Views
4 months ago

EEPAB Magazine #1 2016

VÄGEN TILL FRAMTIDENS

VÄGEN TILL FRAMTIDENS ELBILAR Kompaktare integralmotorer kan vara en viktig lösning i framtidens elbilar, inte minst ur ett ekonomiskt perspektiv. I ett projekt finansierat av Vinnova och Svenskt Hybridfordonscentrum samarbetar KTH och EEPAB för att ta fram nya omriktarmoduler. Oavsett resultatet leder forskningen till att elektronikindustrin kan styra fordonsindustrin åt rätt håll. Oskar Wallmark är docent vid avdelningen för elektrisk energiomvandling på KTH. Där leder han en grupp som tittar på elektriska hybridsystem för elhybridfordon. Sedan drygt två år samarbetar KTH med EEPAB i ett projekt som går under namnet Kompakta kraftmoduler för fordonsapplikationer. 2015 fick projektet medel från Vinnova, från deras strategiska innovationsprogram ”Smartare elektroniksystem”, vars syfte är att öka konkurrenskraft och tillväxt i svensk industri. STORLEKEN HAR BETYDELSE, FÖR SÅVÄL ELMOTORN… Oskar berättar om utvecklingen av omriktarmodulerna. – Den konventionella lösningen har stora transistorer som inte kan switcha snabbare än 10-30 KHz. Därför blir kondensatorn stor som två läskburkar. Med modulariseringen seriekopplar vi istället lågspända transistorer, vilket gör att de kan switcha tio gånger snabbare. Då kan vi skapa en mycket mindre kondensator, vilket i sin tur gör att vi enklare kan integrera omriktaren med elmotorn. … SOM FÖR EKONOMIN – Konceptet ser mycket lovande ur ett ekonomiskt perspektiv, berättar Oskar. Det är en av huvudorsakerna till att vi tittar på det. Det är enkelt och man kan använda billiga komponenter. Vår utmaning blir att visa att det här 6

konceptet faktiskt går att göra billigt, att vi kan använda förhållandevis billiga komponenter utan att tumma på kvaliteten. VOLVO CARS HAR GETT SPECIFIKATIONER PÅ EN PROTOTYP Oskars team på KTH har redan byggt två prototyper, men de klarade inte att leverera tillräckligt med ström som behövs i en fullskalig prototyp. – EEPAB har den kunskap och de resurser som krävs för att göra mönsterkort med tillräckligt mycket ström. När Vinnova presenterade utlysningen kontaktade vi därför EEPAB om att tillsammans bygga de kraftelektronikmoduler som var nödvändiga till elmotorn. Nu är vi i designfasen av att tillverka dessa moduler till en fullskalig prototyp, baserade på specifikationer från Volvo Cars. KUNSKAPEN ÄR VÄRDEFULL OAVSETT RESULTATET Oskar intygar att projektet stärker syftet med Vinnovas program. – Vi tittar på ett koncept som vi tror kan vara intressant för fordonsindustrin i framtiden. Kunskapen blir till nytta för alla fordonstillverkare eftersom vi visar på fördelarna, men även eventuellt nackdelarna med det här konceptet och liknande koncept. På så vis försörjer vi svensk fordonsindustri med viktig kompetens. Oskar påpekar dock att KTH och EEPAB inte är ensamma om att utveckla smartare moduler. – Det finns parallella forskningsverksamheter på ett antal universitet, och alla fordonstillverkare har egen utveckling. Vi kommer säkert att se lösningen med modulariserade kraftmoduler hos någon fordonstillverkare inom 5-10 år. EEPAB är en av de aktörer i Sverige som kan leverera sådan här teknik. De kommer att kunna erbjuda sådana produkter både för den svenska och internationella marknaden, avslutar Oskar. KOMPAKTA KRAFTMODULER FÖR FORDONSAPPLIKATIONER 2015 fick KTH och EEPAB medel från Vinnova för att ”ta fram omriktarmoduler för att skapa en mycket kompakt integration av elmaskin och tillhörande kraftelektronik, avsedda för framdrivning av el- och elhybrida fordon.” FÖRVÄNTADE EFFEKTER OCH RESULTAT Projektresultaten distribueras till Scania, VCC och Volvo AB i deras roll som medlemsföretag inom Svenskt Hybridfordonscentrum (SHC). Det ska fungera som beslutsunderlag för framtida teknikval inom området elektriska drivsystem för el- och elhybridfordon. PLANERAT UPPLÄGG OCH GENOMFÖRANDE Den totala projekttiden är drygt ett år och fyra månader. Projektet består av fyra faser: Fas 1: Framtagning av design och specifikation av en omriktarmodul vid KTH i samråd med EEPAB. Fas 2: Tillverkning av ett antal omriktarmoduler. Fas 3: Experimentell utvärdering av de tillverkade omriktarmodulerna. Fas 4: Resultatspridning till SHCs medlemsföretag samt eventuellt till nationell fackpress. 7