Lagen om valfrihetssystem -LOV - Vimmerby Kommun

Lagen om
2009-11-16
Dnr 121/2009.739
valfrihetssystem -LOV
Förstudie i Vimmerby kommun
Susanne Stefansson
Utredare av LOV

Innehållsförteckning
Lagens utformning ........................................................................................................ 1
Val av utförare .............................................................................................................. 1
Kommunens ansvar ...................................................................................................... 1
Principer för valfrihetssystem ...................................................................................... 2
Förfrågningsunderlag ................................................................................................... 2
Annonseringsbestämmelser ......................................................................................... 2
Avtal .............................................................................................................................. 2
Lagens syfte .................................................................................................................. 2
Nulägesbeskrivning .......................................................................................................... 3
Syfte ............................................................................................................................. 3
Vimmerby kommuns konkurrensprogram .................................................................. 3
Utredning av LOV inom omsorgsförvaltningen ........................................................... 3
Lagstyrning .................................................................................................................. 3
Socialtjänstlagen ......................................................................................................... 4
Omsorgsprogrammet .................................................................................................. 4
Värdegrunden ............................................................................................................. 4
Mål för omsorgsverksamheten ................................................................................... 4
Definitioner ................................................................................................................. 5
Hemtjänst i ordinärt boende ....................................................................................... 5
Fördelning personlig omvårdnad och serviceinsatser ................................................ 5
Beviljade insatser ........................................................................................................ 6
Riktlinjer beviljade insatser ............................................................................................. 7
Bistånd enligt socialtjänstlagen ................................................................................... 7
Personlig omvårdnad .................................................................................................. 7
Serviceinsatser ............................................................................................................ 7
Avgränsning till andra serviceinsatser ......................................................................... 8
Fixartjänst .................................................................................................................... 8
Biståndshandläggarrens olika steg .............................................................................. 8
Bistånd i hemtjänst...................................................................................................... 9
Uppföljning av insatser ................................................................................................ 9
Kvalitetsgranskning ..................................................................................................... 9
Kvalité och uppföljning ................................................................................................ 9
Avgifter ............................................................................................................................. 10
Förbehållsbelopp ......................................................................................................... 10
Avgiftsunderlag ........................................................................................................... 11
Högkostnadsskydd ...................................................................................................... 11
Överklagan .................................................................................................................. 11
Ekonomi ........................................................................................................................... 11
Vimmerby kommuns budgetarbete ............................................................................ 11
Organisation ..................................................................................................................... 12

Informationsöverföring och samverkan ......................................................................... 13
IT-stöd ......................................................................................................................... 13
Treserva ....................................................................................................................... 14
Resultat av undersökningar ............................................................................................ 14
Brukarundersökning om LOV ..................................................................................... 14
Entreprenörsundersökning om LOV .......................................................................... 18
Omvärldsanalys ............................................................................................................... 21
Sveriges som helhet .................................................................................................... 21
SKL:s studie ”valfrihet inom hemtjänsten” ................................................................. 21
Omfattning ............................................................................................................. 21
Ersättning ............................................................................................................... 22
Justering av ersättningsnivåer ............................................................................... 22
Att utveckla valfriheten .............................................................................................. 22
Anpassning av organisationen ............................................................................... 23
Utveckling av styrningen ............................................................................................. 23
Mål och resultat ..................................................................................................... 23
Ekonomiska förutsättningar ................................................................................... 24
Drivkrafter .............................................................................................................. 24
Personalfrågor ........................................................................................................ 24
Ekonomifrågor ........................................................................................................ 24
Val av ersättningsmodell och beräkning av ersättningsnivå .................................... 25
Från behov till kostnad ........................................................................................... 26
Ersättningsmodell och ersättningsnivå .................................................................. 27
Konsekvensbeskrivning ................................................................................................... 27
Ekonomi ....................................................................................................................... 27
IT ................................................................................................................................ 27
Organisation ................................................................................................................ 27
Kvalité och uppföljning ................................................................................................ 28
Biståndshandläggare ................................................................................................... 28
Personal på utförarsidan ............................................................................................. 28
LOV kontra LOU ........................................................................................................... 29
Diskussion ........................................................................................................................ 29
Referenser ........................................................................................................................ 30
Bilaga 1 Organisationsschema
Bilaga 2 Handläggning i Treserva
Bilaga 3 Enkätsvar, kommentarer från brukare

Sammanfattning
Redan 2002 antog kommunfullmäktige en policy som avser konkurrensutsättning
av den egna regin. I dag finns inget av detta arbetssätt inom omsorgsförvaltningen
och all verksamhet inom hemtjänsten bedrivs av den egna regin. Kommunen är inte
förberedd för en konkurrensutsättning i dagsläget.
Två undersökningar har gjorts, både hos dagens brukare och mot befintliga
entreprenörer. Hos brukarna fanns ett visst intresse. Medelåldern hos
respondenterna var relativt hög det vill säga 84 år. En av de faktorer som kan
särskiljas i undersökningen hos brukarna är hur mycket beviljade insatser de har
idag. De som redan har mycket omvårdnad är inte så intresserade av att välja
däremot visade de brukare som enbart har serviceinsatser ett visst intresse av att
välja medan andra inte tagit ställning i frågan. Enligt den prognos som finns med i
kommunens omsorgsprogram som sträcker sig fram 2020 förväntas antalet äldre
öka och därmed insatserna. Denna prognos behöver tas i beaktande för den framtida
planeringen av omsorgen, tillsammans med det faktum att det fanns ett intresse hos
brukare som i dagläget har små insatser från omsorgsförvaltningen.
I undersökningen mot gruppen befintliga entreprenörer fanns ett klart uttalat
intresse. Ett antal av dessa företag arbetade redan idag med så kallade hushållsnära
tjänster, som till vissa delar är samstämmigt med det som inom kommunens
hemtjänst benämns serviceinsatser. Externa förutsättningar finns men de interna
förutsättningarna behöver undersökas ytterligare för att kunna fastställa vad som
krävs av kommunen för att hantera en konkurrensutsättning.
Vimmerby kommun har idag ingen ersättningsmodell som är direkt tillämpningsbar
på LOV och för att kommunen ska bli framgångsrik i ett valfrihetssystem bör
dessutom en rad punkter utredas vidare.

Lagens utformning
1 januari 2009 trädde lagen om valfrihetssystem (LOV) i kraft. Lagen är ett alternativ
till lagen om offentlig upphandling (LOU) (2007:1091). Lagen om valfrihetssystem
är ett frivilligt verktyg för kommuner men för landstingets primärvård kommer den
vara obligatorisk från och med 1 januari 2010. Den stora skillnaden mellan LOU och
LOV, är att inom LOU så är det den upphandlande myndigheten som beslutar om
vem som ska utföra arbetet för den enskilde personen och anbuden konkurrerar
genom pris och/eller kvalitet. Inom LOV förflyttas beslutet till den enskilde brukaren
som väljer om det är kommunen eller det/de företag som kommunen godkänt som
utför beviljad hemtjänstinsats. Det är den enskildes möjlighet till val och omval som
är kärnan i systemet och som ska bidra till att kvalitén i tjänsterna upprätthålls och
vidareutvecklas. Detta ger brukaren valfrihet, delaktighet och inflytande över
sina insatser. Som enskild brukare har man rätt att byta utförare om man inte är nöjd
med insatsen, ett sådant byte ska ske på ett enkelt sätt. Det tvingar alla utförare, både
i kommunens egen regi och privata företag till att hålla hög kvalitet hos brukarna.
Val av utförare
I kap. 9 i LOV (2008:962) finns bestämmelser om information till brukaren. Där sägs
att den upphandlande myndigheten ska lämna information till enskilda om samtliga
leverantörer som myndigheten tecknat kontrakt med inom ramen för valfrihetssystemet.
Informationen ska vara saklig relevant, jämförbar, lättförstålig och
lättillgänglig.
Myndigheten ska också tillhandahålla ett fullgott ickevalsalternativ för den som inte
vill eller kan välja. Ickevalsalternativet har myndigheten fastställt i förväg och det
ska beskrivas i informationsmaterialet till brukarna. Det ska ställas samma kvalitetskrav
på ickevalsalternativet som på övriga utförare.
Den upphandlande myndigheten behöver inte tillämpa valfrihetssystem inom hela sin
verksamhet, utan kan välja att införa valfrihetssystem till exempel enbart inom
hemtjänsten.
Kommunens ansvar
Kommunen är huvudman för verksamheten oavsett om det är egna regin eller externt
företag som utför tjänsten inom ett valfrihetssystem. Kommunen har därmed en
skyldighet att kontrollera och följa upp både den egna verksamheten och den
verksamhet som bedrivs av de externa företagen.
Det innebär att kommunen ansvarar för uppföljning att tjänsten bedrivs enligt de
föreskrifter som gäller för verksamheten och de mål och riktlinjer som kommunfullmäktige
fastställt (SKL Cirkulär 08:86, sid 5).
Tillsynsmyndigheten för kommunen är Konkurrensverket.
1

