Golv till Tak #3-2018
17.01.2019 • Views
Share Embed Flag

Golv till Tak #3-2018

Tidningen handlar till stor del om återvinning av plastgolv, om GBR Golvåtervinning som nu funnits i 20 år, om hur leverantörerna hanterar det insamlade spillet och om hur lätt, eller svårt, det är att hantera insamlingen på byggarbetsplatserna. Klimatberäkningar och klimatkompensation är andra aktuella ämnen som vi också tar upp. Det här numret av Golv till Tak har temat Hållbarhet. Vi har därför tittat närmare på hur klimatberäkningar och klimatkompensation egentligen fungerar och även försökt granska hur seriöst det hela är – ja, det kan vara mycket seriöst, om de som jobbar med det är kompetenta och seriösa. Och golvföretag kan ha nytta av klimatberäkningar för sitt fortsatta miljöarbete. Golvkedjan, som räknat fram klimatfotavtrycken för alla kedjeföretagen, har tankar om hur. Ett bra bidrag till hållbarhetsarbetet är GBR Golvåtervinning – vi kan vara stolta över att branschen var tidig med ett sådant här initiativ. Vi har nu frågat samtliga anslutna leverantörer hur de avser att utveckla sin återvinning

Tidningen handlar till stor del om återvinning av plastgolv, om GBR Golvåtervinning som nu funnits i 20 år, om hur leverantörerna hanterar det insamlade spillet och om hur lätt, eller svårt, det är att hantera insamlingen på byggarbetsplatserna. Klimatberäkningar och klimatkompensation är andra aktuella ämnen som vi också tar upp.

Det här numret av Golv till Tak har temat Hållbarhet. Vi har därför tittat närmare på hur klimatberäkningar och klimatkompensation egentligen fungerar och även försökt granska hur seriöst det hela är – ja, det kan vara mycket seriöst, om de som jobbar med det är kompetenta och seriösa.

Och golvföretag kan ha nytta av klimatberäkningar för sitt fortsatta miljöarbete. Golvkedjan, som räknat fram klimatfotavtrycken för alla kedjeföretagen, har tankar om hur.

Ett bra bidrag till hållbarhetsarbetet är GBR Golvåtervinning – vi kan vara stolta över att branschen var tidig med ett sådant här initiativ. Vi har nu frågat samtliga anslutna leverantörer hur de avser att utveckla sin återvinning

SHOW MORE
SHOW LESS
ePAPER READ
GolvTillTak

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.

START NOW

SKANDINAVISK TIDSKRIFT OM GOLV, VÄGGAR OCH TAK<br />

ÅRGÅNG 47 | PRIS SEK 60 | NR 3 <strong>2018</strong><br />

Tema: Hållbarhet<br />

Klimatberäkningar<br />

Klimatkompensation<br />

Återvinning<br />

Hur fungerar det?<br />

Hur mycket nytta gör det?<br />

# 3 / 18

<strong>Golv</strong> som håller.<br />

Och är hållbara.<br />

Hos Pergo är slitstyrka en självklarhet. Men våra golv ska inte bara hålla för vardagens påfrestningar.<br />

Lika självklart är att de ska vara resultatet av en hållbar <strong>till</strong>verkning. Därför är vi stolta över att vi blev den första golv<strong>till</strong>verkaren<br />

som <strong>till</strong>delades miljömärkningen Svanen. Nu är vi också först med att få bära den europeiska Ecolabel-märkningen för<br />

laminat, ett certifikat som ges <strong>till</strong> produkter som lever upp <strong>till</strong> hårda miljökrav genom hela sin livscykel.<br />

» Våra vinylgolv är 100 %<br />

fria från ftalater.<br />

» Sluten produktion<br />

som återvinner restmaterial.<br />

» Mycket låga VOC-utsläpp.<br />

» Våra laminatgolv består <strong>till</strong> 80 %<br />

av träspill från träindustrin.<br />

» Vi använder endast förnybara<br />

träslag som furu och gran.<br />

» Spillmaterial blir <strong>till</strong> energi som<br />

används i vår produktion.<br />

» Bärarskiktet är gjort av furu,<br />

gran eller återanvänt trä.<br />

» Topplagret kommer från hållbara<br />

skogar av europeisk ek och ask.<br />

» All lack och olja uppfyller<br />

hårda internationella miljökrav.<br />

Läs mer på pro.pergogolv.se

INNEHÅLL 3 /18<br />

2 Klimatkompensation ger rent samvete?<br />

7 3,1 ton koldioxid per anställd<br />

10 GBR <strong>Golv</strong>återvinning fyller 20 år<br />

14 Hur satsar leverantörerna på återvinning?<br />

17 Hur fungerar det med spillet på bygget?<br />

19 Ett bra sätt att nå ut<br />

21 Faktorerna som påverkar fogen<br />

24 IBCB har startat<br />

25 Det handlar inte om flygaskan – utan om kravprofilen?<br />

26 25 procent kvinnor 2030?<br />

27 När blir det klart?<br />

28 # <strong>Golv</strong><br />

29 Noterat<br />

31 <strong>Golv</strong>branschen & -företagen<br />

32 Benny<br />

2<br />

KLIMAT OCH<br />

ÅTERVINNING<br />

Det här numret av <strong>Golv</strong> <strong>till</strong> <strong>Tak</strong><br />

har temat Hållbarhet. Vi har därför<br />

tittat närmare på hur klimatberäkningar<br />

och klimatkompensation<br />

egentligen fungerar och även<br />

försökt granska hur seriöst det hela<br />

är – ja, det kan vara mycket seriöst,<br />

om de som jobbar med det är kompetenta<br />

och seriösa.<br />

Och golvföretag kan ha nytta av<br />

klimatberäkningar för sitt fortsatta<br />

miljöarbete. <strong>Golv</strong>kedjan, som räknat<br />

fram klimatfotavtrycken för<br />

alla kedjeföretagen, har tankar om<br />

hur.<br />

Ett bra bidrag <strong>till</strong> hållbarhetsarbetet<br />

är GBR <strong>Golv</strong>återvinning – vi kan<br />

vara stolta över att branschen var<br />

tidig med ett sådant här initiativ.<br />

Vi har nu frågat samtliga anslutna<br />

leverantörer hur de avser att utveckla<br />

sin återvinning.<br />

ELISABETH SEDIG<br />

CHEFREDAKTÖR<br />

redaktion@gtt.se<br />

14<br />

OMSLAGSBILD: Plastgolv nermalda <strong>till</strong> granulat i återvinningen<br />

FOTO: Från Tarkett<br />

HEMSIDA: golv<strong>till</strong>tak.nu<br />

CHEFREDAKTÖR OCH ANSVARIG UTGIVARE: Elisabeth Sedig<br />

REDAKTION: <strong>Golv</strong> <strong>till</strong> <strong>Tak</strong>, Box 12 250, 102 26 Stockholm. TEL: 070-772 2682. E-POST: redaktion@gtt.se<br />

