GTHB1734

More documents

Recommendations

Info

sida 6/vecka 34/2017/GRÄNSLÖST I SIFFROR FLER OCH FLER FÅR TILLGÅNG TILL RENT VATTEN Sedan 1990 har det skett en enorm förändring när det gäller vattentillgången i världen och idag har 91 % av världens befolkning tillgång till rent dricksvatten. 2,6 miljarder fler människor har tillgång till rent dricksvatten idag jämfört med 1990. ENLIGT MÅL 6 i de globala målen ska världens länder arbeta tillsammans för att se till att alla människor i världen har tillgång till rent dricksvatten år 2030. Men redan nu ser man alltså resultat. 1990 HADE ENDAST 23 % av befolkningen i Kambodja tillgång till rent dricksvatten. Fram till idag har den siffran ökat med 53 %. I PARAGUAY HAR tillgången till rent dricksvatten ökat från 53 % år 2000, till hela 98 % 2015. KÄLLA: FN, VARLDSKOLL.SE Vid vattendraget Nagad i Djibouti, Östafrika. VAD BETYDER ORDEN EPILEPSI, GRAND MAL OCH PETIT MAL Ända sedan 1500-talet är ordet epilepsi belagt i svenskan men 1716 fick det sin nuvarande form. Det grekiska ordet epilepsia betyder anfall och verbet epilambanein betyder gripa. TEXT: BIRGITTA MARKENDAHL EPILEPSI ÄR EN sjukdom som kännetecknas av anfall med svåra kramper. I gamla kyrkböcker kan det stå fallandesjuka eller fallandesot, vilket är äldre benämningar på sjukdomen. Sot är ett gammalt ord för sjukdom, särskilt smittosam sådan, enligt SAOB. En sjukdom ”som far fram” har sedan mitten av 1500-talet kallats farsot. PÅ LATIN HAR sjukdomen kallats morbus sacer, det vill säga den heliga sjukdomen, och personer med epilepsi sades förr i tiden ha ett närmare band med Gud. Men Hippokrates, läkekonstens fader som levde i Grekland på 400-talet före Kristus, ansåg att epilepsi inte var mer helig än andra sjukdomar. EN FORM AV epilepsi kallas sedan 1940-talet grand mal vilket är franska och betyder stort lidande. Beteckningen petit mal finns också och beskrivs i Medicinsk Ordbok som ”lätta kortvariga epileptiska anfall där patienten blir frånvarande oftast bara några sekunder”. Petit är också franska och betyder liten. Hippokrates, gravyr av Peter Paul Rubens 1638.
GRÄNSLÖST/vecka 34/2017/sida 7 SVERIGEKOLL Under en lång tid har det pyrt under ytan. Missnöjet inom vården och då inte minst förlossningsvården är stort. Barnmorskor som har gått på knäna under arbetsbördan, kvinnor som inte har fått plats på BB, utan mitt under förlossningsvärkarna fått åka till BB i en annan kommun eller ett annat län, har protesterat. TEXT: KARLO BARANJ, FOTO: MARIE FREIJ STÄNGNINGAR OCH SAMMANSLAGNINGAR av BB-avdelningar runt om i landet har pågått länge och anledningarna har varit de välbekanta – resursbrist. Kanske var kurserna i bilförlossning droppen som fick bägaren att rinna över. UNDER SÖNDAGEN MARSCHERADES det på 15 orter i Sverige i protest mot BB-kaoset. Tusentals personer hade organiserat sig runtom i landet. Det var nätverket Födelsevrålet som var arrangör i samarbete med Cissi Wallin och Emily Comeau Hellsing och marschen var en manifestation mot krisen i förlossningsvården. Födelsevrålet är Sveriges enda brukarorganisation för födande före, under och efter förlossningen. UTÖVER I SVERIGES tre största städer gick marschen också i Enköping, Eskilstuna, Härnösand, Jönköping, Kalmar, Linköping, Sollefteå, Uppsala, Vänersborg, Växjö, Östersund och Örebro. GRAVIDA KVINNOR OROAR sig för om de ska få plats någonstans när det är dags, och oron har bevisligen varit befogad. En konsekvens av nedskärningar och sammanslagningar inom förlossningssjukvården blir att höggravida kvinnor för sämre vård före, under och efter förlossningen. Det råder en osäkerhet om närmaste BB har plats. Vittnesmålen från kvinnor som anlänt till BB och skickats vidare till andra sjukhus, oftast många mil bort, finns hur många som helst. STATSMINISTER STEFAN LÖFVEN kommenterade Tusentals kvinnor och män samlades runt om i landet för att visa sitt missnöje med förlossningsvården. söndagens protester: – Det här är en fråga som inte löses med skattesänkningar utan här måste vi ha skatteintäkter att föra till. Vi har fört resurser till sjukvården och inte minst till förlossningsvården. Sen måste landstingen och regionerna avgöra fördelningen. – Vi ska ha en förlossningsvård där kvinnor har plats och får en säker och trygg förlossning, inget annat kan vi ha som ambition. Därför skjuter vi till resurser.
Page 1 and 2: VECKA 34- 2017. NYHETER OM RÄTTVIS
Page 3 and 4: GRÄNSLÖST/vecka 34/2017/sida 3 ST
Page 5: GRÄNSLÖST/vecka 34/2017/sida 5 Ka
Page 9 and 10: GRÄNSLÖST/vecka 34/2017/sida 9 KO
Page 11 and 12: GRÄNSLÖST/vecka 34/2017/sida 11 N
Page 13 and 14: GRÄNSLÖST/vecka 34/2017/sida 13
Page 15 and 16: GRÄNSLÖST/vecka 34/2017/sida 15 F
Page 17 and 18: GRÄNSLÖST/vecka 34/2017/sida 17 K
Page 19 and 20: GRÄNSLÖST/vecka 34/2017/sida 19 F
Page 21: SANNA LUNDELL UTMANAR JANOUCH PÅ I
Page 25: GRÄNSLÖST/vecka 34/2017/sida 25 I
Page 28 and 29: sida 28/vecka 34/2017/GRÄNSLÖST A
Page 30 and 31: sida 30/vecka 34/2017/gränslöst K
Page 32 and 33: sida 32/vecka 34/2017/GRÄNSLÖST P
Page 34 and 35: sida 34/vecka 34/2017/gränslöst H
Page 36 and 37: sida 36/vecka 34/2017/GRÄNSLÖST V
Page 38 and 39: sida 38/vecka 34/2017/GRÄNSLÖST S
Page 40: Posttidning A Gränslöst Box 76, 6

GTHB1734

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?