Views
1 week ago

Flik 10-15 EKL

Ett läckage på cirka

Ett läckage på cirka 25 procent av luftmängden som produceras under ordinarie produktion blir förhållandevis större om du har ett trycksatt nät även under icke produktionstid. Då producerar kompressorn endast luft till alla läckor. Figur 2 visar hur stor del av den totala tillförda energin som går till läckage vid olika produktionstider och drifttider för kompressorn. Är läckaget 25 procent av total mängd producerad luft under ordinarie produktionstid i verkstad, så uppgår det till exempel till cirka 50 procent vid 3-skift och kontinuerlig luftproduktion året om. Nedanstående tabell visar vilka förluster olika läckage orsakar. Läckageflödet gäller vid 7 bar = 8 bar (a) och luftproduktion dygnet runt, årets alla dagar. Effektbehovet baseras på 0,1 kWh/m 3 . Hålets Läckage- Effektbehov, Energikostnad diameter flöde kompressor per år (365 dagar) (30 öre/kWh) mm m 3 /min kW kr 1 0,06 0,4 1 000 5 1,5 10 26 000 10 6 40 105 000 20 25 150 410 000 Tabell 1. Kostnad för olika läckage. Några rekommendationer: • Är tryckluft det absolut bästa för ändamålet? Det finns kanske effektivare lösningar för att uppnå önskad funktion, till exempel fläktar vid kylning etc. • Ha inte distributionsnätet trycksatt längre tid än nödvändigt. • Sänk trycket. Lägre tryck ger lägre läckage. • Stamnätet och distributionsnätet ska vara helsvetsat och därmed helt tätt. • Stamnät bör endast sektioneras mellan olika byggnader och större produktionsavsnitt. • Stamnät och distributionsnät ska vara tätt så sätt automatiska avstängningsventiler mot förbrukare och uttag som ej behöver luft kontinuerligt. • Förregla ventil mot maskinlinjens driftsignal om en maskin med eget styrsystem ansluts. Tryckreduceringar förekommer ofta internt på maskiner så använd därför inte snabböppnande magnetventiler. Låsbar förbigångsventil bör finnas. • Beräkna kostnaden för tryckluftförbrukning för respektive produktionsavdelning. Använd helst flödesmätare. Det kräver att tryckluftsnätets geografiska utsträckning överensstämmer med respektive produktionsavdelning. • Undvik långa slangledningar med hänsyn till tryckfall och läckagerisk. Det absolut största tryckfallet i en anläggning uppstår i serviser, tryckluftarmatur, slangar, kopplingar och slangsocklar. • Slangar av PVC åldras, mister sin elasticitet och krymper, särskilt vid närvaro av olja. När slangen krymper så lossnar ofta slangklämmor med läckage som följd. • Använd alltid avstängningsventil vid uttag. • Utför läckagekontroll som återkommande underhållsåtgärd, helst en gång per vecka. • Utför läckagekontroll under icke produktionstid minst en gång per månad. Effektiv energi Hur mycket av tillförd energi som går till att komprimera luft beror till stor del på hur kompressorerna styrs och hur optimalt kompressorerna används i förhållande till aktuellt luftuttag. Kompressorer med interna pressostater ger större tryckvariation. Det leder ofta till att man har ett lågt tryck vid stora uttag samt ett onödigt högt tryck vid låga uttag och framför allt under icke produktionstid när kompressorn endast ”tätar läckor”. 80 % 70 % 60 % 50 % 40 % 30 % 20 % 10 % 0 % Luftproduktion under ordinarie arbetstid Luftproduktion mån kl 06.00 - fre kl 18.00 Luftproduktion kontinuerligt 365 dagar per år Dagskift 8 tim / dag mån - fre 2-skift 16 tim / dag mån - fre 3-skift 24 tim / dag mån - fre 5-skift 24 tim / dag mån - fre Figur 2. Andel läckage av totalt producerad luftmängd per år. 5

