hållbart yrkesliv
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
GUIDE TILL<br />
HÅLLBART YRKESLIV<br />
Hälsofrämjande, Förebyggande & Rehabiliterande
Vad sjukt!<br />
LEDARE<br />
2016 kostade sjukskrivningarna i Sverige<br />
227 miljarder kronor. Varje dag bedömer<br />
läkare, arbetsplatser och individer att<br />
kompetenta, viktiga människor mår bättre<br />
utanför arbetslivet än i det. Smärta<br />
och ångest är oftast symtomen, men vad<br />
är sjukdom och vad behöver läka?<br />
Sjukskrivningar som strukturell ojämlikhet<br />
SCB (1) pekar på sambandet mellan sjukfrånvaro<br />
och faktorer som ålder, kön, socioekonomisk status<br />
och vissa bostadsorter. Mellan 2012 och 2014 ökade<br />
antalet stressrelaterade sjukskrivningar med 70 procent,<br />
bland kvinnorna fördubblades de under samma<br />
period. Det är inom kontaktnära yrken som vård,<br />
förskola och socialtjänst sjukskrivningarna ökar mest.<br />
Där ser man också att en ond cirkel kan uppstå. De<br />
anställda som inte är sjuskrivna och som är kvar på<br />
arbetsplatsen får mer att göra när deras kollegor är<br />
sjukskrivna. Detta resulterar i sin tur i en ökad risk<br />
att de drabbas av ohälsa.<br />
Sjukskrivningar som kultur<br />
Det är konstaterat att ångest och depression inte<br />
botas av att människor får vara i fred, tvärtom bidrar<br />
det istället ofta till ökade symtom. Samtidigt har vi i<br />
samhället och på våra arbetsplatser en relativt svartvit<br />
syn på hälsa, antingen är jag sjuk eller så är jag<br />
frisk. Men kanske är det så att de flesta av oss lever<br />
stora delar av våra liv i gråzonen där emellan. Att<br />
vara frisk är inte så sällan att må dåligt och att vara<br />
sjuk betyder inte nödvändigvis försämrad livskvalité.<br />
Vi själva och våra arbetsplatser har dock ofta svårt<br />
att hantera dessa hälsans gråzoner.<br />
Hållbart <strong>yrkesliv</strong><br />
Projektet Hållbart Yrkesliv i Skara har genom<br />
kompetensinsatser, dialog, nätverk och samverkan<br />
adresserat flera delar inom komplexet hälsa och<br />
sjukskrivning. Arbetet har syftat till att både etablera<br />
konkreta, tidiga arbetsmetoder runt personer som<br />
riskerar sjukskrivning, samt att bygga gemensam<br />
kultur och handlingskraft för att bygga det framtida<br />
hållbara <strong>yrkesliv</strong>et. Det du håller i din hand är ett<br />
konkret verktyg för struktur och kultur. Det är vi<br />
tillsammans som är hantverkarna!<br />
Åsa Jellinek<br />
Utvecklingchef, Skara kommun<br />
Ordf. i Styrgrupp Hållbart <strong>yrkesliv</strong><br />
December 2017<br />
Referenser<br />
http://ki.se/sites/default/files/projekt_fm_sbu_rapport_sjukskrivning-orsaker_konsekvenser_och_praxis.pdf)<br />
VIKTIGT ATT TÄNKA PÅ…<br />
Denna guide ersätter INTE din organisations rutiner och policys.<br />
Den är bara ett väldigt bra komplement. Syftet med denna guide<br />
är att ge inspiration, råd och tips på vad man kan och bör arbeta<br />
vidare med för att främja ett hållbart <strong>yrkesliv</strong>.
Innehållsförteckning<br />
Chef & Medarbetare...................................................................3<br />
Rättigheter och skyldigheter i arbetslivet<br />
Hälsofrämjande ledarskap & medarbetarskap<br />
En god dialog betyder något<br />
Skapa effektiv möteskultur<br />
Den friska arbetsplatsen.............................................................8<br />
Alla byggstenar har betydelse<br />
Skapa goda miljöer som stärker människor<br />
Energigivande arbetsplats<br />
Hållbar kompetensförsörjning<br />
Fyra F för Frisk arbetsplats<br />
Sjukdom & Arbetsförmåga.......................................................14<br />
Vad är sjukdom?<br />
Bipacksedel sjukskrivning<br />
Vad händer vid sjukskrivning?<br />
Rehabprocess, det här gör de olika aktörerna<br />
Vem gör vad i rehabprocessen?<br />
Inspiration och länkar att arbeta vidare med......................20<br />
Sammanfattning. Så här främjar vi ett hållbart <strong>yrkesliv</strong>...................21<br />
Aktörerna i Hållbart <strong>yrkesliv</strong>...................................................23<br />
Vid frågor kontakta Erica Boegård, projektledare Hållbart <strong>yrkesliv</strong>
Chef &<br />
Medarbetare<br />
Mina medarbetare är<br />
den viktigaste resursersen<br />
jag har<br />
Som chef har jag<br />
ett stort ansvar<br />
Vi vet hur viktigt det är<br />
med kommunikation och<br />
relation<br />
Gemensamt<br />
ansvar gör oss<br />
bättre<br />
Min kompetens har<br />
betydelse<br />
Som medarbetare<br />
engagerar jag mig i<br />
vår arbetsmiljö och<br />
tar ansvar för min<br />
egen hälsa
Rättigheter & skyldigheter<br />
i arbetslivet<br />
Din kompetens är betydelsefull – den har<br />
ju gjort att just du blivit anställd! Ett anställningsavtal<br />
är en överenskommelse<br />
mellan arbetsgivare och medarbetare.<br />
Båda parter behöver känna till de skyldigheter,<br />
rättigheter och förväntningar<br />
som finns utifrån denna överenskommelse.<br />
I och med anställningsavtalet ingår arbetsgivare och<br />
medarbetare en avtalsrelation som innebär att medarbetaren<br />
utför arbetsuppgifter<br />
och för detta betalar arbetsgivaren<br />
ut lön. Alla anställda i en<br />
organisation finns där för att<br />
utföra arbetsuppgifter på ett<br />
sätt som leder till att organisationen<br />
når sina mål. I detta<br />
arbete har medarbetare och<br />
chefer olika roller, ansvar och<br />
mandat.<br />
Arbetsgivaren<br />
Arbetsgivarens skyldigheter<br />
finns inom flera områden<br />
kopplat till anställningen, bl.a.<br />
arbetsmiljö. Enligt arbetsmiljölagen<br />
har arbetsgivaren skyldighet att skapa<br />
förutsättningar för en god arbetsmiljö, fysiskt, organisatoriskt<br />
och socialt. Chefen har också skyldighet<br />
att se till att arbetsuppgifter och befogenheter inte<br />
leder till ohälsa samt att organisationens medarbetare<br />
har den kunskap som krävs för att utföra sina<br />
arbetsuppgifter Arbetsgivaren ska också arbeta för<br />
att det ska finnas en balans mellan krav och resurser<br />
i arbetet.<br />
Chefen är den som leder och fördelar arbetet. Hen<br />
har mandat att sätta lön och kan förvänta sig att<br />
medarbetaren utför de arbetsuppgifter som hen är<br />
Vad gör du för att<br />
göra ditt <strong>yrkesliv</strong><br />
hållbart?<br />
anställd för att utföra. Ett anställningsavtal som är<br />
skrivet tillsvidare kan inte avslutas från arbetsgivarens<br />
sida om det inte finns saklig grund för uppsägning.<br />
Medarbetaren<br />
En medarbetare har skyldighet att utföra de arbetsuppgifter<br />
som ingår i det grunduppdrag anställningen<br />
gäller men även en skyldighet att följa de avtal,<br />
rutiner och policys m.m. som finns i organisationen.<br />
Medarbetaren har ansvar enligt<br />
arbetsmiljölagen, precis som<br />
arbetsgivaren. I detta ansvar<br />
ligger bl.a. att använda de hjälpmedel<br />
som chefen erbjuder,<br />
bidra till en god arbetsmiljö<br />
för sig själv och andra samt att<br />
informera arbetsgivaren om<br />
risker för ohälsa på arbetsplatsen.<br />
Medarbetarens rättigheter<br />
regleras i lag och avtal, bl.a.<br />
semesterlagen och arbetstidslagen<br />
som reglerar t.ex. antalet<br />
semesterdagar man har rätt<br />
till respektive de pauser som ska vara inplanerade i<br />
arbetstiden. En medarbetare kan avsluta sitt anställningsavtal<br />
genom en uppsägning som är kopplad till<br />
en viss uppsägningstid.<br />
Egenansvar<br />
Arbetsgivaren har ett stort ansvar för arbetsförhållanden<br />
och arbetsmiljön, men det är också viktigt för<br />
medarbetaren att ta ansvar för sin egen arbetsmiljö,<br />
sin egen hälsa och sitt eget välbefinnande. Att ta ansvar<br />
för sin egen situation på olika sätt är en viktig<br />
komponent för hälsa i arbetslivet och för ett hållbart<br />
<strong>yrkesliv</strong>. Det är ingen annan som bär ansvaret för dig.