ANNONSER: Informa, Industrigatan 4 B, 112 46 Stockholm. TEL: 08-34 03 05. E-POST: gtt@informa.se<br />

PRENUMERATION OCH LÖSNUMMERFÖRSÄLJNING: GBR Förlags AB, Folkungagatan 122, 116 30 Stockholm. TEL: 08-702 30 90. E-POST: info@gtt.se<br />

ÅRSPRENUMERATION: 380:– exkl moms. LÖSNUMMER: 48:– exkl moms<br />

TRYCK: Brandfactory AB, Stockholm<br />

För innehåll och åsikter i signerade artiklar svarar författaren. De behöver alltså inte ge uttryck för uppfattningar som delas av redaktionen eller <strong>Golv</strong>branschens Riksorganisation.<br />

FÖRLAG: GBR Förlags AB. POSTGIRO: 2 06 47-4. BANKGIRO: 732-3736<br />

Medlem i Sveriges Tidskrifter. Upplagan TS-kontrollerad. ISSN 0345-3979

KLIMAT-<br />

KOMPENSATION<br />

GER RENT SAMVETE?<br />

Vad innebär egentligen klimatkompensation och klimatneutralitet?<br />

Hur seriöst är det? Och kan man lita på att<br />

företag som säger sig klimat kompensera inte bara betalar<br />

någon småsumma <strong>till</strong> en träd plantering för syns skull?<br />

”'Vi har betalat för klimatkompensation.<br />

Är allt OK då?”<br />

Mot en extra kostnad kan man klimatkompensera<br />

sin flygresa. Sedan<br />

flyger man med gott samvete. Man<br />

kan köpa alla möjliga varor och<br />

tjänster från företag som är ”klimatneutrala”<br />

vilket betyder att deras verksamhet,<br />

som visserligen släpper ut<br />

koldioxid, är klimatkompenserad. Är<br />

det ett bra sätt att ta ansvar för den<br />

globala uppvärmningen? Hur går det<br />

<strong>till</strong>? Och hur ska man bedöma värdet<br />

av klimatkompensation?<br />

› KAN MAN MED GOTT SAMVETE fortsätta att flyga <strong>till</strong> Thailand på semester om man klimatkompenserar sin flygresa?<br />

Som på medeltiden när syndaren köpte ett avlatsbrev för att få syndernas förlåtelse?<br />

– Nej, klimatkompensation är något mycket seriöst, förklarar Mats Olofsgård på ÅF som här hjälper oss att förstå vad<br />

