Under samma period ökade
Nordamerikas och Latinamerikas befolkningsandelar
från mindre än en halv respektive två
procent till 5 procent vardera. Samtidigt hade
Asiens andel minskat till 57 procent och Afrikas
till 8 procent. Det var inte förrän efter år 1900
som befolkningsökningen började accelerera,
och folkmängden kom år 1950 att uppgå till 2,5
miljarder. Det motsvarar en ökning på mer än
50 procent på 50 år.
En allt snabbare befolkningstillväxt tog sin
början i mitten av 1900-talet och resulterade i en
folkmängd om 6,1 miljarder år 2000 – nära nog
2,5 gånger så många som år 1950.
Enligt FN:s befolkningsprognos förväntas
världens befolkning år 2050 vara runt 9,3 miljarder.
Det innebär en ökning med cirka 50 procent
sedan år 2000. År 2050 kommer vidare
55 procent av världens befolkning att finnas i
Asien, 24 procent i Afrika och 8 procent i
Europa. Här kan noteras att Europas andel av
världsbefolkningen i mitten av 1900-talet uppgick
till 22 procent.
Nordamerikaner lever längst
Medellivslängden har från mitten av 1900-talet
till idag ökat från 48 till 68 år, och beräknas till
år 2050 öka med ytterligare åtta år till 76 år.
Nordamerika har under hela perioden den
längsta medellivslängden, 69 år 1950/55 och
83 år 2045/50.
Återstående medellivslängd vid födelsen, år
1950/
55
1975/
80
2005/
10
2025/
30
2045/
50
Europa 65,6 71,2 75,4 79,1 81,7
Afrika 38,2 48,5 55,2 62,4 68,2
Asien 42,9 59,8 69,0 73,6 76,7
Latinamerika 51,3 63,1 73,4 77,3 79,9
och Karibien
Nordamerika 68,7 73,3 78,2 80,9 83,2
Oceanien 60,5 68,5 76,6 80,2 82,5
Hela världen 47,7 60,7 67,9 72,4 75,6
Den ökade medellivslängden kommer naturligtvis
att påverka befolkningens åldersstruktur.
De mer utvecklade länderna 1
uppvisar nu en
högre andel äldre (65– år) än de mindre utvecklade
1 . Vidare antas andelen äldre öka i de
utvecklade länderna från 16 procent år 2010 till
26 procent 2050. Andelen barn och ungdomar
(0–14 år) i dessa länder förväntas ligga oförändrat
runt 16 procent. I de mindre utvecklade länderna
räknar man med motsvarande förändringar,
men i en helt annan omfattning. Där
förväntas andelen äldre öka kraftigt, från 6 till
15 procent. Vidare kalkylerar man med en kraftig
minskning av andelen barn och ungdomar –
från 30 procent 2010 till 21 procent 2050.
Ser vi till olika världsdelar förväntas 7 procent
av Afrikas befolkning vara 65 år eller äldre
år 2050. För Europas del ser det annorlunda ut –
där antas andelen äldre uppgå till 27 procent
samma år. Det omvända gäller om vi betraktar
andelen barn och ungdomar i befolkningen. I
Afrika beräknas den andelen år 2050 uppgå till
31 procent medan motsvarande andel i Europa
är 16 procent.
Över hälften bor i tätorter
I mitten av 1900-talet bodde 30 procent av
världens befolkning i tätorter. I dag bor lite
drygt hälften av befolkningen i tätorter och år
2050 beräknas närmare 70 procent tillhöra
tätortsbefolkningen. Asien och Afrika beräknas
få störst ökning av tätortsbefolkning. Denna
koncentration tros kunna bidra till förbättrad
utbildning och offentliga tjänster.
Andel av världens befolkning som bor i
tätorter, procent
1950 1970 2011 2030 2050
Europa 51,3 62,8 72,9 77,4 82,2
Afrika 14,4 23,5 39,6 47,7 57,7
Asien 17,5 23,7 45,0 55,5 64,4
Latinamerika
och Karibien 41,4 57,1 79,1 83,4 86,6
Nordamerika 63,9 73,8 82,2 85,8 88,6
Oceanien 62,4 71,2 70,7 71,4 73,0
Hela världen 29,4 36,6 52,1 59,9 67,2
1) Mer utvecklade länder: Hela Europa, Nordamerika, Australien, Nya
Zeeland och Japan. Mindre utvecklade länder: Hela Afrika, Asien (exkl.
Japan), Latinamerika, Karibien, Melanesien, Mikronesien och
Polynesien.
Källa: UN World population prospects / World urbanization
prospects. (www.un.org).
Statistiska centralbyrån 541

Internationella översikter Statistisk årsbok 2013
Världens befolkning fördelad efter världsdelar, absoluta tal och procent
År
Miljoner
Europa Afrika Asien Latin
amerika
och
Karibien
Nordamerika
Oceanien
Totalt
hela
världen
Procent
Europa Afrika Asien Latinamerika
och
Karibien
Nord-
Ocea- Totalt
ame-
rika
nien hela
världen
1950 547 230 1 403 167 172 13 2 532 21,6 9,1 55,4 6,6 6,8 0,5 100
1960 604 287 1 708 220 204 16 3 038 19,9 9,4 56,2 7,2 6,7 0,5 100
1970 656 368 2 135 286 231 20 3 696 17,7 10,0 57,8 7,7 6,3 0,5 100
1980 693 483 2 638 362 254 23 4 453 15,6 10,8 59,2 8,1 5,7 0,5 100
1990 720 635 3 199 443 281 27 5 306 13,6 12,0 60,3 8,3 5,3 0,5 100
2000 727 811 3 719 521 313 31 6 123 11,9 13,2 60,7 8,5 5,1 0,5 100
2010 738 1 022 4 164 590 345 37 6 896 10,7 14,8 60,4 8,6 5,0 0,5 100
2020 744 1 278 4 566 652 374 42 7 657 9,7 16,7 59,6 8,5 4,9 0,5 100
2030 741 1 562 4 868 702 402 47 8 321 8,9 18,8 58,5 8,4 4,8 0,6 100
2040 732 1 870 5 061 735 425 51 8 874 8,2 21,1 57,0 8,3 4,8 0,6 100
2050 719 2 192 5 142 751 447 55 9 306 7,7 23,6 55,3 8,1 4,8 0,6 100
Andel av befolkningen som är 65 år eller äldre, procent
År Europa Afrika Asien Latinamerika
och Karibien
Nordamerika Oceanien Hela världen
1950 8,2 3,3 4,1 3,5 8,2 7,4 5,2
1960 8,9 3,1 3,8 3,6 9,0 7,4 5,1
1970 10,5 3,1 3,8 4,0 9,7 7,1 5,3
1980 12,4 3,1 4,5 4,5 11,1 8,0 6,0
1990 12,7 3,1 5,0 4,9 12,4 9,1 6,2
2000 14,8 3,3 5,8 5,8 12,4 9,9 6,9
2010 16,2 3,5 6,7 6,9 13,2 10,7 7,6
2020 18,9 3,9 8,8 8,9 16,4 12,9 9,4
2030 22,4 4,5 11,6 12,1 20,2 15,4 11,7
2040 25,0 5,3 15,3 15,5 21,3 17,2 14,3
2050 26,9 6,6 17,9 19,1 21,6 18,4 16,2
Urbaniseringsgraden per land år 2011 (procent). Uppgifter från UN (ESA)
Källa: WHO UN World population prospects (www.un.org). Kartografi: SCB, Enheten för miljöekonomi och naturresurser
(www.gis.scb.se).
542 Statistiska centralbyrån

Statistisk årsbok 2013
26.2
Världens befolkningstillväxt
Befolkningsförändringar – tillbakablick och prognos
Population changes – historical review and forecast
Internationella översikter
År 2050 förväntas världens befolkning
vara 3,5 gånger större än vad den var
100 år tidigare, dvs. 1950.
Andel av världens befolkning som bor i tätorter
Under den redovisade perioden kommer
andelen av världens befolkning som bor i
tätorter att mer än fördubblas – från 30 till
närmare 70 procent.
Återstående medellivslängd vid födelsen
Under perioden kommer medellivslängden
för män att öka från 47 till 73 år och för
kvinnor från 49 till 77 år.
Källa: United Nations, Population Division
(www.un.org).
Statistiska centralbyrån 543

Internationella översikter Statistisk årsbok 2013
26.3
Folkmängd, folktäthet, areal m.m. i världsdelar och områden
Population, population density, surface area, etc., continents and
regions
Världsdel
och område 1
Uppskattad folkmängd vid mitten av året
i miljoner
1950 1960 1970 1980 1990 2000 2010 Levande
födda
Årligt genomsnitt
2005–2010 per 1 000 av
medelfolkmängden, promille
Döda
Årlig
folkökning
Areal Inv.
1 000 km 2 per
km 2
2010 2010
Europa 2 547 604 656 693 721 727 738 11 11 2 23 049 32
Nordeuropa 78 82 87 90 92 94 99 12 10 6 1 810 55
Västeuropa 141 152 166 170 175 183 189 10 9 3 1 108 171
Sydeuropa 108 117 127 138 142 145 155 10 10 6 1 317 118
Östeuropa 220 253 276 295 311 304 295 11 14 -2 18 814 16
Afrika 230 287 368 483 635 811 1 022 36 12 23 30 312 34
Nordafrika 53 68 87 113 146 176 210 24 6 17 8 525 25
Västafrika 71 86 107 140 183 236 304 40 14 26 6 138 50
Östafrika 65 82 108 144 193 252 324 38 12 25 6 361 51
Centralafrika 26 32 41 53 72 96 127 43 16 27 6 613 19
Sydafrika 16 20 26 33 42 51 58 23 15 10 2 675 22
Nordamerika 172 204 231 255 281 313 345 14 8 9 21 776 16
Latinamerika 167 220 286 362 443 521 590 19 6 12 20 546 29
Centralamerika 38 52 70 92 113 136 156 22 5 14 2 480 63
Karibien 17 21 25 30 34 38 42 19 7 7 234 178
Sydamerika 112 148 192 241 296 347 393 18 6 11 17 832 22
Asien 3 1 403 1 708 2 135 2 638 3 200 3 719 4 164 19 7 11 31 880 131
Västasien 51 67 87 114 149 184 232 24 5 24 4 831 48
Syd- och centralasien
507 620 779 986 1 246 1 516 1 765 24 8 14 10 791 164
Sydöstasien 173 219 285 359 445 524 593 19 7 12 4 495 132
Östasien 672 802 984 1 179 1 359 1 495 1 574 12 7 5 11 763 134
Oceanien 12,7 15,8 19,5 23,0 27,0 31,1 36,6 18 7 17 8 564 4
Australien och
Nya Zeeland 10,1 12,7 15,5 17,9 20,5 23,0 26,6 14 7 16 8 012 3
Melanesien 2,2 2,6 3,3 4,3 5,5 7,0 8,7 30 8 22 541 16
Mikronesien 0,1 0,2 0,2 0,3 0,4 0,5 0,5 21 5 6 3 179
Polynesien 0,2 0,3 0,4 0,5 0,5 0,6 0,7 22 5 8 8 84
Totalt 2 532 3 038 3 696 4 453 5 306 6 123 6 896 20 8 12 136 127 51
1) De skilda områdena omfattar följande länder:
Västeuropa: Belgien, Frankrike, Liechtenstein, Luxemburg, Monaco, Nederländerna, Schweiz, Tyskland, Österrike.
Sydeuropa: Albanien, Andorra, Bosnien-Hercegovina, Gibraltar, Grekland, Italien, Jugoslavien (fr.o.m. 2003: Serbien och Montenegro),
Kroatien, Makedonien, Malta, Portugal, San Marino, Slovenien, Spanien, Vatikanstaten.
Östeuropa: Bulgarien, Moldova, Polen, Rumänien, Ryssland, Slovakien, Tjeckien, Ukraina, Ungern, Vitryssland.
Nordeuropa: Danmark, Estland, Finland, Färöarna, Guernsey, Irland, Island, Jersey, Lettland, Litauen, Man, Norge, Storbritannien och
Nordirland, Sverige.
Västafrika: Benin, Burkina Faso, Elfenbenskusten, Gambia, Ghana, Guinea, Guinea-Bissau, Kap Verde, Liberia, Mali, Mauretanien, Niger,
Nigeria, Saint Helena, Senegal, Sierra Leone, Togo.
Östafrika: Burundi, Djibouti, Eritrea, Etiopien, Kenya, Komorerna, Madagaskar, Malawi, Mauritius, Mayotte, Moçambique, Réunion,
Rwanda, Seychellerna, Somalia, Tanzania, Uganda, Zambia, Zimbabwe.
Nordafrika: Algeriet, Egypten, Libyen, Marocko, Sudan, Tunisien, Västra Sahara.
Centralafrika: Angola, Centralafrikanska republiken, Dem. Rep. Kongo, Ekvatorialguinea, Gabon, Kamerun, Rep. Kongo, Sao Tomé och
Principe, Tchad.
Sydafrika: Botswana, Lesotho, Namibia, Swaziland, Sydafrika.
Nordamerika: Bermuda, Grönland, Kanada, Saint Pierre o. Miquelon, USA .
Centralamerika: Belize, Costa Rica, El Salvador, Guatemala, Honduras, Mexiko, Nicaragua, Panama.
Sydamerika: Argentina, Bolivia, Brasilien, Chile, Colombia, Ecuador, Falklandsöarna, Fr. Guyana, Guyana, Paraguay, Peru, Surinam,
Uruguay, Venezuela.
Karibiska öarna: Anguilla, Antigua och Barbuda, Aruba, Bahamaöarna, Barbados, Caymanöarna, Dominica, Dominikanska rep., Grenada,
Guadeloupe, Haiti, Jamaica, Jungfruöarna (Br.), Jungfruöarna (USA), Kuba, Martinique, Montserrat, Nederl. Antillerna, Puerto Rico, Saint
Kitts och Nevis, Saint Lucia, Saint Vincent och Grenadinerna, Trinidad och Tobago, Turks- o. Caicosöarna.
Östasien: Hongkong, Japan, Kina, Macao, Mongoliet, Nordkorea, Sydkorea.
Södra Centralasien: Afghanistan, Bangladesh, Bhutan, Indien, Iran, Kazakstan, Kirgizistan, Maldiverna, Nepal, Pakistan, Sri Lanka,
Tadzjikistan, Turkmenistan, Uzbekistan.
Sydostasien: Brunei, Filippinerna, Indonesien, Kambodja, Laos, Malaysia, Myanmar, Singapore, Thailand, Vietnam, Östra Timor.
Västasien: Armenien, Azerbaijan, Bahrain, Cypern, Förenade Arabemiraten, Georgien, Irak, Israel, Jordanien, Kuwait, Libanon,
Ockuperade Palestinska territorierna, Oman, Qatar, Saudiarabien, Syrien, Turkiet, Yemen.
Australien och Nya Zeeland: Australien, Norfolkön, Nya Zeeland.
Melanesien: Fiji, Nya Caledonien, Papua Nya Guinea, Salomonöarna, Vanuatu.
Mikronesien: Mikronesiska federationen, Guam, Kiribati, Marshallöarna, Nauru, Nordmarianerna, Palau.
Polynesien: Amerikanska Samoa, Cooköarna, Franska Polynesien, Niue, Pitcairn, Samoa, Tokelau, Tonga, Tuvalu, Wallis- och Futunaöarna.
2) Inkl. Ryssland, exkl. Turkiet. 3) Exkl. Ryssland, inkl. Turkiet.
Källor: UN: Demographic Yearbook; UN: Population and Vital Statistics Report; UN: World Urbanization Prospects; www.un.org.
544 Statistiska centralbyrån

Statistisk årsbok 2013
26.4
Världens största städer
The world's largest cities
Internationella översikter
Nr Folkmängd med förstäder, land År Nr Folkmängd med förstäder, land År
1 Tokyo, Japan 36 932 800 2010 31 London, Storbritannien 8 615 000 2009
2 Söul, Sydkorea 24 746 300 2008 32 Tiajin (Tientsin), Kina 8 535 300 2010
3 Delhi, Indien 21 935 100 2010 33 Bogotá, Colombia 7 363 800 2010
4 Mexico City, Mexico 20 116 800 2010 34 Dongguan, Kina 7 159 500 2010
5 Shanghai, Kina 19 554 100 2010 35 Lahore, Pakistan 7 132 000 2010
6 Bombay, Indien 19 422 000 2010 36 Hongkong, Hongkong 7 067 800 2010
7 New York, USA 18 897 100 2010 37 Bangkok 1 , Thailand 6 876 000 2010
8 Peking (Beijing), Kina 14 999 600 2010 38 Taipei, Taiwan 6 698 300 2008
9 Dhaka, Bangladesh 14 929 600 2010 39 Chengdu, Kina 6 397 300 2010
10 Calcutta, Indien 14 283 100 2010 40 Dallas, USA 6 371 800 2010
11 Moskva, Ryssland 13 500 000 2006 41 Rio de Janeiro 1 , Brasilien 6 320 400 2010
12 Teheran, Iran 13 422 400 2006 42 Madrid, Spanien 6 271 600 2008
13 Buenos Aires, Argentina 13 369 900 2010 43 Foshan, Kina 6 207 800 2010
14 Jakarta, Indonesien 13 215 000 2005 44 Santiago de Chile 1 , Chile 6 100 100 2011
15 Karachi, Pakistan 13 125 000 2010 45 Ho Chi Minh 1 , Vietnam 5 968 400 2009
16 Los Angeles, USA 12 828 800 2010 46 Philadelphia, USA 5 965 300 2010
17 Istanbul 1 , Turkiet 12 611 900 2010 47 Houston, USA 5 946 800 2010
18 Kairo, Egypten 11 893 000 2007 48 Bagdad, Irak 5 890 700 2010
19 Manila, Filippinerna 11 653 800 2010 49 Nanjing, Kina 5 665 000 2010
20 Osaka, Japan 11 429 900 2010 50 Toronto, Kanada 5 583 100 2011
21 São Paulo, Brasilien 11 253 500 2010 51 Washington D.C, USA 5 582 200 2010
22 Lagos, Nigeria 10 788 300 2010 52 Miami, USA 5 564 600 2010
23 Paris, Frankrike 10 516 400 2010 53 Harbin, Kina 5 496 400 2010
24 Kanton (Guangzhou), Kina 10 485 600 2010 54 Shenyang, Kina 5 468 800 2010
25 Shenzhen, Kina 10 222 500 2010 55 Barcelona, Spanien 5 416 400 2008
26 Chongqing, Kina 9 732 300 2010 56 Bangalore 1 , Indien 5 310 000 2009
27 Chicago, USA 9 461 100 2010 57 Atlanta, USA 5 268 900 2010
28 Wuhan, Kina 8 904 000 2010 58 Riyadh, Saudiarabien 5 227 100 2010
29 Lima, Peru 8 769 000 2009 59 Hangzhou, Kina 5 189 300 2010
30 Kinshasa 1 , Kongo-Kinshasa 8 754 000 2009 60 Singapore 1 , Singapore 5 183 700 2011
1) Utan förstäder. Källor: UN: Demographic Yearbook; UN: World Urbanization Prospects; The Statesman’s Year-Book;
Der Fischer Weltalmanach; Britannica Book of the Year; De nationella statistiska instituten.
26.5
Världsdel, område 1
Beräknad folkmängd i världsdelar och områden 1950–2050
Estimated population of continents and regions
Uppskattad folkmängd i världsdelar och områden 1950–2050 i miljoner
1950 1970 1990 2010 2030 2050
Europa 2 547 656 720 738 741 719
Nordeuropa 78 87 92 99 109 114
Sydeuropa 108 127 142 155 159 155
Västeuropa 141 166 175 189 194 193
Östeuropa 220 276 311 295 280 257
Afrika 230 368 365 1 022 1 562 2 192
Centralafrika 26 41 72 127 200 278
Nordafrika 53 87 146 209 275 322
Sydafrika 16 25 42 58 64 67
Västafrika 70 107 183 304 496 744
Östafrika 65 108 193 324 527 780
Nordamerika 172 231 281 345 402 447
Latinamerika och Karibien 167 286 443 590 702 751
Centralamerika 38 70 113 156 194 216
Karibien 17 25 34 42 46 47
Sydamerika 112 191 296 393 461 488
Asien 3 1 403 2 135 3 199 4 164 4 868 5 142
Syd- och Centralasien 507 779 1 246 1 765 2 216 2 476
Sydöstasien 173 285 445 593 706 759
Västasien 51 87 149 232 320 395
Östasien 672 984 1 359 1 574 1 625 1 512
Oceanien 13 20 27 37 47 55
Australien och Nya Zeeland 10 16 20 27 33 37
Melanesien 2 3 6 9 13 17
Mikronesien 0 0 0 1 1 1
Polynesien 0 0 1 1 1 1
Totalt världen World total 2 532 3 696 5 306 6 896 8 321 9 306
1–3) Se not 1–3, tab. 26.3. Källa: UN, World Population Prospects.
Statistiska centralbyrån 545

Internationella översikter Statistisk årsbok 2013
26.6
Areal, folkmängd och folktäthet i olika länder
Surface area, population and population density in different countries
Land Areal, km 2 Befolkning
Medelfolkmängd 1
1 000-tal
Invånare
per km 2
Stadsbef.
procent 2
2010 2010 2010 2011
Europa
Suveräna stater
Sverige 450 295 9 378 21 85
Danmark 3 43 094 5 545 129 87
Finland 338 441 5 335 16 84
Island 103 000 318 3 94
Norge 323 782 4 889 15 79
Albanien 28 748 3 194 111 53
Andorra 468 85 181 87
Belgien 30 528 10 879 356 97
Bosnien och Hercegovina 51 209 3 844 75 48
Bulgarien 110 879 7 534 68 73
Estland 45 227 1 340 30 69
Frankrike 4 551 500 62 968 114 86
Grekland 131 957 11 283 86 61
Irland 70 273 4 474 64 62
Italien 301 336 60 483 201 68
Kroatien 56 594 4 426 78 58
Lettland 64 559 2 239 35 68
Liechtenstein 160 36 225 14
Litauen 65 300 3 287 50 67
Luxemburg 2 586 507 196 85
Makedonien 25 713 2 053 80 59
Malta 316 416 1 316 95
Moldavien 33 846 3 562 105 48
Monaco 1,5 31 20 667 100
Montenegro 13 812 633 46 63
Nederländerna 37 354 16 615 445 83
Polen 312 679 38 184 122 61
Portugal 92 207 10 637 115 61
Rumänien 238 391 21 438 90 53
Ryssland 17 098 242 142 938 8 74
San Marino 61 33 544 94
Schweiz 41 285 7 826 190 74
Serbien 88 361 7 428 84 56
Slovakien 49 037 5 430 111 55
Slovenien 20 273 2 049 101 50
Spanien 505 992 46 071 91 77
Storbritannien 5 242 900 62 222 256 80
Tjeckien 78 865 10 520 133 73
Tyskland 357 114 81 776 229 74
Ukraina 603 500 45 963 76 69
Ungern 93 027 10 000 107 69
Vatikanstaten 0,4 1 2 500 100
Vitryssland 207 600 9 491 46 75
Österrike 83 871 8 390 100 68
Icke suveräna områden
Danmark:
Färöarna 1 393 49 35 41
Norge:
Svalbard och Jan Mayen 62 422 2 0,03 . .
Storbritannien:
Gibraltar 6 29 4 881 100
Kanalöarna 6 194 152 784 31
Isle of Man 572 82 143 51
Afrika
Suveräna stater
Algeriet 2 381 741 35 978 15 73
Angola 1 246 700 15 636 13 59
Benin 114 763 8 779 76 45
Botswana 582 000 1 823 3 62
Burkina Faso 272 967 15 731 58 27
546 Statistiska centralbyrån

Statistisk årsbok 2013
26.6
Areal, folkmängd och folktäthet i olika länder (forts.)
Land Areal, km 2 Befolkning
Medelfolkmängd 1
1 000-tal
Internationella översikter
Invånare
per km 2
Stadsbef.
procent 2
2010 2010 2010 2011
Burundi 27 834 7 566 272 11
Centralafrikanska republiken 622 984 4 123 7 39
Comorerna 2 235 778 348 28
Djibouti 23 200 790 34 77
Egypten 1 002 000 78 728 79 43
Ekvatorialguinea 28 051 1 015 36 39
Elfenbenskusten 322 463 21 395 66 51
Eritrea 117 600 4 354 37 21
Etiopien 1 104 300 79 221 72 17
Gabon 267 668 1 313 5 86
Gambia 11 295 1 510 134 57
Ghana 238 533 23 417 98 52
Guinea 245 857 10 537 43 35
Guinea-Bissau 36 125 1 521 42 44
Kamerun 475 650 19 406 41 52
Kap Verde 4 033 518 128 63
Kenya 581 313 40 400 69 24
Kongo-Brazzaville 342 000 3 752 11 64
Kongo-Kinshasa 7 2 344 858 68 076 29 34
Lesotho 30 355 1 892 62 28
Liberia 111 369 3 477 31 48
Libyen 1 759 540 5 799 3 78
Madagaskar 587 041 18 865 32 33
Malawi 118 484 13 630 115 16
Mali 1 240 192 12 706 10 35
Marocko 446 550 31 851 71 57
Mauretanien 1 030 700 3 162 3 41
Mauritius 1 969 1 281 651 42
Moçambique 801 590 21 854 27 31
Namibia 824 268 2 143 3 38
Niger 1 267 000 15 204 12 18
Nigeria 923 768 140 432 152 50
Rwanda 26 338 10 413 395 19
São Tomé och Príncipe 964 164 170 63
Senegal 196 712 12 509 64 43
Seychellerna 452 87 192 54
Sierra Leone 72 300 5 747 79 39
Somalia 637 657 7 954 12 38
Sudan 2 505 813 39 154 16 33
Swaziland 17 364 1 146 66 21
Sydafrika 1 221 037 49 991 41 62
Tanzania 945 087 41 900 44 27
Tchad 1 284 000 9 810 8 22
Togo 56 785 5 731 101 38
Tunisien 163 610 10 549 64 66
Uganda 241 550 30 661 127 16
Zambia 752 612 12 897 17 39
Zimbabwe 390 757 12 260 31 39
Icke suveräna områden
Frankrike:
Mayotte 373 186 499 50
Réunion 2 513 817 325 94
Storbritannien:
Brittiska Indiska Oceanöarna 8 78 . . . . . .
Saint Helena 308 5 17 39
Västsahara 9 266 000 416 2 82
Nord- och Mellanamerika
Suveräna stater
Antigua och Barbuda 442 86 195 30
Bahamas 13 943 347 25 84
Barbados 430 276 643 44
Belize 22 966 333 14 45
Costa Rica 51 100 4 562 89 65
Statistiska centralbyrån 547

Internationella översikter Statistisk årsbok 2013
26.6
Areal, folkmängd och folktäthet i olika länder (forts.)
Land Areal, km 2 Befolkning
Medelfolkmängd 1
1 000-tal
Invånare
per km 2
Stadsbef.
procent 2
2010 2010 2010 2011
Dominica 751 72 96 67
Dominikanska republiken 48 671 9 884 203 70
El Salvador 21 041 6 183 294 65
Grenada 344 109 317 39
Guatemala 108 889 14 362 132 50
Haiti 27 750 10 085 363 53
Honduras 112 492 8 046 72 52
Jamaica 10 991 2 702 246 52
Kanada 9 984 670 34 109 3 81
Kuba 109 886 11 242 102 75
Mexiko 1 964 375 107 551 55 78
Nicaragua 130 373 5 816 45 58
Panama 75 417 3 504 46 75
Saint Kitts och Nevis 261 39 149 32
Saint Lucia 539 174 322 18
Saint Vincent och Grenadinerna 389 99 254 49
Trinidad och Tobago 5 130 1 318 257 14
USA 9 629 091 309 051 32 82
Icke suveräna områden
Danmark:
Grönland 2 166 086 16 57 0,03 85
Frankrike:
Guadeloupe 1 705 404 237 98
Martinique 1 128 400 354 89
Saint-Pierre och Miquelon 242 6 25 91
Nederländerna:
Aruba 180 108 598 47
Nederländska Antillerna 800 198 247 93
Storbritannien:
Anguilla 91 16 176 100
Bermuda 53 65 1 218 100
Brittiska Jungfruöarna 151 22 146 41
Caymanöarna 264 55 208 100
Montserrat 102 5 49 14
Turks- och Caicosöarna 948 40 43 94
USA
Amerikanska Jungfruöarna 347 110 317 95
Puerto Rico 8 870 3 979 449 99
Sydamerika
Suveräna stater
Argentina 2 780 400 40 519 15 93
Bolivia 1 098 581 10 426 9 67
Brasilien 8 514 877 193 253 23 85
Chile 756 102 17 094 23 89
Colombia 1 141 748 45 508 40 75
Ecuador 256 369 14 205 55 67
Guyana 214 969 778 4 28
Paraguay 406 752 6 451 16 62
Peru 1 285 216 29 462 23 77
Surinam 163 820 517 3 70
Uruguay 176 215 3 357 19 93
Venezuela 912 050 28 834 32 94
Icke suveräna områden
Frankrike:
Franska Guyana 83 534 232 3 76
Storbritannien:
Falklandsöarna 12 173 3 0,2 74
Asien
Suveräna stater
Afghanistan 652 864 24 486 38 24
Arabemiraten, Förenade 83 600 4 765 57 84
Armenien 29 743 3 256 109 64
Azerbajdzjan 86 600 9 047 104 54
Bahrain 758 1 178 1 554 89
548 Statistiska centralbyrån

Statistisk årsbok 2013
26.6
Areal, folkmängd och folktäthet i olika länder (forts.)
Land Areal, km 2 Befolkning
Medelfolkmängd 1
1 000-tal
Internationella översikter
Invånare
per km 2
Stadsbef.
procent 2
2010 2010 2010 2011
Bangladesh 143 998 146 600 1 018 28
Bhutan 38 394 696 18 36
Brunei 5 765 406 70 76
Cypern 9 251 804 87 70
Filippinerna 300 000 94 013 313 49
Georgien 69 700 4 411 63 53
Indien 10 3 287 263 1 182 105 360 31
Indonesien 1 910 931 234 432 123 51
Irak 435 244 32 105 74 66
Iran 1 628 750 74 340 46 69
Israel 22 072 7 625 345 92
Japan 377 930 127 450 337 91
Jordanien 11 89 342 6 113 68 83
Kambodja 181 035 14 303 79 20
Kazakstan 2 724 900 15 900 6 54
Kina 9 596 961 1 334 740 139 51
Kirgizistan 199 951 5 193 26 35
Kuwait 17 818 2 583 145 98
Laos 236 800 6 310 27 34
Libanon 11 10 452 3 759 360 87
Malaysia 330 803 28 250 85 73
Maldiverna 300 320 1 066 41
Mongoliet 1 564 100 2 670 2 69
Myanmar 676 578 58 377 86 33
Nepal 147 181 27 504 187 17
Demokr. folkrep. Korea 120 538 24 052 200 60
Oman 309 500 3 174 10 73
Pakistan 12 796 095 165 150 207 36
Qatar 11 607 1 714 148 99
Saudiarabien 2 149 690 24 807 12 82
Singapore 712 5 077 7 130 100
Sri Lanka 65 610 20 653 315 15
Republiken Korea 99 897 48 875 489 83
Syrien 13 185 180 20 125 109 56
Tadzjikistan 143 100 7 295 51 27
Taiwan 36 188 22 603 625 . .
Thailand 513 120 67 312 131 34
Turkiet 783 562 72 698 93 72
Turkmenistan 488 100 5 124 10 49
Uzbekistan 447 400 26 209 59 36
Vietnam 349 340 86 928 249 31
Östtimor 14 919 1 115 75 28
Icke suveräna områden
Kina:
Hongkong 1 104 7 068 6 402 100
Macao 30 545 18 153 100
De palestinska områdena 14
Västbanken och Gazaremsan 6 020 4 048 672 74
Oceanien
Suveräna stater
Australien 7 692 024 22 342 3 89
Fiji 18 272 882 48 52
Kiribati 726 93 128 44
Marshallöarna 181 54 300 72
Mikronesien 702 108 154 23
Nauru 21 12 571 100
Nya Zeeland 270 467 4 368 16 86
Palau 459 21 46 84
Papua Nya Guinea 462 840 5 935 13 12
Samoa 2 842 184 65 20
Salomonöarna 28 896 542 19 20
Tonga 747 103 138 23
Tuvalu 26 11 423 51
Vanuatu 12 189 221 18 25
Statistiska centralbyrån 549

Internationella översikter Statistisk årsbok 2013
26.6
Areal, folkmängd och folktäthet i olika länder (forts.)
Land Areal, km 2 Befolkning
Medelfolkmängd 1
1 000-tal
Invånare
per km 2
Stadsbef.
procent 2
2010 2010 2010 2011
Icke suveräna områden
Australien:
Julön 135 3,0 22 . .
Cocosöarna 14 0,6 43 . .
Norfolkön 36 2 56 . .
Frankrike:
Franska Polynesien 4 000 264 66 51
Nya Kaledonien 18 575 246 13 62
Wallis och Futuna 142 15 106 0
Nya Zeeland:
Cooköarna 236 23 98 74
Niue 260 1 6 38
Tokelau 12 1 83 0
Storbritannien:
Pitcairn 5 0,07 14 . .
Förenta Staterna:
Amerikanska Samoa 199 67 337 93
Guam 549 181 329 93
Nordmarianerna 457 48 106 91
Förenta Staternas mindre öar i Oceanien 15 16 . . . . . .
1) Uppgifterna är FN:s uppskattningar, som kan avvika från de nationella uppgifterna.
2) Andelarna bygger på nationella uppgifter som FN meddelat och som inte är jämförbara sinsemellan.
3) Exkl. Färöarna och Grönland.
4) Exkl. transoceana områden.
5) Exkl. Kanalöarna och Isle of Man.
6) Inkl. Guernsey och Jersey.
7) F.d. Zaire, officiella namnet Demokratiska republiken Kongo fr.o.m. maj 1997.
8) Inkl.Chagosöarna.
9) Ockuperat av Marocko.
10) Inkl. de delar av Jammu och Kashmir som finns på indiska sidan och vilkas ställning ännu inte avgjorts (100 569km2, 8 435 000
personer år 1994).
11) Exkl. flyktingar från Palestina.
12) Exkl. Jammu och Kashmir vilkas ställning ännu inte avgjorts.
13) Inkl. flyktingar från Palestina.
14) Erövrat av Israel 1967-06-05; progressiv självstyrelse.
15) Inkl. Johstonön, Midwayöarna och Wakeön.
16) Därav glaciärfritt område 341 700 km 2 , motsvarande folktäthet 0,2.
Källor: UN: Demographic Yearbook; UN: Population and Vital Statistics Report; UN: World Urbanization Prospects; www.un.org.
550 Statistiska centralbyrån

Statistisk årsbok 2013
26.7
Befolkningen efter kön och ålder
Population, by sex and age
Internationella översikter
Land Datum Befolkning, 1 000-tal Antal invånare inom följande
åldersklasser, %
Totalt Män Kvinnor 0–14 15–64 65–
Kvinnor
per 1 000
män
Europa
Sverige 2011-01-01 9 416 4 690 4 725 16,6 64,9 18,5 1 007
Danmark 2011-01-01 5 561 2 757 2 804 17,9 65,3 16,8 1 017
Finland 2011-01-01 5 375 2 638 2 737 16,5 66,0 17,5 1 037
Island 2011-01-01 318 160 158 20,9 66,8 12,3 990
Norge 2011-01-01 4 920 2 461 2 459 18,7 66,2 15,1 999
Belgien 2011-01-01 10 951 5 370 5 581 17,0 65,9 17,2 1 039
Bulgarien 2011-01-01 7 505 3 630 3 875 13,8 68,5 17,7 1 068
Estland 2011-01-01 1 340 618 722 15,3 67,6 17,0 1 169
Frankrike 2011-01-01 63 128 30 579 32 548 18,4 64,7 16,9 1 064
Grekland 2011-01-01 11 310 5 600 5 710 14,4 66,4 19,3 1 020
Irland 2011-01-01 4 481 2 220 2 261 21,8 66,6 11,6 1 018
Italien 2011-01-01 60 626 29 413 31 213 14,0 65,7 20,3 1 061
Kroatien 2011-01-01 4 412 2 130 2 282 15,2 67,7 17,2 1 072
Lettland 2011-01-01 2 230 1 029 1 200 13,7 68,9 17,4 1 166
Litauen 2011-01-01 3 245 1 507 1 737 15,0 68,5 16,5 1 153
Luxemburg 2011-01-01 512 255 257 17,6 68,5 13,9 1 010
Nederländerna 2011-01-01 16 656 8 243 8 412 17,5 67,0 15,6 1 020
Polen 2011-01-01 38 200 18 444 19 756 15,1 71,4 13,6 1 071
Portugal 2011-01-01 10 637 5 147 5 490 15,1 66,7 18,2 1 067
Rumänien 2011-01-01 21 414 10 424 10 990 15,1 70,0 14,9 1 054
Ryssland 2010-01-01 141 915 65 639 76 275 15,1 72,0 12,9 1 162
Schweiz 2011-01-01 7 870 3 877 3 993 15,1 68,0 16,9 1 030
Slovakien 2011-01-01 5 435 2 642 2 793 15,3 72,3 12,4 1 057
Slovenien 2011-01-01 2 050 1 015 1 036 14,2 69,3 16,5 1 021
Spanien 2011-01-01 46 153 22 725 23 428 15,1 67,8 17,1 1 031
Storbritannien 2011-01-01 62 499 30 773 31 726 17,5 65,9 16,7 1 031
Tjeckien 2011-01-01 10 533 5 169 5 364 14,4 70,1 15,5 1 038
Tyskland 2011-01-01 81 752 40 112 41 639 13,4 66,0 20,6 1 038
Ukraina 2011-01-01 45 598 21 033 24 566 14,2 70,5 15,3 1 168
Ungern 2011-01-01 9 986 4 744 5 242 14,6 68,7 16,7 1 105
Vitryssland 2009-01-01 9 672 4 512 5 160 14,6 71,2 14,1 1 144
Österrike 2011-01-01 8 404 4 095 4 309 14,7 67,7 17,6 1 052
Asien
Filippinerna 2008-07-01 90 457 45 483 44 974 33,9 61,9 4,2 989
Indien 2001-03-01 1 028 610 532 157 496 454 35,4 59,8 4,8 933
Indonesien 2010-05-01 237 641 119 631 118 010 28,9 66,1 5,0 986
Iran 2006-10-28 70 496 35 866 34 629 25,1 69,7 5,2 966
Israel 2009-07-01 7 486 3 701 3 784 27,9 62,3 9,8 1 022
Japan 2010-07-01 127 450 62 059 65 392 13,3 63,7 23,0 1 054
Kina 2000-11-01 1 242 612 640 276 602 336 22,9 70,0 7,1 941
Malaysia 2010-06-30 28 250 14 380 13 871 27,2 68,1 4,7 965
Pakistan 2007-07-01 149 860 76 858 73 003 41,6 55,1 3,3 950
Sydkorea 2010-07-01 48 875 24 540 24 334 16,2 72,9 11,0 992
Thailand 2010-07-01 67 312 33 067 34 245 20,5 71,5 8,0 1 036
Turkiet 2011-01-01 73 723 37 043 36 680 25,6 67,2 7,2 990
Afrika
Algeriet 2008-04-16 34 080 17 233 16 847 28,1 66,6 5,3 978
Egypten 2010-07-01 78 728 40 250 38 478 31,7 64,5 3,7 956
Marocko 2007-07-01 30 841 15 246 15 595 29,2 65,1 5,7 1 023
Nigeria 2006-03-21 140 432 71 345 69 086 41,8 54,9 3,2 968
Sydafrika 2009-07-01 49 321 23 869 25 452 31,4 63,7 4,9 1 066
Nord- och Mellanamerika
Kanada 2010-07-01 34 109 16 917 17 191 16,5 69,4 14,1 1 016
Kuba 2010-07-01 11 242 5 630 5 612 17,4 70,0 12,6 997
Mexiko 2010-06-12 112 337 54 855 57 481 29,3 64,4 6,3 1 048
USA 2009-07-01 307 007 151 449 155 557 20,2 67,0 12,9 1 027
Sydamerika
Argentina 2010-07-01 40 519 19 847 20 672 25,1 64,6 10,4 1 042
Brasilien 2010-08-01 190 756 93 407 97 349 24,1 68,5 7,4 1 042
Chile 2010-07-01 17 094 8 461 8 633 22,3 68,7 9,0 1 020
Colombia 2010-07-01 45 508 22 466 23 042 28,6 64,7 6,7 1 026
Peru 2010-07-01 29 462 14 769 14 693 29,9 64,2 5,9 995
Oceanien
Australien 2010-07-01 22 342 11 124 11 218 18,9 67,6 13,5 1 008
Nya Zeeland 2010-07-01 4 368 2 145 2 223 20,5 66,5 13,0 1 037
Källa: Eurostat; UN: Demographic Yearbook.
Statistiska centralbyrån 551

