Views
2 weeks ago

Flik 10-15 EKL

Distribution En

Distribution En nulägesanalys av ett distributionsnät har till huvudsyfte att klarlägga nyttjandet av hela tryckluftsnätet. Ett större tryckluftsnät kan indelas i fyra huvuddelar: • Stamledningar som transporterar luften från kompressorcentralen till förbrukningsstället/verkstadsenheten. • Distributionsledningar som fördelar luften inom verkstadsenheten. • Servisledningar som matar ut luften från distributionsledningen till användaren/arbetsplatsen. • Tryckluftarmatur för anslutning mellan servisledning och tryckluftsförbrukare. En nulägesanalys av ett distributionsnät bör klarlägga: • Används alla delar av tryckluftsnätet? Stamledningar eller servisledningar som inte används bör inte vara trycksatta (demonteras?). • Vilken rördimension och vilka eventuella strypningar i form av armatur finns på nätet? Rören ska vara dimensionerade med hänsyn till tryckfall och flöde. • Är nätet ihopkopplat för ringmatning? Ringmatning av tryckluft ger avsevärt lägre tryckfall • Är nätet helsvetsat? Rörnätet bör vara helsvetsat minst fram till servisledning och varje avstick för servisledning ska börja med en avstängningsventil. • Finns sektioneringsventiler? Om, vilken typ av ventil är det? Har de motordrift? Kan tryckluftsnätet sektioneras så att endast begränsade delar behöver hållas trycksatta beroende på olika avdelningars produktionstider? • Finns annan armatur, till exempel kondensavtappare etc.? Är de i så fall nödvändiga och ingår denna typ av armatur i något underhållsschema (i ett modernt tryckluftsnät behövs normalt inga kondensatavtappare och oljeavskiljare)? Därefter kartläggs hur kompressorerna jobbar och inom vilka tryckintervall. Hur fördelar sig tillförd energi mellan avlast och pålast, finns det någon form av värmeåtervinning och hur mycket energi återvinns i så fall? Hur jobbar kompressorerna och i vilken ordning kommer de in? Har kompressorerna samma drifttider med tanke på service etc.? • Läs av drifttiderna på kompressorerna. Du kan vanligen läsa av totalt antal timmar samt timmar pålast. Genom att använda kända data för kompressorerna kan du härigenom få fram flöde. • Läs av högsta respektive lägsta drifttryck via manometer, helst placerad efter all luftbehandlingsutrustning men inom kompressorcentralen. Jämför värdena med motsvarande avlästa värden ute i produktion, framförallt under produktionstider när det sker stora uttag för att få ett begrepp om tryckfall och tryckintervall. Använd samma manometer eller kalibrerade manometrar. • Försök att bedöma läckaget genom att läsa av drifttidsmätarna under icke produktionstid, exempelvis nattetid eller under helger. Genom att använda kända data för kompressorerna kan du få fram nyckeltal för läckaget. • Försök att skapa dig en uppfattning om i vilken ordning kompressorerna går in respektive ur vid förändrat uttag. Det är absolut inte energieffektivt att ha den största kompressorn liggande på topp och reglera. • Läs av elförbrukningen för kompressorcentralen och för respektive kompressor om möjligt. Genom att använda kända data för kompressorerna kan du få fram nyckeltal för totalt förbrukad energi per producerad luftmängd (kWh/m 3 ). • Gör en dataloggad mätning av luftförbrukning vartannat år. Det ger en klar och entydig bild över uttagsmönster och läckage. Produktion En nulägesanalys av tryckluftproduktionen har till syfte att visa hur energieffektivt systemet arbetar. Viktigast är att skapa sig en bild av tryckluftsflödet. Hur stor del är läckage respektive går till användarna och när går det till dem? 9

