hållbart yrkesliv

hallbart

GUIDE TILL

HÅLLBART YRKESLIV

Hälsofrämjande, Förebyggande & Rehabiliterande


Vad sjukt!

LEDARE

2016 kostade sjukskrivningarna i Sverige

227 miljarder kronor. Varje dag bedömer

läkare, arbetsplatser och individer att

kompetenta, viktiga människor mår bättre

utanför arbetslivet än i det. Smärta

och ångest är oftast symtomen, men vad

är sjukdom och vad behöver läka?

Sjukskrivningar som strukturell ojämlikhet

SCB (1) pekar på sambandet mellan sjukfrånvaro

och faktorer som ålder, kön, socioekonomisk status

och vissa bostadsorter. Mellan 2012 och 2014 ökade

antalet stressrelaterade sjukskrivningar med 70 procent,

bland kvinnorna fördubblades de under samma

period. Det är inom kontaktnära yrken som vård,

förskola och socialtjänst sjukskrivningarna ökar mest.

Där ser man också att en ond cirkel kan uppstå. De

anställda som inte är sjuskrivna och som är kvar på

arbetsplatsen får mer att göra när deras kollegor är

sjukskrivna. Detta resulterar i sin tur i en ökad risk

att de drabbas av ohälsa.

Sjukskrivningar som kultur

Det är konstaterat att ångest och depression inte

botas av att människor får vara i fred, tvärtom bidrar

det istället ofta till ökade symtom. Samtidigt har vi i

samhället och på våra arbetsplatser en relativt svartvit

syn på hälsa, antingen är jag sjuk eller så är jag

frisk. Men kanske är det så att de flesta av oss lever

stora delar av våra liv i gråzonen där emellan. Att

vara frisk är inte så sällan att må dåligt och att vara

sjuk betyder inte nödvändigvis försämrad livskvalité.

Vi själva och våra arbetsplatser har dock ofta svårt

att hantera dessa hälsans gråzoner.

Hållbart yrkesliv

Projektet Hållbart Yrkesliv i Skara har genom

kompetensinsatser, dialog, nätverk och samverkan

adresserat flera delar inom komplexet hälsa och

sjukskrivning. Arbetet har syftat till att både etablera

konkreta, tidiga arbetsmetoder runt personer som

riskerar sjukskrivning, samt att bygga gemensam

kultur och handlingskraft för att bygga det framtida

hållbara yrkeslivet. Det du håller i din hand är ett

konkret verktyg för struktur och kultur. Det är vi

tillsammans som är hantverkarna!

Åsa Jellinek

Utvecklingchef, Skara kommun

Ordf. i Styrgrupp Hållbart yrkesliv

December 2017

Referenser

http://ki.se/sites/default/files/projekt_fm_sbu_rapport_sjukskrivning-orsaker_konsekvenser_och_praxis.pdf)

VIKTIGT ATT TÄNKA PÅ…

Denna guide ersätter INTE din organisations rutiner och policys.

Den är bara ett väldigt bra komplement. Syftet med denna guide

är att ge inspiration, råd och tips på vad man kan och bör arbeta

vidare med för att främja ett hållbart yrkesliv.


Innehållsförteckning

Chef & Medarbetare...................................................................3

Rättigheter och skyldigheter i arbetslivet

Hälsofrämjande ledarskap & medarbetarskap

En god dialog betyder något

Skapa effektiv möteskultur

Den friska arbetsplatsen.............................................................8

Alla byggstenar har betydelse

Skapa goda miljöer som stärker människor

Energigivande arbetsplats

Hållbar kompetensförsörjning

Fyra F för Frisk arbetsplats

Sjukdom & Arbetsförmåga.......................................................14

Vad är sjukdom?

Bipacksedel sjukskrivning

Vad händer vid sjukskrivning?

Rehabprocess, det här gör de olika aktörerna

Vem gör vad i rehabprocessen?

Inspiration och länkar att arbeta vidare med......................20

Sammanfattning. Så här främjar vi ett hållbart yrkesliv...................21

Aktörerna i Hållbart yrkesliv...................................................23

Vid frågor kontakta Erica Boegård, projektledare Hållbart yrkesliv


Chef &

Medarbetare

Mina medarbetare är

den viktigaste resursersen

jag har

Som chef har jag

ett stort ansvar

Vi vet hur viktigt det är

med kommunikation och

relation

Gemensamt

ansvar gör oss

bättre

Min kompetens har

betydelse

Som medarbetare

engagerar jag mig i

vår arbetsmiljö och

tar ansvar för min

egen hälsa


Rättigheter & skyldigheter

i arbetslivet

Din kompetens är betydelsefull – den har

ju gjort att just du blivit anställd! Ett anställningsavtal

är en överenskommelse

mellan arbetsgivare och medarbetare.

Båda parter behöver känna till de skyldigheter,

rättigheter och förväntningar

som finns utifrån denna överenskommelse.

I och med anställningsavtalet ingår arbetsgivare och

medarbetare en avtalsrelation som innebär att medarbetaren

utför arbetsuppgifter

och för detta betalar arbetsgivaren

ut lön. Alla anställda i en

organisation finns där för att

utföra arbetsuppgifter på ett

sätt som leder till att organisationen

når sina mål. I detta

arbete har medarbetare och

chefer olika roller, ansvar och

mandat.

Arbetsgivaren

Arbetsgivarens skyldigheter

finns inom flera områden

kopplat till anställningen, bl.a.

arbetsmiljö. Enligt arbetsmiljölagen

har arbetsgivaren skyldighet att skapa

förutsättningar för en god arbetsmiljö, fysiskt, organisatoriskt

och socialt. Chefen har också skyldighet

att se till att arbetsuppgifter och befogenheter inte

leder till ohälsa samt att organisationens medarbetare

har den kunskap som krävs för att utföra sina

arbetsuppgifter Arbetsgivaren ska också arbeta för

att det ska finnas en balans mellan krav och resurser

i arbetet.

Chefen är den som leder och fördelar arbetet. Hen

har mandat att sätta lön och kan förvänta sig att

medarbetaren utför de arbetsuppgifter som hen är

Vad gör du för att

göra ditt yrkesliv

hållbart?

anställd för att utföra. Ett anställningsavtal som är

skrivet tillsvidare kan inte avslutas från arbetsgivarens

sida om det inte finns saklig grund för uppsägning.