Principerna för valfrihetssystem
I lagen om valfrihetssystem (LOV) 1 kap. 2 § anges principerna. Den upphandlande
myndigheten ska behandla leverantörer på ett likvärdigt och icke-diskriminerande
sätt. Den upphandlande myndigheten ska iaktta principerna om öppenhet, ömsesidigt
erkännande och proportionalitet.
Dessa principer ska iakttas i alla skeenden av förfarandet. Principen att leverantörer
ska väljas ut på ett icke-diskriminerande sätt innebär att geografisk diskriminering
inte är tillåten. Detta innebär exempelvis att företag med säte utanför kommunen inte
får särbehandlas. Däremot så kan upphandlande myndigheten kräva att tjänsten ska
tillhandahållas inom ett visst geografiskt område.
Det innebär att alla företag och den egna regin ska ha samma förutsättningar enligt
gällande EG-rättsliga principer som innebär icke diskriminering, likabehandling,
öppenhet, ömsesidigt erkännande och proportionalitet.
Förfrågningsunderlag
I förfrågningsunderlaget vid tillämpning av LOV måste myndigheten ange de krav
som utföraren måste uppfylla för att ett avtal ska kunna ingås. De innefattar bland
annat beskrivning av tjänst, kontaktuppgifter, kvalifikationer, den ersättningsnivå
som gäller för alla utförare samt avtalstider.
Annonseringsbestämmelser
I lagen om valfrihetssystem införs ett system med löpande annonsering (3 kap. 2§).
Den upphandlande myndigheten, som har beslutat inrätta ett valfrihetssystem, ska
lägga ut en annons i en nationell databas. Denna databas administreras av Kammarkollegiet
och uppgifterna ska finnas kvar så länge som myndigheten har kvar sitt
valfrihetssystem. Intresserade utförare kan på så sätt söka avtal fortlöpande.
Avtal
Kommunen måste teckna avtal med alla företag som söker och uppfyller de
kvalifikationer och krav som finns i förfrågningsunderlaget.
Lagens syfte
Regeringen vill skapa ett kundvalssystem som stärker individens rätt till
självbestämmande genom att använda konkurrens för att öka kvalitet och effektivitet.
Samtidigt vill Regeringen möjliggöra nytänkande i kommunal verksamhet och
mångfald hos utförare. Ett annat syfte är att skapa bättre möjligheter för kvinnors
nyföretagande och ge ökade möjligheter för små leverantörer. Dessutom vill
Regeringen bidra till bättre villkor för arbetstagare och öka attraktiviteten att arbeta
inom vård och omsorg.
2

Nulägesbeskrivning
Syfte
Utredningens syfte är att undersöka om det finns förutsättningar för införande av
LOV i Vimmerby kommun inom hemtjänstens serviceinsatser.
Detta har gjorts genom enkäter till brukare och entreprenörer samt intervjuer för
att se vilket intresse som finns hos dessa grupper för ett valfrihetssystem. En
nulägesanalys har upprättats för att belysa hur kommunens verksamhet ser ut idag.
Med vägledning av vad som framkommit i utredningen så har en konsekvensbeskrivning
tagits fram för att klarlägga vad LOV kan komma att innebära för
kommunen och den kommunala verksamheten.
Vimmerby kommuns konkurrensprogram
Kommunfullmäktige i Vimmerby kommun har i fullmäktige antagit en policy som
avser konkurrensutsättning av den egna regin (§ 51/2002). Där framgår att,
kommunens grundläggande syn är att genom fler alternativa driftformer stimuleras
verksamhetsutveckling och nytänkande i den egna organisationen. Huvudprinciperna
vid konkurrensutsättning av kommunal verksamhet ska vara, kvalitetsneutralitet,
kostnadsneutralitet och konkurrensneutralitet.
Konkurrensprogrammet beskriver kommunens ansvar för kvalitet, etableringskostnader
och skydd för tredje man. ”Kommunens grundläggande krav på anordnare
av viss verksamhet är att de uppfyller i särskilda föreskrifter antagna krav för krav
för godkännande och auktorisation. Detta gäller i första hand inom utbildnings- och
omsorgsverksamhet. För skolor meddelar Skolverket auktorisation. Berörda styrelser
och nämnder utfärdar i övrigt sådana föreskrifter.”
Utredning av LOV inom omsorgsförvaltningen
Vimmerby kommun, omsorgsnämnden har sökt pengar från Socialstyrelsen och
erhållit 1,2 miljoner kronor för att utreda om det finns förutsättningar för ett
införande i kommunen.
Omsorgsnämnden har beslutat att i första hand utreda serviceinsatserna inom
hemtjänsten. I dessa tjänster ingår städning, tvätt, strykning, inköp, tillagning av mat
samt matdistribution.
Under senare delen av 2009 kommer omsorgsförvaltningens utredning att presenteras
för omsorgsnämnden och beslut kommer att tas i nämnden om införande av LOV är
aktuellt.
Lagstyrning
Kommunens verksamhet för äldre och funktionshindrade styrs av flera lagar. De tre
viktigaste lagarna är Socialtjänstlagen (SoL), lag om stöd och service till vissa
funktionshindrade (LSS) och hälso- och sjukvårdslagen (HSL).
3

Dessa lagar styr omsorgsförvaltningens arbete och syftar till att alla, både äldre och
personer med funktionshinder, ska få en jämlikhet i levnadsvillkor. Den lag som
berör serviceinsatserna i hemtjänsten är socialtjänstlagen.
Socialtjänstlagen
Socialtjänstlagen utrycker enligt 1§ ”Samhällets socialtjänst skall på
demokratins och solidaritetens grund främja människors
-ekonomiska och sociala trygghet,
-jämlikhet i levnadsvillkor,
-aktiva deltagande i samhällslivet,
socialtjänsten skall under hänsynstagande till människans ansvar för sin och
andras sociala situation inriktas på att frigöra och utveckla enskilda och
gruppers egna resurser.
Verksamheten ska bygga på respekt för människors självbestämmanderätt och
integritet.”
Omsorgsprogrammet
Med lagarna som utgångspunkt har omsorgsnämnden utformat ett omsorgsprogram
som översiktligt ska beskriva den politiska inriktningen för Vimmerbys kommuns
omsorg om äldre och personer med funktionshinder under åren 2008-2011.
Omsorgsprogrammet gäller hela omsorgsnämndens ansvarsområde och är fastställt
av kommunfullmäktige.
Programmet riktar sig i första hand till dem som bor i kommunen. Det ska vara ett
vägledande styrdokument i organisationen vid såväl planering, utförandet av det
vardagliga arbetet och i samband med uppföljningar. För att så ska ske måste
programmet vara väl känt och förankrat bland medarbetare i organisationen.
Värdegrunden
Omsorgsnämndens värdegrund ska vägleda medarbetare och förtroendevalda inom
ansvarsområdet genom att beskriva ett önskvärt förhållningssätt till den enskilde
brukaren.
Människor utvecklas olika och har vitt skilda förutsättningar. Gemensamt för alla
äldre och för personer med funktionsnedsättning är dock rätten till:
ett värdigt liv
att bemötas med respekt
få god omsorg
inflytande över sin dag.
Mål för omsorgsverksamheten
Vimmerby kommuns äldre- och handikappomsorg ska kännetecknas av värdighet
och god kvalitet! Äldre och personer med funktionsnedsättning ska känna sig trygga
med de omsorgsinsatser som erbjuds för att klara vardagen. Verksamheten ska
präglas av god tillgänglighet, gott bemötande och brukarinflytande.
4

Definitioner
Ordinärt boende innebär bostäder exempelvis lägenheter och villor, i det vanliga
bostadsbeståndet. Det finns också anpassade bostäder i det vanliga bostadsbeståndet
som lämpar sig särskilt väl för äldre personer. Här kan bostadskö förekomma. Vem
som flyttar till dessa bostäder avgörs genom fastighetsägaren. Centrumgården i
Storebro, Nygård i Locknevi och Granen och Norrskenet i Vimmerby, är exempel på
denna boendetyp.
Hemtjänsten syftar till att underlätta boendet och det dagliga livet när ålder, sjukdom
eller funktionshinder gör det svårt att klara sig själv. Ambitionen är att göra det
möjligt att bo kvar i det egna hemmet så länge som möjligt. Behoven av insatser är
individuella och bedöms av biståndshandläggare.
De brukare som har beviljad hemtjänst, har någon form av hjälpbehov med personlig
omvårdnad, service eller trygghetslarm.
Hemtjänst i ordinärt boende
All hemtjänst i Vimmerby kommun utförs idag av den egna regin.
Fördelning personlig omvårdnad och serviceinsatser
Inom det ordinära boendet finns 526 brukare som har en eller flera beviljade insatser.
Fördelningen mellan personlig omvårdnad och serviceinsatser ser ut enligt följande;
976 insatser eller 58 % finns inom personlig omvårdnad, samt
713 insatser eller 42 % beviljade serviceinsatser.
Inom serviceinsatserna är det 257 insatser som avser städ i ordinärt boende. Tvätt
och strykning 147 och 119 inköp och matdistribution är 190 till antalet.
Observera att i den personliga omvårdnaden ingår även trygghetslarm och de står för
40 % av insatserna.
Fördelning personlig omvårdnad &
serviceinsatser
42%
58%
5
Pers. omvårdnad
Serv.insatser
Figur 1