Internationella översikter Statistisk årsbok 2013
26.8
Levande födda barn efter moderns ålder samt fruktsamhetstal
Live birth rates specific for age of mother and total fertility rate
Land År Levande födda per 1 000 kvinnor i följande åldersgrupper Fruktsamhetstal
–19 1 20–24 25–29 30–34 35–39 40–44 45–49 2 Summerad
År
Europa
Sverige 2010 5,9 50,7 118,3 137,8 69,2 13,3 0,8 1,98 2010
Danmark 3 2010 5,0 42,6 122,4 133,8 58,9 9,6 0,5 1,87 2010
Finland 2010 8,4 57,1 116,8 120,3 58,6 11,6 0,6 1,87 2010
Island 2010 13,0 71,8 137,5 128,5 73,8 14,2 0,2 2,20 2010
Norge 2010 8,4 59,0 124,0 128,0 57,7 10,8 0,6 1,95 2010
Belgien 2009 10,3 57,7 130,4 115,3 45,3 8,2 0,4 1,84 2009
Bulgarien 2010 41,3 73,1 86,8 65,2 26,1 4,1 0,2 1,49 2010
Estland 2010 17,1 61,2 103,2 88,8 46,1 10,5 0,2 1,63 2010
Frankrike 2010 9,9 60,3 134,1 127,8 57,7 12,2 0,7 2,01 2010
Grekland 2010 11,2 45,7 84,8 98,0 50,1 10,6 1,5 1,51 2010
Irland 2010 15,1 57,5 89,4 133,0 97,8 21,5 1,0 2,07 2010
Italien 2010 6,6 34,1 73,1 94,5 60,3 13,8 0,8 1,41 2010
Kroatien 2010 11,9 55,0 98,8 84,9 35,8 6,0 0,2 1,46 2010
Lettland 2010 16,6 50,9 73,7 58,6 28,8 7,0 0,3 1,17 2010
Litauen 2010 14,5 55,6 114,0 87,1 32,7 5,9 0,3 1,55 2010
Luxemburg 2010 7,5 41,9 91,5 114,9 55,9 13,4 0,7 1,63 2010
Nederländerna 2010 5,1 37,3 111,9 135,1 58,6 9,1 0,3 1,79 2010
Polen 2010 15,2 56,1 94,4 75,1 31,3 6,1 0,2 1,38 2010
Portugal 2010 14,5 44,4 74,7 85,6 44,2 9,1 0,4 1,36 2010
Rumänien 2010 36,3 63,0 79,8 59,3 23,3 4,6 0,2 1,33 2010
Ryssland 2009 30,2 90,3 93,7 63,8 27,8 5,2 0,2 1,54 2009
Schweiz 2010 3,9 33,6 83,1 111,1 60,7 11,3 0,5 1,52 2010
Serbien 2010 20,0 64,9 91,4 69,8 29,6 5,1 0,4 1,40 2010
Slovakien 2010 22,9 53,5 87,3 79,6 32,6 5,7 0,3 1,40 2010
Slovenien 2010 4,9 42,4 111,9 108,5 42,4 6,0 0,4 1,57 2010
Spanien 2010 10,7 34,3 62,0 95,9 62,4 12,5 0,9 1,38 2010
Storbritannien 2010 23,9 72,5 107,0 117,1 61,3 12,3 0,8 1,98 2010
Tjeckien 2010 11,5 45,7 99,7 99,0 38,4 5,9 0,3 1,49 2010
Tyskland 2010 8,9 38,9 81,1 93,1 46,8 8,4 0,4 1,39 2010
Ukraina 2010 28,6 90,0 87,9 55,1 22,3 4,2 0,2 1,43 2010
Ungern 2010 17,9 40,1 73,9 77,0 35,4 6,7 0,3 1,25 2010
Vitryssland 2008 22,1 91,9 93,2 56,0 20,7 3,2 0,1 1,42 2008
Österrike 2010 10,2 48,2 88,6 89,3 42,4 8,0 0,4 1,44 2010
Asien
Indien . . . . . . . . . . . . . . . . 2,60 2008
Israel 2009 13,4 107,7 170,4 173,3 99,5 25,6 2,2 2,96 2009
Japan 2009 4,9 34,3 83,5 90,9 43,9 7,2 0,2 1,37 2009
Malaysia 2008 13,9 69,7 144,4 131,9 74,5 22,6 2,2 2,26 2009
Pakistan 2005 20,3 157,6 225,5 179,9 106,6 50,1 18,1 3,70 2007
Sydkorea 2009 1,8 16,7 83,3 103,9 28,7 3,6 0,2 1,15 2009
Turkiet 2010 32,0 111,0 124,0 87,1 42,3 10,7 1,8 2,04 2010
Afrika
Tunisien 2007 6,0 52,6 117,4 126,2 79,8 22,8 2,0 2,04 2007
Nord- och Mellanamerika
Kanada 2008 14,2 53,1 102,2 107,5 50,1 8,4 0,4 1,68 2008
Kuba 2009 50,5 107,8 95,1 56,5 25,4 4,4 0,2 1,70 2009
USA 2008 41,5 103 115,1 99,3 46,9 9,8 0,6 2,09 2008
Sydamerika
Argentina 2009 67,7 112,6 113,2 99 62,3 17,9 1,3 2,38 2009
Chile 2008 54,9 83,6 93,5 84,5 48,9 13,3 0,7 1,92 2008
Uruguay 2007 58,8 92,2 92,2 86,5 48,3 12,5 0,9 2,01 2008
Oceanien
Australien 2009 16,5 53,8 102,5 124 68,8 14,2 0,7 1,90 2009
Nya Zeeland 2009 29,4 77,0 107,7 123,7 70,0 14,5 0,6 2,12 2009
1) Barn födda av moder under 20 år per 1 000 kvinnor i åldern 15–19 år.
2) Barn födda av moder i åldern 45 och över per 1 000 kvinnor i åldern 45–49 år.
3) Exkl. Färöarna och Grönland.
Källa: Eurostat; UN: Demographic Yearbook.
552 Statistiska centralbyrån

Statistisk årsbok 2013
26.9
Återstående medellivslängd vid födelsen år 2012
Life expectancy at birth
Internationella översikter
Land Män Kvinnor Land Män Kvinnor Land Män Kvinnor
Hela världen 65,6 69,7 Kenya 61,6 64,6 Bermuda 77,6 84,1
Europa Komorerna 60,5 65,0 Brittiska Jungfru-
Sverige 78,9 83,6 Kongo (Kongo- öarna 76,7 79,2
Danmark 76,4 81,3 Brazzaville) 54,0 56,6 Caymanöarna 78,1 83,5
Finland 75,9 83,0 Kongo (Kongo- Grönland 68,6 74,0
Island 78,8 83,3 Kinshasa) 54,3 57,2 Montserrat 75,2 71,6
Norge 77,7 83,1 Lesotho 51,8 52,0 Puerto Rico 75,5 82,8
Albanien 75,0 80,5 Liberia 55,8 59,0 Saint Pierre och
Andorra 80,4 84,7 Libyen 75,5 80,3 Miquelon 77,7 82,4
Belgien 76,5 83,0 Madagaskar 62,0 66,1 Turks- och Caicos-
Bosnien och Malawi 51,5 53,1 öarna 76,5 82,1
Hercegovina 75,4 82,8 Mali 51,4 54,7 Sydamerika
Bulgarien 70,2 77,7 Marocko 73,0 79,3 Argentina 73,9 80,5
Estland 68,3 79,2 Mauretanien 59,3 63,8 Bolivia 65,2 70,8
Frankrike 78,4 84,7 Mauritius 71,3 78,4 Brasilien 69,2 76,5
Grekland 77,5 82,8 Moçambique 51,3 52,8 Chile 75,1 81,3
Irland 78,1 82,7 Namibia 52,5 51,9 Colombia 71,6 78,2
Italien 79,2 84,6 Niger 52,5 55,1 Ecuador 73,0 79,0
Kroatien 72,4 79,8 Nigeria 49,0 55,3 Guyana 63,6 71,4
Lettland 67,8 78,3 Rwanda 57,0 60,0 Paraguay 73,8 79,1
Liechtenstein 79,4 84,2 São Tomé och Peru 70,8 74,8
Litauen 70,7 80,7 Príncipe 62,3 64,7 Surinam 68,8 73,6
Luxemburg 76,5 83,2 Senegal 58,2 62,2 Uruguay 73,3 79,7
Makedonien 72,8 78,1 Seychellerna 69,1 78,5 Venezuela 71,0 77,3
Malta 77,6 82,3 Sierra Leone 54,1 59,1 Asien
Moldavien 65,6 73,6 Somalia 48,9 52,8 Afghanistan 48,5 51,1
Monaco 85,7 93,8 Sudan 60,6 64,7 Armenien 69,9 77,6
Nederländerna 78,8 83,1 Swaziland 49,8 49,1 Azerbajdzjan 68,4 74,7
Polen 72,3 80,4 Sydafrika 50,3 48,5 Bahrain 76,2 80,5
Portugal 75,5 82,2 Tanzania 51,6 54,7 Bangladesh 68,2 72,0
Rumänien 70,8 77,9 Tchad 47,6 49,8 Bhutan 67,0 68,8
Ryssland 60,1 73,2 Togo 60,6 65,8 Brunei 74,1 78,8
San Marino 80,6 85,8 Tunisien 73,2 77,4 Cypern 75,2 80,9
Schweiz 78,3 84,2 Uganda 52,4 54,5 Filippinerna 69,0 75,0
Serbien 71,7 77,6 Zambia 51,4 53,8 Förenade
Slovakien 72,1 80,1 Zimbabwe 52,0 51,7 Arabemiraten 74,1 79,4
Slovenien 73,8 81,4 Saint Helena 76,0 82,0 Georgien 74,0 81,0
Spanien 78,3 84,5 Västsahara 59,3 63,8 Indien 66,1 68,3
Storbritannien 78,1 82,4 Nord- och Mellan- Indonesien 69,1 74,3
Tjeckien 74,1 80,8 amerika Irak 69,4 72,4
Tyskland 77,9 82,6 Antigua och Barbuda 73,7 77,8 Iran 68,8 71,9
Ukraina 63,1 74,8 Bahamas 69,0 73,9 Israel 78,9 83,4
Ungern 71,3 79,0 Barbados 72,3 76,8 Japan 80,6 87,4
Vitryssland 65,9 77,4 Belize 66,6 70,0 Jordanien 78,8 81,6
Österrike 77,0 83,0 Costa Rica 75,3 80,7 Kambodja 60,7 65,5
Färöarna 77,4 82,5 Dominica 73,2 79,3 Kazakstan 64,3 74,6
Gibraltar 76,0 81,9 Dominikanska Kina 72,8 77,1
Afrika republiken 75,3 79,7 Kirgizistan 65,3 73,9
Algeriet 73,0 76,6 El Salvador 70,4 77,1 Kuwait 76,1 78,5
Angola 53,5 55,7 Grenada 70,8 76,1 Laos 60,9 64,8
Benin 59,0 61,6 Guatemala 69,3 73,1 Libanon 73,7 76,9
Botswana 56,9 54,5 Haiti 61,2 63,9 Malaysia 71,3 77,0
Burkina Faso 52,1 56,1 Honduras 69,0 72,5 Maldiverna 72,4 77,1
Burundi 57,5 61,0 Jamaica 71,8 75,2 Mongoliet 66,2 71,2
Centralafrikanska Kanada 78,9 84,2 Myanmar 62,9 67,7
republiken 49,2 51,8 Kuba 75,6 80,3 Nepal 65,3 67,8
Djibouti 59,2 64,1 Mexiko 73,8 79,6 Nordkorea 65,3 73,2
Egypten 70,3 75,7 Nicaragua 70,1 74,4 Oman 72,6 76,4
Ekvatorialguinea 61,8 63,8 Panama 75,2 80,9 Pakistan 64,5 68,3
Elfenbenskusten 56,2 58,3 Saint Kitts och Nevis 72,5 77,3 Qatar 76,1 80,1
Eritrea 60,7 65,1 Saint Lucia 74,3 79,9 Saudiarabien 72,4 76,4
Etiopien 54,0 59,2 Saint Vincent och Singapore 81,5 86,2
Gabon 51,7 52,9 Grenadinerna 72,5 76,4 Sri Lanka 72,4 79,6
Gambia 61,5 66,2 Trinidad och Tobago 68,8 74,6 Sydkorea 76,1 82,7
Ghana 60,2 62,7 USA 76,1 81,1 Syrien 72,5 77,5
Guinea 57,1 60,2 Amerikanska Tadzjikistan 63,3 69,6
Guinea-Bissau 47,2 51,1 Jungfruöarna 76,4 82,7 Taiwan 75,7 81,5
Kamerun 53,8 55,6 Anguilla 78,4 83,6 Thailand 71,5 76,3
Kap Verde 68,8 73,3 Aruba 72,9 79,0 Turkiet 70,9 74,8
Statistiska centralbyrån 553

Internationella översikter Statistisk årsbok 2013
26.9
Återstående medellivslängd vid födelsen år 2011 (forts.)
Land Män Kvinnor Land Män Kvinnor Land Män Kvinnor
Turkmenistan 65,9 72,0 Kiribati 62,4 67,3 Tuvalu 63,0 67,3
Uzbekistan 69,7 76,0 Marshallöarna 69,9 74,3 Vanuatu 63,4 66,8
Vietnam 70,0 75,2 Mikronesien 69,8 73,9 Amerikanska Samoa 71,5 77,6
Yemen 62,1 66,3 Nauru 61,6 69,1 Cooköarna 72,1 77,9
Östtimor 65,9 70,8 Nya Zeeland 78,7 82,8 Franska Polynesien 74,2 78,7
Hongkong 79,4 85,1 Palau 68,9 75,4 Guam 75,5 81,7
Macao 81,5 87,5 Papua Nya Guinea 64,2 68,8 Nordmarianerna 74,6 80,1
Oceanien Salomonöarna 71,8 77,1 Nya Kaledonien 72,9 81,2
Australien 79,5 84,5 Samoa 69,8 75,7 Wallis och Futuna 76,1 82,3
Fiji 69,0 74,3 Tonga 74,0 76,8
Källa: CIA: The World Factbook (www.cia.gov).
26.10
Landareal och odlad areal 2009
Land area and arable area
Land
Landareal
1 000 ha
Odlad areal
1 000 ha
Andel
odlad
areal, %
Land
Landareal
1 000 ha
Odlad areal
1 000 ha
Andel
odlad
areal, %
Hela världen 13 003 468 1 533 354 11,8 Botswana 56 673 252 0,4
Sverige 41 034 2 643 6,4 Burkina Faso 27 360 5 965 21,8
Danmark 4 243 2 437 57,4 Burundi 2 568 1 250 48,7
Finland 30 390 2 262 7,4 Centralafrikanska rep. 62 298 2 035 3,3
Island 10 025 7 0,1 Demokratiska
Norge 30 547 840 2,8 Republiken Kongo 226 705 7 450 3,3
Albanien 2 740 699 25,5 Djibouti 2 318 2 0,1
Andorra 47 1 2,1 Egypten 99 545 3 689 3,7
Belgien 3 028 862 28,5 Ekvatorialguinea 2 805 202 7,2
Bosnien och Elfenbenskusten 31 800 7 100 22,3
Hercegovina 5 100 1 099 21,6 Eritrea 10 100 692 6,9
Bulgarien 10 856 3 311 30,5 Etiopien 100 000 14 985 15,0
Estland 4 239 604 14,3 Gabon 25 767 475 1,8
Frankrike 54 766 19 396 35,4 Gambia 1 000 405 40,5
Grekland 12 890 3 699 28,7 Ghana 22 754 7 200 31,6
Irland 6 889 1 092 15,9 Guinea 24 572 3 540 14,4
Italien 29 414 9 485 32,3 Guinea-Bissau 2 812 550 19,6
Kroatien 5 596 957 17,1 Kamerun 47 271 7 363 15,6
Lettland 6 218 1 174 18,9 Kap Verde 403 63 15,6
Liechtenstein 16 4 21,9 Kenya 56 914 6 050 10,6
Litauen 6 268 2 081 33,2 Komorerna 186 140 75,2
Luxemburg 259 64 24,7 Kongo 34 150 560 1,6
Makedonien 2 522 455 18,0 Lesotho 3 036 339 11,2
Malta 32 9 29,1 Liberia 9 632 610 6,3
Moldavien 3 289 2 118 64,4 Libyen 175 954 2 050 1,2
Montenegro 1 345 189 14,1 Madagaskar 58 154 3 550 6,1
Nederländerna 3 373 1 090 32,3 Malawi 9 428 3 722 39,5
Polen 30 420 12 939 42,5 Mali 122 019 6 461 5,3
Portugal 9 147 1 903 20,8 Marocko 44 630 9 055 20,3
Rumänien 23 006 9 151 39,8 Mauretanien 103 070 401 0,4
Ryssland 1 637 687 123 541 7,5 Mauritius 203 91 44,8
San Marino 6 1 16,7 Moçambique 78 638 5 300 6,7
Schweiz 4 000 430 10,8 Namibia 82 329 808 1,0
Serbien 8 746 3 596 41,1 Niger 126 670 15 000 11,8
Slovakien 4 809 1 406 29,2 Nigeria 91 077 37 000 40,6
Slovenien 2 014 201 10,0 Rwanda 2 467 1 580 64,1
Spanien 49 880 17 216 34,5 São Tomé och Príncipe 96 55 57,3
Storbritannien 24 193 6 092 25,2 Senegal 19 253 3 905 20,3
Tjeckien 7 725 3 256 42,2 Seychellerna 46 3 6,5
Tyskland 34 861 12 145 34,8 Sierra Leone 7 162 1 215 17,0
Ukraina 57 932 33 376 57,6 Somalia 62 734 1 028 1,6
Ungern 9 053 4 779 52,8 Sudan 237 600 20 391 8,6
Vitryssland 20 282 5 664 27,9 Swaziland 1 720 190 11,1
Österrike 8 244 1 437 17,4 Sydafrika 121 447 15 300 12,6
Färöarna 140 3 2,2 Tanzania 88 580 11 500 13,0
Afrika Tchad 125 920 4 332 3,4
Algeriet 238 174 8 435 3,5 Togo 5 439 2 380 43,8
Angola 124 670 4 290 3,4 Tunisien 15 536 4 936 31,8
Benin 11 062 2 750 24,9 Uganda 19 981 8 850 44,3
554 Statistiska centralbyrån

Statistisk årsbok 2013
26.10
Land
Landareal och odlad areal 2009 (forts.)
Landareal
1 000 ha
Odlad areal
1 000 ha
Andel
odlad
areal, %
Land
Internationella översikter
Landareal
1 000 ha
Odlad areal
1 000 ha
Andel
odlad
areal, %
Zambia 74 339 3 385 4,6 Bangladesh 13 017 8 549 65,7
Zimbabwe 38 685 4 300 11,1 Bhutan 3 839 100 2,6
Mayotte 38 20 53,3 Brunei 527 8 1,5
Réunion 250 36 14,3 Cypern 924 121 13,1
Saint Helena 39 4 10,3 Filippinerna 29 817 10 450 35,1
Västsahara 26 600 4 0,0 Förenade Arabemiraten 8 360 264 3,2
Nord- och Georgien 6 949 568 8,2
Mellanamerika Indien 297 319 169 623 57,1
Antigua och Barbuda 44 9 20,5 Indonesien 181 157 42 600 23,5
Bahamas 1 001 12 1,2 Irak 43 432 4 750 10,9
Barbados 43 17 39,5 Iran 162 855 18 991 11,7
Belize 2 281 102 4,5 Israel 2 164 383 17,7
Costa Rica 5 106 500 9,8 Japan 36 450 4 609 12,6
Dominica 75 23 30,0 Jordanien 8 878 283 3,2
Dominikanska republiken 4 832 1 270 26,3 Kambodja 17 652 4 055 23,0
El Salvador 2 072 907 43,8 Kazakstan 269 970 23 480 8,7
Grenada 34 12 33,8 Kina 932 749 124 320 13,3
Guatemala 10 716 2 445 22,8 Kirgizistan 19 180 1 351 7,0
Haiti 2 756 1 350 49,0 Kuwait 1 782 15 0,8
Honduras 11 189 1 430 12,8 Laos 23 080 1 468 6,4
Jamaica 1 083 220 20,3 Libanon 1 023 288 28,2
Kanada 909 351 52 150 5,7 Malaysia 32 855 7 585 23,1
Kuba 10 644 4 025 37,8 Maldiverna 30 7 23,3
Mexiko 194 395 27 833 14,3 Mongoliet 155 356 962 0,6
Nicaragua 12 034 2 130 17,7 Myanmar 65 352 12 135 18,6
Panama 7 434 695 9,4 Nepal 14 335 2 520 17,6
Saint Kitts och Nevis 26 4 16,2 Nordkorea 12 041 2 855 23,7
Saint Lucia 61 10 16,4 Oman 30 950 136 0,4
Saint Vincent och Pakistan 77 088 21 280 27,6
Grenadinerna 39 8 20,5 Qatar 1 159 15 1,3
Trinidad och Tobago 513 47 9,2 Saudiarabien 214 969 3 435 1,6
USA 914 742 165 451 18,1 Singapore 70 1 1,0
Amerikanska Sri Lanka 6 271 2 170 34,6
Jungfruöarna 35 2 5,7 Sydkorea 9 710 1 796 18,5
Anguilla 9 . . . . Syrien 18 363 5 664 30,8
Aruba 18 2 11,1 Tadzjikistan 13 996 875 6,3
Bermuda 5 1 14,8 Thailand 51 089 18 995 37,2
Brittiska Jungfruöarna 15 2 13,3 Turkiet 76 963 24 294 31,6
Caymanöarna 24 1 2,9 Turkmenistan 46 993 1 910 4,1
Grönland 41 045 . . . . Uzbekistan 42 540 4 651 10,9
Guadeloupe 169 24 14,3 Vietnam 31 007 9 630 31,1
Martinique 106 17 16,1 Yemen 52 797 1 452 2,8
Montserrat 10 2 20,0 Östtimor 1 487 225 15,1
Nederländska Antillerna 80 8 10,0 Oceanien
Puerto Rico 887 100 11,3 Australien 768 230 47 511 6,2
Saint Pierre och Miquelon 23 3 13,0 Fiji 1 827 243 13,3
Turks- och Caicosöarna 95 1 1,1 Kiribati 81 34 42,0
Sydamerika Marshallöarna 18 10 55,6
Argentina 273 669 32 000 11,7 Mikronesien 70 19 27,1
Bolivia 108 330 3 954 3,7 Nauru 2 0 20,0
Brasilien 845 942 68 500 8,1 Nya Zeeland 26 331 542 2,1
Chile 74 353 1 727 2,3 Palau 46 3 6,5
Colombia 110 950 3 354 3,0 Papua Nya Guinea 45 286 960 2,1
Ecuador 24 836 2 548 10,3 Salomonöarna 2 799 76 2,7
Guyana 19 685 445 2,3 Samoa 283 64 22,6
Paraguay 39 730 3 900 9,8 Tonga 72 27 37,5
Peru 128 000 4 440 3,5 Tuvalu 3 2 60,0
Surinam 15 600 64 0,4 Vanuatu 1 219 145 11,9
Uruguay 17 502 1 912 10,9 Amerikanska Samoa 20 5 25,0
Venezuela 88 205 3 400 3,9 Cooköarna 24 3 12,5
Franska Guyana 8 220 16 0,2 Franska Polynesien 366 25 6,7
Asien Guam 54 11 20,4
Afghanistan 65 223 7 910 12,1 Niue 26 4 15,4
Armenien 2 848 511 17,9 Nordmarianerna 46 2 4,4
Azerbajdzjan 8 262 2 101 25,4 Nya Kaledonien 1 828 12 0,7
Bahrain 76 4 5,0 Wallis och Futuna 14 6 42,9
Källa: FAO (www.fao.org).
Statistiska centralbyrån 555

Internationella översikter Statistisk årsbok 2013
26.11
Skörd 2010, 1 000 ton
Crop yields, 1 000 tonnes
Land
Produktion 1 000 ton
Vete Råg Korn Havre Majs Ris Potatis Sockerbetor
Hela världen 653 655 12 374 123 545 19 623 840 308 696 324 324 421 228 454
Europa
Sverige 2 184 123 1 228 563 . . . . 816 1 974
Danmark 5 060 255 2 981 274 . . . . 1 358 2 356
Finland 724 69 1 340 810 . . . . 659 542
Island . . . . . . . . . . . . 13 . .
Norge 293 32 528 292 . . . . 321 . .
Albanien 295 2 7 27 362 . . 208 40
Belgien 1 850 2 373 25 746 . . 3 456 4 465
Bosnien och Hercegovina 145 7 50 20 853 . . 379 . .
Bulgarien 3 995 18 833 40 2 044 56 251 . .
Estland 328 25 255 55 . . . . 163 . .
Frankrike 40 787 151 10 102 448 13 975 119 7 216 31 875
Grekland 1 600 35 318 116 1 720 230 792 762
Irland 669 0 1 223 148 . . . . 331 . .
Italien 6 850 14 991 279 8 828 1 516 1 558 3 550
Kroatien 681 3 172 48 2 068 . . 179 1 249
Lettland 1 035 70 228 101 . . . . 484 . .
Litauen 1 708 87 548 87 47 . . 475 723
Luxemburg 83 5 43 5 3 . . 20 . .
Makedonien 243 9 126 5 132 26 202 8
Malta 13 . . 1 . . . . . . 10 . .
Moldavien 744 2 208 3 1 420 . . 280 838
Montenegro 2 1 2 0 10 . . 149 . .
Nederländerna 1 370 10 204 8 197 . . 6 844 5 280
Polen 9 488 3 270 3 533 1 334 1 716 . . 8 766 9 823
Portugal 83 18 75 66 658 170 384 8
Rumänien 5 812 34 1 311 304 9 042 62 3 284 838
Ryssland 41 508 1 636 8 350 3 220 3 084 1 061 21 141 22 256
Schweiz 524 14 174 9 144 . . 421 1 302
Serbien 1 630 10 244 68 7 207 . . 887 3 325
Slovakien 1 228 38 361 25 952 . . 126 978
Slovenien 153 3 80 5 311 . . 101 . .
Spanien 5 611 252 8 157 1 018 3 179 926 2 278 3 399
Storbritannien 14 878 38 5 252 685 . . . . 6 056 6 527
Tjeckien 4 162 118 1 585 138 693 . . 665 3 065
Tyskland 24 107 2 903 10 412 600 4 073 . . 10 202 23 858
Ukraina 16 851 465 8 485 459 11 953 148 18 705 13 749
Ungern 3 764 79 966 123 6 967 8 440 819
Vitryssland 1 739 735 1 966 442 551 . . 7 831 3 773
Österrike 1 518 164 778 98 2 169 . . 672 3 132
Afrika
Algeriet 3 100 . . 1 500 85 1 0 3 290 . .
Angola 5 . . . . . . 1 073 18 841 . .
Benin . . . . . . . . 1 133 167 0 . .
Botswana . . . . . . . . 14 . . . . . .
Burkina Faso . . . . . . . . 1 133 271 2 . .
Burundi 9 . . . . . . 126 83 30 . .
Centralafrikanska republiken . . . . . . . . 150 39 1 . .
Egypten 7 169 41 117 . . 7 183 4 330 3 643 7 840
Elfenbenskusten . . . . . . . . 642 723 . . . .
Eritrea 27 . . 67 . . 18 . . 0 . .
Etiopien 3 076 . . 1 750 33 3 897 25 572 . .
Gabon . . . . . . . . 40 1 . . . .
Gambia . . . . . . . . 66 100 . . . .
Ghana . . . . . . 0 1 872 492 . . . .
Guinea . . . . . . . . 580 1 499 11 . .
Guinea-Bissau . . . . . . . . 12 177 . . . .
Kamerun 1 . . . . . . 1 674 175 151 . .
Kap Verde . . . . . . . . 8 . . 5 . .
Kenya 512 . . 64 4 3 222 80 450 . .
Komorerna . . . . . . . . 6 19 1 . .
556 Statistiska centralbyrån

Statistisk årsbok 2013
26.11
Land
Skörd 2010, 1 000 ton (forts.)
Produktion 1 000 ton
Internationella översikter
Vete Råg Korn Havre Majs Ris Potatis Sockerbetor
Kongo (Kongo-Brazzaville) . . . . . . . . 11 2 5 . .
Kongo (Kongo-Kinshasa) 9 . . 1 . . 1 156 317 95 . .
Lesotho 20 . . 1 0 128 . . 98 . .
Liberia . . . . . . . . . . 296 . . . .
Libyen 106 . . 102 . . 3 . . 290 . .
Madagaskar 13 . . . . . . 412 4 738 225 . .
Malawi 2 . . . . . . 3 419 110 3 674 . .
Mali 24 . . . . . . 1 404 2 308 82 4
Marocko 4 876 3 2 566 37 279 51 1 605 2 436
Mauretanien 2 . . 1 . . 20 134 2 . .
Mauritius . . . . . . . . 0 . . 22 . .
Moçambique 3 . . . . . . 1 878 180 111 . .
Namibia 13 . . . . . . 58 . . 13 . .
Niger 9 . . . . . . 9 30 35 . .
Nigeria 51 . . . . . . 7 306 3 219 900 . .
Rwanda 77 . . . . . . 432 67 1 789 . .
São Tomé och Príncipe . . . . . . . . 4 . . . . . .
Senegal . . . . . . . . 187 604 15 . .
Sierra Leone . . . . . . . . 38 1 027 . . . .
Somalia 1 . . . . . . 120 15 . . . .
Sudan 403 . . . . . . 35 23 315 . .
Swaziland 0 . . . . . . 68 0 7 . .
Sydafrika 1 430 2 194 34 12 815 3 2 090 . .
Tanzania 100 . . 5 . . 4 736 1 105 750 . .
Tchad 10 . . . . . . 200 170 50 . .
Togo . . . . . . . . 638 110 . . . .
Tunisien 822 . . 237 1 . . . . 380 . .
Uganda 22 . . . . . . 1 373 218 695 . .
Zambia 172 . . 3 . . 2 795 52 23 . .
Zimbabwe 42 . . 67 1 1 192 0 58 . .
Réunion . . . . . . . . 14 0 7 . .
Nord- och Mellanamerika
Antigua och Barbuda . . . . . . . . 0 . . . . . .
Bahamas . . . . . . . . 0 . . . . . .
Barbados . . . . . . . . 0 . . . . . .
Belize . . . . . . . . 54 19 1 . .
Costa Rica . . . . . . . . 19 265 56 . .
Dominica . . . . . . . . 0 . . 0 . .
Dominikanska republiken . . . . . . . . 37 567 51 . .
El Salvador . . . . . . . . 798 30 5 . .
Grenada . . . . . . . . 0 . . . . . .
Guatemala 12 . . 1 . . 1 634 30 481 . .
Haiti . . . . . . . . 234 125 15 . .
Honduras 1 . . . . . . 509 35 24 . .
Jamaica . . . . . . . . 2 0 11 . .
Kanada 23 167 216 7 605 2 298 11 715 . . 4 422 508
Kuba . . . . . . . . 325 454 192 . .
Mexiko 3 677 0 672 111 23 302 217 1 537 . .
Nicaragua . . . . . . . . 457 454 25 . .
Panama . . . . . . . . 88 274 23 . .
Saint Kitts och Nevis . . . . . . . . . . . . 0 . .
Saint Vincent och
Grenadinerna . . . . . . . . 1 . . . . . .
Trinidad och Tobago . . . . . . . . 3 3 . . . .
USA 60 062 189 3 925 1 178 316 165 11 027 18 338 29 061
Sydamerika
Argentina 14 915 44 2 983 660 22 677 1 241 2 001 . .
Bolivia 255 0 48 6 718 449 975 . .
Brasilien 6 171 3 279 395 55 395 11 236 3 548 . .
Chile 1 524 5 78 381 1 358 95 1 081 1 420
Colombia 16 . . 13 4 1 536 2 412 2 122 19
Ecuador 8 0 19 1 984 1 706 387 4
Guyana . . . . . . . . 6 556 . . . .
Paraguay 1 402 . . . . . . 3 109 315 1 . .
Peru 219 0 216 11 1 541 2 831 3 814 . .
Surinam . . . . . . . . 0 227 . . . .
Statistiska centralbyrån 557

Internationella översikter Statistisk årsbok 2013
26.11
Land
Skörd 2010, 1 000 ton (forts.)
Produktion 1 000 ton
Vete Råg Korn Havre Majs Ris Potatis Sockerbetor
Uruguay 1 301 . . 186 35 529 1 149 115 . .
Venezuela 0 . . . . . . 2 145 1 250 431 21
Franska Guyana . . . . . . . . 0 9 . . . .
Asien
Afghanistan 4 532 . . 437 . . 301 672 246 15
Armenien 184 0 119 3 13 . . 482 10
Azerbajdzjan 1 272 0 513 3 136 4 954 252
Bangladesh 901 . . 1 . . 887 50 061 7 930 . .
Bhutan 5 . . 1 1 58 72 44 . .
Cypern 15 . . 42 1 . . . . 82 . .
Filippinerna . . . . . . . . 6 377 15 772 125 . .
Förenade Arabemiraten 0 . . . . . . . . . . 8 . .
Georgien 48 . . 23 2 141 . . 229 . .
Indien 80 800 . . 1 350 . . 14 060 143 963 36 577 . .
Indonesien . . . . . . . . 18 328 66 469 1 061 . .
Irak 2 749 . . 1 137 0 267 156 205 18
Iran 15 029 . . 3 210 . . 1 736 2 288 4 054 3 897
Israel 112 . . 4 0 84 . . 549 . .
Japan 571 . . 161 0 0 10 600 2 450 3 090
Jordanien 22 . . 11 . . 29 . . 175 . .
Kambodja . . . . . . . . 773 8 245 . . . .
Kazakstan 9 638 42 1 313 134 462 373 2 555 152
Kina 115 181 650 2 520 600 177 541 197 212 74 799 9 296
Kirgizistan 813 0 232 3 441 21 1 339 139
Kuwait 0 . . 2 . . 1 . . 27 . .
Laos . . . . . . . . 1 021 3 071 40 . .
Libanon 138 . . 35 0 3 . . 574 37
Malaysia . . . . . . . . 36 2 548 . . . .
Mongoliet 345 . . 4 4 . . . . 168 . .
Myanmar 182 . . . . . . 1 249 33 205 508 . .
Nepal 1 557 . . 28 . . 1 855 4 024 2 518 . .
Nordkorea 160 70 80 18 1 683 2 426 1 708 . .
Oman 2 . . 2 . . . . . . 7 . .
Pakistan 23 311 . . 71 . . 3 707 7 235 3 142 53
Qatar 0 . . 8 . . 1 . . 0 . .
Saudiarabien 1 300 . . 18 . . 182 . . 495 . .
Sri Lanka . . . . . . . . 162 4 301 52 . .
Sydkorea 39 . . 81 . . 74 6 136 617 . .
Syrien 3 083 . . 680 0 133 . . 673 1 493
Tadzjikistan 858 1 116 4 151 77 760 . .
Thailand 1 . . 20 . . 4 454 31 597 133 . .
Turkiet 19 660 366 7 240 204 4 310 860 4 548 17 942
Turkmenistan 3 000 . . 73 . . 17 145 245 234
Uzbekistan 6 730 13 170 . . 232 207 1 630 . .
Vietnam . . . . . . . . 4 607 39 989 446 . .
Yemen 265 . . 40 . . 89 . . 303 . .
Östtimor . . . . . . . . 149 113 2 . .
Oceanien
Australien 22 138 33 7 294 1 374 328 197 1 278 . .
Fiji . . . . . . . . 1 8 0 . .
Nya Zeeland 445 . . 308 48 189 . . 531 . .
Papua Nya Guinea . . . . . . . . 10 1 1 . .
Salomonöarna . . . . . . . . . . 4 . . . .
Vanuatu . . . . . . . . 1 . . . . . .
Franska Polynesien . . . . . . . . . . . . 1 . .
Nya Kaledonien 0 . . . . . . 3 . . 1 . .
Källa: FAO (www.fao.org).
558 Statistiska centralbyrån

Statistisk årsbok 2013
26.12
Internationella översikter
Vissa viktiga varor efter de 10 största producentländerna
Some important goods by 10 largest countries of production
De 10 största producentländerna enligt det senaste året. Världsproduktionen är i regel uppskattad.
Varor
Andel
(%)
senast
redovisat
år
Varor
Andel
(%)
senast
redovisat
år
Nöt- och kalvkött
1 000 ton 2009 2010
Tomater
1 000 ton 2009 2010
Världsproduktionen 64 201 64 089 100 Världsproduktionen 153 977 151 699 100
USA 11 891 12 046 19 Kina 45 366 47 116 31
Brasilien 9 395 9 115 14 USA 14 181 12 859 8
Kina 6 060 6 244 10 Indien 11 149 12 433 8
Argentina 3 378 2 630 4 Turkiet 10 746 10 052 7
Australien 2 124 2 108 3 Egypten 10 279 8 545 6
Mexiko 1 705 1 745 3 Italien 6 878 6 025 4
Ryssland 1 741 1 727 3 Iran 5 888 5 256 3
Frankrike 1 516 1 550 2 Spanien 4 604 4 313 3
Kanada 1 252 1 272 2 Brasilien 4 310 4 114 3
Sudan 1 252 1 255 2 Mexiko 2 691 2 998 2
Svinkött, 1 000 ton 2009 2010 Bananer, 1 000 ton 2009 2010
Världsproduktionen 106 565 109 167 100 Världsproduktionen 97 268 102 028 100
Kina 49 880 51 681 47 Indien 26 470 29 780 29
USA 10 442 10 186 9 Kina 9 006 9 849 10
Tyskland 5 265 5 488 5 Filippinerna 9 013 9 101 9
Spanien 3 291 3 369 3 Ecuador 7 637 7 931 8
Brasilien 3 130 3 078 3 Brasilien 6 783 6 963 7
Vietnam 3 036 3 036 3 Indonesien 6 374 5 755 6
Ryssland 2 169 2 331 2 Tanzania 3 219 2 925 3
Frankrike 2 262 2 260 2 Guatemala 2 544 2 638 3
Kanada 1 943 1 926 2 Mexiko 2 232 2 103 2
Polen 1 736 1 895 2 Colombia 2 020 2 034 2
Hönskött, 1 000 ton 2009 2010 Socker 3 , 1 000 ton 2009 2010
Världsproduktionen 82 442 86 545 100 Världsproduktionen 148 809 155 039 100
USA 16 334 16 971 20 Brasilien 34 637 39 872 26
Kina 11 437 11 834 14 Indien 15 950 20 637 13
Brasilien 9 940 10 693 12 Kina 11 727 11 430 7
Mexiko 2 636 2 681 3 USA 7 081 7 104 5
Ryssland 2 313 2 563 3 Thailand 7 187 6 929 4
Indien 2 087 2 193 3 Mexiko 4 963 4 826 3
Iran 1 610 1 650 2 Australien 4 634 4 519 3
Indonesien 1 404 1 650 2 Pakistan 3 486 3 920 3
Argentina 1 501 1 598 2 Frankrike 4 327 3 867 2
Sydafrika 1 388 1 472 2 Tyskland 4 207 3 640 2
Mjölk 1 , 1 000 ton 2009 2010 Kaffe 4 , 1 000 ton 2009 2010
Världsproduktionen 591 355 600 839 100 Världsproduktionen 8 204 8 228 100
USA 85 881 87 474 15 Brasilien 2 440 2 906 35
Indien 52 200 54 903 9 Vietnam 1 058 1 106 13
Kina 35 510 36 036 6 Indonesien 683 684 8
Ryssland 32 326 31 585 5 Colombia 888 514 6
Brasilien 29 086 30 716 5 Indien 262 290 4
Tyskland 29 164 29 594 5 Etiopien 265 270 3
Frankrike 22 653 23 301 4 Peru 243 265 3
Nya Zeeland 16 483 17 011 3 Guatemala 249 255 3
Storbritannien 13 852 14 081 2 Mexiko 264 254 3
Turkiet 11 583 12 480 2 Honduras 231 229 3
Smör 2 , 1 000 ton 2009 2010 Vin, 1 000 ton 2009 2010
Världsproduktionen 8 928 9 067 100 Världsproduktionen 26 732 25 636 100
Indien 3 193 3 401 38 Italien 4 625 4 580 18
USA 713 709 8 Frankrike 4 679 4 542 18
Pakistan 630 649 7 Spanien 3 251 3 610 14
Frankrike 418 427 5 USA 2 730 2 211 9
Tyskland 410 404 4 Kina 1 550 1 658 6
Nya Zeeland 413 385 4 Argentina 1 214 1 625 6
Ryssland 233 207 2 Australien 1 142 1 134 4
Iran 197 190 2 Sydafrika 999 922 4
Polen 176 174 2 Chile 987 915 4
Turkiet 146 156 2 Portugal 571 695 3
Statistiska centralbyrån 559

