Sweden Yearbook - 2013

Statistiska centralbyrån Statistics Sweden 

Statistisk årsbok för Sverige 

Statistical Yearbook of Sweden 2013

Statistisk årsbok för Sverige 

Statistical Yearbook of Sweden 2013 

Statistiska centralbyrån 

2013

Statistical Yearbook of Sweden 2013 

Statistics Sweden 

2013 

Tidigare publicering Statistisk årsbok har utkommit sedan 1914 

Previous publication The Statistical Yearbook of Sweden has been published since 1914 

Producent 

Producer 

Förfrågningar 

Enquiries 

SCB, kommunikationsavdelningen 

Statistics Sweden, Communication Department 

Box 24300, SE-104 51 Stockholm 

+46 8 506 940 00 

statistisk.arsbok@scb.se 

Kontakta Statistikservice om du har frågor om statistiken. 

Please contact Statistics Service if you have any questions 

about the statistics. 

+46 8 506 948 01 

information@scb.se 

Delar av innehållet i denna publikation ingår i Sveriges officiella statistik (SOS). Det är tillåtet att 

kopiera och på annat sätt mångfaldiga innehållet. Om du citerar, var god uppge källan på följande sätt: 

Källa: SCB, Statistisk årsbok för Sverige 2013. 

Some of the elements in this publication are a part of the official statistics of Sweden (SOS). They may be 

used freely and quoted. When quoting, please state the source as follows: 

Source: Statistics Sweden, Statistical Yearbook of Sweden 2013. 

Den särskilda SOS-logotypen får enligt lag inte användas vid vidarebearbetningar 

av statistiken. 

Use of the particular SOS logotype is prohibited when further processing 

the statistics. 

Omslag/Cover Ateljén SCB 

Omslagsbild/ Cover photo Johnér bildbyrå 

ISSN 1654-4420 (Online) 

ISSN 0081-5381 (Print) 

ISBN 978-91-618-1571-5 (Print) 

URN:NBN:SE:SCB-2013-A01BR1301_pdf 

Printed in Sweden 

SCB-Tryck, Örebro 2012.12 MILJÖMÄRKT Trycksak 341009 

Eventuella korrigeringar i den tryckta publikationen redovisas på scb.se 

Any corrections in the printed publication will be presented on www.scb.se

Förord 

Foreword 

Statistisk årsbok för Sverige har funnits sedan 1914. Boken erbjuder dig som läsare ett smakprov av 

den statistik som produceras i Sverige. Vill du fördjupa dig i något område hänvisar vi till de 

webbplatser och databaser där Sveriges officiella statistik finns tillgänglig. 

Bokens innehåll presenteras ämnesvis i texter, tabeller, diagram och kartor. Tabell- och diagramrubriker 

är översatta till engelska, liksom det utförliga sakregistret där du lätt kan hitta tabellen du 

söker. Källhänvisningarna leder vidare till ytterligare statistikpublicering. Kapitlet Internationella 

översikter finns på sidorna med blå kant i slutet av boken. 

Årsboksredaktionen består av ett stort antal personer som på olika sätt bidragit till framställningen 

av 2013 års bok. Personer från SCB:s olika ämnesavdelningar har bidragit med statistikunderlag och 

värdefulla synpunkter. 

SCB vill framföra ett stort tack till alla de myndigheter och organisationer som också bistått med 

underlag till årsboken. Ett speciellt tack riktas även till Kim Huuhko vid Statistikcentralen i Finland 

för hjälp med de internationella tabellerna. 

Statistiska centralbyrån, november 2012 

Cecilia Westström 

Christine Uhrlander 

The Statistical Yearbook of Sweden has existed since 1914. The book offers its readers a sample of the 

statistics that are produced in Sweden. If you would like in-depth information in an area that interests you, 

please visit the websites and databases where the official statistics of Sweden are available. 

The contents are presented by subject in tables, graphs and brief text descriptions. The headings for tables 

and graphs are translated into English and the detailed index (in Swedish and English) make it easy to find 

the right table. The source information acts as a guide to other statistical publications and resources. 

International tables are available at the end of the book where the pages are marked with blue edges. 

The editorial staff of the Statistical Yearbook of Sweden consists of a large number of persons who have 

contributed in different ways to the production of the 2013 edition. The subject departments have supplied 

the statistics together with their valuable viewpoints. 

Statistics Sweden would like to thank all the government agencies and organisations that provided valuable 

information for the yearbook. And finally, many thanks to Kim Huuhko at Statistics Finland for help with 

the international tables. 

Statistics Sweden, November 2012 

Cecilia Westström 

Christine Uhrlander

Innehåll Statistisk årsbok 2013 

Innehåll 

Contents 

Förord 3 

Preface 

Teckenförklaring 5 

Key to symbols 

Kvalitet och jämförbarhet 6 

Quality and comparability 

1 Geografiska uppgifter 7 

Geographical data 

2 Väder 21 

Weather 

3 Miljö 33 

Environment 

4 Befolkning 59 

Population 

5 Jordbruk, skogsbruk och fiske 105 

Agriculture, forestry and fishery 

6 Näringsverksamhet 127 

Business activities 

7 Energi 145 

Energy 

8 Boende, byggande och bebyggelse 159 

Housing and construction 

9 Handel med varor och tjänster 171 

Trade in goods and services 

10 Transporter och kommunikationer 187 

Transport and communications 

11 Informations- och kommunikationsteknik 

217 

Information technology 

12 Arbetsmarknad 231 

Labour market 

13 Hushållens ekonomi 265 

Household finances 

14 Priser och konsumtion 285 

Prices and consumption 

15 Nationalräkenskaper 303 

National accounts 

16 Offentlig ekonomi 319 

Public finances 

17 Finansmarknad 337 

Financial market 

18 Socialförsäkring 351 

Social insurance 

19 Socialtjänst 363 

Social welfare 

20 Hälso- och sjukvård 375 

Health and medical care 

21 Rättsväsende 399 

Judicial system 

22 Utbildning och forskning 427 

Education and research 

23 Kultur och fritid 469 

Culture and leisure 

24 Demokrati 499 

Democracy 

25 Medelsvensson och topplistor 517 

The average Swede and top charts 

26 Internationella översikter 539 

International perspectives 

Förkortningar 574 

Abbreviations 

Tabellanmärkningar 575 

Notes 

Statistiska standarder 586 

Standards, classifications 

Mått och vikt 588 

Weights and measures 

Engelskt sakregister 590 

English subject index 

Svenskt sakregister 597 

Swedish subject index 

Redaktion 608 

Editorial staff 

4 Statistiska centralbyrån

Statistisk årsbok 2013 

Teckenförklaring 

Teckenförklaring 

Key to symbols 

Sveriges officiella statistik 

Official Statistics of Sweden 

Upprepning “ Repetition 

Inget finns att redovisa (värdet noll) – Zero 

Mindre än hälften av den använda enheten 0 

0,0 

Less than half unit of measure 

Uppgift inte tillgänglig eller alltför osäker för 

att anges 

. . Data not available 

Uppgift kan inte förekomma . Not applicable 

Preliminär uppgift (markeras inte i de 

internationella tabellerna) 

* Provisional or estimated figure 

(not used in the international tables) 

Tusen kronor tkr SEK thousands or SEK 1 000s (see below) 

Miljoner kronor mnkr SEK millions or SEK m (see below) 

Miljarder kronor mdkr SEK billions or SEK bn (see below) 

En streckad linje, som avskär en tidsserie, 

markerar att uppgifterna på ömse 

sidor om linjen inte är fullt jämförbara. 

I tabeller med avrundade tal kan 

smärre avvikelser förekomma mellan 

summan av dessa tal och den 

redovisade slutsumman. 

Substantial breaks in the homogeneity 

of a series are indicated by a vertical 

dotted line through the column. 

In tables where figures have been 

rounded to the nearest final digit, there may 

be a slight discrepancy in the sum of the 

items as shown. 

Note for foreign readers 

If 000’s or 000 000’s are omitted, this is indicated (in the Swedish text only) 

by 1 000 (1 000-tal) or 1 000 000. 

Following Swedish practice, whole numbers and decimals are separated by a comma (,). 

Hektar, ha = 1 sq. hectometre (=100 a). 

Krona, kronor, kr = Swedish crowns, SEK. 

1 SEK = 100 öre. 

Ton, t = Metric tonnes. 

Km 2 = Sq. km. 

Statistiska centralbyrån 5

Kvalitetsdeklaration Statistisk årsbok 2013 

Kvalitet och jämförbarhet 

Quality and comparability 

Uppgifterna till Statistisk årsbok för Sverige har tagits fram under 2012. Viss statistik kan ha 

reviderats eller förändrats efter publiceringen. 

The data in Statistical Yearbook 2013 was collected during 2012. Some of the statistics may have been revised 

or changed since the date of publishing. 

Samordning av den sociala statistiken 

I Statistisk årsbok 2013 har vi samordnat redovisningen av den sociala statistiken genom att 

använda gemensamma redovisningsgrupper, t. ex. åldersgrupper och utbildningsnivå. Att statistiken 

är samordnad innebär att redovisningsgrupperna ser ut på samma sätt i alla undersökningar, 

vilket underlättar jämförbarheten. 

Följande sex variabler ligger till grund för de gemensamma redovisningsgrupperna: kön, ålder, 

födelseland, kommun/kommungrupp, högsta utbildningsnivå och utländsk-/svensk bakgrund. 

Statistiken som berörs hittar du i kapitlen: 

• Befolkning: 4.3, 4.4, 4.16, 4.17, 4.18, 4.19, 4.20, 4.21, 4.30, 4.31, 4.32, 4.33, 4.34, 4.35 

• Arbetsmarknad: 12.2, 12.3, 12.8, 12.9, 12.11, 12.30 

• Hushållens ekonomi: 13.1, 13.3, 13.4, 13.5, 13.6, 13.7, 13.8, 13.11, 13.13 

• Socialtjänst: 19.5 

• Hälso- och sjukvård: 20.1, 20.4, 20.5, 20.6, 20.7 

• Utbildning och forskning: 22.1, 22.5, 22.6 

• Kultur och fritid: 23.5, 23.26, 23.27, 23.28 

• Demokrati: 24.6, 24.8, 24.9, 24.11 

Coordination of the social statistics 

We have coordinated the presentation of the social statistics in the Statistical Yearbook 2013 by using common 

study domains such as age groups and level of education. By coordinating the statistics, the study domains 

follow the same design in all the surveys, making it easier to compare the statistics. 

The following six variables form the basis for the common study domains: sex, age, country of birth, 

municipality/municipality group, highest educational level and foreign/Swedish background. 

You will find the statistics that are affected in the chapters: 

• Population: 4.3, 4.4, 4.16, 4.17, 4.18, 4.19, 4.20, 4.21, 4.30, 4.31, 4.32, 4.33, 4.34, 4.35 

• Labour market: 12.2, 12.3, 12.8, 12.9, 12.11, 12.30 

• Household finances: 13.1, 13.3, 13.4, 13.5, 13.6, 13.7, 13.8, 13.11, 13.13 

• Social welfare: 19.5 

• Health and medical care: 20.1, 20.4, 20.5, 20.6, 20.7 

• Education and research: 22.1, 22.5, 22.6 

• Culture and leisure: 23.5, 23.26, 23.27, 23.28 

• Democracy: 24.6, 24.8, 24.9, 24.11 


Geografiska 

uppgifter 


Foto: Jan-Aage Haaland

Geografiska uppgifter Statistisk årsbok 2013 

1 – Geografiska uppgifter 


1.1 Berg, sjöar, vattendrag och öar i 

Sverige ...............................................................9 

Mountains, lakes, watercourses and 

islands in Sweden 

1.2 Geografiska uppgifter ...............................10 


1.3 Öar i Sverige ..............................................11 

Islands in Sweden 

1.4 Kust och stränder i Sverige .....................13 

Coast and shores in Sweden 

1.5 Land- och vattenarealer inkl. 

havsvatten den 1 januari 2012, km 2 ................ 14 

Area of land and water incl. seawater, sq. 

km. 

1.6 Kust och stränder, länsvis, km ............... 19 

Coast and shores, by county 

1.7 Samtliga öar i hav och insjöar efter 

storleksklass, länsvis ..................................... 20 

All islands in seas or lakes, by size and 

county 



1.1 

Berg, sjöar, vattendrag och öar i Sverige 

Mountains, lakes, watercourses and islands in Sweden 

Geografiska uppgifter 

Källa: SCB (www.scb.se/MI0812), Lantmäteriet (www.lantmateriet.se), SMHI (www.smhi.se) 

Kartografi: SCB, Enheten för miljöekonomi och naturresurser (www.gis.scb.se). 



1.2 



Bergshöjder, meter över havet 

Norrbottens län 

Kebnekaise Giebmegáisi 2 106 

Sarektjåhkkå 2 089 

Kaskasatjåkka Gasskasèohkka 2 076 

(Sulitelma Sulidälbmá 1 860) 

Västerbottens län 

Norra Storfjället Stoere Vaerie 1 768 

(Marsfjället Maaresvaerie 1 590) 

Jämtlands län 

Helagsfjället Maajåelkie 1 796 

Templet Storsola 1 728 

Lillsylen 1 702 

(Åreskutan 1 420) 

(Sielkentjahke 1 315) 

Västernorrlands län 

Solbergsliden 594 

Dalarnas län 

Storvätteshågna Gealta 1 204 

Mulen 1 191 

Härjehågna 1 185 

(Städjan 1 131) 

(Transtrandsfjällen 948) 

Värmlands län 

Granberget vid Höljes 701 

Brånberget 691 

Västra Götalands län 

Galtåsen 362 

Hökensås 354 

Ålleberg 334 

Kinnekulle 306 

Billingen 304 

Jönköpings län 

Tomtabacken 377 

(Taberg 343) 

Östergötlands län 

Stenabohöjden 328 

(Omberg 264) 

Hallands län 

Hallandsås-Högalteknall 226 

Skåne län 

Söderåsen 212 

Sjöar, km 2 vattenyta 

Vänern 5 513 

Vättern 1 884 

Mälaren 1 078 

Hjälmaren 477 

Storsjön 456 

Torneträsk Duortnosjávri 330 

Siljan 292 

Hornavan Tjårvek 262 

Akkajaure 260 

Uddjaure Ujják 249 

Storavan Buovđđahávva 183 

Bolmen 173 

Storuman Stuora Ubmeje 171 

Stora Lulevatten Stuor Julevu 163 

Kallsjön 158 

Vattendrag 1 , km 

Göta älv / Klarälven 747 

Dalälven 554 

Torneälven Duortnoseatnu 525 

Kalixälven Gáláseatnu 463 

Luleälven Julevädno 462 

Vindelälven Viddolätno 450 

Umeälven 445 

Ångermanälven 449 

Ljusnan 438 

Indalsälven 431 

Skellefteälven 411 

1) Här återges den totala längden från källan till havet oavsett om 

källa eller avrinningsområde ligger i Norge eller Finland. 

Anm. De samiska namnen är i förekommande fall kursiverade. 

Källa: Lantmäteriet (www.lantmateriet.se) och SMHI, 

SVARversion 2012_2 (www.smhi.se). 



1.3 

Öar i Sverige 

Islands in Sweden 

Samtliga kommuner i Sverige har åtminstone en ö. Norrtälje och Värmdö 

har närmare 11 000 vardera. Om man räknar med de minsta öarna, de som 

endast är några kvadratmeter stora, finns det sammanlagt 221 800 stycken i 

de svenska haven, insjöarna och vattendragen. 

De 50 största öarna, hektar 

Nr Önamn Län Areal, ha 

1 Gotland Gotlands 299 400 

2 Öland Kalmar 134 700 

3 Orust Västra Götalands 34 560 

4 Hisingen Västra Götalands 19 884 

5 Värmdö Stockholms 18 140 

6 Tjörn Västra Götalands 14 754 

7 Väddö och Björkö Stockholms 12 790 

8 Fårö Gotlands 11 330 

9 Selaön Södermanlands 9 472 

10 Gräsö Uppsala 9 326 

11 Svartsjölandet Stockholms 8 202 

12 Hertsön Norrbottens 7 342 

13 Alnön Västernorrlands 6 779 

14 Ekerö och Munsö Stockholms 6 765 

15 Tosterön-Aspön Södermanlands 6 634 

16 Ingarö Stockholms 6 326 

17 Ljusterö Stockholms 6 205 

18 Torsö Västra Götalands 6 203 

19 Ammerön Jämtlands 5 990 

20 Kållandsö Västra Götalands 5 678 

21 Hemsön Västernorrlands 5 439 

22 Mörkö Stockholms 5 166 

23 Ornö Stockholms 4 899 

24 Hammarö Värmlands 4 880 

25 Bolmsö Kronobergs 4 213 

26 Härnön Västernorrlands 4 183 

27 Frösön Jämtlands 4 100 

28 Gotska Sandön Gotlands 3 654 

29 Vätö Stockholms 3 435 

30 Lidingö Stockholms 3 026 

31 N Finnö och Yxnö Östergötlands 2 687 

32 Adelsö Stockholms 2 608 

33 Visingsö Jönköpings 2 504 

34 Vindö och Djurö Stockholms 2 501 

35 Sandön Norrbottens 2 488 

36 Singö Stockholms 2 477 

37 Torö Stockholms 2 462 

38 Ängesön Västerbottens 2 417 

39 Holmön Västerbottens 2 395 

40 Fågelbrolandet Stockholms 2 395 

41 Rånön Norrbottens 2 393 

42 Obbolaön Västerbottens 2 371 

43 Utö Stockholms 2 357 

44 Lovön Stockholms 2 322 

45 Södra Muskö Stockholms 2 250 

46 Sollerön Dalarnas 2 225 

47 Blidö Stockholms 2 187 

48 Torpön Östergötlands 2 178 

49 Storön Norrbottens 2 125 

50 Ängsön Västmanlands 2 101 


Detta är en ö 

En ö definieras i uppslagsböcker som 

landmassa omfluten av vatten. Inget står 

om hur kanaler bör betraktas. I SCB:s 

undersökning har kanaler inte ansetts 

avgränsa öar – om det inte tidigare har 

funnits vatten i form av sund eller 

liknande på platsen. Uppgifterna om 

öarna är beräknade utifrån Lantmäteriets 

digitala vattenkarta i skala 1:10 000. De 

minsta öarna som ingår i denna studie är 

endast några kvadratmeter stora. 

Tio kommuner består endast av öar 

Det totala antalet öar i hav, insjöar och 

vattendrag är 221 800 stycken. Det 

motsvarar sammanlagt 2,6 procent av 

Sveriges landareal. De län som har flest 

antal öar är Stockholms län och Västra 

Götalands län med vardera cirka 30 000 

öar. Kommuner med flest antal öar är 

Norrtälje och Värmdö med närmare 

11 000 vardera, följt av Östhammar med 

omkring 7 500 och Oskarshamn med 

cirka 6 000. Tio kommuner består endast 

av öar: Ekerö, Värmdö, Lidingö, Mörbylånga, 

Borgholm, Gotland, Öckerö, Tjörn, 

Orust och Hammarö. 

Foto: Lillebror Alin 



Flest havsöar i Stockholm 

98 400 av de 221 800 öarna omges av hav. Flest 

havsöar finns i Stockholms län, 29 000 stycken. I 

Västra Götalands län kan antalet öar räknas till 

drygt 14 000 och utanför kusten i Kalmar län till 

närmare 13 000. 

Kommuner med flest havsöar är samma som 

ligger i topp vad gäller totala antalet öar, det vill 

säga: Norrtälje (10 500), Värmdö (10 500), 

Östhammar (7 100) och Oskarshamn (5 400). Av 

de 87 kommuner som har havskust saknar fem 

havsöar. Dessa är Burlöv, Lomma, Skurup, 

Ystad och Laholm. 

Flest insjööar i Arjeplog 

Det finns 123 400 öar i insjöarna, inklusive 

Vänern, Vättern, Mälaren och Hjälmaren samt i 

vattendragen. Till insjööarna räknas även de öar 

som ligger i insjöar på havsöar. 

Län med störst antal insjööar är Västra 

Götalands (15 500), Norrbottens (13 700) och 

Värmlands (12 400). Den kommun som har flest 

insjööar är Arjeplog (4 700). Därefter kommer 

Strömsunds kommun (2 900), Lidköping (2 600) 

och Säffle (2 400). Kommunerna Lidingö och 

Vaxholm, saknar helt öar i insjöar. 

14 gånger fler öar i Vänern än i Vättern 

I de fyra största sjöarna finns 15 842 öar. I vår 

största sjö Vänern finns de allra flesta, 12 285 

stycken. Vättern är med sina 858 öar den sjö av 

våra fyra största sjöar som har minst antal öar. I 

Mälaren finns det 1 416 öar och i Hjälmaren 

1 283 stycken. 

Men de flesta är små, mycket små 

Av de 221 800 öarna är det 68 procent som har 

mindre landareal än 1 000 kvadratmeter. Det 

innebär att majoriteten av öarna bara är drygt 

30x30 meter. 

Källa: SCB Statistiska meddelanden MI 50 SM 0101 

(www.scb.se/MI0812) Statistikdatabasen: Miljö. 

Foto: Jan-Aage Haaland 



1.4 

Kust och stränder i Sverige 

Coast and shores in Sweden 

Nio och ett halvt varv runt jordklotet – så lång är Sveriges totala fastlandskust 

inklusive stränder. Kustlinjen och strandlinjerna är 385 000 km vilket 

innebär att det går 41 meter kust och strand per svensk invånare. 


Detta är en kust 

Med kust avses landsträckan utmed hav eller 

större insjö. En strandlinje är enligt uppslagsböcker 

gränslinjen mellan land och vatten. Här i 

årsboken använder vi begreppet kust endast i 

benämningen fastlandskust, alltså det ställe där 

fastlandet möter havsvatten. Längden på fastlandskusten 

blir då längden på gränslinjen 

mellan fastlandet och havsvattnet. Begreppet 

strandlinje används i alla övriga fall där land 

möter vatten. Uppgifterna om kust- och strandlängd 

är beräknade utifrån Lantmäteriets digitala 

vattenkarta i skala 1:10 000. 

Nio och ett halvt varv runt jorden 

Den sammanlagda längden på fastlandskusten 

och stränderna i Sverige är 385 000 km. Det 

motsvarar nio och ett halvt varv runt jordklotet. 

Av den totala längden svarar insjöarnas och 

vattendragens stränder för 312 300 km, stränder 

på öar i insjöar och vattendrag för 28 800 km, 

havsöarnas stränder för 31 900 km och fastlandskusten 

för 11 500 km. 

Strändernas svall hörs bäst i Norrbotten 

Av länen har Norrbottens län den i särklass 

längsta sammanlagda längden kust och strand – 

22 procent av den totala längden i landet. 

Kortast sträcka har Gotlands län, med mindre 

än en procent av rikssiffran. 

De 15 kommuner med längst kust- och 

strandlinje ligger alla i norra Sverige inklusive 

Dalarnas län. De 15 kommuner med kortast 

sträcka strand och kust är ytmässigt sett små 

kommuner i storstadsregionerna, eller kommuner 

i Skåne. 

I Kiruna kommun finns imponerande 16 800 

km strand, eller 4,3 procent av rikets kust- och 

strandlinje. Kortast sträcka har Sundbyberg i 

Stockholms län med sina 5 km. 

Rikets genomsnittliga kust- och strandlängd 

per km 2 är 860 meter – och räknat per person 

blir det 41 meter kust och strand. 

Vänern har längst strandsträcka 

Av de fyra största sjöarna har Vänern längsta 

strandsträckan, 1 790 km. Mälaren har 1 172 km, 

Vättern 550 km och Hjälmaren 357 km. 

Kommuner som har längst respektive kortast sträcka kust och strand, km 

Kod Kommun Insjöar och 

vattendrag 

Öar i insjöar 

och 

vattendrag 

Havsöar Fastlandskust 

Strand och 

kust totalt 

Andel av 

rikets kust o. 

stränder % 

Längst 

2584 Kiruna 16 128 645 – – 16 773 4,3 

2506 Arjeplog 13 641 1 725 – – 15 366 4,0 

2510 Jokkmokk 14 433 793 – – 15 226 3,9 

2523 Gällivare 11 061 340 – – 11 401 3,0 

2313 Strömsund 10 014 882 – – 10 896 2,8 

2361 Härjedalen 8 855 581 – – 9 436 2,4 

2321 Åre 7 335 430 – – 7 765 2,0 

2422 Sorsele 6 443 495 – – 6 938 1,8 

2421 Storuman 6 188 561 – – 6 749 1,7 

2039 Älvdalen 6 456 291 – – 6 747 1,7 

Kortast 

0183 Sundbyberg 4 1 – – 5 0,001 

1231 Burlöv 7 – – 1 8 0,002 

0184 Solna 7 2 2 5 16 0,004 

1277 Åstorp 23 – – – 23 0,006 

1260 Bjuv 23 1 – – 24 0,006 

1230 Staffanstorp 24 – – – 24 0,006 

0162 Danderyd 4 – 9 19 32 0,008 

1262 Lomma 23 – – 13 36 0,009 

0160 Täby 24 – 4 9 37 0,010 

0123 Järfälla 30 9 – – 39 0,010 

Källa: SCB Statistiska meddelanden MI 50 SM 0201 (www.scb.se/MI0812); Statistikdatabasen: Miljö. 



1.5 

Land- och vattenarealer inkl. havsvatten den 1 januari 2012, km2 

Area of land and water incl. seawater, sq. km. 

Kod 

Code 

Kommun 

Municipality 

Landareal 1 

Land area 1 

Inlandsvatten 

exkl. de 4 

stora sjöarna 

Inland water 

excl. the 4 

large lakes 

Landareal och 

inlandsvatten 

exkl. de 4 


Land area and 

inlandwater 

excl. the 4 

large lakes 

De 4 stora 

sjöarna: 

Vänern, 

Vättern, 

Mälaren, 

Hjälmaren 

The 4 

large lakes 

Havsvatten 

ut till 

territorialgränsen 

Seawater 

Totalareal land 

och vatten inkl. 

havsvatten 

Total area of 

land, inland 

water and 

seawater 

01 Stockholms län 6 526,2 253,0 6 779,2 374,7 9 387,0 16 540,9 

0114 Upplands Väsby 75,1 4,8 79,9 4,0 – 83,8 

0115 Vallentuna 358,4 10,6 369,0 – – 369,0 

0117 Österåker 312,4 10,7 323,1 – 231,4 554,5 

0120 Värmdö 448,0 7,7 455,7 – 2 524,4 2 980,1 

0123 Järfälla 53,8 1,1 54,9 8,1 – 63,0 

0125 Ekerö 217,7 0,6 218,3 165,3 – 383,6 

0126 Huddinge 131,0 8,1 139,1 1,5 – 140,6 

0127 Botkyrka 194,2 10,1 204,2 5,3 12,8 222,3 

0128 Salem 54,1 7,3 61,4 9,7 – 71,1 

0136 Haninge 458,1 6,0 464,1 – 1 696,8 2 160,9 

0138 Tyresö 69,3 3,4 72,6 – 27,9 100,5 

0139 Upplands-Bro 235,5 4,8 240,3 85,0 – 325,2 

0140 Nykvarn 152,8 16,3 169,0 8,0 – 177,0 

0160 Täby 60,7 5,3 66,0 – 5,2 71,2 

0162 Danderyd 26,4 0,2 26,6 – 6,1 32,7 

0163 Sollentuna 52,6 3,2 55,9 – 2,1 58,0 

0180 Stockholm 187,2 5,0 192,1 15,7 6,8 214,6 

0181 Södertälje 525,2 32,6 557,8 52,5 84,0 694,2 

0182 Nacka 95,1 4,5 99,6 – 29,2 128,8 

0183 Sundbyberg 8,7 0,1 8,7 0,0 – 8,8 

0184 Solna 19,3 1,2 20,5 0,5 0,7 21,7 

0186 Lidingö 30,8 0,3 31,1 – 19,9 51,1 

0187 Vaxholm 57,9 0,7 58,6 – 48,5 107,1 

0188 Norrtälje 2 016,0 97,7 2 113,8 – 3 755,9 5 869,7 

0191 Sigtuna 327,4 4,2 331,6 18,1 – 349,7 

0192 Nynäshamn 358,8 6,7 365,5 – 935,4 1 300,8 

03 Uppsala län 8 192,1 212,9 8 405,0 202,8 3 332,1 11 939,8 

0305 Håbo 143,8 0,4 144,1 42,4 – 186,5 

0319 Älvkarleby 215,0 19,8 234,8 – 379,3 614,1 

0330 Knivsta 282,2 4,2 286,4 8,7 – 295,1 

0331 Heby 1 166,8 58,8 1 225,6 – – 1 225,6 

0360 Tierp 1 547,8 56,9 1 604,7 – 969,2 2 573,8 

0380 Uppsala 2 182,8 40,6 2 223,4 11,0 – 2 234,5 

0381 Enköping 1 178,5 4,6 1 183,1 140,7 – 1 323,8 

0382 Östhammar 1 475,3 27,5 1 502,8 – 1 983,6 3 486,4 

04 Södermanlands län 6 076,1 494,5 6 570,6 455,5 1 670,4 8 696,4 

0428 Vingåker 370,3 41,6 411,8 27,6 – 439,4 

0461 Gnesta 461,2 76,9 538,1 – – 538,1 

0480 Nyköping 1 420,8 133,4 1 554,3 – 512,2 2 066,4 

0481 Oxelösund 35,4 0,2 35,5 – 711,0 746,5 

0482 Flen 718,8 107,2 826,0 – – 826,0 

0483 Katrineholm 1 020,2 94,0 1 114,2 75,3 – 1 189,5 

0484 Eskilstuna 1 099,9 18,6 1 118,5 132,0 – 1 250,5 

0486 Strängnäs 739,7 14,9 754,6 220,5 – 975,1 

0488 Trosa 209,7 7,8 217,5 – 447,3 664,8 

05 Östergötlands län 10 544,6 1 040,1 11 584,7 639,1 2 353,3 14 577,0 

0509 Ödeshög 430,4 19,8 450,3 218,7 – 669,0 

0512 Ydre 675,4 103,2 778,6 – – 778,6 

0513 Kinda 1 129,5 172,5 1 302,0 – – 1 302,0 

0560 Boxholm 525,8 78,1 603,9 – – 603,9 

0561 Åtvidaberg 686,6 93,7 780,3 – – 780,3 

0562 Finspång 1 055,3 159,8 1 215,1 – – 1 215,1 

0563 Valdemarsvik 733,8 43,3 777,1 – 1 272,5 2 049,6 

0580 Linköping 1 427,4 140,8 1 568,3 – – 1 568,3 

0581 Norrköping 1 495,1 108,7 1 603,7 – 443,9 2 047,6 

0582 Söderköping 673,9 14,4 688,3 – 636,9 1 325,2 

0583 Motala 983,5 68,6 1 052,1 215,2 – 1 267,2 

0584 Vadstena 181,9 26,2 208,2 205,2 – 413,3 

0586 Mjölby 546,0 11,1 557,1 – – 557,1 

06 Jönköpings län 10 437,7 756,5 11 194,3 498,8 – 11 693,1 

0604 Aneby 517,8 36,1 553,9 – – 553,9 

0617 Gnosjö 420,6 29,5 450,1 – – 450,1 




1.5 Land- och vattenarealer inkl. havsvatten den 1 januari 2012, km2 (forts.) 

Kod Kommun Landareal 1 Inlandsvatten 

exkl. de 4 


Landareal och 

inlandsvatten 

exkl. de 4 


De 4 stora 

sjöarna: 

Vänern, 

Vättern, 

Mälaren, 

Hjälmaren 

Havsvatten 

ut till 




havsvatten 

0642 Mullsjö 200,2 10,9 211,0 – – 211,0 

0643 Habo 328,5 6,2 334,8 127,5 – 462,2 

0662 Gislaved 1 137,1 83,6 1 220,7 – – 1 220,7 

0665 Vaggeryd 824,9 33,2 858,2 – – 858,2 

0680 Jönköping 1 480,4 73,4 1 553,7 371,3 – 1 925,0 

0682 Nässjö 930,3 58,2 988,5 – – 988,5 

0683 Värnamo 1 216,0 166,4 1 382,4 – – 1 382,4 

0684 Sävsjö 679,1 50,2 729,2 – – 729,2 

0685 Vetlanda 1 500,5 99,9 1 600,4 – – 1 600,4 

0686 Eksjö 799,5 73,8 873,3 – – 873,3 

0687 Tranås 402,7 35,1 437,7 – – 437,7 

07 Kronobergs län 8 425,0 960,2 9 385,2 – – 9 385,2 

0760 Uppvidinge 1 171,9 54,8 1 226,7 – – 1 226,7 

0761 Lessebo 412,6 43,8 456,3 – – 456,3 

0763 Tingsryd 1 044,9 162,4 1 207,2 – – 1 207,2 

0764 Alvesta 974,2 100,1 1 074,3 – – 1 074,3 

0765 Älmhult 890,8 87,4 978,2 – – 978,2 

0767 Markaryd 517,2 15,6 532,8 – – 532,8 

0780 Växjö 1 665,5 248,7 1 914,3 – – 1 914,3 

0781 Ljungby 1 747,9 247,2 1 995,1 – – 1 995,1 

08 Kalmar län 11 165,5 471,5 11 637,0 – 8 859,1 20 496,1 

0821 Högsby 751,1 48,3 799,4 – – 799,4 

0834 Torsås 468,4 1,5 469,9 – 135,3 605,2 

0840 Mörbylånga 666,8 1,5 668,3 – 2 375,1 3 043,4 

0860 Hultsfred 1 121,5 65,5 1 187,0 – – 1 187,0 

0861 Mönsterås 599,5 8,6 608,0 – 333,0 941,0 

0862 Emmaboda 689,7 29,0 718,7 – – 718,7 

0880 Kalmar 956,9 3,8 960,7 – 290,3 1 251,0 

0881 Nybro 1 171,7 29,9 1 201,5 – – 1 201,5 

0882 Oskarshamn 1 049,5 48,2 1 097,7 – 1 185,0 2 282,7 

0883 Västervik 1 871,6 152,2 2 023,8 – 1 567,7 3 591,5 

0884 Vimmerby 1 140,2 79,6 1 219,8 – – 1 219,8 

0885 Borgholm 678,7 3,5 682,1 – 2 972,7 3 654,8 

09 Gotlands län 3 134,1 31,5 3 165,5 – 12 075,5 15 241,1 

0980 Gotland 3 134,1 31,5 3 165,5 – 12 075,5 15 241,1 

10 Blekinge län 2 931,3 108,1 3 039,4 – 3 892,7 6 932,2 

1060 Olofström 389,8 23,6 413,4 – – 413,4 

1080 Karlskrona 1 042,2 27,5 1 069,7 – 2 268,4 3 338,1 

1081 Ronneby 825,3 36,5 861,8 – 380,0 1 241,9 

1082 Karlshamn 488,7 19,9 508,6 – 323,8 832,4 

1083 Sölvesborg 185,3 0,6 185,9 – 920,5 1 106,4 

12 Skåne län 10 968,8 333,2 11 302,0 – 5 731,7 17 033,7 

1214 Svalöv 387,3 1,3 388,6 – – 388,6 

1230 Staffanstorp 106,8 0,5 107,3 – – 107,3 

1231 Burlöv 18,9 0,1 19,0 – 0,2 19,2 

1233 Vellinge 142,6 1,1 143,7 – 561,8 705,5 

1256 Östra Göinge 432,0 19,2 451,2 – – 451,2 

1257 Örkelljunga 319,6 10,2 329,7 – – 329,7 

1260 Bjuv 115,3 0,5 115,8 – – 115,8 

1261 Kävlinge 152,6 1,1 153,6 – 138,8 292,5 

1262 Lomma 55,5 0,8 56,3 – 33,9 90,2 

1263 Svedala 218,1 9,1 227,1 – – 227,1 

1264 Skurup 193,6 1,6 195,2 – 315,8 511,0 

1265 Sjöbo 492,2 14,5 506,6 – – 506,6 

1266 Hörby 419,4 13,6 433,1 – – 433,1 

1267 Höör 290,9 29,2 320,0 – – 320,0 

1270 Tomelilla 395,9 1,5 397,4 – – 397,4 

1272 Bromölla 162,5 22,8 185,3 – 11,9 197,1 

1273 Osby 576,2 23,6 599,8 – – 599,8 

1275 Perstorp 158,8 3,1 161,9 – – 161,9 

1276 Klippan 374,3 5,1 379,4 – – 379,4 

1277 Åstorp 92,2 0,3 92,5 – – 92,5 

1278 Båstad 209,8 0,6 210,4 – 671,5 881,9 

1280 Malmö 156,9 1,5 158,4 – 174,3 332,6 





exkl. de 4 


Landareal och 

inlandsvatten 

exkl. de 4 


De 4 stora 

sjöarna: 

Vänern, 

Vättern, 

Mälaren, 

Hjälmaren 

Havsvatten 

ut till 




havsvatten 

1281 Lund 427,2 12,7 439,9 – – 439,9 

1282 Landskrona 140,3 0,7 141,0 – 159,7 300,6 

1283 Helsingborg 344,0 1,4 345,4 – 78,6 424,0 

1284 Höganäs 150,8 0,4 151,2 – 524,9 676,1 

1285 Eslöv 419,1 5,6 424,7 – – 424,7 

1286 Ystad 350,1 5,0 355,1 – 834,2 1 189,3 

1287 Trelleborg 339,9 2,3 342,1 – 832,9 1 175,0 

1290 Kristianstad 1 246,3 94,1 1 340,3 – 477,9 1 818,2 

1291 Simrishamn 391,4 1,1 392,4 – 868,7 1 261,2 

1292 Ängelholm 420,1 11,2 431,3 – 46,8 478,1 

1293 Hässleholm 1 268,5 37,7 1 306,3 – – 1 306,3 

13 Hallands län 5 427,4 259,6 5 687,1 – 3 024,8 8 711,9 

1315 Hylte 946,1 100,5 1 046,6 – – 1 046,6 

1380 Halmstad 1 014,1 16,7 1 030,9 – 669,0 1 699,9 

1381 Laholm 883,0 19,2 902,1 – 61,3 963,4 

1382 Falkenberg 1 108,9 47,3 1 156,2 – 669,6 1 825,7 

1383 Varberg 868,7 40,8 909,5 – 793,8 1 703,4 

1384 Kungsbacka 606,7 35,1 641,8 – 831,2 1 472,9 

14 Västra Götalands 23 797,3 1 449,6 25 246,9 3 532,0 5 556,2 34 334,9 

1401 Härryda 266,8 24,3 291,1 – – 291,1 

1402 Partille 56,8 2,2 59,0 – – 59,0 

1407 Öckerö 25,7 0,1 25,9 – 485,5 511,4 

1415 Stenungsund 251,9 14,0 265,9 – 35,2 301,1 

1419 Tjörn 167,4 0,8 168,2 – 677,8 845,9 

1421 Orust 386,5 4,4 390,9 – 492,1 883,0 

1427 Sotenäs 138,2 1,2 139,4 – 544,9 684,4 

1430 Munkedal 634,0 33,7 667,7 – 7,4 675,0 

1435 Tanum 917,2 37,6 954,8 – 1 396,5 2 351,4 

1438 Dals-Ed 724,3 101,1 825,4 – – 825,4 

1439 Färgelanda 589,0 29,4 618,3 – – 618,3 

1440 Ale 316,5 15,0 331,6 – – 331,6 

1441 Lerum 258,6 49,8 308,4 – – 308,4 

1442 Vårgårda 426,6 14,6 441,2 – – 441,2 

1443 Bollebygd 263,2 19,2 282,4 – – 282,4 

1444 Grästorp 264,7 1,2 265,8 14,8 – 280,7 

1445 Essunga 234,6 1,1 235,7 – – 235,7 

1446 Karlsborg 405,9 77,3 483,1 314,2 – 797,4 

1447 Gullspång 312,9 69,4 382,3 172,6 – 555,0 

1452 Tranemo 741,3 37,2 778,5 – – 778,5 

1460 Bengtsfors 882,9 176,3 1 059,2 – – 1 059,2 

1461 Mellerud 516,8 47,6 564,4 380,1 – 944,5 

1462 Lilla Edet 316,2 26,1 342,4 – – 342,4 

1463 Mark 929,3 84,0 1 013,2 – – 1 013,2 

1465 Svenljunga 919,8 67,4 987,2 – – 987,2 

1466 Herrljunga 497,6 12,0 509,5 – – 509,5 

1470 Vara 696,9 3,7 700,6 – – 700,4 

1471 Götene 404,5 0,9 405,5 215,3 – 620,7 

1472 Tibro 220,7 15,4 236,0 – – 236,0 

1473 Töreboda 539,9 50,5 590,3 – – 590,3 

1480 Göteborg 447,8 15,7 463,4 – 562,0 1 025,4 

1481 Mölndal 145,8 6,4 152,3 – – 152,3 

1482 Kungälv 362,6 8,1 370,7 – 311,7 682,4 

1484 Lysekil 208,5 0,8 209,3 – 486,1 695,4 

1485 Uddevalla 637,7 12,6 650,3 – 82,7 733,0 

1486 Strömstad 467,5 10,1 477,6 – 474,2 951,8 

1487 Vänersborg 642,7 23,0 665,7 233,1 – 898,8 

1488 Trollhättan 409,9 17,8 427,7 – – 427,7 

1489 Alingsås 472,0 79,1 551,2 – – 551,2 

1490 Borås 909,9 57,6 967,5 – – 967,5 

1491 Ulricehamn 1 046,0 70,7 1 116,7 – – 1 116,7 

1492 Åmål 481,1 52,4 533,5 356,2 – 889,7 

1493 Mariestad 601,2 13,2 614,4 888,8 – 1 503,2 

1494 Lidköping 695,6 2,5 698,1 674,5 – 1 372,6 

1495 Skara 428,7 20,0 448,7 – – 448,7 






exkl. de 4 


Landareal och 

inlandsvatten 

exkl. de 4 


De 4 stora 

sjöarna: 

Vänern, 

Vättern, 

Mälaren, 

Hjälmaren 

Havsvatten 

ut till 




havsvatten 

1496 Skövde 673,7 11,4 685,1 – – 685,1 

1497 Hjo 297,0 5,1 302,1 282,3 – 584,5 

1498 Tidaholm 518,1 4,9 523,0 – – 523,0 

1499 Falköping 1 045,0 20,8 1 065,8 – – 1 065,8 

17 Värmlands län 17 517,2 1 779,4 19 296,5 2 492,6 – 21 789,2 

1715 Kil 359,7 47,1 406,9 – – 406,9 

1730 Eda 820,2 74,7 894,9 – – 894,9 

1737 Torsby 4 162,2 195,3 4 357,4 – – 4 357,4 

1760 Storfors 391,5 81,2 472,7 – – 472,7 

1761 Hammarö 59,6 1,6 61,1 403,0 – 464,2 

1762 Munkfors 141,6 6,4 148,0 – – 148,0 

1763 Forshaga 348,2 49,1 397,3 – – 397,3 

1764 Grums 386,4 47,9 434,3 44,6 – 478,8 

1765 Årjäng 1 409,5 243,6 1 653,0 – – 1 653,0 

1766 Sunne 1 288,1 160,1 1 448,3 – – 1 448,3 

1780 Karlstad 1 169,1 73,7 1 242,8 274,9 – 1 517,7 

1781 Kristinehamn 753,1 40,5 793,6 590,8 – 1 384,4 

1782 Filipstad 1 534,0 177,7 1 711,7 – – 1 711,7 

1783 Hagfors 1 824,2 176,0 2 000,2 – – 2 000,2 

1784 Arvika 1 649,1 307,1 1 956,1 – – 1 956,1 

1785 Säffle 1 220,8 97,4 1 318,2 1 179,3 – 2 497,5 

18 Örebro län 8 503,9 789,6 9 293,5 339,7 – 9 633,3 

1814 Lekeberg 463,2 18,5 481,6 – – 481,6 

1860 Laxå 602,0 135,6 737,6 – – 737,6 

1861 Hallsberg 636,7 33,5 670,2 – – 670,2 

1862 Degerfors 384,0 49,7 433,7 – – 433,7 

1863 Hällefors 985,0 166,3 1 151,3 – – 1 151,3 

1864 Ljusnarsberg 575,5 55,5 631,1 – – 631,1 

1880 Örebro 1 373,2 50,6 1 423,7 196,9 – 1 620,6 

1881 Kumla 204,2 1,6 205,8 – – 205,8 

1882 Askersund 816,0 60,9 876,9 142,9 – 1 019,7 

1883 Karlskoga 468,2 42,2 510,4 – – 510,4 

1884 Nora 618,5 72,3 690,8 – – 690,8 

1885 Lindesberg 1 377,6 102,9 1 480,5 – – 1 480,5 

19 Västmanlands län 5 118,2 231,5 5 349,6 309,1 – 5 658,8 

1904 Skinnskatteberg 659,4 58,8 718,2 – – 718,2 

1907 Surahammar 343,8 25,0 368,9 – – 368,9 

1960 Kungsör 202,7 1,0 203,6 23,5 – 227,1 

1961 Hallstahammar 170,7 1,6 172,3 9,0 – 181,3 

1962 Norberg 417,8 29,9 447,7 – – 447,7 

1980 Västerås 957,9 4,1 962,0 174,7 – 1 136,7 

1981 Sala 1 166,9 37,5 1 204,4 – – 1 204,4 

1982 Fagersta 269,0 41,4 310,4 – – 310,4 

1983 Köping 604,6 26,3 630,8 14,0 – 644,8 

1984 Arboga 325,4 6,0 331,4 87,9 – 419,4 

20 Dalarnas län 28 029,6 2 193,0 30 222,6 – – 30 222,6 

2021 Vansbro 1 539,6 117,8 1 657,4 – – 1 657,4 

2023 Malung-Sälen 4 085,1 227,4 4 312,5 – – 4 312,5 

2026 Gagnef 767,2 45,2 812,3 – – 812,3 

2029 Leksand 1 221,2 190,7 1 412,0 – – 1 412,0 

2031 Rättvik 1 920,7 217,1 2 137,8 – – 2 137,8 

2034 Orsa 1 730,9 66,5 1 797,4 – – 1 797,4 

2039 Älvdalen 6 871,5 271,3 7 142,8 – – 7 142,8 

2061 Smedjebacken 947,9 109,9 1 057,8 – – 1 057,8 

2062 Mora 2 812,6 299,0 3 111,5 – – 3 111,5 

2080 Falun 2 040,1 235,0 2 275,2 – – 2 275,2 

2081 Borlänge 583,9 51,9 635,8 – – 635,8 

2082 Säter 570,3 54,2 624,5 – – 624,5 

2083 Hedemora 835,1 93,7 928,8 – – 928,8 

2084 Avesta 613,3 55,8 669,1 – – 669,1 

2085 Ludvika 1 490,4 157,4 1 647,8 – – 1 647,8 

21 Gävleborgs län 18 119,3 1 510,0 19 629,3 – 5 369,8 24 999,1 

2101 Ockelbo 1 065,0 64,1 1 129,0 – – 1 129,0 

2104 Hofors 409,9 35,8 445,7 – – 445,7 





exkl. de 4 


Landareal och 

inlandsvatten 

exkl. de 4 


De 4 stora 

sjöarna: 

Vänern, 

Vättern, 

Mälaren, 

Hjälmaren 

Havsvatten 

ut till 




havsvatten 

2121 Ovanåker 1 873,3 143,7 2 017,0 – – 2 017,0 

2132 Nordanstig 1 370,6 84,5 1 455,2 – 1 070,8 2 526,0 

2161 Ljusdal 5 256,7 353,1 5 609,8 – – 5 609,8 

2180 Gävle 1 613,4 169,0 1 782,4 – 1 417,4 3 199,8 

2181 Sandviken 1 166,4 130,7 1 297,1 – – 1 297,1 

2182 Söderhamn 1 060,8 111,0 1 171,8 – 1 109,5 2 281,3 

2183 Bollnäs 1 814,4 162,4 1 976,7 – – 1 976,7 

2184 Hudiksvall 2 488,9 255,7 2 744,6 – 1 772,0 4 516,6 

22 Västernorrlands län 21 551,7 1 405,4 22 957,1 – 5 039,0 27 996,0 

2260 Ånge 3 051,4 244,2 3 295,6 – – 3 295,6 

2262 Timrå 783,3 39,3 822,6 – 411,6 1 234,2 

2280 Härnösand 1 058,4 42,6 1 100,9 – 837,7 1 938,6 

2281 Sundsvall 3 189,6 262,6 3 452,2 – 992,3 4 444,5 

2282 Kramfors 1 694,8 90,3 1 785,1 – 1 107,5 2 892,6 

2283 Sollefteå 5 397,8 364,0 5 761,8 – – 5 761,8 

2284 Örnsköldsvik 6 376,5 362,4 6 738,9 – 1 689,9 8 428,8 

23 Jämtlands län 48 944,8 4 808,0 53 752,8 – – 53 752,8 

2303 Ragunda 2 511,1 122,0 2 633,1 – – 2 633,1 

2305 Bräcke 3 408,2 375,5 3 783,7 – – 3 783,7 

2309 Krokom 6 155,2 657,6 6 812,8 – – 6 812,8 

2313 Strömsund 10 465,1 1 315,5 11 780,6 – – 11 780,6 

2321 Åre 7 199,5 1 037,1 8 236,5 – – 8 236,5 

2326 Berg 5 711,3 434,1 6 145,5 – – 6 145,5 

2361 Härjedalen 11 286,1 573,5 11 859,6 – – 11 859,6 

2380 Östersund 2 208,3 292,8 2 501,1 – – 2 501,1 

24 Västerbottens län 54 672,1 4 200,1 58 872,2 – 7 859,1 66 731,3 

2401 Nordmaling 1 229,4 40,2 1 269,6 – 1 202,7 2 472,3 

2403 Bjurholm 1 306,8 57,0 1 363,8 – – 1 363,8 

2404 Vindeln 2 629,4 216,7 2 846,1 – – 2 846,1 

2409 Robertsfors 1 292,2 21,0 1 313,3 – 1 056,4 2 369,7 

2417 Norsjö 1 739,5 184,1 1 923,6 – – 1 923,6 

2418 Malå 1 599,0 128,5 1 727,5 – – 1 727,5 

2421 Storuman 7 303,5 930,6 8 234,1 – – 8 234,1 

2422 Sorsele 7 368,4 589,2 7 957,6 – – 7 957,6 

2425 Dorotea 2 764,9 175,0 2 939,9 – – 2 939,9 

2460 Vännäs 529,5 24,2 553,7 – – 553,7 

2462 Vilhelmina 8 047,9 692,6 8 740,5 – – 8 740,5 

2463 Åsele 4 223,8 320,2 4 544,0 – – 4 544,0 

2480 Umeå 2 316,6 80,1 2 396,7 – 2 817,4 5 214,2 

2481 Lycksele 5 518,5 370,4 5 888,9 – – 5 888,9 

2482 Skellefteå 6 802,9 370,1 7 173,0 – 2 782,6 9 955,6 

25 Norrbottens län 97 256,9 7 948,4 105 205,3 – 6 876,7 112 082,0 

2505 Arvidsjaur 5 656,0 470,4 6 126,3 – – 6 126,3 

2506 Arjeplog 12 556,8 1 937,3 14 494,1 – – 14 494,1 

2510 Jokkmokk 17 614,3 1 720,1 19 334,4 – – 19 334,4 

2513 Överkalix 2 764,5 154,9 2 919,5 – – 2 919,5 

2514 Kalix 1 807,7 97,3 1 905,0 – 1 807,1 3 712,1 

2518 Övertorneå 2 362,1 130,2 2 492,3 – – 2 492,3 

2521 Pajala 7 840,2 210,5 8 050,7 – – 8 050,7 

2523 Gällivare 15 705,2 1 113,1 16 818,2 – – 16 818,2 

2560 Älvsbyn 1 698,0 97,2 1 795,2 – – 1 795,2 

2580 Luleå 2 094,2 139,9 2 234,0 – 2 719,7 4 953,8 

2581 Piteå 3 087,0 150,4 3 237,4 – 1 443,2 4 680,5 

2582 Boden 4 007,9 277,3 4 285,1 – – 4 285,1 

2583 Haparanda 922,8 38,7 961,5 – 906,8 1 868,3 

2584 Kiruna 19 140,3 1 411,1 20 551,4 – – 20 551,4 

Hela riket Sweden 407 339,7 31 236,1 438 575,8 8 844,3 81 027,4 528 447,3 

1) Nya arealberäkningar för hela riket genomfördes per 2012-01-01. Vissa s.k. enklaver har bara kunnat fördelas på län och inte 

kommuner. Länssiffrorna kan därför vara större än summan av kommunuppgifterna. From 2012 there are new estimates of the land and 

water area. Undistributed land area is included in the sum for each county. 

Se Tabellanmärkningar. 

Källa: SCB Statistiska meddelanden MI 65 SM 1201 (www.scb.se/MI0802); Statistikdatabasen: Miljö. 



1.6 

Kust och stränder, länsvis, km 

Coast and shores, by county 


Län 

County 

Fastland 

Mainland 

Havsöar 

Sea islands 

Insjöar och 

vattendrag 

Lakes and 

watercourses 

Öar i insjöar och 

vattendrag 

Islands in lakes and 

watercourses 

Totalt 

Total 

Stockholms 1 122 9 141 3 112 761 14 136 

Uppsala 608 2 052 2 907 717 6 284 

Södermanlands 342 1 210 4 271 998 6 821 

Östergötlands 738 2 575 8 158 888 12 359 

Jönköpings – – 7 878 642 8 520 

Kronobergs – – 7 573 1 191 8 764 

Kalmar 1 215 3 840 6 894 611 12 560 

Gotlands – 954 564 40 1 558 

Blekinge 580 1 039 2 422 121 4 162 

Skåne 646 134 4 492 384 5 656 

Hallands 477 315 4 102 272 5 166 

Västra Götalands 1 025 4 810 17 482 2 932 26 249 

Värmlands – – 16 289 2 587 18 876 

Örebro – – 7 493 951 8 444 

Västmanlands – – 3 007 619 3 626 

Dalarnas – – 25 715 2 176 27 891 

Gävleborgs 1 074 1 263 13 531 1 420 17 288 

Västernorrlands 1 121 889 14 822 827 17 659 

Jämtlands – – 42 136 2 949 45 085 

Västerbottens 1 372 1 369 43 455 2 785 48 981 

Norrbottens 1 210 2 334 77 150 4 965 85 659 

Hela riket Sweden 11 530 31 925 313 453 28 836 385 744 

Källa: SCB Statistiska meddelanden MI 50 SM 0201 (www.scb.se/MI0812). Statistikdatabasen: Miljö. 