det egentligen handlar om.<br />

AVLATSHANDEL<br />

ELLER ANSVARS TAGANDE?<br />

På medeltiden kunde man köpa sig<br />

ett gott samvete genom att från<br />

2 | GOLV TILL TAK | <strong>#3</strong> - <strong>2018</strong>

Att plantera träd är ett mycket effektivt sätt<br />

att klimatkompensera. Träden lagrar koldioxid,<br />

de reglerar klimat och vattenförsörjning<br />

och främjar den biologiska mångfalden.<br />

Och det går att räkna på effekten.<br />

kyrkan köpa så kallade avlatsbrev.<br />

Pengarna skulle användas <strong>till</strong> goda<br />

gärningar som präster, munkar och<br />

nunnor sedan skulle utföra. Syndaren<br />

kunde sedan fortsätta med sin diskutabla<br />

livsstil, han hade ju ställt allt<br />

<strong>till</strong>rätta genom att köpa sig fri. Är det<br />

på liknande sätt det går <strong>till</strong> att köpa<br />

sig klimatkompensation, så att man<br />

kan fortsätta med sina utsläpp utan<br />

skam. Vi får ett samtal med Markus<br />

Olofsgård, som är konsult hos ÅF<br />

i Göteborg. Hans specialitet är att<br />

hjälpa företag att utveckla ansvarsfullt<br />

agerande ifråga om uthållighet<br />

– och klimatfrågan är då en mycket<br />

viktig aspekt.<br />

– Nej, någon parallell <strong>till</strong> medeltidens<br />

handel med syndernas förlåt else är<br />

det inte fråga om idag, säger Markus<br />

Olofsgård, men det finns anledning<br />

att vara vaksam så att inte sådana<br />

tendenser börjar uppstå.<br />

Innan man börjar tänka på kompensation,<br />

ska man först granska sin<br />

verksamhet eller produkt. Hela kedjan<br />

från råvaruuttag, transporter, <strong>till</strong>verkningsprocesser,<br />

distribution, resthantering<br />

med mera ska noggrant<br />

studeras. Sedan ska alla tänkbara förbättringar<br />

övervägas så att möjligheter<br />

<strong>till</strong> minskad klimatpåverkan får en<br />

chans att förbättra läget.<br />

Ett utvecklingsprogram för minskade<br />

utsläpp blir den första ansvarsfulla<br />

aktiviteten. Det är utsläppen<br />

efter att förbättringsåtgärderna genomförts,<br />

det vill säga de ofrånkomliga<br />

utsläppen, som ska kompenseras.<br />

Att komma så långt innebär ett<br />

kräv ande utredningsarbete och ofta<br />

omfattande investeringsprogram. Det<br />

är i detta arbete som ÅF med Markus<br />

Olofsgård och kollegor kan vara <strong>till</strong><br />

hjälp.<br />

ALLT RÄKNAS OM<br />

TILL KOLDIOXID<br />

I allt väsentligt handlar det hela om<br />

utsläpp av koldioxid från förbränning<br />

i olika processer och motorer.<br />

› TRÄDPLANTERING är<br />

en bra form av klimatkompensation.<br />

Träd<br />

lagrar koldioxid och<br />

avverkningen av skog<br />

orsakar näst in<strong>till</strong> en<br />

femtedel av den<br />

globala klimatförändringen.<br />

Bilden ovan<br />

visar ett klimatkompensationsprojekt<br />

i<br />

Nicaragua och kommer<br />

från Zero Mission<br />

som bland annat förmedlar<br />

bra projekt <strong>till</strong><br />

den som vill göra något<br />

för klimatet.<br />

› TEXT:<br />

Magnus Rönnmark<br />

› FORTSÄTTNING<br />

på sid 4<br />

<strong>#3</strong> - <strong>2018</strong> | GOLV TILL TAK | 3

› FORTSÄTTNING från sid 3: Klimatkompensation ger rent samvete?<br />

KLIMATNEUTRAL<br />

är en verksamhet<br />

som inte påverkar<br />

klimatet alls, det vill<br />

säga inte orsakar<br />

några utsläpp av växthusgaser<br />

KLIMATKOMPENSERA<br />

innebär att man<br />

kompenserar för den<br />

mängd utsläpp som<br />

är helt oundviklig i<br />

produktionen genom<br />

att göra motsvarande<br />

positiva insatser för<br />

klimatet på annat håll<br />

i världen<br />

Det finns ju andra växthusgaser, men<br />

vid kompensation beräknas allt om<br />

<strong>till</strong> koldioxidekvivalenter. För att<br />

kompensera för egna utsläpp köper<br />

man andelar i projekt som ska minska<br />

utsläppen i motsvarande grad. På så<br />

sätt kan man kompensera utsläpp<br />

från fabriker och trafik i Europa,<br />

genom att finansiera projekt för vindkraft<br />

eller solenergi i utvecklingsländer.<br />

Här är det viktigt att pengarna<br />

verkligen går <strong>till</strong> riktiga, realistiska<br />

och nödvändiga projekt. Detta övervakas<br />

av en organisation inom FN,<br />

som certifierar Clean Development<br />

Mechanism, CDM. Certifiering enligt<br />

CDM följer det så kallade Kyotoprotokollet<br />

från FNs klimatkonferens<br />

i Japan. Att köpa kompensation inom<br />

CDM ger säkerhet om att pengarna<br />

går <strong>till</strong> verkningsfulla projekt som<br />

annars inte skulle ha kommit igång.<br />

På så vis är det maximalt troligt att<br />

kompensationssatsningen verkligen<br />

leder <strong>till</strong> mindre klimatbelastning.<br />

Ofta är det lättare att förutsäga<br />

effekten av ett projekt för energieffektivisering<br />

än projekt för skogsplantering.<br />

Vem vet vad skogsplantorna<br />

råkar ut för i ett längre tidsperspektiv?<br />

– Tidigare brukade man kompensera<br />

genom att köpa utsläppsrätter<br />

för koldioxid och sedan annullera de<br />

köpta rättigheterna, berättar Markus.<br />

Detta förfarande förekommer nu<br />

sällan eftersom det inte effektivt leder<br />

<strong>till</strong> minskade utsläpp. Det finns helt<br />

enkelt för många utsläppsrätter. Då<br />

gör det inte stor nytta om några försvinner.<br />

MAN MÅSTE FRÅGA VIDARE<br />

Säljaren berättar säkert att produkten<br />

kunden köper producerats klimatneutralt,<br />

så att han eller hon kan ha<br />

rent samvete och följa sin miljöpolicy.<br />

Många kanske nöjer sig med detta,<br />

men det finns anledning att ställa<br />

ytter ligare några frågor:<br />

• Vem har certifierat kompensationen?<br />

Om det är ett CDM-projekt och<br />

certifikatet kan visas upp, är det<br />

säkert i sin ordning.<br />

• Hur stor är kompensationen?<br />

Om klimatkompensationen är en<br />

”Varför bara kompensera <strong>till</strong> 100 procent?<br />

Varför inte <strong>till</strong> 200?”<br />

stor andel av kostnaden, bör man<br />

kanske titta på om varan eller<br />

tjänsten verkligen är så klimat smart<br />

som man vill att den ska vara.<br />

Kompensation betyder ju att man<br />

rättar <strong>till</strong> något som inte var bra.<br />

Som kund bör man kunna få veta<br />

hur fel det var från början.<br />

• Hur ser utvecklingen ut?<br />

Det gäller vår framtid. Av sin leverantör<br />

bör man därför kunna kräva<br />

att få se vilka åtgärder som planeras<br />

för att minska klimatpåverkan. Det<br />

kan gälla allt från transporter, processer<br />

och materialval <strong>till</strong> återvinning<br />

och lokalisering.<br />

VARFÖR BARA NEUTRAL?<br />

Markus beskriver hur ett arbete för<br />

klimatansvar bör drivas. Från början<br />

ska man utgå från sin egen närmaste<br />

verksamhet och göra förbättringar i<br />

den. Sedan ska man undersöka vad<br />

som kan göras i närliggande verksamheter.<br />

Det kan gälla råvaruberedning,<br />

underleverantörers arbete, distribution<br />

och annat när det gäller det egna,<br />

men inte nödvändigtvis i det egna<br />

företaget. Det är lättare att nå bra<br />

resultat i det som ligger företaget nära.<br />

I ett senare skede ska man gå in<br />

för kompensationsåtgärder som tekniskt<br />

och geografiskt är avlägsna. Det<br />

är då betalning av kompensation kan<br />

bli aktuell.<br />

När man talar om kompensation<br />

som ger klimatneutralitet kommer<br />

frågan upp: ”Varför bara kompensera<br />

<strong>till</strong> 100 procent?” När företag kompenserar<br />

säger de ju mer om företaget<br />

än om varan som man säljer. Vi är<br />

”the good guys ”. Vi stöder Barncancerfonden<br />

och ungdomsidrotten<br />

och vi klimatkompenserar <strong>till</strong> 100<br />

pro cent. Varför inte 200 procent? Det<br />

går ju <strong>till</strong> ett gott syfte.<br />

Alla varor och tjänster vi köper är<br />

på något sätt förknippade med utsläpp<br />

av växthusgaser. I första hand<br />

bör vi utforma produkter och processer<br />

så att den nödvändiga kompensationen<br />

blir så liten som möjligt.<br />

Först när vi inte längre ekonomiskt<br />

och tekniskt kan förbättra vår verksamhet,<br />

är det dags att köpa kompensation<br />

från en ansvarfull säljare,<br />

<strong>till</strong> exempel CDM. Gärna mer än<br />

<strong>till</strong> 100 procent – det kan vår jord<br />

förtjäna! ■<br />

4 | GOLV TILL TAK | <strong>#3</strong> - <strong>2018</strong>

QuickShip.<br />

I tid. Inom budget.<br />

I 500 färgkombinationer.<br />

Vi presenterar QuickShip från Interface.<br />

Med drygt 500 färgkombinationer.<br />

Alla skickas inom 24 timmar.<br />

Med vårt unika system av textila golvplattor och<br />

golvplattor i lyxvinyl (LVT) kan du skapa ditt eget<br />

positiva rum.<br />

Oavsett vilken budget du har.<br />

Oavsett när du måste ha det.<br />

www.interface.com<br />

<strong>#3</strong> - <strong>2018</strong> | GOLV TILL TAK | 5

Bada i inspiration från hela Norden<br />

Nordic Spirit är en helt ny våtrumskollektion som inspirerats av det nordiska ljuset och den speciella inredningstradition<br />

som finns i våra nordiska hem. Här tolkad av vår franska designer Fanny Francine Gay, som adderat en modern vinkling<br />

i färg och mönster. Genomgående för väggkollektionen TermaLife är de ljusa grå och vita tonerna som anknyter <strong>till</strong> det<br />

nordiska ljuset. Väggarnas mönster är finstämda och noga avvägda för att lyfta fram detaljer och badrummets övriga<br />

inredning och stil. I Nordic Spirit är kombinationsmöjligheterna oändliga då alla vägg- och bårdmönster i TermaLife<br />

och vår golvkollektion TermaStar matchar varandra färgmässigt. Intresserad att veta mer om Nordic Spirit?<br />

Gå in på forboflooring.se/wetroom eller upplev kollektionen hos utvalda färg- och golvfackhandlare.<br />

6 | GOLV TILL TAK | <strong>#3</strong> - <strong>2018</strong>

3,1 TON KOLDIOXID<br />

PER ANSTÄLLD<br />

Hela <strong>Golv</strong>kedjan är nu klimatberäknad och det även på företagsnivå.<br />