Beviljade insatser
Under 2005 utfördes 139 190 insatstimmar och under 2006 steg antalet utförda
timmar till 165 425. Under 2007 sjönk antalet beviljade insatstimmar till 144 720,
för att sedan återigen öka under 2008.till 156 888 timmar. Den totala ökningen
under tidsperioden 2005-2008 är 17 698 insatstimmar eller dryga 11 %.
170 000
160 000
150 000
140 000
130 000
120 000
6
Figur. 2
Under tidperioden 2005 till 2008 ökade antalet beviljade insatser med 12 % eller
49 serviceinsatser. Antalet insatser förväntas öka beroende på att antalet äldre ökar
inom kommunen enligt prognos från Statisticon AB som sträcker sig fram till år
2020.
400
390
380
370
360
350
340
330
320
Antalet beviljade insatstimmar
2005 2006 2007 2008
Antal beviljade insatser
2005 2006 2007 2008
Figur. 3

Riktlinjer beviljade insatser
Bistånd enligt socialtjänstlagen -lagtexten
Bistånd beviljas enligt socialtjänstlagen 4 kap 1§. I lagtexten står:
”Socialtjänstlagens rätt till bistånd för sin livsföring i övrigt omfattar alla de olika
behov som den enskilde kan ha för att tillförsäkras en skälig levnadsnivå.”
Bistånd enligt socialtjänstlagen riktlinjer
Omsorgsnämnden har fattat beslut om riktlinjer för bistånd utifrån socialtjänstlagen.
Riktlinjerna ger vägledning hur biståndet ska utformas, men utgör inte någon absolut
gräns för biståndets utformning och omfattning. Det är alltid den enskildes
individuella behov av hjälp som avgör insatsen.
Med vägledning av socialtjänstlagen och ovanstående riktlinjer så följer en
beskrivning av biståndshandläggning inom hemtjänsten i Vimmerby.
Personlig omvårdnad
I den personliga omvårdnaden ingår insatser som tillgodoser fysiska, psykiska och
sociala behov. De fysiska insatser som avses är hjälp med måltider, personlig hygien,
av- och påklädning, hjälp med förflyttning, tillsyn samt trygghetslarm. De psykiska
och sociala behoven är viktiga delar för det fysiska välmåendet och det kan då röra
sig om, kontaktperson, ledsagning möjlighet till utevistelse och social samvaro.
Serviceinsatser
Serviceinsatserna som finns inom hemtjänsten idag är framförallt städning, tvätt,
strykning, inköp, matdistribution och tillagning av mat.
Städningen sker enligt biståndsbeslutet och i riktlinjerna framgår att det omfattar två
rum och kök 1-2 timmar varannan vecka. Finns det omständigheter som gör att
behovet ser annorlunda ut kan det justeras för att uppnå skälig levnadsnivå.
Den tvätt som anses ingå i servicetjänsten är kläder, handdukar och sängkläder. Även
denna insats är begränsad till varannan vecka och tidsåtgången beräknas till 0,5
timme.
Strykning omfattar kläder, mindre dukar samt enkel klädvård denna aktivitet planeras
in varannan vecka och tidsåtgången beräknas till 0,5 timme.
Inköp av dagligvaror och ärende på apotek kan ske en gång per vecka om inte
hemkörning från butik är möjlig.
Matdistribution kan ske om den enskilde inte kan laga sitt huvudmål eller ta sig till
närliggande restaurang.
Den tillagning av mat i hemmet som det kan beviljas bistånd för är frukost samt
lättare kvällsmat.
Avsteg från dessa riktlinjer kan göras om den enskildes behov motiverar detta.
7

Avgränsning till andra serviceinsatser
Några exempel på närliggande serviceinsatser som inte tillhandahålls idag är
trädgårdsarbete och snöskottning. I allmänhet tillhandahålls inte heller
fönsterputsning och städning av ytterligare utrymme. Dessa insatser tillgodoses
idag av anhöriga, serviceföretag eller andra alternativ.
I några fall där enbart serviceinsatser i form av städning eller liknande efterfrågas så
kan det bli billigare för den enskilde personen att anlita ett privat serviceföretag i och
med den nya lagstiftningen om hushållsnära tjänster.
Det finns en lista på alla kända geografiskt närliggande serviceföretag som den
enskilde personen kan få av biståndshandläggaren. Handläggaren får inte
rekommendera ett företag framför ett annat.
Fixartjänst
Som tillägg för servicetjänsterna finns något som kallas ”fixartjänst”, den är inte
biståndsbelagd. Tjänsten är gratis och kriteriet för att man ska kunna använda den är
att personen är 67 år eller äldre. ”Fixartjänsten” kan vara behjälplig med enklare
sysslor som hänga upp gardiner, byta glödlampor, montering/nedmontering av
belysning fästa lösa sladdar, halksäkra mattor, flyttning av mindre saker mellan
bostad och vind och enklare säkerhetsbesiktning av bostaden. Den enskilde personen
kan ringa till ”fixartjänsten” och bestämma tid och vilken uppgift som personen vill
ha hjälp med.
Kravet för att tjänsten ska kunna utföras är att den ska kunna utföras av en person
och inte kräva yrkeskunnig hantverkare. Syftet är att förebygga olyckor i hemmet.
De uppgifter som man inte kan få hjälp med genom ”fixartjänsten” är
trädgårdsarbete, snöskottning, flytt till annan bostad, städ och tvätt.
Biståndshandläggningens olika steg
Utgångspunkten för utredning av bistånd, är att personen själv söker bistånd via
biståndshandläggare. Initiativ till nya biståndsutredningar sker på flera olika sätt.
Vid plötslig sjukdom där personen är på sjukhus och sjukhusets bedömning är att
personen har svårt att klara sitt dagliga liv kan biståndshandläggare kontaktas efter
samråd med personen själv. Ytterligare exempel kan vara att anhöriga eller andra
personer kontaktar biståndshandläggare.
Vid nya ärenden som gäller ett eventuellt bistånd sker det första mötet oftast genom
hembesök. Vid hembesöket frågar handläggaren personen om vilket hjälpbehov som
finns, hur deras hemsituation ser ut och skaffar sig därigenom en bild av personens
behov.
Ser biståndshandläggaren ytterligare behov som inte hemtjänsten kan bistå med ges
förslag hur man kan lösa det. Behoven kan vara hjälpmedel, sjukvårdande insatser
eller liknande. Biståndshandläggaren kan inom sådana områden, om personen så
önskar, vara behjälplig med kontakt till kommunens arbetsterapeut och
sjuksköterska. Alla kontakter sker med den enskildes medgivande.
8

Nivån av hemtjänst bedöms individuellt och bistånd utgår beroende på personens
behov för att uppnå en skälig levnadsnivå. I biståndet finns inga fastslagna tider
gällande personlig omvårdnad i hemtjänst.
Vid mötet med personen som söker biståndsinsats informerar biståndshandläggaren
om vilka möjligheter till insatser som finns. Handläggaren informerar också om hur
utredningen går till, hur beslutet kommer att delges samt om att en inkomstförfrågan
behöver lämnas för att fastställa rätt avgift. Den muntliga informationen kompletteras
med skriftlig information som personen kan läsa vid senare tillfälle.
Bistånd i hemtjänst
Efter hembesöket skrivs en utredning och i den framgår bakgrund, aktuell situation,
vilka insatser som personen önskar, om det finns omständigheter som påverkar
beslutet och om biståndet är nytt eller pågående. I utredningen finns bedömning av
vilka behov som finns, hur det ska tillgodoses och om beslutet ska vara tidsbestämt
eller löpande.
Utredning och beslut om bistånd registreras i kommunens datasystem. I det beslut
som den enskilde sedan får från kommunen anges vilka insatser som beviljats.
Uppföljning av insatser
Biståndshandläggare gör uppföljningar för att säkerställa att brukarens behov
tillgodoses. Beslutade bistånd har bevakningsdatum för att regelbundna
uppföljningar ska ske. Om bevakningsdatum inte finns, ska uppföljning ändå ske
minst en gång per år genom telefonkontakt.
Inkommer klagomål från brukare så sker uppföljning av klagomålet och utredning
görs hur man ska lösa klagomålet. Avstämning sker vid senare tillfälle för att
säkerställa utfallet. Resultat och utfall sammanställs och rapporteras vidare till
myndighetschefen.
Kvalitetsgranskning
Fokus (Forskning och kunskapsutveckling socialtjänst) arbetar med aktgranskning
tillsammans med biståndshandläggare i ett regionalt nätverk.
Syftet är att säkerställa att brukaren får en individuell utformning av insatserna och
att biståndshandläggningen är professionell och rättsäkert gjord.
Kvalitetsgranskningen avser att säkerställa en god kvalité för den enskilde brukaren.
Granskningarna sker som regel en gång per år.
Kvalité och uppföljning
Omsorgsprogrammet utgör utgångspunkt för ledningssystemet som avser kvalité
inom omsorgsnämndens ansvarsområde (SoL LSS och HSL).
Syftet med ledningssystemet är att kontinuerligt, systematiskt och långsiktigt
utveckla och säkra verksamhetens kvalitet. En kvalitetskommitté finns med en
central roll i utvecklingsarbetet. I kommittén ingår både förtroendevalda och
tjänstmän med olika befattningar.
9