1.7 

Samtliga öar i hav och insjöar efter storleksklass, länsvis 

All islands in seas or lakes, by size and county 

Län 

County 

Storleksklass, landareal 

Size, land area 

Väder 

Weather 


Väder Statistisk årsbok 2013 

2 – Väder 

Weather 

2.1 Väder ..........................................................23 

Weather 

2.2 Rekord i väder ...........................................24 

Weather records 

2.3 Blixt och dunder ........................................25 

Thunder and lightning 

2.4 Årsmedeltemperaturen i Sverige 

och globalt 1860–2011, avvikelse från 

normalvärdet för perioden 1961–1990 ..........27 

Average temperature, deviation from 

normal values in Sweden and worldwide 

2.5 Varmaste juni, juli och augusti samt 

varmaste sommaren, medeltemperatur ........28 

Warmest June, July, August and warmest 

summer, average temperatures (Celsius) 

2.6 Sommartemperaturen (medeltemperatur 

för månaderna juni, juli 

och augusti) .....................................................28 

Average summer temperatures (Celsius) 

2.7 Nederbörd i mm ........................................ 29 

Precipitation 

2.8 Nederbörd i mm, maxvärde ..................... 30 

Precipitation, maximum values 

2.9 Temperatur, maximioch minimivärden 

.............................................................. 30 

Temperatures, maximum and minimum 

values (Celsius) 

2.10 Medeltemperatur .................................... 31 

Average temperature (Celsius) 

2.11 Kalla och varma dagar samt 

dagar med nederbörd på platser runt 

om i landet ....................................................... 32 

Cold and warm days, and days with 

precipitation across Sweden 



Väder 

2.1 Väder 

Weather 

Anm. För stationerna Hoting och Ulricehamn startade mätningarna 2011 och för stationerna Abisko, Sorsele, Edsbyn, Åmot och 

Skövde startade mätningarna 2012. 

Källa: SMHI, Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut (www.smhi.se). 

Kartografi: SCB, Enheten för miljöekonomi och naturresurser (www.gis.scb.se). 



2.2 

Rekord i väder 

Weather records 

Temperatur Temperature 

Högsta uppmätta temperatur under resp. månad 

Highest temperature during each month 

Månad 

Month 

C o 

Plats 

Place 

Landskap 

County 

Datum 

Date 

Januari 12,4 Allgunnen Småland 1973-01-05 

Februari 16,5 Västervik Småland 1961-02-18 

16,5 Ölvingstorp Småland 1961-02-18 

Mars 22,2 Oskarshamn Småland 1968-03-30 

22,2 Sandbäckshult Småland 1968-03-30 

April 29,0 Genevad Halland 1993-04-27 

Maj 32,5 Kristianstad Skåne 1892-05-27 

32,5 Kalmar Småland 1892-05-28 

Juni 38,0 Målilla Småland 1947-06-29 

Juli 38,0 Ultuna Uppland 1933-07-09 

Augusti 36,8 Holma Östergötland 1975-08-09 

September 29,1 Stehag Skåne 1975-09-01 

Oktober 24,5 Oskarshamn Småland 1995-10-09 

November 18,4 Ugerup Skåne 1968-11-02 

December 13,7 Simrishamn Skåne 1977-12-24 

Lägsta uppmätta temperatur under resp. månad 

Lowest temperature during each month 

Månad 

Month 

C o 

Plats 

Place 

Landskap 

County 

Datum 

Date 

Januari -49,0 Karesuando Lappland 1999-01-27 

-49,0 Vuoggatjålme Lappland 1951-01-01 

Februari -52,6 Vuoggatjålme Lappland 1966-02-02 

Mars -45,8 Vuoggatjålme Lappland 1971-03-04 

April -36,5 Karesuando Lappland 1916-04-06 

Maj -24,1 Fjällnäs Härjedalen 1981-05-03 

Juni -12,9 Vassitjåkko Lappland 1907-06-02 

Juli -5,0 Funäsdalen Härjedalen 1888-07-22 

-5,0 Funäsdalen Härjedalen 1893-07-14 

Augusti -8,5 Nikkaluokta Lappland 1959-08-31 

September -15,2 Brännberg Norrbotten 1939-09-29 

Oktober -31,5 Myrheden Västerbotten 1968-10-28 

November -43,0 Vittangi Lappland 1890-11-24 

December -48,9 Hemavan Lappland 1978-12-30 

Nederbörd Precipitation 

Största dygnsnederbörd under resp. månad 

Most precipitation during a day in each month 

Största månadsnederbörd 

Most precipitation during each month 

Månad mm Plats Landskap Datum mm Plats Landskap År 

Januari 104 Katterjåkk Lappland 10:e 2002 429 Jormlien Jämtland 1989 

Februari 85 Joesjö Lappland 16:e 1976 311 Gråsjön Jämtland 1943 

Mars 90 Joesjö Lappland 19:e 1966 312 Gånälven Jämtland 1938 

April 78 Härnösand Ångermanland 8:e 1959 308 Sandnäs Jämtland 1943 

Maj 93 Öxabäck Västergötland 21:a 1931 209 Tåsan Värmland 1997 

Juni 187 Härnösand Ångermanland 18:e 1908 278 Klövsjö Jämtland 1987 

Juli 198 Fagerheden Norrbotten 28:e 1997 334 Baramossa Halland 2007 

Augusti 189 Råda Värmland 4:e 2004 356 Åsnorrbodarna Hälsingland 1986 

September 141 Hemse Gotland 2:a 1913 301 Höglekaredalen Jämtland 1984 

Oktober 127 Söderhamn Hälsingland 15:e 1992 330 Dingle Bohuslän 1967 

November 83 Ryningsnäs Småland 12:e 1910 292 Östmark Värmland 2000 

December 122 Riksgränsen Lappland 14:e 1909 373 Björkede Jämtland 1975 

Största årsnederbörden 1 866 Mollsjönäs Västra Götaland 2008 




2.3 

Blixt och dunder 

Thunder and lightning 

Åska är ett fenomen som alltid har skrämt och fascinerat människor. 

I Sverige förekommer åskväder vanligast i juli månad på eftermiddagar 

i södra delen av landet. 

Väder 

Åskmoln och urladdning 

I Sverige kan åskmoln vara några kilometer 

breda i basen och sträcka sig upp till 10 km. De 

har ofta formen av ett städ i övre delen som 

består av iskristaller. Men hur bildas de? 

Solen värmer marken som i sin tur värmer 

luften som då stiger uppåt. Luften kyls av och 

vattenångan kondenserar till molndroppar. Om 

molnet växer och når höjder med kalla luftlager 

bildas iskristaller i molnet. De växer och blir 

tyngre, faller och färdas åter uppåt i molnet av 

vindar. Processen upprepas och iskristallerna 

växer ytterligare. 

Det är i kollisionen mellan stora iskristaller 

och underkylda droppar som forskarna tror att 

det bildas elektriska laddningar. Dessa spänningsskillnader 

inom moln samt mellan moln 

och mark eller höga föremål orsakar blixturladdningar. 

Blixtar och åska 

En blixt är en komplicerad process med flera 

urladdningar. De sker mycket snabbt och med 

stor strömstyrka. Hastigheten hos de elektroner 

som rusar ned mot marken är cirka 100 000 

km/s och blixtkanalen de färdas i kan vara 5–10 

km lång. Strömstyrkan är vanligen cirka 30 000 

ampere, men kan vara uppåt 200 000. 

Flödet av elektroner skapar kraftig upphettning 

av luften som expanderar explosionsartat, 

vilket skapar en tryckvåg. Åskdundret är en 

effekt av tryckvågen och på nära håll låter det 

som ett gevärsskott. På längre håll blir åskan till 

ett muller eftersom ljuden studsar mellan mark 

och moln och därigenom når örat efter olika 

lång tid. Ljudet rör sig cirka 1 km på tre 

sekunder och avståndet till blixten i km kan 

därför bedömas som antalet sekunder från blixt 

till åska delat med tre. 

Foto: ina agency 



Registrering av antal blixtar 

År 1986 införde SMHI ett automatiskt system 

för blixtlokalisering och sedan 2002 finns ett 

system med sensorer på nio platser i Sverige 

(Kiruna, Luleå, Umeå, Östersund, Malung, 

Västerås, Såtenäs, Visby och Vitemölla). Sensorerna 

ger information om urladdningarnas 

tidpunkt, position, strömstyrka och i vilken 

riktning laddningarna rör sig. 

Främst registreras de urladdningar som når 

marken, men även en stor del av urladdningarna 

i moln och mellan moln registreras. 

Mest åska i södra Sverige 

Under mätperioden 2002–2011 har cirka 1,9 

miljoner urladdningar till mark registrerats. 

Statistiken visar att åskaktiviteten är som störst i 

södra Sverige. Den visar också att i söder åskar 

det mer i väster, medan det i norr åskar mer i 

öster. 

Antalet åskdagar per år varierar från någon 

enstaka dag i Lapplandsfjällen till drygt 25 

dagar vid västkusten. Urladdningar förekommer 

under alla månader, men flertalet sker i 

maj–september. Det kan ske blixturladdningar 

när som helst under dygnet, men vanligast är 

på eftermiddagen. Det är dock viktigt att påpeka 

att mätperioden är för kort för att några 

säkra klimatologiska slutsatser ska kunna dras. 

Antal urladdningar per landsdel 2002–2011 

Drygt 300 000 blixtar år 2011 

I medeltal har det registrerats cirka 190 000 

urladdningar per år och cirka 35 per 100 km 2 , 

men variationen mellan åren är stor. Till exempel 

registrerades år 2007 knappt 100 000 urladdningar. 

Det kan jämföras med år 2011 – det mest 

åskrika året hittills – med 335 000 blixturladdningar. 

Mellan den 6–12 juni 2011 registrerades 

114 000 blixtar. Cirka 41 000 av dessa inträffade 

den 7 juni 2011, vilket gör datumet till det mest 

åskrika dygnet som noterats sedan 2002. 

Juli 2003 är den mest åskrika månaden under 

mätperioden. Ovanligt med just denna månad 

var att en stor del av urladdningarna skedde 

över Norrland. 

Källa: SMHI, Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut 

(www.smhi.se). Kartografi: SCB, Enheten för miljöekonomi och 

naturresurser (www.gis.scb.se). 



2.4 

Årsmedeltemperaturen i Sverige och globalt 1860–2011, 

avvikelse från normalvärdet för perioden 1961–1990 

Average temperature, deviation from normal values in Sweden 

and worldwide 

Temperaturdata för Sverige baseras på mätningar vid 35 stationer fördelade 

över hela landet. I Sverigekartan till höger har den nordligaste, sydligaste, 

västligaste och östligaste stationen markerats. 

Serierna har genomgått homogenitetskontroll. När svenska och globala 

årstemperaturer presenteras i samma skala slås man av den mycket större 

variabiliteten för ett mindre, nordligt beläget område som Sverige, som utgör 

ungefär en promille av jordens yta. 

Det globala temperaturdiagrammet är baserat på data från Climatic 

Research Unit på University of East Anglia. 

Väder 

Källa: SMHI, Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut (www.smhi.se) och Climatic Research Unit vid University of East 

Anglia (www.cru.uea.ac.uk). 



2.5 

Varmaste juni, juli och augusti samt varmaste sommaren, 

medeltemperatur 

Warmest June, July, August and warmest summer, average 

temperatures (Celsius) 

Station 

Juni June 

1901–2012 

Juli July 

1901–2012 

Augusti August 

1901–2012 

Sommar Summer 

1901–2012 

Temp. År Year Temp. År Year Temp. År Year Temp. År Year 

Mätningarna 

börjar 

Start year 

Karesuando 15,0 1953 17,5 1941 14,8 1937 14,4 1937 1879 

Jokkmokk 16,7 1953 18,5 1927 16,1 1917 15,8 1937 1860 

Haparanda 17,1 1953 19,6 1925 17,2 1937 16,6 1937 1859 

Umeå flygplats 16,6 1936 19,1 1973 17,6 2006 16,9 1937 1860 

Frösön 15,7 1953 18,8 1901 17,9 2002 15,9 2002 1860 

Härnösand 16,2 1966 19,2 2003 18,5 2002 17,5 2002 1858 

Gävle 17,2 1917 19,9 1994 18,3 2002 17,4 2002 1858 

Särna 15,5 1992 18,9 1901 16,4 2002 14,9 2002 1892 

Karlstad 18,3 1936 21,9 1901 20,0 1997 18,4 1997 1858 

Örebro 18,4 1936 21,6 1914 20,2 1997 18,4 1997 1860 

Stockholm 18,1 1992 21,5 1994 21,3 2002 19,3 2002 1756 

Linköping-Malmslätt 17,3 1992 21,8 1914 19,9 1997 19,2 1868 1860 

Göteborg 19,0 1992 21,2 1994 20,8 1997 18,8 1997 1859 

Jönköpings flygplats 16,5 1917 20,2 1914 19,0 1997 17,2 1868 1860 

Kalmar flygplats 17,5 1992 20,4 2006 20,1 1997 18,1 2006 1860 

Växjö 18,4 1917 20,7 1994 19,7 1997 17,9 1868 1860 

Visby flygplats 16,6 2007 21,0 1914 20,1 1997 18,2 2002 1860 

Lund 18,3 1992 21,7 2006 20,9 1997 18,8 2006 1859 


2.6 

Station 

Sommartemperaturen (medeltemperatur för månaderna 

juni, juli och augusti) 

Average summer temperatures (Celsius) 

Sommaren 

Whole summer 

1997 2002 2006 2009 2010 2011 2012 

Karesuando 13,3 13,6 12,8 11,5 11,0 12,8 10,6 

Jokkmokk 14,7 15,4 14,3 13,0 12,3 14,1 11,7 

Haparanda 15,8 16,5 15,2 14,3 13,7 15,5 13,4 

Umeå flygplats 16,3 16,6 15,7 14,0 14,4 15,6 13,8 

Frösön 15,1 15,9 15,1 13,1 13,0 14,5 12,1 

Härnösand 16,5 17,5 16,2 14,6 15,0 15,8 14,1 

Gävle 16,4 17,4 17,0 15,0 16,0 16,1 14,3 

Särna 14,7 14,9 14,9 12,8 13,4 14,1 12,2 

Karlstad 18,4 18,3 18,2 15,2 15,8 16,2 14,5 

Örebro 18,4 18,0 18,0 15,4 17,0 17,1 15,3 

Stockholm 19,0 19,3 19,0 16,4 18,0 18,0 16,1 

Linköping-Malmslätt 17,5 17,3 17,8 15,3 16,5 16,6 14,9 

Göteborg 18,9 18,6 18,6 17,3 17,3 17,5 16,2 

Jönköpings flygplats 16,8 16,1 16,5 14,9 15,7 15,5 14,1 

Kalmar flygplats 17,8 18,0 18,1 15,9 16,7 16,6 15,6 

Växjö 17,5 17,1 17,3 15,4 16,3 15,9 14,6 

Visby flygplats 17,7 18,2 18,0 15,6 16,9 17,2 15,4 

Lund 18,4 18,6 18,8 17,4 17,9 17,0 16,7 

Anm. Röda siffror markerar det år som haft högst temperatur av åren 1997, 2002, 2006 och 2009–2012. 




2.7 

Nederbörd i mm 

Precipitation 

Väder 

Månad 

Month 

Karesuando Jokkmokk Haparanda Umeå flygplats Frösön Härnösand 

2011 1961/90 2011 1961/90 2011 1961/90 2011 1961/90 2011 1961/90 2011 1961/90 

Januari 24 23 41 30 61 44 51 41 34 32 65 50 

Februari 40 19 32 25 25 32 16 31 25 25 28 42 

Mars 9 22 6 24 25 35 17 33 13 27 11 46 

April 10 22 6 25 25 29 7 30 18 32 37 43 

Maj 47 25 49 36 48 32 40 38 76 37 71 45 

Juni 110 40 132 49 54 41 26 41 55 57 24 44 

Juli 69 72 63 77 25 49 63 54 64 82 47 58 

Augusti 57 57 133 76 39 65 74 75 95 59 135 77 

September 61 40 211 51 117 66 117 69 78 64 130 81 

Oktober 74 39 102 42 82 64 59 62 10 43 50 73 

November 20 32 35 42 37 59 11 68 23 38 24 79 

December 46 24 82 33 139 42 123 49 83 39 111 66 

Året 567 416 892 509 677 558 604 591 574 532 733 703 

Månad Särna Gävle Karlstad Stockholm Örebro Malmslätt 

2011 1961/90 2011 1961/90 2011 1961/90 2011 1961/90 2011 1961/90 2011 1961/90 

Januari 42 34 35 46 57 45 33 39 43 45 33 41 

Februari 33 27 35 33 48 31 38 27 39 34 27 27 

Mars 10 30 16 34 26 39 11 26 35 33 23 34 

April 10 34 22 39 29 38 10 30 13 38 12 34 

Maj 88 49 41 40 57 41 34 30 39 43 38 37 

Juni 101 67 38 51 52 54 57 45 100 51 112 49 

Juli 119 80 64 75 79 62 13 72 62 77 116 72 

Augusti 133 68 86 81 113 73 90 66 120 69 87 70 

September 72 71 60 73 126 68 60 55 93 73 63 61 

Oktober 27 55 42 59 65 70 44 50 58 57 48 46 

November 29 46 30 61 14 70 14 53 24 60 13 52 

December 47 40 71 50 74 51 75 46 48 46 36 47 

Året 711 601 540 642 740 640 479 539 674 625 608 570 

Månad Jönköpings Flyg Göteborg Visby flygplats Växjö Kalmar Lund 

2011 1961/90 2011 1961/90 2011 1961/90 2011 1961/90 2011 1961/90 2011 1961/90 

Januari 47 63 71 61 33 53 45 49 30 37 54 54 

Februari 33 41 65 40 22 29 24 33 14 30 31 33 

Mars 47 48 39 49 12 35 33 39 14 30 41 45 

April 5 49 34 41 19 29 6 37 9 29 17 40 

Maj 55 52 67 49 22 29 37 44 22 35 59 45 

Juni 132 63 58 59 46 31 131 53 46 39 72 56 

Juli 72 86 121 68 125 51 86 72 120 60 177 70 

Augusti 106 78 156 75 48 50 75 56 56 50 133 65 

September 102 87 129 80 36 59 70 67 50 50 57 64 

Oktober 69 74 107 83 45 48 62 55 20 39 50 60 

November 35 77 39 82 9 58 15 60 8 47 7 69 

December 142 69 146 72 90 53 79 53 62 41 73 65 

Året 845 782 1032 758 507 527 663 618 451 484 771 666 




2.8 

Station 

Nederbörd i mm, maxvärde 

Precipitation, maximum values 

2011 Datum 2 

Under ett dygn 1 

During 24 hours 

Date 

1901– 

2011 

Maxvärde 

Max value 

Under en månad 

During a month 

Datum 2 2011 Månad 1901– 

2011 

Månad 

och år 

Under ett år 

During a year 

1901– 

2011 

Karesuando 29,8 21/6 50,2 1967-08-06 110 juni 214 juli 2004 667 2004 

Jokkmokk 42,0 20/6 48,0 1947-09-10 211 september 211 sep. 2011 892 2011 

Haparanda 26,8 12/9 55,8 1942-09-22 139 december 185 juli 1954 934 1935 

Umeå flygplats 30,0 9/12 118,5 2007-08-27 123 december 224 dec. 1966 1 024 2000 

Frösön 31,4 23/7 71,8 1942-07-10 95 augusti 214 juli 2000 759 1987 

Härnösand 34,7 19/9 187,3 1908-06-18 135 augusti 278 dec. 1966 1 048 2000 

Särna 35,7 15/8 63,7 1924-08-18 133 augusti 201 juli 1957 855 1924 

Gävle 38,5 20/8 120,1 1979-08-26 86 augusti 253 aug. 1986 887 1981 

Karlstad 45,6 18/9 68,4 1952-05-05 126 september 242 juli 2009 1 003 2000 

Stockholm 25,5 19/8 68,3 1903-08-16 90 augusti 192 juli 1960 801 1960 

Örebro 65,6 19/8 71,1 1917-08-15 120 augusti 229 juli 2000 950 2000 

Malmslätt 30,5 19/6 72,7 1972-07-13 116 augusti 197 aug. 1945 690 1960 

Jönköpings Flyg 36,7 18/9 82,7 1940-06-25 142 december 229 juli 2004 1 027 1998 

Göteborg 29,7 6/9 74,0 1910-06-05 156 augusti 220 okt. 1967 1 229 2006 

Visby flygplats 38,0 29/7 89,3 1907-07-02 125 juli 188 juli 1907 720 1912 

Växjö 45,8 22/6 141,0 1945-08-14 131 juni 327 aug. 1945 961 1945 

Kalmar 40,8 29/7 73,0 2010-07-24 120 juli 211 aug. 1945 782 1960 

Lund 38,3 21/7 81,2 1941-07-17 177 juli 264 aug. 2006 845 2006 

1) Högsta uppmätta värde under 24 tim. Maximivärdena för dygn och månad i kolumnen för 1901–2011 avser högsta värdena sedan 1901. 

Maximivärdena sedan 1901 hänför sig till olika meteorologiska stationer på samma ort. 

2) Avser den senaste observationen av det angivna värdet i föregående kolumn. 


År 

2.9 

Temperatur, maximioch minimivärden 

Temperatures, maximum and minimum values (Celsius) 

Station Abs. maximum 1 Abs. minimum 1 

2011 Datum 2 

Date 

1880– 

2011 

Datum 2 2011 Datum 2 1880– 

2011 

Datum 2 

Karesuando 26,9 9/6 32,5 1927-07-09 -41,5 15/2 -49,0 1999-01-27 

Jokkmokk 30,5 11/6 34,5 1945-07-17 -38,1 15/2 -46,0 1924-01-22 

Haparanda 31,5 10/6 33,0 1896-07-03 -33,1 18/2 -41,7 1966-02-08 

Umeå flygplats 29,8 11/6 33,5 1882-06-27 -28,7 15/1 -38,2 1978-02-15 

Frösön 27,2 29/6 31,5 1947-06-30 -22,7 19/2 -38,1 1978-12-31 

Härnösand 26,4 29/6 36,5 1891-06-25 -27,3 19/2 -35,0 1893-01-15 

Särna 28,2 29/6 33,0 1947-06-29 -34,9 23/2 -46,0 1941-01-03 

Gävle 29,7 7/6 36,4 1947-06-30 -29,4 24/2 -33,7 1956-02-09 

Karlstad 27,8 6/6 34,0 1933-07-09 -23,7 20/2 -36,0 1966-02-09 

Stockholm 29,0 2/7 35,4 1975-08-06 -18,3 19/2 -28,2 1942-01-25 

Örebro 29,0 31/5 36,0 1975-08-07 -23,8 24/2 -30,0 1966-02-13 

Malmslätt 28,9 7/6 34,6 1992-08-10 -22,5 23/2 -32,0 1942-01-27 

Jönköpings Flyg 28,5 6/6 33,4 2010-07-11 -22,5 20/2 -35,4 1966-02-09 

Göteborg 30,0 6/6 34,1 1975-08-09 -13,6 20/2 -26,4 1966-02-09 

Visby flygplats 28,7 6/6 33,7 2010-07-11 -17,1 21/2 -25,4 1966-02-09 

Växjö 27,8 6/6 34,4 1992-08-10 -16,3 27/1 -34,0 1942-01-26 

Kalmar 26,7 10/7 35,2 1994-07-27 -17,0 23/2 -31,0 1942-01-28 

Lund 29,5 6/6 34,3 2010-07-11 -14,5 3/1 -26,3 1942-01-26 

1) Absolut maximum och absolut minimum avser i kolumnen för 1880–2011 den högsta resp. lägsta temperaturen sedan 1880. Maximioch 

minimivärdena sedan 1880 hänför sig till olika meteorologiska stationer på samma ort. 

2) Avser den senaste observationen av värdet i föregående kolumn. 




Väder 

2.10 Medeltemperatur 

Average temperature (Celsius) 

Månad 

Month 

Karesuando Jokkmokk Haparanda Umeå flygplats Frösön Härnösand 

2011 1961/90 2011 1961/90 2011 1961/90 2011 1961/90 2011 1961/90 2011 1961/90 

Januari -15,3 -16,1 -15,3 -17,5 -11,0 -12,1 -8,2 -9,1 -4,7 -8,6 -5,5 -7,1 

Februari -20,3 -14,6 -18,8 -14,9 -16,3 -11,4 -12,2 -8,6 -7,3 -7,3 -9,0 -6,6 

Mars -7,3 -10,0 -6,0 -8,6 -5,3 -6,8 -3,1 -4,3 -1,8 -3,6 -0,6 -2,7 

April 1,1 -3,7 2,9 -1,1 2,5 -0,5 4,7 1,2 5,3 1,0 6,1 2,0 

Maj 5,1 3,4 6,7 5,9 6,8 6,1 7,7 7,3 8,2 7,2 8,3 7,6 

Juni 12,7 10,3 14,5 12,2 14,8 12,8 14,7 13,0 13,6 11,8 14,7 13,3 

Juli 14,6 12,8 15,7 14,3 17,8 15,4 17,4 15,2 15,8 13,4 17,3 15,4 

Augusti 11,1 10,4 12,1 11,8 14,0 13,2 14,7 13,5 14,0 12,3 15,5 14,2 

September 8,2 5,0 8,5 5,7 10,6 8,0 11,7 8,7 10,5 8,0 12,1 9,8 

Oktober 1,1 -1,6 2,2 -0,2 4,6 2,5 5,0 3,8 5,7 3,8 5,2 5,2 

November -2,7 -9,1 -1,9 -9,3 1,5 -4,2 3,3 -2,4 3,2 -2,2 3,4 -0,6 

December -5,9 -14,0 -6,0 -14,6 -0,7 -9,5 -0,8 -6,6 -1,8 -6,1 -0,6 -4,8 

Året 0,3 -2,3 1,3 -1,4 3,4 1,1 4,7 2,7 5,1 2,5 5,7 3,8 

Månad Särna Gävle Karlstad Stockholm Örebro Malmslätt 

2011 1961/90 2011 1961/90 2011 1961/90 2011 1961/90 2011 1961/90 2011 1961/90 

Januari -11,2 -12,1 -3,9 -5,1 -3,8 -4,4 -1,9 -2,8 -2,5 -4,3 -2,4 -3,3 

Februari -13,0 -10,5 -7,6 -5,4 -5,7 -4,5 -4,2 -3,0 -5,5 -3,8 -4,7 -3,5 

Mars -5,6 -5,2 -0,3 -1,5 0,0 -1,0 1,2 0,1 0,7 -0,6 0,9 -0,3 

April 5,3 0,3 8,0 2,6 8,8 3,8 9,2 4,6 9,9 4,3 9,1 4,4 

Maj 7,9 6,9 10,2 8,8 10,3 10,0 11,9 10,7 11,5 10,4 11,1 10,3 

Juni 13,7 12,1 15,4 13,8 15,7 14,8 17,4 15,6 16,7 14,8 16,0 14,7 

Juli 15,3 13,3 17,1 15,4 17,4 16,1 19,4 17,2 18,3 16,0 17,8 16,1 

Augusti 13,4 11,7 15,7 13,9 15,4 15,0 17,4 16,2 16,2 14,8 15,9 15,1 

September 9,3 7,2 12,8 9,9 12,6 11,0 14,1 11,9 13,3 10,6 13,1 11,0 

Oktober 2,7 2,2 6,9 5,6 7,1 6,6 8,5 7,5 7,9 6,5 7,9 6,9 

November -0,4 -5,2 4,3 0,2 4,7 1,3 6,1 2,6 5,4 1,0 5,6 1,9 

December -6,2 -10,8 0,6 -3,8 1,5 -2,6 2,5 -1,0 2,0 -2,6 2,0 -1,7 

Året 2,7 0,8 6,7 4,6 7,1 5,5 8,5 6,6 7,9 5,6 7,7 6,0 

Månad Jönköpings Flyg Göteborg Visby flygplats Växjö Kalmar Lund 

2011 1961/90 2011 1961/90 2011 1961/90 2011 1961/90 2011 1961/90 2011 1961/90 

Januari -2,9 -3,7 -0,8 -1,1 -0,8 -1,3 -2,4 -2,8 -1,6 -1,9 -0,9 -0,6 

Februari -4,6 -3,9 -1,3 -1,2 -4,1 -2,1 -3,6 -2,8 -2,5 -1,9 -1,1 -0,5 

Mars 0,3 -1,0 2,8 1,6 0,7 -0,1 0,8 0,0 1,9 0,7 2,7 2,0 

April 8,7 3,4 10,4 5,8 6,7 4,0 9,3 4,7 8,5 4,3 10,3 6,0 

Maj 10,1 9,3 12,1 11,6 10,5 9,1 10,9 10,2 11,1 9,8 12,3 11,5 

Juni 15,0 13,6 16,6 15,6 16,5 14,0 15,4 14,3 16,0 14,7 16,7 15,4 

Juli 16,6 14,8 18,8 17,0 18,2 16,0 17,0 15,3 17,5 16,4 17,6 16,8 

Augusti 15,0 14,0 17,2 16,2 16,5 15,6 15,3 14,9 16,3 15,7 16,8 16,5 

September 12,5 10,1 14,7 12,7 13,7 11,8 12,8 11,2 13,6 12.0 14,6 13,1 

Oktober 7,2 6,3 9,9 8,9 8,7 8,0 7,7 7,0 8,2 8,0 9,4 9,1 

November 4,6 1,4 7,2 4,2 5,7 3,7 5,1 2,3 5,6 3,3 6,2 4,5 

December 1,4 -2,1 4,3 0,8 3,2 0,6 1,9 -1,2 3,0 -0,1 3,9 1,1 

Året 7,0 5,2 9,4 7,7 8,0 6,6 7,6 6,1 8,2 6,8 9,1 7,9 




2.11 

Kalla och varma dagar samt dagar med nederbörd på platser 

runt om i landet 

Cold and warm days, and days with precipitation across Sweden 

Station 

Startår 

Start 

year 

Frostdagar 1 

Days with frost 

Högsommardagar 2 

Warm summer days 

Nederbördsdagar 3 

Days with precipitation 

2008 2009 2010 2011 2008 2009 2010 2011 2008 2009 2010 2011 

Karesuando 1879 244 229 227 211 – 3 – 5 198 170 172 188 

Jokkmokk 1860 246 227 221 200 5 7 – 11 173 . . 125 140 

Haparanda 1859 191 194 193 173 2 6 7 7 191 160 170 196 

Umeå 1860 188 189 201 169 6 6 4 7 146 149 157 148 

Östersund-Frösön 1860 169 151 185 140 8 8 1 4 180 180 189 187 

Härnösand 1858 147 161 188 140 7 4 4 6 155 161 147 159 

Gävle 1858 140 151 187 129 11 13 15 14 184 158 164 150 

Särna 1892 209 202 209 206 16 12 – 8 213 198 195 195 

Karlstad 1858 115 141 170 122 19 13 8 14 175 164 . . 141 

Örebro 1860 111 . . 171 110 23 . . 17 23 193 176 184 167 

Stockholm 1756 62 89 136 92 24 19 28 28 188 175 177 158 

Linköping 1860 105 132 165 113 22 14 19 15 198 205 217 181 

Göteborg 1859 50 73 124 69 23 25 16 21 200 185 173 181 

Jönköping 1860 120 133 170 121 16 11 14 9 211 190 186 179 

Kalmar 1860 86 112 151 113 9 6 22 4 173 155 162 143 

Växjö 1860 80 113 148 100 15 12 21 10 215 199 193 189 

Visby flygplats 1860 63 97 137 99 6 3 22 16 156 169 180 141 

Lund 1859 51 72 118 69 22 34 29 19 167 176 169 168 

1) Frostdag är dygn (från kl. 19 till kl. 19) då minimitemperaturen är under 0,0°C. 

2) Högsommardag är dygn (från kl. 19 till kl. 19) då maximitemperaturen är lägst 25,0°C. 

3) Nederbördsdag är dygn (från kl. 07 till kl. 07) med nederbörd om minst 0,1 mm. 



Miljö 

Environment 


Miljö Statistisk årsbok 2013 

3 – Miljö 

Environment 

3.1 Användning av naturresurser – 

markanvändning .................................................. 35 

Use of natural resources – land use 

3.2 Användning av naturresurser – 

skyddad natur ...................................................... 37 

Protected nature 

3.3 Skyddad natur per kommun, procent 

av kommunareal .................................................. 38 

Protected nature by municipality, percent of 

area 

3.4 Miljöpåverkan ................................................. 39 

Environmental impact 

3.5 Miljöräkenskaper och styrmedel .................. 41 

Environmental Accounts and Economic 

instruments 

3.6 Markanvändningen omkring 2005 

efter 2007 års länsindelning, hektar ................... 43 

Land use, by county, hectares 

3.7 Bebyggd mark och tillhörande mark 

2005 efter 2007 års länsindelning, hektar .......... 44 

Built-up areas and associated land, by 

county, hectares 

3.8 Nationalparker, areal och år för 

beslut om inrättande som nationalpark 

2011-12-31 ............................................................ 44 

National parks, area and year of decision to 

establish a national park 

3.9 Naturreservat, naturvårdsområden 

samt djur- och växtskyddsområden, 

länsvis 2011-12-31 ............................................... 45 

Nature reserves, nature management areas 

and wildlife protection areas, by county 

3.10 Vattenanvändning per användarkategori 

och län 2010, 1 000 m 3 .......................... 46 

Water use by category of use and county 

3.11 Oljeutsläpp i svenska farvatten .................. 46 

Oil spills in Swedish waters 

3.12 Översikt över antal rödlistade 

arter i olika kategorier inom de olika 

organismgrupperna ............................................. 47 

Overview of all red-listed and endangered 

species, by status 

3.13 Akut hotade ryggradsdjur ........................... 48 

Critically endangered vertebrates 

3.14 De 20 största kemikalierna med 

avseende på kvantitet och omsättning 

i ton 2010 .............................................................. 48 

The 20 most common chemicals in terms 

of quantity and turnover in tonnes 

3.15 Bekämpningsmedel efter olika 

användningsområden .......................................... 49 

Pesticides by category of use 

3.16 Jordbrukets användning av kväve 

och fosfor från mineral(handels)- och 

stallgödsel .............................................................49 

Use of nitrogen and phosphorus from 

fertilisers and manure in Swedish agriculture, 

by county 

3.17 Utsläpp och vattenmängder från 

tillståndspliktiga kommunala reningsverk 

2010, efter storleksklass ......................................50 

Discharges to water from municipal wastewater 

treatment plants by size, total 

discharges 

3.18 Genomsnittliga halter av näringsämnen, 

metaller och organiska miljögifter 

i slam från kommunala reningsverk 2010. 

Medelvärden för storleksklasser, vägda 

med producerade TS-mängder ...........................50 

Concentrations of phosphorus, nitrogen, 

metals and organic indicator substances in 

sludge from municipal wastewater treat-ment 

plants. Means weighted with respect to 

amounts of produced dry substance 

3.19 Utsläpp till luft av koldioxid (CO 2), 

metan (CH 4) och dikväveoxid (N 2O) ....................51 

Emissions to air of carbon dioxide, methane 

and nitrous oxide 

3.20 Återvinning – krav och nivåer för 

varugrupper där producentansvar införts ...........52 

Recycling – requirements and levels for 

commodities with producer responsibility 

3.21 Uppkomst av avfall i olika sektorer 

2010, 1 000 ton......................................................53 

Generation of waste in different sectors 

3.22 Miljöräkenskaper, miljöpåverkan och 

ekonomiska data för branscher, offentliga 

myndigheter och hushåll 2009 ............................54 

Environmental accounts, environmental 

impact and economic data by industry, public 

authorities and households 

3.23 Utsläpp av växthusgaser, ton CO 2- 

ekvivalenter ..........................................................55 

Emissions of greenhouse gases, tonnes CO 2- 

equivalents 

3.24 Miljöskatter i Sverige, löpande 

priser, miljoner kronor .........................................57 

Environmental taxes, current prices, 

SEK millions 

3.25 Utdömda miljösanktionsavgifter, 

antal ärenden och belopp i kronor .......................58 

Environmental sanction charges, number 

and amounts in SEK 



3.1 

Användning av naturresurser – markanvändning 

Use of natural resources – land use 

Inte ens 3 procent av Sverige är bebyggt. Och då utgör vägar och liknande 

närmare en tredjedel av denna siffra. Av landets totala landareal består 

drygt hälften av skog, 9 procent av vatten och 8 procent är jordbruksmark. 

Miljö 

Markanvändningen 2005, procent av total areal 

Markanvändning 

Procent 

Jordbruksmark 7,6 

Skogsmark 53,1 

Bebyggd mark med tillhörande mark 2,9 

Golfbanor och skidpister 0,1 

Täkter 0,1 

Öppen myr exkl. torvtäkt 8,6 

Naturligt gräsbevuxen mark, 

hedmark o.dyl. 7,2 

Berg i dagen och övrig mark 11,6 

Vatten 8,9 

Totalt 100,0 

Ett glest bebyggt land 

I Sverige finns det 7 145 000 byggnader. Den 

samlade markyta som dessa byggnader upptar 

är 93 000 hektar eller 0,2 procent av Sveriges 

landareal, vilket motsvarar drygt två tredjedelar 

av Ölands yta. 

Till den bebyggda marken räknas tillhörande 

mark som bland annat trädgårdar, parkeringsplatser 

och upplagsytor inom industrin. Mark 

för transporter, exempelvis vägar, räknas också 

in i den bebyggda marken. Golfbanor, slalombackar, 

motionsspår och kraftledningsgator 

räknas dock inte in. 

Den bebyggda arealen uppgår till endast 3 

procent av den totala landarealen. Av den 

bebyggda marken är 43 procent bostadsmark 

(29 procent permanentbostäder och 14 procent 

fritidshus). Vidare används 31 procent av marken 

för transporter av olika slag. Resterande 25 

procent fördelar sig bland annat på industri, 

offentlig service och handel. 

Stora regionala skillnader 

Mest tätbebyggt är det i Stockholms län där 15 

procent av länets totala landareal är bebyggd. 

Här är också fritidshusens andel av den bebyggda 

marken i särklass högst. Högst andel industrimark 

har Jönköpings län med 8,4 procent. 

Lägst andel bebyggd mark har Norrbottens 

län med endast 0,6 procent. I de tre nordligaste 

länen utgör mark avsedd för transporter en 

betydligt större andel av den bebyggda marken 

än genomsnittet för landet. 

Tätorterna växer 

Det finns 1 956 tätorter med en sammanlagd 

landareal om cirka 537 600 hektar eller 1,3 procent 

av Sveriges totala landareal (dvs. vatten 

inkluderat). Mellan 2005 och 2010 ökade tätortsarealen 

med nästan 9 700 hektar. 

Även om tätorterna upptar en relativt liten 

andel av landets totalareal finns omkring 30 

procent av den bebyggda marken i tätorterna. 

Bebyggd mark fördelad efter bebyggelsetyp 

Typ 

Procent 

Bostadsmark, permanentbostäder 28,7 

Fritidshus 14,4 

Industri 5,9 

Handel och affärsverksamhet 1,5 

Offentlig service, fritidsanläggningar m.m. 3,9 

Transporter 30,9 

Tekniska anläggningar 0,9 

Övrig bebyggd mark 13,8 

Totalt 100,0 

Foto: Jerker Moström 



Man ser knappt skogen för alla träd 

Sverige har 23,9 miljoner hektar skogsmark, 

vilket motsvarar 58 procent av landarealen, eller 

53 procent av totalarealen. De största skogsarealerna 

finns i norrlandslänen. Andelen skog är 

störst i Gävleborgs län och Västernorrlands län 

med 86 respektive 79 procent av landarealen. 

Virkesförrådet på skogsmark består till 38 

procent av tall, 42 procent av gran och 11 procent 

av björk. Resterande 9 procent utgörs av 

andra trädslag eller torra träd. 

Halva Skåne är jordbruksmark 

Knappt 8 procent av Sveriges totala areal utgörs 

av jordbruksmark. Skåne är det län som i 

särklass har den största andelen jordbruksmark 

– nära hälften av länets totala areal. Som god 

tvåa kommer Gotlands län där en tredjedel av 

arealen utgörs av jordbruksmark. 

Procent av totala arealen inom respektive län 

som är jordbruksmark och skogsmark 

Län Jordbruksmark Skogsmark 

Stockholms 16 43 

Uppsala 24 60 

Södermanlands 23 53 

Östergötlands 23 55 

Jönköpings 14 65 

Kronobergs 10 69 

Kalmar 18 63 

Gotlands 33 39 

Blekinge 16 64 

Skåne 48 35 

Hallands 24 55 

Västra Götalands 23 51 

Värmlands 7 71 

Örebro 13 62 

Västmanlands 22 56 

Dalarnas 3 65 

Gävleborgs 4 79 

Västernorrlands 3 74 

Jämtlands 1 51 

Västerbottens 2 56 

Norrbottens 1 39 

Totalt 8 53 

Källa: SCB Markanvändningen i Sverige 

(www.scb.se/MI0803). 




3.2 

Användning av naturresurser – skyddad natur 

Protected nature 

I början av 2011 var den samlade arealen skyddad natur i Sverige cirka 5,3 

miljoner hektar, vilket ungefär motsvarar ytan av Jämtlands län. Till denna 

areal räknas nationalparker, naturreservat, naturvårdsområden och biotopskyddsområden. 

Naturreservaten tar upp den största delen av arealen med 

sina 4,4 miljoner hektar. 

Miljö 

Fler bor närmare skyddad natur 

Mellan år 2007 och 2011 hade andelen av befolkningen 

med tillgång till skyddad natur 

inom 2,5 kilometer från bostaden ökat från 48 

till 53 procent. År 2011 hade 80 procent av 

befolkningen i Sverige tillgång till nationalpark, 

naturreservat eller naturvårdsområde inom 5 

kilometer från bostaden. Närmare 100 procent 

av befolkningen når något av dessa skyddade 

områden inom 15 kilometer från bostaden. 

Även om norra Sverige har större arealer av 

skyddad natur, så har befolkningen där i 

genomsnitt längre avstånd till den skyddade 

naturen än befolkningen i södra Sverige. 

Stockholms län ligger i topp då 98 procent av 

befolkningen når skyddad natur inom 5 kilometer 

från bostaden. 

Gotland flest men Vellinge mest 

Alla kommuner har någon form av skyddad 

natur. Flest antal skyddade områden hade 

Gotlands kommun med 340 stycken. Sett till 

skyddad areal som andel av kommunens yta 

hade Vellinge mest med över 60 procent av 

totalarealen. I 218 av landets 290 kommuner var 

minst 1 procent av totalarealen skyddad som 

nationalpark, naturreservat, naturvårdsområde 

eller biotopskyddsområde. 

Skyddade arealer 31 december 2011 

Typ av skyddat 

område 

Antal 

Totalareal, 

hektar 

Varav 

land,% 

Nationalparker 29 739 448 85,5 

Naturreservat 3 799 4 397 843 84,0 

Naturvårdsområden 

93 108 144 66,0 

Biotopskyddsområde 

i: 

– skogsmark 6 699 22 340 99,8 

– jordbruksmark 91 220 99,5 

Totalt 10 711 5 267 995 83,7 

Källa: Naturvårdsverket och SCB: Statistiska 

meddelanden MI 41 SM 1101 (www.scb.se/MI0603). 

Foto: Alexander Löckert 



3.3 

Skyddad natur per kommun, procent av kommunareal 

Protected nature by municipality, percent of area 

Procent skyddad areal av 

total areal per kommun 

0,0 – 0,5 

0,6 – 1,5 

1,6 – 2,9 

3,0 – 6,9 

7,0 – 17,0 

17,1 – 61,9 

Källa: SCB och Naturvårdsverket, bearbetning: Metria. 



Miljö 

3.4 Miljöpåverkan 

Environmental impact 

Utan koldioxid och ånga i atmosfären skulle jordens medeltemperatur vara 

omkring 33 grader lägre än idag – det vill säga 18 minusgrader. Växthuseffekten 

är därför en av förutsättningarna för att liv ska kunna existera på 

jorden. Problemen uppstår däremot när växthuseffekten förstärks av 

människans utsläpp av växthusgaser. 

Enligt FN:s klimatpanel, IPCC, är förekomsten 

av en global uppvärmning nu 

otvetydig och medeltemperaturen ökar för 

både land och vatten. Det konstaterar de i 

den fjärde klimatrapporten år 2007 (IPCC 

Fourth Assessment Report). Elva av de 

senaste tolv åren (1995–2006) är bland de tolv 

varmaste åren sedan temperaturuppgifter 

finns tillgängliga (sedan 1850). 

Uppvärmningen är även accelererande, 

ökningen för de senaste 50 åren (1956–2005) 

är nästan dubbelt så stor som med ökningen 

för de föregående 100 åren (1906–2005). 

Ökningen hade varit ännu större om inte 

haven fungerade som en buffert. Man 

bedömer att haven tagit upp över 80 procent 

av den värme som tillförts klimatsystemet. 

Studier visar att havens medeltemperatur 

har ökat ner till åtminstone 3 000 meters djup 

sedan 1961. 

Utsläpp av växthusgaser fortsätter att öka 

Trots detta fortsätter de globala utsläppen av 

växthusgaser att öka. Mellan 1970 och 2004 

ökade utsläppen med cirka 70 procent. Koldioxid 

är den växthusgas som påverkar vårt 

klimat mest. Men även andra gaser som 

metan, lustgas och de så kallade industrigaserna, 

fluorvätekarbonater (HFC), perfluorkarboner 

(PFC) och svavelhexafluorid, bidrar 

till den ökade växthuseffekten. Dessa gaser 

ger per molekyl eller per kg ett större bidrag 

till växthuseffekten än koldioxid, men på 

grund av de lägre halterna av dem i atmosfären 

har de inte lika stor påverkan på 

klimatet. 

Av Annex-1 länderna ligger Sverige på en 

28:e plats. Listan toppas med god marginal 

av USA. Andra länder med stora utsläpp 

utanför Annex-1 listan är Kina och Indien. 

Sverige klarar klimatmål 

Enligt Kyotoprotokollet har Sverige 

möjlighet att öka sina växthusgasutsläpp 

med 4 procent till perioden 2008–2012 jämfört 

med år 1990. Men enligt Sveriges interna 

klimatmål strävar vi istället efter att minska 

utsläppen med 4 procent under den perioden. 

Det är ett åtagande som kommer att 

uppfyllas med god marginal då minskningen 

mellan 1990 och 2010 är cirka 9 procent. 

Fram till 2020 ska utsläppen från den ickehandlande 

sektorn (dvs. de utsläpp som inte 

innefattas av EU:s system för handel med utsläppsrätter) 

minska med 40 procent jämfört 

med 1990. Visionen är att Sverige ska vara 

utan nettoutsläpp av växthusgaser år 2050. 

Utsläpp av växthusgaser från Annex-1 

länderna 2008 

Nr Land Miljoner ton CO 2 - 

ekvivalenter 

Procentuell 

fördelning 

1 USA 6 925 39,0 

2 Ryssland 2 230 12,6 

3 Japan 1 282 7,2 

4 Tyskland 958 5,4 

5 Kanada 735 4,1 

6 Storbritannien 632 3,6 

7 Australien 550 3,1 

8 Italien 541 3,0 

9 Frankrike 532 3,0 

10 Ukraina 428 2,4 

11 Spanien 406 2,3 

12 Polen 396 2,2 

13 Turkiet 367 2,1 

14 Nederländerna 207 1,2 

15 Rumänien 146 0,8 

16 Tjeckien 141 0,8 

17 Belgien 133 0,8 

18 Grekland 128 0,7 

19 Vitryssland 91 0,5 

20 Österrike 87 0,5 

21 Portugal 78 0,4 

22 Nya Zeeland 75 0,4 

23 Bulgarien 74 0,4 

24 Ungern 73 0,4 

25 Finland 70 0,4 

26 Irland 67 0,4 

27 Danmark 65 0,4 

28 Sverige 64 0,4 

29 Norge 54 0,3 

30 Schweiz 53 0,3 

31 Slovakien 49 0,3 

32 Kroatien 31 0,2 

33 Litauen 24 0,1 

34 Slovenien 21 0,1 

35 Estland 20 0,1 

36 Luxemburg 12 0,1 

37 Lettland 12 0,1 

38 Island 5 0,0 

39 Liechtenstein 0 0,0 

40 Monaco 0 0,0 

Annex 1 totalt 17 763 100 



Avfall i Sverige 2010 

Under år 2010 uppkom 117,6 miljoner ton 

avfall – drygt 4 miljoner ton från hushållen 

och drygt 113 miljoner ton från olika verksamheter. 

Den klart största posten är avfall 

från industrin, 97 miljoner ton, varav 92 procent 

är gruvavfall i form av gråbergsavfall 

och anrikningssand. 

Hushållen i Sverige ger upphov till drygt 3 

procent av den totala avfallsmängden, eller 

14 procent om man räknar bort gruvavfallet. 

Av hushållens avfall är den största posten 

det som kallas för hushållsavfall och liknande 

(2,2 miljoner ton). Detta avfall är i första 

hand vanligt hushållsavfall samt grovsopor 

som lämnas vid återvinningscentraler. 

Av de 117,6 miljoner ton avfall räknades 

115 miljoner ton som icke-farligt. Av den 

totala mängden farligt avfall (2,5 miljoner 

ton) gav industrisektorn, tjänstesektorn respektive 

infrastruktursektorerna (energi-, 

vatten-, avlopps- och byggsektorerna) tillsammans 

upphov till cirka 2 ton. 

Borträknat gruvavfallet materialåtervanns 

43 procent av avfallet, 28 procent användes 

som bränsle, 13 procent deponerades och 16 

procent släpptes ut i vatten eller på mark. 

En stor mängd avfall, drygt 93 miljoner 

ton, tas om hand för slutlig behandling vid 

den industrianläggning där det uppkommit. 

Detta sker exempelvis i hög utsträckning för 

gruvavfall. Ungefär 10 miljoner ton av det 

avfall som inte behandlas på den plats där 

det uppkommit tas till speciella anläggningar. 

Där förbehandlas och sorteras det för 

att sedan kunna materialåtervinnas, förbrännas 

eller deponeras. 

Källa:UNFCCC (http://unfccc.int), 

IPCC (www.ipcc.ch) och Naturvårdsverket 

(www.naturvardsverket.se). 

Foto: Alexander Löckert 



3.5 

Miljöräkenskaper och styrmedel 

Environmental Accounts and Economic instruments 

Miljöräkenskaper är ett informationssystem som med hjälp av statistik beskriver 

samband mellan miljö och ekonomi. De områden som hittills ingår i 

miljöräkenskaperna är utsläpp till luft och vatten, avfall, energianvändning, 

materialflöden, kemikalier, miljöskyddskostnader, miljöföretag, miljöskatter och 

miljösubventioner samt naturresurser. All statistik finns fördelad på bransch 

vilket möjliggör en kombinerad analys. 

Miljö 

Sedan slutet av 1990-talet arbetar miljöräkenskaperna 

med analys av miljöekonomiska styrmedel. 

Inledningsvis fokuserades arbetet på 

miljöskatter och miljömotiverade subventioner. 

Under senare år har man utökat analysen till 

att inkludera även potentiellt miljöskadliga subventioner 

och utsläppsrätter. Både miljömotiverade 

subventioner och miljöskatter är officiell 

statistik. Se figur nedan för en översikt av de 

miljörelaterade styrmedel som inkluderas i 

miljöräkenskaperna idag. 

Miljörelaterade subventioner 

Till miljörelaterade subventioner räknas 

miljömotiverade och potentiellt miljöskadliga 

subventioner. Miljömotiverade subventioner 

är utbetalningar från staten som görs med 

motivet att gynna aktiviteter som minskar 

utsläpp och användning av naturresurser. Ett 

exempel är miljöersättningar i jordbruket. 

Potentiellt miljöskadliga subventioner är 

utbetalningar som kan orsaka ökade utsläpp 

eller ökad användning av naturresurser. Ett 

exempel på en sådan subvention är transportstödet. 

En internationell definition och metod 

för potentiellt miljöskadliga subventioner är 

under utveckling. 

Miljöekonomiska styrmedel i miljöräkenskaperna 

Handeln med utsläppsrätter 

Syftet med handelssystemet är att det på ett 

kostnadseffektivt sätt minskar utsläppen av 

koldioxid från energiintensiv industri och 

energiproduktion i Europa. 

Sedan 2005 har handeln med utsläppsrätter 

gjorts i två omgångar. Under båda dessa omgångar 

har tilldelningen varit gratis. Från och 

med 2013 kommer dock auktionering av utsläppsrätter 

vara huvudregel som tilldelningsmetod. 

Miljöskatter för positiv miljöeffekt 

Syftet med miljöskatter är att uppnå en positiv 

miljöeffekt. Skatten gör att priset ökar på 

produkter och aktiviteter som kan medföra en 

negativ miljöpåverkan. Miljöskatter fördelade 

per bransch ska rapporteras till EU från och 

med år 2013. 

