Sweden Yearbook

STATISTISK ÅRSBOK 100 ÅR 

1914–2014 

Statistisk årsbok för Sverige 

Statistical Yearbook of Sweden 2014

Statistisk årsbok för Sverige 

Statistical Yearbook of Sweden 2014 

Statistiska centralbyrån 

2014

Statistical Yearbook of Sweden 2014 

Statistics Sweden 

2014 

Tidigare publicering Statistisk årsbok har utkommit sedan 1914 

Previous publication The Statistical Yearbook of Sweden has been published since 1914 

Producent 

Producer 

SCB, kommunikationsavdelningen 

Statistics Sweden, Communication Department 

Box 24300, SE-104 51 Stockholm 

Förfrågningar 

Inquiries 

Kontakta Statistikservice om du har frågor om statistiken. 

Please contact Statistics Service if you have any questions 

about the statistics. 

+46 8 506 948 01 

information@scb.se 

Delar av innehållet i denna publikation ingår i Sveriges officiella statistik (SOS). Det är tillåtet att kopiera och 

på annat sätt mångfaldiga innehållet. Om du citerar, var god uppge källan på följande sätt: 

Källa: SCB, Statistisk årsbok för Sverige 2014. 

Some of the elements in this publication are a part of the official statistics of Sweden (SOS). They may be 

used freely and quoted. When quoting, please state the source as follows: 

Source: Statistics Sweden, Statistical Yearbook of Sweden 2014. 

Den särskilda SOS-logotypen får enligt lag inte användas vid vidarebearbetningar av statistiken. 

Use of the particular SOS logotype is prohibited when further processing the statistics. 

Omslag/Cover: Ateljén SCB 

Omslagsbild/Cover: photo ina agency press 

ISSN 1654-4420 (Online) 

ISSN 0081-5381 (Print) 

ISBN 978-91-618-1595-1 (Print) 

URN:NBN:SE:SCB-2014-A01BR1401_pdf 

Printed in Sweden 

SCB-Tryck, Örebro 2013.12 MILJÖMÄRKT Trycksak 341009 

Eventuella korrigeringar i den tryckta publikationen redovisas på scb.se 

Any corrections in the printed publication will be presented on scb.se

Förord 

Foreword 

Statistisk årsbok för Sverige har funnits sedan 1914. Boken erbjuder dig som läsare ett smakprov av 

den statistik som produceras i Sverige. Vill du fördjupa dig i något område hänvisar vi till de 

webbplatser och databaser där Sveriges officiella statistik finns tillgänglig. 

Bokens innehåll presenteras ämnesvis i texter, tabeller, diagram och kartor. Tabell- och diagramrubriker 

är översatta till engelska, liksom det utförliga sakregistret där du lätt kan hitta tabellen du 

söker. Källhänvisningarna leder vidare till ytterligare statistikpublicering. Kapitlet Internationella 

översikter finns på sidorna med lila kant i slutet av boken. 

Med anledning av att Statistisk årsbok har kommit ut i hundra år så har vi ett eget kapitel för att beskriva 

utvecklingen av boken ur ett samhälleligt perspektiv. Författare är Ulf Jorner, tidigare avdelningschef 

på SCB. Ulf har skrivit boken om SCB:s historia, Summa summarum - SCB:s första 150 år. 

Med denna 100-åriga utgåva av Statistisk årsbok avslutas denna publikationsserie. Med de nya 

medier som tillkommit finns andra presentationssätt för att bättre ge en bild av Sverige. 

SCB vill framföra ett stort tack till alla de myndigheter och organisationer som också bistått med 

underlag till årsboken. Ett speciellt tack riktas till Kim Huuhko vid Statistikcentralen i Finland för 

hjälp med de internationella tabellerna. 

Statistiska centralbyrån, november 2013 

Lisa Thiel 

Anna Nilheimer 

The Statistical Yearbook of Sweden has existed since 1914. The book offers its readers a sample of the 

statistics that are produced in Sweden. If you would like in-depth information in an area that interests you, 

please visit the websites and databases where the official statistics of Sweden are available. 

The contents are presented by subject in tables, graphs and brief text descriptions. The headings for tables 

and graphs are translated into English and the detailed index (in Swedish and English) make it easy to find 

the right table. The source information acts as a guide to other statistical publications and resources. 

International tables are available at the end of the book where the pages are marked with purple edges. 

Given that 2014 marks the 100 year anniversary the Statistical Yearbook of Sweden, we have a special chapter 

describing the development of the book from a societal perspective. The author of this chapter is Ulf Jorner, 

previously a department head at Statistics Sweden. Ulf has written the book about the first 150 years of 

Statistics Sweden's history titled “Summa summarum - SCB:s första 150 år”. 

This 100th edition of the Statistical Yearbook of Sweden marks the end of this publication series. The rise of 

new media provides us with other ways of presentation to give a better picture of Sweden. 

Statistics Sweden would like to thank all the government agencies and organisations that provided valuable 

information for the yearbook. And finally, many thanks to Kim Huuhko at Statistics Finland for help with 

the international tables. 

Statistics Sweden, November 2013 

Lisa Thiel 

Anna Nilheimer

Innehåll Statistisk årsbok 2014 

Innehåll 

Contents 

Förord 3 

Preface 

Teckenförklaring 5 

Key to symbols 

Kvalitetsdeklaration 6 

Quality declaration 

100 år med Statistisk årsbok 7 

100 years with Statistical Yearbook 

1 Geografiska uppgifter 21 

Geographical data 

2 Väder 35 

Weather 

3 Miljö 47 

Environment 

4 Befolkning 73 

Population 

5 Jordbruk, skogsbruk och fiske 119 

Agriculture, forestry and fishery 

6 Näringsverksamhet 141 

Business activities 

7 Energi 159 

Energy 

8 Boende, byggande och bebyggelse 173 

Housing and construction 

9 Handel med varor och tjänster 185 

Trade in goods and services 

10 Transporter och kommunikationer 201 

Transport and communications 

11 Informations- och kommunikationsteknik 

231 

Information technology 

12 Arbetsmarknad 245 

Labour market 

13 Hushållens ekonomi 279 

Household finances 

14 Priser och konsumtion 299 

Prices and consumption 

15 Nationalräkenskaper 317 

National accounts 

16 Offentlig ekonomi 333 

Public finances 

17 Finansmarknad 351 

Financial market 

18 Socialförsäkring 365 

Social insurance 

19 Socialtjänst 377 

Social welfare 

20 Hälso- och sjukvård 389 

Health and medical care 

21 Rättsväsende 413 

Judicial system 

22 Utbildning och forskning 441 

Education and research 

23 Kultur och fritid 483 

Culture and leisure 

24 Demokrati 509 

Democracy 

25 Medelsvensson och topplistor 527 

The average Swede and top charts 

26 Internationella översikter 549 

International perspectives 

Förkortningar 584 

Abbreviations 

Tabellanmärkningar 585 

Notes 

Statistiska standarder 596 

Standards, classifications 

Mått och vikt 598 

Weights and measures 

Engelskt sakregister 600 

English subject index 

Svenskt sakregister 607 

Swedish subject index 

Redaktion 618 

Editorial staff 

4 Statistiska centralbyrån

Statistisk årsbok 2014 

Teckenförklaring 

Teckenförklaring 

Key to symbols 

Sveriges officiella statistik 

Official Statistics of Sweden 

Upprepning “ Repetition 

Inget finns att redovisa (värdet noll) – Zero 

Mindre än hälften av den använda enheten 0 

0,0 

Less than half unit of measure 

Uppgift inte tillgänglig eller alltför osäker för 

att anges 

. . Data not available 

Uppgift kan inte förekomma . Not applicable 

Preliminär uppgift (markeras inte i de 

internationella tabellerna) 

* Provisional or estimated figure 

(not used in the international tables) 

Tusen kronor tkr SEK thousands or SEK 1 000s (see below) 

Miljoner kronor mnkr SEK millions or SEK m (see below) 

Miljarder kronor mdkr SEK billions or SEK bn (see below) 

En streckad linje, som avskär en tidsserie, 

markerar att uppgifterna på ömse 

sidor om linjen inte är fullt jämförbara. 

I tabeller med avrundade tal kan 

smärre avvikelser förekomma mellan 

summan av dessa tal och den 

redovisade slutsumman. 

Substantial breaks in the homogeneity 

of a series are indicated by a vertical 

dotted line through the column. 

In tables where figures have been 

rounded to the nearest final digit, there may 

be a slight discrepancy in the sum of the 

items as shown. 

Note for foreign readers 

If 000’s or 000 000’s are omitted, this is indicated (in the Swedish text only) 

by 1 000 (1 000-tal) or 1 000 000. 

Following Swedish practice, whole numbers and decimals are separated by a comma (,). 

Hektar, ha = 1 sq. hectometre (=100 a). 

Krona, kronor, kr = Swedish crowns, SEK. 

1 SEK = 100 öre. 

Ton, t = Metric tonnes. 

Km 2 = Sq. km. 

Statistiska centralbyrån 5

Kvalitetsdeklaration Statistisk årsbok 2014 

Kvalitetsdeklaration 

Quality declaration 

Uppgifterna till Statistisk årsbok för Sverige har tagits fram under 2013, men i vissa fall har statistik 

som publiceras sent under året inte kunnat tas med. Viss statistik kan ha reviderats eller förändrats 

efter publiceringen. 

Korrigeringar publiceras på scb.se/OV0904 under respektive årsbok. Tryckta rättelseblad 

förekommer endast i undantagsfall. 

The data in Statistical Yearbook 2014 was collected during 2013, but in some cases it has not been possible to 

update statistics that have been published late in 2013. Some of the statistics may have been revised or changed 

since the date of publishing. 

Corrections are published on scb.se/OV0904 for each yearbook. Printed correction pages only occur in 

exceptional cases. 


100 år med Statistisk årsbok 

100 years with the Statistical Yearbook 

Foto: Jan-Aage Haaland

100 år med Statistisk årsbok Statistisk årsbok 2014 

100 år med Statistisk 

årsbok 

100 years with the Statistical Yearbook 

I början av 1900-talet var Sverige ett helt annat 

land än idag, och omgavs av en helt annan 

värld. Men då liksom nu fanns det ett behov av 

att ta fram tillförlitlig statistik om samhället, och 

ett behov av att finna ett sätt för användarna att 

snabbt hitta de siffror som man behövde. En 

utredning, 1905 års statistiska kommitté, arbetade 

med båda dessa frågor. 1910 kom kommitténs 

betänkande och Statistisk årsbok blev 

en direkt följd av dess förslag. 

Sedan 1870 hade det funnits en halvofficiell 

sammanställning av den officiella statistiken, 

Sveriges officiella statistik i sammandrag. Den 

publicerades i första numret av Statistisk tidskrift 

varje år. Kommittén ansåg dock att denna 

sammanställning var för begränsad, och att det 

dessutom var otillfredställande att den endast 

var på svenska. Man föreslog därför att Sverige, 

som många andra länder, skulle ge ut en statistisk 

årsbok. Till saken hör också att kommittén 

ville lägga ned Statistisk tidskrift. 

Statistiska kommitténs övriga förslag fick 

föga genomslag. Dess huvudförslag, att centralisera 

den statliga statistiken till SCB, fick t.ex. 

vänta i femtio år på att realiseras. Statistisk 

tidskrift lades dock ned, och SCB fick i uppgift 

att ta fram en statistisk årsbok för Sverige. 

Statistisk årsbok 1914 

Den första upplagan av Statistisk årsbok kommer 

ut i mars 1914 och de mest aktuella uppgifterna 

i boken avser år 1913. I förordet 

beklagar SCB:s överdirektör Ludvig Widell att 

den kommer så sent, ”till följd av det ansenliga 

arbete, som varit förenat med årsbokens första 

årgång”. Han beklagar också att man inte har 

hunnit sammanställa något sakregister eller 

någon källförteckning, men lovar bättring till 

nästa år. 

Årsboken omfattar 167 tabeller fördelade på 

281 sidor, inklusive ett tjugotal tabeller med 

internationell statistik som ett bihang. 

Tabellerna är indelade i femton kapitel, ifrån 

Indelning och Areal till Uppgifter rörande rikets 

särskilda kommuner och municipalsamhällen. 

Emellan dessa hittar man i stort sett alla centrala 

samhällsområden såsom Befolkning, Sundhetsförhållanden 

och sjukvård, Jordbruk med binäringar, 

Bergs- och industrihantering, Rättsväsende, 

Fångvård och Finanser. 

Sverige är år 1900 ett land där 

fyra invånare av fem bor på 

landsbygden och där jordbruket 

är den dominerande näringen. 

Men utvecklingen mot urbanisering 

och industrialisering är 

snabb. Antalet stadsbor har mer 

än fördubblats mellan 1870 och 

1900. 

Källa: Statistisk årsbok 1914. 



Årsboken är tvåspråkig, i enlighet med kommitténs 

förslag. Att det främmande språket är 

franska är självklart. Franska har vid denna tid 

kvar sin roll som det gemensamma språket 

inom diplomati och kommunikation. All text i 

årsboken utom fotnoter finns på båda språken. 

Statistisk årsbok innehåller inte bara aktuella 

uppgifter, utan ambitionen är att ge så långa 

tidsserier som möjligt. Det innebär t.ex. att 

tabellen över folkmängdens förändringar innehåller 

uppgifter från och med år 1749, då den 

första svenska befolkningsstatistiken tagits 

fram. Även andra tabeller går långt tillbaka i 

tiden. Den som är intresserad av s.k. markegångspriser 

på spannmål, hö, halm och smör 

kan hitta tabeller med siffror som går tillbaka 

ända till 1836. De långa tidsserierna kommer att 

återfinnas i årsboken under femtio år. 


Under de kommande åren växer årsboken 

väsentligt genom att nya tabeller tillkommer. 

Den elfte årgången omfattar 302 sidor. Trots det 

är den inte tjockare än tidigare, vilket beror på 

att det är besparingstider och man sparar pengar 

genom att använda ett tunnare papper. Tyvärr 

är papperet så tunt att trycket på baksidan lyser 

igenom, vilket inte direkt gynnar läsbarheten. 

En annan besparingsåtgärd är att minska antalet 

gratisexemplar av årsboken. År 1920 är den 

totala upplagan 3 500 exemplar, varav landets 


pastorsexpeditioner får 1 410 exemplar och de 

355 riksdagsmännen var sitt. Nyordningen består 

i att riksdagsmän och pastorer visserligen 

behåller rätten till en egen årsbok, men att de 

måste rekvirera den. 

Innehållet i årsboken har inte ökat endast 

mätt i antalet sidor eller antalet tabeller. Även 

antalet kapitel har ökat, från 15 till 19. Det rör 

sig dock inte om några nya samhällsområden 

som beskrivs, utan om vissa redaktionella förändringar. 

Den internationella statistik som 

tidigare funnits som bihang är t.ex. nu ett eget 

kapitel. 

1924 finns det för första gången en källförteckning 

i årsboken och ett sakregister har 

funnits sedan 1917. Årsboken kommer dock ut 

först i juni, och överdirektören har slutat att be 

om ursäkt för denna försening i förordet. Varken 

den sena publiceringen eller den tidigare 

avsaknaden av sakregister tycks dock ha besvärat 

SCB särskilt mycket. De beror på hög arbetsbelastning, 

enligt förorden till respektive årgång. 

Och kanske på avsaknaden av en särskilt utsedd 

redaktör för årsboken. 

Att SCB inte klarar sina åtaganden är inget 

unikt för Statistisk årsbok. Under 1920-talet och 

början av 1930-talet är statsmakternas intresse 

för statistik mycket begränsat och SCB:s ambition 

tycks vara att överleva så gott det går. 

Antalet dödade rovdjur kan man följa långt tillbaka i tiden. I denna tabell kan man se att antalet dödade 

rovdjur minskar stadigt (liksom troligen antalet levande rovdjur). Och älgstammen för uppenbarligen en 

tynande tillvaro. 



Början av 1930-talet är en turbulent period. Den 

globala depressionen har slagit hårt även mot 

Sverige. Och 1934 kommer makarna Myrdals 

bok Kris i befolkningsfrågan ut. Syns allt detta i 

Statistisk årsbok? 

Svaret måste nog i stort sett bli nej. Detta beror 

till stor del på att det ännu inte finns lämpliga 

statistiska mått att mäta dessa företeelser med. 

Ett för oss idag självklart mått på ländernas 

ekonomiska utveckling som bruttonationalprodukten, 

BNP, är vid denna tidpunkt ett akade- 



miskt begrepp snarare än ett praktiskt statistiskt 

mått. Och på motsvarande sätt saknas de fertilitetsmått 

som vi nu använder, t.ex. summerad 

fruktsamhet. 

Det går dock ändå att i årsboken finna vissa 

trender i befolkningsutvecklingen. Andelen 

levande födda har enligt en tabell i årsboken 

minskat från cirka 25 barn per tusen invånare 

och år i början av 1900-talet till knappt 15 i 

början av 1930-talet. Även om dödligheten 

också har minskat under perioden, så har folkökningen 

minskat från 10 till 2,5 per tusen 

invånare per år. 

På motsvarande vis kan man hitta indikatorer 

på den allmänna ekonomiska nedgången. I tabellen 

nedan kan man t.ex. se hur utrikeshandeln 

krympt drastiskt under trettiotalets första 

år. Om vi ser kolumnerna ”Millioner skandin. 

guldkronor” som ett slags mått i fast penningvärde 

så är nedgången ungefär 50 procent. Och 

ännu större har nedgången varit för länder som 

Tyskland och USA. 

För övrigt kan noteras att Statistisk årsbok 

fortsätter att växa i omfång. Den omfattar nu 21 

kapitel, 296 tabeller och hela 380 sidor. Även 

produktionstiden har förlängts och årsboken 

kommer detta år ut först i juli. 

Utrikeshandelsstatistiken har en lång historia i Sverige. Den första handelsbalansen upprättas redan 1637 på 

initiativ av Axel Oxenstierna, så ovanstående tabell har nästan trehundraåriga anor. Och det är nästan 

tvåhundra år sedan som Sveriges första statistikblankett trycks, just för tullkamrarnas rapportering om in- och 

utförsel. 



När årsboken kommer ut på sommaren 1944 

har andra världskriget pågått i nästan fem år, 

men slutet har ryckt närmare efter den allierade 

invasionen i Normandie. Andra världskriget 

påverkar Sverige på ett helt annat sätt än det 

första. Det gäller också statistiken. Finansministern 

har ålagt alla statistikproducerande myndigheter 

att undersöka ”… alla inom verken 

förekommande statistiska översikter och periodiska 

redogörelser […] om de äro av den praktiska 

vikt, att de bör behållas.” För SCB:s del 

innebär detta att man framför allt minskar på 

publiceringen. Verkets statistik inom Sveriges 

Officiella Statistik minskar t.ex. från 3 100 sidor 

till 1 700 under det första krigsåret. 

Årsbokens omfattning fortsätter dock att öka, 

nu till 406 sidor. Men många av tabellsidorna 

saknar uppgifter för åren efter 1939, något som 

gäller t.ex. industristatistiken. Andra statistikområden 

saknar uppgifter på detaljnivå. För 

utrikeshandelsstatistiken finns således siffror 

om totalvolymen t.o.m. 1943, men fördelning på 

varuslag och länder saknas för krigsåren. 

Utrikeshandeln har naturligtvis minskat i omfattning, 

men inte så mycket som man kanske 

skulle kunna tro. Exporten har exempelvis endast 

minskat med cirka 40 procent sedan 1939. 

Vad gäller den internationella statistiken 

noterar SCB i förordet att ”på grund av 

svårigheter att i tid erhålla nya sifferuppgifter 

till de internationella tabellerna, ha dessa icke i 

önskad utsträckning kunnat kompletteras med 

uppgifter för de senaste åren”. 

Statistisk årsbok har aldrig innehållit statistik 

om försvaret, och gör det självklart inte nu 

heller. Men det kanske kan förvåna att många 

uppgifter som rör Sveriges försvarsförmåga i 




vidare mening går att hitta i årsboken. Man kan 

t.ex. se att antalet registrerade personbilar 

minskat från 181 000 till 37 000, medan lastbilarna 

endast minskat från 63 000 till 59 000. 

Och handelsflottan är praktiskt taget oförändrad, 

sånär som på en minskning av segelfartygen, 

där endast knappt 900 finns kvar år 1943. 

Däremot har antalet förolyckade fartyg nästan 

fördubblats under krigsåren, från 36 till 60 per 

år. 

Antalet arbetslösa och sysselsatta i beredskapsarbeten har minskat under kriget. En orsak är troligen de 

massiva inkallelserna. Tabellen är dock inte helt lättläst. Den som vill finna det totala antalet arbetslösa måste 

räkna ”baklänges”. Det finns t.ex. inte 5 400 arbetslösa är 1943, utan 7 100. Som vanligt måste man läsa 

tabellen noggrant, men i detta fall kanske onödigt noggrant. 



År 1954 är årsboken mitt i en stor förändringsprocess, 

som börjat med årsboken 1952 och 

kommer att fortgå i fem år. För denna ansvarar 

en särskilt utsedd redaktör, Margit Vinge. 

En huvudtanke bakom förändringarna är att 

årsboken endast ska innehålla aktuella uppgifter, 

i regel inte mer än tio år gamla uppgifter. 

De äldre tidsserierna ska samlas i den nya 

serien Historisk statistik för Sverige. Medan moderniseringen 

av årsboken måste anses lyckad, 

gäller tyvärr inte detsamma för Historisk statistik. 

Bara två av de planerade banden ges ut, 

och inga senare aktualiseringar görs. Även om 

det med ojämna mellanrum ges ut Statistiska 

översiktstabeller är det egentligen först med publiceringen 

av digitaliserad historisk statistik på 

SCB:s webbplats 50 år senare som Karin Kocks 

plan kan anses ha realiserats. Om avsikten med 

moderniseringen har överdirektören skrivit i 

förordet till årsboken 1952: 

Denna revision har gjort det möjligt att inom 

praktiskt taget samma sidantal som tidigare få med 

nya uppgifter på områden som varit alltför knapphändigt 

behandlade och att ge relativa fördelningar i 

större utsträckning än tidigare. Bland nya områden 

som blivit utförligare behandlade i denna årgång kan 

nämnas sjöfart, försäkring, socialförsäkring, socialvård, 

fångvård och finansstatistik. 

Vidare skriver hon: 

Den typografiska utstyrseln har moderniserats, 

och den kommer i nästa årgång att bringas helt i 

linje med de nya bestämmelser för det statistiska 

trycket som kan förväntas under den närmaste 

framtiden. 

Ett tidens tecken är att det franska språket har 

ersatts av engelskan. Dessutom har äntligen 

pluralformerna slopats! 

I årsboken 1954 har de flesta av ändringarna 

genomförts, men tabellerna har ännu inte fått en 

modernare utformning (vilket syns om man 

jämför tabellen nedan med den från 1944). De 

har dock gjorts mer lättlästa genom att man 

försöker undvika liggande tabeller och tabeller 

som sträcker sig över två sidor. 

Årsboken fortsätter att växa. Nu omfattar den 

26 kapitel och 456 sidor, trots slopandet av de 

långa tidsserierna. Bland de nya avsnitten märks 



Byggnadsverksamhet och bostäder och Statens 

affärsverksamhet. Årsboken som helhet känns 

plötsligt mycket mer relevant i sin spegling av 

Sverige. Dessutom märks det att SCB har fått ett 

användarperspektiv, vilket bl.a. manifesteras 

genom att överdirektören i förordet tackar för 

”det värdefulla bistånd vid årsbokens utarbetande, 

som beredvilligt lämnats av myndigheter, 

institutioner och enskilda”. Användarna får 

dock vänta ännu längre på årsboken, nu till ett 

tag in i augusti. 

Moderniseringen av Statistisk årsbok är representativ 

för SCB på femtiotalet. Verket har en 

helt annan vitalitet än tidigare och har börjat 

använda moderna statistiska metoder och 

avancerad databehandling. Användarna av statistiken 

är också mer intresserade av vad SCB 

levererar. Det gäller inte minst politikerna. 

Av tabellen ovan framgår folkets dryckesvanor i början av femtiotalet tydligt: man dricker sprit och då helst 

brännvin. Det finns dock ett gryende intresse för lättviner. Efter motbokens avskaffande i oktober 1955 visar 

motsvarande tabell i årsboken 1964 att konsumtionen av sprit ligger på praktiskt taget samma nivå som tio år 

tidigare (efter en köprusch 1956 och en därpå följande kraftig skattehöjning). Vinkonsumtionen har däremot 

mer än fördubblats. 



Äntligen trycks årsboken på bra papper! Ett vitt 

papper med tillräcklig tjocklek för att man ska 

slippa se texten på baksidan av bladet lysa 

igenom. 

”Äntligen” skulle också den kunna säga som 

minns förslaget från 1905 års statistiska kommitté 

om den centralisering av statistiken som 

håller på att genomföras. Skälen till centraliseringen 

är många, bland annat att man ser stordriftsfördelar, 

inte minst då stora investeringar 

behöver göras inom datorområdet. Den utredning 

som föregår centraliseringsbeslutet lägger 

också en systemaspekt på den officiella statistiken. 

Olika statistikgrenar ska t.ex. använda enhetliga 

definitioner och metoder som tillåter att 

statistiken kopplas samman för att ge helhetsbilder. 

Hur påverkas Statistisk årsbok av centraliseringen? 

Till innehållet mycket litet. Årsboken är 

ju, och har alltid varit, en sammanställning av 

all relevant statistik i Sverige, inte bara den som 

tas fram av SCB. 

I ett vidare perspektiv får dock årsboken en 

tydligare roll. Den kommer att bli en symbol för 

det statistiska systemet. Omkring 1960 dras 

många paralleller mellan statistikproduktion 

och industriproduktion och ur det perspektivet 

kan årsboken ses som en produktkatalog. 



Om årsbokens roll skriver SCB:s gd Ingvar 

Olsson (SCB:s chef har sedan 1961 titeln generaldirektör): 

Årsbokens syfte är tvåfaldigt. För det första ska 

den vara en lättfattlig källa, där man kan finna de 

viktigaste sifferuppgifterna för vissa områden. För 

det andra ska boken tjäna som vägvisare till andra 


statistiska publikationer och källor. Denna sistnämnda 

funktion fyller avsnittet ”Källhänvisningar 

och anmärkningar” samt förteckningen över officiella 

statistiska publikationer. 

Och naturligtvis är 1964 års upplaga den mest 

omfattande hittills, med 30 kapitel och över 500 

sidor. 

Televisionen är en nyhet i folkhemmet 

och den är på stark 

frammarsch. På ett enda år har 

antalet licenser ökat med nästan 

25 procent och Sverige har blivit 

det tv-tätaste landet i 

Europa efter Storbritannien, 

klart före t.ex. Frankrike. 



Två trender står sig vad gäller 1974 års årsbok: 

den har växt ytterligare, nu till 36 kapitel och 

565 sidor, och den kommer ut senare på året, nu 

i oktober. Men det finns också ett trendbrott. 

Allt sedan starten har årsboken haft ett ganska 

tråkigt utseende, men nu har en försiktig 

ansiktslyftning skett. Visserligen bara i form av 

ett skyddsomslag i färg, men ändå. 

Det kan vara intressant att se vilka områden 

som tillkommit och växt mest under åren 

mellan mitten av 50-talet och mitten av 70-talet. 

För det första märker man ett antal kosmetiska 

förändringar: kapitlet Folkmängd har bytt 

namn till Befolkning, Familjestatistik till Hushåll 

m.m. och Fångvård till Kriminalvård, för 

att bara ta några exempel. 

De flesta av de nya kapitlen har tillkommit 

genom att ett kapitel har blivit så omfattande att 

det delats upp. Det gäller exempelvis Jordbruk 

och fiske som nu är två olika kapitel, på samma 

sätt som Arbetsmarknad och löner har skilts åt. 

Handel har delats upp på Inrikeshandel och 

Utrikeshandel. 



Men det finns också helt nya kapitel. Miljövård 

är kanske det bästa exemplet, även om det bara 

innehåller tre tabeller som visar naturreservat 

och nationalparker, anslag till miljövårdsverksamhet 

samt olika slag av avloppsrening. 

Nationalräkenskaper får också ses som ett nytt 

kapitel, även om det redan 1954 funnits en 

ensam tabell över bruttonationalinkomsten. 

Ett kapitel har faktiskt försvunnit, nämligen 

Alkoholhaltiga drycker. Uppgifter om sådana 

hittar man numera i en enda tabell under Priser, 

levnadsomkostnader, konsumtion. 

Barnstugor – ett begrepp som är ungefär likvärdigt med den senare förskolan - är en ganska ny företeelse. Av 

en annan tabell i årsboken framgår att det fortfarande finns kvar 170 barnhem som har drygt 2 500 platser. 



Man skulle kunna vänta sig att årsboken 1984 

skulle vara den 71:a årgången av Statistisk årsbok, 

men det är istället den 70:e. Orsaken är att 

årsboken kommit ut med ett ”dubbelnummer” 

1982/83, som publicerats redan i september 1982 

(men som inte innehållit fler sidor än vanligt). 

I 1984 års förord meddelar generaldirektören 

att en genomgripande omarbetning skett, vilket 

dock inte syns så tydligt i årsboken. Det mesta 

är sig likt, även om man kan notera att Energi nu 

är ett nytt kapitel. En större nyhet är möjligen att 

det för första gången finns diagram i årsboken, 

totalt fem stycken. Detta är naturligtvis ett 

logiskt steg mot att göra årsbokens innehåll 

åskådligt för läsaren. 

Årsboken 1984 är unik också i ett annat avseende, 

nämligen att den ständiga ökningen av 

antalet tabeller har brutits. Årsboken innehåller 

faktiskt 26 tabeller färre än årsboken 1974. 

Det har nu blivit rutin att årsboken kommer 

ut på hösten före det årtal som står på omslaget, 

vilket rimligen har varit tanken bakom dubbelnumret 

82/83. Det är egentligen endast en 

kosmetisk förändring, eftersom tidsserierna inte 

är mer aktuella än med den gamla ordningen. 

En liten men viktig nyhet är att läsaren nu 

slipper bläddra till slutet av årsboken för att 

hitta källan till varje tabell. Istället anges källan 

under respektive tabell. En annan redaktionell 

förbättring är att innehållsförteckningen, som ju 

blivit ganska omfattande, delats upp så att 

kapitlen anges på en inledande sida medan mer 

detaljerat innehåll presenteras i början av 

respektive kapitel. 




Lämpligt nog är det allra första 

diagrammet i Statistisk årsbok 

ägnat åt Sveriges befolkning sedan 

1749. Inget annat land i världen 

kommer ens i närheten av att ha 

befolkningsstatistik som går så 

långt tillbaka. Det övre diagrammet, 

över totalbefolkningens utveckling, 

ger en bild av en skenbart 

lugn utveckling. De nedre 

diagrammen visar dock att stora 

förändringar skett. Så har både 

fruktsamheten och dödligheten 

sjunkit drastiskt och utvandring 

ersatts med invandring. 


Statistisk årsbok utnyttjar inte bara officiella statistikproducenters uppgifter utan även andra källor som 

bedöms som säkra. Här visar t.ex. uppgifter från Tidningsstatistik AB att det i mitten av 1980-talet inte finns 

några tecken på tidningsdöd. Det finns över 160 dagstidningar, med en sammanlagd upplaga som räcker till 

mer än en halv tidning per invånare. 





År 1994 medför stora förändringar för det 

svenska statistiska systemet. Riksdagen har beslutat 

om en decentralisering av statistiken, i 

viss mån en återgång till vad som gällt före 

centraliseringen på sextiotalet. Ett skäl är naturligtvis 

att IT-systemen blivit så mycket billigare 

och mer lätthanterliga. Ett annat är att riksdagen 

nu betonar fackkunskap framför statistisk 

kunskap. Och ett ytterligare skäl är att det ligger 

i tiden att begränsa stora aktörers roll; det är 

ungefär vid samma tidpunkt som Televerket 

förlorar sitt monopol och blir Telia. 

Av detta syns inget i årsboken 1994, bland 

annat därför att alla uppgifter låter hänföra sig 

till tiden före statistikreformen. Det blir inga 

mer dramatiska förändringar senare heller. I 

årsboken 1995 kommer dock en förteckning 

över de svenska myndigheter som har statistikansvar 

inom Sveriges Officiella Statistik. 

Antalet kapitel i årsboken har nu minskat till 

24 stycken. Detta speglar dock inte någon minskning 

av bredden på innehållet, utan beror på en 

sammanslagning av tidigare separata ämnesområden. 

Ibland kan sammanslagningsivern 

tyckas ha gått väl långt, som när den resulterat i 

kapitel som Servicenäringar och utrikeshandel. 

Miljöstatistik är 1994 inte ett eget kapitel i Statistisk 

årsbok utan återfinns i kapitlet Geografiska 

uppgifter, väder och miljö. Antalet tabeller som 

beskriver miljön är inte heller särskilt många, 11 

stycken. 

Årsboken har återigen blivit mer omfattande 

och spänner nu över modiga 563 sidor. Till en 

del beror detta på att noter och sakregister växt 

och nu uppgår till över sextio sidor. 

Årsboken 1994 är innehållsrik och överskådlig 

och har lättlästa tabeller (jämför tabellen 

nedan med den från 1914!). Det har dock 

egentligen inte hänt så mycket med årsboken 

sedan 1984, vilket kan illustreras med att det 

fortfarande inte har tillkommit ett enda nytt 

diagram på tio år. Men detta är lugnet före 

stormen! 

De tidsserier som belyser miljövariabler är ännu inte så långa eftersom systematisk insamling av miljöstatistik 

inte funnits särskilt länge. Det går dock att upptäcka ett antal trender, t.ex. att utsläppen av svaveldioxid har 

minskat drastiskt (vilket framför allt beror på förbättrad rökgasrening samt en övergång till svavelfattig olja). 



Under de första åren av 2000-talet händer 

mycket med Statistisk årsbok. I förordet till 

årsboken 2000 har gd Svante Öberg meddelat: 

”Statistisk årsbok 2000 innehåller också en cd 

med alla bokens uppgifter plus en animering av 

befolkningsutvecklingen i landet från år 1900.” 

Och sedan 2002 har årsboken i sin helhet publicerats 

på nätet, något som i praktiken gör cd:n 

överflödig. I årsboken 2004, som kommer sent 

på hösten 2003, finns den dock fortfarande med. 

Men det är inte bara genom informationstekniken 

som årsboken har utvecklats. Det finns nu 

färg inne i boken såväl som på omslaget. En 

rödorange nyans används dels för tabellnumren, 

dels i diagram. Och diagram finns det nu fullt 

av i årsboken! Över 120 stycken, samlade i början 

av respektive avsnitt. Årsboken är som vanligt 

ett lagarbete, men en ledande kraft i populariseringen 

av statistiken har varit Lillebror Alin. 

Det börjar också komma fotografier i årsboken, 

en vinjettbild för varje kapitel. 




Visst säger ett diagram mer än 

tusen siffror! Lägg märke till att 

användningen av färg inte har 

funnit sin form ännu. Det finns 

en uppenbar osäkerhet om hur 

färgen ska användas. Att negativ 

inflation får röda siffror är väl 

helt i sin ordning, men varför 

ska ordet ”inflationstakt” stå i 

rött? Lägg också märke till symbolen 

för Sveriges Officiella 

Statistik (SOS) nere i vänstra 

hörnet. Den anger att den 

aktuella statistiken ingår i SOS. 


Omfånget av årsboken slår alla rekord. Den omfattar 

725 sidor och antalet kapitel har växt till 

27. I huvudsak har detta skett genom en omstrukturering, 

men det har t.ex. tillkommit ett 

kapitel Tio-i-topp där man kan hitta mer eller 

mindre väsentliga upplysningar såsom: 

− Det svenska värmerekordet, 38,0 grader, delas 

av Målilla och Ultuna, uppmätt i juni 

1947 respektive juli 1933. Vuoggatjålme är 

ensamt om köldrekordet, minus 52,6 grader 

i februari 1966. 

− De flesta barnen föds på tisdagar, medan 

söndagsbarn är mest ovanliga. 

− Oscar och Emma är de vanligaste namnen 

på de under året födda barnen. 

− Stockholm har flest antal invånare per 

kvadratkilometer, Arjeplog färst. 




Statistisk årsbok 2014, den hundrade utgåvan 

av Statistisk årsbok, håller du nu i din hand. 

Eller också har du tagit fram den på din 

bildskärm av något slag. Den är resultatet av 

etthundra års utveckling, från en uppriktigt sagt 

ganska tråkig bok för samhällets elit – i den 

mån att de nu brydde sig – till en lättillgänglig 

informationskälla för alla intresserade. Också 

innehållet har utvecklats, och 2014 års bok 

speglar Sverige på ett mycket korrektare och 

omfattande sätt än sina tidiga föregångare. Och 

skam vore det väl annars… 

De äldre årgångarna av årsboken har dock 

sin speciella charm och i såväl utformning som 

innehåll ger de en bild av ett svunnet Sverige. 

Om du vill botanisera i dessa ”tidskapslar” så 

finns de alla tillgängliga på SCB:s webbplats, 

under Hitta statistik/Historisk statistik/Statistisk 

årsbok för Sverige. Trevlig tidsresa! 

Återstående medellivslängd vid födelsen 

En av många tidsserier som visar hur Sverige utvecklats under de senaste hundra åren. En nyfödd flicka kunde 

i början av 1900-talet se fram emot att bli 57 år. Hennes dotterdotterdotter kan i början av 2000-talet förväntas 

bli ca 83 år. Flickornas bröder har, då som nu, en kortare förväntad livslängd. 

Källa: SÅ 1914-2013. 




Livet i Sverige nu och då 

– ur Statistisk årsbok 1914 och 2014 

Jordens befolkning 

1914 

1 635 000 000 


6 974 000 000 

Städernas/tätorternas 

folkmängd som andel av riket 

1914 

26 % 


85 % 

Sveriges befolkning 

1914 

5 604 000 


9 556 000 

Ålderspyramider i femårsklasser 

300 

Kvinnor 

Ålder 

100 

0 

200 100 0 0 100 200 300 

tusental 

Medelålder vid giftermål 

1914 2014 

Kvinnor 27 år Kvinnor 36 år 

Män 30 år Män 39 år 

90 

80 

70 

60 

50 

40 

30 

20 

10 

Män 


1914 

Befolkningens ålder för 100 år 

sedan kan illusteras med hjälp av 

en pyramid. I dag är ”pyramiden” 

mer rektangulär, det är alltså 

många fler i högre åldrar jämfört 

med i lägre åldrar. 

Barnadödlighet per 1 000 

levande födda barn 

1914 

Flickor 63,9 

Pojkar 79,7 


Flickor 2,3 

Pojkar 2,9 

Återstående medellivslängd 

vid födseln 

1914 

Kvinnor 57 år 

Män 55 år 


Kvinnor 83 år 

Män 80 år 

Siffrorna som redovisas avser senast tillgängliga år i respektive årsbok. Det medför att statistiken kan baseras på 

uppgifter från olika år. Skillnader i definitioner och statistisk metod kan heller inte uteslutas. 



Livet i Sverige nu och då 

– ur Statistisk årsbok 1914 och 2014 

Antal nötkreatur 


2 690 000 1 500 000 

1914 

951000 

Antal grisar 


1 363 000 

Järnvägens längd 


13 800 km 11 100 km 

vägarnas längd 

1914 

62 000 km 


216 000 km 

1914 

Jordbruk, boskapsskötsel 

och fiske 2 379 000 

Gruvbrytning och 

tillverkningsindustri 1 210 000 

vanligaste bransch 

(förvärvsarbetande) 


Vård och omsorg 719 000 

Tillverkning och utvinning 603 000 

Siffrorna som redovisas avser senast tillgängliga år i respektive årsbok. Det medför att statistiken kan baseras på 

uppgifter från olika år. Skillnader i definitioner och statistisk metod kan heller inte uteslutas. 


Geografiska 

uppgifter 



Geografiska uppgifter Statistisk årsbok 2014 

1 – Geografiska uppgifter 


1.1 Berg, sjöar, vattendrag och öar i 

Sverige .............................................................23 

Mountains, lakes, watercourses and 

islands in Sweden 

1.2 Geografiska uppgifter ...............................24 


1.3 Öar i Sverige ..............................................25 

Islands in Sweden 

1.4 Kust och stränder i Sverige .....................27 

Coast and shores in Sweden 

1.5 Land- och vattenarealer inkl. 

havsvatten den 1 januari 2013, km 2 ................ 28 

Area of land and water incl. seawater, 

sq. km. 

1.6 Kust och stränder, länsvis, km ............... 33 

Coast and shores, by county 

1.7 Samtliga öar i hav och insjöar 

efter storleksklass, länsvis ............................ 34 

All islands in seas or lakes, by size 

and county 



1.1 

Berg, sjöar, vattendrag och öar i Sverige 

Mountains, lakes, watercourses and islands in Sweden 

Geografiska uppgifter 

Källa: SCB (www.scb.se/MI0812), Lantmäteriet (www.lantmateriet.se), SMHI (www.smhi.se) 

Kartografi: SCB, Enheten för miljöekonomi och naturresurser (www.gis.scb.se). 



1.2 



Bergshöjder, meter över havet 

Norrbottens län 

Kebnekaise Giebmegáisi 2 106 

Sarektjåhkkå 2 089 

Kaskasatjåkka Gasskasèohkka 2 076 

(Sulitelma Sulidälbmá 1 860) 

Västerbottens län 

Norra Storfjället Stoere Vaerie 1 768 

(Marsfjället Maaresvaerie 1 590) 

Jämtlands län 

Helagsfjället Maajåelkie 1 796 

Templet Storsola 1 728 

Lillsylen 1 702 

(Åreskutan 1 420) 

(Sielkentjahke 1 315) 

Västernorrlands län 

Solbergsliden 594 

Dalarnas län 

Storvätteshågna Gealta 1 204 

Mulen 1 191 

Härjehågna 1 185 

(Städjan 1 131) 

(Transtrandsfjällen 948) 

Värmlands län 

Granberget vid Höljes 701 

Brånberget 691 

Västra Götalands län 

Galtåsen 362 

Hökensås 354 

Ålleberg 334 

Kinnekulle 306 

Billingen 304 

Jönköpings län 

Tomtabacken 377 

(Taberg 343) 

Östergötlands län 

Stenabohöjden 328 

(Omberg 264) 

Hallands län 

Hallandsås-Högalteknall 226 

Skåne län 

Söderåsen 212 

Sjöar, km 2 vattenyta 

Vänern 5 513 

Vättern 1 884 

Mälaren 1 078 

Hjälmaren 477 

Storsjön 456 

Torneträsk Duortnosjávri 330 

Siljan 292 

Hornavan Tjårvek 262 

Akkajaure 260 

Uddjaure Ujják 249 

Storavan Buovđđahávva 183 

Bolmen 173 

Storuman Stuora Ubmeje 171 

Stora Lulevatten Stuor Julevu 163 

Kallsjön 158 

Vattendrag 1 , km 

Göta älv / Klarälven 747 

Dalälven 554 

Torneälven Duortnoseatnu 525 

Kalixälven Gáláseatnu 463 

Luleälven Julevädno 462 

Vindelälven Viddolätno 450 

Umeälven 445 

Ångermanälven 449 

Ljusnan 438 

Indalsälven 431 

Skellefteälven 411 

1) Här återges den totala längden från källan till havet oavsett om 

källa eller avrinningsområde ligger i Norge eller Finland. 

Anm. De samiska namnen är i förekommande fall kursiverade. 

Källa: Lantmäteriet (www.lantmateriet.se) och SMHI, 

SVARversion 2012_2 (www.smhi.se). 



1.3 

Öar i Sverige 

Islands in Sweden 

Samtliga kommuner i Sverige har åtminstone en ö. Norrtälje och Värmdö 

har närmare 11 000 vardera. Om man räknar med de minsta öarna, de som 

endast är några kvadratmeter stora, finns det sammanlagt 221 800 stycken i 

de svenska haven, insjöarna och vattendragen. 

De 50 största öarna, hektar 

Nr Önamn Län Areal, ha 

1 Gotland Gotlands 299 400 

2 Öland Kalmar 134 700 

3 Orust Västra Götalands 34 560 

4 Hisingen Västra Götalands 19 884 

5 Värmdö Stockholms 18 140 

6 Tjörn Västra Götalands 14 754 

7 Väddö och Björkö Stockholms 12 790 

8 Fårö Gotlands 11 330 

9 Selaön Södermanlands 9 472 

10 Gräsö Uppsala 9 326 

11 Svartsjölandet Stockholms 8 202 

12 Hertsön Norrbottens 7 342 

13 Alnön Västernorrlands 6 779 

14 Ekerö och Munsö Stockholms 6 765 

15 Tosterön-Aspön Södermanlands 6 634 

16 Ingarö Stockholms 6 326 

17 Ljusterö Stockholms 6 205 

18 Torsö Västra Götalands 6 203 

19 Ammerön Jämtlands 5 990 

20 Kållandsö Västra Götalands 5 678 

21 Hemsön Västernorrlands 5 439 

22 Mörkö Stockholms 5 166 

23 Ornö Stockholms 4 899 

24 Hammarö Värmlands 4 880 

25 Bolmsö Kronobergs 4 213 

26 Härnön Västernorrlands 4 183 

27 Frösön Jämtlands 4 100 

28 Gotska Sandön Gotlands 3 654 

29 Vätö Stockholms 3 435 

30 Lidingö Stockholms 3 026 

31 N Finnö och Yxnö Östergötlands 2 687 

32 Adelsö Stockholms 2 608 

33 Visingsö Jönköpings 2 504 

34 Vindö och Djurö Stockholms 2 501 

35 Sandön Norrbottens 2 488 

36 Singö Stockholms 2 477 

37 Torö Stockholms 2 462 

38 Ängesön Västerbottens 2 417 

39 Holmön Västerbottens 2 395 

40 Fågelbrolandet Stockholms 2 395 

41 Rånön Norrbottens 2 393 

42 Obbolaön Västerbottens 2 371 

43 Utö Stockholms 2 357 

44 Lovön Stockholms 2 322 

45 Södra Muskö Stockholms 2 250 

46 Sollerön Dalarnas 2 225 

47 Blidö Stockholms 2 187 

48 Torpön Östergötlands 2 178 

49 Storön Norrbottens 2 125 

50 Ängsön Västmanlands 2 101 


Tio kommuner består endast av öar 

Det totala antalet öar i hav, insjöar och 

vattendrag är 221 800 stycken. Det 

motsvarar sammanlagt 2,6 procent av 

Sveriges landareal. De län som har flest 

antal öar är Stockholms län och Västra 

Götalands län med vardera cirka 30 000 

öar. Kommuner med flest antal öar är 

Norrtälje och Värmdö med närmare 

11 000 vardera, följt av Östhammar med 

omkring 7 500 och Oskarshamn med 

cirka 6 000. Tio kommuner består endast 

av öar: Ekerö, Värmdö, Lidingö, Mörbylånga, 

Borgholm, Gotland, Öckerö, Tjörn, 

Orust och Hammarö. 

Uppgifterna om öarna är beräknade 

utifrån Lantmäteriets digitala vattenkarta 

i skala 1:10 000. De minsta öarna som 

ingår i denna studie är endast några 

kvadratmeter stora. 

Foto: Lillebror Alin 



Flest havsöar i Stockholm 

98 400 av de 221 800 öarna omges av hav. Flest 

havsöar finns i Stockholms län, 29 000 stycken. I 

Västra Götalands län kan antalet öar räknas till 

drygt 14 000 och utanför kusten i Kalmar län till 

närmare 13 000. 

Kommuner med flest havsöar är samma som 

ligger i topp vad gäller totala antalet öar, det vill 

säga: Norrtälje (10 500), Värmdö (10 500), 

Östhammar (7 100) och Oskarshamn (5 400). Av 

de 87 kommuner som har havskust saknar fem 

havsöar. Dessa är Burlöv, Lomma, Skurup, 

Ystad och Laholm. 

Flest insjööar i Arjeplog 

Det finns 123 400 öar i insjöarna, inklusive 

Vänern, Vättern, Mälaren och Hjälmaren samt i 

vattendragen. Till insjööarna räknas även de öar 

som ligger i insjöar på havsöar. 

Län med störst antal insjööar är Västra 

Götalands (15 500), Norrbottens (13 700) och 

Värmlands (12 400). Den kommun som har flest 

insjööar är Arjeplog (4 700). Därefter kommer 

Strömsunds kommun (2 900), Lidköping (2 600) 

och Säffle (2 400). Kommunerna Lidingö och 

Vaxholm, saknar helt öar i insjöar. 

14 gånger fler öar i Vänern än i Vättern 

I de fyra största sjöarna finns 15 800 öar. I vår 

största sjö Vänern finns de allra flesta, 12 300 

stycken. Vättern är med sina 900 öar den sjö av 

våra fyra största sjöar som har minst antal öar. I 

Mälaren finns det 1 400 öar och i Hjälmaren 

1 300 stycken. 

Men de flesta är små, mycket små 

Av de 221 800 öarna är det 68 procent som har 

mindre landareal än 1 000 kvadratmeter. Det 

innebär att majoriteten av öarna bara är drygt 

30x30 meter. 

Källa: SCB Statistiska meddelanden MI 50 SM 0101 

(www.scb.se/MI0812) Statistikdatabasen: Miljö. 

Foto: Jan-Aage Haaland 



1.4 

Kust och stränder i Sverige 

Coast and shores in Sweden 

Tio och ett halvt varv runt jordklotet – så lång är Sveriges totala sträcka av 

fastlandskust och stränder runt sjöar, öar och vattendrag. Mätt i kilometer 

är längden på landets kust och stränder nästan 424 000 kilometer. 


Detta är en kust 

I SCB:s statistik används begreppet kust endast 

i benämningen fastlandskust, det vill säga den 

linje där det svenska fastlandet möter havsvatten. 

Begreppet strandlinje används i alla 

övriga fall där land möter vatten. Kust respektive 

strand används i förenklingssyfte synonymt 

med kustlinje respektive strandlinje. Som 

ö räknas i princip alla objekt som är omflutna av 

vatten, vilket innebär att de minsta öarna endast 

är några tiotal kvadratmeter stora. 

Uppgifterna om kust- och strandlängder är 

beräknade utifrån Lantmäteriverkets fastighetskarta 

i skala 1:10 000. De smalaste vattendragen 

som ingår i dataunderlaget är sex meter breda. 

Tio och ett halvt varv runt jorden 

Av den totala längden kust och strand svarar 

insjöarnas och vattendragens stränder för 

346 100 km. Stränder på öar i insjöar och vattendrag 

utgör 33 100 km, havsöarnas stränder 

33 100 km och fastlandskusten 11 600 km. 

Strändernas svall hörs bäst i Norrbotten 

Norrbottens län har den i särklass längsta 

sträckan kust och strand, med 24 procent av den 

totala längden i landet. Kortast sträcka har 

Gotlands län, med mindre än 0,5 procent av 

rikssiffran. 

De tio kommuner som har längst kust och 

strand svarar för drygt 30 procent av den sammanlagda 

längden i landet. Samtliga finns i den 

norra delen av landet. De tio kommuner som 

har kortast sträcka kust och strand är ytmässigt 

sett små kommuner, varav de flesta återfinns i 

storstadsregionerna eller i Skåne län. 

Vänern har längst strandsträcka 

Av stränderna kring de fyra största sjöarna har 

Vänern den längsta sträckan med 1 942 km. 

Vättern har 554 km strand, Mälaren 1 245 km 

och Hjälmaren 372 km. 

Kommuner som har längst respektive kortast sträcka kust och strand, km 

Kod Kommun Insjöar och 

vattendrag 

Öar i insjöar 

och vattendrag 

Havsöar 

Fastlandskust 

Strand och 

kust totalt 

Andel av 

rikets kust o. 

stränder % 

Längst 

2510 Jokkmokk 19 553 1 561 – – 21 114 5,0 

2506 Arjeplog 17 874 2 219 – – 20 093 4,7 

2584 Kiruna 18 823 1 109 – – 19 932 4,7 

2523 Gällivare 13 467 626 – – 14 093 3,3 

2313 Strömsund 11 378 962 – – 12 340 2,9 

2361 Härjedalen 9 951 645 – – 10 596 2,5 

2422 Sorsele 8 591 753 – – 9 344 2,2 

2321 Åre 8 014 496 – – 8 510 2,0 

2421 Storuman 7 728 776 – – 8 504 2,0 

2462 Vilhelmina 7 287 546 – – 7 833 1,8 

Kortast 

0183 Sundbyberg 3 1 – – 4 0,001 

1231 Burlöv 14 0 – 2 16 0,004 

0184 Solna 16 1 2 5 24 0,006 

1277 Åstorp 30 1 – – 31 0,007 

0162 Danderyd 5 0 9 20 34 0,008 

0123 Järfälla 30 7 – – 37 0,009 

1260 Bjuv 37 1 – – 38 0,009 

1230 Staffanstorp 41 1 – – 42 0,010 

0160 Täby 31 – 4 9 44 0,010 

0163 Sollentuna 34 3 0 10 47 0,011 

Källa: SCB Statistiska meddelanden MI 50 SM 1301 (www.scb.se/MI0812); Statistikdatabasen: Miljö. 



1.5 

Land- och vattenarealer inkl. havsvatten den 1 januari 2013, km2 

Area of land and water incl. seawater, sq. km. 

Kod 

Code 

Kommun 

Municipality 

Landareal 1 

Land area 1 

Inlandsvatten 

exkl. de 4 

stora sjöarna 

Inland water 

excl. the 4 

large lakes 

Landareal och 

inlandsvatten 

exkl. de 4 


Land area and 

inlandwater 

excl. the 4 

large lakes 

De 4 stora 

sjöarna: 

Vänern, 

Vättern, 

Mälaren, 

Hjälmaren 

The 4 

large lakes 

Havsvatten 

ut till 

territorialgränsen 

Seawater 

Totalareal land 

och vatten inkl. 

havsvatten 

Total area of 

land, inland 

water and 

seawater 

01 Stockholms län 6 526,2 253,0 6 779,2 374,7 9 387,0 16 540,9 

0114 Upplands Väsby 75,1 4,8 79,9 4,0 – 83,8 

0115 Vallentuna 358,4 10,6 369,0 – – 369,0 

0117 Österåker 312,4 10,7 323,1 – 231,4 554,5 

0120 Värmdö 448,0 7,7 455,7 – 2 524,4 2 980,1 

0123 Järfälla 53,8 1,1 54,9 8,1 – 63,0 

0125 Ekerö 217,7 0,6 218,3 165,3 – 383,6 

0126 Huddinge 131,0 8,1 139,1 1,5 – 140,6 

0127 Botkyrka 194,2 10,1 204,2 5,3 12,8 222,3 

0128 Salem 54,1 7,3 61,4 9,7 – 71,1 

0136 Haninge 458,1 6,0 464,1 – 1 696,8 2 160,9 

0138 Tyresö 69,3 3,4 72,6 – 27,9 100,5 

0139 Upplands-Bro 235,5 4,8 240,3 85,0 – 325,2 

0140 Nykvarn 152,8 16,3 169,0 8,0 – 177,0 

0160 Täby 60,7 5,3 66,0 – 5,2 71,2 

0162 Danderyd 26,4 0,2 26,6 – 6,1 32,7 

0163 Sollentuna 52,6 3,2 55,9 – 2,1 58,0 

0180 Stockholm 187,2 5,0 192,1 15,7 6,8 214,6 

0181 Södertälje 525,2 32,6 557,8 52,5 84,0 694,2 

0182 Nacka 95,1 4,5 99,6 – 29,2 128,8 

0183 Sundbyberg 8,7 0,1 8,7 0,0 – 8,8 

0184 Solna 19,3 1,2 20,5 0,5 0,7 21,7 

0186 Lidingö 30,8 0,3 31,1 – 19,9 51,1 

0187 Vaxholm 57,9 0,7 58,6 – 48,5 107,1 

0188 Norrtälje 2 016,0 97,7 2 113,8 – 3 755,9 5 869,7 

0191 Sigtuna 327,4 4,2 331,6 18,1 – 349,7 

0192 Nynäshamn 358,8 6,7 365,5 – 935,4 1 300,8 

03 Uppsala län 8 192,1 212,9 8 405,0 202,8 3 332,1 11 939,8 

0305 Håbo 143,8 0,4 144,1 42,4 – 186,5 

0319 Älvkarleby 215,0 19,8 234,8 – 379,3 614,1 

0330 Knivsta 282,2 4,2 286,4 8,7 – 295,1 

0331 Heby 1 166,8 58,8 1 225,6 – – 1 225,6 

0360 Tierp 1 547,8 56,9 1 604,7 – 969,2 2 573,8 

0380 Uppsala 2 182,8 40,6 2 223,4 11,0 – 2 234,5 

0381 Enköping 1 178,5 4,6 1 183,1 140,7 – 1 323,8 

0382 Östhammar 1 475,3 27,5 1 502,8 – 1 983,6 3 486,4 

04 Södermanlands län 6 076,1 494,5 6 570,6 455,5 1 670,4 8 696,4 

0428 Vingåker 370,3 41,6 411,8 27,6 – 439,4 

0461 Gnesta 461,2 76,9 538,1 – – 538,1 

0480 Nyköping 1 420,8 133,4 1 554,3 – 512,2 2 066,4 

0481 Oxelösund 35,4 0,2 35,5 – 711,0 746,5 

0482 Flen 718,8 107,2 826,0 – – 826,0 

0483 Katrineholm 1 020,2 94,0 1 114,2 75,3 – 1 189,5 

0484 Eskilstuna 1 099,9 18,6 1 118,5 132,0 – 1 250,5 

0486 Strängnäs 739,7 14,9 754,6 220,5 – 975,1 

0488 Trosa 209,7 7,8 217,5 – 447,3 664,8 

05 Östergötlands län 10 544,6 1 040,1 11 584,7 639,1 2 353,3 14 577,0 

0509 Ödeshög 430,4 19,8 450,3 218,7 – 669,0 

0512 Ydre 675,4 103,2 778,6 – – 778,6 

0513 Kinda 1 129,5 172,5 1 302,0 – – 1 302,0 

0560 Boxholm 525,8 78,1 603,9 – – 603,9 

0561 Åtvidaberg 686,6 93,7 780,3 – – 780,3 

0562 Finspång 1 055,3 159,8 1 215,1 – – 1 215,1 

0563 Valdemarsvik 733,8 43,3 777,1 – 1 272,5 2 049,6 

0580 Linköping 1 427,4 140,8 1 568,3 – – 1 568,3 

0581 Norrköping 1 495,1 108,7 1 603,7 – 443,9 2 047,6 

0582 Söderköping 673,9 14,4 688,3 – 636,9 1 325,2 

0583 Motala 983,5 68,6 1 052,1 215,2 – 1 267,2 

0584 Vadstena 181,9 26,2 208,2 205,2 – 413,3 

0586 Mjölby 546,0 11,1 557,1 – – 557,1 

06 Jönköpings län 10 437,7 756,5 11 194,3 498,8 – 11 693,1 

0604 Aneby 517,8 36,1 553,9 – – 553,9 

0617 Gnosjö 420,6 29,5 450,1 – – 450,1 




1.5 Land- och vattenarealer inkl. havsvatten den 1 januari 2013, km2 (forts.) 

Kod Kommun Landareal 1 Inlandsvatten 

exkl. de 4 


Landareal och 

inlandsvatten 

exkl. de 4 


De 4 stora 

sjöarna: 

Vänern, 

Vättern, 

Mälaren, 

Hjälmaren 

Havsvatten 

ut till 




havsvatten 

0642 Mullsjö 200,2 10,9 211,0 – – 211,0 

0643 Habo 328,5 6,2 334,8 127,5 – 462,2 

0662 Gislaved 1 137,1 83,6 1 220,7 – – 1 220,7 

0665 Vaggeryd 824,9 33,2 858,2 – – 858,2 

0680 Jönköping 1 480,4 73,4 1 553,7 371,3 – 1 925,0 

0682 Nässjö 930,3 58,2 988,5 – – 988,5 

0683 Värnamo 1 216,0 166,4 1 382,4 – – 1 382,4 

0684 Sävsjö 679,1 50,2 729,2 – – 729,2 

0685 Vetlanda 1 500,5 99,9 1 600,4 – – 1 600,4 

0686 Eksjö 799,5 73,8 873,3 – – 873,3 

0687 Tranås 402,7 35,1 437,7 – – 437,7 

07 Kronobergs län 8 425,0 960,2 9 385,2 – – 9 385,2 

0760 Uppvidinge 1 171,9 54,8 1 226,7 – – 1 226,7 

0761 Lessebo 412,6 43,8 456,3 – – 456,3 

0763 Tingsryd 1 044,9 162,4 1 207,2 – – 1 207,2 

0764 Alvesta 974,2 100,1 1 074,3 – – 1 074,3 

0765 Älmhult 890,9 87,4 978,4 – – 978,4 

0767 Markaryd 517,2 15,6 532,8 – – 532,8 

0780 Växjö 1 665,5 248,7 1 914,3 – – 1 914,3 

0781 Ljungby 1 747,8 247,2 1 995,0 – – 1 995,0 

08 Kalmar län 11 165,5 471,5 11 637,0 – 8 859,1 20 496,1 

0821 Högsby 751,1 48,3 799,4 – – 799,4 

0834 Torsås 468,4 1,5 469,9 – 135,3 605,2 

0840 Mörbylånga 666,8 1,5 668,3 – 2 375,1 3 043,4 

0860 Hultsfred 1 121,5 65,5 1 187,0 – – 1 187,0 

0861 Mönsterås 599,5 8,6 608,0 – 333,0 941,0 

0862 Emmaboda 689,7 29,0 718,7 – – 718,7 

0880 Kalmar 956,9 3,8 960,7 – 290,3 1 251,0 

0881 Nybro 1 171,7 29,9 1 201,5 – – 1 201,5 

0882 Oskarshamn 1 046,6 48,2 1 094,9 – 1 182,5 2 277,4 

0883 Västervik 1 874,4 152,2 2 026,7 – 1 570,2 3 596,9 

0884 Vimmerby 1 140,2 79,6 1 219,8 – – 1 219,8 

0885 Borgholm 678,7 3,5 682,1 – 2 972,7 3 654,8 

09 Gotlands län 3 134,1 31,5 3 165,5 – 12 075,5 15 241,1 

0980 Gotland 3 134,1 31,5 3 165,5 – 12 075,5 15 241,1 

10 Blekinge län 2 931,3 108,1 3 039,4 – 3 892,7 6 932,2 

1060 Olofström 389,8 23,6 413,4 – – 413,4 

1080 Karlskrona 1 042,2 27,5 1 069,7 – 2 268,4 3 338,1 

1081 Ronneby 825,3 36,5 861,8 – 380,0 1 241,9 

1082 Karlshamn 488,7 19,9 508,6 – 323,8 832,4 

1083 Sölvesborg 185,3 0,6 185,9 – 920,5 1 106,4 

12 Skåne län 10 968,8 333,2 11 302,0 – 5 731,7 17 033,7 

1214 Svalöv 387,3 1,3 388,6 – – 388,6 

1230 Staffanstorp 106,8 0,5 107,3 – – 107,3 

1231 Burlöv 18,9 0,1 19,0 – 0,2 19,2 

1233 Vellinge 142,6 1,1 143,7 – 561,8 705,5 

1256 Östra Göinge 432,0 19,2 451,2 – – 451,2 

1257 Örkelljunga 319,6 10,2 329,7 – – 329,7 

1260 Bjuv 115,3 0,5 115,8 – – 115,8 

1261 Kävlinge 152,6 1,1 153,6 – 138,8 292,5 

1262 Lomma 55,5 0,8 56,3 – 33,9 90,2 

1263 Svedala 218,1 9,1 227,1 – – 227,1 

1264 Skurup 193,6 1,6 195,2 – 315,8 511,0 

1265 Sjöbo 492,2 14,5 506,6 – – 506,6 

1266 Hörby 419,4 13,6 433,1 – – 433,1 

1267 Höör 290,9 29,2 320,0 – – 320,0 

1270 Tomelilla 395,9 1,5 397,4 – – 397,4 

1272 Bromölla 162,5 22,8 185,3 – 11,9 197,1 

1273 Osby 576,2 23,6 599,8 – – 599,8 

1275 Perstorp 158,8 3,1 161,9 – – 161,9 

1276 Klippan 374,3 5,1 379,4 – – 379,4 

1277 Åstorp 92,2 0,3 92,5 – – 92,5 

1278 Båstad 209,8 0,6 210,4 – 671,5 881,9 

1280 Malmö 156,9 1,5 158,4 – 174,3 332,6 





exkl. de 4 


Landareal och 

inlandsvatten 

exkl. de 4 


De 4 stora 

sjöarna: 

Vänern, 

Vättern, 

Mälaren, 

Hjälmaren 

Havsvatten 

ut till 




havsvatten 

1281 Lund 427,2 12,7 439,9 – – 439,9 

1282 Landskrona 140,3 0,7 141,0 – 159,7 300,6 

1283 Helsingborg 344,0 1,4 345,4 – 78,6 424,0 

1284 Höganäs 150,8 0,4 151,2 – 524,9 676,1 

1285 Eslöv 419,1 5,6 424,7 – – 424,7 

1286 Ystad 350,1 5,0 355,1 – 834,2 1 189,3 

1287 Trelleborg 339,9 2,3 342,1 – 832,9 1 175,0 

1290 Kristianstad 1 246,3 94,1 1 340,3 – 477,9 1 818,2 

1291 Simrishamn 391,4 1,1 392,4 – 868,7 1 261,2 

1292 Ängelholm 420,1 11,2 431,3 – 46,8 478,1 

1293 Hässleholm 1 268,5 37,7 1 306,3 – – 1 306,3 

13 Hallands län 5 427,4 259,6 5 687,1 – 3 024,8 8 711,9 

1315 Hylte 946,1 100,5 1 046,6 – – 1 046,6 

1380 Halmstad 1 014,1 16,7 1 030,9 – 669,0 1 699,9 

1381 Laholm 883,0 19,2 902,1 – 61,3 963,4 

1382 Falkenberg 1 108,9 47,3 1 156,2 – 669,6 1 825,7 

1383 Varberg 868,7 40,8 909,5 – 793,8 1 703,4 

1384 Kungsbacka 606,7 35,1 641,8 – 831,2 1 472,9 

14 Västra Götalands 23 797,3 1 449,6 25 246,9 3 532,0 5 556,2 34 335,1 

1401 Härryda 266,8 24,3 291,1 – – 291,1 

1402 Partille 56,8 2,2 59,0 – – 59,0 

1407 Öckerö 25,7 0,1 25,9 – 485,5 511,4 

1415 Stenungsund 251,9 14,0 265,9 – 35,2 301,1 

1419 Tjörn 167,4 0,8 168,2 – 677,8 845,9 

1421 Orust 386,5 4,4 390,9 – 492,1 883,0 

1427 Sotenäs 138,2 1,2 139,4 – 544,9 684,4 

1430 Munkedal 634,0 33,7 667,7 – 7,4 675,0 

1435 Tanum 917,2 37,6 954,8 – 1 396,5 2 351,4 

1438 Dals-Ed 724,3 101,1 825,4 – – 825,4 

1439 Färgelanda 589,0 29,4 618,3 – – 618,3 

1440 Ale 316,5 15,0 331,6 – – 331,6 

1441 Lerum 258,6 49,8 308,4 – – 308,4 

1442 Vårgårda 426,6 14,6 441,2 – – 441,2 

1443 Bollebygd 263,2 19,2 282,4 – – 282,4 

1444 Grästorp 264,7 1,2 265,8 14,8 – 280,7 

1445 Essunga 234,6 1,1 235,7 – – 235,7 

1446 Karlsborg 405,9 77,3 483,1 314,2 – 797,4 

1447 Gullspång 312,9 69,4 382,3 172,6 – 555,0 

1452 Tranemo 741,3 37,2 778,5 – – 778,5 

1460 Bengtsfors 882,9 176,3 1 059,2 – – 1 059,2 

1461 Mellerud 516,8 47,6 564,4 380,1 – 944,5 

1462 Lilla Edet 316,2 26,1 342,4 – – 342,4 

1463 Mark 929,3 84,0 1 013,2 – – 1 013,2 

1465 Svenljunga 919,8 67,4 987,2 – – 987,2 

1466 Herrljunga 497,6 12,0 509,5 – – 509,5 

1470 Vara 696,9 3,7 700,6 – – 700,6 

1471 Götene 404,6 0,9 405,5 215,3 – 620,8 

1472 Tibro 221,5 15,4 236,8 – – 236,8 

1473 Töreboda 539,0 50,5 589,5 – – 589,5 

1480 Göteborg 447,8 15,7 463,4 – 562,0 1 025,4 

1481 Mölndal 145,8 6,4 152,3 – – 152,3 

1482 Kungälv 362,6 8,1 370,7 – 311,7 682,4 

1484 Lysekil 208,5 0,8 209,3 – 486,1 695,4 

1485 Uddevalla 637,7 12,6 650,3 – 82,7 733,0 

1486 Strömstad 467,5 10,1 477,6 – 474,2 951,8 

1487 Vänersborg 642,7 23,0 665,7 233,1 – 898,8 

1488 Trollhättan 409,9 17,8 427,7 – – 427,7 

1489 Alingsås 472,0 79,1 551,2 – – 551,2 

1490 Borås 909,9 57,6 967,5 – – 967,5 

1491 Ulricehamn 1 046,0 70,7 1 116,7 – – 1 116,7 

1492 Åmål 481,1 52,4 533,5 356,2 – 889,7 

1493 Mariestad 601,2 13,2 614,4 888,8 – 1 503,2 

1494 Lidköping 695,6 2,5 698,1 674,5 – 1 372,6 

1495 Skara 428,7 20,0 448,7 – – 448,7 






exkl. de 4 


Landareal och 

inlandsvatten 

exkl. de 4 


De 4 stora 

sjöarna: 

Vänern, 

Vättern, 

Mälaren, 

Hjälmaren 

Havsvatten 

ut till 




havsvatten 

1496 Skövde 673,7 11,4 685,1 – – 685,1 

1497 Hjo 297,0 5,1 302,1 282,3 – 584,5 

1498 Tidaholm 518,1 4,9 523,0 – – 523,0 

1499 Falköping 1 045,0 20,8 1 065,8 – – 1 065,8 

17 Värmlands län 17 517,2 1 779,4 19 296,5 2 492,6 – 21 789,2 

1715 Kil 359,7 47,1 406,9 – – 406,9 

1730 Eda 820,2 74,7 894,9 – – 894,9 

1737 Torsby 4 162,2 195,3 4 357,4 – – 4 357,4 

1760 Storfors 391,5 81,2 472,7 – – 472,7 

1761 Hammarö 59,6 1,6 61,1 403,0 – 464,2 

1762 Munkfors 141,6 6,4 148,0 – – 148,0 

1763 Forshaga 348,2 49,1 397,3 – – 397,3 

1764 Grums 386,4 47,9 434,3 44,6 – 478,8 

1765 Årjäng 1 409,5 243,6 1 653,0 – – 1 653,0 

1766 Sunne 1 288,1 160,1 1 448,3 – – 1 448,3 

1780 Karlstad 1 169,1 73,7 1 242,8 274,9 – 1 517,7 

1781 Kristinehamn 753,1 40,5 793,6 590,8 – 1 384,4 

1782 Filipstad 1 534,0 177,7 1 711,7 – – 1 711,7 

1783 Hagfors 1 824,2 176,0 2 000,2 – – 2 000,2 

1784 Arvika 1 649,1 307,1 1 956,1 – – 1 956,1 

1785 Säffle 1 220,8 97,4 1 318,2 1 179,3 – 2 497,5 

18 Örebro län 8 503,9 789,6 9 293,5 339,7 – 9 633,3 

1814 Lekeberg 463,2 18,5 481,6 – – 481,6 

1860 Laxå 602,0 135,6 737,6 – – 737,6 

1861 Hallsberg 636,7 33,5 670,2 – – 670,2 

1862 Degerfors 384,0 49,7 433,7 – – 433,7 

1863 Hällefors 985,0 166,3 1 151,3 – – 1 151,3 

1864 Ljusnarsberg 575,5 55,5 631,1 – – 631,1 

1880 Örebro 1 373,2 50,6 1 423,7 196,9 – 1 620,6 

1881 Kumla 204,2 1,6 205,8 – – 205,8 

1882 Askersund 816,0 60,9 876,9 142,9 – 1 019,7 

1883 Karlskoga 468,2 42,2 510,4 – – 510,4 

1884 Nora 618,5 72,3 690,8 – – 690,8 

1885 Lindesberg 1 377,6 102,9 1 480,5 – – 1 480,5 

19 Västmanlands län 5 118,2 231,5 5 349,6 309,1 – 5 658,8 

1904 Skinnskatteberg 659,4 58,8 718,2 – – 718,2 

1907 Surahammar 343,8 25,0 368,9 – – 368,9 

1960 Kungsör 202,7 1,0 203,6 23,5 – 227,1 

1961 Hallstahammar 170,7 1,6 172,3 9,0 – 181,3 

1962 Norberg 417,8 29,9 447,7 – – 447,7 

1980 Västerås 957,9 4,1 962,0 174,7 – 1 136,7 

1981 Sala 1 166,9 37,5 1 204,4 – – 1 204,4 

1982 Fagersta 269,0 41,4 310,4 – – 310,4 

1983 Köping 604,6 26,3 630,8 14,0 – 644,8 

1984 Arboga 325,4 6,0 331,4 87,9 – 419,4 

20 Dalarnas län 28 029,6 2 193,0 30 222,6 – – 30 222,6 

2021 Vansbro 1 539,6 117,8 1 657,4 – – 1 657,4 

2023 Malung-Sälen 4 085,1 227,4 4 312,5 – – 4 312,5 

2026 Gagnef 767,2 45,2 812,3 – – 812,3 

2029 Leksand 1 221,2 190,7 1 412,0 – – 1 412,0 

2031 Rättvik 1 920,7 217,1 2 137,8 – – 2 137,8 

2034 Orsa 1 730,9 66,5 1 797,4 – – 1 797,4 

2039 Älvdalen 6 871,5 271,3 7 142,8 – – 7 142,8 

2061 Smedjebacken 947,9 109,9 1 057,8 – – 1 057,8 

2062 Mora 2 812,6 299,0 3 111,5 – – 3 111,5 

2080 Falun 2 040,1 235,0 2 275,2 – – 2 275,2 

2081 Borlänge 583,9 51,9 635,8 – – 635,8 

2082 Säter 570,3 54,2 624,5 – – 624,5 

2083 Hedemora 835,1 93,7 928,8 – – 928,8 

2084 Avesta 613,3 55,8 669,1 – – 669,1 

2085 Ludvika 1 490,4 157,4 1 647,8 – – 1 647,8 

21 Gävleborgs län 18 119,3 1 510,0 19 629,3 – 5 369,8 24 999,1 

2101 Ockelbo 1 065,0 64,1 1 129,0 – – 1 129,0 

2104 Hofors 409,9 35,8 445,7 – – 445,7 





exkl. de 4 


Landareal och 

inlandsvatten 

exkl. de 4 


De 4 stora 

sjöarna: 

Vänern, 

Vättern, 

Mälaren, 

Hjälmaren 

Havsvatten 

ut till 




havsvatten 

2121 Ovanåker 1 873,3 143,7 2 017,0 – – 2 017,0 

2132 Nordanstig 1 370,6 84,5 1 455,2 – 1 070,8 2 526,0 

2161 Ljusdal 5 256,7 353,1 5 609,8 – – 5 609,8 

2180 Gävle 1 613,4 169,0 1 782,4 – 1 417,4 3 199,8 

2181 Sandviken 1 166,4 130,7 1 297,1 – – 1 297,1 

2182 Söderhamn 1 060,8 111,0 1 171,8 – 1 109,5 2 281,3 

2183 Bollnäs 1 814,4 162,4 1 976,7 – – 1 976,7 

2184 Hudiksvall 2 488,9 255,7 2 744,6 – 1 772,0 4 516,6 

22 Västernorrlands län 21 551,7 1 405,4 22 957,1 – 5 039,0 27 996,0 

2260 Ånge 3 051,4 244,2 3 295,6 – – 3 295,6 

2262 Timrå 783,3 39,3 822,6 – 411,6 1 234,2 

2280 Härnösand 1 058,4 42,6 1 100,9 – 837,7 1 938,6 

2281 Sundsvall 3 189,6 262,6 3 452,2 – 992,3 4 444,5 

2282 Kramfors 1 694,8 90,3 1 785,1 – 1 107,5 2 892,6 

2283 Sollefteå 5 397,8 364,0 5 761,8 – – 5 761,8 

2284 Örnsköldsvik 6 376,5 362,4 6 738,9 – 1 689,9 8 428,8 

23 Jämtlands län 48 944,8 4 808,0 53 752,8 – – 53 752,8 

2303 Ragunda 2 511,1 122,0 2 633,1 – – 2 633,1 

2305 Bräcke 3 408,2 375,5 3 783,7 – – 3 783,7 

2309 Krokom 6 155,2 657,6 6 812,8 – – 6 812,8 

2313 Strömsund 10 465,1 1 315,5 11 780,6 – – 11 780,6 

2321 Åre 7 199,5 1 037,1 8 236,5 – – 8 236,5 

2326 Berg 5 711,3 434,1 6 145,5 – – 6 145,5 

2361 Härjedalen 11 286,1 573,5 11 859,6 – – 11 859,6 

2380 Östersund 2 208,3 292,8 2 501,1 – – 2 501,1 

24 Västerbottens län 54 672,1 4 200,1 58 872,2 – 7 859,1 66 731,3 

2401 Nordmaling 1 229,4 40,2 1 269,6 – 1 202,7 2 472,3 

2403 Bjurholm 1 306,8 57,0 1 363,8 – – 1 363,8 

2404 Vindeln 2 629,4 216,7 2 846,1 – – 2 846,1 

2409 Robertsfors 1 292,2 21,0 1 313,3 – 1 056,4 2 369,7 

2417 Norsjö 1 739,5 184,1 1 923,6 – – 1 923,6 

2418 Malå 1 599,0 128,5 1 727,5 – – 1 727,5 

2421 Storuman 7 303,5 930,6 8 234,1 – – 8 234,1 

2422 Sorsele 7 368,4 589,2 7 957,6 – – 7 957,6 

2425 Dorotea 2 764,9 175,0 2 939,9 – – 2 939,9 

2460 Vännäs 529,5 24,2 553,7 – – 553,7 

2462 Vilhelmina 8 047,9 692,6 8 740,5 – – 8 740,5 

2463 Åsele 4 223,8 320,2 4 544,0 – – 4 544,0 

2480 Umeå 2 316,6 80,1 2 396,7 – 2 817,4 5 214,2 

2481 Lycksele 5 518,5 370,4 5 888,9 – – 5 888,9 

2482 Skellefteå 6 802,9 370,1 7 173,0 – 2 782,6 9 955,6 

25 Norrbottens län 97 256,9 7 948,4 105 205,3 – 6 876,7 112 082,0 

2505 Arvidsjaur 5 656,0 470,4 6 126,3 – – 6 126,3 

2506 Arjeplog 12 556,8 1 937,3 14 494,1 – – 14 494,1 

2510 Jokkmokk 17 614,3 1 720,1 19 334,4 – – 19 334,4 

2513 Överkalix 2 764,5 154,9 2 919,5 – – 2 919,5 

2514 Kalix 1 807,7 97,3 1 905,0 – 1 807,1 3 712,1 

2518 Övertorneå 2 362,1 130,2 2 492,3 – – 2 492,3 

2521 Pajala 7 840,2 210,5 8 050,7 – – 8 050,7 

2523 Gällivare 15 705,2 1 113,1 16 818,2 – – 16 818,2 

2560 Älvsbyn 1 698,0 97,2 1 795,2 – – 1 795,2 

2580 Luleå 2 094,2 139,9 2 234,0 – 2 719,7 4 953,8 

2581 Piteå 3 087,0 150,4 3 237,4 – 1 443,2 4 680,5 

2582 Boden 4 007,9 277,3 4 285,1 – – 4 285,1 

2583 Haparanda 922,8 38,7 961,5 – 906,8 1 868,3 

2584 Kiruna 19 140,3 1 411,1 20 551,4 – – 20 551,4 

Hela riket Sweden 407 339,7 31 236,1 438 575,8 8 844,3 81 027,4 528 447,5 

1) Nya arealberäkningar för hela riket genomfördes per 2012-01-01. Vissa s.k. enklaver har bara kunnat fördelas på län och inte 

kommuner. Länssiffrorna kan därför vara större än summan av kommunuppgifterna. From 2012 there are new estimates of the 

land and water area. Undistributed land area is included in the sum for each county. 

Se Tabellanmärkningar. 




1.6 

Kust och stränder, länsvis, km 

Coast and shores, by county 


Län 

County 

Fastland 

Mainland 

Havsöar 

Sea islands 

Insjöar och 

vattendrag 

Lakes and 

watercourses 

Öar i insjöar och 

vattendrag 

Islands in lakes and 

watercourses 

Totalt 

Total 

Stockholms 1 147 9 726 3 324 899 15 096 

Uppsala 645 2 271 3 131 710 6 757 

Södermanlands 348 1 233 4 629 905 7 115 

Östergötlands 734 2 581 8 396 1 067 12 778 

Jönköpings – – 8 136 665 8 801 

Kronobergs – – 6 630 1 241 7 871 

Kalmar 1 177 3 951 7 147 645 12 920 

Gotlands – 968 483 161 1 612 

Blekinge 561 1 022 2 499 122 4 204 

Skåne 668 141 5 668 501 6 978 

Hallands 483 329 4 323 286 5 421 

Västra Götalands 1 015 4 637 18 044 2 956 26 652 

Värmlands – – 16 745 2 583 19 328 

Örebro – – 7 538 944 8 482 

Västmanlands – – 3 120 629 3 749 

Dalarnas – – 26 743 2 322 29 065 

Gävleborgs 1 100 1 333 14 084 1 490 18 007 

Västernorrlands 1 130 919 15 576 898 18 523 

Jämtlands – – 47 399 3 345 50 744 

Västerbottens 1 358 1 386 49 966 3 564 56 274 

Norrbottens 1 241 2 553 92 562 7 125 103 481 

Hela riket Sweden 11 607 33 050 346 143 33 058 423 858 




1.7 

Samtliga öar i hav och insjöar efter storleksklass, länsvis 

All islands in seas or lakes, by size and county 

Län 

County 

Storleksklass, landareal 

Size, land area 

Väder 

Weather 


Väder Statistisk årsbok 2014 

2 – Väder 

Weather 

2.1 Väder ..........................................................37 

Weather 

2.2 Rekord i väder ...........................................38 

Weather records 

2.3 Blixt och dunder ........................................39 

Thunder and lightning 

2.4 Årsmedeltemperaturen i Sverige 

och globalt 1860–2012, avvikelse från 

normalvärdet för perioden 1961–1990 ..........41 

Average temperature, deviation from 

normal values in Sweden and worldwide 

2.5 Varmaste juni, juli och augusti samt 

varmaste sommaren, medeltemperatur ........42 

Warmest June, July, August and warmest 

summer, average temperatures (Celsius) 

2.6 Sommartemperaturen (medeltemperatur 

för månaderna juni, juli 

och augusti) .....................................................42 

Average summer temperatures (Celsius) 

2.7 Nederbörd i mm ........................................ 43 

Precipitation 

2.8 Nederbörd i mm, maxvärde ..................... 44 

Precipitation, maximum values 

2.9 Temperatur, maximioch minimivärden 

.............................................................. 44 

Temperatures, maximum and minimum 

values (Celsius) 

2.10 Medeltemperatur .................................... 45 

Average temperature (Celsius) 

2.11 Kalla och varma dagar samt 

dagar med nederbörd på platser 

runt om i landet ............................................... 46 

Cold and warm days, and days with 

precipitation across Sweden 



Väder 

2.1 Väder 

Weather 

Anmärkning: För stationen Vinga startade mätningen 2008 och för stationerna Hoting och Ulricehamn 2011 och för stationerna 

Abisko, Sorsele, Edsbyn, Åmot och Skövde 2012 samt Ljusdal 2013. 

Källa: SMHI, Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut (www.smhi.se). 




2.2 

Rekord i väder 

Weather records 

Temperatur Temperature 

Högsta uppmätta temperatur under resp. månad 

Highest temperature during each month 

Månad 

Month 

C o 

Plats 

Place 

Landskap 

County 

Datum 

Date 

Januari 12,4 Allgunnen Småland 1973-01-05 

Februari 16,5 Västervik Småland 1961-02-18 

16,5 Ölvingstorp Småland 1961-02-18 

Mars 22,2 Oskarshamn Småland 1968-03-30 

22,2 Sandbäckshult Småland 1968-03-30 

April 29,0 Genevad Halland 1993-04-27 

Maj 32,5 Kristianstad Skåne 1892-05-27 

32,5 Kalmar Småland 1892-05-28 

Juni 38,0 Målilla Småland 1947-06-29 

Juli 38,0 Ultuna Uppland 1933-07-09 

Augusti 36,8 Holma Östergötland 1975-08-09 

September 29,1 Stehag Skåne 1975-09-01 

Oktober 24,5 Oskarshamn Småland 1995-10-09 

November 18,4 Ugerup Skåne 1968-11-02 

December 13,7 Simrishamn Skåne 1977-12-24 

Lägsta uppmätta temperatur under resp. månad 

Lowest temperature during each month 

Månad 

Month 

C o 

Plats 

Place 

Landskap 

County 

Datum 

Date 

Januari -49,0 Karesuando Lappland 1999-01-27 

-49,0 Vuoggatjålme Lappland 1951-01-01 

Februari -52,6 Vuoggatjålme Lappland 1966-02-02 

Mars -45,8 Vuoggatjålme Lappland 1971-03-04 

April -36,5 Karesuando Lappland 1916-04-06 

Maj -24,1 Fjällnäs Härjedalen 1981-05-03 

Juni -12,9 Vassitjåkko Lappland 1907-06-02 

Juli -5,0 Funäsdalen Härjedalen 1888-07-22 

-5,0 Funäsdalen Härjedalen 1893-07-14 

Augusti -8,5 Nikkaluokta Lappland 1959-08-31 

September -15,2 Brännberg Norrbotten 1939-09-29 

Oktober -31,5 Myrheden Västerbotten 1968-10-28 

November -43,0 Vittangi Lappland 1890-11-24 

December -48,9 Hemavan Lappland 1978-12-30 

Nederbörd Precipitation 

Största dygnsnederbörd under resp. månad 

Most precipitation during a day in each month 

Största månadsnederbörd 

Most precipitation during each month 

Månad mm Plats Landskap Datum mm Plats Landskap År 

Januari 104 Katterjåkk Lappland 10:e 2002 429 Jormlien Jämtland 1989 

Februari 85 Joesjö Lappland 16:e 1976 311 Gråsjön Jämtland 1943 

Mars 90 Joesjö Lappland 19:e 1966 312 Gånälven Jämtland 1938 

April 78 Härnösand Ångermanland 8:e 1959 308 Sandnäs Jämtland 1943 

Maj 93 Öxabäck Västergötland 27:e 1931 209 Tåsan Värmland 1997 

Juni 187 Härnösand Ångermanland 18:e 1908 278 Klövsjö Jämtland 1987 

Juli 198 Fagerheden Norrbotten 28:e 1997 334 Baramossa Halland 2007 

Augusti 189 Råda Värmland 4:e 2004 356 Åsnorrbodarna Hälsingland 1986 

September 141 Hemse Gotland 2:a 1913 301 Höglekaredalen Jämtland 1984 

Oktober 127 Söderhamn Hälsingland 15:e 1992 330 Dingle Bohuslän 1967 

November 83 Ryningsnäs Småland 12:e 1910 292 Östmark Värmland 2000 

December 122 Riksgränsen Lappland 14:e 1909 373 Björkede Jämtland 1975 

Största årsnederbörden 1 866 Mollsjönäs Västra Götaland 2008 




2.3 

Blixt och dunder 

Thunder and lightning 

Åska är ett fenomen som alltid har skrämt och fascinerat människor. 

I Sverige förekommer åskväder vanligast i juli månad på eftermiddagar 

i södra delen av landet. 

Väder 

Åskmoln och urladdning 

I Sverige kan åskmoln vara några kilometer 

breda i basen och sträcka sig upp till 10 km. De 

har ofta formen av ett städ i övre delen som 

består av iskristaller. Men hur bildas de? 

Solen värmer marken som i sin tur värmer 

luften som då stiger uppåt. Luften kyls av och 

vattenångan kondenserar till molndroppar. Om 

molnet växer och når höjder med kalla luftlager 

bildas iskristaller i molnet. De växer och blir 

tyngre, faller och färdas åter uppåt i molnet av 

vindar. Processen upprepas och iskristallerna 

växer ytterligare. 

Det är i kollisionen mellan stora iskristaller 

och underkylda droppar som forskarna tror att 

det bildas elektriska laddningar. Dessa spänningsskillnader 

inom moln samt mellan moln 

och mark eller höga föremål orsakar blixturladdningar. 

Blixtar och åska 

En blixt är en komplicerad process med flera 

urladdningar. De sker mycket snabbt och med 

stor strömstyrka. Hastigheten hos de elektroner 

som rusar ned mot marken är cirka 100 000 

km/s och blixtkanalen de färdas i kan vara 5–10 

km lång. Strömstyrkan är vanligen cirka 30 000 

ampere, men kan vara uppåt 200 000. 

Flödet av elektroner skapar kraftig upphettning 

av luften som expanderar explosionsartat, 

vilket skapar en tryckvåg. Åskdundret är en 

effekt av tryckvågen och på nära håll låter det 

som ett gevärsskott. På längre håll blir åskan till 

ett muller eftersom ljuden studsar mellan mark 

och moln och därigenom når örat efter olika 

lång tid. Ljudet rör sig cirka 1 km på tre 

sekunder och avståndet till blixten i km kan 

därför bedömas som antalet sekunder från blixt 

till åska delat med tre. 

Foto: ina agency 



Registrering av antal blixtar 

År 1986 införde SMHI ett automatiskt system 

för blixtlokalisering och sedan 2002 finns ett 

system med sensorer på nio platser i Sverige 

(Kiruna, Luleå, Umeå, Östersund, Malung, 

Västerås, Såtenäs, Visby och Vitemölla). Sensorerna 

ger information om urladdningarnas 

tidpunkt, position, strömstyrka och i vilken 

riktning laddningarna rör sig. 

Främst registreras de urladdningar som når 

marken, men även en stor del av urladdningarna 

i moln och mellan moln registreras. 

Mest åska i södra Sverige 

Under mätperioden 2002–2011 har cirka 1,9 

miljoner urladdningar till mark registrerats. 

Statistiken visar att åskaktiviteten är som störst i 

södra Sverige. Den visar också att i söder åskar 

det mer i väster, medan det i norr åskar mer i 

öster. 

Antalet åskdagar per år varierar från någon 

enstaka dag i Lapplandsfjällen till drygt 25 

dagar vid västkusten. Urladdningar förekommer 

under alla månader, men flertalet sker i 

maj–september. Det kan ske blixturladdningar 

när som helst under dygnet, men vanligast är 

på eftermiddagen. Det är dock viktigt att påpeka 

att mätperioden är för kort för att några 

säkra klimatologiska slutsatser ska kunna dras. 

Antal urladdningar per landsdel 2002–2011 

Drygt 300 000 blixtar år 2011 

I medeltal har det registrerats cirka 190 000 

urladdningar per år och cirka 35 per 100 km 2 , 

men variationen mellan åren är stor. Till exempel 

registrerades år 2007 knappt 100 000 urladdningar. 

Det kan jämföras med år 2011 – det mest 

åskrika året hittills – med 335 000 blixturladdningar. 

Mellan den 6–12 juni 2011 registrerades 

114 000 blixtar. Cirka 41 000 av dessa inträffade 

den 7 juni 2011, vilket gör datumet till det mest 

åskrika dygnet som noterats sedan 2002. 

Juli 2003 är den mest åskrika månaden under 

mätperioden. Ovanligt med just denna månad 

var att en stor del av urladdningarna skedde 

över Norrland. 

Källa: SMHI, Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut 

(www.smhi.se). Kartografi: SCB, Enheten för miljöekonomi och 

naturresurser (www.gis.scb.se). 



2.4 

Årsmedeltemperaturen i Sverige och globalt 1860–2012, 

avvikelse från normalvärdet för perioden 1961–1990 

Average temperature, deviation from normal values in Sweden 

and worldwide 

Temperaturdata för Sverige baseras på mätningar vid 35 stationer fördelade 

över hela landet. I Sverigekartan till höger har den nordligaste, sydligaste, 

västligaste och östligaste stationen markerats. Serierna har genomgått 

homogenitetskontroll. 

När svenska och globala årstemperaturer presenteras i samma skala slås 

man av den mycket större variabiliteten för ett mindre, nordligt beläget 

område som Sverige, som utgör ungefär en promille av jordens yta. Den 

varma perioden i Sverige under 1930–40-talen och de kalla krigsvintrarna 

är inte alls så framträdande i globala data. Även det i Sverige kalla året 

2010 är exempel på en regional avvikelse eftersom detta år globalt var ett av 

de varmaste. 

Det globala temperaturdiagrammet är baserat på data från Climatic 

Research Unit på University of East Anglia. 

Väder 

Källa: SMHI, Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut (www.smhi.se) och Climatic Research Unit vid University of East 

Anglia (www.cru.uea.ac.uk). 



2.5 

Varmaste juni, juli och augusti samt varmaste sommaren, 

medeltemperatur 

Warmest June, July, August and warmest summer, average 

temperatures (Celsius) 

Station 

Juni June 

1901–2013 

Juli July 

1901–2013 

Augusti August 

1901–2013 

Sommar Summer 

1901–2013 

Temp. År Year Temp. År Year Temp. År Year Temp. År Year 

Mätningarna 

börjar 

Start year 

Karesuando 15,0 1953 17,5 1941 14,8 1937 14,4 1937 1879 

Jokkmokk 16,7 1953 18,5 1927 16,1 1917 15,8 1937 1860 

Haparanda 17,1 1953 19,6 1925 17,2 1937 16,6 1937 1859 

Umeå flygplats 16,6 1936 19,1 1973 17,6 2006 16,9 1937 1860 

Frösön 15,7 1953 18,8 1901 17,9 2002 15,9 2002 1860 

Härnösand 16,2 1966 19,2 2003 18,5 2002 17,5 2002 1858 

Gävle 17,2 1917 19,9 1994 18,3 2002 17,4 2002 1858 

Särna 15,5 1992 18,9 1901 16,4 2002 14,9 2002 1892 

Karlstad 18,3 1936 21,9 1901 20,0 1997 18,4 1997 1858 

Örebro 18,4 1936 21,6 1914 20,2 1997 18,4 1997 1860 

Stockholm 18,1 1992 21,5 1994 21,3 2002 19,3 2002 1756 

Linköping-Malmslätt 17,3 1992 21,8 1914 19,9 1997 19,2 1868 1860 

Göteborg 19,0 1992 21,2 1994 20,8 1997 18,8 1997 1859 

Jönköpings flygplats 16,5 1917 20,2 1914 19,0 1997 17,2 1868 1860 

Kalmar flygplats 17,5 1992 20,4 2006 20,1 1997 18,1 2006 1860 

Växjö 18,4 1917 20,7 1994 19,7 1997 17,9 1868 1860 

Visby flygplats 16,6 2007 21,0 1914 20,1 1997 18,2 2002 1860 

Lund 18,3 1992 21,7 2006 20,9 1997 18,8 2006 1859 


2.6 

Station 

Sommartemperaturen (medeltemperatur för månaderna 

juni, juli och augusti) 

Average summer temperatures (Celsius) 

Sommaren 

Whole summer 

1997 2002 2006 2009 2010 2011 2012 2013 

Karesuando 13,3 13,6 12,8 11,5 11,0 12,8 10,6 13,0 

Jokkmokk 14,7 15,4 14,3 13,0 12,3 14,1 11,7 13,8 

Haparanda 15,8 16,5 15,2 14,3 13,7 15,5 13,4 15,1 

Umeå flygplats 16,3 16,6 15,7 14,0 14,4 15,6 13,8 15,0 

Frösön 15,1 15,9 15,1 13,1 13,0 14,5 12,1 13,3 

Härnösand 16,5 17,5 16,2 14,6 15,0 15,8 14,1 15,4 

Gävle 16,4 17,4 17,0 15,0 16,0 16,1 14,3 15,7 

Särna 14,7 14,9 14,9 12,8 13,4 14,1 12,2 13,5 

Karlstad 18,4 18,3 18,2 15,2 15,8 16,2 14,5 15,7 

Örebro 18,4 18,0 18,0 15,4 17,0 17,1 15,3 16,6 

Stockholm 19,0 19,3 19,0 16,4 18,0 18,0 16,1 17,6 

Linköping-Malmslätt 17,5 17,3 17,8 15,3 16,5 16,6 14,9 16,1 

Göteborg 18,9 18,6 18,6 17,3 17,3 17,5 16,2 17,4 

Jönköpings flygplats 16,8 16,1 16,5 14,9 15,7 15,5 14,1 15,1 

Kalmar flygplats 17,8 18,0 18,1 15,9 16,7 16,6 15,6 16,4 

Växjö 17,5 17,1 17,3 15,4 16,3 15,9 14,6 16,2 

Visby flygplats 17,7 18,2 18,0 15,6 16,9 17,2 15,4 16,4 

Lund 18,4 18,6 18,8 17,4 17,9 17,0 16,7 17,4 

Anmärkning: Röda siffror markerar det år som haft högst temperatur av åren 1997, 2002, 2006 och 2009 –2013. 




2.7 

Nederbörd i mm 

Precipitation 

Väder 

Månad 

Month 

Karesuando Jokkmokk Haparanda Umeå flygplats Frösön Härnösand 

2012 1961/90 2012 1961/90 2012 1961/90 2012 1961/90 2012 1961/90 2012 1961/90 

Januari 24 23 33 30 68 44 90 41 61 34 125 50 

Februari 27 19 36 25 81 32 38 31 22 27 44 42 

Mars 24 22 19 24 27 35 10 33 16 28 8 46 

April 23 22 33 25 68 29 88 30 29 31 78 43 

Maj 46 25 33 36 64 32 55 38 37 37 69 45 

Juni 56 40 68 49 73 41 45 41 60 56 70 44 

Juli 53 72 51 77 41 49 41 54 90 78 44 58 

Augusti 57 57 116 76 48 65 82 75 81 62 135 77 

September 76 40 101 51 125 66 82 69 57 65 92 81 

Oktober 67 39 74 42 89 64 131 62 52 45 132 73 

November 46 32 44 42 90 59 32 68 20 40 44 79 

December 33 24 85 33 71 42 97 49 43 41 153 66 

Året 532 416 693 509 845 558 791 591 568 543 994 703 

Månad Särna Gävle Karlstad Stockholm Örebro Malmslätt 

2012 1961/90 2012 1961/90 2012 1961/90 2012 1961/90 2012 1961/90 2012 1961/90 

Januari 30 34 31 46 52 45 42 39 49 45 35 41 

Februari 18 27 20 33 30 31 45 27 34 34 20 27 

Mars 7 30 9 34 14 39 18 26 9 33 6 34 

April 53 34 38 39 53 38 62 30 80 38 61 34 

Maj 72 49 66 40 49 41 20 30 69 43 27 37 

Juni 72 67 146 51 77 54 160 45 108 51 137 49 

Juli 127 80 61 75 130 62 61 72 71 77 102 72 

Augusti 116 68 114 81 96 73 120 66 107 69 90 70 

September 50 71 69 73 125 68 58 55 96 73 79 61 

Oktober 62 55 93 59 114 70 71 50 90 57 64 46 

November 42 46 60 61 42 70 56 53 77 60 69 52 

December 34 40 87 50 57 51 66 46 80 46 71 47 

Året 683 601 794 642 839 640 779 539 870 625 761 570 

Månad Jönköpings Flyg Göteborg Visby flygplats Växjö Kalmar Lund 

2012 1961/90 2012 1961/90 2012 1961/90 2012 1961/90 2012 1961/90 2012 1961/90 

Januari 84 63 88 61 55 48 69 49 55 37 99 54 

Februari 25 41 55 40 48 28 40 33 43 30 41 33 

Mars 16 48 9 49 9 32 12 39 4 30 12 45 

April 75 49 75 41 43 29 37 37 45 29 41 40 

Maj 65 52 75 49 13* 29 16 44 13 35 18 45 

Juni 159 63 95 59 59* 31 95 53 42 39 55 56 

Juli 105 86 97 68 66* 49 74 72 49 60 56 70 

Augusti 86 78 88 75 100* 50 58 56 52 50 45 65 

September 136 87 146 80 30* 59 72 67 43 50 46 64 

Oktober 77 74 146 83 86 50 75 55 53 39 61 60 

November 63 77 92 82 54 57 61 60 57 47 54 69 

December 74 69 78 72 88 51 58 53 85 41 71 65 

Året 965 782 1 044 758 383 513 667 618 541 484 599 666 

Anmärkning: Värden markerade med * hämtas tillfälligt från Austers ca 25 km nordost om Visby. 




2.8 

Station 

Nederbörd i mm, maxvärde 

Precipitation, maximum values 

2012 Datum 2 

Under ett dygn 1 

During 24 hours 

Date 

1901– 

2012 

Maxvärde 

Max value 

Under en månad 

During a month 

Datum 2 2012 Månad 1901– 

2012 

Månad 

och år 

Under ett år 

During a year 

1901– 

2012 

Karesuando 24,5 27/8 50,2 1967-08-06 76 september 214 juli 2004 667 2004 

Jokkmokk 36,5 26/8 48,0 1947-09-10 116 augusti 211 sep. 2011 892 2011 

Haparanda 26,0 10/11 55,8 1942-09-22 125 september 185 juli 1954 934 1935 

Umeå flygplats 28,5 2/1 118,5 2007-08-27 131 oktober 224 dec. 1966 1 024 2000 

Frösön 20,0 26/8 71,8 1942-07-10 90 juli 214 juli 2000 759 1987 

Härnösand 56,1 26/8 187,3 1908-06-18 153 december 278 dec. 1966 1 048 2000 

Särna 40,0 9/7 63,7 1924-08-18 127 juli 201 juli 1957 855 1924 

Gävle 44,3 2/6 120,1 1979-08-26 146 juni 253 aug. 1986 887 1981 

Karlstad 32,2 30/8 68,4 1952-05-05 130 juli 242 juli 2009 1 003 2000 

Stockholm 37,3 31/8 68,3 1903-08-16 160 juni 192 juli 1960 801 1960 

Örebro 34,9 27/11 71,1 1917-08-15 108 juni 229 juli 2000 950 2000 

Malmslätt 29,7 19/7 72,7 1972-07-13 137 juni 197 aug. 1945 761 2012 

Jönköpings Flyg 31,5 21/9 82,7 1940-06-25 159 juni 229 juli 2004 1 027 1998 

Göteborg 30,9 28/7 74,0 1910-06-05 146 sep. och okt. 220 okt. 1967 1 229 2006 

Visby flygplats 26,0 9/10 89,3 1907-07-02 100 augusti 188 juli 1907 720 1912 

Växjö 31,0 24/6 141,0 1945-08-14 95 juni 327 aug. 1945 961 1945 

Kalmar 19,1 31/8 73,0 2010-07-24 85 december 211 aug. 1945 782 1960 

Lund 23,1 1/1 81,2 1941-07-17 99 januari 264 aug. 2006 845 2006 

1) Högsta uppmätta värde under 24 tim. Maximivärdena för dygn och månad i kolumnen för 1901–2012 avser högsta värdena sedan 1901. 

Maximivärdena sedan 1901 hänför sig till olika meteorologiska stationer på samma ort. 

2) Avser den senaste observationen av det angivna värdet i föregående kolumn. 


År 

2.9 

Temperatur, maximioch minimivärden 

Temperatures, maximum and minimum values (Celsius) 

Station Absolut maximum 1 Absolut minimum 1 

2012 Datum 2 

Date 

1880– 

2012 

Datum 2 2012 Datum 2 1880– 

2012 

Datum 2 

Karesuando 24,7 14/8 32,5 1927-07-09 -40,6 5/2 -49,0 1999-01-27 

Jokkmokk 23,6 6/7 34,5 1945-07-17 -40,0 4/2 -46,0 1924-01-22 

Haparanda 24,5 30/7 33,0 1896-07-03 -33,9 4/2 -41,7 1966-02-08 

Umeå flygplats 25,1 6/7 33,5 1882-06-27 -30,9 4/2 -38,2 1978-02-15 

Frösön 24,2 6/7 31,5 1947-06-30 -28,2 4/2 -38,1 1978-12-31 

Härnösand 26,0 29/7 36,5 1891-06-25 -26,1 5/2 -35,0 1893-01-15 

Särna 26,2 25/5 33,0 1947-06-29 -38,0 4/2 -46,0 1941-01-03 

Gävle 26,5 25/7 36,4 1947-06-30 -27,1 4/12 -33,7 1956-02-09 

Karlstad 26,9 24/5 34,0 1933-07-09 -20,1 4/2 -36,0 1966-02-09 

Stockholm 27,0 25/7 35,4 1975-08-06 -16,5 5/2 -28,2 1942-01-25 

Örebro 27,9 25/5 36,0 1975-08-07 -23,9 13/12 -30,0 1966-02-13 

Malmslätt 26,3 24/7 34,6 1992-08-10 -22,3 5/2 -32,0 1942-01-27 

Jönköpings Flyg 27,2 25/7 33,4 2010-07-11 -24,0 5/2 -35,4 1966-02-09 

Göteborg 27,6 23/5 34,1 1975-08-09 -15,2 4/2 -26,4 1966-02-09 

Visby flygplats 28,7 28/7 33,7 2010-07-11 -21,2 4/2 -25,4 1966-02-09 

Växjö 26,9 25/7 34,4 1992-08-10 -16,2 14/12 -34,0 1942-01-26 

Kalmar 30,6 19/8 35,2 1994-07-27 -25,6 5/2 -31,0 1942-01-28 

Lund 32,1 20/8 34,3 2010-07-11 -15,2 13/12 -26,3 1942-01-26 

1) Absolut maximum och absolut minimum avser i kolumnen för 1880–2012 den högsta resp. lägsta temperaturen sedan 1880. Maximioch 

minimivärdena sedan 1880 hänför sig till olika meteorologiska stationer på samma ort. 

2) Avser den senaste observationen av värdet i föregående kolumn. 




Väder 

2.10 Medeltemperatur 

Average temperature (Celsius) 

Månad 

Month 

Karesuando Jokkmokk Haparanda Umeå flygplats Frösön Härnösand 

2012 1961/90 2012 1961/90 2012 1961/90 2012 1961/90 2012 1961/90 2012 1961/90 

Januari -14,3 -16,1 -13,0 -17,5 -9,4 -12,1 -5,7 -9,1 -5,7 -8,6 -3,5 -7,1 

Februari -16,9 -14,6 -16,4 -14,9 -13,0 -11,4 -8,5 -8,6 -5,7 -7,3 -5,6 -6,6 

Mars -5,4 -10,0 -3,1 -8,6 -2,8 -6,8 0,4 -4,3 1,3 -3,6 2,8 -2,7 

April -4,1 -3,7 -1,6 -1,1 -0,7 -0,5 0,6 1,2 1,1 1,0 2,3 2,0 

Maj 3,6 3,4 5,4 5,9 6,4 6,1 7,3 7,3 7,0 7,2 8,4 7,6 

Juni 8,8 10,3 9,9 12,2 11,7 12,8 11,9 13,0 10,1 11,8 11,9 13,3 

Juli 12,2 12,8 13,7 14,3 15,2 15,4 15,6 15,2 13,7 13,4 16,1 15,4 

Augusti 10,7 10,4 11,6 11,8 13,4 13,2 13,8 13,5 12,5 12,3 14,4 14,2 

September 5,5 5,0 5,8 5,7 8,5 8,0 9,0 8,7 8,1 8,0 9,5 9,8 

Oktober -1,1 -1,6 -1,1 -0,2 1,7 2,5 3,5 3,8 2,5 3,8 4,1 5,2 

November -6,4 -9,1 -5,2 -9,3 -0,5 -4,2 1,2 -2,4 0,8 -2,2 2,2 -0,6 

December -17,6 -14,0 -16,2 -14,6 -11,9 -9,5 -7,8 -6,6 -9,4 -6,1 -5,8 -4,8 

Året -2,0 -2,3 -0,9 -1,4 1,6 1,1 3,5 2,7 3,0 2,5 4,8 3,8 

Månad Särna Gävle Karlstad Stockholm Örebro Malmslätt 

2012 1961/90 2012 1961/90 2012 1961/90 2012 1961/90 2012 1961/90 2012 1961/90 

Januari -10,6 -12,1 -3,6 -5,1 -2,7 -4,4 -1,0 -2,8 -1,5 -4,3 -1,2 -3,3 

Februari -10,0 -10,5 -4,0 -5,4 -2,8 -4,5 -2,8 -3,0 -2,6 -3,8 -3,4 -3,5 

Mars 0,2 -5,2 3,6 -1,5 4,4 -1,0 4,4 0,1 4,9 -0,6 4,4 -0,3 

April 0,8 0,3 3,6 2,6 4,2 3,8 4,9 4,6 5,1 4,3 4,5 4,4 

Maj 7,5 6,9 9,6 8,8 11,2 10,0 12,2 10,7 12,2 10,4 11,7 10,3 

Juni 10,3 12,1 12,3 13,8 12,5 14,8 13,7 15,6 13,3 14,8 12,7 14,7 

Juli 13,9 13,3 15,9 15,4 15,9 16,1 17,7 17,2 16,8 16,0 16,3 16,1 

Augusti 12,5 11,7 14,8 13,9 15,0 15,0 16,8 16,2 15,7 14,8 15,7 15,1 

September 7,1 7,2 10,7 9,9 10,6 11,0 12,2 11,9 11,8 10,6 11,5 11,0 

Oktober 0,9 2,2 5,0 5,6 5,2 6,6 6,8 7,5 6,2 6,5 6,2 6,9 

November -1,2 -5,2 3,2 0,2 3,3 1,3 4,6 2,6 4,2 1,0 3,9 1,9 

December -11,8 -10,8 -6,1 -3,8 -5,7 -2,6 -3,0 -1,0 -5,3 -2,6 -5,0 -1,7 

Året 1,7 0,8 5,4 4,6 5,9 5,5 7,2 6,6 6,8 5,6 6,5 6,0 

Månad Jönköpings Flyg Göteborg Visby flygplats Växjö Kalmar Lund 

2012 1961/90 2012 1961/90 2012 1961/90 2012 1961/90 2012 1961/90 2012 1961/90 

Januari -1,6 -3,7 1,2 -1,1 -0,1 -1,3 -1,0 -2,8 0,0 -1,9 1,4 -0,6 

Februari -3,9 -3,9 -1,0 -1,2 -2,7 -2,1 -3,4 -2,8 -3,0 -1,9 -1,6 -0,5 

Mars 3,8 -1,0 5,6 1,6 3,1 -0,1 4,3 0,0 5,1 0,7 5,4 2,0 

April 3,7 3,4 6,3 5,8 4,8 4,0 4,9 4,7 4,9 4,3 6,6 6,0 

Maj 10,9 9,3 13,4 11,6 10,5 9,1 11,8 10,2 11,0 9,8 13,2 11,5 

Juni 12,1 13,6 13,9 15,6 12,9 14,0 12,5 14,3 13,7 14,7 14,3 15,4 

Juli 15,3 14,8 17,4 17,0 17,0 16,0 16,0 15,3 16,7 16,4 17,8 16,8 

Augusti 14,8 14,0 17,2 16,2 16,3 15,6 15,4 14,9 16,5 15,7 17,9 16,5 

September 10,9 10,1 13,4 12,7 13,2 11,8 11,5 11,2 12,7 12.0 13,9 13,1 

Oktober 5,5 6,3 8,3 8,9 7,9 8,0 6,1 7,0 6,9 8,0 8,5 9,1 

November 3,8 1,4 6,2 4,2 5,5 3,7 4,1 2,3 5,1 3,3 5,8 4,5 

December -4,4 -2,1 -2,2 0,8 -1,2 0,6 -3,3 -1,2 -2,6 -0,1 -0,8 1,1 

Året 6,0 5,2 8,3 7,7 7,3 6,6 6,6 6,1 7,3 6,8 8,6 7,9 




2.11 

Kalla och varma dagar samt dagar med nederbörd på platser 

runt om i landet 

Cold and warm days, and days with precipitation across Sweden 

Station 

Startår 

Start 

year 

Frostdagar 1 

Days with frost 

Högsommardagar 2 

Warm summer days 

Nederbördsdagar 3 

Days with precipitation 

2009 2010 2011 2012 2009 2010 2011 2012 2009 2010 2011 2012 

Karesuando 1879 229 227 211 233 3 – 5 - 170 172 188 208 

Jokkmokk 1860 227 221 200 . . 7 – 11 . . . . 125 140 175 

Haparanda 1859 194 193 173 189 6 7 7 - 160 170 196 218 

Umeå 1860 189 201 169 181 6 4 7 1 149 157 148 187 

Östersund-Frösön 1860 151 185 140 168 8 1 4 - 180 189 187 201 

Härnösand 1858 161 188 140 145 4 4 6 1 161 147 159 203 

Gävle 1858 151 187 129 142 13 15 14 2 158 164 150 195 

Särna 1892 202 209 206 205 12 – 8 3 198 195 195 213 

Karlstad 1858 141 170 122 147 13 8 14 3 164 . . 141 179 

Örebro 1860 . . 171 110 114 . . 17 23 5 176 184 167 200 

Stockholm 1756 89 136 92 107 19 28 28 3 175 177 158 199 

Linköping 1860 132 165 113 121 14 19 15 5 205 217 181 236 

Göteborg 1859 73 124 69 87 25 16 21 10 185 173 181 201 

Jönköping 1860 133 170 121 131 11 14 9 6 190 186 179 198 

Kalmar 1860 112 151 113 114 6 22 4 10 155 162 143 172 

Växjö 1860 113 148 100 108 12 21 10 9 199 193 189 207 

Visby flygplats 1860 97 137 99 105 3 22 16 2 169 180 141 . . 

Lund 1859 72 118 69 84 34 29 19 22 176 169 168 181 

1) Frostdag är dygn (från kl. 19 till kl. 19) då minimitemperaturen är under 0,0°C. 

2) Högsommardag är dygn (från kl. 19 till kl. 19) då maximitemperaturen är lägst 25,0°C. 

3) Nederbördsdag är dygn (från kl. 07 till kl. 07) med nederbörd om minst 0,1 mm. 



Miljö 

Environment 


Miljö Statistisk årsbok 2014 

3 – Miljö 

Environment 

3.1 Användning av naturresurser – 

markanvändning .................................................. 49 

Use of natural resources – land use 

3.2 Användning av naturresurser – 

skyddad natur ...................................................... 51 

Protected nature 

3.3 Skyddad natur per kommun, procent 

av kommunareal .................................................. 52 

Protected nature by municipality, percent 

of area 

3.4 Miljöpåverkan ................................................. 53 

Environmental impact 

3.5 Miljöräkenskaper och trender ....................... 55 

Environmental Accounts and trends 

3.6 Markanvändningen omkring 2010, 

hektar .................................................................... 57 

Land use, by county, hectares 

3.7 Bebyggd mark och tillhörande mark 

2010, hektar .......................................................... 58 

Built-up areas and associated land, by 

county, hectares 

3.8 Nationalparker, areal och år för 

beslut om inrättande som nationalpark 

2012-12-31 ............................................................ 58 

National parks, area and year of decision to 

establish a national park 

3.9 Naturreservat, naturvårdsområden och 

biotopskyddsområden, länsvis. 2012-12-31 ...... 59 

Nature reserves, nature management areas 

and habitat protection areas, by county 

3.10 Vattenanvändning per användarkategori 

och län 2010, 1 000 m 3 .......................... 60 

Water use by category of use and county 

3.11 Oljeutsläpp i svenska farvatten .................. 60 

Oil spills in Swedish waters 

3.12 Översikt över antal rödlistade arter i 

olika kategorier inom de olika organismgrupperna 

............................................................. 61 

Overview of all red-listed and endangered 

species, by status 

3.13 Akut hotade ryggradsdjur ........................... 62 

Critically endangered vertebrates 

3.14 De 20 vanligast förekommande 

ämnena med avseende på antal produkter 

2011 ........................................................... 62 

The 20 most common substances in 

terms of number of products in 2011 

3.15 Bekämpningsmedel efter olika 

användningsområden .......................................... 63 

Pesticides by category of use 

3.16 Jordbrukets användning av kväve 

och fosfor från mineral(handels)- och 

stallgödsel .............................................................63 

Use of nitrogen and phosphorus from fertilisers 

and manure in Swedish agriculture, by 

county 

3.17 Utsläpp och vattenmängder från 

tillståndspliktiga kommunala reningsverk 

2010, efter storleksklass .............................64 

Discharges to water from municipal wastewater 

treatment plants by size, total 

discharges 

3.18 Genomsnittliga halter av näringsämnen, 

metaller och organiska miljögifter 

i slam från kommunala reningsverk 

2010. Medelvärden för storleksklasser, 

vägda med producerade TSmängder 

................................................................64 

Concentrations of phosphorus, nitrogen, 

metals and organic indicator substances in 

sludge from municipal wastewater treatment 

plants. Means weighted with respect to 

amounts of produced dry substance 

3.19 Utsläpp till luft av koldioxid (CO 2), 

metan (CH 4) och dikväveoxid (N 2O) ....................65 

Emissions to air of carbon dioxide, 

methane and nitrous oxide 

3.20 Återvinning – krav och nivåer för 

varugrupper där producentansvar införts ...........66 

Recovery – requirements and levels for 

commodities with producer responsibility 

3.21 Uppkomst av avfall i olika sektorer 

2010, 1 000 ton......................................................67 

Generation of waste in different sectors 

3.22 Miljöräkenskaper, miljöpåverkan 

och ekonomiska data för branscher, 

offentliga myndigheter och hushåll 2010 ...........68 

Environmental accounts, environmental 

impact and economic data by industry, public 

authorities and households 

3.23 Utsläpp av växthusgaser, ton CO 2- 

ekvivalenter ..........................................................69 

Emissions of greenhouse gases, tonnes 

CO 2-equivalents 

3.24 Miljöskatter i Sverige, löpande priser, 

miljoner kronor .....................................................71 

Environmental taxes, current prices, SEK 

millions 

3.25 Utdömda miljösanktionsavgifter, antal 

ärenden och belopp i kronor ................................72 

Environmental sanction charges, number and 

amounts in SEK 



3.1 

Användning av naturresurser – markanvändning 

Use of natural resources – land use 

Inte ens 3 procent av Sverige är bebyggt. Och då utgör vägar och liknande 

närmare en tredjedel av denna siffra. Av landets totala landareal består 

drygt hälften av skog, 9 procent av vatten och 8 procent är jordbruksmark. 

Miljö 

Markanvändningen 2010, procent av landareal 

Markanvändning 

Procent 

Jordbruksmark 7,6 

Skogsmark 69,4 

Bebyggd mark med tillhörande mark 2,8 

Golfbanor och skidpister 0,1 

Täkter och gruvområden 0,1 

Öppen myr exkl. torvtäkt 9,0 

Naturligt gräsbevuxen mark, 

hedmark o.dyl. 7,9 

Berg i dagen och övrig mark 3,0 

Totalt 100,0 

Ett glest bebyggt land 

I Sverige finns det 7 145 000 byggnader. Den 

samlade markyta som dessa byggnader upptar 

är 93 000 hektar eller 0,2 procent av Sveriges 

landareal, vilket motsvarar drygt två tredjedelar 

av Ölands yta. 

Till den bebyggda marken räknas tillhörande 

mark som bland annat trädgårdar, parkeringsplatser 

och upplagsytor inom industrin. Mark 

med transportinfrastruktur, t.ex. vägar, räknas 

också in i den bebyggda marken. Golfbanor, slalombackar, 

motionsspår och kraftledningsgator 

räknas dock inte in. 

Den bebyggda arealen uppgår till endast 3 

procent av den totala landarealen. Av den 

bebyggda marken är 38 procent bostadsmark 

(27 procent permanentbostäder och 11 procent 

fritidshus). Vidare används 43 procent av marken 

för transporter av olika slag. Resterande 19 

procent fördelar sig bland annat på industri, 

offentlig service och handel. 

Stora regionala skillnader 

Mest tätbebyggt är det i Stockholms län där 15 

procent av länets totala landareal är bebyggd. 

Här är också fritidshusens andel av den bebyggda 

marken i särklass högst. Högst andel industrimark 

har Jönköpings län med 8,4 procent. 

Lägst andel bebyggd mark har Norrbottens 

län med endast 0,6 procent. I de tre nordligaste 

länen utgör mark avsedd för transporter en 

betydligt större andel av den bebyggda marken 

än genomsnittet för landet. 

Tätorterna växer 

Det finns 1 956 tätorter med en sammanlagd 

landareal om cirka 537 600 hektar eller 1,3 procent 

av Sveriges totala landareal (dvs. vatten 

inkluderat). Mellan 2005 och 2010 ökade tätortsarealen 

med nästan 9 700 hektar. 

Även om tätorterna upptar en relativt liten 

andel av landets totalareal finns omkring 30 

procent av den bebyggda marken i tätorterna 

Bebyggd mark fördelad efter bebyggelsetyp 

Typ 

Procent 

Bostadsmark, permanentbostäder 26,9 

Fritidshus 11,2 

Industri 5,0 

Handel och affärsverksamhet 1,8 

Offentlig service, fritidsanläggningar m.m. 4,0 

Transporter 43,2 

Tekniska anläggningar 1,2 

Övrig bebyggd mark 6,7 

Totalt 100,0 

Foto: Jerker Moström 



Man ser knappt skogen för alla träd 

Sverige har 23,9 miljoner hektar skogsmark, 

vilket motsvarar 58 procent av landarealen, eller 

53 procent av totalarealen. De största skogsarealerna 

finns i norrlandslänen. Andelen skog är 

störst i Gävleborgs län och Västernorrlands län 

med 86 respektive 79 procent av landarealen. 

Virkesförrådet på skogsmark består till 38 

procent av tall, 42 procent av gran och 11 procent 

av björk. Resterande 9 procent utgörs av 

andra trädslag eller torra träd 

Halva Skåne är jordbruksmark 

Knappt 8 procent av Sveriges totala areal utgörs 

av jordbruksmark. Skåne är det län som i 

särklass har den största andelen jordbruksmark 

– nära hälften av länets totala areal. Som god 

tvåa kommer Gotlands län där en tredjedel av 

arealen utgörs av jordbruksmark 

Procent av landarealen inom respektive län 

som är jordbruksmark och skogsmark 

Län Jordbruksmark Skogsmark 

Stockholms 15 56 

Uppsala 23 60 

Södermanlands 24 63 

Östergötlands 23 68 

Jönköpings 12 71 

Kronobergs 8 82 

Kalmar 17 70 

Gotlands 35 50 

Blekinge 15 62 

Skåne 46 37 

Hallands 23 60 

Västra Götalands 22 62 

Värmlands 7 84 

Örebro 13 75 

Västmanlands 21 70 

Dalarnas 3 80 

Gävleborgs 4 89 

Västernorrlands 2 88 

Jämtlands 1 71 

Västerbottens 1 73 

Norrbottens 0 60 

Totalt 8 69 

Källa: SCB Markanvändningen i Sverige 

(www.scb.se/MI0803). 




3.2 

Användning av naturresurser – skyddad natur 

Protected nature 

Cirka 11 procent av Sveriges landareal är skyddad som nationalpark, naturreservat, 

naturvårdsområde eller biotopskyddsområde. Vid utgången av 

2012 fanns det drygt 11 000 skyddade områden i Sverige, med en sammanlagd 

yta på mer än 5 miljoner hektar. Det motsvarar ungefär ytan av 

Jämtlands län. 

Miljö 

De skyddade områdena är ofta små till ytan. 

Drygt 60 procent av landets nationalparker, 

naturreservat och naturvårdsområden är mindre 

än 100 hektar. Det är framförallt naturreservaten 

som är små till ytan. Bland nationalparkerna 

dominerar istället större områden, främst i de 

norra delarna av landet. Mer än 30 procent av 

dem har en yta på 10 000 hektar eller mer. 

Skog vanligast i nya skyddade områden 

Den vanligaste naturtypen inom skyddade 

områden är öppen mark i fjällen. Därefter är 

skogliga impediment (ekonomiskt onyttig 

mark) vanligast. Skogen stod för den största 

delen ny skyddad mark under 2012. Året innan 

stod naturtypen hav för det mesta av de 

nytillkomna arealerna. 

Majoriteten har nära till skyddad natur 

Under 2012 hade 54 procent av landets befolkning 

tillgång till skyddad natur inom 2,5 kilometer 

från bostaden. Örebro län hade den 

största andelen, med 79 procent. Inom fem kilometer 

från bostaden hade Stockholms län den 

största andelen, med 98 procent. I genomsnitt 

hade 84 procent av befolkningen i riket skyddad 

natur inom fem kilometer från bostaden. 

Befolkning i tätort har i genomsnitt närmare 

till naturskyddsområden än personer boende 

utanför tätorter. Av befolkningen i tätorter var 

det 57 procent som hade naturskyddsområden 

inom 2,5 kilometer från bostaden. Motsvarande 

siffra för personer boende utanför tätort var 

endast 34 procent. 

Skyddade arealer 31 december 2012 

Typ av skyddat 

område 

Antal 

Totalareal, 

hektar 

Varav 

land,% 

Nationalparker 29 739 449 86 

Naturreservat 3 911 4 417 108 84 

Naturvårdsområden 

93 107 691 66 

Biotopskyddsområde 

i: 

– skogsmark 6 915 23 312 100 

– jordbruksmark 96 228 100 

Totalt 11 044 5 287 788 84 

Källa: Naturvårdsverket och SCB: Statistiska 

meddelanden MI 41 SM 1301 (www.scb.se/MI0603). 

Foto: Alexander Löckert 



3.3 

Skyddad natur per kommun, procent av kommunareal 

Protected nature by municipality, percent of area 

Källa: SCB och Naturvårdsverket, bearbetning: Metria. 



Miljö 

3.4 Miljöpåverkan 

Environmental impact 

Utan koldioxid och ånga i atmosfären skulle jordens medeltemperatur vara 

omkring 33 grader lägre än idag – det vill säga 18 minusgrader. Växthuseffekten 

är därför en av förutsättningarna för att liv ska kunna existera på 

jorden. Problemen uppstår däremot när växthuseffekten förstärks av 

människans utsläpp av växthusgaser. 

Enligt FN:s klimatpanel, IPCC, är förekomsten 

av en global uppvärmning nu otvetydig och 

medeltemperaturerna ökar för både land och 

vatten. Det konstateras i den första delen av den 

femte klimatrapporten som presenterades i 

Stockholm under hösten 2013 (IPCC Summary 

for Policymakers). 

Medeltemperaturen vid jordytan har 

succesivt ökat för varje årtionde de senaste 30 

åren, och de tre senaste årtiondena är alla varmare 

än något årtionde sedan 1850. Ökningen 

hade varit ännu större om inte haven fungerade 

som en buffert. Man bedömer att haven tagit 

upp över 90 procent av den värme som tillförts 

klimatsystemet. 

De senaste 20 åren har istäckningen minskat 

på Grönland och Antarktis och glaciärer har 

minskar i massa över nästan hela jorden. Smältande 

glaciärer och ökande havstemperaturer 

resulterar i att havsnivåerna stiger. Sedan mitten 

av 1900-talet har ökningen varit snabbare 

jämfört med medelökningen de senaste 200 

åren. Sedan 1901 har havsnivån stigit globalt 

med i genomsnitt 19 cm. 

Utsläpp av växthusgaser fortsätter att öka 

De globala utsläppen av växthusgaser fortsätter 

att öka. Koldioxidkoncentrationen i atmosfären 

har ökat med 40 procent sedan den industriella 

revolutionen, och inte på åtminstone 800 000 år 

har koncentrationen av koldioxid, metan och 

lustgas i atmosfären varit högre. 

Koldioxid är den växthusgas som påverkar 

vårt klimat mest. Men även andra gaser som 

metan, lustgas och de så kallade industrigaserna, 

fluorvätekarbonater (HFC), perfluorkarboner 

(PFC) och svavelhexafluorid, bidrar till 

den ökade växthuseffekten. Dessa gaser ger per 

molekyl eller per kg ett större bidrag till växthuseffekten 

än koldioxid, men på grund av de 

lägre halterna av dem i atmosfären har de inte 

lika stor påverkan på klimatet. 

Minskning av växthusgasutsläpp i Sverige 

Enligt Kyotoprotokollet har Sverige möjlighet 

att öka sina växthusgasutsläpp med 4 procent 

mellan 1990 och perioden 2008–2012. Men enligt 

Sveriges interna klimatmål strävar vi istället 

efter att minska utsläppen med 4 procent under 

samma period. Det är ett åtagande som kommer 

att uppfyllas med god marginal då minskningen 

mellan 1990 och 2012 är cirka 20 procent 

(skogssektorn ej inräknad). Fram till 2020 ska 

utsläppen från den icke-handlande sektorn 

(dvs. de utsläpp som inte innefattas av EU:s 

system för handel med utsläppsrätter) minska 

med 40 procent jämfört med 1990. Visionen är 

att Sverige ska vara utan nettoutsläpp av 

växthusgaser år 2050. 

Förändring i utsläpp av växthusgaser mellan 

1990 och 2010 för annex-1 länder (%) 

*) Länder med en övergångsekonomi. 

a) Data för basåret är definierat av besluten 9/CP.2 and 11/CP.4 

(Bulgarien (1988), Ungern (medelvärde 1985–1987), Polen 

(1988), Rumänien (1989), Slovenien (1986)) är använda för dessa 

länder istället för 1990 års värden. 

b) Utsläppen för europeiska unionen rapporteras för EU-27 och 

rapporteras åtskilt från de ingående ländernas utsläpp. 

c) I beslut 26/CP.7 gavs medlemsländerna möjlighet att medge att 

det finns särskilda omständigheter i Turkiet som gör att de skiljer 

sig från övriga annex-1 länder. 



Avfall i Sverige 2010 

Under år 2010 uppkom 117,6 miljoner ton avfall 

– drygt 4 miljoner ton från hushållen och drygt 

113 miljoner ton från olika verksamheter. Den 

klart största posten är avfall från industrin, 97 

miljoner ton, varav 92 procent är gruvavfall i 

form av gråbergsavfall och anrikningssand. 

Hushållen i Sverige ger upphov till drygt 3 

procent av den totala avfallsmängden, eller 14 

procent om man räknar bort gruvavfallet. Av 

hushållens avfall är den största posten det som 

kallas för hushållsavfall och liknande (2,2 miljoner 

ton). Detta avfall är i första hand vanligt 

hushållsavfall samt grovsopor som lämnas vid 

återvinningscentraler. 

Av de 117,6 miljoner ton avfall räknades 115 

miljoner ton som icke-farligt. Av den totala 

mängden farligt avfall (2,5 miljoner ton) gav 

industrisektorn, tjänstesektorn respektive infrastruktursektorerna 

(energi-, vatten-, avloppsoch 

byggsektorerna) tillsammans upphov till 

cirka 2 ton. 

Borträknat gruvavfallet materialåtervanns 

43 procent av avfallet, 28 procent användes som 

bränsle, 13 procent deponerades och 16 procent 

släpptes ut i vatten eller på mark. 

En stor mängd avfall, drygt 93 miljoner ton, 

tas om hand för slutlig behandling vid den 

industrianläggning där det uppkommit. Detta 

sker exempelvis i hög utsträckning för gruvavfall. 

Ungefär 10 miljoner ton av det avfall som 

inte behandlas på den plats där det uppkommit 

tas till speciella anläggningar. Där förbehandlas 

och sorteras det för att sedan kunna materialåtervinnas, 

förbrännas eller deponeras. 

Källa:UNFCCC (http://unfccc.int), 

IPCC (www.ipcc.ch) och Naturvårdsverket 

(www.naturvardsverket.se). 




3.5 

Miljöräkenskaper och trender 

Environmental Accounts and trends 

Tillsammans gör vi en skillnad. Att påverka klimatförändringar och att minska 

klimatpåverkande gaser genom produktions- och strukturförändringar i ekonomin 

är ett sätt. Ett annat sätt är att förändra våra inköp av olika varor och 

tjänster. Statistiken över koldioxidutsläpp (CO 2 

) kombinerat med bruttonationalprodukten 

(BNP) visar att det är möjligt att minska drivkraften av miljöpåverkan. 

Miljö 

Om vi sammanfogar trender över ekonomin 

med utsläpp till luft går det att visa hur ekonomins 

tillväxt utvecklas i jämförelse med utsläppen. 

Om tillväxten ökar och utsläppen 

minskar så innebär det att en absolut frikoppling 

mellan ekonomi och miljöpåverkan har 

skett. Om tillväxten ökar och utsläppen ökar, 

men inte i samma utsträckning som ekonomin 

sker en relativ frikoppling. 

I diagrammet nedan ser vi att i slutet av 1990- 

talet sker en så kallad absolut frikoppling mellan 

ekonomin (BNP) och de stationära utsläppen 

av koldioxid. Det beror på att utsläppen 

från framför allt uppvärmning av hus minskar i 

takt med att vi använder mer biobränslen i våra 

fjärrvärmesystem. 

De mobila utsläppen från transporter följer 

fortfarande ekonomin, men inte i samma nivå, 

vilket innebär att en relativ frikoppling har skett. 

BNP ökar stadigt men visar ett tydligt tecken 

på 2009 års ekonomiska kris. 

ökar produktionen av mindre utsläppsintensiva 

produkter och bränslemixen har förändrats. Vi 

har gått från att använda fossila bränslen till att 

istället använda biobränslen, vindkraft och 

geotermisk energi (energi som är lagrad i jordskorpan). 

Ytterligare en faktor som bidrar till minskad 

klimatpåverkan är att producenter börjar 

förändra sin typ av insatsvara och varifrån de 

köper den. 

Utgår vi istället ifrån vad konsumenter köper 

och varifrån en vara köps visar statistiken att 

utsläpp av växthusgaser ökar i andra länder till 

följd av en ökad andel import. De produkter 

som vi importerar och som har största utsläpp 

av växthusgaser är jordbruks- och textilieprodukter. 

Utsläpp av växthusgaser till följd av svensk 

konsumtion, 1993–2010, miljoner ton CO 2- 

ekvivalenter 

Trender i ekonomin, 1993–2010, index 

1993=100 

Anmärkning: CO2 inkluderar utsläpp från näringsliv och slutlig 

användning. 

Produktion och konsumtion påverkar 

utsläppen 

Det finns flera faktorer och orsakssamband som 

har bidragit till att denna frikoppling mellan 

BNP och koldioxidutsläpp har skett. 

Utgår vi ifrån ett ekonomiskt produktionsperspektiv 

påverkas utsläppen av typen av 

varor och tjänster som produceras. I Sverige 

Anmärkning: Utsläpp av växthusgaser inkluderar koldioxid 

(CO2), metan (CH4), dikväveoxider (N2O). Utsläppen av CH4 

och N2O brukar omräknas till ton CO2 ekvivalenter så att de kan 

summeras. 

Analys sedan 1990-talet 

Sedan början av 1990-talet arbetar miljöräkenskaperna 

med analys av miljöekonomiska styrmedel 

såsom miljöskatter och miljömotiverade 

subventioner, påverkan på miljön i form av luftutsläpp 

eller kemikalieanvändning i kombination 

med ekonomiska strukturer av landets 

företagare i form av bidrag till BNP eller sysselsatta. 



För att göra beräkningar av utsläpp till luft 

härleder vi bränsleanvändningen till den ekonomiska 

aktören (användaren). Användaren är 

antingen en bransch i näringslivet, den offentliga 

sektorn eller hushållen. Indelningen är densamma 

som i nationalräkenskaperna. 

Det innebär att även bränslen som genererar 

utsläpp från internationella transporter tas med 

i beräkningen. Det betyder att något större utsläpp 

än de utsläpp som rapporteras som 

svenska i den nationella luftrapporteringen redovisas. 

Utsläppen fördelas på stationära utsläpp 

som uppkommer vid uppvärmning av hus 

och lokaler och mobila utsläpp som kommer 

från transporter och processutsläpp från 

industrin. 

Källa: SCB, Miljöräkenskaper (www.scb.se/miljorakenskaper) , 

Naturvårdsverket (www.naturvardsverket.se). 



3.6 

Markanvändningen omkring 2010, hektar 

Land use, by county, hectares 

Miljö 

Län 

County 

Jordbruksmark 

Agricultural land 

Skogsmark 

Land under forest 

Bebyggd mark och 

tillhörande mark 

Built-up areas and 

associated land 

Golfbanor och 

skidpister 

Golf courses 

and ski pists 

Täkter och 

gruvområden 

Quarries, pits and 

mines 

Stockholms 95 631 364 000 87 972 4 628 1 455 

Uppsala 185 337 494 000 38 827 1 103 1 535 

Södermanlands 143 336 384 000 34 714 1 116 735 

Östergötlands 246 855 712 000 50 556 1 429 1 091 

Jönköpings 129 225 740 000 48 812 1 234 3 724 

Kronobergs 69 858 687 000 36 202 439 2 837 

Kalmar 195 239 782 000 47 720 968 1 033 

Gotlands 109 534 156 000 14 958 429 1 307 

Blekinge 42 823 183 000 21 943 390 318 

Skåne 506 012 407 000 99 973 4 727 3 688 

Hallands 125 657 325 000 37 750 1 714 952 

Västra Götalands 532 537 1 479 000 150 656 3 985 4 179 

Värmlands 114 809 1 480 000 54 557 1 214 1 363 

Örebro 114 425 639 000 38 473 787 3 194 

Västmanlands 109 709 356 000 26 271 803 1 145 

Dalarnas 74 092 2 253 000 65 341 2 770 2 366 

Gävleborgs 73 719 1 618 000 51 678 1 048 3 086 

Västernorrlands 52 296 1 906 000 51 080 739 2 195 

Jämtlands 54 175 3 467 000 51 204 3 643 4 643 

Västerbottens 73 263 3 970 000 70 796 1 248 6 076 

Norrbottens 36 833 5 873 000 70 965 1 246 13 726 

De fyra största sjöarna 1 

The four largest lakes 1 . . . . . 

Hela riket Sweden 3 085 365 28 275 000 1 150 450 35 659 60 647 

Län 

Myr, ej skogsbevuxen 

Mires not 

wooded 

Naturligt gräsbevuxen 

mark, 

hedmark o. dyl. 

Natural grassland, 

heathland etc. 

Berg i dagen 

och övrig mark 

Bare rock and 

other land 

Inlandsvatten 

Inland water 

Total land- och 

vattenareal 2 

Total land and 

water area 2 

Stockholms 3 206 – 95 732 62 672 715 296 

Uppsala 11 480 350 86 575 41 571 860 778 



Jönköpings 34 716 – 86 027 125 533 1 169 272 

Kronobergs 28 570 – 17 581 96 005 938 493 

Kalmar 7 864 5 600 76 127 47 151 1 163 702 

Gotlands 3 035 2 750 25 392 3 149 316 554 

Blekinge 929 4 050 39 680 10 808 303 941 

Skåne 8 942 2 750 63 786 33 319 1 130 198 

Hallands 15 537 600 35 535 25 961 568 705 


Värmlands 99 013 450 309 427 200 2 178 915 

Örebro 30 594 100 23 821 112 932 963 326 

Västmanlands 15 292 450 2 146 54 061 565 876 

Dalarnas 312 644 88 200 4 549 219 302 3 022 263 

Gävleborgs 63 266 950 187 150 996 1 962 930 


Jämtlands 576 055 701 000 36 760 480 802 5 375 282 


Norrbottens 1 542 014 1 869 950 317 946 794 843 10 520 522 

Varav de fyra största 

sjöarna 1 . . . 884 338 884 338 

Hela riket 3 684 990 3 230 100 1 211 712 4 007 930 44 741 853 

1) Vänern, Vättern, Mälaren och Hjälmaren. 

2) Exklusive havsvatten. Sea water not included. 

Anmärkning: På grund av förändringar i metod och dataunderlag är inte uppgifterna jämförbara med uppgifter publicerade i tidigare 

utgåvor av Statistisk årsbok. 

Källa: SCB Markanvändningen i Sverige (www.scb.se/MI0803); Statistikdatabasen: Miljö. 



3.7 

Län 

County 

Bebyggd mark och tillhörande mark 2010, hektar 

Built-up areas and associated land, by county, hectares 

Bostadsmark 

Residential land 

Permanentbostäder 

Land used 

for permanent 

dwellings 

Fritidshus 

Land used 

for holiday 

homes 

Industri 

Industrial 

land 

Handel 

och 

affärsverksamhet 

Commercial 

land 

Offentlig 

service, fritidsanläggn. 

m.m. 

Land used 

for public 

services and 

recreation 

facilities 

Mark med 

transportinfrastruktur 

Land used 

for transport 

and communication 

facilities 

Tekniska 

anläggn. 

Land 

used for 

technical 

installations 

and 

waste 

disposal 

Övrig 

bebyggd 

mark 

Other 

built-up 

land 

Stockholms 33 961 18 854 3 377 3 189 4 996 20 286 1 020 2 289 87 972 

Uppsala 12 037 4 773 1 482 603 1 574 14 980 456 2 923 38 827 

Södermanlands 9 991 4 625 1 835 525 1 513 13 649 333 2 243 34 714 

Östergötlands 13 748 5 199 2 801 797 2 138 21 145 603 4 126 50 556 

Jönköpings 12 388 3 081 3 611 657 1 891 23 014 494 3 677 48 812 

Kronobergs 8 486 3 189 1 917 537 1 237 17 731 356 2 750 36 202 

Kalmar 11 301 6 002 2 272 512 1 810 21 508 554 3 762 47 720 

Gotlands 3 901 2 773 427 285 640 5 156 93 1 682 14 958 

Blekinge 6 971 2 642 1 085 321 907 7 840 308 1 869 21 943 

Skåne 32 402 7 493 7 472 2 134 4 929 33 966 1 238 10 339 99 973 

Hallands 12 038 3 350 1 906 542 1 719 14 147 491 3 557 37 750 

Västra Götalands 49 053 14 198 9 385 3 280 7 110 53 777 1 640 12 214 150 656 

Värmlands 13 811 6 440 2 206 653 2 113 24 719 684 3 931 54 557 

Örebro 11 469 3 886 2 500 668 1 561 15 389 442 2 559 38 473 

Västmanlands 7 920 2 282 1 759 684 1 255 10 405 273 1 692 26 271 

Dalarnas 15 584 10 185 2 485 909 2 070 30 406 700 3 001 65 341 

Gävleborgs 12 319 5 799 2 819 785 1 853 25 106 542 2 456 51 678 

Västernorrlands 11 840 5 430 2 033 686 1 869 25 786 705 2 731 51 080 

Jämtlands 6 733 6 188 980 666 1 455 32 102 624 2 455 51 204 

Västerbottens 11 646 6 522 2 289 677 1 918 43 281 839 3 624 70 796 

Norrbottens 11 536 6 217 3 398 1 024 1 884 42 504 1 374 3 029 70 965 

Hela riket Sweden 309 133 129 128 58 039 20 134 46 442 496 898 13 769 76 908 1 150 450 

Anmärkning: På grund av förändringar i metod och dataunderlag är inte uppgifterna jämförbara med uppgifter publicerade i tidigare 

utgåvor av Statistisk årsbok. 

Källa: SCB Markanvändningen i Sverige (www.scb.se/MI0803); Statistikdatabasen: Miljö. 

Totalt 

Total 

3.8 

Nationalparker, areal och år för beslut om inrättande som 

nationalpark 2012-12-31 

National parks, area and year of decision to establish a national park 

Nationalpark 

National park 

Beslutsår 

Year of 

decision 

Areal, hektar 

Area, hectares 

Totalt 

Total 

Därav land 

Of which 

land area 

Nationalpark 

Beslutsår 

Areal, hektar 

Totalt 

Därav land 

Abisko 1909 7 721 6 795 Pieljekaise 1909 15 485 14 092 

Björnlandet 1991 1 143 1 110 Sarek 1909 198 466 193 345 

Blå Jungfrun 1926 190 66 Skuleskogen 1984 3 056 2 739 

Dalby Söderskog 1918 37 37 Stenshuvud 1986 401 304 

Djurö 1991 2 323 313 Stora Sjöfallet 1909 127 993 116 060 

Fulufjället 2002 38 440 37 574 Store Mosse 1982 7 672 7 407 

Färnebofjärden 1998 10 464 6 295 Sånfjället 1909 10 378 10 358 

Garphyttan 1909 111 111 Söderåsen 2001 1 620 1 614 

Gotska Sandön 1909 4 464 3 661 Tiveden 1983 1 351 1 213 

Hamra 1909 1 381 1 321 Tresticklan 1996 2 906 2 713 

Haparanda skärgård 1995 7 430 847 Tyresta 1993 1 962 1 874 

Kosterhavet 2009 38 823 1 584 Töfsingdalen 1930 1 590 1 579 

Muddus 1942 51 137 49 263 Vadvetjåkka 1920 2 704 2 641 

Norra Kvill 1927 110 107 Ängsö 1909 195 81 

Padjelanta 1962 199 897 167 161 Summa Total 739 449 632 264 

Källa: Naturvårdsverket och SCB: Statistiska meddelanden serie MI 41 (www.scb.se/MI0603). 



3.9 

Naturreservat, naturvårdsområden och biotopskyddsområden, 

länsvis. 2012-12-31 

Nature reserves, nature management areas and habitat protection 

areas, by county 

Miljö 

Län 

County 

Naturreservat 1 

Naturvårdsområden 1 

Biotopskyddsområden 3 

Nature reserves 1 Nature management areas 1 Habitat protection areas 3 

Antal 

Number 

Areal, hektar 


Summa 

Total 

Därav 

landareal, 

% 

Of which 

land area, 

% 

Antal Areal, hektar Antal Areal, hektar 

Summa 

Därav 

landareal, 

% 

Summa 

Därav 

landareal, 

% 

Stockholm 275 121 558 39 4 998 52 232 969 100 

Uppsala 139 37 770 65 230 731 100 

Södermanlands 139 46 303 32 4 2 887 82 261 865 99 

Östergötlands 211 50 186 39 385 1 133 100 

Jönköpings 123 19 620 89 3 698 98 202 565 100 

Kronobergs 112 23 416 73 252 772 99 

Kalmar 181 48 581 50 11 6 633 100 295 843 100 

Gotlands 118 71 545 16 3 9 304 98 229 817 100 

Blekinge 98 17 986 49 186 552 100 

Skåne 241 74 396 32 9 5 733 97 431 865 100 

Hallands 158 22 214 59 3 3 848 23 176 533 100 

Västra Götaland 433 137 836 52 28 44 797 42 652 1 763 100 

Värmlands 136 94 209 45 1 10 036 87 728 2 095 100 

Örebro 212 38 463 86 276 700 100 

Västmanlands 91 23 906 56 1 8 611 95 168 429 100 

Dalarnas 253 246 308 97 5 542 45 485 2 181 100 

Gävleborgs 161 30 661 65 11 3 984 54 324 1 212 100 

Västernorrlands 152 31 561 76 3 8 332 83 252 905 100 

Jämtlands 100 520 770 94 350 1 592 100 


Norrbottens 324 1 931 091 93 1 610 97 470 2 177 100 

Hela riket Sweden 

2012 3 911 4 417 108 84 93 107 691 66 7 011 23 540 100 

2011 3 799 4 397 843 84 93 108 144 66 6 790 22 560 100 

2010 3 616 4 327 608 84 103 118 337 64 .. .. .. 

2009 3 352 4 264 107 84 102 117 996 64 .. .. .. 

2008 3 172 4 233 599 84 111 132 871 64 .. .. .. 

2007 3 027 4 196 321 84 112 133 404 64 .. .. .. 

2006 2 2 839 4 083 893 84 132 161 850 74 .. .. .. 

2005 2 712 4 103 085 84 136 162 740 74 .. .. .. 

2004 2 611 4 043 836 85 143 199 306 71 .. .. .. 

2003 2 524 4 020 398 85 144 202 336 71 .. .. .. 

2002 2 378 3 976 438 84 141 224 097 65 .. .. .. 

2001 2 286 3 913 190 84 141 224 097 65 .. .. .. 

2000 2 192 3 893 654 84 140 223 914 65 .. .. .. 

1) Nya arealvärden fr.o.m. 2003 pga. bättre mätmetod (naturreservat, naturvårdsområden). Due to new measurements the area figures are 

revised from 2003 (nature reserves, nature management areas). 

2) Antalet naturreservat har ökat, dock har deras totala area minskat vilket beror på uppdateringar i registret. The number of nature 

reserves has increased. However, due to updates in the register their total area has decreased. 

3) Statistik över biotopskyddsområden redovisas första gången för år 2011. Figures regarding habitat protection areas are presented for 

the first time from year 2011. 




3.10 

Län 

County 

Vattenanvändning per användarkategori och län 2010, 1 000 m3 

Water use by category of use and county 

Hushåll 

Households 

Jordbruk 

Agriculture 

Industri 

Industry 

Övrig användning 

1 

Other use 1 

Totalt söt- och 

havsvatten 

Total sea and 

freshwater 

Stockholms 137 582 1 497 72 100 63 521 274 700 

Uppsala 20 519 2 096 42 105 10 697 75 416 

Södermanlands 14 805 1 636 32 387 8 116 56 945 


Jönköpings 19 479 3 823 11 960 7 002 42 263 

Kronobergs 9 844 1 867 4 497 4 069 20 276 

Kalmar 14 588 8 565 28 948 6 235 58 335 

Gotlands 3 673 3 965 1 151 1 524 10 313 

Blekinge 7 789 4 551 87 935 6 542 106 817 

Skåne 73 728 35 863 118 049 35 319 262 959 

Hallands 16 038 6 902 63 172 8 852 94 965 


Värmlands 16 593 1 908 160 462 9 385 188 348 

Örebro 16 536 1 879 110 465 11 249 140 129 

Västmanlands 15 254 843 71 941 12 104 100 142 

Dalarnas 17 968 1 066 102 901 11 903 133 838 

Gävleborgs 19 192 1 033 149 468 7 449 177 142 

Västernorrlands 15 140 829 336 724 11 313 364 006 

Jämtlands 9 285 1 191 2 527 3 584 16 586 

Västerbottens 16 003 994 111 163 6 341 134 501 

Norrbottens 16 357 906 225 517 10 269 253 050 

Hela riket Sweden 575 640 98 782 2 261 856 303 298 3 239 577 

1) Här ingår kommunalt vatten som används inom andra näringsgrenar än tillverkningsindustrin, bl.a. byggverksamhet, varuhandel, hotell 

och restaurang, transporter, offentlig förvaltning. Till övrig användning räknas också det vatten som används för drift och underhåll av 

vattenverkens anläggningar samt de förluster som uppstår i ledningsnätet mellan vattendistributör och användare. Public water supply 

used in other industries than manufacturing industry and water used for maintenance of waterworks. 

Källa: SCB Statistiska meddelanden serie MI 27 (www.scb.se/MI0902). 

3.11 

Oljeutsläpp i svenska farvatten 

Oil spills in Swedish waters 

2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 

Antal bekräftade utsläpp Mängdintervall, m 3 

Number of confirmed spills Volume, cu.m. 

0– 1 252 316 311 287 237 258 248 

1– 10 16 9 3 1 3 4 6 

10–100 1 – 1 – 0 

>100 – – – – 2 0 

Summa Total 269 325 315 288 240 264 254 

Antal utsläpp som bekämpats av kustbevakningen 

Number of oil spills dealt with by the Coast Guard 36 34 35 51 31 42 50 

Källa: Kustbevakningen (www.coastguard.se). 



3.12 

Översikt över antal rödlistade arter i olika kategorier inom 

de olika organismgrupperna 

Overview of all red-listed and endangered species, by status 

Miljö 

Arter 

Species 

Kategorier 1 

Status 1 

Hotade 

Endangered 

(CR, EN, VU) 

DD RE CR EN VU NT Antal 

Number 

Andel 

(%) av 

bedömda 

Percent 

Rödlistade 

Red-listed 

(DD, RE, CR, EN, 

VU, NT) 

Totalt 

Andel 

(%) av 

bedömda 

Antal 

bedömda 

arter 

Number of 

species 

evaluated 

Kärlväxter Tracheophyta – 24 44 123 99 112 266 17 402 26 1 534 

Alger 

Nostocophyceae, 

Phaeophyceae, Rhodophyta 

& Charophycea 31 3 1 6 8 11 15 4 60 16 384 

Mossor Bryophyta s.lat. 44 17 7 40 60 65 107 11 233 23 1 006 

Storsvampar Macrofungi 109 5 20 118 249 245 387 11 746 21 3 500 

Lavar Lichenes 14 21 46 52 85 63 183 17 281 25 1 109 

Däggdjur Mammalia – 2 3 5 4 3 12 19 17 27 63 

Fåglar Aves – 9 5 9 24 44 38 15 91 36 253 

Grod- och kräldjur 

Amphibia & Reptilia – – 1 – 5 1 6 32 7 37 19 

Fiskar Pisces 5 2 6 9 4 8 19 14 34 25 136 

Steklar Hymenoptera 5 19 14 39 44 65 97 14 186 26 707 

Fjärilar Lepidoptera 17 24 25 73 128 237 226 8 504 18 2 845 

Tvåvingar Diptera 40 28 4 26 54 66 84 5 218 13 1 718 

Skalbaggar Coleoptera 94 62 20 81 237 381 338 8 875 20 4 412 

Halvvingar Hemiptera 7 – 4 18 19 21 41 4 69 7 1 025 

Hopprätvingar Orthoptera – – – 2 1 2 3 9 5 14 35 

Sländor 

Neuroptera, Trichoptera, 

Ephemeroptera, Plecoptera, 

Odonata 9 1 0 2 13 22 15 4 47 12 394 

Mångfotingar Myriapoda 6 – 1 – 2 6 3 4 15 20 75 

Spindeldjur Arachnida 12 2 2 8 8 45 18 2 77 10 771 

Kräftdjur Crustacea 16 – 2 4 13 12 19 16 47 39 120 

Tagghudingar Echnioderma 11 2 – 3 8 8 11 15 32 44 73 

Armfotingar Brachiopoda 1 – 1 – – – 1 25 2 50 4 

Blötdjur Mollusca 61 2 1 9 22 21 32 7 116 25 458 

Ringmaskar och planarier 

Annelida & Tricladida 16 – – 1 – 1 1 1 18 20 91 

Koralldjur Anthozoa 6 1 5 4 5 1 14 31 22 49 45 

Manteldjur Tunicata 17 – – 2 4 – 6 13 23 48 48 

Samtliga Total 521 224 212 634 1 096 1 440 1 942 9 4 127 20 20 825 

1) Rödlistekategorier som används i den svenska rödlistan fr.o.m. 2000-05-10. 

Nationellt utdöd (RE, Regionally Extinct): En art är Nationellt utdöd när det är ställt utom rimligt tvivel att den sista individen som är 

potentiellt kapabel till reproduktion inom regionen (landet) har dött eller försvunnit från regionen, eller ifall det var en tidigare regelbunden 

besökare, den sista individen har dött eller försvunnit från regionen. 

Akut hotad (CR, Critically Endangered): En art tillhör kategorin Akut hotad när den löper en extremt stor risk att dö ut i vilt tillstånd inom 

en mycket nära framtid enligt något av kriterierna A till E för kategorin. 

Starkt hotad (EN, Endangered): En art är Starkt hotad när bästa tillgängliga data indikerar att den uppfyller något av kriterierna A–E för 

Starkt hotad och att den därmed bedöms löpa mycket hög risk att dö ut i vilt tillstånd. 

Sårbar (VU, Vulnerable): En art är Sårbar när bästa tillgängliga data indikerar att den uppfyller något av kriterierna A–E för Sårbar och att 

den därmed bedöms löpa hög risk att dö ut i vilt tillstånd. 

Nära hotad (NT, Near Threatened): En art förs till kategorin Nära hotad om den inte uppfyller något av kriterierna för vare sig Akut hotad, 

Starkt hotad eller Sårbar, men är nära att uppfylla kriterierna för någon av dessa kategorier nu eller i en nära framtid. 

Kunskapsbrist (DD, Data Deficient): En art förs till kategorin Kunskapsbrist när det inte finns tillräckliga kunskaper att utifrån dess 

utbredning och/eller populationsstatus göra vare sig en direkt eller indirekt bedömning av dess risk att dö ut. 

Övriga kategorier (arterna ej rödlistade) 

Livskraftig (LC, Least Concern): En art tillhör kategorin Livskraftig om den vid utvärdering visat sig inte uppfylla något av kriterierna för 

någon av kategorierna Akut hotad, Starkt hotad, Sårbar eller Missgynnad. 

Ej bedömd (NE, Not Evaluated): En art tillhör kategorin Ej bedömd om den ej bedömts enligt kriterierna (vilket kan bero på antingen att 

man inte beaktat den eller att den inte uppfyller villkoren för att få bedömas). 

Ovanstående är en mycket kortfattad version av IUCN:s nya rödlistningssystem. För mer detaljerad information om rödlistningssystemet 

hänvisas till ArtDatabankens webbplats www.ArtData.slu.se. Där finns även fakta om rödlistade växter, svampar och djur, deras 

länsförekomster etc. 

Källa: Gärdenfors, U. (ed.) 2010. Rödlistade arter i Sverige 2010. The 2010 Red List of Swedish Species, ArtDatabanken, SLU, 

Uppsala. 



3.13 

Däggdjur 

Mammalia 

Akut hotade ryggradsdjur 

Critically endangered vertebrates 

Fåglar 

Aves 

Kräldjur, groddjur 

Reptilia, amphibia 

Fiskar och rundmunnar 

Pisces 

Bechsteins fladdermus Fjällgås Grönfläckig padda Storröding 

Pipistrell Rödspov Lyrtorsk 

Fjällräv Sydlig kärrsnäppa Ål 

Tornuggla 

Brugd 

Fjälluggla 

Håbrand (sillhaj) 

Vitryggig hackspett 

Pigghaj 

Ryggradsdjur som år 2010 står nära att försvinna från Sverige som reproducerande arter: 

• Bechsteins fladdermus (troligen finns endast 10–40 individer i landet, alla i Skåne). 

• Pipistrell (en enda koloni om ca 25 individer är känd). 

• Fjällräv (under 50 reproducerande individer kvarstår). 

• Fjällgås (år 2010 fanns ca 110 individer i landet). 

• Sydlig kärrsnäppa (denna underart har minskat med 70 % de senaste 20 åren. Nu återstår ca 50 par). 

• Rödspov (har minskat med 65 % de senaste 20 åren. Nu kvarstår ca 85 par). 

• Tornuggla (något enstaka par finns i Skåne och på Gotland). 

• Fjälluggla (ett fåtal par häckar vissa år). 

• Vitryggig hackspett (2010 fanns 20-40 ex. i landet). 

• Grönfläckig padda (antalet vuxna individer beräknades uppgå till 800-1 200 år 2010). 

• Storröding (högst 14 relikta bestånd kvarstår i de södra delarna av landet. Enbart sedan början av 1990-talet har tre populationer 

dött ut). 

• Lyrtorsk (under de senaste decennierna har endast en lekplats varit känd i svenska vatten och det mesta tyder på att det beståndet 

numera är försvunnet). 

• Ål (i relation till förhållandena kring 1950 har mängden från Sargassohavet ankommande glasål minskat med upp till 99 %). 

• Brugd (minskningstakten har uppgått till 90 (80-95) % under de senaste 80 åren). 

• Håbrand (sillhaj). (Arten, som påträffas främst i Skagerrak, har minskat med mer än 90 % de senaste 100 åren.) 

• Pigghaj (minskningstakten har uppgått till 96 (95-97) % under de senaste 80 åren). 

Ryggradsdjur som försvunnit sedan 1850: 

Svartråtta, vildren, svart stork, vit stork, stortrapp, lunnefågel, svartbent strandpipare, blåkråka, härfågel, mellanspett, tofslärka, 

atlantisk stör och slätrocka. 

Källa: Gärdenfors, U. (ed.) 2010. Rödlistade arter i Sverige 2010 The 2010 Red List of Swedish Species, ArtDatabanken, SLU, 

Uppsala. Samt gällande artfaktablad: www.artfakta.se/GetSpecies.aspx. 

3.14 

De 20 vanligast förekommande ämnena med avseende på antal 

produkter 2011 

The 20 most common substances in terms of number of products in 

2011 

CAS-nummer 

CAS number 

Ämnesnamn 

Substance 

Kvantitet i ton 

Quantity in tonnes 

Antal produkter 

Number of products 

7732-18-5 Vatten 2 347 531 30 955 

13463-67-7 Titandioxid 74 043 5 926 

1330-20-7 Xylen 13 066 5 754 

2634-33-5 1,2-Benzisotiazol-3(2H)-on 160 4 519 

67-63-0 Isopropanol 15 129 4 223 

2682-20-4 2-Metyl-3(2H)-isotiazolon 58 3 862 

123-86-4 Butylacetat 29 484 3 390 

55965-84-9 5-Kloro-2-metyl-3(2H)-isotiazolon blandning med 

2-metyl-3(2H)-isotiazolon 28 3 380 

1333-86-4 Carbon black, aktivt kol 98 569 3 333 

64742-95-6 Aromatisk medeltung lacknafta 18 856 3 280 

57-55-6 1,2-Propandiol 26 749 3 211 

7631-86-9 Kiseldioxid 32 332 3 208 

64-17-5 Etanol 693 724 3 101 

111-76-2 2-Butoxietanol 5 857 3 023 

1310-73-2 Natriumhydroxid 375 546 2 997 

100-41-4 Etylbenzen 1 573 2 955 

14807-96-6 Talk 31 803 2 915 

50-00-0 Formaldehyd 5 947 2 901 

64742-48-9 Avaromatiserad medeltung lacknafta 28 523 2 642 

64742-65-0 Lösningsmedelsavvaxade tunga paraffiniska 

petroleumdestillat 94 578 2 537 

Källa: Kemikalieinspektionen (www.kemi.se). 



3.15 

Bekämpningsmedel efter olika användningsområden 

Pesticides by category of use 

Miljö 

Användningsområde 

Category of use 

Verksam beståndsdel, ton 

Active substance, tonnes 

2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 

Jordbruk Agriculture 1 696 1 643 1 851 1 394 1 473 1 660 1 717 

Skogsbruk Forestry 5 7 5 12 27 19 17 

Frukt- och trädgård Horticultural production 84 34 82 73 92 104 78 

Industri Industry 7 371 8 420 7 911 7 259 6 566 6 040 6 069 

Hushållskonsumtion 

Household consumption 530 516 469 505 458 728 674 

Summa Total 9 686 10 620 10 319 9 243 8 615 8 552 8 555 


Källa: Kemikalieinspektionen (www.kemi.se) och SCB: Statistiska meddelanden serie MI 31 (www.scb.se). 

3.16 

Jordbrukets användning av kväve och fosfor från mineral(handels)- 

och stallgödsel 

Use of nitrogen and phosphorus from fertilisers and manure in Swedish 

agriculture, by county 

Län 

County 

Areal, 

1 000 ha 

Area, 

1 000 ha 

Endast mineralgödsel 

Fertilizers only 

Areal, % 

Crop area, 

% 

Kväve 

Nitrogen 

Mineral- och/eller 

stallgödsel 1 

Fertilizers and/or 

manure 

Endast mineralgödsel 

Fosfor 

Phosphorus 

Mineral- och/eller 

stallgödsel 

Kg/ha Areal, % Kg/ha Areal, % Kg/ha Areal, % Kg/ha 

Stockholms 72 45 110 58 108 21 15 34 21 

Uppsala 149 55 107 73 106 31 13 49 20 



Jönköpings 87 11 69 82 93 9 10 80 28 

Kronobergs 47 14 83 84 114 9 .. 79 28 

Kalmar 119 21 93 82 118 9 14 71 29 

Gotlands 83 30 85 78 97 24 13 72 25 

Blekinge 30 29 115 80 93 17 .. 68 26 

Skåne 440 57 128 87 128 37 16 67 24 

Hallands 106 32 108 84 122 21 17 73 28 

Västra Götalands 427 39 112 76 104 29 20 66 26 

Värmlands 98 30 81 59 82 26 14 55 22 

Örebro 95 50 99 68 97 44 17 62 22 

Västmanlands 88 52 101 73 106 37 13 58 19 

Dalarnas 56 23 96 54 78 21 15 51 23 

Gävleborgs 64 25 77 56 74 13 9 45 21 

Västernorrlands 47 9 43 49 62 6 .. 46 26 

Jämtlands 40 5 .. .. 89 .. .. .. 38 

Västerbottens 65 20 75 70 94 14 .. 63 28 

Norrbottens 33 19 95 .. 93 .. .. .. 29 


2011 2 451 39 110 75 108 25 16 62 25 

2009 2 473 41 107 76 107 23 16 57 25 

2007 2 346 41 110 77 111 28 15 64 24 

2005 2 359 43 111 76 107 28 18 61 24 

2003 2 340 48 104 83 104 30 17 65 23 

2001 2 353 49 106 82 107 31 17 64 24 

1999 2 410 50 95 84 100 34 20 69 25 

1997 2 531 52 95 84 100 34 20 66 25 

1995 2 387 50 100 83 100 33 20 62 25 

1993 2 497 57 95 85 100 34 20 59 25 

1991 2 418 58 90 83 95 36 20 59 30 

1) Växttillgängligt kväve efter spridningsförluster i stallgödsel. 

Källa: SCB Statistiska meddelanden serie Na 30 (–1997) och MI 30 (1999–, www.scb.se/MI1001). 



3.17 

Utsläpp och vattenmängder från tillståndspliktiga kommunala 

reningsverk 2010, efter storleksklass 

Discharges to water from municipal wastewater treatment plants by 

size, total discharges 

Sort 

Measure 

Totalt 

Total 

Storleksklass (dimensionerade 1 

antal personekvivalenter, PE) 

Size (person equivalents 2 ) 

2004 2006 2008 2010 2 001– 

10 000 

10 001– 

100 000 

100 001– 

Utsläpp av Discharge of 

Tot-P ton 318 362 313 267 31 109 127 

Tot-N ton 17 779 18 347 18 434 17 419 2 776 8 604 6 040 

BOD 7 ton 7 869 8 570 7 447 7 908 1 376 3 257 3 275 

Vattenmängd Water quantity milj. m 3 1 185 1 240 1 259 1 187 145 486 556 

Antal reningsverk 

Wastewater treatment plants 479 475 467 467 282 167 18 

Anslutna personer, 1 000-tal 

Population connected 7 633 8 080 8 267 8 072 803 3 292 3 977 

1) Enligt miljöskyddsförordningen upprättas årliga miljörapporter med utsläppsdata vid reningsverk dimensionerade för över 2 000 personekvivalenter, 

PE. Dimensioneringen mäts med avseende på kapaciteten att ta emot syreförbrukande substanser, varvid en person anses 

motsvara 70 gram BOD7 per dygn. 

2) In the Swedish definition of ”population equivalent”, PE, one unit is assumed to be 70 g BOD7 per person and day. This compares well 

to the EUROSTAT definition, which is 60 g BOD5 per person and day. 


3.18 

Genomsnittliga halter av näringsämnen, metaller och organiska 

miljögifter i slam från kommunala reningsverk 2010. Medelvärden 

för storleksklasser, vägda med producerade TS-mängder 

Concentrations of phosphorus, nitrogen, metals and organic indicator 

substances in sludge from municipal wastewater treatment plants. 

Means weighted with respect to amounts of produced dry substance 

Slaminnehåll 

Sludge substance 

Totalt 

Total 

Medelvärden, mg/kg TS 1 

Weighted means 1 

2004 2006 2008 2010 2 001– 

20 000 

20 001– 

100 000 

100 001– 

Fosfor Phosphorus 28 145 26 977 27 740 27 640 20 770 26 580 32 390 

Kväve Nitrogen 40 093 42 050 42 590 44 080 42 380 42 640 46 240 

Bly Lead 24,6 27,5 22,4 21,9 24,1 19,8 22,4 

Kadmium Cadmium 1,0 1,0 0,8 0,9 0,8 0,9 0,9 

Koppar Copper 345,9 357,9 335,3 347,3 278,3 336,4 397,1 

Krom Chrome 28,9 29,3 28,3 28,8 28,4 32,2 26,1 

Kvicksilver Mercury 0,9 0,8 0,6 0,6 0,5 0,6 0,7 

Nickel 20,3 18,8 16,9 16,6 14,1 15,4 19,1 

Zink Zinc 508,3 551,5 544,3 570,1 512,8 555,1 616,2 

Nonylfenol Nonylphenol 14,9 14,8 10,6 10,3 5,5 9,2 13,6 

Toluen Toluene . . . . . . . . . . . . . . 

PAH 2 0,9 0,7 0,98 0,94 0,51 0,93 1,17 

PCB 3 0,1 0,1 0,05 0,04 0,04 0,04 0,05 

1) TS = torrsubstans. TS = dry substance. 

2) Polyaromatic hydrocarbons. 

3) Polychlorinated biphenyl. 





Miljö 

3.19 Utsläpp till luft av koldioxid (CO 2), metan (CH 4 ) och 

dikväveoxid (N 2 O) 

Emissions to air of carbon dioxide, methane and nitrous oxide 

Källa 

Source 

Utsläpp av CO2, 1 000 ton 

Emission of CO2, 1 000 tonnes 

Sänka av CO2, 1 000 ton 

Absorption of CO2, 1 000 tonnes 

1990 2000 2010 2012 1990 2000 2010 2012 

Energi 1 Energy 1 51 799 48 731 46 750 40 741 . . . . 

Energiproduktion 1 

Energy industries 1 9 797 8 599 12 460 9 726 . . . . 

Tillverknings- och byggindustri 1 

Manufacturing industries and 

construction 1 11 581 12 039 9 345 8 158 . . . . 

Transporter 1 Transport 1 18 890 19 571 20 636 18 913 . . . . 

Övriga sektorer 1, 2 

Other sectors 1, 2 11 235 8 166 3 420 3 061 . . . . 

Diffusa utsläpp från bränslen 1 

Fugitive emissions from fuels 1 297 356 888 883 . . . . 

Industriprocesser 1 

Industrial processes 1 5 055 5 200 5 289 4 874 . . . . 

Lösningsmedels- och produktanvändning 

Solvent and other product use 1 242 155 184 204 . . . . 

Jordbruk Agriculture . . . . . . . . . . . . . . 

Markanvändning och skogsbruk 1 

Land use change and forestry 1 . . . -38 781 -42 580 -35 264 -35 518 

Avfall Waste 44 44 56 60 . . . . 

Totalt 1 Total 1 57 141 54 131 52 279 45 879 -38 781 -42 580 -35 264 -35 518 

Bunkring för internationell flyg- och 

sjöfart 1 

International bunkers 1 3 563 6 697 8 824 7 938 . . . . 

Källa 

Source 

Utsläpp av CH4, 1 000 ton CO2-ekvivalenter 

Emission of CH4, 1 000 tonnes 

CO2-equivalents 

Utsläpp av N2O, 1 000 ton CO2-ekvivalenter 

Emission of N2O, 1 000 tonnes 

CO2-equivalents 

1990 2000 2010 2012 1990 2000 2010 2012 

Energi 1 576 521 545 580 1 064 939 1 082 1 006 

Energiproduktion 22 46 101 89 328 309 529 450 

Tillverknings- och byggindustri 1 46 42 50 47 346 323 294 279 

Transporter 1 187 107 55 51 195 165 134 141 

Övriga sektorer 1, 2 244 234 277 327 193 140 121 133 

Diffusa utsläpp från bränslen 1 77 93 62 66 1 2 4 3 

Industriprocesser 1 29 17 15 14 902 742 402 152 

Lösningsmedels- och produktanvändning 

. . . . . . . . 90 122 125 98 

Jordbruk 1 3 200 3 022 2 902 2 853 5 846 5 296 4 900 4 789 

Markanvändning och skogsbruk 1 2 3 1 1 77 68 131 105 

Avfall 1 3 166 2 706 1 582 1 400 212 165 160 160 

Totalt 1 6 972 6 269 5 045 4 847 8 191 7 332 6 801 6 310 

Bunkring för internationell flyg- och 

sjöfart 1 1 1 1 54 101 137 125 

1) Reviderade uppgifter 1990, 2000 och/eller 2010. Revised figures 1990, 2000 and/or 2010. 

2) Inkl. uppvärmning av hus och lokaler, förbränning inom jordbruk och skogsbruk samt utsläpp från militären. Incl. heating of houses and 

buildings, fuel combustion within agriculture and forestry, and emissions from military activities. 

Källa: Naturvårdsverket (www.naturvardsverket.se) 2013. Sveriges rapportering till FN:s klimatkonvention och EU. Data är 

preliminära och kan delvis komma att revideras under 2014. Data är framtagna av SMED (www.smed.se), ett konsortium där 

SCB, IVL Svenska miljöinstitutet, Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut (SMHI) och Sveriges Lantbruksuniversitet 

(SLU) ingår. 



3.20 

Återvinning – krav och nivåer för varugrupper där producentansvar 

införts 

Recovery – requirements and levels for commodities with producer 

responsibility 

Varuslag 

Material 

Krav på nivå för insamling, 

materialåtervinning eller total 

återvinning 

Requirements on level of 

collection, material recovery or 

total recovery 

Återvinning i % 1 

Recycling in percent 1 

2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 

2, 3, 4, 16 

Tidnings- och journalpapper 

Newspapers and periodicals 2, 3, 4, 16 75 % insamling 83 85 89 91 .. .. .. 

Däck 5 Tyres – 100 100 97 100 100 100 100 

Förpackningar 6 Packaging 6 

Standard glasförpackning öl och läsk 7 

Standard glass packaging beer and soft 

drinks 7 – – – – – – – – 

Glasförpackningar 15 Glass packaging 15 70% materialutnyttjande 91 94 94 90 93 92 .. 

8, 15 

Wellpapp, papp, papper och kartong 

Corrugated cardboard, cardbord, paper 8, 15 65% materialutnyttjande 72 73 74 74 70 76 .. 

Wellpapp Corrugated cardboard – – – – – – – – 

Papp, papper, kartong Cardboard, paper – – – – – – – – 

9, 15 

Metall, ej dryckesförpackning 

Metal, non-beverage packaging 9, 15 70% materialutnyttjande 66 69 67 73 73 69 .. 

Stålplåt 15 Steel sheet metal 15 – 77 77 70 79 82 83 .. 

Aluminium, ej dryckesförpackning 15 

Aluminium, non-beverage packaging 15 – 34 36 37 42 67 66 .. 

Aluminium, dryckesförpackning 

Aluminium, beverage packaging 90% materialutnyttjande 85 87 91 90 87 91 92 

Plast 10, 15 10, 15 

Plastics 70% återvinning (dock minst 

30% materialutnyttjande) 81 76 60 36 44 55 .. 

PET-flaskor som återvinns 11 

PET bottles, recycled 11 90 % materialåtervinning 82/89 98 84 84 86 84 84 

Trä 12, 15 12, 15 

Wood 70% återvinning (dock minst 

15% materialutnyttjande) 100 100 100 100 100 100 .. 

Övrigt material Other materials 

30% (dock minst 15% materialutnyttjande 

per material) – – – – – – – 

Bilar 13 Cars 13 85% 86 90 91 90 91 91 90 

Elektriska och elektroniska produkter 14 

Electrical and electronic equipment 14 – 94 94 88 92 92 92 93 

1) Procentandelen beräknas som den totala återvunna mängden i förhållande till den totala mängden tillförd den svenska marknaden, om 

inget annat anges. Percentage share calculated as the total amount recovered in relation to the total amount put on the Swedish market if 

nothing else stated. 

2) Återvinningskravet sen 2005. Recycling target since 2005. 

3) Återvinningsnivåerna är beräknade enligt en ny modell som PressRetur AB presenterade 2006. Recycling levels calculated according to 

a model presented by PressRetur AB in 2006. 

4) Uppgifterna för returpapper och förpackningar är preliminära. De slutliga siffrorna återfinns i Naturvårdsverkets rapportserie Samla in, 

återvinn! från år 2010 och framåt v inkluderad i rapportserien Avfall i Sverige. Data for waste paper and packaging are preliminary. The 

final figures can be found in the 'Collect & Recycle!' report series , Swedish EPA, part of the 'Waste in Sweden' report series. 

5) Återvinningsgraden för däck varierar något över och under 100% beroende på lagerskillnader i insamlade däck. 

6) Återvinningsmål sedan 2005-01-01. Recycling target since January 1, 2005. 

7) Rapporteringsskyldighet för returglas för öl och läsk upphörde 2006-01-01. No obligation to report for refill glass bottles for beer and soft 

drinks since 2006-01-01. 

8) Återvinningsmålet för wellpapp och papper, papp, kartong sammanslaget sedan 2005-01-01. Common recycling target for packaging of 

paper, cardboard and corrugated cardboard since 2005-01-01. 

9) Återvinningsmålet för stål- och aluminiumförpackningar (ej dryckesförpackningar) sammanslaget sedan 2005-01-01. FTI:s beräkningar 

av återvinningsmängder har utförts på nytt sätt 2010. Common recycling target for steel/aluminium packaging (non-beverage containers) 

since 2005-01-01. FTI`s calculation of recovery rates has been modified in 2010. 

10) FTI:s beräkningar av återvinningsmängder har utförts på nytt sätt 2010. FTI`s calculation of recovery rates has been modified in 2010 

11) Inklusive kasserat återfyllnads-PET (R-PET). Including discarded reusable PET-bottles. 

12) Från och med 2006 bygger uppgifterna på en uppskattning av hur förpackningsavfall av trä hanteras i Sverige, inte vad 

materialbolagen samlat in. Since 2006 the data delivered by the material companies is an estimate of how all packaging waste of wood is 

treated in Sweden, i.e. not only what the material companies collect/treat. 

13) Återvinningsmål på EU-nivå, beslutat den 1 januari 2000. This recycling goal for the EU.level was decided in January 1, 2000. 

14) Total återvinning beräknat på insamlad mängd och de uppgifter producenterna rapporterat till Naturvårdsverkets EE-register. Målen 

varierar beroende på produkttyp (SFS 2005:209). Totalt insamlades ca 16,5 kg elavfall per capita under 2012. Total recovery based on 

total amount collected and the producers' reports to the EE-register of the Swedish EPA. Recycling targets vary depending on type of 

product (Ordinance 2005:209). In total approximately 16.5 kg per capita were collected in 2012. 

15) Senaste årets procentandelar för återvunna förpackningar och tidningar var inte fastslagna i tid för inrapporteringen av data till 

Statistisk Årsbok. The latest year's percentage shares for recycled packaging and newspapers were not established in time for the 

reporting of data to Statistisk Årsbok. 

16) Insamlingsgraden rapporteras inte längre eftersom mängden satt på marknaden inte kan bestämmas. The level of collection is not 

reported any longer since the amount put on the market cannot be established. 

Källa: Naturvårdsverket (www.naturvardsverket.se). 



3.21 

SNI 2007 

SE-SIC 2007 

Bransch 

Industry 

Uppkomst av avfall i olika sektorer 2010, 1 000 ton 

Generation of waste in different sectors 

Uppkommet 

farligt avfall 

Generation of 

hazardous waste 

Uppkommet ickefarligt 

avfall 

Generation of nonhazardous 

waste 

Miljö 

Uppkommet 

avfall, totalt 

Generation of 

waste, total 

01–03 Jordbruk, skogsbruk och fiske 

Agriculture, forestry and fishing 14 295 309 

04–09 Utvinning av mineral Mining and quarrying 4 89 022 89 026 

10–12 Tillverkning av livsmedel, drycker och tobak 

Manufacture of food products, beverages and 

tobacco products 29 877 906 

13–15 Tillverkning av textilier, kläder och lädervaror 

Manufacture of textiles, wearing apparel, leather 

and related products 0,3 31 32 

16 Tillverkning av trävaror 

Manufacture of wood and wood products 5 239 244 

17–18 Pappers- och pappersvarutillverkning; grafisk 

produktion 

Manufacture of paper and paper products; Printing 

and reproduction of recorded media 11 3 554 3 566 

19 Tillverkning av koks och raffinerade petroleumprodukter 

Manufacture of coke and refined petroleum 

products 24 10 33 

20 –22 Tillverkning av kemikalier, läkemedel, gummivaror 

och plastvaror 

Manufacture of chemicals, basic pharmaceutical 

products, rubber and plastic products 55 186 240 

23 Tillverkning av andra icke-metalliska mineraliska 

produkter 

Manufacture of other non-metallic mineral products 8 161 169 

24–25 Stål- och metallframställning samt tillverkning av 

metallvaror 

Manufacture of basic metals and fabricated metal 

products 281 1 414 1 695 

26–30 Tillverkning av datorer, elektronik, optik, 

elapparatur, maskiner, motorfordon och andra 

transportmedel 

Manufacture of computer, electronic and optical 

products, electrical equipment, machinery, motor 

vehicles and other transport equipment 68 805 872 

31–33 Tillverkning av möbler, annan tillverkning samt 

reparationer 

Manufacture of furniture and other manufacturing; 

Repair and installation 9 68 77 

35 Energi: Försörjning av el, gas, värme och kyla 

Electricity, gas, steam and air conditioning supply 231 1 248 1 479 

36, 37, 39 Vattenförsörjning, avloppsrening, sanering och 

renhållning 

Water collection, treatment and supply; Sewerage; 

Remediation activities 0,3 246 247 

38 Avfallshantering inkl. återvinning 

Waste collection, treatment and disposal activities; 

materials recovery 181 2 487 2 668 

41– 43 Byggverksamhet Construction 644 8 737 9 381 

45–99 exkl. 

46.77 

Tjänster 

Service activities 562 1 269 1 831 

46.77 Partihandel med avfall och skrot 

Wholesale of waste and scrap 22 783 805 

– Avfall från hushåll Waste generated by households 367 3 672 4 038 

Summa Total 2 515 115 103 117 618 

Källa: Avfall i Sverige, Naturvårdsverket (www.naturvardsverket.se). 



3.22 

Miljöräkenskaper, miljöpåverkan och ekonomiska data för 

branscher, offentliga myndigheter och hushåll 2010 

Environmental accounts, environmental impact and economic data by 

industry, public authorities and households 

SNI 07 

SE-SIC 

07 

Bransch 

Industry 

Energianvändning, 

petajoule 1 

Bränsle 2 

Fuel 2 

El och 

fjärrvärme 

3 

5 

CO2 

Utsläpp till luft, 

1 000 ton 4 Miljöskyddskostna- 

SO2 

NOx 

der, 

milj. 

SEK 6, 7 

Förädlingsvärde, 

mdkr 

Value 

Added, 

SEK bn 

Sysselsatta 

1 000-tal 

Employed, 

1 000s 

01-04 Jordbruk, skog, fiske 

Agriculture, forestry, fishing 41 7 2 526 0 14 .. 50 94 

07-09 Gruvor och mineralutvinningsindustri 

Mining and quarrying 9 12 733 1 4 .. 28 8 

10-12 Livsmedels-dryckesvaruindustrin 

Manufacture of food etc. 11 12 592 0 1 714 40 57 

13-15 Textil, kläder,läder 

Manufacturing of textile 1 1 49 0 0 .. 4 9 

16 Trävaruindustrin 

Manufacturing of woodproducts 26 18 122 1 2 350 21 36 

17-18 Massa och papper Pulp and paper etc. 65 83 1 323 6 15 1 823 42 48 

19 Raffinaderier Refineries 38 4 2 940 1 2 .. 8 3 

20-21 Tillverkning av kemikalier, läkemedel 

etc. Chemical industries 25 23 1 324 1 2 1 119 74 33 

22-23 Gummi, plastvaror, tillverkning av 

mineraliska produkter 

Manufacture of rubber, plastic and 

non-metallic mineral products 21 10 3 505 1 3 976 27 40 

24-25 Stål och metallframställning 

Manufacture of basic metals 34 37 6 157 8 6 1 283 70 109 

26-33 Metallvaruindustri etc. 

Engineering industry 9 25 486 0 1 1 248 208 276 

35-37 El-, gas-, värme- och vattenförsörjning 

Electricity and water supply 303 80 11 125 11 19 2 396 99 34 

38-39 Avfallshantering Waste handeling 3 2 311 0 1 .. 11 18 

41-43 Byggindustri Construction 34 5 2 220 0 12 .. 152 301 

45-47 Parti- och detaljhandel, reparationsverkstäder 

Wholesale and retail trade; repair of 

goods 25 22 1 501 0 6 .. 339 549 

49-53 Transport 8 Transport 8 209 13 13 792 40 181 .. 142 235 

55-56 Hotell och restaurang 

Hotels and restaurants 1 6 82 0 0 .. 41 148 

58-63 Kommunikation Communication 2 3 131 0 0 .. 154 168 

64-66 Bank, Försäkring m.m. 

Bank Insurance etc. 2 3 93 0 0 .. 118 95 

68 Fastighets- och uthyrningsverksamhet 

Houses and Renting companies 4 43 276 0 1 .. 254 69 

69-82 Övrig service Other service 16 6 1 009 0 3 .. 264 473 

83-86 Utbildning, hälso- och sjukvård, 

omsorg Education and health 2 4 120 0 0 .. 71 131 

87-99 Samhälleliga och personliga tjänster 

Other services 4 4 222 0 1 .. 77 181 

Hushållens ideella organisationer 

Non Profit Institutions 0 54 21 0 0 .. 579 1 287 

Offentlig konsumtion/ Offentlig sektor 

Public Consumption/ Public sector 16 6 918 0 4 .. 42 107 

Privat konsumtion 

Private consumption 200 284 10 596 1 25 .. 0 0 

Samtliga Total 1 099 766 62 173 71 305 .. 2 914 4 509 

1) Energy use, petajoule. 

2) Fossila och bio-bränslen. Fossil and bio fuels. 

3) Electric energy and district heating. 

4) Emissions to air. 

5) Exkl. biobränsle. Biofuels excluded. 

6) Environmental protection expenditure. 

7) Miljöskyddskostnader finns enbart för branscherna 10–41 exkl. 37. Figures on environment protection expenditure are only available for 

the industries 10–41, 37 excluded. 

8) Kommersiella transport- och kommunikationstjänster. Commercial transport and communication services. 


Källa: SCB Miljöräkenskaper (www.scb.se/MI1301) . 



Miljö 

3.23 Utsläpp av växthusgaser, ton CO 2-ekvivalenter 

Emissions of greenhouse gases, tonnes CO 2 -equivalents 

SNI 2007 

NACE Rev. 2 

Bransch 

Industry 

2008 2009 2010 

A01 Jordbruksföretag och serviceföretag till jordbruk 

Crop and animal production, hunting and related service 

activities 9 822 718 9 596 905 9 438 338 

A02 Skogsbruksföretag Forestry and logging 1 016 841 1 017 882 1 008 707 

A03 Fiskare och vattenbrukare Fishing and aquaculture 161 809 154 268 150 856 

B05-B09 Utvinning av mineral Mineral extract 680 102 550 707 769 091 

C10-C12 Livsmedel Food 637 187 620 974 602 310 

C13-C15 Tillverkning av textilier, kläder och läderprodukter 

Manufacturing of textiles, clothing and leather products 53 518 48 709 49 230 

C16 Industri för trä och varor av trä, kork och rotting o.d. utom möbler 

Manufacture of wood and of products of wood and cork, except 

furniture; manufacture of articles of straw and plaiting materials 169 676 159 976 175 415 

C17 Massa-, pappers- och pappersvaruindustri 

Manufacture of paper and paper products 1 821 915 1 511 920 1 532 836 

C18 Grafisk och annan reproduktionsindustri 

Printing and reproduction of recorded media 27 466 24 991 21 145 

C19 Industri för stenkolsprodukter och raffinerade petroleumprodukter 

Manufacture of coke and refined petroleum products 2 937 636 3 153 020 3 063 481 

C20-C21 Tillverkning av kemikalier och kemiska produkter, farmaceutiska 

basprodukter och läkmedel 

Coke, refined petroleum, chemicals and basic pharmaceutical 

products 1 561 647 1 406 665 1 671 252 

C22 Gummi- och plastvaruindustri 

Manufacture of rubber and plastic products 93 425 86 124 100 148 

C23 Industri för andra icke-metalliska mineraliska produkter 

Manufacture of other non-metallic mineral products 3 720 424 3 107 199 3 461 378 

C24 Stål- och metallverk Manufacture of basic metals 5 945 602 3 655 732 6 005 992 

C25 Industri för metallvaror utom maskiner och apparater 

Manufacture of fabricated metal products, except machinery and 

equipment 236 570 210 497 213 303 

C26 Industri för datorer, elektronikvaror och optik 

Manufacture of computer, electronic and optical products 19 039 16 648 13 692 

C27 Industri för elapparatur Manufacture of electrical equipment 23 287 25 198 35 421 

C28 Övrig maskinindustri 

Manufacture of machinery and equipment n.e.c. 134 947 107 295 108 280 

C29 Industri för motorfordon, släpfordon och påhängsvagnar 

Manufacture of motor vehicles, trailers and semi-trailers 215 802 179 175 196 802 

C30 Annan transportmedelsindustri 

Manufacture of other transport equipment 25 496 21 057 22 158 

C31-C32 Tillverkning av möbler och annan tillverkning 

Manufacture of furniture and other manufacturing 65 051 55 681 56 484 

C33 Reparationsverkstäder och installationsföretag för maskiner och 

apparater Repair and installation of machinery and equipment 59 757 58 530 62 392 

D35 El-, gas- och värmeverk 

Electricity, gas, steam and air conditioning supply 8 635 930 8 463 090 11 734 499 

E36-E37 Avloppsförsörjning och avloppsrening 

Water supply and sewerage 10 168 10 034 11 925 

E38-E39 Avfallshantering, återvinning, sanering 

Waste collection, materials recovery and other waste 

management services 2 193 339 2 093 671 2 056 986 

F41-F43 Byggverksamhet Construction 2 315 691 2 255 521 2 355 949 

G45-G47 Handel Wholesale and retail trade 1 623 810 1 528 945 1 515 181 

H49 Landtransportföretag; rörtransportföretag 

Land transport and transport via pipelines 3 608 962 3 339 613 3 722 347 

H50 Rederier Water transport 7 483 113 7 836 538 7 194 547 

H51 Flygbolag Air transport 2 948 182 2 598 710 2 669 677 

H52-H53 Magasinering och stödtjänster till transport, post och kurirverksamhet 

Warehousing and support activities for transportation, postal and 

courier activities 456 053 434 348 451 088 

I55-I56 Hotell- och restaurang Hotels and restaurants 84 091 87 504 82 574 



3.23 Utsläpp av växthusgaser, ton CO 2-ekvivalenter (forts.) 

SNI 2007 Bransch 2008 2009 2010 

J58 Förlag Publishing activities 18 052 20 376 17 329 

J59-J60 Film, video, ljud, planering och sändning av program 

Motion picture, video and TV-programme, sound recording, 

programming and broadcasting 19 067 19 618 18 501 

J61 Telekommunikation Telecommunications 27 916 25 297 18 124 

J62-J63 Dataprogrammering, datakonsulter och informationstjänster 

Computer programming, consultancy and related activities and 

information services 86 778 99 191 78 070 

K64 Banker och andra kreditinstitut 

Financial service activities, except insurance and pension 

funding 44 208 45 368 60 627 

K65 Försäkrings- och återförsäkringsbolag, pensionsfonder 

Insurance, reinsurance and pension funding, except compulsory 

social security 15 398 15 026 20 047 

K66 Serviceföretag till finans- och försäkringsverksamhet 

Activities auxiliary to financial services and insurance activities 20 310 33 776 12 936 

L68 Fastighetsbolag och fastighetsförvaltare Real estate activities 320 430 283 553 279 057 

M69-M70 Juridisk och ekonomisk verksamhet, verksamheter som utövas 

av huvudkontor; konsulttjänster till företag 

Legal, accounting and activities of head offices, management 

consultancy activities 291 725 308 884 257 471 

M71-M72 Arkitekt- och tekniska tjänster, vetenskaplig forskning och 

utveckling Architectural and engineering activities, technical 

testing and analysis, R&D 144 145 155 848 211 762 

M73-M75 Reklam och marknadsundersökning, annan verksamhet inom 

juridik, ekonomi, vetenskap, teknik; veterinärverksamhet 

Advertising and market research, veterinary activities 86 997 94 572 82 821 

N77 Uthyrningsfirmor Rental and leasing activities 193 828 236 791 230 547 

N78-N82 Arbetsförmedling, resetjänster, andra stödtjänster 

Administrative and supportservice activities 215 219 222 187 235 318 

P85 Utbildning Education 66 275 72 072 69 405 

Q86 Hälso- och sjukvård Human health activities 54 703 62 455 51 324 

Q87-Q88 Vård och omsorg med boende, öppna sociala insater 

Residential care activities and social work activities 20 427 24 164 22 907 

R90-R93 Kultur, nöje och fritid Arts, entertainment and recreation 88 645 93 790 85 695 

S94-T98 Annan serviceverksamhet och förvärvsarbete i hushåll m.m. 

Other service activities and activities of households as employers 116 954 121 646 115 550 

U99 Internationella organisationer, utländska ambassader o.d. 

Activities of extraterritorial organisations and bodies 18 24 25 

Offentlig sektor Public consumption 916 692 1 051 717 968 065 

Hushållens icke-vinstdrivande organisationer 

Non-Profits serving Households 40 484 38 962 21 422 

Privat konsumtion Private Consumption 11 417 477 10 984 078 11 111 135 

Samtliga Total 72 995 002 68 426 522 74 521 622 

Källa: Naturvårdsverket (www.naturvardsverket.se) och SCB Miljöräkenskaper (www.scb.se/MI0107). 



3.24 

Miljöskatter i Sverige, löpande priser, miljoner kronor 

Environmental taxes, current prices, SEK millions 

Miljö 

Miljöskatter Environmental taxes 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012* 

Skatt på energi Energy taxes 66 245 66 654 69 068 70 423 73 565 70 915 71 763 

Energiskatt bränslen Energy tax on fuel 19 277 19 457 19 590 20 224 20 152 20 419 19 906 

Elektricitetsskatter 1 Electricity taxes 1 19 026 18 832 19 732 20 720 22 094 21 268 22 675 

Kärnkraftsskatt 2 Tax on nuclear power 2 3 198 3 238 3 976 3 395 3 997 3 852 3 939 

Koldioxidskatt Carbon dioxide tax 24 744 25 127 25 770 26 084 27 322 25 376 25 243 

Skatt på föroreningar Pollution taxes 1 824 1 763 1 528 1 233 1 197 1 168 1 027 

Avgift på kemiska produkter 

Fee for chemical products 67 66 71 68 34 45 44 

Svavelskatt Sulphur tax 80 56 58 39 49 31 29 

Skatt på bekämpningsmedel Tax on pesticides 81 81 89 72 86 86 93 

Skatt på handelsgödsel Tax on fertiliser 295 306 366 178 . . . 

Skatt på avfall Tax on waste 646 608 332 189 289 204 198 

Avgift till batterifonden Fee to the battery fund 85 78 76 14 25 8 6 

NOX-avgift NOX fee 570 568 536 673 714 794 657 

Skatt på transport Transport taxes 11 996 13 239 16 047 16 219 16 400 15 724 15 602 

Fordonsskatt Tax on motor vehicles 10 519 10 349 11 308 11 524 11 875 11 238 11 191 

Trängselskatt Congestion charges 489 345 687 785 799 800 811 

Avgift till bilskrotningsfonden 

Fee to the vehicle scrap fund 270 155 . . . . . 

Vägavgifter Road charges 718 748 782 891 778 779 772 

Skatt på trafikförs.premier 

Tax on road traffic insurance . 1 642 3 270 3 019 2 948 2 907 2 828 

Skatt på naturresurser Resource taxes 254 261 254 166 153 163 111 

Naturgrusskatt Natural gravel tax 254 261 254 166 153 163 111 

Summa Total environmental taxes 80 319 81 917 86 897 88 041 91 315 87 970 88 503 

Miljöskatter i procent av BNP i Sverige 

Environmental taxes as percent of GDP in 

Sweden 2,7% 2,6% 2,7% 2,8% 2,7% 2,5% 2,4% 

Miljöskatter i procent av totala skatter i Sverige 

Environmental taxes as percent of total taxes 5,7% 5,6% 5,8% 6,1% 6,0% 5,7% . 

Miljöskatter i EU i procent av BNP i hela EU 

Env. taxes in EU as per cent of total GDP in 

EU 2,5% 2,4% 2,3% 2,4% 2,4% 2,4% . 

* Värden för 2012 är preliminära. Estimations for 2012 are preliminary data. 

1) Gruppen Elektricitetsskatter består av energiskatt på elektricitet, kärnkraftsskatten på elproduktion (fanns fram till 1/7-2000) samt 

avgiften/skatten för nedrustning och förvaring (kärnavfallsfonden). De sista två har tidigare listats separat som produktskatter på elkraft. 

The group Electricity taxes consist of the Energy tax on electricity, the nuclear electric power tax (ceased 1/7-2000) and the tax/fee on 

reduction and storage (nuclear). The last two have earlier been listed separatly as other product taxes on electric power. 

2) Den kärnkraftsskatt som fanns 1993 till 1/7 2000 ingår i posten som heter Elektricitetsskatt ovan då den belastade produkten el. Den 

rörliga skatten på elkraft upphörde den 1 juli 2000 och ersattes av denna skatt på den termiska effekten i en kärnkraftsreaktor (en form av 

fastighetsskatt). The nuclear power tax that existed 1993 to 1/7 - 2000 is included in the post Electricity taxes since it was a tax on the 

electric power. It ceased on July 1, 2000 and was replaced with this tax on nuclear reactor thermal power (that is the capacity, a form of tax 

on property). 


Källa: SCB National- och Miljöräkenskaper; Eurostat. 



3.25 

Grupp av beslutsmotiv 

Group of motives 

Utdömda miljösanktionsavgifter, antal ärenden och belopp i kronor 

Environmental sanction charges, number and amounts in SEK 

Antal ärenden 

Number of sanctions 

2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 

Avfall Waste 15 8 101 26 40 27 19 

Elektriska och elektroniska 

produkter 

Electrical and electronic 

products – – – 78 126 18 20 

Kemiska produkter och 

biotekniska organismer 

Chemical products and 

biotechnical organisms 760 785 1 106 612 466 1 392 1 639 

Miljöfarlig verksamhet och 

hälsoskydd 

Environmentally hazardous 

activities and health protection 217 252 252 243 268 257 427 

Övrigt Other 86 63 56 27 25 36 53 

Summa Total 1 078 1 108 1 515 986 925 1 730 2 158 

Grupp av beslutsmotiv 

Avgifter, kr 

Charges, SEK 

2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 

Avfall 150 000 75 000 598 000 99 000 182 000 170 000 111 000 

Elektriska och elektroniska 

produkter – – – 8 100 000 5 400 000 360 000 200 000 

Kemiska produkter och 

biotekniska organismer 3 267 740 2 653 780 5 198 570 1 394 930 1 258 000 3 831 000 5 062 000 

Miljöfarlig verksamhet och 

hälsoskydd 3 256 100 2 333 000 1 753 050 530 000 606 700 707 000 1 006 500 

Övrigt 1 316 882 365 208 1 198 960 35 000 27 000 52 000 90 000 

Summa 7 990 722 5 426 988 8 748 580 10 158 930 7 473 700 5 120 000 6 469 500 


Källa: Naturvårdsverket (www.naturvardsverket.se) och SCB (www.scb.se). 


Befolkning 

Population 


Befolkning Statistisk årsbok 2014 

4 – Befolkning 

Population 

4.1 Befolkning ................................................... 76 

Population 

4.2 Befolkningstäthet – antal invånare 

per kvadratkilometer 2012 ............................... 79 

Population density – number of inhabitants 

per square kilometer 

4.3 Flyttningar inom landet ............................. 80 

Removals within the country 

4.4 Sveriges framtida befolkning .................... 81 

The future population 

4.5 Försörjningskvoten ................................... 83 

Dependency ratio 

4.6 Ålderspyramider, femårs åldersklasser 

för åren 1750 och 2012 ....................... 84 

Age pyramids 

4.7 Utvandrare och invandrare ....................... 84 

Emigrants and immigrants 

4.8 Födda 1905–2012 ....................................... 85 

Births 

4.9 Spädbarnsdödligheten per 1 000 

levande födda 1751/55–2006/2010 .................. 85 

Infant deaths (under 1 year of age), rate 

per 1 000 live births 

4.10 Folkmängd den 31 december efter 

kön ..................................................................... 86 

Population, by sex 

4.11 Antal tätorter och småorter samt 

folkmängd 2010, länsvis .................................. 86 

Number of localities and smaller localities 

and population in localities and smaller 

localities, by county 

4.12 Areal och folkmängd i tätorter 

den 31 december 2010, länsvis ...................... 87 

Population of localities, by county 

4.13 Folkmängd i de största tätorterna 

den 31 december 2005 och 2010 .................... 88 

Population of the largest localities 

4.14 Areal utanför tätort och folkmängd 

utanför tätort den 31 december 2005 och 

2010, länsvis ..................................................... 88 

Area and population outside localities, by 

county 

4.15 Folkmängd i länen den 31 december 

enligt indelningen den 1 januari 

året efter redovisat år ...................................... 89 

Population, by county 

4.16 Folkmängd efter kommungrupp och 

kön den 31 december enligt indelningen 

den 1 januari året efter redovisat år ............... 89 

Population, by municipality group and 

gender 

4.17 Areal och folkmängd i kommunerna 

den 31 december 2012 enligt 

indelningen den 1 januari 2013 samt 

kommunernas rangordning efter 

folkmängd ........................................................ 90 

Area and population of municipalities, 

ranking by population 

4.18 Folkmängd i de största kommunerna 

den 31 december enligt indelningen 

den 1 januari 2013 ............................... 95 

Population of the largest municipalities 

4.19 Folkmängd efter kön, civilstånd och 

ålder i ettårsklasser den 31 december 

2012 ................................................................... 96 

Population by sex, civil status, age by single 

year 

4.20 Beräknad folkmängd i tusental till 

och med år 2060 .............................................. 98 

Population projections 

4.21 Antal hushåll i Sverige enligt olika 

beräkningsmetoder ....................................... 100 

Number of households in Sweden 

estimated with different methods 

4.22 Antal hushåll efter antal boende 

och antal barn den 1 november 1990 

och den 31 december 2000 och 2011 .......... 102 

Number of households by numbers of 

persons and children 

4.23 Namnärenden ........................................ 103 

Applications for family and first names 

4.24 Skilsmässor efter makarnas 

medianålder, äktenskapets 

medianvaraktighet och barnantal ................ 103 

Divorces by median age of spouses, 

median duration of marriage and number 

of children 

4.25 Födda barn, summerad fruktsamhet 

............................................................ 104 

Births, total fertility rate 

4.26 Döda och dödfödda............................... 104 

Deaths and stillbirths 



4.27 Återstående medellivslängd för 

perioden 2008–2012 ...................................... 105 

Life expectancy 

4.28 Återstående medellivslängd vid 

födelsen, länsvis ............................................ 106 

Life expectancy at birth, by county 

4.29 Folkmängdens förändringar 

1751–2012 ....................................................... 107 

Population changes 

4.30 Folkmängdens förändringar i län 

och kommuner 2012 enligt indelningen 

den 1 januari 2012.......................................... 108 

Population changes in counties and 

municipalities 

4.31 Befolkning efter födelseland ................ 113 

Population by country of birth 

Befolkning 

4.32 Utrikes födda och födda i Sverige 

med två utrikesfödda föräldrar efter 

ursprungsland och kön i hela riket 

den 31 december 2012 ................................... 114 

Foreign-born persons and persons born in 

Sweden with both parents born abroad by 

country of origin and sex in the whole 

country 

4.33 Invandrare och utvandrare, länsvis 

och efter kommungrupp ................................ 115 

Immigrants and emigrants, by county and 

municipality group 

4.34 Invandrare och utvandrare efter 

medborgarskapsland ..................................... 116 

Immigrants and emigrants, by country of 

citizenship 

4.35 Utländska medborgare som 

erhållit svenskt medborgarskap ................... 118 

Naturalised aliens 



4.1 Befolkning 

Population 

Under 2012 ökade Sveriges befolkning med drygt 73 000 personer till över 

9,5 miljoner människor. Samtidigt ökade utvandringen och översteg den 

stora Amerikautvandringens toppår 1887. 

För att befolkningen ska kunna reproducera sig 

själv (utan ett eventuellt invandringsöverskott) 

behöver varje kvinna föda i genomsnitt 2,1 barn 

under sitt liv. Under 2012 var den summerade 

fruktsamheten i Sverige 1,91, det vill säga under 

denna nivå. 

Barnafödandet ökade gentemot föregående år 

och trenden med årliga ökningar sedan 2000- 

talet verkar fortsätta. År 2012 föddes 113 177 

barn i Sverige, 58 171 pojkar och 55 006 flickor. 

Det är 1 407 fler barn än under 2011. 

De tidigaste uppgifterna för fruktsamheten i 

Sverige finns från 1751. Då födde varje kvinna i 

genomsnitt 5 barn. Fruktsamheten sjönk sedan 

något, men ända fram till i början av 1900-talet 

var den summerade fruktsamheten för kvinnor 

över 4. 

Under större delen av perioden 1900–1970 

var fruktsamheten för kvinnor över reproduktionsnivån 

2,1. Födelsetalen har därefter varit 

över denna nivå endast vid två tillfällen, 1990 

och 1991. Efter babyboomen i början på 90-talet 

sjönk fruktsamheten till en lägstanivå år 1999 då 

den var 1,5 för att sedan öka igen till dagens 

(2012 års) nivå. 

Svenskarna blir allt äldre 

Den förväntade medellivslängden har ökat kraftigt 

under den senaste hundraårsperioden. 

Baserat på den senaste livslängdstabellen beräknas 

nyfödda flickor i genomsnitt ha 83,4 år 

framför sig, medan pojkarna har en förväntad 

medellivslängd på 79,5 år. Måtten bygger på 

data för åren 2008–2012, med antagandet att 

dödligheten i framtiden kommer att vara på 

samma nivå som nu. 

Annat var det förr. Under 1900-talets första 

decennium var den förväntade medellivslängden 

för nyfödda flickor 57 år och 55 år för pojkar. 

En bidragande orsak till den låga medellivslängden 

var den höga spädbarnsdödligheten. 

År 1900 dog 9 procent av flickorna och 11 

procent av pojkarna före sin första födelsedag. 

Medellivslängd 1985–2012 

Spädbarnsdödligheten mycket låg 

Spädbarnsdödligheten, det vill säga antalet barn 

som dör under sitt första levnadsår, minskade 

kraftigt under 1900-talet. Redan i mitten av 

1970-talet dog färre än 1 procent av spädbarnen 

före sin ettårsdag. År 2012 var spädbarnsdödligheten 

2,3 barn per 1 000 födda för flickor och 2,9 

för pojkar. Totalt avled 293 barn, 126 flickor och 

167 pojkar, före sin ettårsdag. 

Spädbarnsdödlighet 1980–2012 



Vi gifter oss allt senare 

Medelåldern för giftermål har successivt stigit 

under de senaste två decennierna. För de som 

gifte sig år 2012 var medelåldern för män 39,1 år 

och för kvinnor 36,1 år. Det kan jämföras med år 

1991 då den manliga och kvinnliga medelåldern 

för giftermål var 33,5 år respektive 30,5 år. 

Även bland de nyskilda har medelåldern ökat 

och 2012 var den 44,9 år för män och 41,7 år för 

kvinnor. Medelåldern för de som skilde sig år 

1991 var 41,9 år för männen och 38,9 år för kvinnorna. 

Befolkning 

Under 2012 var det fler kvinnliga än manliga 

par som gifte sig. Det var 367 kvinnliga par och 

205 manliga par som gifte sig i Sverige. I dessa 

siffror ingår även omvandlingar från partnerskap 

till äktenskap. Både omvandlingar och nya 

enkönade giftermål minskade jämfört med 

2011. I Sverige lever 4 522 kvinnor och 3 654 

män i ett partnerskap eller enkönat äktenskap. 

Personer som registrerat partnerskap eller 

ingått enkönat äktenskap 1995–2012 

Giftermål och skilsmässor 1991–2012 

Anmärkning: Från och med 2009 ingår även de som omvandlat 

sina partnerskap till äktenskap. 

Anmärkning: Från och med 2009 ingår även enkönade äktenskap. 

Äktenskapens varaktighet har varierat över 

tiden. Medianvaraktigheten för de äktenskap 

som upplöstes 1991 var 9,5 år medan de som 

slutade med skilsmässa 2012 hade en medianvaraktighet 

på 7,6 år. Mest varaktiga under 

perioden var de äktenskap som upplöstes 2003. 

De hade en medianvaraktighet på 11,1 år. 

Fler kvinnliga än manliga äktenskap 

Den 1 maj 2009 ersattes lagen om registrerat 

partnerskap med en könsneutral äktenskapslag. 

Det betyder att två personer av samma kön kan 

gifta sig med varandra. Samtidigt som den nya 

äktenskapslagen trädde i kraft, upphävdes partnerskapslagen. 

Därmed är det inte längre möjligt 

att registrera partnerskap i Sverige. 

Par som tidigare varit registrerade som partners 

kan omvandla sitt partnerskap till äktenskap. 

Under 2012 gjorde 30 kvinnliga och 25 

manliga par detta. 

Foto: Monica Holmberg 



Utvandringen ökar 

Under 2012 flyttade 51 747 personer från Sverige 

för att bosätta sig utomlands under minst ett år. 

Det är en ökning med 1,1 procent jämfört med 

år 2011 då 51 179 personer utvandrade. Utvandringen 

var större än den stora Amerikautvandringens 

toppår 1887. Detta ska dock sättas i 

relation till folkmängden – 1887 utgjorde utvandringen 

en procent av folkmängden, medan 

den 2012 utgjorde en halv procent av folkmängden. 

Utvandringen till norden minskade gentemot 

föregående år. Det var 29 procent eller 15 012 

personer av de utvandrade 2012 som drog sina 

flyttlass till något av de nordiska länderna, 

företrädesvis Norge, medan Storbritannien och 

USA lockade 12 procent. En anmärkningsvärd 

ökning stod utvandringen till Kina för, dit flyttade 

1 886 personer under 2012. Totalt flyttade 

utvandrarna till nästan 170 olika länder. 

Utrikes födda utgjorde 62 procent av de som 

utvandrade under 2012. Det vanligaste var att 

de återvände till sitt födelseland. Av den totala 

utvandringen 2012 var det 69 procent, 35 746 

personer, som återutvandrade. De hade 

i genomsnitt tillbringat sex år och sju månader i 

Sverige. 

Majoriteten av invandrarna var under 30 år 

Invandringen till Sverige har varit hög de 

senaste åren. Under 2012 ökade invandringen 

något och ligger fortfarande på en hög nivå. 

Detta år invandrade 103 059 personer, 49 673 

kvinnor och 53 386 män. De som invandrar är 

ofta unga personer – så många som 3 av 5 som 

invandrade under 2012 var under 30 år. 

Störst skillnad mellan könen, där invandringen 

från ett land är mer än 100 personer, uppvisar 

invandringen av thailändska och libyska 

medborgare. Bland de invandrade thailändska 

medborgarna var nästan 80 procent kvinnor. 

Bland de libyska medborgarna var mönstret 

omvänt – där utgjorde männen 77 procent av 

invandrargruppen. 

Bland de invandrade fanns 171 medborgarskap 

representerade. Den i särklass största 

gruppen var liksom tidigare år svenska medborgare 

(20 462 personer). 

Stora skillnader mellan kommunerna 

Andelen utländska medborgare i Sveriges kommuner 

varierade, från mindre än två procent i 

Öckerö, Lekeberg och Piteå till 28 procent i 

Haparanda. I Haparanda är huvuddelen av de 

utländska medborgarna finländare. 

De tre storstadslänen Stockholm, Västra 

Götaland och Skåne hade en varierande andel 

personer med utländskt medborgarskap. I 

Stockholm hade 10 procent av befolkningen utländskt 

medborgarskap, i Västra Götaland och 

Skåne var motsvarande siffror 6,4 respektive 8,5 

procent. Sammantaget utgjorde utländska medborgare 

7 procent av befolkningen i Sverige. 

Källa: SCB Befolkningsstatistik, (www.scb.se/BE0101). 




4.2 

Befolkningstäthet – antal invånare per kvadratkilometer 2012 

Population density – number of inhabitants per square kilometer 

Befolkning 

Stor-Stockholm 

Stor-Göteborg 

Stor-Malmö 

Källa: SCB Befolkningsstatistik (www.scb.se). Kartografi: SCB Enheten för miljöekonomi och naturresurser (www.gis.scb.se). 



4.3 

Flyttningar inom landet 

Removals within the country 

Drygt 1,3 miljoner flyttningar registrerades under 2012, vilket innebär i 

genomsnitt 3 600 flyttningar per dag. Vi flyttar inte så långt, två av tre 

flyttlass lämnade inte den egna kommunen. 

Under 2012 registrerades totalt 1 319 524 flyttningar, 

det innebär i genomsnitt 3 605 flyttningar 

per dag. Totalt flyttade 1 156 506 personer, 

582 178 kvinnor och 574 328 män. Nära 

141 000 personer flyttade mer än en gång. 

Männen var i genomsnitt något yngre än 

kvinnorna när de flyttade. Den genomsnittliga 

åldern för manliga och kvinnliga flyttare var 

30,8 respektive 31,5 år. I genomsnitt väntas både 

kvinnor och män flytta omkring elva gånger 

under sitt liv. 

Yngre flyttar längre bort 

De flesta flyttningar görs inom den egna kommunen, 

under 2012 registrerades 874 338 sådana 

flyttningar. Var tredje flytt skedde över kommungränsen 

och av dessa flyttningar gick 

knappt hälften utanför länet. Bland dem som 

flyttade till ett annat län var nästan hälften i 

åldern 20 till 29 år. Flyttningar i dessa åldrar 

beror oftast på studier eller byte av arbete. 

Under denna period i livet flyttar kvinnor och 

män i genomsnitt mellan 3 och 4 gånger. 

Under 2012 var det 21-åringarna som flyttade 

mest. Bland männen var det dock flest flyttningar 

för 22-åringarna. Efter 30-årsåldern är 

flyttningarna färre och dessutom kortare. Endast 

12 procent av alla flyttningar bland personer 

äldre än 30 år går utanför länet. 

Storstäder och större städer lockar 

Storstäderna och större städer samt deras förortskommuner 

1 har större inflyttning än utflyttning. 

För alla andra kommungrupper är det 

tvärtom. Till storstäderna och de större städerna 

samt deras förortskommuner flyttade nära 

12 000 fler personer in än ut under 2012. Den 

kommungrupp som förlorade flest antal invånare 

var de varuproducerande kommunerna. 

Där flyttade drygt 5 000 fler ut än in 

Hjortkvarn – Sveriges mittpunkt 

År 2007 utropade Statistiska centralbyrån Hjortkvarn 

i Hallsbergs kommun till att vara Sveriges 

demografiska mittpunkt. Om man på den styva 

kartan över Sverige placerade ut en tyngd där 

varje svensk bor, så skulle kartan väga jämnt vid 

den demografiska mittpunkten. Mycket tyder 

dock på att punkten om ett antal år kommer att 

lämna Hallsbergs kommun och i stället gå in i 

Östergötlands län. Det beror på att en allt större 

andel av svenskarna väljer att bosätta sig i södra 

Sverige. 

1) Se Tabellanmärkningar. 


Foto: Ina Agency 



4.4 

Sveriges framtida befolkning 

The future population 

Sverige växer. Från att ha haft en befolkning på drygt 7 miljoner kring 

mitten av förra seklet, kunde folkmängden räknas till 8 miljoner i slutet 

av 1960-talet. År 2004 hade 9 miljoner människor sin adress i Sverige, 

och enligt beräkningar kommer landets befolkning år 2017 att passera 

10-miljonersstrecket. 

Befolkning 

Enligt 2013 års prognos kommer folkmängden i 

Sverige att öka från 9,5 miljoner år 2012 till nästan 

11,7 miljoner år 2060. Det betyder en ökning 

med omkring 2,1 miljoner människor på knappa 

50 år. 

Vid sekelskiftet 1900 var mindre än en procent 

av den svenska befolkningen född utomlands. 

År 2000 hade andelen stigit till drygt 11 

procent och kommer enligt prognosen att stiga 

till omkring 18 procent år 2060. 

Andelen äldre i befolkningen ökar 

Under fyrtioårsperioden 1950–1990 fördubblades 

antalet personer i åldern 65 år eller äldre, 

från 721 000 till 1 526 000 personer. Sedan följde 

ett antal år när antalet ålderspensionärer var 

relativt oförändrat kring 1,5 miljoner. Det är en 

följd av att 1930-talets förhållandevis små 

födelsekullar nådde pensionsåldern under 

dessa år. 

Personer födda på 1940-talet går i pension 

under åren 2005–2015. Under dessa tio år kommer 

antalet i åldrarna 65 år och äldre att öka 

med drygt 20 procent. Det betyder en ökning 

från 1,5 miljoner till 1,9 miljoner. Men ökningen 

upphör inte i och med detta – år 2060 räknar 

man med att det finns nästan 3 miljoner personer 

över 65 år i Sverige 

Antal i åldrarna 0–19 år, 20–64 år respektive 

65 år eller äldre, tusental 

År 

Ålder 

0–19 år 20–64 år 65– år Samtliga 

1950 2 067 4 259 721 7 047 

1960 2 258 4 352 888 7 498 

1970 2 233 4 734 1 113 8 080 

1980 2 194 4 761 1 362 8 317 

1990 2 111 4 953 1 526 8 590 

2000 2 139 5 212 1 531 8 883 

2010 2 184 5 495 1 737 9 416 

2020 2 404 5 768 2 097 10 269 

2030 2 514 5 817 2 396 10 727 

2040 2 467 5 908 2 632 11 008 

2050 2 514 6 086 2 742 11 343 

2060 2 618 6 073 2 965 11 657 




Även om antalet personer i de mest arbetsföra 

åldrarna (20–64 år) ökar, minskar andelen i 

dessa åldrar. Anledningen till detta förhållande 

beror huvudsakligen på att antalet personer 65 

år eller äldre ökar i förhållande till antalet i 

andra åldersgrupper. 

Andel personer som är 65 år och äldre per 

kommun, 2012-12-31, procent 

Andel (%) i åldrarna 0–19 år, 20–64 år respektive 

65 år eller äldre 

År 

Ålder 

0–19 år 20–64 år 65– år Samtliga 

1950 29,3 60,4 10,2 100 

1960 30,1 58,0 11,8 100 

1970 27,6 58,6 13,8 100 

1980 26,4 57,2 16,4 100 

1990 24,6 57,7 17,8 100 

2000 24,1 58,7 17,2 100 

2010 23,2 58,4 18,4 100 

2020 23,4 56,2 20,4 100 

2030 23,4 54,2 22,3 100 

2040 22,4 53,7 23,9 100 

2050 22,2 53,7 24,2 100 

2060 22,5 52,1 25,4 100 

Den svenska befolkningen kommer därför att 

kännetecknas av en växande andel äldre och en 

minskande andel unga människor. 

År 1950 var drygt 29 procent av befolkningen 

under 20 år. År 2000 hade andelen barn och 

ungdomar minskat till 24 procent och enligt 

prognosen beräknas andelen minska ytterligare 

något till 23 procent år 2060. 

Andelen personer i åldern 65 år eller äldre 

har samtidigt ökat från 10 procent år 1950 till 17 

procent år 2000. År 2060 beräknas andelen äldre 

uppgå till en fjärdedel av befolkningen. Under 

förutsättning att pensionsåldern ligger kvar på 

65 år, betyder det att var fjärde person skulle 

vara pensionstagare om knappt 50 år. 

Källa: SCB Statistiska meddelanden, serie BE 18: 

Sveriges framtida befolkning 2013–2060 

(www.scb.se/BE0401); Statistikdatabasen: Befolkning. 

Kartografi: SCB, Enheten miljöekonomi och naturresurser 

(www.gis.scb.se). 



Befolkning 

4.5 Försörjningskvoten 

Dependency ratio 

Trenden mot en åldrande befolkning leder till en ökad försörjningskvot för den 

arbetande delen av befolkningen. Pensionsåldern kan därför behöva höjas för 

att utvecklingen ska bli mer hållbar. 

Den så kallade demografiska försörjningskvoten 

är ett mått som ofta används när man vill 

bedöma de ekonomiska konsekvenserna av befolkningsutvecklingen. 

Kvoten beräknas som 

relationen mellan antalet personer i de mest 

arbetsföra åldrarna (20–64 år) och summan av 

befolkningen som ligger utanför detta åldersintervall 

(0–19 år och 65– år). 

Försörjningskvoten ökar 

I diagrammet nedan visas försörjningskvoten 

totalt, samt den del som beror på andelen unga 

och den del som beror på andelen äldre. Den totala 

försörjningskvoten har varit relativt konstant 

sedan 1960-talet, medan delen från barn och 

ungdomar har gått ned samtidigt som delen 

från äldre har ökat något. 

I dag har vi en försörjningskvot på 0,72 vilket 

betyder att 100 personer i yrkesverksam ålder 

ska försörja 72 unga och gamla. Denna nivå 

antas öka till en nivå på omkring 0,92 år 2060. 

Under prognosperioden kommer försörjningskvoten 

från de äldre öka, medan den från de 

unga förväntas vara konstant. Omkring år 2030 

kommer de äldre ”kosta” mer än de yngre. Det 

står i stark kontrast till situationen på 1960-talet, 

då de unga ”kostade” betydligt mer än de äldre. 

Försörjningskvoten 1960–2012 samt prognos 2013–2060 

Källa: SCB, Sveriges framtida befolkning 2013–2060 (www.scb.se/BE0401). 



4.6 

Ålderspyramider, femårs åldersklasser för åren 1750 och 2012 

Age pyramids 

Ålderspyramiden gjorde verkligen skäl för 

sin benämning 1750 – nuförtiden är det inte 

så mycket pyramid kvar av åldersfördelningen. 

För 2012 liknar den mest en rektangel 

nedtill (10–54 år) – men i toppen 

(65– år) står pyramiden stadigt än i dag 

Källa: För 1750 Statistisk Tidskrift 2/1903 

och för 2012 SCB Befolkningsstatistik 

(www.scb.se/BE0101). 

4.7 

Utvandrare och invandrare 

Emigrants and immigrants 

In- och utvandingen 1851–2012 

Invandringen 1967–2012 

In- och utvandring till Sverige började registreras 

under senare hälften av 1800-talet. 

Från denna tid fram till 1930-talet var Sverige 

ett utvandringsland med tidvis ett mycket 

betydande utvandringsnetto. Under åren 

1851 till 1930 emigrerade 1,5 miljoner människor. 

Detta kan jämföras med att Sveriges 

befolkning uppgick till 3,5 miljoner 1850 och 

6,1 miljoner 1930. Nästan alla utvandrare 

sökte sig till USA. Invandrarna, som under 

motsvarande period uppgick till 0,4 miljoner, 

bestod huvudsakligen av hemvändande 

svenskamerikaner. 

Under 1930-talet var antalet invandrare 

högre än antalet utvandrare. De flesta invandrarna 

var även då återvändande 

svenskamerikaner. Det var alltså ännu för 

tidigt att tala om Sverige som ett invandringsland. 

I slutet av andra världskriget 

ökade invandringen och ändrade karaktär, 

främst som en följd av kriget. Flyktinggrupper 

kom hit, huvudsakligen från de baltiska 

staterna och från eller via de nordiska länderna. 

I början av 1940-talet började en arbetskraftsinvandring 

som fortsatte en bit in på 

1970-talet. Sverige hade en relativt hög och 

jämn ekonomisk tillväxt. Arbetskraft behövdes 

såväl till industrin som till en starkt 

växande offentlig sektor. Invandringsbestämmelserna 

liberaliserades inom Norden 

och år 1954 ingicks avtal om en gemensam 

nordisk arbetsmarknad. 

Källa: SCB Historisk statistik för Sverige 

Del 1; Befolkningsförändringar Del 3; 

Befolkningsstatistik (www.scb.se/BE0101). 



4.8 

Födda 1905–2012 

Births 

Befolkning 

Under den betraktade perioden finns sex 

födelsetoppar: 

1909 med 139 500 födda 

1920 med 138 800 födda 

1945 med 135 400 födda 

1966 med 123 400 födda 

1990 med 123 900 födda 

2010 med 115 600 födda 

Tittar vi tillbaka längre än vad diagrammet 

gör så kan vi konstatera att vid befolkningsstatistikens 

första år (1749) redovisas 

59 483 födda. Första året med över 100 000 

födda var 1825, och ”all time high” är 1887 

med 140 169. 

Källa: SCB Befolkningsstatistik 

(www.scb.se/BE0101); Statistikdatabasen: 

Befolkning. 

4.9 

1751/1755–2006/2010 

1891/1900–2001/2010 

Spädbarnsdödligheten per 1 000 levande födda 1751/55–2006/2010 

Infant deaths (under 1 year of age), rate per 1 000 live births 

. 

Vid mitten av 1700-talet var spädbarnsdödligheten 

mycket hög, och vart femte barn 

dog före ett års ålder. Spädbarnsdödligheten 

var kvar på denna höga nivå vid början av 

1800-talet, men sedan började dödligheten 

sjunka snabbt. Omkring år 1860 hade spädbarnsdödligheten 

sjunkit till 15 procent för 

pojkarna och 13 procent för flickorna. 100 år 

senare var det endast 2 procent av pojkarna 

och 1 procent av flickorna som avled före ett 

års ålder. 

Under 1900-talet minskade spädbarnsdödligheten 

dramatiskt. Dock kan man se 

att spädbarnsdödligheten under första 

levnadsdygnet varit tämligen konstant ända 

fram till 1970, varefter även den minskar. Ett 

par förklaringar till att spädbarnsdödligheten 

totalt sett minskat är förbättrad hygien och 

ständiga landvinningar på läkekonstens 

område. 

Att dödligheten däremot är tämligen 

konstant (1900–1960) under det första 

dygnet kan förklaras av att de barn som inte 

överlever sitt första dygn har så allvarliga 

åkommor att läkekonstens landvinningar 

inte räckt till. Att andelen ändå sjunker 

under senare delen av 1900-talet kan 

förklaras av att man nu bland annat kan 

rädda allt fler av de för tidigt födda. 





4.10 

Folkmängd den 31 december efter kön 

Population, by sex 

År 

Year 

Män 

Men 

Kvinnor 

Women 

Samtliga 

Total 

År Män Kvinnor Samtliga 

1750 837 024 943 654 1 780 678 1960 3 740 119 3 757 848 7 497 967 

1760 912 902 1 012 346 1 925 248 1970 4 035 911 4 045 318 8 081 229 

1770 974 239 1 068 335 2 042 574 1980 4 119 822 4 198 115 8 317 937 

1780 1 017 550 1 100 731 2 118 281 1990 4 244 017 4 346 613 8 590 630 

1790 1 043 117 1 144 615 2 187 732 1995 4 366 071 4 471 425 8 837 496 

1800 1 120 618 1 226 685 2 347 303 1997 4 371 913 4 475 712 8 847 625 

1810 1 141 427 1 254 924 2 396 351 1998 4 375 619 4 478 703 8 854 322 

1820 1 239 475 1 345 215 2 584 690 1999 4 380 118 4 481 308 8 861 426 

1830 1 390 921 1 497 161 2 888 082 2000 4 392 753 4 490 039 8 882 792 

1840 1 516 429 1 622 458 3 138 887 2001 4 408 445 4 500 683 8 909 128 

1850 1 687 248 1 795 293 3 482 541 2002 4 427 107 4 513 681 8 940 788 

1860 1 874 399 1 985 329 3 859 728 2003 4 446 656 4 529 014 8 975 670 

1870 2 016 653 2 151 872 4 168 525 2004 4 466 311 4 545 081 9 011 392 

1880 2 215 243 2 350 425 4 565 668 2005 4 486 550 4 561 202 9 047 752 

1890 2 317 187 2 467 794 4 784 981 2006 4 523 523 4 589 734 9 113 257 

1900 2 506 436 2 630 005 5 136 441 2007 4 563 921 4 619 006 9 182 927 

1910 2 698 729 2 823 674 5 522 403 2008 4 603 710 4 652 637 9 256 347 

1920 2 898 256 3 006 233 5 904 489 2009 4 649 014 4 691 668 9 340 682 

1930 3 020 848 3 121 343 6 142 191 2010 4 690 244 4 725 326 9 415 570 

1940 3 160 128 3 211 304 6 371 432 2011 4 726 834 4 756 021 9 482 855 

1950 3 506 442 3 535 387 7 041 829 2012 4 765 905 4 789 988 9 555 893 


Källa: SCB Historisk statistik för Sverige; Befolkningsstatistik (www.scb.se/BE0101); Statistikdatabasen: Befolkning (1990–). 

4.11 

Län 

County 

Antal tätorter och småorter samt folkmängd 2010, länsvis 

Number of localities and smaller localities and population in localities 

and smaller localities, by county 

Antal 

Number 

Tätorter 1 

Småorter 2 

Localities 1 Smaller localities 2 

Folkmängd 

Population 

Summa tätorter och 

småorter 

All localities 

Utanför tätort 

och småort 

Outside 

localities and 

smaller 

localities 

Summa 

Total 

Antal Folkmängd Antal Folkmängd Folkmängd Folkmängd 

Stockholms 134 1 966 773 289 31 426 423 1 998 199 56 144 2 054 343 

Uppsala 68 270 395 123 11 033 191 281 428 54 454 335 882 

Södermanlands 66 222 998 74 7 189 140 230 187 40 551 270 738 

Östergötlands 93 362 463 84 8 216 177 370 679 58 963 429 642 

Jönköpings 84 277 982 66 6 902 150 284 884 51 982 336 866 

Kronobergs 52 143 387 43 4 067 95 147 454 36 486 183 940 

Kalmar 90 181 101 102 10 154 192 191 255 42 281 233 536 

Gotlands 17 33 473 49 4 896 66 38 369 18 900 57 269 

Blekinge 46 122 021 77 7 123 123 129 144 24 083 153 227 

Skåne 250 1 101 391 324 31 131 574 1 132 522 110 807 1 243 329 

Hallands 98 237 402 143 14 687 241 252 089 47 395 299 484 

Västra Götalands 309 1 326 755 427 40 130 736 1 366 885 213 412 1 580 297 

Värmlands 66 203 314 104 9 605 170 212 919 60 346 273 265 

Örebro 60 231 661 88 7 769 148 239 430 40 800 280 230 

Västmanlands 40 221 360 45 3 930 85 225 290 27 466 252 756 

Dalarnas 106 221 437 185 17 543 291 238 980 38 067 277 047 

Gävleborgs 87 216 476 165 15 298 252 231 774 44 734 276 508 

Västernorrlands 76 185 789 120 11 397 196 197 186 45 439 242 625 

Jämtlands 54 84 080 101 9 941 155 94 021 32 670 126 691 

Västerbottens 71 201 123 163 15 124 234 216 247 43 039 259 286 

Norrbottens 89 204 416 148 13 530 237 217 946 30 663 248 609 

Hela riket Sweden 1 956 8 015 797 2 920 281 091 4 876 8 296 888 1 118 682 9 415 570 

1) Med tätort avses sammanhängande bebyggelse med normalt högst 200 m mellan husen och minst 200 invånare. "Localities" are 

defined as built-up areas with a population in excess of 200. 

2) Med småort avses hussamling med högst 150 m mellan husen och med ett invånarantal på mellan 50 och 199 personer. Smaller 

localities are defined as built-up areas with a population from 50 to 199. 

Källa: SCB Statistiska meddelanden, serie MI 38 (www.scb.se); Statistikdatabasen: Miljö (www.scb.se). 



4.12 

Areal och folkmängd i tätorter den 31 december 2010, länsvis 

Population of localities, by county 

Befolkning 

Län 

County 

Tätorternas 

landareal, 

hektar 1 

200– 

499 

Antal tätorter 2 med… invånare 

Number of localities 2 with… inhabitants 

500– 

1 999 

2 000– 

9 999 

10 000– 

49 999 

50 000– 

Summa 

tätorter 

Total 

Stockholms 72 423 57 38 23 13 3 134 

Uppsala 16 364 25 27 13 2 1 68 



Jönköpings 22 158 35 27 16 5 1 84 

Kronobergs 12 973 19 22 9 1 1 52 

Kalmar 18 364 38 39 9 4 0 90 

Gotlands 3 405 10 6 0 1 0 17 

Blekinge 11 245 20 16 7 3 0 46 

Skåne 60 310 80 100 53 14 3 250 

Hallands 19 729 35 45 12 5 1 98 

Västra Götalands 81 517 117 124 52 14 2 309 

Värmlands 19 719 29 17 16 3 1 66 

Örebro 20 419 20 26 11 2 1 60 

Västmanlands 16 094 14 11 9 5 1 40 

Dalarnas 30 814 43 48 10 5 0 106 

Gävleborgs 23 017 42 29 11 4 1 87 


Jämtlands 9 757 29 20 4 1 0 54 

Västerbottens 17 360 31 20 18 1 1 71 

Norrbottens 24 047 46 27 12 4 0 89 

Hela riket Sweden 537 615 795 714 329 97 21 1 956 

Län 

200– 

499 

Summa folkmängd 2 i tätorter med... invånare 

Population in localities 2 with… inhabitants 

500– 

1 999 

2 000– 

9 999 

10 000– 

49 999 

50 000– 

Folkmängd i 

tätorter 2 

Inhabitants in 

localities 2 

Folkmängd i 

tätorter i 

procent av 

hela folkmängden 

2, 3 

Stockolms 18 214 34 362 124 612 291 129 1 498 456 1 966 773 95,7 

Uppsala 7 827 29 632 57 214 35 268 140 454 270 395 80,5 

Södermanlands 8 235 23 737 50 737 75 610 64 679 222 998 82,4 

Östergötlands 15 638 15 012 85 826 54 508 191 479 362 463 84,4 

Jönköpings 10 616 29 594 75 718 72 658 89 396 277 982 82,5 

Kronobergs 6 240 24 502 36 553 15 205 60 887 143 387 78,0 

Kalmar 11 956 39 052 42 493 87 600 - 181 101 77,5 

Gotlands 3 304 7 576 - 22 593 - 33 473 58,4 

Blekinge 6 318 16 314 33 073 66 316 - 122 021 79,6 

Skåne 24 445 101 044 260 362 255 203 460 337 1 101 391 88,6 

Hallands 12 346 44 286 37 066 85 127 58 577 237 402 79,3 

Västra Götalands 38 186 119 294 241 570 311 593 616 112 1 326 755 84,0 

Värmlands 8 724 15 439 72 118 45 348 61 685 203 314 74,4 

Örebro 6 348 25 341 51 788 41 146 107 038 231 661 82,7 

Västmanlands 4 654 11 984 31 875 61 970 110 877 221 360 87,6 

Dalarnas 13 965 43 035 45 512 118 925 - 221 437 79,9 

Gävleborgs 13 140 28 571 41 149 62 583 71 033 216 476 78,3 

Västernorrlands 10 539 29 750 37 798 56 990 50 712 185 789 76,6 

Jämtlands 9 589 17 861 12 303 44 327 - 84 080 66,4 

Västerbottens 9 688 22 690 56 376 32 775 79 594 201 123 77,6 

Norrbottens 14 490 28 383 55 598 105 945 - 204 416 82,2 

Hela riket Sweden 254 462 707 459 1 449 741 1 942 819 3 661 316 8 015 797 85,1 

1) Land area of the localities, hectares. 

2) Folkmängden i tätorter som delas av länsgräns redovisas i resp. län. For localities divided by county border the population in each 

county is included in the figures for that county. 

3) Inhabitants in localities as percent of total population. 

Källa: SCB Statistiska meddelanden serie MI 38 (www.scb.se/MI0810); Statistikdatabasen: Miljö. 



4.13 

Folkmängd i de största tätorterna den 31 december 2005 och 2010 

Population of the largest localities 

Tätorter 

Localities 

Folkmängd 

Population 

Folkökning 

Population 

change 

2005 2010 Antal 

Number 

Tätorter Folkmängd Folkökning 

% 2005 2010 Antal % 

Stockholm 1 252 118 1 372 565 120 447 10 Sundsvall 49 344 50 712 1 368 3 

Göteborg 510 491 549 839 39 348 8 Luleå 45 467 46 607 1 140 3 

Malmö 258 020 280 415 22 395 9 Trollhättan 44 498 46 457 1 959 4 

Uppsala 128 409 140 454 12 045 9 Östersund 43 796 44 327 531 1 

Västerås 107 005 110 877 3 872 4 Borlänge 39 422 41 734 2 312 6 

Örebro 98 237 107 038 8 801 9 Tumba 35 311 37 852 2 541 7 

Linköping 97 428 104 232 6 804 7 Upplands Väsby 35 977 37 594 1 617 4 

Helsingborg 91 457 97 122 5 665 6 Falun 36 447 37 291 844 2 

Jönköping 84 423 89 396 4 973 6 Kalmar 35 170 36 392 1 222 3 

Norrköping 83 561 87 247 3 686 4 Kristianstad 33 083 35 711 2 628 8 

Lund 76 188 82 800 6 612 9 Karlskrona 32 606 35 212 2 606 8 

Umeå 75 643 79 594 3 951 5 Skövde 33 119 34 466 1 347 4 

Gävle 68 700 71 033 2 333 3 Skellefteå 32 425 32 775 350 1 

Borås 63 441 66 273 2 832 4 Lidingö 30 357 31 561 1 204 4 

Eskilstuna 60 185 64 679 4 494 7 Uddevalla 30 513 31 212 699 2 

Södertälje 60 279 64 619 4 340 7 Landskrona 28 670 30 499 1 829 6 

Karlstad 58 544 61 685 3 141 5 Nyköping 27 720 29 891 2 171 8 

Täby 58 593 61 272 2 679 5 Motala 29 798 29 823 25 0 

Växjö 55 600 60 887 5 287 10 Vallentuna 26 520 29 519 2 999 11 

Halmstad 55 688 58 577 2 889 5 Örnsköldsvik 28 617 28 991 374 1 

Källa: SCB Statistiska meddelanden serie MI 38 (www.scb.se/MI0810); Statistikdatabasen: Miljö. 

4.14 

Areal utanför tätort och folkmängd utanför tätort den 31 december 

2005 och 2010, länsvis 

Area and population outside localities, by county 

Län 

County 

Landareal 

utanför tätort 

hektar, 

2010 

Land area 

outside 

localities, 

hectare 

Andel av 

länets hela 

landareal, % 

Total land 

area, % 

Folkmängd 

Population 

2005 2010 Antal 

Number 

Folkökning 

Population change 

% 

Invånare per 

km 2 land, 

2010 

Inhabitants 

per sq. km. 

land area 

Befolkning 

utanför tätort, 

% av hela 

folkmängden 

2010 

Total population 

outside 

localities, % 

Stockholms 579 508 88,9 87 161 87 570 409 0,5 15,1 4,3 

Uppsala 1 804 353 98,0 65 062 65 487 425 0,7 8,1 19,5 

Södermanlands 594 797 97,5 47 273 47 740 467 1,0 8,0 17,6 

Östergötlands 1 037 863 97,9 68 035 67 179 -856 -1,3 6,5 15,6 

Jönköpings 1 027 274 97,9 58 113 58 884 771 1,3 5,7 17,5 

Kronobergs 833 705 98,5 41 376 40 553 -823 -2,0 4,9 22,0 

Kalmar 1 103 418 98,4 53 613 52 435 -1 178 -2,2 4,8 22,5 

Gotlands 311 739 98,9 24 389 23 796 -593 -2,4 7,6 41,6 

Blekinge 283 395 96,2 32 100 31 206 -894 -2,8 11,0 20,4 

Skåne 1 043 138 94,5 143 596 141 938 -1 658 -1,2 13,6 11,4 

Hallands 526 343 96,4 60 534 62 082 1 548 2,6 11,8 20,7 

Västra Götalands 2 313 360 96,6 254 530 253 542 -988 -0,4 11,0 16,0 

Värmlands 1 739 385 98,9 71 381 69 951 -1 430 -2,0 4,0 25,6 

Örebro 834 138 97,6 49 144 48 569 -575 -1,2 5,8 17,3 

Västmanlands 2 498 363 96,9 31 365 31 396 31 0,1 6,3 12,4 

Dalarnas 2 788 192 98,9 56 893 55 610 -1 283 -2,3 2,0 20,1 

Gävleborgs 1 796 884 98,7 61 541 60 032 -1 509 -2,5 3,3 21,7 

Västernorrlands 2 148 252 99,1 58 767 56 836 -1 931 -3,3 2,6 23,4 

Jämtlands 4 924 359 99,8 43 660 42 611 -1 049 -2,4 0,9 33,6 

Västerbottens 5 501 256 99,7 60 544 58 163 -2 381 -3,9 1,1 22,4 

Norrbottens 9 800 434 99,8 45 892 44 193 -1 699 -3,7 0,5 17,8 

Hela riket Sweden 40 490 156 98,7 1 414 969 1 399 773 -15 196 -1,1 3,5 14,9 

1) Inklusive Heby kommun. Including Heby municipality. 

2) Exklusive Heby kommun. Excluding Heby municipality. 

Källa: SCB Statistiska meddelanden serie MI 38 (www.scb.se/MI0810). 



4.15 

Län 

County 

Folkmängd i länen den 31 december enligt indelningen 

den 1 januari året efter redovisat år 

Population, by county 

Folkmängd 

Population 

Befolkning 

1950 1960 1970 1980 1990 2000 2012 

Stockholms 1 101 017 1 271 014 1 478 015 1 528 200 1 641 669 1 823 210 2 127 006 

Uppsala 154 660 167 722 217 730 243 585 268 835 294 196 341 977 

Södermanlands 214 012 227 807 248 413 252 536 255 636 256 033 274 723 

Östergötlands 347 537 357 601 382 675 392 789 403 011 411 345 433 784 

Jönköpings 271 443 285 348 306 649 303 156 308 290 327 829 339 116 

Kronobergs 157 638 158 867 166 736 173 691 177 882 176 639 185 887 

Kalmar 236 774 235 612 241 026 241 581 241 102 235 391 233 548 

Gotlands 58 995 54 196 53 723 55 346 57 108 57 313 57 241 

Blekinge 146 090 144 466 153 585 153 542 150 564 150 392 152 315 

Skåne 1 . . . . . 1 129 424 1 263 088 

Kristianstads 258 734 256 395 264 170 280 193 289 278 . . 

Malmöhus 582 333 626 086 719 599 743 286 779 309 . . 

Hallands 163 455 169 995 193 108 230 924 254 725 275 004 304 116 

Västra Götalands 2 . . . . . 1 494 641 1 600 447 

Göteborgs och Bohus 556 799 625 670 715 289 711 195 739 945 . . 

Älvsborgs 358 988 374 683 403 711 425 452 441 391 . . 

Skaraborgs 248 388 249 948 257 301 269 730 276 830 . . 

Värmlands 281 396 291 074 284 688 284 070 283 110 275 003 273 080 

Örebro 246 950 262 321 276 799 274 356 272 513 273 615 283 113 

Västmanlands 203 553 232 973 260 293 259 538 258 487 256 889 256 224 

Kopparbergs/Dalarnas 1 267 081 286 047 277 058 286 968 289 067 278 259 276 555 

Gävleborgs 284 934 293 246 293 459 294 020 289 294 279 262 276 637 

Västernorrlands 283 750 285 676 273 456 267 935 261 155 246 903 241 981 

Jämtlands 144 063 139 799 125 243 134 934 135 726 129 566 126 201 

Västerbottens 231 750 239 619 233 134 243 856 251 968 255 640 260 217 

Norrbottens 241 489 261 802 255 369 267 054 263 735 256 238 248 637 

Hela riket Sweden 7 041 829 7 497 967 8 081 229 8 317 937 8 590 630 8 882 792 9 555 893 

1) Fr.o.m. 1996 Skåne resp. Dalarnas län (enl. indelningen den 1 januari 1997). 

2) Fr.o.m. 1997 Västra Götalands län (enl. indelningen den 1 januari 1998). 


Källa: SCB Folkräkningen 1950; Befolkningsrörelsen 1960; Befolkningsförändringar. Del 3 för 1970; Folkmängd. Del 3 för 

1980 och 1990; Befolkningsstatistik (www.scb.se/BE0101); Statistikdatabasen: Befolkning för 2000 och 2012. 

4.16 

Folkmängd efter kommungrupp och kön den 31 december enligt 

indelningen den 1 januari året efter redovisat år 

Population, by municipality group and gender 

Kommungrupp 

Municipality group 

Folkmängd 1 

Population 

Män 

Men 

1980 1990 2000 2012 

Kvinnor 

Women 

Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor 

Storstäder 622 068 690 222 637 259 704 122 714 627 762 290 844 539 870 543 

Förortskommuner till 

storstäderna 544 244 545 676 601 421 607 673 667 407 679 540 773 384 776 629 

Större städer 1 200 547 1 239 079 1 251 618 1 292 922 1 294 261 1 333 971 1 418 019 1 435 006 

Förortskommuner till 

större städer 117 514 115 689 124 338 122 970 143 037 142 448 163 253 161 219 

Pendlingskommuner 332 293 325 633 344 211 340 491 340 833 339 589 352 007 348 392 

Turism- och besöksnäringskommuner 

143 156 138 327 146 785 144 532 146 278 145 159 145 260 143 393 

Varuproducerande 

kommuner 456 466 444 639 440 439 434 004 413 824 409 995 402 238 393 356 

Glesbygdkommuner 105 874 100 863 101 132 97 721 91 070 89 180 82 659 79 150 

Kommuner i tätbefolkad 

region 421 363 422 343 422 840 427 098 415 920 421 293 424 757 424 205 

Kommuner i glesbefolkad 

region 176 297 175 644 173 974 175 080 165 496 166 574 159 789 158 095 

Hela riket Sweden 4 119 822 4 198 115 4 244 017 4 346 613 4 392 753 4 490 039 4 765 905 4 789 988 

1) Enligt SKL:s kommungruppsindelning 2011. 


Källa: Befolkningsstatistik (www.scb.se/BE0101). Statistikdatabasen: Befolkning. 



4.17 

Kod 

Code 

Rangordning 

Order 

of rank 

Areal och folkmängd i kommunerna den 31 december 2012 enligt 

indelningen den 1 januari 2013 samt kommunernas rangordning 

efter folkmängd 

Area and population of municipalities, ranking by population 

Kommun 

Municipality 

Landareal 1 , km 2 

Land area 1 

sq. km 

Män 

Men 

Folkmängd 

Population 

Kvinnor 

Women 

Invånare 

per km 2 

Population 

density per 

sq. km 

01 Stockholms län 6 526,2 1 054 786 1 072 220 2 127 006 326 

0127 22 Botkyrka 194,2 43 740 42 534 86 274 444 

0162 77 Danderyd 26,4 15 444 16 516 31 960 1 211 

0125 94 Ekerö 217,7 13 086 13 074 26 160 120 

0136 25 Haninge 458,1 39 970 39 460 79 430 173 

0126 14 Huddinge 131,0 50 849 50 161 101 010 771 

0123 30 Järfälla 53,8 34 030 34 180 68 210 1 268 

0186 48 Lidingö 30,8 21 482 22 952 44 434 1 443 

0182 19 Nacka 95,1 45 804 47 069 92 873 976 

0188 39 Norrtälje 2 016,0 28 356 28 278 56 634 28 

0140 225 Nykvarn 152,8 4 806 4 636 9 442 62 

0192 91 Nynäshamn 358,8 13 468 13 104 26 572 74 

0128 139 Salem 54,1 7 827 8 054 15 881 294 

0191 52 Sigtuna 327,4 21 175 21 097 42 272 129 

0163 31 Sollentuna 52,6 33 335 33 524 66 859 1 270 

0184 29 Solna 19,3 35 289 36 004 71 293 3 694 

0180 1 Stockholm 187,2 432 874 448 361 881 235 4 708 

0183 57 Sundbyberg 8,7 20 234 20 559 40 793 4 705 

0181 20 Södertälje 525,2 45 137 44 336 89 473 170 

0138 49 Tyresö 69,3 21 822 21 942 43 764 632 

0160 32 Täby 60,7 32 304 33 060 65 364 1 076 

0114 58 Upplands Väsby 75,1 20 251 20 472 40 723 542 

0139 104 Upplands-Bro 235,5 12 228 12 125 24 353 103 

0115 80 Vallentuna 358,4 15 621 15 594 31 215 87 

0187 194 Vaxholm 57,9 5 524 5 602 11 126 192 

0120 62 Värmdö 448,0 19 895 19 492 39 387 88 

0117 60 Österåker 312,4 20 235 20 034 40 269 129 

03 Uppsala län 8 192,1 170 359 171 618 341 977 42 

0381 59 Enköping 1 178,5 20 224 20 125 40 349 34 

0331 164 Heby 1 166,8 6 843 6 521 13 364 11 

0305 121 Håbo 143,8 10 062 9 821 19 883 138 

0330 147 Knivsta 282,2 7 696 7 583 15 279 54 

0360 118 Tierp 1 547,8 10 201 9 955 20 156 13 

0380 4 Uppsala 2 182,8 99 800 102 825 202 625 93 

0319 229 Älvkarleby 215,0 4 631 4 428 9 059 42 

0382 115 Östhammar 1 475,3 10 902 10 360 21 262 14 

04 Södermanlands län 6 076,1 136 817 137 906 274 723 45 

0484 15 Eskilstuna 1 099,9 49 115 49 650 98 765 90 

0482 138 Flen 718,8 8 134 7 885 16 019 22 

0461 205 Gnesta 461,2 5 237 5 205 10 442 23 

0483 76 Katrineholm 1 020,2 16 181 16 368 32 549 32 

0480 44 Nyköping 1 420,8 25 750 26 586 52 336 37 

0481 193 Oxelösund 35,4 5 703 5 533 11 236 317 

0486 74 Strängnäs 739,7 16 472 16 600 33 072 45 

0488 189 Trosa 209,7 5 760 5 769 11 529 55 

0428 236 Vingåker 370,3 4 465 4 310 8 775 24 

05 Östergötlands län 10 544,6 217 946 215 838 433 784 41 

0560 273 Boxholm 525,8 2 654 2 552 5 206 10 

0562 116 Finspång 1 055,3 10 585 10 206 20 791 20 

0513 217 Kinda 1 129,5 4 922 4 822 9 744 9 

0580 5 Linköping 1 427,4 75 231 73 290 148 521 104 

0586 93 Mjölby 546,0 13 190 13 005 26 195 48 

0583 53 Motala 983,5 20 982 20 885 41 867 43 

0581 8 Norrköping 1 495,1 65 617 66 507 132 124 88 

0582 161 Söderköping 673,9 7 100 7 043 14 143 21 

0584 244 Vadstena 181,9 3 585 3 753 7 338 40 

0563 243 Valdemarsvik 733,8 3 847 3 750 7 597 10 

0512 283 Ydre 675,4 1 877 1 735 3 612 5 

0561 190 Åtvidaberg 686,6 5 767 5 679 11 446 17 

0509 274 Ödeshög 430,4 2 589 2 611 5 200 12 

06 Jönköpings län 10 437,7 169 816 169 300 339 116 32 

0604 261 Aneby 517,8 3 281 3 126 6 407 12 

0686 137 Eksjö 799,5 8 171 8 197 16 368 20 

Totalt 

Total 



4.17 

Befolkning 


indelningen den 1 januari 2013 samt kommunernas rangordning efter 

folkmängd (forts.) 

