Sveriges utrikeshandel med varor och tjänster samt direktinvesteringar

kommerskoll

2m4tAbn

Sveriges utrikeshandel

med varor och tjänster

samt direktinvesteringar

Helåret 2016


För att kunna summera statistiken för varuhandel och tjänstehandel baseras informationen

om export och import av varor och tjänster i sammanfattningstabellerna nedan på

statistik från betalningsbalansen. Varuhandelsstatistiken från betalningsbalansen följer en

annan definition än den primärstatistik som återfinns i rapportens kapitel om varuhandel.

Mer om definitionsbytet finns att läsa i rapportens inledande kapitel.

Mdr SEK Förändring (%) Andel

2013 2014 2015 2016

2015/

2014

2016/

2015

2016

Världen Export Totalt 1 647 1 758 1 896 1 913,0 7,8 0,9 100

Varor 1 163 1 230 1 283 1 298,3 4,2 1,2 100

Tjänster 484 528 613 614,8 16,2 0,3 100

Import Totalt 1 460 1 586 1 689 1 718,9 6,5 1,8 100

Varor 1 042 1 111 1 169 1 197,4 5,2 2,5 100

Tjänster 418 475 520 521,5 9,6 0,3 100

Inre marknaden

Export Totalt 1 160 1 243 1 330 1 353,5 7,0 1,7 70,7

1

Varor 842 895 926 946,0 3,5 2,2 72,9

Tjänster 318 348 404 407,4 16,3 0,8 66,3

Import Totalt 1 140 1 220 1 299 1 352,9 6,5 4,1 78,7

Varor 822 870 925 972,8 6,4 5,2 81,2

Tjänster 318 350 375 380,1 7,0 1,5 72,9

EU (28) Export Totalt 955 1 030 1 104 1 120,0 7,2 1,4 58,5

Varor 708 758 785 803,6 3,6 2,4 61,9

Tjänster 246 272 320 316,4 17,5 -1,0 51,5

Import Totalt 1 021 1 090 1 163 1 215,1 6,7 4,5 70,7

Varor 732 779 826 872,6 6,1 5,6 72,9

Tjänster 288 312 337 342,5 8,1 1,7 65,7

Norden Export Totalt 443 463 488 504,8 5,5 3,4 26,4

Varor 305 316 323 328,2 2,2 1,7 25,3

Tjänster 138 147 166 176,6 12,5 6,6 28,7

Import Totalt 328 337 349 360,0 3,6 3,2 20,9

Varor 236 230 242 249,2 4,8 3,2 20,8

Tjänster 92 106 107 110,7 1,0 3,1 21,2

Östersjöländerna

2

Export Totalt 705 743 784 801,5 5,6 2,2 41,9

Varor 512 538 554 563,8 3,0 1,8 43,4

Tjänster 193 205 231 237,7 12,4 3,1 38,7

Import Totalt 687 725 749 779,1 3,3 4,0 45,3

Varor 536 554 571 597,5 3,0 4,7 49,9

Tjänster 150 171 179 181,7 4,3 1,7 34,8

1

EU, Island, Liechtenstein och Norge

2

CBSS-medlemmarna: Danmark, Estland, Finland, Island, Lettland, Litauen, Norge, Polen, Ryssland och

Tyskland


Utrikeshandel

2013 2014 2015 2016

Varor

Värde (Mdr SEK)

Export 1 163,4 1 230,4 1 282,5 1 298,3

Import 1 042,4 1 111,1 1 168,6 1 197,4

Nettohandel 121,0 119,3 113,9 100,9

Export till EU(28) 708,3 757,9 785,0 803,6

Import från EU(28) 732,4 778,6 826,2 872,6

Nettohandel (EU(28) -24,1 -20,7 -41,3 -69,0

Förändring (%)

Export -6,8 5,8 4,2 1,2

Import -5,2 6,6 5,2 2,5

Export till EU(28) -2,0 7,0 3,6 2,4

Import från EU(28) -3,0 6,3 6,1 5,6

Tjänster

Värde (Mdr SEK)

Export 483,8 527,6 613,1 614,8

Import 417,9 474,6 520,0 521,5

Nettohandel 66,0 53,0 93,1 93,3

Förändring (%)

Export 10,0 9,0 16,2 0,3

Import 5,4 13,6 9,6 0,3

Flöden (Mdr SEK)

Direktinvesteringar

2013 2014 2015 2016

Svenska DI i utlandet 197,2 62,9 126,0 195,7

Utländska DI i Sverige 26,9 27,7 52,3 167,7

Tillgångar (Mdr SEK)

2013 2014 2015 2016

Svenska DI i utlandet 2 832,6 3 111,0 3 159,2 3 464,0

Utländska DI i Sverige 2 521,3 2 480,4 2 553,6 2 624,9


Enheten för internationell 2017-03-16 Dnr: 2017/00482

handelsutveckling

Sammanfattning – helåret 2016

Bytesbalansen – visade ett överskott på 204 miljarder 2016, motsvarade 4,7 procent

av BNP. Detta var en ökning med 3,8 procent jämfört med 2015.

Handelsutvecklingen 2016 – Enligt statistik från betalningsbalansen ökade exporten

av varor och tjänster med 0,9 procent jämfört med 2015. Importen av varor och

tjänster ökade med 1,8 procent.

Enligt primärstatistiken för varuhandel ökade varuexporten med 3,0 procent i volym

och 1,1 procent i värde. Varuimporten ökade med 5,6 procent i volym och med 3,2

procent i värde. Det totala värdet på varuexporten uppgick till 1 194 miljarder kronor

och värdet på varuimporten till 1 204 miljarder kronor. Handelsnettot var negativt

och uppgick till -10,5 miljarder jämfört med ett positivt netto på 13 miljarder 2015.

… export efter handelspartner – Europa som helhet tog emot 74 procent av Sveriges

totala varuexport. EU:s värdeandel uppgick till 59 procent. Exporten ökade till

Europa och Oceanien med 2,1 respektive 8,2 procent. Till Afrika och Amerika minskade

export medan den var oförändrad till Asien.

… import efter handelspartner – 85 procent av Sveriges import kommer från

Europa och 72 procent från EU. Importen ökade från EU och Oceanien, med 5,0 respektive

4,2 procent och minskade från övriga regioner.

… export efter varugrupp – Volymutvecklingen var positiv för samtliga varugrupper.

Mineralvaror och Energivaror ökade mest i volym. Energivaror var även den varugrupp

som minskade mest i värde. Även Skogsvaror och Kemivaror minskade i

värde. Mineralvaror, Verkstadsvaror och Övriga varor ökade i värde.

… import efter varugrupp – Volymutvecklingen var positiv för samtliga varugrupper.

Energivaror ökade mest i volym och minskade samtidigt mest i värde. Skogsvaror,

Mineralvaror, Verkstadsvaror och Övriga varor ökade i värde medan Kemivaror

och Energivaror minskade.

Tjänstehandeln – Enligt statistik från betalningsbalansen ökade såväl tjänsteexport

som tjänsteimport med 0,3 procent. Värdet på tjänsteexporten uppgick till 615 miljarder

och tjänsteimporten till 522 miljarder, vilket gav ett tjänstehandelsnetto på 93

miljarder, 0,2 miljarder mer än 2015. Tjänstehandeln domineras av näringarna: Övriga

affärstjänster, Tele- data- och informationstjänster, Resor och Transporter.

… export efter handelspartner – Tjänsteexporten till EU utgjorde 51 procent av total

tjänsteexport. Norge, USA och Storbritannien var de tre största mottagarna.

… import efter handelspartner – Tjänsteimporten från EU utgjorde 66 procent av

total tjänsteimport. Storbritannien, USA och Tyskland var de största leverantörerna.

Utflödet av svenska direktinvesteringar i utlandet – ökade från 126 till 196 miljarder.

Inflödet av utländska direktinvesteringar i Sverige – ökade från 52 till 168 miljarder.

Direktinvesteringstillgångar – Vid slutet av 2016 uppgick de svenskägda direktinvesteringstillgångarna

i utlandet till 3 464 miljarder, en ökning med 9,6 procent. De

utländska direktinvesteringstillgångarna i Sverige uppgick till 2 625 miljarder efter en

ökning på 2,8 procent från slutet av 2015.


Innehåll

1. Om rapporten ............................................................................................. 1

2. Turbulent år för handelspolitiken med starkt avslut för Sveriges

varuhandel ......................................................................................................... 1

2.1 Handelns utveckling fjärde kvartalet 2016 ..................................... 1

2.1 Fortsatt långsammare tillväxt för global handel under 2016........... 4

2.2 Sveriges varuhandel med andra länder ......................................... 5

3. Bytesbalansen ............................................................................................ 6

3.1 Bytesbalansen ............................................................................... 6

3.2 Handelsbalans ............................................................................... 6

4. Varuhandel .................................................................................................. 7

4.1 Sveriges export och import av varor .............................................. 7

4.1.1 Varuhandelns geografiska fördelning ......................................................... 8

4.1.2 Varuhandeln fördelad på varugrupp ........................................................... 9

4.1.3 Nettoexport av varor ................................................................................. 11

4.1.4 Nettoexport fördelat efter varugrupp ........................................................ 12

4.2 Sveriges varuhandel med den inre marknaden ........................... 16

4.2.1 Export ....................................................................................................... 16

4.2.2 Import ....................................................................................................... 18

4.3 Sveriges varuhandel med länder utanför EU ............................... 21

4.3.1 Svensk export ........................................................................................... 21

4.3.2 Svensk import ........................................................................................... 26

5. Tjänstehandel ........................................................................................... 29

6. Direktinvesteringar ................................................................................... 37

6.1 Direktinvesteringsflöden .............................................................. 37

6.1.1 Utländska direktinvesteringar i Sverige ................................................... 38

6.1.2 Svenska direktinvesteringar i utlandet ...................................................... 39

6.1.3 Direktinvesteringar efter bransch ............................................................. 42

6.2 Direktinvesteringstillgångar .......................................................... 42

6.2.1 Utländska direktinvesteringstillgångar i Sverige ...................................... 43

6.2.2 Svenska direktinvesteringstillgångar i utlandet ........................................ 46

Bilaga 1 – Utrikeshandel, export och import av varor – januari-december 2016 i löpande

priser (SCB)


1. Om rapporten

I denna rapport redovisas statistik om Sveriges utrikeshandel med varor och tjänster

samt direktinvesteringar för helåret 2016. Tidsserier inkluderas för att belysa utvecklingstrender.

Även om statistiken kommenteras görs inga detaljerade analyser

av specifika observationer. Syftet med rapporten är att tillhandahålla en samlad redovisning

av aktuell statistik om Sveriges utrikeshandel och utländska direktinvesteringar.

Om inget annat anges är statistiken hämtad från SCB och utgörs av ekonomiska

värden utryckta i svenska kronor (miljoner, miljarder) eller procenttal.

I samband med publiceringen av betalningsbalansen för de tre första kvartalen 2014

började statistiken rapporteras efter en ny manual (BPM6), som bland annat innebär

att definitionerna för vad som är varuhandel respektive tjänstehandel ändrats. 1

En konsekvens av övergången till BPM6 är att den redovisade varu- och tjänstehandelsstatistiken

som hämtas från betalningsbalansen, och den detaljerade varuhandelsstatistiken

(primärstatistik) som används i kapitel fyra inte är jämförbara. För att

räkna samman total handel av varor och tjänster, används statistik från betalningsbalansen.

Den detaljerade beskrivningen av varuhandeln bygger på primärstatistik

som finns disaggregerad på månad, handelspartner och detaljerad varugrupp.

Även statistiken om utländska direktinvesteringar har reviderats och utgår nu från en

ny manual (BMD4) som gäller från och med 2013.

Dessa revideringar och manualförändringar innebär att det är olämpligt att jämföra

statistik i den här rapporten med tidigare rapporter.

Rapporten är disponerad enligt följande. Kapitel 2 beskriver Sveriges utrikeshandel

det senaste kvartalet och ur ett internationellt perspektiv samt har ett fokus på handeln

på den inre marknaden. Kapitel 3 presenterar bytesbalansens förändring. Kapitel

4 redogör för svensk varuhandel: export och import. Tjänstehandeln redovisas i

kapitel 5. Kapitel 6 beskriver hur utländska direktinvesteringar utvecklats. Bilaga 1

innehåller tabellerna 1-7 från Statistiska Centralbyråns (SCB) publikation ’Utrikeshandel,

export och import av varor’ vilka utgör rapportens huvudsakliga källa.

2. Turbulent år för handelspolitiken med

starkt avslut för Sveriges varuhandel

2.1 Handelns utveckling fjärde kvartalet 2016 2

Enligt uppgifter från SCB:s utrikeshandelsstatistik växte Sveriges varuhandel starkt

sista kvartalet 2016 jämfört med motsvarande kvartal 2015. Både varuexporten och

varuimporten ökade med 8,0 procent.

1

Läs mer om den nya manualen på SCB:s hemsida: http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Statistik-efter-amne/Finansmarknad/Amnesovergripande-statistik/Betalningsbalansen-BoP/215212/Implementering-av-nya-betalningsbalansmanualen/Fragor-och-svar-om-BPM6/

2

I avsnitt 2.1 används varuhandelsstatistik från utrikeshandelsstatistiken (primärstatistiken) om inget annat anges.

1


Diagram 2.1

20

Förändring i svensk varuexport

(januari 2014 - december 2016)

Förändring över motsvarande

peirod föregående år

15

10

5

0

-5

-10

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12

kv 1 kv 2 kv 3 kv 4 kv 1 kv 2 kv 3 kv 4 kv 1 kv 2 kv 3 kv 4

2014 2015 2016

Månadsvis Kvartalsvis

Diagram 2.2

20

Förändring i svensk varuimport

(januari 2014 - december 2016)

Förändring över motsvarande

peirod föregående år

15

10

5

0

-5

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12

kv 1 kv 2 kv 3 kv 4 kv 1 kv 2 kv 3 kv 4 kv 1 kv 2 kv 3 kv 4

2014 2015 2016

Månadsvis Kvartalsvis

Den stora ökningen av både exporten och importen i november och december bidrog

till att varuexporten ökade totalt under 2016 med 1,1 procent och varuimporten

med 3,2 procent. Det var framförallt handeln med EU som bidrog till den positiva utvecklingen

medan handeln med länder utanför EU minskade.

Värdet på varuexporten uppgick sista kvartalet 2016 till 326 miljarder och för varuimporten

331 miljarder. Varuhandelsnettot var därmed negativt sista kvartalet 2016

2


och uppgick till -4,9 miljarder. Sverige hade under 2016 ett negativt varuhandelsnetto

för andra, tredje och fjärde kvartalet vilket resulterade i det första handelsunderskottet

för ett helår sedan 1982.

Fjärde kvartalet ökade tjänsteexporten med knappa 0,1 procent medan tjänsteimporten

minskade med 2,9 procent. Värdet på tjänsteexporten uppgick till 169 miljarder

och tjänsteimporten till 139 miljarder, vilket gav ett tjänstehandelsnetto på 29

miljarder. Tjänsteexporten har under årets samtliga kvartal utvecklats mycket svagt

jämfört med tidigare års kraftiga ökningar i tjänsteexporten.

Enligt siffror från SCB:s nationalräkenskaper ökade Sveriges BNP med 1,0 procent

det fjärde kvartalet 2016 jämfört med föregående kvartal. Exporten var starkt bidragande

till ökningen och stod för 0,8 procentenheter av uppgången. Totalt ökade exporten

med 1,8 procent jämfört med tredje kvartalet. Enligt nationalräkenskaperna

steg exporten av varor med 1,6 procent där insatsvaror, energivaror samt icke-varaktiga

konsumtionsvaror var bidragande till uppgången. Exporten av tjänster ökade

med 2,0 procent, bland annat på grund av utländsk konsumtion i Sverige.

Diagram 2.3

15

Varuexportuvecklingen i internationell jämförelse

(2014 - 2016)

Förändring över motsvarande

kvartal föregående år (%)

10

5

0

-5

-10

-15

kv 1 kv 2 kv 3 kv 4 kv 1 kv 2 kv 3 kv 4 kv 1 kv 2 kv 3 kv 4

2014 2015 2016

EU(Extern) Finland Tyskland USA Sverige

Sveriges varuexport utvecklades starkt även ur ett internationellt perspektiv. Tyskland,

USA och EU:s externhandel redovisade en positiv utveckling för varuexporten

medan Finlands negativa utveckling höll i sig även fjärdekvartalet.

Framåtblickande indikatorer pekar också på en fortsatt ökning av utrikeshandeln.

Exportchefsindex 3 uppgick för första kvartalet 2017 till 58,2, vilket innebär att det är

fler som tror på en förstärkning av exporten än en försvagning. Detta utgör en förstärkning

av index jämfört med sista kvartalet 2016.

3

Business Sweden – Exportchefsindex,( http://www.business-sweden.se/Export/inspiration/analys-ochomvarldsbevakning/Exportchefsindex/exportchefsindex-februari-2017/)

3


2.2 Fortsatt långsammare tillväxt för global handel under

2016

Världshandeln med varor växte med 1,2 procent 2016 jämfört med året innan, enligt

statistik från CPB. 4 Ökningstakten bekräftade bilden av en världshandel som planat

ut tillväxtmässigt. Den globala varuexporten har de tre senaste åren bromsat in och

växte med svaga 1,3 procent 2016, jämfört med 2015 då den globala exporten växte

med 2,1 procent. Varuimporten globalt ökade med blygsamma 1,1 procent vilket

även det var en inbromsning jämfört med 2015 då importen ökade med 1,9 procent.

