Kallelse till Kultur- och fritidsnämnden

rickardvinde

kallelse-och-handlingar-till-kultur--och-fritidsnamnden-den-4-april

KULTUR- OCH FRITIDSNÄMNDEN KALLELSE

SIDA

1 (2)

Kallelse till Kultur- och fritidsnämnden

Tid Tisdag den 4 april 2017, klockan 18:00

Plats

Folkes konferens, lilla salen, Sjödalstorget 1, Huddinge

(Grupprum är bokat kl.17.00 -18.00 till förmöten)

Ärenden Allmänhetens frågestund (15 min)

Diarienummer

1 Upprop och val av justerare

2 Godkännande av föredragningslistan

3 Information från förvaltningen

4 Underlag inför mål och budget 2018 och plan

för 2019-2010 för kultur- och fritidsnämnden

KFN-2017/62.182

5 Säsongsindelning för idrotten KFN-2016/269.389

6 Remissvar: Program för trygghet och säkerhet KFN-2017/60.145

7 Remissvar: Riktlinjer mot våldsbejakande

extremism

KFN-2017/46.173

8 Remissvar: Fasa ut produkter med tillsatser av

mikroplast - motion väckt av Marica Lindblad

(MP), Birgitta Ljung (MP), Peter Johansson

(MP) och Åke Wickberg (MP)

KFN-2017/39.119


KULTUR- OCH FRITIDSNÄMNDEN KALLELSE

SIDA

2 (2)

9 Remissvar: Avgiftsfri simskola - motion väckt

av Britt Björneke (V) och Nujin Alacabek

Darwich (V)

KFN-2016/309.119

10 Remissvar: Skapa en lekpalts vid Källbrinks IP,

medborgarförslag

KFN-2017/54.104

Huddinge den 9 mars 2017

Vibeke Bildt

Ordförande

Anna Falk

Sekreterare


KULTUR- OCH FRITIDSNÄMNDEN

TJÄNSTEUTLÅTANDE

DATUM DIARIENR SIDA

2017-03-15 KFN-2017/62.182 1 (2)

HANDLÄGGARE

Korkmaz, Serdar

08-53531711

Serdar.Korkmaz@huddinge.se

Kultur- och fritidsförvaltningen

Underlag inför mål och budget 2018-2020 för kultur- och

fritidsnämnden

Förslag till beslut

Kultur- och fritidsnämnden godkänner förvaltningens förslag till underlag

inför mål och budget 2018-2020 enligt bilaga 1 och överlämnar det till

kommunstyrelsen.

Beskrivning av ärendet

Enligt kommunens budgetordning beslutar kommunfullmäktige om mål och

budget i juni månad. I beslut om mål och budget utgör nämndernas

budgetunderlag en viktig del av det samlade underlaget. Nämndernas

budgetunderlag ska innehålla en beskrivning av de viktigaste frågorna för

ökad måluppfyllelse, trender, utvecklingstendenser, demografiska

förändringar och annat som påverkar nämndens verksamheter samt effekterna

av dessa och eventuella åtgärder. Underlaget ska också beskriva hur nämnden

internt prioriterar inom och mellan verksamheterna utifrån nämndens

ekonomiska situation och de ekonomiska ramar för 2018-2020 som framgår

av ekonomiplanen i kommunstyrelsens förvaltnings Planeringsförutsättningar

2018-2020.

Förvaltningens synpunkter

Det finns ett flertal osäkerhetsfaktorer som påverkar förvaltningens

möjligheter att överblicka förutsättningarna. Framförallt gäller det avsaknad

av hyressättningsmodell samt resurstilldelningssystemet som inte täcker de

behov som finns inom nämndens kompetensområde. Förvaltningen betonar i

dokumentet också vikten av tydliga gränsdragningar och vikten av samarbete

mellan förvaltningarna för ett bra resursutnyttjande och för att nå uppsatta

mål.

Annika Press

Tf Kultur- och fritidsdirektör

Serdar Korkmaz

Utvecklingsledare

POSTADRESS

Kultur- och fritidsnämnden

141 85 Huddinge

BESÖKSADRESS

Patron Pehrs väg 6

TELEFON (VX) OCH FAX

08-535 300 00

E-POST OCH WEBB

huddinge@huddinge.se

www.huddinge.se


KULTUR- OCH FRITIDSNÄMNDEN

TJÄNSTEUTLÅTANDE

DATUM DIARIENR SIDA

2017-03-15 KFN-2017/62.182 2 (2)

Bilagor

1. Underlag inför mål och budget 2018-2020 för kultur- och

fritidsnämnden

2. Planeringsförutsättningar 2018-2020

3. Lokalförsörjningsplan 2017-2026

Beslutet delges

Kommunstyrelsen


KFN-2017/62

Underlag inför Mål och

budget 2018-2020 för

kultur- och fritidsnämnden

Kultur- och fritidsförvaltningen/ MARS 2017


Innehåll

Huddinges vision och mål............................................................3

Bra att leva och bo ........................................................................4

Utbildning med hög kvalitet .........................................................5

Fler i jobb .......................................................................................6

God omsorg för individen ............................................................6

Ekosystem i balans.......................................................................7

Systematisk kvalitetsutveckling ..................................................7

Attraktiv arbetsgivare ...................................................................7

Sund ekonomi ...............................................................................8


Huddinges vision och mål

Vision: Huddinge - en av de tre

populäraste kommunerna i

Stockholms län

Huddinges vision är att vara en av de tre populäraste

kommunerna i Stockholms län att bo, besöka och verka i.

Hållbart Huddinge 2030

I Ett hållbart Huddinge pekar kommunfullmäktige ut en

långsiktig, önskvärd och möjlig framtid med fokus på år

2030. Här beskrivs hur ett hållbart Huddinge ter sig och

vilka vägval kommunen bör göra för att komma dit.

Mål för Huddinge

För att nå det framtida läget i Ett hållbart Huddinge 2030

och visionen om att vara en av de tre populäraste

kommunerna i Stockholms län, är fem övergripande mål

formulerade som visar utåtriktat vad kommunen

åstadkommer för invånare, brukare och kunder.

Bra att leva och bo

Utbildning med hög kvalitet

Fler i jobb

God omsorg för individen

Ekosystem i balans

För att vara framgångsrik i detta arbete ska kommunen

ständigt sträva efter att förbättra verksamheterna och detta

är formulerat i tre strategiska mål under rubriken effektiv

organisation som visar inåtriktat hur och med vilka

resurser kommunen genomför sitt uppdrag.

Attraktiv arbetsgivare

Sund ekonomi

Systematisk kvalitetsutveckling

I underlag inför Mål och budget 2018–2020 beskriver

nämnden de viktigaste frågorna för ökad måluppfyllelse,

trender, utvecklingstendenser, demografiska förändringar

och annat som påverkar nämndens verksamheter samt

effekterna av dessa och eventuella åtgärder.

Kultur- och fritidsnämndens verksamhet utgör en viktig

förutsättning för ett hållbart samhälle. I människors val av

bosättning viktas möjligheten till fritidsaktiviteter högst

enligt undersökningar från SCB. Likaså är nämndens

verksamhet en starkt bidragande faktor till god folkhälsa. I

ett hållbart samhälle måste sociala och kulturella

perspektiv vägas samman med ekonomiska och

miljömässiga aspekter. Därför är det av högsta vikt att

nämnden finns med i planeringen och utbyggnaden av det

framtida Huddinge. Studier visar bland annat att

idrottsanläggningar har större betydelse för närområdet, än

enbart själva nyttjandet av anläggningarna. En

undersökning1 genomförd 2015 i Stockholm, visar att 87

procent av de svarande anser att tillgången till idrottshallar

är helt centralt eller mycket viktigt för barns och ungas

hälsa och utveckling. Hänsyn bör därför tas till indirekta

användarvärden och ickebrukarvärden när en investering

bedöms.

Mötesplatser, bibliotek, idrott och skapande verkar

främjande för barn och unga och utgör en viktig

lokalnärvaro när resurser som fältassistenter, poliser och

servicekontor försvinner från områden. Därav försvinner

en viktig del av det förebyggande arbetet i framförallt

socioekonomiskt utsatt områden. I och med det får kulturoch

fritidsförvaltningens verksamheter en ökad efterfrågan

på att även tillhandahålla generell samhällsinformation och

samhällsservice, vilket ökar trycket på kultur-och

fritidsförvaltningens verksamheter vid sidan av

basuppdraget. Det är viktigt att kommunens förvaltningar

samarbetar för att möta dessa behov.

Barn och unga är en prioriterad målgrupp och

målsättningen är att nå alla. Då gäller det att

tillgängliggöra utbudet, hitta nya vägar och anpassa

verksamheten så att nämndens erbjudande blir attraktivt för

så många som möjligt. kultur-och fritidsförvaltningen ska

inte bara genom anläggningar skapa förutsättningar till

fysisk aktivitet utan även skapa verksamhet i de områden

där barn och ungdomar är inaktiva. För att lyckas med

detta uppdrag bör det tas fram en långsiktigstrategi kring

en samverkan mellan skola och fritid runt anläggningarna

med fokus på delaktighet.

Inför 2018 ska ett nytt kulturpolitiskt program tas fram för

Huddinge kommun. Programmet ska peka ut den

kulturpolitiska riktningen långsiktigt och koppla till såväl

de nationella kulturpolitiska målen som till den av

Stockholms läns landsting framtagna kulturstrategin. Dess

främsta utgångspunkter ska utgå från kultur i förhållande

till samhällsplanering, kulturarv, civilsamhället, utbildning

och

näringslivet.

1

J. Sternö, T. Nielsén (2015). Värdet av idrottshallar – ett nytt

sätt att mäta. Volante Research, rapport 15:05.

KULTUR- OCH FRITIDSNÄMNDEN | 3


4 | UNDERLAG INFÖR MÅL OCH BUDGET 2018


Bra att leva och bo

Kultur- och fritidsnämnden skapar förutsättningar för goda

livsvillkor för alla Huddinges invånare och besökare

genom att erbjuda ett brett kulturutbud och möjligheter till

en stimulerande fritid och nämndens verksamhet kan vara

avgörande för var människor väljer att bo. I förlängningen

bör nämndens verksamhet ses som en utvecklingsmöjlighet

och tillväxtfaktor.

Hållbar samhällsplanering

En viktig del i samhällsbyggandet är offentlig konst och

beslut om hur kommunen ska arbeta med frågor rörande

konstnärlig gestaltning vid ny-, om- och tillbyggnationer

av fastigheter och annan offentlig infrastruktur behöver

fattas. Den nationellt vedertagna modellen är

enprocentregeln, vilken innebär att minst en procent av

budgeten vid ny-, om-, eller tillbyggnationer av fastigheter

och annan offentlig infrastruktur investeras i konstnärlig

gestaltning och utsmyckning.

En ny utmaning för Kultur- och fritidsförvaltningen är att

kunna bidra med specialistkunskaper i den utsträckning

som behövs i den tidiga samhällsplaneringen. Kultur-och

fritidsförvaltningen är en liten förvaltning med en slimmad

central organisation, och ett behov av att säkerställa att

såväl rätt kunskaper och tillräckligt med tid finns för att

bidra till ett kommande samhälle där såväl kultur- som

idrottsaspekterna är beaktade på bästa sätt.

Med den befolkningsökning som förväntas i kommunen

behöver frågan om att utöka simhallarnas kapacitet tas upp.

Kommunen behöver gemensamt ta ställning till hur många

simhallar som bör finnas i kommunen på sikt.

Effektivt resursutnyttjande av

befintliga lokaler

Samarbete mellan kommunens alla förvaltningar är viktigt

för att möjliggöra optimalt nyttjande av kommunens

befintliga lokaler för såväl kommunens egna verksamheter

som föreningslivet. Vid planering av nya anläggningar bör

frågan om samnyttjande för skola, fritid, föreningsliv och

idrott säkras.

Kultur

I utvecklingen av de regionala stadskärnorna är det

angeläget att kommunen både internt och regionalt har en

dialog gällande hur kultur och kreativa näringar kan

beredas plats för att öka områdens attraktionskraft och ge

fler arbetstillfällen inom en expanderande sektor där

Stockholmsregionen är i framkant i jämförelse med både

Sverige och Europa.

Framöver blir det viktigt för kommunens kultur- och

näringslivsarbete att för att skapa fortsatta goda

förutsättningar för den kulturella och kreativa sektorn. För

Huddinge innebär det bland annat att synliggöra vad

kommunen kan erbjuda för fördelar gentemot Stockholm

stad, exempelvis i tillgången till infrastruktur samt att

stärka kopplingen mellan de kulturella och kreativa

näringarna och turism och destinationsutveckling.

Tillgång till kulturarvet är en rättighet för alla. Att både få

uppleva och vara en del av det ger oss möjligheten till ett

livslångt lärande. Huddinge kommun har ett stort antal

värdefulla kulturmiljöer och platser men vi har även det

nutida kulturarvet med modern bebyggelse, mångfald, nya

berättelser och kunskaper.

Det är viktigt att kommunen har en helhetsyn på kulturarvsfrågan

och arbetar på bred front för att göra kulturarvet

tillgängligt för alla. Huddinge kommun har behov av

antikvarisk kompetens med kännedom om Huddinge som

kan delta i förvaltningsövergripande processer. Något

kommunen saknar idag. Gränsdragningar behöver

tydliggöras mellan de olika förvaltningarna,

fastighetsbolaget och länsmuseet samt utpekande av

övergripande och gemensamma utvecklingsområden.

Framtidens bibliotek

I byggandet av ett framtida Huddinge med goda vardagsoch

livsmiljöer i samtliga av kommunens geografiska

områden är det tydligt, efter omfattande statistiska

kartläggningar och brukardialoger, att tillgången till

biblioteksverksamheten måste utökas markant.

Folkbiblioteken är platser för gränsöverskridande möten,

där olika åldrar, bakgrunder och livsvillkor möts och

stärker social sammanhållning. Detta måste beaktas i

kommunens samhällsplaneringsprocesser.

Under 2016 antog kommunfullmäktige ett nytt

biblioteksprogram för Huddinge kommun (2017-2022).

Biblioteken ska komplettera varandras insatser för att

KULTUR- OCH FRITIDSNÄMNDEN | 5


gemensamt kunna erbjuda alla invånare mångfacetterade

bibliotekstjänster av hög kvalitet genom hela livet.

Biblioteken ska arbeta läsfrämjande och språkutvecklande,

inspirera och stimulera till kulturupplevelser och personlig

utveckling. De ska även skapa förutsättningar för det

demokratiska samtalet och bidrar till delaktighet i

samhällsutvecklingen, se till att alla Huddinges invånare

har tillgång till den information var och en behöver i sin

livssituation och ge stöd i den enskildes kunskapssökande.

Biblioteksprogrammet identifierar ett antal fokusområden

för programperioden som främst rör kultur- och

fritidsnämnden och barn- och utbildningsnämnderna, men

involverar även social- och äldreomsorgsnämnder och

kommunstyrelsens förvaltning.

Idrott- och friluftsliv

Det är ett viktigt samhällsintresse att främja motion och

friluftsliv och att alla erbjuds möjligheter till detta. Fortsatt

utveckling av natur- och kulturupplevelser är ett långsiktigt

arbete som kräver en gemensam målbild där natur och

kultur samverkar och skapar synergier. För att tillvarata

kommunens friluftsliv är det av stor vikt att ett

förtydligande av ansvaret för frågorna tydliggörs mellan

kommunens förvaltningar och Huge.

Det är nödvändigt med ett helhetsperspektiv för att

undvika krockar, inte minst när kommunen bildar nya

naturreservat och utvecklar befintliga då detta ibland

inkräktar på verksamheten som bedrivs inom området och

begränsar utvecklingsmöjligheter för det fria idrottslivet.

Behovet av ytterligare större idrottsplatser behöver beaktas

i den längre samhällsplaneringen. Vi ser redan idag ett

utökat nyttjande av idrottsplatserna, ex Visättra sportcenter

i samband med ökat bostadsbyggande och kapaciteten

kommer inte att räcka till. Kommunen behöver även ta

hänsyn till nya sporter där anläggningar saknas vid

planeringen av nya områden. Cricket är ett exempel där en

anläggning är ytkrävande.

Idag saknar kommunen matcharenor för elitnivå som

idrottsförbunden kräver för vissa sporter, ex basket och

simning. Detta bör tas i beaktande när nya idrottsarenor

planeras framöver.

Ungdomsdelaktighet

Ungdomar som inte deltar i föreningsdriven avgiftsbelagd

verksamhet deltar till stor del i den öppna spontana

verksamheten på mötesplatserna, där kultur, idrott och

egendrivna ungdomsprojekt ingår. Verksamheten måste

även göras mer tillgänglig för flickor då dessa är i

minoritet. Här krävs ett ihärdigt systematiskt arbete och

detta har påbörjats men bör utvidgas och vidareutvecklas.

En framgångsfaktor blir att kultur-och fritidsförvaltningen,

barn- och utbildningsförvaltningen och social- och

äldreomsorgsförvaltningen samarbetar utifrån en

gemensam metod och förhållningssätt för att främja

jämlikhet och motverka kriminalitet och våldsbejakande

subkulturer.

Utbildning med hög kvalitet

Kultur- och fritidnämndens verksamhet är en viktig resurs

för människors bildning i det långsiktiga och livslånga

lärandet. Detta gäller kulturskolans verksamhet men även

folkbiblioteket och studieförbunden spelar en viktig roll.

För att människan ska känna mening och delaktighet

behövs även intellektuell och själslig stimulans. Genom

kulturen är detta möjligt, den utmanar, ifrågasätter normer

och skiftar perspektiv. Möjligheten till kulturell bildning

och delaktighet är därför en fråga om välfärd och

demokrati.

Kommunen är medlem i Sport Campus Sweden, där

elitidrottare ges möjlighet att kombinera högskolestudier

med sin elitidrott på ”hemmaplan”. Kommunens

medlemskap i Sport Campus Sweden bidrar till en indirekt

satsning på elitidrotten i Huddinge och utgör också ett

etablerat samarbete med akademierna i länet. Hur detta

samarbete ska fortgå kommer att behöva ses över.

Kultur-och fritidsförvaltningen tillhandahåller simskola,

både tillsammans med kommunens skolor och

föreningslivet. Att uppnå godkänt resultat i simning är av

stor vikt för skolornas elever. Satsningar för att kunna

tillhandahålla extra simskola för elever som inte nått

godkänt resultat kan behöva göras i samråd med barn- och

utbildningsförvaltningen.

Utmaningar inom kulturskolan

Kulturskolan ger en plattform för livslångt lärande och ett

sammanhang som synliggör barn och ungas förmågor och

skapar förutsättningar för ett rikare liv. Huddinge kommuns

kulturskola har plats för omkring 1000 elever. Med

kommunens ökande befolkning växer utmaningen varje år

6 | UNDERLAG INFÖR MÅL OCH BUDGET 2018


att effektivisera undervisningsformerna och samarbetet

med bland annat mötesplatserna för unga. Detta räcker

dock inte, idag står över 700 barn och unga i kö till att

börja på kulturskolan. För att hantera kön och erbjuda fler

barn och unga plats på Kulturskolan, behöver det

säkerställas att Kulturskolan har anpassade lokaler, att

metodutveckling sker så att mer gruppundervisning kan

bedrivas samt att arbetsgruppen förstärks/utökas i

prioriterade områden.

Kulturskolan i Huddinge arbetar för att finnas i

kommunens alla delar och vara tillgänglig för alla.

Satsningen på Öppen kulturskola, dvs avgiftsfri kulturskola

i samarbete med mötesplatser för unga, är helt finansierad

med medel ifrån Kulturrådet och är därmed av tillfällig

karaktär. När satsningar görs på att skapa jämlik

verksamhet för att nå barn och unga även i de prioriterade

områdena, bör ett framtidsperspektiv kopplas på. Om

bidragsstöd ifrån kul-turrådet upphör kommer det att

påverka dels den nuvarande formen av kulturskola, samt

den öppna delen.

Fler i jobb

Varje människas vilja och förmåga att arbeta ska tas tillvara.

Både den som saknar jobb och samhället i stort

gynnas av att fler arbetar. Insatser ska prioriteras som

bidrar till ökad sysselsättning och minskad arbetslöshet. I

synnerhet behöver ungdomar få en chans att tidigt komma i

kontakt med arbetsmarknaden. Kommunen ska i nära

samarbete med andra aktörer bidra till att personer som

behöver försörjningsstöd får möjlighet att bli

självförsörjande genom särskilda anställningar så som 100

Huddingejobb, korta yrkesutbildningar, coachning,

praktikplatser och arbetsförberedande stöd.

I samarbete med det lokala näringslivet ska kommunen ta

ansvar för att fler unga får ett sommarjobb och

förvaltningens verksamheter utgör en bra plattform för

Huddinges ungdomar. Ett kontinuerligt utvecklingsarbete

behövs dock för att säkerställa ett gott mottagande. Inom

förvaltningens ungdomsverksamhet, särskilt inom den

öppna ungdomsverksamheten, ges ungdomar möjlighet att

få verktyg för att på ett bättre sätt bli rustade för

arbetsmarknaden. Stöd ges för att skriva CV och lokala

forum skapas för möten med aktörer från arbetslivet.

Föreningslivet erbjuds även möjlighet att erbjuda

sommarjobb till ungdomar inom sin verksamhet.

God omsorg för individen

Samverkan med barn och unga i

fokus

En folkhälsoplan har tagits fram för kultur- och

fritidsförvaltningen för åren 2017-19. Behovet av att skapa

en strategi för folkhälsofrågorna kommunens samtliga

förvaltningar bör beaktas.

Barn, vars uppväxt präglas av ekonomisk stress och social

otrygghet, ges sämre förutsättningar till ett tryggt och

meningsfullt vuxenliv. Insatser för att förbättra barns och

ungas uppväxtvillkor måste därför prioriteras.

Förvaltningen har identifierat de områden genom

undersökningen Ung Livsstil som inte är fysiskt aktiva i

tillräcklig utsträckning. Man vet idag att fysisk aktivitet är

kopplad till goda skolresultat och i och med goda

skolresultat är man bättre rustad för framtiden. Kommunen

måste därför se till att alla barn och ungdomar i de fyra

områden som är definierade utifrån Ung Livsstil att det

finns möjlighet till fysisk aktivitet minst tre ggr i veckan

helt kostnadsfritt. I det fortsatta samarbetet med Samkraft

anser kultur-och fritidsförvaltningen att de gemensamma

insatserna bör vara metodutvecklande och kunna kopplas

till evidens. En annan viktig framfångsfaktor för att skapa

stabilitet i prioriterade områden är att utveckla metoder för

att fånga upp signaler om begynnande social oro i tidigt

skede. Att sätta in insatser innan en situation har eskalerat

kommer alltid att löna sig, personellt, ekonomiskt och

mänskligt för de boende i ett område.

Dessa insatser bör utgå ifrån de lokala samarbetena med

medborgarna och civilsamhället.

Många av Huddinges mellanstadiebarn i åldrarna 10-12 är

inte inskrivna i den av kommunen avgiftsbelagda

fritidsverksamheten. Särskilt påtagligt är detta i

KULTUR- OCH FRITIDSNÄMNDEN | 7


socioekonomiskt mer utsatta svagare områden där även

föreningsaktiviteten är låg. Kommunens öppna

kostnadsfria verksamhet för ungdomar vänder sig till

ungdomar från 13 år på kvällstid. Många barn saknar

således organiserade meningsfulla aktivitet och platser att

vara på efter skoldagens slut. Det är viktigt att ansvaret och

uppdraget gällande målgruppen förtydligas i kommunen.

Ekosystem i balans

Huddinge ska utvecklas på ett varsamt sätt och den

negativa miljöbelastningen minimera.

insatser som är tydligt kopplade till respektive verksamhet.

Ett systematiskt arbete kring detta ska tas fram.

En stor medvetenhet om internt miljöarbete finns i

förvaltningen verksamheter och nästa steg är att

omvärldsbevaka och så småningom kartlägga de främsta

miljövinsterna som kan göras och ta fram mätbara mål och

Det finns det stora vinster att inhämta om samutnyttjande

av lokaler ökar. Många av nämndens idrottsanläggningar

är stora energi-förbrukare. En gemensam målbild och

strategier behöver tas fram i samarbete med

fastighetsägaren.

Systematisk kvalitetsutveckling

Med över 100 000 invånare är Huddinge den största

kommunen i länet efter Stockholm och kommer att växa i

storlek. Medborgarnas förväntningar på tillgång,

tillgänglighet och kvalitet i den kommunala servicen ökar.

Hårt arbete kommer krävas för att effektivisera och

modernisera organisationen. Invånarna och omvärldens

efterfrågan på ökad digitalisering i form av e-tjänster,

transparens och flexibilitet samt kommunens satsning på e-

förvaltning ställer också krav på systematisk utveckling av

organisationens inre effektivitet. Detta kräver att alla drar

åt samma håll och samverkar utifrån gemensamt framtagna

utvecklingsmodeller. I detta är IT en möjliggörare som

stödjer verksamhetsutvecklingen.

En av kultur- och fritidsförvaltningens stora utmaningar är

att räcka till då verksamheterna har knappa resurser i

förhållande till befolkningsutvecklingen. I detta är

processarbetet oerhört viktigt för att eliminera

dubbelarbete, utveckla digital service och arbeta smartare.

Förutom en regional samverkan är samarbetet över

förvaltningsgränserna oerhört betydelsefullt. Invånare och

besökare måste ses som gemensamma kunder och brukare

av kommunens tjänster oavsett ärende. Genom väl

fungerande processer samt välutvecklad digital service

möts invånare och besökares behov mycket bättre och den

frigjorda arbetskapaciteten kan användas till nya eller

andra uppgifter, alternativt kunna möta en ökad efterfrågan

utan att expandera organisationen.

Drygt en miljon människor lever i ett digitalt utanförskap i

Sverige. Detta påverkar möjligheten att delta i samhället

och därigenom folkhälsan. Utanförskapet förstärks då den

digitala utvecklingen accelererar och alltmer information

ska inhämtas på nätet och alltfler tjänster ska utföras

digitalt. Detta ställer inte bara krav på digital kompetens

utan även på språkkunskaper och tillgång till teknik. Detta

kan inte ensamt bäras av förvaltningen genom

folkbiblioteken, här krävs samverkan om ansvar och

uppdrag.

Attraktiv arbetsgivare

8 | UNDERLAG INFÖR MÅL OCH BUDGET 2018


Att uppfattas som en attraktiv arbetsgivare innebär arbete

med alla delar i den sammantagna personalprocessen;

attrahera, rekrytera, introducera, utveckla, belöna och

avveckla.

Kultur-och fritidsförvaltningen har inte några direkta

bristyrken, men ser att vissa grupper kan komma att bli

svårare att rekrytera framöver Utbildade fritidsledare samt

kompetenta simlärare har det blivit svårare att rekrytera

och i kringkommuner har det blivit svårare att hitta

kompetenta bibliotekarier, något som troligtvis blir fallet

även för Huddinge framöver.

Ett starkt arbetsgivarvarumärke ökar gruppen som ser

Huddinge kommun som en tänkbar arbetsgivare där

kommunen i flera delar står inför ett generationsskifte.

Genom en aktiv lönepolitik och gemensamma

utbildningssatsningar ökar möjligheterna att rekrytera

medarbetare med rätt utbildning och kompetens.

Förvaltningen behöver vara beredd på att förändra invanda

arbetsmönster för att attrahera unga välutbildade

medarbetare som ställer nya och annorlunda krav på ett

attraktivt arbetsliv.

Ökade krav kommer också att ställas i arbetet med att

ytterligare effektivisera verksamheterna och att skapa nya

arbetssätt och samarbeten med andra aktörer. Ett starkt

ledarskap är en förutsättning för detta och att ha ett

gemensamt förhållningssätt inom ledarskapet.

Sjukfrånvaron är ett fortsatt prioriterat område, där kulturoch

fritidsförvaltningen ser något ökade sjukskrivningstal.

Arbetet med att minska denna behöver även

fortsättningsvis prioriteras med aktiva

rehabiliteringsinsatser för de som är sjukskrivna, men

också arbete med tidiga insatser för att undvika långa

sjukfrånvaroperioder. Ett aktivt förebyggande

arbetsmiljöarbete är också av stor vikt för att förebygga

sjukfrånvaro och för att utgöra en bra arbetsplats med en

säker och god arbetsmiljö med jämlika villkor.

Förvaltningen behöver arbeta aktivt för att skapa en ökad

mångfald inom vissa verksamhetsgrenar och fortsätta det

ständiga arbetet för jämställda arbetsplatser.

Sund ekonomi

Generell uppräkning

I kommunstyrelsens förvaltnings planeringsförutsättningar

inför ”Mål och Budget” finns förslag på generella

uppräkningar för löne-, hyres- och prisökningar. Till följd

av sämre ekonomiska förutsättningar och att kommunen

behöver budgetera en mer hållbar resultatnivå, är ingen

generell uppräkning inlagd i nämndens ram för 2018. I

ekonomiplanen för 2019 och 2020 har ramen räknats upp

med i genomsnitt 2 procent per år för löner och priser.

Ingen eller låg generell uppräkning av nämndernas budgettar

innebär att nämnderna måste klara kommande

löneökningar och prisökningar genom att prioritera och

effektivisera sina verksamheter.

Volymuppräkning

Volymförändringar beräknas med befolkningsprognoser

och verksamhetsstatistik som grund. Volymberäkningarna

kommer att uppdateras med ny befolkningsprognos i april

2017. Kultur- och fritidsnämndens budget har räknats upp

med en volymökning motsvarande 80 procent av

befolkningsökningen för respektive år. Totalt för perioden

2018-2020 motsvarar det en ökning med 6,5 mnkr.

Tidigare år har nämndens volymuppräkning även innehållit

ett utrymme för tillkommande lokaler om cirka 1,5 mnkr

årligen. I ekonomiplanen för 2018-2020 ges ej denna

tilldelning till nämnden, utan medel för tillkommande

lokaler budgeterats till fullo i kommunens medelsreserv.

Drift

I planeringsförutsättningarna för 2018 har nämnden

kompenserats med 2,4 mnkr för volymökning. Ingen priseller

lönekompensation utgår, vilket skulle ha motsvarat

cirka 4 mnkr (2 procent) som istället måste effektiviseras

och/eller omprioriteras i befintlig verksamhet.

Nämnden bedömer att den preliminära tilldelningen av

medel för åren 2018-2020 till stora delar täcker kostnader

för de nuvarande verksamheternas basuppdrag med några

undantag som behöver hanteras. Nämnden beskrev redan

förra året en rad osäkerhetsfaktorer, vilka de flesta

kvarstår;

- Tilldelningen för nya lokaler ges bara för hyra och

eventuella inventarier. Inga medel tilldelas för drift och

bemanning av mötesplatserna och anläggningarna, utan

KULTUR- OCH FRITIDSNÄMNDEN | 9


medel för det ska tas från volymuppräkningen. När även

tilldelning för löne- och priskompensation uteblir, blir

möjligheterna att ge bra och säker verksamhet för

medborgare begränsade. Det gäller även utifrån ett

arbetsmiljöperspektiv.

dagtid och full uthyrning på kvällar och helger, en

hyresgäst och en caféentreprenör visar att den preliminära

nettokostnaden om 9,5 mnkr tycks hålla. Hur den faktiska

beläggningen ser ut till en början är inte möjligt att säga i

dagsläget.

- Den nya hyressättningsmodellen mellan kommunen och

Huge är inte klar. Förvaltningen har fått tydliga

indikationer från Huge att hyresnivån avseende framför allt

idrottsanläggningar och ishallar är väldigt låg och hyrorna

kommer sannolikt justeras upp kraftigt. Nämnden ser inga

möjligheter att klara denna hyresjustering, utan utgår från

att en tilldelning sker centralt.

- Under senhösten 2017 ska sju hyreskontrakt

omförhandlas då avtalen löper ut 2018. Under 2018

kommer ytterligare 46 hyresavtal omförhandlas.

Nämndens hyreskostnader närmar sig hälften av den totala

budgeten. Möjligheter att hitta effektiviseringsmöjligheter i

den resterande budgeten är en utmaning.

- Huge Fastigheter AB kommer under året delas och de

flesta av nämndens anläggningar och lokaler kommer falla

under bolaget Huge Samhällsfastigheter. I samband med

detta planeras även för en verksamhetsövergång av en

utförarenhet från Huge till kultur- och fritidsförvaltningen.

Förvaltningen förutsätter att nämnden kompenseras för den

tillkommande enhetens kostnader.

-Vad gäller de pågående och planerade projekten råder

osäkerhet avseende startdatum och kostnadsnivå. Stora

poster som påverkar budgeten för 2018 är Fleminghallen,

Stuvstahallen med ny mötesplats samt idrottshallen i

Glömsta. Ett antal fotbollsplaner planeras under åren 2018-

2020, liksom möjligheten att anlägga en cricketplan.

BMX-hallen har bygglov till 2020 och dess framtid

behöver också utredas. Behovet av simhallar är stort och

ska utredas.

-Fleminghallen ska enligt plan vara klar och överlämnas

till nämnden i mitten av augusti 2017. Förvaltningen ser

hallen som en mycket attraktiv arena och sporthall för

skolor, föreningar, företag, evenemang och tävlingar, men

ser även att det kommer att ta tid att få hallen känd och

därmed möjlighet till en bra ekonomisk kalkyl. Bemanning

av hallen kommer vara en nödvändighet, men den är i

dagsläget inte finansierad.

I lokalförsörjningsplanen och medelsreserven är 9,5 mnkr

avsatta för hallen. Beräkningar baserade på halv uthyrning

- Stuvstahallen och mötesplats ska stå klar vid

halvårsskiftet 2017 och får helårseffekt på 2018.

Bemanning och drift för verksamheterna är ännu inte klara.

I lokalförsörjningsplanen är hyreskostnaden upptagen till

5,4 mnkr per år. Hyran är dock ej fastställd utan blir klar i

och med den nya hyressättningsmodellen.

- Glömstahallen beräknas står klar vid halvårsskiftet 2018.

Bemanning och drift för verksamheten är ännu inte klar. I

lokalförsörjningsplanen är hyreskostnaden upptagen till 4,1

mnkr per år. Hyran är inte fastställd utan blir klar i och

med den nya hyressättningsmodellen.

- I lokalförsörjningsplanen för 2018 finns även en

cricketplan upptagen. En beräknad hyra för den är

upptagen till 0,6 mnkr.

-Beslut om att införa taxor för vuxna vid upplåtelse av

lokaler förväntas tas av kommunfullmäktige i slutet av

mars 2017. Beräknad intäktsökning för taxorna uppskattas

till 2,5-3 mnkr på årsbasis. Nämnden förutsätter att dessa

utökade intäkter går direkt till att skapa ekonomiskt

utrymme för drift och bemanning av nämndens

tillkommande anläggningar.

-I samband med att kommunen växer, nya anläggningar

tillkommer och arbetet för att minska sjukfrånvaron

intensifieras ökar förvaltningens behov av stödfunktioner.

Resurser kommer även behöva avsättas i ökad utsträckning

för att kunna bidra med specialistkunskaper i kommunens

gemensamma samhällsplanering de kommande åren.

Med ett antagande om en kostnad för löneökningar för

2018 på 2,2 mnkr, en okänd tillkommande kostnad för

uppräkning av hyror samt finansiering av

lokalförsörjningsplanen kommer förutsättningarna att se ut

enligt följande:

Uppräkning 2018

Generell uppräkning, löner, hyror, priser

Volymuppräkning

Kända kostnadsökningar:

0 mnkr

2,4 mnkr

10 | UNDERLAG INFÖR MÅL OCH BUDGET 2018


Beräknad kostnad för löneökning

Beräknad kostnad för hyresökning

2,2 mnkr

X mnkr

Med ovanstående antaganden innebär förutsättningarna att

uppräkningen 2018 på 2,4 mnkr långt ifrån täcker behovet

för kända kostnadsökningar, det vill säga ökade

hyreskostnader, löne- och prisuppräkningar samt drift,

bemanning och utveckling av nya verksamheter.

Då det finns en fortsatt stor osäkerhet när det gäller

utvecklingen av befolkningstillväxt, skatteintäkter samt

ökade kostnader fortsätter nämnden med översynen av

möjliga effektiviseringar inför framtiden. Detta kan leda

till framtida sänkningar av tillgänglighet och kvalitet.

Frågan hur nämnden långsiktigt ska finansiera behovet av

nya anläggningar och mötesplatser samt drift och

bemanning av dessa kvarstår.

Lokalförsörjningsplanen

Nämnden har inga egna medel för beräknade utökade

hyreskostnader och kommer att behöva äska pengar från

medelsreserven avseende tillkommande lokalhyror i

separata avstämningsärenden under perioden.

Lokaler

När det gäller nya byggnationer har förvaltningen fått

bättre rådighet i beslut och processer men eftersträvar ett

tydligare samarbete och samsyn över förvaltnings- och

koncerngränserna. En konsekvens kan annars bli att hallar

och andra anläggningar blir väsentligt dyrare än den

ursprungliga budgeten. Kommunen har inte något

funktionsprogram om hur anläggningar ska vara utformade

med till exempel omklädningsrum, utomhusanläggning

m.m, men det pågår ett arbete med att ta fram ett sådant för

idrottshallar. Från 2018 ligger utrymmet för tillkommande

lokaler i medelsreserven.

Nämnden har i lokalförsörjningsplan 2017-2031 motiverat

och prioriterat angelägna lokalbehov för att kunna möta

nuvarande och kommande behov. (Se bilaga 1) I

lokalförsörjningsplanen konstateras att tillgången till olika

typer av idrottsytor i vissa områden redan idag är ansträngd

och att med beräknad befolkningstillväxt kommer den

framtida efterfrågan på tider i vissa typer av anläggningar

inte att kunna mötas. Det är av stor vikt att ha en lång

framförhållning och god samverkan med övriga

förvaltningar kring planeringen av nya idrottsytor. Utanför

lokalförsörjningsplanen öppnar en ny evenemangsarena i

Flemingsbergsdalen där nämnden är utsedd att ansvara för

driften.

Några viktiga ställningstaganden i planen är:

- Vid planering av idrottshallar bör dessa planeras i

samband med planering av nya skolor, där frågan

om antal, placering, storlek och utformning

behöver göras tillsammans för att möta de olika

behov verksamheterna har och för att maximera

möjligheter till samnyttjande.

- Vid planering av nya bostadsområden måste

behovet av näridrottsplatser och

spontanidrottsytor beaktas.

- Vid nybyggnation av konstgräsplaner i

kommunen bör möjligheterna att anlägga 11

mannaplaner alltid prövas. Det är ett

kostnadseffektivt sätt att skapa idrottsytor på, då

flera lag kan nyttja ytan samtidigt och de kan

användas för alla åldrars behov.

- För alla kommande satsningar är det viktigt att

säkra ett jämlikhetsperspektiv. En satsning pågår

för flickors idrottande där redan nu förbättringar

kan skönjas. I fortsatta satsningar är det därför av

största vikt att säkra genusperspektivet men även

ta hänsyn till socioekonomiskt utsatta områden

för att kunna förstärka dessa och bidra till ett mer

jämlikt samhälle.

- Stockholmsregionen växer och behovet av

specialanpassade lokaler för olika verksamheter är

stort. För medborgarna är kommungränserna av

mindre betydelse när det gäller tillgången till

anpassade idrottsytor. För att uppnå ett bättre

resursutnyttjande är regional samverkan viktig för

att kunna skapa anläggningar där flera kommuner

med gemensamma satsningar bidrar till

specialanläggningar och mer resurskrävande

tävlingsanläggningar. Det gäller även

anläggningar för idrotter med få utövare i den

enskilda kommunen. För Huddinges del kan det

handla om samverkan med närliggande

kommuner kring byggande av kostnadsdrivande

anläggningar som simhall och evenemangsarenor

och för de mindre idrotterna med behov av stora

ytor, exempelvis cricket och speedway. Former

för regional samverkan behöver tas fram och

provas i den kommande planeringen.

Kompletteringar och ändringar av

lokalförsörjningsplanen

Sydvästra Huddinge

Delområde: Flemingsberg, Glömsta, Loviseberg

KULTUR- OCH FRITIDSNÄMNDEN | 11


Glömstahallen beräknas står klar vid halvårsskiftet 2018. I

lokalförsörjningsplanen är hyreskostnaden upptagen till 4,1

mnkr per år. Hyran är inte fastställd utan blir även den klar

i och med den nya hyressättningsmodellen.

Ett behov finns av ytterligare konstgräsplan i Flemingsberg

och är i lokalförsörjningsplanen planerat till 2020. Detta

behöver dock prioriteras, varför de planerna flyttas fram

till 2018. Förvaltningen gör bedömningen att denna bör

prioriteras framför den konstgräsplan som tidigare

planerats till 2017 i Skogås.

Mellersta Huddinge

Delområde: Sjödalen/Fullersta, Stuvsta/Snättringe

Planering pågår för en idrottshall i Utsälje i samband med

ny- och ombyggnation av Utsäljeskolan och är försenad.

Planeras till 2021.

Östra Huddinge

Delområde: Trångsund, Skogås/Länna

I samband med bygget av Skogås racketcenter försvann en

fotbollsplan, som det är stort behov av att ersätta i området.

En konstgräsplan i Skogås finns upptagen 2018 i

nämndens lokalförsörjningsplan. Planering av denna har

inte påbörjats och kommer att bli framskjuten.

Kommunens simhallar

Med den befolkningsökning som förväntas i kommunen

behöver frågan om att utöka simhallarnas kapacitet tas upp.

Kommunen behöver gemensamt ta ställning till hur många

simhallar som bör finnas i kommunen på sikt.

Huddingehallen är gammal och kommer inom en snar

framtid att behöva en omfattande renovering. Även de

andra behöver renoveras Med den höga beläggning som

finns i kommunens simhallar redan idag bör beslut kring

Huddingehallens framtid fattas och ytterligare behov av

simhallar utredas. Vid en eventuell rivning av Huddingehallen

behöver den ersättas, dessutom behövs ytterligare en

anläggning för att täcka behoven. Enligt undersökningen

ung livsstil är simhallar en högt prioriterad önskning.

Simhallar fyller ett viktigt behov för de ungdomar som inte

deltar i den organiserade föreningsverksamheten.

Vid planering av en ny simhall bör också möjligheterna att

kombinera den med rehab-bassäng och/eller en utomhusbassäng

utredas. Förvaltningen föreslår att en ny simhall

placeras i Flemingsberg där expansionen av området

kommer att vara stor. Möjligheterna till regional

samverkan liksom möjliga partsgemensamma lösningar

med privata aktörer för en kostnadseffektiv lösning för

kommunen bör vid byggandet av en sådan anläggning

undersökas.

Investeringar

I planeringsförutsättningarna finns inga uppgifter om

investeringar som tilldelats nämnderna för 2018-2020. De

flesta anläggningar som nämnden nyttjar hyrs av Huge

med fullserviceavtal. De investeringar som redovisas

nedan är kompletteringar av utrustning och inventarier till

kommande hallar. Tidpunkt för investeringarna är dock

fortfarande oklar och härrör till färdigställandet av

anläggningarna. Investeringsbudget för utbyte av datorer

och IT-utrustning, arbetsmiljöåtgärder samt investeringar i

förvaltningens verksamhetslokaler för kommande år är

upptagen i planen. I enligt med kommunens regler, där

varan har ett värde över ett basbelopp och en ekonomisk

livslängd på minst tre år, ska dessa kostnader klassas som

inventarier.