Så nu kan man redogöra för exakt hur många koldioxidekvivalenter varje<br />

företags utsläpp motsvarar. Beslutet att genomföra klimatberäkningen var<br />

strikt kommersiellt motiverat.<br />

› LARS-ÅKE LIDÉN (TILL<br />

HÖGER) OCH STEPHAN<br />

LINDBERG berättade<br />

om sina erfarenheter<br />

från att ha redovisat<br />

hela <strong>Golv</strong>kedjans<br />

klimat fotavtryck vid<br />

ett frukostseminarium<br />

som nyligen arrangerades<br />

av samarbetspartnerna<br />

Social<br />

Venture Network och<br />

Zero Mission. På bilden<br />

är Johanna Grant,<br />

klimat strateg på Zero<br />

Mission, i full färd<br />

med att förklara hur<br />

beräkningsverktyget<br />

Our Impacts fungerar.<br />

Även Interface deltar<br />

som samarbetspartner<br />

<strong>till</strong> <strong>Golv</strong>kedjan i det<br />

här projektet.<br />

<strong>Golv</strong>kedjan har klimatberäknat hela<br />

kedjan med alla 45 företagen. De<br />

siffror man utgick från gäller 2016<br />

men man kommer att fortsätta med<br />

nya beräkningar varje år. Vid denna<br />

första beräkning, för 2016, blev hela<br />

<strong>Golv</strong>kedjans koldioxidavtryck 4 880<br />

ton koldioxidekvivalenter, eller 3,1<br />

ton per anställd. Men man har också<br />

gjort beräkningar på företagsnivå, så<br />

alla företagen får sin egen redovisning<br />

och det ganska så detaljerat.<br />

LOGISKT OCH NATURLIGT<br />

ATT KLIMATBERÄKNA<br />

– Hur går det <strong>till</strong> att ta fram de här<br />

siffrorna och vad har man för nytta av<br />

dem?<br />

– Vi har jobbat länge med hållbarhetsfrågor,<br />

svarar Lars-Åke Lidén<br />

som är <strong>Golv</strong>kedjans vd. Alla företagen<br />

är ISO 14001-certifierade, vi<br />

har infört en egen uppförandekod<br />

för 28 utvalda leverantörer, vi jobbar<br />

mycket med återvinning, vi har<br />

skapat utmärkelsen Årets Hållbaraste<br />

<strong>Golv</strong>kedjeföretag, vi arrangerar lokala<br />

hållbarhetsdagar, vi är i Almedalen<br />

och talar om hållbarhet, vi genomför<br />

lokala välgörenhetsprojekt, vi är medlemmar<br />

i Social Venture Network och<br />

nu gör vi också klimatberäkningar.<br />

Social Venture Network arbetar<br />

just med klimatredovisning och klimatkompensation<br />

och det var genom<br />

dem förslaget att klimatberäkna kom,<br />

berättar Lars-Åke Lidén vidare:<br />

› TEXT OCH FOTO:<br />

Elisabeth Sedig<br />

› FORTSÄTTNING<br />

på sid 8<br />

<strong>#3</strong> - <strong>2018</strong> | GOLV TILL TAK | 7

› FORTSÄTTNING från sid 7: 3,1 ton koldioxid per anställd<br />

› DEN HÄR TYPEN<br />

av redovisning av sitt<br />

alldeles egna klimatfotavtryck<br />

får varje<br />

företag inom <strong>Golv</strong>kedjan.<br />

Då blir det<br />

mycket tydligt vad<br />

det är som det finns<br />

anledning att arbeta<br />

med, var det är effektivt<br />

att sätta in sina<br />

ansträngningar.<br />

Avfall <strong>till</strong> deponi<br />

18 ton CO 2<br />

(14,73 %)<br />

Fjärrvärme 5,4 ton CO 2<br />

(4,42 %)<br />

Avfall <strong>till</strong> förbränning 1,2 ton CO 2<br />

(0,98 %)<br />

Elförbrukning 0,58 ton CO 2<br />

(0,47 %)<br />

Bilar 97 ton CO 2<br />

(79,39 %)<br />

– Det kändes logiskt, naturligt och<br />

förhållandevis enkelt.<br />

RESOR, TRANSPORTER, EL,<br />

KONTORSMATERIAL ...<br />

Rent praktiskt har det gått <strong>till</strong> så att<br />

man stoppat in alla siffror i ett program<br />

som heter Our Impacts och som<br />

är ett av de stora verktygen när det<br />

gäller klimatberäkningar. I programmet<br />

finns 30000 emissionsfaktorer<br />

och det räknar om alltihop <strong>till</strong> koldioxidekvivalenter.<br />

Utsläpp av de sju<br />

växthusgaser som anges i Kyotoprotokollet,<br />

det vill säga koldioxid, metan,<br />

lustgas, fluorkolväten, svavelhexafluorid,<br />

kvävetrifluorid och perfluorokarboner,<br />

uttrycks i vad de motsvarar<br />

i koldioxid. De uppgifter man själv<br />

ska stoppa in är siffror för fordonsanvändning,<br />

andra resor, leveranser<br />

och transporter, förbrukning av el,<br />

värme och vatten, avfallshantering,<br />

förbrukning av kontorsmaterial. Med<br />

mera, med mera.<br />

BLIR VÄLDIGT TYDLIGT<br />

För att man ska få ett så korrekt<br />

resultat som möjligt bör man använda<br />

verkliga data när det är möjligt men<br />

finns inte sådana får man göra uppskattningar.<br />

– Hur lätt eller svårt har det varit<br />

att få fram siffrorna inom <strong>Golv</strong>kedjan?<br />

– Det har inte varit svårt alls, säger<br />

Stephan Lindberg som är KMA-ansvarig<br />

på <strong>Golv</strong>kedjan och som har<br />

skött det praktiska kring beräkningarna.<br />

Vi hade redan alla siffror inrapporterade.<br />

Sedan centralstyr vi inte<br />

hur siffrorna tas fram på företagen.<br />

De har ett eget intresse i att hitta bra<br />

sätt att mäta som passar dem.<br />

En av de stora fördelarna med att<br />

använda ett beräkningssätt som det<br />

här är att allt blir extremt tydligt.<br />

Varje företag får ett cirkeldiagram där<br />

man kan se hur stora utsläpp som<br />

orsakas av olika delar inom verksamheten<br />

och därmed blir det lätt att<br />

avgöra vad det är angeläget att jobba<br />

med för att få ner utsläppen.<br />

”EN KOMMERSIELL<br />

MÖJLIGHET”<br />

– Det är ändå en ganska stor apparat.<br />

Varför satsar ni så mycket på det här?<br />

– Det är ett strikt kommersiellt<br />

beslut, svarar Lars-Åke, det är en<br />

kommersiell möjlighet som rätt utnyttjad<br />

ger oss en konkurrensfördel.<br />

Vi kommer att kunna tala bättre med<br />

våra kunder om hållbarhet och kraven<br />

på det ökar hela tiden. Det ser man i<br />

<strong>till</strong>komsten av lagen om hållbarhetsredovisning,<br />

i nya LOU och inte<br />

minst i den allmänna opinionen.<br />