Avmattningen i världshandeln har kommit att benämnas the global trade slowdown.

Orsakerna till den svagare utvecklingen beror på bland annat på en svagare global

importefterfrågan, bland annat från tillväxtekonomierna Kina och Brasilien, fallande

oljepriser och valutafluktuationer. Den svagare tillväxten i investeringar anses även

vara en bidragande faktor som påverkat den lägre ökningstakten.

Fram till den ekonomiska krisen 2008 växte världshandeln i genomsnitt med drygt

sex procent per år och utvecklades 1,5 gånger snabbare än global BNP. Utvecklingen

drevs bland annat av fallande handelskostnader, utvecklingen av handeln i

globala värdekedjor och tillväxtekonomiernas ökade betydelse för världshandeln. Efter

krisen har utvecklingen varit avsevärt svagare med en genomsnittlig tillväxttakt

för real global handel på två procent. Utöver de makroekonomiska förklaringsvariablerna

lyfts även den avstannade handelsliberaliseringen och ökade protektionismen

fram som förklaringsfaktorer. Kommerskollegium belyste i en rapport under fjolåret

att antalet protektionistiska åtgärder vuxit inom vissa områden. 5

Protektionism och ett tillbakadragande av handelsliberaliserande åtgärder har också

varit i centrum för en stor del av diskussionen i kölvattnet av det amerikanska presidentvalet.

USA har genom president Trump dragit sig ur det handelsavtal som involverade

11 andra länder i stillahavsområdet kallat Trans-Pacific Partnership. Avtalet

omfattade en tredjedel av världshandeln och innefattade bland annat Japan, Mexiko

och Kanada. Trump-administrationen har även uttryckt att det nordamerikanska frihandelsavtalet

NAFTA, som utöver USA även omfattar Mexiko och Kanada, behöver

omförhandlas. Utöver osäkerheten kring det amerikanska agerandet gällande frihandelsavtal

har den nya administrationen i USA framfört förslag om att subventionera

amerikansk export och beskatta import. Förslaget om en ”border adjustment tax”

skulle innebära att amerikanskt producerade varor som säljs utanför USA:s gränser

är undantagna inkomstskatt medan en inkomstskatt skulle appliceras på sålda varor

i USA som inte är producerade i landet. Importen är dock en viktig del av den amerikanska

exporten. Enligt statistik från OECD utgörs USA:s totala export till 15 procent

av importerat värde. 6 USA:s deltagande i de globala värdekedjorna är än mer sammanlänkad

med importen. USA:s export av insatsvaror och insatstjänster har ett importinnehåll

på närmare 50 procent. Då de importerade insatsprodukterna som ingår

i den amerikanska exporten skulle bli dyrare är det inte självklart att åtgärden skulle

få avsedd effekt.

För Sveriges del är USA den tredje största exportmarknaden för varor och den

andra största för tjänsteexport. Beaktas handeln genom de globala värdekedjorna

ökar USA:s betydelse ytterligare för Sverige eftersom USA även konsumerar värde

som producerats i Sverige och som genom handel i de globala värdekedjorna till slut

konsumeras i USA.

4

CPB World Trade Monitor December 2016.

5

Kommerskollegium (2016), Protectionism in the 21st century.

6

OECD Trade in Value Added (TiVA). Statistik för 2011. OECDS TiVA-databas sträcker sig fram till och med 2011.

4


2.3 Sveriges varuhandel med Storbritannien och Kanada

Mycket fokus har varit på handelsutvecklingen med Storbritannien efter landets folkomröstning

i juni om fortsatt medlemskap i EU som resulterade i att lämnasidan

vann. Sveriges varuexport till Storbritannien minskade kraftigt tredje kvartalet med

22 procent och fortsatte att minska även fjärde kvartalet 2016 med 0,3 procent, jämfört

med respektive motsvarande kvartal 2015. Totalt under 2016 minskade varuexporten

med 15 procent till Storbritannien där utvecklingen varit negativ för samtliga

kvartal under året jämfört med respektive motsvarande kvartal 2015. Bakom nedgången

står bland annat stora minskningar i exporten av raffinerade oljeprodukter

som minskade 2016 med 40 procent jämfört med 2015. Prisnedgångar på oljeprodukter

har varit starkt drivande bakom nedgången under 2016 vilket synliggörs av

att exportminskningen i volym var betydligt lägre med 22 procent. Exporten av personbilar

till Storbritannien, som utgör 6,1 procent av exporten till landet, ökade med

13 procent. Rättsläget är vid publicering av den här rapporten fortfarande oklart när

det gäller Storbritanniens WTO-åtaganden i samband med att landet lämnar EU.

Först när Storbritanniens status i WTO klarats ut kan landet formellt sluta avtal med

andra länder om tullunion eller frihandelsavtal. Ett potentiellt scenario är att Storbritannien

efter att landet lämnar EU implementerar EU:s tullåtaganden. Detta skulle

innebära att viktiga varukategorier i exporten till Storbritannien så som vägfordon,

fisk och kläder skulle möta tullar på mellan 8 och 11 procent.

Under fjärde kvartalet 2016 undertecknades frihandelsavtalet mellan EU och Kanada,

även kallat CETA (Comprehensive Economic and Trade Agreement). Avtalet

kommer att kunna träda ikraft provisoriskt under 2017 vilket innebär att europeiska

företag och konsumenter kan dra nytta av avtalet direkt, på de områden som omfattas

av EU:s kompetens. CETA kommer bland annat avskaffa 99 procent av gällande

tullar i handeln mellan EU och Kanada, minska byråkrati och öppna upp offentlig

upphandling. Fjärde kvartalet ökade varuexporten till Kanada med hela 39 procent.

Under hela 2016 ökade Sveriges varuexport till Kanada med 14 procent och importen

med 8 procent. Även tjänstehandeln utvecklades mycket positiv till Kanada. Under

året ökade tjänsteexporten med hela 63 procent och tjänsteimporten med 11

procent. Avtalet öppnar därmed upp potential för en ökad fördjupning av handelsrelationen

mellan Sverige och Kanada.

5


3. Bytesbalansen

Vad är bytesbalansen?

3.1 Bytesbalansen

Den svenska bytesbalansen visade

ett överskott på 204 miljarder 2016,

motsvarade 4,7 procent av BNP.

Detta var en ökning med 3,8 procent

jämfört med 2015.

Diagram 3.1

9,0

8,0

7,0

Bytesbalansen utgörs av handelsbalansen,

tjänstebalansen, faktorinkomster

(löner och kapitalavkastning) och löpande

transfereringar. Handelsbalansen

är nettot av Sveriges export och import

av varor. Tjänstebalansen är nettot av

Sveriges tjänstetransaktioner med utlandet.

Bytesbalansen utgör tillsammans

med kapitalbalansen och den finansiella

balansen Sveriges totala betalningsbalans,

vilket är en sammanställning över

landets samtliga ekonomiska transaktioner

med omvärlden.

Sveriges bytesbalans

2007 - 2016

Andel av BNP (%)

6,0

5,0

4,0

3,0

2,0

1,0

0,0

2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016

3.2 Handelsbalans 7

Helåret 2016 uppgick Sveriges handelsbalans till 101 miljarder vilket var 13 miljarder

mindre än 2015. Handelsbalansen uppgick till 2,3 procent av BNP, tjänstenettot 2,1

och kapitalavkastningen 1,2 procent.

7

Den handelsstatistik som hämtas från betalningsbalansen och den som hämtas från SCB:s utrikeshandelsstatistik

(primärstatistik) har olika syften och metod. Därför kan statistiken från betalningsbalansstatistiken respektive nettohandel

som beräknas från utrikeshandelsstatistiken skilja sig åt markant. I rapporten används termen handelsbalans

för statistik från Betalningsbalansen och nettoexport när det är statistik från utrikeshandelsstatistiken som avses.

6


Diagram 3.2

Handelsbalans, kapitalavkastning, tjänster

2007 - 2016

Handelsbalans Tjänstebalans Kapitalavkastning

7,0

6,0

Andel av BNP (%)

5,0

4,0

3,0

2,0

1,0

0,0

2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016

4. Varuhandel 8

4.1 Sveriges export och import av varor

Helåret 2016 ökade Sveriges varuexport med 3,0 procent i volym och med 1,1 procent

i värde jämfört med 2015. Varuimporten ökade med 5,6 procent i volym och

med 3,2 procent i värde. Volymutvecklingen avser värdeförändring i fasta priser

(dvs. rensad för prisförändringar). Värdeutvecklingen avser värdeförändring i löpande

priser. Skillnaden på volym- och värdeförändringarna pekar på prisminskningar

mellan 2015 och 2016.

Det totala värdet av Sveriges varuexport uppgick för helåret 2016 till 1 194 miljarder

kronor och varuimporten till 1 204 miljarder kronor. Handelsnettot var negativt och

uppgick till -10,5 miljarder, vilket kan jämföras med ett positivt netto på 13 miljarder

2015.

Preliminär statistik från SCB visar att Sveriges handelsnetto under januari 2017 gav

ett överskott på 1,5 miljarder. I januari uppgick varuexporten till 103 miljarder vilket

innebär en ökning med 19 procent jämfört med motsvarande månad föregående år.

Varuimporten ökade med 18 procent till 102 miljarder i januari 2016.

8

I kapitel 4 används statistik från utrikeshandelsstatistiken (primärstatistiken).

7


4.1.1 Varuhandelns geografiska fördelning

Tabell 4.1 visar Sveriges utrikeshandel med varor inom och utom EU för åren 2013-

2016. Diagram 4.1 och Diagram 4.2 visar varuhandelns geografiska fördelning efter

region: Afrika, Amerika, Asien, Oceanien 9 , EU samt Övriga Europa.

Tabell 4.1 Sveriges utrikeshandel med varor, miljarder kr

2012 2013 2014 2015 2016

Förändring

(%)

Export 1 168,3 1 090,8 1 127,0 1 180,5 1 193,9 1,1

intra-EU(28) 665,4 629,3 658,7 690,3 706,1 2,3

extra-EU(28) 502,9 461,5 468,2 490,2 487,8 -0,5

Import 1 114,4 1 046,0 1 111,0 1 167,0 1 204,4 3,2

intra-EU(28) 757,2 726,5 770,5 823,0 864,4 5,0

extra-EU(28) 357,2 319,6 340,5 344,1 340,0 -1,2

Anm: Import enligt avsändningsland.

2016 gick 74 procent av den totala exporten till Europa. EU:s värdeandel uppgick till

59 procent. Amerika och Asien tog emot 10 respektive 12 procent av Sveriges export.

Exporten ökade till Europa och Oceanien med 2,1 respektive 8,2 procent,

minskade till Afrika och Amerika med 11 respektive 1,3 procent samt var oförändrad

till Asien.

Diagram 4.1

70

Svensk export

Exportandelar fördelade på regioner efter bestämmelseland

2015 2016

60

50

Andel (%)

40

30

20

10

0

EU(28) Övriga Europa Afrika Amerika Asien Oceanien m fl

85 procent av Sveriges import kom från Europa och 72 procent från EU. Importen

ökade från EU och Oceanien med 5,0 respektive 4,2 procent och minskade från övriga

regioner. Värdet på importen från Övriga Europa och Afrika minskade med 1,5

respektive 8,0 procent och med 2,7 procent från Amerika. Värdet på varuimporten

från Asien var oförändrad.

9

Regionen Oceanien m.fl. är innefattar även regioner som inte passar in i någon annan region. Sådana kan t ex

vara de fria haven och handel som lyder under militär sekretess.

8


Diagram 4.2

80

Svensk import

Importandelar fördelade på regioner efter avsändningsland

2015 2016

70

60

Andel (%)

50

40

30

20

10

0

EU(28) Övriga Europa Afrika Amerika Asien Oceanien m fl

4.1.2 Varuhandeln fördelad på varugrupp

Tabell 4.2 och Tabell 4.3 visar utrikeshandelns (export och import) volym- och värdeutveckling

fördelat efter varugrupperna Skogsvaror (t.ex. trävaror, pappersmassa

och papper), Mineralvaror (t.ex. järnmalm, järn och stål), Kemivaror (t.ex. läkemedel,

plaster, gummivaror), Energivaror (t.ex. råolja, oljeprodukter), Verkstadsvaror (t.ex.

maskiner, elektrovaror, vägfordon) och Övriga varor (t.ex. livsmedel, möbler, textiloch

konfektion). Genom att redovisa både volym- och värdeutveckling indikeras om

utvecklingen förklaras av prisförändringar, vilket är vanligt, till exempel, för energivaror

och mineralvaror. Diagram 4.3 och Diagram 4.4 visar export- respektive importandel

per varugrupp.

Tabell 4.2 Utrikeshandelns volym- och värdeutveckling – export

Förändring (%)

Värdeandel

2016

Volymutveckling

för Export

Värdeutveckling

för Export

Exportandel 2015

3 kv

2016

4 kv

2016 2016 2015

3 kv

2016

4 kv

2016 2016

10,5 Skogsvaror -0,3 1,9 2,9 2,1 2,1 -1,1 3,4 -1,1

9,4 Mineralvaror -0,6 3,7 9,8 7,4 -2,6 0,2 19,5 1,3

13,4 Kemivaror 6,7 4,9 3,9 3,8 11,5 -0,6 3,8 -1,1

6,0 Energivaror 1,0 1,2 2,5 6,7 -21,2 -7,1 25,0 -7,5

46,1 Verkstadsvaror 4,6 0,5 2,7 2,4 8,7 0,0 5,0 2,4

14,6 Övriga varor 8,1 0,4 2,7 0,3 9,9 4,0 10,9 4,7

100 Totalt 3,9 1,3 3,5 3,0 4,7 -0,1 8,0 1,1

Anm: Förändring i % från motsvarande period föregående år.

9


Diagram 4.3

50

Svensk export

Exportandelar fördelade på varuområden

2015 2016

40

Andel (%)

30

20

10

0

Skog Mineral Kemi Energi Verkstad Övrigt

2016 ökade Sveriges varuexport med 3,0 procent i volym och 1,1 procent i värde

jämfört med 2015. Volymutvecklingen var positiv för samtliga varugrupper. Särskilt

stark var volymutvecklingen för grupperna Mineralvaror och Energivaror. Räknat i

värde minskade däremot exporten kraftigt för Energivaror. Även exportvärdet för

Skogsvaror och Kemivaror minskade. Att en positiv volymutveckling infaller samtidigt

som en negativ värdeutveckling pekar på en prisnedgång för varugruppen.

Tabell 4.3 Utrikeshandelns volym- och värdeutveckling – import

Förändring (%)

Värdeandel

2016

Volymutveckling

för Import

Värdeutveckling

för Import

Importandel 2015

3 kv

2016

4 kv

2016 2016 2015

3 kv

2016

4 kv

2016 2016

2,8 Skogsvaror -1,1 11,2 13,4 9,2 2,1 7,8 12,3 6,6

7,0 Mineralvaror 5,1 4,4 12,0 8,7 5,2 0,6 18,8 1,8

12,3 Kemivaror 1,9 3,6 0,8 3,5 2,9 -0,8 -1,0 -0,8

8,9 Energivaror 4,7 9,9 8,5 9,9 -24,6 -2,9 26,6 -5,8

44,9 Verkstadsvaror 6,0 2,9 4,3 5,9 10,9 1,7 5,2 5,0

24,1 Övriga varor 8,5 2,7 1,7 3,1 13,9 5,7 8,4 5,8

100 Totalt 5,6 3,7 4,4 5,6 5,0 2,0 8,0 3,2

Anm: Förändring i % från motsvarande period föregående år.

2016 ökade varuimporten med 5,6 procent i volym och med 3,2 procent i värde. Importen

ökade i volym för samtliga varugrupper. Räknat i värde däremot minskade

importen för Kemivaror och Energivaror. Att en negativ värdeutveckling infaller samtidigt

som en positiv volymutveckling pekar på en kraftig prisnedgång.

10


Diagram 4.4

50

Svensk import

Importandelar fördelade på varuområden

2015 2016

40

Andel (%)

30

20

10

0

Skog Mineral Kemi Energi Verkstad Övrigt

4.1.3 Nettoexport av varor

Diagram 4.5 visar Sveriges nettoexport inom och utom EU samt totalt för perioden

2000 till 2016. Helåret 2016 uppvisade svensk utrikeshandel med varor ett exportunderskott

på 10 miljarder. Detta är första gången sedan 1982 som Sverige har ett negativt

handelsnetto för ett helt år.

Diagram 4.5

Sveriges nettoexport

Intra-EU(28) Extra-EU(28) Nettoexport

180

140

100

60

Mdr kr

20

-20

-60

-100

-140

-180

2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016

11


Sveriges nettoexportintäkter kommer från länder utanför EU. Handeln med EU gav

2016 ett exportunderskott på 158 miljarder vilket kan jämföras med ett underskott på

133 miljarder 2015. 10 Exportöverskottet gentemot länder utanför EU ökade under

samma tid från 146 till 148 miljarder kronor.

4.1.4 Nettoexport fördelat efter varugrupp

Diagram 4.6 visar Sveriges nettoexport efter varugrupp för 2015 respektive 2016.

Skogsvaror, Mineralvaror, Kemivaror och Verkstadsvaror var de varugrupper som

bidrog positivt till nettoexportintäkterna. Skogsvaror svarade för en nettoexport på

91 miljarder, en minskning med 3,5 miljarder jämfört med 2015. Nettoexporten för

Verkstadsvaror minskade kraftigt, från 22 miljarder 2015 till 9,3 miljarder i år. Även

för Mineralvaror och Kemivaror hade positiva och relativt stabila exportnetton på 28

respektive 11 miljarder. Gruppen Övriga varor fortsatte att ge ett starkt negativt bidrag

till exportnettot med 115 miljarder.

