Views
7 months ago

PDFsam_merge

sida 26/vecka

sida 26/vecka 19/2018/gränslöst KULTURKOLLEN Redaktionen listar utvalda tips på filmer, serier, föreställningar och böcker som belyser utanförskap, orättvisor, integration och strävan efter en öppen, gränslös värld. VECKANS DIKT: BOK: Malin Lindroths nya bok NUCKAN är ett befrielseprojekt, ett ifrågasättande av normer och en berättelse om kärlek, makt och relationer. Författaren Malin Lindroth är 52 år, barnlös och har levt ensam i nästan trettio år. När hon presenterar sig som ofrivilligt ensam blir reaktionerna starka och hon frågar sig vilka historier om livet utanför tvåsamhetsnormen som är möjliga att berätta. Därför bestämde hon sig för att skriva om en livserfarenhet som efterfrågas lika lite idag som i det förflutna. Det har resulterat i boken Nuckan, som finns i butik nu. – När jag skriver om den moderna nuckan tänker jag mig en person som lever i ofrivillig partnerlöshet och har gjort det så länge att hen tappat eller aldrig haft referenser till ett tvåsamt liv. I det förflutna har ”nucka” varit ett hånord som förknippas med stor olycka och ett liv celibat. I min bok är nuckan alls inte dömd till ett liv utan kärlek och sex. Vad som krävs för att räknas som nucka är lång och gedigen erfarenhet av ett liv bortom tvåsamhetsnormen och en känsla av att detta inte är ett fritt val. BOK: Idag är en rolig dag. En sådan dag när mamma och jag ska åka till Harald Henriksson. För att komma till Harald Henriksson måste man först ta en buss, sen en tunnelbana, sen en annan tunnelbana, sen en buss till och sen måste man gå en bit. Det är så roligt att leka kurragömma hemma hos Harald Henriksson för det finns flera miljoner rum att gömma sig i. HEMMA HOS HARALD HENRIKSSON är skriven av Uje Brandelius, frontfigur i popbandet Doktor Kosmos och huvudperson i den hyllade föreställningen Spring, Uje, Spring som spelats för utsålda hus under 2017 och 2018. Nu bilderboksdebuterar Uje med en berättelse om vänskap och klass tillsammans med illustratören Clara Dackenberg. Bodil Malmsten samtalar om sin senaste bok i september 2015. Hon dog i februari 2016. Bakom centrum Hårt vara sniffare fullgubbe fnask Hårt vara risigt & sargat patrask Hårt samla sopor att släpa på Hårt gå i centrum & bara gå Hårt gå i centrum utanför stan Hårt vara ingens unge & barn Hårt vara hund i ingens band Hårt vara hållen i ingens hand Hårt att bli sparkad av stålklädd sko Hårt att ha ingenstans att bo Hårt hålla hus i hyresrum Hårt vara liten men jättedum Hårt att ha utslagna tänder Trasiga nariga händer Morakniv & stiletter Steg & skuggor Centrumnätter Hårt att veta hur det blåser När ett centrum låser FOTO: FRANKIE FOUGANTHIN Bodil Malmsten, Samlade dikter, 1996.

GRÄNSLÖST/vecka 19/2018/sida 27 VIKTIG HISTORIA Swede Hollow – amerikansk slum På hösten 2016 kom författaren Ola Larsmo ut med boken Swede Hollow om svenskar som i slutet av 1890-talet lämnade Sverige på grund av fattigdom och hamnade i ett slumområde i Saint Paul, Minnesota. Den blev mycket omtalad och DN skrev: ”Swede Hollow är ännu en bekräftelse på romanens styrka som konstform, hur den drabbar och förändrar genom att låta oss tänka andra människors tankar.” TEXT: BIRGITTA MARKENDAHL INTRESSET FÖR SWEDE Hollow, Den svenska dalen, har varit stort sedan romanen kom ut och Larsmo är en efterfrågad föreläsare. För några veckor sedan var han i Trollhättan och berättade för en intresserad publik om den dalgång längs en smutsig flod där ett tusental svenskar hamnade för mer än hundra år sedan. Han berättade inte om boken utan om den forskning han bedrivit genom att flera gånger besöka platsen och söka efter människor som eventuellt kunde veta något. Men mycket av dessa svenska emigranters historia är fortfarande höljd i dunkel. I folkräkningarna finns ofta bara ett namn och ett yrke. Inga födelseår eller andra ledtrådar går att hitta. Det gör det mycket svårt att härleda dem till platser i Sverige och svenska släktingar. Larsmo är författare och kallar sig inte historiker eller forskare men berättade nästan ursäktande att han det här året blivit hedersdoktor vid Historisk-filosofiska fakulteten vid Uppsala universitet. SWEDE HOLLOW VAR ett av Saint Pauls värsta slumområden där människor – de flesta från Sverige – bodde i fallfärdiga skjul byggda helt utan stadsplanering. Det var känt som ett av de fattigaste områdena i hela USA. Kvinnorna försörjde sig som hembiträden, sömmerskor eller prostituerade, medan de män som hade jobb oftast arbetade åt järnvägsbolaget Great Northern. Barnen i Swede Hollow gick i skolan och fick engelska som förstaspråk. Larsmo visade kartor och ett fåtal foton från Dalen, som den ofta kallades Swede Hollow 1912-15. Okänd fotograf. på den tiden. Eftersom det var en skam att ha bott där lämnade ingen några dokument efter sig som kan visa hur livet var. Invånarna där stod allra längst ner på den amerikanska samhällsstegen och ”Dumb Swedes” blev ett öknamn i USA. Förmodligen bestod dumheten i att de inte talade engelska. LARSMO VAR MYCKET noga med att inte kritisera författaren Vilhelm Moberg och hans ”utvandrarböcker” och poängterade att han fick med många olika emigranttyper som flydde från sådant som skavde i samhället – fattigdom, sexuellt utnyttjande, religiöst förtryck och mobbning. Mobergs fiktiva utvandrare kom från landsbygden och fick ny jord att bruka. Men många svenska emigranter kom från städerna och hamnade i amerikanska industriområden. Det är sådana Larsmo skildrar. När svenskarna i Dalen så småningom började ta sig in i det amerikanska samhället flyttade de därifrån och nya invandrare som polacker, irländare och italienare bosatte sig där. När dessa i sin tur också flyttat tog mexikaner över området. NU ÄR SWEDE Hollow jämnad med marken, alla träkåkar nerbrända och en vacker park finns där i stället. Swede Hollow Park, 2008. Foto: William Wesen

LE0001_2009K01_TI_00_A05TI0901
1userfiles/file/1.6 milj.klubben.pdf - happychild.se