Medarbetaren

En medarbetare har skyldighet att utföra de arbetsuppgifter

som ingår i det grunduppdrag anställningen

gäller men även en skyldighet att följa de avtal,

rutiner och policys m.m. som finns i organisationen.

Medarbetaren har ansvar enligt

arbetsmiljölagen, precis som

arbetsgivaren. I detta ansvar

ligger bl.a. att använda de hjälpmedel

som chefen erbjuder,

bidra till en god arbetsmiljö

för sig själv och andra samt att

informera arbetsgivaren om

risker för ohälsa på arbetsplatsen.

Medarbetarens rättigheter

regleras i lag och avtal, bl.a.

semesterlagen och arbetstidslagen

som reglerar t.ex. antalet

semesterdagar man har rätt

till respektive de pauser som ska vara inplanerade i

arbetstiden. En medarbetare kan avsluta sitt anställningsavtal

genom en uppsägning som är kopplad till

en viss uppsägningstid.

Egenansvar

Arbetsgivaren har ett stort ansvar för arbetsförhållanden

och arbetsmiljön, men det är också viktigt för

medarbetaren att ta ansvar för sin egen arbetsmiljö,

sin egen hälsa och sitt eget välbefinnande. Att ta ansvar

för sin egen situation på olika sätt är en viktig

komponent för hälsa i arbetslivet och för ett hållbart

yrkesliv. Det är ingen annan som bär ansvaret för dig.


”Hur främjar man ett hållbart yrkesliv?” Nyckelord som arbetats fram av arbetsgrupper

i Skara i samband med APT-besök av projektet Hållbart yrkesliv.

Hälsofrämjande ledarskap

& medarbetarskap

Vad är viktigt att tänka på som chef och

medarbetare för att tillsammans skapa

ett hållbart yrkesliv?

Hälsofrämjande ledarskap

En tydlig dialog med medarbetarna kring kraven i yrkesrollen

och ömsesidiga förväntningar är grundläggande

för ett hälsofrämjande ledarskap. Medarbetare

som deltar i dialog får en större förståelse för hur

organisationen fungerar och vad det är som styr det

arbete man förväntas utföra. Detta skapar en känsla

av delaktighet och meningsfullhet.

När medarbetarna förstår processen uppstår färre

frågetecken vilket gör att både chef och medarbetare

kan fokusera på uppgifterna. En chef som ställer

krav på sina medarbetare och samtidigt ser till att

det finns balans mellan krav och resurser, skapar

möjlighet för ett hållbart yrkesliv. Resurser kan vara

arbetstid, kompetens och andra organisatoriska förutsättningar.

En lyhörd chef som uppmärksammar sina medarbetare

och upplevs närvarande och involverad i

verksamheten får förtroende och det skapar trygget.

Hitta ett sätt att vara närvarande som fungerar både

för dig som chef och för din verksamhet.

Hälsofrämjande medarbetarskap

Att känna sig nöjd, att kunna utföra och utveckla sitt

arbete är några av de viktigaste förutsättningarna för

ett hållbart yrkesliv. Återhämtning är ytterligare en

betydande faktor. Detta är något som man själv styr

över till viss del, ex planera ditt arbete och signalera

tidigt till din chef om någon organisatorisk förutsättning

utgör en hälsorisk för dig eller någon av dina

kollegor. Som medarbetare är man också del av en

arbetsgrupp, där man har gemensamt ansvar för balans

och arbetsglädje. Detta gör vi genom att bidra

med positiv energi, respekt och gott bemötande. Vi

är varandras arbetsmiljö.


En god dialog betyder något

Våga prata, våga fråga. Att skapa en god

dialog är i mångt och mycket grunden för

ett hållbart yrkesliv. God kommunikation

skapar trygghet och öppenhet som i sin

tur bidrar till utveckling, teamkänsla och

en frisk arbetsplats.

På arbetsplatsen har vi under året flera olika samtal

mellan chef/medarbetare och medarbetare emellan

som är till för att få individen och verksamheten att

växa. Att under dessa samtal få möjlighet att spegla

sina tankar och funderingar ger nya perspektiv. En

god dialog som betyder något, är när någon lyssnar

aktivt och visar intresse för våra tankar och funderingar.

En god dialog får oss att må bra, bli kreativa

och känna att vi blir tagna på allvar. Återkoppling i

form av beröm och konstruktiv kritik utvecklar och

skapar gemenskap. Det skapar ett engagemang för

verksamheten som i sin tur leder till att organisationen

utvecklas.

God dialog skapar positiva effekter

För att få till en lyckad kommunikationsprocess är

det betydande för dig som ska hålla ett professionellt

samtal att ha ett förhållningssätt som är öppet

och följsamt. Vad är syftet med din kommunkation?

Vad är ditt budskap? Mottagarens tolkning av ditt

meddelande kan påverkas av en rad olika faktorer

såsom kroppspråk, känslor och tidigare erfarenheter.

Att lyssna in svar och reaktioner kan vara grundläggande

för att kunna veta hur du ska gå vidare. Olika

personlighetstyper behöver olika former av samtal

och stöttning så utgå ifrån den andra personens

behov och försäkra dig om att varje medarbetare

känner sig sedd under samtalet. Vem är det du pratar

med?

Våga fråga om lätta

och svåra saker

Öppnar upp möjligheten

att förhindra ohälsa.

Delaktighet

Ett samtal kan leda till nya

idéer som kan utveckla verksamheten

Den goda dialogen

Fokus på det som

fungerar

Positiva samtal leder till

ökad arbetsglädje och

trygghet.

Medveten närvaro

Visat intresse och närvaro

i samtalen skapar känslan

av att man är betydelsefull.

Personlig

utveckling

Samtal kring kompetensförsörjning

skapar ökat

engagemang.


Skapa effektiv möteskultur

Tiden är konstant. Den är det enda som

är fullt ut rättvis. Alla har vi 60 minuter

per timme, 24 timmar per dygn och 7 dagar

per vecka. Vad vi fyller dessa dagar,

timmar och minuter med samt hur vi planerar

dem, det ser lite olika ut.

Många har en arbetstid som fylls av möten. Informationsmöte,

arbetsmöte, ledningsmöte, samverkansmöte,

dialogmöte, nätverksmöte, medarbetarsamtal

och lönesamtal. Detta är bara några exempel. Vi planerar

själva in möten men det är också så att andra

bjuder in. Möten ska ses som ett strategiskt verktyg

och är till för att driva verksamheten framåt. Grunden

i att ha en arbetsplats med effektiva möten är

att samtliga möten har ett syfte, deltagarna i mötet

har en tydlig roll och vet vad som förväntas av dem.