Internationella översikter Statistisk årsbok 2013
26.12
Varor
Vissa viktiga varor efter de 10 största producentländerna (forts.)
Andel
(%)
senast
redovisat
år
Varor
Andel
(%)
senast
redovisat
år
Råtobak, 1 000 ton 2009 2010 Råolja, 1 000 ton 2009 2010
Världsproduktionen 7 085 7 038 100 Världsproduktionen 3 810 000 3 901 000 100
Kina 3 068 3 006 43 Ryssland 494 000 505 000 13
Brasilien 863 788 11 Saudiarabien 459 500 467 800 12
Indien 620 756 11 USA 334 637 345 381 9
USA 373 326 5 Iran 202 400 203 200 5
Malawi 208 220 3 Kina 189 490 203 000 5
Argentina 136 137 2 Mexiko 153 600 152 670 4
Indonesien 177 122 2 Kanada 134 300 141 200 4
Pakistan 105 119 2 Förenade Arabemiraten 126 300 130 800 3
Zimbabwe 96 110 2 Venezuela 124 800 126 600 3
Zambia 75 90 1 Kuwait 121 300 122 500 3
Bomull, 1 000 ton 2009 2010 Naturgas, milj m 3 2009 2010
Världsproduktionen 20 773 23 295 100 Världsproduktionen 3 111 000 3 278 000 100
Kina 6 377 5 970 26 Ryssland 584 000 649 000 20
Indien 4 069 5 695 24 USA 583 000 611 000 19
USA 2 654 3 942 17 Kanada 156 046 151 023 5
Pakistan 2 112 1 948 8 Iran 131 200 138 500 4
Brasilien 956 966 4 Norge 103 500 106 430 3
Uzbekistan 900 950 4 Kina 85 269 96 800 3
Turkiet 638 471 2 Indonesien 86 699 93 255 3
Australien 329 387 2 Qatar 89 300 85 430 3
Turkmenistan 250 360 2 Nederländerna 74 659 83 944 3
Argentina 135 230 1 Saudiarabien 77 500 83 900 3
Järnmalm, 1 000 ton 2009 2010 Aluminium, 1 000 ton 2009 2010
Världsproduktionen 2 277 000 2 611 000 100 Världsproduktionen 37 100 41 500 100
Kina 880 171 1 071 555 41 Kina 12 891 16 195 39
Australien 394 069 433 452 17 Ryssland 3 815 3 947 10
Brasilien 331 000 372 300 14 Kanada 3 030 2 963 7
Indien 218 639 208 111 8 Australien 1 943 1 928 5
Ryssland 92 000 95 500 4 USA 1 727 1 727 4
Ukraina 66 452 78 541 3 Indien 1 481 1 610 4
Sydafrika 55 313 58 709 2 Brasilien 1 536 1 536 4
Kazakstan 46 248 50 190 2 Norge 1 090 1 400 3
USA 26 700 49 500 2 Förenade Arabemiraten 1 010 1 400 3
Kanada 31 699 37 001 1 Bahrain 850 860 2
Guldmalm, ton
Au-innehåll 2009 2010
Tidningspapper
1 000 ton 2009 2010
Världsproduktionen 2 464 2 540 100 Världsproduktionen 32 330 32 822 100
Kina 314 341 13 Kanada 4 378 4 639 14
Australien 223 260 10 Kina 4 827 4 327 13
USA 223 228 9 Japan 3 455 3 349 10
Ryssland 205 201 8 USA 2 992 2 824 9
Sydafrika 198 189 7 Sverige 2 198 2 258 7
Peru 182 149 6 Tyskland 2 126 2 250 7
Indonesien 128 105 4 Ryssland 2 006 1 963 6
Kanada 97 98 4 Rep. Korea 1 464 1 556 5
Ghana 91 92 4 Indien 952 1 259 4
Mexiko 62 79 3 Storbritannien 1 104 1 195 4
Diamanter, 1 000 karat 2009 2010 Bly, 1 000 ton 2009 2010
Världsproduktionen 121 100 135 000 100 Världsproduktionen 9 400 9 700 100
Ryssland 34 759 34 857 26 Kina 3 773 4 199 43
Botswana 17 734 27 556 20 USA 1 214 1 256 13
Kongo-Kinshasa 21 298 20 166 15 Tyskland 781 405 4
Kanada 10 946 11 773 9 Indien 307 325 3
Australien 10 795 9 998 7 Republiken Korea 297 321 3
Sydafrika 6 119 8 868 7 Storbritannien 302 297 3
Zimbabwe 964 8 435 6 Kanada 259 273 3
Angola 13 828 8 362 6 Japan 248 267 3
Namibia 940 1 476 1 Mexiko 200 226 2
Kina 1 100 1 100 1 Australien 234 210 2
1) Bara komjölk. 2) Inkl. smörolja. 3) Råsocker. 4) Orostat kaffe.
Källa: FAO: Statistical Databases (http://faostat.fao.org); British Geological Survey: World Mineral Production.
560 Statistiska centralbyrån

Statistisk årsbok 2013
26.13
Produktion av elektrisk energi, GWh, 2009
Electricity production, GWh
Internationella översikter
Land Totalt Därav
Termisk Vattenkraft Kärnkraft
Sverige 136 717 16 075 65 977 52 173
Danmark 36 364 29 620 19 -
Finland 72 062 35 568 12 686 23 526
Island 16 834 2 12 279 -
Norge inkl. Svalbard och Jan Mayen 132 778 4 727 127 070 -
Belgien 91 225 41 084 1 757 47 222
Bulgarien 42 966 23 417 4 053 15 256
Estland 8 779 8 552 32 -
Frankrike inkl. Monaco 542 184 61 976 61 912 409 737
Grekland 61 365 53 127 5 645 -
Irland 28 242 24 030 1 257 -
Italien och San marino 292 641 226 637 53 443 -
Kroatien 12 777 5 908 6 815 -
Lettland 5 569 2 062 3 457 -
Litauen 15 358 3 209 1 139 10 852
Luxemburg 3 878 2 962 833 -
Nederländerna 113 502 104 549 98 4 228
Polen 151 720 147 669 2 974 -
Portugal 50 207 33 277 9 009 -
Rumänien 58 014 30 446 15 807 11 752
Ryssland 991 980 651 810 176 118 163 584
Schweiz inkl. Lichtenstein 68 453 3 187 37 507 27 686
Slovakien 26 155 7 464 4 604 14 081
Slovenien 16 401 5 945 4 713 5 739
Spanien 293 847 168 111 29 162 52 761
Storbritannien 375 665 288 296 8 947 69 098
Tjeckien 82 250 51 683 2 982 27 208
Tyskland 592 464 387 585 24 710 134 932
Ukraina 173 619 78 716 11 936 82 924
Ungern 35 908 19 922 228 15 426
Österrike 68 989 23 323 43 662 -
Algeriet 42 769 42 427 342 -
Egypten 142 690 128 694 12 863 -
Marocko 21 191 17 818 2 982 -
Sydafrika 249 557 232 504 4 194 12 806
Tunisien 15 693 15 517 79 -
Kanada 603 234 144 147 363 960 90 419
Mexiko 261 018 216 456 26 713 10 501
USA 4 188 214 2 965 808 298 410 830 210
Bolivia 6 119 3 823 2 296 -
Brasilien 466 158 62 213 390 988 12 957
Chile 60 722 35 347 25 296 -
Colombia 57 265 16 157 41 050 -
Venezuela 123 447 33 585 89 862 -
Bangladesh 37 862 36 310 1 552 -
Filippinerna 61 968 41 774 9 805 -
Indonesien 158 593 143 701 11 388 -
Israel 55 412 55 399 4 -
Japan 1 047 919 677 444 82 129 279 750
Malaysia 107 414 100 408 7 006 -
Pakistan 95 358 64 371 28 093 2 894
Sydkorea 454 504 299 841 5 641 147 771
Thailand 145 912 138 921 6 990 -
Turkiet 194 813 156 924 35 958 -
Vietnam 83 191 53 210 29 981 -
Australien 260 965 244 587 12 295 -
Nya Zeeland 43 472 12 918 24 220 -
Källa: UN, UNData (www.data.un.org).
Statistiska centralbyrån 561

Internationella översikter Statistisk årsbok 2013
26.14
Förbrukning av elektrisk energi, kWh per invånare
Electricity use, kWh per inhabitant
Land 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008
Sverige 17 011 16 519 16 637 16 660 16 401 16 404 16 087
Danmark 6 932 7 123 7 009 6 943 7 121 7 017 6 934
Finland 16 678 17 066 17 352 16 697 17 805 17 755 17 006
Island 29 324 29 412 29 472 29 371 32 947 38 869 52 201
Norge 26 745 25 171 26 505 27 174 26 183 26 938 27 023
Belgien 8 696 8 791 8 986 8 961 9 146 9 078 9 020
Bulgarien 4 624 4 743 4 593 4 753 4 954 5 081 5 228
Estland 5 763 6 105 6 307 6 383 6 680 7 276 7 187
Frankrike 1 8 042 8 316 8 449 8 451 8 326 8 308 8 488
Grekland 5 233 5 497 5 620 5 767 5 862 6 106 6 228
Irland 6 554 6 635 6 712 6 691 6 851 6 787 6 792
Italien 2 5 798 5 946 5 999 6 014 6 085 6 070 6 023
Kroatien 3 547 3 717 3 820 3 955 4 070 4 201 4 274
Lettland 2 705 2 843 2 934 3 077 3 245 3 425 3 451
Litauen 3 232 3 453 3 516 3 459 3 557 3 765 3 901
Luxemburg 16 020 16 348 16 361 15 939 16 805 16 761 16 444
Nederländerna 6 982 7 025 7 196 7 263 7 313 7 457 7 472
Polen 3 585 3 704 3 794 3 816 3 950 4 039 4 067
Portugal 4 648 4 770 4 912 5 063 5 141 5 144 5 189
Rumänien 2 393 2 441 2 552 2 612 2 712 2 778 2 842
Ryssland 6 101 6 303 6 426 6 570 6 876 7 063 7 233
Schweiz 3 8 517 8 726 8 669 8 824 8 880 8 729 8 955
Slovakien 5 256 5 377 5 333 5 234 5 397 5 521 5 460
Slovenien 6 798 7 109 7 256 7 392 7 563 7 598 7 343
Spanien 6 058 6 237 6 488 6 798 6 796 6 794 6 804
Storbritannien 6 692 6 756 6 756 6 748 6 683 6 605 6 539
Tjeckien 6 368 6 569 6 722 6 861 7 015 7 016 6 982
Tyskland 7 047 7 275 7 426 7 475 7 522 7 536 7 502
Ukraina 3 525 3 683 3 741 3 786 3 926 4 042 4 041
Ungern 3 972 4 051 4 074 4 166 4 283 4 380 4 387
Österrike 7 860 8 146 8 256 8 421 8 509 8 594 8 632
Algeriet 881 929 966 1 000 1 059 1 099 1 169
Egypten 1 295 1 353 1 412 1 438 1 502 1 593 1 640
Etiopien 30 33 36 38 43 45 47
Marocko . . 678 699 658 709 742 779
Nigeria 178 162 157 145 160 156 140
Sydafrika 4 436 4 673 5 177 5 046 5 142 5 299 5 128
Tanzania 83 76 83 67 58 104 105
Tunisien 1 147 1 196 1 251 1 313 1 417 1 396 1 442
Kanada 18 523 18 411 18 379 18 706 18 189 18 653 18 769
Mexiko 2 109 2 101 2 166 2 301 2 361 2 440 2 375
USA 14 127 14 057 14 277 14 267 14 129 14 193 14 124
Argentina 2 398 2 578 2 714 2 864 3 006 3 119 3 232
Bolivia 482 474 492 535 566 609 644
Brasilien 2 167 2 243 2 340 2 375 2 447 2 545 2 632
Chile 2 918 3 185 3 299 3 310 3 544 3 610 3 622
Colombia 1 019 1 045 1 073 1 131 1 191 1 228 1 214
Paraguay 1 114 1 118 1 196 1 249 1 343 1 402 1 190
Peru 829 860 902 922 971 1 050 1 125
Venezuela 3 464 3 510 3 787 3 944 4 109 4 133 4 226
Bangladesh 130 145 152 173 192 198 218
Filippinerna 610 653 677 661 652 672 660
Indien 569 594 616 618 658 702 718
Indonesien 511 526 554 581 600 633 657
Irak 1 325 1 076 1 239 1 253 1 149 1 171 1 272
Iran 2 151 2 304 2 465 2 540 2 794 2 914 3 008
Israel 6 632 6 753 6 906 7 200 7 336 7 648 7 681
Japan 8 327 8 294 8 525 8 629 8 667 8 915 8 500
Kazakstan 4 030 4 182 4 314 4 508 4 738 4 950 5 195
Kina 1 272 1 471 1 688 1 901 2 165 2 461 2 575
562 Statistiska centralbyrån

Statistisk årsbok 2013
26.14
Förbrukning av elektrisk energi, kWh per invånare (forts.)
Internationella översikter
Land 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008
Malaysia 3 037 3 133 3 196 3 319 3 412 3 730 3 606
Nordkorea 877 895 931 974 949 907 974
Pakistan 506 519 576 566 581 554 519
Sydkorea 6 966 7 189 7 657 8 186 8 458 8 909 9 271
Thailand 1 880 1 889 2 006 2 062 2 152 2 194 2 212
Turkiet 1 904 2 012 2 108 2 259 2 423 2 603 2 680
Vietnam 449 503 561 636 722 807 876
Australien 11 525 11 479 11 653 12 041 11 990 12 039 12 207
Nya Zeeland 10 508 10 213 10 563 10 449 10 497 10 433 10 349
Världen totalt 2 611 2 677 2 765 2 809 2 883 2 978 2 996
Anmärkning: Uppgifterna revideras löpande och kan skilja från tidigare årsböcker.
1) Inkl. Monaco. 2) Inkl. San Marino. 3) Inkl. Liechtenstein.
Källa: UN Energy Statistics Yearbook.
26.15
Kärnkraftsreaktorer i världen den 31 december 2011
Nuclear power reactors in the world
Land Kärnkraftsreaktorer Befintlig effekt,
MW (megawatt)
I användning, Under uppantal
byggnad, antal
Planerad effekt,
MW
Kärnkraftselens andel
av totala elförsörjningen
i procent
Sverige 10 - 9 326 9 326 40
Finland 4 1 2 736 4 336 32
Belgien 7 - 5 927 5 927 54
Bulgarien 2 2 1 906 3 812 33
Frankrike 58 1 63 130 64 730 78
Nederländerna 1 - 482 482 4
Rumänien 2 - 1 300 1 300 19
Ryssland 33 10 23 643 31 831 18
Schweitz 5 - 3 263 3 263 41
Slovakien 4 2 1 816 2 598 54
Slovenien 1 - 688 688 42
Spanien 8 - 7 567 7 567 20
Storbritannien 18 - 9 953 9 953 18
Tjeckien 6 - 3 766 3 766 33
Tyskland 9 - 12 068 12 068 18
Ukraina 15 2 13 107 15 007 47
Ungern 4 - 1 889 1 889 43
Sydafrika 2 - 1 830 1 830 5
Kanada 18 - 12 604 12 604 15
Mexico 2 - 1 300 1 300 4
USA 104 1 101 465 102 630 19
Argentina 2 1 935 1 627 5
Brasilien 2 1 1 884 3 129 3
Armenien 1 - 375 375 33
Indien 20 7 4 391 9 215 4
Iran 1 - 915 915 0
Japan 50 2 44 215 46 865 18
Kina 16 26 11 816 38 436 2
Pakistan 3 2 725 1 355 4
Sydkorea 21 5 18 751 24 311 35
Världen totalt 1,2 435 65 368 791 430 753 . .
1) Inkl. Taiwan.
2) Världen totalt: Kärnkraftselens andel av totala elförsörjningen uppskattas av World Nuclear Association till ca 14 procent.
Källa: IAEA (Internationella atomenergiorganet); Wien 2012, reference Data Series No.2
(http://www-pub.iaea.org/MTCD/Publications/PDF/RDS2-32_web.pdf).
World Nuclear Association
(http://www.world-nuclear.org/education/intro.htm).
Statistiska centralbyrån 563

Internationella översikter Statistisk årsbok 2013
26.16
De 10 största import-/exportländerna år 2010.
Import och export av vissa varor, 1 000 ton
Imports and exports of some goods, 1 000 tonnes
Import 2009 2010 Export 2009 2010
Ox- och kalvkött 1
USA 756 681 Brasilien 923 948
Japan 479 498 Australien 918 912
Ryssland 459 468 USA 514 630
Mexiko 221 205 Nya Zeeland 330 346
Frankrike 197 204 Kanada 304 325
Iran 89 184 Irland 242 264
Storbritannien 165 172 Nederländerna 289 262
Tyskland 163 166 Tyskland 166 192
Rep. Korea 135 158 Uruguay 254 188
Italien 147 149 Paraguay 180 165
Svinkött
Tyskland 639 625 USA 1 255 1 241
Mexiko 368 372 Danmark 1 100 1 157
USA 297 314 Tyskland 795 854
Polen 276 262 Belgien 449 460
Italien 233 254 Spanien 396 405
Hongkong 261 243 Nederländerna 298 337
Ryssland 549 200 Frankrike 305 306
Grekland 145 144 Polen 103 175
Rumänien 155 138 Kanada 153 155
Storbritannien 142 125 Hongkong 103 98
Smör 2
Frankrike 144 160 Nya Zeeland 451 416
Tyskland 114 144 Nederländerna 178 182
Belgien 102 113 Irland 120 134
Storbritannien 96 103 Belgien 139 131
Ryssland 62 78 Tyskland 92 112
Italien 52 73 Frankrike 72 80
Iran 51 57 Vitryssland 86 60
Danmark 25 49 Australien 83 57
Egypten 33 48 Danmark 60 56
Nederländerna 89 44 USA 24 46
Vete 3
Egypten 9 121 10 594 USA 21 942 27 629
Italien 6 479 7 477 Frankrike 16 872 21 082
Brasilien 5 446 6 323 Kanada 19 279 18 394
Japan 4 703 5 476 Australien 14 996 15 888
Nederländerna 4 985 5 262 Ryssland 16 821 11 848
Algeriet 5 720 5 057 Tyskland 9 688 8 915
Indonesien 4 655 4 811 Kazakstan 3 229 5 066
Spanien 6 413 4 595 Ukraina 12 883 4 303
Rep. Korea 3 805 4 384 Argentina 5 118 4 039
Tyskland 4 068 3 992 Storbritannien 2 533 3 335
Ris 3
Filippinerna 1 775 2 378 Thailand 8 620 8 940
Nigeria 1 164 1 885 Vietnam 5 969 6 886
Saudiarabien 1 310 1 281 Pakistan 2 751 4 180
Iran 803 1 132 USA 2 947 3 783
Irak 1 100 1 123 Indien 2 148 2 225
Förenade Arabemiraten 1 124 942 Italien 725 813
Malaysia 1 087 931 Uruguay 994 628
Elfenbenskusten 1 121 838 Kina 783 616
Brasilien 646 763 Förenade Arabemiraten 743 590
Sydafrika 745 733 Benin 140 553
Majs 3
Japan 16 294 16 193 USA 47 813 50 906
Rep. Korea 7 334 8 541 Argentina 8 536 17 546
Mexiko 7 261 7 849 Brasilien 7 782 10 815
Kina 4 676 6 213 Frankrike 6 733 6 609
Egypten 5 416 6 170 Ungern 4 176 3 911
Iran 3 735 5 790 Ukraina 7 179 2 888
Spanien 4 049 3 955 Indien 2 601 2 293
Colombia 3 245 3 614 Rumänien 1 686 2 054
Malaysia 2 628 3 077 Serbien 1 602 1 662
Nederländerna 3 146 2 912 Sydafrika 1 660 1 239
564 Statistiska centralbyrån

Statistisk årsbok 2013
26.16
Import och export av vissa varor, 1 000 ton (forts.)
Internationella översikter
Import 2009 2010 Export 2009 2010
Havre 3
USA 1 661 1 580 Kanada 1 651 1 544
Tyskland 234 260 Finland 339 320
Spanien 149 111 Australien 168 208
Belgien 65 96 Sverige 202 102
Mexiko 61 75 Frankrike 49 86
Kina 43 57 Storbritannien 33 73
Schweiz 44 56 Chile 33 60
Japan 50 54 Polen 22 45
Italien 30 44 USA 35 38
Nederländerna 19 42 Spanien 24 35
Potatis
Belgien 1 328 1 383 Frankrike 1 964 2 319
Nederländerna 1 046 1 220 Nederländerna 1 698 1 884
Spanien 702 778 Tyskland 1 676 1 593
Italien 598 707 Belgien 722 785
Ryssland 374 664 Kanada 477 494
Tyskland 578 574 USA 331 386
USA 425 415 Storbritannien 256 337
Frankrike 342 415 Egypten 215 299
Portugal 276 309 Iran 29 263
Storbritannien 282 249 Kina 383 259
Socker 4
Ryssland 1 252 2 086 Brasilien 17 926 20 939
USA 1 784 2 023 Australien 2 445 2 802
Iran 499 1 808 Thailand 2 348 2 075
Kina 1 354 1 771 Guatemala 1 591 1 742
Malaysia 1 561 1 702 Kuba 740 540
Rep. Korea 1 646 1 636 Indien 25 383
Indonesien 113 1 380 Mauritius 344 383
Japan 1 294 1 214 El Salvador 270 314
Saudiarabien 848 1 213 Swaziland 197 284
Algeriet 812 1 186 Zambia 155 274
Kaffe 5
USA 1 306 1 344 Brasilien 1 645 1 795
Tyskland 1 093 1 151 Vietnam 1 168 1 218
Italien 470 481 Tyskland 466 503
Japan 397 417 Indonesien 511 434
Frankrike 343 361 Colombia 461 413
Belgien 335 335 Belgien 268 266
Spanien 272 283 Guatemala 234 236
Kanada 193 216 Peru 198 230
Storbritannien 171 179 Honduras 199 215
Polen 129 132 Etiopien 130 212
Tobak 6
Ryssland 256 242 Brasilien 662 493
Tyskland 176 176 Kina 208 251
USA 198 159 Indien 231 219
Nederländerna 143 140 USA 172 181
Zimbabwe 8 119 Malawi 184 145
Belgien 122 105 Zimbabwe 54 90
Frankrike 120 102 Turkiet 99 79
Kina 119 98 Italien 80 75
Polen 70 81 Belgien 81 74
Egypten 5 78 Tanzania 44 69
Pappersmassa 7
Kina 13 552 11 106 Kanada 8 010 8 991
USA 4 495 5 412 Brasilien 8 233 8 381
Tyskland 3 466 3 882 USA 6 729 7 618
Italien 3 001 3 148 Chile 4 312 3 381
Rep. Korea 2 387 2 533 Sverige 3 124 3 055
Frankrike 1 534 1 921 Indonesien 2 194 2 546
Japan 1 588 1 731 Finland 1 458 2 159
Nederländerna 963 1 222 Ryssland 1 713 1 851
Spanien 921 1 183 Tyskland 1 092 997
Storbritannien 894 1 028 Belgien 944 997
1) Benfritt nöt- och kalvkött. 2) Smör tillverkat av komjölk. 3) Omalet. 4) Omvandlat till råsocker. 5) Rostat och orostat.
6) Obearbetad. 7) Mekanisk och kemisk massa.
Källa: FAO Statistical Databases (http://faostat.fao.org).
Statistiska centralbyrån 565

Internationella översikter Statistisk årsbok 2013
26.17
De 35 största handelsflottorna den 1 januari 2011
The 35 most important maritime countries and territories
Land 1 Antal fartyg 2 under Dödviktstonnage 2 i 1 000-tal
Egen
flagg 3
Utländsk
flagg
Alla
Egen
flagg 3
Utländsk
flagg
Summa
tonnage
Därav
utländsk
flagg, %
Andel av
världens
tonnage, %
Grekland 758 2 455 3 213 64 659 137 729 202 388 68 16,17
Japan 724 3 071 3 795 18 943 178 287 197 230 90 15,76
Tyskland 442 3 356 3 798 17 149 97 623 114 773 85 9,17
Kina 2 044 1 607 3 651 46 207 61 762 107 970 57 8,63
Sydkorea 736 453 1 189 18 135 29 318 47 453 62 3,79
USA 971 1 001 1 972 24 364 22 011 46 375 47 3,71
Norge 818 1 166 1 984 14 851 28 127 42 978 65 3,43
Hongkong 399 313 712 24 102 13 080 37 183 35 2,97
Danmark 383 592 975 13 998 21 113 35 111 60 2,81
Taiwan 97 565 662 4 097 28 863 32 960 88 2,63
Singapore 659 362 1 021 18 694 12 939 31 633 41 2,53
Bermuda 17 268 285 2 297 28 252 30 550 92 2,44
Italien 616 220 836 16 557 6 774 23 331 29 1,86
Storbritannien 366 412 778 8 928 13 396 22 324 60 1,78
Turkiet 551 648 1 199 7 870 11 915 19 785 60 1,58
Ryssland 1 406 485 1 891 5 549 13 952 19 501 72 1,56
Kanada 210 226 436 2 474 16 655 19 129 87 1,53
Indien 460 74 534 14 680 3 446 18 126 19 1,45
Malaysia 421 105 526 9 323 4 744 14 067 34 1,12
Belgien 91 158 249 6 120 6 835 12 955 53 1,04
Iran 62 80 142 628 12 024 12 653 95 1,01
Saudiarabien 70 105 175 1 745 10 676 12 421 86 0,99
Brasilien 128 44 172 2 228 8 400 10 628 79 0,85
Indonesien 868 85 953 8 203 1 757 9 960 18 0,8
Cypern 129 158 287 4 016 5 462 9 478 58 0,76
Nederländerna 522 320 842 4 357 5 076 9 433 54 0,75
Förenade Arabemiraten 69 354 423 655 8 705 9 360 93 0,75
Frankrike 177 274 451 3 180 5 888 9 068 65 0,72
Vietnam 476 86 562 4 724 2 250 6 973 32 0,56
Sverige 115 186 301 1 162 4 482 5 643 79 0,45
Kuwait 35 45 80 2 987 2 636 5 623 47 0,45
Isle of Man - 33 33 0 5 457 5 457 100 0,44
Spanien 163 226 389 1 508 3 483 4 991 70 0,4
Thailand 285 53 338 3 476 1 014 4 490 23 0,36
Qatar 46 32 78 879 3 316 4 194 79 0,34
Totalt (dessa 35) 15 314 19 618 34 932 378 745 817 450 1 196 195 68 95,57
Hela världen 17 391 21 456 45 662 399 255 852 395 1 378 231 68 100
1) Avser det land/landområde där fartygets moderbolag har sitt säte.
2) Fartyg med bruttodräktighet om 1 000 och därutöver, men exkl. USA:s reservflotta och USA:s och Kanadas Great Lakes-flotta.
3) Inkluderar fartyg som seglar under den nationella flaggan men är registrerade i kolonier eller självstyrande områden.
Källa: UN Review of Maritime Transport 2011.
566 Statistiska centralbyrån

Statistisk årsbok 2013
26.18
Arbetslösa, 1 000-tal
Unemployment
Internationella översikter
Land 2007 2008 2009 2010 2011
Antal % 1 Antal % 1 Antal % 1 Antal % 1 Antal % 1
Sverige 298 6 305 6 408 8 415 8 377 8
Danmark 111 4 101 3 177 6 218 8 221 8
Finland 183 7 172 6 221 8 224 8 209 8
Island 4 2 5 3 13 7 14 8 13 7
Norge 62 3 66 3 80 3 91 4 84 3
Belgien 353 7 333 7 380 8 406 8 347 7
Bulgarien 240 7 200 6 238 7 348 10 372 11
Estland 32 5 38 6 95 14 116 17 87 13
Frankrike 2 223 8 2 068 7 2 581 9 2 653 9 2 628 9
Grekland 407 8 378 8 471 10 629 13 877 18
Irland 101 5 135 6 258 12 291 14 304 14
Italien 1 506 6 1 692 7 1 945 8 2 102 8 2 108 8
Kroatien 171 10 149 8 160 9 206 12 232 14
Lettland 71 6 91 8 203 17 216 19 177 15
Litauen 69 4 94 6 225 14 291 18 249 15
Luxemburg 9 4 11 5 12 5 10 4 12 5
Nederländerna 278 3 243 3 304 3 390 5 389 5
Polen 1 619 10 1 211 7 1 411 8 1 699 10 1 723 10
Portugal 449 8 427 8 529 10 603 11 706 13
Rumänien 641 6 576 6 681 7 725 7 730 7
Ryssland 4 585 6 4 792 6 6 403 9 5 645 8 5 020 7
Slovakien 296 11 256 10 323 12 389 14 368 14
Slovenien 50 5 46 4 61 6 75 7 83 8
Spanien 1 834 8 2 591 11 4 150 18 4 632 20 4 999 22
Storbritannien 1 623 5 1 753 6 2 363 8 2 440 8 2 534 8
Tjeckien 277 5 230 4 352 7 384 7 354 7
Tyskland 3 602 9 3 141 8 3 227 8 2 946 7 2 502 6
Ungern 312 7 329 8 421 10 475 11 468 11
Österrike 186 4 162 4 204 5 188 4 179 4
Egypten 2 130 9 2 145 9 2 360 9 2 350 9 . . . .
Marocko 1 089 10 1 075 10 1 031 9 1 040 9 . . . .
Sydafrika 4 141 24 4 075 23 4 167 24 4 332 25 4 358 25
Kanada 1 079 6 1 117 6 1 516 8 1 484 8 1 393 8
Mexiko 1 655 4 1 801 4 2 521 6 2 572 5 2 561 5
USA 7 078 5 8 924 6 14 265 9 14 825 10 13 747 9
Brasilien 2 100 9 1 813 8 1 872 8 1 591 5 1 426 6
Chile 494 7 562 8 . . . . 626 8 575 7
Colombia 2 155 11 2 216 11 2 514 12 2 561 12 2 426 11
Venezuela 1 050 9 926 7 1 019 8 1 116 9 1 132 . .
Filippinerna 2 653 7 2 716 7 2 831 8 2 859 7 . . . .
Hongkong 146 4 129 4 192 5 157 4 126 3
Indonesien 10 280 9 9 411 8 9 110 8 8 456 7 7 910 7
Israel 212 7 180 6 230 8 209 7 180 6
Japan 2 568 4 2 646 4 3 356 5 3 335 5 2 912 5
Malaysia 360 3 370 3 414 4 388 3 389 3
Sydkorea 783 3 769 3 889 4 918 4 855 3
Turkiet . . 10 2 605 11 3 460 14 3 049 12 2 620 10
Australien 478 4 474 4 638 6 621 5 615 5
Nya Zeeland 83 4 95 4 141 6 152 7 155 7
1) Antal arbetslösa i procent av arbetskraften.
Anmärkning: Uppgifterna utgör årsmedeltal och de är inte fullt jämförbara mellan de olika länderna.
Källa: UN Monthly Bulletin of Statistics (http://unstats.un.org).
Statistiska centralbyrån 567

Internationella översikter Statistisk årsbok 2013
26.19
Land
Konsumentprisindex (2005=100)
Consumer price index
Konsumentprisindex
Totalt
Livsmedel och alkoholfria drycker
2009 2010 2011 2009 2010 2011
Sverige 106,9 108,2 111,1 113,1 114,7 116,2
Danmark 108,6 111,1 114,1 115,3 115,8 120,3
Finland 108,3 109,7 113,5 114,6 110,5 116,8
Island 141,2 148,8 154,8 145,7 151,8 157,6
Norge 109,2 111,9 113,3 113,1 113,3 113,2
Belgien 108,2 110,6 114,5 113,3 115,0 117,8
Bulgarien 134,2 137,5 143,3 138,7 138,2 147,8
Estland 122,8 126,4 132,7 125,9 129,7 142,2
Frankrike 106,2 107,8 110,1 108,5 109,3 111,5
Grekland 111,9 117,2 121,1 115,0 115,1 118,7
Irland 108,4 107,4 110,1 107,2 102,3 103,5
Kroatien 115,3 116,5 119,1 118,4 116,6 120,7
Lettland 140,1 138,6 144,7 145,1 144,7 156,9
Litauen 127,1 128,8 134,1 139,1 138,5 149,9
Luxemburg 109,0 111,5 115,3 113,1 114,1 117,0
Nederländerna 2 105,4 106,7 109,2 107,9 107,8 110,2
Polen 111,6 114,5 119,4 116,5 119,6 125,5
Portugal 1 125,2 127,1 131,7 116,9 116,6 119,1
Rumänien 127,2 135,0 142,8 121,7 124,5 132,0
Ryssland 152,3 162,8 176,5 160,6 171,2 189,8
Schweiz 103,7 104,4 104,7 103,4 102,2 98,9
Slovakien 114,1 115,2 119,7 109,9 111,6 118,4
Slovenien 113,1 115,2 117,3 122,0 123,2 128,6
Spanien 110,4 112,4 116,0 113,1 112,2 114,5
Storbritannien 111,3 116,4 122,5 122,9 126,8 134,3
Tjeckien 113,3 114,9 117,1 109,7 111,3 116,4
Tyskland 107,0 108,2 110,7 110,8 112,5 115,7
Ukraina 178,6 195,3 210,9 175,3 194,5 206,9
Ungern 124,0 130,0 135,1 138,0 142,3 151,7
Österrike 6 107,5 109,5 113,1 113,0 113,6 104,2
Algeriet 1 140,1 145,9 . . 150,7 157,1 . .
Egypten 155,8 173,1 190,5 179,0 214,5 247,8
Marocko 2 107,4 108,4 109,4 113,3 114,6 116,3
Sydafrika 4 107,1 111,7 117,3 109,4 111,0 118,9
Tunisien 117,0 122,2 126,5 119,7 127,8 132,5
Kanada 106,9 108,9 112,0 114,1 115,7 120,1
Mexico 119,3 124,2 128,5 129,4 134,5 141,4
USA 109,8 111,7 115,2 113,3 113,7 119,2
Bolivia 3 115,6 118,5 130,2 124,1 127,8 145,6
Brasilien 119,7 125,7 134,1 127,7 135,5 147,5
Chile 5 100,0 101,4 104,8 100,0 102,2 109,0
Colombia 5 100,0 102,3 105,8 100,0 101,4 106,2
Venezuela 4 127,1 162,9 205,4 128,0 170,1 221,1
Bangladesh 1 168,8 182,5 202,0 177,2 195,1 220,1
Filippinerna 1, 2 160,1 166,1 126,2 161,3 166,1 136,5
Hongkong 3 109,2 111,7 117,6 118,4 121,2 129,7
Indonesien 115,1 120,3 127,4 124,6 136,0 148,6
Israel 110,9 113,9 117,8 123,0 126,1 130,5
Japan 6 100,7 100,0 99,7 100,3 100,0 99,6
Malaysia 6 98,3 100,0 103,2 97,6 100,0 104,8
Pakistan 1 205,5 234,0 249,8 229,6 268,0 306,7
Sydkorea 6 97,1 100,0 104,0 94,0 100,0 108,1
Thailand 3 104,5 108,0 112,1 116,5 122,8 132,6
Turkiet 139,9 151,9 161,7 150,2 166,1 176,5
Vietnam 152,9 166,9 195,1 179,4 198,6 247,6
Australien 112,6 115,8 119,7 119,7 121,6 127,5
Nya Zeeland 112,3 114,9 119,5 122,9 124,0 130,7
Anm. Uppgifterna är inte fullt jämförbara mellan de olika länderna.
1) Basår 2000=100. 2) Basår 2006=100. 3) Basår 2007=100. 4) Basår 2008=100. 5) Basår 2009=100. 6) Basår 2010=100.
Källa: UN Monthly Bulletin of Statistics (http://unstats.un.org).
568 Statistiska centralbyrån

Statistisk årsbok 2013
26.20
BNP per invånare i löpande priser, US dollar
GDP per inhabitant in current prices, US dollar
Internationella översikter
Land 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011
Sverige 32 494 32 701 35 703 38 478 39 613 37 339 39 346 41 348
Danmark 32 290 33 196 36 048 37 723 39 841 38 303 40 190 41 020
Finland 29 863 30 708 33 140 36 167 38 080 35 697 36 495 38 080
Island 33 731 34 992 35 831 37 171 39 521 36 666 35 593 36 084
Norge 42 479 47 640 53 846 55 874 61 332 54 713 57 259 61 870
Belgien 31 190 32 204 34 254 35 667 37 033 36 744 37 728 38 711
Estland 14 753 16 531 19 146 21 583 22 155 19 791 20 393 21 938
Frankrike 28 185 29 554 31 426 33 144 34 167 33 676 34 256 35 133
Grekland 23 861 24 348 26 803 27 709 29 569 29 384 28 444 26 934
Irland 36 796 38 896 42 522 45 418 42 575 39 754 40 478 . .
Italien 27 528 28 280 30 399 32 056 33 372 32 250 31 911 32 939
Luxemburg 64 998 68 372 78 573 84 559 89 156 82 981 86 269 89 801
Nederländerna 33 197 35 111 38 088 40 736 42 929 41 094 42 196 42 847
Polen 13 010 13 786 15 077 16 759 18 024 18 926 19 908 . .
Portugal 19 854 21 369 22 967 24 201 24 939 24 938 25 444 25 352
Ryssland 10 228 11 826 14 923 16 729 20 268 18 892 . . . .
Schweiz 34 524 35 478 39 141 42 746 45 641 44 778 46 645 49 452
Slovakien 14 654 16 175 18 383 20 876 23 214 22 583 23 264 24 018
Slovenien 22 268 23 472 25 444 27 218 29 065 27 153 26 941 27 402
Spanien 25 956 27 392 30 406 32 233 33 130 32 150 31 904 32 501
Storbritannien 31 766 32 732 34 999 35 736 35 882 34 487 35 687 35 441
Tjeckien 20 081 21 268 23 268 25 457 25 872 25 617 25 258 26 054
Tyskland 29 684 31 117 33 552 35 559 37 115 36 052 37 430 39 187
Ungern 16 188 16 975 18 299 18 933 20 432 20 157 20 556 21 547
Österrike 32 856 33 637 36 586 38 073 39 785 38 838 40 037 42 072
EU27 25 707 26 868 29 070 30 770 31 976 31 142 31 784 32 721
Sydafrika 7 977 8 601 9 261 9 938 10 458 10 226 10 542 . .
Kanada 32 837 35 106 36 863 38 350 38 985 37 842 39 050 40 440
Mexico 11 529 12 461 13 741 14 486 15 267 14 343 15 195 . .
USA 40 197 42 414 44 522 46 227 46 647 45 087 46 588 . .
Chile 11 736 12 690 13 734 14 628 15 328 15 201 16 156 17 312
Indien 2 058 2 276 2 556 2 860 2 999 3 354 . . . .
Indonesien 2 999 3 207 3 448 3 725 3 985 4 160 4 344 . .
Israel 23 497 23 256 23 872 25 449 25 481 25 479 26 531 . .
Japan 29 327 30 443 31 796 33 370 33 592 32 119 33 785 . .
Kina 3 614 4 102 4 747 5 548 6 186 6 794 7 554 8 387
Sydkorea 21 624 22 783 24 247 26 102 26 689 26 931 28 797 30 254
Turkiet 10 162 11 391 12 895 13 894 15 025 14 443 15 604 . .
Australien 33 507 35 115 37 105 39 067 39 058 39 574 40 173 . .
Nya Zeeland 24 498 25 219 27 020 28 600 29 077 29 386 29 711 . .
OECD 28 131 29 570 31 514 33 083 33 872 32 843 33 948 . .
Källa: OECD (http://stats.oecd.org/).
Statistiska centralbyrån 569