Kod 

Rangordning 

Kommun Landareal 1 , km 2 Folkmängd Invånare 

per km 2 

Män Kvinnor Totalt 

0662 85 Gislaved 1 137,1 14 527 14 205 28 732 25 

0617 226 Gnosjö 420,6 4 778 4 576 9 354 22 

0643 197 Habo 328,5 5 510 5 369 10 879 33 

0680 10 Jönköping 1 480,4 64 192 65 286 129 478 87 

0642 249 Mullsjö 200,2 3 525 3 545 7 070 35 

0682 84 Nässjö 930,3 14 814 14 568 29 382 32 

0684 199 Sävsjö 679,1 5 482 5 362 10 844 16 

0687 131 Tranås 402,7 9 085 9 060 18 145 45 

0665 167 Vaggeryd 824,9 6 601 6 547 13 148 16 

0685 92 Vetlanda 1 500,5 13 372 12 925 26 297 18 

0683 75 Värnamo 1 216,0 16 478 16 534 33 012 27 

07 Kronobergs län 8 425,0 93 776 92 111 185 887 22 

0764 124 Alvesta 974,2 9 736 9 298 19 034 20 

0761 242 Lessebo 412,6 4 070 3 942 8 012 19 

0781 90 Ljungby 1 747,8 13 858 13 565 27 423 16 

0767 223 Markaryd 517,2 4 771 4 706 9 477 18 

0763 185 Tingsryd 1 044,9 6 154 5 987 12 141 12 

0760 228 Uppvidinge 1 171,9 4 807 4 469 9 276 8 

0780 23 Växjö 1 665,5 42 498 42 302 84 800 51 

0765 140 Älmhult 890,9 7 882 7 842 15 724 18 

08 Kalmar län 11 165,5 116 758 116 790 233 548 21 

0885 201 Borgholm 678,7 5 376 5 392 10 768 16 

0862 232 Emmaboda 689,7 4 577 4 414 8 991 13 

0860 163 Hultsfred 1 121,5 6 894 6 656 13 550 12 

0821 265 Högsby 751,1 2 919 2 811 5 730 8 

0880 34 Kalmar 956,9 31 333 32 338 63 671 67 

0861 172 Mönsterås 599,5 6 449 6 350 12 799 21 

0840 160 Mörbylånga 666,8 6 972 7 284 14 256 21 

0881 123 Nybro 1 171,7 9 839 9 647 19 486 17 

0882 96 Oskarshamn 1 046,6 13 138 13 006 26 144 25 

0834 253 Torsås 468,4 3 563 3 295 6 858 15 

0884 143 Vimmerby 1 140,2 7 838 7 565 15 403 14 

0883 69 Västervik 1 874,4 17 860 18 032 35 892 19 

09 Gotlands län 3 134,1 28 359 28 882 57 241 18 

0980 38 Gotland 3 134,1 28 359 28 882 57 241 18 

10 Blekinge län 2 931,3 77 273 75 042 152 315 52 

1082 81 Karlshamn 488,7 15 627 15 505 31 132 64 

1080 33 Karlskrona 1 042,2 32 455 31 236 63 691 61 

1060 171 Olofström 389,8 6 551 6 345 12 896 33 

1081 88 Ronneby 825,3 14 156 13 632 27 788 34 

1083 134 Sölvesborg 185,3 8 484 8 324 16 808 91 

12 Skåne län 10 968,8 625 977 637 111 1 263 088 115 

1260 155 Bjuv 115,3 7 481 7 385 14 866 129 

1272 181 Bromölla 162,5 6 163 6 087 12 250 75 

1231 133 Burlöv 18,9 8 525 8 486 17 011 900 

1278 159 Båstad 209,8 7 042 7 221 14 263 68 

1285 78 Eslöv 419,1 16 019 15 725 31 744 76 

1283 9 Helsingborg 344,0 64 822 67 189 132 011 384 

1293 46 Hässleholm 1 268,5 25 101 25 062 50 163 40 

1284 101 Höganäs 150,8 12 145 12 718 24 863 165 

1266 153 Hörby 419,4 7 491 7 467 14 958 36 

1267 142 Höör 290,9 7 741 7 785 15 526 53 

1276 135 Klippan 374,3 8 442 8 218 16 660 45 

1290 24 Kristianstad 1 246,3 39 753 40 754 80 507 65 

1261 83 Kävlinge 152,6 14 731 14 696 29 427 193 

1282 51 Landskrona 140,3 21 192 21 368 42 560 303 

1262 112 Lomma 55,5 11 069 11 229 22 298 402 

1281 12 Lund 427,2 56 190 56 760 112 950 264 

1280 3 Malmö 156,9 151 016 156 742 307 758 1 962 

1273 173 Osby 576,2 6 335 6 302 12 637 22 

1275 248 Perstorp 158,8 3 637 3 459 7 096 45 

1291 125 Simrishamn 391,4 9 277 9 720 18 997 49 

1265 129 Sjöbo 492,2 9 325 8 965 18 290 37 

1264 154 Skurup 193,6 7 477 7 478 14 955 77 

1230 111 Staffanstorp 106,8 11 163 11 371 22 534 211 

1214 166 Svalöv 387,3 6 859 6 416 13 275 34 



4.17 




Kod 

Rangordning 


per km 2 


1263 120 Svedala 218,1 9 997 9 974 19 971 92 

1270 170 Tomelilla 395,9 6 509 6 408 12 917 33 

1287 50 Trelleborg 339,9 21 227 21 378 42 605 125 

1233 73 Vellinge 142,6 16 628 16 987 33 615 236 

1286 86 Ystad 350,1 13 874 14 684 28 558 82 

1277 156 Åstorp 92,2 7 514 7 292 14 806 161 

1292 61 Ängelholm 420,1 19 387 20 355 39 742 95 

1257 218 Örkelljunga 319,6 4 890 4 765 9 655 30 

1256 162 Östra Göinge 432,0 6 955 6 665 13 620 32 

13 Hallands län 5 427,4 151 370 152 746 304 116 56 

1382 55 Falkenberg 1 108,9 20 686 20 737 41 423 37 

1380 18 Halmstad 1 014,1 46 063 47 168 93 231 92 

1315 212 Hylte 946,1 5 113 4 919 10 032 11 

1384 26 Kungsbacka 606,7 38 222 38 564 76 786 127 

1381 107 Laholm 883,0 11 823 11 635 23 458 27 

1383 37 Varberg 868,7 29 463 29 723 59 186 68 

14 Västra Götalands län 23 797,3 798 953 801 494 1 600 447 67 

1440 87 Ale 316,5 14 133 13 709 27 842 88 

1489 64 Alingsås 472,0 18 946 19 409 38 355 81 

1460 220 Bengtsfors 882,9 4 907 4 681 9 588 11 

1443 238 Bollebygd 263,2 4 310 4 197 8 507 32 

1490 13 Borås 909,9 51 809 53 058 104 867 115 

1438 278 Dals-Ed 724,3 2 416 2 249 4 665 6 

1445 269 Essunga 234,6 2 775 2 727 5 502 23 

1499 79 Falköping 1 045,0 15 813 15 876 31 689 30 

1439 259 Färgelanda 589,0 3 409 3 140 6 549 11 

1444 266 Grästorp 264,7 2 851 2 788 5 639 21 

1447 272 Gullspång 312,9 2 658 2 563 5 221 17 

1480 2 Göteborg 447,8 260 649 265 440 526 089 1 175 

1471 169 Götene 404,6 6 656 6 436 13 092 32 

1466 227 Herrljunga 497,6 4 734 4 548 9 282 19 

1497 235 Hjo 297,0 4 376 4 456 8 832 30 

1401 71 Härryda 266,8 17 683 17 540 35 223 132 

1446 257 Karlsborg 405,9 3 368 3 331 6 699 17 

1482 54 Kungälv 362,6 20 845 20 908 41 753 115 

1441 63 Lerum 258,6 19 513 19 557 39 070 151 

1494 65 Lidköping 695,6 19 081 19 173 38 254 55 

1462 175 Lilla Edet 316,2 6 506 6 074 12 580 40 

1484 158 Lysekil 208,5 7 201 7 195 14 396 69 

1493 105 Mariestad 601,2 11 874 11 865 23 739 39 

1463 72 Mark 929,3 16 887 16 876 33 763 36 

1461 233 Mellerud 516,8 4 595 4 351 8 946 17 

1430 211 Munkedal 634,0 5 245 4 928 10 173 16 

1481 35 Mölndal 145,8 30 659 31 000 61 659 423 

1421 149 Orust 386,5 7 640 7 443 15 083 39 

1402 70 Partille 56,8 17 850 17 987 35 837 631 

1495 130 Skara 428,7 9 032 9 249 18 281 43 

1496 45 Skövde 673,7 26 224 25 988 52 212 78 

1427 231 Sotenäs 138,2 4 508 4 496 9 004 65 

1415 100 Stenungsund 251,9 12 470 12 398 24 868 99 

1486 179 Strömstad 467,5 6 177 6 118 12 295 26 

1465 209 Svenljunga 919,8 5 245 4 994 10 239 11 

1435 180 Tanum 917,2 6 181 6 089 12 270 13 

1472 202 Tibro 221,5 5 406 5 267 10 673 48 

1498 176 Tidaholm 518,1 6 295 6 261 12 556 24 

1419 152 Tjörn 167,4 7 661 7 313 14 974 89 

1452 188 Tranemo 741,3 5 929 5 644 11 573 16 

1488 41 Trollhättan 409,9 27 949 27 800 55 749 136 

1473 230 Töreboda 539,0 4 602 4 407 9 009 17 

1485 43 Uddevalla 637,7 25 974 26 556 52 530 82 

1491 108 Ulricehamn 1 046,0 11 602 11 413 23 015 22 

1470 141 Vara 696,9 7 980 7 577 15 557 22 

1442 195 Vårgårda 426,6 5 542 5 488 11 030 26 

1487 67 Vänersborg 642,7 18 430 18 538 36 968 58 

1492 183 Åmål 481,1 6 053 6 158 12 211 25 

1407 177 Öckerö 25,7 6 304 6 235 12 539 487 



4.17 

Befolkning 




Kod 

Rangordning 


per km 2 


17 Värmlands län 17 517,2 136 489 136 591 273 080 16 

1784 97 Arvika 1 649,1 12 826 13 003 25 829 16 

1730 239 Eda 820,2 4 359 4 137 8 496 10 

1782 204 Filipstad 1 534,0 5 331 5 218 10 549 7 

1763 192 Forshaga 348,2 5 688 5 623 11 311 32 

1764 234 Grums 386,4 4 499 4 440 8 939 23 

1783 184 Hagfors 1 824,2 6 179 5 991 12 170 7 

1761 151 Hammarö 59,6 7 569 7 492 15 061 253 

1780 21 Karlstad 1 169,1 42 794 44 135 86 929 74 

1715 187 Kil 359,7 5 890 5 892 11 782 33 

1781 106 Kristinehamn 753,1 11 832 11 897 23 729 32 

1762 282 Munkfors 141,6 1 833 1 809 3 642 26 

1760 281 Storfors 391,5 2 160 1 990 4 150 11 

1766 168 Sunne 1 288,1 6 623 6 479 13 102 10 

1785 145 Säffle 1 220,8 7 720 7 588 15 308 13 

1737 182 Torsby 4 162,2 6 174 6 045 12 219 3 

1765 216 Årjäng 1 409,5 5 012 4 852 9 864 7 

18 Örebro län 8 503,9 140 778 142 335 283 113 33 

1882 196 Askersund 816,0 5 561 5 450 11 011 13 

1862 224 Degerfors 384,0 4 842 4 635 9 477 25 

1861 146 Hallsberg 636,7 7 739 7 544 15 283 24 

1863 251 Hällefors 985,0 3 551 3 437 6 988 7 

1883 82 Karlskoga 468,2 14 754 14 877 29 631 63 

1881 117 Kumla 204,2 10 347 10 391 20 738 102 

1860 268 Laxå 602,0 2 848 2 704 5 552 9 

1814 245 Lekeberg 463,2 3 773 3 525 7 298 16 

1885 109 Lindesberg 1 377,6 11 624 11 355 22 979 17 

1864 276 Ljusnarsberg 575,5 2 497 2 351 4 848 8 

1884 207 Nora 618,5 5 092 5 264 10 356 17 

1880 7 Örebro 1 373,2 68 150 70 802 138 952 101 

19 Västmanlands län 5 118,2 127 838 128 386 256 224 50 

1984 165 Arboga 325,4 6 670 6 683 13 353 41 

1982 174 Fagersta 269,0 6 367 6 267 12 634 47 

1961 144 Hallstahammar 170,7 7 616 7 730 15 346 90 

1960 241 Kungsör 202,7 4 044 3 986 8 030 40 

1983 102 Köping 604,6 12 363 12 491 24 854 41 

1962 267 Norberg 417,8 2 851 2 779 5 630 13 

1981 113 Sala 1 166,9 10 752 10 844 21 596 19 

1904 279 Skinnskatteberg 659,4 2 276 2 116 4 392 7 

1907 215 Surahammar 343,8 5 056 4 834 9 890 29 

1980 6 Västerås 957,9 69 843 70 656 140 499 147 

20 Dalarnas län 28 029,6 138 656 137 899 276 555 10 

2084 114 Avesta 613,3 10 830 10 637 21 467 35 

2081 47 Borlänge 583,9 24 803 24 679 49 482 85 

2080 40 Falun 2 040,1 27 842 28 590 56 432 28 

2026 213 Gagnef 767,2 5 115 4 897 10 012 13 

2083 150 Hedemora 835,1 7 508 7 556 15 064 18 

2029 148 Leksand 1 221,2 7 562 7 584 15 146 12 

2085 98 Ludvika 1 490,4 12 875 12 764 25 639 17 

2023 210 Malung-Sälen 4 085,1 5 201 4 977 10 178 2 

2062 119 Mora 2 812,6 10 036 10 046 20 082 7 

2034 254 Orsa 1 730,9 3 445 3 390 6 835 4 

2031 200 Rättvik 1 920,7 5 402 5 397 10 799 6 

2061 203 Smedjebacken 947,9 5 429 5 221 10 650 11 

2082 198 Säter 570,3 5 530 5 321 10 851 19 

2021 255 Vansbro 1 539,6 3 434 3 345 6 779 4 

2039 247 Älvdalen 6 871,5 3 644 3 495 7 139 1 

21 Gävleborgs län 18 119,3 138 412 138 225 276 637 15 

2183 95 Bollnäs 1 814,4 13 016 13 142 26 158 14 

2180 17 Gävle 1 613,4 47 711 48 459 96 170 60 

2104 222 Hofors 409,9 4 867 4 654 9 521 23 

2184 68 Hudiksvall 2 488,9 18 346 18 475 36 821 15 

2161 126 Ljusdal 5 256,7 9 492 9 388 18 880 4 

2132 221 Nordanstig 1 370,6 4 891 4 642 9 533 7 

2101 264 Ockelbo 1 065,0 2 943 2 907 5 850 5 

2121 191 Ovanåker 1 873,3 5 797 5 595 11 392 6 



4.17 




Kod 

Rangordning 


per km 2 


2181 66 Sandviken 1 166,4 18 695 18 394 37 089 32 

2182 99 Söderhamn 1 060,8 12 654 12 569 25 223 24 

22 Västernorrlands län 21 551,7 121 061 120 920 241 981 11 

2280 103 Härnösand 1 058,4 11 987 12 411 24 398 23 

2282 127 Kramfors 1 694,8 9 382 9 134 18 516 11 

2283 122 Sollefteå 5 397,8 9 904 9 832 19 736 4 

2281 16 Sundsvall 3 189,6 48 161 48 526 96 687 30 

2262 132 Timrå 783,3 9 121 8 876 17 997 23 

2260 219 Ånge 3 051,4 4 935 4 704 9 639 3 

2284 42 Örnsköldsvik 6 376,5 27 571 27 437 55 008 9 

23 Jämtlands län 48 944,8 63 184 63 017 126 201 3 

2326 246 Berg 5 711,3 3 723 3 492 7 215 1 

2305 258 Bräcke 3 408,2 3 501 3 154 6 655 2 

2361 208 Härjedalen 11 286,1 5 281 4 965 10 246 1 

2309 157 Krokom 6 155,2 7 439 7 151 14 590 2 

2303 270 Ragunda 2 511,1 2 775 2 691 5 466 2 

2313 186 Strömsund 10 465,1 6 250 5 888 12 138 1 

2321 206 Åre 7 199,5 5 327 5 079 10 406 1 

2380 36 Östersund 2 208,3 28 888 30 597 59 485 27 

24 Västerbottens län 54 672,1 130 894 129 323 260 217 5 

2403 290 Bjurholm 1 306,8 1 253 1 168 2 421 2 

2425 288 Dorotea 2 764,9 1 474 1 320 2 794 1 

2481 178 Lycksele 5 518,5 6 169 6 182 12 351 2 

2418 285 Malå 1 599,0 1 594 1 602 3 196 2 

2401 250 Nordmaling 1 229,4 3 596 3 443 7 039 6 

2417 280 Norsjö 1 739,5 2 138 2 034 4 172 2 

2409 256 Robertsfors 1 292,2 3 454 3 263 6 717 5 

2482 28 Skellefteå 6 802,9 36 154 35 620 71 774 11 

2422 289 Sorsele 2 7 368,4 1 394 1 279 2 673 0 

2421 263 Storuman 7 303,5 3 069 2 937 6 006 1 

2480 11 Umeå 2 316,6 58 538 58 756 117 294 51 

2462 252 Vilhelmina 8 047,9 3 543 3 398 6 941 1 

2404 271 Vindeln 2 629,4 2 696 2 663 5 359 2 

2460 237 Vännäs 529,5 4 297 4 225 8 522 16 

2463 287 Åsele 4 223,8 1 525 1 433 2 958 1 

25 Norrbottens län 97 256,9 126 403 122 234 248 637 3 

2506 286 Arjeplog 2 12 556,8 1 603 1 451 3 054 0 

2505 260 Arvidsjaur 5 656,0 3 273 3 194 6 467 1 

2582 89 Boden 4 007,9 13 836 13 762 27 598 7 

2523 128 Gällivare 15 705,2 9 438 8 869 18 307 1 

2583 214 Haparanda 922,8 5 031 4 873 9 904 11 

2510 275 Jokkmokk 2 17 614,3 2 587 2 499 5 086 0 

2514 136 Kalix 1 807,7 8 449 8 069 16 518 9 

2584 110 Kiruna 19 140,3 11 862 11 110 22 972 1 

2580 27 Luleå 2 094,2 37 891 37 014 74 905 36 

2521 262 Pajala 7 840,2 3 293 2 986 6 279 1 

2581 56 Piteå 3 087,0 20 609 20 469 41 078 13 

2560 240 Älvsbyn 1 698,0 4 157 4 043 8 200 5 

2513 284 Överkalix 2 764,5 1 817 1 680 3 497 1 

2518 277 Övertorneå 2 362,1 2 557 2 215 4 772 2 

Hela riket Sweden 407 339,7 4 765 905 4 789 988 9 555 893 23 

1) Nya arealberäkningar för hela riket genomfördes per 2012-01-01. Vissa s.k. enklaver har bara kunnat fördelas på län och inte 

kommuner. Länssiffrorna kan därför vara större än summan av kommunuppgifterna. From 2012 there are new estimates of the land and 

water area. Undistributed land area is included in the sum for each county. 

2) Sorsele har 0,36, Jokkmokk 0,29 och Arjeplog 0,24 invånare/km 2 . 


Källa: SCB Statistiska meddelanden, serie MI 65 SM 1201 (www.scb.se/MI0802); SCB:s Kommunarealregister; 

Statistikdatabasen: Befolkning. 



4.18 

Folkmängd i de största kommunerna den 31 december enligt 

indelningen den 1 januari 2013 

Population of the largest municipalities 

Befolkning 

Kommun Municipality 1950 1960 1970 1980 1990 2000 2010 2012 

Stockholm 745 936 808 294 744 912 647 214 674 452 750 348 847 073 881 235 

Göteborg 370 832 423 983 465 527 431 273 433 042 466 990 513 751 526 089 

Malmö 198 856 234 453 264 563 233 803 233 887 259 579 298 963 307 758 

Uppsala 88 816 99 990 124 504 137 708 156 376 177 355 197 787 202 625 

Linköping 83 641 93 501 104 646 112 600 122 268 133 168 146 416 148 521 

Västerås 73 729 91 899 116 725 117 487 119 761 126 328 137 207 140 499 

Örebro 89 899 96 822 111 304 110 286 114 042 124 207 135 460 138 952 

Norrköping 110 222 113 059 120 959 119 238 120 522 122 199 130 050 132 124 

Helsingborg 86 195 90 711 100 396 101 956 109 267 117 737 129 177 132 011 

Jönköping 87 696 95 920 107 698 107 561 111 486 117 095 127 382 129 478 

Umeå 46 282 54 415 69 547 81 088 91 258 104 512 115 473 117 294 

Lund 47 838 53 246 69 073 78 487 87 681 98 948 110 488 112 950 

Borås 84 000 93 144 102 329 95 389 94 156 96 883 103 294 104 867 

Huddinge 21 086 29 466 54 732 66 570 73 829 84 535 97 453 101 010 

Eskilstuna 75 741 80 849 94 009 90 354 89 765 88 408 96 311 98 765 

Sundsvall 76 657 83 190 90 795 94 742 93 808 93 126 95 732 96 687 

Gävle 71 413 79 262 84 500 87 378 88 568 90 742 95 055 96 170 

Halmstad 57 689 62 004 70 616 76 042 80 061 85 200 91 800 93 231 

Nacka 25 614 32 738 48 035 57 229 64 056 74 974 90 108 92 873 

Södertälje 35 655 43 901 71 157 73 757 74 889 77 882 86 246 89 473 

Karlstad 54 865 62 483 72 456 74 068 76 467 80 323 85 753 86 929 

Botkyrka 8 939 13 688 26 673 65 218 68 542 73 097 82 608 86 274 

Växjö 43 516 46 344 59 019 64 661 69 547 73 901 83 005 84 800 

Kristianstad 64 620 62 476 65 255 68 883 71 750 74 161 79 543 80 507 

Haninge 9 528 15 812 45 001 58 541 62 797 69 644 77 054 79 430 

Kungsbacka 16 922 18 475 29 007 43 536 54 220 65 113 75 025 76 786 

Luleå 40 174 48 528 58 878 66 834 68 412 71 652 74 178 74 905 

Skellefteå 73 715 73 541 71 402 74 210 75 258 72 476 71 641 71 774 

Solna 37 311 50 969 55 556 50 441 51 841 56 605 68 144 71 293 

Järfälla 7 269 19 187 49 261 53 321 56 359 60 471 66 211 68 210 

Sollentuna 18 631 25 145 37 723 45 868 51 377 58 048 64 630 66 859 

Täby 10 343 21 413 38 406 47 105 56 714 60 197 63 789 65 364 

Karlskrona 63 668 61 269 59 209 60 141 59 054 60 564 64 032 63 691 

Kalmar 44 912 47 732 52 637 52 846 56 206 59 308 62 815 63 671 

Mölndal 25 402 31 315 44 769 47 788 52 028 56 137 60 973 61 659 

Östersund 43 400 47 016 49 750 55 810 58 317 58 249 59 416 59 485 

Varberg 33 357 33 959 38 955 44 164 49 018 52 648 58 084 59 186 

Gotland 59 054 54 196 53 722 55 346 57 108 57 313 57 269 57 241 

Norrtälje 36 933 36 112 38 238 40 842 46 165 52 611 56 080 56 634 

Falun 41 926 45 004 46 572 50 597 53 748 54 426 56 044 56 432 

Trollhättan 32 586 40 043 48 626 49 600 51 047 52 891 55 248 55 749 

Örnsköldsvik 60 143 61 473 60 374 60 552 59 379 55 702 55 073 55 008 

Uddevalla 34 533 44 960 47 725 46 032 47 345 48 971 51 868 52 530 

Nyköping 39 875 42 643 46 772 47 262 47 481 49 063 51 644 52 336 

Skövde 33 109 37 219 43 586 46 007 47 529 49 313 51 402 52 212 

Hässleholm 42 854 43 448 46 602 48 854 49 106 48 580 50 107 50 163 

Borlänge 32 424 39 398 43 854 46 794 46 671 47 206 49 251 49 482 

Lidingö 20 798 29 473 36 174 37 390 38 399 40 584 44 017 44 434 

Tyresö 3 169 6 012 27 112 31 061 33 973 39 071 42 947 43 764 

Trelleborg 33 020 33 323 36 044 34 445 35 997 38 429 42 219 42 605 

Landskrona 32 562 35 110 37 690 36 493 36 340 37 728 41 724 42 560 

Sigtuna 7 854 10 721 26 062 28 276 31 485 35 001 39 990 42 272 

Motala 39 861 40 471 41 175 41 965 41 994 42 175 41 955 41 867 

Kungälv 14 161 16 086 24 242 29 702 33 772 37 191 41 241 41 753 

Falkenberg 30 148 30 310 31 804 34 912 37 622 38 817 41 008 41 423 

Piteå 28 936 30 047 32 800 38 402 40 034 40 363 40 892 41 078 

Sundbyberg 24 488 27 068 28 085 25 717 31 308 33 868 38 633 40 793 

Upplands Väsby 6 156 8 865 19 032 31 961 35 963 37 576 39 289 40 723 

Enköping 27 899 27 849 31 875 32 720 34 862 36 606 39 759 40 349 

Österåker 5 945 7 413 15 527 25 631 30 230 34 427 39 521 40 269 


Källa: SCB Befolkningsstatistik (www.scb.se/BE0101). 



4.19 

Folkmängd efter kön, civilstånd och ålder i ettårsklasser 

den 31 december 2012 

Population by sex, civil status, age by single year 

Ålder 

Age 

Ogifta 

Single 

Män 

Men 

Kvinnor 

Women 

Gifta 1 

Änklingar, änkor 2 

Skilda 3 

Married 1 Widowed 2 Divorced 3 


Hela 

antalet 

Total 

0 58 309 55 178 – – – – – – 113 487 

1 58 059 55 393 – – – – – – 113 452 

2 60 713 57 511 – – – – – – 118 224 

3 59 270 55 905 – – – – – – 115 175 

4 58 372 54 873 – – – – – – 113 245 

5 57 661 54 410 – – – – – – 112 071 

6 57 207 54 185 – – – – – – 111 392 

7 55 017 52 405 – – – – – – 107 422 

8 55 213 52 131 – – – – – – 107 344 

9 54 209 51 555 – – – – – – 105 764 

10 52 588 50 220 – – – – – – 102 808 

11 50 781 48 075 – – – – – – 98 856 

12 50 768 47 861 – – – – – – 98 629 

13 49 421 46 960 – – – – – – 96 381 

14 50 408 47 201 – – – – – – 97 609 

15 51 005 47 980 – – – – – – 98 985 

16 53 772 50 708 – 1 – – – – 104 481 

17 58 464 54 325 – 7 – – – – 112 796 

18 62 565 58 852 25 245 – – – 2 121 689 

19 64 810 60 915 147 785 – 1 2 16 126 676 

20 67 785 62 804 364 1 519 – 3 23 69 132 567 

21 68 847 62 990 738 2 648 1 3 47 176 135 450 

22 68 834 62 963 1 331 3 910 7 15 104 333 137 497 

23 64 901 58 673 1 991 5 157 6 9 174 610 131 521 

24 63 068 55 929 3 043 6 914 7 21 303 833 130 118 

25 58 821 51 830 4 116 8 643 10 26 453 1 138 125 037 

26 57 119 48 550 5 872 10 935 6 35 623 1 350 124 490 

27 54 409 45 015 7 818 12 968 14 36 910 1 658 122 828 

28 50 386 40 747 9 810 15 104 17 42 1 108 2 013 119 227 

29 47 494 37 299 11 521 17 422 17 55 1 330 2 340 117 478 

30 44 714 35 221 14 447 19 811 20 69 1 586 2 576 118 444 

31 42 005 32 851 16 310 21 866 18 68 1 839 2 811 117 768 

32 40 314 31 392 19 486 24 625 26 99 2 235 3 259 121 436 

33 37 474 28 820 20 615 25 583 27 100 2 428 3 585 118 632 

34 34 065 26 107 21 980 26 398 27 106 2 621 3 903 115 207 

35 32 845 25 017 23 972 27 960 35 172 2 961 4 168 117 130 

36 31 683 24 304 25 546 29 210 50 161 3 330 4 696 118 980 

37 31 272 24 142 27 854 31 226 47 201 3 785 5 282 123 809 

38 31 273 24 140 30 141 33 298 63 188 4 174 5 993 129 270 

39 29 417 22 931 30 568 33 312 79 231 4 595 6 455 127 588 

40 28 580 22 215 31 941 34 294 81 256 5 105 7 207 129 679 

41 27 836 21 525 32 424 34 468 76 295 5 427 7 713 129 764 

42 25 990 20 374 32 028 33 479 103 341 5 843 8 380 126 538 

43 24 862 19 494 31 758 32 694 121 388 6 451 8 849 124 617 

44 25 670 20 161 32 725 33 598 125 435 7 353 10 031 130 098 

45 26 582 21 037 34 521 34 663 181 470 8 328 10 854 136 636 

46 26 496 20 725 34 652 34 551 176 523 8 908 11 717 137 748 

47 25 503 19 727 34 908 34 599 185 699 9 671 12 606 137 898 

48 24 525 19 566 34 550 34 294 220 658 10 315 13 150 137 278 

49 22 425 17 294 32 386 32 132 243 756 10 264 12 430 127 930 

50 20 482 15 972 31 013 30 889 244 854 10 059 12 401 121 914 

51 19 451 14 744 30 106 30 240 261 880 9 959 12 261 117 902 

52 18 298 13 936 29 960 30 349 275 1 056 10 094 12 344 116 312 

53 17 894 13 188 30 300 30 773 357 1 117 10 480 12 502 116 611 

54 16 991 12 852 30 597 30 914 369 1 226 10 610 12 410 115 969 

55 16 166 12 223 31 308 31 931 429 1 487 10 798 12 696 117 038 

56 15 590 11 570 32 124 32 036 515 1 613 11 016 12 631 117 095 

57 14 709 10 889 31 506 32 201 551 1 896 10 819 12 410 114 981 

58 13 649 10 032 31 406 31 873 650 2 026 10 633 12 076 112 345 

59 13 511 9 631 32 446 32 712 747 2 280 10 902 12 498 114 727 



4.19 

Folkmängd efter kön, civilstånd och ålder i ettårsklasser 

den 31 december 2012 (forts.) 

Befolkning 

Ålder Ogifta Gifta 1 Änklingar, änkor 2 Skilda 3 Hela 

antalet 

Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor 

60 12 392 9 156 32 879 32 677 841 2 638 10 576 12 193 113 352 

61 11 798 8 574 32 580 32 467 911 2 801 10 330 12 177 111 638 

62 11 297 8 197 34 879 33 950 1 102 3 282 10 731 12 595 116 033 

63 10 925 8 009 36 424 35 430 1 301 3 757 10 748 12 964 119 558 

64 10 559 7 553 37 778 36 492 1 512 4 576 11 030 13 486 122 986 

65 10 013 6 858 38 244 36 652 1 646 5 037 11 182 13 594 123 226 

66 9 609 6 383 38 430 36 301 1 973 5 827 11 412 13 733 123 668 

67 8 603 5 763 38 660 35 678 2 218 6 262 10 960 13 368 121 512 

68 7 658 5 079 38 124 34 239 2 440 7 084 10 563 12 984 118 171 

69 6 580 4 424 35 179 31 619 2 518 7 436 9 644 11 954 109 354 

70 5 419 3 801 32 437 28 200 2 565 7 450 8 693 10 604 99 169 

71 4 675 3 161 27 690 23 920 2 367 7 665 7 586 9 374 86 438 

72 4 081 2 871 25 936 22 270 2 484 8 038 7 019 8 586 81 285 

73 3 722 2 706 25 343 21 777 2 741 8 867 6 734 8 255 80 145 

74 3 181 2 557 23 814 20 163 2 843 9 554 5 943 7 501 75 556 

75 2 969 2 181 21 929 18 231 2 839 10 099 5 291 6 728 70 267 

76 2 574 2 078 20 479 16 708 2 994 10 703 4 764 6 306 66 606 

77 2 379 1 860 18 560 14 745 3 209 11 112 4 298 5 562 61 725 

78 2 077 1 786 16 957 13 378 3 041 11 828 3 727 5 117 57 911 

79 1 956 1 699 15 785 11 833 3 271 12 316 3 301 4 941 55 102 

80 1 872 1 567 15 296 11 345 3 617 13 504 2 897 4 511 54 609 

81 1 705 1 526 13 946 9 953 3 631 14 127 2 549 4 266 51 703 

82 1 620 1 524 12 799 8 997 3 889 14 883 2 437 3 924 50 073 

83 1 407 1 417 11 079 7 691 3 803 14 682 1 994 3 137 45 210 

84 1 373 1 375 10 288 6 678 3 951 15 197 1 665 3 058 43 585 

85 1 118 1 187 8 639 5 326 3 678 14 904 1 378 2 533 38 763 

86 954 1 171 7 614 4 343 3 752 14 679 1 129 2 327 35 969 

87 874 1 111 6 321 3 567 3 715 14 057 992 2 162 32 799 

88 693 930 5 253 2 667 3 390 13 379 756 1 822 28 890 

89 570 896 4 343 1 997 3 211 12 247 617 1 434 25 315 

90 465 806 3 150 1 357 2 763 10 798 472 1 213 21 024 

91 381 748 2 520 1 101 2 628 10 105 355 1 135 18 973 

92 254 633 1 889 719 2 241 8 992 283 867 15 878 

93 191 376 1 047 418 1 524 5 989 152 559 10 256 

94 130 321 667 208 1 155 4 586 101 376 7 544 

95 76 275 450 136 837 3 626 74 305 5 779 

96 58 205 215 83 611 2 569 57 210 4 008 

97 27 140 128 39 378 1 833 16 124 2 685 

98 26 104 76 29 282 1 317 14 120 1 968 

99 13 81 40 10 180 882 13 62 1 281 

100- 16 123 49 33 203 1 304 7 101 1 836 

Totalt 2 646 838 1 618 270 100 641 400 156 9 555 893 

All 2 296 735 1 615 664 360 889 516 700 

1) Inkl. de som registrerat partnerskap. Including persons who have registered partnerships. 

2) Inkl. de som är efterlevande partner. Including those who are surviving partners. 

3) Inkl. de som avregistrerat partnerskap. Including persons who have dissolved partnerships. 


Källa: SCB (www.scb.se/BE0101); Statistikdatabasen: Befolkning. 



4.20 

Ålder 

Age 

Beräknad folkmängd i tusental till och med år 2060 

Population projections 

Samtliga 1 

Total 

2015 2020 2030 2040 2050 2060 

0– 5 712,6 761,3 726,3 724,2 780,8 778,1 

6– 9 463,0 483,4 515,5 473,2 507,5 527,7 

10–15 639,2 714,3 775,7 740,9 738,1 791,1 

16–19 416,1 445,4 496,8 529,1 487,8 521,0 

20–24 657,9 553,8 629,2 678,7 645,3 650,0 

25–29 684,3 702,8 606,6 672,1 707,9 664,3 

30–34 621,5 715,9 598,6 672,7 726,1 696,7 

35–39 610,2 641,5 721,8 630,8 698,9 736,3 

40–44 652,6 624,2 719,1 608,2 683,3 738,7 

45–49 662,3 660,4 639,0 719,7 633,1 702,2 

50–54 644,0 662,8 617,5 708,6 603,2 678,4 

55–59 580,1 637,9 645,9 622,3 703,9 621,3 

60–64 559,6 568,7 639,5 595,1 684,5 585,2 

65–69 590,0 539,9 603,4 613,3 591,9 673,6 

70–74 511,5 553,6 519,6 590,8 553,5 641,2 

75–79 345,5 458,4 462,8 529,6 546,2 532,5 

80– 500,6 545,1 810,1 898,7 1 050,8 1 118,5 

20–64 5 672,4 5 767,9 5 817,1 5 908,3 6 086,2 6 073,1 

25–64 5 014,5 5 214,2 5 187,9 5 229,6 5 441,0 5 423,1 

Totalt Total 9 850,9 10 269,3 10 727,4 11 008,1 11 342,9 11 656,9 

Ålder Män 1 

Men 

2015 2020 2030 2040 2050 2060 

0– 5 365,8 391,2 373,4 372,3 401,5 400,1 

6– 9 238,3 247,9 264,9 243,1 260,8 271,1 

10–15 328,4 367,3 398,4 380,6 379,1 406,2 

16–19 215,9 229,7 254,9 271,9 250,5 267,4 

20–24 337,7 286,2 323,2 348,2 330,9 333,2 

25–29 349,5 360,6 311,8 344,6 363,1 340,1 

30–34 318,6 365,5 309,0 345,8 372,5 356,6 

35–39 310,8 327,3 369,8 323,6 357,9 376,9 

40–44 330,6 316,5 365,1 311,9 349,9 377,9 

45–49 335,8 333,5 323,2 366,6 323,2 358,3 

50–54 326,7 335,0 310,9 358,0 307,8 346,3 

55–59 291,9 322,3 324,3 313,2 357,3 316,3 

60–64 279,2 284,9 321,2 298,2 344,7 297,7 

65–69 291,4 267,5 302,4 306,4 296,8 340,9 

70–74 250,5 269,8 256,7 294,3 275,8 321,4 

75–79 161,1 219,1 223,3 261,0 269,9 264,5 

80– 192,2 220,3 351,3 396,1 478,0 511,8 

20–64 2 880,7 2 931,6 2 958,4 3 010,1 3 107,3 3 103,2 

25–64 2 543,1 2 645,5 2 635,2 2 661,9 2 776,3 2 770,0 

Totalt 4 924,3 5 144,3 5 383,8 5 535,9 5 719,6 5 886,7 



4.20 

Beräknad folkmängd i tusental till och med år 2060 (forts.) 

Ålder Kvinnor 1 

Women 

Befolkning 

2015 2020 2030 2040 2050 2060 

0– 5 346,8 370,1 352,9 351,8 379,3 378,0 

6– 9 224,8 235,5 250,6 230,0 246,7 256,6 

10–15 310,7 347,1 377,3 360,3 359,0 384,9 

16–19 200,1 215,7 241,9 257,2 237,3 253,6 

20–24 320,2 267,6 306,0 330,5 314,3 316,8 

25–29 334,8 342,3 294,8 327,6 344,8 324,2 

30–34 302,9 350,4 289,6 326,9 353,6 340,1 

35–39 299,4 314,2 352,0 307,1 341,0 359,4 

40–44 321,9 307,8 354,0 296,3 333,5 360,8 

45–49 326,5 326,9 315,8 353,1 309,9 343,8 

50–54 317,3 327,8 306,7 350,7 295,4 332,1 

55–59 288,2 315,6 321,6 309,1 346,6 305,0 

60–64 280,4 283,8 318,3 296,9 339,8 287,5 

65–69 298,6 272,4 301,0 306,9 295,1 332,8 

70–74 261,0 283,8 262,9 296,5 277,7 319,8 

75–79 184,4 239,2 239,5 268,6 276,4 268,0 

80– 308,4 324,8 458,8 502,7 572,8 606,7 

20–64 2 791,7 2 836,3 2 858,7 2 898,2 2 979,0 2 969,9 

25–64 2 471,4 2 568,7 2 552,7 2 567,7 2 664,6 2 653,1 

Totalt 4 926,6 5 125,0 5 343,7 5 472,2 5 623,3 5 770,2 

1) Uppgifterna, som avser den 31 december varje år, har erhållits genom en framskrivning av folkmängden den 31 december 2012. 


Källa: SCB Sveriges framtida befolkning 2013-2060 (www.scb.se/BE0401); Statistikdatabasen: Befolkning. 



4.21 

Antal hushåll i Sverige enligt olika beräkningsmetoder 

Number of households in Sweden estimated with different methods 

Hushållstyp 1 Type of household 1 

Ålder efter referensperson/ 

hushållsföreståndare 

Age of reference person/ 

head of household 

Hushåll 

Households 

Familjeenheter 

Family units 

FoB 90 2 Kosthushåll 3 

Enligt HEK 4 

Census 2 Housekeeping units 3 According to the Income 

Distribution Survey (HEK) 4 

Enligt folkbokföring 

According to national 

registration 

1990 2011 2011 2011 

Ensamstående utan barn 

Single persons without children 

Män Men 683 895 1 106 703 + 42 956 1 480 869 + 43 067 1 381 959 

18–19 år years 9 046 .. + .. 127 391 + 9 669 10 960 

20–29 178 172 256 393 + 21 969 446 356 + 23 907 346 999 

30–49 219 807 347 449 + 25 255 383 243 + 25 723 446 692 

50–64 114 240 265 553 + 22 615 290 927 + 23 048 293 945 

65– år 162 630 226 992 + 20 784 232 952 + 20 900 283 363 

Kvinnor Women 829 586 1 136 856 + 42 926 1 470 969 + 43 202 1 361 350 

18–19 år years 11 351 .. + .. 111 278 + 8 921 13 483 

20–29 129 099 227 924 + 20 697 357 128 + 22 190 304 777 

30–49 116 087 187 310 + 18 607 227 073 + 19 399 237 868 

50–64 137 419 224 694 + 20 432 269 504 + 21 259 264 184 

65– år 435 630 488 949 + 29 540 505 985 + 29 745 541 038 

Båda könen Both sexes 1 513 481 2 243 559 + 55 089 2 951 837 + 51 010 2 743 309 

18–19 år years 20 397 .. + .. 238 669 + 12 865 24 443 

20–29 307 271 484 317 + 29 673 803 484 + 31 332 651 776 

30–49 335 894 534 759 + 30 830 610 316 + 31 511 684 560 

50–64 251 659 490 247 + 29 964 560 431 + 30 698 558 129 

65– år 598 260 715 941 + 35 312 738 938 + 35 501 824 401 

Två sammanboende utan barn 

Two cohabiting persons without children 975 700 1 008 119 + 27 045 1 189 415 + 27 075 825 715 

18–19 år years 1 087 .. + .. .. + .. 35 

20–29 109 448 76 318 + 8 512 77 961 + 8 560 13 944 

30–49 133 574 116 993 + 10 451 159 197 + 11 478 53 703 

50–64 303 466 346 561 + 17 840 463 992 + 19 099 263 714 

65– år 428 125 467 471 + 20 194 487 488 + 20 395 494 319 

Ensamstående med barn 

Single persons with children 

Yngsta barnet 0–9 år Youngest child 84 102 122 666 + 8 897 122 907 + 8 905 124 365 

Yngsta barnet 10–19 år . 160 784 + 9 672 . . 176 920 



Därav män med Of whom men with 

Yngsta barnet 0–9 år 8 285 25 087 + 4 790 25 087 + 4 790 20 886 


Yngsta barnet 20–24 år . .. + .. . . 18 283 


Därav kvinnor med Of whom women with 





Sammanboende Cohabiting persons 





1 barn 0–19 år . 337 706 + 16 260 332 487 + 16 267 266 226 

2 barn 0–19 år . 426 777 + 18 973 386 614 + 18 545 414 947 

3+ barn 0–19 år . 159 754 + 12 084 139 143 + 11 603 157 437 



4.21 

Hushållstyp 1 

Ålder efter referensperson/ 

hushållsföreståndare 

Antal hushåll i Sverige enligt olika beräkningsmetoder (forts.) 

Hushåll 

Familjeenheter 

Befolkning 

FoB 90 2 Kosthushåll 3 Enligt HEK 4 Enligt folkbokföring 

1990 2011 2011 2011 

Ensamstående med övriga boende 

Households with two or more single 

persons not co-living 135 356 43 157 + 6 455 . . 54 802 

Sammanboende med övriga boende 

Cohabiting and not cohabiting persons 

in the same household 183 261 39 248 + 5 123 . . 54 707 

Hushåll yngre än 18 år 5 

Households younger than 18 years 5 . . . . . 7 282 

Samtliga Total 3 829 973 4 656 450 + 34 606 5 244 762 + 10 626 5 140 504 

1) Personer boende på institution ingår inte i beräkningarna. Private households only. Persons living in institutions are excluded. 

2) Folk- och bostadsräkningen 1990 (FoB 90) avser bostadshushåll. Barn avgränsas med ålder 0–17 år. In the census the numbers 

refer to dwelling households and children 0–17 years of age. 

3) Alla personer som den 31 december bor i samma bostad och har gemensam ekonomi och kosthållning utgör ett kosthushåll. 

A housekeeping unit is a household of individuals who live together in the same dwelling, prepare and have meals together, and 

who share the housekeeping. 

4) Undersökningen om Hushållens ekonomi, HEK, tidigare Inkomstfördelningsundersökningen, HINK. 

5) Enpersonshushåll och sammanboende yngre än 18 år. Households with inhabitants younger than 18 years. 


Källa: SCB Hushållens ekonomi (HEK) 2011 (www.scb.se/HE0103). 



4.22 

Antal hushåll efter antal boende och antal barn den 1 november 

1990 och den 31 december 2000 och 2011 

Number of households by numbers of persons and children 

Hushållstyp 

Type of household 

Hushåll 1 

Households 1 

FoB 90 2 

Kosthushåll 3 

Census 2 Housekeeping units 3 

1990 2000 2011 

Hushåll efter antal boende 

Households by number of inhabitants 3 829 973 4 363 284 + 30 688 4 656 450 + 34 606 

1 1 515 575 2 029 016 + 50 264 2 243 559 + 55 089 

2 1 189 600 1 211 063 + 29 101 1 230 691 + 28 880 

3 471 184 463 799 + 20 477 474 045 + 18 357 

4 452 965 454 003 + 19 244 509 000 + 19 733 

5+ 200 649 205 402 + 13 247 199 155 + 12 724 

Antal personer Number of persons 8 180 620 8 751 173 + 64 732 9 218 185 + 61 262 

Antal personer per hushåll 

Number of persons per household 2,14 2,01 + 0,02 1,98 + .. 

Hushåll efter antal barn 0–5 år 

Households by number of children, age 0–5 465 151 439 769 + 20 762 506 225 + 20 643 

1 320 099 318 495 + 18 192 346 936 + 17 448 

2 131 587 116 143 + 10 917 148 230 + 11 783 

3+ 13 465 .. + .. .. + .. 



1 277 544 318 573 + 18 580 293 292 + 16 043 

2 45 309 72 303 + 9 076 64 859 + 7 906 

3+ 1 544 .. + .. .. + .. 



1 350 526 361 509 + 19 418 324 284 + 15 827 

2 105 154 149 421 + 12 706 118 176 + 10 189 

3+ 7 357 .. + .. .. + .. 


Households by number of children, age 16–19 .. 329 355 + 16 702 375 436 + 15 540 

1 .. 286 753 + 15 969 313 532 + 14 638 

2 .. 40 472 + 5 505 59 299 + 5 971 

3+ .. .. + .. .. + .. 



1 .. 135 837 + 9 349 192 927 + 10 933 

2 .. 12 666 + 2 524 29 458 + 3 836 

3+ .. .. + .. .. + .. 



1 .. 34 753 + 4 860 52 945 + 6 046 

2 .. .. + .. .. + .. 

3+ .. – + – – + – 


Households by number of children, age 0–19 .. 1 159 506 + 29 580 1 207 687 + 26 536 

1 .. 470 036 + 21 927 506 195 + 19 011 

2 .. 476 650 + 21 298 515 975 + 20 129 

3+ .. 212 820 + 14 576 185 518 + 12 612 

1) Personer boende på institution ingår inte i beräkningarna. Private households only. Persons living in institutions are excluded. 

2) Folk- och bostadsräkningen 1990 (FoB 90) avser bostadshushåll. Barn avgränsas med ålder 0-17 år. In the census the numbers refer to 

dwelling households and children 0–17 years of age. 

3) Alla personer som den 31 december bor i samma bostad och har gemensam ekonomi och kosthållning utgör ett kosthushåll. 

A housekeeping unit is a household of individuals who live together in the same dwelling, prepare and have meals together, and who 

share the housekeeping. 


Källa: SCB Hushållens ekonomi (HEK) 2011 (www.scb.se/HE0103). 



Befolkning 

4.23 Namnärenden 

Applications for family and first names 

Ansökningar Applications 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 

Inkomna ansökningar Applications filed 6 917 7 516 7 619 7 750 7 257 7 533 7 934 

Godkända ansökningar 

Applications approved 6 396 6 408 6 969 6 688 7 020 7 129 6 912 

Gamla släktnamn Old family names 3 788 3 788 4 161 3 957 3 983 4 069 3 888 

Nya släktnamn New family names 1 237 1 141 1 259 1 164 1 315 1 263 1 230 

Förnamn First names 1 371 1 479 1 549 1 567 1 722 1 797 1 794 

Influtna avgifter för namnärenden, 1 000 kr 

Fees paid for family and first names 8 458 9 334 9 142 9 769 11 216 12 336 12 724 


Källa: Patent- och registreringsverket (www.prv.se). 

4.24 

Skilsmässor efter makarnas medianålder, äktenskapets 

medianvaraktighet och barnantal 

Divorces by median age of spouses, median duration of marriage 

and number of children 

År 

Year 

Antal 

Number 

På 1 000 av 

medelfolkmängden 

gifta 

kvinnor 1 

Makens 

ålder 2 

Age of 

husband 

Hustruns 

ålder 2 

Age of wife 

Äktenskapets 

varaktighet 

3 

Duration of 

marriage 

Antal barn under 18 år, % 

Number of children under 18 years, % 

0 4 1 2 3 4– 

1982 20 766 11,9 39,20 36,62 11,51 34,8 28,7 28,5 6,6 1,4 

1983 20 618 12,0 40,13 37,59 11,86 35,6 29,2 27,4 6,5 1,2 

1984 20 377 11,9 40,35 37,91 11,70 35,7 28,7 27,8 6,5 1,3 

1985 19 763 11,7 40,65 38,06 11,29 35,1 29,7 27,4 6,5 1,3 

1986 19 107 11,4 40,99 38,45 11,39 36,7 28,0 27,2 6,8 1,3 

1987 18 426 11,1 41,54 38,92 11,51 37,6 28,1 26,1 6,6 1,6 

1988 17 746 10,7 41,81 39,24 11,30 38,8 27,3 25,6 6,8 1,6 

1989 18 862 11,2 41,99 39,19 10,94 39,2 26,4 25,6 7,1 1,6 

1990 19 357 11,3 41,77 38,88 10,36 37,8 26,3 26,4 7,5 2,0 

1991 20 149 11,8 41,68 38,51 9,49 37,5 27,0 25,9 7,5 2,0 

1992 21 907 12,9 41,58 38,34 8,78 36,2 26,3 27,0 8,0 2,6 

1993 21 673 12,9 41,28 38,26 8,36 36,7 25,8 27,8 9,2 3,3 

1994 22 237 13,3 41,77 38,50 8,51 36,8 24,8 27,6 9,7 3,5 

1995 22 528 13,6 42,20 39,01 9,04 34,9 24,1 27,5 10,1 3,3 

1996 21 377 13,2 42,18 39,01 8,90 35,3 23,6 27,7 10,0 3,4 

1997 21 009 13,0 42,31 39,13 9,08 35,5 23,4 27,8 9,7 3,6 

1998 20 761 13,0 42,68 39,35 9,19 36,3 22,3 27,6 10,3 3,5 

1999 21 000 13,2 42,77 39,46 9,73 36,8 22,2 27,8 10,1 3,2 

2000 21 502 13,6 43,15 39,77 10,41 38,7 22,5 25,4 10,0 3,4 

2001 21 022 13,4 43,51 40,08 10,88 38,9 22,8 25,0 9,6 3,6 

2002 21 323 13,7 43,72 40,41 10,80 38,7 23,2 25,4 9,6 3,3 

2003 21 130 13,6 44,25 40,89 11,08 39,5 23,2 25,0 9,2 3,1 

2004 20 106 13,0 44,43 41,07 10,56 41,2 22,9 23,9 9,0 3,0 

2005 20 000 12,9 44,62 41,27 10,48 41,8 22,9 24,2 8,2 2,9 

2006 20 295 13,0 44,55 41,26 9,64 42,8 23,5 23,4 7,8 2,5 

2007 20 669 13,2 44,51 41,46 9,15 43,4 23,4 22,9 7,8 2,6 

2008 21 377 13,6 44,08 41,18 8,69 44,4 22,4 23,0 7,6 2,5 

2009 22 211 14,0 44,23 41,19 8,44 44,7 23,1 22,0 7,5 2,7 

2010 23 593 14,8 44,34 41,15 7,99 44,5 23,8 21,5 7,4 2,7 

2011 23 388 14,6 44,60 41,25 7,87 45,8 22,8 21,3 7,4 2,7 

2012 23 422 14,6 44,52 41,24 7,64 46,7 22,2 21,5 7,1 2,6 

1) Per 1 000 married women. 

2) Medianerna är beräknade på makarnas ålder vid äktenskapets upplösning. 

3) Medianerna är beräknade på antal år mellan vigselåret och upplösningsåret. 

4) Inklusive okänt antal barn. 

Källa: SCB Befolkningsstatistik, del 4 t.o.m. 2003. Tabeller över Sveriges befolkning 2004–2009. SCB Befolkningsstatistik 

2010–2012 (www.scb.se/BE0101). 



4.25 

År 

Year 

Födda barn, summerad fruktsamhet 

Births, total fertility rate 

Pojkar 

Boys 

Flickor 

Girls 

Levande födda 

Live births 

Samtliga 

Total 

Barn till gifta 

kvinnor 1 

Summerad 

fruktsamhet 

Total fertility rate 

1992 63 193 59 655 122 848 62 077 2,09 

1993 60 329 57 669 117 998 58 509 2,00 

1994 57 329 54 928 112 257 54 330 1,89 

1995 53 214 50 208 103 422 48 653 1,74 

1996 48 660 46 637 95 297 43 949 1,61 

1997 46 511 43 991 90 502 41 557 1,53 

1998 45 940 43 088 89 028 40 370 1,51 

1999 45 230 42 943 88 173 39 422 1,50 

2000 46 620 43 821 90 441 40 404 1,55 

2001 47 138 44 328 91 466 40 710 1,57 

2002 49 187 46 628 95 815 42 137 1,65 

2003 51 114 48 043 99 157 43 625 1,71 

2004 51 975 48 953 100 928 44 937 1,75 

2005 52 036 49 310 101 346 45 108 1,77 

2006 54 483 51 430 105 913 47 093 1,85 

2007 55 259 52 162 107 421 48 602 1,88 

2008 56 352 52 949 109 301 49 469 1,91 

2009 57 564 54 237 111 801 50 967 1,94 

2010 59 385 56 256 115 641 53 010 1,98 

2011 57 205 54 565 111 770 51 128 1,90 

2012 58 171 55 006 113 177 51 545 1,91 

1) Children born to married women. 


Källa: SCB Befolkningsstatistik, del 4 t.o.m. 2003. Tabeller över Sveriges befolkning 2004–2009. SCB Befolkningsstatistik 

2010–2012 (www.scb.se/BE0101). 

4.26 

År 

Year 

Döda och dödfödda 

Deaths and stillbirths 

Män 

Men 

Samtliga 

Total 

Kvinnor 

Women 

Båda könen 

Both sexes 

Pojkar 

Boys 

Barn under 1 år 

Infants under 1 year 

Flickor 

Girls 

På 1 000 levande födda 

Per 1 000 live births 

Dödfödda 1 

Stillbirths 

Pojkar Flickor Pojkar Flickor Samtliga 

1992 48 454 46 256 94 710 378 279 5,98 4,68 197 199 396 

1993 49 047 47 961 97 008 331 240 5,49 4,16 203 197 400 

1994 46 585 45 259 91 844 280 219 4,88 3,99 185 163 348 

1995 47 601 46 354 93 955 250 179 4,70 3,57 182 168 350 

1996 47 118 47 015 94 133 204 173 4,19 3,71 174 156 330 

1997 46 710 46 616 93 326 190 138 4,09 3,14 149 165 314 

1998 46 619 46 652 93 271 186 130 4,05 3,02 166 155 321 

1999 46 579 48 147 94 726 184 113 4,07 2,63 168 157 325 

2000 45 675 47 786 93 461 186 123 3,99 2,81 170 169 339 

2001 45 431 48 321 93 752 189 145 4,01 3,27 185 152 337 

2002 45 780 49 229 95 009 172 141 3,50 3,02 176 163 339 

2003 45 338 47 623 92 961 184 124 3,60 2,58 171 176 347 

2004 43 914 46 618 90 532 171 143 3,29 2,92 148 170 318 

2005 44 788 46 922 91 710 131 115 2,52 2,33 145 156 301 

2006 44 177 47 000 91 177 165 132 3,03 2,57 159 160 319 

2007 43 970 47 759 91 729 148 120 2,68 2,30 158 168 326 

2008 44 060 47 389 91 449 141 131 2,50 2,47 199 197 396 

2009 43 692 46 388 90 080 148 130 2,57 2,40 234 217 451 

2010 43 900 46 587 90 487 160 134 2,68 2,38 231 195 426 

2011 43 594 46 344 89 938 128 107 2,24 1,96 227 202 429 

2012 44 285 47 653 91 938 167 126 2,87 2,29 230 223 453 

1) Med dödfött barn avsågs till och med 30 juni 2008 nyfödd som avlidit efter utgången av tjugoåttonde havandeskapsveckan (eller, vid 

ovisshet om tiden, är minst 35 cm lång). Från och med 1 juli 2008 avses nyfödd som avlidit efter utgången av tjugoandra havandeskapsveckan 

(eller, vid ovisshet om tiden, är minst 25 cm lång). 

Källa: Befolkningsstatistik, del 1 och 4 för 1992–1996; del 1–2 och del 4 för 1997–2003 samt Tabeller över Sveriges befolkning 

2004–2009. SCB Befolkningsstatistik 2010–2012 (www.scb.se/BE0101). 



4.27 

Återstående medellivslängd för perioden 2008–2012 

Life expectancy 

Befolkning 

Ålder 

Age 

Återstående medellivslängd, år 1 

Life expectancy, years 

Ålder 

Age 

Återstående medellivslängd, år 1 

Life expectancy, years 

Män Men Kvinnor Women Män Kvinnor 

0 79,52 83,43 60 22,33 25,35 

1 78,73 82,62 61 21,49 24,47 

2 77,75 81,64 62 20,65 23,59 

3 76,76 80,65 63 19,83 22,71 

4 75,77 79,66 64 19,01 21,85 

5 74,78 78,67 65 18,22 21,01 

6 73,79 77,67 66 17,43 20,16 

7 72,79 76,67 67 16,65 19,33 

8 71,80 75,68 68 15,88 18,50 

9 70,80 74,69 69 15,11 17,68 

10 69,81 73,69 70 14,38 16,87 

11 68,82 72,70 71 13,65 16,07 

12 67,82 71,70 72 12,92 15,28 

13 66,83 70,71 73 12,21 14,50 

14 65,83 69,72 74 11,53 13,74 

15 64,85 68,72 75 10,87 12,99 

16 63,86 67,73 76 10,22 12,25 

17 62,87 66,74 77 9,59 11,53 

18 61,89 65,76 78 8,98 10,83 

19 60,92 64,78 79 8,41 10,14 

20 59,95 63,79 80 7,84 9,48 

21 58,98 62,80 81 7,30 8,84 

22 58,02 61,82 82 6,79 8,22 

23 57,06 60,83 83 6,30 7,63 

24 56,10 59,84 84 5,84 7,07 

25 55,14 58,86 85 5,40 6,53 

26 54,17 57,88 86 5,00 6,03 

27 53,21 56,89 87 4,61 5,55 

28 52,25 55,90 88 4,27 5,12 

29 51,28 54,92 89 3,94 4,72 

30 50,32 53,94 90 3,63 4,35 

31 49,36 52,95 91 3,35 4,01 

32 48,39 51,96 92 3,10 3,69 

33 47,43 50,98 93 2,86 3,41 

34 46,46 50,00 94 2,65 3,15 

35 45,49 49,02 95 2,47 2,93 

36 44,52 48,04 96 2,29 2,70 

37 43,55 47,06 97 2,12 2,49 

38 42,59 46,08 98 1,96 2,30 

39 41,62 45,10 99 1,81 2,12 

40 40,65 44,13 100 1,68 1,96 

41 39,69 43,16 101 1,56 1,81 

42 38,73 42,18 102 1,45 1,67 

43 37,78 41,21 103 1,34 1,54 

44 36,83 40,25 104 1,23 1,43 

45 35,88 39,28 105 1,09 1,32 

46 34,93 38,33 106 0,94 1,22 

47 33,99 37,37 107 0,83 1,09 

48 33,05 36,42 108 0,50 0,95 

49 32,12 35,46 

50 31,20 34,52 

51 30,28 33,58 

52 29,37 32,64 

53 28,46 31,71 

54 27,57 30,79 

55 26,68 29,87 

56 25,79 28,96 

57 24,92 28,05 

58 24,04 27,14 

59 23,19 26,24 

1) För åldrarna 95 år och däröver har dödsriskerna beräknats genom utjämning av de observerade riskerna för riket. 





4.28 

Återstående medellivslängd vid födelsen, länsvis 

Life expectancy at birth, by county 

Län 

County 

Män 

Men 

1976– 

1980 

1981– 

1985 

1986– 

1990 

1991– 

1995 

1996– 

2000 

2001– 

2005 

2006– 

2010 

2008– 

2012 

Stockholms 71,31 72,96 73,64 75,11 76,77 78,06 79,32 79,84 

Uppsala 73,53 74,26 75,50 76,66 78,24 79,07 80,22 80,57 

Södermanlands 72,47 73,43 74,09 75,27 76,76 77,56 78,57 78,84 

Östergötlands 72,69 73,80 74,94 75,82 77,24 78,25 79,45 79,84 

Jönköpings 73,30 74,41 75,28 76,25 77,50 78,43 79,53 79,95 

Kronobergs 73,92 74,92 75,41 77,02 78,12 78,83 79,85 80,37 

Kalmar 72,69 73,62 74,74 75,98 76,72 77,59 78,75 79,25 

Gotlands 72,65 74,46 73,75 75,32 75,84 77,78 79,30 79,54 

Blekinge 72,99 73,86 74,73 75,67 77,18 78,46 79,18 79,38 

Skåne 1 . . . . . . . . 76,70 78,08 79,12 79,51 

Kristianstads 73,85 74,57 75,25 76,26 . . . . 

Malmöhus 72,55 73,64 74,33 75,47 . . . . 

Hallands 73,59 74,82 76,00 76,87 77,83 79,13 80,24 80,49 

Västra Götalands 1 . . . . . . . . 77,07 78,07 79,14 79,58 

Göteborgs och Bohus 72,17 73,08 74,20 75,46 . . . . 

Älvsborgs 73,55 74,29 75,52 76,48 . . . . 

Skaraborgs 73,53 74,63 75,55 76,26 . . . . 

Värmlands 71,83 72,73 73,73 74,98 76,19 77,37 78,21 78,74 

Örebro 72,86 73,81 74,57 76,01 76,82 77,68 78,84 79,04 

Västmanlands 72,55 73,61 74,27 75,47 76,98 77,89 79,02 79,34 

Kopparbergs/Dalarnas 1 72,12 73,34 74,06 75,16 76,86 77,65 79,34 79,70 

Gävleborgs 72,43 72,82 73,51 74,70 76,31 77,28 78,14 78,61 

Västernorrlands 72,10 73,32 74,23 75,38 76,47 77,41 77,88 78,38 

Jämtlands 72,52 73,31 73,69 75,12 76,41 77,73 78,73 79,18 

Västerbottens 72,16 73,28 73,75 75,69 76,84 77,83 79,14 79,32 

Norrbottens 71,54 72,58 73,36 74,85 75,78 76,84 78,15 78,32 

Hela riket Sweden 72,43 73,55 74,37 75,60 76,89 77,99 79,12 79,52 

Län 

Kvinnor 

Women 

1976– 

1980 

1981– 

1985 

1986– 

1990 

1991– 

1995 

1996– 

2000 

2001– 

2005 

2006– 

2010 

2008– 

2012 

Stockholms 78,32 79,51 80,00 80,99 81,87 82,65 83,57 83,93 

Uppsala 79,12 79,90 80,86 81,58 82,40 82,90 83,62 83,81 

Södermanlands 78,13 78,97 79,99 80,86 81,63 82,00 82,57 82,80 

Östergötlands 78,55 79,22 80,49 81,07 81,77 82,42 82,92 83,34 

Jönköpings 78,87 80,14 80,88 81,39 82,20 82,87 83,38 83,73 

Kronobergs 79,26 80,68 80,81 81,74 82,68 83,08 83,76 84,17 

Kalmar 78,65 79,54 79,98 80,93 81,91 82,18 83,03 83,12 

Gotlands 78,06 80,18 80,30 80,88 80,99 81,83 83,71 83,34 

Blekinge 78,83 79,68 80,37 81,54 81,86 82,94 83,03 83,37 

Skåne 1 . . . . . . . . 82,10 82,43 83,35 83,58 

Kristianstads 79,25 80,45 81,02 81,50 . . . . 

Malmöhus 79,14 80,30 80,80 81,22 . . . . 

Hallands 79,53 80,34 81,45 82,06 82,68 83,44 84,21 84,38 

Västra Götalands 1 . . . . . . . . 81,99 82,40 83,19 83,39 

Göteborgs och Bohus 78,53 79,50 80,16 80,99 . . . . 

Älvsborgs 79,00 79,76 80,90 81,42 . . . . 

Skaraborgs 78,78 79,97 80,52 81,25 . . . . 

Värmlands 77,99 78,85 79,40 80,18 81,13 82,01 82,60 82,99 

Örebro 78,64 79,39 79,95 80,62 81,16 82,07 82,94 83,05 

Västmanlands 78,43 79,31 80,04 80,76 81,83 82,17 82,89 83,34 

Kopparbergs/Dalarnas 1 77,81 78,75 79,73 80,46 81,49 82,24 82,78 83,10 

Gävleborgs 78,17 79,02 79,49 80,15 81,22 81,52 82,14 82,50 

Västernorrlands 77,81 78,77 79,62 80,41 81,45 81,72 82,50 82,65 

Jämtlands 78,23 78,73 79,93 80,55 81,40 81,94 82,69 83,20 

Västerbottens 77,72 78,50 79,24 80,39 81,49 82,48 83,08 83,08 

Norrbottens 77,76 78,98 79,84 80,57 81,34 81,71 82,60 82,92 

Hela riket Sweden 78,51 79,53 80,22 80,98 81,83 82,41 83,16 83,43 

1) Fr.o.m. den 1 januari 1997 Skåne resp. Dalarnas län; fr.o.m. den 1 januari 1998 Västra Götalands län. 





4.29 

År 

Year 

Folkmängdens förändringar 1751–2012 

Population changes 

Giftermål 1 

Marriages 1 

Skilsmässor 

Divorces 

Levande 

födda 

Live births 

Döda 

Deaths 

Utvandrare 

Emigrants 

Invandrare 

Immigrants 

Befolkning 

Folkökning 2 Döda under 1:a 

Population levnadsåret 

growth 2 Infant deaths 

– 1 year 

1751/60 16 743 . . 66 421 50 731 . . . . 14 457 13 590 

1761/70 16 881 . . 67 733 54 656 . . . . 11 733 14 634 

1771/80 17 335 . . 67 426 58 961 . . . . 7 571 13 607 

1781/90 17 022 . . 68 981 60 279 . . . . 6 945 13 791 

1791/00 19 513 . . 76 033 57 877 . . . . 15 957 14 908 

1801/10 19 839 . . 74 083 67 767 . . . . 4 905 14 718 

1811/20 21 620 . . 82 531 63 904 . . . . 18 834 15 133 

1821/30 22 897 . . 95 326 65 037 . . . . 30 339 15 945 

1831/40 21 506 . . 94 836 68 656 . . . . 25 081 15 822 

1841/50 24 042 . . 102 833 68 061 . . . . 34 365 15 749 

1851/60 27 714 . . 119 419 79 005 1 690 . . 37 719 17 440 

1861/70 26 695 . . 128 107 82 233 12 245 . . 30 880 17 800 

1871/80 29 866 . . 133 730 80 140 15 027 . . 39 714 17 365 

1881/90 29 264 . . 135 820 79 160 37 640 4 760 21 931 15 010 

1891/00 29 276 338 133 873 80 693 24 677 7 881 35 146 13 604 

1901/10 31 846 474 136 841 79 053 25 767 8 442 38 596 11 569 

1911/20 35 761 910 126 294 81 649 11 838 7 555 38 209 8 753 

1921/30 39 234 1 833 105 840 72 938 12 865 6 220 23 770 6 227 

1931/40 51 497 2 925 90 329 72 947 2 576 6 462 22 924 4 141 

1941/50 60 446 6 083 123 419 69 768 6 172 19 572 67 040 3 386 

1951/60 52 132 8 622 107 050 70 567 15 036 25 630 45 614 1 938 

1961/70 53 983 10 209 114 573 78 574 18 885 42 433 58 326 1 548 

1971/80 40 365 19 954 103 090 87 837 29 916 38 565 23 671 922 

1981/90 45 995 19 522 102 964 92 863 24 126 41 392 27 269 651 

1991/00 34 883 21 414 103 370 94 164 32 773 52 904 29 216 454 

2001/10 44 284 21 173 103 879 91 889 39 859 81 342 53 278 292 

1980 37 569 19 887 97 064 91 800 29 839 39 426 14 927 671 

1981 37 793 20 198 94 065 92 034 29 440 32 272 5 096 653 

1982 37 051 20 766 92 748 90 671 28 381 30 381 4 451 635 

1983 36 210 20 618 91 780 90 791 25 269 27 495 3 089 646 

1984 36 849 20 377 93 889 90 483 22 825 31 486 12 048 600 

1985 38 297 19 763 98 463 94 032 22 036 33 127 15 518 666 

1986 38 906 19 107 101 950 93 295 24 495 39 487 23 376 605 

1987 41 223 18 426 104 699 93 307 20 673 42 666 32 568 641 

1988 44 229 17 746 112 080 96 743 21 461 51 092 44 805 652 

1989 108 919 18 862 116 023 92 110 21 484 65 866 68 148 670 

1990 40 477 19 357 123 938 95 161 25 196 60 048 63 594 739 

1991 36 836 20 149 123 737 95 202 24 745 49 731 53 489 761 

1992 37 173 21 907 122 848 94 710 25 726 45 348 47 894 657 

1993 34 005 21 673 117 998 97 008 29 874 61 872 53 096 571 

1994 34 203 22 237 112 257 91 844 32 661 83 598 71 272 499 

1995 33 642 22 528 103 422 93 955 33 984 45 887 21 115 429 

1996 33 484 21 377 95 297 94 133 33 884 39 895 7 003 377 

1997 32 313 21 009 90 502 93 326 38 543 44 818 3 126 328 

1998 31 598 20 761 89 028 93 271 38 518 49 391 6 697 316 

1999 35 682 21 000 88 173 94 726 35 705 49 839 7 104 297 

2000 39 895 21 502 90 441 93 461 34 091 58 659 21 366 309 

2001 35 778 21 022 91 466 93 752 32 141 60 795 26 336 334 

2002 38 012 21 322 95 815 95 009 33 009 64 087 31 660 313 

2003 39 041 21 130 99 157 92 961 35 023 63 795 34 882 308 

2004 43 088 20 106 100 928 90 532 36 586 62 028 35 722 314 

2005 44 381 20 000 101 346 91 710 38 118 65 229 36 360 246 

2006 45 551 20 295 105 913 91 177 44 908 95 750 65 505 297 

2007 47 898 20 669 107 421 91 729 45 418 99 485 69 670 268 

2008 50 332 21 377 109 301 91 449 45 294 101 171 73 420 272 

2009 48 033 22 211 111 801 90 080 39 240 102 280 84 335 278 

2010 50 730 23 593 115 641 90 487 48 853 98 801 74 888 294 

2011 47 564 23 388 111 770 89 938 51 179 96 467 67 285 235 

2012 50 616 23 422 113 177 91 938 51 747 103 059 73 038 293 

1) Fr.o.m. 2009 ingår giftermål mellan enkönade par. From 2009 same-sex marriages are included. 

2) Folkökningen definieras som skillnaden mellan folkmängden vid årets början och årets slut. Population growth is defined as the 

difference between the population at the beginning and end of the year. 




4.30 

Folkmängdens förändringar i län och kommuner 2012 enligt 

indelningen den 1 januari 2012 

Population changes in counties and municipalities 

Län/ Kommun 

County/Municipality 

Levande 

födda 

Live births 

Döda 

Deaths 

Utrikes Foreign Inrikes Domestic Folkökning 1 

Inflyttade 

Immigrants 

Utflyttade 

Emigrants 

Inflyttade 

Moves to 

Utflyttade 

Moves from 

Population 

growth 1 

Stockholms län 28 932 15 530 33 044 16 234 39 136 34 054 35 533 

Botkyrka 1 228 540 2 077 707 5 357 5 836 1 597 

Danderyd 265 269 525 486 2 028 1 899 161 

Ekerö 265 159 220 72 1 526 1 390 393 

Haninge 963 508 1 161 397 4 797 4 922 1 104 

Huddinge 1 303 555 1 781 625 7 776 7 754 1 961 

Järfälla 794 458 945 400 4 040 4 037 890 

Lidingö 427 420 518 372 2 763 2 560 353 

Nacka 1 167 593 1 133 675 6 203 5 987 1 257 

Norrtälje 513 586 337 185 2 390 2 080 389 

Nykvarn 82 62 40 25 527 450 111 

Nynäshamn 258 239 208 63 1 627 1 472 324 

Salem 178 110 125 39 999 967 187 

Sigtuna 528 263 752 255 2 913 2 737 943 

Sollentuna 718 459 872 387 4 259 4 041 968 

Solna 1 249 595 1 367 914 8 477 8 242 1 347 

Stockholm 13 816 6 869 15 648 8 463 49 023 46 338 16 911 

Sundbyberg 742 317 759 354 4 811 4 398 1 254 

Södertälje 1 199 681 1 921 505 4 355 4 503 1 788 

Tyresö 418 257 376 146 2 446 2 400 436 

Täby 652 452 572 385 3 907 3 503 806 

Upplands Väsby 497 264 510 214 2 693 2 703 529 

Upplands-Bro 326 136 270 138 1 564 1 518 369 

Vallentuna 393 170 198 100 1 847 1 671 500 

Vaxholm 95 84 100 50 565 642 -15 

Värmdö 433 222 263 142 2 150 1 994 493 

Österåker 423 262 366 135 1 878 1 795 477 

Uppsala län 4 124 2 755 3 314 2 021 12 426 11 761 3 347 

Enköping 477 372 215 137 1 698 1 546 334 

Heby 130 147 52 26 689 713 -17 

Håbo 195 112 100 54 1 088 1 049 168 

Knivsta 211 89 92 73 995 823 314 

Tierp 208 223 112 25 960 957 79 

Uppsala 2 569 1 431 2 621 1 625 9 562 9 090 2 624 

Älvkarleby 102 105 65 32 456 516 -30 

Östhammar 232 276 57 49 756 845 -125 

Södermanlands län 3 010 2 938 2 405 1 054 8 754 8 027 2 160 

Eskilstuna 1 169 979 948 477 3 636 3 137 1 169 

Flen 148 198 284 47 769 1 003 -44 

Gnesta 111 106 68 16 591 552 97 

Katrineholm 378 398 243 111 1 383 1 351 140 

Nyköping 579 554 337 196 2 272 2 001 440 

Oxelösund 95 131 72 30 653 672 -14 

Strängnäs 356 342 218 122 1 640 1 364 385 

Trosa 96 127 78 29 615 597 36 

Vingåker 78 103 157 26 497 652 -49 

Östergötlands län 5 085 4 285 3 373 1 730 11 407 11 159 2 709 

Boxholm 56 64 15 6 228 228 1 

Finspång 219 281 189 69 842 875 28 

Kinda 102 116 51 14 342 420 -55 

Linköping 1 887 1 211 1 413 901 7 059 7 060 1 187 

Mjölby 262 245 118 44 1 153 1 121 122 

Motala 426 464 226 117 1 444 1 476 39 

Norrköping 1 687 1 299 1 063 478 5 112 4 599 1 501 

Söderköping 140 150 35 29 832 729 100 

Vadstena 67 84 34 24 387 359 21 

Valdemarsvik 66 115 131 16 373 504 -65 

Ydre 33 51 23 5 138 192 -54 

Åtvidaberg 98 137 45 23 509 563 -71 

Ödeshög 42 68 30 4 223 268 -45 

Jönköpings län 3 911 3 468 2 563 961 8 034 8 873 1 220 

Aneby 75 78 83 16 345 417 -8 

Eksjö 164 205 219 53 750 812 64 

Gislaved 289 312 234 83 884 1 148 -136 

Gnosjö 97 92 93 29 308 420 -46 



4.30 

Län/ Kommun 


indelningen den 1 januari 2012 (forts.) 

Levande 

födda 

Befolkning 

Döda Utrikes Inrikes Folkökning 1 

Inflyttade Utflyttade Inflyttade Utflyttade 

Habo 157 86 28 15 595 630 51 

Jönköping 1 657 1 199 920 491 5 243 4 965 1 173 

Mullsjö 79 55 28 9 376 384 36 

Nässjö 307 361 248 79 1 189 1 290 15 

Sävsjö 93 130 129 22 379 475 -27 

Tranås 210 204 75 41 722 726 37 

Vaggeryd 162 135 61 17 434 518 -12 

Vetlanda 268 254 230 54 770 965 -5 

Värnamo 353 357 215 52 1 034 1 118 78 

Kronobergs län 2 089 1 867 2 391 750 5 259 5 905 1 233 

Alvesta 206 210 340 70 764 916 117 

Lessebo 70 92 153 21 344 520 -65 

Ljungby 237 277 276 95 854 933 66 

Markaryd 79 120 90 33 405 457 -36 

Tingsryd 115 177 114 51 434 528 -94 

Uppvidinge 77 102 377 22 310 582 60 

Växjö 1 125 707 765 332 3 894 3 659 1 090 

Älmhult 180 182 276 126 558 614 95 

Kalmar län 2 396 2 834 2 081 564 5 956 6 586 458 

Borgholm 77 169 200 23 548 486 146 

Emmaboda 62 122 50 18 354 372 -48 

Hultsfred 125 184 338 24 499 720 35 

Högsby 64 84 113 17 228 344 -38 

Kalmar 775 656 510 184 3 441 3 271 616 

Mönsterås 134 158 134 27 438 574 -54 

Mörbylånga 153 169 62 45 763 645 118 

Nybro 200 283 82 48 863 961 -150 

Oskarshamn 272 307 206 47 817 968 -22 

Torsås 54 85 59 27 309 337 -28 

Vimmerby 165 154 131 39 525 626 6 

Västervik 315 463 196 65 1 086 1 197 -123 

Gotlands län 566 631 253 144 1 873 1 988 -67 

Gotland 566 631 253 144 1 873 1 988 -67 

Blekinge län 1 522 1 762 1 334 1 070 3 920 4 622 -664 

Karlshamn 295 376 266 80 1 063 1 226 -53 

Karlskrona 696 672 532 801 2 225 2 506 -524 

Olofström 103 161 140 27 469 507 20 

Ronneby 270 341 293 119 1 045 1 273 -122 

Sölvesborg 158 212 103 43 626 618 15 

Skåne län 15 672 12 297 15 885 9 704 19 052 18 490 10 155 

Bjuv 160 131 155 87 868 951 15 

Bromölla 113 148 77 32 477 604 -116 

Burlöv 199 154 308 135 1 189 1 232 168 

Båstad 120 179 169 70 703 711 33 

Eslöv 347 307 232 136 1 503 1 621 16 

Helsingborg 1 617 1 392 1 689 950 5 736 5 321 1 385 

Hässleholm 521 604 399 219 1 701 1 807 -1 

Höganäs 225 298 196 128 1 103 934 165 

Hörby 166 173 133 51 809 830 57 

Höör 161 152 97 61 830 840 34 

Klippan 188 183 133 104 872 841 59 

Kristianstad 924 809 783 343 2 818 2 804 577 

Kävlinge 346 202 148 96 1 238 1 268 166 

Landskrona 558 460 600 305 2 106 2 125 371 

Lomma 263 176 154 111 1 143 993 281 

Lund 1 324 777 1 846 1 197 7 867 7 784 1 284 

Malmö 5 166 2 762 6 457 4 294 13 371 13 015 4 923 

Osby 128 144 105 47 446 550 -62 

Perstorp 86 85 80 45 400 503 -63 

Simrishamn 128 290 125 68 781 830 -150 

Sjöbo 206 191 106 66 1 066 974 147 

Skurup 147 157 78 70 814 803 9 

Staffanstorp 261 161 151 103 1 362 1 272 238 

Svalöv 145 125 100 61 941 973 25 



4.30 

Län/ Kommun 



Levande 

födda 



Svedala 269 134 76 73 995 967 166 

Tomelilla 132 164 78 35 721 747 -13 

Trelleborg 449 444 322 219 1 564 1 608 63 

Vellinge 256 283 249 175 1 446 1 388 105 

Ystad 262 367 179 107 1 350 1 190 131 

Åstorp 182 139 167 97 953 1 049 17 

Ängelholm 398 461 245 128 1 641 1 585 116 

Örkelljunga 92 89 78 66 417 445 -8 

Östra Göinge 133 156 170 25 588 692 17 

Hallands län 3 236 2 865 1 838 1 052 9 132 7 899 2 392 

Falkenberg 385 403 221 145 1 380 1 321 119 

Halmstad 1 075 945 723 383 3 779 3 314 937 

Hylte 125 141 104 32 391 540 -94 

Kungsbacka 799 582 375 272 3 140 2 625 832 

Laholm 225 232 118 87 932 969 -12 

Varberg 627 562 297 133 1 853 1 473 610 

Västra Götalands län 19 279 15 240 15 406 9 211 25 291 25 740 9 843 

Ale 310 197 113 68 1 379 1 272 265 

Alingsås 419 388 221 86 1 654 1 517 302 

Bengtsfors 79 142 143 39 324 459 -92 

Bollebygd 90 58 32 21 520 412 151 

Borås 1 309 1 004 1 057 557 3 648 3 692 761 

Dals-Ed 43 53 62 56 162 173 -14 

Essunga 43 67 19 7 311 290 9 

Falköping 372 355 232 92 1 085 1 242 0 

Färgelanda 50 70 46 15 326 397 -57 

Grästorp 46 64 37 18 257 292 -35 

Gullspång 33 79 99 20 220 286 -30 

Göteborg 7 621 4 522 7 703 5 273 23 301 23 127 5 715 

Götene 127 133 52 28 536 596 -42 

Herrljunga 96 96 50 12 363 404 -2 

Hjo 83 108 28 17 441 385 42 

Härryda 455 243 148 141 1 793 1 650 369 

Karlsborg 45 87 49 8 257 279 -23 

Kungälv 481 332 162 112 1 658 1 643 215 

Lerum 395 235 159 114 1 830 1 753 282 

Lidköping 380 388 179 94 1 309 1 314 71 

Lilla Edet 133 130 56 34 722 712 40 

Lysekil 136 163 171 66 536 623 -2 

Mariestad 207 268 158 56 888 923 7 

Mark 325 334 177 82 1 225 1 339 -28 

Mellerud 72 104 95 35 313 463 -122 

Munkedal 121 135 68 50 481 536 -50 

Mölndal 794 493 483 305 3 907 4 068 322 

Orust 130 200 96 37 656 691 -46 

Partille 453 267 188 148 2 158 2 068 319 

Skara 202 200 116 51 964 975 61 

Skövde 608 480 357 210 2 513 2 334 451 

Sotenäs 65 124 79 46 410 389 -3 

Stenungsund 279 195 115 106 1 211 1 038 267 

Strömstad 161 138 259 143 520 376 285 

Svenljunga 97 119 83 23 492 571 -43 

Tanum 97 146 89 55 513 550 -50 

Tibro 89 120 108 25 469 473 48 

Tidaholm 159 158 65 28 414 466 -13 

Tjörn 115 164 151 71 710 725 15 

Tranemo 128 133 105 22 365 477 -33 

Trollhättan 660 599 480 304 2 426 2 414 250 

Töreboda 79 137 185 20 450 612 -54 

Uddevalla 615 540 410 216 2 008 1 906 374 

Ulricehamn 210 250 203 55 863 956 19 

Vara 171 212 70 37 633 762 -137 

Vårgårda 115 94 47 21 500 511 36 

Vänersborg 372 430 252 115 1 365 1 433 6 

Åmål 104 177 91 50 480 463 -15 

Öckerö 105 109 58 22 455 433 52 



4.30 

Län/ Kommun 



Levande 

födda 

Befolkning 



Värmlands län 2 793 3 192 2 559 1 148 5 298 5 959 344 

Arvika 267 305 223 110 765 920 -78 

Eda 97 98 170 131 351 352 36 

Filipstad 90 157 300 30 375 541 35 

Forshaga 120 106 81 21 593 586 82 

Grums 81 124 73 20 359 447 -78 

Hagfors 90 226 177 39 320 435 -112 

Hammarö 171 130 65 32 739 695 118 

Karlstad 1 015 790 582 412 4 488 4 358 520 

Kil 129 112 63 15 536 503 100 

Kristinehamn 221 297 193 71 846 859 31 

Munkfors 25 62 37 20 147 186 -60 

Storfors 42 58 85 9 223 351 -68 

Sunne 124 175 81 44 469 494 -40 

Säffle 121 211 174 44 452 579 -86 

Torsby 118 217 105 51 306 351 -93 

Årjäng 82 124 150 99 275 248 37 

Örebro län 3 208 3 002 2 681 833 6 988 7 508 1 541 

Askersund 113 135 69 28 416 559 -123 

Degerfors 69 143 87 28 412 471 -74 

Hallsberg 137 165 111 22 807 834 35 

Hällefors 53 117 91 15 269 432 -152 

Karlskoga 281 416 220 64 1 132 1 137 15 

Kumla 241 208 129 37 1 081 977 228 

Laxå 45 79 91 8 186 305 -70 

Lekeberg 76 58 19 18 398 340 75 

Lindesberg 215 303 411 42 831 1 240 -129 

Ljusnarsberg 28 66 128 11 244 344 -22 

Nora 96 116 53 23 414 498 -73 

Örebro 1 854 1 196 1 272 537 6 146 5 719 1 831 

Västmanlands län 2 852 2 640 2 038 908 7 322 6 708 1 967 

Arboga 126 177 87 47 655 593 51 

Fagersta 158 178 159 43 591 605 81 

Hallstahammar 172 170 134 23 843 834 122 

Kungsör 66 95 80 22 448 535 -56 

Köping 245 297 173 67 1 006 1 012 47 

Norberg 62 75 23 15 289 380 -95 

Sala 210 241 112 61 999 991 28 

Skinnskatteberg 40 59 33 25 313 322 -20 

Surahammar 103 108 89 33 564 596 19 

Västerås 1 670 1 240 1 148 572 5 333 4 559 1 790 

Dalarnas län 2 819 3 326 1 962 749 6 620 7 337 -10 

Avesta 196 306 188 33 719 785 -19 

Borlänge 579 521 405 159 2 028 2 168 159 

Falun 647 551 311 192 2 492 2 399 308 

Gagnef 119 96 49 21 396 504 -57 

Hedemora 154 188 187 41 623 790 -55 

Leksand 114 207 103 34 638 706 -92 

Ludvika 297 332 257 88 1 044 1 126 53 

Malung-Sälen 92 141 67 14 305 395 -84 

Mora 179 272 124 46 769 779 -25 

Orsa 51 107 61 24 408 422 -32 

Rättvik 75 155 37 38 467 446 -60 

Smedjebacken 97 131 44 21 538 540 -12 

Säter 91 119 45 15 607 619 -10 

Vansbro 66 103 40 10 192 224 -39 

Älvdalen 62 97 44 13 226 266 -45 

Gävleborgs län 2 874 3 335 2 291 674 6 278 6 938 507 

Bollnäs 262 320 205 58 864 990 -35 

Gävle 1 120 1 001 725 275 3 817 3 652 742 

Hofors 89 148 87 18 332 397 -57 

Hudiksvall 369 432 255 93 1 257 1 320 37 



4.30 

Län/ Kommun 



Levande 

födda 



Ljusdal 164 296 222 66 551 666 -94 

Nordanstig 90 110 72 20 424 456 0 

Ockelbo 58 87 46 17 237 294 -57 

Ovanåker 117 132 68 8 283 342 -12 

Sandviken 369 473 310 83 1 414 1 446 94 

Söderhamn 236 336 301 36 742 1 018 -111 

Västernorrlands län 2 382 2 947 1 766 588 5 251 6 039 -174 

Härnösand 226 300 160 74 989 1 146 -143 

Kramfors 142 275 107 46 680 833 -226 

Sollefteå 175 343 186 29 580 793 -228 

Sundsvall 1 023 976 803 275 3 232 3 240 574 

Timrå 164 234 165 26 737 834 -29 

Ånge 67 156 51 28 278 411 -200 

Örnsköldsvik 585 663 294 110 1 344 1 371 78 

Jämtlands län 1 271 1 461 1 053 427 3 332 3 862 -98 

Berg 52 116 66 15 268 384 -130 

Bräcke 62 82 83 16 259 402 -95 

Härjedalen 87 160 94 41 373 447 -95 

Krokom 135 131 88 61 766 764 31 

Ragunda 56 113 76 21 217 250 -35 

Strömsund 123 170 138 28 414 510 -33 

Åre 113 85 111 38 735 688 147 

Östersund 643 604 397 207 2 740 2 857 112 

Västerbottens län 2 835 2 710 2 317 1 127 6 450 7 222 550 

Bjurholm 21 36 16 12 86 87 -10 

Dorotea 24 46 41 5 83 165 -68 

Lycksele 127 155 114 35 437 480 8 

Malå 35 55 19 8 116 141 -34 

Nordmaling 67 90 57 7 277 313 -9 

Norsjö 37 86 36 5 127 174 -65 

Robertsfors 61 97 43 11 275 316 -45 

Skellefteå 694 803 716 126 1 655 1 941 194 

Sorsele 28 55 54 1 73 155 -56 

Storuman 50 70 49 18 196 227 -20 

Umeå 1 464 871 981 851 5 691 5 587 829 

Vilhelmina 70 116 50 10 185 286 -107 

Vindeln 48 82 23 13 231 282 -75 

Vännäs 92 83 52 19 427 415 57 

Åsele 17 65 66 6 83 145 -49 

Norrbottens län 2 321 2 853 2 505 798 5 044 6 146 92 

Arjeplog 30 43 20 5 90 152 -60 

Arvidsjaur 59 83 45 13 237 271 -27 

Boden 248 305 546 51 847 1 332 -45 

Gällivare 172 246 257 28 469 647 -19 

Haparanda 85 147 175 202 289 336 -137 

Jokkmokk 35 68 60 11 176 225 -33 

Kalix 127 221 91 65 523 537 -73 

Kiruna 274 243 378 68 634 970 5 

Luleå 712 702 527 202 3 298 3 157 479 

Pajala 46 105 56 16 231 203 9 

Piteå 401 420 159 58 1 363 1 312 136 

Älvsbyn 82 119 100 32 249 333 -53 

Överkalix 21 75 41 9 130 160 -52 

Övertorneå 29 76 50 38 200 203 -38 

1) Folkökningen definieras som skillnaden mellan folkmängden vid årets början och årets slut. Population growth is defined as the 

difference between the population at the beginning and end of the year. 





4.31 

Befolkning efter födelseland 

Population by country of birth 

Befolkning 

Födelseland 1 Country of birth 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 

Född i Sverige Sweden 7 938 057 7 955 157 7 974 766 8 002 717 8 030 641 8 055 559 8 082 637 

Utrikes född Foreign-born 1 175 200 1 227 770 1 281 581 1 337 965 1 384 929 1 427 296 1 473 256 

Norden exkl. Sverige 

The Nordic countries excluding 

Sweden 273 991 272 646 269 681 266 519 263 227 259 743 256 156 

Danmark Denmark 44 444 45 941 46 167 46 002 45 548 44 951 44 209 

Finland 180 906 178 179 175 113 172 218 169 521 166 723 163 867 

Island Iceland 3 914 3 936 4 091 4 480 4 728 5 011 5 196 

Norge Norway 44 727 44 590 44 310 43 819 43 430 43 058 42 884 

EU27 exkl. Norden 

EU27 excluding the Nordic 

countries 216 488 231 783 247 346 259 300 267 970 277 806 287 727 

Polen Poland 51 743 58 180 63 822 67 518 70 253 72 865 75 323 

Tyskland Germany 43 044 45 034 46 854 47 803 48 158 48 442 48 731 

Storbritannien och Nordirland 

United Kingdom & Northern 

Ireland 17 788 18 486 19 460 20 368 20 839 21 883 22 670 

Rumänien Romania 12 910 15 214 17 352 18 532 19 741 21 016 22 079 

Ungern Hungary 13 711 14 057 14 624 15 119 15 339 15 441 15 678 

Övriga EU27 exkl. Norden 

Rest of EU27 excluding the 

Nordic countries 77 292 80 812 85 234 89 960 93 640 98 159 103 246 

Europa exkl. EU27 och Norden 

Europe excluding the EU27 and 

the Nordic countries 203 431 207 421 211 793 217 072 222 252 227 145 232 438 

Jugoslavien Yugoslavia 73 671 72 939 72 285 71 578 70 819 70 050 69 269 

Bosnien och Hercegovina 

Bosnia and Herzegovina 55 465 55 713 55 960 56 127 56 183 56 290 56 595 

Turkiet Turkey 37 107 38 158 39 230 40 766 42 527 43 909 45 085 

Ryssland 12 121 12 748 13 464 14 443 15 511 16 412 17 320 

Övriga Europa exkl. EU27 och 

Norden 

Rest of Europe excluding EU27 

and the Nordic countries 25 067 27 863 30 854 34 158 37 212 40 484 44 169 

Afrika Africa 75 405 82 504 90 733 103 077 114 853 123 291 133 188 

Somalia 18 342 21 597 25 159 31 734 37 846 40 165 43 966 

Övriga Afrika Rest of Africa 57 063 60 907 65 574 71 343 77 007 83 126 89 222 

Nordamerika North America 27 168 27 616 28 750 30 145 31 263 32 284 33 314 

USA 15 225 15 309 15 901 16 555 17 179 17 755 18 312 

Övriga Nordamerika 

Rest of North America 11 943 12 307 12 849 13 590 14 084 14 529 15 002 

Sydamerika South America 58 221 59 459 60 878 62 465 63 725 65 014 66 109 

Chile 27 967 28 019 28 118 28 320 28 378 28 385 28 425 

Övriga Sydamerika 

Rest of South America 30 254 31 440 32 760 34 145 35 347 36 629 37 684 

Asien Asia 309 606 335 428 361 333 388 037 410 083 430 284 452 589 

Irak Iraq 82 827 97 513 109 446 117 919 121 761 125 499 127 860 

Iran 55 747 56 516 57 663 59 922 62 120 63 828 65 649 

Thailand 20 524 22 926 25 858 28 739 31 378 33 613 35 554 

Syrien Syrian Arab Republic 17 768 18 229 18 786 19 646 20 758 22 357 27 510 

Kina China 14 453 16 013 18 256 21 202 23 998 25 657 26 824 

Libanon Lebanon 22 697 22 967 23 291 23 701 24 116 24 394 24 743 

Afghanistan 9 872 10 605 11 446 12 745 14 420 17 489 21 484 

Indien India 13 979 14 415 15 263 16 457 17 863 18 622 19 415 

Övriga Asien Rest of Asia 71 739 76 244 81 324 87 706 93 669 98 825 103 550 

Oceanien Oceania 3 642 3 756 3 957 4 251 4 529 4 716 4 784 

Sovjetunionen f.d. USSR, former 6 667 6 522 6 437 6 348 6 209 6 119 6 048 

Okänt land Unknown country 581 635 673 751 818 894 903 

Samtliga Total 9 113 257 9 182 927 9 256 347 9 340 682 9 415 570 9 482 855 9 555 893 

Utrikes födda i % av samtliga 

invånare 

Foreign-born as percent of all 

inhabitants 12,9 13,4 13,8 14,3 14,7 15,1 15,4 

1) De nordiska länderna plus de 20 vanligaste födelseländerna. Redovisningen efter födelseland sker efter den uppgift som lämnats vid 

invandringen. Personer som flyttat till Sverige före ett lands delning kan inte fördelas på de nya delarna. Det gäller t.ex. Jugoslavien, 

Tjeckoslovakien och Sovjetunionen. 





4.32 

Utrikes födda och födda i Sverige med två utrikesfödda föräldrar 

efter ursprungsland och kön i hela riket den 31 december 2012 

Foreign-born persons and persons born in Sweden with both parents 

born abroad by country of origin and sex in the whole country 

Ursprungsland 

Country of origin 

Födda utomlands 1 

Födda i Sverige 2 

Foreign-born persons 1 Born in Sweden 2 

Män 

Men 

Kvinnor 

Women 

Män 

Kvinnor 

Totalt 

Total 


The Nordic countries exclusive Sweden 110 804 145 352 52 026 49 782 357 964 

Danmark Denmark 23 502 20 707 7 229 6 624 58 062 

Finland 65 768 98 099 41 642 40 033 245 542 

Island Iceland 2 601 2 595 535 541 6 272 

Norge Norway 18 933 23 951 4 426 4 279 51 589 


EU27 excluding the Nordic countries 144 198 143 529 37 025 34 557 359 309 

Polen Poland 32 672 42 651 9 346 8 752 93 421 

Rumänien Romania 10 639 11 440 2 339 2 337 26 755 


United Kingdom & Northern Ireland 14 971 7 699 1 746 1 582 25 998 

Tyskland Germany 22 840 25 891 7 238 6 867 62 836 

Ungern Hungary 7 800 7 878 3 312 3 018 22 008 


Rest of EU27 excluding the Nordic countries 55 276 47 970 16 476 15 233 134 955 


Europe excluding the EU27 and the Nordic countries 115 004 117 434 54 884 51 263 338 585 

Bosnien och Hercegovina Bosnia and Herzegovina 27 920 28 675 10 463 9 668 76 726 

Jugoslavien Yugoslavia 34 973 34 296 23 441 21 851 114 561 

Turkiet Turkey 24 903 20 182 17 470 16 536 79 091 

Övriga Europa exkl. EU27 och Norden 

Rest of Europe excluding EU27 and the Nordic 

countries 27 208 34 281 10 842 10 140 82 471 

Afrika Africa 70 480 62 708 26 798 25 670 185 656 

Etiopien Ethiopia 7 570 7 274 4 728 4 558 24 130 

Somalia 22 237 21 729 8 375 8 050 60 391 

Övriga Afrika Rest of Africa 40 673 33 705 17 336 16 564 108 278 

Nordamerika North America 17 187 16 127 2 720 2 619 38 653 

Sydamerika South America 32 105 34 004 10 189 9 571 85 869 

Chile 14 333 14 092 6 552 6 259 41 236 

Övriga Sydamerika Rest of South America 17 772 19 912 4 724 4 318 46 726 

Asien Asia 221 806 230 783 74 334 70 191 597 114 

Afghanistan 13 054 8 430 2 377 2 280 26 141 

Indien India 9 808 9 607 2 029 1 889 23 333 

Irak Iraq 68 942 58 918 24 540 23 289 175 689 

Iran Iran, Islamic Republic of 34 402 31 247 10 618 10 056 86 323 

Kina China 10 616 16 208 2 063 1 996 30 883 

Libanon Lebanon 13 758 10 985 12 561 12 028 49 332 

Syrien Syrian Arab Republic 14 585 12 925 10 572 9 855 47 937 

Thailand 7 729 27 825 1 223 1 141 37 918 

Vietnam Viet Nam 7 200 8 477 3 909 3 709 23 295 

Övriga Asien Rest of Asia 41 712 46 161 13 038 12 056 112 967 

Oceanien Oceania 3 100 1 684 184 167 5 135 

Sovjetunionen f.d. USSR, former 2 103 3 945 2 185 2 123 10 356 

Okänt land Unknown country 516 387 45 57 1 005 

Samtliga Total 717 303 755 953 230 604 218 132 1 921 992 

1) De nordiska länderna plus de 20 vanligaste. Personer som flyttat till Sverige före ett lands delning kan inte fördelas på de nya delarna. 

Det gäller t.ex. Jugoslavien, Tjeckoslovakien och Sovjetunionen. The Nordic countries plus the 20 most common. People who moved to 

Sweden before a country's separation may not be allocated on the new countries. For example: Yugoslavia, Czechoslovakia and the 

Soviet Union. 

2) Födda i Sverige med föräldrar från två olika länder redovisas under både moderns och faderns födelseland. Summeringar av 

ländergrupper/världsdelar är nettoräknade. Born in Sweden with parents from two different countries are included under both the mother’s 

and the father’s country of birth, but the sums for country groups/continents are net figures. 





4.33 

Invandrare och utvandrare, länsvis och efter kommungrupp 

Immigrants and emigrants, by county and municipality group 

Län County Invandrare Immigrants Utvandrare Emigrants 

Befolkning 

2010 2011 2012 2010 2011 2012 

Stockholms 30 255 31 562 33 044 15 196 13 877 16 234 

Uppsala 3 643 3 004 3 314 1 590 1 620 2 021 


Östergötlands 3 229 2 957 3 373 1 679 1 809 1 730 

Jönköpings 2 471 2 156 2 563 1 092 1 107 961 

Kronobergs 2 127 2 164 2 391 651 842 750 

Kalmar 1 564 1 734 2 081 634 824 564 

Gotlands 235 209 253 135 185 144 

Blekinge 1 567 1 204 1 334 641 799 1 070 

Skåne 16 884 15 649 15 885 10 157 10 676 9 704 

Hallands 1 946 1 977 1 838 1 167 1 317 1 052 

Västra Götalands 14 257 14 401 15 406 7 731 8 506 9 211 

Värmlands 2 333 2 241 2 559 1 306 1 542 1 148 

Örebro 2 103 2 208 2 681 837 1 075 833 

Västmanlands 1 953 1 884 2 038 930 817 908 

Dalarnas 2 126 1 754 1 962 717 1 070 749 

Gävleborgs 2 230 1 972 2 291 802 1 077 674 

Västernorrlands 1 864 1 657 1 766 643 686 588 

Jämtlands 911 923 1 053 375 415 427 


Norrbottens 2 456 2 312 2 505 805 990 798 


Kommungrupp Municipality group Invandrare Utvandrare 

2010 2011 2012 2010 2011 2012 

Storstäder 28 690 28 450 29 808 16 669 16 472 18 030 

Förortskommuner till storstäderna 16 106 16 599 17 236 8 118 7 752 8 759 

Större städer 27 743 25 067 26 827 12 983 14 649 14 261 

Förortskommuner till större städer 2 151 2 043 2 065 1 139 1 181 1 025 

Pendlingskommuner 4 908 5 490 5 716 2 337 2 403 2 343 

Turism- och besöksnäringskommuner 1 974 2 016 2 334 943 1 067 995 

Varuproducerande kommuner 6 420 6 443 7 808 2 276 2 535 2 029 

Glesbygdkommuner 1 570 1 570 1 625 566 603 535 

Kommuner i tätbefolkad region 6 471 6 049 6 629 2 806 3 380 2 718 

Kommuner i glesbefolkad region 2 768 2 740 3 011 1 016 1 137 1 052 






4.34 

Invandrare och utvandrare efter medborgarskapsland 

Immigrants and emigrants, by country of citizenship 

Medborgarskapsland 

Country of citizenship 

2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 

Invandrare Immigrants 95 750 99 485 101 171 102 280 98 801 96 467 103 059 

Därav svenska medborgare 

Of whom Swedish citizens 15 352 15 949 17 853 18 517 19 765 20 615 20 462 


The Nordic countries excluding Sweden 10 671 10 464 9 251 8 778 8 468 8 289 7 711 


Finland 2 639 2 561 2 405 2 398 2 300 2 331 2 329 

Island Iceland 403 411 454 671 661 732 715 

Norge Norway 2 492 2 395 2 263 1 948 2 070 2 030 2 034 


EU27 excluding the Nordic countries 17 706 23 694 23 855 20 698 18 417 19 579 20 376 

Polen Poland 6 347 7 525 6 970 5 167 4 414 4 403 4 433 

Rumänien Romania 337 2 587 2 544 1 829 1 726 1 928 1 737 


United Kingdom & Northern Ireland 1 537 1 541 1 719 1 638 1 435 1 804 1 549 



Rest of EU27 excluding the Nordic 

countries 6 602 8 427 9 217 9 291 8 640 9 239 10 507 


Europe excluding the EU27 and the Nordic 

countries 9 769 6 111 6 140 7 076 7 351 7 401 7 955 



Rest of Europe excluding EU27 and the 

Nordic countries 8 207 4 658 4 682 5 106 5 119 5 436 6 162 

Afrika Africa 8 020 8 530 9 357 12 962 13 238 10 073 11 834 

Eritrea 755 816 1 170 1 398 1 604 2 128 2 213 

Somalia 2 974 3 781 4 064 6 902 6 819 3 082 4 541 


Nordamerika North America 1 691 1 664 1 968 2 092 2 166 1 993 2 315 

USA United States 901 954 1 129 1 196 1 329 1 227 1 426 

Övriga Nordamerika Rest of North America 790 710 839 896 837 766 889 


Asien Asia 27 939 29 658 28 737 28 225 25 782 24 908 28 444 

Afghanistan 1 669 835 1 033 1 558 1 920 3 415 4 673 

Indien India 1 024 1 146 1 548 1 795 2 150 1 691 2 027 

Irak Iraq 10 850 15 200 12 103 8 539 4 534 4 469 3 579 

Iran Iran, Islamic Republic of 2 008 1 427 1 766 2 416 2 820 2 168 2 111 

Kina China 1 985 2 386 2 677 3 098 3 186 2 619 2 453 

Pakistan 938 1 229 1 500 1 756 1 575 896 931 

Thailand 2 339 2 548 3 060 2 994 2 775 2 533 2 331 


Oceanien Oceania 367 363 393 380 420 376 358 

Statslösa Stateless persons 1 502 913 1 364 1 379 984 1 257 1 649 


Utvandrare Emigrants 44 908 45 418 45 294 39 240 48 853 51 179 51 747 

Därav svenska medborgare 

Of whom Swedish citizens 24 875 24 990 26 052 20 883 26 792 27 506 25 116 


The Nordic countries excluding Sweden 6 977 7 077 7 428 7 234 7 292 7 091 6 861 


Finland 2 731 2 428 2 517 2 296 2 153 2 092 1 987 


Norge Norway 1 821 1 770 1 749 1 660 1 629 1 560 1 578 



Polen Poland 362 636 937 1 089 1 253 1 395 1 537 

Rumänien Romania 77 143 269 529 443 541 530 


United Kingdom & Northern Ireland 946 837 739 639 1 010 813 918 

Tyskland Germany 961 1 099 1 014 1 278 1 305 1 369 1 303 


Rest of EU27 excluding the Nordic 

countries 2 660 2 954 2 546 2 625 3 638 3 510 4 156 



4.34 

Invandrare och utvandrare efter medborgarskapsland (forts.) 

Befolkning 

Medborgarskapsland 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 



countries 975 887 699 618 787 1 064 1 181 

Turkiet Turkey 210 286 230 223 230 316 420 


Rest of Europe excluding EU27 and the 

Nordic countries 765 601 469 395 557 748 761 

Afrika Africa 1 021 1 068 837 514 965 1 107 1 433 

Eritrea 25 15 16 23 18 29 73 

Somalia 283 288 259 133 328 358 447 

Övriga Afrika Rest of Africa 713 765 562 358 619 720 913 

Nordamerika North America 1 616 1 092 842 717 1 015 963 1 265 

USA United States 1 203 778 563 535 706 645 840 

Övriga Nordamerika 

Rest of North America 413 314 279 182 309 318 425 

Sydamerika South America 488 450 347 301 404 390 480 

Asien Asia 3 463 3 616 3 128 2 545 3 593 5 004 6 484 

Afghanistan 31 26 60 34 64 58 69 

Indien India 625 669 661 595 673 921 1 228 

Irak Iraq 216 191 341 252 400 462 651 

Iran Iran, Islamic Republic of 294 331 287 131 256 375 515 

Kina China 715 807 532 376 549 1 047 1 379 

Pakistan 178 282 248 285 451 615 708 

Thailand 224 205 184 166 200 301 364 

Övriga Asien Rest of Asia 1 180 1 105 815 706 1 000 1 225 1 570 


Statslösa Stateless persons 54 60 81 48 44 69 111 


Tabellen redovisar världsdelarna, Norden och de 15 största in- och utvandringsländerna totalt efter medborgarskap. 





4.35 

Utländska medborgare som erhållit svenskt medborgarskap 

Naturalised aliens 

Förutvarande medborgarskapsland 1 

Previous citizenship 

2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 

Totalt Total 51 239 33 629 30 461 29 525 32 457 36 634 50 179 

Norden The Nordic countries 3 990 3 684 3 431 3 342 4 067 3 123 3 232 

Danmark Denmark 431 388 404 409 485 393 477 

Finland 2 975 2 757 2 535 2 432 2 971 2 230 2 247 


Norge Norway 422 376 352 322 386 350 320 



Polen Poland 1 000 762 686 824 1 487 1 791 1 649 

Tyskland Germany 457 386 606 700 923 778 661 


Rest of EU27 excluding the Nordic countries 2 128 1 644 1 527 1 640 2 311 2 132 2 233 



countries 11 615 5 439 4 543 4 089 3 886 5 351 5 689 

Bosnien och Hercegovina 

Bosnia and Herzegovina 2 627 2 081 1 764 1 146 919 1 123 946 

Ryssland Russia 1 510 919 759 865 769 948 957 

Serbien Serbia . 27 54 122 338 793 1 144 

Serbien och Montenegro 

Serbia and Montenegro 3 073 . . . . . . 



Rest of Europe excluding EU27 and the Nordic 

countries 1 484 956 841 756 811 1 144 1 317 

Afrika Africa 3 776 2 752 3 122 3 539 3 841 3 968 5 505 

Eritrea 297 202 253 356 327 398 743 

Somalia 931 655 787 885 1 076 1 091 1 552 


Nordamerika North America 1 044 786 699 709 816 765 790 

USA United States 430 344 286 311 423 330 371 

Övriga Nordamerika Rest of North America 614 442 413 398 393 435 419 


Chile 754 687 593 488 526 485 427 

Övriga Sydamerika Rest of South America 992 796 811 816 878 936 1 253 

Asien Asia 23 542 12 929 10 962 10 214 10 944 13 423 25 747 

Afghanistan 1 062 777 812 1 180 848 636 853 

Filippinerna Philippines 399 328 401 388 415 358 475 

Irak Iraq 12 895 5 950 4 224 3 180 4 367 6 191 16 621 

Iran Iran, Islamic Republic of 2 796 1 459 1 113 1 110 967 1 028 1 418 

Kina China 1 141 742 515 403 429 370 448 

Libanon Lebanon 648 282 296 292 308 415 476 

Syrien Syrian Arab Republic 1 314 596 512 500 428 690 679 

Thailand 876 1 007 1 261 1 314 1 429 1 547 1 908 

Vietnam Viet Nam 594 375 345 377 265 271 359 



Statslös Stateless 1 171 1 156 1 131 963 1 139 1 517 1 450 

Okänt land Unknown 636 2 517 2 248 2 071 1 492 2 258 1 427 

1) De nordiska länderna plus de 20 vanligaste tidigare medborgarskapsländerna 2006–2012. 




Jordbruk, skogsbruk 

och fiske 



Jordbruk, skogsbruk och fiske Statistisk årsbok 2014 

5 – Jordbruk, skogsbruk 

och fiske 


5.1 Jordbruk ................................................. 122 

Agriculture 

5.2 Skogsbruk .............................................. 124 

Forestry 

5.3 Saltsjöfisket ............................................ 125 

Salt water fishing 

5.4 Kor, svin och får i juni 1960–2012 ........ 126 

Cows, pigs and sheep 

5.5 Fällda älgar 1925–2012 .......................... 127 

Annual number of moose killed 

5.6 Saltsjöfisket, fångst, landad vikt 

1925–2012 ..................................................... 127 

Yield of salt water fishing, landed weight 

5.7 Saltsjöfisket, yrkesfiskare 

1925–2012 ..................................................... 127 

Salt water fishing, number of 

professional fishermen 

5.8 Skogsmarksareal efter ägarklass, 

2011 .................................................... 128 

Forest land area by ownership class 

5.9 Årlig bruttoavverkning 1965–2012 ....... 128 

Annual gross felling 

5.10 Export och import av skogsindustriprodukter 

2012 efter produkt, 

miljarder kronor ............................................ 128 

Exports and imports of forest industry 

products by product, SEK billions 

5.11 Jordbruksföretag efter företagens 

storlek .................................................. 129 

Holdings, by size 

5.12 Jordbruksföretag efter driftsinriktning 

i jordbruket .................................. 130 

Holdings by type of farming 

5.13 Åkermarkens användning, 

hektar ............................................................ 131 

Use of arable land, in hectares 

5.14 Totalskörd i ton .................................... 132 

Yield in metric tonnes 

5.15 Ekologisk odling, totalskörd i ton ...... 132 

Organic farming, total production in 

metric tonnes 

5.16 Hektarskörd av spannmål och 

potatis, kg per hektar ................................... 133 

Yield of cereals and potatoes, kg per 

hectare 

5.17 Ekologisk odling, hektarskörd 

av spannmål, potatis och ärter, kg 

per hektar ...................................................... 134 

Organic farming, yield of cereals, 

potatoes and peas, kg per hectare 

5.18 Jordbruksföretag med nötkreatur, 

svin, får och höns ........................... 134 

Holdings with cattle, pigs, sheep 

and fowl 

5.19 Husdjur .................................................. 134 

Livestock 

5.20 Renar vid samebyar ............................. 135 

Reindeer in Sami grazing communities 

5.21 Animalieproduktion, 1 000 ton ............ 135 

Dairy and meat production, 1 000 

tonnes 

5.22 Odling av trädgårdsväxter ................... 136 

Horticulture 

5.23 Frilandsareal i hektar för olika 

trädgårdsväxter ............................................ 136 

Cultivation on open ground of various 

horticultural plants, in hectares 

5.24 Antal djur som använts i försök 

enligt Europarådskonventionen 

(ETS 123) och EG:s direktiv 

(86/609/EEG) i Sverige .................................. 137 

Number of animals used in Sweden in 

experiments and other procedures that 

come under the European Convention 

(ETS 123) and the EC Directive 

(86/609/EEC) 

5.25 Under tillåten jakttid fällda älgar, 

länsvis ........................................................... 137 

Annual harvest of moose during open 

hunting season 

5.26 Total produktiv skogsmarksareal 

och areal skyddad skogsmark enligt 

svenska definitioner 2011 ............................ 138 

Total area of productive forestland and 

area of protected forest according to 

Swedish definitions 



5.27 Produktiv skogsmarksareal efter 

län, landsdelar och ägare 2008–2011, 

1 000 hektar. Exkl. fridlyst produktiv 

skogsmark ..................................................... 138 

Forest area by county and ownership. 

Excl. protected productive forest-land 

5.28 Saltsjöfisket, avkastning, landad 

vikt .................................................................. 139 

Salt water fishing yields, landed weight 

Jordbruk, skogsbruk och fiske 

5.29 Vattenbruk, produktion av matfisk, 

musslor och kräftor, hel färskvikt, 

ton ...................................................................139 

Aquaculture production of food fish, 

mussels and crayfish, whole fresh weight, 

tonnes 

5.30 Saltsjöfisket, fiskare och båtar ............140 

Sea fishing, fishermen and fishing craft 



5.1 Jordbruk 

Agriculture 

Inom det svenska jordbruket har åkerarealen, svinbeståndet och mjölkkorna 

minskat. Däremot har antalet kor för köttproduktion, höns och får ökat. 

Antalet nötkreatur har kontinuerligt minskat 

sedan år 1980, undantaget första hälften av 

1990-talet. Från 1980 fram till 2012 var minskningen 

435 000 djur. Även antalet företag med 

nötkreatur har genom åren blivit färre. 

Antalet mjölkkor sinar 

Sedan 1980 har antalet mjölkkor sjunkit med 

omkring 308 000 djur. Det är en nedgång med 

47 procent. 

Trenden med färre men större brukningsenheter 

inom mjölkproduktionen tycks fortsätta. 

År 2012 fanns det knappt 5 000 företag 

med mjölkkor, vilket är en minskning med 6 

procent jämfört med året innan. Samtidigt steg 

den genomsnittliga besättningsstorleken från 65 

till 70 mjölkkor. 

Sedan 1980 har antalet mjölkkoföretag 

minskat med 89 procent. Nedgången var kraftigast 

under andra hälften av 80-talet och början 

på 90-talet. Det beror troligen på tvåprissystemet 

för mjölk som infördes 1986, vilket lockade 

en del mjölkproducenter att ställa om sin produktion 

till köttproduktion. 

Om mjölkkorna har blivit allt färre, har 

köttkorna blivit desto fler. Dessa djur har närapå 

tredubblats till 193 000 jämfört med 1980 – 

från i genomsnitt 6 djur i varje besättning till 17. 

Denna kraftiga ökning har sin förklaring i 

omställningen inom jordbruket i början på 90- 

talet. 

Även fårstammen har växt till sig under samma 

period. Numera finns det 611 000 djur inom den 

gruppen, vilket motsvarar en ökning med 

219 000. 

Däremot har svinbeståndet minskat med 50 

procent sedan 1980 och antalet företag med svin 

har minskat med 95 procent. 


Höns på stadig frammarsch 

Drygt 6,7 miljoner höns sprätte runt på landets 

gårdar år 2012, vilket är en ökning med 6 procent 

jämfört med året innan. De flesta av dem, 

närmare två tredjedelar, bodde i Skåne, Östergötlands, 

Västra Götalands och Kalmar län. Den 

genomsnittliga besättningsstorleken för höns har 

mångdubblats. År 2012 fanns i genomsnitt 1 738 

hönor på varje hönsgård. Det kan jämföras med 

år 1980, då de endast var 250 till antalet. 




Flest stora jordbruksföretag i Götaland 

År 2010 var antalet företag med minst 2 hektar 

åkermark eller minst 5 hektar jordbruksmark 

71 100 stycken. Det är en minskning med 25 500 

företag jämfört med 1990. 

De allra minsta företagen, de under 2 hektar, 

har blivit fler medan de övriga företagen under 

100 hektar blivit färre. De större (med över 100 

hektar) har däremot blivit fler. 

Störst andel stora företag fanns det i Götalands 

södra slättbygder (18 procent). De mindre 

företagen, de med högst 10 hektar åkermark, 

utgjorde mer än 55 procent av antalet företag 

som fanns i Jämtlands, Västernorrlands och 

Kronobergs län. 

Åkerarealen minskar 

Den totala åkerarealen var 2,6 miljoner hektar år 

2012. År 1990 uppgick arealen till 2,8 miljoner 

hektar. Under denna period har därmed åkerarealen 

minskat med drygt 236 000 hektar, vilket 

storleksmässigt motsvarar 337 600 normalstora 

fotbollsplaner. Med andra ord minskar 

åkerarealen med 15 300 fotbollsplaner per år. 

Åkerarealens användning år 2012 

Gröda Hektar Andel (%) 

Spannmål 1 000 200 38,3 

Baljväxter 40 300 1,5 

Potatis 24 700 0,9 

Sockerbetor 39 000 1,5 

Vall och grönfoder 1 177 100 45,1 

Oljeväxter 118 800 4,6 

Energiskog 12 600 0,5 

Träda 151 500 5,8 

Övrigt 43 900 1,7 

Summa 2 608 300 100,0 

Varierad jordbruksstruktur inom EU 

År 2010 fanns det knappt 12 miljoner jordbruksföretag 

i EU. De flesta av dem, 7 av 10, hade 

mindre än 5 hektar utnyttjad jordbruksareal. 

Dessa företag svarade tillsammans för 7 procent 

av den totala arealen. Omvänt hade 3 procent 

av företagen minst 100 hektar. Dessa företag 

brukade 50 procent av arealen. 

Men jordbruksföretagens antal och storlek 

varierar kraftigt inom EU. Maltas jordbruk 

präglas av små företag, alltså företag med en 

areal som är mindre än 5 hektar. Närmare 98 

procent av landets jordbruksföretag tillhörde 

den kategorin år 2010. Tillsammans brukade de 

82 procent av jordbruksarealen. I Danmark däremot 

var bara 4 procent av företagen små och 

de svarade för 0,2 procent av jordbruksarealen. 

Med sina nästan 4 miljoner företag toppade 

Rumänien listan på antalet jordbruksföretag i 

EU. Där var 9 av 10 företag små. Dessa företag 


brukade knappt en tredjedel av den totala 

jordbruksarealen i landet. 

Frankrike, Spanien och Storbritannien hade 

flest antal stora företag (94 200, 51 200 respektive 

39 200). Storbritannien var vidare det land 

som hade störst andel stora företag (21 procent). 

Dessa företag brukade 72 procent av jordbruksarealen. 

Det kan jämföras med Slovakien 

där andelen stora företag var 9 procent, men 

som svarade för hela 91 procent av jordbruksarealen. 


Andel små jordbruksföretag (upp till 4,9 hektar) 

av samtliga företag samt andel av den totala 

jordbruksarealen som de svarar för 2010 

Land 

Andel små företag 

av samtliga 

Andel av jordbruksarealen 

Malta 97,7 81,8 

Rumänien 92,9 29,7 

Bulgarien 91,0 5,3 

Cypern 89,5 30,5 

Ungern 85,9 6,0 

Grekland 76,9 25,4 

Portugal 75,5 10,8 

Italien 72,9 14,4 

EU-27 68,5 6,9 

Slovakien 63,3 1,5 

Slovenien 60,7 21,5 

Litauen 58,7 11,4 

Polen 54,9 13,9 

Spanien 52,0 4,4 

Lettland 33,7 4,0 

Estland 33,2 1,8 

Österrike 31,1 4,1 

Nederländerna 26,9 2,5 

Frankrike 25,5 1,0 

Belgien 20,8 1,4 

Luxemburg 16,5 0,8 

Tjeckien 14,3 0,2 

Sverige 11,6 1,0 

Finland 9,1 0,7 

Tyskland 8,7 0,3 

Irland 6,9 0,6 

Storbritannien 6,8 0,2 

Danmark 3,6 0,2 

Källa: Jordbruksverket (www.jordbruksverket.se) och 

SCB. 



5.2 Skogsbruk 

Forestry 

Sveriges produktiva skogmarksareal är 22,4 miljoner hektar. Avverkningen 

har ökat stadigt sedan 1950-talet och år 2012 avverkades cirka 85 miljoner 

skogskubikmeter. 

I Sverige finns omkring 328 000 skogsägare, 

varav 38 procent är kvinnor och 62 procent är 

män. Ungefär hälften av skogsmarken ägs av 

enskilda personer. Privatägda bolag äger cirka 

25 procent, medan resterande 25 procent främst 

fördelar sig på statliga och övriga privata ägare. 

Gran och tall dominerar 

Det totala virkesförrådet uppgår till omkring 3 

miljarder skogskubikmeter (m 3 sk), varav 42 

procent är gran, 39 procent tall, 12 procent 

björk, samt 6 procent som är övriga lövträd. 

Det är stora skillnader mellan hur virkesrika 

olika delar av landet är. Virkesförrådet är störst 

i södra Sverige och i Norrland ökar virkesförrådet 

ju närmare kusten man kommer. 

Skillnaden speglar markens bördighet. 

Den formellt skyddade skogsmarken finns 

inom nationalparker, naturreservat, biotopskydd 

och naturvårdsavtal. Den sammanlagda 

arealen skyddad produktiv skogsmark uppgår 

till 805 000 hektar, varav mer än hälften finns i 

den fjällnära skogen. Årlig bruttotillväxt på 

skogsmark är drygt 120 miljoner m 3 sk. 

Efter slutavverkning ska återväxten vara godkänd 

enligt skogsvårdlagen (SVL, 1979:429). 

Under de senaste åren har andelen godkända 

föryngringar legat runt 80–90 procent vid 

skogsodling och 65–80 procent vid naturlig föryngring. 

Vid avverkning ska även miljöhänsyn 

tas enligt SVL. 

På 73 procent av den föryngringsavverkade 

arealen har plantering använts som föryngringsmetod, 

medan naturlig föryngring använts 

på 20 procent. Under 2012 levererades 374 

miljoner skogsplantor för användning inom 

Sverige. Plantering skedde på 166 000 hektar. 

Under 2012 var antalet timmar för olika skogsvårdsåtgärder, 

till exempel röjning och markberedning 

mer än 27 miljoner. Under 2011 var 

kostnaderna för investeringar och underhåll 

drygt 4 miljarder kronor i det svenska skogsbruket. 

Virke transporteras främst med lastbil 

Skogs- och skogsindustriprodukter utgör drygt 

20 procent av alla landtransporter. Under 2011 

transporterades uppemot 40 miljoner ton 

rundvirke med lastbil och drygt 7 miljoner ton 

på järnväg. För fartygstrafik var motsvarande 

siffra (inrikes samt export) runt 5 miljoner ton. 

Utfört transportarbete vid rundvirkestransporter 

1965–2011, miljoner tonkm 


Skogsavverkningen ökar 

År 2012 var bruttoavverkningen runt 85 miljoner 

m 3 sk. Avverkningen har, med årliga variationer, 

ökat stadigt sedan början av 1950-talet då 

den låg på mellan 50–60 miljoner m 3 sk årligen. 

Transportarbetet vid transport av rundvirke var 

3 436 miljoner tonkm med lastbil och 1 757 

miljoner tonkm på järnväg. År 1991 upphörde 

flottning av rundvirke. 

Källa: Skogsstyrelsen Skogsstatistisk årsbok 2013 

(www.skogsstyrelsen.se/statistik). 




5.3 Saltsjöfisket 

Salt water fishing 

Mellan åren 2011 och 2012 minskade fångsten med drygt 30 000 ton, vilket 

är en minskning med 17 procent. Det som har störst påverkan på förändringen 

från tidigare år är rapporteringen för fångster av foderfisk. 

Under år 2012 fångades 150 000 ton (levande 

vikt) saltsjöfiskar. Det är en minskning med 17 

procent jämfört med 2011. I landat skick, alltså 

efter det att fisken blivit rensad och förts iland, 

vägde den sammanlagda fångsten 103 000 ton. 

Värdet av den ilandförda fisken år 2012 räknades 

till 778 miljoner kronor, vilket är en 

minskning med 21 procent jämfört med år 2011. 

Under 2012 fångades cirka 4 500 ton foderfisk, 

vilket motsvarar 4 procent av den totala 

fångsten. Foderfisk är fisk som inte används till 

människoföda. Året dessförinnan togs 93 000 

ton foderfisk iland, vilket motsvarade 55 procent 

av den totala fångsten. 

Foderfiskens andel av den totala fångsten i 

landad vikt 1981–2012 

År 2012 var värdet av foderfisken 7,8 miljoner 

kronor, vilket motsvarar 1 procent av det totala 

fångstvärdet. 

Foderfiskens nedgång kan till stor del 

förklaras av svårigheter att anpassa rapporteringen 

mellan länder via det EU-gemensamma 

elektroniska rapporteringssystemet (ERS). Då 

en mycket stor del av foderfisk landas och 

försäljs utanför Sverige bedöms uppgifterna om 

kvantiteter och värde vara mycket osäkra. 

Diagrammet nedan belyser utvecklingen av 

det omdebatterade torskfisket. 

Torskfångst 1950–2012 

Källa: Havs- och vattenmyndigheten Saltsjöfiskets fångster under 2011, JO 55 SM 1101 (www.havochvatten.se eller 

www.scb.se/JO1101). 



5.4 

Antal kor 

Kor, svin och får i juni 1960–2012 

Cows, pigs and sheep 

Antalet nötkreatur har sedan 1960 minskat 

med 672 000 djur. Det innebär att stammen 

på den tiden halverats – från 1,2 miljoner till 

0,5 miljoner djur. Minskningen skedde 

främst under 1960-talet. 

Antalet mjölkkor har sedan 1973 fram till 

2012 minskat med knappt 349 000 djur – 

från 697 000 till 348 000 djur. Antalet kor 

för köttproduktion har under motsvarande 

period blivit 3 gånger fler efter en ökning 

från 59 000 till 193 000 djur. 

Antal svin 

Antalet svin är nu (år 2012) det lägsta 

under tiden från 1960 och framåt. Men 

under åren har stora variationer kunnat 

iakttas. Sålunda ökade svinstammen varje 

år från 1963 till 1981. Under perioden 

1977–1985 var svinstammen på en jämn 

nivå och alltid över 2,5 miljoner djur. Efter 

två års minskning av svinstammen (1986 

och 1987) kom stammen återigen att ligga 

på en jämn nivå på 2,2 miljoner djur ända 

fram till nästa nedgångsperiod som började 

1998 och som fortsatt fram till och med 

2012. 

Antal får 

Det finns nu (år 2012) drygt 4 gånger fler 

får än vad som fanns år 1960; nu 611 000 

får, då 140 000. Antalet får ökade årligen 

fram till mitten av 1980-talet, varefter stammen 

minskade under resten av 1980-talet. 

Början av 1990-talet innebar en snabb 

återhämtning. Antalet får har aldrig varit 

större än nu under tiden från 1960 och 

framåt. 

Källa: SCB Statistisk årsbok (äldre årgångar); 

Jordbruksverket (www.jordbruksverket.se) 

och SCB (www.scb.se/JO1901): 

Jordbruksstatistisk årsbok 2013. 



5.5 

Fällda älgar 1925–2012 

Annual number of moose killed 


Under 1980-talet fälldes totalt 1,4 miljoner 

älgar. Flest älgar fälldes under 1982, 

175 000 djur. 

Källa: SCB Miljöstatistik, Rapport nr 4, 1984, 

Jaktstatistik m.m. åren 1827–1973; Skogsstyrelsen, 

statistik hämtad från; Naturvårdsverket 

(www.naturvardsverket.se); Svenska 

Jägareförbundet (www.jagareforbundet.se). 

5.6 

Saltsjöfisket, fångst, landad vikt 1925–2012 

Yield of salt water fishing, landed weight 

År 1925 uppgick saltsjöfiskets fångst till 

72 000 ton hel färskvikt. Med få undantag 

ökade fångsten år från år och kom vid mitten 

av 1960-talet att uppgå till 375 000 ton, 

dvs. 5 gånger större än 1925 års fångst. 

Andra halvan av 1960-talet och en stor del 

av 1970-talet präglas av minskande fångster. 

Sålunda var 1977 års fångst bara hälften 

så stor som fångsterna vid mitten av 

1960-talet. Den allra största fångsten 

landades år 1998 – över 400 000 ton. 

Källa: SCB Fiske 1914–1969; Fiskestatistisk 

årsbok 1971–1982; Statistiska meddelanden 

serie J 55, JO 55 och JO 50 

(www.scb.se/JO1101) eller 

(www.havochvatten.se). 

5.7 

Saltsjöfisket, yrkesfiskare 1925–2012 

Salt water fishing, number of professional fishermen 

Det fanns 10 gånger så många yrkesfiskare 

1945 som 2009. 1945 fanns det 

16 000 yrkesfiskare i saltsjöfisket mot 

1 456 år 2012. 


Havs- och vattenmyndigheten 

(www.havochvatten.se). 



Skogsmarksareal efter ägarklass, 2011 

5.8 Forest land area by ownership class 

Den produktiva skogsmarksarealen på 

drygt 22 miljoner hektar fördelar sig så att 

hälften ägs av enskilda skogsägare. En 

fjärdedel ägs av privata bolag medan den 

övriga fjärdedelen till stor del ägs av 

allmänna ägare som staten och statsägda 

bolag. 

Källa: Skogsstyrelsen Skogsstatistisk årsbok 

(www.skogsstyrelsen.se/statistik); 

Riksskogstaxeringen. 

Årlig bruttoavverkning 1965–2012 

5.9 Annual gross felling 

Under perioden 1965–1971 ökade bruttoavverkningen 

årligen med få undantag. 

Därefter följde en nedgångsperiod som 

bröts 1978. Avverkningen har därefter haft 

en jämn årlig ökning fram t.o.m. 2004. År 

2005 ökade den mycket kraftigt p.g.a. 

stormen Gudrun. 


2013 (www.skogsstyrelsen.se/statistik); 

Riksskogstaxeringen, SLU. 

5.10 

Export och import av skogsindustriprodukter 2012 efter produkt, 

miljarder kronor 

Exports and imports of forest industry products by product, SEK 

billions 

Exportvärdet av skogs- och skogsindustriprodukter 

uppgår till drygt 122 miljarder kr 

medan importvärdet uppgår till ca 30 miljarder 

kr. Värdet av nettoexporten uppgår 

således till drygt 90 miljarder kr och är 

därmed en av de näringar som bidrar mest 

till Sveriges totala nettoexport. 


2013 (www.skogsstyrelsen.se/statistik). 



5.11 

Jordbruksföretag efter företagens storlek 

Holdings, by size 


Län 

County 

Storleksgrupp, hektar åker 

Size of holdings, hectares of arable land 

0–2,0 2,1–5,0 5,1–10,0 10,1–20,0 20,1–30,0 30,1–50,0 50,1–100,0 100,1– 

Summa 

företag 

All 

holdings 

Stockholms 151 227 356 402 223 216 232 212 2 019 

Uppsala 142 262 375 515 334 424 538 476 3 066 



Jönköpings 213 754 820 706 323 391 387 131 3 725 

Kronobergs 180 637 578 466 220 214 175 63 2 533 

Kalmar 330 477 568 577 293 378 458 309 3 390 

Gotlands 91 142 165 184 146 246 343 257 1 574 

Blekinge 171 285 294 277 131 143 122 42 1 465 

Skåne 711 1 383 1 545 1 596 822 1 021 1 112 1 147 9 337 

Hallands 222 563 675 721 370 362 379 232 3 524 

Västra Götalands 500 2 227 3 015 2 894 1 396 1 446 1 429 1 081 13 988 

Värmlands 82 780 963 666 276 333 298 255 3 653 

Örebro 109 355 482 411 253 267 297 282 2 456 

Västmanlands 57 130 220 288 202 245 310 285 1 737 

Dalarnas 95 417 474 436 246 231 224 115 2 238 

Gävleborgs 79 448 551 554 249 271 241 133 2 526 


Jämtlands 63 483 420 278 123 124 143 94 1 728 


Norrbottens 92 305 331 239 118 100 137 75 1 397 


2010 3 785 11 601 13 943 13 008 6 603 7 490 8 205 6 456 71 091 

2007 874 14 038 13 701 13 493 7 122 8 259 8 957 6 165 72 609 

2005 945 14 486 14 117 14 147 7 583 8 862 9 569 6 099 75 808 

2003 . . 9 293 11 315 13 159 7 603 9 259 10 112 6 039 66 780 

2000 . . 11 784 14 110 15 453 8 717 10 624 10 652 5 458 76 798 

1999 . . 11 344 15 229 16 656 9 295 11 445 10 969 5 181 80 119 

1998 . . 13 563 16 442 17 451 9 827 11 845 11 188 4 991 85 307 

1997 . . 14 273 17 179 18 066 10 127 12 249 11 268 4 864 88 026 

1996 . . 14 730 17 816 18 701 10 607 12 587 11 350 4 697 90 488 

1995 . . 12 828 16 710 18 458 10 633 12 834 11 339 4 503 87 305 

1994 . . 13 670 17 802 19 128 10 803 13 128 11 230 4 341 90 102 

1993 . . 13 909 18 196 19 487 11 139 13 329 11 190 4 235 91 485 

1992 . . 13 980 18 135 19 632 11 372 13 543 11 074 4 047 91 850 

1991 . . 14 280 18 536 20 074 11 712 13 789 11 116 4 047 93 554 


Källa: Livsmedelsekonomiska samarbetsnämnden (1994–1997); Jordbruksverket (1998–2010) och SCB: Jordbruksstatistisk 

årsbok (www.jordbruksverket.se eller www.scb.se/JO1901); Statistiska meddelanden serie J 30 (–1997), J 34 (1998) och 

JO 34 (www.jordbruksverket.se eller www.scb.se/JO1901, 1999–); Statistikdatabasen: Jord- och skogsbruk, fiske. 



5.12 

Jordbruksföretag efter driftsinriktning i jordbruket 

Holdings by type of farming 

Län 

County 

Driftsinriktning 

Type of farming 

Summa företag 

All holdings 

Växtodling 

Crop husbandry 

Husdjursskötsel 

Animal husbandry 

Blandat jordbruk 

Mixed holdings 

Småbruk 

Smallsized holdings 

Stockholms 801 340 218 660 2 019 

Uppsala 1 378 559 318 811 3 066 

Södermanlands 864 488 252 613 2 217 


Jönköpings 376 2 026 101 1 222 3 725 

Kronobergs 270 1 190 82 991 2 533 

Kalmar 594 1 527 237 1 032 3 390 

Gotlands 459 613 228 274 1 574 

Blekinge 312 604 90 459 1 465 

Skåne 3 659 2 376 728 2 574 9 337 

Hallands 945 1 140 286 1 153 3 524 

Västra Götalands 3 917 3 726 940 5 405 13 988 

Värmlands 822 754 255 1 822 3 653 

Örebro 865 480 212 899 2 456 

Västmanlands 886 226 142 483 1 737 

Dalarnas 587 627 152 872 2 238 

Gävleborgs 663 744 160 959 2 526 

Västernorrlands 412 618 96 1 149 2 275 

Jämtlands 268 563 49 848 1 728 

Västerbottens 627 605 102 1 268 2 602 

Norrbottens 369 310 58 660 1 397 


2010 20 310 20 687 5 048 25 046 71 091 

2007 19 849 22 601 5 378 24 781 72 609 

2005 20 843 24 322 5 715 24 928 75 808 

2003 20 403 26 001 6 254 15 230 67 888 

2000 21 377 29 710 7 085 18 938 77 110 

1999 14 261 30 502 5 193 30 479 80 435 

1998 14 937 32 328 5 956 32 378 85 599 

1997 14 070 34 018 6 095 34 206 88 389 

1996 13 922 35 424 6 581 34 927 90 854 

1995 12 887 36 607 6 819 31 369 87 682 

1994 12 662 38 166 7 041 32 594 90 463 

1993 12 977 38 818 7 318 32 736 91 849 

1992 12 865 39 696 7 145 32 528 92 234 

1991 13 628 39 656 7 435 33 219 93 938 


Källa: Livsmedelsekonomiska samarbetsnämnden (1994–1997); Jordbruksverket (1998–2010) och SCB: Jordbruksstatistisk 

årsbok (www.jordbruksverket.se eller www.scb.se/JO1901); Statistiska meddelanden serie J 30 (–1997), J 35 (1998) och 

JO 35 (www.sjv.se eller www.scb.se/JO1901, 1999–). 



5.13 

Åkermarkens användning, hektar 

Use of arable land, in hectares 


Gröda Crop 2007 1 2008 1 2009 1 2010 1 2011 1 2012 1 

Spannmål Grain 990 086 1 087 722 1 048 582 962 758 992 763 1 000 239 

Vete Wheat 361 549 361 547 375 135 399 989 416 779 368 371 

Höstvete Winter wheat 323 182 311 632 326 838 331 805 349 793 283 567 

Vårvete Spring wheat 38 367 49 915 48 297 68 184 66 986 84 804 

Råg Rye 24 716 27 581 36 633 24 228 24 094 22 027 

Korn Barley 326 681 405 763 370 156 318 775 327 829 373 818 

Höstkorn Winter barley 8 274 10 396 18 278 17 928 14 370 9 131 

Vårkorn Spring barley 318 407 395 367 351 878 300 847 313 459 364 687 

Havre Oats 207 909 227 588 196 038 164 386 181 170 196 240 

Rågvete och blandsäd 

Triticale and mixed grain 69 231 65 242 70 621 55 381 42 891 39 784 

Rågvete Triticale 53 914 49 287 53 571 36 231 24 215 23 884 

Blandsäd Mixed grain 15 317 15 955 17 050 19 150 18 676 15 900 

Baljväxter Leguminous plants 28 557 25 255 34 017 46 110 41 690 40 325 

Potatis Potatoes 28 362 26 883 26 958 27 203 27 662 24 724 

Matpotatis Table potatoes 20 330 19 590 19 706 19 842 20 046 18 706 

Potatis för stärkelse 

Potatoes for processing 8 032 7 293 7 252 7 361 7 616 6 018 

Sockerbetor Sugar beets 40 682 36 778 39 782 37 950 39 638 39 025 

Frövall Seed ley 14 276 14 260 13 969 14 818 14 743 14 074 

Vall och grönfoder Ley, green 

forage and pasture 1 127 559 1 158 912 1 175 250 1 194 711 1 195 257 1 177 145 

Slåttervall och betesvall 2 

Ley and pasture 1 081 077 1 114 293 1 120 808 1 137 642 1 139 695 1 121 769 

Grönfoder 3 Green forage 46 482 44 619 54 442 57 069 55 562 55 376 

Oljeväxter Oil crops 92 176 93 040 109 470 129 378 109 630 118 765 

Höstraps Winter rape 50 341 61 860 67 841 71 836 56 600 61 778 

Vårraps Spring rape 33 044 24 359 29 245 35 695 36 112 45 323 

Höstrybs Winter turnip rape 1 117 834 282 496 395 808 

Vårrybs Spring turnip rape 3 341 2 453 2 150 2 207 1 781 2 059 

Oljelin Oil flax 4 333 3 534 9 954 19 144 14 743 8 797 

Övriga växtslag Other crops 35 146 34 523 34 655 33 194 33 488 32 626 

Energiskog Energy forest 14 299 14 201 13 731 13 126 12 922 12 627 

Trädgårdsväxter Horticultural plants 14 913 14 727 15 554 14 687 15 597 15 310 

Andra växtslag Other crops 5 934 5 595 5 370 5 381 4 969 4 689 

Träda Fallow 280 591 146 527 153 312 176 801 154 181 151 518 

Ospecificerad åkermark 4 

Unspecified arable land 8 239 7 583 7 355 10 535 9 833 9 834 

Summa åker 5 Total arable land 2 647 700 2 631 482 2 643 350 2 633 457 2 618 885 2 608 274 

1) Vilka företag som ingår framgår av Tabellanmärkningar, tab. 5.11-5.13 och 5.18. 

2) Avser slåttervall som utnyttjades resp. år. 

3) Inkl. majs. 

4) Arealer som ej kunnat fördelas på gröda inklusive ej utnyttjad slåtter- och betesvall. 

5) Inkl. annan obrukad åker. 


Källa: Jordbruksverket (www.jordbruksverket.se) och SCB (www.scb.se/JO1901); Jordbruksstatistisk årsbok; Statistiska 

meddelanden serie JO 10; Statistikdatabasen: Jord- och skogsbruk, fiske. 



5.14 

Totalskörd i ton 

Yield in metric tonnes 

Skörd Yield 2007 2008 2009 2010 2011 2012 

Höstvete Winter wheat 2 087 800 2 004 600 2 060 100 1 873 100 1 965 800 1 933 800 

Vårvete Spring wheat 167 900 197 600 217 800 269 900 260 900 355 500 

Råg Rye 137 600 168 800 218 400 117 600 126 500 139 900 

Höstkorn Winter barley 44 000 58 400 101 100 81 200 65 200 60 300 

Vårkorn Spring barley 1 395 000 1 613 200 1 579 800 1 151 100 1 343 900 1 641 400 

Havre Oats 889 800 820 000 744 200 559 300 692 000 731 200 

Rågvete Triticale 276 100 274 100 252 700 158 700 107 200 140 400 

Blandsäd Mixed grain 59 400 58 300 67 800 68 600 68 900 53 400 

Ärter Peas 38 000 29 100 48 900 54 000 42 800 35 100 

Åkerbönor Field beans 11 300 13 700 26 100 31 100 53 000 58 200 

Slåttervall 1 Ley 2 720 800 2 326 100 2 946 300 3 082 800 2 805 700 3 125 300 

Matpotatis 2 Table potatoes 534 700 558 200 568 500 542 900 584 000 549 400 

Potatis för stärkelse 

Potatoes for processing 254 300 295 000 289 400 273 400 298 000 256 000 

Sockerbetor 3 Sugar beets 2 137 700 1 974 900 2 405 800 1 976 200 2 493 200 2 314 200 

Höstraps 4 Winter rape 153 100 206 300 240 300 222 100 173 500 228 800 

Vårraps 4 Spring rape 63 000 48 200 54 900 54 100 74 000 89 000 

Höstrybs 4 Winter turnip rape 1 900 1 400 . . 900 . . 1 300 

Vårrybs 4 Spring turnip rape 4 400 3 500 2 800 2 500 2 300 2 800 

Oljelin 4 Oil flax 6 700 5 400 18 900 23 600 23 000 12 400 

1) Total inbärgad 1:a skörd. 

2) Exkl. odlingar mindre än 0,5 hektar. 

3) Uppgifterna avser avräknad betmängd. 

4) Uppgifterna avser 9,0 procents vattenhalt. 


Källa: Jordbruksverket (www.jordbruksverket.se) och SCB (www.scb.se/JO1901): Jordbruksstatistisk årsbok; Statistiska 


5.15 

Ekologisk odling, totalskörd i ton 

Organic farming, total production in metric tonnes 

Skörd Yield 2007 2008 2009 2010 2011 2012 

Höstvete 1 Winter wheat 43 100 47 200 45 100 40 600 48 200 48 100 

Vårvete 1 Spring wheat 22 200 25 200 26 200 28 500 33 600 38 900 

Höstråg 1 Winter rye 5 700 7 800 8 800 4 300 4 600 4 600 

Höstkorn 1 Winter barley . . . . . . . . . . . . 

Vårkorn 1 Spring barley 37 400 41 300 41 500 36 000 35 700 38 400 

Havre 1 Oats 73 100 71 900 73 600 50 400 63 500 70 000 

Rågvete 1 Triticale 15 200 15 000 13 600 8 200 8 000 10 500 

Blandsäd 1 Mixed grain 23 100 17 000 22 900 24 000 26 500 17 800 

Ärter 2 Peas 5 100 4 800 5 100 5 000 4 500 3 400 

Åkerbönor 2 Field beans 7 300 9 600 14 600 13 100 23 000 22 700 

Höstraps 3 Winter rape 3 400 3 100 2 000 2 900 2 200 3 900 

Vårraps 3 Spring rape . . . . . . . . . . 200 

Höstrybs 3 Winter turnip rape 400 . . . . 300 . . 500 

Vårrybs 3 Spring turnip rape 300 . . . . . . . . . . 

Oljelin 3 Oil flax . . . . . . . . . . . . 

Matpotatis 4 Table potatoes 10 500 14 300 11 200 11 700 12 700 11 200 

1) Avser skörd med 14,0 % vattenhalt. 



4) Avser skörd efter reducering för små, rötskadade eller grönfärgade knölar. 


Källa: Jordbruksverket (www.jordbruksverket.se) och SCB (www.scb.se/JO1901): Jordbruksstatistisk årsbok, Statistiska 

meddelanden serie JO 16 (www.scb.se/JO0608). 



5.16 

Hektarskörd av spannmål och potatis, kg per hektar 

Yield of cereals and potatoes, kg per hectare 


Län 

County 

Odling om mer än 2,0 hektar åkermark 

Holdings larger than 2,0 hectares of arable land 

Höstvete 1 

Winter 

wheat 

Vårvete 1 

Spring 

wheat 

Råg 1 

Rye 

Höstkorn 1 

Winter 

barley 

Vårkorn 1 

Spring 

barley 

Havre 1 

Oats 

Rågvete 1 

Triticale 

Matpotatis 2 

Table 

potatoes 

Potatis för 

stärkelse 

Potatoes for 

processing 

Stockholms 6 100 3 900 . . . . 3 840 3 110 . . . . – 

Uppsala 6 200 3 640 4 880 . . 3 960 3 650 . . . . – 

Södermanlands 6 060 4 230 . . . . 3 910 3 670 5 530 . . . . 

Östergötlands 6 740 4 100 6 600 . . 4 980 3 980 6 320 34 650 – 

Jönköpings . . 3 880 . . . . 3 070 2 810 . . . . – 

Kronobergs . . 4 240 . . . . 3 780 3 770 . . . . . . 

Kalmar 7 430 4 290 . . 7 040 4 490 3 470 6 170 . . 41 520 

Gotlands 6 540 5 020 5 380 6 560 4 900 4 360 6 310 32 190 – 

Blekinge 7 480 6 790 . . . . 4 740 . . . . . . 41 880 

Skåne 7 840 5 800 7 090 6 890 6 360 5 420 6 650 31 890 43 210 

Hallands 6 090 4 660 . . . . 5 020 4 140 5 680 35 760 . . 

Västra Götalands 5 980 3 850 5 150 . . 4 420 3 950 5 240 30 280 . . 

Värmlands . . 4 000 . . . . 3 660 3 210 . . 22 480 – 

Örebro 6 120 4 200 . . . . 3 900 3 910 . . 25 220 – 

Västmanlands 5 670 3 790 . . . . 3 510 3 750 . . . . – 

Dalarnas 4 400 2 910 . . – 2 790 3 130 . . 22 040 – 

Gävleborgs . . 3 350 . . – 2 460 2 470 . . 13 980 – 

Västernorrlands . . . . – – 1 510 . . . . . . – 

Jämtlands – . . – – 1 860 . . – . . – 

Västerbottens – . . . . – 1 950 . . . . 15 240 – 

Norrbottens . . . . . . – 1 470 . . – 13 260 – 


2012 6 820 4 290 6 360 6 600 4 560 3 820 5 920 29 370 42 540 

2011 5 630 3 980 5 290 4 600 4 350 3 940 4 460 29 130 39 130 

2010 5 660 4 070 4 870 4 640 3 930 3 530 4 420 27 360 37 140 

2009 6 310 4 570 5 960 5 570 4 600 4 000 4 750 28 850 39 900 

2008 6 440 4 030 6 140 5 640 4 150 3 680 5 600 28 490 40 440 

2007 6 460 4 470 5 580 5 320 4 460 4 370 5 160 26 300 31 660 

2006 5 660 4 030 4 990 4 750 3 600 3 170 4 670 25 990 31 690 

2005 6 630 4 910 5 270 5 800 4 260 3 870 5 420 28 200 38 770 

2004 6 180 4 740 5 510 5 610 4 300 4 120 5 200 27 610 39 720 

2003 5 560 4 900 4 860 4 550 4 190 3 960 4 580 25 580 34 380 

2002 6 390 4 900 5 270 5 330 4 290 4 050 5 480 26 470 35 050 

2001 5 970 4 600 5 210 5 210 4 090 3 510 4 360 26 160 35 820 

2000 6 030 5 040 5 370 5 030 3 920 3 910 4 550 26 720 38 700 

1999 6 250 5 000 4 730 4 870 3 780 3 410 4 670 28 820 37 620 

1998 5 670 4 760 4 590 5 300 3 690 3 610 4 550 34 720 47 440 

1997 6 140 5 290 4 750 4 910 4 340 4 070 4 860 35 640 37 420 


2) Avser skörd efter reducering för små, rötskadade eller grönfärgade knölar. 


Källa: Livsmedelsekonomiska samarbetsnämnden (–1997), Jordbruksverket (www.jordbruksverket.se,1998–) och SCB 

(www.scb.se/JO0601): Statistiska meddelanden serie J 12 (–1997), J 16 (1998) och JO 16 (1999–), Statistikdatabasen: 

Jord- och skogsbruk, fiske. 



5.17 

Ekologisk odling, hektarskörd av spannmål, potatis och ärter, 

kg per hektar 

Organic farming, yield of cereals, potatoes and peas, kg per hectare 

Produktionsområde 

Production 

areas 

Höstvete 1 

Winter 

wheat 

Vårvete 1 

Spring 

wheat 

Höstråg 1 

Rye 

Rågvete 1 

Triticale 

Odling om mer än 2,0 hektar åkermark 

Holdings larger than 2,0 hectares of arable land 

Höstkorn 1 

Winter 

barley 

Vårkorn 1 

Spring 

barley 

Havre 1 

Oats 

Blandsäd 1 

Mixed 

grain 

Matpotatis 

2 

Table 

potatoes 

Ärter 3 

Peas 

Åkerbönor 

3 

Field 

beans 

2008 3 700 2 620 3 050 3 790 . . 2 660 2 350 2 480 15 970 1 920 2 210 

2009 3 130 2 880 2 750 2 740 . . 2 690 2 450 2 740 12 140 1 960 3 140 

2010 2 940 2 490 2 120 2 690 . . 2 210 2 130 2 350 13 580 1 810 2 060 

2011 3 160 2 640 2 100 3 010 . . 2 350 2 480 2 480 13 470 1 880 3 020 

2012 3 590 2 540 3 440 3 720 . . 2 220 2 280 2 240 13 610 1 600 2 930 

1) Avser skörd med 14,0 % vattenhalt. 2) Avser skörd efter reducering för små, rötskadade eller grönfärgade knölar. 3) Avser skörd 

med 15,0 % vattenhalt. 




5.18 

Jordbruksföretag med nötkreatur, svin, får och höns 

Holdings with cattle, pigs, sheep and fowl 

Företag Holdings 2007 2008 2009 2010 2011 2012 

Med nötkreatur With cattle 23 878 22 844 21 733 21 586 20 503 19 561 

Kor Cows 

Mjölkkor Dairy cows 7 096 6 474 6 020 5 619 5 260 4 968 

Kor för uppfödning av kalvar Suckler cows 12 494 12 345 11 922 12 190 11 809 11 375 

Kvigor, tjurar och stutar Heifers, bulls and steers 22 501 21 536 20 330 20 295 19 107 18 182 

Kalvar under 1 år Calves younger than 1 year 20 780 19 911 18 965 18 494 17 721 17 001 

Med svin With pigs 2 277 2 380 2 027 1 695 1 515 1 318 

Galtar Boars 1 049 995 885 723 666 591 

Suggor Sows 1 433 1 350 1 122 1 031 932 746 

Slaktsvin 20 kg och över Fattening pigs 20 kg – 1 937 1 999 1 773 1 410 1 297 1 113 

Smågrisar under 20 kg Fattening pigs –20 kg 1 312 1 182 989 913 889 677 

Med får (exkl. lamm) With sheep 7 984 8 169 8 169 8 628 9 387 9 252 

Med höns (exkl. kycklingar) With fowl 4 245 4 643 3 306 3 703 3 827 3 876 



meddelanden serie JO 20. 

5.19 Husdjur 

Livestock 

Husdjur Livestock 2007 2008 2009 2010 2011 2012 

Nötkreatur All cattle 1 559 725 1 558 381 1 538 281 1 536 658 1 511 846 1 500 293 

Kor Cows 

För mjölkproduktion Dairy cows 369 646 357 194 356 776 348 095 346 495 347 969 

För kalvuppfödning Suckler cows 185 717 196 254 191 505 197 053 195 653 192 501 

Kvigor, tjurar och stutar 1 år och däröver 

Heifers, bulls and steers 1 year of age and older 515 737 512 744 501 930 512 566 494 903 478 562 

Kalvar under 1 år 

Calves younger than 1 year of age 488 625 492 189 488 070 478 944 474 795 481 261 

Får och lamm Sheep and lambs 508 921 524 780 540 487 564 922 622 711 610 534 

Svin All pigs 1 676 327 1 609 289 1 528 740 1 519 874 1 482 592 1 363 364 

Galtar och suggor Boars and sows 181 444 169 832 160 265 155 962 152 828 141 594 

Galtar Boars 2 491 2 438 2 414 2 327 1 873 1 539 

Suggor Sows 178 953 167 394 157 851 153 635 150 955 140 055 

Övriga svin Fattening pigs and piglets 1 494 883 1 439 457 1 368 474 1 363 912 1 329 763 1 221 770 

Slaktsvin 20 kg– Fattening pigs, 20 kg– 1 015 365 974 112 942 521 936 910 900 897 851 358 

Smågrisar –19,9 kg Piglets, –19,9 kg 479 518 465 345 425 953 427 002 428 866 370 412 

Höns och kycklingar av värpras Poultry 7 080 407 7 194 759 7 158 602 7 708 228 8 204 000 8 286 372 






5.20 

Renar vid samebyar 

Reindeer in Sami grazing communities 


År 

Year 

Summa 

Total 

Län 

County 

Jämtland Västerbotten Norrbotten 

1985 275 000 42 200 50 600 182 200 

1995 253 300 46 415 57 317 149 568 

2000 221 164 44 809 54 231 122 124 

2001 219 504 44 450 53 687 121 367 

2002 228 535 45 825 53 981 128 729 

2003 238 819 44 769 54 980 139 070 

2004 250 525 43 664 55 527 151 334 

2005 261 404 42 470 56 728 162 206 

2006 254 893 44 777 54 721 155 395 

2007 249 191 42 961 52 903 153 327 

2008 257 053 44 780 55 256 157 017 

2009 249 781 43 146 51 878 154 757 

2010 249 835 42 984 50 601 156 250 

2011 251 816 42 751 43 385 165 680 

2012 257 322 42 267 54 338 160 717 

Genomsnittlig storlek på renstammen 

Average number of reindeer 

1920–1929 208 200 15 600 30 600 162 000 

1950–1959 225 000 25 800 28 500 170 700 

1980–1989 271 300 42 100 48 000 181 200 

1990–1999 250 000 44 000 54 000 152 000 

2000–2009 243 000 44 000 54 000 145 000 


Källa: Jordbruksverket (www.jordbruksverket.se), SCB (www.scb.se/JO1901) och Sametinget (www.sametinget.se): 

Jordbruksstatistisk årsbok. 

5.21 

Animalieproduktion, 1 000 ton 

Dairy and meat production, 1 000 tonnes 

Produkt Product 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 

Mjölkproduktion Production of milk 3 172 3 025 3 019 2 971 2 899 2 887 2 897 

Mejeriproduktion Dairy production 

Konsumtionsmjölk Drinking milk 954 926 915 908 914 877 867 

Syrad mjölk m.m. Acidified milk 267 266 272 264 263 263 254 

Grädde Cream 90 94 96 104 110 110 113 

Smör 1 Butter 42 38 39 45 39 38 39 

Ost Cheese 119 109 114 108 103 103 101 

Mjölkpulver 2 Milk powder 54 55 61 62 53 55 65 

Kött och fläsk Meat 406 404 406 407 407 399 365 

Storboskap Beef 133 129 125 135 134 133 121 

Kalvar Veal 4 4 4 5 4 4 5 

Får och lamm Mutton and lamb 4 5 5 5 5 5 5 

Hästar Horsemeat 1 1 1 1 1 1 1 

Svin Pork 264 265 271 261 263 256 233 

Ägg och kycklingkött 

Eggs and chicken meat 

Ägg 99 95 102 105 111 116 122 

Kycklingkött 101 105 107 105 113 112 110 

1) Inklusive smördel i annat matfett. 

2) Inklusive kärnmjölkspulver. 

Källa: Statens jordbruksverk (www.jordbruksverket.se) och SCB (www.scb.se/JO0604): Statistiska meddelanden serie JO 48. 



5.22 

Odling av trädgårdsväxter 

Horticulture 

År 

Year 

Yta, 1 000 m 2 

Area in 1000 sq. 

meters 

Växthus 

Greenhouses 

Antal företag 

Number of 

enterprises 

Friland 

Cultivation on open ground 

Areal, hektar 



Totala antalet företag 

Total number of 

enterprises 

1981 3 545 1 854 11 898 3 961 4 907 

1984 3 370 1 696 13 463 4 388 5 296 

1987 3 345 1 609 13 456 4 106 5 028 

1990 3 282 1 460 12 144 3 452 4 326 

1993 3 357 1 524 12 921 3 300 4 214 

1996 3 394 1 414 13 412 2 869 3 729 

1999 3 273 1 264 12 233 2 346 3 199 

2002 3 373 1 143 12 081 2 044 3 004 

2005 3 013 971 12 557 1 853 2 584 

2008 2 657 784 11 977 1 666 2 213 

2011 2 678 698 12 623 1 443 1 908 



5.23 

Frilandsareal i hektar för olika trädgårdsväxter 

Cultivation on open ground of various horticultural plants, in hectares 

Län 

County 

Köksväxter 1 

Vegetables, 

lettuce, herbs 

etc. 

Fruktträd 

Fruit trees 

Bär 

Berries 

Varav jordgubbar 

Of which 

strawberries 

Plantskoleväxter 

Nursery plants 

På friland 

Outdoor 

cultivation 

I container 

In container 

Stockholms 31,9 5,4 14,7 8,4 – 1,0 

Uppsala 23,0 13,0 40,1 35,4 – – 

Södermanlands 18,4 3,0 32,8 23,7 11,6 2,5 

Östergötlands 280,2 11,0 125,3 120,5 38,1 1,2 

Jönköpings 32,9 71,3 56,5 31,4 4,3 1,5 

Kronobergs 9,8 20,2 6,1 3,5 1,3 0,1 

Kalmar 261,8 4,0 490,4 446,5 2,5 1,5 

Gotlands 867,1 17,3 30,3 20,7 1,5 0,0 

Blekinge 167,3 56,7 301,3 260,3 2,5 – 

Skåne 5 285,7 1 424,3 804,7 737,0 193,1 66,3 

Hallands 277,4 6,0 78,4 70,0 69,7 2,8 

Västra Götalands 323,2 41,1 228,0 180,4 37,5 8,3 

Värmlands 40,6 0,3 48,0 46,9 6,2 5,0 

Örebro 74,9 4,7 19,2 8,3 – 0,0 

Västmanlands 6,1 11,1 9,3 3,5 0,5 1,7 

Dalarnas 29,4 0,0 86,1 26,5 0,3 0,0 

Gävleborgs 17,0 – 27,8 27,3 3,0 0,1 

Västernorrlands 6,4 0,1 33,9 9,1 – 0,0 

Jämtlands 6,4 – 60,6 38,0 – – 

Västerbottens 12,5 0,5 35,6 19,8 1,1 0,0 

Norrbottens 25,4 – 139,3 13,4 1,5 0,1 


2011 7 797,6 1 690,1 2 668,4 2 130,3 374,5 92,2 

2008 7 052,9 1 788,6 2 665,0 1 997,1 419,0 50,9 

2005 7 046,8 1 870,8 3 190,7 2 400,9 392,9 55,3 

2002 6 766,7 1 861,9 2 908,8 2 209,1 434,6 80,1 

1999 6 149,6 2 011,4 3 358,3 2 707,3 615,8 39,9 

1996 6 572,0 2 232,0 3 733,4 2 950,1 760,7 36,8 

1993 6 257,0 2 334,0 3 439,0 2 565,0 740,0 46,0 

1990 5 791,0 2 391,0 3 140,0 2 237,0 706,0 40,0 

1987 6 235,0 3 115,0 3 239,0 2 253,0 737,0 37,0 

1984 6 412,0 3 108,0 2 990,0 1 952,0 793,0 45,0 

1981 5 398,0 3 039,0 2 562,0 1 830,0 751,0 29,0 

1) Arealen 2011 avser sådd/planterad areal, innan år 2011 har definitionen varit utnyttjad/odlad areal. 






5.24 


Antal djur som använts i försök enligt Europarådskonventionen 

(ETS 123) och EG:s direktiv (86/609/EEG) i Sverige 

Number of animals used in Sweden in experiments and other 

procedures that come under the European Convention (ETS 123) 

and the EC Directive (86/609/EEC) 

Djur Animals 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 

Fiskar Fish 183 049 199 093 215 711 211 459 41 042 35 617 38 430 

Fåglar Birds 7 838 16 542 13 722 4 069 6 958 5 011 2 947 

Getter och får Goats and sheep 279 416 388 215 157 139 304 

Groddjur Amphibians 5 496 906 1 610 1 316 1 796 1 819 1 646 

Halvapor Prosimians – – – – – – – 

Hundar Dogs 1 166 2 078 1 969 2 204 2 553 1 911 663 

Hästar, åsnor och hybrider 

Horses, donkeys and 

crossbreeds 650 427 594 428 543 528 126 

Kaniner Rabbits 2 112 1 808 1 304 1 345 1 589 1 748 716 

Katter Cats 220 201 91 149 264 187 34 

Kräldjur Reptiles – – 30 170 3 – – 

Marsvin Guinea pigs 2 014 1 152 1 475 1 778 2 927 2 095 1 155 

Människoapor Apes – – – – – – – 

Möss Mice 213 727 228 885 214 670 216 272 271 912 290 684 205 744 

Nötkreatur Cattle 727 1 961 2 032 1 590 347 2 348 401 

Råttor Rats 83 321 75 000 64 867 55 048 60 135 64 735 37 608 

Svin Pigs 2 722 2 029 2 322 1 973 2 628 1 924 2 393 

Övriga apor Other simians 75 40 129 46 68 37 7 

Övriga däggdjur Other mammals 639 489 209 308 162 1 553 1 675 

Övriga gnagare Other rodents 1 436 1 454 3 344 2 965 2 359 2 613 2 441 

Övriga rovdjur Other carnivores 210 148 297 122 183 498 394 

Märkta fiskar Marked fishes 161 993 185 339 179 143 200 243 – – – 

Totalt Total 505 681 532 629 524 764 501 457 395 626 413 447 296 684 


Källa: Djurskyddsmyndigheten (2003–2005); Statens jordbruksverk 2006– (www.jordbruksverket.se). 

5.25 

Län 

County 

Under tillåten jakttid fällda älgar, länsvis 

Annual harvest of moose during open hunting season 

2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 Därav 

Of which 

Kor 

Cows 

Tjurar 

Bulls 

Stockholms 1 494 1 242 1 047 1 034 1 003 926 1 146 1 050 488 562 

Uppsala 1 655 1 556 1 824 1 822 1 665 1 585 1 951 1 995 961 1 034 

Södermanlands 1 678 1 323 1 080 1 103 1 165 1 155 1 360 1 298 613 685 

Östergötlands 2 328 2 142 2 103 2 519 2 564 2 908 3 414 3 369 1 659 1 710 

Jönköpings 2 237 2 445 2 353 2 881 3 416 3 537 3 716 3 722 1 752 1 970 

Kronobergs 1 237 1 636 1 904 2 386 2 977 3 046 3 226 3 135 1 491 1 644 

Kalmar 1 680 1 733 1 994 2 404 2 766 3 013 3 264 2 966 1 430 1 536 

Gotlands – – – – – – – – – – 

Blekinge 189 250 294 428 480 475 509 495 212 283 

Skåne 465 341 336 477 639 587 664 685 301 384 

Hallands 773 639 749 937 1 214 1 192 1 450 1 459 688 771 

Västra Götalands 5 644 5 073 4 718 5 119 5 576 5 760 6 860 7 095 3 298 3 797 

Värmlands 7 172 6 855 6 424 6 540 6 742 7 190 7 197 6 713 3 189 3 524 

Örebro 2 978 2 595 2 159 2 203 2 402 2 501 2 776 2 540 1 235 1 305 

Västmanlands 1 697 1 534 1 169 1 013 1 168 1 228 1 233 1 303 613 690 

Dalarnas 8 250 7 343 6 899 6 413 6 393 6 143 6 150 5 715 2 541 3 174 

Gävleborgs 5 486 4 977 4 552 4 633 4 652 4 822 5 091 6 172 2 959 3 213 

Västernorrlands 9 537 8 020 8 168 7 881 8 649 8 973 9 539 4 892 2 531 2 361 

Jämtlands 13 281 11 231 11 431 11 503 11 996 12 432 13 251 15 651 7 798 7 853 

Västerbottens 12 706 11 576 11 994 12 392 12 733 13 620 15 023 14 163 7 097 7 066 

Norrbottens 10 327 9 859 9 776 9 866 9 815 11 039 11 672 11 519 5 089 6 430 

Hela riket 

Sweden 90 814 82 370 80 974 83 554 88 015 92 132 99 492 95 937 45 945 49 992 

Källa: Svenska Jägareförbundet ( www.jagareforbundet.se). 



5.26 

Landsdel 

Region 

Total produktiv skogsmarksareal och areal skyddad skogsmark 

enligt svenska definitioner 2011 

Total area of productive forestland and area of protected forest 

according to Swedish definitions 

All produktiv 

skogsmark 

Total productive 

forest land 

Produktiv skogsmark 

inom nationalparker, 

naturreservat 

National parks, nature 

reserves 

Totalt 

Total 

Skogsmark enligt nationell definition, 1 000 ha 

Forest land by national definition, 1 000 hectares 

Varav 

nedan 

fjällnära 

skog 

Of which 

submountaine 

forests 


inom 

biotopskydd 

Habitat protection 

areas 

Total 

Varav 

nedan 

fjällnära 

skog 


inom 

naturvårdsavtal 

Nature conservation 

agreements 

Total 

Varav 

nedan 

fjällnära 

skog 

Summa formellt 

skyddad produktiv 

skogsmark 

The sum total of 

protected productive 

forest land 

Total 

Varav 

nedan 

fjällnära 

skog 

Norra Norrland 7 126 450 113 4 4 5 4 458 121 

Södra Norrland 5 744 113 53 3 3 5 5 121 61 

Svealand 5 335 140 106 7 7 9 9 156 122 

Götaland 5 018 92 92 7 7 9 9 108 108 

Hela riket Sweden 23 223 795 364 21 21 28 27 844 413 

Källa: Skogsstyrelsen Skogsstatistisk årsbok 2012 (www.skogsstyrelsen.se); Riksskogstaxeringen, SLU; Naturvårdsverket. 

5.27 

Län och landsdel 

County and regions 

Produktiv skogsmarksareal efter län, landsdelar och ägare 

2008–2011, 1 000 hektar. Exkl. fridlyst produktiv skogsmark 

Forest area by county and ownership. Excl. protected productive 

forest-land 

Privata aktiebolag 

Private sector 

corporations 

Ägarkategori 

Ownership category 

Enskilda 

Individual 

Övriga 1 

Others 1 

Samtliga 

Total 

Norrbottens 354 1 251 1 917 3 522 

Västerbottens 603 1 355 1 049 3 007 

Jämtlands 1 075 1 140 320 2 535 

Västernorrlands 909 671 87 1 667 

Gävleborgs 541 658 280 1 479 

Dalarnas 568 827 497 1 892 

Värmlands 462 787 85 1 334 

Örebro 97 260 232 589 

Västmanlands 51 160 87 298 

Uppsala 165 212 94 471 

Stockholms 39 185 70 294 

Södermanlands 62 218 72 352 

Östergötlands 121 398 118 637 

Västra Götalands 46 1 054 183 1 283 

Jönköpings 32 583 81 696 

Kronobergs 23 514 109 646 

Kalmar 39 541 129 709 

Gotlands 5 112 15 132 

Hallands 10 265 21 296 

Blekinge 14 126 29 169 

Skåne 27 271 73 371 

N Norrland 2 957 2 606 2 966 6 529 

S Norrland 3 2 525 2 469 687 5 681 

Svealand 1 443 2 649 1 136 5 228 

Götaland 318 3 865 759 4 942 

Hela riket Sweden 5 243 11 589 5 547 22 379 

1) Staten, Statsägda aktiebolag, Övriga allmänna ägare, Övriga privata ägare och Okänd ägare. State, State owned companies, 

Other public owners, Individual owners, Other private owners and Unknown owners. 2) Norrbottens och Västerbottens län. 

3) Jämtlands, Västernorrlands och Gävleborgs län. 


Källa: Riksskogstaxeringen, SLU. 



5.28 

Saltsjöfisket, avkastning, landad vikt 

Salt water fishing yields, landed weight 


Fiskslag m.m. 

Species of fish etc. 

Ton 

Tonnes 

2010 2011 2012 

1 000 kr 

SEK thousands 

Ton 1 000 kr Ton 1 000 kr 

Ål Eel 313 16 372 238 15 671 164 15 236 

Lax Salmon 150 6 793 177 8 605 164 7 790 

Öring Trout 8 332 2 68 2 64 

Övrig sötvattensfisk Other freshwater fish 89 2 504 65 1 626 60 1 607 

Rödspotta Plaice 269 5 092 266 4 389 236 4 155 

Sandskädda Dab 2 10 3 27 2 13 

Skrubbskädda Flounder 103 818 109 908 85 690 

Övrig flundrefisk Other flatfish 219 13 853 203 12 587 214 11 036 

Torsk Cod 10 377 152 972 11 547 169 616 10 942 144 624 

Långa Ling 36 835 36 980 37 865 

Kolja Haddock 193 3 585 313 4 839 298 5 321 

Gråsej Saithe 1 312 18 953 1 218 17 765 1 201 18 112 

Lyrtorsk Pollack 60 1 607 58 1 708 69 1 824 

Vitling Whiting 67 1 203 68 983 60 734 

Kummel Hake 63 1 565 76 1 662 54 1 304 

Övrig torskfisk Other gadiforms 5 142 3 134 29 175 

Sill och strömming 1 Herring/Baltic herring 35 625 145 354 34 765 177 663 46 209 215 396 

Skarpsill Sprat 12 705 28 428 20 307 51 877 34 638 80 191 

Makrill Mackerel 2 828 30 686 3 526 56 094 360 7 330 

Övrig saltvattensfisk Other marine fish 108 4 924 292 4 910 745 5 265 

Foderfisk 2 Industrial fish 136 133 261 146 92 917 204 715 4 521 7 790 

Lever och rom Liver and roe 142 14 097 129 12 412 125 22 733 

Krabba Crab 114 2 895 127 2 055 127 2 072 

Hummer Lobster 19 5 965 20 6 105 14 5 039 

Havskräfta Norway lobster 1 169 110 331 858 104 705 1 210 117 009 

Nordhavsräka Prawns 1 614 121 024 1 633 135 965 1 375 111 680 

Blötdjur Molluscs 11 366 4 195 2 105 

Summa Total 203 734 951 851 168 958 998 264 102 942 788 159 

1) Till konsumtion. 

2) Ej fördelad på fiskslag. 

Källa: Havs- och vattenmyndigheten (www.havochvatten.se) och SCB (www.scb.se/JO1101): Statistiska meddelanden 

serie JO 55. 

5.29 

Vattenbruk, produktion av matfisk, musslor och kräftor, 

hel färskvikt, ton 

Aquaculture production of food fish, mussels and crayfish, 

whole fresh weight, tonnes 

År 

Year 

Regnbåge 

Rainbow 

trout 

Lax, Öring 

Salmon, 

Salmon trout 

Ål 

Eels 

Röding 

Char 

Summa 

matfisk 

Total food fish 

Musslor 

Mussels 

Kräftor 

Crayfish 

1998 4 457 4 232 347 5 040 455 9 

1999 4 458 12 253 386 5 109 954 9 

2000 4 452 9 311 395 5 171 443 7 

2001 5 255 18 228 786 6 286 1 444 6 

2002 4 183 6 190 608 4 987 1 382 6 

2003 4 886 1 194 324 5 404 1 742 7 

2004 4 851 1 158 328 5 338 1 435 6 

2005 4 968 1 222 439 5 630 1 069 6 

2006 6 116 3 191 444 6 754 1 791 5 

2007 4 366 4 175 374 4 919 1 168 3 

2008 1 5 789 23 172 692 6 676 1 911 . . 

2009 2 6 413 . . . . . . 7 225 2 125 2 

2010 2 7 859 . . . . 1 307 9 260 1 382 1 

2011 10 745 7 90 1 128 11 970 1 470 1 

2012 10 499 6 93 1 849 12 447 1 308 2 

1) Kräftproduktion publicerades ej år 2008. 

2) För att inte röja uppgifter om enskilda odlare kan inte alla uppgifter redovisas. 

Källa: Jordbruksverket (www.jordbruksverket.se) och SCB (www.scb.se/JO1201): Statistiska meddelanden serie JO 60. 



5.30 

Saltsjöfisket, fiskare och båtar 

Sea fishing, fishermen and fishing craft 

Yrkesfiskare 

Professional 

fishermen 

Binäringsfiskare 

Occasional 

fishermen 

Summa 

fiskare 

Fishermen, 

total 

Därav 

trålfiskare 

Of which 

trawler 

fishermen 

Antal 

Number 

Båtar 

Fishing craft 

Därav 

Of which 

Båtar 

> 12 m 1 

Vessels 

> 12 mtrs 

Båtar Båtar 

< 12 m 2 < 8 m 3 

Västkusten West coast 727 . . 727 . . 588 127 259 202 

Sydkusten South coast 301 . . 301 . . 294 29 123 142 

Ostkusten East coast 428 . . 428 . . 495 33 185 277 

2012 1 456 1 456 1 377 189 567 621 

2011 1 487 1 487 1 365 192 577 596 

2010 1 457 1 457 1 353 211 574 568 

2009 1 500 . . 1 500 1 407 247 579 581 

2008 1 599 . . 1 599 . . 1 464 272 584 608 

2007 1 673 . . 1 673 . . 1 506 281 600 625 

2006 1 691 . . 1 691 . . 1 551 296 609 646 

2005 1 727 . . 1 727 . . 1 589 300 626 663 

2004 1 731 . . 1 731 . . 1 597 307 635 655 

2003 1 863 . . 1 863 . . 1 715 306 679 730 

2002 2 022 . . 2 022 . . 1 821 316 716 789 

2001 2 576 . . 2 576 . . 1 851 330 724 797 

2000 2 562 . . 2 562 . . 1 954 362 763 829 

1999 2 629 . . 2 629 . . 1 968 366 760 842 

1995 2 670 329 2 999 1 243 2 540 468 931 1 141 

1990 3 007 466 3 473 1 457 4 129 529 1 050 2 550 

1985 3 620 684 4 304 1 665 4 657 526 2 812 1 319 

1979 4 115 1 426 5 541 1 689 6 017 531 2 827 2 659 

1976 3 935 1 911 5 846 1 641 6 033 . . . . . . 

1973 4 646 1 857 6 503 2 059 6 865 . . . . . . 

1970 5 177 1 819 6 996 2 628 6 608 . . . . . . 

1) 1999 och framåt avser båtar 12 m eller längre. 

2) 1979 och 1985 avser båtar 6–12 m. 

3) 1979 och 1985 avser båtar < 6 m. 


Källa: SCB Fiskestatistisk årsbok 1970–1979; Fiskeriräkningen den 1 januari 1985, 1990 och 1995; Fiskeriverket (1999–, 

www.fiskeriverket.se); Havs- och vattenmyndigheten 2011– (www.havochvatten.se). 


Näringsverksamhet 



Näringsverksamhet Statistisk årsbok 2014 

6 – Näringsverksamhet 


6.1 Näringsverksamhet................................... 143 


6.2 Industrins investeringar 1996–2012, 

miljarder kronor i 2008 års priser .................. 145 

Investments in manufacturing, 2008 prices, 

SEK billions 

6.3 Industrins kapacitetsutnyttjande 1:a 

kv. 1990 – 2:a kv. 2013, procent ..................... 145 

Actual capacity utilisation in industry, percent 

6.4 Övernattningar på hotell, stugbyar 

och vandrarhem 1978–2012 efter gästernas 

hemland .................................................... 145 

Nights spent in hotels, holiday villages and 

youth hostels by the visitors' country of 

residence, millions 

6.5 Aktiebolag, ny- och avregistrerade 

under åren 1970–2012..................................... 146 

Joint stock companies, registered and 

deregistered during the year 

6.6 Bestående aktiebolag vid årets slut 

1980–2012 ........................................................ 146 

Joint stock companies, remaining registered 

at the end of the year 

6.7 Tingsrätter: beslutade företagskonkurser 

1982–2012 ...................................... 146 

District Courts: bankruptcies 

6.8 Industri, tillverkning av vissa varor 

enligt Kombinerade nomenklaturen (KN) ..... 147 

Manufacturing, production of some 

commodities divided according to the 

Combined Nomenclature (CN) 

6.9 Produktionens saluvärde efter 

näringsgren, miljoner kronor ......................... 149 

Market value (industrial production) by 

industry, SEK millions 

6.10 Företag efter näringsgren enligt 

SNI 2007 och juridisk form 2012 .................... 150 

Enterprises by economic activity according 

to SNI 2007 and legal form 

6.11 Anställda efter företagets näringsgren 

enligt SNI 2007 och juridisk form 

2012 ................................................................... 151 

Employees by economic activity of the 

enterprise according to SNI 2007 and legal 

form 

6.12 Arbetsställen efter län och 

storleksklass i november 2012....................... 152 

Establishments by county and by size 

6.13 Ekonomiska basfakta för företagen 

i näringslivet, totalt och efter bransch 

enligt SNI 2007, 2011, miljoner kronor ........... 153 

Basic data for market producers by industry 

(NACE Rev 2 classification), SEK millions 

6.14 Kommunägda företag efter verksamhetsområde 

m.m. den 31 december ....... 154 

Municipal enterprises, by field of activity 

6.15 Aktiebolag ................................................ 154 

Registered joint stock companies 

6.16 Näringslivsregistret, nyregistrerade 

bolag 2012, länsvis ................................. 155 

Newly registered businesses in the Trade 

and Industry Register, by county 

6.17 Patent ....................................................... 156 

Patents 

6.18 Belagda hotellrum efter målgrupp 

2012 ................................................................... 156 

Hotel rooms occupied by category of guests 

6.19 Hotell och andra inkvarteringsmöjligheter, 

övernattande gäster efter 

hemland 2012 ................................................... 157 

Accommodation establishments, nights 

spent in tourist accommodation by 

nationality 




6.1 Näringsverksamhet 


Under perioden 1997–2011 fördubblades nästan förädlingsvärdet i det 

svenska näringslivet. Tjänsteföretagen har varit mer expansiva än 

industriföretagen sett till både antalet anställda, nettoinvesteringar i 

materiella anläggningstillgångar och förädlingsvärdets utveckling. 

I diagrammen till höger ser vi att både industrioch 

tjänsteföretag har haft en uppåtgående 

trend för produktion, förbrukning och förädlingsvärde 

under perioden 1997–2011. Produktionsvärdet 

är ett mått på företagens intäkter, 

medan förbrukningsvärdet är ett mått på företagens 

kostnader. Skillnaden mellan produktion 

och förbrukning kallas förädlingsvärde och 

mäter företagens bidrag till BNP. 

Den globala finanskrisen som inleddes 2008 

ledde till minskade intäkter och kostnader i hela 

näringslivet. I Sverige drabbades framför allt 

industriföretagen hårt, vilket ledde till stora 

nedgångar i förädlingsvärdet under 2009. Återhämtningen 

under de två påföljande åren 2010 

och 2011 har dock varit stark inom både 

industrioch tjänsteföretag. 

Tjänsteföretagen bidrar mest till BNP 

Förädlingsvärdet i det svenska näringslivet 

fördubblades nästan under perioden 1997–2011. 

Företagens bidrag till BNP steg från 1 023 till 

2 038 miljarder kronor i löpande priser. Av det 

totala förädlingsvärdet stod tjänsteföretagen för 

59 procent år 2011, vilket var samma andel som 

året innan. 

Tjänsteföretagens andel av arbetskraften var 

65 procent år 2011. På kurvan för utvecklingen 

av antalet anställda syns det tydligt att tjänsteföretagen 

anställt personal i mycket större 

utsträckning än industriföretagen. Sett till hela 

perioden 1997–2011 har tjänsteföretagen ökat 

antalet anställda med 55 procent, medan 

industriföretagen istället har minskat personalstyrkan 

med 2 procent. Något som kan tyckas 

alarmerande i sammanhanget är att industriföretagen 

trots den krympande personalstyrkan 

har ökat sina personalkostnader med mer än 50 

procent under samma period. 

Finanskrisen avspeglas tydligt i diagrammet 

över näringslivets nettoinvesteringar. Investeringarna 

i materiella anläggningstillgångar 

minskade rejält inom både varu- och tjänsteproducerande 

företag mellan 2008 och 2010. För 

tjänsteföretagen vände dock investeringskurvan 

uppåt igen under 2011, medan industriföretagens 

nettoinvesteringar fortsatte att minska. 

förändringar av lager och pågående arbete, aktiverat 

arbete för egen räkning, övriga rörelseintäkter 

exkl. bidrag, kursvinster och reavinster, 

inköpskostnad för varor som säljs utan vidare 

bearbetning (handelsvaror). 

Produktionsvärde, index 1997=100, 1997–2011 

Förbrukningsvärde, index 1997=100, 1997–2011 

Förädlingsvärde, index 1997=100, 1997–2011 

Definitioner 

Med produktionsvärde avses den faktiska produktionen 

utförd av företaget. Det baseras på 

försäljning, d.v.s. nettoomsättning, justerat för 



Till förbrukningsvärdet räknas kostnader för 

råvaror och förnödenheter samt inköp av tjänster. 

Däremot ingår inte personalkostnader, avskrivningar, 

räntor och liknande kostnader. 

Förädlingsvärdet definieras som produktionsvärdet 

minus kostnader för köpta varor och 

tjänster, dock ej löner, sociala avgifter och 

inköpskostnader för varor som säljs utan vidare 

bearbetning (handelsvaror). 

Antal anställda, index 1997=100, 1997–2011 

Personalkostnad, index 1997=100 

Nettoinvesteringar, index 1997=100, 1997–2011 

Anställda avser antalet anställda omräknat till 

heltidspersoner på årsbasis. 

Personalkostnaderna omfattar löner, sociala avgifter 

samt vissa övriga personalkostnader. Däremot 

ingår inte personalutbildning, personalvård 

och liknande. Sådana kostnader räknas till 

förbrukning (se ovan). 

Nettoinvesteringar definieras som årets anskaffningar 

minus årets avyttringar av materiella 

anläggningstillgångar. 

Källa: SCB Företagens ekonomi NV 19, 

(www.scb.se/NV0109). 

Sveriges näringslivsutveckling, mnkr, 1997, 2001, 2005 samt 2007–2011 

1997 2001 2005 2007 1 2008 2009 2010 2011 5 

Produktionsvärde 

Varuproducerande 2 1 560 588 1 926 091 2 148 828 2 526 765 2 615 161 2 274 088 2 504 116 2 748 631 

Tjänsteproducerande 3 1 232 744 1 670 562 1 904 228 2 301 850 2 416 316 2 366 190 2 560 973 2 644 615 

Förbrukningsvärde 

Varuproducerande 1 075 225 1 364 450 1 475 888 1 742 028 1 838 589 1 581 705 1 698 728 1 921 149 

Tjänsteproducerande 694 705 958 140 1 051 517 1 262 090 1 351 748 1 298 393 1 420 364 1 434 556 

Förädlingsvärde 

Varuproducerande 485 362 561 641 672 940 784 737 776 572 692 383 805 387 827 482 

Tjänsteproducerande 538 038 712 422 852 711 1 039 760 1 064 568 1 067 797 1 140 609 1 210 058 

Anställda 


Tjänsteproducerande 1 079 773 1 328 022 1 347 987 1 486 735 1 564 492 1 553 584 1 597 110 1 669 662 

Arbetskraftskostnader 


Tjänsteproducerande 360 056 521 228 557 372 651 773 710 112 716 081 745 758 801 087 

Nettoinvesteringar 

Varuproducerande 4 77 760 73 128 88 563 114 549 128 062 107 869 103 365 92 682 

Tjänsteproducerande 114 268 111 470 121 059 165 492 161 067 144 946 130 104 171 020 

1) Fr.o.m. årgång 2007 gäller branschnomenklatur SNI2007. 

2) Till varuproducerande företag räknas företag inom branscherna 01-43 enligt SNI2007. 

3) Till tjänsteproducerande företag räknas företag inom branscherna 45-63, 68-83 och 85-96 enligt SNI2007. 

4) Investeringsposter för SNI 01-02 ingår inte i tidsserien, p.g.a. alltför stor osäkerhet i beräkningsunderlagen för årgång 2008 och framåt. 

5) I serien finns ett tidsseriebrott mellan 2010 och 2011 på grund av att ett stort företag klassificerats om från bransch 46 710 till 19 200 

enligt SNI2007. 



6.2 


Industrins investeringar 1996–2012, miljarder kronor i 2008 års priser 

Investments in manufacturing, 2008 prices, SEK billions 

Näringslivets investeringar inom den svenska 

industrisektorn har fortsatt att öka. Volymutvecklingen 

har varierat sedan början av tvåtusentalet, 

men under de senaste två åren har 

utvecklingen varit positiv. Under 2012 ökade 

investeringsvolymerna med totalt 10 procent. 

Den största ökningen återfanns inom industrin 

för investeringsvaror, där investeringarna ökade 

med 23 procent. Även industrin för insatsvaror 

stod för betydande volymökningar, då 

deras investeringsvolymer ökade med 9 procent. 

Industrin för varaktiga konsumtionsvaror 

minskade sina investeringar med 10 procent 

medan industrin för icke varaktiga konsumtionsvaror 

investerade i nivå med 2011. 

Näringsgrensindelning enligt SNI 2002 t.o.m. 

2008, därefter enligt SNI 2007. 

Källa: SCB Näringslivets investeringar 


6.3 

Industrins kapacitetsutnyttjande 1:a kv. 1990 – 2:a kv. 2013, procent 

Actual capacity utilisation in industry, percent 

Diagrammet visar det faktiska utnyttjandet av 

den tillgängliga produktionskapaciteten inom 

industrin (SNI B+C). Uppgifterna är säsongrensade. 

Diagrammet visar tydligt hur finanskrisen 

slår mot industrin. Kapacitetsutnyttjandet föll 

från 91,1 procent första kvartalet 2008 till 

76,2 procent andra kvartalet 2009, för att sedan 

öka till 88,9 procent fjärde kvartalet 2010. 

Källa: SCB Industrins kapacitetsutnyttjande 


6.4 

Övernattningar på hotell, stugbyar och vandrarhem 1978–2012 efter 

gästernas hemland 

Nights spent in hotels, holiday villages and youth hostels by the visitors' 

country of residence, millions 

Under 2012 gjordes 34,5 miljoner övernattningar 

på hotell, stugbyar och vandrarhem i 

Sverige. Det är de högsta som någonsin 

registrerats. Antalet övernattningar av svenska 

gäster uppgick 2012 till över 26,5 miljoner medan 

de utländska uppgick till över 7,9 miljoner. 

Källa: Tillväxtverket (www.tillvaxtverket.se) 

och SCB (www.scb.se/NV1701). 



6.5 

Aktiebolag, ny- och avregistrerade under åren 1970–2012 

Joint stock companies, registered and deregistered during the year 

Det största antalet nyregistrerade företag 

under perioden 1970–2012 uppmättes år 2011 

då 43 959 företag registrerades. Det lägsta 

antalet uppmättes år 1977 då 1 451 företag 

nyregistrerades. 

Det största antalet avregistrerade företag 

under samma period uppmättes år 1997, då 

28 476 företag avregistrerades. Det lägsta 

antalet uppmättes år 1970 då 1 604 företag 

avregistrerades. 

Lagerbolag är exkluderade. 

Källa: Bolagsverket (www.bolagsverket.se/). 

6.6 

Bestående aktiebolag vid årets slut 1980–2012 

Joint stock companies, remaining registered at the end of the year 

Under perioden 1980–2012 är det åtta år då 

antalet bestående aktiebolag överstiger 

300 000. Det är åren 2005–2012. Antalet 

bestående aktiebolag fördubblades från början 

av 80-talet till mitten av 90-talet, då en minskning 

skedde. Från 1999 ökade åter antalet 

bestående aktiebolag. 

Lagerbolag är exkluderade. 

Anmärkning: Lagerbolag är exkluderade. Shelf companies 

are excluded. 

Källa: Bolagsverket (http://www.bolagsverket.se/). 

6.7 

Tingsrätter: beslutade företagskonkurser 1982–2012 

District Courts: bankruptcies 

Efter att antalet konkurser stadigt minskat från 

1992 års höga nivå på 21 200 har antalet 

fr.o.m. 1999 planat ut och lagt sig på en nivå 

runt 7 000. 

I genomsnitt gick 31 företag i konkurs varje 

arbetsdag under 2012. Motsvarande antal för 

”rekordåret” 1992 var 85 stycken. 

Källa: SCB (www.scb.se/NV1401) och 

Tillväxtanalys (www.tillvaxtanalys.se). 




Industri, tillverkning av vissa varor enligt Kombinerade 

6.8 nomenklaturen (KN) 

Manufacturing, production of some commodities divided 

according to the Combined Nomenclature (CN) 

Vara 

Commodity 

Kvantitetsgrund 

Unit 

2011 – Egen tillverkning 1 2011 – Lönebearbetning 2 

Kvantitet 

Quantity 

Saluvärde, tkr 

Value 

Kvantitet 

Quantity 


Value 

1 Levande djur; animaliska produkter 

Live animals; animal products 

0201 10 Kött av nötkreatur, hela eller halva 

kroppar ton 41 386 1 257 555 0 0 

0203 11 Kött av svin, hela eller halva kroppar ton . . . . 475 9 500 

0401 Mjölk och grädde 1 000 l 1 048 095 7 395 915 713 6 801 

0405 10 (ur) Smör, naturligt ton 48 697 1 518 820 0 0 

0406 90 Hårdost ton 86 309 3 619 126 0 0 

2 Vegetabiliska produkter 

Vegetable products 

0710 21 Ärter ton 36 488 389 488 0 0 

0901 21 00 Kaffe, rostat, koffeinhaltigt ton 65 833 3 660 312 38 131 126 780 

1101 Finmalet mjöl av vete eller blandsäd ton 442 386 1 668 482 0 0 

3 Animaliska och vegetabiliska fetter 

och oljor 

Animal and vegetable fats and oils 

1517 10 Bordsmargarin ton 14 263 153 445 56 582 129 964 

4 Beredda näringsmedel; drycker 

Prepared foodstuffs; beverages 

1601 00 99 C Falukorv, medisterkorv ton 33 170 910 895 0 0 

1701 99 Strösocker ton 197 752 1 288 897 0 0 

2105 Glass 1000 l . . . . 54 233 194 829 

2203 Maltdrycker 1000 l 459 091 3 750 096 0 0 

5 Mineraliska produkter 

Mineral products 

2601 Järnmalm ton 27 518 336 28 668 436 0 0 

2603 Kopparmalm ton 341 268 6 613 836 0 0 

2710 (ur) Motorbensin, exkl. flyg- och jetbensin ton 4 234 476 25 793 710 0 0 

2710 (ur) Eldningsolja 1 ton 7 803 416 49 823 481 0 0 

6 Kemiska produkter Chemicals 

2815 12 Natronlut ton NaOH 150 846 414 727 0 0 

3003, 3004 Medikamenter . . 47 283 166 . 172 172 

3208 90 Lacker och målningsfärger, ej 

vattenlösliga ton 36 758 1 222 664 0 0 

3824 50 10 Fabriksblandad betong ton 6 459 327 4 773 002 0 0 

7 Plaster; gummi Plastics; rubber 

3917 23 Styva rör av polymerer av vinylklorid ton 22 084 414 931 0 0 

3923 21 Säckar, bärkassar och påsar av plast ton . . . . . . 1 400 

8 Skinn; läder Skins; leather 

4107 12 91 Spaltläder ton 1 547 540 302 0 0 

9 Trä och trävaror 

Wood and articles of wood 

4407 10 91 Sågat virke av gran m 3 6 195 512 10 164 736 21 000 14 352 

4407 10 93 Sågat virke av furu m 3 7 051 501 12 335 376 15 197 4 887 

4418 10 Glasade fönster med träkarmar 1 000 st 2 036 3 667 277 0 0 

10 Massa och papper och varor av 

papper eller papp 

Pulp of wood and articles of paper or 

paperboard 

4703 21 Blekt sulfatmassaved av barrträ ton 90% sdt 2 986 755 15 242 457 0 0 

4801 Tidningspapper ton 2 031 442 9 487 302 0 0 

4804 11 Oblekt kraftlinerpapper ton 890 885 4 416 652 0 0 

4818 40 Sanitetsbindor, tamponger, blöjor till 

spädbarn och liknande sanitetsartiklar ton 154 010 3 358 924 0 0 

4819 10 Kartonger, askar av wellpapp ton 373 382 5 164 939 0 0 

11 Textilvaror Textiles 

5407 Vävnader av syntetgarn 1 000 m 2 2 686 75 412 0 0 

5603 Bondad duk ton 36 160 895 947 0 0 

12 Skor, huvudbonader m.m. 

Footwear, headgear etc. 

6505 Huvudbonader av trikå 1 000 st . . . . 0 0 



6.8 

Vara 

Commodity 

Industri, tillverkning av vissa varor enligt Kombinerade 

nomenklaturen (KN) (forts.) 

Kvantitetsgrund 

Unit 

2011 – Egen tillverkning 1 2011 – Lönebearbetning 2 

Kvantitet 

Quantity 


Value 

Kvantitet 

Quantity 


Value 

13 Varor av sten, cement, glas etc. 

Articles of stone, cement, glass etc. 

6804 22 Slipstenar ton 5 555 240 549 0 0 

6810 19 10 Takpannor av cement, betong eller sten ton 356 995 450 146 0 0 

14 Oädla metaller och varor därav 

Base metals and related articles 

7225 (ur) Valsade platta produkter av annat 

legerat stål (ej rostfritt) ton 970 426 10 215 391 4 31 

7408 Koppartråd ton 121 153 6 373 509 0 0 

7612 Aluminiumförpackningar 1 000 st 106 520 145 044 3 515 625 2 912 303 

15 Maskiner och apparater; elektriskt 

materiel 

Machinery, electrical equipment 

8407 3 Bilmotorer med gnisttändning st 60 292 1 076 740 0 0 

8419 50 Värmeväxlare st 4 683 884 5 962 328 0 0 

8534 Tryckta kretsar st 6 094 396 2 146 021 0 0 

16 Fordon, flygplan, fartyg 

Vehicles, aircraft, vessels 

8703 2 Personbilar (ej diesel) st 108 474 25 120 274 0 0 

8704 22 Lastbilar (diesel) med totalvikt 5–20 ton st 27 934 19 186 418 0 0 

17 Instrument och apparater 

Instruments and apparatus 

9014 20 Instrument och apparater för flyg- eller 

rymdnavigering st 201 3 866 585 0 0 

9022 14 Röntgenapparater för medicinskt bruk st 741 78 618 0 0 

18 Vapen och ammunition 

Arms and ammunition 

9306 90 10 Bomber, granater, torpeder m.m. för 

militärt bruk ton . . . . . . . . 

19 Diverse varor 

Miscellaneous manufactured articles 

9403 40 10 A Köksskåp av trä st . . . . 0 0 

9406 00 20 Byggnader, monterade eller 

monteringsfärdiga, av trä . . 10 348 076 . 38 321 

1) Egen tillverkning: all försäljning av produkter som tillverkats vid företaget inklusive produktion som utförts på särskild beställning. I de 

fall ett företag svarar för insatsvaror och försäljning, men låter ett annat företag producera varorna betraktas det som egen tillverkning. 

2) Lönebearbetning: innebär att beställaren står för större delen av insatsvarorna och att utföraren får betalt för produktionstjänsten. 


Källa: SCB Statistiska meddelanden serie NV 19 (www.scb.se/NV0119): Industrins varuproduktion; Statistikdatabasen: 

Näringsverksamhet. 




Produktionens saluvärde efter näringsgren, miljoner kronor 

6.9 Market value (industrial production) by industry, SEK millions 

SNI 2007 

Näringsgren 

Industry 

2007 2008 2009 2010 2011 

05–33 Tillverknings- och utvinningsindustri 

Mines and quarries and manufacturing 

industry 1 569 697 1 568 243 1 290 925 1 417 616 1 596 203 

05–09 Gruvor och mineralutvinningsindustri 

Mines and quarries 27 674 33 605 23 653 42 718 46 738 

10–33 Tillverkningsindustri Manufacturing industry 1 542 023 1 534 637 1 267 273 1 374 898 1549465 

10–12 Livsmedels-, dryckesvaru- och tobaksindustri 

Food product, beverage and tobacco industry 122 943 136 169 135 429 134 723 137 190 

13–15 Textil-, beklädnads-, läder- och lädervaruindustri 

Industry for textiles and textile products, 

leather and leather products 11 831 10 792 9 406 10 437 10 269 

16 Industri för trä och varor av trä o.d. utom 

möbler Industry for wood and wood products 89 268 81 339 72 777 79 703 80 361 

17–18 Massa-, pappers- och pappersvaruindustri, 

grafisk industri 

Industry for pulp, paper, and paper products 

and printers 146 927 142 908 134 537 142 797 143 288 

19-21 Industri för stenkolsprod, raffinerade 

petroleumprodukter och kemisk industri 

Industry for coke and refined petroleum 

products, industry for chemicals, chemical 

products and man-made fibres .. .. .. .. 213 484 

19 Industri för stenkolsprod. och raffinerade 

petroleumprodukter 

Industry for coke and refined petroleum 

products 11 291 13 652 14 680 12 498 .. 

20–21 Kemisk industri 

Industry for chemicals, chemical products 

and man-made fibres 119 657 113 622 121 103 119 824 .. 

22 Gummi- och plastvaruindustri 

Industry for rubber and plastic products 38 559 39 302 34 018 38 170 40 441 

23 Jord- och stenvaruindustri 

Industry for other non-metallic mineral 

products 31 773 33 758 29 335 32 591 36 625 

24 Stål- och metallverk Industry for basic metals 159 388 155 137 102 867 129 560 139 018 

25–30, 33 Verkstadsindustri 

Industry for fabricated metal products, 

machinery and equipment 759 056 759 755 567 314 628 559 702 742 

31–32 Övrig tillverkningsindustri 

Manufacturing industry n.e.c. 51 330 48 203 45 806 46 036 46 047 

I serien finns ett tidsseriebrott mellan 2010 och 2011 på grund av att ett stort företag klassificerats om från bransch 46710 till 19200 

enligt SNI2007. 

Källa: SCB Företagens ekonomi (www.scb.se/NV0109). 



Företag efter näringsgren enligt SNI 2007 och juridisk form 2012 

6.10 Enterprises by economic activity according to SNI 2007 and legal 

form 

Näringsgren enl. SNI 2007 1 

Juridisk form 2 

Economic activity 1 Legal form 

Fysisk 

person 

Individuals 

Enkelt 

bolag 

Sole 

proprietorship 

Handelsbolag 

Trading 

partnership 

Aktiebolag 

Joint 

stock 

company 

Ekonomisk 

förening 

Co-operative 

society 

Ideell 

förening 

m.m. 

Unincorporated 

association 

Stiftelse 

Foundation 

Offentlig 

myndighet 

Public 

authority 

Annan 

juridisk 

form 

Other 

legal 

form 

Totalt 

Total 

A Jordbruk, skogsbruk och 

fiske 230 879 4 363 2 899 8 016 180 375 232 13 1 406 248 363 

B Utvinning av mineral 198 8 41 486 1 3 1 9 747 

C Tillverkning 22 786 86 3 268 25 793 161 41 11 1 462 52 609 

D Försörjning av el, gas, 

värme och kyla 302 48 76 1 538 154 20 2 1 28 2 169 

E Vattenförsörjning; avloppsrening, 

avfallshantering 

och sanering 266 3 54 828 167 58 11 20 1 407 

F Byggverksamhet 49 035 116 4 455 39 130 121 54 6 758 93 675 

G Handel; reparation av 

motorfordon och motorcyklar 

48 513 138 11 583 64 214 564 153 36 1 3 010 128 212 

H Transport och magasinering 

12 901 32 1 071 15 178 159 72 4 5 228 29 650 

I 

Hotell- och restaurangverksamhet 

10 873 87 4 825 13 383 214 215 79 48 29 724 

J Informations- och kommunikationsverksamhet 

25 769 33 4 149 23 676 571 270 54 1 410 54 933 

K Finans- och försäkringsverksamhet 

683 2 364 12 587 39 91 1 507 4 415 15 692 

L Fastighetsverksamhet 14 364 1 617 4 983 29 744 17 825 10 057 460 4 384 79 438 

M Verksamhet inom juridik, 

ekonomi, vetenskap och 

teknik 78 757 76 10 592 75 052 855 371 244 23 646 166 616 

N Uthyrning, fastighetsservice, 

resetjänster och 

andra stödtjänster 17 660 58 2 944 13 656 328 149 32 5 310 35 142 

O Offentlig förvaltning och 

försvar; obligatorisk 

socialförsäkring 61 9 32 2 221 5 289 51 670 

P Utbildning 14 263 14 1 488 5 679 1 334 872 273 111 53 24 087 

Q Vård och omsorg; sociala 

tjänster 17 838 9 2 061 11 637 324 878 180 255 53 33 235 

R Kultur, nöje och fritid 38 797 217 4 503 7 186 743 9 764 234 20 143 61 607 

S Annan serviceverksamhet 41 211 40 2 294 5 553 796 15 925 578 19 103 66 519 

T Förvärvsarbete i hushåll; 

hushållens produktion av 

diverse varor och tjänster 

för eget bruk 2 - - - - - - - - 2 

U Verksamhet vid internationella 

organisationer, 

utländska ambassader o.d. - - - - - - - - 5 5 

Näringsgren okänd 3 6 740 392 396 2 963 285 338 547 1 864 12 526 

Summa Total 631 898 7 339 62 055 356 331 24 823 39 927 4 485 764 9 406 1 137 028 

1) Näringsgrensklassificering enl. Standard för svensk näringsgrensindelning 2007 (SNI 2007) som grundas på EU:s näringsgrensindelning 

NACE Rev. 2. Classification by economic activity according to SNI 2007, the Swedish version of NACE Rev. 2. 

2) I denna tabell ingår samtliga juridiska och fysiska personer som är registrerade för moms, F-skatt eller som arbetsgivare. Jämför även 

tab. 6.15 som innehåller samtliga hos bolagsverket registrerade aktiebolag, även de som inte är mervärdesskatteregistrerade eller ej är 

arbetsgivare. 

3) I allmänhet nya företag. 

Källa: SCB Företagsregistret, Företagsdatabasen, FDB (www.scb.se/NV0101); Statistikdatabasen: Näringsverksamhet. 



6.11 


Anställda efter företagets näringsgren enligt SNI 2007 och juridisk 

form 2012 

Employees by economic activity of the enterprise according to SNI 2007 

and legal form 


Juridisk form 2 

Economic activity 1 Legal form 

Fysisk 

person 

Individuals 

Enkelt 

bolag 

Sole 

proprietorship 

Handelsbolag 

Trading 

partnership 

Aktiebolag 

Joint 

stock 

company 

Ekonomisk 

förening 

Co-operative 

society 

Ideell 

förening 

m.m. 

Unincorporated 

association 

Stiftelse 

Foundation 

Offentlig 

myndighet 

Public 

authority 

Annan 

juridisk 

form 

Other 

legal 

form 

Totalt 

Total 

A Jordbruk, skogsbruk 

och fiske 9 816 1 184 911 25 967 1 743 198 170 248 196 40 433 

B Utvinning av mineral 36 0 31 9 369 0 0 10 2 9 448 

C Tillverkning 2 696 47 1 941 546 468 1 515 30 74 0 608 553 379 

D Försörjning av el, gas, 

värme och kyla 8 0 4 21 804 415 49 0 394 10 22 684 

E Vattenförsörjning; 

avloppsrening, avfallshantering 

och sanering 54 0 34 16 448 12 3 819 5 17 375 

F Byggverksamhet 10 202 67 2 795 264 931 152 40 1 400 278 588 

G Handel; reparation av 

motorfordon och 

motorcyklar 8 147 27 8 961 483 879 11 279 764 130 24 4 219 517 430 


7 745 15 7 690 197 763 509 68 37 2 826 6 177 222 830 

I 


9 251 39 8 584 111 048 687 584 457 24 130 674 

J Informations- och kommunikationsverksamhet 

501 0 1 179 159 974 583 330 410 3 1 066 164 046 


36 0 283 72 327 50 249 752 1 349 15 194 90 240 

L Fastighetsverksamhet 965 122 917 45 252 9 986 974 1 283 980 255 60 734 

M Verksamhet inom juridik, 

ekonomi, vetenskap 

och teknik 2 360 36 4 754 232 215 1 182 651 994 3 453 1 460 247 105 

N Uthyrning, fastighetsservice, 

resetjänster 

och andra stödtjänster 4 772 6 2 059 221 560 720 425 369 10 637 414 240 962 

O Offentlig förvaltning 

och försvar; obligatorisk 

socialförsäkring 0 6 172 0 761 258 149 878 1 285 152 360 

P Utbildning 770 4 408 51 734 11 441 12 686 8 749 305 781 89 391 662 

Q Vård och omsorg; 

sociala tjänster 1 923 55 1 592 148 009 5 490 10 667 5 543 766 542 25 939 846 

R Kultur, nöje och fritid 1 150 22 679 28 321 989 20 968 3 571 3 136 64 58 900 

S Annan serviceverksamhet 

3 779 8 1 082 24 668 1 585 49 842 1 552 614 456 83 586 

T Förvärvsarbete i hushåll; 

hushållens produktion 

av diverse 

varor och tjänster för 

eget bruk 0 - - - - - - - - 0 

U Verksamhet vid internationella 

organisationer, 

utländska ambassader 

o.d. - - - - - - - - 21 21 

Näringsgren okänd 3 152 8 6 184 44 47 39 0 375 855 

Summa Total 64 363 1 640 43 916 2 662 093 48 382 99 336 24 399 1 246 684 32 345 4 223 158 

1) Näringsgrensklassificering enl. Standard för svensk näringsgrensindelning 2007 (SNI 2007) som grundas på EU:s näringsgrensindelning 

NACE Rev. 2. Classification by economic activity according to SNI 2007, the Swedish version of NACE Rev. 2. 

2) I denna tabell ingår samtliga juridiska och fysiska personer som är registrerade för moms, F-skatt eller som arbetsgivare. Uppgiften om 

antalet anställda baseras på ett för registret konstruerat mått (bl a utifrån kontrolluppgifter) som inte direkt kan jämföras med andra sysselsättningsmått. 

Jämför även tab. 6.15 som innehåller samtliga hos bolagsverket registrerade aktiebolag, även de som inte är mervärdesskatteregistrerade 

eller ej är arbetsgivare. 

3) I allmänhet nya företag. 




6.12 

Län 

County 

Arbetsställen efter län och storleksklass i november 2012 

Establishments by county and by size 

Storleksklass efter antal anställda 

Size group (number of employees) 

Summa 

Total 

0 1–4 5–19 20–99 100– Arbetsställen 1 

Establishments 

Anställda 2 

Employees 

Stockholms 198 162 64 467 23 240 7 849 1 467 295 185 1 075 968 

Uppsala 28 276 7 374 3 065 1 063 165 39 943 130 571 

Södermanlands 18 524 5 722 2 478 843 142 27 709 102 430 

Östergötlands 29 196 9 000 4 293 1 467 212 44 168 177 196 

Jönköpings 30 295 7 349 3 763 1 398 212 43 017 158 668 

Kronobergs 20 670 3 934 2 006 740 114 27 464 85 124 

Kalmar 22 144 5 452 2 585 808 122 31 111 95 794 

Gotlands 7 290 1 577 697 179 27 9 770 23 273 

Blekinge 11 348 2 953 1 436 479 69 16 285 62 730 

Skåne 101 066 29 038 12 104 4 359 685 147 252 513 631 

Hallands 27 552 7 650 3 219 996 140 39 557 119 252 

Västra Götalands 130 974 36 167 16 408 5 682 945 190 176 722 087 

Värmlands 28 275 6 027 2 894 919 157 38 272 110 113 

Örebro 19 781 5 757 2 783 993 169 29 483 125 772 

Västmanlands 15 882 5 426 2 588 822 133 24 851 107 685 

Dalarnas 31 342 6 338 3 101 966 119 41 866 115 114 

Gävleborgs 23 965 5 998 2 826 981 149 33 919 116 379 

Västernorrlands 23 352 5 416 2 622 892 126 32 408 103 019 

Jämtlands 18 597 3 598 1 673 477 63 24 408 52 998 

Västerbottens 30 057 5 859 2 815 919 141 39 791 113 756 

Norrbottens 25 067 5 547 2 816 977 128 34 535 111 525 

Hela riket 3 Sweden 845 502 230 690 99 414 33 809 5 485 1 214 900 4 223 158 

1) Med arbetsställe avses varje adress där ett företag (enl. tab. 6.13) bedriver stadigvarande verksamhet. De flesta företagen, 

1 128 913 st., har endast ett arbetsställe vardera, medan de resterande, 8 115 st., tillsammans har 85 987 arbetsställen. 

2) Uppgiften om antalet anställda är beräknad på samma sätt som i 6.11. 

3) I totalsumman (hela riket) ingår även de arbetsställen som inte kan placeras geografiskt (3 730 st.). 




6.13 


Ekonomiska basfakta för företagen i näringslivet, totalt och 

efter bransch enligt SNI 2007, 2011, miljoner kronor 

Basic data for market producers by industry (NACE Rev 2 

classification), SEK millions 

Företag inom nedanstående 

näringar 

Enterprises in the following major 

divisions 

Antal 

företag 

Number of 

enterprises 

Antal 

anställda 2 

Number of 

employees 

Produktionsvärde 

3 

Production 

value 

Förädlingsvärde 

3 

Value 

added 

Bruttoinvesteringar 

i materiella 

anläggningstillgångar 

3 

Gross investments 

in fixed 

assets 

Nettoinvesteringar 

i materiella 

anläggningstillgångar 

3 

Net investments 

in fixed 

assets 

Samtliga företag 1 

All enterprises 1 036 548 2 585 186 5 378 244 2 037 537 .. .. 

Jordbruk, skogsbruk, fiske 

Agriculture, forestry and 

fishing SNI (01-03) 238 057 40 394 184 124 51 715 .. .. 

Utvinning av mineral och 

tillverkning 

Mining, quarrying and 

manufacturing SNI (05-33) 55 562 566 838 1 818 917 517 346 65 472 55 602 

El-, gas-, värme- och vattenverk 

samt avfallshantering och 

sanering 

Electricity, gas and water 

supply and waste management 

SNI (35-39) 3 313 42 015 221 411 94 023 43 410 22 793 

Byggverksamhet Construction SNI (41-43) 91 539 267 004 509 235 166 958 17 414 14 145 

Handel, rep. av fordon 

Wholesale and retail trade and 

repair of motor vehicles SNI (45-47) 129 238 469 528 622 050 333 272 27 822 24 470 

Transport och magasinering 

Transport and storage SNI (49-53) 29 941 208 915 429 251 128 541 30 027 22 119 


Accommodations and food 

service activities SNI (55-56) 29 331 107 479 111 039 44 127 5 459 4 548 

Informations- och kommunikationsverksamhet 

Information and communication 

SNI (58-63) 54 456 155 548 359 814 156 462 13 720 13 123 

Verksamhet inom juridik, 

ekonomi, vetenskap och 

teknik 

Professional, scientific and 

technical activities SNI (69-75) 163 882 212 838 351 872 160 235 9 094 7 219 

Fastighets- och uthyrningsverksamhet 

samt andra stödtjänster 

Real estate activities, renting 

activities and support service 

activities 

SNI (68, 

77-82) 89 427 252 770 500 105 241 584 133 458 92 952 

Utbildning,vård och omsorg 

Education, health and other 

social work activities SNI (85-88) 52 701 207 549 162 637 106 381 4 239 3 493 

Kultur, nöje, fritid och annan 

serviceverksamhet 

Arts, entertainment, recreation 

and other services activities SNI (90-96) 99 101 54 308 107 790 36 894 3 647 3 190 

1) I denna tabell ingår alla företag som under året bedrev näringsverksamhet i Sverige (SNI 01-96 exkl. 64-66 och 84), oberoende av 

juridisk form. Finansiella företag (banker, försäkringsbolag m.m.) ingår inte. 

2) Antalet anställda omräknat till heltidspersoner på årsbasis. 

3) Definitioner på förädlingsvärde, produktionsvärde samt brutto- och nettoinvesteringar i Företagens ekonomi skiljer sig från 

Nationalräkenskapernas. 

Källa: SCB Statistiska meddelanden, serie NV 19: Företagens ekonomi för industri-, bygg- och tjänsteföretag 2011 

(www.scb.se/NV0109); Statistikdatabasen: Näringsverksamhet. 



6.14 

År 

Year 

Antal 

företag 

Number 

of enterprises 

Kommunägda företag efter verksamhetsområde m.m. 

den 31 december 

Municipal enterprises, by field of activity 

Energi 

och vatten 

Energy 

and water 

Handel, 

hotell- och 

restaurangverksamhet 

Trade, hotel 

and 

restaurant 

services 

Därav huvudsakligen verksamma inom 

Of which activity within 

Transport, 

magasinering 

kommunikation 

Transport, 

storage and 

communication 

Företagstjänster 

och 

fastighetsverksamhet 

Real estate 

and business 

services 

Utbildning, 

vård och 

omsorg 1 

Education, 

health and 

social 

services 1 

Övrigt 

Other 

Omsättning, 

mnkr 

Turnover, 

SEK m 

Balansomslutning, 

mnkr 

Balance 

sheet, total 

1999 1 436 329 33 113 709 142 110 118 858 532 665 

2000 1 431 311 32 114 720 142 112 129 706 589 036 

2001 1 447 318 31 125 735 138 100 134 559 582 101 

2002 1 423 292 31 123 737 135 105 120 030 475 618 

2003 1 416 288 29 119 738 135 107 129 442 494 611 

2004 1 417 285 25 121 756 129 101 133 052 518 942 

2005 1 533 318 28 134 796 142 115 140 656 628 981 

2006 1 518 321 38 128 795 133 103 145 210 676 607 

2007 1 535 321 34 134 812 134 100 144 109 667 064 

2008 1 575 390 36 141 825 19 164 160 006 787 386 

2009 1 621 409 40 143 846 19 164 169 536 855 923 

2010 1 622 404 33 150 852 20 163 155 013 896 515 

2011 1 696 419 39 157 875 23 183 185 044 748 341 

1) Fr.o.m. 2008 redovisas endast Utbildning, vård och omsorg i denna kategori, tidigare redovisades även Andra samhälls- och personliga 

tjänster. From 2008 only figures for Education, health and social services are reported in this category, earlier were also Other community 

and personal services reported here. 

Källa: Den offentliga sektorns finanser (1999–2003); Statistiska meddelanden, serie OE 27 (2004-, www.scb.se/OE0108). 

6.15 Aktiebolag 

Registered joint stock companies 

2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 

Nyregistrerade aktiebolag 

Newly registered joint stock companies 23 894 27 994 27 555 24 228 34 708 43959 39 263 

Avregistrerade aktiebolag 

Joint stock companies deregistered 14 145 13 319 13 446 13 574 13 178 14 547 14 256 

Aktiebolag i Näringslivsregistret 1 

Joint stock companies in the Trade and 

Industry Register 1 311 377 326 052 340 186 350 903 372 097 401 800 426 940 

Aktiebolag med konkurs inledd 1 

Joint stock companies with bankruptcy 

proceedings commenced 1 8 565 7 867 8 001 9 156 9 275 8 796 9 665 

Aktiebolag med likvidation beslutad 1 

Joint stock companies with liquidation 

decided 1 6 903 7 051 6 811 6 985 7 369 6 594 6 696 

Aktiebolag med fusion inledd 1 

Joint stock companies with merger scheme 

adopted 1 963 881 819 836 736 945 1 087 

Aktiekapital i nyregistrerade bolag 2 , mnkr 

Share capital in newly registered companies 2 , 

SEK m 2 619 3 037 3 207 2 612 2 464 2 977 2 256 

Aktiekapitalökning 2 , mnkr 

Increase of share capital 2 SEK m 

Fondemissioner Bonus issue 3 728 8 300 3 916 11 922 2 080 3 008 1 818 

Nyemissioner Issue of shares 21 866 24 869 21 916 37 758 27 146 13 413 18 375 

Skuldebrev Convertibles 109 474 46 160 163 165 159 

Överkurs 2 , mnkr Premium 2 , SEK m 111 091 321 065 159 417 106 294 134 634 121 030 83 289 

Aktiekapitalminskning 2 , mnkr 

Decrease of share capital 2 , SEK m 16 063 12 101 12 088 21 120 10 566 13 093 19 229 

Utdelning 2 , mnkr Dividends 2 , SEK m 469 148 525 373 570 477 553 109 416 767 399 405 529 288 

1) Vid årets utgång. By the end of the year. 

2) Ändringar i Euro är konverterade till SEK. Changes in Euro are converted to SEK. 


Källa: Bolagsverket (www.bolagsverket.se). 



6.16 


Näringslivsregistret, nyregistrerade bolag 2012, länsvis 

Newly registered businesses in the Trade and Industry Register, 

by county 

Län 

County 

Enskild 

näringsidkare 

Sole trader 

Aktiebolag 

Company 

limited by 

shares 

Handelsbolag 

Trading 

partnership 

Kommanditbolag 

Limited 

partnership 

Bostadsrättsförening 

Tenant owner 

association 

Ekonomisk 

förening 

Economic 

association 

Stockholms 5 765 13 674 1 453 278 242 137 

Uppsala 584 1 278 133 19 23 30 


Östergötlands 581 1 322 148 11 17 35 

Jönköpings 415 1 072 73 14 8 18 

Kronobergs 226 546 69 7 14 26 

Kalmar 285 638 81 16 13 20 

Gotlands 88 194 31 2 9 22 

Blekinge 221 378 46 21 1 21 

Skåne 2 446 4 725 723 134 67 94 

Hallands 484 1 213 109 18 9 44 


Värmlands 359 803 67 12 11 42 

Örebro 407 883 102 17 7 24 

Västmanlands 380 789 85 12 5 22 

Dalarnas 404 884 93 20 37 68 

Gävleborgs 378 792 83 14 7 20 

Västernorrlands 347 721 86 11 3 15 

Jämtlands 207 490 42 15 20 

Västerbottens 329 872 64 13 17 14 

Norrbottens 330 773 53 6 13 18 

Hela riket Sweden 17 364 39 263 4 376 772 629 950 

Därav via Of which via 

Verksamt 1 11 051 8 460 2 243 253 59 503 

1) Bolagsverkets, Skatteverkets och Tillväxtverkets tjänst, (www.verksamt.se). 


Källa: Bolagsverket (www.bolagsverket.se). 



6.17 Patent 

Patents 

2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 

Ansökningar Applications 2 943 2 845 2 881 2 777 2 604 2 549 2 341 2 436 

Sökandens hemvist Origin of Applicant 

Sverige Sweden 2 498 2 429 2 517 2 386 2 151 2 195 2 004 2 070 

Danmark Denmark 8 12 8 15 14 2 10 5 

Finland 72 54 50 59 64 44 37 44 

Norge Norway 36 23 23 18 25 21 12 24 

Storbritannien United Kingdom 10 11 13 13 15 13 18 5 

Frankrike France 8 12 11 4 8 24 8 11 

Italien Italy 3 4 1 1 1 1 0 0 

Nederländerna Netherlands 7 2 3 7 4 1 2 6 

Schweiz Switzerland 87 100 57 60 97 73 76 61 

Tyskland Germany 37 29 49 43 35 28 19 30 

USA 70 52 55 50 37 48 54 48 

Japan 27 32 23 28 19 11 19 16 

Korea 7 3 1 2 5 1 2 3 

Taiwan 12 12 7 7 7 7 7 5 

Övriga länder Other countries 61 70 63 84 122 80 73 108 

Beviljade patent Patents granted 1 911 1 477 1 287 1 224 1 248 1 379 1 039 999 

Patent i kraft vid årets slut 

Patents in force at end of the year 20 478 20 114 19 436 19 019 17 689 16 664 15 994 15 480 

EPO-patent i kraft vid årets slut 1 82 263 84 596 86 135 86 990 84 674 80 132 80 097 80 772 

Till svenska patentverket under 

samarbetskonventionen ingivna 

internationella patentansökningar 2 1 960 2 051 2 169 2 001 1 716 1 560 1 482 1 266 

Patentansökningar ingivna till det europeiska 

patentverket direkt såväl som via 

PCT (EPO) 3 128 609 135 846 141 297 147 463 134 542 150 961 142 823 148 477 

Därav ansökningar som omfattar Sverige 

Of which applications concerned Sweden 3 120 548 127 395 105 814 107 458 100 989 .. .. .. 

1) EPO: European Patent Office: Patents in force at end of the year. 

2) International patent applications filed with the Swedish Patent Office under the Patent Co-operation Treaty (PCT). 

3) Patent applications filed with the EPO. 

Källa: Patent- och registreringsverket (www.prv.se). 

6.18 

Län 

County 

Belagda hotellrum efter målgrupp 2012 

Hotel rooms occupied by category of guests 

Målgrupp Category of guests 

Företagsmarknaden Business market Privatmarknaden Private market Antal belagda rum 

1 000-tal 

Affärs- och uppdragsresenärer, 

% 

Business travellers 

Konferensgäster, % 

Conference 

delegates 

Gruppgäster, % 

Group travellers 

Fritidsresenärer, % 

Holiday travellers 

Number of 

occupied rooms, 

thousands 

Stockholms 52 14 8 27 6 308 204 

Uppsala 46 25 7 22 424 673 


Östergötlands 58 10 7 24 635 611 

Jönköpings 56 11 7 26 496 316 

Kronobergs 61 10 12 17 303 101 

Kalmar 50 7 5 38 408 912 

Gotlands 29 6 15 50 202 342 

Blekinge 56 9 6 29 238 996 

Skåne 51 10 8 31 2 051 791 

Hallands 37 20 3 39 448 616 

Västra Götalands 50 10 7 33 3 141 979 

Värmlands 52 7 12 29 498 778 

Örebro 62 10 7 22 385 310 

Västmanlands 58 11 10 22 308 419 

Dalarnas 43 8 7 42 536 670 

Gävleborgs 63 8 8 21 380 466 

Västernorrlands 51 8 7 34 439 908 

Jämtlands 32 9 8 51 386 489 

Västerbottens 55 9 12 24 522 418 

Norrbottens 56 4 8 31 697 040 

Hela riket Sweden 51 11 8 30 19 198 554 


Källa: Tillväxtverket (www.tillvaxtverket.se) och SCB (www.scb.se/NV1701): Statistiska meddelanden serie NV 41. 



6.19 


Hotell och andra inkvarteringsmöjligheter, övernattande gäster 

efter hemland 2012 

Accommodation establishments, nights spent in tourist accommodation 

by nationality 

Land 

Country 

Hotell 

Hotels 

Typ av anläggning 

Type of establishment 

Stugbyar 

Holiday villages 

Vandrarhem 

Youth hostels 

Antal övernattningar 

Number of 

guest-nights 

Sverige Sweden 21 915 646 2 305 974 2 365 623 26 587 243 

Norge Norway 1 162 768 108 363 50 601 1 321 732 

Danmark Denmark 457 140 176 988 55 494 689 622 

Finland 361 526 28 130 28 950 418 606 


Tyskland Germany 763 455 106 351 156 487 1 026 293 

Storbritannien United Kingdom 506 461 10 884 31 211 548 556 

Nederländerna Netherlands 170 152 77 802 21 285 269 239 

Frankrike France 197 230 7 095 44 917 249 242 

Italien Italy 188 559 1 988 25 616 216 163 


Polen Poland 106 438 17 533 42 916 166 887 

Schweiz Switzerland 136 089 5 559 23 837 165 485 

Spanien Spain 116 558 993 19 372 136 923 

Belgien Belgium 84 856 2 402 11 051 98 309 

Österrike Austria 61 671 1 740 9 168 72 579 

Estland Estonia 24 942 4 778 7 413 37 133 

Tjeckien Czech Republic 27 092 4 085 5 718 36 895 

Irland Ireland 31 952 229 3 653 35 834 

Litauen Lithuania 21 416 2 174 10 294 33 884 

Rumänien Romania 18 975 124 12 527 31 626 

Lettland Latvia 18 742 3 454 8 426 30 622 


Ungern Hungary 18 964 1 619 3 260 23 843 

Portugal 17 375 130 3 274 20 779 

Grekland Greece 16 698 72 1 827 18 597 

Slovakien Slovakia 8 420 280 2 772 11 472 

Luxemburg Luxembourg 6 316 153 293 6 762 

Bulgarien Bulgaria 3 570 308 1 612 5 490 

Slovenien Slovenia 3 735 59 711 4 505 

Malta Malta 2 288 0 228 2 516 

Cypern Cyprus 2 454 0 48 2 502 

Övriga Europa Other European countries 47 165 4 386 10 053 61 604 

USA 424 197 1 177 23 412 448 786 

Kanada Canada 41 817 200 6 358 48 375 

Brasilien Brazil 34 796 172 4 854 39 822 

Central- och Sydamerika Rest of America 29 288 67 4 957 34 312 

Kina China 146 856 280 15 838 162 974 

Indien India 97 794 567 9 384 107 745 

Japan 96 006 2 802 5 649 104 457 

Sydkorea Republic of Korea 26 067 254 3 093 29 414 

Övriga Asien Rest of Asia 119 405 1 182 11 189 131 776 

Australien Australia 44 830 226 13 093 58 149 

Nya Zeeland New Zealand 4 457 15 1 171 5 643 

Övriga länder Other countries 71 945 321 8 302 80 568 

Ej angivet Not spec. 711 380 4 364 9 319 725 063 



6.19 

Hotell och andra inkvarteringsmöjligheter, övernattande gäster efter 

hemland 2012 (forts.) 

Land Typ av anläggning Antal övernattningar 

Hotell Stugbyar Vandrarhem 

Summa Total 

2012 28 566 091 2 892 530 3 092 143 34 550 764 

2011 27 990 060 2 955 902 3 028 071 33 974 033 

2010 27 337 915 3 301 112 2 936 625 33 575 652 

2009 25 958 480 3 279 235 2 927 891 32 165 606 

2008 25 872 607 3 446 157 2 883 890 32 202 654 

2007 25 416 188 3 467 012 2 710 327 31 593 527 

2006 24 211 753 3 391 396 2 559 601 30 162 750 

2005 22 900 051 3 237 417 2 368 071 28 505 539 

2004 21 525 930 3 283 335 2 265 717 27 074 982 

2003 21 067 690 3 571 988 2 275 512 26 915 190 

2002 1 21 010 709 3 738 179 2 200 100 26 948 988 

2001 21 663 570 3 534 339 1 159 866 26 357 775 

2000 21 264 345 3 462 542 1 131 640 25 858 527 

1999 20 707 390 3 345 225 1 089 531 25 142 146 

1998 20 052 023 3 357 104 1 089 227 24 498 354 

1997 18 865 991 3 472 832 1 039 123 23 377 946 

1996 18 598 363 3 882 778 1 083 191 23 564 332 

1) Antal övernattningar på vandrarhem har minskat p.g.a. ny definition fr.o.m. 2002. Due to a new definition the number of nights spent in 

youth hostels has decreased from 2002. 

Källa: Tillväxtverket (www.tillvaxtverket.se) och SCB (www.scb.se/NV1701): Statistiska meddelanden Se 13 (–1996) och 

NV 41 (1997–). 


Energi 

Energy 


Energi Statistisk årsbok 2014 

7 – Energi 

Energy 

7.1 Energi ...................................................... 161 

Energy 

7.2 Vindkraft.................................................. 163 

Wind power 

7.3 Elektrisk energi, produktion, GWh, 

1936–2012 ..................................................... 165 

Electric energy, production 

7.4 Energipriser den 1 januari 2000–2013 

för olika typkunder, tillsvidareprisavtal 

resp. rörligt prisavtal, öre per kWh ............. 165 

Prices on electric energy for different type 

of consumers 

7.5 Tillverknings- och utvinningsindustrin, 

förbrukning av elenergi 

1936–2011 ..................................................... 165 

Mining and manufacturing industry, 

consumption of electric energy 

7.6 Tillverknings- och utvinningsindustri, 

användning av bränslen och 

elektrisk energi efter bränsleslag ............... 166 


industry, consumption of fuel and electric 

energy by kind of fuel 

7.7 Tillverknings- och utvinningsindustri, 

förbrukning av elektrisk 

energi efter näringsgren .............................. 167 


industry, consumption of electric energy 

by industry 

7.8 Genomsnittligt elenergipris vid 

tillsvidarepris för olika hushållskunder 

den 1 januari, öre/kWh .................... 168 

Average price for electric energy with 

standard price agreement for household 

customers on 1 January, SEK öre/kWh 

7.9 Genomsnittligt elenergipris vid 

rörligt pris för olika hushållskunder 

den 1 januari, öre/kWh ................................. 168 

Average price for electric energy with 

variable price agreement for household 

customers on 1 January, SEK öre/kWh 

7.10 Genomsnittliga nättjänstpriser för 

olika hushållskunder den 1 januari, 

öre/kWh ......................................................... 168 

Average charge for grid services for 

household customers on 1 January, SEK 

öre/kWh 

7.11 Fördelning av samtliga kunder 

efter avtalstyp den 1 januari, procent ......... 169 

Distribution of all customers by various 

types of contracts, 1 January, percent 

7.12 Byten av elleverantör (elhandelsföretag) 

samt beräknad bytesvolym ........... 169 

Change of electricity supplier and estimated 

volume 

7.13 Elektrisk energi, produktion 

och förbrukning ............................................ 170 

Electric energy, generation and 

consumption 

7.14 Vattenkraft, utbyggd den 31 

december ....................................................... 171 

Hydropower, installed capacity 

7.15 Kärnkraftverkens energitillgänglighet 

och produktion ................................... 171 

Nuclear power plant energy availability 

and output 

7.16 Använda uppvärmningssätt för 

permanentbebodda småhus (inkl. 

småhus på lantbruksfastighet) ................... 172 

Consumption of energy by type for oneand 

two-dwelling buildings (incl. houses 

on agricultural property) 

7.17 Uppskattad total energianvändning 

för uppvärmning och varmvatten 

i bostäder och lokaler, TWh ......................... 172 

Estimated total energy use for heating 

and hot water in dwellings and nonresidential 

buildings, TWh 



Energi 

7.1 Energi 

Energy 

Under 2012 fortsatte den svenska elproduktionen att öka. Vindkraftverkens 

produktion ökade med cirka 17 procent, medan kärnkraften ökade med drygt 

5 procent. Här följer en kort sammanfattning av vad som har kännetecknat 

utvecklingen i energisektorn under de senaste nio åren (2004–2012). 

2004 – rekordhög elproduktion från kärnkraft 

Produktionen av el i Sverige ökade detta år med 

12 procent, till totalt 149 TWh. Ökningen berodde 

främst på kärnkraften som steg med 15 

procent till 75 TWh. Det är till dags dato den 

högsta kärnkraftsproduktionen i Sverige. 

Tillförseln av el ökade även från vattenkraften 

– med 12 procent till 60 TWh. Trots att produktionen 

av el från vindkraft ökade med 25 

procent, utgjorde dess 0,8 TWh endast omkring 

en halv procent av den totala elproduktionen. 

Eltillförseln från konventionell värmekraft var 

13 TWh – en minskning med 3 procent jämfört 

med 2003. 

Den totala elanvändningen i Sverige (exkl. 

distributionsförluster) ökade med 1 procent och 

var 135,7 TWh. Det var främst industrisektorn 

som ökade elanvändningen. Industrin förbrukade 

56 TWh, vilket var 2 procent mer än året 

innan. 


2005 – Barsebäck stänger 

Den 31 maj 2005 avslutades kärnklyvningen i 

Barsebäcks reaktor 2. Anläggningen hade då 

producerat el i 30 år och 16 dagar, och under 

den tiden genererat 201,5 TWh el. Det var lika 

mycket el som Sverige då förbrukade på ett år 

och fyra månader. Elproduktionen från kärnkraften 

kom också att minska med 7 procent till 

69,8 TWh. Även tillförseln av el från konventionell 

värmekraft minskade med 5 procent. 

Däremot ökade tillförseln av el från vattenkraft 

med hela 20 procent – från 60 till 72 TWh. Totalt 

sett ökade produktionen i Sverige med 4 procent 

till 155 TWh. 

Elanvändningen var i det närmaste oförändrad. 

Sveriges totala elanvändning (exkl. distributionsförluster) 

var 135,2 TWh. Användningen 

inom tillverkningsindustrin, gruvor och mineralutvinning 

ökade med 1 procent till 56,7 TWh, 

medan den för hushåll minskade med 2 procent 

till 34,4 TWh. 

2006 – minskning för vatten- och kärnkraft 

Ur elproduktionssynpunkt var 2006 ett svagt år. 

Såväl vatten- som kärnkraften minskade märkbart. 

Vattenkraften minskade med 15 procent 

till 61,2 TWh, och kärnkraften med 7 procent till 

65,0 TWh. 

Den konventionella värmekraften ökade däremot 

med 7 procent till 13,2 TWh. Vindkraften 

ökade med 4 procent till nära 1 TWh. Den totala 

nettoproduktionen minskade därmed med 10 

procent till 140,3 TWh. Elkraftutbytet med 

utlandet som 2005 hade gett ett positivt bidrag 

på 7,4 TWh vändes nu till ett underskott på 6,1 

TWh. 

Sveriges elanvändning blev återigen närmast 

oförändrad. Den totala användningen inom landet 

(exkl. distributionsförluster) var 135,5 TWh. 

2007 – elproduktionen får kraft på nytt 

Elproduktionen ökade med 3 procent till totalt 

145,1 TWh netto. Tre kraftslag ökade produktionen 

– vattenkraft med 7 procent till 65,5 

TWh, konventionell värmekraft med 5 procent 

till 13,8 TWh och vindkraft med hela 45 procent 

till 1,4 TWh. Vindkraftens andel nådde, tack 

vare den stora ökningen, upp till 1 procent av 

den totala elproduktionen. 

Elanvändningen ökade marginellt, och den 

totala elförbrukningen i landet (exkl. distributionsförluster) 

var 135,4 TWh. 

2008 – vindkraften ökar markant 

År 2008 var elproduktionen 145,9 TWh. Den 

marginella ökningen jämfört med året innan berodde 

främst på att produktionen av el från 

vattenkraft ökade med 4 procent. Detta trots att 

de svenska vattenmagasinen aldrig fylldes upp 

till normala nivåer. Elproduktionen från kärnkraftverk 

minskade däremot med 5 procent. 

Men vad gäller vindkraften fortsatte den snabba 

produktionsökningen. Årets resultat blev 2 

TWh, vilket var hela 38 procent större än året 

innan. 



Elanvändningen i Sverige stannade vid 144 

TWh. Jämfört med föregående år var det en 

minskning med 2 procent. 

Den totala elförbrukningen inom landet (exkl. 

distributionsförluster) var 132,8 TWh, alltså en 

minskning med 2 procent jämfört med 2007. 

2009 – nedgång i krisens spår 

Den totala elförbrukningen i Sverige (exkl. 

distributionsförluster) var 128,4 TWh år 2009. 

Det innebar en nedgång med 4 procent jämfört 

med föregående år. Det är dessutom den lägsta 

elförbrukning som uppmätts under de senaste 

tjugo åren. 

Minskningen kan främst förklaras av den 

dramatiska nedgången i industrikonjunkturen 

som följde på den globala ekonomiska krisen. 

Industrins förbrukning minskade med 11 procent 

till 50,3 TWh. Hushållens förbrukning (permanenta 

bostäder och fritidshus) ökade däremot 

till 33,8 TWh (+1 procent). Även övrig förbrukning 

(service m.m.) ökade till 44,3 TWh 

Foto: Arne Orrgård 

(+3 procent). 

Dessutom minskade elproduktionen kraftigt. 

Nettoproduktionen minskade med 8 procent till 

133,7 TWh. Största minskningen noterades för 

kärnkraften som minskade med 18 procent till 

50,0 TWh. Den låga kärnkraftsproduktionen 

berodde delvis på oförutsedda stillestånd i 

samband med revisioner och moderniseringar. 

Det innebar att kärnkraftens bidrag till elförsörjningen 

var den lägsta på 25 år. Vattenkraften 

minskade med 5 procent till 65,4 TWh. Däremot 

ökade den konventionella värmekraften till 15,7 

TWh – en uppgång med 11 procent. Vindkraftens 

snabba expansion fortsatte och ökade 

med 25 procent till 2,5 TWh. 

Elkraftutbytet med utlandet ledde till ett 

underskott på 4,7 TWh – att jämföra med 

föregående års överskott på 2,0 TWh. 

2010 – vindkraften ökar kraftigt 

Elproduktionen ökade kraftigt under 2010. 

Nettoproduktionen ökade med 9 procent till 

144,9 TWh jämfört med året innan. Störst 

ökning noteras för vindkraften, som ökade med 

41 procent till 3,5 TWh. Vattenkraften ökade 

med 3 procent till 66,8 TWh. Den konventionella 

värmekraften ökade till 19,1 TWh, en uppgång 

med 20 procent. Kärnkraften ökade med 

11 procent till 55,6 TWh. Elkraftutbytet med 

utlandet gav 2010 ett underskott på 2,1 TWh. 

Den totala elförbrukningen inom landet (exkl. 

distributionsförluster) var 136,3 TWh – en ökning 

med 6 procent jämfört med 2009. Ökningen förklaras 

i huvudsak av uppgången i industrisektorn. 

Industrins förbrukning ökade med 7 procent 

till 54,5 TWh. Hushållens förbrukning 

(permanenta bostäder och fritidshus) ökade till 

37,3 TWh (+10 procent), vilket kan bero på det 

ovanligt kalla vädret, särskilt i början och i 

slutet av året. Även övrig förbrukning (service 

m.m.) ökade till 45,1 TWh (+3 procent). 

2011 – stor export av el 

Elproduktionen ökade även under 2011. Nettoproduktionen 

ökade med 1,4 procent till 146,9 

TWh jämfört med året innan. 

Största ökningen noteras för vindkraften som 

ökade med hela 73,6 procent till 6,1 TWh. 

Vattenkraften minskade med 0,9 procent till 

66,2 TWh. Den konventionella värmekraften 

minskade till 16,7 TWh – en minskning med 

12,6 procent. Kärnkraften ökade med 4,3 procent 

till 58,0 TWh. Elkraftutbytet med utlandet 

gav ett överskott på 7,2 TWh. 

Den totala elförbrukningen (exkl. förluster) 

inom landet uppgick till 129,2 TWh. Det innebar 

en nedgång med 5,1 procent jämfört med året 

innan. Minskningen förklaras i huvudsak av 

nedgången i hushållssektorn. 

Hushållen (permanenta bostäder och fritidshus) 

minskade sin förbrukning med 9,9 procent 

till 33,6 TWh. Industrisektorn minskade sin 

förbrukning med 3,3 procent till 52,7 TWh och 

även övrig förbrukning (offentlig förvaltning, 

service m.m.) minskade med 3,4 procent till 43,0 

TWh. 

2012 – rekordstor export av el 

Elproduktionen fortsatte att öka under 2012. 

Nettoproduktionen ökade med 10,1 procent 

jämfört med året innan och uppgick till 162,4 

TWh. Det här bidrog starkt till att nettoexporten 

av el uppgick till 19,6 TWh. 

Vindkraften producerade 7,2 TWh, vilket var 

en ökning med 17,4 procent. Vattenkraften 

ökade med 17,7 procent till 78,5 TWh och kärnkraften 

med 5,8 procent till 61,4 TWh. Dock så 

minskade den konventionella värmekraften sin 

produktion med 7,9 procent och producerade 

15,5 TWh. 

Under år 2012 uppgick elanvändningen (exkl. 

förluster) inom landet till 131,9 TWh. Det innebar 

en uppgång med 1 procent jämfört med året 

innan. 

Ökningen förklaras i huvudsak av uppgången 

i hushållssektorn. Hushållen (permanenta 

bostäder och fritidshus) ökade sin förbrukning 

med 4,1 procent till 35,1 TWh. 

Industrisektorn minskade sin förbrukning med 

1,6 procent till 53,0 TWh. Övrig användning 

(offentlig förvaltning, service m.m.) ökade med 

1,9 procent till 43,8 TWh. 

Källa: Statens energimyndighet 

(www.energimyndigheten.se) och 

SCB: El-, gas- och fjärrvärmeförsörjningen 2004–2012 

(www.scb.se/EN0105). 



Energi 

7.2 Vindkraft 

Wind power 

Vindenergi har utnyttjats av människan i tusentals år. Väderkvarnarna 

kom ungefär samtidigt som vattenkvarnarna på 1200-talet. Principen i 

dagens vindkraftverk är densamma – vinden sätter fart på en rotor som 

via en generator omvandlar rotationen till elektricitet. 

Vindkraften producerar normalt sett bara el vid 

vindstyrkor mellan 4 och 25 m/sek. Vid kraftigare 

vindar stängs verken av säkerhetsskäl av. 

Vanligtvis är de konstruerade för att tåla vindhastigheter 

upp till 70 m/sek. 

Vindkraft kan bara utnyttjas när det blåser. 

Det går inte, som med vattenkraften, att lagra 

vindenergin i dammar. I ett genomsnittligt 

vindläge på land ger ett modernt vindkraftverk 

om 2 MW drygt 4 miljoner kWh per år. Det 

motsvarar årsförbrukningen i cirka 160 eluppvärmda 

villor. 

Till havs blåser det betydligt fler timmar. Där 

byggs det därför större vindkraftverk, vilka kan 

producera mer el. Vindkraften är ett, om än 

litet, komplement till vattenkraften. Dagar då 

det blåser kan vindkraften spara vatten i magasinen. 

Olika storlekar på aggregat har prövats. De 

vanligaste vindkraftverken som byggs i Sverige 

har en installerad effekt mellan 1–2 MW. Våra 

största verk är på 3 MW och finns på flera 

platser i landet. På andra håll i Europa finns 

verk i som har en installerad effekt på 5–6 MW. 

I slutet av 2012 fanns det cirka 2 385 vindkraftverk 

i landet, vilket är 367 fler än året 

innan. Vindkraftverken finns främst i södra 

Sverige längs kusterna och på Gotland. Vindkraften 

i Sverige producerade 7,2 TWh 2012. 


Tar det mer energi att bygga ett vindkraftverk 

än det sedan producerar? 

Svaret är att efter 6–7 månader har ett vindkraftverk 

producerat lika mycket energi som det har 

gått åt för att tillverka det. Den totala energin 

som går åt för att bygga vindkraftverket motsvarar 

bara en procent av energin som vindkraftverket 

sedan totalt producerar. 

Vindkraftens utveckling 1982–2012 



Källa: Statens energimyndighet (www.energimyndigheten.se) och Svensk Energi (www.svenskenergi.se). 

Kartografi: SCB, Enheten miljöekonomi och naturresurser (www.gis.scb.se). 



7.3 

Elektrisk energi, produktion, GWh, 1936–2012 

Electric energy, production 

Energi 

Fram till mitten av 1960-talet svarade vattenkraften 

för nästan hela produktionen av 

elenergi i landet. Så sent som 1965 svarade 

vattenkraften för 95 procent av den producerade 

elenergin. Andelen som kom från 

vattenkraften sjönk i och med kärnkraftens 

utbyggnad. 

Vid en jämförelse mellan periodens startoch 

slutår kan man konstatera att elproduktionen 

var 20 gånger större 2012 än 1936. 

Källa: SCB Historisk statistik för Sverige, 

Översiktstabeller; Statistiska meddelanden, 

serie EN 11 (www.scb.se/EN0105). 

7.4 

Energipriser den 1 januari 2000–2013 för olika typkunder, 

tillsvidareprisavtal resp. rörligt prisavtal, öre per kWh 

Prices on electric energy for different type of consumers 

Det rörliga elpriset nådde sin högsta nivå 

2010. Därefter har priserna sjunkit till 

betydligt lägre nivåer. 

Källa: Statens energimyndighet 

(www.energimyndigheten.se) och SCB: 

Statistiska meddelanden, serie EN 17 och 

EN 24 (www.scb.se/EN0301 och 

www.scb.se/EN0304). 

7.5 

Tillverknings- och utvinningsindustrin, förbrukning av elenergi 

1936–2011 

Mining and manufacturing industry, consumption of electric energy 

Industrin förbrukar nu ungefär 11 gånger så 

mycket elenergi som den gjorde 1936. Studeras 

kurvan kan man se en längre platå 

åren 1974–1982 då förbrukningen inte ökade 

och tre kortare perioder då förbrukningen 

minskade – en i början av 1990-talet, en i 

början av 2000-talet och en under åren 

2008–2009. 


Statistiska meddelanden serie EN 23 

(www.scb.se/EN0113). 



7.6 

Tillverknings- och utvinningsindustri, användning av bränslen och 

elektrisk energi efter bränsleslag 

Mines and quarries and manufacturing industry, consumption of fuel 

and electric energy by kind of fuel 

Enhet Unit 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 

Bränsle Fuel 

Stenkol och koks Coal and coke 1 000 ton 2 387 2 344 2 433 2 316 1 435 2 313 2 242 

Trädbränsle 1 

Wood fuels, wood waste 1 000 toe 1 224 1 308 1 287 1 354 1 268 1 340 1 236 

Propan och butan 

Liquified petroleum gas 1 000 ton 400 408 370 387 313 369 363 

Naturgas Natural gas Milj. m 3 314 355 347 345 320 356 389 

Stadsgas Gasworks Milj. m 3 20 13 8 3 1 1 0 

Fjärrvärme District heating GWh 3 481 3 674 3 722 3 686 3 510 3 791 3 310 

Bensin Gasoline 1 000 m 3 24 22 20 15 13 12 9 

Dieselolja Diesel oil 1 000 m 3 127 177 161 180 142 161 148 

Eldningsolja 1 Distillate fuel oil 1 000 m 3 265 254 221 216 196 222 186 

Eldningsolja 2 och däröver 

Res. fuel oil 1 000 m 3 932 899 748 751 623 667 553 

Elektrisk energi Electric energy GWh 56 150 56 411 56 664 55 249 49 187 52 569 52 987 

1) I trädbränslen ingår obearbetade trädbränslen såsom flis, bark, spån och bearbetade trädbränslen såsom briketter, 

pellets. 1 toe (ton-olje-ekv.) = 11,63 MWh. 


Källa: Energimyndigheten (www.energimyndigheten.se) och SCB (www.scb.se/EN0113): Statistiska meddelanden, 

serie EN 23, Industrins årliga energianvändning. 



7.7 

Tillverknings- och utvinningsindustri, förbrukning av elektrisk 

energi efter näringsgren 

Mines and quarries and manufacturing industry, consumption of 

electric energy by industry 

Energi 

SNI 2002/ 

2007 

Näringsgren 

Industry 

Elektrisk energi, milj. kWh 

Electric energy 

10–14/ 

05–09 

15–16/ 

10–12 

17–19/ 

13–15 

2005 1 2006 1 2007 1 2008 1 2009 2 2010 2 2011 2 

Gruvor och mineralutvinningsindustri 

Mines and quarries 2 561 2 543 2 728 2 774 2 423 3 164 3 325 

Livsmedels-, dryckesvaru- och tobaksindustri 

Food product, beverage and tobacco 

industry 2 437 2 438 2 587 2 499 2 384 2 455 2 495 

Textil-, beklädnads-, läder- och lädervaruindustri 

Industry for textiles and textile 

products, leather and leather products 242 206 200 199 172 164 155 

20/16 Industri för trä och varor av trä o.d. 

utom möbler 

21–22/ 

17–18 

Industry for wood and wood products 2 166 2 203 2 168 2 209 2 067 2 104 2 031 

Massa-, pappers- och pappersvaruindustri, 

förlag, grafisk industri 

Industry for pulp, paper, and paper 

products, publishers and printers 24 186 24 522 24 594 24 177 22 626 23 021 22 851 

23/19 Industri för stenkolsprodukter, raffinerade 

petroleumprodukter och kärnbränsle 

Industry for coke, refined petroleum 

products and nuclear fuel 879 951 875 982 1 055 1 033 1 007 

24/20–21 Kemisk industri 

Industry for chemicals, chemical 

products and man-made fibres 5 474 5 126 5 133 4 921 4 462 4 812 4 611 

25/22 Gummi- och plastvaruindustri 

Industry for rubber and plastic 

products 1 229 1 298 1 301 1 206 1 090 1 219 1 176 

26/23 Jord- och stenvaruindustri 

Industry for other non-metallic mineral 

products 1 052 1 124 1 143 1 142 961 1 016 1 021 

27/24 Stål- och metallverk 

Industry for basic metals 8 512 8 407 8 370 7 963 5 962 7 363 7 991 

28–35/ 

25–30 

36–37/ 

31–33 

10–37/ 

05–33 

Verkstadsindustri 

Industry for fabricated metal products, 

machinery and equipment 6 945 7 097 7 034 6 458 5 385 5 656 5 751 

Övrig tillverkningsindustri 

Manufacturing industry n.e.c. 468 490 532 719 599 562 579 

Samtliga grupper 

Total of above mentioned 56 150 56 411 56 664 55 249 49 187 52 569 52 987 

Ej branschfördelade 

Not divided by industry 548 995 1 280 1 243 1 470 1 927 856 

Totalt Total 56 698 57 406 57 944 56 558 50 657 54 496 53 843 

1) Näringsgren enligt SNI 2002. Activity according to SE-SIC 2002. 

2) Näringsgren enligt SNI 2007. Activity according to SE-SIC 2007. 


Källa: Statens energimyndighet (www.energimyndigheten.se) och SCB (www.scb.se/EN0105 och www.scb.se/EN0113): 

Statistiska meddelanden serie EN 11 resp. EN 23. 



Genomsnittligt elenergipris vid tillsvidarepris för olika 

7.8 hushållskunder den 1 januari, öre/kWh 

Average price for electric energy with standard price agreement for 

household customers on 1 January, SEK öre/kWh 

Bostadskategori Type of residence 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 

Lägenhet Dwelling 76,0 72,1 89,8 76,7 99,9 90,0 82,3 

Villa utan elvärme 

One- and two-dwelling building without electric space 

heating 69,4 65,5 82,9 69,9 92,3 81,9 74,0 

Villa med elvärme 

One- and two-dwelling with electric space heating 66,1 62,2 79,6 66,7 88,6 78,0 70,1 



Statistiska meddelanden serie EN 24 (2007–). 

Genomsnittligt elenergipris vid rörligt pris för olika 

7.9 hushållskunder den 1 januari, öre/kWh 

Average price for electric energy with variable price agreement for 

household customers on 1 January, SEK öre/kWh 





heating 35,8 54,8 57,4 80,6 75,1 46,2 49,0 






7.10 

Genomsnittliga nättjänstpriser för olika hushållskunder 

den 1 januari, öre/kWh 

Average charge for grid services for household customers 

on 1 January, SEK öre/kWh 





heating 41,1 42,4 45,6 48,9 51,3 54,1 56,4 




Källa: Statens energimyndighet (www.energimyndigheten.se) och SCB (www.scb,se/EN0301 och www.scb.se/EN0304): 




7.11 

Fördelning av samtliga kunder efter avtalstyp den 1 januari, 

procent 

Distribution of all customers by various types of contracts, 1 January, 

percent 

Energi 

Avtalstyp Types of contracts 2008 2009 2010 2011 2012 2013 

Tillsvidarepris Standard price agreement 38,3 34,1 25,4 23,6 21,4 18,5 

Rörligt pris Variable price agreement 16,2 22,4 30,0 28,3 27,2 32,3 

Avtal med avtalslängd på 1 år One-year agreement 16,5 14,8 14,5 16,7 18,1 18,3 

Avtal med avtalslängd på 2 år 6,0 2,8 4,5 5,7 6,9 6,5 

Avtal med avtalslängd på 3 år 18,8 19,3 18,4 19,4 19,7 17,6 

Övriga avtalsformer 1 Other agreements 1 4,2 6,6 7,2 6,3 6,7 6,8 

Totalt Total 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 

1) Övriga avtalsformer är t.ex. avtal med annan avtalslängd än 1, 2 eller 3 år eller kombinationsavtal eller mixavtal. Examples of other 

contract forms are those with a duration other than 1, 2 or 3 years or combination agreements. 



7.12 

Byten av elleverantör (elhandelsföretag) samt beräknad 

bytesvolym 

Change of electricity supplier and estimated volume 

2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 

Antal byten Number of changes 

Hushåll/privatpersoner 

Households/persons 341 249 422 321 397 368 520 276 427 608 464 241 454 103 

Kunder exkl. hushåll/privatpersoner 

Customers excl. households/persons 59 728 74 957 52 974 74 612 63 729 69 063 57 061 

Summa Total 400 977 497 278 450 342 594 888 491 337 533 304 511 164 

Bytesvolym, GWh Volume changed 

Hushåll/privatpersoner 3 400 3 634 3 257 4 706 4 483 4 640 4 116 

Kunder exkl. hushåll/privatpersoner 9 044 8 795 9 211 8 460 9 048 10 036 5 445 

Summa 12 444 12 429 12 468 13 166 13 531 14 676 9 561 

Källa: Statens energimyndighet (www.energimyndigheten.se) och SCB (www.scb.se/EN0108) Statistikdatabasen: Energi. 




7.13 

Elektrisk energi, produktion och förbrukning 

Electric energy, generation and consumption 

2007 2008 2009 2010 2011 2012* 

Antal kraftstationer Number of power stations 2 100 2 211 2 449 2 741 3 155 . . 

Teknisk utrustning Technical equipment 

Installerad generatoreffekt, max netto MW 

Capacity of installed generators, MW 34 199 34 604 35 728 37 088 36 958 .. 

Vattenkraft Water power 16 505 16 489 16 764 16 582 16 530 .. 

Vindkraft Wind power 831 935 1 448 2 032 2 769 .. 

Kärnkraft Nuclear power 8 975 8 839 8 839 9 277 9 323 .. 

Konventionell värmekraft Conventional thermal power 7 890 8 342 8 677 9 197 8 336 .. 

Tillförsel, GWh Supply, GWh Brutto 1 Gross 1 164 795 162 405 150 453 163 187 163 631 177 977 

Netto 1 Net 1 160 937 158 716 146 971 159 844 160 009 174 119 

Produktion Generation Brutto 148 744 149 651 136 682 148 255 151 150 166 295 

Netto 144 888 145 962 133 200 144 912 147 515 162 437 

Vattenkraft, inkl. pumpkraft Brutto 66 265 69 102 65 610 67 176 67 186 79 058 

Netto 65 591 68 550 64 889 66 773 66 609 78 405 

Vindkraft Brutto 1 432 1 996 2 485 3 502 6 101 7 165 

Netto 1 432 1 996 2 485 3 502 6 101 7 165 

Solkraft Brutto .. .. .. .. 13 19 

Netto .. .. .. .. 13 19 

Kärnkraft Brutto 66 969 63 889 52 173 57 728 60 475 64 037 

Netto 64 279 61 266 49 987 55 626 58 026 61 393 

Konventionell värmekraft Brutto 14 078 14 664 16 414 19 747 17 388 16 016 

Netto 13 586 14 150 15 839 19 056 16 779 15 456 

Import 2 16 051 12 754 13 771 14 932 12 481 11 682 

Användning, GWh Use, GWh 160 937 158 716 146 971 159 844 160 009 174 119 

Export 2 14 735 14 716 9 085 12 853 19 714 31 255 

Leveranser inom landet efter mottagarkategori: 

Deliveries according to NACE division 

Jordbruk, skogsbruk o.d. jämte anslutna hushåll 

NACE division 01–02 incl. farming households 2 967 2 648 3 045 3 184 2 993 3 150 

Gruvor och mineralbrott samt tillverkningsindustri, inkl. 

småindustri och hantverk NACE division 10–37 57 944 56 558 50 657 53 359 53 843 52 981 

El-, gas-, värme- och vattenverk NACE division 40 4 986 4 388 4 436 4 540 4 217 4 704 

Byggnads- och anläggningsverksamhet 

NACE division 45 880 942 1 074 1 207 1 108 1 096 

Järn- och spårvägar, busstrafik NACE group 60.1–60.2 2 864 2 745 2 442 2 405 2 640 2 685 

Avloppsrening, avfallshantering och renhållning 

NACE division 90 702 757 726 805 787 744 

Bostäder Housing 33 457 33 470 33 934 37 282 33 702 35 086 

Övriga förbrukare Other consumers 31 532 32 036 31 990 32 396 31 289 31 457 

Summa leveranser inom landet efter mottagarkategori 

Total 135 332 133 544 128 304 135 178 130 579 131 903 

Förluster fram till leveranspunkten 

Losses in transmission and distribution 10 870 10 456 9 582 11 813 9 703 10 961 

1) Skillnaden mellan brutto och netto utgörs av egenförbrukning vid elproduktion inkl. förluster i kraftstationstransformatorer och pumpning i 

pumpkraftverk. The difference between gross and net consists of consumption in power stations themselves, incl. transformer losses at 

power stations and pumping in pumping stations. 

