Views
2 months ago

Flik 10-15 EKL

Exempel 2: Uppdelning av

Exempel 2: Uppdelning av en koncern Bygg och Entreprenad Koncernen i Sverige AB (BEKSAB) har tre affärsområden: Bygg, Material och Utveckling. Affärsområde BYGG består av ett bolag, BEKSAB Bygg AB, som producerar bostäder och lokaler samt bygger anläggningar och infrastruktur (vägar, tunnlar, mm), har huvudkontor i Stockholm och 12 lokala kontor i andra städer. Under 2015 har BEKSAB haft 146 aktiva projekt runt om i Sverige. Affärsområde MATERIAL tillverkar insatsvaror för egna projekt och för externa entreprenader. Koncernen har fem asfaltanläggningar, tre betongfabriker och fyra bergkrossanläggningar. Affärsområdet består av tre bolag, BEKSAB Asfalt AB, BEKSAB Betong AB och BEKSAB Kross AB. Affärsområde UTVECKLING arbetar med projektutveckling av bostäder, inklusive mark- och fastighetsförvärv, projektering, planprocesser och försäljning. Verksamheten genomförs av BEKSAB Utveckling AB och finns i Göteborg, Malmö och Stockholm. Totalt ingår fem dotterbolag i koncernen. BEKSAB äger huvudkontoret och anläggningarna. Resten av byggnaderna hyrs. Inför energikartläggningen delas koncernen upp som figuren nedan visar: BEKSAB BYGG MATERIAL UTVECKLING BEKSAB Bygg AB BEKSAB Asfalt AB BEKSAB Betong AB BEKSAB Kross AB BEKSAB Utveckling AB Huvudkontor (1) Lokala kontor (12) Asfalt anläggningar (5) Betong fabriker (3) Bergkross anläggningar (4) kontor (3) Byggarbetsplatser (146) Det gör att BEKSAB har sex stora verksamhetsdelar: kontor (BYGG), byggarbetsplatser/anläggningssiter, asfaltsanläggningar, betongfabriker, bergkrossanläggningar och kontor (UTVECKLING). Anledningen till att välja denna uppdelning har varit att: • följa så långt som möjligt affärsområdens gränsdragningar, eftersom informationen i organisationens system struktureras efter affärsområdena. • gruppera samma typer av byggnader och anläggningar Det finns förstås andra möjligheter för uppdelning. Så länge valet motiveras och uppdelningen gör det möjligt att avgöra vilka delar av verksamheten som utgör betydande energianvändning så får organisationen delas upp så som företaget anser lämpligt. 20

Exempel 3: Exempel på kartering av verksamhetsdelarna i BEKSAB El Kontor (BYGG) Fjärrvärme Diesel MWh Byggarbets platser El Fjärrvärme Diesel MWh Asfalt anlägg. El Naturgas Diesel MWh Betongfabriker El Naturgas Diesel MWh Bergkross anlägg. El Diesel TOTAL MWh Kontor (UTVECK LING) El TOTAL MWh Biodiesel Bensin Träpulver TOTAL TOTAL Gasol TOTAL Eldningsolja TOTAL (1) i delen”Kontor (BYGG)” ingår huvudkontoret och de 12 lokala kontoren (2) Tjänstebilar till hela affärsområde ”BYGG” räknas inom ”Kontor (BYGG)” 3.3 Verksamhetsdelar med betydande energikonsumtion. Efter att ha karterat de olika verksamhetsdelarna kan organisationen bedöma vilka som har betydande energikonsumtion, det vill säga som utgör en ansenlig energikonsumtion och/eller där potentialen för förbättring av energiprestanda är stor. Valet av verksamhetsdelarna med betydande energikonsumtion ska alltid motiveras (se Exempel 4). Exempel 4: Verksamhetsdelar med betydande energikonsumtion BEKSAB Betydande energikonsumtion: Ej betydande energikonsumtion: • Byggarbetsplatser/anläggningssiter (146 st) – Lokala kontor affärsområde BYGG (8 st) • Asfaltsanläggningar (5 st) – Kontor affärsområde UTVECKLING (3 st) • Betongfabriker (3 st) • Bergkrossanläggningar (4 st) • Huvudkontor (inklusive tjänstebilar) Anledningen till detta val är: • Byggarbetsplatser/anläggningssiter, asfalts- och bergkrossanläggningar samt betongfabriker står för den helt övervägande andelen av energikonsumtionen. • Trots att huvudkontoret inte utgör en anselig energikonsumtion, har stor potential för energiförbättring (gammal fastighet). Resten av fastigheterna står för en liten andel av den totala energikonsumptionen och ägs inte av organsiationen utan hyrs. Därför är möjlighet för energiförbättringar begränsad. 21