Strategi för att bygga kompressorcentral Vid planering av en kompressorcentral bör du först tänka på placeringen. • Finns det möjlighet att ha luftintag på norrsida för att få så kall luft som möjligt? • Är luften förhållandevis ren vid luftintagen? Det kan påverka val av filter vid luftbehandling. • Finns värmeåtervinningsobjekt i närheten med tanke på värmeåtervinning, till exempel via luft till produktionslokaler eller via vatten till returledning för panncentral? • Finns plats utanför byggnaden för en mobil kompressor, om en reservkompressor måste kopplas in? Anslutningspunkten till tryckluftsnätet ska vara placerad före luftbehandling. • Kompressorer som avger värme direkt till rummet får ej ställas i kylda lokaler. Val av kompressorer är behovsstyrt från start. Kompressor 1 Motsvarar aktuellt behov med maximalt två års framförhållning. Extern mobil kompressor som backup. Kompressor 2 Motsvarar huvudskift alternativt kvällsskift, dock inte större än 60 procent av kompressor 1. Denna kompressor ska alltid ligga på topp och reglera efter uttagskurvan. Extern mobil kompressor som backup. Kompressor 3 Samma kriterier som för kompressor 2 vilket ger att dessa två tillsammans motsvarar kompressor 1. Kompressor 4 Motsvarar antingen kompressor 1, kompressor 1 plus kompressor 2 eller kompressor 1 plus kompressor 2 plus kompressor 3 beroende på backup-krav. Här finns möjlighet att lägga in backup upp till cirka 100 procent. Denna kompressor kommer att ligga som baskompressor och mestadels i pålastläge. Kompressor 5 Ska motsvara kompressor 1 eller kompressor 4. Uppbyggnaden av kompressorer blir i princip enligt figur 6. Uppbyggnad av kompressorcentral där en av kompressorerna är frekvensstyrd blir i princip enligt figur 7 på höger sida. I den är: Kompressor 1 frekvensstyrd Kompressor 2 av-/pålast Kompressor 3 av-/pålast Ska en frekvensstyrd kompressor ingå, så bör följande förutsättningar vara uppnådda så den frekvensstyrda kompressorn alltid har tillräcklig kapacitet för att reglera efter uttagskurva. I övrigt kan samma tankesätt användas som i figur 6. Det är viktigt att den frekvensstyrda kompressorn är konstruerad för frekvensstyrning. Kompressor 1 Frekvensstyrd kompressor. Kompressor 2 Kompressor 2 ska vara mindre än kompressor 1. Kompressor 3 Kompressor 3 ska vara mindre än kompressor 1 plus kompressor 2. Jobbar fler än två kompressorer tillsammans eller har kompressorerna olika storlek så krävs elektronisk styrning som ser till att den mest ekonomiska kompressorn ligger på topp. För luftbehandling väljs kyltork i första hand och dimensioneras med mer än två års framförhållning. Utgående tryckluftsstammar dimensioneras rikligt med hänsyn till framtida utbyggnadsmöjligheter. Rörvolymen är en del av ackumuleringsvolymen. 10

  • Page 1 and 2:

    Vägledning för energikartläggnin

  • Page 3:

    Förord Den 1 juni 2014 trädde lag

  • Page 7 and 8:

    1 Inledning 1.1 Bakgrund Denna väg

  • Page 9 and 10:

    år 2004-2014 och resulterade energ

  • Page 11 and 12:

    2 Planering av energikartläggninge

  • Page 13 and 14:

    Resultatet av energikarteringen ska

  • Page 15 and 16:

    • En huvudansvarig i varje affär

  • Page 17:

    Det kan även behöva samlas in and

  • Page 20 and 21:

    Data ska vara en summering av konsu

  • Page 22 and 23:

    Exempel 2: Uppdelning av en koncern

  • Page 24 and 25:

    För att kunna gå vidare måste or

  • Page 26 and 27:

    4.1.1 Analys av en verksamhetsdel A

  • Page 28 and 29:

    • Transport: energikonsumtion per

  • Page 30 and 31:

    För att beräkna livscykelkostnade

  • Page 32 and 33:

    Stor Energieffektivisering Liten L

  • Page 34 and 35:

    Bakgrund Bakgrunden beskriver vad k

  • Page 37 and 38:

    6 Det fortsatta arbetet: Enligt EKL

  • Page 39 and 40:

    Bilaga A: Exempel på vanliga energ

  • Page 41 and 42:

    Bilaga B: Att tänka på vid planer

  • Page 43:

    Tips vid upphandling av certifierad

  • Page 46 and 47:

    Ett hållbart energisystem gynnar s

  • Page 48 and 49:

    Böcker och rapporter utgivna av St

  • Page 51 and 52:

    Innehåll Förord 1 1 Inledning 5 1

  • Page 53 and 54:

    1 Inledning 1.1 Bakgrund Den här v

  • Page 55 and 56:

    1.3 Behövs energikartläggning tro

  • Page 57:

    Avgränsning (Definition enligt ISO

  • Page 60 and 61:

    Det första steget är att företag

  • Page 62 and 63:

    Övriga organisationer måste anlit

  • Page 64 and 65:

    I tabellen nedan visas några rekom

  • Page 66 and 67:

    Då platsbesök är aktuella kan de

  • Page 68 and 69:

    För att kunna bedöma kvalitén p

  • Page 71 and 72:

    4 Analys och förslag till åtgärd

  • Page 73 and 74:

    Beskrivningen av åtgärder skall v

  • Page 75 and 76:

    Vissa effekter av en förändring k

  • Page 77 and 78:

    5 Rapportering Energikartläggninge

  • Page 79 and 80:

    6 Det fortsatta arbetet Enligt EKL

  • Page 81 and 82:

    Bilaga A Att tänka på vid planeri

  • Page 83:

    Tips vid upphandling av certifierad

  • Page 86 and 87:

    • Målarbete: - Finns energiplane

  • Page 89 and 90:

    Bilaga D Lästips och nyttiga länk

  • Page 91 and 92:

    Vägledning för energikartläggnin

  • Page 93:

    Förord Den 1 juni 2014 trädde lag

  • Page 96 and 97:

    Bilaga 1: Att tänka på vid planer

  • Page 98 and 99:

    Arbetsgrupp: Ulf Biederbeck, KappAh

  • Page 100 and 101:

    Energiprestanda (Definition enligt

  • Page 102 and 103:

    energiledningssystem 2 , eller om d

  • Page 104 and 105:

    (STEMFS 2014:2) uppfylls. För omr

  • Page 106 and 107:

    Vid varmhyra har fastighetsägaren

  • Page 109 and 110:

    3 Energikartering Andra steget i en

  • Page 111 and 112:

    lämpligt att utgå ifrån inom han

  • Page 113 and 114:

    4 Analys och förslag till åtgärd

  • Page 115 and 116:

    Platsbesöken behöver planeras in

  • Page 117 and 118:

    energisparande åtgärder. I Bilaga

  • Page 119:

    4.2.2 Prioritering av åtgärdsför

  • Page 122 and 123:

    1) Bakgrund Bakgrunden beskriver va

  • Page 124 and 125:

    informationsmaterial för användni

  • Page 126 and 127:

    • Har organisationen någon etabl

  • Page 129:

    Bilaga 2: Val av objekt för detalj

  • Page 133 and 134:

    Bilaga 4: Lästips och nyttiga län

  • Page 135 and 136:

    Vägledning för energikartläggnin

  • Page 137:

    Förord Den 1 juni 2014 trädde lag

  • Page 141 and 142:

    1 Inledning 1.1 Bakgrund Denna väg

  • Page 143 and 144:

    husgasutsläpp. Däremot finns det

  • Page 145 and 146:

    2 Planering av kartläggningen Ener

  • Page 147 and 148:

    2.1 Organisera energikartläggninge

  • Page 149 and 150:

    3 Energikartering visar var energin

  • Page 151 and 152:

    (SFS 2014:347 8§). Energikonsumtio

  • Page 153 and 154:

    Energin som går till fordon och fa

  • Page 155:

    Exempel på beräkning av energikon

  • Page 158 and 159:

    4.1.2 Ta fram ytterligare data Ta f

  • Page 160 and 161:

    I nästa steg ska delsystemens bety

  • Page 162 and 163:

    primärt syftar till att minska den

  • Page 164 and 165:

    I Bilaga B finns exempel på åtgä

  • Page 166 and 167:

    Exempel 1 Exempel på livscykelkost

  • Page 168 and 169:

    Exempel 3 jämför en föreslagen

  • Page 170 and 171:

    Stor Energieff ekvisering Liten Lä

  • Page 172 and 173:

    Beskriv hur betydande energianvänd

  • Page 175 and 176:

    Bilaga A: Att titta på vid rundvan

  • Page 177 and 178:

    Bilaga B: Förslag på åtgärder

  • Page 179:

    För att söka efter förbättrings

  • Page 182 and 183:

    Det finns andra beräkningskalkyler

  • Page 184 and 185:

    Ett hållbart energisystem gynnar s

  • Page 186 and 187: Böcker och rapporter utgivna av St
  • Page 189: Innehåll 1 Inledning 5 1.1 Bakgrun
  • Page 192 and 193: 1.2 Bra verktyg för energieffektiv
  • Page 194 and 195: Energianvändning (Definition enlig
  • Page 196 and 197: 2.1 Organisation av energikartlägg
  • Page 199 and 200: 3 Energikartering Efter planeringen
  • Page 201 and 202: 3.3 Energikartering av delsystem En
  • Page 203: Det är vanligt att det inte görs
  • Page 206 and 207: 4.1.2 Ta fram ytterligare data Ta f
  • Page 208 and 209: Figur 4 Betydande energianvändare
  • Page 210 and 211: 4.4 Lönsamhetskalkyl En energikart
  • Page 212 and 213: Tabell 4 Nusummefaktor En faktor ba
  • Page 214 and 215: I Figur 8 visas ett exempel där pr
  • Page 216 and 217: Beskriv hur betydande energianvänd
  • Page 219 and 220: Bilaga A: Att titta på vid rundvan
  • Page 221 and 222: Bilaga B: Förslag på åtgärder E
  • Page 223 and 224: Bilaga C: Energikartering av byggna
  • Page 225 and 226: Energibesiktning på plats En besik
  • Page 227 and 228: Ett hållbart energisystem gynnar s
  • Page 229 and 230: Förord När du handlar upp ett nyt
  • Page 231 and 232: Driften betydligt dyrare än invest
  • Page 233 and 234: Det är viktigt att också hålla t
  • Page 235: Nulägesanalys Nulägesanalysen är
  • Page 239 and 240: Välj med hjälp av LCC-kalkyl När
  • Page 241 and 242: Följande uppgifter från leverant
  • Page 243 and 244: Erforderligt tryck och flöde i utg
  • Page 245 and 246: Alternativ teknik Ett flertal tryck
  • Page 247: Krav på tryckluftssystem Driftkost