Diagram 4.6

150

Sveriges nettoexport

Fördelning på varuområden

2015 2016

100

50

Mdr kr

0

-50

-100

-150

Skog Mineral Kemi Energi Verkstad (inkl

bilar)

Övrigt

10

Då statistiken i EU:s Intrastat inte redovisar ursprungsland för import via annat EU-land överskattas den faktiska

importen från EU. På samma sätt underskattas importen från länder utanför EU eftersom denna import redovisas

med avsändningsland i EU som svensk motpart när den går via något annat EU-land.

12


Tabell 4.4 Nettoexport av viktiga varuområden

Miljarder kr

2011 2012 2013 2014 2015 2016

Skogsvaror 94,5 91,8 90,1 92,6 94,5 91,0

Mineralvaror 38,3 42,7 32,5 35,5 28,5 28,3

Järn och stål 17,9 17,2 13,5 16,0 16,7 14,4

Kemivaror -4,4 -3,3 6,3 -0,4 12,0 11,4

Läkemedel 28,5 26,4 25,9 28,5 37,2 31,8

Energivaror -65,6 -62,5 -57,8 -52,1 -35,9 -35,2

Verkstadsvaror 79,4 59,7 55,8 29,3 21,7 9,3

Maskiner 69,2 71,8 67,3 62,5 64,0 60,1

Elektrovaror och

telekom

-19,5 -29,0 -32,8 -36,6 -47,8 -54,8

Vägfordon 21,2 15,7 17,0 2,9 7,9 6,4

Övriga varor -77,8 -74,5 -82,1 -89,0 -107,3 -115,3

Livsmedel -45,0 -45,0 -46,9 -49,6 -55,3 -58,7

Total 64,4 53,9 44,8 16,0 13,4 -10,5

4.1.4.1 Sveriges handel med personbilar 11

Tabell 4.5 och Diagram 4.7 visar Sveriges export och import av personbilar. 2016

gav handeln med personbilar ett exportunderskott på 9,9 miljarder, vilket utgör en

minskning av underskottet med 1,1 miljarder jämfört med 2015. 2009 var det första

år sedan 1977 som svensk personbilsimport var större än personbilsexporten, ett

förhållande som hållit i sig sedan dess. Totalt sett ökade exporten av personbilar

med 20 procent 2016 och importen med 15 procent, jämfört med 2015.

Tabell 4.5 Sveriges export och import av personbilar

SITC 781.2 Personbilar

Miljarder kr, ej bortfallsjusterade värden

Totalt EU (28)

Export Import Netto Export Import Netto

2011 44,3 51,0 -6,7 23,5 45,0 -21,5

2012 36,2 46,3 -10,1 17,8 40,3 -22,5

2013 33,9 47,4 -13,6 17,9 42,0 -24,1

2014 33,7 54,3 -20,6 20,1 47,5 -27,4

2015 53,0 64,0 -11,0 29,5 59,1 -29,6

2016 63,8 73,8 -9,9 34,9 68,7 -33,8

Under 2016 exporterades bilar från Sverige till andra EU-länder till ett värde av 35

miljarder. Värdet på personbilsimporten från andra EU-medlemmar uppgick till 69

miljarder, vilket innebar att underskottet med andra EU-länder var 34 miljarder. Personbilsnettot

till EU minskade därmed med 4,3 miljarder mellan 2015 och 2016.

11

Statistiken för Sveriges handel med personbilar, läkemedel samt livsmedel baseras på ej bortfallsjusterad statistik

och stämmer inte alltid överens med statistiken i tabellbilagan.

13


Diagram 4.7

Sveriges handel med personbilar

SITC 781.2 Personbilar

Export Import Netto

80

60

40

Mdr kr

20

0

-20

-40

2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016

4.1.4.2 Sveriges handel med läkemedel 12

Tabell 4.6 och Diagram 4.8 visar Sveriges export och import av läkemedel. 2016

gav handeln med läkemedel ett exportöverskott på 32 miljarder, en minskning med

5,4 miljarder jämfört med 2015. Medan 45 procent av läkemedelsexporten går till EU

kommer 84 procent av importen från EU.

Tabell 4.6 Sveriges export och import av läkemedel

SITC 54 medicinska och farmaceutiska produkter.

Miljarder kr, ej bortfallsjusterade värden

Totalt EU (28)

Export Import Netto Export Import Netto

2011 57,6 29,0 28,6 29,9 23,7 6,2

2012 57,3 30,8 26,6 29,5 25,3 4,2

2013 56,1 30,0 26,1 28,0 25,4 2,6

2014 59,0 30,6 28,4 30,3 26,3 4,0

2015 71,1 33,4 37,6 33,0 28,7 4,3

2016 69,3 37,1 32,2 31,2 31,3 -0,1

12

Statistiken för Sveriges handel med personbilar, läkemedel samt livsmedel baseras på ej bortfallsjusterad statistik

och stämmer inte alltid överens med statistiken i tabellbilagan.

14


Diagram 4.8

Sveriges handel med läkemedel

SITC 54 - Läkemedel och farmaceutiska produkter

Export Import Netto

80

70

60

50

Mdr kr

40

30

20

10

0

2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016

4.1.4.3 Sveriges handel med livsmedelsvaror 13

Tabell 4.7 och Diagram 4.9 visar Sveriges export och import av livsmedelsvaror.

2016 gav handeln med livsmedelsvaror ett underskott på 55 miljarder kronor, 2,8

miljarder större än 2015. Såväl export som import av livsmedelsvaror har ökat varje

år under de senaste årens ekonomiska kriser. I jämförelse med 2015 ökade livsmedelsexporten

i år med 9,6 procent och importen med 8,0 procent. Underskottet

gentemot EU-länder motsvarade 33 procent av handelsunderskottet för livsmedelsvaror.

Samtidigt utgjorde exporten till EU 76 procent av total livsmedelsexport och

importen 597 procent av total import.

Tabell 4.7 Sveriges export och import av livsmedelsvaror

SITC 0, 1, 22 och 4.

Miljarder kr, ej bortfallsjusterade värden

Totalt EU (28)

Export Import Netto Export Import Netto

2011 53,2 96,8 -43,6 39,0 62,4 -23,4

2012 57,0 100,8 -43,7 40,4 65,6 -25,2

2013 62,3 107,8 -45,5 44,4 69,0 -24,5

2014 68,3 117,2 -49,0 49,1 73,9 -24,8

2015 73,9 126,0 -52,1 54,3 76,6 -22,3

2016 81,2 136,0 -54,9 62,0 80,1 -18,1

13

Statistiken för Sveriges handel med personbilar, läkemedel samt livsmedel baseras på ej bortfallsjusterad statistik

och stämmer inte alltid överens med statistiken i tabellbilagan.

15


Diagram 4.9

Sveriges handel med livsmedelsvaror

SITC 0, 1, 22 och 4

Export Import Netto

Mdr kr

160

140

120

100

80

60

40

20

0

-20

-40

-60

-80

2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016

4.2 Sveriges varuhandel med den inre marknaden 14

4.2.1 Export

Nedan visas Sveriges export till EU:s medlemsländer för 2015 respektive 2016. Diagram

4.10 visar exporten som andel av total svensk export till EU och i Diagram

4.11 som värde. 2016 uppgick exporten till EU till 706 miljarder, motsvarande 59

procent av den totala exporten på 1 194 miljarder. Tyskland, Danmark, Finland och

Storbritannien är de största mottagarländerna inom EU med ett gemensamt exportvärde

på 362 miljarder, motsvarande 51 procent av total export till EU. Exporten till

hela den inre marknaden, dvs. EU, Island, Liechtenstein och Norge, utgjorde 70 procent

av Sveriges totala export. Tabell 4.8 visar Sveriges export till EU och den inre

marknaden samt värdeförändring mellan 2015 och 2016.

14

I vissa fall används termerna utförsel och införsel istället för export och import för handel på EU:s inre marknad.

För att underlätta läsning av rapporten används här termerna export och import för all internationell handel.

16


Diagram 4.10

20

Svensk export till EU(28)

Andelar av total export till EU

2015 2016

18

16

14

Andel (%)

12

10

8

6

4

2

0

Diagram 4.11

140

Svensk export till EU(28)

Värde för resp land

2015 2016

120

100

Mdr kr

80

60

40

20

0

17


Tabell 4.8 Sveriges export till EU och den inre marknaden 2016

Export till

Exportvärde

mdr kr

Exportandel i % av

total export

Värdeförändring i %

från 2015

Tyskland 126,0 10,6 5

Danmark 83,4 7,0 3

Finland 80,8 6,8 1

Storbritannien 71,9 6,0 -15

Nederländerna 64,4 5,4 6

Belgien 55,6 4,7 7

Frankrike 52,7 4,4 8

Polen 38,7 3,2 6

Italien 32,0 2,7 4

Spanien 23,4 2,0 2

Österrike 10,1 0,8 -3

Estland 9,7 0,8 8

Tjeckien 9,6 0,8 8

Litauen 7,8 0,7 5

Irland 6,9 0,6 12

Portugal 6,4 0,5 5

Ungern 5,3 0,4 -3

Lettland 3,8 0,3 7

Grekland 3,4 0,3 25

Rumänien 2,9 0,2 4

Slovakien 2,7 0,2 1

Slovenien 1,3 0,1 14

Bulgarien 1,2 0,1 7

Kroatien 1,0 0,1 31

Luxemburg 0,9 0,1 2

Malta 0,6 0,0 -30

Cypern 0,3 0,0 25

Ospec i EU 3,4 0,3 1

EU Totalt 706,1 59,1 2

Norge 123,9 10,4 2

Island 2,8 0,2 15

Norden 290,9 24,4 2

Liechtenstein 0,0 0,0 15

Inre marknaden 832,8 69,8 2

Övriga länder 361,1 30,2 -1

Export Totalt 1 193,9 100,0 1

1

Norden: Danmark, Finland, Norge och Island

2

Inre marknaden: EU, Norge, Island och Liechtensten

4.2.2 Import

Nedan redovisas Sveriges import från EU:s medlemsländer. I Diagram 4.12 visas

importen som andel av total svensk import från EU och i Diagram 4.13 som värde,

18


för respektive land. 2016 uppgick den svenska importen från EU till 864 miljarder vilket

motsvarade 72 procent av den totala importen på 1 204 miljarder. Tyskland, Nederländerna,

Danmark och Storbritannien är de EU-länder från vilka Sverige importerar

mest. Det totala värdet för den svenska importen från dessa länder utgjorde 56

procent av importen från EU. 80 procent av Sveriges import kommer från den inre

marknaden.

Diagram 4.12

30

Svensk import från EU(28)

Andelar av total import från EU

2015 2016

25

20

Andel (%)

15

10

5

0

Diagram 4.13

250

Svensk import från EU(28)

Värde för resp avsändningsland

2015 2016

200

Mdr kr

150

100

50

0

19


Tabell 4.9 Sveriges import från EU och den inre marknaden 2016

Import från

Importvärde

mdr kr

Importandel i % av

total import

Värdeförändring i %

2015

Tyskland 226,9 18,8 9

Nederländerna 100,5 8,3 3

Danmark 91,8 7,6 1

Storbritannien 62,3 5,2 -4

Belgien 57,3 4,8 13

Finland 54,8 4,6 4

Frankrike 49,1 4,1 -3

Polen 44,3 3,7 10

Italien 39,1 3,2 1

Estland 18,5 1,5 0

Tjeckien 17,7 1,5 4

Irland 17,0 1,4 2

Spanien 16,2 1,3 2

Österrike 15,1 1,3 8

Litauen 10,4 0,9 29

Ungern 10,1 0,8 12

Slovakien 9,2 0,8 15

Lettland 6,4 0,5 15

Portugal 4,6 0,4 20

Rumänien 3,9 0,3 3

Luxemburg 2,6 0,2 -2

Slovenien 2,1 0,2 18

Bulgarien 1,5 0,1 28

Grekland 1,4 0,1 15

Kroatien 0,7 0,1 76

Malta 0,4 0,0 -19

Cypern 0,3 0,0 35

Ospec i EU 0,0 0.0 ..

EU Totalt 864,4 71,8 5

Norge 99,5 8,3 4

Island 0,3 0,0 7

Norden 246,4 20,5 3

Liechtenstein 0,1 0,0 1

Inre marknaden 964,2 80,1 5

Övriga länder 240,1 19,9 -3

Import Totalt 1 204,4 100,0 3

1

Norden: Danmark, Finland, Norge och Island

2

Inre marknaden: EU, Norge, Island och Liechtensten

20


4.3 Sveriges varuhandel med länder utanför EU

Sveriges varuhandel med länder utanför EU, dvs. tredje land, svarade för 41 procent

av det totala exportvärdet och 28 procent av den totala importen, efter avsändarland.

4.3.1 Svensk export

Diagram 4.14 visar den regionala fördelningen av svensk export. Varuexporten till

Övriga Europa, dvs. Europiska länder som inte är medlemmar i EU, stod för 15 procent

av det totala svenska exportvärdet. I denna grupp var Norge det i särklass

största mottagarlandet med 10 procent av Sveriges totala exportvärde, följt av Ryssland

och Schweiz med 1,2 procent vardera. Turkiet är den fjärde största mottagaren

i denna grupp, med 1,0 procent av Sveriges totala exportvärde. Exporten ökade till

Norge och Schweiz med 1,7 respektive 4,8 procent, minskade till Turkiet med 10

procent och var i stort sett oförändrad till Ryssland. Sveriges handelsutveckling med

Norge sedan 2007 illustreras i Diagram 4.15.

Diagram 4.14

Regional fördelning av svensk export

Andel av total export 2016

EU(28)

59,1%

Oceanien m fl

1,4%

Övriga Europa

14,6%

Asien

12,2%

Amerika

10,3%

Afrika

2,4%

21


Tabell 4.10 Svensk exportutveckling till Övriga Europa (ej EU-länder)

Miljarder kr och procentuell andel av total export

Värde

2015 2016

Andel (%)

2015 2016

Värdeförändring

(%)

Övriga Europa 171,8 174,3 14,6 14,6 1,4

varav:

Island 2,5 2,8 0,2 0,2 14,7

Norge 121,7 123,9 10,3 10,4 1,7

Ryssland 14,7 14,6 1,2 1,2 -0,3

Schweiz 13,7 14,3 1,2 1,2 4,8

Turkiet 13,2 11,8 1,1 1,0 -10,2

Ukraina 2,2 3,5 0,2 0,3 60,0

Diagram 4.15

Sveriges handel med Norge

2007 - 2016

Export

Import (ursprungsland)

140

120

100

Mdr kr

80

60

40

20

0

2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016

Tabell 4.11 redovisar svensk exportutveckling i Afrika. Exporten till Afrika minskade

med 11 procent mellan 2015 och 2016. Sammantaget utgjorde exporten till Afrika

2,4 procent av Sveriges totala export, 0,3 procentenheter mindre än 2015.

22


Tabell 4.11 Svensk exportutveckling till Afrika

Miljarder kr och procentuell andel av total export

Värde

2015 2016

Andel (%)

2015 2016

Värdeförändring

(%)

Nordafrika 14,7 14,6 1,2 1,2 -1,1

varav:

Algeriet 4,0 3,2 0,3 0,3 -20,0

Egypten 6,2 6,4 0,5 0,5 4,6

Marocko 2,7 3,3 0,2 0,3 19,8

Västafrika 4,5 4,2 0,4 0,4 -6,9

varav:

Nigeria 2,1 1,5 0,2 0,1 -26,8

Centr., Östra o.

Södra Afrika

varav:

12,5 9,5 1,1 0,8 -23,7

Sydafrika 7,5 6,4 0,6 0,5 -15,6

Totalt 31,7 28,3 2,7 2,4 -10,8

Tabell 4.12 redovisar svensk exportutveckling i Amerika. Exporten minskade med

1,6 miljarder, motsvarande 1,3 procent. USA är Amerikas största mottagare av

svensk export och tog 2016 emot 7,3 procent av den totala svenska exporten. Diagram

4.16 illustrerar Sveriges handel med USA sedan 2007. Mellan 2015 och 2016

minskade Sveriges export till USA med 3,7 procent. Kanada och Brasilien, de näst

största och tredje största amerikanska exportmarknaderna, tog emot 0,9 respektive

0,6 procent av svensk export.

Tabell 4.12 Svensk exportutveckling till Amerika

Miljarder kr, andel i % av total export

Värde

2015 2016

Andel (%)

2015 2016

Värdeförändring

(%)

Nordamerika 100,5 98,2 8,5 8,2 -2,2

varav:

Kanada 9,1 10,4 0,8 0,9 14,2

USA 90,5 87,2 7,7 7,3 -3,7

Central- och Sydamerika

varav:

24,2 24,9 2,1 2,1 2,5

Argentina 2,1 2,4 0,2 0,2 18,1

Brasilien 7,3 6,8 0,6 0,6 -6,8

Chile 2,7 2,5 0,2 0,2 -7,1

Mexiko 5,8 6,0 0,5 0,5 3,9

Peru 1,5 1,8 0,1 0,1 19,2

Totalt 124,7 123,1 10,6 10,3 -1,3

23


Diagram 4.16

Sveriges handel med USA

2007 - 2016

Export

Import (ursprungsland)

100

90

80

70

Mdr kr

60

50

40

30

20

10

0

2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016

Tabell 4.13 visar svensk exportutveckling i Asien. 2016 uppgick Sveriges export till

Asien till 145 miljarder, lika mycket som året innan. De största asiatiska mottagarländerna

är Kina, Japan, Sydkorea och Saudiarabien. Kina tog emot svensk export till

ett värde av 46 miljarder. Diagram 4.17 visar Sveriges handel med Kina sedan

2007.