2) Uppgifter om export och import har fr.o.m. 2005 anpassats till utrikeshandelsstatistiken. Data on power exchange has been adjusted to 

foreign trade statistics. 


Statistiska meddelanden serie EN 11 och EN 20; Statistikdatabasen: Energi. 



7.14 

Vattenkraft, utbyggd den 31 december 

Hydropower, installed capacity 

Energi 

Vattendrag, 

River 

Effekt, 1 000 kW 

Capacity 

Vattendrag 

Effekt, 1 000 kW 

2010 2011 2012 2010 2011 2012 

Övre Norrland 7 138 7 138 7 138 Hedströmmen 7 7 7 

Lule älv 4 196 4 196 4 196 Kolbäcksån 57 57 58 

Pite älv 50 50 50 Nyköpingsån 6 6 6 

Skellefte älv 1 016 1 016 1 016 Smååar 8 8 8 

Rickleån 10 10 10 Sydöstra Sverige 416 415 415 

Ume älv utom Vättern-Motala ström 163 163 163 

Vindelälven 1 765 1 765 1 765 Emån 23 23 23 

Öreälven 6 6 6 Alsterån 7 7 7 

Gide älv 70 70 70 Ronnebyån 14 14 14 

Moälven 6 6 6 Mörrumsån 21 21 21 

Nätraån 12 12 12 Helgeån 33 32 32 

Smååar 8 8 8 Lagan 134 134 134 

Mellersta och Smååar 22 22 22 

nedre Norrland 6 126 6 128 6 127 Västsverige 1 226 1 226 1 221 

Ångermanälven Nissan 55 55 55 

inkl. Faxälven 2 578 2 589 2 590 Ätran 68 64 64 

Indalsälven 2 107 2 095 2 095 Viskan 28 28 28 

Ljungan 601 603 603 Upperudsälven 25 25 25 

Delångersån 19 19 19 Byälven 72 72 72 

Ljusnan 817 817 817 Norsälven 126 126 126 

Smååar 4 4 4 Klarälven 388 388 388 

Gästrikland, Dalarna Gullspångsälven 128 128 127 

och Mälarlandskapen 1 294 1 294 1 301 Tidan 8 8 8 

Gavleån 24 24 24 Göta älv 303 303 303 

Dalälven 1 149 1 149 1 155 Smååar 27 27 26 

Eskilstunaån 9 9 9 Hela riket Sweden 16 200 16 197 16 203 

Arbogaån 35 35 35 

Källa: Svensk Energi (www.svenskenergi.se). 

7.15 

Kärnkraftverkens energitillgänglighet och produktion 

Nuclear power plant energy availability and output 

Reaktor 

Plant 

Nettoeffekt, 

MW 

Net 

capacity 

Startår 

Start-up 

Energitillgänglighet, procent 

Energy availability 

Produktion, TWh 

Output, TWh 

2008 2009 2010 2011 2012 2008 2009 2010 2011 2012 

Totalprod. 

–2012, 

TWh 

Total 

output 

Barsebäck 1 -600 1975 – – – – – – – – 92,7 

Barsebäck 2 -600 1977 – – – – – – – – 107,6 

Forsmark 1 984 1980 81,4 90,1 93,8 79,2 88,4 7,0 7,6 8,0 6,8 7,6 220,3 

Forsmark 2 996 1981 79,7 64,1 38,5 93,9 85,7 6,9 5,5 3,3 8,1 7,5 210,1 

Forsmark 3 1 170 1985 69,7 86,1 81,4 85,4 93,1 7,1 8,8 8,3 8,7 9,5 235,2 

Oskarshamn 1 473 1972 88,3 70,5 79,0 73,3 0 3,5 2,8 3,2 3,0 0,0 99,1 

Oskarshamn 2 638 1974 88,7 77,9 92,0 76,6 72,4 4,5 3,9 5,0 8,3 4,0 152,3 

Oskarshamn 3 1 400 1985 71,4 15,2 32,0 70,3 70,0 7,1 1,7 3,8 4,2 8,4 217,3 

Ringhals 1 854 1976 62,0 17,4 48,7 81,6 72,5 4,5 1,3 3,6 6,0 5,5 173,2 

Ringhals 2 865 1975 79,6 39,1 80,3 24,9 48,5 5,7 2,8 5,6 1,7 3,6 185,2 

Ringhals 3 1 048 1981 88,5 91,3 83,7 79,3 91,2 7,6 8,1 7,6 7,1 8,3 195,2 

Ringhals 4 934 1983 91,0 92,8 89,3 50,1 85,2 7,3 7,5 7,2 4,1 6,9 186,3 

Totalt Total 9 363 82,3 64,0 70,1 72,0 75,2 61,3 50,0 55,6 58,0 61,4 2 074,7 

Källa: Svensk Energi (www.svenskenergi.se). 



7.16 

Använda uppvärmningssätt för permanentbebodda småhus 

(inkl. småhus på lantbruksfastighet) 

Consumption of energy by type for one- and two-dwelling buildings 

(incl. houses on agricultural property) 

Använda energislag 

Consumption by type of energy 

Småhus 

One- and two-dwelling buildings 

2008 2009 2010 2011 

1 000-tal % 1 000-tal % 1 000-tal % 1 000-tal % 

Enbart el Electricity only 533 30,6 499 27,3 518 27,3 481 25,1 

Därav direktverkande Of which direct 282 16,2 239 13,1 262 13,8 242 12,6 

Vattenburen Waterborne 251 14,4 260 14,2 256 13,5 239 12,5 

Enbart olja Oil only 50 2,9 28 1,5 24 1,3 12 0,6 

El och olja Electricity and oil 27 1,6 19 1,0 16 0,8 16 0,9 

Biobränsle och el Biofuel and electricity 345 19,8 395 21,6 382 20,1 398 20,8 

Enbart biobränsle Biofuel only 240 13,7 214 11,7 204 10,8 206 10,8 

Berg/jord/sjövärmepump och el 

Geothermal/water source heating pumps and 

electricity 32 1,9 49 2,7 74 3,9 67 3,5 

Berg/jord/sjövärmepump och biobränsle 

Geothermal/water source heating pumps and 

biofuel 42 2,4 71 3,9 61 3,2 68 3,6 

Berg/jord/sjövärmepump 

Geothermal/water source heating pumps 172 9,9 172 9,4 205 10,8 220 11,5 

Fjärrvärme District heating 201 11,5 212 11,6 230 12,1 230 12,0 

Annat Other 101 5,8 169 9,3 184 9,7 214 11,2 

Samtliga Total 1 743 100,0 1 826 100,0 1 896 100,0 1 912 100,0 

Källa: Statens energimyndighet (www.energimyndigheten.se) och SCB Energistatistik för småhus (fr.o.m. 2007) 

(www.scb.se/EN0112): och Statistiska meddelanden, serie EN 16 (t.o.m. 2006). 

7.17 

Uppskattad total energianvändning för uppvärmning och 

varmvatten i bostäder och lokaler, TWh 

Estimated total energy use for heating and hot water in dwellings 

and non-residential buildings, TWh 

Uppvärmningssätt Method of heating 

Byggnadssektor Building sector 

År Year 

2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 

Olja Oil 9 6 5 3 3 3 2 

Småhus (inkl. lantbruksfastigheter) 

One- and two-dwelling buildings (incl. farm dwellings) 5 3 3 2 2 1 1 

Flerbostadshus Multi-dwelling buildings 1 1 1 1 0 0 0 

Lokaler Non-residential buildings 2 2 1 1 1 1 1 

Fjärrvärme District heating 42 42 42 42 43 49 43 

Småhus (inkl. lantbruksfastigheter) 4 5 4 5 5 6 6 

Flerbostadshus 23 22 23 22 22 25 21 

Lokaler 16 15 15 15 16 19 16 

Elvärme (exkl. hushållsel) 

Electric heating (excl. household electricity) 21 21 18 17 18 19 18 



Lokaler 4 4 3 3 2 2 3 

Ved, flis, spån, pellets, gas Wood fuels and gas 12 11 12 12 14 13 13 



Lokaler 0 1 1 1 1 1 1 

Gas Gas 1 1 1 1 1 1 1 



Lokaler 1 0 0 0 0 0 0 

Totalt Total 85 81 78 75 79 85 77 



Lokaler 22 21 21 19 20 22 20 

Källa: Statens energimyndighet (www.energimyndigheten.se) och SCB Energistatistik för småhus (fr.o.m. 2007) 

(www.scb.se/EN0112): och Statistiska meddelanden, serie EN 16 (t.o.m. 2006). 


Boende, 

byggande 

och bebyggelse 



Boende, byggande och bebyggelse Statistisk årsbok 2014 

8 – Boende, byggande 

och bebyggelse 


8.1 Bostadsbeståndet och dess 

förändringar .................................................. 175 

Housing stock 

8.2 Boende, byggande och 

bebyggelse ................................................... 177 


8.3 Lägenheter i färdigställda hus 

1950–2012 ..................................................... 179 

Dwellings in completed buildings 

8.4 Lägenheter i färdigställda hus, 

andel i flerbostadshus 1950–2012 .............. 179 

Dwellings in completed buildings, 

percentage in multi-dwelling buildings 

8.5 Andel lägenheter om 1 rum och 

kök i färdigställda hus 1950–2012 .............. 179 

Percentage 1 room and kitchen dwellings 

in completed buildings 

8.6 Lägenheter fördelade på flerbostadshus 

och småhus ............................. 180 

Housing stock by type of building and 

number of dwellings 

8.7 Lägenheter i färdigställda hus 

efter ägarkategori, upplåtelseform, 

lägenhetstyp m.m. ........................................ 181 

Dwellings in completed buildings by 

ownership, tenure, size of dwelling, etc. 

8.8 Byggnads- och produktionskostnader 

för bostadshus ........................... 182 

Building and construction costs for 

residential buildings 

8.9 Förändring i månadshyra per 

lägenhet efter region och lägenhetstyp, 

procent ................................................... 183 

Change in rent per dwelling by region 

and size of dwelling, percent 

8.10 Genomsnittlig årshyra och hyra 

per m 2 efter lägenhetstyp, kronor ............... 183 

Average annual rent and rent per square 

meter, by type of dwelling, SEK 

8.11 Lägenheter i flerbostadshus 

samt antal outhyrda resp. därav till 

uthyrning lediga lägenheter den 

1 september 2011 ......................................... 184 

Dwellings in multi-dwelling buildings 

and of which were vacant on 

1 September 



8.1 

Bostadsbeståndet och dess förändringar 

Housing stock 

Den 31 december 2012 fanns det drygt 4,5 miljoner lägenheter i Sverige. 

Av dessa låg cirka 2 miljoner i småhus och 2,5 miljoner i flerbostadshus. 

Under 2012 ombildades omkring 4 200 hyresrätter till bostadsrätter och 

majoriteten av ombildningarna skedde i Stockholms län. 

Boende, byggande och bebyggelse 

Av det totala antalet lägenheter i bostadsbeståndet 

ligger 56 procent i flerbostadshus och 44 

procent i småhus. Störst andel flerbostadshus, 

73 procent, finns i Stockholms län och störst andel 

småhus finns i Gotlands- och Hallands län 

med 63 procent. 

En stor andel av småhusen (21 procent) 

byggdes under åren 1971–1980. Störst andel flerbostadshus 

(25 procent) byggdes under perioden 

1961–1970. 

Flest hyreslägenheter i Kronoberg 

Andelen hyresrätter dominerar och står för 63 

procent, medan bostadsrätternas andel är 37 

procent. Flerbostadshusens fördelning efter 

upplåtelseform är: 

• 1 588 717 hyresrätter 

• 947 102 bostadsrätter 

• 566 ägarlägenheter. 

Störst andel hyresrätter, 84 procent, finns i 

Kronobergs län och störst andel bostadsrätter 

finns i Stockholms- och Uppsala län med 52 

respektive 48 procent. 

Jämfört med år 1990 finns det i dag drygt 

34 000 fler hyresrätter, medan antalet bostadsrätter 

har blivit nästan 10 gånger fler – cirka 

331 000. 

Ombildningar av hyreslägenheter 

Sedan år 2000 har cirka 160 000 ombildningar 

från hyresrätt till bostadsrätt skett i landet. Av 

dessa har 72 procent eller cirka 115 000 genomförts 

i Stockholms län. Men år 2012 minskade 

antalet ombildade lägenheter jämfört med de 

två föregående åren. Då skedde omkring 4 200 

ombildningar, vilket kan jämföras med cirka 

7 100 år 2011 och 20 000 lägenheter år 2010. 

Det är främst i Stockholms län som ombildningarna 

har minskat. Från cirka 14 000 lägenheter 

2010 till cirka 4 400 lägenheter 2011 och till 

cirka 3 000 år 2012. 

Allmännyttan minskar 

Av lägenheterna i flerbostadshus ägs cirka 

751 000 lägenheter av allmännyttiga bostadsbolag. 

Det är en minskning med cirka 76 000 lägenheter 

sedan år 1990 då man ägde cirka 

827 000 lägenheter. Av övriga lägenheter i 

flerbostadshusbeståndet år 2012 ägdes cirka 

955 000 av kooperativa ägare och cirka 830 000 

av övriga ägare. 

Förändringen av antalet bostadsrätter 1 och 

hyresrätter 1 1990–2012. Flerbostadshus 

1) Fr.o.m. 2010 beräknas upplåtelseform utifrån ägaren av lägenheten. 

Diagrammet är omräknat enligt 2010 års definition. 




Bostadsbeståndet och dess förändringar 

År Lägenheter i flerbostadshus Lägenheter i småhus Samtliga lägenheter 

Tillskott 

under året 

Vid årets 

slut 

Tillskott 

under året 

Vid årets 

slut 

Tillskott 

under året 

Vid årets 

slut 

1991 36 985 2 207 520 28 588 1 902 821 65 573 4 110 341 

1992 37 254 2 244 774 19 433 1 922 254 56 687 4 167 028 

1993 25 089 2 269 863 9 345 1 931 599 34 434 4 201 462 

1994 15 378 2 285 241 5 167 1 936 766 20 545 4 222 007 

1995 8 039 2 293 280 3 673 1 940 439 11 712 4 233 719 

1996 11 546 2 304 826 3 656 1 944 095 15 202 4 248 921 

1997 7 682 2 312 508 3 794 1 947 889 11 476 4 260 397 

1998 6 780 2 319 288 4 224 1 952 113 11 004 4 271 401 

1999 6 094 2 325 382 4 981 1 957 094 11 075 4 282 476 

2000 5 683 2 331 065 5 485 1 962 579 11 168 4 293 644 

2001 6 074 2 337 139 7 820 1 970 399 13 894 4 307 538 

2002 14 566 2 351 705 7 076 1 977 475 21 642 4 329 180 

2003 14 042 2 365 747 8 086 1 985 561 22 128 4 351 308 

2004 16 722 2 382 469 11 511 1 997 072 28 233 4 379 541 

2005 14 493 2 396 962 10 025 2 007 097 24 518 4 404 059 

2006 20 848 2 417 810 10 996 2 018 093 31 844 4 435 903 

2007 21 849 2 439 659 12 020 2 030 113 33 869 4 469 772 

2008 21 246 2 460 905 12 023 2 042 136 33 269 4 503 041 

2009 15 264 2 476 169 8 320 2 050 456 23 584 4 526 625 

2010 1 11 885 2 511 129 8 824 1 997 244 20 709 4 508 373 

2011 1 13 496 2 521 157 7 477 2 003 135 20 973 4 524 292 

2012 1 17 770 2 536 385 9 336 2 014 394 27 106 4 550 779 

1) Fr.o.m. 2010 baserar sig uppgifterna på det årliga fastighetstaxeringsregistret (FTR). Dessa uppgifter uppdateras sedan med det 

senaste årets förändringar i form av nybyggnader, ombyggnader och rivningar av bostäder och ett bostadsbestånd per den 31/12 fås. Det 

är dessa förändringar som rapporteras som tillskott i tabellen ovan. Även andra förändringar kan leda till ändrat lägenhetsantal i bostadsbeståndet. 

För åren 1990–2009 baserade sig uppgifterna på Folk- och bostadsräkningen 1990 (FoB 90) och till SCB inrapporterade årliga 

förändringar i form av nybyggnader, ombyggnader, rivningar och ombildningar av bostäder. Den nya metoden ger bättre kvalitet och 

aktualitet jämfört med tidigare. 

Källa: SCB, Bostadsbestånd (www.scb.se/BO0104). 




8.2 



Under 2012 färdigställdes drygt 26 000 lägenheter och majoriteten av dem 

finns i nybyggda flerbostadshus. År 2013 höjdes hyrorna i genomsnitt med 

2,2 procent och den nya hyran för en lägenhet med 3 rum och kök blev cirka 

6 100 kronor i månaden. 


År 2012 färdigställdes 25 993 lägenheter i nybyggda 

hus, vilket är en ökning med 30 procent 

jämfört med 2011 då 20 064 lägenheter färdigställdes. 

Det kan även jämföras med det så 

kallade miljonprogrammet (1965–1974), då en 

miljon nya lägenheter byggdes. Toppnoteringen 

om 110 000 lägenheter var år 1970. 

Av de färdigställda lägenheterna år 2012 låg 

64 procent i flerbostadshus. Det kan jämföras 

med perioden 1974–1984 då i genomsnitt 64 

procent av de färdigställda lägenheterna var i 

småhus. År 1978 låg exempelvis tre av fyra 

lägenheter i småhus. 

Byggandet av små lägenheter minskar 

Under 2012 färdigställdes 352 studentlägenheter 

genom nybyggnad. Totalt färdigställdes 2 245 

enrumslägenheter med eller utan kök/kokvrå, 

vilket är ungefär 9 procent av alla färdigställa 

lägenheter. 

Andelen nybyggda hyresrätter i flerbostadshus 

har successivt minskat sedan 90-talet. 

Under 2012 färdigställdes 8 052 lägenheter som 

upplåts med hyresrätt i flerbostadshus. Det 

motsvarar 48 procent av det totala antalet färdigställda 

lägenheter i flerbostadshus. År 1995 

var nio av tio nybyggda lägenheter i flerbostadshus 

upplåtna med hyresrätt. 

Ombyggda lokaler blir lägenheter 

Antalet färdigställda lägenheter i ombyggda 

flerbostadshus har varierat en hel del över åren 

(bland annat beroende på ändringar i det statliga 

stödet). Under toppåret 1996 färdigställdes 

48 100 sådana lägenheter. Året därpå sjönk 

siffran till 18 800. 

Ombyggnad av flerbostadshus gav under 

2012 ett tillskott på 1 679 lägenheter, vilket är 

ungefär lika många som under 2011. De flesta 

av lägenheterna (1 512 st) uppstod genom ombyggnation 

av lokaler. 

Uthyrningssvårigheter bakom rivningar 

Under 2012 revs 566 lägenheter i flerbostadshus. 

Antalet rivningar är nu på samma låga 

nivå som det lägst uppmätta i början av 90-talet. 

Av de rivna lägenheterna år 2012 jämnades 

44 procent med marken på grund av att de var 

svåra att hyra ut. 

Allt färre outhyrda lägenheter 

Antalet lediga lägenheter har varierat stort över 

tiden. Den högsta noteringen gjordes år 1998 då 

närmare 73 000 lägenheter stod tomma, varav 

drygt 62 000 var lediga för omedelbar uthyrning. 

Den första september 2011 stod cirka 27 400 

(1,9 procent) hyreslägenheter outhyrda. Av 

dessa var 16 000 (1,1 procent) lediga för omedelbar 

uthyrning. 

Nettotillskott av lägenheter 1990–2012 1 

Till uthyrning lediga lägenheter i flerbostadshus 

1990–2011 

1) Enligt beräkningen: (nybyggnad + tillkomna genom ombyggnad) 

– (avgångna genom ombyggnad + rivna). 



Drygt 6 100 kronor i månaden för en 3:a 

Sedan hyresundersökningarna startade år 1969 

har hyresförändringarna mätts på likartat sätt. 

Därför kan hyresförändringar under mätperioden 

för kvalitets- och storleksmässigt jämförbara 

lägenheter belysas för perioden ifråga. 

Den genomsnittliga nya månadshyran för en 

trerumslägenhet var 6 115 kronor år 2013. Det 

motsvarar en höjning på 2,2 procent jämfört 

med året innan. 

Genomsnittlig ny månadshyra 2013 i lägenheter 

upplåtna med hyresrätt 

Hyrorna per kvadratmeter har i fasta priser 

stigit med cirka 95 procent mellan åren 1969 och 

2012. Realt skedde den största ökningen under 

åren 1990 till 1992 som resultat av skatte- och 

subventionsförändringar. År 1991 skedde den 

enskilt största höjningen på nära 30 procent. 

Ju nyare bostad desto dyrare 

Hyresnivån för en lägenhet om 3 rum och kök 

var högre i Stor-Stockholm och Stor-Göteborg 

än i de övriga kommunerna, vilket framgår av 

tablån nedan. Dessutom är det dyrare ju nyare 

lägenheten är, dock med undantag för äldre 

lägenheter i storstadsregionerna och i större 

kommuner. 

Genomsnittlig ny månadshyra 2013 för en 

lägenhet om 3 rum och kök för olika regioner 

och värdeår 

Värdeår 1 

Stor- 

Stockholm 

Stor- 

Göteborg 

Övriga 

större 

kommuner 

Övriga 

kommuner 

Månadshyran 2013 varierade från 3 730 kronor 

för 1 rum och kök till 9 398 kronor för 5 eller fler 

rum och kök. 

År 2012 var årshyran per kvadratmeter 966 

kronor. För 1 rum och kök var motsvarande hyra 

1 087 kr/m 2 , och för 5 rum och kök 900 kr/m 2 . 

Årliga förändringar av hyra för trerumslägenheter 

upplåtna med hyresrätt 1985–2012 

–1940 7 641 7 221 6 857 4 973 

1941–1950 6 321 5 959 6 244 5 046 

1951–1960 6 232 5 830 5 921 5 188 

1961–1970 6 537 5 875 5 789 5 437 

1971–1980 6 393 6 055 5 777 5 416 

1981–1985 7 017 6 539 6 439 5 617 

1986–1990 7 448 6 940 6 749 5 988 

1991–1995 8 114 7 228 6 852 6 380 

1991– 9 001 7 611 7 538 6 630 

Totalt 6 766 6 255 6 144 5 635 

1) Värdeår är detsamma som färdigställandeåret om inga större 

om- eller tillbyggnationer har gjorts. 

Källa: SCB, Bostadsbestånd (www.scb.se/BO0104); 

Nybyggnad (www.scb.se/BO0101); Ombyggnad 

(www.scb.se/BO0102); Outhyrda (www.scb.se/BO0303) 

och Hyror (www.scb.se/BO0406); Statistikdatabasen: 

Boende, byggande och bebyggelse. 



8.3 

Lägenheter i färdigställda hus 1950–2012 

Dwellings in completed buildings 


Miljonprogrammet är den vardagliga benämningen 

på bostadsbyggandet i Sverige 

under perioden 1965–1974. Målet var att 

under perioden bygga en miljon lägenheter, 

detta för att lösa den akuta bostadskris som 

rådde i slutet av 1950-talet och början av 

1960-talet. 

Miljonprogrammets mål om en miljon 

färdigställda lägenheter nåddes med lite 

råge – det blev nämligen 1 006 000 nya 

lägenheter. Bland annat färdigställdes hela 

110 000 lägenheter under år 1970. 

Källa: SCB Byggande- och bebyggelsestatistik 

(www.scb.se/BO0101). 

8.4 

Lägenheter i färdigställda hus, andel i flerbostadshus 1950–2012 

Dwellings in completed buildings, percentage in multi-dwelling buildings 

Fram till och med Miljonprogrammet fanns 

de flesta nya lägenheterna i flerbostadshus. 

I början av 1950-talet var hela 80 procent 

av de nya lägenheterna i flerbostadshus. 

Efter Miljonprogrammet svängde byggandet 

över till mer småhus. 

Åren 1977 och 1978 var fördelningen 

mellan flerbostadshus och småhus nästan 

den omvända, då fanns nämligen 75 procent 

av de nya lägenheterna i småhus. 

Därefter svängde det åter och andelen 

lägenheter i flerbostadshus ökade stadigt 

fram till 1994 då förhållandet återigen var 

det ombytta – 75 procent i flerbostadshus 

och 25 procent i småhus. 



8.5 

Andel lägenheter om 1 rum och kök i färdigställda hus 1950–2012 

Percentage 1 room and kitchen dwellings in completed buildings 

En 1:a med kök är nog många ungdomars 

dröm om en första egen lägenhet. Men hur 

är det med nyproduktionen? Gör den ungdomarna 

hoppfulla eller missmodiga? 

Diagrammet visar att av de lägenheter 

som färdigställdes i mitten av 1950-talet 

var 8 procent om ett rum och kök. Åren 

1977–1979 och 1998–2002 var andelen 

”ettor” runt 2 procent av totala antalet färdigställda 

lägenheter. I dag ligger den på 

5,2 procent. 





8.6 

Lägenheter fördelade på flerbostadshus och småhus 

Housing stock by type of building and number of dwellings 

Antal lägenheter 1 

Number of dwellings 

2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 

Hela riket Sweden 4 435 903 4 469 772 4 503 041 4 526 625 4 508 373 4 524 292 4 550 779 

Flerbostadshus 

Multi-dwelling buildings 2 417 810 2 439 659 2 460 905 2 476 169 2 511 129 2 521 157 2 536 385 

Småhus 

One- or two-dwelling buildings 2 018 093 2 030 113 2 042 136 2 050 456 1 997 244 2 003 135 2 014 394 

Storstadsområden 

Metropolitan areas 1 619 372 1 638 256 1 656 583 1 669 953 1 695 727 1 706 424 1 720 389 

Flerbostadshus 1 103 612 1 117 156 1 130 196 1 140 433 1 157 227 1 164 811 1 174 327 

Småhus 515 760 521 100 526 387 529 520 538 500 541 613 546 062 

Stor-Stockholm 

Greater Stockholm 913 222 923 940 934 901 944 020 961 732 968 524 975 975 

Flerbostadshus 668 904 677 579 685 859 693 571 698 895 704 055 709 945 

Småhus 244 318 246 361 249 042 250 449 262 837 264 469 266 030 

Stor-Göteborg Greater Göteborg 413 794 417 487 421 951 424 357 428 472 430 333 434 792 


Småhus 160 580 162 233 163 635 164 497 162 691 163 274 165 248 

Stor-Malmö Greater Malmö 292 356 296 829 299 731 301 576 305 523 307 567 309 622 


Småhus 110 862 112 506 113 710 114 574 112 972 113 870 114 784 

Övriga riket 

Other parts of the country 2 816 531 2 831 516 2 846 458 2 856 672 2 812 646 2 817 868 2 830 390 

Flerbostadshus 1 314 198 1 322 503 1 330 709 1 335 736 1 353 902 1 356 346 1 362 058 

Småhus 1 502 333 1 509 013 1 515 749 1 520 936 1 458 744 1 461 522 1 468 332 

1) Fr.o.m. 2010 baserar sig uppgifterna på det årliga fastighetstaxeringsregistret (FTR). Antal lägenheter i bostadsbeståndet hämtas från 

FTR per den 1/1 aktuellt år. Därefter uppdateras uppgifterna med nybyggnader, ombyggnader och rivningar av bostäder som skett under 

året och ett bostadsbestånd per den 31/12 aktuellt år erhålls. För åren 2004–2009 baserade sig uppgifterna på Folk- och bostadsräkningen 

1990 (FoB 90) och till SCB inrapporterade förändringar i form av nybyggnader, ombyggnader och rivningar av bostäder. För 

åren 2004–2009 kan vissa kontoriseringar samt återställande av bostäder från kontor eller dylikt saknas, särskilt för småhus. Förändringar 

i form av omvandlingar från permanentbostad till fritidsbostad eller omvänt har ej beaktats 2004–2009. Rivningar av småhus inrapporteras 

ej regelbundet till SCB. 


Källa: SCB, Enheten för byggande, bostäder och fastigheter (www.scb.se/BO0104). 



8.7 


Lägenheter i färdigställda hus efter ägarkategori, upplåtelseform, 

lägenhetstyp m.m. 

Dwellings in completed buildings by ownership, tenure, size of dwelling, 

etc. 

Lägenhetstyp m.m. 

Type of ownership etc. 

2010 2011 2012 

Hela 

riket 

Sweden 

Hela 

riket 

Hela 

riket 

Därav 

storstadsområden 

1 

Varav 

Of which 

Stor- 

Stockholm 

Stor- 

Göteborg 

Stor- 

Malmö 

Riket i 

övrigt 

Other 

parts of 

the 

country 

Samtliga lägenheter All dwellings 19 500 20 064 25 993 13 388 7 461 3 447 2 480 12 605 

Därav i småhus 2 

Of which in one- or two-dwelling buildings 8 875 7 477 9 336 3 545 1 385 1 321 839 5 791 

Ägare Type of ownership 

Staten, landsting, kommuner 

State and local authorities 325 581 708 332 20 246 66 376 

Därav småhus – – - - - - - - 

Allmännyttiga bostadsföretag 

Semi-public housing companies 2 516 2 420 3 154 1 362 768 472 122 1 792 

Därav småhus 147 190 278 105 43 12 50 173 

Kooperativa bostadsföretag 

Housing co-operatives 5 777 7 079 9 095 5 941 4 054 1 183 704 3 154 

Därav småhus 426 430 563 227 178 16 33 336 

Övriga enskilda ägare 

Private bodies, private persons 10 882 9 984 13 036 5 753 2 619 1 546 1 588 7 283 

Därav småhus 8 302 6 857 8 495 3 213 1 164 1 293 756 5 282 

Upplåtelseform Tenure 

Äganderätt Owner-occupied dwelling 8 239 6 830 8 453 4 357 2 382 973 1 002 4 096 

Därav småhus 8 154 6 767 401 122 45 14 63 279 

Bostadsrätt Tenant-owned dwelling 5 561 6 867 8 970 5 804 3 917 1 183 704 3 166 

Därav småhus 410 428 557 227 178 16 33 330 

Hyresrätt Rented dwelling 5 700 6 367 8 570 3 227 1 162 1 291 774 5 343 

Därav småhus 311 282 8 378 3 196 1 162 1 291 743 5 182 

Lägenhetstyp Size of dwelling 

Rum utan kök Room(s) without kitchen 1 042 951 1 178 330 23 148 159 848 

Därav i småhus 21 16 15 9 5 2 2 6 

1 rum och kök 1 room and kitchen 1 088 942 1 345 924 455 259 210 421 

Därav i småhus 11 14 7 1 1 0 0 6 

2 rum och kök 3 337 4 197 5 594 3 365 2 093 708 564 2 229 

Därav i småhus 212 169 201 51 16 18 17 150 

3 rum och kök 4 246 4 926 6 275 3 259 1 824 860 575 3 016 

Därav i småhus 932 756 1 026 304 108 150 46 722 

4 rum och kök 3 743 3 738 4 936 2 587 1 730 533 324 2 349 

Därav i småhus 1 889 1 540 1 898 622 246 229 147 1 276 

5 rum och kök 2 893 2 799 3 327 1 619 735 497 387 1 708 

Därav i småhus 2 672 2 520 2 862 1 263 416 480 367 1 599 

6 och flera rum och kök 

6 and more rooms and kitchen 3 151 2 511 3 338 1 304 601 442 261 2 034 

Därav i småhus 3 138 2 462 3 327 1 295 593 442 260 2 032 

1) Stor-Stockholm, Stor-Göteborg och Stor-Malmö. Omfattningen framgår av Tabellanmärkningar. Of which Greater Stockholm, Greater 

Göteborg and Greater Malmö. 

2) Småhus är en gemensam beteckning för friliggande en- och tvåbostadshus samt par-, rad- och kedjehus. 


Källa: SCB Statistiska meddelanden serie BO 20 (www.scb.se/BO0101); Statistikdatabasen: Boende, byggande och 

bebyggelse. 



8.8 

Byggnads- och produktionskostnader för bostadshus 

Building and construction costs for residential buildings 

År 

Year 


Multi-dwelling buildings 

Antal objekt 

Number of 

projects 

Antal lägenheter 

Number of 

dwellings 

Bostadsarea, m 2 

Useful floor space 

of dwelling 

Byggnadskostnad 1 

Building cost 

Lägenhetsarea, 

kr/m 2 

Useful floor space, 

SEK/m 2 

Produktionskostnad 1 

Production cost 

Lägenhetsarea, 

Kr/lgh 2 

kr/m 2 SEK/dwelling 

1995 96 3 491 68,3 12 244 13 583 928 200 

1996 134 4 721 70,6 12 576 13 726 969 200 

1997 92 3 060 74,1 13 081 14 796 1 096 700 

1998 117 3 932 75,7 13 337 15 039 1 138 600 

1999 116 3 944 81,2 14 911 17 531 1 424 100 

2000 136 4 633 80,3 15 763 18 150 1 457 700 

2001 159 5 709 83,3 18 758 22 249 1 852 300 

2002 189 7 598 81,4 19 774 23 474 1 910 500 

2003 175 7 626 78,9 20 347 24 037 1 896 800 

2004 264 10 618 73,9 18 837 22 264 1 645 600 

2005 287 12 905 75,1 20 475 24 480 1 839 100 

2006 341 15 373 75,2 20 471 24 058 1 810 000 

2007 321 16 423 77,1 23 393 28 183 2 172 500 

2008 189 9 043 75,3 24 648 30 709 2 310 900 

2009 150 6 963 73,6 25 020 30 067 2 211 800 

2010 255 12 199 74,6 26 107 32 837 2 449 600 

2011 261 13 421 74,1 26 502 34 526 2 558 600 

År 

Gruppbyggda småhus 

Collectively built one- or two-dwelling buildings 

Antal objekt Antal lägenheter Bostadsarea m 2 Byggnadskostnad 1 Produktionskostnad 1 

Bostadsarea, kr/m 2 Bostadsarea, kr/m 2 Kr/lgh 2 

1995 374 1 072 106,1 8 834 10 580 1 123 000 

1996 630 2 056 104,4 9 489 11 148 1 163 300 

1997 285 1 043 101,5 10 114 11 827 1 200 400 

1998 292 1 237 103,7 10 679 12 550 1 301 800 

1999 179 1 120 103,4 11 374 13 211 1 365 900 

2000 275 2 304 120,8 13 341 16 013 1 934 700 

2001 272 2 225 122,7 13 752 16 258 1 995 000 

2002 243 1 923 126,0 13 908 16 691 2 103 800 

2003 287 2 495 122,4 14 582 17 966 2 199 400 

2004 349 2 915 122,4 15 875 19 198 2 350 000 

2005 388 3 288 122,8 16 229 19 684 2 416 600 

2006 388 3 292 124,3 16 817 20 484 2 546 600 

2007 434 3 657 129,6 18 390 22 985 2 979 000 

2008 463 2 456 129,6 19 653 25 107 3 253 200 

2009 328 1 994 121,9 19 508 24 745 3 017 600 

2010 443 2 960 128,6 19 892 26 011 3 345 300 

2011 322 2 415 127,0 20 697 28 221 3 584 100 

1) Kostnaderna är beräknade utan avdrag för bidrag. 

2) Avser kostnader per lägenhet exkl. lokaler. 


bebyggelse. 



8.9 

Undersökningsår 

Survey year 

Region 


Förändring i månadshyra per lägenhet efter region och 

lägenhetstyp, procent 

Change in rent per dwelling by region and size of dwelling, percent 

1 rok 

1 room and 

kitchen 

2 rok 3 rok 4 rok 5+ rok 

5 and more 

rooms and 

kitchen 

Samtliga 1 

Total 

2009–2010 

Stor-Stockholm 2,3 2,1 2,2 1,9 2,1 2,1 

Stor-Göteborg 1,2 1,4 1,1 1,2 1,2 1,2 

Övriga större kommuner 1,5 1,4 1,3 1,3 1,5 1,4 

Övriga mindre kommuner 1,5 1,5 1,3 1,4 1,5 1,4 

Riket 1,6 1,6 1,5 1,5 1,7 1,6 

2010–2011 


Stor-Göteborg 2,0 2,0 1,9 1,9 2,1 2,0 



Riket 2,4 2,5 2,4 2,4 2,4 2,4 

2011–2012 


Stor-Göteborg 2,8 2,8 2,7 2,6 2,6 2,7 



Riket 2,9 2,9 2,8 2,8 2,8 2,8 

2012–2013 


Stor-Göteborg 2,5 2,4 2,4 2,4 2,4 2,4 



Riket 2,3 2,2 2,2 2,1 2,1 2,2 

1) Häri ingår även uppgifter för övriga lägenhetstyper t.ex. 1 rum och kokvrå, 2 rum och kokvrå, 1 rum etc. 



bebyggelse. 

8.10 Genomsnittlig årshyra och hyra per m2 efter lägenhetstyp, kronor 

Average annual rent and rent per square meter, by type of dwelling, SEK 

Undersökningsår 

Survey year 

1 rok 

1 room and 

kitchen 

2 rok 3 rok 4 rok 5+ rok 

5 and more 

rooms and 

kitchen 

Samtliga 1 

Total 

Hyra Rent 

2005 36 727 49 509 60 755 74 921 94 224 54 242 

2006 37 107 50 023 60 997 75 405 94 784 54 701 

2007 37 813 51 082 62 208 76 708 95 993 55 749 

2008 39 049 52 640 64 071 79 158 99 217 57 527 

2009 40 469 54 438 66 484 81 634 102 886 59 618 

2010 41 077 55 461 67 598 83 125 104 406 60 688 

2011 42 251 56 921 69 315 85 386 106 861 62 339 

2012 43 624 58 658 71 499 88 040 110 148 64 284 

Hyra per m 2 Rent per sq. m. 

2005 889 824 780 764 747 818 

2006 898 833 784 769 751 826 

2007 915 849 800 784 764 842 

2008 944 875 825 809 790 867 

2009 978 907 857 836 821 898 

2010 995 922 869 850 831 912 

2011 1 026 948 892 874 851 937 

2012 1 059 979 920 901 878 966 

1) Häri ingår även uppgifter för övriga lägenhetstyper t.ex. 1 rum och kokvrå, 2 rum och kokvrå, 1 rum etc. 



bebyggelse. 



8.11 

Lägenheter i flerbostadshus samt antal outhyrda resp. därav 

till uthyrning lediga lägenheter den 1 september 2011 

Dwellings in multi-dwelling buildings and of which were vacant 

on 1 September 

Ägarkategori 

Type of ownership 

Antal bostadslägenheter 

i flerbostadshus 

totalt 

Number of dwellings 

in multi-dwelling 

buildings 

Antal outhyrda 

lägenheter 

Vacant dwellings 

Därav till uthyrning lediga lägenheter 

Of which dwellings vacant for renting 

Antal 

Number 

% 

Kommunala Public housing 1 751 429 11 193 6 746 0,9 

Stor-Stockholm 159 263 . . 601 0,4 

Stor-Göteborg 93 895 . . 68 0,1 

Kommuner med mer än 75 000 inv. 197 272 . . 532 0,3 

Kommuner med mindre än 75 000 inv. 300 999 . . 5 545 1,8 

Privatägda Private bodies 716 361 16 214 9 382 1,3 


Stor-Göteborg 75 558 . . 116 0,2 

Kommuner med mer än 75 000 inv. 224 268 . . 1 842 0,8 


Samtliga 2 All 1 467 790 27 407 16 128 1,1 


Stor-Göteborg 169 453 . . 184 0,1 

Kommuner med mer än 75 000 inv. 421 540 . . 2 374 0,6 


1) Non-profit housing organisations supervised by local authorities. 

2) Lägenhetsantalet för den privatägda delen av undersökningen baseras på ett urval, för mer information om bostadsbeståndet, se även 

tabell 8.6. 



bebyggelse. 


Handel med varor och 

tjänster 



Handel med varor och tjänster Statistisk årsbok 2014 

9 – Handel med varor 

och tjänster 


9.1 Handel med varor och tjänster ............. 187 


9.2 Livsmedelsförsäljningen inom 

detaljhandeln ................................................ 188 

Food sales within retail trade 

9.3 Bytesbalans, netto, miljarder 

kronor 1995–2012 ......................................... 190 

Current account balance, net, SEK 

billions 

9.4 Varuexport och varuimport: de 

fem värdemässigt största marknaderna 

2012 .................................................... 190 

Exports and imports of goods: the largest 

countries of destination resp. consignment 

9.5 Export, import och handelsnetto, 

varor, miljarder kronor, löpande 

priser, trend januari 1990 – juni 2013 ......... 190 

Exports, imports and net trade in goods, 

SEK billions, current prices 

9.6 Detaljhandelns försäljning, egentlig 

detaljhandel. Systembolaget och 

apoteken exkluderade 1956–2012 .............. 191 

Retail trade sales, excluding alcoholic 

beverages and pharmaceuticals 

9.7 Sveriges betalningsbalans, netto, 

miljarder kronor ............................................ 192 

Balance of payments, net, SEK billions 

9.8 Total varuexport (fob) och varuimport 

(cif) i löpande priser ......................... 193 

Total exports and imports of goods, 

current prices 

9.9 Varuimport från avsändningsland 

efter varugrupp enligt SITC, 

Rev. 4, 2012, miljoner kronor ...................... 194 

Imports of goods by country of consignment 

and commodity, SITC, Rev. 4, 

2012, SEK millions 

9.10 Varuimport från EU-länder och 

övriga länder efter importvärdets 

storlek, miljoner kronor ............................... 194 

Imports of goods by country of consignment 

and size of trade value, SEK 

millions 

9.11 Varuexport efter handelspartner 

och varugrupp enligt SITC, Rev. 4, 

2012, miljoner kronor ................................... 195 

Exports of goods by country of destination 

and commodity, SITC, Rev. 4, 2012, SEK 

millions 

9.12 Varuexport till EU-länder och 

övriga länder efter exportvärdets 

storlek, miljoner kronor ............................... 196 

Exports of goods by country of destination 

and size of trade value, SEK millions 

9.13 Detaljhandel, hotell och restauranger 

2012, antal arbetsställen och 

omsättning, miljoner kronor ........................ 197 

Retail trade, hotels and restaurants, 

establishments and turnover, SEK 

millions 

9.14 Dagligvaruhandelns omsättning 

i löpande priser samt antal butiker, 

miljoner kronor ............................................. 198 

Retail trade annual turnover at current 

prices and number of shops in the 

grocery trade, SEK millions 

9.15 Registrerad försäljning av alkoholdrycker, 

uttryckt i kvantitet (tusental 

liter) och värde (miljoner kronor inkl. 

moms). 1995–2012 ........................................ 199 

Registered sales of alcoholic beverages, 

shown in quantity (thousand of liters) and 

value (SEK millions incl. VAT). 1995–2012 

9.16 Antal försäljningsställen av 

alkoholdrycker, detaljhandel och 

stadigvarande serveringstillstånd 

den 31 december respektive år. 

1995–2012 ...................................................... 200 

Number of points of sale of alcoholic 

beverages, in retail shops and on-premise 

establishments with a permanent license 

to serve alcoholic beverages as of 31th 

December each year. 1995–2012 

9.17 Registrerad försäljning av alkoholdrycker, 

uttryckt i liter och liter ren 

alkohol per invånare 15 år och äldre. 

2006–2012 ...................................................... 200 

Registered sales of alcoholic beverages, 

shown in liters and liters of pure alcohol per 

inhabitant 15 years and over. 2006–2012 



9.1 

Handel med varor och tjänster 


Under 2012 minskade såväl den svenska exporten som importen med 4 procent. 

Minskad handel inom varuområdet verkstadsvaror bidrog till stor del till nedgången. 

Varuexporten uppgick till 1 169 miljarder kronor och varuimporten till 

1 101 miljarder kronor. Skillnaden mellan export och import – handelsnettot – 

var därmed 68 miljarder kronor. 


Region Förändring (%) 2011/2012 

Export Import 

Totalt -4 -4 

EU-27 -2 -5 

Övriga Europa 1 -2 

Afrika -22 65 

Amerika -5 -2 

Asien -9 -3 

Export av elektronik/telekom minskade 

Exporten av verkstadsvaror minskade med 9 procent. 

Inom detta varuområde minskade elektronik/telekom 

med 16 procent. Exporten av mineralvaror 

minskade med 8 procent och skogsvaror 

med 4 procent. Exporten av kemivaror var 

oförändrad medan exporten av energivaror steg 

med 21 procent. Av övriga varor ökade livsmedel 

med 7 procent. 

Import av vägfordon minskade 

Importen av verkstadsvaror minskade med 8 procent. 

Inom detta varuområde minskade vägfordon 

med 12 procent. Mineralvaror minskade 

med 15 procent. Inom detta varuområde 

minskade järn och stål med 21 procent. Energivaror 

steg med 10 procent varav råolja steg med 

21 procent. Övriga varor minskade med 1 procent. 

2012 – bra år för sport- och fritidshandeln 

Detaljhandeln visade en tillväxt på 2,2 procent 

under 2012 mätt i volym med antalet arbetsdagar 

i beaktande. Det är något sämre än den 

genomsnittliga utvecklingen de senaste 20 åren 

(2,7 procent), och sämre än motsvarande utveckling 

de senaste tio åren (3,9 procent). 

Dagligvaruhandeln visade en utveckling på 

1,3 procent under 2012, medan sällanköpsvaruhandeln 

visade på en ökning på 3,0 procent. I 

löpande priser har utvecklingen varit 2,1 procent 

för detaljhandeln, där dagligvaruhandeln 

stått för en utveckling på 3,3 procent och sällanköpsvaruhandeln 

på 1,1 procent. 

De branscher som ökade mest under 2012 var 

sport- och fritidshandeln och elektronikhandeln 

som båda hade en volymutveckling på 10 procent. 

Bok- och pappershandeln var den bransch 

med sämst volymutveckling (-6 procent). 

I löpande priser var det däremot elektronikhandeln 

som hade sämst utveckling (-4 procent) 

under 2012. De branscher som uppvisade 

starkast utveckling, mätt i löpande priser, var 

sport- och fritidshandeln och guldsmedshandeln 

med en utveckling på 9 respektive 6 procent. 

Utvecklingen av den totala detaljhandeln har 

varit till största del positiv under året. Endast 

april och december visar negativa utvecklingstal 

i löpande priser. I volym har utvecklingen 

varit positiv hela året. Första kvartalet var klart 

starkast och sedan har utvecklingssiffrorna 

sjunkit. 

December, den viktiga julhandelsmånaden, 

visade en utveckling på 2,3 procent mätt i 

volym med antalet arbetsdagar i beaktande, 

jämfört med december 2012. 

Omsättning inom detaljhandeln 2012. Förändring i procent jämfört med samma månad 2011 

Källa: SCB Utrikeshandel, export och import av varor (www.scb.se/HA0201); SCB och Handelns Utredningsinstitut (www.hui.se). 



9.2 

Livsmedelsförsäljningen inom detaljhandeln 

Food sales within retail trade 

Under 2012 var den totala försäljningen av livsmedel och drycker 234 miljarder 

kronor. Det är en ökning med 6 miljarder kronor jämfört med 2011, vilket motsvarar 

en uppgång på 2,6 procent. Uppgången beror på att volymen sålda 

livsmedel och drycker ökade med drygt 1 procent samtidigt som priserna på dessa 

höjdes med ungefär 1,5 procent. 

År 2012 ökade försäljningen av livsmedel (exkl. 

drycker) med 2,8 procent och försäljningen av 

alkoholfria drycker med 0,4 procent. Sedan år 

2000 har livsmedelsförsäljningen ökat med 59,7 

procent, medan försäljningen av alkoholfria 

drycker har ökat med 58,4 procent. 


Prisindex för livsmedel och drycker inom 

handeln i procent, år 2000 = 100 

Varugrupp 2005 2012 

Livsmedel 106,7 121,2 

Bröd och övriga 

spannmålsprodukter 103,1 124,1 

Kött 106,5 124,9 

Fisk 118,7 125,0 

Mjölk, ost och ägg 108,6 124,1 

Oljor och fetter 102,2 134,6 

Frukt 117,1 131,4 

Grönsaker 106,4 118,5 

Socker, sylt, honung, 

choklad och konfektyr 102,2 153,9 

Övriga livsmedel 100,1 115,0 

Alkoholfria drycker 95,6 115,6 

Kaffe, te och chokladdrycker 85,8 113,2 

Mineralvatten, läskedrycker, 

fruktoch grönsaksjuicer 101,0 117,6 

Alkoholhaltiga drycker 99,8 124,9 

Spritdrycker 102,4 114,2 

Vin inkl. cider 98,8 106,4 

Öl 99,2 105,0 

Summa livsmedel och drycker 104,7 104,6 

Försäljning av livsmedel och drycker inom handeln i löpande priser och 2000 års priser, mnkr 

Varugrupp Löpande priser Fasta priser (2000 års priser) 

2000 2005 2012 2000 2005 2012 

Livsmedel 112 418 136 137 179 490 112 418 127 556 143 724 

Bröd och övriga spannmålsprodukter 19 138 22 307 28 599 19 138 21 627 22 881 

Kött 19 862 27 232 34 750 19 862 25 570 28 008 

Fisk 7 352 8 698 11 135 7 352 7 327 8 274 

Mjölk, ost och ägg 19 839 23 668 32 484 19 839 21 799 24 726 

Oljor och fetter 3 662 3 900 5 048 3 662 3 817 4 261 

Frukt 8 157 11 070 14 173 8 157 9 455 9 208 

Grönsaker 13 218 15 190 19 962 13 218 14 272 17 357 

Socker, sylt, honung, choklad och 

konfektyr 15 224 17 819 23 608 15 224 17 440 20 415 

Övriga livsmedel 5 965 6 253 9 732 5 965 6 249 8 595 

Alkoholfria drycker 12 696 14 456 20 105 12 696 15 127 17 096 

Kaffe, te o. chokladdrycker 4 501 4 629 6 863 4 501 5 393 5 496 

Mineralvatten, läskedrycker, fruktoch 

grönsaksjuicer 8 195 9 827 13 242 8 195 9 734 11 600 

Alkoholhaltiga drycker 24 709 25 993 33 966 24 709 26 053 31 921 

Spritdrycker 7 285 6 372 6 839 7 285 6 223 6 515 

Vin inkl. cider 10 113 12 229 17 773 10 113 12 379 16 984 

Öl 7 312 7 391 9 354 7 312 7 450 8 422 

Summa livsmedel och drycker 149 823 176 586 233 562 149 823 168 736 192 740 




försäljning ökat mest mellan dessa år. Denna 

ökning beror främst på att konsumenterna ökat 

sina inköp av fisk, eftersom priset ökat med 

ungefär 2 procent medan volymen ökat med 

knappt 5 procent. Per capita försäljningen av fisk 

uppgick således under året till 1 165 kr, vilket 

motsvarar 22 kr i veckan. Sedan år 2000 har försäljningen 

av fisk ökat med totalt 51,4 procent. 

Större försäljning av godis än frukt 

Mellan 2011 och 2012 ökade försäljningen av 

livsmedel och drycker inom handeln från 24 005 

till 24 442 kronor per capita, vilket motsvarar en 

ökning på 1,8 procent. Den genomsnittlige 

svensken köpte till exempel färsk frukt för 21 

kronor per vecka, vilket är mindre än per capita 

försäljningen av godis som uppgick till 34 kronor 

per vecka. Notera att det i frukt i tabellen 

nedan även ingår till exempel torkad frukt och 

andra fruktprodukter varför per capita försäljningen 

blir högre än 21 kronor per vecka. 

Försäljning av livsmedel och drycker per capita 

inom handeln 2012, belopp i kronor 


Konstant andel ekologiska livsmedel 

Försäljningen av ekologiska varor var år 2012 

3,9 procent av den totala försäljningen av livsmedel 

och alkoholfria drycker, vilket ligger i 

nivå med 2011. 

Den ekologiska försäljningen är som störst 

inom varugruppen fisk. Av den totala försäljningen 

av dessa varor kom 8,1 procent från 

ekologiska varor. Försäljningen av kaffe, te och 

chokladdryck var den näst största varugruppen 

och där bestod 6,6 procent av den totala försäljningen 

av ekologiska varor. Den varugrupp 

som hade minst andel ekologisk försäljning var 

kött (1,4 procent). 

Försäljningen av fisk fortsätter att öka 

Under år 2012 fortsatte försäljningen av fisk att 

stiga och uppgick till 11 miljarder kronor. Detta 

är en ökning på 6,7 procent jämfört med 2011 

och innebär att fisk är den varugrupp vars 

Varugrupp 

Försäljning per capita 

Hela året Per vecka 

Livsmedel 18 783 361 

Bröd och övriga spannmålsprodukter 

2 993 58 

Kött 3 637 70 

Fisk 1 165 22 

Mjölk, ost och ägg 3 399 65 

Oljor och fetter 528 10 

Frukt 1 483 29 

Grönsaker 2 089 40 

Godis 1 743 34 

Socker, sylt, honung 728 14 

Övriga livsmedel 2 993 58 

Alkoholfria drycker 2 104 40 

Kaffe, te och chokladdrycker 

718 14 

Läsk, vatten, juice etc. 1 386 27 

Alkoholhaltiga drycker 3 554 68 

Spritdrycker 716 14 

Vin inkl. cider 1 860 36 

Öl 979 19 

Totalt livsmedel och 

drycker 24 442 470 

Källa: SCB Livsmedelsförsäljningsstatistik 2012, Statistiska 

meddelanden serie HA 24 (www.scb.se/HA0103). 



9.3 

Bytesbalans, netto, miljarder kronor 1995–2012 

Current account balance, net, SEK billions 

Efter att Sverige under många år dragits 

med underskott i bytesbalansen, skedde 

en vändning i mitten av 1990-talet. Därefter 

har Sveriges bytesbalans visat överskott. 

År 2012 uppgick Sveriges bytesbalansöverskott 

till 245,8 miljarder kronor. 

Källa: SCB Betalningsbalansen 

(www.scb.se/FM0001). 

9.4 

Varuexport och varuimport: de fem värdemässigt största 

marknaderna 2012 

Exports and imports of goods: the largest countries of destination 

resp. consignment 

Tyskland och Norge är våra största handelspartner. 

Importvärdet från Tyskland 

uppgick till 191 miljarder kronor och 

exportvärdet till Norge uppgick till 120 

miljarder kronor. 

Källa: SCB Utrikeshandel med varor 

(www.scb.se/HA0201); Statistikdatabasen: 

Handel med varor och tjänster. 

9.5 

Export, import och handelsnetto, varor, miljarder kronor, löpande 

priser, trend januari 1990 – juni 2013 

Exports, imports and net trade in goods, SEK billions, current prices 

Hittills under året (januari – juni 2013) har 

både varuexporten och varuimporten 

minskat med 10 procent i värde jämfört med 

motsvarande period ett år tidigare. Varuexportvärdet 

under denna period uppgick 

till 549 miljarder kronor och varuimportvärdet 

till 512 miljarder kronor. Handelsnettot 

för januari – juni 2013 gav därmed ett 

överskott på 37 miljarder kronor. 

Källa: SCB Utrikeshandel med varor 

(www.scb.se/HA0201); Statistikdatabasen: 

Handel med varor och tjänster. 



9.6 


Detaljhandelns försäljning, egentlig detaljhandel. Systembolaget och 

apoteken exkluderade 1956–2012 

Retail trade sales, excluding alcoholic beverages and pharmaceuticals 

Index 1995=100, fasta priser 

Diagrammet visar hur detaljhandelns försäljningsvolym 

utvecklats sedan 1956. 

Diagrammet visar nivån, uttryckt som ett 

index med 1995=100. Detaljhandelns 

försäljning har fördubblats sedan mitten av 

1990-talet. 

Förändring från föregående år, procent, fasta priser 

Diagrammet visar hur detaljhandelns försäljningsvolym 

utvecklats sedan 1956. 

Diagrammet visar utvecklingen uttryckt 

som årlig procentuell förändring jämfört 

med föregående år. 

Ökningen av detaljhandelns försäljning 

låg mellan 5 och 9 procent under 

2004–2007, vilket är i paritet med de stora 

ökningarna i slutet av 1960-talet. År 2012 

stannade ökningen på 2,4 procent. 

Detaljhandels försäljningsvolym 

Säsongrensad serie. Omsättningsindex 2010=100 

Diagrammet visar hur försäljningsvolymen 

för den totala detaljhandeln har utvecklats 

sedan 1990. Diagrammet visar också hur 

dagligvaruhandeln och sällanköpsvaruhandeln, 

som är två stora delar av den 

totala detaljhandeln, har utvecklats. Diagrammet 

visar nivån, uttryckt som ett index 

med 2010=100. 

Sällanköpsvarorna har gått om dagligvarorna 

i utvecklingstakt de senaste åren. 

Källa: SCB Handel med varor och tjänster 

(www.scb.se/HA0101). 



9.7 

Sveriges betalningsbalans, netto, miljarder kronor 

Balance of payments, net, SEK billions 

2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 

A. Bytesbalans Current account 255,7 292,2 289,5 194,6 211,6 221,9 212,1 

Handelsbalans (fob – fob) 

Trade in goods (f.o.b. – f.o.b.) 159,3 120,0 112,5 94,0 84,1 74,9 84,3 

Handelsnetto 1 145,8 95,4 94,1 80,4 68,2 58,1 61,0 

Korrigeringar 13,6 24,6 18,4 13,6 15,9 16,7 23,4 

Tjänster Services 77,4 107,7 108,6 86,5 103,0 107,9 112,3 

Transporter 19,6 21,8 23,5 23,4 18,8 20,2 20,1 

Resevaluta -12,6 -12,8 -21,6 -23,8 -31,7 -31,4 -34,6 

Övriga tjänster 70,4 98,7 106,8 86,9 115,9 119,1 126,8 

Löner Compensation of employees -1,4 -2,2 -2,1 -2,3 -1,9 -2,6 -2,4 

Kapitalavkastning Investment income 56,0 98,6 114,7 57,7 71,8 92,5 81,1 

Avkastning på direkta investeringar 2 101,7 115,9 131,8 59,5 80,2 92,5 80,0 

Avkastning på portföljinvesteringar -37,6 -10,7 -16,2 -7,1 -13,6 -8,4 -8,5 

Aktieutdelning 5,4 13,8 17,1 36,7 43,9 41,4 43,5 

Ränta -43,0 -24,5 -33,2 -43,8 -57,5 -49,9 -52,0 

Ränta på lån m.m. -8,1 -6,6 -1,0 5,3 5,1 8,4 9,6 

Löpande transfereringar Current transfers -35,7 -31,9 -44,1 -41,3 -45,4 -50,7 -63,2 

EU-bidrag/avgift -15,1 -14,3 -20,2 -12,6 -18,0 -20,1 -23,4 

U-bistånd -9,1 -8,3 -8,4 -10,0 -9,7 -6,2 -11,0 

Övrigt -11,5 -9,3 -15,5 -18,6 -17,8 -24,4 -28,8 

B. Kapitalbalans Capital account -19,7 -2,9 -5,2 -4,0 -4,8 -3,7 -4,4 

EU-bidrag för investeringar m.m. 

Contributions etc. to/from the EU, investment 1,5 1,5 0,9 1,7 1,2 2,4 0,1 

U-bistånd för investeringar m.m. 

Development assistance grants, investment -4,6 -5,6 -5,3 -5,6 -4,5 -6,2 -5,7 

Övrigt Other -16,6 1,1 -0,9 0,0 -1,6 0,1 1,2 

C. Finansiell balans Financial account -260,5 -64,3 132,0 -83,5 -266,1 -313,9 -88,7 

Direkta investeringar Direct investment 6,3 -67,6 43,0 -123,0 -145,9 -122,8 -97,2 

I utlandet -196,8 -262,5 -200,1 -199,8 -145,4 -182,8 -206,5 

Eget kapital -143,2 -179,0 -138,1 -227,9 -58,3 -39,0 -55,6 

Lån -22,4 67,5 1,4 73,4 -2,4 -39,1 -25,4 

Återinvesterade vinstmedel -31,2 -151,0 -63,4 -45,2 -84,7 -104,7 -125,5 

I Sverige 203,1 195,0 243,1 76,8 -0,5 60,0 109,3 

Eget kapital 91,8 57,8 48,5 117,9 -4,5 15,2 155,3 

Lån 91,3 84,6 188,3 -53,2 -25,1 46,1 -96,0 

Återinvesterade vinstmedel 20,0 52,6 6,4 12,1 29,1 -1,2 50,1 

Portföljinvesteringar exkl. finansiella derivat 

Portfolio investment excl. fin. derivatives -158,2 103,0 -204,0 486,5 142,1 172,9 97,8 

Tillgångar (förändr. i svenska invest. i utlandet) -247,4 -335,8 -104,2 -141,3 -133,9 -70,3 -219,8 

Aktier -164,5 -55,0 2,9 -125,4 -56,0 -52,3 -201,7 

Räntebärande -82,9 -280,8 -107,1 -16,0 -77,9 -18,0 -18,1 

Skulder (förändr. i utländska invest. i Sverige) 89,3 438,8 -99,8 627,8 275,9 243,2 317,6 

Aktier -10,2 30,9 -10,7 10,7 35,7 14,4 26,9 

Räntebärande 99,5 407,9 -89,1 617,1 240,2 228,8 290,6 

Finansiella derivat Financial derivatives 0,7 -7,5 16,0 -20,5 29,7 -19,6 36,2 

Övrigt kapital Other investment -98,6 -94,5 273,2 -310,5 -294,0 -339,8 -122,0 

Tillgångar (förändr. i svenska invest. i utlandet) -386,1 -326,9 -4,5 100,7 -225,2 -394,4 -82,3 

Lån m.m. -306,9 -225,3 -119,5 37,1 -205,3 -366,8 -111,0 

Handelskrediter och övrigt -79,2 -101,6 115,0 63,5 -20,0 -27,7 28,7 

Skulder (förändr. i utländska invest. i Sverige) 287,5 232,4 277,7 -411,1 -68,8 54,7 -39,6 

Lån m.m. 231,6 31,1 569,6 -380,2 -76,0 28,0 -9,3 

Handelskrediter och övrigt 55,9 201,3 -291,8 -31,0 7,2 26,6 -30,3 

Valutareservens transaktionsförändring 

Reserve assets -10,8 2,2 3,7 -116,0 2,1 -4,6 -3,5 

D. Restpost Net errors and omissions 24,5 -225,0 -416,2 -107,2 59,3 95,7 -119,0 

1) Handelsnettot publiceras månadsvis av SCB och är värderat fob/cif. 

2) ”Avkastning på direkta investeringar” inkluderar räntor på kortfristiga lån inom direktinvesteringsförhållande. 

Källa: SCB Betalningsbalansen (www.scb.se/FM0001). 



9.8 


Total varuexport (fob) och varuimport (cif) i löpande priser 

Total exports and imports of goods, current prices 

År 

Year 

Varor, värde, miljoner kronor 

Commodities, value, SEK millions 

Export Import Handelsnetto 

Export – Import 1 

Exportvärde i procent 

av bruttonationalprodukten 

(BNP) till 

marknadspris 2 

1982 168 134 173 933 -5 799 26 

1983 210 516 200 369 10 147 30 

1984 242 811 218 569 24 242 31 

1985 260 481 244 655 15 826 30 

1986 265 103 232 614 32 489 28 

1987 281 433 257 408 24 025 28 

1988 305 056 280 650 24 406 27 

1989 332 576 316 593 15 983 27 

1990 339 852 323 875 15 977 25 

1991 332 779 301 290 31 489 23 

1992 326 031 290 929 35 102 23 

1993 388 290 334 257 54 033 25 

1994 471 602 399 152 72 450 28 

1995 567 882 460 259 107 623 31 

1996 569 167 448 739 120 428 31 

1997 632 567 501 180 131 387 33 

1998 675 209 544 984 130 225 33 

1999 700 960 568 008 132 952 33 

2000 804 056 672 412 131 644 35 

2001 806 466 662 746 143 720 34 

2002 805 696 656 664 149 033 33 

2003 825 850 679 329 146 521 32 

2004 904 532 739 203 165 330 34 

2005 977 280 833 757 143 523 35 

2006 1 089 095 939 730 149 365 37 

2007 1 139 674 1 034 450 105 224 36 

2008 1 194 411 1 097 903 96 509 37 

2009 995 144 911 379 83 765 32 

2010 1 138 167 1 069 445 68 721 34 

2011 1 212 271 1 147 901 64 370 35 

2012 1 169 694 1 101 959 67 735 33 

1) Net trade of goods: exports – imports. 

2) Exports in percentages of gross domestic product (GDP) at market prices. 

Källa: SCB Statistikdatabasen: Handel med varor och tjänster (www.scb.se/HA0201). 



9.9 

Varuimport från avsändningsland efter varugrupp enligt SITC, 

Rev. 4, 2012, miljoner kronor 

Imports of goods by country of consignment and commodity, SITC, 

Rev. 4, 2012, SEK millions 

Huvudavdelningar 

Sections 

Totalt 

Total 

EU 1 

Norge 

Norway 

Ryssland 

Russia 

USA Japan Kina 

China 

0 Livsmedel och levande djur 

Food and live animals 87 156 55 290 21 024 135 1 097 20 827 

1 Drycker och tobak 

Beverages and tobacco 9 816 7 878 109 1 384 2 2 

2 Råvaror, icke ätbara, utom bränslen 

Crude materials, inedible except fuels 35 557 23 137 3 664 802 1 710 68 180 

3 Mineraliska bränslen, smörjoljor, elström 

Mineral fuels, lubricants, electrical energy 178 097 74 573 37 443 49 917 1 050 12 11 

4 Animaliska och vegetabiliska oljor och 

fetter Animal and vegetable oils and fat 4 557 3 545 312 1 1 0 2 

5 Produkter av kemiska och närstående 

industrier Chemicals 124 487 94 426 9 649 4 514 6 355 2 038 987 

6 Bearbetade varor Manufactured goods 147 129 108 661 13 887 2 075 2 410 1 453 7 963 

7 Maskiner och apparater samt transportmedel 

Machinery and transport equipment 388 622 302 786 9 791 499 15 294 8 059 17 453 

8 Diverse färdiga varor 

Miscellaneous manufactured articles 125 558 76 751 4 336 90 7 280 1 009 17 364 

9 Övriga varor 

Commodities and transactions not 

classified 981 228 505 3 100 4 12 

Summa Total 1 101 959 747 275 100 720 58 036 35 682 12 665 44 801 

1) EU: Belgien, Bulgarien, Cypern, Danmark, Estland, Finland, Frankrike, Grekland, Irland, Italien, Lettland, Litauen, Luxemburg, Malta, 

Nederländerna, Polen, Portugal, Rumänien, Slovakien, Slovenien, Spanien, Storbritannien, Tjeckien, Tyskland, Ungern, Österrike. 


9.10 

Varuimport från EU-länder och övriga länder efter importvärdets 

storlek, miljoner kronor 

Imports of goods by country of consignment and size of trade value, 

SEK millions 

Länder Countries 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 

Totalt Global imports 939 730 1 034 450 1 097 903 911 379 1 069 445 1 147 901 1 101 959 

EU EU countries 662 024 743 491 768 046 627 316 723 984 789 357 747 275 



Nederländerna Netherlands 58 907 63 009 65 154 58 950 69 511 70 853 72 492 

Storbritannien United Kingdom 60 620 76 885 70 378 52 115 60 255 68 176 72 195 

Finland 55 286 64 781 63 527 47 009 56 486 61 245 55 876 

Frankrike France 44 476 50 835 55 379 46 187 49 073 51 857 45 849 

Belgien Belgium 39 325 42 984 42 622 35 396 41 486 44 489 41 056 

Italien Italy 31 806 36 211 37 534 28 329 31 444 33 610 31 516 

Polen Poland 25 184 29 737 35 949 27 789 31 216 32 452 31 546 

Estland Estonia 7 502 8 040 8 241 7 004 12 179 20 042 15 362 

Irland Ireland 12 285 12 422 11 402 11 508 13 976 20 144 18 894 

Spanien Spain 14 518 14 567 14 735 11 587 13 110 14 885 13 771 

Tjeckien Czech Republic 10 065 12 229 14 240 11 387 12 902 14 315 13 509 

Österrike Austria 9 872 11 208 12 041 10 193 11 553 13 175 11 673 

Slovakien Slovakia 3 033 4 091 4 430 6 499 8 085 8 047 7 614 


Litauen Lithuania 6 547 4 736 6 499 4 186 5 836 6 449 6 595 

Lettland Latvia 3 499 5 169 5 789 5 226 5 292 5 179 4 850 

Portugal 3 291 4 420 4 327 3 562 3 667 4 168 4 194 


Luxemburg Luxembourg 4 996 5 245 5 362 3 510 2 552 2 487 2 428 

Slovenien Slovenia 1 640 1 692 1 601 1 364 1 436 1 623 1 400 

Grekland Greece 1 384 2 052 1 658 1 180 1 419 1 413 1 273 

Bulgarien Bulgaria 516 673 634 590 645 802 672 



9.10 


Varuimport från EU-länder och övriga länder efter importvärdets 

storlek, miljoner kronor (forts.) 

Länder 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 

Cypern 272 131 129 164 198 255 203 

Malta 91 72 70 315 98 141 144 

Ej specificerat EU-land 

EU country not specified – – – – – – – 

Övriga länder Other countries 277 706 290 959 329 856 284 063 345 461 358 544 354 685 

Norge Norway 80 225 88 277 97 437 82 061 97 479 97 406 100 720 

Ryssland Russia 33 093 29 199 44 422 31 488 50 304 63 120 58 036 

China 28 996 35 735 36 935 34 718 43 301 44 411 44 801 

USA 31 595 32 267 33 860 35 075 34 289 35 045 35 682 

Japan 18 112 17 750 16 998 14 240 15 015 14 578 12 665 

Schweiz Switzerland 9 293 8 958 9 324 8 945 9 385 9 299 9 939 


Hongkong Hong Kong 8 751 8 571 8 484 7 939 8 989 8 621 8 146 

Sydkorea South Korea 8 344 7 385 8 874 6 847 15 488 8 376 9 428 

Indien India 3 190 4 010 4 812 4 187 5 663 6 527 5 075 

Taiwan 4 809 5 040 5 910 4 767 5 470 5 622 5 257 

Brasilien Brazil 3 856 4 925 5 709 3 757 3 612 4 679 4 073 

Thailand 3 184 3 872 3 787 3 766 4 181 4 174 4 010 

Malaysia 2 935 3 131 3 376 2 235 3 174 3 756 3 535 

Venezuela 2 723 2 745 4 068 1 478 4 036 3 764 3 737 

Australien Australia 2 861 2 674 3 774 2 599 3 729 3 195 2 104 

Kanada Canada 3 384 3 452 3 374 3 648 3 201 3 083 3 136 

Sydafrika South Africa 2 829 3 915 3 912 2 777 2 909 2 786 2 374 

Vietnam 1 311 1 460 1 581 1 703 1 856 2 646 3 241 

Peru 565 617 1 052 1 517 2 373 2 239 1 571 


9.11 

Varuexport efter handelspartner och varugrupp enligt SITC, 

Rev. 4, 2012, miljoner kronor 

Exports of goods by country of destination and commodity, SITC, 

Rev. 4, 2012, SEK millions 

Huvudavdelningar 

Sections 

Totalt 

Total 

EU 1 

Norge 

Norway 

Ryssland 

Russia 

USA Japan Kina 

China 

0 Livsmedel och levande djur 

Food and live animals 48 232 37 618 5 573 570 780 185 234 

1 Drycker och tobak 

Beverages and tobacco 7 890 2 631 1 711 14 2 391 6 26 

2 Råvaror, icke ätbara, utom bränslen 

Crude materials, inedible except fuels 77 712 48 487 4 573 109 731 1 733 3 601 

3 Mineraliska bränslen, smörjoljor, elström 

Mineral fuels, lubricants, electrical energy 117 215 86 556 10 222 149 4 322 17 30 

4 Animaliska och vegetabiliska oljor och 

fetter Animal and vegetable oils and fat 1 798 998 505 53 16 2 7 

5 Produkter av kemiska och närstående 

industrier Chemicals 130 991 71 606 10 988 2 307 12 877 2 973 7 586 

6 Bearbetade varor Manufactured goods 220 559 142 089 22 397 2 637 9 549 2 122 6 498 

7 Maskiner och apparater samt transportmedel 

Machinery and transport equipment 451 208 215 554 42 615 16 354 37 322 8 176 17 891 

8 Diverse färdiga varor 

Miscellaneous manufactured articles 106 222 57 512 21 026 1 475 6 989 1 859 1 890 

9 Övriga varor 

Commodities and transactions not 

classified 7 866 2 585 848 0 21 1 2 

Summa Total 1 169 694 665 635 120 458 23 668 74 999 17 076 37 764 

1) EU: Belgien, Bulgarien, Cypern, Danmark, Estland, Finland, Frankrike, Grekland, Irland, Italien, Lettland, Litauen, Luxemburg, Malta, 

Nederländerna, Polen, Portugal, Rumänien, Slovakien, Slovenien, Spanien, Storbritannien, Tjeckien, Tyskland, Ungern, Österrike. 




9.12 

Varuexport till EU-länder och övriga länder efter exportvärdets 

storlek, miljoner kronor 

Exports of goods by country of destination and size of trade value, 

SEK millions 

Länder Countries 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 

Totalt Global exports 1 089 095 1 139 674 1 194 411 995 144 1 138 167 1 212 271 1 169 694 

EU EU countries 655 114 697 238 716 815 580 495 650 047 679 103 665 635 


Storbritannien United Kingdom 78 426 81 665 87 584 73 565 83 856 84 623 90 031 


Finland 68 040 70 977 75 645 63 896 70 350 73 993 75 249 

Nederländerna Netherlands 52 229 57 639 61 025 46 650 56 008 59 514 60 976 

Frankrike France 53 685 57 244 58 558 49 875 55 481 55 412 53 354 

Belgien Belgium 49 828 52 327 51 945 36 373 46 052 54 363 55 372 

Polen Poland 22 554 27 911 30 077 25 322 29 104 31 590 30 282 

Italien Italy 36 720 36 065 37 154 30 335 32 759 30 016 26 223 

Spanien Spain 33 547 32 721 27 602 23 763 22 396 21 904 18 344 

Österrike Austria 10 406 11 677 12 069 9 335 10 630 10 949 10 078 

Esland Estonia 9 055 9 578 8 867 6 060 8 882 10 839 10 465 

Tjeckien Czech Republic 6 665 7 804 7 852 6 412 8 056 8 245 7 858 


Portugal 5 398 5 944 6 492 5 573 5 864 5 786 4 920 

Irland Ireland 6 210 6 248 6 152 4 606 4 528 5 434 5 152 

Litauen Lithuania 4 190 5 243 4 966 3 171 4 608 5 400 4 763 

Lettland Latvia 3 662 4 413 3 794 2 151 2 722 3 766 3 628 

Grekland Greece 5 850 5 345 5 476 4 769 3 844 3 189 2 265 

Slovakien Slovakia 2 054 2 107 2 365 1 873 2 591 2 521 1 941 


Bulgarien Bulgaria 1 242 1 370 1 246 822 907 1 070 974 

Slovenien Slovenia 1 348 1 525 1 441 983 867 1 037 855 

Luxemburg Luxembourg 720 773 747 787 705 966 694 

Cypern Cyprus 525 609 1 706 957 448 460 283 

Malta 176 242 254 211 317 251 510 

Ej specificerat EU-land 

EU country not specified 3 931 4 036 3 543 2 302 3 999 4 895 4 849 

Övriga länder Other countries 433 982 442 435 477 597 414 649 488 120 533 168 504 059 

Norge Norway 99 370 107 274 113 482 105 770 113 367 114 854 120 458 

USA 100 896 86 511 78 651 63 745 83 425 76 808 74 999 

Kina China 20 712 22 190 25 916 31 295 35 527 39 915 37 764 

Ryssland Russia 17 865 22 702 28 883 14 028 20 781 27 614 23 668 

Australien Australia 14 376 13 033 13 593 12 777 15 078 16 662 14 824 


Japan 16 865 13 951 13 175 12 541 14 302 15 219 17 076 

Indien India 9 922 10 716 12 616 12 767 13 149 13 482 11 317 

Brasilien Brazil 6 761 7 933 9 391 6 624 10 793 13 372 11 787 

Sydafrika South Africa 6 245 7 296 10 213 8 075 10 491 12 025 10 299 

Saudiarabien Saudi Arabia 7 760 7 792 9 385 9 469 10 796 11 953 11 845 

Schweiz Switzerland 9 658 10 246 11 020 9 815 10 213 11 794 13 787 

Kanada Canada 11 420 11 001 11 101 8 633 10 550 9 593 9 654 

Sydkorea South Korea 6 101 6 956 7 463 6 869 8 385 9 008 8 262 

Thailand 2 784 2 342 3 034 3 018 3 593 8 757 5 541 

Singapore 5 105 6 414 7 278 6 264 7 953 8 389 8 619 

Iran 3 606 2 340 4 593 3 606 5 332 6 676 976 

Egypten Egypt 3 845 4 408 5 638 5 889 6 803 6 590 6 489 

Mexiko Mexico 5 152 4 927 5 978 4 676 5 935 5 775 6 337 

Nigeria 1 711 2 489 3 018 2 149 3 536 5 757 3 347 




9.13 


Detaljhandel, hotell och restauranger 2012, antal arbetsställen 

och omsättning, miljoner kronor 

Retail trade, hotels and restaurants, establishments and turnover, SEK 

millions 

Arbetsställen 

Establishments 

Antal verksamma arbetsställen med nedanstående omsättning, mnkr 

(exkl.mervärdesskatt) 

Number of establishments by turnover (excl. value added tax), SEK m 

–0,4 0,5–1,9 2,0–4,9 5,0–9,9 10,0– 

24,9 

25,0– Samtliga 

All 

Detaljhandel utom motorfordon 

Retail trade, except of motor vehicles 14 858 9 756 8 898 6 944 6 379 5 830 52 665 

Detaljhandel med brett sortiment 

Retail sale in non-specialized stores 1 051 1 011 869 621 932 2 642 7 126 

Specialiserad butikshandel med livsmedel, 

drycker och tobak 

Retail sale of food, beverages and tobacco in 

specialized stores 1 182 1 295 1 285 609 320 482 5 173 

Butikshandel med läkemedel, sjukvårdsartiklar, 

kosmetika och hygienartiklar 

Retail sale of pharmaceutical and medical goods, 

cosmetic and toilet articles 348 278 363 315 525 576 2 405 

Övrig specialiserad butikshandel med nya varor 

Other retail sale of new goods in specialized 

stores 7 170 5 955 5 899 5 196 4 425 1 930 30 575 

Butikshandel med antikviteter och begagnade 

varor Retail sale of second-hand goods in stores 708 197 55 17 12 9 998 

Detaljhandel, ej i butik Retail sale, not in stores 4 399 1 020 427 186 165 191 6 388 


Hotels and restaurants 6 939 8 280 6 463 3 033 1 929 966 27 610 

Hotell och camping Hotels and camping 1 324 1 010 691 402 436 457 4 320 

Restauranger, barer och catering 

Restaurants, bars and catering 5 615 7 270 5 772 2 631 1 493 509 23 290 

Arbetsställen 

Försäljning inom resp. omsättningsklass, mnkr 

Turnover, SEK m 

–0,4 0,5–1,9 2,0–4,9 5,0–9,9 10,0– 

24,9 

25,0– 

Total försäljning 

mnkr 1 

Detaljhandel utom motorfordon 1 890 11 179 29 329 49 664 100 275 469 649 661 986 

Detaljhandel med brett sortiment 150 1 140 2 844 4 454 15 755 246 780 271 123 

Specialiserad butikshandel med livsmedel, 

drycker och tobak 183 1 498 4 186 4 250 4 797 32 933 47 847 

Butikshandel med läkemedel, sjukvårdsartiklar, 

kosmetika och hygienartiklar 50 350 1 264 2 354 9 094 29 584 42 696 

Övrig specialiserad butikshandel med nya varor 992 6 924 19 506 37 175 67 869 127 815 260 281 

Butikshandel med antikviteter och begagnade 

varor 89 203 174 115 165 732 1 478 

Detaljhandel, ej i butik 426 1 064 1 355 1 316 2 595 31 805 38 561 

Hotell- och restaurangverksamhet 1 126 9 717 20 600 21 115 29 437 52 846 134 841 

Hotell och camping 187 1 120 2 202 2 887 6 925 29 533 42 854 

Restauranger, barer och catering 939 8 597 18 398 18 228 22 512 23 313 91 987 

1) Exkl. mervärdesskatt. Excl. value added tax. 

Källa: SCB, Företagens ekonomi (www.scb.se/HA0101). 



9.14 

År 

Year 

Dagligvaruhandelns omsättning i löpande priser samt antal 

butiker, miljoner kronor 

Retail trade annual turnover at current prices and number of shops in 

the grocery trade, SEK millions 

Varuhus och 

stormarknader 

Department stores 

and hypermarkets 

Dagligvaruhandelns omsättning 

Annual turnover in the grocery trade 

Dagligvarubutiker 

Grocery stores 

Summa 

Sales total 

Nyetablerade 

butiker 

New establishments 

Antal butiker 

Number of shops 

Nedlagda butiker 

Closures 

Mnkr % Mnkr % Mnkr Antal % 1 Antal % 1 

Bestånd vid 

årets slut 

Number of 

shops at end 

of year 

1995 15 804 12 121 196 88 137 000 85 1,2 265 3,7 7 200 

1996 15 070 11 118 930 89 134 000 80 1,1 280 4,0 7 000 

1997 14 720 11 125 180 89 139 900 70 1,0 170 2,5 6 900 

1998 15 470 11 127 930 89 143 400 106 1,6 226 3,3 6 800 

1999 15 978 11 129 425 89 145 403 108 1,6 273 4,1 6 717 

2000 17 375 12 132 390 88 149 765 134 2,1 347 5,3 6 504 

2001 20 215 13 136 290 87 156 505 66 1,1 302 4,8 6 268 

2002 2 22 060 13 145 140 87 167 200 100 1,6 441 7,1 6 239 

2003 3 22 142 15 129 539 85 151 681 671 6,5 859 8,3 10 355 

2004 3 21 981 14 129 824 86 151 805 907 8,8 996 9,7 10 266 

2005 3 21 799 14 132 957 86 154 756 955 9,4 1 029 10,1 10 192 

2006 3 22 581 14 140 658 86 163 239 678 6,9 1 001 10,1 9 869 

2007 3 24 408 14 144 125 86 168 533 966 9,4 528 5,1 10 307 

2008 3 28 647 16 155 680 84 184 327 1 033 10,1 1 144 11,2 10 196 

2009 3 26 034 14 165 585 86 191 619 1 140 10,8 819 7,8 10 517 

2010 3 27 260 14 168 623 86 195 883 2 006 17,0 746 6,3 11 777 

2011 3 27 946 14 172 079 86 200 025 436 3,8 642 5,5 11 571 

2012 3 27 331 13 180 478 87 207 809 467 4,1 571 5,0 11 467 

1) I procent av butiksbeståndet vid resp. års början. Percentage of the number of shops at the start of the year. 

2) P.g.a. att bensinbutiker uppgraderats till trafikbutiker (ingår i Dagligvarubutiker) utan att räknas som nyetablerade är butiksbeståndet i 

stort oförändrat. The number of shops is largely unchanged due to gas stations getting upgraded to traffic shops (included in grocery 

stores) without getting counted as new establishments. 

3) Fr.o.m. 2003 bygger uppgifterna på samtliga butiker som under året rapporterat omsättning i momsdeklarationer. I uppgiften för 

nystartade och nedlagda butiker ingår även ombildade företag. From 2003 and onwards the data is based on data from the VAT return 

which includes all stores. Reconstituted establishments is included in the column for new establishments and closures. 

Källa: SCB, Företagens ekonomi (www.scb.se/HA0101). 



9.15 


Registrerad försäljning av alkoholdrycker, uttryckt i kvantitet 

(tusental liter) och värde (miljoner kronor inkl. moms). 1995–2012 

Registered sales of alcoholic beverages, shown in quantity (thousand 

of liters) and value (SEK millions incl. VAT). 1995–2012 

År 

Year 

Kvantitet 1 , 1 000 liter 

Quantity 1 

Värde 1 , miljoner kronor inkl. moms 

Value 1 , SEK millions incl. VAT 

Spritdrycker 

Spirits 

Vin och andra jästa 

alkoholdrycker 

Wine and other 

fermented alcoholic 

beverages 

Starköl 

Strong beer 

Spritdrycker 

Vin och 

andra 

jästa 


Starköl 

Totalt 

Total 

Totalt 

Total 

Därav 

starkvin 

Out of 

which is 

fortified 

wine 

Detaljhandel 

Retail 

sales 

Servering 

Servering 

Summa 

Total 

1995 29 697 111 499 2 6 280 2 103 646 88 618 192 263 2 9 041 2 8 419 7 599 25 059 2 

1996 27 154 117 440 5 678 99 219 83 192 182 411 8 801 9 317 7 977 26 095 

1997 24 831 128 018 4 408 108 175 84 834 193 009 8 360 2 9 480 2 7 495 2 25 335 2 

1998 24 050 129 729 3 102 110 980 83 085 194 065 8 543 2 9 980 2 7 487 2 26 010 2 

1999 24 676 140 107 2 694 128 168 90 227 218 395 9 196 2 11 139 2 8 527 2 28 862 2 

2000 24 948 144 225 2 619 140 968 83 093 224 061 10 173 2 12 098 2 9 151 2 31 422 2 

2001 26 676 157 087 2 566 155 039 83 962 239 001 10 347 2 12 657 2 9 522 2 32 526 2 

2002 27 439 174 954 2 468 170 715 86 678 257 393 10 417 2 13 281 2 10 173 2 33 871 2 

2003 26 567 178 314 5 493 179 882 85 466 265 348 10 190 2 13 990 2 10 625 2 34 805 2 

2004 24 201 173 839 2 385 173 834 81 973 255 807 9 292 2 14 007 2 10 232 33 531 2 

2005 24 305 175 926 2 358 180 109 81 067 261 176 9 214 14 570 10 305 34 089 

2006 24 583 186 043 2 271 197 008 78 929 275 937 . . . . . . . . 

2007 24 825 195 331 2 279 208 520 80 132 288 652 10 161 17 142 11 636 38 940 

2008 25 763 200 776 2 228 213 565 81 077 294 642 10 307 18 119 12 462 40 887 2 

2009 26 421 215 414 2 155 228 023 77 814 305 837 10 721 19 584 13 384 43 690 2 

2010 27 217 222 372 2 075 226 610 78 387 304 996 11 046 2 20 454 2 13 628 2 45 128 

2011 25 292 229 465 2 1 782 227 684 79 223 306 907 11 197 2 21 489 2 14 303 2 46 989 2 

2012 23 707 231 208 1 775 227 905 80 331 308 236 .. .. .. .. 

1) Avser den registrerade försäljningen i detaljhandel och vid serveringsställen. The table refers to the registered sales in retail and 

on-premise. 

2) Uppgiften har reviderats. The data has been revised. 


Källa: Alkoholinspektionen (1994–2000); Statens folkhälsoinstitut (2001–, www.fhi.se). 



9.16 

År 

Year 

Antal försäljningsställen av alkoholdrycker, detaljhandel och 

stadigvarande serveringstillstånd den 31 december respektive år. 

1995–2012 

Number of points of sale of alcoholic beverages, in retail shops and onpremise 

establishments with a permanent license to serve alcoholic 

beverages as of 31th December each year. 1995–2012 

Systembutiker 

Retail shops for 

spirits, wine, 

other fermented 

alcoholic 

beverages and 

strong beer 

Alla slag av 


Spirits, wine, 

other fermented 

alcoholic 

beverages and 

strong beer 

Stadigvarande serveringstillstånd 

Permanent licenses to serve alcoholic beverages 

Till allmänheten 

To the general public 

Vin, annan jäst 

alkoholdryck, 

starköl 

Wine, other 

fermented 

alcoholic 

beverages and 

strong beer 

Starköl 

Strong beer 

Övriga 1 

Others 1 

1995 384 5 812 1 937 86 2 307 10 142 

1996 394 2 . . . . . . . . . . 

1997 395 2 6 532 1 760 78 2 137 10 507 

1998 396 2 7 067 1 614 74 2 124 10 879 

1999 403 7 371 1 447 46 2 136 11 000 

2000 411 7 960 1 341 42 2 154 11 497 

2001 416 8 090 1 269 42 2 150 11 551 

2002 419 8 502 1 240 49 2 168 11 959 

2003 426 8 707 1 188 49 2 146 12 090 

2004 417 8 933 1 048 36 2 046 12 063 

2005 411 9 210 1 001 37 2 058 12 306 

2006 410 9 491 968 37 2 046 12 542 

2007 411 9 604 2 863 2 27 2 1 899 2 12 402 2 

2008 411 9 715 2 809 2 20 2 1 854 12 407 2 

2009 412 9 965 2 766 2 18 2 1 850 2 12 608 2 

2010 414 10 217 2 713 2 12 2 1 769 2 12 720 2 

2011 418 10 463 2 666 2 13 1 952 2 13 102 2 

2012 421 10 846 639 17 2 126 13 628 

1) Alla tillståndskategorier som avser slutna sällskap och följande tillståndskategorier till allmänheten; pausservering, provsmakningstillstånd, 

trafikservering samt andra kombinerade tillstånd. Licenses regarding all types of serving-categories of alcoholic beverages to 

private parties and following licenses to serve alcoholic beverages to the general public; intermission service, taste-testing, traffic serving 

and other combination of licenses to serve alcoholic beverages. 



Källa: Alkoholinspektionen (1994–2000); Statens folkhälsoinstitut 2001– (www.fhi.se). 

9.17 

Registrerad försäljning av alkoholdrycker, uttryckt i liter och liter 

ren alkohol per invånare 15 år och äldre. 2006–2012 

Registered sales of alcoholic beverages, shown in liters and liters of 

pure alcohol per inhabitant 15 years and over. 2006–2012 

Dryck Beverages 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 

Liter 1 Liters 1 

Spritdrycker Spirits 3,2 3,2 3,3 3,4 3,5 3,2 3,0 

Vin och andra jästa alkoholdrycker 

Wine and other fermented alcoholic beverages 24,6 25,6 26,0 27,6 28,3 29,1 29,1 

Starköl Strong beer 36,4 37,8 38,2 39,3 38,9 38,9 38,8 

Folköl "Folk beer" 22,4 20,9 19,1 18,8 2 17,5 2 18,3 2 16,9 

Liter ren alkohol 1 Liters of pure alcohol 1 

Spritdrycker 1,2 1,1 1,1 1,1 1,1 1,1 1,1 

Vin och andra jästa alkoholdrycker 3,0 3,1 3,2 3,4 3,5 3,6 3,6 

Starköl 2,0 2,1 2,1 2,2 2,1 2,1 2,1 

Folköl 0,7 0,6 0,6 0,6 0,6 0,6 0,6 

Summa Total 6,9 6,9 7,0 7,3 7,3 7,3 2 7,3 

1) Avser den registrerade försäljningen i detaljhandel och vid serveringsställen. The table refers to the registered sales in retail and 

on-premise. 



Källa: Statens folkhälsoinstitut (www.fhi.se). 

Totalt 

Total 


Transporter och 

kommunikationer 



Transporter och kommunikationer Statistisk årsbok 2014 

10 – Transporter och 

kommunikationer 


10.1 Motorfordon på väg ............................. 204 

Motor vehicles on the road 

10.2 Dödade och svårt skadade i 

vägtrafikolyckor ........................................... 207 

Persons killed or badly injured in road 

traffic accidents 

10.3 Vägnätet ................................................ 209 

The Swedish road network 

10.4 Det statliga järnvägsnätet ................... 210 

The state rail network 

10.5 Flygplatser ............................................ 211 

Airports 

10.6 De största svenska hamnarna 

efter hanterad godsmängd 2012 ................. 212 

The largest Swedish ports by quantity 

of goods handled 

10.7 Statens kostnader för drift och 

vägbyggande, miljoner kronor.................... 213 

State expenditures for maintenance and 

construction of roads, SEK m 

10.8 Statsvägar och statsbidragsvägar 

den 1 januari ...................................... 213 

State-administered roads and roads 

with subsidies 

10.9 Vägar och gator den 1 januari ............ 214 

Roads and streets 

10.10 Registrerade fordon i trafik 

den 31 december, 1 000-tal ......................... 214 

Motor vehicles in use 

10.11 Personbilar och motorcyklar i 

trafik efter ägarkategori och ägarens 

kön den 31 december .................................. 215 

Passenger cars and motorcycles in 

use by owner and sex 

10.12 Nyregistrerade motorfordon 

under 2012 efter fabrikat ............................. 215 

Motor vehicles newly registered by make 

10.13 Registrerade motorfordon i 

trafik efter årsmodell den 31 december ..... 216 

Motor vehicles in use by model year 

10.14 Lastbilstransporter med 

svenska fordon ............................................. 217 

Lorry transportation with Swedish 

registered lorries 

10.15 Antal personer per förarbehörighet 

uppdelat efter ålder och kön 

den 31 december 2012 ................................. 218 

Number of persons with different classes 

of driving licences by age and sex 

10.16 Dödade och skadade personer 

i vägtrafikolyckor efter ålder och 

trafikantgrupp ............................................... 219 

Road traffic accidents, persons killed or 

injured by group of roadusers and by age 

10.17 Vägtrafikolyckor med dödade 

eller skadade personer efter hastighetsbegränsning........................................... 

220 

Road traffic accidents with persons killed 

or injured by speed limit 

10.18 Vägtrafikolyckor ................................. 220 

Road traffic accidents 

10.19 Bantrafik, samtliga tågoperatörer 

och infrastrukturförvaltare, 

trafikerad banlängd och rullande 

materiel den 31 december ........................... 221 

Rail traffic, all rail operators and infrastructure 

managers, worked lines and 

rolling stock 

10.20 Bantrafik, samtliga tågoperatörer, 

trafik- och transportarbete ................ 222 

Rail traffic, all rail operators, operations 

and transport performance 

10.21 Olyckshändelser och självmordshändelser 

vid järnväg, spårväg och 

tunnelbana .................................................... 223 

Accidents and suicides in rail, tram and 

metro traffic 

10.22 Svenska rederinäringens nettoomsättning, 

miljoner kronor ........................ 224 

Net turnover for water transport, 

SEK millions 

10.23 Svenska handelsflottan, 

fartyg efter huvudsaklig fart ........................ 224 

Merchant fleet, vessels by main use 

10.24 Inklarerade fartyg i direkt 

utrikes fart efter nationalitet ........................ 225 

Entering vessels in direct voyages by 

nationality 



10.25 Fartyg i direkt fart mellan 

Sverige och utlandet .................................... 226 

Direct voyages with vessels and ferries 

between Sweden and foreign countries 

10.26 Hanterad godsmängd i 

svenska hamnar ........................................... 227 

Goods handled in Swedish ports 

10.27 De största svenska hamnarna 

efter antal passagerare 2012 ....................... 227 

The largest Swedish ports by number of 

passengers 

10.28 Lotsningar och säkerhetsanstalter 

för sjöfarten samt sjöräddning 

den 31 december .......................................... 228 

State pilotage, aids to navigation and 

rescue service 

Transporter och kommunikationer 

10.29 Trafiken på svenska flygplatser 

med linjefart och chartertrafik .....................228 

Flight activity at Swedish airports with 

scheduled and non-scheduled traffic 

10.30 Ankommande och avresande 

passagerare i inrikes linjefart och 

chartertrafik på svenska flygplatser............229 

Embarking and disembarking passengers 

from domestic scheduled and nonscheduled 

traffic at Swedish airports 

10.31 Ankommande och avresande 

passagerare i utrikes linjefart och 

chartertrafik på svenska flygplatser............230 

Embarking and disembarking passengers 

from international scheduled and nonscheduled 

traffic at Swedish airports 



10.1 

Motorfordon på väg 

Motor vehicles on the road 

Närmare varannan svensk har bil och var tredje kör Volvo eller Saab. Under 

2012 körde svenskarna i genomsnitt 1 235 mil. Totalt körde landets personbilar 

drygt 6,3 miljarder mil under året. 

Antalet personbilar i Sverige har ökat kraftigt 

och vid årsskiftet 2012/13 fanns det drygt 

370 000 fler personbilar i trafik än för tio år 

sedan. Trots denna ökning är knappt 45 procent 

av personbilarna 10 år eller äldre. Närmare 

var tredje bil som rullar på våra vägar är 

av svenskt fabrikat där Volvo är vanligast. Den 

mest förekommande färgen på personbilar är 

silver-/gråfärgad, vilket innehas av knappt var 

tredje bil i Sverige. 

Öborna kör kortast 

Personbilar registrerade på Gotland körde i 

genomsnitt 1 046 mil under år 2012. Detta 

skiljer sig framförallt från Stockholms län som 

hade den längsta genomsnittliga körsträckan 

under året, 1 299 mil. 

Tickande taxametrar 

En taxi körs mer än fem gånger så långt som 

en vanlig personbil under ett år. Den genomsnittliga 

körsträckan för landets drygt 16 000 

taxibilar var 6 564 mil under år 2012. 

Personbilar och genomsnittlig körsträcka för 

dessa per län år 2012 

Län Antal fordon Genomsnittlig 

körsträcka, mil 


Fordon i trafik vid årsskiftet 2012/13 samt för 

tio år sedan 

Fordonsslag 

2003/2004 2012/2013 Procentuell 

förändring 

Personbilar 4 075 414 4 447 165 9,1 

Lastbilar 421 561 556 821 32,1 

Bussar 13 742 14 203 3,4 

Motorcyklar 187 852 283 942 51,2 

Traktorer 327 356 322 431 -1,5 

Terrängskotrar 148 549 236 704 59,3 

EU-mopeder 1 26 472 73 163 176,4 

Släpvagnar 781 274 1 009 240 29,2 

därav husvagnar 196 228 187 612 -4,4 

Personbilar i trafik vid årsskiftet 2012/13 efter 

ålder 

Ålder Antal Andel (%) 

0 – 4 år 950 538 22 

5 – 9 år 1 281 433 29 

10 – 14 år 1 214 893 27 

15 – år 1 000 301 22 

Samtliga 4 447 165 100 

Stockholm 938 142 1 299 

Uppsala 172 565 1 267 

Södermanland 152 141 1 204 

Östergötland 228 779 1 210 

Jönköping 194 342 1 255 

Kronoberg 107 632 1 251 

Kalmar 140 552 1 212 

Gotland 38 088 1 046 

Blekinge 89 335 1 176 

Skåne 665 636 1 222 

Halland 177 966 1 236 

Västra Götaland 837 230 1 253 

Värmland 168 706 1 236 

Örebro 160 856 1 196 

Västmanland 142 439 1 194 

Dalarna 177 497 1 179 

Gävleborg 163 267 1 183 

Västernorrland 147 622 1 191 

Jämtland 79 255 1 241 

Västerbotten 145 301 1 191 

Norrbotten 156 934 1 191 

Okänt län 66 1 356 

Totalt 5 084 351 1 235 

Därav taxi 15 962 6 564 

Anm: Under år 2011 reviderades beräkningsmodellen för 

körsträckor och uppgifterna går inte längre att jämföras med 

tidigare publicerade uppgifter. För mer information, se 

www.scb.se/tk1001. 

1 Eu-mopeder började registreras år 1999. 




Personbilar och genomsnittlig körsträcka för 

dessa efter drivmedel år 2012 

Drivmedel Antal fordon Genomsnittlig 

körsträcka, mil 


Ju nyare bil desto längre körsträcka 

Bortsett från de två senaste årsmodellerna 

(2013 och 2012), som till stor del är inköpta 

någon gång under 2012 och därför inte har 

varit i trafik under ett helt år, visar statistiken 

att ju nyare bilen är desto längre har den körts 

under året. Följaktligen hade bilar av årsmodell 

1994 eller äldre en körsträcka på 564 mil 

i genomsnitt, medan en bil av 2011 års modell 

hade kört 1 734 mil under 2012. 

Genomsnittlig körsträcka i mil för personbilar 

av skilda årsmodeller 1994–2013 

Bensin 3 763 709 1 044 

Diesel 1 021 670 1 788 

El 664 900 

Etanol/ etanolhybrid 

234 547 1 665 

Elhybrid/laddhybrid 

26 071 1 685 

Gas 37 421 2 426 

Övriga 269 945 

Totalt 5 084 351 1 235 

En och en halv buss per tusen invånare 

I Sverige fanns det 12 890 bussar i yrkesmässig 

trafik vid årsskiftet 2012/13. Vid samma tidpunkt 

hade vårt land knappt 9,6 miljoner 

invånare, vilket innebär att det fanns knappt 

en och en halv buss per 1 000 invånare. År 

2012 var nästan hälften av bussarna i yrkestrafiken 

avsedda för fler än 70 passagerare. 


Bensin vanligast, men diesel kör längst 

Bensin är det vanligaste drivmedlet för svenska 

personbilar. Statistiken visar däremot att det är 

dieseldrivna bilar som i genomsnitt kör de näst 

längsta sträckorna. De körde i genomsnitt 1 788 

mil under år 2012, medan bensindrivna bilar 

körde 1 044 mil. El/laddhybrid bilar körde i 

genomsnitt 1 685 mil, medan bilar drivna med 

gas körde 2 426 mil. Den genomsnittliga körsträckan 

för elbilar var 900 mil. 

Åtta av tio lastbilar är dieseldrivna 

Den vanligaste lastbilen på våra vägar är lätt 

och dieseldriven. Drygt 85 procent av lastbilarna 

är dieseldrivna och 85 procent av totala 

antalet lastbilar definieras som lätta, det vill 

säga de har en totalvikt på 3 500 kg eller 

mindre. 

Lastbilar i trafik vid årsskiftet 2012/13 efter 

totalvikt och drivmedel 

Totalvikt 

Bensindrivna 

Dieseldrivna 

Övriga 

bränslen 

Totalt 

Lätt lastbil 

(–3,5) 73 530 395 248 8 316 477 094 

Tung lastbil 

3 501– 1 196 77 801 730 79 727 

Samtliga 74 726 473 049 9 046 556 821 



Populärt med äldre MC 

Det rullar en mängd motorcyklar på våra 

svenska vägar. Drygt 40 procent av dessa 

motorcyklar är 15 år eller äldre. Många av 

motorcyklarna i trafik är tunga. Drygt 30 procent 

har en cylindervolym som är 1 001 cm 3 

eller större. De lätta motorcyklarna, upp till 

125 cm 3 , står för knappt 6 procent av alla 

motorcyklar i trafik. 

Minskning av antal mopeder klass I 

Mopeder Klass 1 i trafik har sedan årsskiftet 

2009/2010 minskat och har gjort så även 2012. 

En förklaring till detta kan vara den körkortsbehörighet 

som behövs från den 1 oktober 

2009 för att få köra denna typ av moped. Skälet 

till införandet av förarbevis är att öka trafiksäkerheten 

och minska antalet döda och skadade 

i mopedolyckor. 

Motorcyklar i trafik vid årsskiftet 2012/13 efter 

ålder 

Antal Andel (%) 

0 – 4 år 37 101 13 

5 – 9 år 67 129 24 

10 –14 år 61 329 22 

15 – år 118 383 41 

Samtliga 283 942 100 

Motorcyklar i trafik vid årsskiftet 2012/13 efter 

cylindervolym 

Cylindervolym Antal Andel (%) 

–125 (Lätt MC) 15 669 6 

126–600 74 727 26 

601–1 000 100 872 36 

1 001– 91 466 31 

Okänd 1 208 1 

Samtliga 283 942 100 


Mopeder klass 1 i trafik (EU-mopeder) 

År Antal Förändring (%) 

2006/07 75 399 29,0 

2007/08 84 877 12,6 

2008/09 92 808 9,3 

2009/10 91 677 -1,2 

2010/11 78 348 -14,5 

2011/12 75 169 -4,1 

2012/13 73 163 -2,7 

Källa: Trafikanalys (www.trafa.se). 



10.2 

Dödade och svårt skadade i vägtrafikolyckor 

Persons killed or badly injured in road traffic accidents 

Antalet dödade i trafiken i Sverige minskar stadigt. I ett europeiskt 

perspektiv finns Sverige sedan länge med bland de länder som har det allra 

lägsta antalet trafikdödade per invånare. 


Utvecklingen har varit mycket gynnsam de 

senaste åren, med år 2010 som den lägsta 

dödssiffran sedan 1940-talet. Under 2012 omkom 

285 personer i vägtrafiken vilket var färre 

än 2011 då 319 personer omkom. 

Antal dödade i vägtrafiken, antal dödade per 

100 000 invånare och per 100 000 bilar i trafik 

1935–2012. Index (1935=100) 

Olyckor i den svenska vägtrafiken 

I de olyckor i den svenska vägtrafiken som rapporterades 

av polisen under 2012 var det 285 

personer som dödades, nära 3 000 som skadades 

svårt och nära 20 000 som skadades lindrigt. 

Därutöver tillkom 36 självmord i trafiken. 

Av de 285 dödade var 218 män och 67 kvinnor, 

vilket innebär att 76 procent av de trafikdödade 

var män. Männen står för ungefär 

61 procent av alla resta kilometrar i vägtrafikmiljö 

enligt Trafikanalys resvaneundersökning 

för 2011 och 2012. Det betyder att män är överrepresenterade 

bland de trafikdödade även när 

hänsyn tas till färdlängd. Också bland svårt 

skadade dominerade männen (63 procent) 

under 2012. 

I övre högra diagrammet visas antalet män 

och kvinnor som dödats i vägtrafiken sedan 

1985. Under perioden 1985–2012 har totalt 

antalet dödade minskat med 65 procent (61 

procent bland männen och 72 procent bland 

kvinnorna). Kvinnornas andel av de dödade har 

under de senaste decennierna minskat från runt 

30 procent till ungefär 24 procent. 

Antal dödade i vägtrafiken, män och kvinnor, 

samt procent kvinnor av de dödade 1985–2012 

Anmärkning: Med bilar avses personbilar samt lastbilar och 

bussar. 

Diagrammet ovan visar att dödstalet år 1967 var 

betydligt lägre än omkringliggande år. Detta 

beror sannolikt på de kombinationer av regleringar 

och information som genomfördes i 

samband med högertrafikomläggningen den 3 

september 1967. 

En massiv informationskampanj genomfördes 

redan året innan högertrafik skulle införas 

för att vänja folket vid nya säkerhetsrutiner i 

trafiken. Även nya rutiner kring kontrollbesiktning 

av fordon kan ha bidragit till den förbättrade 

säkerheten på vägarna i senare delen av 

1960-talet. År 1965 infördes kravet på obligatorisk 

kontrollbesiktning i Sverige. Norge, Danmark 

och Finland har haft en mycket likartad 

utveckling i antal omkomna i vägtrafiken, med 

snabbt minskande dödstal efter 60-talet. Övriga 

nordiska länder har dock haft högertrafik under 

all modern tid. 

För att illustrera när under året människor 

dödas i vägtrafiken har vi delat in året i följande 

årstider: sommar (juni–september), höst och vår 

(oktober–november respektive april–maj) och 

vinter (december–mars). 

Antal dödade i vägtrafiken efter årstid 

1985–2012 



Vi ser att flest personer dödas under sommaren, 

näst flest under höst eller vår och följaktligen 

minst under vintern. Variationerna över åren är 

dock stora, och årstiderna har flera gånger 

under den redovisade perioden bytt plats i 

rangordningen. Sedan 1985 har i genomsnitt 39 

procent dödats under sommaren, 33 procent 

under höst eller vår, och resterande 28 procent 

under vintern. 

Antal dödade personer i vägtrafiken under olika 

tider på dygnet 1985–2012 

De flesta som dödas i vägtrafikolyckor omkommer 

i olyckor på dagtid. Vi har delat in 

dygnet i tre åttatimmarsperioder: förmiddag/ 

lunchtid (klockan 06:00–13:59), eftermiddag/ 

kväll (klockan 14:00–21:59) samt natt (klockan 

22:00–05:59). 

Under perioden 1985–2012 dödades i genomsnitt 

35 procent under förmiddag/lunch, 44 

procent under eftermiddag/kväll, och 21 procent 

under natten. Andelarna har varit stabila 

under perioden. 

Sverige – ett föregångsland inom trafiksäkerhetsområdet 

Inom EU inträffar varje år över en miljon vägtrafikolyckor 

med personskador. År 2012 omkom 

nära 28 000 personer, och mångdubbelt fler 

skadas. Det finns en vitbok upprättad av EUkommissionen 

(2001) med en beskrivning av de 

problem som finns för trafiksäkerheten: för 

höga hastigheter, otillräcklig bältes- och hjälmanvändning, 

alkoholkonsumtion med mera. 

Ett mål för EU var att halvera antalet dödade 

i vägtrafiken mellan åren 2000 och 2010. Det har 

uppnåtts då antalet har minskat med ungefär 55 

procent. Nuvarande etappmål på EU-nivå är att 

antalet dödade i vägtrafiken ska halveras 

mellan 2010 och 2020. Det skulle för Sveriges 

del motsvara max 133 dödade år 2020. 

Sverige framhålls ofta som ett föregångsland 

på trafiksäkerhetsområdet och ligger sedan 

länge bland de länder som har allra lägst antal 

dödade per invånare. Statistiken visar att det 

genomsnittliga antalet trafikdödade per invånare 

i Sverige är nästan hälften så många som 

för genomsnittet i samtliga 27 EU-länder. 

Källa: Trafikanalys (www.trafa.se) och SCB (www.scb.se). 

Antal dödade per miljon invånare inom EU 27 2008–2011 

Källa: CARE (EU road accidents database) or national publications. European Commission / Directorate General Mobility and 

Transport. 




10.3 Vägnätet 

The Swedish road network 

Källa: Trafikverket (www.trafikverket.se) Kartografi: SCB, Enheten miljöekonomi och naturresurser (www.gis.scb.se). 



10.4 

Det statliga järnvägsnätet 

The state rail network 

Källa: Trafikverket (www.trafikverket.se). Kartografi: SCB, Enheten för miljöekonomi och naturresurser (www.gis.scb.se). 




10.5 Flygplatser 

Airports 

Regelbunden civil luftfart (linjefart) och chartertrafik bedrevs under 2012 på 40 flygplatser i Sverige. Av dessa flygplatser drevs 11 av 

Swedavia. Av övriga 29 flygplatserna var 24 kommunala och fem privatägda. 

Källa: Trafikanalys (www.trafa.se) och Transportstyrelsen (www.transportstyrelsen.se). Kartografi: SCB, Enheten miljöekonomi och 




10.6 

De största svenska hamnarna efter hanterad godsmängd 2012 

The largest Swedish ports by quantity of goods handled 

Källa: Trafikanalys (www.trafa.se). Kartografi: SCB, Enheten miljöekonomi och naturresurser (www.gis.scb.se). 




10.7 

Statens kostnader för drift och vägbyggande, miljoner kronor 

State expenditures for maintenance and construction of roads, SEK m 

År 

Year 

Statsvägar 

State-administered roads 

Bidrag till drift och byggande 

Grants for maintenance and construction 

Total 

Total 

Drift 

Maintenance 

Byggande 

Construction 

Summa 

Total 

Kommunal väghållning 

Municipal roads 

Enskild väghållning 

Private roads in rural 

districts 

1998 6 557 7 417 13 974 – 566 14 540 

1999 6 180 6 398 12 578 – 572 13 150 

2000 6 310 6 212 12 522 – 571 13 093 

2001 6 988 6 737 13 725 – 564 14 289 

2002 7 373 8 551 15 924 – 570 16 494 

2003 6 898 9 900 16 798 – 628 17 426 

2004 6 920 10 315 17 235 – 664 17 899 

2005 7 310 8 099 15 409 – 679 16 088 

2006 7 490 7 905 15 395 – 730 16 125 

2007 7 736 8 576 16 312 – 717 17 029 

2008 8 256 9 826 18 082 – 820 18 902 

2009 8 355 11 434 19 789 – 1 024 20 813 

2010 9 373 11 544 20 917 – 927 21 844 

2011 8 950 12 531 21 481 – 1 012 22 493 

2012 9 296 11 525 20 821 – 1 044 21 865 


Källa: Trafikverket (www.trafikverket.se). 

10.8 

Statsvägar och statsbidragsvägar den 1 januari 

State-administered roads and roads with subsidies 

Hela 

riket 


Riksvägar 

National 

main roads 

Nationella 

stamvägar 

National 

trunk 

roads 

Övriga 

riksvägar 

Other 

national 

roads 

Länsvägar 

County 

roads 

Statsvägar State-administered roads 

Väglängd, km 1 

Length of roads 1 Belagd väg, % 

Surfaced roads 

Samtliga 

vägar 

Total 

Motorvägar 

3 

Motorways 

3 

Därav 

Of which 

Belagd 

väg 4 

totalt 

Därav 

ytbehandling 

på 

grus 5 

Riksvägar 

Länsvägar 

Samtliga 

vägar 

Antal 

broar 2, 3 

Number 

of bridges 

2, 3 

Antal 

färjleder 

6 

Number 

of ferry 

routes 6 

Enskilda 

vägar 

med 

statsbidrag: 

väglängd, 

km 

Private 

roads 

1998 8 034 6 581 83 447 98 062 1 428 75 695 26 248 100 73 77 13 202 42 74 329 

1999 8 034 6 617 83 442 98 093 1 439 75 890 26 314 100 73 77 13 889 39 74 504 

2000 8 066 6 626 83 357 98 049 1 484 76 615 26 703 100 74 78 14 406 37 74 501 

2001 8 046 7 033 83 094 98 173 1 499 76 928 26 769 100 74 78 14 515 37 74 729 

2002 8 064 7 285 82 892 98 241 1 507 77 228 26 865 100 75 79 14 571 37 74 720 

2003 8 034 7 307 82 915 98 256 1 544 77 522 26 722 100 75 79 14 758 37 74 979 

2004 8 033 7 352 82 882 98 267 1 591 77 779 26 379 100 75 79 14 798 37 75 040 

2005 8 039 7 314 82 958 98 312 1 684 78 081 26 514 100 76 79 15 133 37 75 088 

2006 8 049 7 301 82 984 98 334 1 677 77 966 26 544 100 76 79 15 252 37 75 321 

2007 8 044 7 341 82 932 98 317 1 744 78 113 11 853 100 76 80 15 415 37 75 609 

2008 8 022 7 303 83 131 98 456 1 806 78 589 11 919 100 76 80 15 497 37 75 984 

2009 8 036 7 293 83 138 98 467 1 855 78 634 12 013 100 76 80 15 705 37 76 130 

2010 8 326 7 027 83 131 98 484 1 891 78 795 12 084 100 77 80 15 798 37 75 878 

2011 8 323 7 111 83 031 98 465 1 927 79 043 12 055 100 77 80 15 884 37 75 982 

2012 8 305 7 080 83 079 98 464 1 920 78 895 12 067 100 76 80 16 123 38 76 088 

2013 8 320 7 200 82 988 98 508 2 013 78 968 12 060 100 76 80 16 187 39 76 228 

1) Exkl. av- och påfartsramper. Excl. exit and entrance turns. 

2) T.o.m. 1997 broar med en längd av över 3 m, fr.o.m. 1998 broar med en längd av över 2 m, ägda av Vägverket/Trafikverket. Inga 

vägportar etc. är inkluderade. Until 1997 bridges with a length of more than 3 m, from 1998 bridges with a length of more than 2 m, owned 

by the National Road Administration/Swedish Transport Administration. 

3) Uppgifterna avser även motorvägar i städerna. Motorways in towns are included. 

4) Med beläggning avses slitlager av asfalt, gatsten, cementbetong eller ytbehandling. Surfacing contains wearing courses of asphalt, 

paving-stones, concrete or surface dressing. 

5) Fr.o.m. 2007 används begreppet ytbehandling på grus. From 2007 surface dressing on gravel. 

6) Färjeleder på det allmänna vägnätet. Ferry routes on the public road network. 





Vägar och gator den 1 januari 

10.9 Roads and streets 

Väghållare, vägtyper (inkl. gator) 

Road administration, type of roads 

Väglängd, km 

Length of roads 

2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 

Vägar framkomliga med bil 

Roads trafficable by car 424 926 425 440 572 946 581 059 578 313 579 412 581 779 

Därav öppna för allmän trafik 

Of which open to the public 214 926 215 440 215 597 220 862 215 952 216 176 216 482 

Statsvägar 1 State-administered roads 1 98 317 98 456 98 467 98 484 98 465 98 464 98 508 

Nationella stamvägar National trunk roads 8 044 8 022 8 036 8 326 8 323 8 305 8 320 

Övriga riksvägar Other national roads 7 341 7 303 7 293 7 027 7 111 7 080 7 200 

Länsvägar County roads 82 932 83 131 83 138 83 131 83 031 83 079 82 988 

Vägar med statsbidrag 

Roads with state subsidies 75 609 75 984 76 130 75 878 75 982 76 088 76 228 

Enskilda vägar Private roads 75 609 75 984 76 130 75 878 75 982 76 088 76 228 

Övriga kommunala vägar 

Other municipal roads 41 000 41 000 41 000 46 500 41 505 41 624 41 746 

Övriga vägar 2 Other roads 2 210 000 210 000 357 349 360 197 362 361 363 236 365 297 

1) Exkl. av- och påfartsramper. Excl. exit and entrance turns. 

2) Utgörs av övriga enskilda vägar utan statsbidrag. Other private roads without state subsidies. 



10.10 

Registrerade fordon i trafik den 31 december, 1 000-tal 

Motor vehicles in use 

År 

Year 

Personbilar i 

trafik 

Passenger 

cars in use 

Totalt 

Total 

Därav 

nyregistrerade 

Of which 

newly 

registered 

Avställda 

personbilar 

Passenger 

cars not 

in use 

Lastbilar 

i 

trafik 

Lorries 

in use 

Nyregistrerade 

Därav 

Skåp- och 

flakbilar 

med maxlast 

av 

högst 5 ton 2 

Bussar 

Buses 

I trafik 

In use 

Släpvagnar 

Trailers 

Därav 

Per inv. 

Per inhabitant 

Husvagnar 

Of which 

caravans 

Traktorer 

Tractors 

Motorcyklar 

1 

Motorcycles 

1 

Terrängskotrar 

Cross 

country 

scooters 

1993 3 566 0,41 128 586 302 9 246 14 661 203 327 114 148 

1994 3 594 0,41 160 558 304 10 246 14 668 202 326 115 146 

1995 3 631 0,41 175 561 308 15 249 15 677 201 325 117 147 

1996 3 655 0,41 200 606 312 21 247 15 681 199 324 122 151 

1997 3 703 0,42 259 662 322 26 262 15 646 196 325 130 149 

1998 3 792 0,42 287 709 338 31 275 15 697 195 325 137 148 

1999 3 890 0,44 336 776 354 35 292 15 711 196 326 150 150 

2000 3 999 0,45 355 852 374 39 311 14 729 196 326 167 143 

2001 4 019 0,45 290 814 396 36 332 14 746 196 325 191 146 

2002 4 043 0,45 294 796 409 36 345 14 763 197 328 221 152 

2003 4 075 0,45 307 814 422 36 358 14 781 196 327 247 148 

2004 4 113 0,46 312 841 440 40 376 13 805 197 327 235 156 

2005 4 154 0,46 312 856 461 45 396 13 834 199 327 250 170 

2006 4 202 0,46 314 830 480 48 412 14 863 197 327 269 177 

2007 4 258 0,46 339 870 504 54 434 13 898 196 324 287 184 

2008 4 279 0,46 276 950 510 48 440 13 926 195 322 297 192 

2009 4 301 0,46 229 984 515 34 445 13 948 194 321 303 203 

2010 4 335 0,46 308 1053 526 44 454 14 966 191 320 304 214 

2011 4 401 0,46 327 1108 548 54 466 14 988 189 321 305 223 

2012 4 447 0,47 301 1154 557 46 468 14 1009 188 322 307 237 

1) I trafik den 30 juni respektive år. Motorcycles in use end of June. 

2) Vans and flat lorries with a maximum weight of 5 tons. 

Källa: Trafikanalys (www.trafa.se) och SCB: Statistiska meddelanden serie T 20 (–1998) och TK 20 (1999–2000); SIKA 

Statistiska meddelanden, SSM 001 och 003 (2001–2004); SIKA-statistik (2005–2006); SIKA:s Fordonsårsbok (2007–2009); 

Statistikdatabasen: Transporter och kommunikationer. 



10.11 


Personbilar och motorcyklar i trafik efter ägarkategori och 

ägarens kön den 31 december 

Passenger cars and motorcycles in use by owner and sex 

År 

Year 

Personbilar 

Passenger cars 

Motorcyklar (exkl. EU-mopeder) 1 

Motorcycles (excl. EU-mopeds) 1 

Ägda av fysiska personer 

Owned by individuals 

Män 

Men 

Kvinnor 

Women 

Ägda av juridiska 

personer 

Owned by 

corporations 

Summa 

personbilar 

Passenger 

cars, total 

Ägda av fysiska personer 

Män 

Kvinnor 

Ägda av 

juridiska 

personer 

Summa 

motorcyklar 

Motorcycles, 

total 

1993 2 175 049 939 163 451 828 3 566 040 . . . . . . 113 940 

1994 2 154 768 947 880 491 551 3 594 199 . . . . . . 115 196 

1995 2 165 784 960 170 504 806 3 630 760 . . . . . . 117 387 

1996 2 035 644 934 104 685 172 3 654 920 . . . . . . 121 950 

1997 2 058 842 949 578 692 750 3 701 170 . . . . . . 130 041 

1998 2 097 352 977 793 715 580 3 790 725 . . . . . . 137 466 

1999 2 142 049 1 010 441 737 669 3 890 159 . . . . . . 149 970 

2000 2 188 175 1 048 626 761 813 3 998 614 123 067 15 098 26 927 165 092 

2001 2 182 976 1 062 388 773 169 4 018 533 134 962 16 771 30 362 182 095 

2002 2 182 326 1 078 847 781 619 4 042 792 148 554 18 557 34 411 201 522 

2003 2 188 169 1 096 356 790 889 4 075 414 159 493 20 259 37 497 217 249 

2004 2 201 019 1 113 527 798 878 4 113 424 171 131 21 939 42 113 235 183 

2005 2 203 015 1 125 450 825 209 4 153 674 182 254 23 426 44 322 250 002 

2006 2 215 986 1 140 249 846 228 4 202 463 195 725 24 874 48 272 268 871 

2007 2 225 375 1 151 794 881 294 4 258 463 207 807 26 355 52 710 286 872 

2008 2 229 921 1 160 919 888 155 4 278 995 214 550 26 926 55 268 296 744 

2009 2 248 529 1 178 533 873 690 4 300 752 219 975 27 453 55 227 302 655 

2010 2 252 982 1 193 535 888 665 4 335 182 221 070 27 338 55 373 303 781 

2011 2 244 933 1 197 761 958 658 4 401 352 222 613 27 332 55 355 305 300 

2012 2 271 801 1 214 463 960 901 4 447 165 221 857 26 877 58 708 307 442 

1) Uppgifterna avser den 30 juni resp. år. Motorcycles in use end of June. 

Källa: Trafikanalys (www.trafa.se) och SCB: Statistiska meddelanden serie T 26 (1993–1998), TK 27 (1999–2000, 

www.scb.se), SIKA Statistiska meddelanden, SSM 003 (2001–2004); SIKA-statistik (2005–2006); SIKA:s Fordonsårsbok 

(2007–2009). 

10.12 

Nyregistrerade motorfordon under 2012 efter fabrikat 

Motor vehicles newly registered by make 

Fabrikat 

Make 

Antal 

Number 

Fabrikat Antal Fabrikat Antal Fabrikat Antal 

Personbilar Subaru 4 558 Toyota 1 744 Kubota 65 

Passenger cars 301 335 Suzuki 2 756 Volkswagen 12 282 Massey-Ferguson 589 

Audi 18 200 Toyota 17 069 Volvo 2 349 Newholland 487 

BMW 18 761 Volkswagen 44 349 Övriga 1 378 Polaris 121 

Chevrolet 3 853 Volvo 54 204 Valtra 736 

Citroën 5 798 Övriga Other 7 370 Bussar Övriga 888 

Fiat 5 317 Buses 1 712 

Ford 15 405 Lastbilar Ford 37 Motorcyklar 

Honda 2 985 Lorries 46 309 Kässbohrer/Setra 51 Motorcycles 13 689 

Hyundai 11 981 Citroen 3 036 Man 132 BMW 838 

Kia 15 997 Dacia 445 Mercedes-Benz 350 BRP 416 

Land Rover 1 015 Fiat 2 049 Scania/Scania- Ducati 216 

Mazda 2 555 Ford 3 615 Vabis 357 Harley-Davidson 1 174 

Mercedes-Benz 13 654 Isuzu 351 Volkswagen 36 Honda 1 260 

Mini 1 665 Iveco 566 Volvo 417 Husaberg 256 

Mitsubishi 3 700 MAN 336 Övriga 332 Husqvarna 174 

Nissan 6 705 Mercedes-Benz 3 721 Kawasaki 717 

Opel 6 138 Mitsubishi 778 Traktorer KTM 925 

Peugeot 10 988 Nissan 2 880 Tractors 4 506 Suzuki 543 

Porsche 1 312 Opel 1 405 Case 310 Triumph 575 

Renault 9 788 Peugeot 3 274 ClaasXerion 176 Yamaha 1 133 

Saab 1 001 Renault 3 796 Deutz 93 Övriga 5 462 

Seat 2 155 Scania/Scania- Fendt 212 

Skoda 12 056 Vabis 2 304 JohnDeere 829 

Källa: Trafikanalys (www.trafa.se) och SCB, Energi- och transportstatistik (www.scb.se). 



10.13 

Registrerade motorfordon i trafik efter årsmodell 


Motor vehicles in use by model year 

Årsmodell 

Model year 

Personbilar 

Passenger cars 

Lastbilar 

Lorries 

Bussar 

Buses 

Motorcyklar 

Motorcycles 

Antal 

Number 

% Antal Antal Antal 

2011 2012 2011 2012 2011 2012 2011 2012 2011 2012 

–1991 357 649 310 553 8,1 7,0 44 061 39 782 207 186 73 803 72 304 

1992 63 152 50 599 1,4 1,1 3 097 2 543 24 18 4 015 3 971 

1993 52 986 42 446 1,2 1,0 2 367 1 901 15 16 4 299 4 203 

1994 71 771 58 004 1,6 1,3 2 786 2 287 12 6 4 596 4 462 

1995 100 296 83 470 2,3 1,9 5 575 4 580 55 29 5 799 5 663 

1996 115 569 99 317 2,6 2,2 8 245 6 823 104 54 7 253 7 009 

1997 170 527 150 285 3,9 3,4 12 490 10 477 178 130 9 078 8 800 

1998 226 376 205 627 5,1 4,6 19 676 16 880 228 121 12 218 11 971 

1999 317 019 297 320 7,2 6,7 22 293 19 446 478 333 12 828 12 545 

2000 264 188 251 407 6,0 5,7 24 461 21 863 494 369 13 041 12 752 

2001 212 356 204 353 4,8 4,6 29 054 26 348 665 436 12 702 12 528 

2002 231 179 224 819 5,3 5,1 26 032 23 889 668 534 11 894 11 676 

2003 241 268 236 994 5,5 5,3 25 606 24 004 950 776 11 957 11 828 

2004 244 867 241 953 5,6 5,4 39 933 37 558 980 833 11 995 11 762 

2005 259 719 258 361 5,9 5,8 23 865 22 643 1 184 1 167 12 012 11 599 

2006 263 874 263 326 6,0 5,9 39 592 37 485 1 172 1 132 13 408 13 042 

2007 285 215 286 110 6,5 6,4 47 541 45 903 1 005 1 000 16 650 16 175 

2008 228 257 231 683 5,2 5,2 50 056 49 098 1 107 1 088 15 321 14 551 

2009 184 714 182 107 4,2 4,1 26 434 25 819 1 166 1 162 9 551 9 505 

2010 277 965 279 857 6,3 6,3 46 643 46 024 1 642 1 641 8 639 8 849 

2011 231 685 289 752 5,3 6,5 45 079 56 205 1 525 1 583 9 109 10 605 

2012 712 198 101 0,0 4,5 3 386 33 201 88 1 454 394 7 961 

2013 716 0,0 2 062 135 181 

Okänd 8 5 0,0 0,0 - - - 

Summa Total 4 401 352 4 447 165 100,0 100,0 548 272 556 821 13 947 14 203 280 562 283 942 

Källa: Trafikanalys (www.trafa.se) och SCB, Enheten för energi- och transportstatistik (www.scb.se). 



10.14 

År 

Year 

Antal lastbilar 3 

Number of 

Swedish 

registered 

lorries 

Lastbilstransporter med svenska fordon 

Lorry transportation with Swedish registered lorries 

Yrkesmässig 

trafik 1 

Transport 

for hire 1 

Därav 

Of which 

Icke yrkesmässig 

trafik 2 

Transport 

for own 

account 2 

Inrikes godstransporter 

National road goods 

transport 

Yrkesmässig 

trafik 1 


Transporterad godsmängd, milj. ton 

Goods carried 

Icke yrkes- Totalt 4 

mässig Total 4 

trafik 2 

Utrikes godstransporter 

International road goods transport 

Från Sverige 

till utlandet 

From Sweden 

abroad 

Från utlandet 

till Sverige 

Abroad to 


2002 56 470 39 373 17 097 283 32 7 4 2 

2003 56 065 39 168 16 898 269 33 8 4 2 

2004 55 859 39 126 16 734 290 28 7 3 2 

2005 56 366 39 608 16 758 316 33 6 3 2 

2006 57 436 40 782 16 654 302 32 8 5 3 

2007 59 683 43 120 16 563 317 37 7 4 2 

2008 61 108 44 657 16 452 328 33 7 3 2 

2009 59 771 43 854 15 917 296 33 5 3 2 

2010 59 651 43 524 16 126 286 30 6 3 2 

2011 61 260 44 095 17 165 287 38 6 3 2 

2012 61 731 44 226 17 505 254 35 5 3 2 

År 

Year 

Inrikes 

godstransporter 

Yrkesmässig 

trafik 1 

Presterade tonkm, milj. tonkm 

Driven ton-km 


Utrikes 


trafik 2 Totalt 4 Från 

Sverige 

till 

utlandet 

Från utlandet 

till 

Sverige 

Medeltransportlängd 5 , km 

Mean haulage distance 

Inrikes 


Yrkesmässig 

trafik 1 


trafik 2 

Körsträcka med last, milj. km 

Loaded haulage distance 

Inrikes 


Yrkesmässig 

trafik 1 


trafik 2 

Utrikes 


2002 29 357 2 447 4 816 2 339 1 741 104 77 1 446 263 297 

2003 28 812 2 621 5 171 2 336 1 958 107 80 1 408 259 315 

2004 29 871 2 798 4 257 2 003 1 663 103 99 1 437 270 261 

2005 32 124 2 558 3 874 1 790 1 403 102 79 1 558 275 244 

2006 32 763 2 692 4 444 2 150 1 626 108 85 1 579 262 267 

2007 33 822 2 554 4 150 2 019 1 548 107 70 1 697 252 263 

2008 35 489 2 444 4 433 2 002 1 627 108 75 1 811 231 283 

2009 30 185 1 933 2 923 1 417 1 099 102 59 1 639 218 187 

2010 30 359 2 379 3 535 1 594 1 396 106 79 1 746 259 223 

2011 30 707 2 710 3 529 1 684 1 403 107 71 1 755 262 219 

2012 27 602 2 765 3 111 1 545 1 202 108 78 1 579 280 181 

År 

Year 

Körsträcka utan last, milj. km 

Empty haulage distance 


Yrkesmässig 

trafik 1 


trafik 2 

Utrikes 


Antal transporter med last, 1 000-tal 

Number of transports with freight 


Yrkesmässig 

trafik 1 


trafik 2 

Utrikes 


Antal transporter utan last, 1 000-tal 

Number of transports without freight 


Yrkesmässig 

trafik 1 


trafik 2 

Utrikes 


2002 481 67 40 17 929 3 805 418 12 192 2 189 198 

2003 445 78 41 16 451 3 881 456 10 790 2 601 205 

2004 458 62 39 17 509 3 407 396 11 630 1 725 177 

2005 497 75 34 18 410 3 727 364 12 407 1 970 160 

2006 486 69 41 18 002 3 908 446 11 456 2 245 201 

2007 496 77 42 19 145 3 956 416 11 793 2 423 181 

2008 507 55 42 20 027 3 292 421 12 091 1 930 187 

2009 502 66 29 18 932 3 872 320 12 104 2 321 136 

2010 418 62 30 20 688 3 806 402 8 575 1 694 154 

2011 343 59 32 21 669 4 202 345 7 305 1 502 142 

2012 328 55 23 17 855 3 706 299 6 565 1 339 113 

1) Transporter för annans räkning mot ersättning. Transport for hire. 

2) Firmabilstrafik (transporter för egen räkning). Transport on own account. 

3) Antal lastbilar avser lastbilar i trafik som utför varutransporter, är yngre än 30 år och bilens ägare finns med i SCB:s Företagsregister. 

4) Inkl. övrig trafik i utlandet. Incl. other traffic abroad. 

5) Medeltransportlängden beräknas genom att dela antal tonkilometer med lastad godsmängd mätt i ton. 

Källa: Trafikanalys (2010–), Statens institut för kommunikationsanalys (–2008) : Lastbilstrafik (2008–), Inrikes och utrikes 

trafik med svenska lastbilar (2005–2007); SIKA Statistiska meddelanden, SSM 01:16 (2000) och SSM 005 (2001–2004), 

(www.trafa.se/statistik). 



10.15 

Antal personer per förarbehörighet uppdelat efter ålder och kön 


Number of persons with different classes of driving licences by age 

and sex 

Ålder 

Age 

Män 

Men 

AM A1 – A-lätt A B BE 

Kvinnor 

Women 


15 9 997 5 110 . . 

16 12 200 6 946 192 24 . . 

17 12 787 7 095 450 40 1 . . 

18 30 133 23 567 264 43 354 46 21 089 17 185 56 29 

19 39 861 33 191 266 34 505 67 33 640 28 462 1 023 206 

20 46 097 38 980 345 42 766 113 41 390 35 265 1 454 308 

21 43 625 37 086 394 27 1 373 186 45 712 39 011 1 788 392 

22 33 679 27 917 411 34 1 969 273 47 534 40 840 2 149 476 

23 24 930 19 544 367 43 2 198 253 46 023 39 641 2 132 447 

24 20 154 15 110 356 45 2 532 355 46 303 40 093 2 380 546 

25–29 87 323 70 290 1 107 94 18 712 2 529 221 585 193 813 13 626 2 539 

30–34 101 713 91 619 628 107 30 619 3 960 233 416 206 841 17 562 2 689 

35–39 96 936 83 504 189 122 48 673 6 640 265 707 237 526 25 410 3 800 

40–44 97 461 87 371 171 112 69 307 11 267 290 725 261 251 38 304 5 543 

45–49 121 771 103 117 157 87 102 847 17 980 317 783 281 960 52 830 7 549 

50–54 77 303 84 975 178 145 82 341 14 147 277 402 246 867 49 856 6 705 

55–59 109 125 76 437 220 173 209 879 159 310 275 042 246 513 52 679 5 189 

60–64 83 287 56 750 214 172 240 954 204 433 280 252 253 796 58 856 4 447 

65–69 79 016 44 638 232 156 262 250 227 665 286 231 258 726 65 246 4 660 

70–74 46 076 25 279 213 127 185 514 162 707 197 550 177 582 42 296 3 043 

75–79 23 352 14 222 124 60 128 901 116 913 134 633 125 207 26 380 1 854 

80–84 11 146 7 803 49 14 91 574 85 009 94 308 90 050 16 399 1 006 

85– 5 269 3 921 25 11 77 436 75 923 79 503 79 143 10 554 594 

Ålder C CE D DE 


15 . . . . . . . . 

16 . . . . . . . . 

17 . . . . . . . . 

18 415 65 22 2 

19 1 420 240 931 147 1 

20 1 989 332 1 319 207 1 

21 2 304 400 1 579 246 33 9 4 

22 3 069 444 1 891 267 97 23 24 4 

23 2 943 452 1 861 272 154 24 27 4 

24 3 484 523 2 011 318 206 40 43 11 

25–29 20 566 2 310 11 129 1 214 1 935 387 430 89 

30–34 25 652 2 256 13 698 1 132 3 977 665 1 411 172 

35–39 30 524 2 769 17 168 1 457 9 005 1 250 5 646 607 

40–44 41 092 4 098 22 609 1 857 17 870 2 505 14 763 1 815 

45–49 67 971 6 334 29 200 1 998 26 179 3 554 23 017 2 916 

50–54 88 265 7 812 28 918 1 671 25 857 3 215 23 188 2 735 

55–59 76 144 5 109 29 503 1 115 24 898 2 553 22 899 2 195 

60–64 74 273 4 431 34 717 1 036 21 789 2 063 20 409 1 898 

65–69 66 162 3 808 36 349 1 203 18 454 1 699 17 763 1 640 

70–74 31 662 1 631 17 879 592 8 997 663 8 846 657 

75–79 11 564 471 6 892 218 3 367 165 3 344 162 

80–84 3 383 104 2 133 54 983 39 980 39 

85– 672 47 427 10 194 19 179 6 

Totalt antal giltiga körkort var 6 254 842. Total number of valid driving licences were 6 254 842. 

Behörighet AM = körkort för moped klass I. Driving licence for moped class I. 

Behörighet A1 = körkort för lätt motorcykel. Driving licence for light motorcycle. 

Behörighet A = körkort för tung motorcykel. Driving licence for heavy motorcycle. 

Behörighet B = körkort för personbil, lätt lastbil och ett till sådan bil kopplat lätt släpfordon. Driving licence for passenger car, light lorry,light 

trailer. 

Behörighet C = körkort för tung lastbil. Driving licence for heavy lorry. 

Behörighet D = körkort för buss. Driving licence for bus. 

Behörighet E = körkort för fordon med ett eller flera släpfordon, oavsett vikt. Driving licence for vehicles with one or more trailers. 


Källa: Transportstyrelsen (www.transportstyrelsen.se). 



10.16 


Dödade och skadade personer i vägtrafikolyckor efter ålder 

och trafikantgrupp 

Road traffic accidents, persons killed or injured by group of 

roadusers and by age 

Ålder 

Age 

Dödade 1 

Killed 1 

Skadade 

Injured 

Summa 

Total 

Döda och skadade efter trafikantgrupp 

Group of roaduser: killed and injured 

Svårt 

Seriously 

Lindrigt 

Slightly 

Bilförare 

Car 

drivers 

Bilpassagerare 

2 

Förare 

av mc 3 

Passagerare 

på mc 4 

Mope- Cyklister 5 

dister 5 Cyclists 5 

Moped 

drivers 5 

Gående 

Pedestrians 

Övriga 

Other 

0– 6 1 48 375 424 0 349 0 0 0 19 52 4 

7–14 6 107 815 928 2 509 7 2 40 193 164 11 

15–17 10 150 1 104 1 264 39 432 22 5 505 113 94 54 

18–24 41 614 4 210 4 865 2 759 1 307 127 10 107 266 255 34 

25–44 75 919 6 544 7 538 4 736 1 259 351 19 126 636 376 35 

45–64 81 768 4 806 5 655 3 482 765 339 22 123 557 323 44 

65– 71 346 1 850 2 267 1 249 429 43 2 13 210 308 13 

Okänd ålder 

Age unknown – 24 145 169 35 94 2 1 6 19 12 0 

Samtliga All 

2012 285 2 976 19 849 23 110 12 302 5 144 891 61 920 2 013 1 584 195 

2011 319 3 127 19 233 22 679 11 653 4 955 1 001 88 1 147 2 033 1 590 212 

2010 266 2 888 20 417 23 571 12 366 5 515 962 92 1 236 1 781 1 451 168 

2009 358 3 460 21 821 25 639 12 620 5 830 1 102 109 2 034 2 234 1 553 157 

2008 397 3 657 22 591 26 645 13 010 6 064 1 190 100 2 037 2 347 1 720 177 

2007 471 3 824 22 925 27 220 13 432 6 325 1 141 114 2 173 2 131 1 723 181 

2006 445 3 959 22 677 27 081 13 379 6 516 1 143 126 1 986 2 091 1 686 154 

2005 440 3 915 22 544 26 899 13 462 6 516 1 056 106 1 810 2 261 1 543 145 

2004 480 4 022 22 560 27 062 13 657 6 730 1 011 107 1 580 2 189 1 649 139 

2003 529 4 664 22 439 27 632 13 846 6 841 1 142 119 1 442 2 312 1 673 257 

2002 560 4 592 20 155 25 307 12 676 6 279 1 126 151 1 132 2 279 1 510 154 

2001 583 4 058 18 271 22 912 11 614 5 459 861 97 1 075 2 207 1 463 136 

2000 591 4 103 17 929 22 623 11 498 5 283 828 69 915 2 434 1 488 108 

1999 580 4 043 17 921 22 544 11 243 5 416 755 101 776 2 623 1 481 149 

1998 531 3 883 17 473 21 887 10 950 5 363 684 80 644 2 664 1 403 99 

1997 541 3 917 17 363 21 821 10 541 4 923 777 111 769 3 184 1 384 132 

1996 537 3 837 16 973 21 347 10 091 5 036 739 98 723 2 985 1 535 140 

1995 572 3 965 17 208 21 745 10 267 5 115 753 124 820 3 058 1 474 134 

1994 589 4 221 16 862 21 672 10 134 4 929 703 122 786 3 292 1 565 141 

1993 632 4 334 15 407 20 373 9 511 4 798 785 93 721 2 847 1 468 150 

1992 759 4 705 16 022 21 486 9 910 5 144 854 125 871 2 811 1 645 126 

1991 745 4 832 16 225 21 802 10 161 5 196 834 137 834 2 821 1 707 112 

1990 772 5 501 16 996 23 269 10 730 5 649 938 125 905 2 896 1 858 168 

1) Personer som avlidit inom 30 dagar efter olyckan. I redovisningen av antal dödade åren 1994–2002 ingår även de omkomna som, enligt 

polisen, kan ha avlidit av någon sjukdom i samband med olyckan. Från och med 2010 exkluderas självmord (17 personer 2010). Persons 

who died within 30 days of the accident. Figures from the years 1994–2002 include persons who, according to the police, could have died 

of an illness connected to the accident. From the year 2010 suicides are excluded (17 persons in 2010). 

2) Car passengers. 

3) Drivers of motorcycles. 

4) Passengers of motorcycles. 

5) Inkl. passagerare. Incl. passengers. 


Källa: Trafikanalys (Vägtrafikskador 2010–, www.trafa.se). 



10.17 

Hastighetsbegränsning 

Speed limit 

Vägtrafikolyckor med dödade eller skadade personer efter 

hastighetsbegränsning 

Road traffic accidents with persons killed or injured by speed limit 

Antal trafikolyckor efter skadans art 

Road traffic accidents by type 

2011 2012 

Med dödlig 

utgång 

Fatal 

Med annan personskada 

Non fatal personal injury 

Svår 

Serious 

Lindrig 

Slight 

Summa 

Total 

Med dödlig 

utgång 


Svår 

Lindrig 

Summa 

Hela riket Sweden 292 2 502 13 325 16 119 258 2 381 13 819 16 458 

Hastighetsbegränsning 

Speed limit 

120 km/h 2 36 119 157 – 26 95 121 

110 km/h 12 112 584 708 12 103 692 807 

100 km/h 9 63 370 442 8 54 419 481 

90 km/h 57 237 1 106 1 400 37 245 1 068 1 350 

80 km/h 27 143 574 744 29 149 616 794 

70 km/h 74 508 2 490 3 072 57 462 2 602 3 121 

60 km/h 4 33 131 168 3 34 182 219 

50 km/h 52 698 4 392 5 142 57 649 4 203 4 909 

40 km/h 1 40 238 279 5 41 282 328 

30 km/h 10 89 461 560 7 80 468 555 

Uppgift saknas Unknown 44 543 2 860 3 447 43 538 3 192 3 773 


Källa: Trafikanalys (Vägtrafikskador 2010–, www.trafa.se). 

10.18 Vägtrafikolyckor 

Road traffic accidents 

År 

Year 

Antal trafikolyckor efter skadans art 

Road traffic accidents by type 

Därav 

Of which 

Med dödlig 

utgång 1 

Fatal 1 


Non fatal personal injury 

Svår 

Serious 

Lindrig 

Slight 

Summa 

Total 

Stockholm Göteborg Malmö 

1992 667 3 722 11 210 15 599 1 096 1 062 855 

1993 573 3 479 10 907 14 959 1 075 1 166 728 

1994 528 3 355 12 005 15 888 1 221 1 285 919 

1995 519 3 137 11 970 15 626 1 190 1 298 860 

1996 488 3 048 11 785 15 321 1 169 1 251 848 

1997 493 3 067 12 192 15 752 1 231 1 231 886 

1998 490 3 004 12 020 15 514 1 284 1 290 862 

1999 516 3 113 12 205 15 834 1 456 893 929 

2000 535 3 104 12 131 15 770 1 354 1 041 851 

2001 511 3 100 12 185 15 796 1 394 906 831 

2002 490 3 420 13 037 16 947 1 523 931 787 

2003 460 3 446 14 459 18 365 1 573 1 255 870 

2004 430 3 082 14 517 18 029 1 572 1 205 815 

2005 406 3 004 14 684 18 094 1 408 1 192 857 

2006 404 3 002 14 807 18 213 1 513 1 259 797 

2007 426 2 979 15 143 18 548 1 465 1 210 780 

2008 355 2 868 15 239 18 462 1 408 1 143 836 

2009 336 2 729 14 793 17 858 1 405 1 048 855 

2010 249 2 325 13 930 16 504 1 383 942 727 

2011 292 2 502 13 325 16 119 1 444 915 709 

2012 258 2 381 13 819 16 458 1 458 983 775 

1) Personer som avlidit inom 30 dagar efter olyckan. I redovisningen av antal dödade åren 1994–2002 ingår även de omkomna som, enligt 

polisen, kan ha avlidit av någon sjukdom i samband med olyckan. Från och med 2010 exkluderas självmord. Persons who died within 30 

days of the accident. Figures from the years 1994–2002 include persons who, according to the police, could have died of an illness 

connected to the accident. From the year 2010 suicides are excluded. 


Källa: Trafikanalys (2009–), Statens institut för kommunikationsanalys (1994–2008) och SCB: Trafikskador (–1997); Vägtrafikskador, 

(1998–), www.trafa.se resp. www.scb.se/TK1004); Statistiska meddelanden, serie HS 11 (1992–1993), HS 12 (–1991) och TK 61 

(2000). 



10.19 


Bantrafik, samtliga tågoperatörer och infrastrukturförvaltare, 

trafikerad banlängd och rullande materiel den 31 december 

Rail traffic, all rail operators and infrastructure managers, worked 

lines and rolling stock 

År 

Year 

Järnvägar 

Railway lines 

Banlängd, km 

Length of lines, kilometres 

Spårvägar 

Tram lines 

Tunnelbana 

Metro lines 

Normalspårig 

Standard gauge 

Smalspårig 

Narrow gauge 

Totalt 

Total 

Flerspårig 

Double track 

or more 

Därav 

Of which 

Elektrifierad 

Electrified 

1995 10 859 66 10 925 1 449 7 402 . . . . 

1996 10 898 66 10 964 1 466 7 470 . . . . 

1997 10 875 66 10 941 1 510 7 445 . . . . 

1998 10 932 65 10 997 1 535 7 444 . . . . 

1999 10 979 65 11 044 1 575 7 474 . . . . 

2000 10 972 65 11 037 1 709 7 487 124 108 

2001 10 956 65 11 021 1 719 7 681 124 108 

2002 11 030 65 11 095 1 740 7 758 126 109 

2003 10 972 65 11 037 1 768 7 739 126 109 

2004 10 985 65 11 050 1 793 7 745 126 109 

2005 10 952 65 11 017 1 785 7 737 126 109 

2006 10 955 65 11 020 1 804 7 749 126 109 

2007 10 907 65 10 972 1 807 7 848 126 109 

2008 10 967 65 11 032 1 827 7 867 127 109 

2009 11 084 65 11 149 1 842 7 963 127 109 

2010 11 095 65 11 160 1 865 7 965 129 109 

2011 11 141 65 11 206 1 886 8 119 130 109 

2012 11 071 65 11 136 1 947 8 194 130 109 

År 

Year 

Rullande materiel 

Rolling stock 

Järnvägar Spårvägar Tunnelbana 

Personvagnar 1 

Godsvagnar 2, 3 

Passenger cars 1 Wagons 2, 3 

Antal 

Number 

Sitt- och 

liggplatser, 

1 000-tal 

Seats and 

beds 

Antal 

Lastförmåga, 

1 000 ton 

Carrying 

capacity 

Spårvagnar 

Tram cars 

Antal 

Sitt- och 

ståplatser, 

1 000-tal 

Seats and 

standing 

places 

Tunnelbanevagnar 

Metro cars 

Antal 

Sitt- och 

ståplatser, 

1 000-tal 

1995 1 966 111 20 865 782 . . . . . . . . 

1996 1 902 108 20 302 773 . . . . . . . . 

1997 1 899 109 19 635 751 . . . . . . . . 

1998 1 887 109 18 943 729 . . . . . . . . 

1999 1 850 107 19 757 777 . . . . . . . . 

2000 1 789 111 18 406 741 449 40 1 030 155 

2001 1 888 118 17 910 740 450 40 1 071 159 

2002 1 935 123 17 674 734 460 41 1 047 152 

2003 1 877 122 16 909 720 458 42 1 112 160 

2004 1 784 116 16 832 799 458 42 1 077 153 

2005 1 901 124 16 637 772 468 44 1 077 153 

2006 1 952 126 16 407 798 518 44 1 077 153 

2007 2 177 134 15 896 815 567 47 1 077 153 

2008 2 304 143 15 735 832 613 50 1 057 150 

2009 2 291 141 14 797 791 628 50 1 057 150 

2010 2 374 145 15 166 837 629 51 1 055 150 

2011 2 412 149 14 578 822 679 55 1 055 150 

2012 2 635 171 13 938 800 727 58 1 055 150 

1) Inkl. motorvagnar, resgods-, sov- och liggvagnar. Incl. rail-cars, vans, sleeping- and couchette coaches. 

2) Exkl. tjänstevagnar. Excl. wagons used exclusively for departmental traffic. 

3) 2011 och 2012: Uppgifter om privatvagnar finns inte tillgängliga för alla operatörer, varför statistiken delvis är beräknad på 2010 års 

uppgifter. 2011 and 2012: Due to lack of data on privately owned wagons for some railway undertakings, statistics are partly calculated on 

data for 2010. 


Källa: Trafikanalys och Trafikverket: Järnvägar (–1999); Bantrafik (2000–, www.trafa.se). 



10.20 

Bantrafik, samtliga tågoperatörer, trafik- och transportarbete 

Rail traffic, all rail operators, operations and transport performance 

2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 

Antal tågoperatörer i järnvägstrafik 

Number of railway operators 25 25 26 25 30 31 31 

Antal tågoperatörer i spårvägstrafik 

Number of tram operators 3 3 3 3 3 3 3 

JÄRNVÄGSTRAFIK Railway traffic 

Persontransporter Passenger transport 

Antal resor, milj. Passengers carried, millions 159 169 179 179 179 187 193 

Personkilometer, milj. 

Passenger kilometres, millions 9 617 10 261 11 146 11 321 11 155 11 378 11 792 

Medelreselängd, km 

Average passenger journey, km 60 61 62 63 62 61 61 

Godstransporter 1 Freight transport 1 

Transporterat gods, milj. ton 

Tonnes carried, millions 65 68 66 56 68 68 66 

Härav kombitransporter 

Of which intermodal transport 8 8 8 10 11 12 11 

Härav malmtransporter på malmbanan 

Of which ore transports on the Ore Railway 29 30 28 22 30 29 29 

Tonkilometer milj. Tonne-kilometres, millions 22 271 23 250 22 924 20 389 23 464 22 864 22 043 

Härav kombitransporter 4 145 4 670 5 089 5 594 5 955 5 940 5 375 

Härav malmtransporter på malmbanan 4 519 4 602 4 363 3 416 4 620 4 670 4 588 

Medeltransportlängd, km 

Mean per tonne haulage distance, km 343 343 349 361 343 334 334 

Trafikarbete Operations 131 136 142 136 141 147 146 

Tågkilometer persontrafik, milj. 

Train-kilometres passenger traffic, millions 86 90 95 95 98 104 106 

Tågkilometer godstrafik, milj. 

Train-kilometres freight traffic, millions 45 45 48 40 42 43 40 

Drivmedelsanvändning Energy consumption 

Elektricitet, GWh Electric, GWh 2 142 2 115 2 229 2 125 2 098 2 189 2 123 

Diesel, m 3 26 829 25 755 27 418 24 488 23 685 23 290 22 902 

SPÅRVÄGSTRAFIK Tram traffic 

Persontransporter 

Antal resor, milj. 114 122 123 124 131 149 140 

Personkilometer, milj. 482 514 524 524 548 615 576 

Medelreselängd, km 4 4 4 4 4 4 4 

Trafikarbete 

Tågkilometer, milj. Train-kilometres, millions 14 14 15 16 16 17 17 

Drivmedelsanvändning 

Elektricitet, GWh 60 60 63 67 73 72 76 

TUNNELBANETRAFIK Metro traffic 

Persontransporter 

Antal resor, milj. 297 303 306 307 310 309 322 

Personkilometer, milj. 1 657 1 690 1 715 1 715 1 731 1 725 1 796 

Medelreselängd, km 6 6 6 6 6 6 6 

Trafikarbete 

Tågkilometer, milj. 13 13 12 13 13 12 13 

Drivmedelsanvändning 

Elektricitet, GWh 201 198 199 196 202 197 213 

1) Exkl. tomma privatvagnar. Excluding empty privately owned wagons. 


Källa: Trafikanalys (2009–) och Statens institut för kommunikationsanalys, SIKA (–2008): SIKA Statistik Bantrafik 

(2006–2008) och Bantrafik (2009–), (www.trafa.se/statistik). 



10.21 


Olyckshändelser och självmordshändelser vid järnväg, spårväg 

och tunnelbana 

Accidents and suicides in rail, tram and metro traffic 

Trafikslag Type of traffic 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 

JÄRNVÄGSTRAFIK Railway traffic 

Olyckshändelser Accidents 131 138 123 117 141 118 133 

Kollisioner vid vägkorsning i plan 

Collisions at level crossings 18 15 6 16 16 9 12 

Andra olyckshändelser Other accidents 44 44 44 33 57 47 36 

Självmord och självmordsförsök 

Suicides and attempts at suicide 69 79 73 68 68 62 85 

Allvarligt skadade Seriously injured 20 18 9 21 27 19 20 

Resande Passengers 1 1 3 2 10 2 1 

Järnvägsanställda Railway employees 1 3 1 4 5 1 1 

Plankorsningstrafikanter Level crossing users 8 9 1 10 5 3 10 

Obehöriga på spårområdet 

Unauthorised persons on railway premises 4 2 3 2 5 8 6 

Övriga Other persons 2 – – – – – 1 

Självmordsförsök Attempts at suicide 4 3 1 3 2 5 1 

Avlidna Fatalities 84 101 87 84 111 82 99 

Resande – – – – 2 – – 

Järnvägsanställda – – – – 2 2 1 

Plankorsningstrafikanter 9 9 4 6 9 8 7 

Obehöriga på spårområdet 10 16 10 13 32 15 5 

Övriga – – 1 – – – 2 

Självmord Suicides 65 76 72 65 66 57 84 

SPÅRVÄGSTRAFIK Tram traffic 

Olyckshändelser 34 30 15 19 15 18 7 

Självmord och självmordsförsök – – – – 1 – – 

Allvarligt skadade 34 28 11 14 10 22 2 

Resande 25 20 4 6 5 5 – 

Spårvägsanställda Tramway employees 2 – – – – 1 – 

Plankorsningstrafikanter – – 1 – – 2 – 


Unauthorised persons on tramway premises – – – – 1 2 – 

Övriga 7 8 6 8 4 12 2 

Självmordsförsök – – – – – – – 

Avlidna 2 2 1 2 4 – 4 

Resande – – – – – – – 

Spårvägsanställda – – – – – – – 

Plankorsningstrafikanter – – – – – – 1 

Obehöriga på spårområdet – 2 – – – – 2 

Övriga 2 – 1 2 3 – 1 

Självmord – – – – 1 – – 

TUNNELBANETRAFIK Metro traffic 

Olyckshändelser 14 12 15 7 17 20 23 

Självmord och självmordsförsök 9 9 8 5 8 9 14 

Allvarligt skadade 5 5 5 2 8 7 8 

Resande – 2 – 1 1 2 – 

Tunnelbaneanställda Metro employees – – – – – – – 


Unauthorised persons on metro premises 2 1 2 – 2 2 5 

Övriga – – – – 2 1 – 

Självmordsförsök 3 2 3 1 3 2 3 

Avlidna 7 7 10 5 9 12 14 

Resande – – – – – – – 

Tunnelbaneanställda – – – – 1 – – 

Obehöriga på spårområdet 1 – 3 1 3 5 3 

Övriga – – 2 – – – – 

Självmord 6 7 5 4 5 7 11 


Källa: Trafikanalys, Bantrafikskador (www.trafa.se). 



10.22 

Svenska rederinäringens nettoomsättning, miljoner kronor 

Net turnover for water transport, SEK millions 

Intäktslag Categories of turnover 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 

Fraktintäkter Total freights 26 656 28 402 26 900 26 485 22 192 21 471 20 650 

Linjefart Liner traffic 11 344 15 019 13 431 12 552 9 970 9 706 10 146 

Trampfart Tramp trade 10 988 9 437 9 652 10 990 7 410 6 456 5 316 

Passagerar- och kryssningsintäkter 

Transport passengers and cruises 4 232 3 946 3 817 2 943 4 756 5 250 5 128 

Färjetransporter av tåg Transport of trains 92 – – – 56 59 61 

Tidsbefraktning Timecharter 8 225 7 063 6 456 9 697 7 252 7 549 6 528 

Övrigt Other 4 892 5 011 6 479 7 529 8 888 8 569 8 543 

Summa nettoomsättning 

Total net turnover 39 773 40 476 39 835 43 711 38 332 37 589 35 721 

Varav tidsbefraktning för till utlandet 

uthyrda fartyg Of which timecharter abroad 6 646 5 008 4 347 6 392 5 185 5 496 5 134 

Källa: Trafikanalys (2008–, www.trafa.se), Statens institut för kommunikationsanalys, SIKA (–2007): SIKA Statistik 2007:16 

(Sjöfartsföretag 2005), Sjöfartsföretag 2006– (.xls). 

10.23 

Svenska handelsflottan, fartyg efter huvudsaklig fart 

Merchant fleet, vessels by main use 

År 

Year 

Mellan svenska 

hamnar 2 

I svensk regi 

In Swedish service 

Mellan Sverige 

och utlandet 3 

Mellan utländska 

hamnar 4 

Uthyrda till 

utlandet 

Chartered to 

foreign countries 

Fartyg i 

handelssjöfart 

Vessels in 

service 

Ej använda fartyg, 

okänd användning 

Vessels not in 

use, use unknown 

Samtliga fartyg 1 

All vessels 1 

Antal 

Miljoner Antal Miljoner Antal Miljoner Antal Miljoner Antal Miljoner Antal Miljoner Antal Miljoner 

brd-dgr 5 brd-dgr 5 brd-dgr 5 brd-dgr 5 brd-dgr 5 brd-dgr 5 brd-dgr 5 

2001 147 34 128 436 37 117 41 409 353 996 51 2 404 999 

2002 155 34 126 476 51 157 39 389 371 1 056 39 1 410 1 057 

2003 185 37 128 438 41 123 60 415 414 1 013 15 1 429 1 014 

2004 204 43 130 664 61 275 31 111 426 1 092 17 1 443 1 093 

2005 205 45 137 584 80 400 27 104 449 1 133 18 65 467 1 198 

2006 207 41 145 386 81 429 41 414 474 1 271 14 0 488 1 271 

2007 210 66 132 831 26 190 72 333 440 1 420 2 0 442 1 420 

2008 220 51 109 586 45 425 72 573 446 1 635 – – 446 1 635 

2009 218 52 105 312 63 623 50 348 436 1 335 – – 436 1 335 

2010 211 62 77 234 58 518 80 762 426 1 576 1 0 427 1 576 

2011 151 73 28 181 46 405 175 777 400 1 436 2 0 402 1 436 

2012 159 52 64 180 35 424 47 361 305 1 018 16 1 321 1 019 

1) I tabellen ingår uppgifter om fartyg som endast en del av året varit svenskregistrerade eller inhyrda från utlandet. Passagerarfartyg med 

segel har exkluderats. The table shows figures about vessels sailing under Swedish flag or being chartered from abroad part of the year. 

Passenger ships with sails are excluded. 

2) Between Swedish ports. 

3) Between Swedish and foreign ports. 

4) Between foreign ports. 

5) Bruttodräktighetsdagar, Gross tonnage-days, millions. 


Källa: Trafikanalys (2009–2012), Statens institut för kommunikationsanalys, SIKA (–2008): SIKA Statistiska meddelanden 

Svenska och utländska fartyg i svensk regi (2001–2003), SIKA Statistik Svenska och utländska fartyg i svensk regi 

(2004–2008), Trafikanalys Svenska och utländska fartyg i svensk regi (2009–2012), (www.trafa.se/statistik). 



10.24 

Nationalitet 

Nationality 


Inklarerade fartyg i direkt utrikes fart efter nationalitet 

Entering vessels in direct voyages by nationality 

Totalt 

antal 

Total 

2011 2012 

Bruttodräktighet 

i 

1 000 

Gross 

tonnage in 

1 000 

Totalt 

antal 

Bruttodräktighet 

i 

1 000 

Lastfartyg 

Cargo vessels 

Antal 

Number 

Bruttodräktighet, 

1 000 

Passagerarfartyg 

och färjor 1 

Passenger vessels 

and ferries 1 

Antal 

Bruttodräktighet, 

1 000 

Sverige Sweden 20 290 400 933 19 123 384 076 831 5 153 18 292 378 923 

Danmark 1 Denmark 1 25 792 196 950 24 794 201 355 926 10 216 23 868 191 139 

Finland 3 647 98 372 3 488 95 791 842 5 657 2 646 90 134 

Norge 2 Norway 2 3 138 32 685 3 011 26 554 967 5 825 2 044 20 729 

Cypern Cyprus 1 725 13 491 1 730 14 087 1 318 8 351 412 5 735 

Estland Estonia 680 19 344 583 18 624 7 19 576 18 605 

Gibraltar 986 4 254 851 3 817 851 3 817 – – 

Grekland Greece 70 2 889 72 3 198 72 3 198 – – 

Italien 3 Italy 3 485 14 764 431 13 796 82 846 349 12 950 

Lettland Latvia 428 14 813 427 14 002 53 109 374 13 894 

Litauen Lithuania 600 10 606 728 13 878 111 786 617 13 092 

Malta 1 168 12 234 1 263 14 025 1 103 7 830 160 6 195 

Nederländerna Netherlands 3 000 18 855 2 731 16 443 2 458 10 565 273 5 878 

Polen Poland 650 8 773 655 8 747 46 77 609 8 670 

Portugal 301 1 766 266 1 751 221 1 078 45 673 

Ryssland Russia 245 763 175 576 175 576 – – 

Storbritannien 4 , Nordirland 

Great Britain 4 , Northern 

Ireland 4 1 133 12 891 1 054 10 287 977 8 296 77 1 991 

Tyskland Germany 3 091 69 131 2 936 67 582 669 4 278 2 267 63 304 

Antigua & Barbuda 1 854 7 963 1 724 8 206 1 723 8 200 1 6 

Bahamas 3 149 76 074 3 149 79 163 568 8 351 2 581 70 812 

Bermuda 29 2 148 45 3 465 7 256 38 3 209 

Liberia 213 4 590 330 6 636 330 6 636 – – 

Panama 522 11 644 501 10 998 238 5 391 263 5 607 

Saint Vincent 468 1 038 443 933 443 933 – – 

Övriga nationaliteter 

Other nationalities 1 134 14 288 1 257 18 395 1 135 15 392 122 3 004 

Okänd nationalitet 

Unknown nationality 21 108 4 108 4 108 – – 

Samtliga fartyg All vessels 74 819 1 051 366 71 771 1 036 495 16 157 121 945 55 614 914 550 

1) Inkl. fartyg i Danmarks internationella register (DIS). Including Denmark International Register (DIS). 

2) Inkl. fartyg i Norges internationella register (NIS). Including Norway International Register (NIS). 

3) Inkl. fartyg i Italiens internationella register. Including Italy International Register. 

4) Inkl. Isle of Man och Channel Islands. Including Isle of Man and Channel Islands. 


Källa: Trafikanalys (www.trafa.se/statistik). 



10.25 

År 

Year 

Fartyg i direkt fart mellan Sverige och utlandet 

Direct voyages with vessels and ferries between Sweden 

and foreign countries 

Ankomna fartyg 

Vessels entering 

Lastfartyg 

Cargo vessels 

Därav i barlast 

Of which in ballast 

Passagerarfartyg och färjor 1 

Gross tonnage in 1 000 

Antal 

Number 

Bruttodräktig- 

Antal Bruttodräktig- 

Antal Bruttodräktighet 

i 1 000 2 het i 1 000 2 het i 1 000 2 

1993 19 334 87 228 6 424 25 069 94 692 612 093 

1994 21 056 100 747 6 594 26 413 82 453 563 287 

1995 22 033 111 906 7 467 29 520 85 319 600 027 

1996 22 224 120 545 8 522 31 717 90 846 723 188 

1997 22 854 127 341 7 828 31 685 97 580 788 060 

1998 23 250 134 350 7 628 32 373 96 819 831 763 

1999 27 089 190 647 7 347 31 930 90 798 776 678 

2000 27 371 192 713 6 958 32 429 85 861 772 482 

2001 19 103 98 323 6 319 28 790 82 331 855 669 

2002 20 044 106 918 6 785 32 659 75 182 879 091 

2003 19 440 102 539 6 765 31 469 73 707 889 859 

2004 2 19 753 106 690 7 076 34 516 73 269 928 470 

2005 19 985 115 715 7 171 35 117 73 297 948 907 

2006 19 551 119 917 7 418 38 267 72 844 955 044 

2007 20 035 121 908 7 642 38 128 73 656 983 511 

2008 19 396 125 740 7 495 39 467 75 343 1 011 827 

2009 16 344 114 181 6 269 36 465 68 716 961 059 

2010 17 364 120 332 6 051 35 735 55 774 920 830 

2011 17 028 118 797 5 402 32 556 57 791 932 569 

2012 16 157 121 945 5 449 34 685 55 614 914 550 

Svenska Swedish 831 5 153 459 2 580 18 292 378 923 

Utländska Foreign 15 326 116 792 4 990 32 105 37 322 535 626 

År 

Avgångna fartyg 

Vessels cleared 

Lastfartyg Därav i barlast Passagerarfartyg och färjor 1 

Antal 

Number 

Bruttodräktig- 

Antal Bruttodräktig- 

Antal Bruttodräktighet 

i 1 000 2 het i 1 000 2 het i 1 000 2 

1993 19 420 87 510 7 655 32 452 94 655 611 685 

1994 21 193 100 670 8 819 37 644 82 427 563 204 

1995 22 203 112 153 8 774 39 014 85 311 593 480 

1996 22 361 120 250 7 990 40 362 90 788 723 684 

1997 22 979 127 514 9 245 44 637 97 575 788 072 

1998 23 293 133 349 9 766 48 627 96 780 831 208 

1999 27 439 190 587 9 921 47 388 90 893 776 209 

2000 27 491 191 179 10 428 48 062 85 932 772 811 

2001 19 488 97 223 9 016 41 016 82 379 854 527 

2002 20 140 103 012 9 462 43 848 75 194 878 783 

2003 19 536 98 180 8 952 41 618 73 701 891 392 

2004 2 19 812 102 311 9 272 43 147 73 484 931 288 

2005 20 029 110 059 9 130 45 920 73 510 951 624 

2006 19 448 115 788 8 139 44 869 73 151 958 584 

2007 20 072 118 717 8 364 46 436 74 010 987 589 

2008 19 389 125 473 8 336 54 402 75 636 1 015 820 

2009 16 438 114 257 6 998 44 888 69 010 965 680 

2010 17 222 118 581 8 004 48 954 55 975 924 267 

2011 17 054 119 014 8 380 49 516 57 995 935 526 

2012 16 044 120 303 7 468 47 133 55 691 916 421 

Svenska 717 4 759 394 1 937 18 383 380 625 

Utländska 15 327 115 544 7 074 45 196 37 308 535 796 

1) Fr.o.m. 2004 ingår kryssningsfartyg. Passenger vessels and ferries. From 2004 cruise passenger vessels are included. 

2) Gross tonnage in 1 000. 


Källa: SCB (1991–1994), Statens institut för kommunikationsanalys, SIKA (1995–2008), Trafikanalys Sjötrafik (2009–2012), 

(www.trafa.se/statistik). 



10.26 

Hanterad godsmängd i svenska hamnar 

Goods handled in Swedish ports 


År 

Varor, 1 000 ton 

Goods, 1 000 tonnes 

Lossade från 

utrikes ort 

Unloaded from 

foreign ports 

Lastade till 

utrikes ort 

Loaded to 

foreign ports 

Lossade från 

inrikes ort 

Unloaded from 

domestic ports 

Lastade till 

inrikes ort 

Loaded to 

domestic ports 

Summa 

Total 

2012 80 455 69 404 11 159 11 961 172 978 

2011 83 662 69 058 11 746 12 627 177 093 

2010 84 372 70 624 12 107 12 477 179 579 

2009 74 569 66 624 10 151 10 478 161 823 

2008 87 890 73 966 12 890 13 033 187 778 

2007 84 496 75 096 12 611 12 855 185 057 

2006 83 267 74 494 11 302 11 424 180 487 

2005 82 641 69 275 13 139 13 067 178 122 

2004 79 088 65 547 11 464 11 251 167 350 

2003 76 777 60 990 11 806 11 881 161 454 

2002 72 382 58 911 11 723 11 613 154 629 

2001 70 677 57 781 12 207 12 164 152 830 

2000 74 204 59 798 12 629 12 670 159 301 

1999 70 446 59 775 12 904 13 221 156 346 

1998 71 397 56 698 13 813 13 814 155 723 

1997 66 021 57 515 13 048 13 374 149 957 

1996 61 980 54 752 13 726 13 486 143 944 

Källa: Trafikanalys (2009–, www.trafa.se) och Statens institut för kommunikationsanalys (1996–2008): Statens institut för 

kommunikationsanalys, SIKA: SIKA Statistiska meddelanden, serie T 45, serie TK 45 och serie 021: Utrikes och inrikes 

varutrafik/trafik på/med fartyg (1996–1998, 1999–2000 resp. 2001–2004) och SIKA Statistik Utrikes och inrikes trafik med 

fartyg (2005–2007 och SIKA Statistik Sjötrafik (2008) och Trafikanalys Sjötrafik (2009–). 

10.27 

De största svenska hamnarna efter antal passagerare 2012 

The largest Swedish ports by number of passengers 

Antal passagerare 1 000-tal 1 

Numer of passengers in 1 000s 1 

Stockholm 9 108 

Helsingborg 7 841 

Ystad 1 962 

Göteborg 1 605 

Visby 1 590 

Trelleborg 1 538 

Nynäshamns hamn 1 408 

Strömstad 1 143 

Kapellskär 930 

Grisslehamn 889 

Övriga hamnar Other ports 1 459 

Totalt Total 29 471 

1) Avrundade siffror. Besökande kryssningspassagerare ingår ej. Rounded figures. Cruise passengers on excursion are excluded. 

Källa: Trafikanalys Sjötrafik 2012 (www.trafa.se/statistik). 



10.28 

Lotsningar och säkerhetsanstalter för sjöfarten samt 

sjöräddning den 31 december 

State pilotage, aids to navigation and rescue service 

2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 

Lotsstationer Pilot stations 26 26 26 26 26 26 26 

Lotsningar Pilotings 38 133 40 736 39 926 35 364 38 207 37 783 34 376 

Lotsavgifter, 1 000 kr Pilot dues 354 891 373 156 374 306 376 674 449 679 464 731 436 885 

Obemannade fyrar 1 

Unmanned lighthouses 1 1 599 1 596 1 261 1 103 1 093 1 073 1 086 

Båkar, kummel m.m. Day beacons 1 048 1 047 952 837 875 908 1 074 

Prickar Sparbuoys 4 371 4 333 4 329 4 324 4 323 4 308 4 306 

Lysprickar Lighted sparbuoys 32 34 33 31 36 41 40 

Bojar Buoys 155 143 132 131 131 126 111 

Lysbojar Light buoys 458 454 444 446 460 468 483 

Radaranläggningar 2 Radar stations 2 26 26 26 26 26 18 18 

Raconer Racons 96 96 89 90 91 89 92 

DGPS-referensstationer 

DGPS reference stations 10 10 11 11 11 11 11 

Sjöräddningsstationer Life-saving stations 3 3 3 3 3 3 3 

Lotsstationer, -passningsställen samt fyrplatser 

som kan medverka vid sjöräddning 

Pilot stations and lighthouse stations 

suitable for rescue service 41 41 41 41 41 38 37 

Farledsgrupper 

Fairway maintenance groups 2 2 2 2 2 2 2 

1) Inkl. sjömärken med fast belysning. Incl. marks with fixed light. 

2) För lotsningstjänst och/eller sjöräddning. For pilotage service and/or rescue service. 


Källa: Sjöfartsverket (www.sjofartsverket.se). 

10.29 

Trafiken på svenska flygplatser med linjefart och chartertrafik 

Flight activity at Swedish airports with scheduled and non-scheduled 

traffic 

Flygningens art 

Specification of air traffic 

Antal flygplansrörelser 

Movements 

Ankommande och avresande 

passagerare i utrikes och avresande 

passagerare i inrikes, 1 000-tal 

Embarking and disembarking 

passengers in international traffic and 

embarking in domestic traffic 

2010 2011 2012 2010 2011 2012 

Linjefart och ej regelbunden trafik 

Scheduled and non-scheduled traffic 474 844 517 080 499 387 26 927 30 059 30 706 

Europatrafik European traffic 207 778 227 410 221 243 18 013 20 182 20 678 

Övriga världen Rest of the world 16 384 17 372 17 300 2 768 2 903 2 971 

Inrikes Domestic 250 682 272 298 260 844 6 147 6 974 7 057 

Taxiflyg Taxi flights 9 792 7 260 7 025 . . . . . . 

Utrikes International 3 062 2 624 2 587 . . . . . . 

Inrikes 6 730 4 636 4 438 . . . . . . 

Övrig flygverksamhet Other flight activity 255 110 245 922 237 321 . . . 

Summa Total 739 746 770 262 743 733 26 927 30 059 30 706 

Flygningens art 

Ankommande och avgående gods i utrikes trafik samt avgående i inrikes, ton 

Loaded and unloaded cargo in international traffic and loaded cargo in domestic 

traffic, tonnes 

Fraktgods 

Freight 

Post 

Mail 

2010 2011 2012 2010 2011 2012 

Linjefart och ej regelbunden trafik 173 640 152 940 129 321 22 775 22 483 21 801 

Europatrafik 97 877 79 038 68 555 7 019 7 211 6 521 

Övriga världen 73 421 71 435 58 250 1 258 1 144 1 758 

Inrikes 2 342 2 467 2 516 14 498 14 128 13 522 

Källa: Statens institut för kommunikationsanalys, SIKA (t.o.m. 2008), Trafikanalys (www.trafa.se fr.o.m. 2009) och Transportstyrelsen 

(www.transportstyrelsen.se). 



10.30 


Ankommande och avresande passagerare i inrikes linjefart 

och chartertrafik på svenska flygplatser 

Embarking and disembarking passengers from domestic scheduled 

and non-scheduled traffic at Swedish airports 

Flygplats Airport 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 

Arvidsjaur 32 900 33 039 36 776 28 116 27 404 29 625 27 609 

Borlänge 29 780 29 441 27 732 23 807 19 347 19 716 17 402 

Gällivare 42 062 51 633 38 942 36 836 34 106 42 195 42 351 

Göteborg/Säve 89 336 680 494 12 184 18 750 22 784 

Göteborg/Landvetter 1 395 851 1 282 078 1 186 109 1 015 855 1 067 643 1 318 092 1 334 012 

Hagfors 2 366 2 439 2 744 2 564 3 392 2 917 2 496 

Halmstad 112 416 111 446 104 238 89 040 88 745 100 849 90 201 

Hemavan 18 492 18 996 17 640 12 028 10 733 12 091 13 162 

Hultsfred 1 250 – – – – – – 

Jönköping 69 068 68 094 53 696 38 891 44 302 55 820 45 781 

Kalmar 134 668 149 460 149 447 133 548 139 068 148 487 153 396 

Karlstad 74 493 63 808 59 169 43 262 41 888 45 050 38 433 

Kiruna 170 376 189 051 201 764 182 645 195 395 161 191 190 052 

Kramfors-Sollefteå 22 651 26 144 14 782 19 016 21 618 21 709 18 455 

Kristianstad 73 879 65 498 58 491 41 085 38 219 38 522 23 959 

Linköping/Saab 16 175 17 761 14 485 2 460 863 199 132 

Luleå/Kallax 862 910 873 697 938 150 895 846 908 720 992 431 1 008 989 

Lycksele 26 191 26 777 25 564 21 776 21 460 24 822 21 695 

Malmö 1 186 247 1 129 964 1 081 797 949 841 968 475 1 204 190 1 203 007 

Mora/Siljan 5 450 5 645 8 245 9 199 8 014 9 367 7 707 

Norrköping/Kungsängen 2 699 2 613 1 437 5 277 6 197 5 218 244 

Oskarshamn 12 618 12 398 13 324 13 187 11 571 12 549 11 138 

Pajala-Ylläs 2 978 2 456 2 749 2 672 2 651 3 330 5 521 

Ronneby 209 804 218 134 204 849 190 499 205 847 222 381 217 954 

Skellefteå 211 532 224 314 231 669 195 414 211 793 247 787 263 905 

Stockholm/Arlanda 5 348 263 5 063 490 4 857 921 3 956 762 4 047 322 4 766 101 4 848 032 

Stockholm/Bromma 1 506 156 1 665 163 1 708 411 1 813 595 1 876 193 1 966 017 2 009 417 

Stockholm/Skavsta 462 2 731 9 081 4 155 2 096 1 633 1 730 

Stockholm/Västerås 752 2 931 1 442 239 1 253 198 1 455 

Storuman 12 753 12 501 10 573 9 346 2 795 – – 

Sundsvall-Härnösand 326 008 316 557 278 196 229 718 234 022 260 531 259 716 

Sveg 4 258 4 621 5 059 5 306 5 345 5 061 4 879 

Torsby 2 743 2 313 3 291 3 049 2 939 2 614 2 167 

Trollhättan/Vänersborg 56 151 53 204 48 611 36 564 37 493 43 298 43 239 

Umeå 765 968 770 369 781 653 780 931 796 098 890 686 918 275 

Vilhelmina 14 392 16 306 16 039 13 306 13 884 14 981 15 056 

Visby 282 223 304 285 311 615 291 229 290 884 323 871 314 462 

Växjö/Kronoberg 133 757 130 380 116 539 93 544 88 277 98 981 90 110 

Åre Östersund 375 094 352 431 365 984 316 571 335 212 351 953 359 650 

Ängelholm 363 407 386 135 386 779 363 668 375 525 390 177 395 050 

Örebro 22 406 15 699 7 864 13 033 15 713 17 784 15 439 

Örnsköldsvik 128 538 129 331 141 930 88 890 79 999 84 517 80 239 

Samtliga flygplatser 1 

All airports 1 14 060 276 13 833 669 13 525 467 11 973 264 12 294 685 13 955 691 14 119 301 

1) Passagerarna redovisas både vid av- och påstigandet. Passengers are reported embarked as well as disembarked. 

Källa: Statens institut för kommunikationsanalys, SIKA (t.o.m. 2008), Trafikanalys (www.trafa.se fr.o.m. 2009) och Transportstyrelsen 

(www.transportstyrelsen.se). 



10.31 

Ankommande och avresande passagerare i utrikes linjefart 

och chartertrafik på svenska flygplatser 

Embarking and disembarking passengers from international 

scheduled and non-scheduled traffic at Swedish airports 

Flygplats Airport 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 

Arvidsjaur 15 518 17 342 20 605 14 548 15 090 19 695 20 782 

Borlänge 3 696 4 400 8 888 10 081 14 464 16 659 21 917 

Gällivare – 4 – – – – – 

Göteborg/Säve 535 908 743 473 841 440 728 396 702 614 753 919 784 979 

Göteborg/Landvetter 2 883 010 3 070 498 3 114 004 2 667 944 3 061 828 3 582 065 3 520 544 

Hagfors – 16 – – – – – 

Halmstad 4 719 3 418 9 263 3 657 4 895 3 906 5 454 

Hemavan 93 38 26 24 – 8 – 

Hultsfred 97 158 – – – – – 

Jönköping 57 056 38 965 22 915 24 027 28 698 26 985 31 889 

Kalmar 22 351 24 647 28 287 23 590 27 393 28 390 32 134 

Karlstad 38 568 55 674 59 593 41 618 41 782 63 835 61 916 

Kiruna 1 020 2 806 5 667 3 415 3 751 2 951 8 037 

Kramfors-Sollefteå 24 9 5 22 16 5 – 

Kristianstad 1 157 442 163 120 175 825 200 

Linköping/Saab 50 051 54 250 68 038 75 964 90 658 102 951 115 464 

Luleå/Kallax 50 485 56 472 57 150 57 710 70 415 74 054 81 022 

Lycksele – 152 – – – – – 

Malmö 696 181 737 324 665 686 575 768 628 689 740 580 901 372 

Mora/Siljan 373 273 145 126 130 198 185 

Norrköping/Kungsängen 79 881 84 906 111 809 94 900 109 463 108 870 110 765 

Oskarshamn 2 23 14 108 171 157 364 

Pajala-Ylläs – – – – – 3 1 023 

Ronneby 35 1 718 2 083 669 2 943 5 116 1 011 

Skellefteå 8 887 11 459 10 179 10 137 12 684 30 169 28 176 

Stockholm/Arlanda 12 151 749 12 813 304 13 248 956 12 090 680 12 900 807 14 288 161 14 830 899 

Stockholm/Bromma 126 042 137 421 144 304 154 544 161 195 215 054 284 259 

Stockholm/Skavsta 1 772 868 1 991 781 2 470 565 2 520 478 2 505 676 2 580 006 2 315 859 

Stockholm/Västerås 181 948 175 864 185 170 174 257 149 540 149 992 162 017 

Storuman – – 4 – 23 – – 

Sundsvall-Härnösand 11 727 19 773 25 440 19 184 22 110 21 714 22 937 

Sveg – 8 273 – 352 2 139 

Torsby 45 144 86 12 16 – 92 

Trollhättan/Vänersborg 8 054 8 558 6 438 74 2 110 190 525 

Umeå 36 238 41 060 41 506 34 431 49 985 65 411 66 496 

Vilhelmina – – – – 24 16 – 

Visby 7 762 13 273 12 732 13 174 17 235 16 728 12 850 

Växjö/Kronoberg 24 307 39 132 63 260 54 898 74 598 81 659 104 240 

Åre Östersund 21 206 21 995 17 520 14 390 20 881 25 861 23 784 

Ängelholm 360 8 795 5 001 688 709 6 580 9 296 

Örebro 62 752 68 754 62 086 49 481 52 804 65 120 83 155 

Örnsköldsvik 3 119 3 226 3 045 3 055 6 284 6 368 5 352 

Samtliga flygplatser 1 

All airports 1 18 857 289 20 251 555 21 312 346 19 462 170 20 780 208 23 084 203 23 649 134 

1) Passagerarna redovisas både vid av- och påstigandet. Passengers are reported embarked as well as disembarked. 

Källa: Statens institut för kommunikationsanalys, SIKA (t.o.m. 2008), Trafikanalys (www.trafa.se, fr.o.m. 2009) och 

Transportstyrelsen (www.transportstyrelsen.se). 


Informations- och 

kommunikationsteknik 



Informations- och kommunikationsteknik Statistisk årsbok 2014 

11 – Informations- och 

kommunikationsteknik 


11.1 Företagens användning av it .............. 233 

ICT usage and e-commerce in 

enterprises 

11.2 Privatpersoners användning av 

datorer och internet ..................................... 235 

Use of computers and the Internet at 

home 

11.3 Tillgång till dator i hemmet ................. 236 

Access to computer at home 

11.4 Mobila teletjänster – några 

förändringar över tiden ................................ 237 

Mobile telephone – trends 

11.5 Andel personer i åldern 16–74 år 

som använt internet efter kön, procent...... 238 

Percentage of persons aged 16–74 who 

have used the Internet by sex, percent 

11.6 Andel och antal personer i åldern 

16–74 år som använt internet under 

första kvartalet 2012 .................................... 238 

Percentage and number of persons aged 

16–74 who used the Internet during the 

first quarter of 2012 


16–74 år som, under perioden april 2011 

– mars 2012, hämtat information från 

myndigheters, kommuners eller 

landstings hemsidor för privat bruk ........... 239 


16–74 who, during the period April 2011 – 

March 2012, have obtained information 

from public authorities’ web sites for 

private purpose 


16–74 år som under första kvartalet 2012 

använt internet för privat bruk för att 

chatta, blogga, göra inlägg på sociala 

nätverkssajter/diskussionsforum eller 

använt snabbmeddelanden ......................... 240 


16–74 who during the first quarter of 2012 

used the Internet for posting messages to 

chat sites, blogs or used instant messaging 

for private purposes 

11.9 Omsättning, förädlingsvärde 

och bruttoinvesteringar i it-sektorn 

2011 ................................................................ 241 

Turnover, value added and gross 

investments in IT sector 

11.10 Företagens utgifter för inköp av 

data-, telekommunikationsutrustning 

och mjukvara 2012, miljoner kronor ........... 242 

Enterprises’ expenditure on computer 

equipment, telecommunications equipment 

and software, SEK millions 

11.11 Företagens utgifter för leasing 

och hyra av data- och telekommunikationsutrustning 

2012, miljoner kronor ........ 243 

Enterprises’ expenditure on rental and 

leas of computer and telecommunication 

equipment, SEK millions 

11.12 It-specialister i it-sektorn efter 

bransch och kön 2011 .................................. 243 

Engineers and scientists in IT sector by 

industry and sex 



11.1 

Företagens användning av it 

ICT usage and e-commerce in enterprises 

I dag använder i stort sett samtliga företag med 10 anställda eller fler datorer 

och har tillgång till internet. Statistiken visar också att mobila bredbandsanslutningar 

är den vanligaste internetanslutningen bland svenska företag. 

Informations- och kommunikationsteknik 

Av företag med 10 anställda eller fler är det 98 

procent som använder datorer och lika stor 

andel har tillgång till internet. Bland företag 

med 1–9 anställda är utbredningen lite mindre, 

där använder 91 procent datorer och 90 procent 

har tillgång till internet. 

Mobilt bredband via 3G- eller 4G-nätet är den 

vanligaste internetanslutningen bland svenska 

företag. 72 procent av företagen med 10 anställda 

eller fler har en sådan, och 59 procent av 

företagen med 1–9 anställda. Vid en jämförelse 

med övriga EU-länder är det bara de finska 

företagen som i större utsträckning har mobila 

bredbandsanslutningar. 

Stora företag tillhandahåller bärbara enheter 

Drygt tre av fem företag med 10 anställda eller 

fler tillhandahåller de anställda med bärbara 

enheter. Statistiken visar att ju större företaget 

är, desto vanligare är det: 95 procent av företagen 

med 250 anställda eller fler tillhandahåller 

bärbara enheter, vilket kan jämföras med 45 

procent bland företagen med 1–9 anställda. 

Andel företag som tillhandahåller anställda 

med bärbara enheter efter storleksklass 2012 

Bland företagen med 10 anställda eller fler som 

tillhandahåller de anställda med bärbara enheter 

svarade majoriteten (94 procent) att de gör 

detta för att de anställda ska komma åt företagets 

e-postsystem. Motsvarande siffra bland 

företagen med upp till nio anställda är 87 procent. 

Hälften hade svårt att rekrytera 

Under 2011 var det 11 procent av företagen med 

10 anställda eller fler som rekryterade eller 

försökte rekrytera personer till anställningar 

som krävde it-specialistkunskaper. Av dem var 

det 53 procent som hade svårt att tillsätta de 

lediga tjänsterna. På branschnivå var det främst 

företag inom finansiell verksamhet som hade 

svårt att tillsätta lediga tjänster. 

Drygt en femtedel tog emot beställningar via 

en webbplats 

Bland företagen med 10 anställda eller fler var 

det 21 procent som tog emot beställningar via 

en webbplats under 2011. Motsvarande siffra 

för företag med 1–9 anställda var 15 procent. 

De branscher där störst andel företag tog 

emot beställningar via en webbplats var information 

och kommunikation (33 procent) och 

handel (32 procent). Beställningar via en webbplats 

utgjorde 6 procent av omsättningen för 

företag med 10 anställda eller fler. 

Tre av tio väljer annan mötesform än fysisk 

Drygt tre av tio företag med 10 anställda eller 

fler har en miljöpolicy eller motsvarande som 

innebär att de ska välja telefon- /webb- eller 

videomöten framför fysiska möten som innebär 

resor. Benägenheten att välja denna mötesform 

ökar med storleken på företagen. Bland företag 

med 1–9 anställda var andelen 24 procent, 

medan den bland företag med 250 anställda 

eller fler uppgick till 70 procent. 



Andel företag med miljöpolicy eller motsvarande som innebär följande, efter storleksklass 2012 

Distansarbete 

Andelen företag med 10 anställda eller fler som 

har personal som jobbar på distans var relativt 

oförändrad 2012 jämfört med 2011. År 2012 var 

andelen 49 procent jämfört med 51 procent året 

innan. Bland företag med 1–9 anställda var motsvarande 

andel 35 procent år 2012. 

Företagen lägger mer pengar på utrustning för 

telekommunikation 

Totalt köpte svenska företag hård- och mjukvara 

för 38,4 miljarder kronor under 2012. Utgifterna 

för telekommunikationsutrustning ökade 

och uppgick till 7,3 miljarder kronor, jämfört 

med 6,4 miljarder 2011 i löpande priser. 

Informations- och kommunikationsföretag stod 

för drygt hälften av de totala utgifterna för telekommunikationsutrustning, 

4,2 miljarder kronor. 

Dessa företag stod även för en stor andel av 

ökningen. 

Företagens totala utgifter för mjukvara uppgick 

till 20,5 miljarder kronor varav 6,4 miljarder 

kronor utgjordes av investeringar. 

Källa: SCB It i företag 2012 (www.scb.se/nv0116) och 

Företagens utgifter för it 2012 (www.scb.se/nv0802). 



11.2 


Privatpersoners användning av datorer och internet 

Use of computers and the Internet at home 

År 2012 hade 94 procent av alla privatpersoner tillgång till internet i 

hemmet. Andelen personer som använder internet dagligen har ökat 

avsevärt de senaste åren – från 41 procent 2003 till 80 procent 2012. 

Bland personer i åldern 16–34 år använder mer 

än 90 procent internet dagligen och bland 35–44- 

åringarna är andelen 89 procent. 

I övriga åldersgrupper är andelen lägre och 

andelen minskar med stigande ålder. Bland 

65–74-åringarna är andelen dagliga användare 

50 procent. Allra lägst, 44 procent, är andelen 

bland kvinnor i åldern 65–74 år. 

Flest surfar via 3G eller 4G-nätet 

Andelen mobila anslutningar i hemmen via 3Geller 

4G-nätet har ökat till 61 procent och är 

numera den vanligaste anslutningsformen till 

internet. Samtidigt har andelen anslutningar via 

det vanliga telefonnätet, DSL-anslutningar, 

minskat till 36 procent. 

Fasta anslutningar via till exempel kabel-tv 

eller fiber har minskat något och ligger på 29 

procent. 

E-post vanligast vid internetanvändning 

Vad använder privatpersoner internet till? Av 

alla i åldern 16–74 år svarade 86 procent att de 

hade skickat eller tagit emot e-post under det 

första kvartalet 2012. 

Många söker också information om varor och 

tjänster på nätet (83 procent), tittar på nyhetssajter 

(80 procent) eller använder internetbank 

(79 procent). 

Fyra av tio använder smartphone dagligen 

Drygt 40 procent av personerna i åldern 16–74 

år kopplar dagligen upp sig mot internet utanför 

hemmet med en smartphone eller annan 

handburen utrustning. 

Andelen sjunker med stigande ålder, 67 procent 

av 16–24-åringarna kopplar upp sig dagligen, 

jämfört med 7 procent av 65–74- åringarna. 

Andel och antal personer i åldern 16–74 år som 

kopplat upp sig mot internet med smartphone 

eller annan handburen utrustning i stort sett 

varje dag utanför hemmet under första kvartalet 

2012 

Ålder Procent Antal 

Män Kvinnor Totalt Totalt 

16–24 70 64 67 759 300 

25–34 63 54 59 693 700 

35–44 59 54 57 718 300 

45–54 42 27 35 433 600 

55–64 20 14 17 197 100 

65–74 11 4 7 72 400 

Samtliga 45 37 41 2 874 400 

Nästan sex av tio handlar via internet 

Nära 60 procent av alla i åldern 16–74 år har 

använt internet för att köpa eller beställa varor 

eller tjänster under första kvartalet 2012. Det är 

framför allt vanligt att personer i åldern 25–34 

år handlar via internet (74 procent). Det vanligaste 

att köpa via internet är researrangemang. 

Andel och antal personer i åldern 16–74 år som 

använt internet för att köpa/beställa varor eller 

tjänster under första kvartalet 2012 

Ålder Procent Antal 

Män Kvinnor Totalt Totalt 

16–24 57 68 63 712 800 

25–34 77 70 74 874 400 

35–44 70 67 68 864 800 

45–54 65 62 64 797 300 

55–64 49 42 46 531 300 

65–74 34 24 29 287 800 

Samtliga 60 56 58 4 068 400 


Källa: SCB Privatpersoners användning av datorer och 

internet 2012 (www.scb.se/LE0108). 



11.3 

Tillgång till dator i hemmet 

Access to computer at home 

Andel av befolkningen 16–84/74 år, 1994–2012 

Andel bland olika grupper 2012 

I mitten av 1990-talet hade drygt var fjärde i 

åldern 16–84 år tillgång till dator i hemmet. 

År 2012 hade andelen ökat till 94 procent. 

Uppgifterna hämtas nu från undersökningen 

om privatpersoners användning av 

datorer och Internet istället för från undersökningarna 

om levnadsförhållanden 

(ULF). Eftersom dessa undersökningar omfattar 

olika åldersgrupper och ställer olika 

frågor är statistiken inte jämförbar. En del 

av ökningen mellan 2005 och 2007 beror 

på att uppgifterna från 2007 omfattar åldrarna 

16–74 år. Andelen för 75–84 år är 

mycket liten vilket drar upp värdet. För år 

2005 redovisas båda undersökningarna – 

enligt de nya mätningarna är det 84 procent 

som har tillgång till dator i hemmet, enligt 

ULF 79,5 procent. 

Tillgången till dator i hemmet är betydligt 

mer omfattande hos studerande och anställda/egna 

företagare än hos arbetslösa 

och pensionärer. Framför allt har pensionärerna 

klart lägre tillgång än övriga. 

Andel bland olika hushållstyper 2012 

Det är vanligast med tillgång till dator i 

hemmet för hushåll med barn och för hushåll 

med två vuxna. Lägst andel tillgång till 

dator i hemmet finns bland hushåll med en 

vuxen. 

Källa: SCB (www.scb.se/LE0101); Privatpersoners 

användning av datorer och 

Internet 2012 (www.scb.se/LE0108). 



11.4 


Mobila teletjänster – några förändringar över tiden 

Mobile telephone – trends 

Mobilabonnemang (inkl. kontantkort), 1994–2012 

Det finns nu betydligt fler mobilabonnemang 

(inkl. kontantkort) än invånare i 

Sverige. 

Den lilla nedgången 2004 beror på en 

definitionsändring. Post- och telestyrelsen 

ändrade då definitionen för hur länge ett 

kontantkort får vara inaktivt för att räknas in 

i det statistiska underlaget. Förändringen 

medför stora skillnader i antalet abonnemang. 

Antalet abonnemang var 13,9 miljoner 

den 31 december 2012. Av dessa var 

11,8 miljoner för mobiltelefoni och 2,1 miljoner 

för mobila bredband. 

Antal SMS skickade från mobiltelefoner, 1998–2012 

År 2012 skickades 16,5 miljarder SMS, vilket 

är en minskning med 11 procent jämfört 

med 2011. En del av denna minskning beror 

dock på en förändring i rapporteringen 

från Tele2. 

Genomsnittligt antal skickade SMS per abonnemang och 

månad i Danmark, Norge och Sverige, 2000–2012 

Av diagrammet ovan framgår att vi skickade 

16,5 miljarder SMS under 2012. Räknar 

man om det för att se hur mycket det blir 

per abonnemang och månad kommer vi 

fram till att en abonnent i genomsnitt skickade 

118 SMS i månaden. 

År 2012 minskade antalet skickade SMS 

i Danmark medan en liten ökning noterades 

i Norge. I Norge ledde dock ökningen 

av abonnemang för mobiltelefoni till att antalet 

SMS per abonnemang och månad 

ändå minskade där. 

Källa: Post- och telestyrelsen Statistikportalen 29 maj 

2012 (http://www.statistik.pts.se). 



11.5 

Andel personer i åldern 16–74 år som använt internet efter kön, 

procent 

Percentage of persons aged 16–74 who have used the Internet by 

sex, percent 

Frekvens Frequency Kön Sex 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 

I stort sett varje dag de senaste tre månaderna Män Men 63 67 64 72 75 78 81 82 

Almost every day during the past three months Kvinnor Women 50 55 53 65 71 75 80 78 

Totalt Total 57 61 58 69 73 76 80 80 

Minst en gång per vecka de senaste tre Män 17 17 15 13 13 11 11 11 

månaderna Kvinnor 22 21 20 16 14 12 9 11 

At least once a week during the past three months Totalt 19 19 17 15 13 12 10 11 

Minst en gång per månad de senaste tre Män 4 4 3 3 3 2 2 1 

månaderna Kvinnor 5 6 4 4 3 2 2 2 

At least once a month during the past three months Totalt 4 5 4 3 3 2 2 2 

Inte de senaste 3 månaderna, men tidigare Män 5 3 4 4 2 2 2 1 

Not during the past three months, but earlier Kvinnor 9 5 6 4 3 2 3 1 

Totalt 7 4 5 3 3 2 3 1 

Aldrig Män 10 9 13 7 7 6 4 4 

Never Kvinnor 13 11 17 10 8 7 5 7 

Totalt 12 10 15 9 7 7 5 5 

Källa: SCB Privatpersoners användning av datorer och internet 2012 (www.scb.se/LE0108). 

11.6 

Andel och antal personer i åldern 16–74 år som använt internet 

under första kvartalet 2012 

Percentage and number of persons aged 16–74 who used the Internet 

during the first quarter of 2012 

Ålder Age 

Utbildningsnivå Education level 

Sysselsättning Occupation 

Familjetyp Family type 

Födelseland Country of birth 

Totalt 

Total 

Andel i procent 

Percentage 

+ Män 

Men 

+ Kvinnor 

Women 

Absoluta tal 

Number 

+ Totalt 

Total 

16–24 100 0 100 0 100 0 1 135 800 

25–34 98 3 99 3 97 6 1 156 400 

35–44 98 2 100 0 96 4 1 240 200 

45–54 98 2 98 3 97 3 1 225 500 

55–64 89 4 90 6 89 6 1 044 000 

65–74 73 6 76 8 69 9 724 000 

Förgymnasial utbildning Compulsory school 86 4 90 5 81 8 1 284 900 

Gymnasial utbildning Upper secondary education 94 2 94 2 93 3 3 349 800 

Eftergymnasial utbildning Post secondary education 98 1 99 2 98 2 1 860 700 

Studerande Students 98 3 100 0 97 6 1 031 400 

Anställda/Egna företagare Employees/Self employed 98 1 98 2 97 2 4 398 800 

Arbetssökande Unemployed 94 7 .. .. .. .. 245 300 

Pensionärer och andra Pensioners and others 72 6 75 8 69 8 850 300 

Hushåll utan barn Households without children 91 2 92 2 89 3 4 234 900 

Hushåll med barn Households with children 99 2 100 0 97 3 2 291 000 

Hushåll med en vuxen Households with one adult 88 4 92 5 84 6 1 265 600 

Hushåll med två vuxna Households with two adults 94 1 95 2 94 2 5 260 300 

Inrikes födda Swedish-born persons 94 1 94 2 93 2 5 399 400 

Utrikes födda Foreign-born persons 91 5 96 4 85 9 1 126 500 





11.7 

Ålder Age 






Andel och antal personer i åldern 16–74 år som, under perioden 

april 2011 – mars 2012, hämtat information från myndigheters, 

kommuners eller landstings hemsidor för privat bruk 

Percentage and number of persons aged 16–74 who, during the 

period April 2011 – March 2012, have obtained information from 

public authorities’ web sites for private purpose 

Totalt 

Total 


Percentage 

+ Män 

Men 

+ Kvinnor 

Women 

Absoluta tal 

Number 

+ Totalt 

Total 

16–24 73 7 74 9 72 9 825 400 

25–34 85 6 80 9 90 8 1 009 300 

35–44 86 5 88 7 84 7 1 086 200 

45–54 82 5 87 7 76 8 1 026 400 

55–64 65 6 63 9 67 9 755 300 

65–74 47 7 54 10 41 9 468 000 

Förgymnasial utbildning Compulsory school 54 6 61 9 46 9 805 400 



Studerande Students 71 7 72 11 70 11 741 100 






Hushåll med en vuxen Households with one adult 67 6 74 8 59 8 958 600 



Utrikes födda Foreign-born persons 67 8 68 11 66 11 825 900 





11.8 

Andel och antal personer i åldern 16–74 år som under första 

kvartalet 2012 använt internet för privat bruk för att chatta, 

blogga, göra inlägg på sociala nätverkssajter/diskussionsforum 

eller använt snabbmeddelanden 

Percentage and number of persons aged 16–74 who during the first 

quarter of 2012 used the Internet for posting messages to chat sites, 

blogs or used instant messaging for private purposes 

Ålder Age 





Totalt 

Total 


Percentage 

+ Män 

Men 

+ Kvinnor 

Women 

Absoluta tal 

Number 

+ Totalt 

Total 

16–24 92 4 93 6 92 6 1 049 700 

25–34 78 7 74 9 82 10 920 300 

35–44 61 7 60 9 62 9 777 400 

45–54 45 6 41 9 50 9 570 100 

55–64 27 6 23 8 31 8 312 100 

65–74 16 5 17 7 16 6 163 200 

Förgymnasial utbildning Compulsory school 53 6 53 8 54 9 801 700 



Studerande Students 86 6 90 8 83 9 906 300 






Hushåll med en vuxen Households with one adult 52 6 57 8 46 8 745 800 



Utrikes födda Foreign-born persons 47 8 48 11 46 12 582 700 





11.9 


Omsättning, förädlingsvärde och bruttoinvesteringar i 

it-sektorn 2011 

Turnover, value added and gross investments in IT sector 

Bransch (SNI 2007) 1 

Industry 

Omsättning, 

mnkr 

Turnover, 

SEK m 

Förädlingsvärde, 

mnkr 

Value added, 

SEK m 

Bruttoinvestering, 

mnkr 

Gross investments, 

SEK m 

Medelantal 

anställa 

Number of 

employed 


Number of 

enterprises 

ELEKTRONIKINDUSTRI 2 Computer industry 157 870 42 250 2 567 36 548 1 518 

Elektroniska komponenter . . . . . . . . . . 

Kretskort . . . . . . . . . . 

Datorer och kringutrustning . . . . . . . . . . 

Kommunikationsutrustning . . . . . . . . . . 

Hemelektronik 3 . . . . . . . . . . 

Magnetiska och optiska medier . . . . . . . . . . 

IT-RELATERADE TJÄNSTEFÖRETAG 

IT-related service enterprises 420 142 147 611 12 960 142 264 42 893 

Handel med it-varor Trade in IT commodities 116 040 14 736 508 16 803 2 934 

Partihandel med datorer och kringutrustning samt 

programvara 57 935 8 645 282 9 919 1 827 

Partihandel med elektronikkomponenter 43 374 4 070 129 4 619 733 

Partihandel med teleprodukter 14 732 2 021 97 2 265 374 


Information services and telecommunications 302 211 131 998 12 427 123 669 39 365 

Utgivning av dataspel 3 971 1 559 47 1 502 339 

Utgivning av annan programvara 17 184 8 095 357 8 627 2 024 

Trådbunden telekommunikation 61 935 28 449 4 152 13 437 553 

Trådlös telekommunikation 38 085 13 550 3 335 6 136 154 

Annan telekommunikation 6 954 2 262 112 2 611 220 

Dataprogrammering 70 261 32 272 1 428 38 723 20 217 

Datakonsultverksamhet 79 995 37 302 2 073 41 238 12 812 

Datordrifttjänster 12 117 4 275 423 5 017 614 

Andra it- och datatjänster 1 350 623 40 764 340 

Databehandling 7 705 3 117 380 4 265 1 603 

Webbportaler 2 654 495 80 1 349 489 

Reparation av datorer och telekommunikationsutrustning 

Repair of computers and communication equipment 1 891 876 25 1 792 594 

Reparation av datorer 1 325 679 12 1 264 473 

Reparation av telekommunikationsutrustning 566 197 12 528 121 

1) Uppgifterna avser företag och verksamhetens bransch. 

2) SCB:s sekretessregler medför att redovisningen av elektronikindustrin delbranscher ej kan redovisas. 

3) Hemelektronik innefattar SNI 26400–26510. 

Källa: SCB Företagens ekonomi (www.scb.se/NV0109), Statistikdatabasen: Näringsverksamhet. 



11.10 

Företagens utgifter för inköp av data-, telekommunikationsutrustning 

och mjukvara 2012, miljoner kronor 

Enterprises’ expenditure on computer equipment, telecommunications 

equipment and software, SEK millions 

Bransch (SNI 2007) 

Industry 

Datautrustning 

Computer 

equipment 

Varav 

investeringar 

Of which 

investment 

Telekommunikationsutrustning 

Telecommunication 

equipment 

Varav 

investeringar 

Of which 

investment 

Mjukvara 

Software 

Varav 

investeringar 

Of which 

investment 

05-09 Gruvor och mineralutvinning 

Mines and quarries 197 22 .. .. .. .. 

10-33 Tillverkningsindustri 

Manufacturing industry 1 515 688 694 139 3 638 1 152 

35-39 Energi och återvinning 

Energy and recycling 276 123 227 30 521 113 

41-43 Byggverksamhet Construction 255 116 123 21 291 46 

45-47 Handel; reparation av motorfordon 

Wholesale and retail trade; repair of motor 

vehicles 2 072 1 185 502 182 3 248 1 188 

49-53 Transport och magasinering 

Transport and storage 626 145 371 46 870 186 

55-56 Hotell och restaurangverksamhet 

Accommodation and food service 

activities 104 43 .. 24 .. 52 

58-63 Informations- och kommunikationsverksamhet 

Information and communication 3 188 1 848 4 182 1 531 5 916 2 009 

64-66 Finans- och försäkringsverksamhet 

Financial and insurance activities 549 411 249 41 3 366 1 065 

68 Fastighetsverksamhet 

Real estate activities 148 77 142 65 335 44 

69-74+ Övriga företagstjänster 

77-82 Other business activities 1 660 763 599 268 1 900 441 

90-93 Kultur, nöje och fritid 

Arts, entertainment and recreation 100 71 54 .. 159 .. 

95.1 Reparation av datorer och kommunikationsutrustning 

Repair of computers and communication 

equipment 3 3 1 1 8 1 

Källa: SCB Företagens utgifter för it 2012 (www.scb.se/NV0802). 



11.11 


Företagens utgifter för leasing och hyra av data- och 

telekommunikationsutrustning 2012, miljoner kronor 

Enterprises’ expenditure on rental and leas of computer and 

telecommunication equipment, SEK millions 

Bransch (SNI 2007) 

Industry 

Finansiell leasing 

Finance lease 

Hyra/operationell 

leasing 

Rental/operating 

lease 

05-09 Gruvor och mineralutvinning Mines and quarries .. .. 

10-33 Tillverkningsindustri Manufacturing industry 231 1 347 

35-39 Energi och återvinning Energy and recycling 18 1 011 

41-43 Byggverksamhet Construction 31 90 

45-47 Handel; reparation av motorfordon 

Wholesale and retail trade; repair of motor vehicles 209 542 

49-53 Transport och magasinering Transport and storage 41 186 

55-56 Hotell och restaurangverksamhet 

Accommodation and food service activities 27 51 

58-63 Informations- och kommunikationsverksamhet 

Information and communication 643 1 578 

64-66 Finans- och försäkringsverksamhet 

Financial and insurance activities 14 573 

68 Fastighetsverksamhet Real estate activities 22 103 

69-74+ Övriga företagstjänster 

77-82 Other business activities 690 395 

90-93 Kultur, nöje och fritid Arts, entertainment and recreation .. .. 

95.1 Reparation av datorer och kommunikationsutrustning 

Repair of computers and communication equipment .. .. 

Källa: SCB Företagens utgifter för it 2012 (www.scb.se/NV0802). 

11.12 

It-specialister i it-sektorn efter bransch och kön 2011 

Engineers and scientists in IT sector by industry and sex 

Bransch 

Industry 

It-specialister 

Engineers and 

scientists in IT sector 

Män 

Men 

Kvinnor 

Women 

Totalt 

Total 

Totalt antal sysselsatta 

Employed, total 


ELEKTRONIKINDUSTRI Computer industry 5 871 956 6 827 18 700 7 200 25 900 

Elektroniska komponenter Electronic components 224 14 238 967 406 1 373 

Kretskort Loaded electronic boards 396 90 486 1 322 977 2 299 

Datorer och kringutrustning 

Computers and peripheral equipment 332 27 359 1 133 366 1 499 

Kommunikationsutrustning 

Communication equipment 4 797 809 5 606 14 779 5 154 19 933 

Hemelektronik Consumer electronics 122 16 138 495 295 790 

Magnetiska och optiska medier 

Magnetic and optical media 0 0 0 4 2 6 

IT-RELATERADE TJÄNSTEFÖRETAG 

IT-related service enterprises 41 620 7 121 48 741 111 871 38 195 150 066 

Partihandel med IT utrustning 

Wholesale of information and communication 

equipment 3 600 265 3 865 13 534 4 344 17 878 

Partihandel med datorer och kringutrustning samt 

programvara 

Wholesale of computers, computer peripheral 

equipment and software 2 410 193 2 603 8 484 2 568 11 052 

Partihandel med elektronik- och telekommunikationsutrustning 

Wholesale of electronic components and 

telecommunications equipment 1 190 72 1 262 5 050 1 776 6 826 



11.12 

It-specialister i it-sektorn efter bransch och kön 2011 (forts.) 

Bransch 

Industry 

It-specialister 

Engineers and 

scientists in IT sector 

Totalt antal sysselsatta 

Employed, total 

Män 

Men 

Kvinnor 

Women 

Totalt 

Total 


Utgivning av programvara Software publishing 3 130 489 3 619 8 095 2 640 10 735 

Utgivning av dataspel 

Publishers of computer games 520 35 555 1 392 225 1 617 

Utgivning av annan programvara 

Other software publishers 2 610 454 3 064 6 703 2 415 9 118 

Telekommunkation Telecommunications 4 425 636 5 061 13 512 6 985 20 497 

Trådbunden telekommunikation 

Telecommunications companies, wired 2 670 394 3 064 7 666 4 649 12 315 

Trådlös telekommunikation 

Telecommunications companies, wireless 988 203 1 191 3 632 1 948 5 580 

Telekommunkation via satellit 

Telecommunications companies, satellite 33 5 38 133 58 191 

Annan telekommunikation 

Other telecommunications companies 734 34 768 2 081 330 2 411 

IT-tjänster 

Computer programming, consultancy and related 

activities 28 402 5 445 33 847 70 499 21 624 92 123 

Dataprogrammering 

Computer programming companies 13 392 2 360 15 752 32 914 9 965 42 879 

IT-konsultverksamhet 

Computer consultancy companies 13 331 2 779 16 110 32 850 10 227 43 077 

Datordriftjänster 

Computer facilities management companies 1 400 261 1 661 3 837 1 182 5 019 

Andra IT-tjänster 

Other information technology and computer service 

companies 279 45 324 898 250 1 148 

Informationstjänster Information service activities 1 272 237 1 509 4 292 2 218 6 510 

Databehandling, hosting o.d. 

Data processing and hosting companies 1 055 206 1 261 3 400 1 721 5 121 

Webbportaler Web portals 217 31 248 892 497 1 389 

Reparation av datorer, hushållartiklar och 

personliga artiklar 

Repair of computers and personal and household 

goods 791 49 840 1 939 384 2 323 

Reparation av datorer och kringutrustning 

Repair shops for computers and peripheral 

equipment 598 39 637 1 433 220 1 653 

Reparation av kommunikationsutrustning 

Repair shops for communication equipment 193 10 203 506 164 670 

Anmärkning: Fr.o.m. årgång 2011 har det gjorts en del förändringar i bearbetningarna avseende sysselsättningsavgränsningen. 

Förändringarna gjordes för att få en enhetlig behandling av gruppen egna företagare samt för att få en populationsavgränsning 

beträffande ålder som överrensstämmer med Arbetskraftsundersökningarna (AKU). Förändringen påverkar främst personer som är 

65 år eller äldre och innebär ett tidsseriebrott jämfört med tidigare årgångar. Mer information om förändringen finns på 

www.scb.se/am0207. There have been some adjustments in the classification of employment for 2011. The changes were made to 

get a consistent treatment of the group self-employed and for a population definition regarding age that corresponds to the Labour 

Force Servey. More information can be found on www.scb.se/am0207. 

Källa: SCB Registerbaserad arbetsmarknadsstatistik, RAMS (www.scb.se/AM0207); Tillväxtanalys (www.tillvaxtanalys.se). 


Arbetsmarknad 

Labour market 


Arbetsmarknad Statistisk årsbok 2014 

12 – Arbetsmarknad 

Labour market 

12.1 Löner ..................................................... 248 

Wages and salaries 

12.2 Arbetsmarknad ..................................... 249 

Labour market 

12.3 Funktionsnedsattas situation 

på arbetsmarknaden .................................... 251 

Labour market situation for disabled 

persons 

12.4 Personer berörda av varsel om 

uppsägning 1991–2012 ................................ 253 

Persons receiving redundancy notices 

12.5 Arbetsförmedling, nyanmälda 

lediga platser med mer än 10 dagars 

varaktighet 1992–2012 ................................. 253 

Employment offices, new jobs with 

duration of more than 10 days 

12.6 Andelar arbetslösa september 

2012 – augusti 2013 bland ungdomar 

(15–24 år) och totalt (15–74 år), 

säsongrensade data .................................... 253 

Unemployment rate, age 15–24 and 

15–74, seasonally adjusted data 

12.7 Befolkning efter arbetskraftstillhörighet, 

1 000-tal .................................... 254 

Labour force participation of the 

population, in thousands 

12.8 Inrikes och utrikes födda, jämförelse. 

Befolkningen 15–74 år efter 

arbetskraftstillhörighet och kön 2012 ........ 254 

Swedish and foreign born persons, comparison. 

Population aged 15–74 years by 

labour force participation and sex 

12.9 Befolkningen 15–74 år efter 

arbetskraftstillhörighet samt efter 

kön och utbildningsnivå 2012 ..................... 255 

Labour force participation of the population 

aged 15–74 years by sex and level 

of education 

12.10 Sysselsatta efter näringsgren 

(SNI 2007), 1 000-tal ..................................... 255 

Employed persons by industry, 

thousands 

12.11 Sysselsatta efter anknytningsgrad 

till arbetsmarknaden, överenskommen 

arbetstid per vecka, kön och 

ålder 2012 ...................................................... 256 

Employed persons by degree of attachment 

to the labour market, working hours 

per week, sex and age 

12.12 Anställda (exkl. tjänstlediga) 

inom offentlig sektor, 1 000-tal .................... 257 

Employees (excl. employees which are 

on leave) in public sector, thousands 

12.13 Anställda efter sektor, länsvis, 

1:a kvartalet 2013 .......................................... 257 

Number of employees by sector and 

county, 1st quarter 

12.14 Arbetsmiljö för sysselsatta 2011 

fördelade efter kön och ålder, procent ....... 258 

Working environment for employed 

persons by sex and age, percent 

12.15 Anmälda arbetsolyckor med 

sjukfrånvaro och arbetssjukdomar. 

Arbetstagare och egenföretagare ............... 261 

Reported occupational accidents with 

absence from work and work-related 

diseases. Employees and self-employed 

persons 

12.16 Andel deltagare i befolkningen 

25–64 år i formell eller icke-formell 

utbildning, icke-formell utbildning 

samt personalutbildning fördelat på 

kön, ålder, utbildningsnivå och 

huvudsaklig sysselsättning, procent ......... 262 

Percentage of participants in the population 

aged 25–64 in formal or non-formal 

education, non-formal education and staff 

training broken down by sex, age, level of 

education and main occupation 

12.17 Andel av befolkningen i ålder 

25–64 år med arbete som huvudsaklig 

sysselsättning som deltagit i personalutbildning 

2012 fördelat på 

näringsgren, procent. ................................... 262 

Percentage of the population aged 25–64 

with work as their main occupation who 

took part in staff training, broken down by 

industry 

12.18 Förvärvsarbetande dagbefolkning 

efter näringsgren (SNI 2007) i 

november 2011, länsvis, enligt indelningen 

den 1 januari 2012 ............................ 263 

Employed persons by place of work, by 

county and industry 

12.19 Förvärvsarbetande dagbefolkning 

efter näringsgren (SNI 2007) i 

kombination med kön och yrkesställning 

i november 2011 ............................ 265 

Employed persons by industry, sex and 

status of employment 



12.20 Förvärvsarbetande anställda i 

åldern 16–64 år efter yrke (SSYK 96) i 

kombination med kön 2011 ......................... 267 

Wage-earning employees aged 16–64 by 

occupation and sex 

12.21 Totalt antal arbetstimmar (faktiskt 

arbetad tid) i genomsnitt per 

vecka för personer i arbete, miljoner .......... 270 

Total number of hours worked (actual 

hours) per week on average for persons 

at work, millions 

12.22 Personer berörda av varsel om 

uppsägning inom olika näringsgrenar 

(SNI 2007) ...................................................... 270 

Persons receiving redundancy notices, 

by industry 

12.23 Arbetsförmedling, nyanmälda 

lediga platser med mer än 10 dagars 

varaktighet..................................................... 271 

Employment offices, new vacancies with 

duration of more than 10 days 

12.24 Arbetsförmedlingen, utgifter, 


National Labour Market Board, expenditures, 

SEK millions 

12.25 Arbetslöshetskassor, medlemsantal 

och förmåner den 31 

december ....................................................... 272 

Unemployment insurance funds, members 

and benefits 

12.26 Arbetslöshetskassor, verksamhet 

........................................................... 272 

Unemployment insurance funds, 

activity 

12.27 Svenskt Näringsliv/Arbetsgivarförbund 

och Branschföreningar, 

anslutna arbetsgivarförbund och 

branschföreningar den 25 september 

2013 ................................................................ 273 

The Confederation of Swedish Enterprise, 

member employer organisations and 

industry organisations 

Arbetsmarknad 

12.28 Vissa fackliga organisationer, 

anslutna medlemmar den 31 december 

2012 ..........................................................274 

Swedish Federations of Trade Unions, 

members 

12.29 Arbetsinställelser, lovliga och 

olovliga, inom olika näringsgrenar 

(SNI 92) ...........................................................275 

Stoppages of work, legal and illegal, by 

industry 

12.30 Genomsnittlig timlön för 

arbetare inom privat sektor, kronor ............276 

Average hourly wages of manual 

workers in private sector, SEK 

12.31 Genomsnittlig månadslön 

efter utbildningsnivå och kön, kronor.........276 

Average monthly salary by level of 

education and sex, SEK 

12.32 Genomsnittlig månadslön för 

tjänstemän inom privat sektor, kronor .......277 

Average monthly salary of non-manual 

workers in private sector, SEK 

12.33 Statlig sektor – genomsnittlig 

månadslön efter näringsgren, kronor .........278 

Governmental sector – average monthly 

salary by industry, SEK 

12.34 Genomsnittlig månadslön 

efter sektor och kön ......................................278 

Average monthly salary by sector 

and sex 



12.1 Löner 

Wages and salaries 

Högutbildade män tjänade år 2012 i genomsnitt 8 900 kronor mer än kvinnorna 

i samma grupp – varje månad. Gapet är dock mindre om man ser till samtliga 

anställda, männens genomsnittliga månadslön blev då 32 100 kronor medan 

kvinnornas blev 27 600 kronor. 

Högre utbildning ger högre lön 

Anställda som endast gått ut grundskolan hade 

en genomsnittlig månadslön på 25 800 kronor. 

De med gymnasial utbildning tjänade 27 000, 

medan de med eftergymnasial utbildning tjänade 

34 300 kronor i genomsnitt. Utbildningen 

påverkar alltså individens lön positivt – högre 

utbildning leder till en högre lön. Detta gäller 

både kvinnor och män, även om män generellt 

sett har en högre lönenivå. Skillnaden mellan 

kvinnors och mäns genomsnittliga månadslön är 

störst i gruppen med eftergymnasial utbildning 

om 3 år eller längre (exkl. forskarutbildade). Det 

var 24 procent av alla anställda som hade den 

utbildningsnivån. I den gruppen hade kvinnorna 

en genomsnittlig månadslön på 32 000 

kronor medan männens lön var 40 900 kronor. 

En förklaring till löneskillnaderna är den könsuppdelade 

arbetsmarknaden. 

Av samtliga kvinnor med eftergymnasial utbildning 

arbetade 47 procent inom kommuner 

och landsting och 44 procent i privat sektor. För 

männen var motsvarande andelar 17 respektive 

71 procent. Anställda i åldrarna 18–24 år hade 

en genomsnittlig månadslön på 22 400 kronor, 

medan anställda i åldrarna 25–34 år hade en 

genomsnittlig månadslön på 27 100 kronor. De 

mellan 45–54 år hade högst genomsnittlig 

månadslön, 32 400 kronor. 

Högst lön i Stockholm 

I Stockholmsregionen var den genomsnittliga 

månadslönen högst. Där låg den på 33 500 

kronor, att jämföra med 29 800 kronor i hela 

landet eller 27 500 i Mellersta Norrland där den 

genomsnittliga månadslönen var lägst. 

Tio yrkesgrupper med störst respektive minst löneskillnad mellan kvinnor och män 2012 

Månadslön 2012 

Kvinnor Män 

Kvinnors 

lön i % 

av männens 

Verkställande direktörer, verkschefer 

m.fl. 57 600 86 500 67 

Övriga hälso- och sjukvårdsspecialister 39 000 54 100 72 

Banktjänstemän och kreditrådgivare 32 300 44 100 73 

Värdepappersmäklare 66 000 89 400 74 

Ekonomichefer och administrativa 

chefer 51 400 68 100 75 

Försäkringsrepresentanter 35 300 46 100 77 

Byggnadsträarbetare, inredningssnickare 

m.fl. 22 700 29 100 78 

Övriga företagsekonomer 38 000 48 300 79 

Anläggningsarbetare 23 400 29 100 80 

Matematiker 49 300 60 000 82 

Högre ämbetsmän och politiker 65 800 65 700 100 

Ingenjörer och tekniker inom elektronik 

och teleteknik 37 500 37 400 100 

Receptarier 30 700 30 600 100 

Biblioteksassistenter m.fl. 22 500 22 600 100 

Bank- och postkassörer 22 000 22 100 100 

Undersköterskor, sjukvårdsbiträden m.fl. 24 400 24 500 100 

Skötare och vårdare 24 500 24 600 100 

Husdjursuppfödare och 

husdjursskötare 21 300 21 300 100 

Valsverksoperatörer 30 200 30 100 100 

Köks- och restaurangbiträden 20 600 20 600 100 

Källa: Medlingsinstitutet och SCB Lönestrukturstatistik (www.scb.se/AM0110). 



Arbetsmarknad 

12.2 Arbetsmarknad 

Labour market 

Det var inga stora förändringar som skedde på den svenska 

arbetsmarknaden år 2012. Antalet sysselsatta var drygt 4,6 miljoner 

personer och antalet arbetslösa var cirka 400 000, vilket motsvarar en 

arbetslöshet på 8,0 procent. 

Befolkningen i åldern 15–74 år var år 2012 

i genomsnitt 7 115 000, vilket är 41 000 fler än 

2011. Arbetskraften, som utgörs av sysselsatta 

och arbetslösa, uppgick till 5 060 000. Det innebär 

en ökning med 44 000 personer, varav 

28 000 kvinnor, jämfört med föregående år. 

Det relativa arbetskraftstalet (andelen av 

befolkningen som befinner sig i arbetskraften) 

var 71,1 procent under 2012. Det relativa arbetskraftstalet 

för kvinnor ökade med 0,5 procentenheter 

till 68,3 procent. Motsvarande siffra hos 

männen var 73,9 procent. 

Sysselsättningsgraden (andelen sysselsatta av 

befolkningen) uppgick till 65,5 procent. Bland 

männen var sysselsättningsgraden 67,9 procent, 

och bland kvinnorna var den 63,0 procent. 

Bland ungdomarna i åldern 15–24 år var 40,0 

procent sysselsatta, en minskning med 0,8 procentenheter 

jämfört med 2011. 

Andelen sysselsatta bland ungdomar och totalt 

2002–2012 

Befolkningen 15–74 år, i arbetskraften och ej i 

arbetskraften 2012 

Sysselsättningen ökade 

De sysselsatta består av de anställda (fast- och 

tidsbegränsat anställda), samt företagare och 

medhjälpande hushållsmedlemmar. År 2012 

ökade antalet sysselsatta med 31 000 till 4 657 000 

personer i åldern 15–74 år. Av dessa stod kvinnorna 

för den största ökningen med 27 000 personer 

till totalt 2 215 000. Antalet sysselsatta män 

var i genomsnitt 2 442 000 under 2012. 

Bland ungdomarna i åldern 15–24 år var 

494 000 sysselsatta, en minskning med 13 000 

personer jämfört med föregående år. 

Bland de utrikesfödda ökade antalet sysselsatta 

med 27 000 personer till 721 000, vilket motsvarar 

en sysselsättningsgrad på 57,3 procent. För 

de utrikesfödda männen var andelen sysselsatta 

i förhållande till befolkningen 61,4 procent. 

Motsvarande siffra för utrikesfödda kvinnor var 

53,4 procent. 

I Stockholms län var 15 000 fler personer sysselsatta 

under 2012 jämfört med 2011 och antalet 

uppgick till 1 106 000. I övriga län var det 

ingen statistiskt säkerställd förändring mot föregående 

år. 

Av de sysselsatta var 48 000 personer sysselsatta 

utomlands men folkbokförda i Sverige. 

Antalet kvinnor i privat sektor har ökat 

I den privata sektorn var 2 802 000 personer 

anställda under 2012, en ökning med 30 000 

jämfört med 2011. Ökningen förklaras av att 

antalet anställda kvinnor ökade med 29 000 till 

1 112 000. Antalet anställda män inom den 

privata sektorn uppgick till 1 690 000. 

Antalet sysselsatta i tillverkningsindustrin 

minskade med 16 000 till 587 000 under 2012. 



Drygt 4 miljoner anställda 

Under 2012 var antalet anställda 4 170 000 personer. 

Det är en ökning med 26 000 personer jämfört 

med året innan. Antalet fast anställda ökade 

med 46 000 samtidigt som antalet tidsbegränsat 

anställda minskade med 19 000 personer. 

Andelen arbetslösa per län AKU 2012, procent 

Män arbetar 20 miljoner fler timmar än 

kvinnor per vecka 

Det totala antalet arbetade timmar per vecka 

uppgick 2012 till i genomsnitt 142,6 miljoner. 

Jämfört med 2011 är det ingen statistisk säkerställd 

skillnad. Männen arbetade i genomsnitt 

81,3 miljoner timmar per vecka och motsvarande 

siffra för kvinnorna var 61,3 miljoner. 

Antalet arbetslösa har ökat 

Under 2012 ökade antalet arbetslösa jämfört 

med tidigare år. För befolkningen i åldersgruppen 

15–74 år var antalet arbetslösa under 2012 i 

genomsnitt 403 000 personer. Det är en ökning 

med 13 000 jämfört med året innan. I åldern 

15–24 år var 153 000 personer arbetslösa. Av 

dessa var dock 68 000 heltidsstuderande. 

Arbetslöshetstalet (andelen arbetslösa av 

arbetskraften) var 8,0 procent. Det är en ökning 

med 0,2 procentenheter. Bland männen ökade 

andelen arbetslösa med 0,4 procentenheter till 

8,2 procent och bland kvinnorna var arbetslösheten 

7,7 procent. Bland ungdomarna i åldersgruppen 

15–24 år var 23,7 procent av arbetskraften 

arbetslösa. 

Andelen arbetslösa bland ungdomar (15–24 år) 

och totalt (15–74 år) 2002–2012 



Antalet långtidsarbetslösa (de som har haft en 

arbetslöshetstid på minst 27 veckor) uppgick till 

121 000 personer under 2012. Jämfört med 2011 

är det ingen statistisk säkerhetsställd förändring. 

Arbetslösheten ökade i Gävleborgs län med 

1,5 procentenheter under 2012 och uppgick till 

10,2 procent. För resterande län var förändringarna 

inte statistiskt säkerställda. Högst arbetslöshet 

hade Gävleborgs län och därefter 

Örebros län, där arbetslöshetstalet var 9,9 procent. 

Lägst arbetslöshet hade Uppsala län med 

6,3 procent. 

Drygt 2 miljoner utanför arbetskraften 

Gruppen ej i arbetskraften består av personer 

som varken är sysselsatta eller arbetslösa och 

utgörs främst av pensionärer, heltidsstuderande 

och sjuka. 

Under 2012 var 2 055 000 personer i åldern 

15–74 år utanför arbetskraften. Av dessa var 54 

procent kvinnor och 46 procent män. Jämfört 

med 2011 så minskade antalet personer som 

ansåg sig vara sjuka med 30 000 till 349 000, och 

antalet pensionärer ökade med 30 000 till 

879 000 personer. 

Källa: SCB Arbetskraftsundersökningarna 2012 

(www.scb.se/aku). 



12.3 

Funktionsnedsattas situation på arbetsmarknaden 

Labour market situation for disabled persons 

Arbetsmarknad 

Drygt 900 000 personer mellan 16–64 år i Sverige har någon funktionsnedsättning. 

För över en halv miljon av dem, 57 procent, innebär det också att arbetsförmågan är 

nedsatt. Hur ser det ut för dessa grupper på arbetsmarknaden? 

Definitionen av funktionsnedsättning baserar 

sig på FN:s standardregler. Man kan ha nedsatt 

syn eller hörsel, ha tal- eller röstproblem, 

rörelsehinder, allergi eller någon form av psykisk 

funktionsnedsättning. Det kan även vara 

diabetessjukdom, hjärt- och lungproblem, magtarmsjukdom, 

psoriasis, epilepsi, dyslexi eller 

något liknande. Man kan ha funktionsnedsättning 

utan nedsatt arbetsförmåga eller funktionsnedsättning 

med nedsatt arbetsförmåga. 

Sexton av hundra är funktionsnedsatta 

Drygt var sjätte person i åldern 16–64 år, eller 16 

procent, har någon funktionsnedsättning. 

Främst gäller nedsättningen rörelsehinder (30 

procent), astma/allergi/annan överkänslighet 

(17 procent) samt psykisk funktionsnedsättning 

(9 procent). För omkring 525 000 personer, 9 

procent av hela befolkningen, innebär funktionsnedsättningen 

även att deras arbetsförmåga 

är nedsatt. Fler kvinnor än män uppger 

detta – cirka 61 procent av kvinnorna respektive 

52 procent av männen. 

Andel personer som svarat att de har någon 

funktionsnedsättning har minskat för varje år 

sedan år 2000, då andelen var cirka 21 procent 

av den totala befolkningen. Vid senaste mätningen 

år 2008 var andelen drygt 15 procent. 

Två tredjedelar av de med funktionsnedsättning 

i åldern 16–64 år ingick i arbetskraften 

år 2008. Denna siffra kan jämföras med de utan 

funktionsnedsättning. Av dessa ingick åtta av 

tio i arbetskraften. 

I gruppen funktionsnedsatta med nedsatt 

arbetsförmåga har 47 procent rörelsehinder. 

Astma/allergi eller annan överkänslighet kommer 

därefter (14,5 procent) följt av psykisk 

funktionsnedsättning (9,4 procent). 

Funktionsnedsatta i arbete 

Sysselsättningen för funktionsnedsatta med 

nedsatt arbetsförmåga är markant lägre än i 

andra grupper, precis som tidigare år. Hälften 

av de med nedsatt arbetsförmåga hade sysselsättning 

år 2008. Motsvarande andel bland de 

funktionsnedsatta utan nedsatt arbetsförmåga 

var 78 procent. Andelen sysselsatta bland de 

utan funktionsnedsättning visade sig vara något 

lägre, 77 procent. 

Det betyder att funktionsnedsättningen i sig 

inte påverkar graden av sysselsättning (detsamma 

gäller för deltagandet i arbetskraften). 

Däremot har det betydelse om funktionsnedsättningen 

även medför att arbetsförmågan är 

nedsatt. 

Av de sysselsatta totalt var andelen med 

funktionsnedsättning 13 procent 2008. Det är i 

samma nivå som 2006. 

Andel sysselsatta bland funktionsnedsatta med 

och utan nedsatt arbetsförmåg samt bland ej 

funktionsnedsatta, 16–64 år, 1998–2008 

Andel i arbetskraften bland funktionsnedsatta 

med och utan nedsatt arbetsförmåga samt 

bland ej funktionsnedsatta, 16–64 år, 1998-2008 

Lägst arbetslöshet bland funktionsnedsatta 

utan nedsatt arbetsförmåga 

År 2008 var arbetslösheten bland de funktionsnedsatta 

utan nedsatt arbetsförmåga 4 procent. 

Det kan jämföras med andelen arbetslösa bland 

de utan funktionsnedsättning som låg nära 5 

procent. Arbetslösheten för de funktionsnedsatta 

med nedsatt arbetsförmåga var 9 procent. 



Andel arbetslösa bland funktionsnedsatta med 

och utan nedsatt arbetsförmåga samt bland ej 

funktionsnedsatta, 16–64 år, 1998–2008 

Åldern inverkar 

Ju äldre vi blir, desto vanligare är det att syn 

och hörsel försämras. Även risken för att råka ut 

för skador och sjukdomar ökar med stigande 

ålder. Inte oväntat finns därför den största 

andelen av de med funktionsnedsättning i den 

äldsta åldersgruppen, 50–64 år (44 procent). 

Därefter kommer gruppen 30–49 år (37 procent) 

och slutligen gruppen 16–29 år (19 procent). 

Av de funktionsnedsatta med nedsatt arbetsförmåga 

är majoriteten (53 procent) 50–64 år. 

Motsvarande andel bland de unga är drygt 12 

procent. 

Diskriminering 

Bland de sysselsatta funktionsnedsatta med 

nedsatt arbetsförmåga har drygt 20 procent 

blivit diskriminerade. För de utan nedsatt 

arbetsförmåga är förhållandena betydligt bättre. 

Av samtliga funktionsnedsatta har 12 procent 

upplevt någon form av diskriminering på 

grund av funktionsnedsättningen de senaste 

fem åren. 

Cirka 4 procent av de funktionsnedsatta har 

någon gång under de senaste fem åren upplevt 

att de inte fått ett jobb de sökt på grund av sin 

funktionsnedsättning, trots att de haft tillräckliga 

meriter för det. Cirka 4 procent av funktionsnedsatta 

med nedsatt arbetsförmåga upplever 

att de på grund av sin funktionsnedsättning 

har blivit förbigångna när de har sökt 

avancemang i sitt arbete. 

Knappt 1 procent av de funktionsnedsatta 

utan nedsatt arbetsförmåga och 6 procent av de 

med nedsatt arbetsförmåga upplever att de 

blivit osakligt behandlade vid lönesättning. 

Foto: Johnér 

Källa: SCB Funktionsnedsattas situation på arbetsmarknaden 

4:e kvartalet 2008 (www.scb.se/AM0503). 



12.4 

Personer berörda av varsel om uppsägning 1991–2012 

Persons receiving redundancy notices 

Arbetsmarknad 

Diagrammet visar på en kraftig varseltopp 

under 2008 och 2009, med cirka 100 000 

varslade om uppsägning per år, i spåren 

efter finanskrisen. Detta kontrasterar starkt 

mot de 30 000 varslade under högkonjunkturåret 

2007. Varselnivån var dock inte lika 

extrem och långvarigt hög som under 1990- 

talskrisen, och de senaste åren har varseltalen 

legat något under det historiska 

medelvärdet. En ny topp uppnåddes dock 

under hösten 2012. Det bör observeras att 

alla varsel inte resulterar i uppsägning. 

Källa: Arbetsförmedlingen 

(www.arbetsformedlingen.se). 

12.5 

Arbetsförmedling, nyanmälda lediga platser med mer än 10 dagars 

varaktighet 1992–2012 

Employment offices, new jobs with duration of more than 10 days 

Diagrammet visar på tydliga svängningar 

de senaste åren, med drygt 800 000 nyanmälda 

lediga platser under högkonjunkturåret 

2007, jämfört med bara cirka 400 000 

platser under de sämre åren dessförinnan, 

samt under krisåret 2009. Därefter syns en 

tydlig återhämtning av platsmarknaden. 

Platsstatistiken påverkas inte bara av konjunkturen, 

utan även av andra faktorer, till 

exempel Arbetsförmedlingens marknadsandelar 

av de lediga platserna. 

Källa: Arbetsförmedlingen 

(www.arbetsformedlingen.se). 

12.6 

Andelar arbetslösa september 2012 – augusti 2013 bland 

ungdomar (15–24 år) och totalt (15–74 år), säsongrensade data 

Unemployment rate, age 15–24 and 15–74, seasonally adjusted data 

Diagrammet visar säsongrensade data för 

andelen arbetslösa över en ettårsperiod, där 

säsongsvariationer över året har eliminerats. 

Detta möjliggör jämförelser mellan de olika 

månaderna. Arbetslösheten har under denna 

ettårsperiod varierat mellan 7,8 och 8,4 

procent för befolkningen i åldern 15–74 år 

medan den för ungdomar varierat mellan 

23,1 och 24,9 procent. 

Källa: SCB Arbetskraftsundersökningarna, AKU 

(www.scb.se/aku). 



12.7 

Befolkning efter arbetskraftstillhörighet, 1 000-tal 

Labour force participation of the population, in thousands 

År Year 

Kön Sex 

I arbete 

Persons 

at work 

I arbetskraften 

Population in the labour force 

Sysselsatta 

Employed 

Frånvarande 

Persons 

absent 

from work 

Summa 

Arbetslösa 

Unemployed 

Summa 

Total 

Ej i arbetskraften 

ningen, 

Befolk- 

Persons totalt, 

not in the 15–74 år 

labour Population, 

force total, 

15–74 

years 

Arbetslösa 

i 

procent 

av arbetskraften 

Unemployment 

ratio 

Arbetskraften 

i 

procent 

av befolkningen 

Labour 

force ratio 

Sysselsatta 

i procent 

av 

befolkningen 

Employment 

ratio 

2006 3 715 715 4 429 336 4 766 1 966 6 732 7,1 70,8 65,8 

Män Men 2 016 315 2 331 173 2 503 896 3 399 6,9 73,7 68,6 

Kv Women 1 699 400 2 099 164 2 262 1 071 3 333 7,2 67,9 63,0 

2007 3 842 699 4 541 298 4 838 1 965 6 803 6,1 71,1 66,7 

Män 2 077 314 2 390 149 2 540 898 3 438 5,9 73,9 69,5 

Kv 1 765 385 2 150 148 2 299 1 067 3 365 6,5 68,3 63,9 

2008 3 889 704 4 593 305 4 898 1 982 6 880 6,2 71,2 66,8 

Män 2 102 320 2 422 152 2 574 904 3 479 5,9 74,0 69,6 

Kv 1 787 384 2 171 152 2 324 1 077 3 401 6,6 68,3 63,8 

2009 3 785 714 4 499 408 4 907 2 048 6 955 8,3 70,6 64,7 

Män 2 030 328 2 359 222 2 581 935 3 516 8,6 73,4 67,1 

Kv 1 755 385 2 140 186 2 326 1 113 3 439 8,0 67,6 62,6 

2010 3 849 675 4 524 425 4 948 2 073 7 022 8,6 70,5 64,4 

Män 2 092 301 2 394 227 2 621 931 3 551 8,7 73,8 67,4 

Kv 1 757 373 2 130 198 2 328 1 143 3 471 8,5 67,1 61,4 

2011 3 948 678 4 626 390 5 016 2 057 7 074 7,8 70,9 65,4 

Män 2 131 307 2 438 207 2 645 934 3 579 7,8 73,9 68,1 

Kv 1 817 370 2 188 184 2 371 1 124 3 495 7,7 67,8 62,6 

2012 3 953 704 4 657 403 5 060 2 055 7 115 8,0 71,1 65,5 

Män 2 120 322 2 442 218 2 660 939 3 599 8,2 73,9 67,9 

Kv 1 833 382 2 215 185 2 400 1 116 3 516 7,7 68,3 63,0 


Källa: SCB Arbetskraftsundersökningarna, AKU (www.scb.se/aku); Grundtabeller år, tabell 1 samt Statistikdatabasen: 

Arbetsmarknad. 

12.8 

Inrikes och utrikes födda, jämförelse. Befolkningen 15–74 år efter 

arbetskraftstillhörighet och kön 2012 

Swedish and foreign born persons, comparison. Population aged 

15–74 years by labour force participation and sex 

Befolkningen, 

1 000-tal 

Population, 

thousands 

Sysselsatta 

Employed 

Arbetslösa 

Unemployed 

Arbetskraften 

1 

Labour 

force 1 


Not in the 

labour force 

Befolkningen 

Population 

Arbetslösa i 

procent av 

arbetskraften 

Unemployment 

ratio 

Arbetskraften i 

procent av 

befolkningen 

Labour force 

ratio 

Sysselsatta i 

procent av 

befolkningen 

Employment 

ratio 

Båda könen 

Both sexes 4 657 403 5 060 2 055 7 115 8,0 71,1 65,5 

Inrikes födda 

Swedish born 3 936 267 4 203 1 653 5 857 6,4 71,8 67,2 

Utrikes födda 

Foreign born 721 136 857 401 1 258 15,9 68,1 57,3 

Män Men 2 442 218 2 660 939 3 599 8,2 73,9 67,9 

Inrikes födda 2 067 143 2 210 779 2 989 6,5 73,9 69,2 

Utrikes födda 375 75 450 160 611 16,7 73,7 61,4 

Kvinnor Women 2 215 185 2 400 1 116 3 516 7,7 68,3 63,0 

Inrikes födda 1 869 124 1 994 875 2 868 6,2 69,5 65,2 

Utrikes födda 346 61 406 241 647 15,0 62,8 53,4 

1) Sysselsatta + arbetslösa. Employed + unemployed. 


Källa: SCB Arbetskraftsundersökningarna, AKU (www.scb.se/aku); Grundtabeller år, tabell 32A, B samt Statistikdatabasen: 




12.9 

Arbetsmarknad 

Befolkningen 15–74 år efter arbetskraftstillhörighet samt efter 

kön och utbildningsnivå 2012 

Labour force participation of the population aged 15–74 years by sex 

and level of education 

Befolkningen, 1000-tal 

Population, thousands 

Sysselsatta 

Employed 

Arbetslösa 

Unemployed 

Arbetskraften 

1 

Labour 

force 1 


Not in the 

labour force 

Befolkningen 

Population 

Arbetslösa i 

procent av 

arbetskraften 

Unemployment 

ratio 

Sysselsatta i 

procent av 

befolkningen 

Employment 

ratio 

Båda könen Both sexes 4 657 403 5 060 2 055 7 115 8,0 65,5 

Förgymnasial utbildning 

Compulsory school 524 122 646 854 1 500 18,9 34,9 

Gymnasial utbildning 

Upper secondary education 2 140 175 2 314 715 3 029 7,5 70,6 

Eftergymnasial utbildning 

Post-secondary education 1 988 105 2 092 467 2 559 5,0 77,7 

Uppgift saknas Unknown level 6 2 8 20 28 21,3 22,5 

Män Men 2 442 218 2 660 939 3 599 8,2 67,9 

Förgymnasial utbildning 320 66 386 426 812 17,2 39,3 

Gymnasial utbildning 1 198 97 1 295 317 1 612 7,5 74,3 

Eftergymnasial utbildning 920 53 974 187 1 161 5,5 79,3 

Uppgift saknas 5 1 6 8 14 20,3 33,6 

Kvinnor Women 2 215 185 2 400 1 116 3 516 7,7 63,0 

Förgymnasial utbildning 204 56 260 427 688 21,5 29,7 

Gymnasial utbildning 942 77 1 019 397 1 417 7,6 66,5 

Eftergymnasial utbildning 1 067 51 1 118 280 1 398 4,6 76,3 

Uppgift saknas 1 0 2 11 13 24,6 10,3 

1) Sysselsatta + arbetslösa. Employed + unemployed. 




12.10 

Sysselsatta efter näringsgren (SNI 2007), 1 000-tal 

Employed persons by industry, thousands 

Näringsgren Industry 2009 2010 2011 2012 

Jordbruk, skogsbruk och fiske Agriculture, forestry and fishing 97 95 92 96 

Tillverkning och utvinning, energi och miljö 

Manufacturing, mining, quarrying, electricity and water supply 606 591 604 587 

Därav: Tillverkning av verkstadsvaror 

Manufacturing of machinery and transport equipment 287 277 283 276 

Byggverksamhet Construction 288 297 305 312 

Handel Wholesale and retail trade 544 547 558 550 

Transport Transportation 232 237 233 233 

Hotell och restaurang Accomodation and food services 140 150 141 142 

Information och kommunikation Information and communication 178 173 189 198 

Finansiell verksamhet, företagstjänster 

Financial intermediation, business activities 694 699 729 742 

Offentlig förvaltning m.m. Public administration, etc 266 271 278 284 

Utbildning Education 478 486 501 512 

Vård och omsorg Health and social work 697 697 716 714 

Personliga och kulturella tjänster Personal services and cultural activities 220 225 222 228 

Uppgift saknas Unknown 3 4 11 11 

Summa, sysselsatta i Sverige 4 443 4 471 4 577 4 609 

Sysselsatta utomlands 56 53 49 48 

Summa Total 4 499 4 524 4 626 4 657 






12.11 

Sysselsatta efter anknytningsgrad till arbetsmarknaden, 

överenskommen arbetstid per vecka, kön och ålder 2012 

Employed persons by degree of attachment to the labour market, 

working hours per week, sex and age 

Kön, ålder 

Sex, age 

Fast anställda 

Permanent 

employee 

Tidsbegränsat 

anställda 

Employees 

employed 

for a limited 

period 

Summa 

anställda 

All 

employees 

Sysselsatta 1 000-tal 

Employed thousands 

Företagare, 

medhjälpande 

hushållsmedlem 

Entrepreneur/ 

selfemployed, 

unpaid household 

workers 

Summa 

sysselsatta 

Total 

1–19 tim. 

1–19 

hours 

Därav 

Of which 

20–34 

tim. 

35– 

tim. 

Genomsnittlig 

överenskommen 

arbetstid, 

timmar 

Average 

number of 

agreed 

working 

hours 

Båda könen 

Both sexes 

15–24 år years 212,7 268,5 481,2 13,2 494,4 118,4 106,9 266,2 29,9 

därav 16–19 24,3 79,1 103,4 2,4 105,8 50,2 22,3 32,2 21,8 

20–29 år 510,6 302,0 812,6 34,3 846,9 95,0 157,9 591,5 34,8 

30–49 år 1 792,3 192,2 1 984,5 211,1 2 195,6 41,8 332,4 1 818,6 39,0 

50–64 år 1 111,3 69,5 1 180,8 172,6 1 353,4 36,0 239,6 1 075,5 38,3 

65–74 år 47,8 35,3 83,1 66,2 149,3 59,4 43,0 45,0 24,3 

20–64 år 3 414,2 563,7 3 977,9 418,0 4 395,9 172,9 729,9 3 485,5 38,0 

25–64 år 3 226,3 379,7 3 606,0 407,4 4 013,4 109,5 645,8 3 251,9 38,5 

15–74 år 3 486,8 683,5 4 170,3 486,8 4 657,1 287,4 795,7 3 563,1 37,1 

Män Men 

15–24 år years 123,7 112,5 236,2 8,8 245,0 43,2 36,3 164,3 33,1 

därav 16–19 11,3 32,2 43,5 1,4 45,0 16,6 8,8 19,2 25,7 

20–29 år 289,9 131,5 421,3 23,2 444,6 39,4 52,5 351,5 36,7 

30–49 år 919,2 82,5 1 001,7 152,4 1 154,1 15,5 66,0 1 071,2 40,9 

50–64 år 543,5 33,3 576,7 126,1 702,8 15,3 60,6 625,7 40,3 

65–74 år 25,0 16,5 41,4 52,0 93,5 31,6 27,8 33,1 26,5 

20–64 år 1 752,5 247,2 1 999,8 301,8 2 301,5 70,2 179,1 2 048,4 39,9 

25–64 år 1 640,4 168,9 1 809,3 294,6 2 103,8 45,4 151,8 1 903,6 40,3 

15–74 år 1 789,1 297,9 2 086,9 355,4 2 442,4 120,2 215,8 2 100,9 39,1 

Kvinnor 

Women 

15–24 år years 89,0 156,0 245,0 4,4 249,3 75,2 70,6 101,9 26,8 

därav 16–19 13,0 46,9 59,9 1,0 60,9 33,6 13,5 13,0 19,0 

20–29 år 220,7 170,6 391,3 11,0 402,3 55,7 105,3 240,0 32,6 

30–49 år 873,1 109,7 982,8 58,7 1 041,5 26,3 266,4 747,3 36,9 

50–64 år 567,8 36,3 604,1 46,5 650,6 20,7 179,0 449,7 36,2 

65–74 år 22,8 18,8 41,7 14,2 55,8 27,8 15,2 11,9 20,7 

20–64 år 1 661,6 316,5 1 978,1 116,3 2 094,4 102,7 550,8 1 437,1 35,9 

25–64 år 1 585,9 210,8 1 796,7 112,8 1 909,6 64,1 494,0 1 348,4 36,5 

15–74 år 1 697,8 385,6 2 083,4 131,4 2 214,8 167,2 579,9 1 462,2 35,0 


Källa: SCB Arbetskraftsundersökningarna AKU (www.scb.se/aku); Grundtabeller år, tabell 2 samt Statistikdatabasen: 




12.12 

Arbetsmarknad 

Anställda (exkl. tjänstlediga) inom offentlig sektor, 1 000-tal 

Employees (excl. employees which are on leave) in public sector, 

thousands 

Sektor Sector 2007 2008 2009 2010 2011 2012 

Statlig sektor Governmental sector 227,1 223,2 222,1 224,7 229,3 233,6 

Kvinnor Women 112,6 110,9 112,0 114,9 116,7 119,6 

Män Men 114,4 112,3 110,1 109,8 112,6 114,0 

Primärkommunal sektor Municipalities 803,3 786,0 767,6 774,2 780,4 785,3 

Kvinnor 629,0 618,8 603,4 607,8 613,3 615,9 

Män 174,4 167,3 164,2 166,4 167,1 169,3 

Landstingskommunal sektor County councils 237,0 236,8 232,8 229,8 232,3 233,5 

Kvinnor 188,9 188,6 184,8 182,5 184,4 184,5 

Män 48,2 48,2 48,0 47,2 48,0 49,0 

Samtliga Total 1 267,4 1 246,0 1 222,4 1 228,7 1 242,0 1 252,3 

Kvinnor 930,5 918,3 900,1 905,2 914,3 920,0 

Män 337,0 327,7 322,3 323,4 327,7 332,3 

Källa: Medlingsinstitutet (www.mi.se) och SCB: Statistiska meddelanden serie AM 50, 51 och 52 (www.scb.se/AM0104, 

www.scb.se/AM0105 och www.scb.se/AM0106). 

12.13 

Anställda efter sektor, länsvis, 1:a kvartalet 2013 

Number of employees by sector and county, 1st quarter 

Län 

County 

Offentlig sektor 

Public sector 

Varav tillsvidareanställda 

Of whom permanent 

employees 

Privat sektor 



Totalt 

Total 


Stockholms 221 167 166 192 864 740 735 402 1 085 907 901 594 

Uppsala 52 492 40 506 77 973 66 967 130 465 107 473 

Södermanlands 35 580 28 146 62 273 56 221 97 852 84 367 

Östergötlands 56 284 47 382 121 739 105 180 178 022 152 562 

Jönköpings 50 999 41 245 105 986 92 528 156 984 133 773 

Kronobergs 26 970 21 278 58 296 51 806 85 266 73 084 

Kalmar 33 731 27 982 58 132 52 765 91 864 80 747 

Gotlands 8 425 7 181 11 638 10 386 20 063 17 568 

Blekinge 23 704 19 904 35 273 32 032 58 977 51 935 

Skåne 161 056 127 660 349 819 306 169 510 876 433 829 

Hallands 38 036 31 292 77 891 69 965 115 927 101 258 

Västra Götalands 222 040 179 335 497 540 432 476 719 580 611 811 

Värmlands 40 871 30 966 69 457 60 914 110 328 91 881 

Örebro 44 984 35 150 80 378 67 897 125 363 103 046 

Västmanlands 31 448 25 456 73 011 63 626 104 459 89 082 

Dalarnas 39 801 33 444 75 598 64 673 115 400 98 117 

Gävleborgs 37 824 31 434 73 533 64 618 111 357 96 052 

Västernorrlands 35 478 30 421 60 982 52 315 96 460 82 735 

Jämtlands 21 993 16 712 30 995 23 500 52 989 40 212 

Västerbottens 46 468 38 854 65 385 56 269 111 853 95 123 

Norrbottens 42 770 32 247 67 701 57 600 110 471 89 847 

Hela riket Sweden 1 272 121 1 012 787 2 918 340 2 523 309 4 190 463 3 536 096 

Källa: SCB Kortperiodisk sysselsättningsstatistik: Statistiska meddelanden serie AM 63 (www.scb.se/AM0201). 



