Lagen om valfrihetssystem - LOV - Vimmerby Kommun

Lagen om
2010-05-20
valfrihetssystem - LOV
Utredning i Vimmerby kommun
Utredare: Susanne Stefansson

Sammanfattning
Förstudien som gjordes hösten 2010 visade att det fanns intresse både från pensionärer med
hemtjänstinsatser idag och från utförare att tillämpa LOV i Vimmerby. Studien visade även
att kommunens egna förutsättningar för att införa LOV behövde undersökas ytterligare. I
december 2009 beslutade omsorgsnämnden därför att fortsätta utreda LOV, som ett resultat av
beslutet presenteras följande utredning.
Aktuell befolkningsstatistik visar att av Vimmerbys 15 551 invånare är 20,8% över 65 år det
ska jämföras riket som helhet som har 14,5% invånare över 65 år. Enligt de prognoser som
finns kommer kommunens invånare över 65 år att öka kraftigt.
En rad lagar och författningar styr omsorgsförvaltningens arbete. Regleringen gör att om
behovet av insatser ökar kraftigt så ger detta efterverkningar i omsorgsförvaltningens
kostnader. Dagens resursfördelningssystem är traditionellt utformat och det baseras på
föregående års budgetram och eventuella äskanden från omsorgsnämnden. Det innebär att
ingen hänsyn tas till befolkningsstrukturen och hälsoförändringar. I den genomlysning av
ekonomin som gjordes av SKL angavs en rad reflektioner. Bland dem återfanns att Vimmerby
kommun bör fundera över ett nytt resursfördelningssystem mot bakgrund av den förväntade
ökningen av beviljade insatser och att antalet äldre ökar.
För att säkerställa kostnadskontrollen vid ett eventuellt införande av valfrihetssystem är det
lämpligt att budgetprocessen är anpassad efter de nya förutsättningarna. Vid ett införande av
LOV behöver kommunens resursfördelning i samband med budget-processen förändras mot
en fördelning baserad på demografiska faktorer. Anledningen till att en förändring bör ske är
att LOV innebär en övergång till ett prestationsbaserat ersättningssystem.
Kvalitetssäkring görs redan idag men det bör finnas tydligare struktur och riktlinjer för detta. I
den SWOT-analys som har gjorts visas styrkor och möjligheter som Vimmerby har till
utveckling men det finns även svagheter och hot som behöver tas i beaktande oavsett om ett
införande blir aktuellt.
Det första steget för Vimmerby kommun vid ett eventuellt beslut om införande bör vara att
fastställa vilket det övergripande syftet är med att införa ett valfrihetssystem och vad som ska
uppnås med valfrihetssystemet. Detta styr sedan hur systemet utformas i Vimmerby. Nedan
anges ytterligare punkter som kommunen behöver ta ställning till om LOV ska införas:
Ska LOV enbart omfatta servicetjänster?
Hur ska tidsplanen se ut för införande av valfrihetssystem?
Hur ska förberedelsearbetet organiseras?

Innehållsförteckning
1. Inledning .................................................................................................................... 1
2. Bakgrund .................................................................................................................... 1
3. Demografisk utveckling .............................................................................................. 1
4. Vimmerby kommuns demografi ................................................................................ 1
5. Vimmerby kommuns hemtjänstområden .................................................................. 3
6. Hemtjänstens beviljade insatser ................................................................................ 4
6.1 Geografisk fördelning serviceinsatser ...................................................................... 4
6.2 Omvårdnadsinsatser ................................................................................................ 5
6.3 Geografisk fördelning omvårdnadsinsatser ............................................................. 5
6.4 Hemtjänst service och omvårdnad .......................................................................... 5
7. Ekonomi ...................................................................................................................... 6
7.1 Dagens resursfördelningssystem ............................................................................. 6
7.2 Ersättningssystem .................................................................................................... 6
7.3 Genomlysning av omsorgsförvaltningens ekonomi ................................................. 7
8. IT ................................................................................................................................. 7
9. Kvalitetssäkringar ....................................................................................................... 8
10. Personal .................................................................................................................... 9
11. SWOT-analys............................................................................................................. 9
11.1 Styrkor .................................................................................................................... 10
11.2 Svagheter ................................................................................................................ 11
11.3 Möjligheter ............................................................................................................. 12
11.4 Hot .......................................................................................................................... 13
12. Omvärldsanalys ........................................................................................................ 14
12.1 Erfarenheter från ett antal kommuner och landsting ............................................ 15
12.1.1 Organisation ........................................................................................................ 15
12.1.2 Personal ............................................................................................................... 16
13. Resursfördelningssystem ......................................................................................... 17
13.1 Tio goda råd kring resursfördelning ....................................................................... 18
14. Ersättningsmodeller ................................................................................................. 19
15. Kvalitetssäkring ........................................................................................................ 21
15.1 Systemnivå ............................................................................................................. 21
15.2 Individnivå .............................................................................................................. 22
15.3 Uppföljning av beslut ............................................................................................. 22
16. Förändrade roller i valfrihetssystem ........................................................................ 22

17. Studie av närliggande kommuner ............................................................................ 23
18. Västervik kommuns införande av valfrihetssystem ................................................. 23
18.1 LOV:s utformning i Västervik .................................................................................. 23
18.2 Västerviks ersättningssystem ................................................................................. 24
18.3 Förberedelse inför införandet ................................................................................ 24
19. Mönsterås kommuns införande av valfrihetssystem ............................................... 25
19.1 LOV:s utformning i Mönsterås ............................................................................... 25
19.2 Mönsterås ersättningssystem ................................................................................ 25
19.3 Förberedelse inför införandet ................................................................................ 26
20. Resultat ..................................................................................................................... 26
20.1 Ekonomi .................................................................................................................. 26
20.2 IT ............................................................................................................................. 27
20.3 Kvalitetssäkring ...................................................................................................... 27
20.4 Organisation ........................................................................................................... 27
21. Diskussion ................................................................................................................. 28
22. Ställningstagande inför ett eventuellt införande ..................................................... 29
Referenser ...................................................................................................................... 30
Bilaga 1.

1. Inledning
En förstudie gjordes under hösten 2009 inom omsorgsförvaltningen i Vimmerby
kommun. Den innefattade två undersökningar samt en redogörelse av kommunens
förutsättningar. Förstudien visade att det fanns ett visst intresse att kunna välja
leverantör av hemtjänst. I den andra undersökningen som utfördes mot gruppen
befintliga entreprenörer fanns ett klart uttalat intresse. Det framkom i förstudien att
kommunen inte är förberedd för en konkurrensutsättning. De interna förutsättningarna
behövde av den anledningen undersökas ytterligare för att kunna fastställa vad som
krävs av kommunen för att hantera en konkurrensutsättning. Omsorgsnämnden
beslutade i december 2009 att en fortsatt utredning skulle ske. Tyngdpunkten i den
fortsatta utredningen skulle vara resursfördelningssystem och ersättningssystem vid ett
eventuellt införande. I denna rapport redovisas dessa delar.
2. Bakgrund
Statisticon har gjort åldersgrupperad befolkningsstatistik över Sveriges befolkning
men även över enskilda kommuner. De fakta som har framkommit har brutits ner för
de olika hemtjänstområdena. Utifrån detta kan en behovsprognos göras.
3. Demografisk utveckling
Sverige har idag 9 340 682 invånare av dessa är 1 352 476 över 65 år vilket motsvarar
14,5%. En prognos som är framtagen av Statisticon AB visar att under perioden 2008
till 2030 kommer antalet äldre att öka i landets kommuner. Orsaken är dels att den
stora 40-talist generationen når pensionsålder och att äldre lever längre än tidigare.
Under perioden förväntas genomsnittsåldern i riket öka från 41 år till 42,9 år.
4. Vimmerby kommuns demografi
Vimmerby har idag 15 551 invånare, av dessa är 3236 invånare över 65 år eller 20,8%
(Statisticon AB, 2008-12-31). I Vimmerby kommun är genomsnittsåldern högre idag
än riksgenomsnittet och den förväntas öka från 43 år till 45,6 år under
prognosperioden.
Den närmaste framtiden medför främst en ökning i åldersgruppen 65-79 år. Med tiden
kommer även de äldre åldersgrupperna, 80 år eller äldre att öka starkt. Vilket visas i
nedanstående diagram.
1

Figur 1. Källa: Staticon AB
2

5. Vimmerby kommuns hemtjänstområden
Vimmerby kommuns hemtjänstområden är Vimmerby stad, Storebro, Rumskulla,
Södra Vi, Frödinge, Locknevi och Tuna. Områdena har röda gränslinjer på kartan.
Figur 2. Vimmerby kommun
Plan- och bygglovsavdelningen (Vimmerby kommun) har bearbetat
befolkningsstatistiken som är daterad 2008-12-31. I nedanstående diagram redovisas
antalet invånare fördelade dels över de sju hemtjänstområden som finns i kommunen
dels över åldersgrupperna som berörs i utredningen.
3