Inventarier/utrustning

idrottshall, Glömsta

Datorer, it-rustning

Arbetsmiljö

Inventarier, verksamhetslokaler

Plan Plan Plan

2018 2019 2020

1 700 tkr

200tkr

200tkr

300tkr

200tkr

200tkr

300tkr

200tkr

200tkr

300tkr

Summa netto 2 400 tkr 700tkr 700tkr

12 | UNDERLAG INFÖR MÅL OCH BUDGET 2018


Planeringsförutsättningar 2018-2020

KOMMUNSTYRELSEN

FEBRUARI 2017


Planeringsförutsättningar 2018-2020

Kommunstyrelsens förvaltning

© Kommunstyrelsens förvaltning och Huddinge kommun

Grafisk form FamiljenPangea

ISBN 91-85565-02-4

www.huddinge.se


Innehåll

Inledning ................................................................................................................... 4

Huddinges vision och mål ............................................................................................... 4

Ekonomiskt tuffare tider - vikten av prioriteringar ......................................................... 5

Huddinge i stark tillväxt ............................................................................................. 6

Kraftig befolkningstillväxt under 2016 ............................................................................ 8

Förutsättningar och utmaningar för planeringsperioden ........................................... 10

Tredje populäraste kommunen i länet? ....................................................................... 10

Hållbart Huddinge 2030 ................................................................................................ 10

Bra att leva och bo ........................................................................................................ 11

Utbildning med hög kvalitet ......................................................................................... 23

Fler i jobb ...................................................................................................................... 25

God omsorg för individen ............................................................................................. 27

Ekosystem i balans ........................................................................................................ 30

Systematisk kvalitetsutveckling .................................................................................... 33

Attraktiv arbetsgivare ................................................................................................... 35

Sund ekonomi ............................................................................................................... 40

Ekonomiplan 2018-2020 – preliminära beräkningar .................................................... 47


PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR 2018-2020 3


4 PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR 2018-2020

Inledning

Huddinges vision och mål

Vision: Huddinge - en av de tre populäraste kommunerna i Stockholms län

Huddinges vision är att vara en av de tre populäraste kommunerna i Stockholms

län att bo, besöka och verka i.

Hållbart Huddinge 2030

I ett Hållbart Huddinge 2030 pekar kommunfullmäktige ut en långsiktig, önskvärd

och möjlig framtid med fokus på år 2030. Här beskrivs hur ett hållbart Huddinge

ter sig och vilka vägval kommunen bör göra för att komma dit.

Mål för Huddinge

För att nå det framtida läget i ett Hållbart Huddinge 2030 och visionen om att vara

en av de tre populäraste kommunerna i Stockholms län, är fem övergripande mål

formulerade som visar utåtriktat vad kommunen åstadkommer för invånare,

brukare och kunder.

Bra att leva och bo

Utbildning med hög kvalitet

Fler i jobb

God omsorg för individen

Ekosystem i balans

För att vara framgångsrik i detta arbete ska kommunen ständigt sträva efter att

förbättra verksamheterna och detta är formulerat i tre strategiska mål under

rubriken effektiv organisation som visar inåtriktat hur och med vilka resurser

kommunen genomför sitt uppdrag.




Attraktiv arbetsgivare

Sund ekonomi

Systematisk kvalitetsutveckling


PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR 2018-2020 5

Ekonomiskt tuffare tider - vikten av prioriteringar

Inför varje ny planeringsperiod gör kommunstyrelsens förvaltning en analys av

faktorer i omvärlden och förutsättningar i den egna organisationen som är viktiga

att beakta i planeringen. Detta redovisas i denna pm, Planeringsförutsättningar,

och ska ses som ett av flera underlag för politikerna att använda i arbetet med

kommande Mål och budget. Därutöver redovisas till exempel verksamheternas

resultat och måluppfyllelse mer detaljerat i verksamhetsberättelser och

årsredovisning och nämnderna lyfter fram sina särskilda utmaningar i Underlag

inför Mål och budget. I planeringsförutsättningarna beskrivs inledningsvis

befolkningsutvecklingen i Huddinge. Därefter redovisas viktiga förutsättningar

och utmaningar, utan inbördes prioritering, för kommunens fortsatta utveckling

under planeringsperioden. Planeringsförutsättningarna avslutas med en preliminär

ekonomiplan för åren 2018-2020, utifrån aktuella prognoser.

Resultatet av analyserna kan sammanfattas i huvudsakligen tre större utmaningar:

Långsiktig finansiering. Kommunsektorn står inför stora verksamhetsmässiga och

ekonomiska utmaningar. Sveriges Kommuner och Lansting bedömer att ökningen

av skatteunderlaget inte är tillräckligt för att behålla resultatet på en någorlunda

oförändrad nivå. Huddinge står inför liknande utmaningar och fortsatt prioritering

av basuppdraget och arbetet med långsiktig finansiering kommer att krävas.

Samhällsbyggande. Kommunen planerar att bygga många nya bostäder och

etablera ett stort antal nya arbetsplatser de kommande åren. När kommunen växer

ska det ske på ett ansvarsfullt sätt; utgångspunkten är att kombinera en ekonomisk

tillväxt samtidigt som miljön främjas och unika naturvärden bevaras. Dessutom

ska alla invånare få en jämlik service, ett jämlikt bemötande och jämlika

livsvillkor. Det är även viktigt att den offentligt finansierade och kommersiella

servicen byggs ut i takt med bostadsbyggandet, samt att det skapas förutsättningar

för fler arbetsplatser.

Attraktiv arbetsgivare. Bristen på arbetskraft inom offentliga tjänstesektorn är stor

och förväntas fortsätta öka 2017 och bedöms dessutom bli allt mer ansträngd på

längre sikt. Huddinge kommun behöver fortsätta med pågående strategier för att

attrahera och rekrytera nya medarbetare och för att behålla engagerade

medarbetare. Det är också viktigt att kommunen fortsätter att aktivt jobba för att

minska sjukfrånvaron.


6 PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR 2018-2020

Huddinge i stark tillväxt

Huddinge är med sina drygt 107 470 invånare den näst största kommunen i länet.

Hela Stockholmsregionen växer och Huddinge är inget undantag.

Befolkningstillväxten har varit kraftig under den andra halvan av 2016,

preliminärt har befolkningen i kommunen ökat med 2 160 personer 2016. Den

största årliga ökningen sedan 2008.

Ålder 2012

2016

prel.

2020

prog.

2020

scenario

0 1 349 1 339 1 560 1 600

1-5 7 539 7 735 8 400 8 700

6 1 523 1 673 1 750 1 750

7-9 4 326 4 739 5 150 5 200

10-12 3 896 4 514 5 110 5 050

13-15 3 615 4 125 4 800 4 800

16-18 3 951 3 861 4 450 4 750

19-24 8 150 8 041 8 840 10 250

25-64 53 602 57 129 61 400 63 200

65-79 10 114 11 085 11 800 13 000

80-w 2 945 3 229 3 720 3 900

Summa 101 010 107 470 116 980 122 250

Huddinges befolkning har ökat varje år under en lång tid och den väntas öka även

i framtiden. Ökningen beror både på ett positivt födelsenetto och på en hög

inflyttning från utlandet. Under den kommande 10-årsperioden kommer även

nybyggnationen ha en markant påverkan på såväl befolkningsutveckling som

befolkningsstruktur i och med en önskad tillväxt.

För att få en bild av hur befolkningen kan förändras givet en fortsatt expansiv

exploatering i kommunen har ett expansivt befolkningsscenario fram till 2050

tagits fram. I tabellen ovan redovisas befolkningsutvecklingen fram till 2020

utifrån kommunens befolkningsprognos respektive det expansiva scenariot.

Skillnaden är som synes tydlig redan 2020.

Det expansiva scenariots funktion är dock inte att prognostisera befolkning utan

att visa på en möjlig utveckling givet vissa förutsättningar. Dessa är i närtid att

kommunen är lyckosam i Sverigeförhandlingen och på längre sikt att

urbaniseringen inte avtar, samtidigt som marknaden klarar av den höga

exploateringstakten i länet.

En befolkningstillväxt som beskrivs i det expansiva scenariot ställer stora krav på

framtida samhällsplanering för att möjliggöra utbyggnadstakten och på framtida


1993

1996

1999

2002

2005

2008

2011

2014

2017

2020

2023

2026

2029

2032

2035

2038

2041

2044

2047

2050

PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR 2018-2020 7

kommunal service. Idag finns cirka 110 förskolor i kommunen, det kan behövas

närmare 230 förskolor 2050 om vi ska behålla samma struktur som idag. Det

skulle innebära att det ska startas 3,5 förskolor om året i fram till 2050. Det

behöver samtidigt ske en utveckling vad det gäller arbetstillfällen. Scenariot visar

på närmare 80 000 fler i arbetsför ålder som helst vill kunna arbeta nära hemmet.

Byggda bostäder 1993-2016, Potentiellt byggande 2017-2050, medelvärde (3år)

2500

2000

1500

1000

500

0

I översiktsplan 2030 har det fastställts att Huddinge ska växa i takt med länet

vilket innebär att kommunen genom samhällsplaneringen behöver skapa

förutsättningar för detta. Färdigställda bostäder årsvis och

byggnadsplaner/byggnadspotential framåt ger en bild av hur bostadsbyggandet

kan tänkas se ut. Då det förligger eftersläpning i statistiken och osäkerhet i de

framtida planerna, bygger diagrammet ovan på ett medelvärde för de senaste tre

åren. Det betyder att värdet för 2016 är snittet av allt som byggts 2014 till 2016.

På detta sätt jämnas kurvan ut och det spelar mindre roll om rapporteringen har

skett på exakt rätt år. Det som framgår är att Huddinge inte riktigt når

målsättningen om 770 bostäder per år, men att det framåt finns en potential för ett

mycket högre färdigställande.

Den prickade linjen ovan visar den potential kommunen har gällande

bostadsbyggande och baseras på planerad byggnation och områdesvisa

skattningar. Totalt är det närmare 50 000 bostäder, vilket med största sannolikhet

är i överkant av vad som kan tänkas byggas. Men samtidigt är en beredskap för

denna nivå viktig om kommunen ska lyckas med utbyggnaden av kommunal

service både på kort och på lång sikt.


8 PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR 2018-2020

Folkmängden i Huddinge 1980-2016 och prognos 2017-2025 samt scenario 2017-

2050

300000

250000

200000

150000

100000

50000

0

198019851990199520002005201020152020202520302035204020452050

Historiskt har befolkningsutvecklingen varit nära på linjär och den utvecklingen

har i befolkningsprognosen antagits fortsätta under den kommande 10-

årsperioden. Att göra längre prognoser än så är svårt då planer för nybyggnation

ofta saknas på längre sikt. Därför lämpar det sig att titta på olika scenarior för

exploatering.

Scenariot som beskrivs i detta kapitel är expansivt och innehåller både

utbyggnationer kopplat till Spårväg syd och mark som kan tas i anspråk för

exploatering. Scenariot speglar även ambitionen att bygga tätare och mer stadslikt,

vilket förändrar den övergripande fysiska sammansättningen och på sikt även

demografin. Denna typ av utblick kan dock vara viktiga om kommunen behöver

göra strategiska avvägningar i till exempel markfrågor eller målkonflikter.

Totalt sett är det en kraftig utvekling som beskrivs i scenariot fram till 2050.

Kommunen kommer att växa i alla delar men mest där det planernas större nya

bostadsområden. Det är tydligt att Spårväg syd präglar denna utvekling, en

majoritet av de planerade bostäderna som finns med i antaganden till scenariot

kommer att ligga spårnära. Att spårvägen planeras att gå genom nord- och

sydvästra Huddinge gör att det är här kommunen kommer att växa som kraftigast.

Dessa två områden, som har lägst befolkning idag och tillsammans står för cirka

37 procent av invånarantalet, kan komma att tillsammans stå för cirka 56 procent

av befolkningen 2050.

Kraftig befolkningstillväxt under 2016

Under 2016 växte Huddinges befolkning preliminärt med över 2,0 procent vilket

är nära en dubblering jämfört med 2015 då befolkningen växte med 1,1 procent.

Under 2016 ökade befolkningen i riket uppskattningsvis med 1,3 procent och i

länet med 1,6 procent. Dessa siffror bygger på raka framskrivningar utifrån

befolkningen den 1 november 2015, vilket gör att de kan komma att förändras när


PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR 2018-2020 9

preliminära uppgifter blir tillgängliga. Detta skulle betyda att kommunen

överträffar målet med en befolkningstillväxt i nivå med länet för 2016.

Under 2016 flyttade preliminärt 10 970 personer till Huddinge och 9 500 personer

flyttade från Huddinge, vilket ger ett flyttningsnetto på närmare 1470 personer

vilket kan jämföras med 420 personer 2015. Det föddes preliminärt 1 304 barn

och 614 personer avled, vilket ger ett födelsenetto på 690 personer. Jämfört med i

fjol har kommunen haft en marginellt starkare naturlig befolkningsökning genom

ett något högre positivt födelsenetto. Flyttnettot var positivt både gällande

inhemsk och omflyttning och mot övriga världen, vilket är en förändring jämfört

med 2015. Men allt jämt är det inflyttningen från utlandet som står för mer än

hälften av den totala befolkningstillväxten.

Huddinge är en kommun som, liksom många andra förortskommuner i

Stockholm, attraherar många barnfamiljer. I Huddinge är andelen barn högre än

genomsnittet i riket och länet, samtidigt som andelen äldre är lägre. Trenden för

Huddinge är att befolkningen blir något äldre, den senaste 10 årsperioden har

medelåldern ökat med 0,4 år, att jämföra med riket som ökat med 0,6 år och länet

som står oförändrat. I länet är det framförallt Solna och Sundbyberg som blir

yngre. Vilken typ av bostäder som byggs framöver är en aspekt som kan påverka

medelåldern. I samband med att andelen bostäder i flerfamiljshus ökar kommer

troligen även medelåldern att öka då andelen barn per bostad troligen minskar.

Huddinges befolkningstillväxt beror som tidigare nämnts till stor del på en hög

invandring, det vill säga inflyttning från andra länder. Under 2016 invandrade

preliminärt 1 790 personer till Huddinge och 660 utvandrade, vilket ger ett utrikes

flyttnetto på 1 130 personer. Det är en ökning jämför med i fjol trots att både inoch

utvandring var lägre 2016 än 2015.

Den starka befolkningsutvecklingen har sin förklaring i det ökade inhemska

flyttnettot. Detta är i sin tur är kopplat till nybyggnation. Preliminärt har det

byggts 844 bostäder i kommunen under året, om det en korrekt uppgift är den

högsta siffran på 30 år.


10 PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR 2018-2020

Förutsättningar och utmaningar för

planeringsperioden

Tredje populäraste kommunen i länet?

Huddinges vision om att vara på pallplats i länet gäller såväl kommunens

verksamheter som själva platsen Huddinge. Det finns i nuläget inget generalindex

som exakt pekar ut hur Huddinge står sig i länet på en övergripande nivå, men

samtliga förvaltningar har anammat visionen och det finns en hög medvetenhet

om ambitionen med visionen och ett tydligt agerande mot visionen i de olika

verksamhetsplanerna. Detta har resulterat i flera jämförelser i länet kring våra

resultat.

Det finns dock ett behov av att ytterligare förtydliga arbetet mot visionen och

eventuellt värdera Huddinge plats i länet på en övergripande nivå. Ett sätt att göra

detta är att ta utgångspunkten i Huddinge 2030 och den hållbarhetsrapport som tas

fram vid varje mandatperiod.

Vi mäter emellertid ”bilden av Huddinge” i ett Stockholmsperspektiv. Den

senaste mätningen från 2015 visar på signifikanta framsteg. Kännedomen om

Huddinge i länet har ökat med 5 procentenheter sedan mätningen 2011 och fler

platser i kommunen förknippas med Huddinge än tidigare. Det syns även ett ökat

positivt inslag gällande den yttre bilden av Huddinge kommun. Ett exempel på att

Huddinge kommun tagit kliv framåt är att Järfälla kommun använder Huddinge

som ett exempel på framgångsrika kommuner nu när de ska vässa sitt eget

erbjudande och bilden av sin egen kommun.

Någon särskild mätning av Huddinges varumärke har aldrig gjorts på ett enhetligt

sätt. Dagens arbetssätt baseras på en kontinuerlig värdering av hur kommunen

lever upp till den av fullmäktige beslutade varumärkesplattformen. Den centrala

delen i denna värdering baseras på uppdragsbeskrivningen och de fyra element

som beskriver hur kommunens ska framtona externt. Dessa fyra element är att

Huddinge ska uppfattas som aktuellt, trovärdigt, inbjudande och stolt.

En sammanfattande bedömning är att Huddinges varumärke är i tillväxt i länet.

Kommunen blir alltmer synlig och valbar, får allt större betydelse ur ett

tillväxtperspektiv, och bilden av Huddinge förstärks även om förändringen tar

flera år. Huddinge ligger dock efter flera andra kommuner vilket är ett incitament

att fortsätta att arbeta med Huddinges varumärkesplattform.

Hållbart Huddinge 2030

I juni 2012 antogs flera långsiktiga mål för en hållbar samhällsutveckling i

Huddinge kommun till år 2030. I Mål och budget redovisas denna önskvärda

ögonblicksbild av ett Hållbart Huddinge år 2030 under avsnitten Ansvar för

naturresurser, Gemenskap och delaktighet i samhällslivet, Attraktiva

bostadsområden, God utbildning och kreativt näringsliv samt Rik fritid och god

hälsa. Varje avsnitt har ett antal angivna mål.


PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR 2018-2020 11

Samtidigt som de långsiktiga målen antogs beslutades att en hållbarhetsrapport,

som följer upp målen, ska tas fram en gång per mandatperiod. Arbetet med den

andra hållbarhetsrapporten bör genomföras under hösten 2018 och ligga till grund

för Planeringsförutsättningar 2020-2022.

Bra att leva och bo

Kommunen planerar att bygga många nya bostäder och etablera ett stort antal nya

arbetsplatser de kommande åren. Framförallt ska det ske inom de regionala

stadskärnorna Flemingsberg och Kungens kurva, i Huddinge centrum-Storängen

och i andra spårnära lägen. I dessa områden finns goda förutsättningar för att

skapa levande stadsmiljöer, prioritera gång-, cykel- och kollektivtrafik samt

funktionsblandning. När kommunen växer ska det ske på ett ansvarsfullt sätt;

utgångspunkten är att kombinera en ekonomisk tillväxt samtidigt som miljön

främjas och unika naturvärden bevaras. Dessutom ska alla invånare få en jämlik

service, ett jämlikt bemötande och jämlika livsvillkor. Det är även viktigt att den

offentligt finansierade och kommersiella servicen byggs ut i takt med

bostadsbyggandet, samt att det skapas förutsättningar för fler arbetsplatser.

Översiktsplanens aktualitet

Översiktsplan 2030 visar Huddinge kommuns långsiktiga vilja när det gäller hur

den fysiska miljön bör utvecklas med bebyggelse, naturområden och infrastruktur

för att skapa en hållbar utveckling med goda livsmiljöer.

Översiktsplanens aktualitet ska prövas en gång per mandatperiod. Aktualiteten för

nuvarande översiktsplan behöver ses över under år 2017 och aktualitetsförklaras

senast år 2018. Översiktsplanen anses fortfarande kunna vara vägledande och

eventuella behov av uppdateringar kan hanteras under aktualitetsarbetet.

Det behöver tydliggöras om det finns behov av mer verksamhetsmark och en

undersökning kring detta pågår. Det skulle kunna vara en betydande förändring

om det visar sig att kommunen ska avsätta mer verksamhetsmark och en sådan

förändring behöver i så fall hanteras i översiktsplaneringen i enlighet med Planoch

bygglagen.

Länets befolkning växer snabbare än vad som var gällande när översiktsplanen

antogs. Detta anses dock kunna hanteras inom avsedd mark för bostadsbebyggelse

och medför heller ingen ändring av inriktningen i översiktsplanen.

Översiktsplanens riktlinjer för allmänna intressen

Arbetet med att följa upp riktlinjerna i översiktsplanen har påbörjats. En succesiv

process pågår för att hantera och implementera riktlinjerna i verksamheten. Ett

antal olika planer och program gällande olika tematiska områden tas fram under

2017 vilka kan påverka arbetet inom samhällsplanering år 2018. Exempelvis

planeras Handlingsplan för klimatanpassning i kommunen att föreläggas

kommunfullmäktige för beslut i mars år 2017.


12 PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR 2018-2020

Förändringar som påverkar översiktsplaneringen

Sverigeförhandlingen

Huddinge kommun förhandlar med staten, landstinget och berörda kommuner om

framtida kollektivtrafiksatsningar. För Huddinges del gäller det Spårväg syd och

åtgärder som möjliggör stopp för höghastighetståg i Flemingsberg.

Vilka åtaganden som kommunen kan komma att göra är en del av den kommande

förhandlingen som ska vara avslutad till 2018. Om Huddinge är lyckosamma i

Sverigeförhandlingen innebär det en väsentligt ökad takt i bostadsbyggandet till

2035. Huddinge kommun kan då komma att fördubbla sin utbyggnadstakt av

bostäder om kommunens prioriterade infrastrukturprojekt genomförs. Det ställer

stora krav på att övrig kommunal service systematiskt planeras för att matcha

denna utveckling. Arbetet för att säkerställa att kommande avtal leder till god

samhällsplanering har påbörjats.

Marknadsförutsättningar

Marknadsförutsättningarna för bostadbebyggelse förväntas vara fortsatt goda på

grund av bostadsbristen i regionen. För att minska effekterna av ekonomiska

konjunkturer är det särskilt prioriterat att få igång byggnationer i Flemingsberg,

Huddinge Centrum och Kungens kurva. Huddinge är idag en attraktiv kommun

för bostadsbyggande och etablering av verksamheter. Många byggherrar visar

intresse för att få markanvisningar (ensamrätt att förhandla om att köpa

kommunens mark vid planläggning av ett område) eller att förvärva mark för

etablering av verksamheter.

För att fortsätta vara attraktiv är det viktigt att fortsätta arbeta för en bra

kollektivtrafik och urbana stadskvalitéer. Olika studier visar att spårstation nära

bostaden, stort utbud av arbetsplatser inom 30 minuter med kollektivtrafik och

urbana kvalitéer i området ökar betalningsviljan, vilket är en förutsättning för att

kunna finansiera investeringarna.

Resecentrum Flemingsberg

Ett utvecklat och kapacitetsstarkt resecentrum i Flemingsberg som knyter ihop de

kollektiva och hållbara transporterna i ett nav är av stor vikt för den södra

regionhalvan. Flemingsbergs station har idag cirka 25 000 av- och påstigande

resenärer. År 2030 väntas kollektivtrafikresenärerna vara cirka 60 000 per dygn

och år 2050 öka till mellan 85 000 och 110 000. Huddinge kommun arbetar för att

få in statligt avsatta medel i nationell plan samt länsplan för transportinfrastruktur.

Se vidare under geografiska områden.

Kulturcentrum Flemingsberg

Dramaten och Operan, Sveriges nationalscener för teater och opera/balett,

kommer att lämna sina nuvarande verkstads- och repetitionslokaler i Nacka senast

under våren 2021. Med anledning av detta har Dramaten och Operan gått ut med

en intresseförfrågan till kommuner i Stockholmsområdet avseende potentiell

placering av ett nytt kulturcentrum vari bland annat Dramaten och Operans nya

verkstads- och repetitionslokaler ska inrymmas. Kommunen är en av de


PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR 2018-2020 13

kommuner som har anmält intresse med anledning av intresseförfrågan och är en

av fyra kommuner som Dramaten och Operan har valt ut att inleda diskussioner

med.

Kommunen har presenterat ett område inom Flemingsbergsdalen i Huddinge

kommun i nära anslutning till pendeltågstationen som möjlig plats för

kulturcentrumet. Ett kulturcentrum skulle här kunna inrymma en större scen,

lokaler för kommunens kulturskola, lokala föreningar, bibliotek utöver

nationalteatrarnas lokaler och skapa en mötesplats för boende, studerande och

verksamma i södra Stockholm. Besked om vilken kommun Operan och Dramaten

väljer att placera sin verksamhet i väntas under februari 2017.

Att bygga stad

Översiktsplanen bygger på att i så stor utsträckning som möjligt förtäta i redan

bebyggda områden med särskild prioritet i utpekade primära utbyggnadsområden.

Att bygga stad har en rad fördelar men också utmaningar. Stadsplanering handlar

bland annat om att ordna och forma helheten av byggnader, gator och torg i

tätbebyggelse. Resultatet av stadsbyggnad är alltså större än resultatet av varje

enskilt projekt. Huddinge kommun står inför utmaningen att väga många olika

intressen och utrymmesbehov för att skapa en så bra helhet som möjligt. Behovet

av utbyggnad av parker, gång och cykelstråk behöver följa med i takten av

byggandet. Ett ökat användande av exempelvis parker ökar behovet av drift och

underhåll av dessa. Att hitta platser för förskolor och skolor med tillräckligt stora

vistelseytor utomhus för barn är en utmaning. I en stad är konkurrensen om

marken stor och behovet av samordnad planering särskilt viktig.

Infrastruktursatsningar

Planeringen av Tvärförbindelse Södertörn pågår och förväntad byggstart är år

2020. Öppnandet för trafik har bedömts till år 2026. Citybanan öppnar för trafik år

2017. Under 2017 förväntas även ett ändrat trafikupplägg för pendeltågstrafiken

träda ikraft. Renovering av den så kallade getingmidjan i Stockholm planeras pågå

under tre somrar med start år 2018. Flemingsberg blir då en viktig

omstigningspunkt.

Beslut tas år 2018 om transportinfrastrukturinvesteringar i nationell plan samt

länsplan för år 2018-2029. Större åtgärder på väg 226 är Trafikplats högskolan

med tillhörande väg mot Riksten. Byggstart är planerad till 2018 och byggtiden är

beräknad till cirka tre år. Trafikverket har lämnat in underlag för planskildhet i

Flemingsberg till Länsplan 2018-2029.

Kommunen behöver bevaka regionala och nationella trafikupplägg för att stärka

Flemingsbergs näringsliv och utvecklingspotential.

RUFS 2050

Beslut tas år 2018 om ny regional utvecklingsplan för stockholmsregionen (RUFS

2050). Enligt remissvaren år 2016 är det troligt att inriktningen med regionala

stadskärnor som finns med i nuvarande RUFS 2010 behålls och vidareutvecklas.


14 PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR 2018-2020

RUFS 2050 bygger på att Huddinge tillsammans med de övriga

stockholmskommunerna utvecklas i enlighet med respektive översiktsplan.

Socialt hållbar stadsutveckling

FN antog 2015 Agenda 2030 och 17 globala mål för hållbar utveckling. Världens

länder har åtagit sig att från och med den 1 januari 2016 fram till år 2030 leda

världen mot en hållbar och rättvis framtid. Den svenska regeringen har tillsatt en

delegation för Sveriges genomförande av Agenda 2030. 1

De flesta av de globala målen har tydliga kopplingar till hållbara städer. Därför

behöver globala utmaningar angripas på lokal nivå. En ny studie Nordic Urban

Ways 2 har undersökt om, och på vilka sätt nordiska städer utvecklas i hållbar

riktning. Studien har identifierat områden där vi i Sverige och Norden inte håller

måttet. Framförallt gäller det den sociala dimensionen av hållbarhet

(socioekonomiskt välbefinnande, bostadssituation, medborgardeltagande och

jämlikhet). För att Agenda 2030:s åtagande ”leave no one behind” ska bli

verklighet är det viktigt att inkludera socioekonomiskt utsatta förorter.

Bostadsblandning viktig åtgärd för social hållbarhet

Huddinge kommun samarbetar inom Södertörnsmodellen för hållbar

stadsutveckling med stöd från Vinnova. Inom projektet har Södertörnsanalysen

tagits fram som är ett verktyg för att visualisera samt analysera statistik och skapa

förutsättningar för kunskapsbaserade beslut. 3 I en första pilotanalys som gjorts

baserat på data från åren 2000-2014 framkommer att personer som får arbete

kontinuerligt flyttar från Södertörns och Huddinges socioekonomiskt eftersatta

områden. Detta fenomen kallas ”lyckoparadoxen”, vilket innebär att individers

lycka när de får arbete vänds till områdets olycka när de flyttar vidare.

Lyckoparadoxen är en avgörande förklaring till att förvärvsfrekvens,

utbildningsnivåer inte ökar samt att ohälsa, lågt valdetagande med mera alltjämt

biter sig fast i vissa områden. Orsaken till att folk som får arbete flyttar från dessa

områden beror till stora delar på att dessa områden präglas av uteslutande små

lägenheter. Bristande bostadsblandning hindrar resursstarka att bo kvar. Att skapa

bostadsblandning i alla delar av kommunen och regionen framstår som en av de

viktigaste och mest kraftfulla åtgärden för att bryta bostadssegregation och skapa

social hållbarhet.

Kultur och fritid in tidigt i samhällsplaneringen

I nya RUFSen framhålls, kopplat till social hållbarhet, vikten av att kultur- och

idrottsfrågor kommer in tidigt i samhällsbyggnadsprocessen. Landstinget tar i

dialog med länets kommuner fram en kulturstrategi som ansluter till RUFS 2050.

Under året presenteras en ny nationell kulturarvspolitik som kommer att peka på

vikten av att ta hänsyn till och lyfta fram dessa frågor i planeringsprocesserna.

1 http://www.regeringen.se/artiklar/2016/06/redo-att-genomfora-agenda-2030-i-sverige/

2 https://www.globalutmaning.se/wp-content/uploads/sites/8/2016/10/ORIGINAL_GU_NUW_161008.pdf

3 http://sodertornsmodellen.com/sodertornsanalysen/


PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR 2018-2020 15

För ett levande och attraktivt närområde är tillgången till idrottsanläggningar för

såväl förenings-, spontan och organiserad verksamhet samt bibliotek och

kulturella mötesplatser, mötesplatser för unga och kulturskola viktigt. I strävan att

skapa ett inkluderande samhälle med höga folkhälsotal behöver möjligheter

skapas för att alla ska få ta del av det offentliga rummet. Ungdomar är idag i lägre

grad en del av föreningslivet. Det är flest pojkar som tar del av traditionella

spontanytor såsom utegym, fotbollsplaner och skateboardparker. Därför är det

viktigt att tidigt i planeringen beakta andra former av spontana ytor så som

dansbanor, scener, streetbasket, öppna caféytor med mera.

Konstnärlig utsmyckning behöver beredas tydlig plats tidigt i

samhällsplaneringen. Detta gäller även den tillfälliga konsten som jämte den fasta

kan skapa en dynamik och samverkan mellan människor och aktörer. Flera ytor

för tillfälliga offentliga konstverk bör planeras in.

Ett regionalt perspektiv är nödvändigt när det gäller det rörliga friluftslivet med

orientering, leder, isar och skidbackar. Huddinge kommun behöver också

samarbeta med närliggande kommuner kring anläggningar, inte minst när det

gäller elitverksamhet och mindre vanliga sporter. Viktigt också att ansvaret för

tillsyn och underhåll av spår och leder är tydligt uttalat i kommunen.

Simhallar ger, utifrån ett jämlikhets- och folkhälsoperspektiv, fler medborgare

tillgång till ett aktivt liv och fångar de grupper som inte är föreningsanslutna.

Kommunen har i dag tre simhallar som inom några år kommer att vara i behov av

omfattande renoveringar varför ett samlat grepp över simhallsfrågan och en plan

för framtidens tillgång behöver tas fram.

I den framtida utvecklingen av kommunens nya områden kommer ett flertal nya

skolor att byggas. Det är viktigt att beakta behovet av idrottsytor i ett långsiktigt

perspektiv, såväl storleken och utformningen av idrottshallar och näridrottsplatser.

Dessa tillgodoser såväl skolans undervisningsbehov och möjliggör

fritidsaktiviteter på kvällar och helger.

Vad pågår och planeras i respektive geografiskt områdena?

Områdesbeskrivningar samt plan för samhällsbyggnadsprojekt är viktiga verktyg

för att operativt styra och möjliggöra hållbar samhällsutveckling i enlighet med

översiktsplanens inriktning. En förbättrad process och samordning mellan

kommunens förvaltningar för planering i tidiga skeden har förbättrat möjligheten

att prioritera rätt projekt i plan för samhällsbyggnadsprojekt. Denna arbetsmetodik

och process vidareutvecklas succesivt kommande år och möjliggör för en

tydligare prioritering och styrning av insatser.

En ny administrativ indelning av kommunen förväntas att implementeras under

2017 och träda i kraft år 2018. Nedan presenteras vad som pågår och planeras i de

olika områdena utifrån nuvarande indelning.

Nordvästra Huddinge

Nordvästra Huddinge består av Vårby, Kungens kurva och Segeltorp.

Befolkningen förväntas att öka kraftigt.


16 PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR 2018-2020

VÅRBY/MASMO

Till år 2030 planeras för cirka 800 nya bostäder i Vårby/Masmo genom förtätning

av Vårby gård, Masmo och utveckling av Spendrups fastighet. Under 2017

kommer planering starta för hur Spendrups fastighet kan utvecklas med bostäder

och tillhörande offentlig service. Planering kommer också att starta för att se över

hur Vårby gård kan förtätas med bostäder och översyn kommer att ske av

befintliga skolor och förskolor. Vid planeringen av nya bostäder i Masmo bör ett

bibliotek planeras in i området.

Masmo ingår i en åtgärdsvalstudie som Trafikverket genomför gällande hur

Tvärförbindelse Södertörn ska ansluta till Förbifart Stockholm. Masmos

utveckling påverkas av resultatet av åtgärdsvalstudien med hänsyn till hur stor

andel av området som blir tillgängligt för ny byggnation. För att förbättra

kollektivtrafiken till området planeras Spårväg syd. Vid planeringen av ny

transportinfrastruktur behöver särskilda insatser lyftas för att minska

transportinfrastrukturens barriäreffekter.

KUNGENS KURVA

Till 2030 planeras för cirka 3 000 nya bostäder. Även nya arbetstillfällen kommer

att tillkomma. Samtidigt med planerad bostadsbyggande tillkommer behov av

förskolor och grundskolor genom nyproduktion. Även ett nytt äldreboende

kommer att planeras antingen i Masmo/Vårby eller Kungens kurva. I Kungens

kurva kan bibliotek behöva förstärkas när området växer och ändrar karaktär. Det

finns också ett behov av sporthall och ytor för utomhusidrott med konstgräsplan.

Det största pågående planeringsprojektet för utveckling av handel är ny detaljplan

för Ikeas fastigheter. Detaljplanen beräknas vinna laga kraft i slutet av våren 2017.

Projektet Huddinge Resort som inkluderar hotell och spa- och wellnescentra pågår

planläggning för.

För att förbättra kollektivtrafiken till området planeras Spårväg syd.

Genomförande pågår av Förbifart Stockholm och tillhörande kommunala

anslutningsvägar. Genom det framtagna programmet för den offentliga miljön i

Kungens kurva planeras åtgärder genomföras med start under 2017 i gatumiljön

för att skapa en tryggare plats för gående och cyklister. Fler torg och mötesplatser

planeras, inte minst längs med den nya huvudgatan Tangentvägen.

SEGELTORP

Till 2030 planeras för cirka 1 200 bostäder genom utveckling av Segeltorps

industriområde och Segeltorps centrum. För att förbättra kollektivtrafiken till

området planeras Spårväg syd. Förskole- och skolsituationen i området har

bedömts ansträngd. I takt med ny bostadsbebyggelse tillkommer behov av nya

förskolor och skolor i området. Planering pågår för att möta detta behov genom

nyproduktion.

Sydvästra Huddinge

Sydvästra Huddinge består av Flemingsberg, Glömsta och ett nytt område som har

kallatas Loviseberg. Flemingsberg består av bostadsområdena Grantorp, Visättra

och Kästa men även mer utpräglade verksamhetsområden som sjukhusområdet


PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR 2018-2020 17

och Flemingsbergsdalen. Till Glömsta räknas även Vistaberg. Loviseberg har

använts för att beskriva en möjlig utvekling givet en framdragning av spårvägen.

Sydvästra Huddinge är det område som befolkningsmässigt förväntas växa

kraftigast på kort sikt.

FLEMINGSBERG

Till 2030 planeras för cirka 5 600 nya bostäder och cirka 10 000 nya

arbetstillfällen. Samtidigt med planerat bostadsbyggande tillkommer 2020-2030

behov av 70 nya förskoleavdelningar och grundskolor genom nyproduktion.

Lokalisering av dessa måste i många fall starta redan under 2017-2019. Här finns

även ett behov av parker, lekplatser, äldreboende, sporthall och konstgräsplaner.

Lokaliseringsutredning för en ny simhall bör påbörjas under perioden 2017-2019.

I anslutning till simhallen finns behov av en ny grundsärskola och träningsskola

samt tal- och språkklasser som ersättning för befintlig i Rosenhill.

Befolkningsökning 2017-2030 prognostiseras till cirka 12 700 vilket motsvarar

närmare 85 procent.

Det har föreslagits att under 2017 starta planeringen för ett kulturcentrum i

Flemingsbergs mest centrala delar invid stationen. Detta skulle till exempel

kunna inrymma ett nytt medelstort bibliotek, lokaler för kulturskolan,

möteslokaler för såväl olika aktiviteter för unga, föreningslivet och andra, ett

scenrum samt utomhusytor för exempelvis dans och andra kulturformer samt en

genomtänkt utformning som gynnar spontan rörelse. I det fall Operan och

Dramaten väljer att förlägga delar av sin verksamhet i området finns stora

möjligheter till samarbete och samnyttjande av lokaler. Samma område skulle

även inrymma ett nytt större gymnasium och en grundskola för 7-9, båda med

inflyttning 2021-2022.

Sedan maj 2016 pågår ett program för utveckling av ny central stadskärna, bland

annat genom en större medborgardialog. I de mest centrala delarna finns möjlighet

att skapa en urban mötesplats med handel, restauranger och kultur. Här finns även

möjlighet till etablering av kontor. Planering pågår för en ny etapp av

Flemingsbergsdalen invid rättscentrum. Planerad byggstart är 2019.

Genomförande pågår för nya utbildnings- och forskningslokaler, tillbyggnad av

sjukhuset samt den första etappen av Flemingsbergsdalen med handel och hotell.

Under perioden 2017-2019 bör även planering återupptas av verksamhetsområdet

Flemingsberg södra.

Planering pågår för en ny trafikplats (Trafikplats högskolan) och anslutningar av

Tvärförbindelse Södertörn till Flemingsberg på två ställen. Genomförande pågår

genom Trafikverket av nya spår invid Flemingsbergs station. Med Trafikverket

förs även diskussioner kring en nedsänkning och överdäckning av väg 226

(Huddingevägen) i Flemingsbergs mest centrala delar invid Flemingsberg station.

Här planeras tillsammans med Trafikförvaltningen för ett nytt resecentrum med

storregionala förbindelser, spårväg och en ny bussterminal. Vidare kommer under

2017-2019 studeras hur Flemingsbergs lokalvägnät kan utvecklas genom bland

annat nya förbindelser över väg 226 och järnväg.


18 PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR 2018-2020

GLÖMSTA

Till 2030 planeras för cirka 300 nya bostäder genom ytterligare förtätning.

Ytterligare cirka 700 bostäder tillkommer under perioden 2017-2019 i Vistaberg

vilka ingår i samma upptagningsområde för skolor som Glömsta. Behov finns

därför att utreda en möjlig expansion av Vistaskolan. Utbyggnad av

Glömstaskolan med en ny huskropp innehållandes en grundskola för F-3 beräknas

ha inflyttning 2019. Det finns också behov av en ny förskola i Glömsta.

LOVISEBERG

Fullt utbyggt Loviseberg bygger på att strukturerande och attraktiv kollektivtrafik

kommer till. En utbyggnad påverkas därav av utgången i Sverigeförhandlingen

gällande Spårväg syd. Till 2030 planeras för cirka 2 500 nya bostäder. Samtidigt

med planerat bostadsbyggande tillkommer behov av två grundskolor och

förskolor för 500 barn genom nyproduktion. Här finns även ett behov av parker

och lekplatser. I området finns även behov av att etablera en ny större idrottsplats

som komplement till dagens i Visättra och Källbrink. Detta för att möta

kommunens totala befolkningsutveckling. Upptagningsområdet blir hela västra

kommunen.

Glömstadalen föreslås ett nytt lokalt centrum med bland annat närservice och ett

nytt bibliotek. Anläggandet av en cricketplan i Loviseberg skulle kunna vara

första etappen på en kommande idrottsplats i området.

Området påverkas av både Tvärförbindelse Södertörn och Spårväg syd.

Mellersta Huddinge

Mellersta Huddinge består av områdena Stuvsta-Snättringe och Sjödalen-

Fullersta. Till Stuvsta räknas även Högmora, Svartvik och Mellansjö. Områden

som Gladö och Lissma räknas in i Sjödalen. Mellersta Huddinge är det största

området sett till yta och det är idag det klart största av de administrativa områdena

som beskrivs i denna pm.

Befolkningstillväxten är svagare i mellersta Huddinge än i första hand nord- och

sydvästra Huddinge.

SJÖDALEN/FULLERSTA

Till 2030 planeras för totalt cirka 3400 nya bostäder i Huddinge centrum och

Storängen. För Fullersta planeras till 2030 för cirka 770 nya bostäder i Vistaberg

och Rosenhill. För det fortsatta arbetet med förtätning av Huddinge Centrum

planeras under perioden 2017-2019 uppstart av två nya bostadsprojekt om totalt

cirka 600 bostäder. I Storängen pågår omvandling av det första kvarteret,

Brandstegen, och vid Sjödalsvägen i Huddinge centrum byggs nya bostäder med

påbörjad inflyttning 2017. Totalt sker en utbyggnad med cirka 800 bostäder samt

en förskola och servicebostäder. Om- och utbyggnad av gator i anslutning till

dessa kvarter har påbörjats under 2016. Förstudie eller planläggning pågår för

ytterligare cirka 1 700 bostäder omfattande nästa etapp i Storängen samt ett

projekt i Huddinge centrum, Sjödalsbacken.


PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR 2018-2020 19

Inom området pågår dessutom utbyggnad av bostäder vid Kvarnbergsplan, i

Västra Balingsnäs och Gladö kvarn. De största projekten som det pågår planering

för är Vista Skogshöjd och Rosenhill. Byggstart planeras 2018. För Skapaskolan

finns en ny detaljplan som är överklagad.

Förskole- och skolsituationen i området har bedömts ansträngd. På sikt kommer

den planerade bostadsutbyggnaden inom Storängen och de centrala delarna av

Huddinge att kräva utbyggnad av fler förskolor. Förutom ny F-6 skola i Solgård

och ny 7-9 skola i Storängen finns behov av nya skolor i Källbrink, Balingsnäs

och Gladö. Tomtmark behöver utredas. Ett äldreboende behövs i Centrala

Huddinge eller Stuvsta. För kultur och fritid finns utöver den idrottshall som

planeras i Storängen behov av en 11-manna konstgräsplan för utomhusidrott i

centrala delen av Huddinge. Det finns också ett stort behov av ett mer centralt

läge för huvudbiblioteket i centrala Huddinge.

Planering för ombyggnad av Sjödalsvägen på sträckan närmast Huddinge centrum

har påbörjats och är planerad att genomföras under perioden 2017–2019. Området

berörs av det pågående arbetet med Tvärförbindelse Södertörn.

STUVSTA/SNÄTTRINGE

Totalt planeras för cirka 1200 bostäder inom Stuvsta/Snättringe till 2030.

Därutöver tillkommer förtätning i samband med omvandling av nästa etapp av

Högmora/Svartvik. För att möta de kommande behoven av förskole- och

skolplatser planeras för nya förskolor i Utsälje och Högmora och

Kungsklippeskolan, Stensängsskolan och Solfagraskolan utredas och planeras för

omvandling och utbyggnad. Det finns behov av ytterligare en konstgräsplan i

Snättringe och en översyn av möjliga alternativ platser bör göras. Källbrinks IP

kommer att behöva rustas upp och möjligheterna att utöka ytan bör utredas.