”Hur främjar man ett hållbart <strong>yrkesliv</strong>?” Nyckelord som arbetats fram av arbetsgrupper<br />
i Skara i samband med APT-besök av projektet Hållbart <strong>yrkesliv</strong>.<br />
Hälsofrämjande ledarskap<br />
& medarbetarskap<br />
Vad är viktigt att tänka på som chef och<br />
medarbetare för att tillsammans skapa<br />
ett hållbart <strong>yrkesliv</strong>?<br />
Hälsofrämjande ledarskap<br />
En tydlig dialog med medarbetarna kring kraven i yrkesrollen<br />
och ömsesidiga förväntningar är grundläggande<br />
för ett hälsofrämjande ledarskap. Medarbetare<br />
som deltar i dialog får en större förståelse för hur<br />
organisationen fungerar och vad det är som styr det<br />
arbete man förväntas utföra. Detta skapar en känsla<br />
av delaktighet och meningsfullhet.<br />
När medarbetarna förstår processen uppstår färre<br />
frågetecken vilket gör att både chef och medarbetare<br />
kan fokusera på uppgifterna. En chef som ställer<br />
krav på sina medarbetare och samtidigt ser till att<br />
det finns balans mellan krav och resurser, skapar<br />
möjlighet för ett hållbart <strong>yrkesliv</strong>. Resurser kan vara<br />
arbetstid, kompetens och andra organisatoriska förutsättningar.<br />
En lyhörd chef som uppmärksammar sina medarbetare<br />
och upplevs närvarande och involverad i<br />
verksamheten får förtroende och det skapar trygget.<br />
Hitta ett sätt att vara närvarande som fungerar både<br />
för dig som chef och för din verksamhet.<br />
Hälsofrämjande medarbetarskap<br />
Att känna sig nöjd, att kunna utföra och utveckla sitt<br />
arbete är några av de viktigaste förutsättningarna för<br />
ett hållbart <strong>yrkesliv</strong>. Återhämtning är ytterligare en<br />
betydande faktor. Detta är något som man själv styr<br />
över till viss del, ex planera ditt arbete och signalera<br />
tidigt till din chef om någon organisatorisk förutsättning<br />
utgör en hälsorisk för dig eller någon av dina<br />
kollegor. Som medarbetare är man också del av en<br />
arbetsgrupp, där man har gemensamt ansvar för balans<br />
och arbetsglädje. Detta gör vi genom att bidra<br />
med positiv energi, respekt och gott bemötande. Vi<br />
är varandras arbetsmiljö.
En god dialog betyder något<br />
Våga prata, våga fråga. Att skapa en god<br />
dialog är i mångt och mycket grunden för<br />
ett hållbart <strong>yrkesliv</strong>. God kommunikation<br />
skapar trygghet och öppenhet som i sin<br />
tur bidrar till utveckling, teamkänsla och<br />
en frisk arbetsplats.<br />
På arbetsplatsen har vi under året flera olika samtal<br />
mellan chef/medarbetare och medarbetare emellan<br />
som är till för att få individen och verksamheten att<br />
växa. Att under dessa samtal få möjlighet att spegla<br />
sina tankar och funderingar ger nya perspektiv. En<br />
god dialog som betyder något, är när någon lyssnar<br />
aktivt och visar intresse för våra tankar och funderingar.<br />
En god dialog får oss att må bra, bli kreativa<br />
och känna att vi blir tagna på allvar. Återkoppling i<br />
form av beröm och konstruktiv kritik utvecklar och<br />
skapar gemenskap. Det skapar ett engagemang för<br />
verksamheten som i sin tur leder till att organisationen<br />
utvecklas.<br />
God dialog skapar positiva effekter<br />
För att få till en lyckad kommunikationsprocess är<br />
det betydande för dig som ska hålla ett professionellt<br />
samtal att ha ett förhållningssätt som är öppet<br />
och följsamt. Vad är syftet med din kommunkation?<br />
Vad är ditt budskap? Mottagarens tolkning av ditt<br />
meddelande kan påverkas av en rad olika faktorer<br />
såsom kroppspråk, känslor och tidigare erfarenheter.<br />
Att lyssna in svar och reaktioner kan vara grundläggande<br />
för att kunna veta hur du ska gå vidare. Olika<br />
personlighetstyper behöver olika former av samtal<br />
och stöttning så utgå ifrån den andra personens<br />
behov och försäkra dig om att varje medarbetare<br />
känner sig sedd under samtalet. Vem är det du pratar<br />
med?<br />
Våga fråga om lätta<br />
och svåra saker<br />
Öppnar upp möjligheten<br />
att förhindra ohälsa.<br />
Delaktighet<br />
Ett samtal kan leda till nya<br />
idéer som kan utveckla verksamheten<br />
Den goda dialogen<br />
Fokus på det som<br />
fungerar<br />
Positiva samtal leder till<br />
ökad arbetsglädje och<br />
trygghet.<br />
Medveten närvaro<br />
Visat intresse och närvaro<br />
i samtalen skapar känslan<br />
av att man är betydelsefull.<br />
Personlig<br />
utveckling<br />
Samtal kring kompetensförsörjning<br />
skapar ökat<br />
engagemang.
