11.04.2018 Views

Turist i tillvaron fanzine 5

Create successful ePaper yourself

Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.

19hundra80talet<br />

Jag spyr på alla jävla nostalgiker som<br />

hyllar 1980-talet. Var de överhuvudtaget<br />

med då? Eller levde de ett annat<br />

liv? Mitt 80-tal var SVART.<br />

Jag växte upp i Karlskrona, ni vet staden<br />

som är så vacker på sommaren,<br />

staden där U-137 strandade 1981, en<br />

stad som bestod av skyddsområden<br />

och militärer, kalla kriget låg ständigt<br />

bakom hörnet. I en stad som denna<br />

stod idrott högt i kurs. Kanske minns de<br />

80-talet på ett annat sätt än mig.<br />

Blekinge topp 10<br />

Profan Relik – Ett Skott I Biblen, The Bones – Home Sweet Hell, Nyx Negativ<br />

– Idioterna, Suburban Rebels – Suburban Rebels, The Killing Traktors – Maktens<br />

Män, Akut Skjut – Svart, Mystery – Syster Sol, The Skulls - Barbie Got Killed,<br />

Sinners Since Birth – Carlskrona Punx, Dirty Dogs Of Hardcore – D.D.O.H.C<br />

Punk hörde jag redan i lågstadiet men<br />

1984 fastnade jag. Punk, fan det var<br />

något som kändes i hela kroppen,<br />

tidigare hade jag mest lyssnat på Noice och<br />

Gyllene Tider, glättigt och kletigt om kärlek<br />

som jag ännu inte var intresserad av. Punken<br />

däremot var något som fångade mig,<br />

hur punkarna såg ut, den hårda snabba<br />

musiken och att de verkade jävligt arga.<br />

Snabbt lärde jag mig att fixa rufsigt hår,<br />

stoppa in jeansen i strumporna och skaffa<br />

lite attityd. Detta ledda snabbt till att jag<br />

blev än mer utanför men samtidigt såg jag<br />

att det fanns fler som hade samma stil.<br />

Meningslösheten blev ett forum där vi<br />

likasinnade möttes på lika villkor. De äldre<br />

punkarna fixade spelningar, sålde skivor<br />

och fick mig att bli aktiv genom att gå på<br />

spelningar och dela med sig av sina tankar.<br />

Som förvirrad arg och ångestfylld tonåring<br />

fylldes jag med ett hat mot vuxna och överhet,<br />

de jävlarna vill ha in dig i sitt ekorrhjul.<br />

Skolan blev det första jag sket i, ”haha,<br />

mig får ni inte!” Tyvärr blev det ganska<br />

ensamt då de flesta i min umgängeskrets<br />

valde att gå betydligt mycket mer i<br />

skolan än vad jag gjorde. En relation med<br />

limtuber & rakblad inleddes för att fördriva<br />

tiden.<br />

’’Det finns ingenting här för oss, nä ursäkta<br />

jag överdrev litegrann, vi kan ju knarka<br />

supa och slåss’’<br />

Ebba Grön ”We’re Only In It For The<br />

Drugs No 1”<br />

Skolan jag gick på, eller inte gick på, hade<br />

en grym musiklärare som lyckade haffa<br />

mig en dag då jag hängde i skolan, ”fan<br />

Nisse du är ju punkare, du måste spela i ett<br />

band.”<br />

Han fixade ihop ett band med två andra<br />

från skolan och bokade in oss på det lokala<br />

musikhuset där vi skulle få lära oss spela.<br />

Visst hade jag vart med i olika band som<br />

endast existerade på raster och håltimmar<br />

men nu skulle det bli på riktigt.<br />

Vår lärare blev Mackan från Akut Skjut,<br />

något som var stort för oss, men stackars<br />

Mackan som fick stå ut med oss odågor.<br />

Snabbt visade det sig att de två andra i<br />

bandet, Linuz och Johnny, var betydligt<br />

bättre musiker så de gick snabbt vidare till<br />

andra band. Skulle jag ge upp nu, nej fan!<br />

Hänga i replokaler var ju sjukt kul och nya<br />

band var lätt att bilda, punken är ju tacksam<br />

att tillhöra då vem som helst faktiskt<br />

kan ställa sig på scen och spela.<br />

Lim och rakblad hade nu bytts till<br />

folköl och taskiga instrument. En glöd<br />

som funnit länge att göra saker själv<br />

fick ett kreativt utlopp, spelningar arrangerades<br />

både för att komma ut till andra<br />

städer men även för att boka band vi ville<br />

se. Om några undrade hur vi lät spelade vi<br />

bara in repningen på en vanlig bandare,<br />

katastrofal kvalité men billigt och enkelt.<br />

1980-tal blev 1990-tal och en ny våg tar<br />

fart. Vi som var ”småpunx” då har nu tagit<br />

över. Allt som den första generationen fixat<br />

stod serverat men det var inte alla gånger<br />

vi tog över, vi ville ju skapa själva. Replokaler<br />

och spelställen de hade slagits för fanns<br />

men ändå skapade vi nya ställen, vi brann<br />

ju för att göra det själva.<br />

Viktigaste skolan för mig var bandet<br />

Antonn´s. Bandet var en utopi, ett<br />

kollektiv och politiska till max. Inte<br />

fan var vi några musikaliska genier men vi<br />

visste det och kunde då ta upp publiken på<br />

scen när vi spelade för att de faktiskt kunde<br />

låtarna bättre. Att fixa spelningar löste vi<br />

genom att själva hyra spelställen längs<br />

E22:an, fylla två minibussar med lokala<br />

band samt bjuda in minst ett band från den<br />

stad vi gästade. Entré låg på max 20 kronor,<br />

biljetten var ett medlemskort, punkgryta<br />

och billig öl såldes. Vi fick även SAC/SUF att<br />

sponsra oss.<br />

Att ena helgen spela inför tre betalande<br />

turist i <strong>tillvaron</strong> <strong>fanzine</strong> 14<br />

nummer 5 januari 2018

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!