Beroende på hur utvecklingen av Kvarnbergsplan kommer att se ut kan det

påverka Huddingehallen. Om Huddingehallen inte längre ska finnas kvar på

nuvarande plats bör såväl simhall som idrottshall ersättas. Fram till 2030 finns

behov av en gruppbostad för personer omfattade av LSS.

Östra Huddinge

Östra Huddinge består av områdena Trångsund och Skogås. I Trångsund ingår

Vidja och i Skogås ingår Länna. Befolkningstillväxten är måttlig i östra Huddinge

i jämförelse med framförallt nord- och sydvästra Huddinge.

TRÅNGSUND

Området har behov av ytterligare bostäder och arbetsplatser i anslutning till

pendeltågsstationen för att kunna öka serviceutbudet och andelen

kollektivtrafikresande. Till 2030 planeras för cirka 700 bostäder genom

genomförande av pågående exploateringsprojekt och förtätning i villaområden.

Behov finns av förskola och skola i Trångsund och av skola och förskola i Vidja.

Det finns även behov av en gruppbostad för personer omfattade av LSS och

förändringar av lokaler för kultur och mötesplatser. Behov finns av en centralt

belägen park i Trångsund.


20 PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR 2018-2020

SKOGÅS/LÄNNA

Området har behov av ytterligare bostäder med upplåtelseform som gör att

variationen ökar inom de delområden som är homogena och olika delområden

behöver bindas samman. Till 2030 planeras för sammanlagt cirka 500 bostäder.

Det finns behov av nya förskolor, en gruppbostad för personer omfattade av LSS,

konstgräsplan och elbelyst motionsspår.

Ökad polarisering leder till ökad otrygghet

De sociala skillnaderna fortsätter att öka. Människor med olika bakgrund och

förutsättningar lever allt mer segregerat, speciellt i och kring storstäderna. Det

bidrar till ökad känsla av utanförskap, maktlöshet, dåligt hälsa samt otrygghet.

Sammantaget ger denna polarisering en sämre social sammanhållning med risk för

mer otrygghet, bristande tillit och social oro som följd. Huddinge kommuns

resultat kring trygghet är låga och behöver förbättras. Skillnader i upplevd

trygghet är stor i kommunens olika delar och mellan kön.

Nationell plan mot rasism, liknande former av fientlighet och hatbrott

Med Nationell plan mot rasism, liknande former av fientlighet och hatbrott som

regeringen presenterade i november 2016 tas ett samlat grepp om det arbete i

dessa frågor som utförs av flera myndigheter, regionala och lokala aktörer samt

organisationer inom det civila samhället. Planen är ett verktyg för att förebygga

och motverka rasism och polarisering i samhället och skapa förutsättningar för ett

solidariskt och sammanhållet Sverige.

I planen beskrivs utvecklingen i dagens Sverige som komplex. Å ena sidan visar

undersökningar att stöd för öppenhet och inkludering ökar över tid men å andra

sidan vittnar många samtidigt om ett mer hätskt samhällsklimat där rasismen visar

sig allt tydligare. Engagemanget för människors lika värde och tillgång till

rättigheter och möjligheter är och har varit stort i Sverige.

Utvecklingen riskerar att gå mot ett mer splittrat samhälle. Det finns grupper och

organisationer som gör vad de kan för att ställa olika grupper i befolkningen mot

varandra, och som betraktar människor med bakgrund i andra länder som det

huvudsakliga samhällsproblemet. Det är också alltför vanligt att politiker,

journalister och andra opinionsbildare utsätts för hat och hot. 4

Brottsförebyggande rådets rapport om hatbrott visar att anmälningar om hatbrott

med ett främlingsfientligt/rasistiskt motiv har ökat. År 2015 identifierades 4 770

anmälningar innehålla ett främlingsfientligt/rasistiskt motiv, vilket är en ökning

med 10 procent jämfört med 2014 och en ökning med 21 procent jämfört med

2011. 5 Den senaste mätningen av mångfaldsbarometern visar att mångfaldsindex

sjunker och tangerar lägsta nivå sedan mätningarna startade. Vilket betyder att

attityderna till etnisk mångfald blivit mer negativa. 6

4 Nationell plan mot rasism, liknande former av fintlighet och hatbrott, 2016

5 Hatbrott 2015- statistik över polisanmälningar med identifierade hatbrottsmotiv och självrapporterad utsatthet för hatbrott,

Brå-rapport 2016:15.

6 Mångfaldsbarometern 2016, Högskolan i Gävle


PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR 2018-2020 21

I den lokala lägesbild av Huddinge som kommunen tillsammans med polisen och

Södertörns brandförsvarsförbund tar fram så framgår att det vid åtta tillfällen

under 2015 och 19 tillfällen under 2014 skett aktiviteter kopplade till vitmakt

miljön (klotter, möten eller likande) i de områden där flyktingboenden och

boenden för ensamkommande finns. 7

Ett nytt brottsförebyggande program

Regeringen driver en nationell satsning på det brottsförebyggande arbetet. Målet

är dels att öka de brottsförebyggande insatserna i kommunerna genom ökat

nationellt stöd och samordning, dels att bidra till att lyfta andra samhällsaktörers

förebyggande arbete. En nationell samordnare ska också tillsättas för att

komplettera Brås verksamhet och ett nytt nationellt brottsförebyggande program,

med ett flertal åtgärder både inom och utanför rättsväsendet blir klart i början av

2017. Det nya nationella programmet kommer fokusera på ett mer kunskapsbaserat

synssätt och omfatta en rad områden.

Nya nationella styrsignaler för jämlika levnadsvillkor

En ny jämställdhetspolitik

I november 2016 presenterades den nya jämställdhetspolitiken genom regeringens

skrivelse Makt, mål och myndighet – feministisk politik för en jämställd framtid

2016/17:10. Utredningen konstaterar att de jämställdhetspolitiska målen är långt

ifrån uppnådda – kvinnor och män har ännu inte samma makt att forma samhället

och sina egna liv

Den nya politiken innebär en ambitionshöjning med insatser för en strategisk,

sammanhållen och långsiktig myndighetsstyrning. Två nya jämställdhetspolitiska

delmål tas fram: jämställd utbildning och jämställd hälsa. Samtidigt behålls de

fyra tidigare delmålen. I den nya politiken lyfts kommunernas centrala roll fram i

uppfyllelsen av de jämställdhetspolitiska målen, inte minst i de två nya delmålen. 8

Inom ramen för det jämställdhetspolitiska delmålet Mäns våld mot kvinnor ska

upphöra har en Nationell strategi för att förebygga och bekämpa mäns våld mot

kvinnor 2017-2026 tagits fram, inklusive åtgärdsprogram 2017-2020. Strategin

pekar på att arbetet för att bekämpa mäns våld mot kvinnor behöver föras på

många nivåer i samhället. I strategin framhålls särskilt behovet av att arbeta

förebyggande med våld med fokus på jämställdhet och maskulinitetsnormer, och i

bred samverkan mellan olika aktörer. Med strategin följer olika uppdrag för att ta

fram metoder och goda exempel på hur ett våldsförebyggande arbete kan

genomföras. 9

En ny funktionshinderspolitik

Myndigheten för delaktighets har uppdrag av regeringen att arbeta fram en ny

nationell funktionshinderpolitik. Förslaget ska göra funktionshinderspolitiken mer

7 Lokal lägesbild Huddinge- Analys och redovisning av trygghet och brottslighet i Huddinge kommun, 2016

8 Makt, mål och myndighet- feministisk politik för en jämställd framtid (skr 2016/17:10)

9 Nationell strategi för att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor 2017-2026. Strategin ingår i regeringens

jämställdhetspolitiska skrivelse till riksdagen (skr 2016/17:10)


22 PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR 2018-2020

effektiv, skapa långsiktighet och innebära högre grad av tydlighet än tidigare. För

att vara stabil och långsiktig ska den fortsatt styras med mål- och resultatstyrning.

Utvärdering visar att utvecklingen inom funktionshinderspolitiken visserligen har

gått långsamt framåt de senaste åren, men att den nuvarande strategin inte fått den

effekt som avsågs. Tillgängligheten ökar något för varje år och ojämlikheten i

levnadsvillkor för personer med funktionsnedsättning har minskat i vissa

avseenden. Ändå kvarstår många och stora hinder för delaktighet. Det finns

fortfarande stor ojämlikhet i levnadsvillkoren och personer med

funktionsnedsättning kan inte delta på jämlika villkor i samhället.

Myndigheten för delaktighet föreslår elva prioriterade samhällsområden som

grund för strategin. Områdena är mer heltäckande än tidigare utifrån FN:s

konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning.

Samhällsområdena som föreslås är arbete och försörjning, utbildning, transport,

byggd miljö och samhällsplanering, IT, innovation och teknikutveckling, hälsa,

social välfärd, kultur, idrott och fritid, konsument, demokrati samt rättsväsende. 10

Barnkonventionen blir lag

Sverige är bunden av barnkonventionen oavsett om den blir lag eller inte. Det

finns en skyldighet att leva upp till de krav som konventionen ställer. Både

domstolar och andra myndigheter är tvungna att tolka svenska rättsregler enligt

fördraget. Om konventionen blir lag innebär det att tjänstemän och beslutsfattare

måste förhålla sig till barnkonventionen på ett annat sätt än i dag eftersom lagen

då ensam kan läggas till grund för myndigheters beslut i mål och ärenden Det

betyder också att barnkonventionen blir tillämplig på samtliga rättsområden. Det

blir också tydligt att konventionen ska ses som en helhet och att artiklarna i

konventionen ska tolkas i relation till varandra, något som kan förväntas lägga

grunden till ett mer rättighetsbaserat synsätt. Blir barnkonventionen lag kommer

konventionens rättigheter att få en stärkt ställning inte bara formellt utan även

reellt och barnets rättigheter kan tas till vara i större utsträckning än i dag.

Service och bemötande - offentliga organisationer stärker sitt varumärke genom

digitala lösningar och kundservice

Digitaliseringen i samhället sker i allt snabbare takt. Bakomliggande drivkrafter

till utvecklingen är den mycket snabba teknikutvecklingen samt användningen av

sociala medier och digitala tjänster på handhållna enheter. Exempel på

utvecklingen är att antalet besökare på huddinge.se ökat från 100 000 besök per år

2011 till cirka 650 000 besök per år 2016 samt att statistiken nu visar att cirka 55

procent besöker huddinge.se från en mobil enhet istället från en vanlig dator.

Kommunikationen mellan en organisations kunder och intressenter flyttar nu även

till nya plattformar som till exempel Facebook.

Utvecklingen har medfört en fördjupad insikt bland kommuner och statliga

myndigheter att digitaliseringen skapar kraftigt ökade krav och förväntningar hos

invånare och företagare att snabbt hitta relevant information och smarta digitala

tjänster. Samtidigt kan digitaliseringen minska trycket på handläggare och

10 En funktionshinderpolitik för ett jämlikt och hållbart samhälle 2016:13, Myndigheten för delaktighet


PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR 2018-2020 23

kundservicefunktionerna genom högre automatisering och tryck på

kundorienterade processer. Resultatet leder alltså till nöjdare kunder och brukare

samtidigt som organisationers varumärke stärks och förutsättningar ges för att

arbeta smartare i en omvärld som blir allt mer krävande.

Invånarnas förväntan på effektiv och snabb kontakt med kommuner och andra

myndigheter ökar också kraven på att respondera snabbt vilket i sin tur ställer

ökade krav på smart organisering. Det gäller i hög grad kundservicefunktionen

och andra nivåns service på verksamhetsnivå (där kundservice inte har kompetens

eller möjlighet att svara). I praktiken innebär det ökade krav på att svara på e-post

inom stipulerad tid samt svara i telefon på angivna telefontider med mera.

En del kommuner och statliga verk betraktar idag kundservice, e-tjänster, digitala

kundlösningar, kommunikation och service som en helhet och bygger därmed sin

organisation efter dessa begrepp. Exempel på kommuner som kommit långt i

denna utveckling är Göteborg och Helsingborg.

Sammantaget befinner vi oss i en stark trend där organisationer förväntas bli

digitala, svara sina kunder snabbt och effektivt och där kundperspektivet måste

stärkas i organisationens alla delar.

Utbildning med hög kvalitet

Ambitionen är att alla elever ska nå en gymnasieexamen inom tre år.

Resultatutvecklingen för elever i årskurs 6 och 9 har de senaste tre åren legat på

en stabil nivå, men år 2016 har det skett ett trendbrott och resultaten har sjunkit

något. Meritvärdena för årskurs 6 och 9 har också sjunkit marginellt år 2016.

Trots denna marginella sänkning av både kunskapsresultat och meritvärden

befinner sig dessa fortfarande på en god nivå.

Gällande andelen som klarar gymnasiet på tre år har andelen sjunkit marginellt

sedan föregående år och befinner sig år 2016 på 65,3 procent. Detta kan betraktas

som en relativt låg andel och det är av största vikt att förvaltningen fortsätter att

arbeta aktivt för att öka andelen som klarar gymnasiet på tre år.

Tre prioriterade områden: matematik, språkinlärning och IT i undervisningen

För att lyckas med ambitionen att eleverna ska nå gymnasieexamen på inom tre år

krävs en rad förutsättningar. En viktig förutsättning är vad skolorna ska fokusera

sitt arbete på. Huddinge kommun har under flera år valt att prioriterade tre

områden som genomsyrar alla skolformer, från förskolan upp till gymnasiet.

Prioriteringarna är menade att förbättra kunskapsresultaten. Områdena är

matematik, språk och IT i undervisningen.

Matematik har under flertalet år varit ett ämne där resultaten varit låga, speciellt

inom grundskolan, men även i gymnasiet, och därför finns det utvecklingsbehov i

matematikämnet. Det finns exempelvis en tendens till att flickor på

yrkesprogrammen har svårt med just matematikämnet.


24 PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR 2018-2020

Att ha ett rikt språk är viktigt för möjligheterna att integreras i samhället. Ett

ämnesspråk är nyckeln för att utveckla kunskaper inom alla skolans ämnen, vilket

föranleder satsningen på det språkutvecklande arbetssättet. Språket kan således

anses vara ett av de viktigaste verktygen för att möjliggöra inhämtandet av

kunskap i undervisningen.

IT i undervisningen möjliggör att eleverna utvecklar en digital kompetens som är

en nödvändig förutsättning för att konkurrera på arbetsmarknaden och en viktig

likvärdighetsfaktor. Användet av digitala läromedel har också haft en påvisad

utjämnande effekt gällande resultatskillnader mellan könen.

Pedagogisk plattform

Ytterligare en prioritering inom barn- och utbildningsförvaltningen är den

fleråriga satsningen med den pedagogiska plattformen som syftar till att bidra till

en likvärdig utbildning av hög kvalitet. Barnen och eleverna i Huddinges

förskolor och skolor ska bemötas på ett likvärdigt vis och den pedagogiska

plattformen, som är gemensam för alla tre skolformer, anger vad alla barn och

elever i Huddinges förskolor och skolor ska möta varje dag. Plattformen definierar

hur en professionell pedagog och en professionell skolledare ska arbeta, samt hur

lärmiljön ska utformas för att betraktas som stödjande. Den pedagogiska

plattformen togs fram 2012 och målet är att innehållet i den pedagogiska

plattformen ska genomsyra verksamheten i kommunens alla förskolor och skolor.

Attrahera och behålla pedagoger

En nationell problematik är att det råder en brist inom flera yrkesgrupper kopplade

till utbildningsväsendet, exempelvis förskollärare, fritidspedagoger samt lärare

med inriktning svenska som andraspråk. Det är av största vikt att implementera

strategier för att attrahera och behålla personer inom dessa bristyrkesgrupper, dels

eftersom dessa yrken är avgörande för att säkra en utbildning med hög kvalitet

och dels med anledning av den prognostiserade ökningen av antalet elever i

kommunen.

Fler och mer ändamålsenliga lokaler

En vidare förutsättning för en utbildning med hög kvalitet är att det finns

ändamålsenliga lokaler som har tillräckligt med utrymme för det växande antalet

elever. Till år 2021 prognostiseras en ökning av antalet barn 10-15 år öka med 20

procent, eller 1 702 personer. Utöver denna ökning har det ökade

flyktingmottagandet det senaste året också bidragit till ett ökat antal elever. Detta

innebär ett större tryck på de befintliga skolorna i kommunen, vilket föranleder

byggandet av nya skolor. Det är även av särskild relevans att befintliga skolor har

kapacitet att rymma nya elever i ett kortsiktigt perspektiv, innan nya skolor hinner

byggas. Till 2030 beräknas det behöva byggas 22 nya grundskolor i kommunen

och till år 2031 beräknas 51 förskolor behöva byggas för att möta upp det ökade

antalet barn.

Nytt biblioteksprogram

Under 2016 antog kommunfullmäktige ett nytt biblioteksprogram för Huddinge

kommun (2017-2022). Biblioteken ska komplettera varandras insatser för att


PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR 2018-2020 25

gemensamt kunna erbjuda alla invånare mångfacetterade bibliotekstjänster av hög

kvalitet genom hela livet. Biblioteken ska arbeta läsfrämjande och

språkutvecklande, inspirera och stimulera till kulturupplevelser och personlig

utveckling. De ska även skapa förutsättningar för det demokratiska samtalet och

bidrar till delaktighet i samhällsutvecklingen, se till att alla Huddinges invånare

har tillgång till den information var och en behöver i sin livssituation och ge stöd i

den enskildes kunskapssökande.

Biblioteksprogrammet identifierar ett antal fokusområden för programperioden

som främst rör kultur- och fritidsnämnden och barn- och utbildningsnämnderna,

men involverar även social- och äldreomsorgsnämnder och kommunstyrelsen.

Öppen verksamhet för barn i 10-12 årsåldern

En liten andel mellanstadiebarn i åldrarna 10-12 är inskrivna i den av kommunen

avgiftsbelagda fritidsverksamheten. Särskilt påtagligt är detta i socioekonomiskt

mer utsatta områden där föreningsaktiviteten är låg. Kommunens öppna

kostnadsfria verksamhet för ungdomar vänder sig till ungdomar från 13 år. Många

barn saknar således organiserade meningsfulla aktivitet och platser att vara på

efter skoldagens slut. Det är viktigt att ansvaret och uppdraget till målgruppen

förtydligas i kommunen.

Fler i jobb

Den ökade takten av bostadsbyggande innebär att det måste skapas förutsättningar

för fler arbetstillfällen. En utmaning är att se till att det läggs tillräckligt med

resurser på planering av arbetsplatser då det kan uppstå en intressekonflikt mellan

bostäder och arbetsplatser. För att lyckas med punkterna nedan behöver ett arbete

med att stärka Huddinge kommuns varumärke och rykte som företagarkommun

för gott företagsklimat och fler etableringar satsas på och intensifieras.

Kommunikations- och marknadsföringsarbetet är en förutsättning för att bygga

Huddinge starkt och attraktivt och för att kommunen ska uppnå målet om en

arbetsplatskvot på 1,0. Näringslivsstrategin beslutas 2017 och påverkar arbetet

2018-2020.

Service till näringslivet

Att hålla en hög och effektiv servicenivå gentemot företagare påverkar

företagsklimatet. Förståelsen för företagande och företagens bidrag till samhället

behöver stärkas internt. Företagsklimatet är en viktig faktor för att kommunen ska

ses som en bra kommun att verka och etablera sig i, vilket är en

grundförutsättning för att vi ska möjliggöra och attrahera fler arbetstillfällen.

Stärka möjligheten att hitta rätt kompetens

Kompetensförsörjningen är en av de största utmaningarna idag för företag att

växa, de får inte tag på rätt kompetens. Att ha medarbetare med rätt kompetens

blir allt viktigare för företagens konkurrenskraft eftersom kunskapsinnehållet i de

varor och tjänster som produceras i näringslivet stiger. Även företag med ”enkla

jobb” har svårt att hitta arbetskraft. Här kan samarbete mellan näringsliv,

högskolorna i kommunen och Huddinge kommun vara ett steg, med Huddinge


26 PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR 2018-2020

kommuns högskolestrategi som ett verktyg. Ett ökat arbete med att identifiera och

ansöka om yrkeshögskoleutbildningar kan vara ett annat sätt att närma sig frågan.

Bättre förutsättningar för fler företag

Det behöver tydliggöras om det finns behov av mer verksamhetsmark och en

undersökning kring detta pågår. I Huddinges översiktsplan förespråkas att

huvudsaklig prioritering av etableringar inom Huddinges näringsliv ska vara

kunskapsintensiva tjänsteföretag. Etableringar av företag inom denna sektor, de

kunskapsintensiva tjänsteföretagen, innebär i praktiken främst kontor, vilka har

mycket snäva lokaliseringspreferenser.

Nödvändigt att poängtera är att det inte finns någon motsättning mellan olika

typer av verksamheter vid etablering, i det här fallet kunskapsintensiva

tjänsteföretags kontor, mot verksamheter som måste placeras i icke bostadsnära

lägen. Vid etablering av dessa olika typer av företag är det

marknadsförutsättningarna och vad som är lämpligt var som är styrande krafter.

Dessa verksamheter konkurrerar inte om samma platser för etablering.

Verksamhetsmark i kommunen idag uppgår till cirka 220 hektar (ej detaljhandel)

sett till de nio större områdena (Storängen, Segeltorp, Kungens kurva,

Flemingsberg, Vårdkasen, Gladö, Vreten, Länna, och Gräsvreten). Flera av dessa

är aktuella för omvandling till bostäder på kortare eller längre sikt vilket resulterar

i att drygt 60 hektar verksamhetsmark beräknas försvinna. Det motsvarar minst

3000 arbetstillfällen (antaget 1 arbetstillfälle/200 kvadratmeter verksamhetsyta).

Efterfrågan på mark för verksamheter i Huddinge kommun är omfattande. Till

näringslivssektionen inkommer ca 120-150 etableringsförfrågningar per år.75

procent av etableringsförfrågningarna i kommunen är relaterade till bygg,

handel/service och distribution, och cirka 60 hektar efterfrågas årligen för

verksamheter i icke bostadsnära lägen i kommunen.

Kulturella och kreativa näringars påverkan på Huddinge

I utvecklingen av de regionala stadskärnorna är det angeläget att kommunen

tillsammans med länsstyrelsen och Stockholm läns landsting har en dialog

gällande hur kultur och kreativa näringar kan beredas plats för att öka områdens

attraktionskraft och ge fler arbetstillfällen inom en expanderande sektor där

Stockholmsregionen är i framkant i jämförelse med både Sverige och Europa. Den

kulturella och kreativa sektorn omsätter 260 miljoner kronor i Stockholms län och

bidrar med sex procent av bruttoregionalprodukten. Var femte företag i länet

befinner sig inom den kulturella och kreativa sektorn och koncentrationen av

företag inom sektorn ökar närmare Stockholm stad.

Ökat utbud av handel och annan service

I takt med att kommunens invånare växer i antal behövs ett större utbud av

service. Till följd av detta planeras ett större nytt centrum i Flemingsberg med

cirka 100 nya butiker, restauranger, kultur och annan service i den nya stadsdelen

i Flemingsbergsdalen. Här planeras en tät, urban miljö med en tydlig identitet.

Denna etablering är av stor betydelse för att öka Flemingsbergs attraktion som

etableringsort för kunskapsintensiva verksamheter. Dock indikerar rapporter från

detaljhandeln att en omdaning är på väg, där e-handel tar större andel av


PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR 2018-2020 27

marknaden och försvårar butikshandeln. E-handeln står idag för 8 procent av den

totala omsättningen medan det om tio år förutspås vara så mycket som 20-30

procent 11 . Denna förändring behöver vi i Huddinge bevaka och planera för.

Fler eller färre försörjningsstödstagare?

Kostnaderna för ekonomiskt bistånd har under en längre tid minskat. Det finns

dock flera faktorer som framåt kan påverka kostnadsutvecklingen. Till exempel så

kommer troligen antalet ungdomshushåll med behov av ekonomiskt bistånd att

öka mot bakgrund av det stora antalet ensamkommande barn som kom hösten

2015. Detta kan även komma att påverka ungdomsarbetslösheten i kommunen.

De individer vars prestationsförmåga understiger 25 procent av heltid har inte rätt

till etableringsersättning. Genom socialtjänstlagen (2001:453) ansvarar

kommunen för dessa personers behov av stöd och insatser. I nuläget är det endast

ett mindre antal hushåll som uppbär försörjningsstöd av denna orsak men i takt

med ett ökat antal nyanlända kan detta komma att förändras. Detta kan innebära

att antalet hushåll som är i behov av ekonomiskt bistånd kan öka. Å andra sidan

kan förändringarna avseende tidsbegränsade uppehållstillstånd innebära en

motiverande faktor till att snabbare komma ut i arbete för de som är arbetsföra,

vilket skulle kunna få till effekt att färre individer behöver ansöka om ekonomiskt

bistånd.

Bosättningslagen innebär ett fortsatt ansvar att ta emot och ordna boende för

nyanlända vuxna och familjer. För att kunna möta behovet hos grupper med svag

förankring på bostads- och arbetsmarknaden kan kostnaderna för tillfälliga

boendelösningar komma att öka.

God omsorg för individen

Folkhälsa - jämlik hälsa

Folkhälsa är det som i grunden handlar om människors livsvillkor och

levnadsvanor, det vill säga de grundläggande förutsättningarna både ekonomiskt

och socialt. Folkhälsan i Sverige utvecklas positivt för befolkningen som helhet

och de flesta kan se fram emot ett både längre och friskare liv än tidigare

generationer. Utvecklingen skiljer sig dock påtagligt mellan olika

socioekonomiska grupper i samhället. Gapet mellan de grupper som har den bästa

hälsan och de som har den sämsta hälsan har ökat under de senaste årtiondena.

Folkhälsoarbetet ska bidra till att hälsoklyftorna i samhället minskar. Regeringens

mål är här att de påverkbara hälsoklyftorna ska slutas inom en generation.

Regeringens kommission för jämlik hälsa har i uppdrag att föreslå åtgärder som

kan bidra till att minska hälsoklyftorna i Sverige och att föra en bred dialog med

relevanta aktörer om jämlik hälsa. Ett slutbetänkande ska överlämnas till

regeringen senast 31 maj 2017. I sitt första delbetänkande, SOU 2016:55,

redogörs för ett antal grundläggande utgångspunkter, ställningstaganden och

fakta. Dessa handlar om ökat fokus på människors egna resurser, använda goda

exempel och utveckla styrningen kring folkhälsa. Kommissionens

11 Det Stora Detaljhandelsskiftet, Svensk Handel, januari 2017.


28 PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR 2018-2020

rekommendationer kommer att ligga till grund för kommunala prioriteringar och

utvecklingsarbete.

För mer text kring folkhälsa, se text om kultur och fritid i samhällsplaneringen

under målet Bra att leva och bo.

Preventionspaket och samordning av förebyggande arbete

Länsstyrelsen i Stockholm gick under 2016 ut med ett preventionspaket till länets

kommuner. Paketet syftar till att ge bättre förutsättningar inom länets kommuner

att minska ojämlikheter i hälsan genom att ta ett samlat, brett grepp kring socialt

förebyggande arbete. Preventionspaketet täcker in metodstöd inom föräldrastöd,

ANDT-arbete, våld i nära relationer, våldsförebyggande arbete,

brottsförebyggande insatser och så vidare.

Under 2017 introduceras paketet succesivt i Huddinge kommun. Det finns skäl att

i samband med det öka samordningen av kommunens egna socialt förebyggande

arbete, i linje med ambitionerna i preventionspaketet. En ökad samordning kan ge

ett effektivare förebyggande arbete. Samkraft är en av flera befintliga

samverkansformer som kan användas som struktur för arbetet.

Det finns också skäl att utveckla en strukturerad samverkan med civilsamhället

kring det förebyggande arbetet.

Fler barn med särskilda behov

De senaste åren har en ständig ökning noterats när det gäller antal barn i behov av

särskilt stöd och barn där behovet är så pass omfattande att extraordinära

stödinsatser krävs.

Inom skolan har mellan augusti 2015 och augusti 2016 antalet beslut om

tilläggsbelopp ökat med 23 procent, med särskilt stora ökningar i Vårby,

Flemingsberg och Skogås/Trångsund.

Bland svårigheterna är det autism och svårigheter inom språk/kommunikation

som har ökat mest. Enligt studien som bygger på data från Stockholm Youth

Cohort (SYC), en registerbaserad totalundersökning som innefattar alla barn (0-17

år) i Stockholms län under perioden 2001- 2011 visar att förekomsten av

diagnostiserade autismspektrumtillstånd (AST) har ökat kraftigt i Stockholms län

under senare år. År 2011 hade nästan 7 000 barn (0–17 år) i länet en konstaterad

AST. Det motsvarar en ökning på 75 procent i jämförelse med motsvarande antal

år 2007. Biståndskansliet ser även en ökning av unga vuxna som får

autismdiagnoser.

Inom individ- och familjeomsorgen ökar generellt sett såväl aktualiseringar som

utredningar. I snitt har det varit en tioprocentig ökning av antalet anmälningar

inom barn och ungdom för varje år sedan 2008. Ökningen förklaras till stor del av

fler aktualiseringar och öppnade utredningar av barn som utsatts för eller bevittnat

våld. Majoriten av dessa barn har behov av någon form av särskilt stöd.


PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR 2018-2020 29

Fler äldre äldre – ökning av antalet med demenssjukdom

Befolkningen i Huddinge kännetecknas av att vara förhållandevis ung, men under

de närmaste åren kommer både antalet och andelen äldre att växa. Den största

ökningen gäller personer 80 år och äldre. Det är ett känt faktum att risken att

utveckla demenssjukdom ökar med stigande ålder. Vården och omsorgen av

demenssjuka är resurskrävande, och kommer att utgöra en allt större del av

kommunens kostnader.

Under perioden fram till 2018 kommer regeringen lägga fram en nationell

kvalitetsplan, Socialstyrelsen kommer utarbeta en nationell demensstrategi och

revidera riktlinjer för vård och omsorg vid demens. Detta kommer att påverka

förutsättningar för och kraven på kommunens äldreomsorg.

Nya lagar inom socialtjänsten

Socialnämndens verksamheter står inför flera förändringar av de lagar som styr

verksamheten. LVU kommer att förändras i grunden och bli en helt ny lag som

syftar till stärkt stöd och skydd för barn och unga i tvångsvård. Lagen innebär

också krav på att vårdnadshavare till placerade barn och unga får stöd för att efter

placeringstiden kunna klara sitt ansvar för barnet. Lagen ska också ha tydlig

inriktning på stöd och hjälp efter avslutad placering för att bidra till att

ensamkommande barn och ungdomar ges förbättrade förutsättningar i övergången

till vuxenlivet. Lagen träder i kraft 1 juli 2017.

Lagförslag ligger om att ansvaret för förebyggande arbete runt och stöd samt

behandling för personer med spelmissbruk ska överföras till kommunerna från

2018. Detta kan då komma att påverka förutsättningarna för verksamheten.

Översyn av LSS och assistansersättningen pågår och ska vara klar hösten 2018.

Uppdraget är att ge förslag som innebär en långsiktigt hållbar ekonomisk

utveckling av assistansersättningen, jämlika levnadsvillkor och full delaktighet i

samhället, förstärkt kvalitet och träffsäkerhet i LSS-insatserna. Direktiv till en

översyn av Socialtjänstlagen (SoL) är att också att vänta.

Regeringen har nyligen beslutat om att förslaget till ny betalningsansvarslag ska

ut på en lagrådsremiss. Lagförslaget föreslås träda i kraft den 1 januari 2018. För

patienter som skrivs ut från sluten psykiatrisk vård föreslås lagförslaget träda i

kraft den 1 januari 2019. När lagen träder i kraft kommer den påverka

verksamheten vid biståndskansliet, utförarnas verksamhet inom äldreomsorg,

funktionshinder och socialpsykiatri.

Stora rekryteringsbehov

En utmaning som social- och äldreomsorgen står inför är att klara behovet av

personal vilket i sin tur kan komma att påverka måluppfyllelsen. Inom

äldreomsorgen finns behovet både vad gäller omvårdnadspersonal, sjuksköterskor

och chefer. Läget är fortfarande kritiskt även inom individ- och familjeomsorgen

och biståndskansliet när det gäller myndighetsutövande socionomer. Även

funktionshinderområdet har signalerat att det börjar bli svårt att rekrytera

enhetschefer och stödassistenter med rätt kompetens.


30 PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR 2018-2020

Ekosystem i balans

Ekosystemen sätter ramen och ger förutsättningarna för hur de sociala och

ekonomiska aspekterna i kommunen kan utvecklas och hur samhället kan byggas.

Ekosystemen förser människan och samhället med resurser för de grundläggande

behoven till exempel syre att andas, mat att äta, vatten att dricka, byggmaterial,

bränsle med mera. Naturen har också ett eget värde och rätten att förändra och

bruka naturen är förenad med ett ansvar att förvalta den väl.

Huddinge kommun står inför en kraftig expansion och en stor mängd bostäder,

arbetsplatser etcetera kommer att byggas. Det är en stor utmaning att

samhällsbyggandet sker på ett hållbart sätt och att hänsyn tas till ekosystemens

ramar. Likaså är det mycket viktigt att arbeta för att påverka människors

beteenden i rätt riktning, till exempel för att minimera klimatpåverkan.

Mål för miljöarbetet

Globala miljömål

Det vetenskapligt grundade hållbarhetsprinciperna definierar de grundläggande

villkoren för ett hållbart samhälle 12 . Begreppet planetens hållbara gränser

(planetära gränserna) identifierar de miljöprocesser som styr jordens stabilitet. Det

finns nio miljöproblem i världen och vart och ett av dem har en gräns för vad

jorden kan hantera. Fyra av planetens gränser bedöms ha överskridits: förlust av

biologisk mångfald, klimatförändringar, förändrad markanvändning (till exempel

avskogning) samt förändrade biogeokemiska flöden av kväve och fosfor (som

orsakar övergödning) 13 . FN har beslutat om 17 globala mål för hållbar utveckling.

Dessa vägleder internationellt utvecklingssamarbete fram till 2030 14 . I maj 2017

kommer regeringen att presentera en handlingsplan för kommande arbete för att

nå de globala målen.

Nationella miljömål

De 16 nationella miljömålen har beslutats av riksdagen 15 . Målen och dess

preciseringar beskriver det tillstånd i den svenska miljön som miljöarbetet ska

leda till. Bara två av 16 miljökvalitetsmål kommer att nås till år 2020. För att

närma sig miljömålen behövs insatser och samarbeten som främjar och förebygger

att miljöproblem uppstår. Miljöarbetet är framgångsrikt inom många områden

men nuvarande styrmedel är inte tillräckliga för att nå målen till år 2020. Viktiga

insatser framöver för att närma sig målen är bland annat att leva upp till

klimatavtalet från FN:s klimatmöte i Paris, fortsatt utveckling av EU:s

kemikalielagstiftning och att åtgärdsprogrammen inom havsmiljö- och

vattenförvaltningen genomförs.

Huddinges miljöprogram 2017-2021

Den 13 februari 2017 beslutar kommunfullmäktige om ett nytt miljöprogram för

Huddinge kommun. Under kommande år ska arbete ske med implementering och

förverkligandet av miljöprogrammet.

12 http://www.detnaturligasteget.se/var-metod/#principerna

13 http://www.su.se/forskning/forskningsnyheter/fyra-av-nio-planet%C3%A4ra-gr%C3%A4nser-%C3%B6verskrids-1.218028

14 http://www.globalamalen.se/

15 http://www.miljomal.se/


PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR 2018-2020 31

Miljöprogrammet är indelat i temaområden. Varje temaområde bygger på flera

olika nationella miljömål. Temaområdena relaterar även till

hållbarhetsprinciperna, de planetära gränserna och de globala målen. De aspekter

som lyfts fram nedan är framtagna utifrån analys av respektive temaområde och

utgör de viktigaste aspekterna för Huddinge att arbeta vidare med. Respektive

avsnitt innehåller både en beskrivning av global eller nationell nivå samt

kommunala utmaningar.

Nytt internationellt klimatavtal och miljökvalitetsnormer för luft

Det nya klimatavtalet är rättsligt bindande och innebär att världens länder nu har

en gemensam plan för att minska klimatutsläppen. Avtalet slår fast att den globala

temperaturökningen ska hållas väl under 2 grader och att man ska sträva efter att

begränsa den till 1,5 grader. Avtalet säger också att länder successivt ska skärpa

sina åtaganden 16 . Miljökvalitetsnormerna för luft syftar till att skydda människors

hälsa och miljön. Normerna är juridiskt bindande och om de överskrids kan EU

utfärda sanktioner 17 . Kommunen behöver fortsatt ta ansvar för sin och sin växande

befolknings klimatpåverkan både vad gäller samhällsplaneringen och människors

beteenden. Eftersom trafik och transporter står för en stor del av utsläppen är det

viktigt att fortsätta arbetet med förverkligandet av trafikstrategin och dess

trafikplaner. Kommunen behöver bevaka att miljökvalitetsnormerna för luft

klaras.

Miljökvalitetsnormer för vatten

År 2000 antog alla medlemsländer i EU det så kallade ramdirektivet för vatten

vilket innebär en helhetssyn och ett systematiskt arbete för att bevara och förbättra

Europas vatten. Det övergripande målet är att uppnå god vattenstatus. Inget vatten

får heller försämras. Miljökvalitetsnormerna är juridiskt bindande och EU kan

utfärda sanktioner om de inte uppnås 18 .

En dom i EU-domstolen, Weserdomen 19 , har slagit fast vad det i praktiken betyder

att inget vatten får försämras. Domen ger ett stärkt skydd för sjöar och vattendrag

och kan leda till att det blir svårare att bygga på naturmark, då utsläppen från

platsen inte får öka jämfört med nuvarande tillstånd.

Övergödning är det största problemet i Huddinges sjöar och vattendrag.

Vattenkvaliteten har förbättrats under de senaste åren men trots det återstår

mycket arbete innan miljökvalitetsnormerna kan uppnås. För att uppnå och

behålla god kemisk och ekologiskt vattenstatus behövs ett aktivt åtgärdsarbete

utifrån de åtgärdsplaner som finns och tas fram för Huddinges sjöar.

FN-beslut för att stoppa förlusten av biologisk mångfald

Beslutet gällande konventionen om biologisk mångfald (CBD) innebär att man

ska öka takten i arbetet med att nå de uppsatta målen för biologisk mångfald.

Beslutet stärker också kopplingen till andra viktiga processer, inte minst de

globala hållbarhetsmålen och Parisavtalet.

16 http://www.regeringen.se/regeringens-politik/klimatavtalet-fran-paris/

17 http://www.naturvardsverket.se/Stod-i-miljoarbetet/Vagledningar/Luft-och-klimat/Miljokvalitetsnormer-for-utomhusluft/

18 http://www.vattenmyndigheterna.se/Sv/Pages/default.aspx

19 https://www.havochvatten.se/hav/uppdrag--kontakt/publikationer/publikationer/2016-11-23-foljder-av-weserdomen-i-svenskrattstillampning.html


32 PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR 2018-2020

Artrikedomen i världen minskar, för vissa arter med hälften sedan 1970. Eftersom

ekosystem och arter är grunden för många mänskliga behov är minskande

artrikedom ett allvarligt problem 20 .

Det är viktigt att i samhällsplaneringen ta hänsyn till grönstrukturen och den

biologiska mångfalden. Detta behövs till exempel för att bevara artrikdom och

sammanhängande grönstråk, för att främja människors hälsa samt för naturlig

dagvattenhantering. Dessa frågor blir särskilt viktiga när kommunen ska växa

mycket.

Miljökvalitetsnormer buller

Miljökvalitetsnormen för buller infördes år 2004 21 . Normens syfte är att undvika

skadliga effekter på människors hälsa av omgivningsbuller. Det är kommuner och

myndigheter som ansvarar för att miljökvalitetsnormer följs. Om

miljökvalitetsnormerna för buller överskrids kan EU utfärda sanktioner.

Huddinge kommun har ansvar att bevaka att miljökvalitetsnormerna för buller

klaras. Huddinge kommun har utifrån en bullerkartläggning 2012 tagit fram ett

bulleråtgärdsprogram. Vart femte år ska kommuner med mer än 100 000 invånare

rapportera in resultatet från bullerkartläggningar till Naturvårdsverket. 2017

kommer en ny bullerkartläggning att göras.

Ekosystemtjänster

Ekosystemtjänster är de produkter och tjänster från naturens ekosystem som

bidrar till människans välbefinnande. Det handlar om vanliga produkter som

spannmål, kaffebönor och träråvara samt tjänster som att rena vatten, reglera

klimat och pollinera växter. Många ekosystemtjänster saknar pris. Samtidigt kan

förluster av biologisk mångfald och försämring av ekosystemtjänsternas funktion

ge kostnader för ersättning eller restaurering.

Ekosystemtjänster lyfts som allt viktigare att arbeta med i samhällsplaneringen.

Enligt de nationella miljökvalitetsmålen ska betydelsen av biologisk mångfald och

värdet av ekosystemtjänster senast 2018 vara allmänt kända och integreras i

ekonomiska ställningstaganden, politiska avväganden och andra beslut i samhället

där så är relevant och skäligt. För att leva upp till kraven 2018 bör

ekosystemtjänster implementeras i kommunens samhällsplaneringsprocess, från

tidiga skeden till genomförande.

Handlingsplan för giftfri vardag

Kemikalieinspektionen har ett fortsatt uppdrag av regeringen att arbeta med en

handlingsplan för en giftfri vardag för 2015–2020. Det finns hundratusentals

kemikalier på marknaden idag. Av dessa känner forskarna till hälsoeffekterna av

några hundra. Försiktighetsprincipen är därför en viktig princip att följa gällande

kemikalier.

20 http://www.wwf.se/wwfs-arbete/ekologiska-fotavtryck/living-planet-report/1672817-tva-tredjedelar-av-planetensryggradsdjur-riskerar-att-forsvinna-till-2020

21 http://www.naturvardsverket.se/Stod-i-miljoarbetet/Vagledningar/Buller/Miljokvalitetsnorm-for-buller/


PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR 2018-2020 33

Arbetet med giftfri förskola har varit framgångrikt och motsvarande arbetet bör

fortsätta i kommunens övriga verksamheter.

Systematisk kvalitetsutveckling

Nästa steg i realiseringen av Strategi för Huddinges väg in i e-samhället 2014-

2019

I syfte att nå målen för nationell IT- och e-förvaltningspolitiken lanserade

regeringen ett program för digital förnyelse av det offentliga Sverige. Det går

under namnet Digitalt först. Det innebär att digitala tjänster ska vara

förstahandsval i det offentligas kontakter med medborgare och företag, där det är

relevant och möjligt. Digitalt först drivs inom tre prioriterade områden:

Digital förnyelse – styrning och digital mognad.

Ett smartare Sverige – innovativa digitala tjänster.

En stabil bas – en nationell digital infrastruktur.

Digitaliseringen ger kommunen stora möjligheter att arbeta effektivare vilket kan

ge pengar till annat. Digitaliseringen står för den stora delen av det kvalitets- och

effektiviseringsarbetet som behöver göras i kommunen.

Kunden i fokus

Grundprincipen i strategin för att ta Huddinge kommun in i e-samhället är

utveckling med invånarnas fokus. Målet är att skapa en ”digital kommun” där

invånare, företagare och besökare på ett effektivt sätt guidas till rätt tjänst vare sig

det är en e-tjänst eller kräver kontakt via telefon eller besök. De digitala tjänsterna

ska alltid vara tillgängliga. Ett mål med e-strategin är därför att göra

invånaren/kunden till en aktiv part i arbetet. Detta ligger i linje med den av SKL

identifierade trenden om ständigt uppkopplade invånare som efterfrågar

kommunal service i fickan. Det ligger också i linje med resonemanget kopplat till

digitalisering för att stärka varumärket som förs under målet bra att leva och bo

tidigare i dokumentet.