Stora kunder kommer att kräva de<br />

här siffrorna och då har vi ett försprång<br />

gentemot våra konkurrenter.<br />

Framåt ser Lars-Åke en ytterligare<br />

förfining av redovisningen, så att man<br />

kommer att kunna redovisa siffror<br />

på utsläpp kopplat <strong>till</strong> kvadratmeter<br />

installerat golv av olika sorter. Sådana<br />

siffror kommer att bli mycket intressanta<br />

i kundkommunikationen.<br />

Och naturligtvis är siffrorna också<br />

<strong>till</strong> stor hjälp för företagen för att utveckla<br />

sitt hållbarhetsarbete. Så nu<br />

sätter man igång med redovisningen<br />

av 2017 och sedan kommer det att<br />

rulla på med uppföljning varje år så<br />

att man kan se vad som händer över<br />

tid. ■<br />

8 | GOLV TILL TAK | <strong>#3</strong> - <strong>2018</strong>

Återvinner du spillet<br />

från plastgolv så blir<br />

det nya golv. Det sparar<br />

också på jordens<br />

resurser och är bra<br />

för klimatet – ett återvunnet<br />

kilo plast sparar<br />

hela två kilo koldioxid.<br />

Dessutom är det enkelt,<br />

du beställer en säck<br />

som du fyller och sen<br />

ringer bort.<br />

Läs mer på<br />

www.tarkett.se<br />

Spill är inte skräp.<br />

Återvinn det<br />

och spara resurser<br />

och koldioxid.<br />

<strong>#3</strong> - <strong>2018</strong> | GOLV TILL TAK | 9

GBR GOLV-<br />

ÅTERVINNING ING<br />

FYLLER<br />

20 ÅR<br />

Sedan 1998 har det branschgemensamma<br />

systemet för att återta läggnings<br />

spill fungerat. Vad har vi lärt<br />

oss under åren och hur kommer<br />

framtiden att bli?<br />

› TEXT:<br />

Thomas Åkerblad<br />

Vid installation av plastgolv kan det<br />

ibland uppstå så mycket som tio<br />

procent spill i form av kanter och<br />

restbitar. Detta är en resurs som går<br />

att använda och därmed sparar man<br />

både miljö och råvaror. Därför finns<br />

GBR <strong>Golv</strong>återvinning för att ta hand<br />

om allt spill från golv- och väggmaterial<br />

av PVC och polyolefin på<br />

ett miljöriktigt sätt. Alla större leverantörer<br />

på den svenska marknaden<br />

är anslutna.<br />

SÅ BÖRJADE DET<br />

Redan på 1950-talet gjorde Tarkett<br />

sina första försök med att återta plastspill<br />

efter läggningar, berättar Peter<br />

Okmark, tidigare miljöchef på Tarkett<br />

och numera glad pensionär. Då<br />

var det fråga om hårda och styva plastplattor<br />

med mycket fyllmedel som<br />

levererades i små trälådor. Läggaren<br />

kunde enkelt lägga spillet i trälådorna<br />

och sedan låta det gå <strong>till</strong>baka <strong>till</strong> leverantören<br />

för nermalning och retur in<br />

i produktionen. Ett rent ekonomiskt<br />

argument på den tiden – då tänkte<br />

man inte så mycket på miljön.<br />

Under 1980-talet började PVC att<br />

ifrågasättas som material och då kom<br />

återvinning upp som ett sätt att förbättra<br />

plastens miljöprofil. Under<br />

1996 införde Tarkett i Ronneby ett<br />

system för insamling av installationsspill<br />

och investerade i en anläggning<br />

för återvinning av plastgolv. Systemet<br />

blev en framgång och efter några år<br />

anslöt sig fler golvleverantörer. Idag<br />

samlar hela golvbranschen in sitt spill<br />

via Tarkett i Ronneby.<br />

SÄCKARNA ÅKER<br />

GRÖN RETUR<br />

Rent praktiskt går det <strong>till</strong> så att spillet<br />

läggs i återvinningsbara plastsäckar.<br />

Varje säck märks med ett tydligt<br />

kryss för aktuell leverantör. Säcken<br />

läggs i en särskild pallcontainer som<br />

transporteras <strong>till</strong> samlingspunkten<br />

som är Tarkett i Ronneby. Transporten<br />

sker med Grön retur – aldrig<br />

tomma bilar.<br />

I återvinningsanläggningen sorteras<br />

säckarna och respektive leverantör<br />

ansvarar för sitt eget spill och för att<br />

det tas hem <strong>till</strong> fabrik för återanvändning.<br />

Normalt räknar man med att<br />

det medföljer 25 procent skräp som<br />

10 | GOLV TILL TAK | <strong>#3</strong> - <strong>2018</strong>

inte är användbart. Det skickas då<br />

<strong>till</strong> förbränning. Inget spill får läggas<br />

på deponi.<br />

ETT HALVT VARV<br />

RUNT JORDEN<br />

Är det då lönsamt att transportera<br />

spillmaterial långa sträckor? Äter inte<br />

transporten upp den miljömässiga<br />

vinsten?<br />

När man återvinner ett kilo plast<br />

sparar man två kilo koldioxid. En<br />

lastbil släpper i genomsnitt ut 0,1 kilo<br />

koldioxid per ton och kilometer. Det<br />

innebär att om man samlar in fem<br />

ton plast för återvinning så sparar<br />

man tio ton koldioxid. En lastbil med<br />

fem tons last släpper ut 0,5 kilo koldioxid<br />

per kilometer. För att släppa<br />

ut tio ton koldioxid måste lastbilen<br />

köra 10 000 / 0,5 = 20 000 kilometer.<br />

När lastbilen kört 20 000 kilometer<br />

– vilket är ett halvt varv runt<br />

jorden – så är lastbilens koldioxidutsläpp<br />

lika stora som den koldioxidbesparing<br />

man gör när man återvinner<br />

plasten. Så om fabriken ligger<br />

närmare än ett halvt varv runt jorden,<br />

så lönar sig transporten. Dessutom<br />

blir det en mindre mängd av ny råvara<br />

som förbrukas. Så långa transporter<br />

är inget hinder. Det blir plus i ekvationen<br />

i alla fall. Om dessutom ellastbilar<br />

blir vanliga ökar fördelarna ännu<br />

mer.<br />

STOR POTENTIAL<br />

– Vi har ungefär 200 entreprenörer<br />

och tio leverantörer som är anslutna<br />

› OVAN: FULLA PALL-<br />

CONTAINRAR väntar<br />

på att deras innehåll<br />

av golvspill ska tas<br />

omhand.<br />

› FORTSÄTTNING<br />

på sid 12<br />

<strong>#3</strong> - <strong>2018</strong> | GOLV TILL TAK | 11

› FORTSÄTTNING från sid 11: GBR <strong>Golv</strong>återvinning fyller 20 år<br />