Den största gruppen invånare är mellan 65-74 år, följt av åldersgruppen 75-84 år.
Område 65-74 år 75-84 år 85-94 år 95-w Summa
Vimmerby 876 592 247 16 1 731
Södra Vi 323 200 86 9 618
Frödinge 96 61 33 0 190
Locknevi 43 32 14 0 89
Tuna 83 81 28 1 193
Storebro 146 87 29 1 263
Rumskulla 72 59 19 2 152
Totalt 1 639 1 112 456 29 3 236
Källa: Plan- & bygglovsavd. Vimmerby kommun
6. Hemtjänstens beviljade insatser
För att ge en bredare uppfattning av hur antalet serviceinsatser ser ut i förhållande till
omvårdnadsinsatser så har två separata sammanställningar gjorts. Den ena behandlar
serviceinsatserna, typ av insats och i vilket område insatsen utförs. En likadan
sammanställning har gjorts över hemtjänstens omvårdnad.
Slutligen har en översikt sammanställts i syfte att skapa en helhetsbild av hur många
insatser, både service och omvårdnad, som utförs inom respektive område.
6.1 Geografisk fördelning serviceinsatser
Enligt sammanställning som har gjorts per 2010-04-30 finns 713 beviljade
serviceinsatser inom hemtjänsten. antalet insatser på hemtjänstområdena, ser det ut
enligt följande.
Antal serviceinsatser per hemtjänstområde
Område
Vimmerby
Inköp Matdistr. Städ Tvätt Övrigt
Totala antalet
insatser
inkl. Granen 77 86 141 85 4 393
Södra Vi 2 44 35 9 4 94
Frödinge - 14 18 16 0 48
Locknevi - 6 7 7 0 20
Tuna - 30 26 21 1 78
Storebro - 14 12 10 0 36
Rumskulla 6 14 15 6 3 44
Totalt 85 208 254 154 12 713
Fördelningen mellan de olika serviceinsatserna visar att städ och matdistribution
dominerar i gruppen.
Källa: Treserva
4

6.2 Omvårdnadsinsatser
Hemtjänstens omvårdnadsinsatser består idag av:
Daghjälp.
Dusch.
Eftermiddagshjälp.
Egenvård.
Förmiddagshjälp.
Kvällshjälp.
Morgonhjälp.
Social samvaro.
Utevistelse.
Natthjälp.
6.3 Geografisk fördelning omvårdnadsinsatser
Enligt sammanställning som har gjorts per 2010-04-30 finns 897 beviljade
omvårdnadsinsatser inom hemtjänsten. Den vanligaste insatsen är morgonhjälpen, det
vill säga 192 insatser. Kvällshjälpen har 174 beviljade insatser och i insatsen dusch
finns 177 beviljade insatser.
Fördelningen av de olika insatserna inom respektive hemtjänstområdena kan ses i
bilaga 1.
6.4 Hemtjänst service och omvårdnad
Sammanställning av insatserna inom hemtjänstens service och omvårdnad visar att det
finns 1610 insatser.
Antal insatser per område
Vimmerby
inkl. Granen 859
Södra Vi 212
Frödinge 116
Locknevi 49
Tuna 182
Storebro 93
Rumskulla 99
Totalt 1610
5

7. Ekonomi
7.1 Dagens resursfördelningssystem
Genom beslut i kommunfullmäktige anges en budgetram för omsorgsförvaltningens
arbetsområde. Idag är resursfördelningssystemet traditionellt utformat och det baseras
på föregående års budgetram och eventuella äskanden från omsorgsnämnden. Det
innebär att ingen hänsyn tas till befolkningsstrukturen och hälsoförändringar.
För att säkerställa kostnadskontrollen efter ett införande av valfrihetssystem är det
lämpligt att budgetprocessen är anpassad efter de nya förutsättningarna. Vid ett
införande av LOV behöver kommunens resursfördelning i samband med
budgetprocessen förändras mot en fördelning baserad på demografiska faktorer.
Anledningen till att en förändring bör ske är att LOV innebär en övergång till ett
prestationsbaserat ersättningssystem.
7.2 Ersättningssystem
Vimmerby kommun har idag inget ersättningssystem gentemot utförarna. Idag utförs
alla biståndsbeslut av kommunens egenregi.
Egenregin får ett anslag som täcker en given personalbemanning och övriga
driftskostnader som exempelvis bilar och drivmedel. Ökar antalet biståndsbeslut inom
hemtjänstområdet får inte området mer i anslag under budgetåret, utan
hemtjänstpersonalen får försöka effektivisera insatserna. En översyn mellan
hemtjänstområdena sker också för att se om något område har överkapacitet i
personalbemanningen som kan flyttas mot det området som fått ökat antal beslut.
Finns ingen överkapacitet att flytta kommer anslaget att överskridas.
Vid ett införande av LOV måste ett ersättningssystem till utförarna utarbetas.
Ersättningssystemet ska vara enhetligt för alla utförare.
Det som framgår i propositionen gällande ersättningen är att:
Ersättningen inte får vara för hög då detta strider mot EG:s statsstödsregler.
Inte för låg för att därigenom äventyra mångfald och kvalitet samt egenregins
existens.
I övrigt ska ersättningsnivån ge ekonomiskt utrymme för att teckna
kollektivavtal och följa arbetsmarknadens spelregler.
Valfrihetssystemet förutsätter att det sker en övergång till ett prestationsbaserat
ersättningssystem. Brukarens behov av insatser och biståndsbeslut måste uttryckas i ett
givet antal timmar/aktivitet med en viss ersättningsnivå. Detta medför att kostnaden
blir kopplad till ersättningsnivån och antal utförda prestationer något som förändrar
kommunens möjlighet att påverka kostnadsutvecklingen.
6

De modeller som används av kommuner som redan infört LOV är:
Ersättning utgår för den biståndsbedömda tiden.
Ersättning baserad på utförd tid.
Ersättning baserad på utförda aktiviteter.
Vilken ersättningsmodell kommunen väljer utgår från vilket syfte kommunen har med
att införa ett valfrihetssystem. Det är viktigt att syftet är uttalat och att det återspeglas i
den valda ersättningsmodellen och beslutade ersättningsnivån.
7.3 Genomlysning av omsorgsförvaltningens ekonomi
Sveriges kommuner och landsting (SKL) har på uppdrag av kommunstyrelsen gjort en
genomlysning av omsorgsnämndens ekonomi. Analysen som heter ”Vimmerby 2010”
har gjorts med anledning av 2009 års budgetunderskott. (Dnr 51/2010.042, id
2010.532)
SKL klarlägger att antalet äldre ökar i Vimmerby kommun. Kostnaderna i ordinärt
boende enligt SoL, ligger högre i Vimmerby gentemot liknande jämförbara
kommuner.
Några reflektioner som SKL angett vid genomlysningen är bland annat att Vimmerby
kommun bör fundera över ett nytt resursfördelningssystem mot bakgrund av den
förväntade ökningen av beviljade insatser. I SKL:s reflektion återfinns att fokus bör
vara på ordinärt boende och att kommunen kan använda sig av lagen om valfrihet.
8. IT-system
Idag arbetas det intensivt med införandet av datasystemet Treserva i hela
verksamheten. Systemet hanterar biståndshandläggnings utredningar, beställningar,
fakturering, hemsjukvård, journalföring, rehabiliteringen, statistik med mera.
Datasystemet TES är ett planeringsverktyg och det finns idag inom ett
hemtjänstområde. I programmet läggs planering upp för hembesöken samtidigt och
man kan göra uppföljningar och få ut statistik på hur mycket tid som utförts under
olika tidsintervaller.
Inom de områden som inte har TES idag kan bara ungefärliga tider anges gällande
utförd tid. Vid en avstämning mot Treserva som gjordes under februari 2010 visade
det sig att de faktiskt utförda tider som angavs på de olika områdena, hos brukare
överensstämde inte mot biståndsbesluten i Treserva.
I enstaka fall fanns stora differenser, några avvikande punkter var:
Frekvens (hur ofta beviljad insats utförs).
Beviljade insatser mot utförda insatser.
7