Miljöekonomisk profil för näringslivet 

För att undersöka näringslivets påverkan på 

miljön görs miljöekonomiska profiler, vilket 

diagrammet på nästa sida är ett exempel på. En 

sådan profil visar respektive branschgrupps 

andel av totala näringslivets koldioxidskatt, tilldelade 

utsläppsrätter, samt totala koldioxidutsläpp. 

I den miljöekonomiska profilen framgår det 

att koldioxidskatt och utsläppsrätter berör olika 

branscher i olika omfattning. Detta på grund av 

att utsläppsrättssystemet inte inkluderar alla 

branscher, koldioxidskatten har ett flertal 

undantag samt att det är olika skattesatser för 

olika branscher. 

Den miljöekonomiska profilen visar också att 

den tilldelade andelen utsläppsrätter är i nivå 

med andelen utsläpp. Det finns dock branscher 

som orsakar utsläpp men som inte ingår i 

utsläppshandeln, till exempel jordbrukssektorn 

och transportsektorn. 



Miljöekonomisk profil för näringslivet (procent av näringslivet, dvs. SNI 01-99) 

Anm: Data från 2007 och i SNI2002. 

Miljöekonomisk branschprofil 

Det går också att kombinera ekonomiska variabler 

med utsläpp och styrmedel i en miljöekonomisk 

branschprofil. Branschfördelningen gör att 

olika variabler, från olika källor, kan kombineras 

i en och samma analys. Dessa kan användas 

för att beskriva en viss bransch mer i detalj och 

för att jämföra olika branscher. 

Nedan är ett exempel på en sådan profil för 

energibranschen, SNI 40 (SNI2002). Diagrammet 

visar branschens utsläpp och styrmedel 

som andel av den totala ekonomin. 

I den totala ekonomin inkluderas förutom 

näringslivet även privat och offentlig konsumtion 

samt hushållens intresseorganisationer. 

Miljöekonomisk branschprofil för energibranschen (procent av totala ekonomin) 

Anm: Data från 2007. 

Källa: SCB, Miljöräkenskaper (www.scb.se/miljorakenskaper) , Naturvårdsverket (www.naturvardsverket.se). 



3.6 

Miljö 

Markanvändningen omkring 2005 efter 2007 års länsindelning, hektar 

Land use, by county, hectares 

Län 1 

County 1 

Jordbruksmark 

Agricultural land 

Skogsmark 

Land under forest 

Bebyggd mark och 

tillhörande mark 2 

Built-up areas and 

associated land 2 

Golfbanor och 

skidpister 

Golf courses 

and ski pists 

Täkter 

Quarries, pits 

Stockholms 110 529 290 100 103 715 4 650 1 450 

Uppsala 201 072 506 000 45 690 1 050 1 400 

Södermanlands 153 187 348 500 41 460 1 200 700 

Östergötlands 266 941 641 400 57 070 1 350 950 

Jönköpings 152 734 733 400 54 825 1 375 3 700 

Kronobergs 90 390 652 500 40 875 500 2 600 

Kalmar 214 827 733 200 53 180 1 075 1 100 

Gotlands 103 817 123 700 17 395 475 950 

Blekinge 49 776 195 100 25 020 425 300 

Skåne 541 066 396 600 114 550 4 300 3 600 

Hallands 138 919 312 900 45 975 1 775 750 

Västra Götalands 585 423 1 285 300 184 490 4 025 3 500 

Värmlands 137 121 1 374 300 63 480 1 250 1 550 

Örebro 124 809 576 900 44 210 775 2 250 

Västmanlands 118 524 301 000 29 445 950 1 050 

Dalarnas 83 150 1 965 200 70 210 2 850 1 400 

Gävleborgs 84 113 1 560 000 58 940 1 225 2 900 

Västernorrlands 72 468 1 713 600 55 930 850 2 000 

Jämtlands 63 217 2 755 100 52 920 3 025 4 750 

Västerbottens 88 387 3 329 100 67 695 1 550 3 900 

Norrbottens 50 866 4 094 700 66 805 1 375 6 500 

De fyra största sjöarna 3 

The four largest lakes . . . . . 

Hela riket Sweden 3 431 336 23 888 600 1 305 365 36 050 47 300 

Län 1 

County 1 

Myr, ej skogsbevuxen 

Marshes not 

wooded 

Naturligt gräsbevuxen 

mark, 

hedmark o.dyl. 

Natural grassland, 

heathland etc. 

Berg i dagen 

och övrig mark 

Bare rock and 

other land 

Vatten Water 

Total land- och 

vattenareal 

Total land and 

water area 

Stockholms 3 250 – 138 250 26 990 678 920 

Uppsala 11 850 350 53 450 22 880 843 730 


Östergötlands 8 150 100 84 500 104 150 1 164 610 

Jönköpings 34 950 – 68 550 75 790 1 125 250 

Kronobergs 28 950 – 30 900 96 210 943 010 

Kalmar 7 700 5 600 105 250 47 490 1 169 400 

Gotlands 3 050 2 750 63 000 3 230 318 370 

Blekinge 900 4 050 19 100 10 870 305 540 

Skåne 8 500 2 750 32 150 33 310 1 136 850 

Hallands 15 950 600 29 300 25 790 571 950 


Värmlands 98 650 450 82 350 179 670 1 938 800 

Örebro 31 150 100 74 450 79 690 934 320 

Västmanlands 15 200 450 48 000 23 580 538 070 

Dalarnas 330 250 88 200 278 300 220 830 3 040 520 

Gävleborgs 91 000 950 20 900 155 570 1 975 580 


Jämtlands 663 300 701 000 691 000 475 730 5 410 040 


Norrbottens 1 583 900 1 869 950 2 150 800 776 250 10 601 150 

De fyra största sjöarna 3 . . . 892 580 892 580 

Hela riket 3 867 550 3 229 950 5 236 300 3 995 990 45 029 530 

Anm: Totalarealen bygger på en äldre beräkning av land- och vattenarealer från 2005. 

1) Markanvändningen på kommunal nivå redovisas i Statistiska meddelanden serie MI 67 SM 0401 (www.scb.se/MI0814). For land use by 

municipality, see Statistical reports MI 67 SM 0401. 

2) Varav ca 12 000 ha ej länsfördelat. Of which approx. 12 000 ha are not distributed by county. 

3) Vänern, Vättern, Mälaren och Hjälmaren 

Källa: SCB Markanvändningen i Sverige (www.scb.se/MI0803); Statistikdatabasen: Miljö. 



3.7 

Län 

County 

Bebyggd mark och tillhörande mark 2005 efter 2007 års 

länsindelning, hektar 

Built-up areas and associated land, by county, hectares 

Bostadsmark 

Residential land 

Permanentbostäder 

Land used 

for permanent 

dwellings 

Fritidshus 1 

Land used 

for holiday 

homes 1 

Industri 

Industrial 

land 

Handel 

och 

affärsverksamhet 

Commercial 

land 

Offentlig 

service, fritidsanläggn. 

m.m. 

Land used 

for public 

services and 

recreation 

facilities 

Transporter 

Land used 

for transport 

and communication 

facilities 

Tekniska 

anläggn. 

Land 

used for 

technical 

installations 

and 

waste 

disposal 

Övrig 

bebyggd 

mark 

Other 

built-up 

land 

Totalt 1 

Total 1 

Stockholms 33 740 33 650 4 475 2 350 5 200 17 400 650 6 250 103 715 

Uppsala 14 840 8 000 2 300 550 1 700 12 000 400 5 900 45 690 

Södermanlands 11 580 7 650 2 500 530 1 700 11 700 300 5 500 41 460 

Östergötlands 16 360 8 200 3 100 760 2 250 17 200 500 8 700 57 070 

Jönköpings 14 610 3 400 4 600 740 2 150 19 050 525 9 750 54 825 

Kronobergs 11 150 3 100 2 175 500 1 400 14 300 400 7 850 40 875 

Kalmar 14 590 6 900 3 025 690 1 900 17 350 625 8 100 53 180 

Gotlands 5 130 3 100 575 140 700 4 300 150 3 300 17 395 

Blekinge 8 500 2 850 1 475 420 1 050 6 600 225 3 900 25 020 

Skåne 40 230 9 500 9 150 2 070 5 300 29 600 1 150 17 550 114 550 

Hallands 14 730 5 200 2 450 670 1 750 13 850 475 6 850 45 975 

Västra Götalands 62 330 23 100 12 825 2 960 7 850 44 950 1 575 28 900 184 490 

Värmlands 18 230 7 100 3 025 800 2 450 19 900 675 11 300 63 480 

Örebro 13 770 5 050 3 425 740 1 700 12 900 525 6 100 44 210 

Västmanlands 9 590 3 600 2 375 530 1 350 8 450 300 3 250 29 445 

Dalarnas 19 060 10 750 3 500 1 000 2 350 24 250 700 8 600 70 210 

Gävleborgs 15 730 7 900 3 650 860 2 100 21 150 550 7 000 58 940 

Västernorrlands 13 960 5 800 3 400 770 2 150 21 400 550 7 900 55 930 

Jämtlands 9 660 6 650 1 525 410 1 600 24 650 525 7 900 52 920 

Västerbottens 13 280 7 250 3 325 640 2 250 31 500 550 8 900 67 695 

Norrbottens 13 040 7 600 4 200 890 2 350 31 450 475 6 800 66 805 

Hela riket Sweden 374 090 188 000 77 100 19 000 51 200 403 800 11 875 180 300 1 305 365 

Förändring 2000–2005 

Change 2000–2005 

+4 000 -1 600 +3 000 +600 +950 +5 000 +500 +5 000 +17 000– 

18 0000 

1) Varav ca 12 000 ha ej länsfördelat. Of which approx. 12 000 ha are not distributed by county. 

Källa: SCB Markanvändningen i Sverige (www.scb.se/MI0803); Statistikdatabasen: Miljö. 

3.8 

Nationalparker, areal och år för beslut om inrättande som 

nationalpark 2011-12-31 

National parks, area and year of decision to establish a national park 

Nationalpark 

National park 

Beslutsår 

Year of 

decision 

Areal, hektar 

Area, hectares 

Totalt 

Total 

Därav land 

Of which 

land area 

Nationalpark 

Beslutsår 

Areal, hektar 

Totalt 

Därav land 

Abisko 1909 7 721 6 795 Pieljekaise 1909 15 485 14 092 

Björnlandet 1991 1 143 1 110 Sarek 1909 198 466 193 393 

Blå Jungfrun 1926 190 66 Skuleskogen 1984 3 056 2 739 

Dalby Söderskog 1918 37 37 Stenshuvud 1986 401 303 

Djurö 1991 2 323 313 Stora Sjöfallet 1909 127 993 116 000 

Fulufjället 2002 38 440 37 574 Store Mosse 1982 7 672 7 407 

Färnebofjärden 1998 10 464 6 295 Sånfjället 1909 10 378 10 358 

Garphyttan 1909 111 111 Söderåsen 2001 1 620 1 614 

Gotska Sandön 1909 4 464 3 681 Tiveden 1983 1 351 1 213 

Hamra 1909 1 381 1 321 Tresticklan 1996 2 906 2 713 

Haparanda skärgård 1995 7 430 850 Tyresta 1993 1 962 1 874 

Kosterhavet 2009 38 823 1 586 Töfsingdalen 1930 1 590 1 579 

Muddus 1942 51 137 49 263 Vadvetjåkka 1920 2 704 2 641 

Norra Kvill 1927 110 107 Ängsö 1909 195 81 

Padjelanta 1962 199 898 167 050 Summa Total 739 449 632 165 

Källa: Naturvårdsverket och SCB: Statistiska meddelanden serie MI 41 (www.scb.se/MI0603). 



3.9 

Naturreservat, naturvårdsområden samt djur- och växtskyddsområden, 

länsvis 2011-12-31 

Nature reserves, nature management areas and wildlife protection 

areas, by county 

Miljö 

Län 

County 

Naturreservat 1 

Naturvårdsområden 1 

Biotopskyddsområden 3 

Nature reserves 1 Nature management areas 1 Habitat protection areas 3 

Antal 

Number 

Areal, hektar 


Summa 

Total 

Därav 

landareal, 

% 

Of which 

land area, 

% 

Antal Areal, hektar Antal Areal, hektar 

Summa 

Därav 

landareal, 

% 

Summa 

Därav 

landareal, 

% 

Stockholm 268 121 316 39 4 998 52 228 927 100 

Uppsala 137 37 652 65 - - - 218 691 100 

Södermanlands 133 45 979 32 4 2 887 82 257 825 99 

Östergötlands 198 48 864 36 - - - 378 1 107 100 

Jönköpings 120 19 479 89 3 698 98 195 534 100 

Kronobergs 109 20 036 69 - - - 239 735 99 

Kalmar 179 48 400 50 11 6 633 100 287 814 100 

Gotlands 114 71 433 16 3 9 304 99 222 790 100 

Blekinge 96 17 859 49 - - - 181 540 100 

Skåne 233 71 994 32 8 5 058 98 411 822 100 

Hallands 151 20 593 59 4 4 745 29 169 485 100 

Västra Götaland 424 137 554 52 28 45 032 42 641 1 720 100 

Värmlands 132 93 499 45 1 10 032 87 725 2 070 100 

Örebro 211 37 999 85 - - - 269 666 100 

Västmanlands 90 23 827 55 1 8 611 95 160 415 100 

Dalarnas 245 245 002 97 5 542 45 454 2 016 100 

Gävleborgs 160 30 629 65 11 3 984 54 314 1 167 100 

Västernorrlands 148 31 416 76 3 8 332 83 244 869 100 

Jämtlands 96 520 484 94 - - - 343 1 567 100 


Norrbottens 312 1 925 518 93 1 610 97 459 2 076 100 

Hela riket Sweden 

2011 3 799 4 397 843 84 93 108 144 66 6 790 22 560 100 

2010 3 616 4 327 608 84 103 118 337 64 .. .. .. 

2009 3 352 4 264 107 84 102 117 996 64 .. .. .. 

2008 3 172 4 233 599 84 111 132 871 64 .. .. .. 

2007 3 027 4 196 321 84 112 133 404 64 .. .. .. 

2006 2 2 839 4 083 893 84 132 161 850 74 .. .. .. 

2005 2 712 4 103 085 84 136 162 740 74 .. .. .. 

2004 2 611 4 043 836 85 143 199 306 71 .. .. .. 

2003 2 524 4 020 398 85 144 202 336 71 .. .. .. 

2002 2 378 3 976 438 84 141 224 097 65 .. .. .. 

2001 2 286 3 913 190 84 141 224 097 65 .. .. .. 

2000 2 192 3 893 654 84 140 223 914 65 .. .. .. 

1999 2 120 2 917 679 81 141 226 600 66 .. .. .. 

1) Nya arealvärden fr.o.m. 2003 pga. bättre mätmetod (naturreservat, naturvårdsområden). Due to new measurements the area figures are 

revised from 2003 (nature reserves, nature management areas). 

2) Antalet naturreservat har ökat, dock har deras totala area minskat vilket beror på uppdateringar i registret. The number of nature 

reserves has increased. However, due to updates in the register their total area has decreased. 

3) Statistik över biotopskyddsområden redovisas första gången för år 2011. Figures regarding habitat protection areas are presented for 

the first time from year 2011. 




3.10 

Län 

County 

Vattenanvändning per användarkategori och län 2010, 1 000 m3 

Water use by category of use and county 

Hushåll 

Households 

Jordbruk 

Agriculture 

Industri 

Industry 

Övrig användning 

1 

Other use 1 

Totalt söt- och 

havsvatten 

Total sea and 

freshwater 

Stockholms 137 582 1 497 72 100 63 521 274 700 

Uppsala 20 519 2 096 42 105 10 697 75 416 

Södermanlands 14 805 1 636 32 387 8 116 56 945 


Jönköpings 19 479 3 823 11 960 7 002 42 263 

Kronobergs 9 844 1 867 4 497 4 069 20 276 

Kalmar 14 588 8 565 28 948 6 235 58 335 

Gotlands 3 673 3 965 1 151 1 524 10 313 

Blekinge 7 789 4 551 87 935 6 542 106 817 

Skåne 73 728 35 863 118 049 35 319 262 959 

Hallands 16 038 6 902 63 172 8 852 94 965 


Värmlands 16 593 1 908 160 462 9 385 188 348 

Örebro 16 536 1 879 110 465 11 249 140 129 

Västmanlands 15 254 843 71 941 12 104 100 142 

Dalarnas 17 968 1 066 102 901 11 903 133 838 

Gävleborgs 19 192 1 033 149 468 7 449 177 142 

Västernorrlands 15 140 829 336 724 11 313 364 006 

Jämtlands 9 285 1 191 2 527 3 584 16 586 

Västerbottens 16 003 994 111 163 6 341 134 501 

Norrbottens 16 357 906 225 517 10 269 253 050 

Hela riket Sweden 575 640 98 782 2 261 856 303 298 3 239 577 

1) Här ingår kommunalt vatten som används inom andra näringsgrenar än tillverkningsindustrin, bl.a. byggverksamhet, varuhandel, hotell 

och restaurang, transporter, offentlig förvaltning. Till övrig användning räknas också det vatten som används för drift och underhåll av 

vattenverkens anläggningar samt de förluster som uppstår i ledningsnätet mellan vattendistributör och användare. Public water supply 

used in other industries than manufacturing industry and water used for maintenance of waterworks. 

Källa: SCB Statistiska meddelanden serie MI 27 (www.scb.se/MI0902). 

3.11 

Oljeutsläpp i svenska farvatten 

Oil spills in Swedish waters 

2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 

Antal bekräftade utsläpp Mängdintervall, m 3 

Number of confirmed spills Volume, cu.m. 

0– 1 300 252 316 311 287 237 258 

1– 10 9 16 9 3 1 3 4 

10–100 4 1 – 1 – 

>100 – – – – – 2 

Summa Total 313 269 325 315 288 240 264 

Antal utsläpp som bekämpats av kustbevakningen 

Number of oil spills dealt with by the Coast Guard 40 36 34 35 51 31 42 

Källa: Kustbevakningen (www.coastguard.se). 



3.12 

Översikt över antal rödlistade arter i olika kategorier inom 

de olika organismgrupperna 

Overview of all red-listed and endangered species, by status 

Miljö 

Arter 

Species 

Kategorier 1 

Status 1 

Hotade 

Endangered 

(CR, EN, VU) 

DD RE CR EN VU NT Antal 

Number 

Andel 

(%) av 

bedömda 

Percent 

Rödlistade 

Red-listed 

(DD, RE, CR, EN, 

VU, NT) 

Totalt 

Andel 

(%) av 

bedömda 

Antal 

bedömda 

arter 

Number of 

species 

evaluated 

Kärlväxter Tracheophyta – 24 44 123 99 112 266 17 402 26 1 534 

Alger 

Nostocophyceae, 

Phaeophyceae, Rhodophyta 

& Charophycea 31 3 1 6 8 11 15 4 60 16 384 

Mossor Bryophyta s.lat. 44 17 7 40 60 65 107 11 233 23 1 006 

Storsvampar Macrofungi 109 5 20 118 249 245 387 11 746 21 3 500 

Lavar Lichenes 14 21 46 52 85 63 183 17 281 25 1 109 

Däggdjur Mammalia – 2 3 5 4 3 12 19 17 27 63 

Fåglar Aves – 9 5 9 24 44 38 15 91 36 253 

Grod- och kräldjur 

Amphibia & Reptilia – – 1 – 5 1 6 32 7 37 19 

Fiskar Pisces 5 2 6 9 4 8 19 14 34 25 136 

Steklar Hymenoptera 5 19 14 39 44 65 97 14 186 26 707 

Fjärilar Lepidoptera 17 24 25 73 128 237 226 8 504 18 2 845 

Tvåvingar Diptera 40 28 4 26 54 66 84 5 218 13 1 718 

Skalbaggar Coleoptera 94 62 20 81 237 381 338 8 875 20 4 412 

Halvvingar Hemiptera 7 – 4 18 19 21 41 4 69 7 1 025 

Hopprätvingar Orthoptera – – – 2 1 2 3 9 5 14 35 

Sländor 

Neuroptera, Trichoptera, 

Ephemeroptera, Plecoptera, 

Odonata 9 1 0 2 13 22 15 4 47 12 394 

Mångfotingar Myriapoda 6 – 1 – 2 6 3 4 15 20 75 

Spindeldjur Arachnida 12 2 2 8 8 45 18 2 77 10 771 

Kräftdjur Crustacea 16 – 2 4 13 12 19 16 47 39 120 

Tagghudingar Echnioderma 11 2 – 3 8 8 11 15 32 44 73 

Armfotingar Brachiopoda 1 – 1 – – – 1 25 2 50 4 

Blötdjur Mollusca 61 2 1 9 22 21 32 7 116 25 458 

Ringmaskar och planarier 

Annelida & Tricladida 16 – – 1 – 1 1 1 18 20 91 

Koralldjur Anthozoa 6 1 5 4 5 1 14 31 22 49 45 

Manteldjur Tunicata 17 – – 2 4 – 6 13 23 48 48 

Samtliga Total 521 224 212 634 1 096 1 440 1 942 9 4 127 20 20 825 

1) Rödlistekategorier som används i den svenska rödlistan fr.o.m. 2000-05-10. 

Nationellt utdöd (RE, Regionally Extinct): En art är Nationellt utdöd när det är ställt utom rimligt tvivel att den sista individen som är 

potentiellt kapabel till reproduktion inom regionen (landet) har dött eller försvunnit från regionen, eller ifall det var en tidigare regelbunden 

besökare, den sista individen har dött eller försvunnit från regionen. 

Akut hotad (CR, Critically Endangered): En art tillhör kategorin Akut hotad när den löper en extremt stor risk att dö ut i vilt tillstånd inom 

en mycket nära framtid enligt något av kriterierna A till E för kategorin. 

Starkt hotad (EN, Endangered): En art är Starkt hotad när bästa tillgängliga data indikerar att den uppfyller något av kriterierna A–E för 

Starkt hotad och att den därmed bedöms löpa mycket hög risk att dö ut i vilt tillstånd. 

Sårbar (VU, Vulnerable): En art är Sårbar när bästa tillgängliga data indikerar att den uppfyller något av kriterierna A–E för Sårbar och att 

den därmed bedöms löpa hög risk att dö ut i vilt tillstånd. 

Nära hotad (NT, Near Threatened): En art förs till kategorin Nära hotad om den inte uppfyller något av kriterierna för vare sig Akut hotad, 

Starkt hotad eller Sårbar, men är nära att uppfylla kriterierna för någon av dessa kategorier nu eller i en nära framtid. 

Kunskapsbrist (DD, Data Deficient): En art förs till kategorin Kunskapsbrist när det inte finns tillräckliga kunskaper att utifrån dess 

utbredning och/eller populationsstatus göra vare sig en direkt eller indirekt bedömning av dess risk att dö ut. 

Övriga kategorier (arterna ej rödlistade) 

Livskraftig (LC, Least Concern): En art tillhör kategorin Livskraftig om den vid utvärdering visat sig inte uppfylla något av kriterierna för 

någon av kategorierna Akut hotad, Starkt hotad, Sårbar eller Missgynnad. 

Ej bedömd (NE, Not Evaluated): En art tillhör kategorin Ej bedömd om den ej bedömts enligt kriterierna (vilket kan bero på antingen att 

man inte beaktat den eller att den inte uppfyller villkoren för att få bedömas). 

Ovanstående är en mycket kortfattad version av IUCN:s nya rödlistningssystem. För mer detaljerad information om rödlistningssystemet 

hänvisas till ArtDatabankens webbplats www.ArtData.slu.se. Där finns även fakta om rödlistade växter, svampar och djur, deras 

länsförekomster etc. 

Källa: Gärdenfors, U. (ed.) 2010. Rödlistade arter i Sverige 2010. The 2010 Red List of Swedish Species, ArtDatabanken, SLU, 

Uppsala. 



3.13 

Däggdjur 

Mammalia 

Akut hotade ryggradsdjur 

Critically endangered vertebrates 

Fåglar 

Aves 

Kräldjur, groddjur 

Reptilia, amphibia 

Fiskar och rundmunnar 1 

Pisces 

Bechsteins fladdermus Fjällgås Grönfläckig padda Storröding 

Pipistrell Rödspov Lyrtorsk 

Fjällräv Sydlig kärrsnäppa Ål 

Tornuggla 

Brugd 

Fjälluggla 

Håbrand (sillhaj) 

Vitryggig hackspett 

Pigghaj 

Ryggradsdjur som år 2010 står nära att försvinna från Sverige som reproducerande arter: 

• Bechsteins fladdermus (troligen finns endast 10–40 individer i landet, alla i Skåne). 

• Pipistrell (en enda koloni om ca 25 individer är känd). 

• Fjällräv (under 50 reproducerande individer kvarstår). 

• Fjällgås (år 2010 fanns ca 110 individer i landet). 

• Sydlig kärrsnäppa (denna underart har minskat med 70 % de senaste 20 åren. Nu återstår ca 50 par). 

• Rödspov (har minskat med 65 % de senaste 20 åren. Nu kvarstår ca 85 par). 

• Tornuggla (något enstaka par finns i Skåne och på Gotland). 

• Fjälluggla (ett fåtal par häckar vissa år). 

• Vitryggig hackspett (2010 fanns 20-40 ex. i landet). 

• Grönfläckig padda (antalet vuxna individer beräknades uppgå till 800-1 200 år 2010). 

• Storröding (högst 14 relikta bestånd kvarstår i de södra delarna av landet. Enbart sedan början av 1990-talet har tre populationer 

dött ut). 

• Lyrtorsk (under de senaste decennierna har endast en lekplats varit känd i svenska vatten och det mesta tyder på att det beståndet 

numera är försvunnet). 

• Ål (i relation till förhållandena kring 1950 har mängden från Sargassohavet ankommande glasål minskat med upp till 99 %). 

• Brugd (minskningstakten har uppgått till 90 (80-95) % under de senaste 80 åren). 

• Håbrand (sillhaj). (Arten, som påträffas främst i Skagerrak, har minskat med mer än 90 % de senaste 100 åren.) 

• Pigghaj (minskningstakten har uppgått till 96 (95-97) % under de senaste 80 åren). 

Ryggradsdjur som försvunnit sedan 1850: 

Svartråtta, vildren, svart stork, vit stork, stortrapp, lunnefågel, svartbent strandpipare, blåkråka, härfågel, mellanspett, tofslärka, 

atlantisk stör och slätrocka. 

Källa: Gärdenfors, U. (ed.) 2010. Rödlistade arter i Sverige 2010 The 2010 Red List of Swedish Species, ArtDatabanken, SLU, 

Uppsala. Samt gällande artfaktablad: www.artfakta.se/GetSpecies.aspx. 

3.14 

De 20 största kemikalierna med avseende på kvantitet och 

omsättning i ton 2010 

The 20 most common chemicals in terms of quantity and turnover 

in tonnes 

CAS-nummer 

CAS number 

Ämnesnamn 

Substance 

Antal produkter 

Number of products 

Kvantitet 

Quantity 

8002-05-9 Råolja 12 20 310 545 

86290-81-5 Bensin 50 8 089 414 

68334-30-5 Dieselolja 67 5 396 315 

64742-47-8 Diesel MK1/Lacknafta 1 379 5 267 232 

8008-20-6 Fotogen 143 2 880 062 

7732-18-5 Vatten 29 084 2 220 058 

65997-15-1 Portlandcement 1 004 2 141 208 

64741-80-6 Återstoder (petroleum), termiskt krackade 6 1 994 207 

7727-37-9 Kväve 49 1 712 493 

64741-45-3 Återstoder (petroleum), atmosfäriskt torn 14 1 702 713 

74-82-8 Metan 17 1 285 264 

7782-44-7 Syre 26 1 145 392 

68476-34-6 Eldningsolja, No 2 15 1 055 460 

8052-42-4 Asfalt 219 1 047 041 

74-98-6 Propan 1 221 986 184 

6484-52-2 Ammoniumnitrat 211 964 691 

7647-14-5 Natriumklorid 1 576 939 426 

64741-42-0 Straight-run, full range nafta 15 912 525 

7664-93-9 Svavelsyra 466 786 381 

68476-33-5 Eldningsolja, återstoder 10 780 985 

Källa: Kemikalieinspektionen och SCB: Statistiska meddelanden serie MI 45 (www.scb.se/MI0504). 



3.15 

Bekämpningsmedel efter olika användningsområden 

Pesticides by category of use 

Miljö 

Användningsområde 

Category of use 

Verksam beståndsdel, ton 

Active substance, tonnes 

2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 

Jordbruk Agriculture 1 569 1 696 1 643 1 851 1 394 1 473 1 660 

Skogsbruk Forestry 5 5 7 5 12 27 19 

Frukt- och trädgård Horticultural production 97 84 34 82 73 92 104 

Industri Industry 7 065 7 371 8 420 7 911 7 259 6 566 6 040 

Hushållskonsumtion 

Household consumption 556 530 516 469 505 458 728 

Summa Total 9 291 9 686 10 620 10 319 9 243 8 615 8 552 


Källa: Kemikalieinspektionen (www.kemi.se) och SCB: Statistiska meddelanden serie MI 31 (www.scb.se). 

3.16 

Jordbrukets användning av kväve och fosfor från mineral(handels)- 

och stallgödsel 

Use of nitrogen and phosphorus from fertilisers and manure in Swedish 

agriculture, by county 

Län 

County 

Areal, 

1 000 ha 

Area, 

1 000 ha 

Endast mineralgödsel 

Fertilizers only 

Areal, % 

Crop area, 

% 

Kväve 

Nitrogen 

Mineral- och/eller 

stallgödsel 1 

Fertilizers and/or 

manure 

Endast mineralgödsel 

Fosfor 

Phosphorus 

Mineral- och/eller 

stallgödsel 

Kg/ha Areal, % Kg/ha Areal, % Kg/ha Areal, % Kg/ha 

Stockholms 72 45 110 58 108 21 15 34 21 

Uppsala 149 55 107 73 106 31 13 49 20 


Östergötlands 192 43 118 76 116 22 15 54 26 

Jönköpings 87 11 69 82 93 9 10 80 28 

Kronobergs 47 14 83 84 114 9 .. 79 28 

Kalmar 119 21 93 82 118 9 14 71 29 

Gotlands 83 30 85 78 97 24 13 72 25 

Blekinge 30 29 115 80 93 17 .. 68 26 

Skåne 440 57 128 87 128 37 16 67 24 

Hallands 106 32 108 84 122 21 17 73 28 

Västra Götalands 427 39 112 76 104 29 20 66 26 

Värmlands 98 30 81 59 82 26 14 55 22 

Örebro 95 50 99 68 97 44 17 62 22 

Västmanlands 88 52 101 73 106 37 13 58 19 

Dalarnas 56 23 96 54 78 21 15 51 23 

Gävleborgs 64 25 77 56 74 13 9 45 21 

Västernorrlands 47 9 43 49 62 6 .. 46 26 

Jämtlands 40 5 .. .. 89 .. .. .. 38 

Västerbottens 65 20 75 70 94 14 .. 63 28 

Norrbottens 33 19 95 .. 93 .. .. .. 29 


2011 2 451 39 110 75 108 25 16 62 25 

2009 2 473 41 107 76 107 23 16 57 25 

2007 2 346 41 110 77 111 28 15 64 24 

2005 2 359 43 111 76 107 28 18 61 24 

2003 2 340 48 104 83 104 30 17 65 23 

2001 2 353 49 106 82 107 31 17 64 24 

1999 2 410 50 95 84 100 34 20 69 25 

1997 2 531 52 95 84 100 34 20 66 25 

1995 2 387 50 100 83 100 33 20 62 25 

1993 2 497 57 95 85 100 34 20 59 25 

1991 2 418 58 90 83 95 36 20 59 30 

1) Växttillgängligt kväve efter spridningsförluster i stallgödsel. 

Källa: SCB Statistiska meddelanden serie Na 30 (–1997) och MI 30 (1999–, www.scb.se/MI1001). 



3.17 

Utsläpp och vattenmängder från tillståndspliktiga kommunala 

reningsverk 2010, efter storleksklass 

Discharges to water from municipal wastewater treatment plants by 

size, total discharges 

Sort 

Measure 

Totalt 

Total 

Storleksklass (dimensionerade 1 

antal personekvivalenter, PE) 

Size (person equivalents 2 ) 

2004 2006 2008 2010 2 001– 

10 000 

10 001– 

100 000 

100 001– 

Utsläpp av Discharge of 

Tot-P ton 318 362 313 267 31 109 127 

Tot-N ton 17 779 18 347 18 434 17 419 2 776 8 604 6 040 

BOD 7 ton 7 869 8 570 7 447 7 908 1 376 3 257 3 275 

Vattenmängd Water quantity milj. m 3 1 185 1 240 1 259 1 187 145 486 556 

Antal reningsverk 

Wastewater treatment plants 479 475 467 467 282 167 18 

Anslutna personer, 1 000-tal 

Population connected 7 633 8 080 8 267 8 072 803 3 292 3 977 

1) Enligt miljöskyddsförordningen upprättas årliga miljörapporter med utsläppsdata vid reningsverk dimensionerade för över 2 000 personekvivalenter, 

PE. Dimensioneringen mäts med avseende på kapaciteten att ta emot syreförbrukande substanser, varvid en person anses 

motsvara 70 gram BOD7 per dygn. 

2) In the Swedish definition of ”population equivalent”, PE, one unit is assumed to be 70 g BOD7 per person and day. This compares well 

to the EUROSTAT definition, which is 60 g BOD5 per person and day. 


3.18 

Genomsnittliga halter av näringsämnen, metaller och organiska 

miljögifter i slam från kommunala reningsverk 2010. Medelvärden 

för storleksklasser, vägda med producerade TS-mängder 

Concentrations of phosphorus, nitrogen, metals and organic indicator 

substances in sludge from municipal wastewater treatment plants. 

Means weighted with respect to amounts of produced dry substance 

Slaminnehåll 

Sludge substance 

Totalt 

Total 

Medelvärden, mg/kg TS 1 

Weighted means 1 

2004 2006 2008 2010 2 001– 

20 000 

20 001– 

100 000 

100 001– 

Fosfor Phosphorus 28 145 26 977 27 740 27 640 20 770 26 580 32 390 

Kväve Nitrogen 40 093 42 050 42 590 44 080 42 380 42 640 46 240 

Bly Lead 24,6 27,5 22,4 21,9 24,1 19,8 22,4 

Kadmium Cadmium 1,0 1,0 0,8 0,9 0,8 0,9 0,9 

Koppar Copper 345,9 357,9 335,3 347,3 278,3 336,4 397,1 

Krom Chrome 28,9 29,3 28,3 28,8 28,4 32,2 26,1 

Kvicksilver Mercury 0,9 0,8 0,6 0,6 0,5 0,6 0,7 

Nickel 20,3 18,8 16,9 16,6 14,1 15,4 19,1 

Zink Zinc 508,3 551,5 544,3 570,1 512,8 555,1 616,2 

Nonylfenol Nonylphenol 14,9 14,8 10,6 10,3 5,5 9,2 13,6 

Toluen Toluene . . . . . . 

PAH 2 0,9 0,7 0,98 0,94 0,51 0,93 1,17 

PCB 3 0,1 0,1 0,05 0,04 0,04 0,04 0,05 

1) TS = torrsubstans. TS = dry substance. 

2) Polyaromatic hydrocarbons. 

3) Polychlorinated biphenyl. 





Miljö 

3.19 Utsläpp till luft av koldioxid (CO 2), metan (CH 4 ) och 

dikväveoxid (N 2 O) 

Emissions to air of carbon dioxide, methane and nitrous oxide 

Källa 

Source 

Utsläpp av CO2, 1 000 ton 

Emission of CO2, 1 000 tonnes 

Sänka av CO2, 1 000 ton 

Absorption of CO2, 1 000 tonnes 

1990 2000 2009 2010 1990 2000 2009 2010 

Energi 1 Energy 1 51 678 48 782 42 732 47 234 . . . . 

Energiproduktion 1 

Energy industries 1 9 795 8 620 10 029 12 461 . . . . 

Tillverknings- och byggindustri 

Manufacturing industries and 

construction 11 490 12 069 8 143 9 586 . . . . 

Transporter 1 Transport 1 18 900 19 566 20 138 20 522 . . . . 

Övriga sektorer 2 Other sectors 2 11 185 8 171 3 509 3 779 . . . . 

Diffusa utsläpp från bränslen 

Fugitive emissions from fuels 309 356 912 887 . . . . 

Industriprocesser 1 

Industrial processes 1 4 926 5 151 3 621 5 343 . . . . 

Lösningsmedels- och produktanvändning 

Solvent and other product use 242 155 203 203 . . . . 

Jordbruk Agriculture . . . . . . . . . . . . . . . . 

Markanvändning och skogsbruk 1 

Land use change and forestry 1 . . . . -41 342 -38 989 -35 868 -34 193 

Avfall Waste 44 44 108 104 . . . . 

Totalt 1 Total 1 56 890 54 133 46 664 52 884 -41 342 -38 989 -35 868 -34 193 

Bunkring för internationell flyg- och 

sjöfart International bunkers 3 563 6 697 9 289 8 776 . . . . 

Källa 

Utsläpp av CH4, 1 000 ton 

CO2 -ekvivalenter 

Emission of CH4, 1 000 tonnes 

CO2 -equivalents 

Utsläpp av N2O, 1 000 ton 

CO2 -ekvivalenter 

Emission of N2O, 1 000 tonnes 

CO2 –equivalents 

1990 2000 2009 2010 1990 2000 2009 2010 

Energi 1 567 510 584 653 1 362 1 264 1 325 1 472 

Energiproduktion 22 46 89 101 328 309 452 529 

Tillverknings- och byggindustri 46 42 47 50 501 496 449 487 

Transporter 1 187 108 60 57 218 188 155 165 

Övriga sektorer 1, 2 244 234 294 350 313 269 265 287 

Diffusa utsläpp från bränslen 1 67 81 93 95 1 2 4 4 

Industriprocesser 14 17 12 15 902 742 393 402 

Lösningsmedels- och produktanvändning 

. . . . . . . . 90 122 109 109 

Jordbruk 3 304 3 131 3 017 3 008 5 811 5 303 4 791 4 904 

Markanvändning och skogsbruk 1 2 3 3 1 81 74 118 137 

Avfall 1 3 166 2 706 1 665 1 578 212 165 167 166 

Totalt 1 7 052 6 368 5 281 5 255 8 457 7 670 6 902 7 190 

Bunkring för internationell flyg- och 

sjöfart 1 1 1 1 54 101 142 134 

1) Reviderade uppgifter 1990, 2000 och/eller 2009. Revised figures 1990, 2000 and/or 2009. 

2) Inkl. uppvärmning av hus och lokaler, förbränning inom jordbruk och skogsbruk samt utsläpp från militären. Incl. heating of houses and 

buildings, fuel combustion within agriculture and forestry, and emissions from military activities. 

Källa: Naturvårdsverket (www.naturvardsverket.se) 2012. Sveriges rapportering till FN:s klimatkonvention och EU. Data är 

framtagna av SMED (www.smed.se), ett konsortium där SCB, IVL Svenska miljöinstitutet, Sveriges meteorologiska och 

hydrologiska institut (SMHI) och Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) ingår. 



3.20 

Återvinning – krav och nivåer för varugrupper där producentansvar 

införts 

Recycling – requirements and levels for commodities with producer 

responsibility 

Varuslag 

Material 

Återvinningskrav 

Recycling requirement 

Återvinning i % 1 

Recycling in percent 1 

2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 

2, 3, 4, 16 

Tidnings- och journalpapper 

Newspapers and periodicals 2, 3, 4, 16 75 % insamling 83 83 85 89 91 .. .. 

Däck 5 Tyres 5 – 100 100 100 97 100 100 100 

Förpackningar 6 Packaging 6 

Standard glasförpackning öl och läsk 7 

Standard glass packaging beer and soft 

drinks 7 – – – – – – – – 

Glasförpackningar Glass packaging 70% materialutnyttjande 95 91 94 94 90 93 92 

8, 16 

Wellpapp, papp, papper och kartong 

8, 16 

Corrugated cardboard, cardbord, paper 65% materialutnyttjande 72 72 73 74 74 70 .. 

Wellpapp Corrugated cardboard – 86 – – – – – – 

Papp, papper, kartong Cardboard, paper – 42 – – – – – – 

9, 16 

Metall, ej dryckesförpackning 

Metal, non-beverage packaging 9, 16 70% materialutnyttjande 58 66 69 67 73 73 .. 

Stålplåt 16 Steel sheet metal 16 – 72 77 77 70 79 82 .. 

Aluminium, ej dryckesförpackning 16 

Aluminium, non-beverage packaging 16 – 27 34 36 37 42 23 .. 

Aluminium, dryckesförpackning 

Aluminium, beverage packaging 90% materialutnyttjande 86 85 87 91 90 87 91 

Plast 10, 16 10, 16 

Plastics 70% återvinning, dock minst 

30% materialutnyttjande 73 81 76 60 36 44 .. 

PET-flaskor som återfylls 11 

PET bottles, refilled 11 – 98 96 100 – – – – 

PET-flaskor som återvinns 12 

PET bottles, recycled 12 90 % materialåtervinning 85/95 82/89 98 84 84 86 84 

Trä 13, 16 13, 16 

Wood 70% återvinning, dock minst 

15% materialutnyttjande 11 100 100 100 100 100 .. 

Övrigt material Other materials 

30%, minst 15% materialutnyttjande 

per material – – – – – – – 

Bilar 14 Cars 14 85% 85 86 90 91 90 91 91 

Elektriska och elektroniska produkter 15 

Electrical and electronic equipment 15 – . . 94 94 88 92 92 92 

1) Procentandelen beräknas som den totala återvunna mängden i förhållande till den totala mängden tillförd den svenska marknaden, om 

inget annat anges. Percentage share calculated as the total amount recovered in relation to the total amount put on the Swedish market if 

nothing else stated. 

2) Återvinningskravet sen 2005. Recycling target since 2005. 

3) Återvinningsnivåerna är beräknade enligt en ny modell som PressRetur AB presenterade 2006. Recycling levels calculated according to 

a model presented by PressRetur AB in 2006. 

4) Uppgifterna för returpapper och förpackningar är preliminära. Slutversionen kommer att finnas i Naturvårdsverkets rapportserie Samla 

in, återvinn!. Data for waste paper and packaging are preliminary. Final version will be found in the Collect & Recycle!-series published by 

the Swedish EPA. 

5) Återvinningsgraden för däck varierar något över och under 100% beroende på lagerskillnader i insamlade däck. 

6) Återvinningsmål sedan 2005-01-01. Recycling target since January 1, 2005. 

7) Rapporteringsskyldighet för returglas för öl och läsk upphörde 2006-01-01. No obligation to report for refill glass bottles for beer and soft 

drinks since 2006-01-01. 

8) Återvinningsmålet för wellpapp och papper, papp, kartong sammanslaget sedan 2005-01-01. Common recycling target for packaging of 

paper, cardboard and corrugated cardboard since 2005-01-01. 

9) Återvinningsmålet för stål- och aluminiumförpackningar (ej dryckesförpackningar) sammanslaget sedan 2005-01-01. FTI:s beräkningar 

av återvinningsmängder har utförts på nytt sätt 2010. Common recycling target for steel/aluminium packaging (non-beverage containers) 

since 2005-01-01. FTI`s calculation of recovery rates has been modified in 2010. 

10) FTI:s beräkningar av återvinningsmängder har utförts på nytt sätt 2010. FTI`s calculation of recovery rates has been modified in 2010. 

11) Systemet med återfyllnadsflaskor upphörde i oktober 2007. Inflödet är större än utflödet och statistiken är därmed inte jämförbar med 

tidigare år. Producers have ceased to use the system with reusable bottles. Collection was therefore larger than sales. 

12) Inklusive kasserat återfyllnads-PET (R-PET). Including discarded reusable PET-bottles. 

13) Från och med 2006 bygger uppgifterna på en uppskattning av hur förpackningsavfall av trä hanteras i Sverige, inte vad materialbolagen 

samlat in. Since 2006 the data delivered by the material companies is an estimate of how all packaging waste of wood is treated 

in Sweden, i.e. not only what the material companies collect/treat. 

14) Återvinningsmål på EU-nivå, beslutat den 1 januari 2000. This recycling goal for the EU-level was decided in January 1, 2000 . 

15) Total återvinning beräknat på insamlad mängd och de uppgifter producenterna rapporterat till Naturvårdsverkets EE-register. Målen 

varierar beroende på produkttyp (SFS 2005:209). Totalt insamlades ca 17,5 kg elavfall per capita under 2011. Total recovery based on 

total amount collected and the producers' reports to the EE-register of the Swedish EPA. Recycling targets vary depending on type of 

product (Ordinance 2005:209). In total approximately 17.5 kg/capita were collected in 2011. 

16) Procentandelar för återvunna förpackningar och tidningar var inte fastslagna före begärd senaste tidpunkt för inrapportering av data till 

Statistisk Årsbok. Percentage shares for recycled packaging and newspapers were not established before the required latest time point for 

reporting of data to Statistisk Årsbok. 

Källa: Naturvårdsverket (www.naturvardsverket.se). 



3.21 

SNI 2007 

SE-SIC 2007 

Bransch 

Industry 

Uppkomst av avfall i olika sektorer 2010, 1 000 ton 

Generation of waste in different sectors 

Uppkommet 

farligt avfall 

Generation of 

hazardous waste 

Uppkommet ickefarligt 

avfall 

Generation of nonhazardous 

waste 

Miljö 

Uppkommet 

avfall, totalt 

Generation of 

waste, total 

01–03 Jordbruk, skogsbruk och fiske 

Agriculture, forestry and fishing 14 295 309 

04–09 Utvinning av mineral Mining and quarrying 4 89 022 89 026 

10–12 Tillverkning av livsmedel, drycker och tobak 

Manufacture of food products, beverages and 

tobacco products 29 877 906 

13–15 Tillverkning av textilier, kläder och lädervaror 

Manufacture of textiles, wearing apparel, leather 

and related products 0,3 31 32 

16 Tillverkning av trävaror 

Manufacture of wood and wood products 5 239 244 

17–18 Pappers- och pappersvarutillverkning; grafisk 

produktion 

Manufacture of paper and paper products; Printing 

and reproduction of recorded media 11 3 554 3 566 

19 Tillverkning av koks och raffinerade petroleumprodukter 

Manufacture of coke and refined petroleum 

products 24 10 33 

20 –22 Tillverkning av kemikalier, läkemedel, gummivaror 

och plastvaror 

Manufacture of chemicals, basic pharmaceutical 

products, rubber and plastic products 55 186 240 

23 Tillverkning av andra icke-metalliska mineraliska 

produkter 

Manufacture of other non-metallic mineral products 8 161 169 

24–25 Stål- och metallframställning samt tillverkning av 

metallvaror 

Manufacture of basic metals and fabricated metal 

products 281 1 414 1 695 

26–30 Tillverkning av datorer, elektronik, optik, 

elapparatur, maskiner, motorfordon och andra 

transportmedel 

Manufacture of computer, electronic and optical 

products, electrical equipment, machinery, motor 

vehicles and other transport equipment 68 805 872 

31–33 Tillverkning av möbler, annan tillverkning samt 

reparationer 

Manufacture of furniture and other manufacturing; 

Repair and installation 9 68 77 

35 Energi: Försörjning av el, gas, värme och kyla 

Electricity, gas, steam and air conditioning supply 231 1 248 1 479 

36, 37, 39 Vattenförsörjning, avloppsrening, sanering och 

renhållning 

Water collection, treatment and supply; Sewerage; 

Remediation activities 0,3 246 247 

38 Avfallshantering inkl. återvinning 

Waste collection, treatment and disposal activities; 

materials recovery 181 2 487 2 668 

41– 43 Byggverksamhet Construction 644 8 737 9 381 

45–99 exkl. 

46.77 

Tjänster 

Service activities 562 1 269 1 831 

46.77 Partihandel med avfall och skrot 

Wholesale of waste and scrap 22 783 805 

– Avfall från hushåll Waste generated by households 367 3 672 4 038 

Summa Total 2 515 115 103 117 618 

Källa: Avfall i Sverige, Naturvårdsverket (www.naturvardsverket.se). 



3.22 

Miljöräkenskaper, miljöpåverkan och ekonomiska data för 

branscher, offentliga myndigheter och hushåll 2009 

Environmental accounts, environmental impact and economic data by 

industry, public authorities and households 

SNI 07 

SE-SIC 

07 

Bransch 

Industry 

Energianvändning, 

petajoule 1 

Bränsle 2 

Fuel 2 

El och 

fjärrvärme 

3 

5 

CO2 

Utsläpp till luft, 

1 000 ton 4 Miljöskyddskostna- 

SO2 

NOx 

der, 

milj. 

SEK 6, 7 

Förädlingsvärde, 

mdkr 

Value 

Added, 

SEK bn 

Sysselsatta 

1 000-tal 

Employed, 

1 000s 

01–05 Jordbruk, skog, fiske 

Agriculture, forestry, fishing 41 6 2 523 1 14 .. 43 92 

07–09 Gruvor och mineralutvinningsindustri 

Mining and quarrying 6 10 526 0 2 395 10 8 

10–12 Livsmedels-dryckesvaruindustrin 

Manufacture of food etc. 11 11 611 0 1 706 37 57 

13–15 Textil, kläder, läder 

Manufacturing of textile 1 1 48 0 0 30 4 10 

16 Trävaruindustrin 

Manufacturing of woodproducts 22 19 114 0 2 377 18 35 

17–18 Massa och papper Pulp and paper etc. 60 81 1 317 6 15 1 997 40 50 

19 Raffinaderier Refineries 37 4 3 106 1 1 .. 10 3 

20–21 Tillverkning av kemikalier, läkemedel 

etc. Chemical industries 21 22 1 072 1 2 1 003 74 35 

22–23 Gummi, plastvaror, tillverkning av 

mineraliska produkter 

Manufacture of rubber, plastic and 

non-metallic mineral products 20 9 3 145 1 3 629 23 38 

24–25 Stål och metallframställning 

Manufacture of basic metals 25 31 3 817 7 5 1 203 53 109 

26–33 Metallvaruindustri etc. 

Engineering industry 7 23 457 0 1 1 356 156 280 

35–37 El-, gas-, värme- och vattenförsörjning 

Electricity and water supply 243 72 7 956 8 15 1 613 89 34 

38–39 Avfallshantering Waste handeling 2 1 264 0 1 . . 11 18 

41–43 Byggindustri Construction 31 4 2 124 0 12 . . 139 294 

45–47 Parti- och detaljhandel, reparationsverkstäder 

Wholesale and retail trade; repair of 

goods 23 19 1 517 0 6 . . 314 535 

49–53 Transport 8 Transport 8 190 13 13 979 56 197 . . 137 232 

55–56 Hotell och restaurang 

Hotels and restaurants 1 6 87 0 0 . . 39 142 

58–63 Kommunikation Communication 2 2 163 0 0 143 169 

64–66 Bank, Försäkring m.m. 

Bank, Insurance etc. 1 3 93 0 0 . . 7 14 

68 Fastighets- och uthyrningsverksamhet 

Houses and Renting companies 4 43 281 0 1 . . 264 69 

69–82 Övrig service Other service 16 5 1 008 0 3 238 452 

83–86 Utbildning, hälso- och sjukvård, 

omsorg Education and health 2 4 134 0 0 . . 66 124 

87–99 Samhälleliga och personliga tjänster 

Other services 4 9 238 0 1 . . 70 172 

Hushållens ideella organisationer 

Non Profit Institutions 1 5 39 0 0 . . 41 107 

Offentlig konsumtion/Offentlig sektor 

Public Consumption/Public sector 17 50 998 0 5 . . 566 1 297 

Privat konsumtion Private 

consumption 199 255 10 420 1 24 . . . . . . 

Samtliga Total 986 709 56 038 84 313 . . 2 594 4 375 

1) Energy use, petajoule. 

2) Fossila och bio-bränslen. Fossil and bio fuels. 

3) Electric energy and district heating. 

4) Emissions to air. 

5) Exkl. biobränsle. Biofuels excluded. 

6) Environmental protection expenditure. 

7) Miljöskyddskostnader finns enbart för branscherna 10–41 exkl. 37. Figures on environment protection expenditure are only available for 

the industries 10–41, 37 excluded. 

8) Kommersiella transport- och kommunikationstjänster. Commercial transport and communication services. 


Källa: SCB Miljöräkenskaper (www.scb.se/MI1301) . 