Hur skapas en effektiv möteskultur?

Inbjudan, kallelse & kalender

Börja med att ta ansvar för din egen kalender. Acceptera

inte alla mötesinbjudningar utan reflektion.

Ställ frågor kring målet med mötet och syftet med

att du deltar i det. Blir du kallad till ett obligatoriskt

möte bör det också framgå av kallelsen vad syftet

med mötet är. Därefter kan du fundera över vilket

beteende du själv har när det kommer till att bjuda

in/kalla till möte, så att du föregår med gott exempel.

Mötesstruktur

När mötet väl äger rum är det viktigt med struktur.

En mötesstruktur skulle kunna byggas utifrån nedanstående

lista:

• Presentation av agendan för mötet – inklusive tid,

mål, syfte och förväntningar på deltagarna. Behövs

pauser? Är det någon som vill lägga till någon

punkt på agendan? Vem för anteckningar?

• Agendan för mötet genomförs punkt för punkt,

med fördel i den ordning de står.

• Avslutning av mötet – vad har vi kommit fram till?

Hur sker fortsatta arbetet? Skickas anteckningar

ut? Behöver vi boka nytt möte?

• Kom ihåg att hålla mötestiden!

Tips hur alla kan göra sig hörda:

• Använd post-it lappar där alla får skriva sin idé/

synpunkt.

• Laget runt – alla andra lyssnar.

• Samla in förslag o idéer innan mötet/mellan möten.

• Ställ fråga riktad till person eller ha en talarpinne

som skickas runt.

• Bikupa eller gruppdiskussioner under mötet för

att fördjupa och lyssna in allas tankar.

Sammanfattning Chef & Medarbetare

Chef och medarbetare har ett gemensamt ansvar

att bidra till en bra miljö och kultur på arbetsplatsen.

Egenansvaret, att man tar ansvar för sin egen

situation, är en viktig del av ett hållbart yrkesliv.

God dialog skapas genom tydlig kommunikationsprocess.

Vem talar du med och vad är syftet?

En välmående arbetsplats innebär gemensamt

ansvar, effektiv möteskultur och goda relationer,

både i arbetsgrupp och mellan chef och medarbetare.


Den friska

arbetsplatsen

Det känns som vi fått

bättre möten och att vi

har mer arbetsglädje på

jobbet.

Det måste delvis bero på

att vi går laget runt på

APT-mötet och säger något

positivt som hänt sedan

vi sist sågs. Det har

skapat bättre stämning!

Det känns som vi ser

varandra mer! Det känns

givande, det måste vi

fortsätta med!


Tilltro, tillit, hopp, framtidstro

SAMHÄLLSUTVECKLING

samhällsekonomi, miljö, social hållbarhet

SAMHÄLLSARENOR

SOCIOEKONOMISK SITUATION

utbildning, yrke, inkomst, sysselsättning

LIVSSTIL

levnadsvanor och beteende

socialt stöd och gemenskap

SOCIALT SAMMANHANG

boende närmiljö/fritid, kulturföreningsliv/skola, utbildning/arbete, försörjning/hälso- och sjukvård, omsorg, socialt arbete

Proportionell universalism

kön, ålder arv

Människosyn

Hälsans bestämningsfaktorer

Alla byggstenar har betydelse

Vår hälsa formas av många olika byggstenar.

Man brukar säga att hälsan påverkas

till 25% av genetiska faktorer,

30% av omgivande kultur- och miljö

och till 45% av faktorer som hör ihop

med individens livsstil och beteende.

Byggstenarna kallas av WHO, Världshälsoorganisationen,

för hälsans bestämningsfaktorer.

Varje byggsten har betydelse

Arv, ålder och kön är byggstenar som påverkar din

hälsa. Ditt sociala nätverk såsom familj, vänner och

bekanta är betydelsefulla för hur du mår och hur du

ser på hälsa. Den kontext och kultur du är en del

av formar dig. Dessa byggstenar finns nära dig och

det är de som påverkar din inställning till att hantera

olika situationer i livet. Hur du ser på livet är också

hur du ser din hälsa.

Goda levnadsvanor

Att ha goda levnadsvanor är en förutsättning och

viktig byggsten för din hälsa. Det vill säga att äta bra,

att sova och inte missbruka alkohol, tobak och droger.

Regelbundna inslag av rörelse skapar ork och

energi för ett friskt liv. Samhället du lever i kan skapa

förutsättningar för goda levnadsvanor, men du kan

också göra bra val genom att ha hälsosamma vanor.

Din hälsa påverkas av val som du gör.

Samhällsstruktur påverkar vår hälsa

Men så finns det byggstenar som du inte lika enkelt

kan påverka. Det är byggstenarna som ligger längre

ifrån dig och det är faktorer i ditt liv som påverkas

av beslut som fattas på kommunal, regional och

nationell nivå. Det handlar exempelvis om hur samhällsfunktionerna

fungerar där du lever och verkar.

Hur boendemiljön ser ut och hur staden är uppbyggd.

Detta har stor inverkan på din hälsa och de

går att påverka genom engagemang.

Olika referensramar

Din hälsa och synen på hälsa byggs av många olika

saker omkring dig. Din hemmiljö, ditt arbete och

det samhälle du lever i. För att alla ska få förutsättningar

till ett välmående behöver vi olika mycket

stöd. Viktigast är att vi är medvetna om att vi alla har

olika livsvillkor, förutsättningar och referensramar till

vad hälsa är.


Skapa goda miljöer som

stärker människor

Hälsosamt leverne och en frisk arbetsplats

är nyckelfaktorer för välmående.

För att skapa hälsa kan man arbeta på tre

olika nivåer; hälsofrämjande, förebyggande

och rehabiliterande. Ju tidigare insatser

desto bättre.

Hälsofrämjande

Att främja hälsa innebär att skapa miljöer som stärker

och bevarar det friska. Det vill säga öka samhällets

skydds- och friskfaktorer. Detta innebär att skapa

en miljö som bidrar till goda uppväxtvillkor, skapa

en arbetsmiljö som stärker det fysiska och psykiska

välbefinnandet och underlättar för bra levnadsvanor.

Förebyggande

Att arbeta förebyggande innebär att rikta in sig på

att minska riskfaktorerna för ohälsa runt en individ.