Det finns vissa inkörningsproblem med Treserva men arbete pågår för att komma
tillrätta med dessa.
Som en konsekvens av inkörningsproblemen måste avstämning och korrigering göras
manuellt varje månad för att korrekt debitering ska göras till brukare.
Treserva och TES är integrerade för att förenkla planeringen av de beviljade insatser
som återfinns i Treserva. Avsikten med kopplingen är, att det alltid är aktuell
information om beviljade insatser som ligger till grund i planeringen.
Syftet och målsättningen med kopplingen är att kvalitetssäkra att brukare får sina
beviljade insatser. Återrapportering sker till TES, att insatsen har blivit utförd.
Förändrade behov av insatser noteras i genomförandejournal i Treserva, därefter
kontaktas biståndshandläggare.
Med hjälp av TES kan personalplaneringen underlättas och det blir lättare att göra
uppföljningar mellan antalet arbetade personaltimmar kontra utförda timmar hos
brukare. Planeringen är att TES ska finnas inom samtliga områden under senare delen
av 2010. Utvecklingsplanen innebär att både myndighet och verkställighet får två nya
avstämningsinstrument för kvalitetssäkring och korrekta beräkningar, både på
övergripande nivå och på verkställande nivå.
Statistik kommer att kunna tas fram både i Treserva och TES och kan användas
tillsammans med demografiska underlag för att kunna göra prognoser över framtida
behov hos brukare.
Datasystemet Treserva kan utvecklas ytterligare så att externa leverantörer kan
återrapportera lagstadgad dokumentation och utförda tider hos brukare.
Ytterligare en del i kvalitetsarbetet är att ett återrapporteringssystem för närvaroregistrering
hos brukare och för dokumentation bör införskaffas och integreras i
befintliga system.
9. Kvalitetssäkring
Nedanstående punkter används idag i syfte att kvalitetssäkra och säkerställa god
kvalité inom äldreomsorgen:
Rutiner kring intern kommunikation för att säkerställa att varje brukare ska få
sina behov tillgodosedda.
Förtroendevalda utför brukarundersökningar vartannat år genom intervjuer
med brukare som har beviljade insatser.
Klagomålshantering.
Tillbuds- och avvikelsehantering.
Verksamhetsplan och verksamhetsberättelser.
Riktlinjer för utvärdering och uppföljning på individnivå. Dessa utförs av
biståndshandläggare en gång per år genom stickprovskontroller per telefon
eller vid förändrade behov.
Aktgranskningar genomförs för säkerställande av kvalité.
8

Genomförandeplaner det vill säga överenskommelse mellan brukare och
utförande enhet. Planen upprättas mellan brukaren och kontaktpersonal för att
säkra att de beviljade insatserna genomförs och på det sätt som brukaren
önskar. Ansvarig för uppföljning av genomförandeplanen är två
kontaktpersonal, den ska följas upp var sjätte månad eller när förändringar
sker. Vid förändringar så noteras detta i Treserva och utförande enhet kontaktar
biståndshandläggaren.
10. Personal
I Vimmerby kommun drivs idag exempelvis både omsorg och skola i enbart
kommunal regi. Detta innebär att flertalet av kommunens anställda, på alla nivåer och i
alla verksamheter, saknar konkurrensvana. Eftersom konkurrensutsättning inte tidigare
har varit aktuellt har kommunens arbetssätt inte anpassats efter detta.
Under hösten 2009 genomfördes informationsinsatser om LOV till övergripande
personal såsom verksamhetschefer, enhetschefer samt biståndshandläggare. Förutom
resursenhetens personal har inte den övriga verkställande personalen fått någon
information om LOV och om de förändringar ett införande skulle innebära.
Enligt anställningsbevisen är verkställande personal i de flesta fall anställda inom
omsorgsförvaltningen och inte på en viss enhet. Likväl så uppfattar de sig oftast som
tillsvidareanställda på den enhet där de arbetar. Fram tills nu har personal sällan
behövt byta arbetsplats eller växla mellan olika enheter. För att få en bemanning som
stämmer med enhetens växlande behov över tid behövs större flexibilitet. Utifrån
ovana är det idag svårt att omfördela personal när bemanningsbehoven förändras .
11. SWOT-analys
Syftet med SWOT-analysen (Strenght, Weakness, Options, Threat) är att sammanfatta
och visa de styrkor, svagheter, möjligheter och hot som finns i kommunens
verksamhet utifrån ett valfrihetssystem.
Styrka visar det som är till fördel och gagn för verksamheten.
Svagheterna påvisar vad som inte finns eller delar som brister.
Möjligheterna påvisar positiva utvecklingsmöjligheter
Hot är till exempel det som kommunen inte kan påverka eller
påverkansfaktorer som inte har förutsetts vid ett eventuellt genomförande.
9

Styrkor Svagheter
Genomförandeplaner.
Biståndshandläggningen.
Förändrade riktlinjer.
Rutiner intern kommunikation.
Pågående utbyggnad av
Treserva.
Pågående utbyggnad av
planeringsverktyget TES.
Rättsäkerhet.
Kommunen = trygghet.
Säker utförare – inte konkurs.
Kompetens att utföra.
Kända av kunden.
Uttalade mål. –omsorgsprogrammet.
Pågående utvecklingsarbete.
Liten kommun, oseriösa företag
blir snabbt kända.
11.1 Styrkor
Resursfördelningssystem är inte
anpassat för LOV.
Ersättningssystem saknas som är
anpassat för LOV.
Budget ur balans.
Ingen organisation kring betalning till
anordnare.
Personalens bristande vana vid
konkurrensutsättning.
Stor organisation = svårt med
förankring.
För långa omställningstider vid
volymförändringar.
Resursfördelning personal.
Bristande helhetssyn i kommunen.
Inte biståndsbeslut i tid.
Brister i kvalitetssäkring.
Finns inget återrapporteringssystem.
Brister i användandet av
datasystemen.
LOU minskar volymen.
Genomförandeplaner, som innebär att utförandet av beslutade insatser bestäms
tillsammans med den enskilde personen, är en positiv utveckling som innebär att
insatsernas innehåll i högre grad kan anpassas till den enskildes önskemål.
Förenklad biståndshandläggning har verkställts och gäller för personer över 75 år
avseende serviceinsatser. Detta förenklar för den enskilde att få insatsen och medför
något förenklad administration.
Nya riktlinjer för biståndsbeslut antogs av omsorgsnämnden 18 mars 2010 och
kommer att gälla nya inkommande ansökningar om bistånd. Riktlinjerna ger ökad
vägledning vid handläggning.
Rutiner för intern kommunikation samt flödesschema har tagits fram som ett led i
kvalitetssäkringsprocessen.
Positivt är att det pågår utvecklingsarbete med de befintliga datasystemen så att dessa i
än högre grad motsvarar verksamhetens behov av datastöd. Systemen ska säkerställa
en korrekt process från handläggning till utförande kring varje enskild person som
ansöker om hjälp och stöd och ger en ökad rättssäkerhet.
Kommunen ger en trygghet eftersom den alltid kan garantera insatser vid behov, den
kan inte gå i konkurs. Utförande personal inom hemtjänsten har den formella
kompetens som krävs och de är sedan tidigare kända hos brukaren.
10

I det omsorgsprogram som antogs 2008 finns uttalade mål för omsorgsförvaltningens
arbete. Det ger en styrka och det pågår kontinuerligt ett utvecklingsarbete för att
uppfylla de målsättningar som finns inom omsorgsverksamheten.
Vimmerby är en liten kommun och det ger en fördel av det skälet att om företag brister
i kvalité blir detta snabbt känt av kommuninvånarna och omsorgsförvaltningen.
11.2 Svagheter
Vimmerby kommun saknar ett resursfördelningssystem som tar hänsyn till
förändringar i verksamhetens volym. Oavsett om införande av LOV blir aktuellt
eller inte behöver resursfördelningssystem tas fram för att kunna få en bättre
ekonomisk styrning i verksamheten. Vid ett införande av resursfördelningssystem
behövs även ersättningssystem och ersättningsnivåer utarbetas.
Omsorgsnämnden har inte en budget i balans. Både 2008 och 2009 har bokslutet visat
ett underskott, underskott som omsorgsnämnden delvis ska reglera inom de närmaste
åren. Prognosen för 2010 pekar också mot ett underskott, om inte ytterligare kraftfulla
åtgärder vidtas.
Det finns idag ingen organisation kring betalning till externa utförare.
Det finns ingen vana vid konkurrensutsättning i verksamheten. Personalen på alla
nivåer i organisationen behöver få tid att anpassa sitt arbetssätt till den förändrade
situationen. Vid ett eventuellt genomförande bör ett förankringsarbete starta i
personalgrupperna för att förbereda den egna regin för konkurrensutsättningen. Med
tanke på att organisationen är stor tar det tid att förankra det nya tanke- och arbetssättet
i organisationen.
En svaghet är att det idag är för långa omställningstider vid förändrade volymer i
verksamheten. Med anledning av detta behövs ett arbetssätt för en snabb och
kontinuerlig resursfördelning av personal.
Det finns en bristande helhetssyn i kommunen genom att varje nämnd ses som egna
verksamheter utan koppling till varandra. Brister uppstår då vid planering av
kommande års budget.
Det är svårt idag att kvalitetssäkra att brukaren får de insatser som har beviljats.
Besluten idag är utformade så att den enskilde får en viss insats utan specificerad
tidsåtgång. Därför finns det inte system för att kontinuerligt följa upp att beviljad tid
och utförd tid överensstämmer med varandra. Det sker idag ingen uppföljning kring
hur stor kringtid verksamheterna har, det vill säga tid då utförande personal inte är hos
brukaren exempelvis restid och planeringstid.
Idag ligger kvalitetssäkringsarbetet utlagt på många personer. Vid ett införande av
LOV ska kvalitetssäkringen ske både inom den egna regin och hos externa utförare
och följas upp på ett konkurrensneutralt sätt. För att detta ska vara möjligt måste
kvalitetssäkringen samordnas och rollerna tydliggöras.
11