Effektivare arbetssätt – ny kommungemensam process för

verksamhetsutveckling med IT

Digital service till invånarna är alltså en viktig del av e-förvaltningen, men det är

först när man kombinerar digitalisering av tjänster med processorienterad

utveckling av de bakomliggande verksamhetsprocesserna och automatisering av

interna processer som man får de riktigt stora effekterna av att införa e-

förvaltning. Sådant utvecklingsarbete skär ofta genom hela organisationen och

bedrivs med fördel i projekt varför projektmognaden i kommunen behöver

fortsätta utvecklas.

Ett viktigt arbete är att titta över våra processer som är nära kopplade till vår

kärnverksamhet. Det är genom dessa processer som vi realiserar vårt uppdrag som

kommun. Det är av särskild betydelse att vi tar ett helhetsgrepp om dessa

processer: Varför existerar de? Hur fungerar de? Och hur kan vi förbättra dem?


34 PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR 2018-2020

Allt detta med ett starkt medborgarfokus för att förfina och anpassa resultatet för

dem som vi finns till för.

Det som beskrivs ovan är verksamhetsutveckling med stöd av IT. Beslut om att

Huddinge kommun ska utveckla verksamheten med stöd av IT – digitalisera -

finns angivit i flera styrande dokument. Kommunen har nyligen tagit fram och

beslutat om en gemensam process för verksamhetsutveckling med stöd av IT.

Processen syftar till att hitta de initiativ vilka ger störst nytta för organisationen

och intressenter. För att uppfylla det syftet manar processen till gemensam

prioritering av de initiativ som väcks och samordning av genomförande för ökad

effektivisering. Processen innebär att planering av initiativ följer gängse

planerings- och budgetprocess. Det ger att initiativen behöver väckas och

tydliggöras tidigt i planeringsprocessen. Redan i det svar på denna PM, som

nämnderna tar fram som underlag inför Mål och budget, bör större initiativ kring

verksamhetsutveckling med IT lyftas fram. Detta för att initiativen i nästa steg

kunna prioriteras gemensamt, integreras i nämndernas verksamhetsplanering och

samordnas vad gäller genomförande.

Informationshantering och teknik

För att kunna realisera strategin behöver kommunen skapa en miljö där

informationen kan kartläggas, återanvändas och flöda mellan många system.

Kommunen behöver ta tillvara på data som finns i de egna systemen för att

utveckla verksamheten. Det ger en framtidssäkrad, kostnadseffektiv IT-miljö med

återanvändbara komponenter. Kommunen behöver också höja

informationskvalitén så att informationen är återanvändbar. Vi behöver därför öka

samarbetet över verksamhetsgränser och undersöka förutsättningarna för bättre

integration med verksamhetssystem, ärendehanteringssystem,

dokumenthanteringssystem och så vidare. En av de största utmaningarna är att

koordinera alla utvecklingsinsatser så att hela organisationen drar åt samma håll.

Samverkan med andra

Ensam är inte stark. För att klara ambitionen i e-strategin och säkra fortsatt

kvalitetsutveckling söker Huddinge kommun samarbete med andra som vill

samma sak.

E-arkiv

Digitaliseringen behöver gå hela vägen, det vill säga en handlings hela livslängd.

Nu arbetar kommunen digitalt fram till arkivering då vi tar ut handlingen på

papper vilket inte är optimalt. Förutom att kommunen, genom ett e-arkiv, håller i

den röda tråden gällande digitalisering ger ett elektroniskt arkiv även vinster i

form av snabbare och bättre tillgänglighet till handlingar och dokument både för

medborgare och anställda, vilket i sin tur effektiviserar verksamheten.

Att införa ett e-arkiv för hela kommunen är ett flerårigt projekt. Under 2018

behöver fackförvaltningarna, med hjälp av kommunstyrelsens förvaltning, höja

sin kunskap runt vad ett e-arkiv är, vilka nya arbetssätt detta kommer att kräva

samt börja förbereda system och göra övriga förberedelser som t ex att skaffa en


PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR 2018-2020 35

digital bevarandeplan. Det kommer även behövas personal på samtliga

förvaltningar som har kunskap och tid att arbeta med denna fråga.

Ny dataskyddsförordning

Den nya dataskyddsförordningen träder i kraft i maj 2018 och kommer att gälla

som lag i alla EU:s medlemsstater och ersätter nuvarande personuppgiftslag

(PUL). Syftet är att enskilda ska få större kontroll över sina personuppgifter och

förstärka de enskildas rättigheter, samt tydliggöra skyldigheterna för de som

behandlar personuppgifter. Syftet är även att harmonisera och underlätta handeln

inom EU då företag kommer att förhålla sig under ett och samma regelverk.

De största nyheterna är dels att Datainspektionen kommer att kunna besluta om

korrigerande befogenheter, såsom varning och reprimand upp till 20 miljoner

Euro eller fyra procent av den globala omsättningen samt att missbruksregeln som

nu finns i PUL tas bort. Allt ostrukturerat material som inte strukturerats för att

underlätta sökning har tidigare undantagits i PUL, men i och med nya

dataskyddsförordningen kommer även det ostrukturerade materialet att omfattas

av regelverket. Andra nyheter är ”rätten att bli glömd” och ”dataportalitet”. Rätten

att bli glömd innebär att enskilda kan, under vissa omständigheter, begära att

sökmotorer tar bort sökträffar som negativt påverkar skyddet av den personliga

integriteten, eller att en webbplats eller verksamhetssystem raderar information

om individen. Dataportalitet innebär att det blir enklare för enskilda att flytta sina

uppgifter från ett socialt nätverk till ett annat.

Det kommer att ställas hårdare krav på alla verksamheter inom Huddinge

kommun som behandlar personuppgifter. Förordningen ställer stora krav på

lagring och uppgiftsminimering samt att alla personuppgifter är korrekta och

uppdaterade. Avsaknad av dokumentation kan leda till böter eftersom lagen ställer

stora krav på ansvarsskyldighet.

Det kommer också att ställas högre krav på innehållet och bestämmelserna i

Huddinge kommuns personuppgiftsbiträdesavtal. Till exempel kommer krav på

att den personuppgiftsansvariga (berörd kommunal förvaltning) ska godkänna

leverantörers anlitande av underleverantörer i de fall det påverkar kommunens

personuppgifter.

Det framgår tydligt i förordningen att säkerhets- och integritetsaspekter ska tas

hänsyn till redan vid planering, utveckling och avveckling av verksamhetssystem.

Förordningen ställer ökade krav på säkerhet i upphandling.

Attraktiv arbetsgivare

Under planeringsperioden är det av vikt är att konsolidera det utvecklingsarbete

som redan pågår inom målområdet attraktiv arbetsgivare. Det omfattar till

exempel arbete med arbetsgivarvarumärket, systematiskt arbetsmiljöarbete, ny

personalpolicy och förtydligad rehabiliteringsprocess. EY konstaterade 2015 i en

revisionsgranskning av kommunens kompetensförsörjningsarbete att kommunen

har gedigna processer och rutiner för bland annat det systematiska

arbetsmiljöarbetet, rekrytering, rehabilitering, introduktion av nyanställda,


36 PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR 2018-2020

chefsutbildningar och medarbetarundersökningar. 22 Nedan redogörs för de

utmaningar som ses inom området.

Bristyrkesgrupper och högre personalomsättning 23

60 procent av offentliga arbetsgivare i länet uppger att de upplevt brist på personal

första halvåret 2016. Bristen på arbetskraft inom offentliga tjänstesektorn

förväntas fortsätta öka 2017 och bedöms dessutom bli allt mer ansträngd på längre

sikt. En anledning är att det finns för få utbildade inom ett antal viktiga yrken,

dels som en konsekvens av för få utbildningsplatser och dels som en konsekvens

av lågt intresse för vissa utbildningar. Bristen väntas framförallt öka inom yrken

kopplade till hälso- och sjukvård, teknik och IT samt läraryrken.

Det råder stor brist på förskollärare i länet. Kommunernas ambitioner att öka

andelen pedagogiskt utbildade inom förskolan är en förklaring till bristsituationen.

En annan är att den demografiska utvecklingen i åldrarna 0-5 år under flera år

varit starkt ökande.

Under senare år har även grundskolan haft ett stadigt ökande elevunderlag. I ett

längre perspektiv, med sikte på 2035, bedöms inte tillgången på examinerade

lärare inom samtliga lärarkategorier motsvara efterfrågan och bristen bedöms

som störst för yrkeslärare, speciallärare/specialpedagoger och fritidspedagoger.

En granskning som Dagens Nyheter har gjort visar dock att fler påbörjar

lärarutbildningarna, färre hoppar av och studenter som söker har högre

gymnasiebetyg. Men trots detta täcker antalet nya lärarstudenter inte behovet av

personal i skolan. För att täcka behovet av lärare skulle nästan dubbelt så många

behöva läsa till lärare varje år 24 .

Det är en obalans mellan tillgång och efterfrågan inom flertalet yrken inom vård

och omsorg. Under de senaste åren har bristen på sjuksköterskor särskilt kommit

att förstärkas. Vidare uppger arbetsgivarna i allt högre utsträckning svårigheter att

rekrytera undersköterskor som motsvarar deras krav. I ett längre perspektiv, med

sikte på 2035, prognostiseras tillgången på grundutbildade sjuksköterskor möta

efterfrågan medan tillgången på vård- och omsorgsutbildade på gymnasienivå

endast kommer att kunna möta efterfrågan till drygt 50 procent.

Vad gäller socialt arbete råder det, enligt Arbetsförmedlingens bedömning, brist

avseende socialsekreterare, biståndsbedömare och kuratorer. På fem till tio års

sikt prognostiseras av Arbetsförmedlingen viss brist för kuratorer,

socialsekreterare och biståndsbedömare. Vad gäller yrkeserfarna

socionomutbildade råder en bristsituation och nästan 80 procent av de som

rekryterat socionomer har uppgett brist på yrkeserfarna. I ett längre tidsperspektiv,

med sikte på 2035, väntas efterfrågan på socionomer öka, men tack vare en hög

utbildningsdimensionering bedöms det finnas ett visst överskott mot slutet av

denna prognosperiod.

22 EY,Granskning av kompetensförsörjning Huddinge kommun, revisionsrapport 2015

23 KS-2016/1495, Prognos för personalförsörjning av bristyrkesgrupper samt fördelning av centrala

personalförsörjningsmedel för 2017

24 Dagens Nyheter 2016-12-01, ”Läararyrket populärt igen”, Kristoffer Örstadius


PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR 2018-2020 37

Det råder brist inom flertalet ingenjörsgrupper och bristen väntas bestå även på

fem till tio års sikt. Till detta läggs att Huddinge växlar upp takten i

bostadsbyggandet, vilket kommer att bli särskilt kännbart om avtal tecknas inom

Sverigeförhandlingen. Många andra kommuner i länet växlar också upp takten i

bostadsbyggandet vilket försvårar personalförsörjningsläget ytterligare. Bristen

gäller framförallt ingenjörsyrken, erfarna arkitekter och fysiska planerare samt

förrättningslantmätare. I ett längre perspektiv med sikte på 2035 bedöms dock

balans råda mellan utbud och efterfrågan av civil- och högskoleingenjörer medan

en stor brist prognostiseras av gymnasieingenjörsutbildade. Efterfrågan på

spetskompetens inom data/IT fortsätter att öka och förväntas ligga på en hög nivå

de kommande tio åren.

Prognostiserade demografiska förändringar i Huddinge kommun kommer att få

följder för behovet av kommunal service. Bland annat kommer grundskolan att få

ett stadigt ökande elevunderlag såväl som att behovet av äldreomsorg kommer att

öka.

Personalomsättning

Personalomsättningen (exklusive pensionsavgångar) har varit stabil kring 7,5 - 8,0

procent under flera år. För 2015 ökade dock personalomsättningen till 10,3

procent. Trots ökningen ligger Huddinge kommuns personalomsättning under

länssnittet för Stockholms kommuner. Kommunens personalomsättning ökar

ytterligare för 2016.

Personalomsättningen är relativt hög för flera av kommunens bristyrkesgrupper,

till exempel lärare, förskolelärare, biståndsbedömare, socialsekreterare,

undersköterskor och fysiska samhällsplanerare och arkitekter.

Strategier för att hantera rekryteringsutmaningarna 25

Sveriges kommuner och landsting, SKL, har tagit fram nio strategier för att

hantera rekryteringsutmaningarna. Här redogörs för de som handlar om att

attrahera och rekrytera, behålla och utveckla samt verksamhetsnära utveckling.

Marknadsföra jobben och bredda rekryteringen (attrahera och rekrytera)

Viktigt är att informera om jobben redan i skolan för elever och studie- och

yrkesvägledare, besöka universitet och högskolor samt delta på

arbetsmarknadsdagar. Sommarjobb, praktik och traineeplatser ger fler unga

chansen att pröva jobben. Det är viktigt att kommunicera via kanaler och arenor

där målgrupperna finns. Det handlar om att sprida goda exempel samt lyfta fram

de egna medarbetarna.

Skapa engagemang, visa karriärmöjligheter och underlätta lönekarriär

(behålla och utveckla)

Ju större engagemang och inflytande, desto större chans att medarbetare vill

stanna och utvecklas på sin arbetsplats. Dessutom behöver synen på karriär

breddas till exempel genom arbetsrotation, projektledartjänster, expertroller eller

25 SKL, Sveriges viktigaste jobb finns i välfärden-hur möter vi rekryteringsutmaningen?, 2015


38 PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR 2018-2020

liknande. Karriärtjänsterna inom skolan och förskolan är också viktiga att lyfta

fram. I samtal mellan chef och medarbetare ska det synliggöras, med hjälp av

tydliga lönekriterier, hur enskilda medarbetare bidrar till verksamhetens resultat,

vilket även ska synas i lönesättningen.


Låta fler jobba mer, använda kompetens rätt, utnyttja tekniken och

förlänga arbetlivet (verksamhetsnära utveckling)

Ytterligare strategier är att låta fler jobba mer och öka sysselsättningsgraden,

använda kompetens rätt och förändra arbetsfördelningen mellan olika yrkesroller,

utnyttja tekniken och digitalisera samt förlänga arbetlivet och ta tillvara äldre

medarbetares kompetens.

Attrahera och rekrytera nya medarbetare 26

Utifrån ovanstående strategier, för att marknadsföra jobben och bredda

rekryteringen, bör Huddinge kommun fortsätta med pågående strategier för att

attrahera och rekrytera nya medarbetare:


Fortsätta arbetet med arbetsgivarvarumärket. Kommunikationen om

kommunens arbetsgivarerbjudande bygger bland annat på att lyfta

medarbetares berättelser om sitt arbete.



Utveckla traineeprogram och praktikplatser. Traineeprogrammet ger,

utöver att försörja verksamheterna med nya medarbetare, kommunen en

stark plattform att kommunicera kommunen som attraktiv arbetsgivare.

Huddinge kommun har även verksamhetsförlagd utbildning för att till

exempel attrahera nyutbildade förskolelärare samt erbjuder feriejobb till

ungdomar varje sommar.

Utnyttja nytt ramavtal för rekryteringstjänster för såväl medarbetar- som

chefsrekrytering för kommunens verksamheter. Detta som ett nödvändigt

komplement till ordinarie rekryteringsprocess, då särskilt i syfte att

säkerställa rekrytering av bristyrkeskategorier.

Använda den nya introduktionsprocess som tagits fram under 2016.

Dessutom är en ny kommungemensam introduktion under utveckling och

kommer att implementeras under 2017 för att bättre svara upp mot

önskvärt innehåll och volym avseende nya medarbetare som anställs varje

år. Delar av den centrala introduktionen kommer att digitaliseras och göras

tillgänglig via extern webb för att även bidra i kommunikationen med

presumtiva medarbetare.

26 KS-2016/1495, Prognos för personalförsörjning av bristyrkesgrupper samt fördelning av centrala

personalförsörjningsmedel för 2017


PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR 2018-2020 39

Behålla och utveckla medarbetare 27

För att behålla engagerade medarbetare, synliggöra karriärvägar och arbeta med

lönesättningen är det viktigt att Huddinge kommun fortsätter med pågående

strategier för att behålla och utveckla medarbetare:




Ny personalpolicy, som tydliggör medarbetarnas och ledarens

gemensamma insats för att nå uppsatta mål och medarbetarnas

engagemang och ansvarstagande för sitt eget arbete och helheten, samt

fortsatt arbete med gemensamma värden.

Ledarskapsforum och karriärtjänster inom förskola och skola

(förstelärare). Nya lönekriterier och samtalsmallar som stödjer

verksamhetens mål.

Fortsatt implementering av systematiskt arbetsmiljöarbete.

Verksamhetsnära utveckling inom attraktiv arbetsgivare

För att möta rekryteringsutmaningarna och får framgång i arbetet med strategierna

är det av yttersta vikt att det sker en verksamhetsnära utveckling inom målområdet

attraktiv arbetsgivare. Att finna lokala lösningar är en förutsättning för framgång

vad gäller till exempel att använda kompetens rätt och utveckla arbetsfördelningen

mellan olika yrkesroller samt förlänga arbetlivet och ta tillvara äldre medarbetare

som seniorer, mentorer eller vikarier.

För att möta utmaningarna krävs att tekniken nyttjas och att digitalisering utifrån

verksamhetens egna behov inom arbetsgivarområdet.

Minska sjukfrånvaron

Ökningen i rikets sjukfrånvaro har bromsats in. Inflödet ökar fortfarande, men

ökningstakten är avtagande och sjukskrivningslängderna ökar långsammare än

tidigare. Utvecklingen för kvinnor och män följer samma mönster. Ökad psykisk

ohälsa är fortsatt den dominerade orsaken till sjukfrånvaro.

Det finns stora skillnader mellan kommunerna när det gäller personalens

sjukfrånvaro. Forskning visar att kommunernas arbetsmiljöarbete förklarar en hel

del av variationen i personalens hälsa. Kommuner med ett mer aktivt hälso-och

arbetsmiljöarbete har lägre sjukfrånvaro. 28

Regeringen har tagit fram ett åtgärdsprogram för ökad hälsa och minskad

sjukfrånvaro för att bryta utvecklingen och stabilisera sjukfrånvaron. Programmet

innehåller åtgärder inom bland annat området arbetsmiljö, där forskning ska ske

kring arbetsmiljön i kvinnodominerade sektorer, och inom området rehabilitering

där det kommer att övervägas om staten ska medfinansiera vissa

rehabiliteringsåtgärder och Försäkringskassans samarbete med arbetsgivarna ska

utvecklas. 29 Dessa satsningar kan på sikt påverka Huddinge kommuns

27 KS-2016/1495, Prognos för personalförsörjning av bristyrkesgrupper samt fördelning av centrala

personalförsörjningsmedel för 2017

28 Försäkringskassan, Sjukfrånvarons utveckling 2016, Socialförsäkringsrapport 2016:7

29 Socialdepartementet, Åtgärdsprogram för ökad hälsa och minskad sjukfrånvaro, 2015-09-24


40 PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR 2018-2020

förutsättningar inom flera områden. Bland annat satsar regeringen medel de

närmaste två åren på bättre samarbete mellan arbetsgivare, sjukvård och

Försäkringskassan. Rehabiliteringskoordinatorer inom vården ska samordna

rehabiliteringen och ta kontakt med arbetsgivaren för att underlätta patientens

återgång i arbete. 30

SKL och fackförbunden inom kommun- och landstingssektorn har lämnat en

gemensam avsiktsförklaring till regeringen för att skapa friskare arbetsplatser.

Avsiktsförklaringen innehåller 25 åtgärder inom åtta områden för att genom

förebyggande arbetsmiljöarbete och bättre rehabiliteringsinsatser arbeta för att

sänka sjukfrånvaron. Åtgärderna innefattar bland annat att öka användningen av

hälso-/arbetsmiljöbokslut, utbilda politiker och chefer inom arbetsmiljö, utveckla

samverkan med företagshälsovården, skapa högre kvalitet i

rehabiliteringsprocessen och verksamhetsspecifika insatser. 31

Läget i Huddinge

Ökningen i Huddinge kommuns sjukfrånvaro har även den bromsats in under

2016 och kommunens sjukfrånvaro för 2016 är 8,5 procent. Kvinnornas

sjukfrånvaro är 9,3 procent och männens 5,6 procent. 32 Det pågår ett arbete i

kommunen med aktiv och systematisk rehabilitering, främst i de långa sjufallen

(över 180 dagar). Personalhälsans insatser riktas till enheter med hög

sjukfrånvaro. Sjukfrånvaron följs upp månadsvis och återrapporteras kvartalsvis i

kommunens ledningsgrupp.

Det är viktigt att kommunen fortsätter implementera den nya systematiska

arbetsmiljöprocessen och utbilda chefer och politiker inom arbetsmiljö. Även att

fortsätta arbeta enligt den framtagna rehabiliteringshandboken och aktivt och

systematiskt arbeta med rehabilitering samt nogsamt följa sjukfrånvarons

utveckling över tid är av stor vikt.

Sund ekonomi

Kommunsektorn står inför stora verksamhetsmässiga och ekonomiska

utmaningar. Kostnaderna kopplade till den demografiska utvecklingen förväntas

öka snabbare än intäkterna vilket kräver både nya synsätt på den kommunala

välfärden och åtgärder från stat, kommuner och landsting. Här sammanfattas

viktiga omvärldsfaktorer som på ett eller annat sätt väntas påverka Huddinges

ekonomi de kommande åren och det aktuella ekonomiska läget för kommunen.

Den globala konjunkturen fortsätter att förstärkas den närmaste tiden 33

Den senaste tidens uppmärksammade politiska händelser i Europa och USA har

hittills inte gjort något större avtryck i den internationella konjunkturbilden. BNPtillväxt

och förtroendeindikatorer talar för att den globala konjunkturen fortsätter

att förstärkas den närmaste tiden. Resursutnyttjandet är fortsatt lägre än normalt i

många OECD-länder. Trots att de tidigare åtstramningarna av finanspolitiken har

30 SVT Nyheter 2016-12-16, Regeringen satsar 2,9 miljarder för att minska sjuktalen, Freja Salö

31 SKL, Avsiktsförklaring-Åtgärder för friskare arbetsplatser i kommuner och landsting

32 Obligatorisk sjukfrånvarorapport Heroma

33 Konjunkturinstitutets rapport Konjunkturläget december 2016


PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR 2018-2020 41

upphört i en del euroländer fortsätter återhämtningen att gå trögt, vilket bidrar till

att inflationen ligger kvar under inflationsmålet de närmaste åren. I USA har

återhämtningen kommit längre och arbetslösheten är nästan nere på samma nivå

som före finanskrisen. Konjunkturinstitutets bedömning är att resursutnyttjandet i

den amerikanska ekonomin blir ungefär normal 2018. Den expansiva

finanspolitiken sker dock till priset av en högre statsskuld. Donald Trumps

vallöften om att föra handelspolitiken i mer protektionistisk riktning kan också

komma att infrias. Sammantaget skulle detta öka riskerna för ekonomiska bakslag

längre fram.

Den svenska högkonjunkturen förstärks 34

I Sverige ökade BNP med 0,5 procent det tredje kvartalet 2016, samtidigt som den

tidigare positiva trenden på arbetsmarknaden bröts. Indikatorer visar på en BNPtillväxt

under sista kvartalet och att arbetslösheten väntas vända nedåt igen. BNPtillväxten

faller tillbaka 2017 och 2018. Investeringar har ökat snabbt de senaste

åren och förväntas ge ett betydligt mindre bidrag till BNP-tillväxten de

kommande åren. Riksbankens lågräntepolitik och en fortsatt stigande befolkning

och sysselsättning medför att hushållens konsumtion fortsätter att ge betydande

bidrag till tillväxten. Den offentliga konsumtionen ökade snabbt 2015 och 2016

till följd av flyktingmottagandet och uppgången dämpas när bland annat de

flyktingrelaterade utgifterna minskar.

Brist på arbetskraft allt större 35

Den fortsatta konjunkturuppgången medför att efterfrågan på arbetskraft kommer

att vara hög 2017 och 2018. Bristen på arbetskraft med efterfrågad kompetens har

stigit de senaste åren och antalet arbetsställen i näringslivet med

rekryteringsproblem är nu uppe på samma nivå som under högkonjunkturåret

2007. I den offentliga sektorn är läget bekymmersamt och ungefär två av tre

offentliga arbetsgivare uppger att de har problem att rekrytera personal med rätt

kompetens. Stigande sysselsättning medför att arbetslösheten faller de närmaste

åren och bottnar på 6,2 procent 2019, även om bristen på arbetskraft med rätt

kompetens gör att tillväxten i sysselsättningen dämpas något 2017 och 2018. Ett

högt resursutnyttjande underlättar för grupper med svag ställning på

arbetsmarknaden, såsom utrikes födda, att få jobb. Den andel av utrikes födda

som deltar i arbetskraften har ökat betydligt de senaste åren och är nu i paritet

med andelen för inrikes födda.

Det mesta talar för att de löneavtal som sluts i början av 2017 medför avtalade

löneökningar i samma storleksordning som enligt de nu gällande avtalen. Ett allt

högre resursutnyttjande på arbetsmarknaden innebär dock att löneglidningen

stiger de närmaste åren. Timlöneökningar på runt 3 procent är ändå att betrakta

som en svag utveckling givet konjunkturläget.

34 Konjunkturinstitutets rapport Konjunkturläget december 2016

35 Konjunkturinstitutets rapport Konjunkturläget december 2016


42 PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR 2018-2020

Reporäntan kvar på låg nivå 36

KPIF-inflationen når upp till Riksbankens mål om 2 procent först 2020, när

prisökningar i omvärlden, högre inflationsförväntningar och en tilltagande

löneökningstakt gör att företagen höjer priserna snabbare. Konjunkturinstitutets

bedömning är att Riksbankens ambition att via en svag växelkurs föra upp

inflationen till 2 procent inte lyckas de närmaste åren. Riksbanken förväntas

därför avvakta med att höja reporäntan till tredje kvartalet 2018.

Kommunsektorn 37

Demografins kostnader ökar snabbare än skatteunderlaget

De senaste tio åren har kommunernas samlade resultat med god marginal

överstigit de 2 procent av skatter och generella statsbidrag som betraktas som god

ekonomisk hushållning. Även 2016 förväntas ett starkt resultat. Det demografiska

trycket bedöms bli synnerligen starkt många år framöver. En starkt ökande

befolkning har tidigarelagt den demografiska dramatiken, vilket främst har att

göra med den historiskt stora flyktinginvandringen, men är också en följd av ett

ökat barnafödande. De demografiskt betingade behoven beräknas öka med i

genomsnitt 1,7 procent åren 2016-2020, som kan jämföras med 0,6 procent per år

för åren 2000-2015. Barnafödandet ökar, grundskolan och gymnasiet ökar med

rejäla tal, ökningen av 85+ kommer att stiga rejält, men först en bit in på 2020-

talet. Den höga tillväxten i svensk ekonomi har bidragit till att skatteunderlaget

ökat bra de senaste åren. Den utvecklingen bedöms att dämpas den kommande

perioden och ett växande problem är den tilltagande arbetskraftsbristen med ökade

kostnader för personal och hyrpersonal. SKL bedömer att ökningen av

skatteunderlaget inte är tillräckligt för att behålla resultatet på en någorlunda

oförändrad nivå. Trots att antagande om att de generella statsbidragen ökar med 2

procent per år 2018-2020 krävs ändå åtgärder som motsvarar en skattehöjning på

1,30 kr 2020, för att klara ett resultat på 1 procent av skatter och generella

statsbidrag.

Utöver kostnadsökningarna på grund av befolkningsförändringar beräknas också

pensionskostnaderna att öka. Högre pris- och löneökningar ger högre

pensionskostnader. Allt fler tjänar in till den så kallade förmånsbestämda

pensionen, bland annat till följd av lönesatsningar på kommunala yrkesgrupper

som ligger nära inkomsttaket, till exempel lärare.

Vid halvårsskiftet 2017 införs ett nytt ersättningssystem för ensamkommande

barn. Migrationsverkets prognosticerade kommunersättningar minskar kraftigt, år

2018 med nästan 7 miljarder. SKL bedömer att kommunerna inte hinner anpassa

verksamheten efter de nya ersättningarna och beräknar en resultatförsämring för

kommunsektorn på drygt 2 miljarder 2017.

Många kommuners kanske tuffaste utmaning blir att uppfylla kraven som kommer

från den så kallade bosättningslagen. De ekonomiska konsekvenserna är svåra att

uppskatta. Dels har kommunerna direkta kostnader och dels långsiktiga

36 Konjunkturinstitutets rapport Konjunkturläget december 2016

37 SKL:s rapport Ekonomirapporten oktober 2016


PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR 2018-2020 43

konsekvenser av ökad belåning, ökat risktagande och eventuella effekter på

ekonomiskt bistånd. En bostadsbrist i stora delar av landet gör uppdraget till en

stor utmaning.

Åtgärder kommer att krävas på skatteunderlagssidan, med insatser för att öka

sysselsättningsnivån, framförallt hos personer som flyktinginvandrat till Sverige.

Då är det viktigt att integrationen förbättras, att utbildningen förbättras och att

välfärden i övrigt fungerar bra. Samtidigt kommer kraftiga effektiviseringar att

krävas främst genom införande av ny teknik och nya lösningar, där digitalisering

särskilt lyfts fram. Förbättrad tillgång till data om kvalitet och effektivitet och

utveckling av jämförelsemetoder behöver få större genomslag i

effektiviseringsarbetet.

Kommunernas resultatnivåer

Behov av verksamhetslokaler och renovering av de bostäder och

verksamhetslokaler som byggdes på 1960- och 1970-talen innebär att

kommunerna planerar för klart högre investeringsnivåer de kommande åren. En

ökad investeringsvolym ger högre kostnader för avskrivningar och för drift som

tar ett allt större utrymme av driftbudgeten. Samtidigt ökar kommunernas

låneskuld och många större kommuner signalerar att de har behov av extern

finansiering för de stora investeringar som ska genomföras. SKL beskriver att om

investeringstakten ökar behöver målen för god ekonomisk hushållning ses över i

många kommuner. I vissa kommuner kan ett resultatmål om så mycket som 5

procent av skatter och generella statsbidrag behövas.

Ett förslag till ändrar redovisning av pensioner kommer att få som effekt att

resultaten skenbart förbättras trots oförändrade inkomster och utgifter. För att inte

riskera finansiell urholkning behöver nya finansiella mål tas fram om förslaget

genomförs. Bland annat behöver resultaten öka till en nivå som är mer långsiktigt

hållbar. En ytterligare effekt är betydligt större resultatpåverkan när

pensionsskulden omvärderas.

Huddinges ekonomiska förutsättningar

Huddinge kommun har under flera år redovisat starka resultat som legat över

nivån för god ekonomisk hushållning (2 % av skatt och utjämning). Även efter att

exploateringsresultatet exkluderats har resultatnivån de senaste fem åren legat på

strax under 2 procent av skatt och utjämning, men på lägre nivåer de två senaste

åren. Stora intäkter (återbetalningar av tidigare inbetalda premier till AFA

Försäkring AB, statsbidrag från Boverket, utdelning från Huge Fastigheter AB)

har bidragit till de starka resultaten. Att nämnderna klarar sina budgetar är

avgörande för att kommunen sammantaget ska klara en sund ekonomi. De två

senaste åren har nämnderna sammantaget redovisat underskott och har tuffa

utmaningar de kommande åren, med ingen eller låg kompensation för ökade löner

och priser.

För att kommunen långsiktigt ska uppfylla kraven på god ekonomisk hushållning

krävs det att resultatnivån kan bibehållas på en god nivå, särskilt med hänsyn till

de ökade ambitioner i bostadsbyggande som Huddinge har. Det är viktigt att

arbetet med kommunens och bolagens långsiktiga finansieringsbehov fortskrider


44 PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR 2018-2020

och att nämndernas arbete för att prioritera och effektivisera verksamheterna är

framgångsrikt. Återhållsamhet och långsiktighet i ekonomiska beslut blir fortsatt

av stor vikt för att hålla tillbaka kostnadsökningar och klara en sund ekonomi.

Bokslut 2016

Bokslutet för 2016 visar ett positivt årsresultat på 125,8 mnkr (+138,2 mnkr år

2015), vilket överstiger det budgeterade resultatet för året som var 43 mnkr. Det

ekonomiska målet, resultatet exkluderat för exploateringsverksamhet och

realisationsvinst, är 55,3 mnkr att jämföra med budget på -27 mnkr. Skatte- och

bidragsintäkterna blir 40,8 mnkr bättre än budgeterat på grund av ett statsbidrag

för ökat bostadsbyggande från Boverket. Exploateringsverksamheten redovisar ett

utfall i nivå med budget. Finansnettot visar ett överskott med 58,1 mnkr som

främst avser utdelning från Huge Fastigheter AB. Exkluderas statsbidraget från

Boverket och utdelningen från Huge Fastigheter AB är resultatet enligt

kommunens ekonomiska mål ett minus med 37 mnkr.

Nämnderna gör sammanlagt ett minusresultat med 21,1 mnkr. Det är andra året i

rad som nämnderna redovisar underskott (-30,6 mnkr år 2015). Förskolenämnden,

socialnämnden och äldreomsorgsnämnden är de nämnder som redovisar

underskott. Dessa tre nämnder redovisar underskott för andra året i rad.

Socialnämnden hade ett negativt balanserat resultat redan inför 2016.

Förskolenämnden och äldreomsorgsnämnden har med årets resultat förbrukat sina

positiva balanserade resultat. Övriga nämnder redovisar avvikelser nära noll eller

med överskott. Två av nio nämnder, förskolenämnden och socialnämnden, har ett

sämre resultat jämfört med år 2015.

Skatter, generella statsbidrag och utjämning ökar i högre takt än verksamhetens

nettokostnader år 2016. Nettokostnaderna (exklusive exploatering) ökar med 5

procent år 2016. Det är lägre ökningstakt jämfört med 2015 (5,8 %). I snitt har

verksamhetens nettokostnader ökat med 4,8 procent de fem senaste åren.

Skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning ökar med 5,2 procent år 2016.

Det är en större ökningstakt jämfört med år 2015 (4,1 %) och högre än snittet för

de senaste fem åren (4,2 %).

Förutsättningar 2017 och framåt

De ekonomiska förutsättningarna för 2017 och för den kommande

planeringsperioden visar på motsvarande utmaningar som SKL redovisar för

kommunsektorn som helhet. I ekonomiplanen för 2017 budgeterades en

resultatnivå, exklusive exploateringar, på 2 procent av skatt och utjämning.

Utvecklingen av intäkter och kostnader, tillsammans med behovet av en stabil

resultatnivå samtidigt som kommunen växer, visade att utrymmet för att

kompensera nämnderna för ökade priser och löner var begränsat. Nämndernas

budgetar för 2017 räknades därför inte upp generellt. I ett tufft ekonomiskt läge

prioriterades istället främst verksamheter som vänder sig mot barn och unga.

Uppdaterade förutsättningar efter sommaren visar att resultatnivån för 2018 och

2019 minskat från 2 procent till strax under 1,5 procent, trots relativt låga

uppräkningar till nämnderna även dessa år (1 procent 2018, 2 procent 2019).

Ingen eller låg generell uppräkning av nämndernas budgetar innebär att


PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR 2018-2020 45

nämnderna måste klara kommande löneökningar och prisökningar genom att

prioritera och effektivisera sina verksamheter. Behovet av lokaler inom särskilt

förskola, skola och kultur- och fritid är stort. I Mål och budget 2017 avsattes

därför 72 mnkr extra för perioden 2017-2019.

År 2015 fick kommunsektorn ett tillfälligt statsbidrag för att täcka ökade

kostnader till följd av flyktingmottagandet. Av cirka 10 mdkr fick Huddinge 37

mnkr, varav 34 mnkr användes under 2016. Statsbidraget permanentas från och

med 2017 och fördelas inledningsvis dels utifrån antal invånare och dels utifrån

antal asylsökande och nyanlända. Från och med år 2021 ingår statsbidraget helt i

den kommunalekonomiska utjämningen. I Mål och budget 2017 budgeterades

57,7 mnkr i statsbidrag för Huddinge, varav 32,7 mnkr fördelades till

verksamheterna och 25 mnkr budgeterades i medelsreserven för att säkra att det

ökande flyktingmottagandet inte tränger ut ordinarie verksamhet.

Utifrån de senaste prognoserna för skatteunderlaget och befolkningen beräknas

intäkterna för 2018-2020 öka med i genomsnitt drygt 4,4 procent. Antaganden om

ökade volymer och kostnader för verksamheterna bygger i huvudsak på

beräkningarna från avstämningsärendet för 2017. Med en befolkningstillväxt på

cirka 2,3 procent årligen är volymtillväxten fortsatt kraftig inom alla

verksamheter. Verksamhetens kostnader beräknas öka med 3 procent, exklusive

uppräkning för ökade löner och priser. Utrymmet för att ytterligare räkna upp

nämndernas budgetramar och samtidigt budgetera en hållbar resultatnivå är då

fortsatt mycket begränsat. Tittar man enskilt på beräkningen för 2018 så är

ökningen av intäkterna precis i nivå med kostnadsökningarna exklusive

uppräkning för ökade löner och priser.

Benchmarking

Hur ska man lyckas med att effektivisera och var ska man börja? SKL lyfter fram

benchmarking, jämförelser mellan kommuner eller mellan enheter, som en metod.

För att jämföra mellan kommuner rekommenderas att använda nyckeltalet

nettokostnadsavvikelse. Nettokostnadsavvikelsen visar på avvikelsen mellan en

kommuns faktiska kostnad och dess referenskostnad. Måttet tar hänsyn till såväl

demografi, individers skilda behov som produktionsförutsättningar som geografi

och lönenivåer. Jämförelse kan påvisa inom vilka verksamheter som det kan

finnas utrymme för effektivisering.

I ärendet Strategier för långsiktig finansiering för Huddinge kommunkoncern (KS

2015/1826.185) redovisades en analys av hur Huddinges verksamheter ligger till i

jämförelser med andra kommuner med underlag till och med år 2014. Analysen

visar att Huddinge sammantaget ligger på en högre kostnadsnivå generellt och i

genomsnitt än övriga kommungrupper som användes vid jämförelsen, utom för

gruppen Riket. I jämförelse med övriga kommuner i länet indikerade

nettoavvikelserna för 2014 att Huddinges kostnadsnivå var högre för grundskola,

gymnasieskola, äldreomsorg och individ- och familjeomsorg. Störst var

avvikelsen för äldreomsorg och därefter för grundskola. Jämförelserna kan vara

ett stöd när knappa resurser behöver prioriteras mellan verksamheter.


46 PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR 2018-2020

Långfristig finansiering

Kommunfullmäktige fastställde i juni 2016 ett antal åtgärder för att begränsa

ökningen av kommunens långfristiga skuld. Även kommunstyrelsen har beslutat

om åtgärder som ska begränsa ökningen av den långfristiga skulden. Bakgrunden

för dessa beslut är att kommunen kommer att växa kraftigt kommande år och

längre sikt. Behovet av kommunal infrastruktur i form av nya gator och vägar

samt lokaler för de kommunala verksamheterna kommer därför att vara stort.

Beskrivningar av tillväxtscenarion under målet Bra att leva och bo understryker

ytterligare behovet av god planering av utbyggnad för att klara både den

kommunala servicen och ett effektivt resursutnyttjande.

De beslutade åtgärderna syftar till att hålla tillbaka ökningen av låneskulden och

därmed begränsa risken för ökade räntekostnader.

Sammantaget innebär det följande åtgärder:







Ett finansiellt skuldtak för kommunens långfristiga skuldsättning på

maximalt 85 000 kronor per invånare till år 2022, vilket motsvarar 10,2

miljarder kronor.

Kommunen ska ha ett årligt resultat på lägst 2 procent, exklusive

exploateringsvinster.

Kommunfullmäktige ska besluta om en investeringsram för kommunens

investeringar, en investeringsram för verksamhetslokaler och en

investeringsram för Huge.

Vid beställning av nya verksamhetslokaler ska standarder för

lokalutformning och kostnadstak för hur mycket en lokal får kosta,

användas.

Kommunstyrelsens förvaltnings roll i lokalförsörjningsprocessen stärks

genom att förvaltningen får ett tydligt ansvar för processen.

Kommunen behöver få in fler aktörer som kan bygga verksamhetslokaler

för offentligt finansierad verksamhet med externa utförare.

Vissa av åtgärderna ovan får konsekvenser direkt, såsom punkt 1-3, medan övriga

åtgärder kommer att få effekter på sikt. Förhoppningen är att dessa ska påverka

kommunens kostnader för verksamhetslokaler, både i form av lägre investeringar

och lägre driftkostnader, under kommande år.

Frågan om organisation och strategi för kommunens verksamhetslokaler har

utretts under hösten 2016. Det förslag som kommunstyrelse och

kommunfullmäktige beslutar om i februari 2017 innebär att Huge Fastigheter AB

kommer att delas och två nya bolag bildas. Ett bolag för bostäder och

kommersiella fastigheter och ett bolag för kommunala verksamhetsfastigheter.

Konsekvensen av delningen av Huge innebär två nya organisationer med

förutsättningar att mer effektivt driva två separata bolag med olika inriktning.


PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR 2018-2020 47

Respektive bolag får möjlighet att specialisera sig på sina specifika

affärsområden. Bolaget för verksamhetslokaler kommer att stå kommunen nära

och ha ett tydligt uppdrag att leverera effektiva och väl fungerande lokaler.

Samtidigt som kommunens roll som beställare behöver utvecklas. Under 2017

kommer bolagen att bildas och organisationerna att byggas upp. Den löpande

verksamheten ska dock fungera som Huge Fastigheters nuvarande organisation.

Från 2018 blir det första riktiga verksamhetsåret för de nya bolagen.

De investeringsplaner som redovisats för perioden 2018-2020 visar på betydande

investeringar i främst förskolor, skolor och omsorgsboende. Det planeras även för

nybyggnation av studentbostäder och hyresrätter.

Ekonomiplan 2018-2020 – preliminära beräkningar

Beräkningar i ekonomiplanen utgår från:

Mål och budget 2017 och avstämningsärende 2017

Skatteprognos från Sveriges Kommuner och Landsting i december 2016

Befolkningsprognos 2016

Resursfördelning för volymer och lokaler motsvarar i huvudsak

beräkningar i Mål och budget 2017 och avstämningsärende 2017

Generell uppräkning är beräknad till 0 procent för 2018 och 2 procent per

år för 2019 och 2020

Med dessa förutsättningar beräknas resultatet enligt det ekonomiska målet till i

genomsnitt 2 procent av skatt och bidrag för planeringsperioden 2018-2020:

117 mnkr 2018 (2,0 % av skatter och bidrag)

129 mnkr 2019 (2,1 %)

117 mnkr 2020 (1,8 %)

Tabell: Ekonomiplan 2017-2020, mnkr

Budget Plan Plan Plan

2017 2018 2019 2020

Verksamhetens kostnader/intäkter -5 523,2 -5 706,2 -5 984,2 -6 250,2

Exploateringsverksamhet 130,0 191,1 235,9 100,0

Avskrivningar -121,5 -137,7 -153,9 -173,9

Verksamhetens nettokostnader -5 514,8 -5 652,9 -5 902,3 -6 324,1

Skatteintäkter 4 770,2 4 942,7 5 115,6 5 310,0

Generella statsbidrag och utjämning 931,5 960,2 1 095,6 1 176,5

Skatter, utjämning och

statsbidrag 5 701,7 5 902,9 6 211,2 6 486,5

Finansiella intäkter 260,4 260,4 260,4 260,4

Finansiella kostnader -201,2 -202,7 -204,2 -205,7

Resultat 246,1 307,7 365,1 217,1

Ekonomiskt mål 116,1 116,6 129,2 117,1

Ekonomiskt mål % av skatt mm 2,0 2,0 2,1 1,8

I den fortsatta budgetprocessen inför Mål och budget 2018 kompletteras

beräkningarna av de ekonomiska förutsättningarna med nya prognoser för


48 PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR 2018-2020

skatteunderlagets utveckling, uppdatering av kommunens befolkningsprognos och

uppdatering av övrig kommunal utjämning.