Miljö 

3.23 Utsläpp av växthusgaser, ton CO 2-ekvivalenter 

Emissions of greenhouse gases, tonnes CO 2 -equivalents 

SNI 2007 

NACE Rev. 2 

Bransch 

Industry 

2008 2009 

A01 

Jordbruksföretag och serviceföretag till jordbruk, 

Crop and animal production, hunting and related service activities 9 822 718 9 596 905 

A02 Skogsbruksföretag, Forestry and logging 1 016 841 1 017 882 

A03 Fiskare och vattenbrukare, Fishing and aquaculture 161 809 154 268 

B05-B09 Utvinning av mineral, Mineral extract 680 102 550 707 

C10-C12 Livsmedel, Food 637 187 620 974 

C13-C15 Tillverkning av textilier, kläder och läderprodukter, 

Manufacturing of textiles, clothing and leather products 53 518 48 709 

C16 

Industri för trä och varor av trä, kork och rotting o.d. utom möbler, 

Manufacture of wood and of products of wood and cork, except furniture; 

manufacture of articles of straw and plaiting materials 169 676 159 976 

C17 

Massa-, pappers- och pappersvaruindustri, 

Manufacture of paper and paper products 1 821 915 1 511 920 

C18 

Grafisk och annan reproduktionsindustri, 

Printing and reproduction of recorded media 27 466 24 991 

C19 

Industri för stenkolsprodukter och raffinerade petroleumprodukter, 

Manufacture of coke and refined petroleum products 2 937 636 3 153 020 

C20-C21 Tillverkning av kemikalier och kemiska produkter, farmaceutiska basprodukter 

och läkmedel, 

Coke, refined petroleum, chemicals and basic pharmaceutical products 1 561 647 1 406 665 

C22 Gummi- och plastvaruindustri, Manufacture of rubber and plastic products 93 425 86 124 

C23 

Industri för andra icke-metalliska mineraliska produkter, 

Manufacture of other non-metallic mineral products 3 720 424 3 107 199 

C24 Stål- och metallverk, Manufacture of basic metals 5 945 602 3 655 732 

C25 

Industri för metallvaror utom maskiner och apparater, 

Manufacture of fabricated metal products, except machinery and equipment 236 570 210 497 

C26 

Industri för datorer, elektronikvaror och optik, 

Manufacture of computer, electronic and optical products 19 039 16 648 

C27 Industri för elapparatur, Manufacture of electrical equipment 23 287 25 198 

C28 Övrig maskinindustri, Manufacture of machinery and equipment n.e.c. 134 947 107 295 

C29 

Industri för motorfordon, släpfordon och påhängsvagnar, 

Manufacture of motor vehicles, trailers and semi-trailers 215 802 179 175 

C30 Annan transportmedelsindustri, Manufacture of other transport equipment 25 496 21 057 

C31-C32 Tillverkning av möbler och annan tillverkning, 

Manufacture of furniture and other manufacturing 65 051 55 681 

C33 

Reparationsverkstäder och installationsföretag för maskiner och apparater, 

Repair and installation of machinery and equipment 59 757 58 530 

D35 El-, gas- och värmeverk, Electricity, gas, steam and air conditioning supply 8 635 930 8 463 090 

E36-E37 Avloppsförsörjning och avloppsrening, Water supply and sewerage 10 168 10 034 

E38-E39 Avfallshantering, återvinning, sanering, 

Waste collection, materials recovery and other waste management services 2 193 339 2 093 671 

F41-F43 Byggverksamhet, Construction 2 315 691 2 255 521 

G45-G47 Handel, Wholesale and retail trade 1 623 810 1 528 945 

H49 

Landtransportföretag; rörtransportföretag, 

Land transport and transport via pipelines 3 608 962 3 339 613 

H50 Rederier, Water transport 7 483 113 7 836 538 

H51 Flygbolag, Air transport 2 948 182 2 598 710 

H52-H53 Magasinering och stödtjänster till transport, post och kurirverksamhet, 

Warehousing and support activities for transportation, postal and courier 

activities 456 053 434 348 

I55-I56 Hotell- och restaurang, Hotels and restaurants 84 091 87 504 

J58 Förlag, Publishing activities 18 052 20 376 

J59-J60 Film, video, ljud, planering och sändning av program, 

Motion picture, video and TV-programme, sound recording, programming 

and broadcasting 19 067 19 618 

J61 Telekommunikation, Telecommunications 27 916 25 297 

J62-J63 Dataprogrammering, datakonsulter och informationstjänster, 

Computer programming, consultancy and related activities and information 

services 86 778 99 191 

K64 

Banker och andra kreditinstitut, 

Financial service activities, except insurance and pension funding 44 208 45 368 

K65 

Försäkrings- och återförsäkringsbolag, pensionsfonder, 

Insurance, reinsurance and pension funding, except compulsory social 

security 15 398 15 026 

K66 

Serviceföretag till finans- och försäkringsverksamhet, 

Activities auxiliary to financial services and insurance activities 20 310 33 776 

L68 Fastighetsbolag och fastighetsförvaltare, Real estate activities 320 430 283 553 



3.23 Utsläpp av växthusgaser, ton CO 2-ekvivalenter (forts.) 

SNI 2007 

NACE Rev. 2 

Bransch 

Industry 

2008 2009 

M69-M70 Juridisk och ekonomisk verksamhet, verksamheter som utövas av huvudkontor; 

konsulttjänster till företag, 

Legal, accounting and activities of head offices, management consultancy 

activities 291 725 308 884 

M71-M72 Arkitekt- och tekniska tjänster, vetenskaplig forskning och utveckling, 

Architectural and engineering activities, technical testing and analysis, R&D 144 145 155 848 

M73-M75 Reklam och marknadsundersökning, annan verksamhet inom juridik, 

ekonomi, vetenskap, teknik; veterinärverksamhet, 

Advertising and market research, veterinary activities 86 997 94 572 

N77 Uthyrningsfirmor, Rental and leasing activities 193 828 236 791 

N78-N82 Arbetsförmedling, resetjänster, andra stödtjänster, 

Administrative and supportservice activities 215 219 222 187 

P85 Utbildning, Education 66 275 72 072 

Q86 Hälso- och sjukvård, Human health activities 54 703 62 455 

Q87-Q88 Vård och omsorg med boende, öppna sociala insater, 

Residential care activities and social work activities 20 427 24 164 

R90-R93 Kultur, nöje och fritid, Arts, entertainment and recreation 88 645 93 790 

S94-T98 Annan serviceverksamhet och förvärvsarbete i hushåll m.m., 

Other service activities and activities of households as employers 116 954 121 646 

U99 

Internationella organisationer, utländska ambassader o.d., 

Activities of extraterritorial organisations and bodies 18 24 

Offentlig sektor, Public consumption 916 692 1 051 717 

Hushållens icke-vinstdrivande organisationer, 

Non-Profits serving Households 40 484 38 962 

Privat konsumtion, Private Consumption 11 417 477 10 984 078 

Samtliga, Total 72 995 002 68 426 522 

Källa: Naturvårdsverket (www.naturvardsverket.se) och SCB Miljöräkenskaper (www.scb.se/MI0107). 



3.24 

Miljöskatter i Sverige, löpande priser, miljoner kronor 

Environmental taxes, current prices, SEK millions 

Miljö 

Miljöskatter Environmental taxes 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010* 2011* 

Skatt på energi Energy taxes 63 810 65 580 66 615 67 634 69 068 70 423 72 538 69 862 

Energiskatt bränslen 

Energy tax on fuel 17 880 19 461 19 276 19 457 19 590 20 224 20 146 20 414 

Elektricitetsskatter 1 Electricity taxes 17 578 18 640 19 396 19 812 19 732 20 720 21 061 20 227 

Kärnkraftsskatt 2 

Tax on nuclear power 1 863 1 794 3 198 3 238 3 976 3 395 3 997 3 852 

Koldioxidskatt Carbon dioxide tax 26 490 25 685 24 745 25 127 25 770 26 084 27 334 25 369 

Skatt på föroreningar Pollution taxes 2 036 1 943 1 758 1 697 1 457 1 165 1 162 1 120 

Svavelskatt Sulphur tax 131 121 81 56 58 39 48 28 

Skatt på bekämpningsmedel 

Tax on pesticides 61 77 81 81 89 72 86 86 

Skatt på handelsgödsel Tax on fertiliser 303 329 295 306 366 178 . . . . 

Skatt på avfall Tax on waste 729 735 646 608 332 189 289 204 

Miljöskyddsavgift 3 

Environmental protection fee 108 . . . . . . . 

Avgift till batterifonden 

Fee to the battery fund 84 93 85 78 76 14 25 8 

NOX-avgift NOX fee 620 588 570 568 536 673 714 794 

Skatt på transport Transport taxes 9 058 11 240 11 997 13 239 16 047 16 219 16 400 15 716 

Fordonsskatt Tax on motor vehicles 8 062 10 247 10 520 10 349 11 308 11 524 11 875 11 229 

Trängselskatt Congestion charges 489 345 687 785 799 801 

Avgift till bilskrotningsfonden 

Fee to the vehicle scrap fund 276 271 270 155 . . . . . . . . 

Vägavgifter Road charges 720 722 718 748 782 891 778 779 

Skatt på trafikförs.premier 

Tax on road traffic insurance . . . . . . 1 642 3 270 3 019 2 948 2 907 

Skatt på naturresurser 

Resource taxes 202 200 254 261 254 166 153 163 

Naturgrusskatt Natural gravel tax 202 200 254 261 254 166 153 163 

Summa Total environmental taxes 75 106 78 963 80 624 82 831 86 826 87 973 90 253 86 861 

Miljöskatter i procent av BNP 2 i Sverige 

Environmental taxes as percent of 

GDP in Sweden 2,8% 2,9% 2,7% 2,6% 2,7% 2,8% 2,7% 2,5% 

Miljöskatter i procent av totala skatter i 

Sverige 

Environmental taxes as percent of total 

taxes 5,9% 5,8% 5,7% 5,6% 5,8% 6,1% 6,0% . . 

Miljöskatter i EU i procent av BNP i 

hela EU 

Env. taxes in EU as per cent of total 

GDP in EU 2,7 % 2,6 % 2,6 % 2,5 % 2,4 % . . . . . . 

1) Gruppen Elektricitetsskatter består av energiskatt på elektricitet, kärnkraftsskatten på elproduktion (fanns fram till 1/7-2000) samt 

avgiften/skatten för nedrustning och förvaring (kärnavfallsfonden). De sista två har tidigare listats separat som produktskatter på elkraft. 

2) Den kärnkraftsskatt som fanns 1993 till 1/7 2000 ingår i posten som heter Elektricitetsskatt ovan då den belastade produkten el. Den 

rörliga skatten på elkraft upphörde den 1 juli 2000 och ersattes av denna skatt på den termiska effekten i en kärnkraftsreaktor (en form av 

fastighetsskatt). 

3) Finns kvar även efter 2004 men registreras nu på ett sådant sätt att den inte räknas som skatt. 


Källa: SCB National- och Miljöräkenskaper; Eurostat. 



3.25 

Utdömda miljösanktionsavgifter, antal ärenden och belopp i kronor 

Environmental sanction charges, number and amounts in SEK 

Grupp av beslutsmotiv 

Group of motives 

Antal ärenden 

Number of sanctions 

2004 2005 2006 2007 2008 2009 1 2010 

Avfall Waste 15 8 101 26 40 27 19 

Elektriska och elektroniska 

produkter 

Electrical and electronic 

products – – – 78 126 18 20 

Kemiska produkter och 

biotekniska organismer 

Chemical products and 

biotechnical organisms 760 785 1 106 612 466 1 392 1 639 

Miljöfarlig verksamhet och 

hälsoskydd 

Environmentally hazardous 

activities and health protection 217 252 252 243 268 257 427 

Övrigt Other 86 63 56 27 25 36 53 

Summa Total 1 078 1 108 1 515 986 925 1 730 2 158 

Grupp av beslutsmotiv 

Avgifter, kr 

Charges, SEK 

2004 2005 2006 2007 2008 2009 1 2010 

Avfall 150 000 75 000 598 000 99 000 182 000 170 000 111 000 

Elektriska och elektroniska 

produkter – – – 8 100 000 5 400 000 360 000 200 000 

Kemiska produkter och 

biotekniska organismer 3 267 740 2 653 780 5 198 570 1 394 930 1 258 000 3 831 000 5 062 000 

Miljöfarlig verksamhet och 

hälsoskydd 3 256 100 2 333 000 1 753 050 530 000 606 700 707 000 1 006 500 

Övrigt 1 316 882 365 208 1 198 960 35 000 27 000 52 000 90 000 

Summa 7 990 722 5 426 988 8 748 580 10 158 930 7 473 700 5 120 000 6 469 500 

1) Reviderade uppgifter. 


Källa: Naturvårdsverket (www.naturvardsverket.se) och SCB (www.scb.se/MI0604). 


Befolkning 

Population 


Befolkning Statistisk årsbok 2013 

4 – Befolkning 

Population 

4.1 Befolkning ................................................... 62 

Population 

4.2 Befolkningstäthet – antal invånare 

per kvadratkilometer år 2011 .......................... 65 

Population density – number of inhabitants 

per square kilometer 

4.3 Flyttningar inom landet ............................. 66 

Removals within the country 

4.4 Sveriges framtida befolkning .................... 67 

The future population 

4.5 Försörjningskvoten.................................... 69 

Dependency ratio 

4.6 Ålderspyramider, femårs åldersklasser 

för åren 1750 och 2011 ....................... 70 

Age pyramids 

4.7 Utvandrare och invandrare ....................... 70 

Emigrants and immigrants 

4.8 Födda 1905–2011 ....................................... 71 

Births 

4.9 Spädbarnsdödligheten per 1 000 

levande födda 1751/55–2006/2010 .................. 71 

Infant deaths (under 1 year of age), rate 

per 1 000 live births 

4.10 Folkmängd den 31 december 

efter kön ............................................................ 72 

Population, by sex 

4.11 Antal tätorter och småorter samt 

folkmängd 2010, länsvis .................................. 72 

Number of localities and smaller localities 

and population in localities and smaller 

localities, by county 

4.12 Areal och folkmängd i tätorter 

den 31 december 2010, länsvis ...................... 73 

Population of localities, by county 

4.13 Folkmängd i de största tätorterna 

den 31 december 2005 och 2010 .................... 74 

Population of the largest localities 

4.14 Areal utanför tätort och folkmängd 

utanför tätort den 31 december 2005 och 

2010, länsvis ..................................................... 74 

Area and population outside localities, by 

county 

4.15 Folkmängd i länen den 31 december 

enligt indelningen den 1 januari 

året efter redovisat år ...................................... 75 

Population, by county 

4.16 Folkmängd efter kommungrupp 

och kön den 31 december enligt indelningen 

den 1 januari året efter redovisat 

år .............................................................. 75 

Population, by municipality group and 

gender 

4.17 Areal och folkmängd i kommunerna 

den 31 december 2011 enligt 

indelningen den 1 januari 2012 samt 

kommunernas rangordning efter 

folkmängd ........................................................ 76 

Area and population of municipalities 

and ranking order 

4.18 Folkmängd i de största kommunerna 

den 31 december enligt 

indelningen den 1 januari 2012 ...................... 81 

Population of the largest municipalities 

4.19 Folkmängd efter kön, civilstånd 

och ålder i ettårsklasser den 31 december 

2011 ............................................................ 82 

Population by sex, civil status, age by single 

year 

4.20 Beräknad folkmängd i tusental 

till och med år 2060 ......................................... 84 

Population projections 

4.21 Antal hushåll i Sverige enligt 

olika beräkningsmetoder ................................ 86 

Number of households in Sweden 

estimated with different methods 

4.22 Antal hushåll efter antal boende 

och antal barn den 1 november 1990 

och den 31 december 2000 och 2010 ............ 88 

Number of households by numbers of 

persons and children 

4.23 Namnärenden .......................................... 89 

Applications for family and first names 

4.24 Skilsmässor efter makarnas 

medianålder, äktenskapets medianvaraktighet 

och barnantal ............................... 89 

Divorces by median age of spouses, 

median duration of marriage and number 

of children 

4.25 Födda barn, summerad fruktsamhet 

.............................................................. 90 

Births, total fertility rate 

4.26 Döda och dödfödda ................................. 90 

Deaths and stillbirths 



4.27 Återstående medellivslängd för 

perioden 2007–2011 ........................................ 91 

Life expectancy 

4.28 Återstående medellivslängd vid 

födelsen, länsvis .............................................. 92 

Life expectancy at birth, by county 

4.29 Folkmängdens förändringar 

1751–2011 ......................................................... 93 

Population changes 

4.30 Folkmängdens förändringar i län 

och kommuner 2011 enligt indelningen 

den 1 januari 2011............................................ 94 

Population changes in counties and 

municipalities 

4.31 Befolkning efter födelseland .................. 99 

Population by country of birth 

4.32 Utrikes födda och födda i Sverige 

med två utrikesfödda föräldrar efter 

ursprungsland och kön i hela riket den 

31 december 2011 .......................................... 100 

Foreign-born persons and persons born in 

Sweden with both parents born abroad by 

country of origin and sex in the whole 

country 

Befolkning 

4.33 Invandrare och utvandrare, länsvis 

och efter kommungrupp .......................... 101 

Immigrants and emigrants, by county and 

municipality group 

4.34 Invandrare och utvandrare efter 

medborgarskapsland ..................................... 102 

Immigrants and emigrants, by country of 

citizenship 

4.35 Utländska medborgare som 

erhållit svenskt medborgarskap ................... 104 

Naturalised aliens 



4.1 Befolkning 

Population 

Under 2011 ökade Sveriges befolkning med drygt 67 000 personer till knappt 

9,5 miljoner människor. Samtidigt ökade utvandringen och översteg 

den stora Amerikautvandringens toppår 1887. 

För att befolkningen ska kunna reproducera sig 

själv (utan ett eventuellt invandringsöverskott) 

behöver varje kvinna föda i genomsnitt 2,1 barn 

under sitt liv. Under 2011 var den summerade 

fruktsamheten i Sverige 1,90, det vill säga under 

denna nivå. 

Barnafödandet minskade och därmed bröts 

trenden med årliga ökningar som varit under 

2000-talet. 

År 2011 föddes 111 770 barn i Sverige, 57 205 

pojkar och 54 565 flickor. Det är 3 871 färre än 

under 2010. 

De tidigaste uppgifterna för fruktsamheten i 

Sverige finns från 1751. Då födde varje kvinna i 

genomsnitt 5 barn. Fruktsamheten sjönk sedan 

något, men ända fram till i början av 1900-talet 

var den summerade fruktsamheten för kvinnor 

över 4. 

Under större delen av perioden 1900–1970 

var fruktsamheten för kvinnor över reproduktionsnivån 

2,1. Födelsetalen har därefter varit 

över denna nivå endast vid två tillfällen, 1990 

och 1991. Efter babyboomen i början på 90-talet 

sjönk fruktsamheten till en lägstanivå år 1999 då 

den var 1,5 för att sedan öka igen till dagens 

(2011 års) nivå. 

Svenskarna blir allt äldre 

Den förväntade medellivslängden har ökat 

kraftigt under den senaste hundraårsperioden. 

Baserat på den senaste livslängdstabellen beräknas 

nyfödda flickor i genomsnitt ha 83 år framför 

sig, medan pojkarna har en förväntad 

medellivslängd på 79 år. Måtten bygger på data 

för åren 2007–2011, med antagandet att dödligheten 

i framtiden kommer att vara på samma 

nivå som nu. 

Annat var det förr. Under 1900-talets första 

decennium var den förväntade medellivslängden 

för nyfödda flickor 57 år och 55 år för 

pojkar. En bidragande orsak till den låga medellivslängden 

var den höga spädbarnsdödligheten. 

År 1900 dog 9 procent av flickorna och 11 

procent av pojkarna före sin första födelsedag. 

Medellivslängd 1985–2011 

Spädbarnsdödligheten mycket låg 

Spädbarnsdödligheten, det vill säga antalet 

barn som dör under sitt första levnadsår, 

minskade kraftigt under 1900-talet. Redan i 

mitten av 1970-talet dog färre än 1 procent av 

spädbarnen före sin ettårsdag. Och den kraftiga 

minskningen har bara fortsatt. År 2011 var 

spädbarnsdödligheten 2,0 barn per 1 000 födda 

för flickor och 2,2 för pojkar. Totalt avled 235 

barn, 107 flickor och 128 pojkar, före sin ettårsdag. 

Spädbarnsdödlighet 1980–2011 



Vi gifter oss allt senare 

Medelåldern för giftermål har successivt stigit 

under de senaste två decennierna. För de som 

gifte sig år 2011 var medelåldern för män 38,7 år 

och för kvinnor 35,8 år. Det kan jämföras med år 

1991 då den manliga och kvinnliga medelåldern 

för giftermål var 33,5 år respektive 30,5 år. 

Även bland de nyskilda har medelåldern ökat 

och 2011 var den 45,0 år för män och 41,6 år för 

kvinnor. Medelåldern för de som skilde sig år 

1991 var 41,9 år för männen och 38,9 år för kvinnorna. 

Giftermål och skilsmässor 1991–2011 

Befolkning 

Under 2011 gifte sig 642 enkönade par i Sverige. 

Det var fler kvinnliga par än manliga som vigdes, 

407 jämfört med 235. I dessa siffror ingår 

även omvandlingar från partnerskap till äktenskap. 

Både omvandlingar och nya enkönade 

giftermål minskade jämfört med 2010. 

I Sverige lever 4 035 kvinnor och 3 417 män i 

ett partnerskap eller enkönat äktenskap. Att 

antalet registrerade partners och personer i 

enkönade äktenskap kan vara ett udda antal 

beror på att statistiken gäller personer som är 

folkbokförda i Sverige, och att det finns personer 

som gift sig med en person som inte är folkbokförd 

i landet. 

Personer som registrerat partnerskap eller 

ingått enkönat äktenskap 1995–2011 

Anm: Från och med 2009 ingår även enkönade äktenskap. 

Äktenskapens varaktighet har varierat över 

tiden. Medianvaraktigheten för de äktenskap 

som upplöstes 1991 var 9,5 år medan de som 

slutade med skilsmässa 2011 hade en medianvaraktighet 

på 7,9 år. Mest varaktiga under 

perioden var de äktenskap som upplöstes 2003. 

De hade en medianvaraktighet på 11,1 år. 

Fler kvinnliga än manliga äktenskap 

Den 1 maj 2009 ersattes lagen om registrerat 

partnerskap med en könsneutral äktenskapslag. 

Det betyder att två personer av samma kön kan 

gifta sig med varandra. Samtidigt som den nya 

äktenskapslagen trädde i kraft, upphävdes partnerskapslagen. 

Därmed är det inte längre möjligt 

att registrera partnerskap i Sverige. 

Par som tidigare varit registrerade som partners 

kan omvandla sitt partnerskap till äktenskap. 

Under 2011 gjorde 37 kvinnliga och 33 

manliga par detta. 

Anm: Från och med 2009 ingår även de som omvandlat sina 

partnerskap till äktenskap. 

Foto: Monica Holmberg 



Utvandringen ökar 

Under 2011 flyttade 51 179 personer från Sverige 

för att bosätta sig utomlands under minst ett år. 

Det är en ökning med 4,8 procent jämfört med 

år 2010 då 48 853 personer utvandrade. Utvandringen 

var större än den stora Amerikautvandringens 

toppår 1887. Detta ska dock sättas i 

relation till folkmängden – 1887 utgjorde utvandringen 

en procent av folkmängden, medan 

den 2011 utgjorde en halv procent av folkmängden. 

35 procent eller 17 786 personer av de utvandrade 

drog sina flyttlass till något av de 

nordiska länderna, företrädesvis Norge, medan 

Storbritannien och USA lockade 13 procent. En 

anmärkningsvärd ökning stod utvandringen till 

Kina för, dit flyttade 1 787 personer under 2011. 

Totalt flyttade utvandrarna till drygt 160 olika 

länder. 

Utrikes födda utgjorde 57 procent av de som 

utvandrade under 2011. Det vanligaste var att 

de återvände till sitt födelseland. Av den totala 

utvandringen 2011 var det 64 procent som återutvandrade. 

De hade i genomsnitt tillbringat 

sex och ett halvt år i Sverige. 

Majoriteten av invandrarna är under 40 år 

Invandringen till Sverige har varit hög de 

senaste åren. Under 2011 sjönk invandringen 

något men ligger fortfarande på en hög nivå. 

Detta år invandrade 96 467 personer, 45 643 

kvinnor och 50 824 män. De som invandrar är 

ofta unga personer – så många som 4 av 5 som 

invandrade under 2011 var under 40 år. 

Störst skillnad mellan könen uppvisar invandringen 

av thailändska och afghanska medborgare. 

Bland de invandrade thailändska medborgarna 

var hela 80 procent kvinnor. Bland de 

afghanska medborgarna var mönstret omvänt – 

där utgjorde männen 70 procent av invandrargruppen. 

Bland de invandrade fanns 171 medborgarskap 

representerade. Den i särklass största 

gruppen var liksom tidigare år svenska medborgare 

(20 615 personer). 

Stora skillnader mellan kommunerna 

Andelen utländska medborgare i Sveriges kommuner 

varierade, från mindre än två procent i 

Öckerö, Lekeberg och Piteå till 28 procent i 

Haparanda. I Haparanda är huvuddelen av de 

utländska medborgarna finländare. 

De tre storstadslänen Stockholm, Västra 

Götaland och Skåne hade en varierande andel 

personer med utländskt medborgarskap. I 

Stockholm hade 10,0 procent av befolkningen 

utländskt medborgarskap, i Västra Götaland 

och Skåne var motsvarande siffror 6,4 respektive 

8,5 procent. Sammantaget utgjorde utländska 

medborgare 6,9 procent av befolkningen 

i Sverige. 

Källa: SCB Befolkningsstatistik, (www.scb.se/BE0101). 




4.2 

Befolkningstäthet – antal invånare per kvadratkilometer år 2011 

Population density – number of inhabitants per square kilometer 

Befolkning 

Källa: SCB Befolkningsstatistik, (www.scb.se/BE0101). Kartografi: SCB Enheten miljöekonomi och naturresurser (www.gis.scb.se). 



4.3 

Flyttningar inom landet 

Removals within the country 

Drygt 1,3 miljoner flyttningar registrerades under 2011, vilket innebär i 

genomsnitt 3 600 flyttningar per dag. Vi flyttar inte så långt, två av tre 

flyttlass gick till en annan fastighet inom den egna kommunen. 

Under 2011 registrerades totalt 1 311 440 flyttningar, 

det innebär i genomsnitt 3 593 flyttningar 

per dag. Totalt flyttade 1 153 140 personer, 

579 719 kvinnor och 573 421 män. Nära 

138 000 personer flyttade mer än en gång. Den 

allra flitigaste flyttaren flyttade nio gånger 

under året. 

Männen var i genomsnitt något yngre än 

kvinnorna när de flyttade. Den genomsnittliga 

åldern för manliga och kvinnliga flyttare var 

30,8 respektive 31,6 år. I genomsnitt väntas både 

kvinnor och män flytta elva gånger under sitt 

liv. 

Foto: Arne Orrgård 

Yngre flyttar längre bort 

De flesta flyttningar görs inom den egna kommunen, 

under 2011 registrerades 871 799 sådana 

flyttningar. Var tredje flytt skedde över kommungränsen 

och av dessa flyttningar gick 

knappt hälften utanför länet. Bland dem som 

flyttade till ett annat län var nästan hälften i 

åldern 20 till 29 år. Flyttningar i dessa åldrar 

beror oftast på studier eller byte av arbete. 

Under denna period i livet flyttar kvinnor och 

män i genomsnitt 4 gånger. Under 2011 var det 

21-åringarna som flyttade mest och det gällde 

både män och kvinnor. Efter 30-årsåldern är 

flyttningarna färre och dessutom kortare. 

Endast 12 procent av alla flyttningar bland 

personer äldre än 30 år går utanför länet. 

Storstäder och större städer lockar 

Storstäderna och deras förortskommuner 1 samt 

andra större städer har större inflyttning än 

utflyttning. För alla andra kommungrupper är 

det tvärtom. Till storstäderna och deras förortskommuner 

flyttade nära 8 000 fler personer in 

än ut under 2011. Den kommungrupp som 

förlorade flest antal invånare var de varuproducerande 

kommunerna. Där flyttade drygt 

4 000 fler ut än in 

Hjortkvarn – Sveriges mittpunkt 

Flera platser och kommuner i Sverige kallar sig 

för Sveriges mittpunkt. Enligt de mätningar 

som Lantmäteriet genomfört finns Sveriges geografiska 

mitt i Hogdalsbygden i Härjedalens 

kommun. 

En annan känd punkt som kandiderar till 

Sveriges geografiska mittpunkt är berget Flataklocken 

i Ånge kommun i Medelpad. Denna 

mittpunkt togs fram av Stockholms högskola 

1947. Genom att konstruera en styv karta av 

landet och sedan flytta en nål under kartan tills 

det vägde jämnt fick de fram mittpunkten. 

År 2007 utropade Statistiska centralbyrån 

Hjortkvarn i Hallsbergs kommun till att vara 

Sveriges demografiska mittpunkt. En demografisk 

mittpunkt skulle kunna vara en fortsättning 

på hur man kom fram till att Flataklocken var 

den geografiska mittpunkten. Om man på den 

styva kartan över Sverige placerade ut en tyngd 

där varje svensk bor, så skulle kartan väga jämnt 

vid den demografiska mittpunkten. Mycket 

tyder dock på att punkten om ett antal år kommer 

att lämna Hallsbergs kommun och i stället 

gå in i Östergötlands län. Det beror på att en allt 

större andel av svenskarna väljer att bosätta sig 

i södra Sverige. 


1 Se Tabellanmärkningar. 



4.4 

Sveriges framtida befolkning 

The future population 

Sverige växer. Från att ha haft en befolkning på drygt 7 miljoner kring 

mitten av förra seklet, kunde folkmängden räknas till 8 miljoner i slutet 

av 1960-talet. År 2004 hade 9 miljoner människor sin adress i Sverige, 

och enligt beräkningar kommer landets befolkning år 2018 passera 10- 

miljonersstrecket. 

Befolkning 

Enligt 2012 års prognos kommer folkmängden i 

Sverige att öka från 9,5 miljoner år 2011 till 11,6 

miljoner år 2060. Det betyder en ökning med 

omkring 2,1 miljoner människor på knappa 50 år. 

Vid sekelskiftet 1900 var mindre än en procent 

av den svenska befolkningen född utomlands. 

År 2000 hade andelen stigit till drygt 11 

procent och kommer enligt prognosen att stiga 

till omkring 18 procent år 2060. 

Andelen äldre i befolkningen ökar 

Under fyrtioårsperioden 1950–1990 fördubblades 

antalet personer i åldern 65 år eller äldre, 

från 721 000 till 1 526 000 personer. Sedan 1990 

har dock antalet ålderspensionärer varit relativt 

oförändrat kring 1,5 miljoner. Det är en följd av 

att 1930-talets förhållandevis små födelsekullar 

nådde pensionsåldern under dessa år. 

Personer födda på 1940-talet går i pension 

under åren 2005–2015. Under dessa tio år kommer 

antalet i åldrarna 65 år och äldre att öka 

med drygt 20 procent. Det betyder en ökning 

från 1,5 miljoner till 1,9 miljoner. Men ökningen 

upphör inte i och med detta – år 2060 räknar 

man med att det finns 2,9 miljoner personer 

över 65 år i Sverige. 

Antal i åldrarna 0–19 år, 20–64 år respektive 

65 år eller äldre, tusental 

År 

Ålder 

0–19 år 20–64 år 65– år Samtliga 

1950 2 067 4 259 721 7 047 

1960 2 258 4 352 888 7 498 

1970 2 233 4 734 1 113 8 080 

1980 2 194 4 761 1 362 8 317 

1990 2 111 4 953 1 526 8 590 

2000 2 139 5 212 1 531 8 883 

2010 2 184 5 495 1 737 9 416 

2020 2 392 5 711 2 097 10 200 

2030 2 511 5 756 2 394 10 660 

2040 2 464 5 857 2 624 10 945 

2050 2 527 6 035 2 725 11 288 

2060 2 641 6 032 2 936 11 609 

Foto: Monica Holmberg 



Även om antalet personer i arbetsför ålder 

(20–64 år) ökar, minskar andelen i dessa åldrar. 

Anledningen till detta förhållande beror huvudsakligen 

på att antalet personer 65 år eller äldre 

ökar i förhållande till antalet i andra åldersgrupper. 

Andel personer som är 65 år och äldre per 

kommun, 2011-12-31, procent 

Andel (%) i åldrarna 0–19 år, 20–64 år respektive 

65 år eller äldre 

År 

Ålder 

0–19 år 20–64 år 65– år Samtliga 

1950 29,3 60,4 10,2 100 

1960 30,1 58,0 11,8 100 

1970 27,6 58,6 13,8 100 

1980 26,4 57,2 16,4 100 

1990 24,6 57,7 17,8 100 

2000 24,1 58,7 17,2 100 

2010 23,2 58,4 18,4 100 

2020 23,5 56,0 20,6 100 

2030 23,5 54,0 22,5 100 

2040 22,5 53,5 24,0 100 

2050 22,4 53,5 24,1 100 

2060 22,7 52,0 25,3 100 

Den svenska befolkningen kommer därför att 

kännetecknas av en växande andel äldre och en 

minskande andel unga människor. År 1950 var 

drygt 29 procent av befolkningen under 20 år. 

År 2000 hade andelen barn och ungdomar 

minskat till 24 procent och enligt prognosen 

beräknas andelen minska ytterligare något till 

23 procent år 2060. Andelen personer i åldern 65 

år eller äldre har samtidigt ökat från 10 procent 

år 1950 till 17 procent år 2000. År 2060 beräknas 

andelen äldre uppgå till en fjärdedel av befolkningen. 

Under förutsättning att pensionsåldern 

ligger kvar på 65 år, betyder det att var fjärde 

person skulle vara pensionstagare om drygt 50 

år. 

Källa: SCB Statistiska meddelanden, serie BE 18: 

Sveriges framtida befolkning 2012–2060 

(www.scb.se/BE0401); Statistikdatabasen: Befolkning. 

Kartografi: SCB, Enheten miljöekonomi och naturresurser 

(www.gis.scb.se). 



Befolkning 

4.5 Försörjningskvoten 

Dependency ratio 

Trenden mot en åldrande befolkning leder till en ökad försörjningskvot för den 

arbetande delen av befolkningen. Pensionsåldern kan därför behöva höjas för 

att utvecklingen ska bli mer hållbar. 

Den så kallade demografiska försörjningskvoten 

är ett mått som ofta används när man vill 

bedöma de ekonomiska konsekvenserna av 

befolkningsutvecklingen. Kvoten beräknas som 

relationen mellan antalet personer i arbetsför 

ålder (20–64 år) och summan av befolkningen 

som ligger utanför detta åldersintervall (0–19 år 

och 65– år). 

Försörjningskvoten ökar 

I diagrammet nedan visas försörjningskvoten 

totalt, samt den del som beror på andelen unga 

och den del som beror på andelen äldre. Den 

totala försörjningskvoten har varit relativt 

konstant sedan 1960-talet, medan delen från 

barn och ungdomar har gått ned samtidigt som 

delen från äldre har ökat något. 

I dag har vi en försörjningskvot på 0,72 vilket 

betyder att 100 personer i yrkesverksam ålder 

ska försörja 72 unga och gamla. Denna nivå 

antas öka till en nivå på omkring 0,92 år 2060. 

Under prognosperioden kommer försörjningskvoten 

från de äldre öka, medan den från de 

unga förväntas vara konstant. Omkring år 2030 

kommer de äldre ”kosta” mer än de yngre. Det 

står i stark kontrast till situationen på 1960-talet, 

då de unga ”kostade” betydligt mer än de äldre. 

Pensionsåldern kan behöva höjas 

Det har under en längre tid pågått en debatt om 

huruvida pensionsåldern ska höjas för att 

utvecklingen av försörjningskvoten ska bli mer 

hållbar. I tablån nedan redovisas när pensionsåldern 

behöver höjas för att försörjningskvoten 

inte ska överstiga dagens nivå. I dessa beräkningar 

hålls hela tiden den undre gränsen, 20 år, 

konstant. 

Pensionsålder för att behålla försörjningskvoten 

på dagens nivå 

År 

Pensionsålder 

2013 66 år 

2018 67 år 

2021 68 år 

Försörjningskvoten år 1960–2011 samt prognos 2012–2060 

Källa: SCB, Sveriges framtida befolkning 2009–2060 (www.scb.se/BE0401). 



4.6 

Ålderspyramider, femårs åldersklasser för åren 1750 och 2011 

Age pyramids 

Ålderspyramiden gjorde verkligen skäl 

för sin benämning 1750 – nuförtiden är 

det inte så mycket pyramid kvar av åldersfördelningen. 

För 2011 liknar den mest en 

rektangel nedtill (10–54 år) – men i toppen 

(60– år) står pyramiden stadigt än idag. 

Källa: För 1750 Statistisk Tidskrift 2/1903 

och för 2011 SCB Befolkningsstatistik 

(www.scb.se/BE0101). 

4.7 

Utvandrare och invandrare 

Emigrants and immigrants 

In-och utvandingen 1851–2011 

Invandringen 1967–2011 

In- och utvandring till Sverige började registreras 

under senare hälften av 1800-talet. 

Från denna tid fram till 1930-talet var Sverige 

ett utvandringsland med tidvis ett mycket 

betydande utvandringsnetto. Under åren 

1851 till 1930 emigrerade 1,5 miljoner människor. 

Detta kan jämföras med att Sveriges 

befolkning uppgick till 3,5 miljoner 1850 och 

6,1 miljoner 1930. Nästan alla utvandrare 

sökte sig till USA. Invandrarna, som under 

motsvarande period uppgick till 0,4 miljoner, 

bestod huvudsakligen av hemvändande 

svenskamerikaner. 

Under 1930-talet var antalet invandrare 

högre än antalet utvandrare. De flesta invandrarna 

var även då återvändande svenskamerikaner. 

Det var alltså ännu för tidigt att 

tala om Sverige som ett invandringsland. I 

slutet av andra världskriget ökade invandringen 

och ändrade karaktär, främst som en 

följd av kriget. Flyktinggrupper kom hit, 

huvudsakligen från de baltiska staterna och 

från eller via de nordiska länderna. 

I början av 1940-talet började en arbetskraftsinvandring 

som fortsatte en bit in på 

1970-talet. Sverige hade en relativt hög och 

jämn ekonomisk tillväxt. Arbetskraft behövdes 

såväl till industrin som till en starkt 

växande offentlig sektor. Invandringsbestämmelserna 

liberaliserades inom 

Norden och år 1954 ingicks avtal om en 

gemensam nordisk arbetsmarknad. 

Källa: SCB Historisk statistik för Sverige 

Del 1; Befolkningsförändringar Del 3; 

Befolkningsstatistik (www.scb.se/BE0101). 



4.8 

Födda 1905–2011 

Births 

Befolkning 

Under den betraktade perioden finns sex 

födelsetoppar: 

1909 med 139 500 födda 

1920 med 138 800 födda 

1945 med 135 400 födda 

1966 med 123 400 födda 

1990 med 123 900 födda 

2010 med 115 641 födda 

Tittar vi tillbaka längre än vad diagrammet 

gör så kan vi konstatera att vid befolkningsstatistikens 

första år (1749) redovisas 

59 483 födda. Första året med över 100 000 

födda var 1825, och ”all time high” är år 

1887 med 140 169. 

Källa: SCB (www.scb.se/BE0101). 

4.9 

Spädbarnsdödligheten per 1 000 levande födda 1751/55–2006/2010 

Infant deaths (under 1 year of age), rate per 1 000 live births 

1751/1755–2006/2010 

1891/1900–2001/2010 

. 

Vid mitten av 1700-talet var spädbarnsdödligheten 

mycket hög, och vart femte barn 

dog före ett års ålder. Spädbarnsdödligheten 

var kvar på denna höga nivå vid början av 

1800-talet, men sedan började dödligheten 

sjunka snabbt. Omkring år 1860 hade spädbarnsdödligheten 

sjunkit till 15 procent för 

pojkarna och 13 procent för flickorna. 100 år 

senare var det endast 2 procent av pojkarna 

och 1 procent av flickorna som avled före ett 

års ålder. 

Under 1900-talet minskade spädbarnsdödligheten 

dramatiskt. Dock kan man se 

att spädbarnsdödligheten under första 

levnadsdygnet varit tämligen konstant ända 

fram till 1970, varefter även den minskar. Ett 

par förklaringar till att spädbarnsdödligheten 

totalt sett minskat är förbättrad hygien och 

ständiga landvinningar på läkekonstens 

område. 

Att dödligheten däremot är tämligen 

konstant (1900–1960) under det första 

dygnet kan förklaras av att de barn som inte 

överlever sitt första dygn har så allvarliga 

åkommor att läkekonstens landvinningar 

inte räckt till. Att andelen ändå sjunker 

under senare delen av 1900-talet kan 

förklaras av att man nu bland annat kan 

rädda allt fler av de för tidigt födda. 

Källa: SCB Befolkningsstatistik 




4.10 

Folkmängd den 31 december efter kön 

Population, by sex 

År 

Year 

Män 

Men 

Kvinnor 

Women 

Samtliga 

Total 

År Män Kvinnor Samtliga 

1750 837 024 943 654 1 780 678 1960 3 740 119 3 757 848 7 497 967 

1760 912 902 1 012 346 1 925 248 1970 4 035 911 4 045 318 8 081 229 

1770 974 239 1 068 335 2 042 574 1980 4 119 822 4 198 115 8 317 937 

1780 1 017 550 1 100 731 2 118 281 1990 4 244 017 4 346 613 8 590 630 

1790 1 043 117 1 144 615 2 187 732 1995 4 366 071 4 471 425 8 837 496 

1800 1 120 618 1 226 685 2 347 303 1996 4 369 717 4 474 782 8 844 499 

1810 1 141 427 1 254 924 2 396 351 1997 4 371 913 4 475 712 8 847 625 

1820 1 239 475 1 345 215 2 584 690 1998 4 375 619 4 478 703 8 854 322 

1830 1 390 921 1 497 161 2 888 082 1999 4 380 118 4 481 308 8 861 426 

1840 1 516 429 1 622 458 3 138 887 2000 4 392 753 4 490 039 8 882 792 

1850 1 687 248 1 795 293 3 482 541 2001 4 408 445 4 500 683 8 909 128 

1860 1 874 399 1 985 329 3 859 728 2002 4 427 107 4 513 681 8 940 788 

1870 2 016 653 2 151 872 4 168 525 2003 4 446 656 4 529 014 8 975 670 

1880 2 215 243 2 350 425 4 565 668 2004 4 466 311 4 545 081 9 011 392 

1890 2 317 187 2 467 794 4 784 981 2005 4 486 550 4 561 202 9 047 752 

1900 2 506 436 2 630 005 5 136 441 2006 4 523 523 4 589 734 9 113 257 

1910 2 698 729 2 823 674 5 522 403 2007 4 563 921 4 619 006 9 182 927 

1920 2 898 256 3 006 233 5 904 489 2008 4 603 710 4 652 637 9 256 347 

1930 3 020 848 3 121 343 6 142 191 2009 4 649 014 4 691 668 9 340 682 

1940 3 160 128 3 211 304 6 371 432 2010 4 690 244 4 725 326 9 415 570 

1950 3 506 442 3 535 387 7 041 829 2011 4 726 834 4 756 021 9 482 855 


Källa: SCB Historisk statistik för Sverige; Befolkningsstatistik (www.scb.se/BE0101); Statistikdatabasen: Befolkning (1990–). 

4.11 

Län 

County 

Antal tätorter och småorter samt folkmängd 2010, länsvis 

Number of localities and smaller localities and population in localities 

and smaller localities, by county 

Antal 

Number 

Tätorter 1 

Småorter 2 

Localities 1 Smaller localities 2 

Folkmängd 

Population 

Summa tätorter och 

småorter 

All localities 

Utanför tätort 

och småort 

Outside 

localities and 

smaller 

localities 

Summa 

Total 

Antal Folkmängd Antal Folkmängd Folkmängd Folkmängd 

Stockholms 134 1 966 773 289 31 426 423 1 998 199 56 144 2 054 343 

Uppsala 68 270 395 123 11 033 191 281 428 54 454 335 882 

Södermanlands 66 222 998 74 7 189 140 230 187 40 551 270 738 

Östergötlands 93 362 463 84 8 216 177 370 679 58 963 429 642 

Jönköpings 84 277 982 66 6 902 150 284 884 51 982 336 866 

Kronobergs 52 143 387 43 4 067 95 147 454 36 486 183 940 

Kalmar 90 181 101 102 10 154 192 191 255 42 281 233 536 

Gotlands 17 33 473 49 4 896 66 38 369 18 900 57 269 

Blekinge 46 122 021 77 7 123 123 129 144 24 083 153 227 

Skåne 250 1 101 391 324 31 131 574 1 132 522 110 807 1 243 329 

Hallands 98 237 402 143 14 687 241 252 089 47 395 299 484 

Västra Götalands 309 1 326 755 427 40 130 736 1 366 885 213 412 1 580 297 

Värmlands 66 203 314 104 9 605 170 212 919 60 346 273 265 

Örebro 60 231 661 88 7 769 148 239 430 40 800 280 230 

Västmanlands 40 221 360 45 3 930 85 225 290 27 466 252 756 

Dalarnas 106 221 437 185 17 543 291 238 980 38 067 277 047 

Gävleborgs 87 216 476 165 15 298 252 231 774 44 734 276 508 

Västernorrlands 76 185 789 120 11 397 196 197 186 45 439 242 625 

Jämtlands 54 84 080 101 9 941 155 94 021 32 670 126 691 

Västerbottens 71 201 123 163 15 124 234 216 247 43 039 259 286 

Norrbottens 89 204 416 148 13 530 237 217 946 30 663 248 609 

Hela riket Sweden 1 956 8 015 797 2 920 281 091 4 876 8 296 888 1 118 682 9 415 570 

1) Med tätort avses sammanhängande bebyggelse med normalt högst 200 m mellan husen och minst 200 invånare. "Localities" are 

defined as built-up areas with a population in excess of 200. 

2) Med småort avses hussamling med högst 150 m mellan husen och med ett invånarantal på mellan 50 och 199 personer. Smaller 

localities are defined as built-up areas with a population from 50 to 199. 

Källa: SCB Statistiska meddelanden, serie MI 38 (www.scb.se); Statistikdatabasen: Miljö (www.scb.se). 



4.12 

Areal och folkmängd i tätorter den 31 december 2010, länsvis 

Population of localities, by county 

Befolkning 

Län 

County 

Tätorternas 

landareal, 

hektar 1 

200– 

499 

Antal tätorter 2 med… invånare 

Number of localities 2 with… inhabitants 

500– 

1 999 

2 000– 

9 999 

10 000– 

49 999 

50 000– 

Summa 

tätorter 

Total 

Stockholms 72 423 57 38 23 13 3 134 

Uppsala 16 364 25 27 13 2 1 68 

Södermanlands 15 437 24 25 12 4 1 66 


Jönköpings 22 158 35 27 16 5 1 84 

Kronobergs 12 973 19 22 9 1 1 52 

Kalmar 18 364 38 39 9 4 0 90 

Gotlands 3 405 10 6 0 1 0 17 

Blekinge 11 245 20 16 7 3 0 46 

Skåne 60 310 80 100 53 14 3 250 

Hallands 19 729 35 45 12 5 1 98 

Västra Götalands 81 517 117 124 52 14 2 309 

Värmlands 19 719 29 17 16 3 1 66 

Örebro 20 419 20 26 11 2 1 60 

Västmanlands 16 094 14 11 9 5 1 40 

Dalarnas 30 814 43 48 10 5 0 106 

Gävleborgs 23 017 42 29 11 4 1 87 

Västernorrlands 20 128 33 29 10 3 1 76 

Jämtlands 9 757 29 20 4 1 0 54 

Västerbottens 17 360 31 20 18 1 1 71 

Norrbottens 24 047 46 27 12 4 0 89 

Hela riket Sweden 537 615 795 714 329 97 21 1 956 

Län 

200– 

499 

Summa folkmängd 2 i tätorter med... invånare 

Population in localities 2 with… inhabitants 

500– 

1 999 

2 000– 

9 999 

10 000– 

49 999 

50 000– 

Folkmängd i 

tätorter 2 

Inhabitants in 

localities 2 

Folkmängd i 

tätorter i 

procent av 

hela folkmängden 

2, 3 

Stockolms 18 214 34 362 124 612 291 129 1 498 456 1 966 773 95,7 

Uppsala 7 827 29 632 57 214 35 268 140 454 270 395 80,5 

Södermanlands 8 235 23 737 50 737 75 610 64 679 222 998 82,4 

Östergötlands 15 638 15 012 85 826 54 508 191 479 362 463 84,4 

Jönköpings 10 616 29 594 75 718 72 658 89 396 277 982 82,5 

Kronobergs 6 240 24 502 36 553 15 205 60 887 143 387 78,0 

Kalmar 11 956 39 052 42 493 87 600 - 181 101 77,5 

Gotlands 3 304 7 576 - 22 593 - 33 473 58,4 

Blekinge 6 318 16 314 33 073 66 316 - 122 021 79,6 

Skåne 24 445 101 044 260 362 255 203 460 337 1 101 391 88,6 

Hallands 12 346 44 286 37 066 85 127 58 577 237 402 79,3 

Västra Götalands 38 186 119 294 241 570 311 593 616 112 1 326 755 84,0 

Värmlands 8 724 15 439 72 118 45 348 61 685 203 314 74,4 

Örebro 6 348 25 341 51 788 41 146 107 038 231 661 82,7 

Västmanlands 4 654 11 984 31 875 61 970 110 877 221 360 87,6 

Dalarnas 13 965 43 035 45 512 118 925 - 221 437 79,9 

Gävleborgs 13 140 28 571 41 149 62 583 71 033 216 476 78,3 

Västernorrlands 10 539 29 750 37 798 56 990 50 712 185 789 76,6 

Jämtlands 9 589 17 861 12 303 44 327 - 84 080 66,4 

Västerbottens 9 688 22 690 56 376 32 775 79 594 201 123 77,6 

Norrbottens 14 490 28 383 55 598 105 945 - 204 416 82,2 

Hela riket Sweden 254 462 707 459 1 449 741 1 942 819 3 661 316 8 015 797 85,1 

1) Land area of the localities, hectares. 

2) Folkmängden i tätorter som delas av länsgräns redovisas i resp. län. For localities divided by county border the population in each 

county is included in the figures for that county. 

3) Inhabitants in localities as percent of total population. 

Källa: SCB Statistiska meddelanden serie MI 38 (www.scb.se/MI0810); Statistikdatabasen: Miljö. 



4.13 

Folkmängd i de största tätorterna den 31 december 2005 och 2010 

Population of the largest localities 

Tätorter 

Localities 

Folkmängd 

Population 

Folkökning 

Population 

change 

2005 2010 Antal 

Number 

Tätorter Folkmängd Folkökning 

% 2005 2010 Antal % 

Stockholm 1 252 118 1 372 565 120 447 10 Sundsvall 49 344 50 712 1368 3 

Göteborg 510 491 549 839 39 348 8 Luleå 45 467 46 607 1140 3 

Malmö 258 020 280 415 22 395 9 Trollhättan 44 498 46 457 1959 4 

Uppsala 128 409 140 454 12 045 9 Östersund 43 796 44 327 531 1 

Västerås 107 005 110 877 3 872 4 Borlänge 39 422 41 734 2312 6 

Örebro 98 237 107 038 8 801 9 Tumba 35 311 37 852 2 541 7 

Linköping 97 428 104 232 6 804 7 Upplands Väsby 35 977 37 594 1617 4 

Helsingborg 91 457 97 122 5 665 6 Falun 36 447 37 291 844 2 

Jönköping 84 423 89 396 4 973 6 Kalmar 35 170 36 392 1 222 3 

Norrköping 83 561 87 247 3686 4 Kristianstad 33 083 35 711 2628 8 

Lund 76 188 82 800 6 612 9 Karlskrona 32 606 35 212 2 606 8 

Umeå 75 643 79 594 3 951 5 Skövde 33 119 34 466 1347 4 

Gävle 68 700 71 033 2333 3 Skellefteå 32 425 32 775 350 1 

Borås 63 441 66 273 2 832 4 Lidingö 30 357 31 561 1204 4 

Eskilstuna 60 185 64 679 4494 7 Uddevalla 30 513 31 212 699 2 

Södertälje 60 279 64 619 4 340 7 Landskrona 28 670 30 499 1829 6 

Karlstad 58 544 61 685 3141 5 Nyköping 27 720 29 891 2 171 8 

Täby 58 593 61 272 2 679 5 Motala 29 798 29 823 25 0 

Växjö 55 600 60 887 5 287 10 Vallentuna 26 520 29 519 2999 11 

Halmstad 55 688 58 577 2 889 5 Örnsköldsvik 28 617 28 991 374 1 

Källa: SCB Statistiska meddelanden serie MI 38 (www.scb.se/MI0810); Statistikdatabasen: Miljö. 

4.14 

Areal utanför tätort och folkmängd utanför tätort den 31 december 

2005 och 2010, länsvis 

Area and population outside localities, by county 

Län 

County 

Landareal 

utanför tätort 

hektar, 

2010 

Land area 

outside 

localities, 

hectare 

Andel av 

länets hela 

landareal, % 

Total land 

area, % 

Folkmängd 

Population 

2005 2010 Antal 

Number 

Folkökning 

Population change 

% 

Invånare per 

km 2 land, 

2010 

Inhabitants 

per sq. km. 

land area 

Befolkning 

utanför tätort, 

% av hela 

folkmängden 

2010 

Total population 

outside 

localities, % 

Stockholms 579 508 88,9 87 161 87 570 409 0,5 15,1 4,3 

Uppsala 1 804 353 98,0 65 062 65 487 425 0,7 8,1 19,5 

Södermanlands 594 797 97,5 47 273 47 740 467 1,0 8,0 17,6 

Östergötlands 1 037 863 97,9 68 035 67 179 -856 -1,3 6,5 15,6 

Jönköpings 1 027 274 97,9 58 113 58 884 771 1,3 5,7 17,5 

Kronobergs 833 705 98,5 41 376 40 553 -823 -2,0 4,9 22,0 

Kalmar 1 103 418 98,4 53 613 52 435 -1178 -2,2 4,8 22,5 

Gotlands 311 739 98,9 24 389 23 796 -593 -2,4 7,6 41,6 

Blekinge 283 395 96,2 32 100 31 206 -894 -2,8 11,0 20,4 

Skåne 1 043 138 94,5 143 596 141 938 -1 658 -1,2 13,6 11,4 

Hallands 526 343 96,4 60 534 62 082 1548 2,6 11,8 20,7 

Västra Götalands 2 313 360 96,6 254 530 253 542 -988 -0,4 11,0 16,0 

Värmlands 1 739 385 98,9 71 381 69 951 -1 430 -2,0 4,0 25,6 

Örebro 834 138 97,6 49 144 48 569 -575 -1,2 5,8 17,3 

Västmanlands 2 498 363 96,9 31 365 31 396 31 0,1 6,3 12,4 

Dalarnas 2 788 192 98,9 56 893 55 610 -1 283 -2,3 2,0 20,1 

Gävleborgs 1 796 884 98,7 61 541 60 032 -1509 -2,5 3,3 21,7 

Västernorrlands 2 148 252 99,1 58 767 56 836 -1 931 -3,3 2,6 23,4 

Jämtlands 4 924 359 99,8 43 660 42 611 -1 049 -2,4 0,9 33,6 

Västerbottens 5 501 256 99,7 60 544 58 163 -2 381 -3,9 1,1 22,4 

Norrbottens 9 800 434 99,8 45 892 44 193 -1 699 -3,7 0,5 17,8 

Hela riket Sweden 40 490 156 98,7 1 414 969 1 399 773 -15 196 -1,1 3,5 14,9 

1) Inklusive Heby kommun. Including Heby municipality. 