Fastställande av mål sker på olika nivåer inom verksamheten. Uppföljning/mätning
av måluppfyllelse ska redovisas av verksamheterna till omsorgsnämnden. Utifrån
dessa skriver även omsorgsnämnden en verksamhetsberättelse för hela
ansvarsområdet.
Vartannat år görs undersökningar hos brukare i syfte att mäta kundnöjdhet, kvalité
och bemötande. Det sker genom personliga intervjuer med hjälp av en i förväg
utskickad enkät, intervjuerna utförs av omsorgsnämndens politiker. Sammanställning
av enkäterna görs och redovisning av resultatet sker till omsorgsnämnden. Dessutom
får de områden/ enheter som berörs ut sina sammanställningar för att kunna arbeta
vidare med kvalitetsutveckling.
Avgifter
Riksdagsbeslut reglerar vad kommunerna får ta ut i avgift för vård, omsorg och
socialt stöd enligt socialtjänstlagen och hälso- och sjukvårdslagen. Kostnaderna
för hyra regleras i hyreslagstiftningen.
Förbehållsbelopp
Det finns ett nationellt fastställt lägsta förbehållsbelopp, det vill säga en reglering av
det belopp som den enskilde ska ha rätt att förbehålla sig av sina egna medel för att
täcka normala levnadskostnader.
Beloppets nivå anges som andel av prisbasbeloppet och innebär i 2009 års prisnivå
4 832 kronor per månad (en tolftedel av 1,3546 gånger prisbasbeloppet) för
ensamstående och 4 083 kronor (en tolftedel av 1,1446 gånger prisbasbeloppet) per
person för makar och sammanboende.
Den enskilde ska utöver detta belopp förbehållas medel för sin boendekostnad.
Kostnaderna för de olika utgiftsposterna som förbehållsbeloppet ska täcka
beräknas varje år av Konsumentverket.
Förbehållsbeloppet består av ett minimibelopp och den faktiska bostadskostnaden.
Minimibeloppet ska täcka normalkostnader för följande poster: livsmedel, kläder,
skor, fritid, hygien, dagstidningar, telefon, TV-avgift, hemförsäkring, öppen hälso-
och sjukvård, tandvård, hushållsel, förbrukningsvaror, resor, möbler, husgeråd och
läkemedel.
Det bör observeras att reglerna om minimibelopp inte innebär att kommunen ska
betala ut medel till brukare för att han eller hon ska kunna uppnå den angivna
miniminivån.
Kommunen kan under vissa förutsättningar fastställa minimibeloppet till en högre
nivå. Detta gäller om en enskilde på grund av särskilda omständigheter har behov av
ytterligare medel. Behovet ska vara av varaktig karaktär och avse ett inte oväsentligt
högre belopp.
10

De vanligaste orsakerna till höjt minimibeloppet är högre kostnader vid heldygnskost
för personer som bor i särskilt boende eller matdistribution i ordinärt boende. En
annan orsak kan vara kostnader för god man.
Kommunen kan i vissa fall minska minimibeloppet. Det gäller i de fall den enskilde
inte har en utgiftspost som ingår i det angivna förbehållsbeloppet. Exempel på detta
är att för personer som bor i särskilt boende kan hushållsel, TV-avgifter eller
förbrukningsartiklar ingå i hyran.
Avgiftsunderlag
Avgiftsunderlaget beräknas utifrån aktuella förvärvs- och kapitalinkomster som är
skattepliktiga enligt inkomstskattelagstiftningen. Dessutom ska bostadsbidrag och
särskilt bostadstillägg anses som inkomst. Förmögenheten ingår inte i inkomstbegreppet
och ska inte påverka avgiften.
Högkostnadsskydd
Det finns ett högkostnadsskydd för vård, omsorg och socialt stöd enligt SoL och
HSL. Det innebär att det finns en högsta avgift för hemtjänst i såväl ordinärt som
särskilt boende, dagverksamhet och kommunal hälso- och sjukvård. Avgiften anges
som andel av prisbasbeloppet och motsvarar 1 712 kronor per månad (en tolftedel av
0,48 gånger prisbasbeloppet) i 2009 års prisnivå.
Överklagan
Beslut om taxesystem fattas av kommunfullmäktige. Sådana beslut överklagas
genom laglighetsprövning. Den enskildes avgiftsbeslut överklagas genom
förvaltningsbesvär. Omsorgsnämnden har delegerat rätten att fatta enskilda
avgiftsbeslut till omsorgsförvaltningens administrativa assistenter.
Ekonomi
Vimmerby kommuns budgetarbete
I februari beslutar kommunstyrelsens arbetsutskott (KSAU) om budgetramen för
kommande år för de olika nämnderna. När nämnden fått KSAU:s budgetram ska de
inför dialogveckan i april redovisa hur nämndens verksamhet påverkas av den
tilldelade budgetramen.
Nämnden ska till dialogveckan lämna in ett skriftligt budgetmaterial som innehåller:
Omvärldsanalys
Långsiktig vision
Nulägesbeskrivning/ Verksamhetsområde
Behovsutveckling
Resultat och mått
Strategi
11

I det inlämnade materialet ska också finnas förvaltningarnas budgetbelopp per
verksamhet för kommande år, samt uträkningar, på de förändringar som föreslås av
nämnden för att uppnå fastställd budgetram. Dessutom ska en investeringsbudget och
investeringsplan redovisas till dialogveckan.
Under dialogveckan redovisar nämndernas presidium och förvaltningschefen,
konsekvenserna av den föreslagna budgetramen.
Under mars månad skickar ekonomi- och personalkontoret ut underlag för
beräkningar av personalkostnader, personalbilagor och kapitaltjänstkostnader
till förvaltningarna.
Vid sammanträdet i juni fastställer kommunfullmäktige budgetramen. Därefter har
förvaltningarna till i början av september på sig att lägga budgeten för respektive
verksamhet. Omsorgsnämnden fastställer förvaltningens budgetförslag och
överlämnar därefter förslaget för beslut i kommunfullmäktige. Kommunfullmäktige
fastställer budgeten och skattesatsen för kommande år i november.
Omsorgsförvaltningens controller och förvaltningschef träffar respektive
verksamhetschef för genomgång av verksamhetens budget inför kommande år.
Controller träffar berörda enhetschefer för att stämma av enhetens personalbilaga
och övriga driftskostnader.
För verksamheten särskilt boende har omsorgsnämnden fastställt antal årsarbetare
per boende, som resursfördelning. När det gäller verksamheten ordinärt boende
finns i dagsläget inget resursfördelningssystem som används vid budgetering.
Utgångspunkten är istället respektive områdes personalbilaga. Detta innebär att
enheterna inte får någon förändrad budgetram när hemtjänsttimmarna förändras.
Organisation
Omsorgsförvaltningen leds av en omsorgschef som har ett övergripande ansvar för
verksamheten inom omsorgsnämndens ansvarsområde. Omsorgschefen har ansvar
för att verkställa politiska beslut och arbeta med övergripande strategi- och
utvecklingsarbete. Omsorgschefen ingår i den kommunövergripande
ledningsgruppen.
I omsorgsförvaltningens stab finns controller, MAS (Medicinskt ansvarig
sjuksköterska), IT-samordnare, personalsamordnare, förvaltningssekreterare och
assistent.
Controller, IT-samordnare, och personalsamordnare har till största delen en
konsultativ roll inom sina arbetsområden. MAS, arbetar utöver det som regleras
av HSL 24 §, med kvalitetsutveckling.
Myndighetsavdelningen är centralt placerad och leds av en myndighetschef.
12

I förvaltningens ledningsgrupp ingår förvaltningschef, controller, IT-samordnare
MAS/kvalitetsutvecklare, myndighetschef, personalsamordnare, samt tre
verksamhetschefer, sammanlagt nio personer.
Verksamhetschefer finns för verksamhetsområdena äldreomsorg, funktionshinder
och hälso- och sjukvård. Verksamhetschefernas roll är att utveckla och samordna
inom verksamhetsområdet samt arbetsleda enhetschefer.
Enhetschefernas roll är verkställande och de har ett sammanhållet ansvar för kvalitet,
ekonomi, personal och arbetsmiljö inom sin enhet.
Organisationsschema kan ses i bilaga 1.
Informationsöverföring och samverkan
IT-stöd
Det finns idag två IT- system för handläggning och utförande av bistånd inom
omsorgsförvaltningen. Treserva som är ett nytt övergripande verksamhetssystem för
bistånd, hemsjukvård och avgifter. Treserva hanterar all information för
myndighetsutövning och verkställighet i förvaltningens samtliga verksamhetsgrenar.
Det andra datasystemet heter TES. Det är ett planeringsverktyg för hemtjänsten.
I systemet finns personalens arbetstidsschema, vilka brukare som finns inom aktuella
området, uppgifter om vilka insatser respektive brukare har, vad som ska göras vid
vissa tidpunkter samt kontaktinformation om brukaren. Utifrån dessa förutsättningar
görs en optimal planering för dagen för varje enskild personal.
TES infördes under våren 2006 och under hösten 2009 har det gjorts en uppdatering
för att få en bättre personalkontinuitet och för att höja kvalitén hos enskilde brukaren.
Programmet tillämpas idag inom ett hemtjänstområde men det kommer att utökas
successivt för att på sikt användas i hela verksamheten. Datasystemet TES ska
kopplas till Treserva för att få en helhetsplanering av verksamheten.
13