Svagheter finns i användandet av de befintliga datasystemen. Rutinerna kring vad som
ska dokumenteras, hur och när har inte fullt ut klarlagts och implementerats.
Den LOU-upphandling som har skett vad gäller inköp gör att utrymmet för att införa
LOV inom hemtjänsten serviceinsatser minskat under avtalsperioden.
Möjligheter Hot
Brukare får större möjlighet att
kunna påverka vem som utför
insatsen, när och hur den ska
utföras.
Ökat utbud av utförare ger
brukaren större valfrihet.
Förändrings- och
förberedelsearbetet samt
konkurrensen höjer effektivitet
och kvalité.
Ökad kvalité på tjänster och
insatser.
Personal har möjlighet att välja
mellan flera arbetsgivare.
Ökad trivsel i arbetet.
Ökad status i yrkesrollen.
Vilja till förändring i ledningen.
Vilja till utveckling.
Stimulans till kompetensutveckling
och eget företagande.
Stimulans till befintliga företag.
Utvecklad uppföljning.
Nytt datasystem med
utvecklingspotential.
11.3 Möjligheter
Tvingande lagstiftning.
Egenregin inte är förberedd vid ett ev.
införande.
Om verksamheten inte prioriterar och
avsätter nödvändiga resurser till
genomförandet.
Om det inte finns styrgrupper inom
respektive område i genomförandet.
Om fackliga organisationer inte finns
med i planeringsarbetet.
Dålig motivation i organisationen.
Andra områden i organisationen inte
förstår förändringen.
Negativa budgetkonsekvenser om
tiden mellan beslut och genomförande
är för kort.
Bristande kompetens kring avtal och
upphandling.
Hög personalomsättning under
genomförandeperiod.
Minskade insatsvolymer.
Negativa budgetkonsekvenser om inte
omfördelning av personal sker snabbt
vid minskad volym på verksamheten.
Oro hos brukare om felaktig
information utgår.
Genom ett ökat utbud av utförare ges brukarna större möjligheter att kunna påverka sin
vardag genom att kunna välja vem de får hjälp av samt när och hur hjälpen ska utföras.
Brukarna ges en valmöjlighet och kan välja annan utförare om man inte är nöjd. Detta
innebär en ökad brukarmakt.
LOV och utredningsarbetet kring införande av lagen innebär att olika förbättringsmöjligheter
inom Vimmerby kommun synliggörs. Detta ökar potentialen för
förändringsarbete och kan ge en bättre styrning både inom ekonomi, kvalité,
effektivitet, uppföljningsarbete med mera.
12

Genom den kvalitetskonkurrens som uppstår i ett valfrihetssystem skapas ett annat
arbets- och synsätt hos personalen vilket gynnar brukarna.
Positivt för personalen är att det finns möjlighet att välja mellan flera arbetsgivare
alternativt att kunna starta eget företag. Undersökningar visar att personal som arbetar
inom valfrihetssystem sedan tidigare har ett ökat engagemang, bättre bemötande och
känner större trivsel i sitt arbete. Det ger en ökad status i yrkesrollen och vilja till
förändringar och utveckling.
Omsorgsförvaltningens ledning är positiv till att införa LOV och till fortsatt utveckling
av verksamheten.
LOV stimulerar till kompetensutveckling och nyföretagande och ger befintliga företag
utvecklingsmöjligheter.
Ett genomförande av valfrihetssystem gör att kommunen får än större skäl att utveckla
uppföljningarna av biståndsbeslut och sitt kvalitetssäkringsarbete.
Det finns ett nytt digitalt ärendehanteringssystem för handläggning SoL, LSS och
HSL. Detta system kan utvecklas så det fungerar även efter ett införande av LOV.
Genom att det finns datakompetens inom den egna förvaltningen underlättar detta
genomförandet och utveckling av befintliga datasystem.
11.4 Hot
Det kan komma en tvingande lagstiftning om LOV för kommunen. Då minskar
kommunens möjlighet att införa LOV utifrån kommunens förutsättningar.
En av konsekvenserna då är att kostnaderna kan komma att stiga eftersom kommunen
inte är förberedd för konkurrenssituationen.
Om inte införandet av LOV förankrats på alla nivåer inom egenregin minskar
möjligheterna att lyckas. Detta kräver både tid och ekonomiska resurser. Det är av stor
vikt att den egna regin förbereds på den konkurrensutsättning som uppstår vid ett
eventuellt införande. Arbetet med detta måste prioriteras.
Om inte arbetet med att införa LOV organiseras och struktureras både på politisk nivå
och tjänstemannanivå minskar möjligheterna att lyckas. Viktigt är att det skapas en
projektorganisation med styrgrupper samt en parlamentarisk grupp som är delaktiga i
förberedelsearbetet.
Ett införande av LOV berör inte bara omsorgsnämnden utan även andra delar av
kommunen. Ytterligare ett direkt hot är om inte den övriga kommunala organisationen
förstår de förändrade förutsättningar som ett valfrihetssystem innebär.
Utan förberedelser i form av ett anpassat resursfördelningssystem, ersättningssystem
och kvalitetssystem kan kostnaderna bli höga och svåra att mäta och styra. Vid ett
eventuellt positivt beslut bör därför införandet ske med en viss framförhållning med
tanke på att ett omfattande arbete behöver genomföras innan starten av
valfrihetssystem i Vimmerby.
13

LOV ställer högre krav på kommuner att ta fram kravspecifikationer,
förfrågningsunderlag och avtal. Det är viktigt att ha en bred upphandlarkompetens och
det är svårt att upprätthålla detta i längden när det är en person i kommunen som
arbetar med upphandlingar och då som en mindre del av en tjänst. Det är dessutom
svårt för en person att ha spetskompetens om alla former av upphandlingar och om
avtalsskrivning inom vitt skilda områden.
En bristande kompetens kring avtal och upphandling i den egna organisationen kan
leda till brister i till exempel insatsernas kvalitet och den enskildes rättssäkerhet.
Bland omsorgsförvaltningens biståndshandläggare finns det för närvarande flera
vikariat. Detta kan ge svårigheter att långsiktigt förankra förändringar i arbetssätt och
yrkesroll.
Om brukarunderlaget minskar inom den egna regin kan det leda till övertalig personal
och neddragningar.
I dagens organisation tar det tid att omfördela personalresurser när insatsvolymen
mellan olika verksamheter förändras. En tröghet/fördröjning i omfördelningen av
personal vid minskad volym leder till att ersättningen till den egna regin blir
otillräcklig vid ett resursfördelningssystem som ersätter utförd tid. Om dagens tröghet
i systemet inte förändras är hotet uppenbart.
I samband med förändringar blir ofta människor oroliga, då är korrekt information av
stor betydelse. Om inte kommunen når ut med information kan detta skapa extra oro
hos de brukare som är berörda i inledningsskedet vilket kan ge en negativ bild av
förändringen. För att förebygga detta behöver kommunen en informationsstrategi
kring LOV.
12. Omvärldsanalys
Socialstyrelsen gör kontinuerligt uppföljning av LOV, till exempel om hur
stimulansmedlen används, hur långt kommunerna kommit i sitt utredningsarbete och
vilka beslut kommunerna fattat. Socialstyrelsen följer också upp hur LOV fungerar i
de kommuner som infört lagen.
I början av december 2009 gjordes en avstämning avseende kommuners eventuella
införande av LOV, det såg då ut enligt följande:
79 kommuner har beslutat att införa LOV, ytterligare 42 kommer att besluta i
december 2009. 67 kommuner beslutar under våren och 5 kommuner har sagt nej. De
områden som kommunerna har valt att införa LOV inom är:
55 hemtjänst service.
64 hemtjänst och service.
26 hemtjänst och hemsjukvård.
35 avlösning.
21 särskilt boende.
30 dagverksamhet.
14