<strong>till</strong> golvåtervinningen, säger Jenny<br />

Adnerfall, teknik- och hållbarhetsansvarig<br />

på <strong>Golv</strong>branschen. Totalt tar<br />

vi in runt 300 ton spillmaterial per år.<br />

Det säljs drygt sex miljoner kvadratmeter<br />

plastgolv per år i Sverige. Om<br />

allt material skulle läggas och generera<br />

tio procent spill kan man förstå<br />

att potentialen att öka insamlingen<br />

är stor. Om vi uppskattar att varje<br />

kvadratmeter objektmatta väger tre<br />

kilo borde vi i teorin kunna samla in<br />

upp <strong>till</strong> 1 800 ton per år, vilket är sex<br />

gånger mer än idag.<br />

– Jag tycker att hela byggbranschen<br />

borde se detta som en värdefull råvara<br />

och det borde vara självklart att ta<br />

hand om spillet, fortsätter Jenny. I<br />

takt med att miljökraven ökar så<br />

ökar också företagens intresse att<br />

enga gera sig. <strong>Golv</strong>återvinningen är<br />

ett enkelt sätt att göra skillnad. Dessutom<br />

slipper man kostnaden för att<br />

deponera spillet, så valet borde vara<br />

enkelt.<br />

FÖR ATT ÖKA<br />

MOTIVERINGEN<br />

För att öka intresset hos entreprenadföretagen<br />

genomför <strong>Golv</strong>branschen<br />

sedan 2015 en tävling mellan entreprenörerna<br />

om vem som tar in mest<br />

spill. En tävling med fina priser. Dessutom<br />

är golvåtervinningen i sig ett<br />

positivt miljöåtagande som entreprenörerna<br />

kan framhålla för sina<br />

kunder.<br />

– Vi för även diskussioner med<br />

andra branscher, säger Jenny Adnerfall.<br />

Branscher där man kanske skulle<br />

kunna använda spillmaterial som<br />

råvara i sin <strong>till</strong>verkning. Till exempel<br />

för förpackningar, isolering eller liknande.<br />

TIDIG PÅVERKAN<br />

Förutom att uppmuntra entreprenörer<br />

och kunder att öka mängden<br />

återtaget material så kan man även<br />

”öka trycket” på beställarsidan. Detta<br />

genom att se <strong>till</strong> att det redan i beskrivningstexterna<br />

kommer in formuleringar<br />

om återtagande av spillmaterial.<br />

Här på nästa sida finns ett förslag<br />

<strong>till</strong> AMA-texter, framtaget av Tarkett,<br />

som kan tjänstgöra som inspiration<br />

för samtliga leverantörer. Detta är<br />

också ett bra sätt att fästa uppmärksamhet<br />

på återvinning på ett tidigt<br />

stadium. ■<br />

› REMSOR AV GOLVMATTOR som väntar på att malas ner <strong>till</strong> granulat<br />

och gå <strong>till</strong>baka in i produktionen.<br />

› SKÄRBLAD ÄR BRA ATT HA – men inte i återvinningen. Detta är blad som hittats bland spillet<br />

och rensats ut av personalen. Tänk på att det i tävlingen i golvåtervinning finns en kategori<br />

om Bäst kvalitet på spillet! Vill man vinna den ska man inte slänga med knivblad eller annan<br />

bråte!<br />

12 | GOLV TILL TAK | <strong>#3</strong> - <strong>2018</strong>

FÖRSLAG PÅ BESKRIVNINGSTEXTER<br />

Produktföreskrifter:<br />

MFK BELÄGGNINGAR AV MATTA ELLER PLATTOR AV PLAST OCH TÄTSKIKT AV PLASTMATTA<br />

Plastgolv skall uppfylla fordringar enligt … (div tekniska krav ….).<br />

Installationsspill skall omhändertas av golventreprenören för återvinning.<br />

YSL.11 Deklaration av yttre miljöpåverkan av varor och material i hus<br />

<strong>Golv</strong>entreprenören skall skriftligen rapportera mängden installationsspill från plastgolv/vägg som lämnats för materialåtervinning<br />

genom GBR <strong>Golv</strong>återvinning/enligt särskilt system avsett för detta.<br />

› OVAN:<br />

MED TILL EXEMPEL<br />

Mercedes nya ellastbil<br />

kan golvspillet transporteras<br />

nästan hur<br />

långt som helst utan<br />

miljömässiga konsekvenser.<br />

Inga koldioxidutsläpp.<br />

Administrativa föreskrifter:<br />

AFG.82 Renhållning<br />

<strong>Golv</strong>entreprenören ska vara ansluten <strong>till</strong> GBR <strong>Golv</strong>återvinning och hantera installationsspill av plast från golv- och<br />

väggmaterial i enlighet med detta system.<br />

Alternativt:<br />

AFG.82 Renhållning<br />

<strong>Golv</strong>entreprenören skall omhänderta installationsspill av plast från golv- och väggmaterial och skicka <strong>till</strong> materialåtervinning<br />

enligt särskilt system avsett för detta.<br />

Samt:<br />

AFD.2233 Entreprenörens miljöplan<br />

Entreprenören skall redovisa hur installationsspill av plast från golv- och väggmaterial sorteras och hanteras.<br />

Och:<br />

AFD.2242 Miljörevision<br />

Entreprenören skall <strong>till</strong>handahålla redovisning över mängden installationsspill av plast från golv- och väggmaterial som<br />

lämnats för materialåtervinning genom GBR <strong>Golv</strong>återvinning/ enligt särskilt system avsett för detta.<br />