Skapa effektiv möteskultur<br />
Tiden är konstant. Den är det enda som<br />
är fullt ut rättvis. Alla har vi 60 minuter<br />
per timme, 24 timmar per dygn och 7 dagar<br />
per vecka. Vad vi fyller dessa dagar,<br />
timmar och minuter med samt hur vi planerar<br />
dem, det ser lite olika ut.<br />
Många har en arbetstid som fylls av möten. Informationsmöte,<br />
arbetsmöte, ledningsmöte, samverkansmöte,<br />
dialogmöte, nätverksmöte, medarbetarsamtal<br />
och lönesamtal. Detta är bara några exempel. Vi planerar<br />
själva in möten men det är också så att andra<br />
bjuder in. Möten ska ses som ett strategiskt verktyg<br />
och är till för att driva verksamheten framåt. Grunden<br />
i att ha en arbetsplats med effektiva möten är<br />
att samtliga möten har ett syfte, deltagarna i mötet<br />
har en tydlig roll och vet vad som förväntas av dem.<br />
Hur skapas en effektiv möteskultur?<br />
Inbjudan, kallelse & kalender<br />
Börja med att ta ansvar för din egen kalender. Acceptera<br />
inte alla mötesinbjudningar utan reflektion.<br />
Ställ frågor kring målet med mötet och syftet med<br />
att du deltar i det. Blir du kallad till ett obligatoriskt<br />
möte bör det också framgå av kallelsen vad syftet<br />
med mötet är. Därefter kan du fundera över vilket<br />
beteende du själv har när det kommer till att bjuda<br />
in/kalla till möte, så att du föregår med gott exempel.<br />
Mötesstruktur<br />
När mötet väl äger rum är det viktigt med struktur.<br />
En mötesstruktur skulle kunna byggas utifrån nedanstående<br />
lista:<br />
• Presentation av agendan för mötet – inklusive tid,<br />
mål, syfte och förväntningar på deltagarna. Behövs<br />
pauser? Är det någon som vill lägga till någon<br />
punkt på agendan? Vem för anteckningar?<br />
• Agendan för mötet genomförs punkt för punkt,<br />
med fördel i den ordning de står.<br />
• Avslutning av mötet – vad har vi kommit fram till?<br />
Hur sker fortsatta arbetet? Skickas anteckningar<br />
ut? Behöver vi boka nytt möte?<br />
• Kom ihåg att hålla mötestiden!<br />
Tips hur alla kan göra sig hörda:<br />
• Använd post-it lappar där alla får skriva sin idé/<br />
synpunkt.<br />
• Laget runt – alla andra lyssnar.<br />
• Samla in förslag o idéer innan mötet/mellan möten.<br />
• Ställ fråga riktad till person eller ha en talarpinne<br />
som skickas runt.<br />
• Bikupa eller gruppdiskussioner under mötet för<br />
att fördjupa och lyssna in allas tankar.<br />
Sammanfattning Chef & Medarbetare<br />
Chef och medarbetare har ett gemensamt ansvar<br />
att bidra till en bra miljö och kultur på arbetsplatsen.<br />
Egenansvaret, att man tar ansvar för sin egen<br />
situation, är en viktig del av ett hållbart <strong>yrkesliv</strong>.<br />
God dialog skapas genom tydlig kommunikationsprocess.<br />
Vem talar du med och vad är syftet?<br />
En välmående arbetsplats innebär gemensamt<br />
ansvar, effektiv möteskultur och goda relationer,<br />
både i arbetsgrupp och mellan chef och medarbetare.
Den friska<br />
arbetsplatsen<br />
Det känns som vi fått<br />
bättre möten och att vi<br />
har mer arbetsglädje på<br />
jobbet.<br />
Det måste delvis bero på<br />
att vi går laget runt på<br />
APT-mötet och säger något<br />
positivt som hänt sedan<br />
vi sist sågs. Det har<br />
skapat bättre stämning!<br />
Det känns som vi ser<br />
varandra mer! Det känns<br />
givande, det måste vi<br />
fortsätta med!
Tilltro, tillit, hopp, framtidstro<br />
SAMHÄLLSUTVECKLING<br />
samhällsekonomi, miljö, social hållbarhet<br />
SAMHÄLLSARENOR<br />
SOCIOEKONOMISK SITUATION<br />
utbildning, yrke, inkomst, sysselsättning<br />
LIVSSTIL<br />
levnadsvanor och beteende<br />
socialt stöd och gemenskap<br />
SOCIALT SAMMANHANG<br />
boende närmiljö/fritid, kulturföreningsliv/skola, utbildning/arbete, försörjning/hälso- och sjukvård, omsorg, socialt arbete<br />
Proportionell universalism<br />
kön, ålder arv<br />
Människosyn<br />
Hälsans bestämningsfaktorer<br />
Alla byggstenar har betydelse<br />
Vår hälsa formas av många olika byggstenar.<br />
Man brukar säga att hälsan påverkas<br />
till 25% av genetiska faktorer,<br />
30% av omgivande kultur- och miljö<br />
och till 45% av faktorer som hör ihop<br />
med individens livsstil och beteende.<br />
Byggstenarna kallas av WHO, Världshälsoorganisationen,<br />
för hälsans bestämningsfaktorer.<br />
Varje byggsten har betydelse<br />
Arv, ålder och kön är byggstenar som påverkar din<br />
hälsa. Ditt sociala nätverk såsom familj, vänner och<br />
bekanta är betydelsefulla för hur du mår och hur du<br />
ser på hälsa. Den kontext och kultur du är en del<br />
av formar dig. Dessa byggstenar finns nära dig och<br />
det är de som påverkar din inställning till att hantera<br />
olika situationer i livet. Hur du ser på livet är också<br />
hur du ser din hälsa.<br />
Goda levnadsvanor<br />
Att ha goda levnadsvanor är en förutsättning och<br />
viktig byggsten för din hälsa. Det vill säga att äta bra,<br />
att sova och inte missbruka alkohol, tobak och droger.<br />
Regelbundna inslag av rörelse skapar ork och<br />
energi för ett friskt liv. Samhället du lever i kan skapa<br />
förutsättningar för goda levnadsvanor, men du kan<br />
också göra bra val genom att ha hälsosamma vanor.<br />
Din hälsa påverkas av val som du gör.<br />
Samhällsstruktur påverkar vår hälsa<br />
Men så finns det byggstenar som du inte lika enkelt<br />
kan påverka. Det är byggstenarna som ligger längre<br />
ifrån dig och det är faktorer i ditt liv som påverkas<br />
av beslut som fattas på kommunal, regional och<br />
nationell nivå. Det handlar exempelvis om hur samhällsfunktionerna<br />
fungerar där du lever och verkar.<br />
Hur boendemiljön ser ut och hur staden är uppbyggd.<br />
Detta har stor inverkan på din hälsa och de<br />
går att påverka genom engagemang.<br />
Olika referensramar<br />
Din hälsa och synen på hälsa byggs av många olika<br />
saker omkring dig. Din hemmiljö, ditt arbete och<br />
det samhälle du lever i. För att alla ska få förutsättningar<br />
till ett välmående behöver vi olika mycket<br />
stöd. Viktigast är att vi är medvetna om att vi alla har<br />
olika livsvillkor, förutsättningar och referensramar till<br />
vad hälsa är.