Det kan vara screening, vaccination eller stöd för att

göra hälsosamma val, t ex hälsosamtal och konflikthantering.

Att arbeta med relationerna på arbetplatsen

kan vara ett sätt att skapa trivsel och förhindra

sjukskrivningar.

Rehabiliterande

Att arbeta med behandling och rehabilitering innebär

att stödja de som redan har problem. I denna fas

är det viktigt med rätt behandling. Det kan innebära

allt från samtalsterapi till medicinering. Att jobba

med skyddsfaktorer och stärka friskfaktorer är viktigt

för att bevara hälsan. Det påverkar både individen

och samhället positivt.

Energigivande arbetsplats

Våren 2016 kom Arbetsmiljöverket med

en ny föreskrift gällande den organisatoriska

och sociala arbetsmiljön (OSA).

Föreskriften har fått arbetsmiljöfrågan på

agendan.

Hur arbetar ni med OSA hos er?

Föreskriften tydliggör hur arbetsgivaren ska arbeta

för att förebygga ohälsa kopplat till områdena arbetsbelastning,

arbetstid och kränkande särbehandling.

Fundera kring följande:

• Har din organisation övergripande mål för att

främja hälsa och motverka ohälsa? Hur arbetar ni

med dessa på din arbetsplats?

• Finns kunskap hos medarbetare och chef om hur

man förbygger och hanterar ohälsosam arbetsbelastning?

• Arbetsgivaren ska se till att arbetsuppgifter och

befogenheter inte ger upphov till ohälsosam arbetsbelastning.

Finns stöd i att prioritera? Vad är en

resurs? Vad finns det för resurser på din arbetsplats

för att klara av de krav som ställs på arbetet?

• Arbetsgivaren ska vidta de åtgärder som behövs

för att motverka att arbetstidens förläggning leder

till ohälsa hos medarbetarna. Skiftarbete, nattarbete,

delade arbetspass, omfattande övertidsarbete,

långa arbetspass och ständig nåbarhet är sådant

som kan medföra risker för ohälsa. Hur ser arbetstidsförläggningen

ut på din arbetsplats? Finns det

möjlighet för återhämtning i arbetet? Nyttjas den

möjligheten?

• Arbetsgivaren ska klargöra att kränkande särbehandling

inte

accepteras i verksamheten.

Finns

kunskap hos medarbetare

och chefer

kring hur man

förebygger och

hanterar kränkande

särbehandling?

Hur arbetar ni

med detta på din

arbetsplats?

OSA ska vara en

del av SAM – det

systematiska arbetsmiljöarbetet!


Hållbar kompetensförsörjning

Varför är det så viktigt att jobba med

kompetensförsörjning? En enkel fråga kan

tyckas, men avgörande för organisationen

när det kommer till att skapa goda förutsättningar,

ta tillvara på medarbetarnas

resurser och nå verksamhetens mål.

Svenska chefer ser endast 32 procent av

sina medarbetare som tillräckligt kompetenta,

enligt Future Foundation. Vad

blir konsekvenserna av detta? Jo, chefer

får lägga sin arbetstid på att korrigera fel

som medarbetare orsakat och de svenska

företagen förlorar miljarder årligen på

grund av felrekryteringar.

Tydlig plan för kompetensförsörjning

Kompetensförsörjning innefattar mer än bara rekrytering.

Ett strategiskt tänkande kring organisationens

framtid och mål handlar inte bara om att ha rätt

medarbetare på rätt plats, utan också om att skapa

utrymme för medarbetare att utvecklas. För att

kunna agera kraftfullt måste organisationens mål och

kompetenser samordnas - en organisation kan inte

bara bestå av individuella rekryteringar och enskilda

utvecklingsplaner. En tydlig strategi för kompetensförsörjning

innehåller en långsiktig plan för att förse

organisationen med rätt kompetens utifrån perspektiven

attrahera, rekrytera, utveckla, behålla och

avsluta.

Attrahera rätt målgrupp av framtida

medarbetare

Avgörande för att organisationen ska lyckas stärka

attraktionskraften är att arbeta aktivt med organisationens

värderingar och marknadsföra dessa. Idag

väljer medarbetaren sin arbetsgivare - inte tvärtom.

Fyra av fem medarbetare kan tänka sig byta om rätt

erbjudande dyker upp och 75 procent ser till arbetsgivarens

varumärke innan man skickar en ansökan.

Organisationen behöver därför ha ett attraktivt erbjudande

som lockar rätt medarbetare.

Rekrytera och utveckla

Att rekrytera på ett kvalitativt och likvärdigt sätt

handlar om att ha en professionell rekryteringsprocess

där alla som är i kontakt med organisationen

blir behandlade på ett likvärdigt sätt och får en

positiv upplevelse av organisationens kultur och värderingar.

En arbetsgivare behöver även jobba med

utveckling av befintliga medarbetare och ledare, så

de kan hantera dagens arbetsuppgifter och morgondagens

utmaningar. Detta gör man genom att ta hand

om medarbetarens kompetens, både den synliga och

den dolda.

Arbete för att behålla medarbetare

och göra ett bra avslut

En trevlig arbetsmiljö står överst på listan när medarbetare

ska välja arbetsgivare. Att systematiskt

arbeta med att skapa förutsättningar för ett hållbart

yrkesliv, en bra arbetsmiljö och ett långvarigt engagemang,

ökar organisationens konkurrenskraft. Det

stärker inte bara organisationens varumärke, utan

ökar även arbetsgivarens möjligheter att behålla

kompetenta medarbetare. Avsluta innebär att ha en

planering och förberedelse inför att medarbetare

av olika orsaker lämnar organisationen. Oavsett på

vilka grunder medarbetaren avslutar sin anställning

är det viktigt att överföra personens kompetens och

genomföra avgångssamtal för att få information som

kan leda till en förbättring av verksamheten. Ett bra

avslut kommer med största sannolikhet leda till att

man rekommenderar organisationen som arbetsgivaren

till andra.

Employer branding

Employer branding handlar om att utveckla

och forma varumärket som arbetsgivare.

Andra begrepp som ibland används är arbetsgivarprofilering,

arbetsgivarimage, arbetsgivarmärke

eller kort och gott ”rykte”.

Varumärket definieras av hur medarbetare,

både nuvarande och blivande, uppfattar organisationen.