› TILL VÄNSTER:<br />

FÖRSLAG TILL BESKRIV-<br />

NINGSTEXTER enligt<br />

AMA för att redan<br />

på planeringsstadiet<br />

tänka på hur man tar<br />

hand om spillet.<br />

<strong>#3</strong> - <strong>2018</strong> | GOLV TILL TAK | 13

HUR SATSAR LEVER<br />

PÅ ÅTERVINNING?<br />

Hur satsar leverantörerna på återvinning? För fullt, är det<br />

korta svaret. Medvetenheten om att spillet är en råvara som<br />

minskar vår förbrukning av naturens resurser är idag självklar<br />

för de flesta leverantörer. Dels sparar man miljön och dels är<br />

det ekonomi i hanteringen. Det kan väl inte bli bättre ?<br />

› TEXT:<br />

Thomas Åkerblad<br />

ANSLUTNA<br />

LEVERANTÖRER<br />

Altro Nordic<br />

Amtico International<br />

Bolon<br />

DLW Flooring<br />

Ehrenborg & Co<br />

Falck Design<br />

Forbo Flooring<br />

Gerflor Scandinavia<br />

Pergo<br />

Tarkett<br />

Alla leverantörer är förstås positiva –<br />

åtminstone utåt – <strong>till</strong> återvinning av<br />

plastgolv. Man inser att det är något<br />

som ligger i tiden och som både arkitekter<br />

och beställare efterfrågar. Hur<br />

man sedan driver frågan är lite olika.<br />

Delvis beror det på var <strong>till</strong>verkningen<br />

ligger och hur långa och krångliga<br />

transporter man har. Vissa leverantörer<br />

tycker kanske inte att det känns<br />

så miljövänligt med långa lastbilstransporter<br />

heller.<br />

Av medlemmarna i GBR <strong>Golv</strong>återvinning<br />

är det idag enbart Tarkett och<br />

Bolon som har <strong>till</strong>verkning i Sverige.<br />

Övriga leverantörer har sina fabriker<br />

ute i Europa – eller ännu längre bort.<br />

OLIKA MILJÖFOKUS<br />

Dessutom varierar ofta fokus när det<br />

gäller miljö- och ekologifrågor mellan<br />

olika länder och marknader. I vissa<br />

fall är det kanske inte samma tryck<br />

från kunderna på återvinning som vi<br />

har här. Som jämförelse kan nämnas<br />

att intresset för emissioner är nästan<br />

obefintligt i England men en stor<br />

fråga i Sverige och Tyskland. Så det<br />

kan fordras en hel del påverkan från<br />

de svenska representanterna eller<br />

dotterbolagen för att övertyga sina<br />

utländska huvudmän om att återvinning<br />

är en säljande och – på sikt<br />

– nödvändig faktor i Sverige. Att det<br />

faktiskt är något som krävs och förutsätts.<br />

Eller som en säljare från ett<br />

av de anslutna företagen uttryckte det:<br />

– Det ger alltid extra ”cred” när man<br />

är ute och pratar med arkitekter och<br />

talar om att vi är anslutna <strong>till</strong> golvåtervinningen.<br />

Sånt gillar de.<br />

EN ÖVERBLICK<br />

Hur ser då läget ut hos de olika leverantörerna?<br />

<strong>Golv</strong> <strong>till</strong> <strong>Tak</strong> har frågat<br />

samtliga leverantörer som är anslutna<br />

<strong>till</strong> GBR <strong>Golv</strong>återvinning om hur<br />

de ser på frågan och hur de hanterar<br />

det returnerade spillet i Ronneby.<br />

ALTRO<br />

– <strong>Golv</strong>återvinningen är en jättebra<br />

grej, säger Michael Persson, Sverigechef<br />

för Altro. Vi har allt vårt spill<br />

lagrat hos Tarkett i Ronneby men vi<br />

har hit<strong>till</strong>s inte tagit hem någonting<br />

<strong>till</strong> vår engelska fabrik. Vi håller dock<br />

– just i dagarna – på med att lösa de<br />

sista praktiska detaljerna och räknar<br />

med att komma igång med verksamheten<br />

om någon månad. I fortsättningen<br />

kommer vi att tömma förrådet<br />

i Ronneby fyra – fem gånger om<br />

året och köra materialet med lastbil<br />

<strong>till</strong> England. Det som återstår för oss<br />

är bara att fastställa de slutgiltiga<br />

rutin erna för hur mottagning och<br />

sortering av materialet ska ske i fabriken.<br />

Och att komma överens med<br />

Tarkett om hur vi ska hantera tömningarna.<br />

Så det är mycket nära förestående.<br />

Vi vet att kunderna vill ha<br />

det.<br />

AMTICO<br />

– Vi tycker golvåtervinningen är ett<br />

bra initiativ men vi har hit<strong>till</strong>s inte<br />

tagit hem något spillmaterial <strong>till</strong> vår<br />

fabrik i England, säger Peter Lindström,<br />

Amtico. Vi för en löpande dialog<br />

med fabriken om detta men de<br />

är inte så entusiastiska. De vet ju inte<br />

vad det är de får <strong>till</strong>baka. Det blir<br />

sannolikt en blandning av gammalt<br />

och nytt material som är gjort efter<br />

olika recepturer. Men vi arbetar på<br />

att hitta metoder för att lösa det här<br />

praktiskt. Sedan för vi även diskussioner<br />

med andra tänkbara avnämare<br />

som kan använda spillet som råmaterial<br />

för olika typer av produkter.<br />

– Att återvinning kommer på sikt<br />

14 | GOLV TILL TAK | <strong>#3</strong> - <strong>2018</strong>

ANTÖRERNA<br />

”Det ger alltid extra cred när man<br />

är ute och pratar med arkitekter<br />

och talar om att vi är anslutna <strong>till</strong><br />

golvåtervinningen.” vinningen.”<br />

även för oss är ju helt klart, säger<br />

Peter. Fast vi vet inte riktigt när ännu.<br />

BOLON<br />

– Återvinning av spill är något vi<br />

gärna uppmuntrar, säger Torbjörn<br />

Klaesson, Bolon. Vi tar hem allt material<br />

som kommer <strong>till</strong> Ronneby. Dessutom<br />

har vi så god kontroll på var och<br />

när våra produkter läggs att spillet<br />

från arbetsplatserna ofta kan skickas<br />

direkt <strong>till</strong> vår fabrik utan att ta omvägen<br />

över Ronneby. Ulricehamn<br />

ligger ju rätt centralt och bra <strong>till</strong>.<br />

Fast vi talar givetvis om för Ronneby<br />

vilka kvantiteter det gäller så att deras<br />

statistik blir riktig.<br />

DLW FLOORING<br />

DLW upphörde vid årsskiftet med<br />

all <strong>till</strong>verkning av plastgolv på grund<br />

av försäljningen av företaget <strong>till</strong><br />

franska Gerfl or. Eftersom fabriken är<br />

nerlagd kommer det spill som lagrats<br />

i Ronneby sannolikt att gå <strong>till</strong> förbränning.<br />

Något återtagande av<br />

mate rial <strong>till</strong> Tyskland har hit<strong>till</strong>s inte<br />