Treserva
Treserva är uppbyggt i ett flertal moduler som arbetar med informationsöverföring,
olika uppföljningar av utförda insatser och kvalité. Systemet har byggts och
anpassats för den nuvarande organisationen och ytterligare moduler kan kopplas till
om det behövs i en framtida utveckling av omsorgsförvaltningens arbete.
Myndighet
SoL, LSS
Hälso- och
sjukvårdsenhet
(Myndighet)
Den delen av Treserva som hanterar myndighetsutövning innehåller system för
handläggning av ärenden, utredning av bistånd och beslut.
Beslutet vidarebefordras till den utförare som ska verkställa insatsen.
Genomförandeplaner görs tillsammans med brukaren, planen tillförsäkrar att
insatserna fungerar och kvalitetssäkras. Planen är tillgänglig för handläggarna,
utförare och brukaren ifråga.
Hälso- och sjukvårdsenheten arbetar inte i Treserva idag, men planeringen är att även
denna del av verksamheten ska ingå i systemet i början av 2010.
Diagram över den handläggningen i Treserva finns i bilaga 2.
Resultat av undersökningar
Brukarundersökning om LOV
Vimmerby kommun, omsorgsnämnden, har idag 526 brukare som har beviljade
hemtjänstinsatser inom ordinärt boende. Brukarundersökningarna som gjorts har
skett genom enkät och har kompletterats med telefonintervjuer av ytterligare ett antal
brukare. Detta för att få ett större underlag i undersökningen.
14
Verkställighet
Äldreomsorg
Verkställighet
Funktionshinder
Verkställighet
hälso- och sjukvård

Urvalet bland brukarna har gjorts slumpmässigt utifrån den information som finns i
kommunens datasystem avseende enskilda brukares beviljade insatser. Personer med
demenssjukdom har därefter tagits bort från urvalet.
Enkäten har skickats till 94 brukare eller 18 % av de 526 brukare som har beviljade
serviceinsatser eller trygghetslarm inom hemtjänsten. Telefonintervjuer har gjorts
hos 40 brukare. Den sammanlagda svarsfrekvensen av undersökningen är 74 % eller
99 svar av 134 tillfrågade brukare.
Den enkät/brev som har skickats ut till enskilda brukare har innehållit ett
informationsblad, enkät med frågor samt svarskuvert. Enkäten har omfattat 5 frågor.
Kön?
Hjälp idag från kommunens hemtjänst?
Intresse av denna möjlighet att kunna välja mellan om kommunen eller ett
företag ska utföra hemtjänsten/hjälpen?
Intresse av att utnyttja möjligheten att välja mellan kommunen eller av
kommunen godkänt företag om lagen om valfrihet genomförs i
Vimmerby kommun?
För vilka av hemtjänstinsatserna skulle brukaren använda möjligheten att
välja annan utförare än kommunen?
Möjligheter har också funnits att lämna kommentarer till fråga 2 och 5. En
tilläggsfråga fanns med som avser vilket år man är född.
De intervjuer som skett per telefon har fått samma information och frågor som de
svarande i enkäterna. Redovisningen av undersökningen är sammanställd och
innefattar både enkät och de personliga intervjuer som skett per telefon.
12
10
8
6
4
2
0
1912
1916
1918
1920
1922
Födelseår
1924
1926
1928
1930
1933
1935
15
Figur 4
De tillfrågade finns inom ålderspannet 58 till 97 år. Medelåldern i den tillfrågade
gruppen av brukare var 84 år.
1939
1942
1944
1951

Fråga 1
16
Figur 5
68 av de svarande i undersökningen är kvinnor, 28 brukare är män. 3 brukare hade
inte besvarat frågan.
Fråga 2
Vad har du för hjälp idag från kommunens hemtjänst?
De brukare som har besvarat enkäten har idag en eller flera insatser och därför finns
fler svar än antalet brukare.
52
68
28
Kvinna Man Obesvarad
25
9
Kön
22
Figur 6
52 insatser avser städning, 25 tvätt, 9 strykning, 22 inköp, 8 brukare får hjälp med
lättare tillagning av mat och 30 insatser avser matdistribution.
De brukare som svarat, annat än ovanstående hade insatser i form av:
Trygghetslarm, 28 insatser
Personlig omvårdnad, 18 insatser
Äter på servicehus, 2 brukare
8
30
3
48

Fråga 3
Är du intresserad av denna möjlighet att kunna välja mellan om kommunen
eller ett företag ska utföra din hemtjänst/hjälp?
17
Figur 7
I den samlade enkäten var 17 brukare mycket intresserade av att välja och 16 brukare
angav att de kanske var intresserade av att göra ett eget val. 42 brukare var inte alls
intresserade och 26 svarade, jag vet inte.
Fråga 4
17 16
Mycket
intresserad
Tror du, att du kommer att utnyttja möjligheten att välja mellan kommunen
eller av kommunen godkänt företag om lagen om valfrihet genomförs i
Vimmerby kommun?
13
mycket
troligt
kanske
intresserad
21
37
42
24
Ja, kanske inte troligt vet inte Obesvarad
Figur 8
13 brukare svarade att de ansåg det var mycket troligt, 21 brukare svarade, ”ja,
kanske”. 37 brukare svarade att det inte var troligt och 24 svarade de inte visste. 3
brukare lämnade denna fråga obesvarad.
26
inte alls jag vet inte
3

Fråga 5
För vilka av de hemtjänstinsatser du har idag skulle du använda möjligheten att
välja annan utförare än kommunen?
18
6
2 4 1
5
2
18
Figur 9
I den femte frågan fanns möjligheten att ange flera svarsalternativ, 18 markerade att
de skulle använda möjligheten för städning. Det var betydligt färre som angav de
övriga servicetjänsterna. 29 brukare var inte intresserade, 8 brukare lämnade frågan
obesvarad. 42 brukare svarade att de inte hade serviceinsatser idag utan enbart
trygghetslarm och hade därför svårt att ta ställning till den skrivna
frågeformuleringen.
Kommentarer
Det fanns även möjligheter på fråga 2 och 5 att lämna kommentarer. Kommentarerna
i fråga 5 var många och synpunkter framfördes, även sådana som inte direkt hade
samband med frågan. Kommentarer till frågorna redovisas i bilaga 3.
Entreprenörsundersökning om LOV
För att ta fram vilka företag som finns i närområdet har kontakter tagits med
Vimmerby turism & näringsliv, Hultsfreds kommun, och PAR som är ett företag som
arbetar med adressregister för företag. En omfattande internetsökning har gjorts
genom olika sökmotorer som arbetar med företagsinformation.
Företagen som har tagits ut för telefonintervju är de som har tjänster inom de
områden som utredningen berör, det vill säga serviceinsatser. De tillhör kategorin
småföretag.
Telefonintervjuerna har föregåtts av ett brevutskick som innefattar informationsbroschyr
som är riktad till företag, följebrev samt de frågor som jag önskar att de
ska besvara.
29
46 enkäter skickades ut och 20 har besvarats. Övriga småföretag har inte kunnat nås
för intervju av olika anledningar. Några av företagen har upphört eller slagits
samman och andra har inte kunnat nås per telefon.
42
8

Fråga 1
Erbjuder företaget idag servicetjänster till enskilda inom något eller några
av följande områden?
11
19
Figur 10
Några av företagen som har besvarat enkäten erbjuder idag flera tjänster därför finns
fler svar än antalet företag.
11 företag angav att de arbetar med städning. 8 stycken tvätt och strykning, 5 kan
erbjuda inköp. 5 kan erbjuda tillagning av mat i hemmet och 1 företag, en restaurang,
har redan idag matdistribution och kan erbjuda tillagning av mat.
7 företag inom restaurangnäringen arbetar inte med någon av de delar som anges i
undersökningen.
Fråga 2
Om lagen om valfrihetssystem införs i Vimmerby kommun. Vore det intressant
för företaget?
8
Mkt
intressant
8
5 5
5 5
ev.
intressant
ej
intressant
Figur 11
8 av företagen ansåg att det var mycket intressant, 5 av företagen ansåg att det
eventuellt kunde vara intressant. De företag som angav svarsalternativen ”mycket
intressant” och ”eventuellt intressant” arbetar redan idag med dessa tjänster.
1
1 1
7
vet inte Obesvarad

5 företag angav ”eventuellt intressant”, intresset beror på hur avtalet ser ut samt
vilken ersättning som kommer ifråga vid eventuellt införande av LOV.
5 företag ansåg att det inte var intresserade av skälet att de arbetar med hushållsnära
tjänster som kommunen inte kan bevilja. 1 företag svarade att de inte visste och
1 företag lämnade frågan obesvarad.
Fråga 3
I så fall vilka delar?
11 11
8
20
Figur 12
Det finns ett intresse hos flera företag att erbjuda en eller flera serviceinsatser enligt
LOV. 11 företag kan tillhandahålla städning, tvätt och strykning. 8 företag kan
erbjuda inköp, 5 företag tillagning av mat i hemmet och 1 kan erbjuda
matdistribution.
4. Kommentarer
Enkätdeltagarna har haft möjligheten att komma med kommentarer.
7
Flera av företagen tillhandahåller idag så kallade hushållsnära tjänster det innefattar
bland annat fönsterputsning, trädgårdsarbete, snöskottning och transporter. Ett
företag har redan idag matdistribution i mindre skala. Det finns även ett företag som
förutom servicetjänster erbjuder personlig omvårdnad i hemtjänsten. Företaget har
avtal med andra kommuner som arbetar med LOV.
Några av de intervjuade företagen arbetar idag i mindre omfattning med tvätt,
strykning och inköp. De kunde tänka sig att arbeta mer med detta i samband med
andra serviceinsatser i hemmet. Endast ett företag i undersökningen arbetade med
enbart tvätt men inte inom den marknadsnisch som berörs i undersökningen.
1