Skapa goda miljöer som<br />
stärker människor<br />
Hälsosamt leverne och en frisk arbetsplats<br />
är nyckelfaktorer för välmående.<br />
För att skapa hälsa kan man arbeta på tre<br />
olika nivåer; hälsofrämjande, förebyggande<br />
och rehabiliterande. Ju tidigare insatser<br />
desto bättre.<br />
Hälsofrämjande<br />
Att främja hälsa innebär att skapa miljöer som stärker<br />
och bevarar det friska. Det vill säga öka samhällets<br />
skydds- och friskfaktorer. Detta innebär att skapa<br />
en miljö som bidrar till goda uppväxtvillkor, skapa<br />
en arbetsmiljö som stärker det fysiska och psykiska<br />
välbefinnandet och underlättar för bra levnadsvanor.<br />
Förebyggande<br />
Att arbeta förebyggande innebär att rikta in sig på<br />
att minska riskfaktorerna för ohälsa runt en individ.<br />
Det kan vara screening, vaccination eller stöd för att<br />
göra hälsosamma val, t ex hälsosamtal och konflikthantering.<br />
Att arbeta med relationerna på arbetplatsen<br />
kan vara ett sätt att skapa trivsel och förhindra<br />
sjukskrivningar.<br />
Rehabiliterande<br />
Att arbeta med behandling och rehabilitering innebär<br />
att stödja de som redan har problem. I denna fas<br />
är det viktigt med rätt behandling. Det kan innebära<br />
allt från samtalsterapi till medicinering. Att jobba<br />
med skyddsfaktorer och stärka friskfaktorer är viktigt<br />
för att bevara hälsan. Det påverkar både individen<br />
och samhället positivt.<br />
Energigivande arbetsplats<br />
Våren 2016 kom Arbetsmiljöverket med<br />
en ny föreskrift gällande den organisatoriska<br />
och sociala arbetsmiljön (OSA).<br />
Föreskriften har fått arbetsmiljöfrågan på<br />
agendan.<br />
Hur arbetar ni med OSA hos er?<br />
Föreskriften tydliggör hur arbetsgivaren ska arbeta<br />
för att förebygga ohälsa kopplat till områdena arbetsbelastning,<br />
arbetstid och kränkande särbehandling.<br />
Fundera kring följande:<br />
• Har din organisation övergripande mål för att<br />
främja hälsa och motverka ohälsa? Hur arbetar ni<br />
med dessa på din arbetsplats?<br />
• Finns kunskap hos medarbetare och chef om hur<br />
man förbygger och hanterar ohälsosam arbetsbelastning?<br />
• Arbetsgivaren ska se till att arbetsuppgifter och<br />
befogenheter inte ger upphov till ohälsosam arbetsbelastning.<br />
Finns stöd i att prioritera? Vad är en<br />
resurs? Vad finns det för resurser på din arbetsplats<br />
för att klara av de krav som ställs på arbetet?<br />
• Arbetsgivaren ska vidta de åtgärder som behövs<br />
för att motverka att arbetstidens förläggning leder<br />
till ohälsa hos medarbetarna. Skiftarbete, nattarbete,<br />
delade arbetspass, omfattande övertidsarbete,<br />
långa arbetspass och ständig nåbarhet är sådant<br />
som kan medföra risker för ohälsa. Hur ser arbetstidsförläggningen<br />
ut på din arbetsplats? Finns det<br />
möjlighet för återhämtning i arbetet? Nyttjas den<br />
möjligheten?<br />
• Arbetsgivaren ska klargöra att kränkande särbehandling<br />
inte<br />
accepteras i verksamheten.<br />
Finns<br />
kunskap hos medarbetare<br />
och chefer<br />
kring hur man<br />
förebygger och<br />
hanterar kränkande<br />
särbehandling?<br />
Hur arbetar ni<br />
med detta på din<br />
arbetsplats?<br />
OSA ska vara en<br />
del av SAM – det<br />
systematiska arbetsmiljöarbetet!
Hållbar kompetensförsörjning<br />
Varför är det så viktigt att jobba med<br />
kompetensförsörjning? En enkel fråga kan<br />
tyckas, men avgörande för organisationen<br />
när det kommer till att skapa goda förutsättningar,<br />
ta tillvara på medarbetarnas<br />
resurser och nå verksamhetens mål.<br />
Svenska chefer ser endast 32 procent av<br />
sina medarbetare som tillräckligt kompetenta,<br />
enligt Future Foundation. Vad<br />
blir konsekvenserna av detta? Jo, chefer<br />
får lägga sin arbetstid på att korrigera fel<br />
som medarbetare orsakat och de svenska<br />
företagen förlorar miljarder årligen på<br />
grund av felrekryteringar.<br />
Tydlig plan för kompetensförsörjning<br />
Kompetensförsörjning innefattar mer än bara rekrytering.<br />
Ett strategiskt tänkande kring organisationens<br />
framtid och mål handlar inte bara om att ha rätt<br />
medarbetare på rätt plats, utan också om att skapa<br />
utrymme för medarbetare att utvecklas. För att<br />
kunna agera kraftfullt måste organisationens mål och<br />
kompetenser samordnas - en organisation kan inte<br />
bara bestå av individuella rekryteringar och enskilda<br />
utvecklingsplaner. En tydlig strategi för kompetensförsörjning<br />
innehåller en långsiktig plan för att förse<br />
organisationen med rätt kompetens utifrån perspektiven<br />
attrahera, rekrytera, utveckla, behålla och<br />
avsluta.<br />
Attrahera rätt målgrupp av framtida<br />
medarbetare<br />
Avgörande för att organisationen ska lyckas stärka<br />
attraktionskraften är att arbeta aktivt med organisationens<br />
värderingar och marknadsföra dessa. Idag<br />
väljer medarbetaren sin arbetsgivare - inte tvärtom.<br />
Fyra av fem medarbetare kan tänka sig byta om rätt<br />
erbjudande dyker upp och 75 procent ser till arbetsgivarens<br />
varumärke innan man skickar en ansökan.<br />
Organisationen behöver därför ha ett attraktivt erbjudande<br />
som lockar rätt medarbetare.<br />
Rekrytera och utveckla<br />
Att rekrytera på ett kvalitativt och likvärdigt sätt<br />
handlar om att ha en professionell rekryteringsprocess<br />
där alla som är i kontakt med organisationen<br />
blir behandlade på ett likvärdigt sätt och får en<br />
positiv upplevelse av organisationens kultur och värderingar.<br />
En arbetsgivare behöver även jobba med<br />
utveckling av befintliga medarbetare och ledare, så<br />
de kan hantera dagens arbetsuppgifter och morgondagens<br />
utmaningar. Detta gör man genom att ta hand<br />
om medarbetarens kompetens, både den synliga och<br />
den dolda.<br />
Arbete för att behålla medarbetare<br />
och göra ett bra avslut<br />
En trevlig arbetsmiljö står överst på listan när medarbetare<br />
ska välja arbetsgivare. Att systematiskt<br />
arbeta med att skapa förutsättningar för ett hållbart<br />
<strong>yrkesliv</strong>, en bra arbetsmiljö och ett långvarigt engagemang,<br />
ökar organisationens konkurrenskraft. Det<br />
stärker inte bara organisationens varumärke, utan<br />
ökar även arbetsgivarens möjligheter att behålla<br />
kompetenta medarbetare. Avsluta innebär att ha en<br />
planering och förberedelse inför att medarbetare<br />
av olika orsaker lämnar organisationen. Oavsett på<br />
vilka grunder medarbetaren avslutar sin anställning<br />
är det viktigt att överföra personens kompetens och<br />
genomföra avgångssamtal för att få information som<br />
kan leda till en förbättring av verksamheten. Ett bra<br />
avslut kommer med största sannolikhet leda till att<br />
man rekommenderar organisationen som arbetsgivaren<br />
till andra.<br />
Employer branding<br />
Employer branding handlar om att utveckla<br />
och forma varumärket som arbetsgivare.<br />
Andra begrepp som ibland används är arbetsgivarprofilering,<br />
arbetsgivarimage, arbetsgivarmärke<br />
eller kort och gott ”rykte”.<br />
Varumärket definieras av hur medarbetare,<br />
både nuvarande och blivande, uppfattar organisationen.<br />
Genom olika insatser kan man<br />
påverka bilden som arbetsgivare och på så<br />
sätt forma varumärket till vad man vill att<br />
det ska vara. Fundera på hur redan nöjda<br />
medarbetare kan bli ambassadörer och hur<br />
du kan paketera och sälja ditt arbetsgivarvarumärke.