24


Tabell 4.13 Svensk exportutveckling till Asien

Miljarder kr. Andel i % av total export

Värde

2015 2016

Andel (%)

2015 2016

Värdeförändring

(%)

När- och Mellanöstern 31,2 27,2 2,6 2,3 -13,0

varav:

Förenade Arabemiraten

6,8 5,8 0,6 0,5 -14,1

Irak 2,1 2,1 0,2 0,2 0,3

Iran 2,5 2,2 0,2 0,2 -11,9

Israel 2,4 2,5 0,2 0,2 4,0

Saudiarabien 10,5 9,3 0,9 0,8 -11,6

Övriga Asien 114,2 118,0 9,7 9,9 3,3

varav:

Hongkong 4,7 4,6 0,4 0,4 -2,2

Indien 10,9 9,2 0,9 0,8 -15,5

Indonesien 2,9 3,0 0,2 0,3 1,6

Japan 15,2 17,9 1,3 1,5 17,7

Kina 45,2 46,0 3,8 3,8 1,7

Malaysia 2,7 2,9 0,2 0,2 5,9

Pakistan 2,0 2,0 0,2 0,2 3,6

Singapore 6,4 5,3 0,5 0,4 -17,2

Sydkorea 9,8 12,1 0,8 1,0 23,0

Taiwan 3,8 3,8 0,3 0,3 2,0

Thailand 5,4 5,4 0,5 0,4 -1,0

Totalt 145,5 145,2 12,3 12,2 -0,2

Diagram 4.17

Sveriges handel med Kina

2007 - 2016

Export

Import (ursprungsland)

80

70

60

50

Mdr kr

40

30

20

10

0

2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016

25


4.3.2 Svensk import

Diagram 4.18 visar den regionala fördelningen av svensk import. Varuimporten från

Övriga Europa, dvs. Europiska länder som inte är medlemmar i EU, stod för 13 procent

av det totala svenska importvärdet. Värdet på importen från Övriga Europa

minskade med 1,5 procent mellan 2015 och 2016. I denna grupp var Norge den

största leverantören med ett importvärde på 99 miljarder, motsvarande 8,3 procent

av den totala importen. Importen från Norge ökade med 3,9 procent och från Turkiet

med 4,7 procent. Importen från Schweiz och Ryssland minskade, med 0,5 respektive

18 procent.

Diagram 4.18

Regional fördelning av svensk import

Andel av total import 2016

EU(28)

71,8%

Oceanien m fl

0,3%

Asien

10,3%

Amerika

4,0%

Övriga Europa

12,8%

Afrika

0,8%

Importen av råolja utgör en betydande del av den totala importen från både Norge

och Ryssland. I och med den starka nedgången för oljepriset under 2016 års första

tre kvartal, har oljans värdeandel av importen från dessa länder minskat. För Norge

har råoljans värdeandel minskat från att ha utgjort 19 procent för 2015 till 14 procent

2016. För Ryssland minskade råoljans andel från 65 till 62 procent. Tillsammans

stod Norge och Ryssland för 65 procent av Sveriges totala råoljeimport under 2016.

Medan Ryssland stod för 40 procent utgjorde Norges andel 25 procent av råoljeimporten.

15

15

Se Kommerskollegiums handelsstatistiska faktablad för Norge respektive Ryssland, www.kommers.se/statistikblad

26


Tabell 4.14 Svensk importutveckling från övriga Europa utanför EU

Miljarder kr. Andel i % av total import

Värde

2015 2016

Avsändningsland Ursprungsland *

Andel

2015 2016

Värdeförändring

(%)

Värde

2015 2016

Övriga Europa 156,3 154,0 13,4 12,8 -1,5 152,6 149,4

varav

Norge 95,8 99,5 8,2 8,3 3,9 91,1 94,2

Ryssland 38,1 31,3 3,3 2,6 -17,9 39,3 32,8

Schweiz 9,5 9,5 0,8 0,8 -0,4 9,1 9,1

Turkiet 10,4 10,9 0,9 0,9 4,7 10,6 10,4

*

Den del av importen som införs via andra EU-länder har ingen uppgift om ursprungsland.

Tabell 4.15 visar Sveriges import från Afrika. Mellan 2015 och 2016 minskade importen

från Afrika från 11 till 10 miljarder, motsvarande 8,0 procent. Nigeria är det

största Afrikanska leverantörslandet för svensk import och står för 56 procent av importen

från Afrika. Övriga afrikanska länder är relativt små importleverantörer.

Tabell 4.15 Svensk importutveckling från Afrika

Miljarder kr. Andel i % av total import

Värde

2015 2016

Avsändningsland Ursprungsland *

Andel

2015 2016

Värdeförändring

(%)

Värde

2015 2016

Nordafrika 1,1 1,3 0,1 0,1 17,6 1,2 1,4

Västafrika 6,8 6,0 0,6 0,5 -11,6 6,3 5,6

varav

Nigeria 6,7 5,5 0,6 0,5 -17,1 6,2 5,1

Centr.- Öst- och

Södra Afrika

2,9 2,6 0,2 0,2 -9,7 3,0 2,7

varav

Sydafrika 1,6 1,4 0,1 0,1 -14,3 1,7 1,4

Totalt 10,8 9,9 0,9 0,8 -8,0 10,6 9,7

*

Den del av importen som införs via andra EU-länder har ingen uppgift om ursprungsland.

2016 minskade Sveriges import från Amerika med 2,7 procent jämfört med 2015.

USA är det största amerikanska leverantörslandet för svensk import och stod för 2,6

procent av Sveriges totala importvärde. Importen från USA minskade med 0,5 procent

mellan 2015 och 2016 medan den ökade med hela 23 procent från Kanada.

Från de större leverantörsländerna i Centra- och Sydamerika minskade importen

kraftigt.

27


Tabell 4.16 Svensk importutveckling från Amerika

Miljarder kr. Andel i % av total import

Avsändningsland Ursprungsland *

Värde

2015 2016

Andel

2015 2016

Värdeförändring

(%)

Värde

2015 2016

Nordamerika 35,4 35,9 3,0 3,0 1,6 35,9 36,2

varav

Kanada 3,3 4,0 0,3 0,3 22,9 3,8 4,1

USA 32,1 31,9 2,7 2,6 -0,5 32,1 32,1

Central- och

Sydamerika

varav

14,1 12,2 1,2 1,0 -13,4 14,8 13,2

Brasilien 5,1 4,5 0,4 0,4 -12,2 5,3 4,6

Venezuela 2,9 2,5 0,3 0,2 -14,4 2,9 2,5

Totalt 49,5 48,2 4,2 4,0 -2,7 50,8 49,4

*

Den del av importen som införs via andra EU-länder har ingen uppgift om ursprungsland.

Mellan 2015 och 2016 minskade importvärdet från Asien med 0,2 procent. Importen

från När- och Mellanöstern minskade med 8,3 procent medan importen från Övriga

Asien ökade med 0,1 procent.

Tabell 4.17 Svensk importutveckling från Asien

Miljarder kr. Andel i % av total import

Avsändningsland

Värde

2015 2016

Andel

2015 2016

Värdeförändring

(%)

Ursprungsland*

Värde

2015 2016

När- och Mellanöstern 4,5 4,2 0,4 0,3 -8,3 4,5 4,6

Övriga Asien 120,3 120,4 10,3 10,0 0,1 129,1 130,4

varav

Bangladesh 3,5 3,9 0,3 0,3 10,4 3,6 4,0

Hong Kong 9,4 9,3 0,8 0,8 -1,1 2,8 2,9

Indien 5,9 5,9 0,5 0,5 0,2 6,0 6,1

Japan 10,0 11,1 0,9 0,9 11,4 12,7 14,7

Kina 58,9 55,8 5,1 4,6 -5,4 69,4 67,5

Malaysia 3,2 2,7 0,3 0,2 -16,8 3,6 3,1

Sydkorea 6,2 7,2 0,5 0,6 16,4 6,6 7,1

Taiwan 5,5 5,8 0,5 0,5 5,4 6,3 6,2

Thailand 3,8 3,8 0,3 0,3 0,5 4,1 4,2

Vietnam 7,8 8,5 0,7 0,7 10,2 8,0 8,8

Totalt 124,8 124,6 10,7 10,3 -0,2 133,7 135,1

*

Den del av importen som införs via andra EU-länder har ingen uppgift om ursprungsland.

28


Kina är det största leverantörslandet i Asien, med ett importvärde på 56 miljarder,

vilket motsvarar 45 procent av den totala importen från Asien. Importen minskade

från Hong Kong, Kina och Malaysia medan den ökade med över 10 procent från

Bangladesh, Japan, Sydkorea respektive Vietnam. Importen ökade mest från Sydkorea,

med 16 procent. Det kan noteras att Hong Kong fungerar som utskeppningshamn

för export från andra Asiatiska länder till Sverige. Detta framkommer vid en

jämförelse av importvärdet med Hong Kong som avsändningsland respektive ursprungsland.

5. Tjänstehandel

Tabell 5.1 visar Sveriges utrikeshandel

med tjänster mellan 2007 och

2016. Värdet på tjänsteexporten uppgick

2016 till 615 miljarder och tjänsteimporten

till 522 miljarder. Jämfört

med 2015 ökade såväl export som

import av tjänster med 0,3 procent.

Tjänstehandeln resulterade i ett positivt

netto om 93 miljarder, vilket är 0,2

miljarder mindre än 2015. Tjänsteexporten

utgjorde 32 procent av Sveriges

totala export 2016 och tjänsteimporten

30 procent av total import.

Tabell 5.1 – Sveriges utrikeshandel med

tjänster

Flöden (netto), miljarder kr

Export

Import Netto

2007 362,5 348,9 13,6

2008 390,9 382,1 8,7

2009 383,3 366,1 17,2

2010 388,3 365,0 23,3

2011 423,2 381,4 41,9

2012 439,6 396,4 43,3

2013 483,8 417,9 66,0

2014 527,6 474,6 53,0

I samband med att SCB publicerade

statistik för betalningsbalansen för

helåret 2015 publicerade de även för

2015

2016

613,1

614,8

520,0

521,5

93,1

93,3

första gången statistik över Sveriges tjänstehandel fördelat på de största tjänstehandelspartnerna.

Tjänsteexporten till EU minskade 2016 med 1,0 procent och utgjorde

51 procent av Sveriges totala tjänsteexport. Norge, USA och Storbritannien var de

länder som tog emot störst del av den svenska tjänsteexporten och tog 2016 tillsammans

emot 32 procent av Sveriges totala tjänsteexport.

29


Diagram 5.1

Tjänsteexport efter handelspartner

Andel av total tjänsteexport 2016

RoW

18,3%

USA

9,3%

Schweiz

6,2%

Danmark

6,7%

Övriga EU

14,2%

Finland

7,3%

Nederländerna

3,8%

Frankrike

4,5%

Norge

14,7%

Tyskland

6,7%

Storbritannien

8,4%

Tjänsteimporten från EU ökade 2016 med 1,7 procent och utgjorde 66 procent av

Sveriges totala tjänsteimport. De tre länder från vilka Sverige importerade mest

tjänster var Storbritannien, USA och Tyskland som tillsammans stod för 32 procent

av tjänsteimporten.

Diagram 5.2

Tjänsteimport efter handelspartner

Andelar av total tjänsteimport 2016

RoW

14,1%

USA

11,2%

Schweiz

1,9%

Danmark

8,3%

Övriga EU

22,6%

Finland

5,7%

Tyskland

9,1%

Nederländerna

4,0% Frankrike

4,1%

Norge

7,1%

Storbritannien

11,8%

30


Tabell 5.2 – Sveriges utrikeshandel med tjänster efter handelspartner

Miljoner kr. Förändring (%)

Export

Import

2015 2016

Förändr

(%)

2015 2016

Förändr

(%)

EU28 319 515 316 401 -1,0 336 659 342 461 1,7

Belgien 6 915 9 187 32,9 10 044 10 417 3,7

Danmark 39 198 41 048 4,7 41 032 43 305 5,5

Finland 42 174 44 817 6,3 28 488 29 904 5,0

Frankrike 28 291 27 526 -2,7 20 293 21 321 5,1

Irland 14 987 14 573 -2,8 20 066 21 363 6,5

Italien 8 394 8 357 -0,4 10 707 10 159 -5,1

Luxemburg 8 296 7 172 -13,5 8 929 9 705 8,7

Nederländerna 19 628 23 116 17,8 17 806 20 917 17,5

Polen 5 948 8 040 35,2 12 277 12 506 1,9

Spanien 7 276 8 487 16,6 14 576 14 075 -3,4

Storbritannien 59 372 51 468 -13,3 60 064 61 607 2,6

Tyskland 45 941 40 892 -11,0 48 221 47 665 -1,2

Österrike 9 515 10 007 5,2 4 987 4 858 -2,6

Extra-EU 293 603 298 387 1,6 183 360 179 066 -2,3

Hong Kong 1 539 2 204 43,2 8 619 10 149 17,8

Indien 5 025 3 989 -20,6 6 437 6 550 1,8

Japan 6 150 6 368 3,5 2 671 7 572 183,5

Kanada 3 240 5 270 62,7 5 127 5 713 11,4

Kina 14 100 15 352 8,9 10 038 9 533 -5,0

Norge 84 240 90 539 7,5 37 060 37 144 0,2

Ryssland 6 917 5 700 -17,6 2 161 2 588 19,8

Schweiz 33 187 37 902 14,2 9 425 9 971 5,8

Sydkorea 6 133 4 679 -23,7 1 575 1 393 -11,6

Thailand 1 964 1 773 -9,7 4 126 4 161 0,8

USA 62 850 57 194 -9,0 69 918 58 452 -16,4

Totalt 613 118 614 788 0,3 520 019 521 527 0,3

Drygt tre fjärdedelar av den totala tjänsteexporten utgjordes av övriga affärstjänster,

tele- data och informationstjänster, resor och transporter. Dessa tjänstenäringar dominerade

även importen, och utgjorde där 86 procent av den totala tjänsteimporten.

Branschaggregatet övriga affärstjänster är den mest betydelsefulla tjänstenäringen

vad gäller såväl export (27 procent) som import (35 procent). Branschen inbegriper

kunskapsintensiva näringsgrenar, till exempel arkitekt, tekniska och vetenskapliga

tjänster samt FoU tjänster. Övriga affärstjänster omfattar även ett aggregat av övriga

tjänster dit alla andra typer av affärstjänster fördelas. Detta aggregat är en betydande

post i tjänstestatistiken.

31


Tabell 5.3 – Sveriges utrikeshandel med tjänster efter bransch

Miljarder kr. Förändring (%)

Export Import Netto

2015 2016

Förändring

(%) 2015 2016

Förändring

(%) 2015 2016

Tillverkningstj. 2,5 2,4 -4,0 5,2 5,9 13,5 -2,7 -3,4

Underhåll och rep.tj av

varor

3,5 3,7 5,7 2,2 3,0 36,4 1,3 0,7

Transporter 99,8 91,0 -8,8 94,8 88,8 -6,3 5,0 2,1

Sjötransporttj. 31,2 27,0 -13,5 23,9 21,5 -10,0 7,3 5,5

Flygtransporttj. 28,1 28,0 -0,4 23,5 25,0 6,4 4,5 3,0

Järnvägstransporttj. 1,6 1,6 0,0 2,8 3,0 7,1 -1,3 -1,4

Vägtransporttj. 34,5 29,6 -14,2 40,6 36,2 -10,8 -6,1 -6,5

Post och kurir 3,5 3,3 -5,7 3,2 2,0 -37,5 0,3 1,3

Övriga transporttj. 1,0 1,5 50,0 0,7 1,2 71,4 0,3 0,3

Resor 95,5 107,1 12,1 121,6 120,9 -0,6 -26,1 -13,8

Byggtj. 6,0 9,4 56,7 15,6 13,5 -13,5 -9,7 -4,1

Försäkringar 5,3 4,9 -7,5 3,1 3,6 16,1 2,2 1,3

Finansiella tj. 39,3 39,9 1,5 16,5 16,3 -1,2 22,8 23,6

Finansiella tj. exkl.

FISIM

22,8 25,7 12,7 11,1 11,4 2,7 11,7 14,4

FISIM 16,5 14,2 -13,9 5,4 4,9 -9,3 11,1 9,3

Immateriella rättigheter 74,5 62,3 -16,4 35,3 26,6 -24,6 39,2 35,7

Tele-, data och informationstj.

132,9 120,5 -9,3 57,8 56,9 -1,6 75,1 63,5

Tele 13,7 13,3 -2,9 14,7 12,5 -15,0 -1,0 0,8

Datatj. 116,5 103,6 -11,1 40,6 40,6 0,0 75,9 63,0

Informationstj. 2,8 3,5 25,0 2,6 3,8 46,2 0,2 -0,3

Övriga affärstj. 147,1 166,7 13,3 161,8 180,2 11,4 -14,7 -13,4

FOU-tj. 28,4 36,0 26,8 51,2 54,1 5,7 -22,8 -18,1

Juridiska tj. 2,5 3,2 28,0 2,1 2,6 23,8 0,4 0,6

Bokföring och adm. tj. 4,3 3,6 -16,3 3,6 3,3 -8,3 0,7 0,3

Management och PR 8,4 9,5 13,1 14,1 16,3 15,6 -5,6 -6,8

Marknadsföringstj. 10,4 12,0 15,4 13,4 17,4 29,9 -3,0 -5,4

Arkitekt-, tekniska och

vetenskapliga tj.