Omvärldsanalys
Det är idag svårt att hitta kommuner som är fullt jämföra med Vimmerby kommuns
demografi och befolkningsunderlag och som sedan tidigare arbetar med LOV. De
studier som finns har ofta gjorts av Sveriges Kommuner och Landsting,(SKL) och
beskriver hur LOV fungerar i en större, mer tätbefolkad kommun.
Sverige som helhet
Kommuner som kommer införa serviceinsatser inom hemtjänst
16
14
12
10
8
6
4
2
0
3
5 000-9
999
13
4
10
21
15 15
10 000-14 15 000-19 20 000-29 30 000-49
999 991 999 999
Antal invånare i kommuner
50 000-99
999
Figur 13
Enligt fakta från SKL kommer 67 kommuner att införa LOV inom hemtjänstens
serviceinsatser. 57 kommuner kommer att införa LOV inom hemtjänstens
omvårdnadsinsatser. 14 kommuner kommer att införa valfrihetssystem inom särskilt
boende. Samma kommuner kan finnas inräknade mer än en gång, det vill säga om
LOV införs inom flera delar av kommunens verksamheter.
SKL:s studie ”valfrihet inom hemtjänsten”
Sveriges kommuner och landsting har gjort en studie som heter ”Valfrihet inom
hemtjänsten 2008”. Studien är en inventering av omfattningen av valfrihetssystem
inom hemtjänsten. Nedan finns ett kortare utdrag av studien.
39 kommuner arbetade utifrån olika valfrihetssystem under året. Syftet med
undersökningen var att sammanställa de ersättningsbelopp som de olika kommunerna
utbetalar samt att identifiera vilken typ av företag som är verksamma inom
valfrihetssystemen för hemtjänsten. Alla 39 medverkande kommuner har inte svarat
på undersökningens samtliga frågor.
Sammanfattningsvis kan konstateras att ersättningsbeloppen till privata utförare
ligger mellan 166–340 kr per timme, beroende på om ersättningen utgår från insatser,
beslutat tid, faktiskt utförd tid eller utförd aktivitet.
Omfattning
Valfrihetssystem inom hemtjänsten kan innefatta både service, omvårdnad och
delegerad sjukvård. Av de 39 kommuner som deltog i undersökningen var det 18 %
7
100 000-
199 999

av kommunerna där endast serviceinsatser ingick i systemet, 13 % där service- och
omvårdnadsinsatser ingick, 2 % där omvårdnad och delegerad sjukvård ingick samt
67 % där service- och omvårdnadsinsatser samt delegerad sjukvård ingick i
valfrihetssystemet.
Ersättning
Med ersättning menas den summa som kommunen betalar ut till hemtjänstutföraren.
Ersättningsmodellen varierar mellan de olika kommunerna. Ersättningen kan
antingen betalas ut direkt utifrån biståndsbedömd tid, från faktiskt utförd tid eller
utifrån utförd aktivitet. För de 39 kommuner som deltog i undersökningen var det 37
kommuner som uppgav svar på denna fråga. Av dessa 37 kommuner var det 35 %
som ersatte utföraren utifrån biståndsbedömd tid, 60 % utifrån faktiskt utförd tid och
5 % utifrån utförd aktivitet.
Även ersättningsnivåerna varierar mellan de olika kommunerna. Några kommuner
väljer att betala ut samma ersättning till både privata utförare och egenregi medan de
flesta kompenserar de privata utförarna med ett momspåslag på 2-6 %. Andra
beräknar hur mycket det är värt för kommunen att ha tillgång till exempelvis
administration och overheadkostnader och kompenserar de privata utförarna därefter.
Ersättningen kan även variera inom kommunen beroende på om hemtjänstinsatsen
utförts i ett område definierat som tätort eller glesbygd samt om insatsen sker på
dag-, kvälls- eller nattetid.
För serviceinsatser dagtid betalar kommunerna ut 166-337 kronor per utförd
hemtjänsttimme, beroende på ersättningsmodell och om ersättningen betalas ut till
egenregi eller privata utförare.
För omvårdnadsinsatser i tätort dagtid betalar kommunerna ut 235-340 kronor per
utförd hemtjänsttimme, beroende av ersättningsmodell och om ersättningen betalas
ut till egenregi eller privata utförare.
Justering av ersättningsnivåer
Ersättningsnivåerna brukar justeras varje år för att anpassas efter exempelvis
lönekostnader eller kommunbudget. Av de 39 medverkande kommunerna
var det 36 % som använde sig av årliga beslut, 33 % av index och 31 % hade
inga uppgifter angående prisjusteringar.
Att utveckla valfriheten
Sveriges kommuner och landsting har också gjort en studie som heter ”Att utveckla
valfriheten, en studie av styrning och organisation i fem kommuner med
valfrihetssystem”.
22

De fem kommuner som studien avser är Danderyd, Nacka, Umeå, Upplands Väsby
och Varberg. Några av de delar som studien berör är:
Anpassning av organisationen
Utveckling av styrning
Ekonomiska förutsättningar
Drivkrafter
Personalfrågor
Ekonomifrågor
Anpassning av organisationen
I de av de aktuella kommunerna som infört valfrihet inom några få områden, har
effekten på organisationen varit liten. Den politiska organisationen har inte ändrats
alls. Ansvaret för genomförande har lagts på facknämnderna. Även på
tjänstemannasidan har de organisatoriska konsekvenserna varit få. De förändringar
som har skett är att förvaltningarna i mer eller mindre utsträckning har skilt på
administration för egenregin och för de fristående anordnarna för att kunna säkra
konkurrensneutraliteten. Det uppstår ett visst merarbete inom administrationen när
det gäller fakturering och avstämning. Uppföljningsverksamheten, både ekonomiskt
och kvalitetsmässigt har behövt utvecklas men organisatoriskt har det handlat om
omfördelning av personal inom förvaltningen. I de kommuner som har genomfört
valfriheten fullt ut syns detta på den politiska organisationen.
Utveckling av styrning
Mål och resultat
I Umeå och Varberg sker den politiska styrningen på ”traditionellt” sätt.
Kommunfullmäktige sätter upp mål för nämnderna som dessa bryter ner och mäter.
Nämndsmålen gäller både egenregin och de fristående utförarna. Styrning av de
privata utförarna sker genom avtal och certifiering. I nämnderna finns väl utarbetade
rutiner, checklistor och blanketter för att säkra kvalitén på den externa verksamheten.
I Danderyd och Nacka hade man först tanken att styrningen skulle ske genom att
medborgarna valde den anordnare man ville ha. Styrningen låg alltså helt i modellen
som sådan. Politiken drog sig medvetet tillbaka. Numera har i båda kommunerna
utvecklingen gått mot att man också tillämpar mål- och resultatstyrning.
Värdegrunden om människors vilja och förmåga att välja det som är bäst för dem
kvarstår ändå.
I kommunernas förfrågningsunderlag och avtal framgår tydligt vad kommunen
väntar sig när det gäller kvalité, kostnader förhållningssätt, resultat och så vidare.
Kommunikationen med brukarna sker på olika sätt. När det gäller hemtjänsten är det
vanligaste att biståndshandläggarna informerar brukarna vilka olika alternativ som
finns. I övriga verksamheter presenteras ofta alternativen via hemsidor, kataloger,
broschyrer, tidskrifter med mera.
23