MÅL<br />
VERKSAMHETSPLAN<br />
KOMPETENS-<br />
ANALYS<br />
KOMPETENS-<br />
PLANERING<br />
GENOMFÖRANDE<br />
UTVÄRDERING<br />
Kartlägga<br />
kompetensbehov<br />
utifrån verksamhetsmål<br />
Kartlägga befintlig<br />
kompetens<br />
Kompetensgap<br />
Fyll i handlingsplanen<br />
med<br />
långsiktiga och<br />
kortsiktiga<br />
aktiviteteter<br />
Verktyg för att<br />
skapa aktiviteter<br />
-ARUBA<br />
Genomför<br />
uppsatta aktiviteter<br />
i handlingsplanen.<br />
Tidsbestämt, har<br />
vi genomfört det<br />
vi sagt att vi ska<br />
göra.<br />
ATTRAHERA REKRYTERA UTVECKLA BEHÅLLA AVSLUTA<br />
Employeer<br />
branding<br />
Rekrytering<br />
Målstyrning,<br />
målsamtal<br />
Engagemang<br />
Uppsägning/<br />
avgångssamtal<br />
Skolkontakter &<br />
mässplaner<br />
Arbetsmarknadspolitiska<br />
insatser<br />
Medarbetarskap<br />
Mentorskap<br />
Pensionering<br />
kompetensväxling<br />
Sociala medier<br />
Ledarutveckling,<br />
ledarskapsprogram<br />
& certifieringskurser<br />
Trend-, omvärlds-<br />
& konkurrensanalys<br />
Förmånserbjudande<br />
friskvård<br />
Heltid<br />
Omställning<br />
Kompetensutveckling<br />
& studier<br />
Hållbart <strong>yrkesliv</strong><br />
Arbetsmiljö
Fyra F för Frisk arbetsplats<br />
Framgångsrikt team<br />
Gemensamma mål och värderingar är viktiga<br />
för ett fungerande team. Skapa en vi-känska<br />
genom delaktighet och gemenskap.<br />
Goda samarbeten bygger på dialog och tid<br />
för att bygga teamet. Tydliga ramar skapar<br />
stabilitet. Vet alla vad som gäller? När saker<br />
och ting är otydliga är det som bäddat för<br />
konflikter. Vid tecken på konflikt, ta tag i det<br />
snabbt. Relationsproblem tenderar att bli<br />
organisationsproblem.<br />
Friskvård<br />
Vi måste ta hand om oss på många olika sätt<br />
för att må bra och hålla oss friska. Rörelse,<br />
sömn, reflektion och goda matvanor är<br />
ingredienser som vi måste jobba med för<br />
välbefinnande. Det innebär att du måste visa<br />
omtanke om din kropp och själ, inifrån och<br />
ut. Arbetsgivaren har möjlighet att stimulera<br />
till friskvård genom olika insatser för att<br />
främja medarbetarnas friskfaktorer. Friska<br />
medarbetare skapar hållbart <strong>yrkesliv</strong>.<br />
Feedback/Återkoppling<br />
Positiv återkoppling vid goda prestationer<br />
lyfter och stärker individen och verksamheten.<br />
Fokusera på det som man lyckats<br />
med. Det skapar motivation och självkänsla.<br />
Även feeback som ges i syfte att korrigera,<br />
behöver ta avstamp i det som är bra. Det<br />
gör att personen ser det som en utveckling<br />
inte som negativ kritik. Var noga med<br />
motivering. Vad kan förbättrats och vad kan<br />
utvecklas för än bättre resultat?<br />
Fortbildning<br />
Kompetenshöjande insatser är väsentliga för<br />
för att öka kunskap och färdigheter. Fortbildning<br />
säkerställer kontinuerlig kvalitet och<br />
leder till en förbättring av verksamheten.<br />
Det skapar också utveckling på det personliga<br />
planet. Fortbildning kan vara coaching,<br />
mentorskap, reflektion, utbildning inom yrkesområdet<br />
och inom områden som stärker<br />
relationer och arbetsklimat.<br />
Sammanfattning Den friska arbetsplatsen<br />
Din arbetsplats ska ge dig kraft och energi att<br />
utföra ditt arbete. En välmående arbetsplats är<br />
en grund för god hälsa och välmående även på<br />
fritiden.<br />
Hållbar kompetensförsörjning handlar om att ta<br />
tillvara på sina medarbetare och deras kompetenser.<br />
Det innebär attrahera, rekrytera, utveckla,<br />
behålla och avsluta.<br />
Ju tidigare insatser för att främja hälsa desto<br />
bättre.<br />
Den organisatoriska och sociala arbetsmiljön är<br />
grundläggande för att stärka den psykosociala<br />
arbetsmiljön.<br />
Framgångsrikt team, Friskvård, Feedback och<br />
Fortbildning.
Sjukdom &<br />
Arbetsförmåga<br />
Jag fick ett gott stöd av min chef<br />
när jag blev sjuk. Arbetsplatsen har<br />
sedan tidigare kartlagt enklare arbetsuppgifter<br />
som kan utföras under<br />
en begränsad tid. Jag fick tillfälligt<br />
anpassade arbetsuppgifter som<br />
gjorde att jag kunde fortsätta arbeta<br />
trots min sjukdom. God dialog,<br />
stöd och dessa möjligheter gjorde<br />
min rehabilitiering mer hanterbar.