12.14 

Arbetsmiljö för sysselsatta 2011 fördelade efter kön och ålder, 

procent 

Working environment for employed persons by sex and age, percent 

Frågor ställda till sysselsatta 16 år och äldre 

Questions posed to employed persons aged 16 and over 

Män 

Men 

Kvinnor 

Women 

Män i åldern 

Men aged 

Kvinnor i åldern 

Women aged 

16–29 30–49 50–64 16–29 30–49 50–64 

Arbetsmiljöarbete Work environment management 

Systematiskt arbetsmiljöarbetet pågår på arbetsplatsen 

Efforts for systematic work environment management are carried 

out at the establishment 56 55 44 57 60 32 60 60 

Företagshälsovård Occupational health service 

Har tillgång till företagshälsovård genom arbetet 

Occupational health service provided via work 67 62 53 71 69 43 67 65 

Företagshälsovården har besökt arbetsplatsen eller på annat sätt 

gjort en bedömning av arbetsmiljön 

Establishment assessed by occupational health service 28 19 20 30 29 11 21 22 

Arbetar minst 1/4 av tiden med/vid maskiner 

Working at least 1/4 of the time with machines 

Handhållna eller släpbara maskiner Handheld or portable machine 26 13 35 24 25 18 11 12 

Rörliga maskiner som man sitter i och kör (ej buss eller bil) 

Equipment that one sits in and drives (not buses or cars) 14 2 17 12 15 4 2 2 

Stationära maskiner Stationary machines 16 8 21 15 14 13 7 8 

Datoranvändning Computer work 

Använder persondator Computer work 72 77 56 80 72 57 83 82 

Använder persondator minst halva tiden 

Computer work at least half of the time 41 44 30 48 38 34 49 42 

Använder persondator nästan hela tiden 

Computer work almost all the time 16 20 16 19 12 17 23 16 

Kroppsliga besvär Pain in the body 

Har ont varje vecka i Feel pain every week in the 

Övre delen av ryggen eller nacken Upper parts of back or neck 28 42 26 28 29 41 43 41 

Nedre delen av ryggen Lower parts of back 27 33 24 28 29 38 32 32 

Axlar eller armar Shoulders or arms 25 36 16 24 32 31 35 41 

Höfter, ben, knän eller fötter Hips, legs, knees or feet 24 30 22 21 31 29 24 40 

Andra besvär Other kind of problem 

Förhållanden varje vecka Conditions every week 

Är uttröttad i kroppen Physically exhausted 44 49 50 41 46 53 46 52 

Kan inte koppla av tankarna från jobbet under fritid 

Cannot dismiss job from thoughts when off work 41 46 30 46 40 40 50 44 

Är trött och håglös Tired and listless 32 41 35 33 28 46 42 37 

Har svårigheter att sova p.g.a. tankar på jobbet 

Hard to sleep because of thoughts about work 18 23 14 19 19 18 23 27 

Känner olust att gå till arbetet No desire to go to job 16 18 24 14 14 25 17 14 

Är varje dag för trött, saknar tid för familj, vänner eller fritidsaktiviteter 

Too tired/lack time for family, friends or recreation activities every 

day 5 8 6 6 4 7 9 8 

Arbetar ensam och riskerar att hamna i otrygga eller riskfyllda 

situationer 

Work alone and run risk of getting into insecure or threatening 

situations 13 15 14 12 14 19 15 12 

Tid för återhämtning Lack of recreation 

Får klart otillräckligt med sömn 

Lack of sleep from workday to workday 11 12 11 12 8 10 12 14 

Sjuknärvaro under de senaste 12 månaderna 

Have worked despite sickness during the last 12 months 

Gått till jobbet två gånger eller mer trots att man borde sjukskrivit sig 

Have gone to work at least twice despite sickness 47 50 47 50 42 50 53 45 

Arbetsställningar, arbetsrörelser Working postures, work 

movements 

Förhållanden varje dag Conditions at work every day 

Tvungen att lyfta minst 15 kg åt gången flera ggr/dag 

Lift at least 15 kg at the same time several times a day 17 10 22 16 17 11 10 9 

Förhållanden minst 1/4 av tiden 

Conditions at work at least 1/4 of time 

Arbetar rent kroppsligt Physical work 40 35 54 36 38 49 32 32 

Måste ta i så mycket att man andas snabbare 

Have to exert so that breathing becomes faster 23 14 35 20 21 23 12 12 

Arbetar ibland framåtböjd utan stöd med händerna 

Have to work leaning forward without support of hands 26 26 33 23 26 34 23 27 

Arbetar ibland i vriden ställning Work in twisted postures 24 25 30 22 25 31 23 25 



12.14 

Arbetsmarknad 


procent (forts.) 

Frågor ställda till sysselsatta 16 år och äldre Män Kvinnor Män i åldern Kvinnor i åldern 

16–29 30–49 50–64 16–29 30–49 50–64 

Arbetar ibland med händerna i höjd med axlarna eller högre 

Work with hands raised 22 16 32 18 22 22 14 16 

Arbetar i sittande ställning som högst 1/10 av tiden 

Working in a sitting position at the most 10 % of the time 32 32 42 29 33 41 28 33 

Sitter och arbetar i ett sträck mer än två timmar 

Maintain a sitting position more than two hours without interruption 29 24 27 33 25 22 26 21 

Exponering Exposure 

Utsatt minst 1/4 av tiden för Exposed at least 1/4 of time to 

Buller, svårt att tala i normal samtalston 

Noise, cannot speak in normal tone 30 15 39 27 30 16 14 16 

Vibrationer, kroppen skakar och vibrerar 

Vibrations, body shakes and vibrates 13 1 16 13 13 2 1 1 

Vibrationer, från handhållna maskiner 

Vibrations from hand-held machines 15 3 20 13 14 2 2 3 

Kyla Cold 22 10 34 18 21 16 10 7 

Olja eller skärvätskor (hudkontakt) Oil or cutting fluids (skin contact) 10 1 15 9 7 3 1 1 

Rengörings-, desinfektionsmedel (hudkontakt) 

Cleaning agents and/or disinfectants (skin contact) 8 18 13 7 7 28 16 16 

Vatten (hudkontakt flera ggr/timme) 

Water (skin contact several times an hour) 13 28 21 12 12 35 26 26 

Luftföroreningar Air pollution 27 16 32 26 26 20 16 14 

Tobaksrök från andras rökning som man ser eller känner (passiv 

rökning) Environmental tobacco smoke 5 5 7 5 4 7 4 4 

Stress, sociala relationer Stress, social factors 

Har högst halva tiden möjlighet att själv bestämma arbetstakten 

Can set own work tempo at the most half of the time 44 60 50 45 39 60 60 59 

Kan ta korta pauser för att prata (som mest halva tiden) 

Able to take short breaks to chat (at the most half of the time) 43 63 45 41 46 61 60 68 

Möjlighet till stöd och uppmuntran från chefer (för det mesta 

inte/aldrig) 

Hardly ever/never receive support and encouragement from 

superiors 35 30 26 33 42 27 28 34 

Möjlighet till stöd och uppmuntran från arbetskamrater (för det mesta 

inte/aldrig) 

Hardly ever/never receive support and encouragement from fellow 

workers 19 12 10 18 26 8 11 16 

Får för det mesta inte/aldrig besked från chef/arbetsledare vad som i 

första hand skall göras 

Hardly ever/never get information from supervisors about what 

should be given priority 35 38 23 34 42 26 37 46 

Arbetet ger möjlighet att lära nytt, utvecklas i yrket varje vecka 

Can learn something new and develop every week 46 44 54 48 39 53 48 34 

Utsatt för konflikter, hot, våld, mobbning, minst någon gång de 

senaste 12 månaderna Exposed to conflicts, threat, violence, 

bullying at least some time in the last 12 months 

Konflikter/bråk på arbetsplatsen med andra personer 

Conflicts at work with others 32 36 30 35 28 42 38 29 

Våld eller hot om våld Violence or threat of violence 10 18 13 9 9 18 18 16 

Personlig förföljelse (mobbning) från chefer/arbetskamrater 

Bullying from superiors or fellow workers 8 9 8 9 8 7 8 10 

Högt i tak Openness at work 

Svårt att framföra kritiska synpunkter på arbetsmiljöförhållanden 

alltid/för det mesta 

Always/mostly hard to present criticism of working conditions 19 21 18 20 17 24 21 20 

Trakasserier minst någon gång de senaste 12 månaderna 

Harassment at least some time the last 12 months 

Sexuella trakasserier från chefer/arbetskamrater 1 

Sexual harassment from superiors or fellow workers 1 2 2 1 1 4 2 1 

Trakasserier grundat på kön från chefer/arbetskamrater 1 

Harassment based on gender from superiors or fellow workers 5 11 6 4 4 15 12 8 

Sexuella trakasserier från andra personer 1 

Sexual harassment from others 2 7 3 2 1 12 6 4 

Krav och inflytande Demands and influence 

Tvungen att varje vecka dra in på luncher, arbeta över eller ta med 

jobb hem 

Have to skip lunch, work late, or take work home every week 36 36 29 41 32 32 40 33 



12.14 


procent (forts.) 

Frågor ställda till sysselsatta 16 år och äldre Män Kvinnor Män i åldern Kvinnor i åldern 

16–29 30–49 50–64 16–29 30–49 50–64 

Upprepar enbart samma arbetsmoment många gånger/ timme minst 

halva tiden 

Repeat the same task several times per hour at least half the time 40 47 57 35 37 61 42 45 

Kan för det mesta inte/aldrig bestämma när olika arbetsuppgifter 

skall göras 

Can hardly ever/never decide when work should be done 34 48 43 32 33 52 45 51 

Är för det mesta inte/aldrig med och beslutar om uppläggningen av 

det egna arbetet Hardly ever/never involved in planning own work 24 29 40 20 21 39 25 29 

Utbildning, lärotidskrav Educational requirements 

Har fått utbildning på betald arbetstid under minst 5 utbildningsdagar 

Received at least 5 educational days on company time 23 20 22 27 18 21 22 17 

Låga kunskapskrav för arbetet (utbildningstid resp. lärokrav som 

mest några månader) 

The work requires only lower-secondary school or at most a few 

months of on-the-job training 31 29 49 26 28 50 24 22 

Upplevelser av arbetet, instämmer helt eller delvis 

Experience of work, agree fully or in part 

Har alldeles för mycket att göra Too much to do 48 55 40 53 44 45 60 54 

Har för svåra arbetsuppgifter Duties too difficult 13 11 12 14 12 12 11 11 

Har för enkla arbetsuppgifter Duties too simple 17 17 25 15 14 23 17 13 

Har för lite inflytande Too little influence 24 26 27 24 22 29 25 27 

Har ett psykiskt påfrestande arbete Mentally stressful work 35 43 38 37 30 45 43 41 

Har ett enformigt arbete Monotonous work 21 18 38 18 15 32 17 12 

Arbetet är bundet och ofritt Constrained and unfree work 15 20 23 14 13 22 19 19 

Har ett mycket meningsfullt arbete Extremely meaningful work 65 74 54 66 69 64 76 78 

Är i det stora hela mycket nöjd med arbetet 

Very satisfied with work, in general 74 76 69 74 75 72 76 79 

Frågor ställda till sysselsatta 16–29 år 

Questions posed to employed persons aged 16–29 

Män Kvinnor Män i åldern Kvinnor i åldern 

16–24 25–29 16–24 25–29 

Antal jobb sammantaget under de senaste tre åren 

Total number of jobs during the last three years 

Ett arbete One jobb 36 28 31 41 20 36 

Två till fyra arbeten Two to four jobs 58 61 61 55 67 56 

Fem eller fler arbeten Five or more jobs 6 11 8 5 13 8 

Etablerad på arbetsmarknaden (god försörjning, tryggt jobb 

etc.) Established on the labour market (ability to support oneself, 

secure job etc.) 

Ja Yes 83 72 79 87 61 83 

Nej No 14 23 18 10 33 12 

Arbetsuppgifterna stämmer med egna utbildningen 

Work in line with education 

Ja, i stort Yes, by and large 48 47 44 52 33 60 

Endast delvis Only partly 15 14 15 14 14 15 

Nej, utbildningen gäller annat No, education was in another field 31 33 33 29 45 21 

Frågor ställda till dem som uppnått 50 år och mer 

Questions posed to those aged 50 and over 

Män Kvinnor Män i åldern Kvinnor i åldern 

50–54 55–59 60–64 50–54 55–59 60–64 

Har i dag svårt att klara av arbetsuppgifterna p.g.a. ålder 

Employed, who have difficulties in performing duties they have now 

due to age 5 6 4 6 6 5 6 7 

Bedömer att man inte kommer att orka arbeta fram till ordinarie 

pensionsålder i nuvarande yrke på grund av hälsoskäl 

Employed persons, who do not think they will be able to work up to 

the normal retirement age in the present occupation due to health 

problems 7 10 8 7 4 11 10 8 

1) Diskrimineringslagen säger: Om en arbetsgivare får kännedom om att en arbetstagare anser sig i samband med arbetet ha blivit utsatt 

för trakasserier eller sexuella trakasserier av någon som utför arbete eller fullgör praktik hos arbetsgivaren, är arbetsgivaren skyldig att 

utreda omständigheterna kring de uppgivna trakasserierna och i förekommande fall vidta de åtgärder som skäligen kan krävas för att 

förhindra trakasserier i framtiden. Skyldigheten gäller också i förhållande till den som fullgör praktik eller utför arbete som inhyrd eller 

inlånad arbetskraft. Lag (2008:567). 

Arbetsmiljöverket (www.av.se): Arbetsmiljöstatistik rapport 2012:4 och SCB: Arbetsmiljöundersökningen (producent; 

www.scb.se/AM0501). 



12.15 

Arbetsmarknad 

Anmälda arbetsolyckor med sjukfrånvaro och arbetssjukdomar. 

Arbetstagare och egenföretagare 

Reported occupational accidents with absence from work and workrelated 

diseases. Employees and self-employed persons 

Arbetsolyckor med sjukfrånvaro 

Occupational accidents with 

absence from work 

Arbetssjukdomar 

Occupational diseases 

Arbetstagare 1 

Employees 1 

Summa 

Total 

Därav dödsfall 

Of which fatal 

cases 

Egenföretagare 

Self-employed 

Totalt 

Total 

Summa Därav dödsfall Summa Därav dödsfall 

Arbetsolyckor 

Occupational accidents 

2005 31 343 53 397 15 31 740 68 

Män Men 18 593 48 343 14 18 936 62 

Kvinnor Women 12 750 5 54 1 12 804 6 

2006 31 918 54 366 14 32 284 68 

Män 18 699 53 318 13 19 017 66 

Kvinnor 13 219 1 48 1 13 267 2 

2007 29 404 65 346 10 29 750 75 

Män 17 543 58 316 10 17 859 68 

Kvinnor 11 861 7 30 – 11 891 7 

2008 28 084 54 311 14 28 395 68 

Män 16 841 49 274 14 17 115 63 

Kvinnor 1 1243 5 37 – 11 280 5 

2009 2 5552 35 268 6 25 820 41 

Män 1 4512 31 228 6 14 740 37 

Kvinnor 11 040 4 40 – 11 080 4 

2010 28 160 49 226 5 28 386 54 

Män 16 155 48 194 5 16 349 53 

Kvinnor 12 005 1 32 – 12 037 1 

2011 2 28 472 44 218 13 28 690 57 

Män 16 650 38 192 12 16 842 50 

Kvinnor 11 822 6 26 1 11 848 7 

2012* 2 28 840 36 231 9 29 071 45 

Män 16 835 32 200 9 17 035 41 

Kvinnor 12 005 4 31 – 12 036 4 

Arbetssjukdomar 

Work-related diseases 

2005 16 840 13 267 2 17 107 15 

Män 7 590 12 157 2 7 747 14 

Kvinnor 9 250 1 110 – 9 360 1 

2006 13 951 17 235 1 14 186 18 

Män 6 193 15 147 1 6 340 16 

Kvinnor 7 758 2 88 – 7 846 2 

2007 11 437 23 171 – 11 608 23 

Män 5 124 18 112 – 5 236 18 

Kvinnor 6 313 5 59 – 6 372 5 

2008 10 272 19 140 2 10 412 21 

Män 4 703 18 85 2 4 788 20 

Kvinnor 5 569 1 55 – 5 624 1 

2009 8 765 13 116 – 8 881 13 

Män 3 913 13 76 – 3 989 13 

Kvinnor 4 852 – 40 – 4 892 – 

2010 8 982 13 92 – 9 074 13 

Män 3 909 12 59 – 3 968 12 

Kvinnor 5 073 1 33 – 5 106 1 

2011 2 9 439 11 95 – 9 534 11 

Män 4 050 9 60 – 4 110 9 

Kvinnor 5 389 2 35 – 5 424 2 

2012* 2 10 068 16 90 – 10 158 16 

Män 4 147 15 48 – 4 195 15 

Kvinnor 5 921 1 42 – 5 963 1 

1) Studerande ingår om de uppbär lön. Övriga studerande särredovisas ej. Salaried students are included. Other students are not 

specified. 

2) I december 2011 infördes möjlighet att anmäla arbetsskador även på webben. Since December 2011 it is possible to report 

occupational accidents on the web. 

Källa: Arbetsmiljöverket (www.av.se): Arbetsskador. 



12.16 

Andel deltagare i befolkningen 25–64 år i formell eller ickeformell 

utbildning, icke-formell utbildning samt personalutbildning 

fördelat på kön, ålder, utbildningsnivå och 

huvudsaklig sysselsättning, procent 

Percentage of participants in the population aged 25–64 in formal or 

non-formal education, non-formal education and staff training broken 

down by sex, age, level of education and main occupation 

2005 2012 

Formell eller 

icke-formell 

utbildning 1 

Därav ickeformell 

utbildning 2 

Därav personalutbildning 

3 

Formell eller 

icke-formell 

utbildning 1 

Därav ickeformell 

utbildning 2 

Därav personalutbildning 

3 

Samtliga Total 73 69 . . 72 67 59 

Kön Sex 

Kvinnor Women 76 71 . . 74 69 60 

Män Men 71 68 . . 69 65 58 

Ålder Age 

25–34 år years 81 72 . . 79 67 57 

35–49 år 77 73 . . 77 73 67 

50–64 år 65 64 . . 62 61 52 

Utbildningsnivå Educational level 

Förgymnasial Compulsory school only 51 48 . . 51 43 35 

Gymnasial Upper secondary education 70 67 . . 72 69 59 

Eftergymnasial Post-secondary education 90 84 . . 85 81 75 

Huvudsaklig sysselsättning 

Main employment 

Sysselsatta Employed 79 78 . . 78 75 70 

Arbetslösa Unemployed 59 47 . . 53 43 20 

Utanför arbetskraften 

Not in the labour force 52 38 . . 48 31 11 

1) Formal or non-formal education. 2) Of which non-formal education. 3) Of which staff training. 

Anmärkning: Till personalutbildning räknas utbildning på betald arbetstid eller att arbetsgivare bekostat del av eller hela utbildningen. 

Personalutbildning kan förekomma som både formell eller icke-formell utbildning. 

Källa: SCB Undersökningen om vuxnas deltagande i utbildning (www.scb.se/UF0538). 

12.17 

Andel av befolkningen i ålder 25–64 år med arbete som 

huvudsaklig sysselsättning som deltagit i personalutbildning 

2012 fördelat på näringsgren, procent. 

Percentage of the population aged 25–64 with work as their main 

occupation who took part in staff training, broken down by industry 

SNI 2007 

Näringsgren 

Industry 

Samtliga 

Both sexes 

Kvinnor 

Women 

Män 

Men 

A-Q Samtliga 70 75 67 

A Jordbruk, skogsbruk och fiske 36 . . 33 

B+C Utvinning av mineral; tillverkning 61 49 65 

D-F Byggindustri; energi, värme; vatten; renhållning 64 68 64 

G-J Handel och kommunikationer 61 62 61 

K-N Finansiell verksamhet, företagstjänster 72 72 72 

O+U Utbildning och forskning 83 83 85 

P Vård och omsorg 82 82 81 

Q Personliga och kulturella tjänster, hotell & restaurang 74 76 71 

R-T Offentlig verksamhet och försvar 85 85 85 

Anmärkning: Till personalutbildning räknas utbildning på betald arbetstid eller att arbetsgivare bekostat del av eller hela utbildningen. 

Personalutbildning kan förekomma som både formell eller icke-formell utbildning. 

Källa: SCB Undersökningen om vuxnas deltagande i utbildning (www.scb.se/UF0538). 



12.18 

Arbetsmarknad 

Förvärvsarbetande dagbefolkning efter näringsgren (SNI 2007) 

i november 2011, länsvis, enligt indelningen den 1 januari 2012 

Employed persons by place of work, by county and industry 

Län 

County 

Näringsgren/SNI 

Industry/NACE Rev. 2 

Jordbruk, skogsbruk 

och fiske 

Agriculture, 

forestry and 

fishing 

A 

Tillverkning 

och utvinning 

Manufacturing, 

mining and 

quarrying 

B+C 

Energiförsörjning; 

miljöverksamhet 

Energy supply 

and environmental 

activities 

D+E 

Byggverksamhet 

Construction 

F 

Handel 

Wholesale and 

retail trade 

G 

Transport och 

magasinering 

Transportation 

and storage 

H 

Stockholm 4 265 75 928 8 299 68 468 149 535 59 730 

Uppsala 3 250 12 599 2 144 11 910 14 434 5 866 

Södermanland 2 906 18 709 1 109 8 994 12 697 4 645 

Östergötland 5 223 31 152 1 788 13 210 21 448 8 492 

Jönköping 5 189 40 705 1 331 9 990 20 368 9 507 

Kronoberg 3 727 19 866 573 5 590 10 950 4 740 

Kalmar 5 182 20 740 2 060 7 303 10 717 4 529 

Gotland 1 779 1 884 151 2 414 2 502 1 260 

Blekinge 2 120 12 830 833 4 353 5 792 2 335 

Skåne 12 506 63 217 5 408 40 102 77 020 28 707 

Halland 4 552 17 642 2 998 10 525 20 000 5 884 


Värmland 4 624 19 773 1 184 8 296 14 237 5 337 

Örebro 3 100 21 681 1 177 9 202 15 532 6 219 

Västmanland 2 104 23 942 1 318 8 110 12 945 4 844 

Dalarna 4 288 22 849 1 351 10 369 14 006 5 256 

Gävleborg 4 391 23 145 1 469 10 571 11 765 6 035 

Västernorrland 4 104 14 531 1 374 8 594 11 386 6 295 

Jämtland 3 676 5 034 849 4 476 6 001 2 789 

Västerbotten 4 875 16 556 1 704 8 970 11 491 5 922 

Norrbotten 4 396 16 643 1 563 10 854 10 981 5 992 


Män Men 77 312 459 732 35 195 288 364 305 222 175 838 

Kvinnor Women 22 952 143 337 10 586 25 758 249 145 50 326 

Län 


Hotell- och 

restaurangverksamhet 

Accommodiation 

and food service 

activities 

I 

Information 

och kommunikation 

Information and 

communication 

J 

Finans- och 

försäkringsverksamhet 

Financial and 

insurance 

activities 

K 

Fastighetsverksamhet 

Real estate 

activities 

L 

Företagstjänster 

Business service 

activities 

M+N 

Offentlig 

förvaltning och 

försvar 

Public 

administration 

and defence 

O 

Stockholm 43 614 83 312 49 554 17 082 172 576 67 959 

Uppsala 3 823 3 451 1 478 2 224 17 545 8 958 

Södermanland 3 100 1 606 1 186 2 112 9 915 5 735 

Östergötland 5 301 5 982 2 324 3 080 20 654 10 439 

Jönköping 3 839 2 693 1 247 1 986 11 696 7 626 

Kronoberg 2 095 3 203 1 225 1 128 7 208 3 571 

Kalmar 3 053 1 752 980 1 558 8 026 4 948 

Gotland 1 186 363 679 440 1 822 2 293 

Blekinge 1 642 2 026 510 981 5 677 6 114 

Skåne 16 111 17 942 7 719 9 172 64 928 26 600 

Halland 4 144 1 872 1 529 1 821 10 958 5 711 


Värmland 3 321 2 760 1 129 1 842 10 026 6 947 

Örebro 3 415 2 432 1 101 2 103 11 942 8 096 

Västmanland 2 621 2 650 1 034 1 643 11 561 6 034 

Dalarna 4 053 1 881 1 055 1 865 9 878 7 284 

Gävleborg 3 693 2 259 1 050 1 996 10 362 7 531 

Västernorrland 2 715 3 851 2 752 1 642 9 040 7 848 

Jämtland 2 679 1 312 764 874 5 651 4 549 

Västerbotten 3 019 3 299 1 413 1 679 10 041 5 864 

Norrbotten 3 520 2 723 1 479 1 608 11 092 8 972 

Hela riket 140 698 171 191 90 068 69 156 504 528 252 282 

Män 65 716 118 603 42 985 43 276 285 067 110 983 

Kvinnor 74 982 52 588 47 083 25 880 219 461 141 299 



12.18 

Förvärvsarbetande dagbefolkning efter näringsgren (SNI 2007) 

i november 2011, länsvis, enligt indelningen den 1 januari 2012 

(forts.) 

Län 


Utbildning 

Education 

P 

Vård och omsorg; 

sociala tjänster 

Human health and 

social work 

activities 

Q 

Kulturella och 

personliga 

tjänster m.m. 

Arts, entertainment 

and recreation; other 

service activities 

R+S+T+U 

Ej specificerbar 

verksamhet 

Unspecified 

activities 

Samtliga 

näringsgrenar 

Total 

Stockholm 106 831 134 372 57 204 7 205 1 105 934 

Uppsala 19 497 27 255 6 479 1 399 142 312 

Södermanland 12 294 20 776 4 595 1 820 112 199 

Östergötland 21 785 32 637 8 130 1 943 193 588 

Jönköping 16 166 28 773 5 466 1 771 168 353 

Kronoberg 8 982 15 418 3 244 1 952 93 472 

Kalmar 10 785 19 807 3 857 1 840 107 137 

Gotland 2 724 4 657 1 723 867 26 744 

Blekinge 7 094 12 064 2 302 978 67 651 

Skåne 60 305 89 176 23 415 7 749 550 077 

Halland 15 014 21 421 5 017 2 151 131 239 

Västra Götaland 77 252 124 818 31 648 8 947 774 463 

Värmland 12 339 21 363 5 388 2 202 120 768 

Örebro 13 800 23 293 5 093 1 449 129 635 

Västmanland 11 274 18 560 3 945 1 024 113 609 

Dalarna 12 187 24 156 5 776 1 736 127 990 

Gävleborg 12 300 22 428 4 946 1 714 125 655 

Västernorrland 11 366 19 527 4 889 1 645 111 559 

Jämtland 6 531 11 600 2 878 951 60 614 

Västerbotten 16 238 25 990 4 953 1 624 123 638 

Norrbotten 12 082 21 064 4 420 1 574 118 963 

Hela riket 466 846 719 155 195 368 52 541 4 505 600 

Män 118 546 126 046 83 176 21 536 2 357 597 

Kvinnor 348 300 593 109 112 192 31 005 2 148 003 

Fr.o.m. årgång 2011 har det gjorts en del förändringar i bearbetningarna avseende sysselsättningsavgränsningen. Förändringarna gjordes 

för att få en enhetlig behandling av gruppen egna företagare samt för att få en populationsavgränsning beträffande ålder som överrensstämmer 

med Arbetskraftsundersökningarna (AKU). Förändringen påverkar främst personer som är 65 år eller äldre och innebär ett tidsseriebrott 

jämfört med tidigare årgångar. Mer information om förändringen finns på www.scb.se/AM0207. There have been some 

adjustments in the classification of employment for 2011. The changes were made to get a consistent treatment of the group self-employed 

and for a population definition regarding age that corresponds to the Labour Force Servey. More information can be found on 

www.scb.se/AM0207. 


Källa: SCB Registerbaserad arbetsmarknadsstatistik, RAMS, Statistiska meddelanden serie AM 32 (www.scb.se/AM0207) 

och Statistikdatabasen: Arbetsmarknad. 



12.19 

Arbetsmarknad 

Förvärvsarbetande dagbefolkning efter näringsgren (SNI 2007) i 

kombination med kön och yrkesställning i november 2011 

Employed persons by industry, sex and status of employment 

SNI 2007 Näringsgren 

NACE Rev. 2 Industry 

Procentuell 

fördelning 

(totalt) 

Percent 

(total) 

Antal förvärvsarbetande 

Number of employed 

Män 

Men 

Kvinnor 

Women 

Båda 

könen 

Both 

sexes 

Egna 

företagare 

Selfemployed 

persons 

Därav 

Of whom 

Företagare i 

eget aktiebolag 

Selfemployed 

persons with 

joint-stock 

company 

A Jordbruk, skogsbruk och fiske 

Agriculture, forestry and fishing 2,2 77 312 22 952 100 264 62 852 4 559 

B + C Tillverkning och utvinning 

Manufacturing, mining and quarrying 13,4 459 732 143 337 603 069 13 752 15 503 

B Utvinning av mineral 0,2 7 189 1 469 8 658 93 189 

C 10-12 Framställning av livsmedel, drycker 

och tobak 1,3 35 414 21 770 57 184 894 1 237 

C 13-15 Textil-, beklädnads- och lädervarutillverkning 

0,2 4 231 4 329 8 560 1 664 533 

C 16 Tillverkning av trä och varor av trä, 

rotting o.d. utom möbler 0,7 28 430 4 881 33 311 1 997 1 482 

C 17 Pappers- och pappersvarutillverkning 0,7 24 557 7 127 31 684 32 108 

C 18 Grafisk produktion och reproduktion 

av inspelningar 0,4 11 263 4 642 15 905 659 1 036 

C 19 Tillverkning av stenkolsprodukter och 

raffinerade petroleumprodukter 0,1 1 855 577 2 432 4 6 

C 20 Tillverkning av kemikalier och 

kemiska produkter 0,4 12 334 5 697 18 031 78 172 

C 21 Tillverkning av farmaceutiska 

basprodukter och läkemedel 0,3 6 077 7 568 13 645 11 22 

C 22 Tillverkning av gummi- och plastvaror 0,5 15 328 6 132 21 460 205 555 

C 23 Tillverkning av andra icke-metalliska 

mineraliska produkter 0,4 14 911 2 992 17 903 686 414 

C 24 Stål- och metallframställning 0,8 27 602 6 287 33 889 30 160 

C 25 Tillverkning av metallvaror utom 

maskiner och apparater 1,7 62 196 12 285 74 481 2 599 4 088 

C 26-28 Tillverkning av datorer, elektronikvaror, 

optik, elappparatur och andra 

maskiner och apparater 3,0 105 174 29 673 134 847 632 1 995 

C 29-30 Transportmedelstillverkning 1,8 63 647 16 379 80 026 406 536 

C 31-32 Övrig tillverkning 0,6 19 732 9 303 29 035 1 938 1 498 

C 33 Reparationer och installationer av 

maskiner och apparater 0,5 19 792 2 226 22 018 1 824 1 472 

D + E Energiförsörjning; miljöverksamhet 

Energy supply and environmental 

activities 1,0 35 195 10 586 45 781 267 426 

D Försörjning av el, gas, värme och 

kyla 0,6 19 588 7 179 26 767 105 83 

E 36-37 Vattenförsörjning och avloppsrensning 

0,1 4 267 1 074 5 341 35 60 

E 38-39 Avfallshantering, återvinning och 

sanering 0,3 11 340 2 333 13 673 127 283 

F Byggverksamhet Construction 7,0 288 364 25 758 314 122 34 841 26 207 

G Handel Wholesale and retail trade 12,3 305 222 249 145 554 367 30 580 29 965 

G 45 Handel samt reparation av motorfordon 

och motorcyklar 1,6 63 220 9 082 72 302 6 420 5 046 

G 46 Parti- och provisionshandel utom 

med motorfordon 4,6 140 934 66 577 207 511 7 214 10 833 

G 47 Detaljhandel utom med motorfordon 

och motorcyklar 6,1 101 068 173 486 274 554 16 946 14 086 


Transportation and storage 5,0 175 838 50 326 226 164 10 500 9 209 

H 49-52 Transport och magasinering 4,2 151 294 37 748 189 042 10 313 9 146 

H 53 Post- och kurirverksamhet 0,8 24 544 12 578 37 122 187 63 

I Hotell- och restaurangverksamhet 

Accommodation and food service 

activities 3,1 65 716 74 982 140 698 12 837 5 864 



12.19 

Förvärvsarbetande dagbefolkning efter näringsgren (SNI 2007) i 

kombination med kön och yrkesställning i november 2011 (forts.) 

SNI 2007 Näringsgren Procentuell 

fördelning 

(totalt) 

Antal förvärvsarbetande 

Män Kvinnor Båda 

könen 

Egna 

företagare 

Därav 

Företagare i 

eget aktiebolag 

J Information och kommunikation 

Information and communication 3,8 118 603 52 588 171 191 10 292 11 133 

J 58-60 Förlagsverksamhet, film-, video- och 

TV-programproduktion, sändning av 

program 1,1 29 562 21 225 50 787 3 769 2 484 

J 61 Telekommunikation 0,5 13 509 6 985 20 494 71 118 

J 62-63 Dataprogrammering, datakonsultverksamhet 

och informationstjänster 2,2 75 532 24 378 99 910 6 452 8 531 


Financial and insurance activities 2,0 42 985 47 083 90 068 440 1 491 

K 64 Finansiella tjänster utom försäkring 

och pensionsfondsverksamhet 1,2 24 861 30 070 54 931 39 422 

K 65 Försäkring, återförsäkring och pensionsfondsverksamhet 

utom obligatorisk 

socialförsäkring 0,5 9 979 10 969 20 948 4 5 

K 66 Stödtjänster till finansiella tjänster 

och försäkring 0,3 8 145 6 044 14 189 397 1 064 

L Fastighetsverksamhet 

Real estate activities 1,5 43 276 25 880 69 156 4 871 3 449 

M + N Företagstjänster 

Business service activities 11,2 285 067 219 461 504 528 48 323 35 939 

M 69 Juridisk och ekonomisk konsultverksamhet 

1,0 17 929 26 429 44 358 6 260 6 115 

M 70 Verksamheter som utövas av huvudkontor; 

konsulttjänster till företag 1,2 31 013 22 486 53 499 9 820 8 820 

M 71 Arkitekt- och teknisk konsultverksamhet; 

teknisk provning och analys 1,9 65 531 20 872 86 403 8 441 9 120 

M 72 Vetenskaplig forskning och utveckling 0,5 12 760 8 660 21 420 376 427 

M 73 Reklam och marknadsundersökning 0,6 15 941 13 204 29 145 3 509 3 033 

M 74-75 Andra specialiserade företagstjänster 

inkl. veterinärverksamhet 0,7 13 944 15 717 29 661 10 061 2 986 

N 77 Uthyrning och leasing 0,3 9 644 2 643 12 287 781 902 

N 78 Arbetsförmedling, bemanning och 

andra personalrelaterade tjänster 1,8 43 237 35 870 79 107 539 961 

N 79-82 Rese-, bevaknings-, fastighetsservice- 

och kontorstjänster m.m. 3,3 75 068 73 580 148 648 8 536 3 575 

O Offentlig förvaltning m.m. 

Governmental organisations and 

bodies 5,6 110 983 141 299 252 282 36 18 

P Utbildning Education 10,4 118 546 348 300 466 846 4 689 2 530 

Q Vård och omsorg; sociala tjänster 

Human health and social activities 16,0 126 046 593 109 719 155 9 401 7 584 

Q 86 Hälso- och sjukvård 6,5 58 925 236 072 294 997 7 946 6 276 

Q 87 Vård och omsorg med boende 4,9 30 691 190 833 221 524 104 546 

Q 88 Öppna sociala insatser 4,5 36 430 166 204 202 634 1 351 762 

R + S + T 

+ U 

Kulturella och personliga tjänster 

m.m. 

Arts, entertainment and recreation; 

other service activities 4,3 83 176 112 192 195 368 40 331 5 091 

R Kultur, nöje och fritid 1,9 43 749 41 152 84 901 13 991 2 301 

S + T + U Annan serviceverksamhet och 

personliga tjänster 2,5 39 427 71 040 110 467 26 340 2 790 

Ej specificerad verksamhet 

Unspecified activities 1,2 21 536 31 005 52 541 25 486 14 

A-Q Samtliga näringsgrenar Total 100,0 2 357 597 2 148 003 4 505 600 309 498 158 982 

Anmärkning: Fr.o.m. årgång 2011 har det gjorts en del förändringar i bearbetningarna avseende sysselsättningsavgränsningen. 

Förändringarna gjordes för att få en enhetlig behandling av gruppen egna företagare samt för att få en populationsavgränsning 

beträffande ålder som överrensstämmer med Arbetskraftsundersökningarna (AKU). Förändringen påverkar främst personer som är 

65 år eller äldre och innebär ett tidsseriebrott jämfört med tidigare årgångar. Mer information om förändringen finns på 

www.scb.se/AM0207. There have been some adjustments in the classification of employment for 2011. The changes were made to 

get a consistent treatment of the group self-employed and for a population definition regarding age that corresponds to the Labour 

Force Servey. More information can be found on www.scb.se/AM0207. 


Källa: SCB Registerbaserad arbetsmarknadsstatistik, RAMS, Statistiska meddelanden serie AM 32 (www.scb.se/AM0207) 

och Statistikdatabasen: Arbetsmarknad. 



12.20 

Yrke enligt SSYK 96 1 

Occupation 

Arbetsmarknad 

Förvärvsarbetande anställda i åldern 16–64 år efter yrke 

(SSYK 96) i kombination med kön 2011 

Wage-earning employees aged 16–64 by occupation and sex 

Totalt 

Total 

Därav 

Of whom 

Män 

Men 

Kvinnor 

Women 

1 LEDNINGSARBETE Legislators, senior officials and managers 247 487 163 199 84 288 

11 Politiskt arbete m.m. Legislators and senior officials 4 189 2 425 1 764 

111 Högre ämbetsmän och politiker Legislators and senior government officials 3 185 1 840 1 345 

112 Chefstjänstemän i intresseorganisationer Senior officials of special-interest org. 1 004 585 419 

12 Ledningsarbete i stora och medelstora företag, myndigheter m.m. 

Corporate managers 171 831 109 745 62 086 

121 Verkställande direktörer, verkschefer m.fl. Directors and chief executives 21 372 18 491 2 881 

122 Drift- och verksamhetschefer Production and operations managers 81 126 44 009 37 117 

123 Chefer för särskilda funktioner Other specialist managers 69 333 47 245 22 088 

13 Ledningsarbete i mindre företag, myndigheter m.m. 

Managers of small enterprises, local authorities 71 467 51 029 20 438 

131 Chefer för mindre företag och enheter Managers of small enterprises 71 467 51 029 20 438 

2 ARBETE SOM KRÄVER TEORETISK SPECIALISTKOMPETENS Professionals 732 167 342 461 389 706 

21 Arbete som kräver teoretisk specialistkompetens inom teknik och datavetenskap 

m.m. Physical, mathematical and engineering science professionals 185 651 140 665 44 986 

211 Fysiker, kemister m.fl. Physicists, chemists and related professionals 6 983 4 003 2 980 

212 Matematiker och statistiker Mathematicians and statisticians 1 699 995 704 

213 Dataspecialister Computing professionals 97 787 75 699 22 088 

214 Civilingenjörer, arkitekter m.fl. Architects, engineers and related professionals 79 182 59 968 19 214 

22 Arbete som kräver teoretisk specialistkompetens inom biologi, hälso- och 

sjukvård Life science and health professionals 83 319 27 002 56 317 

221 Specialister inom biologi, jord- och skogsbruk m.m. Life science professionals 4 390 2 077 2 313 

222 Hälso- och sjukvårdsspecialister Health professionals (except nursing) 47 531 21 683 25 848 

223 Barnmorskor; sjuksköterskor med särskild kompetens Midwifes; Nursing prof. 31 398 3 242 28 156 

23 Lärararbete inom universitet, gymnasie- och grundskola Teaching prof. 196 210 68 190 128 020 

231 Universitets- och högskollärare 

College, university and higher education teaching professionals 34 265 18 612 15 653 

232 Gymnasielärare m.fl. Secondary education teaching professionals 55 235 24 960 30 275 

233 Grundskollärare Primary education teaching professionals 78 175 16 628 61 547 

234 Speciallärare Special education teaching professionals 7 120 1 329 5 791 

235 Andra pedagoger med teoretisk specialistkompetens Other teaching prof. 21 415 6 661 14 754 

24 Annat arbete som kräver teoretisk specialistkompetens Other professionals 266 987 106 604 160 383 

241 Företagsekonomer, marknadsförare och personaltjänstemän Business prof. 105 901 47 513 58 388 

242 Jurister Legal professionals 18 136 8 329 9 807 

243 Arkivarier, bibliotekarier m.fl. Archivists, librarians and related information prof. 8 734 2 304 6 430 

244 Samhälls- och språkvetare 

Social science and linguistics professionals (exc. social work prof.) 4 127 1 695 2 432 

245 Journalister, konstnärer, skådespelare m.fl. 

Writers and creative or performing artists 38 817 17 543 21 274 

246 Präster Religious professionals 3 593 2 096 1 497 

247 Administratörer i offentlig förvaltning Public service administrative professionals 46 482 17 635 28 847 

248 Administratörer i intresseorganisationer 

Administrative professionals of special interest organisations 6 959 3 293 3 666 

249 Psykologer, socialsekreterare m.fl. Psychologists, social work and related prof. 34 238 6 196 28 042 

3 ARBETE SOM KRÄVER KORTARE HÖGSKOLEUTBILDNING ELLER 

MOTSVARANDE KUNSKAPER Technicians and associate professionals 773 808 358 650 415 158 

31 Tekniker- och ingenjörsarbete m.m. Physical and engineering science ass. prof. 189 872 153 255 36 617 

311 Ingenjörer och tekniker Physical and engineering science technicians 122 663 100 654 22 009 

312 Datatekniker och dataoperatörer Computer associate professionals 44 286 34 752 9 534 

313 Fotografer; ljudoch bildtekniker, sjukhustekniker m.fl. 

Optical and electronic equipment operators 9 494 6 722 2 772 

314 Piloter, fartygsbefäl m.fl. Ship and aircraft controllers and technicians 5 712 5 141 571 

315 Säkerhets- och kvalitetsinspektörer Safety and quality inspectors 7 717 5 986 1 731 

32 Arbete inom biologi, hälso- och sjukvård som kräver kortare 

högskoleutbildning Life science and health associate professionals 121 638 16 266 105 372 

321 Lantmästare, skogsmästare m.fl. Agricultural and forestry technicians 3 169 2 411 758 

322 Sjukgymnaster, tandhygienister m.fl. Health associate prof. (except nursing) 36 452 5 760 30 692 

323 Sjuksköterskor Nursing associate professionals 72 471 7 107 65 364 

324 Biomedicinska analytiker Life science technicians 9 546 988 8 558 

33 Lärararbete som kräver kortare högskoleutbildning Teaching associate prof. 91 622 9 989 81 633 

331 Förskollärare och fritidspedagoger Pre-primary education teaching associate prof. 85 280 6 622 78 658 

332 Andra lärare och instruktörer Other teaching associate professionals 6 342 3 367 2 975 

34 Annat arbete som kräver kortare högskoleutbildning Other associate prof. 370 676 179 140 191 536 

341 Säljare, inköpare, mäklare m.fl. Finance and sales associate professionals 184 721 114 020 70 701 

342 Agenter, förmedlare m.fl. Business services agents and trade brokers 22 626 10 010 12 616 



12.20 


(SSYK 96) i kombination med kön 2011 (forts.) 

Yrke enligt SSYK 96 1 Totalt Därav 

Män 

Kvinnor 

343 Redovisningsekonomer, administrativa assistenter m.fl. 

Administrative associate professionals 72 682 15 410 57 272 

344 Tull-, taxerings- och socialförsäkringstjänstemän 

Customs, tax and related government associate professionals 21 366 5 108 16 258 

345 Poliser Police officers 17 459 12 264 5 195 

346 Behandlingsassistenter, fritidsledare m.fl. Social work associate professionals 33 223 11 471 21 752 

347 Tecknare, underhållare, professionella idrottsutövare m.fl. 

Artistic, entertainment and sports associate professionals 17 308 9 953 7 355 

348 Pastorer Religious associate professionals 1 291 904 387 

4 KONTORS- OCH KUNDSERVICEARBETE Clerks 329 276 108 671 220 605 

41 Kontorsarbete m.m. Office clerks 258 323 92 334 165 989 

411 Kontorssekreterare och dataregistrerare Office secretaries and data entry operators 30 751 1 730 29 021 

412 Bokförings- och redovisningsassistenter Numerical clerks 52 105 5 285 46 820 

413 Lager- och transportassistenter Stores and transport clerks 66 075 51 388 14 687 

414 Biblioteksassistenter m.fl. Library and filing clerks 3 617 847 2 770 

415 Brevbärare m.fl. Mail carriers and sorting clerks 19 353 11 940 7 413 

419 Övrig kontorspersonal Other office clerks 86 422 21 144 65 278 

42 Kundservicearbete Customer services clerks 70 953 16 337 54 616 

421 Kassapersonal m.fl. Cashiers, tellers and related clerks 22 546 5 319 17 227 

422 Kundinformatörer Client information clerks 48 407 11 018 37 389 

5 SERVICE-, OMSORGS- OCH FÖRSÄLJNINGSARBETE 

Service workers and retail workers 814 981 203 803 611 178 

51 Service-, omsorgs- och säkerhetsarbete Personal and protective services workers 607 336 124 356 482 980 

511 Resevärdar m.fl. Travel attendants and related workers 6 518 2 349 4 169 

512 Storhushålls- och restaurangpersonal 

Housekeeping and restaurant services workers 57 946 25 070 32 876 

513 Vård- och omsorgspersonal Personal care and related workers 497 400 70 516 426 884 

514 Frisörer och annan servicepersonal, personliga tjänster 

Other personal services workers 11 784 2 419 9 365 

515 Säkerhetspersonal Protective services workers 33 688 24 002 9 686 

52 Försäljningsarbete inom detaljhandel m.m. 

Models, salespersons and demonstrators 207 645 79 447 128 198 

521 Fotomodeller m.fl. Fashion and other models 95 19 76 

522 Försäljare, detaljhandel; demonstratörer m.fl. 

Shop and stall salespersons and demonstrators 207 550 79 428 128 122 

6 ARBETE INOM JORDBRUK, TRÄDGÅRD, SKOGSBRUK OCH FISKE 

Skilled agricultural and fishery workers 34 384 24 736 9 648 

61 Arbete inom jordbruk, trädgård, skogsbruk och fiske 

Skilled agricultural and fishery workers 34 384 24 736 9 648 

611 Växtodlare inom jordbruk och trädgård Market gardeners and crop growers 17 096 12 915 4 181 

612 Djuruppfödare och djurskötare Animal producers and related workers 7 965 3 921 4 044 

613 Växtodlare och djuruppfödare, blandad drift Crop and animal producers 4 768 3 664 1 104 

614 Skogsbrukare Forestry and related workers 3 984 3 690 294 

615 Fiskare och jägare Fishery workers, hunters and trappers 571 546 25 

7 HANTVERKSARBETE INOM BYGGVERKSAMHET OCH TILLVERKNING 

Craft and related trades workers 371 067 351 489 19 578 

71 Gruv-, bygg- och anläggningsarbete Extraction and building trades workers 226 947 217 604 9 343 

711 Gruv- och bergarbetare, stenhuggare Miners, shot firers, stonecutters and carvers 3 604 3 421 183 

712 Byggnads- och anläggningsarbetare Building frame and related trades workers 106 322 103 280 3 042 

713 Byggnadshantverkare Building finishers and related trades workers 94 130 89 697 4 433 

714 Målare, lackerare, skorstensfejare m.fl. 

Painters, building structure cleaners and related trades workers 22 891 21 206 1 685 

72 Metallhantverk, reparatörsarbete m.m. 

Metal, machinery and related trades workers 120 652 116 985 3 667 

721 Gjutare, svetsare, plåtslagare m.fl. Metal moulders, welders, sheet metalworkers, 

structural-metal preparers and related trades workers 30 574 29 861 713 

722 Smeder, verktygsmakare m.fl. Blacksmiths, tool-makers and related trades workers 8 958 8 519 439 

723 Maskin- och motorreparatörer Machinery mechanics and fitters 52 665 51 557 1 108 

724 Elmontörer, tele- och elektronikreparatörer m.fl. 

Electrical and electronic equipment mechanics and fitters 28 455 27 048 1 407 

73 Finmekaniskt och grafiskt hantverk, konsthantverk m.m. 

Precision, handicraft, craft printing and related trades workers 9 831 7 089 2 742 

731 Finmekaniker m.fl. Precision workers in metal and related materials 4 664 3 972 692 

732 Drejare, glashyttearbetare, dekorationsmålare m.fl. 

Potters, glass-makers and related trades workers 945 658 287 

733 Konsthantverkare i trä, textil, läder m.m. 

Handicraft workers in wood, textile, leather and related materials 143 54 89 

734 Grafiker m.fl. Craft printing and related trades workers 4 079 2 405 1 674 



12.20 


(SSYK 96) i kombination med kön 2011 (forts.) 

Arbetsmarknad 

Yrke enligt SSYK 96 1 Totalt Därav 

Män 

Kvinnor 

74 Annat hantverksarbete Other craft and related trades workers 13 637 9 811 3 826 

741 Slaktare, bagare, konditorer m.fl. Food processing and related trades workers 8 751 6 833 1 918 

742 Möbelsnickare, modellsnickare m.fl. 

Wood treaters, cabinet-makers and related trades workers 2 105 1 840 265 

743 Skräddare, tillskärare, tapetserare m.fl. Garment and related trades workers 2 418 875 1 543 

744 Garvare, skinnberedare och skomakare 

Pelt, leather and shoemaking trades workers 363 263 100 

8 PROCESS- OCH MASKINOPERATÖRSARBETE, TRANSPORTARBETE M.M. 

Plant and machine operators and assemblers 384 735 324 173 60 562 

81 Processoperatörsarbete Stationary plant and related operators 53 074 46 512 6 562 

811 Malmförädlingsoperatörer, brunnsborrare m.fl. Mineral processing plant operators 1 653 1 571 82 

812 Processoperatörer vid stål- och metallverk Metal processing plant operators 15 125 13 082 2 043 

813 Processoperatörer, glas och keramiska produkter 

Glass, ceramics and related plant operators 1 644 1 329 315 

814 Processoperatörer, trä- och pappersindustri 

Wood processing and paper plant operators 17 645 15 515 2 130 

815 Processoperatörer, kemisk basindustri Chemical processing plant operators 6 132 5 182 950 

816 Driftmaskinister m.fl. Power production and related plant operators 9 546 8 668 878 

817 Industrirobotoperatörer Industrial robot operators 1 329 1 165 164 

82 Maskinoperatörs- och monteringsarbete Machine operators and assemblers 190 565 147 095 43 470 

821 Maskinoperatörer, metall och mineralbehandling 

Metal and mineralproducts machine operators 42 654 38 207 4 447 

822 Maskinoperatörer, kemisk-teknisk industri Chemical products machine operators 12 092 8 441 3 651 

823 Maskinoperatörer, gummi- och plastindustri 

Rubber and plastic products machine operators 11 797 8 747 3 050 

824 Maskinoperatörer, trävaruindustri Wood products machine operators 11 076 9 486 1 590 

825 Maskinoperatörer, grafisk industri, pappersvaruindustri 

Printing, binding and paper products machine operators 11 353 9 178 2 175 

826 Maskinoperatörer, textil-, skinn- och läderindustri 

Textile, fur and leatherproducts machine operators 5 614 2 522 3 092 

827 Maskinoperatörer, livsmedelsindustri m.m. 

Food and related products machine operators 18 252 11 372 6 880 

828 Montörer Assemblers 48 115 36 959 11 156 

829 Övriga maskinoperatörer och montörer Other machine operators and assemblers 29 612 22 183 7 429 

83 Transport- och maskinförararbete Drivers and mobile-plant operators 141 096 130 566 10 530 

831 Lokförare m.fl. Locomotive engine drivers and related workers 5 373 4 634 739 

832 Fordonsförare Motor vehicle drivers 99 321 91 372 7 949 

833 Maskinförare Agricultural and other mobile plant operators 34 617 32 905 1 712 

834 Däckspersonal Ships' deck crews and related workers 1 785 1 655 130 

9 ARBETE UTAN KRAV PÅ SÄRSKILD YRKESUTBILDNING 

Elementary occupations 237 139 110 490 126 649 

91 Servicearbete utan krav på särskild yrkesutbildning 

Sales and services elementary occupations 185 810 71 865 113 945 

911 Torg- och marknadsförsäljare Street vendors and market salespersons 216 145 71 

912 Städare m.fl. Helpers and cleaners 71 320 16 352 54 968 

913 Köks- och restaurangbiträden Helpers in restaurants 61 576 18 016 43 560 

914 Tidningsdistributörer, vaktmästare m.fl. 

Doorkeepers, newspaper and package deliverers and related workers 13 248 10 159 3 089 

915 Renhållnings- och återvinningsarbetare Garbage collectors and related labourers 9 239 8 491 748 

919 Övriga servicearbetare Other sales and services elementary occupations 30 211 18 702 11 509 

92 Arbete inom lantbruk m.m. utan krav på särskild yrkesutbildning 

Agricultural, fishery and related labourers 3 274 2 117 1 157 

921 Medhjälpare inom jordbruk, trädgård, skogsbruk och fiske 

Agric., fishery and related labourers 3 274 2 117 1 157 

93 Annat arbete utan krav på särskild yrkesutbildning 

Labourers in mining, construction, manufacturing and transport 48 055 36 508 11 547 

931 Grovarbetare inom bygg och anläggning Mining and construction labourers 4 606 4 432 174 

932 Handpaketerare och andra fabriksarbetare Manufacturing labourers 28 594 18 937 9 657 

933 Godshanterare och expressbud Transport labourers and freight handlers 14 855 13 139 1 716 

0 MILITÄRT ARBETE Armed forces 14 428 13 421 1 007 

01 Militärt arbete Armed forces professionals 14 428 13 421 1 007 

011 Militärer Servicemen and women, and officers 14 428 13 421 1 007 

Uppgift saknas Information missing 175 680 108 178 67 502 


1) Standard för svensk yrkesklassificering 1996. Swedish Standard Classification of Occupations. 


Källa: SCB Yrkesregistret Statistiska meddelanden serie AM 33 (www.scb.se/AM0208); Statistikdatabasen: Arbetsmarknad. 



12.21 

År 

Year 

Totalt antal arbetstimmar (faktiskt arbetad tid) i genomsnitt per 

vecka för personer i arbete, miljoner 

Total number of hours worked (actual hours) per week on average 

for persons at work, millions 

Båda könen 

Both sexes 

Samtliga personer i arbete 

All persons at work 

Män 

Men 

Kvinnor 

Women 

Samtliga 

All 

employees 

Anställda 

Employees 

I offentlig 

tjänst/sektor 

Government 

workers/Public 

sector 

I enskild tjänst/ 

privat sektor 

Private enterprise 

workers/ 


Företagare och 

medhjälpande 

hushållsmedlem 

1 

Employers and 

unpaid household 

workers 1 

2001 133,1 77,7 55,3 115,3 36,8 78,4 17,7 

2002 131,5 76,4 55,1 114,4 37,0 77,2 17,1 

2003 129,7 75,3 54,4 112,9 37,0 75,8 16,8 

2004 129,3 75,0 54,3 112,3 37,2 75,1 17,0 

2005 132,4 77,0 55,4 113,9 36,7 75,9 18,5 

2006 134,4 78,3 56,2 115,8 37,1 77,4 18,6 

2007 138,6 80,4 58,2 119,9 37,6 80,6 18,7 

2008 140,3 81,2 59,1 121,7 37,2 82,6 18,6 

2009 135,0 77,3 57,6 116,8 36,5 78,7 18,2 

2010 139,7 80,9 58,7 121,0 37,1 82,0 18,7 

2011 142,9 82,0 60,9 124,5 37,7 85,0 18,4 

2012 142,6 81,3 61,3 124,2 37,5 84,7 18,4 

1) Medhjälpande hushållsmedlem utan kontant lön ingår. Unpaid household workers are included. 


Källa: SCB Arbetskraftsundersökningarna, AKU (www.scb.se/aku); Grundtabeller år, tabell 7, 8 samt Statistikdatabasen: 


12.22 

Personer berörda av varsel om uppsägning inom olika 

näringsgrenar (SNI 2007) 

Persons receiving redundancy notices, by industry 

2010 2011 2012 

Jordbruk, skogsbruk och fiske Agriculture, forestry and fishing 114 113 146 

Utvinning av mineral Extraction of mineral 23 11 – 

Tillverkning Manufacturing 13 882 15 357 27 200 

därav verkstadsindustri of which engineering industry 6 676 6 835 14 053 

Energi och miljö Energy supply and environmental activities 437 190 192 

Byggverksamhet Construction 3 425 3 042 6 362 

Parti- och detaljhandel Wholesale and retail trade 3 619 5 620 6 562 

Transport och magasinering Transportation and storage 4 798 3 793 5 812 

Hotell- och restaurangverksamhet Accomodation and food service activities 865 738 922 

Informations- och kommunikationsverksamhet Information and communication 2 158 2 514 3 156 

Finans- och försäkringsverksamhet Financial and insurance activities 323 595 218 

Fastighetsverksamhet Real estate activities 340 333 297 

Verksamhet inom juridik, ekonomi, vetenskap och teknik 

Professional, scientific and technical activities 1 917 2 381 3 728 

Uthyrning, fastighetsservice, resetjänster och andra stödtjänster 

Administrative and support service activities 5 935 7 401 10 820 

Kultur, nöje, fritid, annan serviceverksamhet m.m. 

Arts, entertainment, recrecation, other service activities and personal activities 925 800 785 

Offentlig förvaltning, utbildning, vård och omsorg, sociala tjänster m.m. 

Public administration, education, human health and social work activities etc 5 311 3 351 4 370 

Uppgift saknas Unknown activity 396 213 900 

Samtliga Total 44 468 46 452 71 470 

Källa: Arbetsförmedlingen (www.arbetsformedlingen.se). 



12.23 

Arbetsmarknad 

Arbetsförmedling, nyanmälda lediga platser med mer än 

10 dagars varaktighet 

Employment offices, new vacancies with duration of more than 

10 days 

Yrke Occupation 2007 2008 2009 2010 2011 2012 

Ledningsarbete Legislators, senior officials managers 16 254 14 614 9 440 11 786 14 883 14 495 

Arbete som kräver teoretisk specialistkompetens 

Professionals 102 478 97 273 64 077 91 270 119 413 118 052 

Arbete som kräver kortare högskoleutbildning eller 

motsvarande Technicians and associate professionals 164 595 133 589 100 049 133 608 171 956 156 190 

Kontors- och kundservicearbete Clerks 59 100 43 835 23 074 31 787 41 260 37 478 

Service-, omsorgs- och försäljningsarbete 

Service workers and shop workers 267 163 166 895 121 665 154 477 180 725 184 355 

Arbete inom jordbruk, trädgård, skogsbruk och fiske 

Agriculture, garden, forestry and fishing 4 474 5 011 3 313 4 144 5 508 4 637 

Hantverksarbete inom byggverksamhet och tillverkning 

Craft and related trades workers 48 888 34 800 18 766 28 933 39 033 33 623 

Process- och maskinoperatörsarbete, transportarbete 

m.m. Process-operators and transport workers 78 179 55 461 20 289 35 774 45 417 35 973 

Arbete utan krav på särskild yrkesutbildning 

Elementary occupations 87 629 58 159 48 390 58 374 70 258 75 338 

Militärt arbete Military work 3 4 27 506 2 058 4 207 

Arbetskraft ej hänförbar till yrkesområde 

Unspecified vacancies 22 – – – – – 

Summa Total 828 785 609 641 409 090 550 659 690 511 664 348 


12.24 

Arbetsförmedlingen, utgifter, miljoner kronor 

National Labour Market Board, expenditures, SEK millions 

2007 2008 2009 2010 2011 2012 

Arbetsmarknadsverkets/Arbetsförmedlingens förvaltningskostnader 

Administration costs 5 037 4 858 4 893 5 852 5 775 7 203 

Arbetsmarknadsprogram 

Labour market policy programmes 8 745 9 600 13 662 21 611 21 055 21 254 

Flyttningsbidrag Mobility allowance 67 69 67 91 87 197 

Arbetsmarknadsutbildning Labour market training 3 247 1 762 1 551 2 588 1 993 1 907 

Sysselsättningsskapande åtgärder 

Employment creating measures 957 1 578 1 443 1 633 1 647 1 831 

Datortek Computer centers 33 – – – – 

Praktikprogrammen 1 Trainee programmes 1 449 134 705 1 828 598 456 

Arbetslivsinriktad rehabilitering 

Vocational rehabilitation of disabled persons 311 208 186 1 517 1 370 1 116 

Ungdomsinsatser Youth measures 163 543 2 073 2 900 2 180 2 282 

Friår 2 Career break 2 651 – – – – – 

Aktivitet inom vägledning och platsförmedling 

Activities within counselling guidance and placement 

services 2 866 5 306 7 637 11 054 13 180 13 465 

Särskilda insatser för arbetshandikappade Adjustments 12 467 13 928 9 482 10 095 11 133 11 758 

Kontant stöd vid arbetslöshet 

Cash allowances at unemployment 19 778 13 578 19 328 17 646 13 058 13 642 

Försvars- och beredskapsplanering 

Work in total defence – – – – – – 

Europeiska socialfonden 3 The European Social Fund 1 820 590 – – – – 

Övrigt 4 Other 4 4 787 3 048 4 357 5 436 3 652 3 317 

Etableringsersättning 5 Introduction benefit – – – – 263 855 

Ersättning till Lots 5 Introduction guide – – – – 39 174 

Arbetsmarknadsprogram i samband med etableringsersättning 

Labour market policy programmes – – – – 81 270 

Summa 4 Total 4 52 635 45 602 51 721 60 640 55 056 58 473 

1) Praktikprogrammet t.ex. arbetspraktik. Trainee programmes: employment-generating programmes, for example the work experience. 

2) Friår. The Career break is a pilot scheme 2002–2005. 

3) Genom EU-medlemskapet tillförs Sverige ekonomiska bidrag till arbetsmarknads- och utbildningsprogram. 

4) I "Övrigt" ingår en statlig ålderspensionsavgift. "Other" includes a governmental old age pension fee. 

5) Anslag för etableringsuppdraget har tillkommit fr.o.m. 2011. 




12.25 

Arbetslöshetskassor, medlemsantal och förmåner 


Unemployment insurance funds, members and benefits 

2006 2007 2008 1 2009 1 2010 1 2011 1 2012 1 

Kassor Funds 36 35 33 32 32 31 29 

Medlemmar Members 

Kvinnor Women 1 928 320 1 723 566 1 689 753 1 710 286 1 720 791 1 731 622 1 747 969 

Män Men 1 850 708 1 664 356 186 352 1 649 803 1 648 807 1 660 642 1 678 243 

Summa Total 3 779 028 3 387 922 3 324 182 3 360 089 3 369 598 3 392 264 3 426 212 

Högsta dagpenning, kr 2 

Maximum daily benefits 730/680 680 680 680 680 680 680 

1) Uppgifterna angående medlemsantalet för den 31 december 2008 lämnades av arbetslöshetskassorna i december 2009, för 

den 31 december 2009 i december 2010, för den 31 december 2010 i maj 2011, för den 31 december 2011 i juni 2012 och för 

den 31 december 2012 i juni 2013. 

2) Den 2 juli 2001 t.o.m. den 30 juni 2002 kunde arbetslösa få högst 680 kronor i förhöjd ersättning under de 100 första ersättningsdagarna. 

Fr.o.m. den 1 juli 2002 utgör den förhöjda ersättningen högst 730 kr. Fr.o.m. den 1 januari 2007 togs den förhöjda 

dagpenningen bort. 

Källa: Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen (www.iaf.se). 

12.26 

Arbetslöshetskassor, verksamhet 

Unemployment insurance funds, activity 

År 

Year 

Erlagda avgifter 

Paid fees 

Totalbelopp, 

mnkr 

Total 

Per årsmedlem, 

kr 

Average per 

member 

Totalbelopp, 

mnkr 

Utbetalda ersättningar 

Benefits granted 

Per årsmedlem, 

kr 1 

Antal ersättningstagare 

Number of 

beneficiaries 

Genomsnittligt 

utbetald 

dagersättning, 

kr 2 

Average benefit 

paid per day 

Statsbidrag, 

mnkr 

State grants 

Finansieringsavgifter, 

mnkr 3 

Financing fees 

1991 821 230 12 700 3 507 431 134 445 12 700 549 

1992 1 599 436 25 516 6 871 683 245 478 25 516 1 190 

1993 1 753 467 38 607 10 254 914 300 476 38 607 1 227 

1994 729 194 38 467 10 201 984 526 458 38 467 . 

1995 1 912 507 38 907 10 232 960 189 461 38 907 1 219 

1996 1 929 508 37 413 9 843 949 488 458 37 413 1 224 

1997 2 577 680 37 453 9 884 825 112 472 37 453 1 822 

1998 3 382 891 32 633 8 582 862 450 501 32 633 2 501 

1999 3 488 921 30 829 8 132 774 932 510 30 829 2 534 

2000 3 554 937 27 830 7 337 696 183 518 27 830 2 585 

2001 3 647 964 22 265 5 873 574 320 530 22 265 2 656 

2002 3 747 991 22 677 5 984 539 537 566 22 677 2 839 

2003 3 989 1 050 28 465 7 492 565 369 605 28 465 3 015 

2004 4 253 1 117 32 614 8 568 610 943 614 32 614 3 072 

2005 4 371 1 148 31 189 8 193 601 370 618 31 189 3 101 

2006 4 444 1 176 26 918 7 123 552 878 621 26 918 3 131 

2007 13 569 4 002 19 438 5 737 417 016 590 19 438 11 176 

2008 10 325 3 106 13 592 4 089 327 613 583 13 592 8 451 

2009 8 801 3 619 19 561 5 822 384 781 608 19 561 7 444 

2010 4 8 173 2 425 17 615 5 228 359 373 609 17 615 6 241 

2011 5 6 488 1 913 13 112 3 865 286 355 607 13 112 4 957 

2012 6 6 117 1 784 13 710 4 002 286 090 613 13 710 5 193 

1) Med årsmedlemmar avses medlemmar i arbetslöshetskassorna den 31 december respektive år. Beräkningen har inte tagit hänsyn 

till att ca 5 procent av den utbetalda ersättningen gått till personer som inte var medlemmar i en arbetslöshetskassa eller anslutna till 

Alfa-kassan. Uppgiften innebär därmed en överskattning av det genomsnittliga belopp som utbetalats per medlem med ca 1,5 procent. 

2) Belopp inkomstrelaterad arbetslöshetsersättning / antal dagar med inkomstrelaterad ersättning. 

3) Statsbidraget täcker 100 procent av utbetald ersättning. A-kassorna betalar en avgift för finansiering av del av statens kostnader. 

Finansieringsavgiftens storlek beror på antalet medlemmar i arbetslöshetskassan vid månadens slut samt på den genomsnittliga 

inkomstrelaterade ersättningen per ersättningsdag som kassan betalat ut. Finansieringsavgiften var tillfälligt avskaffad 1994. 

Den 1 januari 2007 till den 30 juni 2008 betalade kassorna även en förhöjd finansieringsavgift. Fr.o.m. den 1 juli 2008 ersattes den 

förhöjda finansieringsavgiften med en arbetslöshetsavgift. Arbetslöshetsavgiften beror på respektive arbetslöshetskassas utbetalade 

inkomstrelaterade ersättning och antalet icke arbetslösa medlemmar. 

4) Erlagda avgifter 2010: reviderad uppgift. Paid fees 2010: revised figure. 

5) Sveriges fiskares arbetslöshetskassa gick upp i Handelsanställdas arbetslöshetskassa den 4 april 2011. Uppgifter om erlagda 

avgifter och finansieringsavgifter är hämtade ur respektive kassas årsredovisning och saknas därför för Sveriges fiskares arbetslöshetskassa 

för perioden under 2011 fram till sammanslagningen. 

6) Teaterverksammas arbetslöshetskassa gick upp i Unionens arbetslöshetskassa den 1 januari 2012. Musikernas arbetslöshetskassa 

gick upp i Handelsanställdas arbetslöshetskassa den 5 november 2012. Uppgifter om erlagda avgifter är hämtade ur arbetslöshetskassornas 

årsredovisning. Uppgifter om finansieringsavgifter är hämtade ur IAF:s årsredovisning för 2012. 

Källa: Arbetsmarknadsstyrelsen, AMS (–2002); Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen (2003–, www.iaf.se). 



12.27 

Arbetsmarknad 

Svenskt Näringsliv/Arbetsgivarförbund och Branschföreningar, 

anslutna arbetsgivarförbund och branschföreningar den 

25 september 2013 

The Confederation of Swedish Enterprise, member employer 

organisations and industry organisations 

Medlemsorganisation 

Branch association 

Företag 

Firms 

Anställda 

Employees 

Almega Samhallförbundet 1 16 702 

Almega Tjänsteförbunden 3 865 168 819 

Almega Tjänsteföretagen 2 502 74 519 

Bemanningsföretagen 514 45 914 

BIL Sweden 21 34 609 

Biltrafikens Arbetsgivareförbund 8 033 71 963 

Bruksindustriföreningen 35 18 213 

Bussarbetsgivarna 403 25 726 

Byggmaterialindustrierna 19 3 457 

Byggnadsämnesförbundet 162 11 566 

Elektriska Installatörsorganisationen EIO 2 254 25 886 

Energiföretagens Arbetsgivareförening 159 19 166 

Försäkringsbranschens Arbetsgivareorganisation 145 15 828 

Grafiska Företagens Förbund 499 14 627 

Innovations- och kemiarbetsgivarna i Sverige 1 212 69 149 

IT&Telekomföretagen inom Almega 1 131 101 422 

Kemisk-Tekniska Leverantörförbundet 38 4 846 

Livsmedelsföretagen 802 45 924 

Läkemedelsindustriföreningen 62 12 614 

Maskinentreprenörerna 3 714 13 979 

Medieföretagen 639 37 399 

Motorbranschens Arbetsgivareförbund 2 098 42 399 

Petroleumbranschens Arbetsgivareförbund 40 2 475 

Innovations- och kemiindustrierna i Sverige 180 38 088 

Plåtslageriernas Riksförbund 916 6 932 

Sjöfartens Arbetsgivareförbund 93 10 344 

Skogs- och Lantarbetsgivareförbundet 3 958 26 628 

Skogsindustrierna 266 30 482 

Stål och Metall Arbetsgivareförbundet 166 32 454 

SVEMEK 365 7 639 

SveMin inkl. Gruvornas Arbetsgivareförbund 56 12 995 

Svensk Betong 43 5 304 

Svensk Handel 11 832 226 464 

Svenska Flygbranschen 103 9 842 

Svenskt Näringslivs Allmänna avdelning 5 115 

Sveriges Bergmaterialindustri 59 5 707 

Sveriges Byggindustrier 3 103 90 451 

Sveriges Hamnar 55 3 819 

Sveriges Managementkonsulter 11 96 

Sveriges Redareförening 64 10 335 

Sveriges Transportindustriförbund 92 25 341 

Teknikföretagen 3 628 280 725 

TeknikGrossisternas Arbetsgivareförening 10 2 357 

TEKO Sveriges Textil- och Modeföretag 203 6 602 

Trä- och Möbelföretagen 677 25 133 

Visita 3 861 68 267 

VVS Företagen 1 103 18 728 

Vårdföretagarna 1 954 90 823 

Återvinningsindustrierna 30 16 576 

Summa 61 181 1 929 449 

Företag anslutna till mer än en medlemsorganisation 

Firms associated with more than one branch organisation 1 937 168 702 

Svenskt Näringsliv (netto) Net total 59 244 1 760 747 

Källa: Svenskt Näringsliv (www.svensktnaringsliv.se). 



12.28 

Vissa fackliga organisationer, anslutna medlemmar 


Swedish Federations of Trade Unions, members 

Förbund 

Unions 

Samtliga 

medlemmar 

Total 

membership 

Därav 

kvinnor 

Of which 

women 

Förbund 

Unions 

Samtliga 

medlemmar 

Total 

membership 

Därav 

kvinnor 

Of which 

women 

Landsorganisationen (LO) SRAT 6 13 310 8 817 

The Swedish Trade Union Tandläkarförbund, Sveriges 7 089 4 226 

Confederation (LO) 1 486 964 689 187 Universitetslärarförbund, Sveriges 19 716 9 403 

Byggnadsarbetareförbundet, Veterinärförbund, Sveriges 3 000 1 987 

Svenska 104 051 1 167 Yrkesverksamma (SACO) 

Elektrikerförbundet, Svenska 24 216 316 Gainfully employed 479 417 255 673 

Fastighetsanställdas Förbund 30 758 15 345 Statlig tjänst 

GS-facket 54 203 10 515 Government employees 101 029 49 494 

Handelsanställdas Förbund 149 076 100 207 Primärkommunal tjänst 

Hotell- och Restaurangfacket 31 071 20 279 Certain municipalities 104 141 75 091 

Industrifacket Metall, IF Metall 337 705 75 475 Landstingstjänst County councils 56 169 36 999 

Kommunalarbetareförbundet, Kyrkans avtal Church of Sweden 4 543 2 667 

Svenska 506 912 404 917 Enskild tjänst Private employees 197 327 84 288 

Livsmedelsarbetareförbundet Egenföretagare Self-employers 16 208 7 134 

Svenska 32 023 12 553 Ej yrkesverksamma Not employed 156 884 83 112 

Musikerförbundet, Svenska 2 641 .. Sveriges arbetares central- 

Målareförbundet, Svenska 14 823 1 268 organisation (SAC) 7 

Pappersindustriarbetareförbundet 

Central Organization of 

Svenska 16 879 2 724 Swedish Workers 4 146 1 475 

SEKO – Facket för Service och Ej yrkesverksamma 1 017 . . 

Kommunikation 120 642 34 778 Tjänstemännens central- 

Transportarbetareförbundet organisation (TCO) 8 

Svenska 61 964 9 643 The Swedish Confederation for 

Sveriges akademikers central- Professional Employees (TCO) 1 245 864 . . 

organisation (SACO) Facket för försäkring o. finans, FTF 14 240 . . 

The Swedish Confederation of Fackförbundet ST 91 570 . . 

Professional Associations, SACO 636 301 338 785 Farmaciförbundet 6 681 . . 

Akademikerförbundet SSR 1 61 468 48 832 Finansförbundet 35 140 . . 

Arbetsterapeuter, Förbundet Folkhögskolans lärarfbd., Svenska 9 . . . . 

Sveriges 10 005 9 516 Försvarsförbundet 4 342 . . 

Arkitekter, Sveriges 11 720 6 123 Journalistförbundet, Svenska 17 014 . . 

Civilekonomerna 40 176 21 768 Lärarförbundet 230 698 . . 

DIK-förbundet 2 21 905 16 980 Polisförbundet 23 520 . . 

Farmacevtförbund, Sveriges 7 072 6 084 Skogs- och lantbrukstjänste- 

Ingenjörer, Sveriges 3 136 358 32 845 mannaförbundet 587 . . 

Jusek 4 81 551 45 409 Teaterförbundet 8 084 . . 

Kyrkans akademikerförbund 5 040 2 749 Tull-Kust 3 695 . . 

Leg. sjukgymnasters riksförbund 11 853 9 566 Unionen 10 534 413 . . 

Läkarförbund, Sveriges 44 935 21 140 Vision 11 164 414 

Lärarnas riksförbund 87 336 60 961 Vårdförbundet 109 409 . . 

Naturvetarna 5 31 735 19 112 Yrkesmusikerförbund, Sveriges 1 793 . . 

Officersförbundet 18 037 890 Yrkesverksamma (TCO) 995 891 . . 

Psykologförbund, Sveriges 10 309 7 389 Statlig tjänst . . . . 

Reservofficersförbund, Sveriges 2 400 36 Kommunal tjänst . . . . 

SACO-förbundet Trafik och Enskild tjänst . . . . 

Järnväg 4 210 1 095 Ej yrkesverksamma 249 973 . . 

Skolledarförbund, Sveriges 7 076 3 857 

1) Förbund för ekonomer, samhälls- och personalvetare, socionomer och chefer. 

2) Akademiker inom dokumentation, information och kultur. 

3) I januari 2007 gick Ingenjörsförbundet och Civilingenjörsförbundet samman. 

4) Förbund för jurister, samhällsvetare och ekonomer. 

5) Den 1 januari 2009 gick Agrifack och Naturvetareförbundet samman i det nya förbundet Naturvetarna. 

6) SRAT företräder medlemmar inom hälsa, kommunikation och förvaltning. 

7) Antal medlemmar i 42 lokala samorganisationer. 

8) TCO redovisar endast könsuppdelad statistik för aktiva medlemmar. 

9) Folkhögskolans lärarfbd., Svenska har sedan 2010-07-01 samarbetsavtal med Lärarförbundet och deras medlemmar räknas in i 

Lärarförbundet. 

10) Den 1 januari 2008 gick Sif och Tjänstemannaförbundet HTF samman. 

11) Fackförbundet SKTF bytte i september 2011 namn till Vision. 

Källa: Uppgifter från resp. facklig organisation (LO: www.lo.se, SACO: www.saco.se, SAC: www.sac.se, TCO: www.tco.se). 



12.29 

Arbetsinställelser, lovliga och olovliga, inom olika 

näringsgrenar (SNI 92) 

Stoppages of work, legal and illegal, by industry 

Arbetsmarknad 

2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 

Arbetsinställelser 1 Stoppages of work 1 9 14 5 6 7 2 6 

Därav strejker Of which strikes 9 14 4 6 6 2 6 

Förlorade arbetsdagar 1 Working days lost 1 

Tillverkning och utvinning (C+D) 

Manufacturing, mining and quarrying 

Lovlig Legal – 210 41 – 152 – – 

Lockout – – – – – – – 

Olovlig Illegal 39 1 710 – – – – – 

Byggverksamhet (F) Construction 

Lovlig – 4 138 – – – – 30 195 

Lockout – – – – – – 2 700 

Olovlig – – – – – – – 

Handel och kommunikationer (G+I) 

Wholesale and retail trade; transport, 

storage and communication 

Lovlig 750 7 200 11 640 1 014 – 4 1 832 

Lockout – – 120 – – – – 

Olovlig – 1 – 546 – – – 

Övriga näringsgrenar Other industries 

Lovlig 1 182 407 95 000 – 28 740 250 1 970 

Lockout – – – – 1 100 – – 

Olovlig – – – – – – – 

Summa 1, 2 Total 1, 2 1 971 13 666 106 801 1 560 28 892 254 36 697 

Lovlig 1 932 11 955 106 801 1 014 28 892 254 36 697 

Lockout – – 120 – 1 100 – – 

Olovlig 39 1 711 – 546 – – – 

Berörda arbetstagare 1, 2 

Affected employees 1, 2 1 749 3 635 12 766 1 119 3 211 7 4 645 

Lovlig 1 519 2 481 12 766 875 3 211 7 4 645 

Lockout – – 24 – 220 – 900 

Olovlig 230 1 154 – 244 – – – 

1) En konflikt som pågått över ett årsskifte redovisas enbart under begynnelseåret vad avser antal arbetsinställelser och antal berörda 

anställda. Förlorade arbetsdagar redovisas däremot för resp. kalenderår. Conflicts that continue into a new year are accounted for solely 

during the first year regarding number of stoppages and number of employed, while workdays lost are accounted for during each separate 

year. 

2) Arbetstagare som samtidigt omfattas av strejk och lockout är redovisade under båda arbetsinställelserna, medan summan är 

nettoräknad. Antalet förlorade arbetsdagar är redovisade på samma sätt. Employees who at the same time are involved in both strikes and 

lockouts are accounted for in both, while the sum of involved employees is checked for duplicate. 

Källa: Medlingsinstitutet (www.mi.se). 



12.30 

Genomsnittlig timlön för arbetare inom privat sektor, kronor 

Average hourly wages of manual workers in private sector, SEK 

Näringsgren enl. SNI 2007 

Industry 

Genomsnittlig timlön, kr 

Average hourly wages 

Män Men 

Kvinnor Women 

2011 2012 2011 2012 

Jordbruk, skogsbruk och fiske Agriculture, forestry and fishing 136,30 135,50 121,80 123,50 

Gruvor och mineralutvinningsindustri Mines and quarries 190,20 200,60 190,30 199,80 

Tillverkningsindustri Manufacturing 152,20 158,60 140,80 146,50 

Livsmedels-, dryckesvaru- och tobaksindustri 

Food, beverage and tobacco industry 144,70 152,20 133,90 139,20 

Textil-, beklädnads-, läder - och lädervaruindustri 

Textile, wearing apparel and leather industry 138,10 147,30 126,40 129,30 

Trävaruindustri, utom möbler 

Industry for wood and products of wood, cork, cane etc., except furniture 144,20 149,90 138,70 144,30 

Massa-, pappers- och pappersvaruindustri 

Industry for paper and paper products 172,10 181,90 162,00 171,50 

Grafisk och annan reproduktionsindustri 

Printers; other industry for recorded media 157,00 161,50 136,00 138,10 

Gummi- och plastvaruindustri Industry for rubber and plastic products 149,70 152,90 137,50 143,60 

Industri för andra icke-metalliska mineraliska produkter 

Industry for other non-metallic mineral products 148,80 159,50 132,80 145,70 

Stål- och metallverk Industry for basic metals 165,90 172,70 162,00 168,70 

Transportmedelsindustri Industry for transport equipment 157,30 166,00 150,80 157,90 

Byggindustri Construction industry 156,70 162,60 132,10 129,90 

Handel; serviceverkstäder för motorfordon och motorcyklar 

Trade; repair establishments for motor vehicles and motorcycles 141,10 145,90 140,20 147,80 

Hotell och restauranger Hotels and restaurants 126,60 127,00 119,90 122,30 


Källa: Medlingsinstitutet och SCB Lönestrukturstatistik, privat sektor (SLP) Statistiska meddelanden serie AM 57 

(www.scb.se/AM0103); Statistikdatabasen: Arbetsmarknad. 

12.31 

Genomsnittlig månadslön efter utbildningsnivå och kön, kronor 

Average monthly salary by level of education and sex, SEK 

År 

Year 

Förgymnasial 

utbildning 

=9 years 

Gymnasial 

utbildning 

2 years 

Eftergymnasial 

utbildning 

=3 years 

Forskarutbildning 

Postgraduate 

education 

1 2 3 4 5 6 7 

Samtliga 

utbildningsnivåer 

All education 

levels 

2007 21 800 22 500 23 300 23 300 27 600 31 400 42 200 25 800 

Män Men 23 200 23 800 25 100 25 200 30 700 36 400 44 500 28 000 

Kvinnor 

Women 19 500 20 400 21 300 21 200 24 800 27 700 37 700 23 500 

2008 22 500 23 400 24 500 24 400 28 800 32 900 43 800 27 100 

Män 23 900 24 700 26 300 26 200 32 100 38 200 46 400 29 400 

Kvinnor 20 400 21 400 22 600 22 400 25 800 29 100 39 100 24 700 

2009 23 000 24 000 25 200 25 100 29 600 33 600 45 300 27 900 

Män 24 500 25 200 27 000 26 800 32 700 38 600 48 000 30 100 

Kvinnor 20 900 22 100 23 400 23 200 26 700 30 000 40 600 25 700 

2010 23 200 24 500 25 800 25 400 29 900 34 100 45 900 28 400 

Män 24 700 25 700 27 500 27 100 33 000 39 300 48 600 30 600 

Kvinnor 21 200 22 600 23 900 23 500 27 200 30 500 41 300 26 200 

2011 23 400 25 100 26 500 25 900 30 500 34 800 46 600 29 000 

Män 24 900 26 400 28 300 27 600 33 600 39 800 49 200 31 200 

Kvinnor 21 500 23 200 24 500 24 000 27 700 31 200 42 400 26 800 

2012 23 900 25 800 27 300 26 600 31 200 35 600 48 300 29 800 

Män 25 100 27 000 29 300 28 300 34 200 40 900 51 100 32 100 

Kvinnor 22 400 23 900 25 100 24 700 28 400 32 000 43 900 27 600 

Källa: Medlingsinstitutet och SCB Lönestrukturstatistik, hela ekonomin (www.scb.se/AM0110); Statistikdatabasen: 




12.32 

Arbetsmarknad 

Genomsnittlig månadslön för tjänstemän inom privat sektor, 

kronor 

Average monthly salary of non-manual workers in private sector, 

SEK 


Genomsnittlig månadslön 2 

Industry 1 Average monthly wages 2 

Män Men 

Kvinnor Women 

2011 2012 2011 2012 

Tillverkningsindustri; gruvor och mineralutvinningsindustri 

Manufacturing industry; mines and quarries 40 700 42 100 33 500 35 100 

Ledningsarbete Management work 54 100 55 100 50 200 51 500 

Arbete som kräver teoretisk specialistkompetens 

Work requiring a shorter university education or similar skills 42 500 44 200 39 600 40 700 

Arbete som kräver kortare högskoleutbildning 

Technicians and associate professionals 35 900 36 900 31 400 32 400 

Kontors- och kundservicearbete 

Clerical and customer service work 29 200 30 100 26 200 27 400 

Service-, omsorgs- och försäljningsarbete 

Service workers, caregivers and sales work 30 900 34 500 23 600 27 800 

Byggindustri Construction industry 38 200 37 500 30 000 30 200 

Ledningsarbete 49 800 47 100 51 300 48 700 

Arbete som kräver teoretisk specialistkompetens 40 400 41 600 39 100 37 300 

Arbete som kräver kortare högskoleutbildning 36 700 36 300 31 600 31 000 

Kontors- och kundservicearbete 28 000 26 500 25 800 26 900 

Handel; serviceverkstäder för motorfordon och motorcyklar 

Trade; repair establishments for motor vehicles and motorcycles 36 900 38 000 30 500 31 900 





Service-, omsorgs- och försäljningsarbete 28 400 29 700 24 100 25 300 

Hotell och restauranger Hotels and restaurants 29 700 29 800 27 800 28 300 


Arbete som kräver teoretisk specialistkompetens 34 600 .. 35 600 36 400 

Arbete som kräver kortare högskoleutbildning .. 33 000 28 900 29 300 

Kontors- och kundservicearbete 27 400 .. 25 000 26 200 


Banker och andra kreditinstitut Banks and other financial institutions 53 600 54 900 36 100 37 400 





Försäkrings- och återförsäkringsbolag, pensionsfonder 

Insurance and reinsurance companies, pension funds 46 200 48 100 35 900 37 000 






1) Den övergång från SNI 2002 till SNI 2007 som genomfördes i 2008 års statistik, i kombination med eventuell urvalsrotation, stör 

jämförelser med tidigare års statistikuppgifter. Due to the introduction of a revised nomenclature of economic activities in 2008, in 

combination with possible survey sample rotation, comparisons with previously published figures should be made with caution. 

2) I lönebegreppet ingår fast lön, fasta tillägg, ackordskompensation och rörlig lön (t.ex. prestationslön och ackord), OB-/skifttillägg, tillägg 

för risk, smuts, värme o.d., jour- och beredskapsersättning samt förmåner. Salaries include fixed and variable payments (for example, 

incentive pay and piecework), shift premiums, supplemental payments for working odd hours or with poor working conditions (dirty, 

dangerous, hot or wet, etc.), on-duty and standby compensation, and other benefits. 

Yrkesområdena definieras enligt Standard för svensk yrkesklassificering, SSYK. Occupational (major) groups are defined according to Swedish 

Standard Classification of Occupation. 


Källa: Medlingsinstitutet och SCB Lönestrukturstatistik, privat sektor (SLP) Statistiska meddelanden serie AM 62 




12.33 

Statlig sektor – genomsnittlig månadslön efter näringsgren, 

kronor 

Governmental sector – average monthly salary by industry, SEK 

SNI 

2007 

Näringsgren 

Industry 

Män 

Men 

Kvinnor 

Women 

2011 2012 2011 2012 

K Finans- och försäkringsverksamhet Financial and insurance activities 33 700 35 400 30 300 31 900 

L Fastighetsverksamhet Real estate activities 33 300 34 000 33 200 34 500 

M Verksamhet inom juridik, ekonomi, vetenskap och teknik 

Professional, scientific and technical activities 36 100 37 000 30 900 31 800 

N Uthyrning, fastighetsservice, resetjänster och andra stödtjänster 

Administrative and support service activities 30 500 29 700 28 900 28 600 

O Offentlig förvaltning och försvar; obligatorisk socialförsäkring 

Public administration and defence; compulsory social security 32 300 33 400 29 700 30 800 

O 84.1 Offentlig förvaltning 35 700 37 000 31 700 33 000 

O 84.2 Offentliga tjänster 30 800 31 600 28 500 29 600 

O 84.3 Obligatorisk socialförsäkring 30 700 31 000 26 500 27 100 

P Utbildning Education 35 400 36 300 31 100 32 000 

P 85.2 Grundskoleutbildning 27 300 26 700 27 000 26 900 

P 85.4 Eftergymnasial utbildning 35 500 36 400 31 100 32 100 

Q Vård och omsorg; sociala tjänster 

Human health and social work activities 26 800 27 700 27 100 28 000 

R Kultur, nöje och fritid Arts, entertainment and recreation 29 700 31 200 28 800 30 100 

Alla näringsgrenar All industries 33 100 34 000 30 000 31 000 

Källa: Medlingsinstitutet och SCB Lönestrukturstatistik, statlig sektor Statistiska meddelanden serie AM 50 


12.34 

År 

Year 

Genomsnittlig månadslön efter sektor och kön 

Average monthly salary by sector and sex 

Alla sektorer 1 

All sectors 

Primärkommunal 

sektor 

Municipal 

authorities 

Landstingskommunal 

sektor 

County 

councils 

Statlig sektor 

Government 

Privat sektor 


Arbetare 

Manual 

workers 

Tjänstemän 

Non-manual 

workers 

2004 23 600 20 500 24 900 25 300 20 000 28 300 

Män 1 Men 25 700 22 000 32 400 27 300 20 700 31 500 

Kvinnor 1 Women 21 500 20 100 23 000 23 200 18 300 24 200 

2005 24 300 21 000 25 600 25 900 20 400 29 200 

Män 26 400 22 500 33 200 27 900 21 200 32 300 

Kvinnor 22 100 20 600 23 700 23 900 18 700 25 000 

2006 25 000 21 500 26 200 26 900 21 000 29 900 

Män 27 100 23 000 33 800 28 700 21 800 33 100 

Kvinnor 22 800 21 100 24 300 25 000 19 400 25 800 

2007 25 800 21 800 26 900 27 900 21 900 31 100 

Män 28 000 23 500 34 500 29 800 22 600 34 400 

Kvinnor 23 500 21 400 25 000 26 000 20 300 26 800 

2008 27 100 23 200 28 500 29 100 22 800 32 600 

Män 29 400 24 700 36 500 31 000 23 600 36 100 

Kvinnor 24 700 22 800 26 500 27 200 21 000 28 200 

2009 27 900 24 100 29 700 30 400 23 300 33 500 

Män 30 100 25 400 37 700 32 200 24 100 36 800 

Kvinnor 25 700 23 700 27 600 28 600 21 700 29 200 

2010 28 400 24 500 30 300 31 100 23 800 34 000 

Män 30 600 25 700 38 500 32 900 24 600 37 500 

Kvinnor 26 200 24 200 28 300 29 400 22 100 29 700 

2011 29 000 25 000 31 200 31 500 24 300 34 800 

Män 31 200 26 300 39 300 33 100 25 200 38 300 

Kvinnor 26 800 24 700 29 100 30 000 22 700 30 400 

2012 29 800 25 500 31 900 32 500 25 100 35 800 

Män 32 100 26 900 39 800 34 000 25 900 39 300 

Kvinnor 27 600 25 200 29 900 31 000 23 500 31 500 

1) Skillnader i löner mellan olika sektorer och mellan kvinnor och män påverkas bl.a. av skillnader i ålders- och yrkessammansättningar 

samt av att verksamheter flyttas mellan sektorer. 

Källa: Medlingsinstitutet och SCB Lönestrukturstatistik, hela ekonomin (www.scb.se/AM0110); Statistikdatabasen: 



Hushållens ekonomi 



Hushållens ekonomi Statistisk årsbok 2014 

13 – Hushållens ekonomi 


13.1 Hushållens inkomster ............................... 281 

Household income 

13.2 Hushållens tillgångar och skulder ........... 284 

Householdsássets and debts 

13.3 Hushållens utgifter .................................... 285 

Household expenditure 

13.4 Sammanräknad förvärvsinkomst 

2011, antal personer efter kön, ålder och 

inkomstklass ...................................................... 287 

Total income from employment and business, 

number of persons by sex, age and income 

group 

13.5 Sammanräknad förvärvsinkomst, 

medianvärden i löpande priser efter kön 

och ålder, tkr ...................................................... 289 


median values in current prices by sex and 

age, SEK thousands 


medianvärden i 2011 års priser efter 

kön och ålder, tkr ............................................... 289 


median values in 2011 prices by sex and age, 

SEK thousands 


medelvärden efter kön, län och kommun 

2011, tkr ...................................................... 290 


mean averages by sex in counties and 

municipalities, SEK thousands 

13.8 Arbetsinkomst efter kön och ålder 

för helårs- och heltidsanställda personer 

utan inkomst från näringsverksamhet, 

medianvärden i 2011 års priser, tkr ..................293 

Income from work by sex and age, employed 

year round and full time with no entrepreneurial 

income, median value in 2011 

prices, SEK thousands 

13.9 Slutliga skattens andel av summa 

förvärvs- och kapitalinkomst ............................294 

Final tax, relative share of total earnings and 

capital income 

13.10 Inkomststruktur för samtliga 

hushåll, medelvärden i 2011 års priser ............295 

Income composition for all households, mean 

value, 2011 prices 

13.11 Disponibel inkomst per konsumtionsenhet 

(k.e.) för individer 20– år efter 

hushållstyp, medianvärden per k.e. i 2011 

års priser, tkr ......................................................296 

Equalised disposable income for individuals 

by type of household, median value, 2011 

prices, SEK thousands 

13.12 Hushållens utgifter (HUT) per 

utgiftsområde och år, procent ..........................297 

Household Budget Survey, share of total 

consumption per household 

13.13 Nettoförmögenhet, medianvärde 

i 2007 års priser efter kön och ålder, tkr ..........298 

Net wealth, median value in 2007 prices by 

sex and age, SEK thousands 



13.1 

Hushållens inkomster 

Household income 


Hushållens ekonomiska standard har ökat varje år sedan 1990-talets lågkonjunktur. 

Under 2000-talet har framför allt sammanboende med barn fått en bättre ekonomi. 

Samtidigt har en allt större del av den svenska befolkningen fått en låg ekonomisk 

standard under åren 1999–2011. Ensamstående med barn är de som har drabbats 

hårdast. 

Många arbetstagare fick i början av 1990-talet 

sänkta inkomster, vilket var en av följderna av 

att ekonomin i Sverige upplevde en omfattande 

nedgång. Detta bidrog till att arbetslösheten 

sköt i höjden och att allt fler personer hamnade 

utanför arbetskraften. 

Samhällets stöd i form av ersättning vid arbetslöshet 

samt bostadsbidrag och socialbidrag 

ökade visserligen, men kunde inte helt motverka 

den kraftiga nedgången i inkomsterna 

från eget arbete och egen kapitalavkastning. 

Den sammantagna effekten blev att de disponibla 

inkomsterna minskade fram till mitten av 

1990-talet. Mellan åren 1991 till 1995 sjönk den 

ekonomiska standarden med 11 procent. 

Efter mitten av 1990-talet vände inkomstutvecklingen 

och allt fler grupper fick ökade inkomster. 

Trots en tillfällig inbromsning i 

inkomstutvecklingen i samband med finanskrisen 

åren 2008–2009 hade alla typer av hushåll 

högre ekonomisk standard 2011 än år 1999. För 

exempelvis ensamboende personer utan barn 

var ökningen 30 procent och för sammanboende 

utan barn 34 procent. 

Ökning av inkomstspridningen 

Diagrammet nedan ger en bild av hur inkomstspridningen 

har sett ut mellan 1991 och 2011. 

Genom att använda måttet Gini-koefficient blir 

detta tydligt. Koefficienten kan anta ett värde 

mellan 0 och 1. Ju högre värde på koefficienten 

desto större inkomstspridning, dvs. desto större 

skillnader mellan höga och låga inkomster. 

Disponibel inkomst per konsumtionsenhet 

1991–2011 

År 2011 ökade inkomstspridningen till den näst 

högsta nivån sedan SCB påbörjade mätningarna 

1975. Den hittills högsta inkomstspridningen 

uppmättes 2007, vilket framför allt var ett resultat 

av höga kapitalvinster. 

Ett annat sätt att illustrera inkomstspridningen 

är att dela in hushållen i tio lika stora 

grupper, baserade på hur stora inkomsterna är. 

På så sätt kan man se hur inkomstutvecklingen 

har varit i olika inkomstskikt och om avståndet 

mellan de som tjänar mycket respektive lite har 

ökat eller minskat. De tio procent med de lägsta 

inkomsterna utgör decilgrupp 1, de tio procent 

med de näst lägsta inkomsterna utgör decilgrupp 

2, o.s.v. Denna metod visar bland annat 

att inkomstutvecklingen har varit positiv i alla 

inkomstskikten mellan 1999 och 2011. Vidare 

framgår att inkomstutvecklingen har varit bättre 

ju högre upp i inkomstskikten man kommer – 

från cirka 20 procent i det lägsta skiktet till över 

50 procent i det högsta. 

Procentuell förändring av ekonomisk standard 

1999–2011 i decilgrupper. Samtliga personer, 

2011 års priser 

Decilgrupp 

Förändring 

inkl. reavinst 

Förändring 

exkl. reavinst 

1 21,3 19,1 

2 23,0 23,5 

3 29,7 30,1 

4 36,0 36,7 

5 39,3 40,4 

6 41,6 42,8 

7 42,9 44,5 

8 43,5 45,5 

9 44,6 47,6 

10 54,6 59,9 

Median 40,7 41,6 



Fortfarande stora skillnader mellan könen 

Bland personer 20–64 år arbetade 69 procent av 

männen och 52 procent av kvinnorna heltid år 

2011. Det är den högsta noteringen för kvinnor 

sedan mätningarna startade år 1975. År 1999 var 

motsvarande siffror 68 respektive 46 procent. 

Kvinnorna närmar sig männen, men inte med 

stormsteg. De relativa skillnaderna i arbetsinkomst 

mellan heltidsanställda kvinnor och 

män har minskat något under 2000-talet. År 

1999 var medianinkomsten för kvinnor 83 procent 

av männens motsvarighet, för 2011 är 

siffran drygt 84 procent. 

Ekonomisk återhämtning för barnfamiljer 

Barnfamiljerna var en av de grupper som 

drabbades hårt under 1990-talets lågkonjunktur. 

Det dröjde innan barnfamiljernas inkomst åter 

nådde upp till samma nivå som i början av 

1990-talet. Faktum är att deras ekonomiska 

standard 1999 fortfarande var lägre än vad den 

var 1991. Men under 2000-talet har den ekonomiska 

standarden ökat markant för barnfamiljerna 

och främst för sammanboende med 

barn. Mellan 1999 och 2011 ökade den ekonomiska 

standarden med 47 procent för sammanboende 

med barn. För ensamstående med barn 

var ökningen 30 procent. 

Foto: Riksbanken 

Lägre inkomst bland utrikes födda 

Utrikes födda har under alla undersökta år en 

betydligt lägre inkomst än vad de som är födda 

i Sverige har. Den ekonomiska standarden 2011 

för utrikes födda i åldrarna 20 år och äldre var 

77 procent av nivån för födda i Sverige. Men det 

är stor skillnad beroende på från vilket land 

man kommer, och även beroende på hur länge 

man har bott i Sverige. Invandrare från Norden 

och övriga EU-länder har en betydligt högre 

inkomstnivå än vad invandrare från länder 

utanför EU har. Lägst inkomster har gruppen 

med kortast vistelsetid i landet. 

Procentuell förändring av ekonomisk standard 1999–2011 för individer i olika hushållstyper 



Ekonomisk standard för individer efter 

födelseland. 

Index: Födda i Sverige = 100 

Födelseland samt antal år 

i Sverige 

2011 1999 

Samtliga 20– år 97 98 

Födda i Sverige 100 100 

Utrikes födda 77 85 

Norden exklusive Sverige 88 97 

1–10 år i Sverige 79 105 


21– år i Sverige 88 97 

EU27 exklusive Norden 80 97 




Europa exklusive EU27 

och Norden 77 74 




Övriga länder exklusive 

Europa 68 73 




Andelen med låg ekonomisk standard ökar 

En allt större andel av befolkningen har låg 

ekonomisk standard (ekonomisk standard som 

ligger under 60 procent av medianvärdet). Detta 

mått används internationellt som en indikator 

på risk för fattigdom och socialt utanförskap. År 

1991 var andelen i Sverige 7 procent, år 1999 var 

den 8 procent och år 2011 har den ökat till 14 

procent. 

Ökningen är störst bland ensamstående med 

barn, från 11 procent 1999 till 31 procent 2011. 

Av barn till ensamstående kvinnor låg ungefär 

vart sjunde barn under gränsen 1999, år 2011 

var det cirka 41 procent. Ensamstående utan 

barn i åldersgruppen 20–29 år har haft en 

liknande utveckling och har gått från 19 procent 

1999 till 34 procent 2011. Förklaringen till 

ökningen i denna åldersgrupp är att allt fler 

studerar och därmed har låga inkomster. 

Bland sammanboende har andelen med låg 

ekonomisk standard ökat i betydligt mindre 

omfattning mellan 1999 och 2011. För sammanboende 

utan barn har andelen ökat från 3 till 5 

procent och för sammanboende med barn har 

den ökat från 8 till 9 procent. 


Sett ur ett internationellt perspektiv är det en 

relativt liten andel av den svenska befolkningen 

som har låg ekonomisk standard. År 2008 var 

det fyra av EU:s 27 länder som hade en lägre 

andel än Sverige. Dock har Sverige tappat något 

de senaste åren och år 2011 var det nio länder 

som hade en lägre andel än Sverige. 

Betalar 73 500 kr i skatt 

Den slutliga skatten uppgick år 2011 till 554 320 

miljoner kronor. Medelvärdet för befolkningen 

20 år och äldre var 73 500 kronor. 

Slutlig skatt för befolkningen 20 år och äldre 

2011. Kommuner med högst respektive lägst 

medelvärde 

Högst 

medelvärde 

Belopp 

Lägst 

medelvärde 

Belopp 

Danderyd 224 900 Årjäng 50 400 

Lidingö 156 500 Eda 50 700 

Täby 125 900 Örkelljunga 51 200 

Nacka 116 400 Ljusnarsberg 53 000 

Vaxholm 113 000 Bjuv 53 800 

Sollentuna 110 300 Munkfors 53 900 

Lomma 109 100 Åstorp 54 000 

Ekerö 109 000 Övertorneå 54 100 

Vellinge 101 700 Sorsele 54 500 

Värmdö 100 600 Dals-Ed 54 900 

Källa: SCB Hushållens ekonomi (www.scb.se/HE0103); 

Inkomster och skatter (www.scb.se/HE0110); 

Undersökningarna av levnadsförhållanden 

(www.scb.se/LE0101). 

Foto: Riksbanken 



13.2 

Hushållens tillgångar och skulder 

Householdsássets and debts 

Förmögenheten i Sverige är mycket ojämnt fördelad. En liten andel av 

befolkningen har mycket stora förmögenheter samtidigt som en stor andel har 

ganska små tillgångar. Äldre män är rikast. 

Svenskarnas förmögenhet består till stor del av 

fastigheter och bostadsrätter (reala tillgångar). 

Dessa tillgångar utgör drygt 70 procent av 

samtliga tillgångar i SCB:s förmögenhetsstatistik. 

Ändå äger endast drygt hälften av den 

vuxna befolkningen denna typ av tillgångar. 

De finansiella tillgångarna är totalt sett 

betydligt mindre än de reala, men å andra sidan 

har flertalet någon form av sparande. De vanligaste 

sparformerna är bankkonton och fonder. 

Totalt uppgick befolkningens nettoförmögenhet, 

dvs. samtliga tillgångar minus samtliga 

skulder, till 5 500 miljarder kronor 2007. 

Ökad förmögenhet under 2000-talet 

Förmögenheten ökade för både kvinnor och 

män mellan 1999 och 2007. Ökningen beror 

främst på att värdet på småhus och bostadsrätter 

steg kraftigt under perioden. De finansiella 

tillgångarna och skulderna har också ökat 

under samma tid, dock inte lika mycket. 

För kvinnor ökade den genomsnittliga nettoförmögenheten 

med 68 procent mellan 1999 och 

2007. Motsvarande ökning för män var 57 procent. 

Kvinnors genomsnittliga nettoförmögenhet 

var 517 000 kronor medan genomsnittet för 

män var 686 000 kronor 2007. Medianvärdet 

steg med cirka 30 000 kronor till drygt 60 000 

kronor för både kvinnor och män under perioden. 

Ökningen kan delvis förklaras med att 

kvaliteten på statistiken över bankkontosparande 

förbättrades 2006. 

Yngre fattigare än äldre 

Förmögenheten är betydligt mer snedfördelad 

än exempelvis inkomster. Den rikaste tiondelen 

av befolkningen ägde 67 procent av den samlade 

nettoförmögenheten 2007. 

Ålder är en av de faktorer som har störst 

betydelse för hur stora tillgångar och skulder 

man har. I unga år har de flesta små tillgångar 

och ofta lån för studier och boende. Under årens 

lopp byggs tillgångarna upp och man har 

möjlighet att spara när inkomsterna blir större. 

Medianvärdet på nettoförmögenheten 2007 

var 0 kronor för både kvinnor och män mellan 

20 och 29 år. Kvinnor i gruppen 40–49 år hade 

217 000 kronor, medan män hade 253 000 

kronor. Bland äldre är det större skillnad mellan 

kvinnors och mäns förmögenhet. Kvinnor i 

åldern 80 år och äldre hade en nettoförmögenhet 

på 322 000 kronor, medan män i samma 

åldersgrupp hade 701 000 kronor. 

Nettoförmögenhet för kvinnor och män 

1999–2007. Median- och medelvärde (för alla) i 

tusentals kronor, 2007 års priser 

Källa: SCB Hushållens tillgångar och skulder 

(www.scb.se/HE0104). 



13.3 

Hushållens utgifter 

Household expenditure 

De svenska hushållens utgifter var 2009 i genomsnitt 276 000 kronor – 

aningen lägre än 2008 då utgifterna var 291 000 kronor. Den genomsnittliga 

månadsutgiften för hushållen är 23 000 kr. Mest pengar spenderar vi på vårt 

boende, vilket står för cirka 30 procent av våra utgifter. 


De fyra största utgiftsposterna är bostad, fritid 

och kultur, transport samt livsmedel. I genomsnitt 

per månad kostar: 

• boende 5 900 kr, vilket är en minskning med 

cirka 2 procent jämfört med 2008 

• fritid och kultur 4 500 kr, vilket är en minskning 

med cirka 2 procent jämfört med 2008 

• transport 3 600 kr, vilket är en minskning 

med cirka 15 procent jämfört med 2008 

• livsmedel 2 900 kr, vilket är en ökning med 

cirka 2 procent jämfört med 2008. 

Skillnader mellan olika hushållsgrupper 

Fördelning och omfattning av utgifterna skiljer 

sig åt mellan olika hushållsgrupper. Ensamstående 

lägger 32–36 procent av utgifterna på 

boende medan motsvarande siffra för sammanboende 

är 25 procent. 

När det gäller transport är skillnaderna störst 

mellan sammanboende med barn och ensamstående 

utan barn. Sammanboende med barn 

lägger cirka 16 procent av utgifterna på transport, 

för de ensamstående utan barn är motsvarande 

andel 9 procent. 


Hushållsutgifterna varierar också beroende på 

var i landet man bor. I storstäderna lägger man 

mer pengar på utemåltider än i övriga Sverige – 

men det omvända förhållandet gäller för drift 

av bil. 

Skillnader mellan män och kvinnor 

Nu lämnar vi hushållen och tittar närmare på 

genomsnittlig utgift per person – rättare sagt 

män och kvinnor i åldern 20–64 år. 

Tablån nederst på nästa sida visar exempelvis 

att i åldern 50–64 år är kvinnornas utgifter för 

personlig hygien 10 gånger större än männens. 

Kvinnors utgifter för underkläder är nästan tre 

gånger större än männens. Detta gäller för 

samtliga åldersgrupper. 

Bland personer i åldern 20–29 år är männens 

utgifter för alkoholhaltiga drycker lite högre än 

kvinnornas. Däremot i åldrarna 30–64 år ser 

man att dessa utgifter är hela 2–3 gånger så 

höga bland männen jämfört med kvinnorna. 

Utgiftsposternas andel inom olika hushållsgrupper 

år 2009, procent 

Ensamstående 

Med 

barn 

Utan 

barn 

Sammanboende 

Med 

barn 

Utan 

barn 

Samtliga 

Totala utgifter 100 100 100 100 100 

Köpta livsmedel 

och alkoholfria 

drycker 16,6 14,0 14,7 15,0 14,8 

Utemåltider 2,8 3,9 3,6 3,2 3,6 

Alkoholhaltiga 

drycker 0,9 1,6 0,9 1,9 1,5 

Tobak 1,4 1,2 0,5 0,7 0,9 

Förbrukningsvaror 

3,3 2,3 2,5 2,4 2,4 

Hushållstjänster 4,7 4,0 6,2 4,3 4,6 

Kläder och skor 5,8 3,6 5,4 3,9 4,2 

Bostad 31,7 35,9 24,8 25,4 29,6 

Möbler, inventarier, 

textilier, hushållsutrustning 

3,5 3,6 5,3 5,8 4,6 

Hälso- och sjukvård 

1,9 1,9 2,0 2,8 2,1 

Transport 11,2 9,2 15,6 14,6 12,7 

Fritid och kultur 15,9 18,7 17,8 19,7 18,7 



Utgift i kronor per månad och hushåll år 2009 

Utgiftspost Ensamstående Sammanboende Samtliga 

Med barn Utan barn Med barn Utan barn 

Totala utgifter 21 173 14 084 33 909 25 413 23 027 

Köpta livsmedel 2 993 1 614 4 398 3 165 2 898 

Alkoholfria drycker 270 138 330 227 223 

Utemåltider 632 599 1 292 919 871 

Alkoholhaltiga drycker 153 218 343 494 333 

Tobak 218 155 156 171 168 

Förbrukningsvaror 692 285 830 554 524 

Hushållstjänster 958 583 2 061 1 163 1 128 

Kläder och skor 1 398 616 1 967 1 129 1 143 

Bostad 6 128 4 601 8 063 5 628 5 851 

Möbler, inventarier, textilier, 

hushållsutrustning 869 574 1 996 1 748 1 339 

Hälso- och sjukvård 406 277 749 696 533 

Transport 2 447 1 679 5 459 4 393 3 554 

Fritid och kultur 3 816 2 721 6 403 5 157 4 468 

Utgift per månad och hushåll år 2009, procentuell fördelning 

Utgiftspost 

Storstäder och 

dess förortskommuner 

Större städer, dess 

förortskommuner 

samt pendlingskommuner 

Övriga 

kommuner 

Totala utgifter i kronor 25 194 21 763 22 457 

Procent 100,0 100,0 100,0 

Köpta livsmedel 13,2 13,4 14,9 

Alkoholfria drycker 1,0 1,0 1,2 

Utemåltider 4,5 3,4 2,7 

Alkoholhaltiga drycker 1,6 1,5 1,3 

Tobak 0,9 0,9 1,0 

Förbrukningsvaror 2,2 2,5 2,5 

Hushållstjänster 4,5 4,7 4,6 

Kläder och skor 4,7 4,3 3,4 

Bostad 29,8 31,0 27,1 

Möbler, inventarier, textilier, hushållsutrustning 4,7 4,5 4,8 

Hälso- och sjukvård 1,9 2,1 2,4 

Transport 11,6 11,6 15,9 

Drift av bil 5,8 7,6 9,5 

Lokaltrafik 2,7 1,5 0,7 

Fritid och kultur 19,2 18,8 17,8 

Indelningen i kommungrupper är ett sätt att dela in landet i områden med homogent befolkningsunderlag som är lämpliga för att 

belysa den regionala utvecklingen av befolkning och näringsliv. Se Tabellanmärkningar. 

Utgift i kronor per månad och person för vissa poster år 2009 

Utgiftspost 20–29 30–49 50–64 


Utemåltider 302 197 343 233 198 158 

Alkoholhaltiga drycker 36 30 28 12 28 9 

Personlig hygien 49 158 21 126 9 94 

Kläder och skor 460 675 347 758 312 533 

Därav underkläder 32 88 32 87 18 45 

Källa: SCB Hushållens utgifter, HUT (www.scb.se/HE0201). 



13.4 


Sammanräknad förvärvsinkomst 2011, antal personer efter kön, 

ålder och inkomstklass 

Total income from employment and business, number of persons by 

sex, age and income group 

Kön, inkomst 1 , 

1 000 kr 

Sex, income 1 , 

SEK 1 000s 

Samtliga 

inkomsttagare 

2 

Antal inkomsttagare i ålder 

Number of income-earners in ages 

16–19 20–29 30–49 50–64 65– 25–64 20–64 

Män och kvinnor 

Both sexes 7 648 666 482 446 1 190 179 2 456 211 1 740 659 1 779 171 4 757 979 5 387 049 

0 kr 428 339 165 086 106 082 98 592 51 835 6 744 187 973 256 509 

1 kr – 19,9 tkr 330 672 183 153 83 371 43 395 15 841 4 912 84 361 142 607 

20,0 – 39,9 tkr 181 513 54 631 75 912 31 830 12 705 6 435 66 484 120 447 

40,0 – 59,9 159 067 29 468 76 066 32 856 14 431 6 246 70 893 123 353 

60,0 – 79,9 134 783 16 359 60 735 30 322 14 913 12 454 65 295 105 970 

80,0 – 99,9 283 857 11 964 70 246 34 616 24 416 142 615 84 201 129 278 

100,0 – 119,9 356 275 8 740 53 282 70 302 64 324 159 627 156 055 187 908 

120,0 – 139,9 342 980 5 447 50 256 50 026 47 255 189 996 117 337 147 537 

140,0 – 159,9 373 399 3 021 49 974 59 055 51 835 209 514 132 063 160 864 

160,0 – 179,9 395 783 1 718 50 740 73 809 66 155 203 361 162 840 190 704 

180,0 – 199,9 372 844 1 012 52 239 80 735 65 299 173 559 170 550 198 273 

200,0 – 219,9 365 947 623 54 958 97 884 73 372 139 110 198 063 226 214 

220,0 – 239,9 359 403 400 57 375 116 060 81 894 103 674 227 827 255 329 

240,0 – 259,9 363 301 248 58 529 138 017 96 482 70 025 267 380 293 028 

260,0 – 279,9 379 578 173 56 735 157 344 111 848 53 478 304 009 325 927 

280,0 – 299,9 379 518 96 51 595 166 471 118 460 42 896 319 477 336 526 

300,0 – 339,9 671 889 156 80 107 307 554 217 451 66 621 582 364 605 112 

340,0 – 399,9 696 462 88 63 379 325 507 238 940 68 548 612 987 627 826 

400,0 – 499,9 543 771 46 29 613 274 464 181 086 58 562 480 295 485 163 

500,0 – 999,9 474 470 17 8 688 242 209 169 842 53 714 419 816 420 739 

1 000,0 – 54 815 .. 297 25 163 22 275 7 080 47 709 47 735 

Medelvärde 1 3 

Average value 1 3 247,2 20,2 161,9 310,8 318,4 208,3 301 280,4 

Medelvärde 2 4 

Average value 2 4 261,9 30,7 177,7 323,8 328,2 209,1 313,4 294,4 

Medianvärde 

Median value 225,4 5,6 147,7 293,6 293,1 174,6 285,3 269,7 

Summa inkomster, 

mnkr Total income 1 890 708 9 728 192 640 763 472 554 306 370 561 1 432 204 1 510 418 

Män Men 3 776 170 248 118 609 106 1 243 717 871 843 803 386 2 402 422 2 724 666 

0 kr 227 249 92 261 57 697 48 042 26 030 3 219 93 051 131 769 

1 kr – 19,9 tkr 161 991 91 335 41 244 19 037 8 283 2 092 39 353 68 564 

20,0 – 39,9 tkr 78 784 25 162 32 493 12 437 6 192 2 500 27 820 51 122 

40,0 – 59,9 66 636 13 172 31 185 12 542 7 359 2 378 29 571 51 086 

60,0 – 79,9 56 544 7 361 25 635 12 191 7 311 4 046 27 841 45 137 

80,0 – 99,9 86 945 5 995 31 958 13 920 10 271 24 801 35 438 56 149 

100,0 – 119,9 112 468 4 803 23 025 31 122 28 146 25 372 68 434 82 293 

120,0 – 139,9 100 440 3 153 21 106 18 413 18 560 39 208 44 765 58 079 

140,0 – 159,9 133 911 1 819 20 632 20 842 19 825 70 793 48 678 61 299 

160,0 – 179,9 174 721 1 085 21 127 26 043 27 734 98 732 62 402 74 904 

180,0 – 199,9 171 244 677 21 998 25 504 24 778 98 287 59 529 72 280 

200,0 – 219,9 162 990 423 24 403 29 138 26 425 82 601 66 055 79 966 

220,0 – 239,9 156 810 271 27 571 35 181 28 861 64 926 76 673 91 613 

240,0 – 259,9 154 553 178 30 289 46 582 35 122 42 382 96 902 111 993 

260,0 – 279,9 167 819 127 31 834 60 788 42 757 32 313 121 198 135 379 

280,0 – 299,9 183 526 75 31 866 73 992 50 826 26 767 144 527 156 684 

300,0 – 339,9 372 669 112 55 476 165 496 108 664 42 921 311 545 329 636 

340,0 – 399,9 438 317 62 48 884 206 146 136 216 47 009 378 345 391 246 

400,0 – 499,9 369 885 34 23 498 187 358 115 720 43 275 322 234 326 576 

500,0 – 999,9 352 937 13 6 931 178 100 124 352 43 541 308 573 309 383 

1 000,0 – 45 731 .. 254 20 843 18 411 6 223 39 488 39 508 

Medelvärde 1 3 285,2 20,1 182,1 356,4 359,8 253,8 342,5 318,5 

Medelvärde 2 4 303,4 32 201,1 370,7 370,9 254,9 356,3 334,7 

Medianvärde 265,3 4,9 178,6 332,7 324,4 206,8 320,2 304 


mnkr 1 076 782 4 988 110 893 443 247 313 725 203 929 822 742 867 865 



13.4 

Kön, inkomst 1 , 

1 000 kr 

Sammanräknad förvärvsinkomst 2011, antal personer efter kön, 

ålder och inkomstklass (forts.) 

Samtliga 

inkomsttagare 

2 

Antal inkomsttagare i ålder 

16–19 20–29 30–49 50–64 65– 25–64 20–64 

Kvinnor Women 3 872 496 234 328 581 073 1 212 494 868 816 975 785 2 355 557 2 662 383 

0 kr 201 090 72 825 48 385 50 550 25 805 3 525 94 922 124 740 

1 kr – 19,9 tkr 168 681 91 818 42 127 24 358 7 558 2 820 45 008 74 043 

20,0 – 39,9 tkr 102 729 29 469 43 419 19 393 6 513 3 935 38 664 69 325 

40,0 – 59,9 92 431 16 296 44 881 20 314 7 072 3 868 41 322 72 267 

60,0 – 79,9 78 239 8 998 35 100 18 131 7 602 8 408 37 454 60 833 

80,0 – 99,9 196 912 5 969 38 288 20 696 14 145 117 814 48 763 73 129 

100,0 – 119,9 243 807 3 937 30 257 39 180 36 178 134 255 87 621 105 615 

120,0 – 139,9 242 540 2 294 29 150 31 613 28 695 150 788 72 572 89 458 

140,0 – 159,9 239 488 1 202 29 342 38 213 32 010 138 721 83 385 99 565 

160,0 – 179,9 221 062 633 29 613 47 766 38 421 104 629 100 438 115 800 

180,0 – 199,9 201 600 335 30 241 55 231 40 521 75 272 111 021 125 993 

200,0 – 219,9 202 957 200 30 555 68 746 46 947 56 509 132 008 146 248 

220,0 – 239,9 202 593 129 29 804 80 879 53 033 38 748 151 154 163 716 

240,0 – 259,9 208 748 70 28 240 91 435 61 360 27 643 170 478 181 035 

260,0 – 279,9 211 759 46 24 901 96 556 69 091 21 165 182 811 190 548 

280,0 – 299,9 195 992 21 19 729 92 479 67 634 16 129 174 950 179 842 

300,0 – 339,9 299 220 44 24 631 142 058 108 787 23 700 270 819 275 476 

340,0 – 399,9 258 145 26 14 495 119 361 102 724 21 539 234 642 236 580 

400,0 – 499,9 173 886 12 6 115 87 106 65 366 15 287 158 061 158 587 

500,0 – 999,9 121 533 4 1 757 64 109 45 490 10 173 111 243 111 356 

1 000,0 – 9 084 .. 43 4 320 3 864 857 8 221 8 227 

Medelvärde 1 3 210,2 20,2 140,7 264,1 276,9 170,8 258,7 241,3 

Medelvärde 2 4 221,7 29,4 153,5 275,6 285,4 171,4 269,6 253,2 

Medianvärde 194,8 6,5 125,6 259,9 268,3 148,7 255,8 241,1 


mnkr 813 926 4 740 81 748 320 225 240 581 166 632 609 462 642 553 

1) Sammanräknad förvärvsinkomst består av inkomst av tjänst och inkomst av näringsverksamhet. Inkomst för befolkningen (16 år och 

äldre) folkbokförd i Sverige både den 1 januari och den 31 december 2011. Earned income for the population (16 years and older) entered 

in the population register both January 1 and December 31, 2011. 

2) All income-earners. 

3) Medelvärden beräknade för samtliga. Mean average income calculated for all. 

4) Medelvärden beräknade för dem som har inkomst. Mean average income calculated for those who have an income. 


Källa: SCB Inkomst- och taxeringsregistret, IoT(bearbetning), Inkomster och skatter (www.scb.se/HE0110). 



13.5 


Sammanräknad förvärvsinkomst, medianvärden i löpande priser 

efter kön och ålder, tkr 

Total income from employment and business, median values in 

current prices by sex and age, SEK thousands 

Kön/ålder Sex/age 2005 1 2006 1 2007 1 2008 1 2009 1 2010 1 2011 1 

Män och kvinnor Both sexes 192,9 198,8 206,2 215,1 218,7 219,7 225,4 

16–19 år years 4,5 5,3 6,1 6,3 3,8 4,9 5,6 

20–29 år 135,4 142,6 150,8 154,9 138,7 134,6 147,7 

30–49 år 238,3 247,3 258,4 270,8 276,4 283,5 293,6 

50–64 år 241,7 249,5 259,0 270,3 278,1 284,6 293,1 

65– år 148,9 153,5 159,2 167,1 176,6 175,5 174,6 

20–64 år 224,2 232,0 241,6 252,6 256,5 261,2 269,7 

25–64 år 234,3 242,5 252,8 264,4 270,0 276,1 285,3 

Män Men 226,2 232,9 242,7 252,6 254,6 257,2 265,3 

16–19 år years 4,0 4,7 5,5 5,5 2,8 4,2 4,9 

20–29 år 161,9 169,7 182,6 189,5 166,2 159,7 178,6 

30–49 år 273,1 283,6 297,4 309,6 312,2 321,0 332,7 

50–64 år 271,0 279,7 291,4 302,3 307,8 314,7 324,4 

65– år 180,2 185,2 191,4 200,6 210,6 209,1 206,8 

20–64 år 254,7 263,7 275,6 286,5 288,3 294,2 304,0 

25–64 år 265,6 275,2 287,9 299,6 302,3 309,6 320,2 

Kvinnor Women 167,4 172,6 178,0 185,1 189,6 190,1 194,8 

16–19 år years 5,0 5,9 6,8 7,3 4,8 5,5 6,5 

20–29 år 117,0 123,1 128,2 131,3 120,1 116,6 125,6 

30–49 år 209,1 217,0 225,9 238,2 245,2 251,2 259,9 

50–64 år 218,5 225,5 233,9 245,6 254,5 260,9 268,3 

65– år 122,7 126,9 132,4 139,5 148,3 147,9 148,7 

20–64 år 199,4 206,4 214,2 224,7 230,0 233,8 241,1 

25–64 år 208,3 215,7 224,2 235,8 242,6 247,9 255,8 

1) Sammanräknad förvärvsinkomst består av inkomst av tjänst och inkomst av näringsverksamhet. Medianvärden för befolkningen 

(16 år och äldre) folkbokförd i Sverige både den 1 januari och den 31 december. Median values for the population (16 years and older) 

entered in the population register both January 1 and December 31. 


Källa: SCB Inkomst- och taxeringsregistret, IoT (bearbetning), Inkomster och skatter (www.scb.se/HE0110). 

13.6 

Sammanräknad förvärvsinkomst, medianvärden i 2011 års 

priser efter kön och ålder, tkr 

Total income from employment and business, median values in 

2011 prices by sex and age, SEK thousands 

Kön/ålder Sex/age 2005 1 2006 1 2007 1 2008 1 2009 1 2010 1 2011 1 

Män och kvinnor Both sexes 214,3 217,8 221,0 222,8 227,3 225,5 225,4 

16–19 år years 5,0 5,8 6,6 6,5 4,0 5,0 5,6 

20–29 år 150,4 156,3 161,7 160,5 144,2 138,2 147,7 

30–49 år 264,7 271,0 277,0 280,5 287,2 291,0 293,6 

50–64 år 268,5 273,4 277,7 280,0 289,0 292,0 293,1 

65– år 165,3 168,2 170,7 173,1 183,5 180,1 174,6 

20–64 år 249,0 254,2 259,0 261,7 266,6 268,0 269,7 

25–64 år 260,2 265,7 271,0 274,0 280,6 283,4 285,3 

Män Men 251,2 255,2 260,2 261,7 264,6 264,0 265,3 

16–19 år years 4,4 5,2 5,9 5,7 2,9 4,3 4,9 

20–29 år 179,8 185,9 195,7 196,4 172,7 163,9 178,6 

30–49 år 303,3 310,8 318,8 320,8 324,5 329,4 332,7 

50–64 år 301,0 306,5 312,3 313,1 319,9 322,9 324,4 

65– år 200,2 202,9 205,2 207,8 218,9 214,6 206,8 

20–64 år 282,8 288,9 295,5 296,8 299,6 301,9 304,0 

25–64 år 295,0 301,6 308,6 310,4 314,2 317,7 320,2 

Kvinnor Women 185,9 189,1 190,8 191,8 197,0 195,1 194,8 

16–19 år years 5,6 6,4 7,3 7,5 5,0 5,7 6,5 

20–29 år 130,0 134,9 137,5 136,0 124,8 119,7 125,6 

30–49 år 232,3 237,8 242,2 246,8 254,8 257,8 259,9 

50–64 år 242,7 247,1 250,8 254,5 264,5 267,7 268,3 

65– år 136,3 139,1 141,9 144,6 154,1 151,8 148,7 

20–64 år 221,5 226,1 229,7 232,8 239,0 239,9 241,1 

25–64 år 231,4 236,4 240,4 244,3 252,1 254,4 255,8 

1) Sammanräknad förvärvsinkomst består av inkomst av tjänst och inkomst av näringsverksamhet. Medianvärden för befolkningen 

(16 år och äldre) folkbokförd i Sverige både den 1 januari och den 31 december. Median values for the population (16 years and older) 

entered in the population register both January 1 and December 31. 





Sammanräknad förvärvsinkomst, medelvärden efter kön, län 

13.7 och kommun 2011, tkr 

Total income from employment and business, mean averages by 

sex in counties and municipalities, SEK thousands 

Län/Kommun 

County/Municipality 

Sammanräknad förvärvsinkomst 1 Län/Kommun Sammanräknad förvärvsinkomst 1 

business 1 

Income from employment and 

Män 

Men 

Kvinnor 

Women 

Totalt 

Total 


Stockholms 358,1 260,7 308,1 Jönköpings 291,3 208,9 249,8 

Botkyrka 274,8 209,1 242,0 Aneby 274,6 200,3 238,0 

Danderyd 649,4 343,2 486,7 Eksjö 286,7 210,4 248,0 

Ekerö 405,1 284,2 343,6 Gislaved 287,4 205,6 246,9 

Haninge 304,0 231,4 267,4 Gnosjö 297,1 208,6 253,7 

Huddinge 325,2 247,2 285,9 Habo 312,4 222,1 267,4 

Järfälla 338,2 247,0 291,7 Jönköping 299,4 214,1 255,9 

Lidingö 518,0 305,7 405,6 Mullsjö 285,7 207,2 246,3 

Nacka 427,0 292,2 357,3 Nässjö 276,5 200,4 238,3 

Norrtälje 289,1 214,9 251,7 Sävsjö 268,2 191,7 230,3 

Nykvarn 362,2 261,9 312,3 Tranås 275,1 193,7 233,7 

Nynäshamn 299,9 223,3 261,8 Vaggeryd 289,9 207,9 249,1 

Salem 356,2 261,4 307,4 Vetlanda 283,8 201,6 243,0 

Sigtuna 317,0 230,3 273,0 Värnamo 299,3 215,9 257,1 

Sollentuna 413,2 291,6 350,8 Kronobergs 286,7 206,5 246,6 

Solna 341,6 262,4 301,0 Alvesta 280,3 200,0 240,8 

Stockholm 358,4 267,5 311,3 Lessebo 266,2 192,7 229,8 

Sundbyberg 318,7 250,1 283,8 Ljungby 282,8 204,7 244,1 

Södertälje 280,2 208,3 244,1 Markaryd 262,4 181,7 222,2 

Tyresö 360,0 264,2 311,1 Tingsryd 259,6 187,5 223,8 

Täby 470,3 301,9 383,3 Uppvidinge 270,1 197,1 234,6 

Upplands-Bro 328,3 244,0 285,3 Växjö 295,9 214,1 254,6 

Upplands Väsby 322,7 233,2 277,4 Älmhult 310,7 220,2 265,1 

Vallentuna 368,5 261,4 314,1 Kalmar 275,3 203,1 238,9 

Vaxholm 420,3 283,6 350,1 Borgholm 244,9 194,3 219,3 

Värmdö 367,7 270,3 318,9 Emmaboda 275,6 195,4 236,2 

Österåker 372,4 261,9 316,7 Hultsfred 258,1 185,3 221,9 

Uppsala 304,6 223,2 263,2 Högsby 240,5 181,7 211,4 

Enköping 305,4 216,8 260,6 Kalmar 284,5 210,7 246,6 

Heby 261,0 191,1 226,9 Mönsterås 288,2 202,4 245,2 

Håbo 347,8 244,0 296,2 Mörbylånga 282,5 216,0 248,5 

Knivsta 379,7 264,5 322,2 Nybro 257,4 190,4 223,8 

Tierp 271,1 190,5 231,1 Oskarshamn 306,0 212,7 259,2 

Uppsala 302,8 227,5 263,9 Torsås 259,0 188,3 224,7 

Älvkarleby 290,1 200,9 245,5 Vimmerby 272,4 197,4 234,9 

Östhammar 300,3 210,2 256,0 Västervik 265,9 204,6 234,8 

Södermanlands 287,9 211,3 249,0 Gotlands 249,2 205,6 226,9 

Eskilstuna 272,0 203,2 237,1 Gotland 249,2 205,6 226,9 

Flen 263,9 197,8 230,8 Blekinge 280,4 206,0 243,2 

Gnesta 297,0 218,1 256,9 Karlshamn 281,6 204,2 242,7 

Katrineholm 270,8 201,0 235,2 Karlskrona 286,6 213,7 250,1 

Nyköping 304,1 218,1 260,0 Olofström 271,0 195,9 233,7 

Oxelösund 297,8 213,8 256,0 Ronneby 271,6 200,1 236,1 

Strängnäs 319,7 230,4 274,3 Sölvesborg 277,9 198,4 237,9 

Trosa 344,9 244,0 294,0 Skåne 288,0 208,6 247,3 

Vingåker 263,2 198,0 230,7 Bjuv 267,0 189,7 228,5 

Östergötlands 287,1 206,9 246,8 Bromölla 279,1 193,8 236,0 

Boxholm 272,7 197,7 236,1 Burlöv 273,7 202,8 237,8 

Finspång 299,4 202,3 251,4 Båstad 312,5 206,3 258,1 

Kinda 276,5 198,7 238,0 Eslöv 279,5 209,0 244,0 

Linköping 298,4 213,7 256,2 Helsingborg 300,8 212,5 255,0 

Mjölby 283,2 203,2 243,0 Hässleholm 269,5 194,9 231,9 

Motala 271,6 202,3 236,6 Höganäs 336,6 223,5 278,0 

Norrköping 283,5 204,6 243,4 Hörby 267,4 196,5 231,7 

Söderköping 296,6 214,3 254,8 Höör 286,7 213,3 249,7 

Vadstena 280,9 213,2 246,0 Klippan 265,6 185,0 225,5 

Valdemarsvik 257,4 190,9 224,5 Kristianstad 280,5 204,8 241,5 

Ydre 260,6 195,2 229,0 Kävlinge 344,7 237,9 291,0 

Åtvidaberg 275,0 200,9 238,2 Landskrona 265,2 191,4 227,4 

Ödeshög 258,6 189,1 223,5 Lomma 436,8 274,7 353,0 



13.7 


Sammanräknad förvärvsinkomst, medelvärden efter kön, län och 

kommun 2011, tkr (forts.) 

Län/Kommun Sammanräknad förvärvsinkomst 1 Län/Kommun Sammanräknad förvärvsinkomst 1 

Män 

Men 

Kvinnor 

Women 

Totalt 

Total 


Lund 300,2 227,9 263,4 Tjörn 331,0 222,1 277,4 

Malmö 259,0 197,9 227,2 Tranemo 281,5 202,1 242,2 

Osby 272,3 192,0 232,0 Trollhättan 281,9 207,6 244,5 

Perstorp 262,9 180,0 221,8 Töreboda 246,7 191,9 219,6 

Simrishamn 268,6 197,6 232,1 Uddevalla 282,6 210,6 245,8 

Sjöbo 269,1 195,3 232,7 Ulricehamn 280,8 206,9 243,9 

Skurup 280,6 205,1 242,5 Vara 267,3 192,8 230,7 

Staffanstorp 346,4 239,9 292,2 Vårgårda 278,8 204,3 241,7 

Svalöv 274,1 199,2 237,5 Vänersborg 278,5 213,1 245,2 

Svedala 321,4 231,5 275,8 Åmål 257,1 191,8 223,7 

Tomelilla 256,4 188,3 222,0 Öckerö 343,0 227,9 284,9 

Trelleborg 280,8 206,5 243,0 Värmlands 269,6 203,4 236,1 

Vellinge 402,5 250,9 324,7 Arvika 261,7 198,1 229,2 

Ystad 291,2 213,3 250,4 Eda 228,3 189,0 208,7 

Åstorp 265,7 190,5 228,1 Filipstad 246,8 190,8 218,9 

Ängelholm 310,6 213,9 260,5 Forshaga 270,1 201,5 235,6 

Örkelljunga 254,7 181,3 217,9 Grums 272,8 193,9 233,4 

Östra Göinge 265,3 195,1 230,6 Hagfors 255,8 190,4 223,1 

Hallands 313,1 217,4 264,4 Hammarö 341,7 238,3 290,1 

Falkenberg 282,0 203,2 242,3 Karlstad 284,9 215,0 248,9 

Halmstad 291,5 209,5 249,4 Kil 277,5 202,5 239,8 

Hylte 277,9 194,0 236,5 Kristinehamn 264,5 197,0 230,2 

Kungsbacka 382,1 251,4 315,4 Munkfors 248,7 185,9 217,0 

Laholm 275,8 195,1 235,4 Storfors 262,5 195,2 229,4 

Varberg 306,4 210,8 257,8 Sunne 254,6 197,2 225,9 

Västra Götalands 298,2 217,9 257,5 Säffle 259,7 187,8 223,8 

Ale 306,0 223,5 265,1 Torsby 239,6 195,8 217,8 

Alingsås 301,5 217,2 258,4 Årjäng 215,0 185,0 200,0 

Bengtsfors 239,6 184,3 212,0 Örebro 283,6 208,3 245,3 

Bollebygd 316,5 230,3 274,1 Askersund 286,7 199,7 243,3 

Borås 289,3 212,3 249,7 Degerfors 271,6 198,6 235,3 

Dals-Ed 229,4 184,6 207,5 Hallsberg 278,2 200,7 239,9 

Essunga 264,2 194,1 230,0 Hällefors 253,5 185,1 219,5 

Falköping 268,9 201,0 234,4 Karlskoga 293,7 209,2 250,8 

Färgelanda 246,8 196,0 221,9 Kumla 289,4 208,0 248,2 

Grästorp 268,7 198,3 234,1 Laxå 277,2 200,0 239,3 

Gullspång 241,2 188,2 215,3 Lekeberg 281,6 207,4 245,3 

Göteborg 301,6 222,9 261,4 Lindesberg 277,0 205,3 241,3 

Götene 285,4 201,3 243,5 Ljusnarsberg 245,2 187,5 216,5 

Herrljunga 274,8 198,4 237,3 Nora 283,7 210,7 246,2 

Hjo 271,9 202,0 236,4 Örebro 286,5 213,1 248,5 

Härryda 368,7 254,6 311,3 Västmanlands 299,1 211,8 255,0 

Karlsborg 276,7 204,2 240,9 Arboga 279,9 198,5 238,7 

Kungälv 334,6 233,1 283,2 Fagersta 288,8 209,6 249,0 

Lerum 355,4 245,0 299,2 Hallstahammar 276,4 202,2 239,0 

Lidköping 296,7 210,6 253,0 Kungsör 285,3 209,8 247,3 

Lilla Edet 283,2 204,5 244,9 Köping 283,0 200,2 241,3 

Lysekil 291,0 202,9 246,5 Norberg 276,7 198,1 237,4 

Mariestad 274,4 204,8 239,2 Sala 273,8 199,8 236,2 

Mark 281,2 204,2 242,4 Skinnskatteberg 261,2 201,1 231,8 

Mellerud 232,7 185,0 209,0 Surahammar 288,7 201,5 245,8 

Munkedal 257,0 193,2 226,0 Västerås 315,4 220,2 267,0 

Mölndal 342,7 246,6 293,7 Dalarnas 278,5 206,7 242,4 

Orust 297,4 210,5 254,4 Avesta 284,3 206,6 245,6 

Partille 346,1 247,4 295,4 Borlänge 278,8 206,1 242,4 

Skara 280,5 209,5 243,9 Falun 297,5 222,4 259,0 

Skövde 298,7 215,6 256,9 Gagnef 282,4 203,3 243,2 

Sotenäs 297,3 209,1 252,7 Hedemora 272,5 201,3 236,9 

Stenungsund 341,0 234,2 286,7 Leksand 285,5 206,6 245,4 

Strömstad 254,2 208,5 231,1 Ludvika 286,8 201,5 244,1 

Svenljunga 264,1 196,1 230,7 Malung-Sälen 249,5 199,3 224,6 

Tanum 260,5 198,1 229,3 Mora 267,4 208,9 237,8 

Tibro 267,1 196,2 231,8 Orsa 237,2 187,3 211,9 

Tidaholm 264,2 199,0 231,4 Rättvik 259,1 192,0 225,0 



13.7 

Sammanräknad förvärvsinkomst, medelvärden efter kön, län och 

kommun 2011, tkr (forts.) 

Län/Kommun Sammanräknad förvärvsinkomst 1 Län/Kommun Sammanräknad förvärvsinkomst 1 

Män 

Men 

Kvinnor 

Women 

Totalt 

Total 


Smedjebacken 292,9 200,7 247,2 Västerbottens 278,8 212,3 245,4 

Säter 276,1 210,3 243,6 Bjurholm 241,0 181,1 211,5 

Vansbro 241,3 186,4 214,1 Dorotea 242,0 193,0 218,9 

Älvdalen 240,3 191,6 216,4 Lycksele 271,0 210,1 240,1 

Gävleborgs 281,2 207,2 243,9 Malå 281,0 200,3 241,1 

Bollnäs 257,1 201,1 228,7 Nordmaling 264,7 198,5 232,2 

Gävle 298,8 216,9 257,1 Norsjö 263,7 191,7 228,1 

Hofors 281,1 207,7 244,8 Robertsfors 259,0 203,8 232,0 

Hudiksvall 279,0 207,4 242,5 Skellefteå 286,9 210,6 248,6 

Ljusdal 252,7 194,6 223,6 Sorsele 238,0 195,1 217,2 

Nordanstig 249,8 193,9 222,6 Storuman 254,8 198,1 227,0 

Ockelbo 265,3 195,5 230,4 Umeå 285,7 221,2 253,2 

Ovanåker 258,1 192,9 226,1 Vilhelmina 234,6 191,4 213,2 

Sandviken 300,0 207,2 253,7 Vindeln 258,8 192,7 225,9 

Söderhamn 265,7 199,9 232,6 Vännäs 285,4 207,7 246,2 

Västernorrlands 285,6 215,6 250,3 Åsele 237,9 190,1 214,3 

Härnösand 267,4 214,3 240,3 Norrbottens 288,1 217,1 252,9 

Kramfors 252,6 201,8 227,5 Arjeplog 255,0 204,6 230,3 

Sollefteå 248,4 201,0 224,6 Arvidsjaur 270,4 205,0 237,8 

Sundsvall 300,6 227,0 263,2 Boden 278,6 215,6 246,9 

Timrå 285,6 210,9 248,5 Gällivare 321,9 230,1 277,6 

Ånge 261,3 199,9 230,9 Haparanda 230,9 197,6 214,4 

Örnsköldsvik 298,2 210,8 254,3 Jokkmokk 259,6 204,2 232,3 

Jämtlands 258,5 210,4 234,3 Kalix 267,5 209,6 239,0 

Berg 232,0 193,1 213,1 Kiruna 339,5 238,5 290,4 

Bräcke 237,5 197,5 218,3 Luleå 292,1 223,9 258,2 

Härjedalen 243,1 197,7 221,0 Pajala 245,6 196,6 222,6 

Krokom 265,5 217,0 241,8 Piteå 296,3 211,7 253,5 

Ragunda 245,8 191,5 219,2 Älvsbyn 267,1 195,7 231,7 

Strömsund 233,2 195,4 214,9 Överkalix 240,5 201,0 221,4 

Åre 249,1 209,3 229,6 Övertorneå 235,9 197,1 217,5 

Östersund 274,6 219,2 245,7 Hela riket Sweden 303,8 222,4 262,5 

1) Sammanräknad förvärvsinkomst består av inkomst av tjänst och inkomst av näringsverksamhet. Medelvärden för befolkningen (20 år 

och äldre) folkbokförd i Sverige både den 1 januari och den 31 december 2011. Mean averages for the population (20 years and older) 

entered in the population register both January 1 and December 31, 2011. 


Källa: SCB Inkomster och skatter (www.scb.se/HE0110); Statistikdatabsen: Hushållens ekonomi. 



13.8 


Arbetsinkomst efter kön och ålder för helårs- och heltidsanställda 

personer utan inkomst från näringsverksamhet, 

medianvärden i 2011 års priser, tkr 

Income from work by sex and age, employed year round and full time 

with no entrepreneurial income, median value in 2011 prices, SEK 

thousands 

Kön/ålder Sex/age 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 

Män Men 331,5 336,3 344,1 344,8 354,7 358,8 363,1 

20–29 år 283,5 283,3 294,8 291,7 299,6 309,0 302,6 

30–39 år 335,4 338,5 348,6 347,1 355,2 363,6 363,3 

40–49 år 347,9 351,1 359,8 364,2 383,1 377,3 388,0 

50–59 år 347,8 357,1 367,8 367,4 369,3 373,5 377,3 

60–64 år 337,1 337,9 363,7 343,5 357,7 372,7 374,7 

65–69 år .. .. .. .. .. .. .. 

70–79 år .. .. .. .. .. .. .. 

80– år .. .. .. .. .. .. .. 

20–64 år 331,4 336,3 344,2 344,7 354,9 359,3 364,1 

25–64 år 336,6 340,9 350,6 349,5 360,2 365,6 368,8 

Kvinnor Women 283,6 287,3 288,1 291,7 302,1 307,6 306,1 

20–29 år 253,9 253,4 257,6 260,8 267,2 266,1 266,1 

30–39 år 278,0 281,7 282,1 286,1 294,1 298,8 302,7 

40–49 år 287,9 293,3 297,5 298,2 311,4 315,7 315,0 

50–59 år 296,6 301,8 299,5 301,2 317,0 320,4 316,0 

60–64 år 291,5 301,0 299,4 306,3 306,0 324,1 316,1 

65–69 år .. .. .. .. .. .. .. 

70–79 år .. .. .. .. .. .. .. 

80– år .. .. .. .. .. .. .. 

20–64 år 283,6 287,3 287,8 291,6 302,0 307,8 306,1 

25–64 år 285,8 290,5 290,5 293,8 305,0 310,5 308,5 

Samtliga All 311,0 314,5 319,9 320,6 328,6 333,0 334,2 

20–29 år 271,7 271,8 276,6 279,5 286,3 290,8 287,6 

30–39 år 314,5 315,7 322,1 320,8 328,0 330,8 333,4 

40–49 år 319,3 325,7 333,8 331,4 346,5 346,6 353,9 

50–59 år 323,3 331,0 331,4 335,1 341,1 345,1 344,0 

60–64 år 317,3 319,8 327,6 326,8 337,9 347,4 347,7 

65–69 år .. .. .. .. .. .. .. 

70–79 år .. .. .. .. .. .. .. 

80– år .. .. .. .. .. .. .. 

20–64 år 310,9 314,5 319,9 320,5 328,8 333,5 334,3 

25–64 år 314,1 318,3 324,3 324,0 333,0 337,8 338,6 

Kvinnors inkomst i procent av männens 

Women's income as a percentage of men's 

income 

20–29 år 89,6 89,5 87,4 89,4 89,2 86,1 87,9 

30–39 år 82,9 83,2 80,9 82,4 82,8 82,2 83,3 

40–49 år 82,8 83,5 82,7 81,9 81,3 83,7 81,2 

50–59 år 85,3 84,5 81,4 82,0 85,8 85,8 83,8 

60–64 år 86,5 89,1 82,3 89,2 85,6 87,0 84,4 

65–69 år .. .. .. .. .. .. .. 

70–79 år .. .. .. .. .. .. .. 

80– år .. .. .. .. .. .. .. 

20–64 år 85,6 85,4 83,6 84,6 85,1 85,7 84,1 

25–64 år 84,9 85,2 82,9 84,1 84,7 84,9 83,6 


Källa: SCB Inkomstfördelningsundersökningen, HEK (www.scb.se/HE0103). 



Slutliga skattens andel av summa förvärvs- och kapitalinkomst 

13.9 Final tax, relative share of total earnings and capital income 

Inkomst, tkr Income, SEK 1 000s 2005 1 2006 1 2007 1 2008 1 2009 1 2010 1 2011 1 

1 kr– 19,9 tkr 12,0 12,7 13,3 12,8 12,2 10,2 10,7 

20,0– 39,9 tkr 16,7 16,1 12,0 11,5 10,5 10,3 10,1 

40,0– 59,9 22,8 21,4 15,1 13,7 12,8 12,4 11,9 

60,0– 79,9 24,3 23,1 19,4 17,7 15,9 15,1 14,2 

80,0– 99,9 24,3 23,5 22,2 21,4 19,5 18,4 16,9 

100,0–119,9 25,1 24,3 23,1 22,5 21,5 20,7 19,2 

120,0–139,9 26,3 25,5 24,4 23,6 22,7 21,9 20,0 

140,0–159,9 27,5 26,8 25,6 24,9 24,1 23,1 21,3 

160,0–179,9 28,4 27,7 26,2 25,5 24,9 24,0 22,2 

180,0–199,9 29,1 28,4 26,4 25,7 25,2 24,3 22,7 

200,0–219,9 29,7 29,0 26,6 25,7 25,1 24,3 22,9 

220,0–239,9 30,2 29,4 26,7 25,7 25,0 24,2 23,1 

240,0–259,9 30,6 29,8 26,9 25,6 24,8 24,0 23,1 

260,0–279,9 31,0 30,2 27,2 25,8 24,8 23,9 23,2 

280,0–299,9 31,3 30,6 27,4 26,0 24,9 24,0 23,3 

300,0–339,9 32,2 31,4 28,1 26,5 25,3 24,4 23,7 

340,0–399,9 34,2 33,4 30,0 28,3 26,2 25,4 24,6 

400,0–499,9 36,8 36,0 32,9 31,5 28,9 28,1 27,1 

500,0–999,9 41,1 40,0 37,3 36,8 34,8 34,1 33,4 

1 000,0– 41,6 40,3 37,7 38,9 38,3 37,5 37,5 

Medelvärde 1 2 tkr, Average value 1 2 58,9 61,4 61,0 59,3 56,5 56,8 57,0 

Medelvärde 2 3 tkr, Average value 2 3 70,5 73,1 71,8 70,1 68,4 69,9 69,3 

Summa skatt, mnkr Total final tax 542 260 570 460 571 339 561 102 539 039 547 075 554 320 

1) Summa förvärvs- och kapitalinkomst utgörs av inkomstslagen inkomst av tjänst, inkomst av näringsverksamhet och inkomst av kapital 

(överskott). Slutlig skatt för dem som någon gång under året var folkbokförda i riket. Final tax for the population registered in the population 

register. 

2) Medelvärde beräknat för samtliga, dvs. inkl. dem som ej betalar skatt. Average value for all individuals including those who did not pay 

tax. 

3) Medelvärde beräknat för dem som har inkomst. Average value for those who have an income. 





13.10 


Inkomststruktur för samtliga hushåll, medelvärden i 2011 års 

priser 

Income composition for all households, mean value, 2011 prices 

Inkomstslag, tkr Types of income, SEK 1 000s 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 

Faktorinkomst Factor income 308,0 330,4 360,6 338,3 331,2 336,1 354,5 

Löneinkomst 260,5 267,7 282,7 280,7 278,6 283,6 297,4 

Näringsinkomst m.m. 12,4 12,1 12,3 12,5 11,8 10,8 9,9 

Ränta och utdelning 11,0 17,5 20,8 21,9 20,2 17,0 21,8 

Kapitalvinst 24,1 33,0 44,7 23,2 20,7 24,7 25,4 

Skattepliktiga transfereringar Taxable transfers 108,5 109,4 105,6 101,5 108,2 106,2 103,1 

Pensioner 70,0 72,4 73,4 73,0 78,1 77,6 77,4 

Sjuk- och aktivitetsersättning (tidigare förtidspension) 13,3 13,4 13,7 12,1 12,3 10,5 8,8 

Sjukersättningar 8,4 7,8 6,4 5,3 4,2 4,0 4,2 

Föräldrapenning 5,6 5,7 5,6 5,8 6,1 6,3 6,4 

Arbetsmarknadsstöd 10,4 9,4 6,0 4,7 6,8 7,1 5,6 

Övriga skattepliktiga 0,8 0,6 0,6 0,6 0,6 0,6 0,6 

Skattefria transfereringar Transfers not taxable 19,0 19,1 18,6 17,4 17,6 18,5 18,4 

Barnbidrag 5,5 6,0 5,7 5,3 5,1 5,2 5,3 

Studiestöd inklusive studielån 5,4 5,4 5,3 4,8 5,3 5,5 5,5 

Bostadsbidrag 3,6 3,6 3,4 3,3 3,1 3,3 3,1 

Ekonomiskt bistånd (tidigare socialbidrag) 2,2 1,9 2,0 2,1 2,1 2,4 2,3 

Övrigt 2,2 2,3 2,2 1,9 2,0 2,1 2,1 

Negativa transfereringar Negative transfers 133,8 138,7 136,4 124,0 119,4 117,1 119,3 

Skatt inkl. allmänna egenavgifter 127,2 131,9 129,6 118,1 113,4 111,2 113,4 

Underhållsbidrag och återbetalning av studielån 6,5 6,7 6,8 5,8 6,0 6,0 5,8 

Disponibel inkomst Disposable income 301,7 320,2 348,4 333,2 337,6 343,6 356,7 

Disponibel inkomst per konsumtionsenhet 

Equalised disposable income 199,7 211,4 229,2 221,6 225,0 226,6 234,9 


Källa: SCB Inkomstfördelningsundersökningen, HEK, (www.scb.se/HE0103). 



13.11 

Disponibel inkomst per konsumtionsenhet (k.e.) för individer 

20– år efter hushållstyp, medianvärden per k.e. i 2011 års priser, 

tkr 

Equalised disposable income for individuals by type of household, 

median value, 2011 prices, SEK thousands 

Hushållstyp 

Type of household 

Disponibel inkomst per k.e. 1 , tkr 

Equalised disposable income 1 , SEK 1 000s 

Förändring i procent 

Change in percent 

1991 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2011/2010 2011/1991 

Ensamboende män 

Single men without children 147,3 170,7 183,7 191,9 192,4 192,0 197,1 2,7 33,8 

20–29 år 150,3 154,0 159,5 176,2 177,4 173,3 172,8 -0,3 15,0 

30–49 år 163,0 202,3 218,4 221,4 229,1 226,2 235,7 4,2 44,6 

50–64 år 158,0 192,2 199,7 214,1 215,9 217,6 219,9 1,0 39,2 

65– år 108,8 142,3 146,0 148,7 150,2 153,9 153,6 -0,2 41,2 

20–64 år 156,9 182,5 194,5 205,1 208,1 208,0 212,7 2,3 35,6 

25–64 år 162,7 194,0 208,6 213,7 219,3 218,4 221,4 1,4 36,0 

Ensamboende kvinnor 

Single women without 

children 119,1 143,9 144,6 144,5 145,9 146,7 154,7 5,4 29,9 

20–29 år 133,1 135,6 142,6 144,6 136,7 145,1 158,3 9,1 18,9 

30–49 år 159,7 186,6 201,0 207,8 207,5 204,9 206,9 1,0 29,5 

50–64 år 156,0 189,2 194,7 188,7 208,9 205,4 213,6 4,0 36,9 

65– år 104,1 130,6 130,1 130,1 134,7 134,5 138,1 2,7 32,6 

20–64 år 145,8 168,9 176,5 176,4 180,8 182,6 191,9 5,1 31,6 

25–64 år 152,6 184,1 191,5 193,3 203,0 199,5 206,1 3,3 35,1 

Sammanboende utan barn 

0–19 år 

Cohabiting without children 

aged 0–19 186,6 236,8 258,2 251,0 258,5 259,6 260,5 0,4 39,6 

20–29 år 199,0 223,0 249,5 239,3 241,7 227,1 243,0 7,0 22,1 

30–49 år 223,1 276,4 295,3 296,2 304,4 307,1 313,2 2,0 40,4 

50–64 år 208,3 275,7 299,9 295,5 306,4 309,6 311,4 0,6 49,5 

65– år 136,5 176,8 187,9 189,4 195,0 200,6 200,2 -0,2 46,6 

20–64 år 209,5 265,2 290,0 286,1 295,5 301,2 302,5 0,5 44,4 

25–64 år 213,7 270,4 294,9 292,5 301,9 305,4 308,6 1,0 44,4 

Ensamstående män med 

barn 0–19 år 

Single men with children 

aged 0–19 154,4 164,2 175,8 172,1 178,0 179,7 178,5 -0,7 15,6 

Ensamstående kvinnor 

med barn 0–19 år 

Single women with children 

aged 0–19 119,4 131,4 141,5 136,5 137,1 141,9 145,1 2,3 21,5 

Sammanboende med barn 

0–19 år 

Cohabiting with children 

aged 0–19 150,7 186,7 200,4 203,5 208,8 212,6 220,3 3,6 46,2 

1 barn child 170,8 203,8 222,1 226,0 225,5 230,2 239,0 3,8 39,9 

2 barn children 148,1 186,0 198,9 201,8 210,1 212,6 220,5 3,7 48,9 

3+ barn 129,0 154,5 166,0 170,4 172,1 175,0 178,6 2,1 38,5 

Övriga 2 Others 2 189,5 225,4 240,6 237,0 241,7 244,0 253,0 3,7 33,5 

Ensamstående Single 158,3 180,2 198,0 198,3 194,8 201,4 207,5 3,0 31,1 

Sammanboende Cohabiting 201,9 255,4 258,4 263,6 266,7 266,7 274,6 3,0 36,0 

Samtliga 20– år 

All aged 20– 154,8 189,9 203,0 203,4 207,6 210,4 215,2 2,3 39,0 

1) Beräkning med disponibel inkomst per k.e. (konsumtionsenhet) görs för att kunna göra jämförelser av inkomsten mellan individer i 

hushåll av olika sammansättning. Calculation of disposable income per consumption unit is done to make comparisons between 

individuals in households of different compositions. 

2) Utöver referenspersonen och hans/hennes sammanboende finns även andra vuxna, oftast barn 20 år och äldre. There are more adults, 

mostly children aged 20 and older in addition to the reference person and his/her spouse. 


Källa: SCB Inkomstfördelningsundersökningen, HEK, (www.scb.se/HE0103). 



13.12 


Hushållens utgifter (HUT) per utgiftsområde och år, procent 

Household Budget Survey, share of total consumption per household 

2005 2006 2007 2008 2009 

Antal medverkande hushåll 

Number of participating households 2 079 1 972 2 254 2 120 2 047 

Genomsnittligt antal Average number of 

Personer Persons 2,1 2,1 2,1 2,1 2,1 

Konsumtionsenheter Consumption unit factors 1,57 1,59 1,56 1,58 1,57 

Beräknad populationsstorlek Calculated size of population 3 883 910 3 988 100 3 980 340 3 984 880 4 002 530 

Totala utgifter i genomsnitt, kr Total expenditure, SEK 265 920 263 310 263 020 290 910 276 320 

Totala utgifter per utgiftsområde, procent 

Expense items, total expenditure, percent 100 100 100 100 100 

01 Livsmedel & alkoholfria drycker 

Food and non-alcoholic beverages 11,86 12,51 12,60 12,64 13,56 

02 Alkoholhaltiga drycker (även lättöl), tobak & narkotika 

Alcoholic beverages, tobacco and narcotics 2,16 2,06 2,10 2,11 2,18 

03 Kläder och skor Clothing and footwear 5,17 5,08 5,49 5,12 4,96 

04 Bostäder, vatten, elektricitet, gas och andra bränslen 

Housing, water, electricity, gas and other fuels 18,43 18,83 18,63 17,58 19,31 

05 Möbler, inventarier, hushållsutrustning & rutinunderhåll 

av bostaden Furnishings, household equipment and 

routine maintenance of the house 6,68 6,18 6,55 6,54 6,49 

06 Hälso- och sjukvård Health 2,60 2,28 2,44 2,26 2,32 

07 Transporter Transport 14,76 16,10 15,20 14,72 12,86 

08 Kommunikationer Communications 3,22 3,22 3,41 2,98 3,10 

09 Fritid och kultur Recreation and culture 13,84 14,46 14,89 16,06 15,10 

10 Utbildning Education 0,03 . . 0,04 0,02 

11 Restauranger och hotell Restaurants and hotels 4,00 4,16 4,15 4,04 4,06 

12 Diverse varor och tjänster 

Miscellaneous goods and services 6,39 6,44 6,35 6,30 6,53 

Övrigt 1, 2 10,76 10,09 9,56 10,85 9,61 

1) Restpost som bl.a. innehåller ränteutgifter, fastighetsavgift, A-kassa och gåvor. 

2) Fastighetsavgift och skattepliktiga förmåner saknas 2009. 

Källa: SCB Statistiska meddelanden, serie HE 35 (www.scb.se/HE0201), Statistikdatabasen: Hushållens ekonomi. 



13.13 

Kön och ålder 

Sex and age 

Nettoförmögenhet, medianvärde i 2007 års priser efter kön och 

ålder, tkr 

Net wealth, median value in 2007 prices by sex and age, SEK 

thousands 

Medianvärde i tkr 

1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 

Kvinnor och män 

Both sexes 32 38 37 32 34 30 37 60 65 

0–19 år years 2 5 5 5 6 5 6 8 8 

20–29 år 0 0 0 0 0 0 0 0 0 

30–39 år 3 12 15 16 8 13 18 47 58 

40–49 år 100 121 125 123 119 143 163 205 234 

50–59 år 257 291 294 282 292 322 356 413 447 

60–64 år 354 388 392 379 423 477 543 626 667 

65–69 år 366 405 408 383 425 478 534 616 683 

70–79 år 334 370 373 344 381 427 480 558 604 

80– år 228 261 269 245 284 311 342 414 443 

20–64 år 56 68 72 69 66 76 90 125 140 

25–64 år 81 97 102 102 98 118 137 178 201 

Kvinnor Women 33 40 39 33 34 30 37 61 65 

0–19 år years 2 5 5 5 6 5 6 8 8 

20–29 år 0 0 0 0 -1 -1 0 0 0 

30–39 år 4 12 16 13 6 11 15 41 51 

40–49 år 99 119 122 116 111 134 151 189 217 

50–59 år 218 250 256 245 261 292 327 382 417 

60–64 år 277 304 310 297 339 386 450 530 574 

65–69 år 276 304 309 285 323 364 413 485 547 

70–79 år 250 277 280 253 286 314 356 421 457 

80– år 170 192 199 179 210 222 243 303 322 

20–64 år 53 65 68 62 59 69 82 114 129 

25–64 år 75 90 95 91 88 106 124 162 185 

Män Men 30 36 35 32 33 30 38 60 64 

0–19 år years 3 5 5 5 6 5 6 8 8 

20–29 år 0 0 0 0 0 0 0 0 0 

30–39 år 2 11 15 19 10 16 21 54 65 

40–49 år 102 123 128 131 127 152 175 222 253 

50–59 år 304 339 338 323 328 355 388 446 480 

60–64 år 457 498 498 484 525 584 652 737 770 

65–69 år 501 548 547 520 565 626 691 782 849 

70–79 år 478 524 524 492 537 601 666 755 808 

80– år 391 443 444 408 459 514 564 658 701 

20–64 år 60 73 76 77 73 85 99 137 152 

25–64 år 88 105 111 114 110 131 151 195 219 


Källa: SCB Hushållens tillgångar och skulder (www.scb.se/HE0104). 


Priser och konsumtion 



Priser och konsumtion Statistisk årsbok 2014 

14 – Priser och 

konsumtion 


14.1 Priser och konsumtion ........................ 301 


14.2 Fastighetspriser ................................... 303 

Real estate prices 

14.3 Konsumtionen av livsmedel ............... 304 

Consumption of food 

14.4 Levnadskostnadsindex (juli 

1914=100) ...................................................... 306 

Cost-of-living index 

14.5 Kronans värde över tiden med 

hänsyn till konsumentprisernas 

utveckling ..................................................... 306 

The value of the Swedish krona as 

reflected in the development of consumer 

prices 

14.6 Konsumentprisindex, 12-månadersförändringar, 

procent (Inflationstakten) 

........................................................... 307 

Consumer Price Index, yearly changes, 

percent (Inflation rate) 

14.7 Konsumentprisindex (totalindex), 

månadstal (1980=100), fastställda tal 

och beräknade årsmedeltal ......................... 308 

Consumer price index (total), monthly, 

fixed index and calculated annual 

averages 

14.8 Konsumentprisindex enligt 

COICOP och nettoprisindex ........................ 309 

Consumer price index, by COICOP and 

net price index 

14.9 Prisbasbeloppet enligt lagen 

om allmän försäkring ................................... 310 

Basic amount according to the National 

Insurance Act 

14.10 Producentprisindex (2005=100) ........ 311 

Producer price index 

14.11 Tjänsteprisindex, producentprisindex 

för tjänster (2005=100)....................... 312 

Service producer price index (2005=100) 

14.12 Byggnadsprisindex för bostadshus 

(med avdrag för bidrag) inkl. 

mervärdesskatt (1968=100) ......................... 312 

Construction price index for residential 

buildings including VAT 

14.13 Fastighetsprisindex för småhus 

(1990=100 för länsindex, 1981=100 för 

övriga regioner) ............................................ 313 

Real estate price index for one- and twodwelling 

buildings (1990=100 for county 

indexes, 1981=100 for other regions) 

14.14 Kostens sammansättning och 

näringsvärde per person och dag .............. 314 

Food composition and nutritional value 

per person and day 

14.15 Konsumtion av livsmedel m.m. ........ 314 

Food consumption 

14.16 Konsumtion av livsmedel m.m., 

kg respektive liter per capita ....................... 316 

Food consumption per capita 



14.1 



Priserna på alkoholhaltiga drycker och tobak blev i genomsnitt 4,7 procent högre 

under 2012. Kostnaderna för hälso- och sjukvård steg med 2,8 procent medan 

priserna för transport ökade med 1,7 procent. Men alla priser har inte ökat – 

priserna inom post och telekommunikationer sjönk i genomsnitt med 4,2 procent. 


Konsumentprisindex (KPI) används på flera 

viktiga sätt i dagens samhälle. KPI-siffrorna har 

en central roll som allmän information i samhällsdebatten 

och i resonemang om löner och 

liknande. Pensioner och andra sociala förmåner 

är ofta kopplade till KPI så att de automatiskt 

justeras i takt med prisutvecklingen. Sådan 

indexreglering är också vanlig i många avtal. 

Riksbanken och ekonomiska bedömare behöver 

siffrorna för att kunna bedöma det aktuella 

läget i samhällsekonomin. 

KPI är färskvara och visar månad för månad 

hur prisläget utvecklas. Utvecklingen mäts 

genom att undersöka vad olika varor kostar i 

olika affärer. Alla slags konsumentvaror och 

konsumenttjänster ska omfattas – från kläder, 

frisör- och biobesök till bostad och bil. Den här 

”KPI-korgens” sammansättning svarar mot de 

svenska hushållens konsumtionsmönster. Den 

innehåller alltså olika slags varor och tjänster i 

de proportioner som hushållen konsumerar 

dem. Under året följer man hela tiden samma 

korg, med samma varor och tjänster. På så sätt 

blir resultaten jämförbara mellan månaderna. 

Förändringarna i KPI beror i princip bara på 

ändrade priser. Inför varje nytt år uppdaterar 

man KPI-korgens sammansättning. Det gör 

man för att fånga det aktuella konsumtionsmönstret. 

Den officiella serien med KPI-tal utgår från år 

1980; detta års prisläge svarar mot ett KPI-tal 

lika med 100. För mars 2013 var KPI-talet uppe i 

314,65, vilket innebär att en korg med konsumentprodukter 

som 1980 kostade 100 kr nu 

för tiden kostar 314,65 kr (mars 2013). Indextalet 

följer alltså prisläget på konsumentprodukter. 

KPI-korgen och prisutvecklingen under 2012 



Under år 2012 minskade konsumentprisindex 

med totalt 0,1 procent. Priserna ändrades inom 

många områden och förändringarna påverkar 

KPI olika mycket. Nedan redovisar vi de genomsnittliga 

prisförändringarna som har skett 

under 2012 för olika varor och tjänster. 

Livsmedel och alkoholfria drycker 

Priserna på livsmedel och alkoholfria drycker 

steg med 1,9 procent, vilket bidrog till att öka 

konsumentpriserna med totalt 0,2 procentenheter. 

Till uppgången bidrog framför allt höjda 

priser på grönsaker (7,0 procent), frukt (5,2 procent) 

samt kött (3,0 procent). 

Alkoholhaltiga drycker och tobak 

Priserna på alkoholhaltiga drycker och tobak 

steg med i genomsnitt 4,7 procent, vilket bidrog 

till att öka konsumentpriserna med totalt 0,2 

procentenheter. Till uppgången bidrog framför 

allt höjda priser på tobak (10,7 procent). 

Kläder och skor 

Priserna på kläder ökade med 0,2 procent och 

priserna på skor minskade med 2,1 procent. 

Den samlade effekten blev att genomsnitts-priserna 

för kläder och skor minskade med 0,2 

procent. 

Boende 

Boendekostnaderna minskade med 1,6 procent. 

Det bidrog till att sänka den totala konsumentprisnedgången 

med 0,5 procentenheter. Till 

nedgången bidrog framför allt minskade räntekostnader 

(-12,6 procent), sänkta kostnader för 

eldningsolja (-1,8 procent) samt prissänkningar 

inom gruppen el (-1,0 procent). 

Inventarier och hushållsvaror 

Priserna på inventarier och hushållsvaror sjönk 

med i genomsnitt 2,0 procent, vilket bidrog med 

0,1 procentenheter till den totala konsumentprisnedgången. 

Till nedgången bidrog främst 

sänkta priser på möbler (-1,9 procent) samt 

sänkta priser på hushållstextilier (-4,6 procent). 


Priserna på hälso- och sjukvård ökade med 2,8 

procent, vilket bidrog till att öka konsumentpriserna 

med totalt 0,1 procentenhet. 

Transport 

Priserna inom transport steg 1,7 procent, vilket 

bidrog till att öka konsumentpriserna totalt med 

0,3 procentenheter. Till uppgången bidrog 

höjda priser på drivmedel (2,8 procent) samt 

höjda priser på transporttjänster (7,3 procent). 

Post och telekommunikationer 

Priserna för post och telekommunikationer 

sjönk med 4,2 procent, vilket bidrog till att 

sänka konsumentpriserna med 0,1 procentenheter. 

Till nedgången bidrog i huvudsak 

sänkta priser på teletjänster och utrustning (-4,6 

procent). 

Rekreation och kultur 

Prissänkningar inom området rekreation och 

kultur motverkade den totala uppgången med 

0,2 procentenheter. Priserna inom området 

sjönk med 2,0 procent. Till nedgången bidrog 

framför allt sänkta priser på audiovisuell och 

fotografisk utrustning (-14,0 procent) och övriga 

fritidsvaror (-2,0 procent). Prisnedgången 

dämpades av prishöjningar på tidningar, böcker 

och skrivmaterial (4,2 procent) samt paketresor 

(7,7 procent). 

Utbildning 

Priserna på utbildning ökade med 1,6 procent, 

vilket inte hade någon nämnvärd påverkan på 

konsumentpriserna totalt sett. 

Restaurang och logi 

Priserna inom huvudgruppen restaurang och 

logi steg med 0,2 procent, vilket inte hade 

någon nämnvärd påverkan på konsumentpriserna 

totalt sett. 

Diverse varor och tjänster 

Priserna på diverse varor och tjänster steg med 

2,5 procent, vilket påverkade konsumentpriserna 

uppåt med 0,1 procentenhet. Till uppgången 

bidrog bland annat ökade priser på 

personlig hygien (2,6 procent) och övriga 

tjänster (3,1 procent). 

Källa: SCB Konsumentprisindex (www.scb.se/PR0101). 




14.2 Fastighetspriser 

Real estate prices 

Att köpa eget hus är ofta den största investering vi gör under vår livstid. 

Huspriserna och dess utveckling berör alltså en väldigt stor del av befolkningen 

i Sverige. Genomsnittspriset för en småhusfastighet 2012 var 

2,1 miljoner kronor. 

Ungefär 55 procent av befolkningen mellan 16 

och 84 år bor i småhus (friliggande villor, radeller 

kedjehus). För husköpet krävs det plånböcker 

av varierande storlek beroende på var i 

landet vi vill bosätta oss. 

Köpeskilling för småhus: medelvärde per 

kommun för permanentboende (ej tomträtt) 

2012 

Dyrast i storstadsregionerna 

Högst huspriser får vi, inte oväntat, betala i landets 

storstadsregioner. I Stor-Stockholm hittar 

vi landets tre dyraste kommuner: Solna, Danderyd 

och Lidingö. I dessa var medelpriset över 

6,5 miljoner kronor för ett småhus år 2012. 

Av de tio kommuner med högst medelpriser 

ligger nio av dem i Stor-Stockholm. Efter de tre 

ovan nämnda kommuner kommer Sundbyberg, 

Nacka, Vaxholm, Stockholm, Sollentuna och 

Täby. Den dyraste kommunen utanför Stockholmsregionen 

finner vi på Västkusten. Där är 

husen som dyrast i Göteborg med ett medelpris 

på nästan 3,8 miljoner. Övriga kommuner i 

Göteborgstrakten med ett genomsnittligt pris 

över 3 miljoner kronor var Partille, Mölndal och 

Öckerö. Även i de skånska kommunerna 

Vellinge, Lomma, Malmö och Lund var medelpriset 

över 3 miljoner. 

Lägst priser i norra Sverige 

De kommuner där det är billigast att köpa hus 

är nästan uteslutande glesbygdskommuner i 

norra Sveriges inland. Åsele i Västerbottens län 

var den kommun i landet som hade det lägsta 

genomsnittspriset år 2012, nämligen 274 000 

kronor. I kommunerna Bjurholm, Övertorneå, 

Sorsele, Norsjö, Överkalix, Ragunda och Dorotea 

fick man ett småhus för mindre än 350 000 kronor 

i genomsnitt. 

Större bostadsyta i de dyraste kommunerna 

Husen i de tio dyraste kommunerna hade en 

genomsnittlig bostadsyta på 129 kvadratmeter 

med en biyta på 37 kvadratmeter. I de tio kommuner 

med de lägsta priserna var bostadsytan 

109 kvadratmeter med en biyta på 51 kvadratmeter. 

Majoriteten av småhusen som såldes i 

både de dyraste och de billigaste kommunerna 

var friliggande villor. 



Källa: SCB Fastighetspriser och lagfarter 




14.3 

Konsumtionen av livsmedel 

Consumption of food 

Vi äter allt mer bröd och konditorivaror. Under åren 1980–2011 ökade 

konsumtionen med 43 procent, från 50 till 72 kg per person och år. 

Om vi tittar närmare på bröd- och spannmålsprodukterna 

kan vi notera att befolkningen nu 

äter betydligt mer mjukt matbröd och konditorivaror 

än tidigare. Däremot äter vi ungefär 

lika mycket kaffebröd som år 1980, men mindre 

knäckebröd. Vi konsumerar också betydligt 

mindre mjöl. 

Konsumtion av mjölk 1960–2011 

Konsumtion av några bröd- och spannmålsprodukter, 

kg per person och år 

1980 2011 Förändring 

procent 

Mjöl 16,3 9,5 -42 

Knäckebröd 6,1 3,5 -43 

Kaffebröd 9,2 8,3 -10 

Mjukt matbröd 30,6 51,2 67 

Konditorivaror 2,7 8,8 226 

Konsumtionen av färskt och fryst kött har ökat 

med 85 procent – från 28 kg per person och år 

till 51 kg. Av dessa äter vi 13 kg nötkött (inkl. 

kalv), 17 kg griskött samt 17 kg kött från fjäderfä. 

Konsumtionen av fårkött ökar men är fortfarande 

mycket blygsam – drygt ett kilo per 

person och år. 

Konsumtion av färskt och fryst kött samt 

charkuterivaror, kg per person och år 

1980 2011 Förändring 

procent 

Nöt 6,1 12,7 108 

Gris 12,5 17,2 38 

Fjäderfä 4,3 17,3 302 

Får 0,6 1,2 100 

Charkuterivaror 

etc. 25,3 21,7 -14 

Under perioden har även ostkonsumtionen ökat 

– från 14 till 18 kg. Det kan jämföras med konsumtionen 

av smör och margarin som nästintill 

har halverats. Från att år 1980 ha varit 21 kg är 

den nere i 12 kg per person år 2011. 

Vi äter allt mer färska frukter och bär och 

konsumtionen har ökat med 18 procent, från 54 

till 64 kg per person och år. Vi äter också allt 

mer rotfrukter. Konsumtionen ökade från 6 till 

12 kg, vilket är en fördubbling, under perioden 

1980–2011. Även konsumtionen av färska köksväxter 

fördubblades under perioden ifråga från 

22 till 47 kg. Däremot äter vi mindre färskpotatis 

än tidigare. Vår konsumtion har minskat från 

65 till 45 kg per person. 

Konsumtion av rotfrukter, potatis, köksväxter 

samt frukt och bär 1960–2011 

Mjölkkonsumtionen (inkl. syrade produkter) 

minskade med 33 procent under åren 1980– 

2011, från 183 till 122 liter per person och år. 

Konsumtionen av grädde ökade däremot med 

43 procent, till 11 liter per person 2011. 



Konsumtion av godis och glass samt såser 

1960–2011 

Konsumtion av starköl, vin och läskedrycker 

1960–2011 


Direktkonsumtionen av socker har minskat 

kontinuerligt sedan 1960. Samtidigt har konsumtionen 

av choklad och konfektyrvaror samt 

läskedrycker ökat kraftigt. 

Fler kalorier än vad vi behöver 

Den totala energitillförseln från livsmedel 

(exklusive alkoholhaltiga drycker), ökade under 

perioden 1980–2011 från 12 000 till 13 200 kJ per 

person och dag, eller från 2 878 till 3 162 kcal. 

En vuxen kvinna behöver cirka 2 000 

kilokalorier om dagen, en vuxen man cirka 

2 400 kilokalorier. Fler kalorier kan leda till 

övervikt – såvida de inte förbränns. Man kan 

dra vissa slutsatser inom detta område efter att 

ha läst kapitlet Hälso- och sjukvård, tabellen 

”Överviktiga samt därav feta bland män och 

kvinnor i olika åldrar”. 

Av energitillförseln 2011 kom 28 procent från 

bröd- och spannmålsprodukter, 23 procent från 

mejeriprodukter och ägg samt 13 procent från 

kött och köttvaror. 

Källa: Jordbruksverket Statistikrapport 2013:04, Konsumtionen 

av livsmedel och dess näringsinnehåll (www.jordbruksverket.se). 




14.4 

Levnadskostnadsindex (juli 1914=100) 

Cost-of-living index 

Källa: SCB Konsumentprisindex 1830–2012 (www.scb.se/PR0101). 

14.5 

Kronans värde över tiden med hänsyn till konsumentprisernas 

utveckling 

The value of the Swedish krona as reflected in the development of 

consumer prices 

Läs så här: 1 krona 2012 motsvarar 0,02 kronor i 1900 års penningvärde. 

1 krona 1970 motsvarar 0,43 kronor i 1950 års penningvärde. 

1 krona 1900 motsvarar 53,37 kronor i 2012 års penningvärde. 

År Index 1900 1910 1920 1930 1940 1950 1960 1970 1980 1990 2000 2012 

1900 86 1,00 0,91 0,32 0,53 0,45 0,33 0,21 0,14 0,06 0,03 0,02 0,02 

1910 94 1,09 1,00 0,35 0,58 0,49 0,36 0,23 0,16 0,06 0,03 0,02 0,02 

1920 271 3,15 2,88 1,00 1,67 1,40 1,04 0,67 0,45 0,19 0,09 0,07 0,06 

1930 162 1,88 1,72 0,60 1,00 0,84 0,62 0,40 0,27 0,11 0,05 0,04 0,04 

1940 193 2,24 2,05 0,71 1,19 1,00 0,74 0,47 0,32 0,13 0,06 0,05 0,04 

1950 260 3,02 2,77 0,96 1,60 1,35 1,00 0,64 0,43 0,18 0,09 0,07 0,06 

1960 407 4,73 4,33 1,50 2,51 2,11 1,57 1,00 0,67 0,28 0,13 0,11 0,09 

1970 605 7,03 6,44 2,23 3,73 3,13 2,33 1,49 1,00 0,41 0,20 0,16 0,13 

1980 1 461 16,99 15,54 5,39 9,02 7,57 5,62 3,59 2,41 1,00 0,48 0,38 0,32 

1990 3 036 35,30 32,30 11,20 18,74 15,73 11,68 7,46 5,02 2,08 1,00 0,80 0,66 

2000 3 809 44,29 40,52 14,06 23,51 19,74 14,65 9,36 6,30 2,61 1,25 1,00 0,83 

2012 4 590 53,37 48,83 16,94 28,33 23,78 17,65 11,28 7,59 3,14 1,51 1,21 1,00 

Källa: SCB Konsumentprisindex 1830–2012 (www.scb.se/PR0101). 



14.6 


Konsumentprisindex, 12-månadersförändringar, procent 

(Inflationstakten) 

Consumer Price Index, yearly changes, percent (Inflation rate) 

År Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec 

2013 0,0 -0,2 0,0 -0,5 -0,2 -0,1 0,1 0,1 0,1 

2012 1,9 1,9 1,5 1,3 1,0 1,0 0,7 0,7 0,4 0,4 -0,1 -0,1 

2011 2,5 2,5 2,9 3,3 3,3 3,1 3,3 3,4 3,2 2,9 2,8 2,3 

2010 0,3 0,9 0,8 0,7 1,2 0,9 1,1 0,9 1,4 1,5 1,8 2,3 

2009 1,3 0,9 0,2 -0,1 -0,7 -1,0 -1,2 -1,2 -1,9 -1,8 -1,0 0,6 

2008 3,2 3,1 3,4 3,3 3,9 4,2 4,1 4,3 4,4 4,0 2,5 0,9 

2007 1,9 2,0 1,9 1,9 1,7 1,9 1,9 1,8 2,2 2,7 3,3 3,5 

2006 0,6 0,6 1,1 1,5 1,6 1,5 1,7 1,6 1,5 1,3 1,7 1,6 

2005 0,0 0,7 0,1 0,3 0,1 0,6 0,3 0,6 0,6 0,5 0,8 0,9 

2004 0,7 -0,4 -0,2 0,2 0,6 0,4 0,6 0,5 0,5 0,8 0,4 0,3 

2003 2,7 3,3 3,0 2,2 1,8 1,6 1,7 1,6 1,5 1,3 1,3 1,3 

2002 2,7 2,6 2,7 2,3 1,8 1,8 2,0 1,8 1,7 2,3 2,0 2,1 

2001 1,5 1,4 1,7 2,6 2,8 2,7 2,7 2,9 3,0 2,5 2,5 2,7 

2000 0,4 0,9 1,0 0,7 1,0 0,8 0,8 0,9 0,9 1,0 1,3 1,0 

1999 -0,2 -0,1 0,1 0,1 0,1 0,4 0,2 0,7 1,0 0,9 0,9 1,3 

1998 0,7 0,6 0,3 0,1 0,3 0,0 -0,1 -0,6 -1,2 -1,0 -1,1 -1,2 

1997 -0,1 -0,2 -0,3 -0,1 0,1 0,6 0,6 1,1 1,5 1,5 1,5 1,6 

1996 1,6 1,3 1,4 1,0 0,8 0,5 0,4 0,1 0,0 -0,2 -0,4 -0,2 

1995 2,5 2,6 2,6 2,9 2,8 2,6 2,5 2,3 2,1 2,2 2,2 2,1 

1994 1,6 1,7 1,6 1,6 2,1 2,4 2,6 2,6 2,6 2,4 2,3 2,5 

1993 4,8 5,0 5,0 5,2 4,9 4,8 4,7 4,8 4,2 4,3 4,9 4,1 

1992 5,2 2,4 2,5 2,2 2,2 2,1 1,9 2,1 2,5 2,3 1,3 1,9 

1991 10,4 13,1 10,5 10,7 10,1 10,1 9,1 8,2 8,1 7,8 7,9 7,9 

1990 8,4 8,2 10,7 10,1 10,2 9,8 10,8 11,1 11,5 11,2 11,4 10,9 

1989 6,6 6,4 6,4 6,4 6,5 6,6 6,1 6,3 6,4 6,5 6,5 6,6 

1988 4,7 5,2 5,4 6,1 6,4 6,9 6,1 5,8 5,6 5,9 5,8 6,0 

1987 3,1 3,4 3,8 3,4 3,5 3,3 4,3 5,0 5,0 5,1 5,4 5,1 

1986 6,2 5,3 4,3 4,6 3,4 3,7 4,0 3,9 4,4 4,1 3,5 3,3 

1985 7,3 8,7 8,0 7,7 8,2 8,1 7,7 6,9 6,7 6,8 6,9 5,6 

1984 8,3 7,8 9,0 8,8 8,9 8,1 7,5 7,7 7,7 7,3 7,3 8,2 

1983 9,7 8,2 8,3 8,4 8,7 8,9 9,0 9,3 9,5 8,8 8,6 9,2 

1982 9,5 9,0 8,6 8,7 8,5 8,5 8,3 7,7 7,5 8,3 8,8 9,6 

1981 12,5 12,9 13,0 12,9 13,2 13,3 13,4 13,6 11,3 10,4 10,2 9,1 

1980 12,7 13,5 13,5 13,6 13,3 13,1 13,2 12,3 15,0 15,5 14,6 14,1 

Källa: SCB Konsumentprisindex (www.scb.se/PR0101). 



14.7 

Konsumentprisindex (totalindex), månadstal (1980=100), 

fastställda tal och beräknade årsmedeltal 

Consumer price index (total), monthly, fixed index and calculated 

annual averages 

År 

Year 

Jan. Feb. Mars 

March 

April 

Maj 

May 

Juni 

June 

Juli 

July 

Aug. Sept. Okt. 

Oct. 

Nov. Dec. Årsmedeltal 

1 

Annual 

average 

1990 199,0 199,9 205,4 205,2 206,4 206,2 208,2 209,6 212,0 213,4 214,1 213,9 207,8 

1991 218,9 225,0 225,8 227,1 227,3 227,0 227,1 226,7 229,2 230,1 231,1 230,8 227,2 

1992 230,2 230,3 231,3 231,9 232,0 231,5 231,2 231,3 234,6 235,1 234,0 234,9 232,4 

1993 241,0 241,6 242,7 243,7 243,1 242,3 241,9 242,3 244,5 245,2 245,3 244,3 243,2 

1994 245,1 245,9 246,8 247,8 248,3 248,4 248,4 248,5 250,7 251,0 250,8 250,4 248,5 

1995 251,3 252,3 253,3 255,0 255,3 255,1 254,8 254,5 256,2 256,9 256,8 256,0 254,8 

1996 255,6 255,8 257,0 257,6 257,3 256,3 255,7 254,5 256,0 255,9 255,3 254,9 256,0 

1997 254,6 254,2 255,2 257,0 257,0 257,4 257,3 257,4 259,8 259,6 259,2 259,1 257,3 

1998 256,9 256,6 257,0 257,7 258,1 257,6 257,0 255,7 256,8 257,3 256,7 256,2 257,0 

1999 256,2 256,3 257,3 257,9 258,3 258,7 257,6 257,6 259,4 259,7 259,0 259,6 258,1 

2000 257,5 258,7 259,9 260,0 261,3 261,2 260,0 260,2 262,0 262,6 262,7 262,5 260,7 

2001 261,7 262,6 264,6 266,9 268,7 268,3 266,9 267,6 269,9 269,1 269,2 269,5 267,1 

2002 268,8 269,4 271,8 272,9 273,6 273,2 272,3 272,4 274,5 275,4 274,7 275,1 272,8 

2003 276,0 278,4 279,8 278,8 278,5 277,7 276,8 276,7 278,7 278,9 278,3 278,6 278,1 

2004 278,0 277,3 279,4 279,4 280,1 278,9 278,5 278,2 280,2 281,0 279,4 279,4 279,2 

2005 277,9 279,2 279,8 280,2 280,3 280,4 279,4 279,9 281,9 282,4 281,7 281,8 280,4 

2006 279,59 280,90 282,89 284,32 284,76 284,68 284,19 284,38 286,04 286,07 286,43 286,43 284,22 

2007 285,01 286,45 288,33 289,79 289,48 289,95 289,49 289,41 292,30 293,85 295,75 296,32 290,51 

2008 294,09 295,28 298,08 299,67 300,99 302,45 302,11 301,98 305,08 305,56 303,06 298,99 300,61 

2009 297,88 297,95 298,80 299,26 299,45 300,17 298,80 299,42 300,35 301,11 301,03 301,69 299,66 

2010 299,79 301,59 302,32 302,36 302,92 302,97 302,04 302,06 304,60 305,57 306,58 308,73 303,46 

2011 306,15 308,02 310,11 311,44 312,02 311,28 311,13 311,23 313,41 313,42 314,16 314,78 311,43 

2012 311,85 313,92 314,80 315,49 315,23 314,45 313,23 313,55 314,81 314,59 313,82 314,61 314,20 

2013 312,00 313,39 314,65 314,03 314,54 313,99 313,55 313,84 315,05 

1) Årsmedeltalen kan skilja sig från årsmedeltalen i tab. 14.8, se not 1 för tab. 14.8. 


Källa: SCB Statistiska meddelanden serie P 14 (–1999), PR 14 (2000–), Konsumentprisindex (www.scb.se/PR0101); 

Statistikdatabasen: Priser och konsumtion. 



14.8 

Varugrupp 

Commodity group 

Konsumentprisindex enligt COICOP och nettoprisindex 

Consumer price index, by COICOP and net price index 

Vägningstal, 

2012 

Weights 

Indextal (1980=100) 

Index numbers 

Årsmedeltal 1 

Annual averages 


2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 

Konsumentprisindex 2 

Consumer price index 2 

1 Livsmedel och alkoholfria 

drycker 

Food and non-alcoholic 

beverages 136,0 238,1 239,91 244,77 261,69 269,26 273,16 276,65 280,76 

2 Alkoholhaltiga drycker och tobak 

Alcoholic beverages, tobacco 39,0 351,6 356,43 382,63 412,23 423,82 428,34 432,68 452,53 

3 Kläder och skor 

Clothing and footwear 56,0 159,6 164,67 168,65 166,89 169,38 174,16 176,87 175,3 

4 Boende 

Housing, water, electricity and 

fuels 261,0 327,3 338,76 352,35 376,44 356,24 355,70 386,70 392,07 

5 Inventarier och hushållsvaror 

Furnishings and household 

goods 57,0 226,0 220,26 221,29 221,92 225,77 224,31 222,63 221,55 

6 Hälso- och sjukvård Health 36,0 748,8 752,27 772,65 763,09 769,39 793,91 807,39 830,29 

7 Transport 137,0 362,2 368,00 372,09 386,51 388,98 404,86 417,43 425,67 

8 Post- och telekommunikation 

Communication 36,0 201,3 188,12 181,93 173,47 168,02 165,02 161,75 158,89 

9 Rekreation och kultur 

Recreation and culture 123,0 191,1 188,54 187,76 182,28 183,21 181,97 179,74 175,77 

10 Utbildning 3 Education 4,0 . . . . . . . . . . . . . . . . 

11 Restauranger och logi 

Restaurants and hotels 59,0 397,5 407,18 420,16 442,83 456,27 470,56 483,64 485,9 

12 Diverse varor och tjänster 

Miscellaneous goods and 

services 56,0 305,0 317,41 327,12 332,91 340,59 349,46 353,02 361,97 

Totalt Total 1 000,0 280,4 284,22 290,51 300,50 299,01 302,47 311,43 314,20 

Nettoprisindex Net price index 

4 

238,3 240,90 247,36 254,02 252,06 256,58 261,71 264,94 

1) Årsmedeltalen för konsumentprisindex totalt kan skilja sig från årsmedeltalen i tabell 14.7. Årsmedeltalen i tab.14.8 påverkas av 

revideringar i undergrupper, årsmedeltalen i tab.14.7 beräknas på de fastställda månadstalen som ej ändras efter publicering. 

2) Fr.o.m. publiceringen av KPI för januari 2000 tillämpas en ny produktindelning, COICOP, Classification of Individual Consumption by 

Purpose. Indextal enligt den nya indelningen finns tillbaka t.o.m. 1980 i Sveriges statistiska databaser (SSD). The product classification 

was changed at the publishing for January 2000 to COICOP, Classification of Individual Consumption by Purpose. 

3) Priser för huvudgruppen "10 Utbildning" har ej samlats in från 1980 och kan därför ej redovisas med 1980=100, huvudgruppen ingår 

dock i totalindex. 

4) Vägningstal för nettoprisindex (2012: 767,02) = vägningstalet för konsumentprisindex exkl. nettot av indirekta skatter och subventioner. 


Källa: SCB Konsumentprisindex (www.scb.se/PR0101); Statistikdatabasen: Priser och konsumtion. 



Prisbasbeloppet enligt lagen om allmän försäkring 

14.9 Basic amount according to the National Insurance Act 

År 

Year 

Månad 

Month 

Prisbasbelopp, 

kr 1 

Basic 

amount 

År Månad Prisbasbelopp, 

kr 1 År Månad Prisbasbelopp, 

kr 1 

1970 Mars–juli 6 300 1978 Jan. 11 800 1993 Jan.–dec. 34 400 

Aug.–dec. 6 400 Febr.–mars 12 200 1994 Jan.–dec. 35 200 

1971 Jan. 6 400 April–dec. 12 600 1995 Jan.–dec. 35 700 

Febr. 6 700 1979 Jan.–maj 13 100 1996 Jan.–dec. 36 200 

Mars–nov. 6 900 Juni–sept. 13 500 1997 Jan.–dec. 36 300 

Dec. 7 100 Okt.–dec. 13 900 1998 Jan.–dec. 36 400 

1972 Jan.–juni 7 100 1980 Jan. 13 900 1999 Jan.–dec. 36 400 

Juli–dec. 7 300 Febr. 14 400 2000 Jan.–dec. 36 600 

1973 Jan. 7 300 Mars–juni 14 900 2001 Jan.–dec. 36 900 

Febr.–juli 7 600 Juli–okt. 15 400 2002 Jan.–dec. 37 900 

Aug.–dec. 7 900 Nov.–dec. 16 100 2003 Jan.–dec. 38 600 

1974 Jan.–mars 8 100 1981 2 Jan.–febr. 16 100 2004 Jan.–dec. 39 300 

April–nov. 8 500 Mars–maj 16 700 2005 Jan.–dec. 39 400 

Dec. 9 000 Juni–dec. 17 300 2006 Jan.–dec. 39 700 

1975 Jan.–juni 9 000 1982 3 Jan.–dec. 17 800 2007 Jan.–dec. 40 300 

Juli–sept. 9 400 1983 4 Jan.–dec. 19 400 2008 Jan.–dec. 41 000 

Okt.–dec. 9 700 1984 2 Jan.–dec. 20 300 2009 Jan.–dec. 42 800 

1976 Jan.–febr. 9 700 1985 Jan.–dec. 21 800 2010 Jan.–dec. 42 400 

Mars–juni 10 000 1986 Jan.–dec. 23 300 2011 Jan.–dec. 42 800 

Juli–nov. 10 400 1987 5 Jan.–dec. 24 100 2012 Jan.–dec. 44 000 

Dec. 10 700 1988 2 Jan.–dec. 25 800 2013 Jan.–dec. 44 500 

1977 Jan.–mars 10 700 1989 2 Jan.–dec. 27 900 2014 Jan.–dec. 44 400 

April–juni 11 100 1990 Jan.–dec. 29 700 

Juli–aug. 11 500 1991 2 Jan.–dec. 32 200 

Sept.–dec. 11 800 1992 Jan.–dec. 33 700 

1) T.o.m. 1998: Basbelopp. 

2) Ändring i reglerna för beräkningen av basbeloppet. 

3) Fr.o.m. 1982 gäller basbeloppet för helt år. 

4) Ett tilläggsbelopp på 300 kr tillkommer i vissa fall 1983. 

5) Ett tilläggsbelopp på 400 kr tillkommer i vissa fall för tiden juli–december 1987. 


Källa: SCB Konsumentprisindex (www.scb.se/PR0101); Statistikdatabasen: Priser och konsumtion. 



14.10 

Producentprisindex (2005=100) 

Producer price index 


Produktgrupper enligt SPIN 2007 

Products according to CPA 2008 

2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 

juli 

A Produkter från jordbruk, skogsbruk och 

fiske 

Products from agriculture, forestry and fishing 109,1 127,4 140,6 129,5 140,3 156,0 152,0 146,9 

B–E Totalindex Total 105,1 109,0 113,7 115,0 116,2 116,7 115,4 112,2 

B Produkter från utvinning av mineral 

Products from mining and quarrying 123,7 122,1 152,7 153,6 158,5 .. .. 143,6 

C Tillverkade varor Manufactured products 103,9 108,2 111,4 112,9 113,3 114,8 115,4 112,3 

10 Livsmedel Food 101,2 105,1 115,7 115,5 115,1 121,6 125,0 127,1 

11 Drycker Beverages 100,2 100,4 106,3 111,7 105,9 102,0 104,2 106,1 

13 Textilvaror Textile products 100,5 99,0 100,1 105,7 104,5 105,3 106,6 104,6 

16 Trä och varor av trä och kork (utom möbler); 

varor av halm, rotting o.d. 

Wood and products of wood and cork (excl 

furniture), articles of straw and plaiting materials 106,5 122,6 114,5 114,9 124,2 121,9 120,3 120,4 

17 Papper och pappersvaror 

Pulp, paper, and paper products 103,1 107,9 110,6 112,1 113,3 115,4 111,8 107,3 

19 Stenkolsprodukter och raffinerade petroleumprodukter 

Coke and Refined petroleum products 112,6 115,5 136,1 109,2 122,5 148,0 158,6 148,2 

20 Kemikalier och kemiska produkter 

Chemicals and chemical products 104,7 108,8 118,5 123,5 122,6 127,0 129,7 127,7 

22 Gummi- och plastvaror 

Rubber and plastic products 103,4 107,0 110,0 114,9 115,3 118,6 120,1 117,4 

23 Andra icke-metalliska mineraliska produkter 

Non-metallic mineral products 102,6 106,0 108,7 112,5 113,0 115,1 117,5 116,7 

24 Metaller Basic metals 118,0 138,1 139,1 127,3 138,6 144,2 137,7 125,4 

25 Metallvaror, utom maskiner och apparater 

Fabricated metal products except machinery 

and equipment 103,2 107,4 112,8 117,8 116,1 118,1 120,9 120,2 

26 Datorer, elektronikvaror och optik 

Computer, electronic and optical products 93,1 85,5 80,3 78,1 70,4 64,5 58,9 54,8 

27 Elapparatur Electrical equipment 106,2 109,6 111,7 115,2 113,9 115,5 115,9 115,7 

28 Övriga maskiner Other machinery 103,6 105,8 109,5 118,1 116,0 114,6 117,5 117,1 

29 Motorfordon, släpfordon och påhängsvagnar 

Motor vehicles, trailers and semi-trailers 101,0 101,7 104,1 110,4 107,9 106,3 107,5 103,9 

30 Andra transportmedel 

Other transport equipment 103,4 105,1 114,0 134,3 137,3 134,2 138,8 148,2 

31 Möbler Furniture 100,9 102,9 107,1 109,8 111,2 113,4 115,3 114,2 

32 Andra tillverkade varor 

Other manufactured goods 103,2 103,8 107,3 114,1 111,0 110,8 119,4 117,9 

33 Reparation och installation av maskiner och 

apparater 

Repair and installation of machinery and 

equipment 103,6 108,1 110,6 115,8 119,6 122,0 124,9 127,0 

D El, gas, värme och kyla 

Electricity, gas, steam and air conditioning 117,8 115,8 138,3 138,9 148,5 139,3 109,4 114,5 

E Vattenförsörjningstjänster; avloppsrenings-, 

avfallshanterings- och saneringstjänster 

Watersupply; sewerage, waste management 

and remediation services 106,5 117,1 117,4 112,3 126,2 130,3 130,4 124,7 


Källa: SCB Statistiska meddelanden serie PR 10 (www.scb.se/PR0301); Statistikdatabasen: Priser och konsumtion. 



14.11 

Tjänsteprisindex, producentprisindex för tjänster (2005=100) 

Service producer price index (2005=100) 

Produktgrupper enligt SPIN 2007, basår 1 

Products according to CPA 2007, base year 

2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 

Hotelltjänster Hotel services 100,0 103,6 107,1 110,5 110,8 112,3 119,0 119,3 

Uthyrning av lokaler 

Letting of own property (2010=100) . . . . . . . . . . 100,0 102,1 104,9 

Biluthyrning Car rental 100,0 102,1 106,9 97,0 103,0 107,9 113,6 116,4 

Dataprogrammering och datakonsulttjänster 

m.m. Computer and related activities 100,0 98,7 100,5 103,6 102,7 101,8 102,2 102,4 

Andra stödtjänster till transport 

Other transport services 100,0 104,0 106,7 114,3 112,5 113,6 110,5 114,5 

Vägtransporter av gods 

Road transport of goods 100,0 102,4 103,8 112,2 112,5 113,5 117,6 121,0 

Sjötransporter av gods Sea transport of goods 100,0 104,4 102,9 111,0 95,8 94,8 85,0 83,8 

Juridiska tjänster Legal services 100,0 104,3 108,6 113,2 115,4 117,7 120,8 124,7 

Revision och redovisning 

Auditing and accounting 100,0 102,2 107,3 111,9 112,5 115,8 119,6 120,8 

Arkitekt- och teknisk konsultverksamhet 

Architectural and technical consultancy 

activities 100,0 101,1 104,6 110,2 113,1 114,2 116,5 118,0 

Godshantering Cargo Handling (2006=100) . . 100,0 102,8 102,7 106,8 108,2 110,8 111,8 

Varulagring och magasinering 

Storage and warehousing (2006=100) . . 100,0 102,7 105,1 109,7 112,4 113,3 115,6 

Uthyrning av personal 

Provision of personnel activities (2006=100) . . 100,0 102,6 105,5 105,4 107,5 109,0 111,0 

1) 2005 om inte annat anges. 2005 if not otherwise stated. 


Källa: SCB Enheten för prisstatistik; Tjänsteprisindex, TPI, producentprisindex för tjänster (www.scb.se/PR0801). 

14.12 

Byggnadsprisindex för bostadshus (med avdrag för bidrag) 

inkl. mervärdesskatt (1968=100) 

Construction price index for residential buildings including VAT 

År 

Year 


Multi-dwelling buildings 

Gruppbyggda småhus 

Collectively built one- and two-dwelling buildings 

Anbudspriser 

Tender price 

Pågående 

priser 

Current 

price 

Funktionsprisindex 

Function 

price 

Kvalitetsprisindex 

Quality price 

index 

Anbudspriser 

Pågående 

priser 

Funktionsprisindex 

Kvalitetsprisindex 

1990 865,0 820,6 1 325,8 152,4 707,6 685,8 855,7 122,5 

1991 904,3 879,7 1 386,8 152,4 737,5 741,0 907,9 124,7 

1992 900,5 885,2 1 391,7 153,6 745,1 734,9 937,3 127,4 

1993 882,5 896,4 1 320,8 148,7 733,5 748,6 881,0 121,7 

1994 1 860,0 863,3 1 228,1 141,9 665,4 715,8 891,3 135,7 

1995 1 849,7 858,0 1 214,6 142,0 645,4 670,4 853,6 134,0 

1996 1 891,7 856,7 1 307,3 145,7 681,1 658,2 892,2 132,7 

1997 1 994,8 935,2 1 510,0 150,8 803,0 750,7 969,6 122,3 

1998 1 1 007,0 968,7 1 580,4 156,0 844,3 848,6 1 054,6 126,5 

1999 1 1 114,7 1 020,2 1 896,2 169,0 899,9 871,4 1 119,6 126,0 

2000 1 1 229,1 1 152,6 1 958,2 158,3 1 051,0 972,6 1 536,4 148,1 

2001 1 1 340,6 1 246,1 2 406,9 178,4 1 127,2 1 104,4 1 604,6 144,2 

2002 1 1 438,8 1 302,7 2 470,7 170,6 1 120,7 1 146,9 1 662,9 150,3 

2003 1 1 475,6 1 358,6 2 438,3 164,2 1 144,2 1 164,1 1 688,4 149,5 

2004 1 377,8 1 360,9 2 077,7 149,8 1 248,1 1 212,7 1 842,9 149,6 

2005 1 474,8 1 402,7 2 302,4 155,1 1 269,6 1 271,1 1 890,9 150,9 

2006 2 1 518,1 1 538,1 2 312,2 151,4 1 315,4 1 303,7 1 980,9 152,5 

2007 1 717,4 1 592,2 2 789,8 161,4 1 412,6 1 402,8 2 266,1 162,5 

2008 1 799,6 1 771,4 2 917,3 161,1 1 526,6 1 500,2 2 422,6 160,7 

2009 1 914,5 1 817,2 2 913,0 151,2 1 556,9 1 531,3 2 263,8 147,3 

2010 1 956,6 1 922,5 3 057,6 155,3 1 577,6 1 569,6 2 434,5 156,3 

2011 1 913,6 1 925,3 3 077,5 159,8 1 562,1 1 585,3 2 501,3 162,2 

1) Stor osäkerhet p.g.a. få objekt. Low reliability due to few buildings. 

2) Fr.o.m. 2006 är det en ny indexmodell. There is a new index model from year 2006. 

SCB Byggnadsprisindex, BPI (www.scb.se/PR0501). 



14.13 


Fastighetsprisindex för småhus (1990=100 för länsindex, 

1981=100 för övriga regioner) 

Real estate price index for one- and two-dwelling buildings 

(1990=100 for county indexes, 1981=100 for other regions) 

Län/Region County/Region 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 

Småhus för permanentboende 

Owner-occupied one- or two-dwelling buildings 

Stockholm 202 228 261 267 268 294 298 297 

Uppsala 191 210 229 237 242 263 266 269 

Södermanland 173 189 203 209 214 223 220 214 

Östergötland 191 208 226 231 244 256 256 255 

Jönköping 186 203 220 231 240 255 254 251 

Kronoberg 189 208 228 236 246 254 253 251 

Kalmar och Gotland 176 198 213 222 231 248 245 238 

Blekinge 181 198 213 220 229 241 235 230 

Skåne 227 257 284 284 290 311 308 296 

Halland 210 231 252 261 265 285 288 281 

Västra Götaland 187 208 228 236 240 261 265 263 

Värmland 150 165 181 191 199 204 202 199 

Örebro 168 185 203 215 217 225 226 228 

Västmanland 172 189 207 212 219 227 226 219 

Dalarna 142 160 173 179 192 205 207 208 

Gävleborg 155 168 187 197 201 209 213 212 

Västernorrland 133 150 161 169 176 184 182 183 

Jämtland 140 160 174 190 192 206 215 205 

Västerbotten 157 177 190 199 201 212 213 217 

Norrbotten 135 145 153 157 162 175 182 186 


Stockholms län 502 565 647 662 666 731 741 736 

Stor-Stockholm 509 574 657 672 676 741 752 747 

Östra Mellansverige 344 377 409 423 437 460 461 459 

Småland med öarna 324 357 387 405 420 445 441 434 

Sydsverige 458 517 570 572 585 625 619 596 

Stor-Malmö 569 647 716 710 718 775 771 736 

Västsverige 418 464 508 526 535 580 588 581 

Stor-Göteborg 505 558 607 628 636 693 709 705 

Norra Mellansverige 264 291 320 335 350 365 367 366 

Mellersta Norrland 219 247 267 285 292 307 310 306 

Övre Norrland 255 281 300 311 318 337 345 352 

Hela riket 387 431 477 491 501 538 542 535 

Fritidshus Holiday homes 

Stockholms län 591 654 760 779 800 857 884 858 

Södra Ostkusten, Öland och Gotland 444 484 542 543 602 642 628 596 

Västkusten 637 742 817 831 877 953 927 913 

Sydsverige 627 717 802 818 846 887 888 859 

Göta- och Svealands inland utom Dalarnas län 337 375 404 424 443 472 467 461 

Norra ostkusten t.o.m. Höga kusten 404 436 457 467 501 529 525 537 

Nedre Norrlands inland samt Dalarnas län 261 289 316 333 368 401 387 380 

Övre Norrland 346 401 431 443 458 511 494 540 

Hela riket 470 527 588 603 633 679 677 664 


bebyggelse. 



14.14 

Kostens sammansättning och näringsvärde per person och dag 

Food composition and nutritional value per person and day 

Joule per person och dag 

Joules per person and day 

1980 1990 2000 2005 2010 2011 

Bröd och spannmålsprodukter Cereals MJ 3,0 3,3 3,5 3,8 4,0 3,8 

Kött, köttvaror Meat and meat products MJ 1,3 1,2 1,4 1,6 1,8 1,8 

Fisk, kräftdjur och blötdjur 

Fish crustaceans and molluscs MJ 0,2 0,2 0,2 0,3 0,4 0,4 

Mjölk, grädde och mjölkpulver 

Milk, cream and milk-powder MJ 1,4 1,2 1,2 1,1 1,1 1,1 

Ost Cheese MJ 0,5 0,6 0,6 0,6 0,7 0,6 

Ägg Eggs MJ 0,2 0,2 0,2 0,1 0,1 0,1 

Matfett Edible fats MJ 1,7 1,5 1,2 1,0 1,0 1,2 

Köksväxter, frukter och bär 

Vegetables, fruits and berries MJ 0,9 1,1 1,0 1,1 1,1 1,2 

Potatis och potatisprodukter 

Potatoes and potato products MJ 0,6 0,6 0,6 0,6 0,8 0,8 

Socker och sirap Sugar and syrup MJ 0,9 0,7 0,5 0,4 0,3 0,3 

Andra livsmedel Other food products MJ 0,9 1,0 1,3 1,3 1,4 1,4 

Alkoholhaltiga drycker, malt- och läskedrycker 

Alcoholic beverages, beer and soft drinks MJ 0,6 0,7 0,8 0,8 0,9 1,0 

Samtliga varuslag Total MJ 12,3 12,3 12,5 12,9 13,7 13,7 

Näringsvärde per person och dag 

Nutritional value per person and day 

1980 1990 2000 2005 2010 2011 

Kolhydrater 1 , g Carbohydrate 1 , g 342 352 357 367 373 368 

Fett, g Fat, g 126 121 120 123 130 132 

Protein, g 87 89 97 102 112 110 

Järn 2 , mg Iron 2 , mg 18,7 19,2 13,9 15,2 15,7 15,1 

Kalcium, mg Calcium, mg 1 148 1 120 1 128 1 148 1 164 1 111 

C-vitamin, mg Vitamin C, mg 89 94 112 124 149 164 

A-vitamin, retinolekvivalenter, RE 3 

Vitamin A, retinal equivalent, RE 3 1 600 1 670 1 892 1 907 1 613 1 613 

Tiamin, mg Thiamine, mg 1,8 1,8 2,0 2,0 2,1 2,1 

1) Fr.o.m. 1995 ingår inte kostfibrer i kolhydratvärdet. From year 1995 dietary fibres are no longer included in values for carbohydrates. 

2) Fr.o.m. 1995 har järnberikningen av siktat mjöl och mjölprodukter upphört. From year 1995 the enrichment of iron in sifted flour and flour 

products has ceased. 

3) RE = summan av färdigbildad retinol i kosten och vitamin A aktivitet från beta-karoten. RE = the sum of preformed retinal and vitamin A 

activity from beta-carotene. 

Källa: Jordbruksverket (www.jordbruksverket.se); Konsumtionen av livsmedel och dess näringsinnehåll. 

14.15 

Livsmedel Food 

Konsumtion av livsmedel m.m. 

Food consumption 

Kvantitet, milj. kg resp. liter Quantity 

2006 2007 2008 2009 2010 2011* 

Bröd och spannmålsprodukter Cereals 

Mjöl och gryn Flour and hulled grain 146,0 150,3 174,9 168,7 174,1 173,5 

Mjölprodukter Flour products 134,8 126,1 132,2 145,2 146,0 130,2 

Knäckebröd, flatbröd 1, 2 Crispbread and flatbread 1, 2 34,6 32,1 32,7 32,7 30,7 33,2 

Mjukt matbröd Soft bread 473,6 460,2 510,6 518,0 513,5 483,6 

Kaffebröd Coffee rolls, etc. 33,7 35,7 42,3 38,7 37,2 38,6 

Konditorivaror 3 Confectionery 3 95,3 88,1 77,4 110,4 110,4 83,5 

Kex, rån m.m. Biscuits, etc 46,0 45,7 42,1 41,4 41,3 39,9 

Kött och köttvaror Meat and meat products 

Kött och fläsk, färskt och fryst 4 Meat, fresh and frozen 4 412,3 418,6 396,0 404,8 404,1 424,4 

Fjäderfäkött, färskt och fryst 5 Poultry meat, fresh and frozen 5 134,2 138,9 153,4 149,7 159,4 163,4 

Charkuterivaror, oblandade 

Cured meats and provisions, unmixed 39,9 40,8 48,7 43,9 47,6 43,4 

Charkuterivaror, blandade Cured meats and provisions, mixed 165,6 162,0 164,3 162,4 160,3 151,7 

Köttkonserver Canned meat 7,2 4,6 2,7 2,3 3,8 3,8 



14.15 

Livsmedel 

Konsumtion av livsmedel m.m. (forts.) 


Kvantitet, milj. kg resp. liter 

2006 2007 2008 2009 2010 2011* 

Fisk, kräftdjur och blötdjur 6 Fish, etc. 6 

Fryst filead fisk Frozen fillets 26,7 34,1 34,6 35,9 34,9 35,8 

Konserver och beredd fisk Canned and prepared fish 92,2 98,5 87,3 90,5 85,6 87,8 

Mjölk, grädde och ost Milk, cream, etc. 

Direktförsåld och hemmaförbrukad mjölk 

Milk sold outside dairies and consumed on farms 8,0 7,1 6,5 6,1 5,7 5,3 

Standardmjölk >2,0 % Whole milk >2,0 % 242,7 237,2 238,0 240,0 247,3 235,1 

Mjölk < 2,0 % Milk < 2,0 % 666,4 652,8 636,0 627,2 626,0 602,2 

Syrade produkter < 1,0 %Fermented products < 1.0% 88,0 79,9 76,6 67,7 62,7 59,4 

Syrade produkter 1,0 % - 2,0 % 

Fermented products 1.0% – 2.0% 31,4 47,0 52,4 44,7 47,0 49,4 

Syrade produkter > 2,0 % Fermented products > 2.0% 174,5 170,2 181,3 191,2 197,1 200,1 

Tunn grädde, gräddfil, < 29 % Thin cream, sour cream 32,1 34,0 34,3 34,7 33,5 32,2 

Tjock grädde, > 29 % Thick cream 48,7 50,4 54,1 62,9 66,0 68,3 

Mjölkpulver Milk powder 0,1 0,1 0,1 0,1 0,1 0,1 

Hårdost Hard cheese 118,4 115,2 116,3 116,3 129,4 118,4 

Mesvaror, smältost och annan ost Other cheese 43,2 47,1 47,5 50,3 49,1 53,8 

Ägg 7 Eggs 7 90,4 87,8 92,3 94,0 99,2 101,3 

Matfett m.m. Edible fats, etc. 117,6 126,5 121,7 125,7 120,5 141,2 

Smör Butter 15,1 16,6 17,0 20,9 21,2 23,7 

Hushållsmargarin 8 Household margarine 8 102,5 109,9 104,7 104,8 99,3 117,4 

Köksväxter, frukter och bär Vegetables, fruits and berries 

Köksväxter, färska och frysta Vegetables, fresh and frozen 553,4 540,9 546,2 557,1 560,2 610,9 

Frukter och bär, färska och frysta 

Fruits and berries, fresh and frozen 591,4 605,2 598,8 544,2 588,8 613,7 

Mandel och nötter Almonds, nuts 20,7 23,2 24,3 25,3 25,0 23,6 

Soppor, även konserverade 9 Soups 9 41,5 41,8 41,2 37,5 38,4 35,7 

Saft Juices 198,0 216,2 202,8 138,7 151,6 204,4 

Potatis och potatisprodukter Potatoes 

Potatis, färsk 10 Potatoes, fresh 10 417,1 410,9 410,7 415,4 406,1 425,5 

Socker och sirap Sugar and syrup 

Socker Sugar 59,3 58,8 58,4 61,7 61,8 65,1 

Kaffe, te och kakao Coffee, tea and cocoa 

Kaffe, rostat Coffee, roasted 73,8 73,0 73,5 74,0 82,8 72,3 

Te Tea 2,2 3,4 3,7 3,8 3,5 3,1 

Choklad- och konfektyrvaror Sweets, etc. 137,2 142,5 145,2 140,8 142,8 145,9 

Glass Ice cream 110,4 108,2 101,4 96,5 97,9 98,2 

Malt- och läskedrycker Beer, soft drinks 1 134,4 1 102,9 1 068,1 1 095,1 1 106,5 1 119,8 

Kolsyrade läskedrycker och mineralvatten 

Carbonated beverages and mineral waters 919,2 901,6 881,6 912,5 935,5 932,1 

Svagdricka, lättöl och öl, typ A Light beer 215,2 201,3 186,5 182,6 171,0 177,7 

Alkoholhaltiga drycker 11 Alcoholic beverages 11 

Starköl Strong beer 275,9 288,7 294,6 305,8 305,0 306,9 

Vin Wine 186,0 199,3 200,8 215,4 222,4 229,5 

Spritdrycker Spirits 24,6 24,8 25,8 26,4 27,2 25,3 

1) Inkl. ströbröd framställt av knäckebröd. Incl. bread crumbs from crispbread. 

2) Fr.o.m. 2003 redovisas skorpor och skorpmjöl tillsammans med knäckebröd. Incl. rusks and raspings from year 2003. 

3) Inkl. crêpes, pizza och piroger. Incl. crepes, pizzas and pirogues. 

4) Inkl. innanmat och färdiglagad mat innehållande kött. Incl. entrails and ready-cooked food containing meat. 

5) Fr.o.m. 2005 ingår inte kasserade slaktkycklingar. Condemned poultry carcasses are not included from year 2005. 

6) Färsk fisk redovisas inte fr.o.m. år 2000 p.g.a. att dataunderlaget anses alltför osäkert. From year 2000 fresh fish is not reported due to 

uncertain data. 

7) Uppgifterna baseras på bristfälligt material och är därför osäkra. The data is based on insufficient material and should therefore be 

interpreted with caution. 

8) Inkl. lättmargarin, Bregott och matolja. Incl. low-fat margarine, Bregott and cooking oil. 

9) Uppgifterna avser såväl torkade som färdiga soppor, fr.o.m. 2005 är uppgifterna inte helt jämförbara med tidigare år. The data refers to 

dried as well as prepared soups. Data from year 2005 are not fully comparable with data from earlier years. 

10) Inkl. konsumtion av skalad potatis. Uppgifterna baseras på ett bristfälligt material och är därför osäkra. Incl. consumption of peeled 

potatoes. The data is based on insufficient material and should therefore be interpreted with caution. 

11) Uppgifterna avser försäljning av spritdrycker i detaljhandel och servering. The data refers to spirits in retail trade as well as spirits 

served in restaurants, cafés etc. 

Källa: Statens jordbruksverk (www.jordbruksverket.se) och SCB: Jordbruksstatistisk årsbok (www.scb.se/JO1901); Konsumtionen av 

livsmedel och dess näringsinnehåll. 



14.16 

Livsmedel 

Food 

Konsumtion av livsmedel m.m., kg respektive liter per capita 

Food consumption per capita 

Kg resp. liter 

Quantity 

Livsmedel 

Kg resp. liter 

1990 2010 2011* 1990 2010 2011* 

Bröd och spannmålsprodukter Hårdost Hard cheese 13,1 13,8 12,5 

Cereals 

Mesvaror, smältost och annan ost 

Mjöl och gryn Flour and hulled grain 22,0 18,6 18,4 Other cheese 3,2 5,2 5,7 

Mjölprodukter, exkl. bröd och Ägg 10 Egg 10 11,7 10,6 10,7 

konditorivaror Flour prod other than Matfett m.m. Edible fats, etc. 19,0 12,9 14,9 

bread and confectionery 9,4 15,6 13,8 Smör Butter 2,2 2,3 2,5 

Knäckebröd, flatbröd 1, 2 Hushållsmargarin 11 

Hard rye-bread 1, 2 5,6 3,3 3,5 Household margarine 11 16,7 10,6 12,4 

Mjukt matbröd 3 Soft bread 3 30,9 54,8 51,2 Köksväxter, frukter och bär 

Kaffebröd Coffee rolls, etc. 3,8 4,0 4,1 Vegetables, fruits and berries 

Konditorivaror 4 Confectionery 4 4,6 11,8 8,8 Köksväxter, färska och frysta 

Kex, rån m.m. Biscuits, etc. 6,2 4,4 4,2 Vegetables, fresh and frozen 42,7 59,7 64,7 

Kött och köttvaror 

Frukter och bär, färska och frysta 

Meat and meat products 

Fruits and berries, fresh and 

Kött och fläsk, färskt och fryst 5, 6 frozen 55,1 62,8 65,0 

Meat, fresh and frozen 5, 6 27,0 43,1 44,9 Soppor, även konserverade 12 

Fjäderfäkött, färskt och fryst 6, 7 Soups 12 3,4 4,1 3,8 

Poultry meat, fresh and frozen 6, 7 5,4 17,0 17,3 Saft Juices 18,9 16,2 21,6 

Charkuterivaror, oblandade 6 Cured 

Potatis och potatisprodukter 

meats and provisions, unmixed 6 4,6 5,1 4,6 Potatoes 

Charkuterivaror, blandade 6 Cured Potatis, färsk 13 Potatoes, fresh 13 60,4 43,3 45,0 

meats and provisions, mixed 6 14,7 17,1 16,1 Socker och sirap 

Köttkonserver 6 Canned meat 6 1,8 0,4 0,4 Sugar and syrup 

Fisk, kräftdjur och blötdjur 8 Socker Sugar 13,8 6,6 6,9 

Fish, etc. 8 

Kaffe, te och kakao 

Fryst filead fisk Frozen fillets 2,7 3,7 3,8 Coffee, tea and cocoa 

Konserver och beredd fisk Kaffe, rostat Coffee, roasted 9,0 8,8 7,7 

Canned and prepared fish 6,7 9,1 9,3 Te Tea 0,3 0,4 0,3 

Mjölk, grädde och ost 

Choklad- och konfektyrvaror 

Milk, cream, etc. Sweets, etc. 11,1 15,2 15,4 

Standardmjölk >2,0 % Glass Ice cream 13,8 10,4 10,4 

Whole milk >2,0 % 54,3 26,4 24,9 Malt- och läskedrycker 

Mellanmjölk, lättmjölk, minimjölk Beer, soft drinks 100,7 118,0 117,5 

m.m.< 2,0 % 

Kolsyrade läskedrycker o 

Medium-fat and low-fat milk < 2,0 % 70,5 66,8 63,7 mineralvatten Carbonated 

Syrade produkter < 1,0 % 7,0 6,7 6,3 beverages and mineral waters 59,5 99,8 98,6 

Fermented Products < 1.0 % 

Svagdricka, lättöl och öl, typ A 

Syrade produkter 1,0 % - 2,0 % 1,1 5,0 5,2 Light beer 41,3 18,2 18,8 

Syrade produkter > 2,0 % 19,2 21,0 21,2 Alkoholhaltiga drycker 14 

Tunn grädde 9 , gräddfil Alcoholic beverages 14 

Thin cream 9 , culture cream 2,3 3,6 3,4 Starköl 14 Strong beer 14 19,0 32,5 32,5 

Tjock grädde 9 Thick cream 9 6,2 7,0 7,2 Vin 14 Wine 14 12,2 23,7 24,3 

Mjölkpulver Milk powder 0,1 0,0 0,0 Spritdrycker 14 Spirits 14 4,4 2,9 2,7 

1) Inkl. ströbröd framställt av knäckebröd. Incl. bread crumbs from crispbread. 

2) Fr.o.m. 2003 redovisas skorpor och skorpmjöl tillsammans med knäckebröd. Incl. rusks and raspings from year 2003. 

3) Fr.o.m. 1995 redovisas tunnbröd tillsammans med mjukt matbröd. Incl. thin flat unleavened bread from year 1995. 

4) Inkl. crêpes, pizzor och piroger. Incl. crepes, pizzas and pirogues. 

5) Inkl. innanmat och färdiglagad mat innehållande kött. Incl. entrails and ready-cooked food containing meat. 

6) Jämförelse med tidigare år bör göras med viss försiktighet p.g.a. ändring i källmaterial. Comparisons between years should be made 

with caution due to changes in source data. 

7) Fr.om. 2005 ingår inte kasserade slaktkycklingar. Condemned poultry carcasses are not included from year 2005. 

8) Färsk fisk redovisas inte fr.o.m. år 2000 p.g.a. att dataunderlaget anses alltför osäkert. As of 2000, fresh fish is not reported due to 

uncertain data. 

9) Fr.o.m. år 2000 är fetthaltsgränsen 29 %, tidigare år gällde 27 %. Detta innebär att redovisade siffror före år 2000 inte är helt jämförbara 

med de som redovisats senare år. From year 2000 the fat content in thick cream is at least 29 %, the limit was earlier 27 %. 

10) Uppgifterna baseras på ett bristfälligt material och är därför osäkra. The data is based on insufficient material and should therefore be 

interpreted with caution. 

11) Inkl. lättmargarin, Bregott och matolja (där uppgifterna fr.o.m. år 2005 inte är helt jämförbara med tidigare år). Incl. low-fat margarine, 

Bregott and cooking oil. Data from year 2005 are not fully comparable with data from earlier years. 

12) Uppgifterna avser såväl torkade som färdiga soppor, fr.o.m. 2005 är uppgifterna inte helt jämförbara med tidigare år. The data refers to 

dried as well as prepared soups. Data from year 2005 are not fully comparable with data from earlier years. 

13) Inkl. konsumtion av skalad potatis. Uppgifterna baseras på ett bristfälligt material och är därför osäkra. Includes consumption of peeled 

potatoes. The data is based on insufficient material and should therefore be interpreted with caution. 

14) Uppgifterna avser försäljning av spritdrycker i detaljhandel och servering. The data refers to spirits in retail trade as well as spirits 

served in restaurants, cafés etc. 

Källa: Statens jordbruksverk (www.jordbruksverket.se) och SCB: Jordbruksstatistisk årsbok (www.scb.se/JO1901); Konsumtionen av 

livsmedel och dess näringsinnehåll. 


Nationalräkenskaper 



Nationalräkenskaper Statistisk årsbok 2014 

15 – Nationalräkenskaper 


15.1 Bruttonationalprodukten, BNP ........... 319 

Gross domestic product, GDP 

15.2 Bruttonationalprodukten, BNP, 

utvecklingen fr.o.m. 1951 ............................ 320 

Changes in gross domestic product, 

GDP, from 1951 onwards 

15.3 Bruttonationalprodukten, BNP, 


Gross domestic product, GDP, SEK 

millions 

15.4 Bruttonationalprodukten efter 

näringsgren (SNI 2007) i löpande 

priser, miljoner kronor ................................. 323 

Gross domestic product, by type of 

economic activity, current prices, 

SEK millions 

15.5 Försörjningsbalans, miljoner 

kronor ............................................................ 325 

Expenditure in gross domestic product, 

SEK millions 

15.6 Bruttonationalprodukt, BNP, och 

bruttonationalinkomst, BNI, miljoner 

kronor ............................................................ 327 

Gross domestic product, GDP, and Gross 

national income, GNI, SEK millions 

15.7 Disponibel nationalinkomst i 

löpande priser, miljoner kronor .................. 328 

National disposable income, current 

prices, SEK millions 

15.8 Hushållens konsumtion på 

ändamål i löpande priser, miljoner 

kronor ............................................................ 329 

Household consumption expenditure, 

current prices, SEK millions 

15.9 Fasta bruttoinvesteringar, 

efter näringsgren (SNI 2007) samt 

investeringstyp i löpande priser, 


Gross fixed capital formation, by activity 

and type of investment, current prices, 

SEK millions 

15.10 Bruttoregionprodukt per län, 

löpande priser, miljoner kronor .................. 331 

Regional gross domestic product by 

county, current prices, SEK m 

15.11 Bruttoregionprodukt per 

invånare, löpande priser, 1 000 kr ............... 331 

Regional gross domestic product per 

capita, current prices, SEK 1 000s 

15.12 Utgifter för sociala förmåner 

per funktion i löpande priser, mnkr ............ 332 

Expenditure for social protection benefits, 

by function, current prices, SEK millions 



15.1 

Bruttonationalprodukten, BNP 

Gross domestic product, GDP 

År 1900 svarade jordbruk, skogsbruk och fiske för 28 procent av BNP. 

Drygt hundra år senare är bidraget endast 2 procent. Under samma period 

ökade BNP-andelen för näringslivets tjänsteproduktion från 37 till 52 procent. 


Den ekonomiska utvecklingen mätt som BNP 

per capita visar på en stark utveckling större 

delen av århundradet. Under perioden fram till 

och med andra världskriget bröts tillväxten ett 

antal gånger av minskningar under ett eller två 

år. Efter andra världskriget följde en lång tillväxtperiod, 

som endast bröts av tillfälliga nedgångar 

1977 och 1981. 

Krisen i början av 1990-talet innebar en 

treårig nedgång från 1990. Uppgången som 

följde var kontinuerlig ända till slutet på 2000- 

talet då finanskrisen inträffade. 

Bruttonationalprodukten per capita 1900–2012. 

Tusental kronor, 2010 års priser 

rade för en andel på drygt 30 procent av produktionen 

både i början och slutet av seklet. I 

början av 1960-talet noteras en topp av industri 

och övrig varuproduktion på cirka 45 procent. 

Bidrag till BNP 1900–2010, procent 

1900 1920 1940 1960 1980 2010 

Jordbruk, 

skogsbruk 

och fiske 28 22 12 8 4 2 

Industri och 

övrig varuproduktion 

31 35 42 46 34 29 

Näringslivets 

tjänsteproduktion 

37 38 37 36 40 52 

Produktion av 

offentliga 

tjänster 4 5 8 10 22 17 

BNP 100 100 100 100 100 100 

Den slutliga inhemska användningen utmärks 

av den tydliga ökningen av de offentliga konsumtionsutgifterna 

på bekostnad av hushållens. 

Investeringarnas andel av användningen har, 

sett över en lång period, varit mer stabil. 

Slutlig inhemsk användning 

De olika näringarnas bidrag till BNP visar den 

relativa nedgången av produktionen i basnäringarna 

jordbruk, skogsbruk och fiske samt 

den framväxande tjänsteproduktionen. Övrig 

varuproduktion, där industrin dominerar, sva- 


Källa: SCB Nationalräkenskaper (www.scb.se/NR0103). 



15.2 

Bruttonationalprodukten, BNP, utvecklingen fr.o.m. 1951 

Changes in gross domestic product, GDP, from 1951 onwards 

Bruttonationalprodukten (BNP) – utvecklingen 1951–2012 

Här följer en beskrivning av BNP:s utveckling 

från 1951 till 2012. 

1960-talet: Ökning av BNP:s årliga tillväxt 

Under 1950-talet var BNP:s årliga tillväxt i 

genomsnitt 3,4 procent per år, för att under 1960- 

talet öka till 4,7 procent per år i genomsnitt. 

Lågkonjunktur under 1970-talet 

Hela 1970-talet var ett krisdrabbat decennium. 

Efter en kraftig kreditåtstramning 1971 blev 

BNP-ökningen detta år endast 0,9 procent, den 

lägsta ökning som noterats efter 1950. 

Oljepriserna fördubblades i slutet av 1973 och 

året därefter inträffade en lågkonjunktur i 

övriga Europa. I Sverige försökte man undvika 

konjunkturnedgången bland annat genom att 

hålla produktionen uppe med hjälp av statligt 

lagerstöd. 

Extremt höga löneökningar under mitten av 

1970-talet ledde till stora kostnadsökningar för 

företagen. Samtidigt måste de stora lager som 

byggts upp säljas ut under åren 1977 och 1978 

till starkt reducerade priser. Detta bidrog till att 

Sverige missade konjunkturuppgången i omvärlden. 

BNP sjönk med 1,6 procent 1977 och en 

devalvering gjordes för att förbättra konkurrenskraften. 

Och år 1979 var det åter dags 

för en chockhöjning av oljepriserna. Men några 

år under 1970-talet visade ändå på en relativt 

bra tillväxt. Tack vare detta blev den genomsnittliga 

ökningen av BNP 2 procent. 

Tillväxt under 1980-talet 

Efter en kraftig devalvering 1982 ökade tillväxten, 

med 1984 som toppår med drygt 4 procent 

i BNP-ökning. Avregleringen av kreditmarknaden 

och halverade importpriser på olja 

1986 spädde också på den totala efterfrågan. 

Den genomsnittliga BNP-tillväxten under 

1980-talet blev 2 procent. Under 1980-talet försämrades 

det svenska kostnadsläget gentemot 

omvärlden successivt. 

Finanskris i början av 1990-talet 

År 1990 ändrades målen för den ekonomiska 

politiken. Låg inflation och stabil valuta ersatte 

låg arbetslöshet som främsta mål. En stor omläggning 

av skattesystemet genomfördes också 

1990–1991. 

Av olika skäl blev politiken inte lyckosam och 

i november 1992 tvingades Sverige överge den 

stabila växelkurspolitiken. Kronan föll omedelbart 

med över 25 procent gentemot viktiga 

konkurrentländer. Första hälften av 1990-talet 

hade negativ BNP-utveckling tre år i rad. 

Snabb återhämtning efter finanskris i slutet av 

2000-talet 

BNP-utvecklingen under 2000-talet var stark 

fram till den internationella finanskrisen, vilken 

kännetecknades av bland annat kraschen av den 

amerikanska banken Lehman Brothers. Den 

starka utvecklingen under 2000-talet fick ett 

abrupt slut 2008–2009, då BNP minskade med 

-0,6 procent och -5,0 procent. 



Nedgången i BNP-utvecklingen under 2009 var 

av historiskt stora mått och följdes av en snabb 

återhämtning under 2010–2011 då BNP ökade 

med 6,6 procent respektive 2,9 procent. För 2012 

visar preliminära siffror en svagare BNPutveckling 

på 1,0 procent. 

Export och import av varor och tjänster 

Under perioden 1950 till 1975 utgjorde exporten 

och importen mellan 20–25 procent av BNP. 

Därefter har andelarna ökat och exportandelen 

hade i början av 2006 nått omkring 50 procent. 

Det tyder på ekonomins allt större utlandsberoende. 

Tydliga spår av speciella händelser 

kan också urskiljas. 

År 1974 ökade export- och importandelarna 

kraftigt, som en följd av den första oljeprischocken. 

Dessutom syns kronans försvagning 

från hösten 1992 som ökande andelar följande 

år. Fram till början av 1990-talet var andelarna 

export och import av BNP relativt lika, medan 

exportandelen på senare år varit högre än 

importandelen. Under år 2009 minskade andelarna 

till en följd av minskad efterfrågan under 

finanskrisen i slutet av 2000-talet. 


Export och import av varor och tjänster, 

procent av BNP 1950–2012 

Källa: SCB Nationalräkenskaper (www.scb.se/NR0103). 



15.3 

Bruttonationalprodukten, BNP, miljoner kronor 

Gross domestic product, GDP, SEK millions 

År 

Year 

BNP till marknadspris 

GDP in purchasers’ values 

Löpande priser 

Current prices 

Fasta priser 

referensår 2011 

Constant prices 

reference year 2011 

Volymindex 

2005=100 

Volume indices 

Volymförändring % 

Rates of growth 

1980 570 187 1 796 266 57,7 1,7 

1981 622 998 1 792 673 57,6 -0,2 

1982 681 773 1 814 185 58,3 1,2 

1983 763 885 1 848 655 59,4 1,9 

1984 856 991 1 926 298 61,9 4,2 

1985 931 577 1 968 677 63,2 2,2 

1986 1 017 135 2 021 831 64,9 2,7 

1987 1 100 877 2 090 574 67,1 3,4 

1988 1 203 241 2 144 928 68,8 2,6 

1989 1 333 069 2 202 842 70,7 2,7 

1990 1 470 375 2 220 464 71,2 0,8 

1991 1 573 394 2 196 039 70,4 -1,1 

1992 1 570 955 2 169 687 69,6 -1,2 

1993 1 572 541 2 124 123 68,1 -2,1 

1994 1 678 588 2 209 088 70,9 4,0 

1995 1 809 575 2 295 243 73,7 3,9 

1996 1 853 915 2 331 967 74,8 1,6 

1997 1 932 988 2 394 930 76,9 2,7 

1998 2 025 024 2 495 517 80,1 4,2 

1999 2 138 421 2 612 806 83,8 4,7 

2000 2 265 447 2 730 382 87,6 4,5 

2001 2 348 419 2 765 877 88,7 1,3 

2002 2 443 630 2 835 024 90,9 2,5 

2003 2 544 867 2 900 230 93,0 2,3 

2004 2 660 957 3 022 039 96,9 4,2 

2005 2 769 375 3 118 745 100,0 3,2 

2006 2 944 480 3 252 851 104,3 4,3 

2007 3 126 018 3 360 195 107,8 3,3 

2008 3 204 320 3 340 033 107,1 -0,6 

2009 3 105 790 3 173 032 101,7 -5,0 

2010 3 337 531 3 382 452 108,4 6,6 

2011 3 480 543 3 480 543 111,6 2,9 

2012* 3 548 783 3 515 348 112,6 1,0 


Källa: SCB Nationalräkenskaper; Statistiska meddelanden, serie N resp. NR 10 (www.scb.se/NR0103); 

BNP kvartal 2013:2 (www.scb.se/NR0103 ); Statistikdatabasen: Nationalräkenskaper. 



15.4 


Bruttonationalprodukten efter näringsgren (SNI 2007) i löpande 

priser, miljoner kronor 

Gross domestic product, by type of economic activity, current prices, 

SEK millions 

2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012* 

Bruttonationalprodukten till 

marknadspris 

Gross domestic product at market 

prices 2 944 480 3 126 018 3 204 320 3 105 790 3 337 531 3 480 543 3 548 783 

Produktskatter Taxes on products 380 215 401 435 411 265 412 818 441 018 450 955 451 055 

Minus: Produktsubventioner 

Less: Subsidies on products 14 362 15 207 16 795 17 457 17 513 18 364 17 620 

Näringslivets förädlingsvärde till 

baspris 

Value added, market producers and 

producers for own final use 2 024 909 2 161 012 2 208 825 2 102 966 2 293 015 2 406 297 2 448 800 

A01-F43 Varuproducenter 

Producers of goods 760 151 815 891 799 405 709 856 834 087 846 670 833 726 

A01-A03 Jordbruk, skogsbruk, 

fiske 

Agriculture,forestry, 

fishing 36 677 45 812 48 742 42 851 50 029 52 384 48 795 

B05-B09 

Utvinning av mineral 

Mineral extract 16 751 17 719 21 376 10 858 28 022 28 130 25 888 

C10-C33 Tillverkningsindustri 

Manufacturing industry 494 440 522 580 481 320 417 945 494 175 501 255 487 984 

D35-E39 Försörjning av el., gas, 

värme och kyla, vatten, 

avlopp, avfall, sanering 

Electricity, gas, steam 

and air conditioning, 

water supply, waste 83 565 84 409 101 697 99 285 109 812 107 639 107 062 

F41-F43 

Byggverksamhet 

Construction 128 718 145 371 146 270 138 917 152 049 157 262 163 997 

G45-T98 Tjänsteproducenter 

Producers of services 1 264 758 1 345 121 1 409 420 1 393 110 1 458 928 1 559 627 1 615 074 

G45-G47 Handel 

Wholesale and retail 

trade 285 123 304 920 319 375 314 192 338 805 350 380 351 418 

H49-H53 Transport och magasinering 

Transport and storage 134 356 143 332 149 850 137 336 142 422 148 792 149 724 

I55-I56 Hotell och restaurang 

Hotels and restaurants 36 106 38 836 41 020 39 296 40 666 44 948 47 731 

J58-J63 Informations- och kommunikations 

verksamhet 

Information and 

communication 134 376 139 444 149 025 143 335 154 345 162 528 168 813 

K64-K66 Finans- och försäkringsverksamhet 

Financial services and 

L68 

insurance activities 105 243 106 962 109 684 121 268 117 505 125 879 140 357 

Fastighetsbolag och 

fastighetsförvaltare 

Real estate activities 239 897 248 077 261 759 263 924 253 552 282 018 286 117 

M69-N82 Juridik, ekonomi, vetenskap, 

teknik, uthyrning 

fastighetsservice, resetjänster 

och stödtjänster 

Professional, scientific, 

technical and admin. 

activities 222 042 246 850 251 765 238 116 264 195 285 268 300 517 

P85-Q88 Utbildning, vård, sociala 

tjänster 

Education, health and 

social work activities 71 530 77 930 84 854 94 177 103 303 113 086 122 447 

R90-T98 

Personliga och kulturella 

tjänster 

Personal and art services 36 085 38 770 42 088 41 466 44 135 46 728 47 950 



15.4 

Bruttonationalprodukten efter näringsgren (SNI 2007) i löpande priser, 

miljoner kronor (forts.) 

2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012* 

Förädlingsvärde i hushållens icke 

vinstdrivande organisationer 

Value added, NPISH 37 621 37 985 39 151 41 272 42 304 43 807 45 686 

Förädlingsvärde i offentliga 

myndigheter 

Value added, government 516 097 540 793 561 874 566 191 578 707 597 848 620 862 

Stat och socialförsäkring 

Central government and social 

authorities 135 700 140 229 145 648 148 257 154 836 161 350 168 365 

Kommunala myndigheter 

Local government 380 397 400 564 416 226 417 934 423 871 436 498 452 497 


Källa: SCB Nationalräkenskaper; Statistiska meddelanden serie N resp. NR 10 (www.scb.se/NR0103); BNP kvartal 2013:2 

(www.scb.se/NR0103); Statistikdatabasen: Nationalräkenskaper. 



15.5 

Försörjningsbalans, miljoner kronor 

Expenditure in gross domestic product, SEK millions 


2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012* 


Current prices 

BNP till marknadspris 

GDP at market prices 2 769 375 2 944 480 3 126 018 3 204 320 3 105 790 3 337 531 3 480 543 3 548 783 

Import av varor och 

tjänster 

Imports of goods and 

services 1 124 567 1 266 441 1 388 241 1 498 895 1 288 213 1 445 083 1 541 211 1 516 359 

Import av varor 

Imports of goods 826 442 941 564 1 025 850 1 099 212 907 639 1 060 210 1 146 020 1 102 284 

Import av tjänster 

Imports of services 298 125 324 877 362 391 399 683 380 574 384 873 395 191 414 075 

Summa tillgång 

Total resources 3 893 942 4 210 921 4 514 259 4 703 215 4 394 003 4 782 614 5 021 754 5 065 142 

Konsumtionsutgifter 

Final consumption 

expenditure 2 061 300 2 154 556 2 257 576 2 339 941 2 392 219 2 506 673 2 595 355 2 674 121 

Hushåll inklusive icke 


Household and NPISH 1 336 052 1 389 299 1 460 162 1 504 777 1 532 516 1 617 050 1 671 239 1 718 248 

Offentlig konsumtion 

General government 725 248 765 257 797 414 835 164 859 703 889 623 924 116 955 873 

Statliga myndigheter 

Central government 197 383 208 224 212 179 219 248 226 593 239 374 250 408 259 239 


Local government 527 865 557 033 585 235 615 916 633 110 650 249 673 708 696 634 

Bruttoinvesteringar 

Gross capital formation 491 398 551 529 635 211 648 038 512 339 624 493 691 158 668 612 

Fast bruttoinvestering 

Gross fixed capital 

formation 495 703 551 106 611 964 641 807 558 629 601 691 650 767 672 919 

Näringsliv 

Producers excluding 

government nonmarket 

producers 420 360 468 442 523 473 544 947 458 520 493 889 541 511 558 082 

Statliga myndigheter 

Central government 39 552 41 999 42 832 47 565 50 085 53 082 50 655 51 914 


Local government 35 791 40 665 45 659 49 295 50 024 54 720 58 601 62 923 

Lagerinvestering inkl. 

investering i värdeföremål 

Changes in inventories 

incl. valuables -4 305 423 23 247 6 231 -46 290 22 802 40 391 -4 307 

Inhemsk slutlig användning 

Gross domestic final 

expenditure 2 552 698 2 706 085 2 892 787 2 987 979 2 904 558 3 131 166 3 286 513 3 342 733 

Export av varor och 

tjänster 

Exports of goods and 

services 1 341 244 1 504 836 1 621 472 1 715 236 1 489 445 1 651 448 1 735 241 1 722 409 

Export av varor 

Exports of goods 993 871 1 110 629 1 172 012 1 216 466 1 004 888 1 145 893 1 223 811 1 186 885 

Export av tjänster 

Exports of services 347 373 394 207 449 460 498 770 484 557 505 555 511 430 535 524 

Summa användning 

Total uses 3 893 942 4 210 921 4 514 259 4 703 215 4 394 003 4 782 614 5 021 754 5 065 142 



15.5 

Försörjningsbalans, miljoner kronor 

2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012* 

Fasta priser, referensår 

2012 

Constant prices, 

reference year 2012 

BNP till marknadspris 3 151 123 3 286 532 3 395 455 3 374 626 3 204 958 3 415 102 3 515 253 3 548 783 

Import av varor och 

tjänster 1 205 857 1 314 350 1 432 795 1 482 422 1 270 958 1 423 475 1 524 898 1 516 359 

Import av varor 872 669 956 485 1 040 073 1 068 012 890 706 1 037 763 1 125 406 1 102 284 

Import av tjänster 331 885 356 157 391 067 413 218 380 829 385 567 399 015 414 075 

Summa tillgång 4 351 940 4 598 022 4 829 200 4 860 125 4 472 698 4 837 344 5 040 481 5 065 142 

Konsumtionsutgifter 2 377 706 2 433 723 2 497 407 2 506 366 2 521 534 2 604 957 2 640 320 2 674 121 

Hushåll inklusive ickevinstdrivande 

organisationer 

1 505 888 1 546 667 1 603 842 1 603 882 1 599 714 1 663 600 1 691 128 1 718 248 

Offentlig konsumtion 873 025 887 931 893 757 902 794 922 328 941 578 949 274 955 873 

Statliga myndigheter 235 101 238 064 236 893 236 800 242 087 255 042 256 519 259 239 


637 892 649 850 656 902 666 046 680 294 686 545 692 758 696 634 

Bruttoinvesteringar 545 603 602 791 678 525 670 539 513 380 623 067 689 706 668 612 

Fast bruttoinvestering 552 291 603 146 656 740 665 852 562 887 603 142 652 563 672 919 

Näringsliv 461 126 506 190 555 688 560 670 457 156 491 612 541 427 558 082 

Statliga myndigheter 47 389 48 198 47 734 50 401 52 395 54 196 51 070 51 914 


43 637 48 378 52 622 54 241 53 671 57 609 60 049 62 923 

Lagerinvestering inkl. 

investering i värdeföremål 

-1 743 1 772 23 156 7 907 -48 873 23 965 41 228 -4 307 

Inhemsk slutlig användning 

2 920 159 3 034 633 3 175 563 3 176 247 3 029 845 3 226 590 3 330 484 3 342 733 

Export av varor och 

tjänster 1 433 433 1 561 804 1 651 104 1 679 906 1 447 597 1 612 452 1 710 108 1 722 409 

Export av varor 1 044 545 1 125 958 1 165 956 1 174 145 958 578 1 102 342 1 196 634 1 186 885 

Export av tjänster 385 697 433 055 484 236 505 841 491 787 510 981 513 003 535 524 

Summa användning 4 351 940 4 598 022 4 829 200 4 860 125 4 472 698 4 837 344 5 040 481 5 065 142 

Per invånare (capita), 

1 000 kr 

Per capita, 1 000 SEK 

Medelfolkmängd, 

1 000-tal 9 030 9 081 9 148 9 220 9 299 9 378 9 449 9 519 


Hushållens konsumtionsutgifter 

148 153 160 163 165 172 177 181 

BNP till marknadspris 307 324 342 348 334 356 368 373 

Fasta priser, referensår 

2012 

Hushållens konsumtionsutgifter 

167 170 175 174 172 177 179 181 

BNP till marknadspris 349 362 371 366 345 364 372 373 

1) Inkl. hushållens icke vinstdrivande organisationer. 


Källa: SCB Nationalräkenskaper; Statistiska meddelanden serie NR 10 (www.scb.se/NR0103); BNP kvartal 2013:2 




15.6 


Bruttonationalprodukt, BNP, och bruttonationalinkomst, BNI, 

miljoner kronor 

Gross domestic product, GDP, and Gross national income, GNI, 

SEK millions 

2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012* 

Löpande priser Current prices 

BNP 1 GDP 1 2 944 480 3 126 018 3 204 320 3 105 790 3 337 531 3 480 543 3 548 783 

Primära inkomster från utlandet 

Primary income from abroad 388 592 461 501 490 399 373 315 417 198 415 436 381 276 

Primära inkomster till utlandet 

Primary income to abroad 350 763 390 245 378 659 313 995 342 162 325 252 301 892 

BNI GNI 2 982 309 3 197 274 3 316 060 3 165 110 3 412 567 3 570 727 3 628 167 

Fasta priser, referensår 2012 

Constant prices, reference year 

2012 

BNP 1 3 286 532 3 395 455 3 374 626 3 204 958 3 415 102 3 515 253 3 548 783 

Reala värden, referensår 2012 

Real values reference year 2012 

Primära inkomster från utlandet 435 771 506 614 521 298 389 418 429 912 420 994 381 276 

Primära inkomster till utlandet 393 349 428 392 402 518 327 539 352 590 329 604 301 892 

BNI 2 3 344 394 3 509 814 3 525 000 3 301 636 3 516 567 3 618 501 3 628 167 

Medelfolkmängd, 1 000-tal 

Mean population 9 081 9 148 9 220 9 299 9 378 9 449 9 519 

Per capita, 1 000 kr 

Per capita, 1 000 SEK 


BNP 324,2 341,7 347,5 334,0 355,9 368,4 372,8 

BNI 328,4 349,5 359,7 340,4 363,3 377,9 381,2 

Fasta priser (BNP), 

Reala Värden (BNI) 

BNP 361,9 371,2 366,0 344,7 364,2 372,0 372,8 

BNI 2 368,3 383,7 382,3 355,1 375,0 383,0 381,2 

1) Bruttonationalprodukten (BNP) är ett mått på produktionsresultatet under en viss period (år, kvartal) hos producenter (företag, 

myndigheter, ideella organisationer) på svenskt territorium. Svensk arbetskraft och svenskt kapital sätts dock även in i produktionen 

utomlands, och utländsk arbetskraft resp. kapital sätts in i produktionen i Sverige. De inkomstöverföringar i form av löner, räntor, 

aktieutdelningar m.m. mellan Sverige och utlandet som detta ger upphov till redovisas under posten primära inkomster från utlandet där 

även skatter till EU och subventioner från EU ingår, netto. BNP i löpande priser plus nettot av primära inkomster ger Bruttonationalinkomsten 

(BNI) i löpande priser. 

BNP i fasta priser visar hur den inhemska ekonomin har utvecklats exklusive prisförändringar och erhålls som en summa av ett stort antal 

delposter i fasta priser. Varje delpost har därvid fastprisberäknats i föregående års priser. Omräkning till referensårspriser har skett genom 

kedjning av varje delpost respektive aggregeringsnivå. En följd av detta är att delar inte längre summerar till totaler men att förändringen 

mellan år inte påverkas av tidigare års struktur. Reala BNI deflateras med prisindex för slutlig inhemsk användning och reala BNI inkluderar 

därmed förändringar i köpkraften gentemot utlandet. En ökning i t.ex. importprisindex som inte motsvaras av någon exportprisökning 

medför att reala BNI utvecklas långsammare än BNP i fasta priser. Denna skillnad i de två aggregaten benämns terms-of-tradeeffekt. 

Genom att beakta denna effekt anger reala BNI sålunda den tillväxt av real resursanvändning i form av konsumtion och investeringar som 

skulle varit möjlig utan att förändra utrikesbalansen. 

The gross domestic product (GDP) is a measure of the result of production during a certain period (year, quarter) of producers 

(enterprises, government, non-profit institutions) on Swedish territory. Swedish labour force and Swedish property however enter the 

production abroad, and foreign labour force and property respectively enter the production in Sweden. The transfers of income in form of 

compensation of employees, interests, dividends etc. between Sweden and abroad are together with taxes to EU and subsidies from EU 

recorded as net primary income from the rest of the world (abroad). GDP at current prices plus net primary income comprises the gross 

national income (GNI) at current prices. 

GDP at constant prices shows the development of the domestic economy excluding the effect from changes in prices and is obtained as a 

sum of many items at constant prices. Every item has been calculated at constant prices by deflating the current value by last year prices. 

The constant prices have then been linked at each level to get reference year prices. Due to chained series the details will not add up to 

totals, but changes in volume are always based on recent structure. Real GNI is deflated with the price index from gross domestic final 

consumption and real GNI thus includes changes in the purchasing power against the rest of the world. An increase for instance of import 

prices not corresponding to any increase of export prices leads to a slower development of the real GNI than GDP at constant prices. This 

difference between the two aggregates is called the effects from terms of trade. By considering this effect, real GNI thus indicates the 

possible growth of the real use of resources in form of consumption and investment without changing the external balance. 

2) Inklusive förändring av köpkraft mot utlandet (terms of trade). Including change of purchasing power towards the rest of the world (terms 

of trade). 



(www.scb.se/NR0103). 



15.7 

Disponibel nationalinkomst i löpande priser, miljoner kronor 

National disposable income, current prices, SEK millions 

2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012* 

Bruttonationalprodukt till 

marknadspris 

Gross domestic product at 

market prices 2 944 480 3 126 018 3 204 320 3 105 790 3 337 531 3 480 543 3 548 783 

Minus: Kapitalförslitning 

Less: Consumption of fixed 

capital 363 059 385 068 416 568 437 405 446 482 458 101 471 739 

Nettonationalprodukt till 

marknadspris 

Net domestic product at market 

prices 2 581 421 2 740 950 2 787 752 2 668 385 2 891 049 3 022 442 3 077 044 

Skatter på produktion 

Taxes on production incl. 

imports 493 999 523 315 581 575 585 438 602 183 654 937 664 564 

minus: Subventioner 

Less: Subsidies 56 125 56 290 57 767 58 352 60 635 62 946 62 492 

Löner och sociala avgifter 

Compensation of employees 1 558 778 1 678 060 1 724 586 1 706 880 1 775 649 1 836 937 1 910 541 

Driftsöverskott, netto 

Operating surplus, net 584 769 595 865 539 358 434 419 573 852 593 514 564 431 

Löner från utlandet, netto 

Compensation of employees 

from the rest of the world, net -1 525 -2 195 -2 148 -2 255 -1 853 -2 430 -2 126 

Kapitalinkomst från utlandet, 

netto 

Property income from the rest of 

the world, net 35 702 67 870 109 314 55 988 73 135 88 767 78 961 

Produktionsskatter och subventioner 

mot utlandet, netto 

Taxes on production incl. 

imports and subsidies to/from 

the rest of the world, net 3 652 5 581 4 574 5 587 3 754 3 847 2 549 

Nationalinkomst till 

marknadspris 

National income at market prices 2 619 250 2 812 206 2 899 492 2 727 705 2 966 085 3 112 626 3 156 428 

Löpande transfereringar från 

utlandet, netto 

Current transfers from the rest of 

the world, net -43 490 -36 583 -45 304 -47 598 -50 328 -55 906 -66 330 

Disponibel nationalinkomst 

National disposable income 2 575 760 2 775 623 2 854 188 2 680 107 2 915 757 3 056 720 3 090 098 

Icke finansiella företag inkl. 

oförd. 