De erfarenheter som Socialstyrelsen har kunnat kartlägga hittills är att den politiska
förankringen kan ta lång tid. Det finns brister i förfrågningsunderlagen och det har
varit för lite fokus på att engagera företagare. Ersättningsformer och nivåer behöver
analyseras och i vissa fall omprövas. (Socialstyrelsen, Sven Lusensky).
12.1. Erfarenheter från ett antal kommuner och landsting
Runt om i Sverige pågår det arbeten med att utreda frågor kring ett eventuellt
införande av valfrihetssystem enligt LOV i den egna kommunen. Som en effekt av
detta så har det gjorts ett antal studier i de kommuner och landsting som sedan tidigare
arbetar med valfrihetssystem inom olika verksamhetsområden. Undersökningarna har
tagit upp många olika delar som ingår i förberedelsen av valfrihetssystem, allt från hur
man följer upp kvalitet till resurs- och ersättningssystem.
I rapporten ”Erfarenheter från ett antal kommuner och landsting”(2009)från SKL
beskrivs 2 landsting och 7 kommuners arbete med att utforma ett valfrihetssystem.
Delar av rapporten berör förändrade roller som sker i ett valfrihetssystem mellan
politiker, tjänstemän och brukare.
Införandet innebär förändringar i arbetsuppgifter, exempelvis från direkt styrning av
hur verksamheten ska arbeta, till övergripande målformuleringar om vad man vill
uppnå samt hur uppföljning ska ske av såväl externa utförare som den egna regin.
Det betonas även vikten av att förtroendevalda ska tydliggöra syftet med valfrihetssystemet.
I de kommuner som gjort undersökningar visade det sig att bland
förtroendevalda finns både uttalade och outtalade syften, några av dessa är:
Stärka medborgares individuella makt.
Öka valfriheten för såväl brukare som personal.
Utveckla verksamhet.
Öka kvalitet.
Sänka kostnader.
Främja lokalt näringsliv.
Förändra och förtydliga rollfördelning mellan politiker och tjänstemän.
12.1.1 Organisation
I de undersökta kommunerna som infört valfrihetssystem förtydligas organisationsstrukturen
till en beställar- och utförarorganisation.
Det finns olika sätt att införa, driva och utveckla valfrihetssystemen. Det är flera olika
komponenter och olika aspekter som bör beaktas.
15

I nedanstående figur illustreras den förändringsprocess som ofta infinner sig i samband
med ökad valfrihet.
Traditionell Valfrihetssystem
Förvaltningsstruktur
Politiker Politiker
Utförare
Brukare
Källa: Valfrihetssystem SKL
Särskilt tydligt är att politiker och utförare separeras vilket innebär att relationerna
mellan de olika grupperna också förändras. Politikerna får en annorlunda relation till
brukarna och utförarna i den bemärkelsen att de på ett ännu tydligare sätt än tidigare
blir brukarnas ombud i styrningen av utförarna. Utförarna får en annan relation till
politikerna som inte längre styr verksamheten genom detaljerade regler, samtidigt som
brukarna får mer makt och inflytande.
Ett förenklat, men pedagogiskt, sätt att beskriva förändringen är att beteckna det som
ett förtydligande av roller;
Politikerna ansvarar för ”vad” som ska levereras.
Utförarna för ”hur” det ska levereras.
Brukarna för ”när” det ska levereras.
12.1.2 Personal
LOV innebär förändrade roller för:
Förvaltningschef.
Stabsfunktionerna.
Verksamhetschefer.
Enhetschefer.
Biståndshandläggare.
Verkställande personal.
Brukare
Utförare
16

Chefers samt stabens förändrade roller innebär ett nytt arbets- och synsätt eftersom
anslagsfinansiering övergår till prestationsfinansiering, vilket generar en mål- och
resultatstyrning. Enhetscheferna får ett mycket tydligare ekonomi- och
uppföljningsansvar för respektive hemtjänstområde.
Biståndshandläggarnas roller förändras genom att de får en ny roll.
Biståndshandläggaren ska ge information till den enskilde personen om hur
valfrihetssystemet fungerar och vilka rättigheter man har som kund. Informationen ska
ges på ett konkurrensneutralt sätt och ska vara både muntlig och skriftlig. De nya
uppgifterna innebär även att man ska kunna vara behjälplig vid val och eventuella
omval. Ytterligare delar är:
Kontakt med utförare och överlämning av uppdrag.
Förbättrad uppföljning av insatser och av insatsernas innehåll.
Utvecklat system för dokumentation.
Kommunikation med berörda parter.
Återkoppling från utförare till biståndshandläggare.
Avstämning inför utbetalning till anordnare och debitering för brukare.
Åsa Samnegård, projektsamordnare för LOV i Trosa kommun föreläste
i Kista 2 februari 2010 om vilka effekter som införandet av valfrihetssystem fått i
Trosa. Hon framförde att enhetscheferna i Trosa kommun fått ökat fokus på utveckling
och kvalitet. Verkställande personal hade fått tydligare kundfokus, ökad medvetenhet
om egna kostnaden och ett ökat personligt ansvar. Personalen gör i högre grad rätt
saker på rätt sätt och i rätt tid.
13. Resursfördelningssystem
I undersökningen ”Styr med resursfördelningen” (2007) från SKL framgår att
resursfördelning har en central roll i styrningen av en kommun. Fördelningen innebär
att lagstiftningens krav, olika målgruppers behov och politiska prioriteringar ska
ställas mot tillgången av ekonomiska resurser. De förtroendevalda väger samman och
prioriterar hur de ekonomiska medlen ska fördelas mellan nämnder/verksamheter.
Prioriteringarna påverkar medborgarna vilket innebär att det tydligt bör framgå hur
kommunen fördelat sina resurser.
Fördelningen av pengar utgår då från statistik och prognoser över befolkningen men
kan också bero på att de förtroendevalda vill satsa mer eller mindre på vissa grupper,
områden eller verksamheter.
17

Skäl till att aktivt arbeta med resursfördelning från kommunfullmäktige till nämnderna
kan vara:
Kraftiga befolkningsförändringar inom/mellan åldersgrupper.
Ökat ansvarstagande och budgethållningen i organisationen genom att göra
resursfördelningen mer transparent.
SKL har i sin skrift redovisat ett exempel på resursfördelning i Kalstads kommun för
äldreomsorg. Modellen för hur Karlstads kommunfullmäktige fördelar till
äldreomsorgen utgår från förändringar i antalet invånare i åldersgruppen 65 år och
äldre. För att fördjupa behovsbedömningen delas åldersgruppen i kortare intervall 65-
74, 75-79, 80-84 och 85 och äldre. Som grund för att värdera skillnaderna i
resursbehov mellan intervallen används vårdtyngdsmätningar som genomförts av
äldreomsorgen. Resultaten av dessa bedömningar utmynnar i en beräknad kostnad/pris
för äldre i respektive åldersintervall.
Budgetramen justeras genom att förändringen av antalet invånare inom de olika
åldersintervallen multipliceras med priset per åldersintervall som baseras på
vårdtyngdsmätningen. Avstämning och justering sker i efterhand och grundas på den
verkliga befolkningsförändringen. Prislappen räknas upp årligen med en procentsats
som motsvarar den generella uppräkningen för pris- och löneökning.
13.1 Tio goda råd kring resursfördelning
I samma undersökning från SKL, ges tio råd för att utveckla resursfördelningen.
Delarna som lyfts fram och som upplevts som viktiga i kommunerna. Redovisas nedan
i några sammanfattande råd till kommuner som står i begrepp att utveckla sin
resursfördelning.
• Ta reda på vilka underlag de förtroendevalda vill ha inför beslut om
resursfördelning.
• Ta fram och enas om en befolkningsprognos för varje år.
• Ta fram uppgifter om genomsnittskostnader per barn i förskola, per elev i
grundskolan, per person i särskilt boende osv. och jämför mellan åren. Det kan
bli en utgångspunkt för förändringar.
• Undersök hur den egna resursfördelningen ser ut jämfört med andra
kommuners.
• Försök inte göra fördelningen fulländad från början, utan bygg upp den
successivt.
• Håll isär vad som är beräkningsunderlag och vad som är politiska
prioriteringar.
• Bedöm om principerna för resursfördelning från fullmäktige hänger ihop med
den från nämnder till enheter.
• Ta reda på om styrregler och planeringsprocessen behöver förändras till följd
av en utvecklad resursfördelning.
• Ta ställning till hur fördelningen ska följas upp.
• Pröva den nya modellen för resursfördelning mot utfallet i bokslutet för att
testa förändringsnivån.
18