  • Page 1 and 2: Vägledning för energikartläggnin
  • Page 3: Förord Den 1 juni 2014 trädde lag
  • Page 7 and 8: 1 Inledning 1.1 Bakgrund Denna väg
  • Page 9 and 10: år 2004-2014 och resulterade energ
  • Page 11 and 12: 2 Planering av energikartläggninge
  • Page 13 and 14: Resultatet av energikarteringen ska
  • Page 15 and 16: • En huvudansvarig i varje affär
  • Page 17: Det kan även behöva samlas in and
  • Page 20 and 21: Data ska vara en summering av konsu
  • Page 24 and 25: För att kunna gå vidare måste or
  • Page 26 and 27: 4.1.1 Analys av en verksamhetsdel A
  • Page 28 and 29: • Transport: energikonsumtion per
  • Page 30 and 31: För att beräkna livscykelkostnade
  • Page 32 and 33: Stor Energieffektivisering Liten L
  • Page 34 and 35: Bakgrund Bakgrunden beskriver vad k
  • Page 37 and 38: 6 Det fortsatta arbetet: Enligt EKL
  • Page 39 and 40: Bilaga A: Exempel på vanliga energ
  • Page 41 and 42: Bilaga B: Att tänka på vid planer
  • Page 43: Tips vid upphandling av certifierad
  • Page 46 and 47: Ett hållbart energisystem gynnar s
  • Page 48 and 49: Böcker och rapporter utgivna av St
  • Page 51 and 52: Innehåll Förord 1 1 Inledning 5 1
  • Page 53 and 54: 1 Inledning 1.1 Bakgrund Den här v
  • Page 55 and 56: 1.3 Behövs energikartläggning tro
  • Page 57: Avgränsning (Definition enligt ISO
  • Page 60 and 61: Det första steget är att företag
  • Page 62 and 63: Övriga organisationer måste anlit
  • Page 64 and 65: I tabellen nedan visas några rekom
  • Page 66 and 67: Då platsbesök är aktuella kan de
  • Page 68 and 69: För att kunna bedöma kvalitén p
  • Page 71 and 72: 4 Analys och förslag till åtgärd
  • Page 73 and 74:

    Beskrivningen av åtgärder skall v

  • Page 75 and 76:

    Vissa effekter av en förändring k

  • Page 77 and 78:

    5 Rapportering Energikartläggninge

  • Page 79 and 80:

    6 Det fortsatta arbetet Enligt EKL

  • Page 81 and 82:

    Bilaga A Att tänka på vid planeri

  • Page 83:

    Tips vid upphandling av certifierad

  • Page 86 and 87:

    • Målarbete: - Finns energiplane

  • Page 89 and 90:

    Bilaga D Lästips och nyttiga länk

  • Page 91 and 92:

    Vägledning för energikartläggnin

  • Page 93:

    Förord Den 1 juni 2014 trädde lag

  • Page 96 and 97:

    Bilaga 1: Att tänka på vid planer

  • Page 98 and 99:

    Arbetsgrupp: Ulf Biederbeck, KappAh

  • Page 100 and 101:

    Energiprestanda (Definition enligt

  • Page 102 and 103:

    energiledningssystem 2 , eller om d

  • Page 104 and 105:

    (STEMFS 2014:2) uppfylls. För omr

  • Page 106 and 107:

    Vid varmhyra har fastighetsägaren

  • Page 109 and 110:

    3 Energikartering Andra steget i en

  • Page 111 and 112:

    lämpligt att utgå ifrån inom han

  • Page 113 and 114:

    4 Analys och förslag till åtgärd

  • Page 115 and 116:

    Platsbesöken behöver planeras in

  • Page 117 and 118:

    energisparande åtgärder. I Bilaga

  • Page 119:

    4.2.2 Prioritering av åtgärdsför

  • Page 122 and 123:

    1) Bakgrund Bakgrunden beskriver va

  • Page 124 and 125:

    informationsmaterial för användni

  • Page 126 and 127:

    • Har organisationen någon etabl

  • Page 129:

    Bilaga 2: Val av objekt för detalj

  • Page 133 and 134:

    Bilaga 4: Lästips och nyttiga län

  • Page 135 and 136:

    Vägledning för energikartläggnin

  • Page 137:

    Förord Den 1 juni 2014 trädde lag

  • Page 141 and 142:

    1 Inledning 1.1 Bakgrund Denna väg

  • Page 143 and 144:

    husgasutsläpp. Däremot finns det

  • Page 145 and 146:

    2 Planering av kartläggningen Ener

  • Page 147 and 148:

    2.1 Organisera energikartläggninge

  • Page 149 and 150:

    3 Energikartering visar var energin

  • Page 151 and 152:

    (SFS 2014:347 8§). Energikonsumtio

  • Page 153 and 154:

    Energin som går till fordon och fa

  • Page 155:

    Exempel på beräkning av energikon

  • Page 158 and 159:

    4.1.2 Ta fram ytterligare data Ta f

  • Page 160 and 161:

    I nästa steg ska delsystemens bety

  • Page 162 and 163:

    primärt syftar till att minska den

  • Page 164 and 165:

    I Bilaga B finns exempel på åtgä

  • Page 166 and 167:

    Exempel 1 Exempel på livscykelkost

  • Page 168 and 169:

    Exempel 3 jämför en föreslagen

  • Page 170 and 171:

    Stor Energieff ekvisering Liten Lä

  • Page 172 and 173:

    Beskriv hur betydande energianvänd

  • Page 175 and 176:

    Bilaga A: Att titta på vid rundvan

  • Page 177 and 178:

    Bilaga B: Förslag på åtgärder

  • Page 179:

    För att söka efter förbättrings

  • Page 182 and 183:

    Det finns andra beräkningskalkyler

  • Page 184 and 185:

    Ett hållbart energisystem gynnar s

  • Page 186 and 187:

    Böcker och rapporter utgivna av St

  • Page 189:

    Innehåll 1 Inledning 5 1.1 Bakgrun

  • Page 192 and 193:

    1.2 Bra verktyg för energieffektiv

  • Page 194 and 195:

    Energianvändning (Definition enlig

  • Page 196 and 197:

    2.1 Organisation av energikartlägg

  • Page 199 and 200:

    3 Energikartering Efter planeringen

  • Page 201 and 202:

    3.3 Energikartering av delsystem En

  • Page 203:

    Det är vanligt att det inte görs

  • Page 206 and 207:

    4.1.2 Ta fram ytterligare data Ta f

  • Page 208 and 209:

    Figur 4 Betydande energianvändare

  • Page 210 and 211:

    4.4 Lönsamhetskalkyl En energikart

  • Page 212 and 213:

    Tabell 4 Nusummefaktor En faktor ba

  • Page 214 and 215:

    I Figur 8 visas ett exempel där pr

  • Page 216 and 217:

    Beskriv hur betydande energianvänd

  • Page 219 and 220:

    Bilaga A: Att titta på vid rundvan

  • Page 221 and 222:

    Bilaga B: Förslag på åtgärder E

  • Page 223 and 224:

    Bilaga C: Energikartering av byggna

  • Page 225 and 226:

    Energibesiktning på plats En besik

  • Page 227 and 228:

    Ett hållbart energisystem gynnar s

  • Page 229 and 230:

    Förord När du handlar upp ett nyt

  • Page 231 and 232:

    Driften betydligt dyrare än invest

  • Page 233 and 234:

    Det är viktigt att också hålla t

  • Page 235 and 236:

    Nulägesanalys Nulägesanalysen är

  • Page 237 and 238:

    Strategi för att bygga kompressorc

  • Page 239 and 240:

    Välj med hjälp av LCC-kalkyl När

  • Page 241 and 242:

    Följande uppgifter från leverant

  • Page 243 and 244:

    Erforderligt tryck och flöde i utg

  • Page 245 and 246:

    Alternativ teknik Ett flertal tryck

  • Page 247:

    Krav på tryckluftssystem Driftkost