Vad är sjukdom?<br />
Det kan finnas flera orsaker som gör att vi upplever<br />
ohälsa t ex. sjukdom, svåra livshändelser, konflikter<br />
på arbetsplatsen. Sjukdom definieras av SOU enligt<br />
följande ”Varje onormalt kropps- eller själstillstånd som<br />
inte hör ihop med den normala livsprocessen betecknas<br />
som sjukdom. Problem som beror på det naturliga åldrandet,<br />
havandeskap eller barnafödande betraktas därmed<br />
inte som sjukdom eftersom de hör ihop med den<br />
normala livsprocessen» (SOU 2006).<br />
Tidiga signaler på ohälsa<br />
Det är viktigt att vara uppmärksam på förändrade<br />
beteenden. Frånvaro, sena ankomster, stort flexuttag,<br />
förändrat humör, förändrad prestationsförmåga<br />
osv. kan ha andra orsaker än sjukdom. Det kan t ex.<br />
handla om:<br />
• Alkohol och droger<br />
• Mediciner, biverkningar<br />
• Våld i nära relationer<br />
• Konflikt/vantrivsel på arbetsplatsen<br />
• Svårigheter att lösa livsproblem<br />
• Att inte kunna avgränsa sig (alltid vara tillgänglig)<br />
Dessa orsaker kan gälla individen själv eller någon<br />
nära anhörig.<br />
Chefens agerande på tidiga signaler<br />
Chefens agerande på tidiga signaler bygger på goda<br />
relationer mellan medarbetare och chef. Det är viktigt<br />
att våga fråga och att sedan fråga igen. Chefens<br />
åtgärder kan vara:<br />
• anpassning av ordinarie arbetsuppgifter tillfälliga<br />
anpassade arbetsuppgifter för att förebygga sjukfrånvaro<br />
• med stöd av vårdgivare eller företagshälsovård<br />
utreda behov av förbyggande medicinsk behandling<br />
t.ex. sjukgymnastik, vardagsrevidering/hälsosamtal<br />
eller arbetshjälpmedel.<br />
• att medarbetaren ska lämna läkarintyg från första<br />
sjukdag, t.ex. vid misstanke om missbruksproblem<br />
FRISK<br />
Ingen sjukdom, upplevd<br />
ohälsa. Ex konflikt på<br />
arbetet.<br />
Ingen sjukdom, upplevt<br />
välbefinnande<br />
ILLABEFINNANDE<br />
VÄLMÅENDE<br />
Tecken på sjukdom, upplevd<br />
ohälsa. Ex vinterkräksjuka<br />
Tecken på sjukdom, upplevt<br />
välbefinnande. Ex<br />
välbehandlad diabetes<br />
SJUK<br />
Hälsokorset
Bipacksedel sjukskrivning (Västra Götalandsregionen)<br />
För dig som blivit sjukskriven är det viktigt att veta att sjukskrivning kan ha effekter som inte<br />
är gynnsamma för din återhämtning. Vid sjukskrivning är det lätt att den vanliga strukturen på<br />
dagen försvinner. Du vänder på dygnet, kommer inte ut och äter på oregelbundna tider. Om du<br />
redan röker eller dricker lite för mycket kan det bli värre. En längre tids sjukskrivning kan leda<br />
till att du blir isolerad och känner dig folkskygg. Du vågar eller kan inte röra på dig eller träna<br />
som du brukar och oroar dig för hur det ska gå att komma tillbaka till jobbet. Du kan också<br />
känna obefogade skuld- och skamkänslor, mot både arbetskamrater och familjemedlemmar.<br />
Vad händer vid sjukskrivning?<br />
Ibland leder ohälsa till att vi behöver<br />
söka vård<br />
Vården gör då en bedömning av om vård behövs<br />
och vilken vård som är lämplig. Vid<br />
sjukdom gör läkaren en bedömning,<br />
på vilket sätt sjukdomen påverkar den<br />
psykiska- och fysiska arbetsförmågan.<br />
Läkaren skriver vid behov sedan ett<br />
intyg som skickas till Försäkringskassan.<br />
Det är av stor vikt att en tydlig<br />
rehabiliteringsplan upprättas. Försäkringskassan<br />
bedömer sedan rätten till<br />
sjukpenning där intyget är en del av<br />
bedömningen. Rehabkoordinatorn på<br />
vårdcentralen är länken mellan vårdcentralen, patienten<br />
och arbetsgivaren. Hens uppgift är att samordna<br />
kontakter och vara vägvisande i rehabiliteringsprocessen.<br />
Sjuklön och tydliga rutiner<br />
Arbetsgivaren bedömer rätten till sjuklön under de<br />
första 14 dagarna i sjukperioden. Därför är det av<br />
stor vikt med tidig kontakt mellan chef och medarbetare,<br />
helst redan dag ett. Arbetsgivarens uppdrag<br />
är att ta reda på vad frånvaron beror på, handlar det<br />
om sjukdom eller finns det andra orsaker? Finns det<br />
uppgifter som medarbetaren kan utföra en kortare<br />
period för att undvika sjukskrivning? Det är viktigt<br />
Har ni tydliga<br />
rutiner vid sjukanmälan?<br />
att det finns tydliga rutiner vid sjukfrånvaro eller<br />
tecken på illabefinnande. Rutiner vid sjukfrånvaro ska<br />
vara en del av arbetsgivarens arbetsmiljöarbete, de<br />
ska förankras och följas upp årligen<br />
med medarbetarna vid t ex. personalmöten.<br />
Sjukpenning<br />
Från och med dag 15 är det Försäkringskassan<br />
som bedömer rätten till<br />
sjukpenning. De tar även ställning till<br />
om individen behöver stöd genom t<br />
ex. samordning av insatser för att kunna<br />
återgå till arbete.<br />
God dialog är grunden till mycket<br />
Genom en bra dialog mellan medarbetare och chef<br />
kan sjukskrivningar förebyggas. Det kan även underlätta<br />
möjligheterna att hitta tillfälliga anpassande<br />
arbetsuppgifter för att främja arbetsförmåga. Ibland<br />
kan det vara bra med ett tidigt möte mellan medarbetare,<br />
chef och vård för att ha en samsyn och en<br />
tydlig plan för individen. Arbetsgivaren ansvarar för<br />
att ta vara på den arbetsförmåga medarbetaren har<br />
trots sin sjukdom. Företagshälsovården kan i tidigt<br />
skede kopplas in av chef.
Rehabprocess, det här gör de ol<br />
Vårdcentral (VC)<br />
• Arbetsgivare kan tidigt ta kontakt<br />
med Vårdcentral för råd<br />
och samordning.<br />
• DAG 8 Vid behov kallar vården<br />
till flerpartsmöte för samverkan/planering<br />
för återgång i<br />
arbete.<br />
• Bedömning av arbetsförmåga.<br />
Arbetsgivare (AG)<br />
• DAG 1 Sjukanmälan ska göras<br />
enligt arbetsgivarens rutiner.<br />
• Beslut om sjuklön.<br />
• Utredning för återgång i arbete.<br />
• Har man kartlagt anpassade<br />
arbetsuppgifter?<br />
• Finns annat arbete eller uppgifter<br />
att erbjuda under en begränsad<br />
period?<br />
• Läkarintyg bedöms av arbetsgivare.<br />
15<br />
Vårdcentral (VC)<br />
Vårdcentral kan påtala behov av<br />
samordning med Försäkringskassan<br />
och Arbetsgivare. Detta<br />
kan leda till ett tidigt avstämningsmöte<br />
Försäkringskassan<br />
(FK)<br />
• Beslut om rätt till sjukpenning<br />
om läkarintyget styrker att<br />
arbetsförmågan är nedsatt<br />
pga av sjukdom. Detta görs<br />
vid varje nytt läkarintyg i förhållande<br />
till bedömningsgrund.<br />
• Kontakt med den sjukskrivne.<br />
• Finns det anpassade arbetsuppgifter.<br />
Kontakt med arbetsgivare.<br />
• Plan för återgång i arbete. Vid<br />
behov avstämningsmöte/ personligt<br />
möte.<br />
• Finns annat arbete? Omplaceringsmöjligheter?<br />