Internationella översikter Statistisk årsbok 2013
26.21
BNP-utveckling i fasta priser, procent från föregående år
GDP development in constant prices, percent from previous year
Land 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011
Sverige 4,2 3,2 4,3 3,3 -0,6 -5,0 6,2 3,9
Danmark 2,3 2,4 3,4 1,6 -0,8 -5,8 1,3 0,8
Finland 4,1 2,9 4,4 5,3 0,3 -8,5 3,3 2,7
Island 7,8 7,2 4,7 6,0 1,3 -6,8 -4,0 3,1
Norge 4,0 2,6 2,5 2,7 0,0 -1,7 0,7 1,4
Belgien 3,3 1,8 2,7 2,9 1,0 -2,8 2,2 1,9
Estland 6,3 8,9 10,1 7,5 -3,7 -14,3 2,3 7,6
Frankrike 2,5 1,8 2,5 2,3 -0,1 -3,1 1,7 1,7
Grekland 4,4 2,3 5,5 3,0 -0,2 -3,2 -3,5 -6,9
Irland 4,5 5,3 5,3 5,2 -3,0 -7,0 -0,4 0,7
Italien 1,7 0,9 2,2 1,7 -1,2 -5,5 1,8 0,4
Luxemburg 4,4 5,4 5,0 6,6 0,8 -5,3 2,7 1,6
Nederländerna 2,2 2,0 3,4 3,9 1,8 -3,5 1,7 1,2
Polen 5,3 3,6 6,2 6,8 5,1 1,6 3,9 4,3
Portugal 1,6 0,8 1,4 2,4 0,0 -2,9 1,4 -1,6
Ryssland 7,2 6,4 8,2 8,5 5,2 -7,8 4,3 4,3
Schweiz 2,4 2,7 3,8 3,8 2,2 -1,9 3,0 . .
Slovakien 5,1 6,7 8,3 10,5 5,8 -4,9 4,2 3,3
Slovenien 4,4 4,0 5,8 6,9 3,6 -8,0 1,4 -0,2
Spanien 3,3 3,6 4,1 3,5 0,9 -3,7 -0,1 0,7
Storbritannien 3,0 2,1 2,6 3,5 -1,1 -4,4 2,1 0,7
Tjeckien 4,7 6,8 7,0 5,7 3,1 -4,7 2,7 1,7
Tyskland 1,2 0,7 3,7 3,3 1,1 -5,1 3,7 3,0
Ungern 4,8 4,0 3,9 0,1 0,9 -6,8 1,3 1,6
Österrike 2,6 2,4 3,7 3,7 1,4 -3,8 2,1 2,7
EU 27 2,5 2,0 3,3 3,2 0,3 -4,4 2,1 1,5
Sydafrika 4,6 5,3 5,6 5,6 3,6 -1,7 2,8 . .
Kanada 3,1 3,0 2,8 2,2 0,7 -2,8 3,2 2,5
Mexico 4,1 3,3 5,1 3,4 1,2 -6,3 5,6 3,9
USA 3,5 3,1 2,7 1,9 -0,4 -3,5 3,0 1,7
Chile 7,0 6,2 5,7 5,2 3,3 -1,0 6,1 6,0
Indien . . 9,3 9,3 9,8 4,9 9,1 . . . .
Indonesien 5,0 5,7 5,5 6,3 6,0 4,6 6,1 . .
Israel 4,8 4,9 5,6 5,5 4,0 0,8 4,8 4,8
Japan 2,4 1,3 1,7 2,2 -1,0 -5,5 4,4 -0,7
Kina 10,1 11,3 12,7 14,2 9,6 9,2 10,4 . .
Sydkorea 4,6 4,0 5,2 5,1 2,3 0,3 6,3 3,6
Turkiet 9,4 8,4 6,9 4,7 0,7 -4,8 9,2 8,5
Australien 3,2 3,0 3,8 3,8 1,4 2,3 2,1 1,8
Nya Zeeland 3,6 3,2 2,2 2,9 -1,1 0,8 1,2 0,3
OECD 3,2 2,7 3,2 2,8 0,1 -3,8 3,2 . .
Källa: OECD (http://stats.oecd.org/).
570 Statistiska centralbyrån

Statistisk årsbok 2013
Internationella översikter
26.22 Militärutgifter
Military expenditure
Land Militärutgifter i 2010 års priser och växelkurser, milj. USA-dollar Procent av bruttonationalprodukten
2007 2008 2009 2010 2011 2006 2007 2008 2009 2010
Sverige 6 235 5 545 5 438 5 886 5 960 1,4 1,4 1,2 1,3 1,3
Danmark 4 332 4 499 4 230 4 504 4 515 1,4 1,3 1,4 1,4 1,5
Finland 3 074 3 309 3 474 3 400 3 656 1,4 1,2 1,3 1,5 1,4
Norge 6 181 6 215 6 596 6 390 7 083 1,5 1,5 1,4 1,7 1,5
Belgien 5 333 5 814 5 479 5 233 5 136 1,1 1,1 1,2 1,2 1,1
Bulgarien 1 181 989 940 894 722 2,3 2,5 2,0 2,0 1,9
Estland 488 471 429 330 336 1,9 2,1 2,1 2,3 1,7
Frankrike 61 264 60 654 64 747 59 098 58 244 2,4 2,3 2,3 2,5 2,3
Grekland 9 113 10 131 10 555 7 162 7 502 2,9 2,7 3,0 3,2 2,3
Irland 1 307 1 354 1 337 1 274 1 207 0,5 0,5 0,6 0,6 0,6
Italien 36 831 38 151 37 087 35 532 31 946 1,8 1,7 1,8 1,8 1,7
Kroatien 1 048 1 203 1 097 1 016 1 037 1,7 1,7 1,9 1,8 1,7
Lettland 552 540 343 260 267 1,9 1,7 1,7 1,4 1,1
Litauen 611 638 487 410 405 1,4 1,4 1,4 1,4 1,1
Luxemburg 294 . . . . . . . . 0,6 0,6 . . . . . .
Nederländerna 11 668 11 467 11 714 11 277 10 945 1,5 1,5 1,4 1,5 1,4
Polen 8 774 7 848 8 414 8 781 9 149 1,9 2,0 1,7 1,8 1,9
Portugal 4 359 4 375 4 651 4 821 4 285 2,0 1,9 1,9 2,1 2,1
Rumänien 2 417 2 664 2 265 2 086 1 945 1,8 1,5 1,5 1,4 1,3
Ryssland 51 275 56 892 59 565 58 644 64 123 3,6 3,5 3,5 4,3 3,9
Schweiz 4 164 4 265 4 261 4 115 4 618 0,9 0,8 0,8 0,8 0,8
Slovakien 1 320 1 351 1 293 1 130 968 1,6 1,5 1,5 1,5 1,3
Slovenien 727 770 776 772 668 1,6 1,5 1,5 1,6 1,6
Spanien 17 098 17 152 16 465 14 744 13 984 1,2 1,2 1,2 1,2 1,0
Storbritannien 55 730 58 217 59 350 58 099 57 875 2,4 2,3 2,5 2,7 2,6
Tjeckien 3 136 2 673 2 752 2 498 2 254 1,7 1,6 1,4 1,4 1,3
Tyskland 42 877 44 107 45 769 45 075 43 478 1,3 1,3 1,3 1,4 1,4
Ukraina 4 137 4 048 3 594 3 710 3 747 2,8 2,9 2,7 2,9 2,7
Ungern 1 819 1 690 1 506 1 351 1 287 1,3 1,3 1,2 1,1 1,0
Vitryssland 752 771 682 768 709 1,7 1,6 1,5 1,4 1,4
Österrike 3 577 3 467 3 365 3 513 3 305 0,8 0,9 0,9 0,9 0,9
Algeriet 4 235 4 934 5 359 5 671 8 170 2,6 2,9 3,0 3,8 3,6
Marocko 2 479 2 766 2 953 3 161 3 186 3,3 3,2 3,3 3,3 3,5
Nigeria 1 151 1 616 1 695 1 990 2 215 0,5 0,6 0,8 0,9 1,0
Sydafrika 4 611 4 566 4 763 4 631 4 827 1,4 1,3 1,3 1,4 1,3
Kanada 18 980 20 454 21 389 23 109 23 082 1,2 1,2 1,3 1,4 1,5
Mexiko 4 766 4 772 5 304 5 414 5 723 0,4 0,5 0,5 0,5 0,5
USA 585 749 629 095 679 574 698 281 689 591 3,9 4,0 4,3 4,8 4,8
Argentina 2 333 2 650 3 146 3 476 3 167 0,9 0,9 0,8 1,0 0,9
Bolivia 300 358 355 328 316 1,6 1,7 2,0 2,0 1,7
Brasilien 27 067 29 125 31 244 34 384 31 576 1,5 1,5 1,5 1,6 1,6
Chile 6 083 6 359 5 901 6 579 7 392 3,4 3,2 3,5 3,3 3,2
Colombia 8 458 9 997 10 503 10 422 10 290 3,3 3,3 3,7 3,8 3,6
Peru 1 533 1 501 1 853 1 958 1 978 1,3 1,2 1,1 1,4 1,3
Venezuela 5 388 5 969 4 314 3 363 3 115 1,6 1,3 1,4 1,2 0,9
Bangladesh 1 011 999 1 166 1 298 1 367 1,0 1,0 1,0 1,1 1,1
Filippinerna 2 414 2 391 2 322 2 438 2 225 1,3 1,3 1,3 1,3 1,2
Indien 34 374 38 987 45 903 46 086 44 282 2,5 2,3 2,6 2,9 2,7
Iran 11 096 7 463 . . . . . . 3,4 2,5 1,8 . . . .
Israel 15 213 14 610 14 737 14 242 15 209 8,1 7,5 7,1 7,0 6,5
Japan 53 885 53 159 54 339 54 641 54 529 1,0 0,9 0,9 1,0 1,0
Malaysia 4 571 4 674 4 413 3 859 4 223 2,1 2,1 2,0 2,1 1,6
Pakistan 5 660 5 342 5 504 5 661 5 685 3,3 3,0 2,8 2,8 2,8
Saudiarabien 43 105 42 306 43 477 45 245 46 219 8,3 9,2 8,0 11,0 10,1
Sydkorea 24 689 26 297 27 708 27 572 28 280 2,6 2,6 2,8 2,9 2,7
Turkiet 16 553 16 767 17 966 17 649 18 687 2,5 2,3 2,3 2,6 2,4
Australien 20 591 21 341 22 938 23 221 22 955 1,8 1,8 1,8 1,9 1,9
Nya Zeeland 1 445 1 496 1 590 1 606 1 566 1,0 1,1 1,1 1,2 1,2
Källa: SIPRI Yearbook 2012.
Statistiska centralbyrån 571

Internationella översikter Statistisk årsbok 2013
26.23
Valutakurser, värdet av en USD uttryckt i resp. lands valutaenhet
Exchange rates
Land Myntenhet 2006 2007 2008 2009 2010 2011
Sverige 1 Krona (SEK) 6,86 6,41 7,81 7,12 6,71 6,89
Danmark 2 Krone (DKK) 5,66 5,08 5,28 5,19 5,61 5,75
Island 1 Króna (ISK) 71,66 61,85 120,58 124,90 115,05 122,71
Norge 1 Krone (NOK) 6,26 5,41 7,00 5,78 5,86 5,99
Bulgarien 1 Lev (BGN) 1,49 1,33 1,39 1,36 1,47 1,51
Kroatien 1 Kuna (HRK) 5,58 4,99 5,16 5,09 5,57 5,82
Lettland 1 Lats (LVL) 0,54 0,48 0,50 0,49 0,54 0,54
Litauen 1 Litas (LTL) 2,63 2,36 2,45 2,41 2,61 2,67
Polen 2 Zloty (PLZ) 2,91 2,44 2,96 2,85 2,96 3,42
Rumänien 2 Leu (ROL) 2,57 2,46 2,83 2,94 3,20 3,34
Ryssland 1 Rubel (RUR) 26,33 24,55 29,38 30,24 30,48 32,20
Schweiz 2 Franc (CHF) 1,22 1,13 1,06 1,03 0,94 0,94
Storbritannien 2 Pund (GBP) 0,51 0,50 0,69 0,62 0,64 0,65
Tjeckien 1 Koruna (CZK) 20,88 18,08 19,35 18,37 18,75 19,94
Ukraina 1 Hryvna (HRY) 5,05 5,05 7,70 7,99 7,96 7,99
Ungern 1 Forint (HUF) 191,62 172,61 187,91 188,07 208,65 240,68
EMU 5 Euro (EUR) 0,76 0,68 0,72 0,69 0,75 0,77
Algeriet 1 Dinar (DZD) 71,16 66,83 71,18 72,73 74,94 76,06
Egypten 2 Pund (EGP) 5,70 5,50 5,50 5,48 5,79 6,02
Etiopien 1 Birr (ETB) 8,78 9,20 9,96 12,64 16,55 17,21
Marocko 1 Dirham (MAD) 8,46 7,71 8,10 7,86 8,36 8,58
Nigeria 3 Naira (NGN) 128,27 117,97 132,56 149,58 150,66 158,27
Sydafrika 3 Rand (ZAR) 6,97 6,81 9,31 7,38 6,63 8,14
Tunisien 2 Dinar (TND) 1,30 1,22 1,31 1,32 1,44 1,50
Kanada 2 Dollar (CAD) 1,17 0,99 1,22 1,05 1,00 1,02
Mexiko 2 Peso (MXN) 10,88 10,87 13,54 13,06 12,36 13,99
USA 2 Dollar (USD) 1,00 1,00 1,00 1,00 1,00 1,00
Argentina 1 Peso (ARS) 3,04 3,13 3,43 3,78 3,96 4,28
Bolivia 4 Boliviano (BOB) 7,98 7,62 7,02 7,02 6,99 6,91
Brasilien 3 Real (BRL) 2,14 1,77 2,34 1,74 1,69 1,86
Chile 2 Peso (CLP) 534,43 495,82 629,11 506,43 468,37 521,46
Colombia 3 Peso (COP) 2 225,44 1 987,81 2 198,09 2 044,23 1 989,88 1 942,70
Paraguay 2 Guarani (PYG) 5 190,00 4 875,00 4 945,00 4 610,00 4 573,75 4 492,00
Peru 2 New Sol (PEN) 3,20 3,00 3,14 2,89 2,81 2,70
Bangladesh 1 Taka (BDT) 69,07 68,58 68,92 69,27 70,75 81,85
Filippinerna 2 Peso (PHP) 49,13 41,40 47,49 46,36 43,88 43,93
Indien 2 Rupie (INR) 44,25 39,42 48,46 46,68 44,81 53,26
Indonesien 2 Rupiah (IDR) 9 020,00 9 419,00 10 950,00 9 400,00 8 991,00 9 068,00
Iran 1 Rial (IRR) 9 223,00 9 282,00 9 825,00 9 984,00 10 353,00 11 165,00
Israel 2 Shekel (ILS) 4,23 3,85 3,80 3,78 3,55 3,82
Japan 2 Yen (JPY) 118,95 114,00 90,75 92,06 81,45 77,72
Kina 2 Yuan renminbi (CNY) 7,81 7,30 6,83 6,83 6,62 6,30
Malaysia 1 Ringgit (MYR) 3,53 3,31 3,46 3,42 3,08 3,18
Pakistan 2 Rupee (PKR) 60,92 61,22 79,10 84,26 85,71 89,97
Sydkorea 2 Won (KRW) 929,80 936,10 1 259,50 1 164,50 1 134,80 1 151,80
Thailand 1 Baht (THB) 36,05 33,72 34,90 33,32 30,15 31,69
Turkiet 2 Lira (TL) 1,41 1,17 1,53 1,49 1,54 1,89
Vietnam 2 Dong (VND) 16 054,00 16 114,00 16 977,00 17 941,00 18 932,00 …
Australien 2 Dollar (AUD) 1,26 1,13 1,44 1,11 0,98 0,98
Nya Zeeland 2 Dollar (NZD) 1,42 1,29 1,73 1,39 1,30 1,30
1) Officiell kurs.
2) Marknadskurs.
3) Medelvärdet av köp- och säljkurserna vid slutet av året.
4) Kursen fastställs genom auktioner genomförda av centralbanken.
5) Belgien, Cypern, Estland, Finland, Frankrike, Grekland, Italien, Irland, Luxemburg, Malta, Nederländerna, Portugal, Slovakien,
Slovenien, Spanien, Tyskland, Österrike.
Källa: UN Monthly Bulletin of Statistics (http://unstats.un.org).
572 Statistiska centralbyrån

Förkortningar
Abbreviations
Tabellanmärkningar
Notes
Statistiska standarder
Standards, classifications
Mått och vikt
Weights and measures
Engelskt sakregister
English subject index
Svenskt sakregister
Swedish subject index
Foto: Alexander Löckert

Förkortningar Statistisk årsbok 2013
Förkortningar
Abbreviations
AKU = Arbetskraftsundersökningarna Labour Force Survey (LFS)
BNP = Bruttonationalprodukt Gross Domestic Product (GDP)
CN = Combined Nomenclature
COICOP = Classification of Individual Consumption by Purpose
CPA = Statistical Classification of Products by Activity in the European Economic Community
DAC = Kommittén för utvecklingsbistånd Development Assistance Committee
ECB = Europeiska centralbanken European Central Bank
EES = Europeiska ekonomiska samarbetsområdet European Economic Area (EEA)
EFTA = European Free Trade Association
EG = Europeiska gemenskaperna European Communities (EC)
EMCF = European Monetary Cooperation Fund
EMI = European Monetary Institute
EMU = Ekonomiska och monetära unionen European Economic and Monetary Union
ENS = Europeiska nationalräkenskapssystemet European System of National Accounts
EU = Europeiska unionen European Union
Eurostat = EU:s statistiska kontor Statistical Office of the European Union
FAO = FN:s Livsmedels- och jordbruksorganisation Food and Agriculture Organization of the United
Nations
FDB = Företagsdatabasen Statistics Sweden’s Business Database
GDP = Gross Domestic Product
HIO = Hushållens icke vinstdrivande organisationer, tidigare benämnt: Hushållens ideella organisationer
Non profit institution serving households
HS = Harmonized System (Harmonized Commodity Description and Coding System)
ILO = Internationella arbetsorganisationen International Labour Organization
IMF = Internationella valutafonden International Monetary Fund
ISCO = International Standard Classification of Occupations
ISIC = International Standard Industrial Classification of All Economic Activities
IUCN = The World Conservation Union (International Union for Conservation of Nature and Natural
Resources)
KN = Kombinerade nomenklaturen Combined Nomenclature (CN)
MIS = Meddelanden i samordningsfrågor Reports on Statistical Co-ordination
MSA = Miljösanktionsavgifter, utdömda Environmental sanction charges
NACE = Statistisk näringsgrensindelning i Europeiska gemenskapen Nomenclature statistique des
Activités Economiques dans la Communauté européenne
NPISH = Non profit institution serving households
NUTS = Nomenclature des Unités Territoriales Statistique
OECD = Organization for Economic Co-operation and Development
RTB = Registret över totalbefolkningen Total Population Register (TPR)
SDR = Särskilda dragningsrätter i Internationella valutafonden, IMF Special Drawing Rights
SEI = Socioekonomisk indelning Socio-economic classification eller/or Stockholm Environment Institute
Sida = Swedish International Development Co-operation Agency
SIPRI = Stockholm International Peace Research Institute
SIS = Standardiseringskommissionen i Sverige Swedish Standards Institution
SITC = Standard International Trade Classification
SM = Statistiska meddelanden Statistical Reports
SNA = System of National Accounts (and Supporting Tables)
SNI = Standard för svensk näringsgrensindelning Swedish Standard Industrial Classification (SE-SIC)
SOS = Sveriges officiella statistik Official Statistics of Sweden
SOU = Statens offentliga utredningar Swedish Government Official Reports
SPIN = Standard för svensk produktindelning efter näringsgren Swedish Standard Classification of
Products by Activity
SSYK = Standard för svensk yrkesklassificering Swedish Standard Classification of Occupations
SUN = Svensk utbildningsnomenklatur Swedish Educational Terminology
ULF = Undersökningarna av levnadsförhållanden Living conditions survey
UN = Förenta Nationerna United Nations
UNESCO = United Nations Educational, Scientific and Cultural Organization
WCO = World Customs Organization
WHO = Världshälsoorganisationen World Health Organization
574 Statistiska centralbyrån

Statistisk årsbok 2013
Tabellanmärkningar
Tabellanmärkningar
Notes
Tab. 1.5, 4.17
Nya, mer detaljerade beräkningar av Sveriges areal har
ännu en gång genomförts, vilket i en del fall har lett till
förändrade uppgifter om land- och vattenarealen fr.o.m.
2012-01-01. Kommunarealerna har beräknats utifrån
kommungränser skapade av fastighetsgränser jämfört
med församlingsgränser som användes senast, vilket
skapat ett mer detaljerat underlag. Vattenarealen har
kunnat beräknas på ett noggrannare sätt än tidigare och
innefattar nu ytor som tidigare inte ingått, vilket har lett till
att vattenarealen i allmänhet har ökat på bekostnad av
landarealen. För mer information, se Statistiska meddelanden
MI 65 SM 1201, Land- och vattenarealer 1 jan 2012
(http://www.scb.se/MI0802).
Tab. 3.15
Försålda kvantiteter av godkända bekämpningsmedel
enligt uppgift från tillverkare/ombud.
Tab. 3.18
Nonylfenol C 6H 5C 9H 19, är ett svårnedbrytbart, bioackumulerande
ämne med giftverkan mot vattenlevande organismer.
Toluen, C 6H 5CH 3, är en aromatisk, ganska lätt
nedbrytbar förening, som ansetts indikera förekomst av
lösningsmedel i avloppsvattnet. Mycket tyder dock på att
det kan bildas vid reningsprocesserna. Mätningar av
ämnet i slam är därför inte längre obligatoriska. PAH,
polyaromatiska kolväten, är en samlingsparameter omfattande
många kemiska föreningar, varav flera är cancerogena.
PCB, polyklorerade bifenyler, är föreningar med stor
tendens till bioackumulation, som orsakar fortplantningsstörningar
hos däggdjur.
Tab. 3.22, 3.24–3.25
Miljöräkenskaper utvecklas för att beskriva sambanden
mellan miljö och ekonomi. Statistik om miljö och ekonomi
ger underlag för kostnadsberäkningar av miljöåtgärder och
miljöskador, analyser av miljöpolitik och ekonomisk politik
samt indikatorer över miljötillstånd och uthållig utveckling.
Tab. 3.25
Miljösanktionsavgift är en administrativ avgift på mellan
1 000 och 1 000 000 kronor som tillfaller staten. Olika
tillsynsmyndigheter beslutar om att sanktionsavgift skall
betalas ut av verksamhetsutövaren. I förordningen (SFS
1998:950) om miljösanktionsavgifter regleras närmare för
vilka överträdelser som miljösanktionsavgift ska tas ut och
med vilka belopp.
Tab. 4.3, 4.16, 4.33, 13.3, 23.5
SKL:s kommungruppsindelning enligt 2011 års kommungruppering:
Storstäder och dess förortskommuner
Storstäder: Göteborg, Malmö, Stockholm.
Förortskommuner till storstäder: Ale, Bollebygd,
Botkyrka, Burlöv, Danderyd, Ekerö, Haninge, Huddinge,
Håbo, Härryda, Järfälla, Kungsbacka, Kungälv, Lerum,
Lidingö, Lilla Edet, Lomma, Mölndal, Nacka, Nynäshamn,
Partille, Salem, Skurup, Sollentuna, Solna, Staffanstorp,
Sundbyberg, Svedala, Tyresö, Täby, Upplands Väsby,
Upplands-Bro, Vallentuna, Vaxholm, Vellinge, Värmdö,
Öckerö, Österåker
Större städer, dess förortskommuner samt pendlingskommuner
Större städer: Borås, Eskilstuna, Falun, Gävle, Halmstad,
Helsingborg, Hässleholm, Jönköping, Kalmar, Karlskrona,
Karlstad, Kristianstad, Linköping, Luleå, Lund, Norrköping,
Nyköping, Skellefteå, Skövde, Sundsvall, Södertälje,
Trollhättan, Uddevalla, Umeå, Uppsala, Varberg, Västerås,
Växjö, Örebro, Örnsköldsvik, Östersund
Förortskommuner till större städer: Bjuv, Eslöv,
Forshaga, Gnesta, Grästorp, Habo, Hammarö, Hörby,
Höör, Kil, Knivsta, Kumla, Kävlinge, Lekeberg,
Mörbylånga, Nykvarn, Sjöbo, Söderköping, Timrå, Trosa,
Åstorp, Älvkarleby
Pendlingskommuner: Alingsås, Alvesta, Aneby,
Bjurholm, Boxholm, Bromölla, Degerfors, Essunga,
Färgelanda, Gagnef, Hallsberg, Hallstahammar, Heby,
Hjo, Höganäs, Högsby, Klippan, Krokom, Kungsör,
Lessebo, Mullsjö, Munkedal, Nora, Norberg, Ockelbo,
Orsa, Orust, Osby, Sigtuna, Skinnskatteberg,
Smedjebacken, Stenungsund, Storfors, Strängnäs,
Surahammar, Svalöv, Säter, Tibro, Tjörn, Tomelilla,
Trelleborg, Vadstena, Vingåker, Vårgårda, Vänersborg,
Vännäs, Ydre, Åtvidaberg, Ängelholm. Ödeshög, Östra
Göinge
Övriga kommuner
Turism- och besöksnäringskommuner:
Arjeplog, Berg, Borgholm, Båstad, Dorotea, Gotland,
Härjedalen, Jokkmokk, Lysekil, Malung-Sälen, Norrtälje,
Rättvik, Sotenäs, Storuman, Strömstad, Tanum,
Valdemarsvik, Åre, Älvdalen, Östhammar
Varuproducerande kommuner
Arboga, Arvika, Askersund, Avesta, Bengtsfors,
Emmaboda, Fagersta, Filipstad, Finspång, Gislaved,
Gnosjö, Grums, Gullspång, Gällivare, Götene, Hagfors,
Herrljunga, Hofors, Hultsfred, Hylte, Karlskoga, Köping,
Laxå, Lindesberg, Ljungby, Ljusnarsberg, Ludvika, Malå,
Markaryd, Munkfors, Mönsterås, Norsjö, Nybro, Olofström,
Oskarshamn, Ovanåker, Oxelösund, Perstorp, Sandviken,
Sävsjö, Tidaholm, Tierp, Tingsryd, Torsås, Tranemo,
Tranås, Töreboda, Uppvidinge, Vaggeryd, Vara, Vetlanda,
Vimmerby, Värnamo, Örkelljunga
Glesbygdskommuner
Bräcke, Dals-Ed, Ljusdal, Nordanstig, Nordmaling, Pajala,
Ragunda, Robertsfors, Sollefteå, Sorsele, Strömsund,
Torsby, Vansbro, Vilhelmina, Vindeln, Ånge, Årjäng, Åsele,
Överkalix, Övertorneå
Kommuner i tätbefolkad region
Borlänge, Eksjö, Enköping, Falkenberg, Falköping, Flen,
Hedemora, Hällefors, Karlsborg, Karlshamn, Katrineholm,
Kinda, Kristinehamn, Laholm, Landskrona, Leksand,
Lidköping, Mariestad, Mark, Mellerud, Mjölby, Motala,
Nässjö, Ronneby, Sala, Simrishamn, Skara, Svenljunga,
Säffle, Sölvesborg, Ulricehamn, Västervik, Ystad, Åmål,
Älmhult
Kommuner i glesbefolkad region
Arvidsjaur, Boden, Bollnäs, Eda, Haparanda, Hudiksvall,
Härnösand, Kalix, Kiruna, Kramfors, Lycksele, Mora, Piteå,
Sunne, Söderhamn, Älvsbyn.
Tab. 4.10–4.35
Ger upplysningar om befolkningens tillstånd och om
befolkningens förändringar. Med befolkningens tillstånd
menas dess storlek och dess fördelning i skilda hänseenden
(bosättningsort, kön, ålder, civilstånd osv.) vid en viss
tidpunkt. Befolkningsförändringarna, som hänför sig till
vad som sker under en viss tidrymd, utgörs främst av
födslar, dödsfall, giftermål, skilsmässor och omflyttning.
Uppgifter om befolkningens förändringar erhålls
successivt från Skatteverket (t.o.m. 30 juni 1991: pastorsämbetena).
Uppgifterna ligger till grund för uppdatering av
SCB:s register över totalbefolkningen (RTB) som används
Statistiska centralbyrån 575

Tabellanmärkningar Statistisk årsbok 2013
till statistiken över befolkningsförändringar och folkmängd.
Fr.o.m. 1968 har folkmängdsuppgifterna efter kön, ålder
och civilstånd erhållits från RTB. Även uppgifter om befolkningsförändringar
finns från 1968.
Folkräkningar i nutida bemärkelse har ägt rum vid varje
årtiondeskifte t.o.m. år 1990 (dessutom 1935/36, 1945,
1965, 1975 och 1985). T.o.m. 1950 har folkräkningarna
avsett folkmängden vid årsskiftet. Vid 1960, 1965 och
1970 års folkräkningar skedde folkräkningen i samband
med mantalsskrivningen samma år, vilket medfört att folkräkningsuppgifterna
inte avser årsskiftet utan den 1 nov.
folkräkningsåret. Även folk- och bostadsräkningarna 1975,
1985 och 1990 avser förhållandet den 1 november för respektive
år. Folk- och bostadsräkningen 1980 var samordnad
med den allmänna fastighetstaxeringen som genomfördes
i september 1980. Tidpunkten för 1980 års räkning
är därför den 15 september.
Tab. 4.17
Se Tabellanmärkning, tab. 1.5.
Tab. 4.17–4.18
Kommunerna är ordnade i alfabetisk ordning, länsvis
(Tab. 4.17), samt efter folkmängdens storlek det senast
redovisade året (tab. 4.18 ). Folkmängdsuppgifterna avser
slutet av året. Hänsyn har dock tagits till områdesregleringar
som trätt i kraft vid närmast följande årsskifte.
Tab. 4.20
Utgångspunkten för beräkningarna är folkmängden den 31
dec. 2011. Folkmängden har framskrivits med följande
antaganden. Fruktsamhet: antalet barn per kvinna
förmodas på sikt minska från 1,92 år 2012 till 1,90 vid
prognosens slut år 2060. Dödlighet: den återstående
medellivslängden antas öka från 80,0 år för män och 83,8
år för kvinnor år 2012 till 86,7 år respektive 88,8 år 2060.
Utrikes omflyttning: inflyttningsöverskottet antas vara 58
000 år 2012 och beräknas på sikt minska till 17 000.
Tab. 4.21–4.22, 13.10–13.11
Tabellerna redovisar resultat från SCB:s årliga urvalsundersökning
om hushållens ekonomi (HEK). Ett kosthushåll
består av samtliga personer som bor i samma bostad
och har gemensam ”hushållning”. Ett kosthushåll kan
bestå av flera generationer, syskon eller kompisar. Personer
som normalt tillhör kosthushållet, men som tillfälligt
befinner sig på annan ort p.g.a. arbete, studier eller militärtjänstgöring
ingår i kosthushållet. Barn, som bor lika mycket
hos båda föräldrarna, räknas med om de är folkbokförda i
det aktuella hushållet.
Tab. 4.23
I tabellen ingår endast namnärenden som behandlats av
Patent- och registreringsverket. Det stora antal namnärenden
som (för närvarande) avgiftsfritt handläggs av
Skatteverket ingår ej.
Tab. 4.26
Med summerad fruktsamhet menas genomsnittligt antal
barn per kvinna enligt aktuell fruktsamhet under förutsättning
att ingen dödlighet förekommer före 50 års ålder. Med
reproduktionstal för en given tidsperiod avser man att
belysa, i vilken omfattning en generation av befolkningen
under rådande fruktsamhets- och dödlighetsförhållanden
skulle kunna reproducera sig själv.
Tab. 4.27–4.28
Återstående medellivslängd är antalet år som i genomsnitt
återstår att leva för en x-åring. Den beräknas genom
att den tid som återstår att tillsammans leva för alla x-
åringar divideras med antalet i åldern x år. Man har härvid
antagit att dödsfallen är jämnt fördelade över åldersåret,
utom för 0-åringar för vilka noggrannare beräkningar utförts.
Tab. 4.30
Flyttningsuppgifterna för län och kommuner är flyttningar
över läns- resp. kommungränser. I länssiffrorna ingår således
inte flyttningar mellan kommuner inom samma län.
Tab. 5.11–5.13, 5.18
Avsåg före år 2010 samtliga jordbruksföretag som brukade
mer än 2,0 ha åkermark, eller innehade stora djurbesättningar:
minst 50 kor eller 250 nötkreatur eller 50 suggor
eller 250 svin eller 50 tackor eller 1 000 höns (inklusive
kycklingar), eller innehade minst 2 500 kvm frilandsareal
för trädgårdsproduktion, eller innehade minst 200 kvm
växthusyta för trädgårdsproduktion. Fr.o.m. 2010 avses
samtliga jordbruksföretag som brukar mer än 2,0 ha
åkermark, eller brukar sammanlagt minst 5,0 ha jordbruksmark
(åker + bete), eller bedriver trädgårdsodling omfattande
minst 2 500 kvm frilandsareal, eller bedriver
trädgårdsodling omfattande minst 200 kvm växthusyta,
eller innehar stora djurbesättningar omfattande minst 10
nötkreatur, eller minst 10 suggor eller 50 svin, eller minst
20 får, eller 1 000 fjäderfä. För åren 1996–1998 har uppgifter
på totalbasis insamlats för företagare, fastigheter och
areal/ägoslag medan uppgifter om grödor, husdjur m.m.
baserats på ett urval av företag. Medelfelen för grödor och
husdjur understiger på riksnivå oftast 3 procent, men kan
för län och storleksgrupper vara större. 1999 års statistik
bygger dock i sin helhet på totalräknade uppgifter. I resultatberäkningarna
utnyttjas både de totalräknade uppgifterna
och uppgifterna från urvalet. Fr.o.m. år 2000
inhämtas den övervägande delen av arealuppgifterna från
Jordbruksverkets stödregister avseende arealbaserade
stöd. För jordbruksföretag som inte söker stöd, inhämtas
uppgifter om den totala åker- resp. betesarealen genom
postenkät. Uppgifter om djurinnehav 2004–2011 inhämtas
från Jordbruksverkets centrala djurdatabas, CDB (nöt),
eller genom postenkät (svin, får, höns, kycklingar).
Tab. 5.14–5.17
Dessa tabeller bygger på skördeuppskattningarna som
under senare år i huvudsak baserats på intervjuer med ett
urval jordbrukare. Totalskördarna i tab. 5.14–5.15 har
beräknats utifrån hektarskördarna enligt intervjuerna och
grödarealerna enligt lantbruksregistret. Fram t.o.m. 1997
beräknades hektarskördarna även med s.k. provytemetod.
För potatis gjordes metodändringar 1999 vilket medför att
jämförelser med potatisskördarna från tidigare år inte blir
rättvisande.
Åkermark: Mark som används eller lämpligen kan användas
till växtodling eller bete och som är lämplig att
plöja.
Betesmark: Mark som används eller lämpligen kan
användas till bete och som inte är lämplig att plöja.
Skogsmark: Mark som är lämplig för virkesproduktion
och som inte i väsentlig utsträckning används för annat
ändamål samt mark där det bör finnas skog till skydd mot
sand- eller jordflykt eller mot att fjällgränsen flyttas ned.
Mark som ligger helt eller i huvudsak outnyttjad skall dock
inte anses som skogsmark, om den på grund av särskilda
förhållanden inte bör tas i anspråk för virkesproduktion.
Mark skall anses lämplig för virkesproduktion om den
enligt vedertagna bedömningsgrunder kan producera i
genomsnitt minst en kubikmeter virke om året per hektar.
Tab. 5.15, 5.17
Avser skörd från arealer med miljöersättning för ekologisk
produktion. Areal skördad som grönfoder ingår ej.
Tab. 5.18–5.19
Avser företag, före år 2010, med minst 2,1 hektar åker
eller med stor djurbesättning. Fr.o.m. 1996 ingår företag
som utnyttjat mindre än 0,3 hektar åkermark i redovisningen.
Stor djurbesättning:
– minst 50 kor eller
– minst 250 nötkreatur eller
– minst 250 svin eller
– minst 50 suggor eller
– minst 50 tackor eller
– minst 1 000 höns (inkl. kycklingar).
576 Statistiska centralbyrån

Statistisk årsbok 2013
Fr.o.m. 2010 avses företag med mer än 2,0 ha åkermark,
eller minst 5,0 ha jordbruksmark (åker + bete), eller med
stor djurbesättning.
Stor djurbesättning:
– minst 10 nötkreatur eller
– minst 10 suggor eller
– minst 50 svin eller
– minst 20 får eller
– minst 1 000 fjäderfä.
Tab. 5.19
För ”Nötkreatur” och ”Svin” gäller: För åren 2001–2002
baseras statistiken på urvalsundersökningar (LBR). För
”nötkreatur” 2003–2009 framställs statistiken genom
elektronisk bearbetning av informationen i Jordbruksverkets
centrala djurdatabas (CDB). För ”svin” 2003 baseras
statistiken på en postenkätundersökning i juni till samtliga
jordbruksföretag i landet. För ”svin” 2004, 2006, 2008,
2009 och 2011 baseras undersökningen på ett sannolikhetsurval,
som varierat mellan 7 000 och 8 500 jordbruksföretag
under åren. Detta kompletteras med företag från
administrativa register över svinföretag. Uppgiftsinsamling
för svin skedde via postutskick samt via webbtjänsten
Djurräkning på Jordbruksverkets webbplats. År 2005, 2007
och 2010 baseras statistiken på en postenkätundersökning
(juni 2005, 2007 resp. 2010) till samtliga jordbruksföretag i
landet.
För ”Får och lamm” samt ”Höns och kycklingar av
värpras” gäller: För åren 2001–2002 baseras statistiken
på urvalsundersökningar (LBR). För år 2003 baseras statistiken
på en postenkätundersökning i juni till samtliga
jordbruksföretag i landet. För år 2004, 2006, 2008, 2009
och 2011 baseras undersökningen på ett sannolikhetsurval,
som varierat mellan 7 000 och 8 500 jordbruksföretag
under åren. Detta kompletteras med företag från
administrativa register över fjäderfäföretag. Uppgiftsinsamlingen
skedde via postutskick samt via webbtjänsten
Djurräkning på Jordbruksverkets webbplats. År 2005, 2007
och 2010 baseras statistiken på en postenkätsundersökning
(juni 2005, 2007 resp. 2010) till samtliga jordbruksföretag
i landet.
Tab. 5.20
Uppgifter om renantalet, som avser renar i vinterhjorden
är hämtade från Sametinget via bearbetning av de s.k.
renlängderna.
Tab. 5.23
Avser frilandsodlingar om minst 0,25 hektar.
Tab. 5.24
Enligt Europarådskonventionen (ETS 123) och EG:s
direktiv (86/609/EEG) betraktas endast sådan djuranvändning
där djur utsätts för ingrepp som kan orsaka
smärta, lidande, ångest eller andra bestående skador som
djurförsök. Försök som innebär att djur utan föregående
ingrepp avlivas för t.ex. uttagande av organ eller vävnader
räknas inte som djurförsök enligt dessa bestämmelser.
Enligt svensk lagstiftning är det ändamålet med
användningen av djur som är avgörande för om denna
skall betraktas som ett djurförsök. Sådan användning är
angiven i 19 § djurskyddslagen. Fr.o.m. år 2003 redovisas
mer detaljerade uppgifter om djurens användning som
t.ex. att antalet patient-, besättnings- och undervisningsdjur
redovisas. – Märkning av fisk görs i syfte att undersöka
och kontrollera de svenska fiskebestånden. Denna
verksamhet faller under djurskyddslagens 19 § och
klassas därför som djurförsök. Provfiske är något som
tidigare gjorts i Sverige och som Sverige enligt EU-direktiv
är ålagt att utföra.
Tab. 5.27
Skogsmarken kan med hänsyn till äganderätten indelas i
två ägargrupper: allmänna ägare och privata ägare. Allmänna
ägare utgörs av staten, statsägda bolag (där staten
äger > 50 procent) samt övriga allmänna skogar (kommuner,
stiftelser m.fl.). Skogar ägda av privata ägare utgörs
Tabellanmärkningar
av aktiebolagsskogar och övriga skogar ägda av enskilda.
De senare benämns vanligen i dagligt tal ”privatskogen”.
Skogsstyrelsen är tillsynsmyndighet över all skog oavsett
ägare.
Tab. 5.30
Uppgifter om fiskare, redskap och båtar insamlas fr.o.m.
1970 vart tredje år, fr.o.m. 1979 vart femte år och fr.o.m.
1999 varje år.
Tab. 6.8
Uppgifterna omfattar alla företag med huvudsaklig
industriell verksamhet (totalundersökning). Företag med
minst 20 anställda har blankettundersökts. Uppgifter för
företag med mellan 0–19 anställda har hämtats från
administrativa källor. Förkortningen (ur) innebär att
redovisade uppgifter är en aggregering av endast vissa
ingående 8-siffriga KN-nummer.
Tab. 6.15–6.16
Registren över aktiebolag och nyregistrerade företag kan
vara föremål för korrigeringar. Uppgifterna avser läget för
resp. år vid framställningstidpunkten. Uppgifterna för år
2011 togs fram den 29 juni 2012. Relativa avvikelser
understiger i samtliga fall 1 procent. – Lagerbolag är
exkluderade.
Tab. 6.18
Målgrupperna baseras på belagda rum och redovisas
enligt gästens sätt att betala. – Affärs- och uppdragsresenärer:
betalar ordinarie pris (inkl. eventuell företagsrabatt).
Konferensgäster: betalar enligt konferensprislista
samt bor och konfererar på hotellet. Gruppgäster: betalar
enligt grupprislista. Fritidsresenärer: betalar (ofta) inte
ordinarie pris och reser främst helger och under
sommaren.
Tab. 7.6–7.7
Uppgifterna omfattar alla industriarbetsställen med minst
10 anställda som huvudsakligen har industriell
verksamhet. – Tab. 7.7. Totaluppgiften kommer från Årlig
energistatistik och fördelningarna på SNI-grupper från
Industrins årliga energianvändning.
Tab. 7.8
Tabellen visar de genomsnittliga tillsvidarepriserna satta av
elhandelsbolagen den första januari resp. år. Tillsvidarepris
är det pris kund som inte gjort något aktivt val av
avtalsform betalar. Bostadskategorierna (typkunderna)
definieras enligt följande: lägenhet motsvarar en kund
med 2 000 kWh i årsförbrukning, villa utan elvärme motsvarar
en kund med 5 000 kWh i årsförbrukning och villa
med elvärme motsvarar en kund med 20 000 kWh i
årsförbrukning.
Tab. 7.9
Bostadskategorierna (typkunderna) definieras enligt
följande: lägenhet motsvarar en kund med 2 000 kWh i
årsförbrukning och 16 A mätarsäkring, villa utan elvärme
motsvarar en kund med 5 000 kWh i årsförbrukning och 16
A mätarsäkring och villa med elvärme motsvarar en kund
med 20 000 kWh i årsförbrukning och 20 A mätarsäkring.
Tab. 8.6
Uppgifter på läns- resp. kommunnivå kan erhållas från
SCB, Enheten för byggande, bostäder och fastigheter.
Tab. 8.6–8.7
Regional redovisning enligt indelningen respektive år.
Stor-Stockholm omfattar samtliga kommuner i
Stockholms län: Botkyrka, Danderyd, Ekerö, Haninge,
Huddinge, Järfälla, Lidingö, Nacka, Norrtälje, Nykvarn,
Nynäshamn, Salem, Sigtuna, Sollentuna, Solna,
Stockholm, Sundbyberg, Södertälje, Tyresö, Täby,
Upplands-Bro, Upplands Väsby, Vallentuna, Vaxholm,
Värmdö och Österåker.
Stor-Göteborg omfattar kommunerna: Ale, Alingsås,
Göteborg, Härryda, Kungsbacka, Kungälv, Lerum, Lilla
Edet, Mölndal, Partille, Stenungsund, Tjörn och Öckerö.
Statistiska centralbyrån 577