Non-financial corporations 

incl. unalloc. 207 878 181 374 185 982 47 948 185 897 166 606 86 530 

Finansiella företag 

Financial corporations 124 258 175 287 178 751 153 142 140 340 173 130 197 829 

Staten Central Government 263 558 308 399 283 202 225 345 251 157 263 088 258 157 

Kommunerna 


Socialförsäkringsinstitutioner 

Social security funds 32 578 36 015 33 604 6 664 9 082 21 730 12 293 

Hushållen inkl. hushållens icke 


Households and non-profit 

institutions serving households 1 367 720 1 462 730 1 542 039 1 605 382 1 654 936 1 737 989 1 816 968 






15.8 


Hushållens konsumtion på ändamål i löpande priser, miljoner 

kronor 

Household consumption expenditure, current prices, SEK millions 

2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012* 

Livsmedel och icke alkoholhaltiga 

drycker 

Food and non-alcoholic 

beverages 161 836 170 190 179 926 188 658 192 110 197 000 203 877 

Alkoholhaltiga drycker och tobak 

Alcoholic beverages and 

tobacco 47 145 49 439 51 581 56 040 57 522 58 787 61 660 

Beklädnadsartiklar och skor 

Clothing and footwear 67 253 70 239 71 773 72 505 77 828 78 953 79 922 

Bostad, elektricitet, gas och 

uppvärmning 

Housing, water, electricity, gas 

and other fuel 358 621 371 961 386 904 406 382 427 400 437 567 453 574 

Möbler, hushållsartiklar och 

rutinunderhåll 

Furnishings, household 

equipment and routine 

maintenance of the house 68 807 74 524 77 614 78 330 82 393 82 740 83 916 

Hälso- och sjukvård Health 43 005 45 126 47 491 49 704 50 718 52 409 55 187 

Transporter Transport 187 691 198 365 190 791 183 138 203 852 217 638 217 504 

Kommunikation 

Communications 45 775 47 232 47 933 49 452 51 822 53 139 54 283 

Fritid, underhållning och kultur 

Recreation and culture 154 655 165 554 169 417 170 616 176 396 181 895 185 240 

Utbildning Education 3 619 3 969 4 316 4 403 4 502 4 545 4 738 

Hotell, cafeer och restauranger 

Restaurants and hotels 69 357 74 182 80 163 82 206 87 270 93 748 97 130 

Övriga varor och tjänster 

Miscellaneous goods and 

services 139 408 148 128 155 081 156 147 166 462 177 274 183 119 

Summa ändamålsfördelat 

Total by purpose 1 347 172 1 418 909 1 462 990 1 497 581 1 578 275 1 635 695 1 680 150 

Hushållens konsumtion i 

utlandet 

Direct purchases abroad by 

residents 57 549 63 867 68 725 65 285 69 305 71 871 77 007 

Utländsk konsumtion i Sverige 

Purchases by non-resident 

households in Sweden -62 493 -69 139 -74 843 -79 902 -81 104 -88 406 -93 463 

Hushållens totala konsumtionsutgifter 

Total final consumption 

expenditures by households 1 342 228 1 413 637 1 456 872 1 482 964 1 566 476 1 619 160 1 663 694 

Hushållens icke vinstdrivande 


Non-profit institutions serving 

households 47 071 46 525 47 905 49 552 50 574 52 079 54 554 

Total konsumtion 

Total consumption 1 389 299 1 460 162 1 504 777 1 532 516 1 617 050 1 671 239 1 718 248 






15.9 

Fasta bruttoinvesteringar, efter näringsgren (SNI 2007) samt 

investeringstyp i löpande priser, miljoner kronor 

Gross fixed capital formation, by activity and type of investment, 

current prices, SEK millions 

2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012* 

Fast bruttoinvestering i näringslivet 

Gross fixed capital formation by producers, 

market producers and producers for own 

account 468 442 523 473 544 947 458 520 493 889 541 511 558 082 

Jordbruk, skogsbruk, fiske 

Agriculture, forestry, fishing 15 046 15 914 18 112 16 950 18 619 19 224 21 807 

Utvinning av mineral Mineral extract 6 519 8 368 9 211 6 541 5 733 10 154 15 226 

Tillverkningsindustri Manufacturing industry 75 233 84 445 86 880 67 297 68 149 74 834 76 100 

Försörjning av el., gas, värme och kyla, 

vatten, avlopp, avfall, sanering 

Electricity, gas, steam and air conditioning, 

water supply, waste 43 100 49 175 51 167 49 161 47 419 44 953 54 631 

Byggverksamhet Construction 18 382 20 741 26 733 19 704 24 879 26 793 29 216 

Handel Wholesale and retail trade 39 158 44 224 48 695 38 782 41 516 46 267 43 622 

Transport och magasinering 

Transport and storage 36 103 34 537 39 920 31 984 28 292 35 025 34 395 

Hotell och restaurang Hotels and restaurants 5 556 6 446 6 662 6 004 5 836 6 210 6 293 


Information and communication 21 999 26 630 28 547 24 968 24 393 26 294 28 504 

Finans- och försäkringsverksamhet 

Financial services and insurance activities 16 801 18 046 17 331 17 717 19 774 22 760 24 752 

Småhus, fritidshus 

One- and two-family houses, secondary 

homes 74 614 85 753 78 165 67 934 79 965 80 949 73 848 

Fastighetsförvaltning och fastighetsförvärv 

Management of real estate 67 130 75 378 74 313 62 296 72 861 88 291 90 039 

Juridik, ekonomi, vetenskap, teknik, uthyrning 

fastighetsservice resetjänster och 

stödtjänster 

Professional, scientific, technical and admin. 

activities 31 451 35 904 40 567 31 085 37 708 40 696 40 351 

Utbildning, vård, sociala tjänster 

Education, health and social work activities 5 604 5 834 5 757 5 944 6 556 6 820 6 891 

Personliga och kulturella tjänster 

Personal and art services 9 545 9 969 10 568 9 865 9 858 9 936 10 003 

Ofördelade Unallocated 2 201 2 109 2 319 2 288 2 331 2 305 2 404 

Offentliga fasta bruttoinvesteringar 

Government gross fixed capital formation 82 664 88 491 96 860 100 109 107 802 109 256 114 837 

Statliga myndigheter och socialförsäkringssektorn 

Central government 41 999 42 832 47 565 50 085 53 082 50 655 51 914 

Kommunala myndigheter Local government 40 665 45 659 49 295 50 024 54 720 58 601 62 923 

Totala fasta bruttoinvesteringar 

Total gross fixed capital formation 551 106 611 964 641 807 558 629 601 691 650 767 672 919 

Efter typ av investering: 

By type of investment: 

Jordbruk, skogsbruk och fiskeprodukter 

Agriculture, forestry, fishing products 1 905 1 884 2 162 2 104 2 205 2 438 2 265 

Maskiner och inventarier 

Machinery and equipment 172 699 193 760 211 943 177 211 187 021 201 801 209 703 

Transportmedel Transport equipment 53 571 56 625 53 851 40 033 50 470 56 675 57 447 

Bostäder Dwellings 105 614 121 170 111 747 92 238 109 971 125 348 112 623 

Övriga byggnader och anläggningar 

Other buildings and constructions 128 677 144 750 162 987 153 276 154 452 157 879 177 986 

Övriga investeringar 

Other capital formation n.e.c. 88 640 93 775 99 117 93 767 97 572 106 626 112 895 


Källa: SCB Nationalräkenskaper; Statistiska meddelanden, serie NR 10 (www.scb.se/NR0103); BNP kvartal 2013:2 




15.10 


Bruttoregionprodukt per län, löpande priser, miljoner kronor 

Regional gross domestic product by county, current prices, SEK m 

Län County 2003 1 2004 1 2005 1 2006 1 2007 1 2008 1 2009 1 2010 1 

Stockholm 720 729 765 706 807 901 846 619 910 219 939 257 962 188 998 800 

Uppsala 80 371 80 509 84 380 91 320 92 225 98 484 95 369 101 944 

Södermanland 57 010 61 129 63 627 66 688 73 685 75 824 66 931 77 007 

Östergötland 99 878 103 806 108 407 113 595 120 845 120 733 121 461 127 420 

Jönköping 85 660 89 765 88 116 96 277 105 535 107 680 97 092 103 507 

Kronoberg 46 216 49 410 47 073 53 731 59 164 61 035 54 476 60 335 

Kalmar 58 482 58 589 60 740 64 567 66 455 70 004 63 706 70 719 

Gotland 13 192 13 576 13 888 14 467 15 048 14 922 14 785 15 523 

Blekinge 37 888 40 278 41 722 42 754 44 461 43 667 41 184 44 432 

Skåne 293 669 304 419 317 143 338 447 373 143 368 203 357 060 382 954 

Halland 69 577 70 811 72 680 79 909 82 518 89 597 83 891 92 794 

Västra Götaland 429 664 442 449 460 280 492 951 517 217 523 387 501 461 537 425 

Värmland 65 807 67 454 68 681 72 459 75 319 77 658 70 462 78 291 

Örebro 66 771 71 146 72 626 78 953 83 084 83 753 79 656 86 861 

Västmanland 61 409 63 392 65 123 70 023 75 237 75 446 71 387 77 918 

Dalarna 69 794 73 509 77 107 81 284 85 671 86 228 80 077 86 219 

Gävleborg 65 538 69 088 71 879 75 510 77 568 80 753 78 171 85 059 

Västernorrland 64 179 67 389 69 960 71 526 74 183 77 923 77 419 82 711 

Jämtland 30 904 32 122 33 765 35 405 34 989 39 133 37 245 44 130 

Västerbotten 61 981 66 090 69 025 75 199 75 898 78 134 74 821 81 798 

Norrbotten 65 565 69 730 74 640 82 167 82 912 91 851 76 210 100 878 

Extra-region 2 

Extra territorial 

organisations and 

bodies 2 583 590 612 629 642 648 738 806 

Totalt Total 2 544 867 2 660 957 2 769 375 2 944 480 3 126 018 3 204 320 3 105 790 3 337 531 

1) Samtliga år har reviderats på grund av omläggning av näringsgrensindelning. 

2) Delar av det ekonomiska territoriet vilka inte direkt kan knytas till en enskild region, t.ex. ambassader och konsulat. 

Extra territorial organisations and bodies such as embassies, consulates. 


Källa: SCB; Nationalräkenskaper; Regionala räkenskaper. 

15.11 

Bruttoregionprodukt per invånare, löpande priser, 1 000 kr 

Regional gross domestic product per capita, current prices, 

SEK 1 000s 

Län County 2003 1 2004 1 2005 1 2006 1 2007 1 2008 1 2009 1 2010 1 

Stockholm 388 410 429 445 471 478 481 486 

Uppsala 257 255 266 286 287 303 289 304 

Södermanland 220 234 243 254 279 285 249 284 

Östergötland 241 250 261 272 288 286 286 297 

Jönköping 261 273 267 291 317 322 289 307 

Kronoberg 261 278 264 300 328 336 298 328 

Kalmar 249 250 259 276 284 300 273 303 

Gotland 230 236 241 252 263 262 259 271 

Blekinge 253 268 277 283 293 287 270 290 

Skåne 256 263 272 288 313 305 292 308 

Halland 249 251 255 278 284 306 284 310 

Västra Götaland 284 291 302 321 335 337 321 340 

Värmland 241 247 251 265 275 284 258 287 

Örebro 244 260 265 288 302 302 286 310 

Västmanland 250 257 263 282 302 302 285 308 

Dalarna 252 266 279 295 311 313 290 311 

Gävleborg 237 250 260 274 281 293 283 308 

Västernorrland 263 276 287 293 304 320 318 341 

Jämtland 242 252 265 279 276 308 294 348 

Västerbotten 242 258 268 292 295 303 290 315 

Norrbotten 259 276 296 326 330 367 306 406 

Totalt Total 284 296 307 324 342 348 334 354 

1) Samtliga år har reviderats på grund av omläggning av näringsgrensindelning. 


Källa: SCB; Nationalräkenskaper; Regionala räkenskaper. 



15.12 

Utgifter för sociala förmåner per funktion i löpande priser, mnkr 

Expenditure for social protection benefits, by function, current prices, 

SEK millions 

Län County 2006 2007 2008 2009 2010 2011* 

Sjukdom/hälso- och sjukvård 

Sickness/Health care 228 591 233 851 241 201 246 568 246 578 259 878 

Kontantförmåner Cash benefits 48 765 44 448 40 666 36 867 34 731 38 617 

Naturaförmåner Benefits in kind 179 826 189 403 200 535 209 701 211 847 221 261 

Funktionshinder Disability 133 481 138 177 141 692 142 032 138 282 131 422 

Kontantförmåner 75 929 76 100 74 774 73 084 65 387 58 939 

Naturaförmåner 57 552 62 077 66 918 68 948 72 895 72 483 

Ålderdom Old age 328 084 345 643 366 544 391 660 405 637 416 114 



Efterlevande Survivors 18 072 17 971 17 968 18 077 17 190 16 362 


Naturaförmåner 0 0 0 0 0 0 

Familj/barn Family/Children 87 781 91 448 96 947 99 686 103 604 107 929 



Arbetslöshet Unemployment 47 861 33 905 27 932 40 632 45 437 40 083 



Boende Housing 15 008 14 736 14 695 14 746 15 282 15 551 

Kontantförmåner 0 0 0 0 0 0 


Övrig social utsatthet Social exclusion 17 446 18 355 19 821 21 977 23 597 23 717 



Totala utgifter Total expenditure 876 324 894 086 926 800 975 378 995 607 1 011 056 




Källa: SCB, Nationalräkenskaper; Utgifter för det sociala skyddet i Sverige och Europa samt utgifternas finansiering 



Offentlig ekonomi 


Foto: Monica Holmberg

Offentlig ekonomi Statistisk årsbok 2014 

16 – Offentlig ekonomi 


16.1 Statsbudgeten ............................................ 335 

Central government budget 

16.2 Statsskulden 1950–2012 ........................... 337 

Central government debt 

16.3 Statsbudgetens inkomster och 

utgifter, miljoner kronor .................................... 338 

Central government budget, revenues and 

expenditures, SEK millions 

16.4 Statsbudgetens utgifter efter 

ändamål, miljoner kronor .................................. 338 

Central government expenditures (total 

budget), by activity, SEK m 

16.5 Statsskulden, miljoner kronor .................. 338 

Central government debt, SEK millions 

16.6 Statsbudgetens inkomster, miljoner 

kronor ................................................................. 339 

Central government budget (CGB), revenues, 

SEK millions 

16.7 Statsbudgetens utgifter, miljoner 

kronor ................................................................. 340 

Central government budget (CGB), 

expenditures, SEK millions 

16.8 Statligt svenskt bistånd till 

utvecklingsländer, miljoner kronor .................. 341 

Swedish official development assistance 

to developing countries, SEK m 

16.9 Taxering till statlig inkomstskatt, 

miljoner kronor................................................... 344 

Assessment for central government income 

tax, SEK millions 

16.10 Begravningsavgift och kyrkoavgift, 

fysiska personer, miljoner kronor .................... 345 

Funeral and burial fees as well as church 

dues, individuals, SEK m 

16.11 Taxering till statlig förmögenhetsskatt, 

statlig fastighetsskatt och kommunal 

fastighetsavgift, miljoner kronor ......................345 

Tax assessment for national wealth tax, 

national property tax and municipal property 

tax, SEK millions 

16.12 Kommunalt skatteunderlag och 

kommunala skattesatser m.m. ..........................346 

Local tax base and tax rates etc. 

16.13 Kommunalt skatteunderlag och 

kommunala skattesatser m.m. 2013, 

länsvis .................................................................346 

Local tax base and tax rates etc., in counties 

16.14 Kommunalekonomisk utjämning 

för kommuner och landsting, totalt, 

miljoner kronor ...................................................347 

Economic equalisation for municipalities 

and county councils, total, SEK millions 

16.15 Landstingens finanser, miljoner 

kronor ..................................................................348 

Finances of county councils, SEK millions 

16.16 Kommunernas kostnader för vissa 

verksamheter, mnkr ...........................................349 

Expenses of municipalities, by activity, 

SEK millions 

16.17 Taxering till statlig skatt på kapitalinkomst 

och taxering till kommunal 

inkomstskatt, fysiska personer, miljoner 

kronor ..................................................................349 

Assessment for national capital income tax 

and assessment for local income tax, 

individuals, SEK millions 

16.18 Kommunernas finanser, miljoner 

kronor ..................................................................350 

Finances of municipalities, SEK millions 




16.1 Statsbudgeten 

Central government budget 

Statsbudgetens utfall 2012 blev cirka 44 miljarder kronor lägre än det 

beräknade budgetsaldot – och 93 miljarder lägre än 2011. 

Statsbudgeten omfattar rikets alla inkomster 

och utgifter. Statsbudgetens saldo är alltså detsamma 

som statens lånebehov (med omvänt 

tecken). Ett positivt saldo innebär att staten kan 

amortera på statsskulden. Är saldot däremot 

negativt behöver staten låna. 

Statsbudgetens saldo -25 miljarder 

Budgetsaldot för år 2012 blev -24 907 miljoner 

kronor. I statsbudgeten beräknades budgetsaldot 

till 18 704 miljoner kronor. Med statsbudget 

avses här den ursprungliga statsbudgeten antagen 

av riksdagen i december 2011, exklusive 

tilläggsbudget. Skillnaden mellan utfall och 

statsbudget 2012 blev -43 611 miljoner kronor. 

Statsbudgetens utfall 2012, mnkr 

Statsbudget 

Utfall 

2012 

Skillnad 

mot statsbudget 

Inkomster 833 113 787 573 -45 540 

Skatter m.m. 813 303 792 382 -20 921 

Övriga inkomster 19 810 -4 809 -24 619 

Utgifter 814 409 812 480 -1 929 

Utgiftsområden 

exkl. räntor 791 974 783 706 -8 268 

Statsskuldsräntor 

m.m. 21 870 27 381 5 511 

Riksgäldskontoret, 

nettoutlåning 121 1 009 889 

Kassamässig 

korrigering 445 384 -61 

Budgetsaldo 18 704 -24 907 -43 611 

Inkomster minskade med nära 85 miljoner 

I tablån nedan redovisas statsbudgetens utfall 

för 2012 och 2011. Där framgår att statsbudgetens 

inkomster minskade med 84 844 miljoner 

kronor mellan åren, vilket är en minskning nära 

10 procent. Inkomster i form av Skatter m.m. 

minskade med 47 592 miljoner kronor. Statsbudgetens 

utgifter ökade med 7 865 miljoner 

kronor eller 1 procent. Inom utgiftsområde 

Statsskuldsräntor m.m. bör noteras att räntor på 

statsskulden har minskat med 7 110 miljoner 

kronor. 

Statsbudgetens utfall 2012 och 2011, mnkr 

Utfall 

2012 

Utfall 

2011 

Skillnad 

2012– 

2011 

Inkomster 787 573 872 417 -84 844 

Skatter m.m. 792 382 839 975 -47 592 

Övriga inkomster -4 809 32 442 -37 251 

Utgifter 812 480 804 616 7 865 

Utgiftsområden 

exkl. räntor 783 706 766 987 16 720 

Statsskuldsräntor 

m.m. 27 381 34 491 -7 110 

Riksgäldskontoret, 

nettoutlåning 1 009 1 600 -591 

Kassamässig 

korrigering 384 1 537 -1 153 

Budgetsaldo -24 907 67 801 -92 708 



Utgiftstak för staten 2012 

Riksdagen fastställde det statliga utgiftstaket i 

statsbudgeten för 2012 till 1 084 000 miljoner kronor. 

Samtliga utgiftsområden, förutom utgiftsområde 

Statsskuldsräntor m.m., omfattas av utgiftstaket. 

I de takbegränsade utgifterna ingår 

även utgifterna för ålderspensionssystemet vid 

sidan av statsbudgeten. Enligt statsbudgetens 

utfall 2012 uppgick de utgifter som omfattas av 

utgiftstaket till 1 022 185 miljoner kronor. Det 

innebär att det statliga utgiftstaket underskreds 

med 61 815 miljoner kronor. År 2011 underskreds 

taket med 74 010 miljoner kronor. 

Takbegränsade utgifter 2012, mnkr 

Statsbudget 

2012 

Utfall 

2012 

Utgiftsområden exkl. statsskuldsräntor 

m.m. 792 022 783 706 

Ålderspensionssystemet 

vid sidan av statsbudgeten 238 559 238 478 

Takbegränsade utgifter 1 030 581 1 022 185 

Marginal till utgiftstaket 53 419 61 185 

Utgiftstak för staten 1 084 000 1 084 000 

Underliggande saldo 2012 

Statsfinanserna påverkas av tillfälliga eller 

engångsvisa händelser, vilket försvårar analysen 

över tiden. Genom att bortse från dem får man 

ett mått på den underliggande utvecklingen. 

I figuren nedan visas faktiskt och underliggande 

saldo för perioden 1990–2012. Justeringar 

har även gjorts för vissa ändrade redovisningsprinciper 

för att få jämförbarhet mellan 

åren. 

Såväl det faktiska som det underliggande 

saldot visade 2012 ett underskott. Både det faktiska 

och det underliggande underskottet ökade 

i förhållande till föregående år. Engångseffekterna 

2012 var positiva. Den enskilt största 

positiva effekten var en förhållandevis kraftig 

ökning av behållningen på Exportkreditnämndens 

konto i Riksgäldskontoret. 

Engångseffekterna år 2012 beräknas totalt påverka 

saldot positivt med 7 977 miljoner kronor. 

Det vanligaste är att engångseffekterna är positiva. 

Genomsnittet sedan år 1990 är cirka 25 000 

miljoner kronor. 

Källa: Ekonomistyrningsverket, ESV, Statsbudgetens utfall 

2012 (www.esv.se). 

Statsbudgetens faktiska och underliggande saldo 1990–2012, miljoner kronor 



16.2 

Statsskulden 1950–2012 

Central government debt 

Skuld i kronor och i utländsk valuta, miljoner kronor 

Statsskulden per capita, tusen kronor 


Vad är statsskuld? 

Statsskulden finns eftersom statens utbetalningar 

genom åren har varit större än inbetalningarna. 

Är det underskott i statens finanser 

ökar statsskulden. Statsskulden minskar när 

det är överskott. 

Statsskulden finansieras genom att Riksgäldskontoret 

tar upp lån för statens räkning. 

Lånen tas i huvudsak upp genom att Riksgäldskontoret 

ger ut värdepapper som obligationer 

och statsskuldväxlar. För att sprida 

riskerna i statsskulden använder Riksgäldskontoret 

också derivat. 

Hur mäts statsskulden? 

Det finns olika sätt att mäta statens skulder 

och finansiella ställning. Riksgäldskontoret 

ansvarar för statens bruttoskuld. I detta begrepp 

ingår alla lån och värdepapper som 

används för att finansiera statsskulden samt 

alla derivat som används för att styra skuldens 

risksammansättning. 

För att beräkna statsskuldens storlek summerar 

man värdet av alla lån, värdepapper 

och derivat. Värderingen sker till något som 

kallas nominellt slutvärde. Det är det belopp 

som staten betalar tillbaka när lånet förfaller. 

Denna princip gäller även inom EU. För realobligationer 

ingår upplupen inflationskompensation 

fram till värderingstidpunkten. Framtida 

inflation ingår inte. Skuld i utländsk valuta 

räknas om till svenska kronor med aktuella 

valutakurser. 

Statsskulden som andel av BNP 

Källa: Riksgälden (www.riksgalden.se); 

SCB Befolkningsstatistik 

(www.scb.se/BE0101) och 

Nationalräkenskaper (www.scb.se/NR0103). 



16.3 

År 

Year 

Statsbudgetens inkomster och utgifter, miljoner kronor 

Central government budget, revenues and expenditures, SEK millions 

Inkomster 

Revenues 

Utgifter 

Expenditures 

Överskott (+) 

År Inkomster Utgifter Överskott (+) 

Underskott (–) 1 Underskott (–) 1 

1993/94 376 925 554 023 -177 098 2004 3 694 418 747 761 -53 343 

1994/95 423 183 579 421 -156 238 2005 3 745 825 731 771 14 054 

1995/96 2 816 978 957 567 -140 589 2006 3 810 315 791 942 18 373 

1997 3 648 928 655 156 -6 228 2007 3 863 716 760 507 88 600 

1998 3 706 314 696 652 9 662 2008 3 901 274 766 076 135 198 

1999 3 725 104 643 147 81 956 2009 3 709 536 885 673 -176 137 

2000 3 800 000 698 068 101 932 2010 3 779 521 780 573 -1 052 

2001 3 755 126 716 379 38 747 2011 3 872 417 804 616 67 801 

2002 3 730 488 729 309 1 178 2012 3 787 573 812 480 -24 907 

2003 3 661 731 708 081 -46 350 2013 3, 4 784 787 928 027 -143 240 

1) Surplus or deficit. 

2) Budgetåret 1995/96 omfattar 18 månader. The fiscal year 1995/96 extends to 18 months. 

3) Fr.o.m. 1997 ingår Riksgäldskontorets nettoutlåning och en s.k. kassamässig korrigering, vilket innebär att statsbudgetens saldo är 

identiskt med statens lånebehov. From 1997, the net lending of the National Debt Office and an adjustment to cash basis are added to the 

Central Government Budget expenditures. The Central Government Budget deficit is therefore identical to the Central Government 

Borrowing Requirement. 

4) Enligt Ekonomistyrningsverkets budgetprognos september 2013 (3 september 2013). 

Källa: Ekonomistyrningsverket, ESV (www.esv.se) fr.o.m. 1997 års uppgifter; Riksrevisionsverket (RRV) (www.riksrevisionen.se). 

16.4 

Statsbudgetens utgifter efter ändamål, miljoner kronor 

Central government expenditures (total budget), by activity, SEK m 

Ändamål 

Purpose 

2009 2010 2011 2012 

Mnkr % Mnkr % Mnkr % 

Allmän offentlig förvaltning 207 316 26,5 198 562 25,3 226 018 28,2 219 667 27,1 

Försvar 41 476 5,3 45 028 5,7 43 538 5,4 44 693 5,5 

Samhällsskydd och rättsskipning 36 595 4,7 38 354 4,9 40 172 5,0 41 536 5,1 

Näringslivsfrågor 87 049 11,1 92 803 11,8 87 727 10,9 93 424 11,5 

Miljöskydd 4 543 0,6 4 318 0,5 4 394 0,5 4 307 0,5 

Bostadsförsörjning och samhällsutveckling 4 421 0,6 4 217 0,5 3 591 0,6 3 496 0,4 

Hälso- och sjukvård 32 372 4,1 33 848 4,3 33 531 4,2 35 597 4,4 

Fritidsverksamhet, kultur och religion 7 371 0,9 8 388 1,1 8 897 1,1 9 225 1,1 

Utbildning 53 872 6,9 57 203 7,3 56 412 7,0 54 221 6,7 

Socialt skydd 306 255 39,3 303 668 38,6 297 198 37,1 304 921 37,6 

Summa utgiftsområden Total 781 270 100,0 786 389 100,0 801 478 100,0 811 087 100,0 

Källa: Ekonomistyrningsverket, ESV (www.esv.se). 

16.5 

Statsskulden, miljoner kronor 

Central government debt, SEK millions 

2007 2008 2009 2010 2011 2012 

Statsskulden 1 Central government debt 1 168 013 1 118 963 1 189 171 1 151 468 1 107 675 1 152 662 

Statsobligationslån Treasury bonds 570 769 523 676 492 453 581 845 584 597 525 346 

Premieobligationslån Lottery bonds 38 200 37 327 37 100 34 500 33 900 28 473 

Riksgäldskonto National debt account – – – – – – 

Riksgäldsspar National debt savings 25 414 44 256 34 003 28 064 24 407 21 157 

Statsskuldväxlar Treasury bills 299 218 267 852 236 050 218 083 208 431 243 788 

Dagslån Overnight borrowing 1 572 20 805 61 100 18 893 12 192 – 

Likviditetsförvaltningsinstrument 

Liquidity management instruments – – – – – 47 538 

Säkerheter Collateral – – – – – 47 627 

Lån i utländsk valuta 

Debt in foreign currency 232 840 225 047 328 464 270 083 244 148 238 733 

Utbetalda räntor på statsskulden 

Paid interest on Central government debt 47 161 33 126 31 142 23 266 34 076 27 299 

1) Skuldinstrumenten redovisas till nominellt slutvärde. Dessutom inkluderas derivatinstrument, som skuldbytesavtal och valutaterminer. 

Statsskulden som Riksgälden redovisar är okonsoliderad, dvs. även statliga myndigheters innehav av statspapper ingår. 2012 ändrades 

uppställningen och därför har 2 nya poster lagts till och en tagits bort. Dagslån är numera en del av likviditetsförvaltningsinstrument (posten 

innehåller även repor som tidigare legat på statsobligationslån och statsskuldsväxlar). Säkerheter har också tillkommit som en del av 

statsskulden. 

Källa: Riksgälden, Den svenska statsskulden (www.riksgalden.se) fr.o.m. 2012 Sveriges statsskuld;; SCB Statistikdatabasen: 

Offentlig ekonomi (www.scb.se). 



16.6 

Statsbudgetens inkomster, miljoner kronor 

Central government budget (CGB), revenues, SEK millions 


Inkomster 

Revenues 

Enligt statsbudgetens utfall 

Outcome 

Enl. budgetprognos 

1, 2 

Forecast 

Enl. statsbudget 

2 

Adopted 

CGB 

2010 2011 2012 2013 2013 

Statsbudgetens totala inkomster Total 779 521 872 417 787 573 784 787 829 578 

1000 Skatter m.m. Tax revenues, etc. 713 966 769 094 717 581 704 428 740 502 

1100 Skatt på inkomst Taxes on income . . . . . . . . . . 

1200 Socialavgifter och löneskatter 

Social security contribution . . . . . . . . . . 

1300 Skatt på egendom Taxes on property . . . . . . . . . . 

1400 Skatt på varor och tjänster 

Taxes on goods and services . . . . . . . . . . 

1500 Utjämningsavgift Reallocation fee . . . . . . . . . . 

1600 Betalningsdifferenser, skattekonto 

Cash difference account . . . . . . . . . . 

1700 Nedsättning av skatter Tax reductions . . . . . . . . . . 

2000 Inkomster av statens verksamhet 

From government activities 41 783 55 333 48 849 47 621 50 520 

2100 Rörelseöverskott 6 044 6 699 8 043 7 577 7 151 

2200 Överskott av statens fastighetsförvaltning 460 313 243 456 436 

2300 Ränteinkomster 6 821 5 891 5 823 5 024 5 769 

2400 Aktieutdelning 16 876 26 926 21 658 20 551 24 000 

2500 Offentligrättsliga avgifter 9 894 10 219 10 393 11 354 10 535 

2600 Försäljningsinkomster 65 260 64 52 58 

2700 Böter m.m. 1 127 1 304 1 458 1 380 1 508 

2800 Övriga inkomster av statens verksamhet 497 3 722 1 167 1 228 1 063 

3000 Inkomster av försåld egendom 

From sale of property 167 23 124 322 10 320 15 000 

3100 Inkomster av försålda byggnader och maskiner 26 34 65 71 0 

3200 Övriga inkomster av markförsäljning 0 0 0 0 0 

3300 Övriga inkomster av försåld egendom 141 23 090 257 10 249 15 000 

4000 Återbetalning av lån Loans repaid 1 687 1 452 1 322 1 124 1 199 

4100 Återbetalning av näringslån 6 5 2 3 3 

4300 Återbetalning av studielån 1 602 1 402 1 180 985 1 047 

4500 Återbetalning av övriga lån 79 46 140 136 149 

5000 Kalkylmässiga inkomster Computed revenues 8 940 11 086 9 717 10 118 10 734 

5100 Avskrivningar och amorteringar 550 552 526 543 537 

5200 Statliga pensionsavgifter 8 390 10 534 9 191 9 575 10 197 

6000 Bidrag m.m. från EU 

Contributions, etc. from the EU 12 978 12 328 9 782 11 176 11 623 

6100 Bidrag från EU:s jordbruksfond 10 230 8 671 8 459 7 348 8 113 

6200 Bidrag från EU:s fiskefond 102 50 2 14 80 

6300 Bidrag från EU:s regionalfond 872 1 844 1 002 1 979 1 413 

6400 Bidrag från EU:s socialfond 1 151 1 188 -1 1 368 1 440 

6500 Bidrag till transeuropeiska nätverk 391 419 212 300 400 

6900 Övriga bidrag från EU 232 155 107 167 177 


2) Skatter är i budgeten fr.o.m. 2006 presenterade i intäktsmässig struktur. 




16.7 

Statsbudgetens utgifter, miljoner kronor 

Central government budget (CGB), expenditures, SEK millions 

Utgiftsområde/Politikområde 

Expenditure area/Political area 

Enligt statsbudgetens utfall 

Outcome 

Enl. budgetprognos 

1 

Forecast 

Enl. statsbudget 

Adopted 

CGB 

2010 2 2011 2 2012 2013 2 2013 2 

Statsbudgetens totala utgifter Total expenditures 780 573 804 616 812 480 928 029 837 167 

Totala utgifter inom utgiftsområden 

Total expenditures included in expenditure areas 786 388 801 478 811 088 826 960 834 471 

1 Rikets styrelse The Swedish political system 11 657 11 188 11 529 12 074 11 979 

2 Samhällsekonomi och finansförvaltning 

Economic and fiscal administration 12 144 12 894 13 511 16 135 16 274 

3 Skatteförvaltning och uppbörd 

Tax administration and collection 9 385 9 910 10 272 10 324 10 222 

4 Rättsväsendet Justice 35 486 37 164 38 213 39 092 39 391 

5 Utrikesförvaltning och internationell samverkan 

Foreign policy administration and international 

co-operation 1 998 1 892 1 550 1 763 2 034 

6 Totalförsvar Total defence 45 665 44 153 45 462 45 386 46 197 

7 Internationellt bistånd 

International development assistance 26 669 29 199 30 197 30 431 31 192 

8 Invandrare och flyktingar 

Immigrants and refugees 7 092 7 572 8 248 9 534 9 504 

9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg 

Health care, medical care, social services 56 015 56 538 58 690 59 264 62 252 

10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och 

handikapp 

Financial security in the event of illness and 

disability 99 933 95 800 94 853 96 098 94 422 

11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom 

Financial security in old age 41 473 41 590 41 342 39 981 40 000 

12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn 

Financial security for families and children 70 177 71 994 75 579 78 477 78 137 

13 Arbetsmarknad The labour market 5 192 4 968 6 753 8 473 10 476 

14 Arbetsliv Working life 68 556 63 285 66 633 70 249 67 233 

15 Studiestöd Study support 22 580 21 813 21 068 20 561 22 026 

16 Utbildning och universitetsforskning 

Education and university research 53 234 53 685 53 837 56 256 57 137 

17 Kultur, medier, trossamfund och fritid 

Culture, the media, religious organizations, and 

leisure activities 11 338 11 952 12 318 12 676 12 689 

18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och 

byggande 

Community planning, housing supply and 

construction 1 559 1 110 981 1 002 1 193 

19 Regional utjämning och utveckling 

Regional balance and development 3 179 3 222 3 408 3 300 3 391 

20 Allmän miljö- och naturvård 

General environment and nature conservation 5 161 5 069 4 831 4 614 4 893 

21 Energi Energy 2 704 2 918 2 713 2 623 2 813 

22 Kommunikationer Communications 39 784 38 710 42 861 44 191 44 604 

23 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande 

näringar Agriculture and forestry, fisheries, etc. 17 447 16 372 16 387 16 069 16 591 

24 Näringsliv Business sector 8 501 5 368 5 882 5 229 5 253 

25 Allmänna bidrag till kommuner 

General grants to municipalities 75 691 88 023 85 138 88 915 88 906 

26 Statsskuldsräntor m.m. 

Interest on central government debt, etc. 23 361 34 491 27 381 16 584 22 168 

27 Avgiften till Europeiska gemenskapen 

The contribution to the European Community 30 407 30 596 31 452 37 659 33 494 

Utgifter ej hänförliga till något utgiftsområde 

Expenditures not included in expenditure areas -5 815 3 137 1 392 101 069 2 696 


2) För enskilda utgifts-/politikområden är beloppen angivna i respektive års struktur. 




16.8 


Statligt svenskt bistånd till utvecklingsländer, miljoner kronor 

Swedish official development assistance to developing countries, SEK m 

Utvecklingsländer/regioner Developing Countries/regions 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 

Bilateralt bistånd Bilateral Assistance 21 028 19 814 21 009 22 997 20 951 23 632 24 624 

Varav administrativa kostnader 1 

Of which administrative costs 1 1 421 1 443 1 502 1 675 1 744 1 783 1 623 

Afrika Africa 6 535 6 763 6 854 6 980 6 314 8 770 8 133 

Algeriet Algeria 3 6 14 10 12 7 18 

Angola 53 45 33 15 9 9 9 

Benin 2 2 3 7 14 2 5 

Botswana 12 25 29 23 34 14 48 

Burkina Faso 111 143 154 187 251 244 228 

Burundi 61 40 46 35 58 43 23 

Centralafrikanska republiken 

Central African Republic 13 51 43 45 63 66 58 

Comorerna Comoros – – – – – – 1 

Djibouti – 0 1 2 1 – 0 

Egypten Egypt 15 16 15 13 10 36 60 

Elfenbenskusten Cote DÍvoire 58 39 37 23 9 34 20 

Eritrea 15 18 13 26 9 7 1 

Etiopien 1 Ethiopia 1 306 302 314 340 284 264 184 

Gambia 6 6 6 7 6 4 4 

Ghana 1 6 11 9 10 2 0 3 

Guinea 11 3 5 5 7 7 8 

Guinea-Bissau – – 1 – – 0 0 

Kamerun 1 Cameroon 1 95 498 5 8 4 11 13 

Kap Verde Cape Verde 1 3 2 5 1 – – 

Kenya 383 308 440 510 344 499 525 

Kongo, demokratiska republiken 1 

Congo Democratic Republic 1 295 226 454 471 520 1 548 518 

Kongo, republiken Congo republic 24 21 11 5 10 1 7 

Lesotho – 1 1 3 3 0 2 

Liberia 112 134 175 320 193 323 277 

Libyen Libya – – – – – 95 54 

Madagaskar Madagascar 96 3 4 10 7 11 6 

Malawi 128 138 97 37 18 12 18 

Mali 187 179 196 220 195 215 197 

Marocko Morocco 11 9 0 0 0 0 1 

Mauretanien Mauritania 8 6 8 6 3 9 25 

Mauritius 0 – 0 0 – – 1 

Moçambique Mozambique 676 700 799 755 609 706 776 

Namibia 66 28 15 19 23 32 34 

Niger 1 8 11 8 61 50 61 

Nigeria 7 7 7 5 3 1 5 

Rwanda 129 147 96 102 182 216 99 

Senegal 5 1 2 11 3 13 2 

Seychellerna Seychelles – – – – – – 1 

Sierra Leone 29 12 16 13 4 5 9 

Somalia 98 174 167 224 186 412 286 

Sudan 350 460 434 417 437 563 222 

Sydafrika South Africa 163 131 84 75 103 101 113 

Swaziland – – – 1 0 0 0 

Sydsudan 2 South Sudan 2 . . . . . 65 489 

Tanzania 823 728 839 741 690 812 787 

Tchad Chad 27 40 68 54 88 78 67 

Togo 5 6 5 3 2 92 5 

Tunisien Tunisia 5 6 1 4 0 50 30 

Uganda 461 382 428 402 312 267 233 

Zambia 356 363 344 185 158 216 211 

Zimbabwe 131 133 172 224 219 250 269 

Regionala insatser Regional contributions 1 190 1 204 1 251 1 396 1 170 1 375 2 116 

Amerika America 1 382 1 372 1 338 1 269 1 246 997 878 

Argentina 3 6 1 7 1 1 1 

Bolivia 132 175 184 226 200 228 220 

Brasilien Brazil 23 27 21 15 15 13 6 

Chile 2 2 4 2 12 1 1 

Colombia 135 125 175 198 181 223 194 

Costa Rica 7 7 7 8 4 2 4 

Dominica 0 – – – – – 0 

Dominikanska republiken Dominican Republic – 1 4 0 0 2 2 

Ecuador 5 3 5 4 1 2 1 



16.8 

Statligt svenskt bistånd till utvecklingsländer, miljoner kronor (forts.) 

Utvecklingsländer/regioner 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 

El Salvador 31 28 24 28 11 9 7 

Guatemala 241 194 182 201 200 198 187 

Haiti 21 15 61 4 287 124 103 

Honduras 138 134 117 63 67 9 7 

Jamaica 1 2 1 0 – – – 

Kuba Cuba 7 1 6 1 1 -1 0 

Mexiko Mexico 1 1 0 1 0 0 1 

Nicaragua 296 283 223 213 76 20 9 

Panama – 1 2 1 1 0 – 

Paraguay 11 12 12 13 10 7 7 

Peru 30 39 20 22 7 9 7 

Uruguay 3 2 1 1 1 1 2 

Venezuela – – 1 0 1 – 0 

Regionala insatser 363 314 287 261 167 148 121 

Asien Asia 5 292 3 130 3 543 4 016 3 509 3 455 3 580 

Afghanistan 342 379 494 611 661 746 728 

Armenien Armenia 17 24 18 17 7 5 5 

Azerbaijan 4 9 7 5 7 5 7 

Bangladesh 283 80 255 354 261 219 282 

Bhutan 1 5 5 3 – – – 

Filippinerna Philippines 43 41 41 73 49 30 41 

Georgien Georgia 69 73 182 120 146 125 134 

Indien India 126 91 82 76 79 79 92 

Indonesien Indonesia 176 111 81 88 43 40 48 

Irak 1 Iraq 1 2 052 117 178 191 178 230 237 

Iran – – 0 1 3 6 14 

Jordanien Jordan 3 1 1 2 1 11 12 

Kambodja Cambodia 126 121 108 183 171 185 244 

Kazakstan Kazakhstan 6 4 2 2 7 1 0 

Kina China 88 71 99 56 50 65 70 

Kirgizistan Kyrgyzstan 37 50 58 63 67 17 11 

Nordkorea Democratic People’s Rep. of Korea 38 52 39 48 43 49 43 

Laos 175 134 137 139 43 17 -5 

Libanon Lebanon 71 62 12 20 7 22 20 

Malaysia 4 3 3 5 4 9 5 

Maldiverna Maldives – – – – – – 0 

Mongoliet Mongolia 19 15 8 10 9 1 1 

Myanmar (Burma) 28 77 145 135 90 122 133 

Nepal 16 -120 17 10 13 12 11 

Pakistan 87 96 60 104 306 140 96 

Sri Lanka 152 156 104 140 80 84 32 

Syrien Syria 6 7 0 10 2 29 122 

Tadjikistan Tajikistan 65 94 84 70 38 2 0 

Thailand 58 62 52 62 52 62 56 

Uzbekistan 10 5 0 4 3 5 0 

Vietnam 315 318 251 167 119 102 76 

Västbanken-Gaza Palestinian Administered Areas 376 367 480 511 421 417 425 

Yemen 4 5 8 42 52 94 120 

Östtimor East Timor 12 43 40 35 35 31 12 


Europa Europe 1 197 1 153 1 084 1 434 1 268 1 359 1 129 

Albanien Albania 92 81 75 79 79 86 82 

Bosnien-Hercegovina Bosnia-Herzegovina 296 250 192 248 202 195 200 

Kosovo 3 . . . 95 141 149 154 

Kroatien 6 Croatia 6 37 41 18 5 1 . . 

Makedonien Macedonia 99 95 76 74 47 23 23 

Moldavien Moldova 87 116 90 158 90 118 124 

Montenegro 4 . 38 28 20 9 2 4 

Serbien Serbia . 226 263 175 127 149 128 

Serbien och Montenegro/Jugoslavien 4 

Serbia and Montenegro/Yugoslavia 4 344 . . . . . . 


Ukraina 5 Ukraine 5 136 150 144 275 226 270 245 

Vitryssland 5 Belarus 5 58 71 99 91 126 139 18 




16.8 





Varav of which: Papua Nya Guinea 

Papua New Guinea – 1 1 0 0 – – 

Salomonöarna Salomon islands – 1 0 0 0 – – 

Regionala insatser Regional contributions 1 1 1 0 – 0 11 

Globala insatser Global contributions 6 621 7 394 8 189 9 299 8 614 9 050 10 893 

Varav flyktingkostnader i Sverige 

Of which refugee costs in Sweden 1 212 1 745 2 508 2 342 2 857 3 173 3 863 

Multilateralt bistånd Multilateral Assistance 8 133 9 506 10 617 11 747 11 655 12 728 10 844 

FN:s ekonomiska och sociala verksamhet 

UN economic and social activities 3 558 3 641 4 101 4 323 4 559 4 443 4 382 

FN:s utvecklingsprogram, UNDP 

UN Development Programme 790 800 720 720 630 749 687 

FN:s befolkningsfond, UNFPA 

UN Population Fund 400 405 400 450 424 446 446 

FN:s flyktingkommissarie, UNHCR 

UN High Commissioner for Refugees 505 534 564 620 639 613 613 

FN:s barnfond, UNICEF UN's Children's Fund 440 445 460 560 471 480 480 

FN:s hjälporganisation för palestinaflyktingar, 

UNRWA 

UN Relief and Works Agency for Palestine 

Refugees in the Near East 230 242 272 305 348 282 282 

FN:s världslivsmedelsprogram, WFP 

World Food Programme 410 390 450 485 480 557 557 

Övrigt inom FN 783 825 1 235 1 183 1 567 1 317 1 317 

De multilaterala utvecklingsbankerna etc. 7 

The multilateral development banks etc. 7 1 153 3 120 2 789 4 204 2 379 3 983 2 806 

Världsbanksgruppen och IMF 

World Bank group and IMF 350 2 165 2 139 2 670 2 162 2 369 1 780 

Världsbanken, IBRD World Bank – – – – – – 48 

Internationella utvecklingsfonden, IDA 

International Development Association 350 2 165 2 039 2 570 2 039 2 224 1 567 

Internationella utvecklingsfonden, IDA-MDRI 

International Development Association – 

Multilateral Debt Relief Initiative . . 100 100 113 135 155 

Internationella Valutafonden, IMF 

International Monetary Fund – – – – 10 10 10 

Regionala utvecklingsbanker 7 

Regional Development Banks 7 803 952 650 1 534 217 1 584 1 011 

Afrikanska utvecklingsbanken 

African Development Bank 9 8 – – – 1 312 741 

Afrikanska utvecklingsfonden 

African Development Fund 507 711 564 1 149 43 68 67 

Asiatiska utvecklingsbanken 

Asian Development Bank – – – – 10 15 15 

Asiatiska utvecklingsfonden 

Asian Development Fund 86 86 86 100 100 100 100 

Interamerikanska utvecklingsbanken IDB – – – – – 9 10 

Interamerikanska utvecklingsbanken spec. fond 

IDB Sp.F. 

Inter-American Development Fund for Special 

Operations – – – – – 3 – 

Nordiska utvecklingsfonden, NDF 

Nordic Development Fund 108 103 – 285 36 77 78 

Övriga utvecklingsbanker Other development banks 6 44 – – 28 30 16 

Varav of which: 

Afrikanska fonden för kapacitetsutveckling, ACBF 

African Capacity Buildning Foundation 6 – – – – – – 

Övrigt multilateralt samarbete 

Other multilateral cooperation 1 606 644 1 253 948 1 877 1 855 1 319 

Globala miljöfonden, GEF 

Global Environment Facility 655 – – – 1 015 185 115 

Övriga miljöinsatser 

Other environmental contributions 14 12 12 11 11 11 12 

Internationella jordbruksutvecklingsfonden, IFAD 

International Fund for Agricultural Development 251 – – 100 240 – – 

Övriga insatser Other contributions 687 632 1 241 837 611 1 659 1 193 



16.8 



Biståndssamarbete via EU EU assistance 1 813 2 113 2 474 2 272 2 841 2 446 2 337 

Europeiska kommissionen, EC 

Commission of the European Communities 1 135 1 394 1 646 1 250 1 868 1 628 1 651 

Europeiska utvecklingsfonden 

European Development Fund 677 660 828 1 022 973 818 685 

Europeiska investeringsbanken, EIB 

European Investment Bank – 59 – – – – – 

Bilateralt och multilateralt bistånd 

Bilateral and Multilateral Assistance 29 161 29 320 31 625 34 744 32 606 36 360 35 468 

1) Skuldavskrivningar för Kongo, demokratiska republiken, år 2003, Ghana och Etiopien (130 mnkr) år 2005, Irak år 2006 och Kamerun år 

2007. Bilateral debt relief for Congo Democratic Republic in 2003, Ghana and Ethiopia (130 mnkr) in 2005, Iraq in 2006 and Cameroon in 

2007. 

2) I juli 2011 blev Sydsudan en självständig stat. In July 2011 South Sudan became an independent country. 

3) Bistånd till Kosovo redovisas separat fr.o.m. år 2009. För åren 2004–2008 ingår Kosovos andel i bistånd till Serbien. Development 

assistance to Kosovo is reported separately as from 2009. Development assistance to Kosovo was previously included in the figures for 

Serbia. 

4) I juni 2006 blev Montenegro en självständig stat. In June 2006 Montenegro became an independent country. 

5) Ukraina och Vitryssland klassificeras som biståndsländer fr.o.m. 2005. Ukraine and Belarus are counted as developing countries from 

2005. 

6) Kroatien klassificeras fr.o.m. 2011 ej som ett ODA-land enligt OECD-DAC. From 2011 Croatia left the OECD-DAC list of ODA 

recipients. 

7) Skuldsedlar redovisas när de utfärdas, ej när de betalas ut. Detta enligt DAC-direktiven. Debt forgiveness is reported when written, not 

when disbursed. 

Källa: Sida (www.sida.se); OECD-DAC reporting. 

16.9 

Taxering till statlig inkomstskatt, miljoner kronor 

Assessment for central government income tax, SEK millions 

Taxeringsår 

Assessment 

year 

Fysiska personer och dödsbon 

Individuals etc. 

Taxerad 

förvärvsinkomst 

2 

Assessed 

income 

Beskattningsbar 


Taxable 

income 

Debiterad 

skatt på 


Debited tax 

Taxering till statlig inkomstskatt 

Assessment for central government income tax 

Aktiebolag m.fl. 1 

Joint-stock companies etc. 

Taxerad 

(= beskattningsbar) 

inkomst 3 

Debiterad 

skatt 

Övriga skattskyldiga 

Other taxpayers 

Taxerad 

inkomst 3 

Debiterad 

skatt 

Samtliga skattskyldiga 

All taxpayers 

Taxerad 

förvärvsinkomst/ 

inkomst 

Debiterad 

skatt 

2000 1 183 245 1 027 103 29 577 190 654 50 542 10 546 2 921 1 384 445 83 041 

2001 1 247 076 1 103 773 33 479 261 085 69 058 12 382 3 431 1 520 543 105 967 

2002 1 310 620 1 174 007 34 616 195 013 49 997 7 501 2 091 1 513 134 86 704 

2003 1 364 676 1 236 013 33 108 162 458 41 922 7 355 2 006 1 534 490 77 036 

2004 1 424 575 1 288 346 32 662 171 951 46 804 7 623 2 120 1 604 148 81 587 

2005 1 466 583 1 328 172 34 023 256 589 68 828 9 648 2 682 1 732 820 105 533 

2006 1 519 371 1 378 700 38 308 328 950 88 745 11 676 3 242 1 859 997 130 295 

2007 1 579 142 1 437 820 41 005 361 090 95 428 13 624 3 789 1 953 856 140 222 

2008 1 660 351 1 518 908 44 799 384 034 101 070 12 726 3 542 2 057 111 149 411 

2009 1 744 245 1 601 688 47 953 310 897 81 273 6 398 1 769 2 061 541 130 995 

2010 1 777 429 1 622 718 40 087 349 600 84 920 6 136 1 599 2 133 165 126 606 

2011 1 821 489 1 657 759 42 475 428 467 105 076 5 960 1 555 2 255 916 149 106 

2012 1 896 678 1 707 177 44 640 400 048 98 639 6 881 1 790 2 303 607 145 069 

1) Svenska aktiebolag, sparbanker, svenska aktiefonder, svenska försäkringsanstalter som inte är aktiebolag samt utländska juridiska 

personer. 

2) Taxerad förvärvsinkomst för fysiska personer utgörs av överskott av tjänst och överskott av näringsverksamhet minus allmänna avdrag. 

3) Juridiska personer beskattas endast i inkomstslaget näringsverksamhet. 

Källa: Ekonomistyrningsverket (2000–2007) och SCB (2008–); Statistiska meddelanden serie OE 21 (www.scb.se/OE0701): 

Taxeringsutfallet (2000–); Statistikdatabasen: Offentlig ekonomi. 



16.10 


Begravningsavgift och kyrkoavgift, fysiska personer, miljoner 

kronor 

Funeral and burial fees as well as church dues, individuals, SEK m 

Taxeringsår 

Assessment year 

Begravningsavgift 

Funeral and burial fees 

Kyrkoavgift 

Church dues 

Totalt 

Total 

Kr per inkomsttagare 

1 

SEK per income 

earner 

Svenska kyrkan 

Church of Sweden 

Totalt 

Kr per tillhörig med 

inkomst 2 

SEK per parishoner 

with income 

Andra trossamfund 3 

Other churches 

2002 2 930 447 9 422 1 698 93 

2003 2 900 441 9 869 1 795 109 

2004 2 928 436 10 260 1 845 117 

2005 2 989 445 10 434 1 900 123 

2006 3 082 457 10 653 1 964 132 

2007 3 194 469 10 932 2 030 147 

2008 3 352 487 11 412 2 129 163 

2009 3 523 508 11 879 2 233 178 

2010 3 561 518 11 918 2 286 186 

2011 3 611 520 11 978 2 312 196 

2012 3 686 524 12 148 2 349 207 

1) Inkomsttagare med beskattningsbar förvärvsinkomst större än noll. 

2) Inkomsttagare som tillhör Svenska kyrkan och som har en beskattningsbar förvärvsinkomst större än noll. 

3) Avser Svenska Missionskyrkan, Romersk-Katolska kyrkan, Svenska Alliansmissionen, Svenska Baptistsamfundet, Evangeliska 

Frikyrkan, Frälsningsarmén, Metodistkyrkan i Sverige och från 2007 års taxering även Pingst – fria församlingar i samverkan. 

Källa: Ekonomistyrningsverket (2002–2007) och SCB (2008–); Statistiska meddelanden, serie OE 21 (www.scb.se/OE0701): 

Taxeringsutfallet. 

16.11 

Taxering till statlig förmögenhetsskatt, statlig fastighetsskatt 

och kommunal fastighetsavgift, miljoner kronor 

Tax assessment for national wealth tax, national property tax and 

municipal property tax, SEK millions 

Taxeringsår 

Assessment 

year 

Förmögenhetsskatt 

National wealth tax 

Samtliga 

skattskyldiga 

All taxpayers 

Fysiska 

personer 

Individuals 

etc. 

Samtliga 

skattskyldiga 

Statlig fastighetsskatt 

National property tax 

Fysiska 

personer 

Juridiska 

personer 

Legal 

persons 

Samtliga 

skattskyldiga 

Kommunal fastighetsavgift 

Municipal property tax 

Fysiska 

personer 

Juridiska 

personer 

2000 8 590 8 428 23 330 13 265 10 066 . . . 

2001 8 223 8 043 23 264 13 321 9 943 . . . 

2002 6 493 6 312 21 197 12 058 9 139 . . . 

2003 3 934 3 818 23 522 13 420 10 103 . . . 

2004 4 897 4 767 23 964 13 589 10 375 . . . 

2005 5 333 5 191 24 343 14 151 10 192 . . . 

2006 4 998 4 822 25 128 14 805 10 323 . . . 

2007 6 142 5 949 25 007 13 239 11 767 . . . 

2008 . . 25 865 13 474 12 390 . . . 

2009 . . 11 503 788 10 716 12 450 9 620 2 831 

2010 . . 11 252 963 10 289 14 075 10 999 3 076 

2011 . . 11 894 717 11 176 14 490 11 266 3 224 

2012 . . 12 601 696 11 904 14 653 11 385 3 268 

Källa: Ekonomistyrningsverket (2000–2007), SCB (2008–); Statistiska meddelanden serie OE 21 (www.scb.se/OE0701): 

Taxeringsutfallet; Statistikdatabasen: Offentlig ekonomi. 



16.12 

År 

Year 

Totalt, miljoner 

kronor 

Total, SEK 

millions 

Kommunalt skatteunderlag och kommunala skattesatser m.m. 

Local tax base and tax rates etc. 

Skatteunderlag 1 enl. taxeringen föregående år 

Tax base (taxable income) 

Förändring från 

föregående år, % 

Change from 

previous year, % 

Skatteunderlag, 

kr per invånare 

(skattekraft) 

Tax capacity, SEK 

per inhabitant 

Skattesats i procent 

Local tax rate in percent 

Total, 

kommunal 

Total 

Därav till 

Of which 

Kommun 

Municipality 

Skatteinkomster, mnkr 

Revenues from taxation 

Kommun 

Landsting 

County council 

2000 972 166 4,7 109 796 30,38 20,57 224 053 107 243 

2001 1 027 063 5,6 115 903 30,53 20,57 242 908 117 819 

2002 1 103 736 7,5 124 256 30,52 20,53 257 720 125 629 

2003 1 173 954 6,4 131 770 31,17 20,70 277 212 140 357 

2004 1 235 967 5,3 138 239 31,51 20,80 282 856 145 494 

2005 1 288 283 4,2 143 531 31,60 20,84 284 736 146 687 

2006 1 328 106 3,1 147 381 31,60 20,83 295 445 152 406 

2007 1 378 630 3,8 152 373 31,55 20,78 309 498 160 615 

2008 1 437 740 4,3 157 764 31,44 20,71 334 285 173 353 

2009 1 518 824 5,6 165 397 31,52 20,72 351 404 183 468 

2010 1 601 595 5,4 173 027 31,56 20,74 335 967 175 473 

2011 1 622 643 1,3 173 718 31,55 20,73 335 509 175 355 

2012 1 657 650 2,2 176 054 31,60 20,59 366 284 196 146 

2013 1 707 178 3,0 180 028 31,73 20,62 388 325 209 571 

1) Beskattningsbar förvärvsinkomst, fysiska personer. Taxable income, individuals. 

Källa: SCB Årsbok för Sveriges kommuner (www.scb.se/OE0114 ); Statistiska meddelanden serie OE 18 

(www.scb.se/OE0101); Statistikdatabasen: Offentlig ekonomi. 

16.13 

Kommunalt skatteunderlag och kommunala skattesatser m.m. 

2013, länsvis 

Local tax base and tax rates etc., in counties 

Län 

County 

Skatteunderlag 1 enl. 2012 års taxering 

Tax base (taxable income) 

Skattesats i procent 

Local tax rate in percent 

Skatteinkomster, mnkr 

Revenues from taxation 

Totalt, 

miljoner 

kronor 

Total, 

SEK millions 

Skatteunderlag per 

invånare (skattekraft) 

Tax capacity 

Kronor per 

invånare 

SEK per 

inhabitant 

Andel av 

riksmedelvärdet, 

% 

In % of 

average 

Total, 

kommunal 

Total 

Kommun 

Municipality 

Därav till 

Of which 

Landsting 

County 

council 

Kommun 

Landsting 

Stockholms 441 658 211 171 117 30,39 18,29 12,10 89 031 58 783 

Uppsala 61 255 180 891 100 32,18 21,02 11,16 14 203 7 551 

Södermanlands 46 064 169 003 94 32,73 21,96 10,77 11 162 5 491 

Östergötlands 72 994 169 330 94 31,63 20,71 10,92 16 701 8 820 

Jönköpings 57 196 169 271 94 32,31 21,65 10,66 13 668 6 750 

Kronobergs 31 075 168 288 93 31,79 21,14 10,65 7 255 3 665 

Kalmar 38 600 165 602 92 32,46 21,59 10,87 9 203 4 646 

Gotlands 8 914 155 552 86 33,10 33,10 . 3 264 . 

Blekinge 25 392 165 984 92 33,13 21,94 11,19 6 151 3 144 

Skåne 209 427 167 149 93 30,74 20,35 10,39 47 097 24 108 

Hallands 53 828 178 400 99 31,22 20,80 10,42 12 351 6 205 

Västra Götalands 281 342 176 878 98 32,32 21,19 11,13 65 765 34 604 

Värmlands 44 372 162 693 90 33,19 21,99 11,20 10 773 5 502 

Örebro 47 224 167 716 93 32,32 21,30 11,02 11 108 5 759 

Västmanlands 44 536 175 159 97 32,01 21,13 10,88 10 382 5 358 

Dalarnas 46 169 166 939 93 33,80 22,64 11,16 11 533 5 701 

Gävleborgs 46 632 168 878 94 33,18 21,67 11,51 11 155 5 934 

Västernorrlands 42 012 173 493 96 33,45 22,46 10,99 10 403 5 107 

Jämtlands 20 338 161 031 89 33,47 22,62 10,85 5 079 2 445 

Västerbottens 43 996 169 432 94 33,14 22,84 10,30 11 082 5 021 

Norrbottens 44 152 177 642 99 32,70 22,52 10,18 10 958 4 976 

Hela riket Sweden 1 707 178 180 028 100 31,73 20,62 11,11 388 325 209 571 

Landsting 

County councils 1 698 263 180 177 100 31,72 20,55 11,17 . 209 571 

1) Beskattningsbar förvärvsinkomst, fysiska personer. Taxable income, individuals. 

Källa: SCB, Årsbok för Sveriges kommuner (www.scb.se/OE0114); Statistiska meddelanden serie OE 18 

(www.scb.se/OE0101); Statistikdatabasen: Offentlig ekonomi. 



16.14 


Kommunalekonomisk utjämning för kommuner och 

landsting, totalt, miljoner kronor 

Economic equalisation for municipalities and county councils, 

total, SEK millions 

År 

Year 

Bidrag 

Grants 

Inkomstutjämning 1 

Income equalisation 

Avgifter Skillnad 

Fees Difference 

Bidrag 

Kostnadsutjämning 

Cost equalisation 

Avgifter Skillnad 

Strukturbidrag 

Structural 

grant 

Införandebidrag 

Transitional 

regulations 

Regleringspost 

2 

Adjustment 

item 

Kommunalekonomisk 

utjämning, 

totalt 

Income from 

grants, total 

Kommuner 

Municipalities 

2005 45 008 -3 414 41 595 4 620 -4 650 -31 1 539 1 522 -2 000 42 626 

2006 46 212 -3 229 42 983 4 703 -4 732 -29 1 533 838 -160 45 165 

2007 48 139 -3 289 44 851 4 855 -4 862 -7 1 533 462 8 317 55 157 

2008 51 962 -3 654 48 308 5 198 -5 208 -10 1 528 308 -4 199 45 935 

2009 54 331 -4 050 50 281 5 551 -5 564 -13 1 525 192 -4 528 47 456 

2010 52 817 -3 912 48 905 5 701 -5 697 5 1 523 90 2 394 52 916 

2011 54 075 -3 898 50 177 6 070 -6 058 12 1 521 – 9 630 61 339 

2012 56 364 -4 245 52 118 6 492 -6 468 25 1 519 – 4 662 58 324 

2013 60 106 -4 841 55 265 6 846 -6 827 19 1 519 – 4 350 61 153 

Landsting 

County councils 

2005 14 933 -2 151 12 782 1 207 -1 208 -1 658 624 -1 486 12 576 

2006 15 233 -1 997 13 235 1 091 -1 096 -4 657 348 -1 272 12 964 

2007 15 780 -1 952 13 828 1 164 -1 165 -1 658 235 937 15 656 

2008 16 947 -2 090 14 857 1 360 -1 354 6 657 174 869 16 563 

2009 17 677 -2 209 15 468 1 414 -1 412 1 656 113 1 077 17 316 

2010 17 187 -2 134 15 053 1 550 -1 540 10 657 53 4 060 19 833 

2011 17 557 -2 114 15 444 1 609 -1 610 -1 657 – 7 565 23 664 

2012 25 218 -388 24 830 1 563 -1 556 7 657 – -1 843 23 651 

2013 26 566 -516 26 051 1 612 -1 614 -2 657 – -2 255 24 450 

1) Inkomstutjämningen finansieras i huvudsak av staten. För 2005–2011 garanterades kommuner och landsting genom ett inkomstutjämningsbidrag 

115 respektive 110 procent av en uppräknad medelskattekraft. Från och med 2012 garanteras landstingen, liksom 

tidigare kommunerna, 115 procent av riksmedelvärdet. Kommuner och landsting som har en egen skattekraft överstigande den 

garanterade nivån betalar en inkomstutjämningsavgift till staten. 

2) Nettot av inkomstutjämning, kostnadsutjämning, strukturbidrag och införandebidrag jämförs med beslutat anslag för kommuner 

respektive landsting för aktuellt utjämningsår. Om nettobeloppet överstiger anslaget ska en regleringsavgift erläggas. Om nettobeloppet 

uppgår till ett belopp som är mindre än anslaget utgår ett regleringsbidrag. 

Källa: SCB, Offentlig ekonomi, Kommunalekonomisk utjämning och utjämning av LSS-kostnader (www.scb.se/OE0115); 

Statistikdatabasen: Offentlig ekonomi. 



16.15 

Landstingens finanser, miljoner kronor 

Finances of county councils, SEK millions 

2008 2009 2010 2011 2012 

Verksamhetens kostnader Operational expenditures 240 877 250 589 258 524 268 760 282 133 

Löner och personalkostnader 115 711 117 171 118 896 123 730 128 346 

Material 41 962 44 131 44 668 45 088 44 613 

Tjänster 27 643 28 954 29 409 30 985 31 858 

Lämnade bidrag 14 710 15 512 17 059 17 275 19 695 

Köp av verksamhet 34 181 37 857 41 257 44 091 49 516 

Därav från 

privata företag/vårdgivare 19 436 21 795 24 427 26 633 30 855 

landstingsägda företag inom egen koncern 5 828 6 672 7 253 7 569 8 277 

andra landsting 7 284 7 825 7 912 8 290 8 775 

kommunalförbund 130 148 149 25 25 

Övriga kostnader 6 670 6 964 7 235 7 591 8 105 

Verksamhetens intäkter Operational revenues 33 547 36 426 37 972 40 603 47 009 

Försäljning av verksamhet 12 180 12 964 13 043 13 781 11 919 

Försäljning av tjänster 5 746 6 080 6 441 6 568 7 309 

Försäljning av material och varor 1 276 1 269 1 377 1 568 1 458 

Patientavgifter, trafikavgifter och övriga erhållna avgifter 1 6 099 6 186 6 204 6 209 10 420 

Erhållna bidrag 6 531 8 185 8 640 9 901 11 031 

Därav specialdestinerade statsbidrag 3 982 5 323 5 554 6 290 6 905 

Övriga intäkter 2 1 715 1 742 2 267 2 576 4 873 

RESULTATRÄKNING Profit and loss 

Verksamhetens intäkter 33 559 36 449 37 988 40 623 46 998 

Verksamhetens kostnader -234 357 -243 771 -251 447 -261 277 -274 187 

Avskrivningar -6 539 -6 841 -7 100 -7 502 -7 945 

Verksamhetens nettokostnader Total net current expenditures -207 336 -214 163 -220 560 -228 157 -235 133 

Skatteintäkter 171 418 175 714 178 778 185 482 195 661 

Generella statsbidrag 3 38 738 40 990 46 627 47 132 45 685 

Finansiella intäkter 1 984 3 381 1 869 2 056 2 555 

Finansiella kostnader -3 905 -3 129 -1 994 -9 012 -3 823 

Resultat efter skatteintäkter och finansnetto 

Profit or loss after tax revenues and net interest incomes 900 2 792 4 720 -2 498 4 948 

Extraordinära intäkter 0 0 0 0 0 

Extraordinära kostnader 0 0 0 0 0 

Årets resultat Net profit/loss for the year 900 2 792 4 720 -2 498 4 948 

BALANSRÄKNING Balance sheets 

Immateriella anläggningstillgångar 369 350 298 362 476 

Materiella anläggningstillgångar 67 421 71 764 78 284 86 719 94 414 

Finansiella anläggningstillgångar 14 197 17 654 22 544 27 683 25 049 

Summa anläggningstillgångar Fixed assets 81 987 89 768 101 126 114 764 119 939 

Förråd och lager 1 884 1 716 1 660 1 755 1 861 

Kortfristiga fordringar och placeringar 43 352 51 016 53 831 55 694 65 096 

Kassa och bank 6 268 10 438 8 089 6 893 11 428 

Summa omsättningstillgångar Current assets 51 504 63 170 63 579 64 342 78 385 

Bidrag till statlig infrastruktur 

Contribution to public infrastructure .. 1 171 1 183 1 160 1 159 

Summa tillgångar Total assets 133 491 154 109 165 888 180 265 199 483 

Eget kapital Equity 34 589 37 417 42 111 39 588 44 578 

Avsättningar för pensioner intj. fr.o.m.1998 35 977 41 642 45 185 56 840 63 054 

Andra avsättningar 7 416 8 493 9 519 3 376 2 868 

Summa avsättningar Appropriations 43 393 50 135 54 704 60 216 65 922 

Långfristiga skulder Long-term liabilities 8 282 9 841 13 106 27 518 31 471 

Kortfristiga skulder Short-term liabilities 47 225 56 718 55 966 52 942 57 513 

Summa skulder Total liabilities 55 507 66 559 69 072 80 460 88 983 

Skulder, avsättningar och eget kapital 

Total liabilities, appropriations and equity 133 491 154 109 165 888 180 265 199 483 

Borgens- och ansvarsförbindelser Securities 182 413 189 276 173 152 206 159 178 522 

Pensionsförpliktelser som ej upptagits bland skulder eller 

avsättningar 136 169 139 595 135 009 148 007 148 378 

Övriga borgens- och ansvarsförbindelser 46 244 49 681 38 143 58 152 30 144 

1) Från år 2012 ingår även trafikantavgifter i denna kontogrupp. 

2) År 2012 ingår återbetalning av försäkringspremier på ca 3,0 miljarder kr. 

3) Här ingår skatteutjämningsbidraget netto och ersättningar från sjukförsäkringen. 

Källa: SCB, Statistiska meddelanden, serie OE 24 (www.scb.se/oe0107); Statistiskdatabasen: Offentlig ekonomi. 



16.16 

Kommunernas kostnader för vissa verksamheter, mnkr 

Expenses of municipalities, by activity, SEK millions 


Verksamhetsområde Field of activity 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 

Politisk verksamhet Political activity 4 804 5 003 5 305 5 579 5 722 5 997 5 949 

Infrastruktur, skydd m.m. 

Infrastructure, shelter etc. 30 522 31 174 33 058 35 043 35 516 36 809 38 265 

Fritid Recreation 10 964 10 279 12 141 12 331 13 067 13 762 14 355 

Kultur Culture 9 742 11 596 10 730 10 660 10 884 11 062 11 461 

Förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg 

Child care 54 594 58 433 62 472 65 442 68 552 72 489 76 026 

Utbildning Education 125 175 129 068 133 940 135 787 138 335 140 872 143 672 

Äldreomsorg Assistance for the aged 83 458 86 829 91 733 93 255 95 926 98 818 101 744 

Funktionshinderomsorg 

Assistance for the disabled 44 970 48 126 51 682 53 468 55 032 57 871 60 126 

Individ- och familjeomsorg 

Individual and family assistance 28 140 28 947 30 815 32 509 33 930 36 030 37 394 

Särskilt riktade insatser Specially activities 9 807 11 672 10 850 10 204 11 397 11 437 11 837 

Övriga verksamheter Other activities 3 270 4 133 4 389 5 060 5 343 4 752 4 825 

Summa egentlig verksamhet 

Total real activities 405 446 425 260 447 115 459 338 473 704 489 899 505 654 

Affärsverksamhet Business activities 25 916 26 626 27 652 26 701 26 374 26 935 23 327 

Källa: SCB, Tabell 1A Kostnader för kommunernas verksamheter (www.scb.se/OE0107); Statistikdatabasen: Offentlig 

ekonomi. 

16.17 

Taxering till statlig skatt på kapitalinkomst och taxering till 

kommunal inkomstskatt, fysiska personer, miljoner kronor 

Assessment for national capital income tax and assessment for local 

income tax, individuals, SEK millions 

Taxeringsår 

Assessment 

year 

Inkomst av kapital, statlig taxering 

Income from capital, central government tax assessment 

Överskott Surplus Underskott Deficit Beskattningsbar 


Totalt 

Taxable income 

Totalt 

Total 

Skatt 

Tax 

Skattereduktion 

Tax reduction 

Taxering till kommunal inkomstskatt 

Tax assessment for local government tax 

Beskattningsbar 

förvärvsinkomst, 

kronor per 

inkomsttagare 

Taxable income, 

SEK/incomeearner 

Debiterad skatt 

Debited tax 

2000 127 785 38 183 44 253 12 970 1 027 103 158 900 323 154 

2001 159 939 47 759 47 246 13 681 1 103 773 169 100 336 304 

2002 102 503 30 539 58 665 16 407 1 174 007 179 200 359 389 

2003 81 305 24 151 63 441 17 926 1 236 013 188 000 378 492 

2004 82 956 24 687 62 623 17 979 1 288 346 192 000 403 077 

2005 96 102 28 609 58 132 16 833 1 328 172 197 700 419 839 

2006 129 148 38 463 54 023 15 745 1 378 700 204 200 435 577 

2007 176 820 52 732 53 575 15 588 1 437 820 211 000 454 117 

2008 227 805 67 957 64 709 18 622 1 518 908 220 600 479 068 

2009 170 781 50 886 88 468 24 804 1 601 688 231 100 503 423 

2010 149 649 44 544 68 075 19 369 1 622 718 236 100 511 150 

2011 173 902 51 737 60 426 17 306 1 657 759 238 600 522 850 

2012 177 314 52 764 84 527 24 116 1 707 300 242 464 538 227 

Källa: Ekonomistyrningsverket (2000–2007) och SCB (2008–): Statistiska meddelanden serie OE 21 

(www.scb.se/OE0701): Taxeringsutfallet (2000–); Statistikdatabasen: Offentlig ekonomi. 



16.18 

Kommunernas finanser, miljoner kronor 

Finances of municipalities, SEK millions 

2007 2008 2009 2010 2011 2012 

Externa utgifter External expenditures 498 240 525 409 534 357 553 340 530 697 542 983 

Inköp av fastigheter, inventarier m.m. 11 218 11 811 13 389 15 002 .. .. 

Löner och arvoden 183 413 190 782 193 353 196 081 201 256 208 674 

Arbetsgivaravgifter 68 965 69 331 64 673 65 030 66 356 67 785 

Ekonomiskt bistånd (inkl. flyktingar) 8 769 9 587 11 102 11 740 11 372 11 217 

Kostnadsräntor 8 215 9 498 6 220 5 677 10 656 9 695 

Övriga utgifter 217 660 234 400 245 620 259 810 241 057 245 612 

Externa inkomster External revenues 506 500 521 716 528 956 553 899 556 932 575 008 

Kommunalskatt 314 941 330 645 336 314 342 385 354 864 365 161 

Generella statsbidrag m.m. 55 677 58 279 61 486 76 162 75 843 73 871 

Statliga driftbidrag 18 976 18 782 19 088 20 568 20 402 19 355 

Erhållna avgifter (egentlig verksamhet) 14 914 15 548 16 062 16 304 16 784 17 469 

Erhållna avgifter (affärsmässig verksamhet) 14 676 14 415 13 866 14 025 13 792 13 720 

Hyror och arrenden 15 144 15 780 16 380 17 045 17 453 17 846 

Försäljning av tillgångar inkl. försäljningsmedel 27 605 21 438 18 350 20 164 17 506 15 976 

Räntor 9 899 11 341 11 118 9 947 11 311 12 988 

Övriga inkomster 34 668 35 488 36 292 37 299 28 977 38 622 

Investeringar Investment 33 386 36 874 36 783 35 950 39 208 43 215 

RESULTATRÄKNING Profit and loss account 

Verksamhetens intäkter 104 986 107 350 110 154 114 122 114 914 122 988 

Verksamhetens kostnader -454 811 -476 618 -486 832 -506 678 -520 041 -533 288 

Avskrivningar -14 503 -15 162 -15 729 -16 562 -16 839 -17 658 

Verksamhetens nettokostnader 

Total net current expenditure -364 328 -384 430 -392 407 -409 118 -421 966 -427 958 

Skatteintäkter och generella statsbidrag m.m. 370 606 388 905 397 800 418 675 430 707 439 032 

Finansnetto 3 822 2 549 5 168 4 026 655 3 293 

Resultat efter skatteintäkter och finansnetto 

Profit or loss after tax revenues and net interest 

incomes 10 100 7 024 10 561 13 583 9 396 14 367 

Extraordinära intäkter 13 899 1 124 162 1 033 844 141 

Extraordinära kostnader -1 990 -1 941 -35 -447 -902 -82 

Förändring av eget kapital Change in equity 22 009 6 207 10 688 14 169 9 338 14 426 

BALANSRÄKNING Balance sheets 

Immateriella anläggningstillgångar 134 235 288 325 366 384 

Materiella anläggningstillgångar 271 714 282 963 295 263 309 441 326 325 345 764 

Finansiella anläggningstillgångar 168 174 176 535 179 492 194 110 209 817 206 691 

Summa anläggningstillgångar Fixed assets 440 022 459 733 475 043 503 876 536 508 552 839 

Förråd, lager, exploateringsfastigheter 3 155 5 974 6 642 5 414 8 207 8 981 

Kortfristiga fordringar och placeringar 61 313 92 180 95 088 100 696 114 767 137 835 

Kassa och bank 43 917 17 505 30 795 21 150 16 253 21 155 

Summa omsättningstillgångar Current assets 108 385 115 659 132 445 127 260 139 227 167 971 

Bidrag till statlig infrastruktur 

Contribution to central government infrastructure . . 648 839 1 159 1 179 

Summa tillgångar Total assets 548 407 575 392 608 136 631 975 676 894 721 989 

Eget kapital Equity 299 682 303 697 314 082 328 771 336 213 351 572 

Avsättningar för pensioner och liknande 

förpliktelser 14 736 16 850 18 811 20 727 24 784 26 542 

Andra avsättningar 10 630 11 669 13 776 16 767 17 321 16 519 

Summa avsättningar Appropriations, total 25 366 28 519 32 587 37 494 42 105 43 061 

Långfristiga skulder Long-term liabilities 118 751 121 428 120 748 128 706 159 848 179 282 

Kortfristiga skulder Short-term liabilities 104 608 121 748 140 719 137 004 138 728 148 074 

Summa skulder Total liabilities 223 359 243 176 261 467 265 710 298 576 327 356 

Skulder, avsättningar och eget kapital 

Total liabilities, appropriations and equity 548 407 575 392 608 136 631 975 676 894 721 989 

Borgens- och ansvarsförbindelser Securities 372 384 379 300 399 471 391 071 411 094 411 019 

Pensionsförpliktelser som ej upptagits bland 

skulder eller avsättningar 200 787 200 216 204 584 195 031 215 862 215 969 

Övriga borgens- och ansvarsförbindelser 171 597 179 084 194 887 196 040 195 232 195 050 

Källa: SCB, (www.scb.se/OE0107); Statistikdatabasen: Offentlig ekonomi. 


Finansmarknad 


Foto: ina agency

Finansmarknad Statistisk årsbok 2014 

17 – Finansmarknad 


17.1 Finansmarknad .......................................... 353 


17.2 Statsobligationsränta, 5 år, månadsgenomsnitt 

januari 1985 – augusti 2013 .......... 354 

Treasury bond rate, 5 years, monthly averages 

17.3 Affärsvärldens generalindex, 

Stockholmsbörsen 1980–2013.......................... 354 

Affärsvärlden, general index 

17.4 Hushållens lån i bank- och bostadsinstitut, 

ställningsvärden den 31 december 

1996–2012, miljarder kr....................................... 354 

Household loans in banks and housing 

finance institutions, SEK bn 

17.5 Finansiell ställning för olika 

samhällssektorer den 31 december ................. 355 

Financial wealth, assets and liabilities of 

institutional sectors 

17.6 Finansiella tillgångar per finansobjekt 

den 31 december, ställningsvärden ...... 356 

Financial assets by type of assets at the 

end of year, outstanding values 

17.7 Hushåll inkl. hushållens icke vinstdrivande 

organisationer, finansiella tillgångar 

och skulder, ställningsvärden 

den 31 december, miljoner kronor ................... 357 

Households incl. non-profit inst. serving 

households, financial assets and liabilities, 

outstanding values, SEK millions 

17.8 Utestående skuld av svenska 

obligationer och förlagsbevis den 31 

december, miljoner kronor ................................ 358 

Bonds and debentures in circulation in 

Sweden, SEK millions 

17.9 Innehav av aktier i bolag noterade på 

svensk marknadsplats den 31 december, 

miljoner kronor................................................... 359 

Holdings of shares in corporations quoted on 

Swedish marketplaces, SEK millions 

17.10 NASDAQ OMX Nordiska Börs 

Stockholm ...........................................................360 

NASDAQ OMX Nordic Exchange Stockholm 

17.11 Antal institut på finansmarknaden .........360 

Number of institute on the financial market 

17.12 Riksbankens tillgångar och skulder, 

den 31 december, miljoner kronor ............361 

The Riksbank’s assets and liabilities, SEK 

millions 

17.13 Bostadsinstitutens utlåning och 

finansiering, miljoner kronor.............................362 

Housing finance institutions’ advances and 

funding, SEK millions 

17.14 Investeringsfonder, förmögenhet 

och sparande, miljoner kronor, samt antal 

fonder ..................................................................362 

Investment funds, wealth, SEK millions, and 

number of funds 

17.15 Skadeförsäkring, under året influten 

premieinkomst och utbetalda försäkringsersättningar, 

1 000-tals kr ..................................363 

Non-life insurance, premium income and 

claims paid during the year, SEK thousands 

17.16 Antal premiepensionssparare och 

genomsnittlig behållning, marknadsvärde 

i december/januari .............................................364 

Number of premium pension savers and 

average savings, market value in December/ 

January 

17.17 Antal personer med pensionsbehållning 

och genomsnittligt belopp 

per år efter kön och ålder ..................................364 

Number of people with pension balance 

and the average balance per year 



Finansmarknad 

17.1 Finansmarknad 


Finansmarknaden fortsatte att vara skakig under 2012. Aktiebörserna steg 

bland annat tack vare politiska åtgärder för att komma till rätta med skuldkrisen 

i Europa. Detta gynnade samtliga sektorer med stora aktieinnehav. 

Finansräkenskaperna är en del av Nationalräkenskapssystemet 

och beskriver hur finansiella 

flöden och stockar fördelar sig mellan 

olika samhällssektorer, samt mellan Sverige och 

utlandet. Diagrammet nedan visar hur de finansiella 

tillgångarna och skulderna fördelar sig 

mellan de olika sektorerna i slutet av år 2012. 

Finansräkenskaper, ställningsvärden, miljarder 

kronor efter sektor, kontopost och motsektor 

31 december 2012 

Fördelning av tillgångar och skulder 

Den icke-finansiella företagssektorn var nettolåntagare 

vid utgången av 2012, vilket innebar 

att skulderna var större än de finansiella tillgångarna. 

Det förklaras dels av att de ickefinansiella 

företagen lånar upp kapital eller 

emitterar värdepapper som sedan används till 

investeringar, dels av att finansräkenskaperna 

tillämpar marknadsvärdering även av emitterade 

obligationer och börsnoterade aktier på 

bolagens skuldsida. 

Den samlade offentliga sektorns finansiella 

tillgångar var cirka 843 miljarder kronor större 

än skulderna 2012. Statens skulder översteg tillgångarna 

med 130 miljarder, medan överskottet 

i kommuner och socialförsäkring var 4 respektive 

968 miljarder kronor. De finansiella företagens 

finansiella tillgångar och skulder ligger på 

relativt höga nivåer, vilket förklaras av deras 

verksamhet som finansiella intermediärer (mellanhänder). 

Hushållssektorn är den enskilt 

största nettolångivaren gentemot de övriga 

sektorerna. 

40 procent av Sveriges tillgångar finns i aktier 

och andelar 

De finansiella tillgångarna är ytterligare uppdelade 

i olika typer av tillgångsslag såsom: 

• sedlar, mynt och inlåning 

• certifikat, obligationer och finansiella derivat 

• lån, inklusive leasing och koncernlån 

• aktier och andra ägarandelar 

• försäkringssparande 

• övriga finansiella tillgångar, inklusive handelskrediter. 

Aktier och andelar utgjorde det största tillgångsslaget, 

med nära 40 procent av den 

svenska ekonomins totala finansiella tillgångar 

vid utgången av år 2012. I den posten ingår: 

• börsnoterade och ej börsnoterade aktier 

• andra ägarandelar, inklusive investeringsfondandelar 

och bostadsrättsandelar (som i 

finansräkenskaperna betraktas som andelar 

i en ekonomisk förening) 

• svenskars innehav av utländska aktier och 

andelar. 

Finansräkenskaper, ställningsvärden, miljarder 

kronor efter kontopost 31 december 2012 

Källa: SCB Finansmarknad (www.scb.se/FM0103). 



17.2 

Statsobligationsränta, 5 år, månadsgenomsnitt januari 1985 – 

augusti 2013 

Treasury bond rate, 5 years, monthly averages 

Diagrammet visar ränteutvecklingen för 

femåriga svenska statsobligationer. 

Räntenivån steg under åren 2005–2008 

men föll kraftigt under senare hälften av 

2008 och lade sig på en historiskt sett låg 

nivå. Under perioden augusti 2010 – april 

2011 steg räntenivån, men har efter det 

fallit något. 

Källa: Sveriges riksbank (www.riksbank.se). 

17.3 

Affärsvärldens generalindex, Stockholmsbörsen 1980–2013 

Affärsvärlden, general index 

Diagrammet visar kursutvecklingen på 

Stockholmsbörsen i form av Affärsvärldens 

generalindex AFGX under perioden 1980- 

01-02 – 2013-09-20 (1995-12-29 = 100). 

Hushållens finansiella förmögenhet påverkas 

av kursutvecklingen på de börsnoterade 

aktierna, inklusive den inverkan dessa 

har på innehav i aktiefonder och försäkringssparande, 

m.m. 

Källa: Affärsvärlden (www.affarsvarlden.se). 

17.4 

Hushållens lån i bank- och bostadsinstitut, ställningsvärden 

den 31 december 1996–2012, miljarder kr 

Household loans in banks and housing finance institutions, SEK bn 

Diagrammet visar hur hushållens lån i bank 

och bostadsinstitut ökat sedan 1996. 

Vi kan dessutom nämna att den procentuella 

ökningen blev större varje år fram 

till 2005, då låneökningen var som störst. 

Hushållens låntagande har dock fortsatt 

på en hög nivå även därefter. 

Källa: Finansinspektionen och SCB Finansmarknad; 

Finansräkenskaper 

(www.scb.se/FM0103); Statistikdatabasen: 

Finansmarknad 



17.5 

Finansmarknad 

Finansiell ställning för olika samhällssektorer den 31 december 

Financial wealth, assets and liabilities of institutional sectors 

2006 1 2007 1 2008 1 2009 1 2010 1 2011 1 2012 

MILJONER KRONOR 

SEK millions 

Finansiell förmögenhet 

Financial wealth 

Summa svenska sektorer 

Total, Swedish sectors -496 385 -321 396 -586 043 -345 897 -328 856 -387 863 -331 596 

Icke-finansiella företag 

Non-financial 

corporations -5 306 793 -5 413 141 -4 584 441 -5 605 989 -6 263 057 -5 793 933 -6 415 885 


Financial corporations 

-124 047 -27 392 -353 123 107 214 3 354 -141 196 13 623 


General government 540 262 701 961 477 398 695 549 802 487 720 691 842 653 

Hushåll inkl. dess 

icke vinstdrivande 

org. 

Households incl. 

non-profit org. 

serving households 4 394 193 4 417 176 3 874 123 4 457 329 5 128 360 4 826 575 5 228 013 

Utlandet 

Rest of the world 521 252 349 844 618 420 403 273 391 064 454 640 396 702 

Finansiella tillgångar 

Financial assets 38 763 982 40 888 983 41 449 933 45 012 085 47 503 536 47 758 439 50 317 008 


31 445 043 32 554 445 32 211 042 35 566 658 37 776 585 37 668 385 39 914 959 


10 425 946 10 005 498 9 036 259 10 452 406 11 331 515 11 002 682 11 718 092 

Finansiella företag 12 209 535 13 397 075 14 629 155 15 540 512 15 869 750 16 239 244 17 108 313 

Offentlig sektor 2 280 514 2 392 756 2 186 389 2 443 686 2 565 991 2 589 746 2 729 810 

Hushåll inkl. HIO 2 6 529 048 6 759 116 6 359 239 7 130 054 8 009 329 7 836 713 8 358 744 

Utlandet 7 318 939 8 334 538 9 238 891 9 445 427 9 726 951 10 090 054 10 402 049 

Skulder Liabilities 38 739 115 40 860 535 41 417 556 44 954 709 47 441 328 47 691 662 50 251 902 


31 941 428 32 875 841 32 797 085 35 912 555 38 105 441 38 056 248 40 246 555 


15 732 739 15 418 639 13 620 700 16 058 395 17 594 572 16 796 615 18 133 977 


Offentlig sektor 1 740 252 1 690 795 1 708 991 1 748 137 1 763 504 1 869 055 1 887 157 

Hushåll inkl. HIO 2 2 134 855 2 341 940 2 485 116 2 672 725 2 880 969 3 010 138 3 130 731 

Utlandet 6 797 687 7 984 694 8 620 471 9 042 154 9 335 887 9 635 414 10 005 347 

PROCENT Percent 

Finansiella tillgångar 100 100 100 100 100 100 100 


81 80 78 79 80 79 79 


27 24 22 23 24 23 23 

Finansiella företag 31 33 35 35 33 34 34 

Offentlig sektor 6 6 5 5 5 5 5 

Hushåll inkl. HIO 2 17 17 15 16 17 16 17 

Utlandet 19 20 22 21 20 21 21 

Skulder 100 100 100 100 100 100 100 


82 80 79 80 80 80 80 


41 38 33 36 37 35 36 

Finansiella företag 32 33 36 34 33 34 34 

Offentlig sektor 4 4 4 4 4 4 4 

Hushåll inkl. HIO 2 6 6 6 6 6 6 6 

Utlandet 18 20 21 20 20 20 20 

1) Reviderade uppgifter. Revised figures. 

2) Hushållens icke vinstdrivande organisationer. Non-profit organizations. 


Källa: Finansinspektionen och SCB: Finansmarknad; Finansräkenskaper (www.scb.se/FM0103); Statistikdatabasen: 

Finansmarknad. 



17.6 

Finansiella tillgångar per finansobjekt den 31 december, 

ställningsvärden 

Financial assets by type of assets at the end of year, outstanding 

values 

2006 1 2007 1 2008 1 2009 1 2010 1 2011 1 2012 

MILJONER KRONOR 

SEK millions 



Monetärt guld och SDR 

Monetary gold and SDRs 24 867 28 448 32 377 57 376 62 208 66 777 65 106 

Sedlar, mynt och inlåning 

Currency and deposits 4 744 046 5 184 776 6 899 480 6 252 641 5 856 954 6 366 782 6 544 301 

Certifikat 

Short-term securities 908 906 1 055 647 912 725 1 010 039 693 202 774 258 825 769 

Obligationer och förlagsbevis 

Bonds 4 022 573 4 527 564 5 291 574 5 815 467 5 956 707 6 215 904 6 266 479 

Finansiella derivat 

Financial derivatives 425 328 480 895 1 405 376 875 771 869 670 1 144 725 1 166 274 

Lån Loans 4 355 087 5 003 671 5 599 829 5 784 850 6 027 727 6 349 331 6 533 402 

Leasing .. .. .. .. .. .. .. 

Koncernlån 

Inter-company loans 2 200 858 2 847 351 3 545 235 3 688 402 3 623 818 3 860 201 3 823 119 

Svenska börsnoterade aktier 

Swedish quoted shares 4 075 500 3 737 218 2 111 343 3 236 070 4 030 651 3 337 593 3 774 197 

Svenska ej börsnoterade 

aktier 

Swedish non-quoted shares 7 396 001 6 342 441 4 608 979 6 108 371 6 782 035 6 172 215 6 977 211 

Andra ägarandelar 

Other equity 995 569 1 091 254 1 107 206 1 328 361 1 496 005 1 525 068 1 668 734 

Svenska fondandelar 

Swedish mutual fund shares 1 368 990 1 416 170 1 016 916 1 393 334 1 635 074 1 534 817 1 737 559 

Utländska aktier, andelar och 

fondandelar 

Foreign shares and other 

equity 3 402 710 3 837 312 3 759 289 4 477 626 4 765 367 4 547 460 4 943 035 

Försäkringssparande 

Insurance savings 2 324 229 2 526 950 2 799 333 2 719 403 3 092 823 3 303 461 3 357 235 

Handelskrediter inkl. 

koncernhandelskrediter 

Trade credits including intercompany 

trade credits 971 760 1 026 609 995 032 916 026 995 948 1 015 295 1 011 817 

Övriga finansiella tillgångar 

Other financial assets 1 547 558 1 782 677 1 365 239 1 348 349 1 615 347 1 544 552 1 622 770 

PROCENT Percent 

Finansiella tillgångar 100 100 100 100 100 100 100 

Monetärt guld och SDR 0 0 0 0 0 0 0 

Sedlar, mynt och inlåning 12 13 17 14 12 13 13 

Certifikat 2 3 2 2 1 2 2 

Obligationer och förlagsbevis 10 11 13 13 13 13 12 

Finansiella derivat 1 1 3 2 2 2 2 

Lån 11 12 14 13 13 13 13 

Leasing 0 0 0 0 0 0 0 

Koncernlån 6 7 9 8 8 8 8 

Svenska börsnoterade aktier 11 9 5 7 8 7 8 

Svenska ej börsnoterade 

aktier 19 16 11 14 14 13 14 

Andra ägarandelar 3 3 3 3 3 3 3 

Svenska fondandelar 4 3 2 3 3 3 3 


fondandelar 9 9 9 10 10 10 10 

Försäkringssparande 6 6 7 6 7 7 7 

Handelskrediter inkl. 

koncernhandelskrediter 3 3 2 2 2 2 2 

Övriga finansiella tillgångar 4 4 3 3 3 3 3 



Källa: Finansinspektionen och SCB: Finansmarknad; Finansräkenskaper (www.scb.se/FM0103). 

Statistikdatabasen: Finansmarknad. 



17.7 

Finansmarknad 

Hushåll inkl. hushållens icke vinstdrivande organisationer, finansiella 

tillgångar och skulder, ställningsvärden den 31 december, 

miljoner kronor 

Households incl. non-profit inst. serving households, financial assets 

and liabilities, outstanding values, SEK millions 

2006 1 2007 1 2008 1 2009 1 2010 1 2011 1 2012 

Finansiell förmögenhet 

Net financial wealth 4 394 193 4 417 176 3 874 123 4 457 329 5 128 360 4 826 575 5 228 013 



Sedlar, mynt och inlåning 

Currency and deposits 835 415 994 361 1 088 415 1 126 974 1 211 205 1 303 099 1 399 071 

Sedlar och mynt Currency 80 531 80 185 79 413 79 952 77 078 73 650 70 374 

Bankinlåning Deposits in banks 725 301 881 934 954 440 993 775 1 086 763 1 179 509 1 276 625 

Inlåning i övriga monetära finansinstitut 

Deposits in other MFI 7 123 7 446 10 842 19 668 19 495 25 600 30 969 

Riksgäldsspar 

National debt savings 22 460 24 796 43 720 33 579 27 869 24 340 21 103 

Obligationer och konvertibler 

Bonds and convertible loans 134 892 170 219 166 730 172 770 142 364 122 487 116 258 


Non-fin. corporations 8 003 3 943 5 178 3 175 2 104 5 814 6 052 


Financial corporations 66 447 98 499 89 945 95 275 74 996 60 324 57 362 

Premieobligationer Lottery bonds 41 354 37 782 37 488 37 326 34 790 33 585 28 717 

Utländskt Foreign 19 088 29 995 34 119 36 994 30 474 22 764 24 127 

Finansiella derivat 

Financial derivatives 19 510 17 368 964 4 671 6 222 2 954 2 808 

Lån Loans 5 929 7 645 11 641 11 465 12 055 12 427 12 476 

Aktier, andelar och fondandelar 

Shares, other equities and mutual 

fund shares 3 230 981 3 069 620 2 331 748 3 141 237 3 583 584 3 133 431 3 503 382 

Svenska börsaktier 

Swedish quoted shares 702 329 607 832 371 104 542 761 648 929 454 665 498 671 

Svenska ej börsnoterade aktier 

Swedish non-quoted shares 846 291 729 241 427 988 726 562 852 511 694 691 790 921 

Andra ägarandelar (Bostadsrättsandelar) 

Other equity (Tenant ownership 

rights) 912 797 1 009 463 1 012 814 1 214 690 1 360 414 1 345 504 1 481 452 

Svenska fondandelar 

Swedish mutual fund shares 483 820 466 796 302 269 396 387 439 312 375 562 408 442 

Räntefonder 

Bond and money market funds 33 851 34 986 40 172 36 306 34 606 36 927 36 630 

Aktiefonder Equity funds 366 500 341 712 193 604 272 461 302 114 242 210 255 320 

Andra fonder Other funds 83 469 90 098 68 493 87 620 102 592 96 425 116 492 


fondandelar 

Foreign shares and other equity 285 744 256 288 217 573 260 837 282 418 263 009 323 896 

Försäkringssparande 

Insurance technical reserves 2 206 618 2 398 987 2 658 788 2 580 420 2 956 779 3 160 897 3 219 841 

Individuellt 

Individual pension savings 527 979 659 572 850 053 644 445 863 585 843 138 749 657 

Kollektivt Collective insurance 1 365 603 1 418 829 1 498 860 1 636 983 1 806 072 2 036 761 2 202 123 

Utländskt Foreign 42 467 44 816 44 315 47 425 48 297 48 021 51 425 

Övriga försäkringstekniska reserver 

Other insurance technical reserves 270 569 275 770 265 560 251 567 238 825 232 977 216 636 

Handelskrediter Trade credits 9 497 9 425 8 980 8 098 9 251 9 785 9 785 

Obetalda/förutbetalda inkomster 

och utgifter 

Other accounts receivable 86 206 91 491 91 973 84 419 87 869 91 633 95 123 

Skulder Liabilities 2 134 855 2 341 940 2 485 116 2 672 725 2 880 969 3 010 138 3 130 731 

Finansiella derivat 10 519 10 709 2 458 764 658 382 307 

Lån 1 965 712 2 152 415 2 328 857 2 525 492 2 713 135 2 851 820 2 967 962 


Riksbanken The Central Bank 265 272 283 290 278 278 313 



17.7 

Hushåll inkl. hushållens icke vinstdrivande organisationer, finansiella 

tillgångar och skulder, ställningsvärden den 31 december, miljoner 

kronor (forts.) 

2006 1 2007 1 2008 1 2009 1 2010 1 2011 1 2012 

Banker Banks 402 885 651 518 720 205 762 122 818 725 869 416 970 321 

Bostadsinstitut Housing finance 

institutions 1 251 566 1 193 932 1 333 525 1 479 994 1 600 669 1 677 888 1 733 566 

Kommun- och företagsfinansierande 

institut 

Other Monetary Financial 

institutions 64 055 67 858 32 490 34 482 36 334 37 140 281 

Finansbolag Finance companies 57 357 56 604 58 762 63 108 68 101 74 004 66 879 

Övriga finansinstitut 

Other financial institutions 3 320 2 612 1870 813 879 1415 1 131 

Försäkringsföretag 

Insurance corporations 1 149 973 1 192 272 366 1045 870 


General government 177 961 179 619 181 722 184 683 188 149 191 679 195 471 

Staten Central government 177 670 179 285 181 408 184 387 187 915 191 387 195 132 

Kommuner Local government 291 334 314 296 234 292 339 

Utlandet Rest of the world 8 303 – – – – – – 

Handelskrediter 25 578 24 846 23 673 21 179 23 495 24 377 24 377 

Obetalda/förutbetalda inkomster 

och utgifter 133 046 153 970 130 128 125 290 143 681 133 559 138 085 

Övriga skulder 

Other accounts payable 875 1 139 278 394 746 395 639 



Källa: Finansinspektionen och SCB: Finansmarknad; Finansräkenskaper (www.scb.se/FM0103); Statistikdatabasen: 

Finansmarknad. 

17.8 

Utestående skuld av svenska obligationer och förlagsbevis 

den 31 december, miljoner kronor 

Bonds and debentures in circulation in Sweden, SEK millions 

År 

Year 

Ickefinansiella 

företag 

Non-financial 

corporations 

Banker 

Banks 

Bostadsinstitut 

Housing 

finance 

institutions 

Kommun- och 

företagsinstitut 

Other monetary 

credit market 

corporations 

Staten 

Central 

government 

Kommuner 

Local 

government 

Övriga finansiella 

företag 

Other 

financial 

corporations 

Summa 

Total 

1997 97 726 120 695 756 527 119 625 1 345 374 21 821 6 534 2 468 302 

1998 111 039 146 262 799 603 139 464 1 387 627 20 380 14 027 2 618 402 

1999 139 341 174 043 727 460 170 174 1 219 693 16 981 27 537 2 475 229 

2000 198 083 160 486 663 736 187 413 1 119 622 15 779 29 891 2 375 010 

2001 251 019 159 406 644 650 178 256 951 710 15 570 31 617 2 232 228 

2002 269 518 151 318 683 451 179 390 1 002 564 17 160 37 491 2 340 892 

2003 295 795 155 303 752 536 212 102 1 030 961 20 831 51 205 2 518 733 

2004 264 532 224 715 663 053 229 686 1 135 631 19 959 49 736 2 587 312 

2005 320 233 330 507 865 355 280 821 1 101 868 23 410 47 880 2 970 074 

2006 308 508 431 954 959 386 306 669 1 042 814 28 643 46 359 3 124 333 

2007 358 011 521 577 1 106 665 361 095 977 361 28 476 47 474 3 400 659 

2008 428 371 852 376 1 272 265 437 810 965 438 23 574 42 853 4 022 687 

2009 512 139 1 039 162 1 415 475 509 359 970 288 28 731 46 211 4 521 365 

2010 469 595 1 190 631 1 464 690 486 265 1 011 258 30 816 45 653 4 698 908 

2011 499 052 1 180 769 1 670 037 524 038 1 037 672 44 277 60 544 5 016 389 

2012 560 334 1 309 243 1 671 191 453 945 969 461 61 491 66 745 5 092 410 


Källa: Finansinspektionen och SCB Finansmarknad; Finansräkenskaper (www.scb.se/FM0103); Statistiska meddelanden 

serie FM 17 (–2003, www.scb.se/FM0103); Statistikdatabasen: Finansmarknad. 



17.9 

Finansmarknad 

Innehav av aktier i bolag noterade på svensk marknadsplats 

den 31 december, miljoner kronor 

Holdings of shares in corporations quoted on Swedish marketplaces, 

SEK millions 

År 

Year 

Icke-finansiella 

företag 

Non-financial 

enterprises 

Banker, 

finansinstitut 

m.fl. 

Banks etc. 

Investmentföretag 

Investment 

companies 

Investeringsfonder 

Investment 

funds 

Försäkringsbolag 

Insurance 

companies 

Staten 

Central 

government 

Kommuner 

Local 

government 

1997 165 563 38 207 137 969 199 524 267 447 63 678 10 613 

1998 157 662 29 704 143 952 207 931 278 765 59 409 13 710 

1999 222 077 62 023 190 926 271 065 391 044 59 682 9 556 

2000 246 493 87 943 233 224 309 742 357 244 179 929 10 330 

2001 237 615 56 938 178 334 284 617 336 995 155 657 5 890 

2002 158 594 46 666 103 775 195 855 193 627 106 372 4 393 

2003 217 014 54 135 132 691 272 621 216 721 130 001 5 880 

2004 240 961 94 551 145 924 308 544 240 445 143 460 5 553 

2005 305 608 100 898 193 191 427 654 315 996 158 423 4 738 

2006 396 835 110 656 229 339 495 180 359 335 200 106 3 452 

2007 382 708 89 732 226 030 442 568 336 431 182 326 2 348 

2008 219 243 36 874 124 027 262 965 208 076 106 907 1 412 

2009 320 738 73 908 186 061 443 381 320 382 166 058 1 677 

2010 398 692 94 365 233 186 534 607 384 832 164 605 1 919 

2011 432 574 65 612 191 515 430 921 314 913 113 482 1 517 

2012 462 988 91 491 222 100 465 980 334 554 116 571 1 612 

År 

AP-fonden 

The Swedish 

National Pension 

Insurance Fund 

Hushåll 

Households 

Företagens icke 

vinstdrivande 


Non-profit institutions 

serving enterprises 

Hushållens icke 

vinstdrivande 


Non-profit institutions 

serving households 

Utländska 

innehavare 

Foreign holders 

Summa 

Total 

1997 84 904 324 758 44 575 114 620 670 741 2 122 599 

1998 102 823 342 744 41 129 116 533 790 595 2 284 958 

1999 139 795 488 554 63 614 90 069 1 272 368 3 260 772 

2000 147 869 477 620 75 903 94 292 1 418 397 3 638 987 

2001 108 654 399 827 54 019 84 111 1 006 568 2 909 225 

2002 76 911 267 924 34 005 55 071 625 765 1 868 959 

2003 95 968 339 524 42 037 67 263 779 866 2 353 722 

2004 106 527 414 491 50 167 78 567 938 856 2 768 046 

2005 127 871 535 094 75 913 99 471 1 281 775 3 626 632 

2006 140 745 631 544 93 930 117 423 1 646 377 4 424 922 

2007 131 197 546 544 80 275 99 271 1 545 021 4 064 451 

2008 82 095 335 779 48 910 58 904 827 842 2 313 033 

2009 119 141 488 118 64 729 87 195 1 247 083 3 518 471 

2010 135 643 577 750 71 134 105 056 1 640 673 4 342 461 

2011 117 966 403 961 62 336 79 143 1 397 377 3 611 316 

2012 112 701 436 477 78 760 89 693 1 626 135 4 039 061 

Källa: Finansinspektionen och SCB: Finansmarknad, Aktieägarstatistik; Statistiska meddelanden serie FM 20 

(www.scb.se/FM0201); Statistikdatabasen: Finansmarknad. 



17.10 

NASDAQ OMX Nordiska Börs Stockholm 

NASDAQ OMX Nordic Exchange Stockholm 

År 

Year 

Medlemmar den 

31 dec., aktiehandeln, 

avista 

Number of 

members 

Därav fjärrmedlemmar 

Of which foreign 

members 

Antal börsnoterade 

bolag den 

31 dec. 1 

Number of listed 

companies 1 

Börsvärde 

(marknadsvärde), 

Mdkr 1 

Market capitalization 

SEK bn 1 

Omsättning av 

aktier, Mdkr 1 

Turnover 

SEK bn 1 

Stockholmsbörsens 

all-shares 

OMXS 2 

1991 26 – 230 558 130 5,0 

1992 27 – 205 552 171 0,0 

1993 29 1 205 892 339 52,0 

1994 34 4 228 976 659 5,0 

1995 41 7 223 1 179 665 18,0 

1996 45 12 229 1 688 918 38,0 

1997 48 15 261 2 164 1 346 24,0 

1998 53 20 276 2 413 1 830 10,0 

1999 57 25 300 3 717 2 609 66,0 

2000 63 30 311 3 583 4 456 -12,0 

2001 72 41 305 2 856 3 994 -17,0 

2002 73 43 297 1 780 2 702 -37,0 

2003 69 42 282 2 314 2 453 29,8 

2004 66 41 277 2 699 3 391 17,6 

2005 73 46 272 3 507 3 764 32,6 

2006 75 48 276 4 275 5 521 23,6 

2007 86 59 279 3 959 6 525 -6,0 

2008 84 39 266 2 239 4 694 -42,0 

2009 80 38 258 3 413 3 417 46,7 

2010 77 37 258 4 230 3 699 23,1 

2011 84 42 259 3 496 3 799 -16,7 

2012 83 39 258 3 916 2 892 12,0 

1) Inkl. A- och O-listan, nuvarande Nordiska listan Stockholm. Incl. A- and O-list, present Nordic list Stockholm. 

2) Årlig förändring i procent. Annual change percent. 

Källa: Nasdaq OMX Nordiska Börs Stockholm (www.nasdaqomxnordic.com). 

17.11 

Antal institut på finansmarknaden 

Number of institute on the financial market 

År 

Year 

Banker 1 

Banks 

Kreditmarknadsföretag 

Credit market 

enterprises 

Därav: bostadsinstitut 3 

Of which: housing 

finance institutions 

Värdepappersbolag 

Securities brokerage 

companies 

Antal banker 

Number of 

banks 

Antal bankkontor 

2 

Number of 

bank 

branches 

Medelantal 

anställda 

Number of 

employees 

Antal 

företag 

Number of 

enterprises 

Medelantal 

anställda 

Antal 

företag 

Medelantal 

anställda 

Antal 

företag 

Medelantal 

anställda 

1993 109 2 835 41 329 114 4 796 9 1 895 34 900 

1994 112 2 690 43 203 100 4 613 9 1 914 60 1 235 

1995 119 2 601 43 305 97 4 524 11 1 890 77 1 460 

1996 124 2 527 43 234 90 4 464 11 1 961 80 1 569 

1997 124 2 522 43 202 86 4 236 14 1 915 88 1 841 

1998 126 2 197 43 531 84 3 717 13 1 121 94 2 038 

1999 124 2 140 43 222 88 3 694 13 1 040 103 2 822 

2000 126 2 059 41 995 87 3 586 13 699 108 3 668 

2001 129 2 061 42 001 86 3 881 13 533 105 3 924 

2002 127 2 026 41 863 83 4 098 13 523 102 3 660 

2003 125 2 046 40 169 83 4 220 9 498 106 3 204 

2004 126 2 037 40 044 76 4 198 8 489 102 2 293 

2005 124 2 046 40 260 67 4 683 8 493 110 2 761 

2006 125 2 069 42 949 68 4 883 9 484 113 2 263 

2007 123 2 105 44 056 63 3 975 7 426 131 2 439 

2008 118 2 193 46 250 59 4 299 7 431 134 2 477 

2009 112 2 120 44 638 58 4 393 7 431 134 2 416 

2010 113 2 164 45 411 58 4 178 6 50 135 2 475 

2011 114 2 101 45 436 55 4 348 6 57 128 2 349 

2012 119 2 153 48 242 54 3 792 6 61 126 2 632 

1) Inkl. utlandsägda banker och filialer; fr.o.m. 1998 inkl. två medlemsbanker. 

2) Definieras som "antal arbetsställen" fr.o.m. 2002. 

3) I november 2010 ombildades ett bostadsinstitut till bank. 

Källa: SCB Finansmarknad (www.scb.se/FM). 



17.12 

Finansmarknad 

Riksbankens tillgångar och skulder, den 31 december, miljoner 

kronor 

The Riksbank’s assets and liabilities, SEK millions 

2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 

TILLGÅNGAR Assets 200 685 211 926 700 211 708 838 326 926 347 917 345 739 

Guld Gold 22 222 25 827 29 976 31 691 38 537 43 508 43 720 

Fordringar i utländsk valuta på hemmahörande 

utanför Sverige 

Claims on residents outside Sweden in 

foreign currency 167 184 172 556 200 448 302 348 282 555 300 186 294 079 

Fordringar på IMF Receivables from the IMF 4 892 4 614 6 261 30 898 31 175 35 294 34 196 

Banktillgodohavanden och värdepapper 

Bank balances and security investments 162 292 167 942 194 187 271 450 251 380 264 892 259 883 

Fordringar i utländsk valuta på hemmahörande 

i Sverige 

Claims on residents outside in Sweden in 

foreign currency – – 196 124 – – – – 

Utlåning i svenska kronor till penningpolitiska 

motparter 

Lending to monetary policy counterparties 

in SEK 7 088 9 129 266 462 368 802 500 0 0 

Huvudsakliga refinansieringstransaktioner 

Main refinancing operations 6 700 7 199 – – – – – 

Finjusterande transaktioner 

Fine-tuning operations 267 1 787 – – – – – 

Strukturella transaktioner 

Structural operations – – 264 800 368 801 500 – – 

Utlåningsfacilitet Marginal lending facility 121 143 0 1 0 0 0 

Övrig utlåning Other lending – – 1 662 – – – – 

Värdepapper i svenska kronor utgivna av 

hemmahörande i Sverige 

Securities of residents in Sweden 

denominated in Swedesh kronor – – – – – – 3 152 

Övriga tillgångar Other assets 4 191 4 414 7 201 5 997 5 334 4 223 4 788 

SKULDER OCH EGET KAPITAL 

Liabilities and capital 200 685 211 926 700 211 708 838 326 926 347 917 345 739 

Utelöpande sedlar och mynt 

Banknotes and coins in circulation 112 380 114 324 112 273 110 663 105 401 100 136 96 441 

Skulder i svenska kronor till penningpolitiska 

motparter 

Liabilities to monetary policy counterparties 

in SEK 121 143 206 696 171 163 5 142 16 875 26 154 

Emitterade skuldcertifikat 

Debt certificates issued – – 48 946 192 222 – – 2 998 

Skulder i svenska kronor till hemmahörande 

i Sverige 

Liabilities to residents in Sweden in SEK – – 104 – – – – 

Skulder i svenska kronor till hemmahörande 


Liabilities to residents outside Sweden in SEK 66 82 189 248 70 69 106 156 

Skulder i utländsk valuta till hemmahörande 

i Sverige 

Liabilities to residents in Sweden in foreign 

currency – – 1 862 92 544 83 774 86 497 88 413 

Skulder i utländsk valuta till hemmahörande 


Liabilities to residents outside Sweden in 

foreign currency 13 906 12 047 8 688 – 431 – – 

Motpost till SDR som tilldelats av IMF 

Counterpart of SDRs allocated by the IMF 2 540 2 517 2 979 25 216 23 275 23 754 22 505 

Övriga skulder Other liabilities 262 184 9 998 662 535 1 283 384 

Avsättningar Provisions 276 206 264 251 220 203 184 

Värderegleringskonton 

Revaluation accounts 8 488 20 081 49 228 37 818 35 102 48 356 43 363 

Eget kapital Balancing account and capital 54 769 58 247 58 742 64 025 72 429 66 777 63 207 

Grundfond Balancing account 1 000 1 000 1 000 1 000 1 000 1 000 1 000 

Reserver Capital 53 770 57 247 57 742 63 025 71 429 65 777 62 207 

Årets resultat Result for the year 7 877 4 095 11 183 14 204 548 3 930 1 934 

Källa: Sveriges riksbank (www.riksbank.se). 



17.13 

Bostadsinstitutens utlåning och finansiering, miljoner kronor 

Housing finance institutions’ advances and funding, SEK millions 

2006 2007 1 2008 2009 2010 2011 2012 

Utlåning till: Lending to: 

Svenska icke-MFI 2 

Swedish non-MFI 2 1 662 867 1 593 886 1 763 545 1 970 579 2 105 291 2 191 295 2 259 736 


Non-financial enterprises 397 724 385 030 414 555 473 190 486 238 493 522 509 430 

Kommuner och landsting 


Hushåll 3 Households 3 1 247 227 1 188 947 1 326 692 1 475 983 1 596 395 1 672 558 1 728 800 

Övriga sektorer Other sectors 396 279 111 112 101 391 359 

Utländska icke-MFI 2 

Foreign non-MFI 2 786 959 45 222 50 068 56 335 91 671 108 375 

Summa Total icke-MFI 1 663 653 1 594 845 1 808 768 2 020 646 2 161 626 2 282 827 2 367 957 

Finansiering Funding 

Upplåning från: Borrowing from: 

Svenska MFI Swedish MFI 482 863 363 384 536 049 587 505 634 255 519 440 608 022 

Banker Banks 455 414 321 844 514 283 552 377 634 255 519 440 608 022 

Svenska icke-MFI Swedish non-MFI 1 497 759 3 542 4 652 0 0 0 

Utländska icke-MFI 

Foreign non-MFI 23 288 10 237 25 921 0 0 0 0 

Utländska MFI Foreign MFI 0 189 41 880 49 920 51 991 85 468 88 066 

Upplåning via obligations- och 

förlagslån: 

Borrowing by bonds and 

debentures: 1 051 259 1 151 934 1 300 575 1 407 936 1 445 310 1 640 474 1 642 113 

Upplåning via certifikat 

Borrowing by short-term securities: 145 896 166 712 81 119 116 131 9 646 27 143 22 240 

Summa Total 1 704 803 1 693 215 1 989 086 2 166 144 2 141 202 2 272 525 2 338 940 

1) I oktober 2007 upphörde ett bostadsinstitut genom fusion med en bank. In October 2007 a Housing credit institution merged with a 

Bank. 

2) MFI, monetära finansinstitut. MFI, Monetary Financial Institutions. 

3) Inkl. Hushållens icke vinstdrivande organisationer. Incl. Non profit institutions serving households. 

Källa: Riksbanken och SCB: Finansmarknadsstatistik (www.scb.se/FM5001). 

17.14 

Investeringsfonder, förmögenhet och sparande, miljoner 

kronor, samt antal fonder 

Investment funds, wealth, SEK millions, and number of funds 

2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 

Fondförmögenhet 

Market value of funds 1 368 756 1 416 210 1 017 161 1 393 337 1 635 074 1 534 817 1 737 562 

Aktiefonder Equity shares 792 961 789 173 459 845 723 031 964 499 789 289 905 458 

Räntefonder 

Bond and money market funds 138 859 154 239 182 688 164 092 177 461 228 264 213 178 

Övriga fonder 1 Other funds 436 935 472 798 374 628 506 214 493 114 517 264 618 927 

Nettosparande 2 Net savings 77 046 34 816 23 326 115 211 104 179 68 712 90 842 

Aktiefonder -72 -6 993 -6 366 70 070 121 251 -23 835 29 956 

Räntefonder 23 439 15 497 22 100 -17 597 13 215 40 974 -18 934 

Övriga fonder 1 53 679 26 312 7 592 62 738 -30 287 51 573 79 819 

Antal fonder Number of funds 645 710 741 759 787 789 779 

Aktiefonder 324 339 343 339 342 338 319 

Räntefonder 90 90 83 82 84 85 81 

Övriga fonder 1 231 281 315 338 361 366 379 

1) I Övriga fonder ingår blandfonder, hedgefonder, fond-i-fonder m.m. 

2) Värdet av köpta minus sålda fondandelar. 

Källa: Finansinspektionen och SCB: Finansmarknad; Statistiska meddelanden serie FM 37 (www.scb.se/FM0403). 



17.15 

Finansmarknad 

Skadeförsäkring, under året influten premieinkomst och 

utbetalda försäkringsersättningar, 1 000-tals kr 

Non-life insurance, premium income and claims paid during the year, 

SEK thousands 

2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 

Premieinkomst 

Premium income 66 036 063 65 531 687 67 277 802 56 387 233 57 203 769 56 911 402 25 408 565 

Sjuk -och olycksfallsförsäkring 

Health and accident 

insurance 15 416 969 14 082 000 17 036 869 5 965 397 6 078 901 6 523 928 -10 873 915 

Trygghetsförsäkring vid 

arbetsskada 

Employers’ no-fault 

insurance 763 150 679 490 648 665 549 563 165 370 163 316 165 430 

Hem- och villaförsäkring 

Householder’s and 

homeowner’s insurance 11 144 111 11 318 119 11 316 624 11 643 083 12 105 772 11 788 334 8 251 253 

Företags- och fastighetsförsäkring 

Business and 

houseowner’s insurance 12 308 090 12 889 578 12 623 033 12 837 612 12 348 270 12 232 802 7 309 185 

Motorfordonsförsäkring 

Motor vehicle insurance 11 991 191 12 529 753 12 641 350 12 820 268 13 333 489 13 814 110 10 893 977 

Trafikförsäkring 

Motor third party 

insurance 10 922 278 10 258 237 9 222 989 8 822 118 8 459 487 7 830 093 4 892 284 

Sjöfartsförsäkring 

Marine insurance 249 828 252 230 165 193 265 552 301 835 292 987 278 076 

Luftfartsförsäkring 

Aviation insurance 11 719 8 208 4 555 7 419 6 664 6 801 3 251 

Transportförsäkring 

Transport insurance 772 988 786 804 777 321 723 991 644 324 670 210 693 468 

Kredit- och borgensförsäkring 

Credit insurance 617 512 593 854 514 858 107 822 636 756 555 719 443 140 

Avgångsbidragsförsäkring 

Termination insurance 254 685 316 841 241 398 457 683 870 527 604 432 789 325 

Husdjursförsäkring 

Animal insurance 1 569 975 1 812 857 2 002 568 2 121 664 2 223 536 2 393 649 2 535 594 

Övrig försäkring 

Other classes 13 567 3 249 82 379 65 061 28 838 35 021 27 497 

Utbetalda försäkringsersättningar 

Claims paid 44 445 605 43 552 764 47 469 650 48 837 287 49 438 616 50 767 669 39 782 619 

Sjuk -och olycksfallsförsäkring 

12 108 227 11 399 903 12 489 995 12 586 838 12 218 168 11 578 022 11 054 417 

Trygghetsförsäkring vid 

arbetsskada 1 693 855 1 158 397 1 681 961 1 555 352 1 601 049 1 687 627 1 739 781 

Hem- och villaförsäkring 6 642 868 6 927 576 7 430 076 8 139 445 8 787 535 9 493 259 6 303 364 

Företags- och fastighetsförsäkring 

7 451 742 7 347 452 8 342 528 8 020 023 8 099 695 8 152 890 4 975 295 

Motorfordonsförsäkring 8 213 421 8 729 712 9 100 542 9 373 422 9 807 318 10 551 918 7 735 297 

Trafikförsäkring 6 214 789 5 868 928 5 999 937 6 160 962 5 943 257 6 331 797 4 743 389 

Sjöfartsförsäkring 174 460 230 965 177 923 135 425 105 583 153 498 240 262 

Luftfartsförsäkring 8 039 273 2 312 16 656 2 134 4 080 4 503 

Transportförsäkring 497 425 418 888 498 823 430 115 353 715 383 527 356 761 

Kredit- och borgensförsäkring 

262 398 218 848 180 257 316 687 261 069 290 418 225 697 

Avgångsbidragsförsäkring 115 174 65 587 174 903 612 205 683 197 506 233 654 987 

Husdjursförsäkring 1 060 920 1 186 226 1 366 515 1 465 485 1 565 100 1 625 390 1 737 423 

Övrig försäkring 2 287 9 23 878 24 672 10 796 9 010 11 443 


Källa: Finansinspektionen Statistiska meddelanden serie FM 12 (www.scb.se/FM0502). 



17.16 

Antal premiepensionssparare och genomsnittlig behållning, 

marknadsvärde i december/januari 

Number of premium pension savers and average savings, market 

value in December/January 

Ålder (31/12) resp. år 

Age 

Antal pensionssparare 

Number of pension savers 

Genomsnittlig behållning. Marknadsvärde, kr 

Average savings. Market value SEK 

Samtliga 

Both sexes 

Män 

Men 

Kvinnor 

Women 

Samtliga Män Kvinnor 

–19 60 426 28 455 31 971 1 191 1 223 1 163 

20–24 536 297 268 667 267 630 8 289 9 118 7 457 

25–29 584 609 300 701 283 908 26 447 29 064 23 675 

30–34 606 535 313 053 293 482 52 366 56 457 48 002 

35–39 644 388 332 503 311 885 81 670 87 823 75 109 

40–44 666 643 342 933 323 710 101 496 109 880 92 615 

45–49 698 544 361 769 336 775 109 822 119 035 99 926 

50–54 601 806 309 971 291 835 112 590 121 241 103 402 

55–59 583 608 297 809 285 799 116 698 124 715 108 343 

60–64 588 255 297 426 290 829 95 456 101 835 88 933 

65– 1 020 517 513 477 507 040 40 098 44 060 36 087 

Summa 1 Total 

2012 6 591 628 3 366 764 3 224 864 73 075 79 150 66 732 

2011 2 6 419 166 3 276 468 3 142 698 62 606 67 892 57 095 

2011 6 267 509 3 197 129 3 070 380 65 995 72 034 59 707 

2010 5 960 356 3 036 083 2 924 273 57 620 62 991 52 042 

2009 5 813 174 2 961 399 2 851 775 40 667 44 433 36 757 

2008 5 665 954 2 885 298 2 780 656 54 645 60 062 49 025 

2007 5 549 097 2 825 560 2 723 537 48 327 53 051 43 425 

1) Fr.o.m. år 2011 ingår likviditetskontot i den genomsnittliga behållningen. 

2) Pensionsmyndigheten har beslutat att fr.o.m. år 2011 ta fram antal och behållning i slutet av december i likhet med övrig intjänandestatistik. 

Tidigare avsåg uppgifterna januari. 


Källa: Pensionsmyndigheten (www.pensionsmyndigheten.se) fr.o.m. 2010. Försäkringskassan (www.forsakringskassan.se) 

t.o.m. 2009 

17.17 

Antal personer med pensionsbehållning och genomsnittligt 

belopp per år efter kön och ålder 

Number of people with pension balance and the average balance 

per year 

Ålder 

Age 

Samtliga 

Both sexes 

Kvinnor 

Women 

Män 

Men 

Antal 

Number 


belopp 

Average 

amount 

Antal 


belopp 

Antal 


belopp 

–19 61 025 8 015 32 330 8 088 28 695 7 932 

20–24 587 411 52 959 289 831 50 094 297 580 55 750 

25–29 598 564 173 069 290 221 162 898 308 343 182 642 

30–34 614 878 330 069 297 708 313 193 317 170 345 910 

35–39 655 210 531 962 318 101 502 575 337 109 559 691 

40–44 688 980 788 364 336 254 743 047 352 726 831 564 

45–49 731 830 1 041 323 353 782 981 488 378 048 1 097 317 

50–54 644 137 1 269 554 313 657 1 191 113 330 480 1 344 001 

55–59 634 834 1 505 984 309 155 1 400 877 325 679 1 605 758 

60–64 633 352 1 278 995 310 100 1 188 912 323 252 1 365 412 

65– 407 825 145 003 180 725 132 575 227 100 154 894 

Summa Total 

2012 6 258 046 740 636 3 031 864 696 463 3 226 182 782 148 

2011 6 188 905 702 440 3 004 734 657 717 3 184 171 744 643 

2010 6 124 489 666 831 2 979 254 621 543 3 145 235 709 730 

2009 5 962 591 691 399 2 910 549 641 088 3 052 042 739 377 

2008 5 888 998 701 067 2 880 113 646 745 3 008 885 753 064 

2007 5 812 499 658 329 2 847 988 604 396 2 964 511 710 142 


t.o.m. 2008. 


Socialförsäkring 



Socialförsäkring Statistisk årsbok 2014 

18 – Socialförsäkring 


18.1 Utgifter för det sociala skyddet .......... 367 

Expenses for social security 

18.2 Socialförsäkring ................................... 368 


18.3 Allmän sjukförsäkring, antal 

ersatta sjukpenningdagar 1955–2012 ........ 371 

Sickness insurance, days of sickness 

18.4 Sjukskrivna (pågående fall) i 

december 1998–2012 ................................... 371 

Number of ongoing sickness periods 

18.5 Allmän sjukförsäkring, antal 

sjukpenningdagar m.m. ............................... 372 


cash benefit, etc. 

18.6 Föräldraförsäkring, antal dagar .......... 372 

Parental insurance, number of days 

18.7 Antal personer med sjukersättning/aktivitetsersättning 

i december .......... 373 

Number of persons with sickness 

compensation/activity compensation in 

December 

18.8 Socialförsäkringens utgifter, 


Social insurance expenditures, SEK 

millions 

18.9 Socialförsäkringens inkomster 

och utgifter 2012, miljoner kronor .............. 375 

Social insurance income and expenditures, 

SEK millions 

18.10 Antal pensionstagare med ålderspension 

och äldreförsörjningsstöd i 

december ....................................................... 376 

Number of persons with old age pension 

and maintenance support for the elderly in 

December 



18.1 

Utgifter för det sociala skyddet 

Expenses for social security 

Utgifterna för det sociala skyddet fortsatte öka i löpande priser under 2011, 

men sjönk i förhållande till BNP. År 2011 kom det sociala skyddet att uppgå 

till 1 030 miljarder kronor vilket motsvarar 29,4 procent av BNP. 


De totala utgifterna för det sociala skyddet har 

ökat varje år under perioden 1993–2011. Sett 

över hela denna period ökade utgifterna med 

443 miljarder, vilket motsvarar en ökning med 

75,6 procent. 

Som andel av BNP har utgifterna för det 

sociala skyddet varierat en del under åren. 

Mellan 1993 och 2000 minskade andelen stadigt 

för att därefter öka under tre år. Från år 2004 

har andelen minskat med undantag för 2008 

och 2009 då andelen steg. Totalt sett har utgifternas 

andel av BNP minskat från 37,3 procent 

år 1993 till 29,4 procent år 2011. 

Totala utgifter för det sociala skyddet 1993–2011 

Utgifterna för arbetslöshet sjunker, men 

sjukpenningen ökar 

De största utgifterna var de för ålderdom samt 

hälso- och sjukvård. Sammanlagt utgjorde de 

66,9 procent av de sociala förmånerna år 2011. 

Utgifterna för hälso- och sjukvård ökade med 

13,3 miljarder, vilket motsvarar en ökning med 

5,4 procent. År 2011 ökade den betalda sjukledigheten 

för första gången sedan 2003. Det 

berodde främst beror på att sjukpenningen 

ökade med 14,8 procent jämfört med året innan. 

Även naturaförmånerna ökar där både utgifterna 

för öppenvård och slutenvård ökar. 

Utgifterna för ålderdom ökade med 10,5 miljarder. 

Det beror främst på att ålderspensioner, 

vård och hjälp i särskilda och ordinära boendeformer 

har ökat. 

År 2011 minskade utgifterna för arbetslöshet 

med 5,4 miljarder, vilket motsvarar en minskning 

med 11,8 procent jämfört med föregående 

år. Förändringen beror främst på att utgiften för 

arbetslöshetskassorna minskade med 4,6 miljarder. 

Utgifter för sociala förmåner uppdelade på 

funktion, procent 

Funktion 1995 2000 2011* 

Sjukdom/Hälso- och sjukvård 

21,6 26,8 25,7 

Funktionshinder 12,0 13,2 13,0 

Ålderdom 35,5 37,1 41,2 

Efterlevande 2,3 2,2 1,6 

Familj/Barn 11,4 9,0 10,7 

Arbetslöshet 10,9 7,2 4,0 

Boende 3,3 2,1 1,5 

Övrig social utsatthet 3,0 2,3 2,3 

Totala utgifter 100,0 100,0 100,0 

Finansiering av det sociala skyddet 

Det sociala skyddet finansieras med hjälp av 

skatter, arbetsgivarens kollektiva avgifter, egenavgifter 

från egenföretagare och anställda samt 

kapitalinkomster från AP-fonderna. 

Andelen kapitalinkomster i förhållande till 

totala inkomster har sjunkit från 8,6 procent 

1993 till 2,2 procent 2011. Två procentenheter av 

sänkningen kan förklaras av det nya pensionssystemet. 

Andelen sociala avgifter i förhållande till totala 

inkomster har ökat under perioden (1993–2011), 

från 40,1 procent 1993 till 45,2 procent 2011. Det 

har också skett en successiv förskjutning inom 

de sociala avgifterna från arbetsgivarnas kollektiva 

avgifter till egenavgifter från egenföretagare 

och anställda. År 1993 utgjorde egenavgifterna 

5,0 procent av de totala avgifterna och 

2011 var de 21,1 procent. 

Skatterna finansierar ungefär hälften av det 

sociala skyddet. Andelen skatter i förhållande till 

totala inkomster har varit relativt konstant under 

hela perioden. År 2011 utgjorde de 52,6 procent. 

Källa: SCB, Nationalräkenskaper; Utgifter för det sociala 

skyddet i Sverige och Europa samt utgifternas finansiering 




18.2 Socialförsäkring 


Papporna i Sverige tar ut betydligt färre dagar med föräldrapenning än 

mammorna. Av alla föräldrapenningdagar 2012 tog män ut nästan en 

fjärdedel (24 procent). Det kan tyckas vara en låg andel, men det är ändå 

betydligt högre än i början av 1990-talet, då bara 7 procent av dagarna togs 

ut av män. 

Föräldrar kan få föräldrapenning med anledning 

av ett barns födelse eller adoption under 

sammanlagt 480 dagar per barn. Om föräldrarna 

har gemensam vårdnad om barnet har 

båda rätt till hälften av det totala antalet dagar. 

En förälder kan dock överlåta rätten till föräldrapenning 

till den andra föräldern med undantag 

av 60 dagar som är reserverade för vardera 

föräldern. 

Under 2012 var andelen dagar som togs ut av 

män högst i Västerbottens län (27,9 procent) och 

lägst i Skåne län (22,2 procent). Det förekommer 

stora variationer mellan kommuner. Andelen 

var högst i Vaxholm kommun i Stockholms län 

och lägst i Färgelanda kommun i Västra 

Götalands län. 

Föräldrapenning. Kommuner med störst resp. 

minst andel dagar uttagna av män 2012 

Kommun med störst andel 

Kommun med minst andel 

Kommun Andel Kommun Andel 

Vaxholm 30,2 Färgelanda 13,6 

Öckerö 29,8 Eda 14,6 

Vännäs 29,4 Bengtsfors 15,6 

Umeå 29,3 Strömstad 17,1 

Nykvarn 29,0 Åsele 17,5 

Rättvik 28,9 Gullspång 17,5 

Uppsala 28,8 Årjäng 17,6 

Krokom 28,8 Dorotea 17,9 

Täby 28,7 Dals-Ed 18,0 

Knivsta 28,7 Storfors 18,1 


Föräldrapenning, andel dagar som tagits ut av 

män 1989–2012 

Tillfällig föräldrapenning för vård av barn, andel 

dagar som tagits ut av män 1989–2012 



36 procent av VAB-dagarna togs ut av män 

En förälder som måste stanna hemma från förvärvsarbete 

för att vårda ett sjukt barn är berättigad 

till tillfällig föräldrapenning. Detta gäller 

barn som är yngre än 12 år och i vissa fall även 

äldre barn. Av det totala antalet ersatta dagar 

under 2012 (4 959 238) tog männen ut 36 procent. 

Männens andel sjönk under perioden 

1989–1997 från 35 till 31 procent, men steg därefter 

fram till 2006 till 37 procent. 

Tillfällig föräldrapenning i samband med 

barns födelse eller adoption 

I samband med ett barns födelse eller adoption 

har fadern eller barnets andra förälder rätt till 

tillfällig föräldrapenning under 10 dagar per 

barn. Dagarna får tas ut till och med den 

sextionde dagen efter den dag då barnet har 

kommit hem eller den dag adoptivföräldern har 

fått barnet i sin vård. 


Antalet födda barn och antalet män med 

ersättningsdagar i samband med barns födelse 

eller adoption, var som högst år 1990. Men 

eftersom det successivt under hela 1990-talet 

föddes allt färre barn, sjönk också antalet män 

som tog ut dagar i samband med barns födelse 

eller adoption. Samtidigt minskade även andelen 

barn för vilka en man tog ut ersättning. År 1999 

var den siffran nere i 73 procent. Därefter 

skedde en årlig ökning till 2004 då andelen var 

uppe i 79 procent. Efter 2004 har siffran minskat, 

och 2012 var andelen barn för vilka en man tog 

ut ersättning 73 procent. 

Andel födda barn för vilka en man har tagit ut 

tillfällig föräldrapenning i samband med barns 

födelse eller adoption 1989–2012 

Födda barn och män som tagit ut tillfällig 

föräldrapenning i samband med barns födelse 

eller adoption 1989–2012 

Källa: Försäkringskassan, Avdelningen för analys och prognos, 

Statistikenheten (www.forsakringskassan.se). 



Föräldrapenning – männens procentuella fördelning av uttagna nettodagar, 

Försäkringskassan 2012 

Kartografi: SCB, Enheten miljöekonomi och naturresurser (www.gis.scb.se). 



18.3 


Allmän sjukförsäkring, antal ersatta sjukpenningdagar 1955–2012 


År 2012 uppgick antalet ersatta sjukpenningdagar 

till 48 miljoner(vilket motsvarar 

8 dagar per försäkrad i åldrarna 16–64 år.). 

(Antalet försäkrade i åldrarna 16–64 år var 

2012 – 5 858 478.) 

Under de drygt femtio år diagrammet spänner 

över finns det tre perioder då antalet sjukpenningdagar 

årligen överstiger 100 miljoner. 

Det är perioderna 1975–1979, 1987–1991 

och 2001–2003. Åren 1988 och 1989 uppgick 

sjukpenningdagarna till 22 dagar per försäkrad 

i åldrarna 16–64 år. 

Källa: Försäkringskassan 

(www.forsakringskassan.se). 

18.4 

Sjukskrivna (pågående fall) i december 1998–2012 

Number of ongoing sickness periods 

Drygt 138 000 var sjukskrivna i slutet av 

2012. I slutet av 2002 var antalet sjukskrivna 

ca: 298 000. 



Drygt tre procent av de försäkrade kvinnorna 

och närmare två procent av de försäkrade 

männen (i åldrarna 16–64 år) var sjukskrivna i 

slutet av år 2012. År 2002 var motsvarande 

andelar 7 respektive 4 procent. 





18.5 

Allmän sjukförsäkring, antal sjukpenningdagar m.m. 

Sickness insurance, days of sickness cash benefit, etc. 

2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 

Ersatta sjukpenningdagar 1 , 1 000-tal 

Days of sickness cash benefit 1 75 555 66 429 55 323 43 656 37 336 42 379 48 190 

Män Men 28 053 24 636 20 835 17 075 14 534 15 752 17 503 

Kvinnor Women 47 502 41 793 34 487 26 582 22 802 26 627 30 688 

Sjuktal 2 Sick rate 2 14,0 12,3 10,2 8,0 6,7 7,6 8,6 

Män 10,1 8,9 7,5 6,1 5,1 5,5 6,1 

Kvinnor 18,1 15,8 13,1 10,1 8,4 9,7 11,1 

Sjukskrivna (pågående sjukfall) i december 1 

Number of ongoing sickness periods in 

December 1 194 500 164 200 132 300 108 700 111 500 127 500 138100 

Män 71 400 60 900 50 600 42 300 42 000 46 300 49 700 

Kvinnor 123 000 103 300 81 700 66 400 69 500 81 200 88 400 

Sjukskrivna (pågående sjukfall) i december 

per 1000 försäkrade 1 

Number of ongoing cases of sickness cash 

benefit in December per 1000 insured 

persons 1 36,2 30,3 24,3 19,8 20,2 22,9 24,7 

Män 25,9 21,9 18,2 15,1 14,9 16,4 17,5 

Kvinnor 46,9 39,0 30,7 24,7 25,6 29,7 32,2 

Avslutade sjukfall 1 , 1 000-tal 

Number of terminated sickness periods during 

the year 1 604 575 518 483 442 433 459 

Män 230 218 196 185 164 157 165 

Kvinnor 374 357 322 298 278 276 294 

1) Under de första 14 dagarna i en sjukperiod betalar arbetsgivaren sjuklön till sina anställda enligt lagen om sjuklön. Dagar med sjuklön 

och korta sjukfall med enbart sjuklön ingår inte i redovisningen. During the first 14 days of the sickness period the employer pays sick pay 

to employees according to the law on sick pay. Days with sick pay and short periods with only sick pay are not included in the figures. 

2) Med sjuktal avses antalet för året utbetalda sjukdagar med hel eller partiell sjukpenning per registrerad försäkrad i åldrarna 16–64 år 

exkl. försäkrade med hel sjukersättning eller hel aktivitetsersättning (före år 2003 förtidspension eller sjukbidrag). Dagar med sjuklön ingår 

inte. The sick rate is the number of days during the year with a sickness cash benefit divided by the number of insured persons (age 16–64 

years). Insured people with full sickness or activity compensation are not included in the denominator. Days with sick pay are not included. 


Källa: Försäkringskassan (www.forsakringskassan.se). 

18.6 

Föräldraförsäkring, antal dagar 

Parental insurance, number of days 

Förmån/Kön Benefits/Sex 2007 2008 2009 2010 2011 2012 

Föräldrapenning 1 Parental benefit 1 45 290 629 47 260 349 47 839 165 49 718 626 50 284 127 50 777 667 

Män Men 9 434 538 10 143 062 10 669 822 11 489 945 11 921 067 12 407 072 

Kvinnor Women 35 856 091 37 117 288 37 169 343 38 228 681 38 363 061 38 370 595 

Vård av barn 1 Care of sick child 1 4 570 716 4 664 413 4 489 378 4 656 667 5 043 850 4 959 238 

Män 1 633 686 1 658 603 1 590 462 1 654 380 1 805 450 1 796 899 

Kvinnor 2 937 030 3 005 810 2 898 916 3 002 288 3 238 400 3 162 339 

Dagar i samband med barns födelse 

eller adoption 1 

In connection with childbirth or adoption 1 786 323 805 821 796 879 812 422 807 742 803 529 

Män 779 815 798 062 787 576 802 844 798 868 9 346 

Kvinnor 6 507 7 760 9 303 9 578 8 874 794 183 

Kontaktdagar för barn som omfattas av 

LSS 1, 2 

Contact days, for children covered by 

LSS 1, 2 11 018 12 307 11 926 12 387 13 072 12 699 

Män 3 810 4 488 4 290 4 383 4 644 4 234 

Kvinnor 7 208 7 819 7 636 8 004 8 428 8 465 

Dagar i samband med att ett barn har 

avlidit 6 318 

Män 4 326 

Kvinnor 1 991 

Graviditetspenning 1 

Pregnancy benefit 1 932 285 936 320 924 783 919 903 885 433 914 812 

1) Dagarna är omräknade till hela dagar, det vill säga en dag med en kvarts omfattning räknas som en kvarts dag eller fyra dagar med en 

kvarts omfattning räknas som en hel dag. Days are calculated as parts of full days. 

2) Kontaktdagar för barn som omfattas av LSS infördes fr.o.m. den 1 juli 1995 och gäller endast för barn, 0–16 år, som omfattas av LSS 

(Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade). Tidigare innefattades samtliga barn i åldern 4–12 år. Contact days for children 

covered by LSS were introduced in July 1995 only for children aged 0–16 years who are entitled to support under the LSS Act on support 

and service for certain functionally disabled persons. Previously, all children aged 4–12 were included. 




18.7 

Kön och ålder 

Sex and age 


Antal personer med sjukersättning/aktivitetsersättning i december 

Number of persons with sickness compensation/activity compensation 

in December 

Samtliga 

All 

Sjuk-/aktivitetsersättningens omfattning 1 

Size of sickness compensation/activity compensation 1 

Hel Total 3/4 2/3 1/2 1/4 

Kvinnor Women 

2012 220 836 150 006 6 447 91 43 896 20 396 

2011 234 771 159 325 6 678 113 46 817 21 838 

2010 261 154 177 196 7 505 134 52 016 24 303 

2009 297 499 201 685 8 880 161 58 970 27 803 

2008 318 321 215 659 9 668 192 63 079 29 723 

2007 330 322 224 923 10 042 224 65 568 29 565 

2006 331 416 228 081 9 689 270 65 456 27 920 

2005 331 480 230 599 9 361 329 64 865 26 326 

Män Men 

2012 157 029 123 209 4 016 90 22 509 7 205 

2011 165 913 129 482 4 271 102 24 472 7 586 

2010 181 658 141 167 4 817 117 27 265 8 292 

2009 200 802 155 490 5 538 137 30 472 9 165 

2008 213 185 164 332 6 090 161 32 823 9 784 

2007 221 424 170 881 6 378 187 34 449 9 529 

2006 223 481 173 034 6 368 225 34 810 9 044 

2005 225 309 175 190 6 335 256 34 893 8 635 

Samtliga Both sexes 

2012 377 865 273 215 10 463 181 66 405 27 601 

2011 400 684 288 807 10 949 215 71 289 29 424 

2010 442 812 318 363 12 322 251 79 281 32 595 

2009 498 301 357 175 14 418 298 89 442 36 968 

2008 531 506 379 991 15 758 353 95 897 39 507 

2007 551 746 395 804 16 420 411 100 017 39 094 

2006 554 897 401 115 16 057 495 100 266 36 964 

2005 556 789 405 789 15 696 585 99 758 34 961 

2012 

Kvinnor Women 

19 1 257 1 252 – – .. 3 

20–24 6 603 6 249 36 – 214 104 

25–29 6 202 5 490 71 – 430 211 

30–34 4 812 3 913 88 – 530 281 

35–39 7 465 5 215 207 – 1 375 668 

40–44 13 628 8 722 443 .. 3 080 1 381 

45–49 24 625 15 740 857 3 5 524 2 501 

50–54 33 868 21 820 1 158 12 7 557 3 321 

55–59 49 105 32 096 1 503 25 10 577 4 904 

60–64 73 271 49 509 2 084 49 14 607 7 022 

Män Men 

19 1 722 1 717 .. – .. .. 

20–24 7 885 7 613 18 – 139 115 

25–29 6 570 6 044 41 – 282 203 

30–34 5 204 4 526 75 – 406 197 

35–39 6 592 5 484 113 – 706 289 

40–44 9 763 7 701 234 – 1 288 540 

45–49 16 293 12 682 435 3 2 369 804 

50–54 22 415 17 184 596 8 3 584 1 043 

55–59 32 292 24 331 972 28 5 369 1 592 

60–64 48 293 35 927 1 530 51 8 364 2 421 


19 2 979 2 969 .. – 4 4 

20–24 14 488 13 862 54 – 353 219 

25–29 12 772 11 534 112 – 712 414 

30–34 10 016 8 439 163 – 936 478 

35–39 14 057 10 699 320 – 2 081 957 

40–44 23 391 16 423 677 .. 4 368 1 921 

45–49 40 918 28 422 1 292 6 7 893 3 305 

50–54 56 283 39 004 1 754 20 11 141 4 364 

55–59 81 397 56 427 2 475 53 15 946 6 496 

60–64 121 564 85 436 3 614 100 22 971 9 443 

1) Förtidspension/sjukbidrag ersattes år 2003 av sjukersättning/aktivitetsersättning. Disability pension was replaced by sickness 

compensation/activity compensation in 2003. 




18.8 

Socialförsäkringens utgifter, miljoner kronor 

Social insurance expenditures, SEK millions 

Försäkringsgren/-förmån Type of insurance/benefit 2008 2009 2010 2011 2012 

Ekonomisk trygghet för familjer och barn 

Financial security for families and children 68 091 69 679 71 676 73 378 52 361 

Föräldraförsäkring Parental insurance 29 212 30 387 31 865 33 343 34 355 

Barnbidrag Child allowance 23 389 23 364 23 731 24 140 24 140 

Bostadsbidrag till barnfamiljer m.fl. 

Housing allowance to families etc. 3 223 3 372 3 493 3 342 4 432 

Vårdbidrag för funktionshindrade barn 

Care allowance for disabled children 2 679 2 789 2 766 2 849 3 000 

Underhållsstöd Maintenance support 3 724 3 645 3 550 3 415 3 329 

Barnpension Child pension 

Efterlevandestöd till barn Surviving children's allowance 118 125 126 127 128 

Inkomstgrundad barnpension Income-based child pension 885 891 838 794 771 

Pensionsrätt för barnår Pension entitlement for child-years 4 833 5 077 5 279 5 345 6 327 

Bidrag till adoptioner Adoption allowance 28 29 28 22 19 

Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp 

Financial security in sickness and disability 132 510 130 620 121 592 118 538 118 538 

Sjukpenning Sickness allowance 24 638 20 628 18 449 21 195 23 416 

Rehabiliteringsersättningar Rehabilitation allowance 1 894 2 140 1 990 2 575 1 330 

Närståendepenning Allowance for care of close relatives 76 90 115 144 151 

Högkostnadsskydd för arbetsgivare 

Insurance against sick pay costs . . . 37 59 

Sjukvård i internationella förhållanden 

Health care benefits in international conditions 361 608 579 650 698 

Tandvård Dental care 3 867 5 503 4 897 4 957 4 941 

Sjuk- och aktivitetsersättning m.m. 

Sickness/activity compensation 69 633 67 804 60 597 53 627 50 026 

Bostadstillägg till personer med sjuk- eller aktivitetsersättning 

Housing supplement to pensioners with sickness/ activity 

compensation 4 359 4 467 4 698 4 604 4 439 

Handikappersättning Disability allowance 1 192 1 242 1 226 1 244 1 277 

Arbetsskadeersättning Work injury benefit 5 425 5 156 4 587 4 240 4 033 

Bilstöd Car allowance to the disabled 200 222 259 261 343 

Assistansersättning Attendance allowance 19 858 21 753 23 188 24 286 25 915 

Bidrag till landsting Grants to county councils 1 000 1 000 1 000 714 747 

Övrig ersättning Other benefits 7 7 6 6 5 

Ekonomisk trygghet vid ålderdom m.m. 

Financial security in old age etc. 242 670 260 575 262 584 262 800 279 341 

Ålderspension Old-age pension 219 351 237 304 239 843 240 182 256 520 

Garantipension 1 , Guarantee pension 1 19 344 19 054 18 234 18 485 18 035 

Inkomstgrundad Income based 200 007 218 250 221 609 221 697 238 485 

Efterlevandepension till vuxna Adult survivor´s pension 15 697 15 847 15 091 14 439 14 226 

Garantipension 716 653 571 513 464 

Inkomstgrundad 14 981 15 194 14 520 13 926 13 762 

Bostadstillägg till pensionärer Housing supplement to pensioners 7 113 6 907 7 091 7 594 7 949 

Äldreförsörjningsstöd Maintenance support for the elderly 437 497 511 535 588 

Överföringar till EU och Särskilda regleringar 

Transfers to EU and Special regulations 25 20 6 7 19 

Övrig pension Other pensions 47 42 43 39 

Annan utbetalning Other payments 6 805 10 344 16 209 15 656 16 219 

Aktivitetsstöd Activity assistance 6 738 10 293 16 157 15 364 15 340 

Etableringsersättning Introduction benefits . . . 263 855 

Övrigt Other 66 51 52 29 24 

Administration 9 737 9 711 10 034 10 095 10 787 

Därav FK:s administration 

The Social Insurance Agency's administration 7 701 7 447 7 406 7 577 8 160 

Totalt Total 459 813 480 929 482 095 480 467 477 246 

1) Inklusive Särskilt pensionstillägg. 

Källa: Försäkringskassan (www.forsakringskassan.se) och Pensionsmyndigheten (www.pensionsmyndigheten.se). 



18.9 

Försäkringsgren 

Type of insurance 


Socialförsäkringens inkomster och utgifter 2012, miljoner kronor 

Social insurance income and expenditures, SEK millions 

Avgifter 

Fees 

Inkomster Income Utgifter Expenditures Över/ 

under- 

Statliga 

medel 

enl. lag 

Övrigt 

Other 

Summa 

Total 

Utbetalningar 

Payments 

Administration 

Summa skott 

Surplus/ 

deficit 

Government 

money 

statutory 

Föräldraförsäkring 1 Parentalinsurance 1 34 250 – – 34 250 34 011 1 321 35 332 –1 082 

Barnbidrag Child allowance – 24 615 – 24 615 24 281 334 24 615 – 

Bostadsbidrag till barnfamiljer m. fl. 

Housing allowance for families with 

children, etc. – 4 667 – 4 667 4 432 235 4 667 – 

Vårdbidrag för funktionshindrade barn 

Care allowance (for disabled children) – 3 241 – 3 241 3 000 241 3 241 – 

Underhållsstöd Maintenance support – 2 412 1 266 3 678 3 329 348 3 678 – 

Sjukförsäkring 2 Sickness insurance 2 67 365 14 043 – 81 408 75 528 3 994 79 522 1 886 4 

Bidrag till landsting 

Grants to county councils – 747 – 747 747 – 747 – 

Tandvård Dental care – 5 096 – 5 096 4 941 155 5 096 – 

Sjukvård i internationella förhållanden 3 

Health care benefits abroad 3 – 743 – 743 698 45 743 – 

Handikappersättning 

Disability allowance – 1 387 – 1 387 1 277 109 1 387 – 

Aktivitetsstöd Activity support 15 340 606 – 15 946 15 340 606 15 946 – 

Etableringsersättning 

Introduction benefits – 863 – 863 855 9 863 – 

Arbetsskador Work injury 4 596 43 37 4 676 4 033 251 4 284 392 

Bilstöd Car allowance – 373 – 373 343 30 373 – 

Assistansersättning 

Attendance allowance – 21 787 4 472 26 259 25 915 344 26 259 – 

Bostadstillägg, BTP 

Housing supplement, BTP – 4 571 – 4 571 4 439 132 4 571 – 

Övrig ersättning Other payments 1 51 4 55 49 6 55 – 

Ålderspension Old age pension 

Till/från AP–fonden 

To/from the First National Pension 

Fund 221 765 – 101 395 323 160 236 039 1 724 237 763 85 397 

Till/från statsbudgeten 

To/from national budget 16 509 1 686 – 18 195 18 035 160 18 195 – 

Premiepensionssystemet 

Premium pension scheme 33 114 – – 33 114 2 465 358 2 823 .. 

Efterlevandepensioner 

Survivor's pension 15 902 596 – 16 498 15 125 84 15 209 1 289 

Bostadstillägg (BTP) till ålderspension 

Housing supplement, BTP to old age 

pension – 8 223 – 8 223 7 949 274 8 223 – 

Äldreförsörjningsstöd 

Maintenance support for the elderly – 613 – 613 588 25 613 – 

Frivillig pension och sjömanspension 

Voluntary pension and Pension rights 

for sailors – – 39 39 37 2 39 .. 

Pensionsrätt för barnår 

Pension rights for childcare years – 6 327 – 6 327 6 327 – 6 327 – 

Totalt Total 408 842 102 690 107 213 618 744 489 783 10 787 500 571 87 078 

1) Här ingår inte graviditetspenningen vilken finansieras med sjukförsäkringsavgiften. Pregnancy benefit not included. 

2) Omfattar sjukpenning, rehabiliteringspenning och andra rehabiliteringsersättningar, sjuk- och aktivitetsersättning, graviditetspenning 

samt närståendepenning. Includes sickness benefit, rehabilitation allowances, sickness and activity compensation, pregnancy benefit and 

allowance for care of close relatives. 

3) Personer som är registrerade försäkrade i Sverige har rätt till sjukvårdsförmåner i andra länder i EU, Norden samt ett antal andra länder. 

Persons registered in Sweden, have the right to obtain health care benefits in the other Nordic countries as well as the EU and some 

countries outside the EU. 

4) Skillnaden mellan influten sjukförsäkringsavgift och de utgifter som denna enligt lag ska finansiera. Difference between fee to the 

sickness insurance and costs for the sickness insurance stated by law. 

Källa: Försäkringskassan (www.forsakringskassan.se) och Pensionsmyndigheten (www.pensionsmyndigheten.se). 



18.10 

Antal pensionstagare med ålderspension och 

äldreförsörjningsstöd i december 

Number of persons with old age pension and maintenance 

support for the elderly in December 

Ålder Age Män Men Kvinnor Women 

Pensionstagare 

All Pensioners 

Ålderspension 

Old age 

pension 

Därav med 

Of which with 


Maintenance 

support for the 

elderly 



Därav med 


61–64 48 346 48 346 . 42 717 42 717 . 

65–69 300 971 300 626 3 020 303 498 303 045 3 706 

70–74 223 044 222 522 2 574 228 899 228 135 3 478 

75–79 155 219 154 972 926 179 192 178 751 669 

80–84 109 613 109 473 440 150 802 150 538 383 

85–89 62 728 62 683 146 107 542 107 428 211 

90–94 23 695 23 687 44 53 661 53 624 92 

95–99 3 840 3 833 8 12 825 12 813 17 

100– 303 303 .. 1 651 1 644 7 

Summa All 

2012 927 759 926 445 7 158 1 080 787 1 078 695 8 563 

2011 901 776 900 500 6 771 1 060 002 1 057 941 7 826 

2010 873 172 871 942 6 388 1 038 037 1 036 016 8 041 

2009 843 501 842 259 6 140 1 014 629 1 012 471 7 543 

2008 815 758 814 544 5 566 993 642 991 582 6 288 

2007 789 384 788 215 5 215 973 501 971 518 5 726 

2006 764 622 763 489 4 923 955 994 953 986 5 497 

2005 745 499 744 243 4 858 942 578 940 191 5 679 

2004 726 295 724 695 4 909 928 423 925 186 6 393 

2003 713 446 711 408 5 051 918 437 914 292 7 450 

Ålder 




Därav med 


61–64 91 063 91 063 . 

65–69 604 469 603 671 6 726 

70–74 451 943 450 657 6 052 

75–79 334 411 333 723 1 595 

80–84 260 415 260 011 823 

85–89 170 270 170 111 357 

90–94 77 356 77 311 136 

95–99 16 665 16 646 25 

100– 1 954 1 947 7 

Summa 

2012 2 008 546 2 005 140 15 721 

2011 1 961 778 1 958 441 14 597 

2010 1 911 209 1 907 958 14 429 

2009 1 858 130 1 854 730 13 683 

2008 1 809 400 1 806 126 11 854 

2007 1 762 885 1 759 733 10 941 

2006 1 720 616 1 717 475 10 420 

2005 1 688 077 1 684 434 10 537 

2004 1 654 718 1 649 881 11 302 

2003 1 631 883 1 625 700 12 501 


t.o.m. 2008. 


Socialtjänst 



Socialtjänst Statistisk årsbok 2014 

19 – Socialtjänst 


19.1 Socialtjänst ....................................... 379 

Social services 

19.2 Fler äldre bor kvar hemma .............. 380 

More elderly people live at home 

19.3 Andel personer med beviljad 

hemtjänst i åldersgruppen 65 år och 

äldre per kommun, oktober 2012, 

procent ...................................................... 381 

Percentage of persons over 65 years 

of age receiving home-help services, 

by municipality 

19.4 Ekonomiskt bistånd (tidigare 

socialbidrag) 1990–2012 .......................... 382 

Social assistance 

19.5 Nyblivna adopterade, av en 

eller två adoptivföräldrar, efter 

födelseland ............................................... 383 

Adopted persons with one or two 

adoptive parents by country of birth 

19.6 Faderskap ......................................... 384 

Establishment of paternity 

19.7 Heldygnsinsatser för barn och 

unga ........................................................... 384 

24-hour social service interventions for 

children and young people 

19.8 Vissa insatser för vuxna missbrukare 

under året.................................... 385 

Interventions for adult substance abusers 

during the year 

19.9 Antal beslut om insatser enligt 

lag om vård av missbrukare i vissa 

fall (LVM) ................................................... 385 

Decisions upon interventions according 

to the Care of Alcoholics and Drug 

Abusers Act 

19.10 Antal personer med beslut 

om insatser enligt lag om vård av 

missbrukare i vissa fall (LVM) 

någon gång under året, efter kön 

och ålder .................................................... 386 

Number of persons ordered treatment 

according to the Care of Alcoholics and 

Drug Abusers Act sometime during the 

year, by sex and age 

19.11 Vistelse i institutionsvård, 

intagna den 1 november .......................... 387 

Care in treatment centres/residential 

homes, admissions 

19.12 Antal äldre personer och personer 

med funktionsnedsättning i 

särskilda boendeformer enligt 

socialtjänstlagen den 1 oktober 

2012 efter ålder och kön, länsvis ............ 387 

Number of elderly persons and persons 

with functional imparements in special 

forms of accommodation as of 1 October 

2012 by age, sex and county 

19.13 Färdtjänst den 31 december ......... 388 

Transport service for the elderly and 

disabled 

19.14 Ekonomiskt bistånd (f.d. 

socialbidrag) och introduktionsersättning 

.................................................. 388 

Social assistance and introductory 

benefits 



Socialtjänst 

19.1 Socialtjänst 

Social services 

Antalet helårspersoner som försörjs med sociala ersättningar och bidrag var i 

princip oförändrat år 2012 jämfört med året innan. Antalet med sjukpenning 

ökade för andra året i rad, medan antalet med sjuk- och aktivitetsersättning 

fortsatte att minska. 

Statistiken omfattar personer i åldern 20–64 år 

som försörjs genom sociala ersättningar och 

bidrag, såsom sjukpenning, sjuk- och aktivitetsersättning 

(tidigare kallat förtidspension), ersättning 

vid arbetslöshet och ekonomiskt bistånd 

(tidigare kallat socialbidrag). 

Varje ersättningssystem mäts i helårspersoner, 

så kallade helårsekvivalenter. Detta för att 

skapa jämförbarhet mellan olika typer av ersättningar. 

Med helårsekvivalent avses det antal 

individer som skulle kunna försörjas under ett 

helt år med full ersättning. Exempelvis blir två 

personer som varit heltidsarbetslösa ett halvår 

var tillsammans en helårsekvivalent. 

Utvecklingen av antal helårsekvivalenter i 

åldrarna 20–64 som försörjs med sociala 

ersättningar och bidrag, 1990–2012 

Antalet helårsekvivalenter som försörjdes med 

sociala ersättningar och bidrag steg kraftigt 

under början av 1990-talet. Mellan åren 1990 

och 1994 ökade antalet med nästan 60 procent. 

Därefter har antalet stadigt minskat, med undantag 

för åren 2001–2004 och år 2009. 

År 2012 var antalet helårsekvivalenter i sort 

sett oförändrat jämfört med året innan, antalet 

ökade med 0,4 procent. Antalet med sjukpenning 

ökade med 13,6 procent medan antalet 

med sjuk- och aktivitetsersättning minskade 

med 7,3 procent. De övriga ersättningsformerna 

ökade något år 2012. 

Förändringar mellan olika ersättningsformer 

År 1990 var det 211 500 helårsekvivalenter som 

hade sjukpenning. Fram till 1997 sjönk antalet för 

att därefter börja stiga. År 2002 räknades de 

till 270 000. Sedan 2003 har antalet helårsekvivalenter 

med sjukpenning minskat varje år. Men 

år 2011 bröts denna trend och 2012 steg antalet 

med 13,6 procent till 117 184. 

Sjuk- och aktivitetsersättning utgör den största 

andelen av antalet helårsekvivalenter. Antalet 

steg långsamt ända fram till 2006 då trenden 

bröts och antalet började minska. År 2012 var 

antalet på den lägsta nivån sedan antalet helårsekvivalenter 

började redovisas 1990. 

Antalet helårsekvivalenter med ersättning för 

arbetslöshet har varierat kraftigt mellan åren. 

Antalet var lägst 1990 då endast 69 100 fick 

denna ersättning för att därefter stiga till 339 900 

år 1995. Sedan dess har antalet aldrig legat på 

en så hög nivå igen. Mellan 2011 och 2012 ökade 

antalet till 91 600. 

Utvecklingen av antalet helårsekvivalenter 

med arbetsmarknadsåtgärder följde ungefär samma 

mönster som de med ersättning för arbetslöshet 

fram till 2001. Som lägst var antalet 60 600 (år 

1990) och som högst 189 800 (år 1996). År 2012 

steg antalet med 5,4 procent till 177 800. 

Jämfört med de andra ersättningsformerna 

har antalet helårsekvivalenter med ekonomiskt 

bistånd varierat relativt lite mellan åren. Denna 

ersättningsform har också utgjort den minsta 

andelen av antalet helårsekvivalenter under i 

princip hela perioden. År 2012 ökade antalet till 

99 400. 

Utvecklingen av antal helårsekvivalenter i 

åldrarna 20–64 uppdelat på de olika ersättningssystemen, 

1990–2012 

Källa: SCB Hushållens ekonomi allmän statistik 

(www.scb.se/HE0000). 



19.2 

Fler äldre bor kvar hemma 

More elderly people live at home 

Andelen äldre som bor i särskilda boendeformer minskar medan andelen som 

bor kvar hemma och får hemtjänst ökar. 

Drygt 250 500 personer i åldern 65 år och äldre 

bodde permanent i särskilda boendeformer eller 

var beviljade hemtjänst i ordinärt boende i 

oktober 2012. Det motsvarar ungefär 14 procent 

av befolkningen i den åldersgruppen. 

Äldre med hemtjänst har ökat 

Drygt 163 500 äldre, som bodde kvar hemma, 

var beviljade hemtjänst i oktober 2012. I förhållande 

till befolkningen i åldern 65 år och 

äldre innebär det att andelen personer med 

hemtjänst ökat från 8 till 9 procent mellan åren 

2000 och 2012. År 2000 hade runt 125 300 personer 

65 år och äldre hemtjänst. 

Färre i särskilda boendeformer 

Nästan 87 000 personer i åldern 65 år och äldre 

bodde permanent i särskilda boendeformer i 

oktober 2012. Det betyder att antalet har minskat 

med över 34 000 eller cirka 28 procent sedan år 

2000. Andelen personer i åldern 65 år eller äldre 

som bodde permanent i särskilda boendeformer 

minskade från 8 till 5 procent. I gruppen 80 år 

och äldre är minskningen 25 procent och i 

gruppen 65–79 år är den 40 procent. 

Källa: Socialstyrelsen (www.socialstyrelsen.se). 




19.3 

Socialtjänst 

Andel personer med beviljad hemtjänst i åldersgruppen 65 år 

och äldre per kommun, oktober 2012, procent 

Percentage of persons over 65 years of age receiving home-help 

services, by municipality 

Kartografi: SCB, Enheten miljöekonomi och naturresurser (www.gis.scb.se). Källa: Socialstyrelsen (www.socialstyrelsen.se). 



19.4 

Ekonomiskt bistånd (tidigare socialbidrag) 1990–2012 

Social assistance 

Utbetalt ekonomiskt bistånd 1990–2012, miljoner kr, 

(fasta priser 2012) 

Utbetalningarna av ekonomiskt bistånd mer 

än fördubblades mätt i 2012 års priser 

under perioden 1990–1996. Från och med 

1997 minskade sedan utbetalningarna. 

Mellan 2002 och 2008 låg biståndet relativt 

oförändrat, från 2009 har utbetalningarna 

ökat. 

Personer som fått ekonomiskt bistånd 

(tidigare socialbidrag) 

225 106 hushåll fick ekonomiskt bistånd 

(exkl. introduktionsersättning) någon gång 

under 2012. I dessa hushåll ingick ca 

400 000 personer, vilket utgjorde 4,2 procent 

av befolkningen. 

Antal biståndsmånader i medeltal per biståndsmottagare 

Under perioden 1990–2012 har den genomsnittliga 

biståndstiden successivt ökat. 

I början av 1990-talet låg den på drygt 4 

månader och 2012 är biståndstiden 6,6 

månader. 

Källa: Socialstyrelsen Socialtjänst: Ekonomiskt 

bistånd årsstatistik 2012 (www.socialstyrelsen.se); 

Statistikdatabasen: Socialtjänst. 



19.5 

Socialtjänst 

Nyblivna adopterade, av en eller två adoptivföräldrar, efter 

födelseland 

Adopted persons with one or two adoptive parents by country of birth 

Födelseland 1 

Adoptionsår 2 Adoption year 2 

Country of birth 1 2007 2008 2009 2010 2011 2012 Därav Of whom 

Män 

Men 

Kvinnor 

Women 

Totalt Total 1 333 1 434 1 503 1 399 1 296 1 216 634 582 

Sverige Sweden 558 611 626 613 624 581 250 331 


The Nordic countries excl. Sweden 9 5 3 5 8 12 7 5 

Danmark Denmark 1 - 1 - 3 3 2 1 

Finland 5 1 - 4 4 5 2 3 

Island Iceland 1 - - - - 1 1 - 

Norge Norway 2 4 2 1 1 3 2 1 

EU 27 exkl. Norden 

EU 27 excl. the Nordic countries 51 60 66 84 86 87 54 33 

Bulgarien Bulgaria 2 2 8 11 21 6 5 1 

Estland Estonia 6 8 7 9 11 11 5 6 

Litauen Lithuania 10 7 14 12 11 13 8 5 

Polen Poland 26 19 22 24 18 21 12 9 

Slovakien Slovakia 1 7 5 18 9 7 6 1 

Tjeckien Czech republic - 2 5 1 6 10 7 3 


Other EU27 excl. The Nordic countries 6 15 5 9 10 19 11 8 


Europe excl. EU27 and the Nordic countries 38 29 45 35 32 66 41 25 

Jugoslavien Yugoslavia 2 1 - 3 - 1 - 1 


Ukraina Ukraine 4 6 4 2 2 7 3 4 

Vitryssland Belarus - - - - - - - - 


Other Europe excl. EU27 and the Nordic 

countries 6 10 10 6 7 5 2 3 

Afrika Africa 87 114 136 114 113 110 73 37 

Etiopien Ethiopia 33 47 35 35 22 29 15 14 

Kenya 2 - 11 14 22 20 19 1 

Nigeria - 1 21 8 14 14 7 7 

Somalia 2 5 2 2 3 4 3 1 

Sydafrika South Africa 40 40 41 27 29 21 14 7 

Övriga Afrika Other Africa 10 21 26 28 23 22 15 7 

Nordamerika North America 2 9 12 9 9 12 8 4 

USA United States - 7 5 4 6 9 5 4 

Övriga Nordamerika Other North America 2 2 7 5 3 3 3 - 

Sydamerika South America 48 49 66 90 91 56 34 22 

Bolivia 10 4 5 7 3 2 2 - 

Chile 3 2 4 - 2 3 3 - 

Colombia 33 42 50 70 78 40 24 16 

Ecuador - 1 5 9 5 4 1 3 

Övriga Sydamerika Other South America 2 - 2 4 3 7 4 3 

Asien Asia 537 554 548 448 329 291 166 125 

Filippinerna Philippines 14 8 13 9 16 16 7 9 

Indien India 52 47 45 39 39 45 22 23 

Irak Iraq 2 5 5 4 2 6 3 3 

Iran 4 8 3 7 4 2 1 1 

Kina China 286 275 238 192 104 89 54 35 

Sydkorea South Korea 69 79 91 75 57 56 41 15 

Sri Lanka 3 4 3 2 6 - - - 

Taiwan 5 22 35 41 59 30 15 15 

Thailand 33 35 37 34 30 27 13 14 

Vietnam Viet Nam 55 52 60 30 - 5 3 2 

Övriga Asien Other Asia 14 19 18 15 12 15 7 8 

Oceanien Oceania 1 - - 1 - 1 1 - 

Sovjetunionen Soviet Union 2 2 1 - 3 - - - 

Okänt land Unkown country - 1 - - 1 - - - 

1) De nordiska länderna samt de 30 vanligaste födelseländerna för adopterade under perioden 2003–2012. The Nordic countries and 30 

other countries (the most common). 

2) Tabellen visar det antal personer som adopterades respektive år och som var folkbokförda 31/12 samma år som adoptionen. The table 

shows the number of persons being adopted respectively year and entered in the population register, December 31, the same year as the 

adoption. 

Källa: SCB, Befolkningsstatistik (www.scb.se/BE0101). 



19.6 Faderskap 

Establishment of paternity 

2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 

Barn för vilka faderskap fastställts 

Children for whom paternity established 

Genom bekräftelse By confirmation 58 670 58 108 58 819 59 717 61 775 60 524 60 881 

därav i fall där faderskapspresumtion för 

mannen i äktenskapet ifrågasatts 196 162 161 201 223 218 236 

Genom dom Decided in court 206 218 221 251 302 427 503 

Barn för vilka faderskapsutredning nedlagts 

Children for whom paternity inquiry dismissed 597 738 851 982 1 120 1 166 1 232 

Barn för vilka faderskapsutredning pågick 


Children for whom paternity inquiry was in 

progress as of December 31 8 534 8 760 9 342 10 065 10 262 10 527 10 446 

Barn för vilka föräldrarna anmält gemensam 

vårdnad 

Children whose parents have agreed on joint 

custody 54 522 54 454 54 879 55 709 56 306 55 310 56 121 

Källa: Socialstyrelsen Statistik, Socialtjänst (www.socialstyrelsen.se och www.scb.se/SO0201). 

19.7 

Heldygnsinsatser för barn och unga 

24-hour social service interventions for children and young people 

Barn och unga föremål för: Type of intervention 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 

Vård utanför hemmet enl. 4 kap. 1 § (före 

2002: 6g §) socialtjänstlagen (SoL). 

Care outside the home 15 284 15 659 16 419 17 379 18 115 19 223 20 523 23 528 

Omedelbart omhändertagande enl. 6 § 

lagen om vård av unga (LVU). 

Taken immediately into care 1 933 2 106 2 156 2 337 2 271 2 422 2 457 2 532 

Vård enl. 2 o. 3 §§ LVU. Care 5 807 5 848 5 977 6 110 6 168 6 187 6 324 6 656 

Samtliga barn och unga 1 

All children and young people 1 20 422 20 975 21 720 22 825 23 666 24 894 26 249 29 568 

1) Här liksom för de olika insatstyperna redovisas varje barn/ungdom endast en gång oavsett antalet insatser per år. Net accounting. 


Källa: Socialstyrelsen Statistik, Socialtjänst (www.socialstyrelsen.se och www.scb.se/SO0210 resp. www.scb.se/SO0211). 



19.8 

Vissa insatser för vuxna missbrukare under året 

Interventions for adult substance abusers during the year 

Socialtjänst 

Insatser Interventions 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 

Frivillig institutionsvård enligt SoL 1 

Voluntary care under SoL 1 

Intagningar i frivillig institutionsvård 

Admissions in treatment 

centres/residential homes 11 918 11 134 10 738 12 037 12 271 10 685 10 688 9 924 

Tvångsvård på institution 

Compulsory care 

Insatser enligt LVM 2, 3 

Interventions under LVM 2 1 388 1 526 1 527 1 470 1 330 1 570 1 554 1 439 

Totalt Total 13 306 12 660 12 265 13 507 13 601 12 255 12 242 11 363 

1) Socialtjänstlagen (SoL). Social Services Act. 

2) Lag om vård av missbrukare i vissa fall (LVM). Care of Alcoholics and Drug Abusers Act. 

3) Uppgifterna avser beslut om insatser enligt LVM. 


19.9 

Antal beslut om insatser enligt lag om vård av missbrukare i vissa 

fall (LVM) 

Decisions upon interventions according to the Care of Alcoholics and 

Drug Abusers Act 

2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 

Ansökningar (bifallna och avslagna) 

till förvaltningsrätten om beredande 

av vård enligt LVM 

Applications for care 653 753 758 708 598 741 722 666 

Därav beslut om vård 

Of which decided 626 716 724 679 545 699 663 623 

Beslut (fastställda och icke fastställda) 

enligt LVM om omedelbart 

omhändertagande 

Taken immediately into care 735 773 769 762 732 829 832 773 

Därav beslut fattat av Decided by 

Förvaltningsrätt 2 County Courts 2 1 3 0 2 4 14 12 

Polis 1 Police 19 – – – – – – – 

Socialnämnd Social Welfare Board 714 772 766 762 730 824 818 761 

Samtliga beslut All 1 388 1 526 1 527 1 470 1 330 1 570 1 554 1 546 

1) 2005: Uppgiften gäller för perioden före 1 juli 2005. Denna uppgift har utgått från och med 1 juli 2005 p.g.a. ändringar i lagen (LVM). 

2) Fr.o.m. 10 februari 2010 fattas beslut av förvaltningsrätt. 

Källa: Socialstyrelsen (www.socialstyrelsen.se och www.scb.se/SO0202). 



19.10 

Antal personer med beslut om insatser enligt lag om vård av 

missbrukare i vissa fall (LVM) någon gång under året, efter kön 

och ålder 

Number of persons ordered treatment according to the Care of 

Alcoholics and Drug Abusers Act sometime during the year, by sex 

and age 

År/Kön 

Year/Sex 

Ålder Age 

18–24 25–29 30–39 40–49 50–59 60–64 65– Samtliga 

Total 

Därav omedelbart 

omhändertagna 

1 

2000 148 72 203 197 133 30 21 804 223 

Män Men 95 53 142 137 98 24 18 567 166 

Kvinnor 

Women 53 19 61 60 35 6 3 237 57 

2001 201 88 198 184 152 29 16 868 216 

Män 130 66 141 130 113 24 14 618 166 

Kvinnor 71 22 57 54 39 5 2 250 50 

2002 207 95 176 194 157 35 17 881 226 

Män 122 70 115 136 131 25 14 613 173 

Kvinnor 85 25 61 58 26 10 3 268 53 

2003 175 81 142 175 133 48 20 774 202 

Män 104 50 88 128 102 38 17 527 148 

Kvinnor 71 31 54 47 31 10 3 247 154 

2004 137 78 149 150 122 39 17 692 197 

Män 80 52 90 96 78 33 13 442 134 

Kvinnor 57 26 59 54 44 6 4 250 63 

2005 165 91 136 192 172 69 45 870 233 

Män 91 54 81 126 125 57 38 572 165 

Kvinnor 74 37 55 66 47 12 7 298 68 

2006 169 126 136 203 202 68 36 940 204 

Män 96 82 82 130 147 57 29 623 147 

Kvinnor 73 44 54 73 55 11 7 317 57 

2007 195 110 127 208 217 66 28 951 210 

Män 114 73 78 130 161 56 23 635 143 

Kvinnor 81 37 49 78 56 10 5 316 67 

2008 165 104 141 195 176 72 42 895 199 

Män 102 65 80 135 126 60 37 605 150 

Kvinnor 63 39 61 60 50 12 5 290 49 

2009 135 108 95 178 168 72 51 807 235 

Män 74 79 61 124 118 56 40 552 168 

Kvinnor 77 29 34 54 50 16 11 255 67 

2010 194 115 138 187 195 60 63 952 235 

Män 114 74 99 123 147 47 44 648 167 

Kvinnor 80 41 39 64 48 13 19 304 68 

2011 185 123 144 194 170 61 54 931 235 

Män 105 77 90 128 125 52 42 619 165 

Kvinnor 80 46 54 66 45 9 12 312 70 

2012 176 144 146 161 153 51 54 885 233 

Män 110 90 97 104 108 41 43 593 166 

Kvinnor 66 54 49 57 45 10 11 292 67 

1) Of which immediately taken into custody. 

LVM = Lagen om vård av missbrukare i vissa fall. The Care of Alcoholics, Drug Abusers and Abusers of Volatile Solvents 

(Special Provisions) Act. 

Källa: Socialstyrelsen (www.socialstyrelsen.se och www.scb.se/SO0202). 



19.11 

Vistelse i institutionsvård, intagna den 1 november 

Care in treatment centres/residential homes, admissions 

Socialtjänst 

Vårdtyp Type of care 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 

Intagna enligt SoL 1 

Admissions under SoL 1 2 702 2 712 2 593 2 485 2 201 2 378 2 100 2 103 

Män Men 2 030 2 044 1 925 1 827 1 651 1 814 1 592 527 

Kvinnor Women 672 668 668 658 550 564 508 1 576 

Intagna enligt LVM 2 

Admissions under LVM 2 236 276 265 244 241 285 276 249 

Män 145 179 186 151 160 183 170 84 

Kvinnor 91 97 79 93 81 102 106 165 

Summa Total 2 938 2 988 2 858 2 729 2 442 2 663 2 376 2 352 

1) Socialtjänstlagen (SoL). Social Services Act. 

2) Lagen om vård av missbrukare (LVM). Care of Alcoholics and Drug Abusers Act. 


19.12 

Län 

County 

Antal äldre personer och personer med funktionsnedsättning i 

särskilda boendeformer enligt socialtjänstlagen den 1 oktober 

2012 efter ålder och kön, länsvis 

Number of elderly persons and persons with functional imparements 

in special forms of accommodation as of 1 October 2012 by age, sex 

and county 

Kvinnor 

Women 

Boende 

Residents 

80– år 65–79 år 0–64 år Samtliga 

Män 

Men 

Kvinnor Män Totalt 

Total 

Totalt 

Stockholm 9 044 2 973 1 736 1 417 913 16 083 

Uppsala 1 509 624 276 268 259 2 936 



Jönköpings 2 170 843 349 287 164 3 813 

Kronobergs 1 226 520 160 129 86 2 121 

Kalmar 1 370 549 201 199 88 2 407 

Gotlands 327 132 54 40 24 577 

Blekinge 949 367 188 166 52 1 722 

Skåne 6105 2 127 891 814 434 10 371 

Hallands 1 749 630 229 233 88 2 929 

Västra Götalands 8 436 3 307 1 368 1 288 652 15 051 

Värmlands 1 641 646 304 245 141 2 977 

Örebro 1 600 557 239 254 84 2 734 

Västmanlands 1 691 575 328 260 167 3 021 

Dalarnas 1 678 598 282 206 127 2 891 

Gävleborgs 1 729 678 296 255 93 3 051 


Jämtlands 919 383 169 152 57 1 680 


Norrbottens 1 651 641 377 290 175 3 134 


Källa: Socialstyrelsen Statistik, Socialtjänst (www.socialstyrelsen.se och www.scb.se/SO0309 resp. www.scb.se/SO0310). 



19.13 

Färdtjänst den 31 december 

Transport service for the elderly and disabled 

Län 

County 

Genomsnittligt antal resor per färdtjänstberättigad och län 1 

Average number of trips with transport service, by number of qualified 

and by county 1 

2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 

Stockholms 39 39 40 39 41 43 44 45 

Uppsala 47 40 40 38 35 37 36 33 



Jönköpings 33 32 30 39 36 35 37 40 

Kronobergs 24 23 24 21 24 26 27 27 

Kalmar 27 32 34 32 36 36 41 50 

Gotlands 19 20 17 18 19 18 19 24 

Blekinge 23 23 22 21 21 22 23 23 

Skåne 45 44 45 42 45 45 47 49 

Hallands 39 38 40 39 38 39 41 41 


Värmlands 21 23 22 22 20 20 19 19 

Örebro 29 30 30 29 30 30 31 30 

Västmanlands 26 25 24 23 21 24 23 25 

Dalarnas 27 25 18 13 14 15 16 17 

Gävleborgs 26 25 26 21 22 22 21 18 


Jämtlands 30 31 33 35 33 30 29 29 


Norrbottens 26 25 25 24 25 24 25 23 


1) Resor med riksfärdtjänst ingår inte. Excl. inter-municipal trips with transport service. 

Källa: Trafikanalys, Färdtjänst och riksfärdtjänst (www.trafa.se). 

19.14 

Ekonomiskt bistånd (f.d. socialbidrag) och 

introduktionsersättning 

Social assistance and introductory benefits 

2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 4 

Antal biståndshushåll 1 

Recipient households 1 225 338 218 584 211 586 215 172 237 307 247 210 235 974 225 106 

Ensam man Single man 92 459 91 507 89 378 90 396 100 543 105 032 99 711 95 974 

Utan barn Without children 86 787 85 882 83 861 84 924 94 219 97 831 92 714 88 579 

Med barn With children 5 672 5 625 5 517 5 472 6 324 7 201 6 997 7 395 

Ensam kvinna Single woman 92 091 86 881 83 850 85 833 93 297 99 360 96 415 92 031 

Utan barn 55 517 52 973 51 202 53 063 58 137 61 046 58 943 55 807 

Med barn 36 574 33 908 32 648 32 770 35 160 38 314 37 472 36 224 

Gifta par (eller samboende) 

Married couples (or cohabiting 

persons) 40 087 39 451 37 459 38 051 42 143 41 508 38 479 35 972 

Utan barn 13 033 12 783 11 981 12 059 13 424 13 032 12 056 11 396 

Med barn 27 054 26 668 25 478 25 992 28 989 28 476 26 423 24 576 

Personer som fått bistånd 2 

Assistance recipients 2 406 743 392 466 378 552 384 671 422 320 437 050 418 039 399 410 

Procent 3 Percent 3 4,5 4,3 4,1 4,2 4,5 4,7 4,4 4,2 

Vuxna 2 Adults 2 271 607 264 191 254 761 258 858 284 407 294 017 281 172 267 763 

Män Men 136 634 135 029 130 540 132 216 146 322 150 611 142 886 136 563 

Kvinnor Women 134 973 129 162 124 221 126 642 138 085 143 406 138 232 131 192 

Barn Children 135 136 128 275 123 791 125 813 137 913 143 033 136 867 131 647 

1) Inkl. hushåll som enbart består av barn under 18 år eller med okänd hushållstyp. Incl. household without any adult and unknown type of 

household. 

2) Inkl. okänt kön. Incl. unknown sex. 

3) I procent av medelfolkmängden. Percent of the mean population. 

4) Exkl. hushåll/biståndsmottagare som enbart fått introduktionsersättning. Refers to households/beneficiaries with social assistance, 

excluding introductory allowance for refugees. 

Källa: Socialstyrelsen Socialtjänst: Ekonomiskt bistånd årsstatistik (www.socialstyrelsen.se och www.scb.se/SO0203). 





Hälso- och sjukvård Statistisk årsbok 2014 

20 – Hälso- och sjukvård 


20.1 Ohälsa och sjukdom ............................ 391 

Ill-health and illness 

20.2 Skolelevers drogvanor, andelen 

elever i årskurs 9 som brukar/brukat 

alkohol ........................................................... 393 

Pupils in compulsory school, year 9, 

self-assessment of using alcohol 

20.3 Skolelevers drogvanor, andelen 

elever i årskurs 2 i gymnasieskolan 

som brukar/brukat alkohol .......................... 394 

Pupils in secondary school year 2, selfassessment 

of using alcohol 

20.4 Andelen dagligrökare efter kön 

och ålder, procent ........................................ 395 

Everyday smokers, by sex and age, 

percent 

20.5 Andelen överviktiga i åldern 16 år 

och äldre efter kön, procent ........................ 396 

Overweight persons, by sex and age, 

percent 

20.6 Hälsotillstånd och sjuklighet i 

åldern 16 år och äldre efter kön och 

ålder 2012, procent ...................................... 397 

Self-assessment of state of health, by 

sex and age, percent 

20.7 Överviktiga samt därav feta efter 

kön i åldern 16 år och äldre, procent ......... 398 

Overweight and obese persons, by sex 

and age, percent 

20.8 Hälso- och sjukvårdens verksamhet 

.................................................................. 399 

Healthcare service 

20.9 Hälso- och sjukvårdspersonal 

inom landsting och primärkommuner 

den 1 november............................................ 400 

Medical personnel 

20.10 Genomsnittligt disponibla vårdplatser 

efter huvudman och huvudgrupp 

2012 .................................................... 401 

Available hospital beds by responsible 

authority, average 

20.11 De i Sverige vanligaste anmälningspliktiga 

infektionssjukdomarna, 

antal rapporterade fall .................................. 402 

The most common infectious diseases in 

Sweden subject to statutory reporting, 

number of reported cases 

20.12 Apotekens försäljning av läkemedel 

mot recept, exklusive dosdispenserade 

läkemedel .............................. 403 

Pharmacy retail sales, prescribed drugs 

excluding multi-dose drug dispensing 

20.13 Apotekens totalförsäljning av 

läkemedel, kronor ......................................... 403 

Pharmacy retail drug sales, SEK 

20.14 Utförda aborter ................................... 404 

Number of induced abortions 

20.15 Självmord ............................................ 405 

Suicides 

20.16 Döda efter dödsorsak och ålder, 

män ................................................................ 406 

Deaths by cause and age, men 

20.17 Döda efter dödsorsak och ålder, 

kvinnor ........................................................... 409 

Deaths by cause and age, women 

20.18 Döda på grund av olyckshändelse 

........................................................ 412 

Deaths due to accidents 



20.1 

Ohälsa och sjukdom 

Ill-health and illness 

Åtta av tio personer i åldern 16 år och äldre anser att deras hälsotillstånd är 

bra eller mycket bra. Bara 5 procent anser att deras hälsotillstånd är dåligt 

eller mycket dåligt. 


Hur man bedömer sitt allmänna hälsotillstånd 

varierar med ålder. Med stigande ålder minskar 

andelen personer som tycker att deras hälsotillstånd 

är bra. Andelen med bra hälsotillstånd 

är något högre bland män än bland kvinnor. 

Andel i åldern 16 år och äldre som anser sig ha 

bra eller mycket bra hälsotillstånd 2012 

(44 procent). Av kvinnorna uppger 17 procent 

att de har svåra besvär av långvarig sjukdom. 

Bland männen är andelen 10 procent. 

Hur man bedömer sitt allmänna hälsotillstånd 

har ett visst samband med sjukdomar 

och besvär, men det är inte samma sak att 

konstatera att man har en sjukdom som att 

uppleva sitt hälsotillstånd som dåligt. 

Mer än hälften av dem som har någon långvarig 

sjukdom, 69 procent av männen och 60 

procent av kvinnorna, bedömer ändå sitt hälsotillstånd 

som bra. 

Andel i åldern 16 år och äldre som anser sig ha 

bra eller mycket bra hälsotillstånd 2012 

Frågan om man har ”några kroniska eller långvariga 

sjukdomar eller besvär” eller om man 

”regelbundet tar medicin för någonting” fångar 

upp både mer och mindre allvarliga sjukdomar 

och tillstånd. 

Ungefär hälften av kvinnorna i åldern 16 år 

och äldre (52 procent) uppger att de har någon 

långvarig sjukdom eller något långvarigt besvär. 

Motsvarande andel bland män är något lägre 

När befolkningen tillfrågas om de har ”några 

kroniska eller långvariga sjukdomar eller besvär” 

eller om man ”regelbundet tar medicin för 

någonting” är det sjukdomar i cirkulationsorganen 

(t.ex. högt blodtryck och hjärtinfarkt) och 

rörelseorganen (t.ex. reumatism) som oftast 

nämns. Sjukdomar som kan hänföras till endokrina 

systemet (t.ex. diabetes och struma) eller 

andningsorganen (t.ex. kronisk luftrörskatarr) 

är andra ofta nämnda sjukdomar eller besvär. 



Skattat antal personer i befolkningen, 16 år och äldre, med 

sjukdomar inom olika sjukdomsgrupper 

Sjukdomsgrupp 1 Kvinnor Män Samtliga 

Andningsorganens sjukdomar 249 000 243 000 492 000 

Cirkulationsorganens sjukdomar 732 000 731 000 1 464 000 

Hjärtsjukdomar 133 000 187 000 321 000 

Högt blodtryck 581 000 500 000 1 081 000 

Endokrina sjukdomar 465 000 307 000 772 000 

Diabetes 147 000 171 000 318 000 

Hudsjukdomar 83 000 72 000 155 000 

Matsmältningsorganens sjukdomar 174 000 116 000 290 000 

Nervsystemets och sinnesorganens 

sjukdomar 253 000 181 000 434 000 

Skelettets och rörelseorganens sjukdomar 

639 000 319 000 957 000 

1) Baserat på ICD-10. 

Källa: SCB Undersökningarna av levnadsförhållanden, ULF/SILC, 2012 (www.scb.se/ULF). 



20.2 


Skolelevers drogvanor, andelen elever i årskurs 9 som 

brukar/brukat alkohol 

Pupils in compulsory school, year 9, self-assessment of using alcohol 

Genomsnittlig alkoholkonsumtion i ren alkohol 

1989–2012 

Mellan åren 1989 och 1997 låg pojkarnas 

årskonsumtion kring 3,2 l ren alkohol (100 

procent). Året därefter skedde en ökning 

med en topp år 2000 för att sedan minska. 

Konsumtionen 2012 var 2,3 liter. Det är den 

lägsta konsumtionsnivån för pojkar mellan 

åren 1989 och 2012 

Bland flickorna ökade årskonsumtionen 

från 1990-talets början fram till 2005. Framförallt 

var det en markant ökning under slutet 

av 1990-och början av 2000-talet. Den 

nuvarande konsumtionsnivån är 1,6 l, vilket 

är den lägsta sedan 1996. 

Alkoholkonsumtion fördelat på dryckeslag 2012 

Fördelar man årskonsumtionen ren alkohol 

på dryckesslag kan man för pojkarnas del 

konstatera att starköl och sprit dominerar 

2012, därefter följer blanddrycker. Vinkonsumtionen 

utgör den minsta delen av den 

totala alkoholkonsumtionen. 

Ett utmärkande drag för flickornas alkoholkonsumtion 

är blanddryckernas dominerande 

ställning. 

Intensivkonsumtion av alkohol 1972–2012 

För att få en uppfattning om hur pass vanligt 

det är att eleverna dricker relativt stora 

mängder vid ett och samma tillfälle (intensivkonsumerar) 

ställdes frågan: ”Hur ofta 

händer det att du dricker alkohol motsvarande 

minst 18 cl sprit (en halv kvarting) eller 

en helflaska vin eller fyra stora flaskor stark 

cider/alkoläsk eller fyra burkar starköl eller 

sex burkar folköl vid samma tillfälle?” 

Diagrammet visar hur stor andel som 

svarat att de intensivkonsumerat minst 

någon gång i månaden. Andelen som intensivkonsumerar 

har under de senaste åren 

legat på ungefär samma nivå bland pojkar 

och flickor. 

1) Före år 2000 löd frågan – en halvflaska sprit. 

Källa: Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning, 

CAN, rapport nr 133 (www.can.se). 



20.3 

Skolelevers drogvanor, andelen elever i årskurs 2 i gymnasieskolan 

som brukar/brukat alkohol 

Pupils in secondary school year 2, self-assessment of using alcohol 

Genomsnittlig alkoholkonsumtion i ren alkohol 

2005–2012 

Som väntat låg den genomsnittliga totala 

årskonsumtionen 100-procentig alkohol 

högre bland eleverna i gymnasiets år 2 

jämfört med i årskurs 9. När mätningarna 

började 2004 beräknades flickorna i gymnasiet 

ha en årskonsumtion i samma storleksordning 

som pojkarna i årskurs 9, drygt 

fyra liter. Gymnasieflickornas årskonsumtion 

har sedan dess sjunkit och i årets undersökning 

uppskattades den till 3,4 liter. Gymnasiepojkarnas 

beräknade årskonsumtion 

har minskat sedan 2006. År 2012 drack de 

5,7 liter alkohol per år, vilket är den lägsta 

nivån sedan undersökningen började. 

Alkoholkonsumtion fördelat på dryckeslag 2012 

Fördelar man årskonsumtionen ren alkohol 

på dryckesslag utgjorde starkölskonsumtionen 

– följt av spritkonsumtionen – den 

största andelen bland pojkarna. 

Den minsta andelen av konsumtionen 

utgjorde vin. 

Bland flickorna var de vanligaste dryckerna 

sprit och blanddrycker. Utmärkande för 

flickornas konsumtion var att vin stod för 18 

procent av den totala alkoholkonsumtionen. 

Detta tyder på att flickors konsumtionsmönster 

delvis förändras mellan årskurs 9 

och gymnasiets år 2 (jmf föregående tabell). 

Intensivkonsumtion av alkohol 2005–2012 

För att få en uppfattning om hur pass vanligt 

det är att eleverna dricker relativt stora 

mängder vid ett och samma tillfälle (intensivkonsumerar) 

ställdes frågan: ”Hur ofta 

händer det att du dricker alkohol motsvarande 

minst 18 cl sprit (en halv kvarting) eller 

en helflaska vin eller fyra stora flaskor stark 

cider/alkoläsk eller fyra burkar starköl eller 

sex burkar folköl vid samma tillfälle?” 

Diagrammet visar hur stor andel som svarat 

att de intensivkonsumerat minst någon 

gång i månaden. 

År 2012 var denna andel bland pojkarna 

43 procent och bland flickorna 37 procent. 

Källa: Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning, 

CAN, rapport nr 133 (www.can.se). 



20.4 

Andelen dagligrökare efter kön och ålder, procent 

Everyday smokers, by sex and age, percent 


Källa: SCB Undersökningarna av levnadsförhållanden, ULF/SILC (www.scb.se/ULF). 



20.5 

Andelen överviktiga i åldern 16 år och äldre efter kön, procent 

Overweight persons, by sex and age, percent 

Källa: SCB Undersökningarna av levnadsförhållanden, ULF/SILC (www.scb.se/ULF). 



20.6 


Hälsotillstånd och sjuklighet i åldern 16 år och äldre efter kön och 

ålder 2012, procent 

Self-assessment of state of health, by sex and age, percent 

Kön/Ålder 

Sex/Age 

Allmänt 

hälsotillstånd 1 är 

Svåra 

besvär 

av lång- 

Värk i muskler 

eller leder 5 

Bra 2 Dåligt 3 varig 

sjukdom 

Totalt Svår 

värk 

Värk i 

skuldror, 

nacke 

eller 

axlar 6 

Värk i 

rygg 

eller 

höft 7 

Värk i 

händer, 

armbågar, 

ben eller 

knän 8 

Trött för 

jämnan 9 

Besvär 

med 

sömnen 

10 

Återkommande 

huvudvärk, 

migrän 11 

Besökt 

läkare 

för sjukdom 

(sen. 3 

mån.) 12 

Kvinnor 

Women 

16–19 92,3 1,6 9,6 41,6 9,8 24,6 23,1 10,4 10,2 21,5 30,3 29,9 

20–29 88,3 3,9 11,5 54,4 14,0 41,2 27,9 18,6 18,3 33,1 24,3 38,2 

30–39 85,2 3,5 12,0 60,9 17,9 44,0 31,3 23,9 14,3 29,9 26,4 37,5 

40–49 81,6 5,8 15,1 62,4 20,4 43,7 32,3 29,1 16,0 31,7 27,4 35,6 

50–59 77,1 7,1 18,7 69,7 27,6 50,1 38,8 39,7 12,3 36,4 22,5 35,2 

60–64 66,8 5,7 24,3 70,2 29,9 44,7 43,6 48,9 12,5 39,5 17,6 41,1 

65–69 68,0 6,7 20,6 76,2 30,4 43,6 39,9 50,1 7,5 35,8 12,3 40,1 

70–79 61,6 7,1 17,7 75,2 31,3 35,3 42,2 53,7 7,2 37,9 12,7 45,4 

80– 52,5 10,2 25,7 73,6 31,1 39,0 44,7 53,3 8,0 36,0 7,5 48,7 

20–64 81,0 5,2 15,6 62,9 21,3 44,7 33,9 30,5 14,9 33,6 24,3 37,1 

25–64 80,0 5,4 16,1 63,5 22,0 45,1 34,2 31,3 14,6 33,1 24,2 37,5 

Män 

Men 

16–19 93,2 0,0 5,9 30,2 4,5 10,5 16,8 17,8 6,8 13,3 14,4 30,5 

20–29 89,0 1,2 6,1 44,7 9,6 28,1 25,4 15,8 10,9 24,5 11,8 27,8 

30–39 89,2 3,0 7,5 48,7 11,8 29,8 25,4 23,1 10,3 21,0 11,8 26,8 

40–49 84,3 3,0 7,0 50,9 11,9 27,4 25,5 25,7 13,0 26,0 16,2 26,4 

50–59 83,3 4,1 11,1 60,3 17,7 34,3 35,0 33,4 6,5 17,9 12,3 28,6 

60–64 76,6 4,2 13,1 60,7 20,2 38,7 38,8 33,8 4,7 20,5 9,9 42,5 

65–69 76,3 4,3 13,4 59,9 17,0 34,2 34,8 32,2 4,3 19,3 7,0 36,5 

70–79 70,3 8,6 15,1 58,7 21,2 28,3 31,5 35,1 3,2 20,1 7,0 43,3 

80– 55,3 10,8 15,0 59,9 22,5 31,2 36,7 35,1 6,0 18,3 5,2 48,6 

20–64 85,5 2,9 8,4 51,9 13,4 30,7 28,8 25,2 9,7 22,3 12,7 28,9 

25–64 85,1 3,2 8,6 53,4 13,8 31,6 29,6 26,1 9,7 22,5 13,1 29,3 

1) General state of health. 

2) Good. 

3) Bad. 

4) Severe symptoms of long-term illness. 

5) Pain in muscles and joints, divided into of respondents in total and those with severe pain. 

6) Pain in shoulders or neck. 

7) Pain in back or hip. 

8) Pain in hands elbows legs or knees. 

9) Tired all the time. 

10) Trouble sleeping. 

11) Recurrent headaches, migraines. 

12) Been to doctor for illness (within the last 3 months). 

Källa: SCB: Undersökningarna av levnadsförhållanden, ULF/SILC (www.scb.se/ULF). 



20.7 

Överviktiga samt därav feta efter kön i åldern 16 år och äldre, 

procent 

Overweight and obese persons, by sex and age, percent 

Kön/Ålder 

Sex /Age 

Överviktiga 

Overweight persons 

Därav feta 

Of whom obese persons 

1988 2002 2005 2008 1 2011 2012 1988 2002 2005 2008 1 2011 2012 

Kvinnor Women 

16–19 5 11 11 9 12 7 0 2 3 2 1 1 

20–29 11 21 19 19 21 21 2 5 4 5 7 7 

30–39 16 33 29 33 29 34 3 10 11 10 10 8 

40–49 27 35 34 41 46 48 7 8 10 11 11 15 

50–59 42 47 47 44 50 45 10 14 9 10 14 12 

60–64 44 57 51 44 49 50 12 14 15 15 12 16 

65–69 48 50 46 57 51 52 12 9 12 16 13 19 

70-79 43 50 58 51 55 56 8 14 21 14 16 17 

80– 30 38 40 37 44 43 4 7 11 7 9 12 

20–64 25 37 35 36 38 39 6 10 9 10 11 12 

25–64 27 39 37 38 40 42 6 10 10 10 11 13 

Män Men 

16–19 7 17 12 15 17 17 0 2 1 3 4 2 

20–29 20 36 30 34 34 36 2 7 4 7 8 7 

30–39 31 53 52 54 57 58 3 12 12 11 11 9 

40–49 45 59 61 67 60 64 7 13 14 14 8 16 

50–59 51 60 67 62 66 64 8 13 15 14 16 13 

60–64 59 69 67 67 61 68 9 14 20 13 16 19 

65–69 56 65 66 63 68 66 7 16 14 14 17 17 

70-79 44 56 54 58 59 61 7 9 8 11 15 15 

80– 41 42 40 46 50 54 10 5 6 3 7 10 

20–64 38 54 55 56 55 56 5 12 13 12 12 12 

25–64 41 57 58 60 59 60 6 13 14 13 13 13 

1) Streckad linje innebär metodbyte, en övergång från besöks- till telefonintervjuer. För mer information om detta se SCB:s webbplats. 

Källa: SCB: Undersökningarna av levnadsförhållanden, ULF/SILC (www.scb.se/ULF). 



20.8 

Typ av vård 

Type of care 

Hälso- och sjukvårdens verksamhet 

Healthcare service 


disponibla 

(fasta) vårdplatser 

1, 2 

Hospital beds 

average 

available 

Utskrivningar 2 

Discharges 

Vårddagar, 

1 000-tal 2, 3 

Care-days 

1 000s 

Medelvårdtid 

2 , dagar 

Mean 

average 

stay, days 


Läkarbesök, Varav hos 

2, 4, 5 

totalt annan 

1 000-tal vårdgivare 5, 6 

Visits to 1 000-tal 

physicians Of which care 

1 000s provided by 

others than 

county/ 

regional 

councils 

Specialiserad vård Specialized care 24 833 1 606 119 8 295,6 5,2 13 218,8 3 162,8 

Somatisk vård Somatic care 20 449 1 500 739 6 723,7 4,5 12 123,3 2 840,7 

Psykiatrisk vård Psychiatric care 4 384 105 380 1 571,9 14,9 1 095,5 322,1 

Primärvård Primary health care 94 13 869 136,2 9,8 14 297,9 5 996,2 

Allmän läkarvård 7 General practice . . . . 13 997,2 5 885,0 

Summa Total 

2012 24 927 1 619 988 8 431,8 5,2 27 516,6 9 159,0 

2011 8, 9 25 522 1 598 864 8 478,2 5,3 27 445,2 9 040,5 

2010 25 566 1 576 522 8 521,3 5,4 26 838,1 8 555,0 

2009 25 693 1 559 456 9 065,5 5,8 26 356,7 7 955,7 

2008 25 862 1 565 180 9 388,2 6,0 25 876,2 7 645,3 

2007 26 196 1 502 500 8 750,0 5,8 25 347,1 7 329,3 

2006 26 223 1 489 048 9 019,8 6,0 25 169,1 7 221,0 

2005 26 478 1 477 540 8 796,2 5,9 24 847,6 7 223,1 

2004 27 088 1 456 444 8 726,2 6,0 24 763,7 7 331,7 

2003 27 332 1 443 528 8 872,5 6,1 24 289,6 7 208,3 

2002 27 969 1 444 915 8 984,4 6,2 25 618,5 7 511,3 

2001 29 122 1 458 851 9 282,0 6,4 25 630,5 7 388,3 

2000 31 765 1 476 414 9 467,0 6,4 25 382,9 6 629,5 

1999 32 755 1 506 690 9 962,0 6,6 25 665,1 6 239,8 

1) 2001–2012: genomsnittligt disponibla vårdplatser (definitionen ändrad fr.o.m. 2012) ; 1999–2000: fastställda vårdplatser. Fr.o.m. 2000 

inkl. viss privat vård, 241 vårdplatser 2000, 309 vårdplatser 2001, 658 vårdplatser 2002, 816 vårdplatser 2003, 1 018 vårdplatser 2004, 

934 vårdplatser 2005, 880 vårdplatser 2006, 916 vårdplatser 2007, 940 vårdplatser 2008, 1 151 vårdplatser 2009, 1 216 vårdplatser 2010, 

1 359 vårdplatser 2011 och 1442 vårdplatser 2012. 

2) Egenproducerad verksamhet (förvaltning och landstings-/regionägt bolag) samt verksamhet producerad av annan vårdgivare. 

3) Vårddagar innefattar även vårdtid som hänför sig till år före utskrivningsåret. 

4) T.o.m. 2000 exkl. läkarbesök inom primärkommunal primärvård. 

5) Exkl läkarbesök inom mödrahälsovård och barnhälsovård. För 2011 var dessa besök totalt 565 800, varav hos annan vårdgivare 

148 400. För 2012 var dessa besök totalt 552 900, varav hos annan vårdgivare 157 000. 

6) Verksamhet producerad av annan vårdgivare, dvs. privata företag, stiftelser, personalkooperativ, vårdgivare med ersättning enl. 

vårdavtal eller ersättning enl. lag om läkarvårdsersättning (nationell taxa) etc. 

7) Inkl. jourverksamhet. 

8) Vårdplatser: Stockholms läns landsting redovisar för 2011 fler enheter med sammanlagt 172 genomsnittligt disponibla vårdplatser. 

9) Vissa uppgifter är reviderade. Some of the figures are revised. 


Källa: Socialstyrelsen (www.socialstyrelsen.se och www.scb.se/HS0205); Sveriges Kommuner och Landsting (www.skl.se). 



20.9 

Hälso- och sjukvårdspersonal inom landsting och 

primärkommuner den 1 november 

Medical personnel 

Sjukvårdspersonal Medical personnel 2006 2007 2008 1 2009 1 2010 1 2011 1 2012 1 

Läkare Physicians 28 300 29 400 29 100 29 300 29 500 30 200 31 100 

Per 100 000 invånare Per 100 000 inhab. 311 320 314 314 313 318 325 

Sjuksköterskor och barnmorskor m.fl. 

Nurses and midwives 86 100 88 200 71 500 71 400 71 000 72 300 72 600 

Sjukgymnaster Physiotherapists 6 200 6 200 6 000 5 900 5 800 5 800 5 700 

Arbetsterapeuter Occupational therapists 4 300 4 300 4 000 3 800 3 800 3 800 3 700 

Hörselvårdsassistenter m.fl. 

Audiological assistants 700 700 600 600 600 600 600 

Undersköterskor Assistant nurses 39 900 40 000 39 000 36 800 35 800 36 000 35 600 

Sjukvårdsbiträden Nursing auxiliaries 1 400 1 200 1 200 1 000 1 000 1 000 1 000 

Skötare m.fl. 

Nursing personnel at mental hospitals 11 100 11 000 10 800 10 200 9 700 9 400 9 400 

Tandläkare Dentists 4 300 4 300 4 100 4 100 4 100 4 100 4 200 

Per 100 000 invånare 47 47 44 44 44 43 44 

Tandtekniker Dental technicians 200 200 200 200 200 200 200 

Tandsköterskor och -hygienister 

Dental nurses and hygienists 9 500 9 500 9 100 9 000 8 900 8 900 8 900 

1) Från och med år 2008 används ett nytt yrkesklassificeringssystem, AID (Arbetsidentifikation). Bland annat redovisas ledningspersonal 

för sig vilket möjliggör en bättre uppföljning av dessa grupper. Förändringarna innebär dock att det inte är möjligt att göra korrekta utvecklingstal 

med tidigare år. From the year 2008, a new classification of occupations is used. Management personnel, among others, is 

presented separately allowing a better follow-up of these groups. The changes means that it is not possible to make accurate development 

figures with previous years. 

Källa: Sveriges Kommuner och Landsting (www.skl.se). 



20.10 


Genomsnittligt disponibla vårdplatser efter huvudman och 

huvudgrupp 2012 

Available hospital beds by responsible authority, average 

Huvudman 

Responsible authority 

Genomsnittligt disponibla vårdplatser efter huvudgrupp 

Hospital beds, average disposable 

Specialiserad 

somatisk 

vård 

Specialized 

somatic 

care 

Medicinsk 

korttidsvård 

Medical 

short-term 

care 

Därav 

Of which 

Kirurgisk 

korttidsvård 

Surgical 

short-term 

care 

Geriatrisk 

vård 

Geriatrics 

Övrig vård 1 

Other care 1 

Specialiserad 

psykiatrisk 

vård 

Specialized 

psychiatric 

care 

Summa 

specialiserad 

vård 

Specialized 

care, total 

Totalt 2 

Total 2 

Landsting/region 3 

County council/region 19 156 9 354 7 036 1 444 1 322 4 247 23 403 23 485 

Stockholms 3 2 858 1 120 990 482 266 808 3 666 3 666 

Uppsala 3 909 417 405 83 4 138 1 048 1 048 

Södermanlands 551 32 55 – 464 206 757 757 


Jönköpings 786 342 311 133 – 147 933 933 

Kronobergs 414 236 159 19 – 173 587 587 

Kalmar 543 252 216 61 14 99 642 642 

Gotlands 134 89 45 – – 15 149 149 

Blekinge 366 206 136 19 5 65 431 431 

Skåne 3 2 759 1 461 948 54 296 550 3 309 3 309 

Hallands 3 578 295 260 15 8 86 664 664 

Västra Götalands 3 3 277 1 751 1 224 226 75 741 4 017 4 017 

Värmlands 577 354 223 – – 101 678 678 

Örebro 3 689 364 291 34 – 124 813 813 

Västmanlands 3 577 336 190 32 19 124 701 701 

Dalarnas 676 309 277 68 22 151 827 827 

Gävleborgs 3 497 284 193 12 8 74 571 578 

Västernorrlands 3 515 280 182 53 – 185 700 700 

Jämtlands 279 153 126 – – 49 329 337 

Västerbottens 3 711 371 251 89 – 122 833 863 

Norrbottens 623 274 208 26 115 128 751 788 

Annan vårdgivare 4 

Other responsible 

authority 1 294 464 357 402 72 137 1 431 1 442 

Stockholm 5 1 002 315 258 402 27 120 1 122 1 122 

Uppsala 6 14 – 14 – – – 14 14 

Östergötlands 7 24 – 24 – – – 24 24 

Skåne 8 34 34 – – – – 34 34 

Hallands 9 84 37 47 – – – 84 84 

Västra Götalands 10 34 – – – 34 17 51 51 

Örebro 11 11 – – – 11 – 11 11 

Västmanlands 12 16 16 – – – – 16 16 

Gävleborgs 13 51 38 14 – – – 51 62 

Västernorrlands 14 10 10 – – – – 10 10 

Västerbottens 15 14 14 – – – – 14 14 

Hela riket Sweden 20 449 9 817 7 392 1 846 1 394 4 384 24 833 24 927 

1) Ofördelad korttidsvård samt övrig vård. Undistributed short-term care. 

2) I totalt ingår förutom specialiserad vård 93,5 vårdplatser inom primärvård. Including 93,5 hospital beds in primary health care. 

3) Egenproducerad verksamhet, dvs. förvaltning och landstings-/regionägt bolag. 

4) Verksamhet producerad av annan vårdgivare, dvs. privata företag, stiftelser, personalkooperativ, vårdgivare med ersättning enl. 

vårdavtal eller med ersättning enl. nationell taxa etc. 

5) Ändrad redovisning av vissa disponibla vårdplatser, tidigare redovisade under Geriatrisk vård nu under Medicinsk korttidsvård. Enheter 

drivna av annan vårdgivare: S:t Görans sjukhus AB (292), Ersta sjukhus (47), Sophiahemmet (27), Brommageriatriken AB (136,5), Nackageriatriken 

AB (55), Stockholms sjukhem (68), Capio Geriatrik AB (138), Löwet Geriatrik (34), Nynäs Geriatrik (18), Handengeriatriken 

(57), Prima vuxenpsykiatri (32), Capio Maria AB (40), Löwet ASIH (11), Byle Gård (18), Maria Regina (13), BB Stockholm (20), 

Ortopediska huset (32), Stockholm Spine Center (26), Orthocenter Stockholm (16), Aleris specialistvård Nacka (11), Capio Anorexi (14), 

Mandometerkliniken Stockholm (16). 

6) Elisabethsjukhuset. 

7) Aleris Specialistvård Motala. 

8) Carema Närvård AB (Simrishamn). 

9) Reumatikersjukhuset Spenshult (64) och Movement Halmstad (20). 

10) Lundby sjukhus AB (12), Stadsmissionen Göteborg (17) och Carlanderska sjukhuset (22). 

11) Läkargruppen AB. 

12) Mitt Hjärta, Bergslagssjukhuset, Fagersta. 

13) Rosengård i Sandviken (5), Forsa Rehab (6), Aleris specialistvård Bollnäs (51) som funnits sedan 2012-04-01, de disponibla 

vårdplatserna räknas som ett genomsnitt för hela året. 

14) Mellannorrlands Hospice AB. 

15) Axlagården. 

Källa: Sveriges Kommuner och Landsting: Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling 2012 (www.skl.se). 



20.11 

De i Sverige vanligaste anmälningspliktiga infektionssjukdomarna, 

antal rapporterade fall 

The most common infectious diseases in Sweden subject to 

statutory reporting, number of reported cases 

Sjukdom Disease 2007 2008 2009 2010 2011 2012 

Klamydiainfektion Chlamydia infection 47 101 42 003 37 780 36 814 37 290 37 691 

Campylobacterinfektion Campylobacter infection 7 106 7 693 7 179 8 001 8 214 7 902 

ESBL Extended Spectrum Betalactamase 2 106 2 957 3 755 4 984 5 678 7 225 

Salmonellainfektion Salmonella infection 3 933 4 194 3 054 3 606 2 885 2 917 

Meticillinresistenta gula stafylokocker (MRSA) 

Meticillin-resistant S.aureus 1 128 1 314 1 480 1 580 1 884 2 097 

Hepatit C Hepatitis C 2 134 2 536 2 215 1 944 2 086 1 981 

Hepatit B Hepatitis B 1 465 1 577 1 535 1 598 1 446 1 558 

Pneumokockinfektion (invasiv infektion) 

Streptococcus pneumoniae 1 441 1 789 1 618 1 457 1 361 1 387 

Gonorré Gonorrhoea 642 722 614 842 951 1 098 

Giardiainfektion Giardia infection 1 419 1 533 1 211 1 312 1 045 1 084 

Viral meningoencefalit Viral meningitis 486 585 546 734 934 860 

Tuberkulos Tuberculosis 497 545 643 683 595 645 

Harpest (tularemi) Tularemia 174 382 244 484 350 590 

Betahemolyserande grupp-A-streptokocker (GAS) 

(invasiv infektion) 

Beta hemolytic group-A-streptococci (GAS) (invasive 

infection) 410 461 442 361 402 584 

Enterohemorragisk E. Coli (EHEC) (infektion med) 

Enterohaemorragic E coli infection (EHEC) 263 304 228 334 478 472 

HIV-infektion 1 HIV infection 1 541 448 486 491 465 441 

Atypiska mykobakterier (infektion med) 

Atypical mycobacteria infection 388 399 410 374 387 395 

Shigellainfektion Shigellosis 470 597 469 557 454 328 

Yersiniainfektion Yersiniaosis 567 546 398 282 350 303 

Totalt 2 Total 2 77 345 74 230 77 918 69 660 70 945 72 269 

1) Human Immune Deficiency Virus. 

2) Inkl. övriga anmälningspliktiga sjukdomar. Including other infectious diseases in Sweden subject to statutory reporting. 


Källa: Smittskyddsinstitutet (www.smittskyddsinstitutet.se). 



20.12 

År 

Year 


Apotekens försäljning av läkemedel mot recept, exklusive 

dosdispenserade läkemedel 

Pharmacy retail sales, prescribed drugs excluding multi-dose drug 

dispensing 

AUP exkl. moms 1 , kr 

Total price, VAT excluded, 

SEK 

Förmån 2 , kr 

Cost of drug 

reimbursement system, 

SEK 

Varurader 3 

Prescription items 

Förpackningar 4 

Drug packages 

2000 18 849 022 912 13 969 648 658 57 486 917 75 281 522 

2001 19 821 723 767 14 736 792 668 58 724 372 76 516 457 

2002 21 305 543 500 15 922 944 328 60 172 090 76 901 236 

2003 21 302 016 488 15 961 764 707 60 461 927 75 671 973 

2004 21 172 237 677 15 664 017 970 61 381 985 76 188 100 

2005 21 192 030 260 15 561 810 791 62 455 678 77 364 852 

2006 21 772 952 271 15 808 244 586 63 774 483 78 645 690 

2007 22 691 136 435 16 412 565 040 65 258 429 80 274 139 

2008 23 456 480 819 16 990 014 256 66 663 439 81 978 472 

2009 23 667 288 623 17 006 737 726 67 464 956 82 678 278 

2010 23 685 354 113 16 861 090 411 68 420 312 83 667 502 

2011 24 183 039 703 17 242 029 771 69 872 444 85 090 441 

2012 23 869 862 635 16 398 928 507 71 252 388 86 490 345 

1) Apotekens utförsäljningspris exklusive moms. 

2) Landstingens kostnad för läkemedel inom läkemedelsförmånen. 

3) Antalet expeditionstillfällen av ett läkemedel, oavsett antal förpackningar. 

4) Antalet sålda förpackningar. 


Källa: Apotekens Service AB (www.apotekensservice.se). 

20.13 

Apotekens totalförsäljning av läkemedel, kronor 

Pharmacy retail drug sales, SEK 

År 

Year 

Alla försäljningssätt 

1,2 

Total sales 

Handköp 

Shopping 

Förskrivning 

Prescribed drugs 

Vanlig förskrivning 

Regular prescripttions 

Därav 

Of which 

Dosdispenserade 

läkemedel 

Prescriptions for 

multi-dose 

dispensing 

Rekvisitioner 

Ordered drugs 

Sjukhus 

Hospitals 

Övriga kunder 

Other 

customers 

2000 24 653 376 223 1 846 526 389 18 849 022 912 1 337 323 918 2 204 197 195 416 305 808 

2001 26 229 622 479 2 006 942 908 19 821 723 767 1 619 305 996 2 370 825 018 410 824 791 

2002 28 288 557 249 2 195 517 025 21 305 543 500 1 804 190 792 2 574 055 359 409 250 574 

2003 28 906 290 083 2 413 816 573 21 302 016 488 1 901 840 258 2 870 325 078 418 291 686 

2004 29 599 514 796 2 570 947 891 21 172 237 677 1 926 284 137 3 467 732 496 462 312 595 

2005 30 440 371 732 2 769 527 637 21 192 030 260 1 914 908 483 4 107 522 543 456 382 810 

2006 31 970 148 457 3 008 356 421 21 772 952 271 1 929 501 743 4 805 028 244 454 309 778 

2007 33 916 954 709 3 254 212 629 22 691 136 435 2 043 401 883 5 455 798 764 472 404 999 

2008 35 648 973 373 3 461 106 480 23 456 480 819 2 220 247 486 6 039 057 687 472 080 901 

2009 36 607 812 863 3 720 222 036 23 667 288 623 2 279 348 706 6 478 527 633 462 425 865 

2010 36 698 642 600 3 545 490 334 23 685 354 113 2 365 447 398 6 742 225 873 360 124 882 

2011 37 274 321 754 3 522 982 924 24 183 039 703 2 195 841 022 7 070 783 610 301 674 495 

2012 36 716 659 168 3 547 809 187 23 869 862 635 1 941 686 384 7 090 343 201 266 957 761 

1) Apotekens utförsäljningspris exklusive moms. 

2) Sedan 2009 tillåts även viss läkemedelsförsäljning i övrig handel. Denna försäljning redovisas inte i denna tabell. 


Källa: Apotekens Service AB (www.apotekensservice.se). 



20.14 

Utförda aborter 

Number of induced abortions 

Graviditetsveckor, 

Summa 1, 2 

fullgångna 2011 1 

Total 1, 2 

Completed weeks of gestation 1 

Ålder 

Age 

–19 20–24 25–29 30–34 35–39 40– 

–5 5 721 739 1 496 1 250 978 813 445 

6 9 440 1 302 2 536 1 977 1 643 1 289 693 

7 8 789 1 303 2 486 1 750 1 447 1 203 600 

8 5 720 994 1 562 1 136 878 770 380 

9 2 475 461 720 455 364 336 139 

10 1 721 307 544 309 260 204 97 

11 1 224 255 371 210 168 153 67 

12 547 102 165 88 79 76 37 

13 447 97 114 73 70 58 35 

14 372 68 95 70 58 55 26 

15 250 41 62 51 39 36 21 

16 198 32 53 33 23 32 25 

17 239 37 52 51 38 39 22 

18– 407 62 74 87 91 61 32 

Samtliga All abortions 

2011 1 37 696 5 818 10 361 7 571 6 166 5 144 2 636 

2010 1 37 693 6 389 10 068 7 495 6 124 5 073 2 542 

2009 1 37 524 7 007 9 664 7 282 6 019 4 999 2 473 

2008 2 38 053 7 561 9 636 7 274 5 902 5 091 2 551 

2007 2 37 205 7 584 9 160 7 102 6 003 4 937 2 204 

2006 2 36 045 7 532 8 638 6 740 5 851 4 904 2 360 

2005 2 34 978 6 941 8 067 6 514 5 965 5 052 2 420 

2004 2 34 454 6 681 7 823 6 519 6 045 5 115 2 249 

2003 2 34 473 6 589 7 930 6 544 6 156 5 105 2 139 

2002 2 33 365 6 503 7 614 6 416 5 895 4 973 1 959 

2001 2 31 772 5 664 7 108 6 587 5 939 4 627 1 832 

2000 2 30 980 5 217 6 849 6 559 5 928 4 543 1 877 

1999 30 712 4 673 6 788 6 573 6 393 4 438 1 847 

1998 31 008 4 533 6 911 6 765 6 463 4 416 1 920 

1997 31 433 4 374 7 256 7 007 6 568 4 341 1 887 

1996 32 117 4 362 7 720 7 421 6 496 4 246 1 872 

1995 31 441 4 195 7 547 7 407 6 164 4 157 1 971 

1994 32 293 4 477 8 030 7 602 5 974 4 143 2 067 

1993 34 169 4 839 8 533 8 167 6 227 4 195 2 208 

1992 34 849 5 338 8 768 8 089 5 988 4 283 2 383 

1991 35 788 6 152 9 250 7 971 5 869 4 136 2 410 

1990 37 489 6 791 9 822 8 066 5 733 4 461 2 616 

1) Information om graviditetslängd eller kvinnans ålder saknas för 0,3 procent. Bortfallet är inkluderat i summan. Information about 

completed weeks of gestation or age of the woman is missing for 0.3 percent. The nonresponse is included in the total. 

2) Inkl. okänd ålder. Incl. unknown age. 


Källa: Socialstyrelsen Statistik, Hälsa och sjukdomar (1994–2007), Hälsa och sjukvård (2008–, www.socialstyrelsen.se och 

www.scb.se/HS0102); Statistiska meddelanden serie HS 46 (–1993). 




20.15 Självmord 

Suicides 

Kön 

Sex 

–24 år 

years 

Antal självmord 

Number of suicides 

25– 

44 år 

45– 

år 

Summa 

Total 

15– 

24 år 

Självmord på 100 000 inv. 

Suicides per 100 000 inh. 

25– 

44 år 

45– 

år 

Hela 

befolkningen 

Whole 

population 

Förgiftning 

Poisoning 

Dödssätt 

Number of suicides, by method 

Hängning, 

strypning 

Hanging, 

strangulation 

Dränkning 

Drowning 

Skott 

och 

sprängning 

Firearms, 

explosives 

Annat 

sätt 

Other 

methods 

Män 

Men 

1998 59 262 559 880 10,7 21,1 32,0 20,1 228 355 45 133 119 

1999 81 253 527 861 14,8 20,4 29,9 19,7 187 332 45 154 143 

2000 64 245 493 802 12,0 19,7 27,7 18,3 164 322 52 134 130 

2001 61 253 519 833 11,2 20,4 28,9 19,0 176 341 54 135 127 

2002 82 242 538 862 14,6 19,5 29,7 19,5 176 350 41 164 131 

2003 61 235 479 775 11,0 19,0 26,1 17,5 153 340 25 119 138 

2004 93 219 521 833 16,2 17,7 28,2 18,7 148 373 28 137 147 

2005 73 222 540 835 12,0 18,0 29,0 18,7 150 405 33 119 128 

2006 75 214 528 817 12,5 17,3 28,1 18,1 151 376 40 120 130 

2007 74 230 497 801 11,4 18,5 26,1 17,6 139 384 25 106 147 

2008 96 228 531 855 15,5 18,3 27,6 18,7 172 384 34 119 146 

2009 94 247 546 887 14,4 19,8 28,0 19,2 166 418 32 129 142 

2010 88 210 538 836 13,6 16,8 27,2 17,9 158 382 24 111 161 

2011 88 220 479 787 13,3 17,6 23,8 16,7 143 368 22 112 142 

2012 84 204 529 817 13,1 16,3 25,9 17,2 142 383 29 120 143 

Kvinnor 

Women 

1998 29 79 241 349 5,5 6,6 12,2 7,8 178 75 43 1 52 

1999 32 113 213 358 6,4 9,5 10,7 8,0 153 94 50 2 59 

2000 27 92 209 328 5,2 7,7 10,5 7,3 131 81 43 3 71 

2001 21 77 265 363 3,6 6,5 13,2 8,1 159 99 45 5 55 

2002 26 83 209 318 4,5 7,0 10,3 7,1 128 92 42 6 50 

2003 37 96 200 333 6,8 8,1 9,8 7,4 136 99 37 2 59 

2004 36 90 195 321 6,0 7,6 9,5 7,1 138 85 37 3 58 

2005 40 97 247 384 6,6 8,1 12,0 8,4 154 119 43 1 67 

2006 53 109 217 379 9,2 9,1 10,5 8,3 147 136 32 3 61 

2007 37 95 193 325 6,1 7,9 9,3 7,1 131 84 33 1 76 

2008 44 88 183 315 6,8 7,3 8,7 6,8 146 94 21 1 53 

2009 46 86 221 353 7,2 7,2 10,4 7,6 157 95 31 5 65 

2010 33 75 194 302 5,1 6,3 9,1 6,4 129 102 17 3 51 

2011 38 95 190 323 5,9 7,9 8,8 6,8 136 97 27 1 62 

2012 38 77 219 334 5,6 6,4 10,0 7,0 143 107 25 2 57 

Samtliga 

Both sexes 

1998 88 341 800 1 229 8,1 14,0 21,5 13,9 406 430 88 134 171 

1999 113 366 740 1 219 10,7 15,0 19,7 13,7 340 426 95 156 202 

2000 91 337 703 1 130 8,7 13,8 18,6 12,7 295 403 95 137 201 

2001 82 330 784 1 196 7,5 13,6 20,7 13,5 335 440 99 140 182 

2002 108 325 747 1 180 9,7 13,4 19,5 13,2 304 442 83 170 181 

2003 98 331 679 1 108 9,0 13,6 17,6 12,4 289 439 62 121 197 

2004 129 309 716 1 154 11,2 12,7 18,4 12,8 286 458 65 140 205 

2005 113 319 787 1 219 9,4 13,1 20,1 13,5 304 524 76 120 195 

2006 128 323 745 1 196 10,8 13,3 18,9 13,2 298 512 72 123 191 

2007 111 325 690 1 126 8,8 13,3 17,3 12,3 270 468 58 107 223 

2008 140 316 714 1 170 11,3 12,9 17,8 12,7 318 478 55 120 199 

2009 140 333 767 1 240 10,9 13,6 18,8 13,3 323 513 63 134 207 

2010 121 285 732 1 138 9,5 11,6 17,7 12,1 287 484 41 114 212 

2011 126 315 669 1 110 9,7 12,9 16,0 11,7 279 465 49 113 204 

2012 122 281 748 1 151 9,5 11,4 17,7 12,1 285 490 54 122 200 


Källa: SCB Dödsorsaker (1993); Socialstyrelsen Statistik Dödsorsaker (1994–); (www.socialstyrelsen.se och 

www.scb.se/HS0301). Socialstyrelsens dödsorsakspublikationer: http://www.socialstyrelsen.se/publikationer2013/2013-8-6. 

Ytterligare statistik på webben: http://www.socialstyrelsen.se/Statistik/statistikdatabas/. 



20.16 

Döda efter dödsorsak och ålder, män 

Deaths by cause and age, men 

Dödsorsak 

Cause of death 

Europeisk dödsorsakslista 

European listing 

Antal/ 

Dödstal 

1 

Number/ 

Death 

rates 1 

Män 

Men 

2010 2011 2012 Därav i åldrarna 

Of which aged 

Under 

1 år 

1–14 

år 

15–44 

år 

45–64 

år 

65–74 

år 

75– år 

01 Kap. I. Vissa infektions- 

och parasit- Antal 935 960 1 106 3 1 11 107 181 803 

sjukdomar Dödstal 20,0 20,4 23,3 5,2 0,1 0,6 8,8 36,9 245,5 

02 Tuberkulos Antal 16 19 27 – – – 1 1 25 

Dödstal 0,3 0,4 0,6 – – – 0,1 0,2 7,6 

03 Meningokockinfektion Antal 2 – 3 – – 1 – 1 1 

Dödstal 0,0 – 0,1 – – 0,1 – 0,2 0,3 

04 HIV Antal 8 14 13 – – 3 9 1 – 

Dödstal 0,2 0,3 0,3 – – 0,2 0,7 0,2 – 

05 Virushepatit Antal 41 38 42 – – – 29 11 2 

Dödstal 0,9 0,8 0,9 – – – 2,4 2,2 0,6 

06 Kap. II. Tumörer Antal 11 677 11 860 11 989 1 24 206 1 864 3 282 6 612 

Dödstal 250,1 251,9 252,6 1,7 3,1 10,9 152,7 668,2 2 021,7 

07 Maligna tumörer Antal 11 295 11 390 11 480 1 21 194 1 800 3 186 6 278 

Dödstal 241,9 241,9 241,9 1,7 2,8 10,3 147,4 648,7 1 919,6 

08 i läpp, munhåla och Antal 175 193 185 – – 3 44 56 82 

svalg Dödstal 3,7 4,1 3,9 – – 0,2 3,6 11,4 25,1 

09 i matstrupen Antal 309 302 309 – – 3 86 113 107 

Dödstal 6,6 6,4 6,5 – – 0,2 7,0 23,0 32,7 

10 i magsäcken Antal 378 395 341 – – 6 68 91 176 

Dödstal 8,1 8,4 7,2 – – 0,3 5,6 18,5 53,8 

11 i tjocktarmen Antal 846 871 892 – – 15 146 215 516 

Dödstal 18,1 18,5 18,8 – – 0,8 12,0 43,8 157,8 

12 i ändtarm och anus Antal 470 489 491 – – 8 96 138 249 

Dödstal 10,1 10,4 10,3 – – 0,4 7,9 28,1 76,1 

13 i levern och intrahe- Antal 403 353 420 – 1 9 99 137 174 

patitiska gallgångarna Dödstal 8,6 7,5 8,8 – 0,1 0,5 8,1 27,9 53,2 

14 i pankreas Antal 720 792 794 – – 6 148 291 349 

Dödstal 15,4 16,8 16,7 – – 0,3 12,1 59,2 106,7 

15 i struphuvudet, luftstrupen, 

bronk och Antal 1 958 1 947 1 923 – – 18 360 682 863 

lunga Dödstal 41,9 41,4 40,5 – – 1,0 29,5 138,9 263,9 

16 malignt melanom i Antal 281 284 308 – – 22 74 89 123 

huden Dödstal 6,0 6,0 6,5 – – 1,2 6,1 18,1 37,6 

17 i bröstkörtel Antal 6 15 9 – – 1 – 1 7 

Dödstal 0,1 0,3 0,2 – – 0,1 – 0,2 2,1 

18 i livmoderhalsen Antal . . . . . . . . . 

Dödstal . . . . . . . . . 

19 i annan del av Antal . . . . . . . . . 

livmodern Dödstal . . . . . . . . . 

20 i äggstock Antal . . . . . . . . . 

Dödstal . . . . . . . . . 

21 i prostata Antal 2 398 2 384 2 388 – – – 103 450 1 835 

Dödstal 51,4 50,6 50,3 – – – 8,4 91,6 561,1 

22 i njure Antal 288 328 308 – – 4 49 99 156 

Dödstal 6,2 7,0 6,5 – – 0,2 4,0 20,2 47,7 

23 i urinblåsan Antal 476 490 472 – – 2 49 109 312 

Dödstal 10,2 10,4 9,9 – – 0,1 4,0 22,2 95,4 

24 i lymfatisk och Antal 1 012 1 017 1 076 – 5 30 161 292 588 

blodbildande vävnad Dödstal 21,7 21,6 22,7 – 0,7 1,6 13,2 59,5 179,8 

25 Kap III. Sjukdomar i 

blod och blodbildande 

organ samt 

vissa rubbningar i Antal 121 111 125 1 2 2 15 12 93 

immunsystemet Dödstal 2,6 2,4 2,6 1,7 0,3 0,1 1,2 2,4 28,4 

26 Kap IV. Endokrina 

sjukdomar, nutritionsrubbningar 

och 

ämnesomsättnings- Antal 1 215 1 201 1 211 2 4 22 165 264 754 


27 Diabetes Antal 1 000 1 020 1 002 – – 15 124 229 634 

Dödstal 21,4 21,7 21,1 – – 0,8 10,2 46,6 193,9 



20.16 

Dödsorsak 


Döda efter dödsorsak och ålder, män (forts.) 

Antal/ 

Dödstal 

1 

Män 


Under 

1 år 

1–14 

år 

15–44 

år 


45–64 

år 

65–74 

år 

28 Kap V. Psykiska 

sjukdomar och 

syndrom samt Antal 1 758 1 880 1 913 – – 10 94 167 1 642 

beteendestörningar Dödstal 37,6 39,9 40,3 – – 0,5 7,7 34,0 502,1 

29 Orsakade av alkohol Antal 214 193 142 – – 5 64 46 27 

Dödstal 4,6 4,1 3,0 – – 0,3 5,2 9,4 8,3 

30 Orsakade av droger Antal 23 10 11 – – 3 8 – – 

Dödstal 0,5 0,2 0,2 – – 0,2 0,7 – – 

31 Kap VI, VII och VIII. 

Sjukdomar i nervsystemet, 

ögat och Antal 1 512 1 441 1 733 6 11 56 144 306 1 210 

örat Dödstal 32,4 30,6 36,5 10,4 1,4 3,0 11,8 62,3 370,0 

32 Meningit (annan än Antal 12 8 10 – 1 2 3 2 2 

i grupp 03) Dödstal 0,3 0,2 0,2 – 0,1 0,1 0,2 0,4 0,6 

33 Kap IX. Cirkulations- Antal 17 054 16 599 16 609 1 4 153 1 516 2 734 12 201 

organens sjukdomar Dödstal 365,2 352,5 349,9 1,7 0,5 8,1 124,2 556,7 3 730,6 

34 Ischemiska hjärtsjuk- Antal 8 204 7 665 7 709 – – 45 872 1 510 5 282 

domar Dödstal 175,7 162,8 162,4 – – 2,4 71,4 307,4 1 615,1 

341 Akut hjärtinfarkt Antal 4 292 3 838 3 856 – – 32 530 888 2 406 

Dödstal 91,9 81,5 81,2 – – 1,7 43,4 180,8 735,7 

35 Andra hjärtsjukdomar Antal 3 279 3 328 3 416 1 1 60 240 368 2 746 

(utom klaffel) Dödstal 70,2 70,7 72,0 1,7 0,1 3,2 19,7 74,9 839,6 

36 Sjukdomar i hjärnans Antal 3 111 3 153 3 071 – 2 16 206 449 2 398 

kärl Dödstal 66,6 67,0 64,7 – 0,3 0,8 16,9 91,4 733,2 

37 Kap X. Andnings- Antal 2 551 2 802 2 953 – 3 18 168 475 2 289 

organens sjukdomar Dödstal 54,6 59,5 62,2 – 0,4 1,0 13,8 96,7 699,9 

38 Influensa Antal 6 17 59 – – 1 2 5 51 

Dödstal 0,1 0,4 1,2 – – 0,1 0,2 1,0 15,6 

39 Lunginflammation Antal 774 1 002 1 020 – 2 10 44 93 871 

Dödstal 16,6 21,3 21,5 – 0,3 0,5 3,6 18,9 266,3 

40 Kroniska sjukdomar Antal 1 280 1 300 1 359 – 1 3 72 267 1 016 

i nedre luftvägarna Dödstal 27,4 27,6 28,6 – 0,1 0,2 5,9 54,4 310,7 

41 Astma Antal 41 30 44 – 1 1 2 6 34 

Dödstal 0,9 0,6 0,9 – 0,1 0,1 0,2 1,2 10,4 

42 Kap XI. Matsmältningsorganens 

Antal 1 387 1 298 1 420 2 1 26 330 368 693 


43 Sår i magsäcken och Antal 130 166 177 – – 2 30 34 111 

tolvfingertarmen Dödstal 2,8 3,5 3,7 – – 0,1 2,5 6,9 33,9 

44 Sjukdomar i levern Antal 417 385 454 – – 12 191 176 75 

Dödstal 8,9 8,2 9,6 – – 0,6 15,6 35,8 22,9 

45 Kap XII. Hudens och 

underhudens Antal 42 69 65 – – – 7 8 50 

sjukdomar Dödstal 0,9 1,5 1,4 – – – 0,6 1,6 15,3 

46 Kap XIII. Sjukdomar i 

muskuloskeletala 

systemet och Antal 149 170 145 – 1 3 19 24 98 

bindväven Dödstal 3,2 3,6 3,1 – 0,1 0,2 1,6 4,9 30,0 

47 Reumatoid artrit och Antal 30 43 37 – – – 4 7 26 

osteoartros Dödstal 0,6 0,9 0,8 – – – 0,3 1,4 7,9 

48 Kap XIV. Sjukdomar i 

urin- och köns- Antal 602 607 583 – – – 26 68 489 

organen Dödstal 12,9 12,9 12,3 – – – 2,1 13,8 149,5 

49 Sjukdomar i njure och Antal 419 412 401 – – – 22 48 331 

urinledare Dödstal 9,0 8,8 8,4 – – – 1,8 9,8 101,2 

50 Kap XV. Komplikationer 

under graviditet, 

förlossning och Antal . . . . . . . . . 

barnsängstid Dödstal . . . . . . . . . 

51 Kap XVI. Vissa Antal 69 66 84 81 2 – 1 – – 

perinatala tillstånd Dödstal 1,5 1,4 1,8 140,1 0,3 – 0,1 – – 

75– år 



20.16 

Dödsorsak 


Döda efter dödsorsak och ålder, män (forts.) 

Antal/ 

Dödstal 

1 

Män 


Under 

1 år 

1–14 

år 

15–44 

år 

45–64 

år 

65–74 

år 

52 Kap XVII. Medfödda 

missbildningar, 

deformiteter och 

kromosom- Antal 109 106 125 38 13 12 28 20 14 

avvikelser Dödstal 2,3 2,3 2,6 65,7 1,7 0,6 2,3 4,1 4,3 

53 Medfödda missbild- Antal 11 10 14 6 3 4 1 – – 

ningar av nervsystemet Dödstal 0,2 0,2 0,3 10,4 0,4 0,2 0,1 – – 

54 Medfödda missbildningar 

av cirkulations- Antal 34 31 29 10 3 4 3 6 3 

organen Dödstal 0,7 0,7 0,6 17,3 0,4 0,2 0,2 1,2 0,9 

55 Kap XVIII. Symtom, 

sjukdomstecken och 

onormala kliniska Antal 1 826 1 575 1 334 28 6 46 192 208 854 

fynd och lab.fynd Dödstal 39,1 33,4 28,1 48,4 0,8 2,4 15,7 42,4 261,1 

56 Plötslig spädbarnsdöd Antal 15 9 18 17 1 – – – – 

Dödstal 0,3 0,2 0,4 29,4 0,1 – – – – 

Ofullständigt definierade 

och okända 57 

Antal 1 397 1 208 898 11 5 44 183 187 468 

orsaker till död Dödstal 29,9 25,7 18,9 19,0 0,7 2,3 15,0 38,1 143,1 

58 Kap XX. Yttre orsaker Antal 2 912 2 851 2 923 4 11 752 781 362 1 013 

till sjukdom och död Dödstal 62,4 60,5 61,6 6,9 1,4 39,9 64,0 73,7 309,7 

59 Olycksfall Antal 1 696 1 698 1 710 – 8 335 338 195 834 

Dödstal 36,3 36,1 36,0 – 1,0 17,8 27,7 39,7 255,0 

60 därav Transportolyckor Antal 223 253 254 – 4 112 82 27 29 

Dödstal 4,8 5,4 5,4 – 0,5 5,9 6,7 5,5 8,9 

601 Motorfordonsolyckor Antal 171 201 197 – 3 92 61 15 26 

på allmän väg Dödstal 3,7 4,3 4,2 – 0,4 4,9 5,0 3,1 7,9 

61 därav Fallolyckor Antal 481 457 498 – – 14 53 64 367 

Dödstal 10,3 9,7 10,5 – – 0,7 4,3 13,0 112,2 

62 därav Förgiftnings- Antal 300 318 318 – – 170 110 27 11 

olyckor Dödstal 6,4 6,8 6,7 – – 9,0 9,0 5,5 3,4 

63 Självmord och annan 

avsiktligt själv- Antal 836 787 817 – 1 287 315 106 108 

destruktiv handling Dödstal 17,9 16,7 17,2 – 0,1 15,2 25,8 21,6 33,0 

64 Mord, dråp och annat 

övergrepp av annan Antal 62 51 41 3 1 18 17 – 2 

person Dödstal 1,3 1,1 0,9 5,2 0,1 1,0 1,4 – 0,6 

65 Skadehändelser med Antal 197 195 257 1 – 106 94 44 12 

oklar avsikt Dödstal 4,2 4,1 5,4 1,7 – 5,6 7,7 9,0 3,7 

Samtliga dödsorsaker Antal 43 919 43 596 44 318 167 83 1 317 5 457 8 479 28 815 

Total Dödstal 940,5 925,9 933,7 288,8 10,9 69,8 447,0 1726,4 8810,6 

1) Antal döda per 100 000 av medelfolkmängden. Number of deaths per 100 000 of mean population. 


Källa: Socialstyrelsen Statistik: Dödsorsaker (www.socialstyrelsen.se och www.scb.se/HS0301). 

Dödsorsakspublikation: http://www.socialstyrelsen.se/publikationer2013/2013-8-6 . 


75– år 



20.17 

Dödsorsak 

Cause of death 


European listing 

Döda efter dödsorsak och ålder, kvinnor 

Deaths by cause and age, women 

Antal/ 

Dödstal 

1 

Number/ 

Death 

rates 1 

Kvinnor 

Women 


Of which aged 

Under 

1 år 

1–14 

år 

15–44 

år 


45–64 

år 

65–74 

år 

01 Kap. I. Vissa infektions- 

och parasit- Antal 1 029 1 088 1 104 4 4 10 48 100 938 


02 Tuberkulos Antal 18 26 11 – – – – – 11 

Dödstal 0,4 0,5 0,2 – – – – – 2,3 

03 Meningokockinfektion Antal 3 – 4 – 1 2 – – 1 

Dödstal 0,1 – 0,1 – 0,1 0,1 – – 0,2 

04 HIV Antal 3 9 1 – – 1 – – – 

Dödstal 0,1 0,2 0,0 – – 0,1 – – – 

05 Virushepatit Antal 14 17 15 – – – 9 4 2 

Dödstal 0,3 0,4 0,3 – – – 0,7 0,8 0,4 

06 Kap. II. Tumörer Antal 10 772 10 879 11 114 2 17 235 1 923 2 787 6 150 

Dödstal 228,8 229,5 232,9 3,6 2,4 13,0 160,0 548,6 1 281 

07 Maligna tumörer Antal 10 351 10 353 10 614 2 15 227 1 877 2 721 5 772 

Dödstal 219,8 218,4 222,4 3,6 2,1 12,6 156,2 535,6 1 202 

08 i läpp, munhåla och Antal 112 115 116 – – 5 24 26 61 

svalg Dödstal 2,4 2,4 2,4 – – 0,3 2,0 5,1 12,7 

09 i matstrupen Antal 99 115 119 – – 1 15 39 64 

Dödstal 2,1 2,4 2,5 – – 0,1 1,2 7,7 13,3 

10 i magsäcken Antal 284 268 262 – – 7 40 67 148 

Dödstal 6,0 5,7 5,5 – – 0,4 3,3 13,2 30,8 

11 i tjocktarmen Antal 950 981 920 – – 9 120 195 596 

Dödstal 20,2 20,7 19,3 – – 0,5 10,0 38,4 124,1 

12 i ändtarm och anus Antal 331 366 384 – – 7 71 88 218 

Dödstal 7,0 7,7 8,0 – – 0,4 5,9 17,3 45,4 

13 i levern och intrahe- Antal 237 216 240 – – 3 26 66 145 

patitiska gallgångarna Dödstal 5,0 4,6 5,0 – – 0,2 2,2 13,0 30,2 

14 i pankreas Antal 828 790 909 – 1 3 138 254 513 

Dödstal 17,6 16,7 19,0 – 0,1 0,2 11,5 50,0 106,8 

15 i struphuvudet, luftstrupen, 

bronk och Antal 1 664 1 721 1 717 – 1 11 342 619 744 

lunga Dödstal 35,3 36,3 36,0 – 0,1 0,6 28,5 121,8 154,9 

16 malignt melanom i Antal 189 202 220 – – 12 55 47 106 

huden Dödstal 4,0 4,3 4,6 – – 0,7 4,6 9,3 22,1 

17 i bröstkörtel Antal 1 395 1 405 1 450 – – 66 386 317 681 

Dödstal 29,6 29,6 30,4 – – 3,7 32,1 62,4 141,8 

18 i livmoderhalsen Antal 139 139 120 – – 10 38 27 45 

Dödstal 3,0 2,9 2,5 – – 0,6 3,2 5,3 9,4 

19 i annan del av Antal 358 340 333 – – 1 48 89 195 

livmodern Dödstal 7,6 7,2 7,0 – – 0,1 4,0 17,5 40,6 

20 i äggstock Antal 631 563 571 – – 15 143 178 235 

Dödstal 13,4 11,9 12,0 – – 0,8 11,9 35,0 48,9 

21 i prostata Antal . . . . . . . . . 

Dödstal . . . . . . . . . 

22 i njure Antal 221 213 236 – 1 1 33 49 152 

Dödstal 4,7 4,5 4,9 – 0,1 0,1 2,7 9,6 31,7 

23 i urinblåsan Antal 208 193 202 – – 1 18 29 154 

Dödstal 4,4 4,1 4,2 – – 0,1 1,5 5,7 32,1 

24 i lymfatisk och blod- Antal 850 847 903 2 4 23 103 215 556 

bildande vävnad Dödstal 18,1 17,9 18,9 3,6 0,6 1,3 8,6 42,3 115,8 

25 Kap III. Sjukdomar i 

blod och blodbildande 

organ samt 

vissa rubbningar i Antal 171 178 175 2 3 1 11 13 145 

immunsystemet Dödstal 3,6 3,8 3,7 3,6 0,4 0,1 0,9 2,6 30,2 

Kap IV. Endokrina 

sjukdomar, nutritionsrubbningar 

och 

26 ämnesomsättnings- Antal 1 209 1 154 1 214 5 3 20 106 141 939 


27 Diabetes Antal 936 924 961 – – 9 76 106 770 

Dödstal 19,9 19,5 20,1 – – 0,5 6,3 20,9 160,3 

75– år 



20.17 

Dödsorsak 


Döda efter dödsorsak och ålder, kvinnor (forts.) 

Antal/ 

Dödstal 

1 

Kvinnor 


Under 

1 år 

1–14 

år 

15–44 

år 

45–64 

år 

65–74 

år 

28 Kap V. Psykiska 

sjukdomar och 

syndrom samt Antal 3 331 3 566 3 915 – 1 9 30 103 3 772 

beteendestörningar Dödstal 70,7 75,2 82,0 – 0,1 0,5 2,5 20,3 785,5 

29 Orsakade av alkohol Antal 49 47 42 – – 4 12 15 11 

Dödstal 1,0 1,0 0,9 – – 0,2 1,0 3,0 2,3 

30 Orsakade av droger Antal 1 4 2 – – – 2 – – 

Dödstal 0,0 0,1 0,0 – – – 0,2 – – 

31 Kap VI, VII och VIII. 

Sjukdomar i nervsystemet, 

ögat och Antal 2 092 2 123 2 295 7 4 29 143 241 1 871 

örat Dödstal 44,4 44,8 48,1 12,7 0,6 1,6 11,9 47,4 389,6 

32 Meningit (annan än Antal 10 6 8 – – – 2 1 5 

i grupp 03) Dödstal 0,2 0,1 0,2 – – – 0,2 0,2 1,0 

33 Kap IX. Cirkulations- Antal 18 890 18 296 18 340 2 2 53 566 1 371 16 346 

organens sjukdomar Dödstal 401,2 385,9 384,2 3,6 0,3 2,9 47,1 269,8 3 404 

34 Ischemiska hjärt- Antal 6 808 6 639 6 378 – – 10 226 567 5 575 

sjukdomar Dödstal 144,6 140,0 133,6 – – 0,6 18,8 111,6 1 161 

341 Akut hjärtinfarkt Antal 3 183 3 087 2 938 – – 9 133 361 2 435 

Dödstal 67,6 65,1 61,6 – – 0,5 11,1 71,1 507,1 

35 Andra hjärtsjukdomar Antal 4 375 4 204 4 500 1 – 17 97 236 4 149 

(utom klaffel) Dödstal 92,9 88,7 94,3 1,8 – 0,9 8,1 46,5 864,0 

36 Sjukdomar i hjärnans Antal 4 491 4344 4242 1 1 15 133 308 3 784 

kärl Dödstal 95,4 91,6 88,9 1,8 0,1 0,8 11,1 60,6 788,0 

37 Kap X. Andnings- Antal 2 506 2 898 3 210 2 3 16 152 471 2 566 

organens sjukdomar Dödstal 53,2 61,1 67,3 3,6 0,4 0,9 12,7 92,7 534,3 

38 Influensa Antal 5 22 97 – – – 4 6 87 

Dödstal 0,1 0,5 2,0 – – – 0,3 1,2 18,1 

39 Lunginflammation Antal 702 994 1051 2 2 8 19 57 963 

Dödstal 14,9 21,0 22,0 3,6 0,3 0,4 1,6 11,2 200,5 

40 Kroniska sjukdomar Antal 1 447 1 546 1 673 – – 4 109 357 1 203 

i nedre luftvägarna Dödstal 30,7 32,6 35,1 – – 0,2 9,1 70,3 250,5 

41 Astma Antal 88 99 86 – – 2 3 9 72 

Dödstal 1,9 2,1 1,8 – – 0,1 0,2 1,8 15,0 

42 Kap XI. Matsmältningsorganens 

Antal 1 333 1 357 1 398 1 1 10 174 215 997 


43 Sår i magsäcken och Antal 166 161 164 – – – 16 23 125 

tolvfingertarmen Dödstal 3,5 3,4 3,4 – – – 1,3 4,5 26,0 

44 Sjukdomar i levern Antal 174 203 209 – – 2 86 77 44 

Dödstal 3,7 4,3 4,4 – – 0,1 7,2 15,2 9,2 

45 Kap XII. Hudens och 

underhudens sjuk- Antal 108 102 91 – – 1 3 6 81 

domar Dödstal 2,3 2,2 1,9 – – 0,1 0,2 1,2 16,9 

46 Kap XIII. Sjukdomar i 

muskuloskeletala 

systemet och Antal 320 302 310 1 2 4 26 45 232 

bindväven Dödstal 6,8 6,4 6,5 1,8 0,3 0,2 2,2 8,9 48,3 

47 Reumatoid artrit och Antal 108 119 119 – – – 9 21 89 

osteoartros Dödstal 2,3 2,5 2,5 – – – 0,7 4,1 18,5 

48 Kap XIV. Sjukdomar i 

urin- och köns- Antal 524 478 509 – – 3 13 42 451 

organen Dödstal 11,1 10,1 10,7 – – 0,2 1,1 8,3 93,9 

49 Sjukdomar i njure och Antal 359 317 313 – – 3 11 29 270 

urinledare Dödstal 7,6 6,7 6,6 – – 0,2 0,9 5,7 56,2 

50 Kap XV. Komplikationer 

under graviditet, 

förlossning och Antal 3 1 5 – – 5 – – – 

barnsängstid Dödstal 0,1 0,0 0,1 – – 0,3 – – – 

51 Kap XVI. Vissa Antal 51 42 53 50 2 – 1 – – 

perinatala tillstånd Dödstal 1,1 0,9 1,1 91,0 0,3 – 0,1 – – 

75– år 



20.17 

Dödsorsak 


Döda efter dödsorsak och ålder, kvinnor (forts.) 

Antal/ 

Dödstal 

1 

Kvinnor 


Under 

1 år 

1–14 

år 

15–44 

år 


45–64 

år 

65–74 

år 

52 Kap XVII. Medfödda 

missbildningar, 

deformiteter och 

kromosom- Antal 107 109 101 33 4 12 15 16 21 

avvikelser Dödstal 2,3 2,3 2,1 60,0 0,6 0,7 1,2 3,1 4,4 

53 Medfödda missbild- Antal 15 9 6 3 1 1 1 – – 

ningar av nervsystemet Dödstal 0,3 0,2 0,1 5,5 0,1 0,1 0,1 – – 

54 Medfödda missbildningarav 

cirkulations- Antal 24 24 30 8 1 6 2 4 9 

organen Dödstal 0,5 0,5 0,6 14,6 0,1 0,3 0,2 0,8 1,9 

55 Kap XVIII. Symtom, 

sjukdomstecken och 

onormala kliniska Antal 2 407 2 025 2 080 17 2 22 86 138 1 815 

fynd och lab.fynd Dödstal 51,1 42,7 43,6 30,9 0,3 1,2 7,2 27,2 378,0 

56 Plötslig spädbarnsdöd Antal 9 8 6 6 – – – – – 

Dödstal 0,2 0,2 0,1 10,9 – – – – – 

57 Ofullständigt definierade 

och okända Antal 1 208 861 845 11 2 20 82 128 602 

orsaker till död Dödstal 25,7 18,2 17,7 20,0 0,3 1,1 6,8 25,2 125,4 

58 Kap XX. Yttre orsaker Antal 1 747 1 747 1 758 1 14 234 296 162 1 051 

till sjukdom och död Dödstal 37,1 36,9 36,8 1,8 1,9 13,0 24,6 31,9 218,9 

59 Olycksfall Antal 1 198 1 212 1 205 – 9 76 90 99 931 

Dödstal 25,4 25,6 25,2 – 1,2 4,2 7,5 19,5 193,9 

60 därav Transportolyckor Antal 81 73 79 – 5 30 16 11 17 

Dödstal 1,7 1,5 1,7 – 0,7 1,7 1,3 2,2 3,5 

601 Motorfordonsolyckor Antal 65 67 66 – 5 26 13 9 13 

på allmän väg Dödstal 1,4 1,4 1,4 – 0,7 1,4 1,1 1,8 2,7 

61 därav Fallolyckor Antal 394 435 447 – – 1 17 35 394 

Dödstal 8,4 9,2 9,4 – – 0,1 1,4 6,9 82,0 

62 därav Förgiftnings- Antal 98 88 87 – – 29 37 17 4 

olyckor Dödstal 2,1 1,9 1,8 – – 1,6 3,1 3,3 0,8 

63 Självmord och annan 

avsiktligt själv- Antal 302 323 334 – 4 111 141 37 41 

destruktiv handling Dödstal 6,4 6,8 7,0 – 0,6 6,1 11,7 7,3 8,5 

64 Mord, dråp och annat 

övergrepp av annan Antal 26 20 21 – 1 10 5 4 1 

person Dödstal 0,6 0,4 0,4 – 0,1 0,6 0,4 0,8 0,2 

65 Skadehändelser med Antal 111 101 122 1 – 37 56 18 10 

oklar avsikt Dödstal 2,4 2,1 2,6 1,8 – 2,0 4,7 3,5 2,1 

Samtliga dödsorsaker Antal 46 600 46 345 47 672 127 62 664 3 593 5 851 37 375 

Total Dödstal 989,7 977,6 998,8 231,0 8,6 36,8 299,0 1 151,6 7 782,9 

1) Antal döda per 100 000 av medelfolkmängden. Number of deaths per 100 000 of mean population. 