2) Exklusive Heby kommun. Excluding Heby municipality. 

Källa: SCB Statistiska meddelanden serie MI 38 (www.scb.se/MI0810). 



4.15 

Län 

County 

Folkmängd i länen den 31 december enligt indelningen 

den 1 januari året efter redovisat år 

Population, by county 

Folkmängd 

Population 

Befolkning 

1950 1960 1970 1980 1990 2000 2011 

Stockholms 1 101 017 1 271 014 1 478 015 1 528 200 1 641 669 1 823 210 2 091 473 

Uppsala 154 660 167 722 217 730 243 585 268 835 294 196 338 630 

Södermanlands 214 012 227 807 248 413 252 536 255 636 256 033 272 563 

Östergötlands 347 537 357 601 382 675 392 789 403 011 411 345 431 075 

Jönköpings 271 443 285 348 306 649 303 156 308 290 327 829 337 896 

Kronobergs 157 638 158 867 166 736 173 691 177 882 176 639 184 654 

Kalmar 236 774 235 612 241 026 241 581 241 102 235 391 233 090 

Gotlands 58 995 54 196 53 723 55 346 57 108 57 313 57 308 

Blekinge 146 090 144 466 153 585 153 542 150 564 150 392 152 979 

Skåne 1 . . . . . 1 129 424 1 252 933 

Kristianstads 258 734 256 395 264 170 280 193 289 278 . . 

Malmöhus 582 333 626 086 719 599 743 286 779 309 . . 

Hallands 163 455 169 995 193 108 230 924 254 725 275 004 301 724 

Västra Götalands 2 . . . . . 1 494 641 1 590 604 

Göteborgs och Bohus 556 799 625 670 715 289 711 195 739 945 . . 

Älvsborgs 358 988 374 683 403 711 425 452 441 391 . . 

Skaraborgs 248 388 249 948 257 301 269 730 276 830 . . 

Värmlands 281 396 291 074 284 688 284 070 283 110 275 003 272 736 

Örebro 246 950 262 321 276 799 274 356 272 513 273 615 281 572 

Västmanlands 203 553 232 973 260 293 259 538 258 487 256 889 254 257 

Kopparbergs/Dalarnas 1 267 081 286 047 277 058 286 968 289 067 278 259 276 565 

Gävleborgs 284 934 293 246 293 459 294 020 289 294 279 262 276 130 

Västernorrlands 283 750 285 676 273 456 267 935 261 155 246 903 242 155 

Jämtlands 144 063 139 799 125 243 134 934 135 726 129 566 126 299 

Västerbottens 231 750 239 619 233 134 243 856 251 968 255 640 259 667 

Norrbottens 241 489 261 802 255 369 267 054 263 735 256 238 248 545 

Hela riket Sweden 7 041 829 7 497 967 8 081 229 8 317 937 8 590 630 8 882 792 9 482 855 

1) Fr.o.m. 1996 Skåne resp. Dalarnas län (enl. indelningen den 1 januari 1997). 

2) Fr.o.m. 1997 Västra Götalands län (enl. indelningen den 1 januari 1998). 


Källa: SCB Folkräkningen 1950; Befolkningsrörelsen 1960; Befolkningsförändringar. Del 3 för 1970; Folkmängd. Del 3 för 

1980 och 1990; Befolkningsstatistik (www.scb.se/BE0101; Statistikdatabasen: Befolkning för 2000 och 2011. 

4.16 

Folkmängd efter kommungrupp och kön den 31 december enligt 

indelningen den 1 januari året efter redovisat år 

Population, by municipality group and gender 

Kommungrupp 

Municipality group 

Folkmängd 1 

Population 

Män 

Men 

1980 1990 2000 2011 

Kvinnor 

Women 

Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor 

Storstäder 622 068 690 222 637 259 704 122 714 627 762 290 830 646 856 887 

Förortskommuner till 

storstäderna 544 244 545 676 601 421 607 673 667 407 679 540 763 254 767 386 

Större städer 1 200 547 1 239 079 1 251 618 1 292 922 1 294 261 1 333 971 1 404 791 1 423 085 

Förortskommuner till 

större städer 117 514 115 689 124 338 122 970 143 037 142 448 162 183 160 501 

Pendlingskommuner 332 293 325 633 344 211 340 491 340 833 339 589 350 950 347 767 

Turism- och besöksnäringskommuner 

143 156 138 327 146 785 144 532 146 278 145 159 145 011 143 549 

Varuproducerande 

kommuner 456 466 444 639 440 439 434 004 413 824 409 995 402 744 394 183 

Glesbygdkommuner 105 874 100 863 101 132 97 721 91 070 89 180 83 268 79 757 

Kommuner i tätbefolkad 

region 421 363 422 343 422 840 427 098 415 920 421 293 423 999 424 317 

Kommuner i glesbefolkad 

region 176 297 175 644 173 974 175 080 165 496 166 574 159 988 158 589 

Hela riket Sweden 4 119 822 4 198 115 4 244 017 4 346 613 4 392 753 4 490 039 4 726 834 4 756 021 

1) Enligt SKL:s kommungruppsindelning 2011. 


Källa: Befolkningsstatistik (www.scb.se/BE0101). Statistikdatabasen: Befolkning. 



4.17 

Kod 

Code 

Rangordning 

Order 

of rank 

Areal och folkmängd i kommunerna den 31 december 2011 enligt 

indelningen den 1 januari 2012 samt kommunernas rangordning 

efter folkmängd 

Area and population of municipalities and ranking order 

Kommun 

Municipality 

Landareal 1 , 

km 2 

Land area 1 

sq. km 

Män 

Men 

Folkmängd 

Population 

Kvinnor 

Women 

Invånare 

per km 2 

Population 

density per 

sq. km. 

01 Stockholms län 6 526,2 1 036 083 1 055 390 2 091 473 321 

0127 22 Botkyrka 194,2 42 941 41 736 84 677 436 

0162 77 Danderyd 26,4 15 352 16 447 31 799 1 205 

0125 97 Ekerö 217,7 12 860 12 907 25 767 118 

0136 25 Haninge 458,1 39 382 38 944 78 326 171 

0126 14 Huddinge 131,0 49 788 49 261 99 049 756 

0123 30 Järfälla 53,8 33 564 33 756 67 320 1 251 

0186 48 Lidingö 30,8 21 276 22 805 44 081 1 431 

0182 19 Nacka 95,1 45 184 46 432 91 616 963 

0188 39 Norrtälje 2 016,0 28 157 28 088 56 245 28 

0140 226 Nykvarn 152,8 4 750 4 581 9 331 61 

0192 92 Nynäshamn 358,8 13 276 12 972 26 248 73 

0128 139 Salem 54,1 7 729 7 965 15 694 290 

0191 54 Sigtuna 327,4 20 672 20 657 41 329 126 

0163 31 Sollentuna 52,6 32 777 33 114 65 891 1 252 

0184 29 Solna 19,3 34 623 35 323 69 946 3 624 

0180 1 Stockholm 187,2 423 974 440 350 864 324 4 618 

0183 61 Sundbyberg 8,7 19 693 19 846 39 539 4 560 

0181 20 Södertälje 525,2 44 150 43 535 87 685 167 

0138 49 Tyresö 69,3 21 601 21 727 43 328 626 

0160 32 Täby 60,7 31 884 32 674 64 558 1 063 

0114 57 Upplands Väsby 75,1 20 023 20 171 40 194 535 

0139 104 Upplands-Bro 235,5 12 022 11 962 23 984 102 

0115 81 Vallentuna 358,4 15 362 15 353 30 715 86 

0187 194 Vaxholm 57,9 5 514 5 627 11 141 193 

0120 62 Värmdö 448,0 19 583 19 311 38 894 87 

0117 59 Österåker 312,4 19 946 19 846 39 792 127 

03 Uppsala län 8 192,1 168 640 169 990 338 630 41 

0381 58 Enköping 1 178,5 19 999 20 016 40 015 34 

0331 164 Heby 1 166,8 6 859 6 522 13 381 12 

0305 122 Håbo 143,8 9 994 9 721 19 715 137 

0330 150 Knivsta 282,2 7 540 7 425 14 965 53 

0360 119 Tierp 1 547,8 10 165 9 912 20 077 13 

0380 4 Uppsala 2 182,8 98 491 101 510 200 001 92 

0319 229 Älvkarleby 215,0 4 644 4 445 9 089 42 

0382 115 Östhammar 1 475,3 10 948 10 439 21 387 15 

04 Södermanlands län 6 076,1 135 604 136 959 272 563 45 

0484 15 Eskilstuna 1 099,9 48 570 49 026 97 596 89 

0482 138 Flen 718,8 8 153 7 910 16 063 22 

0461 206 Gnesta 461,2 5 141 5 204 10 345 22 

0483 76 Katrineholm 1 020,2 16 042 16 367 32 409 32 

0480 44 Nyköping 1 420,8 25 563 26 333 51 896 37 

0481 192 Oxelösund 35,4 5 697 5 553 11 250 318 

0486 75 Strängnäs 739,7 16 246 16 441 32 687 44 

0488 190 Trosa 209,7 5 716 5 777 11 493 55 

0428 235 Vingåker 370,3 4 476 4 348 8 824 24 

05 Östergötlands län 10 544,6 216 456 214 619 431 075 41 

0560 274 Boxholm 525,8 2 652 2 553 5 205 10 

0562 116 Finspång 1 055,3 10 551 10 212 20 763 20 

0513 218 Kinda 1 129,5 4 960 4 839 9 799 9 

0580 5 Linköping 1 427,4 74 584 72 750 147 334 103 

0586 95 Mjölby 546,0 13 101 12 972 26 073 48 

0583 52 Motala 983,5 20 990 20 838 41 828 43 

0581 9 Norrköping 1 495,1 64 851 65 772 130 623 87 

0582 161 Söderköping 673,9 7 032 7 011 14 043 21 

0584 245 Vadstena 181,9 3 579 3 738 7 317 40 

0563 243 Valdemarsvik 733,8 3 874 3 788 7 662 10 

0512 283 Ydre 675,4 1 907 1 759 3 666 5 

0561 189 Åtvidaberg 686,6 5 780 5 737 11 517 17 

0509 273 Ödeshög 430,4 2 595 2 650 5 245 12 

06 Jönköpings län 10 437,7 169 037 168 859 337 896 32 

0604 261 Aneby 517,8 3 282 3 133 6 415 12 

0686 137 Eksjö 799,5 8 133 8 171 16 304 20 

Totalt 

Total 



4.17 

Befolkning 


indelningen den 1 januari 2012 samt kommunernas rangordning efter 

folkmängd (forts.) 

Kod 

Rangordning 

Kommun Landareal 1 , 

Folkmängd Invånare 

km 2 per km 2 . 

Män Kvinnor Totalt 

0662 85 Gislaved 1 137,1 14 586 14 282 28 868 25 

0617 225 Gnosjö 420,6 4 804 4 596 9 400 22 

0643 200 Habo 328,5 5 473 5 355 10 828 33 

0680 10 Jönköping 1 480,4 63 477 64 828 128 305 87 

0642 252 Mullsjö 200,2 3 525 3 509 7 034 35 

0682 83 Nässjö 930,3 14 789 14 578 29 367 32 

0684 197 Sävsjö 679,1 5 517 5 354 10 871 16 

0687 131 Tranås 402,7 9 031 9 077 18 108 45 

0665 167 Vaggeryd 824,9 6 608 6 552 13 160 16 

0685 91 Vetlanda 1 500,5 13 373 12 929 26 302 18 

0683 74 Värnamo 1 216,0 16 439 16 495 32 934 27 

07 Kronobergs län 8 425,0 93 214 91 440 184 654 22 

0764 126 Alvesta 974,2 9 651 9 266 18 917 19 

0761 242 Lessebo 412,6 4 128 3 949 8 077 20 

0781 90 Ljungby 1 747,9 13 831 13 526 27 357 16 

0767 224 Markaryd 517,2 4 794 4 719 9 513 18 

0763 183 Tingsryd 1 044,9 6 198 6 037 12 235 12 

0760 228 Uppvidinge 1 171,9 4 770 4 446 9 216 8 

0780 23 Växjö 1 665,5 42 016 41 694 83 710 50 

0765 141 Älmhult 890,8 7 826 7 803 15 629 18 

08 Kalmar län 11 165,5 116 369 116 721 233 090 21 

0885 203 Borgholm 678,7 5 292 5 330 10 622 16 

0862 232 Emmaboda 689,7 4 595 4 444 9 039 13 

0860 163 Hultsfred 1 121,5 6 873 6 642 13 515 12 

0821 265 Högsby 751,1 2 937 2 831 5 768 8 

0880 34 Kalmar 956,9 30 971 32 084 63 055 66 

0861 172 Mönsterås 599,5 6 458 6 395 12 853 21 

0840 160 Mörbylånga 666,8 6 904 7 234 14 138 21 

0881 123 Nybro 1 171,7 9 903 9 733 19 636 17 

0882 94 Oskarshamn 1 049,5 13 147 13 019 26 166 25 

0834 253 Torsås 468,4 3 592 3 294 6 886 15 

0884 143 Vimmerby 1 140,2 7 825 7 572 15 397 14 

0883 69 Västervik 1 871,6 17 872 18 143 36 015 19 

09 Gotlands län 3 134,1 28 404 28 904 57 308 18 

0980 38 Gotland 3 134,1 28 404 28 904 57 308 18 

10 Blekinge län 2 931,3 77 664 75 315 152 979 52 

1082 80 Karlshamn 488,7 15 635 15 550 31 185 64 

1080 33 Karlskrona 1 042,2 32 785 31 430 64 215 62 

1060 171 Olofström 389,8 6 520 6 356 12 876 33 

1081 87 Ronneby 825,3 14 250 13 660 27 910 34 

1083 134 Sölvesborg 185,3 8 474 8 319 16 793 91 

12 Skåne län 10 968,8 620 728 632 205 1 252 933 114 

1260 155 Bjuv 115,3 7 462 7 389 14 851 129 

1272 178 Bromölla 162,5 6 193 6 173 12 366 76 

1231 133 Burlöv 18,9 8 430 8 413 16 843 891 

1278 159 Båstad 209,8 7 028 7 202 14 230 68 

1285 78 Eslöv 419,1 15 973 15 755 31 728 76 

1283 8 Helsingborg 344,0 64 078 66 548 130 626 380 

1293 46 Hässleholm 1 268,5 25 108 25 056 50 164 40 

1284 101 Höganäs 150,8 12 102 12 596 24 698 164 

1266 154 Hörby 419,4 7 460 7 441 14 901 36 

1267 142 Höör 290,9 7 735 7 757 15 492 53 

1276 135 Klippan 374,3 8 414 8 187 16 601 44 

1290 24 Kristianstad 1 246,3 39 413 40 517 79 930 64 

1261 84 Kävlinge 152,6 14 677 14 584 29 261 192 

1282 51 Landskrona 140,3 20 965 21 224 42 189 301 

1262 112 Lomma 55,5 10 914 11 103 22 017 397 

1281 12 Lund 427,2 55 579 56 087 111 666 261 

1280 3 Malmö 156,9 148 572 154 263 302 835 1 931 

1273 173 Osby 576,2 6 355 6 344 12 699 22 

1275 248 Perstorp 158,8 3 665 3 494 7 159 45 

1291 124 Simrishamn 391,4 9 382 9 765 19 147 49 

1265 130 Sjöbo 492,2 9 198 8 945 18 143 37 

1264 152 Skurup 193,6 7 460 7 486 14 946 77 

1230 111 Staffanstorp 106,8 11 072 11 224 22 296 209 

1214 166 Svalöv 387,3 6 827 6 423 13 250 34 



4.17 




Kod 

Rangordning 





1263 121 Svedala 218,1 9 913 9 892 19 805 91 

1270 170 Tomelilla 395,9 6 481 6 449 12 930 33 

1287 50 Trelleborg 339,9 21 213 21 329 42 542 125 

1233 73 Vellinge 142,6 16 608 16 902 33 510 235 

1286 86 Ystad 350,1 13 801 14 626 28 427 81 

1277 156 Åstorp 92,2 7 523 7 266 14 789 160 

1292 60 Ängelholm 420,1 19 318 20 308 39 626 94 

1257 220 Örkelljunga 319,6 4 883 4 780 9 663 30 

1256 162 Östra Göinge 432,0 6 926 6 677 13 603 32 

13 Hallands län 5 427,4 150 106 151 618 301 724 56 

1382 55 Falkenberg 1 108,9 20 653 20 651 41 304 37 

1380 18 Halmstad 1 014,1 45 531 46 763 92 294 91 

1315 212 Hylte 946,1 5 155 4 971 10 126 11 

1384 26 Kungsbacka 606,7 37 736 38 218 75 954 125 

1381 107 Laholm 883,0 11 814 11 656 23 470 27 

1383 37 Varberg 868,7 29 217 29 359 58 576 67 

14 Västra Götalands län 23 797,3 793 980 796 624 1 590 604 67 

1440 89 Ale 316,5 14 002 13 575 27 577 87 

1489 65 Alingsås 472,0 18 821 19 232 38 053 81 

1460 219 Bengtsfors 882,9 4 932 4 748 9 680 11 

1443 239 Bollebygd 263,2 4 267 4 089 8 356 32 

1490 13 Borås 909,9 51 354 52 752 104 106 114 

1438 278 Dals-Ed 724,3 2 405 2 274 4 679 7 

1445 270 Essunga 234,6 2 775 2 718 5 493 23 

1499 79 Falköping 1 045,0 15 808 15 881 31 689 30 

1439 259 Färgelanda 589,0 3 429 3 177 6 606 11 

1444 267 Grästorp 264,7 2 873 2 801 5 674 21 

1447 272 Gullspång 312,9 2 680 2 571 5 251 17 

1480 2 Göteborg 447,8 258 100 262 274 520 374 1 162 

1471 169 Götene 404,5 6 673 6 461 13 134 33 

1466 227 Herrljunga 497,6 4 751 4 533 9 284 19 

1497 236 Hjo 297,0 4 368 4 422 8 790 30 

1401 71 Härryda 266,8 17 510 17 344 34 854 131 

1446 258 Karlsborg 405,9 3 386 3 336 6 722 17 

1482 53 Kungälv 362,6 20 721 20 817 41 538 115 

1441 63 Lerum 258,6 19 346 19 442 38 788 150 

1494 64 Lidköping 695,6 19 040 19 143 38 183 55 

1462 176 Lilla Edet 316,2 6 470 6 070 12 540 40 

1484 158 Lysekil 208,5 7 182 7 216 14 398 69 

1493 105 Mariestad 601,2 11 850 11 882 23 732 40 

1463 72 Mark 929,3 16 859 16 932 33 791 36 

1461 230 Mellerud 516,8 4 639 4 429 9 068 18 

1430 211 Munkedal 634,0 5 271 4 952 10 223 16 

1481 35 Mölndal 145,8 30 451 30 886 61 337 421 

1421 148 Orust 386,5 7 668 7 461 15 129 39 

1402 70 Partille 56,8 17 686 17 832 35 518 625 

1495 129 Skara 428,7 8 944 9 276 18 220 43 

1496 45 Skövde 673,7 25 986 25 775 51 761 77 

1427 234 Sotenäs 138,2 4 492 4 515 9 007 65 

1415 102 Stenungsund 251,9 12 318 12 283 24 601 98 

1486 186 Strömstad 467,5 6 022 5 988 12 010 26 

1465 208 Svenljunga 919,8 5 255 5 027 10 282 11 

1435 180 Tanum 917,2 6 217 6 103 12 320 13 

1472 202 Tibro 220,7 5 360 5 265 10 625 48 

1498 174 Tidaholm 518,1 6 321 6 248 12 569 24 

1419 151 Tjörn 167,4 7 666 7 293 14 959 89 

1452 188 Tranemo 741,3 5 943 5 663 11 606 16 

1488 41 Trollhättan 409,9 27 848 27 651 55 499 135 

1473 231 Töreboda 539,9 4 617 4 446 9 063 17 

1485 43 Uddevalla 637,7 25 762 26 394 52 156 82 

1491 109 Ulricehamn 1 046,0 11 605 11 391 22 996 22 

1470 140 Vara 696,9 8 029 7 665 15 694 23 

1442 196 Vårgårda 426,6 5 524 5 470 10 994 26 

1487 67 Vänersborg 642,7 18 412 18 550 36 962 58 

1492 184 Åmål 481,1 6 048 6 178 12 226 25 

1407 177 Öckerö 25,7 6 294 6 193 12 487 485 



4.17 

Befolkning 




Kod 

Rangordning 





17 Värmlands län 17 517,2 136 231 136 505 272 736 16 

1784 96 Arvika 1 649,1 12 853 13 054 25 907 16 

1730 238 Eda 820,2 4 331 4 129 8 460 10 

1782 204 Filipstad 1 534,0 5 326 5 188 10 514 7 

1763 193 Forshaga 348,2 5 641 5 588 11 229 32 

1764 233 Grums 386,4 4 540 4 477 9 017 23 

1783 182 Hagfors 1 824,2 6 223 6 059 12 282 7 

1761 153 Hammarö 59,6 7 515 7 428 14 943 251 

1780 21 Karlstad 1 169,1 42 536 43 873 86 409 74 

1715 187 Kil 359,7 5 858 5 824 11 682 33 

1781 106 Kristinehamn 753,1 11 757 11 941 23 698 32 

1762 282 Munkfors 141,6 1 858 1 844 3 702 26 

1760 281 Storfors 391,5 2 181 2 037 4 218 11 

1766 168 Sunne 1 288,1 6 635 6 507 13 142 10 

1785 144 Säffle 1 220,8 7 744 7 650 15 394 13 

1737 181 Torsby 4 162,2 6 225 6 087 12 312 3 

1765 217 Årjäng 1 409,5 5 008 4 819 9 827 7 

18 Örebro län 8 503,9 139 846 141 726 281 572 33 

1882 195 Askersund 816,0 5 634 5 500 11 134 14 

1862 222 Degerfors 384,0 4 865 4 686 9 551 25 

1861 145 Hallsberg 636,7 7 767 7 481 15 248 24 

1863 249 Hällefors 985,0 3 600 3 540 7 140 7 

1883 82 Karlskoga 468,2 14 690 14 926 29 616 63 

1881 117 Kumla 204,2 10 221 10 289 20 510 101 

1860 268 Laxå 602,0 2 886 2 736 5 622 9 

1814 246 Lekeberg 463,2 3 732 3 491 7 223 16 

1885 108 Lindesberg 1 377,6 11 698 11 410 23 108 17 

1864 276 Ljusnarsberg 575,5 2 501 2 369 4 870 9 

1884 205 Nora 618,5 5 120 5 309 10 429 17 

1880 7 Örebro 1 373,2 67 132 69 989 137 121 100 

19 Västmanlands län 5 118,2 126 817 127 440 254 257 50 

1984 165 Arboga 325,4 6 625 6 677 13 302 41 

1982 175 Fagersta 269,0 6 332 6 221 12 553 47 

1961 147 Hallstahammar 170,7 7 564 7 660 15 224 89 

1960 241 Kungsör 202,7 4 071 4 015 8 086 40 

1983 100 Köping 604,6 12 367 12 440 24 807 41 

1962 266 Norberg 417,8 2 883 2 842 5 725 14 

1981 113 Sala 1 166,9 10 752 10 816 21 568 19 

1904 279 Skinnskatteberg 659,4 2 286 2 126 4 412 7 

1907 215 Surahammar 343,8 5 041 4 830 9 871 29 

1980 6 Västerås 957,9 68 896 69 813 138 709 145 

20 Dalarnas län 28 029,6 138 556 138 009 276 565 10 

2084 114 Avesta 613,3 10 834 10 652 21 486 35 

2081 47 Borlänge 583,9 24 754 24 569 49 323 85 

2080 40 Falun 2 040,1 27 676 28 448 56 124 28 

2026 213 Gagnef 767,2 5 130 4 939 10 069 13 

2083 149 Hedemora 835,1 7 539 7 580 15 119 18 

2029 146 Leksand 1 221,2 7 580 7 658 15 238 13 

2085 98 Ludvika 1 490,4 12 884 12 702 25 586 17 

2023 209 Malung-Sälen 4 085,1 5 223 5 039 10 262 3 

2062 118 Mora 2 812,6 10 031 10 076 20 107 7 

2034 254 Orsa 1 730,9 3 472 3 395 6 867 4 

2031 199 Rättvik 1 920,7 5 394 5 465 10 859 6 

2061 201 Smedjebacken 947,9 5 409 5 253 10 662 11 

2082 198 Säter 570,3 5 523 5 338 10 861 19 

2021 255 Vansbro 1 539,6 3 455 3 363 6 818 4 

2039 247 Älvdalen 6 871,5 3 652 3 532 7 184 1 

21 Gävleborgs län 18 119,3 138 026 138 104 276 130 15 

2183 93 Bollnäs 1 814,4 13 033 13 160 26 193 14 

2180 17 Gävle 1 613,4 47 250 48 178 95 428 59 

2104 221 Hofors 409,9 4 897 4 681 9 578 23 

2184 68 Hudiksvall 2 488,9 18 279 18 505 36 784 15 

2161 125 Ljusdal 5 256,7 9 521 9 453 18 974 4 

2132 223 Nordanstig 1 370,6 4 920 4 613 9 533 7 

2101 264 Ockelbo 1 065,0 2 976 2 931 5 907 6 

2121 191 Ovanåker 1 873,3 5 775 5 629 11 404 6 



4.17 




Kod 

Rangordning 





2181 66 Sandviken 1 166,4 18 647 18 348 36 995 32 

2182 99 Söderhamn 1 060,8 12 728 12 606 25 334 24 

22 Västernorrlands län 21 551,7 121 050 121 105 242 155 11 

2280 103 Härnösand 1 058,4 12 077 12 464 24 541 23 

2282 127 Kramfors 1 694,8 9 486 9 256 18 742 11 

2283 120 Sollefteå 5 397,8 10 032 9 932 19 964 4 

2281 16 Sundsvall 3 189,6 47 787 48 326 96 113 30 

2262 132 Timrå 783,3 9 115 8 911 18 026 23 

2260 216 Ånge 3 051,4 5 031 4 808 9 839 3 

2284 42 Örnsköldsvik 6 376,5 27 522 27 408 54 930 9 

23 Jämtlands län 48 944,8 63 249 63 050 126 299 3 

2326 244 Berg 5 711,3 3 789 3 556 7 345 1 

2305 257 Bräcke 3 408,2 3 541 3 209 6 750 2 

2361 207 Härjedalen 11 286,1 5 311 5 030 10 341 1 

2309 157 Krokom 6 155,2 7 449 7 110 14 559 2 

2303 269 Ragunda 2 511,1 2 793 2 708 5 501 2 

2313 185 Strömsund 10 465,1 6 261 5 910 12 171 1 

2321 210 Åre 7 199,5 5 232 5 027 10 259 1 

2380 36 Östersund 2 208,3 28 873 30 500 59 373 27 

24 Västerbottens län 54 672,1 130 519 129 148 259 667 5 

2403 290 Bjurholm 1 306,8 1 253 1 178 2 431 2 

2425 288 Dorotea 2 764,9 1 503 1 359 2 862 1 

2481 179 Lycksele 5 518,5 6 134 6 209 12 343 2 

2418 285 Malå 1 599,0 1 615 1 615 3 230 2 

2401 250 Nordmaling 1 229,4 3 598 3 450 7 048 6 

2417 280 Norsjö 1 739,5 2 162 2 075 4 237 2 

2409 256 Robertsfors 1 292,2 3 465 3 297 6 762 5 

2482 28 Skellefteå 6 802,9 35 951 35 629 71 580 11 

2422 289 Sorsele 2 7 368,4 1 430 1 299 2 729 0 

2421 263 Storuman 7 303,5 3 071 2 955 6 026 1 

2480 11 Umeå 2 316,6 58 219 58 246 116 465 50 

2462 251 Vilhelmina 8 047,9 3 595 3 453 7 048 1 

2404 271 Vindeln 2 629,4 2 737 2 697 5 434 2 

2460 237 Vännäs 529,5 4 230 4 235 8 465 16 

2463 287 Åsele 4 223,8 1 556 1 451 3 007 1 

25 Norrbottens län 97 256,9 126 255 122 290 248 545 3 

2506 286 Arjeplog 2 12 556,8 1 621 1 493 3 114 0 

2505 260 Arvidsjaur 5 656,0 3 307 3 187 6 494 1 

2582 88 Boden 4 007,9 13 845 13 798 27 643 7 

2523 128 Gällivare 15 705,2 9 471 8 855 18 326 1 

2583 214 Haparanda 922,8 5 101 4 940 10 041 11 

2510 275 Jokkmokk 2 17 614,3 2 599 2 520 5 119 0 

2514 136 Kalix 1 807,7 8 491 8 100 16 591 9 

2584 110 Kiruna 19 140,3 11 836 11 131 22 967 1 

2580 27 Luleå 2 094,2 37 615 36 811 74 426 36 

2521 262 Pajala 7 840,2 3 293 2 977 6 270 1 

2581 56 Piteå 3 087,0 20 484 20 458 40 942 13 

2560 240 Älvsbyn 1 698,0 4 190 4 063 8 253 5 

2513 284 Överkalix 2 764,5 1 845 1 704 3 549 1 

2518 277 Övertorneå 2 362,1 2 557 2 253 4 810 2 

Hela riket 1 Sweden 1 407 339,7 4 726 834 4 756 021 9 482 855 23 

1) Nya arealberäkningar för hela riket genomfördes per 2012-01-01. Vissa s.k. enklaver har bara kunnat fördelas på län och inte kommuner. 

Länssiffrorna kan därför vara större än summan av kommunuppgifterna. From 2012 there are new estimates of the land and water 

area. Undistributed land area is included in the sum for each county. 

2) Sorsele har 0,37, Jokkmokk 0,29 och Arjeplog 0,25 invånare/km 2 . 


Källa: SCB Statistiska meddelanden, serie MI 65 SM 1201 (www.scb.se/MI0802); SCB:s Kommunarealregister; 

Statistikdatabasen: Befolkning. 



4.18 

Folkmängd i de största kommunerna den 31 december enligt 

indelningen den 1 januari 2012 

Population of the largest municipalities 

Befolkning 

Kommun Municipality 1950 1960 1970 1980 1990 2000 2010 2011 

Stockholm 745 936 808 294 744 912 647 214 674 452 750 348 847 073 864 324 

Göteborg 370 832 423 983 465 527 431 273 433 042 466 990 513 751 520 374 

Malmö 198 856 234 453 264 563 233 803 233 887 259 579 298 963 302 835 

Uppsala 88 816 99 990 124 504 137 708 156 376 177 355 197 787 200 001 

Linköping 83 641 93 501 104 646 112 600 122 268 133 168 146 416 147 334 

Västerås 73 729 91 899 116 725 117 487 119 761 126 328 137 207 138 709 

Örebro 89 899 96 822 111 304 110 286 114 042 124 207 135 460 137 121 

Helsingborg 86 195 90 711 100 396 101 956 109 267 117 737 129 177 130 626 

Norrköping 110 222 113 059 120 959 119 238 120 522 122 199 130 050 130 623 

Jönköping 87 696 95 920 107 698 107 561 111 486 117 095 127 382 128 305 

Umeå 46 282 54 415 69 547 81 088 91 258 104 512 115 473 116 465 

Lund 47 838 53 246 69 073 78 487 87 681 98 948 110 488 111 666 

Borås 84 000 93 144 102 329 95 389 94 156 96 883 103 294 104 106 

Huddinge 21 086 29 466 54 732 66 570 73 829 84 535 97 453 99 049 

Eskilstuna 75 741 80 849 94 009 90 354 89 765 88 408 96 311 97 596 

Sundsvall 76 657 83 190 90 795 94 742 93 808 93 126 95 732 96 113 

Gävle 71 413 79 262 84 500 87 378 88 568 90 742 95 055 95 428 

Halmstad 57 689 62 004 70 616 76 042 80 061 85 200 91 800 92 294 

Nacka 25 614 32 738 48 035 57 229 64 056 74 974 90 108 91 616 

Södertälje 35 655 43 901 71 157 73 757 74 889 77 882 86 246 87 685 

Karlstad 54 865 62 483 72 456 74 068 76 467 80 323 85 753 86 409 

Botkyrka 8 939 13 688 26 673 65 218 68 542 73 097 82 608 84 677 

Växjö 43 516 46 344 59 019 64 661 69 547 73 901 83 005 83 710 

Kristianstad 64 620 62 476 65 255 68 883 71 750 74 161 79 543 79 930 

Haninge 9 528 15 812 45 001 58 541 62 797 69 644 77 054 78 326 

Kungsbacka 16 922 18 475 29 007 43 536 54 220 65 113 75 025 75 954 

Luleå 40 174 48 528 58 878 66 834 68 412 71 652 74 178 74 426 

Skellefteå 73 715 73 541 71 402 74 210 75 258 72 476 71 641 71 580 

Solna 37 311 50 969 55 556 50 441 51 841 56 605 68 144 69 946 

Järfälla 7 269 19 187 49 261 53 321 56 359 60 471 66 211 67 320 

Sollentuna 18 631 25 145 37 723 45 868 51 377 58 048 64 630 65 891 

Täby 10 343 21 413 38 406 47 105 56 714 60 197 63 789 64 558 

Karlskrona 63 668 61 269 59 209 60 141 59 054 60 564 64 032 64 215 

Kalmar 44 912 47 732 52 637 52 846 56 206 59 308 62 815 63 055 

Mölndal 25 402 31 315 44 769 47 788 52 028 56 137 60 973 61 337 

Östersund 43 400 47 016 49 750 55 810 58 317 58 249 59 416 59 373 

Varberg 33 357 33 959 38 955 44 164 49 018 52 648 58 084 58 576 

Gotland 59 054 54 196 53 722 55 346 57 108 57 313 57 269 57 308 

Norrtälje 36 933 36 112 38 238 40 842 46 165 52 611 56 080 56 245 

Falun 41 926 45 004 46 572 50 597 53 748 54 426 56 044 56 124 

Trollhättan 32 586 40 043 48 626 49 600 51 047 52 891 55 248 55 499 

Örnsköldsvik 60 143 61 473 60 374 60 552 59 379 55 702 55 073 54 930 

Uddevalla 34 533 44 960 47 725 46 032 47 345 48 971 51 868 52 156 

Nyköping 39 875 42 643 46 772 47 262 47 481 49 063 51 644 51 896 

Skövde 33 109 37 219 43 586 46 007 47 529 49 313 51 402 51 761 

Hässleholm 42 854 43 448 46 602 48 854 49 106 48 580 50 107 50 164 

Borlänge 32 424 39 398 43 854 46 794 46 671 47 206 49 251 49 323 

Lidingö 20 798 29 473 36 174 37 390 38 399 40 584 44 017 44 081 

Tyresö 3 169 6 012 27 112 31 061 33 973 39 071 42 947 43 328 

Trelleborg 33 020 33 323 36 044 34 445 35 997 38 429 42 219 42 542 

Landskrona 32 562 35 110 37 690 36 493 36 340 37 728 41 724 42 189 

Motala 39 861 40 471 41 175 41 965 41 994 42 175 41 955 41 828 

Kungälv 14 161 16 086 24 242 29 702 33 772 37 191 41 241 41 538 

Sigtuna 7 854 10 721 26 062 28 276 31 485 35 001 39 990 41 329 

Falkenberg 30 148 30 310 31 804 34 912 37 622 38 817 41 008 41 304 

Piteå 28 936 30 047 32 800 38 402 40 034 40 363 40 892 40 942 

Upplands Väsby 6 156 8 865 19 032 31 961 35 963 37 576 39 289 40 194 

Enköping 27 899 27 849 31 875 32 720 34 862 36 606 39 759 40 015 

Österåker 5 945 7 413 15 527 25 631 30 230 34 427 39 521 39 792 

Ängelholm 23 069 24 557 26 009 29 813 34 149 37 312 39 394 39 626 


Källa: SCB Befolkningsstatistik (www.scb.se/BE0101). 



4.19 

Folkmängd efter kön, civilstånd och ålder i ettårsklasser 

den 31 december 2011 

Population by sex, civil status, age by single year 

Ålder 

Age 

Ogifta 

Single 

Män 

Men 

Kvinnor 

Women 

Gifta 1 

Änklingar, änkor 2 

Skilda 3 

Married 1 Widowed 2 

Divorced 3 

Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor 

Hela 

antalet 

Total 

0 57 359 54 755 – – – – – – 112 114 

1 60 199 57 043 – – – – – – 117 242 

2 58 808 55 477 – – – – – – 114 285 

3 57 971 54 473 – – – – – – 112 444 

4 57 288 53 996 – – – – – – 111 284 

5 56 802 53 828 – – – – – – 110 630 

6 54 614 52 021 – – – – – – 106 635 

7 54 836 51 811 – – – – – – 106 647 

8 53 794 51 183 – – – – – – 104 977 

9 52 202 49 846 – – – – – – 102 048 

10 50 400 47 615 – – – – – – 98 015 

11 50 332 47 407 – – – – – – 97 739 

12 48 971 46 598 – – – – – – 95 569 

13 49 896 46 818 – – – – – – 96 714 

14 50 306 47 621 – – – – – – 97 927 

15 52 783 50 230 – – – – – – 103 013 

16 57 550 53 823 – 2 – – – – 111 375 

17 62 015 58 522 1 10 – – – – 120 548 

18 64 591 60 977 37 234 – 1 – 2 125 842 

19 67 626 62 926 162 860 – – 3 21 131 598 

20 68 757 63 316 431 1 788 – 1 14 85 134 392 

21 68 666 63 245 851 2 869 2 10 52 176 135 871 

22 64 730 59 040 1 344 3 889 2 7 101 394 129 507 

23 63 188 56 676 2 113 5 302 6 14 197 596 128 092 

24 59 168 53 074 2 968 6 629 10 18 289 844 123 000 

25 58 038 50 194 4 377 8 650 5 25 430 1 038 122 757 

26 55 790 47 011 5 986 10 504 13 31 641 1 329 121 305 

27 52 225 42 873 7 567 12 620 11 39 866 1 637 117 838 

28 49 422 39 581 9 286 14 835 15 41 1 028 1 911 116 119 

29 47 106 37 625 11 842 17 075 15 47 1 259 2 148 117 117 

30 44 191 35 043 13 943 19 473 16 54 1 510 2 421 116 651 

31 42 618 33 337 16 977 22 577 23 76 1 886 2 794 120 288 

32 39 674 30 543 18 386 23 723 21 84 2 042 3 134 117 607 

33 36 004 27 644 20 005 24 772 26 86 2 262 3 441 114 240 

34 34 740 26 470 22 133 26 562 30 138 2 553 3 699 116 325 

35 33 468 25 636 23 897 27 939 43 133 2 892 4 206 118 214 

36 32 837 25 353 26 386 30 190 41 175 3 319 4 774 123 075 

37 32 809 25 246 28 716 32 374 55 156 3 754 5 427 128 537 

38 30 756 23 907 29 423 32 570 62 203 4 142 5 899 126 962 

39 30 058 23 363 30 639 33 314 69 229 4 747 6 741 129 160 

40 28 913 22 292 31 515 33 946 71 259 5 037 7 220 129 253 

41 26 962 21 002 31 351 33 196 92 300 5 369 7 825 126 097 

42 25 685 20 074 31 292 32 369 108 349 5 995 8 392 124 264 

43 26 444 20 669 32 286 33 422 109 387 6 847 9 551 129 715 

44 27 350 21 536 34 092 34 437 147 431 7 928 10 463 136 384 

45 27 227 21 176 34 224 34 416 162 461 8 559 11 330 137 555 

46 26 125 20 172 34 664 34 576 161 630 9 279 12 148 137 755 

47 25 104 19 978 34 351 34 285 195 600 9 960 12 753 137 226 

48 22 991 17 597 32 220 32 148 218 690 9 938 12 099 127 901 

49 21 091 16 433 30 665 30 681 208 764 9 892 12 240 121 974 

50 19 857 15 011 29 989 30 273 234 804 9 751 12 009 117 928 

51 18 704 14 131 29 767 30 397 255 966 9 950 12 168 116 338 

52 18 268 13 420 30 272 30 802 329 1 007 10 336 12 372 116 806 

53 17 311 13 063 30 572 30 980 331 1 113 10 464 12 288 116 122 

54 16 548 12 425 31 231 31 961 409 1 378 10 718 12 638 117 308 

55 15 930 11 751 32 112 32 071 456 1 486 11 009 12 601 117 416 

56 14 990 11 041 31 547 32 392 506 1 729 10 784 12 356 115 345 

57 13 919 10 200 31 453 31 982 584 1 870 10 615 12 069 112 692 

58 13 775 9 758 32 456 32 898 690 2 072 10 979 12 529 115 157 

59 12 671 9 301 32 858 32 872 773 2 440 10 673 12 239 113 827 



4.19 

Folkmängd efter kön, civilstånd och ålder i ettårsklasser 

den 31 december 2011 (forts.) 

Befolkning 

Ålder Ogifta Gifta 1 Änklingar, änkor 2 Skilda 3 Hela 

antalet 

Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor 

60 12 057 8 703 32 684 32 744 858 2 604 10 409 12 196 112 255 

61 11 510 8 295 35 098 34 298 1 007 3 057 10 773 12 597 116 635 

62 11 176 8 121 36 623 35 887 1 157 3 463 10 909 13 042 120 378 

63 10 798 7 657 38 038 36 954 1 427 4 255 11 162 13 586 123 877 

64 10 243 6 965 38 619 37 217 1 504 4 683 11 340 13 705 124 276 

65 9 863 6 485 38 880 36 935 1 834 5 447 11 580 13 852 124 876 

66 8 830 5 851 39 160 36 329 2 085 5 870 11 124 13 495 122 744 

67 7 877 5 166 38 695 34 977 2 267 6 685 10 755 13 093 119 515 

68 6 771 4 520 35 834 32 452 2 360 6 979 9 807 12 112 110 835 

69 5 589 3 859 33 031 28 948 2 389 7 005 8 920 10 752 100 493 

70 4 816 3 221 28 302 24 747 2 211 7 205 7 762 9 507 87 771 

71 4 236 2 939 26 539 23 070 2 346 7 586 7 220 8 720 82 656 

72 3 886 2 781 26 021 22 694 2 591 8 390 6 947 8 447 81 757 

73 3 337 2 627 24 587 21 123 2 700 9 048 6 154 7 648 77 224 

74 3 130 2 253 22 749 19 204 2 658 9 633 5 518 6 879 72 024 

75 2 722 2 145 21 322 17 752 2 825 10 236 4 984 6 479 68 465 

76 2 525 1 931 19 457 15 775 3 047 10 652 4 504 5 744 63 635 

77 2 227 1 874 17 916 14 529 2 923 11 372 3 937 5 279 60 057 

78 2 115 1 774 16 719 12 877 3 163 11 971 3 516 5 131 57 266 

79 2 023 1 644 16 370 12 467 3 537 13 243 3 103 4 745 57 132 

80 1 861 1 600 15 088 11 093 3 535 13 981 2 779 4 470 54 407 

81 1 803 1 624 14 019 10 176 3 836 14 766 2 624 4 144 52 992 

82 1 597 1 530 12 256 8 822 3 802 14 752 2 194 3 365 48 318 

83 1 543 1 464 11 570 7 823 3 963 15 427 1 855 3 291 46 936 

84 1 268 1 302 9 856 6 389 3 789 15 332 1 554 2 748 42 238 

85 1 112 1 303 8 837 5 283 3 871 15 385 1 313 2 569 39 673 

86 1 053 1 241 7 520 4 471 3 969 14 889 1 128 2 400 36 671 

87 835 1 073 6 377 3 444 3 622 14 505 891 2 041 32 788 

88 699 1 031 5 448 2 658 3 541 13 544 750 1 665 29 336 

89 584 956 4 038 1 893 3 145 12 222 587 1 424 24 849 

90 493 903 3 334 1 527 3 058 11 633 454 1 342 22 744 

91 331 787 2 566 1 090 2 672 10 588 351 1 079 19 464 

92 254 487 1 517 616 1 844 7 294 213 691 12 916 

93 182 415 997 329 1 455 5 867 145 490 9 880 

94 115 351 677 208 1 135 4 752 106 410 7 754 

95 72 287 370 129 849 3 443 72 304 5 526 

96 54 197 228 75 541 2 551 26 173 3 845 

97 42 162 135 52 406 1 897 32 166 2 892 

98 23 120 78 23 268 1 314 19 94 1 939 

99 12 80 44 20 169 883 6 66 1 280 

100– 13 122 44 23 209 1 255 10 94 1 770 

Totalt 2 622 130 1 608 030 101 071 395 603 9 482 855 

All 2 273 023 1 605 988 366 968 510 042 

1) Inkl. de som registrerat partnerskap. Including persons who have registered partnerships. 

2) Inkl. de som är efterlevande partner. Including those who are surviving partners. 

3) Inkl. de som avregistrerat partnerskap. Including persons who have dissolved partnerships. 


Källa: SCB (www.scb.se/BE0101); Statistikdatabasen: Befolkning. 



4.20 

Ålder 

Age 

Beräknad folkmängd i tusental till och med år 2060 

Population projections 

Samtliga 1 

Total 

2012 2020 2030 2040 2050 2060 

0– 5 686,7 756,7 718,8 722,4 782,9 779,0 

6– 9 432,1 485,4 513,6 472,6 512,1 532,5 

10–15 593,2 710,3 777,6 740,1 743,3 801,5 

16–19 465,3 439,9 500,5 529,1 488,9 527,8 

20–24 668,2 540,7 626,0 678,9 643,4 653,4 

25–29 610,6 692,5 599,0 674,0 704,2 662,1 

30–34 592,8 706,1 586,8 668,5 723,2 691,5 

35–39 618,0 634,5 712,4 623,2 699,0 730,3 

40–44 641,6 618,4 710,2 597,2 678,4 734,0 

45–49 677,9 655,8 632,1 710,2 624,9 700,9 

50–54 589,0 659,9 611,7 699,8 592,2 672,7 

55–59 576,3 636,1 641,3 615,7 694,5 612,8 

60–64 583,6 567,3 636,4 589,4 675,9 574,4 

65–69 596,0 538,7 601,3 608,7 585,2 664,1 

70–74 422,6 552,9 518,3 587,8 547,9 632,9 

75–79 311,9 458,5 462,3 528,1 542,4 526,7 

80– 499,9 546,9 812,1 899,9 1 049,5 1 112,5 

20–64 5 557,9 5 711,3 5 755,8 5 856,8 6 035,5 6 032,0 

25–64 4 889,7 5 170,6 5 129,9 5 177,9 5 392,1 5 378,6 

Totalt Total 9 565,5 10 200,5 10 660,3 10 945,3 11 287,7 11 608,9 

Ålder Män 1 

Men 

2012 2020 2030 2040 2050 2060 

0– 5 352,9 388,9 369,5 371,4 402,6 400,6 

6– 9 221,8 249,0 264,0 242,8 263,2 273,7 

10–15 304,9 365,3 399,5 380,3 381,8 411,7 

16–19 239,3 226,5 257,0 271,9 251,1 270,9 

20–24 342,4 277,6 321,8 348,5 330,1 335,0 

25–29 312,9 355,4 308,2 346,0 361,4 339,0 

30–34 303,2 361,1 302,3 344,2 371,3 353,9 

35–39 314,3 324,2 365,7 320,3 358,4 373,9 

40–44 325,0 313,7 361,6 306,2 347,9 375,7 

45–49 345,2 331,2 320,5 362,6 319,4 358,1 

50–54 297,9 333,5 308,4 354,6 302,1 343,9 

55–59 289,6 321,4 322,1 310,6 353,3 312,4 

60–64 290,6 284,3 319,6 295,8 341,3 292,2 

65–69 295,6 266,8 301,3 304,1 294,1 336,7 

70–74 205,1 269,4 256,0 292,7 273,3 318,0 

75–79 142,4 219,1 222,8 260,0 267,8 262,0 

80– 187,5 220,5 351,2 395,4 476,0 508,1 

20–64 2 821,1 2 902,3 2 930,3 2 988,6 3 085,2 3 084,0 

25–64 2 478,8 2 624,7 2 608,5 2 640,1 2 755,1 2 749,0 

Totalt 4 770,7 5 107,8 5 351,6 5 507,2 5 695,1 5 865,6 



4.20 

Beräknad folkmängd i tusental till och med år 2060 (forts.) 

Ålder Kvinnor 1 

Women 

Befolkning 

2012 2020 2030 2040 2050 2060 

0– 5 333,8 367,8 349,3 351,0 380,4 378,4 

6– 9 210,4 236,4 249,7 229,7 249,0 258,9 

10–15 288,3 345,0 378,1 359,8 361,5 389,9 

16–19 225,9 213,4 243,5 257,1 237,8 256,8 

20–24 325,8 263,0 304,2 330,4 313,3 318,4 

25–29 297,6 337,1 290,8 328,0 342,8 323,1 

30–34 289,7 345,1 284,5 324,3 351,9 337,5 

35–39 303,6 310,4 346,7 302,9 340,6 356,4 

40–44 316,6 304,6 348,5 291,1 330,5 358,3 

45–49 332,7 324,7 311,6 347,6 305,4 342,8 

50–54 291,0 326,4 303,3 345,3 290,1 328,9 

55–59 286,6 314,6 319,2 305,1 341,2 300,4 

60–64 293,0 283,0 316,8 293,6 334,6 282,2 

65–69 300,4 271,8 300,0 304,5 291,1 327,4 

70–74 217,4 283,5 262,3 295,2 274,6 314,9 

75–79 169,4 239,4 239,5 268,1 274,6 264,7 

80– 312,4 326,4 460,9 504,5 573,5 604,4 

20–64 2 736,8 2 809,0 2 825,6 2 868,2 2 950,3 2 947,9 

25–64 2 410,9 2 545,9 2 521,4 2 537,8 2 637,0 2 629,6 

Totalt 4 794,8 5 092,7 5 308,7 5 438,1 5 592,6 5 743,3 

1) Uppgifterna, som avser den 31 december varje år, har erhållits genom en framskrivning av folkmängden den 31 december 2011. 


Källa: SCB Demografiska rapporter 2012:2: Sveriges framtida befolkning 2012–2060 (www.scb.se/BE0401); 

Statistikdatabasen: Befolkning. 



4.21 

Antal hushåll i Sverige enligt olika beräkningsmetoder 

Number of households in Sweden estimated with different methods 

Hushållstyp 1 Type of household 1 

Ålder efter referensperson/ 

hushållsföreståndare 

Age of reference person/ 

head of household 

Hushåll 

Households 

Familjeenheter 

Family units 

FoB 90 2 Kosthushåll 3 

Enligt HEK 4 

Census 2 Housekeeping units 3 According to the Income 

Distribution Survey (HEK) 4 

Enligt folkbokföring 

According to national 

registration 

1990 2010 2010 2010 

Ensamstående utan barn 

Single persons without children 

Män Men 683 895 1 137 244 + 43 418 1 499 644 + 43 497 1 364 965 

18–19 år years 9 046 11 734 + 5 036 130 395 + 9 967 11 076 

20–29 178 172 274 551 + 22 744 448 867 + 24 508 341 041 

30–49 219 807 345 464 + 25 295 382 191 + 25 765 446 913 

50–64 114 240 260 085 + 22 282 285 324 + 22 731 293 395 

65– år 162 630 245 411 + 21 519 252 869 + 21 665 272 540 

Kvinnor Women 829 586 1 127 141 + 42 975 1 451 571 + 43 234 1 347 915 

18–19 år years 11 351 15 369 + 5 437 115 889 + 9 567 14 358 

20–29 129 099 221 554 + 20 717 343 020 + 22 104 298 948 

30–49 116 087 182 180 + 18 335 223 104 + 19 166 235 107 

50–64 137 419 234 089 + 21 006 276 270 + 21 757 265 445 

65– år 435 630 473 949 + 29 114 493 288 + 29 349 534 057 

Båda könen Both sexes 1 513 481 2 264 385 + 55 307 2 951 215 + 51 251 2 712 880 

18–19 år years 20 397 27 103 + 7 405 246 284 + 13 526 25 434 

20–29 307 271 496 105 + 30 231 791 886 + 31 731 639 989 

30–49 335 894 527 644 + 30 716 605 295 + 31 416 682 020 

50–64 251 659 494 174 + 30 090 561 594 + 30 795 558 840 

65– år 598 260 719 359 + 35 356 746 156 + 35 576 806 597 

Två sammanboende utan barn 

Two cohabiting persons without children 975 700 1 011 967 + 27 098 1 187 668 + 27 130 822 488 

18–19 år years 1 087 857 + 969 857 + 969 36 

20–29 109 448 72 465 + 8 317 73 490 + 8 349 14 405 

30–49 133 574 106 522 + 9 988 145 149 + 10 999 53 181 

50–64 303 466 386 038 + 18 766 507 781 + 19 962 273 836 

65– år 428 125 446 085 + 19 828 460 392 + 19 979 481 030 

Ensamstående med barn 

Single persons with children 

Yngsta barnet 0–9 år Youngest child 84 102 130 351 + 9 093 130 351 + 9 093 121 951 

Yngsta barnet 10–19 år . 165 428 + 9 789 . . 182 277 



Därav män med Of whom men with 

Yngsta barnet 0–9 år 8 285 23 034 + 4 709 23 034 + 4 709 19 913 




Därav kvinnor med Of whom women with 





Sammanboende Cohabiting persons 





1 barn 0–19 år . 335 890 + 16 250 328 546 + 16 215 264 059 

2 barn 0–19 år . 411 132 + 18 645 372 194 + 18 206 414 620 

3+ barn 0–19 år . 150 107 + 11 754 130 717 + 11 286 158 630 



4.21 

Hushållstyp 1 

Ålder efter referensperson/ 

hushållsföreståndare 

Antal hushåll i Sverige enligt olika beräkningsmetoder (forts.) 