Skatt, utjämning, bidrag

För planeringsperioden har intäkterna beräknats öka med 785 mnkr (14 procent).

Tabell: Skatt, utjämning, statsbidrag 2017-2020, mnkr

Intäkt/kostnad Budget Plan Plan Plan

2017 2018 2019 2020

Allmän kommunalskatt 4 816,6 4 942,7 5 115,6 5 310,0

Prognos slutavräkning -46,4 0,0 0,0 0,0

S:a skatt 4 770,2 4 942,7 5 115,6 5 310,0

Inkomstutjämningsbidrag 557,3 617,3 721,5 817,7

Kostnadsutjämningsbidrag 273,2 254,6 305,6 310,8

Införandebidrag 0,0 0,0 0,0 0,0

Strukturbidrag 0,0 0,0 0,0 0,0

Regleringsbidrag/-avgift -1,0 -15,8 -25,8 -39,4

Avgift till LSS-utjämning -106,8 -109,1 -111,9 -114,5

Kommunal fastighetsavgift 167,6 172,0 176,8 184,3

Statsbidrag enligt flyktingvariabler 41,2 41,2 29,4 17,6

S:a utjämning och bidrag 931,5 960,2 1 095,6 1 176,5

S:a skatt, utjämning och bidrag 5 701,7 5 902,9 6 211,2 6 486,5

Ökning i mnkr 201,2 308,3 275,3

Ökning i procent 3,5 5,2 4,4

Skatt

SKL bedömer utvecklingen av skatteunderlaget till i genomsnitt 3,8 procent per år

under perioden 2017-2020. I ekonomiplanen antas skatteunderlaget i Huddinge

öka i samma takt som för riket.

Tabell: Skatteunderlagets utveckling för riket 2012-2020, procentuell förändring

enligt prognos från Sveriges Kommuner och Landsting

Utfall

Prognos

2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020

December 2016 4,0 3,4 3,2 5,0 4,8 4,4 3,6 3,5 3,8

Oktober 2016 4,0 3,5 3,2 4,8 5,0 4,5 3,9 3,8 3,9

MoB 2017 (maj 2016) 4,0 3,5 3,2 5,0 5,0 5,2 4,3 4,3 -

Resultatutjämningsreserv

Huddinge kommun införde 2013 en resultatutjämningsreserv. Reserven är avsedd

att utjämna normala svängningar i intäkterna över konjunkturcyklerna, med syfte

att täcka sviktande skatteunderlag vid befarad eller konstaterad

konjunkturnedgång. Totalt har 491,4 mnkr avsatts av överskotten från 2010-2014.

Riktvärdet för när det är tillåtet att disponera medel ur resultatutjämningsreserven

är när den årliga tillväxten i det underliggande skatteunderlaget i riket är lägre än


PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR 2018-2020 49

den genomsnittliga utvecklingen de senaste tio åren. Med SKL:s senaste

prognoser skulle det vara möjligt för åren 2018-2020. En annan förutsättning är

att medel disponeras för att täcka ett negativt balanskravsresultat. Vid ett kraftigt

försämrat resultat under löpande år kan beslut om att utnyttja reserven tas i

samband med delårsrapporter eller i bokslutet.

Tabell: Rikets underliggande skatteunderlagsutveckling; tioårigt genomsnitt samt

årlig utveckling. Förändring i procent per år

2016 2017 2018 2019 2020

Snitt 10 år 4,0 4,0 3,9 3,8 4,0

Årlig 5,0 4,4 3,6 3,5 3,8

Differens 1,0 0,4 -0,3 -0,2 -0,2

Kommunala skattesatsen

Kommunalskatten i Huddinge är i ekonomiplanen beräknad till samma nivå som

för 2017, 19,87 kronor.

Kommunalekonomisk utjämning

Utjämning mellan kommunerna, kommunalekonomisk utjämning, består av

inkomst- och kostnadsutjämning, strukturbidrag och införandebidrag. Staten

beslutar om en ram för att finansiera utjämningen. Om utjämningskostnaderna

överstiger statens ram betalar kommunerna en regleringsavgift. Om kostnaderna

är lägre än ramen får kommunerna istället ett regleringsbidrag.

Sammantaget får Huddinge 165 mnkr netto i bidrag/utjämning år 2017, exklusive

inkomstutjämning. Totalt beräknas bidraget/utjämningen till 130 mnkr 2018, 35

mnkr lägre än för 2017. En fortsatt kraftig befolkningstillväxt ger ökade intäkter

2018 och 2019 som främst avser ersättning för eftersläpning i modellen för

befolkningsförändringar.

Inkomstutjämning

Kommuner med en egen skattekraft, beskattningsbar inkomst per invånare, som

understiger den garanterade skattekraften (115 procent av medelskattekraften i

riket) får ett inkomstutjämningsbidrag. Övriga kommuner betalar en

utjämningsavgift. År 2017 är det 14 kommuner, varav nio i Stockholm län, som

betalar en avgift i systemet. Huddinges skattekraft enligt inkomstutjämning 2017

är 102,6 procent. Kommunen beräknas få ett inkomstutjämningsbidrag med 617

mnkr 2018, cirka 60 mnkr högre än för 2017.

Kostnadsutjämning

Kostnadsutjämningen utjämnar för kostnader som kommunen själv inte kan

påverka. Grundprincipen är att utjämning endast sker för strukturella skillnader i

verksamheter som är obligatoriska för kommunerna. Kommuner med en

ogynnsam struktur (åldersstruktur, etnicitet, socioekonomi, geografi, lön) får ett

bidrag och övriga betalar en avgift. I kostnadsutjämningen för 2017 får Huddinge

ett bidrag med 2 122 kronor per invånare, exklusive eftersläpningseffekt. I

ekonomiplanen beräknas bidraget minska för 2018 och därefter successivt öka och

2020 beräknas bidraget till ungefär samma nivå som för 2017.


50 PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR 2018-2020

Ersättning för eftersläpning i modellen för befolkningsförändringar

Huddinges kraftiga befolkningstillväxt har gjort att kommunen fått ersättning

2009-2015 och 2017 för eftersläpning i modellen för befolkningsförändringar.

Den lägre befolkningsökningen 2015 gjorde att Huddinge inte fick någon

ersättning 2016. För att få ersättning 2018 ska befolkningstillväxten i år

(november 2016 till november 2017) vara minst 1,2 procent. I

befolkningsprognosen beräknas befolkningen öka med i genomsnitt 2,3 procent

per år 2018-2020, vilket innebär att Huddinge beräknas få en ersättning på i

genomsnitt drygt 60 mnkr per år under planeringsperioden.

Strukturbidrag och införandebidrag

Ett nytt utjämningssystem infördes successivt från och med 2014 och effekterna

av systemet har för Huddinge fullt genomslag från och med 2017 och kommunen

får ingen ersättning i form av struktur- eller införandebidrag.

Regleringsbidrag/-avgift

Regleringsposten är till för att kontrollera statens totala kostnad för

utjämningssystemet. Regleringsposten används också för andra förändringar eller

tillskott, till exempel i form av statliga bidrag.

För 2017 är avgiften -10 kronor per invånare. När statens anslag inte ökar i

samma takt som kostnaden för att upprätthålla den garanterade nivån i

inkomstutjämningen minskar regleringsposten och blir fortsatt negativ åren 2018

(-145 kr/inv), 2019 (-229 kr/inv) och 2020 (-343 kr/inv).

Finansieringsprincipen

I regleringsposten ingår också medel för regleringar enligt finansieringsprincipen.

I budgetpropositionen för 2018 har följande regleringar lagts in som tillskott och

avdrag i kommunernas generella statsbidrag.

Betyg i moderna språk varje termin från och med årskurs 6. För att ersätta

kommunerna för ett utökat åtagande vid ett införande regleras därför anslaget med

4 mnkr 2017. Anslaget beräknas öka till 8 mnkr från och med 2018.

Skyldighet för huvudmännen att erbjuda lovskola i två veckor per läsår för elever

i årskurserna 8 och 9 samt på sommaren efter årskurs 9 i grundskolan. För att

ersätta kommunerna för ett utökat åtagande utökas anslaget med 30 mnkr 2017

och ytterligare 30 miljoner från och med 2018.

Förbättrade möjligheter att tidigt kunna ge stöd efter behov (”läsa-skriva-räknagaranti”).

Regeringen beräknar att 130 miljoner kronor bör tillföras anslaget från

och med 2018 för att kompensera skolhuvudmännen för ökade utgifter.

Skapa en rättvis och likvärdig bedömning av de nationella proven. Förslagen

innebär möjliga effektiviseringar och regeringen beräknar därför att anslaget kan

minskas med 61 miljoner kronor årligen 2018–2021 och med 123 miljoner 2022

och årligen därefter.

Rätt till utbildning inom Komvux på gymnasial nivå för att uppnå grundläggande

och särskild behörighet till högskoleutbildning samt motsvarande behörighet till


PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR 2018-2020 51

yrkeshögskolan. Anslaget är därför uppräknat med 534,3 miljoner kronor för 2017

och regeringen beräknar att 530 miljoner överförs för 2018 och 2019. För 2020

och åren därefter beräknas 532 miljoner överföras för samma ändamål.

Regleringar enligt finansieringsprincipen, tkr Huddinge

2017 2018 2019 2020

Betygsättning i moderna språk (GSN) 43 86 86 86

Lovskola (GSN) 321 656 656 656

Läsa-skriva-räkna-garanti (GSN) 0 1 421 1 421 1 421

Nationella prov (GSN) 0 -656 -656 -656

Rätt till Komvux (GN) 5 782 5 782 5 782 5 782

LSS-utjämning

LSS-utjämningssystemet avser utjämning av kommunernas kostnader för LSS

(Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade). Huddinge har en

standardkostnad för LSS som är lägre än genomsnittet för riket och betalar en

avgift år 2017 med 997 kronor per invånare, 106 mnkr. I ekonomiplanen beräknas

samma avgift per invånare för 2018-2020.

Kommunal fastighetsavgift

Den kommunala fastighetsavgiften år 2017 är preliminärt beräknad till 167 mnkr

och därefter en fortsatt ökning med totalt 16 mnkr till år 2020.

Finansiella kostnader och intäkter

De finansiella intäkterna består av räntor på främst utlåning och vidareutlåning till

kommunala bolag, räntor på banktillgodohavanden eller annan placering av

likviditetsöverskott samt borgensavgifter från kommunala bolag. De finansiella

kostnaderna består av främst räntor på den upplåning som görs av internbanken

för vidareutlåning samt finansiella kostnader för pensionsskulden. Finansnettot är

i ekonomiplanen i huvudsak beräknat enligt budget för 2017.


52 PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR 2018-2020

Verksamhetens nettokostnader - preliminära beräkningar för 2018-2020

Preliminära beräkningar av verksamhetens nettokostnader för 2018-2020 har

beräknats med den beslutade budgeten i Avstämningsärendet 2017 som grund.

Tabell: Verksamhetens nettokostnader – förändringar

Netto mnkr 2018 2019 2020 Summa +/-

Budget 2017, exkl exploatering 5 644,7

Tekn just, omprio m.m. 8,4 13,9 16,0 38,3

Volymer 146,3 122,8 109,6 378,7

Lokaler 44,6 35,0 33,0 112,6

Generell uppräkning 0,0 122,4 127,4 249,8

Plan 5 844,0 6 138,2 6 424,1

+/- mnkr 199,3 294,1 286,0 779,4

+/- procent 3,5 5,0 4,7 13,8

Exploatering 191 236 100

Sammantaget har verksamhetens nettokostnader, exklusive exploatering, räknats

upp med 199,3 mnkr, 3,5 procent, för 2018. Till följd av en fortsatt

befolkningstillväxt har utrymmet för volymer och lokaler tillsammans räknats upp

med 491 mnkr för planeringsperioden.

Volymer

Volymförändringar med sammantaget 379 mnkr har beräknats med

befolkningsprognoser och verksamhetsstatistik som grund. Detta inkluderar ett

utrymme för lokaler med 9 mnkr.

Befolkningsprognosen som använts för volymberäkningarna togs fram i april

2016. Befolkningstillväxten för 2016 blev högre jämfört med prognos och hänsyn

har tagits till utfallet per december 2016. Störst ökning i mnkr beräknas för

grundskolan och äldreomsorgen, där befolkningen också beräknas öka mycket

procentuellt under perioden. Volymberäkningarna kommer att uppdateras med ny

befolkningsprognos i april 2017.


PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR 2018-2020 53

Volymförändring per nämnd 2018-2020, mnkr (avrundat)

Nämnd 2018 2019 2020 Summa

Kommunstyrelsen 6,6 5,6 5,3 17,5

Förskolenämnden 14,3 11,6 14,9 40,8

Grundskolenämnden 48,6 36,3 27,6 112,5

Gymnasienämnden 19,1 19,4 9,2 47,7

Socialnämnden 25,8 22,4 21,3 69,5

Äldreomsorgsnämnden 25,8 22,1 26,2 74,1

Kultur- och fritidsnämnden 2,4 2,1 2,0 6,5

Natur- och byggnadsnämnden 3,3 2,9 2,7 8,9

Tillsynsnämnden 0,2 0,1 0,1 0,4

Revision 0,1 0,1 0,1 0,3

Överförmyndarverksamhet 0,2 0,2 0,1 0,5

Summa 146,3 122,8 109,6 378,7

Förskola

Förskolans volymer avser barn inskrivna i förskola. Här används kommunens

befolkningsprognos för barn i åldern 1-5 år och servicegraden. Servicegraden

visar hur stor andel av barnen som bedöms vara inskrivna i förskolan. I

beräkningen har servicegraden beräknats till 90 procent.

Antalet inskrivna barn i förskolan beräknas öka 2018 med 148 jämfört med

budget 2017. För 2019 och 2020 beräknas fortsatt ökning, 118 respektive 148

barn.

Grundskola

Grundskolans volymer avser elever i skolan från förskoleklass till årskurs 9. Här

används kommunens befolkningsprognos för barn och ungdomar i

åldersintervallen 6 år, 7-11 år samt 12-15 år. Elever i särskolan räknas bort och

budgeteras särskilt under särskolan. Utifrån statistik uppskattas antalet elever till

99,5 procent av övriga barn/ungdomar. Antalet elever beräknas öka med 577 år

2018, 450 år 2019 och med 326 år 2020.

Modersmål

Resurser för modersmålsundervisning har sedan budget 2013 en egen

volymberäkning och ingår inte i den vanliga beräkningen av grundskolans

volymer. Antalet elever i modersmålsundervisning har beräknats öka med 70 år

2018, 44 år 2019 och med 35 år 2020.

Skolbarnsomsorg

Skolbarnomsorgens volymer avser dels elever i skolbarnomsorg från förskoleklass

till årskurs 3 och dels elever i skolbarnomsorg för 10-12 åringar. Här används

kommunens befolkningsprognos för barn och ungdomar i åldersintervallen 6-9 år


54 PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR 2018-2020

respektive 10-12 år. Antalet elever i skolbarnsomsorg 2018 beräknas att öka med

188 jämfört med budget 2017. För 2019 och 2020 beräknas antalet elever öka med

ytterligare 185 respektive 110 elever.

Särskola

Särskolans volymer avser elever i särskolan. Här bedöms att

befolkningsprognosen inte speglar behoven på ett bra sätt. För beräkning av

volymer används verksamhetsstatistik och prognoser. Antalet elever i särskolan

minskade och i verksamhetsplanen för 2014 budgeterade grundskolenämnden om

medel från särskola till grundskola då antalet elever i särskolan minskade och

behoven istället ökade inom grundskolan. I ekonomiplanen räknades antalet

elever ner i motsvarande omfattning. Antalet elever har ökat från 114 år 2014 till

118 år 2016.

Ungdomsgymnasiet

Ungdomsgymnasiets volymer avser elever i gymnasieskolan. Till grund för

bedömning av antal elever i gymnasiet ligger kommunens befolkningsprognos för

ungdomar i åldern 15-22 år och ett antagande om hur stor andel av ungdomarna i

respektive ålder som går i gymnasieskolan. Befolkningen i dessa åldrar ökade

kraftigt under 2016 och gymnasienämndens budget räknades upp med ytterligare

volymer i avstämningsärendet för 2017. I ekonomiplanen beräknas antalet elever

2018 att öka med 209. För 2019 och 2020 beräknas antalet elever öka med

ytterligare 211 respektive 87.

Gymnasiesärskola

Gymnasiesärskolans volymer avser elever i gymnasiesärskolan. Här bedöms att

befolkningsprognosen inte speglar behoven på ett bra sätt. För beräkning av

volymer används verksamhetsstatistik och prognoser. När antalet elever i

gymnasiesärskolan minskade budgeterade gymnasienämnden i verksamhetsplanen

för 2014 om medel för volymer till en förstärkning av verksamhetens

grundbelopp. Antalet elever år 2016 var i nivå med budgeterat antal.

Vuxenutbildning

För vuxenutbildningen har en volymökning beräknats som motsvarar

befolkningsökningen för respektive år enligt befolkningsprognosen 2016. Totalt

för perioden motsvarar det en ökning med 5,6 mnkr.

Äldreomsorg

Äldreomsorgens volymer avser antal personer över 65 år med ett beräknat

genomsnittligt behov av vård och omsorg. Befolkningen över 65 år beräknas öka

med 5 procent under perioden 2018-2020. Störst procentuell ökning, 11 procent,

sker i åldersgruppen över 80 år. Alltså i gruppen med störst behov av vård och

omsorg.

Totalt för perioden beräknas volymerna öka med 74 mnkr, cirka 11 procent av

nettobudgeten 2017. Här ingår också ett utrymme för nya lokaler med cirka 4,9

mnkr.


PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR 2018-2020 55

Socialnämnden

För socialnämndens verksamheter (vård och behandling IFO, ekonomiskt bistånd,

arbetsmarknadsåtgärder, funktionshinderområdet och socialpsykiatrin) har en

volymökning beräknats som motsvarar befolkningsökningen för respektive år

enligt befolkningsprognosen. Totalt för perioden motsvarar det en ökning med 70

mnkr. Här ingår också ett utrymme för nya lokaler med 3 mnkr.

Kultur- och fritidsnämnden

För kultur- och fritidsnämnden har budgeten, exklusive lokaler, räknats upp med

en volymökning motsvarande 80 procent av befolkningsökningen för respektive

år. Totalt för perioden motsvarar det en ökning med 6,5 mnkr. Utrymme för

tillkommande lokaler ingår i ramen för reserverade medel.

Natur- och byggnadsnämnden

För natur- och byggnadsnämnden har en volymökning beräknats med 80 procent

av befolkningsökningen för respektive år. Totalt för perioden motsvarar det en

ökning med 8,9 mnkr.

Tillsynsnämnden

För tillsynsnämnden har en volymökning beräknats med 80 procent av

befolkningsökningen för respektive år. Totalt för perioden motsvarar det en

ökning med 0,4 mnkr.

Kommunstyrelsen

För kommunstyrelsen har en volymökning beräknats med 50 procent av

befolkningsökningen för respektive år. Totalt för perioden motsvarar det en

ökning med 17,5 mnkr.

Lokaler

I ekonomiplanen ingår medel för tillkommande lokaler under perioden för

förskolor (13,4 mnkr), grundskolor (27,2 mnkr) och gymnasieskolor (10,1 mnkr).

För kommunstyrelsen, socialnämnden, äldreomsorgsnämnden, natur- och

byggnadsnämnden och tillsynsnämnden ingår utrymmet för tillkommande lokal i

volymtilldelningen med totalt cirka 8,6 mnkr. För kultur- och fritidsnämnden

ingår utrymmet för tillkommande lokaler i medelsreserven.

Tillkommande lokalhyror enligt nämndernas lokalförsörjningsplaner 2017 är

högre än det utrymme som ligger i nämndernas preliminära ramar. Främst avser

det förskolor, skolor och idrottshallar. Ett ospecificerat utrymme på 62 mnkr har

därför lagts in i medelsreserven. Nämndernas behov av nya och ändrade lokaler

ska ytterligare stämmas av i arbetet med Mål och budget 2018. Roller och ansvar i

lokalförsörjningsprocessen är förändrade och ytterligare översyn av

resursfördelning avseende lokaler behöver genomföras tillsammans med

förvaltningarna. I ekonomiplanen har utrymme för tillkommande lokaler för

kultur- och fritidsnämnden helt budgeterats i medelsreserven. I

grundskolenämndens budget har tidigare ett fast belopp budgeterats och

ytterligare tillkommande hyreskostnader budgeterats i medelsreserven för

avstämning av faktiskt utfall. I ekonomiplanen är det fasta beloppet utbytt mot en

beräkning utifrån ersättning per tillkommande elev, på motsvarande sätt som för


56 PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR 2018-2020

förskolan och ungdomsgymnasiet. Ytterligare tillkommande hyreskostnader är

fortsatt inlagda i medelsreserven för senare avstämning.

Generell uppräkning

Generell uppräkning avser kompensation för löne-, hyres- och prisökningar. Till

följd av de sämre ekonomiska förutsättningarna och att kommunen behöver

budgetera en mer hållbar resultatnivå är ingen generell uppräkning inlagd i

nämndernas ramar för 2018. I ekonomiplanen har nämndernas ramar för 2019 och

2020 räknats upp med i genomsnitt 2 procent per år. Totalt har ramarna räknats

upp med 250 mnkr för perioden.

Tekniska justeringar, omprioriteringar m.m.

Regleringar enligt finansieringsprincipen

De generella statsbidragen i det kommunala utjämningssystemet är justerade till

följd av utökningar/ändringar i riksdagens beslut om budget. I ekonomiplanen har

nämndernas ramar justerats med motsvarande andel som det generella

statsbidraget beräknas påverka Huddinges statsbidrag, cirka 1 procent.

Övrigt

Utbetalning av pensioner intjänade före 1998 beräknas ligga på en relativt

oförändrad nivå jämfört med 2017.

Reserverade medel har beräknats till 81 mnkr 2018, varav 56 mnkr avser utrymme

för tillkommande lokaler och 22 mnkr avser utrymme för kostnader för

flyktingmottagande.

Avskrivningarna beräknas öka med 32 mnkr från 2017 till 2019. I ekonomiplanen

har avskrivningarna uppskattats att öka med ytterligare 20 mnkr till 2020.

Exploateringsresultatet har antagits till 527 mnkr för perioden.


Rev

ÖF

PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR 2018-2020 57

Tabell: Sammanfattning preliminära ramar för nämnderna 2018-2020

I tabellen redovisas preliminära ramar för nämnderna 2018-2020 utifrån beskrivna

förutsättningar i ekonomiplanen.

netto mnkr KS FSN GSN GN SN ÄN KFN NBN TN

Budget 2017 -492,5 -812,8 -1 640,4 -549,3 -978,2 -701,9 -201,5 -152,9 -7,6 -3,3 -8,3

Statsbidrag, tekniska justeringar 0,0 0,0 m.m. -1,1 0,0 2,0 2,0 0,0 -2,0 0,0 0,0 0,0

Volymer -6,6 -14,3 -48,6 -19,1 -25,8 -25,8 -2,4 -3,3 -0,2 -0,1 -0,2

Lokaler 0,0 -4,7 -11,2 -4,2 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0

Uppräkning 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0

Plan 2018 -499,1 -831,8 -1 701,3 -572,6 -1 002,0 -725,6 -203,9 -158,2 -7,8 -3,4 -8,5

Statsbidrag, tekniska justeringar 0,0 0,0 m.m. 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 -2,0 0,0 0,0 0,0

Volymer -5,6 -11,6 -36,3 -19,4 -22,4 -22,1 -2,1 -2,9 -0,1 -0,1 -0,2

Lokaler 0,0 -4,0 -9,5 -4,2 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0

Uppräkning -10,1 -19,1 -36,5 -12,2 -20,6 -15,5 -4,5 -3,5 -0,2 -0,1 -0,2

Plan 2019 -514,8 -866,5 -1 783,7 -608,4 -1 045,0 -763,3 -210,5 -166,6 -8,1 -3,5 -8,8

Statsbidrag, tekniska justeringar 0,0 0,0 m.m. 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 -2,0 0,0 0,0 0,0

Volymer -5,3 -14,9 -27,6 -9,2 -21,3 -26,2 -2,0 -2,7 -0,1 -0,1 -0,1

Lokaler 0,0 -4,7 -6,5 -1,7 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0

Uppräkning -10,4 -19,9 -37,9 -12,6 -21,4 -16,3 -4,6 -3,7 -0,2 -0,1 -0,2

Plan 2020 -530,6 -905,9 -1 855,7 -632,0 -1 087,8 -805,8 -217,0 -175,0 -8,5 -3,7 -9,1

Investeringar

I Planeringsförutsättningarna är inte någon uppdaterad investeringsplan beräknad

och redovisad. Nämnderna redovisar behov av investeringar i sina underlag inför

Mål och budget. Detta blir underlag för samordning och avvägning av

kommunens samlade behov av investeringar. Tabellen nedan visar

investeringsplan för 2017-2019 ur Avstämningsärendet 2017.


58 PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR 2018-2020

Tabell: Investeringsplan 2017-2019

Tkr Budget 2017 Plan 2018 Plan 2019

Lokalplaner

Förskolenämnd 1 400 5 300 4 400

Grundskolenämnd 18 000 18 000 18 000

Socialnämnden 500 500 500

Äldreomsorgsnämnd 2 150 13 000 2 000

Kultur- ochfritidsnämnden 16 900 1 700 0

Summa lokalplaner 38 950 38 500 24 900

Övrigt

Kommunstyrelse 73 000 63 000 63 000

Förskolenämnd 3 900 3 800 3 100

Grundskolenämnd 15 500 15 400 14 900

Gymnasienämnd 5 700 5 700 5 700

Socialnämnd 3 190 3 400 3 200

Äldreomsorgsnämnd 4 670 20 030 6 250

Kultur- och fritidsnämnd 0 1 700 0

Natur- och byggnadsnämnd 22 000 22 000 22 000

Natur- och byggnadsnämnd - beläggningsarbeten 50 000 20 000 20 000

Tillsynsnämnd 0 0 0

Summa övrigt 177 960 155 030 138 150

Total (exkl. samhällsbyggnadsprojekt) 216 910 193 530 163 050

Genomförandeprojekt 184 842 21 300 -140 900

Planeringsprojekt 182 184 253 000 150 800

Övrigt -17 027 -200 -200

Samhällsbyggnadsprojekt 349 999 274 100 9 700

Totalt investeringar 566 909 467 630 172 750


KFN-2016/225.250

Lokalförsörjningsplan 2017-

2026

med inriktning för åren 2027-2031

HANDLÄGGARE

,


,

11 oktober 2016


Innehåll

Förord 3

Sammanfattning 3

Inledning 3

Beskrivning av nuläge 3

Lokalförsörjning Vårby/Masmo 6

Lokalförsörjning Kungens kurva 8

Lokalförsörjning Segeltorp 9

Lokalförsörjning Flemingsberg 10

Lokalförsörjning Glömsta 12

Lokalförsörjning Loviseberg 12

Lokalförsörjning Sjödalen-Fullersta 14

Lokalförsörjning Stuvsta-Snättringe 15

Lokalförsörjning Trångsund 16

Lokalförsörjning Skogås – Länna 17

Ekonomi 18

Bilaga 19


Förord

Kultur- och fritidsnämndens lokalförsörjningsplan innehåller den sammantagna

bilden av behov av tillkommande verksamhetslokaler under perioden utifrån

förvaltningens bedömningar kopplat till kommunens utveckling. Det innebär att

de upptagna objekten har olika status där några är beslutade medan andra beskrivs

för första gången som ett tillkommande behov som varken är prioriterat eller

finansierat. I samarbete med kommunens samhällsbyggnadsavdelning samt övriga

förvaltningar kommer varje geografiskt områdes utveckling att planeras

gemensamt för att skapa ett hållbart Huddinge.

Sammanfattning

Befolkningsutvecklingen är kraftig i kommunen under de kommande 15 åren.

Området Flemingsberg kommer att expandera betydligt och här föreslår kulturoch

fritidsnämnden att ett nytt kulturcentrum skapas. Behovet av ett nytt bibliotek

och förslagsvis en ny simhall pekas särskilt ut i området. För övriga Flemingsberg

behöver en gemensam planering göras för att analysera behovet av nya

idrottshallar och idrottsytor.

Det finns behov av en konstgräsplan i Skogås och en konstgräsplan i

Flemingsberg. Det råder en underkapacitet på idrottshall i Vårby vilken föreslås

planeras i tillsammans med en ny skola, i det fall en sådan byggs, samt ytterligare

en konstgräsplan. Vid byggande av en skola i Kolartorp planeras också en

idrottshall som möter behovet i såväl Kungens kurva och Segeltorp. I Loviseberg

beskrivs behovet av en cricketplan inom de närmsta åren och en idrottsplats för

olika idrotter, på längre sikt. I Snättringe finns behov av en konstgräsplan, något

som saknas idag.

Inledning

Lokalförsörjningsplanen redovisas i samband med verksamhetsplanen, som

färdigställs senast 25 oktober 2016 och tas upp i respektive nämnd senast 15

november 2016.

Lokalförsörjningsplan för 15 år:




År 2017-2019 detaljplanering, projektering och produktion

År 2020-2026 ta fram alternativa lösningar, utvärdera och fatta beslut

År 2027-2031 bedömd utveckling lösa markfrågor

Beskrivning av nuläge

Befolkningsprognos Huddinge kommun:

Ålder

Befolkning

antal 2016

Prognos

2019

Prognos

2026

Prognos

2031

Ökning

antal

tom 2026

Ökning

antal

tom 2031

Ökning

procent

tom 2031

0-5 9210 9948 12894 14594 3684 5384 58 %

6-12 10942 11938 14125 16474 3183 5532 51 %

13-18 7902 9147 11031 12314 3129 4412 56 %

19-24 7908 8925 10603 12016 2695 4108 52 %

25-64 56761 61264 74924 84739 18166 27978 49 %

64-w 14288 15223 18129 20843 3841 6555 46 %

107011 116446 141708 160981 34694 53970 50 %

3 LOKALFÖRSÖRJNINGSPLAN 2017-2026


Utgångspunkten är att antalet aktiva i verksamheter som på olika sätt stöttas av

kultur- och fritidsnämnden kommer att öka i takt med att befolkningen ökar.

Trycket på förvaltningens verksamheter kommer att öka i motsvarande grad. Detta

gäller inte bara fysiska anläggningar utan också tillgången till grönområden för

rekreation vilket är en viktig del i folkhälsoarbetet. I samhällsbyggnadsprocessen

är det viktigt att tänka in folkhälsoaspekterna, speciellt i de socioekonomiskt

svaga områdena eftersom de i längre utsträckning deltar i föreningslivet och i och

med det också är utestängda från de bokningsbara anläggningarna. Att miljön i sin

utformning inbjuder till rörelse och tillgången på spontanidrottsytor beaktas

I takt med att fler bostäder byggs och förtätning sker i framförallt

kollektivtrafiknära lägen kompliceras bilden av hur behoven kan mötas. Goda ytor

för byggnation av fritidsanläggningar återfinns normalt inte i kollektivtrafiknära

lägen vilket också påverkar nyttjandegraden, resvägar och transporter.

Det är av stor vikt att ha en god samverkan med framförallt barn- och

utbildningsförvaltningen (BUF) kring planeringen av nya gymnastikhallar och

idrottshallar, men även konstgräsplaner och skolgårdar då nya skolor byggs.

Generellt bör frågan om storlek och utformning av idrottsytor och

spontanidrotsytor alltid prövas vid planering av nya skolor för att maximera

möjligheterna till samnyttjande.

Vid nybyggnation av konstgräsplaner i kommunen är 11 mannaplaner att föredra,

då de även kan nyttjas för flera lag samtidigt och för alla åldrar.

Vilka verksamheter efterfrågas av unga?

Ung livsstil är en omfattande undersökning om ungdomars fritid som genomförts

bland kommunens mellanstadie- högstadie- och gymnasieelever. Undersökningen

genomfördes 2014-15. På frågan Vilka idrotts- och fritidsanläggningar tycker du

att Huddinge kommun ska satsa på? visar svaren:

Pojkar 2015 högstadiet % Flickor 2015 högstadiet %

Fotbollsplaner 31 Gym (inomhus) 35

Gym (inomhus) 28 Simhallar 26

Fotbollshall 22 Badplatser (utomhus) 26

Badplatser (utomhus) 21 Lokaler för dans 20

Simhallar 20 Fotbollsplaner 17

Pojkar 2015 gymnasiet Flickor 2015 gymnasiet

Gym (inomhus) 37 Gym (inomhus) 40

Fotbollsplaner 31 Badplatser (utomhus) 27

Badplatser (utomhus) 20 Utegym 19

Fotbollshall 18 Fotbollsplaner 18

Skjutbanor 17 Simhallar 17

Ungdomarna har kunnat kryssa högst 4 alternativ

4 Lokalförsörjningsplan 2017-2026


Beläggningsgrad i idrottsanläggningar

Beläggningsgraden i kommunens idrottsanläggningar är hög under högsäsong.

Efterfrågan på tider i idrottshallar är mycket stor. Föreningar som för sitt

idrottsutövande behöver vara i en idrottshall får inte sällan träna i en gymnastiksal

istället, en hall som egentligen inte räcker till för sporten. Efterfrågan på

grusplaner är låg och dessa används idag främst till spontanidrott eller andra

aktiviteter. Beläggningsgraden på konsgräsplaner är hög, främst på de större

planerna. Ishallar har en hög beläggningsgrad, men Huddinge har i jämförelse

med övriga regionen god tillgång till ishallar.

Regional samverkan

Stockholmsregionen växer och behovet av specialanpassade lokaler för olika

verksamheter är stort. För medborgarna är kommungränserna av mindre betydelse

när det gäller tillgången till anpassade idrottsytor. För att uppnå ett bättre

resursutnyttjande är regional samverkan viktig för att kunna skapa anläggningar

där flera kommuner med gemensamma satsningar bidrar till specialanläggningar

och mer resurskrävande tävlingsanläggningar. Det gäller även anläggningar för

idrotter med få utövare i den enskilda kommunen. För Huddinges del kan det

handla om samverkan med närliggande kommuner kring byggande av

kostnadsdrivande anläggningar som simhall och evenemangsarenor och för de

mindre idrotterna med behov av stora ytor, exempelvis cricket och speedway.

Behovet av simhallar

Idag finns tre simhallar, en i centrala Huddinge samt två mindre simhallar i Vårby

och i Skogås.

Med den befolkningsökning som förväntas i kommunen behöver frågan om att

utöka simhallarnas kapacitet tas upp. Tillgången på simhallar är viktiga ur ett

folkhälsoperspektiv då de möter behov för en bred målgrupp både inom och

utanför föreningslivet.

Huddingehallen är gammal och kommer inom en snar framtid att behöva en

omfattande renovering. Även de andra behöver renoveras Med den höga

beläggning som finns i kommunens simhallar redan idag bör beslut kring

Huddingehallens framtid fattas och ytterligare behov av simhallar utredas. Vid en

eventuell rivning av Huddingehallen behöver den ersättas och kompletteras med

ytterligare en anläggning för att täcka behoven. Enligt undersökningen ung livsstil

är simhallar en högt prioriterad önskning. Även utebad är ett önskemål och finns

med i den långsiktiga planeringen. Simhallar fyller ett viktigt behov för de

ungdomar som inte deltar i den organiserade föreningsverksamheten.

Vid planering av en ny simhall bör också möjligheterna att kombinera den med

rehab-bassäng och/eller en utomhusbassäng utredas. Förvaltningen föreslår att en

ny simhall placeras i Flemingsberg där expansionen av området kommer att vara

stor. Möjligheterna till regional samverkan liksom möjliga partsgemensamma

lösningar med privata aktörer för en kostnadseffektiv lösning för kommunen bör

vid byggandet av en sådan anläggning undersökas.

Samlingslokaler och mötesplatser

Förvaltningen har idag 9 mötesplatser för unga utspridda i kommunen.

Förvaltningen upplåter också ett antal lokaler för möten och fester.

LOKALFÖRSÖRJNINGSPLAN 2017-2026 5


För dessa lokaler krävs ett effektivt lokalutnyttjande och flexibilitet i användandet

så att det stora antal lokaler som finns i kommunen kan användas effektivare i

sambruk med andra, kommunala och icke-kommunala aktörer.

Ridanläggningar

Sammanlagt finns idag fem öppna ridskolor i kommunen. En av dem, Ågesta

Ridskola är belägen i Huddinge kommun men har byggts om och renoverats av

Stockholms stad. Under 2016 pågår även en omvandling av Lövsta till en öppen

ridskoleverksamhet och ansvaret ligger för närvarande på natur- och

byggnadsförvaltningen (NBF).

2013 genomfördes en översyn av ridsporten. Översynen har lett fram till en tydlig

behovsbild gällande de ridanläggningar som erbjuder öppen ridskola för

Huddinges barn och unga.

Tre av kommunens anläggningar med öppen ridskoleverksamhet ska nu därför

upprustas, Gömmargården, Sundby och Gladö. Upprustningarna kommer

genomföras under 2017. Behov finns även att se över befintliga ridstigar och om

behov finns att anlägga nya. En plan för detta bör tas fram under 2017. I

anslutning till detta bör även trygghetsskapande åtgärder ses över såsom belysning

inom och i anslutning till anläggningarna.

Cricket

Cricket är en av Sveriges mest växande sport, bland annat på grund av många nya

medborgare från andra länder. Huddinge har 3 cricketföreningar men saknar en

plan. Cricketplaner finns idag i Botkyrka samt Stockholm, men där finns inte

utrymme för Huddinges föreningar. Sporten kräver stora ytor, ca 120 m i

diameter. Anläggandet av en cricketplan innebär en relativt låg

investeringskostnad, det kostnadsdrivande är de markarbeten som krävs.

Underhållet av en plan kan sedan jämföras med en fotbollsplan. Förvaltningen

föreslår att en cricketplan anläggs i området Loviseberg.

Lokalförsörjning Vårby/Masmo

Befolkningsprognos:

Ålder

Befolkning

antal 2016

Prognos

2019

Prognos

2026

Prognos

2031

Ökning

antal

tom 2026

Ökning

antal

tom 2031

Ökning

procent

tom 2031

0-5 980 1 070 1 310 1 420 330 440 45%

6-12 960 1 100 1 240 1 400 280 440 46%

13-18 650 820 930 1 020 280 370 57%

19-24 860 980 1 120 1 210 260 350 41%

25-64 5 990 6 310 7 320 7 900 1330 1 910 32%

64-w 1 320 1 440 1 720 1 840 400 520 39%

10 770 11 740 13 630 14 810 2860 4 040 38%

6 Lokalförsörjningsplan 2017-2026


Lokal-/anläggningstyp Namn Yta

Fritidsanläggningar:

Fotbollsplaner

Idrottshallar

Minitennisbanor

Motionsrum

Kulturskolan

Ungdomsverksamhet

Biblioteket och barnkonsten

Vårbyparkens IP-konstgräs

Vårby-återanvänt konstgräs

Vårbackaskolans IP-grus

Duvbergets IP

Vårbyhuset

Vårby minitennis

Vårbyhuset

11-manna

5-manna

11-manna

39 x18 meter

5 banor

Danslokal vårby

Vårby ungdom

Vårby bibliotek och barnkonsten

Dansbana utomhus Dansbana! 8X8 m

I Vårby finns idag en idrottshall som inte täcker det nuvarande efterfrågade

behovet. Mindre gymnastiksalar finns inte för uthyrning till föreningslivet i

området. Vårbyhusets idrottshall ska räcka till för all ungdomsverksamhet,

parallellt med verksamhet för barn och vuxna. Det finns brister av ytor för

spontanidrott i Vårby, varför konflikter kring nyttjande av befintlig bokningsbar

konstgräsplan uppstår regelbundet. Bibliotek med barnkonstverksamhet samt

mötesplats för unga finns idag i Vårby som täcker nuvarande behov. Dock saknar

boende i Masmo tillgång till ett närliggande bibliotek.

a. 2017-2019

I området kommer en kraftig befolkningsökning att ske, främst i

gruppen 10-18 åringar. Det finns redan idag en underkapacitet av tider

i idrottshallen varför detta problem förväntas öka.

Ingen nybyggnation av idrottshall eller konstgräsplan finns planerat

inom dessa år. Dock bör utredning av placering av ny idrottshall samt

konstgräsplan samt ytor för spontanidrott påbörjas, förslagsvis i

samband med byggande av ny F-9 skola i det fall detta planeras.

b. 2020-2026

I föregående års lokalförsörjningsplan lyftes behovet av såväl

byggande av en ny idrottshall och konstgräsplan och planeras till år

2021. Detta behov kvarstår. BUF lyfter i sin lokalförsörjningsplan för

perioden behovet av en ny skola F-9 och förslagsvis byggs idrottshall

och konstgräsplan i samband med detta.

I samband med utveckling av ”Spendrups området” kommer troligtvis

ett behov att uppstå av att ersätta den satsning som nu, innan rivning,

görs i fabrikslokalen på ”Loka coart”, ett sammarbete med Huddinge

basket med öppen fritidsverksamhet och planer för basket mm.

c. 2027-2031

Till 2030 planeras nybyggnation av ytterligare 1500 bostäder i Masmo.

I samband med det bör lokaler för kultur och bibliotek beaktas.

LOKALFÖRSÖRJNINGSPLAN 2017-2026 7


Bibliotek saknas idag i området, men vid planeringen av de nya

bostäderna bör även ett bibliotek planeras in i området. BUF utreder

möjligheter till ytterligare skolor i området och här bör även behovet

av ytor för idrott och spontanidrott beaktas.

Lokalförsörjning Kungens kurva

Ålder

Befolkning

antal 2016

Prognos

2019

Prognos

2026

Prognos

2031

Ökning

antal

tom 2026

Ökning

antal

tom 2031

Ökning

procent

tom 2031

0-5 10 10 440 790 430 780 7800%

6-12 10 20 260 610 250 600 6000%

13-18 20 10 170 350 150 330 1650%

19-24 20 20 270 510 250 490 2450%

25-64 100 100 2 340 4 370 2240 4 270 4270%

64-w 10 10 520 980 510 970 9700%

160 170 4 000 7 620 3840 7 460 4663%

a. 2017-2019

Inga planerade projekt

b. 2020-2026 med utblick 2031

Området växer kraftigt under perioden och ett stort antal människor

flyttar till området. För att möta behovet utreds två skolor, en F-3

skola i Kolartorp och en 4-9 skola i Kolartorp/Segeltorp. I samband

med byggandet av dessa skolor bör en idrottshall och konstgräsplan

planeras.

Byggande av en idrottshall i Kolartorp bör också kopplas till utvecklingen och

behoven i segeltorp

Biblioteksverksamheten vill på sikt etablera en närvaro i det expansiva området

Kungens Kurva. Dels för att det byggs bostäder i området, men främst för att det

finns många goda exempel på vad bibliotek och kulturverksamhet kan bidra med i

ett kommersiellt centra likt Kungens Kurva. Vi kan möta medborgarna där de

befinner sig. Något som gör det möjligt för många att ta del av vad verksamheten

har att erbjuda och för vår verksamhet att nå nya användargrupper. Vi möter där

även tillresta medborgare från andra kommuner vilket stärker varumärket

Huddinge. Vi kan utgöra en väldigt viktig mötesplats och ickekommersiella

alternativ i ett sammanhang hårt präglad av handel.

