Future Transport 3 - 2017

Recommendations

Info

swerig kommenterar Swerig verkar på en internationell marknad – för den svenska järnvägsbranschen. Till ett exportvärde av cirka 10 miljarder kronor årligen. I varje nummer av Future Transport – Nordic Rail and Road News lyfter Swerig de viktigaste frågorna för den svenska exportindustrin. SAMARBETSAVTAL för ökad kunskap och handel Genom avtal med andra länder kan vi få kunskap om teknik och organisatoriska modeller från dem. De kan också innebära exportmöjligheter för svenska företag. Här berättar tre företrädare om några av avtalen. Näringsdepartementet är det departement som ansvarar för samarbets avtalen, eller Memorandum of Understanding (MoU) som de ofta kallas. Lena Kling är departementsråd på Näringsdepartementet och berättar mer. Vilka samarbetsavtal som är relevanta för järnvägsbranschen har Sverige? – Vi har bland annat avtal inom transportsektorn med Japan, Kina, USA, Chile, Indien, Indonesien och Tyskland. De har olika syften och omfattning. Avtalet med Japan och Indien är främst inriktade på järnvägs sektorn. Avtalen med Kina, USA och Chile är mer trafikslagsövergripande. Avtalet med Indonesien är främst fokuserat på flygområdet. Vi har också ett innovationspartnerskap med Tyskland efter förbundskansler Angela Merkels besök förra året. Inom transportsektorn är det samverkan kring el-vägar som är prioriterat. lena kling NÄRINGSDEPARTEMENTET Vilka typer av organisationer deltar normalt i arbetet enligt dessa avtal? – Avtalen har olika syften. Vissa är en plattform för att främst stimulera kunskaps- och erfarenhetsutbyte för att bidra till svensk kompetensförsörjning medan andra har syftet att öka exportmöjligheter för svenska företag och stimulera investeringar i Sverige. Beroende på avtalets syfte är olika aktörer involverade. Då det är kunskaps utbyte är det främst myndigheterna som berörda, men även företag finns med i dessa samarbeten. Vid exportfrämjande avtal är fokus på företagen. Vid export främjande insatser kan den politiska nivån och myndigheter fungera som ”dörröppnare”. Vad kan svenska företag få ut av att delta i något samarbete enligt dessa avtal? – Sverige och svenskt näringsliv, ut bildning, forskning och innovation ligger långt framme i arbetet med nya, smarta och innovativa systemlösningar. För att fortsatt ligga i framkant är det viktigt att ständigt arbeta för att säkra kompetensförsörjningen inom transportsektorn. För detta behövs internationellt utbyte av erfarenheter och kunskap både för svenska offentliga aktörer, men även för de företag som verkar inom sektorerna. Detta kan ta sig i uttryck i exempelvis industriella samarbeten och utbyten inom forskning, innovation och utveckling. – Den internationella marknaden för transport- och mobilitetslösningar växer i takt med industrialiseringen på stora tillväxtmarknader. Behovet av en hållbar infrastruktur och hållbara transportlösningar blir allt större. Även den ökande urbaniseringen ställer högre krav på smarta transport- och bostadslösningar i stadsmiljöer. Detta öppnar för fler affärsmöjligheter för de svenska företagen. Trafikverket har olika typer av samarbeten med andra länder och deras motsvarande myndigheter. Syftena är ofta att bygga upp kunskap, bevaka ny teknik samt att samordna med andra länder. Vilka är, skulle du säga, de viktigaste samarbetsprojekten Trafikverket deltar i? – Vi deltar dels inom ramen för de MoU-avtal som Sverige genom näringsdepartementet tecknat med till exempel Japan, Kina och USA. Inom Europa har vi dessutom samverkan via järnvägsorganisationer såsom UIC och EIM. Ut över detta deltar vi även i vissa av EU:s forskningsprojekt inom järnvägsområdet, till exempel Shift2Rail, säger Christer Löfving, strateg på Trafikverkets enhet för strategisk utveckling. 4 Future Transport Nordic Rail/Nordic Road News