14. Ersättningsmodeller
Vid ett införande av LOV är det politiska syftet med att införa lagen viktigt eftersom
syftet påverkar vilken ersättningsmodell som bör väljas. Utöver de generella
fördelarna med valfrihet finns fördelar och nackdelar som är beroende på vilken
ersättningsmodell kommunen väljer. De olika ersättningsmodellerna är:
Biståndsbedömd tid.
Utförd tid.
Utförd aktivitet.
SKL har genomfört undersökningar om vilket ersättningssystem som används mest i
Sverige. Undersökningarna visar att utförd tid är den vanligaste formen av ersättning
till utförare.
I skriften ”Val av ersättningsmodell och beräkning av ersättningsnivå” (2009) från
SKL har studier gjorts i fem kommuner avseende ersättningsmodeller. Rapportens
undersökta kommuner är Järfälla, Nacka, Solna, Umeå och Varberg med utgångspunkt
från hemtjänst och särskilt boende.
19

En sammanfattning av fördelar och nackdelar (ur kommunens, brukarens och
anordnarens perspektiv) med de olika ersättningsmodellerna presenteras nedan.
Hemtjänst -
Fördelar (+) och nackdelar (-) med olika ersättningsmodeller
Kommunen
Biståndsbedömd tid Utförd tid Utförd aktivitet
(+) Lätt att administrera
(+) Små förändringar
för anordnarna och
kommunen
(-) Begränsade
incitament att utföra
beslutet med risk för
rättsosäkerhet och
kvalitetsbrister
Brukare (-) Eventuellt negativ
inverkan på servicens
kvalitet pga. begränsade
incitament att utföra
beslutet
Anordnare (+) Möjlighet att öka
lönsamheten genom att
”göra så lite som
möjligt” för den
garanterade inkomsten
(+) Anordnaren
har incitament för
att utföra beslutet
(rättssäkerhet,
kvalitet)
(-) Anordnaren har
inte incitament att
använda tiden
effektivt
(-) Kostnadsutvecklingen
kan
vara svår att
förutse
(-) Ökad
administration
(+) Utrymme att
påverka innehållet
för den
biståndsbedömda
tjänsten i dialog
med anordnaren
(+) Anordnaren
har incitament för
att utföra den
beslutade tiden
(rättssäkerhet,
kvalitet)
(+) Utrymme för
att påverka
innehållet i
tjänsten i dialog
med brukaren
(-) Avsaknad av
incitament för att
använda tiden
effektivt
(+) Anordnaren har
incitament för att utföra
beslutet (rättssäkert, kvalitet)
samt att effektivisera
verksamheten vilket skapa
utrymme för att hålla nere
ersättningsnivåerna
(-) Kostnadsutvecklingen
kan vara svår att förutse
(-) Ökad administration,
eftersom det kräver utökad
klassificering av tjänsterna
och registrering av utförda
aktiviteter
(+) Anordnaren har
incitament för att utföra de
beslutade aktiviteterna
(rättssäkerhet, kvalitet)
(-) Risk för stressfylld
kontakt med omvårdnadspersonalen
(+) Utrymme för att påverka
lönsamheten genom
effektivare tidsanvändning
Källa: ”Val av ersättningsmodell och beräkning av ersättningsnivå” (2009)
20

15. Kvalitetssäkring
Det är av stor vikt att ha ett väl fungerande uppföljningssystem för att säkerställa
kvaliteten i ett valfrihetssystem. Det finns flera lagar och författningar som styr olika
delar i verksamheten med syfte att säkerställa kvalitet för den enskilde personen.
Grunden är socialtjänstlagens bestämmelser i 3 kap. 3 §:”Insatser inom socialtjänsten
skall vara av god kvalitet. För utförande av socialnämndens uppgifter skall det finnas
personal med lämplig utbildning och erfarenhet. Kvaliteten i verksamheten skall
systematiskt och fortlöpande utvecklas och säkras.”
Utöver detta finns bland annat författningen ”Ledningssystem för kvalitet i verksamhet
enligt SoL, LVU, LVM och LSS” (SOSFS 2006:11). Den författningen ställer krav på
bland annat ansvarsfördelning, samverkan, rutiner för handläggning, dokumentation,
personal- och kompetensförsörjning och uppföljning av verksamheten.
Författningen ”Dokumentation vid handläggning av ärenden och genomförande av
insatser enligt SoL, LVU, LVM och LSS” (SOSFS 2006:5) samt de allmänna råden
”Personalens kompetens vid handläggning och uppföljning av ärenden som avser äldre
personer” (SOSFS 2007:17) är också viktiga att nämna i detta sammanhang.
Ett valfrihetssystem har som utgångspunkt, att upphandlingen sker i ett individperspektiv.
Kravspecifikationen utgör den första kvalitetssäkringen i systemet. Den
enskilde bedömer själv kvaliteten och har möjlighet att välja och välja om.
Det är förfrågningsunderlaget och avtalet som sätter kvalitetskraven och ramarna.
Kommunen och utförarna blir avtalspartner och uppföljning och utveckling sker
utifrån de förutsättningarna. Kommunen behöver ha en person som kontrollerar att alla
åtaganden i avtalet följs.
I ett valfrihetssystem bör uppföljning av kvalitet ske på tre nivåer.
Systemnivå.
Individnivå.
Uppföljning av beslut.
15.1 Systemnivå
Granskning/uppföljning på systemnivå bör innehålla:
Regelbundna verksamhetsuppföljningar.
Upprättande av verksamhetsplaner och verksamhetsberättelser.
Samtliga delar som är krav i författningen för ledningssystem för kvalitet t ex
klagomålshantering, avvikelsehantering.
Översyn av riktlinjer för biståndsbedömning.
Aktgranskning för säkerställande av utredningar.
Redovisning av antalet byten/omval per leverantör.
21

15.2 Individnivå
Utökade brukarundersökningar.
Kvalitativa intervjuer med brukare och anhöriga.
Personliga kontakter – kontinuitet, kontaktpersonal.
Mätning av kundnöjdhet mellan olika utförare.
Observationer.
Inspektioner.
15.3 Uppföljning av beslut:
Utökad uppföljning och omprövning av beslut av handläggare.
Inlämnande av genomförandeplaner från alla utförare.
Inhämtande av information om avvikelser från beslut, besökstillfällen mm.
Hembesök.
Socialstyrelsen kommer som tillsynsmyndighet ha fortsatt ansvar för granskning av
både kommunen och privata utförare när det gäller kvalitet. Konkurrensverket är ny
granskningsmyndighet med uppgiften att säkerställa konkurrensneutraliteten.
16. Förändrade roller i valfrihetssystem.
Vid en konferens i Kista 4 februari 2010 föreläste Christina Amundberg om
förändrade roller och arbetsuppgifter inom biståndsenheterna. Hennes bakgrund är
arbete med upphandling och uppföljning av enskild, entreprenaddriven verksamhet
och kundvalsverksamheter inom Södermalms stadsdelsförvaltning i Stockholm. Hon
har även utarbetat system för uppföljning Föreläsningen handlade om vikten av att ha
ett väl fungerande uppföljningssystem för att säkerställa kvalité samt vilka förändrade
yrkesroller som det kan innebära vid ett införande av valfrihetssystem, beroende på
den befintliga utformningen av
De förändrade roller som kommunen får i samband med ett genomförande av LOV.
Kommunen får en ny roll som:
Avtalspartner.
Informatör.
Systembyggare för kvalité.
Uppföljning.
Kontrollant.
22