19,6 19,7 0,5 5,8 5,7 -1,7 13,8 14,0

Jordbruk-, gruv-, och

miljötj.

1,9 1,9 0,0 1,7 1,4 -17,6 0,2 0,4

Övriga tj. 71,5 80,9 13,1 69,9 79,4 13,6 1,6 1,6

Personliga tj., kultur

m.m

3,8 3,8 0,0 4,5 4,0 -11,1 -0,8 -0,2

Offentliga tj. 3,1 3,2 3,2 1,6 2,0 25,0 1,4 1,2

Totalt 613,1 614,8 0,3 520,0 521,5 0,3 93,1 93,3

* FISIM= Finansiell förmedlingstjänst indirekt beräknad

32


Diagram 5.3

Fördelning av svensk tjänsteexport

2016

Tele-, data och

informationstj.

19,6%

Övriga affärstj.

27,1%

Immateriella

rättigheter

10,1%

Finansiella tj.

6,5%

Försäkringar

0,8%

Byggtj.

1,5%

Resor

17,4%

Transporter

14,8%

Personliga tj.,

kultur m.m.

0,6%

Offentliga tj.

0,5%

Tillverkningstj.

0,4%

Underhåll och

rep. tj. av varor

0,6%

Diagram 5.4

Sveriges export av övriga affärstjänster

2016

FOU-tj.

21,6%

Juridiska tj.

1,9%

Bokföring och

adm. tj.

2,2%

Management

och PR

5,7%

Övriga tj.

48,5%

Marknadsförings

tj.

7,2%

Arkitekt-,

tekiska och

vetenskapliba tj.

11,8%

Jordbruk-, gruv-, och miljötj.

1,1%

33


Diagram 5.5

Underhåll och

rep. tj. av varor

0,6%

Tillverkningstj.

1,1%

Transporter

17,0%

Fördelning av svensk tjänsteimport

2016

Resor

23,2%

Byggtj.

2,6% Försäkringar

0,7%

Finansiella tj.

3,1%

Immateriella

rättigheter

5,1%

Tele-, data och

informationstj.

10,9%

Offentliga tj.

0,4%

Personliga tj.,

kultur m.m.

0,8%

Övriga affärstj.

34,5%

Diagram 5.6

Sveriges import av övriga affärstjänster

Management

och PR

9,0%

Bokföring och

adm. tj.

1,8%

Juridiska tj.

1,4%

2016

Marknadsföring

stj.

9,7% Arkitekt-, tekiska

och

vetenskapliba tj.

3,2%

Jordbruk-, gruv-,

och miljötj.

0,8%

FOU-tj.

30,0%

Övriga tj.

44,1%

34


Tabell 5.4 – Sveriges tjänsteexport

Miljarder kr

2011 2012 2013 2014 2015 2016

Tillverkningstj. .. .. 0,7 1,1 2,5 2,4

Underhåll och rep.tj av varor 3,7 3,6 3,1 2,9 3,5 3,7

Transporter 79,9 83,0 88,0 86,4 99,8 91,0

Resor 66,2 68,5 70,8 81,3 95,5 107,1

Byggtj. 5,8 5,2 5,3 5,5 6,0 9,4

Försäkringar 3,0 3,0 3,5 4,2 5,3 4,9

Finansiella tj. 9,8 10,2 28,7 32,7 39,3 39,9

Immateriella rättigheter 43,1 51,1 51,0 63,0 74,5 62,3

Tele-, data och informationstj. 82,3 82,4 97,3 114,4 132,9 120,5

Övriga affärstj. 123,1 126,2 129,2 130,2 147,1 166,7

Personliga tj., kultur m.m 3,7 3,6 3,5 3,4 3,8 3,8

Offentliga tj. 2,6 2,8 2,6 2,7 3,1 3,2

Total tjänsteexport 423,2 439,6 483,8 527,6 613,1 614,8

Tabell 5.5 – Sveriges tjänsteimport

Miljarder kr

2011 2012 2013 2014 2015 2016

Tillverkningstj. .. .. 3,2 3,7 5,2 5,9

Underhåll och rep.tj av varor 2,1 1,9 1,8 1,9 2,2 3,0

Transporter 88,5 91,7 91,0 92,5 94,8 88,8

Resor 90,8 94,5 99,9 108,4 121,6 120,9

Byggtj. 11,9 13,4 14,1 16,4 15,6 13,5

Försäkringar 3,0 2,6 2,6 2,7 3,1 3,6

Finansiella tj. 3,9 3,7 10,9 12,8 16,5 16,3

Immateriella rättigheter 12,5 16,8 18,2 26,8 35,3 26,6

Tele-, data och informationstj. 35,2 39,2 42,8 52,1 57,8 56,9

Övriga affärstj. 129,3 128,1 128,7 151,9 161,8 180,2

Personliga tj., kultur m.m 2,8 3,0 3,3 3,9 4,5 4,0

Offentliga tj. 1,4 1,5 1,4 1,4 1,6 2,0

Total tjänsteimport 381,4 396,4 417,9 474,6 520,0 521,5

35


Tabell 5.6 – Sveriges tjänstehandel, netto

Miljarder kr

2011 2012 2013 2014 2015 2016

Tillverkningstj. .. .. -2,5 -2,6 -2,7 -3,4

Underhåll och rep.tj av varor 1,6 1,8 1,3 1,0 1,3 0,7

Transporter -8,6 -8,7 -3,0 -6,1 5,0 2,1

Resor -24,6 -26,0 -29,1 -27,2 -26,1 -13,8

Byggtj. -6,1 -8,2 -8,8 -10,9 -9,7 -4,1

Försäkringar 0,0 0,4 1,0 1,5 2,2 1,3

Finansiella tj. 5,9 6,5 17,8 19,9 22,8 23,6

Immateriella rättigheter 30,6 34,4 32,9 36,2 39,2 35,7

Tele-, data och informationstj. 47,1 43,2 54,5 62,3 75,1 63,5

Övriga affärstj. -6,2 -1,9 0,5 -21,7 -14,7 -13,4

Personliga tj., kultur m.m 0,9 0,5 0,2 -0,5 -0,8 -0,2

Offentliga tj. 1,3 1,4 1,2 1,3 1,4 1,2

Totalt 41,9 43,2 66,0 53,0 93,1 93,3

Diagram 5.7

80

Tjänstehandel, netto

2015 2016

60

Mdr SEK

40

20

0

-20

-40

36


6. Direktinvesteringar

6.1 Direktinvesteringsflöden

Tabell 6.1 och Diagram 6.1 visar

värdet på in- och utflöden av direktinvesteringar

mellan 2007

och 2016. Inflöden avser nettot

av de investeringar som utländska

företag gjort i Sverige.

Utflöden avser svenska företags

investeringar utomlands. 2016 resulterade

svenska direktinvesteringar

i utlandet i ett utflöde på

196 miljarder. Utflödet 2015 uppgick

till 126 miljarder. Inflödet av

utländska direktinvesteringar i

Sverige uppgick till 168 miljarder,

vilket kan jämföras med 52 miljarder

2015.

Tabell 6.1 – In- och utflöden av direktinvesteringar

Flöden (netto), miljarder kr

Inflöde

Utflöde

2007 193,3 264,1

2008 243,5 203,7

2009 77,7 209,1

2010 0,7 149,4

2011 84,0 196,9

2012 110,1 199,0

2013 26,9 197,2

2014 27,7 62,9

2015 52,3 126,0

2016 167,7 195,7

Vad är en direktinvestering?

En direktinvestering är en form av internationella

kapitalflöden som vanligtvis avser

kapitaltillskott till företag i andra länder

än där det investerande företaget har

sitt yttersta ägande. För att en direktinvestering

ska uppstå ska ett företag, direkt

eller indirekt, äga minst 10 procent av aktiekapitalet

eller rösterna i ett företag eller

kommersiell fastighet i ett annat land. En

direktinvestering syftar till kontroll och

görs ofta genom förvärv av existerande

företag men kan även utgöras av nyetableringar,

fusioner, expansioner eller följdinvesteringar.

Utländska direktinvesteringar

i Sverige är de investeringar som

utländska företag gör i företag belägna i

Sverige, där det investerande företaget

skaffar sig en ägarandel på minst 10 procent

och på så sätt får möjlighet till kontroll

och inflytande över förvaltningen i

dessa företag. Detta kan, till exempel,

gälla investeringar i majoritetsägda företag

(dotterföretag) eller förvärv av större

minoritetsposter i företag som investeraren

har en väsentlig intressegemenskap

med. Svenska direktinvesteringar i utlandet

är på motsvarande sätt de investeringar

som svenska företag gör i företag i

andra länder. Kapitalflöden som inte antas

ge upphov till ägarinflytande benämns

portföljinvesteringar och berörs

inte i denna rapport.

Det senaste decenniet har de

svenska företagens investeringar

utomlands övergått de utländska företagens investeringar i Sverige under alla år förutom

2008. För en relativt liten avancerad ekonomi som Sverige är denna situation

inte förvånande utan kan ses om en indikation på att svenska företag framgångsrikt

dragit nytta av sina konkurrensfördelar vid expansion bortom en förhållandevis liten

hemmamarknad.

37


Diagram 6.1

Utländska direktinvesteringar

Flöden, 2007 - 2016

Utflöde

Inflöde

300

250

200

Mdr SEK

150

100

50

0

2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016

6.1.1 Utländska direktinvesteringar i Sverige

Tabell 6.2 – Utländska direktinvesteringar i Sverige efter investeringspost visar hur

värdet på utländska direktinvesteringar i Sverige har förändrats. Som tidigare

nämnts uppgick nettoinflödet 2016 till 168 miljarder vilket utgjorde en ökning med

115 miljarder jämfört med 2015.

Tabell 6.2 – Utländska direktinvesteringar i Sverige efter investeringspost

Flöden (netto), miljarder kr

2011 2012 2013 2014 2015 2016

Eget kapital 30,5 218,0 74,7 -23,6 88,6 ..

Långfristiga lån 24,5 -78,0 -88,9 -41,8 -54,2 -4,4

Kortfristiga lån 22,1 -38,3 11,3 37,8 -28,3 -45,3

Återinvesterade vinstmedel 6,8 8,5 29,8 55,3 46,2 119,3

Direkta investeringar i

Sverige totalt 84,0 110,1 26,9 27,7 52,3 167,7

Tabell 6.3 visar värdet på utländska direktinvesteringar i Sverige efter region och

land för 2015 och 2016. Huvuddelen av investeringarna kommer från andra OECD

länder, vilka sammantaget svarade för ett inflöde om 162 miljarder 2016. De tre

största positiva inflödena kom från Nederländerna, Storbritannien och Finland. Negativa

flöden, dvs. desinvesteringar förekommer för Frankrike och Luxemburg. Redovisningen

visar även att flödena från ett specifikt land kan variera kraftigt över tid.

Till exempel var investeringar från Nederländerna och Finland negativa under 2015

men positiva under 2016.

38


Tabell 6.3 – Utländska direktinvesteringar i Sverige efter region och land*

Flöden (netto), miljarder kr.

2015 2016

Skillnad

(mdr)

Region

Afrika .. .. ..

Asien 33,0 11,6 -21,5

EU28 44,9 123,6 78,7

Europa exkl EU28 10,2 28,4 18,1

Nord- och Centralamerika -31,7 11,2 42,8

Oceanien .. .. ..

Sydamerika .. .. ..

OECD 121,3 161,7 40,5

Världen totalt (exkl. Sverige) 52,3 167,7 115,4

Land*

Nederländerna -54,3 74,6 128,9

Storbritannien 21,1 27,5 6,4

Finland -41,3 22,1 63,4

Norge 12,1 21,3 9,2

USA 6,4 14,3 7,8

Tyskland 47,2 8,6 -38,6

Kina 7,3 7,4 0,1

Schweiz 5,6 6,7 1,1

Japan .. 3,5 ..

Malta 0,3 2,0 1,7

Belgien -5,3 1,9 7,2

Spanien -0,3 1,8 2,1

Österrike 1,1 1,3 0,2

Frankrike 0,1 -2,0 -2,2

Luxemburg 65,0 -13,4 -78,4

* Länder där värdet på nettoinvesteringen är större än 1,0 miljard, alternativt mindre än minus 1,0 miljard för senast

inkluderade period. Länder med värde inom detta intervall (-1


Tabell 6.4 – Svenska direktinvesteringar i utlandet efter investeringspost

Flöden (netto), miljarder kr

2011 2012 2013 2014 2015 2016

Eget kapital 57,1 106,0 12,3 -73,5 47,8 40,9

Långfristiga lån -33,4 58,9 74,4 46,7 9,4 52,8

Kortfristiga lån 72,5 -34,6 12,4 -11,8 9,1 -33,0

Återinvesterade vinstmedel 100,6 68,7 98,1 101,4 59,6 135,0

Direktinvesteringar i utlandet

totalt 196,9 199,0 197,2 62,9 126,0 195,7

Tabell 6.5 och Tabell 6.6 visar värdet på svenska direktinvesteringar utomlands efter

region respektive land för 2015 och 2016. En övervägande del av investeringarna

går till OECD-länder, varav cirka 60 procent till andra EU-länder. De tre största positiva

utflödena gick till Belgien, Tyskland och Storbritannien, som de tre första kvartalen

2016 tog emot investeringar till ett värde på cirka 38, 32 respektive 19 miljarder.

Statistiken visar att utflöden till ett specifikt land kan skifta kraftigt över tid. Till exempel

skedde desinvesteringar i förhållande till Belgien och Storbritannien 2015 men

2016 var nettoflödena positiva.

Tabell 6.5 – Svenska direktinvesteringar i utlandet efter region

Flöden (netto), miljarder kr

2015 2016

Skillnad

(mdr)

Region

Afrika 23,9 2,4 -21,5

Asien 17,9 21,8 3,9

EU28 5,5 114,5 109,0

Europa exkl EU28 34,4 29,1 -5,3

Nord- och Centralamerika 45,6 27,7 -17,8

Oceanien 0,6 1,5 1,0

Sydamerika -1,7 -1,3 0,4

OECD 84,6 155,9 71,3

Världen totalt (exkl. Sverige) 126,0 195,7 69,7

40


Tabell 6.6 – Svenska direktinvesteringar i utlandet efter land*

Flöden (netto), miljarder kr.

2015 2016

Skillnad

(mdr)

Land*

Belgien -28,5 37,9 66,4

Tyskland 15,1 32,2 17,1

Storbritannien -14,2 19,1 33,3

USA 44,0 18,3 -25,7

Norge 20,3 16,4 -3,9

Tjeckien 0,1 15,0 14,9

Kina 16,8 14,2 -2,6

Finland 16,5 10,1 -6,4

Kanada 2,1 9,6 7,5

Frankrike 2,4 8,2 5,8

Spanien -2,6 6,8 9,3

Irland 3,0 5,5 2,4

Mauritius 24,3 3,7 -20,5

Ryssland 1,2 3,4 2,1

Guernsey 1,4 3,3 1,9

Schweiz 10,6 3,3 -7,3

Polen -5,8 3,2 9,0

Estland -1,8 3,2 5,0

Italien 0,8 2,7 1,9

Österrike 0,5 2,6 2,2

Litauen -2,6 2,6 5,2

Rumänien 0,3 2,2 1,9

Bolivia 0,2 2,1 2,0

Singapore 0,4 1,7 1,2

Slovakien -0,2 1,6 1,8

Australien 0,4 1,5 1,1

Kazakstan .. 1,4 ..

Malaysia 0,6 1,3 0,7

Indien -4,2 1,3 5,5

Sydkorea -0,2 1,3 1,5

Danmark 12,3 1,3 -11,1

Portugal 1,1 1,1 0,0

Ungern 0,8 1,0 0,2

Marocko -1,4 -1,4 0,0

Chile -1,7 -2,3 -0,7

Hong Kong -2,3 -2,6 -0,3

Brasilien -2,3 -3,4 -1,1

Nederländerna -1,6 -5,7 -4,1

Luxemburg 6,9 -39,1 -46,0

* Länder där värdet på nettoinvesteringen är större än 1,0 miljard, alternativt mindre än minus 1,0 miljard för senast

inkluderade period. Länder med värde inom detta intervall (-1


6.1.3 Direktinvesteringar efter bransch

Tabell 6.7 visar inflöden av utländska direktinvesteringar i Sverige och utflöden av

svenska direktinvesteringar i utlandet efter bransch för åren 2015 och 2016. För

flera näringsgrenar är statistiken över direktinvesteringar sekretessbelagd. Bland de

som det finns offentlig statistik för är det värt att nämna Tillverkningsindustri (MHT)

och Kunskapsintensiv service. 2016 uppgick inflödet i Kunskapsintensiv service till

29 miljarder. Inflödet för Tillverkningsindustri (MHT) var marginellt positivt, men hade

däremot ett positivt utflöde på 59 miljarder. Branschen Utvinning hade ett lika stort

inflöde som utflöde, vilket uppgick till 9,4 miljarder.

Tabell 6.7 – Direktinvesteringsflöden efter bransch

Flöden (netto), miljarder kr

Bransch

Inflöde

2015

Inflöde

2016

Utflöde

2015

Utflöde

2016

Utvinning 1,5 9,4 -3,6 9,4

Tillverkningsindustri (LMT) .. 4,1 25,7 ..

Tillverkningsindustri (MHT) 33,4 0,5 44,4 58,8

Energi -31,4 6,8 .. ..

Bygg -4,4 0,0 .. ..

Handel och logistik 16,8 100,8 13,6 ..