Tabellanmärkningar Statistisk årsbok 2013
Stor-Malmö omfattar kommunerna: Burlöv, Eslöv,
Höör, Kävlinge, Lomma, Lund, Malmö, Skurup,
Staffanstorp, Svedala, Trelleborg och Vellinge.
2006-01-01 tillkom följande kommuner i resp. storstadsområde:
I Stor-Stockholm tillkom Norrtälje, Nykvarn, Nynäshamn
och Södertälje.
I Stor-Göteborg tillkom Alingsås och Lilla Edet.
I Stor-Malmö tillkom Eslöv, Höör och Skurup.
Tab. 8.9
Stor-Stockholm och Stor-Göteborg: omfattning, se
Tabellanmärkning, tab. 8.6 m.fl.
Övriga större kommuner avser kommuner med mer än
75 000 invånare respektive år.
Övriga mindre kommuner avser kommuner med 75 000
eller färre invånare respektive år.
Tab. 8.9–8.10
Undersökningen omfattar inte kategoribostäder, såsom
studentlägenheter, äldreboende och servicebostäder.
Hyresuppgifterna inkluderar obligatoriska avgifter såsom
bränsle och varmvatten. Hyra för garage, bilplats eller
annan lokal, som används för annat än bostadsändamål,
ingår inte i den redovisade hyran. Utgiften för hushållsel
ingår inte heller i angivna hyresuppgifter.
Tab. 8.11
Regional redovisning i fyra regioner enligt kommunindelningen
den 1 jan. 2009 och efter folkmängd den 31
december 2008:
Stor-Stockholm och Stor-Göteborg: omfattning, se
Tabellanmärkning, tab. 8.6 m.fl.
Kommuner med mer än 75 000 invånare (exkl. kommuner
som ingår i Stor-Stockholm och Stor-Göteborg):
Borås, Eskilstuna, Gävle, Halmstad, Helsingborg,
Jönköping, Karlstad, Kristianstad, Linköping, Lund, Malmö,
Norrköping, Sundsvall, Umeå, Uppsala, Västerås, Växjö
och Örebro.
Övriga kommuner.
Tab. 9.15–9.17
Ibland används uttrycket volymliter för att beteckna mängd
av varan. Denna storhet kan omräknas till 100 procent
alkohol om man önskar mäta alkoholmängden i dessa
varor. En volymliter spritdryck för konsumtion innehåller i
genomsnitt ca 40 procent (volymprocent) alkohol.
I alkohollag 2010:1622 tillkom definitionen annan jäst
alkoholdryck. Med annan jäst alkoholdryck avses en
alkoholdryck som framställts genom jäsning av frukt, bär
eller andra växtdelar och som inte är vin eller öl. Tidigare
år har de alkoholdrycker som inkluderas i annan jäst
alkoholdryck registrerats som vin, därav annan jäst
alkoholdrycks placering i kategori vin.
Tab. 10.7–10.9
Väg- och gatuhållningen i landet är fördelad på staten,
”statsvägar”, kommuner och enskilda. Statsbidrag utgår i
viss omfattning till byggande och drift av enskilda vägar,
”enskilda statsbidragsvägar”. Förändringar i vägnätet uppkommer
genom nyanläggning och ombyggnad samt
genom överföring till annan väghållare.
Tab. 10.15
Körkortsbehörigheter
(www.transportstyrelsen.se):
AM 15 år, moped klass I
A1 16 år, lätt motorcykel
A 18 år, tung motorcykel
B 18 år, personbil med totalvikt av högst 3,5 ton, lätt
lastbil och ett till sådan bil kopplat lätt släpfordon,
terrängvagn eller motorredskap, klass I
BE 18 år, personbil med en totalvikt av högst 3,5 ton,
lätt lastbil även med ett eller flera släpfordon oavsett
vikt
C 18 år, tung lastbil, personbil med en totalvikt över
3,5 ton och ett till sådan bil kopplat lätt släpfordon
CE 18 år, tung lastbil, personbil med en totalvikt över
3,5 ton även med ett eller flera släpfordon oavsett
vikt
D 21 år, buss och ett till buss kopplat lätt fordon
DE 21 år, buss (även med ett/flera släpfordon oavsett
vikt)
AM, A och A1 ger även rätt att köra traktor och
motorredskap, klass II, terrängskoter om körkortet är
utfärdat före den 1 jan. 2000; B ger även rätt att köra
traktor och motorredskap, klass I och II, samt trehjulig
motorcykel; A-behörighet ger rätt att köra tung motorcykel
med obegränsad effekt, dvs. motorcykel som har högre
effekt än 25 kW och ett effekt/ viktförhållande som
överstiger 0,16 kW/kg, om man har haft A-behörighet
under minst två år eller fyllt 21 år och godkänts i prov för
sådan motorcykel; körkort med C-, D- eller E-behörighet
lämnas endast ut om körkort med B-behörighet finns;
körkort med E-behörighet lämnas endast ut om B-, C- eller
D-behörighet finns om man inte inom de tre senaste åren
haft körkort med sökt behörighet. – Klass I: motorredskap
som är konstruerat för hastigheter över 30 km/tim; klass II:
motorredskap som är konstruerat för en hastighet om
högst 30 km/tim.
Tab. 10.16–10.18
Omfattar endast olyckor som rapporterats av polisen till
Transportstyrelsen. P.g.a. ett systembyte är uppgifterna
fr.o.m. 2003 inte helt jämförbara med tidigare år.
Tab. 10.19
Kolumnerna om personvagnar, spårvagnar och tunnelbanevagnar
redovisar antalet disponibla fordon för trafik.
Med disponibla fordon avses för motorvagnar, spårvagnar
och tunnelbanevagnar att varje ingående vagn i ett tågsätt
räknas som ett fordon även om vagnarna är permanent
sammankopplade.
Tab. 10.20
Antal tågoperatörer: omfattar de företag som kört trafik
under redovisat år oavsett om företagen varit verksamma
hela året eller endast del av året. – Drivmedelsförbrukning:
fr.o.m. 2000 redovisas den av infrastrukturhållarna levererade
elektriska energin för tågdrift inklusive förluster i
omformarstationer.
Tab. 10.21
Tabellen redovisar antalet olyckor vid bantrafik i Sverige.
För att en olycka skall redovisas i tabellen krävs att ett
banfordon varit i rörelse samt att personer dödats eller
skadats allvarligt eller att skador till ett värde av mer än
150 000 Euro, eller 1 400 000 SEK uppkommit.
Tab. 10.23
Bruttodräktighetsdagar används som ett mått på transportkapacitet
och räknas fram som respektive fartygs bruttodräktighet
multiplicerat med antalet dagar det använts.
Tab. 10.24–10.25
Dräktighet är ett sortlöst jämförelsetal för ett fartygs storlek
beräknat enligt skeppsmätningsföreskrifter. Bruttodräktigheten
avser fartygets totala inneslutna rymd. Med ett fartygs
dödvikt menas lastförmågan i ton (bunkers inberäknat).
Tab. 10.28
Exkl. kommunala och enskilda anläggningar.
Tab. 12.7–12.11
Tabellerna redovisar resultat från de månadsvisa arbetskraftsundersökningar
(AKU) som utförs av Statistiska
centralbyrån. Delar av statistiken är tillgängliga i Statistikdatabasen:
Arbetsmarknad (www.scb.se/aku). Ett urval
av befolkningen i åldersgruppen 15–74 år (uppgifterna
före 2005 avser åldersgruppen 16–64 år) intervjuas
angående en viss vecka (referensveckan) och delas på
grund härav upp i följande kategorier:
1. Ej i arbetskraften: Personer som varken är sysselsatta
eller arbetslösa.
578 Statistiska centralbyrån

Statistisk årsbok 2013
2. I arbetskraften: De som tillhör arbetskraften delas in i
kategorierna ”sysselsatta” och ”arbetslösa”.
3. Arbetslösa (gäller fr.o.m. 2005): De som ej har något
förvärvsarbete men som sökt arbete de senaste fyra
veckorna (inklusive referensveckan) och kunde arbeta
referensveckan eller börja inom 14 dagar från referensveckans
slut; se närmare avsnittet ”Begrepp och definitioner”
i AKU:s grundtabeller (www.scb.se/aku). Arbetslöshetsbegreppet
har ändrats fr.o.m. år 2007 till att även
omfatta heltidsstuderande som sökt arbete. Dessa
betraktades tidigare som ej i arbetskraften. I här redovisad
statistik är förändringen gjord fr.o.m. årsmedeltal 2005.
4. Sysselsatta: Sysselsatta delas in i kategorierna ”i
arbete” och ” frånvarande”.
5. I arbete: De som förvärvsarbetat minst en timme
under referensveckan.
6. Frånvarande: Personer som har förvärvsarbete men
är frånvarande hela referensveckan p.g.a. t.ex. semester,
sjukdom, värnplikt eller tjänstledighet.
Relativa arbetskraftstalet anger andelen (procent) i
arbetskraften av befolkningen. Relativa arbetslöshetstalet
anger andelen (procent) arbetslösa av antalet i arbetskraften.
Andelen sysselsatta anges i procent av befolkningen.
Fr.o.m. 1987 har AKU förändrats avseende metod, definitioner
och innehåll.
Skattningarna för 1987–1995 har reviderats med hänsyn
tagen till dessa förändringar.
Fr.o.m. 2001 är uppgifterna avseende sektortillhörighet
(tab. 12.20) inte jämförbara med tidigare år p.g.a. användningen
av en ny standard för sektorindelning i AKU.
Fr.o.m. 2003 används en reviderad standard, SNI 2002,
vid klassificering av näringsgren. Det medför bristande
jämförbarhet för vissa näringsgrenar.
Under 2005 infördes en helt ny EU-harmoniserad arbetskraftsundersökning.
Detta tillsammans med ändringar i
population och arbetslöshetsdefinition 2007 medför att
årsmedeltalen i den här redovisade statistiken fr.o.m. 2005
inte är jämförbara med tidigare årsmedeltal. Fr.o.m. 2008
används en reviderad standard, SNI 2007, vid klassificering
av näringsgren.
Tab. 12.16
Uppgifterna baseras på intervjuer i anslutning till arbetskraftsundersökningarna
(AKU). Statistik om personalutbildning
finns på SCB:s webbplats (www.scb.se/UF0502).
Undersökningen genomförs avseende första halvåren
under jämna år. Undersökningen genomfördes inte 2012.
Tab. 12.17–12.18
Omfattar förvärvsarbetande redovisade efter arbetsplatsens
belägenhet (dagbefolkning).
Tab. 12.19
Yrkesstatistiken bygger på uppgifter från SCB:s årliga
yrkesregister. Registret ersätter den insamling av yrkesuppgifter
som tidigare skett i samband med folk- och
bostadsräkningar (senast 1990). Tabellen omfattar folkbokförda
personer i Sverige per den 31 december 2010
med bostad i riket (nattbefolkning). Som förvärvsarbetande
räknas alla personer som bedöms ha utfört i
genomsnitt en timmes arbete per vecka under november
månad. Även de som varit tillfälligt frånvarande under
mätperioden, t.ex. på grund av sjukdom, ingår i bedömningen.
Företagare i eget aktiebolag räknas som anställd.
Tab. 12.20
Se Tabellanmärkning, tab. 12.7–12.11.
Tab. 12.29, 12.31
Statistiken baseras på en urvalsundersökning varför det
kan föreligga viss osäkerhet bakom siffrorna. Vid
jämförelser med tidigare år kan lönenivån för vissa
grupper ha ändrats kraftigt p.g.a. strukturella förändringar
i datamaterialet. Detta beror ofta på att det har
varit rotation bland utvalda företag mellan två år. Uppgifterna
avser individer i åldern 18–64 år. Undersökningens
huvudsakliga mätperiod är 1 – 30 september. – Tab.
Tabellanmärkningar
12.29. l tabellen ingår uppgifter om lön för arbetad tid,
dvs. genomsnittlig lön inkl. rörlig lön, tillägg vid skiftarbete,
obekväm och förskjuten arbetstid samt tillägg för
smuts, risk, värme, vatten m.m., men exkl. helglön,
semesterlön, semesterersättning, jour- och beredskapsersättning,
förmåner samt övertidstillägg. I lönebegreppet
ingår fast lön, fasta lönetillägg, ackordskompensation
och rörlig lön (t.ex. prestationslön och ackord) samt OB-
/skifttillägg och olika tillägg för smuts, risk, värme o.d. –
Tab. 12.31. I tabellen ingår uppgifter om totallön, dvs.
genomsnittlig lön inkl. rörlig lön, tillägg vid skiftarbete,
obekväm och förskjuten arbetstid samt tillägg för smuts,
risk, värme, vatten m.m., förmåner, jour- och beredskapsersättning
samt väntetids- och restidsersättning.
Övertidsersättning, semesterlön och semesterersättning
är exkluderade.
Tab. 13.3
Se Tabellanmärkning, tab. 4.3.
Tab. 13.4–13.8, 13.11
Med ålder avses den uppnådda åldern under resp.
inkomstår.
Tab. 13.8
Arbetsinkomst har beräknats som summan av lön, företagarinkomst,
sjukpenning, föräldrapenning och dagpenning
vid utbildning och tjänstgöring inom totalförsvaret.
Tab. 13,8, 13.10–13.11
Se Tabellanmärkning, tab. 4.21–4.22 m.fl.
Tab. 13.4–13.7, 13.9
Statistiken, tab. 13.4–13.7, avser att belysa inkomstfördelningen
på individnivå. Statistiken är baserad på
registeruppgifter från Skatteverket (taxeringsuppgifter och
kontrolluppgifter), Försäkringskassan, Centrala studiestödsnämnden,
Statens tjänstepensionsverk, Pliktverket
och Socialstyrelsen. Statistiken är kompletterad med uppgifter
från SCB-registren Befolkningens utbildning och
Registret över totalbefolkningen. Av dessa uppgifter skapas
Inkomst- och taxeringsregistret. Målpopulationen för
2010 års inkomststatistik utgörs av de personer som enligt
gällande lagar och förordningar skulle ha varit folkbokförda
i Sverige under 2010. Statistiken, tab. 13.4–13.6 avser
befolkningen 16 år och äldre som var folkbokförd i Sverige
både den 1 januari och 31 december. Tab. 13.7 avser
befolkningen 20 år och äldre.
Statistiken, tab. 13.9, avser att belysa skatter och
taxerade inkomster på individnivå. Statistiken är baserad
på registeruppgifter från Skatteverket (taxeringsuppgifter
och kontrolluppgifter) som ingår i Inkomst- och taxeringsregistret.
Målpopulationen för skattestatistiken utgörs av de
fysiska personer som enligt Skatte- och taxeringsförfattningen
är skattskyldiga i Sverige, dvs. den skattskyldiga
befolkningen.
Inkomst av tjänst och inkomst av näringsverksamhet
bildar tillsammans begreppet sammanräknad förvärvsinkomst.
Den sammanräknade förvärvsinkomsten består
av de sammanlagda löpande skattepliktiga inkomsterna,
vilket avser inkomster från anställning, företagande,
pension, sjukpenning och andra skattepliktiga transfereringar.
I sammanräknad förvärvsinkomst ingår inte behovsprövade
bidrag såsom ekonomiskt bistånd, bostadsbidrag
eller andra ej skattepliktiga transfereringar. Inkomst av
kapital ingår inte heller i inkomstbegreppet.
Tab. 13.13
Statistiken över hushållens tillgångar och skulder bygger i
huvudsak på Skatteverkets kontrolluppgifter över
finansiella tillgångar och skulder samt fastighetstaxeringsuppgifter
för hela befolkningen. Tillgångarna och
skulderna är marknadsvärderade per den 31 december
respektive år. Alla reala och finansiella tillgångar som är
förmögenhetsskattepliktiga ska ingå men en stor del av
hushållens övriga tillgångar (särskilt tillgångar för de individer/hushåll
som inte når upp till gränsen för förmögenhetsskatt)
saknas emellertid i undersökningen. Sådana övriga
Statistiska centralbyrån 579

Tabellanmärkningar Statistisk årsbok 2013
tillgångar är bl. a. bilar, båtar, smycken, konst etc. Värdet
av privata pensionsförsäkringar ingår inte heller i
undersökningen, liksom onoterade aktier och företagares
skattefria tillgångar. Fr.o.m. år 2006 förbättrades statistiken
över bankkontotillgångar beroende på att banker blev
ålagda att lämna kontrolluppgift för alla konton med
behållning över 10 000 kr. Tidigare har kravet varit att
årsräntan ska överstiga 100 kr på ett konto för att uppgift
ska lämnas. Totalsumman och andelen personer med
banktillgångar är betydligt högre för åren 2006 och 2007
och är därför inte helt jämförbara med tidigare år. Från och
med år 2004 har beräkningen av bostadsrätter förändrats i
statistiken. Statistiken över bostadsrätter 2004–2007 är
därför inte helt jämförbar med tidigare år. Fr.o.m. inkomståret
2007 är förmögenhetsskatten avskaffad. Det innebär
att inga deklarerade tillgångar eller skulder finns tillgängliga
för detta år. Tabell 13.13 redovisar nettoförmögenhet,
dvs. samtliga tillgångar minus samtliga skulder.
Tab. 14.7–14.9
Indextal publiceras månatligen i Statistiska meddelanden,
serie PR 14, och i SCB-Indikatorer. Indextal i den äldre
indexserien ”Levnadskostnadsindex utan direkta skatter
och sociala förmåner” med juli 1914 som bas finns
publicerad i Statistiska meddelanden, serie PR 15,
”Konsumentprisindex 1830–2005”. Indextal finns även
tillgängliga i Statistikdatabasen: Priser och konsumtion,
samt på SCB:s hemsida (www.scb.se/PR0101).
– Konsumentprisindex mäter de genomsnittliga prisförändringarna
för hela den privata inhemska konsumtionen.
Indextalen beräknas månatligen och anger prisutvecklingen
jämfört med genomsnittet för år 1980
(genomsnittet för år 1949 i en tidigare serie). Priser på ett
urval varor och tjänster insamlas i mitten av månaden.
Vägningstalen baseras på beräkningar av den privata konsumtionens
sammansättning i riket. Vägningstalen revideras
vid varje årsskifte med hänsyn till konsumtionens
sammansättning under det tilländalupna året.
– Prisbasbeloppet (tidigare benämnt basbeloppet)
enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring framräknas
på grundval av förändringarna i det allmänna prisläget.
Lagen är ändrad vid ett flertal tillfällen. För tid t.o.m. oktober
1980 användes konsumentprisindex. För tid efter
oktober 1980 t.o.m. november 1982 användes nettoprisindex
med bortseende från direkt inverkan av ändringar
i energipriser. För tid efter november 1982 används åter
konsumentprisindex. Vid beräkningen av basbeloppet för
åren 1984 t.o.m. 1987 bortsågs dock från de prisförändringar
som intill utgången av år 1983 följt av devalveringen
i oktober 1982 (SFS 1983:960). Genom ändring SFS
1987:368 har denna effekt reducerats för basbelopp
gällande 1988 och genom ändring SFS 1988:713, helt
upphört för basbelopp gällande 1989. Vid beräkningen av
basbeloppen för åren 1991 t.o.m. 1994 bortsågs från de
prisförändringar som följde av ändringen av den statliga
fastighetsskatten, av indirekta skatter och av räntebidrag
inom bostadsbidragssystemet, allt i den mån åtgärderna
vidtogs för att finansiera sänkningen av den statliga
inkomstskatten som genomfördes åren 1990 och 1991.
Vid beräkningen av basbeloppet för år 1994 bortsågs
också från de direkta effekter på prisläget som berodde på
deprecieringen av den svenska kronan under tiden 19
november–18 december 1992 (SFS 1990:656 och
1993:1344). Fr.o.m. år 1982 fastställer regeringen basbeloppet
för helt kalenderår. Detta skedde på grundval av
prisläget i oktober föregående år t.o.m. 1996 (t.o.m. basbeloppet
för 1990 på grundval av prisläget i november
föregående år). T.o.m. december 1981 fastställdes basbeloppet
för en månad i sänder på grundval av prisläget
två månader tidigare.
Prisbasbeloppet avrundas till närmaste hundratal
kronor. I reglerna ingick t.o.m. december 1981 också
bestämmelsen att basbeloppet fick ändras endast om
prisläget hade ändrats med minst tre procent sedan
närmast föregående ändring gjordes av basbeloppet.
Denna s.k. treprocentsspärr slopades i samband med att
man beslutade att basbeloppet fortsättningsvis skulle
fastställas för år.
Fr.o.m. 1997 fastställs prisbasbeloppet redan under
augusti månad (se SFS 1996:438). Tidigareläggningen
beror på att statens budgetår numera sammanfaller med
kalenderår och att budgetpropositionen lämnas till Riksdagen
den 18 september. Enligt de nya bestämmelserna
(SFS 1998:677), som tillämpades första gången vid fastställande
av prisbasbeloppet för 1999, skall beräkningarna
utgå från bastalet 36 396, som ligger till grund för 1998 års
prisbasbelopp. Detta bastal skall årligen multipliceras med
det jämförelsetal som anger förhållandet mellan det
allmänna prisläget i juni året före det som prisbasbeloppet
avser och prisläget i juni 1997.
– Nettoprisindex är ett komplement till konsumentprisindex
och visar den genomsnittliga utvecklingen av
konsumentpriserna rensade från indirekt beskattning som
belastar konsumtionsvarorna. Konsumentpriserna är
rensade inte bara från indirekta skatter uttagna vid själva
försäljningen av konsumtionsvarorna utan även från
indirekta skatter på råvaror, halvfabrikat, förbrukningsmaterial
och arbetskraft som beräknas ha åtgått vid
framställningen av varorna. Även indirekta skatter, som
kan hänföras till förbrukning av skattebelagd kapitalutrustning,
har borttagits. Huruvida en indirekt skatt i någon
mening kan anses ha helt eller delvis övervältrats på konsumenten
saknar betydelse vid beräkning av nettoprisindex.
Priserna reduceras genomgående med den indirekta
skattens fulla belopp. En motsvarande behandling
har skett för subventioner hänförliga till konsumtionsvaror. I
dessa fall har tillägg gjorts till konsumentpriserna. Av
beräkningstekniska skäl har prisjusteringar inte kunnat ske
på varje enskild konsumtionsvara. Det har inte heller varit
möjligt att beräkna nettoprisindex som överensstämmer
med delserierna i konsumentprisindex. Endast ett nettoprisindex
som korresponderar mot totala konsumentprisindex
har kunnat beräknas. Avgränsningen av indirekta
skatter från övriga statsintäkter liksom avgränsningen av
subventioner från övriga statsutgifter görs med utgångspunkt
från de principer som tillämpas i nationalräkenskaperna.
Vissa avvikelser förekommer dock. Följande
indirekta skatter och subventioner har beaktats vid
beräkningen av nettoprisindex år 2012.
– Indirekta skatter: Mervärdesskatt, alkoholskatt,
tobaksskatt, energiskatt, koldioxidskatt, svavelskatt, miljöskatt,
vägtrafikskatt, fastighetsskatt, sociala avgifter, skatt
på lotterimedel, skatt på annons och reklam, tullar, broskatt,
skatt på trafikförsäkringspremier samt trängselskatt.
– Subventioner: Driftbidrag till trafikföretag, statligt stöd
till dagstidningar, statligt litteratur- och sortimentstöd,
glesbygdsstöd, regionalpolitiskt sysselsättnings- och
transportstöd, stöd till jordbruket, stöd till studiecirklar,
tillfällig investeringsstimulans för bostäder (FBH),
investeringsbidrag för bostäder (FBH), skattelättnad för
hushållsnära tjänster samt ROT-avdraget för småhus.
Tab. 14.10–14.11
Prisindex i producent- och importled avser att redovisa den
genomsnittliga prisutvecklingen på inhemsk produktion
och import till Sverige, totalt och för olika produktgrupper.
Priserna mäts i det första distributionsledet då produkterna
levereras från svenska producenter respektive första
inköpsledet då produkterna kommer in i Sverige.
Månadsvis samlas cirka 5 000 prisuppgifter in från
ungefär 1 850 företag, med uppdelning på producentpriser
vid försäljning på hemmamarknaden respektive exportmarknaden
samt importpriser. Index för hemmamarknaden
tillsammans med exportmarknaden utgör det totala
producentprisindexet. Index för hemmamarknaden ihop
med importmarknaden ger prisindex för inhemsk tillgång.
Tjänsteprisindex är ett producentprisindex för tjänster
som idag täcker cirka 60 procent av näringslivets tjänsteproduktion.
Större delen av de branscher som mäts i
Tjänsteprisindex har utvecklats under 2000-talet. Insamlingen
sker kvartalsvis och innefattar cirka 3 000 prisuppgifter.
580 Statistiska centralbyrån

Statistisk årsbok 2013
I beräkningarna av Tjänsteprisindex och Prisindex i producent-
och importled skapar kraven på jämförbarhet över
tiden utmaningar. Ett exempel är bilar där den specifika
produkten som prismäts varje månad måste ha samma
specifikationer, t.ex. antal dörrar och tillval. Annars måste
en kvalitetsvärdering göras.
Användare av producentprisindex är Riksbanken,
Nationalräkenskaperna, för deflatering av BNP, Finansdepartementet,
Eurostat samt företagare och privatpersoner
som använder prisstatistik för avtalsregleringar.
Tab. 15.3–15.9
Begrepp, källor och beräkningsmetoder. Det svenska
nationalräkenskapssystemet (SNR) överensstämmer med
det Europeiska nationalräkenskapssystemet (ENS 1995)
vilket sammanfaller med de internationella rekommendationer
som framgår av ”A System of National Accounts”
(SNA 93). De nya räkenskaperna publicerades för Sverige
under våren 1999 avseende perioden fr.o.m. 1993. Vissa
tillbakaskrivningar på aggregerad nivå har gjorts för
perioden 1980–1992. Uppgifterna är publicerade på SCB:s
hemsida. Tidigare svenska nationalräkenskaper sammanfaller
med den tidigare SNA som fastställdes 1968.
Serierna revideras löpande för att ge bästa möjliga bild
av den svenska ekonomin. Därigenom kan man ta vara på
revideringar i bakomliggande statistik och även tillvarata
information om nya företeelser i ekonomin.
Syfte. Nationalräkenskaperna sammanfattar och beskriver
i form av ett kontosystem med kompletterande
tabeller vårt lands ekonomiska aktiviteter och utveckling på
ett konsistent och överskådligt sätt.
Användning. Nationalräkenskaperna tjänar som underlag
för analys av Sveriges ekonomi på kort och lång sikt. I
huvudsak används nationalräkenskaperna av a) Finansdepartementet
som underlag för nationalbudgeterna samt
för långtidsutredningarna, b) Konjunkturinstitutet för
löpande konjunkturanalys och prognoser, c) arbetsmarknadsorganisationerna
för löpande ekonomisk analys och
som förhandlingsunderlag, d) EU, e) FN, f) OECD samt
g) andra internationella organisationer dels för sammanställning
av internationell ekonomisk statistik dels för jämförelser
och bedömningar. Sedan inträdet i den Europeiska
unionen 1995 används aggregat ur nationalräkenskaperna
som underlag för att bestämma deltagarländernas bidrag
till EU:s budget samt som kriterier för deltagande i valutaunionen.
Nationalräkenskaperna används därutöver som underlag
för omfattande strukturell analys som normalt utförs av
myndigheter och näringslivsorganisationer för empirisk
ekonomisk forskning inom skilda områden samt för
konjunktur och marknadsbedömningar som regelbundet
görs av Riksbanken, affärsbankerna, Svenskt näringsliv,
större företag m.fl.
Innehåll. Årsräkenskaper: Nationalräkenskaperna beskriver
inom ramen för ett slutet kontosystem produktionen
och dess användning, inkomstbildning, omfördelning och
inkomstanvändning, kapitalbildning samt transaktioner
med utlandet.
I ett förbättrat NR-system som produceras fr.o.m.
hösten 1989 ingår s.k. input-outputräkenskaper som en
integrerad del. Därigenom sker en systematisk uppdelning
av produktionen och användningen på ett stort antal varor
och tjänster, vilket medför förbättrade avstämningsmöjligheter
och mer konsistenta fastprisberäkningar.
Produktionen redovisas därvid indelad i de två huvudsektorerna
näringslivet samt offentliga myndigheter och
hushållens icke vinstdrivande organisationer och med
branschvis underindelning. För varje bransch visas produktionsvärde,
förbrukning och förädlingsvärde. Summan
av samtliga förädlingsvärden i löpande (nominella) priser
ger värdet av bruttonationalprodukten (BNP) mätt från
produktionssidan. Produktionens användning redovisas
uppdelad på hushållens konsumtion, statlig och kommunal
konsumtion, fasta bruttoinvesteringar, lagerinvesteringar
och export med omfattande underindelningar. Summan av
Tabellanmärkningar
dessa användningar med avdrag för import ger BNP mätt
från användningssidan.
De primära inkomsterna, löner, driftsöverskott samt
ränta och utdelning visas fördelade på sektorerna icke
finansiella företag, finansiella företag, stat, kommun,
socialförsäkringssektorn, hushållens och dess icke vinstdrivande
organisationer samt utlandet liksom inkomsternas
omfördelning i form av transfereringar av olika slag,
disponibel inkomst, sparande, kapitaltransaktioner samt
finansiellt sparande.
Årsräkenskaperna finns tillgängliga i tidsserier från 1950
även om vissa detaljredovisningar endast finns i kortare
serier. Dessutom föreligger vissa brott i tidsserierna.
I de nya räkenskaperna görs fastprisberäkningen i
föregående års priser vilka sedan kedjas och uttrycks i ett
visst års prisnivå (referensår). Denna nya metod innebär
förbättrade volymberäkningar genom att förändringar
mellan åren bygger på aktuella vikter. Kedjningen görs på
varje aggregat för sig och får som effekt att delarna inte
summerar till totalerna.
Fullständiga input-outputtabeller tas fram intermittent
och finns redovisade för åren 1964, 1968, 1969, 1975,
1980 och 1985 enligt SNA 68 och enligt SNA 93 för åren
1995, 2000 och 2005.
Kvartalsräkenskaper över BNP från produktionssidan
och försörjningsbalans i fasta priser samt sysselsättning
och hushållens disponibla inkomster finns från 1970 med
brott i serierna 1980 och 1993. Kvartalsvisa BNP-beräkningar
i löpande priser finns från 1980 med brott 1993.
Publicering. Årsdata publiceras i Statistiska meddelanden,
serie NR 10, som innehåller den mest utförliga
redovisningen av nationalräkenskaperna. Uppgifter ur
nationalräkenskaperna publiceras även i Konjunkturinstitutets
skriftserie Konjunkturläget och i FN:s och
OECD:s årliga publikationer över nationalräkenskaper
(Yearbook of National Accounts Statistics resp. National
Accounts of OECD countries) samt i olika EU-publikationer.
Detaljerade kvartalstabeller med värden i fasta –
och delvis i löpande – priser och procentuella förändringstal
redovisas i publikationen BNP/kvartal. Denna
distribueras samma dag som nationalräkenskaperna fastställs
för resp. kvartal. Vissa uppgifter från nationalräkenskaperna
är åtkomliga elektroniskt i Sveriges statistiska
databaser, SSD: Nationalräkenskaper, samt på SCB:s
hemsida: (www.scb.se/NR0101 och www.scb.se/NR0103).
Speciella sammanställningar: Till grund för de publicerade
nationalräkenskapsuppgifterna ligger en mängd
detaljberäkningar och sammanställningar av primärmaterial
från skilda källor, som bearbetats för att överensstämma
med begrepp, definitioner och klassificeringar i
nationalräkenskaperna. Dessa detaljberäkningar och sammanställningar
finns dokumenterade inom nationalräkenskapsenheten
och kan göras tillgängliga för konsumenter i
form av betalt uppdrag efter beställning hos enheten för
nationalräkenskaper.
Tab. 15.10–15.11
Regionala räkenskaper är den regionala motsvarigheten till
ett lands nationalräkenskaper, det vill säga nationalräkenskaper
med regional indelning (riksområden, län samt
kommuner). Beräkningarna omfattar, förutom bruttoregionprodukten
(BRP) från produktionssidan, även löner,
investeringar samt hushållens disponibla inkomster (allt i
löpande priser) samt medelantalet sysselsatta. Dessutom
beräknas uppgifter om regional volymförändring (fast pris),
i form av uppgifter om årlig volymförändring för BRP på
länsnivå.
De svenska nationalräkenskaperna och regionalräkenskaperna
framställs enligt ESA 95 (European System of
Accounts) som är en EU-reglering (Council regulation (EC)
No 2223/96). Redovisningen görs helårsvis och totalerna
för riket överensstämmer med nationalräkenskapernas
totaler. Fördelningen på regioner grundas på uppgifter från
andra statistikproducenter, huvudsakligen inom SCB men
också från flera statistikansvariga myndigheter, administrativt
material samt andra uppgifter.
Statistiska centralbyrån 581

Tabellanmärkningar Statistisk årsbok 2013
Tab. 15.12
Det europeiska systemet för integrerad statistik över socialt
skydd (ESSPROS) har utarbetats inom EU:s statistikorgan
EUROSTAT i samarbete med medlemsstaterna. I systemet
finns en detaljerad klassificering av sociala förmåner
och ett grundsystem som ger information om såväl det
sociala skyddets omfattning som dess inkomster och
utgifter. I Sverige har det statistiska underlaget till rapporten
erhållits från såväl Nationalräkenskaperna (SCB) som
Arbetslöshetskassan (f.d. Arbetsmarknadsstyrelsen), Försäkringskassan
(f.d. Riksförsäkringsverket), och Pensionsmyndigheten.
Tab. 17.5–17.8
Informationen i tabellerna är hämtade från finansräkenskaperna.
Finansräkenskaperna är en del av nationalräkenskapssystemet
och behandlar de finansiella aktiviteter
som sker i samhällsekonomin. Syftet med finansräkenskaperna
är att ge information om finansiella tillgångar och
skulder samt finansiellt sparande och finansiell förmögenhet,
för olika samhällssektorer. Den EU-reglering som gäller
för statistiken är ENS 1995 (Europeiska Nationalräkenskapssystemet)
Council Regulation (EC) No 2223/96.
Inom ENS 1995 redovisas de finansiella tillgångarna
och skulderna marknadsvärderade uppdelat på typ av
finansobjekt och motsektor. Då finansräkenskaperna skall
beskriva den samlade bilden av de finansiella stockarna
och transaktionerna i samhället innebär det att de två
senaste årens uppgifter delvis är preliminära då eftersläpningen
av vissa källor omöjliggör tidigare definitiva beräkningar.
Centralt för finansräkenskaperna är också att det för
varje finansiell tillgång (utom för monetärt guld och
särskilda dragningsrätter) även förekommer en motpart
med en skuld till samma värde. Exempelvis så redovisas
de utestående börsnoterade aktierna till marknadsvärde
även på skuldsidan i företagssektorerna och utlandssektorn.
Detta innebär att finansräkenskaperna skiljer sig
åt jämfört med affärsredovisning.
Tab. 17.15
Tabellen omfattar samtliga riksbolag samt större lokala
bolag. Mindre lokala bolag, vars premieintäkt utgör
omkring 0,5 procent av total premieintäkt är inte med i
tabellerna. Uppgifterna avser direkt försäkring av svenska
risker före avgiven återförsäkring. Skaderegleringskostnader
ingår i utbetalda försäkringsersättningar.
Tab. 17.16
Det första premiepensionsvalet genomfördes under hösten
2000. Rätt att välja premiepensionsfonder har personer
som är födda 1938 eller senare och som har intjänat
premiepensionsrätt. Pensionssparare som inte gör ett
aktivt val får sina medel placerade i AP7 Såfa (Statens
årskullsförvaltningsalternativ), som förvaltas av den Sjunde
AP-fonden. I maj 2010 överfördes medlen från Premiesparfonden
till AP7 Såfa.
Tab. 18.5
Med sjuktal avses antalet för året utbetalda sjukdagar med
hel eller partiell sjukpenning per registrerad försäkrad i
åldrarna 16–64 år exkl. försäkrade med hel sjukersättning
eller hel aktivitetsersättning (före år 2003 förtidspension
eller sjukbidrag). Dagar med sjuklön ingår inte.
Tab. 19.7
Ett barn/en ungdom kan vara föremål för olika typer av
insats under ett år. Barnet/ungdomen redovisas i tabellen
på samtliga dessa olika insatstyper. Däremot räknas
det/den endast en gång i raden ”Samtliga barn och
ungdomar”, som av den anledningen är mindre än
summan av de övriga raderna. Statistiken redovisar
registerstatus vid det tillfälle den framställs för respektive
året.
Tab. 20.8
Tabellen omfattar offentlig sjukvård och fr.o.m. 2000 viss
privat vård. Ändrad redovisning fr.o.m. verksamhetsåret
2001.
Tab. 20.11
Tabellen baseras på de 22 vanligaste anmälningspliktiga
sjukdomarna 2011. Se vidare
http://www.smittskyddsinstitutet.se/publikationer/arsrapport
er-och-verksamhetsberattelser/smis-epidemiologiskaarsrapporter/
eller http://www.smittskyddsinstitutet.se/statistik/.
Tab. 20.12
Läkemedel förskrivna på recept är inte momspliktiga.
Läkemedelsförmånen är den subvention som utgår i
enlighet med lagen om läkemedelsförmåner m.m. Ytterligare
subventioner av läkemedel i enlighet med annan
lagstiftning, eller särskilda beslut kan förekomma, t.ex. delbetalning
av p-piller till ungdomar eller smittskyddsläkemedel.
Förutom läkemedel ingår även stomihjälpmedel
och produkter som behövs för att tillföra kroppen läkemedel
i läkemedelsförmånen. Dessa kostnader rapporteras
inte i denna tabell.
Försäljningsstatistiken kan inte skilja en krediteringsrad
från en debiteringsrad. Även om krediteringar av läkemedel
är ovanliga, innebär detta en smärre överskattning av
antalet varurader.
Tab. 20.13
Läkemedel förskrivna på recept, eller sålda till sjukhus är
inte momspliktiga.
Tab. 20.14
Ålder är beräknat med användning av år och månad vid
abortens utförande och kvinnans födelseår och månad.
Tab. 20.15–20.18
Ytterligare statistik finns på
http://www.socialstyrelsen.se/Statistik/statistikdatabas/
och i dödsorsakspublikationerna på
http://www.socialstyrelsen.se/publikationer2011/2011-7-6.
Tab. 21.11– 21.14
Uppgifterna avser antalet händelser som har anmälts och
registrerats som brott och av polis, tull, åklagare och
Ekobrottsmyndigheten under ett visst kalenderår. Några
procent av dessa händelser kommer dock efter utredning
visa sig inte kunna betraktas som brott. Försök, förberedelse
och stämpling till brott redovisas som fullbordat brott
i tabellerna. Brottsredovisningen omfattar brott mot brottsbalken,
BrB, brott mot trafikbrottslagen, TBL (se nedan),
brott mot narkotikastrafflagen, NSL, och brott mot övriga
specialstraffrättsliga författningar för vilka fängelse ingår i
straffskalan. T.o.m. år 1999 omfattar trafikbrotten endast
de brott där det finns en misstänkt. Fr.o.m. år 2000 ingår,
liksom för övriga brott, samtliga anmälda brott. I redovisningen
av brott enligt TBL ingår inte TBL 1 § 1 st., TBL 2 §.
Tab. 21.13
Uppklaringsprocenten definieras som antal brott uppklarade
under ett år (anmälda samma år eller tidigare) i
procent av antal anmälda brott samma år. Med uppklarade
brott avses de polisanmälda brott som polisen och
åklagarna klarat upp under redovisningsåret. Termen
”uppklarade brott” innebär inte att någon dömts för brottet
utan anger att brottet fått ”ett polisiärt klarläggande”. Ett
brott kan alltså redovisas som uppklarat även om den
åtalade frikänts vid en rättegång.
Tab. 21.14
Redovisar de personer som av polis och åklagare efter
avslutad utredning bedömts vara skäligen misstänkta för
brott under redovisningsåret. Misstänkta personer redovisas
endast en gång per brottstyp och år, även om de misstänks
för flera brott av samma typ under året (vilket brukar
uttryckas som netto per rad, eftersom varje brottstyp
vanligtvis redovisas på en rad i tabeller). Detta innebär att
tabellen inte är summerbar.
Tab. 21.15–21.16
Uppgifterna avser lagföringsbeslut. Endast domslut i första
instans, dvs. domslut i tingsrätt, godkända strafförelägganden
och meddelade åtalsunderlåtelser ingår i redovisningen.
En person som lagförts för brott flera gånger under
582 Statistiska centralbyrån