Förändrade krav inom administration
Skapa riktlinjer och rutiner för uppföljning.
Fakturahanteringen ökar.
Avsätta uppföljningsresurser.
Neutral information till brukare.
Utformning av förfrågningsunderlag.
Avtalsskrivning och kunskap om innehållet.
Fasställa vilka grupper som ansvarar för olika delar i avstämning och
uppföljning.
17. Studie av närliggande kommuner
Två kommuner i närområdet har tagit beslut om införande av valfrihetssystem inom
hela hemtjänsten samt delegerad/instruerad hemsjukvård. Den ena är Västerviks
kommun och den andra kommunen är Mönsterås. En kort beskrivning av de respektive
kommunernas system redovisas nedan.
18. Västervik kommuns införande av valfrihetssystem
2007 gav socialnämnden socialförvaltningen i uppdrag att ”utreda förutsättningarna
för ett införande av brukarval inom socialförvaltningens verksamheter som systemet
lämpar sig för, initialt inom hemtjänsten”. Socialnämnden beslutade i december 2007
att ge socialförvaltningen i uppdrag att ”under år 2008 arbeta vidare med att
implementera modellen i verksamheten, samt att ge socialförvaltningen i uppdrag att
arbeta fram tydiga riktlinjer samt ett system för kvalitetssäkring inkl. ekonomi av
hemtjänst”.
Västervik sökte statliga stimulansmedel hösten 2008 och beviljades, för att förbereda
och införa valfrihetssystem inom hemtjänsten. Kommunfullmäktige beslutade i maj
2009 att genomföra valfrihetssystem med start 1 januari 2010.
18.1 LOV:s utformning i Västervik
LOV infördes i hela hemtjänsten. De delar som inte ingår är nattpatrull, trygghetslarm
och hemsjukvård. Serviceinsatserna utförs dagtid, vardagar kl. 07-17. Personlig
omvårdnad utförs mellan kl. 07-22 årets alla dagar.
Sökande utförare har möjlighet att söka godkännande för olika delar vilket innebär:
Serviceinsatser (städ, tvätt och ärenden).
Personlig omvårdnad.
Service och personlig omvårdnad.
Västervik är stort till ytan och har både stad, tätort, glesbygd och skärgård. Av den
anledningen har Västervik delats in i 15 geografiska hemtjänstområden och sökande
utförare kan därför söka inom eller flera områden.
23

18.2 Västerviks ersättningssystem
Ersättning utgår per utförd timme och skiljer sig beroende på vilken tjänst som utförs
och inom vilket geografiskt område. Kolumn 1 och 2 avser leverantörer som erbjuder
både personlig omvårdnad och service alternativt endast personlig omvårdnad.
Timersättningen är angiven inklusive moms.
Anledningen till att ersättningen är högre för de företag som kan erbjuda både
omvårdnad och service är att kommunen ställer högre kompetenskrav på dessa
utförare, vilket leder till ökade personalkostnader i förhållande till de som endast
utför servicetjänster.
Kolumn 3 avser leverantörer som endast erbjuder service. Där är timersättningen
angiven exklusive moms. Ersättningen justeras årligen.
Kolumn 1 2 3
Geografiskt
område
Personlig
omvårdnad
Service Endast service
Stad 349 279 263
Tätort 384 334 315
Glesbygd 412 346 326
Skärgård 516 413 390
Källa: Västerviks kommuns förfrågningsunderlag
Ersättningssystemets utformning bygger på utförd tid upp till beviljad tid.
De olika kraven som ställs på utförare återfinns i förfrågningsunderlaget, kan ses i sin
helhet på www.vastervik.se/valfrihet.
2010-03-23 fanns 7 externa utförare i Västerviks kommun, 4 utförare som erbjöd
service och de övriga 3 utför både service och omvårdnad.
18.3 Förberedelse inför införandet
Enligt uppgifter från Joakim Nyman, projektledare för LOV, så har alla biståndsbeslut
granskats för att jämföra hur beviljade insatstider stämmer överens med faktiskt
utförda. Detta har skett genom avstämning med personal och brukare.
Ytterligare delar som Västervik har arbetat med inom LOV är;
Intern och extern information.
Ersättningssystem.
Kvalitetssystem.
Handläggarrollen m.m.
24

19. Mönsterås kommuns införande av valfrihetssystem
Den 24 mars 2010 gjordes en intervju med Anita Granström som är projektledare för
Mönsterås införande av LOV.
Under 2009 genomfördes en utredning om det fanns förutsättningar för
valfrihetssystem i Mönsterås kommunen. I tidigt skede så diskuterade politikerna om
lagen om valfrihetssystem endast skulle tillämpas inom hemtjänstens
omvårdnadsinsatser. Detta ändrades och vid den kartläggning som gjordes i
utredningen om LOV, så valde politikerna att även ta med serviceinsatserna.
Den 23 november 2009 så beslutade kommunfullmäktige att genomföra
valfrihetssystem inom hela hemtjänsten samt att de kommande utförare som vill arbeta
inom omvårdnad ska ha kompetens för att kunna utföra delegerad hemsjukvård.
Startpunkten för arbetet i ett valfrihetssystem sattes till 1 oktober 2010.
19.1 LOV:s utformning i Mönsterås
Serviceinsatserna utförs dagtid, vardagar kl. 08-17. Leverantör av omsorg och service
med delegerad/instruerad hälso- och sjukvård ska kunna leverera mellan kl 07.00 kl
22.00 årets alla dagar.
Sökande utförare har möjlighet att söka godkännande för olika delar vilket innebär:
Serviceinsatser (städ, tvätt och ärenden).
Serviceinsatser och personlig omvårdnad. I den personliga omvårdnaden ingår
delegerad hemsjukvård.
Man har även tagit beslut om geografisk avgränsning vilket innebär att de kommande
utförarna kan välja att verka inom ett eller flera områden, områdena är de fem
befintliga hemtjänstområdena.
Nattpatrull, matdistribution och larm kommer att undantas från valfrihetssystemet.
19.2 Mönsterås ersättningssystem
Valet av ersättningssystem kommer att utgå ifrån att det är den utförda tiden upp till
beviljad tid som gäller vid betalning till utförare. Liksom Västervik finns inte något
elektroniskt registreringssystem utan registrering kommer till att börja med att ske
genom manuell registrering. Tidsmätningsinstrument kommer i ett senare skede att
köpas in. I dagsläget pågår ett intensivt arbete med att ta fram vilken timersättning
som ska utgå till utförare.
Ansvariga för avstämning av fakturaunderlag kommer att vara biståndshandläggarna.
25

19.3 Förberedelse inför införandet
Delar som pågår i förberedelsearbetet inför införandet av ”Eget val” är:
Förfrågningsunderlag och kontrakt.
Egenregiverksamheten.
Beställarrollen.
Uppföljning och utvärdering.
Information och kommunikation.
Ekonomi.
IT.
Ersättningsnivåer.
Tidplanen är att förfrågningsunderlag ska vara färdigt under maj 2010 för att kunna
annonseras på kammarkollegiets webbsida.
20. Resultat
De undersökningar som gjorts i Vimmerby visar att det finns underlag för ett
valfrihetssystem men kommunens regi står inför ett stort omställningsarbete vid ett
eventuellt införande av LOV.
Vid ett eventuellt beslut om införande måste förankringsarbete ske, såväl i den
politiska ledningen som inom berörda förvaltningar. Nedan redovisas några delar av
förberedelsearbetet som bör innefattas vid ett eventuellt införande av LOV i
Vimmerby.
20.1 Ekonomi
Vid ett införande av LOV måste ett ersättningssystem till utförarna utarbetas.
Ersättningssystemet ska vara enhetligt för alla utförare. Vilken ersättningsmodell
kommunen väljer utgår från vilket syfte kommunen har med att införa ett
valfrihetssystem.
Valfrihetssystemet förutsätter att man övergår till ett prestationsbaserat
ersättningssystem till utförarna. Kostnaderna blir kopplade till ersättningsnivån och
volymen på det arbete som utföraren gör. Detta förändrar kommunens möjligheter att
påverka kostnadsutvecklingen. Ökar volymen ökar kostnaderna och tvärt om.
Resursfördelning har en viktig roll i styrningen av kommunen vid fördelning av
budgetmedel från kommunfullmäktige till nämnderna. Vid ett införande av LOV
måste resursfördelningen kopplas till demografiska faktorer, så att det finns en klar
koppling mellan förändringar i demografin och nämndernas budgetram.
26