Kunskapsintensiv service 8,4 29,2 55,3 43,9

Annan service .. -1,0 .. 1,4

Ej branschfördelad 12,1 4,9 -5,0 15,5

Anm: Branschindelning, koder enligt SNI2007: Utvinning (SNI 01-09), Tillverkningsindustri LMT (SNI 10-18, 23, 27,

31-33), Tillverkningsindustri MHT (SNI 24-26, 28-30), Energi (SNI 35-39), Bygg (SNI 41-43), Handel och logistik

(SNI 45-56) Kunskapsintensiv service (58-75, 77-82), Annan service (SNI 85-99). Om uppgifter för enskilda

branscher inte kan lämnas av sekretesskäl alternativt statistisk osäkerhet har beloppen utelämnats från sammanställningen

6.2 Direktinvesteringstillgångar

Tabell 6.8 och Diagram 6.2 redovisar nettot av direktinvesteringstillgångar vid slutet

(kvartal 4) av åren 2007-2016. Från slutet av 2015 till motsvarande tidpunkt 2016

ökade de svenska direktinvesteringstillgångarna i utlandet från 3 159 till 3 464 miljarder,

motsvarande 9,6 procent. De utländska direktinvesteringstillgångarna i Sverige

ökade med 2,8 procent från 2 554 till 2 625 miljarder. Sedan 2007 har värdet på

Svenska direktinvesteringstillgångar i utlandet ökat med 55 procent och Utländska

direktinvesteringstillgångar i Sverige med 38 procent. Detta kan ses som en övergripande

indikation på att Sveriges ekonomiska integrering med andra länder ökat påtagligt

över tid.

42


Tabell 6.8 – Direktinvesteringstillgångar

Netto, Miljarder kr (vid periodens utgång)

Utländska DItillgångar

i Sverige

Svenska DItillgångar

i

utlandet

2007 1 906,0 2 232,8

2008 2 202,3 2 635,8

2009 2 395,3 2 657,3

2010 2 366,1 2 647,3

2011 2 443,6 2 735,5

2012 2 467,6 2 644,0

2013 2 521,3 2 832,6

2014 2 480,4 3 111,0

2015 2 553,6 3 159,2

2016 2 624,9 3 464,0

Vad innebär DI-tillgångar?

Direktinvesteringstillgångar består av

eget kapital, finansiella fordringar och

skulder inom ett direktinvesteringsförhållande,

samt direktägda kommersiella

fastigheter. Reala investeringar i

anläggningar eller maskiner ingår inte.

Förändringar i värdet på direktinvesteringstillgångar,

såväl svenskägda i utlandet

som utlandsägda i Sverige utgörs

ofta genom företagsförvärv, nyetableringar,

koncernmässiga omstruktureringar

och återinvesterade vinster.

Värdet kan även påverkas av växelkursförändringar

och andra faktorer. I

förhållandevis små ekonomier som

Sverige kan stora enskilda affärer ha

en betydande inverkan på den totala

värdeutvecklingen.

Diagram 6.2

Direktinvesteringstillgångar

2007 - 2016

4000

Svenska DI-tillgångar i utlandet

Utländska DI-tillgångar i Sverige

3500

3000

2500

Mdr SEK

2000

1500

1000

500

0

2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016

6.2.1 Utländska direktinvesteringstillgångar i Sverige

Tabell 6.9 redovisar utvecklingen för direktinvesteringstillgångarna i Sverige från de

största investeringsländerna för åren 2011-2015. De senaste åren har de länder

med störst direktinvesteringstillgångar i Sverige varit Nederländerna, Luxemburg

och Storbritannien. Tillsammans svarade de för nästan hälften av de totala tillgångarna.

Sammantaget svarade EU för 77 och OECD för 94 procent.

43


Tabell 6.9 – Utländska direktinvesteringstillgångar i Sverige, landfördelade

Miljarder kr

2011 2012 2013 2014 2015

Nederländerna 446 486 451 493 417

Luxemburg 360 384 431 357 363

Storbritannien 307 301 281 303 329

Finland 242 246 245 246 239

Tyskland 125 119 146 164 234

Danmark 173 165 170 190 195

Norge 129 156 135 141 165

USA 156 208 220 172 161

Schweiz 60 55 78 63 62

Cypern 41 41 44 50 60

Frankrike 71 44 33 30 45

Kanada 41 25 40 22 34

Irland 23 34 17 7 26

Japan 16 11 27 20 24

Österrike 16 15 13 18 20

Caymanöarna 5 7 .. .. 16

Spanien 8 14 11 18 11

Belgien 114 40 58 21 9

Italien 6 11 8 6 7

Jersey 17 15 9 9 7

Guernsey .. .. -4 3 1

Polen .. -39 -44 -36 -51

Totalt 2 396 2 417 2 442 2 393 2 473

OECD 2 278 2 297 2 340 2 254 2 316

EU 1 908 1 861 1 863 1 872 1 912

Norden 543 568 551 576 600

Asien 46 45 55 51 78

Anm: .. Redovisas ej, osäker skattning

Källa: Egna beräkningar baserade på statistik från SCB, Direktinvesteringar – Tillgångar och avkastning – 2015 (december

2016)

För att sätta storleken på de utländska direktinvesteringstillgångarna i Sverige i perspektiv

redovisas i Tabell 6.10 en sammanställning över de 38 länder med utländska

direktinvesteringstillgångar på minst 1 000 miljarder år 2015. Flera länder

med små ekonomier och mycket stora utlandsägda tillgångar, som t ex Brittiska

Jungfruöarna, Caymanöarna, Malta och Cypern hade sådana tillgångar som var betydligt

större än deras BNP. Dessa ekonomier karakteriseras i vissa sammanhang

som offshore financial centres. Även i Hongkong, Luxemburg, Singapore, Irland,

Schweiz och Belgien var värdet på utländska direktinvesteringstillgångar större än

BNP. Med en andel på 1 719 procent var Malta var det EU-land där utlandsägda direktinvesteringar

motsvarade störst andel av BNP. I absoluta tal var värdet på tillgångarna

störst i USA, 47 135 miljarder, motsvarande 31 procent av BNP. För Sverige

uppgick värdet på tillgångarna till 58 procent av BNP, vilket gav en fjortondeplats

bland ekonomier med störst utländskt ägande i förhållande till BNP.

44


Tabell 6.10 – Utlandsägda direktinvesteringstillgångar per land

Miljarder kr*. Andel i % av BNP

Rank Land 2015 Andel av BNP

1 Brittiska Jungfruöarna 5 151,5 65 669,9

2 Caymanöarna 1 895,6 6 522,2

3 Malta 1 379,3 1 719,0

4 Cypern 1 166,2 720,5

5 Hongkong 13 264,9 512,2

6 Luxemburg 1 729,4 358,9

7 Singapore 8 252,9 339,8

8 Irland 3 673,4 193,2

9 Schweiz 7 025,9 124,1

10 Belgien 3 953,6 103,5

11 Nederländerna 5 963,9 93,7

12 Chile 1 753,0 86,7

13 Kazakstan 1 010,8 65,2

14 Sverige 2 377,6 58,3

15 Storbritannien 12 293,2 51,3

16 Colombia 1 262,7 50,1

17 Kanada 6 377,2 47,9

18 Polen 1 797,3 45,5

19 Spanien 4 498,4 45,0

20 Thailand 1 479,8 44,8

21 Österrike 1 390,0 44,3

22 Australien 4 532,6 42,1

23 Sydafrika 1 053,9 39,7

24 Norge 1 258,1 36,7

25 Mexiko 3 542,3 36,7

26 Tyskland 9 458,1 34,0

27 Frankrike 6 512,1 32,2

28 USA 47 134,5 31,2

29 Saudiarabien 1 889,9 28,2

30 Brasilien 4 099,4 27,9

31 Indonesien 1 896,6 25,6

32 Turkiet 1 227,0 20,2

33 Ryssland 2 179,6 19,9

34 Italien 2 828,5 18,6

35 Sydkorea 1 472,5 12,9

36 Indien 2 381,0 12,7

37 Kina 10 298,3 10,9

38 Japan 1 439,8 4,2

Anm. Tillgångar i SEK. Tabellen inkluderar länder med utlandsägda direktinvesteringstillgångar som minst uppgår

till 1 000 miljarder. Genomsnittlig växelkurs för 2015: 1 USD=8,435 SEK. Fallande sortering efter andel av BNP

Källa: Egna beräkningar baserade på statistik från UNCTAD

45


6.2.2 Svenska direktinvesteringstillgångar i utlandet

Tabell 6.11 – Svenska direktinvesteringstillgångar i utlandet, landfördelade

Miljarder kr

2011 2012 2013 2014 2015

USA 379 377 351 377 437

Finland 292 249 267 290 277

Nederländerna 226 210 275 260 274

Norge 180 186 173 202 224

Luxemburg 112 116 179 215 204

Danmark 185 168 178 189 184

Storbritannien 176 158 177 205 181

Tyskland 166 166 142 177 180

Belgien 137 139 146 129 125

Schweiz 50 47 59 62 82

Kina 50 50 46 71 72

Ryssland 64 50 48 57 51

Italien 34 31 32 40 47

Polen 40 52 69 48 45

Frankrike 51 48 42 42 38

Estland 33 34 36 41 37

Brasilien 30 29 36 40 34

Irland 19 20 19 19 32

Litauen 20 22 23 27 29

Spanien 38 32 20 32 28

Lettland 21 19 22 23 26

Kanada 19 20 20 22 25

Österrike -1 12 23 32 23

Japan 30 28 23 20 22

Sydkorea 15 14 16 16 21

Australien 20 14 12 19 20

Indien 13 13 11 16 14

Portugal 5 5 6 37 11

Mexiko 9 10 13 10 11

Malaysia 7 6 6 8 8

Sydafrika 6 7 6 6 7

Tjeckien 10 11 11 11 7

Ungern 5 5 8 7 6

Totalt 2 562 2 487 2 629 2 911 2 952

OECD 2 260 2 190 2 319 2 526 2 571

EU 1 592 1 516 1 709 1 859 1 789

Norden 657 602 619 682 686

Asien 144 143 133 168 180

Anm: .. Redovisas ej, osäker skattning

Källa: Egna beräkningar baserade på statistik från SCB, Direktinvesteringar – Tillgångar och avkastning – 2015 (december

2016)

46


Tabell 6.11 visar svenska direktinvesteringstillgångar i utlandet efter land för åren

2011-2015. 2015 fanns 15 procent av tillgångarna i USA, 9,4 procent i Finland och

9,3 procent i Nederländerna. 61 procent av tillgångar var lokaliserade inom EU och

87 procent i OECD. Tillgångarna i asiatiska länder uppgick till 6,1 procent.

För att sätta storleken på de svenska direktinvesteringstillgångarna i utlandet i perspektiv

redovisas i Tabell 6.12, sammanställning av länder vars direktinvesteringstillgångar

i utlandet uppgick till minst 1 000 miljarder år 2015. Totalt 32 länder uppfyllde

detta kriterium. Även här dyker Brittiska Jungfruöarna och Caymanöarna upp

som länder med mycket stora direktinvesteringstillgångar i utlandet i relation till

BNP. Med en andel på 694 procent av BNP var Cypern det EU-land vars direktinvesteringstillgångar

i utlandet motsvarade störst andel av BNP. Även Irland, Luxemburg,

Nederländerna och Belgien hade tillgångar utomlands vars värde var större än

BNP. Sveriges tillgångar i utlandet uppgick till 72 procent av BNP, vilket gav Sverige

en elfteplats. I absoluta tal hade USA de i särklass största tillgångarna i utlandet, 50

465 miljarder, motsvarande 33 procent av BNP.

47


Tabell 6.12 – Direktinvesteringstillgångar i utlandet för respektive land

Miljarder kr*, Andel i % av BNP

Rank Land 2015 Andel av BNP

1 Brittiska Jungfruöarna 6 333,5 80 737,1

2 Caymanöarna 1 020,2 3 510,3

3 Cypern 1 123,0 693,8

4 Hongkong 12 531,6 483,9

5 Irland 6 692,5 352,0

6 Luxemburg 1 430,3 296,8

7 Singapore 5 274,1 217,2

8 Schweiz 9 600,6 169,5

9 Nederländerna 9 061,6 142,4

10 Belgien 3 869,9 101,3

11 Sverige 2 917,7 71,6

12 Kanada 9 095,7 68,3

13 Taiwan 2 835,2 66,4

14 Danmark 1 607,8 65,0

15 Österrike 1 756,7 56,0

16 Tyskland 15 288,2 55,0

17 Frankrike 11 084,9 54,7

18 Storbritannien 12 974,2 54,1

19 Sydafrika 1 373,6 51,7

20 Malaysia 1 154,7 46,6

21 Norge 1 367,5 39,9

22 Spanien 3 982,3 39,8

23 USA 50 464,8 33,4

24 Australien 3 343,9 31,1

25 Japan 10 346,0 30,1

26 Italien 3 935,7 25,9

27 Sydkorea 2 348,3 20,5

28 Ryssland 2 125,4 19,4

29 Mexiko 1 281,5 13,3

30 Brasilien 1 530,5 10,4

31 Kina 8 521,1 9,1

32 Indien 1 172,2 6,3

Anm. Tillgångar i SEK. Tabellen inkluderar länder direktinvesteringstillgångar om minst 1 000 miljarder SEK. Genomsnittlig

växelkurs för 2015: 1USD=8,435 SEK. Fallande sortering efter andel av BNP

Källa: Egna beräkningar baserade på statistik från UNCTAD

48


Bilaga 1

Utrikeshandel, export och import av varor

januari-december 2016, i löpande priser

HA 22 SM 1701

Statistiska centralbyrån

Tabell 1-7

SCB:s publikation kan även hämtas i sin helhet från http://www.scb.se/contentassets/02ff2a4f9e6d43a08afe6557a16aacdb/ha0201_2016m12_sm_ha22sm1701.pdf.