Statistisk årsbok 2013
året har således räknats för varje lagföringsbeslut. Redovisningen
omfattar alla brott mot brottsbalken samt brott
mot specialstraffrättsliga författningar. I de fall ett lagföringsbeslut
omfattar flera brott har det brott i lagföringen
som har den strängaste straffskalan redovisats.
Godkända förelägganden av ordningsbot enligt vägtrafikförordningen
ingår ej.
Tab. 21.20
Summering av anstalter och frivård ger viss dubbelräkning.
Bl.a. personer som avtjänar kombinationsdomen skyddstillsyn
och fängelse.
Tab. 22.5–22.6
Utbildningsregistret (UREG) genomgick till versionen
avseende år 2000 större kvalitetshöjande förändringar
vilket leder till ett tidsseriebrott som gör att jämförelser med
tidigare år måste göras med stor försiktighet. Förändringarna
består i att:
1. Det tidigare klassificeringssystemet SUN (Svensk
Utbildningsnomenklatur) ersattes av den helt nya ISCEDanpassade
nomenklaturen SUN 2000. Detta påverkar
framförallt redovisningen av utbildningsinriktning.
2. Ett antal nya uppgiftskällor till Utbildningsregistret tillkom.
Exempel på nya källor är Summerade högskolepoäng
1993-, Komvux 1988- och Utländska utbildningar
som ekvivalerats av Högskoleverket. Fr.o.m. 1999 ingår
också SCB:s årliga enkät till utrikes födda som källa till
Utbildningsregistret. Utbildningsnivån ökade kraftigt år
2000 i riket enligt Utbildningsregistret, vilket delvis är en
effekt av de ovan beskrivna förändringarna.
Mer information om kvalitetshöjningen år 2000 finns på
www.scb.se/UF0506. För en fördjupad studie av tidsseriebrottet
med kvantitativa mått på förändringar hänvisas till
en särskild rapport: Wass: Tidsseriebrott i Utbildningsregistret,
SCB okt. 2001. För övriga förändringar under
perioden 1990–2011 samt en utförlig beskrivning av
Utbildningsregistret, se ”Mer om undersökningen” under
http://www.scb.se/UF0506”.
Tab. 22.7
I kostnaden ingår bland annat studiestöd och centrala
kostnader. Studiestöd är olika bidrag och lån för den som
studerar på gymnasiet, komvux, folkhögskola, högskola
eller andra eftergymnasiala utbildningar.
De centrala kostnaderna består bland annat av kostnader
för Centrala studiestödsnämnden, Statens skolverk
och Högskoleverket.
Tab. 22.8
Från den 1 juli 2009 ersattes begreppet familjedaghem
med pedagogisk omsorg i skollagen och annan lagstiftning.
Statistik om pedagogisk omsorg finns fr.o.m. hösten
2009.
Tab. 22.24–22.29
Universitet och högskolor rapporterar uppgifter om
studenter och examina till SCB:s universitets- och högskoleregister.
Efterrapporteringar och rättningar medför en
kontinuerlig uppdatering av registret. Detta betyder att
antalsuppgifter vid jämförelser av tabeller framställda vid
olika tidpunkter ej helt överensstämmer, men differenserna
är i allmänhet små. När det gäller doktorandnybörjare och
doktorander på forskarnivå sker en något större förändring
för senaste året, vid jämförelse mellan de två senaste
tabelluttagen. – En ny examensordning infördes den 1 juli
2007. Utbildningen indelades i grundnivå, avancerad nivå
och forskarnivå. Några nya examina inrättades, bl.a.
masterexamen, civilekonomexamen och officersexamen
samt fyra konstnärliga examina medan ett tiotal examina
togs bort. – En ny ämnesindelning infördes i forskarutbildningsstatistiken
från 2011, Standard för svensk indelning
av forskningsämnen 2011. Den ersätter den tidigare
ämnesindelningen efter nationellt forskningsämne.
Tab. 23.5
Se Tabellanmärkning, tab. 4.3.
Tabellanmärkningar
Tab. 23.16–23.17
Nettoupplaga (TS-upplaga) avser tidningar med utgivning
helt kalenderår. Tidning och tidskrift ska ha en offentliggjord
utgivningsplan, innehålla minst 25 procent redaktionell
text samt även i övrigt uppfylla Postens ”Villkor för
posttidningar”.
Tab. 23.20
Alla framställningar i film som skall visas offentligt, där den
som är under femton år har tillträde, ska vara godkända av
Statens medieråd.
Statens medieråd har till uppgift (Förordning
(2010:1923) med instruktion för Statens medieråd) att
enligt lagen (2010:1882) om åldersgränser för film som ska
visas offentligt fastställa åldersgränser för barn under
femton år.
Antalet granskade långfilmer i tabellen avser alla till
Statens medieråd inlämnade granskningsansökningar som
lett till beslut. Det finns dock ingen överensstämmelse
mellan uppgiften om antalet granskade filmer hos Statens
medieråd och antalet biografpremiärer i tabell 23.19.
Om åldersgräns inte fastställts av Statens medieråd
gäller åldersgränsen femton år för tillträde till visningen.
Pornografisk film visas inte offentligt för en publik under
femton år varför dessa filmer inte förekommer i denna
statistik.
Tab. 23.26–23.28
För jämförelser av resultat från Undersökningarna av
befolkningens levnadsförhållanden, ULF, publicerade i
tidigare årgångar av Statistisk årsbok, är det viktigt att
känna till att ULF fr.o.m. 2008 integrerades med Eurostats
undersökning Statistics on Income and Living Conditions,
SILC. Integreringen har inneburit vissa förändringar i frågekonstruktionerna,
vilket kan påverka jämförelsen över tid
väsentligt. Jämförbarheten mellan 2008 och åren dessförinnan
varierar därför från indikator till indikator. Därutöver
används fr.o.m. 2008 ett nytt vägningsförfarande för
att skatta nivåerna hos välfärdsindikatorerna i stort. För
vägledning se SCB:s rapport "Förändringar i Undersökningarna
av levnadsförhållanden 2006-2008 – En studie
av jämförbarheten över tid för välfärdsindikatorerna" på
SCB:s webbplats www.scb.se.
List of terms:
Samtliga All individuals
Kön Gender
Män Men
Kvinnor Women
Ålder Age
År Year
Hushållstyp Type of household
Ensamstående utan barn Single without children
Ensamstående med barn Single with children
Sammanboende utan barn Married/cohabiting without
children
Sammanboende med barn Married/cohabiting with
children
Utländsk bakgrund Foreign background
Utrikes födda Foreign-born persons
Inrikes födda, båda föräldrarna födda utomlands Born in
Sweden with two parents born abroad
Svensk bakgrund Swedish background
Inrikes födda, en av föräldrarna född utomlands Born in
Sweden with one parent born abroad
Inrikes födda, båda föräldrarna inrikes födda Born in
Sweden with both parents born in Sweden
Socioekonomisk grupp Socio-economic status
Ej facklärda arbetare Non-skilled manual workers
Facklärda arbetare Skilled manual workers
Lägre tjänstemän Lower-level non-manual workers
Tjänstemän på mellannivå Intermediate-level non-manual
workers
Högre tjänstemän Higher-level non-manual workers
Företagare och jordbrukare Self-employed and Farmers
Statistiska centralbyrån 583

Tabellanmärkningar Statistisk årsbok 2013
SKL-region 2005 SKL-region 2005
Kommungruppsindelningen har gjorts av Svenska Kommunförbundet
(SK) – numera Sveriges Kommuner och
Landsting (SKL). Indelningen har gjorts i nio grupper efter
vissa strukturella egenskaper som bl. a. befolkningsstorlek,
pendlingsmönster, och näringslivsstruktur. Antalet kommuner
i varje grupp, angivna inom parentes, gäller upp-dateringen
1 januari 2005.
Kommungrupperna är:
Storstäder (3): Kommun med en folkmängd som
överstiger 200 000 invånare.
Förortskommuner (38): Kommun där mer än 50 procent
av befolkningen pendlar till arbetet i någon annan kommun.
Det vanligaste utpendlingsmålet ska vara någon av
storstäderna
Större städer (27): Kommun med 50 000-200 000
invånare samt en tätortsgrad överstigande 70 procent.
Pendlingskommuner (41): Kommun där mer än 40 procent
av nattbefolkningen pendlar till arbetet i någon annan
kommun.
Glesbygdskommuner (39): Kommun med mindre än 7
invånare per kvadratkilometer och mindre än 20 000
invånare.
Varuproducerande kommuner (40): Kommun med mer
än 40 procent av nattbefolkningen mellan 16 och 64 år,
anställda inom varutillverkning eller industriell verksamhet.
(SNI92).
Övriga kommuner, > 25 000 inv. (34): Kommun som inte
tillhör någon av tidigare grupper och har mer än 25 000
invånare.
Övriga kommuner, 12 500–25 000 inv. (37): Kommun
som inte tillhör någon av tidigare grupper och har 12 500–
25 000 invånare.
Övriga kommuner, 25 000 inv. samt
pendlingskommuner: Större städer, Pendlingskommuner
samt Övriga kommuner över 25 000 inv.
– Övriga kommuner: Glesbygdskommuner, Varuproducerande
kommuner, Övriga kommuner, 12 500–25 000
inv. samt Övriga kommuner mindre än 12 500 inv.
Tab. 23.26
I begreppet fritidshus ingår fr.o.m. 2008 även husbil,
husvagn eller båt som man kan övernatta i.
Tab. 24.12
Riksmöten: Riksdagens sessioner benämnes fr.o.m. år
1975 riksmöten. Utskott: Här redovisas ständiga och sammansatta
utskott. Särskilda utskott kan även förekomma.
Tab. 24.17
Källor: År 1922: Otto Grönlund, ”Folkomröstningen den 27
augusti 1922 angående rusdrycksförbud”, Nordisk statistisk
tidskrift 1923, sid. 292–312. – År 1955: Kungl. Maj:ts
skrivelse nr 217 år 1955. Bihang till riksdagens protokoll år
1955. Höstsessionen. C 1; uppgifter från inrikesdepartementet.
– År 1957: Ture Widstam, ”Folkomröstningen i
pensionsfrågan den 13 oktober 1957”. Statistisk tidskrift
1958:5. – År 1980: ”Resultat från folkomröstningen om
kärnkraft den 23 mars 1980” . Statistiska meddelanden,
serie Be 1980:5. – År 1994: ”Folkomröstningen om medlemskap
i EU den 13 november 1994”. Statistiska meddelanden,
serie Be 62 SM 9501. – År 2003: ”Folkomröstning
om euron 2003”.
Noter Notes:
1 Electoral participation. Voters in per cent of total number
of persons entitled to vote.
2 Förslag nr 1: Löntagare får lagfäst rätt till tilläggspensioner,
som avpassas efter tidigare lön och behåller sitt
värde. Andra förvärvsarbetande – företagare m.fl. – får
möjlighet att till begränsat belopp frivilligt försäkra sig för
tilläggspensioner, som med garanti av staten behåller sitt
värde.
Förslag nr 2: Löntagare, företagare och andra får möjlighet
att till begränsat belopp frivilligt försäkra sig för tilläggspensioner,
som med garanti av staten behåller sitt värde.
Förslag nr 3: Löntagare, företagare och andra får frivilligt
försäkra sig för tilläggspensioner, och i gällande lagstiftning
genomföres ändringar, som underlättar att tilläggspensioner
utan garanti av staten behåller sitt värde. Anslutningen
till tilläggspensioneringen kan ske genom kollektivavtal
eller genom andra överenskommelser, enskilt eller gruppvis.
Alternative 1: Mandatory old-age security contribution plan
sponsored by the Social Democratic party. The
Communist party supported this plan.
Alternative 2: Alternative voluntary plan sponsored by the
Agrarian party (Centre party).
Alternative 3: Alternative voluntary plan sponsored by the
Liberal and Conservative parties.
3 Linje 1: Kärnkraften avvecklas i den takt som är möjlig
med hänsyn till behovet av elektrisk kraft för upprätthållande
av sysselsättning och välfärd. För att bl.a. minska
oljeberoendet och i avvaktan på att förnybara energikällor
blir tillgängliga används högst de 12 kärnkraftsreaktorer
som i dag är i drift, färdiga eller under arbete. Ingen ytterligare
kärnkraftsutbyggnad skall förekomma. Säkerhetssynpunkter
blir avgörande för den ordning i vilken
reaktorerna tas ur drift.
Linje 2: Se linje 1. Dessutom fanns följande text på linje 2:s
valsedels baksida: Energihushållningen bedrivs kraftfullt
och stimuleras ytterligare. De svagaste grupperna i samhället
skyddas. Åtgärder vidtas för att styra elkonsumtionen
bl.a. för att förhindra direktverkande elvärme i ny
permanentbebyggelse. Forskning och utveckling av förnybara
energikällor forceras under samhällets ledning. Miljöoch
säkerhetsförbättrande åtgärder vid kärnkraftverken
genomförs. En särskild säkerhetsstudie görs för varje
reaktor. För medborgarnas insyn tillsätts vid varje kärnkraftverk
en säkerhetskommitté med lokal förankring.
Elproduktion genom olje- och kolkondenskraftverk undviks.
Samhället ska ha ett huvudansvar för produktionen och
distributionen av elektrisk kraft. Kärnkraftverk och andra
framtida anläggningar för produktion av elektrisk kraft av
betydelse skall ägas av stat och kommun. Övervinster i
vattenkraftproduktionen indrages genom beskattning.
Linje 3: NEJ till fortsatt utbyggnad av kärnkraften. Avveckling
av nuvarande sex reaktorer i drift inom högst tio år. En
hushållningsplan för minskat oljeberoende genomförs på
grundval av – fortsatt och intensifierad energibesparing –
kraftigt ökad satsning på förnybara energikällor. Reaktorerna
i drift underkastas skärpta säkerhetskrav. Icke
laddade reaktorer tas aldrig i drift. Uranbrytning tillåts inte i
vårt land. På valsedelns baksida fanns följande text: Om
pågående eller kommande säkerhetsanalyser så kräver,
innebär detta förslag självfallet att omedelbar avstängning
skall ske. Arbetet mot kärnvapenspridning och atomvapen
skall intensifieras. Ingen upparbetning tillåts och export av
reaktorer och reaktorteknologi upphör. Sysselsättning ökas
genom alternativ energiproduktion, effektivare energihushållning
samt ökad förädling av råvaror.
Alternative 1: Nuclear power is to be phased out at the rate
which is possible with due regard to the need for electric
power to maintain employment and prosperity. In order
among other things to reduce dependence on oil, and
pending the availability of renewable energy sources, use
will be made of not more than the twelve nuclear reactors
which today are in operation, ready for commissioning or
under construction. There is to be no further expansion of
the nuclear power sector. Safety considerations will decide
the order in which the reactors are to be taken out of
service.
Alternative 2: See Alternative 1. Furthermore the following
text was on the reverse side of the voting slip for Alt. 2:
Energy conservation is to be vigorously prosecuted and
584 Statistiska centralbyrån

Statistisk årsbok 2013
Tabellanmärkningar
given further encouragement. The most disadvantaged
groups in society are to be protected. Measures are to be
taken to steer the consumption of electricity with the aim,
among other things, of preventive direct-acting electrical
heating in new permanent building development. Research
and development activities concerning renewable energy
sources are to be stepped up under public auspices.
Measures to improve environmental standards and safety
standards are to be taken at nuclear power stations. A
special safety study is to be carried out for each reactor. A
safety committee including local representatives is to be
appointed at every nuclear power station for purposes of
public supervision. Electricity production in oil-based and
coal-based condensation is to be avoided. Principal
responsibility for the production and distribution of
electrical power is to be vested in society. Nuclear power
stations and other future facilities of importance for the
production of electricity are to be owned by national and
local authorities. Excess profits accruing from hydroelectric
power production are to be sequestrated by means of
taxation.
Alternative 3: No further expansion of nuclear power.
Closure within not more than ten year of the six reactors
now in service. A conservation plan for the reduction of
dependence on oil is to be based on continued and
intensified energy economizing; greatly increased efforts to
develop renewable energy sources. Stricter safety
requirements are to be imposed on operational reactors.
No inactivated reactors are to be commissioned. No
uranium extraction is to be permitted in Sweden. The
following text was on the reverse side of the voting slip: If
current or future safety analyses so require, this Alternative
naturally implies an immediate shutdown. The campaign
against nuclear weapons and their proliferation is to
continue. No fuel reprocessing is to be allowed. Exports of
reactors and reactor technology are to be discontinued.
Employment to be boosted by means of alternative energy
production, more efficient energy management and more
extensive upgrading of raw materials.
4 Tre alternativ fanns att välja mellan. Följande text stod på
två av valsedlarna: ”Folkomröstning om EU-medlemskap.
Riksdagen har beslutat att det skall hållas en folkomröstning
om svenskt medlemskap i Europeiska unionen
(EU). Omröstningen gäller om Sverige skall bli medlem i
EU i enlighet med det avtal som förhandlats fram mellan
Sverige och EU:s medlemsstater.
Anser Du att Sverige bör bli medlem i EU i enlighet med
avtalet mellan Sverige och EU:s medlemsstater?”
På den ena valsedeln följdes texten av ett JA, på den
andra av ett NEJ, efter själva frågan. Den tredje valsedeln
hade enbart rubrik ”Folkomröstning om EU-medlemskap”
och därunder text ”Blank röstsedel” för blank röst.
There were three alternatives to choose from. The
following text was to be read on two of the voting ballots:
”Referendum on EU Membership. The parliament has
decided that a referendum shall be held concerning
Swedish membership in the European Union (EU). The
election relates to whether Sweden should become a
member of the EU in accordance with the agreement,
which was concluded after negotiations between Sweden
and the Member States.
Do you think that Sweden should become a member of the
EU in accordance with the agreement between Sweden
and the EU Member States?”
In one of the voting ballots the text was followed by a YES
and in the other paper by a NO, directly after the question.
The third ballot had only the heading “Referendum on EU
Membership” followed by the text
“Blank voting paper”, for a blank vote.
5 Tre alternativ fanns att välja mellan: Följande text stod på
två av röstsedlarna: ”Anser du att Sverige ska införa
euron som valuta?” På den ena röstsedeln följdes texten
av ett JA, på den andra av ett NEJ, efter själva frågan. Den
tredje röstsedeln hade enbart rubrik ”Folkomröstning”
och därunder text ”Blank röstsedel” för blank röst.
There were three alternatives to choose from. The
following text was to be read on two of the voting ballots:
”Do you think Sweden should introduce the euro as its
official currency?” On one of the voting ballots the text
was followed by a YES and on the other ballot by a NO,
directly after the question. The third ballot had only the
heading ”Referendum” followed by the text ”Blank voting
paper”, for a blank vote.
Statistiska centralbyrån 585

Statistiska standarder Statistisk årsbok 2013
Statistiska standarder
Standards, classifications
Statistiska centralbyrån (SCB) är central förvaltningsmyndighet
för den officiella statistiken och för annan statlig
statistik. I den egenskapen har SCB ansvar för samordning
av den statliga statistiken och för samordning mellan
statlig och annan statistik. Samordningen avser att åstadkomma
jämförbarhet och konsistens mellan statistiska
material och över tiden samt en rationell insamling,
bearbetning, redovisning och användning av statistisk
information. Standarder för klassifikationer och indelningar,
begrepp och definitioner är grundläggande instrument för
sådan statistiksamordning.
Statistiska standarder fastställs av SCB efter utredning
och remissbehandling av förslag. På många områden finns
av EU, FN eller andra internationella organ utarbetade
standarder till vilka motsvarande svenska standarder
anknytes direkt eller genom en till svenska förhållanden
anpassad standard kopplad till den internationella förlagan.
Standarder och andra instrument för samordning av
svensk statistikproduktion publiceras som regel i Meddelanden
i samordningsfrågor (MIS). Serien utges av SCB.
I föreliggande upplaga av Statistisk årsbok har hänvisningar
gjorts till följande standarder:
a. SNI: Standard för svensk näringsgrensindelning
b. SPIN: Standard för svensk produktindelning efter
näringsgren
c. SITC Rev. 3 och 4: Standard International Trade
Classification, Revision 3 and 4.
d. HS/KN: Harmonized System (Harmonized Commodity
Description and Coding System) samt från denna
utbyggd varuförteckning, Kombinerade nomenklaturen
e. SSYK: Standard för svensk yrkesklassificering, 1996.
Nedan ges en kort redogörelse för respektive standard.
a. Standard för svensk näringsgrensindelning, SNI
SNI är avsedd för klassificering av produktionsenheter till
näringsgrenar/branscher. Produktionsenheter är dels
arbetsställen, vilka är lokalt och funktionellt avgränsade
enheter, dels företag, inklusive organisationer, myndigheter
o. dyl. Vid jämförelse mellan olika redovisningar bör
observeras att en statistikgren i sin tillämpning av standarden
kan välja såväl indelningsnivå i standarden som typ
av produktionsenhet.
SNI 2007, Standard för svensk näringsgrensindelning
2007, infördes 1 januari 2008. SNI 2007 har som bas EU:s
näringsgrensstandard NACE (Nomenclature Générale des
Activités Économiques dans les Commu-nautés
Européennes) i dess reviderade version, NACE Rev.2,
som fastställdes i december 2006. Revisionen av NACE
har varit samordnad med en samtidig revision av FN:s
ISIC (International Standard Industrial Classification of All
Economic Activities). Den senaste versionen av ISIC
benämns ISIC Rev.4.
SNI 2007 är en hierarkisk indelning med fem nivåer.
Integreringen med NACE innebär att de fyra första
nivåerna i SNI 2007 är identiska med NACE Rev.2 vad
gäller innehåll, benämningar och koder. Därtill har SNI
2007 en femte nivå, som är en svensk tilläggsnivå.
Revisionen av bl.a. SNI 2007 och NACE Rev. 2 har
strävat efter att balansera:
a. kontinuitet med föregående versioner
b. relevans till den globala ekonomin
c. ökad jämförbarhet till andra klassifikationer
Strävan att bättre återspegla dagens ekonomi har därför
medfört att antalet klasser inom tjänstesektorn har ökat.
SNI 2007 ersätter den tidigare standarden kallad SNI 2002
som var resultatet av en mindre revision av SNI 92.
Gällande standard före SNI 92 benämndes SNI 69.
SNI 2007 har publicerats i MIS 2007:2 vilket innehåller
struktur med koder och benämningar, innehållsbeskrivningar
av detaljgrupperna på femsiffernivå samt nycklar
mellan SNI 2007 och SNI 2002. SNI 2002 och SNI 92 finns
publicerade i MIS 2003:2 respektive MIS1992:6.
Övergången från SNI 2002 till SNI 2007 sker successivt
för olika statistikgrenar. I de tabeller som publiceras i
Statistisk årsbok finns därför SNI-uppgifter avseende SNI
2002 eller SNI 2007.
b. SPIN: Standard för svensk produktindelning efter
näringsgren
SPIN är en heltäckande produktindelning som omfattar
både varor och tjänster. Produkterna är grupperade efter
ursprung i produktionen såsom denna avgränsas i SNI
2007. SPIN 2007 ersätter den tidigare använda produktindelningen
SPIN 2002. Dessförinnan fanns en inofficiell
standard kallad Prod-SNI. En liknande produktindelning,
men begränsad till att endast omfatta transportabla varor,
utarbetades redan i anknytning till SNI 69. Den gick under
namnet ”Varu-SNI”. Den uppfattades då som en del av
SNI och inte som en fristående standard.
SPIN grundar sig på EU:s produktindelning, Classification
of Products by Activity, CPA, och är utom på
detaljnivå identisk med denna. Den senaste versionen av
CPA heter CPA 2008 och är knuten till NACE Rev.2.
Tidigare versioner av CPA utkom 1994, 1996 och 2003.
SPIN 2007 fastställdes år 2008 och togs i bruk
retroaktivt fr.o.m. 2008. SPIN 2008 har publicerats i MIS
2009:1 vilket innehåller strukturen med SPIN:s uppbyggnad,
innehållsbeskrivningar och nyckel till CPA på
lägsta nivå.
c. FN:s varugruppering för utrikeshandelsstatistik,
SITC
I sin ursprungliga form antogs SITC (Standard
International Trade Classification) av FN:s statistiska
kommission år 1950. SITC har reviderats fyra gånger. Nu
gällande version, SITC Rev. 4, fastställdes 2006 och
används i den svenska statistiken fr.o.m. statistiken för
2007. Föregående version, SITC Rev. 3, användes i den
svenska statistiken under åren 1988 t.o.m. 2006.
SITC Rev. 4 är liksom sina föregångare en varuklassificering
avsedd för ekonomisk-statistiska rapporter, i första
hand utrikeshandelsstatistiken. Standarden är hierarkiskt
uppbyggd från 1-siffrig ned till 5-siffrig detaljeringsnivå.
Ändringarna i SITC Rev. 4 jämfört med föregångaren
SITC, Rev. 3 är på högre nivåer mycket små. På 1-, 2- och
3-siffernivåerna har varugrupperna oförändrade översiktliga
varubenämningar och varukoder (en varukod, 599, har
dock tillkommit). Trots detta har för ett femtiotal 3-
siffergrupper (av flera hundra) enstaka varor tillkommit från
eller flyttats till annan 3-siffergrupp vilket i någon mån kan
påverka jämförelser mellan perioder t.o.m. 2006 och
perioder fr.o.m. 2007 för berörda 3-siffergrupper och de 2-
siffergrupper dessa ingår i. Ändringarna på 4- och 5-
siffernivå är däremot mer omfattande. Den mest
detaljerade indelningsnivån i SITC Rev. 4 omfattar ca
3 000 varuposter. På 3-siffernivån finns 262 grupper, på 2-
siffernivån 67 grupper och på 1-siffernivån 10 grupper.
Genom samarbete mellan FN och Tullsamarbetsrådet i
586 Statistiska centralbyrån

Statistisk årsbok 2013
Bryssel har etablerats en entydig övergång på detaljerad
varupostnivå från SITC till HS (se avsnitt d) och vice versa.
Utifrån denna har Eurostat skapat en nyckel mellan KN (se
avsnitt d) och SITC, som används för att bygga upp SITCredovisningen
i den svenska statistiken.
SITC Rev. 4 publicerades av FN år 2006 som
”Statistical Papers, Series M No. 34/Rev. 4”.
d. WCO:s varunomenklatur, HS, och EU:s utbyggnad
av denna till KN
En internationell varunomenklatur används som grund för
den svenska tulltaxan och den mest detaljerade varuförteckningen
för utrikeshandelsstatistiken. Denna varunomenklatur,
kallad Harmonized System (HS; eg.
Harmonized Commodity Description and Coding System),
har, liksom sin föregångare, utarbetats inom WCO, World
Customs Organization i Bryssel. Antalet varuposter på
detaljerad nivå är ca 5 000. HS med tillhörande regler för
varuklassificering föreligger i en konvention, till vilken
Sverige har anslutit sig. Den senaste versionen av HS
gäller i den svenska statistiken fr.o.m. år 2007. En ny
version av HS infördes i den svenska statistiken fr. o. m. år
2012.
Inom EU har en från HS utbyggd varuförteckning,
Combined Nomenclature, CN (på svenska Kombinerade
nomenklaturen, KN) utarbetats bl. a. för att belysa utrikeshandeln
och handeln mellan medlemsländerna. KN är
hierarkiskt uppbyggd och innehåller på den finaste nivån 8-
siffriga varukoder. KN utgår från de 6-siffriga HS-koderna
till vilka lagts till 2 sifferpositioner. Fr.o.m. 1995 använder
den svenska utrikeshandelsstatistiken varuindelningen
enligt KN, som ersätter den tidigare tillämpade svenska
utbyggnaden av HS. I regel sker vissa ändringar i KN vid
varje årsskifte. Genom att en ny HS-version infördes i KN
fr.o.m. år 2007 är ändringarna i KN mellan 2006 och 2007
ovanligt omfattande. KN är på den mest detaljerade nivån
indelad i knappt 9 400 varuposter (2012 års version).
Statistiska standarder
e. Standard för svensk yrkesklassificering, SSYK
Standard för svensk yrkes-klassificering, SSYK 96,
fastställdes våren 1996. Den är baserad på ILO:s
klassifikation ISCO-88 och dess EU-version, ISCO-88
(COM). SSYK 96 har införts successivt i statistiken sedan
1997. SSYK 96, med koder, benämningar och
beskrivningar samt kodningshjälpmedel har publicerats i
MIS 1998:3 (nytryck 2001). Information finns även på
SCB:s webbplats: www.scb.se/ssyk.
Några andra viktiga standarder är:
– SUN 2000, svensk utbildningsnomenklatur. Standard för
klassificering av svensk utbildning (MIS 2000:1,
www.scb.se/sun).
– Socioekonomisk indelning, SEI (MIS 1982:4,
www.scb.se/sei) .
– Svenska standarder för indelning av arbetskraftskostnader
m.m. (SIAK) och arbetstidsbegrepp (SIAT) (MIS 1989:
4); finns också i engelsk version (MIS 1990: 4).
– Klassificering av dödsorsaker i svensk statistik (MIS
1990:3).
– Standard för svensk typklassificering av jordbruksföretag
(MIS 1991:6).
– Standarder för klassificering av institutionella enheter:
Standard för institutionell sektorindelning 2000, INSEKT
2000 samt Standard för indelning efter ägarkontroll, ÄGAR
2000 (MIS 2001:2).
– Familj, civilstånd och sammanboende. Terminologi och
definitioner (MIS 1999:1).
Ytterligare information om klassifikationer som
används i statistiken
För information om och nedladdning av klassifikationer
hänvisas till klassifikationssidan på SCB:s webbplats:
www.scb.se/Pages/List____259939.aspx
Statistiska centralbyrån 587

Mått och vikt Statistisk årsbok 2013
Mått och vikt
Weights and measures
Längd Length
1 cm = 0,3937 inch 1 inch = 2,540 cm
1 m =
3,2808 feet
1,0936 yard
1 foot = 12 inch = 30,48 cm
1 yard = 3 feet = 0,9144 m
1 km = 0,62137 mile 1 mile = 1 760 yard = 1,6093 km
1 km = 0,540 nautisk mil
1 nautisk mil = 1/4 sjömil = 10 kabellängder = 1,852 km
Areal Area
1 cm 2 = 0,155 square inch 1 square inch = 6,4516 cm 2
1 m 2 = 10,7639 square feet
1,1960 square yard
1 hektar = 10 000 m 2 = 10 dekar (= 10 mål) = 100 ar =
= 2,471 acre
1 square foot = 0,0929 m 2
1 square yard = 0,8361 m 2
1 square kilometer = 0,3861 square mile = 100 hektar
1 acre = 4 840 square yard = 0,4047 hektar
1 km 2 = 1 000 000 m 2 = 0,3861 square mile 1 square mile = 640 acre = 2,590 km 2
Volym Volume
1 cm 3 = 0,0610 cubic inch 1 cubic inch = 16,3871 cm 3
1 liter =
1 dm 3 =
0,8799 quart
1,0567 quart (US)
1,76 pint
1 quart = 1,1365 l
1 quart (US) = 0,9464 l
1 pint = 0,568 l
1 hl =
100 l =
21,997 gallon
26,417 gallon (US)
2,7496 bushel
2,8378 bushel (US)
1 gallon = 4 quart = 4,546 l
1 gallon (US) = 4 quart (US) = 3,785 l
1 bushel = 8 gallon = 36,37 l
1 bushel (US) = 35,24 l
1 m 3 =
35,315 cubic feet
1,3080 cubic yard
1 cubic foot = 0,0283 m 3
1 cubic yard = 0,7646 m 3
1 standard (Petrograd) = 165 cubic feet = 4,672 m 3 1 m 3 = 0,2140 standard
1 famn ved = 2 x 2 x 0,6 m = 2,4 m 3 löst mått = 1 m 3 = 0,4167 famn löst mått
= ca 1,65 m 3 fast mått
1 storfamn ved = 2 x 2 x 3 m = 12,0 m 3 löst mått =
= ca 6,5 à 7,0 m 3 fast mått
1 m 3 = 0,0833 storfamn löst mått
1 fat (barrel) valolja = 170 kg (ca 1/6 long ton) 1 long ton valolja = ca 6 fat (barrels)
1 fat (barrel) rå petroleum = 0,159 m 3 1 m 3 rå petroleum = 6,29 fat (barrels)
588 Statistiska centralbyrån

Statistisk årsbok 2013
Mått och vikt
Vikt, massa Weight
1 kg =
2,2046 pounds
35,274 ounces 1 pound (lb) =
1 ounce (oz) =
16 ounces = 0,4536 kg
12 ounces = 373,2 g (Troy; viktsystem
för guld, silver, platina o. ädelstenar)
0,02835 kg
31,1 g (Troy)
100 kg = 1,9684 cwt 1 cwt (hundredweight) = 112 lb = 50,80 kg
1 ton = 1 000 kg = 1,1023 short ton
0,9842 long ton
1 short ton = 2 000 lb = 907,2 kg
1 long ton = 2 240 lb = 1 016 kg
Elektricitet Electricity
1 kW = 1,36 hk = 1,341 hp (UK) 1 hk = 0,736 kW = 0,746 hp (UK)
1 kWh = 860 kcal 1 000 kcal = 1,16 kWh
Temperatur Temperature
100 °C (Celsius) = 212 °F (Fahrenheit) =
= vattnets kokpunkt
100 °F = 37,78 °C
0 °C = 32 °F = vattnets fryspunkt 0 °F = –17,78 °C
Omräkning från °F till °C: °C = (°F–32) x 5/9 °F = 9/5 °C + 32
Stycketal
Number of pieces
1 dussin = 1 tolft = 12 st; 1 gross = 12 dussin = 144 st; 1 stort
gross = 12 gross; 1 ris papper = 20 böcker à 25 ark = 500 ark.
Måttenheter för skepp
Units of measurement for ships
Registertonnage: 1 reg. ton = 100 eng. cubic feet = 2,83 m 3
Bruttotonnage är innehållet av hela fartyget med överbyggnader
och däckshus. Nettotonnaget anger lastrummets storlek.
Dödvikttonnage är den vikt av tunga varor som skeppet kan
lasta, alltså lastens vikt (dödvikt) i motsats till fartygets vikt.
Den samlade vikten av skepp med last kallas deplacement.
Hastigheten anges i knop = antal nautiska mil (= 1,852 km) i
timmen.
Prefix
Prefixes
Prefix Symbol Faktor Factor
deka da 10
hekto h 10 2 = 100
kilo k 10 3 = 1 000
mega M 10 6 = 1 000 000
giga G 10 9 = 1 000 000 000
tera T 10 12 = 1 000 000 000 000
peta P 10 15 = 1 000 000 000 000 000
Statistiska centralbyrån 589

Engelskt sakregister Statistisk årsbok 2013
Engelskt sakregister
English subject index
A
Abortions 20.14
Abusers, interventions for 19.8, 19.9, 19.10
Accident, death by 20.18
− occupational 12.15
− road traffic 10.16, 10.17, 10.18
Accidents, traffic 10.2
Accommodation establishment 6.19
− category of guests 6.18
− guest-nights 6.19
Accounts, national 15.3 p
− regional 15.10, 15.11
Administrative courts 21.23
Adopted, by country of birth 19.5
Adult education 22.23
Adult educational associations 23.11, 23.12
After school centres 22.8
Agriculture 5.1, 5.11 p
− arable land 5.13
− holdings 5.11, 5.12, 5.18
− organic farming 5.15, 5.17
− use of nitrogen 3.16
− use of phosphorus 3.16
− yield 5.14, 5.16
Air traffic 10.29 f
Aircraft 10.29
Airports 10.30, 10.31
− passengers 10.5
Alcohol, having used 20.2
Alcoholic beverages, consumption 14.14, 14.15
− retail trade 9.15, 9.16
Aliens, naturalised 4.35
Animals 3.12, 5.24
− livestock 5.19, 5.20
− number of animal species 3.12
− red-listed animal species 3.12
− used in experiments 5.24
Aquaculture production 5.29
Arable land 5.13
− consumption of nitrogen 3.16
− consumption of phosphorus 3.16
− use of 5.13
Area 1.1. 1.5, 3.7, 3.8, 4.12
− by county 4.12, 4.14, 4.15
− international perspective 26.10
− of forest land 5.8, 5.26, 5.27
− of municipalities 1.5, 4.16, 4.17
− of water 1.5
− protected forest 5.26
Assessment 16.9, 16.17
Athletics 23.24, 23.25
− federations 23.25
Attorney-General 21.33
B
Balance of payments 9.7
Ballots 24.5, 24.15, 24.16, 24.18
Bank of Sweden, see the Riksbank
Bankruptcies 6.7
Banks 17.8 p, 17.12 p
Basic amount 14.9
Births 4.8, 4.25, 4.29, 25.3
− international perspectives 26.8
Boating 23.1
Bonds 17.8
− in circulation in Sweden 17.8
Book production 23.13, 23.14, 23.15
Books, persons reading 23.27
Bridges 10.8
Broadcasting 23.18
Budget, Swedish State 16.3
Buildings 8.6 p
Built-up areas and associated land, by county 3.7
Burial fees 16.10
Buses 10.10, 10.12, 10.13
Business activities 6.1
Businesses, newly registered 6.16
C
Cadastral and land registration authority 21.26
Campsites, nights spent in 6.4
Capital market 17.1 p
Capital transactions 9.7
Carbon dioxide, emissions of 3.19
Cargo ships 10.24
Cars 10.1, 10.2, 10.10 p
Causes of death 10.16, 10.17, 20.15 20.16, 20.17, 20.18
Central Government Budget 16.1, 16.3 p
Central Government Debt 16.2
Central Government, income tax 16.9
Chemicals, most common in terms of quantity 3.14
Chief Public Prosecutor 21.33
Child care 22.8 p
Children, Ombudsman 21.33
− social service interventions 19.7
Church dues 16.10
Cinemas 23.19
Cinema goers 23.4
Cities, largest 4.17
− international perspectives 26.4
Citizen influence 24.1
Citizenship 4.34
Coast 1.4
Coast, mainland 1.6
Combated oil spills 3.11
Commodities 6.8
− production of 6.8
Companies, credit market 17.13
− joint stock, registered 6.15
− limited by shares 6.16
− registered businesses, newly 6.16
− registered limited 6.15
Compulsory school 22.10, 22.13, 22.14, 22.16
− mother tongue other than Swedish 22.14
− pupils 22.10, 22.13, 22.16
590 Statistiska centralbyrån