Genom olika insatser kan man

påverka bilden som arbetsgivare och på så

sätt forma varumärket till vad man vill att

det ska vara. Fundera på hur redan nöjda

medarbetare kan bli ambassadörer och hur

du kan paketera och sälja ditt arbetsgivarvarumärke.


MÅL

VERKSAMHETSPLAN

KOMPETENS-

ANALYS

KOMPETENS-

PLANERING

GENOMFÖRANDE

UTVÄRDERING

Kartlägga

kompetensbehov

utifrån verksamhetsmål

Kartlägga befintlig

kompetens

Kompetensgap

Fyll i handlingsplanen

med

långsiktiga och

kortsiktiga

aktiviteteter

Verktyg för att

skapa aktiviteter

-ARUBA

Genomför

uppsatta aktiviteter

i handlingsplanen.

Tidsbestämt, har

vi genomfört det

vi sagt att vi ska

göra.

ATTRAHERA REKRYTERA UTVECKLA BEHÅLLA AVSLUTA

Employeer

branding

Rekrytering

Målstyrning,

målsamtal

Engagemang

Uppsägning/

avgångssamtal

Skolkontakter &

mässplaner

Arbetsmarknadspolitiska

insatser

Medarbetarskap

Mentorskap

Pensionering

kompetensväxling

Sociala medier

Ledarutveckling,

ledarskapsprogram

& certifieringskurser

Trend-, omvärlds-

& konkurrensanalys

Förmånserbjudande

friskvård

Heltid

Omställning

Kompetensutveckling

& studier

Hållbart yrkesliv

Arbetsmiljö


Fyra F för Frisk arbetsplats

Framgångsrikt team

Gemensamma mål och värderingar är viktiga

för ett fungerande team. Skapa en vi-känska

genom delaktighet och gemenskap.

Goda samarbeten bygger på dialog och tid

för att bygga teamet. Tydliga ramar skapar

stabilitet. Vet alla vad som gäller? När saker

och ting är otydliga är det som bäddat för

konflikter. Vid tecken på konflikt, ta tag i det

snabbt. Relationsproblem tenderar att bli

organisationsproblem.

Friskvård

Vi måste ta hand om oss på många olika sätt

för att må bra och hålla oss friska. Rörelse,

sömn, reflektion och goda matvanor är

ingredienser som vi måste jobba med för

välbefinnande. Det innebär att du måste visa

omtanke om din kropp och själ, inifrån och

ut. Arbetsgivaren har möjlighet att stimulera

till friskvård genom olika insatser för att

främja medarbetarnas friskfaktorer. Friska

medarbetare skapar hållbart yrkesliv.

Feedback/Återkoppling

Positiv återkoppling vid goda prestationer

lyfter och stärker individen och verksamheten.

Fokusera på det som man lyckats

med. Det skapar motivation och självkänsla.

Även feeback som ges i syfte att korrigera,

behöver ta avstamp i det som är bra. Det

gör att personen ser det som en utveckling

inte som negativ kritik. Var noga med

motivering. Vad kan förbättrats och vad kan

utvecklas för än bättre resultat?

Fortbildning

Kompetenshöjande insatser är väsentliga för

för att öka kunskap och färdigheter. Fortbildning

säkerställer kontinuerlig kvalitet och

leder till en förbättring av verksamheten.

Det skapar också utveckling på det personliga

planet. Fortbildning kan vara coaching,

mentorskap, reflektion, utbildning inom yrkesområdet

och inom områden som stärker

relationer och arbetsklimat.

Sammanfattning Den friska arbetsplatsen

Din arbetsplats ska ge dig kraft och energi att

utföra ditt arbete. En välmående arbetsplats är

en grund för god hälsa och välmående även på

fritiden.

Hållbar kompetensförsörjning handlar om att ta

tillvara på sina medarbetare och deras kompetenser.

Det innebär attrahera, rekrytera, utveckla,

behålla och avsluta.

Ju tidigare insatser för att främja hälsa desto

bättre.

Den organisatoriska och sociala arbetsmiljön är

grundläggande för att stärka den psykosociala

arbetsmiljön.

Framgångsrikt team, Friskvård, Feedback och

Fortbildning.


Sjukdom &

Arbetsförmåga

Jag fick ett gott stöd av min chef

när jag blev sjuk. Arbetsplatsen har

sedan tidigare kartlagt enklare arbetsuppgifter

som kan utföras under

en begränsad tid. Jag fick tillfälligt

anpassade arbetsuppgifter som

gjorde att jag kunde fortsätta arbeta

trots min sjukdom. God dialog,

stöd och dessa möjligheter gjorde

min rehabilitiering mer hanterbar.


Vad är sjukdom?

Det kan finnas flera orsaker som gör att vi upplever

ohälsa t ex. sjukdom, svåra livshändelser, konflikter

på arbetsplatsen. Sjukdom definieras av SOU enligt

följande ”Varje onormalt kropps- eller själstillstånd som

inte hör ihop med den normala livsprocessen betecknas

som sjukdom. Problem som beror på det naturliga åldrandet,

havandeskap eller barnafödande betraktas därmed

inte som sjukdom eftersom de hör ihop med den

normala livsprocessen» (SOU 2006).

Tidiga signaler på ohälsa

Det är viktigt att vara uppmärksam på förändrade

beteenden. Frånvaro, sena ankomster, stort flexuttag,

förändrat humör, förändrad prestationsförmåga

osv. kan ha andra orsaker än sjukdom. Det kan t ex.

handla om:

• Alkohol och droger

• Mediciner, biverkningar

• Våld i nära relationer

• Konflikt/vantrivsel på arbetsplatsen

• Svårigheter att lösa livsproblem

• Att inte kunna avgränsa sig (alltid vara tillgänglig)

Dessa orsaker kan gälla individen själv eller någon

nära anhörig.

Chefens agerande på tidiga signaler

Chefens agerande på tidiga signaler bygger på goda

relationer mellan medarbetare och chef. Det är viktigt

att våga fråga och att sedan fråga igen. Chefens

åtgärder kan vara:

• anpassning av ordinarie arbetsuppgifter tillfälliga

anpassade arbetsuppgifter för att förebygga sjukfrånvaro

• med stöd av vårdgivare eller företagshälsovård

utreda behov av förbyggande medicinsk behandling

t.ex. sjukgymnastik, vardagsrevidering/hälsosamtal

eller arbetshjälpmedel.

• att medarbetaren ska lämna läkarintyg från första

sjukdag, t.ex. vid misstanke om missbruksproblem

FRISK

Ingen sjukdom, upplevd

ohälsa. Ex konflikt på

arbetet.