Hushåll 

Familjeenheter 

Befolkning 

FoB 90 2 Kosthushåll 3 Enligt HEK 4 Enligt folkbokföring 

1990 2010 2010 2010 

Ensamstående med övriga boende 

Households with two or more single 

persons not co-living 135 356 43 270 + 6 479 . . 53 660 

Sammanboende med övriga boende 

Cohabiting and not cohabiting persons 

in the same household 183 261 35 533 + 4 887 . . 53 667 

Hushåll yngre än 18 år 5 

Households younger than 18 years 5 . . . . . 7 176 

Samtliga Total 3 829 973 4 660 356 + 34 396 5 226 123 + 11 336 4 990 427 

1) Personer boende på institution ingår inte i beräkningarna. Private households only. Persons living in institutions are excluded. 

2) Folk- och bostadsräkningen 1990 (FoB 90) avser bostadshushåll. Barn avgränsas med ålder 0–17 år. In the census the numbers 

refer to dwelling households and children 0–17 years of age. 

3) Alla personer som den 31 december bor i samma bostad och har gemensam ekonomi och kosthållning utgör ett kosthushåll. 

A housekeeping unit is a household of individuals who live together in the same dwelling, prepare and have meals together, and 

who share the housekeeping. 

4) Undersökningen om Hushållens ekonomi, HEK, tidigare Inkomstfördelningsundersökningen, HINK. 

5) Enpersonshushåll och sammanboende yngre än 18 år. Households with inhabitants younger than 18 years. 


Källa: SCB Hushållens ekonomi (HEK) 2010 (www.scb.se/HE0103). 



4.22 

Antal hushåll efter antal boende och antal barn den 1 november 

1990 och den 31 december 2000 och 2010 

Number of households by numbers of persons and children 

Hushållstyp 

Type of household 

Hushåll 1 

Households 1 

FoB 90 2 

Kosthushåll 3 

Census 2 Housekeeping units 3 

1990 2000 2010 

Hushåll efter antal boende 

Households by number of inhabitants 3 829 973 4 363 284 + 30 688 4 660 356 + 34 396 

1 1 515 575 2 029 016 + 50 264 2 264 385 + 55 307 

2 1 189 600 1 211 063 + 29 101 1 233 389 + 28 836 

3 471 184 463 799 + 20 477 486 347 + 18 601 

4 452 965 454 003 19 244 485 334 19 393 

5+ 200 649 205 402 + 13 247 190 901 + 12 543 

Antal personer Number of persons 8 180 620 8 751 173 + 64 732 9 135 141 + 59 960 

Antal personer per hushåll 

Number of persons per household 2.14 2.01 + 0.02 1.96 + .. 

Hushåll efter antal barn 0–5 år 

Households by number of children, age 0–5 465 151 439 769 + 20 762 506 824 + 20 674 

1 320 099 318 495 18 192 347 415 17 431 

2 131 587 116 143 + 10 917 145 935 + 11 732 

3+ 13 465 .. + .. 13 475 + 3 699 



1 277 544 318 573 + 18 580 269 616 + 15 269 

2 45 309 72 303 + 9 076 57 080 + 7 488 

3+ 1 544 .. + .. .. + .. 



1 350 526 361 509 + 19 418 320 276 + 15 575 

2 105 154 149 421 + 12 706 114 325 + 10 128 

3+ 7 357 15 266 + 4 172 9 200 + 2 721 


Households by number of children, age 16–19 .. 329 355 + 16 702 390 530 + 16 084 

1 .. 286 753 + 15 969 323 001 + 15 113 

2 .. 40 472 + 5 505 64 163 + 6 292 

3+ .. .. + .. .. + .. 



1 .. 135 837 + 9 349 182 556 + 10 746 

2 .. 12 666 + 2 524 26 365 + 3 663 

3+ .. – + – – + – 



1 .. 34 753 + 4 860 45 636 + 5 668 

2 .. .. + .. .. + .. 

3+ .. – + – – + – 


Households by number of children, age 0–19 .. 1 159 506 + 29 580 1 192 909 + 26 371 

1 .. 470 036 + 21 927 506 583 + 18 903 

2 .. 476 650 + 21 298 504 670 + 19 963 

3+ .. 212 820 + 14 576 181 656 + 12 476 

1) Personer boende på institution ingår inte i beräkningarna. Private households only. Persons living in institutions are excluded. 

2) Folk- och bostadsräkningen 1990 (FoB 90) avser bostadshushåll. Barn avgränsas med ålder 0-17 år. In the census the numbers refer to 

dwelling households and children 0–17 years of age. 

3) Alla personer som den 31 december bor i samma bostad och har gemensam ekonomi och kosthållning utgör ett kosthushåll. 

A housekeeping unit is a household of individuals who live together in the same dwelling, prepare and have meals together, and who 

share the housekeeping. 


Källa: SCB Hushållens ekonomi (HEK) 2010 (www.scb.se/HE0103). 



Befolkning 

4.23 Namnärenden 

Applications for family and first names 

Ansökningar Applications 2006 2007 2008 2009 2010 2011 

Inkomna ansökningar Applications filed 6 917 7 516 7 619 7 750 7 257 7 533 

Godkända ansökningar Applications approved 6 396 6 408 6 969 6 688 7 020 7 129 

Gamla släktnamn Old family names 3 788 3 788 4 161 3 957 3 983 4 069 

Nya släktnamn New family names 1 237 1 141 1 259 1 164 1 315 1 263 

Förnamn First names 1 371 1 479 1 549 1 567 1 722 1 797 

Influtna avgifter för namnärenden, 1 000 kr 

Fees paid for family and first names 8 458 9 334 9 142 9 769 11 216 12 336 


Källa: Patent- och registreringsverket (www.prv.se). 

4.24 

Skilsmässor efter makarnas medianålder, äktenskapets 

medianvaraktighet och barnantal 

Divorces by median age of spouses, median duration of marriage and 

number of children 

År 

Year 

Antal 

Number 

På 1 000 av 

medelfolkmängden 

gifta 

kvinnor 1 

Makens 

ålder 2 

Age of 

husband 

Hustruns 

ålder 2 

Age of wife 

Äktenskapets 

varaktighet 

3 

Duration of 

marriage 

Antal barn under 18 år, % 

Number of children under 18 years, % 

0 4 1 2 3 4– 

1982 20 766 11,9 39,20 36,62 11,51 34,8 28,7 28,5 6,6 1,4 

1983 20 618 12,0 40,13 37,59 11,86 35,6 29,2 27,4 6,5 1,2 

1984 20 377 11,9 40,35 37,91 11,70 35,7 28,7 27,8 6,5 1,3 

1985 19 763 11,7 40,65 38,06 11,29 35,1 29,7 27,4 6,5 1,3 

1986 19 107 11,4 40,99 38,45 11,39 36,7 28,0 27,2 6,8 1,3 

1987 18 426 11,1 41,54 38,92 11,51 37,6 28,1 26,1 6,6 1,6 

1988 17 746 10,7 41,81 39,24 11,30 38,8 27,3 25,6 6,8 1,6 

1989 18 862 11,2 41,99 39,19 10,94 39,2 26,4 25,6 7,1 1,6 

1990 19 357 11,3 41,77 38,88 10,36 37,8 26,3 26,4 7,5 2,0 

1991 20 149 11,8 41,68 38,51 9,49 37,5 27,0 25,9 7,5 2,0 

1992 21 907 12,9 41,58 38,34 8,78 36,2 26,3 27,0 8,0 2,6 

1993 21 673 12,9 41,28 38,26 8,36 36,7 25,8 27,8 9,2 3,3 

1994 22 237 13,3 41,77 38,50 8,51 36,8 24,8 27,6 9,7 3,5 

1995 22 528 13,6 42,20 39,01 9,04 34,9 24,1 27,5 10,1 3,3 

1996 21 377 13,2 42,18 39,01 8,90 35,3 23,6 27,7 10,0 3,4 

1997 21 009 13,0 42,31 39,13 9,08 35,5 23,4 27,8 9,7 3,6 

1998 20 761 13,0 42,68 39,35 9,19 36,3 22,3 27,6 10,3 3,5 

1999 21 000 13,2 42,77 39,46 9,73 36,8 22,2 27,8 10,1 3,2 

2000 21 502 13,6 43,15 39,77 10,41 38,7 22,5 25,4 10,0 3,4 

2001 21 022 13,4 43,51 40,08 10,88 38,9 22,8 25,0 9,6 3,6 

2002 21 323 13,7 43,72 40,41 10,80 38,7 23,2 25,4 9,6 3,3 

2003 21 130 13,6 44,25 40,89 11,08 39,5 23,2 25,0 9,2 3,1 

2004 20 106 13,0 44,43 41,07 10,56 41,2 22,9 23,9 9,0 3,0 

2005 20 000 12,9 44,62 41,27 10,48 41,8 22,9 24,2 8,2 2,9 

2006 20 295 13,0 44,55 41,26 9,64 42,8 23,5 23,4 7,8 2,5 

2007 20 669 13,2 44,51 41,46 9,15 43,4 23,4 22,9 7,8 2,6 

2008 21 377 13,6 44,08 41,18 8,69 44,4 22,4 23,0 7,6 2,5 

2009 22 211 14,0 44,23 41,19 8,44 44,7 23,1 22,0 7,5 2,7 

2010 23 593 14,8 44,34 41,15 7,99 44,5 23,8 21,5 7,4 2,7 

2011 23 388 14,6 44,60 41,25 7,87 45,8 22,8 21,3 7,4 2,7 

1) Per 1 000 married women. 

2) Medianerna är beräknade på makarnas ålder vid äktenskapets upplösning. 

3) Medianerna är beräknade på antal år mellan vigselåret och upplösningsåret. 

4) Inklusive okänt antal barn. 

Källa: SCB Befolkningsstatistik, del 4 t.o.m. 2003. Tabeller över Sveriges befolkning 2004–2009. SCB Befolkningsstatistik 

2010 och 2011. (www.scb.se/BE0101). 



4.25 

År 

Year 

Födda barn, summerad fruktsamhet 

Births, total fertility rate 

Pojkar 

Boys 

Flickor 

Girls 

Levande födda 

Live births 

Samtliga 

Total 

Barn till gifta 

kvinnor 1 

Summerad 

fruktsamhet 

Total fertility rate 

1991 63 729 60 008 123 737 64 108 2,12 

1992 63 193 59 655 122 848 62 077 2,09 

1993 60 329 57 669 117 998 58 509 2,00 

1994 57 329 54 928 112 257 54 330 1,89 

1995 53 214 50 208 103 422 48 653 1,74 

1996 48 660 46 637 95 297 43 949 1,61 

1997 46 511 43 991 90 502 41 557 1,53 

1998 45 940 43 088 89 028 40 370 1,51 

1999 45 230 42 943 88 173 39 422 1,50 

2000 46 620 43 821 90 441 40 404 1,55 

2001 47 138 44 328 91 466 40 710 1,57 

2002 49 187 46 628 95 815 42 137 1,65 

2003 51 114 48 043 99 157 43 625 1,71 

2004 51 975 48 953 100 928 44 937 1,75 

2005 52 036 49 310 101 346 45 108 1,77 

2006 54 483 51 430 105 913 47 093 1,85 

2007 55 259 52 162 107 421 48 602 1,88 

2008 56 352 52 949 109 301 49 469 1,91 

2009 57 564 54 237 111 801 50 967 1,94 

2010 59 385 56 256 115 641 53 010 1,98 

2011 57 205 54 565 111 770 51 128 1,90 

1) Children born to married women. 


Källa: SCB Befolkningsstatistik, del 4 t.o.m. 2003. Tabeller över Sveriges befolkning 2004–2009. SCB Befolkningsstatistik 

2010 och 2011. (www.scb.se/BE0101). 

4.26 

År 

Year 

Döda och dödfödda 

Deaths and stillbirths 

Män 

Men 

Samtliga 

Total 

Kvinnor 

Women 

Båda könen 

Both sexes 

Pojkar 

Boys 

Barn under 1 år 

Infants under 1 year 

Flickor 

Girls 

På 1 000 levande födda 

Per 1 000 live births 

Dödfödda 1 

Stillbirths 

Pojkar Flickor Pojkar Flickor Samtliga 

1991 49 144 46 058 95 202 421 340 6,61 5,67 234 230 464 

1992 48 454 46 256 94 710 378 279 5,98 4,68 197 199 396 

1993 49 047 47 961 97 008 331 240 5,49 4,16 203 197 400 

1994 46 585 45 259 91 844 280 219 4,88 3,99 185 163 348 

1995 47 601 46 354 93 955 250 179 4,70 3,57 182 168 350 

1996 47 118 47 015 94 133 204 173 4,19 3,71 174 156 330 

1997 46 710 46 616 93 326 190 138 4,09 3,14 149 165 314 

1998 46 619 46 652 93 271 186 130 4,05 3,02 166 155 321 

1999 46 579 48 147 94 726 184 113 4,07 2,63 168 157 325 

2000 45 675 47 786 93 461 186 123 3,99 2,81 170 169 339 

2001 45 431 48 321 93 752 189 145 4,01 3,27 185 152 337 

2002 45 780 49 229 95 009 172 141 3,50 3,02 176 163 339 

2003 45 338 47 623 92 961 184 124 3,60 2,58 171 176 347 

2004 43 914 46 618 90 532 171 143 3,29 2,92 148 170 318 

2005 44 788 46 922 91 710 131 115 2,52 2,33 145 156 301 

2006 44 177 47 000 91 177 165 132 3,03 2,57 159 160 319 

2007 43 970 47 759 91 729 148 120 2,68 2,30 158 168 326 

2008 44 060 47 389 91 449 141 131 2,50 2,47 199 197 396 

2009 43 692 46 388 90 080 148 130 2,57 2,40 234 217 451 

2010 43 900 46 587 90 487 160 134 2,68 2,38 231 195 426 

2011 43 594 46 344 89 938 128 107 2,24 1,96 227 202 429 

1) Med dödfött barn avsågs till och med 30 juni 2008 nyfödd som avlidit efter utgången av tjugoåttonde havandeskapsveckan (eller, vid 

ovisshet om tiden, är minst 35 cm lång). Från och med 1 juli 2008 avses nyfödd som avlidit efter utgången av tjugoandra havandeskapsveckan 

(eller, vid ovisshet om tiden, är minst 25 cm lång). 

Källa: SCB Befolkningsförändringar, del 1 och 3 t.o.m. 1990; Befolkningsstatistik, del 1 och 4 för 1991–1996; del 1–2 och del 4 

för 1997–2003 samt Tabeller över Sveriges befolkning 2004–2009. SCB Befolkningsstatistik 2010 och 2011. 




4.27 

Återstående medellivslängd för perioden 2007–2011 

Life expectancy 

Befolkning 

Ålder 

Age 

Återstående medellivslängd, år 1 

Life expectancy, years 

Ålder 

Age 

Återstående medellivslängd, år 1 

Life expectancy, years 

Män Men Kvinnor Women Män Kvinnor 

0 79,35 83,35 60 22,21 25,29 

1 78,55 82,54 61 21,37 24,41 

2 77,57 81,56 62 20,53 23,53 

3 76,59 80,57 63 19,71 22,66 

4 75,60 79,58 64 18,90 21,80 

5 74,60 78,58 65 18,11 20,96 

6 73,61 77,59 66 17,33 20,12 

7 72,61 76,59 67 16,56 19,29 

8 71,62 75,60 68 15,79 18,46 

9 70,62 74,61 69 15,03 17,64 

10 69,63 73,61 70 14,30 16,83 

11 68,64 72,62 71 13,57 16,03 

12 67,64 71,62 72 12,86 15,24 

13 66,65 70,63 73 12,15 14,47 

14 65,66 69,63 74 11,47 13,71 

15 64,67 68,64 75 10,81 12,96 

16 63,68 67,65 76 10,17 12,23 

17 62,69 66,66 77 9,54 11,51 

18 61,72 65,68 78 8,94 10,81 

19 60,74 64,69 79 8,37 10,13 

20 59,78 63,71 80 7,81 9,47 

21 58,81 62,72 81 7,29 8,84 

22 57,85 61,74 82 6,78 8,22 

23 56,89 60,75 83 6,30 7,64 

24 55,93 59,77 84 5,85 7,08 

25 54,97 58,78 85 5,42 6,55 

26 54,01 57,80 86 5,02 6,06 

27 53,05 56,81 87 4,64 5,60 

28 52,08 55,83 88 4,31 5,17 

29 51,12 54,84 89 3,99 4,79 

30 50,16 53,86 90 3,69 4,43 

31 49,19 52,87 91 3,43 4,10 

32 48,23 51,89 92 3,21 3,83 

33 47,26 50,90 93 3,00 3,57 

34 46,29 49,92 94 2,81 3,34 

35 45,32 48,94 95 2,63 3,12 

36 44,35 47,96 96 2,46 2,91 

37 43,39 46,98 97 2,30 2,72 

38 42,42 46,00 98 2,16 2,55 

39 41,45 45,03 99 2,03 2,39 

40 40,49 44,05 100 1,90 2,23 

41 39,53 43,08 101 1,79 2,09 

42 38,57 42,10 102 1,67 1,96 

43 37,61 41,14 103 1,58 1,84 

44 36,67 40,17 104 1,49 1,72 

45 35,72 39,21 105 1,40 1,61 

46 34,77 38,25 106 1,31 1,52 

47 33,84 37,29 107 1,20 1,42 

48 32,90 36,34 108 1,25 1,32 

49 31,97 35,39 109 1,00 1,19 

50 31,05 34,45 110 0,50 1,07 

51 30,14 33,51 111 0,00 0,83 

52 29,23 32,58 112– – 0,50 

53 28,33 31,65 

54 27,43 30,73 

55 26,54 29,80 

56 25,66 28,89 

57 24,78 27,98 

58 23,91 27,08 

59 23,06 26,18 

1) För åldrarna 91 år och däröver har dödsriskerna beräknats genom utjämning av de observerade riskerna för riket. 





4.28 

Återstående medellivslängd vid födelsen, länsvis 

Life expectancy at birth, by county 

Län 

County 

Män 

Men 

1976– 

1980 

1981– 

1985 

1986– 

1990 

1991– 

1995 

1996– 

2000 

2001– 

2005 

2006– 

2010 

2007– 

2011 

Stockholms 71,31 72,96 73,64 75,11 76,77 78,06 79,29 79,59 

Uppsala 73,53 74,26 75,50 76,66 78,24 79,07 80,22 80,40 

Södermanlands 72,47 73,43 74,09 75,27 76,76 77,56 78,59 78,81 

Östergötlands 72,69 73,80 74,94 75,82 77,24 78,25 79,46 79,63 

Jönköpings 73,30 74,41 75,28 76,25 77,50 78,43 79,52 79,75 

Kronobergs 73,92 74,92 75,41 77,02 78,12 78,83 79,88 80,26 

Kalmar 72,69 73,62 74,74 75,98 76,72 77,59 78,77 78,99 

Gotlands 72,65 74,46 73,75 75,32 75,84 77,78 79,33 79,42 

Blekinge 72,99 73,86 74,73 75,67 77,18 78,46 79,19 79,33 

Skåne 1 . . . . . . . . 76,70 78,08 79,11 79,27 

Kristianstads 73,85 74,57 75,25 76,26 . . . . 

Malmöhus 72,55 73,64 74,33 75,47 . . . . 

Hallands 73,59 74,82 76,00 76,87 77,83 79,13 80,23 80,34 

Västra Götalands 1 . . . . . . . . 77,07 78,07 79,15 79,40 

Göteborgs och Bohus 72,17 73,08 74,20 75,46 . . . . 

Älvsborgs 73,55 74,29 75,52 76,48 . . . . 

Skaraborgs 73,53 74,63 75,55 76,26 . . . . 

Värmlands 71,83 72,73 73,73 74,98 76.19 77,37 78,23 78,58 

Örebro 72,86 73,81 74,57 76,01 76,82 77,68 78,87 79,01 

Västmanlands 72,55 73,61 74,27 75,47 76,98 77,89 79,05 79,25 

Kopparbergs/Dalarnas 1 72,12 73,34 74,06 75,16 76,86 77,65 79,35 79,58 

Gävleborgs 72,43 72,82 73,51 74,70 76,31 77,28 78,17 78,49 

Västernorrlands 72,10 73,32 74,23 75,38 76,47 77,41 77,94 78,10 

Jämtlands 72,52 73,31 73,69 75,12 76,41 77,73 78,75 78,95 

Västerbottens 72,16 73,28 73,75 75,69 76,84 77,83 79,15 79,27 

Norrbottens 71,54 72,58 73,36 74,85 75,78 76,84 78,20 78,22 

Hela riket Sweden 72,43 73,55 74,37 75,60 76,89 77,99 79,13 79,35 

Län 

Kvinnor 

Women 

1976– 

1980 

1981– 

1985 

1986– 

1990 

1991– 

1995 

1996– 

2000 

2001– 

2005 

2006– 

2010 

2007– 

2011 

Stockholms 78,32 79,51 80,00 80,99 81,87 82,65 83,50 83,67 

Uppsala 79,12 79,90 80,86 81,58 82,40 82,90 83,61 83,71 

Södermanlands 78,13 78,97 79,99 80,86 81,63 82,00 82,62 82,69 

Östergötlands 78,55 79,22 80,49 81,07 81,77 82,42 82,95 83,20 

Jönköpings 78,87 80,14 80,88 81,39 82,20 82,87 83,40 83,65 

Kronobergs 79,26 80,68 80,81 81,74 82,68 83,08 83,69 83,99 

Kalmar 78,65 79,54 79,98 80,93 81,91 82,18 83,06 83,03 

Gotlands 78,06 80,18 80,30 80,88 80,99 81,83 83,73 83,74 

Blekinge 78,83 79,68 80,37 81,54 81,86 82,94 83,08 83,44 

Skåne 1 . . . . . . . . 82,10 82,43 83,34 83,51 

Kristianstads 79,25 80,45 81,02 81,50 . . . . 

Malmöhus 79,14 80,30 80,80 81,22 . . . . 

Hallands 79,53 80,34 81,45 82,06 82,68 83,44 84,23 84,23 

Västra Götalands 1 . . . . . . . . 81,99 82,40 83,21 83,30 

Göteborgs och Bohus 78,53 79,50 80,16 80,99 . . . . 

Älvsborgs 79,00 79,76 80,90 81,42 . . . . 

Skaraborgs 78,78 79,97 80,52 81,25 . . . . 

Värmlands 77,99 78,85 79,40 80,18 81,13 82,01 82,65 82,81 

Örebro 78,64 79,39 79,95 80,62 81,16 82,07 82,97 83,04 

Västmanlands 78,43 79,31 80,04 80,76 81,83 82,17 82,90 83,25 

Kopparbergs/Dalarnas 1 77,81 78,75 79,73 80,46 81,49 82,24 82,85 83,08 

Gävleborgs 78,17 79,02 79,49 80,15 81,22 81,52 82,21 82,48 

Västernorrlands 77,81 78,77 79,62 80,41 81,45 81,72 82,57 82,68 

Jämtlands 78,23 78,73 79,93 80,55 81,40 81,94 82,72 82,98 

Västerbottens 77,72 78,50 79,24 80,39 81,49 82,48 83,16 83,26 

Norrbottens 77,76 78,98 79,84 80,57 81,34 81,71 82,70 82,83 

Hela riket Sweden 78,51 79,53 80,22 80,98 81,83 82,41 83,19 83,35 

1) Fr.o.m. den 1 januari 1997 Skåne resp. Dalarnas län; fr.o.m. den 1 januari 1998 Västra Götalands län. 





4.29 

År 

Year 

Folkmängdens förändringar 1751–2011 

Population changes 

Giftermål 

Marriages 

Skilsmässor 

Divorces 

Levande 

födda 

Live births 

Döda 

Deaths 

Utvandrare 

Emigrants 

Invandrare 

Immigrants 

Befolkning 

Folkökning 1 Döda under 1:a 

Population levnadsåret 

growth 1 Infant deaths 

– 1 year 

1751/60 16 743 . . 66 421 50 731 . . . . 14 457 13 590 

1761/70 16 881 . . 67 733 54 656 . . . . 11 733 14 634 

1771/80 17 335 . . 67 426 58 961 . . . . 7 571 13 607 

1781/90 17 022 . . 68 981 60 279 . . . . 6 945 13 791 

1791/00 19 513 . . 76 033 57 877 . . . . 15 957 14 908 

1801/10 19 839 . . 74 083 67 767 . . . . 4 905 14 718 

1811/20 21 620 . . 82 531 63 904 . . . . 18 834 15 133 

1821/30 22 897 . . 95 326 65 037 . . . . 30 339 15 945 

1831/40 21 506 . . 94 836 68 656 . . . . 25 081 15 822 

1841/50 24 042 . . 102 833 68 061 . . . . 34 365 15 749 

1851/60 27 714 . . 119 419 79 005 1 690 . . 37 719 17 440 

1861/70 26 695 . . 128 107 82 233 12 245 . . 30 880 17 800 

1871/80 29 866 . . 133 730 80 140 15 027 . . 39 714 17 365 

1881/90 29 264 . . 135 820 79 160 37 640 4 760 21 931 15 010 

1891/00 29 276 338 133 873 80 693 24 677 7 881 35 146 13 604 

1901/10 31 846 474 136 841 79 053 25 767 8 442 38 596 11 569 

1911/20 35 761 910 126 294 81 649 11 838 7 555 38 209 8 753 

1921/30 39 234 1 833 105 840 72 938 12 865 6 220 23 770 6 227 

1931/40 51 497 2 925 90 329 72 947 2 576 6 462 22 924 4 141 

1941/50 60 446 6 083 123 419 69 768 6 172 19 572 67 040 3 386 

1951/60 52 132 8 622 107 050 70 567 15 036 25 630 45 614 1 938 

1961/70 53 983 10 209 114 573 78 574 18 885 42 433 58 326 1 548 

1971/80 40 365 19 954 103 090 87 837 29 916 38 565 23 671 922 

1981/90 45 995 19 522 102 964 92 863 24 126 41 392 27 269 651 

1991/00 34 883 21 414 103 370 94 164 32 773 52 904 29 216 454 

2001/10 44 284 21 173 103 879 91 889 39 859 81 342 53 278 292 

1976 44 790 21 702 98 345 90 677 25 522 45 492 27 737 818 

1977 40 370 20 391 96 057 88 202 21 078 44 005 30 937 773 

1978 37 844 20 317 93 248 89 681 22 168 36 187 17 321 727 

1979 37 300 20 322 96 255 91 074 23 467 37 025 18 573 721 

1980 37 569 19 887 97 064 91 800 29 839 39 426 14 927 671 

1981 37 793 20 198 94 065 92 034 29 440 32 272 5 096 653 

1982 37 051 20 766 92 748 90 671 28 381 30 381 4 451 635 

1983 36 210 20 618 91 780 90 791 25 269 27 495 3 089 646 

1984 36 849 20 377 93 889 90 483 22 825 31 486 12 048 600 

1985 38 297 19 763 98 463 94 032 22 036 33 127 15 518 666 

1986 38 906 19 107 101 950 93 295 24 495 39 487 23 376 605 

1987 41 223 18 426 104 699 93 307 20 673 42 666 32 568 641 

1988 44 229 17 746 112 080 96 743 21 461 51 092 44 805 652 

1989 108 919 18 862 116 023 92 110 21 484 65 866 68 148 670 

1990 40 477 19 357 123 938 95 161 25 196 60 048 63 594 739 

1991 36 836 20 149 123 737 95 202 24 745 49 731 53 489 761 

1992 37 173 21 907 122 848 94 710 25 726 45 348 47 894 657 

1993 34 005 21 673 117 998 97 008 29 874 61 872 53 096 571 

1994 34 203 22 237 112 257 91 844 32 661 83 598 71 272 499 

1995 33 642 22 528 103 422 93 955 33 984 45 887 21 115 429 

1996 33 484 21 377 95 297 94 133 33 884 39 895 7 003 377 

1997 32 313 21 009 90 502 93 326 38 543 44 818 3 126 328 

1998 31 598 20 761 89 028 93 271 38 518 49 391 6 697 316 

1999 35 682 21 000 88 173 94 726 35 705 49 839 7 104 297 

2000 39 895 21 502 90 441 93 461 34 091 58 659 21 366 309 

2001 35 778 21 022 91 466 93 752 32 141 60 795 26 336 334 

2002 38 012 21 322 95 815 95 009 33 009 64 087 31 660 313 

2003 39 041 21 130 99 157 92 961 35 023 63 795 34 882 308 

2004 43 088 20 106 100 928 90 532 36 586 62 028 35 722 314 

2005 44 381 20 000 101 346 91 710 38 118 65 229 36 360 246 

2006 45 551 20 295 105 913 91 177 44 908 95 750 65 505 297 

2007 47 898 20 669 107 421 91 729 45 418 99 485 69 670 268 

2008 50 332 21 377 109 301 91 449 45 294 101 171 73 420 272 

2009 2 48 033 22 211 111 801 90 080 39 240 102 280 84 335 278 

2010 50 730 23 593 115 641 90 487 48 853 98 801 74 888 294 

2011 47 564 23 388 111 770 89 938 51 179 96 467 67 285 235 

1) Folkökningen definieras som skillnaden mellan folkmängden vid årets början och årets slut. Population growth is defined as the 

difference between the population at the beginning and end of the year. 

2) Fr.o.m. 2009 ingår giftermål mellan enkönade par. As from 2009 same-sex marriages are included. 

Källa: SCB Historisk statistik för Sverige. Del 1: Befolkning; Statistikdatabasen: Befolkning för 1975– (www.scb.se/BE0101). 



4.30 

Folkmängdens förändringar i län och kommuner 2011 enligt 

indelningen den 1 januari 2011 

Population changes in counties and municipalities 

Län/ Kommun 

County/Municipality 

Levande 

födda 

Live births 

Döda 

Deaths 

Utrikes Foreign Inrikes Domestic Folkökning 1 

Inflyttade 

Immigrants 

Utflyttade 

Emigrants 

Inflyttade 

Moves to 

Utflyttade 

Moves from 

Population 

growth 1 

Stockholms län 28 650 15 571 31 562 13 877 39 391 33 298 37 130 

Botkyrka 1 170 467 1 879 464 5 468 5 531 2 069 

Danderyd 288 279 519 328 2 163 1 893 469 

Ekerö 243 160 207 114 1 531 1 355 357 

Haninge 989 540 1 000 335 4 728 4 585 1 272 

Huddinge 1 273 574 1 677 574 7 212 7 425 1 596 

Järfälla 800 483 795 290 3 997 3 718 1 109 

Lidingö 443 399 526 353 2 468 2 606 64 

Nacka 1 185 586 1 049 531 6 226 5 835 1 508 

Norrtälje 530 640 303 173 2 325 2 179 165 

Nykvarn 103 59 39 24 469 522 0 

Nynäshamn 270 260 252 63 1 412 1 394 216 

Salem 176 90 139 75 1 006 848 303 

Sigtuna 580 274 772 313 3 098 2 533 1 339 

Sollentuna 780 382 888 404 4 168 3 813 1 261 

Solna 1 182 549 1 396 705 8 141 7 663 1 802 

Stockholm 13 620 6 942 14 844 7 171 48 231 45 514 17 251 

Sundbyberg 696 284 749 259 4 196 4 191 906 

Södertälje 1 149 701 1 917 543 4 068 4 469 1 439 

Tyresö 441 261 328 129 2 215 2 215 381 

Täby 621 463 646 348 3 714 3 402 769 

Upplands Väsby 446 262 535 153 2 651 2 320 905 

Upplands-Bro 313 156 238 108 1 551 1 538 308 

Vallentuna 376 168 205 82 1 932 1 664 601 

Vaxholm 104 79 89 45 656 541 176 

Värmdö 418 240 277 134 2 224 1 958 593 

Österåker 454 273 293 159 1 791 1 836 271 

Uppsala län 3 999 2 734 3 004 1 620 11 924 11 843 2 748 

Enköping 423 407 193 122 1 646 1 483 256 

Heby 115 162 47 39 677 640 -1 

Håbo 199 110 100 82 954 980 86 

Knivsta 163 83 89 52 933 810 241 

Tierp 202 244 93 46 879 931 -48 

Uppsala 2 608 1 387 2 342 1 216 9 129 9 266 2 214 

Älvkarleby 90 98 60 22 476 520 -14 

Östhammar 199 243 80 41 826 809 14 

Södermanlands län 2 891 2 884 2 237 973 8 650 8 091 1 825 

Eskilstuna 1 167 952 983 394 3 544 3 068 1 285 

Flen 158 186 261 67 806 937 35 

Gnesta 104 88 42 28 548 591 -15 

Katrineholm 304 419 211 106 1 347 1 359 -19 

Nyköping 563 568 273 173 2 213 2 050 252 

Oxelösund 108 120 50 28 646 601 57 

Strängnäs 304 327 228 112 1 590 1 413 268 

Trosa 111 108 58 47 581 563 31 

Vingåker 72 116 131 18 422 556 -69 

Östergötlands län 4 770 4 132 2 957 1 809 11 120 11 477 1 433 

Boxholm 58 65 22 8 224 248 -16 

Finspång 234 236 135 58 834 896 16 

Kinda 90 108 35 37 413 355 37 

Linköping 1 788 1 133 1 245 902 7 202 7 286 918 

Mjölby 269 269 135 56 1 124 988 217 

Motala 406 450 187 115 1 450 1 594 -127 

Norrköping 1 519 1 281 879 532 4 709 4 729 573 

Söderköping 144 136 57 15 741 768 19 

Vadstena 44 112 24 27 357 359 -74 

Valdemarsvik 58 93 113 16 339 499 -98 

Ydre 26 48 35 11 166 175 -6 

Åtvidaberg 94 142 62 22 522 501 13 

Ödeshög 40 59 28 10 249 289 -39 

Jönköpings län 4 005 3 490 2 156 1 107 8 131 8 656 1 030 

Aneby 66 81 56 13 341 344 22 

Eksjö 181 184 161 43 761 813 60 

Gislaved 292 285 131 77 863 1 160 -243 

Gnosjö 99 97 80 27 280 479 -146 



4.30 

Län/ Kommun 


indelningen den 1 januari 2011 (forts.) 

Levande 

födda 

Befolkning 

Döda Utrikes Inrikes Folkökning 1 

Inflyttade Utflyttade Inflyttade Utflyttade 

Habo 142 58 33 29 469 472 87 

Jönköping 1 664 1 216 825 528 5 083 4 911 923 

Mullsjö 78 59 27 19 337 363 1 

Nässjö 331 352 200 74 1 144 1 224 28 

Sävsjö 106 118 96 33 463 474 41 

Tranås 197 224 110 86 777 786 -11 

Vaggeryd 173 125 58 19 558 476 169 

Vetlanda 311 322 183 63 758 867 -2 

Värnamo 365 369 196 96 1 023 1 013 101 

Kronobergs län 1 984 1 760 2 164 842 5 058 5 876 714 

Alvesta 203 192 312 45 739 901 115 

Lessebo 64 98 107 35 370 470 -62 

Ljungby 261 271 220 103 778 830 60 

Markaryd 87 96 90 44 311 452 -106 

Tingsryd 87 164 123 29 488 506 4 

Uppvidinge 92 126 303 21 341 612 -28 

Växjö 1 029 648 741 418 3 917 3 903 705 

Älmhult 161 165 268 147 479 567 26 

Kalmar län 2 211 2 781 1 734 824 5 826 6 612 -446 

Borgholm 54 153 67 41 561 544 -54 

Emmaboda 71 120 59 38 310 429 -148 

Hultsfred 91 204 295 55 474 782 -181 

Högsby 51 81 111 25 279 346 -9 

Kalmar 685 637 425 305 3 299 3 237 240 

Mönsterås 114 161 81 23 482 547 -56 

Mörbylånga 161 172 70 35 786 690 117 

Nybro 206 268 98 73 915 888 -15 

Oskarshamn 276 269 171 68 891 990 3 

Torsås 46 96 57 18 298 362 -76 

Vimmerby 145 174 116 38 507 632 -76 

Västervik 311 446 184 105 1 098 1 239 -191 

Gotlands län 535 610 209 185 1 940 1 852 39 

Gotland 535 610 209 185 1 940 1 852 39 

Blekinge län 1 567 1 712 1 204 799 3 723 4 228 -248 

Karlshamn 323 369 220 74 1 046 1 106 42 

Karlskrona 707 675 627 362 2 270 2 374 183 

Olofström 96 155 45 57 436 476 -112 

Ronneby 281 317 205 235 952 1 236 -344 

Sölvesborg 160 196 107 71 599 616 -17 

Skåne län 15 438 11 609 15 649 10 676 18 942 18 086 9 604 

Bjuv 174 150 174 124 844 920 10 

Bromölla 121 150 100 26 530 481 94 

Burlöv 235 142 230 185 1 205 1 202 142 

Båstad 117 165 127 61 685 752 -48 

Eslöv 388 280 241 153 1 467 1 520 141 

Helsingborg 1 630 1 204 1 576 1 122 5 721 5 153 1 449 

Hässleholm 506 495 343 195 1 799 1 920 57 

Höganäs 255 264 212 87 963 1 020 61 

Hörby 156 155 110 64 801 786 61 

Höör 146 156 96 67 886 869 32 

Klippan 174 187 162 111 955 902 86 

Kristianstad 892 797 740 313 2 676 2 805 387 

Kävlinge 377 208 167 102 1 338 1 324 248 

Landskrona 564 424 651 452 2 162 2 010 465 

Lomma 246 152 141 117 1 281 943 458 

Lund 1 238 736 1 944 1 370 7 815 7 696 1 178 

Malmö 4 945 2 728 6 306 4 765 13 046 12 906 3 872 

Osby 139 154 125 55 502 580 -25 

Perstorp 78 87 106 54 495 447 98 

Simrishamn 124 247 117 73 820 894 -150 

Sjöbo 207 198 123 71 1 042 1 071 31 

Skurup 144 149 79 65 762 804 -35 

Staffanstorp 232 164 152 85 1 242 1 339 37 

Svalöv 147 123 101 58 887 946 8 



4.30 

Län/ Kommun 



Levande 

födda 



Svedala 225 135 70 79 835 934 -17 

Tomelilla 141 135 60 31 731 754 16 

Trelleborg 476 400 340 229 1 606 1 464 323 

Vellinge 260 263 246 157 1 493 1 363 207 

Ystad 267 376 150 100 1 310 1 164 89 

Åstorp 195 137 168 91 957 1 042 52 

Ängelholm 388 407 265 128 1 679 1 562 232 

Örkelljunga 112 106 73 52 512 508 32 

Östra Göinge 139 135 154 34 613 723 13 

Hallands län 3 260 2 857 1 977 1 317 8 902 7 704 2 240 

Falkenberg 487 469 255 128 1 323 1 169 296 

Halmstad 1 025 880 762 563 3 539 3 377 494 

Hylte 103 122 111 36 390 495 -51 

Kungsbacka 769 560 405 315 3 158 2 529 929 

Laholm 205 261 125 72 1 026 936 80 

Varberg 671 565 319 203 1 834 1 566 492 

Västra Götalands län 18 975 14 887 14 401 8 506 25 718 25 435 10 307 

Ale 301 239 102 80 1 380 1 322 135 

Alingsås 436 393 181 115 1 627 1 481 257 

Bengtsfors 80 142 129 70 303 408 -111 

Bollebygd 102 60 41 17 414 500 -19 

Borås 1 280 1 073 911 464 3 694 3 558 812 

Dals-Ed 39 51 78 46 178 210 -13 

Essunga 51 70 11 2 280 342 -71 

Falköping 367 350 196 71 1 138 1 106 176 

Färgelanda 58 78 61 16 331 399 -48 

Grästorp 57 71 17 12 229 322 -102 

Gullspång 45 71 57 26 217 266 -40 

Göteborg 7 508 4 384 7 300 4 536 23 875 23 171 6 623 

Götene 125 128 51 41 498 593 -89 

Herrljunga 90 102 68 23 392 454 -30 

Hjo 93 114 44 18 365 420 -51 

Härryda 388 215 176 112 1 892 1 735 391 

Karlsborg 45 104 17 17 277 251 -30 

Kungälv 463 321 172 113 1 845 1 745 297 

Lerum 429 248 147 128 1 812 1 796 208 

Lidköping 395 387 184 104 1 345 1 301 135 

Lilla Edet 144 140 79 50 682 749 -38 

Lysekil 129 214 102 67 536 605 -123 

Mariestad 226 245 118 76 828 856 -9 

Mark 342 340 173 72 1 154 1 313 -54 

Mellerud 91 133 83 37 309 424 -111 

Munkedal 101 110 79 30 499 493 42 

Mölndal 724 459 461 327 3 897 3 935 364 

Orust 109 143 82 45 692 785 -92 

Partille 418 249 249 142 2 520 2 371 434 

Skara 154 192 130 62 894 1 025 -94 

Skövde 557 481 346 202 2 516 2 377 359 

Sotenäs 61 132 58 41 375 365 -45 

Stenungsund 275 221 174 89 1 302 1 134 309 

Strömstad 129 124 262 135 449 376 202 

Svenljunga 94 132 72 27 463 480 -6 

Tanum 108 156 116 80 553 585 -50 

Tibro 121 118 66 16 443 431 65 

Tidaholm 117 150 63 23 418 427 -3 

Tjörn 121 142 78 59 665 660 4 

Tranemo 99 120 92 30 444 465 19 

Trollhättan 676 526 425 235 2 277 2 380 251 

Töreboda 76 105 78 17 431 520 -50 

Uddevalla 620 498 372 230 2 070 2 043 288 

Ulricehamn 245 246 177 81 919 858 158 

Vara 147 175 88 50 679 750 -68 

Vårgårda 125 89 76 29 503 536 51 

Vänersborg 408 368 189 131 1 425 1 413 105 

Åmål 102 156 108 67 401 458 -69 

Öckerö 104 122 62 45 457 416 38 



4.30 

Län/ Kommun 



Levande 

födda 

Befolkning 



Värmlands län 2 708 3 047 2 241 1 542 5 304 6 169 -529 

Arvika 235 324 164 133 853 921 -127 

Eda 87 119 161 111 302 379 -64 

Filipstad 94 146 191 43 332 476 -48 

Forshaga 117 100 56 38 491 566 -37 

Grums 86 109 102 47 340 451 -74 

Hagfors 97 187 141 54 277 472 -198 

Hammarö 157 113 76 51 695 749 17 

Karlstad 1 009 795 587 594 4 779 4 318 656 

Kil 129 94 62 50 551 619 -24 

Kristinehamn 226 279 152 111 746 837 -110 

Munkfors 21 61 29 21 159 197 -69 

Storfors 26 47 67 11 215 303 -55 

Sunne 107 189 67 42 474 525 -113 

Säffle 112 187 150 74 442 599 -153 

Torsby 115 178 106 81 327 390 -102 

Årjäng 90 119 130 81 262 308 -28 

Örebro län 3 297 3 027 2 208 1 075 7 158 7 199 1 342 

Askersund 87 154 47 36 446 536 -144 

Degerfors 88 133 36 32 411 460 -90 

Hallsberg 152 190 123 36 776 852 -27 

Hällefors 60 118 82 18 297 384 -80 

Karlskoga 271 378 208 99 977 1 023 -52 

Kumla 238 216 109 64 1 047 1 064 54 

Laxå 45 76 29 17 219 261 -64 

Lekeberg 104 62 29 10 400 370 89 

Lindesberg 253 269 388 68 883 1 111 74 

Ljusnarsberg 37 87 84 19 243 316 -61 

Nora 91 127 86 35 465 495 -18 

Örebro 1 871 1 217 987 641 6 215 5 548 1 661 

Västmanlands län 2 807 2 574 1 884 817 6 809 6 594 1 501 

Arboga 128 187 80 31 603 583 17 

Fagersta 143 172 135 40 621 577 110 

Hallstahammar 149 169 101 32 786 790 49 

Kungsör 72 85 31 38 462 443 -3 

Köping 264 306 151 75 951 1 076 -98 

Norberg 57 73 29 16 321 316 2 

Sala 248 236 125 37 898 965 33 

Skinnskatteberg 27 45 32 9 271 310 -33 

Surahammar 87 106 60 22 506 597 -78 

Västerås 1 632 1 195 1 140 517 5 085 4 632 1 502 

Dalarnas län 2 814 3 085 1 754 1 070 6 640 7 528 -482 

Avesta 187 279 131 47 710 801 -97 

Borlänge 587 470 395 357 1 953 2 035 72 

Falun 618 519 342 215 2 367 2 503 80 

Gagnef 110 112 47 29 450 493 -28 

Hedemora 123 180 139 45 709 795 -45 

Leksand 134 193 83 47 712 736 -51 

Ludvika 266 364 135 84 914 1 092 -224 

Malung-Sälen 93 126 52 33 312 392 -94 

Mora 202 198 100 79 679 750 -46 

Orsa 59 91 77 39 408 468 -55 

Rättvik 80 146 63 21 516 446 48 

Smedjebacken 91 118 47 15 523 583 -53 

Säter 113 113 57 26 597 604 21 

Vansbro 68 73 43 18 211 219 13 

Älvdalen 83 103 43 15 245 277 -23 

Gävleborgs län 2 718 3 267 1 972 1 077 6 229 6 930 -378 

Bollnäs 243 353 225 93 899 975 -55 

Gävle 1 084 956 588 524 3 737 3 550 373 

Hofors 90 140 44 20 263 398 -163 

Hudiksvall 355 447 225 110 1 214 1 301 -65 



4.30 

Län/ Kommun 



Levande 

födda 



Ljusdal 170 245 178 128 558 616 -91 

Nordanstig 89 126 67 13 377 471 -78 

Ockelbo 44 83 43 9 263 287 -29 

Ovanåker 101 158 65 21 364 387 -36 

Sandviken 321 422 310 91 1 345 1 381 79 

Söderhamn 221 337 227 68 638 993 -313 

Västernorrlands län 2 447 2 958 1 657 686 5 178 6 147 -470 

Härnösand 227 280 167 92 984 1 091 -70 

Kramfors 143 310 135 44 698 800 -169 

Sollefteå 190 324 180 44 576 866 -291 

Sundsvall 1 063 1 037 679 325 3 334 3 334 381 

Timrå 183 191 167 32 766 870 36 

Ånge 79 159 54 15 261 434 -214 

Örnsköldsvik 562 657 275 134 1 274 1 467 -143 

Jämtlands län 1 319 1 534 923 415 3 372 4 050 -392 

Berg 59 109 83 6 289 325 -7 

Bräcke 45 97 71 14 280 420 -135 

Härjedalen 84 145 84 49 381 464 -113 

Krokom 150 146 68 32 729 742 24 

Ragunda 46 86 43 18 234 308 -89 

Strömsund 118 192 146 31 435 496 -14 

Åre 112 89 98 49 723 810 -15 

Östersund 705 670 330 216 2 754 2 938 -43 

Västerbottens län 2 947 2 617 2 262 972 6 291 7 521 381 

Bjurholm 23 39 20 4 102 131 -29 

Dorotea 26 55 39 1 102 125 -16 

Lycksele 152 128 92 27 359 483 -33 

Malå 32 48 39 4 92 155 -44 

Nordmaling 70 96 40 5 261 319 -50 

Norsjö 38 74 38 11 110 166 -67 

Robertsfors 66 91 53 13 240 325 -69 

Skellefteå 719 844 650 193 1 513 1 907 -61 

Sorsele 23 43 118 5 78 177 -7 

Storuman 48 85 32 20 188 253 -94 

Umeå 1 513 782 968 632 5 789 5 867 992 

Vilhelmina 60 106 84 15 193 301 -87 

Vindeln 49 87 22 24 248 278 -73 

Vännäs 105 87 44 12 484 480 51 

Åsele 23 52 23 6 111 133 -32 

Norrbottens län 2 428 2 802 2 312 990 4 841 5 851 -64 

Arjeplog 34 43 43 12 79 147 -47 

Arvidsjaur 65 100 38 8 231 260 -35 

Boden 251 304 438 59 997 1 158 172 

Gällivare 164 219 226 52 419 632 -99 

Haparanda 108 140 191 183 332 333 -18 

Jokkmokk 39 69 42 21 179 220 -51 

Kalix 129 223 74 32 448 542 -149 

Kiruna 263 247 315 56 629 881 23 

Luleå 785 652 526 388 3 100 3 123 248 

Pajala 57 108 41 15 231 217 -12 

Piteå 401 452 127 108 1 311 1 227 50 

Älvsbyn 72 115 158 25 262 431 -82 

Överkalix 23 63 25 5 109 152 -62 

Övertorneå 37 67 68 26 200 214 -2 

1) Folkökningen definieras som skillnaden mellan folkmängden vid årets början och årets slut. Population growth is defined as the 

difference between the population at the beginning and end of the year. 





4.31 

Befolkning efter födelseland 

Population by country of birth 

Befolkning 

Födelseland 1 Country of birth 2006 2007 2008 2009 2010 2011 

Född i Sverige Sweden 7 938 057 7 955 157 7 974 766 8 002 717 8 030 641 8 055 559 

Utrikes född Foreign-born 1 175 200 1 227 770 1 281 581 1 337 965 1 384 929 1 427 296 

Norden exkl. Sverige 

The Nordic countries excluding Sweden 273 991 272 646 269 681 266 519 263 227 259 743 

Danmark Denmark 44 444 45 941 46 167 46 002 45 548 44 951 

Finland 180 906 178 179 175 113 172 218 169 521 166 723 

Island Iceland 3 914 3 936 4 091 4 480 4 728 5 011 

Norge Norway 44 727 44 590 44 310 43 819 43 430 43 058 

EU27 exkl. Norden 

EU27 excluding the Nordic countries 216 488 231 783 247 346 259 300 267 970 277 806 

Polen 51 743 58 180 63 822 67 518 70 253 72 865 

Tyskland 43 044 45 034 46 854 47 803 48 158 48 442 

Storbritannien och Nordirland 17 788 18 486 19 460 20 368 20 839 21 883 

Rumänien 12 910 15 214 17 352 18 532 19 741 21016 

Ungern 13 711 14 057 14 624 15 119 15 339 15 441 

Övriga EU27 exkl. Norden 

Rest of EU27 excluding the Nordic 

countries 77 292 80 812 85 234 89 960 93 640 98 159 

Europa exkl. EU27 och Norden 

Europe excluding the EU27 and the Nordic 

countries 203 431 207 421 211 793 217 072 222 252 227 145 

Jugoslavien 73 671 72 939 72 285 71 578 70 819 70 050 

Bosnien och Hercegovina 55 465 55 713 55 960 56 127 56 183 56 290 

Turkiet 37 107 38 158 39 230 40 766 42 527 43 909 

Ryssland 12 121 12 748 13 464 14 443 15 511 16 412 

Övriga Europa exkl. EU27 och Norden 

Rest of Europe excluding EU27 and the 

Nordic countries 25 067 27 863 30 854 34 158 37 212 40 484 

Afrika Africa 75 405 82 504 90 733 103 077 114 853 123 291 

Somalia 18 342 21 597 25 159 31 734 37 846 40 165 

Övriga Afrika Rest of Africa 57 063 60 907 65 574 71 343 77 007 83 126 

Nordamerika North America 27 168 27 616 28 750 30 145 31 263 32 284 

USA 15 225 15 309 15 901 16 555 17 179 17 755 

Övriga Nordamerika 

Rest of North America 11 943 12 307 12 849 13 590 14 084 14 529 

Sydamerika South America 58 221 59 459 60 878 62 465 63 725 65 014 

Chile 27 967 28 019 28 118 28 320 28 378 28 385 

Övriga Sydamerika Rest of South America 30 254 31 440 32 760 34 145 35 347 36 629 

Asien Asia 309 606 335 428 361 333 388 037 410 083 430 284 

Irak 82 827 97 513 109 446 117 919 121 761 125 499 

Iran 55 747 56 516 57 663 59 922 62 120 63 828 

Thailand 20 524 22 926 25 858 28 739 31 378 33 613 

Kina 14 453 16 013 18 256 21 202 23 998 25 657 

Libanon 22 697 22 967 23 291 23 701 24 116 24 394 

Syrien 17 768 18 229 18 786 19 646 20 758 22 357 

Indien 13 979 14 415 15 263 16 457 17 863 18 622 

Afghanistan 9 872 10 605 11 446 12 745 14 420 17 489 

Övriga Asien Rest of Asia 71 739 76 244 81 324 87 706 93 669 98 825 

Oceanien Oceania 3 642 3 756 3 957 4 251 4 529 4 716 

Sovjetunionen f.d. USSR, former 6 667 6 522 6 437 6 348 6 209 6 119 

Okänt land Unknown country 581 635 673 751 818 894 

Samtliga Total 9 113 257 9 182 927 9 256 347 9 340 682 9 415 570 9 482 855 

Utrikes födda i % av samtliga invånare 

Foreign-born as percent of all inhabitants 12,9 13,4 13,8 14,3 14,7 15,1 

1) De nordiska länderna plus de 20 vanligaste födelseländerna. Redovisningen efter födelseland sker efter dagens länderindelning. Personer 

som flyttat till Sverige före ett lands delning kan inte fördelas på de nya delarna. Det gäller t.ex. Jugoslavien, Tjeckoslovakien och 

Sovjetunionen. 