8 Lokalförsörjningsplan 2017-2026


Lokalförsörjning Segeltorp

Ålder

Befolkning

antal 2016

Prognos

2019

Prognos

2026

Prognos

2031

Ökning

antal

tom 2026

Ökning

antal

tom 2031

Ökning

procent

tom 2031

0-5 1 000 1 090 1 220 1 280 220 280 28%

6-12 1 450 1 470 1 520 1 660 70 210 14%

13-18 1 080 1 210 1 270 1 300 190 220 20%

19-24 820 780 850 880 30 60 7%

25-64 6 240 6 640 7 200 7 530 960 1 290 21%

64-w 1 790 1 910 2 050 2 210 260 420 23%

12 390 13 100 14 090 14 860 1 700 2 470 20%

Lokal-/anläggningstyp Namn Yta

Fritidsanläggningar:

Fotbollsplaner

Gymnastiksalar

Ishall

Ungdomsverksamhet

Bibliotek

Juringe gårdsskolans IP-grus

Segeltorps IP-konstgräs

Segeltorps IP-konstgräs

Segeltorps IP-konstgräs

Juringe gårdsskolan

Utsäljeskolan

Segeltorpsskolan

Segeltorps IP/segeltorpshallen

Torpet

Utsälje

Segeltorps bibliotek

5-manna

11-manna,

7-manna

5-manna

I Segeltorp finns idag ingen idrottshall vilket är en stor brist. I området finns inom

föreningslivet starka gymnastik- och bordtennisverksamheter som har svårigheter

att bedriva sin verksamhet i nuvarande lokaler.

Två mötesplatser för unga finns i området och ett bibliotek i Segeltorpsskolans

lokaler.

a. 2017-2019

Detaljplanearbete pågår avseende nybyggnad och kapacitetsutökning

av Utsäljeskolan och det planeras att i anslutning till detta bygga en

idrottshall vilken planeras stå färdig 2021-22.

I samband med de planerade ombyggnationerna av Utsäljeskolan

planeras även för en integrerad mötesplats för unga, vilken ersätter

nuvarande mötesplats och inte innebär någon kapacitetsökning av

lokaler.

I planerna för Långsjöskolan som planeras stå färdig 2020 finns en

gymnastiksal på ca 12X20 m som även kommer att kunna nyttjas av

föreningslivet.

b. 2020-2026 med utblick 2031

LOKALFÖRSÖRJNINGSPLAN 2017-2026 9


Viktigt att ta med utökningen av befolkning i Kungens kurva som

främst sker under denna period, och planerad utökning av skolor med

idrottshall i området Kolartorp, som gränsar mot segeltorp.

Lokalförsörjning Flemingsberg

Ålder

Befolkning

antal 2016

Prognos

2019

Prognos

2026

Prognos

2031

Ökning

antal

tom 2026

Ökning

antal

tom 2031

Ökning

procent

tom 2031

0-5 1 240 1 380 2 460 2 450 1 220 1 210 98%

6-12 1 130 1 340 2 130 2 550 1 000 1 420 126%

13-18 840 1 050 1 510 1 760 670 920 110%

19-24 1 720 2 400 2 970 3 150 1 250 1 430 83%

25-64 7 920 9 050 14 200 15 040 6 280 7 120 90%

64-w 1 370 1 740 2 990 3 340 1 620 1 970 144%

14 240 16 950 26 250 28 290 12 010 14 050 99%

Lokal-/anläggningstyp Namn Yta

Fritidsanläggningar:

Sportcenter

Fotbollsplaner

Idrottshallar

Gymnastiksalar

Ishall

Bandybana

Motionsrum

Visättra sportcenter

Flemingsbergs IP-grus

Vistaskolans IP 1 -grus

Visättra sportcenter-konstgräs

Visättra sportcenter-återanvänt

konstgräs

Flemingsbergshallen

Vistaskolan

Kästaskolan

Visättraskolan

Visättra sportc./visättrahallen

Visättra sportcenter

Flemingsbergshallen

Kulturskolan - -

Ungdomsverksamhet

Ung zon, panncentralen

Bibliotek

Flemingsbergs bibliotek

7-manna

7-manna

11-manna

5-manna

36X18 meter

105X65 meter

Nuläge:

De idrottsanläggningar som KUF driver i området är i stor utsträckning

koncentrerade till områdena Vista och Visättra. Flemingsberg har idag en

fotbollsplan (grus) och en idrottshall.

Idrottshallens kapacitet räcker inte till för dagens efterfrågan, utan det råder en

brist på halltider. Fotbollsplanen som finns i Flemingsberg idag är en grusplan och

behovet av tillgång till konstgräsplaner i området är stort.

Biblioteket är litet och inte placerat på rätt plats i området. Brottarklubben i

Flemingsberg har idag undermåliga lokaler i ett före detta garage, mitt i

bostadsområdet, och bedriver en stor och viktig barn- och ungdomsverksamhet.

Trycket på Visättra sportcenter ökar redan, dess kapacitet kommer med ett

ytterligare ökat antal bostäder och skolor inte att räcka till. Utökning av

anläggningen är svårt då sportcentret gränsar till naturreservat.

10 Lokalförsörjningsplan 2017-2026


a. 2017-2019

Fleminghallen beräknas stå klar 2017 - två hallar varav en med

publikkapacitet på cirka 500 personer. Skanska äger, fastighets- och

verksamhetsdrift kommer att ligga på Huddinge kommun

Med nuvarande befolkning finns ett behov av en konstgräsplan för att

täcka nuvarande behov.

Utredning pågår under perioden att flytta befintligt bibliotek i

Flemingsberg till centrumhuset.

Under perioden bör också en utredning av möjligheterna till byggande

av en ny simhall i Flemingsbergsområdet påbörjas. Huddinge saknar

idag en rehab-bassäng, intresse har tidigare visats av privat entreprenör

att delta i ett sådant projekt i området. Möjligheten att planera denna i

närheten av ett eventuellt byggande av en särskola för samnyttjande bör

beaktas.

KUF planerar att undersöka möjligheten till ett mobilt konstgräs på

bandybanan på Visättra sportcenter, som skulle öka tillgången till

konstgräsplaner under säsong, utan att ytterligare markyta behöver tas i

anspråk.

b. 2020-2026 med utblick 2031

Befolkningsutvecklingen i området kommer under perioden att vara

kraftig. Omfattningen är idag svår att greppa, varför en analys av

behovet av idrottshallar och platser för utomhusidrott och

konstgräsplaner behöver göras i samråd med andra och i anknytning till

kommande skolprojekt.

Behovet av ytterligare simhall växer i och med den förväntade

befolkningsutvecklingen. Denna föreslås bli placerad i Flemingsberg.

Visättra sportcenters kapacitet kommer inte att räcka till och behöver

kompletteras med ytterligare en idrottsplats (Föreslås i Loviseberg).

Ett kulturcertrum föreslås i ”nya Flemingsberg”. I det fall Operan o

Dramaten väljer att förlägga delar av sin verksamhet i området ser KUF

stora möjligheter till samarbete och samnyttjande av lokaler. Oavsett om

detta sker föreslås att ett kulturcentrum inrättas med ett nytt medelstort

bibliotek med en publik yta på ca 7-800, kulturskolan flyttar hit från

centrala Huddinge och ett scenrum – det som tidigare diskuterats i

samband med byggande av kulturhus i centrala Huddinge - föreslås

förläggas här istället tillsammans med övriga möteslokaler för föreningsliv

och andra.

Se vidare bilaga 2 kring föreslagen utformning av ett kulturcentrum i

Flemingsberg

LOKALFÖRSÖRJNINGSPLAN 2017-2026 11


Lokalförsörjning Glömsta

Ålder

Befolkning

antal

2016

Prognos

2019

Prognos

2026

Prognos

2031

Ökning

antal

tom 2026

Ökning

antal

tom 2031

Ökning

procent

tom 2031

0-5 340 430 580 820 240 480 141%

6-12 440 520 830 1 120 390 680 155%

13-18 260 350 540 770 280 510 196%

19-24 190 200 280 370 90 180 95%

25-64 1 640 1 980 2 810 3 810 1 170 2 170 132%

64-w 290 340 440 590 150 300 103%

3 170 3 810 5 490 7 480 2 320 4 310 136%

Lokal-/anläggningstyp Namn Yta

Fritidsanläggningar:

Fotbollsplaner

Idrottshallar

Vistaskolans IP 1 -grus

Vistaskolan

36X18 meter

Kulturskolan - -

Ungdomsverksamhet

Glömsta

Bibliotek

Mötesplats för unga startad höstterminen -16 i lokaler som delas med skolan.

a. 2017-2019

Glömstahallen - en koncepthall tänkt att stå klar ht 2018 med en form

av enklare bänkar för publik, så kallade gradänger med plats för cirka

50 personer.

b. 2020-2026 med utblick 2031

KUF ser ett behov av ytterligare ett bibliotek i det nya området

Glömsta, förslagsvis i ett nytt lokalt centrum.2027-2031

Lokalförsörjning Loviseberg

Ålder

Befolkning

antal 2016

Prognos

2019

Prognos

2026

Prognos

2031

Ökning

antal

tom 2026

Ökning

antal

tom 2031

0-5 0 0 90 90 90 90

6-12 0 0 40 360 40 360

13-18 0 0 30 220 30 220

19-24 0 0 60 380 60 380

25-64 0 0 480 3 170 480 3 170

64-w 0 0 100 640 100 640

0 0 810 5 420 810 5 420

Ökning

procent

tom 2031

12 Lokalförsörjningsplan 2017-2026


Loviseberg är ett nytt område som planeras under förutsättning att Spårväg syd

byggs. Är en del inom området Glömsta. Under vissa förutsättningar kan upp till

6500 bostäder byggas i området. Till år 2030 planeras för 2500 bostäder.

a. 2017-2019

Möjligheterna att anlägga en cricketplan bör utredas inom området

Loviseberg under dessa år. Cricket är en idrott som efterfrågas i

kommunen redan idag och det saknas en anläggning för. Anläggandet

av en cricketplan i Loviseberg skulle kunna vara första etappen på en

kommande idrottsplats i området.

b. 2020-2026 med utblick 2031

Med den stora befolkningsökning som planeras för kommunen och för

närområdet ser vi behovet av en ny större idrottsplats. Förslagsvis

placeras den inom området Loviseberg tillsammans med en ny

cricketplan.

Planering för idrottshallar, mötesplatser och ytor för utomhusidrott bör

planeras under denna period, i samråd med planering för byggnation

av skolor och parkytor.

KUF ser möjligheterna att utse Loviseberg som en ny plats för en

tredje idrottsplats i kommunen, en idrottsplats där flera idrotter kan

utföras på gemensamma ytor. Idag finns bara två sådana i Huddinge,

Visättra och Källbrink och ska kommunen växa med 50 % behövs

ytterligare en. Upptagningsområdet blir hela västra kommunen.

Tänkbara idrottsytor:

1. Fotbollplan elvamanna, bokningsbar

2. Fotbollsplan, liten sjumanna obokningsbar på kvällar och helger,

dagtid skolans plan. Kort lugg så att ytan går att spola vintertid till

naturisbana

3. Idrottshall

4. Cricket

5. Sandyta för beachvollybollplan, handboll och fotboll.

6. Utegym (inte i trä för att få en mer stadskänsla)

7. Löparspår ca 1000 meter runt idrottsplatsen som många upplevs tryggt

för många, ex kvinnor. Om det blir vinter något år så lägger anlägger

man skidspår.

8. Träningsarena för friidrott.

9. Bouldervägg för spontanidrott

10. Skejtpark för spontanidrott

11. Hinderbana längst med löparspåret.

12. Lekpark

13. Boulebana

14. Grillhörna

15. Basketplan med en liten läktare

16. Dansyta

LOKALFÖRSÖRJNINGSPLAN 2017-2026 13


Idrottsplatsen ska vara en plats för alla, där olika generationer möts och

den glada motionären träffar på föreningsidrotten och där föräldrar kan

vara och träna medan barnen leker i parken.

Placeras förslagsvis i närheten av en skola.

Lokalförsörjning Sjödalen-Fullersta

Ålder

Befolkning

antal

2016

Prognos

2019

Prognos

2026

Prognos

2031

Ökning

antal

tom 2026

Ökning

antal

tom 2031

Ökning

procent

tom 2031

0-5 2 220 2 300 2 850 3 080 630 860 39%

6-12 2 690 2 990 3 230 3 570 540 880 33%

13-18 1 710 2 090 2 670 2 780 960 1 070 63%

19-24 1 540 1 660 2 100 2 360 560 820 53%

25-64 12 570 14 010 16 880 18 280 4 310 5 710 45%

64-w 3 870 3 940 4 310 4 650 440 780 20%

24 580 26 990 32 040 34 710 7 460 10 130 41%

Lokal-/anläggningstyp Namn Yta

Fritidsanläggningar:

Fotbollsplaner

Gymnastiksalar

Ishall

Friidrott

Motionsrum

Idrottshall

Kulturskolan

Ungdomsverksamhet

Bibliotek

Huddingegymnasiets IP-grus

Kvarnbergsskolans IP- konstgräs

Sörskogens IP-konstgräs

Balingsnässkolan

Huddingehallen-b-hall

Hörningsnässkolan

Kvarnbergsskolan

Solfagraskolan

Björkängshallen A-hall

Björkängshallen B-hall

Storängshallen

Huddingehallen/M3

Huddingehallen/M5

Storängshallen

Tomtbergahallen B-hall

Huddingehallen A-hall

Kvarnbergshallen

Tomtbergahallen A-hall

Sjödalstorget

Huset

Huvudbiblioteket

7-manna

7-manna

11-manna

Tom vt -17

From ht -17

Tillgången på hallar är idag tillräcklig med nuvarande befolkningsmängd. BUF

bygger nu en idrottshall som ersätter tidigare gymnastiksal, och konstgräsplan vid

Kvarnbergsskolan som förväntas stå klart ht 2017.

Med den förväntade befolkningsökningen i området och planerade objekt

beräknas tillgången på idrottshallar svara mot efterfrågan.

a. 2017-2019

14 Lokalförsörjningsplan 2017-2026


En idrottshall är planerad att byggas på Storängen, i samband med

byggande av en ny skola för årskurserna 7-9. Skolan och hallen

beräknas stå klar 2021. Denna föreslås få speciell utformning för

gymnastik för att möta kommunens behov. Volymstudie pågår. I

anslutning till denna hall behövs även en 11-manna konstgräsplan för

utomhusidrott.

I samband med byggandet av idrottshall ska möjligheterna med

samnyttjande med mötesplatsen Huset och andra verksamheter göras.

Det finns ett stort behov av biblioteksnärvaro i centrala Huddinge.

Nuvarande bibliotek betjänar stora delar av centrala Huddinge Vi ser

ett behov att ett mer centralt läge för huvudbiblioteket, med bättre

kontakt till handel, transporter och annan samhällsservice, där

människor naturligt rör sig. Med ett mer centrumnära läge skulle

biblioteket klara sig med en mindre totalyta. Utvecklingen av bibliotek

i Huddinge centrum hänger även ihop med planerna kring ett nytt

bibliotek i Flemingsbergs kulturcentrum.

Ändrade regler hos Jordbruksverket för djurhållning kan innebära

behov av om/tillbyggnad av stallar i Rådsparken. Utreds under

perioden.

b. 2020-2026 med utblick 2031

Mötesplatsen ”Huset” är idag beläget på tomtmark som kommer att

exploateras och området kommer att ändra karaktär. Inga flyttplaner

finns idag, men man bör ha i åtanke att verksamheten kan komma att

behöva en annan lokalisering i centrala Huddinge.

Beroende på hur utvecklingen av Kvarnbergsplan kommer att se ut

kan det påverka Huddingehallen. Om Huddingehallen inte längre ska

finnas kvar på nuvarande plats måste såväl simhall som idrottshall

ersättas.

Lokalförsörjning Stuvsta-Snättringe

Ålder

Befolkning

antal 2016

Prognos

2019

Prognos

2026

Prognos

2031

Ökning

antal

tom 2026

Ökning

antal

tom 2031

Ökning

procent

tom 2031

0-5 1 340 1 370 1 450 1 450 110 110 8%

6-12 1 870 1 930 1 950 2 020 80 150 8%

13-18 1 360 1 510 1 640 1 640 280 280 21%

19-24 1 000 980 1 030 1 070 30 70 7%

25-64 8 410 8 650 8 700 8 720 290 310 4%

64-w 2 340 2 360 2 330 2 430 -10 90 4%

16 330 16 800 17 080 17 340 750 1 010 6%

LOKALFÖRSÖRJNINGSPLAN 2017-2026 15


Lokal-/anläggningstyp Namn Yta

Fritidsanläggningar:

Fotbollsplaner

Gymnastiksalar

Källbrinks IP-naturgräs

Källbrinks IP-konstgräs

Källbrinks IP-konstgräs

Källbrinks IP-konstgräs

Källbrinksskolans IP 1-konstgräs

Källbrinksskolans IP 2-konstgräs

Snättringe IP-grus

Stuvsta IP-konstgräs

Stuvsta IP-grus(blir k-gräs)

Kungsklippeskolan

Källbrinksskolan

Snättringeskolan

Källbrinks IP-utomhus

Friidrott

Kulturskolan - -

Ungdomsverksamhet - -

Bibliotek - -

11-manna

7-manna

5-manna

11-manna

7-manna

5-manna

11-manna

11-manna

5-manna

11-manna

5-manna

I området är idrottsytorna koncentrerade till vissa områden och en brist

konstateras i andra områden.

a. 2017-2019

Stuvsta - fullstor hall (40 x 20 meter) med gradänger. Ny mötesplats

för unga. Planeras stå klar Ht 2017

b. 2020-2026 med utblick 2031

Det finns behov av ytterligare konstgräsplan i Snättringe. Det finns

problem att lägga konstgräs på befintlig grusplan på grund av närhet

till boende och bristande parkeringsmöjligheter i området. En översyn

av möjliga alternativa platser bör göras.

Källbrinks IP friidrottsanläggning kommer att behöva rustas upp och man bör då

också undersöka möjligheterna att utöka ytan.

Lokalförsörjning Trångsund

Ålder

Befolkning

antal 2016

Prognos

2019

Prognos

2026

Prognos

2031

Ökning

antal

tom 2026

Ökning

antal

tom 2031

Ökning

procent

tom 2031

0-5 860 930 1 010 1 070 150 210 24%

6-12 1 010 1 130 1 270 1 380 260 370 37%

13-18 850 910 1 000 1 070 150 220 26%

19-24 710 740 750 820 40 110 15%

25-64 5 800 6 020 6 190 6 520 390 720 12%

64-w 1 420 1 470 1 530 1 720 110 300 21%

10 640 11 190 11 720 12 580 1 080 1 940 18%

16 Lokalförsörjningsplan 2017-2026


Lokal-/anläggningstyp Namn Yta

Fritidsanläggningar:

Fotbollsplaner

Trångsundsskolan (återanvänt

konstgräs)

5-manna

Gymnastiksalar

Trångsundsskolan

Ishall

Stortorps IP/Stortorpshallen

Ungdomsverksamhet

Bibliotek

Rockville

Trångsunds bibliotek

Tillgången på idrottslokaler i det samlade området Skogås-Trångsund är god.

Nuvarande mötesplats för unga, Rockville är inte anpassad för verksamheten och

har bristande tillgänglighet som visat sig inte kunna lösas i nuvarande lokal.

Biblioteket i Trångsund har en icke ändamålsenlig lokal och utredning pågår kring

hur denna ska kunna ersättas.

a. 2017-2019

Nuvarande mötesplats för unga, Rockville är inte anpassad för

verksamheten och har bristande tillgänglighet som visat sig inte kunna

lösas i nuvarande lokal.

Biblioteket i Trångsund har en icke ändamålsenlig lokal och utredning

pågår kring hur denna ska kunna ersättas.

b. 2020-2026 med utblick 2031

Behovet av en mötesplats/samlingslokal för föreningslivet i Trångsund

finns med i planeringen sedan tidigare och kvarstår.

Lokalförsörjning Skogås – Länna

Ålder

Befolkning

antal 2016

Prognos

2019

Prognos

2026

Prognos

2031

Ökning

antal

tom 2026

Ökning

antal

tom 2031

Ökning

procent

tom 2031

0-5 1 200 1 340 1 460 1 580 260 380 32%

6-12 1 370 1 450 1 640 1 780 270 410 30%

13-18 1 100 1 190 1 260 1 360 160 260 24%

19-24 1 040 1 130 1 140 1 240 100 200 19%

25-64 7 870 8 290 8 610 9 220 740 1 350 17%

64-w 1 830 1 970 2 150 2 360 320 530 29%

14 400 15 370 16 260 17 540 1 860 3 140 22%

LOKALFÖRSÖRJNINGSPLAN 2017-2026 17


Lokal-/anläggningstyp Namn Yta

Fritidsanläggningar:

Fotbollsplaner

Mörtviksskolans IP-konstgräs

Nytorps mosse IP-Konstgräs

Sjötorpsparkens IP-grus

Skogås racketcenter (konstgräs)

7-manna

11-manna

5-manna

Gymnastiksalar

Motionsrum

Mörtviksskolan

Sjötorpsskolan

Östra grundskolan (LM)

Östra gymnasiehall/motionsrum

Idrottshallar

Edbohallen

Skogåshallen

Östra gymnasiehallen

Ishall

Stortorps IP/Stortorpshallen

Kulturskolan

Skogås

Ungdomsverksamhet Ung 142

Bibliotek

Skogås bibliotek

40x20 meter

40x20 meter

40X20 meter

Tillgången på idrottslokaler i det samlade området Skogås-Trångsund är god.

a. 2017-2019

Ytterligare en konstgräsplan behövs i Skogås. Förslagsvis läggs den i

Sjötorpsparken i samband med övrig exploatering vid Låset1,

Sjötorpsparken.

I Skogås-Trångsund saknas elbelyst motionsspår. Bör planeras

tillsammans med NBF.

b. 2020-2026 med utblick 2031

Ekonomi

43 procent av kultur- och fritidsförvaltningens samlade budget utgör

hyreskostnader.

I lokalförsörjningsplanen för 2017-2026 beskrivs pågående och planerade projekt

utifrån känd bostadsexploatering, planerade skolprojekt och beräknad ökning av

befolkningen under de närmaste tio åren. I planen beskrivs också identifierade

behov av ytterligare idrottsytor och ytor för mötesplatser och bibliotek som följer i

och med kommunens utveckling och utifrån rådande underkapacitet.

För åren 2020-2026 finns idag inte tomtmark planerad och finansieringen är ännu

oklar, men möjligheterna till vissa projekt bör utredas under den närmaste 3

årsperioden och behoven beaktas i den pågående samhällsplaneringen. För dessa

objekt är vissa kostnader grovt uppskattade i bilagan. För de projekt som föreslås

under den senaste delen av planeringsperioden är inga beräknade kostnader

upptagna, endast vilket år objekten föreslås vara färdigställda. Detta då det

bedöms allt för osäkert att uppskatta kostnader.

18 Lokalförsörjningsplan 2017-2026


Nedan presenteras uppskattade hyreskostnader, pågående och planerade, för

perioden 2017-2019. Avseende Flemingsbergshallen finns för närvarande inga

uppskattade intäkter redovisade. Den andra tabellen visar förvaltningens

ekonomiska utrymme. I den tredje tabellen redovisas tillkommande investeringar

avseende inventarier och utrustning för respektive objekt.

Tillkommande/avgående hyra, tkr 2017 2018 2019 Summa

Rackethall , Skogås (ökade intäkter) -700 -700 -200 -1 600

Ridanläggningar 150 150

Mötesplats, Glömsta 400 400

Sporthall, Fleminghallen (Skanska) 7 917 1 583 9 500

Idrottshall och mötesplats, Stuvsta 2 700 2 700 5 400

Idrottshall, Glömsta 2 050 2 050 4 100

Konstgräsplan, Skogås 400 400

Cricketplan, Loviseberg 600 600

Konstgräsplan, Flemingsberg 400 400

Summa tillkommande hyra, tkr 10 467 6 633 2 250 19 350

Volymtilldelning, nämndens

1 394 1 447 1 504 4 345

budgetutrymme

Differens mot ram tkr -9 073 -5 186 -746 -15 005

Tillkommande engångskostnader, tkr 2017 2018 2019

Inventarier/utrustning idrottshall

800 800

Glömsta

Inventarier/utrustning idrottshall Stuvsta 1 700 1 700

Summa tillkommande engångskostn tkr 1 700 800 0 2 500

Det kan konstateras att de kostnader nämnden kommer att ha för tillkommande

lokaler och idrottsytor inte ryms inom gällande resursfördelningsram. Planerat

bostadsbyggande och beräknad befolkningsökning under den närmaste

tioårsperioden är omfattande. Det är därför viktigt att resursfördelningssystemet

ger möjlighet till finansiering av nya idrottshallar och idrottsytor samt

mötesplatser.

Bilaga

1. Bilaga till lokalförsörjningsplan 2017-2021

2. Bilaga kulturcentrum i Flemingsberg

LOKALFÖRSÖRJNINGSPLAN 2017-2026 19


20 Lokalförsörjningsplan 2017-2026


Lokalförsörjningsplan 2017-2031

Kultur- och fritidsnämnden

Byggprojekt, köp och inhyrningar

Mnkr (anges med decimal)

Beräknad tillkommande investeringsutgift 2017 2018 2019 2020 2021 Summa

Invest Hyra Invest Hyra Invest Hyra Invest Hyra Invest Hyra Invest Hyra

Skogås

Racketcenter -0,7 -0,7 -0,2 0,0 -1,6

konstgräsplan Sjötorpsparken 3,0 0,4 3,0 0,4

Glömsta

mötesplats (start 2016-07) 0,4 0,0 0,4

idrottshall (beräknad start 2018-07) 58,0 2,1 2,1 58,0 4,1

inventarier idrottshall 0,8 0,8 0,0

Stuvsta

idrottshall och mötesplats (start 2017-07) 75,0 2,7 2,7 75,0 5,4

inventarier idrottshall 1,7 1,7 0,0

Flemingsberg

idrottshall (Skanska) (start 2017-03) 7,7 1,5 0,0 9,2

färdigställande av hall, inventarier 3,8 0,3 3,8 0,3

konstgräsplan 3,0 0,4 3,0 0,4

Centrala Huddinge

idrottshall 58,0 4,1 58,0 4,1

inventarier 0,8 0,8 0,0

Segeltorp

idrottshall Utsälje 58,0 4,1 58,0 4,1

inventarier 0,8 0,8 0,0

Loviseberg

cricketplan 4,0 0,6 4,0 0,6


Ridanläggningar 15,2 0,2 15,2 0,2

Renovering simhallar 16,0 0,0 16,0

Summa Investering/Hyra 90,2 10,2 65,0 6,6 0,0 1,9 3,0 0,4 116,0 24,2 274,2 43,3

Summa Inventarier 5,5 0,3 0,8 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 1,6 0,0 7,9 0,3

Summa Tot 95,7 10,5 65,8 6,6 0,0 1,9 3,0 0,4 117,6 24,2 282,1 43,6

Byggprojekt, köp och inhyrningar

Beräknad tillkommande investeringsutgift 2022 2023 2024 2025 2026 Summa

Invest Hyra Invest Hyra Invest Hyra Invest Hyra Invest Hyra Invest Hyra

Trångsund

mötesplats/hembyggdsgård

X

Snättringe

konstgräsplan

Flemingsberg

kulturcentrum inkl bibliotek

simhall ev med rehab-bassäng och utebad

Kungens Kurva

idrottshall

konstgräsplan

bibliotek

X

X

X

X

X

X

Vårby/Masmo

idrottshall

X

Glömsta

bibliotek

X


Byggprojekt, köp och inhyrningar

Beräknad tillkommande investeringsutgift 2027 2028 2029 2030 2031 Summa

Invest Hyra Invest Hyra Invest Hyra Invest Hyra Invest Hyra Invest Hyra

Vårby/Masmo

Masmo bibliotek

X

Loviseberg

idrottsplats

X


Bilaga 1 Lokalförsörjningsplan

Kommentarer

Ökade intäkter från 2017, minskar kostnad.

Exploatering oklar. Uppskattad kostnad.

Enl. senaste hyresoffert från Huge

Enl. senaste hyresoffert från Huge

Inventerier enl tecknat avtal

Oklar placering. Uppskattad kostnad.

Uppskattad kostnad - jmf Glömsta idrottshall.

Uppskattad kostnad - jmf Glömsta idrottshall.

Uppskattad kostnad.


Arbetsmiljöåtgärder. Tre anläggningar.

Total kapitaltjänstkostnad 1,1mnkr - år 1.

Ska utredas. Budget oklar.

Kommentarer

Placering okänd.

Del i kommungemensam planering. Finansiering oklar.

Föreslagen inhyrning.


Kommentarer


KULTUR- OCH FRITIDSNÄMNDEN

TJÄNSTEUTLÅTANDE

DATUM DIARIENR SIDA

2017-02-16

REV. 2017-03-21

KFN-2016/310.380 1 (2)

HANDLÄGGARE

Wesslén, Mats

08-535 317 37

Mats.Wesslen@huddinge.se

Kultur- och fritidsnämnden

Utredning om elitidrottens omfattning och

förutsättningar i Huddinge

Förslag till beslut

Kultur- och fritidsnämnden godkänner reviderade rapporten ”Utredning av

förutsättningar för och omfattning av elitidrott i Huddinge kommun ” i

enlighet med bilaga 1 till förvaltningens tjänsteutlåtande daterat den 21 mars

2017.

Beskrivning av ärendet

Stefan Björk och Sefkan Halbori (båda S) väckte vid kommunfullmäktiges

sammanträde den 14 september 2015 en motion om att uppdra åt kultur- och

fritidsnämnden i Huddinge att ta fram en strategi för hur kommunen ska

arbeta med att ge elitidrotten i kommunen goda förutsättningar.

Kommunfullmäktige beslutade att ett eventuellt utvecklingsarbete bör

föregås av att kultur- och fritidsnämnden utreder elitidrottens omfattning i

Huddinge och dess förutsättningar. Grundläggande delar i utredningen ska

vara att definiera elitidrott, och vad gäller förutsättningarna för elitidrotten i

Huddinge att även göra en omvärldsbevakning av relevanta kommuner.

Vid kultur- och fritidsnämndens sammanträde den 7 mars 2017

återremiterades ärendet för att tydligare belysa individuella idrotters

förutsättningar och omfattning av elitidrott. Rapporten har nu kompletterats

med den informationen.

Förvaltningens synpunkter

I Huddinge kommuns idrottspolitiska program 2013-2020 står det under

rubriken elitidrott att föreningslivet i Huddinge ska ges goda förutsättningar att

bedriva elitidrott. Kultur- och fritidsförvaltningen har fått i uppdrag att utreda hur

förutsättningarna för och omfattningen av elitidrott i Huddinge ser ut.

I bifogade utredning definieras elitidrott samt ges en beskrivning av hur omfattande

elitverksamhet som finns i Huddinge och hur stödet för elitverksamhet ser ut idag.

POSTADRESS

Kultur- och fritidsnämnden

141 85 Huddinge

BESÖKSADRESS

Patron Pehrs väg 6

TELEFON (VX) OCH FAX

08-535 300 00

E-POST OCH WEBB

huddinge@huddinge.se

www.huddinge.se


KULTUR- OCH FRITIDSNÄMNDEN

TJÄNSTEUTLÅTANDE

DATUM DIARIENR SIDA

2017-02-16

REV. 2017-03-21

KFN-2016/310.380 2 (2)

Annika Press

Tf Kultur- och fritidsdirektör

Mats Wesslén

Utredare

Bilagor

1. Utredning av förutsättningar för och omfattning av elitidrott i Huddinge

kommun

Beslutet delges

Kommunstyrelsen


Utredning av förutsättningar

för och omfattning av elitidrott

i Huddinge kommun

Mats Wesslén

Utredare

Kultur- och fritidsförvaltningen


Bakgrund/Uppdrag

I en motion daterad 14 september 2015 föreslår Stefan Björk och Sefkan Halbori,

båda socialdemokraterna, att kommunfullmäktige uppdrar åt kultur- och

fritidsnämnden att ta fram en strategi för hur kommunen ska arbeta med att ge

elitidrotten i kommunen goda förutsättningar.

Kommunfullmäktige beslutade 12 september 2016 att ge kultur- och

fritidsnämnden i uppdrag att utreda förutsättningarna för och omfattningen av

elitidrott i Huddinge.

Syfte

Syftet är att utreda nuvarande förutsättningarna för och omfattningen av elitidrott i

Huddinge kommun.

Frågeställningen här är fyrfaldig.





Omfattning på elitverksamhet i Huddinge

Definition av elitidrott

Verksamhetsstöd för elitverksamhet.

Anläggningssituationen

Avgränsning

Utredningen är avgränsad till att beskriva omfattning och förutsättning för

elitidrott i lag- och individuella sporter i Huddinge kommun. Utredningen tar inte

upp frågan om en strategi för kommunens stöd till elitidrott.

Presentation av material

Huddinges Idrottspolitiska program

I Huddinges idrottspolitiska program 2013-2020 sägs, under rubriken elitidrott, att

föreningslivet i Huddinge ska ges goda förutsättningar att bedriva elitidrott. För

att nå dit ska:




Kommunen möjliggör för elitsatsande ungdomar att kombinera studier och

träning genom gymnasieskolornas nationella idrottsutbildningar NIU samt

högskolestudier inom Sport Campus Sweden.

Kommunen uppmuntrar regional samverkan för att stärka möjligheterna

till elitsatsningar i föreningslivet.

Kommunen ska aktivt motverka alla former av doping inom idrotten.

2


Definition av elitidrott

I landet finns idag flera exempel på hur kommuners stöd till elitidrott kan se ut.

Två exempel på detta är Uppsala och Stockholm.

I dokumentet Partnerskap elitidrott Uppsala definieras elitidrott på följande sätt.





Individuell elitidrottare som tävlar på lägst nationell mästerskapsnivå

och /eller i landslag.

Elitlagidrottare som spelar i någon av de två högsta nationella serierna.

Tränare för individuell elitaktiv, elitlag, förbundskapten för landslag samt

förbundstränare.

Idrotten måste ingå i någon av Riksidrottsförbundets (RF)

specialidrottsförbund (SF).

Stockholms definition av elitidrott säger följande;

Som elitverksamhet för seniorer i lagidrott räknas vanligtvis spel i de nationella

serienivåerna under förutsättning att det finns minst tre serienivåer i idrotten. Finns

det färre serienivåer räknas lagen som övriga seniorlag. För individuella idrotter

definieras elitverksamhet i respektive idrotts fördelningsregler. Avvikelser från denna

definition kan förekomma.

Vi väljer här att ta fasta på formuleringen om spel i nationella serier i idrotter där

det finns minst tre serienivåer. Det är här viktigt att klargöra att nationella serier är

sådana som administreras av en idrotts nationella förbund. I exempelvis ishockey

är SHL, allsvenskan och division 1 nationella serier och övriga serier

administreras på regional- eller distriktsnivå. Ett problem som då infinner sig är

att det teoretiskt kan finnas idrotter med enbart tre serienivåer vilka samtliga

administreras av det nationella förbundet. Detta skulle innebära att samtliga lag i

seriespel räknas som elit.

Mot bakgrund av ovanstående använder vi oss här av följande arbetsdefinition av

elitidrott i Huddinge kommun.

Som elitverksamhet för seniorer i lagidrott räknas spel i de tre

högsta nationella serienivåerna i idrotter med minst 5 serienivåer. I

idrotter med färre än 5 serienivåer räknas spel i de två högsta

nationella serierna som elitverksamhet.

Som elitverksamhet för seniorer i individuell idrott räknas

deltagande på lägst nationell mästerskapsnivå och/eller i landslag.

Som elit räknas här endast verksamhet på seniornivå.

3


Nationella och regionala serier

I samtliga fem stora bollsporter delas serier in i nationella och regionala/lokala

serier. Det samlade antalet serier ligger till grund för vad som kallas elit i detta

dokument.

Basketboll

Fotboll

Handboll

Innebandy

Ishockey

Nationella

Herr

Basketligan

Basketettan

Allsvenskan

Superettan

Division 1

Division 2

Division 3

Handbollsligan

Allsvenskan

Division 1

Sv. Superligan

Allsvenskan

Division 1

SHL

Allsvenskan

Hockeyettan

Nationella

Dam

Basketligan

Basketettan

Damallsvenskan

Elitettan

Division 1

Division 2

SHE

Allsvenskan

Division 1

Sv. Superligan

Allsvenskan

Regionala

och distrikt

Herr

Regionala och

distrikt Dam

Division 2-7 Division 2-4

Division 4-8 Division 3-5

Division 2-6 Division 2-5

Division 2-5 Division 1-3

SDHL Division 2-5 Division 1

Omfattningen av elitidrott i Huddinge på lag- och individnivå

Med utgångpunkt i den arbetsdefinition av elitidrott vi använder oss av här finns

idag följande föreningar i Huddinge med lag på nationell elitnivå.

Huddinge

IBS

Huddinge

hockey

Huddinge

basket

innebandy herrar div 1 3:e nivå

ishockey herrar hockeyettan

östra

basket herrar Basketettan

södra

3:e nivå

2:a nivå

Huddinge

hockey

Huddinge

basket

Innebandy Damer Division 1 3:e nivå

basket Damer Basketettan

södra

2:a nivå

På individuell nivå finns idag 1 idrottare i Sport campus Sweden, i gymnastik. I

övrigt finns flera idrottare med bas i Huddinge som tävlar på internationell nivå

där kommunen inte ger något specifikt elitstöd.

4


Omfattningen av kommunens stöd för elitidrott idag.

På tre kommunala skolor i Huddinge kan elever studera på nationell

idrottsutbildning (NIU). På Huddingegymnasiet och Sågbäcksgymnasiet finns

fotboll i samarbete med Huddinge IF och Hammarby fotboll, ishockey i samarbete

med Huddinge IK (pojkar) och Segeltorps IF (flickor) samt basket i samarbete

med Huddinge basket. På sjödalsgymnasiet finns friidrott i samarbete med

Huddinge AIS.

På individnivå deltar kommunen i Sport Campus Sweden (SCS) där elitsatsande

ungdomar får ett stöd som ska göra det möjligt att utöva elitidrott kombinerat med

högskolestudier. SCS är ett samverkansprojekt där Danderyd, Haninge, Nacka,

Sollentuna, Nykvarn, Tyresö och Huddinge deltar. På högskolenivå samverkar

SCS med Kungliga tekniska högskolan (KTH), Stockholms universitet,

Karolinska institutet, Handelshögskolan, Gymnastik och idrottshögskolan (GIH)

och Södertörns högskola. Huddinge kommun bidrar där med 400 000 kronor där

hälften av kostnaderna för en projektledartjänst för SCS ingår. För att kunna antas

till SCS måste sökande uppfylla följande krav:



Sökande ska ligga på landslagsnivå inom sin idrott och/eller ta medalj vid

sina SM-tävlingar.

Sökande ska ha ambitioner att nå internationell nivå inom sin idrott.

I ett flertal idrotter finns framgångrika utövare i Huddinge. Brottning, orientering,

friidrott, badminton, alpint, simning är några sporter där huddingeföreningar tävlat

framgångsrikt nationellt och internationellt. Dock erbjuder kultur- och

fritidsförvaltningen inget direkt stöd till individuella idrottare, utöver deltagandet i

sport campus sweden.

Anläggningar finns för bland annat simning, alpint, orientering, friidrott,

brottning, konståkning och badminton. Dock har det framförts behov en 50-meters

bassäng för simning och en särskild anläggning för gymnastik.

Övriga stödformer är generella ekonomiska och utgörs av direkt och indirekt

lokalstöd. Direkta lokalstöd är de hyresbidrag och anläggningsbidrag som

föreningar kan söka. Hyresbidraget kan täcka upp till 100 % av föreningens

kostnader för en egen eller hyrd lokal, som till största delen utnyttjas regelbundet

till barn- och ungdomsverksamhet, i de fall kommunen inte kan upplåta en lokal.

Anläggningsbidrag kan bl.a. beviljas till drift och underhåll samt till byggnation

och utrustning. Detta bidrag kan inte beviljas om föreningen har hyresbidrag.

Anläggningsbidrag och hyresbidrag uppgår 2017 till 825 000 kronor. Stödet

regleras i HKF 8020.

Det mest omfattande stödet i Huddinge är det indirekta stödet till föreningslivet i

form av upplåtelse, drift och underhåll av anläggningar för idrottsutövande.

Kommunens indirekta anläggningsstöd är omfattande. En jämförelse är den

utredning som lades fram 2012 som visade på att det indirekta nettostödet i

kommunen uppgick till cirka 25 miljoner kronor per år. (Översyn av kommunens

samlade stöd till föreningslivet i Huddinge Kommun, 10 april 2012) Någon senare

beräkning av det indirekta stödet har inte gjorts men sannolikt har detta ökat sedan

rapporten lades fram.

5


Som en kontrast och ett komplement till hur kommunen arbetar finns det

nationella elitstödet. Riksidrottsförbundet (RF) stöttar elitsatsningar på landslagsoch

individnivå. Det kan i sammanhanget vara intressant att se hur kriterierna för

detta stöd ser ut.

Kriterier för landslagsstödet:






Idrotten måste ha minst 10 deltagande nationer vid senaste VM eller

motsvarande.

Det ska finnas utvecklingsverktyg (kravprofil, utvecklingstrappa och en

långsiktig plan för talangutveckling) på fastställd nivå.

Idrotten måste få minst sex poäng i de tre variablerna resultat, konkurrens

och kostnad.

Högst 35 procent av den egna landslagsbudgeten utdelas.

Förändringar av stödet mellan två år ska inte variera mer än 20 procent om

inte särskilda skäl finns.

Kriterier för elitidrottsstipendiet:

Idrottaren ska vara på (svensk) landslagsnivå inom sin idrott.

Idrottaren ska kombinera elitidrott med studier på postgymnasial nivå.

Idrottaren ska studera på minst halvfart under stipendieåret 2016/2017

(september 2016 – juni 2017).

Idrottarens beskattningsbara inkomster av tjänst och/eller

näringsverksamhet får uppgå till max två basbelopp under stipendieåret

2016/2017. I detta inkluderas idrottsersättningar och sponsorintäkter med

mera.

Bland kommuner i övrigt finns olika sätt att hantera elitsstöd, normalt sett i form

av ett generellt elitstöd eller i form av avtal med olika föreningar. Nedan följer

några exempel.

Botkyrka: Kommunen har en policy för sponsring från 2012 där det stadgas att

all sponsring är avsedd att stärka kommunens varumärke och att avtal i allmänhet

skrivs på ett år i taget. Dock går det inte, i januari 2017, att söka sponsringsbidrag

då verksamheten ska ses över och utvärderas.

Haninge: Har bedrivit en utbildningsverksamhet för ledare och tränare kallad

Haninge coach academy. Där kan 16 ledare per omgång/år få en

elitledarutbildning. Utbildningen gör nu ett uppehåll under en pågående

utvärdering och beräknas återkomma 2018. I övrigt stöttar Haninge sina

elitsatsande föreningar i huvudsak via indirekt lokalstöd.

Hässleholm:

I Hässleholm använder man sig av särskilda avtal när så är påkallat. Exempelvis

beslutade kommunstyrelsen 9 mars 2016 att stötta Vittsjö GIK för perioden 2016-

2018 med ett bidrag på 750 000 kronor för spel i damallsvenskan (fotboll). Enligt

kommunstyrelsens beslut skall avtalet omförhandlas vid en eventuell nedflyttning.