Statistisk årsbok 2013
Computers 11.1 p
− use 11.5 p
Confederation of Swedish Enterprise 12.26
Confirmed oil spills 3.11
Construction 8.2
− costs 8.8
− dwellings 8.7
− hourly/monthly earnings 12.29, 12.30, 12.31
Consumer Ombudsman 21.33
Consumer price index 14.6, 14.7, 14.8
− international perspectives 26.19
Consumption 14.1, 14.3, 14.15
− household 13.12, 15.8
− water-, in counties 3.10
Cost-of-living index 14.4
Country of birth 4.31, 4.32, 19.5, 24.8
− of origin 4.32
County Councils, election to 24.8, 24.13, 24.14, 24.15
− finances 16.15
− operating costs for culture 23.6, 23.7
Courts, Administrative 21.23
− District 21.24, 21.25
− of Appeal 21.27
− Supreme 21.28
Cows 5.4, 5.19
Credit market companies 17.13
Crimes 21.11 p
− cleared-up 21.8, 21.13
− persons being subjected to 21.10
− relapse into 21.2, 21.17, 21.18
Criminal (Penal) Code 21.11 p
Crops 5.13
Culture 23.6 p
− operating costs 23.6, 23.7
Current account balance 9.3
D
Dairy and meat production 5.21
Daycare centres 22.8
Deaths 4.26, 4.29, 4.30
− by accident 10.16, 10.18, 20.18
− by cause and age 20.16, 20.17
− infant 4.9, 4.26, 4.29
Debentures 17.8
− in circulation in Sweden 17.8
Debt, State 16.5
Debts, private 3.2
Democracy 24.1, 24.4
Dentists 20.9
Dependency ratio 4.5
Developing countries, Swedish official assistance 16.8
Development see Research and development (R&D)
Disability, Ombudsman 21.33
Disabled persons 19.12
− dwellings 19.12
− labour market situation 12.3
Discrimination, Ethnic, Ombudsman 21.33
Diseases, infectious 20.11
− occupational 12.15
Dismissal 12.4
Dismissal of employees 12.21
District Courts 21.24, 21.25
Divorces 4.24, 4.29
Drivers licences 10.15
Drunkenness 21.21
Dwellings 8.3, 8.4, 8.5
− adapted to elderly or disabled persons 19.12
− completed 8.7
− prices 8.10
− rent by type of dwelling 8.10
− vacant for renting 8.11
Engelskt sakregister
E
Earnings, average hourly 12.29
Economic association 6.16
Economically active population 12.17 p
− by county 12.17
− by industry 12.17, 12.18
− by occupation 12.19
− by sex 12.18, 12.19
Education 22.1 p
− municipal adult 22.23
− population by education level 22.5, 22.6
− pre-school classes 22.8, 22.9
− teachers, on duty and on leave 22.30
Education, higher 22.24 p
− higher, degrees awarded 22.24, 22.25
− higher, doctoral degrees 22.29
− higher, enrolled students 22.24
− higher, first year students 22.24
Educational, associations, adult 23.11, 23.12
− expenditures 22.7
Educational level 22.1, 22.2, 22.5
Elderly people, type of living 19.2
Elderly persons, dwellings 19.12
Elections 24.4 p
− elected 24.8, 24.9
− nominees 24.8
− participation 24.10, 24.11
− referenda 24.17
− to county councils 24.8, 24.13, 24.14,24.15
− to municipal council 24.8, 24.16
− to the European Parliament 24.18, 24.19
− to the Riksdag 24.2, 24.4 p
Electric energy
− consumption of 7.6, 7.7, 7.10
− generation 7.10
− price 7.8
Electricity, international perspective 26.13, 26.14
Electricity supplier, change of 7.15
Elks, killed 5.5, 5.25
Emigrants 4.7, 4.29, 4.30 p
Emissions 3.19, 3.23
− of greenhouse gases 3.23
− to air 3.19
Employed 6.11, 12.10, 12.11, 12.14, 12.16 p
− labour force participation 12.11
− staff training 12.16
− weekly hours 12.11
− work hours per week 12.11
Employees 6.11 p, 12.10 , 12.11, 12.14, 12.16 p
− average hourly earnings 12.29
− by county 12.13
− by economic activities 6.10 p
− by industry 6.11, 12.11
− by legal form 6.10
− by occupation 12.19
− by sector 12.13
− hours worked per week 12.20
− in public sector 12.12
− monthly salaries 12.30 p
− redundancy notices 12.21
Employment offices 12.5, 12.22
− vacancies 12.22
Endangered species 3.12, 3.13
Statistiska centralbyrån 591

Engelskt sakregister Statistisk årsbok 2013
Energy 7.1, 7.3, 7.4, 7.5
− use by type 7.13, 7.14
Enforcement Authorities 21.33
Enterprise, The Confederation of Swedish 12.26
Enterprises 6.10
− basic data 6.13
− branch 6.10
− economic activity 6.10
− expenditure on software 11.11
− expenditure on IT and telecommunication
equipment 11.10
− municipal 6.14
− some central data 6.13
Environment 3.6
− working 12.14
Environmental accounts 3.5
− environmental impact 3.22
− environmental taxes 3.24
− sanction 3.25
Equal Opportunities Ombudsman 21.33
Equalisation, economic 16.14
Equality Ombudsman 21.33
Establishments 6.12
− economic activity 6.12
− hotels and restaurants 9.13
European Parliament, election to 24.18, 24.19
Exchange, OMX, Stockholm 17.10
Exports 9.4, 9.5, 9.8, 9.11, 9.12
− international perspectives 26.16
Exported commodities 9.8, 9.11, 9.12
− by country of destination 9.11, 9.12
− value of 9.8, 9.11, 9.12
F
Family and first names, applications for 4.23
Family day care 22.8
Fiction, reading 23.27
File sharing 11.8
Film Classification, National Board of 23.20
Films 23.19, 23.20
− censored 23.20
− new 23.19
Final tax 13.9
Finance, public 16.3 p
Finances, of county councils 16.15
− of municipalities 16.18
Financial accounts 17.5 p
− financial objects 17.6
Financial market 17.1 p
− financial accounts 17.3 p
− institutes 17.11
− investment funds 17.14
− Riksbanken, the 17.12
Fishery 5.3, 5.6, 5.7, 5.28 p
− fishermen 5.30
− fishing craft 5.30
− yield, landed weight 5.28
Food, consumption 14.3, 14.15, 14.16, 15.8
− production 6.8
Food sales 9.2
Foreign citizens 4.31 p
− naturalised 4.35
Foreign trade 5.10, 9.3, 9.4, 9.5, 9.7 p
Foreign-born persons 4.31, 4.32
Forest 5.8, 5.26 p
− area 5.8, 5.26, 5.27
− by county 5.27
− by ownership 5.8, 5.27
− protected 5.26
− walking in 23.28
Forestry 5.2, 5.8, 5.9, 5.10, 5.26 p
− fellings 5.9
− products 5.10
Fuel, consumption of 7.6
Funeral fees 16.10
G
GDP 15.1, 15.2
General index 17.3
Geographical data 1.1, 1.2
Glass, recycled quantities of 3.20
Goods, important, international perspectives 26.12,
26.16
Government, see the Riksdag
Greenhouse effect 3.4
Greenhouse gases, emissions of 3.23
Grid service 7.9
Gross domestic product 15.1, 15.2, 15,3
Gross fixed capital formation 15.9
Gross national income 15.6
Gross tonnage 10.24, 10.25
Guilty of criminal offences 21.9
H
Handicapped persons, dwellings 19.12
Health 20.6, 20.7
− overweight persons 20.7
− state of health 20.6
Higher education, transition to 22.4
Higher education, see Education
Holdings, agricultural, by size 5.11 p
− with cattle 5.18
− with fowls 5.18
− with pigs 5.18
− with sheep 5.18
Holiday trips 23.5, 23.26
Holiday villages, nights spent in 6.4
Home daycare nurseries 22.8
Home-help services 19.3
Horticulture 5.22, 5.23
Hospital, beds 20.8, 20.10
− healthcare service 20.8
Hotel rooms 6.18
Hotels and restaurants, establishments 9.13
Hotels, nights spent in 6.4
Household Budget Survey 13.3, 13.12
Households 4.21, 4.22, 13.10 p
− disposable income 13.11
− finances13.1, 13.2, 13.3, 17.4
− financial assets and liabilities 17.7
− income composition 13.10
− number of 4.21
− persons 4.22
− structure of income 13.10
− total income 13.10
Housing 8.2
Housing stock 8.1, 8.6
I
Illness 18.3, 20.1
Immigrants 4.7, 4.29 p
− Swedish for 22.15
Imports 9.4, 9.5, 9.8, 9.9, 9.10
− international perspectives 26.16
592 Statistiska centralbyrån

Statistisk årsbok 2013
Imported commodities 9.8, 9.9, 9.10
− by country of consignment 9.9, 9.10
− value of 9.8, 9.9, 9.10
Income 13.4 p, 15.5 p
− average income 13.5, 13.6, 13.7, 13.8
− disposable income 13.11
− from employment 13.4 p
− national 15.6, 15.7
Income composition 13.10
Income-earners 13.4 p
− average income 13.5, 13.6, 13.7
− disposable income 13.11
− final tax 13.9
Index, construction price 14.12
− consumer price 14.7, 14.8
− net price 14.8
− producer price 14.10
− service producer price 14.11
− real estate price 14.13
Infant mortality 4.9, 4.29
Infectious diseases 20.11
Information technology 11.1 p
− computers 11.1 p
− engineers and scientists 11.12
− internet 11.5 p
− investments 11.9
− turnover 11.9
− value added 11.9
Injuries, occupational 12.15
Inmigrants 4.29, 4.30. 4.33
International perspectives 26.3 p
Internet 11.1, 11.2, 11.5 p
− use 11.5 p
Investment funds 17.14
Islands 1.1, 1.3, 1.6, 1.7
IT see Information technology
J
Joint stock companies 6.5, 6.6, 6.15, 6.16
Judicial system 21.1, 21.11 p
K
--
L
Laboratory animals 5.24
Labour force 12.7 p
− educational level 12.9
− foreign born 12.8
− participation of population 12.7, 12.8, 12.9
Labour market 12.2, 12.7 p
Labour market programmes 12.23
Lakes 1.1
Land and water, total area 1.5
Land use 3.1
Land use, by county 3.6
Leaving compulsory school 22.13
Legal aid 21.30
Legal system 21.11 p
Leisure 23.26 p
− holiday home, access to 23.26
− holiday trip 23.26
− reading 23.27
− time-centres 22.8, 22
Libraries, public 23.4, 23.10
− research 23.8, 23.9
Life-saving stations 10.28
Life expectancy 4.27
Life tables 4.27, 4.28
Limited partnership 6.16
Live births 4.25, 4.29, 4.30
− international perspectives 26.8
Livestock 5.19, 5.20, 5.21
− kind 5.19
− production 5.21
Localities 4.11, 4.12, 4.13
− larger 4.11, 4.12
− largest 4.13
− smaller 4.11
− outside 4.14
Lockouts 12.28
Lorries 10.10, 10.12, 10.13
Lorry transportation 10.14
Engelskt sakregister
M
Magazines 23.17
Main land 1.6
Mandate 24.4, 24.13, 24.14, 24.19
Manufacturing 6.2, 6.3, 6.8 p
− consumption of energy 7.6, 7.7
− market value 6.9
− production of commodities 6.8
− value 6.8
Market producers 6.13
− basic data 6.13
Market value, by industry 6.8, 6.9
Marriages 4.19, 4.29, 25.9, 25.10
− married 4.19
Medical care 20.8 p
Medical personnel 20.9
Merchant fleet 10.23
Meteorological, data 2.2, 2.4, 2.5, 2.7, 2.10, 2.11
− stations 1.1, 2.4, 2.5, 2.7, 2.10
Methane, emissions of 3.19
Metro traffic 10.19, 10.20, 10.21
Migration 4.29
Military expenditures, international perspectives 26.22
Mobile telephone 11.4
Monthly salary, 12.30 p
Moose 5.5, 5.25
Mother tongue other than Swedish 22.3, 22.14
Motor vehicles 10.10, 10.11, 10.12, 10.13
Motorcycles 10.10, 10.11, 10.12, 10.13
Mountains 1.1
Multilateral, assistance 16.8
Municipal councils, elections 24.8, 24.16
Municipal enterprises, by field of activity 6.14
Municipalities, finances 16.18
Municipalities, operating costs for culture 23.6
− population of 4.16, 4.17
− tax base 16.12
− tax rates 16.12
− taxable income 16.12
Municipality expenses 16.16
Museums 23.21
N
Names 25.2, 25.4 p
− applications for 4.23
− given to boys 25.5
− family names 25.8
− female names 25.6
− given to girls 25.4
− male names 25.7
− most popular in Sweden 25.2
Statistiska centralbyrån 593

Engelskt sakregister Statistisk årsbok 2013
National accounts 15.3 p
− gross domestic product 15.3 p
− gross fixed capital formation 15.5
National Bank, see the Riksbank
National disposable income 15.7
National income 15.6
National Labour Market Board, expenditures 12.23
National parks 3.8
National real estate tax 16.11
National wealth tax 16.11
Nature, protected 3.2, 3.3
Nature reserves 3.9
Navigation, aids to 10.28
Net trade 9.5
Newspapers, daily 23.16
Nitrous oxides, emissions of 3.19
Non-life insurance 17.15
Non-scheduled air traffic 10.29 f
Nuclear power, availability 7.12
− capacity 7.12
− international perspectives 26.15
− output 7.12
− plants 7.12
− referenda 24.17
− technical equipment 7.10
Nurses 20.9
O
Occupation 12.19
Occupational accidents 12.15
− diseases 12.15
− injuries 12.15
Offences 21.11 p
− persons found guilty of criminal 21.15
− reported 21.3, 21.6, 21.7
Oil spills 3.11
Ombudsman 21.32, 21.33
− the Children 21.33
− the Consumer 21.33
− the Disability, Office of 21.33
− the Discrimination, Ethnic 21.33
− the Discrimination, Sexual 21.33
− the Equal Opportunities 21.33
− the Parliamentary 21.32
OMX, Nordic Exchange Stockholm 17.10
Orchestras, activities and finances 23.22
Organic farming 5.15, 5.17
Outmigration 4.29
Overweight persons 20.5, 20.7
P
Paper, recycled quantities of 3.20
Pardon, petitions for 21.29
Parks, national 3.8
Parliament, elections 24.4 p
Parliamentary Ombudsmen 21.32
Passenger cars 10.10, 10.11, 10.12, 10.13
Paternity 19.6
Patents 6.17
Payments, balance of 9.7
Penal code 21.11 p
Pensions 17.17, 18.10
− old age 18.10
− pension balance 17.17
Pensioners18.10
Periodicals 23.17
Pesticides 3.15
Petitions for pardon 21.29
Pharmacies 20.12 p
− sales of drugs 20.12, 20.13
− sales of perscription drugs 20.12
Physicians 20.9
Physiotherapists 20.9
Pigs 5.4, 5.19
Pilotage 10.28
Plants, horticultural 5.23
− number of species 3.12
− red-listed species 3.12
Politics 24.4 p
Population 4.1, 4.2, 4.4, 4.6, 4.10 p, 12.8
− by age 4.19
− by citizenship 4.34
− by civil status 4.19
− by counties 4.11, 4.12, 4.15 p
− by country of birth 4.31, 4.32
− by country of origin 4.31
− by education level 22.5, 22.6
− by field of study 22.6
− by sex 4.6, 4.16, 4.17, 4.19
− by single years 4.19
− changes 4.10 p, 4.24 p
− density of 4.17
− economically active 12.17, 12.18
− estimated int. 26.5
− in labour force 12.7, 12.8
− in rural areas 4.11, 4.14
− international perspectives 26.3 p
− labour force participation 12.7
− of localities 4.11, 4.12, 4.13
− of municipalities 4.16, 4.17
− of the largest municipalities 4.18
− projection 4.20
Ports
− goods handled 10.6
− Swedish 10.26
Post-graduate education 22.26 p
− doctoral degree 22.29
− enrolments 22.27, 22.28
− first year students 22.26
Power, water 7.11
− developed 7.11
Precipitation 2.2, 2.7, 2.8, 2.11
Premium pension savers 17.16
Pre-schools 22.8, 22.9
Prices 14.1, p
− general 14.1
− real estate 14.2
Prisons 21.19
Production 6.8 p
− market value 6.8, 6.9
− of commodities, value 6.8
− of commodities, quantity 6.8
Prosecutor, Chief Public 21.33
Protected nature 3.2, 3.3
Public Consumer Complaints Board 21.33
Pupils 22.9 p
− abroad, Swedish schools 22.16
− adult education 22.23
− compulsory school 22.10, 22.13, 22.14, 22.16
− folk high schools 22.22
− get access to national programs 22.13
− mother tongue other than Swedish 22.14
− pre-school classes 22.9
− upper secondary school 22.16 p
594 Statistiska centralbyrån

Statistisk årsbok 2013
R
Rail network 10.4
Railways 10.4, 10.19, 10.20, 10.21
− length of lines 10.19
− operating accidents 10.21
− operations 10.20
− rolling stock 10.19
Reading 23.2, 23.27
− fiction 23.27
− talking books 23.27
Real estate prices 14.2
Recycling 3.20
Red-listed species 3.12, 3.13
Redundancy notices, persons receiving 12.4, 12.21
Referenda 24.17
Regional gross domestic product 15.10 p
− by county 15.10, 15.11
− per capita 15.11
Registration authority, cadastral and land 21.26
Reindeer 5.20
Relapse into crime 21.17, 21.18
Removals 4.3
Rent 8.2, 8.9, 8.10
Rent Tribunals 21.31
Research 22.31 p
Research and development (R&D) 22.35 p
− expenditure by performing sector 22.32, 22.33
− government grants 22.38
Research libraries, media circulation, staff, costs 23.9
− stocks and acquisitions 23.8
Residential buildings 8.6 p
− construction costs 8.8
− production costs 8.8
Retail trade 9.13, 9.14, 9.15
− annual turnover 9.14
− earnings 12.31
− establishments 9.13
− sales 9.6
− spirits and wines 9.15, 9.16, 9.17
Riksbank, the (Riksbanken) 17.12
− assets and liabilities 17.12
Riksdag, activities 24.12
− elections to 24.4 p
− the composition of 24.7
Riksdag, composition of, by sex 24.3
Rivers 1.1
Road network 10.3
Road traffic accidents 10.16, 10.17, 10.18
Roads 10.7 p
− construction of 10.7
− length of roads10.8, 10.9
− state expenditures for maintenance 10.7
− traffic accidents 10.16, 10.17, 10.18
Rural areas 4.11, 4.14
S
Salaries 12.1, 12.29 p
Salary, average monthly, by level and education 12.30
− by sector 12.31, 12.32
− occupations with highest 25.13
− occupations with lowest 25.17
Salt water fishing 5.3, 5.6, 5.7, 5.28, 5.30
Scheduled air traffic 10.29 f
Schools 22.9 p
− compulsory 22.10, 22.13, 22.14
− folk high 22.22
Engelskt sakregister
− for children with hearing or speech defects 22.12
− for children with impaired vision 22.12
− for the intellectually disabled 22.11
− pre-school 22.9
− Swedish, abroad 22.16
− upper secondary 22.16 p
Sea-fishery 5.28, 5.30
Sea fishery yields 5.28
Securities 17.8 p
− bonds 17.8
− debentures 17.8
− Exchange, Stockholm 17.10
− shares 17.9
Service producer price index 14.11
Service trades 9.13 p
Shares 17.9
Sheep 5.4, 5.19
Shipping 10.22 p
− net turnover 10.22
Shops, number of 9.14
Shores 1.4
Sickness 18.3, 18.4
Sickness compensation 18.7
Sickness, insurance 18.3, 18.5
Sludge 3.18
Smokers, everyday- 20.4
SMS 11.4
Social protection benefits, expenditure 15.12
Social assistance 19.4
Social insurance 18.2, 18.8, 18.9
Social security 18.1
Social security benefits 19.14
Social services 19.1
Social welfare 19.5 p
− adult substance abusers, interventions for 19.8
− care in treatment/residential homes 19.11
− transport service 19.13
Software, enterprise expenditure 11.11
Sole trader 6.16
Summer temperature 2.5, 2.6
Sound broadcasting, see Television
Spill sources, identified 3.11
Spills, combated 3.11
− confirmed 3.11
Spirits, retail trade 9.15, 9.16, 9.17
Sports 23.3, 23.24, 23.25
Staff and labour force training 12.16
State, budget 16.3 p
− debt 16.5
− expenditures 16.3, 16.4, 16.7
− revenues 16.3, 16.6
Stillbirths 4.26
Stoppages of work 12.28
Strikes 12.28
Study circles 23.4, 23.11
Substance abusers 19.8, 20.15, 20.16, 20.17
Supervision, institutional and non-institutional, 21.20,
21.22
− intensive 21.19, 21.20
Supreme Court 21.28
Suspected of crimes 21.14
Swede, the average 25.1
Swedish Enterprise, Confederation of 12.26
Swedish krona, value, 14.5
Swedish schools abroad, pupils 22.16
Swedish State budget 16.3 p
Swedish Trade Union Confederation, LO 12.27
Statistiska centralbyrån 595

Engelskt sakregister Statistisk årsbok 2013
T
Talking books, listening to 23.27
Tax 13.9, 16.9 p
− central government income 16.9 p
− final 13.9
− national real estate 16.11
− national wealth 16.11
Tax, basis, local, by county 16.13
− municipalities 16.12, 25.18
Tax rate, local, by county 16.13
− municipalities 16.12, 25.18
Teachers 22.30
Television 23.18
Temperature 2.1, 2.2, 2.4 p, 2.9 p
Tenancy Tribunals 21.31
Tenant-owner association 6.16
Theatre, activities and finances 23.23
Threat, persons being subjected to 21.4, 21.10
Tonnage, gross 10.24 p
Top ten 25.2 p
− birthdays 25.3
− divorce 25.10
− first-time parents 25.11
− local tax rates 25.18
− marriage 25.9
− names 25.2, 25.4 p
− occupations 25.12-25.17
Total area, land and water 1.5, 3.6
Tractors 10.10, 10.12
Trade 9.1, 9.4, 9.5, 9.6
Trade, internal 9.13 p
− external 9.8 p
Trade Union Federation, The Swedish 12.27
Trade Unions 12.27
Trading partnership 6.16
Traffic accidents 10.16 p, 20.16 p
Tram traffic 10.19, 10.20, 10.21
Transport 10.1 p
− service for elderly 19.13
Treasury bond rate 17.2
U
Unemployment 12.7 p
− insurance funds 12.24, 12.25
− international perspectives 26.18
Upper secondary school 22.16, 22.17, 22.18, 22.19,
22.20, 22.21
− applicants and admissions 22.17
− basic eligibility for university education 22.21
− obtained average grade 22.21
− students 22.16, 22.18, 22.19, 22.20, 22.21
− students leaving school 22.20
V
Vacancies 12.22
Vans 10.10
Vehicles 10.1
Vehicles, motor 10.10 p
Vessels 10.23 p
− by main use 10.23
− by nationality 10.24
Violence, persons being subjected to 21.4, 21.5, 21.10
Voter turnout 25.19
W
Wages 12.1, 12.29 p
Waste, generation of 3.21
Wastewater treatment plants 3.18
Water, area 1.5
− consumption 3.10
− power 7.11
Wealth 13.13
Weather 2.1 p
Weeklies 23.17
Wind power 7.2, 7.10
Wines, retail trade 9.15, 9.16, 9.17
Women per 1 000 men, internat. 26.7
Work, hours per week 12.20
Workers, Central Organization of 12.27
Working environment for employed persons 12.14
World population 26.1, 26.2
Y
Yields 5.16
− international perspectives 26.11
596 Statistiska centralbyrån

Statistisk årsbok 2013
Svenskt sakregister
Svenskt sakregister
Swedish subject index
A
Aborter, fullgångna graviditetsveckor 20.14
Adopterade efter födelseland 19.5
Adoptioner, nationella 19.5
Aktiebolag 6.5, 6.6, 6.15, 6.16
− avregistrerade 6.15
− nyregistrerade 6.15, 6.16
− taxering 16.9
Aktier 17.6, 17.7, 17.9
Aktivitetsersättning 18.7, 18.8
Alkohol, använt 20.2, 20.3
AKU, arbetskraftsundersökningarna 12.7 f, 12.20 f
Alkoholdrycker, detaljhandel 9.15, 9.16, 9.17
− försäljning 9.16, 9.17
Alkoholförgiftning, dödsorsak 20.16, 20.17
Alkoholhaltiga drycker, försäljningsställen 9.16
− konsumtion 14.14, 14.15
Alkoholmissbrukare, se Missbruk
Allmän försäkring, prisbasbelopp 14.9
− sjukförsäkring 18.5
Allmänfarliga brott 21.11, 21.13 f
Allmänna reklamationsnämnden 21.33
Allmänna val 24.4 f
Allmänläkarvård 20.8
Aluminium, återvinning 3.20
AMU, arbetsmarknadsutbildning 12.23
− utgifter 12.23
Animaliska produkter 5.21
Anmälningspliktiga sjukdomar 20.11
Anslag, forsknings- och utvecklingsverksamhet 22.38
Anställda, antal 6.10, 6.11, 12.12, 12.13
− efter juridisk form 6.10, 6.11
− efter län 12.13
− efter näringsgren 6.10, 6.11
− efter sektor 12.13
− i enskild tjänst 12.20
− i offentlig tjänst 12.20
− i privat sektor 12.20
− inom offentlig sektor 12.12, 12.20
Apotek 20.12 f
− försäljning mot recept 20.12
− läkemedelsförsäljning 20.12, 20.13
Arbetande 12.7 f
Arbetsförmedling 12.5
Arbetsförmedling, nyanmälda lediga platser 12.22
Arbetsinkomst, genomsnittlig 12.29 f, 13.8
Arbetsinställelser 12.28
Arbetskraften 12.7 f
− utbildningsnivå 12.9
Arbetskraftstillhörighet 12.7,12.9
Arbetskraftsundersökningarna, AKU 12.7 f, 12.20f
Arbetslösa 12.7 f
− internat. 26.18
− kontant stöd 12.23
Arbetslöshetskassor 12.24, 12.25
Arbetsmarknad, allmänt 12.2
Arbetsmarknad 12.7 f
Arbetsmarknadsstöd 13.10
Arbetsmarknadsutbildning, AMU 12.23
Arbetsmarknadsverket 12.23
Arbetsmiljö, ålder och kön 12.14
Arbetsolyckor 12.15
Arbetssjukdomar 12.15
Arbetsskador 12.15
Arbetsställen 6.12, 9.13
− efter storleksklass 6.12
Arbetstid 12.11, 12.20
Arbetstimmar, antal 12.20
Areal, frilands- 5.23
− hela riket 1.1, 1.5
− internat. 26.3, 26.6
− jordbruks- 5.23
− nationalparker 3.8
− skogsmark 5.26, 5.27
− skyddad skogsmark 5.26
− vatten- 1.5
Arrendenämnder 21.31
ATP, se AP-fonder
Avfall, uppkomst av 3.21
Avsändningsland, import 9.9, 9.10
B
Bantrafik 10.19, 10.20, 10.21
Barn, födda 4.25
− i barnomsorg 22.8
− insatser för barn och unga 19.7
Barnadödlighet 4.26, 4.29
Barndaghem, se Daghem
Barnmorskor, sjuksköterskor antal 20.9
Barnombudsmannen (BO) 21.33
Barnomsorg 22.8 f
Barnpension, utgifter 18.8
Basbelopp, se Prisbasbelopp 14.9
Bebyggd mark 3.6, 3.7
Bebyggelse 8.2
Bedrägeribrott 21.11, 21.13 f
Befolkning 4.1, 4.4, 4.10 f, 26.1, 26.2
− efter arbetskraftstillhörighet 12.7
− födelseland 4.31, 4.32
− förvärvsarbetande 12.17 f
− förändringar i världen 26.2
− inkomst 13.4
− kön och ålder, internat. 26.7
− medborgarskap 4.34
− näringsgren 12.18
− prognos 4.4
− tillväxt i världen 26.1
− täthet 4.2
− ursprungsland 4.32
− utbildningsinriktning 22.6
− utbildningsnivå 22.5
− internat. 26.8, 26.9
Befolkningsprognos, se Folkmängd, beräknad
Befolkningsutvecklingen, den svenska 4.10 f
Begravningsavgift 16.10
Bekämpningsmedel 3.15
− användningsområden 3.15
Berg 1.1
Bergshöjder 1.1
Statistiska centralbyrån 597

Svenskt sakregister Statistisk årsbok 2013
Berusade, omhändertagna 21.21
Bestämmelseland, export 9.11, 9.12
− Sveriges 9.7
Betyg, i gymnasieskolan per program 22.21
Bibliotek 23.4
Bibliotek, folk- 23.10
− forsknings- 23.8, 23.9
Bibliotekarier, antal 23.9
Bilar 10.1
Bilar, avställda 10.10
− per invånare 10.10
− registrerade 10.10 f
− årsmodell 10.13
− ägarens kön 10.11
− ägarkategori 10.11
Bilateralt bistånd 16.8
Biografbesök 23.4, 23.19
Biografbyrå, Statens 23.20
− granskade filmer 23.20
Biografer 23.19
Bistånd, ekonomiskt 19.4, 19.14
− till u-länder 16.8
Bistånd, bilateralt 16.8
− multilateralt 16.8
BNP, bruttonationalprodukt 15.1, 15.2, 15.3 f
− efter näringsgren 15.4
− till marknadspris 15.3, 15.5, 15.7
− utvecklingen under 1900-talet 15.1
− utvecklingen fr.o.m.1951 15.2
Boende 8.2
Boendeformer, särskilda 19.12
Bojar 10.28
Bokbestånd, bibliotek 23.8, 23.10
Bokläsning 23.2, 23.27
− skönlitteratur 23.27
− talböcker, lyssna till 23.27
Bokproduktion 23.13, 23.14, 23.15
Bolag, nyregistrerade 6.16
Bostad, konsumentprisindex 14.8
− konsumtion 15.8
− årshyra 8.10
Bostadsbeståndet 8.1, 8.6
− flerbostadshus 8.6
− lägenheter 8.6
− småhus 8.6
Bostadsbyggande 8.6 f
− lägenheter, nybyggda 8.7
Bostadshus 8.6, 8.7 f
− bestånd 8.6
− byggnadskostnader 8.8
− flerbostadshus 8.6
− produktionskostnader 8.8
− småhus 8.6, 8.7
Bostadsinstitut 17.13
Bostadslägenheter, se Lägenheter
Bostadsmark 3.7
Bostadsrättsförening 6.16
Bostäder 8.6 f
− använda energislag 7.14
Broar 10.8
Brott, anmälda 21.6, 21.7, 21.11, 21.12, 21.13
− mot allmän ordning 21.11, 21.13 f
− mot allmän verksamhet 21.11, 21.13 ff
− mot borgenärer 21.11, 21.13 f
− mot brottsbalken 21.11, 21.13 f
− mot enskild person 21.3
− mot familj 21.11, 21.13 f
− mot frihet och frid 21.11, 21.13 f
− mot liv och hälsa 21.11, 21.13 f
− mot narkotikastrafflagen 21.11, 21.13 f
− mot person 21.10
− mot rikets säkerhet 21.11, 21.13 f
− mot trafikbrottslagen m. m. 21.11, 21.13f
− polisanmälda 21.11, 21.12, 21.13
− återfall 21.2, 21.17, 21.18
Brottmål 21.24, 21.27
Bruttodräktighet 10.24, 10.25
Bruttoinvesteringar, inom näringsliv 15.9
− offentliga myndigheter 15.9
Bruttonationalinkomst 15.6
Bruttonationalprodukten, se BNP
Bruttoregionprodukt 15.10 f
− efter län 15.10
− per invånare 15.11
Brännvin, försäljning 9.15, 9.16, 9.17
Budget, statens 16.3 f
Budgetredovisning, statens 16.3 f
Bussar, registrerade 10.10, 10.12, 10.13
Butikshandel 9.13
Byggande 8.2
Byggnader, bostadsbestånd 8.6, 8.7 f
Byggnadskostnader för bostadshus 8.8
Byggnadsprisindex 14.12
Bytesbalans 9.3, 9.7
Båkar 10.28
Båtliv, det svenska 23.1
Bär, areal 5.23
Böcker 23.8, 23.9, 23.10, 23.13, 23.14, 23.15
− lån 23.9, 23.10
− läsning av 23.27
− talböcker 23.27
C
Campingplatser, övernattningar 6.4
Campylobacterinfektion 20.11
Centrala museer 23.21
Chartertrafik, flyg 10.29 f
Civilförvaltningen, allmänna, anställda 12.12
Civilstånd 4.19
D
Dagbarn 22.8
Dagbefolkning 12.17, 12.18
Daghem 22.8
Dagligrökare 20.4
Dagligvaruhandeln 9.14
− butiker 9.14
− omsättning 9.14
Dagstidningar 23.16
Databaser, antal 23.8
Datakonsulter 11.9, 11.12
Dataservice 11.9 11.12
Dator 11.1 f, 11.2, 11,3
− användning av företag 11.1
− användning av privatpersoner 11.2
− hemdatorer 11.2 f
− Internet 11.5 f
− tillgång till 11.3
Datoranvändning 11.1 f
Demokrati 24.1, 24.4 f
Detaljhandel 9.6, 9.13
− arbetsställen 9.13
− omsättning 9.13
Detaljhandelspriser, se Konsumentpriser
Diskrimineringsombudsmannen 21.33
Disponibel inkomst 13.11
Djur 3.12 f
− rödlistade 3.12, 3.13
− utrotningshotade 3.12, 3.13
598 Statistiska centralbyrån

Statistisk årsbok 2013
Djur- och växtskyddsområden 3.9
Doktorander 22.27, 22.28
− nybörjare 22.27
Doktorsexamina 22.29
Dramaten 23.23
Drunkning 20.15, 20.18
Döda 4.26, 4.29, 4.30, 20.15, 20.16, 20.17, 20.18
− i 1:a levnadsåret 4.26, 4.29, 20.16, 20.17
− internat. 26.3
− olyckshändelse 10.16, 10.17, 20.16, 20.17, 20.18
− på 1 000 levande födda 4.26
Dödfödda, se Födda
− spädbarns- 4.29, 4.30
Dödsorsaker 10.16, 10.17, 20.15, 20.16, 20.17, 20.18
Dödviktstonnage, internat. 26.17
E
Efterlevandepension 18.8
Efterlevandestöd till barn 18.8
EG (EU), utrikeshandel 9.9, 9.10, 9.11, 9.12
Ekologisk odling 5.15, 5.17
Ekonomi, se Inkomst resp. Förmögenhet
Ekonomisk förening 6.16
Ekonomiskt bistånd 19.4, 19.14
Elektrisk energi, export 7.10
− förbrukning 7.6, 7.7, 7.10
− förbrukning, internat. 26.14
− leveranser efter mottagarkategori 7.10
− pris för hushållskunder 7.8
− produktion 7.10, 7.11
− produktion, internat. 26.13
Elektronikindustrin 11.9, 11.12
Elenergi, se Elektrisk energi
Elever, i förskoleklass 22.8, 22.9
− i grundskolan 22.10, 22.13, 22.14
− i grundskolan efter modersmål 22.14
− i gymnasieskolan 22.18, 22.19
− i kommunal vuxenutbildning 22.23
− i specialskolan 22.12
− i särskolan 22.11
− i utlandsskolor, svenska 22.16
− med behörighet till nationellt program 22.13
− vid folkhögskolor 22.22
Elhandelsföretag, byte av 7.15
Elleverantör, byte av 7.15
Elström, produktion 7.10, 7.11
Emigranter, se Utvandrare
Energi 7.1, 7.3, 7.4, 7.5
− allmänt 7.1
− använda energislag i bostäder och lokaler 7.14
− elektrisk energi 7.3
− förbrukning av 7.5
− internat. 26.13, 26.14, 26.15
− kärnkrafts- 7.12
Enskild näringsidkare 6.16
Etnisk diskriminering, ombudsman mot 21.33
EU (EG), utrikeshandel 9.9, 9.10, 9.11, 9.12
− val 24.18
Europaparlamentet, mandat 24.19
Examina, högskolor 22.24, 22.25
− per högskola 22.24
Export 9.4, 9.5, 9.11, 9.12
Export av varor 9.8 f
− efter bestämmelseland 9.11, 9.12
− värde 9.8, 9.11, 9.12
F
Fackliga organisationer 12.27
Faderskap 19.6
Fakulteter, se Forskningsämnen, nationella
Fall, dödsorsak 20.18
Familjedaghem 22.8
Farledsgrupper 10.28
Fartygstrafiken i rikets hamnar 10.26, 10.27
Fastighetsdomstolsmål 21.24
Fastighetspriser 14.2
Fastighetsprisindex, för småhus 14.13
Fastighetsskatt 16.11
Fastighetstaxeringsmål 21.23
Fett, mat- 14.14 14.15
Fildelning 11.8
Filmer, granskade 23.20
Filmpremiärer 23.19
Finansiell balans 9.7
Finansiella företag 17.11 f
− institut 17.11
− investeringsfonder 17.14
− kreditmarknadsföretag 17.13
Finansmarknad 17.1 f
Finansräkenskaper 17.5 f
− finansobjekt 17.5, 17.6
− hushåll, finansiella tillgångar 17.7
− hushåll, ställningsvärden 17.7
Fisk, produktion av 5.29
Fiskare, antal m. m. 5.30
Fiske 5.3, 5.6, 5.7, 5.28, 5.30
− båtar, antal, storlek 5.30
− fångst 5.28
− produkter från, producentprisindex 14.11
− saltsjö- 5.28, 5.30
Fjäderfäkött, produktion 5.21
Floder 1.1
Flyg, charter- 10.29 f
Flyggods 10.29
Flygolyckor, dödsorsak 20.18
Flygpassagerare 10.29 f
Flygplatser 10.29 f
− passagerare 10.5
− trafik 10.29
Flygtrafik 10.29 f
Flyttning, inrikes 4.3
Fläsk, produktion 5.21
Folkbibliotek 23.4, 23.10
Folkhögskolor, elever 22.22
Folkmängd 4.6, 4.10 f
− areal 4.17
− beräknad 4.20
− beräknad, internat. 26.5
− civilstånd 4.19
− ettårsklasser 4.19
− glesbygd 4.11, 4.14
− historisk översikt 4.10 f
− internat. 26.3, 6.4, 26.5, 26.6
− kommuner 4.16, 4.17 4.18
− kommuner, de största 4.18
− kön 4.10, 4.16, 4.17, 4.19, 4.20
− länsvis 4.11, 4.12, 4.14, 4.15
− småorter 4.11
− städer, de största, internat. 26.4
− tätorter 4.11, 4.12, 4.13, 4.14
− ålder 4.20
Folkmängdens förändringar 4.29
− i vissa länder, internat. 26.5
− kommuner 4.30
− län 4.30
Folkmängdsprognos 4.20
− internat. 26.5
Folkmängdstäthet, internat. 26.3, 26.6
− länsvis 4.14
Svenskt sakregister
Statistiska centralbyrån 599

Svenskt sakregister Statistisk årsbok 2013
Folkomröstningar 24.17
Folkpensioner 18.8, 18.10
Folktäthet, internat. 26.3, 26.6
Folkökning 4.10, 4.29, 4.30
− internat. 26.3
Fondbörs, Stockholms, se OMX Nordiska börs
Stockholm
Fordon 10.1
Forskarutbildning 22.26, 22.27, 22.28
− avlagda examina 22.29
− doktorander 22.26, 22.27, 22.28
− nybörjare 22.26
Forskning 22.31 f
Forsknings- och utvecklingsverksamhet 22.31 f
− statliga anslag 22.38
− utgifter 22.31, 22.32, 22.33, 22.34, 22.35
− årsverken 22.35, 22.36
Forskningsbibliotek 23.8, 23.9
− bestånd och tillväxt 23.8
− utlåning, personal, kostnader 23.9
Forskningsämnen, nationella 22.26 f
Fosfor, jordbrukets användning 3.16
Frilandsareal, trädgårdsväxter 5.23
Fristående skolor, utbildning vid 22.13, 22.20
Friställda, se Arbetslösa
Fritid, 23.4, 23.26 f
− bokläsning 23.27
− fritidshus, tillgång till 23.26
− semesterresa 23.26,
Fritidshem 22.8
Fritidsvanor, se Fritid
Frivård 21.20, 21.23
Fruktträd, areal 5.23
Frågor, Riksdagen 24.12
Frånskilda, se Skilda
Funktionsnedsatta, på arbetsmarknaden 12.3
Fyrar 10.28
Får 5.4, 5.19
− företag med 5.18, 5.19
Fängelse 21.19
Färdtjänst 19.13
Färjleder 10.8
Födda 4.8, 25.3
− död- 4.26
− kön 4.25
− levande 4.25
− levande, internat. 26.8
− moderns ålder, internat. 26.8
− sannolik återstående livslängd 4.27
− utom äktenskap 4.25
− utrikes 4.31, 4.32
Födelsedag 25.3
Födelseland 4.31
Födelseöverskott 4.30, 4.31
Födoämnen, konsumtion 14.14, 14.15, 15.8
Förarbehörighet 10.15
Företag 6.10 f
− antal anställda 6.10
− efter juridisk form 6.10, 6.11
− efter näringsgren 6.11, 6.13
− ekonomiska basfakta 6.13
− inom bolagssektorn 6.13
− jordbruks- 5.11f, 6.10, 6.11
− näringsgren 6.10, 6.11
− utgifter för data- och telekommunikation 11.10
Förfalskningsbrott 21.11, 21.13 f
Förfrysning, dödsorsak 20.18
Förgiftning (alkohol-), dödsorsak 20.16, 20.17
Förlagsbevis 17.8
Förmögenhet 13.13
− kön, ålder 13.13
− netto- 13.13
− storlek 13.13
Förmögenhetsskatt 16.11
Förnamn, ansökningar 4.23
Förskingring 21.11, 21.13 f
Förskola 22.8, 22.9
Förskoleverksamhet 22.8
Förstagångsväljare 24.2
Försäkring, allmän- 18.5, 18.8
− avgångsbidrags- 17.15
− basbelopp 14.9
− fastighets- 17.15
− flyg- 17.15
− företags- och fastighetsförsäkring 17.15
− föräldra- 18.6
− grupp- 17.15
− hem- 17.15
− hem- och villa 17.15
− husdjurs- 17.15
− kredit- 17.15
− luftfarts- 17.15
− motorfordons- 17.15
− olycksfalls- 17.15
− prisbasbelopp 14.9
− sjuk- 17.15
− sjöfarts- 17.15
− skade- 17.15
− trafik- 17.15
− transport- 17.15
− trygghets-, vid arbetsskada 17.15
− villa- 17.15
Försäljning av alkoholdrycker, detaljhandeln 9.15, 9.16
− per invånare 9.17
Försöksdjur 5.24
Försörjningsbalans 15.5
Försörjningskvoten 4.5
Förtidspensioner 18.8
Förvaltningsdomstolar, inkomna mål 21.23. 21.27
Föräldraförsäkring 18.6
Föräldrapenning 18.6
G
Generalindex 17.3
Genomsnittlig timförtjänst 12.29
Geografiska uppgifter 1.1 f
Geriatrik, vårdplatser 20.10
Gifta 4.19
Giftermål 4.29, 25.9, 25.10
Glas, återvinning 3.20
Glesbygd 4.11, 4.14
− folkmängd 4.14
Godsmängd, transporterad 10.14, 10.20
Godstrafik, bil 10.14
− flyg 10.29
− järnväg 10.20
Gonorré 20.11
Grisar 5.4, 5.19
Grundskolan 22.10, 22.13, 22.14, 22.16
Gränser, Sveriges 1.1
Gymnasieskolan 22.16 f
− avgångna med fullbordad utbildning 22.21
− genomsnittlig betygspoäng 22.21
− grundläggande behörighet till universitet och högskolor
22.21
− program, nationella 22.20
− program, specialutformat 22.19 f
600 Statistiska centralbyrån