75– år 



20.18 

Kön Sex 

Olyckshändelse Accident 

Döda på grund av olyckshändelse 

Deaths due to accidents 

Samtliga 

Total 

Barn under 15 år 

Children under 15 years 

2008 2009 2010 2011 2012 2008 2009 2010 2011 2012 

Män Men 1 797 1 698 1 696 1 698 1 710 18 23 13 17 8 

Transportolyckor 1 

Transport accidents 1 334 292 223 253 254 7 10 7 5 4 

Järnvägsolyckor 2 

Railway accidents 2 – – – – – – – – – – 

Motorfordonsolyckor 

Motor vehicle accidents 265 244 189 210 210 6 5 7 4 4 

Andra olyckor i transport till lands 

Other transport accidents on land 44 29 17 19 23 1 5 – 1 – 

Olyckor i trafik till sjöss 

Water transport accidents 21 17 16 20 11 – – – – – 

Olyckor i lufttrafik 

Aircraft accidents 4 2 1 4 10 – – – – – 

Förgiftning Accidental poisoning 269 306 300 318 318 1 – – – – 

Fall 3 Accidental falls 3 488 445 481 457 498 1 2 – – – 

Maskinolyckor Machinery 

accidents 14 9 5 18 10 – – – 2 – 

Eld, explosion, skott, sprängning, 

hett eller frätande ämne Accidents 

caused by fire, explosion, firearms 

or hot or corrosive substance 54 65 53 40 45 1 3 – 1 – 

Drunkning genom olyckshändelse 4 

Accidental drowning 4 82 71 46 58 67 3 6 5 7 4 

Skador av fallande föremål och 

ras 5 Blow from falling objects 5 15 13 17 16 19 – – – – – 

Skador av elektrisk ström 

Electric current 7 4 5 3 3 1 1 – – – 

Kvävning (även genom ras) 

Suffocation 45 47 49 49 38 1 1 – 2 – 

Förfrysning, hunger, törst och 

utmattning Freezing, hunger, thirst 

and exposure 26 33 36 24 24 – – – – – 

Skada av blixt Lightning 1 1 – 1 – – – – – – 

Övriga olyckshändelser 3 

Other accidents 462 412 481 461 434 3 – – – – 

Kvinnor Women 1 248 1 189 1 198 1 212 1 205 8 16 6 8 9 

Transportolyckor 1 116 94 81 73 79 1 5 4 3 5 

Järnvägsolyckor 2 – – – – 1 – – – – – 

Motorfordonsolyckor 104 86 75 68 66 1 5 3 3 5 

Andra olyckor i transport till lands 6 6 4 4 12 – – 1 – – 

Olyckor i trafik till sjöss 4 2 2 1 – – – – – – 

Olyckor i lufttrafik 2 – – – – – – – – – 

Förgiftning 80 78 98 88 87 – – – – – 

Fall 3 403 376 394 435 447 – – – 1 – 

Maskinolyckor – – – 5 1 – – – – – 

Eld, explosion, skott, sprängning, 

hett eller frätande ämne 29 42 33 24 28 4 8 – – 3 

Drunkning genom olyckshändelse 4 22 16 18 16 14 1 1 1 2 1 

Skador av fallande föremål och ras 5 – 2 2 1 1 – – – 1 – 

Skador av elektrisk ström – 1 1 1 – – – – – – 

Kvävning (även genom ras) 39 36 44 43 41 1 1 – – – 

Förfrysning, hunger, törst och 

utmattning 12 17 24 13 9 – – – – – 

Skada av blixt 1 – – – – – – – – – 

Övriga olyckshändelser 3 546 527 503 513 498 1 1 1 1 – 

Samtliga Both sexes 3 045 2 887 2 894 2 910 2 915 26 39 19 25 17 

1) Omfattar även olyckor utanför allmän väg. Also includes non-traffic accidents. 2) Exkl. olyckor där motorfordon varit delaktiga. Dessa 

redovisas under motorfordonsolyckor. Excludes accidents involving motor vehicles. These are included in motor vehicle accidents. 

3) Frakturer utan angiven orsak redovisades tidigare som fall men redovisas fr.o.m. 1997 under övriga olyckshändelser. Fractures with 

unspecified cause were previously reported as falls but since 1997 these are included in other accidents. 4) Exkl. drunkning genom 

trafikolycka vilket redovisas som trafikolycka. Excludes drowning due to transport accident, which is reported as transport accident. 

5) Exkl. ras med kvävning som följd. Excludes suffocation due to cave-in. 






Rättsväsende 


Foto: Alexander Löckert

Rättsväsende Statistisk årsbok 2014 

21 – Rättsväsende 


21.1 Rättsväsende ........................................ 416 


21.2 Återfall i brott ........................................ 419 

Persons relapse into crime 

21.3 Brott mot enskilda personer ............... 421 

Persons subjected to different types of 

offences against the person, percent 

21.4 Personer som utsatts för brott 

mot enskild person 2011, andel inom 

respektive åldersgrupp i befolkningen ...... 423 

Persons subjected to different types of 

offences against the person, percent 

21.5 Personer som känt otrygghet vid 

utevistelse i sitt bostadsområde sen 

kväll 2012, procent ....................................... 423 

Persons that do not feel safe in their 

neighbourhood at night, percent 

21.6 Anmälda brott åren 1950–2012 ........... 423 

Reported offences 

21.7 Anmälda brott per 1 000 av medelfolkmängden 

i de fem län med högst 

respektive lägst frekvens 2012 ................... 424 

Reported offences per 1 000 of mean 

population in the five counties with highest 

and lowest frequency respectively 

21.8 Uppklaringsprocent åren 

1950–2012 ..................................................... 424 

Cleared crimes, percent 

21.9 Lagföringsbeslut efter lagföringstyp 

1975–2012 ................................... 424 

All conviction decisions, total and 

by type of conviction 

21.10 Utsatta för brott mot enskild 

person 2011 i olika grupper, procent ......... 425 

Persons subjected to offences against 

the person in different groups, percent 

21.11 Anmälda brott ..................................... 426 

Reported crimes 

21.12 Anmälda brott 2012, länsvis ............. 427 

Reported crimes, by county 

21.13 Personuppklaringsprocent efter 

brottstyp ........................................................ 428 

Person-based clearance rate 

21.14 Personer misstänkta för brott 

efter brottstyp, ålder vid brottet och 

kön, 2012 ....................................................... 429 

Persons suspected of crimes, by type of 

offence, age at the time of crime and sex 

21.15 Lagföringsbeslut efter huvudbrott 

............................................................... 430 

All conviction decisions, by principal 

offence 

21.16 Lagföringsbeslut efter huvudbrott 

och lagföringstyp 2012 ....................... 431 

All conviction decisions, by principal 

offence and type of conviction 

21.17 Andel återfall inom 1, 2 och 3 år 

av samtliga personer med en ingångshändelse, 

efter ålder ..................................... 432 

Percentages of relapse into crime 

within 1, 2 and 3 years for all persons 

with an intial event, by age 

21.18 Personer med en ingångshändelse 

och andel som återfallit i 

brott inom 3 år, efter kön och antal 

tidigare lagföringar under 5-årsperioden 

före ingångshändelsen ................ 433 

Persons with an initial event and percentage 

of relapse into crime within 

3 years, by sex and previous adjudications 

during 5 years before the initial 

event 

21.19 Kriminalvårdsanstalter och 

häkten samt intensivövervakning, 

nyintagna ....................................................... 434 

Prisons, remand prisons and intensive 

supervision with electronic monitoring, 

new inmates/new supervision cases 

21.20 Kriminalvårdsanstalter, intensivövervakning 

och frivård, genomsnittligt 

antal personer ................................. 434 

Average institutional and non-institutional 

populations 

21.21 Omhändertaganden av berusade 

personer ........................................................ 435 

Persons taken into custody for drunkenness 

21.22 Frivård, nytillkomna övervakningsfall 

......................................................... 435 

Non-institutional population, persons 

newly received for supervision 

21.23 Mål vid de allmänna förvaltningsdomstolarna 

........................................ 436 

Cases in the general administrative 

courts 

21.24 Tingsrätter, inkomna mål och 

ärenden .......................................................... 437 

District Courts, incoming cases and other 

proceedings 



21.25 Tingsrätter, slutligt handlagda 

ärenden m.m. ................................................ 437 

District Courts, decided cases 

21.26 Lantmäteriet, registrerade 

inskrivningsärenden .................................... 438 

The Swedish mapping, cadastral and 

land registration authority, registered 

land registration matters 

21.27 Hovrätter, inkomna mål ..................... 438 

Courts of Appeal, incoming cases 

21.28 Högsta domstolen, ansökningar 

om prövningstillstånd ...................... 438 

The Supreme Court, applications for 

review of cases 

21.29 Nådeansökningar ............................... 438 

Petitions for pardon 


21.30 Rättshjälp, statens kostnader, 

miljoner kronor ..............................................439 

Legal aid, costs to the State, SEK 

millions 

21.31 Hyresnämnder och arrendenämnder, 

inkomna ärenden .........................439 

Rent Tribunals and Tenancy Tribunals, 

incoming cases 

21.32 Riksdagens ombudsmän, 

inkomna ärenden ..........................................439 

The Parliamentary Ombudsmen, 

incoming cases 

21.33 Mål och ärenden vid vissa 

andra myndigheter ........................................440 

Cases and legal matters heard by 

certain other authorities 



21.1 Rättsväsende 


Under 2012 anmäldes cirka 1,4 miljoner brott, vilket är en minskning med 1 procent 

jämfört med året innan. Anmälda bedrägeribrott, brott mot person och narkotikabrott 

var de brottskategorier som ökade i antal under år 2012, medan trafikbrott, stöldbrott 

och skadegörelsebrott minskade. 

Sett till ett längre tidsperspektiv och bortsett 

från några enstaka år har de anmälda brotten 

ökat sedan 1975. Sedan 2003 har antalet 

anmälda brott ökat med cirka 147 000 brott, 

vilket är en ökning med 12 procent. 

I översikten nedan visas några sammanfattande 

uppgifter från Kriminalstatistik 2012. 

De beskriver vad som har inträffat i olika delar 

av rättsprocessen under året. Uppgifterna avser 

inte att redovisa ett ”rättsflöde”. En sådan 

jämförelse är inte möjlig då de olika siffrorna 

bygger på olika enheter och definitioner. De 

brott och insatser som inte lett till vidare åtgärder, 

redovisas inte i denna översikt. 

Fler anmälda brott mot person 

Under 2012 anmäldes 255 000 brott mot person 

(3–7 kap brottsbalken), vilket är 3 procent fler 

än år 2011. Det motsvarar 18 procent av samtliga 

anmälda brott. 

Under den senaste tioårsperioden har de anmälda 

brotten mot person ökat med 54 procentenheter. 

Anmälda brott om misshandel, olaga 

hot eller ofredande står tillsammans för tre fjärdedelar 

av de anmälda brotten mot person. 

Misshandelsbrott minskade 

År 2012 anmäldes 87 100 misshandelsbrott, vilket 

är en minskning med 3 procent jämfört med 

året innan. 

Cirka 21 procent av misshandelsbrotten riktades 

mot barn i åldern 0–17 år. Denna kategori är 

närmast oförändrad jämfört med föregående år. 

Antalet anmälda misshandelsbrott mot barn i 

åldern 0–6 år ökade med 11 procent till 3 230 

anmälda brott under 2012. Antalet anmälda 

misshandelsbrott mot barn i åldern 7–14 år var 

8 810, vilket är en minskning med 5 procent 

jämfört med år 2011. Misshandelsbrotten mot 

barn i åldern 7–14 år anmäls i hög grad av 

skolan, vilket slår igenom i statistiken på så sätt 

att färre brott anmäls under sommaren än 

under terminerna. Denna säsongsvariation finns 

inte för anmälda misshandelsbrott mot barn i 

åldern 0–6 år. 

Antalet misshandelsbrott mot kvinna 18 år eller 

äldre ökade med 1 procent till 28 400. Under 

2012 anmäldes 40 400 misshandelsbrott mot man, 

vilket är 5 procent färre än 2011. 



Nära 17 000 sexualbrott 

År 2012 anmäldes 16 900 sexualbrott, vilket är 

en marginell minskning jämfört med 2011. De 

anmälda våldtäkterna minskade med 3 procent 

till 6 320 anmälda brott, och sexuellt ofredande 

minskade något till 7 610 anmälda brott. Sexuellt 

tvång, utnyttjande med mera minskade med 5 

procent. 

Totalt anmäldes 2 880 våldtäkter mot barn i 

åldern 0–17 år. I 10 procent av våldtäkterna var 

offren pojkar. Pojkar som offer var högst representerade 

i åldersgruppen 0–14 år och lägst 

representerade i åldersgruppen 15–17 år. Bland 

de vuxna offren var 96 procent kvinnor och 4 

procent män. 

De anmälda våldtäkterna har ökat kontinuerligt 

under de senaste tio åren med undantag för 

år 2012. Ökningen har ett flertal orsaker. En stor 

del av den kan förklaras av att en ny sexualbrottslagstiftning 

trädde i kraft den 1 april 2005. 

Den innebär bland annat att vissa gärningar 

som tidigare rubricerades som sexuellt utnyttjande 

nu rubriceras som våldtäkt. Effekten av 

lagändringen slår igenom i statistiken på så vis 

att antalet anmälda brott avseende sexuellt 

tvång och utnyttjande har minskat sedan 2005, 

medan antalet anmälda våldtäkter har ökat. 

Färre anmälda rån 

Totalt anmäldes 9 210 rån under 2012, vilket är 

en minskning med 5 procent jämfört med föregående 

år. Antalet rån mot privatpersoner 

(personrån), som är den vanligaste råntypen, 

minskade med 6 procent jämfört med 2011. 

Antalet anmälda rån i övriga kategorier är 

betydligt färre, men grövre, eftersom det relativt 

sett är vanligare att förövarna använder skjutvapen. 

Bland de övriga kategorierna återfinns 

bland annat 734 butiksrån, 21 rån mot bank, 50 

rån mot värdetransporter och 40 anmälda taxirån 

under 2012. 


Stor andel stöld- och tillgreppsbrott 

De anmälda stöld- och tillgreppsbrotten (8 kap. 

brottsbalken) minskade med 2 procent under 

2012 jämfört med 2011. De stöldbrott som 

minskade mest i antal var bil- och cykelstöld. 

De två typerna av stöldbrott som ökade mest i 

antal var fickstöld och övrigt stöld och snatteri i 

hotell, kafé, restaurang, biograf, teater, nöjes-, 

samlings- och ungdomslokal. 

De anmälda stöldbrotten har minskat under 

den senaste tioårsperioden och ligger nu på en 

nivå som är 20 procent lägre än 2003. Men stöldoch 

tillgreppsbrotten utgör fortfarande en stor del 

av samtliga anmälda brott – nästan 40 procent. 

Kraftig minskning av anmälda bilbrott 

De anmälda bilbrotten har minskat under de 

senaste tio åren. Totalt anmäldes 16 100 biltillgrepp 

och 62 300 stölder ur och från motordrivet 

fordon under 2012. Sedan 2003 har antalet 

biltillgrepp minskat med 70 procent, medan 

antalet stölder ur och från motorfordon har 

minskat med 56 procent. 

År 2012 anmäldes 60 500 cykelstölder, vilket 

är en minskning med 8 procent jämfört med 

föregående år. Under de senaste tio åren har de 

anmälda cykelstölderna minskat med 19 procent. 

Sedan 1993, då den högsta nivån nåddes, 

har antalet anmälda cykelstölder ungefär halverats. 

Bedrägeribrott ökar 

Under 2012 anmäldes cirka 129 000 bedrägeribrott. 

Det är en ökning med 12 procent jämfört 

med år 2011. Antal anmälda bedrägeribrott har 

mer än fördubblats sedan 2006. Sett i ett längre 

perspektiv var nivån för bedrägerier i slutet av 

1980- och början av 1990-talet nästan lika hög. 

Måttet uppklaringsprocent 

Antalet uppklarade brott är ett mått på polisens, åklagarens och övriga brottsutredande 

myndigheters arbete med att ”åtgärda och klarlägga” de brottsanmälningar som upprättats. 

Begreppet uppklarat betyder antingen att en person bundits till brottet eller att brottet har 

klarats upp på annat sätt. Den första betydelsen benämns här personuppklarat och innebär att 

åtal väckts, strafföreläggande utfärdats eller åtalsunderlåtelse meddelats. Det är ett grovt mått 

på de brottsutredande myndigheternas förmåga att binda gärningspersoner till det anmälda 

brottet. Den andra betydelsen benämns teknisk uppklaring och innebär att det beslutats om en 

annan typ av klarläggande, till exempel (genom nedläggningsgrunderna) att man inte kan 

styrka att ett brott begåtts eller att den misstänkta personen inte är straffbar (under 15 år). 

Resterande brott är ouppklarade eller under utredning. 

Uppklaringsprocenten definieras som antalet brott som klarats upp under ett år (anmälda 

samma år eller tidigare) i procent av antalet anmälda brott samma år. 



Minskat antal personuppklarade brott 

År 2012 kunde cirka 234 000 anmälda brott 

knytas till en misstänkt person genom att åtal 

väcktes, strafföreläggande utfärdades eller åtalsunderlåtelse 

meddelades, så kallade personuppklarade 

brott. Antalet personuppklarade brott 

har minskat bland de flesta brottstyper jämfört 

med föregående år. Jämfört med för tio år sedan 

har dock antalet ökat med 23 procent. Under 

samma period ökade antalet anmälda brott med 

12 procent. 

Olika brott är olika svåra att klara upp 

Det finns stora skillnader i uppklaringen mellan 

olika brottstyper. Till viss del beror det på att 

brotten är olika svåra att klara upp. För några 

brottstyper, som till exempel trafikbrott, narkotikabrott 

och butikstölder finns det redan vid 

anmälan en identifierad misstänkt person, vilket 

leder till en hög uppklaringsprocent. 

Andra brott, där det sällan finns en identifierad 

misstänkt person, är mer svåruppklarade. 

Det gäller exempelvis cykelstölder, där de flesta 

anmälda brotten förblir ouppklarade. 

Låg uppklaringsprocent för brott mot person 

Med brott mot person avses brott som regleras i 

kapitel 3–7 i brottsbalken. Sett till anmälda brott 

är misshandel, olaga hot och ofredande de volymmässigt 

största brottstyperna, som tillsammans 

utgjorde 75 procent av de anmälda brotten 

mot person år 2012. Vid vissa av brotten mot 

person finns det en identifierad misstänkt 

person redan vid anmälningstillfället. Trots det 

är personuppklaringsprocenten relativt sett låg, 

vilket till viss del beror på att de volymmässigt 

största brottstyperna ofta klaras upp med någon 

av de tekniska beslutsgrunderna. Under 2012 

uppgick personuppklaringsprocenten till 12 procent, 

1 procentenhet mindre än 2011. 

Uppklaringen av våldtäktsbrott varierar 

mellan olika år 

Utvecklingen av uppklarade våldtäktsbrott bör 

generellt sett tolkas med försiktighet, eftersom 

enskilda ärenden och händelser som omfattar 

ett stort antal brott i hög grad kan påverka statistiken. 

Därför är det inte ovanligt med stora 

variationer mellan olika år. 

År 2012 anmäldes 6 320 våldtäkter. Antalet personuppklarade 

brott ökade med 1 procent till 

1 390 brott, vilket motsvarar 22 procent. Sedan 

2003 har antalet anmälda våldtäktsbrott mer än 

fördubblats, medan nivån på de personuppklarade 

brotten har mer än fyrdubblats. 

Få personer knyts till rånbrott 

År 2012 anmäldes 9 210 rån, vilket är en minskning 

med 5 procent jämfört med 2011. De personuppklarade 

brotten minskade också med 5 

procent, till 1 190 brott. Personuppklaringsprocenten 

låg därför kvar på samma nivå som 

2011, 13 procent. Under den senaste tioårsperioden 

har personuppklaringsprocenten legat 

konstant runt 13 procent. 

Låg uppklaringsprocent för stöldbrotten 

Personuppklaringen är generellt sett låg för 

stöld- och tillgreppsbrott (undantaget är butiksstölder), 

eftersom det är sällsynt att det finns en 

identifierad gärningsperson för brottet. Hur 

pass stor andel av brotten som klaras upp varierar 

mellan olika typer av stöldbrott. 

År 2012 personuppklarades 2 procent av stölder 

ur och från motorfordon, 6 procent av biltillgreppen 

och 43 procent av butiksstölderna 

(inkl. snatteri). 

Bedrägeribrott är starkt seriebetonade 

År 2012 ökade bedrägeribrotten jämfört med 

föregående år. Samtidigt minskade antalet personuppklarade 

brott. Det medförde att personuppklaringsprocenten 

minskade med 3 procentenheter 

till 11 procent 2012. 

Under den senaste tioårsperioden har personuppklaringsprocenten 

varierat mellan 11 och 17 

procent. Variationen från år till år förklaras 

bland annat av att bedrägeribrotten är starkt 

seriebetonade, vilket innebär att en enskild 

gärningsperson kan ge upphov till tusentals 

anmälda brott under en kort period. Det är inte 

ovanligt att uppklaringsprocenten ökar kraftigt 

mellan två år som följd av att ett eller ett par 

ärenden med tusentals anmälda brott som anmäldes 

ett visst år klaras upp påföljande år. 

Brottsförebyggande rådet, Brå, Kriminalstatistik 2012 

(www.bra.se). 



21.2 

Återfall i brott 

Persons relapse into crime 

Var fjärde person som lagförts eller frigivits begår brott på nytt inom ett år. 

Inom två år är andelen drygt en tredjedel och inom tre år återfaller två av fem. 

Kvinnor återfaller mer sällan än män, precis som äldre återfaller mer sällan än 

yngre. Detsamma gäller för personer utan tidigare brottsbelastning jämfört med 

personer med många tidigare belastningar. 


Återfall i brott beskriver andelen lagförda personer 

som återfallit i ny lagförd brottslighet 

inom ett, två respektive tre år. Eftersom inte alla 

som återfaller i brott blir lagförda, redovisas inte 

den faktiska lagföringsfrekvensen utan endast 

den registrerade. 

Två av fem återfaller i brott inom tre år 

Av de 78 800 personer (16 100 kvinnor och 

62 700 män) med en ingångshändelse år 2006 

återföll 26 procent inom ett år, 35 procent inom 

två år och inom tre år hade 40 procent återfallit. 

Det innebär att majoriteten av de återfall som 

skett under en treårsperiod inträffar redan inom 

ett år från ingångshändelsen. 

Med en ingångshändelse avses en frigivning 

från anstalt, utskrivning från sluten ungdomsvård, 

avslutad intensivövervakning samt lagakraftvunnen 

dom eller lagföringsbeslut med 

andra påföljder. 

Andel av samtliga med en ingångshändelse 

2003–2006 som återfallit i brott inom ett, två 

respektive tre år 

Män återfaller oftare i brott 

Återfallsandelen skiljer sig tydligt åt mellan 

könen. Inom det första året efter ingångshändelsen 

hade 17 procent av kvinnorna återfallit, 

inom två år var det 24 procent och inom tre år 

var andelen 29 procent. 

Nästan lika stor andel av männen, 28 procent, 

hade återfallit redan inom ett år. Inom två år var 

det 38 procent och inom tre år var andelen 

återfall bland männen 44 procent. 

Andel kvinnor och män med en ingångshändelse 

2006 som återfallit i brott inom ett, 

två respektive tre år 

Skillnader i återfall mellan män och kvinnor 

Nära hälften av personerna med en ingångshändelse 

år 2006 som var i åldern 18–20 år och 

21–39 år återföll i brott inom tre år. Redan inom 

ett år har nästan en tredjedel av samtliga personer 

i åldersgruppen 21–39 år återfallit. Minst 

vanligt är det att de som är 60 år och äldre 

återfaller i brott. Inom tre år hade endast en 

femtedel av dessa återfallit. Även ungdomar i 

åldern 15–17 år uppvisade en lägre återfallsandel, 

en dryg tredjedel återföll inom tre år. 

En jämförelse mellan könen visar att män i 

åldern 18–20 år hade högst återfallsandel. Drygt 

hälften av dem (52 procent) återföll i brott inom 

tre år. Lägst återfallsandel hade kvinnor i 

åldrarna 15–17 år och kvinnor som är 60 år eller 

äldre. I båda de grupperna uppgick andelen 

återfall till 17 procent inom tre år. Högst återfallsandel 

bland kvinnor hade de i åldersgrupperna 

21–39 år och 40–59 år. Inom tre år hade 34 

procent återfallit i brott. Skillnaderna mellan 

könen är således störst i de lägre åldersgrupperna 

15–17 år respektive 18–20 år. 



Andel kvinnor och män som återfallit i brott 

inom tre år, efter ålder, 2006 

Stor risk för återfall bland tidigare dömda 

Risken för återfall ökar tydligt med tidigare 

brottsbelastning. Av de personer som hade 9 

eller fler tidigare belastningar hade 81 procent 

återfallit i brott inom ett år från ingångshändelsen 

2006. Efter tre år uppgick andelen till 92 

procent. Även bland dem som hade 4–8 tidigare 

belastningar var återfallsandelen hög. Inom tre 

år hade 84 procent av dem återfallit i brott. Med 

tidigare belastningar avses här lagakraftvunna 

domar eller andra lagföringsbeslut fem år före 

ingångshändelsen. 

Mer än 43 000 personer hade ingen tidigare 

belastning och utgör den största delen av populationen, 

55 procent. Bland dem som inte hade 

någon tidigare belastning återföll en femtedel i 

brott någon gång under den treåriga uppföljningsperioden. 

När det gäller andel återfall inom tre år är 

skillnaden mellan könen störst bland dem som 

inte hade någon tidigare belastning. Bland kvinnor 

utan tidigare belastning hade 16 procent 

återfallit i brott inom tre år medan andelen 

bland män utan tidigare belastning uppgick till 

24 procent. Bland dem som hade 9 eller fler 

tidigare belastningar uppgick återfallsandelen 

inom tre år för kvinnor till 91 procent och för 

männen till 93 procent. 

Av de 78 800 med en ingångshändelse 2006 är 

det endast 4 procent, 3 270 stycken, som har 9 

eller fler tidigare belastningar. 

Andel personer med visst antal tidigare lagföringar 

(fem år före ingångslagföringen) som 

återfallit i brott inom ett, två respektive tre år, 

2006 

Brottsförebyggande rådet, Brå, Kriminalstatistik 2012 

(www.bra.se). 




21.3 


Brott mot enskilda personer 

Persons subjected to different types of offences against the person, 

percent 

Nästan var fjärde person utsattes för något brott 2011. Men utsattheten är inte 

jämnt fördelad – hälften av alla brott mot enskilda personer riktade sig mot 2 procent 

av befolkningen. 

Två miljoner brott 

Nästan var fjärde person (23 procent) i åldern 

16–79 år utsattes för ett eller flera brott under 

2011. Var nionde person i befolkningen utsattes 

för något av de brott som tillhör kategorin brott 

mot enskild person (misshandel, hot, sexualbrott, 

personrån, bedrägeri och trakasserier). I 

faktiska tal handlar det sammantaget om drygt 

2 000 000 brottshändelser mot enskild person. 

Vanligast var hot och trakasserier (runt 4 procent). 

Omkring 1 procent utsattes för sexualbrott 

och personrån. 

Utsatthet i befolkningen (16–79 år) för olika 

typer av brott mot enskilda personer 2011 

Skattat 

antal utsatta 

personer 

i 

befolkningen 

Andel 

(%) utsatta 

i 

befolkningen 

Skattat 

antal händelser 

i 

befolkningen 

Andel 

(%) anmälda 

händelser 

Hot 304 000 4,2 715 000 29 

Misshandel 184 000 2,5 451 000 35 

Sexualbrott 52 000 0,7 114 000 19 

Personrån 80 000 1,1 113 000 54 

Bedrägeri 251 000 3,4 386 000 43 

Trakasserier 

277 000 3,8 

1 

22 2 

Något brott 

av ovanstående 

849 000 11,6 2 056 000 33 

Utsatthet för brott mot enskild person 2011. 

Andel (%) inom resp. grupp i befolkningen 

Utsatt för … Kvinnor Män 

… hot 4,6 3,7 

… misshandel 2,0 3,0 

… sexualbrott 1,1 0,3 

… personrån 0,7 1,4 

… trakasserier 4,4 3,2 

… bedrägeri 2,9 4,0 

… något brott av 

ovanstående 11,1 12,0 

Kvinnor som utsätts för hot, trakasserier och 

misshandel är i högre grad bekanta eller närstående 

med gärningspersonen än vad män som 

utsätts för samma typ av brott är. Skillnaden är 

störst i fråga om misshandel. Misshandel mot 

kvinnor sker oftast i hemmet, i skolan eller på 

arbetsplatsen, medan männen till största delen 

misshandlas på allmän plats. Män utsätts för 

hot på allmän plats i större utsträckning än 

kvinnor, medan kvinnor utsätts för hot i bostaden 

i större utsträckning än män. 

Andel (%) av samtliga hot och misshandelsbrott 

som utförts av närstående person 2011 

1) När det gäller trakasserier inhämtas inte information om varje 

enskild händelse varför ingen skattning av antalet händelser 

kan göras. 

2) Andel utsatta personer som polisanmält en eller flera händelser. 

Detta eftersom trakasserier inte räknas i antal händelser. 

Kvinnor och män drabbas av brott mot enskild 

person i ungefär lika stor utsträckning, men 

typen av brott skiljer sig i viss mån åt. Män 

riskerar i högre grad bli föremål för misshandel 

och personrån, medan kvinnor utsätts i större 

omfattning för hot, sexualbrott och trakasserier. 




som skett på allmän plats 2011 


som skett i bostaden 2011 

Generellt gäller att yngre drabbas av brott i 

högre omfattning än äldre. 

Många brott mot få personer 

En stor andel av brottsligheten mot enskild person 

(53 procent) begås mot en liten del av befolkningen 

(1,6 procent). Denna grupp utsattes 

för fyra eller fler brott under 2011. 

En tredjedel av samtliga brott mot enskilda 

personer anmäls till polisen. Anmälningar om 

personrån ligger i topp (54 procent) medan 

trakasserier och sexualbrott anmäls i minst utsträckning 

(22 respektive 19 procent). 

Flest brott i storstadsregioner 

Brott mot enskilda personer varierar mellan 

cirka 9 procent som lägst (i Blekinge, Dalarnas, 

Gävleborgs, Kalmar, Västerbottens och Västernorrlands 

län) och 12–14 procent som högst (i 

Örebro, Skåne, Västmanlands och Stockholms 

län). Generellt gäller att län som till stor del 

består av landsbygd och småstäder har en 

mindre andel utsatta för egendomsbrott mot 

hushåll än län som omfattar storstadsregioner 

eller större städer. 

Drygt var femte är orolig över brottsligheten i 

samhället 

Majoriteten av Sveriges vuxna befolkning oroar 

sig inte för brott och brottslighet. Att själv utsättas 

för ett specifikt brott oroar mellan 11 och 

17 procent av befolkningen. Desto fler oroas 

över brottsligheten i samhället, 21 procent känner 

ganska eller mycket stor oro över detta. 76 

procent upplever att brottsligheten i samhället 

ökat och 32 procent menar att den ökat kraftigt. 

När det gäller trygghet uppger de allra flesta 

att de känner sig trygga när de går ut ensamma 

sent en kväll i sitt bostadsområde, men drygt 

var sjunde person känner sig otrygg. 

De som känner sig mest otrygga är kvinnor, 

äldre och utrikes födda. Dessa grupper väljer i 

högre grad än andra en annan väg när de ska 

någonstans, eller avstår helt från någon aktivitet 

i rädsla för att utsättas för brott. 

I siffror talat, känner 7 procent av männen 

och 25 procent av kvinnorna sig ganska eller 

mycket otrygga när de vistas ute en sen kväll. 

Vissa undviker helt att gå ut när mörkret lagt 

sig över nejden. När det gäller äldre, 75–79 år, 

känner sig 27 procent otrygga utomhus när 

mörkret fallit. En fjärdedel av de utrikes födda 

och 13 procent av dem med svensk bakgrund 

känner otrygghet vid sådan utevistelse 

Källa: Brottsförebyggande rådet, Brå: Rapport 2013:1 NTU 

2012 (Nationella trygghetsundersökningen), Om utsatthet, 

trygghet och förtroende (www.bra.se/publikationer). 



21.4 


Personer som utsatts för brott mot enskild person 2011, andel 

inom respektive åldersgrupp i befolkningen 

Persons subjected to different types of offences against the person, 

percent 

Brott mot enskild person drabbar yngre personer 

i större utsträckning än medelålders 

och äldre. Detta gäller för samtliga brottstyper 

mot enskild person (hot, misshandel, 

sexualbrott, personrån, trakasserier och 

bedrägerier). Män och kvinnor utsätts i 

ungefär lika stor utsträckning för brott mot 

enskild person totalt sett, men utsattheten 

varierar mellan könen för olika brottstyper. 

Hot, sexualbrott och trakasserier drabbar 

kvinnor i större utsträckning medan män i 

större utsträckning utsätts för misshandel 

och personrån. 

Källa: Brottsförebyggande rådet, Brå, Rapport 

2013:1 Nationella trygghetsundersökningen 2012 

(www.bra.se). 

21.5 

Personer som känt otrygghet vid utevistelse i sitt bostadsområde 

sen kväll 2012, procent 

Persons that do not feel safe in their neighbourhood at night, percent 

De allra flesta känner sig trygga i sitt bostadsområde 

om de går ut en sen kväll, 

men var sjunde person (15 procent) känner 

sig otrygg. När det gäller otrygghet vid utevistelse 

sen kväll är skillnaderna mellan 

könen stor. Av männen svarade 7 procent 

att de känner sig ganska eller mycket 

otrygga eller att de inte går ut på grund av 

otrygghet, vilket ska jämföras med 25 procent 

av kvinnorna. Speciellt stor andel 

otrygga finns bland äldre kvinnor. 

Källa: Brottsförebyggande rådet, Brå, Rapport 

2013:1 Nationella trygghetsundersökningen 2012 

(www.bra.se). 

21.6 

Anmälda brott åren 1950–2012 

Reported offences 

Mer än sju gånger fler brott anmäldes 2012 

än 1950. Antalet anmälda brott har allt sedan 

1985 legat över en miljon per år. 2012 

anmäldes 1 403 000 brott. 

Källa: Brottsförebyggande rådet, Brå, 

Kriminalstatistik (www.bra.se). 



21.7 

Anmälda brott per 1 000 av medelfolkmängden i de fem län med 

högst respektive lägst frekvens 2012 

Reported offences per 1 000 of mean population in the five counties with 

highest and lowest frequency respectively 

Bara fyra län har ett högre antal anmälda 

brott per 1 000 invånare än riksgenomsnittet. 

Det är Stockholms län med 196, 

Skåne län med 167, Södermanlands län 

med 154 och Kronobergs län med 148. 

Riksgenomsnittet låg 2012 på 147. Lägst 

antal har Västerbottens län med 92 anmälda 

brott per 1 000 invånare. 



21.8 

Uppklaringsprocent åren 1950–2012 

Cleared crimes, percent 

De uppklarade brotten i relation till de anmälda 

brotten, den så kallade uppklaringsprocenten, 

var 38 procent år 2012. För att 

få en tydligare bild över uppklaringen tas 

även personuppklaringsprocenten fram, 

dvs. antalet brott som resulterat i åtal, straffförelägganden 

eller åtalsunderlåtelse i relation 

till de anmälda brotten. 



21.9 

Lagföringsbeslut efter lagföringstyp 1975–2012 

All conviction decisions, total and by type of conviction 

Sett i ett längre perspektiv, sedan år 1975, 

har antalet lagföringsbeslut mer än halverats. 

Den största minskningen inträffade i 

slutet av 1970-talet när fylleri avkriminaliserades. 

Under den efterföljande perioden, 

fram till mitten av 1990-talet, kom utvecklingen 

att karaktäriseras av en svagare men 

kontinuerlig minskning av antalet lagföringsbeslut. 

I mitten av 1990-talet stabiliserades 

lagföringarna på en relativt konstant nivå, 

men sedan 2005 har lagföringarna ökat 

något. Det är främst domslut och åtalsunderlåtelser 

som har ökat. 





21.10 

Utsatta för brott mot enskild person 2011 i olika grupper, 

procent 

Persons subjected to offences against the person in different 

groups, percent 

Enskilda personer utsatta för 

Persons being subjected to 


Hot 

Threats 

Misshandel 

Assaults 

Därav 

allvarliga 

Thereof 

serious 

Sexualbrott 

Sexual 

offences 

Personrån 

Robbery 

Trakasserier 

Harassment 

Bedrägeri 

Fraud 

Något brott 

mot 

enskilda 

personer 

All offences 

against the 

person 

Kön och ålder Sex and age 

Män Men 3,7 3,0 0,8 0,3 1,4 3,2 4,0 12,0 

16–24 6,3 8,4 2,0 0,5 3,2 4,8 5,0 20,4 

25–44 5,0 3,5 0,8 0,4 1,7 3,2 4,9 14,3 

45–64 2,9 1,0 0,4 0,2 0,6 2,6 3,5 8,7 

65–79 0,9 0,3 .. 0,2 0,7 2,7 2,3 6,4 

Kvinnor Women 4,6 2,0 0,5 1,1 0,7 4,4 2,9 11,1 

16–24 7,7 4,8 1,2 3,4 1,4 9,3 4,3 19,9 

25–44 5,8 2,3 0,7 1,0 0,7 4,4 3,6 12,4 

45–64 4,0 1,5 0,3 0,7 0,8 3,3 2,5 9,6 

65–79 0,9 0,2 .. 0,1 0,1 2,3 1,1 4,1 

Svensk och utländsk bakgrund 

Swedish and foreign background 

Svenskfödda med Swedish born with 

Minst en förälder inrikes född 

At least one parent born in Sweden 4,0 2,5 0,7 0,7 0,9 3,4 2,9 10,9 

Båda föräldrarna utrikes födda 

Both parents foreign born 4,0 2,6 0,4 0,5 1,3 5,7 3,9 13,5 

Utrikes födda Foreign born 4,9 2,7 0,7 0,7 2,0 5,1 5,9 14,3 

Utbildning Education 

Förgymnasial Compulsory school 4,7 4,3 1,0 1,0 1,6 4,8 3,4 13,7 

Gymnasial 

Upper secondary education 4,0 2,4 0,5 0,5 1,2 3,7 3,4 11,4 


Post secondary education 3,9 1,4 0,5 0,8 0,6 3,1 3,6 10,4 

Familjetyp Type of family 

Sammanboende utan barn 

Cohabiting without children 2,9 1,3 0,2 0,3 0,7 2,8 2,8 8,5 

Sammanboende med barn 

Cohabiting with children 3,3 1,5 0,3 0,4 0,8 2,6 3,3 9,4 

Ensamstående utan barn 

Single persons without children 5,6 4,4 1,4 1,3 1,7 5,1 4,0 15,7 

Ensamstående med barn 

Single persons with children 7,4 3,8 0,4 1,3 0,8 7,6 5,3 16,8 

Bostadstyp Type of housing 

Småhus 

One- or two dwelling buildings 3,0 1,6 0,3 0,4 1,5 3,1 2,9 9,4 

Flerfamiljshus Multi-dwelling buildings 5,5 3,7 1,1 1,1 4,4 4,5 4,1 14,2 

Boendeort Location 

Storstad Metropolitan area 4,7 2,4 0,6 0,8 1,6 3,4 4,2 12,7 

Större stad Larger town 4,0 2,8 0,8 0,7 0,9 4,0 3,1 11,3 

Mindre stad/landsbygd 

Small town/countryside 3,6 2,2 0,5 0,6 0,6 4,0 2,7 10,2 

Samtliga 16–79 år Total 4,2 2,5 0,7 0,7 1,1 3,8 3,4 11,6 

Källa: Brottsförebyggande rådet, Brå, Rapport 2013:1: Nationella trygghetsundersökningen 2012 (www.bra.se). 



21.11 

Anmälda brott 


Brott Crimes 2007 2008 2009 2010 2011 2012 

Brott mot brottsbalken 

Crimes against the Penal Code 1 105 650 1 145 561 1 171 737 1 126 324 1 159 169 1 156 390 

3 kap. Brott mot liv och hälsa 

Crimes against life and health 86 768 89 145 91 209 93 030 94 927 92 704 

Fullbordade mord och dråp samt misshandel 

med dödlig utgång 1 

Murder, manslaughter and assault 

resulting in death 258 209 230 329 229 236 

Misshandel ej med dödlig utgång 

Assault not resulting in death 82 262 84 566 86 281 87 854 89 457 87 052 

Vållande till annans död Causing death 220 231 215 195 249 231 

4 kap. Brott mot frihet och frid 

Crimes against liberty and peace 102 644 110 885 116 240 118 037 123 002 130 883 

5 kap. Ärekränkning Defamation 9 366 9 752 10 857 11 326 11 508 12 838 

6 kap. Sexualbrott Sex crimes 12 563 14 342 15 693 17 167 17 077 16 923 

Våldtäkt Rape 4 749 5 446 5 937 5 960 6 532 6 324 

7 kap. Brott mot familj Crimes against family 1 255 1 402 1 452 1 740 1 858 1 924 

8 kap. Stöld, rån och andra tillgreppsbrott 

Theft, robbery and other crimes of 

stealing 576 492 559 541 553 582 528 387 546 467 534 278 

Inbrottsstöld 

Burglary, not involving fire arms 96 654 94 011 95 516 92 471 94 038 87 789 

Tillgrepp av Thefts of 

Bilar Cars 32 011 27 929 23 741 21 320 20 095 16 113 

Cyklar Bicycles 67 602 66 335 66 804 60 504 65 674 60 451 

Rån Robbery 8 673 8 909 9 570 9 219 9 719 9 213 

9 kap. Bedrägeri och annan oredlighet 

Fraud and other dishonesty 77 671 98 356 108 494 114 724 115 275 129 063 

10 kap. Förskingring och annan trolöshet 

Embezzlement and other breaches of 

trust 7 025 7 541 9 343 12 173 14 563 17 699 

11 kap. Brott mot borgenärer m.m. 2 

Crimes against creditors 5 065 9 252 11 374 12 399 12 577 12 155 

12 kap. Skadegörelsebrott 

Crimes inflicting damage 179 088 195 088 202 450 165 128 167 640 152 345 

13 kap. Allmänfarliga brott 

Crimes involving public danger 6 452 6 510 6 455 5 561 5 369 4 796 

Mordbrand Arson 2 299 2 466 2 527 2 008 2 054 1 846 

14 kap. Förfalskningsbrott Crimes of falsification 8 084 8 344 8 404 9 134 8 523 8 022 

15 kap. Mened, falskt åtal och annan osann 

utsaga 

Perjury, false prosecution and other 

untrue statements 4 233 4 968 4 395 4 738 4 824 4 426 

16 kap. Brott mot allmän ordning (utom 

förargelseväckande beteende) 

Crimes against public order 3 737 3 998 3 837 4 027 4 463 4 192 

17 kap. Brott mot allmän verksamhet 

Crimes against public activity 19 901 20 887 21 696 22 334 23 553 25 579 

Våld eller hot mot tjänsteman o.d. 

Violence or threat against public servant 10 087 10 680 11 023 11 473 11 909 11 100 

18 kap. Högmålsbrott Crimes of lèse-majesty – – – – – – 

19 kap. Brott mot rikets säkerhet 

Crimes against the security of the Realm 16 10 24 18 13 6 

20 kap. Tjänstefel m.m. Misuse of Office, etc. 5 290 5 540 6 232 6 401 7 509 8 520 

Trafikbrottslagen Road Traffic Offences Act 80 243 82 380 77 612 77 149 77 431 71 863 

Rattfylleri, grovt rattfylleri 3 

Drunken driving, gross drunken driving 29 362 31 114 29 963 29 619 29 638 27 203 

Övriga brott Other crimes 50 881 51 266 47 649 47 530 47 793 56 619 

Brott mot narkotikastrafflagen 

Narcotics Drugs Act 71 546 78 188 80 256 87 890 89 436 94 602 

Övriga brott Other crimes 48 885 71 725 76 021 79 036 90 244 79 733 

Samtliga brott All crimes 1 306 324 1 377 854 1 405 626 1 370 399 1 416 280 1 402 588 

1) Statistiken över anmälda fullbordade mord och dråp är högre än det faktiska antalet mord och dråp. 

2) Förändringar i statistikunderlaget har påverkat statistiken över ekonomisk brottslighet (borgenärs- och skattebrott) fr.o.m. år 2007. 

Tidigare har dessa uppgifter underskattats i statistiken. 

3) Rattfylleri under påverkan av narkotika ingår. 


Källa: Brottsförebyggande rådet, Brå, Kriminalstatistik (www.bra.se). 



21.12 

Anmälda brott 2012, länsvis 

Reported crimes, by county 


Län 

County 

Stöldbrott 

Theft 

Brottstyp 

Type of crime 

Våldsbrott 

Crimes of 

violence 

Övriga brott 

Ohter crimes 

Samtliga brott 

All crimes 

Anmälda brott 

per 100 000 av 

medelfolkmängden 


per 100 000 of 

mean population 

Stockholms 159 466 34 513 220 329 414 308 19 643 

Uppsala 15 152 3 598 24 347 43 097 12 664 



Jönköpings 13 581 2 841 19 547 35 969 10 626 

Kronobergs 9 770 1 612 16 088 27 470 14 827 

Kalmar 9 847 2 165 13 234 25 246 10 820 

Gotlands 2 190 624 5 127 7 941 13 865 

Blekinge 6 840 1 189 9 185 17 214 11 277 

Skåne 83 759 14 675 112 141 210 575 16 739 

Hallands 14 001 2 800 18 278 35 079 11 580 


Värmlands 12 273 2 667 17 962 32 902 12 056 

Örebro 14 541 3 563 23 407 41 511 14 702 

Västmanlands 13 607 3 151 19 225 35 983 14 098 

Dalarnas 11 917 2 978 16 226 31 121 11 253 

Gävleborgs 11 368 2 812 16 819 30 999 11 216 


Jämtlands 4 484 1 230 7 518 13 232 10 481 


Norrbottens 8 898 2 473 13 950 25 321 10 186 

Hela riket Sweden 534 278 116 493 751 817 1 402 588 14 734 





21.13 

Personuppklaringsprocent efter brottstyp 

Person-based clearance rate 

Brott Crimes 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 


Crimes against the Penal Code 9 10 9 10 10 11 10 9 


Crimes against life and health 18 18 17 18 18 18 17 15 


med dödlig utgång 

Murder, manslaughter and assault 

resulting in death 27 30 41 39 40 25 29 23 


Assault not resulting in death 18 18 17 18 18 18 17 16 

Vållande till annans död Causing death 37 45 36 30 41 25 25 25 


Crimes against liberty and peace 12 12 11 10 10 10 10 9 

5 kap. Ärekränkning Defamation 3 3 3 3 2 3 2 1 

6 kap. Sexualbrott Sex crimes 21 18 17 22 23 19 21 22 

Våldtäkt Rape 22 18 14 28 31 19 21 22 

7 kap. Brott mot familj Crimes against family 2 2 2 2 2 1 1 1 


Theft, robbery and other crimes of stealing 7 7 7 7 8 8 7 7 

Inbrottsstöld 

Burglary, not involving firearms 4 4 4 4 4 4 4 4 


Bilar Cars 6 6 6 6 6 7 6 6 

Cyklar Bicycles 1 1 1 1 1 1 1 1 

Rån Robbery 13 13 14 14 15 14 13 13 


Fraud and other dishonesty 16 17 14 12 16 16 14 11 


Embezzlement and other breaches of trust 23 19 17 13 26 13 10 13 

11 kap. Brott mot borgenärer m.m. 

Crimes against creditors 52 67 43 33 27 29 33 29 

12 kap. Skadegörelsebrott 

Crimes inflicting damage 4 4 4 4 3 4 4 4 


Crimes involving public danger 6 5 7 6 5 7 6 6 

Mordbrand Arson 5 4 5 5 5 7 6 7 

14 kap. Förfalskningsbrott Crimes of falsification 19 21 21 25 25 19 18 24 

15 kap. Mened, falskt åtal och annan osann utsaga 

Perjury, false prosecution and other 

untrue statements 30 34 34 31 37 28 25 22 

16 kap. Brott mot allmän ordning (utom förargelseväckandebeteende) 

Crimes against public order 9 10 10 13 16 17 15 13 


Crimes against public activity 43 42 41 39 40 40 37 34 

Våld mot tjänsteman o.d. 

Violence against public servant 47 49 45 42 46 45 43 42 

18 kap. Högmålsbrott Crimes of lèse-majesty – – – – – – – – 


Crimes against the security of the Realm - - - 20 - - - - 

20 kap. Tjänstefel m.m. Misuse of Office, etc. 3 1 1 1 2 1 1 0 

Trafikbrottslagen Road Traffic Offences Act 71 69 67 65 66 64 64 65 

Rattfylleri, grovt rattfylleri 

Drunken driving, gross drunken driving 82 82 82 78 83 83 79 82 

Brott mot narkotikastrafflagen 

Narcotics Drugs Act 61 67 58 58 59 56 56 56 

Samtliga brott All crimes 16 18 16 17 17 18 18 17 





21.14 


Personer misstänkta för brott efter brottstyp, ålder vid brottet 

och kön, 2012 

Persons suspected of crimes, by type of offence, age at the time of 

crime and sex 

Brott Crimes Ålder Age Totalt 1 

Total 1 

15–17 18–20 21–29 30–59 60– 

Därav 

kvinnor 

Of whom 

women 


Crimes against the Penal Code 8 805 8 197 18 420 33 395 4 164 73 363 16 811 


Crimes against life and health 2 038 2 223 4 157 7 328 630 16 434 2 652 


med dödlig utgång 

Murder, manslaughter and assault resulting 

in death 8 10 41 52 10 122 21 


Assault not resulting in death 1 992 2 151 3 971 7 016 569 15 752 2 539 

Vållande till annans död Causing death 1 13 19 32 17 82 18 


Crimes against liberty and peace 1 429 1 282 3 118 7 523 768 14 190 2 380 

5 kap. Ärekränkning Defamation 120 133 297 792 121 1 482 458 

6 kap. Sexualbrott Sex crimes 291 210 553 1 286 210 2 578 62 

Våldtäkt Rape 146 119 268 433 33 1 010 13 

7 kap. Brott mot familj Crimes against family 1 5 78 250 5 341 207 


Theft, robbery and other crimes of stealing 4 166 3 488 7 960 13 171 1 918 30 780 8 684 

Inbrottsstöld Burglary, not involving firearms 467 635 1 160 1 350 24 3 641 271 


Bilar Cars 230 222 384 437 2 1 277 96 

Cyklar Bicycles 58 47 119 240 10 474 37 

Rån Robbery 454 394 498 245 4 1 600 78 


Fraud and other dishonesty 556 1 034 2 646 3 209 169 7 653 1 458 


Embezzlement and other breaches of trust 236 169 407 986 72 1 879 431 


Crimes against creditors - 29 356 2 070 211 2 676 394 

12 kap. Skadegörelsebrott Crimes inflicting damage 1 200 1 117 1 905 2 108 139 6 477 729 


Crimes involving public danger 58 40 83 205 82 468 143 

Mordbrand Arson 38 22 48 69 12 189 59 

14 kap. Förfalskningsbrott Crimes of falsification 125 135 508 916 38 1 744 315 


Perjury, false prosecution and other untrue 

statements 609 201 283 387 32 1 529 674 

16 kap. Brott mot allmän ordning (utom förargelseväckande 

beteende) 

Crimes against public order 79 77 207 398 79 843 153 


Crimes against public activity 692 1 107 2 450 2 849 194 7 313 1 033 

Våld mot tjänsteman o.d. 

Violence or threat against public servant 198 351 828 829 68 2 279 500 

Hot m.m. mot tjänsteman 

Threats etc., to public servant 216 330 771 983 67 2 371 276 

18 kap. Högmålsbrott Crimes of lèse-majesty - - - - - - - 


Crimes against the security of the Realm - - - - - - - 

20 kap. Tjänstefel m.m. Misuse of Office, etc. - - 20 106 15 150 54 

Trafikbrottslagen Road Traffic Offences Act 1 755 2 403 6 457 14 760 2 713 28 100 3 084 

Rattfylleri, grovt rattfylleri 

Drunken driving, gross drunken driving 152 700 2 078 7 355 1 821 12 108 1 359 

Rattfylleri under påverkan av narkotika 

Driving under influence of narcotics 110 750 1 892 2 557 87 5 398 518 

Brott mot narkotikastrafflagen Narcotics Drugs Act 2 548 5 590 10 589 9 051 249 28 049 3 565 

Samtliga brott All crimes 11 848 13 636 30 527 53 276 7 562 117 361 22 628 

1) Inkl. okänd ålder och okänt kön. Incl. unknown age and sex. 





21.15 

Lagföringsbeslut efter huvudbrott 

All conviction decisions, by principal offence 

Huvudbrott 

Principal offence 

2008 1 2009 1 2010 1 2011 2012 

Samtliga 

Total 

Därav Of whom 

Kvinnor 

Women 

Män 

Men 

Samtliga brott Total number of criminal offences 134 488 141 577 138 136 136 331 130 134 21 670 108 462 


Offences against the Penal Code 57 254 59 542 58 501 57 143 52 963 12 378 40 584 


Crimes against life and health 10 354 9 744 9 990 9 819 8 703 1 170 7 533 

Mord och dråp Murder and manslaughter 149 150 165 134 129 8 121 

Misshandel, grov misshandel 2 

Assault, aggravated assault 2 9 874 9 268 9 514 9 393 8 253 1 100 7 153 

Vållande till annans död 

Causing another’s death 48 50 37 39 46 8 38 


Crimes against liberty and peace 3 689 3 538 3 753 3 671 3 431 519 2 912 

5 kap. Ärekränkning Defamation 88 53 59 49 39 13 26 

6 kap. Sexualbrott Sex crimes 1 055 1 090 1 324 1 398 1 217 11 1 206 

Våldtäkt, grov våldtäkt 

Rape, aggravated rape 262 253 204 168 171 1 170 

7 kap. Brott mot familj Crimes against family 16 13 17 12 12 7 5 


Theft, robbery and other crimes of stealing 25 784 29 393 27 563 26 789 25 728 8 042 17 685 

Stöld Theft 7 590 8 196 7 807 8 250 8 057 1 992 6 064 

Grov stöld Grand theft 942 1 027 1 022 1 120 1 128 104 1 024 

Rån, grovt rån 

Robbery, aggravated robbery 885 1 049 990 976 917 45 872 


Fraud and other dishonesty 3 242 3 175 3 190 2 984 2 667 580 2 087 

10 kap. Förskingring annan trolöshet och mutbrott 

Embezzlement and other breaches of trust 768 801 741 808 685 191 494 


Crimes against creditors 1 703 1 424 1 653 1 737 1 468 209 1 259 

12 kap. Skadegörelsebrott Crimes inflicting damage 3 586 3 316 3 162 2 919 2 749 271 2 478 


Crimes involving public danger 316 232 305 238 194 61 133 

Mordbrand, grov mordbrand 

Arson, aggravated arson 156 97 119 81 72 18 54 

14 kap. Förfalskningsbrott Crimes of falsification 885 946 940 906 834 177 657 


Perjury, false prosecution and other untrue 

statements 1 272 1 290 1 201 1 099 883 452 431 

16 kap. Brott mot allmän ordning 

Crimes against public order 579 565 623 594 540 52 488 


Crimes against public activity 3 879 3 938 3 956 4 092 3 797 621 3 176 

Våld eller hot mot tjänsteman 

Violence or threat against public servant 2 521 2 544 2 500 2 666 2 357 431 1 926 

18 kap. Högmålsbrott Crimes of lèse-majesty – – – – – – – 


Crimes against the security of the Realm – – 1 – – – – 

20 kap. Tjänstefel m.m. Misuse of Office, etc. 38 24 23 27 16 2 14 

Brott mot andra lagar och författningar 

Offences against other laws and regulations 77 234 82 035 79 635 79 188 77 171 9 292 67 878 

Trafikbrottslagen 3 Road Traffic Offences Act 3 29 302 29 416 27 940 28 536 26 719 3 117 23 602 

Rattfylleri, grovt rattfylleri 3 

Drunken driving, gross drunken driving 3 13 224 13 645 12 978 12 405 11 510 1 393 10 117 

Narkotikastrafflagen Narcotics Drugs Act 16 817 18 525 20 021 21 482 22 672 2 971 19 700 

Skattebrottslagen The Taxation Offences Act 619 461 405 380 435 59 376 

Övriga brott Other crimes 30 496 33 633 31 269 28 790 27 345 3 145 24 200 

1) Fällande domslut i tingsrätt, godkända strafförelägganden och meddelade åtalsunderlåtelser, exkl. ordningsbotförelägganden. 

Convictions in district courts, fines or suspended sanctions issued by prosecutor and waivers of prosecution. Excl. Summary fines. 

2) Inkl.grov misshandel, synnerligen grovt brott (från 2010). Incl. aggravated assault, particulary serious offences (from 2010). 

3) Inkl. rattfylleri under påverkan av narkotika. Incl. driving motor vehicle while intoxicated under the influence of narcotics. 





21.16 

Huvudbrott 

Principal offence 


Lagföringsbeslut efter huvudbrott och lagföringstyp 2012 

All conviction decisions, by principal offence and type of conviction 

Lagföringstyp 1 

Type of conviction 1 

Domslut 

Convictions 

in district 

courts 

Strafföreläggande 

Fines or 

suspended 

sanctions 

issued by 

prosecutor 

Åtalsunderlåtelse 

Waivers of 

prosecution 

Samtliga brott Total number of criminal offences 71 110 37 272 21 752 

Brott mot brottsbalken Crimes against the Penal Code 35 036 9 102 8 825 

3-7 kap. Brott mot person Crimes against a person 11 963 950 489 

3 kap. Brott mot liv och hälsa Crimes against life and health 8 268 313 122 

Mord och dråp Murder and manslaughter 129 0 0 

Misshandel, grov misshandel 2 Assault, aggravated assault 2 7 861 274 118 

Vållande till annans död Causing another’s death 43 2 1 

4 kap. Brott mot frihet och frid Crimes against liberty and peace 2 741 350 340 

5 kap. Ärekränkning Defamation 34 3 2 

6 kap. Sexualbrott Sex crimes 908 284 25 

Våldtäkt, grov våldtäkt Rape, aggravated rape 171 0 0 

7 kap. Brott mot familj Crimes against family 12 0 0 

8-12 kap. Brott mot förmögenhet Crimes against property 18 547 7 258 7 492 

8 kap. Tillgreppsbrott Crimes of stealing 13 481 5 683 6 564 

Snatteri Shoplifting 4 436 4 661 5 714 

Stöld Theft 6 463 916 678 

Grov stöld Grand theft 1 117 3 8 

Tillgrepp av fortskaffningsmedel Theft of motor vehicles 385 12 54 

Rån, grovt rån Robbery, aggravated robbery 916 0 1 

9 kap. Bedrägeri och annan oredlighet Fraud and other dishonesty 2 170 196 301 

Bedrägeri, grovt bedrägeri Fraud, aggravated fraud 1 017 135 152 

Häleri, häleriförseelse Receiving stolen goods 873 32 86 

10 kap. Förskingring annan trolöshet och mutbrott 

Embezzlement and other breaches of trust 437 153 95 

11 kap. Brott mot borgenärer m.m. Crimes against creditors 901 551 16 

12 kap. Skadegörelsebrott Crimes inflicting damage 1 558 675 516 

13–15 kap. Brott mot allmänheten Crimes against the public 839 461 611 

13 kap. Allmänfarliga brott Crimes involving public danger 134 44 16 

Mordbrand, även grov Arson, aggravated arson 72 0 0 

14 kap. Förfalskningsbrott Crimes of falsification 504 207 123 

15 kap. 

Mened, falskt åtal m.m. 

Perjury, false prosecution and other untrue statements 201 210 472 

16–20 kap. Brott mot staten Offences against the State 3 687 433 233 

16 kap. Brott mot allmän ordning Crimes against public order 341 162 37 

17 kap. Brott mot allmän verksamhet Crimes against public activity 3 331 271 195 

Våld eller hot mot tjänsteman Violence against public servant 2 262 41 54 

18 kap. Högmålsbrott Crimes of lèse-majesty 0 0 0 

19 kap. Brott mot rikets säkerhet Crimes against the security of the Realm 0 0 0 

20 kap. Tjänstefel m.m. Misuse of Office, etc. 15 0 1 

Brott mot andra lagar och författningar 

Offences against other laws and regulations 36 074 28 170 12 927 

Trafikbrottslagen Road Traffic Offences Act 12 467 10 401 3 851 

Rattfylleri, grovt rattfylleri 3 Drunken driving, gross drunken driving 3 6 193 5 036 281 

Smitning ’Hit-and-run’ offences 181 227 24 

Olovlig körning Unauthorised driving 5 694 4 672 3 520 

Narkotikastrafflagen Narcotics Drugs Act 9 845 6 220 6 607 

Lagen om straff för smuggling The Smuggling of Goods Act 1 002 1 751 41 

Skattebrottslagen The Taxation Offences Act 220 197 18 

Miljöbalken The Environmental Code 83 112 7 

Övriga författningar Other laws and regulations 12 457 9 489 2 403 

1) Fällande domslut i tingsrätt, godkända strafförelägganden och meddelade åtalsunderlåtelser, exkl. ordningsbotförelägganden. 

Convictions in district courts, fines or by prosecutor and waivers of prosecution. Excl. Summary fines. 

2) Inkl.grov misshandel, synnerligen grovt brott. Incl. aggravated assault, particulary serious offences. 

3) Inkl. rattfylleri under påverkan av narkotika. Incl. driving motor vehicle while intoxicated under the influence of narcotics. 





21.17 

Andel återfall inom 1, 2 och 3 år av samtliga personer med en 

ingångshändelse, efter ålder 

Percentages of relapse into crime within 1, 2 and 3 years for all 

persons with an intial event, by age 

Ålder/Återfall 

Age/Relapse 

Ingångshändelse 1 , år 

Initial event 1 , year 

2003 2004 2005 2006 

Samtliga personer, 15– år All persons, 15– years 71 439 73 315 74 021 78 759 

Återfall, %, inom Relapse within 

1 år years 27 26 26 26 

2 år 36 35 36 35 

3 år 42 41 41 40 

15–17 år 10 087 11 012 10 749 11 480 

Återfall, %, inom 

1 år 21 19 20 21 

2 år 32 28 30 30 

3 år 38 34 36 36 

18–20 år 7 379 7 727 7 928 8 365 


1 år 29 28 29 29 

2 år 40 39 40 40 

3 år 46 45 46 46 

21–39 år 29 417 29 102 29 086 30 567 


1 år 31 31 31 30 

2 år 40 40 40 40 

3 år 46 46 46 46 

40–59 år 20 510 20 896 21 366 22 965 


1 år 26 26 26 25 

2 år 35 35 34 34 

3 år 40 40 40 39 

60 år – 4 046 4 578 4 892 5 382 


1 år 11 10 10 10 

2 år 16 15 15 15 

3 år 19 19 19 19 

1) Med en ingångshändelse avses en frigivning från anstalt, utskrivning från sluten ungdomsvård, avslutad intensivövervakning samt 

lagakraftvunnen dom eller lagföringsbeslut med andra påföljder. An initial event is a release from prison, discharge from Closed 

Institutional Youth Care,completed intensive supervision with electronic monitoring or court sentencing with legal force or conviction 

decisions with other sanctions. 




21.18 


Personer med en ingångshändelse och andel som återfallit i 

brott inom 3 år, efter kön och antal tidigare lagföringar under 

5-årsperioden före ingångshändelsen 

Persons with an initial event and percentage of relapse into crime 

within 3 years, by sex and previous adjudications during 5 years 

before the initial event 

Antal lagföringar under 

de senaste 5 åren 

Previous adjudications 

during the last 5 years 

Samtliga personer/ 

Återfall/Kön 

All persons/ 

Relapse/Sex 

Ingångshändelse 1 , år 

Initial event 1 , year 

2003 2004 2005 2006 

Samtliga Total Totalt All persons 71 439 73 315 74 021 78 759 

Återfall, % Relapse, % 42 41 41 40 

Män Men 57 622 58 386 58 893 62 708 

Återfall % 44 44 44 44 

Kvinnor Women 13 817 14 929 15 128 16 051 

Återfall % 30 29 29 29 

0 Samtliga personer 37 642 39 530 40 032 43 472 

Återfall % 22 21 22 22 

Män 28 273 29 234 29 690 32 335 

Återfall % 24 24 24 24 

Kvinnor 9 369 10 296 10 342 11 137 

Återfall % 17 15 17 16 

1 Samtliga personer 12 697 12 753 12 763 13 215 

Återfall % 42 44 43 44 

Män 10 703 10 605 10 625 11 048 

Återfall % 43 45 44 45 

Kvinnor 1 994 2 148 2 138 2 167 

Återfall % 38 41 40 39 

2–3 Samtliga personer 10 241 10 214 10 521 11 045 

Återfall % 63 64 64 64 

Män 8 952 8 893 9 086 9 599 

Återfall % 63 64 65 64 

Kvinnor 1 289 1 321 1 435 1 446 

Återfall % 63 62 61 60 

4–8 Samtliga personer 7 640 7 574 7 463 7 758 

Återfall % 84 84 84 84 

Män 6 819 6 742 6 615 6 843 

Återfall % 84 84 84 84 

Kvinnor 821 832 848 915 

Återfall % 83 84 81 83 

9– Samtliga personer 3 219 3 244 3 242 3 269 

Återfall % 94 94 94 92 

Män 2 875 2 912 2 877 2 883 

Återfall % 94 94 94 93 

Kvinnor 344 332 365 386 

Återfall % 89 90 90 91 

1) Med en ingångshändelse avses en frigivning från anstalt, utskrivning från sluten ungdomsvård, avslutad intensivövervakning samt 

lagakraftvunnen dom eller lagföringsbeslut med andra påföljder. An initial event is a release from prison, discharge from Closed 

Institutional Youth Care,completed intensive supervision with electronic monitoring or court sentencing with legal force or conviction 

decisions with other sanctions. 




21.19 

Kriminalvårdsanstalter och häkten samt intensivövervakning, 

nyintagna 

Prisons, remand prisons and intensive supervision with electronic 

monitoring, new inmates/new supervision cases 

2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 Därav 

Of whom 

Kvinnor 

Women 

Utländska 

medborgare 

Foreign 

citizens 

Fängelse Prison 10 428 9 829 10 370 9 805 9 679 9 463 9 500 655 3 127 

14 dagar–2 månader 

14 days– 2 months 3 271 3 156 3 448 3 151 3 222 3 230 3 429 302 1 179 

3–5 månader 2 197 2 054 2 041 1 936 1 913 1 832 1 918 131 655 

6–11 månader 2 120 2 005 2 004 1 847 1 810 1 703 1 695 77 519 

1 år year 1 483 1 369 1 478 1 447 1 431 1 419 1 306 76 375 

2 år 584 535 624 631 574 576 528 41 154 

3 år 275 229 262 280 275 276 245 13 82 

4 år och mer 4 years and over 484 465 501 503 450 422 377 15 163 

Livstid Life imprisonment 14 16 12 10 4 5 2 – – 

Häktade gripna, anhållna 1 

Arrested 1 38 195 34 749 34 122 36 194 34 897 36 480 36 459 .. .. 

Intensivövervakning 

Intensive supervision with 

electronic monitoring 3 034 2 963 3 087 3 022 2 905 2 356 2 289 281 359 

1) Samtliga inskrivningar på häkten oavsett kategori. All remand prison admissions, regardless of categori. 

Källa: Kriminalvården (www.kriminalvarden.se). 

21.20 

Kriminalvårdsanstalter, intensivövervakning och frivård, 

genomsnittligt antal personer 

Average institutional and non-institutional populations 

2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 

Personer i anstalter 1 Institutional population 1 6 675 6 707 6 505 6 480 6 485 6 357 6 260 6 110 

Gripna, anhållna, häktade 

Apprehended and arrested 1 542 1 565 1 492 1 476 1 490 1 468 1 495 1 523 

Därav undersökningsfall 

Of which cases under investigation 33 31 27 27 23 15 18 15 

Dömda till fängelse Sentenced to prison 5 067 5 096 4 936 4 927 4 925 4 832 4 718 4 539 

Övriga Other sanctions 66 46 77 77 70 57 47 48 

Personer i intensivövervakning 

Persons in intensive supervision with 

electronic monitoring 313 427 424 459 400 376 301 306 

Personer i frivård Non-institutional population 12 196 12 124 12 157 12 305 12 819 12 957 12 744 12 495 

Dömda till skyddstillsyn 

Sentenced to probation 7 266 7 315 7 338 7 565 8 153 8 519 8 492 8 284 

varav med föreskrift om särskild behandlingsplan 

of which ordered a special plan for treatment 1 268 1 385 1 452 1 440 1 522 1 500 1 402 1 229 

varav med föreskrift om samhällstjänst of 

which ordered work in community service 1 179 1 256 1 247 1 341 1 541 1 697 1 721 1 721 

Villkorligt frigivna On parole 4 930 4 809 4 819 4 740 4 666 4 438 4 252 4 211 

Personer med villkorlig dom med 

samhällstjänst 

Persons on parole with work in community 

service 783 700 728 850 852 693 824 919 

1) Intagna på kriminalvårdsanstalter, häkten och med häkten samordnade polisarrester. Persons admitted to correctional institutions, 

remand prisons, and police custody connected with remand prisons. 





21.21 

Omhändertaganden av berusade personer 

Persons taken into custody for drunkenness 


Kön 

Sex 

Stockholm 

Polisdistrikt 

Police district 

Västra 

Götaland 

Skåne län Övriga distrikt 1 

Hela riket 


Per 1 000 

invånare 

15 år och 

däröver 2 

Män 2000 5 393 10 244 4 278 23 447 43 362 12,2 

Men 2001 4 869 9 457 4 168 22 399 40 893 11,4 

2002 4 736 8 777 4 502 21 489 39 504 11,0 

2003 5 095 8 798 4 334 21 770 39 997 11,0 

2004 5 081 8 397 4 424 22 448 40 350 11,0 

2005 5 961 8 522 5 127 23 421 43 031 11,7 

2006 6 540 10 102 5 983 26 541 49 166 13,2 

2007 7 867 9 688 6 003 31 316 54 874 14,5 

2008 8 652 9 859 5 918 33 385 57 814 15,2 

2009 8 649 7 564 5 532 31 986 53 713 13,9 

2010 9 270 7 612 5 443 33 053 55 378 14,2 

2011 10 005 9 392 5 365 35 684 60 446 15,4 

2012 10 537 7 702 4 992 34 619 57 850 14,7 

Kvinnor 2000 506 1 228 387 2 546 4 667 1,3 

Women 2001 541 1 139 437 2 568 4 685 1,3 

2002 551 1 142 501 2 629 4 823 1,3 

2003 621 1 014 481 2 768 4 884 1,3 

2004 757 1 001 472 2 970 5 200 1,4 

2005 931 1 037 513 3 293 5 774 1,5 

2006 946 1 321 640 3 914 6 821 1,8 

2007 1 155 1 254 823 4 673 7 905 2,0 

2008 1 218 1 396 837 5 117 8 568 2,2 

2009 1 167 1 201 758 5 188 8 314 2,1 

2010 1 298 1 072 743 5 685 8 798 2,2 

2011 1 397 1 608 739 6 065 9 809 2,5 

2012 1 525 1 298 628 5 867 9 318 2,3 

Totalt 2000 5 899 11 472 4 665 25 993 48 029 6,6 

Total 2001 5 410 10 596 4 605 24 967 45 578 6,3 

2002 5 287 9 919 5 003 24 118 44 327 6,0 

2003 5 716 9 812 4 815 24 538 44 881 6,1 

2004 5 838 9 398 4 896 25 418 45 550 6,1 

2005 6 892 9 559 5 640 26 714 48 805 6,5 

2006 7 486 11 423 6 623 30 455 55 987 7,4 

2007 9 022 10 942 6 826 35 989 62 779 8,2 

2008 9 870 11 255 6 755 38 502 66 382 8,6 

2009 9 816 8 765 6 290 37 156 62 027 8,0 

2010 10 568 8 684 6 186 38 738 64 176 8,2 

2011 11 402 11 000 6 104 41 749 70 255 8,9 

2012 12 062 9 000 5 620 40 494 67 176 8,5 

1) Other districts. 

2) Per 1 000 män, per 1 000 kvinnor resp. per 1 000 invånare 15 år och däröver. 

Källa: Transportstyrelsen, transportregisteravdelningen (www.transportstyrelsen.se). 

21.22 

Frivård, nytillkomna övervakningsfall 

Non-institutional population, persons newly received for supervision 

2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 

Samtliga 

Total 

Därav 

kvinnor 

Of whom 

women 

Villkorligt frigivna med övervakning 

Paroled under supervision 6 035 5 932 5 589 5 399 5 042 4 841 4 934 282 

Dömda till skyddstillsyn 

Sentenced to probation 6 947 6 717 7 231 7 881 7 737 7 704 7 211 282 

Överflyttad övervakning från annat 

nordiskt land 

Transferred supervision from other 

Nordic country 11 8 22 25 3 4 7 – 

Samtliga Total 12 993 12 657 12 842 13 305 12 782 12 549 12 152 564 

Villkorligt frigivna utan övervakning 

Paroled without supervision 2 845 2 541 2 455 2 705 2 801 2 831 2 974 211 




21.23 

Mål vid de allmänna förvaltningsdomstolarna 

Cases in the general administrative courts 

Mål Cases 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 

FÖRVALTNINGSRÄTTER 

(administrative courts) 

Inkomna Incoming cases 106 267 110 901 119 288 119 623 125 456 131 112 128 686 129 382 

Skattemål Tax cases 15 856 15 827 15 549 16 389 13 998 13 082 12 709 14 841 

Trängselskattemål Congestion Charge Act 12 925 70 129 653 555 296 229 

Socialförsäkringsmål 

Social insurance cases 21 449 23 043 22 791 14 462 16 532 22 378 20 012 16 593 

Mål enligt socialtjänstlagen 

Cases relating to the Social Services Act 22 200 20 268 21 467 21 633 23 963 24 137 23 272 24 399 

Psykiatrimål Psychiatric care cases 13 127 13 415 13 475 13 635 13 597 13 332 13 296 13 215 

LVU- och LVM-mål 1 Care of Young 

Persons Act and Compulsory Care for 

Substance Abusers Act 1 3 783 4 166 4 220 4 402 4 365 4 621 4 744 4 744 

LOU-mål 2 Public Procurement Act (LOU) 

and the Utilities Procurement Act (LUF) 2 1 280 1 539 1 129 1 428 2 082 3 571 2 719 3 262 

Mängdmål 3 Quantitative cases 3 11 631 10 559 9 860 9 446 10 822 7 366 8 656 9 283 

Utlännings- och medborgarskapsmål 

Migration cases . 6 652 15 924 22 729 22 495 23 573 25 430 25 771 

Övriga mål Other cases 16 929 14 507 14 803 15 370 16 949 18 497 17 552 17 045 

Avgjorda Decided cases 103 563 108 966 120 171 127 307 119 884 118 997 136 957 137 453 

Skattemål 14 626 15 686 17 030 18 455 15 095 13 928 12 305 13 537 

Trängselskattemål 5 896 68 153 592 407 409 278 

Socialförsäkringsmål 20 183 21 837 23 455 21 888 14 040 14 612 24 094 21 611 

Mål enligt socialtjänstlagen 22 130 20 901 21 216 22 109 22 245 22 970 24 309 24 662 

Psykiatrimål 13 100 13 397 13 440 13 649 13 551 13 309 13 267 13 242 

LVU- och LVM-mål 1 3 753 4 113 4 197 4 454 4 275 4 585 4 754 4 670 

LOU-mål 2 1 215 1 547 1 123 1 360 1 990 3 154 2 959 3 038 

Mängdmål 3 12 193 10 132 11 037 9 925 10 040 6 850 9 201 9 008 

Utlännings- och medborgarskapsmål . 5 917 13 756 19 276 22 870 23 824 26 735 28 760 

Övriga mål 16 358 14 540 14 849 16 038 15 186 15 358 18 924 18 647 

Balanserade vid utgången av året 

Pending cases at the end of the year 44 239 49 258 48 383 40 730 46 401 58 528 50 389 42 450 

Skattemål 12 993 13 134 11 654 9 588 8 491 7 642 8 082 9 424 

Trängselskattemål 7 36 38 14 75 223 109 59 



Psykiatrimål 233 251 286 272 318 306 321 281 

LVU- och LVM-mål 1 420 473 496 444 534 566 550 622 

LOU-mål 2 146 138 144 212 304 722 480 739 

Mängdmål 3 2 570 2 997 1 820 1 341 2 123 2 623 2 078 2 354 


Övriga mål 6 383 6 350 6 304 5 636 7 399 10 557 9 218 7 642 

KAMMARRÄTTER 

Administrative Courts of Appeal 

Inkomna 24 057 25 465 29 431 34 784 34 519 31 808 36 783 37 156 

Skattemål 5 823 6 120 6 169 6 978 6 512 5 441 4 819 5 141 

Trängselskattemål . 91 29 18 107 55 45 31 



Psykiatrimål 967 994 1 113 1 058 1 064 1 166 1 169 1 229 

LVU- och LVM-mål 1 882 980 980 1 069 1 093 1 176 1 359 1 392 

LOU-mål 2 345 382 334 371 410 586 755 771 

Mängdmål 3 2 277 1 764 1 795 1 743 1 696 1 030 1 360 1 410 


Övriga mål 6 023 5 549 5 603 6 130 5 738 5 655 6 548 6 078 

Avgjorda 25 560 26 012 29 495 35 048 35 590 34 293 34 505 39 888 

Skattemål 6 452 6 655 6 953 7 170 6 756 6 812 5 367 4 971 




Psykiatrimål 937 1 008 1 104 1 055 1 047 1 190 1 157 1 241 

LVU- och LVM-mål 1 892 955 1 000 1 034 1 075 1 165 1 350 1 431 

LOU-mål 2 331 386 330 360 409 544 717 716 

Mängdmål 3 2 323 1 968 1 834 1 819 1 663 1 175 1 277 1 352 

Utlännings- och medborgarskapsmål . 824 4 396 8 258 10 841 10 911 11 059 11 825 

Övriga mål 6 495 5 849 5 473 6 254 5 835 6 101 6 391 6 200 



21.23 

Mål vid de allmänna förvaltningsdomstolarna (forts.) 


Mål Cases 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 

Balanserade vid utgången av året 14 273 13 726 13 662 13 402 12 363 9 910 12 311 10 608 

Skattemål 7 196 6 661 5 877 5 685 5 441 4 075 3 560 3 737 



Mål enligt socialtjänstlagen 613 492 580 645 520 379 470 470 

Psykiatrimål 123 109 118 121 138 113 125 112 

LVU- och LVM-mål 1 145 170 150 185 203 214 223 184 

LOU-mål 2 34 30 34 45 46 88 127 182 

Mängdmål 3 644 440 400 324 357 212 296 354 

Utlännings- och medborgarskapsmål . 539 968 1 304 1 553 1 437 1 558 1 447 

Övriga mål 2 513 2 212 2 343 2 219 2 122 1 700 1 939 1 849 

Högsta förvaltningsdomstolen 

The Supreme Administrative Court 

Inkomna 7 482 8 071 7 877 8 684 8 263 7 719 8 070 7 324 

Avgjorda 6 813 6 967 9 158 10 313 10 110 8 313 8 058 6 900 

Mål vari prövningstillstånd meddelats 149 150 181 162 206 196 139 125 

Balanserade vid utgången av året 6 779 7 899 6 618 4 941 3 043 2 442 2 440 2 837 

1) Lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU) resp. lagen om vård av missbrukare (LVM). Care of Young Persons Act and 

Compulsory Care for Substance Abusers Act. 

2) Lagen om offentlig upphandling och lagen om upphandling inom områdena vatten, energi, transporter och posttjänster (LOU). Public 

Procurement Act (LOU) and the Utilities Procurement Act (LUF). LUF regulates procurement for entities operating in the water, energy, 

transport and postal services sectors. 

3) Mängdmål: fastighetstaxering, folkbokföring, kriminalvård, körkort och studiestödsmål. Quantitative cases: real estate assessment, 

national registration, correctional treatment, driving licence and study allowances. 

Källa: Domstolsverket Domstolsstatistik (www.domstol.se). 

21.24 

Tingsrätter, inkomna mål och ärenden 

District Courts, incoming cases and other proceedings 

Mål/Ärenden Cases 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 

Tvistemål Civil cases 65 010 64 264 66 139 72 446 82 462 85 790 82 744 88 214 

Brottmål Criminal cases 69 215 71 426 75 894 83 037 87 476 92 415 90 929 89 823 

Fastighetsmål Property cases 1 160 1 273 1 033 1 155 1 244 1 132 1 031 1 071 

Miljömål Environmental cases 1 603 1 608 1 769 1 846 2 075 2 006 2 204 2 323 

Allmänna domstolsärenden 

Ordinary court proceedings 56 784 57 256 58 872 59 909 68 976 71 885 63 968 41 800 

Konkursansökningar 

Bankruptcy applications 12 106 11 005 10 655 9 675 11 609 11 451 12 795 11 324 


21.25 

Tingsrätter, slutligt handlagda ärenden m.m. 

District Courts, decided cases 

Ärenden Cases 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 

Inkomna konkursansökningar 

Bankruptcy applications 12 106 11 005 10 655 9 675 11 609 11 451 12 795 11 324 

Konkurser Bankruptcies 

Avslutade Finished bankruptcies 8 189 7 477 6 995 6 558 6 544 7 241 7 820 7 001 

Avgjorda tvistemål avseende familjerätt 

Civil cases 1 

Gemensam ansökan om äktenskapsskillnad 

Joint petitions for divorce 18 055 17 852 17 785 18 662 19 553 20 304 19 598 19 822 

Talan om äktenskapsskillnad genom 

stämning Divorce petitions 4 642 4 808 5 092 5 559 5 982 6 511 7 070 6 993 

Faderskapsmål Paternity cases 407 455 463 523 575 712 939 1 112 

Talan om vårdnad av barn m.m. 

Petitions for custody of children 2 007 2 281 2 462 2 894 3 103 3 328 3 716 4 203 

1) Avskrivna mål ingår inte. Dismissed cases are not included. 




21.26 

Lantmäteriet, registrerade inskrivningsärenden 

The Swedish mapping, cadastral and land registration authority, 

registered land registration matters 

Ärenden Cases 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 

Lagfartsärenden 

Ownership registration 315 728 310 346 313 025 284 583 278 821 285 259 275 808 303 273 

Inteckningsärenden 

Mortgage registration 558 322 554 471 519 173 471 667 524 237 452 436 379 949 387 623 

Övriga ärenden Other matters 63 124 61 943 60 930 60 392 66 935 67 740 68 655 70 236 

Summa ärenden Total matters 937 174 926 760 893 128 816 642 869 993 805 435 724 412 761 132 

Källa: Lantmäteriet (www.lantmateriet.se). 

21.27 

Hovrätter, inkomna mål 

Courts of Appeal, incoming cases 

Mål Cases 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 

Tvistemål Civil cases 2 509 2 605 2 513 2 752 2 800 2 980 2 863 2 824 

Brottmål Criminal cases 8 834 8 767 8 388 9 030 9 072 9 373 9 527 9 344 

Miljömål Environmental cases 461 530 513 597 630 662 654 786 

Fastighetsmål Property cases .. .. .. .. .. .. 172 279 

PBL-mål 

Cases relating to the Planning and 

Building Act .. .. .. .. .. .. 243 750 

Övriga mål Other appeal cases 10 868 11 178 10 869 11 253 10 705 11 212 11 033 11 476 


21.28 

Högsta domstolen, ansökningar om prövningstillstånd 

The Supreme Court, applications for review of cases 

Mål Cases 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 

Inkomna Filed 5 101 5 249 5 010 5 420 6 024 6 010 6 004 5 709 

Avgjorda Decided 5 013 5 429 5 041 5 221 5 923 6 107 5 706 5 893 

Mål som har beviljats prövningstillstånd 

Applications approved 123 135 172 138 142 133 128 152 

Balanserade vid utgången av året 

Pending cases at the end of the 

year 1 334 1 151 1 120 1 318 1 418 1 318 1 614 1 430 


21.29 Nådeansökningar 

Petitions for pardon 

2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 

Inkomna nådeansökningar 

Number of petitions for pardon 509 480 365 341 307 323 322 324 

Avgjorda ärenden Decisions 504 454 405 328 194 369 388 314 

Avslagna Rejected 469 429 387 320 190 318 340 282 

Helt eller delvis bifallna 

Wholly or partly granted 35 22 18 8 4 6 14 6 

Källa: Justitiedepartementet (www.regeringen.se). 



21.30 

Rättshjälp, statens kostnader, miljoner kronor 

Legal aid, costs to the State, SEK millions 


2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 

Totala bruttokostnader 

Total gross accounts 1 094,3 1 105,3 1 208,7 1 373,6 1 406,2 1 557,7 1 720,0 1 868,2 

Domstolar Courts 936,2 942,9 1 031,9 1 194,4 1 219,6 1 363,3 1 500,2 1 634,1 

Rättshjälpsmyndigheten 

Legal aid authority 158,1 162,4 176,8 179,2 186,6 194,4 219,8 234,1 

Domstolsverket 

The National Courts Administration 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 

Källa: Domstolsverket (www.domstol.se). 

21.31 

Hyresnämnder och arrendenämnder, inkomna ärenden 

Rent Tribunals and Tenancy Tribunals, incoming cases 

2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 

Hyresnämnder Rent Tribunals 28 853 24 600 25 696 27 470 27 616 27 191 27 117 29 778 

Därav Of which 

Enligt 12 kap. Jordabalken 26 011 22 417 22 617 23 844 24 422 23 726 23 569 25 622 

Enligt hyresförhandlingslagen 

Rent Negotiation Act 511 386 484 441 410 368 663 694 

Arrendenämnder 

Tenancy Tribunals 1 646 1 099 1 899 2 464 1 896 2 302 2 055 2 767 


21.32 

Riksdagens ombudsmän, inkomna ärenden 

The Parliamentary Ombudsmen, incoming cases 

2005/06 2006/07 2007/08 2008/09 2009/10 2010/11 2011/12 2012/13 

Riksdagens ombudsmän/Justitieombudsmännen 

(JO) 

The Parliamentary Ombudsmen 

for the Judiciary and the Civil 

Administration 6 008 5 711 6 550 6 918 7 444 6 954 7 013 7 065 

Klagomål från enskilda 

Complaints from individuals 5 804 5 530 6 356 6 729 7 310 6 816 6 817 6 841 

JO-initiativ Own-intiative cases 89 91 73 68 46 36 98 94 

Lagstiftningsremisser 

Legislative referrals 115 90 121 121 88 102 98 130 

Källa: Justitieombudsmännens ämbetsberättelse (www.jo.se). 



21.33 

Myndighet/Ärenden 

Authority/Legal matter 

Mål och ärenden vid vissa andra myndigheter 

Cases and legal matters heard by certain other authorities 

2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 

Riksåklagaren (RÅ) 1 

The Chief Public Prosecutor 3 764 3 797 4 122 4 393 4 898 5 097 5 035 

Överprövningar av underställda 

åklagares beslut 338 281 292 224 315 296 319 

Justitiekanslern (JK) 

The Chancellor of Justice 8 371 8 722 8 483 8 413 8 287 8 630 8 921 

Skadeståndsmål/ärenden 2 111 2 491 2 654 2 951 2 814 2 740 2 839 

Tillsynsärenden 1 789 1 899 1 649 1 680 1 308 1 227 1 168 

Integritetsärenden 1 223 1 326 1 279 1 074 1 163 1 463 1 408 

Rättshjälp 2 420 2 200 2 068 1 898 2 164 2 444 2 767 

Kronofogdemyndigheten (KFM) 

The Swedish Enforcement 

Administration and legislation 

Betalningsföreläggande och handräckning 

867 632 911 543 1 026 574 1 207 844 1 217 052 1 167 097 1 193 340 

Allmänna betalningsmål 2, 3 1 816 034 1 666 407 1 603 294 1 630 637 1 703 835 1 610 425 1 614 444 

Enskilda betalningsmål 4 467 619 524 897 539 483 614 295 595 889 579 933 585 634 

Avhysningar 9 234 9 369 9 458 9 714 9 866 9 224 8 814 

därav verkställda 3 298 3 219 3 004 3 040 3 116 2 802 2 616 

Antal barn som berörts av avhysning . . . . 716 618 632 663 569 

Exekutiva fastighetsförsäljningsärenden 

2 984 2 946 3 563 3 456 4 161 4 024 3 686 

Fastigheter 2 388 2 241 2 480 2 441 2 890 2 876 2 526 

Bostadsrätter 596 705 1 083 1 015 1 271 1 148 1 160 

Konkurstillsynsärenden 6 527 6 206 6 626 7 933 7 600 7 298 7 851 

Skuldsaneringsärenden 3 830 6 831 6 528 6 589 7 987 8 452 9 068 

Konsumentverket/Konsumentombuds 

mannen (KOV/KO) 

The National Board for Consumer 

Policies/the Consumer Ombudsman 13 236 20 148 22 524 20 375 21 504 21 705 20 776 

därav Konsument Europa 5 3 390 3 262 3 241 2 976 4 076 4 109 4 373 

Allmänna reklamationsnämnden (ARN) 

The National Board for Consumer 

Disputes 

Konsumenttvister 8 697 9 097 9 858 10 682 9 335 9 342 11 531 

Barnombudsmannen (BO) 6 

The Children’s Ombudsman 1 361 1 510 1 347 1 176 1 135 1 123 1 197 

Diskrimineringsombudsmannen 7 

The Equality Ombudsman . . . 2 537 2 614 1 957 1 559 

Ombudsmannen mot etnisk diskriminering 

(DO) 8 

The Ombudsman against Ethnic 

Discrimination 1 525 1 571 1 103 . . . . 

Jämställdhetsombudsmannen (JämO) 

The Equal Opportunities Ombudsman 888 1 409 1 282 . . . . 

9, 10 

Handikappombudsmannen (HO) 

Office of the Disability Ombudsman 1 704 2 022 1 829 . . . . 

Ombudsmannen mot diskriminering 

på grund av sexuell läggning (HomO) 

Office of the Ombudsman against 

Discrimination on grounds of Sexual 

Orientation 907 772 717 . . . . 

1) Fr.o.m. den 1 jan. 2005 ingår Riksåklagaren och de 43 åklagarkamrarna i Åklagarmyndigheten. Uppgifterna för 2005 avser liksom 

tidigare år endast mål och ärenden vid Riksåklagarens kansli. 

2) Exkl. återdebiterade mål. 

3) Inkl. underhållsstöd. 

4) Exkl. överflyttningar av mål mellan KFM. 

5) Enl. regeringsbeslut år 2000 att inrätta ett s.k. euroguichet kontor inom nätverket European Consumer Centre öppnades "Konsument 

Europa", www.konsumenteuropa.se, som en fristående enhet inom Konsumentverket för allmänheten den 15 mars 2001. 

6) Diarieförda ärenden. 

7) Diskrimineringsombudsmannen bildades den 1 januari 2009 av DO, JämO, HO och HomO. 

8) 2008: exkl. rådgivningsärenden. 

9) Exkl. juridisk rådgivning per telefon. 

10) 2005: Ökningen av ärenden beror till största delen på en massanmälningsaktion i samband med den s.k. Tillgänglighetsmarschen i 

augusti 2005. 

Källa: Respektive myndighet. 


Utbildning 

och 

forskning 

Education and 

research 


Utbildning och forskning Statistisk årsbok 2014 

22 – Utbildning och 

forskning 

Education and research 

22.1 Utbildning – utbildningsnivå..................... 444 

Education – educational level 

22.2 Utbildningsnivå för befolkningen 

25–64 år 1990–2012............................................ 447 

Educational level for the population 25–64 

years of age 

22.3 Andel elever i grundskolan 

med annat modersmål än svenska 

1978/79–2012/13 ................................................. 447 

Percentage of pupils in the compulsory 

school with a mother tongue other than 

Swedish 

22.4 Övergångsfrekvens till högskolan 

inom tre år för avgångna elever från 

gymnasieskolans linjer/program 

1989/90–2008/09 ................................................. 447 

Rate of transition to higher education within 

three years among pupils who left upper 

secondary school education 

22.5 Befolkning, 16 år och äldre, efter 

utbildningsnivå, kön och ålder 2012 ................ 448 

Population aged 16 years and older, by 

level of education, sex and age 

22.6 Befolkning, 25–64 år, efter utbildningsinriktning/-nivå 

samt kön 2012 ................ 449 

Population aged 25–64, by field of education, 

level of education and sex 

22.7 Total utbildningskostnad i löpande 

priser, mnkr, och andel av BNP ........................ 450 

Total educational expenditure in current 

prices and percentage of GDP 

22.8 Förskoleverksamhet, pedagogisk 

omsorg och förskoleklass ................................ 451 

Pre-school, pedagogical care, pre-school 

classes and leisure-time centres 

22.9 Elever i förskoleklass efter kön, 

huvudman och modersmål ............................... 452 

Pupils in pre-school classes by sex, 

organiser and mother tongue 

22.10 Elever och skolor i grundskolan ............ 452 

Pupils and schools in compulsory 

comprehensive school 

22.11 Elever i särskolan .................................... 453 

Pupils at special schools for the mentally 

handicapped 

22.12 Elever i specialskolan ............................. 453 

Pupils at regional schools for pupils with 

impaired hearing/vision or physical disabilities 

22.13 Elever som avslutat årskurs 9 

läsåret 2011/12 och har behörighet till 

nationellt program ..............................................454 

Pupils leaving compulsary school and get 

access to national programs 

22.14 Elever i grundskolan med annat 

modersmål än svenska .....................................455 

Compulsory school pupils with a mother 

tongue other than Swedish 

22.15 Svenskundervisning för invandrare 

efter modersmål, födelseland, ålder, 

utbildning och kön .............................................456 

Swedish for immigrants by mother tongue, 

country of birth, age, education and sex 

22.16 Svenska elever i förskoleklass, 

grund- och gymnasieskola i svenska 

utlandsskolor .....................................................457 

Swedish pupils in Swedish pre-school 

classes, compulsory schools and upper 

secondary schools abroad 

22.17 Sökande och antagna till gymnasieskolan, 

höstterminen 2012 ...........................458 

Upper secondary school applicants and 

admissions, autumn term 

22.18 Elever i gymnasieskolan årskurs 

1 och 2, den 15 oktober 2012 ....................459 

Upper secondary school students year 

1 and 2, 15 October 

22.19 Elever i gymnasieskolan årskurs 

3, den 15 oktober 2012 ..............................460 

Upper secondary school students year 

3, 15 October 

22.20 Elever som slutfört gymnasieskolan 

under läsåret ..........................................461 

Students leaving upper secondary school 

having completed education 

22.21 Elever med slutbetyg från gymnasieskolan 

och andel med grundläggande 

behörighet till universitet och högskolor 

samt genomsnittlig betygspoäng, läsåret 

2011/2012 ............................................................462 

Upper secondary school average grade 

obtained and basic eligibility for university 

education and average grades 

22.22 Elever vid folkhögskolor .........................463 

Pupils at folk high schools 

22.23 Elever i kommunal vuxenutbildning 

under kalenderåren ...................................463 

Students in municipal adult education 



22.24 Högskolenybörjare, nybörjare vid 

viss högskola, registrerade studenter, 

examina och examinerade personer läsåret 

2011/2012 per universitet/högskola 

och kön ............................................................... 464 

University entrants, first-year students at 

university/higher education institution, 

students enrolled, degrees awarded and 

graduates by university/higher education 

institution and sex 

22.25 Examina efter inriktning enligt 

Svensk utbildningsnomenklatur (SUN), 

examen och kön................................................. 467 

Number of university degrees, by field of 

education, degree and sex 

22.26 Doktorandnybörjare efter forskningsämnesområde 

och kön ............................ 471 

New doctoral students by field of science 

and technology and sex 

22.27 Doktorander under hösten efter 

forskningsämnesområde och kön ................... 472 

Doctoral students during the autumn by 

field of science and technology and sex 

22.28 Doktorander under hösten efter 

universitet/högskola och kön ........................... 473 

Doctoral students during the autumn by 

university/higher education institution 

and sex 

22.29 Doktorsexamina efter forskningsämnesområde 

och kön...................................... 475 

Doctoral degrees by field of science and 

technology and sex 

22.30 Tjänstgörande och tjänstlediga 

lärare ................................................................... 476 

Teachers on duty and on leave 

22.31 Utgifter för forskning och utveckling 

(FoU) efter utförande sektor, miljoner 

kronor, löpande priser ................................ 477 

Expenditure on research and development 

(R&D) by sector, current prices, SEK m 

Utbildning och forskning 


(FoU) efter utförande sektor, miljoner 

kronor, 2011 års priser ................................ 477 


(R&D) by sector, 2011 prices, SEK m 


(FoU) på utförande sektor och 

finansieringskällor 2011, miljoner kronor ........ 478 


(R&D), by sector and sources of finance, 

SEK m 

22.34 Företagens utgifter för egen utförd 

FoU efter näringsgren 2011, mnkr, 

löpande priser .................................................... 479 

Enterprises intramural R&D expenditure by 

industry, SEK m, current prices 

22.35 Företagens utgifter, årsverken, personer 

och personer med forskarexamen 

efter företagsstorlek, 2011 ................................ 480 

Expenditure on intramural R&D, number of 

full-time equivalents, persons and persons 

with postgraduate education by number of 

employees 

22.36 Universitets- och högskolesektorns 

forskning och utveckling (FoU) 

2011, personaldata, FoU-årsverken .................. 480 

Research and development (R&D) in the 

higher education sector, personnel data 

(full-time equivalent in R&D) 

22.37 Universitets- och högskolesektorns 

forskning och utveckling (FoU) 

2011, intäkter, miljoner kronor .......................... 481 

Research and development (R&D) in the 

higher education sector, current costs, 

SEK m 

22.38 Statliga anslag för forskning och 

utveckling (FoU) fördelade på ändamål, 

miljoner kronor i löpande priser ....................... 482 

Government grants for research and 

development (R&D), by objectives, 

SEK m, current prices 



22.1 

Utbildning – utbildningsnivå 

Education – educational level 

Nästan alla ungdomar väljer nuförtiden att gå den treåriga gymnasieskolan och 

av dem fortsätter 4 av 10 på högskolan inom tre år. Det betyder att fler svenskar 

är högutbildade än lågutbildade. Annat var det förr. År 1930 hade 3 procent av 

männen och 0,6 procent av kvinnorna en gymnasieutbildning. 

Vi har blivit allt mer välutbildade. I dag studerar 

nästan samtliga ungdomar vidare på den treåriga 

gymnasieskolan, även om alla inte avslutar 

sin utbildning. 

Allt fler i en årskull läser därefter vidare på 

högskolan – övergångsfrekvensen inom tre år 

från gymnasieskolan till högskolan är idag över 

40 procent. Idag har 25 procent av befolkningen 

i åldern 25–64 år minst treårig eftergymnasial 

utbildning, medan 13 procent endast har förgymnasial 

utbildning (dit grundskola och folkskola 

räknas). Slutsatsen är att fler svenskar är 

högutbildade än lågutbildade. 

Höjd utbildningsnivå efter skolreform på 

1960-talet 

Det var framförallt under efterkrigstiden som 

utbildningsnivån höjdes. Införandet av nioårig 

obligatorisk grundskola på 1960-talet samt den 

utbyggda gymnasieskolan gav tydliga effekter. 

Gymnasieutbildning var inte längre ett privilegium 

för ett fåtal och även den eftergymnasiala 

utbildningen kom allt fler till godo. 

År 1930 hade 3 procent av männen och endast 

0,6 procent av kvinnorna en treårig gymnasial 

utbildning alternativt en eftergymnasial 

utbildning. Den stora majoriteten av befolkningen, 

cirka 85 procent, hade enbart gått i 

folkskola. 

År 1970 hade utbildningsnivån höjts väsentligt. 

Omkring 7 procent av såväl kvinnor som 

män hade då fortsatt studera efter gymnasiet, 

även om kvinnornas utbildning ofta var kortare 

än männens. Cirka 5 procent av kvinnorna och 

14 procent av männen hade en treårig gymnasieutbildning 

som högsta utbildning. Fortfarande 

hade dock nära hälften av befolkningen 

enbart genomgått folkskola. 

Drygt 1,2 miljoner är högutbildade 

Högutbildade (de med en eftergymnasial utbildning 

3 år eller längre) utgör alltså 25 procent av 

befolkningen (25–64 år), eller 1 210 000 personer. 

Ytterligare 734 000 har en kortare eftergymnasial 

utbildning, vilket motsvarar 15 procent 

av befolkningen (25–64 år). Totalt har alltså fyra 

av tio svenskar i åldern 25–64 år någon form av 

eftergymnasial utbildning. Och det här är en 

utveckling som fortsätter. De senaste åren har 

andelen högutbildade ökat med cirka en halv 

procentenhet per år. 

Unga kvinnor är de högst utbildade 

Kvinnor har oftare än män en eftergymnasial 

utbildning – och mer sällan enbart förgymnasial 

utbildning. Kvinnor har därmed en högre utbildningsnivå. 

Av kvinnorna är 29 procent högutbildade 

jämfört med 21 procent för männen 

(25–64 år). 

Kvinnor i åldern 25–34 år är en välutbildad 

grupp. Här är också skillnaden jämfört med 

männen störst. Över hälften, 53 procent, av 

kvinnorna i denna åldersgrupp har någon form 

av eftergymnasial utbildning. Drygt var tredje 

kvinna, 37 procent, i denna ålder är högutbildad, 

medan männens andel är 24 procent. 

I början på 1990-talet var andelen högutbildade 

större bland männen. Kvinnornas dominans 

på universitet och högskolor, både i form 

av andelen studerande och examinerade, har 

ökat under senare år. Det ger nu utslag i utbildningsnivån. 

En annan orsak till att kvinnorna 

avancerat är att flera kvinnodominerade utbildningar 

förlängdes i början av 1990-talet och 

numera räknas till långa eftergymnasiala utbildningar, 

t.ex. de som krävs för att bli förskollärare 

och sjuksköterska. 

Fler män än kvinnor har forskarutbildning 

Även om fler kvinnor än män har eftergymnasial 

utbildning, har de inte hunnit ifatt i forskarutbildningen. 

Av de cirka 58 900 forskarutbildade 

i åldern 25–64 år är 40 procent kvinnor. 

Den manliga dominansen ökar med stigande 

ålder. Bland 25–34-åringarna var 55 procent av 

de forskarutbildade män, bland 55–64-åringarna 

var motsvarande andel 66 procent. 

Folkskola vanlig utbildning bland äldre 

Bland 55–64-åringarna hittar vi flest lågutbildade, 

drygt var femte person har endast förgymnasial 

utbildning. Motsvarande andel i åldersgrupperna 

25–34 år och 35–44 år är var tionde. 

Männen har i större utsträckning än kvinnorna 

endast en förgymnasial utbildning som högsta 

utbildning. Detta gäller i alla åldersgrupper. 



Utbildningsnivån varierar bland utrikes födda 

Utrikes födda har något lägre utbildningsnivå 

än de som är födda i Sverige. Andelen högutbildade 

är lika stor, 25 procent bland både inrikes 

och utrikes födda i åldern 25–64 år. Däremot 

finns det stora skillnader mellan olika födelseländer 

och invandrargrupper, mycket beroende 

på att åldersstruktur och skäl för invandring 

varierar mellan grupperna. Av personer födda i 

Norden har de från Finland högst andel med 

enbart förgymnasial utbildning (22 procent) 

medan islänningarna bidrar med den största 

andelen högutbildade (40 procent). 

Andel med förgymnasial utbildning resp. med 

lång eftergymnasial utbildning efter födelseland 

(fr. några länder) i åldern 25–64 år, 2012 

Födelseland 

Förgymnasial 

utbildning 

Andel med 


utbildning 3 år 

eller längre 

Födda i Sverige 12 25 

Utrikes födda 20 25 

Norden exkl. 

Sverige 19 21 

Finland 22 18 

Norge 14 24 

Danmark 14 27 

Island 9 40 

EU27 exkl. 

Norden 9 33 

Europa exkl. 

EU27 och Norden 24 18 

Övriga länder 

exkl. Europa 23 25 

Somalia 50 5 

Thailand 45 15 

Turkiet 42 10 

Vietnam 41 11 

Japan 2 52 

Ukraina 3 59 

USA 3 51 

Ryssland 5 59 


Högst andel högutbildade i Danderyd 

41 kommuner, oftast storstadskommuner och 

residensstäder, har en större andel högutbildade 

än riksgenomsnittet (25 procent). Majoriteten 

av kommunerna med högst utbildningsnivå 

ligger i Stockholms län. I Danderyd, Lidingö, 

Täby, Solna, Stockholm, Nacka och Sollentuna 

har 36 procent eller mer av invånarna minst 

treårig eftergymnasial utbildning. Högst andel 

finns i Danderyd, där mer än hälften av befolkningen 

har en sådan utbildning. Lund, Lomma, 

Uppsala och Umeå har också mer än 36 procent 

högutbildade invånare. Störst antal personer 

med minst treårig eftergymnasial utbildning 

finns i de tre storstäderna – Stockholm, 

Göteborg och Malmö. 

Kommuner med störst andel och störst antal 

högutbildade i åldern 25–64 år, 2012 

Kommun 

Andel högutbildade 

(%) 

Kommun 

Antal högutbildade 

Danderyd 55 Stockholm 194 600 

Lund 51 Göteborg 95 800 

Lomma 45 Malmö 51 300 

Lidingö 44 Uppsala 41 700 

Täby 40 Lund 29 600 

Solna 40 Linköping 25 900 

Uppsala 39 Umeå 22 400 

Stockholm 38 Örebro 18 900 

Umeå 37 Västerås 18 500 

Nacka 36 Nacka 17 400 

Källa: SCB (www.scb.se/UF0506); Statistikdatabasen: 

Utbildning och forskning. 



Andel av befolkningen i åldern 25–64 år med minst 3 års eftergymnasial utbildning 2012 (procent) 




22.2 

Utbildningsnivå för befolkningen 25–64 år 1990–2012 

Educational level for the population 25–64 years of age 


Andelen med enbart förgymnasial utbildning 

har minskat från en tredjedel i befolkningen 

1990 till 13 procent 2012. Andelen med 

eftergymnasial utbildning har under samma 

period ökat från 23 procent till 40 procent. 

Källa: SCB Befolkningens utbildning 

(www.scb.se/UF0506). 

22.3 

Andel elever i grundskolan med annat modersmål än svenska 

1978/79–2012/13 

Percentage of pupils in the compulsory school with a mother tongue 

other than Swedish 

Läsåret 1978/79 hade cirka 8 procent av 

grundskolans elever ett annat modersmål 

än svenska. Läsåret 2012/13 var motsvarande 

andel cirka 21 procent. Det motsvarar 

cirka 184 200 elever. Vanligaste språket vid 

sidan av svenska var arabiska; cirka 33 700 

elever hade det som modersmål läsåret 

2012/13. 

Källa: SCB, Utbildningsstatistisk årsbok 

(äldre årgångar); Statistisk årsbok (äldre 

årgångar) samt tabell 22.14 i denna bok. 

22.4 

Övergångsfrekvens till högskolan inom tre år för avgångna elever 

från gymnasieskolans linjer/program 1989/90–2008/09 

Rate of transition to higher education within three years among pupils 

who left upper secondary school education 

Fler kvinnor än män påbörjar högskolestudier 

inom tre år efter gymnasieskolan. 

Bland dem som avslutade gymnasieskolan 

läsåret 2008/09 påbörjade 51 procent av 

kvinnorna och 38 procent av männen högskolestudier 

inom tre år. 

Den höga övergångsfrekvensen för 

avgångna 1994/95 beror på en organisationsförändring 

av gymnasieskolan. 

Källa: Högskoleverket och SCB 

(www.scb.se/UF0205). 



22.5 

Befolkning, 16 år och äldre, efter utbildningsnivå, kön och ålder 

2012 

Population aged 16 years and older, by level of education, sex and age 

Kön/Ålder 

Sex/Age 

Befolkning 

16 år och äldre 

Population 

16 years and older 

Därav andel (%) med 

Highest educational level (%) 

Antal 

Number 

Förgymnasial 

utbildning 

Primary 

and lower 

secondary 

education 

Gymnasial 

utbildning 

=


22.6 


Befolkning, 25–64 år, efter utbildningsinriktning/-nivå samt kön 

2012 

Population aged 25–64, by field of education, level of education and sex 

Utbildningsinriktning 

Field of education 

Befolkning, 

25–64 år 

Population 

25–64 

Därav andel (%) med 

Highest educational level (%) 

Antal 

Number 

Förgymnasial 

utbildning inkl. 

okänd nivå 

Primary and 

lower secondary 

education 

(incl. 

unknown 

level). 

Gymnasial 

utbildning 

Upper 

secondary 

education 


utbildning 

=3 years 

Totalt 

Total 

Allmän utbildning 

General education 

Båda könen 

Both sexes 1 001 350 65 35 0 – 100 

Män Men 539 904 70 30 0 – 100 

Kvinnor 

Women 461 446 59 40 0 – 100 

Pedagogik och lärarutbildning Båda könen 336 594 – 1 32 67 100 

Teaching methods and teacher Män 78 840 – 2 30 67 100 

education Kvinnor 257 754 – 1 33 67 100 

Humaniora och konst Båda könen 216 472 – 36 28 36 100 

Humanities and arts Män 88 640 – 36 29 35 100 

Kvinnor 127 832 – 36 27 37 100 

Samhällsvetenskap, juridik, 

handel, administration Båda könen 835 336 – 45 18 36 100 

Social sciences, law, Män 322 818 – 40 20 40 100 

commerce, administration Kvinnor 512 518 – 49 18 34 100 

Naturvetenskap, matematik Båda könen 155 130 – 17 28 55 100 

och data Natural sciences, Män 92 061 – 14 32 54 100 

mathematics and computing Kvinnor 63 069 – 21 22 57 100 

Teknik och tillverkning Båda könen 1 060 638 – 64 16 20 100 

Engineering and Män 930 739 – 67 16 17 100 

manufacturing Kvinnor 129 899 – 40 19 41 100 

Lant- och skogsbruk samt Båda könen 85 619 – 71 14 15 100 

djursjukvård Agriculture and Män 55 130 – 74 14 12 100 

forestry, veterinary medicine Kvinnor 30 489 – 65 13 22 100 

Hälso- och sjukvård samt Båda könen 698 822 – 48 16 36 100 

social omsorg Health care Män 113 440 – 32 18 50 100 

and nursing, social care Kvinnor 585 382 – 51 15 34 100 

Tjänster Båda könen 301 257 – 73 18 9 100 

Services Män 146 629 – 64 22 14 100 

Kvinnor 154 628 – 82 14 5 100 

Okänd Båda könen 192 753 41 41 9 9 100 

Unknown Män 106 986 43 43 8 7 100 

Kvinnor 85 767 39 40 10 11 100 

Befolkning, 25–64 år Båda könen 4 883 971 15 45 15 25 100 

Män 2 475 187 17 48 15 21 100 

Kvinnor 2 408 784 13 43 16 29 100 


Källa: SCB Utbildningsregistret (www.scb.se/UF0506). 



22.7 

Total utbildningskostnad i löpande priser, mnkr, och andel av BNP 

Total educational expenditure in current prices and percentage of GDP 

Typ av skolform/verksamhet 

Type of education/activity 

Totala kostnader, miljoner kr 

Total expenditure, SEK m 

2007 2008 2009 2010 2011 

Kostnad per 

skolform/ 

verksamhet 

2011 som 

andel (%) av 

BNP 2011 

Expenditure 

by type of 

school, 

percentage 

of GDP 

Andel av total 

utbildningskostnad 

2011 (%) 

Percentage 

of total 

educational 

expenditure 

Förskola Preschool teaching 44 617 48 217 50 642 53 359 56 529 1,61 19,6 

Förskoleklass Preschool class 4 404 4 549 4 873 5 047 5 157 0,15 1,8 

Grundskola Compulsory school 75 296 77 902 77 436 78 558 80 241 2,29 27,9 

Specialskola 1 

Special school primarily for pupils 

with impaired hearing 1 470 447 464 452 469 0,01 0,2 

Obligatorisk särskola 

Compulsory scholl for intellectually 

disabled children 4 057 4 337 4 318 4 257 4 180 0,12 1,5 

Gymnasiesärskola 

Schools for intellectually disabled 

children 2 038 2 461 2 672 2 722 2 821 0,08 1,0 

Gymnasieskola 

Upper secondary school 33 920 36 089 37 060 37 222 37 725 1,08 13,1 

Komvux Adult secondary education 3 836 3 699 3 710 3 835 3 936 0,11 1,4 

Kompletterande utbildning 

Supplementary education 

programmes 141 147 144 155 156 0,00 0,1 

Särvux 

Education for adults with learning 

disabilities 199 194 205 221 221 0,01 0,1 

CFL, Nationellt centrum för flexibelt 

lärande 

National centre for flexible learning 8 . . . . . . 

Svenskundervisning för invandrare 

Swedish tuition for immigrants 1 241 1 550 1 706 1 855 1 326 0,04 0,5 

Universitet/Högskola 

Higher education, tertiary education, 

universities and university colleges 47 079 49 538 52 101 54 785 58 442 1,67 20,3 

Folkhögskola Folk high school 2 750 2 859 2 874 2 940 2 994 0,09 1,0 

Studieförbund Study association 3 528 3 580 3 687 3 697 3 757 0,11 1,3 

Arbetsmarknadspolitiska program 

Employment training 3 232 2 088 1 989 3 174 2 963 0,08 1,0 

Svenska utlandsskolor 

Swedish schools abroad 152 156 155 151 157 0,00 0,1 

Kvalificerad yrkesutbildning 

Advanced vocational training 1 159 1 228 1 335 1 502 1 511 0,04 0,5 

Centrala kostnader 

Central administrative costs 2 835 2 775 3 522 3 890 3 768 0,11 1,3 

Studiestöd 2 Student aid 2 19 277 19 054 22 992 24 221 21 455 0,61 7,5 

Totala kostnader Total 250 237 260 871 271 885 282 043 287 808 8,22 100,0 

1) Kostnader för specialpedagogiskt resurscentrum och lokalkostnader ingår inte. Costs for centre of resource for special needs education 

and schools and cots for locals are not included. 

2) Exkl. lån. Excl. loan. 


Källa: SCB Statistiska meddelanden serie UF12 (www.scb.se/UF0514). 



22.8 


Förskoleverksamhet, pedagogisk omsorg och förskoleklass 

Pre-school, pedagogical care, pre-school classes and leisure-time 

centres 

År 1 

Year 

Förskola inskrivna barn i åldern 

Preschool number of children aged 

0 år 1 år 2 år 3 år 4 år 5 år 6 år 7– år 2 Summa 

2001 62 34 456 62 296 66 445 71 506 77 348 2 557 317 314 987 

2002 18 36 938 69 336 71 800 75 498 77 530 2 258 268 333 646 

2003 23 38 848 73 046 76 418 79 604 81 394 2 118 271 351 722 

2004 13 41 235 77 714 78 762 82 707 81 572 1 820 222 364 045 

2005 8 42 866 81 997 83 479 84 208 84 562 1 617 217 378 954 

2006 10 44 538 85 618 88 373 89 528 86 436 1 530 198 396 231 

2007 11 49 326 88 217 92 057 93 954 91 441 1 591 344 416 941 

2008 6 50 270 93 470 94 065 97 045 95 820 1 571 339 432 586 

2009 7 52 068 95 138 99 063 98 886 98 916 1 621 381 446 080 

2010 15 53 171 97 436 101 846 103 451 100 243 1 499 335 457 996 

2011 14 56 608 100 227 104 096 104 844 104 420 1 534 418 472 161 

2012 0 55 799 104 477 107 015 106 978 105 970 1 407 663 482 309 

År 1 

Fritidshem inskrivna barn i åldern 

Leisure time centres 

Förskoleklass inskrivna barn i åldern 

Preschool class 

–6 år 7–9 år 10–12 år 3 Summa 3–4 år 5 år 6 år 7 år Summa 

Antal förskoleenheter 

4, 5 

2001 76 813 228 443 31 252 336 508 . . 1 003 97 424 1 188 99 615 . . 

2002 76 985 238 999 34 760 350 744 . . 1 003 91 452 1 158 93 613 . . 

2003 74 491 230 021 37 343 341 855 . . 909 87 418 1 187 89 514 13 530 

2004 73 768 216 299 36 065 326 132 . . 910 87 122 1 292 89 324 13 394 

2005 74 484 212 718 36 267 323 469 . . 853 86 443 1 111 88 407 13 637 

2006 78 351 214 558 36 148 329 057 . . 794 89 968 1 138 91 900 13 962 

2007 80 215 218 144 36 204 334 563 . . 963 91 261 1 169 93 393 14 142 

2008 84 313 223 746 38 071 346 130 . . 1 001 95 185 1 401 97 587 14 246 

2009 86 592 231 768 39 262 357 622 . . 1 001 98 178 1 104 100 283 14 194 

2010 90 125 244 578 43 785 378 488 . . 922 101 563 1 044 103 529 14 159 

2011 90 852 256 703 49 044 396 599 . . 1 010 101 870 1 046 103 926 14 310 

2012 93 977 263 373 53 905 411 255 . . 875 105 677 1 110 107 662 14 307 

År 1 

Familjedaghem inskrivna barn i åldern 

Family day-care homes 

0 år 1 år 2 år 3 år 4 år 5 år 6 år 7–9 år 10–12 år Summa 

Antal 

familjedaghem 

6 

2001 21 5 179 8 872 8 651 8 597 8 563 2 970 5 917 954 49 724 9 236 

2002 11 4 990 8 632 8 362 7 928 7 550 2 197 4 609 981 45 260 8 406 

2003 2 4 410 7 838 7 743 7 128 6 569 1 656 3 664 946 39 956 7 576 

2004 21 4 230 7 550 7 136 6 588 5 935 1 264 2 524 722 35 970 6 840 

2005 22 4 109 7 183 6 828 6 022 5 435 977 1 987 527 33 090 6 357 

2006 2 3 622 6 728 6 584 5 970 4 955 865 1 610 454 30 790 5 978 

2007 – 3 590 5 869 5 932 5 469 4 728 649 1 297 353 27 887 5 530 

2008 2 3 047 5 469 5 098 4 844 4 302 571 1 107 263 24 703 4 951 

År 1 

Pedagogisk omsorg inskrivna barn i åldern 

Pedagogical care 

0 år 1 år 2 år 3 år 4 år 5 år 6 år 7–9 år 10–12 år Summa 

Antal verksamheter 

inom pedagogisk 

omsorg 7 

2009 – 2 793 4 848 4 774 4 175 3 800 487 943 294 22 114 4 345 

2010 3 2 610 4 488 4 391 4 031 3 298 455 872 290 20 438 3 919 

2011 – 2 458 4 234 4 066 3 722 3 278 414 876 349 19 397 3 680 

2012 8 2 155 3 871 3 845 3 491 3 064 373 875 382 18 064 3 347 

1) Åren 2001, 2002, 2003, 2004, 2007, 2008, 2009, 2010 och 2012 var mätdagen den 15 oktober. 2006 var mätdagen den 13 oktober. År 

2005 och 2011 var mättidpunkten den 14 oktober. 

2) Inkl. skolbarn i förskola. 

3) Inkl. ett fåtal barn äldre än 12 år. 

4) Number of pre-schools and leisure-time centres. 

5) Institutioner som bedriver verksamhet i både förskola och fritidshem är redovisade under båda verksamheterna. 

6) Number of family day-care homes. 

7) Number of pedagogical care. 


Källa: Skolverket och SCB: Officiell statistik för förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning 

(www.skolverket.se). Del 2 (2003–). Barnomsorg, skola och vuxenutbildning i siffror (www.skolverket.se). Del 2 (2000–2002); 

Barnomsorg och skola i siffror. Del 2 (1999). 



22.9 

Elever i förskoleklass efter kön, huvudman och modersmål 

Pupils in pre-school classes by sex, organiser and mother tongue 

Huvudman/Modersmål 

Organiser/Mother tongue 

Antal elever i förskoleklass under läsåret 

Number of pupils during the school year 

2010/11 2011/12 2012/13 

Pojkar 

Boys 

Flickor 

Girls 

Totalt 

Total 

Pojkar Flickor Totalt Pojkar Flickor Totalt 

Alla huvudmän 

All organisers 53 371 50 158 103 529 53 286 50 640 103 926 55 377 52 285 107 662 

Kommunal regi 

Municipal organisers 48 549 45 543 94 092 48 200 45 528 93 728 50 049 47 218 97 267 

Enskild regi 

Private organisers 4 822 4 615 9 437 5 086 5 112 10 198 5 328 5 067 10 395 

Modersmål (annat än 

svenska) 

Mother tongue (other than 

Swedish) 10 204 9 181 19 385 10 059 9 645 19 704 10 819 10 218 21 037 

Albanska Albanian 411 356 767 400 337 737 433 375 808 

Arabiska Arabic 1 923 1 695 3 618 1 887 1 726 3 613 2 203 1 908 4 111 

Bosniska/Kroatiska/Serbiska 

Bosnian/Croatian/Serbian 759 673 1 432 753 660 1 413 705 651 1 356 

Engelska English 687 641 1 328 671 671 1 342 726 725 1 451 

Finska Finnish 412 352 764 400 386 786 358 424 782 

Persiska Persian 315 301 616 323 287 610 306 308 614 

Polska Polish 327 274 601 314 325 639 372 377 749 

Somaliska Somali 564 505 1 069 540 526 1 066 527 484 1 011 

Spanska Spanish 610 565 1 175 556 568 1 124 625 628 1 253 

Turkiska Turkish 344 331 675 337 348 685 383 322 705 

Övriga språk Other 3 852 3 488 7 340 3 878 3 811 7 689 4 198 4 029 8 227 


(www.skolverket.se). Del 2. 

22.10 

Elever och skolor i grundskolan 

Pupils and schools in compulsory comprehensive school 

2005/06 2006/07 2007/08 2008/09 2009/10 2010/11 2011/12 2012/13 

Skolor Schools 4 908 4 872 4 826 4 755 4 660 4 626 4 616 4 909 

Elever Pupils 995 457 962 349 935 869 906 189 891 727 886 487 888 658 899 185 

Flickor Girls 485 487 469 233 456 412 441 681 434 601 431 858 432 774 437 530 

Pojkar Boys 509 970 493 116 479 457 464 508 457 126 454 629 455 884 461 655 

Därav fristående 

Of which private 

Skolor 596 610 635 677 709 741 761 790 

Elever 76 145 80 712 86 205 89 444 95 948 105 136 112 144 119 695 

Flickor 37 503 39 899 43 494 45 391 48 637 53 208 56 731 60 163 

Pojkar 36 588 38 688 42 711 44 053 47 311 51 928 55 413 59 532 

Källa: Skolverket och SCB: Förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning (www.skolverket.se och 

www.scb.se/UF0104). Del 2. 



22.11 

Läsår 

School year 

Elever i särskolan 

Pupils at special schools for the mentally handicapped 

Grundsärskola 

exkl. träningsskola 

Compulsory 

level 

Träningsskola 

Training 

school 

Yrkesutbildning 

Vocational 

training 

Yrkesträning 

1 

Verksamhetsträning 

2 


Summa 

Total 

Därav i 

särskild 

undervis- 

3, 4 ,5 

ning 

1995/96 6 172 3 371 1 916 1 304 654 13 417 100 

1996/97 6 385 3 487 2 060 1 365 625 13 922 137 

1997/98 7 101 3 609 2 024 1 644 654 15 032 107 

1998/99 7 831 3 754 2 341 1 482 687 16 095 152 

1999/00 8 568 3 901 2 507 1 484 782 17 242 . . 

2000/01 9 386 4 093 2 946 1 343 855 18 623 . . 

2001/02 9 918 4 343 3 296 1 398 840 19 795 . . 

2002/03 10 482 4 279 3 728 1 521 931 20 941 . . 

2003/04 10 672 4 244 4 143 1 587 980 21 626 . . 

2004/05 10 447 4 268 4 413 1 712 1 016 21 856 . . 

2005/06 10 303 4 091 4 903 1 714 1 168 22 179 . . 

2006/07 10 143 4 247 5 196 1 883 1 154 22 623 . . 

2007/08 9 803 4 081 5 528 1 952 1 213 22 577 . . 

2008/09 9 135 4 126 6 029 2 114 1 196 22 600 . . 

2009/10 8 640 4 033 6 021 2 010 1 381 22 085 . . 

2010/11 8 003 4 112 5 921 1 940 1 419 21 395 . . 

2011/12 6 901 3 890 5 473 1 975 1 586 19 825 . . 

2012/13 5 995 3 648 5 099 1 780 1 899 18 421 . . 

1) Vocational training of mentally handicapped young people. 

2) Occupational training for the disabled. 

3) Of whom receiving remedial tuition. 

4) Ingår i resp. kolumn och i summan. Included in relevant column. 

5) Fr.o.m. 1999 särredovisas inte antal elever i Särskild undervisning. As from 1999 pupils in Special education are only included in 

relevant column. 

Källa: Skolverket och SCB: Skolan i siffror. Del 2 (1995–1997); Barnomsorg och skola i siffror. Del 2 (1998–1999); 

Barnomsorg, skola och vuxenutbildning i siffror (www.skolverket.se). Del 2 (2000–2002); Officiell statistik för 

förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning (www.skolverket.se). Del 2 (2003–). 

22.12 

Elever i specialskolan 

Pupils at regional schools for pupils with impaired hearing/vision 

or physical disabilities 

Skoltyp Type of school 2005/06 2006/07 2007/08 2008/09 2009/10 2010/11 2011/12 2012/13 

Regionskolor för döva eller hörselskadade 

Regional schools or pupils with 

impaired hearing 499 472 450 457 430 415 402 352 

Riksskolor 

Schools for pupils with impaired 

hearing/vision or physical disabilities 104 76 64 59 70 86 99 105 

Ekeskolan 1 , Örebro 18 11 10 9 23 25 26 25 

Hällsboskolan 2 , Sigtuna 35 21 10 12 12 28 45 56 

Åsbackaskolan 3 , Gnesta 51 44 44 38 35 33 28 24 

Samtliga All pupils 603 548 514 516 500 501 501 457 

1) Riksskola för synskadade elever med ytterligare funktionsnedsättning. Specialskolan (Ekeskolan) hade intagningsstopp läsåren 2001/02 

t.o.m. 2007/08 och är åter Specialskola fr.o.m. läsåret 2008/09. A school for pupils with impaired vision and an additional impairment. 

2) Riksskola för elever med grava tal- och språkstörningar. Specialskolan (Hällsboskolan) hade intagningsstopp läsåren 2002/03 t.o.m. 

2007/08 och är åter Specialskola fr.o.m. läsåret 2008/09. A school for pupils with impaired speech. 

3) Döva eller hörselskadade elever som också är utvecklingsstörda. Pupils that are deaf or hearing impaired, and also mentally 

handicapped. 





22.13 

Elever som avslutat årskurs 9 läsåret 2011/12 och har behörighet 

till nationellt program 

Pupils leaving compulsary school and get access to national programs 

Andel (%) elever som är behöriga till ett högskoleförberedande program 

Share of pupils who get access to a college preparatory program 

Naturvetar- och 

teknikprogrammet 

Natural Science and 

Technology Programme 

Flickor 

Girls 

Pojkar 

Boys 

Totalt 

Total 

Ekonomi-, humanistiska och 

samhällsvetarprogrammet 

Business Management and 

Economics, Humanities and 

Social Science Programme 

Estetiska programmet 

Arts Programme 

Flickor Pojkar Totalt Flickor Pojkar Totalt 

Huvudman 85,6 81,2 83,4 87,0 83,1 85,0 88,1 84,9 86,5 

Kommun 84,5 80,0 82,2 86,1 82,0 84,0 87,2 83,9 85,5 

Fristående 1 91,4 89,0 90,3 91,8 89,9 90,9 92,9 91,4 92,2 

därav 

Allmän inriktning 91,8 89,2 90,6 92,4 90,3 91,4 93,3 91,4 92,4 

Konfessionell 86,5 85,7 86,2 88,0 88,3 88,1 89,0 90,3 89,7 

Waldorf 2 88,3 89,4 88,9 88,3 89,4 88,9 90,5 92,7 91,7 

Internationella skolor 3 93,3 100,0 97,0 0,0 0,0 0,0 93,3 100,0 97,0 

Riksinternatskolor 82,5 89,4 85,6 77,2 80,9 78,8 84,2 91,5 87,5 

Bakgrund 

Elever med 

svensk bakgrund 89,0 84,9 86,9 90,3 86,7 88,5 91,3 88,3 89,8 

utländsk bakgrund 71,4 66,1 68,7 73,2 68,3 70,7 74,9 70,8 72,8 

därav 

Födda i Sverige 81,1 77,6 79,3 83,3 79,9 81,6 85,2 82,8 84,0 

Födda utanför Sverige, inv. före 2003 81,3 77,5 79,5 83,4 79,7 81,6 84,4 81,8 83,2 

Födda utanför Sverige, inv. 2003 eller 

senare 50,3 44,5 47,2 51,4 46,3 48,7 53,2 48,6 50,8 

Föräldrarnas högsta utbildning 4 

Förgymnasial utbildning 54,5 49,5 52,0 56,9 52,4 54,6 59,1 55,7 57,4 

Gymnasial utbildning 81,8 76,1 78,9 83,9 78,7 81,2 85,3 81,3 83,3 

Eftergymnasial utbildning 93,3 91,0 92,1 94,1 92,1 93,1 94,8 93,1 93,9 

Andel (%) elever som är 

behöriga till ett 

yrkesprogram 

Share of pupils who get 

access to a vocational 

program 

Flickor Pojkar Totalt 

Huvudman 88,9 86,2 87,5 

Kommun 88,0 85,2 86,6 

Fristående 1 93,6 92,4 93,1 

därav 

Allmän inriktning 94,0 92,4 93,3 

Konfessionell 90,1 91,7 90,8 

Waldorf 2 90,5 93,4 92,0 

Internationella skolor 3 100,0 100,0 100,0 

Riksinternatskolor 84,2 91,5 87,5 

Bakgrund 

Elever med 

svensk bakgrund 92,1 89,6 90,8 

utländsk bakgrund 75,8 72,2 73,9 

därav 

Födda i Sverige 86,0 84,3 85,1 

Födda utanför Sverige, inv. före 2003 85,2 83,4 84,3 

Födda utanför Sverige, inv. 2003 eller 

senare 54,2 49,8 51,8 

Föräldrarnas högsta utbildning 4 

Förgymnasial utbildning 60,2 57,8 59,0 

Gymnasial utbildning 86,5 83,1 84,8 

Eftergymnasial utbildning 95,2 93,8 94,5 

1) Fristående skolor inkluderar internationella skolor samt riksinternatskolor. 

2) Endast 262 av eleverna med slutbetyg från Waldorf skolor har erhållit betyg enligt det mål- och kunskapsrelaterade betygsystemet. 

3) Endast 33 av eleverna med slutbetyg från internationella skolor har erhållit betyg enligt det mål- och kunskapsrelaterade betygsystemet. 

4) Uppgifter om föräldrarnas högsta utbildning saknas för 2114 elever som avslutat åk 9 2011/12. 

Källa: Skolverket (www.skolverket.se). 



22.14 


Elever i grundskolan med annat modersmål än svenska 

Compulsory school pupils with a mother tongue other than Swedish 

Modersmål Mother tongue 2005/06 1 2006/07 1 2007/08 1 2008/09 1 2009/10 1 2010/11 1 2011/12 1 2012/13 1 

Nordiskt Nordic 12 355 11 662 11 281 11 893 12 042 12 278 12 367 12 078 

Danska Danish 1 154 1 333 1 555 1 611 1 851 1 934 2 081 2 090 

Finska Finnish 9 807 8 981 8 229 8 662 8 488 8 525 8 372 7 999 

Isländska Icelandic 419 397 434 455 515 560 592 656 

Norska Norwegian 975 951 1 063 1 165 1 188 1 259 1 322 1 333 

Europeiskt utom nordiskt 

European other than Nordic 60 526 60 478 61 732 64 150 67 010 70 475 70 200 70 558 

Albanska Albanian 7 601 7 671 7 595 7 277 6 974 7 052 7 138 7 176 

Bosniska/Kroatiska/Serbiska 

Bosnian/Croatian/Serbian 15 034 14 811 14 531 14 377 14 588 14 579 13 759 11 326 

Engelska English 7 411 7 558 8 059 8 682 9 939 11 262 11 276 11 608 

Estniska Estonian 331 326 347 361 402 457 483 478 

Flamländska Dutch 474 568 479 649 722 673 641 715 

Franska French 1 913 1 897 1 899 2 081 2 040 2 718 2 410 2 534 

Grekiska Greek 1 826 1 747 1 703 1 710 1 779 1 830 1 842 1 985 

Italienska Italian 904 866 880 896 955 1 029 1 137 1 194 

Makedonska Macedonian 670 668 693 736 763 795 799 761 

Polska Polish 4 328 4 417 4 863 5 293 5 733 5 946 6 164 6 213 

Portugisiska Portuguese 873 862 950 1 010 1 104 1 211 1 230 1 233 

Romanés 2 Romani 2 1 126 1 181 1 009 1 181 1 213 1 316 1 452 3 268 

Rumänska Romanian 750 724 823 971 1 022 1 133 1 236 1 370 

Ryska Russian 2 752 2 932 3 073 3 352 3 798 4 068 4 334 4 519 

Samiska 3 Sami 3 595 572 570 489 512 566 595 583 

Spanska Spanish 9 796 9 604 9 801 9 968 10 493 10 900 10 911 10 696 

Tornedalsfinska Torne 

Valley Finnish 1 089 996 1 043 978 907 593 261 374 

Tyska German 1 957 2 049 2 345 3 036 2 935 3 177 3 353 3 353 

Ungerska Hungarian 1 096 1 029 1 069 1 103 1 131 1 170 1 179 1 172 

Afrikanskt African 7 564 7 995 8 911 10 532 12 103 14 012 14 254 14 034 

Amhariska Amharic 412 431 485 554 635 716 769 798 

Somaliska Somali 5 052 5 347 6 053 7 369 8 622 10 196 10 206 10 164 

Tigrinia Tigrinya 2 100 2 217 2 373 2 609 2 846 3 100 3 279 3 072 

Asiatiskt Asian 61 878 62 951 66 527 70 535 74 217 76 076 76 591 74 662 

Arabiska Arabic 24 935 25 648 27 940 30 135 32 134 33 204 33 037 33 695 

Armeniska Armenian 493 504 504 542 552 572 567 602 

Assyriska/Syriska 

Assyrian/Syrian 4 518 4 452 4 609 4 762 4 826 4 670 4 674 4 434 

Bangla Bengali 753 763 765 779 837 832 826 849 

Dari 839 907 1 039 1 095 1 256 1 404 1 689 2 235 

Kinesiska 4 Chinese 4 2 752 2 791 2 869 3 020 3 188 3 322 3 483 5 632 

Kurdiska Kurdish 5 143 5 158 5 395 5 692 5 995 5 858 5 893 4 759 

Pashto 581 517 508 484 465 544 569 625 

Persiska Persian 6 685 6 521 6 574 6 607 6 692 6 683 6 648 6 659 

Tagalog 522 508 571 666 726 816 861 891 

Thai 2 815 3 139 3 584 4 196 4 777 5 193 5 391 5 581 

Turkiska Turkish 5 363 5 428 5 461 5 646 5 899 6 012 6 102 6 072 

Urdu 732 743 749 798 839 833 951 970 

Vietnamesiska Vietnamese 1 694 1 734 1 740 1 777 1 729 1 713 1 673 1 658 

Övriga Other 5 092 5 588 6 759 7 073 7 775 8 571 10 264 12 834 


1) Asylsökande elever som vistas på sluss eller flyktingförläggning ingår ej. Excl. asylum-applicants. 

2) Maj 2012 infördes en ny språklista som följde ISO 639-3, vilket innebar att fler språk räknades in i språkgruppen Romani. In May 2012 a 

new list of languages was introduced that followed ISO 639-3. Additional languages were now included in the language group Romani. 

3) Inkl. varianter som nord- och sydsamiska, lulesamiska. Incl. variants of Samic languages. 

4) Inkl. varianter som kantonesiska. Incl. such variants as Cantonese. 


(www.skolverket.se och www.scb.se/UF0104). Del 2. 



22.15 

Svenskundervisning för invandrare efter modersmål, 

födelseland, ålder, utbildning och kön 

Swedish for immigrants by mother tongue, country of birth, age, 

education and sex 

Modersmål Mother tongue/ 

Födelseland country of birth/ 

Ålder Age/ 

Utbildning Education 

Totalt 

Total 

Antal elever 

Number of pupils 

Kvinnor 

Women 

2011 2012 

Män 

Men 

Andel (%) 

Percentage 

Kvinnor 

Män Totalt Kvinnor 

Antal elever Andel (%) 

Män 

Kvinnor 

Män 

Samtliga elever All pupils 102 434 58 975 43 459 57,6 42,4 107 827 61 964 45 863 57,5 42,5 

Därav med modersmål 

(10 största) 

Of which with mother tongue 

Arabiska Arabic 18 944 10 001 8 943 52,8 47,2 18 886 9 999 8 887 52,9 47,1 

Somaliska Somali 10 463 5 674 4 789 54,2 45,8 10 525 5 833 4 692 55,4 44,6 

Persiska Persian 4 424 2 543 1 881 57,5 42,5 7 162 3 974 3 188 55,5 44,5 

Thailändska Thai 5 850 5 488 362 93,8 6,2 5 707 5 365 342 94,0 6,0 

Polska Polish 4 650 2 885 1 765 62,0 38,0 5 100 3 102 1 998 60,8 39,2 

Engelska English 4 406 1 845 2 561 41,9 58,1 4 796 2 023 2 773 42,2 57,8 

Spanska Spanish 4 169 2 325 1 844 55,8 44,2 4 552 2 505 2 047 55,0 45,0 

Tigrinska (Tigrinja) 

Tigrigna 3 243 2 020 1 223 62,3 37,7 3 623 2 208 1 415 60,9 39,1 

Turkiska Turkish 3 045 1 474 1 571 48,4 51,6 3 064 1 506 1 558 49,2 50,8 

Kurdiska/Nordkurdiska 

Kurdish/North kurdish 3 084 1 829 1 255 59,3 40,7 3 059 1 778 1 281 58,1 41,9 

Därav med födelseland 

(10 största) 

Of which with country of 

birth 

Irak Iraq 15 476 8 772 6 704 56,7 43,3 13 477 8 082 5 395 60,0 40,0 

Somalia 10 445 5 661 4 784 54,2 45,8 10 355 5 751 4 604 55,5 44,5 

Thailand 5 776 5 426 350 93,9 6,1 5 658 5 315 343 93,9 6,1 

Polen Poland 4 713 2 910 1 803 61,7 38,3 5 079 3 103 1 976 61,1 38,9 

Iran 4 354 2 493 1 861 57,3 42,7 4 748 2 683 2 065 56,5 43,5 

Turkiet Turkey 3 328 1 653 1 675 49,7 50,3 3 344 1 648 1 696 49,3 50,7 

Kina China 3 164 2 226 938 70,4 29,6 3 408 2 398 1 010 70,4 29,6 

Eritrea 2 949 1 793 1 156 60,8 39,2 3 618 2 160 1 458 59,7 40,3 

Afghanistan 2 617 1 387 1 230 53,0 47,0 3 640 1 957 1 683 53,8 46,2 

Syrien Syria 1 952 1 054 898 54,0 46,0 3 257 1 472 1 785 45,2 54,8 

Därav i åldern 

Of which aged 

16–19 år years 1 445 667 778 46,2 53,8 1 301 615 686 47,3 52,7 

20–24 år 13 840 8 112 5 728 58,6 41,4 13 722 8 086 5 636 58,9 41,1 

25–39 år 60 875 34 354 26 521 56,4 43,6 64 926 36 449 28 477 56,1 43,9 

40–54 år 22 660 13 849 8 811 61,1 38,9 23 928 14 612 9 316 61,1 38,9 

55 år– 3 614 1 993 1 621 55,1 44,9 3 950 2 202 1 748 55,7 44,3 

Därav med utbildning 

Of which with education 

högst 3 år max. 3 years 14 409 9 319 5 090 64,7 35,3 12 738 8 490 4 248 66,7 33,3 

4–6 år 10 726 7 030 3 696 65,5 34,5 10 805 7 031 3 774 65,1 34,9 

7–9 år 15 191 8 802 6 389 57,9 42,1 15 238 8 674 6 564 56,9 43,1 

10–12 år 27 818 15 129 12 689 54,4 45,6 29 122 15 564 13 558 53,4 46,6 

13 år eller mer 

13 years or more 34 023 18 545 15 478 54,5 45,5 37 074 20 534 16 540 55,4 44,6 

I läs- och skrivinlärning 

In reading and writing 

learning 23 296 14 556 8 740 62,5 37,5 16 376 10 889 5 487 66,5 33,5 

Källa: Skolverket och SCB: (www.skolverket.se och www.scb.se/UF0108) Utbildningsresultat. Riksnivå. 



22.16 


Svenska elever i förskoleklass, grund- och gymnasieskola i 

svenska utlandsskolor 

Swedish pupils in Swedish pre-school classes, compulsory schools 

and upper secondary schools abroad 

Skolform/Världsdel 

Type of school/Continent 

2005/06 2006/07 2007/08 2008/09 2009/10 2010/11 2011/12 2012/13 

Totalt antal elever 

Total number of pupils 1 003 1 032 1 115 1 168 1 094 1 129 1 166 1 131 

Förskoleklass 

Pre-school class 69 67 82 100 102 89 93 58 

Flickor Girls 33 27 37 44 45 37 48 28 

Pojkar Boys 36 40 45 56 57 52 45 30 

Europa Europe 47 51 56 64 78 75 66 44 

Afrika Africa 4 2 7 10 9 4 11 6 

Sydamerika South America – 1 – – 1 – – – 

Asien Asia 18 13 19 26 14 10 16 8 

Grundskola 

Compulsory school 671 640 648 684 618 610 631 625 

Flickor 319 302 305 321 294 280 292 305 

Pojkar 352 338 343 363 324 330 339 320 

Europa 558 552 551 571 518 521 546 535 

Afrika 37 28 25 43 50 40 42 33 

Sydamerika 5 4 7 5 6 2 – – 

Asien 71 56 65 65 44 47 43 57 

Gymnasieskola 

Upper secondary school 263 325 385 384 374 430 442 448 

Flickor 173 214 284 252 261 307 321 314 

Pojkar 90 111 101 132 113 123 121 134 

Europa 226 277 343 333 319 377 378 391 

Afrika 37 48 42 51 55 53 64 57 

Andel (%) behöriga 

Entitled, percent 74 66 51 53 50 44 45 47 

Förskoleklass 72 78 55 66 60 51 60 67 

Flickor 67 85 57 55 53 51 50 61 

Pojkar 78 73 54 75 65 50 71 73 

Europa 62 73 54 55 53 47 53 57 

Afrika 75 . . 14 70 67 . . 73 100 

Sydamerika – . . – – . . – – – 

Asien 100 100 74 92 93 90 81 100 

Grundskola 90 84 71 73 70 66 65 69 

Flickor 90 83 70 71 64 61 60 68 

Pojkar 90 85 72 74 76 71 69 69 

Europa 88 83 70 69 66 62 61 64 

Afrika 97 82 52 88 86 88 83 91 

Sydamerika 100 100 71 80 83 . . – – 

Asien 100 100 89 97 100 96 98 96 

Gymnasieskola 33 27 15 15 15 12 15 15 

Flickor 22 17 9 10 9 8 13 13 

Pojkar 54 45 34 25 29 22 21 20 

Europa 36 30 17 16 16 13 16 15 

Afrika 16 8 2 6 7 8 11 12 

Ytterligare statistik om Svensk utbildning i utlandet finns på Skolverkets hemsida: 

http://www.skolverket.se/statistik-och-utvardering/statistik/svensk-utbildning-i-utlandet. 


(www.skolverket.se och www.scb.se/UF0115). 



22.17 

Sökande och antagna till gymnasieskolan, höstterminen 2012 

Upper secondary school applicants and admissions, autumn term 

Studieväg 

Course of studies 

Behöriga 

1:a-handssökande 

First choice 

qualified 

applicants 

Därav 

Of whom 

Män 

Men 

Kvinnor 

Women 

Antagna 

1:a-handssökande 

Admissions, 

first choice 

qualified 

applicants 

Män 

Därav 

Kvinnor 

Yrkesprogram och högskoleförberedande 

program 98 103 50 066 48 037 84 460 42 069 42 391 

Yrkesprogram Vocational programmes 33 769 20 061 13 708 29 681 17 350 12 331 

Barn- och fritid (BF) 

Child and Recreation Programme 2 701 1 000 1 701 2 468 910 1 558 

Bygg- och anläggning (BA) 

Building and Construction Programme 5 153 4 674 479 4 358 3 958 400 

El- och energi (EE) 

Electricity and Energy Programme 5 031 4 809 222 4 333 4 132 201 

Fordons- och transport (FT) 

Vehicle and Transport Programme 3 474 2 944 530 3 071 2 600 471 

Handels- och administrations (HA) 

Business and Administration Programme 2 473 982 1 491 2 221 865 1 356 

Hantverks (HV) Handicraft Programme 2 830 198 2 632 2 457 172 2 285 

Hotell- och turism (HT) 

Hotel and Tourism Programme 1 213 233 980 1 112 202 910 

Industritekniska (IN) 

Industrial Technology Programme 1 734 1 521 213 1 500 1 312 188 

Naturbruk (NB) 

Natural Resource Use Programme 2 468 730 1 738 2 162 627 1 535 

Restaurang- och livsmedel (RL) 

Restaurant Management and Food Programme 2 246 913 1 333 2 095 854 1 241 

VVS- och fastighet (VF) 

HVAC and Property Maintenance Programme 1 343 1 309 34 1 124 1 094 30 

Vård- och omsorg (VO) 

Health and Social Care Programme 2 797 481 2 316 2 554 429 2 125 

Riksrekryterande utbildningar (RX) 

Programmes with own diploma goals (national 

recruitment) 306 267 39 226 195 31 

Högskoleförberedande program 

Higher education preparatory programmes 64 334 30 005 34 329 54 779 24 719 30 060 

Ekonomi (EK) 

Business Management and Economics 

Programme 10 330 5 056 5 274 8 567 3 925 4 642 

Estetiska (ES) Arts Programme 9 023 2 977 6 046 7 817 2 513 5 304 

Humanistiska (HU) Humanities Programme 927 161 766 795 128 667 

Naturvetenskap (NA) 

Natural Science Programme 14 548 6 900 7 648 12 301 5 613 6 688 

Samhällsvetenskap (SA) 

Social Science Programme 19 705 7 140 12 565 16 474 5 599 10 875 

Teknik (TE) Technology Programme 8 947 7 472 1 475 7 988 6 638 1 350 

International Baccalaurate (IB) 854 299 555 837 303 534 

Introduktionsprogram 

Introductory programmes 

Preparandutbildning (IMPRE) 

Preparatory education . . . . . . 

Programinriktat individuellt val (IMPRO) 

Programme oriented individual options 881 435 446 498 258 240 

Yrkesintroduktion (IMYRK) 

Vocational introduction . . . . . . 

Individuellt alternativ (IMIND) 

Individual alternative . . . . . . 

Språkintroduktion (IMSPR) 

Language introduction . . . . . . 

Samtliga Total 98 984 50 501 48 483 84 958 42 327 42 631 

Källa: Skolverket och SCB: Officiell statistik för förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning avseende 

2012 (www.skolverket.se). Del 2. 



22.18 


Elever i gymnasieskolan årskurs 1 och 2, den 15 oktober 2012 

Upper secondary school students year 1 and 2, 15 October 

Studieväg 


Samtliga 

Both sexes 

Kvinnor 

Women 

Män 

Men 

Yrkesprogram Vocational programmes 75 667 31 241 44 426 

Barn- och fritid (BF) Child and Recreation Programme 6 534 4 174 2 360 

Bygg- och anläggning (BA) Building and Construction Programme 10 684 952 9 732 

El- och energi (EE) Electricity and Energy Programme 10 452 438 10 014 

Fordons- och transport (FT) Vehicle and Transport Programme 7 747 1 091 6 656 

Handels- och administrations (HA) Business and Administration Programme 6 072 3 615 2 457 

Hantverks (HV) Handicraft Programme 6 549 6 031 518 

Hotell- och turism (HT) Hotel and Tourism Programme 2 815 2 238 577 

Industritekniska (IN) Industrial Technology Programme 3 966 404 3 562 

Naturbruk (NB) Natural Resource Use Programme 5 994 4 088 1 906 

Restaurang- och livsmedel (RL) Restaurant Management and Food Programme 5 188 2 938 2 250 

VVS- och fastighet (VF) HVAC and Property Maintenance Programme 2 802 64 2 738 

Vård- och omsorg (VO) Health and Social Care Programme 6 220 5 118 1 102 

Riksrekryterande utbildningar (RX) 

Programmes with own diploma goals (national recruitment) 644 90 554 

Högskoleförberedande program Higher education preparatory programmes 129 241 68 633 60 608 

Ekonomi (EK) Business Management and Economics Programme 19 957 10 111 9 846 

Estetiska (ES) Arts Programme 18 729 12 247 6 482 

Humanistiska (HU) Humanities Programme 2 148 1 720 428 

Naturvetenskap (NA) Natural Science Programme 28 503 14 817 13 686 

Samhällsvetenskap (SA) Social Science Programme 40 558 25 565 14 993 

Teknik (TE) Technology Programme 17 020 2 780 14 240 

International Baccalaurate (IB) 2 326 1 393 933 

Introduktionsprogram Introductory programmes 30 399 12 331 18 068 

Preparandutbildning (IMPRE) Preparatory education 2 865 1 378 1 487 

Programinriktat individuellt val (IMPRO) Programme oriented individual options 5 088 2 548 2 540 

Yrkesintroduktion (IMYRK) Vocational introduction 4 953 1 689 3 264 

Individuellt alternativ (IMIND) Individual alternative 7 622 3 156 4 466 

Språkintroduktion (IMSPR) Language introduction 9 871 3 560 6 311 


Anmärkning: Hösten 2011 genomfördes en skolreform för gymnasieskolan. Programmen för elever i årskurs 1 och 2 är inte jämförbart 

med programmen för elever som påbörjade gymnasieutbildningen innan hösten 2011. Elever i årskurs 1 och 2 redovisas därför 

separat. Se tabell 22.19 för årskurs 3. 





22.19 

Elever i gymnasieskolan årskurs 3, den 15 oktober 2012 

Upper secondary school students year 3, 15 October 

Studieväg 


Samtliga 

Both sexes 

Kvinnor 

Women 

Män 

Men 

Nationella program 1, 2 National Programmes 97 148 47 367 49 781 

Barn- och fritid Child Care and Recreation 3 083 2 278 805 

Bygg Construction 5 117 381 4 736 

El Electrical Engineering 6 619 316 6 303 

Energi Energy 1 353 34 1 319 

Estetiska Arts 6 237 4 071 2 166 

Fordon Vehicle Engineering 4 459 492 3 967 

Handel och administration Business and Administration 4 495 2 956 1 539 

Hantverk Handicraft 4 122 3 719 403 

Hotell- och restaurang Hotel, Restaurant and Catering 3 300 1 819 1 481 

Industri Industry 2 248 244 2 004 

Livsmedel Food 511 417 94 

Medie Media 4 224 2 578 1 646 

Naturbruk Natural Resource Use 3 589 2 398 1 191 

Naturvetenskap Natural Science 12 900 6 234 6 666 

Omvårdnad Health Care 4 238 3 307 931 

Samhällsvetenskap Social Sciences 24 477 14 896 9 581 

Teknik Technical 6 176 1 227 4 949 

Specialutformat program Specially Designed Programme 14 665 7 526 7 139 

Individuella program Individual Programmes 3 516 1 536 1 980 

International Baccalaureate 1 005 579 426 

Utbildning vid fristående skolor 2 Education at independent schools – – – 


1) Nationella program innehåller elever i skolor med kommun och landsting som huvudman samt vissa elever vid riksinternatskolor. 

2) Fr.o.m. läsåret 2003/04 särredovisas elever på utbildningar vid fristående gymnasieskolor inkl. internationella skolor inom en egen 

grupp fördelade på de program de hänförs till i bidragssammanhang, men i denna tabell har elever i fristående skolor fördelats på de 

nationella programmen. 

Anmärkning: Hösten 2011 genomfördes en skolreform för gymnasieskolan. Programmen för elever i årskurs 1 och 2 är inte jämförbart 

med programmen för elever som påbörjade gymnasieutbildningen innan hösten 2011. Elever i årskurs 3 redovisas därför 

separat. Se tabell 22.18 för årskurs 1 och 2. 





22.20 


Elever som slutfört gymnasieskolan under läsåret 

Students leaving upper secondary school having completed 

education 

Studieväg 


2006/07 2007/08 2008/09 2009/10 2010/11 2011/12 

Samtliga 

Both sexes 

Kvinnor 

Women 

Män 

Men 

Nationella program 1, 2 

National Programmes 76 065 79 113 83 377 84 532 84 719 82 907 41 188 41 719 

Barn- och fritid 

Child Care and Recreation 3 534 3 481 3 692 3 389 2 933 2 658 2 030 628 

Bygg Construction 3 139 3 454 3 945 4 409 4 688 4 194 375 3 819 

El Electrical Engineering 5 106 5 241 5 616 6 106 6 069 6 061 305 5 756 

Energi Energy 664 727 840 943 1 058 1 165 37 1 128 

Estetiska Arts 5 001 5 478 5 748 5 314 5 382 5 136 3 491 1 645 

Fordon Vehicle Engineering 3 209 3 553 3 679 3 949 3 784 3 647 357 3 290 

Handel och administration 

Business and Administration 3 312 3 698 4 390 4 489 4 145 3 969 2 726 1 243 

Hantverk Handicraft 1 779 2 145 2 446 2 685 2 960 3 194 2 915 279 

Hotell- och restaurang 

Hotel, Restaurant and Catering 3 861 3 743 3 709 3 530 3 226 2 837 1 745 1 092 

Industri Industry 1 588 1 733 2 036 2 268 2 397 2 011 254 1 757 

Livsmedel Food 380 402 427 471 443 445 339 106 

Medie Media 3 790 4 045 4 266 4 168 4 095 3 865 2 432 1 433 

Naturbruk Natural Resource Use 2 638 2 786 2 760 2 828 2 931 2 891 1 945 946 

Naturvetenskap Natural Science 10 903 10 683 10 896 10 879 11 168 11 219 5 422 5 797 

Omvårdnad Health Care 2 380 2 635 3 009 3 213 3 421 3 595 2 748 847 

Samhällsvetenskap 

Social Sciences 20 009 20 506 20 885 20 666 20 513 20 494 12 909 7 585 

Teknik Technical 4 772 4 803 5 033 5 225 5 506 5 526 1 158 4 368 

Specialutformat program 

Specially Designed Programme 12 716 13 174 13 734 14 293 13 855 13 799 7 270 6 529 

Individuella program 

Individual Programmes 601 557 164 616 490 413 165 248 

Utbildning vid fristående skolor 1 

Education at independent schools – – – – – – – – 

International Baccalaureate 688 736 648 552 469 587 395 192 


1) Nationella program innehåller läsåren 2004/05 – 2005/06 elever i skolor med kommun och landsting som huvudman samt vissa elever 

vid riksinternatskolor. 

2) Fr.o.m. läsåret 2006/07 är elever vid fristående skolor fördelade på de nationella programmen. 





22.21 

Elever med slutbetyg från gymnasieskolan och andel med 

grundläggande behörighet till universitet och högskolor samt 

genomsnittlig betygspoäng, läsåret 2011/2012 

Upper secondary school average grade obtained and basic eligibility 

for university education and average grades 

Studieväg 


Män 

Men 

Elever med slutbetyg 

Pupils obtaining 

leaving certificates 

Kvinnor 

Women 

Totalt 

Both sexes 

Elever med grundläggande 

behörighet till universitet 

och högskolor 1 , procent 

Basic eligibility for university 

education, percent 

Män 

Kvinnor 

Genomsnittlig 

betygspoäng 2 

Average grade 

Totalt Män Kvinnor 

Totalt 

Program/anknytning 3 

Programmes 

Barn- och fritid 

Child Care and Recreation 812 2 352 3 164 71,7 81,0 78,6 11,9 13,2 12,9 

Bygg Construction 4 103 426 4 529 78,9 88,5 79,8 12,2 13,0 12,3 

El Electrical Engineering 5 879 308 6 187 84,9 89,6 85,1 12,4 13,3 12,4 

Energi Energy 1 205 42 1 247 85,4 85,7 85,4 12,1 13,5 12,2 

Estetiska Arts 1 857 3 953 5 810 86,8 92,7 90,8 14,3 15,1 14,9 

Fordon Vehicle Engineering 3 454 368 3 822 67,2 78,5 68,3 11,5 11,6 11,5 

Handel och administration 

Business and Administration 1 420 2 952 4 372 73,2 81,0 78,5 12,0 13,3 12,8 

Hantverk Handicraft 298 3 005 3 303 70,1 87,9 86,3 12,6 14,0 13,9 

Hotell- och restaurang Hotel, 

Restaurant and Catering 1 120 1 851 2 971 71,1 77,3 74,9 12,1 13,1 12,7 

Industri Industry 1 913 265 2 178 75,2 89,8 77,0 12,3 14,3 12,5 

Livsmedel Food 109 344 453 76,1 86,0 83,7 12,1 13,5 13,2 

Medie Media 1 514 2 498 4 012 77,0 86,5 82,9 12,5 13,9 13,3 

Naturbruk Natural Resource Use 976 2 018 2 994 67,8 82,9 78,0 12,6 14,1 13,6 

Naturvetenskap Natural Science 6 889 6 765 13 654 94,1 96,3 95,2 15,7 16,4 16,0 

Omvårdnad Health Care 893 2 924 3 817 79,3 84,0 82,9 12,3 13,6 13,3 

Samhällsvetenskap 

Social Sciences 10 142 16 212 26 354 88,5 94,7 92,4 13,9 15,3 14,7 

Teknik Technical 4 602 1 232 5 834 88,7 94,8 90,0 13,8 15,3 14,1 

Specialutformat program, övriga 

Specially Designed Programme 1 114 923 2 037 82,5 91,2 86,5 13,4 15,1 14,2 

Individuella program, övriga 

Individual Programmes 130 99 229 0,0 0,0 0,0 5,4 5,4 5,4 

Gymnasieskolan totalt Total 48 430 48 537 96 967 83,3 90,1 86,7 13,3 14,7 14,0 

1) Grundläggande behörighet till universitetsoch högskolestudier har den som i slutbetyg från nationellt program, specialutformat program 

eller utbildning vid fristående skola har lägst betyget Godkänt på kurser som omfattar minst 90 procent av de gymnasiepoäng som krävs 

för ett fullständigt program (2 250 kurspoäng). Fr.o.m. år 2010 har behörighetskraven förändrats så att slutbetyget måste omfatta 2 500 

kurspoäng. Detta betyder att elever med reducerat program inte kan få behörighet. Utöver kravet om minst 2 250 godkända kurspoäng 

krävs att eleven har lägst betyget Godkänt i kurserna svenska A och B (alternativt motsvarande kurser i svenska som andraspråk), 

matematik A samt engelska A. 

2) Summan av kursernas poäng viktade med betyg dividerat med totalpoäng för eleven. Vikt för betygen är IG=0, G=10, VG=15, MVG=20. 

Endast betygsatta kurser är medräknade. Fr.o.m. år 2010 beräknas den genomsnittliga betygspoängen endast på kurser som ingår i det 

fullständiga programmet. Om eleven har läst fler kurser, inom ramen för utökat program, påverkar detta inte betygspoängen. Kurser utöver 

de som ingår i elevens fullständiga program ska fr.o.m. år 2010 tydligt anges i slutbetyget. 

3) Fr.o.m. läsåret 2006/07 är elever vid fristående skolor fördelade på de nationella programmen. 

Källa: Skolverket och SCB: Officiell statistik för förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning avseende 

2012 (www.skolverket.se). Del 1. 



22.22 

År 

Year 

Termin 

Term 

Elever vid folkhögskolor 

Pupils at folk high schools 

Deltagarveckor 

Student weeks 

Deltagare 

Participants 


Alla kurstyper 

All types 

of courses 

Långa 

Alla kurstyper Långa kurser 

kurser 1 

Long 

courses 1 Män Kvinnor Samtliga 

Men Women Both sexes 

Kvinnor Män Samtliga 

2003 Våren Spring 575 570 457 619 43 950 65 529 109 479 9 184 16 844 26 028 

Hösten Autumn 513 401 407 109 44 652 64 100 108 742 9 495 17 560 27 055 

2004 Våren 588 138 463 898 44 679 63 253 107 932 9 589 16 996 26 585 

Hösten 549 512 413 722 48 507 66 590 115 097 9 843 17 633 27 476 

2005 Våren 611 845 463 667 44 898 65 848 110 746 9 721 17 276 26 997 

Hösten 546 351 411 684 45 815 65 124 110 939 9 915 18 067 27 982 

2006 Våren 606 280 456 929 45 803 65 226 111 029 9 271 17 016 26 287 

Hösten 528 441 391 032 46 560 64 678 111 238 9 157 16 941 26 098 

2007 Våren 587 496 448 005 45 444 65 967 111 411 9 035 17 022 26 057 

Hösten 538 257 394 474 49 626 71 446 121 072 9 243 17 495 26 738 

2008 Våren 527 879 446 634 38 668 60 187 98 855 8 998 17 262 26 260 

Hösten 472 756 399 822 45 627 62 610 108 237 9 574 17 934 27 508 

2009 Våren 533 165 458 793 41 471 59 289 100 760 9 614 17 808 27 422 

Hösten 495 980 430 596 35 950 53 727 89 677 10 817 18 737 29 554 

2010 Våren 566 267 486 534 36 176 53 312 89 488 10 348 18 044 28 392 

Hösten 492 034 414 476 36 591 53 383 89 974 10 270 17 697 27 967 

2011 Våren 549 526 471 668 37 133 52 692 89 825 10 073 17 214 27 287 

Hösten 487 162 408 243 37 614 52 577 90 191 10 361 17 657 28 018 

2012 Våren 562 368 468 850 35 631 49 423 85 054 10 012 17 005 27 017 

Hösten 505 323 411 848 36 350 48 657 85 007 10 743 17 626 28 369 

1) Långa kurser omfattar 15 dagar eller mer. Long courses are generally of at least 15 days' duration. 

Källa: Folkbildningsrådet och SCB: Statistiska meddelanden serie UF 22 (www.scb.se/UF0510). 

22.23 

Elever i kommunal vuxenutbildning under kalenderåren 

Students in municipal adult education 

Utbildningsnivå Educational level 2006 2007 2008 2009 2010 2011 1 2012 1 

Grundläggande utbildning 

Compulsory education 43 038 37 202 33 037 33 376 33 561 32 965 34 122 

Män Men 15 509 13 342 11 359 11 991 12 451 11 805 12 084 

Födda utomlands Foreign-born 12 817 11 462 9 793 10 300 10 900 10 347 10 695 

Kvinnor Women 27 529 23 860 21 678 21 385 21 110 21 160 22 038 

Födda utomlands 23 395 20 832 19 164 18 932 18 915 19 208 20 146 

Gymnasial utbildning 

Upper secondary education 191 738 158 682 140 081 150 121 160 426 165 207 155 445 

Män 63 160 51 507 46 185 54 126 58 800 59 516 55 744 


Kvinnor 128 578 107 175 93 896 95 995 101 626 105 691 99 701 


Samtliga Total 237 040 198 732 176 968 187 135 195 254 198 172 189 567 

Män 79 502 66 058 59 262 67 669 71 735 71 321 67 828 


Kvinnor 157 538 132 674 117 706 119 466 123 519 126 851 121 739 


Därav med Of which with 

Folkskola Elementary school 11 376 9 438 7 812 7 516 7 761 7 779 7 983 

Grundskola Compulsory school 30 461 27 469 31 224 33 820 35 537 36 199 33 442 

Gymnasieskola högst 2 år 

Upper secondary school, 2 years at 

most 53 592 42 306 36 154 37 324 37 743 36 709 35 075 

Gymnasieskola längre än 2 år 

Upper secondary school, More than 2 

years 87 949 72 197 60 651 66 922 70 715 72 674 69 664 

Högskola Higher education 44 513 38 159 32 903 34 182 36 134 37 921 37 206 

Uppgift saknas Unknown 9 149 9 163 8 224 7 371 7 364 6 890 6 197 

1) Elever i påbyggnadsutbildning ingår fr.o.m. 2011 ej i den redovisade statistiken. 





22.24 

Högskolenybörjare, nybörjare vid viss högskola, registrerade 

studenter, examina och examinerade personer läsåret 2011/2012 

per universitet/högskola och kön 

University entrants, first-year students at university/higher education 

institution, students enrolled, degrees awarded and graduates by 

university/higher education institution and sex 

Universitet/ 

högskola 

University/ 

institute of higher 

education 

Högskolenybörjare 1 

University entrants 1 

Totalt 

Total 

Nybörjare vid en viss 

högskola 2 

First-year students at 

specific univ./institution 2 

Registrerade 

studenter 

Students 

enrolled 

Examina 3 

Degrees awarded 3 

Examinerade 

personer 3 

Graduates 3 

Därav, % Totalt Därav, % Totalt Därav, % Totalt Därav, % Totalt Därav, % 

Kvinnor 

Women 

Män 

Men 

Kvinnor 

Män 

Kvinnor 

Män 

Kvinnor 

Män 

Kvinnor 

Män 

Hela riket 4 

Sweden 4 91 298 56 44 184 959 60 40 424 875 60 40 69 764 64 36 58 964 63 37 

Universitet 

Universities 

Uppsala 

universitet 6 938 56 44 14 698 59 41 36 486 58 42 5 025 62 38 4 473 60 40 

Lunds 

universitet 7 927 55 45 12 752 57 43 37 802 54 46 5 969 59 41 5 295 58 42 

Göteborgs 

universitet 6 522 63 37 11 648 63 37 37 833 65 35 5 830 67 33 5 289 68 32 

Stockholms 

universitet 9 325 61 39 19 102 59 41 49 916 62 38 5 265 67 33 4 839 68 32 

Umeå 

universitet 4 543 59 41 12 186 62 38 27 814 62 38 3 881 69 31 3 297 68 32 

Linköpings 

universitet 5 079 51 49 7 692 55 45 22 862 54 46 4 225 54 46 3 261 55 45 

Karolinska 

institutet 1 305 72 28 3 561 76 24 9 651 76 24 2 000 79 21 1 767 79 21 

Kungl. Tekniska 

högskolan 4 150 31 69 7 039 36 64 18 167 32 68 2 400 31 69 2 320 31 69 

Chalmers tekniska 

högskola 5 2 153 27 73 2 920 31 69 9 651 28 72 3 376 28 72 2 061 27 73 

Luleå tekniska 

universitet 2 833 48 52 8 451 53 47 15 038 54 46 1 371 63 37 1 204 61 39 

Handelshögskolan 

i 

Stockholm 5 480 43 57 682 41 59 1 891 44 56 577 43 57 576 43 57 

Sveriges lantbruksuniversitet 

1 064 61 39 2 122 66 34 5 653 65 35 952 64 36 764 64 36 

Karlstads 

universitet 2 552 60 40 5 405 64 36 13 684 65 35 1 752 72 28 1 613 71 29 

Linnéuniversitetet 

5 336 58 42 14 088 63 37 27 784 63 37 2 943 67 33 2 774 66 34 

Örebro 

universitet 2 660 59 41 5 711 61 39 14 195 64 36 2 425 69 31 2 139 68 32 

Mittuniversitetet 2 396 63 37 7 769 63 37 15 556 65 35 1 858 71 29 1 429 69 31 

Högskolor 

Higher 

education 

institutions 

Blekinge tekniska 

högskola 1 259 42 58 3 453 50 50 6 630 45 55 935 44 56 827 39 61 

Försvarshögskolan 

110 25 75 430 34 66 857 30 70 143 16 84 141 15 85 

Gymnastik- och 

idrottshögskolan 

228 44 56 631 53 47 1 128 52 48 94 62 38 67 63 37 

Högskolan i 

Borås 2 092 69 31 4 345 74 26 9 983 73 27 2 090 76 24 1 376 74 26 

Högskolan 

Dalarna 2 484 55 45 7 207 59 41 13 324 62 38 1 178 74 26 1 003 71 29 

Högskolan på 

Gotland 734 53 47 4 245 54 46 5 981 54 46 217 61 39 210 60 40 



22.24 




per universitet/högskola och kön (forts.) 

Universitet/ 

högskola 



högskola 2 

Registrerade 

studenter 

Examina 3 

Examinerade 

personer 3 

Totalt Därav, % Totalt Därav, % Totalt Därav, % Totalt Därav, % Totalt Därav, % 

Kvinnor 

Män 

Kvinnor 

Män 

Kvinnor 

Män 

Kvinnor 

Män 

Kvinnor 

Män 

Högskolan i 

Gävle 2 066 64 36 6 861 64 36 12 734 65 35 1 047 74 26 915 73 27 

Högskolan i 

Halmstad 1 985 58 42 4 230 64 36 8 476 63 37 1 271 63 37 1 108 64 36 

Högskolan i 

Jönköping 5 3 336 57 43 6 908 61 39 14 152 63 37 2 475 68 32 1 814 66 34 

Högskolan 

Kristianstad 1 663 67 33 6 843 68 32 12 188 70 30 1 291 80 20 980 78 22 

Högskolan i 

Skövde 2 406 46 54 6 642 58 42 10 312 58 42 820 60 40 726 60 40 

Högskolan Väst 1 718 64 36 3 863 64 36 8 445 68 32 1 301 78 22 1 116 77 23 

Malmö 

högskola 3 742 64 36 8 800 61 39 19 780 66 34 2 351 74 26 2 136 74 26 

Mälardalens 

högskola 2 748 60 40 5 843 67 33 13 039 68 32 1 826 75 25 1 457 72 28 

Södertörns 

högskola 1 993 65 35 4 570 63 37 10 351 67 33 1 046 73 27 997 74 26 

Konstnärliga 

högskolor 

Higher 

education 

institutions of 

Arts 

Beckmans 

Designhögskola 

16 69 31 45 67 33 122 61 39 33 55 45 33 55 45 

Dans- och 

cirkushögskolan 

60 70 30 77 71 29 247 77 23 23 87 13 23 87 13 

Konstfack 120 68 32 286 74 26 764 73 27 92 66 34 90 67 33 

Kungl. Konsthögskolan 

46 59 41 116 68 32 268 65 35 44 55 45 44 55 45 

Kungl. Musikhögskolan 

i 

Stockholm 106 32 68 183 37 63 739 47 53 47 53 47 47 53 47 

Operahögskolan 

i 

Stockholm 5 100 – 18 72 28 42 62 38 12 50 50 12 50 50 

Stockholms 

dramatiska 

högskola 19 53 47 79 65 35 271 64 36 63 51 49 62 52 48 

Övriga 

enskilda utbildningsanordnare 

Other private 

organisers of 

higher 

education 

Ersta Sköndal 

högskola 138 88 12 452 85 15 1 218 85 15 394 90 10 245 90 10 

Gammelkroppa 

skogsskola 22 5 95 25 12 88 26 12 88 5 – 100 5 – 100 

Johannelunds 

teologiska 

högskola 25 72 28 106 57 43 225 50 50 26 46 54 18 44 56 

Newmanninstitutet 

8 50 50 112 44 56 160 41 59 – – – – – – 

Röda korsets 

högskola 100 80 20 193 78 22 600 79 21 473 82 18 259 83 17 

Sophiahemmet 

Högskola 87 92 8 233 85 15 670 87 13 452 88 12 294 87 13 



22.24 



per universitet/högskola och kön (forts.) 

Universitet/ 

högskola 



högskola 2 

Registrerade 

studenter 

Examina 3 

Examinerade 

personer 3 

Totalt Därav, % Totalt Därav, % Totalt Därav, % Totalt Därav, % Totalt Därav, % 

Kvinnor 

Män 

Kvinnor 

Män 

Kvinnor 

Män 

Kvinnor 

Män 

Kvinnor 

Män 

Stockholms 

Musikpedagogiska 

Institut 15 60 40 109 78 22 222 72 28 14 71 29 14 71 29 

Teologiska 

Högskolan, 

Stockholm 46 63 37 245 76 24 470 73 27 31 68 32 31 68 32 

Örebro 

Teologiska 

Högskola 35 37 63 70 41 59 262 46 54 20 35 65 20 35 65 

Enskilda 

psykoterapianordnare 

Independent 

organisations 

with the right to 

award second 

cycle 

programmes in 

Psychotherapy 

Ericastiftelsen 3 100 – 58 93 7 143 90 10 10 100 – 10 100 – 

Evidens AB 1 – 100 47 89 11 87 86 14 20 80 20 20 80 20 

Psykoterapisällskapet 

i 

Stockholm AB . . . . . . . . . 6 67 33 6 67 33 

Stockholms 

akademi för 

psykoterapiutbildning 

– – – 20 85 15 54 85 15 16 81 19 16 81 19 

Svenska 

institutet för 

kognitiv 

psykoterapi 1 – 100 26 85 15 110 80 20 42 81 19 42 81 19 

Svenska 

psykoanalytiska 

institutet . . . . . . . . . 7 57 43 7 57 43 

1) Högskolenybörjare definieras som student som för första gången är registrerad i högskoleutbildning på grundnivå eller avancerad nivå 

(tidigare grundläggande högskoleutbildning) i Sverige. University entrant is defined as a student for the first time registered at first or 

second cycle (previous undergraduate education) in Sweden. 

2) Nybörjare vid en viss högskola definieras som student som för första gången är registrerad i högskoleutbildning på grundnivå eller 

avancerad nivå (tidigare grundläggande högskoleutbildning) vid en viss högskola. First-year student at a certain university/institute of 

higher education is defined as a student for the first time registered at first or second cycle (previous undergraduate education) at a 

particular university/higher education institution. 

3) Ett antal studenter avlägger mer än en examen under ett läsår, varför antalet examina överstiger antalet examinerade personer. Due to 

students who are awarded more than one higher education degree during the same academic year, the number of graduates is lower than 

the number of degrees awarded. 

4) Högskolenybörjare, nybörjare vid en viss högskola och registrerade studenter är nettoräknade, så att den studerande endast 

förekommer en gång på hela riket. University entrants, first-year students at a certain university/institute of higher education and students 

enrolled are calculated net, so that a student only appears once in the row Sweden. 

5) Enskild utbildningsanordnare. Independent education provider. 


Källa: Universitetskanslersämbetet och SCB: Statistiska meddelanden serie UF 20 (www.scb.se/UF0205). 



22.25 


Examina efter inriktning enligt Svensk utbildningsnomenklatur 

(SUN), examen och kön 

Number of university degrees, by field of education, degree and sex 

SUN-inriktning 

Field of education 

Examen 

Degree 

Totalt 

Total 

2008/09 2009/10 2010/11 2011/12 

Därav, % Totalt Därav, % Totalt Därav, % Totalt Därav, % 

Kvinnor 

Män 

Kvinnor 

Män 

Kvinnor 

Män 

Kvinnor 

Män 

Antal examina 1 

Number of degrees awarded 1 57 908 66 34 61 115 66 34 71 475 65 35 69 764 64 36 

Därav antal examinerade 

personer 1 

Of which number of graduates 1 50 398 65 35 52 349 65 35 60 843 65 35 58 964 63 37 

Pedagogik och lärarutbildning 

Education 9 926 79 21 10 121 80 20 14 442 79 21 8 357 82 18 

Högskoleexamen – pedagogik 

och lärarutbildning 57 75 25 50 80 20 43 70 30 60 83 17 

Kandidatexamen – pedagogik 


Magisterexamen – pedagogik 


Magisterexamen (2007) – 

pedagogik och lärarutbildning 68 82 18 198 79 21 344 78 22 321 86 14 

Magisterexamen med ämnesbredd 

– pedagogik och lärarutbildning 

128 71 29 36 83 17 21 95 5 17 82 18 

Masterexamen – pedagogik 

och lärarutbildning 2 100 – 28 93 7 76 68 32 76 80 20 

Konstnärlig kandidatexamen – 

pedagogik och lärarutbildning – – – – – – – – – – – – 

Konstnärlig masterexamen – 

pedagogik och lärarutbildning – – – – – – – – – – – – 

Folkhögskollärarexamen 74 68 32 57 74 26 51 59 41 27 67 33 

Lärarexamen 8 116 78 22 8 313 79 21 12 366 78 22 6 439 80 20 

Speciallärarexamen – – – 73 99 1 117 93 7 189 94 6 

Specialpedagogexamen 416 94 6 298 91 9 327 94 6 363 94 6 

Humaniora och konst 

Humanities and Arts 3 277 61 39 3 639 62 38 3 916 62 38 4 045 62 38 

Högskoleexamen – humaniora 

och konst 195 51 49 222 52 48 186 54 46 200 59 41 

Kandidatexamen – humaniora 

och konst 1 665 64 36 1 834 65 35 2 039 64 36 2 176 63 37 

Magisterexamen – humaniora 

och konst 589 65 35 474 58 42 412 62 38 297 61 39 


humaniora och konst 135 59 41 185 65 35 259 64 36 283 61 39 


– humaniora och konst 47 62 38 50 64 36 29 76 24 30 80 20 

Masterexamen – humaniora 

och konst 40 68 32 98 65 35 221 66 34 305 65 35 

Konstnärlig högskoleexamen – 

humaniora och konst – – – 2 – 100 14 57 43 7 86 14 



Konstnärlig magisterexamen – 




Konstnärlig högskoleexamen 

dans 18 94 6 4 100 – – – – – – – 


konst och design 9 78 22 20 60 40 12 33 67 15 47 53 


musik 61 49 51 37 59 41 30 37 63 16 37 63 


scen och medier 20 45 55 13 46 54 1 100 – 1 100 – 

Organistexamen 16 44 56 9 44 56 5 60 40 7 71 29 

Teologie kandidatexamen 147 57 43 112 58 42 71 51 49 37 59 41 

Yrkeshögskoleexamen – 

humaniora och konst 20 35 65 5 80 20 1 100 – 1 100 – 

Äldre examina – humaniora 

och konst – – – 1 100 – – – – – – – 



22.25 


Examen 


(SUN), examen och kön (forts.) 

2008/09 2009/10 2010/11 2011/12 

Totalt Därav, % Totalt Därav, % Totalt Därav, % Totalt Därav, % 

Kvinnor 

Män 

Samhällsvetenskap, juridik, 

handel, administration 

Social sciences, Business and 

Law 13 386 62 38 14 014 61 39 16 330 61 39 18 301 61 39 

Högskoleexamen – samhällsvetenskap, 

juridik, handel, 

administration 517 64 36 431 68 32 544 74 26 486 75 25 

Kandidatexamen – samhällsvetenskap, 


administration 5 782 64 36 6 396 64 36 7 998 63 37 9 270 64 36 

Magisterexamen – samhällsvetenskap, 



Magisterexamen (2007) – samhällsvetenskap, 




– samhällsvetenskap, 

juridik, handel, administration 380 48 52 220 54 46 122 48 52 90 48 52 

Masterexamen – samhällsvetenskap, 


administration 201 64 36 780 56 44 1 351 57 43 1 803 54 46 

Civilekonomexamen – – – 40 47 53 215 54 46 712 57 43 

Juristexamen 1 035 66 34 991 64 36 1 070 62 38 1 387 62 38 

Psykologexamen 415 74 26 404 64 36 462 68 32 503 71 29 

Psykoterapeutexamen 205 78 22 187 78 22 155 74 26 281 80 20 

Yrkeshögskoleexamen – samhällsvetenskap, 


administration 47 87 13 3 67 33 3 67 33 1 100 – 

Äldre examina – samhällsvetenskap, 


administration 4 75 25 6 33 67 3 33 67 4 50 50 

Naturvetenskap, matematik 

och data 

Science, Mathematics and 

Computing 3 352 48 52 3 495 49 51 4 143 44 56 4 411 44 56 

Högskoleexamen – naturvetenskap, 

matematik och data 93 54 46 90 43 57 99 44 56 152 45 55 

Kandidatexamen – naturvetenskap, 

matematik och data 1 179 50 50 1 337 51 49 1 695 42 58 1 956 45 55 

Magisterexamen – naturvetenskap, 

matematik och data 1 455 50 50 975 53 47 811 56 44 453 54 46 


naturvetenskap, matematik och 

data 167 47 53 282 38 62 472 34 66 472 32 68 


– naturvetenskap, 

matematik och data 56 48 52 9 11 89 7 71 29 8 25 75 

Masterexamen – naturvetenskap, 

matematik och data 388 37 63 796 44 56 1 059 43 57 1 370 42 58 


naturvetenskap, matematik och 

data 13 – 100 5 – 100 – – – – – – 

Äldre examina – naturvetenskap, 

matematik och data 1 100 – 1 – 100 – – – – – – 

Teknik och tillverkning 

Engineering, Manufacturing 

and Construction 8 931 28 72 10 288 30 70 11 636 31 69 12 209 30 70 

Högskoleexamen – teknik och 

tillverkning 252 33 67 385 37 63 481 34 66 647 32 68 

Kandidatexamen – teknik och 

tillverkning 1 161 32 68 1 498 38 62 1 930 37 63 2 307 38 62 

Magisterexamen – teknik och 

tillverkning 769 23 77 382 24 76 197 28 72 158 33 67 


teknik och tillverkning 269 33 67 421 30 70 512 34 66 431 35 65 

Kvinnor 

Män 

Kvinnor 

Män 

Kvinnor 

Män 



22.25 


Examen 




2008/09 2009/10 2010/11 2011/12 


Kvinnor 

Män 


– teknik och tillverkning 157 34 66 60 20 80 22 27 73 10 30 70 

Masterexamen – teknik och 

tillverkning 611 24 76 1 955 26 74 2 758 28 72 3 236 27 73 


teknik och tillverkning – – – – – – – – – 7 71 29 


teknik och tillverkning – – – – – – – – – 2 50 50 

Arkitektexamen 178 60 40 154 63 37 208 57 43 197 60 40 

Brandingenjörsexamen 61 33 67 67 30 70 77 31 69 59 41 59 

Civilingenjörsexamen 3 419 28 72 3 420 28 72 3 608 28 72 3 045 27 73 

Högskoleingenjörsexamen 1 814 25 75 1 778 28 72 1 689 26 74 1 926 24 76 

Landskapsarkitektexamen 57 75 25 58 84 16 52 85 15 66 76 24 

Landskapsingenjörsexamen 26 69 31 22 82 18 29 69 31 31 81 19 

Maskinteknikerexamen 1 – 100 1 – 100 – – – – – – 

Sjöingenjörsexamen 84 – 100 60 3 97 65 3 97 77 6 94 

Yrkeshögskoleexamen – teknik 

och tillverkning 48 17 83 23 17 83 6 – 100 10 10 90 

Yrkesteknisk högskoleexamen 24 58 42 4 50 50 2 50 50 – – – 

Lant- och skogsbruk samt 

djursjukvård 

Agriculture and Veterinary 455 64 36 415 71 29 518 62 38 517 59 41 

Högskoleexamen – lantoch 

skogsbruk samt djursjukvård 1 100 – 1 – 100 4 50 50 5 20 80 

Kandidatexamen – lantoch 

skogsbruk samt djursjukvård 21 76 24 27 89 11 51 63 37 123 70 30 

Magisterexamen – lantoch 


Magisterexamen (2007) – lantoch 

skogsbruk samt djursjukvård 

1 – 100 1 100 – 1 100 – 3 67 33 


– lantoch skogsbruk 

samt djursjukvård 1 100 – – – – – – – – – – 

Masterexamen – lantoch 


Agronomexamen 76 72 28 63 75 25 67 76 24 60 77 23 

Djursjukvårdarexamen 34 94 6 35 100 – 29 97 3 5 80 20 

Hippologexamen 40 90 10 30 97 3 34 94 6 15 93 7 

Hortonomexamen 17 88 12 7 86 14 4 75 25 3 100 – 

Jägmästarexamen 52 31 69 55 42 58 66 29 71 79 25 75 

Lantmästarexamen 37 24 76 33 42 58 39 33 67 37 41 59 

Skogsmästarexamen 31 16 84 19 32 68 24 4 96 31 19 81 

Skogsteknikerexamen 8 12 88 1 – 100 8 25 75 5 – 100 

Trädgårdsingenjörsexamen 17 82 18 28 89 11 36 86 14 7 71 29 

Veterinärexamen 66 89 11 77 78 22 84 82 18 80 84 16 

Hälso- och sjukvård samt 

social omsorg 

Health and Welfare 17 936 84 16 18 330 85 15 19 617 85 15 20 823 84 16 

Högskoleexamen – hälso- och 

sjukvård samt social omsorg 84 90 10 166 83 17 194 83 17 182 84 16 

Kandidatexamen – hälso- och 

sjukvård samt social omsorg 4 067 87 13 4 461 89 11 5 129 87 13 5 760 86 14 

Magisterexamen – hälso- och 



hälso- och sjukvård samt social 

omsorg 630 85 15 1 025 85 15 1 306 85 15 1 725 85 15 


– hälso- och sjukvård 

samt social omsorg 75 85 15 57 86 14 17 82 18 13 92 8 

Masterexamen – hälso- och 


Apotekarexamen 186 77 23 209 77 23 235 77 23 206 75 25 

Arbetsterapeutexamen 362 91 9 393 92 8 359 89 11 391 92 8 

Audionomexamen 58 76 24 25 88 12 55 80 20 44 80 20 

Kvinnor 

Män 

Kvinnor 

Män 

Kvinnor 

Män 



22.25 


Examen 



2008/09 2009/10 2010/11 2011/12 


Kvinnor 

Män 

Barnmorskeexamen 258 100 – 248 100 0 269 99 1 293 99 1 

Biomedicinsk analytikerexamen 

314 80 20 252 87 13 278 83 17 287 82 18 

Dietistexamen 115 93 7 88 91 9 91 95 5 83 96 4 

Logopedexamen 144 94 6 102 94 6 160 93 7 98 90 10 

Läkarexamen 989 60 40 992 58 42 983 57 43 1 047 53 47 

Optikerexamen 69 78 22 75 91 9 81 83 17 70 89 11 

Ortopedingenjörsexamen 21 52 48 28 61 39 18 61 39 23 65 35 

Receptarieexamen 185 92 8 183 89 11 145 92 8 150 92 8 

Röntgensjuksköterskeexamen 148 79 21 124 75 25 136 81 19 184 79 21 

Sjukgymnastexamen 502 70 30 521 78 22 522 68 32 537 71 29 

Sjukhusfysikerexamen 26 46 54 24 46 54 37 38 62 33 33 67 

Sjuksköterskeexamen 4 239 86 14 4 018 88 12 4 138 88 12 3 911 87 13 

Social omsorgsexamen 300 93 7 269 92 8 113 86 14 34 85 15 

Socionomexamen 1 750 88 12 1 855 88 12 2 206 88 12 2 433 87 13 

Specialistsjuksköterskeexamen 1 955 85 15 1 847 86 14 1 823 85 15 2 045 85 15 

Studie- och yrkesvägledarexamen 

156 87 13 184 86 14 152 95 5 200 89 11 

Tandhygienistexamen 228 94 6 214 93 7 209 93 7 205 94 6 

Tandläkarexamen 199 60 40 219 63 37 202 69 31 207 71 29 

Tandteknikerexamen 76 74 26 76 83 17 53 77 23 57 82 18 

Yrkeshögskoleexamen – hälsooch 

sjukvård samt social 

omsorg 46 83 17 6 100 – – – – 2 50 50 

Tjänster Services 641 59 41 811 53 47 872 50 50 1 100 56 44 

Högskoleexamen – tjänster 27 56 44 49 78 22 34 71 29 64 84 16 

Kandidatexamen – tjänster 328 72 28 360 69 31 437 61 39 580 70 30 

Magisterexamen – tjänster 63 63 37 59 68 32 38 79 21 23 61 39 


tjänster 8 63 37 82 68 32 118 61 39 121 48 52 

Magisterexamen med 

ämnesbredd – tjänster 77 55 45 35 40 60 18 56 44 9 78 22 

Masterexamen – tjänster 36 53 47 25 48 52 28 14 86 81 59 41 

Officersexamen – – – 134 11 89 84 14 86 74 8 92 

Sjökaptensexamen 96 17 83 64 9 91 115 15 85 147 17 83 


tjänster 6 50 50 3 33 67 – – – 1 100 – 

Okänd inriktning 

Unspecified 4 25 75 2 100 – 1 – 100 1 – 100 

Magisterexamen med 

ämnesbredd – okänd 4 25 75 2 100 – 1 – 100 1 – 100 

1) Ett antal studenter avlägger mer än en examen under ett läsår, varför antalet examina överstiger antalet examinerade personer. Due to 

students who are awarded more than one higher education degree during the same academic year, the number of graduates is lower than 

the number of degrees awarded. 


Kvinnor 

Män 

Kvinnor 

Källa: Universitetskanslersämbetet och SCB: Statistiska meddelanden serie UF 20 (www.scb.se/UF0205). 

Män 

Kvinnor 

Män 



22.26 


Doktorandnybörjare efter forskningsämnesområde och kön 

New doctoral students by field of science and technology and sex 

Forskningsämnesområde 

Field of science and technology 

2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 

Samtliga 1 All students 1 2 929 3 004 2 999 3 381 3 519 3 664 3 557 3 718 

Naturvetenskap Natural Sciences 694 714 638 762 737 752 826 779 

Teknik Engineering and Technology 498 613 652 714 785 865 697 716 

Medicin och hälsovetenskap 

Medical and Health Sciences 1 075 1 020 1 064 1 044 1 207 1 196 1 199 1 232 

Lantbruksvetenskap 

Agricultural Sciences 63 64 65 89 77 96 81 59 

Samhällsvetenskap Social Sciences 423 440 411 572 516 538 577 687 

Humaniora Humanities 176 153 169 201 200 217 178 245 

Därav kvinnor 1 Of whom women 1 1 448 1 480 1 389 1 621 1 718 1 721 1 686 1 767 

Naturvetenskap 274 278 219 307 301 292 322 283 

Teknik 151 191 172 199 241 254 197 225 

Medicin och hälsovetenskap 660 626 651 629 733 710 713 701 

Lantbruksvetenskap 35 39 38 54 44 49 50 39 

Samhällsvetenskap 227 254 227 308 303 308 313 390 

Humaniora 101 92 82 124 96 108 92 129 

Andel kvinnor i procent 

Women, percent 49 49 46 48 49 47 47 48 

Därav män 1 Of whom men 1 1 481 1 524 1 610 1 760 1 801 1 943 1 871 1 951 


Teknik 347 422 480 515 544 611 500 491 




Humaniora 75 61 87 77 104 109 86 116 

Andel män i procent Men, percent 51 51 54 52 51 53 53 52 

1) Doktorandnybörjare är nettoräknade, så att den studerande endast förekommer en gång i varje summa. Doktorandnybörjare blir man 

det kalenderhalvår man för första gången har en aktivitet om en procent eller mer. New doctoral students are net counted, so that the 

student only occur once in each sum. New doctoral student are those who have reported at least 1 per cent of full-time study activity for the 

first time. 


Källa: Högskoleverket och SCB: Statistiska meddelanden serie UF 21 (www.scb.se/UF0204). 



22.27 

Doktorander under hösten efter forskningsämnesområde och 

kön 

Doctoral students during the autumn by field of science and 

technology and sex 



2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 


Naturvetenskap Natural Sciences 4 186 4 087 3 802 3 717 3 683 3 769 3 914 3 930 

Teknik Engineering and Technology 3 317 3 249 3 204 3 225 3 421 3 796 3 859 3 877 


Medical and Health Sciences 5 901 5 803 5 796 5 700 5 801 5 947 6 073 6 172 



Samhällsvetenskap Social Sciences 3 514 3 320 3 147 3 107 3 028 3 068 3 133 3 319 

Humaniora Humanities 1 968 1 780 1 601 1 442 1 393 1 370 1 368 1 288 


Naturvetenskap 1 610 1 589 1 456 1 438 1 479 1 505 1 548 1 515 

Teknik 934 955 932 924 983 1 102 1 096 1 137 

Medicin och hälsovetenskap 3 574 3 560 3 531 3 497 3 523 3 593 3 692 3 703 


Samhällsvetenskap 1 905 1 852 1 784 1 747 1 721 1 735 1 775 1 899 

Humaniora 1 065 978 852 789 768 746 748 704 


Women, percent 48 49 49 49 49 49 49 48 


Naturvetenskap 2 576 2 498 2 346 2 279 2 204 2 264 2 366 2 415 

Teknik 2 383 2 294 2 272 2 301 2 438 2 694 2 763 2 740 

Medicin och hälsovetenskap 2 327 2 243 2 265 2 203 2 278 2 354 2 381 2 469 


Samhällsvetenskap 1 609 1 468 1 363 1 360 1 307 1 333 1 358 1 420 

Humaniora 903 802 749 653 625 624 620 584 


1) Doktorander är nettoräknade, så att den studerande endast förekommer en gång i varje summa. Med doktorander avses de som är 

aktiva på forskarnivå (1–100 procents aktivitet). Doctoral students are net counted, so that the student only occur once in each sum. 

Doctoral students are those who are active at third cycle studies (1-100 percent activity). 





22.28 


Doktorander under hösten efter universitet/högskola och kön 

Doctoral students during the autumn by university/higher education 

institution and sex 

Universitet/högskola 

University/higher education institution 

2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 


Uppsala universitet 2 317 2 177 2 053 2 045 1 957 2 043 2 092 2 052 

Lunds universitet 2 840 2 642 2 462 2 306 2 446 2 550 2 670 2 726 

Göteborgs universitet 2 191 2 129 1 961 1 843 1 789 1 747 1 778 1 676 

Stockholms universitet 1 867 1 806 1 655 1 574 1 598 1 552 1 596 1 548 

Umeå universitet 1 163 1 140 1 119 1 085 1 080 1 103 1 089 1 122 

Linköpings universitet 1 297 1 211 1 214 1 119 1 117 1 198 1 252 1 210 

Karolinska institutet 2 254 2 191 2 203 2 199 2 160 2 230 2 261 2 307 

Kungliga Tekniska högskolan 1 593 1 517 1 520 1 605 1 639 1 809 1 812 1 952 

Chalmers tekniska högskola 1 031 1 029 993 978 1 032 1 130 1 160 1 149 

Luleå tekniska universitet 504 520 485 478 503 521 512 523 

Handelshögskolan i Stockholm 200 188 178 158 126 126 128 138 

Sveriges lantbruksuniversitet 682 642 628 643 651 676 665 602 

Karlstads universitet 224 233 209 209 228 227 214 245 

Linnéuniversitetet 2 . . . . . 274 289 282 

Växjö universitet 2 228 210 202 223 198 . . . 

Örebro universitet 342 388 435 467 467 461 444 477 

Mittuniversitetet 115 130 136 142 188 217 207 201 

Blekinge tekniska högskola 87 93 87 95 112 123 111 102 

Gymnastik- och idrottshögskolan . . . . . . 4 15 

Högskolan i Borås . . . . . . 32 45 

Högskolan Dalarna . . . . . . . 3 

Högskolan i Gävle . . . . . . 3 10 

Högskolan i Halmstad . . . . . . 11 19 

Högskolan i Jönköping 63 87 100 135 148 155 153 146 

Högskolan i Kalmar 2 85 79 85 83 83 . . . 

Högskolan i Skövde . . . . . . 4 17 

Högskolan Väst . . . . . . . 9 

Malmö högskola 59 69 72 70 79 86 113 154 

Mälardalens högskola 138 137 132 126 121 135 123 183 

Södertörns högskola . . . . . 2 31 53 


Uppsala universitet 1 112 1 055 984 1 003 945 976 1 014 1 014 


Göteborgs universitet 1 264 1 258 1 159 1 096 1 051 1 023 1 021 989 

Stockholms universitet 1 021 1 000 922 862 882 840 856 806 

Umeå universitet 607 608 587 566 558 552 551 578 

Linköpings universitet 570 540 563 528 513 558 592 563 

Karolinska institutet 1 367 1 334 1 333 1 326 1 319 1 365 1 404 1 403 

Kungliga Tekniska högskolan 457 435 436 444 466 518 517 585 

Chalmers tekniska högskola 295 308 290 289 314 338 339 350 













Högskolan i Gävle . . . . . . – 2 




Högskolan i Skövde . . . . . . – 5 




Södertörns högskola . . . . . – 20 34 


Women, percent 48 49 49 49 49 49 49 48 



22.28 

Doktorander under hösten efter universitet/högskola och kön 

(forts.) 

Universitet/högskola 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 


Uppsala universitet 1 205 1 122 1 069 1 042 1 012 1 067 1 078 1 038 


Göteborgs universitet 927 871 802 747 738 724 757 687 

Stockholms universitet 846 806 733 712 716 712 740 742 

Umeå universitet 556 532 532 519 522 551 538 544 

Linköpings universitet 727 671 651 591 604 640 660 647 

Karolinska institutet 887 857 870 873 841 865 857 904 

Kungliga Tekniska högskolan 1 136 1 082 1 084 1 161 1 173 1 291 1 295 1 367 

Chalmers tekniska högskola 736 721 703 689 718 792 821 799 













Högskolan i Gävle . . . . . . 3 8 




Högskolan i Skövde . . . . . . 4 12 




Södertörns högskola . . . . . 2 11 19 


1) Doktorander är nettoräknade, så att den studerande endast förekommer en gång i varje summa. Med doktorander avses de som är 

aktiva på forskarnivå (1-100 procents aktivitet). Doctoral students are net counted, so that the student only occur once in each sum. 

Doctoral students are those who are active at third cycle studies (1-100 percent activity). 

2) Den 1 januari 2010 gick Växjö universitet och Högskolan i Kalmar samman och bildade Linnéuniversitetet. On January 1 2010 Växjö 

University and the University of Kalmar formed Linnaeus University. 





22.29 


Doktorsexamina efter forskningsämnesområde och kön 

Doctoral degrees by field of science and technology and sex 



2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 

Samtliga All students 2 758 2 768 2 853 2 914 2 722 2 614 2 619 2 535 

Naturvetenskap Natural Sciences 668 636 701 672 598 589 609 604 

Teknik Engineering and Technology 492 470 469 503 412 372 476 496 


Medical and Health Sciences 913 939 918 948 998 977 907 844 



Samhällsvetenskap Social Sciences 368 436 443 489 426 411 396 356 

Humaniora Humanities 236 219 247 243 224 203 169 175 

Därav kvinnor Of whom women 1 247 1 269 1 352 1 375 1 382 1 309 1 290 1 202 


Teknik 128 121 125 130 125 117 130 132 




Humaniora 138 116 148 130 117 107 91 101 


Women, percent 45 46 47 47 51 50 49 47 

Därav män Of whom men 1 511 1 499 1 501 1 539 1 340 1 305 1 329 1 333 


Teknik 364 349 344 373 287 255 346 364 




Humaniora 98 103 99 113 107 96 78 74 






Tjänstgörande och tjänstlediga lärare 

22.30 Teachers on duty and on leave 

Lärarkategori 1 

Position 

2012/13 – Skolform 

Type of school 

Grundskola 

Compulsory 

school 

Gymnasium 

Upper 

secondary 

school 

Kommunal 

utbildning 

för 

vuxna 

Municipal 

adult education 

Särskola, 

särvux 

School 

for the 

intellectually 

disabled 

Svenska 

för invandrare 

Swedish 

for immigrants 

Specialskola 

Special 

school for 

pupils with 

impaired 

vision or 

hearing or 

speech 

defects 

Kvinnor 

Women 

Rektor Head teacher 4 175 1 308 282 219 81 8 3 697 2 376 

Biträdande skolledare Deputy head 1 401 591 104 54 63 9 1 450 772 

Studie- och yrkesvägledare 

Study and vocational counsellor 765 864 388 59 55 1 1 728 404 

Lektor Senior subject teacher 13 130 4 - - - 57 90 

Ämneslärare Subject teacher 41 788 19 176 2 100 250 2 178 44 893 18 601 

Lågstadielärare Junior level teacher 10 255 - 6 850 - - 10 587 524 

Mellanstadielärare 

Intermediate level teacher 8 120 1 34 836 - - 7 051 1 940 

Speciallärare/specialpedagog 

Remedial teacher 7 930 1 061 113 1 023 - 19 8 864 1 282 

Lärare praktiska/estetiska ämnen 

Teacher, practical subjects 15 299 4 650 34 656 - 39 11 510 9 168 

Lärare yrkesämnen 

Teacher, vocational subjects 8 8 635 1 350 858 1 - 4 705 6 147 

Lärare modersmål 

Mother tongue teacher 3 053 129 5 7 11 - 2 259 946 

Övriga lärare Other teachers 2 087 1 261 431 852 2 592 - 5 665 1 558 

Samtliga Total 94 894 37 806 4 851 5 664 2 805 254 102 466 43 808 

Män 

Men 

Lärarkategori 1 2006/07 2007/08 2008/09 2009/10 2010/11 2011/12 2012/13 

Rektor Head teacher 6 025 6 208 6 404 6 405 6 452 6 401 6 073 

Biträdande skolledare Deputy head 2 509 2 440 2 271 2 108 2 064 2 083 2 222 

Studie- och yrkesvägledare 

Study and vocational counsellor 2 310 2 170 2 277 2 227 2 194 2 188 2 132 

Lektor Senior subject teacher 219 207 188 160 149 158 147 

Ämneslärare Subject teacher 66 073 65 296 65 537 63 710 63 746 64 586 63 494 

Lågstadielärare Junior level teacher 14 309 13 668 12 998 12 265 12 007 11 383 11 111 

Mellanstadielärare 

Intermediate level teacher 12 984 12 151 11 268 10 563 10 097 9 551 8 991 

Speciallärare/specialpedagog 

Remedial teacher 11 513 11 146 11 263 10 790 10 598 10 312 10 146 

Lärare praktiska/estetiska ämnen 

Teacher, practical subjects 23 031 22 851 22 607 21 745 21 542 21 071 20 678 

Lärare yrkesämnen 

Teacher, vocational subjects 11 443 11 684 11 856 11 715 11 865 11 585 10 852 

Lärare modersmål 

Mother tongue teacher 2 293 2 242 2 734 2 919 3 021 3 137 3 205 

Övriga lärare Other teachers 6 585 6 672 7 353 7 373 7 828 7 632 7 223 

Samtliga Total 159 294 156 735 156 756 151 980 151 563 150 087 146 274 

1) I uppgifterna ingår skolledare, studie- och yrkesvägledare och lärare inom grundskola, gymnasieskola, komvux, särskola, särvux, 

svenska för invandrare, specialskola samt vissa privatskolor till vilka statsbidrag utgår (dock inte enskilda företagsskolor). 

Skolverket och SCB: Officiell statistik för förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning 




22.31 


Utgifter för forskning och utveckling (FoU) efter utförande 

sektor, miljoner kronor, löpande priser 

Expenditure on research and development (R&D) by sector, current 

prices, SEK m 

År 

Year 

Företagssektorn 

Business 

sector 

Offentliga 

sektorn 

Public 

sector 

Privata, ickevinstdrivande 

sektorn 1 

Private nonprofit 

sector 1 

Universitetsoch 

högskolesektorn 

Higher 

education 

sector 

Samtliga 

sektorer 

All sectors 

Totala FoUutgifter 

i relation 

till bruttonationalprodukten 

(BNP) i procent 

Total R&D 

expenditure as 

percent of gross 

domestic product 

(GDP) 

2001 2 75 135 2 755 .. 19 013 96 992 4,13 

2003 2 71 953 3 149 377 21 062 96 541 3,79 

2005 3 71 702 4 795 306 21 660 98 463 3,56 

2007 3 78 352 5 305 179 23 534 107 370 3,43 

2009 3 79 346 4 960 84 27 935 112 325 3,62 

2011 3 81 145 5 118 378 31 247 117 888 3,38 

1) Privata icke-vinstdrivande sektorn är svårdefinierad och populationen har varierat med åren. The population in the Private non-profit 

sector has varied over the years. 

2) Kommuner och landsting ingår inte i resultatet för Offentliga sektorn innan år 2005. Public sector: Municipalities and county councils are 

not included in the result for the years prior to 2005. 

3) Fr.o.m. 2005 ingår små företag (10-49 anställda) i undersökningen FoU inom företagssektorn. Small enterprises (10-49 employees) are 

included in the regular R&D surveys from 2005 onwards. 

Källa: SCB Statistiska meddelanden, serie UF 16 (www.scb.se/UF0301); Statistikdatabasen: Utbildning och forskning. 

22.32 

Utgifter för forskning och utveckling (FoU) efter utförande 

sektor, miljoner kronor, 2011 års priser 

Expenditure on research and development (R&D) by sector, 

2011 prices, SEK m 

År 

Year 


Business 

sector 

Offentliga 

sektorn 

Public 

sector 


sektorn 1 


sector 1 



Higher 

education 

sector 

Samtliga 

sektorer 

All sectors 

Totala FoUutgifter 

i relation 

till bruttonationalprodukten 

(BNP) i procent 

Total R&D 

expenditure as 

percent of gross 

domestic product 

(GDP) 

2001 2 88 312 3 238 .. 22 347 113 898 4,13 

2003 2 81 850 3 582 429 23 959 109 820 3,79 

2005 3 80 595 5 390 344 24 347 110 676 3,56 

2007 3 84 072 5 693 192 25 252 115 209 3,43 

2009 3 80 885 5 057 86 28 477 114 505 3,62 

2011 3 81 145 5 118 378 31 247 117 888 3,38 

1) Privata icke-vinstdrivande sektorn är svårdefinierad och populationen har varierat med åren. The population in the Private non-profit 

sector has varied over the years. 

2) Kommuner och landsting ingår inte i resultatet för Offentliga sektorn innan år 2005. Public sector: Municipalities and county councils are 

not included in the result prior to the year 2005. 

3) Fr.o.m. 2005 ingår små företag (10-49 anställda) i undersökningen FoU inom företagssektorn. Small enterprises (10-49 employees) are 

included in the regular R&D surveys from 2005 onwards. 

Källa: SCB Statistiska meddelanden, serie UF 16 (www.scb.se/UF0301); Statistikdatabasen: Utbildning och forskning. 



22.33 

Utgifter för forskning och utveckling (FoU) på utförande sektor 

och finansieringskällor 2011, miljoner kronor 

Expenditure on research and development (R&D), by sector and 

sources of finance, SEK m 

Finansieringskällor 

Sources of finance 

FoU-utförande sektor 

Sector performing R&D 

Summa 

Total 


Business 

sector 

Offentliga 

sektorn 

Public 

sector 


sektorn 


sector 



Higher education 

sector 

Summa svenska finansiärer 

Swedish sources of finance (total) 70 370 4 903 325 29 092 104 690 

Privat finansiering Private financing 66 191 445 157 4 188 70 981 

varav of which 

Företagssektorn Business enterprise sector 66 003 264 38 1 262 67 567 

Privat icke-vinstdrivande sektor 

Private non-profit sector 54 175 119 2 720 3 068 

Offentlig finansiering Public financing 4 179 4 458 168 24 904 33 709 

varav of which 

Statlig finansiering Government financing 3 989 2 424 135 22 660 29 208 

Summa utländska finansiärer 

Financing from abroad 10 774 214 55 2 154 13 197 

Summa Total 81 145 5 118 378 31 247 117 888 

Källa: SCB Statistiska meddelanden serie UF 16 (www.scb.se/UF0301); Statistikdatabasen: Utbildning och forskning. 



22.34 


Företagens utgifter för egen utförd FoU efter näringsgren 2011, 

mnkr, löpande priser 

Enterprises intramural R&D expenditure by industry, SEK m, current 

prices 

SNI 2007/ 

NACE Rev. 2 

Näringsgren 

Industry 

01-99 Samtliga näringsgrenar Total expenditure on R&D 81 145 

01-43 Varuproducerande företag Manufacturing 58 921 

01-09 Jord- skogsbruk, fiske, Utvinning av mineraler 

Agriculture, forestry, fishing, Mining and Quarrying 368 

10-12 Livsmedel-, dryckesframställning, tobaksvarutillverkning 

Manufacture of food products, beverages, tobaco products 414 

13-16 +18 Textil- klädes- lädervarutillverkning. Trävaror utom möbler, Grafisk och annan 

reproduktion 

Manufacture of textiles, wearing apparel, leather. Products of wood except furniture. 

Printing and reproduction 85 

17 Massa-, pappersvarutillverkning Manufacture of paper and paper products 909 

19-20 Stenkolsprodukter och raffinerade petroleumprodukter och kemisk tillverkning 

Manufacture of coke and refined petroleum products and chemicals 1 697 

21 Farmaceutiska basprodukter, läkemedel 

Manufacture of basic pharmaceutical products and pharmaceutical preparations 7 752 

22 Gummi- och plastvarutillverkning Manufacture of rubber and plastic products 212 

23 Icke-metalliska mineraliska produkter Manufacture of other non-metallic mineral products 129 

24 Stål- och metallframställning Manufacture of basic metals 1 489 

25-28 Totalt SNI 25-28 Totally SNI 25-28 28 279 

25 Metallvaror utom maskiner och apparater 

Manufacture of fabricated metal products, except machinery and equipment 819 

26 Tillverkning av datorer, elektronik, optik 

Manufacture of computer, electronic and optical products 19 007 

27 Tillverkning av elapparatur Manufacture of electrical equipment 2 419 

28 Tillverkning av övriga maskiner Manufacture of machinery and equipment n.e.c. 6 034 

29-30 Motorfordon och andra transportmedel 

Manufacture of motor vehicles and other transport equipment 15 823 

31-32 Möbler och övrig tillverkning Manufacture of furniture and other manufacturing 1 147 

33 Reparation och installation av maskiner och apparater 

Repair and installation of machinery and equipment 367 

35-39 Försörjning av el, gas värme och kyla, vattenförsörjning 

Supply of electricity, gas, steam and air conditioning, Water supply 94 

41-43 Byggverksamhet Construction 156 

45-99 Tjänsteproducerande företag Services 22 223 

45-47+55-56 Handel; hotell och restaurang 

Wholesale and retail trade, Accommodation and food service activities 4 798 

49-53 Transport och magasinering Transportation and storage 148 

58-60 Förlag; film-, video och TV-programföretag 

Publishing activities, Motion picture, Programming and brodcasting activities 709 

58-63 Informations- och kommunikationsverksamhet Information and communication 3 364 

64-66 Finans och försäkringsverksamhet Financial and insurance activitied 812 

68+77-81 Fastighetsverksamhet; uthyrning; fastighetsservice; samt andra stödtjänster 

Real estate activities, Administrative and support service activities 87 

69-70 Juridiska och ekonomiska konsultbyråer; konsulttjänster till företag 

Legal and accounting activities, Activities of head offices 223 

71 Arkitektkontor, tekniska konsultbyråer, tekniska provnings- och analysföretag 

Architectural and engineering activities; technical testing and analysis 1 518 

72 Forsknings- och utvecklingsinstitutioner Scientific research and development 9 627 

73-75+82+84-99 Reklam och marknadsundersökning, andra företagstjänster; offentlig förvaltning, försvar, 

utbildning, vård och sociala tjänster 

Advertising and market research, office administrative, Public administration and defence, 

education, Human health and social work activities 173 

Industriforskningsinstitut Research institutes 1 473 

Källa: SCB Statistiska meddelanden serie U 14 (www.scb.se/UF0302); Statistikdatabasen: Utbildning och forskning. 



22.35 

Företagens utgifter, årsverken, personer och personer med 

forskarexamen efter företagsstorlek, 2011 

Expenditure on intramural R&D, number of full-time equivalents, 

persons and persons with postgraduate education by number of 

employees 

Antal anställda 

Number of employees 

Totalt 

Total 

10–49 50–249 250 eller fler 

250 or more 

FoU-utgifter totalt R&D expenditure 81 145 4 872 9 552 66 721 

Arbetskraftskostnader Labour costs 42 948 3 039 5 853 34 056 

Konsultarvoden Consultancy fees 14 471 794 1 261 12 416 

Övriga driftkostnader Other currents costs 20 489 879 2 058 17 553 

Investeringar i fastigheter och maskiner 

Investments in real estates and machines 3 236 160 380 2 696 

Årsverken totalt Full-time equivalents 54 292 4 527 9 094 40 671 

Kvinnor Women 13 535 954 2 370 10 211 

Män Men 40 755 3 572 6 723 30 460 

Personer totalt Persons 61 224 6 244 10 331 44 649 

Kvinnor 15 794 1 355 2 898 11 541 

Män 45 430 4 889 7 433 33 108 

Antal personer med forskarexamen 

Persons with post-graduate degrees 6 498 1 116 1 722 3 660 

Kvinnor 1 823 236 538 1 050 

Män 4 675 880 1 184 2 611 

Källa: SCB Statistiska meddelanden serie U 14 (www.scb.se/UF0302); Statistikdatabasen: Utbildning och forskning. 

22.36 

Universitets- och högskolesektorns forskning och utveckling 

(FoU) 2011, personaldata, FoU-årsverken 

Research and development (R&D) in the higher education sector, 

personnel data (full-time equivalent in R&D) 


University/college 

Totalt 

Total 

Kvinnor 

Women 

Män 

Men 

Universitet Universities 

Uppsala universitet 1 950 904 1 045 

Lunds universitet 2 136 963 1 173 

Göteborgs universitet 1 630 912 718 

Stockholms universitet 1 436 702 734 

Umeå universitet 1 228 606 622 

Linköpings universitet 1 018 389 629 

Karolinska institutet 2 129 1 345 784 

Kungl. Tekniska högskolan 1 335 335 1 000 

Chalmers tekniska högskola 945 257 688 

Luleå tekniska universitet 380 115 265 

Handelshögskolan i Stockholm 37 10 27 

Sveriges lantbruksuniversitet 1 182 618 564 

Karlstads universitet 198 90 108 

Linnéuniversitetet 285 134 151 

Mittuniversitetet 216 100 116 

Örebro universitet 197 89 108 

Högskolor University colleges 

Malmö högskola 175 94 81 

Södertörns högskola 146 88 59 

Högskolan Dalarna 130 66 65 

Högskolan i Jönköping 120 57 63 

Övriga högskolor Other university colleges 855 386 467 

Forskningsinstitut Research institutes 44 5 39 

Konstnärliga, teologiska och vårdhögskolor 

Higher education institutions of Art, Health etc. 32 16 11 

Summa universitetsoch högskolesektorn Total higher education sector 17 810 8 288 9 522 




22.37 


Universitets- och högskolesektorns forskning och utveckling 

(FoU) 2011, intäkter, miljoner kronor 

Research and development (R&D) in the higher education sector, 

current costs, SEK m 


University/college 

Finansieringskällor 

Sources of financing 

Direkta 

statsanslag 

Government 

appropriations 

Forskningsråd 

Public 

research 

councils 

Övriga 

offentliga 

medel 

Other 

Government 

funds 

Företag 

Business 

Privata 

icke-vinstdrivande 



organisations 

Utlandet 

Foreign 

Övrigt 

Other 

Summa 

Total 

Universitet Universities 

Uppsala universitet 1 662 498 443 67 358 153 40 3 221 

Lunds universitet 1 815 686 509 99 384 280 52 3 825 

Göteborgs universitet 1 528 451 417 74 361 163 -41 2 953 

Stockholms universitet 1 221 391 256 28 149 88 47 2 180 

Umeå universitet 1 013 273 366 35 168 99 19 1 973 

Linköpings universitet 703 238 418 57 91 70 12 1 589 

Karolinska institutet 1 473 590 763 164 562 392 46 3 990 

Kungl. Tekniska högskolan 789 283 501 164 146 240 14 2 137 

Chalmers tekniska högskola 603 272 530 119 156 177 26 1 883 



Sveriges lantbruksuniversitet 908 240 249 111 158 76 64 1 806 


Linnéuniversitetet 239 20 53 13 25 6 2 358 

Mittuniversitetet 167 5 68 12 -1 55 3 309 


Högskolor University colleges 

Södertörns högskola 36 9 194 1 12 2 2 256 




Övriga högskolor 

Other university colleges 519 37 306 48 31 38 10 989 

Forskningsinstitut 

Research institutes 46 6 21 0 3 3 1 80 

Konstnärliga, teologiska och 

vårdhögskolor 

Higher education institutions of 

Art, Health etc. 39 5 12 0 1 1 0 58 

Summa universitetsoch 


Total higher education sector 13 654 4 117 5 616 1 184 2 749 2 023 343 29 683 




22.38 

Statliga anslag för forskning och utveckling (FoU) fördelade på 

ändamål, miljoner kronor i löpande priser 

Government grants for research and development (R&D), by 

objectives, SEK m, current prices 

Ändamål Objectives 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 

Jordbruk, skogsbruk, jakt, fiske 

Agriculture, forestry, hunting, fishing 366 414 430 451 466 506 458 

Industriell verksamhet 

Mining and manufacturing 1 246 1 458 1 218 996 656 614 822 

Energi- och vattenförsörjning 

Energy and water supply 837 906 1 201 1 404 1 525 1 537 1 252 

Transport och telekommunikationer 

Transport and telecommunications 802 899 1 445 1 477 1 135 1 201 1 319 

Boende och samhällsplanering 

Housing and social planning 189 214 200 212 203 211 241 

Fysisk miljö, naturvård 

Environment, nature conservation 344 375 522 519 563 604 656 


Health and medical care 157 161 268 536 394 389 547 

Socialvård, social miljö, trygghet 

Social services 52 52 306 361 370 461 455 

Kultur, massmedia, fritid 

Culture, media, leisure 36 29 45 64 69 72 42 

Undervisning Education 81 66 144 189 50 53 50 

Arbetsmiljö, personalskydd 

Work environment 126 27 143 126 140 144 152 

Offentlig förvaltning, samhällsservice 

Public administration 274 293 153 188 255 261 149 

Utforskning av jorden och atmosfären 

Earth and atmospheric research 220 229 161 199 203 174 118 

Allmän vetenskaplig utveckling 

General advancement of knowledge 15 726 17 099 19 126 19 849 20 147 21 346 22 658 

Matematik och naturvetenskap 

Natural sciences 3 322 3 441 3 728 4 197 4 240 4 451 4 615 

Teknisk vetenskap Technology 2 594 2 966 3 008 3 250 3 571 3 973 4 238 

Medicinsk vetenskap Medicine 4 721 5 254 5 377 6 091 6 341 6 621 6 956 

Lantbruks- och veterinärvetenskap 

Agriculture and veterinary science 591 669 666 717 680 600 650 

Samhällsvetenskap Social sciences 2 034 1 803 1 890 2 325 2 470 2 658 2 835 

Humanistisk vetenskap Humanities 1 094 1 238 1 445 1 569 1 105 1 229 1 321 

Tvärvetenskap Interdisciplinary research 1 370 1 728 1 488 1 365 1 366 1 427 1 461 

FoU som inte kan fördelas 

Non-distributable R&D - - 1 525 335 375 392 583 

Rymdverksamhet Space 191 192 205 233 97 642 590 

Försvar Defence 4 057 3 180 2 368 2 223 2 260 2 510 1 261 

Ej fördelat Not distributed .. .. 336 443 444 448 719 

Summa Total 24 704 25 594 28 270 29 470 28 975 31 175 31 489 

Källa: SCB Statistiska meddelanden serie UF 17 (www.scb.se/UF0306): Statliga anslag till forskning och utveckling; 

Statistikdatabasen: Utbildning och forskning. 


Kultur och fritid 



Kultur och fritid Statistisk årsbok 2014 

23 – Kultur och fritid 


23.1 Musikbranschen ........................................ 485 

Music business 

23.2 Bokläsning ................................................. 487 

Reading 

23.3 Idrottsföreningar tillhörande visst 

specialförbund 1985–2012 ................................ 489 

Sports clubs belonging to certain federations 

23.4 Folkbibliotek, bio och studiecirklar – 

trender ................................................................ 490 

Public libraries, cinemas and study circles – 

trends 

23.5 Personer 16 år och äldre som gjort 

en semesterresa om minst en vecka 2012, 

procent ................................................................ 491 

Persons taking a trip of at least one week 

duration, percent 

23.6 Primärkommunala nettokostnader 

för kulturverksamhet, mnkr .............................. 492 

Municipal operating costs for culture, 

SEK m 

23.7 Landstingskommunala driftkostnader 

för kulturverksamhet, löpande priser ........ 492 

County council operating costs for culture, 

current prices 

23.8 Forskningsbibliotek, bestånd och 

tillväxt 2012......................................................... 493 

Research libraries, stocks and acquisitions 

23.9 Forskningsbibliotek, utlåning, personal 

och kostnader 2012 ..................................... 494 

Research libraries, media circulation, staff 

and costs 

23.10 Folkbibliotek............................................. 495 

Public libraries 

23.11 Studiecirklar ............................................. 496 

Study circles 

23.12 Studieförbundens kulturprogram .......... 497 

Adult educational associations’ cultural 

programmes 

23.13 Museer 2012 ............................................. 498 

Museums 2012 

23.14 Bokproduktion, översikt ......................... 498 

Book production, overview 

23.15 Bokproduktion per deweyklassning 

.....................................................................499 

Book production by deweyclassification 

23.16 Dagstidningar ...........................................499 

Daily newspapers 

23.17 Tidskrifter .................................................500 

Weeklies and periodicals 

23.18 Genomsnittligt antal betalda TVavgifter 

under året ..............................................500 

Average number of TV-licences paid 

during the year 

23.19 Biografer, biografbesökare och 

filmer ...................................................................500 

Cinemas, cinema goers and films 

23.20 Granskade långfilmer ..............................500 

Films censored 

23.21 Antal idrottsföreningar och utövade 

idrotter ................................................................501 

Number of sports clubs and types of sports 

23.22 Idrottsföreningar efter specialidrottsförbund 

den 1 januari .............................502 

Sports clubs belonging to federations 

23.23 Personer 16 år och äldre som gjort 

en semesterresa om minst en vecka, haft 

tillgång till fritidshus samt varken gjort 

någon semesterresa eller haft tillgång till 

fritidshus 2012, procent .....................................503 

Persons who have taken a holiday trip of at 

least one week, had access to a holiday 

home, and persons who have not taken a 

holiday trip of at least one week nor had 

access to a holiday home, percent 

23.24 Personer 16 år och äldre som 

ägnat sig åt bokläsning och lyssnat på 

talböcker 2012, procent .....................................505 

Persons reading books and listening to 

talking books, percent 

23.25 Personer 16 år och äldre som 

under de senaste 12 månaderna 2012 

strövat i skog och mark, procent ......................507 

Persons who walked in forests and fields 

during a twelve month period 2012, percent 




23.1 Musikbranschen 

Music business 

Efterfrågan på svensk musik ökar utomlands, liksom musiklyssnandet i Sverige. 

Den svenska musikbranschen ingår i de växande kreativa näringarna, som 

sysselsätter fler än till exempel fordonsindustrin, och har en omsättning 

motsvarande tre procent av Sveriges BNP. 

År 2011 omsatte den svenska musikbranschen 

drygt 6,3 miljarder kronor, vilket är en ökning 

med 4 procent jämfört med året innan. Siffran 

inkluderar försäljning både på den inhemska 

marknaden och exportmarknaden. 

Den positiva utvecklingen har sin främsta 

förklaring i ökade konsertintäkter. Sammanlagt 

uppgick konsertintäkter till 3,2 miljarder kronor, 

vilket är drygt hälften av de totala intäkterna. 

De upphovsrättsliga intäkterna var 1,7 

miljarder kronor och utgjorde 27 procent, medan 

intäkter från inspelad musik uppgick till 

knappt 1,4 miljarder kronor som motsvarar 

22 procent. 

Fördelning av musikbranschens totala intäkter 

från inhemsk marknad och export år 2011, 

procent 

Intäkter från hemmamarknaden 

Den totala omsättningen på den inhemska 

musikmarknaden uppgick år 2011 till drygt 5,3 

miljarder kronor fördelat på upphovsrättsliga 

intäkter, intäkter från inspelad musik och 

konsertintäkter. 

De upphovsrättsliga intäkterna avser insamlade 

medel till upphovsmän, förlag, musiker 

och musikbolag. Totalt uppgick de till 1 223 

miljoner kronor. Framföranderättigheter stod 

för den enskilt största delen, 805 miljoner kronor, 

vilket är en ökning med 5 procent jämfört 

med år 2010. 

Med intäkter från inspelad musik menas 

försäljning av musikinspelningar i olika format. 

Siffrorna avser detaljhandelsnivå men exkluderar 

upphovsrättsliga intäkter. Totalt uppgick 

försäljningen till 1 168 miljoner kronor. Det är 

1 procents minskning jämfört med föregående 

år. Intäkter från fysisk försäljning av framförallt 

cd, vinyl och dvd sjönk med 35 procent jämfört 

med 2010 och år 2011 var intäkterna 506 miljoner 

kronor. 




Topplistor år 2011 1 

Nr Årets album (inklusive samlingar) 2011 

1 Blandade artister: ”Melodifestivalen 2011” 

2 Blandade artister: ”Så mycket bättre – 

Säsong 2” 

3 Veronica Maggio: ”Satan i gatan” 

4 Adele: ”21” 

5 Eric Saade: ”Saade Vol. 1” 

6 September: ”Love CPR” 

7 Lasse Stefanz: ”Cuba libre” 

8 Benny Anderssons orkester: ”O klang och 

jubeltid” 

9 Blandade artister: ”Passione – A Christmas 

collection” 

10 Eldkvarn: ”Stans bästa band: 1971–2011 – 

De första 40 åren” 

Nr Singellistan 2011 2 

1 Veronica Maggio: ”Jag kommer” 

2 Don Omar & Lucenzo: ”Danza kuduro” 

3 Den svenska björnstammen: ”Vart jag mig i 

världen vänder” 

4 Adele: ”Someone like you” 

5 Bruno Mars: ”Grenade” 

6 Jennifer Lopez featuring Pitbull: ”On the 

floor” 

7 September: ”Mikrofonkåt” 

8 Adele: ”Rolling in the deep” 

9 Maroon 5 featuring Christina Aguilera: 

”Moves like Jagger” 

10 Rihanna featuring Calvin Harris: ”We found 

love” 

Nr Topp 10-låtar i Sverige för 2011 på Spotify 3 

1 Veronica Maggio: ”Jag kommer” 

2 Bruno Mars: ”Grenade” 

3 Jennifer Lopez featuring Pitbull: ”On the 

floor” 

4 Daniel Adams Ray: ”Gubben i lådan” 

5 September: ”Mikrofonkåt” 

6 Adele: ”Rolling in the deep” 

7 Chris Medina: ”What are words” 

8 Pitbull featuring Ne-Yo, Afrojack & Nayer: 

”Give me everything” 

9 Alexandra Stan: ”Mr. Saxobeat” 

10 Eminem & Rihanna: ”Love the way you lie” 

Onlineförsäljningen som inkluderar strömmad 

musik och lagligt nedladdad musik uppgick till 

651 miljoner kronor, vilket motsvarar en ökning 

med 65 procent jämfört med 2010. 

Under samma period ökade konsertintäkterna 

från 2 759 miljoner kronor till 2 948 miljoner 

kronor, vilket är en ökning med 7 procent. 

Intäkter från exportmarknaden 

Den svenska musikexporten uppgick år 2011 till 

drygt 1 miljard kronor fördelat på upphovsrättsliga 

intäkter, intäkter från inspelad musik 

och konsertrelaterade intäkter. Exporten står för 

16 procent av den total omsättningen, vilket är 

1 procent mer än år 2010. 

Svenska artister, upphovsmän och deras 

musikbolag och -förlag är berättigade till upphovsrättsliga 

ersättningar, exempelvis när musiken 

spelas på radio utomlands. Totalt uppgick 

dessa intäkter till 502 miljoner kronor, vilket är 

en ökning med 9 procent. Störst intäkter kommer 

från Tyskland (5,5 miljoner kronor), följt av 

Danmark (4 miljoner kronor), Nederländerna 

(3,7 miljoner kronor) och Finland (2,8 miljoner 

kronor). 

Intäkter från inspelad musik utgörs till största 

delen av licensintäkter, som kommer de svenska 

musikbolagen och deras artister till godo när de 

ingår avtal med parter i andra länder. En 

mindre del utgörs av direktexport av fysiska 

exemplar av till exempel cd- eller dvd-skivor. 

Exporten av inspelad musik uppgick till 220 

miljoner kronor, vilket är en minskning med 

nära en procent jämfört med år 2010. Onlineförsäljning 

ökade, samtidigt som exportintäkter 

från fysisk försäljning (huvudsakligen cdskivor) 

minskade. 

När svenska musiker och artister framträder 

utomlands genereras konsertrelaterade intäkter. 

Det förekommer variationer i dessa intäkter 

över åren till följd av vilka artister som har 

turnerat och hur många konserter som har 

genomförts. Den konsertrelaterade exporten år 

2011 har beräknats till 281 miljoner kronor, 

vilket är en ökning på 17 procent jämfört med 

föregående år. 

Källa: Tillväxtverket och Musiksverige, rapporten Musikbranschen 

i siffror statistik för 2011, (www.tillvaxtverket.se). 

1) www.sverigetopplistan.se 

2) www.ifpi.se 

3) www.spotify.se 




23.2 Bokläsning 

Reading 

År 2012 är det 38 procent av den vuxna befolkningen som läst en bok minst en 

gång i veckan under de senaste 12 månaderna. Samtidigt består stora skillnader i 

läsvanor mellan olika grupper av befolkningen. 

Under de senaste 25 åren har skaran av regelbundna 

bokläsare växt i Sverige. Från 1988 till 

2012 har andelen som uppger att de ”läst någon 

bok” minst en gång i veckan under de senaste 

12 månaderna ökat från 28 till 38 procent. 

Ökningen ägde framförallt rum under 2000- 

talets inledande år, vilket utöver sänkt bokmoms 

kan relateras till nya försäljningsställen, 

ökad pocketutgivning och en deckarvåg med 

många storsäljande författare. År 2005 och 2006 

var gruppen regelbundna läsare som störst med 

toppnoteringen 42 procent. Men sedan ett par år 

tillbaka kan vi urskilja en svag nedgång. 

Kvinnor läser mer regelbundet än män 

Bokläsandet i Sverige karakteriseras av en stor 

könsskillnad och den har bestått under hela 

perioden 1988–2012. År 1988 var andelen regelbundna 

läsare 35 procent bland kvinnor och 21 

procent bland män. Motsvarande resultat för år 

2012, med generellt fler regelbundna bokläsare i 

befolkningen, är 47 respektive 28 procent. 

Gruppen som inte har läst en bok under det 

senast året är väsentligt större bland män än 

kvinnor. Andelen icke-läsande kvinnor har 

legat tämligen stabil under det senaste kvartsseklet. 

Bland män har däremot andelen ickeläsare 

successivt vuxit sedan slutet av 1980-talet, 

då gruppen utgjorde cirka 20 procent. År 2012 

var det 26 procent av männen och 11 procent av 

kvinnorna som svarade att de inte hade läst en 

bok det senaste året. 

Den sporadiska bokläsaren (som läst minst 

någon gång under de senaste 12 månaderna, 

men inte så ofta som varje vecka) är något 

mindre vanlig i dag än i slutet av 1980-talet. Det 

gäller både kvinnor och män. År 2012 är andelen 

sporadiska läsare ungefär lika stor bland 

kvinnor och män: 42 respektive 46 procent. De 

redovisade tendenserna gäller läsning av böcker 

på papper. 

Användandet av ljudböcker och e-böcker 

Vi läser mindre ljudböcker än pappersböcker. 

År 2012 var det endast 5 procent som hade läst 

någon ljudbok eller talbok varje vecka, medan 

78 procent aldrig tagit del av böcker på det här 

sättet. 17 procent av befolkningen använde ljudoch 

talböcker mer sporadiskt. För e-böcker är 

andelen regelbundna läsare 1 procent, andelen 

sporadiska läsare runt 8 procent, medan 91 procent 

av befolkningen aldrig har läst någon e- 

bok. 

Regelbundna läsare, sporadiska läsare och icke-läsare enligt SOM-undersökningarna efter kön, 

procent 1988–2012 



Var tredje läser skönlitteratur varje vecka 

Utbildning och klass är faktorer som har stor 

betydelse för bokläsandet. I en jämförelse av 

personer som själva beskriver sig som boende i 

högre tjänstemannahem med dem boende i 

arbetarhem är andelen regelbundna läsare 

nästan den dubbla i de högre tjänstemannahemmen: 

60 mot 29 procent (2012). Det finns 

stor anledning att skilja på läsandet av skönoch 

facklitteratur. Till att börja med har det 

regelbundna läsandet av skönlitterära böcker 

mer än dubbelt så stor utbredning i befolkningen 

som läsandet av fackböcker. 

År 2012 uppger 32 procent att de läser en 

skönlitterär bok minst varje vecka och 25 procent 

en fackbok (i båda fallen inkluderas ljudböcker 

i frågan). 

Könsskillnaden i läsandet av skönlitteratur är 

densamma som för böcker allmänt: 40 procent 

av kvinnorna läser skönlitteratur minst varje 

vecka jämfört med 22 procent av männen. 

Statistiken visar också att andelen regelbundna 

läsare av skönlitteratur är nästan fyra 

gånger så stor bland dem med examen från 

högskola/ universitet jämfört med dem med 

grundskola som högsta utbildning: 52 respektive 

14 procent. 

Vid motsvarande jämförelser ifråga om fackböcker 

finns ingen större könsskillnad, däremot 

ökar utbildningsfaktorn ytterligare i betydelse. 

Andelen läsare av fackböcker är 41 procent 

bland högutbildade och 9 procent bland lågutbildade. 

Källa: Den nationella SOM-undersökningen 1988–2012. 

Andelen regelbundna läsare av skönlitteratur respektive fackböcker i olika grupper 2012, procent 

Regelbundna läsare, sporadiska läsare och icke-läsare enligt SOM-undersökningarna efter 

subjektiv klass 1988–2012 

1) Det ska noteras att enkätfrågans svarsalternativ ”Högre 

tjänstemannahem” före 2009 års undersökning löd ”Högre 

tjänstemanna-/akademikerhem”. 



23.3 


Idrottsföreningar tillhörande visst specialförbund 1985–2012 

Sports clubs belonging to certain federations 

Gymnastik, fotboll och friidrott 

Fotboll är den överlägset största idrotten vad 

gäller antalet föreningar. Under hela den betraktade 

perioden har antalet legat mellan 

3 000 och 3 500. 

Gymnastik och friidrott är de sporter som 

historiskt kommer närmast vad gäller antalet 

föreningar. Bägge har dock haft en nedåtgående 

trend under den betraktade perioden. 

Golf, ridsport och tennis 

Ridsporten hade en kraftig uppgång under 

10-årsperioden 1985–1995, och ökade från 

300 föreningar till över 900. Därefter har antalet 

förblivit tämligen konstant – mellan 900 

och 1 000. 

Även golf har ökat men där har ökningen 

varit jämt fördelad över hela perioden. 

Däremot, inom tennis har antalet föreningar 

halverats sett över hela perioden. 

Bandy, innebandy och ishockey 

Innebandyn är idag en stor idrott. 1997 fanns 

hela 1 600 föreningar, vilket var 8 gånger fler 

än 1985. Efter toppåret 1997 har antalet 

föreningar minskat och uppgår nu till drygt 

1 100. 

Beträffande ishockey kan man konstatera 

att antalet föreningar nu (2012) är lite lägre 

än 1985 medan bandy har minskat med en 

tredjedel under samma period. 

Källa: Riksidrottsförbundet (www.rf.se). 



23.4 

Folkbibliotek, bio och studiecirklar – trender 

Public libraries, cinemas and study circles – trends 

Folkbibliotek, utlåning av böcker, miljoner 1950–2012 

Under perioden 1950 till 1978 ökade bokutlåningen 

från 17 miljoner lån till 78 miljoner 

lån per år. Därefter har upp- och nedgångar 

följt på varandra. Sedan 1996 har 

utlåningen generellt sett minskat. 

Källa: Kungliga biblioteket (www.kb.se). 

Biobesökare, miljoner 1960–2012 

År 2012 var antalet biobesök knappt 18,4 

miljoner. Det är det högsta antalet besök 

sedan 1988/89. De tre mest sedda filmerna 

under 2012 var: Skyfall, Hobbit - en oväntad 

resa, samt The Dark Knight Rises. Digitaliseringen 

av biograferna tog ordentlig fart 

under 2012. 369 salonger utrustades med 

digital visningsutrustning i 2K-standard vilket 

innebar att vid årets slut hade fyra av fem 

biografsalonger denna utrustning. 

Källa: Svenska filminstitutet (www.sfi.se). 

Studiecirklar, 1 000-tal 1951–2012 

Studiecirklar följer i stort sett samma 

utveckling som utlåningen av böcker på 

folkbiblioteken. Under perioden 1950-1979 

ökade antalet cirklar från 33 000 till 350 000, 

dvs. mer än en tiodubbling. År 2012 hölls 

knappt 280 000 studiecirklar av 

studieförbunden. 

Källa: Folkbildningsrådet (www.folkbildning.se). 



23.5 

Hushållstyp 


Personer 16 år och äldre som gjort en semesterresa om minst en 

vecka 2012, procent 

Persons taking a trip of at least one week duration, percent 

60 procent av befolkningen i åldern 16 år 

och äldre gjorde en semesterresa om minst 

en vecka 2012. Ser man till olika hushållstyper 

visar sig stora skillnader i resandet. 

Sålunda hade 54 procent av ensamstående 

med barn gjort en semesterresa. Motsvarande 

andel bland sammanboende med barn 

var 67 procent. 

SKL-region 

Ser man till regioner visar sig befolkningen i 

de tre storstadsområdena vara de som reser 

mest. 68 procent hade gjort en semesterresa 

under det senaste året. I glesbygdskommunerna 

– i diagrammet betecknade 

som ”Övriga kommuner" (Turism- och besöksnäringskommuner, 

varuproducerande 

kommuner, glesbygdkommuner, kommuner i 

tätbefolkad region samt kommuner i glesbefolkad 

region) – var motsvarande andel 

52 procent. 


Socioekonomisk grupp 

Även när man studerar socioekonomiska 

grupper framkommer stora skillnader. Bland 

ej facklärda arbetare hade nära hälften (46 

procent) gjort en semesterresa. Bland högre 

tjänstemän hade 76 procent gjort en sådan 

resa. 

Källa: SCB Undersökningarna av levnadsförhållanden, 

ULF/SILC 

(www.scb.se/LE0101). 



23.6 

Primärkommunala nettokostnader för kulturverksamhet, mnkr 

Municipal operating costs for culture, SEK m 

Verksamhetsområde 

Area of activity 

Nettokostnader, miljoner kr 

Net costs, SEK m 

Nettokostnader per invånare, kr 

Net costs per inhabitant 

2009 2010 2011 2012 2009 2010 2011 2012 

Allmän kulturverksamhet 1 

General cultural activities 3 199 3 242 3 302 3 444 343 344 348 360 

Stöd till studieorganisationer 

Support for adult educational 

associations 516 524 502 484 55 56 53 51 

Bibliotek Libraries 3 760 3 829 3 911 4 020 403 407 412 421 

Musik-/kulturskola 

Schools of music/culture 1 872 1 901 1 951 2 053 200 202 206 215 

Totalt Total 9 347 9 496 9 666 10 001 1 001 1 009 1 019 1 047 

1) Allmän kulturverksamhet avser dels kulturverksamhet i kommunal regi, dels stöd till kulturella föreningar. 

Källa: SCB, (www.scb.se/OE0107); Statistikdatabasen: Offentlig ekonomi. 

23.7 

Landstingskommunala driftkostnader för kulturverksamhet, 

löpande priser 

County council operating costs for culture, current prices 

2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 

Kulturutgifter 1 , mnkr Current costs 1 , SEK m 2 751 2 868 3 005 3 114 3 158 3 478 3 660 

Kulturutgifter 1 , kr per inv. 

Current costs 1 , SEK/inhabitant. 302 312 325 333 335 367 383 

1) Exkl. interna kostnader. Kulturutgifterna omfattar även kostnader för studieförbund, ungdomsorganisationer och lokalhållande 

föreningar. Excl. internal costs. County council operating costs for culture include costs for adult educational associations, youth 

organisations and organisations that provide facilities for community activities. 

Källa: SCB Statistiska meddelande, serie OE 24 (www.scb.se/OE0107); Statistikdatabasen: Offentlig ekonomi. 



23.8 

Forskningsbibliotek, bestånd och tillväxt 2012 

Research libraries, stocks and acquisitions 


Bibliotek 

Library 

Bibliotek, 

antal 1 

Libraries, 

number 

Böcker, 

seriella publikationer, 

hyllmeter 

Books, serial 

publications, 

meters of 

shelves 

Mediebestånd 

Media stocks 

Periodika, 

tryckt form, 

titlar, antal 

Periodical, 

in print, 

titles, 

number 

Periodika, 

elektr. form, 

titlar, antal 

Periodical 

electronic 

form, titles, 

number 

Databaser 

2 

Databases 

Förvärv av 

böcker och 

seriella publikationer, 

hyllmeter 

Acquisitions, 

book and 

serial publications, 

shelf 

meters 

Nationalbibliotek National Library 

Kungliga biblioteket 3 105 576 9 070 4 221 50 1 025 

Högskolebibliotek University libraries 

Anna Lindh – biblioteket 3 6 113 254 2 800 27 43 

Blekinge Tekniska Högskola, Biblioteket 2 919 144 9 881 39 – 

Chalmers bibliotek 3 13 482 313 7 536 130 53 

Dans och Cirkushögskolans bibliotek 1 148 13 – 5 5 

Ersta Sköndal högskolebibliotek 3 1 103 122 21 139 17 40 

Gymnastik- och idrottshögskolan, 

GIH biblioteket 1 800 57 2 030 7 29 

Göteborgs universitetsbibliotek 10 68 994 5 427 15 214 224 546 

Handelshögskolan i Stockholm, Biblioteket 1 3 524 49 25 000 48 25 

Högskolan Dalarna, Biblioteket 2 3 625 293 13 451 63 – 

Högskolan i Borås, Bibliotek & läranderesurser 1 2 858 427 36 900 86 74 

Högskolan i Gävle, Biblioteket 1 2 108 290 9 073 44 50 

Högskolan i Halmstad, Biblioteket 1 2 195 279 13 591 46 – 

Högskolan i Jönköping, Biblioteket 1 4 432 437 16 042 69 101 

Högskolan i Skövde, Biblioteket 1 2 966 184 14 600 35 – 

Högskolan Kristianstad Lär och Resurscentrum 

1 – 83 5 591 72 – 

Högskolan på Gotland, Almedalsbiblioteket 1 6 422 387 4 223 27 133 

Högskolan Väst, Biblioteket 1 1 369 203 18 701 51 38 

Karlstads universitetsbibliotek 2 5 214 692 12 280 60 119 

Karolinska Institutet Universitetsbiblioteket 2 12 744 123 10 281 35 48 

Konstfacks bibliotek 1 1 062 162 28 6 – 

Kungl. Konsthögskolan, Arkitekturskolans 

bibliotek 1 – 45 – – 3 

Kungl. Tekniska högskolans bibliotek 6 24 309 567 9 083 63 102 

Linköpings universitetsbibliotek 6 17 956 1 860 15 733 132 218 

Linnéuniversitetet i Kalmar och Växjö 2 7 782 479 14 800 98 296 

Luleå universitetsbibliotek 2 6 625 123 34 307 83 32 

Lunds universitets bibliotek 33 170 135 14 327 20 987 189 2 500 

Malmö högskola, Bibliotek och IT 4 4 210 537 9 503 72 181 

Mittuniversitetets bibliotek 3 5 486 340 15 276 90 109 

Mälardalens högskolas bibliotek 2 2 735 239 13 180 54 99 

Nordic School of Public Health, NHV, 

Biblioteket 1 200 10 6 500 16 – 

Polishögskolans bibliotek 2 875 120 56 13 – 

Röda Korsets Högskola, Biblioteket 1 318 12 7 4 28 

Stockholms universitetsbibliotek 9 62 738 1 727 25 799 102 622 

Sveriges lantbruksuniversitets bibliotek 6 13 658 1 582 10 369 84 46 

Södertörns högskolebibliotek 1 3 058 251 11 990 70 174 

Umeå universitetsbibliotek 4 33 438 5 773 12 275 133 380 

Uppsala universitetsbibliotek 12 130 428 4 211 19 988 271 524 

Örebro universitetsbibliotek 4 8 353 709 11 232 80 93 

Summa forskningsbibliotek inklusive 

specialbibliotek 194 812 875 64 139 507 771 3 204 8 621 

1) Totalt finns 77 forskningsbibliotek med 194 serviceställen. There are 77 research libraries with 194 service points. 

2) Fr.o.m. 2006 års statistik efterfrågas "antal databaser" i stället för som tidigare "antal titlar i databaser". 

Källa: Kungliga Biblioteket, Bibliotek 2012 (www.kb.se). 



23.9 

Forskningsbibliotek, utlåning, personal och kostnader 2012 

Research libraries, media circulation, staff and costs 

Bibliotek 

Library 

Lokala lån 

Local 

circulation 

Ut- och inlåning 

Media circulation 

Lån till 

andra bibliotek, 

antal 

Interlibrary 

lending 

Inlån från 

andra bibliotek, 

antal 

Interlibrary 

loans 

received 

Personal, helårsverken 

Staff, person-years 

Totalt 

Total 

Därav bibliotekarier 

och 

dokumentalister 

1 

Driftkostnader, 

1 000 kr 

inkl. lokaler 

Operating 

costs 

Nationalbibliotek National Library 

Kungliga biblioteket 23 216 6 861 2 212 333 155 338 892 

Högskolebibliotek University libraries 

Anna Lindh – biblioteket 43 688 3 029 986 13 10 11 061 

Blekinge Tekniska Högskola, Biblioteket 32 505 2 149 1 402 10 9 16 366 

Chalmers bibliotek 49 532 50 839 3 753 46 31 77 977 

Dans och Cirkushögskolans bibliotek 1 413 71 11 1 1 927 

Ersta Sköndal högskolebibliotek 37 345 145 904 8 8 8 214 

Försvarshögskolans bibliotek, se 

Anna Lindh .. .. .. .. .. .. 

Gymnastik- och idrottshögskolan, 

GIH biblioteket 20 992 310 319 4 4 3 176 

Göteborgs universitetsbibliotek 478 351 31 041 6 912 187 130 200 311 

Handelshögskolan i Stockholm, 

Biblioteket 19 025 1 599 532 10 8 11 226 

Högskolan Dalarna, Biblioteket 85 938 4 684 2 230 17 11 17 482 

Högskolan i Borås, Bibliotek & läranderesurser 

60 506 3 576 1 249 40 18 52 015 

Högskolan i Gävle, Biblioteket 71 265 4 866 1 476 23 11 24 474 

Högskolan i Halmstad, Biblioteket 80 878 3 016 1 957 17 11 19 275 

Högskolan i Jönköping, Biblioteket 140 528 10 385 2 219 22 18 26 806 

Linnéuniversitetet i Kalmar svarar ihop 

med Växjö 248 459 6 434 3 128 46 32 63 482 

Högskolan i Skövde, Biblioteket 28 077 2 542 1 694 13 10 11 818 

Högskolan Kristianstad Lär- och 

Resurscentrum 90 624 5 248 2 056 16 7 17 199 

Högskolan på Gotland, Almedalsbiblioteket 

234 341 1 924 2 321 6 6 6 535 

Högskolan Väst, Biblioteket 107 092 11 584 1 390 15 10 16 613 

Karlstads universitetsbibliotek 102 885 6 596 3 624 22 15 42 575 

Karolinska Institutet Universitetsbiblioteket 

156 713 14 870 5 166 107 51 145 312 

Konstfacks bibliotek 25 002 613 55 4 4 4 088 

Kungl. Konsthögskolan, Arkitekturskolans 

bibliotek 243 2 7 1 1 1 752 

Kungl. Tekniska högskolans bibliotek 68 496 3 288 2 122 57 30 104 562 

Linköpings universitetsbibliotek 500 504 22 003 6 287 93 68 111 170 

Luleå universitetsbibliotek 293 630 14 809 3 935 38 24 49 096 

Lunds universitets bibliotek 491 051 29 439 13 538 194 149 237 420 

Lärarhögskolan i Stockholm, Biblioteket, 

ingår i SUB .. .. .. .. .. .. 

Malmö högskola, Bibliotek och IT 443 772 10 223 2 903 47 40 58 414 

Mittuniversitetets bibliotek 181 722 9 071 2 868 42 25 48 691 

Mälardalens högskolas bibliotek 274 570 9 960 1 768 21 14 29 684 

Nordic School of Public Health, NHV, 

Biblioteket .. .. 63 2 2 810 

Polishögskolans bibliotek 12 707 2 419 222 8 7 4 630 

Röda Korsets Högskola, Biblioteket 22 903 680 88 3 2 1 717 

Stockholms universitetsbibliotek 1 101 302 15 952 7 335 114 74 148 646 

Sveriges lantbruksuniversitets bibliotek 92 560 5 045 3 268 52 39 66 613 

Södertörns högskolebibliotek 251 233 3 662 1 943 37 22 50 226 

Umeå universitetsbibliotek 2 081 267 38 312 3 615 101 65 136 696 

Uppsala universitetsbibliotek 284 627 74 950 8 937 192 115 231 165 

Linnéuniversitetet i Kalmar svarar ihop 

med Växjö .. .. .. .. .. .. 

Örebro universitetsbibliotek 311 930 11 329 2 811 31 19 45 166 

Summa forskningsbibliotek inklusive 

specialbibliotek 8 719 399 457 850 111 270 2 196 1 380 2 599 876 

1) Of whom librarians and documentalists. 

Källa: Kungliga Biblioteket, Bibliotek 2012 (www.kb.se). 




23.10 Folkbibliotek 

Public libraries 

År 1 

Year 1 

Antal bibliotekssystem 

2 

Number of library 

systems 2 

Bokbestånd, 

1 000-tal 

Book-stock, 

volumes 

in thousands 

AV-mediebestånd 

3 , 

1 000-tal 

Audiovisual 

media-stock, 

units in 

thousands 3 

Summa 

Total 

Tidningar och 

tidskrifter, 

1 000-tal Årsprenumerationer 

Newspapers and 

periodicals Annual 

subscriptions 

1993 365 46 128 2 291 48 419 136 

1994 358 44 919 2 361 47 279 132 

1995 358 45 127 2 391 47 516 128 

1996 328 44 569 2 396 46 966 123 

1997 330 44 528 2 499 47 027 126 

1998 327 44 717 2 847 47 564 116 

1999 327 44 969 2 847 47 816 113 

2000 332 44 938 2 876 47 814 111 

2001 330 44 742 2 912 47 654 111 

2002 330 44 658 3 033 47 691 105 

2003 329 43 859 3 099 46 958 103 

2004 329 43 111 3 190 46 301 98 

2005 327 41 970 3 314 45 284 94 

2006 326 41 238 3 264 44 503 92 

2007 292 40 230 3 197 43 427 88 

2008 290 39 520 3 148 42 668 88 

2009 3 290 38 073 3 612 41 684 86 

2010 290 36 438 3 487 39 925 81 

2011 290 36 258 3 314 39 572 82 

2012 290 35 990 3 386 39 376 75 

År 1 

Utlåning, 1 000-tal 

Circulation, thousands 

Driftkostnader, 1 000-tal kr 

Operating costs, thousands 

Böcker 

Books 

Skönlitteratur 

för 

vuxna 

Literature 

(fiction, 

poetry, 

drama) 

Andel lån av 

Fraction loans of 

Facklitteratur 

för vuxna 

Non-fiction 

literature 

Barnböcker 

Juvenile 

books 

AV-medier 

Audiovisual 

media 

Summa 

Böcker o.d. 

Books, etc. 

Därav för 

Of which for 

Personal 

Staff 

1993 68 234 30 29 41 5 049 2 631 567 342 762 1 256 824 

1994 68 706 29 30 41 6 020 2 696 924 352 367 1 276 476 

1995 71 201 29 30 41 6 984 2 721 195 355 492 1 286 306 

1996 74 231 28 31 41 7 886 2 815 649 356 045 1 342 700 

1997 73 216 27 32 41 8 203 2 897 858 369 239 1 391 160 

1998 72 589 27 32 41 9 038 2 952 457 384 663 1 423 742 

1999 71 029 28 31 41 9 428 2 940 440 386 692 1 434 900 

2000 70 909 28 31 41 10 043 2 988 208 400 402 1 497 371 

2001 68 783 28 30 42 10 595 3 137 701 407 327 1 589 329 

2002 66 692 28 30 42 11 758 3 242 239 420 293 1 676 786 

2003 65 344 27 30 43 11 559 3 334 686 412 699 1 752 867 

2004 63 908 27 29 44 11 390 3 379 611 407 637 1 764 694 

2005 60 683 26 29 45 11 473 3 412 473 412 036 1 792 205 

2006 59 014 26 28 46 11 674 3 609 746 461 718 1 855 773 

2007 57 290 25 27 48 11 823 3 554 424 449 307 1 858 630 

2008 58 263 25 27 48 11 627 3 575 007 418 090 1 914 907 

2009 58 424 25 26 49 12 007 3 676 252 418 936 1 940 914 

2010 57 432 26 25 49 11 456 3 615 166 424 211 1 919 612 

2011 57 270 24 25 51 11 737 3 728 982 424 920 1 966 757 

2012 55 703 24 25 51 11 682 3 827 093 430 145 2 023 891 

1) Förutom folkbiblioteken (290 st. år 2009) ingår uppgifter för Svenska sjömansbiblioteket t.o.m. 2007, sjukhusbiblioteken t.o.m. 2006, 

bibliotek för svenskar i utlandet t.o.m. 2000, truppförbandsbibliotek t.o.m. 1995 och tal- och punktskriftsbiblioteket åren 2004–2007. 

Figures for other libraries for example hospitals, seamen and Swedes abroad are included 1993–2007. 

2) Ett bibliotekssystem utgörs av huvudbibliotek plus ev. filialer. A library system consists of a central library plus branch libraries, if any. 

3) Fr.o.m. 2009 inkl. e-musikbestånd. As from 2009 the media stock of e-music is included. 

Källa: SCB Statistiska meddelanden serie Ku 11 (–1997); Statens kulturråd och SCB (–2008): Kulturen i siffror: 

Folkbiblioteken 1998–2008. Bibliotek 2009 (www.kulturradet.se). Bibliotek 2010–2012 (www.kb.se). 



