Views
1 month ago

Flik 10-15 EKL

Det första steget är

Det första steget är att företagsledningen utser en ansvarig person och eventuellt en arbetsgrupp som ansvarar för arbetet med energikartläggningen. En första uppgift kan vara att inventera företagets egen kompetens. Detta är ett viktigt arbete, oavsett på vilket sätt man ämnar genomföra energikartläggningen. Tillräckliga resurser i form av personal, tid och pengar behövs. Om företaget har ett certifierat miljö- eller energiledningssystem kan man genomföra energikartläggningen med egen personal under förutsättning att: • ledningssystemet innehåller krav på energikartläggning i enlighet med EKL 3 , och att • man har personal som uppfyller kraven på energikartläggare enligt STEMFS 2014:2. Man kan naturligtvis behöva ta hjälp av experter för olika delar av energikartläggningen. Om företaget inte har något certifierat miljö-eller energiledningssystem behöver man anlita en certifierad energikartläggare eller låta certifiera en oberoende person inom den egna verksamheten, det vill säga en person utan ansvar för verksamheten som ska kartläggas. Nästa viktiga steg i planeringen är att fastställa avgränsningar inom ramen för lagstiftningen. Detta rör exempelvis vilka delar av organisationen och vilken energianvändning som ingår i energikartläggningen (betydande energianvändning) och vad som kan undantas. Ytterligare ett viktigt steg i planeringen rör insamling av bakgrundsmaterial. Insamling av informationen kan ta väldigt mycket tid, speciellt om organisationen inte har en struktur för datahantering. Man behöver tydliggöra vem som skall ha ansvaret för olika delar av datainsamlingen. Datainsamlingen påbörjas i planeringsfasen, och fortsätter i energikarteringsfasen och även i analysfasen. För mer information om planeringen av energikartläggningen, se Bilaga B: Att tänka på vid planering av energikartläggning och upphandling av certifierad energikartläggare. 2) Energikartering: Övergripande och detaljerad insamling av energidata Energikarteringen är en övergripande beskrivning av energikonsumtion och användare i organisationen. Med hjälp av insamlat bakgrundsmaterial kan organisationen ta reda på den totala tillförda energin och dess fördelning till olika delar av organisationen. Under energikarteringen identifieras olika energibärare och energianvändare. 3 Miljöledningssystemet ISO14001 innehåller inte krav på energikartläggning enligt EKL och måste därför kompletteras med exempelvis ISO50002 eller SS-EN16247-2. Energimyndigheten har tagit fram en separat vägledning för hur detta skall hanteras. 10

Resultatet av energikarteringen ska visa verksamhetsdelarna och/eller slutanvändarna med betydande energikonsumtion. Dessa kan vara ett helt affärsområde, en grupp av eller enskilda byggnader eller anläggningar, eller, i organisationer med bara ett arbetsställe, någon eller några av de tekniska systemen (exempelvis belysning, ventilation, värme, kyla), en process eller en grupp transporter. De betydande energianvändarna ska prioriteras och en tidsplan ska tas fram för att analysera dem i detalj. Se kapitel 3. 3) Analys och förslag till åtgärder I nästa fas ska en detaljerad analys av verksamhetsdelarna med betydande energianvändning genomföras. En mer noggrann undersökning av de olika energianvändarna genomförs, exempelvis genom att ta reda på energikonsumtion under kortare tidsperioder (vecka, dygn, timvärden), ta fram mer data om det behövs, exempelvis genom undermätning. Eventuella nyckeltal jämförs, vilka faktorer som påverkar energikonsumtionen analyseras. Syftet är att identifiera möjliga energieffektiviseringsåtgärder som sedan kan kombineras till åtgärdspaket. En lönsamhetsanalys av åtgärderna/ paketen ska göras och de kostnadseffektiva åtgärderna/paket prioriteras. Se kapitel 4. 4) Rapportering Resultaten av ovan genomförda steg samlas i en rapport enligt internationell standard 4 eller liknande, som sedan ska finnas hos organisationen i minst sju år. Rapportering skall också ske till Energimyndigheten via en webtjänst. Se kapitel 5. 5) Genomförande av åtgärder: Lagen ställer inga krav på genomförandet av åtgärder, men naturligtvis bör lönsamma åtgärder genomföras när det är praktiskt möjligt. Framför allt för att EKL inte enbart ska bli en kostnad för organisationen utan bidra till ett aktivt energiarbete. 2.2 Alternativ för genomförande Energikartläggningen ska genomföras enligt internationell ISO standar, europeisk EN-standard, svensk SS-standard eller motsvarande (STEMFS 2014:2 §5). Tidigt i planeringsarbetet behöver organisationen bestämma hur arbetet ska genomföras. 2.2.1 Genomförande på koncern eller företagsnivå En koncern som har flera verksamheter i Sverige kan välja att antingen ta fram en koncerngemensam rapport eller ta fram en rapport för varje verksamhet. För att underlätta analys och jämförelser inom koncerner bör likartade metoder användas 4 Internationell kan exempelvis vara en ISO standard eller EN-standard 11