Ingen sjukdom, upplevt

välbefinnande

ILLABEFINNANDE

VÄLMÅENDE

Tecken på sjukdom, upplevd

ohälsa. Ex vinterkräksjuka

Tecken på sjukdom, upplevt

välbefinnande. Ex

välbehandlad diabetes

SJUK

Hälsokorset


Bipacksedel sjukskrivning (Västra Götalandsregionen)

För dig som blivit sjukskriven är det viktigt att veta att sjukskrivning kan ha effekter som inte

är gynnsamma för din återhämtning. Vid sjukskrivning är det lätt att den vanliga strukturen på

dagen försvinner. Du vänder på dygnet, kommer inte ut och äter på oregelbundna tider. Om du

redan röker eller dricker lite för mycket kan det bli värre. En längre tids sjukskrivning kan leda

till att du blir isolerad och känner dig folkskygg. Du vågar eller kan inte röra på dig eller träna

som du brukar och oroar dig för hur det ska gå att komma tillbaka till jobbet. Du kan också

känna obefogade skuld- och skamkänslor, mot både arbetskamrater och familjemedlemmar.

Vad händer vid sjukskrivning?

Ibland leder ohälsa till att vi behöver

söka vård

Vården gör då en bedömning av om vård behövs

och vilken vård som är lämplig. Vid

sjukdom gör läkaren en bedömning,

på vilket sätt sjukdomen påverkar den

psykiska- och fysiska arbetsförmågan.

Läkaren skriver vid behov sedan ett

intyg som skickas till Försäkringskassan.

Det är av stor vikt att en tydlig

rehabiliteringsplan upprättas. Försäkringskassan

bedömer sedan rätten till

sjukpenning där intyget är en del av

bedömningen. Rehabkoordinatorn på

vårdcentralen är länken mellan vårdcentralen, patienten

och arbetsgivaren. Hens uppgift är att samordna

kontakter och vara vägvisande i rehabiliteringsprocessen.

Sjuklön och tydliga rutiner

Arbetsgivaren bedömer rätten till sjuklön under de

första 14 dagarna i sjukperioden. Därför är det av

stor vikt med tidig kontakt mellan chef och medarbetare,

helst redan dag ett. Arbetsgivarens uppdrag

är att ta reda på vad frånvaron beror på, handlar det

om sjukdom eller finns det andra orsaker? Finns det

uppgifter som medarbetaren kan utföra en kortare

period för att undvika sjukskrivning? Det är viktigt

Har ni tydliga

rutiner vid sjukanmälan?

att det finns tydliga rutiner vid sjukfrånvaro eller

tecken på illabefinnande. Rutiner vid sjukfrånvaro ska

vara en del av arbetsgivarens arbetsmiljöarbete, de

ska förankras och följas upp årligen

med medarbetarna vid t ex. personalmöten.

Sjukpenning

Från och med dag 15 är det Försäkringskassan

som bedömer rätten till

sjukpenning. De tar även ställning till

om individen behöver stöd genom t

ex. samordning av insatser för att kunna

återgå till arbete.

God dialog är grunden till mycket

Genom en bra dialog mellan medarbetare och chef

kan sjukskrivningar förebyggas. Det kan även underlätta

möjligheterna att hitta tillfälliga anpassande

arbetsuppgifter för att främja arbetsförmåga. Ibland

kan det vara bra med ett tidigt möte mellan medarbetare,

chef och vård för att ha en samsyn och en

tydlig plan för individen. Arbetsgivaren ansvarar för

att ta vara på den arbetsförmåga medarbetaren har

trots sin sjukdom. Företagshälsovården kan i tidigt

skede kopplas in av chef.


Rehabprocess, det här gör de ol

Vårdcentral (VC)

• Arbetsgivare kan tidigt ta kontakt

med Vårdcentral för råd

och samordning.

• DAG 8 Vid behov kallar vården

till flerpartsmöte för samverkan/planering

för återgång i

arbete.

• Bedömning av arbetsförmåga.

Arbetsgivare (AG)

• DAG 1 Sjukanmälan ska göras

enligt arbetsgivarens rutiner.

• Beslut om sjuklön.

• Utredning för återgång i arbete.

• Har man kartlagt anpassade

arbetsuppgifter?

• Finns annat arbete eller uppgifter

att erbjuda under en begränsad

period?

• Läkarintyg bedöms av arbetsgivare.

15

Vårdcentral (VC)

Vårdcentral kan påtala behov av

samordning med Försäkringskassan

och Arbetsgivare. Detta

kan leda till ett tidigt avstämningsmöte

Försäkringskassan

(FK)

• Beslut om rätt till sjukpenning

om läkarintyget styrker att

arbetsförmågan är nedsatt

pga av sjukdom. Detta görs

vid varje nytt läkarintyg i förhållande

till bedömningsgrund.

• Kontakt med den sjukskrivne.

• Finns det anpassade arbetsuppgifter.

Kontakt med arbetsgivare.

• Plan för återgång i arbete. Vid

behov avstämningsmöte/ personligt

möte.

• Finns annat arbete? Omplaceringsmöjligheter?

Arbetsförm

(AF)

Informerar om s

befintlig arbetsgi

hitta arbetsuppgi

arbetsmarknaden

att individen skal

nytt arbete samt

man har sin anstä

Den anställde ha

tjänstledig från si

hos AG för att pr

arbete och se om

av det trots sin s

Försäkrings

(FK)

Om rätt till sjukp

föreligger efter d

bjuder Försäkring

kontaktmöte med

möte sker FÖRE

Arbetsgivare (AG)

Regelbunden kontakt med medarbetaren och fortlöpande planering för återgång i arbete under hela sjukskrivningen.

Vårdcentral (VC)

Patienten ska hålla/ta kontakt med vården för regelbunden och aktivt medicinsk bedömning och rehabilitering.

Företagshälsovård (FHV)

• Ta tidigt kontakt med Företagshälsovård för råd, stöd, kartläggningbedömning

alt. utredning som kan förhindra eller främja hälsa.

• Företag

av insat

Vad säger lagen

Lag om sjuklön

Chef beslutar om sjuklön ska betalas ut för ett

tillstånd av nedsatt arbetsförmåga som orsakats av

sjukdom. Sjuklöneperioden är steglös, vilket innebär

sjukfrånvaro är i möjlig i varierande grad de första

14 dagarna.