Statistisk årsbok 2013
− slutbetyg 22.21
− sökande och antagna 22.17
− utlandsskolor, svenska 22.16
− övergång till högskolan 22.4
Gödselmedel 3.16
− handelsgödsel 3.16
− stallgödsel 3.16
H
Hamnar 10.26, 10.27
− godsmängd 10.6, 10.26
− hanterad godsmängd 10.26
Handel 9.1, 9.5, 9.6
Handel, butiks- 9.13
− dagligvaru-, nedläggningar 9.14
− dagligvaru-, nyetableringar 9.14
− detalj- 9.13
− detalj-, arbetsställen 9.13
− detalj-, försäljning 9.13
− inrikes- 9.13, 9.14
− utrikes- 9.7 f
− utrikes-, internat. 26.16
Handelsbalans 9.7
Handelsbolag 6.16
Handelsflottan 10.23
− internat. 26.17
Handelsnetto 9.5
Handikappersättning 18.8
Handikappombudsmannen (HO) 21.33
Havsvatten 1.5
Heldygnsinsatser för barn och unga 19.7
Hemdator se Dator
Hemlån av böcker 23.9, 23.10
Hemtjänst 19.2, 19.3
Hepatit 20.11
HIV-infektion 20.11
HomO 21.33
Hot 21.4
Hot, personer utsatta för 21.10
Hotell 6.18, 6.19
− arbetsställen 9.13
− beläggning 6.18
− omsättning 9.13
− rum, belagda 6.18
− övernattande gäster 6.19
− övernattningar 6.4
Hovrätter, inkomna mål 21.27
Husdjur 5.19, 5.20
Hushåll, antal 4.21, 4.22
− antal barn 4.22
− boende 4.22
− finansiella tillgångar 17.7
− inkomststruktur 13.10
− ställningsvärden 17.7
− utgifter 13.12
Hushållens ekonomi 13.1, 13.2, 13.3, 17.4
− förmögenhet 13.2
− inkomster 13.1
− lån 17.4
− utgifter 13.3
Hushållsartiklar, konsumentprisindex 14.8
Husvagnar, registrerade 10.10
Hyra per m 2 8.10
− förändring 8.9
Hyresnämnder 21.31
Hyresrätt 8.7
Hyror 8.2
Häktade 21.19
Svenskt sakregister
Hälso- och sjukvård 20.8 f
− konsumtion 15.8
− personal 20.9
Hälsotillstånd 20.1, 20.6 f
Högmålsbrott 21.11, 21.13, 21.15, 21.16
Högskolan, doktorander 22.26
− examinerade 22.24, 22.25, 22.29
− nybörjare 22.24
− registrerade 22.24
− studerande per högskola 22.24
Högsta domstolen, ansökningar om prövningstillstånd
21.28
Höns och kycklingar 5.19
Höns 5.19
− företag med 5.18, 5.19
Hörselvårdsassistenter 20.9
I
Idrott 23.24, 23.25
− specialförbund 23.25
Idrottsföreningar 23.3, 23.24, 23.25
Import 9.4, 9.5
− procent av BNP 9.4
− värdet av 9.5
Import av varor 9.8, 9.9, 9.10
− efter avsändningsland 9.9, 9.10
− värde 9.8, 9.9, 9.10
Import och export av viktiga varor, internat. 26.16
Inbrott 21.11, 21.13 f
Industri 6.2, 6.3, 6.8 f
− förbrukning av elektrisk energi 7.6, 7.7
− investeringar 6.2
− kapacitetsutnyttjande 6.3
− produktionens saluvärde 6.9
− producentprisindex 14.10
Infektionssjukdomar, anmälningspliktiga, rapporterade
fall 20.11
Inflyttade, för kommuner 4.30
− för län 4.30
− inrikes och utrikes 4.30
Inflyttningsöverskott 4.30
Informationsteknologi 11.1 f
− datakonsult 11.9, 11.12
− dataservice 11.9, 11.12
− dator 11.1 f
− elektronikindustrin 11.9, 11.12
− hemdator 11.2 f
− Internet 11.5 f
− IT-relaterade tjänsteföretag 11.9, 11.12
− IT-specialister 11.12
− IT-varor, handel med 11.9
− telekommunikation 11.9, 11.12
− utgifter, företagens 11.11
Införsel, se Import av varor
Inkomst 13.4 f
− antal personer 13.4
− disponibel inkomst 13.11
− genomsnittlig timlön 12.29
− i fasta priser 13.6
− i löpande priser 13.5
− kommuner 13.7
− län 13.7
− medelvärden 13.7
− medianvärden 13.5, 13.6
− sammanräknad 13.4 f
− slutlig skatt 13.9
Inkomster, statsbudgeten 16.3,16.6
Statistiska centralbyrån 601

Svenskt sakregister Statistisk årsbok 2013
Inkomstklasser 13.4
− antal individer 13.4 f
Inkomstskatt, kommunal 16.12, 16.13
− statlig 16.9
Inkomststruktur 13.10
Inkomsttagare 13.4 f
− sammanräknad inkomst 13.4
Inlandsvatten 1.5
Inrikeshandel 9.13 f
Insatser för barn och unga 19.7
Inskrivningsärenden; Lantmäteriet 21.26
Intensivövervakning 21.19, 21.20
Internationella översikter 26.3 f
Internet 11.1 f, 11.2
− användning av 11.5 f
− användning av företag 11.1
− användning av privatpersoner 11.2
− tillgång till 11.5f
Interpellationer, Riksdagen 24.12
Invandrare 4.1, 4.7, 4.29 f
− efter länder 4.34
− länsvis 4.33
− medborgarskapsland 4.34
− svenskundervisning 22.15
Inventarier, konsumentprisindex 14.8
Investeringar, brutto- 15.9
Investeringsfonder 17.14
Invånare per km 2 4.14, 4.17
− internat. 26.3, 26.6
IT 11.1 f
− datakonsult 11.9, 11.12
− dataservice 11.9, 11.12
− dator 11.1 f
− elektronikindustrin 11.9, 11.12
− hemdator 11.2 f
− Internet 11.1 f
− IT-relaterade tjänsteföretag 11.9, 11.12
− IT-specialister 11.12
− IT-varor, handel med 11.9
− telekommunikation 11.9, 11.12
IT-relaterade tjänsteföretag 11.9, 11.12
IT-varor, handel med 11.12
J
Jakt, älg- 5.5, 5.25
Jordbruk 5.1, 5.11 f
− företag, länsvis 5.11, 5.12
− internat. 26.10,
− produkter från, producentprisindex 14.10
Jordbruksföretag 5.11 f
− län 5.11, 5.12
− med får 5.18
− med husdjur 5.18, 5.19
− med höns 5.18
− med nötkreatur 5.18
− med svin 5.18
− med trädgårdsväxter 5.22
− storlek 5.11
Jordbruksmark 3.6, 5.11 f
Jordgubbar, areal 5.23
Justitiekanslern (JK) 21.33
Justitieombudsmännen (JO) 21.32
JämO 21.33
Jämställdhetsombudsmannen (JämO) 21.33
Järnvägar, banlängd 10.19
− rullande materiel 10.19
− trafik, person- och gods- 10.20
Järnvägsnätet 10.4
Järnvägsolyckor, dödsorsak 20.18
− olyckshändelser 10.21
K
Kammarrätter 21.23
Kapitalbalans 9.7
Kapitalinkomst 13.9
− inkomstklass 13.9
− slutlig skatt 13.9
Kapitalmarknad, se Finansmarknad
Kemikalier 3.14
Kemiska produkter, kvantitet 3.14
− ämnen förekommande i 3.14
Kirurgisk korttidsvård 20.10
Klamydiainfektion 20.11
Kläder, konsumentprisindex 14.8
− konsumtion 15.8
Kommanditbolag 6.10
Kommunala myndigheter, bruttoinvesteringar 15.9
Kommunalanställd personal 12.12
Kommunalval 24.16
Kommunalt skatteunderlag 16.12, 16.13
Kommuner 4.16, 4.17, 4.30
− finanser 16.18
− folkmängd, se Folkmängd
− kommunalekonomisk utjämning 16.14
− kostnader 16.16
− landareal 1.5, 4.16
− skattesatser 16.12
Kommunernas kostnader 16.16, 16.18
Kommunikationer 10.1 f
− internat. 26.17
− konsumtion 15.8
Kommunägda företag 6.14
Konkursansökningar 21.24, 21.25
Konkurser 6.7, 21.24, 21.25
Konserter 23.22
Konsumentombudsmannen/Konsumentverket 21.33
Konsumentprisindex 14.6, 14.7, 14.8
− COICOP 14.8
− internat. 26.19
− månadstal 14.7
− årsmedeltal 14.7, 14.8
Konsumtion 14.1, 14.2, 14.14, 14.15,15.8
− allmänt 14.1
− av livsmedel 14.3
− livsmedel 14.14, 14.15, 15.8
− privat 15.8
Konsumtion av livsmedel m.m. 14.14, 14.15
− kvantitet 14.14
Konsumtionsenhet 13.11
Kor 5.4, 5.19
Kosthushåll 4.21, 4.22
Kraftstationer, antal 7.10
Kreatur, se Husdjur
Kriminalvård, frivård 21.22
Kriminalvårdsanstalter 21.19, 21.20
Kronans värde 14.5
Kronofogdemyndigheter, ärenden 21.33
Kultur 23.6
− driftkostnader 23,6, 23.7
− konsumentprisindex 14.8
Kulturprogram, studieförbund 23.12
Kust 1.3
Kustbevakningen, bekräftade oljeutsläpp 3.11
Kustlängd 1.6
Kvinnor per 1 000 män, internat. 26.7
Kväve, jordbrukets användning 3.16
Kvävning, olyckshändelse 20.18
Kyrkoavgift 16.10
Kärnkraft, internat. 26.13, 26.15
− kapacitet 7.12
− produktion 7.10, 7.12
602 Statistiska centralbyrån

Statistisk årsbok 2013
− reaktorer 7.12
− tillgång 7.12
Köksväxter, areal 5.23
Körkortsinnehavare 10.15
− ålder 10.15
Körkortsmål 21.23
Kött, produktion 5.21
L
Lagfartsärenden 21.25
Lagförda 21.9
Lagförda personer 21.15, 21.16
Landareal 1.1, 1.5, 3.9, 4.12, 4.14
− internat. 26.6
− kommuner 1.5, 4.17
− länsvis 1.5, 4.14
− naturreservat 3.9
Landgräns, Sveriges 1.1
Landsorganisationen (LO) 12.27
Landsting, finanser 16.15
− val 24.13, 24.14, 24.15
Landstingsanställd personal 12.12
Lantmäteriet, registrerade inskrivning-ärenden 21.26
Lastbilar, antal i yrkesmässig trafik 10.14
− registrerade 10.10, 10.12, 10.13
Lastbilstransporter 10.14
Lediganmälda platser 12.22
Levande födda, se Födda
Levnadskostnader se Konsumentpriser
Levnadskostnadsindex 14.4
Linjefart, flyg 10.29 f
Litteratur, bokproduktion 23.13, 23.14, 23.15
Livslängd 4.1
Livslängd, sannolik återstående, vid födseln 4.27, 4.28
− återstående medel- 4.27
− återstående medel-, internat. 26.9
Livslängdstabeller 4.27, 4.28
− internat. 26.9
Livsmedel 9.2, 14.3
− försäljning 9.2
− konsumtion av 14.3
Livsmedel, export 9.11
− import 9.9
− konsumentprisindex 14.8
− konsumtion 14.14, 14.15, 15.8
Livsmedelsbutiker 9.13
Livstidsstraff 21.19
Lokaler, använda energislag 7.14
Lockouter 12.28
Lotsavgifter 10.28
Lotsningar 10.28
Lotsstationer 10.28
Luftfart 10.29 f
Lufttrafikolyckor, dödsorsak 20.18
LVM, lagen om vård av missbrukare 19.8 f
LVU- och LVM-mål 21.23
Långfilmer, granskade 23.20
− pornografiska 23.20
Långtidssjukvård 20.10
Lägenheter 8.3 f
Lägenheter, byggnadsår, flerbostadshus 8.6, 8.7
− outhyrda 8.11
− årshyra 8.10
− ägarkategori 8.7
Läkarbesök 20.8
Läkare, antal 20.9
Läkemedel, försäljning 20.12, 20.13
Län, areal 4.14, 4.17
− folkmängd 4.11, 4.12, 4.14, 4.15, 4.16, 4.17
− kommuner 4.16, 4.17
Svenskt sakregister
Länsmuseer 23.21
Länsmusikorganisationer 23.22
Länsrätter 21.23
Länsteatrar 23.23
Lärare 22.30
Löner 12.1, 12.29, 12.30, 12.31, 12.32, 12.33, 25.16,
25.17
− genomsnittlig timförtjänst 12.29
− månadslön för privat sektor 12.31
− månadslön för statlig sektor 12.32
− yrken med högsta 25.16
− yrken med lägsta 25.17
M
Mandat 24.4, 24.13, 24.14, 24.19
Markanvändning 3.1, 3.6
Maskinolyckor, dödsorsak 20.18
Matfett, konsumtion 14.14, 14.15
Medborgare, utländska 4.31
− utländska, som erhållit svenskt medborgarskap 4.35
Medborgarinflytande 24.1, 24.4 f
Medborgarskap, svenskt 4.34, 4.35
− utländskt 4.32, 4.34
Medborgarskapsland 4.31
Medelfolkmängd 4.30
− internat. 26.3
Medellivslängd 4.1
Medellivslängd, återstående 4.27, 4.28
− återstående, internat. 26.9
Medelsvensson 25.1
Medeltemperatur 2.5, 2.6, 2.10
Medicinsk korttidsvård 20.10
Medieråd, Statens 23.20
Mejeriprodukter, produktion 5.21
Mened 21.11, 21.13, 21.14, 21.15, 21.16
Metaller 3.18
Meteorologiska stationer 2.2, 2.5 f
Militärutgifter, internat. 26.22
Miljö 3.6 f
Miljögifter 3.18
Miljöpåverkan 3.4
Miljöräkenskaper 3.22
Miljöräkenskaper och styrmedel 3.5
Miljösanktionsavgifter 3.25
Missbruk 19.8, 19.9,19.10
Missbrukare, intagna vuxna 19.8
Misshandel 21.10
Misstänkta för brott 21.14
Mjukvara, företagens utgifter 11.11
Mjölk, produktion 5.21
Mobiltelefon 11.4
Modersmål, annat än svenska 22.3
Modersmål, grundskolan 22.14
Mord och dråp 21.13 f
Mordbrand 21.13 f
Motioner, Riksdagen 24.12
Motorcyklar, registrerade 10.10, 10.11, 10.12, 10.13
Motorfartyg, se Fartyg
Motorfordon, registrerade 10.10, 10.11, 10.12, 10.13
− årsmodell 10.13
Motorfordonsolyckor, dödsorsak 20.16, 20.17, 20.18
Motorvägar 10.8
Multilateralt bistånd 16.8
Museer, besök 23.21
− centrala museer 23.21
− regionala 23.21
− statliga, se Centrala museer
Musikinstitutioner 23.22
Musikverksamhet 23.22
Mål, domstols- 21.23, 21.24, 21.25, 21.27, 21.28
Statistiska centralbyrån 603

Svenskt sakregister Statistisk årsbok 2013
Månadslön, genomsnittlig, sektor och kön 12.30 f
− genomsnittlig, utbildningsnivå och kön 12.30
− privat sektor 12.31
− statlig sektor 12.32
− yrken med högsta 25.16
− yrken med lägsta 25.17
Möss, försök med 5.24
N
Namn 25.2, 25.4 f
− efter- 25.8
− flick- 25.4
− kvinno- 25.6
− mans- 25.7
− pojk- 25.5
Namnärenden, ansökningar 4.23
Narkotikastrafflagen 21.13 f
Nationalinkomst, disponibel 15.7
Nationalparker 3.8
Nationalräkenskaper 15.3 f
Nationella program, gymnasieskolan 22.17 f
Natur, skyddad 3.2, 3.3
Naturreservat 3.9
Naturresurser 3.1, 3.2
− markanvändning 3.1
− skyddad natur 3.2
Naturvård, se Miljö
Naturvårdsområden 3.9
Nederbörd 2.7, 2,8, 2.11
Nominerade, kandidater till kommun 24.8
− landsting 24.8
− riksdag 24.8
Nybörjare per högskola 22.24
Nådeansökningar 21.29
Näringsgrenar 6.10 f, 12.11, 12.16, 12.17, 12.18
− företag 6.10, 6.13
Näringsidkare, enskild 6.16
Näringslivet, bruttoinvesteringar 15.9
− ekonomiska basfakta för företag 6.13
Näringslivsregistret 6.16
Näringsverksamhet, allmänt 6.1
Näringsverksamhet 6.8 f
Näringsämnen i slam 3.18
Nättjänst, pris för hushåll 7.9
Nöjen, konsumentprisindex 14.8
Nötkreatur 5.18, 5.19
O
Obligationer 17.8
− förlagsbevis 17.8
− utestående skuld 17.8
Offentlig sektor, antal arbetstimmar 12.20
Offentliga finanser 16.3 f
Offentligt anställd personal 12.12, 12.20
Ogifta 4.19
Ohälsa 20.1, 20.5
Oljeutsläpp, bekräftade 3.11
− bekämpade 3.11
Olyckor, arbets- 12.15
− genom eld, explosion o. d. 20.15, 20.18
− järnvägs- 10.21, 20.18
− lufttrafik- 20.18
− motorfordons- 20.16, 20.17, 20.18
− vägtrafik- 10.16, 10.17, 10.18
Olyckor, i trafik 10.2
Olyckshändelser, dödsorsak 10.16, 10.17, 20.16, 20.17,
20.18
− järnvägstrafik 10.21
− spårvägstrafik 10.21
− tunnelbanetrafik 10.21
OMX Nordiska Börs Stockholm 17.10
Operan 23.23
Orkesterverksamhet 23.22
Ostkustfiske 5.30
P
Papper, återvinning 3.20
Pappersmassa, se Industri resp. Priser
Partival 24.5, 24.6, 24.10, 24.15, 24.16, 24.18
Patent 6.17
Pedagogisk omsorg 22.8
Penning- och kreditväsen, internat. 26.23
Pensioner 17.17, 18.8, 18.10,
− barn- 18.8
− folk- 18.8
− förtids- 18.8
− pensionsbehållning 17.17
− ålders- 18.9, 18.10
− äldreförsörjningsstöd 18.8, 18.10
Pensionstagare 18.10
Periodika 23.8
Personal, i kommunal tjänst 12.12
− landstingsanställd 12.12
− offentligt anställd 12.12, 12.20
Personalutbildning 12.16
Personbilar, se Bilar
Persondator se Dator
Persontrafik, flyg 10.29 f
− järnväg 10.20
PET-flaskor, återvinning 3.20
Plantskoleväxter 5.23
Plast, återvinning 3.20
Plenidagar, Riksdagen 24.12
Politiska förhållanden 24.8 f
Populärpress 23.17
Potatis, skörd 5.14, 5.15, 5.16, 5.17
PPI, producentprisindex för industrin 14.10
Praktikprogram 12.23
Premieinkomst, -intäkt 17.15
Premiepensionssparare 17.16
Primärkommun, se Kommuner
Primärvård 20.8
Prisbasbelopp 14.9
Priser 14.1 f, 14.7 f
− allmänt 14.1
Privat konsumtion 15.8, 15.11
Producentprisindex för industrin 14.10
Produktion, se Tillverkningsindustri
− fisk 5.29
− slam 3.18
Produktionens saluvärde 6.9
Produktionskostnader för bostadshus 8.8
Programvara, företagens utgifter för 11.10
Prognos, folkmängd 4.20
Propositioner, Riksdagen 24.12
Psykiatrisk vård 20.8
R
Radaranläggningar 10.28
Radio se Televisionsavgifter
Radiolicenser, se Televisionsavgifter
Rattfylleri 21.11, 21.13 f
Rederinäringen, svenska, nettoomsättning 10.22
Regeringsrätten 21.23
Regleringsbidrag 16.14
Rehabilitering, arbetslivsinriktad 12.23
Renar, antal 5.20
Reningsverk, kommunala 3.17, 3.18
Restauranger 9.13
Returburkar, återvinning 3.20
604 Statistiska centralbyrån

Statistisk årsbok 2013
Riksbanken 17.12
− tillgångar och skulder 17.12
Riksdagen, arbete 24.12
sammansättning 24.7
− utskott 24.12
Riksdagens ombudsmän, inkomna ärenden 21.32
Riksdagens sammansättning 24.3
Riksdagsmän, antal 24.7
Riksdagsskrivelser 24.12
Riksdagsval 24.4 f
Riksteatern 23.23
Riksåklagaren (RÅ) 21.33
Rusdrycker, se Alkoholdrycker
Rån 21.10, 21.11
Råttor, försök med 5.24
Ränta, statsobligations- 17.2
Rättshjälp, statens kostnader 21.30
Rättsväsende 21.11
− allmänt 21.1
− inkomna ärenden vid myndigheter 21.33
Rörelseidkare, se Företag
Röstande, antal 24.4, 24.13, 24.14, 24.16, 24.17, 24.18
Röstberättigade 24.13, 24.14, 24.16, 24.17
Röstsedlar, partifördelning 24.5, 24.15, 24.16, 24.18
S
Salmonellainfektion 20.11
Saltsjöfiske 5.3, 5.6, 5.7, 5.30
Saltsjöfiske, landad vikt 5.28
Samebyar, renar vid 5.20
Samfärdsel, konsumentprisindex 14.8
Semesterresa 23.5, 23.26
Serveringstillstånd 9.16
Servicenäringar 9.13 f
Sexualbrott 21.10, 21.11, 21.13 f
Sexuell läggning, ombudsman mot diskriminering p.g.a.
(HomO) 21.33
Sjuk- och olycksfallsförsäkring, se Försäkring
Sjukdom 20.1
Sjukdom, anmälningspliktig 20.11
− arbets- 12.15
Sjukersättning 18.7, 18.8
Sjukförsäkring 18.3
Sjukförsäkring, allmän 18.5
Sjukgymnaster, antal 20.9
Sjukhusvård, vårdtyper 20.8
Sjukpenningdagar 18.3
Sjukpenning, antal dagar 18.5
− sjukfall 18.5
Sjukskrivna 18.4
Sjuksköterskor, antal 20.9
Sjukvård, Hälso- och, verksamhet 20.8
− vårdplatser 20.8, 20.10
Sjukvårdspersonal, antal 20.9
Självmord 10.21, 20.15, 20.16, 20.17
Sjöar 1.1
Sjöfart 10.22 f
Sjöräddningsstationer 10.28
Sjötrafikolyckor, dödsorsak 20.18
Skadeersättningar 17.15
Skadegörelse 21.11, 21.13f
Skador, av blixt, elektrisk ström, ras m.m.,
olyckshändelse 20.18
Skaldjur, fångst 5.28
Skatt, fastighets- 16.11
− förmögenhets- 16.11
− kommunal 16.12, 16.13
− landstings- 16.15
− statlig 16.9
Skattebrott 21.15, 21.16
Skatteinkomster 16.9
Svenskt sakregister
Skattekronor 16.12, 16.13
Skattemål 21.25
Skattesats 16.12, 16.13, 25.18
Skatteunderlag 16.12, 25.18
Skilda 4.19, 4.24
Skilsmässor 4.24, 4.29
– barnantal 4.24
Skogar, allmänna 5.27
− bolags- 5.27
− privata 5.27
− ströva i 23.28
Skogsbruk 5.13, 5.26, 5.27
− produkter från, producentprisindex 14.10
− ägargrupp 5.27
Skogsindustri, utrikeshandel 5.10
Skogsmark 5.8
− areal 5.8, 5.26, 5.27
− markanvändning 3.6
− skyddad 5.26
− ägarklass 5.8
Skolbarnsomsorg 22.8
Skolor, antal i grundskolan 22.10
− folkhög- 22.22
− för- 22.8, 22.9
− grund- 22.10, 22.14, 22.16
− gymnasie- 22.16 f
− hög- 22.24
− special- 22.12
− sär- 22.11
− tränings- 22.11
− utlands-, svenska 22.16
− yrkessär- 22.11
Skor, konsumentprisindex 14.8
− konsumtion 15.8
Skotrar, registrerade 10.10
Skott, dödsorsak 20.15, 20.18
Skrivelser, Riksdagen 24.12
Skyddad natur 3.2, 3.3
Skörd 5.14, 5.15, 5.16, 5.17
− hektarskörd 5.16
− internat. 26.11
− totalskörd 5.14
Skötare, antal 20.9
Slam, produktion 3.18
Släktnamn 4.23, 25.8
SMS 11.4
Småhus 8.6, 8.7
− använda energislag 7.13
Småorter 4.11
Sociala förmåner 15.12
− utgifter för 15.12
Sociala skyddet 18.1
Socialbidrag 19.14
Socialförsäkring 18.2, 18.8, 18.9
− inkomster 18.19
− utgifter 18.8, 18.9
Socialförsäkringsmål 21.23
Socialtjänst 19.1, 19.5 f
Socialtjänstlagen, mål enligt 21.23
Somatisk vård 20.8, 20.10
Sommartemperatur 2.1, 2.4, 2.5, 2.6
Spannmål, skörd 5.14, 5.15, 5.16, 5.17
− ekologisk 5.15, 5.17
Specialskola 22.12
Specialutformat program, gymnasieskolan 22.19 f
Sprängning, dödsorsak 20.15, 20.18
Spårvagnar, antal 10.19
Spårvägar 10.19
Spårvägstrafik 10.20, 10.21
Spädbarnsdödlighet 4.1, 4.9, 4.26, 4.29
Statistiska centralbyrån 605

Svenskt sakregister Statistisk årsbok 2013
Stadshotell, se Hotell
Stadsteatrar 23.23
Starköl, försäljning 9.15, 9.16, 9.17
Statens biografbyrå, granskade filmer 23.20
Statens, inkomster 16.3,16.6
− utgifter 16.3, 16.4, 16.7
Statens Medieråd, granskade filmer 23.20
Statliga myndigheter, bruttoinvesteringar 15.9
Statsbudgeten 16.1, 16.3 f
− inkomster 16.3,16.6
− utgifter 16.3, 16.4, 16.7
Statsinkomster, se Statens inkomster och utgifter
Statsobligationsränta 17.2
Statsskulden 16.2, 16.5
Statstjänstemän 12.12
Statsutgifter, se Statens inkomster och utgifter
Stockholmsbörsen, se OMX Nordiska Börs Stockholm
Stormarknader 9.14
Strafftid, kriminalvårdens 21.19
Strejker 12.28
Stränder 1.4
Studerande, vid viss högskola 22.24
Studiecirklar 23.4, 23.11
Studieförbund 23.11, 23.12
Stugbyar 6.19
− övernattande gäster 6.19
− övernattningar 6.4
Städer, folkmängd, internat. 26.4
− se Folkmängd, kommuner
− största, internat. 26.4
Stöld 21.11, 21.13 f
Svenskt Näringsliv/Arbetsgivarförbund 12.26
− anslutna förbund 12.26
Svenskundervisning, SFI 22.15
Sveriges akademikers centralorganisation, SACO 12.27
Sveriges arbetares centralorganisation, SAC 12.27
Sveriges betalningsbalans, se Betalningsbalans
Svin 5.4, 5.19
− företag med 5.18, 5.19
Sydkustfiske 5.30
Sysselsatta 12.7, 12.10, 12.11
− anknytningsgrad till arbetsmarknaden 12.10
− arbetsmiljö 12.14
− arbetstid 12.10
− efter näringsgren 12.11, 12.16
− personalutbildning 12.16
Sysselsättningsskapande åtgärder 12.23
Systembutiker 9.16
Säkerhetsanstalter för sjöfarten 10.28
Särskilda boendeformer 19.2, 19.12
Särskola, elever 22.11
T
T-bana 10.19 10.20, 10.21
Talböcker, lyssna till 23.27
Tandhygienister, antal 20.9
Tandläkare, antal 20.9
Tandsköterskor, antal 20.9
Tandtekniker, antal 20.9
Taxeringar 16.9 f
Teater, verksamhet och ekonomi 23.23
Teatergrupper, fria 23.23
Telekommunikation 11.9, 11.12
− licens-/mottagaravgift 23.18
Teletjänster, mobila 11.4
Televisionsavgifter 23.18
Temperatur 2.1, 2.4
Temperatur, medel- 2.5, 2.6, 2.9, 2.10
− antal frostdagar 2.11
− antal högsommardagar 2.11
− sommar- 2.5
Terapeuter, arbets-, antal 20.9
Territorialvattengräns 1.1
Terrängskotrar, registrerade 10.10
Tidningar 23.16, 23.17
Tidningspapper, återvinning 3.20
Tidskrifter 23.17
Tillverkningsindustri 6.8, 6.9
− energiförbrukning 7.6, 7.7
− produktionens saluvärde 6.9
− tillverkning av varor 6.8
Timlön, genomsnittlig för arbetare 12.29
Tingsrätter, verksamhet 21.24, 21.25
Tio-i-topp 25.2 f
− förstagångsföräldrar 25.11
− namn 25.2
− namn, efter- 25.8
− namn, flick- 25.4
− namn, kvinno- 25.6
− namn, mans- 25.7
− namn, pojk- 25.5
− giftermål 25.9
− skattesats 25.18
− skatteunderlag 25.18
− skilsmässa 25.10
− yrken 25.12-25.15
Tjänstemännens centralorganisation, TCO 12.27
Tjänsteprisindex, TPI 14.11
Tjänster, konsumtion 15.8
Tonnage, dödvikts-, internat. 26.17
− internat. 26.17
Topplistor, se Tio-i-topp
Trafikantgrupp, olyckor 10.16
Trafikbrott 21.11, 21.13 f
Trafikbrottslagen 21.11, 21.13 f
Trafiken i rikets hamnar 10.26
Trafikförsäkring 17.15
Trafikolyckor, se Olyckor
Trakasserier 21.10
Traktorer, registrerade 10.10, 10.12
Traktorkort 10.15
Transporter 10.1 f
− konsumentprisindex 14.8
− konsumtion 15.8
Träda 5.13
Trädgårdsväxter, odling m. m. 5.22, 5.23
Träningsskola, elever 22.11
Tularemi 20.11
Tunnelbana 10.19
Tunnelbanetrafik 10.20, 10.21
Tunnelbanevagnar, antal 10.19
Turisthotell, se Hotell
TV, antal betalda TV-avgifter 23.18
Tvistemål 21.24, 21.27
Tätorter 4.11, 4.12, 4.13
− folkmängd 4.11, 4.12, 4.13
U
U-landsbistånd 16.8
Uppklaringsprocent 21.8, 21.13
Uppsägning 12.4
Uppsägning, varsel om 12.21
Ursprungsland 4.32
Utbildning 22.5 f
− för sysselsatta efter näringsgren 12.16
− kostnader 22.7
− personal- 12.16
Utbildningsinriktning, befolkning 22.6
Utbildningskostnader 22.7
Utbildningsnivå 22.1, 22.2
Utbildningsnivå, kön och ålder 22.5
− personer i arbetskraften 12.9
606 Statistiska centralbyrån

Statistisk årsbok 2013
Utflyttade, för kommuner 4.30
− för län 4.30
− inrikes och utrikes 4.30
Utförsel, se Export
Utgifter, forsknings- och utvecklingsverksamhet 22.31,
22.32, 22.33, 22.34, 22.35, 22.37
− inom den kommunala sektorn 16.16, 16.18
− statsbudgeten 16.3, 16.4, 16.7
Utgiftsområden 13.12, 16.7
Utjämningsavgift 16.14
Utlandsskolor, svenska 22.16
Utlänningar, se Medborgare/Medborgarskap, utländskt
Utrikes födda 4.31, 4.32, 12.8
− efter arbetskraftstillhörighet 12.8
Utrikeshandel 5.10, 9.3, 9.4, 9.5, 9.7 f
− internat. 26.16
− skogsindustri 5.10
Utskott, Riksdagens 24.12
Utsläpp, miljöförstörande 3.11, 3.19, 3.23
Utvandrare 4.1, 4.7, 4.29, 4.33, 4.34
− efter länder 4.34
− länsvis 4.33
Utvecklingsbistånd 16.8
V
Val, allmänna 24.4 f
− EU- 24.18, 24.19
− nominerade 24.8
− valda 24.8, 24.9
− valdeltagande 24.2, 24.10, 24.11, 25.19
Valsedlar, antal 24.4, 24.5, 24.13, 24.14, 24.15, 24.16
Valutakurser, internat. 26.23
Valutareserven 9.7
Vandrarhem 6.19
− övernattande gäster 6.19
− övernattningar 6.4
Varor, export 9.8, 9.11, 9.12
− export och import, internat. 26.16
− export, fördelning efter bestämmelseland 9.11, 9.12
− export, värde 9.8, 9.11, 9.12
− import 9.8, 9.9, 9.10
− import och export 9.8 f
− import och export, internat. 26.16
− import, fördelning efter avsändningsland 9.9, 9.10
− import, värde 9.8, 9.9, 9.10
− konsumentprisindex 14.8
− konsumtion 14.14, 15.8
− produktion, internat. 26.12
− producentprisindex 14.10
− tillverkning av 6.8
Varsel 12.4
Varsel om uppsägning 12.21
Varuhushandel 9.13, 9.14
Vattenareal 1.5
Vattenbruk 5.29
Vattenförbrukning 3.10
Vattenkraft 7.10, 7.11
− internat. 26.13
− utbyggd 7.11
Vattenområden 1.1
Verksamhetsområden, kommuner 16.16
Vetenskapliga bibliotek, se Forskningsbibliotek
Villkorlig frigivning 21.22
Vin, försäljning 9.15 f
Vindkraft 7.2, 7.10
Voteringar, Riksdagen 24.12
Vuxenutbildning, kommunal 22.23
Våld 21.4, 21.5
Våldtäkt 21.11, 21.13 f
Svenskt sakregister
Vård, hem för, intagna 19.8, 19.11
Vårdbidrag, barn 18.8
Vårdplatser, sjukhus, antal 20.8, 20.10
Väder 2.1 f
Vädjande mål, se Tvistemål
Vägar 10.7 f
Vägar och gator 10.8, 10.9
− väghållare 10.9
− väglängd i km 10.9
− vägtyp 10.9
Vägbyggande och drift 10.7
− bidrag till enskild väghållning 10.7
− bidrag till kommunal väghållning 10.7
− statens kostnader 10.7
Vägnätet 10.3
Vägtrafikolyckor 10.16, 10.17, 10.18
Vägunderhåll, statens kostnader 10.7
Värdepapper 17.8 f
− aktier 17.9
− förlagsbevis 17.8
− obligationer 17.8
− Stockholmsbörsen, se OMX Nordiska Börs Stockholm
Världens handelsflotta, internat. 26.17
Världsdelar, areal, folkmängd, internat. 26.3, 26.6
Värme, se Elektrisk energi
Värmekraft 7.10
Västkustfiske 5.30
Växtarter, rödlistade 3.12
− utrotningshotade 3.12
Växthus, antal företag 5.22
Växthuseffekten 3.4
Växthusgaser, utsläpp av 3.23
Växthusyta 5.22
Växtskyddsområden, djurskydds- och 3.9
Y
Yrke 12.19
Yrkesfiskare 5.7, 5.30
Yrkesinriktade program, gymnasieskolan 22.17, 22.18,
22.19, 22.20, 22.21
Yrkesskola, särskolan, elever 22.11
Yrkessärskola, elever 22.11
Yrkesundervisning, gymnasieskolan 22.17, 22.18, 22.19,
22.20, 22.21
Yrkesverksamma 12.19
Å
Åkerjord, i träda 5.13
Åkerjordens användning 5.13
Åkermark 5.13
Åldersfördelning, hela befolkningen 4.19
− internat. 26.7
Ålderspensioner 18.8, 18.10
Årshyra, genomsnittlig 8.10
Årsmedeltemperatur 2.4
Årsverken, forsknings- och utvecklingsverksamhet 22.35,
22.36
Återfall i brott 21.2, 21.17, 21.18
Återstående medellivslängd 4.28
− internat. 26.9
Återvinning, krav 3.20
− nivåer 3.20
− producentansvar 3.20
Ä
Ägg, produktion 5.21
Äktenskapsskillnader 4.24, 4.29
− talan om 21.25
Äldreboende 19.2
Äldreförsörjningsstöd 18.8, 18.9, 18.10
Älgar 5.5, 5,25
Statistiska centralbyrån 607

Svenskt sakregister Statistisk årsbok 2013
Älvar 1.1
Änklingar 4.19
Änkor 4.19
Ärekränkning 21.11, 21.13 f
Ärter, skörd 5.14, 5.15, 5.17
Ö
Öar 1.1, 1.3
Öl, försäljning 9.15, 9.16, 9.17
− konsumtion 14.14
Övergångsfrekvens till högskolan 22.4
Övervakning, intensiv- 21.19, 21.20
− kriminalvården 21.19, 21.20, 21.22
Överviktiga 20.5, 20.7
Redaktion
Editorial staff
Produktionsledare
Produktionssamordnare och ämnesansvarig
Ämnesansvarig
Ämnesansvarig
Ämnesansvarig
Ämnesansvarig
Textredaktör
Bildredaktör
Layout
Diagram
Kartor
Anna Molander
Eva Ullberg
Linda Larsson Conteh
Jörgen Fagerlund
Barbara Narfström
Gunnar Söderman
Maria Sjölander
Jan-Aage Haaland
Inga-Lill Kvist
Åsa Westlund
Stefan Svanström
608 Statistiska centralbyrån

Statistisk årsbok
– boken om Sverige
Statistisk årsbok ger dig en opartisk och detaljerad bild av hela det
svenska samhället, i form av texter, tabeller, diagram och kartor.
Förutom att ge dig kunskap väcker den funderingar och kittlar
fantasin. Kort och gott – det här är boken för dig som vill ha koll
på det svenska samhället.
Använd boken som uppslagsverk, inspirationskälla eller för att
snabbt få en översikt av Sverige.
I Statistisk årsbok får du till exempel veta att:
• Inte ens 3 procent av Sveriges yta är bebyggd.
• Genomsnittspriset för ett småhus var år 2011 drygt 2 miljoner
kronor.
• Under sin livstid förväntas kvinnor och män flytta i genomsnitt
11 gånger inom landet.
• År 2011 var den genomsnittliga månadslönen 26 800 kronor
för kvinnor och 31 200 för män.
• Vi äter 78 kilo bröd och konditorivaror och dricker 126 liter
mjölk per person och år.
Om du vill fördjupa dig ytterligare inom något område finns det
utförliga källhänvisningar i anslutning till faktauppgifterna. Boken
innehåller också både ett svenskt och ett engelskt sakregister samt
ett kapitel med internationella jämförelser.
ISSN 1654-4420 (Online)
ISSN 0081-5381 (Print)
ISBN 978-91-618-1571-5 (Print)
All officiell statistik finns på: www.scb.se
Statistikservice: tfn 08-506 948 01
All official statistics can be found at: www.scb.se
Statistics Service, phone +46 8 506 948 01
www.scb.se