6


Mjölby

Här har kommunen ett generellt elitstöd som föreningar kan söka. Stödet ska ge

idrottsföreningar förutsättningar att kunna bedriva verksamhet på nationell och

regional elitnivå. Det ska också skapa förutsättningar för ökad

ungdomsverksamhet. Stödet kan ges till lagidrotter. Idrotter där lagtävlingar är en

del av en annars individuell idrott omfattas inte, stafettlag och laghoppning är

exempel på detta. Stödet beräknas på idrottslig nivå och omfattning på

ungdomsverksamheten.

Tillgång till hallar och anläggningar för elitverksamhet

De stora idrottsförbunden ställer krav på hur en matcharena ska se ut för att

godkännas för spel i de högsta nationella serierna och internationellt spel. Här

fokuseras på publikkapaciteten i arenakraven från basketboll-, fotboll-, ishockey-,

innebandy- och handbollförbundet. Nedan anges krav för

nationella/förbundsserier.

Arenakrav Publik 1:a nivå Publik 2:a nivå Publik 3:e nivå

Basketboll Minst 500

sittplatser (herr och

dam)

Minst 500

sittplatser (herr

och dam)

---

Fotboll Herr: Minst 3000

sittplatser och max

50% av kapacitet

till stående åskådare

Dam: Minst 800

sittplatser.

Herr: Minst 1000

sittplatser.

Dam: Inga

fastställda publiktal

för elitettan.

Handboll Herrelit 1500 Damelit och

herrallsvenskan

600 varav 400

sittplatser

Innebandy

Ishockey

Minst 1000 (herr

och dam)

Mer än 4000 varav

minst 2000

sittplatser

Minst 500 (herr

och dam)

Mer än 2000 varav

minst 500

sittplatser

Herr: Inga

fastställda publiktal

för division 1.

---

Minst 300 (herr och

dam)

Mer än 1500

I samtliga fall tillkommer i varierande omfattning mer detaljerade krav kring

material, ytor och annat.

Kommunens utbud av hallar och anläggningar måste, för att godkännas för

elitverksamhet, anpassas till de krav som de olika specialförbunden ställer på

matcharenor.

Huddinge kommun har idag ingen arena som möter de fem stora bollsporternas

arenakrav för spel i högre divisioner eller internationellt spel. Den nya

Fleminghallen i Flemingsberg (öppnas för verksamhet efter sommaren 2017)

klarar innebandyförbundets arenakrav (500 åskådare) för grundspel i

herrallsvenskan (2:a nivå) och kval till SSL (1:a nivå).

7


Det har under en tid förts en debatt om specialförbundens arenakrav kan uppfattas

som svåra att leva upp till för kommuner. I huvudsak handlar diskussionen om de

ekonomiska konsekvenserna av de arenakrav som ställs på kommunerna.

Förbundens arenakrav är ordnade i nivåer beroende på vilken nivå i seriesystemet

arenan är avsedd att användas. Från andra till tredje nivån i systemet upp till spel i

internationella serier.

I sammanhanget är det väsentligt att lyfta fram den regionala samverkan som

finns och som kan utvecklas till att även omfatta matcharenor.

Analys

Huddinge är en stor kommun i ett storstadsområde. Det innebär särskilda

förutsättningar för möjligheterna att bedriva elitidrott i kommunen.

Närheten till Stockholm betyder att talanger som inleder sitt idrottande i Huddinge

vid någon tidpunkt kan komma att byta förening, från en mindre

huddingeförening till en större förening i Stockholm där förutsättningarna är

bättre, såväl ekonomiskt som materiellt och personellt. Antagandet är att det kan

finnas fog för att säga att de mekanismer som styr detta är något som Huddinge

kommun och föreningsliv knappast kan förändra och därför måste förhålla sig till

på ett nyanserat sätt.

Inom till exempel fotboll och ishockey är de största Stockholmsföreningarna AIK,

Djurgården och Hammarby så stora och etablerade att en långsiktig elitsatsning av

en huddingeförening kan komma att kräva stora insatser, såväl från föreningen

själv som från kommunen och andra externa aktörer. Satsningar som bedöms som

svåra att vidmakthålla över längre tid för att möjliggöra avancemang och

framförallt etablering på högsta nationella nivå.

Vi har tidigare sett exempel på hur mindre föreningar i Stockholms län har lyckats

avancera högt i seriesystemet i fotboll och ishockey men tyvärr inte lyckats

behålla den höga nivån under mer än något eller ett par år.

Slutsatser


Huddinge har tre föreningar med lag på elitnivå i de stora bollsporterna.

Huddinge basket, Huddinge innebandysällskap och Huddinge hockey.




Huddinge har ett mindre antal utövare av individuella sporter på elitnivå.

Huddinge har inga hallar eller andra anläggningar som uppfyller de stora

bollsporterna basket, fotboll, ishockey och handbolls arenakrav för spel i

högre divisioner. Den nya Fleminghallen uppfyller innebandyförbundets

publikkrav för spel i 1:a och 2:a nivå.

Huddinge har inget generellt elitstöd och heller inga avtal med enskilda

föreningar.

8


KULTUR- OCH FRITIDSNÄMNDEN

TJÄNSTEUTLÅTANDE

DATUM DIARIENR SIDA

2016-11-22 KFN-2016/269.389 1 (2)

HANDLÄGGARE

Linda Örneblad

08-535 317 30

linda.orneblad@huddinge.se

Kultur- och fritidsnämnden

Säsongsindelning för idrotten

Förslag till beslut

Kultur- fritidsnämnden godkänner förvaltningens förslag till ny

säsongsindelning för idrotten enligt bilaga till detta tjänsteutlåtande.

Beskrivning av ärendet

Säsong är inom den organiserade idrotten den tid under året som reguljära

tävlingarna anordnas. Föreningarna fördelas tider i sin aktuella idrott under

säsong. Övrig tid på året är så kallad icke-säsong och då betalar föreningarna

för all tid de bokar oavsett om det är för barn eller vuxna.

Nuvarande säsongsindelningen framstår som otidsenlig då många idrotters

säsonger har förändrats. Detta innebär att seriespel pågår under vad som idag

kallas för- och eftersäsong vilket innebär att föreningarna får betala för alla

tider.

Förvaltningens synpunkter

Nu gällande system för säsongsindelning har visat sig vara mindre väl

anpassad för vissa idrotter och förvaltningen avser att minska

orättvisorna/skillnaderna. Förvaltningen menar att en förändring krävs för att

bättre anpassa säsongsindelningarna till de förutsättningar som gäller idag.

För att få en mer övergripande bild har jämförelse med närliggande

kommuner gjorts i en strävan att harmonisera förslaget om säsongsindelning

med dessa. Förvaltningen har även tagit hänsyn till tidigare säsongsindelning.

En förändring av säsongsindelningen är också nödvändig för att på ett bättre

sätt kunna möta idrottsförbundens krav då säsongen förlängts i vissa idrotter.

Då det tidigare varit icke säsong under skollov, (för inomhusidrotterna),

bedömer förvaltningen att föreningarna minskat antal aktiviter för barn och

ungdomar för att hålla ner kostnaderna. En effekt av det är att de barn och

ungdomar som har störst behov av aktiviter då de är hemma under lovet inte

POSTADRESS

Kultur- och fritidsnämnden

141 85 Huddinge

BESÖKSADRESS

Patron Pehrs väg 6

TELEFON (VX) OCH FAX

08-535 300 00

E-POST OCH WEBB

huddinge@huddinge.se

www.huddinge.se


KULTUR- OCH FRITIDSNÄMNDEN

TJÄNSTEUTLÅTANDE

DATUM DIARIENR SIDA

2016-11-22 KFN-2016/269.389 2 (2)

har fått tillgång till dessa. I det ny förslaget har man säsong oavsett skollov

eller inte.

Förvaltningen har under tre tillfällen träffat föreningarna för dialog om

säsongsindelningen. Alla idrottsföreningar i kommunen har fått en inbjudan,

av dessa deltog 19 föreningar. Möten var uppdelade i is, fotboll och

inomhusidrotter. Synpunkter vid dessa möten har varit positivt, man har

önskat små justeringar som förvaltningen tagit hänsyn till.

Ekonomiska konsekvenser för föreningarna har i förslaget beaktats.

Exempelvis har issporternas juniorer tidigare fått betala för hela sin

försäsong. I och med det nya förslaget kommer barn och ungdomar inom

issporterna minska sina kostnader. För seniorerna kommer dock kostaderna

att öka något. För övriga idrotter innebär förändringen inte några stora

ekonomiska konsekvenser.

Futsal, en variant av fotboll, är en inomhusidrott som får allt fler utövare i

kommunen. Idrotten, som alltså växer, tilldelas i detta förslag en säsong.

Många futsalaktiva är även aktiva inom fotbollsföreningarna under

utomhusidrotternas säsong.

Annika Press

Tf Kultur- och fritidsdirektör

Bilagor

Förslag säsonger

Beslutet delges

Idrottsföreningarna

Linda Örneblad

Verksamhetschef idrott och anläggning


Förslag säsonger 170316

Förslag ny

säsong

Gymnastik 34--23 33-23

Dans 34--23 33-23

Bordtennis 34--23 33-23

Kampsport 34--23 33-23

Friidrott utomhus 13--43 13-43

Friidrott inomhus 34--23 40-15

Friidrott gymnastiksal 40-15 40-15

Bågskytte utomhus 13--43 Ingen

Bågskytte inomhus 34--23 Ingen

Nuvarande säsong

Racketsport 34--23 Ingen Skogås racketcenter

Brottning 34--23 Ingen

Boxning 34--23 Ingen

Alpint och längd (halltid) 38--12 38--49 Vid milt väder bedrivs inomhusträning

under den perioden.

Ishockey 36--12 32-12 Senior och junior, 44-12 ungdom

Konståkning 36--12 32-12 Senior och junior, 44-12 ungdom

Bandy 36--12 45--09 Fördelas även tid inomhus från v32

Inline 16--24 Inline tar vid när isen är borta

Lacrosse ( BOX) 16--24 Lacrosse tar vid när isen är borta.

Rollerderby 16--24 Rollerderby tar vid när isen är borta

Cricket 13--43

13-43 samt inomhus när de ansöker om

tider.

Fotboll 13--43 13-43 samt inomhus för 5 & 7-mannalag 44-13

Handboll 34--23 33-23

Basket 34--23 33-23

Innebandy 34--23 33-23

Futsal 44--12 Ingen

Simning X Ingen

Dykning X Ingen

Boule X Kostar alltid


KULTUR- OCH FRITIDSNÄMNDEN

TJÄNSTEUTLÅTANDE

DATUM DIARIENR SIDA

2017-03-14 KFN-2017/60.145 1 (4)

HANDLÄGGARE

Press, Annika

08-53531706

Annika.Press@huddinge.se

Kultur- och fritidsnämnden

Remiss - Program för trygghet och säkerhet

Förslag till beslut

Kultur- och fritidsnämnden godkänner förvaltningens svar enligt

tjänsteutlåtande daterat den 14 mars 2017 och skickar det som sitt eget.

Sammanfattning

Kommunstyrelsens förvaltning har tagit fram ett förslag till Program för

trygghet och säkerhet 2017-2020 som ska gälla för kommunens samtliga

förvaltningar och anställda. Programmet syftar till att säkerställa trygghet och

säkerhet i Huddinge kommun och ge en inriktning för att uppnå målen.

Förvaltningen välkomnar att det tas fram ett kommungemensamt program för

trygghet och säkerhet. Det är av stor vikt att samtliga delar av kommunen har

ett gemensamt förhållningssätt och gemensamma riktlinjer för att uppnå de

uttalade målen av trygghet och säkerhet. Ett program för trygghet och

säkerhet behöver belysa olika delar av säkerhetsarbetet; Hur vi arbetar

förebyggande, hur vi agerar i en krissituation samt hur vi hanterar en situation

efter att den inträffat och fått samhälleliga konsekvenser.

Beskrivning av ärendet

Kommunstyrelsens förslag till Program för trygghet och säkerhet 2017-2020

syftar till att säkerställa trygghet och säkerhet i Huddinge kommun och ge en

inriktning för att uppnå målen. Målen med programmet är att Huddinge

kommun ska vara en trygg och säker kommun att bo, vistas och verka i, samt

att utsatthet för brott, olyckor och samhällskriser ska minska och tryggheten

ska i och med det öka.

Programmet klargör vad som ska göras inom områdena trygghet, säkerhet,

informationssäkerhet samt krisberedskap. Programmet kommer att

kompletteras med underliggande styrdokument såsom riktlinjer, anvisningar

och rutiner.

Förvaltningens synpunkter

Förvaltningen välkomnar att det tas fram ett kommungemensamt program för

trygghet och säkerhet. Det är av stor vikt att samtliga delar av kommunen har

POSTADRESS

Kultur- och fritidsnämnden

141 85 Huddinge

BESÖKSADRESS

Patron Pehrs väg 6

TELEFON (VX) OCH FAX

08-535 300 00

E-POST OCH WEBB

huddinge@huddinge.se

www.huddinge.se


KULTUR- OCH FRITIDSNÄMNDEN

TJÄNSTEUTLÅTANDE

DATUM DIARIENR SIDA

2017-03-14 KFN-2017/60.145 2 (4)

ett gemensamt förhållningssätt och gemensamma riktlinjer för att uppnå de

uttalade målen av trygghet och säkerhet.

En förutsättning för att ett program av detta slag ska få önskvärd effekt är att

riktlinjer och anvisningar tas fram parallellt. Det finns inom kommunen ett

stort behov av att skapa gemensamma riktlinjer hur förvaltningarna ska arbeta

strukturerat och likvärdigt med olika delar av trygghets- och säkerhetsarbetet.

Ett program för trygghet och säkerhet behöver belysa olika delar av

säkerhetsarbetet; Hur vi arbetar förebyggande, hur vi agerar i en krissituation

samt hur vi hanterar en situation efter att den inträffat och fått samhälleliga

konsekvenser.

Informationssäkerhet

Några synpunkter:

1. Dokumentet anger för informationssäkerhet i princip enbart en

önskvärd situation (vad vi ska uppnå), inte vad som ska/behöver göras

för att i slutändan uppnå det önskvärda tillståndet. Att utelämna detta

går emot den beskrivning under ”avgränsning” som återfinns i

inledningen och gör det svårt att förstå syfte och mål med

programmet.

Avgränsningen anger två saker:

a. ”(…)Programmet för trygghet och säkerhet klargör vad som

ska göras, inte hur, (…)”

b. (…) Det beskriver vad Huddinge kommun ska uppnå inom

områdena trygghet, säkerhet, informationssäkerhet (…)” ”(..)

Det beskriver inte i detalj utförande eller metoder. Detta finns

att läsa om i underliggande styrdokument som riktlinjer,

anvisningar och rutiner. (…)”

Av dessa uppfyller nuvarande skrivning som förvaltningen ser det

enbart punkten b. Frågan man kan ställa sig då blir om vi redan är

framme och bara har att implementera befintligt regelverk? (som det

hänvisas till på sid 6 första stycket).

2. Dokumentet tror förvaltningen skulle vinna på en definition av

”systemägare”, ”systemförvaltare” och ”informationsägare” (sid. 6).

3. En fråga är om inte digitaliseringen av kommunens information och

tjänster behöver en särskild skrivning/del i programmet. Nu nämns

inte begreppet ”digitalisering” överhuvudtaget.


KULTUR- OCH FRITIDSNÄMNDEN

TJÄNSTEUTLÅTANDE

DATUM DIARIENR SIDA

2017-03-14 KFN-2017/60.145 3 (4)

4. Har Huddinge valt att arbeta efter de standarder för

informationssäkerhet som anges ISO 27000? Detta nämns i sådana fall

inte.

Säkerhet

Under rubriken Mål för Huddinge kommuns säkerhetsarbete anges att alla

chefer ska ha ett högt säkerhetsmedvetande och bedriva ett systematiskt

arbete med brandskydd och arbetsmiljö.

Här menar förvaltningen att även systematiskt säkerhetsarbete bör benämnas.

Kommunen har bland annat ett antal offentliga lokaler och ansvar för gator

och torg där besökare vistas dagligen och fokus bör även ligga på

medborgarnas säkerhet i kommunen. Ett förebyggande säkerhetsarbete i syfte

att förebygga olyckor eller skador för dessa bör bedrivas, där brandskydd

utgör en del av det arbetet. Kommuners ansvar för att bedriva ett systematiskt

säkerhetsarbete beskrivs i Lag om skydd mot olyckor (2003:778).

Krisberedskap

Under rubriken Mål för kommunens krisberedskap anges att alla förvaltningar

ska genomföra risk och sårbarhetsanalyser. Dessa bör även aggregeras och en

kommungemensam analys bör också tas fram. De analyser som görs på olika

förvaltningar blir ett bra underlag för att kommunen i stort ska stärka

krisberedskapen och gemensamt vid behov prioritera riskreducerande

åtgärder. Dessa risk- och sårbarhetsanalyser bör genomföras utifrån en

gemensam metod.

Att varje förvaltning ska ha en uppdaterad krisledningsorganisation och att

respektive verksamhet ska ha anpassade krisplaner kan också nämnas under

rubriken.

Under rubriken nämns inte vikten av att kommunen och förvaltningen har väl

fungerande larmvägar vid en kris.

Förvaltningen menar att det är avgörande vid kris att detta känns igen på tidig

nivå. En tidigt hanterad kris avvärjer en eskalerad kris. Detta innebär att

krishantering måste finnas på alla nivåer i kommunen – ifrån förvaltning, till

område, till övergripande nivå.


KULTUR- OCH FRITIDSNÄMNDEN

TJÄNSTEUTLÅTANDE

DATUM DIARIENR SIDA

2017-03-14 KFN-2017/60.145 4 (4)

Annika Press

Tf Kultur- och fritidsdirektör

Annika Press

Administrativ chef

Bilagor

Remisshandlingar

Beslutet delges

Kommunstyrelsen


KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING

REMISSMISSIV

DATUM DIARIENR SIDA

2017-01-31 KS-2016/1151.149 1 (2)

HANDLÄGGARE

Helena Gerrby

08-535 30173

Helena.Gerrby@huddinge.se

Remissinstanser

Samtliga nämnder

Demokratiberedningen

HuBrå

Huddinges råd för funktionshinderfrågor

Pensionärsrådet

Program för trygghet och säkerhet

Styrdokumentet ”Program för trygghet och säkerhet” har tagits fram av

flera anledningar. Huddinge kommun har många styrande dokument inom

områdena trygghet, säkerhet, informationssäkerhet och krisberedskap.

Vissa av dem är inaktuella och andra är inkompatibla med varandra. Det

saknas således enhetlighet bland befintliga dokument.

Programmet ska vara ett övergripande styrdokument med syfte att

tydliggöra kommunens inriktning inom trygghet, säkerhet,

informationssäkerhet och krisberedskap för att säkerställa trygghet och

säkerhet i Huddinge kommun. Till varje område ska det sedan finnas

underliggande styrdokument i form av riktlinjer, rutiner m.m. för att det

ska bli en systematik och enkelthet för de som är berörda. I de fall de

underliggande styrdokumenten saknas kommer det tas fram.

Programmet ersätter följande styrdokument:

Säkerhetspolicy HKF 1620

Informationssäkerhetspolicy HKF 9810

Bifogade handlingar översänds till ovanstående remissinstanser för

yttrande senast den 28 april 2017.

Handläggare: Sven Tillman administrativa avdelningen,

kommunstyrelsens förvaltning

Nämnderna svarar genom remissfunktion en i W3D3.

Övriga remissinstanser svarar genom att delge

remissvaren till w3d3-ks@huddinge.se.

POSTADRESS

Kommunstyrelsens förvaltning

141 85 Huddinge

BESÖKSADRESS

Kommunalvägen 28

TELEFON (VX) OCH FAX

08-535 300 00

08-535 301 70

E-POST OCH WEBB

huddinge@huddinge.se

www.huddinge.se


KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING

REMISSMISSIV

DATUM DIARIENR SIDA

2017-01-31 KS-2016/1151.149 2 (2)

Eva Assarsson

Kanslichef

Delges

Kommunstyrelsen, delegationsbeslut C 7.8


KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING

STYRDOKUMENT

BESLUTAD AV GÄLLER FR O M DIARIENR SIDA

Klicka här för att ange text. 2017-01-01 KS-2016/1151.149 1 (12)

DOKUMENTANSVARIG SENAST REVIDERAD TYP AV STYRDOKUMENT

Sven Tillman 2016-11-16 Normerande/Aktiverande

Program för trygghet och

säkerhet

2017-2020


SIDA

2 (12)

1. Inledning

Huddinge ska vara en trygg och säker kommun för alla som bor, vistas och

verkar i kommunen där få oönskade händelser sker. Om en händelse sker, ska

händelsen hanteras på ett bra sätt för att minimera avbrott eller störningar.

Detta förutsätter att så många som möjligt har ett säkerhetsmedvetande som

grundar sig på faktiska förhållanden.

Huddinge är en stor kommun såväl geografiskt som till invånarantal med

många verksamheter och egendomar. Kommunens ansvarsområden påverkas

på olika sätt av andra verksamheter både inom och utanför det geografiska

områdesansvaret. Globaliseringen och den samhällsutveckling som följer

exponerar kommunen för nya och ständigt föränderliga hotbilder, vilket

ställer större krav på förmågan att utveckla och anpassa risk- och

krishanteringsarbetet i förhållande till aktuella förutsättningar och omvärlden.

Huddinge kommuns trygghets- och säkerhetsarbete styrs av lagstiftning,

försäkringskrav, standarder och vägledningar, samt kommunens egna

ambitioner.

Kommunen har ett ansvar för inriktning, prioritering och samordning av de

åtgärder som vidtas före, under och efter oönskade händelser som negativt

påverkar människa, miljö, egendom och samhällets funktionalitet.

Kommunen ska bedriva ett proaktivt och målinriktat arbete för att skapa

trygghet och säkerhet för alla boende, företagare och besökare. Genom att

stärka trygghetskänslan och den faktiska krishanteringsförmågan utvecklas

robustheten och trivseln i kommunens verksamheter, samhällsfunktioner och

stadsmiljö.

2. Syfte

Programmet har till syfte att säkerställa trygghet och säkerhet i Huddinge

kommun och ge en inriktning för att uppnå målen.

3. Målgrupp

Programmet riktar sig till samtliga kommunens förvaltningar och dess

anställda.

4. Mål

Målet med programmet är att Huddinge kommun ska vara en trygg och säker

kommun att bo, vistas och verka i. Utsatthet för brott, olyckor och

samhällskriser ska minska och tryggheten ska i och med detta öka.


SIDA

3 (12)




Kommunens verksamheter ska bedriva ett sytematiskt arbete som

främjar trygghet, förebygger kriser och olycksfall samt i övrigt

säkerställer att samhällsviktig verksamhet kan pågå med så lite skador

och driftsstörningar som möjligt.

Alla chefer och medarbetare har den kunskap om trygghets- och

säkerhetsområdet som behövs för att lösa sitt uppdrag.

Den enskildes förmåga att förebygga och hantera sin egen säkerhet

ska stärkas.

5. Definitioner och begrepp

Informationssäkerhet

Informationssäkerhet är att säkerställa att informationen inte förvanskas,

läcker ut eller förstörs, och att informationen ska vara tillgänglig när den

behövs för de som är behöriga.

Kris

En kris är en oväntad och allvarlig händelse som drabbar många människor

och stora delar av samhället och som hotar grundläggande värden och

funktioner. Krisen kan inte hanteras med normala resurser och den vanliga

organisationen, utan den kräver samordnade åtgärder från flera aktörer.

Krisberedskap

Med krisberedskap avses förmågan att förebygga, motstå och hantera

krissituationer, genom utbildning, övning och andra åtgärder samt genom den

organisation och de strukturer som skapas före, under och efter en kris.

Säkerhet

Med säkerhet avses i detta program skyddande åtgärder som redan finns eller

vidtas för att förhindra eller hantera oönskade händelser på människor,

egendom och miljö. För att det ska vara tydligt har begreppet säkerhet i

programmet delats upp i fyra delområden vilka är:

skydd av lokaler, egendom och utrustning

personsäkerhet

interna oegentligheter

brand och skydd mot olyckor


SIDA

4 (12)

Trygghet

Med trygghet avses i detta program en frånvaro av upplevd oro. Trygghet kan

uppnås dels genom att den faktiska säkerheten ökar och dels genom att

åtgärder som ökar den upplevda tryggheten.

6. Avgränsning

Programmet för trygghet och säkerhet klargör vad som ska göras, inte hur,

och ska bidra till måluppfyllelse av Mål och budget 1 samt nämndernas

verksamhetsplaner. Det beskriver vad Huddinge kommun ska uppnå inom

områdena trygghet, säkerhet, informationssäkerhet samt krisberedskap under

perioden 2017-2020. Det beskriver inte i detalj utförande eller metoder. Detta

finns att läsa om i underliggande styrdokument som riktlinjer, anvisningar

och rutiner.

7. Genomförande

Ett tryggt och säkert Huddinge nås genom ett samordnat och effektivt

förebyggande arbete mot brott, olyckor och kriser, en bra förmåga att handla

vid olyckor och kriser samt att den enskildes kapacitet att agera stärks genom

utbildning och information.

Arbetet med säkerhet i Huddinge kommun sker långsiktigt och ska

genomföras strukturerat och kostnadseffektivt. Det är processorienterat och

ska kontinuerligt utvärderas och anpassas till gällande lagstiftning samt till de

krav på verksamheten som finns från omvärlden. Detta är nödvändigt för att

uppnå målen så att kommuninvånare, myndigheter, samarbetspartners och

anställda ska känna förtroende för kommunen.

Genom att arbeta förebyggande, undviker eller minimeras risker i den egna

verksamheten och i samhället. Med kunskap och ansvarstagande skapas

förutsättningar för en god säkerhetskultur som resulterar i en trygg miljö för

anställda, besökare, samarbetspartners och kommuninvånare. Genom att

riktlinjer och anvisningar finns, möjliggörs en väl fungerande verksamhet och

bra kvalitet av den service och det arbete som utförs.

1

Mål och budget är kommunens övergripande styrdokument innehållande vision, mål och

mått.


SIDA

5 (12)

8. Ansvarsområden

Informationssäkerhet

Information förekommer i många former. Den kan exempelvis vara tryckt

eller skriven, elektroniskt lagrad, skickad med post eller e-post, visad på film

eller muntlig. Oavsett vilken form informationen har, eller det sätt på vilket

den används, överförs eller lagras, måste den alltid få ett godtagbart skydd.

Med informationssäkerhet avses att följande krav säkerställs och upprätthålls:

konfidentialitet - att informationen kan begränsas för åtkomst

(benämndes tidigare sekretess)

riktighet - att informationen ska vara tillförlitlig, korrekt och

fullständig

tillgänglighet - att informationen ska kunna användas efter behov, i

förväntad utsträckning samt av rätt person med rätt behörighet

spårbarhet - att specifika aktiviteter som rör informationen kan spåras

Mål för kommunens informationssäkerhetsarbete








informationssäkerhet är en naturlig och integrerad del av

verksamheten

all personal har kunskap om hur informationssäkerheten säkerställs

inom den egna verksamheten

samtliga verksamhetskritiska informationstillgångar ska informationsklassificeras

riskanalyser genomförs årligen samt inför anskaffning av

verksamhetssystem och andra förändringar av

informationshanteringen,

händelser som kan leda till negativa konsekvenser förebyggs

krishanteringsförmågan analyseras fortlöpande och upprätthålls

kommunens informationssäkerhetsarbete bedrivs enligt ett komplett

ledningssystem för informationssäkerhet

Huddinge kommuns arbete med informationssäkerhet

I detta program anges kommunens ambition med

informationssäkerhetsarbetet och de övergripande målen.


SIDA

6 (12)

Ambition och efterlevnad

Huddinge kommun ska följa kommunens regelverk för informationssäkerhet,

lagar, författningar, avtalsförpliktelser samt andra säkerhetskrav.

Kommunstyrelsen har det yttersta ansvaret för kommunens

informationssäkerhetsarbete.

Informationsägarna har det övergripande och yttersta ansvaret för

informationen. Informationsägaren avgör vilken information som får

hanteras, hur den hanteras och av vem.

Systemägarna har det övergripande ansvaret för respektive system och dess

användning. System ska uppfylla informationssäkerhetskraven i förhållande

till verksamhetens behov.

Systemförvaltarna har det funktionella helhetsansvaret för ett system.

Systemförvaltaren fungerar i hög grad som systemägarens utförare och ser till

att systemets funktionalitet samt planerade och beslutade aktiviteter

genomförs och upprätthålls.

Alla som hanterar informationstillgångar har ett ansvar att

informationssäkerheten upprätthålls

Alla chefer ska säkerställa att säkerhetsrutinerna inom respektive

ansvarsområde utförs så att detta program med tillhörande styrdokument

kring informationssäkerhet efterlevs.

Säkerhet

Säkerhetsarbetet syftar till att förebygga och hantera uppkomsten av skador

och störningar i den kommunala verksamheten. Fokus ligger på att minimera

risken för personskada, störning, förlust och kostnader till följd av

skadegörelse, stöld, inbrott, bedrägerier eller andra former av olovligt

användande av kommunens resurser.

Mål för Huddinge kommuns säkerhetsarbete

Alla chefer ska ha ett högt säkerhetsmedvetande och bedriva ett systematiskt

arbete med brandskydd och arbetsmiljö. För att uppfylla målen med arbetet

krävs att:

skador och risker registreras och utreds av den egna verksamheten i

kommunens incidentrapporteringssystem

riskanalyser genomförs årligen


SIDA

7 (12)






resultat från riskanalyser åtgärdas och följs upp

alla verksamheter bedriver ett tillfredställande systematiskt

brandskyddsarbete

all personal genomgår grundläggande brandskyddsutbildning var

tredje år

personal i verksamhet med förhöjd risk för att utsättas för våld och hot

genomgår grundläggande utbildning i bemötande och

konflikthantering mot hot och våld var fjärde år

alla nya hyreskontrakt avseende lokaler innehåller en

gränsdragningslista för brandskydd

Huddinge kommuns arbete med säkerhet

Skydd av lokaler, egendom och utrustning

Arbetet med skydd av lokaler, egendom och utrustning handlar om att

anpassa tillträde och lokalernas utformning till största möjliga öppenhet och

tillgänglighet, men samtidigt förhindra och försvåra möjligheten till brott eller

annan skada.

Kommunens verksamheter ska identifiera förhöjda risker samt genomföra

riskanalyser. Som ett resultat av identifiering och riskanalys ska nödvändiga

åtgärder vidtas för att skydda utsatta personer, lokaler och stöldbegärlig

egendom.

Interna oegentligheter

Medarbetare och förtroendevalda ska förhindras att genom oetiska eller

omoraliska handlingar skada kommunen eller enskilda personer i

verksamheten genom att låta sig påverkas av mutor, representation och jäv

eller genom att sprida sekretessbelagda uppgifter och handlingar. Risken för

kränkningar och övergrepp av enskilda personer eller stöld och bedrägerier av

medel eller egendom som tillhör kommunen eller personer i verksamheterna

ska förhindras eller försvåras. Detta förebyggs genom god intern kontroll.

Samtliga anställda i kommunen ska arbeta enligt de regler och anvisningar

som finns.

Personskydd

Risken för att personal, förtroendevalda och besökare utsätts

för trakasserier, hot och våld eller annan otillbörlig påverkan ska förebyggas

eller förhindras. Det systematiska arbetsmiljöarbetet med utbildning, goda

rutiner, bemötande och lokalernas utformning är grunden i arbetet. Vid behov

används tekniska lösningar, bevakning och fysiskt skydd för att reducera

risken.


SIDA

8 (12)

Brand och skydd mot olyckor 2

Kommunen ska enligt lagen om skydd mot olyckor (2003:778) bedriva ett

systematiskt brandskyddsarbete i alla verksamhetslokaler. Kommunen ska

enligt nämnda lag upprätta ett handlingsprogram för förebyggande åtgärder

mot olyckor och ett handlingsprogram för räddningstjänst. Huddinge

kommun ingår i Södertörns brandförsvarsförbund och deras

handlingsprogram 2016-2019 inrymmer de krav som åligger Huddinge

kommun avseende handlingsprogram för förebyggande och räddningstjänst.

Krisberedskap 3

Krisberedskap handlar om att kommunen ska kunna klara av såväl små som

stora olyckor och kriser. Syftet med krisberedskapen är att skydda

befolkningens liv och hälsa, samhällets funktionalitet samt förmågan att

upprätthålla grundläggande värden. Huddinge kommun har det geografiska

områdesansvaret på lokal nivå vid händelse av en extraordinär händelse vilket

innebär att verka för att:

olika aktörer samverkar och uppnår samordning i planerings- och

förberedelseskedet

krishanteringsåtgärder som vidtas av olika aktörer under en

krishändelse samordnas

information till allmänheten samordnas

Resultatet av en kris kan medföra att det uppstår allvarliga störningar i viktiga

samhällsfunktioner och att kommunens åtaganden inte kan utföras på ett

tillfredsställande sätt. Händelser eller tänkbara hotbilder som kan leda till

extraordinära händelser är störning i el-, fjärrvärme- och

dricksvattenförsörjning, störningar i elektroniska kommunikationer och

transportsystem, spridning av biologiska ämnen, översvämning, spridning av

kemiska ämnen, större brand i publika lokaler, terrorbrott, upplopp samt

social oro.

2

Omfattas av bestämmelserna i lag (2003:78) om skydd mot olyckor och lagen riktas mot att förebygga

brand men även fallskador, trafikolyckor, drunkning, arbetsolyckor, barnolycksfall, miljöskador och

oljeskydd.

3

Området krisberedskap/krishantering är reglerat enligt Lag (SFS 2006:544) om kommuners och

landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap. Bestämmelserna

enligt denna lag syftar till att kommunen ska minska sårbarheten i sin verksamhet och ha god förmåga

att hantera krissituationer. Denna del i programmet motsvarar kravet på handlingsprogram som

kommunen ska ha fastställt enligt ovan nämnda lag.


SIDA

9 (12)

I samhällets system för hantering av kriser är tre principer centrala och

förutsättningar för ett framgångsrikt krisarbete. Ansvarsprincipen innebär så

långt det är möjligt att den som har ansvar för en verksamhet under normala

förhållanden också ska ha motsvarande ansvar vid en krissituation.

Närhetsprincipen innebär så långt det är möjligt att allvarliga händelser eller

kriser ska hanteras så nära de berörda som möjligt. Den instans som är

närmast ansvarig ska svara för ledning av de åtgärder som krävs för att kunna

hantera händelsen effektivt. Krishantering bör endast lyftas till högre

beslutsnivåer om detta krävs för samordning och prioriteringar av resurser

och åtgärder. Likhetsprincipen innebär att en verksamhets organisation och

lokalisering så långt som möjligt ska bibehållas vid en kris. Förändringar ska

inte göras mer omfattande än vad som krävs med hänsyn till händelsen.

Mål för kommunens krisberedskap

Målet för Huddinge kommuns arbete med krisberedskap är att värna

människors liv och hälsa, miljö, egendom och samhällets funktionalitet

genom att upprätthålla samhällsviktiga verksamheter samt förebygga,

förhindra och begränsa olyckor och kriser. För att uppfylla målen krävs att:

det finns en medvetenhet och kunskap om vilka risker, sårbarheter och

konsekvenser som kan drabba den egna verksamheten, och i

förlängningen liv och hälsa, egendom, miljö och samhällets

funktionalitet

alla förvaltningar genomför risk- och sårbarhetsanalyser

kommunen har planering för hur risker och sårbarheter ska hanteras

kommunen har planering och genomför åtgärder för att öka förmågan

att kontinuerligt bedriva samhällsviktig verksamhet

kommunen har en plan för hantering av en extraordinär händelse

det finns rutiner och processer för att ge beslutsstöd till beslutsfattare

och verksamhetsansvariga

kommunens krisledningsorganisation genomför årliga utbildningar

och krisövningar

kommunen samverkar med olika berörda aktörer inom det geografiska

områdesansvaret avseende planerings- och förberedelsearbete,

krishanteringsåtgärder samt information till allmänheten i samband

med stora olyckor, kriser och extraordinära händelser

kommunen säkerställer att VMA (Viktigt meddelande till

allmänheten) kan sändas via anläggningar för utomhusvarning genom

att ljudsändare underhålls

krisledningen inom kommunen har grundläggande kunskap om

kommunens uppgifter vid höjd beredskap


SIDA

10 (12)

Huddinge kommuns arbete med krisberedskap

Huddinge kommuns verksamheter ska så långt det är möjligt kunna hantera

det inträffade utifrån vardagliga rutiner och resurser. Händelserna ska i första

hand hanteras av berörd nämnd, förvaltning eller verksamhet. I särskilda fall

behöver kommunen hantera händelsen så att organisationen anpassas till

händelsen så att kommunens gemensamma resurser utnyttjas effektivt. Om en

händelse eskalerar aktiveras den centrala krisledningsgruppen. Vid en

extraordinär händelse aktiveras krisledningsnämnden.

POSOM 4 kallas in vid större olyckshändelser och katastrofer, där samhällets

ordinarie resurser inte räcker till. Vid svåra olyckor eller händelser som

påverkar personer som vistas i kommunen har förvaltningen ett ansvar att

ordna med psykosocialt omhändertagande av drabbade.

Trygghetskapande och brottsförebyggande arbete

Det trygghetsskapande och brottsförebyggande arbetet ska rikta sig till alla

(generella insatser), till riskgrupper samt särskilt utsatta personer och platser.

Kommunens trygghetsskapande och brottsförebyggande arbete ska ske inom

många olika områden och på flera arenor för att få effekt. Arbetet bedrivs

utifrån två perspektiv. Socialt förebyggande arbete vilket är åtgärder och

insatser som görs för att stärka och förhindra benägenheten att en person

begår brott bland annat genom ökad självkontroll. Situationellt förebyggande

arbete är fysiska insatser och åtgärder som görs för att minska möjliga

brottstillfällen. Insatserna är situationsbundna och riktar sig mot situationer

och platser där brott begås eller platser som upplevs som otrygga.

Grunden för arbetet ska utgå från ett kunskapsbaserat arbetssätt med en tydlig

problembild bild och analys, väl avvägda åtgärder och uppföljning av

resultaten.

Mål för kommunens trygghetsskapande och brottsförebyggande arbete

Att arbetet följs upp genom att regelbundna trygghetsmätningar görs samt att

brottsstatistik följs och analyseras.

Huddinge kommuns trygghetsskapande- och brottsförebyggande arbete

Det ska finnas ett strukturerat trygghetsskapande arbete i hela kommunen

som omfattar både socialt förebyggande arbete och insatser som gör den

fysiska miljön tryggare och säkrare. Ett samarbete med polisen, andra

4

POSOM står för psykiskt och socialt omhändertagande. I Huddinge kommun är det social- och

äldreomsorgsförvaltningen som ansvarar för POSOM-arbetet.


SIDA

11 (12)

myndigheter samt civilsamhället är avgörande för ett effektivt

trygghetsarbete. En lokal samverkansöverenskommelse mellan polisen,

Södertörns brandförsvarsförbund och kommunen som grundats i en lokal

lägesbild ska styra val av insatser och åtgärder.

Insatser ska ske i ett tidigt skede. I det socialt förebyggande arbetet innebär

det effektiva insatser redan i förskoleåldern. Men det måste även finnas

sociala effektiva insatser för de äldre som löper stor risk att hamna i, eller

återfalla i kriminalitet med effektiva åtgärder för att minska sannolikheten att

brott begås. Detta sker genom att göra brott mindre lönsamma, mer riskabla

och svårare att utföra. I samhällsbyggnads-processen innebär tidig insats att

trygghet och säkerhet finns med som en naturlig del i hela

samhällsbyggnadsprocessen. Detta syns bland annat genom att trygghet finns

med i översiktsplanen, övergripande strategier och planer 5 och genom att

analyser görs i detaljplaner. Information ges till mark- och fastighetsägare och

exploatörer i bygglovs- och genomförandeskedet att de ska beakta trygghet. I

all planering och genomförande av torg, parker, gator och övriga allmänna

platser ska trygghet finnas med som ett viktigt perspektiv att ta hänsyn till

med särskilt fokus på belysning, klotter och skadegörelse.

En bra hantering av social oro och olovliga bosättningar är också en viktig del

i trygghetsarbetet. Detta sammantaget leder till att den offentliga miljön blir

trygg, säker och trivsam. Utöver detta ska områden som våldsbejakande

extremism, brottsofferstöd, organiserad brottslighet samt ungdomskriminalitet

och förebyggande arbete mot våld och kränkande behandling finnas med som

områden i det trygghetskapande arbetet.

9. Ansvar och aktörer

Kommunfullmäktige fastställer programmet för trygghet och säkerhet.

Kommunstyrelsen har det övergripande ansvaret för styrning, ledning och

samordning av arbetet med trygghets- och säkerhetsfrågorna.

Kommunstyrelsens förvaltning har ett ansvar för att ta fram relevanta

styrdokument inom området, stödja förvaltningarna, utveckla arbetet, följa

framtagen statistik och göra analyser.

Varje nämnd har ansvar för att programmet med tillhörande riktlinjer och

anvisningar följs. Varje nämnd är således ansvarig för trygghets- och

säkerhetsarbetet inom sitt verksamhetsområde och respektive

5

Som ex trafikstrategi, parkeringsprogram, program för offentlig miljö etc.


SIDA

12 (12)

förvaltningsdirektör svarar för att beslutade insatser, styrdokumentet och

gällande lagstiftning följs.

Alla chefer har ett ansvar för att bedriva ett systematiskt säkerhetsarbete inom

sin egen verksamhet i enlighet med detta program.

Alla medarbetare har ansvar att se till att tillämpa riktlinjer och anvisningar

samt att undanröja och rapportera uppkomna risker och brister.

10.Uppföljning och revidering

En viktig del i det systematiska trygghets- och säkerhetsarbetet är

kontinuerliga uppföljningar och revideringar av det arbete som genomförts.

Uppföljningen visar hur arbetet utvecklats i förhållande till de uppsatta målen.

I revideringen värderas de resultat som uppnåtts och analyseras utifrån varför

arbetet lett fram till just det specifika resultatet. Uppföljning av

säkerhetsarbetet sker genom att följa upp att

beslutade åtgärder är genomförda

lagar och regler följs

målen är uppfyllda

anvisningar och processer revideras kontinuerligt

Programmet följs upp en gång per mandatperiod samt följs upp inom ramen

för ordinarie planerings- och uppföljningsprocess.

11.Lagstiftning

Huddinge kommuns trygghets- och säkerhetsarbete styrs av flera olika

lagstiftningar, kommunens egna ambitioner samt försäkringskrav. Nedan

listas de viktigaste lagarna inom ansvarsområdet

Arbetsmiljölagen

Brottsbalken

Kommunallagen

Lagen om extraordinära händelser

Lag om skydd mot olyckor

Offentlighetslagen och sekretesslagen

Personuppgiftslagen

Socialtjänstlagen

Plan- och bygglagen


KULTUR- OCH FRITIDSNÄMNDEN

TJÄNSTEUTLÅTANDE

DATUM DIARIENR SIDA

2017-03-13 KFN-2017/46.173 1 (3)

HANDLÄGGARE

Bergman, Anna Maria

Anna-Maria.Bergman@huddinge.se

Kultur- och fritidsförvaltningen

Remiss - Riktlinjer för att förebygga och förhindra

våldsbejakande extremism

Förslag till beslut

Kultur- och fritidsnämnden godkänner förvaltningens svar enligt

tjänsteutlåtande daterat den 13 mars 2017 och skickar det som sitt eget.