Det är viktigt att också hålla tryckdifferensen inom ett så snävt spann som möjligt eftersom drifttrycket påverkar energiförbrukningen. Överslagsmässigt ökar energiförbrukningen med 8 procent för varje bar ökning av drifttrycket inom intervallet 5-10 bar (e). Effektbehov vid avlastad drift är cirka 20-40 procent av effekten vid pålastad drift. När kompressorn går avlastad så produceras ingen luft, den tillförda energin går inte till någon praktisk nytta mer än att hålla kompressorn i stand by-läge. Har man fler kompressorer så brukar det vara den som installerades sist som ligger och reglerar på topp, det vill säga på- eller avlastad respektive avstängd drift. Här kommer ett styrsystem verkligen till sin rätt. Dels för att se till att det alltid är en liten kompressor som ligger på topp och reglerar, dels håller trycket på en jämn nivå inom 0,5 bar eller lägre. Figurerna nedan visar kompressorernas gångtid och tryckluftsflödet under ett dygn. Varje fyrkant visar kapacitet och drifttid för respektive kompressor. I princip kan man säga att den del av respektive fyrkant som ligger under uttagskurvan motsvarar pålast och delen över avlast. Givetvis påverkas uttagskurvan av hur stor luftvolym som finns i nätet och inom vilken tryckdifferens som kompressorerna arbetar. Luftflöde Kompr. 2 Kompr. 1 Figur 3. Två kompressorers gångtid och luftflöde under ett dygn. Tid på dygnet 00.00 06.00 12.00 18.00 24.00 Luftflöde Kompr. 4 Kompr. 3 Kompr. 2 Kompr. 1 Figur 4. Fyra kompressorers gångtid och luftflöde under ett dygn. Tid på dygnet 00.00 06.00 12.00 18.00 24.00 Luftflöde Kompressor 3 endast pålast Kompressor 2 varvtalsstyrd Kompressor 1 endast pålast 00.00 06.00 12.00 18.00 24.00 Tid på dygnet 6 Figur 5. Tre kompressorers gångtid och luftflöde. Går kompressorerna 50 procent avlastade under en tidsperiod så går 20 procent av totalt tillförd energi till ingen nytta.

  • Page 1 and 2:

    Vägledning för energikartläggnin

  • Page 3:

    Förord Den 1 juni 2014 trädde lag

  • Page 7 and 8:

    1 Inledning 1.1 Bakgrund Denna väg

  • Page 9 and 10:

    år 2004-2014 och resulterade energ

  • Page 11 and 12:

    2 Planering av energikartläggninge

  • Page 13 and 14:

    Resultatet av energikarteringen ska

  • Page 15 and 16:

    • En huvudansvarig i varje affär

  • Page 17:

    Det kan även behöva samlas in and

  • Page 20 and 21:

    Data ska vara en summering av konsu

  • Page 22 and 23:

    Exempel 2: Uppdelning av en koncern

  • Page 24 and 25:

    För att kunna gå vidare måste or

  • Page 26 and 27:

    4.1.1 Analys av en verksamhetsdel A

  • Page 28 and 29:

    • Transport: energikonsumtion per

  • Page 30 and 31:

    För att beräkna livscykelkostnade

  • Page 32 and 33:

    Stor Energieffektivisering Liten L

  • Page 34 and 35:

    Bakgrund Bakgrunden beskriver vad k

  • Page 37 and 38:

    6 Det fortsatta arbetet: Enligt EKL

  • Page 39 and 40:

    Bilaga A: Exempel på vanliga energ

  • Page 41 and 42:

    Bilaga B: Att tänka på vid planer

  • Page 43:

    Tips vid upphandling av certifierad

  • Page 46 and 47:

    Ett hållbart energisystem gynnar s

  • Page 48 and 49:

    Böcker och rapporter utgivna av St

  • Page 51 and 52:

    Innehåll Förord 1 1 Inledning 5 1

  • Page 53 and 54:

    1 Inledning 1.1 Bakgrund Den här v

  • Page 55 and 56:

    1.3 Behövs energikartläggning tro

  • Page 57:

    Avgränsning (Definition enligt ISO

  • Page 60 and 61:

    Det första steget är att företag

  • Page 62 and 63:

    Övriga organisationer måste anlit

  • Page 64 and 65:

    I tabellen nedan visas några rekom

  • Page 66 and 67:

    Då platsbesök är aktuella kan de

  • Page 68 and 69:

    För att kunna bedöma kvalitén p

  • Page 71 and 72:

    4 Analys och förslag till åtgärd

  • Page 73 and 74:

    Beskrivningen av åtgärder skall v

  • Page 75 and 76:

    Vissa effekter av en förändring k

  • Page 77 and 78:

    5 Rapportering Energikartläggninge

  • Page 79 and 80:

    6 Det fortsatta arbetet Enligt EKL

  • Page 81 and 82:

    Bilaga A Att tänka på vid planeri

  • Page 83:

    Tips vid upphandling av certifierad

  • Page 86 and 87:

    • Målarbete: - Finns energiplane

  • Page 89 and 90:

    Bilaga D Lästips och nyttiga länk

  • Page 91 and 92:

    Vägledning för energikartläggnin

  • Page 93:

    Förord Den 1 juni 2014 trädde lag

  • Page 96 and 97:

    Bilaga 1: Att tänka på vid planer

  • Page 98 and 99:

    Arbetsgrupp: Ulf Biederbeck, KappAh

  • Page 100 and 101:

    Energiprestanda (Definition enligt

  • Page 102 and 103:

    energiledningssystem 2 , eller om d

  • Page 104 and 105:

    (STEMFS 2014:2) uppfylls. För omr

  • Page 106 and 107:

    Vid varmhyra har fastighetsägaren

  • Page 109 and 110:

    3 Energikartering Andra steget i en

  • Page 111 and 112:

    lämpligt att utgå ifrån inom han

  • Page 113 and 114:

    4 Analys och förslag till åtgärd

  • Page 115 and 116:

    Platsbesöken behöver planeras in

  • Page 117 and 118:

    energisparande åtgärder. I Bilaga

  • Page 119:

    4.2.2 Prioritering av åtgärdsför

  • Page 122 and 123:

    1) Bakgrund Bakgrunden beskriver va

  • Page 124 and 125:

    informationsmaterial för användni

  • Page 126 and 127:

    • Har organisationen någon etabl

  • Page 129:

    Bilaga 2: Val av objekt för detalj

  • Page 133 and 134:

    Bilaga 4: Lästips och nyttiga län

  • Page 135 and 136:

    Vägledning för energikartläggnin

  • Page 137:

    Förord Den 1 juni 2014 trädde lag

  • Page 141 and 142:

    1 Inledning 1.1 Bakgrund Denna väg

  • Page 143 and 144:

    husgasutsläpp. Däremot finns det

  • Page 145 and 146:

    2 Planering av kartläggningen Ener

  • Page 147 and 148:

    2.1 Organisera energikartläggninge

  • Page 149 and 150:

    3 Energikartering visar var energin

  • Page 151 and 152:

    (SFS 2014:347 8§). Energikonsumtio

  • Page 153 and 154:

    Energin som går till fordon och fa

  • Page 155:

    Exempel på beräkning av energikon

  • Page 158 and 159:

    4.1.2 Ta fram ytterligare data Ta f

  • Page 160 and 161:

    I nästa steg ska delsystemens bety

  • Page 162 and 163:

    primärt syftar till att minska den

  • Page 164 and 165:

    I Bilaga B finns exempel på åtgä

  • Page 166 and 167:

    Exempel 1 Exempel på livscykelkost

  • Page 168 and 169:

    Exempel 3 jämför en föreslagen

  • Page 170 and 171:

    Stor Energieff ekvisering Liten Lä

  • Page 172 and 173:

    Beskriv hur betydande energianvänd

  • Page 175 and 176:

    Bilaga A: Att titta på vid rundvan

  • Page 177 and 178:

    Bilaga B: Förslag på åtgärder

  • Page 179:

    För att söka efter förbättrings

  • Page 182 and 183: Det finns andra beräkningskalkyler
  • Page 184 and 185: Ett hållbart energisystem gynnar s
  • Page 186 and 187: Böcker och rapporter utgivna av St
  • Page 189: Innehåll 1 Inledning 5 1.1 Bakgrun
  • Page 192 and 193: 1.2 Bra verktyg för energieffektiv
  • Page 194 and 195: Energianvändning (Definition enlig
  • Page 196 and 197: 2.1 Organisation av energikartlägg
  • Page 199 and 200: 3 Energikartering Efter planeringen
  • Page 201 and 202: 3.3 Energikartering av delsystem En
  • Page 203: Det är vanligt att det inte görs
  • Page 206 and 207: 4.1.2 Ta fram ytterligare data Ta f
  • Page 208 and 209: Figur 4 Betydande energianvändare
  • Page 210 and 211: 4.4 Lönsamhetskalkyl En energikart
  • Page 212 and 213: Tabell 4 Nusummefaktor En faktor ba
  • Page 214 and 215: I Figur 8 visas ett exempel där pr
  • Page 216 and 217: Beskriv hur betydande energianvänd
  • Page 219 and 220: Bilaga A: Att titta på vid rundvan
  • Page 221 and 222: Bilaga B: Förslag på åtgärder E
  • Page 223 and 224: Bilaga C: Energikartering av byggna
  • Page 225 and 226: Energibesiktning på plats En besik
  • Page 227 and 228: Ett hållbart energisystem gynnar s
  • Page 229 and 230: Förord När du handlar upp ett nyt
  • Page 231: Driften betydligt dyrare än invest
  • Page 235 and 236: Nulägesanalys Nulägesanalysen är
  • Page 237 and 238: Strategi för att bygga kompressorc
  • Page 239 and 240: Välj med hjälp av LCC-kalkyl När
  • Page 241 and 242: Följande uppgifter från leverant
  • Page 243 and 244: Erforderligt tryck och flöde i utg
  • Page 245 and 246: Alternativ teknik Ett flertal tryck
  • Page 247: Krav på tryckluftssystem Driftkost