4.32 

Utrikes födda och födda i Sverige med två utrikesfödda föräldrar 

efter ursprungsland och kön i hela riket den 31 december 2011 

Foreign-born persons and persons born in Sweden with both parents 

born abroad by country of origin and sex in the whole country 

Ursprungsland 

Country of origin 

Födda utomlands 1 

Födda i Sverige 2 

Foreign-born persons 1 Born in Sweden 2 

Män 

Men 

Kvinnor 

Women 

Män 

Kvinnor 

Totalt 

Total 


The Nordic countries exclusive Sweden 112 621 147 122 51 985 49 625 361 353 

Danmark Denmark 24 007 20 944 7 104 6 498 58 553 

Finland 67 184 99 539 41 744 40 060 248 527 

Island Iceland 2 526 2 485 518 518 6 047 

Norge Norway 18 904 24 154 4 433 4 235 51 726 


EU27 excluding the Nordic countries 139 070 138 736 35 799 33 336 346 941 

Grekland Greece 7 181 4 881 3 121 2 680 17 863 

Polen Poland 31 449 41 416 8 897 8 334 90 096 

Rumänien Romania 10 104 10 912 2 199 2 178 25 393 

Storbritannien och Nordirland 

United Kingdom & Northern Ireland 14 492 7 391 1 691 1 556 25 130 

Tyskland Germany 22 722 25 720 7 074 6 737 62 253 

Ungern Hungary 7 705 7 736 3 273 2 990 21 704 


Rest of EU27 excluding the Nordic countries 45 417 40 680 12 905 12 021 111 023 


Europe excluding the EU27 and the Nordic countries 112 432 114 713 52 643 49 238 329 026 

Bosnien och Hercegovina Bosnia and Herzegovina 27 751 28 539 9 887 9 183 75 360 

Jugoslavien Yugoslavia 35 434 34 616 22 726 21 201 113 977 

Ryssland Russian Federation 5 411 11 001 1 363 1 279 19 054 

Turkiet Turkey 24 182 19 727 17 000 16 114 77 023 


Rest of Europe excluding EU27 and the Nordic 

countries 19 654 20 830 8 295 7 674 56 453 

Afrika Africa 65 487 57 804 24 789 23 686 171 766 

Etiopien Ethiopia 7 380 6 934 4 537 4 344 23 195 

Somalia 20 265 19 900 7 543 7 208 54 916 

Övriga Afrika Rest of Africa 37 842 30 970 16 120 15 383 100 315 

Nordamerika North America 16 700 15 584 2 598 2 479 37 361 

USA United States 9 340 8 415 927 861 19 543 

Övriga Nordamerika Rest of North America 7 360 7 169 1 737 1 671 17 937 

Sydamerika South America 31 599 33 415 9 893 9 274 84 181 

Chile 14 309 14 076 6 411 6 122 40 918 

Övriga Sydamerika Rest of South America 17 290 19 339 4 534 4 111 45 274 

Asien Asia 211 193 219 091 69 758 65 936 565 978 

Afghanistan 10 589 6 900 2 109 2 022 21 620 

Indien India 9 476 9 146 1 922 1 813 22 357 

Irak Iraq 67 851 57 648 22 555 21 493 169 547 

Iran Iran, Islamic Republic of 33 564 30 264 10 193 9 651 83 672 

Kina China 10 155 15 502 1 889 1 827 29 373 

Libanon Lebanon 13 543 10 851 12 136 11 640 48 170 

Syrien Syrian Arab Republic 11 507 10 850 10 094 9 404 41 855 

Thailand 7 352 26 261 1 128 1 048 35 789 

Vietnam Viet Nam 6 973 8 202 3 756 3 560 22 491 

Övriga Asien Rest of Asia 40 183 43 467 12 044 11 115 106 809 

Oceanien Oceania 3 057 1 659 179 156 5 051 

Sovjetunionen f.d. USSR, former 2 144 3 975 2 175 2 117 10 411 

Okänt land Unknown country 512 382 46 50 990 

Samtliga Total 694 815 732 481 221 172 209 081 1 857 549 

1) De nordiska länderna plus de 20 vanligaste. Personer som flyttat till Sverige före ett lands delning kan inte fördelas på de nya delarna. 

Det gäller t.ex. Jugoslavien, Tjeckoslovakien och Sovjetunionen. The Nordic countries plus the 20 most common. People who moved to 

Sweden before a country's separation may not be allocated on the new countries. For example: Yugoslavia, Czechoslovakia and the 

Soviet Union. 

2) Födda i Sverige med föräldrar från två olika länder redovisas under både moderns och faderns födelseland. Summeringar av ländergrupper/världsdelar 

är nettoräknade. Born in Sweden with parents from two different countries are included under both the mother’s and 

the father’s country of birth, but the sums for country groups/continents are net figures. 





4.33 

Invandrare och utvandrare, länsvis och efter kommungrupp 

Immigrants and emigrants, by county and municipality group 

Län County Invandrare Immigrants Utvandrare Emigrants 

Befolkning 

2009 2010 2011 2009 2010 2011 

Stockholms 30 095 30 255 31 562 11 201 15 196 13 877 

Uppsala 3 455 3 643 3 004 1 340 1 590 1 620 


Östergötlands 4 063 3 229 2 957 1 098 1 679 1 809 

Jönköpings 2 458 2 471 2 156 823 1 092 1 107 

Kronobergs 2 386 2 127 2 164 600 651 842 

Kalmar 1 845 1 564 1 734 502 634 824 

Gotlands 196 235 209 83 135 185 

Blekinge 1 676 1 567 1 204 455 641 799 

Skåne 18 120 16 884 15 649 7 895 10 157 10 676 

Hallands 2 221 1 946 1 977 944 1 167 1 317 

Västra Götalands 14 853 14 257 14 401 7 276 7 731 8 506 

Värmlands 2 215 2 333 2 241 1 119 1 306 1 542 

Örebro 2 348 2 103 2 208 690 837 1 075 

Västmanlands 2 167 1 953 1 884 663 930 817 

Dalarnas 2 422 2 126 1 754 694 717 1 070 

Gävleborgs 2 544 2 230 1 972 649 802 1 077 

Västernorrlands 1 850 1 864 1 657 455 643 686 

Jämtlands 786 911 923 411 375 415 

Västerbottens 2 313 2 498 2 262 782 802 972 

Norrbottens 1 859 2 456 2 312 839 805 990 


Kommungrupp Municipality group Invandrare Utvandrare 

2009 2010 2011 2009 2010 2011 

Storstäder 30 452 28 690 28 450 13 216 16 669 16 472 

Förortskommuner till storstäderna 15 871 16 106 16 599 6 375 8 118 7 752 

Större städer 29 095 27 743 25 067 10 111 12 983 14 649 

Förortskommuner till större städer 2 169 2 151 2 043 850 1 139 1 181 

Pendlingskommuner 5 082 4 908 5 490 1 898 2 337 2 403 

Turism- och besöksnäringskommuner 1 856 1 974 2 016 873 943 1 067 

Varuproducerande kommuner 6 839 6 420 6 443 1 929 2 276 2 535 

Glesbygdkommuner 1 429 1 570 1 570 583 566 603 

Kommuner i tätbefolkad region 6 946 6 471 6 049 2 432 2 806 3 380 

Kommuner i glesbefolkad region 2 541 2 768 2 740 973 1 016 1 137 






4.34 

Invandrare och utvandrare efter medborgarskapsland 

Immigrants and emigrants, by country of citizenship 

Medborgarskapsland 

Country of citizenship 

2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 

Invandrare Immigrants 65 229 95 750 99 485 101 171 102 280 98 801 96 467 

Därav svenska medborgare 

Of whom Swedish citizens 13 932 15 352 15 949 17 853 18 517 19 765 20 615 


The Nordic countries excluding Sweden 9 756 10 671 10 464 9 251 8 778 8 468 8 289 

Danmark Denmark 4 040 5 137 5 097 4 129 3 761 3 437 3 196 

Finland 2 895 2 639 2 561 2 405 2 398 2 300 2 331 

Island Iceland 404 403 411 454 671 661 732 

Norge Norway 2 417 2 492 2 395 2 263 1 948 2 070 2 030 


EU27 excluding the Nordic countries 11 486 17 706 23 694 23 855 20 698 18 417 19 579 

Frankrike France 618 756 890 957 847 723 852 

Polen Poland 3 420 6 347 7 525 6 970 5 167 4 414 4 403 

Rumänien Romania 352 337 2 587 2 544 1 829 1 726 1 928 


United Kingdom & Northern Ireland 1 050 1 537 1 541 1 719 1 638 1 435 1 804 

Tyskland Germany 2 016 2 883 3 614 3 405 2 773 2 202 2 205 



countries 4 030 5 846 7 537 8 260 8 444 7 917 8 387 



countries 5 825 9 769 6 111 6 140 7 076 7 351 7 401 

Turkiet Turkey 1 102 1 562 1 453 1 458 1 970 2 232 1 965 



Nordic countries 4 723 8 207 4 658 4 682 5 106 5 119 5 436 

Afrika Africa 5 124 8 020 8 530 9 357 12 962 13 238 10 073 

Somalia 1 314 2 974 3 781 4 064 6 902 6 819 3 082 

Övriga Afrika Rest of Africa 3 810 5 046 4 749 5 293 6 060 6 419 6 991 

Nordamerika North America 1 526 1 691 1 664 1 968 2 092 2 166 1 993 

USA United States 914 901 954 1 129 1 196 1 329 1 227 

Övriga Nordamerika Rest of North America 612 790 710 839 896 837 766 

Sydamerika South America 1 645 2 236 1 872 1 907 1 882 1 855 1 670 

Asien Asia 14 771 27 939 29 658 28 737 28 225 25 782 24 908 

Afghanistan 656 1 669 835 1 033 1 558 1 920 3 415 

Indien India 1 077 1 024 1 146 1 548 1 795 2 150 1 691 

Irak Iraq 2 942 10 850 15 200 12 103 8 539 4 534 4 469 

Iran Iran, Islamic Republic of 1 063 2 008 1 427 1 766 2 416 2 820 2 168 

Kina China 1 701 1 985 2 386 2 677 3 098 3 186 2 619 

Pakistan 671 938 1 229 1 500 1 756 1 575 896 

Thailand 2 056 2 339 2 548 3 060 2 994 2 775 2 533 

Övriga Asien Rest of Asia 4 605 7 126 4 887 5 050 6 069 6 822 7 117 

Oceanien Oceania 316 367 363 393 380 420 376 

Statslösa Stateless persons 691 1 502 913 1 364 1 379 984 1 257 

Okänt land Unknown country 157 497 267 346 291 355 306 

Utvandrare Emigrants 38 118 44 908 45 418 45 294 39 240 48 853 51 179 

Därav svenska medborgare 

Of whom Swedish citizens 22 266 24 875 24 990 26 052 20 883 26 792 27 506 


The Nordic countries excluding Sweden 7 628 6 977 7 077 7 428 7 234 7 292 7 091 

Danmark Denmark 2 154 2 117 2 510 2 883 3 056 3 159 3 081 

Finland 3 171 2 731 2 428 2 517 2 296 2 153 2 092 


Norge Norway 1 922 1 821 1 770 1 749 1 660 1 629 1 560 



Frankrike France 383 595 655 471 482 610 511 

Polen Poland 241 362 636 937 1 089 1 253 1 395 

Rumänien Romania 42 77 143 269 529 443 541 


United Kingdom & Northern Ireland 697 946 837 739 639 1 010 813 

Tyskland Germany 777 961 1 099 1 014 1 278 1 305 1 369 



countries 1 378 2 065 2 299 2 075 2 143 3 028 2 999 



4.34 

Invandrare och utvandrare efter medborgarskapsland (forts.) 

Befolkning 

Medborgarskapsland 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 



countries 627 975 887 699 618 787 1 064 

Turkiet Turkey 130 210 286 230 223 230 316 



Nordic countries 497 765 601 469 395 557 748 

Afrika Africa 591 1 021 1 068 837 514 965 1 107 

Somalia 207 283 288 259 133 328 358 

Övriga Afrika Rest of Africa 384 738 780 578 381 637 749 

Nordamerika North America 814 1 616 1 092 842 717 1 015 963 

USA United States 593 1 203 778 563 535 706 645 


Rest of North America 221 413 314 279 182 309 318 

Sydamerika South America 348 488 450 347 301 404 390 

Asien Asia 1 987 3 463 3 616 3 128 2 545 3 593 5 004 

Afghanistan 31 31 26 60 34 64 58 

Indien India 371 625 669 661 595 673 921 

Irak Iraq 207 216 191 341 252 400 462 

Iran Iran, Islamic Republic of 198 294 331 287 131 256 375 

Kina China 326 715 807 532 376 549 1 047 

Pakistan 79 178 282 248 285 451 615 

Thailand 129 224 205 184 166 200 301 

Övriga Asien Rest of Asia 646 1 180 1 105 815 706 1 000 1 225 


Statslösa Stateless persons 54 54 60 81 48 44 69 

Okänt land Unknown country 34 65 254 163 80 121 120 

Norden plus de 15 största in- och utvandringsländerna totalt efter medborgarskap har redovisats. 

Se Tabellanmärkningar 




4.35 

Utländska medborgare som erhållit svenskt medborgarskap 

Naturalised aliens 

Förutvarande medborgarskapsland 1 

Previous citizenship 

2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 

Totalt Total 39 573 51 239 33 629 30 461 29 525 32 457 36 634 

Norden The Nordic countries 3 518 3 990 3 684 3 431 3 342 4 067 3 123 

Danmark Denmark 329 431 388 404 409 485 393 

Finland 2 588 2 975 2 757 2 535 2 432 2 971 2 230 


Norge Norway 492 422 376 352 322 386 350 



Polen Poland 793 1 000 762 686 824 1 487 1 791 

Tyskland Germany 294 457 386 606 700 923 778 


Rest of EU27 excluding the Nordic countries 1 550 2 128 1 644 1 527 1 640 2 311 2 132 



countries 8 753 11 615 5 439 4 543 4 089 3 886 5 351 

Bosnien och Hercegovina 

Bosnia and Herzegovina 1 788 2 627 2 081 1 764 1 146 919 1 123 

Kroatien Croatia 504 624 314 230 181 195 162 

Ryssland Russia 886 1 510 919 759 865 769 948 

Serbien och Montenegro 

Serbia and Montenegro 3 254 3 073 . . . . . 

Turkiet Turkey 1 702 2 921 1 456 1 125 1 200 1 049 1 343 


Rest of Europe excluding EU27 and the Nordic 

countries 619 860 669 665 697 954 1 775 

Afrika Africa 2 508 3 776 2 752 3 122 3 539 3 841 3 968 

Eritrea 199 297 202 253 356 327 398 

Somalia 688 931 655 787 885 1 076 1 091 

Övriga Afrika Rest of Africa 1 621 2 548 1 895 2 082 2 298 2 438 2 479 

Nordamerika North America 797 1 044 786 699 709 816 765 

USA United States 358 430 344 286 311 423 330 


Rest of North America 439 614 442 413 398 393 435 

Sydamerika South America 1 212 1 746 1 483 1 404 1 304 1 404 1 421 

Chile 543 754 687 593 488 526 485 

Övriga Sydamerika 

Rest of South America 669 992 796 811 816 878 936 

Asien Asia 18 938 23 542 12 929 10 962 10 214 10 944 13 423 

Afghanistan 623 1 062 777 812 1 180 848 636 

Filippinerna Philippines 333 399 328 401 388 415 358 

Irak Iraq 11 544 12 895 5 950 4 224 3 180 4 367 6 191 

Iran Iran, Islamic Republic of 1 889 2 796 1 459 1 113 1 110 967 1 028 

Kina China 920 1 141 742 515 403 429 370 

Libanon Lebanon 439 648 282 296 292 308 415 

Syrien Syrian Arab Republic 1 208 1 314 596 512 500 428 690 

Thailand 585 876 1 007 1 261 1 314 1 429 1 547 

Vietnam Viet Nam 306 594 375 345 377 265 271 

Övriga Asien Rest of Asia 1 091 1 817 1 413 1 483 1 470 1 488 1 917 


Statslös Stateless 788 1 171 1 156 1 131 963 1 139 1 517 

Okänt land Unknown 314 636 2 517 2 248 2 071 1 492 2 258 

1) De nordiska länderna plus de 20 vanligaste tidigare medborgarskapsländerna 2005–2011. 




Jordbruk, skogsbruk 

och fiske 



Jordbruk, skogsbruk och fiske Statistisk årsbok 2013 

5 – Jordbruk, skogsbruk 

och fiske 


5.1 Jordbruk .................................................. 108 

Agriculture 

5.2 Skogsbruk............................................... 110 

Forestry 

5.3 Saltsjöfisket ............................................ 111 

Salt water fishing 

5.4 Kor, svin och får i juni 1960–2011 ........ 112 

Cows, pigs and sheep 

5.5 Fällda älgar 1925–2011 .......................... 113 

Annual number of moose killed 

5.6 Saltsjöfisket, fångst, landad vikt 

1925–2011 ..................................................... 113 

Yield of salt water fishing, landed weight 

5.7 Saltsjöfisket, yrkesfiskare 

1925–2011 ..................................................... 113 

Salt water fishing, number of 

professional fishermen 

5.8 Skogsmarksareal efter ägarklass, 

2011 ............................................................... 114 

Forest land area by ownership class 

5.9 Årlig bruttoavverkning 1955–2011 ....... 114 

Annual gross felling 

5.10 Export och import av skogsindustriprodukter 

2010 efter produkt, 

miljarder kronor ............................................ 114 

Exports and imports of forest industry 

products by product, SEK billions 

5.11 Jordbruksföretag efter företagens 

storlek .................................................. 115 

Holdings, by size 

5.12 Jordbruksföretag efter driftsinriktning 

i jordbruket .................................. 116 

Holdings by type of farming 

5.13 Åkermarkens användning, hektar ...... 117 

Use of arable land, in hectares 

5.14 Totalskörd i ton .................................... 118 

Yield in metric tonnes 

5.15 Ekologisk odling, totalskörd i ton ...... 118 

Organic farming, total production in metric 

tonnes 

5.16 Hektarskörd av spannmål och 

potatis, kg per hektar ................................... 119 

Yield of cereals and potatoes, kg per 

hectare 

5.17 Ekologisk odling, hektarskörd 

av spannmål, potatis och ärter, kg 

per hektar ...................................................... 120 

Organic farming, yield of cereals, potatoes 

and peas, kg per hectare 

5.18 Jordbruksföretag med nötkreatur, 

svin, får och höns .................................. 120 

Holdings with cattle, pigs, sheep and 

fowl 

5.19 Husdjur .................................................. 120 

Livestock 

5.20 Renar vid samebyar ............................. 121 

Reindeer in Sami grazing communities 

5.21 Animalieproduktion, 1 000 ton ............ 121 

Dairy and meat production, 1 000 tonnes 

5.22 Odling av trädgårdsväxter ................... 122 

Horticulture 

5.23 Frilandsareal i hektar för olika 

trädgårdsväxter ............................................ 122 

Cultivation on open ground of various 

horticultural plants, in hectares 

5.24 Antal djur som använts i försök 

enligt Europarådskonventionen (ETS 

123) och EG:s direktiv (86/609/EEG) i 

Sverige ........................................................... 123 

Number of animals used in Sweden in 

experiments and other procedures that 

come under the European Convention 

(ETS 123) and the EC Directive 

(86/609/EEC) 

5.25 Under tillåten jakttid fällda älgar, 

länsvis ........................................................... 123 

Annual harvest of moose during open 

hunting season 

5.26 Total produktiv skogsmarksareal 

och areal skyddad skogsmark enligt 

svenska definitioner 2011 ............................ 124 

Total area of productive forestland and area 

of protected forest according to Swedish 

definitions 

5.27 Produktiv skogsmarksareal efter 

län, landsdelar och ägare 2006–2010, 

1 000 hektar. Exkl. fridlyst produktiv 

skogsmark..................................................... 124 

Forest area by county and ownership. 

Excl. protected productive forest-land 



5.28 Saltsjöfisket, avkastning, landad 

vikt .................................................................. 125 

Salt water fishing yields, landed weight 

5.29 Vattenbruk, produktion av matfisk, 

musslor och kräftor, hel färskvikt, 

ton .......................................................... 125 

Aquaculture production of food fish, 

mussels and crayfish, whole fresh 

weight, tonnes 

Jordbruk, skogsbruk och fiske 

5.30 Saltsjöfisket, fiskare och båtar ............126 

Sea fishing, fishermen and fishing craft 



5.1 Jordbruk 

Agriculture 

Inom det svenska jordbruket har åkerarealen, svinbeståndet och mjölkkorna 

minskat. Däremot har antalet kor för köttproduktion, höns och får ökat. 

Antalet nötkreatur har kontinuerligt minskat 

sedan år 1980, undantaget första hälften av 

1990-talet. Från 1980 fram till 2011 var minskningen 

423 000 djur. Även antalet företag med 

nötkreatur har genom åren blivit färre. 

Antalet mjölkkor sinar 

Sedan 1980 har antalet mjölkkor sjunkit med 

omkring 309 000 djur. Det är en nedgång med 

47 procent. 

Trenden med färre men större brukningsenheter 

inom mjölkproduktionen tycks fortsätta. 

År 2011 fanns det knappt 5 300 företag 

med mjölkkor, vilket är en minskning med 6 

procent jämfört med året innan. Samtidigt steg 

den genomsnittliga besättningsstorleken från 62 

till 65 mjölkkor. 

Sedan 1980 har antalet mjölkkoföretag 

minskat med 88 procent. Nedgången var kraftigast 

under andra hälften av 80-talet och början 

på 90-talet. Det beror troligen på tvåprissystemet 

för mjölk som infördes 1986, vilket lockade 

en del mjölkproducenter att ställa om sin produktion 

till köttproduktion. 

Om mjölkkorna har blivit allt färre, har 

köttkorna blivit desto fler. Dessa djur har närapå 

tredubblats till 196 000 jämfört med 1980 – 

från i genomsnitt 6 djur i varje besättning till 17. 

Denna kraftiga ökning har sin förklaring i 

omställningen inom jordbruket i början på 90- 

talet. 

Även fårstammen har växt till sig under samma 

period. Numera finns det 623 000 djur inom den 

gruppen, vilket motsvarar en ökning med 

231 000. 

Däremot har svinbeståndet minskat med 45 

procent sedan 1980 – samtidigt som antalet företag 

med svin har minskat med nio tiondelar. 


Höns på stadig frammarsch 

Nära 6,4 miljoner höns sprätte runt på landets 

gårdar år 2011. vilket är en ökning med 5 procent 

jämfört med året innan. De flesta av dem, 

två tredjedelar, bodde i Skåne, Östergötlands, 

Västra Götalands och Kalmar län. Den genomsnittliga 

besättningsstorleken för höns har mångdubblats. 

År 2011 fanns i genomsnitt 1 666 

hönor på varje hönsgård. Det kan jämföras med 

1980, då de endast var 250 till antalet. 




Flest stora jordbruksföretag i Götaland 

År 2010 var antalet företag med minst 2 hektar 

åkermark eller minst 5 hektar jordbruksmark 

71 100 stycken. Det är en minskning med 25 500 

företag jämfört med 1990. 

De allra minsta företagen, de under 2 hektar, 

har blivit fler medan de övriga företagen under 

100 hektar blivit färre. De större (med över 100 

hektar) har däremot blivit fler. 

Flest stora företag var det i Götalands södra 

slättland (18 procent). Av de mindre företagen, 

de med högst 10 hektar åkermark, var det mer 

än 55 procent som fanns i Jämtlands, Västernorrlands 

och Kronobergs län. 

Åkerarealen minskar 

Den totala åkerarealen var 2,6 miljoner hektar år 

2011. År 1990 uppgick arealen till 2,8 miljoner 

hektar. 

På tjugoett år har därmed åkerarealen 

minskat med knappt 226 000 hektar, vilket storleksmässigt 

motsvarar 322 400 normalstora fotbollsplaner. 

Med andra ord minskar åkerarealen 

per år med 15 400 fotbollsplaner. 

Åkerarealens användning år 2011 

Gröda Hektar Andel (%) 

Spannmål 992 800 37,9 

Baljväxter 41 700 1,6 

Potatis 27 700 1,1 

Sockerbetor 39 600 1,5 

Vall och grönfoder 1 195 300 45,6 

Oljeväxter 109 600 4,2 

Energiskog 12 900 0,5 

Träda 154 200 5,9 

Övrigt 45 100 1,7 

Summa 2 618 900 100,0 

Varierad jordbruksstruktur inom EU 

År 2007 fanns det drygt 13 miljoner jordbruksföretag 

i EU. De flesta av dem, 7 av 10, hade 

mindre än 5 hektar utnyttjad jordbruksareal. 

Dessa företag svarade tillsammans för 8 procent 

av den totala arealen. Omvänt hade 2 procent 

av företagen minst 100 hektar. Dessa företag 

brukade 47 procent av arealen. 

Men jordbruksföretagens antal och storlek 

varierar kraftigt inom EU. Maltas jordbruk 

präglas av små företag, alltså företag med en 

areal som är mindre än 5 hektar. Drygt 97 procent 

av landets jordbruksföretag tillhörde den 

kategorin år 2007. Tillsammans brukade de 80 

procent av jordbruksarealen. I Danmark däremot 

var bara 3 procent av företagen små, och 

svarade för 0,1 procent av jordbruksarealen. 

Med sina nästan 4 miljoner företag toppade 

Rumänien listan på antalet jordbruksföretag i 

EU. Där var 9 av 10 företag små. Dessa företag 


brukade drygt en tredjedel av den totala 

jordbruksarealen i landet. 

Frankrike, Spanien och Storbritannien hade 

flest antal stora företag (90 400, 51 100 respektive 

39 100). Frankrike var vidare det land som 

hade störst andel stora företag (drygt 17 procent). 

Dessa företag brukade 55 procent av jordbruksarealen. 

Detta kan jämföras med Slovakien 

där andelen stora företag var drygt 3 procent, 

men som svarade för hela 90 procent av jordbruksarealen. 


Andel små jordbruksföretag (upp till 4,9 hektar) 

av samtliga företag samt andel av den totala 

jordbruksarealen som de svarar för 2007 

Land 

Andel små företag 

av samtliga 

Andel av jordbruksarealen 

Malta 97,3 80,0 

Bulgarien 94,8 10,1 

Rumänien 89,6 35,1 

Ungern 88,3 6,8 

Slovakien 86,7 2,7 

Cypern 86,4 28,8 

Grekland 76,0 26,5 

Italien 73,3 15,9 

Portugal 72,5 10,0 

EU-27 69,8 8,4 

Polen 68,3 17,6 

Litauen 60,5 14,4 

Slovenien 59,0 21,9 

Spanien 52,2 4,6 

Tjeckien 49,2 0,8 

Lettland 40,7 5,8 

Estland 35,9 2,4 

Österrike 33,1 4,4 

Storbritannien 27,5 0,9 

Nederländerna 26,3 2,4 

Frankrike 24,0 1,0 

Belgien 24,0 1,7 

Tyskland 22,3 1,3 

Luxemburg 17,5 0,8 

Sverige 14,5 1,1 

Finland 9,2 0,8 

Irland 6,4 0,6 

Danmark 2,9 0,1 

Källa: Jordbruksverket (www.jordbruksverket.se) och 

SCB. 



5.2 Skogsbruk 

Forestry 

Sveriges produktiva skogmarksareal är 22,5 miljoner hektar. Avverkningen 

har ökat stadigt sedan 1950-talet och år 2011 avverkades cirka 89 miljoner 

skogskubikmeter. Den svenska skogsnäringen sysselsätter ungefär 97 000 

personer. 

I Sverige finns omkring 328 000 skogsägare, 

varav 38 procent är kvinnor och 62 procent är 

män. Ungefär hälften av skogsmarken ägs av 

enskilda personer. Privatägda bolag äger cirka 

25 procent, medan resterande 25 procent främst 

fördelar sig på statliga och övriga privata ägare. 

Gran och tall dominerar 

Det totala virkesförrådet uppgår till omkring 2,9 

miljarder skogskubikmeter (m 3 sk), varav 42 

procent är gran, 39 procent tall, 12 procent 

björk, samt 7 procent som är övriga lövträd och 

torra träd. 

Det är stora skillnader mellan hur virkesrika 

olika delar av landet är. Virkesförrådet är störst 

i södra Sverige och i Norrland ökar virkesförrådet 

ju närmare kusten man kommer. 

Skillnaden speglar markens bördighet. 

Den formellt skyddade skogsmarken finns 

inom nationalparker, naturreservat, biotopskydd 

och naturvårdsavtal. Deras sammanlagda 

areal uppgår till 844 000 hektar, varav 

nära hälften finns i den fjällnära skogen. Årlig 

bruttotillväxt på skogsmark är omkring 117 

miljoner m 3 sk. 

Efter slutavverkning ska återväxten vara godkänd 

enligt skogsvårdlagen (SVL, 1979:429). 

Under de senaste åren har andelen godkända 

föryngringar legat runt 80–90 procent vid 

skogsodling och 65–80 procent vid naturlig föryngring. 

Vid avverkning ska även miljöhänsyn 

tas enligt SVL. 

På 74 procent av den föryngringsavverkade 

arealen har plantering använts som föryngringsmetod, 

medan naturlig föryngring använts 

på 20 procent. Under 2011 levererades 384 

miljoner skogsplantor för användning inom 

Sverige. Plantering skedde på 176 000 hektar. 

Under 2011 var antalet timmar för olika skogsvårdsåtgärder, 

till exempel röjning och markberedning, 

omkring 27 miljoner. Under 2010 var 

kostnaderna för investeringar och underhåll 

knappt 4 miljarder kronor i det svenska skogsbruket. 

Virke transporteras främst med lastbil 

Skogs- och skogsindustriprodukter utgör drygt 

25 procent av alla landtransporter. Under 2010 

transporterades 43 miljoner ton rundvirke med 

lastbil och 7 miljoner ton på järnväg. För fartygstrafik 

var motsvarande siffra (inrikes samt 

export) 1 miljon ton. 

Utfört transportarbete vid rundvirkestransporter 

1965–2010, miljoner tonkm 


Skogsavverkningen ökar 

År 2011 var bruttoavverkningen nära 89 miljoner 

m 3 sk. Avverkningen har, med årliga variationer, 

ökat stadigt sedan början av 1950-talet då 

den låg på mellan 50–60 miljoner m 3 sk årligen. 

Transportarbetet vid transport av rundvirke var 

3 919 miljoner tonkm med lastbil och 1 850 

miljoner tonkm på järnväg. År 1991 upphörde 

flottning av rundvirke. 

Källa: Skogsstyrelsen Skogsstatistisk årsbok 2012 

(www.skogsstyrelsen.se/statistik). 




5.3 Saltsjöfisket 

Salt water fishing 

Mellan åren 2010 och 2011 minskade fångsten med cirka 30 000 ton, vilket 

är en minskning med 15 procent. De fiskar som ökade mest i värde var 

skarpsill och makrill 

Under år 2011 fångades 180 000 ton (levande 

vikt) saltsjöfiskar. Det är en minskning med 15 

procent jämfört med 2010. I landat skick, alltså 

efter det att fisken blivit rensad och förts iland, 

vägde den sammanlagda fångsten 169 000 ton. 

Värdet av den ilandförda fisken år 2011 räknades 

till 998 miljoner kronor, vilket är en 

ökning med 5 procent jämfört med år 2010. En 

förklaring till detta är att värdet av framför allt 

skarpsill och makrill har ökat. 

Under 2011 fångades cirka 93 000 ton foderfisk, 

vilket motsvarar 55 procent av den totala 

fångsten. Foderfisk är fisk som inte används till 

människoföda. 

Foderfiskens andel av den totala fångsten i 

landad vikt 1981–2011 

Året dessförinnan togs 132 000 ton foderfisk 

iland, vilket motsvarade 67 procent av den totala 

fångsten. 

Värdet av foderfisken var år 2011 205 miljoner 

kronor, vilket motsvarar 21 procent av det 

totala fångstvärdet. 

Fångster som direktlandat i utlandet (främst 

Danmark) utgjorde 65 procent av den totala 

svenska ilandförda fångsten år 2011. Värdet av 

dessa fångster var 39 procent av det totala 

fångstvärdet. Vidare kan nämnas att denna utrikes 

landade fångst till allra största delen (76 procent) 

bestod av foderfisk. 

Diagrammet nedan belyser utvecklingen av 

det omdebatterade torskfisket. 

Torskfångst 1950–2011 

Källa: Havs- och vattenmyndigheten Saltsjöfiskets fångster under 2011, JO 55 SM 1101 (www.havochvatten.se eller 

www.scb.se/JO1101). 



5.4 

Antal kor 

Kor, svin och får i juni 1960–2011 

Cows, pigs and sheep 

Antalet nötkreatur har sedan 1960 minskat 

med 670 000 djur. Det innebär att stammen 

på den tiden halverats – från 1,2 miljoner till 

0,5 miljoner djur. Minskningen skedde 

främst under 1960-talet. 

Antalet mjölkkor har sedan 1973 fram till 

2011 minskat med över 350 000 djur – från 

697 000 till 346 000 djur. Antalet kor för 

köttproduktion har under motsvarande 

period blivit 3 gånger fler efter en ökning 

från 59 000 till 196 000 djur. 

Antal svin 

Antalet svin är nu (år 2011) det lägsta 

under tiden från 1960 och framåt. Men 

under åren har stora variationer kunnat 

iakttas. Sålunda ökade svinstammen varje 

år från 1963 till 1981. Under perioden 

1977–1985 var svinstammen på en jämn 

nivå och alltid över 2,5 miljoner djur. Efter 

två års minskning av svinstammen (1986 

och 1987) kom stammen återigen att ligga 

på en jämn nivå på 2,2 miljoner djur ända 

fram till nästa nedgångsperiod som började 

1998 och som fortsatt fram till och med 

2011. 

Antal får 

Det finns nu (år 2011) drygt 4 gånger fler 

får än vad som fanns år 1960; nu 623 000 

får, då 140 000. Antalet får ökade årligen 

fram till mitten av 1980-talet, varefter stammen 

minskade under resten av 1980-talet. 

Början av 1990-talet innebar en snabb 

återhämtning. Antalet får har aldrig varit 

större än nu under tiden från 1960 och 

framåt. 

Källa: SCB Statistisk årsbok (äldre årgångar); 

Jordbruksverket (www.jordbruksverket.se) 

och SCB (www.scb.se/JO1901): 

Jordbruksstatistisk årsbok 2012. 



5.5 

Fällda älgar 1925–2011 

Annual number of moose killed 


Under 1980-talet fälldes totalt 1,4 miljoner 

älgar. Flest älgar fälldes under år 1982, 

175 000 djur. 

Källa: SCB Miljöstatistik, Rapport nr 4, 1984, 

Jaktstatistik m.m. åren 1827–1973; Skogsstyrelsen, 

statistik hämtad från; Naturvårdsverket 

(www.naturvardsverket.se); Svenska 

Jägareförbundet (www.jagareforbundet.se). 

5.6 

Saltsjöfisket, fångst, landad vikt 1925–2011 

Yield of salt water fishing, landed weight 

År 1925 uppgick saltsjöfiskets fångst till 

72 000 ton hel färskvikt. Med få undantag 

ökade fångsten år från år och kom vid 

mitten av 1960-talet att uppgå till 375 000 

ton, dvs. 5 gånger större än 1925 års 

fångst. Andra halvan av 1960-talet och en 

stor del av 1970-talet präglas av minskande 

fångster. Sålunda var 1977 års fångst bara 

hälften så stor som fångsterna vid mitten av 

1960-talet. Den allra största fångsten 

landades år 1998 – över 400 000 ton. 

Källa: SCB Fiske 1914–1969; Fiskestatistisk 

årsbok 1971–1982; Statistiska meddelanden 

serie J 55, JO 55 och JO 50 

(www.scb.se/JO1101) eller 

(www.havochvatten.se). 

5.7 

Saltsjöfisket, yrkesfiskare 1925–2011 

Salt water fishing, number of professional fishermen 

Det fanns 10 gånger så många yrkesfiskare 

1945 som 2009. 1945 fanns det 

16 000 yrkesfiskare i saltsjöfisket mot 

1 487 år 2011. 

Källa: SCB Statistisk årsbok (äldre årgångar); 

Havs- och vattenmyndigheten 

(www.havochvatten.se). 



Skogsmarksareal efter ägarklass, 2011 

5.8 Forest land area by ownership class 

Den produktiva skogsmarksarealen på ca 

23 miljoner hektar fördelar sig så att hälften 

ägs av enskilda skogsägare. En fjärdedel 

ägs av privata bolag medan den övriga 

fjärdedelen till stor del ägs av allmänna 

ägare som staten och statsägda bolag. 

Källa: Skogsstyrelsen Skogsstatistisk årsbok 

(www.skogsstyrelsen.se/statistik); 

Riksskogstaxeringen. 

Årlig bruttoavverkning 1955–2011 

5.9 Annual gross felling 

Under perioden 1955–1971 ökade bruttoavverkningen 

årligen med få undantag. 

Därefter följde en nedgångsperiod som 

bröts 1978. Avverkningen har därefter haft 

en jämn årlig ökning fram t.o.m. 2004. År 

2005 ökade den mycket kraftigt p.g.a. 

stormen Gudrun. 


2012 (www.skogsstyrelsen.se/statistik); 

Riksskogstaxeringen, SLU. 

5.10 

Export och import av skogsindustriprodukter 2011 efter produkt, 

miljarder kronor 

Exports and imports of forest industry products by product, SEK 

billions 

Exportvärdet av skogs- och skogsindustriprodukter 

uppgår till drygt 127 miljarder kr 

medan importvärdet uppgår till ca 31 miljarder 

kr. Värdet av nettoexporten uppgår 

således till knappt 100 miljarder kr och är 

därmed en av de näringar som bidrar mest 

till Sveriges totala nettoexport. 


2012 (www.skogsstyrelsen.se/statistik). 



5.11 

Jordbruksföretag efter företagens storlek 

Holdings, by size 


Län 

County 

Storleksgrupp, hektar åker 

Size of holdings, hectares of arable land 

0–2,0 2,1–5,0 5,1–10,0 10,1–20,0 20,1–30,0 30,1–50,0 50,1–100,0 100,1– 

Summa 

företag 

All 

holdings 

Stockholms 151 227 356 402 223 216 232 212 2 019 

Uppsala 142 262 375 515 334 424 538 476 3 066 

Södermanlands 111 213 327 408 191 266 323 378 2 217 


Jönköpings 213 754 820 706 323 391 387 131 3 725 

Kronobergs 180 637 578 466 220 214 175 63 2 533 

Kalmar 330 477 568 577 293 378 458 309 3 390 

Gotlands 91 142 165 184 146 246 343 257 1 574 

Blekinge 171 285 294 277 131 143 122 42 1 465 

Skåne 711 1 383 1 545 1 596 822 1 021 1 112 1 147 9 337 

Hallands 222 563 675 721 370 362 379 232 3 524 

Västra Götalands 500 2 227 3 015 2 894 1 396 1 446 1 429 1 081 13 988 

Värmlands 82 780 963 666 276 333 298 255 3 653 

Örebro 109 355 482 411 253 267 297 282 2 456 

Västmanlands 57 130 220 288 202 245 310 285 1 737 

Dalarnas 95 417 474 436 246 231 224 115 2 238 

Gävleborgs 79 448 551 554 249 271 241 133 2 526 


Jämtlands 63 483 420 278 123 124 143 94 1 728 

Västerbottens 46 545 687 505 197 202 246 174 2 602 

Norrbottens 92 305 331 239 118 100 137 75 1 397 


2010 3 785 11 601 13 943 13 008 6 603 7 490 8 205 6 456 71 091 

2007 874 14 038 13 701 13 493 7 122 8 259 8 957 6 165 72 609 

2005 945 14 486 14 117 14 147 7 583 8 862 9 569 6 099 75 808 

2003 . . 9 293 11 315 13 159 7 603 9 259 10 112 6 039 66 780 

2000 . . 11 784 14 110 15 453 8 717 10 624 10 652 5 458 76 798 

1999 . . 11 344 15 229 16 656 9 295 11 445 10 969 5 181 80 119 

1998 . . 13 563 16 442 17 451 9 827 11 845 11 188 4 991 85 307 

1997 . . 14 273 17 179 18 066 10 127 12 249 11 268 4 864 88 026 

1996 . . 14 730 17 816 18 701 10 607 12 587 11 350 4 697 90 488 

1995 . . 12 828 16 710 18 458 10 633 12 834 11 339 4 503 87 305 

1994 . . 13 670 17 802 19 128 10 803 13 128 11 230 4 341 90 102 

1993 . . 13 909 18 196 19 487 11 139 13 329 11 190 4 235 91 485 

1992 . . 13 980 18 135 19 632 11 372 13 543 11 074 4 047 91 850 

1991 . . 14 280 18 536 20 074 11 712 13 789 11 116 4 047 93 554 


Källa: Livsmedelsekonomiska samarbetsnämnden (1994–1997); Jordbruksverket (1998–2010) och SCB: Jordbruksstatistisk 

årsbok (www.jordbruksverket.se eller www.scb.se/JO1901); Statistiska meddelanden serie J 30 (–1997), J 34 (1998) och 

JO 34 (www.jordbruksverket.se eller www.scb.se/JO1901, 1999–); Statistikdatabasen: Jord- och skogsbruk, fiske. 



5.12 

Jordbruksföretag efter driftsinriktning i jordbruket 

Holdings by type of farming 

Län 

County 

Driftsinriktning 

Type of farming 

Summa företag 

All holdings 

Växtodling 

Crop husbandry 

Husdjursskötsel 

Animal husbandry 

Blandat jordbruk 

Mixed holdings 

Småbruk 

Smallsized holdings 

Stockholms 801 340 218 660 2 019 

Uppsala 1 378 559 318 811 3 066 

Södermanlands 864 488 252 613 2 217 


Jönköpings 376 2 026 101 1 222 3 725 

Kronobergs 270 1 190 82 991 2 533 

Kalmar 594 1 527 237 1 032 3 390 

Gotlands 459 613 228 274 1 574 

Blekinge 312 604 90 459 1 465 

Skåne 3 659 2 376 728 2 574 9 337 

Hallands 945 1 140 286 1 153 3 524 

Västra Götalands 3 917 3 726 940 5 405 13 988 

Värmlands 822 754 255 1 822 3 653 

Örebro 865 480 212 899 2 456 

Västmanlands 886 226 142 483 1 737 

Dalarnas 587 627 152 872 2 238 

Gävleborgs 663 744 160 959 2 526 

Västernorrlands 412 618 96 1 149 2 275 

Jämtlands 268 563 49 848 1 728 

Västerbottens 627 605 102 1 268 2 602 

Norrbottens 369 310 58 660 1 397 


2010 20 310 20 687 5 048 25 046 71 091 

2007 19 849 22 601 5 378 24 781 72 609 

2005 20 843 24 322 5 715 24 928 75 808 

2003 20 403 26 001 6 254 15 230 67 888 

2000 21 377 29 710 7 085 18 938 77 110 

1999 14 261 30 502 5 193 30 479 80 435 

1998 14 937 32 328 5 956 32 378 85 599 

1997 14 070 34 018 6 095 34 206 88 389 

1996 13 922 35 424 6 581 34 927 90 854 

1995 12 887 36 607 6 819 31 369 87 682 

1994 12 662 38 166 7 041 32 594 90 463 

1993 12 977 38 818 7 318 32 736 91 849 

1992 12 865 39 696 7 145 32 528 92 234 

1991 13 628 39 656 7 435 33 219 93 938 


Källa: Livsmedelsekonomiska samarbetsnämnden (1994–1997); Jordbruksverket (1998–2010) och SCB: Jordbruksstatistisk 

årsbok (www.jordbruksverket.se eller www.scb.se/JO1901); Statistiska meddelanden serie J 30 (–1997), J 35 (1998) och 

JO 35 (www.sjv.se eller www.scb.se/JO1901, 1999–). 



5.13 

Åkermarkens användning, hektar 

Use of arable land, in hectares 


Gröda Crop 2006 1 2007 1 2008 1 2009 1 2010 1 2011 1 

Spannmål Grain 978 419 990 086 1 087 722 1 048 582 962 758 992 763 

Vete Wheat 360 937 361 549 361 547 375 135 399 989 416 776 

Höstvete Winter wheat 317 603 323 182 311 632 326 838 331 805 349 793 

Vårvete Spring wheat 43 334 38 367 49 915 48 297 68 184 66 986 

Råg Rye 23 454 24 716 27 581 36 633 24 228 24 094 

Korn Barley 315 134 326 681 405 763 370 156 318 775 327 829 

Höstkorn Winter barley 5 909 8 274 10 396 18 278 17 928 14 370 

Vårkorn Spring barley 309 225 318 407 395 367 351 878 300 847 313 459 

Havre Oats 206 057 207 909 227 588 196 038 164 386 181 170 

Rågvete och blandsäd 

Triticale and mixed grain 72 836 69 231 65 242 70 621 55 381 42 891 

Rågvete Triticale 55 406 53 914 49 287 53 571 36 231 24 215 

Blandsäd Mixed grain 17 430 15 317 15 955 17 050 19 150 18 676 

Baljväxter Leguminous plants 35 683 28 557 25 255 34 017 46 110 41 690 

Potatis Potatoes 28 181 28 362 26 883 26 958 27 203 27 662 

Matpotatis Table potatoes 20 215 20 330 19 590 19 706 19 842 20 046 

Potatis för stärkelse 

Potatoes for processing 7 966 8 032 7 293 7 252 7 361 7 616 

Sockerbetor Sugar beets 44 184 40 682 36 778 39 782 37 950 39 638 

Frövall Seed ley 15 151 14 276 14 260 13 969 14 818 14 743 

Vall och grönfoder 

Ley, green forage and pasture 1 097 563 1 127 559 1 158 912 1 175 250 1 194 711 1 195 257 

Slåttervall och betesvall 2 

Ley and pasture 1 055 099 1 081 077 1 114 293 1 120 808 1 137 642 1 139 695 

Grönfoder 3 Green forage 42 464 46 482 44 619 54 442 57 069 55 562 

Oljeväxter Oil crops 98 958 92 176 93 040 109 470 129 378 109 630 

Höstraps Winter rape 47 638 50 341 61 860 67 841 71 836 56 600 

Vårraps Spring rape 35 148 33 044 24 359 29 245 35 695 36 112 

Höstrybs Winter turnip rape 1 138 1 117 834 282 496 395 

Vårrybs Spring turnip rape 6 270 3 341 2 453 2 150 2 207 1 781 

Oljelin Oil flax 8 764 4 333 3 534 9 954 19 144 14 743 

Övriga växtslag Other crops 31 941 35 146 34 523 34 655 33 194 33 488 

Energiskog Energy forest 13 649 14 299 14 201 13 731 13 126 12 922 

Trädgårdsväxter Horticultural plants 12 277 14 913 14 727 15 554 14 687 15 597 

Andra växtslag Other crops 6 015 5 934 5 595 5 370 5 381 4 969 

Träda Fallow 306 867 280 591 146 527 153 312 176 801 154 181 

Ospecificerad åkermark 4 

Unspecified arable land 31 670 8 239 7 583 7 355 10 535 9 833 

Summa åker 5 Total arable land 2 671 201 2 647 700 2 631 482 2 643 350 2 633 457 2 618 885 

1) År 2004 ingår endast företag med minst 2,0 hektar åkermark i redovisningen. Vilka företag som ingår fr.o.m. 2005 framgår av Tabellanmärkningar, 

tab. 5.11-5.13 och 5.18. 

2) Avser slåttervall som utnyttjades resp. år. 

3) Inkl. majs. 

4) Arealer som ej kunnat fördelas på gröda inklusive ej utnyttjad slåtter- och betesvall. 

5) Inkl. annan obrukad åker. 


Källa: Jordbruksverket (www.jordbruksverket.se) och SCB (www.scb.se/JO1901); Jordbruksstatistisk årsbok; Statistiska 

meddelanden serie JO 10; Statistikdatabasen: Jord- och skogsbruk, fiske. 



5.14 

Totalskörd i ton 

Yield in metric tonnes 

Skörd Yield 2006 2007 2008 2009 2010 2011 

Höstvete Winter wheat 1 795 200 2 087 800 2 004 600 2 060 100 1 873 100 1 965 800 

Vårvete Spring wheat 172 200 167 900 197 600 217 800 269 900 260 900 

Råg Rye 115 400 137 600 168 800 218 400 117 600 126 500 

Höstkorn Winter barley 26 900 44 000 58 400 101 100 81 200 65 200 

Vårkorn Spring barley 1 083 700 1 395 000 1 613 200 1 579 800 1 151 100 1 343 900 

Havre Oats 624 400 889 800 820 000 744 200 559 300 692 000 

Rågvete Triticale 255 900 276 100 274 100 252 700 158 700 107 200 

Blandsäd Mixed grain 54 700 59 400 58 300 67 800 68 600 68 900 

Ärter Peas 50 800 38 000 29 100 48 900 54 000 42 800 

Åkerbönor Field beans 13 000 11 300 13 700 26 100 31 100 53 000 

Slåttervall 1 Ley 2 425 000 2 720 800 2 326 100 2 946 300 3 082 800 2 805 700 

Matpotatis 2 Table potatoes 525 300 534 700 558 200 568 500 542 900 584 000 

Potatis för stärkelse 

Potatoes for processing 252 500 254 300 295 000 289 400 273 400 298 000 

Sockerbetor 3 Sugar beets 2 189 000 2 137 700 1 974 900 2 405 800 1 976 200 2 493 200 

Höstraps 4 Winter rape 151 700 153 100 206 300 240 300 222 100 173 500 

Vårraps 4 Spring rape 59 700 63 000 48 200 54 900 54 100 74 000 

Höstrybs 4 Winter turnip rape 1 700 1 900 1 400 . . 900 . . 

Vårrybs 4 Spring turnip rape 7 300 4 400 3 500 2 800 2 500 2 300 

Oljelin 4 Oil flax 11 900 6 700 5 400 18 900 23 600 23 000 

1) Total inbärgad 1:a skörd. 

2) Exkl. odlingar mindre än 0,5 hektar. 

3) Uppgifterna avser avräknad betmängd. 

4) Uppgifterna avser 9,0 procents vattenhalt. 


Källa: Jordbruksverket (www.jordbruksverket.se) och SCB (www.scb.se/JO1901): Jordbruksstatistisk årsbok; Statistiska 


5.15 

Ekologisk odling, totalskörd i ton 

Organic farming, total production in metric tonnes 

Skörd Yield 2006 2007 2008 2009 2010 2011 

Höstvete 1 Winter wheat 40 400 43 100 47 200 45 100 40 600 48 200 

Vårvete 1 Spring wheat 17 200 22 200 25 200 26 200 28 500 33 600 

Höstråg 1 Winter rye 7 300 5 700 7 800 8 800 4 300 4 600 

Höstkorn 1 Winter barley . . . . . . . . . . . . 

Vårkorn 1 Spring barley 31 500 37 400 41 300 41 500 36 000 35 700 

Havre 1 Oats 52 600 73 100 71 900 73 600 50 400 63 500 

Rågvete 1 Triticale 12 600 15 200 15 000 13 600 8 200 8 000 

Blandsäd 1 Mixed grain 13 300 23 100 17 000 22 900 24 000 26 500 

Ärter 2 Peas 8 400 5 100 4 800 5 100 5 000 4 500 

Åkerbönor 2 Field beans 7 300 7 300 9 600 14 600 13 100 23 000 

Höstraps 3 Winter rape 4 500 3 400 3 100 2 000 2 900 2 200 

Vårraps 3 Spring rape . . . . . . . . . . . . 

Höstrybs 3 Winter turnip rape 300 400 . . . . 300 . . 

Vårrybs 3 Spring turnip rape 300 300 . . . . . . . . 

Oljelin 3 Oil flax . . . . . . . . . . . . 

Matpotatis 4 Table potatoes 11 500 10 500 14 300 11 200 11 700 12 700 

1) Avser skörd med 14,0 % vattenhalt. 



4) Avser skörd efter reducering för små, rötskadade eller grönfärgade knölar. 


Källa: Jordbruksverket (www.jordbruksverket.se) och SCB (www.scb.se/JO1901): Jordbruksstatistisk årsbok, Statistiska 

meddelanden serie JO 16 (www.scb.se/JO0608). 



5.16 

Hektarskörd av spannmål och potatis, kg per hektar 

Yield of cereals and potatoes, kg per hectare 


Län 

County 

Odling om mer än 2,0 hektar åkermark 

Holdings larger than 2,0 hectares of arable land 

Höstvete 1 

Winter 

wheat 

Vårvete 1 

Spring 

wheat 

Råg 1 

Rye 

Höstkorn 1 

Winter 

barley 

Vårkorn 1 

Spring 

barley 

Havre 1 

Oats 

Rågvete 1 

Triticale 

Matpotatis 2 

Table 

potatoes 

Potatis för 

stärkelse 

Potatoes for 

processing 

Stockholms 3 870 3 430 . . . . 3 460 3 100 . . . . – 

Uppsala 3 900 3 210 3 280 . . 3 630 3 210 . . . . – 

Södermanlands 4 700 3 950 . . . . 4 110 4 190 3 830 . . . . 

Östergötlands 5 560 4 060 5 840 4 980 4 930 3 890 4 580 36 190 . . 

Jönköpings . . . . . . . . 3 420 3 750 . . . . . . 

Kronobergs . . 4 250 . . . . 3 290 3 880 . . . . . . 