Sammanfattning

I kommunstyrelsens förvaltnings remissversion fastslås att våldsbejakande

extremism inte ska förekomma i Huddinge, att aktuell lägesbild ska tas fram i

samverkan med polisen, att arbetet emot våldsbejakande extremism ska vara

känd i kommunens verksamheter, och att civilsamhället ska vara delaktiga i

det förebyggande och förhindrande arbetet emot våldsbejakande extremism.

Med extremism avses ideologier som är antidemokratiska och

våldsbejakande: högerextremism, vänsterextremism samt islamistisk

extremism.

Riktlinjerna följer den nationella samordnarens strukturella modell; man talar

om det främjande arbetet, det förebyggande och det förhindrande.

Beskrivning av ärendet

Dokumentet ”Riktlinjer för att förebygga och förhindra våldsbejakande

extremism” ligger under Huddinges program för trygghets- och

säkerhetsfrågor, liksom flera andra riktlinjer och anvisningar. Kopplat till

programmet och riktlinjerna ligger även en rutin för hantering och upptäckt.

Förvaltningens synpunkter

De föreslagna riktlinjerna lägger liksom den nationella samordnaren

tyngdpunkten på vikten av det främjande arbetet. Av erfarenhet vet vi idag att

extremistiska grupper, oavsett inriktning, uppstår i segregerade och

socioekonomiskt utsatta områden. Att säkerställa att alla barn och unga har en

trygg uppväxt, får en god utbildning utifrån individens behov, och att barn

och unga har en meningsfull fritid är en stark skyddsfaktor i detta men även

andra viktiga sammanhang.

POSTADRESS

Kultur- och fritidsnämnden

141 85 Huddinge

BESÖKSADRESS

Patron Pehrs väg 6

TELEFON (VX) OCH FAX

08-535 300 00

E-POST OCH WEBB

huddinge@huddinge.se

www.huddinge.se


KULTUR- OCH FRITIDSNÄMNDEN

TJÄNSTEUTLÅTANDE

DATUM DIARIENR SIDA

2017-03-13 KFN-2017/46.173 2 (3)

Exempelvis har flera områden i Huddinge idag en brist i det främjande

arbetet, då många barn inte deltar i skolans mellanstadieverksamhet. När

tappet mellan fritidshemmens pedagogiska verksamhet i övergången från

lågstadiet till mellanstadiet blir påtagligt, uppstår även ett utrymme för barn i

en känslig ålder att förpassas till offentliga miljöer på tiden efter skolan. Barn

hamnar i riskzon för exempelvis kriminalitet och missbruk.

I riktlinjerna lyfts maskulinitetsnormer fram som en kritisk faktor, där ett

kommunövergripande arbete skulle behöva göras för att skydda barn och

unga från kriminalitet, radikalisering och socialt utanförskap.

Den nationella samordnaren mot våldsbejakande extremism har tydliggjort att

alla kommuner ska ta fram en handlingsplan för att förebygga och förhindra

våldsbejakande extremism. Samordnaren menar även att varje kommun ska

ha en egen samordnare, som förutom att ta fram handlingsplan (i detta fall

riktlinjer), även ska säkerställa att handlingsplanen implementeras, och det

uppdateras utifrån eventuellt förändrade förutsättningar.

Den nationella samordnaren är tydlig med att varje kommun ska upprätta en

handlingsplan emot våldsbejakande extremism. I handlingsplanen ska arbetsoch

ansvarsfördelning tydligt framgå. Kultur och fritidsförvaltningen menar

att nuvarande dokument bör omarbetas till handlingsplan. Exempelvis bör en

tydlig kommunövergripande organisation, ansvarsfördelning och mål

tydliggörs.

Kultur och fritidsförvaltningen efterlyser även ett förtydligande kring hur

civilsamhället involveras i riktlinjerna. Vad gäller civilsamhällets delaktighet

i det förebyggande arbetet bör det tydligt beskrivas, både vad gäller möjlighet

till delaktighet och kommunikationsvägar

Förvaltningen är positiv till utbildning (som anges som en aktivitet för

samordnaren, i rutinen) för medarbetare och chefer, och anser att även aktörer

inom civilsamhället bör ta del av likvärdig utbildning.

Vad gäller bokning och fördelning av bidragsstöd:

Kultur och fritidsförvaltningen ser en svår problematik i att hantera riktlinjer

där förvaltningen ska avgöra vilka föreningar, eller personer kopplade till

föreningar, som är våldsbejakande extremistiska – för uthyrning av lokal och

bidragsstöd. Ett sådant uppdrag kräver dels en organisation som kultur och

fritidsförvaltningen inte kan upprätta eller genomföra, då förvaltningen

varken har resurser, kompetens eller juridiskt mandat för detta.

Kultur och fritidsförvaltningen menar att det är viktigt att se att polis,

socialtjänst, skola och öppen ungdomsverksamhet har olika roller, och

därmed olika ingångar för att fånga upp ungdomar som far illa.


KULTUR- OCH FRITIDSNÄMNDEN

TJÄNSTEUTLÅTANDE

DATUM DIARIENR SIDA

2017-03-13 KFN-2017/46.173 3 (3)

Därför är det viktigt att rutinerna som beskriver hur en kan gå vidare med oro

för ungdom är tydliga och uppdaterade. Exempelvis är sekretessen i

nuvarande rutin utifrån ett praktiskt perspektiv tydligt beskriven och utgör

därför ett bra stöd för fritidsledare och andra i öppen verksamhet.

Vad gäller samverkan kring att verka förhindrande genom att uppmärksamma

ungdomar som visar tecken på radikalisering menar Kultur och

fritidsförvaltningen att det är viktigt att utgå ifrån ett helhetsperspektiv.

Många olika faktorer, som psykisk ohälsa, familjeproblem mm kan vara en

orsak till ett beteende hos en ungdom. Utifrån ett jämlikhetsperspektiv

bemöter vi alla barn och unga salutogent.

Annika Press

Tf Kultur- och fritidsdirektör

Anna Maria Bergman

Verksamhetschef ungdom

Bilagor

Remisshandlingar

Beslutet delges

Kommunstyrelsen


KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING

REMISSMISSIV

DATUM DIARIENR SIDA

2017-01-24 KS-2016/74.173 1 (1)

HANDLÄGGARE

Helena Gerrby

08-535 30173

Helena.Gerrby@huddinge.se

Remissinstanser

Internt

Förskolenämnden

Grundskolenämnden

Gymnasienämnden

Kultur- och fritidsnämnden

Socialnämnden

Äldreomsorgsnämnden

Demokratiberedningen

Huddinges brottsförebyggande råd

Externt

Polisen, Lokalpolisområde Huddinge

Riktlinjer mot våldsbejakande extremism

Bifogade handlingar översänds till ovanstående remissinstanser för

yttrande senast den 24 april 2017.

Handläggare: Sven Tillman, säkerhetssektionen

Skicka era svar genom remissfunktionen i W3D3.

Svar från externa remissinstanser skickas till

huddinge@huddinge.se.

Eva Assarsson

Kanslichef

Delges

Kommunstyrelsen, delegationsbeslut C 7.8

POSTADRESS

Kommunstyrelsens förvaltning

141 85 Huddinge

BESÖKSADRESS

Kommunalvägen 28

TELEFON (VX) OCH FAX

08-535 300 00

08-535 301 70

E-POST OCH WEBB

huddinge@huddinge.se

www.huddinge.se


KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING

STYRDOKUMENT

BESLUTAD AV GÄLLER FR O M DIARIENR SIDA

Kommunfullmäktige 2017-xx-xx KS-2016/74.173 1 (8)

DOKUMENTANSVARIG SENAST REVIDERAD TYP AV STYRDOKUMENT

Sven Tillman 2017-01-24 Riktlinjer/aktiverande dokument

Riktlinjer för att förebygga

och förhindra

våldsbejakande extremism

Huddinge kommun


SIDA

2 (8)

1. Inledning

Våldsbejakande extremistiska grupper och personer utgör ett hot mot

demokratin. Arbetet med att värna demokratin och förebygga våldsbejakande

extremism är en av de grundläggande delarna i arbetet mot terrorism. Ett

effektivt förebyggande arbete samt att snabbt agera mot enskilda personer

som riskerar att dras in i våldsbejakande extremism är viktiga frågor att

hantera. Kommunens agerande ska vara tydligt och insatser ska göras för att

förebygga och förhindra att våldsbejakande extremism får fäste i kommunen.

För att lyckas med detta behövs ökad kunskap, ett väl fungerande samarbete

och att det är tydligt vad alla inblandade aktörer ska göra.

2. Dokumenthierarki

Huddinges program för trygghet och säkerhet är det styrdokument som ger

inriktningen för nämnderna kring trygghets- och säkerhetsfrågor. Till

programmet hör flera riktlinjer och anvisningar/instruktioner inom olika

områden, bland annat riktlinjerna för det förebyggande och förhindrande

arbetet mot våldsbejakande extremism. En rutin för hantering och upptäckt

finns framtagen och denna uppdateras vid behov när arbetsätt förändras.

3. Syfte och mål

Riktlinjerna mot våldsbejakande extremism syftar till att tydliggöra

kommunens arbete för att motverka våldsbejakande extremistism.

Riktlinjerna syftar till att tydligöra vad som ska göras och av vilka

verksamheter så att arbetet bedrivs effektivt, med god kvalitet och ger

resultat. Riktlinjerna säkerställer förmågan att hantera arbetet. Målen för

kommunens arbete är att

Våldsbejakande extremism ska inte förekomma i Huddinge kommun.

Kommunen tillsammans med polisen ska ha en aktuell

lägesbild/problembild.

Kommunens arbete och samverkan mot våldsbejakande extremism

ska göras känd för verksamheterna.

Civilsamhället ska delta i arbetet för att förebygga och förindra

våldsbejakande extremism.

4. Definition

Våldsbejakande extremism

Våldsbejakande extremism är rörelser, ideologier och miljöer som bejakar

och legitimerar våld som medel för att förverkliga extrema ideologiska åsikter

och idéer. 1

1

Regeringens skrivelse, Nationell strategi för att motverka våldsbejakande extremism, 2016.


SIDA

3 (8)

5. Kartläggning och lokal lägesbild

Nämnderna ska tillsammans med polisen ha aktuell kunskap om läget

avseende våldsbejakande extremistiska rörelser. Inom ramen för det

brottsförebyggande och trygghetsskapande arbetet i kommunen 2 , där lokala

lägesbilder görs, ska även våldsbejakande extremism finnas med. Lägesbilden

kring våldsbejakande extremism tas fram tillsammans med lokalpolisen samt

fastighetsägare och civilsamhälle. Utifrån analysens resultat görs en

bedömning av hur det fortsatta arbetet ska bedrivas. Där det finns problem

med våldsbejakande extremism ska insatser genomföras utifrån forskning och

beprövad erfarenhet.

De våldsbejakande extemistiska miljöerna

Våldsbejakande extremism kan ta sig olika uttryck. Det kan handla om att

trakassera, hota eller skada andra människor. Det kan också handla om att på

olika sätt stödja, planera eller uppmana andra att utföra ideologiskt

motiverade våldshandlingar och terrorism. För närvarande finns, i enlighet

med den nationella samordnarens 3 definition, i huvudsak tre våldsbejakande

extremistiska miljöer i Sverige: våldsbejakande vänsterextremism,

högerextremism och islamistisk extremism. Trots stora olikheter mellan

extremistiska grupper finns ett gemensamt drag som förenar dem;

underkännandet av demokratiska principer och spelregler. Våldet som dessa

grupper riktar mot individer på grund av till exempel deras politiska eller

religiösa övertygelse, etniska tillhörighet, sexuella läggning, könsuttryck eller

könsidentitet utgör ett angrepp mot principen om alla människors lika värde.

6. Främjande och förebyggande arbete

En grundförutsättning för att enskilda personer inte ska dras till

våldsbejakande extremistmiljöer är att barn och unga får en bra uppväxt, ges

goda förutsättningar till bra resultat i skolan, en rik och meningsfull fritid och

får ett arbete eller en sysselsättning. Grunden i det förebyggande arbetet mot

våldsbejakande extremism vilar på det finns god tillit, jämlikhet och

delaktighet. Nämndernas arbete ska fokusera på att motverka utanförskap och

förebygga att enskilda individer attraheras av våldsbejakande miljöer. Arbetet

mot våldsbejakande extremism ska inkluderas i kommunens befintliga

främjande och förebyggande arbete och kombineras med demokratistärkande

insatser och aktiviteter för att skapa ett motståndskraftigt samhälle.

Förebyggande arbete handlar bland annat om att öka medvetenheten i

demokratifrågor, samt att bedriva ett förebyggande arbete mot våld och

kränkningar. Hur normer kring kriminalitet och en våldsbejakande mansroll

2

Analys av lägesbilden ska genomföras inom ramen för arbetet med samverkansöverenskommelse

mellan kommunen, polisen och räddningstjänsten.

3

Regeringen har beslutat om en nationell strategi mot våldsbejakande extremism och har en nationell

samordnare för att hantera uppdraget.


SIDA

4 (8)

(maskulinitet) skapas och kan förändras är viktigt i detta. Insatserna handlar

inte specifikt om radikalisering och extremism, men har en generell

förebyggande effekt och bedrivs redan i kommunen – i förskolor och skolor,

på mötesplatser för unga, inom socialtjänsten samt genom det arbete alla

ideella organisationer gör. Kommunen ska följa utvecklingen och säkerställa

att effektiva metoder används för nå resultat i det främjande och

förebyggande arbetet mot våldsbejakande extremism.

Rörelser som stödjer eller bejakar politisk eller religiös våldsbejakande

extremism ska ha god kännedom om att kommunen inte accepterar detta.

Kommunen ska genom de egna verksamheterna bidra till att upprätthålla

rätten till demokratiska aktiviteter. Kommunen ska inte upplåta lokaler till

föreningar och/eller enskilda med koppling till extremistiska miljöer.

Ekonomiskt stöd från kommunen ska inte betalas ut till aktörer som inte

respekterar den demokratiska rättstatens principer, de mänskliga rättigheterna

och jämställdhet. Föreningsbidrag som utbetalas behöver mot bakgrund av

detta följas upp och utvärderas av den bidragsgivande nämnden.

Ett samordnat arbete ska ske för att förebygga och motverka att felaktig

information sprids med bäring på frågan.

7. Förhindrande arbete

Det förhindrande arbetet är de insatser och åtgärder som riktas mot barn och

unga som håller på att hamna i, eller befinner sig i våldsbejakande

extremistmiljöer samt att ge konkret stöd till deras anhöriga eller närstående.

Tidig upptäckt

Inom ramen för arbetet mot våldsbejakande extremism är det viktigt att

upptäcka extremistiska miljöer i ett tidigt skede. Medarbetare som jobbar med

frågan behöver känna till den lokala lägesbilden; vilka grupperingar som är

aktiva, var de håller till och platser där individer kan tänkas rekryteras.

Kunskap om olika gruppers symboler och andra kännetecken, till exempel

kläder, är också betydelsefull liksom kunskap om vart medarbetare och

kommuninvånare ska vända sig när det finns misstanke att barn och

ungdomar håller på att radikaliseras.

Åtgärder ska vidtas skyndsamt när det finns kunskap om etablerade

extremistgrupperingar i ett område, om individer som rekryterar till

extremistgrupper eller där individer uppvisar riskbeteenden om radikalisering.

Den rutin som finns, beskriver det konkreta arbetet för att upptäcka och

hantera radikalisering av personer som bor eller vistas i Huddinge kommun.

Rutinen är utarbetad för kommunens chefer och medarbetare inom samtliga

nämnder. Den gäller vid konkreta hot eller vid misstanke om politisk, religiös

eller annan form av extremism samt radikalisering. Rutinen klargör att


SIDA

5 (8)

kommunstyrelsen ansvarar för att ha en dialog med polisen kring lägesbild

samt klargöra att informationsdelning internt sker och se till att följa upp

enskilt stöd.

Stöd till barn och ungdomar

Socialtjänsten har ett ansvar att stödja barn och ungdomar utifrån deras

särskilda behov samt att förhindra att han eller hon dras in i destruktiva

miljöer som till exempel våldsbejakande extremism. Det är behoven som

följer av de våldsamma handlingarna eller risken för sådana handlingar, inte

åsikterna, som ska leda till insatser från kommunens socialtjänst.

Socialtjänsten i Huddinge har till uppgift att genom olika insatser förebygga

att barn och unga dras in i våldsbejakande extremism. Socialtjänsten ska ha

förmåga och förutsättning att underlätta för de barn och ungdomar som vill

lämna en våldsbejakande miljö och åtgärder ska vidtas skyndsamt. Det är

bedömningen av personens avsikt och riskfaktorer som är avgörande för

socialtjänstens bedömning. Socialtjänsten kan ge behovsprövade insatser i

såväl öppna former som i form av placering utanför hemmet, både enligt

Socialtjänstlagen och enligt Lagen om vård av unga, LVU och erbjuda råd

och stöd.

8. Insatser vid förhöjd risk

Kommunstyrelsen ska koordinera de insatser som krävs för att bemöta en

förhöjd risk och som behövs för att komplettera de lokala insatserna. Inom

ramen för det regionala samarbetet ”Samverkan Stockholmsregionen” har en

gemensam inriktning avseende attentat tagits fram för att snabbt kunna agera

koordinerat med polisen, räddningstjänsten, kommunerna, landstinget och

övriga berörda. Attentat, oavsett bakomliggande motiv, hanteras inom ramen

för kommunens krisledningsorganisation och krishanteringsarbete.

9. Kunskap och utbildning

I de av kommunens verksamheter som arbetar med frågan, behövs en bred

medvetenhet om problematiken bland berörda medarbetare. Kommunen ska

erbjuda utbildning till chefer och medarbetare för att utveckla kompetensen

kring hur identifieringen av extremistiska miljöer och individer bäst görs och

vilka insatser och åtgärder som är mest lämpliga att genomföra.

10. Kommunikation

Information ska finnas på kommunens webbplatser om vart personer ska

vända sig i frågor som rör våldsbejakande extremism, om vart barn och

ungdomar kan vända sig för att få stöd och vilka insatser som kommunen kan

erbjuda.


SIDA

6 (8)

Informationsdelning och sekretess

Samverkande aktörer ska inom ramen för gällande lagstiftning dela

information som är viktig för att förebygga och motverka våldsbejakande

extremism. Tillgång till information är avgörande för att kunna genomföra ett

effektivt arbete mot våldsbejakande extremism.

Informationsdelning mellan polisen och kommunala verksamheter är

avgörande för ett välgrundat förebyggande och förhindrande arbete mot

våldsbejakande extremism. Det är Polismyndighetens uppgift att, inom ramen

för gällande lagrum att göra bedömningen om informationen kan förmedlas

vidare, se till att informationen når ut till de kommunala verksamheterna som

behöver den för sitt arbete. Information ska även gå åt andra hållet – från

kommunen till polisen när gällande lagstiftning medger detta. Det ska finnas

fungerande kontaktvägar med tydlighet om vilken information som är viktig

att dela. Sekretesslagstiftningen innebär begränsningar i informationsutbyte

mellan socialtjänsten och polisen. De möjligheter som finns till

informationsutbyte som sekretesslagstiftningen ger, ska utnyttjas fullt ut.

Kunskap om lagstiftningen ska minska osäkerhet som medför att

sekretessbrott kan ske och kommunen ska garantera att medarbetarna har

tillräcklig kunskap för att utbyta information.

11. Samordning och samverkan

En väl fungerande samverkan och ett bra samarbete är avgörande för ett

framgångsrikt arbete mot våldsbejakande extremism. Arbetet mot

våldsbejakande extremism inkluderas i befintlig struktur för det ordinarie

trygghets- och säkerhetsarbetet samt inom ramen för det förebyggande arbete

som sker i kommunen. Redan befintliga strukturer ska användas för

samordning och samarbete, det vill säga arbetet kring

samverkansavtal/överenskommelser med polisen och räddningstjänsten.

Samordning

Ansvaret för att leda och samordna arbetet mot våldsbejakande extremism

ligger inom kommunstyrelsens ansvarsområde. Kommunstyrelsen

koordinerar det interna arbetet mot våldsbejakande extremism i enlighet med

framtagna styrdokument. Samordnarens har till uppgift att vara kommunens

kontaktperson gentemot polisen och Säkerhetspolisen, samverka kring

aktuella lägesbilder. I uppdraget ingår också att delta i befintliga nätverk och

säkerställa en rättssäker informationsdelning till nyckelaktörer. Samordaren

ska stödja de verksamheter som ska arbeta förebyggande och förhindrande

genom kompetens-, kunskaps- och metodutveckling. Därtill säkerställer

samordnaren att kommunen har en tydlig och saklig information och

kommunikation med kommuninvånare och ansvarar för att följa upp arbetet.


SIDA

7 (8)

Samverkan

Lokalt samarbete

För att arbetet ska vara effektivt och framgångsrikt krävs att samtliga

relevanta aktörer på lokal nivå samverkar och bidrar till framtagande av den

lokala lägesbilden samt vid genomförande av insatser. Det är endast på ett

sådant sätt som förutsättningar kan fås för att arbeta målinriktat och utifrån ett

helhetsperspektiv. Redan existerande samverkan, där flertalet

förvaltingsrepresentanter ingår med polis och brandförsvar, operativ

samverkansgrupp, OSG 4 , ska vara navet för samverkan och samarbetet. Dessa

deltagare utgör en extra resurs och ska ha särskild kunskap i frågan för att

kunna konsulteras av de som verkar i kommunen. Civilsamhället har en

särskilt viktig roll i arbetet mot våldsbejakande extremism då extremism finns

i miljöer som inte är offentliga och inte tillgängliga för insyn. Aktörer med

hög trovärdighet inom civilsamhället och i sociala nätverk behöver ges goda

förutsättningar i arbetet varför en löpande dialog ska föras med dessa aktörer.

Regionalt och nationellt samarbete

Den regionala, nationella och internationella utvecklingen inom området ska

bevakas. Huddinge kommun ska delta i regionala nätverk och ha ett nära

samarbete med andra kommuner.

12. Roller och ansvar

Regeringen har beslutat om en nationell strategi mot våldsbejakande

extremism och har en nationell samordnare för att hantera uppdraget samt

hanterar en nationell orostelefon.

Kommunerna har en viktig roll i arbetet mot våldsbejakande extremism och

flera nämnder har ett ansvar i frågan.

Barn- och utbildningsnämnderna säkerställer att det i grund- och

gymnasieskolan samt i vuxenutbildningen bedrivs ett aktivt arbete som

främjar demokratiutveckling och mänskliga rättigheter och som därigenom

motverkar våldsbejakande extremism. De har ett ansvar för att öka

medvetenheten i demokratifrågor. Nämnderna ansvarar för att det finns och

sprids relevant kunskapsmaterial och information som kan användas av

samtliga förskolor och skolor, på fritidshem och inom elevhälsan.

Socialnämnden ska arbeta på flera nivåer med generellt förebyggande,

insatser mot unga i riskzon samt erbjuda individuella insatser till barn och

ungdomar som befinner sig i våldsbejakande miljöer. Nämnden ska bedriva

uppsökande verksamhet och erbjuda information till grupper som riskerar att

vara särskilt sårbara samt ge stöd till enskilda individer. Socialnämnden har

4

operativa samverkangruppen


SIDA

8 (8)

ett ansvar att agera så snabbt som möjligt när en ungdom visar tecken på att

radikaliseras.

Socialnämnden har i ansvar att vara kontaktperson som lotsar enskilda till rätt

instans om frågor inkommer till kommunen.

Kultur och fritidsnämnden har ett ansvar att bedriva ett generellt

förebyggande arbete. Nämnden ska göra unga delaktiga i demokratifrågor och

ge goda möjligheter till en meningsfull kultur- och fritidverksamhet och ha en

dialog med ungdomar och verka för samverkan och samarbetet med det

lokala civilsamhället i frågan.

13. Uppföljning

Kommunstyrelsen ansvarar för att årligen följa upp riktlinjerna och arbetet

mot våldsbejakande extermism. I samband med revidering av Huddinge

kommuns program för trygghets och säkerhet bör riktlinjerna mot

våldsbejakande extremism följas upp och uppdateras.


KULTUR- OCH FRITIDSNÄMNDEN

TJÄNSTEUTLÅTANDE

DATUM DIARIENR SIDA

2017-01-19 KFN-2017/39.119 1 (3)

HANDLÄGGARE

Wesslén, Mats

08-535 317 37

Mats.Wesslen@huddinge.se

Kultur- och fritidsnämnden

Remissvar: Fasa ut produkter med tillsatser av

mikroplast - motion väckt av Marica Lindblad (MP),

Birgitta Ljung (MP), Peter Johansson (MP) och Åke

Wickberg (MP)

Förslag till beslut

Kultur- och fritidsnämnden godkänner förvaltningens svar enligt

tjänsteutlåtande daterat 19 januari 2017 och skickar det till kommunstyrelsen

som sitt eget.

Sammanfattning

I en motion föreslår Marica Lindblad, Birgitta Ljung, Peter Johansson och

Åke Wickberg (samtliga MP);

att kommunstyrelsen får i uppdrag att följa naturvårdsverkets arbete

med att identifiera och genomföra åtgärder för att upphöra med

utsläpp av mikroplaster.

att kommunstyrelsen får i uppdrag att säkerställa att kommunens

verksamheter upphör med inköp, användning och spridning av

produkter med tillsatser

att kommunstyrelsen får i uppdrag att återkomma med en redovisning

under 2017 om hur utfasningen av produkter med tillsatser av

mikroplaster har fortskridit.

På nationell nivå används i konstgräsplaner framförallt kasserade bildäck som

granulerats, dock inte i Huddinge där nyproducerade granulat används, ett

material som ska ha mindre miljöpåverkan än granulat av kasserade bildäck.

Alternativ finns i form av exempelvis kork, något som dock inte används i

konstgräsplaner i Huddinge idag. Förvaltningen är dock positiv till att

undersöka möjligheterna att använda kork som ett alternativ vid nyanläggning

av konstgräsplaner i kommunen. En sådan konstgräsplan behöver andra

underhållsplaner.

Naturvårdsverket har fått i uppdrag att identifiera viktigare källor i Sverige till

utsläpp av mikropartiklar av plast i havet och verka för att reducera uppkomst

och utsläpp av mikroplast från dessa källor. Uppdraget redovisas senast 15

POSTADRESS

Kultur- och fritidsnämnden

141 85 Huddinge

BESÖKSADRESS

Patron Pehrs väg 6

TELEFON (VX) OCH FAX

08-535 300 00

E-POST OCH WEBB

huddinge@huddinge.se

www.huddinge.se


KULTUR- OCH FRITIDSNÄMNDEN

TJÄNSTEUTLÅTANDE

DATUM DIARIENR SIDA

2017-01-19 KFN-2017/39.119 2 (3)

juni 2017. Förvaltningen föreslår att naturvårdsverkets rapport bör inväntas

och studeras innan vidare beslut tas kring hur konstgräsplaner hanteras.

Beskrivning av ärendet

I en motion föreslår Marica Lindblad, Birgitta Ljung, Peter Johansson och

Åke Wickberg (samtliga MP);

att kommunstyrelsen får i uppdrag att följa naturvårdsverkets arbete

med att identifiera och genomföra åtgärder för att upphöra med

utsläpp av mikroplaster.

att kommunstyrelsen får i uppdrag att säkerställa att kommunens

verksamheter upphör med inköp, användning och spridning av

produkter med tillsatser

att kommunstyrelsen får i uppdrag att återkomma med en redovisning

under 2017 om hur utfasningen av produkter med tillsatser av

mikroplaster har fortskridit.

Motionärerna skriver bland annat att mikroplaster är ett stort problem som

uppmärksammats under senare år. Motionärerna framhåller att mikroplaster

finns i produkter där de i flera fall inta har någon egentlig funktion utan

fungerar som utfyllnad, exempelvis i tvålar. Regeringen gav 2015

naturvårdsverket i uppdrag att identifiera och föreslå åtgärder mot utsläpp av

mikroplaster i havet från viktiga källor i Sverige. En kartläggning från

svenska miljöinstitutet visar att mikroplaster härrör från ett antal källor i

Sverige och i bredare bemärkelse är ett globalt problem.

Förvaltningens synpunkter

I ett remissvar daterat 2 juni 2015 (KFN 2015/147) svarade förvaltningen på

en motion i vilken föreslogs att kommunen tar fram en kemikalieplan.

Förvaltningen menade då att en väl utformad kemikalieplan kan bidra till att

göra Huddinge till en kommun präglad av hållbar utveckling. Vi behöver

också, i den utsträckning det inte redan finns, tydliga riktlinjer för hur

kemikalier i respektive verksamhet hanteras.

Förvaltningen menar att detta resonemang är giltigt också för den aktuella

motionen. Den aktuella motionen ligger i stort i linje med förvaltningens svar

på tidigare nämnde motion och förvaltningen ställer sig positiv till ambitionen

att fasa ut produkter av mikroplast som ett led i strävan mot ett mer hållbart

Huddinge. För att göra det på bästa sätt krävs en tydlig plan och en

sammanhållen hantering av de produkter som kan vara aktuella i

sammanhanget.


KULTUR- OCH FRITIDSNÄMNDEN

TJÄNSTEUTLÅTANDE

DATUM DIARIENR SIDA

2017-01-19 KFN-2017/39.119 3 (3)

Mer konkret är kultur- och fritidsförvaltningen berörd i första hand

beträffande de material som används i konstgräsplaner. På nationell nivå

används framförallt kasserade bildäck som granulerats, dock inte i Huddinge

där nyproducerade granulat används, ett material som ska ha mindre

miljöpåverkan än granulat av kasserade bildäck. Alternativ finns i form av

exempelvis kork, något som dock inte används i konstgräsplaner i Huddinge

idag. Förvaltningen är dock positiv till att undersöka möjligheterna att

använda kork som ett alternativ vid nyanläggning av konstgräsplaner i

kommunen. En sådan konstgräsplan behöver andra underhållsplaner.

Naturvårdsverket har fått i uppdrag att identifiera viktigare källor i Sverige till

utsläpp av mikropartiklar av plast i havet och verka för att reducera uppkomst

och utsläpp av mikroplast från dessa källor. Uppdraget redovisas senast 15

juni 2017. Förvaltningen föreslår att naturvårdsverkets rapport bör inväntas

och studeras innan vidare beslut tas kring hur konstgräsplaner hanteras.

Annika Press

Tf Kultur- och fritidsdirektör

Bilagor

Remisshandlingar

Beslutet delges

Kommunstyrelsen

Mats Wesslén

Utredare


KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING

REMISSMISSIV

DATUM DIARIENR SIDA

2017-01-17 KS-2016/2635.809 1 (1)

HANDLÄGGARE

Fedorova, Antonina

Antonina.Fedorova@huddinge.se

Remissinstanser:

Samtliga nämnder

Miljöberedningen

Fasa ut produkter med tillsatser av mikroplast - motion

väckt av Marica Lindblad (MP), Birgitta Ljung (MP),

Peter Johansson (MP) och Åke Wickberg (MP)

Bifogade handlingar översänds till ovanstående remissinstanser för

yttrande senast den 20 april 2017.

Handläggare: Lisa Trevitt, samhällsbyggnadsavdelningen,

kommunstyrelsens förvaltning.

Skicka era svar genom remissfunktionen i W3D3.

Eva Assarsson

Kanslichef

Delges

Kommunstyrelsen, delegationsbeslut C 7.8

POSTADRESS

Kommunstyrelsens förvaltning

141 85 Huddinge

BESÖKSADRESS

Kommunalvägen 28

TELEFON (VX) OCH FAX

08-535 300 00

08-535 301 70

E-POST OCH WEBB

huddinge@huddinge.se

www.huddinge.se


KULTUR- OCH FRITIDSNÄMNDEN

TJÄNSTEUTLÅTANDE

DATUM DIARIENR SIDA

2017-03-01 KFN-2016/309.119 1 (3)

HANDLÄGGARE

Linda Örneblad

08-535 317 30

linda.orneblad@huddinge.se

Kultur- och fritidsnämnden

Remissvar: Avgiftsfri simskola - motion väckt av Britt

Björneke (V) och Nujin Alacabek Darwich (V)

Förslag till beslut

Kultur- och fritidsnämnden godkänner förvaltningens svar enligt

tjänsteutlåtande daterat 1 mars 2017 och skickar det till kommunstyrelsen.

Sammanfattning

I en motion daterad 5 december 2016 yrkar Britt Björneke och Nujin

Alacabek (båda V) att Huddinge kommun inför avgiftsfri simskola för barn

och ungdomar.

Förvaltningen menar att då det idag finns gratis skolsim för alla barn i

kommunala skolor samt att det kan vara möjligt att, i samverkan med barnoch

utbildningsförvaltningen, anordna sommarsimskola mellan

skolavslutning och midsommar, med fokus på elever i årskurs nio.

Idag saknas ekonomiska förutsättningar att införa avgiftsfri simskola och för

extrasatsningar i utvalda områden samt simskolor i sjöar under sommaren.

Brist på tillgång till bassängtider i kommunen utgör också en begränsning.

Beskrivning av ärendet

I en motion daterad 5 december 2016 yrkar Britt Björneke och Nujin

Alacabek (båda V) att Huddinge kommun inför avgiftsfri simskola för barn

och ungdomar. Motionärerna menar att många ungdomar går ut högstadiet

utan att klara simkunnighetsprovet enligt gällande läroplan. Till det kommer

nyanlända flyktingbarn och ungdomar som enligt skribenterna ofta inte

kommer in i skolans simundervisning. För många familjer är det dyrt att

betala simundervisning i föreningsregi. Enligt motionärerna finns också

tydliga tecken på att drunkningsolyckorna ökar.

I motionen hänvisas till Göteborg och Stockholm som båda stöttar

simundervisning på olika sätt.

I Huddinge finns flera sjöar och ett badplatsprogram har antagits.

Motionen utmynnar i ett yrkande att Huddinge kommun inför avgiftsfri

simskola för barn och ungdomar.

POSTADRESS

Kultur- och fritidsnämnden

141 85 Huddinge

BESÖKSADRESS

Patron Pehrs väg 6

TELEFON (VX) OCH FAX

08-535 300 00

E-POST OCH WEBB

huddinge@huddinge.se

www.huddinge.se


KULTUR- OCH FRITIDSNÄMNDEN

TJÄNSTEUTLÅTANDE

DATUM DIARIENR SIDA

2017-03-01 KFN-2016/309.119 2 (3)

Förvaltningens synpunkter

I Huddinge erbjuds simskoleundervisning i olika driftformer. Se priser nedan.

Anläggning Ansvarig Pris

Huddingehallen Huddinge kommun 700 kronor

12 tillfällen = 58 kr./tillfälle

Södertörns simsällskap

1450 kronor

15 tillfällen = 96 kr./tillfälle

Skogåshallen Medley AB 875 kronor

8 tillfällen = 109 kr./tillfälle

Vårby simhall Södertörns simsällskap 1250 kronor

15 tillfällen = 83 kr./tillfälle

Skolverket har i uppdrag att följa upp simkunnigheten i idrott och hälsa.

Uppföljningen gällde tidigare för årskurs 5, men eftersom kunskapskraven för

simkunnighet har flyttats till årskurs 6 i och med de nya kursplanerna 2011,så

avser uppföljningen 2014 årskurs 6.

Rapporten ”Uppföljning av simkunnighet i årskurs 5” från 2010 visade att 7

800 elever i landet inte uppnådde målen för simkunnighet enligt kursplanen i

idrott och hälsa. Det motsvarade 8,3 procent av eleverna.

I rapporten ”Simkunnighet i årskurs 6” från 2014 sägs att av de elever som

avslutade årskurs 6 våren 2014 beräknades drygt 95 procent nå

kunskapskravet att kunna simma 200 meter varav 50 meter i ryggläge. Det är

en högre andel jämfört med uppföljningen av simkunnighet enligt de

dåvarande målen i årskurs 5 som genomfördes 2010.

Svenska livräddningssällskapets statistik över drunkningsolyckor visar att

antalet omkomna har minskat under perioden 2014-2016.

2014 – 137

2015 – 122

2016 – 115

Förvaltningen menar att det kan vara möjligt att anordna sommarsimskola

(intensivkurs) mellan skolavslutningen och midsommar. Likt den

sommarsimskola som bedrivs i Stockholms stad sedan tre år tillbaka där

kursen riktar sig till de ungdomar som inte klarar målet, att simma 200 m i

ämnet Idrott och hälsa. Man bör då prioritera årskurs nio för att undvika

risken att bli utan slutbetyg. Betygsböckerna hålls öppna till dess att kursen är

genomförd. För att genomföra detta krävs samarbete mellan barn- och


KULTUR- OCH FRITIDSNÄMNDEN

TJÄNSTEUTLÅTANDE

DATUM DIARIENR SIDA

2017-03-01 KFN-2016/309.119 3 (3)

utbildningsförvaltningen samt kultur- och fritidsförvaltningen för att

identifiera ungdomarna, kommunicera med föräldrarna och ordna med

transport till simhallen.

I Stockholms stad är det utbildningsförvaltningen som bekostar kursen. Den

beskrivna sommarsimskolan är idag den enda möjligheten förvaltningen har

att utöka skolsimmet då all bassängtid i kommunen är bokad för annan

verksamhet.

Stockholms stad anordnar simskola i sjöarna i närheten av områdena med

låga socioekonomiska förutsättningar. Det är stora resurser som avsätts där

osäkerheter som dåligt väder och kallt vatten kan göra det svårt att genomföra

aktiviteten. Förvaltningen menar att nödvändiga resurser sannolikt inte kan

avsättas för den typen av satsningar i nuvarande budget.

Förvaltningen ser inte att det utifrån nuvarande förutsättningar är möjligt att

införa avgiftsfri simskola för alla

Annika Press

Tf Kultur- och fritidsdirektör

Linda Örneblad

Verksamhetschef idrott och anläggning

Bilagor

Remisshandlingar

Beslutet delges

Kommunstyrelsen


KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING

REMISSMISSIV

DATUM DIARIENR SIDA

2016-12-20 KS-2016/2809.119 1 (1)

HANDLÄGGARE

Fedorova, Antonina

Antonina.Fedorova@huddinge.se

Remissinstanser:

Kultur- och fritidsnämnden

Grundskolenämnden

Förskolenämnden

Avgiftsfri simskola - motion väckt av Britt Björneke (V)

och Nujin Alacabek Darwich (V)

Bifogade handlingar översänds till ovanstående remissinstanser för

yttrande senast den 19 april 2017.

Handläggare: Viktoria Thonäng, administrativa

avdelningen, kommunstyrelsens förvaltning.

Skicka era svar genom remissfunktionen i W3D3.

Eva Assarsson

Kanslichef

Delges

Kommunstyrelsen, delegationsbeslut C 7.8

POSTADRESS

Kommunstyrelsens förvaltning

141 85 Huddinge

BESÖKSADRESS

Kommunalvägen 28

TELEFON (VX) OCH FAX

08-535 300 00

08-535 301 70

E-POST OCH WEBB

huddinge@huddinge.se

www.huddinge.se


KULTUR- OCH FRITIDSNÄMNDEN

TJÄNSTEUTLÅTANDE

DATUM DIARIENR SIDA

2017-03-13 KFN-2017/54.104 1 (2)

HANDLÄGGARE

Örneblad, Linda

Linda.Orneblad@huddinge.se

Kultur- och fritidsnämnden

Skapa en lekplats vid Källbrinks IP - medborgarförslag

Förslag till beslut

Kultur och fritidsnämnden godkänner förvaltningens svar enligt

tjänsteutlåtande daterat den 13 mars 2017 och skickar det som sitt eget.

Beskrivning av ärendet

Medborgaren Jonna Sangwall föreslår att kommunen upprättar en lekplats på

Källbrinks IP.

Förvaltningens synpunkter

Att anlägga en lekplats vid en idrottsyta är ett bra förslag då alla generationer

kan finna aktivet i samklang på en bra yta och förvaltningen stödjer förslaget i

grunden. Det är dock inte kultur- och fritidsnämnden uppdrag att anlägga

lekplatser i kommunen.

Anläggningen ligger granne med skog, och skogen är en naturlig lekplats för

barn.

Den här typen av projekt bör genomföras i samråd mellan

samhällsbyggnadsavdelningen samt kultur- och fritidsförvaltningen. Ska man

investera i en lekplats på en idrottsanläggning bör den vara uppbyggd för att

främja barns fysiska aktivitet och röreseutveckling. Idrott bör vara ledordet.

Finner samhällsbyggnadsavdelningen att detta är ett bra förslag deltar kulturoch

fritid med glädje i projektet.

Annika Press

Tf Kultur- och fritidsdirektör

Linda Örneblad

Verksamhetschef idrott och anläggning

POSTADRESS

Kultur- och fritidsnämnden

141 85 Huddinge

BESÖKSADRESS

Patron Pehrs väg 6

TELEFON (VX) OCH FAX

08-535 300 00

E-POST OCH WEBB

huddinge@huddinge.se

www.huddinge.se


KULTUR- OCH FRITIDSNÄMNDEN

TJÄNSTEUTLÅTANDE

DATUM DIARIENR SIDA

2017-03-13 KFN-2017/54.104 2 (2)

Bilagor

Remisshandlingar

Beslutet delges

Kommunstyrelsen


KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING

REMISSMISSIV

DATUM DIARIENR SIDA

2017-01-27 KS-2016/1673.363 1 (1)

HANDLÄGGARE

Fedorova, Antonina

Antonina.Fedorova@huddinge.se

Remissinstanser:

Kultur- och fritidsnämnden

Skapa en lekplats vid Källbrinks IP - medborgarförslag

Bifogade handlingar översänds till ovanstående remissinstanser för

yttrande senast den 11 april 2017.

Handläggare: Fanny Boberg,

samhällsbyggnadsavdelningen, kommunstyrelsens förvaltning.

Skicka era svar genom remissfunktionen i W3D3.

Eva Assarsson

Kanslichef

Delges

Kommunstyrelsen, delegationsbeslut C 7.8

POSTADRESS

Kommunstyrelsens förvaltning

141 85 Huddinge

BESÖKSADRESS

Kommunalvägen 28

TELEFON (VX) OCH FAX

08-535 300 00

08-535 301 70

E-POST OCH WEBB

huddinge@huddinge.se

www.huddinge.se


[g]

HUDDNGE

KOMMUN

KOMMUNSTYRELSENS

FÖRVALTNING

MEDBORGAR FÖRSLA G

till kommunfullmäktige

HUDDINGe KOMMUN

Kommunsty relsen

2016 -06- 3 o

Diarienr .tlar loplnnb11teckn .

Lämnas personligen till:

Information Huddinge

Från

Efternamn

Sangwall

Gatuadress

Skogslyckevägen 7

lPostadress

IFörnamn

IJonna

Telefon

1 14132 Huddinige !(070) 407-9276

Förslaget

Skriv ditt medborgarförslag här

Lekplats vid Källbrinks IP

Motivering

Här kan du lämna en mer utförlig beskrivning av ditt medborgarförslag. Motivera gärna varför och hur du anser att förslaget ska genomföras.

Jag och min familj med snart två barn bor nära Källbrinks IP. Det är myc ket aktivitet

kring Källbrinks IP och fotbollsplanerna, vilket är jätteroligt . Många barn har sina

familjer med syskon med sig under matcher och träningar.

Vi och många andra skulle uppskatta någon typ av lekplats i anslutning till IP eller

fotbollsplanerna. Gärna med rutchkana och klättermöjligheter . För tillfället finns

tre "gunghästar" .

Huddinge har många fina och roliga lekplatser.

Underskrift

Datum

2016-06-17

Underskrift

POSTADRESS

Huddinge kommun

Kommunstyrelsens förvaltning

Information Huddinge

141 85 Huddinge

BESOKSADRESS

Kommunalvägen 28

E POST

huddinge@huddinge.se

TELE FON OCH TELEFAX

08-535 300 00

08-535 301 01

More magazines by this user
Similar magazines