FFForum2010-3
Transform your PDFs into Flipbooks and boost your revenue!
Leverage SEO-optimized Flipbooks, powerful backlinks, and multimedia content to professionally showcase your products and significantly increase your reach.
”Döda bron”<br />
Namnet Döda bron har givit<br />
upphov till många mer eller<br />
mindre morbida spekulationer.<br />
Har bron ramlat ned och dödat<br />
människor eller har folk hoppat<br />
från den för att förkorta sina liv?<br />
Dessvärre, eller kanske dessbättre,<br />
är det inget sådant som ligger<br />
bakom namnet.<br />
När järnvägen 1859 anlades rakt<br />
genom Tomtbergas (kyrkoherdens)<br />
ägor så uppstod ett problem. Arrendatorn,<br />
som hade sin gård ungefär<br />
där biblioteket finns idag, hade sina<br />
kor på ena sidan järnvägen medan<br />
betesmarkerna låg på den andra.<br />
Som framgår av den nutida kartan<br />
så sträckte sig ägorna i ett långsmalt<br />
bälte upp mot Långsjön där korna<br />
hade sina marker strax söder om<br />
Kallkärrsberget. Järnvägen invigdes<br />
i december 1860. På kartan<br />
från1861 syns att Döda bron fanns<br />
med redan i begynnelsen och där<br />
framgår även att vägen leder rakt ut<br />
i tomma intet.<br />
Döda Bron<br />
Foto: Sture Moberg<br />
De andra båda övergångarna,<br />
Kyrkvägen (som då kallades gamla<br />
Stockholmsvägen) och Stockholmsvägen<br />
det vill säga Huddingevägen<br />
(nu Kommunalvägen), hade däremot<br />
inte begåvats med broar. Kyrkvägen<br />
gick från kyrkan över järnvägen via<br />
Fridhem i riktning mot Rosendal<br />
som då var ett värdshus. Grunden till<br />
värdshuset kan ännu ses vid Norrbyvägen/Vänhemsvägen<br />
bakom det<br />
nuvarande äldreboendet<br />
Stockholmsvägen, eller Huddingevägen<br />
som den senare kom att nämnas,<br />
tillkom på initiativ av mannen<br />
som då ägde 1/3 av Huddinge, Pehr<br />
Pettersson. Han lyckades få staten<br />
samt Brännkyrkas och Huddinges<br />
socknar att bidra med pengar så att<br />
vägen kunde anläggas. Målet var<br />
hans grind i Fullersta. Slingan runt<br />
stationsområdet gjordes så att man<br />
kunde korsa spåret utan att behöva en<br />
viadukt.<br />
Således var det en enda bro som<br />
anlades mellan Stockholm och<br />
Södertälje vid järnvägens tillkomst,<br />
den som gick till Tombergaarrendatorns<br />
betesmarker. En bro som<br />
inte fick någon praktisk betydelse<br />
för menigheten förrän 60 år senare<br />
när villabebyggelsen började ta fart<br />
i Fullerstas östra del och i Stuvstas<br />
västra. Vad var då mer logiskt än att<br />
ge den menigslösa bron, som ingen<br />
10
Change language