Kalmar 4 840 4 510 . . 3 560 3 590 3 070 4 170 . . 40 940 

Gotlands 3 990 4 450 3 280 2 920 3 640 3 520 3 770 27 610 . . 

Blekinge 5 860 5 690 . . . . 4 500 . . . . . . 37 800 

Skåne 7 470 5 370 6 340 5 600 5 710 5 010 5 200 30 720 39 870 

Hallands 5 710 3 390 . . . . 4 480 3 920 4 910 32 710 . . 

Västra Götalands 5 220 3 610 4 100 4 690 4 460 4 120 4 430 27 990 . . 

Värmlands 3 910 3 990 . . . . 3 210 3 010 . . 25 920 – 

Örebro 4 490 4 850 . . . . 4 570 4 790 . . 31 840 . . 

Västmanlands 4 500 3 520 . . . . 4 180 4 130 . . . . – 

Dalarnas 4 990 3 290 . . . . 3 540 3 420 . . 28 440 . . 

Gävleborgs . . 3 690 . . – 2 530 2 770 . . 16 790 . . 

Västernorrlands . . . . . . – 1 860 . . . . 18 330 . . 

Jämtlands . . . . . . – 2 800 . . . . . . – 

Västerbottens – . . . . – 2 730 . . . . 18 700 . . 

Norrbottens – . . – – 1 070 . . – 13 120 . . 


2011 5 630 3 980 5 290 4 600 4 350 3 940 4 460 29 130 39 130 

2010 5 660 4 070 4 870 4 640 3 930 3 530 4 420 27 360 37 140 

2009 6 310 4 570 5 960 5 570 4 600 4 000 4 750 28 850 39 900 

2008 6 440 4 030 6 140 5 640 4 150 3 680 5 600 28 490 40 440 

2007 6 460 4 470 5 580 5 320 4 460 4 370 5 160 26 300 31 660 

2006 5 660 4 030 4 990 4 750 3 600 3 170 4 670 25 990 31 690 

2005 6 630 4 910 5 270 5 800 4 260 3 870 5 420 28 200 38 770 

2004 6 180 4 740 5 510 5 610 4 300 4 120 5 200 27 610 39 720 

2003 5 560 4 900 4 860 4 550 4 190 3 960 4 580 25 580 34 380 

2002 6 390 4 900 5 270 5 330 4 290 4 050 5 480 26 470 35 050 

2001 5 970 4 600 5 210 5 210 4 090 3 510 4 360 26 160 35 820 

2000 6 030 5 040 5 370 5 030 3 920 3 910 4 550 26 720 38 700 

1999 6 250 5 000 4 730 4 870 3 780 3 410 4 670 28 820 37 620 

1998 5 670 4 760 4 590 5 300 3 690 3 610 4 550 34 720 47 440 

1997 6 140 5 290 4 750 4 910 4 340 4 070 4 860 35 640 37 420 


2) Avser skörd efter reducering för små, rötskadade eller grönfärgade knölar. 


Källa: Livsmedelsekonomiska samarbetsnämnden (–1997), Jordbruksverket (www.jordbruksverket.se,1998–) och SCB 

(www.scb.se/JO0601): Statistiska meddelanden serie J 12 (–1997), J 16 (1998) och JO 16 (1999–), Statistikdatabasen: 

Jord- och skogsbruk, fiske. 



5.17 

Ekologisk odling, hektarskörd av spannmål, potatis och ärter, 

kg per hektar 

Organic farming, yield of cereals, potatoes and peas, kg per hectare 

Produktionsområde 

Production 

areas 

Höstvete 1 

Winter 

wheat 

Vårvete 1 

Spring 

wheat 

Höstråg 1 

Rye 

Rågvete 1 

Triticale 

Odling om mer än 2,0 hektar åkermark 

Holdings larger than 2,0 hectares of arable land 

Höstkorn 1 

Winter 

barley 

Vårkorn 1 

Spring 

barley 

Havre 1 

Oats 

Blandsäd 1 

Mixed 

grain 

Matpotatis 

2 

Table 

potatoes 

Ärter 3 

Peas 

Åkerbönor 

3 

Field 

beans 

2007 3 360 2 940 3 020 3 520 . . 2 610 2 690 2 700 13 280 1 690 1 990 

2008 3 700 2 620 3 050 3 790 . . 2 660 2 350 2 480 15 970 1 920 2 210 

2009 3 130 2 880 2 750 2 740 . . 2 690 2 450 2 740 12 140 1 960 3 140 

2010 2 940 2 490 2 120 2 690 . . 2 210 2 130 2 350 13 580 1 810 2 060 

2011 3 160 2 640 2 100 3 010 . . 2 350 2 480 2 480 13 470 1 880 3 020 

1) Avser skörd med 14,0 % vattenhalt. 2) Avser skörd efter reducering för små, rötskadade eller grönfärgade knölar. 3) Avser skörd 

med 15,0 % vattenhalt. 




5.18 

Jordbruksföretag med nötkreatur, svin, får och höns 

Holdings with cattle, pigs, sheep and fowl 

Företag Holdings 2006 2007 2008 2009 2010 2011 

Med nötkreatur With cattle 25 054 23 878 22 844 21 733 21 586 20 503 

Kor Cows 

Mjölkkor Dairy cows 8 027 7 096 6 474 6 020 5 619 5 260 

Kor för uppfödning av kalvar Suckler cows 12 447 12 494 12 345 11 922 12 190 11 809 

Kvigor, tjurar och stutar Heifers, bulls and steers 23 700 22 501 21 536 20 330 20 295 19 107 

Kalvar under 1 år Calves younger than 1 year 21 752 20 780 19 911 18 965 18 494 17 721 

Med svin With pigs 2 414 2 277 2 380 2 027 1 695 1 515 

Galtar Boars 1 187 1 049 995 885 723 666 

Suggor Sows 1 606 1 433 1 350 1 122 1 031 932 

Slaktsvin 20 kg och över Fattening pigs 20 kg – 2 025 1 937 1 999 1 773 1 410 1 297 

Smågrisar under 20 kg Fattening pigs –20 kg 1 476 1 312 1 182 989 913 889 

Med får (exkl. lamm) With sheep 9 141 7 984 8 169 8 169 8 628 9 387 

Med höns (exkl. kycklingar) With fowl 4 877 4 245 4 643 3 306 3 703 3 827 



meddelanden serie JO 20. 

5.19 Husdjur 

Livestock 

Husdjur Livestock 2006 2007 2008 2009 2010 2011 

Nötkreatur All cattle 1 590 409 1 559 725 1 558 381 1 538 281 1 536 658 1 511 846 

Kor Cows 

För mjölkproduktion Dairy cows 387 530 369 646 357 194 356 776 348 095 346 495 

För kalvuppfödning Suckler cows 177 522 185 717 196 254 191 505 197 053 195 653 

Kvigor, tjurar och stutar 1 år och däröver 

Heifers, bulls and steers 1 year of age and older 529 847 515 737 512 744 501 930 512 566 494 903 

Kalvar under 1 år 

Calves younger than 1 year of age 495 510 488 625 492 189 488 070 478 944 474 795 

Får och lamm Sheep and lambs 505 466 508 921 524 780 540 487 564 922 622 711 

Svin All pigs 1 680 535 1 676 327 1 609 289 1 528 740 1 519 874 1 482 592 

Galtar och suggor Boars and sows 186 944 181 444 169 832 160 265 155 962 152 828 

Galtar Boars 2 623 2 491 2 438 2 414 2 327 1 873 

Suggor Sows 184 321 178 953 167 394 157 851 153 635 150 955 

Övriga svin Fattening pigs and piglets 1 493 591 1 494 883 1 439 457 1 368 474 1 363 912 1 329 763 

Slaktsvin 20 kg– Fattening pigs, 20 kg– 1 001 947 1 015 365 974 112 942 521 936 910 900 897 

Smågrisar –19,9 kg Piglets, –19,9 kg 491 644 479 518 465 345 425 953 427 002 428 866 

Höns och kycklingar av värpras Poultry 6 170 320 7 080 407 7 194 759 7 158 602 7 708 228 8 204 000 






5.20 

Renar vid samebyar 

Reindeer in Sami grazing communities 


År 

Year 

Summa 

Total 

Län 

County 

Jämtland Västerbotten Norrbotten 

1985 275 000 42 200 50 600 182 200 

1995 253 300 46 415 57 317 149 568 

1999 220 107 43 698 51 752 124 657 

2000 221 164 44 809 54 231 122 124 

2001 219 504 44 450 53 687 121 367 

2002 228 535 45 825 53 981 128 729 

2003 238 819 44 769 54 980 139 070 

2004 250 525 43 664 55 527 151 334 

2005 261 404 42 470 56 728 162 206 

2006 254 893 44 777 54 721 155 395 

2007 249 191 42 961 52 903 153 327 

2008 257 053 44 780 55 256 157 017 

2009 249 781 43 146 51 878 154 757 

2010 249 835 42 984 50 601 156 250 

2011 251 816 42 751 43 385 165 680 

Genomsnittlig storlek på renstammen 

Average number of reindeer 

1920–1929 208 200 15 600 30 600 162 000 

1950–1959 225 000 25 800 28 500 170 700 

1980–1989 271 300 42 100 48 000 181 200 

1990–1999 250 000 44 000 54 000 152 000 

2000–2009 243 000 44 000 54 000 145 000 


Källa: Jordbruksverket (www.jordbruksverket.se), SCB (www.scb.se/JO1901) och Sametinget (www.sametinget.se): 

Jordbruksstatistisk årsbok. 

5.21 

Animalieproduktion, 1 000 ton 

Dairy and meat production, 1 000 tonnes 

Produkt Product 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 

Mjölkproduktion Production of milk 3 275 3 208 3 172 3 025 3 019 2 971 2 899 2 887 

Mejeriproduktion Dairy production 

Konsumtionsmjölk Drinking milk 1 009 992 954 926 915 908 914 877 

Syrad mjölk m.m. Acidified milk 263 265 267 266 272 264 263 263 

Grädde Cream 90 89 90 94 96 104 110 110 

Smör 1 Butter 52 45 42 38 39 45 39 38 

Ost Cheese 118 118 119 109 114 108 103 103 

Mjölkpulver 2 Milk powder 51 53 54 55 61 62 53 55 

Kött och fläsk Meat 442 415 406 404 406 407 407 399 

Storboskap Beef 138 131 133 129 125 135 134 133 

Kalvar Veal 5 4 4 4 4 5 4 4 

Får och lamm Mutton and lamb 4 4 4 5 5 5 5 5 

Hästar Horsemeat 1 1 1 1 1 1 1 1 

Svin Pork 294 275 264 265 271 261 263 256 

Ägg och kycklingkött 

Eggs and chicken meat 

Ägg 104 102 99 95 102 105 111 116 

Kycklingkött 91 96 101 105 107 105 112 112 

1) Inklusive smördel i annat matfett. 

2) Inklusive kärnmjölkspulver. 

Källa: Statens jordbruksverk (www.jordbruksverket.se) och SCB (www.scb.se/JO0701): Statistiska meddelanden serie JO 48. 



5.22 

Odling av trädgårdsväxter 

Horticulture 

År 

Year 

Yta, 1 000 m 2 

Area in 1000 sq. 

meters 

Växthus 

Greenhouses 

Antal företag 

Number of 

enterprises 

Friland 

Cultivation on open ground 

Areal, hektar 


Antal företag 

Totala antalet företag 

Total number of 

enterprises 

1981 3 545 1 854 11 898 3 961 4 907 

1984 3 370 1 696 13 463 4 388 5 296 

1987 3 345 1 609 13 456 4 106 5 028 

1990 3 282 1 460 12 144 3 452 4 326 

1993 3 357 1 524 12 921 3 300 4 214 

1996 3 394 1 414 13 412 2 869 3 729 

1999 3 273 1 264 12 233 2 346 3 199 

2002 3 373 1 143 12 081 2 044 3 004 

2005 3 013 971 12 557 1 853 2 584 

2008 2 657 784 11 977 1 666 2 213 

2011 2 678 698 12 623 1 443 1 908 



5.23 

Frilandsareal i hektar för olika trädgårdsväxter 

Cultivation on open ground of various horticultural plants, in hectares 

Län 

County 

Köksväxter 1 

Vegetables, 

lettuce, herbs 

etc. 

Fruktträd 

Fruit trees 

Bär 

Berries 

Varav jordgubbar 

Of which 

strawberries 

Plantskoleväxter 

Nursery plants 

På friland 

Outdoor 

cultivation 

I container 

In container 

Stockholms 31,9 5,4 14,7 8,4 – 1,0 

Uppsala 23,0 13,0 40,1 35,4 – – 

Södermanlands 18,4 3,0 32,8 23,7 11,6 2,5 

Östergötlands 280,2 11,0 125,3 120,5 38,1 1,2 

Jönköpings 32,9 71,3 56,5 31,4 4,3 1,5 

Kronobergs 9,8 20,2 6,1 3,5 1,3 0,1 

Kalmar 261,8 4,0 490,4 446,5 2,5 1,5 

Gotlands 867,1 17,3 30,3 20,7 1,5 0,0 

Blekinge 167,3 56,7 301,3 260,3 2,5 – 

Skåne 5 285,7 1 424,3 804,7 737,0 193,1 66,3 

Hallands 277,4 6,0 78,4 70,0 69,7 2,8 

Västra Götalands 323,2 41,1 228,0 180,4 37,5 8,3 

Värmlands 40,6 0,3 48,0 46,9 6,2 5,0 

Örebro 74,9 4,7 19,2 8,3 – 0,0 

Västmanlands 6,1 11,1 9,3 3,5 0,5 1,7 

Dalarnas 29,4 0,0 86,1 26,5 0,3 0,0 

Gävleborgs 17,0 – 27,8 27,3 3,0 0,1 

Västernorrlands 6,4 0,1 33,9 9,1 – 0,0 

Jämtlands 6,4 – 60,6 38,0 – – 

Västerbottens 12,5 0,5 35,6 19,8 1,1 0,0 

Norrbottens 25,4 – 139,3 13,4 1,5 0,1 


2011 7 797,6 1 690,1 2 668,4 2 130,3 374,5 92,2 

2008 7 052,9 1 788,6 2 665,0 1 997,1 419,0 50,9 

2005 7 046,8 1 870,8 3 190,7 2 400,9 392,9 55,3 

2002 6 766,7 1 861,9 2 908,8 2 209,1 434,6 80,1 

1999 6 149,6 2 011,4 3 358,3 2 707,3 615,8 39,9 

1996 6 572,0 2 232,0 3 733,4 2 950,1 760,7 36,8 

1993 6 257,0 2 334,0 3 439,0 2 565,0 740,0 46,0 

1990 5 791,0 2 391,0 3 140,0 2 237,0 706,0 40,0 

1987 6 235,0 3 115,0 3 239,0 2 253,0 737,0 37,0 

1984 6 412,0 3 108,0 2 990,0 1 952,0 793,0 45,0 

1981 5 398,0 3 039,0 2 562,0 1 830,0 751,0 29,0 

1) Arealen 2011 avser sådd/planterad areal, innan år 2011 har definitionen varit utnyttjad/odlad areal. 






5.24 


Antal djur som använts i försök enligt Europarådskonventionen 

(ETS 123) och EG:s direktiv (86/609/EEG) i Sverige 

Number of animals used in Sweden in experiments and other 

procedures that come under the European Convention (ETS 123) and 

the EC Directive (86/609/EEC) 

Djur Animals 2003 2004 2005 2006 2007 2008 

Fiskar Fish 220 878 167 492 183 049 199 093 215 711 211 459 

Fåglar Birds 28 211 5 665 7 838 16 542 13 722 4 069 

Getter och får Goats and sheep 198 212 279 416 388 215 

Groddjur Amphibians 536 714 5 496 906 1 610 1 316 

Halvapor Prosimians – – – – – – 

Hundar Dogs 734 799 1 166 2 078 1 969 2 204 

Hästar, åsnor och hybrider 

Horses, donkeys and crossbreeds 135 152 650 427 594 428 

Kaniner Rabbits 2 180 2 035 2 112 1 808 1 304 1 345 

Katter Cats 164 174 220 201 91 149 

Kräldjur Reptiles – 421 – – 30 170 

Marsvin Guinea pigs 2 748 2 199 2 014 1 152 1 475 1 778 

Människoapor Apes – – – – – – 

Möss Mice 184 999 185 782 213 727 228 885 214 670 216 272 

Nötkreatur Cattle 1 352 786 727 1 961 2 032 1 590 

Råttor Rats 72 216 75 824 83 321 75 000 64 867 55 048 

Svin Pigs 2 047 1 630 2 722 2 029 2 322 1 973 

Övriga apor Other simians 60 11 75 40 129 46 

Övriga däggdjur Other mammals 90 208 639 489 209 308 

Övriga gnagare Other rodents 1 344 1 573 1 436 1 454 3 344 2 965 

Övriga rovdjur Other carnivores 161 209 210 148 297 122 

Märkta fiskar Marked fishes 212 466 160 171 161 993 185 339 179 143 200 243 

Totalt Total 518 053 445 886 505 681 532 629 524 764 501 457 


Källa: Djurskyddsmyndigheten (2003–2005); Statens jordbruksverk (2006–, www.jordbruksverket.se). 

5.25 

Län 

County 

Under tillåten jakttid fällda älgar, länsvis 

Annual harvest of moose during open hunting season 

2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 Därav 

Of which 

Kor 

Cows 

Tjurar 

Bulls 

Stockholms 1 573 1 494 1 242 1 047 1 034 1 003 926 1 146 532 614 

Uppsala 1 869 1 655 1 556 1 824 1 822 1 665 1 585 1 951 916 1 035 

Södermanlands 1 861 1 678 1 323 1 080 1 103 1 165 1 155 1 360 677 683 

Östergötlands 2 908 2 328 2 142 2 103 2 519 2 564 2 908 3 414 1 682 1 732 

Jönköpings 2 624 2 237 2 445 2 353 2 881 3 416 3 537 3 716 1 830 1 886 

Kronobergs 1 609 1 237 1 636 1 904 2 386 2 977 3 046 3 226 1 620 1 606 

Kalmar 1 925 1 680 1 733 1 994 2 404 2 766 3 013 3 264 1 589 1 675 

Gotlands – – – – – – – – – – 

Blekinge 329 189 250 294 428 480 475 509 224 285 

Skåne 587 465 341 336 477 639 587 664 319 345 

Hallands 944 773 639 749 937 1 214 1 192 1 450 698 752 

Västra Götalands 6 419 5 644 5 073 4 718 5 119 5 576 5 760 6 860 3 222 3 638 

Värmlands 8 056 7 172 6 855 6 424 6 540 6 742 7 190 7 197 3 429 3 768 

Örebro 3 399 2 978 2 595 2 159 2 203 2 402 2 501 2 776 1 303 1 473 

Västmanlands 1 874 1 697 1 534 1 169 1 013 1 168 1 228 1 233 614 619 

Dalarnas 9 246 8 250 7 343 6 899 6 413 6 393 6 143 6 150 2 754 3 396 

Gävleborgs 5 903 5 486 4 977 4 552 4 633 4 652 4 822 5 091 2 391 2 700 

Västernorrlands 9 896 9 537 8 020 8 168 7 881 8 649 8 973 9 539 4 881 4 658 

Jämtlands 13 363 13 281 11 231 11 431 11 503 11 996 12 432 13 251 6 303 6 948 

Västerbottens 12 334 12 706 11 576 11 994 12 392 12 733 13 620 15 023 7 510 7 513 

Norrbottens 9 844 10 327 9 859 9 776 9 866 9 815 11 039 11 672 5 110 6 562 

Hela riket 

Sweden 96 563 90 814 82 370 80 974 83 554 88 015 92 132 99 492 47 604 51 888 

Källa: Naturvårdsverket (2004, www.naturvardsverket.se) och Svenska Jägareförbundet (2005–, www.jagareforbundet.se). 



5.26 

Landsdel 

Region 

Total produktiv skogsmarksareal och areal skyddad skogsmark 

enligt svenska definitioner 2011 

Total area of productive forestland and area of protected forest 

according to Swedish definitions 

All produktiv 

skogsmark 

Total productive 

forest land 

Produktiv skogsmark 

inom nationalparker, 

naturreservat 

National parks, nature 

reserves 

Totalt 

Total 

Skogsmark enligt nationell definition, 1 000 ha 

Forest land by national definition, 1 000 hectares 

Varav 

nedan 

fjällnära 

skog 

Of which 

submountaine 

forests 


inom 

biotopskydd 

Habitat protection 

areas 

Total 

Varav 

nedan 

fjällnära 

skog 


inom 

naturvårdsavtal 

Nature conservation 

agreements 

Total 

Varav 

nedan 

fjällnära 

skog 

Summa formellt 

skyddad produktiv 

skogsmark 

The sum total of 

protected productive 

forest land 

Total 

Varav 

nedan 

fjällnära 

skog 

Norra Norrland 7 126 450 113 4 4 5 4 458 121 

Södra Norrland 5 744 113 53 3 3 5 5 121 61 

Svealand 5 335 140 106 7 7 9 9 156 122 

Götaland 5 018 92 92 7 7 9 9 108 108 

Hela riket Sweden 23 223 795 364 21 21 28 27 844 413 

Källa: Skogsstyrelsen Skogsstatistisk årsbok (www.skogsstyrelsen.se); Riksskogstaxeringen, SLU; Naturvårdsverket. 

5.27 

Län och landsdel 

County and regions 

Produktiv skogsmarksareal efter län, landsdelar och ägare 

2006–2010, 1 000 hektar. Exkl. fridlyst produktiv skogsmark 

Forest area by county and ownership. Excl. protected productive forestland 

Privata aktiebolag 

Private sector 

corporations 

Ägarkategori 

Ownership category 

Enskilda 

Individual 

Övriga 1 

Others 1 

Samtliga 

Total 

Norrbottens 388 1 190 2 016 3 594 

Västerbottens 649 1 396 1 069 3 114 

Jämtlands 1 126 1 080 287 2 493 

Västernorrlands 881 701 92 1 674 

Gävleborgs 524 661 297 1 482 

Dalarnas 571 825 476 1 872 

Värmlands 437 820 65 1 322 

Örebro 98 266 222 586 

Västmanlands 58 166 87 311 

Uppsala 148 216 87 451 

Stockholms 40 190 63 293 

Södermanlands 52 225 66 343 

Östergötlands 114 399 109 622 

Västra Götalands 46 1 047 186 1 279 

Jönköpings 32 587 82 701 

Kronobergs 19 521 107 647 

Kalmar 30 556 128 714 

Gotlands 5 102 13 120 

Hallands 13 264 19 296 

Blekinge 7 146 17 170 

Skåne 28 298 62 388 

N Norrland 2 1 037 2 587 3 085 6 709 

S Norrland 3 2 531 2 442 676 5 649 

Svealand 1 404 2 709 1 067 5 180 

Götaland 295 3 920 723 4 938 

Hela riket Sweden 5 267 11 658 5 551 22 476 

1) Staten, Statsägda aktiebolag, Övriga allmänna ägare, Övriga privata ägare och Okänd ägare. State, State owned companies, 

Other public owners, Individual owners, Other private owners and Unknown owners. 2) Norrbottens och Västerbottens län. 

3) Jämtlands, Västernorrlands och Gävleborgs län. 


Källa: Riksskogstaxeringen, SLU. 



5.28 

Saltsjöfisket, avkastning, landad vikt 

Salt water fishing yields, landed weight 


Fiskslag m.m. 

Species of fish etc. 

Ton 

Tonnes 

2009 2010 2011 

1 000 kr 

SEK thousands 

Ton 1 000 kr Ton 1 000 kr 

Ål Eel 291 14 646 313 16 372 238 15 671 

Lax Salmon 145 6 239 150 6 793 177 8 605 

Öring Trout 8 334 8 332 2 68 

Övrig sötvattensfisk Other freshwater fish 98 2 331 89 2 504 65 1 626 

Rödspotta Plaice 292 6 087 269 5 092 266 4 389 

Sandskädda Dab 3 21 2 10 3 27 

Skrubbskädda Flounder 142 1 006 103 818 109 908 

Övrig flundrefisk Other flatfish 236 13 103 219 13 853 203 12 587 

Torsk Cod 11 282 155 347 10 377 152 972 11 547 169 616 

Långa Ling 42 957 36 835 36 980 

Kolja Haddock 273 5 081 193 3 585 313 4 839 

Gråsej Saithe 1 168 14 812 1 312 18 953 1 218 17 765 

Lyrtorsk Pollack 55 1 546 60 1 607 58 1 708 

Vitling Whiting 65 1 105 67 1 203 68 983 

Kummel Hake 67 1 637 63 1 565 76 1 662 

Övrig torskfisk Other gadiforms 4 82 5 142 3 134 

Sill och strömming 1 Herring/Baltic herring 37 527 160 933 35 625 145 354 34 765 177 663 

Skarpsill Sprat 16 517 33 998 12 705 28 428 20 307 51 877 

Makrill Mackerel 3 374 35 674 2 828 30 686 3 526 56 094 

Övrig saltvattensfisk Other marine fish 694 9 182 108 4 924 292 4 910 

Foderfisk 2 Industrial fish 121 254 170 374 136 133 261 146 92 917 204 715 

Lever och rom Liver and roe 169 10 620 142 14 097 129 12 412 

Krabba Crab 103 2 935 114 2 895 127 2 055 

Hummer Lobster 23 7 254 19 5 965 20 6 105 

Havskräfta Norway lobster 1 268 106 154 1 169 110 331 858 104 705 

Nordhavsräka Prawns 2 303 127 687 1 614 121 024 1 633 135 965 

Blötdjur Molluscs 3 200 11 366 4 195 

Summa Total 197 403 889 345 203 734 951 851 168 958 998 264 

1) Till konsumtion. 

2) Ej fördelad på fiskslag. 

Källa: Havs- och vattenmyndigheten (www.havochvatten.se) och SCB (www.scb.se/JO0101): Statistiska meddelanden 

serie JO 55. 

5.29 

Vattenbruk, produktion av matfisk, musslor och kräftor, 

hel färskvikt, ton 

Aquaculture production of food fish, mussels and crayfish, 

whole fresh weight, tonnes 

År 

Year 

Regnbåge 

Rainbow 

trout 

Lax, Öring 

Salmon, 

Salmon trout 

Ål 

Eels 

Röding 

Char 

Summa 

matfisk 

Total food fish 

Musslor 

Mussels 

Kräftor 

Crayfish 

1997 4 875 3 215 183 5 276 1 425 8 

1998 4 457 4 232 347 5 040 455 9 

1999 4 458 12 253 386 5 109 954 9 

2000 4 452 9 311 395 5 171 443 7 

2001 5 255 18 228 786 6 286 1 444 6 

2002 4 183 6 190 608 4 987 1 382 6 

2003 4 886 1 194 324 5 404 1 742 7 

2004 4 851 1 158 328 5 338 1 435 6 

2005 4 968 1 222 439 5 630 1 069 6 

2006 6 116 3 191 444 6 754 1 791 5 

2007 4 366 4 175 374 4 919 1 168 3 

2008 1 5 789 23 172 692 6 676 1 911 . . 

2009 2 6 413 . . . . . . 7 225 2 125 2 

2010 2 7 859 . . . . 1 307 9 260 1 382 1 

2011 10 745 7 90 1 128 11 970 1 470 1 

1) Kräftproduktion publicerades ej år 2008. 

2) För att inte röja uppgifter om enskilda odlare kan inte alla uppgifter redovisas. 

Källa: Jordbruksverket (www.jordbruksverket.se) och SCB (www.scb.se/JO1201): Statistiska meddelanden serie JO 60. 



5.30 

Saltsjöfisket, fiskare och båtar 

Sea fishing, fishermen and fishing craft 

Yrkesfiskare 

Professional 

fishermen 

Binäringsfiskare 

Occasional 

fishermen 

Summa 

fiskare 

Fishermen, 

total 

Därav 

trålfiskare 

Of which 

trawler 

fishermen 

Antal 

Number 

Båtar 

Fishing craft 

Därav 

Of which 

Båtar 

> 12 m 1 

Vessels 

> 12 mtrs 

Båtar Båtar 

< 12 m 2 < 8 m 3 

Västkusten West coast 757 . . 757 . . 605 129 266 210 

Sydkusten South coast 312 . . 312 . . 291 30 127 134 

Ostkusten East coast 418 . . 418 . . 469 33 184 252 

2011 1 487 1 487 1 365 192 577 596 

2010 1 457 1 457 1 353 211 574 568 

2009 1 500 . . 1 500 1 407 247 579 581 

2008 1 599 . . 1 599 . . 1 464 272 584 608 

2007 1 673 . . 1 673 . . 1 506 281 600 625 

2006 1 691 . . 1 691 . . 1 551 296 609 646 

2005 1 727 . . 1 727 . . 1 589 300 626 663 

2004 1 731 . . 1 731 . . 1 597 307 635 655 

2003 1 863 . . 1 863 . . 1 715 306 679 730 

2002 2 022 . . 2 022 . . 1 821 316 716 789 

2001 2 576 . . 2 576 . . 1 851 330 724 797 

2000 2 562 . . 2 562 . . 1 954 362 763 829 

1999 2 629 . . 2 629 . . 1 968 366 760 842 

1995 2 670 329 2 999 1 243 2 540 468 931 1 141 

1990 3 007 466 3 473 1 457 4 129 529 1 050 2 550 

1985 3 620 684 4 304 1 665 4 657 526 2 812 1 319 

1979 4 115 1 426 5 541 1 689 6 017 531 2 827 2 659 

1976 3 935 1 911 5 846 1 641 6 033 . . . . . . 

1973 4 646 1 857 6 503 2 059 6 865 . . . . . . 

1970 5 177 1 819 6 996 2 628 6 608 . . . . . . 

1) 1999 och framåt avser båtar 12 m eller längre. 

2) 1979 och 1985 avser båtar 6–12 m. 

3) 1979 och 1985 avser båtar < 6 m. 


Källa: SCB Fiskestatistisk årsbok 1970–1979; Fiskeriräkningen den 1 januari 1985, 1990 och 1995; Fiskeriverket (1999–, 

www.fiskeriverket.se). 


Näringsverksamhet 



Näringsverksamhet Statistisk årsbok 2013 

6 – Näringsverksamhet 


6.1 Näringsverksamhet ................................... 129 


6.2 Industrins investeringar 1997–2011, 

miljarder kronor i 2008 års priser .................. 131 

Investments in manufacturing, 2008 prices, 

SEK billions 

6.3 Industrins kapacitetsutnyttjande 

1:a kv. 1990 – 2:a kv. 2012, procent ............... 131 

Actual capacity utilisation in industry, 

percent 

6.4 Övernattningar på hotell, stugbyar 

och vandrarhem 1981–2011 efter 

gästernas hemland ......................................... 131 

Nights spent in hotels, holiday villages 

and youth hostels by the visitors' country 

of residence, millions 

6.5 Aktiebolag, ny- och avregistrerade 

under åren 1970–2011..................................... 132 

Joint stock companies, registered and 

deregistered during the year 

6.6 Bestående aktiebolag vid årets 

slut 1980–2011 ................................................. 132 

Joint stock companies, remaining 

registered at the end of the year 

6.7 Tingsrätter: beslutade företagskonkurser 

1983–2011 ...................................... 132 

District Courts: bankruptcies 

6.8 Industri, tillverkning av vissa varor 

enligt Kombinerade nomenklaturen 

(KN)................................................................... 133 

Manufacturing, production of some 

commodities divided according to the 

Combined Nomenclature (CN) 

6.9 Produktionens saluvärde efter 

näringsgren, miljoner kronor ......................... 135 

Market value (industrial production) by 

industry, SEK millions 

6.10 Företag efter näringsgren enligt 

SNI 2007 och juridisk form 2011 .................... 136 

Enterprises by economic activity according 

to SNI 2007 and legal form 

6.11 Anställda efter företagets näringsgren 

enligt SNI 2007 och juridisk form 

2011 ................................................................... 137 

Employees by economic activity of the 

enterprise according to SNI 2007 and 

legal form 

6.12 Arbetsställen efter län och 

storleksklass i november 2011....................... 138 

Establishments by county and by size 

6.13 Ekonomiska basfakta för företagen 

i näringslivet, totalt och efter bransch 

enligt SNI 2007, 2010, miljoner kronor ........... 139 

Basic data for market producers by industry 

(NACE Rev 2 classification), SEK millions 

6.14 Kommunägda företag efter verksamhetsområde 

m.m. den 31 december ....... 140 

Municipal enterprises, by field of activity 

6.15 Aktiebolag ................................................ 140 

Registered joint stock companies 

6.16 Näringslivsregistret, nyregistrerade 

bolag 2011, länsvis ................................. 141 

Newly registered businesses in the Trade 

and Industry Register, by county 

6.17 Patent ........................................................ 142 

Patents 

6.18 Belagda hotellrum efter målgrupp 

2011 ................................................................... 142 

Hotel rooms occupied by category of 

guests 

6.19 Hotell och andra inkvarteringsmöjligheter, 

övernattande gäster efter 

hemland 2011 ................................................... 143 

Accommodation establishments, nights 

spent in tourist accommodation by 

nationality 




6.1 Näringsverksamhet 


Den globala finanskrisen som bröt ut i mitten av 2008 avspeglar sig tydligt i 

det svenska näringslivets utveckling. Industrisektorn drabbades hårdast och 

därför har de varuproducerande företagen haft en sämre utveckling än 

tjänsteföretagen. 

De varuproducerande företagen stod för 49 procent 

av näringslivets totala produktionsvärde 

på 5 065 miljarder kronor år 2010. De branscher 

som hade högst produktionsvärde var: 

• parti- och detaljhandeln, 663 miljarder kronor 

• byggverksamhet, 463 miljarder kronor 

• fastighets- och uthyrningsverksamhet samt 

andra företagstjänster, 455 miljarder kronor. 

anläggningstillgångar minskade rejält inom 

både varu- och tjänsteproducerande företag 

under slutet av decenniet. 

Produktionsvärde, index 1997=100, 1997–2010 

Parti- och detaljhandeln var även den klart 

största branschen sett till antalet anställda med 

nästan 460 000 helårspersoner. Byggverksamhet 

hade näst flest anställda, drygt 250 000. 

Tjänsteföretagen bidrar mest till BNP 

Produktionsvärdet är ett mått på företagens 

intäkter, medan förbrukningsvärdet är ett mått 

på företagens kostnader. I diagrammen till 

höger ser vi att kurvorna för produktion och 

förbrukning följer varandra ganska väl för både 

varu- och tjänsteproducerande företag under 

perioden 1997–2010. 

Skillnaden mellan produktion och förbrukning 

kallas förädlingsvärde och mäter företagens 

bidrag till BNP. Under perioden 

1997–2010 ökade förädlingsvärdet i de svenska 

företagen med mer än 90 procent, från 1 023 till 

1 946 miljarder kronor i löpande priser. 

Av det totala förädlingsvärdet stod tjänsteföretagen 

för 59 procent år 2010. Motsvarande 

andel år 1997 var 53 procent. En förklaring till 

att tjänsteföretagen har haft en mer positiv 

utveckling än de varuproducerande företagen 

är att finanskrisen drabbade industrin hårdare 

än tjänstesektorn. 

Krisen kan urskiljas ganska tydligt i alla 

diagrammen. Förädlingsvärdet visar en tydlig 

nedgång under krisåret 2009 för att sedan 

återhämta sig under det konjunkturmässigt 

starkare året 2010. På kurvan för utvecklingen 

av antalet anställda syns det tydligt att tjänsteföretagen 

är mer expansiva än industriföretagen. 

Sett till hela perioden har tjänsteföretagen 

ökat antalet anställda med 48 procent medan 

industriföretagen istället har minskat sina anställda 

med 5 procent. 

Finanskrisen syns också tydligt i näringslivets 

nettoinvesteringar. Investeringarna i materiella 

Förbrukningsvärde, index 1997=100, 1997–2010 

Förädlingsvärde, index 1997=100, 1997–2010 



Antal anställda, index 1997=100, 1997–2010 

Nettoinvesteringar, index 1997=100, 1997–2010 

Definitioner 

Med produktionsvärde avses den faktiska produktionen 

utförd av företaget. Det baseras på 

försäljning, d.v.s. nettoomsättning, justerat för 

förändringar av lager och pågående arbete, aktiverat 

arbete för egen räkning, övriga rörelseintäkter 

exkl. bidrag, kursvinster och reavinster, 

inköpskostnad för varor som säljs utan vidare 

bearbetning (handelsvaror). 

Till förbrukningsvärdet räknas kostnader för 

råvaror och förnödenheter samt inköp av tjänster. 

Däremot ingår inte personalkostnader, 

avskrivningar, räntor och liknande kostnader. 

Förädlingsvärdet definieras som produktionsvärdet 

minus kostnader för köpta varor och 

tjänster, dock ej löner, sociala avgifter och 

inköpskostnader för varor som säljs utan vidare 

bearbetning (handelsvaror). 

Anställda avser antalet anställda omräknat till 

heltidspersoner på årsbasis. 

Nettoinvesteringar definieras som årets anskaffningar 

minus årets avyttringar av materiella 

anläggningstillgångar. 

Källa: SCB Företagens ekonomi NV 19, 

(www.scb.se/NV0109). 

Sveriges näringslivsutveckling, mnkr, 1997–2010 

1997 1999 2001 2003 2005 2007 1 2008 2009 2010 

Produktionsvärde 

Varuproducerande 2 1 560 588 1 696 754 1 926 091 1 899 640 2 148 828 2 526 765 2 615 161 2 274 088 2 504 116 

Tjänsteproducerande 3 1 232 744 1 429 942 1 670 562 1 701 896 1 904 228 2 301 850 2 416 316 2 366 190 2 560 973 

Förbrukningsvärde 

Varuproducerande 1 075 225 1 156 901 1 364 450 1 311 743 1 475 888 1 742 028 1 838 589 1 581 705 1 698 728 

Tjänsteproducerande 694 705 796 124 958 140 944 928 1 051 517 1 262 090 1 351 748 1 298 393 1 420 364 

Förädlingsvärde 

Varuproducerande 485 362 539 853 561 641 587 898 672 940 784 737 776 572 692 383 805 387 

Tjänsteproducerande 538 038 633 717 712 422 756 968 852 711 1 039 760 1 064 568 1 067 797 1 140 609 

Anställda 


Tjänsteproducerande 1 079 773 1 210 483 1 328 022 1 323 658 1 347 987 1 486 735 1 564 492 1 553 584 1 597 110 

Arbetskraftskostnader 


Tjänsteproducerande 360 056 433 030 521 228 521 256 557 372 651 773 710 112 716 081 745 758 

Nettoinvesteringar 

Varuproducerande 4 77 760 76 661 73 128 73 014 88 563 114 549 128 062 107 869 103 365 

Tjänsteproducerande 114 268 105 475 111 470 103 978 121 059 165 492 161 067 144 946 130104 

1) Fr.o.m. årgång 2007 gäller branschnomenklatur SNI2007. 

2) Till varuproducerande företag räknas företag inom branscherna 01-43 enligt SNI2007. 

3) Till tjänsteproducerande företag räknas företag inom branscherna 45-63, 68-83 och 85-96 enligt SNI2007. 

4) Investeringsposter för SNI 01-02 ingår inte i tidsserien, p.g.a. alltför stor osäkerhet i beräkningsunderlagen för årgång 2008 och framåt. 



6.2 


Industrins investeringar 1997–2011, miljarder kronor i 2008 års priser 

Investments in manufacturing, 2008 prices, SEK billions 

Industriföretagens investeringar för den 

svenska verksamheten redovisade ökande 

volymer under 2011. Därmed är trenden 

med minskande investeringar som har rått 

under dem två senaste åren bruten. Störst 

ökning skedde inom industrin för insatsvaror 

som ökade sina investeringar med 15 procent. 

Även industrin för icke varaktiga konsumtionsvaror 

ökade sina investeringar. 

Industrin för investeringsvaror samt industrin 

för varaktiga konsumtionsvaror minskade 

sina investeringar med 6 procent vardera. 

Näringsgrensindelning enligt SNI 2002 

t.o.m. 2008, därefter enligt SNI 2007. 

Källa: SCB Näringslivets investeringar 


6.3 

Industrins kapacitetsutnyttjande 1:a kv. 1990 – 2:a kv. 2012, procent 

Actual capacity utilisation in industry, percent 

Diagrammet visar det faktiska nyttjandet av 

den tillgängliga produktionskapaciteten inom 

industrin (SNI B+C). Uppgifterna är 

säsongrensade. 

Diagrammet visar tydligt hur finanskrisen 

slår mot industrin. Kapacitetsutnyttjandet föll 

från 91,1 procent första kvartalet 2008 till 

76,2 procent andra kvartalet 2009, för att 

sedan öka till 88,9 procent fjärde kvartalet 

2010. 

Källa: SCB Industrins kapacitetsutnyttjande 


6.4 

Övernattningar på hotell, stugbyar och vandrarhem 1981–2011 efter 

gästernas hemland 

Nights spent in hotels, holiday villages and youth hostels by the visitors' 

country of residence, millions 

Under 2011 gjordes nära 34,0 miljoner övernattningar 

på hotell, stugbyar och vandrarhem 

i Sverige. Det är de högsta som någonsin 

registrerats. Antalet övernattningar av 

svenska gäster uppgick 2011 till över 26,1 

miljoner medan de utländska uppgick till 

över 7,8 miljoner. 

Källa: Tillväxtverket (www.tillvaxtverket.se) 

och SCB (www.scb.se/NV1701). 



6.5 

Aktiebolag, ny- och avregistrerade under åren 1970–2011 

Joint stock companies, registered and deregistered during the year 

Det största antalet nyregistrerade företag 

under perioden 1970–2011 uppmättes 2011 

då 43 959 företag registrerades. Det lägsta 

antalet uppmättes 1977 då 1 451 företag 

nyregistrerades. 

Det största antalet avregistrerade företag 

under samma period uppmättes 1997, då 

28 476 företag avregistrerades. Det lägsta 

antalet uppmättes 1970 då 1 604 företag 

avregistrerades. Lagerbolag är exkluderade. 

Källa: Bolagsverket (http://www.bolagsverket.se/). 

6.6 

Bestående aktiebolag vid årets slut 1980–2011 

Joint stock companies, remaining registered at the end of the year 

Under perioden 1980–2011 är det sju år då 

antalet bestående aktiebolag överstiger 

300 000. Det är åren 2005–2011. Antalet 

bestående aktiebolag fördubblades från 

början av 80-talet till mitten av 90-talet, då 

en minskning skedde. Från 1999 ökade åter 

antalet bestående aktiebolag. Lagerbolag är 

exkluderade. 

Anmärkning: Lagerbolag är exkluderade. Shelf companies are excluded. 

Källa: Bolagsverket (http://www.bolagsverket.se/). 

6.7 

Tingsrätter: beslutade företagskonkurser 1983–2011 

District Courts: bankruptcies 

Efter att antalet konkurser stadigt minskat 

från 1992 års höga nivå på 21 200 har antalet 

fr.o.m. 1999 planat ut och lagt sig på en 

nivå runt 7 000. 

I genomsnitt gick 28 företag i konkurs 

varje arbetsdag under 2011. Motsvarande 

antal för ”rekordåret” 1992 var 85 stycken. 

Källa: SCB (www.scb.se/NV1401) och 

Tillväxtanalys (www.tillvaxtanalys.se). 




Industri, tillverkning av vissa varor enligt Kombinerade 

6.8 nomenklaturen (KN) 

Manufacturing, production of some commodities divided 

according to the Combined Nomenclature (CN) 

Vara 

Commodity 

Kvantitetsgrund 

Unit 

2010 – Egen tillverkning 1 2010 – Lönebearbetning 2 

Kvantitet 

Quantity 

Saluvärde, tkr 

Value 

Kvantitet 

Quantity 


Value 

1 Levande djur; animaliska produkter 

Live animals; animal products 

0201 10 Kött av nötkreatur, hela eller halva 

kroppar ton 43 128 1 264 565 0 0 

0203 11 Kött av svin, hela eller halva kroppar ton . . . . 475 9 500 

0401 Mjölk och grädde 1 000 l 1 087 031 7 702 587 0 0 

0405 10 (ur) Smör, naturligt ton 47 461 1 273 552 0 0 

0406 90 Hårdost ton 87 212 3 460 770 0 0 

2 Vegetabiliska produkter 

Vegetable products 

0710 21 Ärter ton 37 955 391 362 0 0 

0901 21 00 Kaffe, rostat, koffeinhaltigt ton 68 226 3 278 310 38 378 133 759 

1101 Finmalet mjöl av vete eller blandsäd ton 457 266 1 505 356 0 0 

3 Animaliska och vegetabiliska fetter 

och oljor 

Animal and vegetable fats and oils 

1517 10 Bordsmargarin ton 14 333 131 631 65 749 169 398 

4 Beredda näringsmedel; drycker 

Prepared foodstuffs; beverages 

1601 00 99 C Falukorv, medisterkorv ton . . . . 0 0 

1701 99 Strösocker ton 257 986 1 338 427 0 0 

2105 Glass 1000 l 40 575 714 606 46 291 196 120 

2203 Maltdrycker 1000 l 461 689 3 727 905 0 0 

5 Mineraliska produkter 

Mineral products 

2601 Järnmalm ton 26 011 229 25 875 965 0 0 

2603 Kopparmalm ton 298 817 5 655 592 0 0 

2710 (ur) Motorbensin, exkl. flyg- o. jetbensin 1 000 m 3 4 066 515 21 336 574 0 0 

2710 (ur) Eldningsolja 1 1 000 m 3 7 893 512 39 461 362 0 0 

6 Kemiska produkter Chemicals 

2815 12 Natronlut ton NaOH 119 568 235 339 0 0 

3003, 3004 Medikamenter . . 49 305 141 . 234 971 

3208 90 Lacker och målningsfärger, ej 

vattenlösliga ton 37 123 1 188 183 0 0 

3824 50 10 Fabriksblandad betong ton 5 097 589 3 761 817 0 0 

7 Plaster; gummi Plastics; rubber 

3917 23 Styva rör av polymerer av vinylklorid ton 19 792 384 091 0 0 

3923 21 Säckar, bärkassar och påsar av plast ton . . . . . . 1 207 

8 Skinn; läder Skins; leather 

4107 12 91 Spaltläder ton 1 641 498 152 0 0 

9 Trä och trävaror 

Wood and articles of wood 

4407 10 91 Sågat virke av gran m 3 5 794 675 9 825 435 . . 14 488 

4407 10 93 Sågat virke av furu m 3 6 751 499 12 518 494 . . 3 728 

4418 10 Glasade fönster med träkarmar 1 000 st 1 682 3 634 385 0 0 

10 Massa och papper och varor av 

papper eller papp 

Pulp of wood and articles of paper or 

paperboard 

4703 21 Blekt sulfatmassaved av barrträ ton 3 112 560 16 963 858 0 0 

4801 Tidningspapper ton 2 250 829 9 432 572 0 0 

4804 11 Oblekt kraftlinerpapper ton 953 908 4 467 152 0 0 

4818 40 Sanitetsbindor, tamponger, blöjor till 

spädbarn och liknande sanitetsartiklar ton 152 628 3 340 532 0 0 

4819 10 Kartonger, askar av wellpapp ton 388 383 4 974 100 0 0 

11 Textilvaror Textiles 

5407 Vävnader av syntetgarn 1 000 m 2 3 726 103 675 0 0 

5603 Bondad duk ton 36 223 848 973 0 0 

12 Skor, huvudbonader m.m. 

Footwear, headgear etc. 

6505 Huvudbonader av trikå 1 000 st . . . . 0 0 



6.8 

Vara 

Commodity 

Industri, tillverkning av vissa varor enligt Kombinerade 

nomenklaturen (KN) (forts.) 

Kvantitetsgrund 

Unit 

2010 – Egen tillverkning 1 2010 – Lönebearbetning 2 

Kvantitet 

Quantity 


Value 

Kvantitet 

Quantity 


Value 

13 Varor av sten, cement, glas etc. 

Articles of stone, cement, glass etc. 

6804 22 Slipstenar ton 5 255 224 096 0 0 

6810 19 10 Takpannor av cement, betong eller sten ton 339 086 426 821 0 0 

14 Oädla metaller och varor därav 

Base metals and related articles 

7225 (ur) Valsade platta produkter av annat 

legerat stål (ej rostfritt) ton 959 094 8 761 224 46 177 

7408 Koppartråd ton 149 782 7 665 481 0 0 

7612 Aluminiumförpackningar 1 000 st 108 880 155 715 3 736 498 2 798 637 

15 Maskiner och apparater; elektriskt 

materiel 

Machinery, electrical equipment 

8407 3 Bilmotorer med gnisttändning st 64 223 1 146 461 0 0 

8419 50 Värmeväxlare st 5 405 950 5 331 988 0 0 

8534 Tryckta kretsar st 5 781 696 2 146 886 0 0 

16 Fordon, flygplan, fartyg 

Vehicles, aircraft, vessels 

8703 2 Personbilar (ej diesel) st 123 060 28 097 311 0 0 

8704 22 Lastbilar (diesel) med totalvikt 5–20 ton st 17 209 11 891 552 0 0 

17 Instrument och apparater 

Instruments and apparatus 

9014 20 Instrument och apparater för flyg- eller 

rymdnavigering st 355 3 099 172 0 0 

9022 14 Röntgenapparater för medicinskt bruk st 444 108 197 0 0 

18 Vapen och ammunition 

Arms and ammunition 

9306 90 10 Bomber, granater, torpeder m.m. för 

militärt bruk ton . . . . . . . . 

19 Diverse varor 

Miscellaneous manufactured articles 

9403 40 10 A Köksskåp av trä st . . . . 0 0 

9406 00 20 Byggnader, monterade eller 

monteringsfärdiga, av trä . . 9 427 810 . 0 

1) Egen tillverkning: all försäljning av produkter som tillverkats vid företaget inklusive produktion som utförts på särskild beställning. I de 

fall ett företag svarar för insatsvaror och försäljning, men låter ett annat företag producera varorna betraktas det som egen tillverkning. 

2) Lönebearbetning: innebär att beställaren står för större delen av insatsvarorna och att utföraren får betalt för produktionstjänsten. 


Källa: SCB Statistiska meddelanden serie NV 19 (www.scb.se/NV0119): Industrins varuproduktion; Statistikdatabasen: 

Näringsverksamhet. 




Produktionens saluvärde efter näringsgren, miljoner kronor 

6.9 Market value (industrial production) by industry, SEK millions 

SNI 2007 

Näringsgren 

Industry 

2007 2008 2009 2010 

05–33 Tillverknings- och utvinningsindustri 

Mines and quarries and manufacturing industry 1 569 697 1 568 243 1 290 925 2 422 886 

05–09 Gruvor och mineralutvinningsindustri 

Mines and quarries 27 674 33 605 23 653 42 718 

10–33 Tillverkningsindustri Manufacturing industry 1 542 023 1 534 637 1 267 273 1 374 898 

10–12 Livsmedels-, dryckesvaru- och tobaksindustri 

Food product, beverage and tobacco industry 122 943 136 169 135 429 134 723 

13–15 Textil-, beklädnads-, läder- och lädervaruindustri 

Industry for textiles and textile products, leather and 

leather products 11 831 10 792 9 406 10 437 

16 Industri för trä och varor av trä o.d. utom möbler 

Industry for wood and wood products 89 268 81 339 72 777 79 703 

17–18 Massa-, pappers- och pappersvaruindustri, grafisk 

industri 

Industry for pulp, paper, and paper products and printers 146 927 142 908 134 537 142 797 

19 Industri för stenkolsprod. och raffinerade petroleumprodukter 

Industry for coke and refined petroleum products 11 291 13 652 14 680 12 498 

20–21 Kemisk industri 

Industry for chemicals, chemical products and man-made 

fibres 119 657 113 622 121 103 119 824 

22 Gummi- och plastvaruindustri 

Industry for rubber and plastic products 38 559 39 302 34 018 38 170 

23 Jord- och stenvaruindustri 

Industry for other non-metallic mineral products 31 773 33 758 29 335 32591 

24 Stål- och metallverk Industry for basic metals 159 388 155 137 102 867 129 560 

25–30, 33 Verkstadsindustri 

Industry for fabricated metal products, machinery and 

equipment 759 056 759 755 567 314 628 559 

31–32 Övrig tillverkningsindustri Manufacturing industry n.e.c. 51 330 48 203 45 806 46 036 

Källa: SCB Företagens ekonomi (www.scb.se/NV0109). 



Företag efter näringsgren enligt SNI 2007 och juridisk form 2011 

6.10 Enterprises by economic activity according to SNI 2007 and legal 

form 

Näringsgren enl. SNI 2007 1 

Juridisk form 2 

Economic activity 1 Legal form 

Fysisk 

person 

Individuals 

Enkelt 

bolag 

Sole 

proprietorship 

Handelsbolag 

Trading 

partnership 

Aktiebolag 

Joint 

stock 

company 

Ekonomisk 

förening 

Co-operative 

society 

Ideell 

förening 

m.m. 

Unincorporated 

association 

Stiftelse 

Foundation 

Offentlig 

myndighet 

Public 

authority 

Annan 

juridisk 

form 

Other 

legal 

form 

Totalt 

Total 

A Jordbruk, skogsbruk och 

fiske 222 790 4 308 3 036 7 615 173 420 234 14 1 223 239 813 

B Utvinning av mineral 197 10 43 474 1 3 1 8 737 

C Tillverkning 23 383 89 3 418 25 398 157 41 10 1 423 52 920 

D Försörjning av el, gas, 

värme och kyla 265 41 82 1 419 154 19 2 1 25 2 008 

E Vattenförsörjning; avloppsrening, 

avfallshantering 

och sanering 259 3 56 781 162 60 11 21 1 353 

F Byggverksamhet 49 545 118 4 723 36 343 116 53 7 715 91 620

Sweden Yearbook - 2013

Create successful ePaper yourself