Arbetsförm<br />
(AF)<br />
Informerar om s<br />
befintlig arbetsgi<br />
hitta arbetsuppgi<br />
arbetsmarknaden<br />
att individen skal<br />
nytt arbete samt<br />
man har sin anstä<br />
Den anställde ha<br />
tjänstledig från si<br />
hos AG för att pr<br />
arbete och se om<br />
av det trots sin s<br />
Försäkrings<br />
(FK)<br />
Om rätt till sjukp<br />
föreligger efter d<br />
bjuder Försäkring<br />
kontaktmöte med<br />
möte sker FÖRE<br />
Arbetsgivare (AG)<br />
Regelbunden kontakt med medarbetaren och fortlöpande planering för återgång i arbete under hela sjukskrivningen.<br />
Vårdcentral (VC)<br />
Patienten ska hålla/ta kontakt med vården för regelbunden och aktivt medicinsk bedömning och rehabilitering.<br />
Företagshälsovård (FHV)<br />
• Ta tidigt kontakt med Företagshälsovård för råd, stöd, kartläggningbedömning<br />
alt. utredning som kan förhindra eller främja hälsa.<br />
• Företag<br />
av insat<br />
Vad säger lagen<br />
Lag om sjuklön<br />
Chef beslutar om sjuklön ska betalas ut för ett<br />
tillstånd av nedsatt arbetsförmåga som orsakats av<br />
sjukdom. Sjuklöneperioden är steglös, vilket innebär<br />
sjukfrånvaro är i möjlig i varierande grad de första<br />
14 dagarna.<br />
Socialförsäkringsbalken<br />
Under de första 90 dagarna har du rätt till sjukpenning<br />
om du inte kan utföra ordinarie eller anpassat<br />
arbete.<br />
Efter 90 dagar har du rätt till sjukpenning om du inte<br />
kan utföra ditt ordinarie eller något annat arbete<br />
som din arbetsgivare kan erbjuda.<br />
Efter 180 dagar har du rätt till sjukpenning om du
ika aktörerna<br />
edlingen<br />
Arbetsförmedlingen (AF)<br />
Fortsatt stöd och hjälp med att återgå till någon form av arbete, utöver befintlig<br />
arbetsgivare. Gemensam kartläggning med Försäkringskassan görs med<br />
syftet är att kartlägga den sjukskrivnes medicinska och arbetslivsinriktade förutsättningar<br />
för arbete.<br />
töd, utöver<br />
vare, med att<br />
fter på hela<br />
. Detta för<br />
l kunna söka<br />
idigt som<br />
llning kvar.<br />
r rätt att vara<br />
n anställning<br />
ova på annat<br />
hen klarar<br />
jukdom.<br />
kassan<br />
enning EJ<br />
ag 180 erskassan<br />
ett<br />
AF. Detta<br />
dag 180.<br />
Försäkringskassan<br />
(FK)<br />
• Efter 180 dagar har du rätt till<br />
sjukpenning om du inte kan<br />
utföra arbeten som normalt<br />
förekommer på arbetsmarknaden.<br />
Det gäller däremot<br />
inte om FK bedömer att du<br />
med stor sannolikhet kommer<br />
att kunna gå tillbaka i arbete<br />
hos din arbetsgivare före dag<br />
366.<br />
• Om EJ rätt till sjukpenning erbjuder<br />
Försäkringskassan ett<br />
överlämningsmöte med AF.<br />
• Om arbetsåtergång ej är möjlig<br />
hos ordinarie arbetsgivare<br />
kan om behoven finns, en arbetslivsinriktad<br />
rehabilitering<br />
ske i samarbete med AF.<br />
Försäkringskassan<br />
(FK)<br />
• Möjlighet att söka sjukpenning<br />
på fortsättningsnivå<br />
eller fler dagar med sjukpenning<br />
på normalnivå vid<br />
allvarlig sjukdom.<br />
• Försäkringskassan beslutar<br />
utifrån ansökan och medicinska<br />
underlag om rätten till<br />
ersättning efter 365 dagars<br />
sjukskrivning.<br />
Vill du veta mer –<br />
kontakta aktörerna!<br />
shälsovården kan bistå med olika typer<br />
ser under hela rehhabprocessen.<br />
inte kan utföra arbeten som normalt förekommer på<br />
arbetsmarknaden.<br />
Arbetsmiljölagen<br />
Arbetsgivaren har ett ansvar för att medarbetare<br />
som drabbas av skada eller sjukdom, får de rehabiliterings-och<br />
anpassningsåtgärder som behövs för att<br />
kunna fortsätta att arbeta.<br />
Arbetsgivaren har en skyldighet att ha en organiserad<br />
verksamhet för anpassning och rehabilitering.<br />
Det är viktigt att arbetsgivaren arbetar aktivt och<br />
effektivt med rehabilitering.<br />
Medarbetare har skyldigheter att medverka i sin<br />
egen rehabilitering och de åtgärder som arbetsgivaren<br />
sätter in.
Vem gör vad i rehabprocessen?<br />
Rehabkoordinatorn är<br />
länken mellan vårdcentral,<br />
patient, arbetsgivare och<br />
Försäkringskassan mfl när<br />
man riskerar att bli eller<br />
har blivit sjukskriven.<br />
Arbetsförmedlaren informerar<br />
om arbetsförmedlingens<br />
tjänster, vilken ersättning<br />
som är aktuell samt<br />
kartlägger förutsättningar<br />
för arbete.<br />
Arbetsgivaren har rehabiltieringsansvaret<br />
för sina<br />
medarbetare. Det innebär<br />
ansvar att hålla kontakt,<br />
bedöma arbetsförmåga,<br />
anpassa arbetet under processens<br />
gång.<br />
Försäkringskassan bedömer<br />
arbetsförmåga och betalar<br />
ev ut sjukpenning. FK kan<br />
vid behov samordna ett<br />
avstämningsmöte för att<br />
diskutera möjligheter till att<br />
återgång i arbete.<br />
Företagshälsovården är<br />
en expertfunktion för<br />
att tydliggöra sambandet<br />
mellan arbetslivets krav<br />
och medarbetarnas resurser.<br />
Sammanfattning Den friska arbetsplatsen<br />
Sjukdom och arbetsförmåga är inte samma sak.<br />
Var medveten om dolda orsaker till ohälsa. Tidiga<br />
insatser kan främja hälsa.<br />
Det är centralt att man har tydliga rutiner för<br />
sjukanmälan på arbetsplatsen. Tidig kontakt mellan<br />
chef och medarbetare är en förutsättning för<br />
rätt insatser i rätt tid.<br />
Rehabprocessen har många aktörer och har den<br />
sjukskrivnes återgång till arbete i fokus. För att<br />
nå ett så gott resultat som bara går, är det viktigt<br />
alla tar ansvar för sin del i processen.
Inspiration och länkar att<br />
arbeta vidare med<br />
• 1177.se<br />
• Afaforsäkring.se<br />
• Aleforsstiftelsen.se<br />
• Arbetsmiljöforskning.se<br />
• Arbetsmiljöverket.se<br />
• Arbetsmiljoupplysningen.se<br />
• Attention.se<br />
• Chef.se<br />
• Do.se<br />
• Fackförbunden har mycket material som<br />
stöttar arbetet med att främja ett hållbart<br />
<strong>yrkesliv</strong>.<br />
• Habitud.se<br />
• Healthforwealth.se<br />
• Hjärnkoll.se<br />
• Kvinnofridslinjen.se<br />
• Kommissonenjamlikhälsa.se<br />
• Lakaremedgranser.se<br />
• Ledarna.se<br />
• LEAN - Idcab.se<br />
• Motivation.se<br />
• Nck.uu.se<br />
• Prevent.se<br />
• Regeringen.se<br />
• SKL.se<br />
• Stressmottagningen.se<br />
• Sundkurs.se<br />
• Suntarbetsliv.se<br />
• Suntarbetsliv.se/verktyg/osa-kompassen<br />
• Uppdragpsykiskohälsa.se<br />
• Viktigtpåriktigt.se<br />
• VGRregion.se/Stressmedicin<br />
• WHO.int<br />
Vill du jobba vidare<br />
med detta material i<br />
din verksamhet?<br />
Välj ut de områden som just<br />
ni behöver arbeta med och ta<br />
hjälp av länkar, aktörerna och<br />
tillhörande arbetsmaterial.