23.11 Studiecirklar 

Study circles 

Studieförbund 1 

Adult educational 

associations 

Allmänna cirklar 

General study circles 

2007 2008 2009 2010 2011 2012 

Samtliga 

Total 

Andel 

kvinnor 

% 

Of which 

women 

% 

Andel 

män 

% 

Of which 

men 

% 

ABF Cirklar 

Circles 81 269 78 925 78 223 74 540 76 127 77 931 . . 

Deltagare 

Participants 619 540 594 021 573 783 523 727 525 742 528 383 60 40 

Bilda Cirklar 10 825 11 633 12 977 13 418 14 089 14 884 . . 

Deltagare 85 868 87 749 96 680 95 847 97 769 102 062 57 43 

FU Cirklar 17 737 17 671 19 357 19 510 17 909 17 266 . . 

Deltagare 128 423 121 926 130 588 128 906 117 972 117 310 62 38 

Ibn Rushd 2 Cirklar . 910 1 335 1 630 1 907 2 039 . . 

Deltagare . 5 408 7 933 8 609 10 221 11 187 38 62 

KBV 3 Cirklar . . . 288 1 131 1 749 . . 

Deltagare . . . 2 257 6 147 8 657 41 59 

Mbsk Cirklar 29 329 31 448 36 169 36 280 35 327 32 219 . . 

Deltagare 194 325 202 018 216 391 202 070 187 049 169 278 48 52 

NBV Cirklar 24 333 21 736 19 389 21 136 19 942 20 579 . . 

Deltagare 137 767 120 900 105 873 112 017 103 861 104 294 49 51 

Sensus Cirklar 20 453 18 379 18 528 18 961 18 769 18 179 . . 

Deltagare 166 422 144 959 134 761 132 682 131 253 125 939 61 39 

Sfr Cirklar 42 500 41 523 42 561 41 882 41 399 40 538 . . 

Deltagare 260 038 240 084 239 886 234 403 231 215 225 083 48 52 

SV Cirklar 56 869 53 377 52 858 51 491 53 775 51 190 . . 

Deltagare 429 024 392 396 385 466 368 745 379 748 354 901 61 39 

Summa Cirklar 283 315 275 602 281 397 279 136 280 375 276 574 . . 

Total Deltagare 2 021 407 1 909 461 1 891 361 1 809 263 1 790 977 1 747 094 57 43 

1) Statsunderstödda studieförbund. (ABF = Arbetarnas bildningsförbund, Bilda (tidigare Frikyrkliga studieförbundet), 

FU = Folkuniversitetet, Ibn Rushd, KBV = Kulturens Bildningsverksamhet, Mbsk = Studieförbundet Medborgarskolan, 

NBV = Nykterhetsrörelsens bildningsverksamhet, Sensus (tidigare Svenska Kyrkans Studieförbund), Sfr = Studiefrämjandet, 

SV = Studieförbundet Vuxenskolan). 

2) Ibn Rushd är ett självständigt och statsbidragsberättigat studieförbund sedan den 1 januari 2008. 

3) Kulturens Bildningsverksamhet startade som godkänt studieförbund i juli 2010. 




23.12 

Studieförbundens kulturprogram 

Adult educational associations’ cultural programmes 


2007 2008 2009 2010 2011 2012 

Samtliga 

Total 

Andel 

kvinnor 

% 

Of which 

women 

% 

Andel 

män 

% 

Of which 

men 

% 

Föreläsningar 

Lectures 

Arrangemang Events 87 383 104 154 109 563 112 980 120 564 129 199 . . 

Besökare Participants 3 001 595 3 551 594 3 625 427 3 663 171 3 890 458 4 259 134 56 44 

Sång/Musik 

Song/Music 

Arrangemang 88 138 96 666 104 595 110 695 119 103 123 506 

Besökare 6 634 079 6 969 969 7 443 741 7 272 172 7 740 893 8 108 472 57 43 

Dramatisk framställning 

Drama 

Arrangemang 15 090 16 983 17 168 17 111 18 709 17 941 

Besökare 1 349 935 1 313 973 1 324 012 1 351 394 1 368 197 1 317 836 55 45 

Film/Foto/Bild 

Film/Photo/Art 

Arrangemang 13 763 13 005 17 726 16 547 17 638 16 603 

Besökare 616 211 648 539 796 569 692 726 668 169 676 600 54 46 

Dans Dance 

Arrangemang 6 851 7 567 7 258 7 757 9 003 9 688 

Besökare 633 361 700 782 684 557 637 056 670 114 786 910 58 42 

Utställningar 

Exhibitions 

Arrangemang 15 561 15 835 17 573 14 141 14 093 15 321 

Besökare 1 584 849 1 816 436 1 879 005 1 560 362 1 637 306 1 754 454 58 42 

Konst/Konsthantverk 

Art/Handicraft 

Arrangemang 4 353 5 795 6 139 6 279 6 593 4 754 

Besökare 172 587 221 761 205 036 219 209 265 584 91 954 61 39 

Litteratur Literature 

Arrangemang 2 809 3 652 4 778 5 508 5 826 6 367 

Besökare 66 701 77 997 91 530 91 669 96 468 235 588 65 35 

Tvärkulturell verksamhet 

Intercultural activity 

Arrangemang 18 708 22 002 27 227 23 604 20 261 17 488 

Besökare 960 069 1 124 495 1 074 877 978 394 911 544 754 170 53 47 

Summa Total 

Arrangemang 252 656 285 659 312 027 314 622 331 790 340 867 

Besökare 15 019 387 16 425 546 17 124 754 16 466 153 17 248 733 17 985 118 57 43 




23.13 

Museer 2012 

Museums 2012 

Museer 1 

Museums 

Antal 

museer 

Number 

of 

museums 

Besök 

Visits 

Personal, 

årsverken 

Staff 

personyears 

Intäkter, 

1 000 kr 

Income 

Statsbidrag 

State 

grants 

Landstingsbidrag 

County 

council 

grants 

Därav 

Of which 

Kommunbidrag 

Municipal 

grants 

EUbidrag 

EU 

grants 

Entréintäkter 

Entrance 

fees 

Centrala museer 

Central museums 25 7 155 233 1 468 1 901 187 1 208 172 9 380 799 11 911 316 430 

Övriga statliga museer 

Other state museums 17 1 153 045 230 227 414 121 244 2 718 15 908 11 653 23 302 

Regionala museer 

Regional museums 33 4 004 738 1 461 1 151 669 197 614 416 329 168 080 19 429 29 256 

Kommunala museer 

Municipal museums 68 3 730 745 753 565 728 47 474 65 794 301 391 4 115 30 336 

Övriga museer 

Other museums 36 1 360 995 209 164 934 46 341 4 836 23 234 677 27 782 

1) Antalet museer som svarat på enkäten för år 2012. För enskilda frågor och uppgifter kan antalet museer vara lägre. 

Källa: Myndigheten för kulturanalys (www.kulturanalys.se) 

23.14 

Bokproduktion, översikt 

Book production, overview 

År 

Year 

Böcker, broschyrer 1 

Books, pamphlets 1 

Facklitteratur 

Non-fiction 

Skönlitteratur 

Fiction, 

poetry, drama 

Barn- och ungdomslitteratur 

Juvenile books 

Summa 

Total 

1993 9 682 2 140 1 073 12 895 

1994 10 578 2 059 1 185 13 822 

1995 9 518 1 919 1 263 12 700 

1996 10 596 1 904 996 13 496 

1997 10 231 1 923 1 056 13 210 

1998 9 495 1 923 1 129 12 547 

1999 9 000 1 900 1 088 11 988 

2000 7 891 1 880 1 205 10 976 

2001 7 800 1 978 1 154 10 932 

2002 7 073 1 929 1 090 10 092 

2003 7 591 2 390 1 191 11 172 

2004 2 13 093 2 938 1 652 17 683 

2005 17 267 2 537 1 609 21 413 

2006 17 760 2 449 1 556 21 765 

2007 18 471 2 637 1 677 22 785 

2008 21 072 3 133 1 977 26 182 

2009 15 426 2 659 1 744 19 829 

2010 16 701 3 211 1 719 21 631 

2011 3 10 450 2 712 1 795 14 957 

2012 9 393 3 048 1 912 14 353 

1) Exkl. lösa kartor och talskivor. Med broschyr avses här bok som innehåller högst 48 sidor oavsett bindning. Fr.o.m. 2004 ingår delar i 

universitetens rapportserier. Data exclude loose-leaf maps and spoken records. A pamphlet is a book with less than 49 pages. As of 2004 

research reports from universities are included. 

2) Fr.o.m. 2004 ingår doktorsavhandlingar från tekniska och naturvetenskapliga och medicinska universitetsoch högskoleinstitutioner 

registrerade på en lägre beskrivningsnivå än övrigt material. As of 2004 theses from universities within the fields of technology, natural 

sciences and medicine registered at a lower level of description than other material are included. 

3) Fr.o.m. 2011 redovisas inte längre delar i rapportserier samt viss annan "grå" utgivning. Siffrorna är av denna anledning betydligt lägre 

än för tidigare år. As of 2011 parts of reportseries are not included. 

Källa: Kungl. Biblioteket (www.kb.se), Nationalbibliografin. 



23.15 

Bokproduktion per deweyklassning 

Book production by deweyclassification 


Böcker, broschyrer 1 

Books, pamphlets 1 

2011 2012 

Totalt 

Total 

Nya verk 

First 

editions 

Nya upplagor 

och 

nytryck 

Re-editions, 

reprints 

000 Datavetenskap, information & allmänna verk 230 240 209 31 

100-140, 160-190 Filosofi 119 126 96 30 

150 Psykologi 197 225 166 59 

200 Religion 433 387 292 95 

300-360, 380-390 Samhällsvetenskaper 1 934 1 881 1 458 423 

370 Utbildning 378 310 254 56 

400 Språk 606 535 327 208 

500, 520-590 Naturvetenskap 211 166 135 31 

510 Matematik 193 144 92 52 

600, 620, 660-690 Teknik 234 228 162 66 

610 Medicin & hälsa 383 374 281 93 

630 Jordbruk 133 123 106 17 

640 Hem & familj 360 361 314 47 

650 Företagsledning & PR 281 288 194 94 

700-780, 790-792 Konst 879 846 768 78 

793-799 Idrott & spel 178 206 176 30 

800 Litteratur 2 840 3 199 2 252 947 

900, 920-990 Historia 914 756 657 99 

910 Geografi & resor 217 184 114 70 

Barnböcker 1 795 1 912 1 625 287 

Summa 12 515 12 491 9 678 2 813 

Avhandlingar 2 442 1 862 1 862 - 

Total bokproduktion Total 14 957 14 353 11 540 2 813 

1) Exkl. lösa kartor och talskivor. Med broschyr avses här bok som innehåller högst 48 sidor oavsett bindning. Data exclude loose-leaf 

maps and spoken records. A pamphlet is a book with less than 49 pages. 

Källa: Kungl. Biblioteket (www.kb.se), Nationalbibliografin. 

23.16 Dagstidningar 

Daily newspapers 

2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 

Antal tidningar Number of newspapers 166 169 168 171 169 170 168 

Borgerliga 1 Non-Socialist 1 86 85 86 88 85 85 82 

Socialistiska Socialist 2 28 28 29 33 33 32 30 

Övriga 3 Other 3 52 56 53 50 51 53 56 

Nettoupplaga 4 Net circulation 4 

Samtliga, 1 000-tal 3 928 3 833 3 725 3 605 3 470 3 060 2 553 

Borgerliga 2 675 2 617 2 563 2 488 2 408 2 318 1 921 

Socialistiska 667 629 604 612 539 217 204 

Övriga 586 587 558 505 523 525 428 

Storstadspress 5 , 1 000-tal 

Metropolitan press 5 1 825 1 767 1 716 1 641 1 559 1 195 740 

Borgerliga 1 272 1 242 1 217 1 171 1 129 1 075 723 

Socialistiska 417 389 368 349 311 – – 

Övriga 136 136 131 121 119 120 17 

1) Moderata samlingspartiet, Oberoende liberala, Centern, Folkpartiet liberalerna och Kristdemokraterna m.fl. Conservatives, Independent 

Liberals, Centre Party, Liberals, Christian Democrats, etc. 

2) Social Democrats, Communists and Syndicalists. 

3) Neutrala, partipolitiskt obundna. Neutral and independent. 

4) Genomsnittlig nettoupplaga på vardagar. Tidningen Aftonbladet ingår inte Nettoupplaga 2011, 2012. Tidningarna Dagens Nyheter och 

Dagens Industri ingår inte i Nettoupplaga 2012. Average weekday net circulation. The newspaper Aftonbladet is not included in Net 

Circulation 2011, 2012. The newspapers Dagens Nyheter and Dagens Industri is not inclued in Net Circulation 2012. 

5) Utgivna i Stockholm, Göteborg och Malmö. Newspapers published in Stockholm, Göteborg, and Malmö. 


Källa: Tidningsstatistik AB, TS (www.ts.se). 



23.17 Tidskrifter 

Weeklies and periodicals 

2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 

Antal tidskrifter 1 Number of periodicals 443 443 436 427 415 401 371 

Huvudsakligen veckoutgivna 2 Weeklies 2 14 14 14 14 14 14 15 

Övriga tidskrifter (exkl. serietidningar) 3 

Other weeklies and periodicals (excl. 

comics) 3 425 426 421 412 400 386 355 

Serietidningar Comics 4 3 1 1 1 1 1 

Nettoupplaga, 1 000-tal Net circulation 21 950 22 121 22 738 22 328 21 818 21 322 20 783 

Huvudsakligen veckoutgivna 2 1 926 1 882 1 828 1 790 1 749 1 688 1 802 

Övriga tidskrifter (exkl. serietidningar) 3 19 855 20 109 20 827 20 466 20 004 19 571 18 927 

Serietidningar 169 130 83 72 65 63 54 

1) Definition av Tidskrifter, se Tabellanmärkningar. 

2) Avser konsumentinriktade tidskrifter. Consumer-oriented periodicals. 

3) Övriga tidskrifter: fack- och f.d. populärpress. Other periodicals: professional and former popular press. 


Källa: Tidningsstatistik AB, TS (www.ts.se). 

23.18 

Genomsnittligt antal betalda TV-avgifter under året 

Average number of TV-licences paid during the year 

2006 2007 2008 2009 2010 1 2011 2012 

TV-avgifter, 1 000-tal TV-licences 3 411 3 441 3 457 3 480 3 454 3 469 3 485 

Antal per 1 000 inv. 2 Per 1 000 inhabitants 376 376 375 374 368 367 366 

1) Reglerna för juridiska personer ändrades 2010-01-01, varefter de endast betalar en avgift oavsett antal mottagare. 

2) Beräknat på medelfolkmängden. 

Källa: Radiotjänst i Kiruna AB (www.radiotjanst.se). 

23.19 

Biografer, biografbesökare och filmer 

Cinemas, cinema goers and films 

2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 

Biografer Cinemas 591 550 514 502 489 479 463 

Biosalonger Cinema auditoriums 974 933 848 848 832 831 816 

Biografbesökare, milj. 

Cinema audiences, millions 15,3 14,9 15,3 17,4 15,8 16,4 18,4 

Biljettintäkter, brutto, mnkr Revenue 1 202 1 179 1 263 1 546 1 472 1 569 1 816 

Filmpremiärer New films 255 250 255 268 238 240 217 

Nya utländska filmer New foreign films 213 221 219 227 195 202 175 

Nya svenska filmer New Swedish films 42 29 36 41 43 38 42 

Källa: Svenska filminstitutet (www.sfi.se). 

23.20 

Granskade långfilmer 

Films censored 

2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 

Granskade långfilmer Films censored 420 387 419 344 392 232 205 

Därav pornografiska 

Of which pornographic 97 79 119 32 67 – – 


Källa: Statens biografbyrå (2005–2009), Statens medieråd 2010– (www.statensmedierad.se). 



23.21 

Antal idrottsföreningar och utövade idrotter 

Number of sports clubs and types of sports 


Distrikt District 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 

Föreningar Associations 

Blekinge 384 387 434 417 447 452 399 

Dalarna 973 990 1 037 1 012 1 172 1 157 963 

Gotland 183 186 203 191 270 266 182 

Gästrikland 316 326 347 337 420 417 328 

Halland 785 787 819 795 888 890 775 

Hälsingland 408 422 448 425 492 479 401 

Jämtland-Härjedalen 456 465 499 493 646 638 451 

Norrbotten 698 724 779 749 977 945 699 

Skåne 2 221 2 301 2 430 2 384 2 578 2 551 2 324 

Småland 1 846 1 849 2 054 1 976 2 299 2 287 1 885 

Stockholm 2 804 2 837 2 956 2 951 3 386 3 376 2 934 

Södermanland 744 760 820 802 963 938 739 

Uppland 837 865 950 940 1 201 1 186 916 

Värmland 917 924 981 943 1 062 1 033 896 

Västerbotten 739 743 805 752 952 943 711 

Västergötland 1 409 1 432 1 566 1 521 1 802 1 791 1 444 

Västernorrland 705 710 743 730 865 861 686 

Västmanland 541 552 600 587 660 658 566 

Västsvenska IF 1 826 1 868 1 953 1 890 2 128 2 127 1 822 

Örebro läns 555 575 617 587 734 735 581 

Östergötland 818 836 895 880 994 984 839 

Idrotter Types of sports 

Blekinge 58 58 58 59 61 61 62 

Dalarna 64 65 65 64 66 66 66 

Gotland 42 44 44 46 44 45 46 

Gästrikland 60 61 61 60 62 62 61 

Halland 60 60 60 60 63 63 63 

Hälsingland 52 51 51 51 55 56 53 

Jämtland-Härjedalen 60 58 58 59 61 61 61 

Norrbotten 58 58 58 57 57 57 58 

Skåne 64 65 65 64 66 66 67 

Småland 62 62 62 62 64 64 65 

Stockholm 68 66 66 66 68 68 68 

Södermanland 59 59 59 60 62 62 64 

Uppland 65 65 65 65 67 67 66 

Värmland 63 65 65 64 66 66 66 

Västerbotten 57 58 58 59 59 60 60 

Västergötland 64 64 64 64 66 65 66 

Västernorrland 60 60 60 59 61 61 61 

Västmanland 59 59 59 59 61 61 63 

Västsvenska IF 65 66 66 66 68 68 68 

Örebro läns 60 60 60 60 61 61 61 

Östergötland 64 65 65 64 65 65 65 

Samtliga 1 Total 68 68 68 70 70 70 69 

1) Svenska Dartförbundet och Svenska Karateförbundet blev invalda Riksidrottsförbundet från den 1:a januari 2010. Karate var innan dess 

en del av Budoförbundet. 




23.22 

Idrottsföreningar efter specialidrottsförbund den 1 januari 

Sports clubs belonging to federations 

Specialförbund 

Federation 

Föreningar 1 

Clubs 

2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 

Badminton 270 263 253 243 241 238 233 

Bandy 313 309 290 279 277 270 270 

Bangolf Minigolf 115 112 109 105 101 101 100 

Basketboll Basketball 395 392 373 370 368 344 337 

Bilsport Motoring 480 474 473 481 471 478 468 

Bordtennis Table tennis 764 748 749 742 728 717 707 

Boule Boules 288 283 279 270 281 284 258 

Bowling 872 842 826 794 784 765 725 

Boxning Boxing 141 151 153 157 163 166 162 

Brottning 2 Wrestling 166 163 166 167 169 169 167 

Budo & kampsport 3 761 806 856 840 656 702 709 

Bågskytte Archery 154 157 165 153 145 149 141 

Cykel Cycling 240 246 253 259 266 288 309 

Danssport Dancing 147 154 156 156 148 149 157 

Flygsport 4 Flying 405 392 396 395 393 389 390 

Fotboll Football 3 295 3 356 3 460 3 448 3 460 3 392 3 400 

Fri-Idrott Athletics 975 954 947 950 960 982 966 

Golf 468 471 477 481 484 473 450 

Gymnastik Gymnastics 1 292 1 257 1 213 1 207 1 164 1 137 1 103 

Gång Walking 128 129 127 127 127 127 122 

Handboll Handball 523 524 530 521 510 501 488 

Handikappidrott Handicap sports 479 486 477 485 459 491 484 

Innebandy Floorball 1 130 1 163 1 126 1 186 1 215 1 191 1 167 

Ishockey Ice hockey 645 643 644 629 628 627 625 

Judo 160 151 153 157 160 155 157 

Kanot Canoeing 130 120 123 119 115 117 118 

Konståkning Figure skating 126 129 132 140 138 143 321 

Motorcykel & snöskoter 601 592 577 571 555 524 507 

Mångkamp 5 Multi-event sports 97 97 91 90 94 91 74 

Orientering Orienteering 627 619 613 611 601 595 584 

Ridsport Riding 960 967 941 932 923 911 910 

Segling Sailing 427 425 418 423 414 409 388 

Simning Swimming 333 335 335 342 347 346 338 

Skidor Skiing 1 598 1 574 1 551 1 536 1 508 1 452 1 398 

Skolidrott School sports 1 583 1 672 1 745 1 694 1 202 1 312 1 362 

Skyttesport 6, 7 Sport shooting 747 727 1 957 1 396 1 314 1 304 1 184 

Sportdykning Sport diving 212 209 203 195 178 173 173 

Styrkelyft Power lifting 153 157 162 161 157 155 155 

Taekwondo 169 169 180 176 192 190 177 

Tennis 530 504 504 484 487 481 475 

Tyngdlyftning Weight lifting 85 87 86 87 90 90 89 

Varpa 55 50 51 51 50 52 52 

Volleyboll Volleyball 200 208 208 208 75 197 194 

Övriga 8 Other 1 208 1 237 1 465 1 342 2 373 1 877 1 776 

Samtliga 9 Total 24 447 22 894 25 993 24 092 25 171 24 704 24 370 

1) En och samma idrottsförening kan tillhöra mer än ett specialidrottsförbund. 

2) I Svenska Brottningsförbundet ingår från 2006 Svenska Armsportförbundet. 

3) Karateförbundet eget förbund från 2010-01-01. 

4) Inkl. Svenska Modellsportförbundet. 

5) Militär idrott t.o.m. 2001. Up to 2002 Military sports. 

6) Namnbyte: Sportskytte t.o.m. 2008. 

7) Inkluderar föreningar från Ungdomsskytteförbundet. 

8) Inkl. Svenska Dartförbundet (inträde i RF 2010-01-01). 

9) Exkl. korporationsidrotten. 




23.23 


Personer 16 år och äldre som gjort en semesterresa om minst 

en vecka, haft tillgång till fritidshus samt varken gjort någon 

semesterresa eller haft tillgång till fritidshus 2012, procent 

Persons who have taken a holiday trip of at least one week, had 

access to a holiday home, and persons who have not taken a 

holiday trip of at least one week nor had access to a holiday home, 

percent 

Redovisningsgrupp 

Population group 1 

Gjort en semesterresa 

om minst en 

vecka, % 

Have taken a 

holiday trip of at 

least one week, % 

Haft tillgång till 

fritidshus, % 

Had access to a 

holiday home, % 

Varken tillgång till 

fritidshus eller gjort 

semesterresa, % 

Not taken a holiday 

trip of at least one 

week nor had access 

to a holiday home, % 

Skattat antal i 

befolkningen, 

(tusental) 

Population, 

(thousands) 

KÖN OCH ÅLDER 

Samtliga 16 år och äldre 59,8 53,5 22,3 7 914 

16–19 år 66,7 58,5 15,9 510 

20–29 år 64,5 59,0 16,6 1 295 

30–39 år 68,1 57,2 15,6 1 123 

40–49 år 63,6 51,7 21,9 1 279 

50–59 år 64,4 53,4 18,7 1 177 

60–64 år 62,6 51,6 21,2 601 

65–69 år 57,1 51,5 26,1 604 

70–79 år 48,5 52,6 28,8 756 

80– år 20,4 37,5 52,9 570 

20–64 år 64,8 54,8 18,6 5 475 

25–64 år 64,9 54,0 19,1 4 857 

Kvinnor 16 år och äldre 60,0 50,9 23,7 4 218 

16–19 år 72,3 58,2 16,2 266 

20–29 år 66,9 58,1 16,4 648 

30–39 år 68,2 53,4 16,3 564 

40–49 år 62,7 49,1 24,7 699 

50–59 år 67,9 53,1 16,4 632 

60–64 år 65,6 48,9 21,7 344 

65–69 år 54,8 46,6 28,0 318 

70–79 år 45,8 49,3 31,4 402 

80– år 18,3 34,2 56,6 346 

20–64 66,1 52,7 19,1 2 887 

25–64 år 66,1 52,1 19,5 2 577 

Män 16 år och äldre 59,6 56,1 20,8 3 696 

16–19 år 60,9 58,9 15,7 245 

20–29 år 62,5 59,7 16,7 647 

30–39 år 68,0 60,6 14,9 559 

40–49 år 64,6 54,5 18,9 580 

50–59 år 60,9 53,8 21,0 545 

60–64 år 59,0 54,8 20,6 256 

65–69 år 59,3 56,4 24,2 286 

70–79 år 51,4 56,0 26,1 353 

80– år 23,4 42,3 47,6 224 

20–64 år 63,5 56,9 18,1 2 588 

25–64 år 63,7 56,0 18,6 2 280 

UTLÄNDSK BAKGRUND 


Alla 61,4 33,0 28,9 1 096 

Kvinnor 62,6 33,8 28,0 624 

Män 59,9 32,2 29,8 472 

Inrikes födda med två utrikes födda 

föräldrar 

Alla 71,2 44,5 19,4 203 

Kvinnor .. .. .. 101 

Män .. .. .. 102 



23.23 

Personer 16 år och äldre som gjort en semesterresa om minst en 

vecka, haft tillgång till fritidshus samt varken gjort någon 

semesterresa eller haft tillgång till fritidshus 2012, procent (forts.) 


Gjort en semesterresa 

om minst en 

vecka, % 

Haft tillgång till 

fritidshus, % 

Varken tillgång till 

fritidshus eller gjort 

semesterresa, % 


befolkningen, 

(tusental) 

SVENSK BAKGRUND 

Inrikes födda med en inrikes och en utrikes 

född förälder 

Alla 69,7 56,9 13,7 537 

Kvinnor 71,9 54,4 13,8 284 

Män 67,5 59,4 13,6 253 

Inrikes födda med två inrikes födda 

föräldrar 

Alla 58,3 58,2 21,5 6 054 

Kvinnor 58,1 55,3 23,5 3 195 

Män 58,5 61,1 19,6 2 858 

SKL-REGION 2 , AGGREGERAD 

Storstäder 

Alla 68,0 55,5 18,2 2 610 

Kvinnor 69,0 52,8 18,2 1 434 

Män 66,9 58,5 18,2 1 176 

Större städer 

Alla 57,9 51,7 23,2 3 311 

Kvinnor 58,0 50,7 24,8 1 746 

Män 57,7 52,7 21,5 1 565 

Övriga kommuner 

Alla 52,3 53,7 26,0 1 993 

Kvinnor 51,0 48,6 29,3 1 038 

Män 53,7 58,7 22,8 955 

1) For English translation see Notes. 

2) Indelning enligt Sveriges kommuner och landsting, 2011 års indelning. 


Källa: SCB Undersökningarna av levnadsförhållanden, ULF/SILC (www.scb.se/LE0101). 



23.24 


Personer 16 år och äldre som ägnat sig åt bokläsning och 

lyssnat på talböcker 2012, procent 

Persons reading books and listening to talking books, percent 


Population group 1 

Ägnar sig åt 

bokläsning 

varje vecka, % 

Reading books 

every week, 

% 


läsning av 

skönlitteratur 


Reading fiction 

every week, 

% 

Lyssnar på 

talböcker minst 

någon gång, % 

Listening to 

talking books at 

least some time, 

% 

Lyssnar på 

talböcker varje 

vecka, % 

Listening to 

talking books 

every week, 

% 


befolkningen 

(tusental) 

Population 

(thousands) 


Samtliga 16 år och äldre 39,0 32,1 19,6 5,3 7 914 

16–19 år 30,1 24,9 16,1 2,8 510 

20–29 år 32,8 21,7 21,2 4,1 1 295 

30–39 år 33,5 28,8 22,4 6,7 1 123 

40–49 år 39,4 32,5 23,3 6,7 1 279 

50–59 år 42,6 37,5 22,8 5,8 1 177 

60–64 år 48,3 38,1 18,3 5,9 601 

65–69 år 45,6 39,2 17,4 4,6 604 

70–79 år 45,2 37,7 13,8 4,1 756 

80– år 38,5 33,9 8,5 4,2 570 

20–64 år 38,4 31,1 22,0 5,8 5 475 

25–64 år 38,8 32,6 22,4 6,1 4 857 

Kvinnor 16 år och äldre 46,6 40,7 18,8 5,3 4 218 

16–19 år 36,4 34,4 14,3 1,5 266 

20–29 år 38,8 26,3 20,5 3,4 648 

30–39 år 38,0 36,4 17,3 5,4 564 

40–49 år 46,6 40,1 20,6 6,4 699 

50–59 år 53,6 49,4 26,7 7,4 632 

60–64 57,8 50,3 18,7 6,3 344 

65–69 år 53,8 51,8 19,1 5,8 318 

70–79 år 55,6 47,2 13,7 4,5 402 

80– år 42,2 38,0 8,6 4,8 346 

20–64 år 46,1 39,6 21,0 5,8 2 887 

25–64 år 46,6 41,3 21,1 5,9 2 577 

Män 16 år och äldre 31,3 23,3 20,4 5,3 3 696 

16–19 år 23,7 15,4 18,0 4,2 245 

20–29 år 27,6 17,4 21,8 4,8 647 

30–39 år 29,5 20,7 27,0 7,9 559 

40–49 år 31,6 25,4 26,3 7,1 580 

50–59 år 31,8 25,5 18,9 4,2 545 

60–64 år 36,9 26,5 17,8 5,4 256 

65–69 år 37,4 27,3 15,7 3,4 286 

70–79 år 34,6 27,1 14,0 3,7 353 

80– år 33,6 28,3 8,5 3,5 224 

20–64 år 30,8 22,8 22,9 5,9 2 588 

25–64 år 31,1 23,9 23,7 6,3 2 280 



Alla 37,9 26,7 17,0 4,2 1 096 

Kvinnor 44,0 32,5 17,3 3,8 624 

Män 30,7 19,1 16,6 4,7 472 

Inrikes födda med två utrikes 

födda föräldrar 

Alla 33,0 29,5 18,7 6,5 203 

Kvinnor .. .. .. .. 101 

Män .. .. .. .. 102 



23.24 


Personer 16 år och äldre som ägnat sig åt bokläsning och lyssnat 

på talböcker 2012, procent (forts.) 


bokläsning 



läsning av 

skönlitteratur 


Lyssnar på 

talböcker minst 

någon gång, % 

Lyssnar på 

talböcker varje 

vecka, % 


befolkningen 

(tusental) 


Inrikes födda med en inrikes och 

en utrikes född förälder 

Alla 36,2 31,2 19,1 5,4 537 

Kvinnor 38,9 41,9 16,9 4,6 284 

Män 33,4 20,5 21,2 6,2 253 

Inrikes födda med två inrikes 


Alla 39,7 33,5 20,3 5,5 6 054 

Kvinnor 48,3 43,0 19,7 5,9 3 195 

Män 31,3 24,3 20,8 5,1 2 858 


Storstäder 

Alla 42,7 35,5 20,4 5,2 2 610 

Kvinnor 48,5 43,4 18,1 4,5 1 434 

Män 36,3 27,0 22,8 6,0 1 176 


Alla 38,5 31,6 19,7 5,5 3 311 

Kvinnor 47,1 39,7 18,8 5,7 1 746 

Män 30,2 23,6 20,5 5,3 1 565 


Alla 34,9 27,3 18,4 4,9 1 993 

Kvinnor 43,2 38,5 19,7 5,6 1 038 

Män 26,7 16,6 17,2 4,2 955 







23.25 


Personer 16 år och äldre som under de senaste 12 månaderna 

2012 strövat i skog och mark, procent 

Persons who walked in forests and fields during a twelve month 

period 2012, percent 


Strövat i skog och mark under de senaste 12 månaderna, % 

Population group 1 Walking in forests and fields during a twelve month period, % 

Ingen gång 

Not at all 

Minst någon 

gång 

At least 

some time 

Mer än 

5 gånger 

More than 

5 times 

Mer än 

20 gånger 

More than 

20 times 

Mer än 

60 gånger 

More than 

60 times 


befolkningen 

(tusental) 

Population 

(thousands) 


Samtliga 16 år och äldre 28,2 71,8 53,8 31,1 14,9 7 914 

16–19 år 39,4 60,6 32,4 16,4 7,6 510 

20–29 år 31,7 68,3 45,9 23,4 9,4 1 295 

30–39 år 22,0 78,0 56,1 26,6 11,2 1 123 

40–49 år 25,5 74,5 57,5 30,4 14,5 1 279 

50–59 år 19,7 80,3 64,8 41,3 20,3 1 177 

60–64 år 25,3 74,7 63,9 38,9 18,6 601 

65–69 år 22,6 77,4 62,0 42,5 22,7 604 

70–79 år 30,4 69,6 55,3 37,8 21,2 756 

80– år 57,0 43,0 31,3 21,5 10,9 570 

20–64 år 24,9 75,1 56,9 31,3 14,4 5 475 

25–64 år 23,7 76,3 58,7 32,6 15,1 4 857 

Kvinnor 16 år och äldre 26,6 73,4 54,8 32,9 16,5 4 218 

16–19 år 30,2 69,8 37,2 19,0 9,3 266 

20–29 år 27,1 72,9 48,3 25,9 10,5 648 

30–39 år 21,1 78,9 56,6 28,5 12,1 564 

40–49 år 24,4 75,6 60,3 31,5 15,4 699 

50–59 år 15,9 84,1 70,0 46,5 23,7 632 

60–64 år 20,9 79,1 66,0 44,4 23,7 344 

60–69 år 22,9 77,1 57,9 42,7 24,9 318 

70–79 år 33,4 66,6 52,2 37,2 20,6 402 

80–år 61,8 38,2 24,5 15,8 9,2 346 

20–64 år 22,1 77,9 59,8 34,5 16,5 2 887 

25–64 år 21,4 78,6 61,5 35,3 17,1 2 577 

Män 16 år och äldre 29,9 70,1 52,7 29,3 13,4 3 696 

16–19 år 48,8 51,2 27,4 13,7 5,9 245 

20–29 år 35,6 64,4 43,9 21,3 8,5 647 

30–39 år 22,8 77,2 55,5 24,8 10,3 559 

40–49 år 26,6 73,4 54,4 29,2 13,5 580 

50–59 år 23,5 76,5 59,7 36,2 17,0 545 

60–64 år 30,4 69,6 61,4 32,5 12,6 256 

65–69 år 22,2 77,8 66,0 42,2 20,6 286 

70–79 år 27,3 72,7 58,3 38,5 21,8 353 

80– år 50,5 49,5 40,5 29,2 13,3 224 

20–64 år 27,7 72,3 54,0 28,2 12,3 2 588 

25–64 år 26,0 74,0 56,0 29,8 13,1 2 280 



Alla 42,6 57,4 42,5 25,9 13,3 1 096 

Kvinnor 41,4 58,6 43,7 26,4 14,3 624 

Män 44,1 55,9 41,0 25,4 12,2 472 

Inrikes födda med två utrikes 


Alla 41,1 58,9 37,5 19,0 9,0 203 

Kvinnor .. .. .. .. .. 101 

Män .. .. .. .. .. 102 



23.25 

Personer 16 år och äldre som under de senaste 12 månaderna 

2012 strövat i skog och mark, procent (forts.) 

Redovisningsgrupp Strövat i skog och mark under de senaste 12 månaderna, % Skattat antal i 

befolkningen 

Ingen gång 

(tusental) 

Minst någon 

gång 

Mer än 

5 gånger 

Mer än 

20 gånger 

Mer än 

60 gånger 


Inrikes födda med en inrikes och 

en utrikes född förälder 

Alla 23,6 76,4 52,2 26,6 13,2 537 

Kvinnor 25,2 74,8 51,4 28,3 13,1 284 

Män 21,9 78,1 53,1 24,9 13,2 253 

Inrikes födda med två inrikes 


Alla 24,9 75,1 57,1 33,2 15,7 6 054 

Kvinnor 22,6 77,4 58,4 35,5 17,5 3 195 

Män 27,1 72,9 55,9 30,9 14,0 2 858 


Storstäder 

Alla 31,4 68,6 48,7 25,6 11,6 2 610 

Kvinnor 29,1 70,9 50,9 28,2 13,9 1 434 

Män 34,0 66,0 46,4 22,8 9,1 1 176 


Alla 28,3 71,7 53,8 31,0 15,3 3 311 

Kvinnor 25,5 74,5 55,7 33,9 17,2 1 746 

Män 31,0 69,0 51,9 28,2 13,4 1 565 


Alla 23,9 76,1 60,3 38,5 18,8 1 993 

Kvinnor 24,7 75,3 59,0 38,0 18,9 1 038 

Män 23,1 76,9 61,7 39,0 18,8 955 






Demokrati 

Democracy 

Foto: ina agency

Demokrati Statistisk årsbok 2014 

24 – Demokrati 

Democracy 

24.1 Demokrati .......................................... 511 

Democracy 

24.2 Valdeltagandet i riksdagsvalen 

bland samtliga väljare och bland 

unga förstagångsväljare fr.o.m. valåret 

1970, procent ..................................... 513 

Election to the Riksdag, participation 

among all voters and among young 

first-time voters, percent 

24.3 Riksdagens sammansättning 

efter kön valåren 1929–2010, procent 

............................................................ 513 

Composition of the Riksdag, by sex, 

percent 

24.4 Riksdagsvalet 2010, röstberättigade, 

röstande och mandat efter 

partier och valkrets .................................. 514 

Election to the Riksdag, persons 

entitled to vote, voters and distribution 

of seats by party and constituency 

24.5 Riksdagsvalet 2010, giltiga 

valsedlar efter partier och valkrets, 

procentuell fördelning ............................. 515 

Election to the Riksdag, percent 

distribution of valid ballots by party 

and constituency 

24.6 Riksdagsvalet 2010, partival 

inom olika befolkningsgrupper .............. 516 

Party votes and participation in the 

Riksdag election in different types of 

population groups 

24.7 Riksdagsval, ledamöter efter 

partier ........................................................ 517 

Election to the Riksdag, members by 

party 

24.8 Antal nominerade och valda 

kandidater 2010 efter födelseland, 

kön och typ av val .................................... 517 

Number of nominees and elected by 

country of birth, sex and election 

24.9 Valda efter parti, kön och ålder 

i riksdagsvalet 2010, procentuell 

fördelning efter parti, kön och ålder....... 518 

Elected to the Riksdag by party, sex 

and age, percentage by party, sex 

and age 

24.10 Riksdagsvalen 2006 och 2010, 

partival och valdeltagande ...................... 518 

Party votes and electoral participation 

in the elections to the Riksdag 

24.11 Riksdagsvalen 2006 och 2010, 

jämförelse av valdeltagandet inom 

olika grupper ............................................. 519 

Comparison between electoral participation 

of different groups in the Riksdag 

elections 

24.12 Riksdagens arbete ......................... 520 

Riksdag activities 

24.13 Landstingsfullmäktigval 2010, 

röstberättigade, röstande och mandat 

efter partier och landsting ................ 521 

Elections to county councils, persons 

entitled to vote, voters and distribution 

of seats by party and county council 

24.14 Landstingsfullmäktigval, röstberättigade, 

röstande och mandat 

efter partier ................................................ 521 

Elections to county councils, persons 

entitled to vote, voters and distribution of 

seats by party 

24.15 Landstingsfullmäktigval 

2010, giltiga valsedlar efter partier 

och landsting, procentuell fördelning 

............................................................ 522 

Elections to county councils, percent 


and county council 

24.16 Kommunfullmäktigval, röstberättigade, 

röstande och giltiga 

valsedlar efter partier, procentuell 

fördelning .................................................. 523 

Elections to municipal councils, persons 

entitled to vote, voters and percent 


24.17 Folkomröstningar........................... 524 

Referendums 

24.18 Valet till Europaparlamentet 

2009, röstberättigade, röstande och 

giltiga valsedlar efter partier och 

län, procentuell fördelning ...................... 525 

European Parliament election, persons 

entitled to vote, voters and percent 

distribution of valid ballots by party and 

county 

24.19 Valet till Europaparlamentet 

2009, mandat efter partigrupper 

och medlemsländer ................................. 526 

European Parliament election, distribution 

of seats by party and member states 



Demokrati 

24.1 Demokrati 

Democracy 

Valdeltagandet kan ses som ett centralt mått på tillståndet för den representativa 

demokratin. Om vi ser till perioden efter 1921 varierar valdeltagandet i riksdagsval 

mellan 53 och nära 92 procent (år 1924 respektive 1976). 

Den 19 september 2010 hölls val till riksdag, 

landstings- och kommunfullmäktige. I riksdagsvalet 

röstade 84,6 procent av de röstberättigade, 

vilket är en ökning med 2,6 procentenheter jämfört 

med valet 2006. Därmed har valdeltagandet 

ökat i två på varandra följande riksdagsval. 

Lomma kommun hade det högsta valdeltagandet 

i 2010 års riksdagsval. Där röstade 91 procent. 

Lägst valdeltagande hade Haparanda med 

71 procent. 

Valdeltagande till riksdagsvalet per kommun, 

2010 (procent) 

Även i landstingsvalen ökade valdeltagandet i 

2010 års val i förhållande till år 2006. Det gäller 

såväl riket totalt sett som i de enskilda landstingen. 

När det gäller 2010 års val till kommunfullmäktige 

så ökade valdeltagandet i 288 av 

290 kommuner. Undantagen var Burlöv och 

Bengtsfors kommun där valdeltagandet sjönk 

något. 

Skillnader i röstbenägenhet 

Om man ser till olika befolkningsgrupper så 

finns det skillnader vad gäller benägenheten att 

rösta. Kvinnor och män har totalt sett röstat i 

ungefär samma utsträckning sedan 1960-talet, 

men om man ser till olika åldersgrupper finns 

det tydliga könsskillnader. Bland de allra äldsta 

är valdeltagandet högre bland män än bland 

kvinnor. I övriga åldersgrupper röstar dock 

kvinnor i högre grad än män. 

Om man ser till andra grupper är andelen 

röstande mindre bland unga, ensamstående, 

lågutbildade och arbetslösa, medan den är större 

bland personer i medelåldern, sammanboende, 

högutbildade och sysselsatta. 



(www.gis.scb.se) 

Nytt parti och färre kvinnor i riksdagen 

I 2010 års val kom Sverigedemokraterna in i 

Sveriges riksdag för första gången. Det innebär 

att det numera finns åtta partier representerade 

bland de 349 ledamöterna. 

Andelen kvinnor som valdes in i riksdagen 

2010 uppgår till 45 procent. Det innebär en 

minskning i förhållande till 2006 års val då 

47 procent av de invalda riksdagsledamöterna 

var kvinnor. Men Sverige tillhör fortfarande de 

länder som har högst andel kvinnor i det nationella 

parlamentet. 



Partiernas tre starkaste respektive tre svagaste 

kommuner vid riksdagsvalet 2010 

Partiernas tre starkaste 

Parti och 

kommun 

Partiets 

andel av 

giltiga 

valsedlar 

Partiernas tre svagaste 

Parti och 

kommun 

Partiets 

andel av 

giltiga 

valsedlar 

M 

M 

Vellinge 59,1 Överkalix 8,1 

Danderyd 52,1 Älvsbyn 10,8 

Täby 50,8 Norsjö 11,3 

C 

C 

Robertsfors 20,7 Gällivare 1,7 

Krokom 18,1 Landskrona 2,5 

Berg 17,5 Kiruna 2,6 

FP 

FP 

Landskrona 11,7 Haparanda 1,5 

Täby 11,5 Ragunda 1,8 

Lund 11,1 Pajala 2,1 

KD 

KD 

Öckerö 19,3 Bräcke 1,4 

Gnosjö 19,1 Överkalix 1,4 

Mullsjö 18,8 Ragunda 1,5 

MP 

MP 

Lund 12,8 Dorotea 0,8 

Stockholm 12,2 Åsele 1,8 

Uppsala 11,2 Bjurholm 1,9 

S 

S 

Överkalix 61,0 Danderyd 5,8 

Haparanda 60,4 Lidingö 9,2 

Kalix 59,3 Vellinge 9,4 

V 

V 

Pajala 18,8 Vellinge 0,9 

Kiruna 14,0 Danderyd 1,2 

Gällivare 13,6 Lomma 1,4 

SD 

SD 

Sjöbo 15,8 Danderyd 1,7 

Bromölla 15,4 Umeå 2,3 

Bjuv 14,9 Täby 2,3 

Omval 2011 

Den 15 maj 2011 hölls omval till kommunfullmäktige 

i Örebros nordöstra valkrets och till 

landstingsfullmäktige i Västra Götalands läns 

landsting. I båda omvalen sjönk valdeltagandet 

drastiskt jämfört med de ordinarie valen. I de 

tabeller som redovisar valen till landstings- och 

kommunfullmäktigvalen presenteras de ordinarie 

valresultaten från 2010 tillsammans med 

resultaten från omvalen 2011. 1 

Minskad andel partimedlemmar 

Andelen som är medlemmar i politiska partier 

har mer än halverats sedan början av 1980-talet. 

Då var i genomsnitt 14 procent av befolkningen 

i åldrarna 16–84 år medlemmar i något 

politiskt parti. Nu är andelen partianslutna nere 

i drygt 5 procent. 

Bland partimedlemmarna har männen under 

hela perioden 1980–2009 varit något fler än 

kvinnorna. Skillnaden mellan könen har dock 

minskat markant. 

Med stigande ålder ökar andelen medlemmar. 

Den allra högsta anslutningsnivån, cirka 11 

procent, finns bland män 65–84 år. Trenden har 

dock varit vikande för samtliga åldersgrupper 

sedan 1980-talets mitt. 

Lägst representation i storstäder 

Medlemskap och politisk aktivitet varierar 

mellan olika regioner. I glesbefolkade delar av 

landet är andelen partianslutna något högre än i 

storstadsregionerna. 

Medlemskap i politiskt parti. 

Andel (%) av befolkningen 16–84 år 

År Män Kvinnor Samtliga 

1980–81 16,6 11,2 13,8 

1982–83 17,8 11,3 14,5 

1984–85 17,4 12,7 15,0 

1986–87 15,9 10,6 13,2 

1988–89 15,3 10,0 12,6 

1990–91 13,0 9,5 11,2 

1992–93 12,1 9,3 10,7 

1994–95 10,9 8,4 9,6 

1996–97 10,1 7,8 8,9 

1998–99 8,5 6,6 7,5 

2000–01 7,8 6,3 7,0 

2002–03 7,3 5,8 6,5 

2004–05 6,4 5,5 6,0 

2006–07 1 6,0 4,5 5,3 

2008–09 6,0 4,3 5,1 

2010–11 6,4 4,2 5,3 

1) Streckad linje innebär metodbyte, en övergång från besöks- till 

telefonintervjuer. För mer information om detta, se www.scb.se. 

Källa: SCB:s Undersökningarna av levnadsförhållanden, 

ULF (www.scb.se/LE0101); SCB:s valstatistik 

(www.scb.se/ME0104 och www.scb.se/ME0105). 

1) Det gäller tabellerna 24.13, 24.14, 24.15 och 24.16. 



24.2 

Demokrati 

Valdeltagandet i riksdagsvalen bland samtliga väljare och bland 

unga förstagångsväljare fr.o.m. valåret 1970, procent 

Election to the Riksdag, participation among all voters and among 

young first-time voters, percent 

Samtliga väljare 

Uppgifterna om valdeltagande efter kön och 

bland förstagångsväljare är hämtade från 

SCB:s valdeltagandeundersökningar. Dessa 

undersökningar är urvalsundersökningar, 

vilket gör att det finns en viss osäkerhet i 

siffrorna. För mer information kring valdeltagandeundersökningarna, 

se www.scb.se. 

Med förstagångsväljare avses här personer 

som uppnått rösträttsålder sedan föregående 

riksdagsval. Det är värt att nämna att 

rösträttsåldern vid 1970 och 1973 års val var 

19 år och från och med 1976 års val är den 

18 år. 

Förstagångsväljare 

Riksdagsval 

Antal förstagångsväljare 

Andel förstagångsväljare 

av 

samtliga röstberättigade 

1973 318 097 5,6 

1976 488 194 8,2 

1979 302 224 5,0 

1982 328 765 5,4 

1985 356 209 5,7 

1988 321 649 5,1 

1991 324 153 5,1 

1994 305 294 4,7 

1998 386 517 5,9 

2002 387 806 5,8 

2006 436 598 6,3 

2010 504 431 7,1 

Källa: SCB Allmänna valen 

(www.scb.se/ME0105). 

24.3 

Riksdagens sammansättning efter kön valåren 1929–2010, procent 

Composition of the Riksdag, by sex, percent 

År 1929 var andelen kvinnor i riksdagen en 

procent, 1957 hade den ökat till 10 procent 

och 1988 hade den ökat till 38 procent. Men 

vid valet 1991 minskade andelen kvinnor i 

riksdagen med nästan fem procentenheter. 

År 1994 ökade andelen på nytt till drygt 

40 procent och därefter steg andelen till 

47 procent vid 2006 års val. Riksdagsvalet 

2010 innebär återigen en tillbakagång för 

andelen kvinnor i riksdagen, efter valet uppgick 

andelen till 45 procent. 

Källa: SCB Allmänna valen respektive år 

(www.scb.se/ME0104); Riksdagen 

(www.riksdagen.se). 



24.4 

Riksdagsvalet 2010, röstberättigade, röstande och mandat efter 

partier och valkrets 

Election to the Riksdag, persons entitled to vote, voters and distribution 

of seats by party and constituency 

Valkrets 

Constituency 

Röstberättigade 

Persons 

entitled 

to vote 

Med giltiga 

valsedlar 2 

Röstande 

Voters 

Samtliga 

Total 

I % av 

Mandat efter parti 1 

röst- 

Seats by party 1 

berättigade 

3 

M C FP KD MP S V SD Summa 

Total 

Stockholms stads 634 464 534 887 539 034 85,0 10 2 3 2 3 6 2 1 29 

Stockholms läns 850 629 716 349 722 800 85,0 15 2 3 3 3 8 2 2 38 

Uppsala läns 253 765 215 030 217 595 85,7 4 1 1 1 1 3 1 1 13 

Södermanlands läns 204 779 171 427 173 551 84,8 3 1 1 – 1 4 – 1 11 

Östergötlands läns 330 010 279 741 283 131 85,8 4 1 1 1 1 5 1 1 15 

Jönköpings läns 256 538 216 564 219 201 85,4 3 1 1 2 1 4 – 1 13 

Kronobergs läns 138 781 116 513 118 089 85,1 2 1 – – – 3 – – 6 

Kalmar läns 184 737 154 736 156 929 84,9 3 1 – 1 – 4 – – 9 

Gotlands läns 46 237 38 640 39 257 84,9 1 – – – – 1 – – 2 

Blekinge läns 118 279 100 162 101 504 85,8 2 – – – – 3 – 1 6 

Malmö stads 214 326 169 108 170 667 79,6 3 – 1 – 1 3 1 1 10 

Skåne läns västra 213 580 173 435 175 446 82,1 4 – 1 – 1 3 – 1 10 

Skåne läns södra 267 562 228 526 231 076 86,4 5 1 1 1 1 3 – 1 13 

Skåne läns norra och 

östra 232 273 190 154 192 880 83,0 4 1 1 1 1 3 – 1 12 

Hallands läns 229 891 195 565 198 084 86,2 4 1 1 1 1 3 – 1 12 

Göteborgs stads 389 821 319 302 322 458 82,7 5 1 1 1 2 5 2 1 18 

Västra Götalands 

läns västra 264 666 225 037 227 791 86,1 4 1 1 1 1 3 1 1 13 


läns norra 205 328 172 860 175 170 85,3 3 1 1 1 1 3 1 1 12 


läns södra 144 186 121 187 122 673 85,1 3 – – – – 3 – – 6 


läns östra 200 322 168 561 170 910 85,3 3 1 1 1 – 4 – – 10 

Värmlands läns 213 239 177 215 179 376 84,1 3 1 1 – 1 5 1 – 12 

Örebro läns 215 772 182 378 184 592 85,5 3 – 1 1 1 4 1 1 12 

Västmanlands läns 192 258 160 143 162 166 84,3 3 – 1 – 1 4 1 1 11 

Dalarnas läns 217 072 179 168 181 942 83,8 3 1 – – 1 4 1 1 11 

Gävleborgs läns 217 152 177 248 179 711 82,8 3 1 1 – 1 4 1 1 12 

Västernorrlands läns 191 150 159 975 161 665 84,6 2 1 – – – 5 1 – 9 

Jämtlands läns 100 144 81 936 83 203 83,1 1 1 – – – 2 – – 4 

Västerbottens läns 201 902 170 598 172 378 85,4 2 1 1 1 1 4 1 – 11 

Norrbottens läns 194 788 163 963 165 403 84,9 2 – – – – 6 1 – 9 


2010 7 123 651 5 960 408 6 028 682 84,6 107 23 24 19 25 112 19 20 349 

2006 6 892 009 5 551 278 5 650 416 82,0 97 29 28 24 19 130 22 – 349 

2002 6 722 163 5 303 212 5 385 430 80,1 55 22 48 33 17 144 30 . 349 

1998 6 603 129 5 260 109 5 373 575 81,4 82 18 17 42 16 131 43 . 349 

1994 6 496 365 5 555 540 5 640 393 86,8 80 27 26 15 18 161 22 . 349 

1991 6 413 771 5 470 761 5 562 920 86,7 80 31 33 26 – 138 16 . 349 4 

1988 6 330 023 5 373 719 5 441 050 86,0 66 42 44 – 20 156 21 . 349 

1985 6 249 445 5 567 022 5 615 242 89,9 76 44 5 51 – – 159 19 . 349 

1982 6 130 993 5 554 602 5 606 603 91,4 86 56 21 – – 166 20 . 349 

1979 6 040 461 5 448 638 5 480 126 90,7 73 64 38 – . 154 20 . 349 

1976 5 947 077 5 437 748 5 457 043 91,8 55 86 39 – . 152 17 . 349 

1973 

(1974 års riksdag) 5 690 333 5 160 146 5 168 996 90,8 51 90 34 – . 156 19 . 350 

1970 

(1971 års riksdag) 5 645 804 4 976 196 4 984 207 88,3 41 71 58 – . 163 17 . 350 

1) Partierna betecknas: Moderata samlingspartiet (Moderate Party) = M, Centerpartiet (Centre Party) = C, Folkpartiet liberalerna (Liberal 

Party) = FP (t.o.m. 1988 års val Folkpartiet, FP), Kristdemokraterna (Christian Democratic Party) = KD (Kristdemokratiska Samhällspartiet, 

KdS, i 1988–1994 års val; t.o.m. 1985 års val Kristen Demokratisk Samling, KDS), Miljöpartiet de gröna (Green Party) = MP, Arbetarepartiet 

Socialdemokraterna (Social Democratic Party) = S, Vänsterpartiet (Left Party) = V (t.o.m. 1988 års val Vänsterpartiet Kommunisterna, 

VPK), Sverigedemokraterna (Sweden Democrats) = SD. Partiernas namn anges i den form de hade vid allmänna valen 2010. 

2) With valid ballot papers. 

3) Percent of total number of persons entitled to vote. 

4) Här ingår Ny demokrati (NYD) med 25 mandat. Includes 25 seats belonging to New Democracy. 

5) En KD (tidigare KdS) ledamot. One seat belongs to a Christian Democratic Party member. 

Källa: SCB Allmänna valen. Del 1 (1970-2010), www.scb.se/ME0104; Statistikdatabasen: Demokrati (2010). 



24.5 

Demokrati 

Riksdagsvalet 2010, giltiga valsedlar efter partier och valkrets, 

procentuell fördelning 

Election to the Riksdag, percent distribution of valid ballots by party and 

constituency 

Valkrets 

Constituency 

Giltiga valsedlar efter parti 1 

Valid ballots by party 1 

M C FP KD MP S V SD Övriga 

Other 

Summa 

Total 

Stockholms stads 34,3 6,3 8,6 5,3 12,2 20,9 7,4 3,2 1,8 100 

Stockholms läns 40,0 5,8 8,3 6,3 7,5 22,2 4,4 4,2 1,4 100 

Uppsala läns 30,1 8,3 7,8 5,7 8,8 27,4 5,5 4,7 1,7 100 

Södermanlands läns 27,9 5,7 6,6 4,7 7,6 34,7 5,0 6,6 1,0 100 

Östergötlands läns 28,6 6,3 6,8 5,8 7,6 32,9 5,1 5,3 1,5 100 

Jönköpings läns 26,7 7,8 5,6 12,8 5,3 30,6 4,1 6,4 0,7 100 

Kronobergs läns 29,8 9,9 5,7 6,1 6,0 30,5 4,6 6,4 0,9 100 

Kalmar läns 26,9 8,9 5,1 6,0 5,6 35,6 5,0 5,8 1,0 100 

Gotlands läns 25,2 14,6 4,6 2,9 8,4 33,3 6,1 3,2 1,7 100 

Blekinge läns 27,3 5,8 5,4 4,0 5,3 36,5 5,1 9,8 0,9 100 

Malmö stads 32,6 2,8 7,0 3,1 8,8 28,7 6,0 7,8 3,2 100 

Skåne läns västra 33,8 4,7 8,1 4,0 5,7 28,8 3,4 10,1 1,5 100 

Skåne läns södra 38,5 5,6 8,6 4,3 7,1 22,1 3,3 8,7 1,8 100 

Skåne läns norra och östra 32,0 6,8 6,7 5,0 5,4 28,7 3,2 11,2 1,1 100 

Hallands läns 34,7 8,8 7,8 5,6 5,9 26,8 3,5 5,4 1,5 100 

Göteborgs stads 30,4 3,8 8,4 6,1 10,7 25,2 8,5 4,9 1,9 100 

Västra Götalands läns västra 32,8 6,0 9,0 7,3 7,0 26,4 4,7 5,6 1,2 100 

Västra Götalands läns norra 26,9 6,6 7,7 6,4 6,9 32,4 5,7 6,1 1,1 100 

Västra Götalands läns södra 28,3 7,7 7,3 6,4 6,0 31,2 5,1 6,9 1,1 100 

Västra Götalands läns östra 27,9 8,3 6,2 6,6 5,6 33,9 4,9 5,8 1,0 100 

Värmlands läns 25,7 7,5 6,0 4,7 5,6 38,7 5,8 4,8 1,2 100 

Örebro läns 24,0 5,4 6,3 6,2 6,5 38,8 5,7 6,1 1,1 100 

Västmanlands läns 27,1 5,2 7,5 4,6 5,9 36,4 5,7 6,2 1,4 100 

Dalarnas läns 25,1 7,9 4,9 4,4 5,9 37,5 5,9 7,0 1,5 100 

Gävleborgs läns 23,1 7,3 5,3 4,1 6,2 38,3 7,2 7,1 1,3 100 

Västernorrlands läns 21,6 7,0 5,2 4,4 5,5 44,0 6,0 4,5 1,9 100 

Jämtlands läns 22,2 12,8 3,9 2,9 6,5 40,3 6,5 3,8 1,2 100 

Västerbottens läns 17,7 7,4 6,0 5,3 7,2 42,2 10,0 2,7 1,4 100 

Norrbottens läns 16,4 4,6 4,3 3,3 5,3 51,9 9,3 3,8 1,1 100 


2010 30,1 6,6 7,1 5,6 7,3 30,7 5,6 5,7 1,4 100 

2006 26,2 7,9 7,5 6,6 5,2 35,0 5,8 2,9 2,7 100 

2002 15,3 6,2 13,4 9,1 4,6 39,9 8,4 1,4 1,7 100 

1998 22,9 5,1 4,7 11,7 4,5 36,4 12,0 0,4 2,2 100 

1994 22,4 7,7 7,2 4,1 5,0 45,3 6,2 . 2,3 2 100 

1991 21,9 8,5 9,1 7,1 3,4 37,7 4,5 . 7,7 2,3 100 

1988 18,3 11,3 12,2 2,9 5,5 43,2 5,8 . 0,7 2 100 

1985 21,3 12,4 4 14,2 . 4 1,5 44,7 5,4 . 0,5 100 

1982 23,6 15,5 5,9 1,9 1,7 45,6 5,6 . 0,2 100 

1979 20,3 18,1 10,6 1,4 . 43,2 5,6 . 0,8 100 

1976 15,6 24,1 11,1 1,4 . 42,7 4,8 . 0,4 100 

1973 14,3 25,1 9,4 1,8 . 43,6 5,3 . 0,6 100 

1970 11,5 19,9 16,2 1,8 . 45,3 4,8 . 0,4 100 

1) Se not 1 i tabell 24.4. See footnote 1 in table 24.4. 

2) SD redovisas med övriga partier. The results for Sweden democrats are presented with other parties. 

3) Ny Demokrati (NyD) redovisas med övriga partier, de fick 6,7 procent av rösterna. The results for New Democracy are presented with 

other parties, they earned 6.7 percent of the votes. 

4) Valsamverkan mellan C och KDS. A coalition between the Center Party and the Christian Democratic Party. 

Källa: SCB Allmänna valen. Del 1 (1970–2010), www.scb.se/ME0104; Statistikdatabasen: Demokrati (2010). 



24.6 

Riksdagsvalet 2010, partival inom olika befolkningsgrupper 

Party votes and participation in the Riksdag election in different 

types of population groups 

Befolkningsgrupper 

Population groups 

Partival i procent 1 

Party vote in percent 1 


Other 

Summa 

Total 

Intervjuade 

personer 

Persons 

interviewed 

Procentuell 

andel ej 

röstande 

2 

Samtliga All 31 6 7 5 9 31 5 4 1 100 2 387 15 

Kön Sex 

Kvinnor Women 27 9 8 5 10 33 5 2 1 100 1 192 12 

Män Men 35 4 7 5 8 29 6 5 1 100 1 195 18 

Ålder Age 

Förstagångsväljare 3 26 5 7 4 10 30 3 12 3 100 149 28 

22–30 år 4 24 5 5 5 17 26 9 6 3 100 282 19 

31–40 år 38 6 7 5 15 22 4 2 1 100 405 16 

41–50 år 33 7 9 3 8 30 5 4 1 100 435 13 

51–60 år 32 6 5 6 6 35 8 2 0 100 416 12 

61–70 år 24 8 9 7 6 36 5 4 1 100 427 12 

71–80 år 33 8 8 6 2 39 2 2 0 100 273 14 

Inkomst, kr 5 Income 5 

0 – 83 712 20 7 7 6 16 29 5 7 3 100 276 28 

83 713 – 182 605 24 7 5 6 8 36 8 5 1 100 415 18 

182 606 – 287 343 25 7 7 5 8 39 4 4 1 100 743 14 

287 344 – 378 579 35 6 7 4 9 29 6 3 1 100 531 11 

378 579 – 47 6 12 6 6 16 4 2 1 100 422 7 

Utbildning 6 Education 6 

Förgymnasial utbildning, 

mindre än 9 år 24 6 6 2 2 52 3 5 0 100 177 20 

Förgymnasial utbildning, 

9 eller 10 år 25 4 5 4 6 41 4 8 3 100 227 26 

Gymnasial utbildning 32 6 6 5 6 34 5 5 1 100 1 090 16 

Eftergymnasial utbildning, 

mindre än 2 år 28 7 13 6 11 23 10 1 1 100 151 7 

Eftergymnasial utbildning, 

2 år eller mer 33 8 10 6 15 20 6 1 1 100 704 9 

Forskarutbildning 33 7 7 10 20 20 3 0 0 100 30 10 

Bostadsort 7 

Place of residence 7 

Ren landsbygd 28 13 4 4 8 32 5 5 1 100 409 19 

Mindre tätort 33 5 5 5 7 36 3 5 1 100 576 16 

Stad eller större tätort 29 5 10 5 9 32 6 3 1 100 1 022 14 

De tre storstäderna 34 5 9 5 14 21 7 2 3 100 376 15 


2) Andel ej röstande avser de personer som blivit intervjuade. Siffrorna är viktade med hänsyn taget till att andelen röstare tenderar att 

vara överrepresenterade bland svarande i survey-undersökningar. Percentage non-voters. 

3) Förstagångsväljare: Födda 1988-09-18 – 1992-09-19. Persons entitled to vote for the first time. 

4) Födda 1980-01-01 – 1988-09-17. Born 1980-01-01 – 1988-09-17. 

5) Med inkomst avses här summan av den sammanräknade förvärvsinkomsten, dvs. inkomst av tjänst och inkomst av näringsverksamhet. 

Inkomstindelningen bygger på en fördelning 15-20-30-20-15 gjord utifrån hela urvalet som bas. Income refers to the total income from 

employment and business. The income classes are based on the total sample and presented in the intevall 15-20-30-20-15. 

6) Uppgift om utbildning saknas för åtta personer. Education is missing for eight persons. 

7) Uppgifterna om bostadsort bygger på intervjuarnas observationer av var undersökningspersonerna bor. Tre kategorier används: ren 

landsbygd, mindre tätort samt stad eller större tätort. Ur gruppen boende i stad eller större tätort har man brutit ut personer boende i de tre 

storstäderna Stockholm, Göteborg eller Malmö. Uppgift om bostadsort saknas för fyra personer. Place of residence is missing for four 

persons. 

Källa: SCB Allmänna valen 2010 (www.scb.se/ME0106). Åttapartivalet 2010, valundersökningen. 



24.7 

Riksdagsval, ledamöter efter partier 

Election to the Riksdag, members by party 

Demokrati 

År 1 

Antal riksdagsledamöter som tillhör 2 

Year 1 Members of the Riksdag by party 2 

M C FP KD MP NYD S V SD Män Kvinnor Samtliga 

1929 122 44 63 . . . 142 9 . 376 4 380 

1933 108 54 47 . . . 162 9 . 374 6 380 

1937 89 58 43 . . . 178 12 . 370 10 380 

1941 77 52 38 . . . 209 4 . 362 18 380 

1945 69 56 40 . . . 198 17 . 360 20 380 

1949 47 51 75 . . . 196 11 . 352 28 380 

1953 51 51 80 . . . 189 9 . 346 34 380 

1957 55 44 88 . . . 185 9 . 342 39 381 

1959 61 54 70 . . . 190 7 . 340 42 382 

1961 58 54 73 . . . 191 7 . 340 43 383 

1965 59 54 69 . . . 191 10 . 340 44 384 3 

1969 57 59 60 . . . 204 4 . 331 53 384 

1971 4 41 71 58 . . . 163 17 . 301 49 350 

1974 51 90 34 . . . 156 19 . 276 74 350 

1976 55 86 39 . . . 152 17 . 274 75 349 

1979 73 64 38 . . . 154 20 . 257 92 349 

1982 86 56 21 . . . 166 20 . 254 95 349 

1985 76 44 5 51 . . . 159 19 . 241 108 349 

1988 66 42 44 . 20 . 156 21 . 218 131 349 

1991 80 31 33 26 . 25 138 16 . 234 115 349 

1994 80 27 26 15 18 . 161 22 . 208 141 349 

1998 82 18 17 42 16 . 131 43 . 200 149 349 

2002 55 22 48 33 17 . 144 30 . 191 158 349 

2006 97 29 28 24 19 . 130 22 . 184 165 349 

2010 107 23 24 19 25 . 112 19 20 192 157 349 

1) Tidpunkten för uppgifterna 1929–1974 avser 10 januari respektive år. T.o.m. september 1975 var riksdagsåret lika med kalenderåret. 

Därefter börjar riksdagsåret omkring den 1 oktober. Uppgifterna för 1975 avser den 1 oktober 1975 och för 1976 1 oktober 1976 osv. 

Between 1929–1974 the information refers to January 10 each year. In the following years the information refers to October 1. 


3) Inklusive en riksdagsledamot som inte tillhör något av dessa partiers riksdagsgrupper. Including one member of the Riksdag that doesn't 

belong to any of the specified parties. 

4) Fr o m 1971 den nya enkammarriksdagen. From 1971 the new unicameral Riksdag. 

5) En KDS-ledamot (numera KD). One seat belongs to a Christian Democratic Party candidate. 

Källa: SCB Allmänna valen 2010 (www.scb.se/ME0104) och (www.scb.se/ME0107); Statistikdatabasen: Demokrati. 

24.8 

Antal nominerade och valda kandidater 2010 efter födelseland, kön 

och typ av val 

Number of nominees and elected by country of birth, sex and election 

Typ av val 1 

Election 1 

Inrikes födda 

Born in Sweden 

Kvinnor 

Women 

Män 

Men 


Born abroad 

Totalt 

Total 

Kvinnor Män Kvinnor Män 

Riksdagsvalet Election to the Riksdag 

Nominerade Nominees 2 236 2 829 267 333 2 503 3 162 

Valda Elected 142 179 15 13 157 192 

Landstingsfullmäktigvalen 1 

Elections to the county councils 1 

Nominerade 4 859 6 079 580 623 5 439 6 702 

Valda 721 812 68 61 789 873 

Kommunfullmäktigvalen 1 

Elections to municipal councils 1 

Nominerade 19 509 27 860 2 153 2 547 21 662 30 407 

Valda 2 5 098 6 888 483 500 5 581 7 388 

1) Uppgifterna avser/inkluderar omvalen 2011. The results refers to/include the reelections in 2011. 

2) Totalt var 12 978 mandat tillgängliga. Nio mandat är ej tillsatta, s.k. tomma stolar. Miljöpartiet har två tomma stolar, en i Boxholm och en 

i Örkelljunga. Sverigedemokraterna har sju tomma stolar. Två i Aneby, en i Bräcke, en i Degerfors, en i Flen, en i Munkedal och en i Nora. 

There were a total of 12 978 mandates available. Nine mandates were not apointed. 

Källa: SCB Allmänna valen, nominerade och valda; (www.scb.se/ME0107); Statistikdatabasen: Demokrati. 



24.9 

Valda efter parti, kön och ålder i riksdagsvalet 2010, procentuell 

fördelning efter parti, kön och ålder 

Elected to the Riksdag by party, sex and age, percentage by party, sex 

and age 

Kön, ålder 

Sex, age 

Parti 1 

Party 1 

Totalt 

Total 

M C FP KD MP S V SD 2010 2006 2002 

Män Men 

18–29 7 6 – – 9 2 – 18 5 4 4 

därav 20–29 7 6 – – 9 2 – 18 5 4 4 

30–49 59 38 57 25 36 55 38 59 52 49 41 

50–64 32 50 29 75 55 41 63 18 40 43 53 

65– 2 6 14 – – 2 – 6 3 4 2 

20–64 98 94 86 100 100 98 100 94 97 96 98 

25–64 95 88 86 100 100 98 100 88 95 96 97 

Samtliga i antal 56 16 14 12 11 58 8 17 192 184 191 

Kvinnor Women 

18–29 2 14 – – 21 4 – – 5 5 4 

därav 20–29 2 14 – – 21 4 – – 5 5 4 

30–49 57 29 60 43 36 50 46 100 51 47 46 

50–64 41 57 30 57 36 46 55 – 43 46 48 

65– – – 10 – 7 – – – 1 2 2 

20–64 100 100 90 100 93 100 100 100 99 98 98 

25–64 100 100 90 100 93 100 100 100 99 96 98 


Samtliga Total 

18–29 5 9 – – 16 3 – 15 5 5 4 

därav 20–29 5 9 – – 16 3 – 15 5 5 4 

30–49 58 35 58 32 36 53 42 65 51 48 44 

50–64 36 52 29 68 44 44 58 15 42 44 51 

65– 1 4 13 – 4 1 – 5 2 3 2 

20–64 99 96 88 100 96 99 100 95 98 97 98 

25–64 97 91 88 100 96 99 100 90 97 96 98 



Källa: SCB Allmänna valen, nominerade och valda; (www.scb.se/ME0107); Statistikdatabasen: Demokrati. 

24.10 

Riksdagsvalen 2006 och 2010, partival och valdeltagande 

Party votes and electoral participation in the elections to the Riksdag 

Partival och valdeltagande 

Partival och valdeltagande i procent 2010 

participation 2006 1 M C FP KD MP S V SD Övriga Blankt 2 

2006 1 

Party votes and electoral participation in percent 2010 

Party votes and electoral 

Other 

Ej röstande 

2010 

Summa 

i % 

Total in 

percent 

M 76 4 6 4 1 3 1 2 0 1 2 100 

C 17 51 8 7 4 5 1 4 1 0 2 100 

FP 26 10 38 7 5 8 0 2 1 0 3 100 

KD 18 5 11 48 3 8 0 1 0 3 3 100 

MP 7 3 2 1 64 9 9 1 1 0 3 100 

S 8 2 2 1 5 72 3 1 1 1 4 100 

V 2 0 3 0 14 20 54 1 2 2 2 100 

SD 14 0 6 3 0 8 0 61 0 5 3 100 

Övriga partier 

Other parties 3 0 8 2 11 30 11 13 11 0 11 100 

Blankt 2 30 0 0 0 9 17 9 4 0 22 9 100 

Ej röstande 2006 

Non-voters 2006 20 3 2 1 4 19 4 3 1 3 40 100 

Ej röstberättigade 2006 

Not entitled to vote in 

2006 21 4 5 3 7 23 3 10 3 1 20 100 


2) Voters who returned a blank ballot-paper. 

Källa: SCB Allmänna valen 2010 (www.scb.se/ME0106). Åttapartivalet 2010, valundersökningen. 



24.11 

Demokrati 

Riksdagsvalen 2006 och 2010, jämförelse av valdeltagandet 

inom olika grupper 

Comparison between electoral participation of different groups in 

the Riksdag elections 

Valdeltagande i procent 

Electoral participation in percent 

Män 

Men 

2006 2010 

Kvinnor 

Women 

Samtliga 

All 

Män Kvinnor Samtliga 

Totalt valdeltagande i riksdagsvalen 

Electoral participation, total . . . . 82 . . . . 85 

Skattning i valdeltagarstudien 

Estimate from electoral participation survey 82 83 82 84 85 85 

Ålder Age 

Förstagångsväljare 1 Entitled to vote for the first time 1 74 78 76 79 82 80 

18–29 år 74 79 77 79 82 81 

därav 20–29 år 74 79 76 79 82 80 

30–49 år 83 86 84 85 89 87 

50–64 år 86 89 88 89 91 90 

65– år 84 78 81 86 82 84 

20–64 år 82 86 84 85 88 87 

25–64 år 83 87 85 86 89 88 

Civilstånd Civil status 

Gifta Married 90 90 90 91 91 91 

Ej gifta Unmarried 76 79 78 81 83 82 

Inkomstgrupp 2 Income group 2 

Ingen inkomst 3 No income 3 64 69 66 70 72 71 

0– 20 71 74 73 75 78 77 

21– 40 75 82 79 79 84 82 

41– 60 82 87 85 85 90 88 

61– 80 86 91 88 88 94 91 

81–100 92 95 93 94 96 95 


Födda i Sverige Born in Sweden 84 85 85 87 88 87 

Utrikes född Born abroad 65 68 67 73 74 73 

Sysselsättning 4 Employment 4 

Sysselsatta Employed 84 88 86 87 90 88 

Arbetslösa Unemployed 67 77 72 77 81 79 

Utbildning 5 Education 5 

Förgymnasial utbildning Compulsory school only 75 78 76 79 80 79 

Gymnasial utbildning Upper secondary education 82 85 83 84 87 86 

Eftergymnasial utbildning Post-secondary education 92 93 93 94 95 94 

Uppgift saknas Information not avaliable 46 47 46 52 50 51 

Facklig tillhörighet 4 Trade union affiliation 4 

LO The Swedish Trade Union Confederation 78 82 80 82 85 83 

TCO The Swedish Confederation of Professional Employees 91 93 92 93 94 94 

SACO 

The Swedish Confederation of Professional Associations 95 96 96 96 97 97 

Kommentar: År 2010 har den statistiska metoden bakom de skattningar som tas fram inom valdeltagandeundersökningen reviderats. I 

samband med detta har nya skattningar för tidigare val tagits fram. Här redovisade skattningar är reviderade och kan därmed avvika något 

från vad som tidigare redovisats avseende valdeltagandet i allmänna valen. Alla skattningar efter bakgrundsvariabler avser exklusive 

utlandssvenskar. In year 2010, the statistical method behind the estimates produced in the electoral participation survey were revised. 

Therefore, new estimates for earlier rounds of the survey have been made. The estimates presented here are revised and can therefore 

differ some from what has previously been published regarding the electoral participation in the general elections. 

1) 2006: Födda Born 1984-09-16 – 1988-09-17. 2010: Födda Born 1988-09-18 – 1992-09-19. 

2) Med inkomst avses här summan av den sammanräknade förvärvsinkomsten, dvs. inkomst av tjänst och inkomst av näringsverksamhet. 

Inkomstklasserna är baserade på percentiler och redovisas i följande grupper: 0–20, 21–40, 41–60, 61–80, 81–100. De är beräknade 

utifrån hela Sveriges befolkning över 18 år. Uppgifterna avser inkomster under året två år innan respektive valår enligt taxeringen året 

innan valåret. Income refers to the total income from employment and business. The income classes are based on percentiles and are 

presented in the following categories: 0–20, 21–40, 41–60, 61–80, 81–100. They are calculated on the basis of the entire Swedish 

population 18 years or older. Persons who have no declared income or for other reasons have not declared any income are presented in a 

separate category. The information refers to incomes during the year prior to the election year according to taxation in the election year. 

3) Ingen inkomst eller ingen inkomst registrerad. No income or no income registered. 

4) Uppgift om facklig tillhörighet och sysselsättning hämtas från SCB:s arbetskraftsundersökningar (AKU) och gäller åldersgruppen 18–64 

år. The information about employment and trade union affiliation has been gathered from Statistics Swedens Labour Force Study (LFS) 

and includes people in the age of 18–64 years. 

5) Uppgift om utbildning hämtas från Utbildningsregistret och gäller åldersgruppen 18–74 år. The information about educational attainment 

has been gathered from Statistics Swedens Swedish Register of Education, which contains information about highest attained education 

for persons in the age of 18-74 years. 

Källa: Valdeltgandeundersökningen vid de allmänna valen (2006 och 2010): Allmänna valen, valdeltagandeundersökningen 

(www.scb.se/ME0105); Statistikdatabasen: Demokrati. 



24.12 

År 

Year 

Riksdagsskrivelser 

Formal 

descisions 

Riksdagens arbete 

Riksdag activities 

Propositioner/Skrivelser 

Government 

bills/Communications 

Motioner 

Private 

members’ 

motions 

Interpellationer 

Interpellations 

Skriftliga 

frågor 

Written 

questions 

Plenidagar 

Plenary 

days 

Plenitimmar 

Plenary 

hours 

Voteringar 

med 

rösträkning 

Votes 

2000/01 288 151 3 675 457 1 698 125 652 843 

2001/02 336 190 4 231 497 1 643 123 652 1 059 

2002/03 245 151 3 548 417 1 375 121 550 835 

2003/04 288 181 3 991 551 1 616 131 603 884 

2004/05 312 178 4 167 688 2 197 141 730 766 

2005/06 392 216 4 824 479 2 144 142 680 912 

2006/07 226 133 2 617 695 1 658 136 644 529 

2007/08 266 168 3 577 844 1 655 138 758 622 

2008/09 314 232 3 961 598 1 227 139 696 548 

2009/10 391 246 4 022 498 1 036 145 635 558 

2010/11 325 168 3 350 446 682 127 575 683 

2011/12 295 178 3 377 449 772 137 595 800 

2012/13 302 196 3 480 513 769 134 638 824 

År Utskottsbetänkanden och utlåtanden 1 

Konstitutionsutskottet 

…the 

Constitution 

Finansutskottet 

…Finance 

Skatteutskottet 

…Taxation 

Justitieutskottet 

…Justice 

Committee reports: The Committee on… 

Civilutskottet 

2 

…Civil 

Affairs 

Utrikesutskottet 

…Foreign 

Affairs 

Försvarsutskottet 

…Defence 

Socialförsäkringsutskottet 

…Social 

Insurance 

Socialutskottet 

…Health 

and 

Welfare 

Kulturutskottet 

…Cultural 

Affairs 

2000/01 26 29 27 32 . 14 11 15 19 8 18 

2001/02 39 28 29 29 . 15 13 19 24 23 17 

2002/03 34 27 19 19 . 16 5 10 20 8 19 

2003/04 25 29 36 29 . 17 8 17 9 8 14 

2004/05 32 33 35 35 . 13 11 16 24 9 18 

2005/06 41 30 38 42 . 23 12 20 32 31 23 

2006/07 26 28 22 13 31 12 10 12 16 11 17 

2007/08 24 31 32 32 25 11 15 13 21 14 16 

2008/09 26 42 36 28 35 17 11 12 26 9 21 

2009/10 43 41 48 38 31 25 9 20 25 15 24 

2010/11 31 44 37 29 28 17 7 12 17 11 18 

2011/12 24 50 20 28 27 18 9 15 23 10 22 

2012/13 26 42 32 25 21 19 12 14 30 11 17 

År 

Utskottsbetänkanden och utlåtanden (forts.) (cont.) 

Utbildningsutskottet 

…Education 

Trafikutskottet 

…Transport 

and 

Communications 

Miljö- och 

Jordbruksutskottet 

…Environment 

and 

Agriculture 

Näringsutskottet 

…Industry 

and 

Trade 

Arbetsmarknadsutskottet 

…the 

Labour 

Market 

Lagutskottet 

3 

…Laws 

Bostadsutskottet 

3 

…Housing 

Utrikesoch 

försvars 4 

Konstitutions- 

och 

utrikes 5 

Sammansatta utskott 

Utrikes-, 

miljöoch 

jordbruks 

6 

Utrikesoch 

social 7 

Justitieoch 

social 8 

2000/01 17 21 11 11 24 13 – 1 . . . 

2001/02 15 25 18 11 33 15 3 2 . . . 

2002/03 6 17 14 8 19 10 2 3 1 . . 

2003/04 14 22 15 6 29 13 2 1 – . . 

2004/05 16 15 17 9 28 11 2 – – 1 . 

2005/06 16 31 22 12 39 13 2 – – – 1 

2006/07 16 17 16 14 . . 3 1 – – – 

2007/08 16 19 17 10 . . 5 – – – 1 

2008/09 18 30 26 10 . . 3 – – – – 

2009/10 26 30 27 15 . . 3 – – – – 

2010/11 28 26 26 11 . . 4 – – – – 

2011/12 17 27 25 14 . . 3 – – – – 

2012/13 21 20 24 12 . . 4 – – – – 

1) Fr.o.m. den 1 januari 2007 ska utskotten skriva utlåtanden över grön- och vitböcker från Europeiska kommissionen. Talmannen kan i 

samråd med gruppledarna även besluta att utskotten ska skriva utlåtanden på andra EU-dokument. Fr.o.m. den 1 december 2009 kan 

kammaren besluta att avge motiverade yttranden över utkast till lagstiftningsakter som utskott i utlåtanden funnit strida mot subsidiaritetsprincipen. 

2) Inrättades i och med att riksmötet 2006/07 startade. 3) Upphörde i och med att riksmötet 2006/07 startade. 4) The 

Compound Committee of Foreign Affairs and Defence. 5) The Compound Committee of Constitution and Foreign Affairs. 6) The 

Compound Committee of Foreign Affairs, Environment and Defence. 7) The Compound Committee of Foreign Affairs and Health and 

Welfare. 8) The Compound Committee of Justice and Social Insurance. 

Se Tabellanmärkning. Källa: Riksdagen, Kammarkansliet (www.riksdagen.se). 



24.13 

Demokrati 

Landstingsfullmäktigval 2010, röstberättigade, röstande och 

mandat efter partier och landsting 

Elections to county councils, persons entitled to vote, voters and 

distribution of seats by party and county council 

Landsting 



Persons 

entitled to 

vote 

Med giltiga 

valsedlar 2 

Röstande Voters Mandat efter parti 1 Seats by party 1 

Samtliga 

Total 

I % av 

röstberättigade 


Summa 

Stockholms läns 1 566 055 1 254 844 1 270 809 81,1 57 6 15 7 15 39 10 – – 149 

Uppsala läns 260 773 212 057 216 440 83,0 20 6 6 4 6 22 4 3 – 71 

Södermanlands läns 211 993 165 974 171 946 81,1 18 4 5 3 6 27 4 4 – 71 

Östergötlands läns 336 887 273 033 278 376 82,6 25 6 6 5 7 35 5 4 8 101 

Jönköpings läns 262 982 211 659 216 017 82,1 21 7 4 11 3 28 3 4 – 81 

Kronobergs läns 143 888 113 922 116 999 81,3 12 5 3 3 2 15 3 2 – 45 

Kalmar läns 188 581 150 626 154 501 81,9 13 7 3 5 3 30 3 3 – 67 

Blekinge läns 121 421 98 646 100 653 82,9 10 3 3 2 2 20 2 5 – 47 

Skåne läns 971 147 753 547 767 163 79,0 48 7 12 5 10 47 6 14 – 149 

Hallands läns 233 616 189 909 194 217 83,1 24 7 6 3 4 21 3 3 – 71 

Västra Götalands läns 1 240 519 979 417 999 523 80,6 39 8 12 9 11 47 9 7 7 149 

Västra Götalands läns 4 1 246 191 545 215 548 950 44,1 38 9 11 9 12 52 9 9 – 149 

Värmlands läns 220 350 173 210 177 058 80,4 16 8 5 3 4 33 4 3 5 81 

Örebro läns 220 735 178 506 182 090 82,5 15 4 5 4 4 31 4 4 – 71 

Västmanlands läns 199 198 157 401 160 689 80,7 19 4 6 4 4 31 5 4 – 77 

Dalarnas läns 221 157 173 404 178 549 80,7 18 8 4 4 4 33 5 4 3 83 

Gävleborgs läns 221 071 172 739 177 005 80,1 15 6 5 3 4 28 6 4 4 75 

Västernorrlands läns 194 206 155 860 158 866 81,8 18 6 4 3 3 32 5 – 6 77 

Jämtlands läns 101 550 78 700 80 895 79,7 11 9 3 – 4 24 4 – – 55 

Västerbottens läns 205 556 165 517 169 047 82,2 10 6 7 4 4 33 7 – – 71 

Norrbottens läns 200 816 160 783 163 876 81,6 9 4 3 – 3 33 6 – 13 71 

1) Se not 1 i tabell 24.4. See footnote 1 in table 24.4. 2) With valid ballots. 3) Percent of total number of persons entitled to vote. 

4) Resultaten avser omvalet till Västra Götalands landsting 2011. The results refers to the reelection in the county council in Västra 

Götaland in 2011. 

Källa: Allmänna valen, del 2, www.scb.se/ME0104; Statistikdatabasen: Demokrati. 

24.14 

Landstingsfullmäktigval, röstberättigade, röstande och mandat 

efter partier 

Elections to county councils, persons entitled to vote, voters and 

distribution of seats by party 

År 

Year 


Persons 

entitled to 

vote 

Med giltiga 

valsedlar 2 

Röstande Voters Mandat efter parti 1 Seats by party 1 

Samtliga 

Total 

I % av 



Summa 

2010 7 322 501 5 819 754 5 934 719 81,0 418 121 117 82 103 609 98 68 46 1 662 

2010 4 7 328 173 5 385 552 5 484 146 74,8 417 122 116 82 104 614 98 70 39 1 662 

2006 7 052 595 5 415 740 5 559 749 78,8 376 156 129 116 68 631 107 16 57 1 656 

2002 6 897 918 5 227 376 5 343 961 77,5 253 139 187 141 55 682 145 . 54 1 656 

1998 6 823 318 5 180 596 5 330 147 78,1 337 123 94 168 70 633 187 . 34 1 646 

1994 6 184 048 5 107 107 5 215 568 84,3 342 190 129 58 78 849 104 . 27 1 777 

1991 6 093 099 4 983 701 5 117 335 84,0 390 218 189 132 34 724 76 . – 1 763 

1988 5 973 827 4 959 278 5 027 654 84,2 283 241 211 40 83 803 82 . – 1 743 

1985 5 900 618 5 147 132 5 194 999 88,0 347 236 229 18 – 821 82 . – 1 733 

1982 5 784 076 5 145 536 5 194 370 89,8 365 305 100 21 – 847 79 . – 1 717 

1979 5 679 203 5 037 222 5 067 827 89,2 302 346 177 12 – 781 87 . – 1 705 

1976 5 581 711 5 036 760 5 054 054 90,5 239 423 179 8 – 770 64 . – 1 683 

1973 5 148 171 4 662 325 4 671 035 90,7 192 427 121 8 – 728 42 . 1 1 519 

1970 5 101 488 4 492 920 4 501 818 88,2 154 348 232 2 – 754 33 . 1 1 524 

1) Se not 1 i tabell 24.4. See footnote 1 in table 24.4. 2) With valid ballots. 3) Percent of total number of persons entitled to vote. 

4) Resultaten inkluderar resultatet från omvalet i Västra Götalands läns landsting 2011. The results include the reelection to the county 

council in Västra Götaland in 2011. 

Källa: SCB Allmänna valen. Del 2 (www.scb.se/ME0104); Statistikdatabasen: Demokrati. 



24.15 

Landstingsfullmäktigval 2010, giltiga valsedlar efter partier och 

landsting, procentuell fördelning 

Elections to county councils, percent distribution of valid ballots by 

party and county council 

Landsting 


Giltiga valsedlar 1 

Valid ballots 1 


Other 

Summa 

Total 

Stockholms läns 36,7 3,8 9,3 4,7 9,7 25,6 6,2 2,8 1,1 100 

Uppsala läns 27,4 7,9 8,4 5,3 8,7 31,1 6,3 3,6 1,2 100 

Södermanlands läns 24,6 5,8 7,5 4,7 7,4 37,7 5,6 5,6 1,1 100 

Östergötlands läns 24,8 5,7 6,1 5,1 6,5 34,5 5,0 3,5 8,8 100 

Jönköpings läns 24,7 8,9 5,4 13,2 4,4 33,8 4,4 5,1 0,1 100 

Kronobergs läns 27,0 10,7 5,7 6,0 5,3 33,7 6,7 4,7 0,1 100 

Kalmar läns 21,2 10,1 5,1 8,2 4,6 40,9 5,0 4,3 0,7 100 

Blekinge läns 23,4 6,7 5,8 3,6 4,7 38,9 5,4 8,5 3,1 100 

Skåne läns 30,9 4,5 7,8 3,5 6,6 30,5 3,9 9,3 2,9 100 

Hallands läns 32,1 9,8 8,1 4,4 5,5 29,1 3,7 4,3 3,1 100 

Västra Götalands läns 26,0 5,6 8,1 5,7 7,3 30,9 6,1 4,4 5,9 100 

Västra Götalands läns 2 23,9 5,7 7,2 5,3 7,4 32,6 5,9 5,8 6,1 100 

Värmlands läns 20,9 8,5 6,0 3,7 4,5 41,1 5,4 3,4 6,6 100 

Örebro läns 20,8 5,1 6,5 6,3 5,3 44,4 6,2 4,9 0,4 100 

Västmanlands läns 23,7 5,1 7,8 4,4 4,9 39,0 6,5 4,3 4,3 100 

Dalarnas läns 22,0 10,2 4,6 4,4 4,8 38,6 5,5 4,6 5,2 100 

Gävleborgs läns 20,0 7,8 6,3 4,4 5,5 36,8 7,3 6,0 6,0 100 

Västernorrlands läns 21,6 7,2 5,5 3,7 4,4 40,4 5,6 3,0 8,7 100 

Jämtlands läns 19,4 16,1 4,3 2,4 6,0 41,0 6,9 2,7 1,3 100 

Västerbottens läns 13,9 7,8 9,1 6,0 5,5 44,9 9,6 1,6 1,6 100 

Norrbottens läns 11,9 4,9 4,1 2,6 4,0 43,1 8,5 1,6 19,2 100 

Summa Total 

2010 27,3 6,2 7,5 5,1 6,9 33,0 5,8 4,6 3,8 100 

2010 2 27,2 6,2 7,3 5,0 6,8 33,4 5,7 4,7 3,6 100 

2006 24,6 7,9 8,1 6,7 4,7 34,9 6,1 2,8 4,2 100 

2002 16,6 7,0 12,0 8,2 3,9 38,5 8,4 0,6 4,8 100 

1998 22,2 6,7 6,1 10,0 4,4 35,8 10,8 . 4,1 100 

1994 20,2 9,4 7,4 3,7 4,6 45,5 6,0 . 3,0 100 

1991 3 23,2 11,0 10,8 7,0 3,1 38,3 4,8 . 1,8 100 

1988 17,9 12,4 12,3 3,1 4,8 43,7 5,3 . 0,6 100 

1985 20,7 12,0 13,2 2,0 2,0 44,4 5,1 . 0,5 100 

1982 21,9 16,0 5,7 2,4 1,9 46,6 5,1 . 0,4 100 

1979 18,6 18,6 10,4 2,0 . 43,9 5,5 . 0,9 100 

1976 14,9 23,2 10,9 1,9 . 43,7 4,7 . 0,6 100 

1973 13,8 25,2 9,5 2,1 . 43,8 5,0 . 0,6 100 

1970 11,6 20,6 15,3 1,9 . 45,8 4,3 . 0,5 100 


2) Resultaten avser/inkluderar omvalet i Västra Götalands läns landsting 2011. The results refers to/include the reelection in the county 

council in Västra Götaland in 2011. 

3) I övriga ingår Ny Demokrati (NYD) med 0,7 procent. Other parties include New Democracy who got 0.7 percent of the votes. 

Källa: SCB Allmänna valen. Del 2 (1970–2010), www.scb.se/ME0104. 



24.16 

Demokrati 

Kommunfullmäktigval, röstberättigade, röstande och giltiga 

valsedlar efter partier, procentuell fördelning 

Elections to municipal councils, persons entitled to vote, voters and 

percent distribution of valid ballots by party 

År 

Year 


Persons 

entitled to 

vote 

Med giltiga 

valsedlar 2 

Röstande Voters Giltiga valsedlar 1 Valid ballots 1 

Samtliga 

Total 

I % av 



Other 

Summa 

Total 

2010 7 368 986 5 926 710 6 014 598 81,6 26,2 7,6 7,9 4,4 7,1 32,4 5,6 4,9 4,0 100 

2010 4 7 369 236 5 921 576 6 009 275 81,5 26,2 7,6 7,9 4,4 7,1 32,4 5,6 4,9 4,0 100 

2006 7 098 097 5 521 563 5 636 102 79,4 24,3 9,1 8,1 5,8 4,9 34,6 6,0 2,9 4,4 100 

2002 6 942 694 5 313 271 5 410 101 77,9 17,6 8,6 11,5 7,1 4,3 37,3 8,2 0,9 4,5 100 

1998 6 867 790 5 272 294 5 396 102 78,6 22,3 8,2 6,0 8,0 4,8 35,1 10,2 . 5,4 100 

1994 6 767 575 5 619 601 5 710 572 84,4 20,2 10,1 6,9 3,2 5,3 43,4 6,0 . 4,9 100 

1991 5 6 672 157 5 516 976 5 622 181 84,3 22,2 11,2 9,6 5,8 3,6 36,6 4,8 . 6,3 100 

1988 6 553 388 5 439 351 5 507 474 84,0 18,1 12,5 11,3 2,8 5,6 41,6 5,5 . 2,6 100 

1985 6 475 194 5 639 348 5 687 186 87,8 20,6 11,9 12,4 2,0 2,5 42,6 5,3 . 2,6 100 

1982 6 356 006 5 644 935 5 694 923 89,6 21,7 15,3 6,0 2,4 1,6 45,5 5,4 . 2,2 100 

1979 6 251 917 5 534 512 5 565 691 89,0 18,6 17,7 10,5 2,1 . 43,0 5,8 . 2,4 100 

1976 6 157 923 5 544 396 5 564 291 90,4 15,1 22,1 11,3 2,0 . 43,0 4,9 . 1,5 100 

1973 5 686 600 5 137 764 5 148 375 90,5 13,9 23,7 10,4 2,1 . 43,2 5,1 . 1,7 100 

1970 5 644 083 4 962 682 4 973 654 88,1 11,8 18,8 16,1 1,8 . 45,3 4,4 . 1,7 100 


2) With valid ballots. 


4) Resultaten inkluderar resultatet från omvalet i Örebros nordöstra valkrets 2011. The results include the reelection to Örebro Municipal 

council in the northeast constituency in 2011. 

5) I Övriga ingår Ny Demokrati (NyD) med 3,4 procent. Other parties include New Democracy who got 3.4 percent of the votes. 

Källa: SCB Allmänna valen. Del 2 (–1994); Allmänna valen. Del 3 (–2010), www.scb.se/ME0104; Statistikdatabasen: 

Demokrati (2010). 



24.17 Folkomröstningar 

Referendums 

Datum 

Date 

27 aug. 

1922 

16 okt. 

1955 

13 okt. 

1957 

23 mars 

1980 

13 nov. 

1994 

14 sep. 

2003 

Fråga 

Issue 


Persons 

entitled to 

vote 

Röstande 

Voters 

Röstande 

i % 

av röstberättigade 

1 

Avgivna valsedlar 

Votes cast 

Giltiga 

Valid ballots 

Antal Number % 

Ogiltiga 

Void 

ballots 

Folkomröstning om rusdrycksförbud 

Referendum on prohibition 3 302 483 1 820 452 55,1 1 814 229 100,0 6 223 

För införande av fullständigt rusdrycksförbud 

For introduction of general prohibition 889 132 49,0 

Mot införande av fullständigt rusdrycksförbud 

Against introduction of general prohibition 925 097 51,0 

Folkomröstning angående högertrafik 

Referendum on right-hand driving 4 866 100 2 587 730 53,2 2 581 687 100,0 6 043 

För införande av högertrafik 

For introduction of right-hand driving 400 061 15,5 

För bibehållande av vänstertrafik 

For continuance of left-hand driving 2 139 996 82,9 

Blanka valsedlar Blank ballots 41 630 1,6 

Folkomröstning i pensionsfrågan 2 

Referendum on supplementary pension 

schemes 2 4 907 701 3 552 865 72,4 3 542 583 100,0 10 282 

Förslag nr 1 Alternative 1 1 624 131 45,8 

Förslag nr 2 Alternative 2 530 576 15,0 

Förslag nr 3 Alternative 3 1 251 477 35,3 

Blanka valsedlar 136 399 3,9 

Folkomröstning om kärnkraften 3 

Referendum on nuclear power 3 6 321 165 4 781 479 75,6 4 778 326 100,0 3 153 

Linje 1 Alternative 1 904 968 18,9 

Linje 2 Alternative 2 1 869 344 39,1 

Linje 3 Alternative 3 1 846 911 38,7 


Folkomröstning om EU 4 

Referendum on EU membership 4 6 510 055 5 424 487 83,3 5 421 790 100,0 2 697 

Ja till medlemskap Yes 2 833 721 52,3 

Nej till medlemskap No 2 539 132 46,8 


Folkomröstning om införande av euron 5 

Referendum on introduction of the euro 5 7 077 502 5 843 788 82,6 5 840 313 100,0 3 475 

Ja till införandet av euron Yes 2 453 899 42,0 

Nej till införandet av euron No 3 265 341 55,9 


Källor och noter: Se Tabellanmärkningar. Sources and footnotes: See Notes. 



24.18 

Län 

County 


Persons 

entitled to 

vote 

Demokrati 

Valet till Europaparlamentet 2009, röstberättigade, röstande och 

giltiga valsedlar efter partier och län, procentuell fördelning 

European Parliament election, persons entitled to vote, voters and 

percent distribution of valid ballots by party and county 

Med giltiga 

valsedlar 2 

Röstande 

Voters 

Giltiga valsedlar efter parti 1 

Valid ballots by party 1 

Samtliga I % av M C FP KD MP S V PP Övgade 

3 

Total röstberättiriga 

Other 

Stockholms 

1 470 438 742 301 751 426 51,1 24,9 3,0 18,1 3,7 13,8 16,6 4,9 7,1 7,9 100 

Uppsala 251 513 119 531 121 602 48,3 17,6 6,1 16,0 4,6 13,0 21,0 5,7 7,2 8,7 100 

Södermanlands 

203 987 87 958 90 043 44,1 17,5 5,5 12,9 4,2 10,8 29,3 5,0 6,7 8,2 100 

Östergötlands 

327 891 145 518 148 271 45,2 17,0 9,2 10,5 4,9 12,1 25,8 4,7 8,1 7,7 100 

Jönköpings 

255 870 112 851 115 439 45,1 15,9 6,8 10,5 15,3 8,1 24,9 4,9 5,6 8,0 100 

Kronobergs 

139 264 58 072 59 357 42,6 17,2 8,7 10,6 6,0 8,9 23,9 9,4 6,4 9,1 100 

Kalmar 184 826 77 248 79 745 43,1 15,5 10,5 9,6 6,2 8,7 29,6 5,6 6,5 7,8 100 

Gotlands 45 935 19 717 20 163 43,9 15,0 14,4 10,2 2,9 11,7 26,1 5,5 7,0 7,1 100 

Blekinge 118 117 46 834 47 978 40,6 16,4 6,3 11,1 4,1 8,4 28,6 5,7 6,9 12,6 100 

Skåne 922 807 390 270 398 890 43,2 22,9 4,5 14,6 3,3 9,6 22,2 3,9 7,3 11,5 100 

Hallands 227 059 103 476 105 873 46,6 22,9 7,9 14,0 4,5 9,4 23,7 3,8 6,3 7,4 100 

Västra 

Götalands 1 197 819 547 275 557 393 46,5 18,1 5,4 13,2 5,1 11,9 24,3 5,7 7,5 8,7 100 

Värmlands 213 152 85 173 86 859 40,7 14,8 7,5 11,8 4,1 9,2 31,2 6,5 6,4 8,4 100 

Örebro 215 095 95 477 97 550 45,4 13,8 4,6 11,0 6,1 9,9 31,2 6,4 6,8 10,2 100 

Västmanlands 

191 634 84 447 86 147 45,0 16,6 4,6 14,3 4,1 8,2 29,8 6,9 7,6 8,0 100 

Dalarnas 216 712 87 066 89 356 41,2 12,7 6,2 11,8 4,0 9,0 30,2 7,8 7,4 10,9 100 

Gävleborgs 

217 025 80 447 81 952 37,8 12,5 6,8 10,5 3,7 9,8 31,0 8,2 6,4 11,0 100 

Västernorrlands 

191 408 75 990 77 264 40,4 11,1 6,1 9,0 4,8 8,2 37,6 6,8 7,1 9,4 100 

Jämtlands 100 419 40 674 41 448 41,3 10,1 14,0 6,6 2,4 9,2 34,7 6,7 5,9 10,5 100 

Västerbottens 

202 030 90 458 91 845 45,5 7,7 5,1 8,7 4,9 10,0 30,5 8,4 7,9 16,8 100 

Norrbottens 

195 302 77 763 78 960 40,4 10,1 3,8 6,6 3,3 7,0 39,6 11,4 7,8 10,5 100 

Hela riket 


2009 7 088 303 3 168 546 3 227 561 45,5 18,8 5,5 13,6 4,7 11,0 24,4 5,7 7,1 9,2 100 

2004 6 827 870 2 512 069 2 584 464 37,9 18,2 6,3 9,9 5,7 6,0 24,6 12,8 . 16,6 100 

1999 6 664 205 2 529 437 2 588 514 38,8 20,7 6,0 13,9 7,6 9,5 26,0 15,8 . 0,5 100 

1995 6 551 781 2 683 151 2 727 317 41,6 23,2 7,2 4,8 3,9 17,2 28,1 12,9 . 2,7 100 

1) Partierna betecknas: Moderata samlingspartiet (Moderate Party) = M, Centerpartiet (Centre Party) = C, Folkpartiet liberalerna (Liberal 

Party) = FP, Kristdemokraterna (Christian Democratic Party) = KD, Miljöpartiet de gröna (Green Party) = MP, Arbetarepartiet- 

Socialdemokraterna (Social Democratic Party) = S, Vänsterpartiet (Left Party) = V, Piratpartiet (The Pirate Party) = PP. Partiernas namn 

anges i den form de hade vid EU-valet 2009. 

2) With valid ballots. 


Källa: SCB Valet till Europaparlamentet (2004 och 2009), www.scb.se/ME0109; Statistikdatabasen: Demokrati. 

Summa 

Total 



24.19 

Valet till Europaparlamentet 2009, mandat efter partigrupper 

och medlemsländer 

European Parliament election, distribution of seats by party and 

member states 

Land 

Country 

EPP S&D ALDE GREENS/ 

EFA 

Partigrupper 

Political groups 

ECR GUE/NGL EFD NA 

Mandat 

per land 1 

Belgien 5 5 5 4 1 – – 2 22 

Bulgarien 6 4 5 – – – – 2 17 

Cypern 2 2 – – – 2 – – 6 

Danmark 1 4 3 2 – 1 2 – 13 

Estland 1 1 3 1 – – – – 6 

Finland 4 2 4 2 – – 1 – 13 

Frankrike 29 14 6 14 – 5 1 3 72 

Grekland 8 8 – 1 – 3 2 – 22 

Irland 4 3 4 – – 1 – – 12 

Italien 35 21 7 – – – 9 – 72 

Lettland 3 1 1 1 1 1 – – 8 

Litauen 4 3 2 – 1 – 2 – 12 

Luxemburg 3 1 1 1 – – – – 6 

Malta 2 3 – – – – – – 5 

Nederländerna 5 3 6 3 1 2 1 4 25 

Polen 28 7 – – 15 – – – 50 

Portugal 10 7 – – – 5 – – 22 

Rumänien 14 11 5 – – – – 3 33 

Slovakien 6 5 1 – – – 1 – 13 

Slovenien 3 2 2 – – – – – 7 

Spanien 23 21 2 2 – 1 – 1 50 

Storbritannien – 13 11 5 25 1 13 4 72 

Sverige 5 5 4 3 – 1 – – 18 

Tjeckien 2 7 – – 9 4 – – 22 

Tyskland 42 23 12 14 – 8 – – 99 

Ungern 14 4 – – 1 – – 3 22 

Österrike 6 4 – 2 – – – 5 17 

Totalt 265 184 84 55 54 35 32 27 736 

Partigrupp 

Political group 

De svenska partiernas 

grupptillhörighet 2 

EPP Gruppen för Europeiska folkpartiet (kristdemokrater) M (4) och KD (1) 

S&D Gruppen progressiva förbundet av socialdemokrater i Europaparlamentet S (5) 

ALDE Gruppen Alliansen liberaler och demokrater för Europa C (1) och FP (3) 

GREENS/EFA Gruppen De gröna/Europeiska fria alliansen MP (2) och PP (1) 

ECR Europeiska konservativa och reformister – 

GUE/NGL Gruppen Europeiska enade vänstern/Nordisk grön vänster V (1) 

EFD Gruppen Frihet och demokrati i Europa – 

NA Grupplösa – 

1) Seats by country. 

2) Swedish parties in political groups. 

Källa: Europaparlamentet (http://www.europarl.europa.eu/parliament/archive/elections2009/sv/new_parliament_sv.html). 


Kvinnan Medelsvensson 

Namn: Anna Andersson 

Ålder: 42 år 

Arbetar: Inom vård och 

omsorg 

Familj: Gift och har två barn 

Mannen Medelsvensson 

Namn: Fredrik Johansson 

Ålder: 40 år 

Arbetar: Inom tillverkningsindustrin 

Familj: Gift och har två barn 

Medelsvensson och topplistor 



Medelsvensson och topplistor Statistisk årsbok 2014 

25 – Medelsvensson och 

topplistor 


25.1 Medelsvensson .................................... 529 

The average Swede 

25.2 Populära namn ..................................... 535 

Most popular names 

25.3 Födda 2012 efter månad och 

veckodag ....................................................... 536 

Births by month and day of week 

25.4 Flicknamn år 2012 ................................ 537 

Most common names given to girls 

25.5 Pojknamn år 2012 ................................ 538 

Most common names given to boys 

25.6 Kvinnonamn 2012 ................................ 539 

Most common female names 

25.7 Mansnamn 2012 ................................... 540 

Most common male names 

25.8 Efternamn 2012 .................................... 541 

Most common family names 

25.9 Medelålder för förstagångsföräldrar 

........................................................ 542 

Average age for first-time parents 

25.10 Andel hushåll med hund eller 

katt 2012 ........................................................ 543 

Percent of households with dog or cat 

25.11 Vanligaste namnen som gavs 

till hund och katt 2012 ................................. 543 

Most common names given to dogs and 

cats 

25.12 De 20 största yrkena för kvinnor. 

Anställda 16–64 år efter antal, 2011 ............ 544 

The 20 most common occupations for 

women. Employees aged 16–64 by 

number 

25.13 De 20 största yrkena för män. 

Anställda 16–64 år efter antal, 2011 ............ 544 

The 20 most common occupations for 

men. Employees aged 16–64 by number 

25.14 Yrken med högst medelålder 

för kvinnor. Anställda 16–64 år, 2011 ......... 545 

Occupation with the highest average age 

for women. Employees aged 16–64 

25.15 Yrken med högst medelålder 

för män. Anställda 16–64 år, 2011 ............... 546 

Occupation with the highest average age 

for men. Employees aged 16–64 

25.16 Yrken med högst genomsnittlig 

månadslön 2012 ............................... 546 

Occupations with highest average 

salary 

25.17 Yrken med lägst genomsnittlig 

månadslön 2012 ...................................... 547 

Occupations with lowest average salary 

25.18 Högst och lägst skattesats 2013 

samt högst och lägst skatteunderlag 

enligt 2012 års taxering ................................ 548 

Highest and lowest local tax rate and local 

tax capacity 




25.1 Medelsvensson 

The average Swede 

Vi på SCB får ofta frågor om vem Medelsvensson är. Kvinnan och mannen Medelsvensson kan man säga 

mycket om – likaså om barnen i ett genomsnittligt parförhållande. Men att sätta ihop en genomsnittlig 

”familj” är svårare eftersom det inte finns någon möjlighet att via befintliga befolkningsregister identifiera 

samboförhållanden. 

Sveriges genomsnittsman och genomsnittskvinna lever inte ihop i en familj. Det närmaste familjen Medelsvensson 

vi kan komma är att utgå från kvinnan Medelsvensson och hennes man (som inte är mannen 

Medelsvensson). Nedan visar vi hur vår genomsnittlige man och kvinna lever. 

Majoriteten av uppgifterna i denna text avser åren 2009–2012 och har tagits fram med hjälp av 

medelvärden, medianer, typvärden etc. från olika källor. Uppgiftena kan vara preliminära eller definitiva och 

vissa avrundningar förekommer. Inom några områden redovisas information gällande hushåll eller liknande 

och dessa uppgifter kommer från urvalsundersökningar. 

Medelsvensson 

Varken mannen eller kvinnan 

Medelsvensson heter Svensson i 

efternamn. 

Mannen Medelsvensson 

Mannen Medelsvensson är 40 år 

och föddes år 1972. 

Han heter Karl Fredrik Johansson 

och har tilltalsnamnet Fredrik. 

Fredrik är gift. 

Fredrik är far till två barn. 

Han har gymnasial utbildning 

och arbetar heltid inom 

tillverkningsindustrin. 

Kvinnan Medelsvensson 

Kvinnan Medelsvensson är 42 år 

och föddes år 1970. 

Hon heter Anna Maria Andersson och 

har tilltalsnamnet Anna. 

Anna är gift sedan 11 år tillbaka. 

När hon gifte sig (år 2001) var hon 

31 år och hennes man 33 år. 

Svensson är inte det vanligaste efternamnet i Sverige. 

Namnet kommer först på en 9:e plats över mest vanliga 

efternamn. 

Vi har fått fram uppgiften genom vanlig medelvärdesberäkning 

på befolkningens ålder. Årtal genom vanlig 

subtraktion av åldersmedelvärdet från 2012. 

För män födda 1972 är Karl (4 241) det vanligaste mansnamnet 

och Fredrik (2 695) det vanligaste tilltalsnamnet. 

Det vanligaste efternamnet för män är Johansson som bärs 

av 251 495 personer. 

Bland landets 40-åriga män är 31 941 gifta, 28 580 ogifta och 

5 105 är skilda. 

Män födda i Sverige 1972 har hittills i genomsnitt blivit far 

till 1,56 barn. Det avrundar vi här till närmaste heltalet två. 

48 procent av 40-åriga män har gymnasial utbildning. 

93 procent av papporna som är gifta/sambo jobbar heltid. 

452 543 män arbetar inom tillverkning. 

Vi har fått fram uppgiften genom vanlig medelvärdesberäkning 

på befolkningens ålder. Årtal genom vanlig 

subtraktion av åldersmedelvärdet från 2012. 

För kvinnor födda 1970 är Maria (8 279) det vanligaste 

kvinnonamnet och Anna det vanligaste tilltalsnamnet 

(2 658). Det vanligaste efternamnet för kvinnor är 

Andersson som bärs av 251 621 personer. 

Bland 42-åriga kvinnor är 33 479 gifta, 20 374 ogifta och 

8 380 skilda. Vi undersökte när Annas ålderskurva och 

ålderskurvan för brudens ålder vid första äktenskapet skär 

varandra. Det gör de år 2001 då både Annas och brudens 

ålder var 31 år. Brudgummen var då 2 år äldre än bruden, 

dvs. den statistiska brudgummen var då 33 år. 



Medelkvinnan Anna har två barn, 

en son och en dotter. Sonen är 14 år 

dottern är 11 år. 

Kvinnor i Sverige födda 1970 har hittills fött i genomsnitt 

1,96 barn. Avrundat till heltal blir det två barn. Vi har 

undersökt när Annas ålderskurva och kurvan för förstföderskornas 

medelålder skär varandra. Det gör de år 1998 

då Annas och förstföderskornas ålder var 28 år. Andra 

barnet kommer cirka tre år senare, dvs. år 2001. Nedan 

följer den procentuella fördelningen gällande barnens kön 

för tvåbarnsmammor födda 1970. 

Kön på 

första barnet/andra barnet 

Procent 

pojke/pojke 26,8 

pojke/flicka 24,9 

flicka/pojke 24,7 

flicka/flicka 23,6 

Det är något vanligare att kvinnor (födda 1970) får två pojkar. 

Här har vi dock valt att ge Anna det näst vanligaste 

alternativet, att hon först fick en pojke och sedan en flicka. 

På så sätt kan vi visa ålders- liksom könsskillnader mellan 

barnen. 

Anna har eftergymnasial utbildning 

och jobbar heltid inom vård och 

omsorg. 

Barnen 

Annas son heter Filip och föddes den 

27 maj 1998. Tre år senare föddes 

lillasyster Julia, den 2 maj. 

Barnens pappa tog ut tillfällig 

föräldrapenning både när Filip 

och Julia föddes. 

Filip går i åttan och tänker söka till 

gymnasiet. Julia går i femman. 

Båda barnen har eget rum och de äger 

varsin mobil och cykel. 

Filip och Julia idrottar minst en gång i 

veckan. 

Filip har egen tv och dator på sitt rum. 

Julia har just fått en egen dator. 

Julia och Filip tittar på tv mindre än 3 

timmar per dag. Internet tar, än så 

länge, upp en mindre del av deras tid. 

46 procent av 42-åriga kvinnor har eftergymnasial utbildning. 

60 procent av mammorna som är gifta/sambo arbetar 

heltid. 593 109 kvinnor arbetar inom vård och omsorg. 

Filip är det vanligaste namnet bland 14-åriga pojkar, följt 

av Erik och Oscar. Julia är det vanligaste namnet bland 

11-åriga flickor, följt av Emma och Hanna. Födelsedatumen 

är de dagar då det föddes flest antal pojkar respektive 

flickor aktuella år. 

År 1998 och 2001 tog cirka 75 procent av fäderna ut tillfällig 

föräldrapenning. 

98 procent av pojkarna som har avslutat årskurs 9 söker 

direkt till gymnasiet. 

Bland flickor 10–12 år har 86 procent eget rum, 94 procent 

egen mobil och 99 procent egen cykel. Bland pojkar 13–15 år 

har 92 procent eget rum, 98 procent egen mobil och 93 procent 

egen cykel. 

72 procent av flickor 10–12 år idrottar minst en gång i 

veckan. Bland pojkar 13–15 år är andelen 71 procent. 

34 procent av flickor 10–12 år och 61 procent av pojkar i 

åldern 13–15 har egen tv. 55 procent av flickor i åldern 

10–12 har egen dator och i åldern 13–15 är andelen 71. Av 

pojkar i åldern 13–15 är motsvarande uppgift 76 procent. 

Endast 20 procent av flickor 10–12 år ser på tv mer än tre 

timmar per dag. Motsvarande andel för pojkar 13–15 år är 

36 procent. Endast 26 procent av flickor 10–12 år mejlar, 

chattar eller surfar minst en timme per dag, men i gruppen 

13–15 år har den ökat till 65 procent. Motsvarande siffra för 

pojkar är 25 respektive 50 procent. 



Julias månadspeng är 170 kronor. 

Filip får betydligt mer, cirka 400 kronor 

– med ålderns rätt, som han 

brukar säga. 

Barnen är nöjda med sig själva och har 

en positiv syn på framtiden. 

Beloppen kommer från Swedbank. 


98–100 procent av barnen (i grupperna 10–12 år och 13–15 

år) svarade ”stämmer precis” eller ”stämmer ungefär” på 

följande påstående ”Jag tror att jag kommer att få det bra i 

framtiden”. 

Andel inom respektive åldersgrupp som… 

Flickor 

10–12 år 

Pojkar 

13–15 år 

... tror att framtiden blir bra 99 100 

…för det mesta är nöjd med sig själv 96 98 

…är nöjd med sitt utseende 94 98 

Boende och boendeort 

Anna och hennes familj bor i villa med 

taxeringsvärdet 1 494 000 kr. 

80 procent av hushåll bestående av sammanboende med två 

barn bor i småhus. Det genomsnittliga taxeringsvärdet för 

småhus för permanentboende är 1 494 000 kr. 

Familjen bor i en tätort. Till höger 

redovisar vi förslag på boendeort. 

Ekonomi 

Tillsammans har Anna och hennes 

man en inkomst på 59 705 kr/mån. 

I genomsnitt har Annas hushåll 

utgifter på 35 000 kr i månaden. 

Av landets invånare bor cirka 85 procent i tätorter. 

Här är några exempel på var vi skulle kunna placera hushållet 

Andersson: 

• I Stockholm, som är den största kommunen med 

881 235 invånare. 

• I Säffle, som placerar sig på plats 145 av våra 290 kommuner 

när vi sorterar dem efter störst folkmängd. 

• I Hjortkvarn, som ligger i Hallsbergs kommun, som är 

den demografiska mittpunkten. 

Det är inte alltid lätt att redovisa inkomster, här har vi valt 

att använda medianvärde. Annas man har en arbetsinkomst 

på 34 498 kr/mån och Anna har 25 207 kr/mån. 

Nedan är ett exempel som visar hur stor skillnaden mellan 

medelvärde och medianvärde kan bli. Här är fiktiva uppgifter 

om fem personers arbetsinkomst per år: 

Person A tjänar 5 000 000 

Person B tjänar 400 000 

Person C tjänar 300 000 

Person D tjänar 200 000 

Person E tjänar 100 000 

En medelvärdesberäkning (alltså summan av alla arbetsinkomster 

dividerat med antalet arbetsinkomster) ger här 

en medelarbetsinkomst på 1 200 000 kr. Medianvärdet (den 

mittersta arbetsinkomsten) är 300 000 kr. I fallet ovan med 

person A som har en hög arbetsinkomst kommer medelvärdet 

att ligga en bra bit över de övriga personernas 

arbetsinkomst – därför kan medianvärdet vara att föredra. 

Totalt uppgår utgiften per hushåll till i medeltal 23 400 kr i 

månaden. För hushållstypen sammanboende med två barn 

är månadsutgifterna 35 000 kr. 



Cirka en fjärdedel av de totala 

månadsutgifterna i Annas hushåll 

utgörs av boendekostnaden. 

Levnadsförhållanden 

I hemmet finns dator och tillgång till 

internet. 

Anna och hennes man äger en silvergrå 

Volvo av 1999 års modell. Under 

året körde de runt 1 200 mil. 

Familjen har tillgång till ett fritidshus. 

Anna gjorde en semesterresa under 

året. Troligen tillsammans med sin 

man och sina barn. 

Anna läser böcker oftare än hennes 

man. 

Konsumtion 

Varje vecka dricker Anna och hennes 

man tillsammans: 1 liter vin, 1,3 liter 

starköl och 10 centiliter spritdrycker. 

För hushåll i storstäder utgör boendekostnaden nästan 

28 procent av månadens utgifter. I större städer utgör 

denna månadskostnad 26 procent. Ser vi istället till sammanboende 

med två barn är motsvarande andel 24 procent. 

Av de sammanboende med barn har 99 procent dator och 

lika stor andel har internet i hemmet. 

94 procent av alla sammanboende med barn har tillgång till 

bil. Volvo är det vanligaste bilmärket. De flesta bilar som 

körs är av årsmodell 1999. Silver/grå är den populäraste 

färgen på personbilar. 

57 procent i gruppen sammanboende med barn har tillgång 

till fritidshus. 

67 procent i gruppen sammanboende med barn var på 

semesterresa minst 1 vecka under året. 

I gruppen sammanboende med barn läser 43 procent av 

kvinnorna böcker varje vecka, jämfört med 29 procent 

bland männen. 

Årskonsumtionen av alkoholhaltiga drycker per person var 

24 liter vin, 33 liter starköl och 3 liter spritdrycker. Uppgifterna 

avser försäljning i detaljhandel och servering. 

Varje vecka äter Annas familj 1,2 kg 

godis, eller 3 hg per person. Utöver 

detta konsumerar de 1 kg kaffebröd/konditorivaror. 

Annas hushåll som består av fyra 

personer spenderar 475 kronor i 

månaden på hygienartiklar. 

Annas hushåll handlar underkläder 

för 258 kronor i månaden. 

Hälsa 

Annas man är något överviktig, men 

det är inte Anna. 

Anna och hennes man motionerar 

minst en gång i veckan. 

Varken Anna eller hennes man röker. 

Konsumtionen av choklad- och konfektyrvaror var, under 

ett år, 15 kg per person. Konsumtionen av kaffebröd och 

konditorivaror var något lägre – den uppgick till 13 kg per 

person. 

Gruppen sammanboende med två barn spenderar 475 kronor 

i månaden på hygienartiklar. Denna summa kan jämföras 

med 232 kronor i månaden för kvinnor utan barn och 

för män i samma grupp är summan 85 kronor. 

Gruppen sammanboende med två barn handlar underkläder 

för 258 kronor i månaden. Denna summa kan 

jämföras med 68 kronor i månaden för kvinnor utan barn 

och för män i samma grupp är summan 42 kronor. 

59 procent av män i gruppen sammanboende med barn är 

överviktiga eller feta. Uppgiften ska jämföras med 41 procent 

bland kvinnor i samma grupp. 

81 procent av kvinnor i gruppen sammanboende med barn 

motionerar minst en gång i veckan. För män i samma grupp 

är andelen 72 procent. 

I gruppen sammanboende med barn var andelen dagligrökare 

bland män 12 procent och bland kvinnor 10 procent. 



Demokrati 

Makarna brukar rösta vid val till 

riksdag, landstingsfullmäktige och 

kommunfullmäktige. Vid 2010 års val 

röstade de i alla tre valen. 

Ibland deltar de i politiska 

diskussioner, särskilt Annas man. 

Regionala jämförelsetal 

Hur ser det då ut för Sveriges län? 

Här presenteras ett urval av 

befolkningsstatistiken som har 

förekommit i detta kapitel. 

Valdeltagandet 2010 bland gifta 


Kvinnor 

Män 

Riksdagsval 91 91 

Landstingsfullmäktigval 88 87 

Kommunfullmäktigval 88 88 

Sammanboende män med barn deltar oftare i politiska 

diskussioner än sammanboende kvinnor med barn (50 procent 

jämfört med 40). 

• Stockholms län har lägst medelålder, medan Kalmar 

har högst. 

• Norrbottens län har lägst medellivslängd för män och 

Hallands län har högst medellivslängd för kvinnor. 

Befolkningens 

medelålder 

2012 

Medelålder vid första 

barnets födelse 

2012 

Summerad fruktsamhet 

2012 

Återstående medellivslängd 

vid födelsen 

2008–2012 


Stockholms län 37,9 39,9 32,9 30,5 1,7 1,9 79,8 83,9 

Uppsala län 39,1 40,8 31,3 29,1 1,7 1,8 80,6 83,8 

Södermanlands län 41,4 43,4 30,1 27,5 1,8 2,0 78,8 82,8 

Östergötlands län 40,2 42,5 30,8 28,1 1,7 2,0 79,8 83,3 

Jönköpings län 40,4 42,6 30,7 27,9 1,8 2,0 80,0 83,7 

Kronobergs län 40,9 42,9 30,6 28,1 1,7 2,0 80,4 84,2 

Kalmar län 42,9 45,0 30,7 27,8 1,8 2,0 79,3 83,1 

Gotlands län 42,8 44,9 30,6 28,6 1,7 2,0 79,5 83,3 

Blekinge län 42,0 44,6 30,7 28,0 1,6 1,9 79,4 83,4 

Skåne län 39,9 41,9 31,6 29,0 1,8 1,9 79,5 83,6 

Hallands län 40,9 42,9 31,2 28,7 1,8 2,0 80,5 84,4 

Västra Götalands län 40,0 41,9 31,4 28,9 1,7 1,9 79,6 83,4 

Värmlands län 42,4 44,7 30,6 27,8 1,7 1,9 78,7 83,0 

Örebro län 40,8 42,9 30,7 28,1 1,7 1,9 79,0 83,1 

Västmanlands län 41,2 43,3 30,5 27,8 1,8 2,0 79,3 83,3 

Dalarnas län 42,5 44,6 30,4 27,8 1,7 2,0 79,7 83,1 

Gävleborgs län 42,4 44,5 30,4 27,5 1,7 2,0 78,6 82,5 

Västernorrlands län 42,5 44,6 30,3 27,8 1,6 1,9 78,4 82,7 

Jämtlands län 42,4 44,1 31,2 28,5 1,7 1,9 79,2 83,2 

Västerbottens län 40,5 42,5 30,8 28,2 1,6 1,8 79,3 83,1 

Norrbottens län 42,4 44,6 30,3 27,7 1,5 1,8 78,3 82,9 

Riket 40,2 42,2 31,5 29,0 1,7 1,9 79,5 83,4 

Källa: SCB Befolkningsstatistik (www.scb.se/BE0101) och SCB Demografisk analys (www.scb.se/BE0701). 



Livet i Sverige 

Vad hände under en vanlig vecka i Sverige? Hur använder 

vi vår tid? Hur är det med jämställdheten? 

En medelvecka 

• Det föddes cirka 1 120 pojkar och 1 060 flickor. 

• 18 pojkar fick namnet William och 18 flickor fick namnet 

Alice. 

• 1 975 personer gifte sig, medan 888 personer skiljde sig. 

• 5 795 personbilar nyregistrerades, varav 1 042 var 

Volvo. 

• 310 biltillgrepp och 1 163 cykelstölder anmäldes. 

• I trafiken dödades 5 till 6 personer och 57 skadades 

svårt. 

• 1 674 fall av misshandel och 325 sexualbrott, varav 

122 våldtäkter, anmäldes. 

• Vi lånade 1,1 miljoner böcker på våra folkbibliotek 

runtom i landet, varav hälften var barnböcker. 

• Under veckan skickade vi 30 sms per abonnemang. 

För att illustrera en medelvecka har vi 

dividerat årsdata med 52 och månadsdata 

med 4. Uppgifterna i detta stycke 

avser 2012. 

Tidsanvändning per dag 

• Under en genomsnittlig dag lägger kvinnan och mannen 

28 respektive 23 minuter på inköp av varor och 

tjänster. 

• Kvinnan och mannen lägger 35 respektive 20 minuter 

på städning av bostaden. 

• Kvinnan och mannen ägnar sig åt matlagning 43 respektive 

26 minuter. 

• Mannen ägnar 36 minuter åt idrott och friluftsliv. 

Kvinnan lägger 34 minuter på sådana aktiviteter. 

• Mannen tittar på tv och/eller lyssnar på radio 22 minuter 

mer än kvinnan. Mannen och kvinnan spenderar 

140 respektive 118 minuter på detta. 

• Kvinnan och mannen lägger 57 respektive 48 minuter 

varje dag på social samvaro. 

På tal om kvinnor och män 

• 68 procent av kvinnorna och 90 procent av männen 

arbetar heltid. 

• 48 procent av kvinnorna och 16 procent av männen 

arbetar inom offentlig sektor. 

• 12 procent av styrelseordförandena i aktiebolag är 

kvinnor och 88 procent är män. Av alla kvinnor som 

sitter i en aktiebolagsstyrelse är 61 procent suppleanter. 

Motsvarande andel för män är 21 procent. 

• Kvinnorna tjänar 93 procent av männens löner. Hänsyn 

har tagits till att kvinnor och män har olika ålder, 

utbildning, arbetstid, finns inom olika sektorer och 

tillhör olika yrkesgrupper. Alla löner är uppräknade 

till heltid. 

• 76 procent av föräldrapenningsdagarna tas ut av kvinnor 

och 24 procent tas ut av män. 

• 42 procent av kvinnorna och 35 procent av männen har 

ett privat pensionssparande. 

Hur många minuter spenderar den 

genomsnittliga kvinnan respektive 

mannen på olika fritids- och hemarbetsaktiviteter 

per dag? SCB:s 

tidsanvändningsundersökning 2010 

ger oss svaren. 

Kvinnor och män ska ha samma makt 

att forma samhället och sina egna liv. 

Så lyder det övergripande målet för 

jämställdhetspolitiken. I 2012 års publikation 

”På tal om kvinnor och män” 

följer SCB upp kvinnors och mäns 

villkor inom olika områden. 



25.2 

Populära namn 

Most popular names 

Alice och William heter vinnarna bland de nyfödda som namngavs under 

2012. Båda namnen har funnits med i toppen under de senaste åren och båda 

toppade listorna även föregående år. 


Under 2012 namngavs 54 810 flickor och 57 986 

pojkar. Tillsammans fick de 12 538 olika tilltalsnamn 

om man räknar varje stavning som ett 

eget namn. Det var 4 412 flickor och 3 824 pojkar 

som fick namn eller stavningar av namn som de 

var helt ensamma om. Det var 2 403 barn som 

fick helt nya namn eller stavningar av namn som 

aldrig tidigare har förekommit i befolkningen. 

Alice och William i topp 

Alice var det populäraste tilltalsnamnet för 

flickor under 2012 då 938 nyfödda fick namnet. 

Det motsvarar 1,7 procent av det årets samtliga 

namngivna flickor. Namnet har funnits med på 

topp 10 sedan 2005 och hade förstaplatsen även 

2011 och 2009. 

Bland pojkarna knep William förstaplatsen 

2012. Namnet har funnits med på topp 10 under 

hela 2000-talet och har också toppat listan flera 

gånger tidigare. Under 2012 fick 918 pojkar 

tilltalsnamnet William, vilket motsvarar 1,6 procent 

av samtliga namngivna pojkar det året. 

Regionala skillnader 

Alice var förstanamn i 13 av de 21 länen, dock 

på delad förstaplats i två av länen. Elsa, på 

andraplats i landet, var förstanamn i fyra län, i 

ett av länen på delad första plats. Julia, trea i 

landet, var populärast i två av länen, varav 

delad förstaplats i ett av länen. Freja var populärast 

i två av länen men hamnade på 21:a plats 

i landet. 

William tog förstaplatsen i sju län, Oscar i två 

län och Lucas i sex län, varav ett som delad 

första plats. Melvin var det populäraste namnet 

i Blekinge län, men i landet som helhet blev det 

en 26:e plats. 

Få förändringar mellan åren 

Namnet Elsa, som gavs till 756 flickor under 

2012, har funnits med bland de tio populäraste 

flicknamnen sedan 2008 då namnet klev in på 

en femte plats. Julia har funnits med i toppen 

sedan början av 1990-talet och hade senast en 

förstaplats år 2001. Emma har funnits med i 

toppen ännu längre, sedan slutet av 1970-talet, 

och har haft förstaplatsen ett flertal gånger, 

senast 2006, då den delades med Maja. Även 

Linnéa har legat länge på topp 10. 

Det är även flera av pojknamnen som har 

funnits med länge på topp 10. Fyra namn – 

William, Lucas, Oscar och Alexander – fanns 

med bland de tio populäraste namnen redan för 

tio år sedan. De tre förstnämnda har turats om 

att ha förstaplatsen sedan 2002. 

Lykke och Henry populära nykomlingar 

Högst upp bland nykomlingarna på listorna 

över de 100 populäraste flick- respektive pojknamnen 

2012, tog sig Lykke (86:e plats) och 

Henry (88:e plats). Övriga nykomlingar på topp 

100 var Julian, Colin, Levi och Matteo bland 

pojkarna och Novalie bland flickorna. Ut från 

flickornas topp 100 åkte Rebecca, Nicole och 

Hilma och ut från pojkarnas topp 100 åkte 

Robin, Marcus, Måns och Fabian. 

Minna som var det flicknamn som ökade 

mest procentuellt sett mellan 2010 och 2011 

minskade istället mest under 2012. Ville som 

under föregående år fanns bland de som ökade 

snabbast bland de 100 vanligaste pojknamnen 

minskade mest under 2012. 

Maria och Karl toppar i hela befolkningen 

Tittar vi på hela befolkningen ser vi att Maria är 

det vanligaste förnamnet för kvinnor med 

446 905 bärare. På plats två och tre kommer 

Elisabeth och Anna. Bland tilltalsnamnen har 

Anna ledningen före Eva och Maria. 

Med 336 349 bärare har Karl förstaplatsen på 

topplistan över de vanligaste förnamnen bland 

män. På andra plats kommer Erik med 335 390 

bärare. Lars, på tredjeplatsen, toppar däremot 

listan över de vanligaste tilltalsnamnen. Efter 

honom följer Anders och Mikael. 

Populära namn efter födelseår 1920–2012 

Prickad linje: Förnamn män/kvinnor 2012. 

Heldragen linje: Tilltalsnamn män/kvinnor 2012. 

Källa: SCB Namnstatistik (www.scb.se/BE0001). 



25.3 

Månad 

Födda 2012 efter månad och veckodag 

Births by month and day of week 

Mars, april eller maj har tidigare varit bebisarnas 

favoritmånader att födas – men de 

senaste åren har juli tagit över tätpositionen 

i födelsestatistiken. Juli är för femte året i 

rad den månad då det föddes flest barn. 

Sommarmånaderna juni och augusti är 

vanligtvis med på topp 5-listan. 

Veckodag 

Tisdagen var den vanligaste dagen att 

födas under 2012, följt av torsdag och onsdag. 

Av de 100 dagarna med flest antal 

födda barn fanns inte en enda lördag eller 

söndag. Om det hade varit en jämn fördelning 

över veckodagarna borde det ha funnits 

14 lördagar och 14 söndagar bland 

dessa 100 dagar. 

Slutsatsen ovan förstärks om man tittar 

på den motsatta statistiken, dvs. de 100 dagarna 

med minst antal födda barn – bland 

dessa fanns hela 33 lördagar och 36 söndagar. 

Ingen lördag eller söndag finns med bland 

dagarna med flest antal födda barn. 

De dagar då det föds minst antal barn 

är vanligen lördagar eller söndagar. Detta 

beror förmodligen främst på att igångsättningar 

och planerade kejsarsnitt i första 

hand läggs på vardagar. 





25.4 

Flicknamn år 2012 

Most common names given to girls 


Rang 

Rank 

Namn 1 

Name 

Antal 

Number 

Per 

1 000 

2012 2011 2012 2011 

Rang Namn 1 Antal Per 

1 000 

1 (1) Alice 938 17 52 (50) Meja 281 5 

2 (3) Elsa 756 14 53 (43) Thea 270 5 

3 (3) Julia 683 12 54 (53) Ines 263 5 

4 (6) Ella 681 12 55 (59) Liv 243 4 

5 (2) Maja 670 12 56 (56) Emelie 241 4 

6 (7) Ebba 653 12 57 (55) Filippa 233 4 

7 (10) Emma 631 11 57 (56) Nathalie 233 4 

8 (5) Linnea 623 11 59 (75) Elise 231 4 

9 (8) Molly 606 11 60 (71) Juni 227 4 

10 (12) Alva 595 11 61 (61) Tilda 218 4 

11 (9) Wilma 578 11 62 (63) Leia 217 4 

12 (15) Agnes 577 10 62 (72) Melissa 217 4 

13 (16) Klara 575 10 64 (62) Stina 215 4 

13 (11) Nellie 575 10 65 (89) Sigrid 209 4 

15 (13) Isabelle 570 10 66 (78) Svea 206 4 

16 (14) Olivia 550 10 67 (65) Ingrid 205 4 

17 (29) Alicia 531 10 67 (73) My 205 4 

18 (20) Ellen 517 9 69 (80) Ronja 201 4 

19 (21) Lilly 516 9 70 (64) Märta 199 4 

20 (24) Stella 512 9 71 (60) Tindra 196 4 

21 (19) Freja 504 9 72 (77) Lisa 193 4 

22 (27) Saga 489 9 73 (70) Jasmine 192 3 

23 (18) Emilia 481 9 74 (66) Livia 189 3 

24 (30) Astrid 459 8 74 (48) Minna 189 3 

25 (24) Ida 452 8 76 (68) Cornelia 188 3 

26 (22) Nova 428 8 76 (68) Iris 188 3 

27 (23) Moa 427 8 78 (94) Majken 181 3 

28 (33) Isabella 422 8 79 (79) Joline 176 3 

29 (26) Alma 412 7 80 (76) Linn 175 3 

30 (31) Vera 404 7 81 (67) Emmy 173 3 

31 (38) Signe 393 7 82 (86) Hilda 160 3 

32 (17) Elin 387 7 82 (82) Mira 160 3 

33 (41) Ester 384 7 84 (81) Elina 151 3 

34 (37) Selma 383 7 85 (92) Greta 150 3 

35 (42) Ellie 381 7 86 (83) Josefin 148 3 

36 (28) Amanda 375 7 86 (Ny) Lykke 148 3 

37 (36) Sara 370 7 88 (88) Vilda 146 3 

38 (44) Tyra 361 7 89 (84) Anna 141 3 

39 (32) Tuva 360 7 90 (99) Hedvig 140 3 

40 (34) Felicia 351 6 91 (73) Tove 139 3 

41 (39) Matilda 348 6 92 (89) Lina 138 3 

42 (35) Elvira 346 6 93 (97) Annie 135 2 

43 (47) Leah 342 6 94 (94) Hedda 134 2 

43 (49) Sofia 342 6 95 (96) Sofie 132 2 

45 (54) Siri 335 6 96 (98) Viktoria 130 2 

46 (40) Hanna 318 6 97 (89) Frida 128 2 

47 (52) Lovisa 309 6 97 (100) Maria 128 2 

48 (46) Lova 299 5 99 (100) Rut 127 2 

49 (51) Nora 290 5 100 (84) Evelina 126 2 

50 (58) Edith 283 5 100 (Ny) Novalie 126 2 

50 (45) Tilde 283 5 

1) De 100 vanligaste tilltalsnamnen redovisas under den vanligaste stavningen, men samtliga stavningar ingår i det redovisade antalet. 




25.5 

Rang 

Rank 

Pojknamn år 2012 

Most common names given to boys 

Namn 1 

Name 

Antal 

Number 

Per 

1 000 

2012 2011 2012 2011 

Rang Namn 1 Antal Per 

1 000 

1 (1) William 918 16 52 (51) Malte 316 5 

2 (3) Oscar 917 16 53 (61) Jack 311 5 

3 (2) Lucas 908 16 54 (66) Mohammed 300 5 

4 (4) Hugo 778 13 55 (46) Rasmus 290 5 

5 (5) Elias 770 13 56 (55) Milo 289 5 

6 (8) Alexander 754 13 57 (48) Carl 280 5 

7 (7) Liam 722 12 58 (65) Harry 274 5 

8 (21) Charlie 717 12 58 (60) Josef 274 5 

9 (6) Oliver 691 12 60 (63) Samuel 264 5 

10 (15) Filip 673 12 61 (57) Sebastian 261 5 

11 (14) Leo 668 12 62 (45) Ville 260 4 

12 (9) Viktor 667 12 63 (49) Linus 255 4 

13 (16) Vincent 662 11 64 (67) Wilhelm 250 4 

14 (10) Emil 642 11 65 (61) David 245 4 

15 (11) Axel 634 11 66 (71) August 237 4 

16 (12) Anton 613 11 67 (99) Ebbe 230 4 

17 (13) Erik 612 11 68 (77) Elton 227 4 

18 (17) Olle 588 10 69 (58) Neo 226 4 

19 (19) Theo 570 10 70 (68) Loke 220 4 

20 (19) Ludvig 562 10 71 (64) Joel 218 4 

21 (22) Isak 556 10 71 (70) Vilgot 218 4 

22 (18) Arvid 541 9 73 (69) Hampus 209 4 

23 (24) Gustav 537 9 74 (71) Vidar 207 4 

24 (33) Noah 532 9 75 (79) Daniel 202 3 

25 (23) Edvin 531 9 75 (90) Elvin 202 3 

26 (29) Melvin 506 9 77 (75) Sigge 199 3 

27 (35) Alfred 495 9 78 (80) Elis 196 3 

28 (31) Max 490 8 79 (73) Sam 195 3 

29 (24) Albin 480 8 80 (85) John 188 3 

29 (26) Elliot 480 8 81 (74) Eddie 186 3 

31 (27) Nils 473 8 82 (81) Alex 185 3 

32 (28) Adam 453 8 83 (76) Milton 180 3 

33 (44) Sixten 431 7 84 (77) Frank 177 3 

34 (37) Leon 428 7 85 (93) Aron 175 3 

35 (30) Wilmer 422 7 86 (84) Maximilian 171 3 

36 (34) Benjamin 416 7 86 (96) Otto 171 3 

37 (32) Viggo 394 7 88 (Ny) Henry 164 3 

38 (36) Alvin 378 7 89 (100) Edward 163 3 

39 (40) Theodor 375 6 89 (96) Svante 163 3 

40 (50) Jacob 365 6 91 (88) Mio 157 3 

41 (59) Valter 356 6 92 (95) Ali 154 3 

42 (38) Kevin 352 6 93 (Ny) Julian 151 3 

42 (43) Melker 352 6 94 (82) Tim 147 3 

44 (54) Felix 347 6 95 (87) Hjalmar 143 2 

45 (39) Simon 342 6 95 (94) Ivar 143 2 

46 (56) Adrian 341 6 97 (Ny) Colin 140 2 

47 (41) Casper 339 6 97 (89) Hannes 140 2 

48 (52) Noel 333 6 97 (90) Tage 140 2 

49 (42) Jonathan 327 6 100 (Ny) Levi 135 2 

50 (47) Gabriel 325 6 100 (Ny) Matteo 135 2 

51 (53) Love 323 6 

1) De 100 vanligaste tilltalsnamnen redovisas under den vanligaste stavningen, men samtliga stavningar ingår i det redovisade antalet. 




25.6 

Kvinnonamn 2012 

Most common female names 


Rang 

Rank 

Namn 1 

Name 

Antal 

Number 

Därav som 

tilltalsnamn 1 

Thereby first given 

name 

Rang Namn 1 Antal Därav som 


Antal Andel (%) Antal Andel (%) 

1 Maria 446 905 83 553 18,7 51 Sofie 40 560 17 623 43,4 

2 Elisabeth 354 642 32 829 9,3 52 Anneli 40 118 24 957 62,2 

3 Anna 305 195 109 995 36,0 53 Astrid 39 152 15 720 40,2 

4 Kristina 284 775 59 149 20,8 54 Caroline 38 957 21 774 55,9 

5 Margareta 274 368 28 380 10,3 55 Britt 38 091 18 878 49,6 

6 Eva 202 781 92 582 45,7 56 Kristin 37 915 11 537 30,4 

7 Birgitta 173 314 41 172 23,8 57 Åsa 37 592 27 661 73,6 

8 Karin 171 959 77 247 44,9 58 Karolina 37 126 11 686 31,5 

9 Linnéa 164 037 27 034 16,5 59 Lisa 36 929 21 847 59,2 

10 Marie 141 407 41 386 29,3 60 Emelie 36 833 27 684 75,2 

11 Ingrid 119 308 51 058 42,8 61 Yvonne 36 569 16 976 46,4 

12 Marianne 102 694 27 971 27,2 62 Rut 36 366 17 009 46,8 

13 Sofia 96 034 32 432 33,8 63 Camilla 36 318 26 976 74,3 

14 Kerstin 90 217 57 061 63,2 64 Gun 35 764 21 885 61,2 

15 Lena 85 793 58 881 68,6 65 Agneta 35 591 18 768 52,7 

16 Helena 83 384 27 699 33,2 66 Madeleine 35 516 19 230 54,1 

17 Sara 75 729 52 130 68,8 67 Alice 35 425 16 291 46,0 

18 Inger 74 933 39 968 53,3 68 Julia 35 411 26 599 75,1 

19 Katarina 73 324 29 542 40,3 69 Erika 34 959 15 125 43,3 

20 Johanna 72 015 34 178 47,5 70 Amanda 34 569 22 889 66,2 

21 Emma 71 513 48 281 67,5 71 Charlotte 33 301 12 659 38,0 

22 Viktoria 69 048 13 736 19,9 72 Lovisa 32 907 11 218 34,1 

23 Cecilia 64 721 23 424 36,2 73 Berit 32 806 20 854 63,6 

24 Monica 63 621 38 577 60,6 74 Sandra 31 484 25 911 82,3 

25 Susanne 62 555 37 843 60,5 75 Inga 31 471 16 581 52,7 

26 Irene 62 240 13 257 21,3 76 Ann-Marie 30 658 16 583 54,1 

27 Ingegerd 61 513 11 687 19,0 77 Ingeborg 30 377 2 568 8,5 

28 Anita 61 121 27 759 45,4 78 Rebecka 30 183 18 786 62,2 

29 Jenny 60 143 40 384 67,1 79 Frida 30 119 21 660 71,9 

30 Elin 60 086 36 856 61,3 80 Birgit 28 656 16 807 58,7 

31 Ulla 60 086 39 426 65,6 81 Ellinor 28 363 10 820 38,1 

32 Therese 59 750 24 260 40,6 82 Märta 28 115 10 436 37,1 

33 Carina 56 305 33 397 59,3 83 Charlotta 27 992 6 042 21,6 

34 Viola 56 240 3 549 6,3 84 Jessica 27 992 22 973 82,1 

35 Louise 55 437 15 753 28,4 85 Alexandra 27 963 13 783 49,3 

36 Hanna 54 942 36 518 66,5 86 Sonja 26 449 16 345 61,8 

37 Gunilla 54 685 27 321 50,0 87 Maja 26 435 19 444 73,6 

38 Ann 53 240 25 123 47,2 88 Britta 25 891 13 637 52,7 

39 Helen 51 951 22 903 44,1 89 Isabelle 25 452 14 615 57,4 

40 Linda 51 797 38 325 74,0 90 Gunnel 25 128 15 239 60,6 

41 Ida 49 662 27 340 55,1 91 Maj 25 034 12 977 51,8 

42 Annika 49 121 38 771 78,9 92 Emilia 24 798 12 238 49,4 

43 Malin 49 120 40 707 82,9 93 Ann-Christin 24 777 15 641 63,1 

44 Ulrika 45 629 21 646 47,4 94 Ellen 24 371 13 449 55,2 

45 Barbro 44 777 25 974 58,0 95 Ebba 24 209 15 636 64,6 

46 Matilda 44 673 20 422 45,7 96 Solveig 23 637 12 150 51,4 

47 Anette 43 427 27 591 63,5 97 Lisbeth 23 592 13 239 56,1 

48 Josefin 43 390 23 195 53,5 98 Pia 23 492 17 437 74,2 

49 Elsa 42 877 21 105 49,2 99 Mona 23 014 16 158 70,2 

50 Siv 40 872 25 772 63,1 100 Klara 22 845 15 296 67,0 

1) De 100 vanligaste förnamnen och hur vanliga namnen är som tilltalsnamn redovisas under den vanligaste stavningen, men samtliga 

stavningar ingår i det redovisade antalet. 




25.7 

Mansnamn 2012 

Most common male names 

Rang 

Rank 

Namn 1 

Name 

Antal 

Number 

Därav som 


Thereby first given 

name 

Rang Namn 1 Antal Därav som 


Antal Andel (%) Antal Andel (%) 

1 Karl 336 349 76 176 22,6 51 David 52 674 31 259 59,3 

2 Erik 335 390 70 724 21,1 52 Patrik 51 803 35 096 67,7 

3 Lars 234 221 97 063 41,4 53 Viktor 51 702 31 849 61,6 

4 Anders 191 664 81 086 42,3 54 Emil 51 268 28 980 56,5 

5 Per 185 528 72 286 39,0 55 Rickard 50 816 26 051 51,3 

6 Johan 174 967 76 295 43,6 56 Christoffer 49 637 29 378 59,2 

7 Mikael 174 182 79 272 45,5 57 Joakim 47 968 32 492 67,7 

8 Olof 153 637 16 306 10,6 58 Tommy 46 896 29 019 61,9 

9 Nils 139 277 42 654 30,6 59 Roland 46 893 11 565 24,7 

10 Jan 130 180 64 684 49,7 60 Vilhelm 46 281 4 466 9,6 

11 Lennart 127 257 28 008 22,0 61 Ingvar 42 334 6 841 16,2 

12 Gustav 123 466 27 489 22,3 62 Filip 40 907 28 464 69,6 

13 Hans 121 558 53 928 44,4 63 Claes 40 363 19 164 47,5 

14 Gunnar 113 694 18 748 16,5 64 William 38 934 20 627 53,0 

15 Peter 113 481 63 298 55,8 65 Roger 38 800 19 403 50,0 

16 Sven 111 304 44 113 39,6 66 Kent 37 205 21 311 57,3 

17 Fredrik 100 200 54 624 54,5 67 Simon 37 062 29 395 79,3 

18 Bengt 97 843 50 537 51,7 68 Sebastian 36 409 21 382 58,7 

19 Thomas 95 936 60 525 63,1 69 Ove 35 930 10 552 29,4 

20 Bo 90 106 44 054 48,9 70 Anton 35 476 26 202 73,9 

21 Åke 86 573 17 693 20,4 71 Mohamed 33 516 19 592 58,5 

22 Göran 85 247 27 463 32,2 72 Kenneth 33 023 16 526 50,0 

23 Daniel 85 176 54 683 64,2 73 Kurt 32 963 18 315 55,6 

24 Christer 80 082 33 608 42,0 74 Rune 32 613 10 153 31,1 

25 Oskar 76 028 35 037 46,1 75 Tobias 32 051 22 111 69,0 

26 Alexander 74 988 34 716 46,3 76 Johannes 31 959 9 808 30,7 

27 Andreas 74 166 45 363 61,2 77 Jörgen 31 307 17 061 54,5 

28 Stefan 74 046 45 233 61,1 78 Emanuel 30 417 3 204 10,5 

29 Magnus 73 903 41 819 56,6 79 Gösta 30 302 7 209 23,8 

30 Martin 72 995 39 079 53,5 80 Jonathan 28 995 21 507 74,2 

31 Mats 68 898 45 597 66,2 81 Robin 28 669 22 751 79,4 

32 Leif 67 580 38 507 57,0 82 Jakob 28 518 20 723 72,7 

33 John 67 438 23 716 35,2 83 Georg 26 287 4 555 17,3 

34 Mattias 66 469 41 180 62,0 84 Hugo 26 237 13 687 52,2 

35 Bertil 65 737 13 784 21,0 85 Sten 25 354 12 248 48,3 

36 Ulf 64 913 34 736 53,5 86 Johnny 25 260 15 075 59,7 

37 Arne 64 803 15 559 24,0 87 Elias 24 489 16 236 66,3 

38 Henrik 64 555 32 858 50,9 88 Börje 24 449 8 618 35,2 

39 Björn 61 559 37 052 60,2 89 Adam 24 162 18 542 76,7 

40 Ingemar 61 287 8 786 14,3 90 Alf 24 119 11 059 45,9 

41 Jonas 60 589 40 758 67,3 91 Torbjörn 24 119 12 982 53,8 

42 Stig 57 751 30 146 52,2 92 Bernt 23 631 12 802 54,2 

43 Axel 57 661 17 364 30,1 93 Lucas 23 283 19 403 83,3 

44 Robert 57 019 27 823 48,8 94 Allan 23 051 5 388 23,4 

45 Kjell 56 094 32 357 57,7 95 Linus 23 012 18 983 82,5 

46 Marcus 55 131 42 240 76,6 96 Dan 22 920 12 310 53,7 

47 Christian 54 853 26 462 48,2 97 Arvid 20 884 8 695 41,6 

48 Rolf 54 770 29 519 53,9 98 Ola 20 758 9 712 46,8 

49 Niklas 54 740 39 897 72,9 99 Jesper 20 719 17 339 83,7 

50 Håkan 53 171 26 601 50,0 100 Albin 20 531 14 151 68,9 

1) De 100 vanligaste förnamnen och hur vanliga namnen är som tilltalsnamn redovisas under den vanligaste stavningen, men samtliga 

stavningar ingår i det redovisade antalet. 




25.8 

Efternamn 2012 

Most common family names 


Rang 

Rank 

Namn 1 

Name 

Antal 

Number 

Rang Namn 1 Antal Rang Namn 1 Antal 

1 Andersson 251 621 35 Henriksson 17 675 69 Sandström 10 828 

2 Johansson 251 495 36 Forsberg 16 671 70 Nordin 10 777 

3 Karlsson 223 151 37 Sjöberg 16 512 71 Lund 10 759 

4 Nilsson 171 360 38 Wallin 15 718 72 Ström 10 669 

5 Eriksson 147 514 39 Danielsson 15 638 73 Hermansson 10 548 

6 Larsson 124 686 40 Håkansson 15 591 74 Åberg 10 513 

7 Olsson 114 280 41 Engström 15 547 75 Ekström 10 279 

8 Persson 107 911 42 Eklund 15 382 76 Holmgren 10 262 

9 Svensson 101 834 43 Lundin 15 108 77 Sundberg 10 138 

10 Gustafsson 97 536 44 Gunnarsson 14 611 78 Hedlund 10 124 

11 Pettersson 96 011 45 Holm 14 351 79 Dahlberg 9 914 

12 Jonsson 73 869 46 Fransson 14 345 80 Hellström 9 863 

13 Jansson 50 170 47 Samuelsson 14 334 81 Sjögren 9 850 

14 Hansson 43 926 48 Bergman 14 214 82 Abrahamsson 9 686 

15 Bengtsson 34 302 49 Björk 14 137 83 Falk 9 640 

16 Jönsson 32 249 50 Wikström 13 971 83 Martinsson 9 640 

17 Lindberg 27 533 51 Isaksson 13 894 85 Andreasson 9 557 

18 Jakobsson 26 793 52 Bergqvist 13 492 86 Öberg 9 494 

19 Magnusson 26 562 53 Arvidsson 13 466 87 Blom 9 465 

20 Olofsson 26 424 54 Nyström 13 301 88 Månsson 9 391 

21 Lindström 25 180 55 Holmberg 13 273 89 Ek 9 364 

22 Lindqvist 23 073 56 Löfgren 12 859 90 Åkesson 9 152 

23 Lindgren 23 042 57 Claesson 12 776 91 Strömberg 9 131 

24 Axelsson 22 770 58 Söderberg 12 718 92 Jonasson 9 034 

25 Berg 21 563 59 Nyberg 12 682 93 Hansen 8 878 

26 Lundberg 21 341 60 Blomqvist 12 621 94 Norberg 8 834 

27 Bergström 21 273 61 Mårtensson 12 508 95 Sundström 8 809 

28 Lundgren 20 724 62 Nordström 12 193 96 Åström 8 778 

29 Lundqvist 20 182 63 Lundström 12 047 97 Holmqvist 8 688 

30 Mattsson 20 126 64 Eliasson 11 711 98 Lindholm 8 674 

31 Lind 19 916 65 Pålsson 11 686 99 Sundqvist 8 644 

32 Berglund 19 334 66 Björklund 11 429 100 Ivarsson 8 642 

33 Fredriksson 18 535 67 Viklund 11 377 

34 Sandberg 17 798 68 Berggren 11 220 

1) De 100 vanligaste efternamnen redovisas under den vanligaste stavningen, men samtliga stavningar ingår i det redovisade antalet. 




Medelålder för förstagångsföräldrar 

25.9 Average age for first-time parents 

Kommuner med lägst medelålder 

Municipalities with lowest average age 

Kommuner med högst medelålder 

Municipalities with highest average age 

Rang 

Rank 

Medelålder 

Average age 

Rang 

Medelålder 

2008– 

2012 

2003– 

2007 

2008– 

2012 

2003– 

2007 

2008– 

2012 

2003– 

2007 

2008– 

2012 

2003– 

2007 

Totalt 

1 (31) Hofors 27,0 (28,4) 1 (1) Danderyd 33,1 (33,2) 

2 (69) Storfors 27,2 (28,7) 2 (4) Vaxholm 32,4 (32,1) 

3 (24) Ljusnarsberg 27,3 (28,3) 3 (2) Lidingö 32,3 (32,8) 

4 (17) Perstorp 27,4 (28,3) 4 (5) Lomma 32,3 (32,1) 

5 (79) Norberg 27,5 (28,8) 5 (7) Vellinge 32,3 (32,0) 

6 (3) Dals-Ed 27,5 (27,7) 6 (6) Stockholm 32,2 (32,0) 

7 (30) Vilhelmina 27,6 (28,4) 7 (10) Solna 32,1 (31,8) 

8 (18) Grums 27,6 (28,3) 8 (3) Täby 32,0 (32,2) 

9 (13) Filipstad 27,7 (28,1) 9 (8) Ekerö 32,0 (31,9) 

10 (12) Arboga 27,7 (28,1) 10 (9) Nacka 31,9 (31,9) 

Kvinnor 

1 (2) Dorotea 25,1 (25,8) 1 (1) Danderyd 32,2 (32,2) 

2 (7) Vilhelmina 25,6 (26,2) 2 (4) Lomma 31,4 (31,1) 

3 (33) Nordanstig 25,7 (26,9) 3 (2) Lidingö 31,4 (31,8) 

4 (26) Perstorp 25,7 (26,8) 4 (3) Vaxholm 31,4 (31,2) 

5 (6) Filipstad 25,8 (26,2) 5 (7) Vellinge 31,3 (31,0) 

6 (44) Hofors 25,8 (27,0) 6 (6) Stockholm 31,2 (31,0) 

7 (49) Skinnskatteberg 25,9 (27,1) 7 (8) Solna 31,1 (30,9) 

8 (9) Dals-Ed 25,9 (26,3) 8 (9) Ekerö 30,9 (30,8) 

9 (36) Munkfors 26,0 (27,0) 9 (10) Nacka 30,8 (30,8) 

10 (19) Hällefors 26,0 (26,7) 10 (5) Täby 30,8 (31,0) 

Män 

1 (20) Hofors 28,2 (29,7) 1 (1) Danderyd 34,2 (34,3) 

2 (58) Storfors 28,3 (30,1) 2 (7) Vaxholm 33,5 (33,0) 

3 (32) Ljusnarsberg 28,5 (29,8) 3 (5) Stockholm 33,4 (33,1) 

4 (90) Norberg 28,6 (30,3) 4 (9) Vellinge 33,3 (32,9) 

5 (196) Orsa 28,9 (31,0) 5 (2) Lidingö 33,3 (34,0) 

6 (40) Grums 29,0 (29,9) 6 (14) Storuman 33,3 (32,5) 

7 (150) Bjurholm 29,0 (30,7) 7 (3) Täby 33,2 (33,3) 

8 (22) Perstorp 29,0 (29,8) 8 (6) Lomma 33,2 (33,1) 

9 (31) Robertsfors 29,1 (29,8) 9 (11) Solna 33,1 (32,7) 

10 (21) Norsjö 29,1 (29,7) 10 (10) Ekerö 33,1 (32,9) 




25.10 

Andel hushåll med hund eller katt 2012 

Percent of households with dog or cat 

Hushåll med hund Households with dogs 

Rang 

Rank 

Länsgrupper 

NUTS 2 


Andel/ 

Percent 

1 Jönköpings, Kronobergs, Kalmar, Gotlands 21,3 

2 Västerbottens, Norrbottens 19,1 

3 Värmlands, Dalarnas, Gävleborgs 17,3 

4 Blekinge, Skåne 16,2 

5 Västernorrlands, Jämtlands 14,4 

6 Uppsala, Södermanlands, Östergötlands, Örebro, Västmanlands 11,1 

7 Hallands, Västra Götalands 9,4 

8 Stockholms 8,8 

Hela riket 12,9 

Hushåll med katt Households with cats 

Rang Länsgrupper Andel 

1 Jönköpings, Kronobergs, Kalmar, Gotlands 23,1 

2 Västernorrlands, Jämtlands 20,4 

3 Blekinge, Skåne 20,3 

4 Uppsala, Södermanlands, Östergötlands, Örebro, Västmanlands 19,7 

5 Hallands, Västra Götalands 17,6 

6 Värmlands, Dalarnas, Gävleborgs 16,1 

7 Västerbottens, Norrbottens 14,6 

8 Stockholms 9,6 

Hela riket 16,8 

Källa: Agria Djurförsäkring (www.agria.se), Jordbruksverket (www.jordbruksverket.se), Royal Canin (www.royalcanin.se), 

SCB (www.scb.se) och Svenska Kennelklubben (www.skk.se). 

25.11 

Vanligaste namnen som gavs till hund och katt 2012 

Most common names given to dogs and cats 

Rang 

Rank 

Valpnamn 

Puppy names 

Kattungenamn 

Kitten names 

1 Molly Maja 

2 Wilma Nisse 

3 Ludde Smulan 

4 Bella Tiger 

5 Ronja Sigge 

6 Bamse Simba 

7 Sigge Findus 

8 Alice Selma 

9 Rocky Lisa 

10 Selma Molly 

Källa: Agria djurförsäkring (www.agria.se). 



25.12 

De 20 största yrkena för kvinnor. Anställda 16–64 år efter 

antal, 2011 

The 20 most common occupations for women. Employees aged 

16–64 by number 

Yrke 1 

Occupation 

Antal 

kvinnor 

Number of 

women 

Totalt 

Total 

Procent 

kvinnor 

Percent 

women 

Undersköterskor, sjukvårdsbiträden m.fl. 157 035 168 985 93 

Vårdbiträden, personliga assistenter m.fl. 122 033 149 708 82 

Barnskötare m.fl. 81 035 93 076 87 

Förskollärare och fritidspedagoger 78 658 85 280 92 

Försäljare, fackhandel 65 363 106 099 62 

Övrig kontorspersonal 65 278 86 422 76 

Grundskollärare 61 547 78 175 79 

Hotell- och kontorsstädare m.fl. 54 210 69 758 78 

Skötare och vårdare 48 586 65 477 74 

Försäljare, dagligvaror 47 348 69 725 68 

Bokförings- och redovisningsassistenter 46 820 52 105 90 

Köks- och restaurangbiträden 43 560 61 576 71 

Övriga sjuksköterskor 41 991 46 341 91 

Administrativa assistenter 37 202 47 378 79 

Administratörer i offentlig förvaltning 28 847 46 482 62 

Kontorssekreterare, läkarsekreterare m.fl. 26 915 27 884 97 

Företagssäljare 25 487 88 728 29 

Socialsekreterare och kuratorer 22 600 26 729 85 

Receptionister m.fl. 20 415 24 578 83 

Kockar och kokerskor 18 764 35 326 53 

1) Yrke är klassificerat enligt Standard för svensk yrkesklassificering 1996 (SSYK 96). 

Källa: SCB Yrkesregistret med yrkesstatistik (www.scb.se/AM0208). 

25.13 

De 20 största yrkena för män. Anställda 16–64 år efter antal, 

2011 

The 20 most common occupations for men. Employees aged 

16–64 by number 

Yrke 1 

Occupation 

Antal män 

Number of 

men 

Totalt 

Total 

Procent män 

Percent 

men 

Företagssäljare 63 241 88 728 71 

Systemerare och programmerare 60 536 76 041 80 

Lastbils- och långtradarförare 54 287 56 803 96 

Byggnadsträarbetare, inredningssnickare m.fl. 49 310 50 553 98 

Lagerassistenter m.fl. 45 831 57 816 79 

Försäljare, fackhandel 40 736 106 099 38 

Verktygsmaskinoperatörer 35 912 40 252 89 

Datatekniker 33 002 41 637 79 

Fastighetsskötare 30 804 34 516 89 

Motorfordonsmekaniker och motorfordonsreparatörer 29 307 29 763 98 

Vårdbiträden, personliga assistenter m.fl. 27 675 149 708 18 

Installationselektriker 26 374 26 698 99 

Maskiningenjörer och maskintekniker 24 903 28 238 88 

Försäljare, dagligvaror 22 377 69 725 32 

Övriga maskinoperatörer och montörer 22 183 29 612 75 

Övriga ingenjörer och tekniker 21 603 26 906 80 

Maskinmekaniker, maskinmontörer och maskinreparatörer 21 447 22 064 97 

Byggnadsingenjörer och byggnadstekniker 21 439 24 806 86 

Övrig kontorspersonal 21 144 86 422 24 

Buss- och spårvagnsförare 19 891 23 272 85 





25.14 


Yrken med högst medelålder för kvinnor. Anställda 16–64 år, 

2011 

Occupation with the highest average age for women. Employees 

aged 16–64 

Yrke 1 

Occupation 

Medelålder 

Average age 

Speciallärare 52 

Högre ämbetsmän och politiker 52 

Andra sjuksköterskor med särskild kompetens 51 

Skol- och utbildningskonsulenter m.fl. 51 

Verksamhetschefer inom utbildning 51 

Körsnärer 51 

Glasgravörer 51 

Distriktssköterskor 50 

Verksamhetschefer inom vård och omsorg 49 

Kartingenjörer m.fl. 49 

Övriga drift- och verksamhetschefer 49 

Biblioteksassistenter m.fl. 49 

Chefer för mindre enheter inom offentlig förvaltning m.m. 49 

Begravningsentreprenörer 49 

Tandsköterskor 49 

Verksamhetschefer inom offentlig förvaltning m.m. 49 

Sömmare 48 

Kontorssekreterare, läkarsekreterare m.fl. 48 

Konsthantverkare i trä, textil, läder m.m. 48 

Sjuksköterskor, medicin/kirurgi 48 

Sjuksköterskor, psykiatrisk vård 48 

Maskinoperatörer, skoindustri m.m. 48 

Chefer för mindre enheter inom vård och omsorg 48 

Gymnasielärare i yrkesämnen 47 





25.15 

Yrken med högst medelålder för män. Anställda 16–64 år, 

2011 

Occupation with the highest average age for men. Employees 

aged 16–64 

Yrke 1 

Occupation 

Medelålder 

Average age 

Körsnärer 55 

Högre ämbetsmän och politiker 53 

Distriktssköterskor 53 

Verksamhetschefer inom offentlig förvaltning m.m. 51 

Chefstjänstemän i intresseorganisationer 50 

Chefer för mindre enheter inom offentlig förvaltning m.m. 50 

Verksamhetschefer inom utbildning 50 

Präster 50 

Gymnasielärare i yrkesämnen 50 

Speciallärare 50 

Lantmästare, trädgårdsingenjörer m.fl. 49 

Odlare av jordbruksväxter, fruktoch bärodlare 49 

Sjuksköterskor, psykiatrisk vård 49 

Verksamhetschefer inom vård och omsorg 49 

Verkställande direktörer, verkschefer m.fl. 49 

Chefer för mindre företag inom tillverkning, el-, värme- och vattenförsörjning m.m. 49 

Skol- och utbildningskonsulenter m.fl. 49 

Begravningsentreprenörer 49 

Domare 48 

Fartygsbefäl m.fl. 48 

Optiker 48 

Tandläkare 48 

Personalchefer 48 

Geriatriksjuksköterskor 48 

Barnmorskor 48 



25.16 

Yrken med högst genomsnittlig månadslön 2012 

Occupations with highest average salary 

Yrkeskod 

(SSYK) 1 

Yrke 

Occupation 

Månadslön, kr 

Salary SEK 

3411 Värdepappersmäklare 85 600 

1210 Verkställande direktörer, verkschefer m.fl. 80 500 

1110 Högre ämbetsmän och politiker 65 800 

1237 Forsknings- och utvecklingschefer 61 600 

1225 Driftchefer inom finansiell verksamhet, fastighetsbolag, företagstjänster m.m. 60 400 

1233 Försäljnings- och marknadschefer 60 200 

1231 Ekonomichefer och administrativa chefer 60 000 

1236 It-chefer 59 800 

3144 Flygledare 59 200 

1234 Reklam- och pr-chefer 59 100 

2221 Läkare 58 900 

1232 Personalchefer 56 800 

2121 Matematiker 56 500 

1239 Övriga chefer inom specialområden 54 700 

1315 Chefer för mindre företag inom finansiell verksamhet, fastighetsbolag, företagstjänster m.m. 52 000 

2421 Advokater och åklagare 51 700 

2422 Domare 51 300 

1235 Inköps- och distributionschefer 50 900 

1223 Driftchefer inom byggverksamhet 50 900 

1229 Övriga drift- och verksamhetschefer 49 700 


Källa: Medlingsinstitutet och SCB, Lönestrukturstatistik (www.scb.se/AM0110). 



25.17 

Yrkeskod 

(SSYK) 1 

Yrke 

Occupation 

Yrken med lägst genomsnittlig månadslön 2012 

Occupations with lowest average salary 


Månadslön, kr 

Salary SEK 

5223 Kaféföreståndare 2 20 000 

7435 Tapetserare 20 200 

9210 Medhjälpare inom jordbruk, trädgård, skogsbruk och fiske 20 300 

9130 Köks- och restaurangbiträden 20 600 

5224 Kioskföreståndare 20 700 

8263 Symaskinoperatörer 20 700 

9122 Hotell- och kontorsstädare m.fl. 20 800 

5131 Barnskötare m.fl. 20 900 

6129 Övriga djuruppfödare och djurskötare 20 900 

6121 Husdjursuppfödare och husdjursskötare 21 300 

5227 Demonstratörer, uthyrare m.fl. 21 400 

9190 Övriga servicearbetare 21 400 

4213 Croupierer m.fl. 21 500 

8264 Maskinoperatörer, blekning, färgning och tvättning 21 500 

6112 Trädgårdsodlare 21 700 

7431 Skräddare, modister och ateljésömmerskor 21 800 

5149 Övrig servicepersonal, personliga tjänster 21 900 

6130 Växtodlare och djuruppfödare, blandad drift 21 900 

8285 Montörer, papp- och textilprodukter m.m. 21 900 

9142 Vaktmästare m.fl. 21 900 


2) Yrkeskoden 5223, kaféföreståndare, inkluderar även konditoribiträden. 

Källa: Medlingsinstitutet och SCB, Lönestrukturstatistik (www.scb.se/AM0110). 



25.18 

Kommun 

Municipality 

Högst skattesats 

Highest local tax rate 

Skattesats 

i procent 

Local tax 

rate in 

percent 

Högst och lägst skattesats 2013 samt högst och lägst 

skatteunderlag enligt 2012 års taxering 

Highest and lowest local tax rate and local tax capacity 

Kommun 

Lägst skattesats 

Lowest local tax rate 

Skattesats 

i procent 

Kommun 

Högst skatteunderlag 

Highest local tax capacity 

Kronor per 

invånare 

SEK per 

inhabitant 

Kommun 

Lägst skatteunderlag 

Lowest local tax capacity 

Kronor per 

invånare 

Hofors 34,52 Vellinge 28,89 Danderyd 321 037 Årjäng 130 150 

Ragunda 34,42 Kävlinge 28,90 Lidingö 277 518 Eda 138 281 

Dals-Ed 34,34 Örkelljunga 29,15 Täby 257 629 Bjurholm 140 879 

Ockelbo 34,27 Staffanstorp 29,18 Nacka 235 309 Dals-Ed 141 157 

Dorotea 34,20 Solna 29,22 Sollentuna 230 636 Mellerud 142 359 

Bräcke 34,17 Stockholm 29,43 Lomma 228 837 Vilhelmina 142 558 

Nordanstig 34,12 Ängelholm 29,43 Vaxholm 226 250 Berg 143 254 

Smedjebacken 34,09 Danderyd 29,45 Stockholm 221 280 Högsby 143 436 

Sollefteå 34,08 Lomma 29,63 Ekerö 220 330 Sorsele 144 178 

Orsa 34,05 Täby 29,73 Solna 219 381 Orsa 144 367 

Borlänge 34,05 Höganäs 30,12 Vellinge 218 259 Vansbro 144 964 

Härnösand 34,03 Sollentuna 30,20 Österåker 208 334 Örkelljunga 145 451 

Ånge 34,02 Klippan 30,40 Kiruna 206 939 Perstorp 145 611 

Mora 33,97 Skurup 30,41 Kungsbacka 205 810 Bengtsfors 145 911 

Munkedal 33,96 Burlöv 30,48 Värmdö 205 136 Åsele 145 936 

Älvdalen 33,95 Ystad 30,50 Nykvarn 204 149 Haparanda 145 941 

Säter 33,95 Helsingborg 30,60 Knivsta 203 188 Åstorp 146 076 

Vansbro 33,93 Båstad 30,62 Gällivare 203 107 Älvdalen 147 552 

Strömsund 33,92 Svedala 30,63 Tyresö 203 006 Strömsund 147 716 

Färgelanda 33,89 Landskrona 30,63 Härryda 201 422 Bjuv 147 780 

Gagnef 33,88 Eslöv 30,63 Vallentuna 200 670 Övertorneå 148 096 

Ljusdal 33,87 Åstorp 30,68 Trosa 200 337 Töreboda 149 153 

Kramfors 33,83 Nacka 30,71 Sundbyberg 199 861 Bräcke 149 156 

Hedemora 33,80 Lidingö 30,72 Mölndal 198 952 Klippan 149 456 

Mellerud 33,73 Österåker 30,75 Salem 197 052 Gullspång 149 649 

Berg 33,72 Trelleborg 30,75 Håbo 196 817 Torsby 149 832 

Torsby 33,70 Varberg 30,75 Järfälla 196 007 Munkfors 149 967 

Storfors 33,70 Halmstad 30,85 Lerum 194 685 Landskrona 149 975 

Munkfors 33,70 Hörby 30,87 Tjörn 194 482 Färgelanda 150 652 

Grums 33,70 Svalöv 30,88 Partille 194 433 Tomelilla 150 773 

Hagfors 33,70 Linköping 30,90 Kävlinge 192 263 Ljusnarsberg 150 785 

Malung-Sälen 33,70 Simrishamn 30,90 Hammarö 192 003 Dorotea 151 307 

Falun 33,70 Perstorp 30,95 Staffanstorp 191 947 Ödeshög 151 314 

Ludvika 33,70 Sundbyberg 30,98 Kungälv 191 796 Filipstad 151 697 

Vilhelmina 33,70 Tomelilla 31,00 Upplands Väsby 191 586 Markaryd 151 716 

Arjeplog 33,68 Hässleholm 31,00 Öckerö 191 094 Nordanstig 151 883 

Härjedalen 33,67 Laholm 31,00 Stenungsund 190 878 Åmål 151 990 

Heby 33,66 Vallentuna 31,08 Höganäs 189 480 Ragunda 152 086 

Norsjö 33,65 Järfälla 31,08 Huddinge 186 120 Borgholm 152 251 

Malå 33,65 Partille 31,09 Strängnäs 185 290 Munkedal 152 400 

Årjäng 33,65 Lund 31,23 Lund 184 804 Malmö 152 406 

Kristinehamn 33,65 Västerås 31,24 Upplands-Bro 184 532 Hällefors 152 502 

Gullspång 33,62 Kristianstad 31,25 Bollebygd 184 528 Lessebo 152 543 

Avesta 33,60 Upplands Väsby 31,28 Båstad 184 161 Säffle 153 001 

Orust 33,59 Bjuv 31,28 Göteborg 184 066 Sävsjö 153 159 

Åmål 33,59 Växjö 31,31 Uppsala 183 849 Ljusdal 153 185 

Bengtsfors 33,55 Sjöbo 31,31 Älmhult 183 522 Heby 153 264 

Ronneby 33,55 Höör 31,32 Västerås 182 923 Sunne 153 332 

Kil 33,55 Ekerö 31,33 Sundsvall 182 632 Nybro 153 752 

Forshaga 33,55 Malmö 31,33 Svedala 182 605 Torsås 154 080 

Källa: SCB Årsbok för Sveriges kommuner (www.scb.se/OE0114); Statistiska meddelanden, serie OE 18 

(www.scb.se/OE0101); Sveriges statistiska databaser, Offentlig ekonomi. 


Internationella översikter 


Foto: ina agency

Internationella översikter Statistisk årsbok 2014 

26 – Internationella 

översikter 


26.1 Världens befolkningstillväxt ............... 551 

World population growth in historical 

perspective 

26.2 Befolkningsförändringar – tillbakablick 

och prognos ................................ 553 

Population changes – historical review 

and forecast 

26.3 Folkmängd, folktäthet, areal m.m. 

i världsdelar och områden .......................... 554 

Population, population density, surface 

area, etc., continents and regions 

26.4 Världens största städer ....................... 555 

The world's largest cities 

26.5 Beräknad folkmängd i världsdelar 

och områden 1950–2050 ............................. 555 

Estimated population of continents and 

regions 

26.6 Areal, folkmängd och folktäthet i 

olika länder ................................................... 556 

Surface area, population and population 

density in different countries 

26.7 Befolkningen efter kön och ålder ....... 561 

Population, by sex and age 

26.8 Levande födda barn efter moderns 

ålder samt fruktsamhetstal ......................... 562 

Live birth rates specific for age of mother 

and total fertility rate 

26.9 Återstående medellivslängd vid 

födelsen 2013 ............................................... 563 

Life expectancy at birth 

26.10 Landareal och odlad areal 2011........ 564 

Land area and arable area 

26.11 Skörd 2012, 1 000 ton ........................ 566 

Crop yields, 1 000 tonnes 

26.12 Vissa viktiga varor efter de 10 

största producentländerna.......................... 569 

Some important goods by 10 largest 

countries of production 

26.13 Produktion av elektrisk energi, 

GWh, 2010 ..................................................... 571 

Electricity production, GWh 

26.14 Förbrukning av elektrisk energi, 

kWh per invånare .......................................... 572 

Electricity use, kWh per inhabitant 

26.15 Kärnkraftsreaktorer i världen 

den 31 december 2012 ................................. 573 

Nuclear power reactors in the world 

26.16 Import och export av vissa 

varor, 1 000 ton ............................................. 574 

Imports and exports of some goods, 

1 000 tonnes 

26.17 De 35 största handelsflottorna 

den 1 januari 2012 ........................................ 576 

The 35 most important maritime countries 

and territories 

26.18 Arbetslösa, 1 000-tal .......................... 577 

Unemployment 

26.19 Konsumentprisindex (2005=100)...... 578 

Consumer price index 

26.20 BNP per invånare i löpande 

priser, US dollar ............................................ 579 

GDP per inhabitant in current prices, 

US dollar 

26.21 BNP-utveckling i fasta priser, 

procent från föregående år .......................... 580 

GDP development in constant prices, 

percent from previous year 

26.22 Militärutgifter....................................... 581 

Military expenditure 

26.23 Valutakurser, värdet av en USD 

uttryckt i resp. lands valutaenhet ............... 582 

Exchange rates 



26.1 

Världens befolkningstillväxt 

World population growth in historical perspective 

Världens snabba befolkningsökning är ett sent fenomen. FN har uppskattat att 

världens befolkning år 0 uppgick till 300 miljoner och att det under en lång 

period därefter inte skedde några större förändringar. 


År 1750 levde cirka 790 miljoner människor på 

jorden. Av dessa bodde 64 procent i Asien, 

21 procent i Europa och 13 procent i Afrika. På 

150 år ökade folkmängden till drygt det dubbla 

– år 1900 fanns det 1,7 miljarder personer på 

jorden. Den huvudsakliga ökningen hade skett i 

Europa där andelen av den totala folkmängden 

hade ökat till 25 procent. Under samma period 

ökade Nordamerikas och Latinamerikas befolkningsandelar 

från mindre än en halv respektive 

två procent till 5 procent vardera. Samtidigt 

hade Asiens andel minskat till 57 procent och 

Afrikas till 8 procent. Det var inte förrän efter 

1900 som befolkningsökningen började accelerera. 

Folkmängden kom 1950 att uppgå till 2,5 

miljarder. Det motsvarar en ökning på mer än 

50 procent på 50 år. 

En allt snabbare befolkningstillväxt tog sin 

början i mitten av 1900-talet och resulterade i en 

folkmängd om 6,1 miljarder 2000 – nära nog 2,5 

gånger så många som 1950. 

Enligt FN:s befolkningsprognos förväntas 

världens befolkning 2050 vara runt 9,5 miljarder. 

Det innebär en ökning med cirka 55 procent 

sedan 2000. År 2050 kommer vidare 54 procent 

av världens befolkning att finnas i Asien, 

25 procent i Afrika och knappt 8 procent i 

Europa. Här kan noteras att Europas andel av 

världsbefolkningen i mitten av 1900-talet uppgick 

till 22 procent. 

Nordamerikaner lever längst 

Medellivslängden har från mitten av 1900-talet 

till i dag ökat från 47 till 70 år, och beräknas till 

2050 öka med ytterligare sju år till 77 år. 

Nordamerika har under hela perioden den 

längsta medellivslängden, 69 år 1950/55 och 

84 år 2050/55. 

Återstående medellivslängd vid födelsen, år 

1950/ 

55 

1975/ 

80 

2010/ 

15 

2030/ 

35 

2050/ 

55 

Europa 63,6 71,0 76,1 79,2 82,0 

Afrika 37,4 48,7 58,2 64,7 70,0 

Asien 42,2 60,1 71,4 74,9 77,5 

Latinamerika 51,4 63,2 74,7 79,1 82,5 

och Karibien 

Nordamerika 68,6 73,3 79,1 82,0 84,3 

Oceanien 60,4 68,2 77,6 80,1 82,1 

Hela världen 46,9 60,7 70,0 73,7 76,6 

Den ökade medellivslängden kommer naturligtvis 

att påverka befolkningens åldersstruktur. 

I de mer utvecklade regionerna 1 antas andelen 

äldre (65– år) öka från 16 procent 2010 till 

26 procent 2050. Andelen barn och ungdomar 

(0–14 år) i dessa regioner förväntas ligga oförändrat 

runt 16 procent. I de mindre utvecklade 

regionerna 1 förväntas andelen äldre öka från 6 

procent till 14 procent. Vidare kalkylerar man 

med en kraftig minskning av andelen barn och 

ungdomar – från 29 procent 2010 till 22 procent 

2050. 

Ser vi till olika världsdelar förväntas 6 procent 

av Afrikas befolkning vara 65 år eller äldre 

2050. För Europas del ser det annorlunda ut – 

där antas andelen äldre uppgå till 27 procent 

samma år. Det omvända gäller om vi betraktar 

andelen barn och ungdomar i befolkningen. I 

Afrika beräknas den andelen 2050 uppgå till 32 

procent medan motsvarande andel i Europa är 

15 procent. 

Över hälften bor i tätorter 

I mitten av 1900-talet bodde 30 procent av världens 

befolkning i tätorter. I dag bor lite drygt 

hälften av befolkningen i tätorter och 2050 beräknas 

närmare 70 procent tillhöra tätortsbefolkningen. 

Asien och Afrika beräknas få störst 

ökning av tätortsbefolkning. Denna koncentration 

tros kunna bidra till förbättrad utbildning 

och offentliga tjänster. 

Andel av världens befolkning som bor i 

tätorter, procent 

1950 1970 2011 2030 2050 

Europa 51,3 62,8 72,9 77,4 82,2 

Afrika 14,4 23,5 39,6 47,7 57,7 

Asien 17,5 23,7 45,0 55,5 64,4 

Latinamerika 

och Karibien 41,4 57,1 79,1 83,4 86,6 

Nordamerika 63,9 73,8 82,2 85,8 88,6 

Oceanien 62,4 71,2 70,7 71,4 73,0 

Hela världen 29,4 36,6 52,1 59,9 67,2 

_____________ 

1) Mer utvecklade regioner: Hela Europa, Nordamerika, Australien, 

Nya Zeeland och Japan. Mindre utvecklade regioner: Hela Afrika, 

Asien (exkl. Japan), Latinamerika, Karibien, Melanesien, Mikronesien 

och Polynesien. (Det noteras särskilt att dessa beteckningar 

framtagits enkom för statistisk “bekvämlighet” och inte 

uttrycker en bedömning om ett områdes utveckling). 



Världens befolkning fördelad efter världsdelar, absoluta tal och procent 

År 

Miljoner 

Europa Afrika Asien Latin 

amerika 

och 

Karibien 

Nordamerika 

Oceanien 

Totalt 

hela 

världen 

Procent 

Europa Afrika Asien Latinamerika 

och 

Karibien 

Nord- 

Ocea- Totalt 

ame- 

rika 

nien hela 

världen 

1950 549 229 1 396 168 172 13 2 526 21,7 9,1 55,3 6,6 6,8 0,5 100 

1960 606 285 1 695 220 204 16 3 026 20,0 9,4 56,0 7,3 6,8 0,5 100 

1970 657 366 2 129 288 231 20 3 691 17,8 9,9 57,7 7,8 6,3 0,5 100 

1980 695 478 2 634 364 255 23 4 449 15,6 10,8 59,2 8,2 5,7 0,5 100 

1990 723 630 3 213 445 282 27 5 321 13,6 11,8 60,4 8,4 5,3 0,5 100 

2000 729 808 3 717 526 315 31 6 128 11,9 13,2 60,7 8,6 5,1 0,5 100 

2010 740 1 031 4 165 596 347 37 6 916 10,7 14,9 60,2 8,6 5,0 0,5 100 

2020 744 1 312 4 582 662 376 42 7 717 9,6 17,0 59,4 8,6 4,9 0,5 100 

2030 736 1 634 4 887 717 403 47 8 425 8,7 19,4 58,0 8,5 4,8 0,6 100 

2040 724 1 999 5 080 757 426 52 9 039 8,0 22,1 56,2 8,4 4,7 0,6 100 

2050 709 2 393 5 164 782 446 57 9 551 7,4 25,1 54,1 8,2 4,7 0,6 100 

Andel av befolkningen som är 65 år eller äldre, procent 

År Europa Afrika Asien Latinamerika 

och Karibien 

Nordamerika Oceanien Hela världen 

1950 8,0 3,2 4,1 3,5 8,2 7,4 5,1 

1960 8,8 3,0 3,8 3,7 9,0 7,4 5,1 

1970 10,5 3,1 3,9 4,1 9,6 7,1 5,4 

1980 12,4 3,1 4,5 4,5 11,1 8,0 6,0 

1990 12,7 3,2 5,0 4,9 12,3 9,1 6,2 

2000 14,7 3,3 5,8 5,7 12,4 9,9 6,9 

2010 16,3 3,4 6,8 6,8 13,2 10,7 7,7 

2020 18,9 3,6 8,8 8,9 16,7 13,0 9,3 

2030 22,4 4,1 11,6 12,0 20,4 15,3 11,6 

2040 25,0 4,7 14,9 15,5 21,5 16,9 13,9 

2050 26,9 5,9 17,4 19,3 21,8 17,9 15,6 

Urbaniseringsgraden per land år 2011 (procent). Uppgifter från UN (ESA) 

Källa: UN World population prospects / World urbanization prospects (www.un.org). Kartografi: SCB, Enheten för miljöekonomi och 




26.2 

Världens befolkningstillväxt 

Befolkningsförändringar – tillbakablick och prognos 

Population changes – historical review and forecast 


År 2050 förväntas världens befolkning 

vara 3,5 gånger större än vad den var 

100 år tidigare, dvs. 1950. 

Andel av världens befolkning som bor i tätorter 

Under den redovisade perioden kommer 

andelen av världens befolkning som bor i 

tätorter att mer än fördubblas – från 30 till 

närmare 70 procent. 

Återstående medellivslängd vid födelsen 

Under perioden kommer medellivslängden 

för män att öka från 46 till 74 år och 

för kvinnor från 48 till 79 år. 

. 

Källa: United Nations, Population Division 

(www.un.org). 



26.3 

Folkmängd, folktäthet, areal m.m. i världsdelar och områden 

Population, population density, surface area, etc., continents and 

regions 

Världsdel 

och område 1 

Uppskattad folkmängd vid mitten av året 

i miljoner 

1950 1960 1970 1980 1990 2000 2011 Levande 

födda 

Årligt genomsnitt 

2010–2015 per 1 000 av 

medelfolkmängden, promille 

Döda 

Årlig 

folkökning 

Areal Inv. 

1 000 km 2 per 

km 2 

2010 2011 

Europa 2 547 604 656 693 721 727 739 11 11 1 23 049 32 

Nordeuropa 78 82 87 90 92 94 100 12 10 5 1 810 55 

Västeuropa 141 152 166 170 175 183 189 10 10 2 1 108 171 

Sydeuropa 108 117 127 138 142 145 156 10 10 3 1 317 118 

Östeuropa 220 253 276 295 311 304 294 11 14 -2 18 814 16 

Afrika 230 287 368 483 635 811 1 046 34 11 23 30 312 35 

Nordafrika 53 68 87 113 146 176 213 23 6 16 8 525 25 

Västafrika 71 86 107 140 183 236 312 38 12 26 6 138 51 

Östafrika 65 82 108 144 193 252 333 37 10 26 6 361 52 

Centralafrika 26 32 41 53 72 96 130 40 15 25 6 613 20 

Sydafrika 16 20 26 33 42 51 58 21 14 6 2 675 22 

Nordamerika 172 204 231 255 281 313 348 13 8 9 21 776 16 

Latinamerika 167 220 286 362 443 521 597 18 6 11 20 546 29 

Centralamerika 38 52 70 92 113 136 158 20 5 13 2 480 64 

Karibien 17 21 25 30 34 38 42 17 7 7 234 179 

Sydamerika 112 148 192 241 296 347 397 17 6 10 17 832 22 

Asien 3 1 403 1 708 2 135 2 638 3 200 3 719 4 207 17 7 10 31 880 132 

Västasien 51 67 87 114 149 184 237 23 5 19 4 831 49 

Syd- och centralasien 

507 620 779 986 1 246 1 516 1 790 22 8 14 10 791 166 

Sydöstasien 173 219 285 359 445 524 600 18 6 11 4 495 133 

Östasien 672 802 984 1 179 1 359 1 495 1 581 12 8 4 11 763 134 

Oceanien 12,7 15,8 19,5 23,0 27,0 31,1 37,2 17 7 15 8 564 4 

Australien och 

Nya Zeeland 10,1 12,7 15,5 17,9 20,5 23,0 27,0 14 7 13 8 012 3 

Melanesien 2,2 2,6 3,3 4,3 5,5 7,0 8,9 28 7 20 541 17 

Mikronesien 0,1 0,2 0,2 0,3 0,4 0,5 0,5 20 5 12 3 181 

Polynesien 0,2 0,3 0,4 0,5 0,5 0,6 0,7 21 6 8 8 85 

Totalt 2 532 3 038 3 696 4 453 5 306 6 123 6 974 19 8 11 136 127 51 

1) De skilda områdena omfattar följande länder: 

Västeuropa: Belgien, Frankrike, Liechtenstein, Luxemburg, Monaco, Nederländerna, Schweiz, Tyskland, Österrike. 

Sydeuropa: Albanien, Andorra, Bosnien-Hercegovina, Gibraltar, Grekland, Italien, Jugoslavien (fr.o.m. 2003: Serbien och Montenegro), 

Kroatien, Makedonien, Malta, Portugal, San Marino, Slovenien, Spanien, Vatikanstaten. 

Östeuropa: Bulgarien, Moldova, Polen, Rumänien, Ryssland, Slovakien, Tjeckien, Ukraina, Ungern, Vitryssland. 

Nordeuropa: Danmark, Estland, Finland, Färöarna, Guernsey, Irland, Island, Jersey, Lettland, Litauen, Man, Norge, Storbritannien och 

Nordirland, Sverige. 

Västafrika: Benin, Burkina Faso, Elfenbenskusten, Gambia, Ghana, Guinea, Guinea-Bissau, Kap Verde, Liberia, Mali, Mauretanien, Niger, 

Nigeria, Saint Helena, Senegal, Sierra Leone, Togo. 

Östafrika: Burundi, Djibouti, Eritrea, Etiopien, Kenya, Komorerna, Madagaskar, Malawi, Mauritius, Mayotte, Moçambique, Réunion, 

Rwanda, Seychellerna, Somalia, Tanzania, Uganda, Zambia, Zimbabwe. 

Nordafrika: Algeriet, Egypten, Libyen, Marocko, Sudan, Tunisien, Västra Sahara. 

Centralafrika: Angola, Centralafrikanska republiken, Dem. Rep. Kongo, Ekvatorialguinea, Gabon, Kamerun, Rep. Kongo, Sao Tomé och 

Principe, Tchad. 

Sydafrika: Botswana, Lesotho, Namibia, Swaziland, Sydafrika. 

Nordamerika: Bermuda, Grönland, Kanada, Saint Pierre och Miquelon, USA . 

Centralamerika: Belize, Costa Rica, El Salvador, Guatemala, Honduras, Mexiko, Nicaragua, Panama. 

Sydamerika: Argentina, Bolivia, Brasilien, Chile, Colombia, Ecuador, Falklandsöarna, Fr. Guyana, Guyana, Paraguay, Peru, Surinam, 

Uruguay, Venezuela. 

Karibiska öarna: Anguilla, Antigua och Barbuda, Aruba, Bahamaöarna, Barbados, Caymanöarna, Dominica, Dominikanska rep., Grenada, 

Guadeloupe, Haiti, Jamaica, Jungfruöarna (Br.), Jungfruöarna (USA), Kuba, Martinique, Montserrat, Nederl. Antillerna, Puerto Rico, Saint 

Kitts och Nevis, Saint Lucia, Saint Vincent och Grenadinerna, Trinidad och Tobago, Turks- och Caicosöarna. 

Östasien: Hongkong, Japan, Kina, Macao, Mongoliet, Nordkorea, Sydkorea. 

Södra Centralasien: Afghanistan, Bangladesh, Bhutan, Indien, Iran, Kazakstan, Kirgizistan, Maldiverna, Nepal, Pakistan, Sri Lanka, 

Tadzjikistan, Turkmenistan, Uzbekistan. 

Sydostasien: Brunei, Filippinerna, Indonesien, Kambodja, Laos, Malaysia, Myanmar, Singapore, Thailand, Vietnam, Östra Timor. 

Västasien: Armenien, Azerbaijan, Bahrain, Cypern, Förenade Arabemiraten, Georgien, Irak, Israel, Jordanien, Kuwait, Libanon, 

Ockuperade Palestinska territorierna, Oman, Qatar, Saudiarabien, Syrien, Turkiet, Yemen. 

Australien och Nya Zeeland: Australien, Norfolkön, Nya Zeeland. 

Melanesien: Fiji, Nya Caledonien, Papua Nya Guinea, Salomonöarna, Vanuatu. 

Mikronesien: Mikronesiska federationen, Guam, Kiribati, Marshallöarna, Nauru, Nordmarianerna, Palau. 

Polynesien: Amerikanska Samoa, Cooköarna, Franska Polynesien, Niue, Pitcairn, Samoa, Tokelau, Tonga, Tuvalu, Wallis- och Futunaöarna. 

2) Inkl. Ryssland, exkl. Turkiet. 

3) Exkl. Ryssland, inkl. Turkiet. 

Källor: UN: Demographic Yearbook; UN: Population and Vital Statistics Report; UN: World Urbanization Prospects; www.un.org. 



26.4 

Världens största städer 

The world's largest cities 


Nr Folkmängd med förstäder, land År Nr Folkmängd med förstäder, land År 

1 Tokyo,Japan 36 932 800 2010 31 Tianjin (Tientsin), Kina 8 744 400 2011 

2 Söul, Sydkorea 24 746 300 2008 32 London, Storbritannien 8 615 000 2009 

3 Delhi, Indien 21 935 100 2010 33 Teheran, Iran 8 154 100 2011 

4 New York, USA 20 351 700 2011 34 Bogotá, Colombia 7 571 300 2012 

5 Shanghai, Kina 20 207 600 2011 35 Lahore, Pakistan 7 565 700 2011 

6 Mexico City, Mexiko 20 116 800 2010 36 Dongguan, Kina 7 280 300 2011 

7 São Paulo, Brasilien 19 864 000 2010 37 Hongkong, Hongkong 7 154 600 2012 

8 Bombay, Indien 19 422 000 2010 38 Bangkok, Thailand 6 846 000 2012 

9 Peking (Beijing), Kina 15 594 400 2011 39 Taipei, Taiwan 6 698 300 2008 

10 Dhaka, Bangladesh 14 500 000 2011 40 Chengdu, Kina 6 670 100 2011 

11 Calcutta, Indien 14 283 100 2010 41 Foshan, Kina 6 485 500 2011 

12 Karachi, Pakistan 13 876 300 2011 42 Ho Chi Minhs stad 1 , Vietnam 6 405 000 2011 

13 Moskva, Ryssland 13 500 000 2006 43 Madrid, Spanien 6 271 600 2008 

14 Los Angeles, USA 13 395 000 2011 44 Bagdad, Irak 6 150 000 2011 

15 Istanbul 1 , Turkiet 13 301 300 2012 45 Santiago de Chile 1 , Chile 6 148 800 2012 

16 Buenos Aires, Argentina 13 242 400 2012 46 Philadelphia, USA 5 926 600 2011 

17 Jakarta, Indonesien 13 215 000 2005 47 Nanjing, Kina 5 866 200 2011 

18 Kairo, Egypten 11 893 000 2007 48 Harbin, Kina 5 687 300 2011 

19 Rio de Janeiro, Brasilien 11 872 200 2010 49 Toronto, Kanada 5 583 100 2011 

20 Manila, Filippinerna 11 653 800 2010 50 Washington D.C, USA 5 582 200 2010 

21 Osaka, Japan 11 429 900 2010 51 Shenyang, Kina 5 568 000 2011 

22 Lagos, Nigeria 11 223 000 2011 52 Miami, USA 5 564 600 2010 

23 Kanton (Guangzhou), Kina 10 848 500 2011 53 Riyadh, Saudiarabien 5 450 800 2011 

24 Shenzhen, Kina 10 629 700 2011 54 Hangzhou, Kina 5 448 300 2011 

25 Paris, Frankrike 10 620 000 2011 55 Barcelona, Spanien 5 416 400 2008 

26 Chongqing, Kina 9 977 000 2011 56 Belo Horizonte, Brasilien 5 414 700 2010 

27 Chicago, USA 9 676 400 2011 57 Singapore 1 , Singapore 5 312 400 2012 

28 Lima, Peru 9 437 500 2012 58 Bangalore 1 , Indien 5 310 000 2009 

29 Wuhan, Kina 9 157 700 2011 59 Atlanta, USA 5 268 900 2010 

30 Kinshasa 1 , Kongo-Kinshasa 8 798 000 2011 60 Dallas, USA 5 222 800 2011 

1) Utan förstäder. Källor: UN: Demographic Yearbook; UN: World Urbanization Prospects; The Statesman’s Year-Book; 

Der Fischer Weltalmanach; Britannica Book of the Year; De nationella statistiska instituten. 

26.5 

Världsdel, område 1 

Beräknad folkmängd i världsdelar och områden 1950–2050 

Estimated population of continents and regions 

Uppskattad folkmängd i världsdelar och områden 1950–2050 i miljoner 

1950 1970 1990 2010 2030 2050 

Europa 2 549 657 723 740 736 709 

Nordeuropa 78 87 92 99 109 116 

Sydeuropa 108 127 143 155 156 151 

Västeuropa 143 167 177 191 197 196 

Östeuropa 220 276 311 296 275 247 

Afrika 229 366 630 1 031 1 634 2 393 

Centralafrika 26 40 70 125 209 316 

Nordafrika 49 84 140 200 266 319 

Sydafrika 16 25 42 59 67 75 

Västafrika 71 106 180 305 516 815 

Östafrika 67 111 198 343 576 869 

Nordamerika 172 231 282 347 403 446 

Latinamerika och Karibien 168 288 445 596 717 782 

Centralamerika 38 71 115 161 202 229 

Karibien 17 25 34 42 47 48 

Sydamerika 112 192 296 394 468 505 

Asien 3 1 396 2 129 3 213 4 165 4 887 5 164 

Syd- och Centralasien 510 778 1 242 1 743 2 163 2 398 

Sydöstasien 168 281 444 597 723 788 

Västasien 51 86 148 232 313 373 

Östasien 666 984 1 379 1 594 1 688 1 605 

Oceanien 13 20 27 37 47 57 

Australien och Nya Zeeland 10 16 20 27 34 40 

Melanesien 2 3 6 9 12 16 

Mikronesien 0 0 0 0 1 1 

Polynesien 0 0 1 1 1 1 

Totalt världen 2 526 3 691 5 321 6 916 8 425 9 551 

1–3) Se not 1–3, tab. 26.3. Källa: UN, World Population Prospects. 



26.6 

Areal, folkmängd och folktäthet i olika länder 

Surface area, population and population density in different countries 

Land Areal, km 2 Befolkning 1 

Medelfolkmängd 1 

1 000-tal 

Invånare 

per km 2 

Stadsbef. 

procent 2 

2011 2011 2011 2011 

Europa 

Suveräna stater 

Sverige 450 295 9 449 21 85 

Danmark 3 43 094 5 567 129 87 

Finland 338 431 5 388 16 84 

Island 103 000 318 3 94 

Norge 323 787 4 953 15 79 

Albanien 28 748 2 800 97 53 

Andorra 468 79 169 87 

Belgien 30 528 10 996 360 97 

Bosnien och Hercegovina 51 209 3 843 75 48 

Bulgarien 110 879 7 348 66 73 

Estland 45 227 1 340 30 69 

Frankrike 4 551 500 63 294 115 86 

Grekland 131 957 11 326 86 61 

Irland 69 825 4 484 64 62 

Italien 301 336 60 739 202 68 

Kroatien 56 594 4 412 78 58 

Lettland 64 562 2 066 32 68 

Liechtenstein 160 36 227 14 

Litauen 65 300 3 222 49 67 

Luxemburg 2 586 512 198 85 

Makedonien 25 713 2 059 80 59 

Malta 316 418 1322 95 

Moldavien 33 846 3 560 105 48 

Monaco 1,5 36 18 063 100 

Montenegro 13 812 618 45 63 

Nederländerna 37 354 16 693 447 83 

Polen 311 888 38 204 122 61 

Portugal 92 212 10 282 112 61 

Rumänien 238 391 21 385 90 53 

Ryssland 17 098 242 142 961 8 74 

Europeiska delen 4 309 500 . . . . . . 

Asiatiska delen 12 765 900 . . . . . . 

San Marino 61 33 547 94 

Schweiz 41 285 7 911 192 74 

Serbien 88 361 7 276 18 82 56 

Slovakien 49 036 5 398 110 55 

Slovenien 20 273 2 053 101 50 

Spanien 505 992 46 125 91 77 

Storbritannien 5 242 495 62 436 257 80 

Tjeckien 78 865 10 495 133 73 

Tyskland 357 121 81 798 229 74 

Ukraina 603 500 45 779 76 69 

Ungern 93 027 9 974 107 69 

Vatikanstaten 0,4 0 . . 100 

Vitryssland 207 600 9 473 46 75 

Österrike 83 871 8 423 100 68 

Icke suveräna områden 

Danmark: 

Färöarna 1 393 48 35 41 

Norge: 

Svalbard och Jan Mayen 62 422 2 0,03 . . 

Storbritannien: 

Gibraltar 6 29 4 833 100 

Kanalöarna 6 194 152 784 31 

Isle of Man 572 84 147 51 

Afrika 


Algeriet 2 381 741 36 717 15 73 

Angola 1 246 700 15 636 13 59 

Benin 114 763 9 067 79 45 

Botswana 582 000 1 850 3 62 

Burkina Faso 272 967 15 731 58 27 



26.6 

Areal, folkmängd och folktäthet i olika länder (forts.) 



1 000-tal 


Invånare 

per km 2 

Stadsbef. 

procent 2 

2011 2011 2011 2011 

Burundi 27 834 7 878 283 11 

Centralafrikanska republiken 622 984 4 123 7 39 

Djibouti 23 200 818 35 77 

Egypten 1 002 000 80 410 80 43 

Ekvatorialguinea 28 051 1 015 36 39 

Elfenbenskusten 322 463 21 395 66 51 

Eritrea 117 600 4 354 37 21 

Etiopien 1 104 300 79 221 72 17 

Gabon 267 668 1 313 5 86 

Gambia 11 295 1 510 134 57 

Ghana 238 533 24 659 103 52 

Guinea 245 857 10 537 43 35 

Guinea-Bissau 36 125 1 558 43 44 

Kamerun 475 650 19 865 42 52 

Kap Verde 4 033 527 131 63 

Kenya 581 313 41 745 72 24 

Komorerna 2 235 778 348 28 

Kongo-Brazzaville 342 000 3 884 11 64 

Kongo-Kinshasa 7 2 344 858 68 076 29 34 

Lesotho 30 355 1 897 62 28 

Liberia 111 369 3 477 31 48 

Libyen 1 759 540 5 799 3 78 

Madagaskar 587 295 20 696 35 33 

Malawi 118 484 15 034 127 16 

Mali 1 240 192 14 517 12 35 

Marocko 446 550 32 245 72 57 

Mauretanien 1 030 700 3 297 3 41 

Mauritius 1 969 1 286 653 42 

Moçambique 801 590 21 854 27 31 

Namibia 824 268 2 143 3 38 

Niger 1 267 000 15 731 12 18 

Nigeria 923 768 140 432 152 50 

Rwanda 26 340 10 718 407 19 

São Tomé och Príncipe 964 187 194 63 

Senegal 196 712 12 842 65 43 

Seychellerna 452 87 194 54 

Sierra Leone 72 300 5 890 81 39 

Somalia 637 657 7 954 12 38 

Sudan 8 2 505 813 39 154 16 33 

Swaziland 17 363 1 068 61 21 

Sydafrika 1 221 037 50 587 41 62 

Tanzania 945 087 43 188 46 27 

Tchad 1 284 000 9 810 8 22 

Togo 56 785 6 191 109 38 

Tunisien 163 610 10 674 65 66 

Uganda 241 550 32 940 136 16 

Zambia 752 612 12 897 17 39 

Zimbabwe 390 757 12 260 31 39 


Frankrike: 

Mayotte 373 213 571 50 

Réunion 2 513 839 334 94 


Brittiska Indiska Oceanöarna 9 78 . . . . . . 

Saint Helena 308 5 16 39 

Västsahara 10 266 000 416 2 82 

Amerika 

Nord- och Mellanamerika 


Antigua och Barbuda 442 83 188 30 

Bahamas 13 943 351 25 84 

Barbados 430 276 642 44 

Belize 22 966 313 14 45 

Costa Rica 51 100 4 616 90 65 



26.6 




1 000-tal 

Invånare 

per km 2 

Stadsbef. 

procent 2 

2011 2011 2011 2011 

Dominica 751 69 92 67 

Dominikanska republiken 48 671 10 011 206 70 

El Salvador 21 041 6 183 294 65 

Grenada 344 111 323 39 

Guatemala 108 889 14 362 132 50 

Haiti 27 750 10 248 369 53 

Honduras 112 492 8 215 73 52 

Jamaica 10 991 2 706 246 52 

Kanada 9 984 670 34 483 3 81 

Kuba 109 884 11 245 102 75 

Mexiko 1 964 375 112 337 57 78 

Nicaragua 130 373 5 889 45 58 

Panama 75 417 3 643 48 75 

Saint Kitts och Nevis 261 52 199 32 

Saint Lucia 539 174 323 18 

Saint Vincent och Grenadinerna 389 101 260 49 

Trinidad och Tobago 5 130 1 325 258 14 

USA 9 629 091 311 592 32 82 


Danmark: 

Grönland 2 166 086 19 57 0,03 85 

Frankrike: 

Guadeloupe 1 705 402 236 98 

Martinique 1 128 396 351 89 

Saint-Pierre och Miquelon 242 6 25 91 

Nederländerna: 

Aruba 180 103 571 47 

Nederländska Antillerna 800 198 248 93 


Anguilla 91 17 184 100 

Bermuda 53 65 1 221 100 

Brittiska Jungfruöarna 151 22 146 41 

Caymanöarna 264 55 209 100 

Montserrat 102 5 49 14 

Turks- och Caicosöarna 948 40 42 94 

USA 

Amerikanska Jungfruöarna 347 110 317 95 

Puerto Rico 8 870 3 707 418 99 

Sydamerika 


Argentina 2 780 400 40 900 15 93 

Bolivia 1 098 581 10 624 10 67 

Brasilien 8 514 877 192 376 23 85 

Chile 756 102 17 248 23 89 

Colombia 1 141 748 46 044 40 75 

Ecuador 256 369 15 248 59 67 

Guyana 214 969 785 4 28 

Paraguay 406 752 6 451 16 62 

Peru 1 285 216 29 798 23 77 

Surinam 163 820 540 3 70 

Uruguay 176 215 3 369 19 93 

Venezuela 912 050 29 278 32 94 


Frankrike: 

Franska Guyana 83 534 230 3 76 


Falklandsöarna 12 173 3 0,2 74 

Asien 


Afghanistan 652 864 24 486 38 24 

Arabemiraten, Förenade 83 600 8 264 99 84 

Armenien 29 743 3 268 110 64 

Azerbajdzjan 86 600 9 059 105 54 

Bahrain 758 1 235 1 629 89 



26.6 




1 000-tal 


Invånare 

per km 2 

Stadsbef. 

procent 2 

2011 2011 2011 2011 

Bangladesh 147 570 150 611 1 021 28 

Bhutan 38 394 708 18 36 

Brunei 5 765 393 68 76 

Cypern 9 251 851 92 70 

Filippinerna 300 000 94 013 313 49 

Georgien 69 700 4 469 64 53 

Indien 11 3 287 263 1 192 503 363 31 

Indonesien 1 910 931 236 954 124 51 

Irak 435 244 33 402 77 66 

Iran 1 628 750 75 591 46 69 

Israel 22 072 7 759 352 92 

Japan 377 930 127 817 338 91 

Jordanien 12 89 328 6 249 70 83 

Kambodja 181 035 14 521 80 20 

Kazakstan 2 724 900 16 339 6 54 

Kina 9 596 961 1 344 100 140 51 

Kirgizistan 199 951 5 260 26 35 

Korea, Demokr. folkrep. 120 538 24 052 200 60 

Korea, Republiken 100 033 50 111 501 83 

Kuwait 17 818 3 099 174 98 

Laos 236 800 6 385 27 34 

Libanon 12 10 452 3 759 360 87 

Malaysia 330 803 28 553 86 73 

Maldiverna 300 325 1 084 41 

Mongoliet 1 564 116 2 781 2 69 

Myanmar 676 578 60 384 89 33 

Nepal 147 181 28 585 194 17 

Oman 309 500 3 295 11 73 

Pakistan 13 796 095 177 100 222 36 

Qatar 11 607 1 625 140 99 

Saudiarabien 2 149 690 28 376 13 82 

Singapore 714 5 184 7 257 100 

Sri Lanka 65 610 20 653 315 15 

Syrien 14 185 180 21 124 114 56 

Tadzjikistan 143 100 7 714 54 27 

Taiwan 36 188 22 603 625 . . 

Thailand 513 120 67 597 132 34 

Turkiet 783 562 74 224 95 72 

Asiatiska delen 751 051 . . . . . . 

Europeiska delen 23 764 . . . . . . 

Turkmenistan 488 100 5 124 10 49 

Uzbekistan 447 400 29 123 65 36 

Vietnam 330 957 87 840 265 31 

Yemen 527 968 23 833 45 32 

Östtimor 14 919 1 066 71 28 


Kina: 

Hongkong 1 104 7 072 6 405 100 

Macao 30 558 18 603 100 

De palestinska områdena 15 

Västbanken och Gazaremsan 6 020 4 169 693 74 

Oceanien 


Australien 7 692 024 22 621 3 89 

Fiji 18 272 857 47 52 

Kiribati 726 93 128 44 

Marshallöarna 181 54 298 72 

Mikronesien 702 108 154 23 

Nauru 21 12 571 100 

Nya Zeeland 270 467 4 405 16 86 

Palau 459 21 46 84 

Papua Nya Guinea 462 840 7 060 15 12 

Salomonöarna 28 896 542 19 20 



26.6 




1 000-tal 

Invånare 

per km 2 

Stadsbef. 

procent 2 

2011 2011 2011 2011 

Samoa 2 842 185 65 20 

Tonga 747 103 138 23 

Tuvalu 26 11 423 51 

Vanuatu 12 189 234 19 25 


Australien: 

Cocosöarna 14 0,6 43 . . 

Julön 135 3,0 22 . . 

Norfolkön 36 2 56 . . 

Frankrike: 

Franska Polynesien 4 000 270 68 51 

Nya Kaledonien 18 575 252 14 62 

Wallis och Futuna 142 15 106 0 

Nya Zeeland: 

Cooköarna 236 21 88 74 

Niue 260 1 4 38 

Tokelau 12 1 83 0 


Pitcairn 5 0,07 14 . . 

USA 

Amerikanska Samoa 199 66 332 93 

Guam 549 160 291 93 

Nordmarianerna 457 46 101 91 

Förenta Staternas mindre öar i Oceanien 16 16 . . . . . . 

Antarktis 

Antarktiska kontinenten 13 120 000 20 - - - 

Australiska territoriet i Antarktis 5 896 500 - - - 

Bouvetön (Norge) 59 - - - 

Brittiska territoriet i Antarktis 17 1 710 000 - - - 

Drottning Mauds land . . - - - 

Franska sydliga och antarktiska territorier 439 822 - - - 

Heard och McDonaldöarna (Australien) 359 - - - 

Marie Byrds land . . - - - 

Peter I:s ö (Norge) 249 - - - 

Ross territoriet (Nya Zeeland) 413 540 - - - 

Sydgeorgien och Sydsandwichöarna (Storbritannien) 3 903 - - - 

1) Uppgifterna är FN:s uppskattningar, som kan avvika från de nationella uppgifterna. Uppgifterna i kursiv stil avser från en annan period. 

2) Andelarna bygger på nationella uppgifter som FN meddelat och som inte är jämförbara sinsemellan. Det har inte varit möjligt att bilda 

allmängiltiga definitioner för stad/stadsbefolkning. 

3) Exkl. Färöarna och Grönland. 

4) Exkl. transoceana områden. 

5) Exkl. Kanalöarna och Isle of Man. 

6) Inkl. Guernsey och Jersey. 

7) F.d. Zaire, officiella namnet Demokratiska republiken Kongo fr.o.m. maj 1997. 

8) Inkl. Sydsudan, som blev självständigt 2011-07-09. 

9) Inkl. Chagosöarna. 

10) Ockuperat av Marocko. 

11) Inkl. de delar av Jammu och Kashmir som finns på indiska sidan och vilkas ställning ännu inte avgjorts (100 569 km 2 , 8 435 000 

personer år 1994). 

12) Exkl. flyktingar från Palestina. 

13) Exkl. Jammu och Kashmir vilkas ställning ännu inte avgjorts. 

14) Inkl. flyktingar från Palestina. 

15) Erövrat av Israel 1967-06-05; progressiv självstyrelse. 

16) Inkl. Johnstonön, Midwayöarna och Wakeön. 

17) Bildat 1962-03-03 av Falklandsöarna söderom 60° meridianen, Grahamland samt av sektorn mellan 20° W – 80° W i Antarktis. 

18) Exkl. Kosovo och Metohia. 

19) Därav glaciärfritt område 341 700 km 2 , motsvarande folktäthet 0,2. 

20) Dessutom subantarktiska öar 89 000 km 2 samt ca 870 000 km 2 shalfis. 

Källor: UN: Demographic Yearbook; UN: Population and Vital Statistics Report; UN: World Urbanization Prospects; www.un.org. 



26.7 

Befolkningen efter kön och ålder 

Population, by sex and age 


Land Datum Befolkning, 1 000-tal Antal invånare inom följande 

åldersklasser, % 

Totalt Män Kvinnor 0–14 15–64 65– 

Kvinnor 

per 1 000 

män 

Europa 

Sverige 2012-01-01 9 483 4 727 4 756 16,7 64,5 18,8 1 006 

Danmark 2012-01-01 5 581 2 767 2 814 17,7 65,0 17,3 1 017 

Finland 2012-01-01 5 401 2 653 2 749 16,5 65,4 18,1 1 036 

Island 2012-01-01 320 160 159 20,7 66,6 12,6 993 

Norge 2012-01-01 4 986 2 499 2 487 18,5 66,1 15,4 995 

Belgien 2012-01-01 11 095 5 452 5 643 17,0 65,7 17,3 1 035 

Bulgarien 2012-01-01 7 327 3 567 3 760 13,4 67,8 18,8 1 054 

Estland 2012-01-01 1 340 618 722 15,5 67,3 17,2 1 168 

Frankrike 2012-01-01 63 409 30 721 32 688 18,4 64,3 17,3 1 064 

Grekland 2012-01-01 11 290 5 590 5 700 14,4 65,9 19,7 1 020 

Irland 2012-01-01 4 583 2 270 2 313 21,6 66,5 11,9 1 019 

Italien 2012-01-01 60 821 29 512 31 308 14,0 65,3 20,6 1 061 

Kroatien 2012-01-01 4 398 2 123 2 275 14,9 67,7 17,3 1 071 

Lettland 2012-01-01 2 042 933 1 109 14,3 67,1 18,6 1 188 

Litauen 2012-01-01 3 008 1 386 1 622 14,9 67,0 18,1 1 171 

Luxemburg 2012-01-01 525 262 263 17,1 68,9 14,0 1 005 

Nederländerna 2012-01-01 16 730 8 283 8 447 17,3 66,5 16,2 1 020 

Polen 2012-01-01 38 538 18 655 19 884 15,1 71,1 13,8 1 066 

Portugal 2012-01-01 10 542 5 031 5 511 14,8 65,8 19,4 1 095 

Rumänien 2012-01-01 21 356 10 394 10 961 15,0 70,0 15,0 1 055 

Ryssland 2011-01-01 142 857 66 047 76 810 15,2 72,1 12,8 1 163 

Schweiz 2012-01-01 7 955 3 922 4 032 15,0 67,8 17,2 1 028 

Slovakien 2012-01-01 5 404 2 632 2 773 15,4 71,8 12,8 1 054 

Slovenien 2012-01-01 2 055 1 017 1 039 14,3 68,9 16,8 1 022 

Spanien 2012-01-01 46 196 22 705 23 491 15,2 67,4 17,4 1 035 

Storbritannien 2012-01-01 63 256 31 141 32 115 17,5 65,6 16,9 1 031 

Tjeckien 2012-01-01 10 505 5 158 5 347 14,7 69,1 16,2 1 037 

Tyskland 2012-01-01 81 844 40 207 41 637 13,2 66,1 20,6 1 036 

Ukraina 2012-01-01 45 453 20 977 24 477 14,4 70,4 15,2 1 167 

Ungern 2012-01-01 9 958 4 732 5 226 14,5 68,6 16,9 1 104 

Vitryssland 2012-01-01 9 465 4 398 5 067 15,1 71,2 13,7 1 152 

Österrike 2012-01-01 8 443 4 118 4 325 14,5 67,7 17,8 1 050 

Afrika 

Algeriet 2008-04-16 34 080 17 233 16 847 28,1 66,6 5,3 978 

Egypten 2011-07-01 80 410 41 111 39 299 31,7 64,5 3,7 956 

Marocko 2007-07-01 30 841 15 246 15 595 29,2 65,1 5,7 1 023 

Nigeria 2006-03-21 140 432 71 345 69 086 41,8 54,9 3,2 968 

Sydafrika 2011-07-01 50 587 24 515 26 072 31,3 63,7 5,0 1 063 

Asien 

Filippinerna 2008-07-01 90 457 45 483 44 974 33,9 61,9 4,2 989 

Indien 2011-07-01 1 192 503 617 315 575 188 29,1 65,4 5,5 932 

Indonesien 2011-07-01 236 954 118 591 118 363 26,4 68,3 5,2 998 

Iran 2011-10-24 75 150 37 906 37 244 23,4 70,9 5,7 983 

Israel 2010-07-01 7 624 3 771 3 852 28,0 62,2 9,9 1 021 

Japan 2011-07-01 127 817 62 189 65 628 13,1 63,8 23,1 1 055 

Kina 2000-11-01 1 242 612 640 276 602 336 22,9 70,0 7,1 941 

Malaysia 2011-06-30 28 553 14 524 14 029 26,8 68,4 4,8 966 

Pakistan 2007-07-01 149 860 76 858 73 003 41,6 55,1 3,3 950 

Sydkorea 2011-07-01 49 779 24 942 24 837 15,6 73,0 11,4 996 

Thailand 2010-07-01 67 312 33 067 34 245 20,5 71,5 8,0 1 036 

Turkiet 2012-01-01 74 724 37 533 37 191 25,3 67,4 7,3 991 


Kanada 2011-07-01 34 483 17 104 17 379 16,4 69,2 14,4 1 016 

Kuba 2011-07-01 11 245 5 631 5 614 17,3 69,8 12,9 997 

Mexiko 2010-06-12 112 337 54 855 57 481 29,3 64,4 6,3 1 048 

USA 2010-07-01 308 746 151 781 156 964 19,8 67,1 13,0 1 034 

Sydamerika 

Argentina 2010-07-01 40 519 19 847 20 672 25,1 64,6 10,4 1 042 

Brasilien 2010-08-01 190 756 93 407 97 349 24,1 68,5 7,4 1 042 

Chile 2011-07-01 17 248 8 537 8 712 22,0 68,7 9,3 1 020 

Colombia 2010-07-01 45 508 22 466 23 042 28,6 64,7 6,7 1 026 

Peru 2011-07-01 29 798 14 935 14 862 29,5 64,5 6,0 995 

Oceanien 

Australien 2011-07-01 22 621 11 261 11 360 18,8 67,4 13,7 1 009 

Nya Zeeland 2011-07-01 4 405 2 165 2 241 20,3 66,4 13,3 1 035 

Källa: Eurostat; UN: Demographic Yearbook. 



26.8 

Levande födda barn efter moderns ålder samt fruktsamhetstal 

Live birth rates specific for age of mother and total fertility rate 

Land År Levande födda per 1 000 kvinnor i följande åldersgrupper Fruktsamhetstal 

15–19 1 20–24 25–29 30–34 35–39 40–44 45–49 2 Summerad 

År 

Europa 

Sverige 2011 5,9 47,9 111,9 131,8 67,3 13,6 0,7 1,90 2011 

Danmark 3 2011 4,6 38,3 113,6 126,1 55,8 9,8 0,5 1,75 2011 

Finland 2011 7,7 54,8 113,1 118,4 59,0 12,1 0,7 1,83 2011 

Island 2011 11,0 63,0 128,4 122,3 63,3 14,7 0,9 2,02 2011 

Norge 2011 7,1 54,3 120,7 124,0 57,8 10,9 0,6 1,88 2011 

Belgien 2011 9,1 52,7 127,1 116,3 48,1 9,2 0,4 1,81 2011 

Bulgarien 2011 41,7 70,4 90,1 66,8 26,9 4,5 0,2 1,51 2011 

Estland 2011 15,9 54,9 91,8 86,5 45,3 10,0 0,3 1,52 2011 

Frankrike 2011 9,4 59,2 132,3 126,7 57,8 12,8 0,7 2,00 2011 

Grekland 2011 9,8 40,5 80,8 94,7 47,9 9,9 1,4 1,42 2011 

Irland 2011 12,5 50,6 90,9 135,5 98,3 22,5 1,1 2,05 2011 

Italien 2011 6,3 33,1 71,2 93,1 60,2 14,3 1,0 1,40 2011 

Kroatien 2011 11,4 51,4 92,7 82,3 35,7 6,2 0,3 1,40 2011 

Lettland 2011 19,8 56,1 85,1 68,0 32,7 7,2 0,2 1,34 2011 

Litauen 2011 14,8 64,2 135,0 94,4 36,5 6,6 0,2 1,76 2011 

Luxemburg 2011 7,2 41,2 82,6 106,4 55,4 11,5 1,0 1,52 2011 

Nederländerna 2011 4,8 35,5 108,9 133,6 57,8 9,1 0,4 1,76 2011 

Polen 2011 13,9 51,3 89,1 70,9 30,0 6,1 0,3 1,30 2011 

Portugal 2011 13,1 40,7 75,4 86,6 45,5 9,3 0,4 1,35 2011 

Rumänien 2011 35,2 60,2 71,7 55,6 23,4 4,2 0,2 1,25 2011 

Ryssland 2009 30,2 90,3 93,7 63,8 27,8 5,2 0,2 1,54 2009 

Schweiz 2011 3,3 31,9 82,0 110,6 63,1 11,7 0,7 1,52 2011 

Serbien 2011 18,6 61,3 86,3 70,7 29,5 5,5 0,4 1,36 2011 

Slovakien 2011 22,0 52,3 89,4 85,7 35,4 6,3 0,4 1,45 2011 

Slovenien 2011 5,2 42,0 110,3 106,5 43,8 6,3 0,2 1,56 2011 

Spanien 2011 9,6 31,2 59,9 94,7 63,9 13,3 0,8 1,36 2011 

Storbritannien 2011 21,9 70,7 105,5 117,3 63,3 13,2 0,9 1,96 2011 

Tjeckien 2011 11,2 42,4 93,6 95,8 37,2 6,1 0,3 1,43 2011 

Tyskland 2011 8,2 36,5 78,2 92,0 48,1 8,5 0,4 1,36 2011 

Ukraina 2011 27,9 89,8 89,2 58,0 24,6 4,6 0,2 1,46 2011 

Ungern 2011 18,0 39,0 69,9 76,4 37,1 7,2 0,2 1,23 2011 

Vitryssland 2011 20,9 88,9 103,4 64,8 23,8 4,0 0,1 1,51 2011 

Österrike 2011 9,1 45,9 86,5 90,4 43,8 8,5 0,4 1,42 2011 

Afrika 

Tunisien 2007 6,0 52,6 117,4 126,2 79,8 22,8 2,0 2,04 2007 

Asien 

Indien . . . . . . . . . . . . . . . . 2,60 2008 

Israel 2010 13,0 109,1 173,8 176,5 103,9 26,9 2,4 3,03 2010 

Japan 2010 4,6 33,5 84,6 93,6 45,9 8,0 0,2 1,39 2010 

Malaysia 2009 14,8 69,1 141,7 119,6 67,3 20,4 2,0 2,20 2010 

Pakistan 2005 20,3 157,6 225,5 179,9 106,6 50,1 18,1 3,70 2007 

Sydkorea 2010 1,8 16,7 81,9 116,1 34,2 4,3 0,2 1,23 2010 

Turkiet 2011 31,3 109,0 124,1 89,3 41,7 10,1 1,7 2,03 2011 


Kanada 2009 14,1 51,2 100,7 107,0 50,6 9,2 0,4 1,67 2009 

Kuba 2010 51,9 106,6 94,2 54,9 24,1 4,5 0,2 1,69 2010 

USA 2008 41,5 103,0 115,1 99,3 46,9 9,8 0,6 1,93 2010 

Sydamerika 

Argentina 2010 68,4 113,3 111,5 100,5 63,3 18,2 1,4 2,39 2010 

Chile 2009 54,4 85,4 95,2 84,9 50,7 13,8 0,7 1,94 2009 

Uruguay 2007 58,8 92,2 92,2 86,5 48,3 12,5 0,9 2,01 2008 

Oceanien 

Australien 2010 15,4 52,5 100,2 123,3 69,7 14,8 0,7 1,89 2010 

Nya Zeeland 2011 25,9 72,4 104,6 121,7 71,3 14,8 0,8 2,06 2011 

1) Barn födda av moder under 20 år per 1 000 kvinnor i åldern 15–19 år. 

2) Barn födda av moder i åldern 45 och över per 1 000 kvinnor i åldern 45–49 år. 

3) Exkl. Färöarna och Grönland. 

Källa: Eurostat; UN: Demographic Yearbook. 



26.9 

Återstående medellivslängd vid födelsen 2013 

Life expectancy at birth 


Land Män Kvinnor Land Män Kvinnor Land Män Kvinnor 

Hela världen 66,1 70,2 Komorerna 60,9 65,4 Bermuda 77,7 84,2 

Europa Kongo (Kongo- Brittiska Jungfru- 

Sverige 79,0 83,8 Brazzaville) 54,3 57,0 öarna 76,9 79,5 

Danmark 76,5 81,5 Kongo (Kongo- Caymanöarna 78,2 83,6 

Finland 76,1 83,2 Kinshasa) 54,7 57,7 Grönland 68,9 74,3 

Island 78,9 83,4 Lesotho 52,2 52,4 Montserrat 75,3 71,9 

Norge 77,8 83,3 Liberia 56,2 59,5 Puerto Rico 75,6 82,8 

Albanien 75,2 80,7 Libyen 74,2 77,6 Saint Pierre och 

Andorra 80,5 84,8 Madagaskar 63,5 66,3 Miquelon 77,8 82,6 

Belgien 76,6 83,1 Malawi 52,0 53,6 Turks- och 

Bosnien och Mali 52,8 56,4 Caicosöarna 76,7 82,3 

Hercegovina 73,1 79,3 Marocko 73,3 79,5 Sydamerika 

Bulgarien 70,5 77,9 Mauretanien 59,7 64,2 Argentina 74,1 80,7 

Estland 68,6 79,4 Mauritius 71,5 78,6 Bolivia 65,5 71,1 

Frankrike 78,5 84,8 Moçambique 51,5 53,1 Brasilien 69,5 76,7 

Grekland 77,6 82,9 Namibia 52,4 51,7 Chile 75,3 81,4 

Irland 78,2 82,8 Niger 53,2 55,6 Colombia 71,8 78,4 

Italien 79,3 84,7 Nigeria 49,4 55,8 Ecuador 73,2 79,3 

Kroatien 72,6 80,0 Rwanda 57,3 60,4 Guyana 63,8 71,7 

Lettland 68,1 78,5 São Tomé och Paraguay 74,0 79,4 

Liechtenstein 79,5 84,3 Príncipe 62,6 65,1 Peru 71,0 75,1 

Litauen 71,0 80,8 Senegal 58,6 62,6 Surinam 69,1 73,9 

Luxemburg 76,6 83,3 Seychellerna 69,4 78,8 Uruguay 73,5 79,9 

Makedonien 73,0 78,3 Sierra Leone 54,5 59,6 Venezuela 71,1 77,5 

Malta 77,7 82,4 Somalia 49,2 53,2 Asien 

Moldavien 66,0 73,9 Sudan 60,9 65,1 Afghanistan 48,8 51,5 

Monaco 85,7 93,7 Swaziland 50,4 49,6 Armenien 70,1 77,8 

Nederländerna 78,9 83,2 Sydafrika 50,4 48,5 Azerbajdzjan 68,7 75,0 

Polen 72,5 80,6 Tanzania 59,5 62,1 Bahrain 76,3 80,6 

Portugal 75,6 82,3 Tchad 48,0 50,2 Bangladesh 68,5 72,3 

Rumänien 71,0 78,1 Togo 61,1 66,2 Bhutan 67,5 69,4 

Ryssland 64,0 76,0 Tunisien 73,4 77,7 Brunei 74,3 79,0 

San Marino 80,6 85,9 Uganda 52,7 55,4 Cypern 75,4 81,1 

Schweiz 80,0 84,7 Zambia 49,9 53,1 Filippinerna 69,3 75,3 

Serbien 71,9 77,8 Zimbabwe 53,8 53,9 Förenade Arab- 

Slovakien 72,4 80,3 Saint Helena 76,1 82,1 emiraten 74,3 79,6 

Slovenien 74,0 81,5 Västsahara 59,7 64,2 Georgien 74,2 81,2 

Spanien 78,4 84,6 Nord- och Mellan- Indien 66,4 68,7 

Storbritannien 78,2 82,5 amerika Indonesien 69,3 74,6 

Tjeckien 74,3 81,0 Antigua och Barbuda 73,9 78,1 Irak 69,7 72,7 

Tyskland 78,0 82,7 Bahamas 69,3 74,2 Iran 69,1 72,2 

Ukraina 63,4 74,8 Barbados 72,5 77,1 Israel 79,0 83,5 

Ungern 71,5 79,2 Belize 66,8 70,1 Japan 80,9 87,7 

Vitryssland 66,1 77,8 Costa Rica 75,4 80,8 Jordanien 78,9 81,8 

Österrike 77,1 83,1 Dominica 73,4 79,5 Kambodja 61,0 65,9 

Afrika Dominikanska Kazakstan 64,7 74,9 

Algeriet 75,0 77,5 republiken 75,4 79,9 Kina 73,0 77,3 

Angola 53,8 56,1 El Salvador 70,7 77,4 Kirgizistan 65,6 74,2 

Benin 59,4 62,0 Grenada 71,0 76,4 Kuwait 76,2 78,8 

Botswana 56,0 52,9 Guatemala 69,6 73,5 Laos 61,2 65,2 

Burkina Faso 52,4 56,5 Haiti 61,5 64,3 Libanon 73,9 77,1 

Burundi 57,9 61,5 Honduras 69,1 72,6 Malaysia 71,5 77,2 

Centralafrikanska Jamaica 71,8 75,2 Maldiverna 72,7 77,3 

republiken 49,6 52,2 Kanada 79,0 84,3 Mongoliet 66,5 71,6 

Djibouti 59,5 64,5 Kuba 75,8 80,5 Myanmar 63,2 68,1 

Egypten 70,6 75,9 Mexiko 74,0 79,8 Nepal 65,6 68,2 

Ekvatorialguinea 62,1 64,2 Nicaragua 70,3 74,7 Nordkorea 65,7 73,6 

Elfenbenskusten 56,6 58,8 Panama 75,4 81,0 Oman 72,8 76,7 

Eritrea 61,0 65,4 Saint Kitts och Nevis 72,7 77,5 Pakistan 64,8 68,7 

Etiopien 57,7 62,4 Saint Lucia 74,5 80,1 Qatar 76,3 80,3 

Gabon 51,6 52,7 Saint Vincent och Saudiarabien 72,6 76,7 

Gambia 61,8 66,5 Grenadinerna 72,7 76,6 Singapore 81,7 86,6 

Ghana 63,0 67,7 Trinidad och Tobago 69,1 74,9 Sri Lanka 72,6 79,8 

Guinea 57,6 60,7 USA 76,2 81,2 Sydkorea 76,4 82,9 

Guinea-Bissau 47,5 51,5 Amerikanska Syrien 72,7 77,7 

Kamerun 54,1 56,0 Jungfruöarna 76,6 82,8 Tadzjikistan 63,6 70,0 

Kap Verde 69,1 73,6 Anguilla 78,5 83,7 Taiwan 76,6 83,1 

Kenya 61,8 64,8 Aruba 73,1 79,3 Thailand 71,7 76,6 



26.9 

Återstående medellivslängd vid födelsen 2013 (forts.) 

Land Män Kvinnor Puerto Rico 75,6 82,8 Land Män Kvinnor 

Turkiet 71,1 75,1 Fiji 69,3 74,6 Tonga 74,2 77,1 

Turkmenistan 66,2 72,3 Kiribati 62,7 67,6 Tuvalu 63,4 67,7 

Uzbekistan 70,0 76,3 Marshallöarna 70,2 74,6 Vanuatu 70,8 74,0 

Vietnam 70,2 75,4 Mikronesien 70,1 74,2 Amerikanska Samoa 71,7 77,8 

Yemen 62,4 66,7 Nauru 62,0 69,5 Cooköarna 72,4 78,1 

Östtimor 65,6 68,7 Nya Zeeland 78,8 82,9 Franska Polynesien 74,4 78,9 

Hongkong 79,5 85,1 Palau 69,2 75,7 Guam 75,6 81,9 

Macao 81,5 87,6 Papua Nya Guinea 64,4 69,0 Nordmarianerna 74,8 80,3 

Oceanien Salomonöarna 72,1 77,4 Nya Kaledonien 73,1 81,4 

Australien 79,6 84,5 Samoa 70,1 76,0 Wallis och Futuna 76,3 82,4 

Källa: CIA: The World Factbook (www.cia.gov). 

26.10 

Land 

Landareal och odlad areal 2011 

Land area and arable area 

Landareal 

1 000 ha 

Odlad areal 

1 000 ha 

Andel 

odlad 

areal, % 

Land 

Landareal 

1 000 ha 

Odlad areal 

1 000 ha 

Andel 

odlad 

areal, % 

Hela världen 13 003 420 1 552 977 11,9 Botswana 56 673 261 0,5 

Europa Burkina Faso 27 360 5 765 21,1 

Sverige 41 034 2 619 6,4 Burundi 2 568 1 320 51,4 

Danmark 4 243 2 503 59,0 Centralafrikanska 

Finland 30 389 2 254 7,4 republiken 62 298 1 880 3,0 

Island 10 025 123 1,2 Djibouti 2 318 2 0,1 

Norge 30 425 821 2,7 Egypten 99 545 3 665 3,7 

Albanien 2 740 696 25,4 Ekvatorialguinea 2 805 200 7,1 

Andorra 47 3 5,3 Elfenbenskusten 31 800 7 300 23,0 

Belgien 3 028 848 28,0 Eritrea 10 100 692 6,9 

Bosnien och Etiopien 100 000 15 683 15,7 

Hercegovina 5 100 1 107 21,7 Gabon 25 767 495 1,9 

Bulgarien 10 856 3 410 31,4 Gambia 1 012 455 45,0 

Estland 4 239 638 15,1 Ghana 22 754 7 600 33,4 

Frankrike 54 766 19 390 35,4 Guinea 24 572 3 540 14,4 

Grekland 12 890 3 652 28,3 Guinea-Bissau 2 812 550 19,6 

Irland 6 889 1 063 15,4 Kamerun 47 271 7 600 16,1 

Italien 29 414 9 321 31,7 Kap Verde 403 50 12,4 

Kroatien 5 596 980 17,5 Kenya 56 914 6 150 10,8 

Lettland 6 220 1 165 18,7 Komorerna 186 140 75,2 

Liechtenstein 16 4 21,9 Kongo (Kongo- 

Litauen 6 267 2 217 35,4 Brazzaville) 34 150 560 1,6 

Luxemburg 259 63 24,5 Kongo (Kongo-Kinshasa) 226 705 7 555 3,3 

Makedonien 2 522 449 17,8 Lesotho 3 036 312 10,3 

Malta 32 10 32,2 Liberia 9 632 630 6,5 

Moldavien 3 285 2 107 64,1 Libyen 175 954 2 085 1,2 

Montenegro 1 345 188 14,0 Madagaskar 58 154 4 100 7,1 

Nederländerna 3 373 1 079 32,0 Malawi 9 428 3 730 39,6 

Polen 30 415 11 488 37,8 Mali 122 019 6 981 5,7 

Portugal 9 147 1 804 19,7 Marocko 44 630 9 104 20,4 

Rumänien 23 016 9 439 41,0 Mauretanien 103 070 461 0,5 

Ryssland 1 637 687 123 270 7,5 Mauritius 203 82 40,4 

San Marino 6 1 16,7 Moçambique 78 638 5 400 6,9 

Schweiz 4 000 428 10,7 Namibia 82 329 809 1,0 

Serbien 8 746 3 595 41,1 Niger 126 670 15 000 11,8 

Slovakien 4 809 1 412 29,4 Nigeria 91 077 39 200 43,0 

Slovenien 2 014 196 9,7 Rwanda 2 467 1 470 59,6 

Spanien 49 880 17 210 34,5 São Tomé och Príncipe 96 48 49,7 

Storbritannien 24 193 6 107 25,2 Senegal 19 253 3 905 20,3 

Tjeckien 7 724 3 240 42,0 Seychellerna 46 3 6,5 

Tyskland 34 857 12 075 34,6 Sierra Leone 7 162 1 235 17,2 

Ukraina 57 932 33 395 57,7 Somalia 62 734 1 129 1,8 

Ungern 9 053 4 578 50,6 Sudan . . 17 225 . . 

Vitryssland 20 291 5 651 27,9 Swaziland 1 720 190 11,1 

Österrike 8 241 1 428 17,3 Sydafrika 121 309 12 446 10,3 

Afrika Tanzania 88 580 13 300 15,0 

Algeriet 238 174 8 420 3,5 Tchad 125 920 4 932 3,9 

Angola 124 670 4 390 3,5 Togo 5 439 2 720 50,0 

Benin 11 276 2 880 25,5 Tunisien 15 536 5 233 33,7 



26.10 

Land 

Landareal och odlad areal 2011 (forts.) 

Landareal 

1 000 ha 

Odlad areal 

1 000 ha 

Andel 

odlad 

areal, % 


Statistiska centralbyrån 565 

Land 

Landareal 

1 000 ha 

Odlad areal 

1 000 ha 

Andel 

odlad 

areal, % 

Uganda 19 981 8 950 44,8 Bangladesh 13 017 8 528 65,5 

Zambia 74 339 3 435 4,6 Bhutan 3 839 113 2,9 

Zimbabwe 38 685 4 220 10,9 Brunei 527 8 1,5 

Mayotte 38 12 32,5 Cypern 924 117 12,6 

Réunion 250 36 14,2 Filippinerna 29 817 10 600 35,6 

Saint Helena 39 4 10,3 Förenade Arabemiraten 8 360 92 1,1 

Västsahara 26 600 4 0,0 Georgien 6 949 529 7,6 

Nord- och Mellan- Indien 297 319 169 650 57,1 

amerika Indonesien 181 157 43 500 24,0 

Antigua och Barbuda 44 5 11,4 Irak 43 432 4 210 9,7 

Bahamas 1 001 13 1,3 Iran 162 855 19 433 11,9 

Barbados 43 13 30,2 Israel 2 164 384 17,7 

Belize 2 281 107 4,7 Japan 36 450 4 561 12,5 

Costa Rica 5 106 580 11,4 Jordanien 8 878 261 2,9 

Dominica 75 24 32,0 Kambodja 17 652 4 155 23,5 

Dominikanska republiken 4 832 1 250 25,9 Kazakstan 269 970 24 115 8,9 

El Salvador 2 072 895 43,2 Kina 932 749 126 315 13,5 

Grenada 34 10 29,4 Kirgizistan 19 180 1 351 7,0 

Guatemala 10 716 2 445 22,8 Kuwait 1 782 16 0,9 

Haiti 2 756 1 280 46,4 Laos 23 080 1 500 6,5 

Honduras 11 189 1 460 13,1 Libanon 1 023 238 23,3 

Jamaica 1 083 220 20,3 Malaysia 32 855 7 585 23,1 

Kanada 909 351 47 894 5,3 Maldiverna 30 6 20,0 

Kuba 10 644 3 940 37,0 Mongoliet 155 356 614 0,4 

Mexiko 194 395 28 166 14,5 Myanmar 65 329 12 250 18,8 

Nicaragua 12 034 2 130 17,7 Nepal 14 335 2 473 17,3 

Panama 7 434 729 9,8 Nordkorea 12 041 2 505 20,8 

Saint Kitts och Nevis 26 5 19,6 Oman 30 950 71 0,2 

Saint Lucia 61 10 16,4 Pakistan 77 088 21 550 28,0 

Saint Vincent och Qatar 1 161 16 1,4 

Grenadinerna 39 8 20,5 Saudiarabien 214 969 3 355 1,6 

Trinidad och Tobago 513 47 9,2 Singapore 70 1 1,0 

Förenta Staterna (USA) 914 742 162 763 17,8 Sri Lanka 6 271 2 180 34,8 

Amerikanska Jungfru- Sydkorea 9 710 1 698 17,5 

öarna 35 2 5,7 Syrien 18 363 5 665 30,9 

Anguilla 9 . . . . Tadzjikistan 13 996 980 7,0 

Aruba 18 2 11,1 Thailand 51 089 20 260 39,7 

Bermuda 5 1 14,8 Turkiet 76 963 23 630 30,7 

Brittiska Jungfruöarna 15 2 13,3 Turkmenistan 46 993 1 960 4,2 

Caymanöarna 24 1 2,9 Uzbekistan 42 540 4 660 11,0 

Grönland 41 045 1 0,0 Vietnam 31 007 10 200 32,9 

Guadeloupe 169 22 12,8 Yemen 52 797 1 452 2,8 

Martinique 106 16 15,5 Östtimor 1 487 210 14,1 

Montserrat 10 2 20,0 Oceanien 

Puerto Rico 887 100 11,3 Australien 768 230 48 078 6,3 

Saint Pierre och Fiji 1 827 253 13,8 

Miquelon 23 2 8,7 Kiribati 81 34 42,0 

Turks- och Caicosöarna 95 1 1,1 Marshallöarna 18 10 55,6 

Sydamerika Mikronesien 70 19 27,1 

Argentina 273 669 39 048 14,3 Nauru 2 0 20,0 

Bolivia 108 330 4 055 3,7 Nya Zeeland 26 331 542 2,1 

Brasilien 845 942 79 030 9,3 Palau 46 3 6,5 

Chile 74 353 1 774 2,4 Papua Nya Guinea 45 286 1 000 2,2 

Colombia 110 950 3 998 3,6 Salomonöarna 2 799 83 3,0 

Ecuador 24 836 2 535 10,2 Samoa 283 30 10,6 

Guyana 19 685 447 2,3 Tonga 72 27 37,5 

Paraguay 39 730 3 990 10,0 Tuvalu 3 2 60,0 

Peru 128 000 4 500 3,5 Vanuatu 1 219 145 11,9 

Surinam 15 600 65 0,4 Amerikanska Samoa 20 5 24,5 

Uruguay 17 502 1 846 10,6 Cooköarna 24 3 12,5 

Venezuela 88 205 3 250 3,7 Franska Polynesien 366 26 7,0 

Franska Guyana 8 220 16 0,2 Guam 54 10 18,5 

Asien Niue 26 4 15,4 

Afghanistan 65 223 7 910 12,1 Nordmarianerna 46 2 4,2 

Armenien 2 848 484 17,0 Nya Kaledonien 1 828 12 0,7 

Azerbajdzjan 8 266 2 113 25,6 Wallis och Futuna 14 6 42,9 

Bahrain 76 4 5,7 

Källa: FAO (www.fao.org).


26.11 

Skörd 2012, 1 000 ton 

Crop yields, 1 000 tonnes 

Land 

Produktion 1 000 ton 

Vete Råg Korn Havre Majs Ris Potatis Sockerbetor 

Hela världen 674 884 14 544 132 350 20 975 875 099 718 345 368 374 269 117 

Europa 

Sverige 2 289 140 1 702 731 . . . . 805 2 178 

Danmark 4 525 384 4 059 303 . . . . 1 664 2 772 

Finland 887 64 1 581 1 073 . . . . 490 410 

Island . . . . . . . . . . . . 10 . . 

Norge 235 5 550 225 . . . . 298 . . 

Albanien 300 3 7 27 360 . . 233 40 

Belgien 1 636 3 359 16 702 . . 2 930 5 438 

Bosnien och Hercegovina 225 11 65 27 539 . . 300 0 

Bulgarien 4 330 22 662 31 1 719 55 194 0 

Estland 485 57 341 79 . . . . 139 . . 

Frankrike 40 301 160 11 347 401 15 614 123 6 341 33 688 

Grekland 1 620 30 345 180 2 000 260 765 350 

Irland 618 1 1 152 145 . . . . 232 0 

Italien 7 430 31 960 283 8 195 1 500 1 491 2 501 

Kroatien 1 000 2 236 95 1 298 . . 151 960 

Lettland 1 540 124 237 137 . . . . 539 0 

Litauen 2 999 155 742 130 79 . . 572 995 

Luxemburg 79 6 38 5 2 . . 21 . . 

Makedonien 215 7 90 4 119 24 170 9 

Malta 16 . . 1 . . . . . . 13 . . 

Moldavien 495 0 118 2 572 . . 182 587 

Montenegro 2 0 2 0 9 . . 133 . . 

Nederländerna 1 302 9 206 10 191 . . 6 766 5 735 

Polen 8 610 2 875 4 180 1 468 3 405 . . 9 092 12 350 

Portugal 50 18 21 52 832 184 390 8 

Rumänien 5 298 18 986 339 5 953 51 2 465 720 

Ryssland 37 720 2 132 13 952 4 027 8 213 1 052 29 533 45 057 

Schweiz 517 10 185 9 147 . . 452 1 673 

Serbien 1 911 10 266 66 3 533 . . 578 2 328 

Slovakien 1 365 49 571 34 1 170 . . 166 889 

Slovenien 188 3 85 4 277 . . 79 0 

Spanien 4 650 256 5 977 681 4 235 881 2 169 3 482 

Storbritannien 13 261 33 5 522 627 . . . . 4 553 7 291 

Tjeckien 3 519 147 1 616 172 928 . . 662 3 869 

Tyskland 22 432 3 893 10 422 758 4 991 . . 10 666 27 891 

Ukraina 15 763 677 6 936 630 20 961 160 23 250 18 439 

Ungern 3 740 78 996 140 4 742 11 511 770 

Vitryssland 2 554 1 082 1 918 422 954 . . 6 911 4 774 

Österrike 1 275 205 662 94 2 351 . . 665 3 114 

Afrika 

Algeriet 3 432 . . 1 592 110 2 0 4 219 . . 

Angola 4 . . . . . . 454 21 654 . . 

Benin . . . . . . . . 1 175 165 0 . . 

Botswana 0 . . . . . . 10 . . . . . . 

Burkina Faso . . . . . . . . 1 556 300 2 . . 

Burundi 4 . . . . . . 141 65 48 . . 

Centralafrikanska republiken . . . . . . . . 162 42 1 . . 

Djibouti . . . . . . . . 0 . . . . . . 

Egypten 8 796 90 102 . . 7 000 6 500 4 500 7 600 

Elfenbenskusten . . . . . . . . 655 725 . . . . 

Eritrea 33 . . 70 . . 20 . . 0 . . 

Etiopien 2 916 . . 1 585 49 6 069 89 475 . . 

Gabon . . . . . . . . 44 2 . . . . 

Gambia . . . . . . . . 29 53 . . . . 

Ghana . . . . . . 0 1 950 481 . . . . 

Guinea . . . . . . . . 641 1 919 12 . . 

Guinea-Bissau . . . . . . . . 10 200 . . . . 

Kamerun 1 . . . . . . 1 622 139 200 . . 

Kap Verde . . . . . . . . 6 . . 5 . . 

Kenya 442 . . 73 4 3 600 122 5 600 . . 



26.11 

Land 

Skörd 2012, 1 000 ton (forts.) 




Komorerna . . . . . . . . 7 27 1 . . 

Kongo (Kongo-Brazzaville) . . . . . . . . 13 2 6 . . 

Kongo (Kongo-Kinshasa) 9 . . 1 0 1 425 350 100 . . 

Lesotho 12 . . 1 0 17 . . 115 . . 

Liberia . . . . . . . . . . 305 . . . . 

Libyen 200 . . 101 . . 3 . . 360 . . 

Madagaskar 10 . . . . . . 400 4 000 215 . . 

Malawi 2 . . . . . . 3 619 111 3 256 . . 

Mali 40 . . . . . . 1 714 1 915 90 5 

Marocko 3 878 2 1 201 56 90 70 1 657 1 627 

Mauretanien 4 . . 1 . . 19 243 2 . . 

Mauritius . . . . . . . . 0 1 21 . . 

Moçambique 20 . . . . . . 1 177 280 205 . . 

Namibia 14 . . . . . . 88 . . 14 . . 

Niger 7 . . . . . . 7 44 28 . . 

Nigeria 100 . . . . . . 9 410 4 833 1 150 . . 

Rwanda 76 . . . . . . 573 84 2 338 . . 

São Tomé och Príncipe . . . . . . . . 4 . . . . . . 

Senegal . . . . . . . . 241 631 18 . . 

Sierra Leone . . . . . . . . 59 1 150 . . . . 

Somalia 1 . . . . . . 96 20 . . . . 

Sudan 324 . . . . . . 51 24 338 . . 

Swaziland 1 . . . . . . 76 0 8 . . 

Sydafrika 1 793 2 296 60 12 500 3 2 280 . . 

Tanzania 109 . . 9 . . 5 104 1 801 1 780 . . 

Tchad 8 . . . . . . 200 180 52 . . 

Togo . . . . . . . . 807 115 . . . . 

Tunisien 1 523 . . 724 2 . . . . 340 0 

Uganda 20 . . . . . . 2 734 212 800 . . 

Zambia 253 . . 2 . . 2 853 45 30 . . 

Zimbabwe 42 . . 60 1 1 000 1 55 . . 

Réunion . . . . . . . . 16 0 6 . . 

Västsahara . . . . 2 . . . . . . . . . . 


Antigua och Barbuda . . . . . . . . 0 . . . . . . 

Bahamas . . . . . . . . 1 . . . . . . 

Barbados . . . . . . . . 0 . . . . . . 

Belize . . . . . . . . 65 22 1 . . 

Costa Rica . . . . . . . . 17 214 69 . . 

Dominica . . . . . . . . 0 . . 0 . . 

Dominikanska republiken . . . . . . . . 38 850 55 . . 

El Salvador . . . . . . . . 926 28 5 . . 

Grenada . . . . . . . . 0 . . . . . . 

Guatemala 8 . . 1 . . 1 690 30 500 . . 

Haiti . . . . . . . . 202 106 15 . . 

Honduras 1 . . . . . . 600 47 26 . . 

Jamaica . . . . . . . . 3 0 15 . . 

Kanada 27 013 340 8 012 2 680 11 703 . . 4 590 660 

Kuba . . . . . . . . 380 514 130 . . 

Mexiko 2 259 0 1 032 84 22 069 179 1 802 . . 

Nicaragua . . . . . . . . 471 440 30 . . 

Panama . . . . . . . . 82 250 25 . . 

Saint Kitts och Nevis . . . . . . . . . . . . 0 . . 

Saint Vincent och Grenadinerna . . . . . . . . 1 . . . . . . 

Trinidad och Tobago . . . . . . . . 4 3 . . . . 

USA 61 755 176 4 796 929 273 832 9 048 19 166 31 966 

Sydamerika 

Argentina 11 000 40 5 500 400 25 700 1 568 2 200 . . 

Bolivia 200 0 49 7 1 006 440 900 . . 

Brasilien 4 380 4 259 392 71 296 11 391 3 496 . . 

Chile 1 213 1 76 451 1 493 150 1 093 1 824 

Colombia 7 . . 3 5 1 826 1 957 1 847 34 

Ecuador 7 0 11 1 1 243 1 566 285 4 

Guyana . . . . . . . . 5 600 . . . . 

Paraguay 1 400 . . . . . . 3 079 380 4 . . 

Peru 226 0 214 13 1 679 3 019 4 474 . . 

Surinam . . . . . . . . 0 220 . . . . 



26.11 

Land 

Skörd 2012, 1 000 ton (forts.) 



Uruguay 1 000 . . 235 50 550 1 424 95 0 

Venezuela 0 . . . . . . 3 000 1 330 535 22 

Franska Guyana . . . . . . . . 0 10 . . . . 

Asien 

Afghanistan 5 050 . . 336 . . 322 746 235 17 

Armenien 243 1 170 4 19 . . 647 60 

Azerbajdzjan 1 797 0 721 3 182 4 969 174 

Bahrain . . . . . . . . . . . . 0 . . 

Bangladesh 1 030 . . 1 . . 2 040 34 200 9 740 . . 

Bhutan 6 . . 3 . . 69 87 55 . . 

Brunei . . . . . . . . . . 1 . . . . 

Cypern 19 . . 41 0 . . . . 113 . . 