SCB 3 HA 22 SM 1701

Innehåll

Tabeller 4

Teckenförklaring 4

1. Export för viktiga varuområden (miljoner kronor) 4

2. Import för viktiga varuområden (miljoner kronor) 5

3. Export enligt SITC, 1- och 2-siffernivå (miljoner kronor) 6

4. Import enligt SITC, 1- och 2-siffernivå (miljoner kronor) 8

5. Export till de 30 största exportmarknaderna (miljoner kronor) 10

6. Import från de 30 största avsändningsländerna (miljoner kronor) 11

7. Export och import fördelade på länder (miljoner kronor) 12

Fakta om statistiken 17

Detta omfattar statistiken 17

Definitioner och förklaringar 17

Så görs statistiken 18

Statistikens tillförlitlighet 18

Bra att veta 19

Annan statistik 20

In English 21

Summary 21

List of tables 22

List of terms 22


SCB 4 HA 22 SM 1701

Tabeller

Teckenförklaring

Explanation of symbols

0 Mindre än 0,5

Less than 0.5

0,0 Mindre än 0,05

Less than 0.05

. Uppgift kan inte beräknas Not applicable

1. Export för viktiga varuområden (miljoner kronor)

1. Exports by important SITC commodity groups (SEK million)

Varuområden enligt SITC

Värde

jan-dec 2016

Värde Andel i %

jan-dec 2015 jan-dec 2016

Förändr. %

2016/2015

Totalt 1 193 876 1 180 491 100,0 1

Skogsvaror 125 279 126 623 10,5 -1

Trävaror 26 537 26 652 2,2 0

Pappersmassa 18 191 19 491 1,5 -7

Papper 74 596 74 500 6,2 0

Mineralvaror 112 818 111 412 9,4 1

Järnmalm 13 773 13 222 1,2 4

Järn och stål 50 982 50 926 4,3 0

Övriga metaller 22 234 22 866 1,9 -3

Kemivaror 159 574 161 322 13,4 -1

Grundämnen, föreningar 17 369 17 318 1,5 0

Läkemedel 69 506 71 175 5,8 -2

Plaster 29 973 29 806 2,5 1

Energivaror 71 817 77 679 6,0 -8

Oljeprodukter 62 563 68 927 5,2 -9

Verkstadsvaror 549 802 536 664 46,1 2

Metallarbeten 34 708 34 695 2,9 0

Maskiner 181 424 185 768 15,2 -2

Elektronik, telekom 136 916 139 131 11,5 -2

Vägfordon 155 716 137 703 13,0 13

Personbilar 64 090 53 115 5,4 21

Last- och dragbilar 24 544 24 827 2,1 -1

Delar, tillbehör 57 535 48 995 4,8 17

Övriga transportmedel 9 455 8 742 0,8 8

Instrument, optiska varor 31 583 30 627 2,6 3

Övriga varor 174 585 166 792 14,6 5

Livsmedel 82 787 75 038 6,9 10

Tekovaror, skor 29 060 28 686 2,4 1

Möbler 17 208 17 103 1,4 1


SCB 5 HA 22 SM 1701

2. Import för viktiga varuområden (miljoner kronor)

2. Imports by important SITC commodity groups (SEK million)

Varuområden enligt SITC

Värde

jan-dec 2016

Värde Andel i %

jan-dec 2015 jan-dec 2016

Förändr. %

2016/2015

Totalt 1 204 355 1 167 047 100,0 3

Skogsvaror 34 256 32 123 2,8 7

Mineralvaror 84 550 82 957 7,0 2

Järn och stål 36 612 34 184 3,0 7

Övriga metaller 16 903 17 157 1,4 -1

Malmer, skrot 11 609 13 412 1,0 -13

Kemivaror 148 135 149 312 12,3 -1

Grundämnen, föreningar 29 857 35 356 2,5 -16

Läkemedel 37 696 33 957 3,1 11

Plaster 29 450 29 330 2,4 0

Gummi, gummivaror 14 552 14 458 1,2 1

Energivaror 107 020 113 592 8,9 -6

Råolja 51 186 60 228 4,3 -15

Oljeprodukter 43 422 43 156 3,6 1

Verkstadsvaror 540 530 514 974 44,9 5

Metallarbeten 37 102 36 026 3,1 3

Maskiner 121 371 121 768 10,1 0

Elektronik, telekom 191 692 186 947 15,9 3

Vägfordon 149 280 129 835 12,4 15

Personbilar 74 582 64 152 6,2 16

Delar, tillbehör 48 237 44 529 4,0 8

Övriga transportmedel 10 596 10 755 0,9 -1

Instrument, optiska varor 30 489 29 642 2,5 3

Övriga varor 289 863 274 089 24,1 6

Livsmedel 141 443 130 314 11,7 9

Tekovaror, skor 67 841 64 983 5,6 4

Möbler 20 303 19 727 1,7 3


SCB 6 HA 22 SM 1701

3. Export enligt SITC, 1- och 2-siffernivå (miljoner kronor)

3. Exports by SITC sections and divisions (SEK million)

SITC

kod

Varugrupp enligt SITC

Värde

jan-dec 2016

Värde Förändr. %

jan-dec 2015 2016/2015

Totalt 1 193 876 1 180 491 1

0 Livsmedel och levande djur 71 220 63 961 11

00 Levande djur 200 168 19

01 Kött och köttvaror 2 005 2 063 -3

02 Mjölk, mejeriprodukter och ägg 3 350 3 584 -7

03 Fisk, kräftdjur och blötdjur 38 173 31 100 23

04 Spannmål och varor därav 8 100 8 552 -5

05 Frukt och köksväxter 3 450 3 035 14

06 Socker och honung 1 725 1 483 16

07 Kaffe, te, kakao samt kryddor 4 442 4 253 4

08 Djurfoder, ej omalen spannmål 1 549 1 567 -1

09 Diverse livsmedel 8 226 8 156 1

1 Drycker och tobak 9 287 9 086 2

11 Drycker 7 320 7 295 0

12 Tobak och tobaksvaror 1 967 1 790 10

2 Råvaror,icke ätbara, ej bränslen 72 115 72 477 0

21 Hudar och skinn, oberedda 456 595 -23

22 Oljefrön, oljehaltiga nötter 201 247 -19

23 Naturgummi, syntetgummi 82 88 -7

24 Trävaror och kork 26 537 26 652 0

25 Pappersmassa och -avfall 18 191 19 491 -7

26 Textilfibrer samt avfall därav 215 191 13

27 Naturliga gödselmedel 1 300 1 322 -2

28 Malm och skrot av metaller 24 522 23 348 5

29 Andra anim. och veg. råmaterial 612 542 13

3 Mineraliska bränslen, elström 71 817 77 679 -8

32 Sten- och brunkol, torv och koks 230 284 -19

33 Mineraloljor 62 563 68 927 -9

34 Petroleumgaser, kolgas mm 1 834 1 861 -1

35 Elektrisk ström 7 191 6 607 9

4 Anim. och veget. oljor och fetter

2 080 1 743 19

41 Animaliska oljor och fetter 264 266 -1

42 Vegetabiliska oljor och fetter 975 789 24

43 Beredda oljor och fetter, vaxer 841 689 22

5 Produkter av kemiska industrier

151 586 152 910 -1

51 Organiska kemiska föreningar 13 249 12 910 3

52 Kemiska grundämnen 4 120 4 408 -7

53 Färgämnen och garvämnen 7 750 7 885 -2

54 Medic. och farmac. produkter 69 506 71 175 -2

55 Flyktiga oljor och luktämnen 7 396 8 132 -9

56 Gödselmedel, tillverkade 1 318 1 251 5

57 Plast i obearbetad form 21 029 21 373 -2

58 Plast i bearbetad form 8 944 8 433 6

59 Diverse kemiska produkter 18 274 17 342 5

6 Bearb. varor grupp. efter

212 161 212 716 0

material

61 Läder, lädervaror, beredda pälsskinn

637 660 -3

62 Gummivaror 7 906 8 324 -5

63 Varor av trä och kork utom möbler 5 956 5 980 0

64 Papper, papp och varor därav 74 596 74 500 0

65 Garn, vävnader mm, utom kläder 7 750 7 269 7

66 Varor av miner. ämnen utom

7 395 7 497 -1

metaller

67 Järn och stål 50 982 50 926 0

68 Metaller utom järn och stål 22 234 22 866 -3

69 Arbeten av metall 34 708 34 695 0


SCB 7 HA 22 SM 1701

3. forts.

SITC

kod

Varugrupp enligt SITC

Värde

jan-dec 2016

Värde Förändr. %

jan-dec 2015 2016/2015

7 Maskiner och transportmedel 483 512 471 343 3

71 Kraftalstrande maskiner 50 545 51 078 -1

72 Maskiner för särskilda industrier 46 429 47 039 -1

73 Metallbearbetningsmaskiner 7 855 8 303 -5

74 Andra icke elektriska maskiner 76 595 79 347 -3

75 Kontorsmaskiner och datorer 17 037 16 528 3

76 Apparater för telefoni, radio och 63 592 65 353 -3

TV

77 Andra elektriska maskiner 56 288 57 249 -2

78 Fordon för vägar 155 716 137 703 13

79 Andra transportmedel 9 455 8 742 8

8 Diverse färdiga varor 112 587 112 266 0

81 Monterade byggnader, inst.

5 900 6 337 -7

material

82 Möbler, madrasser, kuddar mm 17 208 17 103 1

83 Reseffekter och handväskor 1 250 1 196 5

84 Kläder 16 516 16 906 -2

85 Skor 2 908 2 655 10

87 Instrument för kontroll mm 27 606 26 906 3

88 Fotografiska och optiska varor 3 976 3 721 7

89 Andra färdiga varor 37 224 37 442 -1

9 Övriga varor 7 511 6 310 19

93 Ej klassificerade varor (t ex driftsförnödenheter)

1 119 855 31

96 Mynt (utom guldmynt) 4 2 100

97 Icke-monetärt guld 6 387 5 452 17


SCB 8 HA 22 SM 1701

4. Import enligt SITC, 1- och 2-siffernivå (miljoner kronor)

4. Imports by SITC sections and divisions (SEK million)

SITC

kod

Varugrupp enligt SITC

Värde

jan-dec 2016

Värde Förändr. %

jan-dec 2015 2016/2015

Totalt 1 204 355 1 167 047 3

0 Livsmedel och levande djur 121 460 111 813 9

00 Levande djur 269 271 -1

01 Kött och köttvaror 13 037 12 645 3

02 Mjölk, mejeriprodukter och ägg 9 078 8 968 1

03 Fisk, kräftdjur och blötdjur 44 526 37 374 19

04 Spannmål och varor därav 7 071 6 644 6

05 Frukt och köksväxter 23 134 22 397 3

06 Socker och honung 2 878 2 677 8

07 Kaffe, te, kakao samt kryddor 9 672 9 341 4

08 Djurfoder, ej omalen spannmål 4 163 3 824 9

09 Diverse livsmedel 7 632 7 673 -1

1 Drycker och tobak 13 276 12 313 8

11 Drycker 11 513 10 949 5

12 Tobak och tobaksvaror 1 763 1 363 29

2 Råvaror,icke ätbara, ej bränslen 31 837 33 087 -4

21 Hudar och skinn, oberedda 353 379 -7

22 Oljefrön, oljehaltiga nötter 1 087 1 118 -3

23 Naturgummi, syntetgummi 929 947 -2

24 Trävaror och kork 6 451 6 265 3

25 Pappersmassa och -avfall 3 353 2 840 18

26 Textilfibrer samt avfall därav 514 476 8

27 Naturliga gödselmedel 2 885 3 003 -4

28 Malm och skrot av metaller 11 609 13 412 -13

29 Andra anim. och veg. råmaterial 4 656 4 647 0

3 Mineraliska bränslen, elström 107 020 113 592 -6

32 Sten- och brunkol, torv och koks 3 062 2 849 7

33 Mineraloljor 94 607 103 385 -8

34 Petroleumgaser, kolgas mm 4 775 4 916 -3

35 Elektrisk ström 4 576 2 442 87

4 Anim. och veget. oljor och fetter

5 620 5 071 11

41 Animaliska oljor och fetter 407 263 55

42 Vegetabiliska oljor och fetter 4 869 4 474 9

43 Beredda oljor och fetter, vaxer 344 335 3

5 Produkter av kemiska industrier

133 584 134 854 -1

51 Organiska kemiska föreningar 18 943 21 659 -13

52 Kemiska grundämnen 10 914 13 697 -20

53 Färgämnen och garvämnen 6 542 6 400 2

54 Medic. och farmac. produkter 37 696 33 957 11

55 Flyktiga oljor och luktämnen 11 973 11 217 7

56 Gödselmedel, tillverkade 2 225 2 500 -11

57 Plast i obearbetad form 18 900 19 116 -1

58 Plast i bearbetad form 10 550 10 214 3

59 Diverse kemiska produkter 15 840 16 094 -2

6 Bearb. varor grupp. efter

158 130 151 837 4

material

61 Läder, lädervaror, beredda pälsskinn

855 910 -6

62 Gummivaror 13 622 13 511 1

63 Varor av trä och kork utom möbler 9 355 8 740 7

64 Papper, papp och varor därav 15 097 14 278 6

65 Garn, vävnader mm, utom kläder 12 834 12 321 4

66 Varor av miner. ämnen utom

15 749 14 710 7

metaller

67 Järn och stål 36 612 34 184 7

68 Metaller utom järn och stål 16 903 17 157 -1

69 Arbeten av metall 37 102 36 026 3


SCB 9 HA 22 SM 1701

4. forts

SITC

kod

Varugrupp enligt SITC

Värde

jan-dec 2016

Värde Förändr. %

jan-dec 2015 2016/2015

7 Maskiner och transportmedel 472 939 449 306 5

71 Kraftalstrande maskiner 25 663 27 128 -5

72 Maskiner för särskilda industrier 30 049 28 475 6

73 Metallbearbetningsmaskiner 4 681 5 037 -7

74 Andra icke elektriska maskiner 60 979 61 128 0

75 Kontorsmaskiner och datorer 36 687 36 918 -1

76 Apparater för telefoni, radio och 77 856 76 663 2

TV

77 Andra elektriska maskiner 77 149 73 367 5

78 Fordon för vägar 149 280 129 835 15

79 Andra transportmedel 10 596 10 755 -1

8 Diverse färdiga varor 159 330 154 010 3

81 Monterade byggnader, inst.

9 604 9 056 6

material

82 Möbler, madrasser, kuddar mm 20 303 19 727 3

83 Reseffekter och handväskor 3 390 3 202 6

84 Kläder 40 996 39 908 3

85 Skor 9 765 8 643 13

87 Instrument för kontroll mm 23 984 23 558 2

88 Fotografiska och optiska varor 6 505 6 085 7

89 Andra färdiga varor 44 783 43 832 2

9 Övriga varor 1 158 1 164 -1

93 Ej klassificerade varor (t ex driftsförnödenheter)

352 664 -47

96 Mynt (utom guldmynt) 14 10 40

97 Icke-monetärt guld 792 491 61


SCB 10 HA 22 SM 1701

5. Export till de 30 största exportmarknaderna (miljoner kronor)

5. Exports to the 30 largest countries of destination (SEK million)

Position Land Värde jan-dec Andel % Förändr. %

2016 2015 2016 2015 2016 2016/2015

TOTALT 1 193 876 1 180 491 100,0 1

1 2 Tyskland 126 035 119 826 10,6 5

2 1 Norge 123 855 121 727 10,4 2

3 3 USA 87 155 90 541 7,3 -4

4 5 Danmark 83 421 81 242 7,0 3

5 6 Finland 80 805 79 740 6,8 1

6 4 Storbritannien 71 925 84 456 6,0 -15

7 7 Nederländerna 64 448 60 791 5,4 6

8 8 Belgien 55 618 51 931 4,7 7

9 9 Frankrike 52 692 48 873 4,4 8

10 10 Kina 45 957 45 174 3,8 2

11 11 Polen 38 660 36 386 3,2 6

12 12 Italien 32 015 30 861 2,7 4

13 13 Spanien 23 412 22 993 2,0 2

14 14 Japan 17 920 15 227 1,5 18

15 15 Ryssland 14 648 14 688 1,2 0

16 16 Schweiz 14 346 13 687 1,2 5

17 18 Australien 13 049 11 948 1,1 9

18 22 Sydkorea 12 055 9 799 1,0 23

19 17 Turkiet 11 818 13 164 1,0 -10

20 23 Kanada 10 433 9 137 0,9 14

21 21 Österrike 10 087 10 381 0,8 -3

22 24 Estland 9 652 8 962 0,8 8

23 25 Tjeckien 9 605 8 884 0,8 8

24 20 Saudiarabien 9 286 10 507 0,8 -12

25 19 Indien 9 243 10 941 0,8 -16

26 27 Litauen 7 782 7 391 0,7 5

27 33 Irland 6 862 6 101 0,6 12

28 28 Brasilien 6 791 7 286 0,6 -7

29 32 Portugal 6 443 6 110 0,5 5

30 31 Egypten 6 433 6 153 0,5 5


SCB 11 HA 22 SM 1701

6. Import från de 30 största avsändningsländerna (miljoner kronor)

6. Imports from the 30 largest countries of consignment (SEK million)

Position Land Värde jan-dec Andel % Förändr. %

2016 2015 2016 2015 2016 2016/2015

TOTALT 1 204 355 1 167 047 100,0 3

1 1 Tyskland 226 904 208 640 18,8 9

2 2 Nederländerna 100 548 97 425 8,3 3

3 3 Norge 99 483 95 783 8,3 4

4 4 Danmark 91 772 90 628 7,6 1

5 5 Storbritannien 62 271 64 645 5,2 -4

6 9 Belgien 57 254 50 616 4,8 13

7 6 Kina 55 768 58 948 4,6 -5

8 7 Finland 54 839 52 818 4,6 4

9 8 Frankrike 49 106 50 796 4,1 -3

10 10 Polen 44 302 40 283 3,7 10

11 11 Italien 39 067 38 590 3,2 1

12 13 USA 31 896 32 072 2,6 -1

13 12 Ryssland 31 316 38 132 2,6 -18

14 14 Estland 18 527 18 544 1,5 0

15 15 Tjeckien 17 686 17 042 1,5 4

16 16 Irland 16 989 16 625 1,4 2

17 17 Spanien 16 159 15 909 1,3 2

18 18 Österrike 15 146 14 069 1,3 8

19 20 Japan 11 107 9 973 0,9 11

20 19 Turkiet 10 899 10 407 0,9 5

21 24 Litauen 10 409 8 073 0,9 29

22 23 Ungern 10 086 8 966 0,8 12

23 21 Schweiz 9 465 9 504 0,8 0

24 22 Hongkong 9 259 9 362 0,8 -1

25 25 Slovakien 9 241 8 052 0,8 15

26 26 Vietnam 8 548 7 754 0,7 10

27 28 Sydkorea 7 250 6 229 0,6 16

28 30 Lettland 6 405 5 550 0,5 15

29 29 Indien 5 939 5 924 0,5 0

30 31 Taiwan 5 824 5 525 0,5 5


SCB 12 HA 22 SM 1701

7. Export och import fördelade på länder (miljoner kronor)

7. Exports and imports by countries (SEK million)

Världsdel Export Import

Land Värde jan-dec Andel Förändr. % Värde jan-dec Andel Förändr.

%

% %

2016 2015 2016 2016/2015 2016 2015 2016 2016/2015

Totalt 1 193 876 1 180 491 100,0 1 1 204 355 1 167 047 100,0 3

Europa 880 319 862 121 73,7 2 1 018 356 979 279 84,6 4

EU-länder 706 054 690 314 59,1 2 864 374 822 971 71,8 5

Belgien 55 618 51 931 4,7 7 57 254 50 616 4,8 13

Bulgarien 1 181 1 104 0,1 7 1 548 1 207 0,1 28

Cypern 278 222 0,0 25 345 255 0,0 35

Danmark 83 421 81 242 7,0 3 91 772 90 628 7,6 1

Estland 9 652 8 962 0,8 8 18 527 18 544 1,5 0

Finland 80 805 79 740 6,8 1 54 839 52 818 4,6 4

Frankrike 52 692 48 873 4,4 8 49 106 50 796 4,1 -3

Grekland 3 355 2 682 0,3 25 1 421 1 234 0,1 15

Irland 6 862 6 101 0,6 12 16 989 16 625 1,4 2

Italien 32 015 30 861 2,7 4 39 067 38 590 3,2 1

Kroatien 972 741 0,1 31 715 407 0,1 76

Lettland 3 818 3 559 0,3 7 6 405 5 550 0,5 15

Litauen 7 782 7 391 0,7 5 10 409 8 073 0,9 29

Luxemburg 893 873 0,1 2 2 564 2 621 0,2 -2

Malta 592 847 0,0 -30 440 544 0,0 -19

Nederländerna 64 448 60 791 5,4 6 100 548 97 425 8,3 3

Polen 38 660 36 386 3,2 6 44 302 40 283 3,7 10

Portugal 6 443 6 110 0,5 5 4 628 3 863 0,4 20

Rumänien 2 912 2 807 0,2 4 3 883 3 773 0,3 3

Slovakien 2 699 2 671 0,2 1 9 241 8 052 0,8 15

Slovenien 1 251 1 101 0,1 14 2 117 1 793 0,2 18

Spanien 23 412 22 993 2,0 2 16 159 15 909 1,3 2

Storbritannien 71 925 84 456 6,0 -15 62 271 64 645 5,2 -4

Tjeckien 9 605 8 884 0,8 8 17 686 17 042 1,5 4

Tyskland 126 035 119 826 10,6 5 226 904 208 640 18,8 9

Ungern 5 287 5 451 0,4 -3 10 086 8 966 0,8 12

Österrike 10 087 10 381 0,8 -3 15 146 14 069 1,3 8

Ospecificerade länder

inom EU 3 354 3 328 0,3 1 2 0,0 100

Övriga Europa 174 265 171 807 14,6 1 153 982 156 308 12,8 -1

Albanien 80 67 0,0 19 37 8 0,0 363

Andorra 8 10 0,0 -20 1 0,0 100

Bosnien och Hercegovina 259 288 0,0 -10 427 363 0,0 18

Färöarna 237 256 0,0 -7 22 22 0,0 0

Gibraltar 1 049 1 430 0,1 -27 2 0,0 -100

Island 2 820 2 458 0,2 15 314 292 0,0 8

Kosovo 23 17 0,0 35 12 12 0,0 0

Liechtenstein 25 22 0,0 14 71 71 0,0 0

Makedonien, F.d.