Sammanfattning<br />
Så här främjar vi ett hållbart <strong>yrkesliv</strong><br />
Rutiner vid ohälsa<br />
Sjukdom och arbetsförmåga är olika saker. Det<br />
kan finnas arbetsförmåga trots sjukdom och en<br />
nedsatt arbetsförmåga behöver inte betyda att<br />
man ska vara sjukskriven. Det är viktigt att arbetsgivaren<br />
har rutiner för hur en sjukanmälan går<br />
till samt hur arbetet med rehabilitering och anpassning<br />
ska genomföras. För att skapa förutsättningar<br />
för ett hållbart <strong>yrkesliv</strong> är det viktigt att ha<br />
rutiner för hur man arbetar såväl hälsofrämjande,<br />
förebyggande som rehabiliterande.<br />
Det är också viktigt att både chef och medarbetare<br />
har kännedom om de olika aktörerna i en<br />
rehabiliteringsprocess samt deras roller. Målet för<br />
en rehabiliteringsprocess är alltid att medarbetaren<br />
återgår i arbete.<br />
God dialog på arbetsplatsen<br />
Kommunikation och dialog skapar en bra grund<br />
för en god arbetsmiljö. Ohälsa i form av konflikter<br />
i en verksamhet bottnar ofta i en brist på kommunikation.<br />
Hälsofrämjande ledarskap och medarbetarskap<br />
kräver en god dialog, både i det vardagliga<br />
arbetet och i olika mötesformer.<br />
Balans och Arbetsglädje<br />
Vår hälsa påverkas av många faktorer, exempelvis<br />
vår hemmiljö beroende på familjesituation, ekonomi<br />
och fritidsintressen. Detta ska sedan balanseras<br />
med vår arbetssituation, t.ex krav i arbete och<br />
trivsel i arbetsgrupp. Utöver detta påverkar även<br />
samhällets förutsättningar i den kommun vi arbetar<br />
och/eller bor vår hälsa. Medvetenhet lyhördhet<br />
kring att alla har olika referensramar skapar<br />
förståelse för varandras behov. Det skapar i sin<br />
tur förutsättningar för god gemenskap, samarbete<br />
och på så vis balans och arbetsglädje.<br />
Personlig utveckling<br />
Det är betydande att ha en tydlig kompetensförsörjningsstrategi<br />
för att rekrytera, utveckla och<br />
behålla medarbetare. Att systematiskt arbeta med<br />
arbetsmiljö, engagemang och hållbart <strong>yrkesliv</strong> ökar<br />
organisationens konkurrenskraft. Det stärker organisationens<br />
varumärke och ökar möjligheten att<br />
behålla de medarbetare och den kompetens som<br />
man har.<br />
Aktivt arbeta med arbetsmiljö<br />
Förutom att ta stöd i de lagar och föreskrifter<br />
som finns kring arbetsmiljö, fysiskt, psykiskt, organisatoriskt<br />
och socialt, handlar ett aktivt arbete<br />
med arbetsmiljö om att ta sitt ansvar som chef<br />
och som medarbetare. En god arbetsmiljö lägger<br />
grunden till väl utfört arbete. Ett bristande arbetsmiljöarbete<br />
har även visat sig vara det största<br />
ekonomiska slöseriet i en verksamhet (Se Lean).
Vi är varandras<br />
arbetsmiljö<br />
Att skapa ett hållbart <strong>yrkesliv</strong> är komplext och tidskrävande. Man<br />
måste prioritera en frisk arbetsplats och verkligen arbeta strukturerat<br />
och långsiktigt med dessa frågor. Det är inget som händer<br />
med automatik. Goda relationer bygger man och de kräver underhåll<br />
av alla i en verksamhet. En frisk arbetsplats är en framgångsrik<br />
arbetsplats. Arbetsglädje, kommunikation och respekt ska inte tas<br />
för givna, man måste alla bidra och dra åt samma håll.<br />
Vi är varandras arbetsmiljö.
Aktörerna i Hållbart <strong>yrkesliv</strong><br />
Skara har ett omfattande och mångsidigt företagande med<br />
mer än 2000 företag inom olika branscher. Mat, transporter,<br />
handel och besöksnäring är viktiga branscher för Skara.<br />
I Skara kommun som arbetsgivare arbetar drygt 1600 medarbetare<br />
i många olika yrkesroller. Alla yrken är viktiga och<br />
behövs för att ge medborgaren den bästa servicen. Skara kommun<br />
arbetar för att främja ett hållbart <strong>yrkesliv</strong>.<br />
Skara.se<br />
Arb<br />
Försäkringskassan är en myndighet<br />
vars uppdrag är att utreda, besluta om<br />
och betala bidrag och ersättningar i socialförsäkringen.<br />
Ersättningarna är bl.a.<br />
till barnfamiljer, sjuka, personer med<br />
funktionsnedsättning, tandvård eller ny<br />
i Sverige. Det ingår även att vid behov<br />
samordna resurser för att hjälpa den<br />
som är sjukskriven att komma tillbaka<br />
till arbetslivet. Det är riksdagen och regeringen<br />
som bestämmer reglerna för<br />
pengarna som Försäkringskassan betalar<br />
ut.Finansiering sker genom avgifter<br />
och skatter. Forsakringskassan.se<br />
Försäkringskassan<br />
Företagshälsovård<br />
Avonova bidrar till att skapa en långsiktig hållbar arbetsmiljö,<br />
med välmående medarbetare i organisationer. Det är<br />
en expertorganisation som stödjer både chefer och medarbetare.<br />
Hos Avonova finns företagsläkare, företagssköterskor,<br />
arbetsmiljöingenjör, ergonom/sjukgymnast, beteendevetare/organisationskonsult,<br />
hälsovetare mfl.<br />
Avonova.se<br />
Arbetsförmed
Folkhälsorådet är en samverkansform som syftar till<br />
att minska hälsoklyftorna. Det finns ett folkhälsoråd i<br />
varje kommun i Skaraborg. De arbetar för att främja<br />
och skapa jämlik hälsa för hela befolkningen.<br />
Folkhälsomyndigheten.s<br />
etsgivare<br />
Folkhälsa & Samordning<br />
Samordningsförbundet Västra Skaraborg är en<br />
plattform för samverkan för sina medlemmar Arbetsförmedlingen,<br />
Försäkringskassan, Hälso- och<br />
sjukvården samt kommunerna Essunga, Götene,<br />
Lidköping, Skara och Vara. Uppdraget är att verka<br />
för en ökad och effektiviserad samverkan men<br />
också att möjliggöra för fler samordnade rehabiliteringsinsatser.<br />
Samverkanvg.se<br />
Bräcke diakoni har vårdcentralerna<br />
Vilan och Malmen i Skara. Det är en<br />
bred non profit-verksamhet inom vård<br />
och omsorg. Målet är att få människor<br />
att växa. Kunskap om funktionsnedsättningar,<br />
hälsovård och äldreomsorg<br />
går hand i hand med forskning och utbildning.<br />
Vårdcentralerna erbjuder vård<br />
på primärvårdsnivå från en rad olika<br />
professioner. Brackediakoni.se<br />
Vårdcentral<br />
ling<br />
Arbetsförmedlingen ska verka för att förbättra arbetsmarknadens<br />
funktionssätt genom att effektivt sammanföra dem som<br />
söker arbete med dem som söker arbetskraft. Man ska prioritera<br />
de som befinner sig långt från arbetsmarknaden samt<br />
bidra till att stadigvarande öka sysselsättningen på lång sikt.<br />
Arbetsformedlingen.se
HÅLLBART YRKESLIV är ett samarbetsprojekt mellan Skara kommun,<br />
Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, Bräcke Diakoni, Avonova<br />
och Näringslivet som pågår år 2016-2018. Målsättningarna är att främja<br />
ett hållbart <strong>yrkesliv</strong> och att vända den negativa trenden med ökande<br />
sjukpenningstal i Skara. Projektet bygger vidare på ”Ett Upprop för ett<br />
friskare Tidaholm”, som visat goda resultat.<br />
Guide till Hållbart <strong>yrkesliv</strong> är utvecklad som ett led i projektet och bygger<br />
på underlag som framkommit i projektets olika insatser. Den är tänkt<br />
att verka som ett konkret verktyg för att ge tips, inspiration och råd till<br />
hur man främjar ett hållbart <strong>yrkesliv</strong>.