Filippinerna . . . . . . . . 7 407 18 032 120 . . 

Förenade Arabemiraten 0 . . 0 . . 6 . . 10 . . 

Georgien 81 0 19 1 267 . . 250 0 

Indien 94 880 . . 1 620 . . 21 060 152 600 45 000 . . 

Indonesien . . . . . . . . 19 377 69 045 1 069 . . 

Irak 2 400 . . 500 1 340 200 560 16 

Iran 13 800 0 3 400 . . 1 223 2 400 4 650 4 150 

Israel 189 . . 16 0 85 . . 566 0 

Japan 858 . . 172 0 0 8 523 2 500 3 758 

Jordanien 19 . . 32 . . 14 . . 142 . . 

Kambodja . . . . . . . . 790 9 300 . . . . 

Kazakstan 13 307 14 951 127 107 222 3 126 152 

Kina 120 580 659 1 800 600 208 130 204 285 85 860 11 469 

Kirgizistan 541 0 213 2 578 23 1 313 102 

Kuwait 2 . . 2 . . 19 . . 46 . . 

Laos . . . . . . . . 1 125 3 489 33 . . 

Libanon 150 . . 35 0 3 . . 280 1 

Malaysia . . . . . . . . 52 2 820 . . . . 

Maldiverna . . . . . . . . 0 . . . . . . 

Mongoliet 465 . . 6 6 . . . . 246 . . 

Myanmar 186 . . . . . . 1 500 33 000 600 . . 

Nepal 1 846 . . 35 . . 2 179 5 072 2 584 . . 

Nordkorea 118 90 63 18 2 000 1 740 1 800 . . 

Oman 2 . . 3 . . . . . . 9 . . 

Pakistan 23 517 . . 70 . . 3 536 9 400 4 104 25 

Qatar 0 . . 1 . . 1 . . 0 . . 

Saudiarabien 800 . . 19 . . 80 0 535 . . 

Sri Lanka . . . . . . . . 223 3 846 62 . . 

Sydkorea 45 0 60 . . 78 6 420 650 . . 

Syrien 3 700 . . 843 1 150 . . 750 1 900 

Tadzjikistan 852 0 81 2 150 84 990 . . 

Taiwan 0 . . . . . . 128 1 800 60 . . 

Thailand 1 . . 19 . . 4 813 37 800 150 . . 

Turkiet 20 100 370 7 100 210 4 600 880 4 822 15 000 

Turkmenistan 1 200 . . 90 . . 18 150 280 235 

Uzbekistan 6 512 9 129 . . 208 119 1 900 0 

Vietnam . . . . . . . . 4 803 43 662 440 . . 

Yemen 250 . . 35 . . 79 . . 295 . . 

Östtimor . . . . . . . . 156 104 1 . . 

Oceanien 

Australien 29 905 40 8 221 1 262 451 919 1 288 . . 

Fiji . . . . . . . . 1 10 0 . . 

Nya Zeeland 489 . . 439 18 211 . . 550 . . 

Papua Nya Guinea . . . . . . . . 10 1 1 . . 

Salomonöarna . . . . . . . . . . 4 . . . . 

Vanuatu . . . . . . . . 1 . . . . . . 

Franska Polynesien . . . . . . . . . . . . 1 . . 

Nya Kaledonien 0 . . . . . . 3 . . 2 . . 

Källa: FAO (www.fao.org). 



26.12 


Vissa viktiga varor efter de 10 största producentländerna 

Some important goods by 10 largest countries of production 

De 10 största producentländerna enligt det senaste året. Världsproduktionen är i regel uppskattad. 

Varor 

Andel 

(%) 

senast 

redovisat 

år 

Varor 

Andel 

(%) 

senast 

redovisat 

år 

Nöt- och kalvkött 

Tomater 

1 000 ton 2010 2011 1000 ton 2010 2011 

Världsproduktionen 63 188 62 813 100 Världsproduktionen 152 171 159 347 100 

USA 12 046 11 983 19 Kina 46 760 48 450 30 

Brasilien 9 115 9 030 14 Indien 12 433 16 826 11 

Kina 6 228 6 167 10 USA 12 859 12 526 8 

Argentina 2 630 2 420 4 Turkiet 10 052 11 003 7 

Australien 2 110 2 110 3 Egypten 8 545 8 105 5 

Mexiko 1 745 1 804 3 Iran 5 256 6 824 4 

Ryssland 1 727 1 625 3 Italien 6 025 5 950 4 

Frankrike 1 530 1 566 2 Brasilien 4 107 4 417 3 

Tyskland 1 205 1 170 2 Spanien 4 313 3 864 2 

Kanada 1 272 1 154 2 Uzbekistan 2 347 2 585 2 

Svinkött, 1 000 ton 2010 2011 Bananer, 1 000 ton 2010 2011 


Kina 48 600 50 530 46 Indien 29 780 29 667 28 

USA 10 186 10 331 9 Kina 9 561 10 400 10 

Tyskland 5 488 5 616 5 Filippinerna 9 101 9 165 9 

Spanien 3 369 3 469 3 Ecuador 7 931 7 428 7 

Brasilien 3 195 3 370 3 Brasilien 6 969 7 329 7 

Vietnam 3 036 3 099 3 Indonesien 5 755 6 133 6 

Ryssland 2 331 2 428 2 Tanzania 3 156 3 144 3 

Frankrike 2 255 2 218 2 Guatemala 2 637 2 680 3 

Kanada 1 926 1 954 2 Angola 2 048 2 646 2 

Polen 1 895 1 936 2 Mexiko 2 103 2 139 2 

Hönskött, 1 000 ton 2010 2011 Socker 3 , 1 000 ton 2010 2011 


USA 16 971 17 111 19 Brasilien 39 872 37 582 22 

Kina 11 560 11 550 13 Indien 20 637 26 574 16 

Brasilien 10 693 11 422 13 Kina 11 363 12 519 7 

Ryssland 2 563 2 895 3 Thailand 6 929 9 640 6 

Mexiko 2 681 2 765 3 USA 8 153 7 722 5 

Indien 2 193 2 206 2 Mexiko 4 826 5 380 3 

Iran 1 650 1 686 2 Tyskland 3 640 4 772 3 

Argentina 1 598 1 649 2 Ryssland 2 782 4 753 3 

Indonesien 1 540 1 614 2 Frankrike 4 018 4 709 3 

Turkiet 1 444 1 613 2 Pakistan 3 410 4 320 3 

Mjölk 1 , 1 000 ton 2010 2011 Kaffe 4 , 1 000 ton 2010 2011 


USA 87 474 89 015 14 Brasilien 2 907 2 700 32 

Indien 54 903 57 400 9 Vietnam 1 106 1 277 15 

Kina 35 700 36 578 6 Indonesien 684 634 7 

Brasilien 30 715 32 096 5 Colombia 535 469 6 

Ryssland 31 585 31 386 5 Etiopien 265 371 4 

Tyskland 29 594 30 301 5 Peru 265 332 4 

Frankrike 23 332 24 361 4 Indien 290 302 4 

Nya Zeeland 17 010 17 894 3 Honduras 229 282 3 

Storbritannien 14 071 13 849 2 Guatemala 248 243 3 

Turkiet 12 419 13 802 2 Mexiko 245 237 3 

Smör 2 , 1 000 ton 2010 2011 Vin, 1 000 ton 2010 2011 


Indien 3 383 3 383 37 Frankrike 5 804 6 534 22 

USA 709 821 9 Italien 4 580 4 673 16 

Pakistan 650 670 7 Spanien 3 610 3 340 11 

Tyskland 404 425 5 Förenta Staterna 2 650 2 780 9 

Frankrike 423 424 5 Kina 1 600 1 600 5 

Nya Zeeland 385 385 4 Argentina 1 625 1 547 5 

Ryssland 208 220 2 Australien 1 134 1 150 4 

Iran 187 187 2 Chile 915 1 046 4 

Polen 174 178 2 Sydafrika 922 966 3 

Turkiet 156 171 2 Tyskland 691 913 3 



26.12 

Varor 

Vissa viktiga varor efter de 10 största producentländerna (forts.) 

Andel 

(%) 

senast 

redovisat 

år 

Varor 

Andel 

(%) 

senast 

redovisat 

år 

Råtobak, 1 000 ton 2010 2011 Råolja, 1 000 ton 2009 2010 

Världsproduktionen 6 897 7 379 100 Världsproduktionen 3 810 000 3 901 000 100 

Kina 3 004 3 157 43 Ryssland 494 000 505 000 13 

Brasilien 788 952 13 Saudiarabien 459 500 467 800 12 

Indien 690 830 11 USA 334 637 345 381 9 

USA 326 271 4 Iran 202 400 203 200 5 

Malawi 173 175 2 Kina 189 490 203 000 5 

Argentina 137 145 2 Mexiko 153 600 152 670 4 

Indonesien 136 130 2 Kanada 134 300 141 200 4 

Tanzania 61 130 2 Förenade Arabemiraten 126 300 130 800 3 

Zimbabwe 110 112 2 Venezuela 124 800 126 600 3 

Pakistan 119 103 1 Kuwait 121 300 122 500 3 

Bomull, 1 000 ton 2010 2011 Naturgas, milj m 3 2009 2010 

Världsproduktionen 23 711 26 143 100 Världsproduktionen 3 111 000 3 278 000 100 

Kina 5 970 6 589 25 Ryssland 584 000 649 000 20 

Indien 5 683 5 984 23 USA 583 000 611 000 19 

USA 3 942 3 413 13 Kanada 156 046 151 023 5 

Pakistan 1 869 2 312 9 Iran 131 200 138 500 4 

Brasilien 973 1 673 6 Norge 103 500 106 430 3 

Uzbekistan 1 136 983 4 Kina 85 269 96 800 3 

Turkiet 817 955 4 Indonesien 86 699 93 255 3 

Australien 387 844 3 Qatar 89 300 85 430 3 

Turkmenistan 330 330 1 Nederländerna 74 659 83 944 3 

Argentina 230 295 1 Saudiarabien 77 500 83 900 3 

Järnmalm, 1 000 ton 2009 2010 Aluminium, 1 000 ton 2009 2010 

Världsproduktionen 2 277 000 2 611 000 Världsproduktionen 37 100 41 500 100 

Kina 880 171 1 071 555 41 Kina 12 891 16 195 39 

Australien 394 069 433 452 17 Ryssland 3 815 3 947 10 

Brasilien 331 000 372 300 14 Kanada 3 030 2 963 7 

Indien 218 639 208 111 8 Australien 1 943 1 928 5 

Ryssland 92 000 95 500 4 USA 1 727 1 727 4 

Ukraina 66 452 78 541 3 Indien 1 481 1 610 4 

Sydafrika 55 313 58 709 2 Brasilien 1 536 1 536 4 

Kazakstan 46 248 50 190 2 Norge 1 090 1 400 3 

USA 26 700 49 500 2 Förenade Arabemiraten 1 010 1 400 3 

Kanada 31 699 37 001 1 Bahrain 850 860 2 

Guldmalm, ton 

Tidningspapper 

Au-innehåll 2009 2010 1 000 ton 2010 2011 


Kina 314 341 13 Kanada 4 639 4 382 14 

Australien 223 260 10 Kina 4 327 3 927 12 

USA 223 228 9 Japan 3 349 3 211 10 

Ryssland 205 201 8 USA 2 824 2 964 9 

Sydafrika 198 189 7 Sverige 2 258 2 120 7 

Peru 182 149 6 Ryssland 1 963 1 929 6 

Indonesien 128 105 4 Tyskland 2 250 1 888 6 

Kanada 97 98 4 Rep. Korea 1 556 1 537 5 

Ghana 91 92 4 Indien 1 259 1 320 4 

Mexiko 62 79 3 Storbritannien 1 195 1 227 4 

Diamanter, 1 000 karat 2009 2010 Bly, 1 000 ton 2009 2010 


Ryssland 34 759 34 857 26 Kina 3 773 4 199 43 

Botswana 17 734 27 556 20 USA 1 214 1 256 13 

Kongo-Kinshasa 21 298 20 166 15 Tyskland 781 405 4 

Kanada 10 946 11 773 9 Indien 307 325 3 

Australien 10 795 9 998 7 Republiken Korea 297 321 3 

Sydafrika 6 119 8 868 7 Storbritannien 302 297 3 

Zimbabwe 964 8 435 6 Kanada 259 273 3 

Angola 13 828 8 362 6 Japan 248 267 3 

Namibia 940 1 476 1 Mexiko 200 226 2 

Kina 1 100 1 100 1 Australien 234 210 2 

1) Bara komjölk. 2) Inkl. smörolja. 3) Råsocker. 4) Orostat kaffe. 

Källa: FAO: Statistical Databases (http://faostat.fao.org); British Geological Survey: World Mineral Production. 



26.13 

Produktion av elektrisk energi, GWh, 2010 

Electricity production, GWh 


Land Totalt Därav 

Termisk Vattenkraft Kärnkraft 

Sverige 148 609 20 769 66 501 57 828 

Danmark 38 785 30 949 21 – 

Finland 80 668 44 647 12 922 22 800 

Island 17 059 2 12 592 – 

Norge 124 505 5 668 117 942 – 

Belgien 95 120 43 656 1 668 47 944 

Bulgarien 46 653 25 015 5 693 15 249 

Estland 12 964 12 660 27 – 

Frankrike 569 103 62 694 66 825 428 521 

Grekland 57 392 47 035 7 485 – 

Irland 28 611 25 020 776 – 

Italien 302 063 231 249 54 406 – 

Kroatien 14 105 5 531 8 435 – 

Lettland 6 627 3 058 3 520 – 

Litauen 5 749 4 230 1 295 0 

Luxemburg 4 592 3 048 1 468 – 

Nederländerna 118 140 110 013 105 3 969 

Polen 157 657 152 505 3 488 – 

Portugal 54 091 27 954 16 547 – 

Rumänien 60 619 28 807 19 883 11 623 

Ryssland 1 038 030 698 709 168 397 170 415 

Schweiz 67 824 3 540 37 825 26 339 

Slovakien 27 858 7 612 5 649 14 574 

Slovenien 16 433 6 066 4 697 5 657 

Spanien 303 092 144 344 45 488 61 990 

Storbritannien 381 129 302 019 6 754 62 140 

Tjeckien 85 910 53 581 3 380 27 998 

Tyskland 628 984 411 569 27 356 140 556 

Ukraina 188 584 86 229 13 152 89 152 

Ungern 37 371 20 887 188 15 761 

Österrike 71 127 27 377 41 596 – 

Algeriet 45 560 45 386 174 – 

Egypten 150 486 135 736 13 046 – 

Marocko 22 852 18 562 3 631 – 

Sydafrika 259 601 242 358 5 091 12 099 

Tunisien 16 096 15 907 50 – 

Kanada 607 952 155 959 351 591 90 659 

Mexiko 270 968 220 080 37 121 5 879 

USA 4 378 422 3 136 499 286 333 838 931 

Bolivia 6 884 4 699 2 182 – 

Brasilien 515 798 97 986 403 289 14 523 

Chile 60 434 38 385 21 717 – 

Colombia 60 111 19 448 40 624 – 

Venezuela 118 272 41 492 76 780 – 

Bangladesh 42 347 40 685 1 662 – 

Filippinerna 67 777 49 964 7 820 – 

Indonesien 186 594 159 560 17 676 – 

Israel 58 566 58 459 29 – 

Japan 1 119 221 729 916 90 682 288 230 

Malaysia 116 808 110 556 6 251 – 

Pakistan 94 383 59 152 31 811 3 420 

Sydkorea 499 508 342 851 6 472 148 596 

Thailand 159 518 153 953 5 537 – 

Turkiet 211 208 155 828 51 796 – 

Vietnam 94 835 66 780 28 055 – 

Australien 241 584 223 987 12 522 – 

Nya Zeeland 44 819 12 588 24 714 – 

Källa: UN, UNData (data.un.org). 



26.14 

Förbrukning av elektrisk energi, kWh per invånare 

Electricity use, kWh per inhabitant 

Land 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 

Sverige 17 011 16 519 16 637 16 660 16 401 16 404 16 087 

Danmark 6 932 7 123 7 009 6 943 7 121 7 017 6 934 

Finland 16 678 17 066 17 352 16 697 17 805 17 755 17 006 

Island 29 324 29 412 29 472 29 371 32 947 38 869 52 201 

Norge 26 745 25 171 26 505 27 174 26 183 26 938 27 023 

Belgien 8 696 8 791 8 986 8 961 9 146 9 078 9 020 

Bulgarien 4 624 4 743 4 593 4 753 4 954 5 081 5 228 

Estland 5 763 6 105 6 307 6 383 6 680 7 276 7 187 

Frankrike 1 8 042 8 316 8 449 8 451 8 326 8 308 8 488 

Grekland 5 233 5 497 5 620 5 767 5 862 6 106 6 228 

Irland 6 554 6 635 6 712 6 691 6 851 6 787 6 792 

Italien 2 5 798 5 946 5 999 6 014 6 085 6 070 6 023 

Kroatien 3 547 3 717 3 820 3 955 4 070 4 201 4 274 

Lettland 2 705 2 843 2 934 3 077 3 245 3 425 3 451 

Litauen 3 232 3 453 3 516 3 459 3 557 3 765 3 901 

Luxemburg 16 020 16 348 16 361 15 939 16 805 16 761 16 444 

Nederländerna 6 982 7 025 7 196 7 263 7 313 7 457 7 472 

Polen 3 585 3 704 3 794 3 816 3 950 4 039 4 067 

Portugal 4 648 4 770 4 912 5 063 5 141 5 144 5 189 

Rumänien 2 393 2 441 2 552 2 612 2 712 2 778 2 842 

Ryssland 6 101 6 303 6 426 6 570 6 876 7 063 7 233 

Schweiz 3 8 517 8 726 8 669 8 824 8 880 8 729 8 955 

Slovakien 5 256 5 377 5 333 5 234 5 397 5 521 5 460 

Slovenien 6 798 7 109 7 256 7 392 7 563 7 598 7 343 

Spanien 6 058 6 237 6 488 6 798 6 796 6 794 6 804 

Storbritannien 6 692 6 756 6 756 6 748 6 683 6 605 6 539 

Tjeckien 6 368 6 569 6 722 6 861 7 015 7 016 6 982 

Tyskland 7 047 7 275 7 426 7 475 7 522 7 536 7 502 

Ukraina 3 525 3 683 3 741 3 786 3 926 4 042 4 041 

Ungern 3 972 4 051 4 074 4 166 4 283 4 380 4 387 

Österrike 7 860 8 146 8 256 8 421 8 509 8 594 8 632 

Algeriet 881 929 966 1 000 1 059 1 099 1 169 

Egypten 1 295 1 353 1 412 1 438 1 502 1 593 1 640 

Etiopien 30 33 36 38 43 45 47 

Marocko . . 678 699 658 709 742 779 

Nigeria 178 162 157 145 160 156 140 

Sydafrika 4 436 4 673 5 177 5 046 5 142 5 299 5 128 

Tanzania 83 76 83 67 58 104 105 

Tunisien 1 147 1 196 1 251 1 313 1 417 1 396 1 442 

Kanada 18 523 18 411 18 379 18 706 18 189 18 653 18 769 

Mexiko 2 109 2 101 2 166 2 301 2 361 2 440 2 375 

USA 14 127 14 057 14 277 14 267 14 129 14 193 14 124 

Argentina 2 398 2 578 2 714 2 864 3 006 3 119 3 232 

Bolivia 482 474 492 535 566 609 644 

Brasilien 2 167 2 243 2 340 2 375 2 447 2 545 2 632 

Chile 2 918 3 185 3 299 3 310 3 544 3 610 3 622 

Colombia 1 019 1 045 1 073 1 131 1 191 1 228 1 214 

Paraguay 1 114 1 118 1 196 1 249 1 343 1 402 1 190 

Peru 829 860 902 922 971 1 050 1 125 

Venezuela 3 464 3 510 3 787 3 944 4 109 4 133 4 226 

Bangladesh 130 145 152 173 192 198 218 

Filippinerna 610 653 677 661 652 672 660 

Indien 569 594 616 618 658 702 718 

Indonesien 511 526 554 581 600 633 657 

Irak 1 325 1 076 1 239 1 253 1 149 1 171 1 272 

Iran 2 151 2 304 2 465 2 540 2 794 2 914 3 008 

Israel 6 632 6 753 6 906 7 200 7 336 7 648 7 681 

Japan 8 327 8 294 8 525 8 629 8 667 8 915 8 500 

Kazakstan 4 030 4 182 4 314 4 508 4 738 4 950 5 195 

Kina 1 272 1 471 1 688 1 901 2 165 2 461 2 575 



26.14 

Förbrukning av elektrisk energi, kWh per invånare (forts.) 


Land 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 

Malaysia 3 037 3 133 3 196 3 319 3 412 3 730 3 606 

Nordkorea 877 895 931 974 949 907 974 

Pakistan 506 519 576 566 581 554 519 

Sydkorea 6 966 7 189 7 657 8 186 8 458 8 909 9 271 

Thailand 1 880 1 889 2 006 2 062 2 152 2 194 2 212 

Turkiet 1 904 2 012 2 108 2 259 2 423 2 603 2 680 

Vietnam 449 503 561 636 722 807 876 

Australien 11 525 11 479 11 653 12 041 11 990 12 039 12 207 

Nya Zeeland 10 508 10 213 10 563 10 449 10 497 10 433 10 349 

Världen totalt 2 611 2 677 2 765 2 809 2 883 2 978 2 996 

Anmärkning: Uppgifterna revideras löpande och kan skilja från tidigare årsböcker. 

1) Inkl. Monaco. 2) Inkl. San Marino. 3) Inkl. Liechtenstein. 

Källa: UN Energy Statistics Yearbook. 

26.15 

Kärnkraftsreaktorer i världen den 31 december 2012 

Nuclear power reactors in the world 

Land Kärnkraftsreaktorer Befintlig effekt, 

MW (megawatt) 

I användning, Under uppantal 

byggnad, antal 

Planerad effekt, 

MW 

Kärnkraftselens andel 

av totala elförsörjningen 

i procent 

Sverige 10 - 9 395 9 395 38 

Finland 4 1 2 752 4 352 33 

Belgien 7 - 5 927 5 927 51 

Bulgarien 2 - 1 906 1 906 32 

Frankrike 58 1 63 130 64 730 75 

Nederländerna 1 - 482 482 4 

Rumänien 2 - 1 300 1 300 19 

Ryssland 33 11 23 643 32 940 18 

Schweitz 5 - 3 278 3 278 36 

Slovakien 4 2 1 816 2 696 54 

Slovenien 1 - 688 688 36 

Spanien 8 - 7 560 7 560 21 

Storbritannien 16 - 9 231 9 231 18 

Tjeckien 6 - 3 804 3 804 35 

Tyskland 9 - 12 068 12 068 16 

Ukraina 15 2 13 107 15 007 46 

Ungern 4 - 1 889 1 889 46 

Sydafrika 2 - 1 860 1 860 5 

Kanada 19 - 13 500 13 500 15 

Mexico 2 - 1 530 1 530 5 

USA 104 1 102 136 103 301 19 

Argentina 2 1 935 1 627 5 

Brasilien 2 1 1 884 3 129 3 

Armenien 1 - 375 375 27 

Förenade arabemiraten - 1 - 1 345 . . 

Indien 20 7 4 391 9 215 4 

Iran 1 - 915 915 1 

Japan 50 2 44 215 46 865 2 

Kina 17 29 12 860 41 704 2 

Pakistan 3 2 725 1 355 5 

Sydkorea 23 4 20 739 25 719 30 

Världen totalt 1,2 437 67 373 069 437 321 . . 

1) Inkl. Taiwan. 

2) Världen total: kärnkraftselens andel av totala elförsörjningen uppskattas av World Nuclear Association till ca 11 procent. 

Källa: IAEA (Internationella atomenergiorganet); Wien 2013, reference Data Series No.2 

(http://www-pub.iaea.org/MTCD/Publications/PDF/rds2-33_web.pdf) 

World Nuclear Association 

(http://www.world-nuclear.org/info/Current-and-Future-Generation/World-Energy-Needs-and-Nuclear-Power/) 



26.16 

De 10 största import-/exportländerna år 2011. 

Import och export av vissa varor, 1 000 ton 

Imports and exports of some goods, 1 000 tonnes 

Import 2010 2011 Export 2010 2011 

Ox- och kalvkött 1 

USA 681 607 Australien 912 854 

Japan 498 516 Brasilien 948 816 

Ryssland 468 425 USA 630 773 

Chile 133 265 Irland 264 286 

Frankrike 204 194 Kanada 325 270 

Rep. Korea 158 188 Nya Zeeland 346 261 

Mexiko 205 183 Nederländerna 262 239 

Tyskland 166 175 Uruguay 188 173 

Storbritannien 172 169 Paraguay 165 159 

Egypten 147 152 Tyskland 192 134 

Svinkött 

Italien 778 789 USA 1 241 1 548 

Tyskland 599 617 Tyskland 571 645 

Mexiko 372 327 Nederländerna 438 479 

Polen 255 312 Danmark 457 472 

USA 314 290 Belgien 451 458 

Hongkong 243 266 Spanien 338 338 

Storbritannien 178 186 Frankrike 264 252 

Ryssland 200 184 Polen 147 163 

Kina 25 151 Kanada 155 141 

Grekland 108 133 Hongkong 98 86 

Smör 2 

Frankrike 160 154 Nya Zeeland 416 280 

Tyskland 144 135 Nederländerna 182 176 

Belgien 113 127 Irland 134 164 

Storbritannien 103 102 Belgien 131 114 

Egypten 48 79 Tyskland 112 108 

Ryssland 78 77 Frankrike 80 78 

Italien 73 58 Vitryssland 60 62 

Nederländerna 44 53 USA 46 54 

Iran 57 51 Danmark 56 51 

Saudiarabien 36 45 Australien 57 37 

Vete 3 

Egypten 10 594 9 800 USA 27 629 32 790 

Algeriet 5 057 7 455 Frankrike 21 082 20 346 

Italien 7 477 7 321 Australien 15 888 17 657 

Japan 5 476 6 214 Kanada 18 394 16 335 

Brasilien 6 323 5 740 Ryssland 11 848 15 186 

Indonesien 4 811 5 605 Argentina 4 039 8 411 

Turkiet 2 554 4 755 Tyskland 8 915 6 169 

Rep. Korea 4 384 4 671 Ukraina 4 303 4 097 

Tyskland 3 992 4 411 Kazakstan 5 066 2 891 

Spanien 4 595 4 356 Brasilien 1 324 2 351 

Ris 3 

Indonesien 686 2 745 Thailand 8 906 10 671 

Nigeria 1 883 2 187 Vietnam 6 893 7 112 

Bangladesh 680 1 309 Indien 2 225 5 004 

Iran 1 132 1 126 Pakistan 4 179 3 412 

Saudiarabien 1 281 1 109 USA 3 747 3 166 

Malaysia 931 1 031 Brasilien 421 1 292 

Förenade Arabemiraten 942 980 Argentina 465 729 

Elfenbenskusten 860 969 Italien 806 722 

Sydafrika 733 909 Uruguay 618 572 

Irak 1 123 843 Kina 599 489 

Majs 3 

Japan 16 193 15 285 USA 50 906 45 888 

Mexiko 7 849 9 476 Argentina 17 546 15 806 

Rep. Korea 8 541 7 759 Brasilien 10 815 9 487 

Egypten 6 170 7 048 Ukraina 2 888 7 806 

Spanien 3 955 4 824 Frankrike 6 609 6 247 

Taiwan 5 008 4 148 Indien 2 293 3 952 

Iran 5 790 3 645 Ungern 3 911 3 644 

Nederländerna 2 912 3 483 Sydafrika 1 239 2 563 

Indonesien 1 528 3 208 Rumänien 2 054 2 311 

Algeriet 2 588 3 153 Serbien 1 662 1 631 



26.16 

Import och export av vissa varor, 1 000 ton (forts.) 


Import 2010 2011 Export 2010 2011 

Havre 3 

USA 1 580 1 609 Kanada 1 544 1 658 

Tyskland 260 301 Finland 320 321 

Mexiko 75 115 Australien 208 195 

Belgien 96 86 Sverige 102 144 

Spanien 111 68 Chile 60 140 

Japan 54 60 Frankrike 86 68 

Kina 57 56 Irland 19 61 

Schweiz 56 54 Spanien 35 52 


Italien 44 45 Tyskland 31 39 

Potatis 

Ryssland 664 1 466 Frankrike 2 319 1 988 

Nederländerna 1 220 1 460 Nederländerna 1 884 1 942 

Belgien 1 383 1 403 Tyskland 1 593 1 596 

Spanien 778 662 Belgien 785 897 

Tyskland 574 662 Egypten 299 637 

Italien 707 606 Kanada 494 614 

USA 415 492 USA 386 455 

Frankrike 415 407 Pakistan 245 443 

Portugal 309 281 Storbritannien 337 385 

Storbritannien 249 267 Kina 259 375 

Socker 4 

Kina 1 565 2 564 Brasilien 20 939 20 153 

Indonesien 1 380 2 371 Thailand 2 075 4 123 

Ryssland 2 086 2 331 Guatemala 1 742 1 290 

USA 2 023 2 174 Indien 383 877 

Malaysia 1 702 1 778 Kuba 559 639 

Rep. Korea 1 636 1 627 Filippinerna 74 581 

Japan 1 214 1 512 Mexiko 254 287 

Algeriet 1 186 1 347 El Salvador 314 276 

Bangladesh 978 1 253 Malawi 97 268 

Egypten 1 075 1 144 Swaziland 284 265 

Kaffe 5 

USA 1 344 1 452 Brasilien 1 795 1 795 

Tyskland 1 151 1 171 Vietnam 1 218 1 256 

Italien 481 487 Tyskland 503 516 

Japan 417 423 Colombia 413 437 

Frankrike 361 353 Indonesien 434 346 

Belgien 335 325 Peru 230 294 

Spanien 283 272 Guatemala 236 262 

Kanada 216 227 Belgien 266 261 

Storbritannien 176 174 Honduras 216 253 

Schweiz 131 142 Indien 178 233 

Tobak 6 

Ryssland 242 238 Brasilien 493 534 

Tyskland 176 183 Kina 251 224 

USA 159 172 Indien 219 188 


Kina 90 130 Malawi 145 160 

Indonesien 66 107 Zimbabwe 90 134 

Belgien 105 105 Argentina 65 81 

Frankrike 102 104 Belgien 74 79 

Polen 81 80 Tanzania 69 74 

Storbritannien 65 57 Turkiet 79 68 

Pappersmassa 7 

Kina 11 106 14 045 Kanada 8 991 9 159 

USA 5 412 5 330 Brasilien 8 381 8 481 

Tyskland 4 784 4 583 USA 7 618 8 324 

Italien 3 431 3 459 Chile 3 381 4 025 

Rep. Korea 2 522 2 494 Indonesien 2 546 2 934 

Frankrike 1 921 1 884 Sverige 3 055 2 924 

Japan 1 731 1 788 Finland 2 159 2 475 

Nederländerna 1 222 1 546 Ryssland 1 851 1 980 

Storbritannien 1 017 1 027 Spanien 901 1 129 

Spanien 1 183 971 Tyskland 996 1 072 

1) Benfritt nöt- och kalvkött. 2) Smör tillverkat av komjölk. 3) Omalet. 4) Omvandlat till råsocker. 5) Rostat och orostat. 

6) Obearbetad. 7) Mekanisk och kemisk massa. 

Källa: FAO Statistical Databases (http://faostat.fao.org). 



26.17 

De 35 största handelsflottorna den 1 januari 2012 

The 35 most important maritime countries and territories 

Land 1 Antal fartyg 2 under Dödviktstonnage 2 i 1 000-tal 

Egen 

flagg 3 

Utländsk 

flagg 

Alla 

Egen 

flagg 3 

Utländsk 

flagg 

Summa 

tonnage 

Därav 

utländsk 

flagg, % 

Andel av 

världens 

tonnage, % 

Grekland 738 2 583 3 321 64 921 159 130 224 052 71 16,10 

Japan 717 3 243 3 960 20 453 197 210 217 663 91 15,64 

Tyskland 422 3 567 3 989 17 296 108 331 125 627 86 9,03 

Kina 2 060 1 569 3 629 51 716 72 285 124 002 58 8,91 

Sydkorea 740 496 1 236 17 102 39 083 56 186 70 4,04 

USA 741 1 314 2 055 7 163 47 460 54 623 87 3,92 

Hongkong 470 383 853 28 884 16 602 45 486 36 3,27 

Norge 851 1 141 1 992 15 772 27 328 43 100 63 3,10 

Danmark 394 649 1 043 13 464 26 528 39 991 66 2,87 

Taiwan 102 601 703 4 077 34 968 39 045 90 2,81 

Singapore 712 398 1 110 22 083 16 480 38 563 43 2,77 

Bermuda 17 251 268 2 297 27 699 29 996 92 2,16 

Italien 608 226 834 18 114 6 875 24 989 28 1,80 

Turkiet 527 647 1 174 8 555 14 926 23 481 64 1,69 

Kanada 205 251 456 2 490 19 360 21 850 89 1,57 

Indien 455 105 560 15 277 6 086 21 363 28 1,53 

Ryssland 1 336 451 1 787 5 411 14 958 20 368 73 1,46 

Storbritannien 230 480 710 2 035 16 395 18 430 89 1,32 

Belgien 97 180 277 6 319 8 202 14 521 56 1,04 

Malaysia 432 107 539 9 711 4 734 14 445 33 1,04 

Brasilien 113 59 172 2 280 11 482 13 762 83 0,99 

Saudiarabien 75 117 192 1 852 10 888 12 740 85 0,92 

Nederländerna 576 386 962 4 901 6 800 11 701 58 0,84 

Indonesien 951 91 1 042 9 301 2 292 11 593 20 0,83 

Iran 67 71 138 830 10 635 11 464 93 0,82 

Frankrike 188 297 485 3 430 7 740 11 171 69 0,80 

Förenade Arabemiraten 65 365 430 609 8 187 8 796 93 0,63 

Cypern 62 152 214 2 044 5 093 7 137 71 0,51 

Vietnam 477 79 556 4 707 1 988 6 695 30 0,48 

Kuwait 44 42 86 3 957 2 735 6 692 41 0,48 

Sverige 99 208 307 1 071 5 326 6 396 83 0,46 

Isle of Man 6 38 44 227 6 131 6 358 96 0,46 

Thailand 277 67 344 3 611 1 543 5 154 30 0,37 

Schweitz 39 142 181 1 189 3 701 4 890 76 0,35 

Qatar 48 37 85 882 3 746 4 627 81 0,33 

Totalt (dessa 35) 14 941 20 793 35 734 374 030 952 927 1 326 957 72 95,34 

Hela världen 46 901 1 518 110 

1) Avser det land/landområde där fartygets moderbolag har sitt säte. 

2) Fartyg med bruttodräktighet om 1 000 och därutöver, men exkl. USA:s reservflotta och USA:s och Kanadas Great Lakes-flotta. 

3) Inkluderar fartyg som seglar under den nationella flaggan men är registrerade i kolonier eller självstyrande områden. 

Källa: UN Review of Maritime Transport 2012 (www.unctad.com). 



26.18 

Arbetslösa, 1 000-tal 

Unemployment 


Land 2008 2009 2010 2011 2012 

Antal 1 % Antal 1 % Antal 1 % Antal 1 % Antal 1 % 

Sverige 303 6 408 8 424 9 390 8 402 8 

Danmark 101 3 177 6 218 8 221 8 219 8 

Finland 172 6 221 8 224 8 209 8 207 8 

Island 5 3 13 7 14 8 13 7 11 6 

Norge 66 3 80 3 91 4 84 3 84 3 

Belgien 333 7 380 8 406 8 347 7 369 8 

Bulgarien 3 200 6 238 7 348 10 372 11 410 12 

Estland 38 6 95 14 116 17 87 13 71 10 

Frankrike 2 064 7 2 575 9 2 640 9 2 612 9 2 824 10 

Grekland 378 8 471 10 629 13 877 18 1 204 24 

Irland 2 135 6 258 12 303 14 317 15 316 15 

Italien 1 692 7 1 945 8 2 102 8 2 108 8 2 744 11 

Kroatien 149 8 160 9 206 12 232 14 272 16 

Lettland 3 91 8 203 17 216 19 167 16 156 15 

Litauen 3 94 6 225 14 291 18 226 15 195 13 

Luxemburg 11 5 12 5 10 4 12 5 13 5 

Nederländerna 2 243 3 304 3 390 5 389 5 469 5 

Polen 1 211 7 1 411 8 1 699 10 1 723 10 1 749 10 

Portugal 3 427 8 529 10 603 11 706 13 860 16 

Rumänien 576 6 681 7 725 7 730 7 701 7 

Ryssland 4 792 6 6 403 9 5 645 8 5 020 7 4 245 6 

Slovakien 4 256 10 323 12 389 14 368 14 378 14 

Slovenien 46 4 61 6 75 7 83 8 90 9 

Spanien 2 591 11 4 150 18 4 632 20 4 999 22 5 769 25 

Storbritannien 1 753 6 2 363 8 2 440 8 2 534 8 2 511 8 

Tjeckien 4 230 4 352 7 384 7 354 7 367 7 

Tyskland 3 141 8 3 227 8 2 946 7 2 502 6 2 316 6 

Ungern 329 8 421 10 475 11 468 11 476 11 

Österrike 162 4 204 5 188 4 179 4 189 4 

Egypten 2 145 9 2 360 9 2 351 9 3 180 12 3 414 13 

Marocko 1 075 9 1 031 9 1 040 9 .. .. .. 9 

Sydafrika 4 075 23 4 167 24 4 332 25 4 358 25 4 541 25 

Kanada 1 117 6 1 516 8 1 484 8 1 393 8 1 368 7 

Mexiko 2 1 792 4 2 510 6 2 560 5 2 550 5 2 499 5 

USA 8 924 6 14 265 9 14 825 10 13 747 9 12 506 8 

Brasilien 1 813 8 1872 8 1 591 5 1 426 6 1 338 6 

Chile 2 562 8 707 10 632 8 574 7 524 6 

Colombia 2 216 11 2 514 12 2 561 12 2 426 11 2 394 10 

Venezuela 926 7 1 019 8 1 116 9 1 132 9 1 055 8 

Filippinerna 2 716 7 2 831 8 2 859 7 2 814 7 2 833 7 

Hongkong 129 4 192 5 157 4 126 3 126 3 

Indonesien 9 411 8 9 111 8 8 456 7 7 909 7 7 430 6 

Israel 180 6 230 8 209 7 180 6 247 7 

Japan 2 646 4 3 356 5 3 335 5 2 912 5 2 848 4 

Malaysia 370 3 414 4 388 3 389 3 393 3 

Sydkorea 769 3 889 4 918 4 855 3 820 3 

Turkiet 2 605 11 3 460 14 3 049 12 2 620 10 2 516 9 

Australien 483 4 649 6 617 5 611 5 636 5 

Nya Zeeland 95 4 141 6 152 7 155 7 165 7 

1) Antal arbetslösa i procent av arbetskraften. 

2) Februari 2010: förändring av metod, data inte helt jämförbara. 



Anmärkning: Uppgifterna utgör årsmedeltal och de är inte fullt jämförbara mellan de olika länderna. 

Källa: UN Monthly Bulletin of Statistics (http://unstats.un.org). 



26.19 

Konsumentprisindex (2005=100) 

Consumer price index 

Land 

Konsumentprisindex 

Totalt 

Livsmedel och alkoholfria drycker 

2010 2011 2012 2010 2011 2012 

Sverige 108,2 111,1 112,1 114,7 116,2 117,9 

Danmark 111,1 114,1 116,9 115,8 120,3 125,5 

Finland 109,7 113,5 116,7 110,5 116,8 122,9 

Island 148,8 154,8 162,8 151,8 157,6 167,3 

Norge 111,9 113,3 114,1 113,3 113,2 114,6 

Belgien 110,6 114,5 117,8 115,0 117,8 121,3 

Bulgarien 137,5 143,3 147,5 138,2 147,8 152,2 

Estland 126,4 132,7 137,9 129,7 142,2 147,7 

Frankrike 107,8 110,1 112,3 109,3 111,5 114,7 

Grekland 117,2 121,1 122,9 115,1 118,7 120,4 

Irland 107,4 110,1 112,0 102,3 103,5 104,1 

Kroatien 116,5 119,1 123,2 116,6 120,7 125,2 

Lettland 138,6 144,7 147,9 144,7 156,9 160,5 

Litauen 128,8 134,1 138,2 138,5 149,9 154,4 

Luxemburg 111,5 115,3 118,4 114,1 117,0 120,0 

Nederländerna 2 106,7 109,2 111,9 107,8 110,2 112,4 

Polen 114,5 119,4 123,7 119,6 125,5 130,8 

Portugal 1 126,9 131,6 135,2 116,7 119,1 122,9 

Rumänien 135,0 142,8 147,5 124,5 132,0 134,5 

Ryssland 162,8 176,5 185,4 171,2 189,8 196,0 

Schweiz 104,4 104,7 104,0 102,2 98,9 97,9 

Slovakien 115,2 119,7 124,0 111,6 118,4 123,4 

Slovenien 115,2 117,3 120,3 123,2 128,6 133,9 

Spanien 112,4 116,0 118,0 112,2 114,5 116,7 

Storbritannien 116,4 122,5 126,4 126,8 134,3 138,7 

Tjeckien 114,9 117,1 121,0 111,3 116,4 124,5 

Tyskland 6 100,0 102,1 104,1 100,0 102,8 106,3 

Ukraina 195,3 210,9 212,1 194,5 206,9 202,5 

Ungern 130,0 135,1 142,8 142,3 151,7 160,7 

Österrike 7 109,5 113,1 115,9 113,6 104,2 107,6 

Algeriet 1 145,9 154,3 169,3 157,1 166,5 188,0 

Egypten 173,1 190,5 204,1 214,5 247,8 270,6 

Marocko 2 108,4 109,4 110,8 114,6 116,3 119,1 

Sydafrika 4 111,7 117,3 123,9 111,0 118,9 127,4 

Tunisien 122,2 126,5 133,5 127,8 132,5 142,5 

Kanada 108,9 112,0 113,7 115,7 120,1 122,9 

Mexico 124,2 128,5 133,7 134,5 141,4 152,1 

USA 111,7 115,2 117,6 113,7 119,2 122,1 

Bolivia 3 118,5 130,2 136,1 127,8 145,6 151,3 

Brasilien 125,7 134,1 141,3 135,5 147,5 159,5 

Chile 5 101,4 104,8 108,0 102,2 109,0 117,4 

Colombia 5 102,3 105,8 109,3 101,4 106,2 110,6 

Venezuela 4 162,9 205,4 248,7 170,1 221,1 275,9 

Bangladesh 1 182,5 202,0 219,7 195,1 220,1 236,5 

Filippinerna 2 120,4 126,2 130,1 129,5 136,5 139,8 

Hongkong 3 111,7 117,6 122,4 121,2 129,7 137,2 

Indonesien 3 120,3 127,4 132,9 136,0 148,6 157,3 

Israel 113,9 117,8 119,8 126,1 130,5 131,4 

Japan 6 100,0 99,7 99,7 100,0 99,6 99,7 

Malaysia 6 100,0 103,2 104,9 100,0 104,8 107,6 

Pakistan 1 234,0 249,8 273,8 268,0 306,7 333,6 

Sydkorea 6 100,0 104,0 106,3 100,0 108,1 112,4 

Thailand 3 108,0 112,1 115,5 122,8 132,6 139,0 

Turkiet 151,9 161,7 176,1 166,1 176,5 191,3 

Vietnam 166,9 195,1 212,8 198,6 247,6 266,5 

Australien 115,8 119,7 121,8 121,6 127,5 125,4 

Nya Zeeland 114,9 119,5 120,8 124,0 130,7 129,9 

1) Basår 2000=100. 2) Basår 2006=100. 3) Basår 2007=100. 4) Basår 2008=100. 5) Basår 2009=100. 6) Basår 2010=100. 

7) Basår 2010=100 (början 2011). Gäller för livsmedel och alkoholfria drycker. 

Anmärkning: Uppgifterna är inte fullt jämförbara mellan de olika länderna. 




26.20 

BNP per invånare i löpande priser, US dollar 

GDP per inhabitant in current prices, US dollar 


Land 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 

Sverige 32 701 35 656 38 458 39 613 37 255 39 249 41 452 43 176 

Danmark 33 196 36 001 37 703 39 841 38 276 40 600 40 945 42 176 

Finland 30 708 33 097 36 148 38 080 35 540 36 015 37 325 38 282 

Island 34 992 35 784 37 152 39 477 37 330 35 497 36 536 37 569 

Norge 47 640 53 775 55 845 61 332 54 803 57 454 61 047 65 638 

Belgien 32 204 34 209 35 648 37 035 36 591 37 872 38 890 40 106 

Estland 16 531 19 121 21 571 22 061 19 763 20 161 22 357 23 625 

Frankrike 29 554 31 385 33 126 34 167 33 794 34 408 35 505 36 249 

Grekland 24 348 26 733 27 743 29 604 29 201 27 539 25 836 .. 

Irland 38 795 42 244 44 749 41 813 39 609 40 245 41 528 43 578 

Italien 28 280 30 359 32 039 33 372 32 216 32 085 32 648 33 139 

Luxemburg 68 211 78 339 84 369 84 298 79 285 84 672 88 601 91 378 

Nederländerna 35 111 38 038 40 714 42 929 40 997 41 543 42 573 43 146 

Polen 13 786 15 057 16 750 18 025 18 796 19 862 21 138 22 167 

Portugal 21 369 22 937 24 188 24 939 24 892 25 547 25 416 25 275 

Ryssland 11 822 14 892 16 660 20 164 19 109 20 703 22 408 .. 

Schweiz 36 648 40 483 44 339 47 552 46 533 48 821 51 359 53 733 

Slovakien 16 175 18 359 20 865 23 214 22 549 23 193 24 113 25 323 

Slovenien 23 472 25 410 27 228 29 037 26 771 26 557 27 330 27 493 

Spanien 27 392 30 366 32 216 33 131 31 951 31 475 31 607 32 081 

Storbritannien 33 318 35 502 36 278 36 588 34 777 35 757 36 092 37 446 

Tjeckien 21 268 23 237 25 443 25 872 25 635 25 306 26 208 26 599 

Tyskland 31 117 33 508 35 540 37 115 35 638 37 643 39 729 41 231 

Ungern 16 975 18 274 18 922 20 430 20 251 20 625 21 455 22 124 

Österrike 33 637 36 538 38 079 39 856 39 009 40 366 42 142 43 848 

EU 27 26 886 29 063 30 788 32 005 31 049 31 766 32 713 33 664 

Sydafrika 18 681 20 603 22 075 23 363 22 382 29 306 30 441 .. 

Kanada 35 106 36 863 38 350 38 985 37 797 39 075 40 450 .. 

Mexico 12 461 13 751 14 497 15 267 14 941 15 822 17 446 .. 

Colombia 7 330 7 977 8 671 9 069 9 191 9 571 10 303 10 841 

USA 44 242 46 376 47 996 48 336 46 927 48 287 49 782 51 689 

Chile 12 690 15 585 16 841 16 501 16 250 18 668 21 050 .. 

Indien 2 276 2 556 2 860 2 993 3 316 .. .. .. 

Indonesien 3 207 3 448 3 725 3 985 4 153 4 344 .. .. 

Israel 23 210 23 808 25 477 25 463 25 929 27 085 28 905 29 830 

Japan 30 446 31 742 33 342 33 500 31 627 33 512 33 834 .. 

Kina 4 102 4 747 5 548 6 186 6 781 7 554 8 387 .. 

Sydkorea 22 783 24 247 26 102 26 689 26 680 28 613 29 786 30 800 

Turkiet 11 394 12 883 13 895 15 021 14 415 15 775 17 034 .. 

Australien 34 888 36 868 38 837 39 029 40 644 41 783 43 350 .. 

Nya Zeeland 25 387 27 219 28 804 29 075 30 121 30 464 31 585 .. 

OECD 30 055 32 008 33 577 34 340 33 312 34 482 35 657 .. 

Källa: OECD (http://stats.oecd.org/). 



26.21 

BNP-utveckling i fasta priser, procent från föregående år 

GDP development in constant prices, percent from previous year 

Land Country 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 

Sverige 3,2 4,3 3,3 -0,6 -5,0 6,6 3,7 0,7 

Danmark 2,4 3,4 1,6 -0,8 -5,7 1,6 1,1 -0,4 

Finland 2,9 4,4 5,3 0,3 -8,5 3,4 2,7 -0,8 

Island 7,2 4,7 6,0 1,2 -6,6 -4,1 2,7 1,4 

Norge 2,6 2,3 2,7 0,1 -1,6 0,5 1,2 3,1 

Belgien 1,8 2,7 2,9 1,0 -2,8 2,4 1,8 -0,3 

Estland 8,9 10,1 7,5 -4,2 -14,1 2,6 9,6 3,9 

Frankrike 1,8 2,5 2,3 -0,1 -3,1 1,7 2,0 0,0 

Grekland 2,3 5,5 3,5 -0,2 -3,1 -4,9 -7,1 -6,4 

Irland 5,9 5,4 5,4 -2,1 -5,5 -0,8 1,4 0,9 

Italien 0,9 2,2 1,7 -1,2 -5,5 1,7 0,4 -2,4 

Luxemburg 5,3 4,9 6,6 -0,7 -4,1 2,9 1,7 0,3 

Nederländerna 2,0 3,4 3,9 1,8 -3,7 1,5 0,9 -1,2 

Polen 3,6 6,2 6,8 5,1 1,6 3,9 4,5 1,9 

Portugal 0,8 1,4 2,4 0,0 -2,9 1,9 -1,3 -3,2 

Ryssland 6,4 8,2 8,5 5,2 -7,8 4,5 4,3 3,4 

Schweiz 2,7 3,8 3,8 2,2 -1,9 3,0 1,8 1,0 

Slovakien 6,7 8,3 10,5 5,8 -4,9 4,4 3,2 2,0 

Slovenien 4,0 5,8 7,0 3,4 -7,9 1,3 0,7 -2,5 

Spanien 3,6 4,1 3,5 0,9 -3,8 -0,2 0,1 -1,6 

Storbritannien 3,2 2,8 3,4 -0,8 -5,2 1,7 1,1 0,1 

Tjeckien 6,8 7,0 5,7 3,1 -4,5 2,5 1,8 -1,2 

Tyskland 0,7 3,7 3,3 1,1 -5,1 4,0 3,3 0,7 

Ungern 4,0 3,9 0,1 0,9 -6,8 1,3 1,6 -1,7 

Österrike 2,4 3,7 3,7 1,4 -3,8 1,8 2,8 0,9 

EU 27 2,1 3,3 3,2 0,3 -4,3 2,1 1,6 -0,3 

Sydafrika 5,3 5,6 5,5 3,6 -1,5 3,1 3,5 2,5 

Kanada 3,0 2,8 2,2 0,7 -2,8 3,2 2,6 1,8 

Mexico 3,3 5,1 3,4 1,2 -6,0 5,3 3,9 3,9 

USA 3,4 2,7 1,8 -0,3 -2,8 2,5 1,8 2,8 

Chile 6,2 5,7 5,2 3,3 -1,0 5,8 5,9 5,6 

Colombia 4,7 6,7 6,9 3,5 1,7 4,0 6,6 4,0 

Indien 9,3 9,3 9,8 4,9 9,1 .. .. .. 

Indonesien 5,7 5,5 6,3 6,0 4,6 6,1 .. .. 

Israel 4,9 5,8 5,9 4,1 1,1 5,0 4,6 3,2 

Japan 1,3 1,7 2,2 -1,0 -5,5 4,7 -0,6 2,0 

Kina 11,3 12,7 14,2 9,6 9,2 10,4 .. .. 

Sydkorea 4,0 5,2 5,1 2,3 0,3 6,3 3,7 2,0 

Turkiet 8,4 6,9 4,7 0,7 -4,8 9,2 8,8 2,2 

Australien 3,0 3,8 3,8 1,6 2,1 2,4 3,4 3,7 

Nya Zeeland 3,4 1,7 3,5 -1,8 1,5 0,2 2,2 .. 

OECD 2,8 3,2 2,7 0,2 -3,6 3,0 2,0 .. 

Källa: OECD (http://stats.oecd.org/). 




26.22 Militärutgifter 

Military expenditure 

Land Militärutgifter i 2011 års priser och växelkurser, milj. USA-dollar Procent av bruttonationalprodukten 

2008 2009 2010 2011 2012 2008 2009 2010 2011 2012 

Sverige 6 337 6 215 6 726 6 324 6 424 1,2 1,2 1,3 1,2 1,2 

Danmark 4 843 4 553 4 847 4 518 4 679 1,4 1,4 1,4 1,4 1,4 

Finland 3 593 3 772 3 692 3 751 3 856 1,3 1,5 1,4 1,4 1,5 

Island . . 26 22 20 18 . . 0,2 0,2 0,1 0,1 

Norge 6 794 7 210 7 099 7 232 7 189 1,4 1,7 1,6 1,5 1,4 

Belgien 6 321 5 953 5 702 5 544 5 352 1,2 1,2 1,1 1,1 1,1 

Bulgarien 1 083 1 029 978 829 782 2,0 2,0 1,9 1,5 1,5 

Estland 519 473 363 374 438 2,1 2,3 1,7 1,7 1,9 

Frankrike 65 037 69 426 66 251 62 741 62 582 2,3 2,6 2,4 2,3 2,3 

Grekland 10 995 11 455 8 869 6 709 6 972 3,1 3,3 2,7 2,2 (2,5) 

Irland 1 459 1 440 1 373 1 301 1 235 0,6 0,6 0,6 0,6 0,6 

Italien 41 160 40 002 38 869 37 670 35 719 1,8 1,8 1,8 1,7 1,7 

Kroatien 1 266 1 153 1 069 1 091 1 015 1,9 1,8 1,7 1,7 1,7 

Lettland 597 379 287 297 279 1,7 1,4 1,1 1,0 0,9 

Litauen 698 532 448 445 430 1,4 1,4 1,1 1,0 1,0 

Luxemburg 294 293 360 363 359 0,5 0,5 0,6 0,6 0,6 

Nederländerna 12 325 12 590 12 061 11 344 10 395 1,4 1,5 1,4 1,4 1,3 

Polen 8 324 8 924 9 316 9 448 9 912 1,7 1,8 1,9 1,8 1,9 

Portugal 4 762 5 205 5 294 4 866 3 980 1,9 2,1 2,1 2,0 1,8 

Rumänien 2 937 2 498 2 300 2 380 2 406 1,5 1,4 1,3 1,3 1,2 

Ryssland 67 986 71 566 72 918 78 330 90 646 3,7 4,6 4,3 4,1 4,4 

Schweiz 5 021 5 016 4 844 4 974 5 136 0,8 0,8 0,7 0,7 0,8 

Slovakien 1 474 1 410 1 233 1 061 1 072 1,5 1,5 1,3 1,1 1,1 

Slovenien 823 829 825 665 562 1,5 1,6 1,6 1,3 1,2 

Spanien 18 584 17 820 15 977 13 990 12 185 1,2 1,2 1,1 0,9 0,8 

Storbritannien 63 074 64 301 62 946 60 284 59 795 2,5 2,7 2,6 2,5 2,5 

Tjeckien 2 941 3 027 2 748 2 479 2 379 1,3 1,4 1,3 1,2 1,1 

Tyskland 47 382 49 174 49 692 48 164 48 617 1,3 1,4 1,4 1,3 1,4 

Ukraina 4 352 3 865 3 990 3 922 4 865 2,7 2,9 2,7 2,4 2,7 

Ungern 1 817 1 619 1 452 1 378 1 100 1,2 1,2 1,1 1,0 0,8 

Vitryssland 707 626 704 756 797 1,5 1,4 1,4 1,4 1,3 

Österrike 3 759 3 510 3 490 3 411 3 411 0,9 0,9 0,8 0,8 0,8 

Algeriet 5 259 5 712 6 045 8 652 9 104 3,0 3,8 3,5 4,4 4,5 

Marocko 2 904 3 101 3 319 3 343 3 582 3,3 3,4 3,5 3,4 3,5 

Nigeria 1 741 1 825 2 143 2 386 2 100 0,8 0,9 1,0 1,1 1,0 

Sydafrika 4 384 4 590 4 434 4 596 4 785 1,2 1,3 1,2 1,1 1,1 

Kanada 21 900 22 900 22 773 23 294 22 382 1,3 1,4 1,4 1,3 1,3 

Mexiko 5 019 5 689 6 203 6 472 7 103 0,5 0,6 0,6 0,6 0,6 

USA 649 010 701 087 720 386 711 402 668 841 4,3 4,8 4,8 4,7 4,4 

Argentina 2 750 3 264 3 607 4 052 4 356 0,8 1,0 0,9 0,9 0,9 

Bolivia 398 394 364 351 377 2,0 2,0 1,7 1,5 1,5 

Brasilien 31 488 34 334 38 127 36 932 36 751 1,5 1,6 1,6 1,5 1,5 

Chile 5 222 4 569 5 131 5 440 5 357 2,5 2,2 2,2 2,2 2,1 

Colombia 10 621 11 158 11 072 10 307 11 446 3,7 3,9 3,6 3,1 3,3 

Peru 1 591 1 965 2 076 2 029 2 363 1,1 1,4 1,3 1,1 1,3 

Venezuela 4 569 3 302 2 574 2 385 3 316 1,4 1,2 0,9 0,8 1,0 

Bangladesh 1 039 1 212 1 469 1 548 1 514 1,0 1,1 1,2 1,3 1,1 

Filippinerna 2 630 2 532 2 657 2 701 2 815 1,3 1,3 1,2 1,2 1,2 

Indien 41 585 48 963 49 159 49 634 48 255 2,6 2,9 2,7 2,6 2,5 

Iran 10 188 9 809 . . . . . . 2,1 2,2 . . . . . . 

Irak 3 401 3 225 3 782 5 905 5 693 2,2 2,5 2,5 3,0 2,7 

Israel 15 796 15 933 15 398 15 163 15 536 7,1 7,0 6,5 6,2 6,2 

Japan 59 140 59 735 59 003 59 572 59 242 1,0 1,0 1,0 1,0 1,0 

Kina 106 774 128 869 136 467 146 154 157 603 2,0 2,2 2,1 2,0 2,0 

Malaysia 5 077 4 792 4 186 4 807 4 662 1,9 2,0 1,6 1,7 1,5 

Pakistan 5 899 6 078 6 251 6 547 6 630 2,8 2,8 2,6 2,7 2,7 

Saudiarabien 44 425 45 655 47 511 48 531 54 218 8,0 11,0 10,0 8,4 8,9 

Sydkorea 28 525 30 110 29 912 30 884 31 484 2,8 2,9 2,7 2,8 2,7 

Turkiet 16 119 17 275 16 976 17 690 17 906 2,3 2,6 2,4 2,3 2,3 

Australien 24 820 26 676 27 006 26 610 25 555 1,8 1,9 1,9 1,8 1,7 

Nya Zeeland 1 705 1 808 1 838 1 792 1 809 1,1 1,2 1,2 1,1 1,1 

Anmärkning: Siffror i kursiv stil är SIPRI uppskattningar. Siffror inom parentes indikerar mycket osäker data. Figures in italics are 

SIPRI estimates. Figures in parantheses indicate higly uncertain data. 

Källa: SIPRI Yearbook 2013. 



26.23 

Valutakurser, värdet av en USD uttryckt i resp. lands valutaenhet 

Exchange rates 

Land Myntenhet 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 

Sverige 1 Krona (SEK) 6,86 6,41 7,81 7,12 6,71 6,89 6,50 

Danmark 2 Krone (DKK) 5,66 5,08 5,28 5,19 5,61 5,75 5,66 

Island 1 Króna (ISK) 71,66 61,85 120,58 124,90 115,05 122,71 128,99 

Norge 1 Krone (NOK) 6,26 5,41 7,00 5,78 5,86 5,99 5,57 

Bulgarien 1 Lev (BGN) 1,49 1,33 1,39 1,36 1,47 1,51 1,48 

Kroatien 1 Kuna (HRK) 5,58 4,99 5,16 5,09 5,57 5,82 5,73 

Lettland 1 Lats (LVL) 0,54 0,48 0,50 0,49 0,54 0,54 0,53 

Litauen 1 Litas (LTL) 2,63 2,36 2,45 2,41 2,61 2,67 2,61 

Polen 2 Zloty (PLZ) 2,91 2,44 2,96 2,85 2,96 3,42 3,10 

Rumänien 2 Leu (ROL) 2,57 2,46 2,83 2,94 3,20 3,34 3,36 

Ryssland 1 Rubel (RUR) 26,33 24,55 29,38 30,24 30,48 32,20 30,37 

Schweiz 2 Franc (CHF) 1,22 1,13 1,06 1,03 0,94 0,94 0,92 

Storbritannien 2 Pund (GBP) 0,51 0,50 0,69 0,62 0,64 0,65 0,63 

Tjeckien 1 Koruna (CZK) 20,88 18,08 19,35 18,37 18,75 19,94 19,06 

Ukraina 1 Hryvna (HRY) 5,05 5,05 7,70 7,99 7,96 7,99 7,99 

Ungern 1 Forint (HUF) 191,62 172,61 187,91 188,07 208,65 240,68 220,93 

EMU 5 Euro (EUR) 0,76 0,68 0,72 0,69 0,75 0,77 0,76 

Algeriet 1 Dinar (DZD) 71,16 66,83 71,18 72,73 74,94 76,06 78,10 

Egypten 2 Pund (EGP) 5,70 5,50 5,50 5,48 5,79 6,02 6,31 

Etiopien 1 Birr (ETB) 8,78 9,20 9,96 12,64 16,55 17,21 18,18 

Marocko 1 Dirham (MAD) 8,46 7,71 8,10 7,86 8,36 8,58 8,43 

Nigeria 3 Naira (NGN) 128,27 117,97 132,56 149,58 150,66 158,27 155,27 

Sydafrika 3 Rand (ZAR) 6,97 6,81 9,30 7,38 6,63 8,14 8,50 

Tunisien 2 Dinar (TND) 1,30 1,22 1,31 1,32 1,44 1,50 1,55 

Kanada 2 Dollar (CAD) 1,17 0,99 1,22 1,05 1,00 1,02 1,00 

Mexiko 2 Peso (MXN) 10,88 10,87 13,54 13,06 12,36 13,99 13,01 

USA 2 Dollar (USD) 1,00 1,00 1,00 1,00 1,00 1,00 1,00 

Argentina 1 Peso (ARS) 3,04 3,13 3,43 3,78 3,96 4,28 4,90 

Bolivia 4 Boliviano (BOB) 7,98 7,62 7,02 7,02 6,99 6,91 6,91 

Brasilien 3 Real (BRL) 2,14 1,77 2,34 1,74 1,69 1,86 2,04 

Chile 2 Peso (CLP) 534,43 495,82 629,11 506,43 468,37 521,46 478,60 

Colombia 3 Peso (COP) 2 225,44 1 987,81 2 198,09 2 044,23 1 989,88 1 942,70 1 771,54 

Paraguay 2 Guarani (PYG) 5 190,00 4 875,00 4 945,00 4 610,00 4 573,75 4 439,90 4 288,80 

Peru 2 New Sol (PEN) 3,20 3,00 3,14 2,89 2,81 2,70 2,55 

Bangladesh 1 Taka (BDT) 69,07 68,58 68,92 69,27 70,75 81,85 79,85 

Filippinerna 2 Peso (PHP) 49,13 41,40 47,48 46,36 43,88 43,93 41,19 

Indien 2 Rupie (INR) 44,25 39,41 48,45 46,68 44,81 53,26 54,78 

Indonesien 2 Rupiah (IDR) 9 020,00 9 419,00 10 950,00 9 400,00 8 991,00 9 068,00 9 670,00 

Iran 1 Rial (IRR) 9 223,00 9 282,00 9 825,00 9 984,00 10 353,00 11 165,00 12 260,00 

Israel 2 Shekel (ILS) 4,23 3,85 3,80 3,77 3,55 3,82 3,73 

Japan 2 Yen (JPY) 118,95 114,00 90,75 92,06 81,45 77,72 86,55 

Kina 2 Yuan renminbi (CNY) 7,81 7,30 6,83 6,83 6,62 6,30 6,29 

Malaysia 1 Ringgit (MYR) 3,53 3,31 3,46 3,42 3,08 3,18 3,06 

Pakistan 2 Rupee (PKR) 60,92 61,22 79,10 84,26 85,71 89,97 97,14 

Sydkorea 2 Won (KRW) 929,80 936,10 1 259,50 1 164,50 1 134,80 1 151,80 1 070,60 

Thailand 1 Baht (THB) 36,05 33,72 34,90 33,32 30,15 31,69 30,63 

Turkiet 2 Lira (TL) 1,41 1,17 1,53 1,49 1,54 1,89 1,78 

Vietnam 2 Dong (VND) 16 054,00 16 114,00 16 977,00 17 941,00 18 932,00 20 828,00 . . 

Australien 2 Dollar (AUD) 1,26 1,13 1,44 1,11 0,98 0,98 0,96 

Nya Zeeland 2 Dollar (NZD) 1,42 1,29 1,73 1,39 1,30 1,30 1,22 

1) Officiell kurs. 

2) Marknadskurs. 

3) Medelvärdet av köp- och säljkurserna vid slutet av året. 

4) Kursen fastställs genom auktioner genomförda av centralbanken. 

5) Belgien, Cypern, Estland, Finland, Frankrike, Grekland, Italien, Irland, Luxemburg, Malta, Nederländerna, Portugal, Slovakien, 

Slovenien, Spanien, Tyskland, Österrike. 



Förkortningar 

Abbreviations 

Tabellanmärkningar 

Notes 

Statistiska standarder 


Mått och vikt 


Engelskt sakregister 


Svenskt sakregister 


Foto: Alexander Löckert

Förkortningar Statistisk årsbok 2014 

Förkortningar 

Abbreviations 

AKU = Arbetskraftsundersökningarna Labour Force Survey (LFS) 

BNP = Bruttonationalprodukt Gross Domestic Product (GDP) 

CN = Combined Nomenclature 

COICOP = Classification of Individual Consumption by Purpose 

CPA = Statistical Classification of Products by Activity in the European Economic Community 

DAC = Kommittén för utvecklingsbistånd Development Assistance Committee 

ECB = Europeiska centralbanken European Central Bank 

EES = Europeiska ekonomiska samarbetsområdet European Economic Area (EEA) 

EFTA = European Free Trade Association 

EG = Europeiska gemenskaperna European Communities (EC) 

EMCF = European Monetary Cooperation Fund 

EMI = European Monetary Institute 

EMU = Ekonomiska och monetära unionen European Economic and Monetary Union 

ENS = Europeiska nationalräkenskapssystemet European System of National Accounts 

EU = Europeiska unionen European Union 

Eurostat = EU:s statistiska kontor Statistical Office of the European Union 

FAO = FN:s Livsmedels- och jordbruksorganisation Food and Agriculture Organization of the United 

Nations 

FDB = Företagsdatabasen Statistics Sweden’s Business Database 

GDP = Gross Domestic Product 

HIO = Hushållens icke vinstdrivande organisationer, tidigare benämnt: Hushållens ideella organisationer 

Non profit institution serving households 

HS = Harmonized System (Harmonized Commodity Description and Coding System) 

ILO = Internationella arbetsorganisationen International Labour Organization 

IMF = Internationella valutafonden International Monetary Fund 

ISCO = International Standard Classification of Occupations 

ISIC = International Standard Industrial Classification of All Economic Activities 

IUCN = The World Conservation Union (International Union for Conservation of Nature and Natural 

Resources) 

KN = Kombinerade nomenklaturen Combined Nomenclature (CN) 

MIS = Meddelanden i samordningsfrågor Reports on Statistical Co-ordination 

MSA = Miljösanktionsavgifter, utdömda Environmental sanction charges 

NACE = Statistisk näringsgrensindelning i Europeiska gemenskapen Nomenclature statistique des 

Activités Economiques dans la Communauté européenne 

NPISH = Non profit institution serving households 

NUTS = Nomenclature des Unités Territoriales Statistique 

OECD = Organization for Economic Co-operation and Development 

RTB = Registret över totalbefolkningen Total Population Register (TPR) 

SDR = Särskilda dragningsrätter i Internationella valutafonden, IMF Special Drawing Rights 

SEI = Socioekonomisk indelning Socio-economic classification eller/or Stockholm Environment Institute 

Sida = Swedish International Development Co-operation Agency 

SIPRI = Stockholm International Peace Research Institute 

SIS = Standardiseringskommissionen i Sverige Swedish Standards Institution 

SITC = Standard International Trade Classification 

SM = Statistiska meddelanden Statistical Reports 

SNA = System of National Accounts (and Supporting Tables) 

SNI = Standard för svensk näringsgrensindelning Swedish Standard Industrial Classification (SE-SIC) 

SOS = Sveriges officiella statistik Official Statistics of Sweden 

SOU = Statens offentliga utredningar Swedish Government Official Reports 

SPIN = Standard för svensk produktindelning efter näringsgren Swedish Standard Classification of 

Products by Activity 

SSYK = Standard för svensk yrkesklassificering Swedish Standard Classification of Occupations 

SUN = Svensk utbildningsnomenklatur Swedish Educational Terminology 

ULF = Undersökningarna av levnadsförhållanden Living conditions survey 

UN = Förenta Nationerna United Nations 

UNESCO = United Nations Educational, Scientific and Cultural Organization 

WCO = World Customs Organization 

WHO = Världshälsoorganisationen World Health Organization 





Notes 

Tab. 1.5, 4.17 

Nya, mer detaljerade beräkningar av Sveriges areal har 

ännu en gång genomförts, vilket i en del fall har lett till 

förändrade uppgifter om land- och vattenarealen fr.o.m. 

2012-01-01. Kommunarealerna har beräknats utifrån 

kommungränser skapade av fastighetsgränser jämfört 

med församlingsgränser som användes senast, vilket 

skapat ett mer detaljerat underlag. Vattenarealen har 

kunnat beräknas på ett noggrannare sätt än tidigare och 

innefattar nu ytor som tidigare inte ingått, vilket har lett till 

att vattenarealen i allmänhet har ökat på bekostnad av 

landarealen. För mer information, se Statistiska meddelanden 

MI 65 SM 1201, Land- och vattenarealer 1 jan 2012 

(http://www.scb.se/MI0802). 

Tab. 3.15 

Försålda kvantiteter av godkända bekämpningsmedel 

enligt uppgift från tillverkare/ombud. 

Tab. 3.18 

Nonylfenol C 6H 5C 9H 19, är ett svårnedbrytbart, bioackumulerande 

ämne med giftverkan mot vattenlevande organismer. 

Toluen, C 6H 5CH 3, är en aromatisk, ganska lätt 

nedbrytbar förening, som ansetts indikera förekomst av 

lösningsmedel i avloppsvattnet. Mycket tyder dock på att 

det kan bildas vid reningsprocesserna. Mätningar av 

ämnet i slam är därför inte längre obligatoriska. PAH, 

polyaromatiska kolväten, är en samlingsparameter omfattande 

många kemiska föreningar, varav flera är cancerogena. 

PCB, polyklorerade bifenyler, är föreningar med stor 

tendens till bioackumulation, som orsakar fortplantningsstörningar 

hos däggdjur. 

Tab. 3.22, 3.24–3.25 

Miljöräkenskaper utvecklas för att beskriva sambanden 

mellan miljö och ekonomi. Statistik om miljö och ekonomi 

ger underlag för kostnadsberäkningar av miljöåtgärder och 

miljöskador, analyser av miljöpolitik och ekonomisk politik 

samt indikatorer över miljötillstånd och uthållig utveckling. 

Tab. 3.25 

Miljösanktionsavgift är en administrativ avgift på mellan 

1 000 och 1 000 000 kronor som tillfaller staten. Olika 

tillsynsmyndigheter beslutar om att sanktionsavgift skall 

betalas ut av verksamhetsutövaren. I förordningen (SFS 

1998:950) om miljösanktionsavgifter regleras närmare för 

vilka överträdelser som miljösanktionsavgift ska tas ut och 

med vilka belopp. 

Tab. 4.3, ,4.16, 4.33, 13.3, 23.5, 23.23–25 

SKL:s kommungruppsindelning från 2011 är en gruppering 

av kommuner indelade efter lokalt och regionalt befolkningsunderlag. 

Grupperingen är tänkt att användas vid 

analyser, jämförelser och redovisning. 

1 Storstäder (3 kommuner) 

Kommuner med en folkmängd som överstiger 200 000 invånare. 

2 Förortskommuner till storstäder (38 kommuner) 

Kommuner där mer än 50 procent av nattbefolkningen 

pendlar till arbetet i någon annan kommun. Det vanligaste 

utpendlingsmålet ska vara någon av storstäderna. 

3 Större städer (31kommuner) 

Kommuner med 50 000–200 000 invånare samt en tätortsgrad 

överstigande 70 procent. 

4 Förortskommuner till större städer (22 kommuner) 


pendlar till arbetet i en annan kommun. Det vanligaste utpendlingsmålet 

ska vara någon av de större städerna i 

grupp 3. 

5 Pendlingskommuner (51 kommuner) 


pendlar till en annan kommun. 

6 Turism- och besöksnäringskommuner (20 kommuner) 

Kommuner där antalet gästnätter på hotell, vandrarhem 

och campingar överstiger 21 per invånare eller där antalet 

fritidshus överstiger 0,20 per invånare. 

7 Varuproducerande kommuner (54 kommuner) 

Kommun där 34 procent eller mer av nattbefolkningen mellan 

16 och 64 år är sysselsatta inom tillverkning och utvinning, 

energi och miljö samt byggverksamhet (SNI2007). 

8 Glesbygdskommuner (20 kommuner) 

Kommun med en tätortsgrad understigande 70 procent och 

mindre än åtta invånare per kvadratkilometer. 

9 Kommuner i tätbefolkad region (35 kommuner) 

Kommun med mer än 300 000 personer inom en radie på 

112,5 kilometer. 

10 Kommuner i glesbefolkad region (16 kommuner) 

Kommun med mindre än 300 000 personer inom en radie 

på 112,5 km. 

För mer information: 

http://www.skl.se/kommuner_och_landsting/fakta_om_ko 

mmuner/kommungruppsindelning 

Tab. 4.10–4.35 

Ger upplysningar om befolkningens tillstånd och om 

befolkningens förändringar. Med befolkningens tillstånd 

menas dess storlek och dess fördelning i skilda hänseenden 

(bosättningsort, kön, ålder, civilstånd osv.) vid en viss 

tidpunkt. Befolkningsförändringarna, som hänför sig till 

vad som sker under en viss tidrymd, utgörs främst av 

födslar, dödsfall, giftermål, skilsmässor och omflyttning. 

Uppgifter om befolkningens förändringar erhålls successivt 

från Skatteverket (t.o.m. 30 juni 1991: pastorsämbetena). 

Uppgifterna ligger till grund för uppdatering av 

SCB:s register över totalbefolkningen (RTB) som används 

till statistiken över befolkningsförändringar och folkmängd. 

Fr.o.m. 1968 har folkmängdsuppgifterna efter kön, ålder 

och civilstånd erhållits från RTB. Även uppgifter om befolkningsförändringar 

finns från 1968. 

Folkräkningar i nutida bemärkelse har ägt rum vid varje 

årtiondeskifte t.o.m. år 1990 (dessutom 1935/36, 1945, 

1965, 1975 och 1985). T.o.m. 1950 har folkräkningarna 

avsett folkmängden vid årsskiftet. Vid 1960, 1965 och 

1970 års folkräkningar skedde folkräkningen i samband 

med mantalsskrivningen samma år, vilket medfört att folkräkningsuppgifterna 

inte avser årsskiftet utan den 1 november 

folkräkningsåret. Även folk- och bostadsräkningarna 

1975, 1985 och 1990 avser förhållandet den 1 november 

för respektive år. Folk- och bostadsräkningen 1980 

var samordnad med den allmänna fastighetstaxeringen 

som genomfördes i september 1980. Tidpunkten för 1980 

års räkning är därför den 15 september. 

Tab. 4.17 

Se Tabellanmärkning, tab. 1.5. 

Tab. 4.17–4.18 

Kommunerna är ordnade i alfabetisk ordning, länsvis 

(Tab. 4.17), samt efter folkmängdens storlek det senast 

redovisade året (tab. 4.18 ). Folkmängdsuppgifterna avser 

slutet av året. Hänsyn har dock tagits till områdesregleringar 

som trätt i kraft vid närmast följande årsskifte. 


Tabellanmärkningar Statistisk årsbok 2014 

Tab. 4.20 

Utgångspunkten för beräkningarna är folkmängden den 31 

dec. 2012. Folkmängden har framskrivits med följande antaganden. 

Fruktsamhet: antalet barn per kvinna förmodas 

på sikt minska från 1,92 år 2013 till 1,90 vid prognosens 

slut 2060. Dödlighet: den återstående medellivslängden 

antas öka från 80,2 år för män och 83,9 år för kvinnor 2013 

till 86,7 år respektive 88,8 år 2060. Utrikes omflyttning: inflyttningsöverskottet 

antas vara 66 000 år 2013 och beräknas 

på sikt minska till 16 000. 

Tab. 4.21–4.22, 13.10–13.11 

Tabellerna redovisar resultat från SCB:s årliga urvalsundersökning 

om hushållens ekonomi (HEK). Ett kosthushåll 

består av samtliga personer som bor i samma bostad och 

har gemensam ”hushållning”. Ett kosthushåll kan bestå av 

flera generationer, syskon eller kompisar. Personer som 

normalt tillhör kosthushållet, men som tillfälligt befinner sig 

på annan ort p.g.a. arbete, studier eller militärtjänstgöring 

ingår i kosthushållet. Barn som bor lika mycket hos båda 

föräldrarna räknas till det hushåll som intervjuas. 

Tab. 4.23 

I tabellen ingår endast namnärenden som behandlats av 

Patent- och registreringsverket. Det stora antal namnärenden 

som (för närvarande) avgiftsfritt handläggs av Skatteverket 

ingår ej. 

Tab. 4.25 

Med summerad fruktsamhet menas genomsnittligt antal 

barn per kvinna enligt aktuell fruktsamhet under förutsättning 

att ingen dödlighet förekommer före 50 års ålder. 

Tab. 4.27–4.28 

Återstående medellivslängd är antalet år som i genomsnitt 

återstår att leva för en x-åring. Den beräknas genom 

att den tid som återstår att tillsammans leva för alla x- 

åringar divideras med antalet i åldern x år. Man har härvid 

antagit att dödsfallen är jämnt fördelade över åldersåret, 

utom för 0-åringar för vilka noggrannare beräkningar utförts. 

Metoden att utjämna dödsrisker för de allra äldsta i 

livslängdstabellerna har reviderats år 2012. I samband 

med detta har Livslängdstabellerna för 2006–2010 reviderats. 

Tab. 4.30 

Flyttningsuppgifterna för län och kommuner är flyttningar 

över läns- resp. kommungränser. I länssiffrorna ingår således 

inte flyttningar mellan kommuner inom samma län. 

Tab. 5.11–5.13, 5.18 

Avsåg före år 2010 samtliga jordbruksföretag som brukade 

mer än 2,0 ha åkermark, eller innehade stora djurbesättningar: 

minst 50 kor eller 250 nötkreatur eller 50 suggor 

eller 250 svin eller 50 tackor eller 1 000 höns (inklusive 

kycklingar), eller innehade minst 2 500 kvm frilandsareal 

för trädgårdsproduktion, eller innehade minst 200 kvm 

växthusyta för trädgårdsproduktion. Fr.o.m. 2010 avses 

samtliga jordbruksföretag som brukar mer än 2,0 ha åkermark, 

eller brukar sammanlagt minst 5,0 ha jordbruksmark 

(åker + bete), eller bedriver trädgårdsodling omfattande 

minst 2 500 kvm frilandsareal, eller bedriver trädgårdsodling 

omfattande minst 200 kvm växthusyta, eller innehar 

stora djurbesättningar omfattande minst 10 nötkreatur, 

eller minst 10 suggor eller 50 svin, eller minst 20 får, eller 

1 000 fjäderfä. För åren 1996–1998 har uppgifter på totalbasis 

insamlats för företagare, fastigheter och areal/ägoslag 

medan uppgifter om grödor, husdjur m.m. baserats på 

ett urval av företag. Medelfelen för grödor och husdjur 

understiger på riksnivå oftast 3 procent, men kan för län 

och storleksgrupper vara större. 1999 års statistik bygger 

dock i sin helhet på totalräknade uppgifter. I resultatberäkningarna 

utnyttjas både de totalräknade uppgifterna och 

uppgifterna från urvalet. Fr.o.m. år 2000 inhämtas den 

övervägande delen av arealuppgifterna från Jordbruksverkets 

stödregister avseende arealbaserade stöd. För jordbruksföretag 

som inte söker stöd, inhämtas uppgifter om 

den totala åker- resp. betesarealen genom postenkät. 

Uppgifter om djurinnehav 2004–2012 inhämtas från Jordbruksverkets 

centrala djurdatabas, CDB (nöt), eller genom 

postenkät (svin, får, höns, kycklingar). 

Tab. 5.14–5.17 

Dessa tabeller bygger på skördeuppskattningarna som 

under senare år i huvudsak baserats på intervjuer med ett 

urval jordbrukare. Totalskördarna i tab. 5.14–5.15 har beräknats 

utifrån hektarskördarna enligt intervjuerna och 

grödarealerna enligt lantbruksregistret. Fram t.o.m. 1997 

beräknades hektarskördarna även med s.k. provytemetod. 

För potatis gjordes metodändringar 1999 vilket medför att 

jämförelser med potatisskördarna från tidigare år inte blir 

rättvisande. 

Åkermark: Mark som används eller lämpligen kan användas 

till växtodling eller bete och som är lämplig att 

plöja. 

Betesmark: Mark som används eller lämpligen kan användas 

till bete och som inte är lämplig att plöja. 

Skogsmark: Mark som är lämplig för virkesproduktion 

och som inte i väsentlig utsträckning används för annat 

ändamål samt mark där det bör finnas skog till skydd mot 

sand- eller jordflykt eller mot att fjällgränsen flyttas ned. 

Mark som ligger helt eller i huvudsak outnyttjad skall dock 

inte anses som skogsmark, om den på grund av särskilda 

förhållanden inte bör tas i anspråk för virkesproduktion. 

Mark skall anses lämplig för virkesproduktion om den 

enligt vedertagna bedömningsgrunder kan producera i 

genomsnitt minst en kubikmeter virke om året per hektar. 

Tab. 5.15, 5.17 

Avser skörd från arealer med miljöersättning för ekologisk 

produktion. Areal skördad som grönfoder ingår ej. 

Tab. 5.18–5.19 

Avser företag, före år 2010, med minst 2,1 hektar åker 

eller med stor djurbesättning. Fr.o.m. 1996 ingår företag 

som utnyttjat mindre än 0,3 hektar åkermark i redovisningen. 

Stor djurbesättning: 

– minst 50 kor eller 

– minst 250 nötkreatur eller 

– minst 250 svin eller 

– minst 50 suggor eller 

– minst 50 tackor eller 

– minst 1 000 höns (inkl. kycklingar). 

Fr.o.m. 2010 avses företag med mer än 2,0 ha åkermark, 

eller minst 5,0 ha jordbruksmark (åker + bete), eller med 

stor djurbesättning. 

Stor djurbesättning: 

– minst 10 nötkreatur eller 

– minst 10 suggor eller 

– minst 50 svin eller 

– minst 20 får eller 

– minst 1 000 fjäderfä. 

Tab. 5.19 

För ”Nötkreatur” och ”Svin” gäller: För åren 2001–2002 

baseras statistiken på urvalsundersökningar (LBR). För 

”nötkreatur” 2003–2009 framställs statistiken genom 

elektronisk bearbetning av informationen i Jordbruksverkets 

centrala djurdatabas (CDB). För ”svin” 2003 baseras 

statistiken på en postenkätundersökning i juni till samtliga 

jordbruksföretag i landet. För ”svin” 2004, 2006, 2008, 

2009, 2011 och 2012 baseras undersökningen på ett sannolikhetsurval, 

som varierat mellan 7 000 och 8 500 jordbruksföretag 

under åren. Detta kompletteras med företag 

från administrativa register över svinföretag. Uppgiftsinsamling 

för svin skedde via postutskick samt via webbtjänsten 

Djurräkning på Jordbruksverkets webbplats. År 

2005, 2007 och 2010 baseras statistiken på en postenkätundersökning 

(juni 2005, 2007 resp. 2010) till samtliga 

jordbruksföretag i landet. 

För ”Får och lamm” samt ”Höns och kycklingar av 

värpras” gäller: För åren 2001–2002 baseras statistiken 

på urvalsundersökningar (LBR). För år 2003 baseras statistiken 

på en postenkätundersökning i juni till samtliga jord- 



bruksföretag i landet. För år 2004, 2006, 2008, 2009, 2011 

och 2012 baseras undersökningen på ett sannolikhetsurval, 

som varierat mellan 7 000 och 8 500 jordbruksföretag under 

åren. Detta kompletteras med företag från administrativa 

register över fjäderfäföretag. Uppgiftsinsamlingen skedde 

via postutskick samt via webbtjänsten Djurräkning på Jordbruksverkets 

webbplats. År 2005, 2007 och 2010 baseras 

statistiken på en postenkätsundersökning (juni 2005, 2007 

resp. 2010) till samtliga jordbruksföretag i landet. 

Tab. 5.20 

Uppgifter om renantalet, som avser renar i vinterhjorden är 

hämtade från Sametinget via bearbetning av de s.k. renlängderna. 

Tab. 5.23 

Avser frilandsodlingar om minst 0,25 hektar. 

Tab. 5.24 

Enligt Europarådskonventionen (ETS 123) och EG:s direktiv 

(86/609/EEG) betraktas endast sådan djuranvändning 

där djur utsätts för ingrepp som kan orsaka smärta, lidande, 

ångest eller andra bestående skador som djurförsök. 

Försök som innebär att djur utan föregående ingrepp 

avlivas för t.ex. uttagande av organ eller vävnader räknas 

inte som djurförsök enligt dessa bestämmelser. Enligt 

svensk lagstiftning är det ändamålet med användningen av 

djur som är avgörande för om denna skall betraktas som 

ett djurförsök. Sådan användning är angiven i 19 § djurskyddslagen. 

Fr.o.m. år 2003 redovisas mer detaljerade 

uppgifter om djurens användning som t.ex. att antalet 

patient-, besättnings- och undervisningsdjur redovisas. – 

Märkning av fisk görs i syfte att undersöka och kontrollera 

de svenska fiskebestånden. Denna verksamhet faller 

under djurskyddslagens 19 § och klassas därför som djurförsök. 

Provfiske är något som tidigare gjorts i Sverige och 

som Sverige enligt EU-direktiv är ålagt att utföra. Fr.o.m. 

2009 räknas den märkta fisken inte in i den europeiska 

statistiken. Det gör att antalet fiskar i denna tabell sjunkit 

kraftigt jämfört med tidigare år. 

Tab. 5.27 

Skogsmarken kan med hänsyn till äganderätten indelas i 

två ägargrupper: allmänna ägare och privata ägare. Allmänna 

ägare utgörs av staten, statsägda bolag (där staten 

äger > 50 procent) samt övriga allmänna skogar (kommuner, 

stiftelser m.fl.). Skogar ägda av privata ägare utgörs 

av aktiebolagsskogar och övriga skogar ägda av enskilda. 

De senare benämns vanligen i dagligt tal ”privatskogen”. 

Skogsstyrelsen är tillsynsmyndighet över all skog oavsett 

ägare. 

Tab. 5.30 

Uppgifter om fiskare, redskap och båtar insamlas fr.o.m. 

1970 vart tredje år, fr.o.m. 1979 vart femte år och fr.o.m. 

1999 varje år. 

Tab. 6.8 

Uppgifterna omfattar alla företag med huvudsaklig industriell 

verksamhet (totalundersökning). Företag med 

minst 20 anställda har blankettundersökts. Uppgifter för 

företag med mellan 0–19 anställda har hämtats från administrativa 

källor. Förkortningen (ur) innebär att redovisade 

uppgifter är en aggregering av endast vissa ingående 8- 

siffriga KN-nummer. 

Tab. 6.15–6.16 

Registren över aktiebolag och nyregistrerade företag kan 

vara föremål för korrigeringar. Uppgifterna avser läget för 

resp. år vid framställningstidpunkten. Uppgifterna för 2012 

togs fram den 10 april 2013. Relativa avvikelser understiger 

i samtliga fall 1 procent. Lagerbolag är exkluderade. 

Tab. 6.18 

Målgrupperna baseras på belagda rum och redovisas 

enligt gästens sätt att betala. – Affärs- och uppdragsresenärer: 

betalar ordinarie pris (inkl. eventuell företagsrabatt). 

Konferensgäster: betalar enligt konferensprislista samt bor 


och konfererar på hotellet. Gruppgäster: betalar enligt 

grupprislista. Fritidsresenärer: betalar (ofta) inte ordinarie 

pris och reser främst helger och under sommaren. 

Tab. 7.6–7.7 

Uppgifterna omfattar alla industriarbetsställen med minst 

10 anställda som huvudsakligen har industriell verksamhet. 

– Tab. 7.7. Totaluppgiften kommer från Årlig energistatistik 

och fördelningarna på SNI-grupper från Industrins 

årliga energianvändning. 

Tab. 7.8–7.9 

Tabellen visar de genomsnittliga elenergipriserna exkl. 

skatter (elskatt och moms) som erbjöds av elhandelsbolagen 

den första januari resp. år. Tillsvidarepris är det pris 

en kund betalar som inte gjort något aktivt val av avtalsform. 

Bostadskategorierna (typkunderna) definieras enligt 

följande: lägenhet motsvarar en kund med 2 000 kWh i 

årsförbrukning, villa utan elvärme motsvarar en kund 

med 5 000 kWh i årsförbrukning och villa med elvärme 

motsvarar en kund med 20 000 kWh i årsförbrukning. 

Tab. 7.10 

Bostadskategorierna (typkunderna) definieras enligt 

följande: lägenhet motsvarar en kund med 2 000 kWh i 

årsförbrukning och 16 A mätarsäkring, villa utan elvärme 

motsvarar en kund med 5 000 kWh i årsförbrukning och 16 

A mätarsäkring och villa med elvärme motsvarar en kund 

med 20 000 kWh i årsförbrukning och 20 A mätarsäkring. 

Tab. 8.6 

Uppgifter på läns- resp. kommunnivå kan erhållas från 

SCB, Enheten för byggande, bostäder och fastigheter. 

Tab. 8.6–8.7 

Regional redovisning enligt indelningen respektive år. 

Stor-Stockholm omfattar samtliga kommuner i Stockholms 

län: Botkyrka, Danderyd, Ekerö, Haninge, Huddinge, 

Järfälla, Lidingö, Nacka, Norrtälje, Nykvarn, Nynäshamn, 

Salem, Sigtuna, Sollentuna, Solna, Stockholm, Sundbyberg, 

Södertälje, Tyresö, Täby, Upplands-Bro, Upplands 

Väsby, Vallentuna, Vaxholm, Värmdö och Österåker. 

Stor-Göteborg omfattar kommunerna: Ale, Alingsås, 

Göteborg, Härryda, Kungsbacka, Kungälv, Lerum, Lilla 

Edet, Mölndal, Partille, Stenungsund, Tjörn och Öckerö. 

Stor-Malmö omfattar kommunerna: Burlöv, Eslöv, 

Höör, Kävlinge, Lomma, Lund, Malmö, Skurup, Staffanstorp, 

Svedala, Trelleborg och Vellinge. 

Tab. 8.9 

Stor-Stockholm och Stor-Göteborg: omfattning, se Tabellanmärkning, 

tab. 8.6 m.fl. 

Övriga större kommuner avser kommuner med mer än 

75 000 invånare respektive år. 

Övriga mindre kommuner avser kommuner med 75 000 

eller färre invånare respektive år. 

Tab. 8.9–8.10 

Undersökningen omfattar inte kategoribostäder, såsom 

studentlägenheter, äldreboende och servicebostäder. 

Hyresuppgifterna inkluderar obligatoriska avgifter såsom 

bränsle och varmvatten. Hyra för garage, bilplats eller 

annan lokal, som används för annat än bostadsändamål, 

ingår inte i den redovisade hyran. Utgiften för hushållsel 

ingår inte heller i angivna hyresuppgifter. 

Tab. 8.11 

Regional redovisning i fyra regioner enligt kommunindelningen 

den 1 jan. 2009 och efter folkmängd den 31 

december 2008: 

Stor-Stockholm och Stor-Göteborg: omfattning, se 

Tabellanmärkning, tab. 8.6 m.fl. 

Kommuner med mer än 75 000 invånare (exkl. kommuner 

som ingår i Stor-Stockholm och Stor-Göteborg): 

Borås, Eskilstuna, Gävle, Halmstad, Helsingborg, Jönköping, 

Karlstad, Kristianstad, Linköping, Lund, Malmö, 

Norrköping, Sundsvall, Umeå, Uppsala, Västerås, Växjö 

och Örebro. 

Övriga kommuner. 



Tab. 9.15–9.17 

Ibland används uttrycket volymliter för att beteckna mängd 

av alkoholdryck. Utifrån alkoholdryckens volymliter kan 

mängden 100 procentig alkohol beräknas, förutsatt att 

alkoholstyrkan är känd. En volymliter spritdryck med alkoholstyrkan 

40 procent (volymprocent) innehåller 0,4 liter 

100 procentig alkohol. 

I alkohollag (2010:1622) tillkom definitionen ”annan jäst 

alkoholdryck”. Med ”annan jäst alkoholdryck” avses en 

alkoholdryck som framställts genom jäsning av frukt, bär 

eller andra växtdelar och som inte är vin eller öl. Tidigare 

år har ”annan jäst alkoholdryck” registrerats som vin, därav 

dess placering i kategori vin. 

Termen folköl avser öl med en alkoholhalt som 

överstiger 2,25 men inte 3,5 volymprocent. 

The term volume liters is sometimes used to denote the 

amount of an alcoholic beverage. Based on an alcoholic 

beverages volume liters, the amount of pure alcohol 

(ethanol) can be calculated, provided that the alcohol by 

volume of the alcoholic beverage is known. A volume liter 

of liquor of 40 percent alcohol by volume contains 0,4 liters 

of pure alcohol (ethanol). 

The definition “other fermented alcoholic beverage” was 

added in the alcohol act (2010:1622). The term “other 

fermented alcohol beverage” refers to alcoholic beverages 

obtained by the fermentation of fruit or other parts of plants, 

that doesn´t constitute wine or beer. In previous years, 

“other fermented alcohol beverages” were registered as 

wine, hence these beverages are shown in the wine 

category. 

The term “folk beer” refers to beer that contains alcohol 

that is exceeding 2.25 but not 3.5 percent alcohol by 

volume. 

Tab. 10.7–10.9 

Väg- och gatuhållningen i landet är fördelad på staten, 

”statsvägar”, kommuner och enskilda. Statsbidrag utgår i 

viss omfattning till byggande och drift av enskilda vägar, 

”enskilda statsbidragsvägar”. Förändringar i vägnätet uppkommer 

genom nyanläggning och ombyggnad samt 

genom överföring till annan väghållare. 

Tab. 10.15 

Körkortsbehörigheter 

(www.transportstyrelsen.se): 

AM 15 år, moped klass I 

A1 16 år, lätt motorcykel 

A 18 år, tung motorcykel 

B 18 år, personbil med totalvikt av högst 3,5 ton, lätt 

lastbil och ett till sådan bil kopplat lätt släpfordon, 

terrängvagn eller motorredskap, klass I 

BE 18 år, personbil med en totalvikt av högst 3,5 ton, 

lätt lastbil även med ett eller flera släpfordon oavsett 

vikt 

C 18 år, tung lastbil, personbil med en totalvikt över 

3,5 ton och ett till sådan bil kopplat lätt släpfordon 

CE 18 år, tung lastbil, personbil med en totalvikt över 

3,5 ton även med ett eller flera släpfordon oavsett 

vikt 

D 21 år, buss och ett till buss kopplat lätt fordon 

DE 21 år, buss (även med ett/flera släpfordon oavsett 

vikt) 

AM, A och A1 ger även rätt att köra traktor och 

motorredskap, klass II, terrängskoter om körkortet är utfärdat 

före den 1 jan. 2000; B ger även rätt att köra traktor 

och motorredskap, klass I och II, samt trehjulig motorcykel; 

A-behörighet ger rätt att köra tung motorcykel med 

obegränsad effekt, dvs. motorcykel som har högre effekt 

än 25 kW och ett effekt/ viktförhållande som överstiger 

0,16 kW/kg, om man har haft A-behörighet under minst två 

år eller fyllt 21 år och godkänts i prov för sådan motorcykel; 

körkort med C-, D- eller E-behörighet lämnas endast ut om 

körkort med B-behörighet finns; körkort med E-behörighet 

lämnas endast ut om B-, C- eller D-behörighet finns om 

man inte inom de tre senaste åren haft körkort med sökt 

behörighet. – Klass I: motorredskap som är konstruerat för 

hastigheter över 30 km/tim; klass II: motorredskap som är 

konstruerat för en hastighet om högst 30 km/tim. 

Tab. 10.16–10.18 

Omfattar endast olyckor som rapporterats av polisen till 

Transportstyrelsen. P.g.a. ett systembyte är uppgifterna 

fr.o.m. 2003 inte helt jämförbara med tidigare år. 

Tab. 10.19 

Kolumnerna om personvagnar, spårvagnar och tunnelbanevagnar 

redovisar antalet disponibla fordon för trafik. 

Med disponibla fordon avses för motorvagnar, spårvagnar 

och tunnelbanevagnar att varje ingående vagn i ett tågsätt 

räknas som ett fordon även om vagnarna är permanent 

sammankopplade. 

Tab. 10.20 

På grund av ändrade beräkningsmetoder bland uppgiftslämnarna, 

är data för persontransporter med spårvägar 

från 2011 och framåt inte jämförbara med tidigare 

år. Antal tågoperatörer: omfattar de företag som kört trafik 

under redovisat år oavsett om företagen varit verksamma 

hela året eller endast del av året. – Drivmedelsförbrukning: 

fr.o.m. 2000 redovisas den av infrastrukturhållarna levererade 

elektriska energin för tågdrift inklusive förluster i 

omformarstationer. 

Tab. 10.21 

Tabellen redovisar antalet olyckshändelser och självmordshändelser 

vid bantrafik i Sverige, med alla kommersiella 

operatörer och infrastrukturförvaltare. För att en 

olycka ska redovisas i tabellen krävs att ett banfordon varit 

i rörelse samt att personer dödats eller skadats allvarligt, 

eller att materiella skador till ett värde av mer än 1,4 miljoner 

kronor uppkommit, eller (sedan 2007) att ett totalt 

trafikstopp pågått i minst sex timmar. 

Tab. 10.23 

Bruttodräktighetsdagar används som ett mått på transportkapacitet 

och räknas fram som respektive fartygs bruttodräktighet 

multiplicerat med antalet dagar det använts. 

Tab. 10.24–10.25 

Dräktighet är ett sortlöst jämförelsetal för ett fartygs storlek 

beräknat enligt skeppsmätningsföreskrifter. Bruttodräktigheten 

avser fartygets totala inneslutna rymd. Med ett fartygs 

dödvikt menas lastförmågan i ton (bunkers inberäknat). 

Tab. 10.28 

Exkl. kommunala och enskilda anläggningar. 

Tab. 12.7–12.11 

Tabellerna redovisar resultat från de månadsvisa arbetskraftsundersökningar 

(AKU) som utförs av Statistiska 

centralbyrån. Delar av statistiken är tillgängliga i Statistikdatabasen: 

Arbetsmarknad (www.scb.se/aku). Ett urval av 

befolkningen i åldersgruppen 15–74 år (uppgifterna före 

2005 avser åldersgruppen 16–64 år) intervjuas angående 

en viss vecka (referensveckan) och delas på grund härav 

upp i följande kategorier: 

1. Ej i arbetskraften: Personer som varken är sysselsatta 

eller arbetslösa. 

2. I arbetskraften: De som tillhör arbetskraften delas in i 

kategorierna ”sysselsatta” och ”arbetslösa”. 

3. Arbetslösa (gäller fr.o.m. 2005): De som ej har något 

förvärvsarbete men som sökt arbete de senaste fyra 

veckorna (inklusive referensveckan) och kunde arbeta 

referensveckan eller börja inom 14 dagar från referensveckans 

slut; se närmare avsnittet ”Begrepp och definitioner” 

i AKU:s grundtabeller (www.scb.se/aku). Arbetslöshetsbegreppet 

har ändrats fr.o.m. år 2007 till att även omfatta 

heltidsstuderande som sökt arbete. Dessa betraktades 

tidigare som ej i arbetskraften. I här redovisad statistik 

är förändringen gjord fr.o.m. årsmedeltal 2005. 

4. Sysselsatta: Sysselsatta delas in i kategorierna ”i 

arbete” och ” frånvarande”. 



5. I arbete: De som förvärvsarbetat minst en timme 

under referensveckan. 

6. Frånvarande: Personer som har förvärvsarbete men 

är frånvarande hela referensveckan på grund av t.ex. semester, 

sjukdom, värnplikt eller tjänstledighet. 

Relativa arbetskraftstalet anger andelen (procent) i 

arbetskraften av befolkningen. Relativa arbetslöshetstalet 

anger andelen (procent) arbetslösa av antalet i arbetskraften. 

Andelen sysselsatta anges i procent av befolkningen. 

Fr.o.m. 1987 har AKU förändrats avseende metod, definitioner 

och innehåll. 

Skattningarna för 1987–1995 har reviderats med hänsyn 

tagen till dessa förändringar. 

Fr.o.m. 2001 är uppgifterna avseende sektortillhörighet 

(tab. 12.20) inte jämförbara med tidigare år p.g.a. användningen 

av en ny standard för sektorindelning i AKU. 

Fr.o.m. 2003 används en reviderad standard, SNI 2002, 

vid klassificering av näringsgren. Det medför bristande 

jämförbarhet för vissa näringsgrenar. 

Under 2005 infördes en helt ny EU-harmoniserad arbetskraftsundersökning. 

Detta tillsammans med ändringar i 

population och arbetslöshetsdefinition 2007 medför att årsmedeltalen 

i den här redovisade statistiken fr.o.m. 2005 

inte är jämförbara med tidigare årsmedeltal. Fr.o.m. 2008 

används en reviderad standard, SNI 2007, vid klassificering 

av näringsgren. 

Tab. 12.18–12.19 

Omfattar förvärvsarbetande redovisade efter arbetsplatsens 

belägenhet (dagbefolkning). 

Tab. 12.20 

Yrkesstatistiken bygger på uppgifter från SCB:s årliga 

yrkesregister. Registret ersätter den insamling av yrkesuppgifter 

som tidigare skett i samband med folk- och bostadsräkningar 

(senast 1990). Tabellen omfattar folkbokförda 

personer i Sverige per den 31 december 2011 med 

bostad i riket (nattbefolkning). Som förvärvsarbetande 

räknas alla personer som bedöms ha utfört i genomsnitt en 

timmes arbete per vecka under november månad. Även 

de som varit tillfälligt frånvarande under mätperioden, t.ex. 

på grund av sjukdom, ingår i bedömningen. Företagare i 

eget aktiebolag räknas som anställd. 

Tab. 12.21 

Se Tabellanmärkning, tab. 12.7–12.11. 

Tab. 12.30, 12.32 

Statistiken baseras på en urvalsundersökning varför det 

kan föreligga viss osäkerhet bakom siffrorna. Vid jämförelser 

med tidigare år kan lönenivån för vissa grupper ha 

ändrats kraftigt p.g.a. strukturella förändringar i datamaterialet. 

Detta beror ofta på att det har varit rotation bland 

utvalda företag mellan två år. Uppgifterna avser individer i 

åldern 18–64 år. Undersökningens huvudsakliga mätperiod 

är 1 – 30 september. – Tab. 12.30. l tabellen ingår uppgifter 

om lön för arbetad tid, dvs. genomsnittlig lön inkl. rörlig 

lön, tillägg vid skiftarbete, obekväm och förskjuten arbetstid 

samt tillägg för smuts, risk, värme, vatten m.m., men exkl. 

helglön, semesterlön, semesterersättning, jour- och beredskapsersättning, 

förmåner samt övertidstillägg. I lönebegreppet 

ingår fast lön, fasta lönetillägg, ackordskompensation 

och rörlig lön (t.ex. prestationslön och ackord) samt 

OB-/skifttillägg och olika tillägg för smuts, risk, värme o.d. – 

Tab. 12.32. I tabellen ingår uppgifter om totallön, dvs. genomsnittlig 

lön inkl. rörlig lön, tillägg vid skiftarbete, 

obekväm och förskjuten arbetstid samt tillägg för smuts, 

risk, värme, vatten m.m., förmåner, jour- och beredskapsersättning 

samt väntetids- och restidsersättning. Övertidsersättning, 

semesterlön och semesterersättning är exkluderade. 

Tab. 13.3 


Tab. 13.4–13.8, 13.11 

Med ålder avses den uppnådda åldern under resp. inkomstår. 


Tab. 13.8 

Arbetsinkomst har beräknats som summan av lön, företagarinkomst, 

sjukpenning, föräldrapenning och dagpenning 

vid utbildning och tjänstgöring inom totalförsvaret. 

Tab. 13,8, 13.10–13.11 

Se Tabellanmärkning, tab. 4.21–4.22 m.fl. 

Tab. 13.4–13.7, 13.9 

Statistiken, tab. 13.4–13.7, avser att belysa inkomstfördelningen 

på individnivå. Statistiken är baserad på registerdata 

från Inkomst- och taxeringsregistret. Till registret 

hämtas uppgifter om inkomster från Skatteverket (taxeringsdata 

och kontrolluppgifter), Försäkringskassan, Pensionsmyndigheten, 

CSN och andra myndigheter. Målpopulationen 

för 2011 års inkomststatistik utgörs av de personer 

som enligt gällande lagar och förordningar skulle ha 

varit folkbokförda i Sverige under 2011. Statistiken, tab. 

13.4–13.6, avser befolkningen 16 år och äldre som var 

folkbokförd i Sverige både den 1 januari och 31 december. 

Tab. 13.7 avser befolkningen 20 år och äldre. 

Statistiken, tab. 13.9, avser att belysa skatter och taxerade 

inkomster på individnivå. Statistiken är baserad på 

uppgifter i Inkomst- och taxeringsregistret. Målpopulationen 

för skattestatistiken utgörs av de fysiska personer som 

enligt Skatte- och taxeringsförfattningen är skattskyldiga i 

Sverige, dvs. den skattskyldiga befolkningen. 

Inkomst av tjänst och inkomst av näringsverksamhet bildar 

tillsammans begreppet sammanräknad förvärvsinkomst. 

Den sammanräknade förvärvsinkomsten består av 

de sammanlagda löpande skattepliktiga inkomsterna, vilket 

avser inkomster från anställning, företagande, pension, 

sjukpenning och andra skattepliktiga transfereringar. I 

sammanräknad förvärvsinkomst ingår inte behovsprövade 

bidrag såsom ekonomiskt bistånd, bostadsbidrag eller 

andra ej skattepliktiga transfereringar. Inkomst av kapital 

ingår inte heller i inkomstbegreppet. 

Tab. 13.13 

Statistiken över hushållens tillgångar och skulder bygger i 

huvudsak på Skatteverkets kontrolluppgifter över finansiella 

tillgångar och skulder samt fastighetstaxeringsuppgifter 

för hela befolkningen. Tillgångarna och skulderna är 

marknadsvärderade per den 31 december respektive år. 

Alla reala och finansiella tillgångar som är förmögenhetsskattepliktiga 

ska ingå men en stor del av hushållens övriga 

tillgångar (särskilt tillgångar för de individer/hushåll som 

inte når upp till gränsen för förmögenhetsskatt) saknas 

emellertid i undersökningen. Sådana övriga tillgångar är 

bl. a. bilar, båtar, smycken, konst etc. Värdet av privata 

pensionsförsäkringar ingår inte heller i undersökningen, liksom 

onoterade aktier och företagares skattefria tillgångar. 

Fr.o.m. år 2006 förbättrades statistiken över bankkontotillgångar 

beroende på att banker blev ålagda att lämna 

kontrolluppgift för alla konton med behållning över 10 000 

kr. Tidigare har kravet varit att årsräntan ska överstiga 100 

kr på ett konto för att uppgift ska lämnas. Totalsumman och 

andelen personer med banktillgångar är betydligt högre för 

åren 2006 och 2007 och är därför inte helt jämförbara med 

tidigare år. Från och med år 2004 har beräkningen av 

bostadsrätter förändrats i statistiken. Statistiken över bostadsrätter 

2004–2007 är därför inte helt jämförbar med 

tidigare år. Fr.o.m. inkomståret 2007 är förmögenhetsskatten 

avskaffad. Det innebär att inga deklarerade tillgångar 

eller skulder finns tillgängliga för detta år. Tabell 13.13 

redovisar nettoförmögenhet, dvs. samtliga tillgångar minus 

samtliga skulder. 

Tab. 14.7–14.10 

Indextal publiceras månatligen i Statistiska meddelanden, 

serie PR 14, och i SCB-Indikatorer. Indextal i den äldre 

indexserien ”Levnadskostnadsindex utan direkta skatter 

och sociala förmåner” med juli 1914 som bas finns publicerad 

i Statistiska meddelanden, serie PR 15, ”Konsumentprisindex 

1830–2005”. Indextal finns även tillgängliga 

i Statistikdatabasen: Priser och konsumtion, samt på 

SCB:s hemsida (www.scb.se/PR0101). 



– Konsumentprisindex mäter de genomsnittliga prisförändringarna 

för hela den privata inhemska konsumtionen. 

Indextalen beräknas månatligen och anger prisutvecklingen 

jämfört med genomsnittet för år 1980 

(genomsnittet för år 1949 i en tidigare serie). Priser på ett 

urval varor och tjänster insamlas i mitten av månaden. 

Vägningstalen baseras på beräkningar av den privata konsumtionens 

sammansättning i riket. Vägningstalen revideras 

vid varje årsskifte med hänsyn till konsumtionens sammansättning 

under det tilländalupna året. 

– Prisbasbeloppet (tidigare benämnt basbeloppet) enligt 

lagen (1962:381) om allmän försäkring framräknas på 

grundval av förändringarna i det allmänna prisläget. Lagen 

är ändrad vid ett flertal tillfällen. För tid t.o.m. oktober 1980 

användes konsumentprisindex. För tid efter oktober 1980 

t.o.m. november 1982 användes nettoprisindex med bortseende 

från direkt inverkan av ändringar i energipriser. För 

tid efter november 1982 används åter konsumentprisindex. 

Vid beräkningen av basbeloppet för åren 1984 t.o.m. 1987 

bortsågs dock från de prisförändringar som intill utgången 

av år 1983 följt av devalveringen i oktober 1982 (SFS 

1983:960). Genom ändring SFS 1987:368 har denna effekt 

reducerats för basbelopp gällande 1988 och genom ändring 

SFS 1988:713, helt upphört för basbelopp gällande 

1989. Vid beräkningen av basbeloppen för åren 1991 

t.o.m. 1994 bortsågs från de prisförändringar som följde av 

ändringen av den statliga fastighetsskatten, av indirekta 

skatter och av räntebidrag inom bostadsbidragssystemet, 

allt i den mån åtgärderna vidtogs för att finansiera sänkningen 

av den statliga inkomstskatten som genomfördes 

åren 1990 och 1991. Vid beräkningen av basbeloppet för 

år 1994 bortsågs också från de direkta effekter på prisläget 

som berodde på deprecieringen av den svenska kronan 

under tiden 19 november–18 december 1992 (SFS 

1990:656 och 1993:1344). Fr.o.m. år 1982 fastställer regeringen 

basbeloppet för helt kalenderår. Detta skedde på 

grundval av prisläget i oktober föregående år t.o.m. 1996 

(t.o.m. basbeloppet för 1990 på grundval av prisläget i 

november föregående år). T.o.m. december 1981 fastställdes 

basbeloppet för en månad i sänder på grundval av 

prisläget två månader tidigare. 

Prisbasbeloppet avrundas till närmaste hundratal kronor. 

I reglerna ingick t.o.m. december 1981 också bestämmelsen 

att basbeloppet fick ändras endast om prisläget 

hade ändrats med minst tre procent sedan närmast föregående 

ändring gjordes av basbeloppet. Denna s.k. treprocentsspärr 

slopades i samband med att man beslutade 

att basbeloppet fortsättningsvis skulle fastställas för år. 

Fr.o.m. 1997 fastställs prisbasbeloppet redan under 

augusti månad (se SFS 1996:438). Tidigareläggningen 

beror på att statens budgetår numera sammanfaller med 

kalenderår och att budgetpropositionen lämnas till Riksdagen 

den 18 september. Enligt de nya bestämmelserna 

(SFS 1998:677), som tillämpades första gången vid fastställande 

av prisbasbeloppet för 1999, skall beräkningarna 

utgå från bastalet 36 396, som ligger till grund för 1998 års 

prisbasbelopp. Detta bastal skall årligen multipliceras med 

det jämförelsetal som anger förhållandet mellan det allmänna 

prisläget i juni året före det som prisbasbeloppet 

avser och prisläget i juni 1997. 

– Nettoprisindex är ett komplement till konsumentprisindex 

och visar den genomsnittliga utvecklingen av konsumentpriserna 

rensade från indirekt beskattning som belastar 

konsumtionsvarorna. Konsumentpriserna är rensade 

inte bara från indirekta skatter uttagna vid själva försäljningen 

av konsumtionsvarorna utan även från indirekta 

skatter på råvaror, halvfabrikat, förbrukningsmaterial och 

arbetskraft som beräknas ha åtgått vid framställningen av 

varorna. Även indirekta skatter, som kan hänföras till förbrukning 

av skattebelagd kapitalutrustning, har borttagits. 

Huruvida en indirekt skatt i någon mening kan anses ha 

helt eller delvis övervältrats på konsumenten saknar betydelse 

vid beräkning av nettoprisindex. Priserna reduceras 

genomgående med den indirekta skattens fulla belopp. En 

motsvarande behandling har skett för subventioner hänförliga 

till konsumtionsvaror. I dessa fall har tillägg gjorts till 

konsumentpriserna. Av beräkningstekniska skäl har prisjusteringar 

inte kunnat ske på varje enskild konsumtionsvara. 

Det har inte heller varit möjligt att beräkna nettoprisindex 

som överensstämmer med delserierna i konsumentprisindex. 

Endast ett nettoprisindex som korresponderar 

mot totala konsumentprisindex har kunnat beräknas. 

Avgränsningen av indirekta skatter från övriga statsintäkter 

liksom avgränsningen av subventioner från övriga statsutgifter 

görs med utgångspunkt från de principer som tillämpas 

i nationalräkenskaperna. Vissa avvikelser förekommer 

dock. Följande indirekta skatter och subventioner har 

beaktats vid beräkningen av nettoprisindex år 2013. 

– Indirekta skatter: Mervärdesskatt, alkoholskatt, tobaksskatt, 

energiskatt, koldioxidskatt, svavelskatt, miljöskatt, 

vägtrafikskatt, fastighetsskatt, sociala avgifter, skatt på 

lotterimedel, skatt på annons och reklam, tullar, broskatt, 

skatt på trafikförsäkringspremier samt trängselskatt. 

– Subventioner: Driftbidrag till trafikföretag, statligt stöd till 

dagstidningar, statligt litteratur- och musikstöd, glesbygdsstöd, 

regionalpolitiskt sysselsättnings- och transportstöd, 

stöd till jordbruket, stöd till studiecirklar, skattelättnad för 

hushållsnära tjänster samt ROT-avdraget för småhus. 

Tab. 14.10–14.11 

Prisindex i producent- och importled avser att redovisa den 

genomsnittliga prisutvecklingen på inhemsk produktion 

och import till Sverige, totalt och för olika produktgrupper. 

Priserna mäts i det första distributionsledet då produkterna 

levereras från svenska producenter respektive första inköpsledet 

då produkterna kommer in i Sverige. 

Månadsvis samlas cirka 5 000 prisuppgifter in från 

ungefär 2 000 företag, med uppdelning på producentpriser 

vid försäljning på hemmamarknaden respektive exportmarknaden 

samt importpriser. Index för hemmamarknaden 

tillsammans med exportmarknaden utgör det totala 

producentprisindexet. Index för hemmamarknaden ihop 

med importmarknaden ger prisindex för inhemsk tillgång. 

Tjänsteprisindex är ett producentprisindex för tjänster 

som idag täcker cirka 60 procent av näringslivets tjänsteproduktion. 

Större delen av de branscher som mäts i 

Tjänsteprisindex har utvecklats under 2000-talet. Insamlingen 

sker kvartalsvis och innefattar cirka 3 000 prisuppgifter. 

I beräkningarna av Tjänsteprisindex och Prisindex i producent- 

och importled skapar kraven på jämförbarhet över 

tiden utmaningar. Ett exempel är bilar där den specifika 

produkten som prismäts varje månad måste ha samma 

specifikationer, t.ex. motoralternativ och utrusningsnivå. 

Annars måste en kvalitetsvärdering göras. 

Användare av producentprisindex är Riksbanken, Nationalräkenskaperna, 

för deflatering av BNP, Finansdepartementet, 

Eurostat samt företagare och privatpersoner som 

använder prisstatistik för avtalsregleringar. 

Tab. 15.3–15.9 

Begrepp, källor och beräkningsmetoder. Det svenska 

nationalräkenskapssystemet (SNR) överensstämmer med 

det Europeiska nationalräkenskapssystemet (ENS 1995) 

vilket sammanfaller med de internationella rekommendationer 

som framgår av ”A System of National Accounts” 

(SNA 93). De nya räkenskaperna publicerades för Sverige 

under våren 1999 avseende perioden fr.o.m. 1993. Vissa 

tillbakaskrivningar på aggregerad nivå har gjorts för 

perioden 1980–1992. Uppgifterna är publicerade på SCB:s 

hemsida. Tidigare svenska nationalräkenskaper sammanfaller 

med den tidigare SNA som fastställdes 1968. 

Serierna revideras löpande för att ge bästa möjliga bild 

av den svenska ekonomin. Därigenom kan man ta vara på 

revideringar i bakomliggande statistik och även tillvarata 

information om nya företeelser i ekonomin. 

Syfte. Nationalräkenskaperna sammanfattar och beskriver 

i form av ett kontosystem med kompletterande 

tabeller vårt lands ekonomiska aktiviteter och utveckling på 

ett konsistent och överskådligt sätt. 




Användning. Nationalräkenskaperna tjänar som underlag 

för analys av Sveriges ekonomi på kort och lång sikt. I 

huvudsak används nationalräkenskaperna av a) Finansdepartementet 

som underlag för nationalbudgeterna samt 

för långtidsutredningarna, b) Konjunkturinstitutet för löpande 

konjunkturanalys och prognoser, c) arbetsmarknadsorganisationerna 

för löpande ekonomisk analys och som 

förhandlingsunderlag, d) EU, e) FN, f) OECD samt g) 

andra internationella organisationer dels för sammanställning 

av internationell ekonomisk statistik dels för jämförelser 

och bedömningar. Sedan inträdet i den Europeiska 

unionen 1995 används aggregat ur nationalräkenskaperna 

som underlag för att bestämma deltagarländernas bidrag 

till EU:s budget samt som kriterier för deltagande i valutaunionen. 

Nationalräkenskaperna används därutöver som underlag 

för omfattande strukturell analys som normalt utförs av 

myndigheter och näringslivsorganisationer för empirisk 

ekonomisk forskning inom skilda områden samt för 

konjunktur och marknadsbedömningar som regelbundet 

görs av Riksbanken, affärsbankerna, Svenskt näringsliv, 

större företag m.fl. 

Innehåll. Årsräkenskaper: Nationalräkenskaperna beskriver 

inom ramen för ett slutet kontosystem produktionen 

och dess användning, inkomstbildning, omfördelning och 

inkomstanvändning, kapitalbildning samt transaktioner 

med utlandet. 

I ett förbättrat NR-system som produceras fr.o.m. hösten 

1989 ingår s.k. input-outputräkenskaper som en 

integrerad del. Därigenom sker en systematisk uppdelning 

av produktionen och användningen på ett stort antal varor 

och tjänster, vilket medför förbättrade avstämningsmöjligheter 

och mer konsistenta fastprisberäkningar. 

Produktionen redovisas därvid indelad i de två huvudsektorerna 

näringslivet samt offentliga myndigheter och 

hushållens icke vinstdrivande organisationer och med 

branschvis underindelning. För varje bransch visas produktionsvärde, 

förbrukning och förädlingsvärde. Summan 

av samtliga förädlingsvärden i löpande (nominella) priser 

ger värdet av bruttonationalprodukten (BNP) mätt från 

produktionssidan. Produktionens användning redovisas 

uppdelad på hushållens konsumtion, statlig och kommunal 

konsumtion, fasta bruttoinvesteringar, lagerinvesteringar 

och export med omfattande underindelningar. Summan av 

dessa användningar med avdrag för import ger BNP mätt 

från användningssidan. 

De primära inkomsterna, löner, driftsöverskott samt 

ränta och utdelning visas fördelade på sektorerna icke 

finansiella företag, finansiella företag, stat, kommun, 

socialförsäkringssektorn, hushållens och dess icke vinstdrivande 

organisationer samt utlandet liksom inkomsternas 

omfördelning i form av transfereringar av olika slag, disponibel 

inkomst, sparande, kapitaltransaktioner samt finansiellt 

sparande. 

Årsräkenskaperna finns tillgängliga i tidsserier från 1950 

även om vissa detaljredovisningar endast finns i kortare 

serier. Dessutom föreligger vissa brott i tidsserierna. 

I de nya räkenskaperna görs fastprisberäkningen i föregående 

års priser vilka sedan kedjas och uttrycks i ett visst 

års prisnivå (referensår). Denna nya metod innebär förbättrade 

volymberäkningar genom att förändringar mellan 

åren bygger på aktuella vikter. Kedjningen görs på varje 

aggregat för sig och får som effekt att delarna inte summerar 

till totalerna. 

Fullständiga input-outputtabeller tas fram intermittent 

och finns redovisade för åren 1964, 1968, 1969, 1975, 

1980 och 1985 enligt SNA 68 och enligt SNA 93 för åren 

1995, 2000 och 2005. 

Kvartalsräkenskaper över BNP från produktionssidan 

och försörjningsbalans i fasta priser samt sysselsättning 

och hushållens disponibla inkomster finns från 1970 med 

brott i serierna 1980 och 1993. Kvartalsvisa BNP-beräkningar 

i löpande priser finns från 1980 med brott 1993. 

Publicering. Årsdata publiceras i Statistiska meddelanden, 

serie NR 10, som innehåller den mest utförliga redovisningen 

av nationalräkenskaperna. Uppgifter ur nationalräkenskaperna 

publiceras även i Konjunkturinstitutets 

skriftserie Konjunkturläget och i FN:s och OECD:s årliga 

publikationer över nationalräkenskaper (Yearbook of National 

Accounts Statistics resp. National Accounts of OECD 

countries) samt i olika EU-publikationer. Detaljerade 

kvartalstabeller med värden i fasta – och delvis i löpande – 

priser och procentuella förändringstal redovisas i publikationen 

BNP/kvartal. Denna distribueras samma dag som 

nationalräkenskaperna fastställs för resp. kvartal. Vissa 

uppgifter från nationalräkenskaperna är åtkomliga elektroniskt 

i Sveriges statistiska databaser, SSD: Nationalräkenskaper, 

samt på SCB:s hemsida: (www.scb.se/NR0101 

och www.scb.se/NR0103). 

Speciella sammanställningar: Till grund för de publicerade 

nationalräkenskapsuppgifterna ligger en mängd 

detaljberäkningar och sammanställningar av primärmaterial 

från skilda källor, som bearbetats för att överensstämma 

med begrepp, definitioner och klassificeringar i 

nationalräkenskaperna. Dessa detaljberäkningar och sammanställningar 

finns dokumenterade inom nationalräkenskapsenheten 

och kan göras tillgängliga för konsumenter i 

form av betalt uppdrag efter beställning hos enheten för 

nationalräkenskaper. 

Tab. 15.10–15.11 

Regionala räkenskaper är den regionala motsvarigheten till 

ett lands nationalräkenskaper, det vill säga nationalräkenskaper 

med regional indelning (riksområden, län samt 

kommuner). Beräkningarna omfattar, förutom bruttoregionprodukten 

(BRP) från produktionssidan, även löner, 

investeringar samt hushållens disponibla inkomster (allt i 

löpande priser) samt medelantalet sysselsatta. Dessutom 

beräknas uppgifter om regional volymförändring (fast pris), 

i form av uppgifter om årlig volymförändring för BRP på 

länsnivå. 

De svenska nationalräkenskaperna och regionalräkenskaperna 

framställs enligt ESA 95 (European System of 

Accounts) som är en EU-reglering (Council regulation (EC) 

No 2223/96). Redovisningen görs helårsvis och totalerna 

för riket överensstämmer med national-räkenskapernas 

totaler. Fördelningen på regioner grundas på uppgifter från 

andra statistikproducenter, huvudsakligen inom SCB men 

också från flera statistikansvariga myndigheter, administrativt 

material samt andra uppgifter. 

Tab. 15.12 

Det europeiska systemet för integrerad statistik över socialt 

skydd (ESSPROS) har utarbetats inom EU:s statistikorgan 

EUROSTAT i samarbete med medlemsstaterna. I systemet 

finns en detaljerad klassificering av sociala förmåner 

och ett grundsystem som ger information om såväl det 

sociala skyddets omfattning som dess inkomster och utgifter. 

I Sverige har det statistiska underlaget till rapporten 

erhållits från såväl Nationalräkenskaperna (SCB) som 

Arbetslöshetskassan, Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten. 

Tab. 17.5–17.8 

Informationen i tabellerna är hämtade från finansräkenskaperna. 

Finansräkenskaperna är en del av nationalräkenskapssystemet 

och behandlar de finansiella aktiviteter 

som sker i samhällsekonomin. Syftet med finansräkenskaperna 

är att ge information om finansiella tillgångar och 

skulder samt finansiellt sparande och finansiell förmögenhet, 

för olika samhällssektorer. Den EU-reglering som gäller 

för statistiken är ENS 1995 (Europeiska Nationalräkenskapssystemet) 

Council Regulation (EC) No 2223/96. 

Inom ENS 1995 redovisas de finansiella tillgångarna 

och skulderna marknadsvärderade uppdelat på typ av 

finansobjekt och motsektor. Då finansräkenskaperna skall 

beskriva den samlade bilden av de finansiella stockarna 

och transaktionerna i samhället innebär det att de två 

senaste årens uppgifter delvis är preliminära då eftersläpningen 

av vissa källor omöjliggör tidigare definitiva beräkningar. 



Centralt för finansräkenskaperna är också att det för 

varje finansiell tillgång (utom för monetärt guld och 

särskilda dragningsrätter) även förekommer en motpart 

med en skuld till samma värde. Exempelvis så redovisas 

de utestående börsnoterade aktierna till marknadsvärde 

även på skuldsidan i företagssektorerna och utlandssektorn. 

Detta innebär att finansräkenskaperna skiljer sig 

åt jämfört med affärsredovisning. 

Tab. 17.15 

Tabellen omfattar samtliga riksbolag samt större lokala 

bolag. Mindre lokala bolag, vars premieintäkt utgör omkring 

0,5 procent av total premieintäkt är inte med i tabellerna. 

Uppgifterna avser direkt försäkring av svenska risker före 

avgiven återförsäkring. Skaderegleringskostnader ingår i 

utbetalda försäkringsersättningar. 

Tab. 17.16 

Det första premiepensionsvalet genomfördes under hösten 

2000. Rätt att välja premiepensionsfonder har personer 

som är födda 1938 eller senare och som har intjänat premiepensionsrätt. 

Pensionssparare som inte gör ett aktivt 

val får sina medel placerade i AP7 Såfa (Statens årskullsförvaltningsalternativ), 

som förvaltas av den Sjunde APfonden. 

I maj 2010 överfördes medlen från Premiesparfonden 

till AP7 Såfa. 

Tab. 18.5 

Med sjuktal avses antalet för året utbetalda sjukdagar med 

hel eller partiell sjukpenning per registrerad försäkrad i 

åldrarna 16–64 år exkl. försäkrade med hel sjukersättning 

eller hel aktivitetsersättning (före år 2003 förtidspension 

eller sjukbidrag). Dagar med sjuklön ingår inte. 

Tab. 19.7 

Ett barn/en ungdom kan vara föremål för olika typer av 

insats under ett år. Barnet/ungdomen redovisas i tabellen 

på samtliga dessa olika insatstyper. Däremot räknas det/ 

den endast en gång i raden ”Samtliga barn och ungdomar”, 

som av den anledningen är mindre än summan av de 

övriga raderna. Statistiken redovisar registerstatus vid det 

tillfälle den framställs för respektive året. 

Tab. 20.8 

Tabellen omfattar offentlig sjukvård och fr.o.m. 2000 viss 

privat vård. Ändrad redovisning fr.o.m. verksamhetsåret 

2001. 

Tab. 20.11 

Tabellen baseras på de vanligaste anmälningspliktiga 

sjukdomarna 2012. Se vidare 

http://www.smittskyddsinstitutet.se/publikationer/arsrapport 

er-och-verksamhetsberattelser/smis-epidemiologiskaarsrapporter/ 

eller http://www.smittskyddsinstitutet.se/statistik/. 

Tab. 20.12 

Läkemedel förskrivna på recept är inte momspliktiga. 

Läkemedelsförmånen är den subvention som utgår i enlighet 

med lagen om läkemedelsförmåner m.m. Ytterligare 

subventioner av läkemedel i enlighet med annan lagstiftning, 

eller särskilda beslut kan förekomma, t.ex. delbetalning 

av p-piller till ungdomar eller smittskyddsläkemedel. 

Förutom läkemedel ingår även stomihjälpmedel och produkter 

som behövs för att tillföra kroppen läkemedel i 

läkemedelsförmånen. Dessa kostnader rapporteras inte i 

denna tabell. 

Försäljningsstatistiken kan inte skilja en krediteringsrad 

från en debiteringsrad. Även om krediteringar av läkemedel 

är ovanliga, innebär detta en smärre överskattning av 

antalet varurader. 

Tab. 20.13 

Läkemedel förskrivna på recept, eller sålda till sjukhus är 

inte momspliktiga. Uppdelningen mellan sjukhus och övriga 

kunder för rekvisitionsförsäljningen har förändrats efter 

2009 och kan enbart betraktas som ungefärlig. 

Tab. 20.14 

Ålder är beräknat med användning av år och månad vid 

abortens utförande och kvinnans födelseår och månad. 

Tab. 20.15–20.18 

Ytterligare statistik finns på: 

http://www.socialstyrelsen.se/Statistik/statistikdatabas/ 

och i dödsorsakspublikationerna på: 

http://www.socialstyrelsen.se/publikationer2013/2013-8-6 

Tab. 21.11– 21.14 

Uppgifterna avser antalet händelser som har anmälts och 

registrerats som brott och av polis, tull, åklagare och 

Ekobrottsmyndigheten under ett visst kalenderår. Några 

procent av dessa händelser kommer dock efter utredning 

visa sig inte kunna betraktas som brott. Försök, förberedelse 

och stämpling till brott redovisas som fullbordat brott 

i tabellerna. Brottsredovisningen omfattar brott mot brottsbalken, 

BrB, brott mot trafikbrottslagen, TBL (se nedan), 

brott mot narkotikastrafflagen, NSL, och brott mot övriga 

specialstraffrättsliga författningar för vilka fängelse ingår i 

straffskalan. T.o.m. år 1999 omfattar trafikbrotten endast 

de brott där det finns en misstänkt. Fr.o.m. år 2000 ingår, 

liksom för övriga brott, samtliga anmälda brott. I redovisningen 

av brott enligt TBL ingår inte TBL 1 § 1 st., TBL 2 §. 

Tab. 21.13 

Personuppklaringsprocenten definieras som antalet brott 

där åtal har väckts, strafföreläggande har utfärdats eller 

åtalsunderlåtelse har meddelats i förhållanden till det totala 

antalet anmälda brott under redovisningsåret. Termen 

"personuppklarade brott" innebär inte att någon dömts för 

brottet utan anger att brottet fått "ett polisiärt klarläggande". 

Ett brott kan alltså redovisas som uppklarat även om den 

åtalade frikänts vid en rättegång. 

Tab. 21.14 

Redovisar de personer som av polis och åklagare efter 

avslutad utredning bedömts vara skäligen misstänkta för 

brott under redovisningsåret. Misstänkta personer redovisas 

endast en gång per brottstyp och år, även om de misstänks 

för flera brott av samma typ under året (vilket brukar 

uttryckas som netto per rad, eftersom varje brottstyp 

vanligtvis redovisas på en rad i tabeller). Detta innebär att 

tabellen inte är summerbar. 

Tab. 21.15–21.16 

Uppgifterna avser lagföringsbeslut. Endast domslut i första 

instans, dvs. domslut i tingsrätt, godkända strafförelägganden 

och meddelade åtalsunderlåtelser ingår i redovisningen. 

En person som lagförts för brott flera gånger under 

året har således räknats för varje lagföringsbeslut. Redovisningen 

omfattar alla brott mot brottsbalken samt brott 

mot specialstraffrättsliga författningar. I de fall ett lagföringsbeslut 

omfattar flera brott har det brott i lagföringen 

som har den strängaste straffskalan redovisats. 

Godkända förelägganden av ordningsbot enligt vägtrafikförordningen 

ingår ej. 

Tab. 21.20 

Summering av anstalter och frivård ger viss dubbelräkning. 

Bl.a. personer som avtjänar kombinationsdomen skyddstillsyn 

och fängelse. 

Tab. 22.5–22.6 

Utbildningsregistret (UREG) genomgick till versionen 

avseende år 2000 större kvalitetshöjande förändringar 

vilket leder till ett tidsseriebrott som gör att jämförelser med 

tidigare år måste göras med stor försiktighet. Förändringarna 

består i att: 

1. Det tidigare klassificeringssystemet SUN (Svensk 

Utbildningsnomenklatur) ersattes av den helt nya ISCEDanpassade 

nomenklaturen SUN 2000. Detta påverkar 

framförallt redovisningen av utbildningsinriktning. 

2. Ett antal nya uppgiftskällor till Utbildningsregistret tillkom. 

Exempel på nya källor är Summerade högskolepoäng 

1993–, Komvux 1988– och Utländska utbildningar 



som ekvivalerats av Högskoleverket. Fr.o.m. 1999 ingår 

också SCB:s årliga enkät till utrikes födda som källa till Utbildningsregistret. 

Utbildningsnivån ökade kraftigt år 2000 i 

riket enligt Utbildningsregistret, vilket delvis är en effekt av 

de ovan beskrivna förändringarna. 

Mer information om kvalitetshöjningen år 2000 finns på 

www.scb.se/UF0506. För en fördjupad studie av tidsseriebrottet 

med kvantitativa mått på förändringar hänvisas till 

en särskild rapport: Wass: Tidsseriebrott i Utbildningsregistret, 

SCB okt. 2001. För övriga förändringar under 

perioden 1990–2012 samt en utförlig beskrivning av 

Utbildningsregistret, se ”Mer om undersökningen” under 

http://www.scb.se/UF0506” 

Tab. 22.7 

I kostnaden ingår bland annat studiestöd och centrala 

kostnader. Studiestöd är olika bidrag och lån för den som 

studerar på gymnasiet, komvux, folkhögskola, högskola 

eller andra eftergymnasiala utbildningar. 

De centrala kostnaderna består bland annat av kostnader 

för Centrala studiestödsnämnden, Statens skolverk 

och Högskoleverket. 

Tab. 22.8 

Från den 1 juli 2009 ersattes begreppet familjedaghem 

med pedagogisk omsorg i skollagen och annan lagstiftning. 

Statistik om pedagogisk omsorg finns fr.o.m. hösten 

2009. 

Tab. 22.24–22.29 

Universitet och högskolor rapporterar uppgifter om studenter 

och examina till SCB:s universitetsoch högskoleregister. 

Efterrapporteringar och rättningar medför en kontinuerlig 

uppdatering av registret. Detta betyder att antalsuppgifter 

vid jämförelser av tabeller framställda vid olika 

tidpunkter ej helt överensstämmer, men differenserna är i 

allmänhet små. När det gäller doktorandnybörjare och 

doktorander på forskarnivå sker en något större förändring 

för senaste året, vid jämförelse mellan de två senaste 

tabelluttagen. – En ny examensordning infördes den 1 juli 

2007. Utbildningen indelades i grundnivå, avancerad nivå 

och forskarnivå. Några nya examina inrättades, bl.a. masterexamen, 

civilekonomexamen och officersexamen samt 

fyra konstnärliga examina medan ett tiotal examina togs 

bort. – En ny ämnesindelning infördes i forskarutbildningsstatistiken 

från 2011, Standard för svensk indelning av 

forskningsämnen 2011. Den ersätter den tidigare ämnesindelningen 

efter nationellt forskningsämne. 

Tab. 23.5 


Tab. 23.16–23.17 

Nettoupplaga (TS-upplaga) avser tidningar med utgivning 

helt kalenderår. Tidning och tidskrift ska ha en offentliggjord 

utgivningsplan, innehålla minst 25 procent redaktionell 

text samt även i övrigt uppfylla Postens ”Villkor för 

posttidningar”. 

Tab. 23.20 

Alla framställningar i film som skall visas offentligt, där den 

som är under femton år har tillträde, ska vara godkända av 

Statens medieråd. 

Statens medieråd har till uppgift (Förordning (2010:1923) 

med instruktion för Statens medieråd) att enligt lagen 

(2010:1882) om åldersgränser för film som ska visas 

offentligt fastställa åldersgränser för barn under femton år. 

Antalet granskade långfilmer i tabellen avser alla till 

Statens medieråd inlämnade granskningsansökningar som 

lett till beslut. Det finns dock ingen överensstämmelse 

mellan uppgiften om antalet granskade filmer hos Statens 

medieråd och antalet biografpremiärer i tabell 23.19. 

Om åldersgräns inte fastställts av Statens medieråd 

gäller åldersgränsen femton år för tillträde till visningen. 

Pornografisk film visas inte offentligt för en publik under 

femton år varför dessa filmer inte förekommer i denna 

statistik. 


Tab. 23.23–23.25 

För jämförelser av resultat från Undersökningarna av 

befolkningens levnadsförhållanden, ULF, publicerade i 

tidigare årgångar av Statistisk årsbok, är det viktigt att 

känna till att ULF fr.o.m. 2008 integrerades med Eurostats 

undersökning Statistics on Income and Living Conditions, 

SILC. Integreringen har inneburit vissa förändringar i frågekonstruktionerna, 

vilket kan påverka jämförelsen över tid 

väsentligt. Jämförbarheten mellan 2008 och åren dessförinnan 

varierar därför från indikator till indikator. Därutöver 

används fr.o.m. 2008 ett nytt vägningsförfarande för 

att skatta nivåerna hos välfärdsindikatorerna i stort. För 

vägledning se SCB:s rapport "Förändringar i Undersökningarna 

av levnadsförhållanden 2006-2008 – En studie 

av jämförbarheten över tid för välfärdsindikatorerna" på 

SCB:s webbplats www.scb.se. 

List of terms: 

Samtliga All individuals 

Kön Gender 

Män Men 

Kvinnor Women 

Ålder Age 

År Year 

Hushållstyp Type of household 

Ensamstående utan barn Single without children 

Ensamstående med barn Single with children 

Sammanboende utan barn Married/cohabiting without 

children 

Sammanboende med barn Married/cohabiting with 

children 

Utländsk bakgrund Foreign background 

Utrikes födda Foreign-born persons 

Inrikes födda, båda föräldrarna födda utomlands Born in 

Sweden with two parents born abroad 

Svensk bakgrund Swedish background 

Inrikes födda, en av föräldrarna född utomlands Born in 

Sweden with one parent born abroad 

Inrikes födda, båda föräldrarna inrikes födda Born in 

Sweden with both parents born in Sweden 

Socioekonomisk grupp Socio-economic status 

Ej facklärda arbetare Non-skilled manual workers 

Facklärda arbetare Skilled manual workers 

Lägre tjänstemän Lower-level non-manual workers 

Tjänstemän på mellannivå Intermediate-level non-manual 

workers 

Högre tjänstemän Higher-level non-manual workers 

Företagare och jordbrukare Self-employed and Farmers 

SKL:s kommungruppsindelning enligt 2011 års kommungruppering, 

aggregerad SKL region 2011 aggregated 

Se Tabellanmärkning 4.3: Storstäder, kommungrupp 1–2. 

Större städer, kommungrupp 3–5. Övriga kommuner, 

kommungrupp 6–10. 

Tab. 23.23 

I begreppet fritidshus ingår fr.o.m. 2008 även husbil, 

husvagn eller båt som man kan övernatta i. 

Tab. 24.12 

Riksmöten: Riksdagens sessioner benämnes fr.o.m. 

1975 riksmöten. Utskott: Här redovisas ständiga och sammansatta 

utskott. Särskilda utskott kan även förekomma. 

Tab. 24.17 

Källor: År 1922: Otto Grönlund, ”Folkomröstningen den 27 

augusti 1922 angående rusdrycksförbud”, Nordisk statistisk 

tidskrift 1923, sid. 292–312. – År 1955: Kungl. Maj:ts 

skrivelse nr 217 år 1955. Bihang till riksdagens protokoll år 

1955. Höstsessionen. C 1; uppgifter från inrikesdepartementet. 

– År 1957: Ture Widstam, ”Folkomröstningen i 

pensionsfrågan den 13 oktober 1957”. Statistisk tidskrift 

1958:5. – År 1980: ”Resultat från folkomröstningen om 

kärnkraft den 23 mars 1980” . Statistiska meddelanden, 

serie Be 1980:5. – År 1994: ”Folkomröstningen om medlemskap 

i EU den 13 november 1994”. Statistiska med- 



delanden, serie Be 62 SM 9501. – År 2003: ”Folkomröstning 

om euron 2003”. 

Noter Notes: 

1 Electoral participation. Voters in per cent of total number 

of persons entitled to vote. 

2 Förslag nr 1: Löntagare får lagfäst rätt till tilläggspensioner, 

som avpassas efter tidigare lön och behåller sitt 

värde. Andra förvärvsarbetande – företagare m.fl. – får 

möjlighet att till begränsat belopp frivilligt försäkra sig för 

tilläggspensioner, som med garanti av staten behåller sitt 

värde. 

Förslag nr 2: Löntagare, företagare och andra får möjlighet 

att till begränsat belopp frivilligt försäkra sig för tilläggspensioner, 

som med garanti av staten behåller sitt värde. 

Förslag nr 3: Löntagare, företagare och andra får frivilligt 

försäkra sig för tilläggspensioner, och i gällande lagstiftning 

genomföres ändringar, som underlättar att tilläggspensioner 

utan garanti av staten behåller sitt värde. Anslutningen 

till tilläggspensioneringen kan ske genom kollektivavtal 

eller genom andra överenskommelser, enskilt eller gruppvis. 

Alternative 1: Mandatory old-age security contribution plan 

sponsored by the Social Democratic party. The 

Communist party supported this plan. 

Alternative 2: Alternative voluntary plan sponsored by the 

Agrarian party (Centre party). 

Alternative 3: Alternative voluntary plan sponsored by the 

Liberal and Conservative parties. 

3 Linje 1: Kärnkraften avvecklas i den takt som är möjlig 

med hänsyn till behovet av elektrisk kraft för upprätthållande 

av sysselsättning och välfärd. För att bl.a. minska 

oljeberoendet och i avvaktan på att förnybara energikällor 

blir tillgängliga används högst de 12 kärnkraftsreaktorer 

som i dag är i drift, färdiga eller under arbete. Ingen ytterligare 

kärnkraftsutbyggnad skall förekomma. Säkerhetssynpunkter 

blir avgörande för den ordning i vilken 

reaktorerna tas ur drift. 

Linje 2: Se linje 1. Dessutom fanns följande text på linje 2:s 

valsedels baksida: Energihushållningen bedrivs kraftfullt 

och stimuleras ytterligare. De svagaste grupperna i samhället 

skyddas. Åtgärder vidtas för att styra elkonsumtionen 

bl.a. för att förhindra direktverkande elvärme i ny 

permanentbebyggelse. Forskning och utveckling av förnybara 

energikällor forceras under samhällets ledning. Miljöoch 

säkerhetsförbättrande åtgärder vid kärnkraftverken 

genomförs. En särskild säkerhetsstudie görs för varje 

reaktor. För medborgarnas insyn tillsätts vid varje kärnkraftverk 

en säkerhetskommitté med lokal förankring. 

Elproduktion genom olje- och kolkondenskraftverk undviks. 

Samhället ska ha ett huvudansvar för produktionen och 

distributionen av elektrisk kraft. Kärnkraftverk och andra 

framtida anläggningar för produktion av elektrisk kraft av 

betydelse skall ägas av stat och kommun. Övervinster i 

vattenkraftproduktionen indrages genom beskattning. 

Linje 3: NEJ till fortsatt utbyggnad av kärnkraften. Avveckling 

av nuvarande sex reaktorer i drift inom högst tio år. En 

hushållningsplan för minskat oljeberoende genomförs på 

grundval av – fortsatt och intensifierad energibesparing – 

kraftigt ökad satsning på förnybara energikällor. Reaktorerna 

i drift underkastas skärpta säkerhetskrav. Icke 

laddade reaktorer tas aldrig i drift. Uranbrytning tillåts inte i 

vårt land. På valsedelns baksida fanns följande text: Om 

pågående eller kommande säkerhetsanalyser så kräver, 

innebär detta förslag självfallet att omedelbar avstängning 

skall ske. Arbetet mot kärnvapenspridning och atomvapen 

skall intensifieras. Ingen upparbetning tillåts och export av 

reaktorer och reaktorteknologi upphör. Sysselsättning ökas 

genom alternativ energiproduktion, effektivare energihushållning 

samt ökad förädling av råvaror. 

Alternative 1: Nuclear power is to be phased out at the rate 

which is possible with due regard to the need for electric 

power to maintain employment and prosperity. In order 

among other things to reduce dependence on oil, and 

pending the availability of renewable energy sources, use 

will be made of not more than the twelve nuclear reactors 

which today are in operation, ready for commissioning or 

under construction. There is to be no further expansion of 

the nuclear power sector. Safety considerations will decide 

the order in which the reactors are to be taken out of 

service. 

Alternative 2: See Alternative 1. Furthermore the following 

text was on the reverse side of the voting slip for Alt. 2: 

Energy conservation is to be vigorously prosecuted and 

given further encouragement. The most disadvantaged 

groups in society are to be protected. Measures are to be 

taken to steer the consumption of electricity with the aim, 

among other things, of preventive direct-acting electrical 

heating in new permanent building development. Research 

and development activities concerning renewable energy 

sources are to be stepped up under public auspices. 

Measures to improve environmental standards and safety 

standards are to be taken at nuclear power stations. A 

special safety study is to be carried out for each reactor. A 

safety committee including local representatives is to be 

appointed at every nuclear power station for purposes of 

public supervision. Electricity production in oil-based and 

coal-based condensation is to be avoided. Principal 

responsibility for the production and distribution of 

electrical power is to be vested in society. Nuclear power 

stations and other future facilities of importance for the 

production of electricity are to be owned by national and 

local authorities. Excess profits accruing from hydroelectric 

power production are to be sequestrated by means of 

taxation. 

Alternative 3: No further expansion of nuclear power. 

Closure within not more than ten year of the six reactors 

now in service. A conservation plan for the reduction of 

dependence on oil is to be based on continued and 

intensified energy economizing; greatly increased efforts to 

develop renewable energy sources. Stricter safety 

requirements are to be imposed on operational reactors. 

No inactivated reactors are to be commissioned. No 

uranium extraction is to be permitted in Sweden. The 

following text was on the reverse side of the voting slip: If 

current or future safety analyses so require, this Alternative 

naturally implies an immediate shutdown. The campaign 

against nuclear weapons and their proliferation is to 

continue. No fuel reprocessing is to be allowed. Exports of 

reactors and reactor technology are to be discontinued. 

Employment to be boosted by means of alternative energy 

production, more efficient energy management and more 

extensive upgrading of raw materials. 

4 Tre alternativ fanns att välja mellan. Följande text stod på 

två av valsedlarna: ”Folkomröstning om EU-medlemskap. 

Riksdagen har beslutat att det skall hållas en folkomröstning 

om svenskt medlemskap i Europeiska unionen 

(EU). Omröstningen gäller om Sverige skall bli medlem i 

EU i enlighet med det avtal som förhandlats fram mellan 

Sverige och EU:s medlemsstater. 

Anser Du att Sverige bör bli medlem i EU i enlighet med 

avtalet mellan Sverige och EU:s medlemsstater?” 

På den ena valsedeln följdes texten av ett JA, på den 

andra av ett NEJ, efter själva frågan. Den tredje valsedeln 

hade enbart rubrik ”Folkomröstning om EU-medlemskap” 

och därunder text ”Blank röstsedel” för blank röst. 

There were three alternatives to choose from. The 

following text was to be read on two of the voting ballots: 

”Referendum on EU Membership. The parliament has 

decided that a referendum shall be held concerning 

Swedish membership in the European Union (EU). The 

election relates to whether Sweden should become a 

member of the EU in accordance with the agreement, 

which was concluded after negotiations between Sweden 

and the Member States. 

Do you think that Sweden should become a member of the 

EU in accordance with the agreement between Sweden 

and the EU Member States?” 



In one of the voting ballots the text was followed by a YES 

and in the other paper by a NO, directly after the question. 

The third ballot had only the heading “Referendum on EU 

Membership” followed by the text 

“Blank voting paper”, for a blank vote. 

5 Tre alternativ fanns att välja mellan: Följande text stod på 

två av röstsedlarna: ”Anser du att Sverige ska införa 

euron som valuta?” På den ena röstsedeln följdes texten 

av ett JA, på den andra av ett NEJ, efter själva frågan. Den 

tredje röstsedeln hade enbart rubrik ”Folkomröstning” 

och därunder text ”Blank röstsedel” för blank röst. 


There were three alternatives to choose from. The 

following text was to be read on two of the voting ballots: 

”Do you think Sweden should introduce the euro as its 

official currency?” On one of the voting ballots the text 

was followed by a YES and on the other ballot by a NO, 

directly after the question. The third ballot had only the 

heading ”Referendum” followed by the text ”Blank voting 

paper”, for a blank vote. 


Statistiska standarder Statistisk årsbok 2014 



Statistiska centralbyrån (SCB) är central förvaltningsmyndighet 

för den officiella statistiken och för annan statlig 

statistik. I den egenskapen har SCB ansvar för samordning 

av den statliga statistiken och för samordning mellan 

statlig och annan statistik. Samordningen avser att åstadkomma 

jämförbarhet och konsistens mellan statistiska 

material och över tiden samt en rationell insamling, 

bearbetning, redovisning och användning av statistisk 

information. Standarder för klassifikationer och indelningar, 

begrepp och definitioner är grundläggande instrument för 

sådan statistiksamordning. 

Statistiska standarder fastställs av SCB efter utredning 

och remissbehandling av förslag. På många områden finns 

av EU, FN eller andra internationella organ utarbetade 

standarder till vilka motsvarande svenska standarder 

anknytes direkt eller genom en till svenska förhållanden 

anpassad standard kopplad till den internationella förlagan. 

Standarder och andra instrument för samordning av 

svensk statistikproduktion publiceras som regel i Meddelanden 

i samordningsfrågor (MIS). Serien utges av SCB. 

I föreliggande upplaga av Statistisk årsbok har hänvisningar 

gjorts till följande standarder: 

a. SNI: Standard för svensk näringsgrensindelning 

b. SPIN: Standard för svensk produktindelning efter 

näringsgren 

c. SITC Rev. 3 och 4: Standard International Trade 

Classification, Revision 3 and 4. 

d. HS/KN: Harmonized System (Harmonized Commodity 

Description and Coding System) samt från denna 

utbyggd varuförteckning, Kombinerade nomenklaturen 

e. SSYK: Standard för svensk yrkesklassificering, 1996. 

Nedan ges en kort redogörelse för respektive standard. 

a. Standard för svensk näringsgrensindelning, SNI 

SNI är avsedd för klassificering av produktionsenheter till 

näringsgrenar/branscher. Produktionsenheter är dels 

arbetsställen, vilka är lokalt och funktionellt avgränsade 

enheter, dels företag, inklusive organisationer, myndigheter 

o. dyl. Vid jämförelse mellan olika redovisningar bör 

observeras att en statistikgren i sin tillämpning av standarden 

kan välja såväl indelningsnivå i standarden som typ 

av produktionsenhet. 

SNI 2007, Standard för svensk näringsgrensindelning 

2007, infördes 1 januari 2008. SNI 2007 har som bas EU:s 

näringsgrensstandard NACE (Nomenclature Générale des 

Activités Économiques dans les Commu-nautés 

Européennes) i dess reviderade version, NACE Rev.2, 

som fastställdes i december 2006. Revisionen av NACE 

har varit samordnad med en samtidig revision av FN:s 

ISIC (International Standard Industrial Classification of All 

Economic Activities). Den senaste versionen av ISIC 

benämns ISIC Rev.4. 

SNI 2007 är en hierarkisk indelning med fem nivåer. 

Integreringen med NACE innebär att de fyra första 

nivåerna i SNI 2007 är identiska med NACE Rev.2 vad 

gäller innehåll, benämningar och koder. Därtill har SNI 

2007 en femte nivå, som är en svensk tilläggsnivå. 

Revisionen av bl.a. SNI 2007 och NACE Rev. 2 har 

strävat efter att balansera: 

a. kontinuitet med föregående versioner 

b. relevans till den globala ekonomin 

c. ökad jämförbarhet till andra klassifikationer 

Strävan att bättre återspegla dagens ekonomi har därför 

medfört att antalet klasser inom tjänstesektorn har ökat. 

SNI 2007 ersätter den tidigare standarden kallad SNI 2002 

som var resultatet av en mindre revision av SNI 92. 

Gällande standard före SNI 92 benämndes SNI 69. 

SNI 2007 har publicerats i MIS 2007:2 vilket innehåller 

struktur med koder och benämningar, innehållsbeskrivningar 

av detaljgrupperna på femsiffernivå samt nycklar 

mellan SNI 2007 och SNI 2002. SNI 2002 och SNI 92 finns 

publicerade i MIS 2003:2 respektive MIS1992:6. 

Övergången från SNI 2002 till SNI 2007 har skett 

successivt för olika statistikgrenar. 

b. SPIN: Standard för svensk produktindelning efter 

näringsgren 

SPIN är en heltäckande produktindelning som omfattar 

både varor och tjänster. Produkterna är grupperade efter 

ursprung i produktionen såsom denna avgränsas i SNI 

2007. SPIN 2007 ersätter den tidigare använda produktindelningen 

SPIN 2002. Dessförinnan fanns en inofficiell 

standard kallad Prod-SNI. En liknande produktindelning, 

men begränsad till att endast omfatta transportabla varor, 

utarbetades redan i anknytning till SNI 69. Den gick under 

namnet ”Varu-SNI”. Den uppfattades då som en del av 

SNI och inte som en fristående standard. 

SPIN grundar sig på EU:s produktindelning, Classification 

of Products by Activity, CPA, och är utom på 

detaljnivå identisk med denna. Den senaste versionen av 

CPA heter CPA 2008 och är knuten till NACE Rev.2. 

Tidigare versioner av CPA utkom 1994, 1996 och 2003. 

SPIN 2007 fastställdes år 2008 och togs i bruk 

retroaktivt fr.o.m. 2008. SPIN 2008 har publicerats i MIS 

2009:1 vilket innehåller strukturen med SPIN:s uppbyggnad, 

innehållsbeskrivningar och nyckel till CPA på 

lägsta nivå. 

c. FN:s varugruppering för utrikeshandelsstatistik, 

SITC 

I sin ursprungliga form antogs SITC (Standard 

International Trade Classification) av FN:s statistiska 

kommission år 1950. SITC har reviderats fyra gånger. Nu 

gällande version, SITC Rev. 4, fastställdes 2006 och 

används i den svenska statistiken fr.o.m. statistiken för 

2007. Föregående version, SITC Rev. 3, användes i den 

svenska statistiken under åren 1988 t.o.m. 2006. 

SITC Rev. 4 är liksom sina föregångare en varuklassificering 

avsedd för ekonomisk-statistiska rapporter, i första 

hand utrikeshandelsstatistiken. Standarden är hierarkiskt 

uppbyggd från 1-siffrig ned till 5-siffrig detaljeringsnivå. 

Ändringarna i SITC Rev. 4 jämfört med föregångaren 

SITC, Rev. 3 är på högre nivåer mycket små. På 1-, 2- och 

3-siffernivåerna har varugrupperna oförändrade översiktliga 

varubenämningar och varukoder (en varukod, 599, har 

dock tillkommit). Trots detta har för ett femtiotal 3- 

siffergrupper (av flera hundra) enstaka varor tillkommit från 

eller flyttats till annan 3-siffergrupp vilket i någon mån kan 

påverka jämförelser mellan perioder t.o.m. 2006 och 

perioder fr.o.m. 2007 för berörda 3-siffergrupper och de 2- 

siffergrupper dessa ingår i. Ändringarna på 4- och 5-siffernivå 

är däremot mer omfattande. Den mest detaljerade 

indelningsnivån i SITC Rev. 4 omfattar ca 3 000 varuposter. 

På 3-siffernivån finns 262 grupper, på 2-siffernivån 

67 grupper och på 1-siffernivån 10 grupper. Genom samarbete 

mellan FN och Tullsamarbetsrådet i Bryssel har 

etablerats en entydig övergång på detaljerad varupostnivå 

från SITC till HS (se avsnitt d) och vice versa. Utifrån 



denna har Eurostat skapat en nyckel mellan KN (se avsnitt 

d) och SITC, som används för att bygga upp SITC-redovisningen 

i den svenska statistiken. 

SITC Rev. 4 publicerades av FN år 2006 som 

”Statistical Papers, Series M No. 34/Rev. 4”. 

d. WCO:s varunomenklatur, HS, och EU:s utbyggnad 

av denna till KN 

En internationell varunomenklatur används som grund för 

den svenska tulltaxan och den mest detaljerade varuförteckningen 

för utrikeshandelsstatistiken. Denna varunomenklatur, 

kallad Harmonized System (HS; eg. 

Harmonized Commodity Description and Coding System), 

har, liksom sin föregångare, utarbetats inom WCO, World 

Customs Organization i Bryssel. Antalet varuposter på 

detaljerad nivå är ca 5 000. HS med tillhörande regler för 

varuklassificering föreligger i en konvention, till vilken 

Sverige har anslutit sig. Den senaste versionen av HS 

gäller i den svenska statistiken fr.o.m. januari 2012 

Inom EU har en från HS utbyggd varuförteckning, 

Combined Nomenclature, CN (på svenska Kombinerade 

nomenklaturen, KN) utarbetats bl. a. för att belysa utrikeshandeln 

och handeln mellan medlemsländerna. KN är 

hierarkiskt uppbyggd och innehåller på den finaste nivån 8- 

siffriga varukoder. KN utgår från de 6-siffriga HS-koderna 

till vilka lagts till 2 sifferpositioner. Fr.o.m. 1995 använder 

den svenska utrikeshandelsstatistiken varuindelningen 

enligt KN, som ersätter den tidigare tillämpade svenska 

utbyggnaden av HS. I regel sker vissa ändringar i KN vid 

varje årsskifte. Genom att en ny HS-version infördes i KN 

fr.o.m. år 2007 är ändringarna i KN mellan 2006 och 2007 

ovanligt omfattande. KN är på den mest detaljerade nivån 

indelad i knappt 9 400 varuposter enligt 2013 års version. 

e. Standard för svensk yrkesklassificering, SSYK 

Standard för svensk yrkes-klassificering, SSYK 96, fastställdes 

våren 1996. Den är baserad på ILO:s klassifikation 

ISCO-88 och dess EU-version, ISCO-88 (COM). SSYK 96 

har införts successivt i statistiken sedan 1997. SSYK 96, 

med koder, benämningar och beskrivningar samt kodningshjälpmedel 

har publicerats i MIS 1998:3 (nytryck 

2001). 


En ny standard för yrkesklassificering framställdes våren 

2012, kallad SSYK 2012 . Den bygger på den internationella 

yrkesklassifikationen ISCO-08, som är 

framtagen av ILO. SSYK 2012 är en uppdatering av SSYK 

96. SSYK 2012 införs successivt i statistiken från 2014 och 

ersätter då SSYK 96. 

SSYK 2012 har publicerats i MIS 2012:1, vilket 

innehåller struktur med koder och beskrivande texter för 

SSYK 2012. 

Information finns även på SCB:s webbplats: 

www.scb.se/ssyk. 

Några andra viktiga standarder är: 

– SUN 2000, svensk utbildningsnomenklatur. Standard för 

klassificering av svensk utbildning (MIS 2000:1, 

www.scb.se/sun). 

– Standard för svensk indelning av forskningsämnen 2011 

(Högskoleverkets reg.nr 63-5490-09). 

– Socioekonomisk indelning, SEI (MIS 1982:4, 

www.scb.se/sei) . 

– Svenska standarder för indelning av arbetskraftskostnader 

m.m. (SIAK) och arbetstidsbegrepp (SIAT) (MIS 1989: 

4); finns också i engelsk version (MIS 1990: 4). 

– Internationell statistisk klassifikation av sjukdomar och 

relaterade hälsoproblem (ICD) (Socialstyrelsen). 

– Standard för svensk typklassificering av jordbruksföretag 

(MIS 1991:6). 

– Standarder för klassificering av institutionella enheter: 

Standard för institutionell sektorindelning 2000, INSEKT 

2000 samt Standard för indelning efter ägarkontroll, ÄGAR 

2000 (MIS 2001:2). 

– Familj, civilstånd och sammanboende. Terminologi och 

definitioner (MIS 1999:1). 

Ytterligare information om klassifikationer som 

används i statistiken 

För information om och nedladdning av klassifikationer 

hänvisas till klassifikationssidan på SCB:s webbplats: 

http://www.scb.se/sv_/Dokumentation/Klassifikationer-ochstandarder/ 


Mått och vikt Statistisk årsbok 2014 



Längd Length 

1 cm = 0,3937 inch 1 inch = 2,540 cm 

1 m = 

3,2808 feet 

1,0936 yard 

1 foot = 12 inch = 30,48 cm 

1 yard = 3 feet = 0,9144 m 

1 km = 0,62137 mile 1 mile = 1 760 yard = 1,6093 km 

1 km = 0,540 nautisk mil 

1 nautisk mil = 1/4 sjömil = 10 kabellängder = 1,852 km 

Areal Area 

1 cm 2 = 0,155 square inch 1 square inch = 6,4516 cm 2 

1 m 2 = 10,7639 square feet 

1,1960 square yard 

1 hektar = 10 000 m 2 = 10 dekar (= 10 mål) = 100 ar = 

= 2,471 acre 

1 square foot = 0,0929 m 2 

1 square yard = 0,8361 m 2 

1 square kilometer = 0,3861 square mile = 100 hektar 

1 acre = 4 840 square yard = 0,4047 hektar 

1 km 2 = 1 000 000 m 2 = 0,3861 square mile 1 square mile = 640 acre = 2,590 km 2 

Volym Volume 

1 cm 3 = 0,0610 cubic inch 1 cubic inch = 16,3871 cm 3 

1 liter = 

1 dm 3 = 

0,8799 quart 

1,0567 quart (US) 

1,76 pint 

1 quart = 1,1365 l 

1 quart (US) = 0,9464 l 

1 pint = 0,568 l 

1 hl = 

100 l = 

21,997 gallon 

26,417 gallon (US) 

2,7496 bushel 

2,8378 bushel (US) 

1 gallon = 4 quart = 4,546 l 

1 gallon (US) = 4 quart (US) = 3,785 l 

1 bushel = 8 gallon = 36,37 l 

1 bushel (US) = 35,24 l 

1 m 3 = 

35,315 cubic feet 

1,3080 cubic yard 

1 cubic foot = 0,0283 m 3 

1 cubic yard = 0,7646 m 3 

1 standard (Petrograd) = 165 cubic feet = 4,672 m 3 1 m 3 = 0,2140 standard 

1 famn ved = 2 x 2 x 0,6 m = 2,4 m 3 löst mått = 1 m 3 = 0,4167 famn löst mått 

= ca 1,65 m 3 fast mått 

1 storfamn ved = 2 x 2 x 3 m = 12,0 m 3 löst mått = 

= ca 6,5 à 7,0 m 3 fast mått 

1 m 3 = 0,0833 storfamn löst mått 

1 fat (barrel) valolja = 170 kg (ca 1/6 long ton) 1 long ton valolja = ca 6 fat (barrels) 

1 fat (barrel) rå petroleum = 0,159 m 3 1 m 3 rå petroleum = 6,29 fat (barrels) 




Vikt, massa Weight 

1 kg = 

2,2046 pounds 

35,274 ounces 1 pound (lb) = 

1 ounce (oz) = 

16 ounces = 0,4536 kg 

12 ounces = 373,2 g (Troy; viktsystem 

för guld, silver, platina o. ädelstenar) 

0,02835 kg 

31,1 g (Troy) 

100 kg = 1,9684 cwt 1 cwt (hundredweight) = 112 lb = 50,80 kg 

1 ton = 1 000 kg = 1,1023 short ton 

0,9842 long ton 

1 short ton = 2 000 lb = 907,2 kg 

1 long ton = 2 240 lb = 1 016 kg 

Elektricitet Electricity 

1 kW = 1,36 hk = 1,341 hp (UK) 1 hk = 0,736 kW = 0,746 hp (UK) 

1 kWh = 860 kcal 1 000 kcal = 1,16 kWh 

Temperatur Temperature 

100 °C (Celsius) = 212 °F (Fahrenheit) = 

= vattnets kokpunkt 

100 °F = 37,78 °C 

0 °C = 32 °F = vattnets fryspunkt 0 °F = –17,78 °C 

Omräkning från °F till °C: °C = (°F–32) x 5/9 °F = 9/5 °C + 32 

Stycketal 

Number of pieces 

1 dussin = 1 tolft = 12 st; 1 gross = 12 dussin = 144 st; 1 stort 

gross = 12 gross; 1 ris papper = 20 böcker à 25 ark = 500 ark. 

Måttenheter för skepp 

Units of measurement for ships 

Registertonnage: 1 reg. ton = 100 eng. cubic feet = 2,83 m 3 

Bruttotonnage är innehållet av hela fartyget med överbyggnader 

och däckshus. Nettotonnaget anger lastrummets storlek. 

Dödvikttonnage är den vikt av tunga varor som skeppet kan 

lasta, alltså lastens vikt (dödvikt) i motsats till fartygets vikt. 

Den samlade vikten av skepp med last kallas deplacement. 

Hastigheten anges i knop = antal nautiska mil (= 1,852 km) i 

timmen. 

Prefix 

Prefixes 

Prefix Symbol Faktor Factor 

deka da 10 

hekto h 10 2 = 100 

kilo k 10 3 = 1 000 

mega M 10 6 = 1 000 000 

giga G 10 9 = 1 000 000 000 

tera T 10 12 = 1 000 000 000 000 

peta P 10 15 = 1 000 000 000 000 000 


Engelskt sakregister Statistisk årsbok 2014 



A 

Abortions 20.14 

Abusers, interventions for 19.8, 19.9, 19.10 

Accident, death by 20.18 

− occupational 12.15 

− road traffic 10.16, 10.17, 10.18 

Accidents, traffic 10.2 

Accommodation establishment 6.19 

− category of guests 6.18 

− guest-nights 6.19 

Accounts, national 15.3 p 

− regional 15.10, 15.11 

Administrative courts 21.23 

Adopted, by country of birth 19.5 

Adult education 22.23 

Adult educational associations 23.11, 23.12 

After school centres 22.8 

Agriculture 5.1, 5.11 p 

− arable land 5.13 

− holdings 5.11, 5.12, 5.18 

− organic farming 5.15, 5.17 

− use of nitrogen 3.16 

− use of phosphorus 3.16 

− yield 5.14, 5.16 

Air traffic 10.29 f 

Aircraft 10.29 

Airports 10.30, 10.31 

− passengers 10.5 

Alcohol, having used 20.2 

Alcoholic beverages, consumption 14.14, 14.15 

− retail trade 9.15, 9.16 

Aliens, naturalised 4.35 

Animals 3.12, 5.24 

− livestock 5.19, 5.20 

− number of animal species 3.12 

− red-listed animal species 3.12 

− used in experiments 5.24 

Aquaculture production 5.29 

Arable land 5.13 

− consumption of nitrogen 3.16 

− consumption of phosphorus 3.16 

− use of 5.13 

Area 1.1. 1.5, 3.7, 3.8, 4.12 

− by county 4.12, 4.14, 4.15 

− international perspective 26.10 

− of forest land 5.8, 5.26, 5.27 

− of municipalities 1.5, 4.16, 4.17 

− of water 1.5 

− protected forest 5.26 

Assessment 16.9, 16.17 

Athletics 23.21, 23.22 

− federations 23.22 

Attorney-General 21.33 

B 

Balance of payments 9.7 

Ballots 24.5, 24.15, 24.16, 24.18 

Bank of Sweden, see the Riksbank 

Bankruptcies 6.7 

Banks 17.8 p, 17.12 p 

Basic amount 14.9 

Births 4.8, 4.25, 4.29, 25.3 

− international perspectives 26.8 

Bonds 17.8 

− in circulation in Sweden 17.8 

Book production 23.14, 23.15 

Books, persons reading 23.24 

Bridges 10.8 

Broadcasting 23.18 

Budget, Swedish State 16.3 

Buildings 8.6 p 

Built-up areas and associated land, by county 3.7 

Burial fees 16.10 

Buses 10.10, 10.12, 10.13 

Business activities 6.1 

Businesses, newly registered 6.16 

C 

Cadastral and land registration authority 21.26 

Campsites, nights spent in 6.4 

Capital market 17.1 p 

Capital transactions 9.7 

Carbon dioxide, emissions of 3.19 

Cargo ships 10.24 

Cars 10.1, 10.2, 10.10 p 

Causes of death 10.16, 10.17, 20.15 20.16, 20.17, 20.18 

Central Government Budget 16.1, 16.3 p 

Central Government Debt 16.2 

Central Government, income tax 16.9 

Chemicals, most common in terms of quantity 3.14 

Chief Public Prosecutor 21.33 

Child care 22.8 p 

Children, Ombudsman 21.33 

− social service interventions 19.7 

Church dues 16.10 

Cinemas 23.19 

Cinema goers 23.4 

Cities, largest 4.17 


Citizen influence 24.1 

Citizenship 4.34 

Coast 1.4 

Coast, mainland 1.6 

Combated oil spills 3.11 

Commodities 6.8 

− production of 6.8 

Companies, credit market 17.13 

− joint stock, registered 6.15 

− limited by shares 6.16 

− registered businesses, newly 6.16 

− registered limited 6.15 

Compulsory school 22.10, 22.13, 22.14, 22.16 

− mother tongue other than Swedish 22.14 

− pupils 22.10, 22.13, 22.16 



Computers 11.1 p 

− use 11.5 p 

Confederation of Swedish Enterprise 12.27 

Confirmed oil spills 3.11 

Construction 8.2 

− costs 8.8 

− dwellings 8.7 

− hourly/monthly earnings 12.30, p 

Consumer Ombudsman 21.33 

Consumer price index 14.6, 14.7, 14.8 


Consumption 14.1, 14.3, 14.15 

− household 13.12, 15.8 

− water-, in counties 3.10 

Cost-of-living index 14.4 

Country of birth 4.31, 4.32, 19.5, 24.8 

− of origin 4.32 

County Councils, election to 24.8, 24.13, 24.14, 24.15 

− finances 16.15 

− operating costs for culture 23.6, 23.7 

Courts, Administrative 21.23 

− District 21.24, 21.25 

− of Appeal 21.27 

− Supreme 21.28 

Cows 5.4, 5.19 

Credit market companies 17.13 

Crimes 21.11 p 

− cleared-up 21.8, 21.13 

− persons being subjected to 21.10 

− relapse into 21.2, 21.17, 21.18 

Criminal (Penal) Code 21.11 p 

Crops 5.13 

Culture 23.6 p 

− operating costs 23.6, 23.7 

Current account balance 9.3 

D 

Dairy and meat production 5.21 

Daycare centres 22.8 

Deaths 4.26, 4.29, 4.30 

− by accident 10.16, 10.18, 20.18 

− by cause and age 20.16, 20.17 

− infant 4.9, 4.26, 4.29 

Debentures 17.8 

− in circulation in Sweden 17.8 

Debt, State 16.5 

Debts, private 3.2 

Democracy 24.1, 24.4 

Dentists 20.9 

Dependency ratio 4.5 

Developing countries, Swedish official assistance 16.8 

Development see Research and development (R&D) 

Disability, Ombudsman 21.33 

Disabled persons 19.12 

− dwellings 19.12 

− labour market situation 12.3 

Discrimination, Ethnic, Ombudsman 21.33 

Diseases, infectious 20.11 

− occupational 12.15 

Dismissal 12.4 

Dismissal of employees 12.22 

District Courts 21.24, 21.25 

Divorces 4.24, 4.29 

Drivers licences 10.15 

Drunkenness 21.21 

Dwellings 8.3, 8.4, 8.5 

− adapted to elderly or disabled persons 19.12 

− completed 8.7 

− prices 8.10 

− rent by type of dwelling 8.10 

− vacant for renting 8.11 


E 

Earnings, average hourly 12.30 

Economic association 6.16 

Economically active population 12.18 p 

− by county 12.18 

− by industry 12.18, 12.19 

− by occupation 12.20 

− by sex 12.19, 12.20 

Education 22.1 p 

− municipal adult 22.23 

− population by education level 22.5, 22.6 

− pre-school classes 22.8, 22.9 

− teachers, on duty and on leave 22.30 

Education, higher 22.24 p 

− higher, degrees awarded 22.24, 22.25 

− higher, doctoral degrees 22.29 

− higher, enrolled students 22.24 

− higher, first year students 22.24 

Educational, associations, adult 23.11, 23.12 

− expenditures 22.7 

Educational level 22.1, 22.2, 22.5 

Elderly people, type of living 19.2 

Elderly persons, dwellings 19.12 

Elections 24.4 p 

− elected 24.8, 24.9 

− nominees 24.8 

− participation 24.10, 24.11 

− referenda 24.17 

− to county councils 24.8, 24.13, 24.14,24.15 

− to municipal council 24.8, 24.16 

− to the European Parliament 24.18, 24.19 

− to the Riksdag 24.2, 24.4 p 

Electric energy 

− consumption of 7.6, 7.7, 7.13 

− distribution by contracts 7.11 

− generation 7.13 

− price 7.8, 7.9 

Electricity, international perspective 26.13, 26.14 

Electricity supplier, change of 7.12 

Elks, killed 5.5, 5.25 

Emigrants 4.7, 4.29, 4.30 p 

Emissions 3.19, 3.23 

− of greenhouse gases 3.23 

− to air 3.19 

Employed 6.11, 12.10, 12.11, 12.14, 12.16 p 

− labour force participation 12.11 

− staff training 12.16, 12.17 

− weekly hours 12.11 

− work hours per week 12.11 

Employees 6.11 p, 12.10 , 12.11, 12.14, 12.16 p 

− average hourly earnings 12.30 


− by economic activities 6.10 p 

− by industry 6.11, 12.11 

− by legal form 6.10 

− by occupation 12.20 

− by sector 12.13 

− hours worked per week 12.21 

− in public sector 12.12 

− monthly salaries 12.31 p 

− redundancy notices 12.22 

Employment offices 12.5, 12.23 

− vacancies 12.23 

Endangered species 3.12, 3.13 



Energy 7.1, 7.3, 7.4, 7.5 

− use by type 7.16, 7.17 

Enforcement Authorities 21.33 

Enterprise, The Confederation of Swedish 12.27 

Enterprises 6.10 

− basic data 6.13 

− branch 6.10 

− economic activity 6.10 

− expenditure on software 11.11 

− expenditure on IT and telecommunication 

equipment 11.10 

− municipal 6.14 

− some central data 6.13 

Environment 3.6 

− working 12.14 

Environmental accounts 3.5 

− environmental impact 3.22 

− environmental taxes 3.24 

− sanction 3.25 

Equal Opportunities Ombudsman 21.33 

Equalisation, economic 16.14 

Equality Ombudsman 21.33 

Establishments 6.12 

− economic activity 6.12 

− hotels and restaurants 9.13 

European Parliament, election to 24.18, 24.19 

Exchange, OMX, Stockholm 17.10 

Exports 9.4, 9.5, 9.8, 9.11, 9.12 


Exported commodities 9.8, 9.11, 9.12 

− by country of destination 9.11, 9.12 

− value of 9.8, 9.11, 9.12 

F 

Family and first names, applications for 4.23 

Family day care 22.8 

Fiction, reading 23.24 

File sharing 11.8 

Film Classification, National Board of 23.20 

Films 23.19, 23.20 

− censored 23.20 

− new 23.19 

Final tax 13.9 

Finance, public 16.3 p 

Finances, of county councils 16.15 

− of municipalities 16.18 

Financial accounts 17.5 p 

− financial objects 17.6 

Financial market 17.1 p 

− financial accounts 17.3 p 

− institutes 17.11 

− investment funds 17.14 

− Riksbanken, the 17.12 

Fishery 5.3, 5.6, 5.7, 5.28 p 

− fishermen 5.30 

− fishing craft 5.30 

− yield, landed weight 5.28 

Food, consumption 14.3, 14.15, 14.16, 15.8 

− production 6.8 

Food sales 9.2 

Foreign citizens 4.31 p 

− naturalised 4.35 

Foreign trade 5.10, 9.3, 9.4, 9.5, 9.7 p 

Foreign-born persons 4.31, 4.32 

Forest 5.8, 5.26 p 

− area 5.8, 5.26, 5.27 


− by ownership 5.8, 5.27 

− protected 5.26 

− walking in 23.25 

Forestry 5.2, 5.8, 5.9, 5.10, 5.26 p 

− fellings 5.9 

− products 5.10 

Fuel, consumption of 7.6 

Funeral fees 16.10 

G 

GDP 15.1, 15.2 

General index 17.3 

Geographical data 1.1, 1.2 

Glass, recycled quantities of 3.20 

Goods, important, international perspectives 26.12, 

26.16 

Government, see the Riksdag 

Greenhouse effect 3.4 

Greenhouse gases, emissions of 3.23 

Grid service 7.10 

Gross domestic product 15.1, 15.2, 15,3 

Gross fixed capital formation 15.9 

Gross national income 15.6 

Gross tonnage 10.24, 10.25 

Guilty of criminal offences 21.9 

H 

Handicapped persons, dwellings 19.12 

Health 20.6, 20.7 

− overweight persons 20.7 

− state of health 20.6 

Higher education, transition to 22.4 

Higher education, see Education 

Holdings, agricultural, by size 5.11 p 

− with cattle 5.18 

− with fowls 5.18 

− with pigs 5.18 

− with sheep 5.18 

Holiday trips 23.5, 23.23 

Holiday villages, nights spent in 6.4 

Home daycare nurseries 22.8 

Home-help services 19.3 

Horticulture 5.22, 5.23 

Hospital, beds 20.8, 20.10 

− healthcare service 20.8 

Hotel rooms 6.18 

Hotels and restaurants, establishments 9.13 

Hotels, nights spent in 6.4 

Household Budget Survey 13.3, 13.12 

Households 4.21, 4.22, 13.10 p 

− disposable income 13.11 

− finances13.1, 13.2, 13.3, 17.4 

− financial assets and liabilities 17.7 

− income composition 13.10 

− number of 4.21 

− persons 4.22 

− structure of income 13.10 

− total income 13.10 

Housing 8.2 

Housing stock 8.1, 8.6 

I 

Illness 18.3, 20.1 

Immigrants 4.7, 4.29 p 

− Swedish for 22.15 

Imports 9.4, 9.5, 9.8, 9.9, 9.10 




Imported commodities 9.8, 9.9, 9.10 

− by country of consignment 9.9, 9.10 

− value of 9.8, 9.9, 9.10 

Income 13.4 p, 15.5 p 

− average income 13.5, 13.6, 13.7, 13.8 


− from employment 13.4 p 

− national 15.6, 15.7 

Income composition 13.10 

Income-earners 13.4 p 

− average income 13.5, 13.6, 13.7 


− final tax 13.9 

Index, construction price 14.12 

− consumer price 14.7, 14.8 

− net price 14.8 

− producer price 14.10 

− service producer price 14.11 

− real estate price 14.13 

Infant mortality 4.9, 4.29 

Infectious diseases 20.11 

Information technology 11.1 p 

− computers 11.1 p 

− engineers and scientists 11.12 

− internet 11.5 p 

− investments 11.9 

− turnover 11.9 

− value added 11.9 

Injuries, occupational 12.15 

Inmigrants 4.29, 4.30. 4.33 

International perspectives 26.3 p 

Internet 11.1, 11.2, 11.5 p 

− use 11.5 p 

Investment funds 17.14 

Islands 1.1, 1.3, 1.6, 1.7 

IT see Information technology 

J 

Joint stock companies 6.5, 6.6, 6.15, 6.16 

Judicial system 21.1, 21.11 p 

K 

-- 

L 

Laboratory animals 5.24 

Labour force 12.7 p 

− educational level 12.9 

− foreign born 12.8 

− participation of population 12.7, 12.8, 12.9 

Labour market 12.2, 12.7 p 

Labour market programmes 12.24 

Lakes 1.1 

Land and water, total area 1.5 

Land use 3.1 

Land use, by county 3.6 

Leaving compulsory school 22.13 

Legal aid 21.30 

Legal system 21.11 p 

Leisure 23.23 p 

− holiday home, access to 23.23 

− holiday trip 23.23 

− reading 23.24 

− time-centres 22.8, 22 

Libraries, public 23.4, 23.10 

− research 23.8, 23.9 

Life-saving stations 10.28 

Life expectancy 4.27 

Life tables 4.27, 4.28 

Limited partnership 6.16 

Live births 4.25, 4.29, 4.30 


Livestock 5.19, 5.20, 5.21 

− kind 5.19 

− production 5.21 

Localities 4.11, 4.12, 4.13 

− larger 4.11, 4.12 

− largest 4.13 

− smaller 4.11 

− outside 4.14 

Lockouts 12.29 

Lorries 10.10, 10.12, 10.13 

Lorry transportation 10.14 


M 

Magazines 23.17 

Main land 1.6 

Mandate 24.4, 24.13, 24.14, 24.19 

Manufacturing 6.2, 6.3, 6.8 p 

− consumption of energy 7.6, 7.7 

− market value 6.9 

− production of commodities 6.8 

− value 6.8 

Market producers 6.13 

− basic data 6.13 

Market value, by industry 6.8, 6.9 

Marriages 4.19, 4.29 

− married 4.19 

Medical care 20.8 p 

Medical personnel 20.9 

Merchant fleet 10.23 

Meteorological, data 2.2, 2.4, 2.5, 2.7, 2.10, 2.11 

− stations 1.1, 2.4, 2.5, 2.7, 2.10 

Methane, emissions of 3.19 

Metro traffic 10.19, 10.20, 10.21 

Migration 4.29 

Military expenditures, international perspectives 26.22 

Mobile telephone 11.4 

Monthly salary, 12.31 p 

Moose 5.5, 5.25 

Mother tongue other than Swedish 22.3, 22.14 

Motor vehicles 10.10, 10.11, 10.12, 10.13 

Motorcycles 10.10, 10.11, 10.12, 10.13 

Mountains 1.1 

Multilateral, assistance 16.8 

Municipal councils, elections 24.8, 24.16 

Municipal enterprises, by field of activity 6.14 

Municipalities, finances 16.18 

Municipalities, operating costs for culture 23.6 

− population of 4.16, 4.17 

− tax base 16.12 

− tax rates 16.12 

− taxable income 16.12 

Municipality expenses 16.16 

Museums 23.13 

Music business 23.1 

N 

Names 25.2, 25.4 p 

− applications for 4.23 

− given to boys 25.5 

− given to dogs and cats 25.11 

− family names 25.8 

− female names 25.6 



− given to girls 25.4 

− male names 25.7 

− most popular in Sweden 25.2 

National accounts 15.3 p 

− gross domestic product 15.3 p 

− gross fixed capital formation 15.5 

National Bank, see the Riksbank 

National disposable income 15.7 

National income 15.6 

National Labour Market Board, expenditures 12.24 

National parks 3.8 

National real estate tax 16.11 

National wealth tax 16.11 

Nature, protected 3.2, 3.3 

Nature reserves 3.9 

Navigation, aids to 10.28 

Net trade 9.5 

Newspapers, daily 23.16 

Nitrous oxides, emissions of 3.19 

Non-life insurance 17.15 

Non-scheduled air traffic 10.29 f 

Nuclear power, availability 7.15 

− capacity 7.15 


− output 7.15 

− plants 7.15 

− referenda 24.17 

− technical equipment 7.13 

Nurses 20.9 

O 

Occupation 12.20, 25.12 p 

Occupational accidents 12.15 

− diseases 12.15 

− injuries 12.15 

Offences 21.11 p 

− persons found guilty of criminal 21.15 

− reported 21.3, 21.6, 21.7 

Oil spills 3.11 

Ombudsman 21.32, 21.33 

− the Children 21.33 

− the Consumer 21.33 

− the Disability, Office of 21.33 

− the Discrimination, Ethnic 21.33 

− the Discrimination, Sexual 21.33 

− the Equal Opportunities 21.33 

− the Parliamentary 21.32 

OMX, Nordic Exchange Stockholm 17.10 

Organic farming 5.15, 5.17 

Outmigration 4.29 

Overweight persons 20.5, 20.7 

P 

Paper, recycled quantities of 3.20 

Pardon, petitions for 21.29 

Parks, national 3.8 

Parliament, elections 24.4 p 

Parliamentary Ombudsmen 21.32 

Passenger cars 10.10, 10.11, 10.12, 10.13 

Paternity 19.6 

Patents 6.17 

Payments, balance of 9.7 

Penal code 21.11 p 

Pensions 17.17, 18.10 

− old age 18.10 

− pension balance 17.17 

Pensioners18.10 

Periodicals 23.17 

Person-based clearance rate 21.13 

Pesticides 3.15 

Pet 25.10 

Pharmacies 20.12 p 

− sales of drugs 20.12, 20.13 

− sales of perscription drugs 20.12 

Physicians 20.9 

Physiotherapists 20.9 

Pigs 5.4, 5.19 

Pilotage 10.28 

Plants, horticultural 5.23 

− number of species 3.12 

− red-listed species 3.12 

Politics 24.4 p 

Population 4.1, 4.2, 4.4, 4.6, 4.10 p, 12.8 

− by age 4.19 

− by citizenship 4.34 

− by civil status 4.19 

− by counties 4.11, 4.12, 4.15 p 

− by country of birth 4.31, 4.32 

− by country of origin 4.31 

− by education level 22.5, 22.6 

− by field of study 22.6 

− by sex 4.6, 4.16, 4.17, 4.19 

− by single years 4.19 

− changes 4.10 p, 4.24 p 

− density of 4.17 

− economically active 12.18, 12.19 

− estimated int. 26.5 

− in labour force 12.7, 12.8 

− in rural areas 4.11, 4.14 

− international perspectives 26.3 p 

− labour force participation 12.7 

− of localities 4.11, 4.12, 4.13 

− of municipalities 4.16, 4.17 

− of the largest municipalities 4.18 

− projection 4.20 

Ports 

− goods handled 10.6 

− Swedish 10.26 

Post-graduate education 22.26 p 

− doctoral degree 22.29 

− enrolments 22.27, 22.28 

− first year students 22.26 

Power, water 7.14 

− developed 7.14 

Precipitation 2.2, 2.7, 2.8, 2.11 

Premium pension savers 17.16 

Pre-schools 22.8, 22.9 

Prices 14.1, p 

− general 14.1 

− real estate 14.2 

Prisons 21.19 

Production 6.8 p 

− market value 6.8, 6.9 

− of commodities, value 6.8 

− of commodities, quantity 6.8 

Prosecutor, Chief Public 21.33 

Protected nature 3.2, 3.3 

Public Consumer Complaints Board 21.33 

Pupils 22.9 p 

− abroad, Swedish schools 22.16 

− adult education 22.23 

− compulsory school 22.10, 22.13, 22.14, 22.16 

− folk high schools 22.22 

− get access to national programs 22.13 



− mother tongue other than Swedish 22.14 

− pre-school classes 22.9 

− upper secondary school 22.16 p 

R 

Rail network 10.4 

Railways 10.4, 10.19, 10.20, 10.21 

− length of lines 10.19 

− operating accidents 10.21 

− operations 10.20 

− rolling stock 10.19 

Reading 23.2, 23.24 

− fiction 23.24 

− talking books 23.24 

Real estate prices 14.2 

Recycling 3.20 

Red-listed species 3.12, 3.13 

Redundancy notices, persons receiving 12.4, 12.22 

Referenda 24.17 

Regional gross domestic product 15.10 p 

− by county 15.10, 15.11 

− per capita 15.11 

Registration authority, cadastral and land 21.26 

Reindeer 5.20 

Relapse into crime 21.17, 21.18 

Removals 4.3 

Rent 8.2, 8.9, 8.10 

Rent Tribunals 21.31 

Research 22.31 p 

Research and development (R&D) 22.35 p 

− expenditure by performing sector 22.32, 22.33 

− government grants 22.38 

Research libraries, media circulation, staff, costs 23.9 

− stocks and acquisitions 23.8 

Residential buildings 8.6 p 

− construction costs 8.8 

− production costs 8.8 

Retail trade 9.13, 9.14, 9.15 

− annual turnover 9.14 

− earnings 12.32 

− establishments 9.13 

− sales 9.6 

− spirits and wines 9.15, 9.16, 9.17 

Riksbank, the (Riksbanken) 17.12 

− assets and liabilities 17.12 

Riksdag, activities 24.12 

− elections to 24.4 p 

− the composition of 24.7 

Riksdag, composition of, by sex 24.3 

Rivers 1.1 

Road network 10.3 

Road traffic accidents 10.16, 10.17, 10.18 

Roads 10.7 p 

− construction of 10.7 

− length of roads10.8, 10.9 

− state expenditures for maintenance 10.7 

− traffic accidents 10.16, 10.17, 10.18 

Rural areas 4.11, 4.14 

S 

Salaries 12.1, 12.30 p 

Salary, average monthly, by level and education 12.31 

− by sector 12.32, 12.33, 12.34 

− occupations with highest 25.16 

− occupations with lowest 25.17 

Salt water fishing 5.3, 5.6, 5.7, 5.28, 5.30 

Scheduled air traffic 10.29 f 


Schools 22.9 p 

− compulsory 22.10, 22.13, 22.14 

− folk high 22.22 

− for children with hearing or speech defects 22.12 

− for children with impaired vision 22.12 

− for the intellectually disabled 22.11 

− pre-school 22.9 

− Swedish, abroad 22.16 

− upper secondary 22.16 p 

Sea-fishery 5.28, 5.30 

Sea fishery yields 5.28 

Securities 17.8 p 

− bonds 17.8 

− debentures 17.8 

− Exchange, Stockholm 17.10 

− shares 17.9 

Service producer price index 14.11 

Service trades 9.13 p 

Shares 17.9 

Sheep 5.4, 5.19 

Shipping 10.22 p 

− net turnover 10.22 

Shops, number of 9.14 

Shores 1.4 

Sickness 18.3, 18.4 

Sickness compensation 18.7 

Sickness, insurance 18.3, 18.5 

Sludge 3.18 

Smokers, everyday- 20.4 

SMS 11.4 

Social protection benefits, expenditure 15.12 

Social assistance 19.4 

Social insurance 18.2, 18.8, 18.9 

Social security 18.1 

Social security benefits 19.14 

Social services 19.1 

Social welfare 19.5 p 

− adult substance abusers, interventions for 19.8 

− care in treatment/residential homes 19.11 

− transport service 19.13 

Software, enterprise expenditure 11.11 

Sole trader 6.16 

Summer temperature 2.5, 2.6 

Sound broadcasting, see Television 

Spill sources, identified 3.11 

Spills, combated 3.11 

− confirmed 3.11 

Spirits, retail trade 9.15, 9.16, 9.17 

Sports 23.3, 23.21, 23.22 

Staff and labour force training 12.16 

State, budget 16.3 p 

− debt 16.5 

− expenditures 16.3, 16.4, 16.7 

− revenues 16.3, 16.6 

Stillbirths 4.26 

Stoppages of work 12.29 

Strikes 12.29 

Study circles 23.4, 23.11 

Substance abusers 19.8, 20.15, 20.16, 20.17 

Supervision, institutional and non-institutional, 21.20, 

21.22 

− intensive 21.19, 21.20 

Supreme Court 21.28 

Suspected of crimes 21.14 

Swede, the average 25.1 

Swedish Enterprise, Confederation of 12.27 

Swedish krona, value, 14.5 



Swedish schools abroad, pupils 22.16 

Swedish State budget 16.3 p 

Swedish Trade Union Confederation, LO 12.28 

T 

Talking books, listening to 23.24 

Tax 13.9, 16.9 p 

− central government income 16.9 p 

− final 13.9 

− national real estate 16.11 

− national wealth 16.11 

Tax, basis, local, by county 16.13 

− municipalities 16.12, 25.18 

Tax rate, local, by county 16.13 

− municipalities 16.12, 25.18 

Teachers 22.30 

Television 23.18 

Temperature 2.1, 2.2, 2.4 p, 2.9 p 

Tenancy Tribunals 21.31 

Tenant-owner association 6.16 

Threat, persons being subjected to 21.4, 21.10 

Tonnage, gross 10.24 p 

Top ten 25.2 p 

− birthdays 25.3 

− first-time parents 25.9 

− local tax rates 25.18 

− names 25.2, 25.4 p, 25.11 

− occupations 25.12-25.17 

Total area, land and water 1.5, 3.6 

Tractors 10.10, 10.12 

Trade 9.1, 9.4, 9.5, 9.6 

Trade, internal 9.13 p 

− external 9.8 p 

Trade Union Federation, The Swedish 12.28 

Trade Unions 12.28 

Trading partnership 6.16 

Traffic accidents 10.16 p, 20.16 p 

Tram traffic 10.19, 10.20, 10.21 

Transport 10.1 p 

− service for elderly 19.13 

Treasury bond rate 17.2 

U 

Unemployment 12.7 p 

− insurance funds 12.25, 12.26 


Upper secondary school 22.16, 22.17, 22.18, 22.19, 

22.20, 22.21 

− applicants and admissions 22.17 

− basic eligibility for university education 22.21 

− obtained average grade 22.21 

− students 22.16, 22.18, 22.19, 22.20, 22.21 

− students leaving school 22.20 

V 

Vacancies 12.23 

Vans 10.10 

Vehicles 10.1 

Vehicles, motor 10.10 p 

Vessels 10.23 p 

− by main use 10.23 

− by nationality 10.24 

Violence, persons being subjected to 21.4, 21.5, 21.10 

W 

Wages 12.1, 12.30 p 

Waste, generation of 3.21 

Wastewater treatment plants 3.18 

Water, area 1.5 

− consumption 3.10 

− power 7.14 

Wealth 13.13 

Weather 2.1 p 

Weeklies 23.17 

Wind power 7.2, 7.13 

Wines, retail trade 9.15, 9.16, 9.17 

Women per 1 000 men, internat. 26.7 

Work, hours per week 12.21 

Workers, Central Organization of 12.28 

Working environment for employed persons 12.14 

World population 26.1, 26.2 

Y 

Yields 5.16 







A 

Aborter, fullgångna graviditetsveckor 20.14 

Adopterade efter födelseland 19.5 

Adoptioner, nationella 19.5 

Aktiebolag 6.5, 6.6, 6.15, 6.16 

− avregistrerade 6.15 

− nyregistrerade 6.15, 6.16 

− taxering 16.9 

Aktier 17.6, 17.7, 17.9 

Aktivitetsersättning 18.7, 18.8 

Alkohol, använt 20.2, 20.3 

AKU, arbetskraftsundersökningarna 12.7 f, 12.21 f 

Alkoholdrycker, detaljhandel 9.15, 9.16, 9.17 

− försäljning 9.16, 9.17 

Alkoholförgiftning, dödsorsak 20.16, 20.17 

Alkoholhaltiga drycker, försäljningsställen 9.16 

− konsumtion 14.14, 14.15 

Alkoholmissbrukare, se Missbruk 

Allmän försäkring, prisbasbelopp 14.9 

− sjukförsäkring 18.5 

Allmänfarliga brott 21.11 f, 

Allmänna reklamationsnämnden 21.33 

Allmänna val 24.4 f 

Allmänläkarvård 20.8 

Aluminium, återvinning 3.20 

AMU, arbetsmarknadsutbildning 12.24 

− utgifter 12.24 

Animaliska produkter 5.21 

Anmälningspliktiga sjukdomar 20.11 

Anslag, forsknings- och utvecklingsverksamhet 22.38 

Anställda, antal 6.10, 6.11, 12.12, 12.13 

− efter juridisk form 6.10, 6.11 

− efter län 12.13 

− efter näringsgren 6.10, 6.11 

− efter sektor 12.13 

− i enskild tjänst 12.21 

− i offentlig tjänst 12.21 

− i privat sektor 12.21 

− inom offentlig sektor 12.12, 12.21 

Apotek 20.12 f 

− försäljning mot recept 20.12 

− läkemedelsförsäljning 20.12, 20.13 

Arbetande 12.7 f 

Arbetsförmedling 12.5 

Arbetsförmedling, nyanmälda lediga platser 12.23 

Arbetsinkomst, genomsnittlig 12.30 f, 13.8 

Arbetsinställelser 12.29 

Arbetskraften 12.7 f 

− utbildningsnivå 12.9 

Arbetskraftstillhörighet 12.7,12.9 

Arbetskraftsundersökningarna, AKU 12.7 f, 12.21f 

Arbetslösa 12.7 f 

− internat. 26.18 

− kontant stöd 12.24 

Arbetslöshetskassor 12.25, 12.26 

Arbetsmarknad, allmänt 12.2 

Arbetsmarknad 12.7 f 

Arbetsmarknadsstöd 13.10 

Arbetsmarknadsutbildning, AMU 12.24 

Arbetsmarknadsverket 12.24 

Arbetsmiljö, ålder och kön 12.14 

Arbetsolyckor 12.15 

Arbetssjukdomar 12.15 

Arbetsskador 12.15 

Arbetsställen 6.12, 9.13 

− efter storleksklass 6.12 

Arbetstid 12.11, 12.21 

Arbetstimmar, antal 12.21 

Areal, frilands- 5.23 

− hela riket 1.1, 1.5 

− internat. 26.3, 26.6 

− jordbruks- 5.23 

− nationalparker 3.8 

− skogsmark 5.26, 5.27 

− skyddad skogsmark 5.26 

− vatten- 1.5 

Arrendenämnder 21.31 

ATP, se AP-fonder 

Avfall, uppkomst av 3.21 

Avsändningsland, import 9.9, 9.10 

B 

Bantrafik 10.19, 10.20, 10.21 

Barn, födda 4.25 

− i barnomsorg 22.8 

− insatser för barn och unga 19.7 

Barnadödlighet 4.26, 4.29 

Barndaghem, se Daghem 

Barnmorskor, sjuksköterskor antal 20.9 

Barnombudsmannen (BO) 21.33 

Barnomsorg 22.8 f 

Barnpension, utgifter 18.8 

Basbelopp, se Prisbasbelopp 14.9 

Bebyggd mark 3.6, 3.7 

Bebyggelse 8.2 

Bedrägeribrott 21.11, 21.13 f 

Befolkning 4.1, 4.4, 4.10 f, 26.1, 26.2 

− efter arbetskraftstillhörighet 12.7 

− födelseland 4.31, 4.32 

− förvärvsarbetande 12.18 f 

− förändringar i världen 26.2 

− inkomst 13.4 

− kön och ålder, internat. 26.7 

− medborgarskap 4.34 

− näringsgren 12.19 

− prognos 4.4 

− tillväxt i världen 26.1 

− täthet 4.2 

− ursprungsland 4.32 

− utbildningsinriktning 22.6 

− utbildningsnivå 22.5 

− internat. 26.8, 26.9 

Befolkningsprognos, se Folkmängd, beräknad 

Befolkningsutvecklingen, den svenska 4.10 f 

Begravningsavgift 16.10 

Bekämpningsmedel 3.15 

− användningsområden 3.15 

Berg 1.1 

Bergshöjder 1.1 


Svenskt sakregister Statistisk årsbok 2014 

Berusade, omhändertagna 21.21 

Bestämmelseland, export 9.11, 9.12 

− Sveriges 9.7 

Betyg, i gymnasieskolan per program 22.21 

Bibliotek 23.4 

Bibliotek, folk- 23.10 

− forsknings- 23.8, 23.9 

Bibliotekarier, antal 23.9 

Bilar 10.1 

Bilar, avställda 10.10 

− per invånare 10.10 

− registrerade 10.10 f 

− årsmodell 10.13 

− ägarens kön 10.11 

− ägarkategori 10.11 

Bilateralt bistånd 16.8 

Biografbesök 23.4, 23.19 

Biografbyrå, Statens 23.20 

− granskade filmer 23.20 

Biografer 23.19 

Bistånd, ekonomiskt 19.4, 19.14 

− till u-länder 16.8 

Bistånd, bilateralt 16.8 

− multilateralt 16.8 

Blixtar 2.3 

BNP, bruttonationalprodukt 15.1, 15.2, 15.3 f 

− efter näringsgren 15.4 

− till marknadspris 15.3, 15.5, 15.7 

− utvecklingen under 1900-talet 15.1 

− utvecklingen fr.o.m.1951 15.2 

Boende 8.2 

Boendeformer, särskilda 19.12 

Bojar 10.28 

Bokbestånd, bibliotek 23.8, 23.10 

Bokläsning 23.2, 23.24 

− skönlitteratur 23.24 

− talböcker, lyssna till 23.24 

Bokproduktion 23.14, 23.15 

Bolag, nyregistrerade 6.16 

Bostad, konsumentprisindex 14.8 

− konsumtion 15.8 

− årshyra 8.10 

Bostadsbeståndet 8.1, 8.6 

− flerbostadshus 8.6 

− lägenheter 8.6 

− småhus 8.6 

Bostadsbyggande 8.6 f 

− lägenheter, nybyggda 8.7 

Bostadshus 8.6, 8.7 f 

− bestånd 8.6 

− byggnadskostnader 8.8 

− flerbostadshus 8.6 

− produktionskostnader 8.8 

− småhus 8.6, 8.7 

Bostadsinstitut 17.13 

Bostadslägenheter, se Lägenheter 

Bostadsmark 3.7 

Bostadsrättsförening 6.16 

Bostäder 8.6 f 

− använda energislag 7.17 

Broar 10.8 

Brott, anmälda 21.6, 21.7, 21.11, 21.12 

− mot allmän ordning 21.11 

− mot allmän verksamhet 21.11 

− mot borgenärer 21.11 

− mot brottsbalken 21.11 

− mot enskild person 21.3 

− mot familj 21.11 

− mot frihet och frid 21.11 

− mot liv och hälsa 21.11 

− mot narkotikastrafflagen 21.11 

− mot person 21.10 

− mot rikets säkerhet 21.11 

− mot trafikbrottslagen m. m. 21.11 

− polisanmälda 21.11, 21.12 

− återfall 21.2, 21.17, 21.18 

Brottmål 21.24, 21.27 

Bruttodräktighet 10.24, 10.25 

Bruttoinvesteringar, inom näringsliv 15.9 

− offentliga myndigheter 15.9 

Bruttonationalinkomst 15.6 

Bruttonationalprodukten, se BNP 

Bruttoregionprodukt 15.10 f 

− efter län 15.10 


Brännvin, försäljning 9.15, 9.16, 9.17 

Budget, statens 16.3 f 

Budgetredovisning, statens 16.3 f 

Bussar, registrerade 10.10, 10.12, 10.13 

Butikshandel 9.13 

Byggande 8.2 

Byggnader, bostadsbestånd 8.6, 8.7 f 

Byggnadskostnader för bostadshus 8.8 

Byggnadsprisindex 14.12 

Bytesbalans 9.3, 9.7 

Båkar 10.28 

Bär, areal 5.23 

Böcker 23.8, 23.9, 23.10, 23.14, 23.15 

− lån 23.9, 23.10 

− läsning av 23.24 

− talböcker 23.24 

C 

Campingplatser, övernattningar 6.4 

Campylobacterinfektion 20.11 

Chartertrafik, flyg 10.29 f 

Civilförvaltningen, allmänna, anställda 12.12 

Civilstånd 4.19 

D 

Dagbarn 22.8 

Dagbefolkning 12.18, 12.19 

Daghem 22.8 

Dagligrökare 20.4 

Dagligvaruhandeln 9.14 

− butiker 9.14 

− omsättning 9.14 

Dagstidningar 23.16 

Databaser, antal 23.8 

Datakonsulter 11.9, 11.12 

Dataservice 11.9 11.12 

Dator 11.1 f, 11.2, 11,3 

− användning av företag 11.1 

− användning av privatpersoner 11.2 

− hemdatorer 11.2 f 

− Internet 11.5 f 

− tillgång till 11.3 

Datoranvändning 11.1 f 

Demokrati 24.1, 24.4 f 

Detaljhandel 9.6, 9.13 

− arbetsställen 9.13 


Detaljhandelspriser, se Konsumentpriser 

Diskrimineringsombudsmannen 21.33 

Disponibel inkomst 13.11 

Djur 3.12 f 

− rödlistade 3.12, 3.13 

− utrotningshotade 3.12, 3.13 

Djur- och växtskyddsområden 3.9 



Doktorander 22.27, 22.28 

− nybörjare 22.27 

Doktorsexamina 22.29 

Drunkning 20.15, 20.18 

Döda 4.26, 4.29, 4.30, 20.15, 20.16, 20.17, 20.18 

− i 1:a levnadsåret 4.26, 4.29, 20.16, 20.17 


− olyckshändelse 10.16, 10.17, 20.16, 20.17, 20.18 

− på 1 000 levande födda 4.26 

Dödfödda, se Födda 

− spädbarns- 4.29, 4.30 

Dödsorsaker 10.16, 10.17, 20.15, 20.16, 20.17, 20.18 

Dödviktstonnage, internat. 26.17 

E 

Efterlevandepension 18.8 

Efterlevandestöd till barn 18.8 

EG (EU), utrikeshandel 9.9, 9.10, 9.11, 9.12 

Ekologisk odling 5.15, 5.17 

Ekonomi, se Inkomst resp. Förmögenhet 

Ekonomisk förening 6.16 

Ekonomiskt bistånd 19.4, 19.14 

Elektrisk energi, export 7.13 

− förbrukning 7.6, 7.7, 7.13 

− förbrukning, internat. 26.14 

− fördelning efter avtalstyp 7.11 

− leveranser efter mottagarkategori 7.13 

− pris för hushållskunder 7.8, 7.9 

− produktion 7.13, 7.14 

− produktion, internat. 26.13 

Elektronikindustrin 11.9, 11.12 

Elenergi, se Elektrisk energi 

Elever, i förskoleklass 22.8, 22.9 

− i grundskolan 22.10, 22.13, 22.14 

− i grundskolan efter modersmål 22.14 

− i gymnasieskolan 22.18, 22.19 

− i kommunal vuxenutbildning 22.23 

− i specialskolan 22.12 

− i särskolan 22.11 

− i utlandsskolor, svenska 22.16 

− med behörighet till nationellt program 22.13 

− vid folkhögskolor 22.22 

Elhandelsföretag, byte av 7.12 

Elleverantör, byte av 7.12 

Elström, produktion 7.13, 7.14 

Emigranter, se Utvandrare 

Energi 7.1, 7.3, 7.4, 7.5 

− allmänt 7.1 

− använda energislag i bostäder och lokaler 7.17 

− elektrisk energi 7.3 

− förbrukning av 7.5 

− internat. 26.13, 26.14, 26.15 

− kärnkrafts- 7.15 

Enskild näringsidkare 6.16 

Etnisk diskriminering, ombudsman mot 21.33 

EU (EG), utrikeshandel 9.9, 9.10, 9.11, 9.12 

− val 24.18 

Europaparlamentet, mandat 24.19 

Examina, högskolor 22.24, 22.25 

− per högskola 22.24 

Export 9.4, 9.5, 9.11, 9.12 

Export av varor 9.8 f 

− efter bestämmelseland 9.11, 9.12 

− värde 9.8, 9.11, 9.12 

F 

Fackliga organisationer 12.28 

Faderskap 19.6 

Fakulteter, se Forskningsämnen, nationella 

Fall, dödsorsak 20.18 

Familjedaghem 22.8 

Farledsgrupper 10.28 

Fartygstrafiken i rikets hamnar 10.26, 10.27 

Fastighetsdomstolsmål 21.24 

Fastighetspriser 14.2 

Fastighetsprisindex, för småhus 14.13 

Fastighetsskatt 16.11 

Fastighetstaxeringsmål 21.23 

Fett, mat- 14.14 14.15 

Fildelning 11.8 

Filmer, granskade 23.20 

Filmpremiärer 23.19 

Finansiell balans 9.7 

Finansiella företag 17.11 f 

− institut 17.11 

− investeringsfonder 17.14 

− kreditmarknadsföretag 17.13 

Finansmarknad 17.1 f 

Finansräkenskaper 17.5 f 

− finansobjekt 17.5, 17.6 

− hushåll, finansiella tillgångar 17.7 

− hushåll, ställningsvärden 17.7 

Fisk, produktion av 5.29 

Fiskare, antal m. m. 5.30 

Fiske 5.3, 5.6, 5.7, 5.28, 5.30 

− båtar, antal, storlek 5.30 

− fångst 5.28 

− produkter från, producentprisindex 14.11 

− saltsjö- 5.28, 5.30 

Fjäderfäkött, produktion 5.21 

Floder 1.1 

Flyg, charter- 10.29 f 

Flyggods 10.29 

Flygolyckor, dödsorsak 20.18 

Flygpassagerare 10.29 f 

Flygplatser 10.29 f 

− passagerare 10.5 

− trafik 10.29 

Flygtrafik 10.29 f 

Flyttning, inrikes 4.3 

Fläsk, produktion 5.21 

Folkbibliotek 23.4, 23.10 

Folkhögskolor, elever 22.22 

Folkmängd 4.6, 4.10 f 

− areal 4.17 

− beräknad 4.20 

− beräknad, internat. 26.5 

− civilstånd 4.19 

− ettårsklasser 4.19 

− glesbygd 4.11, 4.14 

− historisk översikt 4.10 f 

− internat. 26.3, 6.4, 26.5, 26.6 

− kommuner 4.16, 4.17 4.18 

− kommuner, de största 4.18 

− kön 4.10, 4.16, 4.17, 4.19, 4.20 

− länsvis 4.11, 4.12, 4.14, 4.15 

− småorter 4.11 

− städer, de största, internat. 26.4 

− tätorter 4.11, 4.12, 4.13, 4.14 

− ålder 4.20 

Folkmängdens förändringar 4.29 

− i vissa länder, internat. 26.5 

− kommuner 4.30 

− län 4.30 

Folkmängdsprognos 4.20 


Folkmängdstäthet, internat. 26.3, 26.6 

− länsvis 4.14 

Folkomröstningar 24.17 

Folkpensioner 18.8, 18.10 




Folktäthet, internat. 26.3, 26.6 

Folkökning 4.10, 4.29, 4.30 


Fondbörs, Stockholms, se OMX Nordiska börs 

Stockholm 

Fordon 10.1 

Forskarutbildning 22.26, 22.27, 22.28 

− avlagda examina 22.29 

− doktorander 22.26, 22.27, 22.28 


Forskning 22.31 f 

Forsknings- och utvecklingsverksamhet 22.31 f 

− statliga anslag 22.38 

− utgifter 22.31, 22.32, 22.33, 22.34, 22.35 

− årsverken 22.35, 22.36 

Forskningsbibliotek 23.8, 23.9 

− bestånd och tillväxt 23.8 

− utlåning, personal, kostnader 23.9 

Forskningsämnen, nationella 22.26 f 

Fosfor, jordbrukets användning 3.16 

Frilandsareal, trädgårdsväxter 5.23 

Fristående skolor, utbildning vid 22.13, 22.20 

Friställda, se Arbetslösa 

Fritid, 23.4, 23.23 f 

− bokläsning 23.24 

− fritidshus, tillgång till 23.23 

− semesterresa 23.23 

− strövat i skog och mark 23.25 

Fritidshem 22.8 

Fritidsvanor, se Fritid 

Frivård 21.20, 21.23 

Fruktträd, areal 5.23 

Frågor, Riksdagen 24.12 

Frånskilda, se Skilda 

Funktionsnedsatta, på arbetsmarknaden 12.3 

Fyrar 10.28 

Får 5.4, 5.19 

− företag med 5.18, 5.19 

Fängelse 21.19 

Färdtjänst 19.13 

Färjleder 10.8 

Födda 4.8, 25.3 

− död- 4.26 

− kön 4.25 

− levande 4.25 

− levande, internat. 26.8 

− moderns ålder, internat. 26.8 

− sannolik återstående livslängd 4.27 

− utom äktenskap 4.25 

− utrikes 4.31, 4.32 

Födelsedag 25.3 

Födelseland 4.31 

Födelseöverskott 4.30, 4.31 

Födoämnen, konsumtion 14.14, 14.15, 15.8 

Förarbehörighet 10.15 

Företag 6.10 f 

− antal anställda 6.10 

− efter juridisk form 6.10, 6.11 


− ekonomiska basfakta 6.13 

− inom bolagssektorn 6.13 

− jordbruks- 5.11f, 6.10, 6.11 

− näringsgren 6.10, 6.11 

− utgifter för data- och telekommunikation 11.10 

Förfalskningsbrott 21.11, 21.13 f 

Förfrysning, dödsorsak 20.18 

Förgiftning (alkohol-), dödsorsak 20.16, 20.17 

Förlagsbevis 17.8 

Förmögenhet 13.13 

− kön, ålder 13.13 

− netto- 13.13 

− storlek 13.13 

Förmögenhetsskatt 16.11 

Förnamn, ansökningar 4.23 

Förskingring 21.11, 21.13 f 

Förskola 22.8, 22.9 

Förskoleverksamhet 22.8 

Förstagångsväljare 24.2 

Försäkring, allmän- 18.5, 18.8 

− avgångsbidrags- 17.15 

− basbelopp 14.9 

− fastighets- 17.15 

− flyg- 17.15 

− företags- och fastighetsförsäkring 17.15 

− föräldra- 18.6 

− grupp- 17.15 

− hem- 17.15 

− hem- och villa 17.15 

− husdjurs- 17.15 

− kredit- 17.15 

− luftfarts- 17.15 

− motorfordons- 17.15 

− olycksfalls- 17.15 

− prisbasbelopp 14.9 

− sjuk- 17.15 

− sjöfarts- 17.15 

− skade- 17.15 

− trafik- 17.15 

− transport- 17.15 

− trygghets-, vid arbetsskada 17.15 

− villa- 17.15 

Försäljning av alkoholdrycker, detaljhandeln 9.15, 9.16 


Försöksdjur 5.24 

Försörjningsbalans 15.5 

Försörjningskvoten 4.5 

Förtidspensioner 18.8 

Förvaltningsdomstolar, inkomna mål 21.23. 21.27 

Föräldraförsäkring 18.6 

Föräldrapenning 18.6 

G 

Generalindex 17.3 

Genomsnittlig timförtjänst 12.30 

Geografiska uppgifter 1.1 f 

Geriatrik, vårdplatser 20.10 

Gifta 4.19 

Giftermål 4.29 

Glas, återvinning 3.20 

Glesbygd 4.11, 4.14 

− folkmängd 4.14 

Godsmängd, transporterad 10.14, 10.20 

Godstrafik, bil 10.14 

− flyg 10.29 

− järnväg 10.20 

Gonorré 20.11 

Grisar 5.4, 5.19 

Grundskolan 22.10, 22.13, 22.14, 22.16 

Gränser, Sveriges 1.1 

Gymnasieskolan 22.16 f 

− avgångna med fullbordad utbildning 22.21 

− genomsnittlig betygspoäng 22.21 

− grundläggande behörighet till universitet och 

högskolor 22.21 

− program, nationella 22.20 



− program, specialutformat 22.19 f 

− slutbetyg 22.21 

− sökande och antagna 22.17 

− utlandsskolor, svenska 22.16 

− övergång till högskolan 22.4 

Gödselmedel 3.16 

− handelsgödsel 3.16 

− stallgödsel 3.16 

H 

Hamnar 10.26, 10.27 

− godsmängd 10.6, 10.26 

− hanterad godsmängd 10.26 

Handel 9.1, 9.5, 9.6 

Handel, butiks- 9.13 

− dagligvaru-, nedläggningar 9.14 

− dagligvaru-, nyetableringar 9.14 

− detalj- 9.13 

− detalj-, arbetsställen 9.13 

− detalj-, försäljning 9.13 

− inrikes- 9.13, 9.14 

− utrikes- 9.7 f 

− utrikes-, internat. 26.16 

Handelsbalans 9.7 

Handelsbolag 6.16 

Handelsflottan 10.23 


Handelsnetto 9.5 

Handikappersättning 18.8 

Handikappombudsmannen (HO) 21.33 

Havsvatten 1.5 

Heldygnsinsatser för barn och unga 19.7 

Hemdator se Dator 

Hemlån av böcker 23.9, 23.10 

Hemtjänst 19.2, 19.3 

Hepatit 20.11 

HIV-infektion 20.11 

HomO 21.33 

Hot 21.4 

Hot, personer utsatta för 21.10 

Hotell 6.18, 6.19 

− arbetsställen 9.13 

− beläggning 6.18 


− rum, belagda 6.18 

− övernattande gäster 6.19 

− övernattningar 6.4 

Hovrätter, inkomna mål 21.27 

Husdjur 5.19, 5.20, 25.10 

Hushåll, antal 4.21, 4.22 

− antal barn 4.22 

− boende 4.22 

− finansiella tillgångar 17.7 

− inkomststruktur 13.10 

− ställningsvärden 17.7 


Hushållens ekonomi 13.1, 13.2, 13.3, 17.4 

− förmögenhet 13.2 

− inkomster 13.1 

− lån 17.4 


Hushållsartiklar, konsumentprisindex 14.8 

Husvagnar, registrerade 10.10 

Hyra per m 2 8.10 

− förändring 8.9 

Hyresnämnder 21.31 

Hyresrätt 8.7 

Hyror 8.2 

Häktade 21.19 


Hälso- och sjukvård 20.8 f 


− personal 20.9 

Hälsotillstånd 20.1, 20.6 f 

Högmålsbrott 21.11, 21.13 f 

Högskolan, doktorander 22.26 

− examinerade 22.24, 22.25, 22.29 


− registrerade 22.24 

− studerande per högskola 22.24 

Högsta domstolen, ansökningar om prövningstillstånd 

21.28 

Höns och kycklingar 5.19 

Höns 5.19 


Hörselvårdsassistenter 20.9 

I 

Idrott 23.21, 23.22 

− specialförbund 23.22 

Idrottsföreningar 23.3, 23.21, 23.22 

Import 9.4, 9.5 

− procent av BNP 9.4 

− värdet av 9.5 

Import av varor 9.8, 9.9, 9.10 

− efter avsändningsland 9.9, 9.10 

− värde 9.8, 9.9, 9.10 

Import och export av viktiga varor, internat. 26.16 

Inbrott 21.11, 21.13 f 

Industri 6.2, 6.3, 6.8 f 

− förbrukning av elektrisk energi 7.6, 7.7 

− investeringar 6.2 

− kapacitetsutnyttjande 6.3 

− produktionens saluvärde 6.9 

− producentprisindex 14.10 

Infektionssjukdomar, anmälningspliktiga, rapporterade 

fall 20.11 

Inflyttade, för kommuner 4.30 

− för län 4.30 

− inrikes och utrikes 4.30 

Inflyttningsöverskott 4.30 

Informationsteknologi 11.1 f 

− datakonsult 11.9, 11.12 

− dataservice 11.9, 11.12 

− dator 11.1 f 

− elektronikindustrin 11.9, 11.12 

− hemdator 11.2 f 


− IT-relaterade tjänsteföretag 11.9, 11.12 

− IT-specialister 11.12 

− IT-varor, handel med 11.9 

− telekommunikation 11.9, 11.12 

− utgifter, företagens 11.11 

Införsel, se Import av varor 

Inkomst 13.4 f 

− antal personer 13.4 

− disponibel inkomst 13.11 

− genomsnittlig timlön 12.30 

− i fasta priser 13.6 

− i löpande priser 13.5 

− kommuner 13.7 

− län 13.7 

− medelvärden 13.7 

− medianvärden 13.5, 13.6 

− sammanräknad 13.4 f 

− slutlig skatt 13.9 

Inkomster, statsbudgeten 16.3,16.6 

Inkomstklasser 13.4 

− antal individer 13.4 f 



Inkomstskatt, kommunal 16.12, 16.13 

− statlig 16.9 

Inkomststruktur 13.10 

Inkomsttagare 13.4 f 

− sammanräknad inkomst 13.4 

Inlandsvatten 1.5 

Inrikeshandel 9.13 f 

Insatser för barn och unga 19.7 

Inskrivningsärenden; Lantmäteriet 21.26 

Intensivövervakning 21.19, 21.20 

Internationella översikter 26.3 f 

Internet 11.1 f, 11.2 

− användning av 11.5 f 

− användning av företag 11.1 

− användning av privatpersoner 11.2 

− tillgång till 11.5f 

Interpellationer, Riksdagen 24.12 

Invandrare 4.1, 4.7, 4.29 f 

− efter länder 4.34 


− medborgarskapsland 4.34 

− svenskundervisning 22.15 

Inventarier, konsumentprisindex 14.8 

Investeringar, brutto- 15.9 

Investeringsfonder 17.14 

Invånare per km 2 4.14, 4.17 

− internat. 26.3, 26.6 

IT 11.1 f 

− datakonsult 11.9, 11.12 

− dataservice 11.9, 11.12 

− dator 11.1 f 

− elektronikindustrin 11.9, 11.12 

− hemdator 11.2 f 


− IT-relaterade tjänsteföretag 11.9, 11.12 

− IT-specialister 11.12 

− IT-varor, handel med 11.9 

− telekommunikation 11.9, 11.12 

IT-relaterade tjänsteföretag 11.9, 11.12 

IT-varor, handel med 11.12 

J 

Jakt, älg- 5.5, 5.25 

Jordbruk 5.1, 5.11 f 

− företag, länsvis 5.11, 5.12 

− internat. 26.10, 


Jordbruksföretag 5.11 f 

− län 5.11, 5.12 

− med får 5.18 

− med husdjur 5.18, 5.19 

− med höns 5.18 

− med nötkreatur 5.18 

− med svin 5.18 

− med trädgårdsväxter 5.22 

− storlek 5.11 

Jordbruksmark 3.6, 5.11 f 

Jordgubbar, areal 5.23 

Justitiekanslern (JK) 21.33 

Justitieombudsmännen (JO) 21.32 

JämO 21.33 

Jämställdhetsombudsmannen (JämO) 21.33 

Järnvägar, banlängd 10.19 

− rullande materiel 10.19 

− trafik, person- och gods- 10.20 

Järnvägsnätet 10.4 

Järnvägsolyckor, dödsorsak 20.18 

− olyckshändelser 10.21 

K 

Kammarrätter 21.23 

Kapitalbalans 9.7 

Kapitalinkomst 13.9 

− inkomstklass 13.9 

− slutlig skatt 13.9 

Kapitalmarknad, se Finansmarknad 

Kemikalier 3.14 

Kemiska produkter, kvantitet 3.14 

− ämnen förekommande i 3.14 

Kirurgisk korttidsvård 20.10 

Klamydiainfektion 20.11 

Kläder, konsumentprisindex 14.8 


Kommanditbolag 6.10 

Kommunala myndigheter, bruttoinvesteringar 15.9 

Kommunalanställd personal 12.12 

Kommunalval 24.16 

Kommunalt skatteunderlag 16.12, 16.13 

Kommuner 4.16, 4.17, 4.30 

− finanser 16.18 

− folkmängd, se Folkmängd 

− kommunalekonomisk utjämning 16.14 

− kostnader 16.16 

− landareal 1.5, 4.16 

− skattesatser 16.12 

Kommunernas kostnader 16.16, 16.18 

Kommunikationer 10.1 f 



Kommunägda företag 6.14 

Konkursansökningar 21.24, 21.25 

Konkurser 6.7, 21.24, 21.25 

Konsumentombudsmannen/Konsumentverket 21.33 

Konsumentprisindex 14.6, 14.7, 14.8 

− COICOP 14.8 


− månadstal 14.7 

− årsmedeltal 14.7, 14.8 

Konsumtion 14.1, 14.2, 14.14, 14.15,15.8 


− av livsmedel 14.3 

− livsmedel 14.14, 14.15, 15.8 

− privat 15.8 

Konsumtion av livsmedel m.m. 14.14, 14.15 

− kvantitet 14.14 

Konsumtionsenhet 13.11 

Kor 5.4, 5.19 

Kosthushåll 4.21, 4.22 

Kraftstationer, antal 7.13 

Kreatur, se Husdjur 

Kriminalvård, frivård 21.22 

Kriminalvårdsanstalter 21.19, 21.20 

Kronans värde 14.5 

Kronofogdemyndigheter, ärenden 21.33 

Kultur 23.6 

− driftkostnader 23,6, 23.7 

− konsumentprisindex 14.8 

Kulturprogram, studieförbund 23.12 

Kust 1.3 

Kustbevakningen, bekräftade oljeutsläpp 3.11 

Kustlängd 1.6 

Kvinnor per 1 000 män, internat. 26.7 

Kväve, jordbrukets användning 3.16 

Kvävning, olyckshändelse 20.18 

Kyrkoavgift 16.10 

Kärnkraft, internat. 26.13, 26.15 

− kapacitet 7.15 

− produktion 7.13, 7.15 



− reaktorer 7.15 

− tillgång 7.15 

Köksväxter, areal 5.23 

Körkortsinnehavare 10.15 

− ålder 10.15 

Körkortsmål 21.23 

Kött, produktion 5.21 

L 

Lagfartsärenden 21.25 

Lagförda 21.9 

Lagförda personer 21.15, 21.16 

Landareal 1.1, 1.5, 3.9, 4.12, 4.14 


− kommuner 1.5, 4.17 

− länsvis 1.5, 4.14 

− naturreservat 3.9 

Landgräns, Sveriges 1.1 

Landsorganisationen (LO) 12.28 

Landsting, finanser 16.15 

− val 24.13, 24.14, 24.15 

Landstingsanställd personal 12.12 

Lantmäteriet, registrerade inskrivning-ärenden 21.26 

Lastbilar, antal i yrkesmässig trafik 10.14 

− registrerade 10.10, 10.12, 10.13 

Lastbilstransporter 10.14 

Lediganmälda platser 12.23 

Levande födda, se Födda 

Levnadskostnader se Konsumentpriser 

Levnadskostnadsindex 14.4 

Linjefart, flyg 10.29 f 

Litteratur, bokproduktion 23.14, 23.15 

Livslängd 4.1 

Livslängd, sannolik återstående, vid födseln 4.27, 4.28 

− återstående medel- 4.27 

− återstående medel-, internat. 26.9 

Livslängdstabeller 4.27, 4.28 


Livsmedel 9.2, 14.3 

− försäljning 9.2 

− konsumtion av 14.3 

Livsmedel, export 9.11 

− import 9.9 


− konsumtion 14.14, 14.15, 15.8 

Livsmedelsbutiker 9.13 

Livstidsstraff 21.19 

Lokaler, använda energislag 7.17 

Lockouter 12.29 

Lotsavgifter 10.28 

Lotsningar 10.28 

Lotsstationer 10.28 

Luftfart 10.29 f 

Lufttrafikolyckor, dödsorsak 20.18 

LVM, lagen om vård av missbrukare 19.8 f 

LVU- och LVM-mål 21.23 

Långfilmer, granskade 23.20 

− pornografiska 23.20 

Långtidssjukvård 20.10 

Lägenheter 8.3 f 

Lägenheter, byggnadsår, flerbostadshus 8.6, 8.7 

− outhyrda 8.11 

− årshyra 8.10 

− ägarkategori 8.7 

Läkarbesök 20.8 

Läkare, antal 20.9 

Läkemedel, försäljning 20.12, 20.13 

Län, areal 4.14, 4.17 

− folkmängd 4.11, 4.12, 4.14, 4.15, 4.16, 4.17 

− kommuner 4.16, 4.17 

Länsmuseer 23.13 

Länsrätter 21.23 

Lärare 22.30 

Löner 12.1, 12.30 f, 25.16, 

25.17 

− genomsnittlig timförtjänst 12.30 

− månadslön för privat sektor 12.32 

− månadslön för statlig sektor 12.33 

− yrken med högsta 25.16 

− yrken med lägsta 25.17 


M 

Mandat 24.4, 24.13, 24.14, 24.19 

Markanvändning 3.1, 3.6 

Maskinolyckor, dödsorsak 20.18 

Matfett, konsumtion 14.14, 14.15 

Medborgare, utländska 4.31 

− utländska, som erhållit svenskt medborgarskap 4.35 

Medborgarinflytande 24.1, 24.4 f 

Medborgarskap, svenskt 4.34, 4.35 

− utländskt 4.32, 4.34 

Medborgarskapsland 4.31 

Medelfolkmängd 4.30 


Medellivslängd 4.1 

Medellivslängd, återstående 4.27, 4.28 

− återstående, internat. 26.9 

Medelsvensson 25.1 

Medeltemperatur 2.5, 2.6, 2.10 

Medicinsk korttidsvård 20.10 

Medieråd, Statens 23.20 

Mejeriprodukter, produktion 5.21 

Mened 21.11, 21.13, 21.14, 21.15, 21.16 

Metaller 3.18 

Meteorologiska stationer 2.2, 2.5 f 

Militärutgifter, internat. 26.22 

Miljö 3.6 f 

Miljögifter 3.18 

Miljöpåverkan 3.4 

Miljöräkenskaper 3.22 

Miljöräkenskaper och styrmedel 3.5 

Miljösanktionsavgifter 3.25 

Missbruk 19.8, 19.9,19.10 

Missbrukare, intagna vuxna 19.8 

Misshandel 21.10 

Misstänkta för brott 21.14 

Mjukvara, företagens utgifter 11.11 

Mjölk, produktion 5.21 

Mobiltelefon 11.4 

Modersmål, annat än svenska 22.3 

Modersmål, grundskolan 22.14 

Mord och dråp 21.13 f 

Mordbrand 21.13 f 

Motioner, Riksdagen 24.12 

Motorcyklar, registrerade 10.10, 10.11, 10.12, 10.13 

Motorfartyg, se Fartyg 

Motorfordon, registrerade 10.10, 10.11, 10.12, 10.13 

− årsmodell 10.13 

Motorfordonsolyckor, dödsorsak 20.16, 20.17, 20.18 

Motorvägar 10.8 

Multilateralt bistånd 16.8 

Museer, besök 23.13 

− centrala museer 23.13 

− regionala 23.13 

Musikbranschen 23.1 

Mål, domstols- 21.23, 21.24, 21.25, 21.27, 21.28 

Månadslön, genomsnittlig, sektor och kön 12.31 f 

− genomsnittlig, utbildningsnivå och kön 12.31 

− privat sektor 12.32 

− statlig sektor 12.33 



− yrken med högsta 25.16 

− yrken med lägsta 25.17 

Möss, försök med 5.24 

N 

Namn 25.2, 25.4 f 

− efter- 25.8 

− flick- 25.4 

− hund- 25.11 

− katt- 25.11 

− kvinno- 25.6 

− mans- 25.7 

− pojk- 25.5 

Namnärenden, ansökningar 4.23 

Narkotikastrafflagen 21.13 f 

Nationalinkomst, disponibel 15.7 

Nationalparker 3.8 

Nationalräkenskaper 15.3 f 

Nationella program, gymnasieskolan 22.17 f 

Natur, skyddad 3.2, 3.3 

Naturreservat 3.9 

Naturresurser 3.1, 3.2 

− markanvändning 3.1 

− skyddad natur 3.2 

Naturvård, se Miljö 

Naturvårdsområden 3.9 

Nederbörd 2.7, 2,8, 2.11 

Nominerade, kandidater till kommun 24.8 

− landsting 24.8 

− riksdag 24.8 

Nybörjare per högskola 22.24 

Nådeansökningar 21.29 

Näringsgrenar 6.10 f, 12.11, 12.16, 12.18, 12.19 

− företag 6.10, 6.13 

Näringsidkare, enskild 6.16 

Näringslivet, bruttoinvesteringar 15.9 

− ekonomiska basfakta för företag 6.13 

Näringslivsregistret 6.16 

Näringsverksamhet, allmänt 6.1 

Näringsverksamhet 6.8 f 

Näringsämnen i slam 3.18 

Nättjänst, pris för hushåll 7.10 

Nöjen, konsumentprisindex 14.8 

Nötkreatur 5.18, 5.19 

O 

Obligationer 17.8 

− förlagsbevis 17.8 

− utestående skuld 17.8 

Offentlig sektor, antal arbetstimmar 12.21 

Offentliga finanser 16.3 f 

Offentligt anställd personal 12.12, 12.21 

Ogifta 4.19 

Ohälsa 20.1, 20.5 

Oljeutsläpp, bekräftade 3.11 

− bekämpade 3.11 

Olyckor, arbets- 12.15 

− genom eld, explosion o. d. 20.15, 20.18 

− järnvägs- 10.21, 20.18 

− lufttrafik- 20.18 

− motorfordons- 20.16, 20.17, 20.18 

− vägtrafik- 10.16, 10.17, 10.18 

Olyckor, i trafik 10.2 

Olyckshändelser, dödsorsak 10.16, 10.17, 20.16, 20.17, 

20.18 

− järnvägstrafik 10.21 

− spårvägstrafik 10.21 

− tunnelbanetrafik 10.21 

OMX Nordiska Börs Stockholm 17.10 

Ostkustfiske 5.30 

P 

Papper, återvinning 3.20 

Pappersmassa, se Industri resp. Priser 

Partival 24.5, 24.6, 24.10, 24.15, 24.16, 24.18 

Patent 6.17 

Pedagogisk omsorg 22.8 

Penning- och kreditväsen, internat. 26.23 

Pensioner 17.17, 18.8, 18.10, 

− barn- 18.8 

− folk- 18.8 

− förtids- 18.8 

− pensionsbehållning 17.17 

− ålders- 18.9, 18.10 

− äldreförsörjningsstöd 18.8, 18.10 

Pensionstagare 18.10 

Periodika 23.8 

Personal, i kommunal tjänst 12.12 

− landstingsanställd 12.12 

− offentligt anställd 12.12, 12.21 

Personalutbildning 12.16 

Personbilar, se Bilar 

Persondator se Dator 

Persontrafik, flyg 10.29 f 

− järnväg 10.20 

Personuppklaringsprocent 21.13 

PET-flaskor, återvinning 3.20 

Plantskoleväxter 5.23 

Plast, återvinning 3.20 

Plenidagar, Riksdagen 24.12 

Politiska förhållanden 24.8 f 

Populärpress 23.17 

Potatis, skörd 5.14, 5.15, 5.16, 5.17 

PPI, producentprisindex för industrin 14.10 

Praktikprogram 12.24 

Premieinkomst, -intäkt 17.15 

Premiepensionssparare 17.16 

Primärkommun, se Kommuner 

Primärvård 20.8 

Prisbasbelopp 14.9 

Priser 14.1 f, 14.7 f 


Privat konsumtion 15.8, 15.11 

Producentprisindex för industrin 14.10 

Produktion, se Tillverkningsindustri 

− fisk 5.29 

− slam 3.18 

Produktionens saluvärde 6.9 

Produktionskostnader för bostadshus 8.8 

Programvara, företagens utgifter för 11.10 

Prognos, folkmängd 4.20 

Propositioner, Riksdagen 24.12 

Psykiatrisk vård 20.8 

R 

Radaranläggningar 10.28 

Radio se Televisionsavgifter 

Radiolicenser, se Televisionsavgifter 

Rattfylleri 21.11, 21.13 f 

Rederinäringen, svenska, nettoomsättning 10.22 

Regeringsrätten 21.23 

Regleringsbidrag 16.14 

Rehabilitering, arbetslivsinriktad 12.24 

Renar, antal 5.20 

Reningsverk, kommunala 3.17, 3.18 

Restauranger 9.13 

Returburkar, återvinning 3.20 

Riksbanken 17.12 

− tillgångar och skulder 17.12 

Riksdagen, arbete 24.12 

sammansättning 24.7 

− utskott 24.12 



Riksdagens ombudsmän, inkomna ärenden 21.32 

Riksdagens sammansättning 24.3 

Riksdagsmän, antal 24.7 

Riksdagsskrivelser 24.12 

Riksdagsval 24.4 f 

Riksåklagaren (RÅ) 21.33 

Rusdrycker, se Alkoholdrycker 

Rån 21.10, 21.11 

Råttor, försök med 5.24 

Ränta, statsobligations- 17.2 

Rättshjälp, statens kostnader 21.30 

Rättsväsende 21.11 


− inkomna ärenden vid myndigheter 21.33 

Rörelseidkare, se Företag 

Röstande, antal 24.4, 24.13, 24.14, 24.16, 24.17, 24.18 

Röstberättigade 24.13, 24.14, 24.16, 24.17 

Röstsedlar, partifördelning 24.5, 24.15, 24.16, 24.18 

S 

Salmonellainfektion 20.11 

Saltsjöfiske 5.3, 5.6, 5.7, 5.30 

Saltsjöfiske, landad vikt 5.28 

Samebyar, renar vid 5.20 

Samfärdsel, konsumentprisindex 14.8 

Semesterresa 23.5, 23.23 

Serveringstillstånd 9.16 

Servicenäringar 9.13 f 

Sexualbrott 21.10, 21.11, 21.13 f 

Sexuell läggning, ombudsman mot diskriminering p.g.a. 

(HomO) 21.33 

Sjuk- och olycksfallsförsäkring, se Försäkring 

Sjukdom 20.1 

Sjukdom, anmälningspliktig 20.11 

− arbets- 12.15 

Sjukersättning 18.7, 18.8 

Sjukförsäkring 18.3 

Sjukförsäkring, allmän 18.5 

Sjukgymnaster, antal 20.9 

Sjukhusvård, vårdtyper 20.8 

Sjukpenningdagar 18.3 

Sjukpenning, antal dagar 18.5 

− sjukfall 18.5 

Sjukskrivna 18.4 

Sjuksköterskor, antal 20.9 

Sjukvård, Hälso- och, verksamhet 20.8 

− vårdplatser 20.8, 20.10 

Sjukvårdspersonal, antal 20.9 

Självmord 10.21, 20.15, 20.16, 20.17 

Sjöar 1.1 

Sjöfart 10.22 f 

Sjöräddningsstationer 10.28 

Sjötrafikolyckor, dödsorsak 20.18 

Skadeersättningar 17.15 

Skadegörelse 21.11, 21.13 f 

Skador, av blixt, elektrisk ström, ras m.m., 

olyckshändelse 20.18 

Skaldjur, fångst 5.28 

Skatt, fastighets- 16.11 

− förmögenhets- 16.11 

− kommunal 16.12, 16.13 

− landstings- 16.15 

− statlig 16.9 

Skattebrott 21.15, 21.16 

Skatteinkomster 16.9 

Skattekronor 16.12, 16.13 

Skattemål 21.25 

Skattesats 16.12, 16.13, 25.18 

Skatteunderlag 16.12, 25.18 

Skilda 4.19, 4.24 


Skilsmässor 4.24, 4.29 

– barnantal 4.24 

Skogar, allmänna 5.27 

− bolags- 5.27 

− privata 5.27 

− ströva i 23.25 

Skogsbruk 5.13, 5.26, 5.27 


− ägargrupp 5.27 

Skogsindustri, utrikeshandel 5.10 

Skogsmark 5.8 

− areal 5.8, 5.26, 5.27 

− markanvändning 3.6 

− skyddad 5.26 

− ägarklass 5.8 

Skolbarnsomsorg 22.8 

Skolor, antal i grundskolan 22.10 

− folkhög- 22.22 

− för- 22.8, 22.9 

− grund- 22.10, 22.14, 22.16 

− gymnasie- 22.16 f 

− hög- 22.24 

− special- 22.12 

− sär- 22.11 

− tränings- 22.11 

− utlands-, svenska 22.16 

− yrkessär- 22.11 

Skor, konsumentprisindex 14.8 


Skotrar, registrerade 10.10 

Skott, dödsorsak 20.15, 20.18 

Skrivelser, Riksdagen 24.12 

Skyddad natur 3.2, 3.3 

Skörd 5.14, 5.15, 5.16, 5.17 

− hektarskörd 5.16 


− totalskörd 5.14 

Skötare, antal 20.9 

Slam, produktion 3.18 

Släktnamn 4.23, 25.8 

SMS 11.4 

Småhus 8.6, 8.7 

− använda energislag 7.16 

Småorter 4.11 

Sociala förmåner 15.12 

− utgifter för 15.12 

Sociala skyddet 18.1 

Socialbidrag 19.14 

Socialförsäkring 18.2, 18.8, 18.9 

− inkomster 18.19 

− utgifter 18.8, 18.9 

Socialförsäkringsmål 21.23 

Socialtjänst 19.1, 19.5 f 

Socialtjänstlagen, mål enligt 21.23 

Somatisk vård 20.8, 20.10 

Sommartemperatur 2.1, 2.4, 2.5, 2.6 

Spannmål, skörd 5.14, 5.15, 5.16, 5.17 

− ekologisk 5.15, 5.17 

Specialskola 22.12 

Specialutformat program, gymnasieskolan 22.19 f 

Sprängning, dödsorsak 20.15, 20.18 

Spårvagnar, antal 10.19 

Spårvägar 10.19 

Spårvägstrafik 10.20, 10.21 

Spädbarnsdödlighet 4.1, 4.9, 4.26, 4.29 

Stadshotell, se Hotell 

Starköl, försäljning 9.15, 9.16, 9.17 

Statens biografbyrå, granskade filmer 23.20 



Statens, inkomster 16.3,16.6 

− utgifter 16.3, 16.4, 16.7 

Statens Medieråd, granskade filmer 23.20 

Statliga myndigheter, bruttoinvesteringar 15.9 

Statsbudgeten 16.1, 16.3 f 

− inkomster 16.3,16.6 

− utgifter 16.3, 16.4, 16.7 

Statsinkomster, se Statens inkomster och utgifter 

Statsobligationsränta 17.2 

Statsskulden 16.2, 16.5 

Statstjänstemän 12.12 

Statsutgifter, se Statens inkomster och utgifter 

Stockholmsbörsen, se OMX Nordiska Börs Stockholm 

Stormarknader 9.14 

Strafftid, kriminalvårdens 21.19 

Strejker 12.29 

Stränder 1.4 

Studerande, vid viss högskola 22.24 

Studiecirklar 23.4, 23.11 

Studieförbund 23.11, 23.12 

Stugbyar 6.19 



Städer, folkmängd, internat. 26.4 

− se Folkmängd, kommuner 

− största, internat. 26.4 

Stöld 21.11, 21.13 f 

Svenskt Näringsliv/Arbetsgivarförbund 12.27 

− anslutna förbund 12.27 

Svenskundervisning, SFI 22.15 

Sveriges akademikers centralorganisation, SACO 12.28 

Sveriges arbetares centralorganisation, SAC 12.28 

Sveriges betalningsbalans, se Betalningsbalans 

Svin 5.4, 5.19 


Sydkustfiske 5.30 

Sysselsatta 12.7, 12.10, 12.11 

− anknytningsgrad till arbetsmarknaden 12.10 

− arbetsmiljö 12.14 

− arbetstid 12.10 


− personalutbildning 12.16 

Sysselsättningsskapande åtgärder 12.24 

Systembutiker 9.16 

Säkerhetsanstalter för sjöfarten 10.28 

Särskilda boendeformer 19.2, 19.12 

Särskola, elever 22.11 

T 

T-bana 10.19 10.20, 10.21 

Talböcker, lyssna till 23.24 

Tandhygienister, antal 20.9 

Tandläkare, antal 20.9 

Tandsköterskor, antal 20.9 

Tandtekniker, antal 20.9 

Taxeringar 16.9 f 

Telekommunikation 11.9, 11.12 

− licens-/mottagaravgift 23.18 

Teletjänster, mobila 11.4 

Televisionsavgifter 23.18 

Temperatur 2.1, 2.4 

Temperatur, medel- 2.5, 2.6, 2.9, 2.10 

− antal frostdagar 2.11 

− antal högsommardagar 2.11 

− sommar- 2.5 

Terapeuter, arbets-, antal 20.9 

Territorialvattengräns 1.1 

Terrängskotrar, registrerade 10.10 

Tidningar 23.16, 23.17 

Tidningspapper, återvinning 3.20 

Tidskrifter 23.17 

Tillverkningsindustri 6.8, 6.9 

− energiförbrukning 7.6, 7.7 

− produktionens saluvärde 6.9 

− tillverkning av varor 6.8 

Timlön, genomsnittlig för arbetare 12.30 

Tingsrätter, verksamhet 21.24, 21.25 

Tio-i-topp 25.2 f 

− förstagångsföräldrar 25.9 

− namn 25.2 

− namn, efter- 25.8 

− namn, flick- 25.4 

− namn, kvinno- 25.6 

− namn, mans- 25.7 

− namn, pojk- 25.5 

− skattesats 25.18 

− skatteunderlag 25.18 

− yrken 25.12-25.17 

Tjänstemännens centralorganisation, TCO 12.28 

Tjänsteprisindex, TPI 14.11 

Tjänster, konsumtion 15.8 

Tonnage, dödvikts-, internat. 26.17 


Topplistor, se Tio-i-topp 

Trafikantgrupp, olyckor 10.16 

Trafikbrott 21.11, 21.13 f 

Trafikbrottslagen 21.11, 21.13 f 

Trafiken i rikets hamnar 10.26 

Trafikförsäkring 17.15 

Trafikolyckor, se Olyckor 

Trakasserier 21.10 

Traktorer, registrerade 10.10, 10.12 

Traktorkort 10.15 

Transporter 10.1 f 



Träda 5.13 

Trädgårdsväxter, odling m. m. 5.22, 5.23 

Träningsskola, elever 22.11 

Tularemi 20.11 

Tunnelbana 10.19 

Tunnelbanetrafik 10.20, 10.21 

Tunnelbanevagnar, antal 10.19 

Turisthotell, se Hotell 

TV, antal betalda TV-avgifter 23.18 

Tvistemål 21.24, 21.27 

Tätorter 4.11, 4.12, 4.13 

− folkmängd 4.11, 4.12, 4.13 

U 

U-landsbistånd 16.8 

Uppklaringsprocent 21.8, 21.13 

Uppsägning 12.4 

Uppsägning, varsel om 12.22 

Ursprungsland 4.32 

Utbildning 22.5 f 

− för sysselsatta efter näringsgren 12.16 

− kostnader 22.7 

− personal- 12.16, 12.17 

Utbildningsinriktning, befolkning 22.6 

Utbildningskostnader 22.7 

Utbildningsnivå 22.1, 22.2 

Utbildningsnivå, kön och ålder 22.5 

− personer i arbetskraften 12.9 

Utflyttade, för kommuner 4.30 

− för län 4.30 

− inrikes och utrikes 4.30 

Utförsel, se Export 



Utgifter, forsknings- och utvecklingsverksamhet 22.31, 

22.32, 22.33, 22.34, 22.35, 22.37 

− inom den kommunala sektorn 16.16, 16.18 

− statsbudgeten 16.3, 16.4, 16.7 

Utgiftsområden 13.12, 16.7 

Utjämningsavgift 16.14 

Utlandsskolor, svenska 22.16 

Utlänningar, se Medborgare/Medborgarskap, utländskt 

Utrikes födda 4.31, 4.32, 12.8 

− efter arbetskraftstillhörighet 12.8 

Utrikeshandel 5.10, 9.3, 9.4, 9.5, 9.7 f 


− skogsindustri 5.10 

Utskott, Riksdagens 24.12 

Utsläpp, miljöförstörande 3.11, 3.19, 3.23 

Utvandrare 4.1, 4.7, 4.29, 4.33, 4.34 

− efter länder 4.34 


Utvecklingsbistånd 16.8 

V 

Val, allmänna 24.4 f 

− EU- 24.18, 24.19 

− nominerade 24.8 

− valda 24.8, 24.9 

− valdeltagande 24.2, 24.10, 24.11 

Valsedlar, antal 24.4, 24.5, 24.13, 24.14, 24.15, 24.16 

Valutakurser, internat. 26.23 

Valutareserven 9.7 

Vandrarhem 6.19 



Varor, export 9.8, 9.11, 9.12 

− export och import, internat. 26.16 

− export, fördelning efter bestämmelseland 9.11, 9.12 

− export, värde 9.8, 9.11, 9.12 

− import 9.8, 9.9, 9.10 

− import och export 9.8 f 

− import och export, internat. 26.16 

− import, fördelning efter avsändningsland 9.9, 9.10 

− import, värde 9.8, 9.9, 9.10 


− konsumtion 14.14, 15.8 

− produktion, internat. 26.12 

− producentprisindex 14.10 

− tillverkning av 6.8 

Varsel 12.4 

Varsel om uppsägning 12.22 

Varuhushandel 9.13, 9.14 

Vattenareal 1.5 

Vattenbruk 5.29 

Vattenförbrukning 3.10 

Vattenkraft 7.13, 7.14 


− utbyggd 7.14 

Vattenområden 1.1 

Verksamhetsområden, kommuner 16.16 

Vetenskapliga bibliotek, se Forskningsbibliotek 

Villkorlig frigivning 21.22 

Vin, försäljning 9.15 f 

Vindkraft 7.2, 7.13 

Voteringar, Riksdagen 24.12 

Vuxenutbildning, kommunal 22.23 

Våld 21.4, 21.5 

Våldtäkt 21.11, 21.13 f 

Vård, hem för, intagna 19.8, 19.11 

Vårdbidrag, barn 18.8 

Vårdplatser, sjukhus, antal 20.8, 20.10 

Väder 2.1 f 


Vädjande mål, se Tvistemål 

Vägar 10.7 f 

Vägar och gator 10.8, 10.9 

− väghållare 10.9 

− väglängd i km 10.9 

− vägtyp 10.9 

Vägbyggande och drift 10.7 

− bidrag till enskild väghållning 10.7 

− bidrag till kommunal väghållning 10.7 

− statens kostnader 10.7 

Vägnätet 10.3 

Vägtrafikolyckor 10.16, 10.17, 10.18 

Vägunderhåll, statens kostnader 10.7 

Värdepapper 17.8 f 

− aktier 17.9 

− förlagsbevis 17.8 

− obligationer 17.8 

− Stockholmsbörsen, se OMX Nordiska Börs Stockholm 

Världens handelsflotta, internat. 26.17 

Världsdelar, areal, folkmängd, internat. 26.3, 26.6 

Värme, se Elektrisk energi 

Värmekraft 7.13 

Västkustfiske 5.30 

Växtarter, rödlistade 3.12 

− utrotningshotade 3.12 

Växthus, antal företag 5.22 

Växthuseffekten 3.4 

Växthusgaser, utsläpp av 3.23 

Växthusyta 5.22 

Växtskyddsområden, djurskydds- och 3.9 

Y 

Yrke 12.20 25.12 f 

Yrkesfiskare 5.7, 5.30 

Yrkesinriktade program, gymnasieskolan 22.17, 22.18, 

22.19, 22.20, 22.21 

Yrkesskola, särskolan, elever 22.11 

Yrkessärskola, elever 22.11 

Yrkesundervisning, gymnasieskolan 22.17, 22.18, 22.19, 

22.20, 22.21 

Yrkesverksamma 12.20 

Å 

Åkerjord, i träda 5.13 

Åkerjordens användning 5.13 

Åkermark 5.13 

Åldersfördelning, hela befolkningen 4.19 


Ålderspensioner 18.8, 18.10 

Årshyra, genomsnittlig 8.10 

Årsmedeltemperatur 2.4 

Årsverken, forsknings- och utvecklingsverksamhet 22.35, 

22.36 

Åska 2.3 

Återfall i brott 21.2, 21.17, 21.18 

Återstående medellivslängd 4.28 


Återvinning, krav 3.20 

− nivåer 3.20 

− producentansvar 3.20 

Ä 

Ägg, produktion 5.21 

Äktenskapsskillnader 4.24, 4.29 

− talan om 21.25 

Äldreboende 19.2 

Äldreförsörjningsstöd 18.8, 18.9, 18.10 

Älgar 5.5, 5,25 

Älvar 1.1 



Änklingar 4.19 

Änkor 4.19 

Ärekränkning 21.11, 21.13 f 

Ärter, skörd 5.14, 5.15, 5.17 

Ö 

Öar 1.1, 1.3 

Öl, försäljning 9.15, 9.16, 9.17 


Övergångsfrekvens till högskolan 22.4 

Övervakning, intensiv- 21.19, 21.20 

− kriminalvården 21.19, 21.20, 21.22 

Överviktiga 20.5, 20.7 

Redaktion 

Editorial staff 

Produktionsledare 

Produktionssamordnare och ämnesansvarig 

Ämnesansvarig 



Textredaktör 

Bildredaktör 

Layout 

Diagram 

Kartor 

Cecilia Westström 

Eva Ullberg 

Sara Brinkberg 

Barbara Narfström 

Gunnar Söderman 

Maria Sjölander 

Jan-Aage Haaland 

Inga-Lill Kvist 

Åsa Westlund 

Stefan Svanström 


Statistisk årsbok – boken om Sverige 

Statistisk årsbok är boken för dig som vill ha koll på Sverige. 

Med hjälp av tabeller, diagram och kartor får du både en 

översiktlig och detaljerad bild av det svenska samhället. Med 

Statistisk årsbok 2014 firar årsboken 100 år och du får också läsa 

om resan från trycket av den allra första årsboken 1914 fram till 

boken du nu har i din hand. Dessutom får du lära känna familjen 

Medelsvensson – Anna och Fredrik med barnen Filip och Julia. 

I Statistisk årsbok 2014 får du till exempel veta att: 

• 1990 fanns 4 129 fiskebåtar i bruk längs de svenska kusterna, 

2012 fanns 1 377 stycken. 

• Den lägsta temperaturen har uppmätts i Vuoggatjålme den 

2 februari 1966. Då var det -52,6 grader kallt. 

• Drygt 23,6 miljoner passagerare reste 2012 till och från 

utlandet via svenska flygplatser. 

• Antalet övernattningar på hotell, stugbyar och vandrarhem 

nådde sin högsta notering någonsin 2012 med 34,5 miljoner. 

De svenska övernattarna står för drygt tre fjärdedelar. 

• Medellivslängden har ökat med cirka 25 år de senaste 

100 åren. 

Om du vill fördjupa dig ytterligare inom något område finns 

utförliga källhänvisningar i anslutning till statistiken. Boken 

innehåller också ett kapitel med internationella jämförelser. 

ISSN 1654-4420 (Online) 

ISSN 0081-5381 (Print) 

ISBN 978-91-618-1595-1 (Print) 

All officiell statistik finns på: www.scb.se 

Statistikservice: tfn 08-506 948 01 

All official statistics can be found at: www.scb.se 

Statistics Service, phone +46 8 506 948 01 

www.scb.se

Sweden Yearbook - 2014

Transform your PDFs into Flipbooks and boost your revenue!

Sweden Yearbook - 2014

Transform your PDFs into Flipbooks and boost your revenue!

Delete template?

Save as template ?