20.2 IT
Omsorgsförvaltningen har moderna datasystem (Treserva, TES) för ärendehantering
och besöksplanering och det arbetas med utveckling redan idag vilket är gynnsamt för
verksamheten vid ett eventuellt genomförande. Det finns vissa inkörningsproblem men
arbete pågår för att komma tillrätta med dessa.
Systemen har utvecklingspotential till att klara återrapportering från externa utförare
men det behöver köpas in ytterligare en modul, ett återrapporteringssystem som
säkerställer att insatserna utförs och tidsåtgången för utförandet. Det förs redan idag
diskussioner om behovet av ett sådant stödsystem som behöver vara kompatibelt med
Treserva och TES. Syftet är att kvalitetssäkra för brukaren men det är även för
återrapportering, dokumentation samt för att kunna följa upp verksamheten på ett
bättre sätt.
20.3 Kvalitetssäkring
För att få en kontinuitet i kvalitetssäkringen bör klara riktlinjer tas fram om vem som
ansvarar för olika uppgifter vid kvalitetsuppföljningar. I riktlinjen behöver det framgå
hur kvalitetsuppföljningar ska ske och vilka delar som ska följas upp. Där behövs
också klara regler för hur återkoppling till utförare ska ske och hur resultaten ska
redovisas internt i kommunen och för kommuninvånarna. Det är positivt att öppet
redovisa resultat av uppföljningar, så att kommuninvånarna ska kunna få en jämförbar
bild av olika leverantörer. Det kan exempelvis göras genom tryckt informationsmaterial,
på hemsidan med mera. Exempel finns på Danderyd kommuns hemsida.
20.4 Organisation
Organisationen behöver ses över och anpassas till nya förhållanden vid ett införande
av valfrihetssystem. Det är viktigt att se över roller och ansvarsfördelning så att det
skapar förutsättningar för att behandla privata utförare och den egna regin på lika
villkor. Förvaltningsledningen kommer att få mer av en ”beställarroll”. Organisationen
behöver förstärkas med en person som hanterar förfrågningsunderlag, avtal,
avtalsuppföljning etc.
Biståndshandläggarna får en betydligt mer framträdande roll i ett valfrihetssystem och
den enheten kommer att behöva förstärkas med ytterligare handläggare.
Myndighetsavdelningen är en slimmad enhet idag och i ett valfrihetssystem är det av
stor vikt att alla biståndsbeslut ligger rätt och att uppföljningar hinns med (detta är
även viktigt idag). Tillkommande uppgifter blir att kontrollera att de utförda insatser
som inrapporterats överensstämmer med biståndsbesluten innan utbetalning till
utförare sker och debitering görs till brukare.
27

21. Diskussion
Finspång skrev i inledningen av sin LOV-utredning, ”Vi slutar inte vara unika för att
vi blir äldre”. Detta är viktigt att komma ihåg när ett beslut ska tas om ett eventuellt
införande av valfrihetssystem. Lagen om valfrihetssystem (2008:962) utformades med
fokus på att den enskilde personen ska få en ökad valfrihet och ett inflytande när
behov uppstår av hemtjänstinsatser. Alla som beviljas hemtjänst ska få möjligheten att
välja utförare, samtidigt som ingen ska bli tvingad att välja.
Vi vet av prognoser att antalet personer över 65 år kommer att öka och så även
gruppen över 80 år. Dagens nyblivna pensionärer har andra krav än de pensionärer
som är över 80 år. Gruppen som är mellan 65-79 år har i viss mån vana att välja allt
från i vilken affär de vill handla i till vilket telefonbolag de vill ha sina tjänster ifrån.
Med detta som bakgrund är det viktigt att i den mån det är möjligt försöka tillmötesgå
och förutse vilka krav medborgarna har på kommunen idag och i framtiden.
Vid ett eventuellt införande av valfrihetssystem sker en maktförskjutning från politiker
till den enskilde brukaren. Det ger den enskilde personen möjlighet att välja vem som
ska utföra beviljade hemtjänstinsatser, när de ska utföras och hur den beviljade
insatsen ska utföras. Är den enskilde personen inte nöjd med utförarens insatser,
bemötande eller annat finns möjlighet att byta till annan utförare.
Undersökningar som gjorts i andra kommuner om hur ofta byten sker mellan olika
utförare visar att det inte sker någon snabb övergång till andra utförare, utan det är
nytillkomna personer (kunder) som väljer utförare.
En konkurrensutsättning i den egna regin gör att även utförande personal inom
organisationen kommer att få en förändrad yrkesroll som kan ge positiva effekter för
alla berörda parter. Erfarenheter från andra kommuner visar att flexibiliteten ökar hos
verkställande personal genom att de får ett ökat inflytande i arbetet. Den ekonomiska
medvetenheten ökar också likaså motivationen att ge ett gott bemötande. Det ger en
större kundnöjdhet och kvalitet för den enskilde.
Ur systemperspektiv ger ett valfrihetssystem en förbättrad ekonomisk styrning och
ökad medvetenhet kring ekonomifrågorna.
Vimmerby kommun har idag behov av ett nytt resursfördelningssystem som ger bättre
kontroll på den egna regins intäkter och kostnader. Vid införande av ett nytt
resursfördelningssystem kan ett annat ersättningssystem tillämpas som ersätter utförd
tid. Det stimulerar den egna regin till effektivisering. Resultatet från andra kommunen
är att:
Beviljade insatser utförs i än högre grad.
Den faktiska tiden hos brukaren ökar.
Kringtiden minskar.
28

Införande av LOV kräver en organisationsförändring och i samband med arbetet av
omstruktureringen är det då viktigt att tillsätta arbetsgrupper inom de olika områdena
som berörs såsom ekonomi, IT, myndighet, personal, organisation med flera.
Det behövs även en övergripande styrgrupp samt en parlamentarisk grupp som
bearbetar olika frågeställningar i valfrihetssystemet.
Arbetet med omstrukturering till en organisation med kundfokus kräver en
omställningstid eftersom ett omfattande arbete fordras. Vid ett eventuellt positivt
beslut bör detta omställningsarbete startas upp snarast.
22. Ställningstagande inför ett eventuellt införande
Det första steget för Vimmerby kommun vid ett eventuellt beslut om införande bör
vara att fastställa vilket det övergripande syftet är med att införa ett valfrihetssystem
och vad som ska uppnås med valfrihetssystemet. Detta styr sedan hur systemet
utformas i Vimmerby.
Nedan anges ytterligare punkter som kommunen behöver ta ställning till om LOV ska
införas:
Ska LOV enbart omfatta servicetjänster?
Hur ska tidsplanen se ut för införande av valfrihetssystem?
Hur ska förberedelsearbetet organiseras?
29

Referenser:
Att leda i organisationsförändringar – förändrade roller och arbetsuppgifter inom
biståndsenheterna, Christina Amundberg. (Kista 2010-02-04)
Danderyd kommuns hemsida
www.danderyd.se/DanderydTemplates/Page____9393.aspx
Ersättning för hemtjänstinsatser i olika kommuner, Sveriges kommuner och landsting
(SKL 2009)
Framtidens biståndshandläggning inom äldreomsorgen, (Kista, 1/2-4/2. 2010)
LOV, lägesbeskrivning, Sven Lusensky, Socialstyrelsen. (Kista, 2010-02-01)
Mönsterås kommun, www.monsteras.se/Social-omsorg/Aeldreomsorg/Lag-omvalfrihetssystem-LOV
Plan- och bygglovavdelningen (2010-02-15)
Protokoll omsorgsnämnden (2010-03-18)
Statisticon AB, Befolkningsprognos 2009-2030 Vimmerby kommun (2009-12-31)
SOSFS 2006:11 (S) Föreskrifter och allmänna råd, Ledningssystem för kvalitet i
verksamhet enligt SoL, LVU, LVM och LSS
Styr med resursfördelning! Idéer för att utveckla sättet att fördela resurser i kommuner.
(SKL 2007)
Treserva, (2010-04-30)
Utvärdering av valfrihetssystem i kommuner och landsting, (SKL 2010)
Valfrihetssystem, Erfarenheter från ett antal kommuner och landsting. (SKL 2010)
Val av ersättningsmodell och beräkning av ersättningsnivå, hemtjänst och särskilt
boende (SKL, 2009),
Valfrihetssystem inom äldreomsorgens hemtjänst, Joakim Nyman Västerviks
kommun. (2009-04-17)
Vimmerby 2010, Klingensjö Leif, Östgren Signild. (SKL 2010)
Västerviks kommun, www.vastervik.se/templates/VVKommun_Page.aspx?id=13670
(2010-04-30)
Intervjuer
Bergsten Maria, myndighetschef, Vimmerby kommun
Granström Anita, projektledare LOV, Mönsterås kommun
Nyman Joakim, projektledare, LOV, Västerviks kommun
30

Bilaga 1
Fördelning omvårdnadsinsatser per område
DagEm.EgenFm.KvällsMorg.-
Soc. Ute- Övr. Natt- Totalt ant.
Område hjälp Dusch hjälpvårdhjälphjälphjälp Samvaro vistelse SoL hjälp Insatser
Vimmerby
inkl. Granen 43 88 38 13 23 88 98 16 40 7 12 466
Södra Vi 11 24 9 3 7 24 29 4 7 0 118
Frödinge 9 16 6 2 3 13 12 0 6 1 68
Locknevi 4 6 1 0 1 6 6 0 3 2 29
Tuna 17 23 9 0 7 21 22 1 3 1 104
Storebro 5 12 7 0 5 10 13 0 5 0 57
Rumskulla 6 8 6 0 5 12 12 1 4 1 55
Totalt 95 177 76 18 51 174 192 22 68 12 12 897
Källa: Treserva

VIMMERBY KOMMUN
Omsorgsförvaltningen
598 81 VIMMERBY
www.vimmerby.se