  • Page 1 and 2: Vägledning för energikartläggnin
  • Page 3: Förord Den 1 juni 2014 trädde lag
  • Page 7 and 8: 1 Inledning 1.1 Bakgrund Denna väg
  • Page 9 and 10: år 2004-2014 och resulterade energ
  • Page 11: 2 Planering av energikartläggninge
  • Page 15 and 16: • En huvudansvarig i varje affär
  • Page 17: Det kan även behöva samlas in and
  • Page 20 and 21: Data ska vara en summering av konsu
  • Page 22 and 23: Exempel 2: Uppdelning av en koncern
  • Page 24 and 25: För att kunna gå vidare måste or
  • Page 26 and 27: 4.1.1 Analys av en verksamhetsdel A
  • Page 28 and 29: • Transport: energikonsumtion per
  • Page 30 and 31: För att beräkna livscykelkostnade
  • Page 32 and 33: Stor Energieffektivisering Liten L
  • Page 34 and 35: Bakgrund Bakgrunden beskriver vad k
  • Page 37 and 38: 6 Det fortsatta arbetet: Enligt EKL
  • Page 39 and 40: Bilaga A: Exempel på vanliga energ
  • Page 41 and 42: Bilaga B: Att tänka på vid planer
  • Page 43: Tips vid upphandling av certifierad
  • Page 46 and 47: Ett hållbart energisystem gynnar s
  • Page 48 and 49: Böcker och rapporter utgivna av St
  • Page 51 and 52: Innehåll Förord 1 1 Inledning 5 1
  • Page 53 and 54: 1 Inledning 1.1 Bakgrund Den här v
  • Page 55 and 56: 1.3 Behövs energikartläggning tro
  • Page 57: Avgränsning (Definition enligt ISO
  • Page 60 and 61: Det första steget är att företag
  • Page 62 and 63:

    Övriga organisationer måste anlit

  • Page 64 and 65:

    I tabellen nedan visas några rekom

  • Page 66 and 67:

    Då platsbesök är aktuella kan de

  • Page 68 and 69:

    För att kunna bedöma kvalitén p

  • Page 71 and 72:

    4 Analys och förslag till åtgärd

  • Page 73 and 74:

    Beskrivningen av åtgärder skall v

  • Page 75 and 76:

    Vissa effekter av en förändring k

  • Page 77 and 78:

    5 Rapportering Energikartläggninge

  • Page 79 and 80:

    6 Det fortsatta arbetet Enligt EKL

  • Page 81 and 82:

    Bilaga A Att tänka på vid planeri

  • Page 83:

    Tips vid upphandling av certifierad

  • Page 86 and 87:

    • Målarbete: - Finns energiplane

  • Page 89 and 90:

    Bilaga D Lästips och nyttiga länk

  • Page 91 and 92:

    Vägledning för energikartläggnin

  • Page 93:

    Förord Den 1 juni 2014 trädde lag

  • Page 96 and 97:

    Bilaga 1: Att tänka på vid planer

  • Page 98 and 99:

    Arbetsgrupp: Ulf Biederbeck, KappAh

  • Page 100 and 101:

    Energiprestanda (Definition enligt

  • Page 102 and 103:

    energiledningssystem 2 , eller om d

  • Page 104 and 105:

    (STEMFS 2014:2) uppfylls. För omr

  • Page 106 and 107:

    Vid varmhyra har fastighetsägaren

  • Page 109 and 110:

    3 Energikartering Andra steget i en

  • Page 111 and 112:

    lämpligt att utgå ifrån inom han

  • Page 113 and 114:

    4 Analys och förslag till åtgärd

  • Page 115 and 116:

    Platsbesöken behöver planeras in

  • Page 117 and 118:

    energisparande åtgärder. I Bilaga

  • Page 119:

    4.2.2 Prioritering av åtgärdsför

  • Page 122 and 123:

    1) Bakgrund Bakgrunden beskriver va

  • Page 124 and 125:

    informationsmaterial för användni

  • Page 126 and 127:

    • Har organisationen någon etabl

  • Page 129:

    Bilaga 2: Val av objekt för detalj

  • Page 133 and 134:

    Bilaga 4: Lästips och nyttiga län

  • Page 135 and 136:

    Vägledning för energikartläggnin

  • Page 137:

    Förord Den 1 juni 2014 trädde lag

  • Page 141 and 142:

    1 Inledning 1.1 Bakgrund Denna väg

  • Page 143 and 144:

    husgasutsläpp. Däremot finns det

  • Page 145 and 146:

    2 Planering av kartläggningen Ener

  • Page 147 and 148:

    2.1 Organisera energikartläggninge

  • Page 149 and 150:

    3 Energikartering visar var energin

  • Page 151 and 152:

    (SFS 2014:347 8§). Energikonsumtio

  • Page 153 and 154:

    Energin som går till fordon och fa

  • Page 155:

    Exempel på beräkning av energikon

  • Page 158 and 159:

    4.1.2 Ta fram ytterligare data Ta f

  • Page 160 and 161:

    I nästa steg ska delsystemens bety

  • Page 162 and 163:

    primärt syftar till att minska den

  • Page 164 and 165:

    I Bilaga B finns exempel på åtgä

  • Page 166 and 167:

    Exempel 1 Exempel på livscykelkost

  • Page 168 and 169:

    Exempel 3 jämför en föreslagen

  • Page 170 and 171:

    Stor Energieff ekvisering Liten Lä

  • Page 172 and 173:

    Beskriv hur betydande energianvänd

  • Page 175 and 176:

    Bilaga A: Att titta på vid rundvan

  • Page 177 and 178:

    Bilaga B: Förslag på åtgärder

  • Page 179:

    För att söka efter förbättrings

  • Page 182 and 183:

    Det finns andra beräkningskalkyler

  • Page 184 and 185:

    Ett hållbart energisystem gynnar s

  • Page 186 and 187:

    Böcker och rapporter utgivna av St

  • Page 189:

    Innehåll 1 Inledning 5 1.1 Bakgrun

  • Page 192 and 193:

    1.2 Bra verktyg för energieffektiv

  • Page 194 and 195:

    Energianvändning (Definition enlig

  • Page 196 and 197:

    2.1 Organisation av energikartlägg

  • Page 199 and 200:

    3 Energikartering Efter planeringen

  • Page 201 and 202:

    3.3 Energikartering av delsystem En

  • Page 203:

    Det är vanligt att det inte görs

  • Page 206 and 207:

    4.1.2 Ta fram ytterligare data Ta f

  • Page 208 and 209:

    Figur 4 Betydande energianvändare

  • Page 210 and 211:

    4.4 Lönsamhetskalkyl En energikart

  • Page 212 and 213:

    Tabell 4 Nusummefaktor En faktor ba

  • Page 214 and 215:

    I Figur 8 visas ett exempel där pr

  • Page 216 and 217:

    Beskriv hur betydande energianvänd

  • Page 219 and 220:

    Bilaga A: Att titta på vid rundvan

  • Page 221 and 222:

    Bilaga B: Förslag på åtgärder E

  • Page 223 and 224:

    Bilaga C: Energikartering av byggna

  • Page 225 and 226:

    Energibesiktning på plats En besik

  • Page 227 and 228:

    Ett hållbart energisystem gynnar s

  • Page 229 and 230:

    Förord När du handlar upp ett nyt

  • Page 231 and 232:

    Driften betydligt dyrare än invest

  • Page 233 and 234:

    Det är viktigt att också hålla t

  • Page 235 and 236:

    Nulägesanalys Nulägesanalysen är

  • Page 237 and 238:

    Strategi för att bygga kompressorc

  • Page 239 and 240:

    Välj med hjälp av LCC-kalkyl När

  • Page 241 and 242:

    Följande uppgifter från leverant

  • Page 243 and 244:

    Erforderligt tryck och flöde i utg

  • Page 245 and 246:

    Alternativ teknik Ett flertal tryck

  • Page 247:

    Krav på tryckluftssystem Driftkost