Jugoslaviska republiken 90 111 0,0 -19 172 109 0,0 58

Moldavien 106 79 0,0 34 17 29 0,0 -41

Montenegro 45 61 0,0 -26 23 20 0,0 15

Norge 123 855 121 727 10,4 2 99 483 95 783 8,3 4

Ryssland 14 648 14 688 1,2 0 31 316 38 132 2,6 -18

San Marino 40 27 0,0 48 6 8 0,0 -25

Schweiz 14 346 13 687 1,2 5 9 465 9 504 0,8 0

Serbien 1 010 1 076 0,1 -6 727 550 0,1 32

Turkiet 11 818 13 164 1,0 -10 10 899 10 407 0,9 5

Ukraina 3 458 2 161 0,3 60 680 561 0,1 21

Vatikanstaten 1 1 0,0 0 0,0 0

Vitryssland 345 476 0,0 -28 310 436 0,0 -29


SCB 13 HA 22 SM 1701

7. forts

Världsdel Export Import

Land Värde jan-dec Andel % Förändr. % Värde jan-dec Andel % Förändr. %

2016 2015 2016 2016/2015 2016 2015 2016 2016/2015

Afrika 28 263 31 689 2,4 -11 9 914 10 780 0,8 -8

Nordafrika 14 571 14 731 1,2 -1 1 311 1 115 0,1 18

Algeriet 3 221 4 026 0,3 -20 31 62 0,0 -50

Ceuta (Spanien) 114 182 0,0 -37 0,0 0

Egypten 6 433 6 153 0,5 5 255 274 0,0 -7

Libyen 330 185 0,0 78 18 0,0 100

Marocko 3 290 2 745 0,3 20 762 680 0,1 12

Melilla (Spanien) 0,0 0 0,0 0

Sudan 373 665 0,0 -44 6 1 0,0 500

Tunisien 809 775 0,1 4 238 99 0,0 140

Västsahara 0,0 0 0,0 0

Västafrika 4 185 4 495 0,4 -7 5 991 6 773 0,5 -12

Benin 110 95 0,0 16 1 0,0 100

Burkina Faso 199 180 0,0 11 3 0,0 100

Elfenbenskusten 293 354 0,0 -17 391 7 0,0 5486

Gambia 42 32 0,0 31 0,0 0

Ghana 934 1 079 0,1 -13 32 73 0,0 -56

Guinea 60 69 0,0 -13 4 0,0 -100

Guinea-Bissau 17 21 0,0 -19 0,0 0

Kap Verde 15 7 0,0 114 7 1 0,0 600

Liberia 96 47 0,0 104 1 0,0 -100

Mali 107 84 0,0 27 4 2 0,0 100

Mauretanien 343 50 0,0 586 0,0 0

Niger 81 65 0,0 25 2 2 0,0 0

Nigeria 1 536 2 098 0,1 -27 5 525 6 664 0,5 -17

Senegal 210 153 0,0 37 22 7 0,0 214

Sierra Leone 90 48 0,0 88 8 0,0 -100

Tchad 3 48 0,0 -94 0,0 0

Togo 49 65 0,0 -25 2 3 0,0 -33

Centr.- Öst- Södra Afrika 9 507 12 462 0,8 -24 2 612 2 892 0,2 -10

Angola 116 396 0,0 -71 8 10 0,0 -20

Botswana 43 33 0,0 30 0,0 0

Brittiska territoriet i Indiska

Oceanen 0,0 0 1 0,0 100

Burundi 2 1 0,0 100 59 78 0,0 -24

Centralafrikanska republiken 23 8 0,0 188 0,0 0

Comorerna 2 0,0 -100 2 0,0 100

Djibouti 58 50 0,0 16 1 0,0 100

Ekvatorialguinea 34 5 0,0 580 0,0 0

Eritrea 17 38 0,0 -55 0,0 0

Etiopien 443 1 348 0,0 -67 141 158 0,0 -11

Gabon 30 117 0,0 -74 70 12 0,0 483

Kamerun 184 205 0,0 -10 1 132 0,0 -99

Kenya 411 429 0,0 -4 243 242 0,0 0

Kongo, Demokratiska

republiken 51 53 0,0 -4 36 7 0,0 414

Kongo 53 136 0,0 -61 4 4 0,0 0

Lesotho 0,0 0 0,0 0

Madagaskar 50 100 0,0 -50 307 335 0,0 -8

Malawi 13 16 0,0 -19 13 15 0,0 -13

Mauritius 47 42 0,0 12 101 59 0,0 71

Mayotte 0,0 0 0,0 0

Mocambique 42 109 0,0 -61 14 4 0,0 250

Namibia 35 230 0,0 -85 20 6 0,0 233

Rwanda 145 61 0,0 138 25 26 0,0 -4

S:t Helena 24 0,0 100 24 0,0 -100

São Tomé och Príncipe 0,0 0 2 1 0,0 100

Seychellerna 32 31 0,0 3 1 0,0 100

Somalia 13 14 0,0 -7 0,0 0

Swaziland 1 4 0,0 -75 2 0,0 100

Sydafrika 6 366 7 547 0,5 -16 1 386 1 617 0,1 -14

Sydsudan 3 16 0,0 -81 0,0 0

Tanzania 792 745 0,1 6 70 58 0,0 21

Uganda 73 102 0,0 -28 60 61 0,0 -2

Zambia 317 492 0,0 -36 38 33 0,0 15

Zimbabwe 90 131 0,0 -31 6 9 0,0 -33


SCB 14 HA 22 SM 1701

7. forts

Världsdel Export Import

Land Värde jan-dec Andel % Förändr. % Värde jan-dec Andel % Förändr. %

2016 2015 2016 2016/2015 2016 2015 2016 2016/2015

Amerika 123 101 124 707 10,3 -1 48 157 49 470 4,0 -3

Nordamerika 98 248 100 471 8,2 -2 35 941 35 363 3,0 2

Grönland 660 794 0,1 -17 1 0,0 -100

Kanada 10 433 9 137 0,9 14 4 044 3 290 0,3 23

S:t Pierre och Miquelon 0,0 0 0,0 0

USA 87 155 90 541 7,3 -4 31 896 32 072 2,6 -1

Central- och Sydamerika 24 853 24 235 2,1 3 12 217 14 107 1,0 -13

Anguilla 2 1 0,0 100 0,0 0

Antigua och Barbuda 7 35 0,0 -80 0,0 0

Argentina 2 436 2 063 0,2 18 643 598 0,1 8

Aruba 8 12 0,0 -33 2 0,0 100

Bahamas 527 80 0,0 559 2 1 0,0 100

Barbados 108 115 0,0 -6 4 1 0,0 300

Belize 3 4 0,0 -25 1 0,0 100

Bermuda 8 7 0,0 14 18 16 0,0 13

Bolivia 292 444 0,0 -34 10 23 0,0 -57

Bonaire, Sint Eustatius,

Saba 1 0,0 100 0,0 0

Brasilien 6 791 7 286 0,6 -7 4 457 5 078 0,4 -12

Brittiska Jungfruöarna 112 103 0,0 9 16 36 0,0 -56

Caymanöarna 7 12 0,0 -42 0,0 0

Chile 2 534 2 729 0,2 -7 981 1 408 0,1 -30

Colombia 721 852 0,1 -15 449 400 0,0 12

Costa Rica 279 225 0,0 24 274 256 0,0 7

Curacao 10 15 0,0 -33 1 0,0 100

Dominica 12 8 0,0 50 0,0 0

Dominikanska republiken 385 264 0,0 46 525 322 0,0 63

Ecuador 254 335 0,0 -24 334 412 0,0 -19

El Salvador 175 211 0,0 -17 3 41 0,0 -93

Falklandsöarna 0,0 0 0,0 0

Grenada 16 14 0,0 14 0,0 0

Guatemala 238 314 0,0 -24 46 41 0,0 12

Guyana 32 73 0,0 -56 1 0,0 100

Haiti 53 35 0,0 51 1 1 0,0 0

Honduras 193 89 0,0 117 283 276 0,0 3

Jamaica 99 82 0,0 21 65 9 0,0 622

Jungfruöarna (USA) 64 32 0,0 100 25 0,0 -100

Kuba 217 320 0,0 -32 33 26 0,0 27

Mexiko 6 004 5 779 0,5 4 673 908 0,1 -26

Montserrat 3 1 0,0 200 0,0 0

Nicaragua 175 117 0,0 50 65 84 0,0 -23

Panama 285 384 0,0 -26 39 172 0,0 -77

Paraguay 80 64 0,0 25 79 66 0,0 20

Peru 1 751 1 469 0,1 19 622 902 0,1 -31

Saint Kitts och Nevis 112 8 0,0 1300 0,0 0

Saint Vincent och

Grenadinerna 8 1 0,0 700 0,0 0

Saint Lucia 14 4 0,0 250 0,0 0

Saint-Barthélemy 7 0,0 -100 0,0 0

Sint-Maarten, nederl.delen 4 4 0,0 0 0,0 0

Surinam 34 9 0,0 278 2 0,0 100

Trinidad och Tobago 117 139 0,0 -16 2 1 0,0 100

Turks- och Caicosöarna 2 2 0,0 0 0,0 0

Uruguay 305 378 0,0 -19 71 62 0,0 15

Venezuela 375 108 0,0 247 2 515 2 938 0,2 -14


SCB 15 HA 22 SM 1701

7. forts

Världsdel Export Import

Land Värde jan-dec Andel % Förändr. % Värde jan-dec Andel % Förändr. %

2016 2015 2016 2016/2015 2016 2015 2016 2016/2015

Asien 145 176 145 492 12,2 0 124 582 124 831 10,3 0

Mellanöstern 27 169 31 246 2,3 -13 4 154 4 529 0,3 -8

Armenien 67 100 0,0 -33 2 4 0,0 -50

Azerbajdzjan 151 598 0,0 -75 5 8 0,0 -38

Bahrain 152 211 0,0 -28 9 9 0,0 0

Det ockuperade palestinska

territoriet 24 19 0,0 26 3 1 0,0 200

Förenade Arabemiraten 5 840 6 800 0,5 -14 330 530 0,0 -38

Georgien 146 192 0,0 -24 1 1 0,0 0

Irak 2 059 2 053 0,2 0 449 4 0,0 11125

Iran 2 244 2 546 0,2 -12 114 86 0,0 33

Israel 2 547 2 449 0,2 4 1 450 1 225 0,1 18

Jordanien 480 591 0,0 -19 63 52 0,0 21

Kuwait 494 800 0,0 -38 7 5 0,0 40

Libanon 738 569 0,1 30 164 135 0,0 21

Oman 1 078 1 807 0,1 -40 12 71 0,0 -83

Qatar 1 485 1 792 0,1 -17 529 1 313 0,0 -60

Saudiarabien 9 286 10 507 0,8 -12 986 1 069 0,1 -8

Syrien 189 112 0,0 69 31 12 0,0 158

Yemen 188 99 0,0 90 4 0,0 -100

Övriga länder i Asien 118 008 114 246 9,9 3 120 428 120 302 10,0 0

Afghanistan 67 142 0,0 -53 3 1 0,0 200

Bangladesh 470 402 0,0 17 3 914 3 546 0,3 10

Bhutan 26 19 0,0 37 0,0 0

Brunei Darussalam 81 22 0,0 268 2 1 0,0 100

Filippinerna 1 075 1 318 0,1 -18 241 206 0,0 17

Hongkong 4 607 4 711 0,4 -2 9 259 9 362 0,8 -1

Indien 9 243 10 941 0,8 -16 5 939 5 924 0,5 0

Indonesien 2 991 2 945 0,3 2 1 337 1 495 0,1 -11

Japan 17 920 15 227 1,5 18 11 107 9 973 0,9 11

Kambodja 45 64 0,0 -30 550 525 0,0 5

Kazakstan 1 315 708 0,1 86 270 221 0,0 22

Kina 45 957 45 174 3,8 2 55 768 58 948 4,6 -5

Kirgizistan 37 27 0,0 37 0,0 0

Laos 2 4 0,0 -50 74 70 0,0 6

Macao 15 12 0,0 25 183 94 0,0 95

Malaysia 2 886 2 725 0,2 6 2 675 3 213 0,2 -17

Maldiverna 29 21 0,0 38 1 0,0 100

Mongoliet 157 114 0,0 38 3 5 0,0 -40

Myanmar (Burma) 149 243 0,0 -39 146 54 0,0 170

Nepal 13 114 0,0 -89 12 17 0,0 -29

Nordkorea 1 0,0 -100 4 4 0,0 0

Pakistan 2 036 1 966 0,2 4 1 299 1 165 0,1 12

Singapore 5 265 6 360 0,4 -17 1 652 1 638 0,1 1

Sri Lanka 335 342 0,0 -2 530 515 0,0 3

Sydkorea 12 055 9 799 1,0 23 7 250 6 229 0,6 16

Tadzjikistan 10 19 0,0 -47 1 0,0 100

Taiwan 3 832 3 757 0,3 2 5 824 5 525 0,5 5

Thailand 5 369 5 422 0,4 -1 3 837 3 817 0,3 1

Timor-Leste 11 1 0,0 1000 0,0 0

Turkmenistan 380 158 0,0 141 0,0 0

Uzbekistan 160 154 0,0 4 1 0,0 100

Vietnam 1 467 1 332 0,1 10 8 548 7 754 0,7 10


SCB 16 HA 22 SM 1701

7. forts

Världsdel Export Import

Land Värde jan-dec Andel % Förändr. % Värde jan-dec Andel % Förändr. %

2016 2015 2016 2016/2015 2016 2015 2016 2016/2015

Oceanien och Antarktis 14 534 13 427 1,2 8 2 798 2 685 0,2 4

Oceanien 14 534 13 427 1,2 8 2 797 2 685 0,2 4

Amerikanska Samoa 0,0 0 0,0 0

Australien 13 049 11 948 1,1 9 2 339 2 239 0,2 4

Bouvetön 1 0,0 100 1 0,0 -100

Cooköarna 0,0 0 2 0,0 100

De franska territorierna i

södra Indiska oceanen 4 1 0,0 300 0,0 0

Fiji 4 50 0,0 -92 1 2 0,0 -50

Franska Polynesien 19 9 0,0 111 1 1 0,0 0

Förenta staternas mindre öar 1 0,0 100 0,0 0

Guam 1 3 0,0 -67 0,0 0

Heardön och McDonaldöarna

0,0 0 1 0,0 100

Julön 0,0 0 0,0 0

Kiribati 0,0 0 0,0 0

Kokosöarna

(Keelingöarna) 1 0,0 100 1 0,0 -100

Marshallöarna 0,0 0 1 22 0,0 -95

Mikronesien 0,0 0 0,0 0

Nauru 0,0 0 1 0,0 -100

Niue 0,0 0 0,0 0

Nordmarianerna 0,0 0 0,0 0

Norfolkön 0,0 0 0,0 0

Nya Kaledonien 16 55 0,0 -71 1 1 0,0 0

Nya Zeeland 1 405 1 297 0,1 8 435 412 0,0 6

Palau 1 0,0 -100 0,0 0

Papua Nya Guinea 21 51 0,0 -59 7 3 0,0 133

Pitcairn 0,0 0 0,0 0

Salomonöarna 3 3 0,0 0 0,0 0

Samoa 6 3 0,0 100 6 0,0 100

Sydgeorgien och Sydsandwichöarna

0,0 0 0,0 0

Tokelauöarna 1 3 0,0 -67 1 2 0,0 -50

Tonga 0,0 0 0,0 0

Tuvalu 0,0 0 0,0 0

Wallis- och Futunaöarna 0,0 0 0,0 0

Vanuatu 1 2 0,0 -50 2 0,0 100

Antarktis 0,0 0 0,0 0

Ospecificerad världsdel 2 482 3 056 0,2 -19 548 1 0,0 54700

Ospecificerade länder,

utanför EU 2 025 2 307 0,2 -12 0,0 0

Ospecificerade länder, EU

eller icke-EU 457 749 0,0 -39 548 1 0,0 54700

Det fria havet 5 328 0,0 -98 548 0,0 100


Box 6803, S-113 86 Stockholm, Sweden

Phone +46 8 690 48 00 Fax +46 8 30 67 59

E-mail registrator@kommers.se www.kommers.se

More magazines by this user
Similar magazines