När valfrihetssystem först genomfördes fanns viss oro bland personalen på grund av
konkurrensutsättningen. I detta läge samlades personalen till stora informationsmöten
där kommunen redogjorde för hur kommunen arbetar med LOV. Idag tycks inte detta
vara lika aktuellt när valfrihetsfrågorna är mer kända och inte skapar lika mycket oro.
Fackliga företrädare har kommit in i tidigt skede och har sedan fått tillfälle att följa
processen.
Ekonomiska förutsättningar
Den bärande idén med valfriheten är att ett antal anordnare får samma ekonomiska
förutsättningar för att sedan konkurrera med kvalité eller profilering. I de fem
kommunerna är strävan att så också ska ske, men beroende på hur den ekonomiska
ersättningsformens konstruktion har detta inte uppnåtts i alla lägen.
I kommunerna som tillämpar en årlig prestationsbaserad ersättning och inte flerårsavtal
tycks förutsättningarna öka för att egenregi och externa anordnare får likadana
ekonomiska förutsättningar. Det är sedan upp till anordnaren att bedriva verksamhet
så effektivt som möjligt och med så hög kvalité som möjligt inom ramen för de
pengar de får i systemet.
Drivkrafter
Egenregin i de kommuner som hållit på längre och på en bredare front har fått ett
tydligare fokus på resultatet. Det stora förtroendet och självständigheten stimulerar
personalen. Verksamhetsutveckling och profilering är angeläget.
I andra kommuner varierar påverkan. På något håll kan det spåras en oro att bli
bortvald och att bli B-lag. Det finns önskan att specialisera sig och profilera sig. Man
känner behov av marknadsföring. Det talas om att bemöta kunderna rätt och om
miljöfrågor. Man får också ett annat sätt att se på organisationen.
Det hörs också röster som säger att det inte är konstigt att det går bra för externa
anordnare. ”De plockar ju bara russinen ur kakan.”
Personalfrågor
I kommuner som hållit på länge och som utvecklat ett mycket transparant utvärderingssystem
har kraven på chefen blivit tydligare. Systemet gör att cheferna måste ta ett
mycket mer självständigt ansvar. Därför ser de också på personalen som ett medel att nå
resultat snarare än som ett mål i sig. Man har också lättare att belöna sin personal utan
att göra det till en politisk fråga. I kommuner som infört valfrihetssystem enbart inom
vissa områden har personalsituationen inte påverkats alls eller mycket lite.
Ekonomifrågor
Kommunerna i SKL: s studie redovisar mycket olika svar. Allt från att valfrihetssystem
inte alls påverkar ekonomifrågorna till att hela ekonomisystem bytts ut.
Någon kommun uppger att de inte infört valfrihetssystem för att spara pengar, utan
för att höja kvalitén. Kostnadsmedvetenheten har ökat liksom medvetenheten av att
erbjuda verksamhet med stor effektivitet och hög kvalité.
24

Val av ersättningsmodell och beräkning av ersättningsnivå
Införande av valfrihetssystem förutsätter en prestationsbaserad ersättningsmodell
och innebär nya möjligheter och risker för såväl kommun som anordnarna.
SKL har tagit fram en vägledning gällande val av ersättningsmodell och beräkning
av ersättningsnivå inom hemtjänst och särskilt boende.
Ersättningsmodell och ersättningsnivå har stor betydelse för kommunens möjligheter
att skapa en effektiv konkurrenssituation. För att undvika oönskade kostnadsökningar
och för att skapa en bra relation till anordnarna bör kommunen hantera ett antal
frågeställningar inför beslut om införande av ny ersättningsmodell. Syftet med
beslutspunkterna är att erbjuda struktur och underlag för att framgångsrikt kunna
införa ett valfrihetssystem till förmån för brukarna, kommunen och anordnarna.
Steg 1
Nuläge
Steg 2
Ersättningsmodell
Beslutspunkt 1 Beslutspunkt 2 Beslutspunkt 3
25
Figur 14
(Källa, Val av sättningsmodell och
beräkning av ersättningsnivå)
I SKL:s skrift, ”Val av ersättningsmodell och beräkning av ersättningsnivå”(2009),
behandlas ett relativt stort antal frågeställningar som är relevanta för val av
ersättningsmodell och beräkning av ersättningsnivåer. Några frågor har större
betydelse än andra och bör därför särskilt uppmärksammas och klargöras:
Nuvarande biståndsbedömd volym
Nuvarande faktisk utförd volym
Kringtidens andel av den totala arbetstiden
Hur olika former för redovisning av de utförda insatserna påverkar
anordnarnas och kommunens ekonomi.
Valfrihet enligt LOV förutsätter en övergång till ett prestationsbaserat ersättningssystem.
Brukarnas behov av insatser och biståndsbeslut måste därför uttryckas i ett
givet antal timmar/aktiviteter med en viss ersättningsnivå. Kostnaderna kommer då
vara kopplade till ersättningsnivån och antalet utförda prestationer, vilket förändrar
kommunens möjligheter att påverka kostnadsutvecklingen. (Figur14)
Steg 3
Ersättningsnivå

FRÅN BEHOV TILL KOSTNAD
FAKTORER Demografi
VARIABLER
·Befolkningsstruktur
(+65, +80)
·Allmänt hälsotillstånd
26
Biståndsbeslut
·Kommunal strategi
HTJ vs. SÄBO
·Riktlinjer för
biståndsbedömning
·Tillämpning av
riktlinjer
RESULTAT BEHOV VOLYM &
INNEHÅLL
Figur 15
(Källa: Val av sättningsmodell och
beräkning av er-sättningsnivå)
Enligt Socialstyrelsens rapport ”Tid för Vård och Omsorg” (2005) saknas ofta en
tydlig koppling mellan de biståndsbedömda insatserna och den beslutade budgeten.
Finns inte denna koppling vid införandet av valfrihetssystemet minskar kommunens
möjligheter att tillhandahålla stabila och förutsägbara spelregler som är nödvändiga
för att upprätthålla en effektiv konkurrenssituation.
När anordnarnas ersättning kopplas till antalet utförda prestationer är det naturligt för
dem att försöka utföra maximalt med tid inom ramen för brukarnas biståndsbeslut.
Om ett prestationsbaserat ersättningssystem införs i ett läge där en stor andel av den
biståndsbedömda tiden inte utförs är risken överhängande att kommunens kostnader
ökar under en övergångsfas. Saknas information om hur situationen ser ut inför
beslut om ny ersättningsmodell riskerar kommunen att hamna i en situation där den
kan tvingas fatta beslut om konkurrenshämmande åtgärder, såsom oväntade
förändringar av ersättningsnivå, för att värna den kommunala ekonomin.
För att säkerställa kostnadskontroll efter införandet av valfrihetssystemet är det
lämpligt att budgetprocessen är anpassad efter de nya förutsättningarna. Budgeten
bör vara baserad på de variabler som har kostnadspåverkan (Figur 15) för att
möjliggöra träffsäker ekonomistyrning samt samsyn mellan anordnarna och
kommunen om förutsättningarna för verksamhetens genomförande.
Finansiering
·Ersättningsmodell
·Ersättningsnivå
·Utförda prestationer
KOSTNAD

Ersättningsmodell och ersättningsnivå
Kommunens syfte är den naturliga utgångspunkten för att välja ersättningsmodell.
I Regeringens Frittvalutrednings betänkande framgår att LOV är lämplig att använda
när kommunen har en vilja att: flytta makt från politiker till medborgare, öka
valfriheten och inflytandet för brukarna och främja en mångfald av utförare. Det är
viktigt att syftet är uttalat och att det återspeglas i den valda ersättningsmodellen och
beslutade ersättningsnivån.
När syftet är uttalat och modellen för konkurrensprövningen är vald är det naturligt
att arbetet övergår till att identifiera de utmaningar som valfrihetssystemet ska bidra
till att lösa.
Konsekvensbeskrivning
Ekonomi
I det system som tillämpas idag finns det en viss summa pengar per område och om
antalet insatstimmar ökar så får varje område anpassa insatserna till befintlig
budgetram. I Vimmerby kommun saknas idag ett uppföljningssystem som gör att
man kan räkna fram kostnaden för utförd tid, biståndsbedömd tid eller utförd
aktivitet.
För att kunna införa ett valfrihetssystem måste omsorgsförvaltningen undersöka och
arbeta fram ett resursfördelningssystem där man kan fastställa kostnaden för
insatserna och vilket ersättningssystem som är lämpligt att arbeta efter.
Enligt LOV ska samma prissättning gälla för den egna regin och externa utförare för
att konkurrensneutraliteten ska uppnås.
En konsekvens som kan komma vid ett införande av LOV är att kostnaden kan stiga
för kommunen. För den enskilde brukaren blir kostnaden densamma.
IT
Det nya datasystemet TRESERVA har anpassats för framtida utveckling. Några delar
som tagits i beaktande är:
Att säkerställa systemet genom olika behörigheter.
Att beställningar av bistånd sker genom systemet och återrapporteras direkt i
Treserva.
Att uppföljningar kan ske både för den egna regin och för eventuella privata
utförare.
Idag sker enbart vissa manuella mätningar inom ett hemtjänstområde och därför
behöver någon form av tidsmätningsinstrument tas i drift för att korrekt utbetalning
ska ske av utförda insatser.
27