Socialförsäkringsbalken

Under de första 90 dagarna har du rätt till sjukpenning

om du inte kan utföra ordinarie eller anpassat

arbete.

Efter 90 dagar har du rätt till sjukpenning om du inte

kan utföra ditt ordinarie eller något annat arbete

som din arbetsgivare kan erbjuda.

Efter 180 dagar har du rätt till sjukpenning om du


ika aktörerna

edlingen

Arbetsförmedlingen (AF)

Fortsatt stöd och hjälp med att återgå till någon form av arbete, utöver befintlig

arbetsgivare. Gemensam kartläggning med Försäkringskassan görs med

syftet är att kartlägga den sjukskrivnes medicinska och arbetslivsinriktade förutsättningar

för arbete.

töd, utöver

vare, med att

fter på hela

. Detta för

l kunna söka

idigt som

llning kvar.

r rätt att vara

n anställning

ova på annat

hen klarar

jukdom.

kassan

enning EJ

ag 180 erskassan

ett

AF. Detta

dag 180.

Försäkringskassan

(FK)

• Efter 180 dagar har du rätt till

sjukpenning om du inte kan

utföra arbeten som normalt

förekommer på arbetsmarknaden.

Det gäller däremot

inte om FK bedömer att du

med stor sannolikhet kommer

att kunna gå tillbaka i arbete

hos din arbetsgivare före dag

366.

• Om EJ rätt till sjukpenning erbjuder

Försäkringskassan ett

överlämningsmöte med AF.

• Om arbetsåtergång ej är möjlig

hos ordinarie arbetsgivare

kan om behoven finns, en arbetslivsinriktad

rehabilitering

ske i samarbete med AF.

Försäkringskassan

(FK)

• Möjlighet att söka sjukpenning

på fortsättningsnivå

eller fler dagar med sjukpenning

på normalnivå vid

allvarlig sjukdom.

• Försäkringskassan beslutar

utifrån ansökan och medicinska

underlag om rätten till

ersättning efter 365 dagars

sjukskrivning.

Vill du veta mer –

kontakta aktörerna!

shälsovården kan bistå med olika typer

ser under hela rehhabprocessen.

inte kan utföra arbeten som normalt förekommer på

arbetsmarknaden.

Arbetsmiljölagen

Arbetsgivaren har ett ansvar för att medarbetare

som drabbas av skada eller sjukdom, får de rehabiliterings-och

anpassningsåtgärder som behövs för att

kunna fortsätta att arbeta.

Arbetsgivaren har en skyldighet att ha en organiserad

verksamhet för anpassning och rehabilitering.

Det är viktigt att arbetsgivaren arbetar aktivt och

effektivt med rehabilitering.

Medarbetare har skyldigheter att medverka i sin

egen rehabilitering och de åtgärder som arbetsgivaren

sätter in.


Vem gör vad i rehabprocessen?

Rehabkoordinatorn är

länken mellan vårdcentral,

patient, arbetsgivare och

Försäkringskassan mfl när

man riskerar att bli eller

har blivit sjukskriven.

Arbetsförmedlaren informerar

om arbetsförmedlingens

tjänster, vilken ersättning

som är aktuell samt

kartlägger förutsättningar

för arbete.

Arbetsgivaren har rehabiltieringsansvaret

för sina

medarbetare. Det innebär

ansvar att hålla kontakt,

bedöma arbetsförmåga,

anpassa arbetet under processens

gång.

Försäkringskassan bedömer

arbetsförmåga och betalar

ev ut sjukpenning. FK kan

vid behov samordna ett

avstämningsmöte för att

diskutera möjligheter till att

återgång i arbete.

Företagshälsovården är

en expertfunktion för

att tydliggöra sambandet

mellan arbetslivets krav

och medarbetarnas resurser.

Sammanfattning Den friska arbetsplatsen

Sjukdom och arbetsförmåga är inte samma sak.

Var medveten om dolda orsaker till ohälsa. Tidiga

insatser kan främja hälsa.

Det är centralt att man har tydliga rutiner för

sjukanmälan på arbetsplatsen. Tidig kontakt mellan

chef och medarbetare är en förutsättning för

rätt insatser i rätt tid.

Rehabprocessen har många aktörer och har den

sjukskrivnes återgång till arbete i fokus. För att

nå ett så gott resultat som bara går, är det viktigt

alla tar ansvar för sin del i processen.


Inspiration och länkar att

arbeta vidare med

• 1177.se

• Afaforsäkring.se

• Aleforsstiftelsen.se

• Arbetsmiljöforskning.se

• Arbetsmiljöverket.se

• Arbetsmiljoupplysningen.se

• Attention.se

• Chef.se

• Do.se

• Fackförbunden har mycket material som

stöttar arbetet med att främja ett hållbart

yrkesliv.

• Habitud.se

• Healthforwealth.se

• Hjärnkoll.se

• Kvinnofridslinjen.se

• Kommissonenjamlikhälsa.se

• Lakaremedgranser.se

• Ledarna.se

• LEAN - Idcab.se

• Motivation.se

• Nck.uu.se

• Prevent.se

• Regeringen.se

• SKL.se

• Stressmottagningen.se

• Sundkurs.se

• Suntarbetsliv.se

• Suntarbetsliv.se/verktyg/osa-kompassen

• Uppdragpsykiskohälsa.se

• Viktigtpåriktigt.se

• VGRregion.se/Stressmedicin

• WHO.int

Vill du jobba vidare

med detta material i

din verksamhet?

Välj ut de områden som just

ni behöver arbeta med och ta

hjälp av länkar, aktörerna och

tillhörande arbetsmaterial.


Sammanfattning

Så här främjar vi ett hållbart yrkesliv

Rutiner vid ohälsa

Sjukdom och arbetsförmåga är olika saker. Det

kan finnas arbetsförmåga trots sjukdom och en

nedsatt arbetsförmåga behöver inte betyda att

man ska vara sjukskriven. Det är viktigt att arbetsgivaren

har rutiner för hur en sjukanmälan går

till samt hur arbetet med rehabilitering och anpassning

ska genomföras. För att skapa förutsättningar

för ett hållbart yrkesliv är det viktigt att ha

rutiner för hur man arbetar såväl hälsofrämjande,

förebyggande som rehabiliterande.

Det är också viktigt att både chef och medarbetare

har kännedom om de olika aktörerna i en

rehabiliteringsprocess samt deras roller. Målet för

en rehabiliteringsprocess är alltid att medarbetaren

återgår i arbete.