Vad finns det för exempel på kunskaper som Trafikverket har tagit med sig från andra länder? – Det land vi samverkat mest med utanför Europa de senaste åren är Japan. Japan har ju ett mycket välfungerande järnvägssystem. Vi har tittat på områden som till exempel underhåll, vinterberedskap och höghastighetssystem. Frågor som är mycket aktuella hos oss. Förut sättningarna i Japan skiljer sig i flera avseenden från våra så det är inte bara att ta efter, men vi kan inspireras av deras sätt att bygga och underhålla järnväg. En slående egenskap med det japanska järnvägssystemet är att det snarare bygger på enkelhet och robusthet än avancerad högteknologi, till exempel minimerar man antalet växlar vilket ger lägre investerings- och underhållskostnader samt högre tillförlitlighet. Samtidigt får man en något lägre flexibilitet så det blir en avvägningsfråga att ta hänsyn till vid projektering, fortsätter Christer Löfving. Trafikverket arbetar ju för att öka närvaron av utländska företag på den svenska marknaden. En möjlighet för svenska företag skulle vara att bli underleverantör till dessa och följa med ut i andra länder. Är denna typ av samverkan något Trafikverket märker ökar? – Ja absolut. I första hand är det europeiska företag som visar ökat intresse, men även företag från Kina och Japan visar stort intresse för Sverige. Inte minst i samband med planerna på höghastighetsbanor. När dessa företag intresserar sig för Sverige är det inte ovanligt att de lierar sig med svenska företag som kan de lokala förutsättningarna i vårt land. Detta kan i sin tur leda till samverkan även utanför Sverige, avslutar Christer Löfving. Ibland tecknas avtal mellan andra än regeringar. Ett exempel är det avtal som under 2016 skrevs mellan den svenska bransch- och arbets givarorganisationen Teknikföretagen och dess indiska motsvarighet. Indien ska skapa totalt 100 så kalllade Smart Cities. En nyckel till framgång är tillgång på utländsk teknik och där har Sverige valts ut tillsammans med USA, Frankrike, Tyskland, Japan och Spanien. – Sverige ligger långt fram när det gäller hållbar stadsutveckling och smarta städer. Det finns mycket kompetens kopplat till det här området och teknikföretag står för mycket av den kompetensen. Något som kan göra stor nytta i Indien, säger Jennie Cato, avdelningschef på Teknikföretagen. Vilken nytta kan företag ha av ett sådant samarbete, och vad kan ett företag göra för att komma med i samarbetet? – Genom avtalet får svenska teknikföretag ökade möjligheter att hitta innovationssamarbeten och göra affärer i de indiska Smart Cities-projekten. Det innebär bland annat att företagen får möjligheter att i tidiga skeden få information om vilka projekt som kommer ut på upphandling, berättar Jennie Cato vidare. SWERIG och dess systerorganisation Swedtrain bevakar Sveriges arbete med avtalen. TEXT OCH INTERVJU: PIA LAGERLÖF OCH MAGNUS DAVIDSSON, SWERIG jennie cato TEKNIKFÖRETAGEN christer löfving TRAFIKVERKET Future Transport Nordic Rail/Nordic Road News 5
Page 1 and 2: BRANSCHTIDNING FÖR TRANSPORTINFRAS
Page 3: Lyssna och lära blir höstens ledo
Page 7 and 8: noterat Efter terrorattackerna - ut
Page 9 and 10: formas Nya projektsamarbeten genom
Page 11 and 12: Branschen om Tomas Eneroth: Rikard
Page 13 and 14: Zalando öppnar jättelager i Brunn
Page 15 and 16: Effekter av ett Eco-bonussystem enl
Page 17 and 18: karolina boholm Ålder: 41. Familj:
Page 19 and 20: Gästkrönikör Dags att förmånsb
Page 21 and 22: Tidsplan för nationell transportpl
Page 23 and 24: Vi har ljuset för tunneln Välkomm

Future Transport 3 - 2017

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?