Organisation
Förvaltningsledningens roll och organisation behöver förändras om LOV införs.
Förhållandet mellan myndighetssidan och utförarsidan behöver bli tydligare då
privata utförare och egna regin ska hanteras likvärdigt. Ytterligare kompetens
behöver tillföras för att kontinuerligt kunna hantera förfrågningsunderlag,
annonsering, avtalsfrågor m.m. I likhet med många andra kommuner är uppföljningar
av kvalitet idag ett eftersatt område i Vimmerby kommun. För att kunna följa upp att
kvalitén uppfylls enligt avtal behöver system byggas upp.
Det är alltid kommunen som är ansvarig för kvalitén gentemot brukaren oavsett vem
som är utföraren.
Kvalité och uppföljning
Kvalitetsgranskning och uppföljningar av både kommunala regin och externa
utförare kommer att ske på förvaltningen, tillsynsansvaret har Socialstyrelsen och
respektive länsstyrelse oavsett LOV. Det som tillkommer är tillsynsmandatet från
Konkurrensverket, det omfattar regelverket kring LOV.
För att kunna granska både egenregin och externa utförare på konkurrensneutralt sätt
bör klara direktiv utgå vad som ska granskas, hur granskning ska ske och
målsättningen för granskningen. Detta för att kunna sammanställa en kvalitetsanalys.
Biståndshandläggare
Biståndshandläggarnas arbetssätt kommer att förändras och de får en mycket central
roll i ett valfrihetssystem. Deras arbetsområde kommer att utökas till mer än själva
biståndshandläggningen.
Uppföljningar av ärenden och omprövningar av beslut blir ännu viktigare
arbetsuppgifter för biståndshandläggarna. Det tillkommer också arbete med
kvalitetsuppföljningar, analyser av kundnöjdhet och så vidare. Dessutom tillkommer
avstämningar av utförd tid innan utbetalningar sker till utförare.
Biståndshandläggarna kommer att ansvara för information till brukare om vilka
utförare som finns, hur valet ska gå till och hur ett byte kan göras om inte
kundnöjdhet uppstår. Biståndshandläggarna är den yrkesgrupp som måste säkerställa
att konkurrensneutraliteten upprätthålls.
Det innebär att myndighetsavdelningen troligen behöver förstärkas igen efter att man
2010 minskat med en tjänst.
Personal på utförarsidan
Vid införande av LOV kan behovet av personal variera över tid beroende på vad
brukarna gör för val. Det finns ingen garanti för en viss volym av arbete varken för
utförarna eller för den egna regin.
I Vimmerby finns idag ingen vana att konkurrera med andra utförare och inte heller
någon vana att det sker förändringar snabbt i antalet tjänster.
28

Om LOV införs behöver det diskuteras i personalgrupperna vad detta innebär för
verksamheten i form av utförande, kvalitet och effektivitet.
Det behöver ske en attitydförändring mot ett synsätt där brukaren väljer och där vi
har konkurrens från andra. System för personalbemanning och fördelning behöver
utvecklas ytterligare för att snabbare kunna ställa om vid förändrad volym av
arbetsuppgifter.
LOV kontra LOU
Vid införande av LOV inom hemtjänstens serviceinsatser kan volymförändringar i
egenregin ske beroende av brukarens val. Kostnaden för kommunen ökar/minskar
proportionerligt efter brukarens insatstid. Det kan också innebära att behovet av
personal inom kommunen kan varierar över tid.
Lagen om valfrihetssystem kan innebära en möjlighet för personal som vill starta
ett företag inom det berörda området men ger även befintliga företag utvecklingsmöjlighet.
Vid LOU-upphandling av de serviceinsatser som innefattar tvätt, strykning och inköp
finns ett i förväg fastställt avtalat pris. Vid eventuell upphandling enligt LOU
minskar behovet av egen personal, besparingar kan oftast göras men ingen hänsyn tas
till brukarens önskemål.
Vid LOU-upphandling kan verksamhetsövergång användas för personal, det vill säga
personal erbjuds arbete hos den nya utföraren när så är möjligt.
Kostnaden för brukaren är oförändrad i båda fallen.
Diskussion
I undersökningarna som gjorts har det framkommit att det finns ett visst intresse både
hos brukare och hos entreprenörer för ett valfrihetssystem. Vilken genomslagskraft
detta skulle få i Vimmerby kommun vid ett eventuellt genomförande kan man dock
inte förutse. Studier från kommuner som arbetar med valfrihetssystem sedan tidigare,
säger att övergång till andra utförare sker i långsam takt. De som redan har beviljad
hemtjänst gör inte omval i så stor utsträckning, utan det är nytillkomna brukare som
gör aktiva val.
Om man väljer att gå in i ett valfrihetssystem måste man förbereda den egna regin för
framtiden, några delar som är av stor betydelse är att stärka kvalité, effektivitet,
kontinuitet, värdegrundsarbete med mera.
29

Innan genomförande av ett valfrihetssystem måste man beakta följande delar:
Se över och förbereda den egna regin för en konkurrensutsättning.
Arbeta med kvalitetsutveckling i det egna ledningssystemet.
Ta fram klara riktlinjer för kvalitetsuppföljningar.
Ta fram ett resursfördelningssystem.
Ta fram ersättningsnivåer för såväl externa utförare som egna regin.
Informera berörda grupper.
Utarbeta förfrågningsunderlag.
30

Referenser:
Bergstrand, B.O. Den nya socialtjänstlagen, uppdaterad utgåva 2009
Konkurrensprogram finns inom Vimmerby kommun som är antaget av
kommunfullmäktige § 51/2002
Ledningssystem för kvalitet inom omsorgsnämndens ansvarsområde (SoL och LSS)
2009-2011
www.notisum.se , Lagen om valfrihetssystem, SFS nr: 2008:962
Omsorgsprogrammet Vimmerby kommun 2008-2011
Socialstyrelsens författningssamling, Föreskrifter och allmänna råd
Ledningssystem för kvalitet i verksamhet enligt SoL, LVU, LVM och LSS SOSFS
2006:11 (S)
Socialstyrelsen, handläggning och dokumentation inom socialtjänsten, 2006
http://www.skl.se/artikeldokument.asp?C=7136&A=55770&FileID=256756&NAM
E=Lag+om+valfrihetssystem+2008.pdf
Sveriges kommuner och landsting (SKL) Valfrihet inom hemtjänsten år 2008
2009-08-20
Sveriges kommuner och landsting (SKL) Kundval i hemtjänsten – Erfarenheter av
information och uppföljning, 2009
Sveriges kommuner och landsting (SKL) Cirkulär 08:86
Sveriges kommuner och landsting (SKL) Att utveckla valfriheten, en studie av
styrning och organisation i fem kommuner med valfrihetssystem,2009
SKL nätverksmöte, Linköping (090907) Föreläsare Per Törnvall
Sveriges kommuner och landsting (SKL) Val av ersättningsmodell och beräkning av
ersättningsnivå. Hemtjänst och särskilt boende, 2009
Westlund, P. En aktgranskning i 12 kommuner, -biståndsbedömning i äldreomsorg,
Forskning och kunskapsutveckling Socialtjänst
31

Intervjuer för framtagning av fakta
Alexandersson, Birgitta, MAS/ kvalitetsutvecklare
Arvidsson, Anette, Omsorgschef
Bergsten, Maria, Myndighetschef
Danielsson, Linda, verksamhetschef för verksamhetsområde äldreomsorg
Landholm, Cathrin, controller
Lindström, Camilla, förvaltningssekreterare
Lumme, Sirpa, verksamhetschef för verksamhetsområde hälso- och sjukvård
Skiöld-Woxö, Lena, biståndshandläggare
Sorsa, Eva, biståndshandläggare
32

VERKSAMHETSOMRÅDE
ÄLDREOMSORG
Verksamhetschef
Enhetschefer
STAB
Controller, MAS,
personalsamordnare, administrativ
assistent, IT-samordnare,
förvaltningssekreterare
Omsorgsnämnd
OMSORGSFÖRVALTNING
Omsorgschef
VERKSAMHETSOMRÅDE
FUNKTIONSHINDER
Verksamhetschef
Enhetschefer
MYNDIGHETSAVD.
Myndighetschef
Bilaga 1
VERKSAMHETSOMRÅDE
HÄLSO- OCH SJUKVÅRD
Verksamhetschef

Handläggning i Treserva
Aktualisering Handläggning
Ärende Utredning Beslut
Uppföljning
Genomförandeplanen
Bevakningsdatum
Insats Utförare
TES
Genomförandeplan
Bilaga 2
Brukare

Enkätsvar, kommentarer från brukare
Kommentar till fråga 2
Trygghetslarm, dusch, personlig omvårdnad, medicin, stödstrumpor,
promenader.
Har haft hjälp tidigare med städ och mat.
Bäddning, frukosthjälp, insulin, tillsyn.
Äter på Norrskenet, Solgläntan.
Kommentar till fråga 5
Privat städning idag. (Självklarhet att kunna välja).
Har städföretag idag.
Viktigt att kunna välja
Har haft hemtjänst tidigare men har sagt ifrån eftersom det blir billigare med
städföretag.
Vill inte kylmat, om jag skulle behöva hjälp med städ i så fall privat
städfirma.
Barnen hjälper till med tvätt & strykning
Privat städning idag.
Barnen hjälper till idag.
Får all hjälp idag av anhöriga.
Hjälp med tvätt strykning & inköp och den praktiska hjälp som krävs av
anhöriga.
Städning av företag några gånger om året & fönsterputs.
Har hjälp med trädgård från företag idag.
Inget privatliv med mycket hemtjänst har därför minskat antalet timmar.
Finns ingen kontinuitet i kommunens hemtjänst, de kan inte utföra vissa
delar.
Eventuellt städning.
Det är svårt att veta eftersom inte den hjälpen behövs idag.
Kommentarer från enskilda
Frågan ställdes i det enkätsvaret. ”Jag undrar hur det förhåller sig med
tystnadsplikten om man väljer privat hemtjänst?”
”Bor man på landsbygden är det knappast realistiskt att hemtjänst utförs av
både kommun och privata företag”
”Hjälp med trädgården för det får man ju inte av kommunen numera”
För många olika personal från kommunen som utför hemtjänstinsatser idag.
”Jag tycker allting är bra som jag har det nu. Jag får hjälp när det behövs.”
”Jag är nöjd som det är idag. ”De är flitiga, omtänksamma, och ärliga.
Ibland frågar jag mig om de är handplockade.”
Bilaga 3