God dialog på arbetsplatsen

Kommunikation och dialog skapar en bra grund

för en god arbetsmiljö. Ohälsa i form av konflikter

i en verksamhet bottnar ofta i en brist på kommunikation.

Hälsofrämjande ledarskap och medarbetarskap

kräver en god dialog, både i det vardagliga

arbetet och i olika mötesformer.

Balans och Arbetsglädje

Vår hälsa påverkas av många faktorer, exempelvis

vår hemmiljö beroende på familjesituation, ekonomi

och fritidsintressen. Detta ska sedan balanseras

med vår arbetssituation, t.ex krav i arbete och

trivsel i arbetsgrupp. Utöver detta påverkar även

samhällets förutsättningar i den kommun vi arbetar

och/eller bor vår hälsa. Medvetenhet lyhördhet

kring att alla har olika referensramar skapar

förståelse för varandras behov. Det skapar i sin

tur förutsättningar för god gemenskap, samarbete

och på så vis balans och arbetsglädje.

Personlig utveckling

Det är betydande att ha en tydlig kompetensförsörjningsstrategi

för att rekrytera, utveckla och

behålla medarbetare. Att systematiskt arbeta med

arbetsmiljö, engagemang och hållbart yrkesliv ökar

organisationens konkurrenskraft. Det stärker organisationens

varumärke och ökar möjligheten att

behålla de medarbetare och den kompetens som

man har.

Aktivt arbeta med arbetsmiljö

Förutom att ta stöd i de lagar och föreskrifter

som finns kring arbetsmiljö, fysiskt, psykiskt, organisatoriskt

och socialt, handlar ett aktivt arbete

med arbetsmiljö om att ta sitt ansvar som chef

och som medarbetare. En god arbetsmiljö lägger

grunden till väl utfört arbete. Ett bristande arbetsmiljöarbete

har även visat sig vara det största

ekonomiska slöseriet i en verksamhet (Se Lean).


Vi är varandras

arbetsmiljö

Att skapa ett hållbart yrkesliv är komplext och tidskrävande. Man

måste prioritera en frisk arbetsplats och verkligen arbeta strukturerat

och långsiktigt med dessa frågor. Det är inget som händer

med automatik. Goda relationer bygger man och de kräver underhåll

av alla i en verksamhet. En frisk arbetsplats är en framgångsrik

arbetsplats. Arbetsglädje, kommunikation och respekt ska inte tas

för givna, man måste alla bidra och dra åt samma håll.

Vi är varandras arbetsmiljö.


Aktörerna i Hållbart yrkesliv

Skara har ett omfattande och mångsidigt företagande med

mer än 2000 företag inom olika branscher. Mat, transporter,

handel och besöksnäring är viktiga branscher för Skara.

I Skara kommun som arbetsgivare arbetar drygt 1600 medarbetare

i många olika yrkesroller. Alla yrken är viktiga och

behövs för att ge medborgaren den bästa servicen. Skara kommun

arbetar för att främja ett hållbart yrkesliv.

Skara.se

Arb

Försäkringskassan är en myndighet

vars uppdrag är att utreda, besluta om

och betala bidrag och ersättningar i socialförsäkringen.

Ersättningarna är bl.a.

till barnfamiljer, sjuka, personer med

funktionsnedsättning, tandvård eller ny

i Sverige. Det ingår även att vid behov

samordna resurser för att hjälpa den

som är sjukskriven att komma tillbaka

till arbetslivet. Det är riksdagen och regeringen

som bestämmer reglerna för

pengarna som Försäkringskassan betalar

ut.Finansiering sker genom avgifter

och skatter. Forsakringskassan.se

Försäkringskassan

Företagshälsovård

Avonova bidrar till att skapa en långsiktig hållbar arbetsmiljö,

med välmående medarbetare i organisationer. Det är

en expertorganisation som stödjer både chefer och medarbetare.

Hos Avonova finns företagsläkare, företagssköterskor,

arbetsmiljöingenjör, ergonom/sjukgymnast, beteendevetare/organisationskonsult,

hälsovetare mfl.

Avonova.se

Arbetsförmed


Folkhälsorådet är en samverkansform som syftar till

att minska hälsoklyftorna. Det finns ett folkhälsoråd i

varje kommun i Skaraborg. De arbetar för att främja

och skapa jämlik hälsa för hela befolkningen.

Folkhälsomyndigheten.s

etsgivare

Folkhälsa & Samordning

Samordningsförbundet Västra Skaraborg är en

plattform för samverkan för sina medlemmar Arbetsförmedlingen,

Försäkringskassan, Hälso- och

sjukvården samt kommunerna Essunga, Götene,

Lidköping, Skara och Vara. Uppdraget är att verka

för en ökad och effektiviserad samverkan men

också att möjliggöra för fler samordnade rehabiliteringsinsatser.

Samverkanvg.se

Bräcke diakoni har vårdcentralerna

Vilan och Malmen i Skara. Det är en

bred non profit-verksamhet inom vård

och omsorg. Målet är att få människor

att växa. Kunskap om funktionsnedsättningar,

hälsovård och äldreomsorg

går hand i hand med forskning och utbildning.

Vårdcentralerna erbjuder vård

på primärvårdsnivå från en rad olika

professioner. Brackediakoni.se

Vårdcentral

ling

Arbetsförmedlingen ska verka för att förbättra arbetsmarknadens

funktionssätt genom att effektivt sammanföra dem som

söker arbete med dem som söker arbetskraft. Man ska prioritera

de som befinner sig långt från arbetsmarknaden samt

bidra till att stadigvarande öka sysselsättningen på lång sikt.

Arbetsformedlingen.se


HÅLLBART YRKESLIV är ett samarbetsprojekt mellan Skara kommun,

Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, Bräcke Diakoni, Avonova

och Näringslivet som pågår år 2016-2018. Målsättningarna är att främja

ett hållbart yrkesliv och att vända den negativa trenden med ökande

sjukpenningstal i Skara. Projektet bygger vidare på ”Ett Upprop för ett

friskare Tidaholm”, som visat goda resultat.

Guide till Hållbart yrkesliv är utvecklad som ett led i projektet och bygger

på underlag som framkommit i projektets olika insatser. Den är tänkt

att verka som ett konkret verktyg för att ge tips, inspiration och råd till

hur man främjar ett hållbart yrkesliv.

Similar magazines