Spännande stenplatser i Storvretabygden Gammal Kultursten och stenhuggning Del 1 Huggen sten utan Borrteknik Sven-Inge Windahl 2017
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
Inledning III<br />
Idéerna väljer <strong>och</strong> formar <strong>sten</strong>landskapet<br />
Jag vet inte varför just jag tilldelats den stora ynne<strong>sten</strong> att få vandra omkring i de storblockiga skogsmiljöerna i Storskogen<br />
eller i andra angränsande höglänta skogsområden (särskilt då den fantastiska Fulleröslänten). Men så är det i alla fall. När<br />
man vandrar omkring här i den vildaste skogen eller på öppna kalhyggen, så upplever man att man befinner sig så lång bort<br />
från stora vatten <strong>och</strong> stränder som det över huvud taget går att komma. Men så har det förstås inte alltid varit. För ca 6000<br />
år sedan var Storskogen en liten uppstickande ö i en ytterskärgård . Så småningom växte den till i storlek <strong>och</strong> blev en större ö<br />
i en innerskärgård - en ö som så småningom växte ihop med fastlandet i väster. När Storskogsön växt till sig så pass att den<br />
kunder erbjuda permanenta bosättningsmöjligheter gjorde säkert många olika fångsfolkgrupper försök att etablera sig här.<br />
Främst har de nog kommit från norr eller öster. De som lyckades etablera sig här var fiskare, jägare <strong>och</strong> samlare. Och de<br />
förde med sig många olika kulturella inslag <strong>och</strong> traditioner, som så småningom integrerades i en gemensam bygdekultur,<br />
som balanserade mellan skog <strong>och</strong> vatten. Säkerligen hade det invandrande fångsfolket med sig väletablerade föreställningar<br />
om religion, om liv <strong>och</strong> död <strong>och</strong> om världen <strong>och</strong> kosmos. Det var inget passivt mentalt innehåll av tankar <strong>och</strong> idéer, som man<br />
förde med sig. Tankarna behövde omsättas <strong>och</strong> materialiseras i landskapets fysiska strukturer. Och över århundraden<br />
(kanske årtusenden) byggde man upp en speciell landskapsarkitektur, där centrala idéer i tankeinnehållet ger landskapet en<br />
speciell utformning. Stenhantering i olika former tycks ha varit viktiga konsekvenser av den ide- <strong>och</strong> tankeöverbyggnad, som<br />
man förde med sig. Det ursprungliga spontana <strong>sten</strong>landskapet skulle påverkas <strong>och</strong> utformas på ett speciellt sätt för att<br />
bringas i överensstämmelse med de bärande idéerna. När fångstfolket en gång slogs sig ner i Storskogen eller på<br />
närliggande skogshöjder så var det säkerligen inte ett landtagande som skedde av rena tillfälligheter. Man valde naturligtvis<br />
aktivt <strong>och</strong> medvetet sina bosättningar. Boplatserna skulle helst vara marint placerade (strandnära) <strong>och</strong> ha tillgång till flera<br />
olika näringszoner, där fiske, jakt <strong>och</strong> insamling av växter <strong>och</strong> bär kunde bedrivas. Men man valde nog också utifrån andra<br />
kriterier. Att bosättningsvalet kom att falla på Storskogen <strong>och</strong> en del angränsande höglänta skogsmarker hade nog till stor<br />
del att göra med det speciella storblockiga <strong>sten</strong>landskap som fanns här. Stenlandskapet hade antagligen en god fysisk<br />
passform till det mentala innehåll av tankar <strong>och</strong> idéer om religion <strong>och</strong> kosmos, som fångstfolket bekände sig till. Dessa<br />
tankar <strong>och</strong> idéer krävde en materialisering genom en omfattande påverkan av markens <strong>sten</strong>flora. Och den storblockiga<br />
terrängen erbjöd verkligen förutsättningar för en sådan materialisering.
Change language