skett.<br />

EHRENBORG<br />

– Vi befinner oss just nu i startskedet<br />

med vår materialåtervinning, säger<br />

Johan Björling, Ehrenborg. Det innebär<br />

att vi ännu inte har några rutiner<br />

upparbetade. Men vi tycker självklart<br />

att det är positivt och något som<br />

krävs alltmer på marknaden för att<br />

åstadkomma ett hållbart samhälle.<br />

Det är efterfrågat av kunderna.<br />

En komplikation för Ehrenborg<br />

är att de säljer produkter från flera<br />

olika europeiska leverantörer samt<br />

har Asien-<strong>till</strong>verkad klickvinyl. Det<br />

› OVAN:<br />

SPILL FRÅN PLAST-<br />

MATTOR som malts<br />

ner <strong>till</strong> granulat hos<br />

Tarkett. Nu kan spillet<br />

börja sin väg <strong>till</strong>baka<br />

för att bli nya plastmattor.<br />

› FORTSÄTTNING<br />

på sid 16<br />

<strong>#3</strong> - <strong>2018</strong> | GOLV TILL TAK | 15

› STORA SÄCKAR med<br />

spill hos Bolon i Ulricehamn.<br />

Här ser man<br />

verkligen att spillmate<br />

rial är en resurs<br />

vid <strong>till</strong>verkningen av<br />

nya mattor.<br />

blir alltså inte en enkel retur av allt<br />

spill <strong>till</strong> ett och samma ställe utan<br />

man måste sortera spillet efter <strong>till</strong>verkare.<br />

FALCK DESIGN<br />

– Vi har ännu inga rutiner upparbetade<br />

för hemtagning av materialet<br />

<strong>till</strong> vår engelska fabrik, säger Mats<br />

Edgren, Falck Design. Det ligger på<br />

agendan men vi vet inte riktigt när<br />

det blir av. Vår ägare, engelska Polyfl<br />

or, är dock mycket miljömedvetna<br />

på <strong>till</strong>verkningssidan så det bör väl<br />

inte ligga alltför långt bort i tiden. Så<br />

för ögonblicket gäller att vi samlar<br />

materialet i Ronneby.<br />

FORBO<br />

– Vi arbetar med hemtagning <strong>till</strong> vår<br />

fabrik i Holland, säger Jonas Rothén,<br />

Forbo. Vi har tidigare tagit hem material<br />

lite då och då men nu arbetar vi<br />

för att få en bättre kontinuitet i processen.<br />

Men vi är på banan och det<br />

blir bara bättre och bättre.<br />

GERFLOR<br />

– Det pågår en diskussion med fabriken<br />

om detta, säger Jan Wiberg,<br />

Gerflor. Vi planerar på sikt att ta hem<br />

det <strong>till</strong> våra fabriker på kontinenten<br />

men ingenting är avtalat ännu. Så<br />

för närvarande lagrar vi allt spill i<br />

Ronneby.<br />

Eftersom Gerflor enbart köpt linoleumfabriken<br />

från DLW blir det<br />

följaktligen inget plastspill från den<br />

tyska fabriken att ta hand om i fortsättningen.<br />

PERGO<br />

– Jo, vi är med eftersom vi tyckte<br />

GBR <strong>Golv</strong>återvinning var ett lovvärt<br />

initiativ, säger Freddie Persson,<br />

Pergos Sverigechef. För vår del är det<br />

klickvinyl som är aktuell. Men vår<br />

huvudprodukt är ju laminatgolv och<br />

vår klickvinyl läggs <strong>till</strong> övervägande<br />

del av konsument så det blir knappast<br />

något spill som går <strong>till</strong>baka.<br />

Moderbolaget Unilin <strong>till</strong>verkar<br />

även plastgolv som rullvara men dessa<br />

golv säljs inte i Sverige för närvarande.<br />

Pergo vill dock vara kvar i samarbetet<br />

ifall produktmixen skulle ändras.<br />

TARKETT<br />

Eftersom GBR <strong>Golv</strong>återvinning är<br />

baserat på Tarketts ursprungliga återvinningssystem<br />

är det ganska naturligt<br />

att man ligger i framkant när det<br />

gäller att ta hand om spillmaterial.<br />

– Totalt tar vi in 350 ton spill från<br />

den nordiska marknaden, varav 250<br />

ton från Sverige, säger Dag Duberg,<br />

nordisk hållbarhetschef hos Tarkett.<br />

Vår målsättning är att komma upp i<br />

800 ton <strong>till</strong> år 2020. Det är mycket<br />

som sparas på det sättet. Det återvunna<br />

spillet motsvarar 90 000 kvadratmeter<br />

nya golv.<br />

– Vi hade en del diskussioner med<br />

renhållningsentreprenören Ragnsells<br />

om återtagning i större skala för två<br />

år sedan, säger Dag Duberg. Det<br />

slutade dock med att vi själva utvecklade<br />

”storsäckar”, vilka är en kubikmeter<br />

stora säckar som passar på lastpallar.<br />

De är både billigare att köpa<br />

in och transportera än befintliga<br />

häckar som är riktigt dyra och har en<br />

tendens att försvinna.<br />

Tarkett har använt dessa säckar på<br />

test sedan våren 2017 som ett alternativ<br />

för större byggen.<br />

– Fortfarande har vi för få säckar<br />

ute för att kunna dra några bra slutsatser<br />

om hur de fungerar, konstaterar<br />

Dag Duberg. Vi har haft en del problem<br />

med fyllnadsgraden och att<br />

säckarna rasar men vi testar olika stativ<br />

för att få dem att fungera bättre. I<br />

år satsar vi på att få ut mer säckar och<br />

därmed få mer erfarenhet. <strong>Golv</strong>branschen<br />

är informerade om vår försöksverksamhet<br />

och får bedöma om<br />

det kan inordnas i det allmänna systemet<br />

när det är färdigutvecklat. ■<br />

16 | GOLV TILL TAK | <strong>#3</strong> - <strong>2018</strong>

HUR FUNGERAR<br />

DET MED<br />

SPILLET<br />

PÅ BYGGET?<br />

Installationsspill från plastgolv är en värdefull råvara. Men för att golvåtervinningen<br />

ska fungera bra måste det finnas fungerande rutiner ute<br />

på byggarbetsplatserna. Det måste vara lätt för golvläggaren att bli av<br />

med – eller ta med sig – spillet på ett bra sätt. Och läggaren måste vara<br />

motiverad från början.<br />

› TRÅNGT, TRÅNGT<br />

på en byggarbetsplats.<br />

Svårt att få plats<br />

för det som ska in och<br />

ännu svårare att få<br />

plats med det som<br />

ska ut. Är det realistiskt<br />

med en speciell<br />

container för golvspill?<br />

Dessutom för bara<br />

plastspill?<br />

<strong>Golv</strong> <strong>till</strong> <strong>Tak</strong> har diskuterat med entreprenörer<br />

vad som kan göras för<br />

att underlätta hanteringen på byggarbetsplatserna<br />

och öka mängden<br />

återtaget material.<br />

INTE TILLRÄCKLIGT<br />

MOTIVERADE<br />

– Är ni nöjda med hur mycket spill ni<br />

återvinner?<br />

– Nej, inte alls, säger Arne Lidman,<br />

Assmundsons <strong>Golv</strong> i Göteborg.<br />

Vi skulle kunna skicka ner betydligt<br />

mer material <strong>till</strong> Ronneby. Jag har<br />

tagit upp det här vid många <strong>till</strong>fällen<br />

med killarna men det verkar som<br />

om de inte känner sig <strong>till</strong>räckligt<br />

motiverade. Budskapet ”fastnar” inte.<br />

Det går enklare och snabbare att bara<br />

låta spillet åka med de allmänna<br />

byggsoporna.<br />

– Vet inte riktigt vad vi ska göra<br />

för att få bättre gehör för hanteringen<br />

hos killarna, <strong>till</strong>ägger han.<br />

TID ÄR PENGAR<br />

– Det skulle behövas större returkärl,<br />

säger Mattias Jansson, BBM i<br />

Uppsala. Killarna tycker att det tar<br />

för mycket tid att skära ner bitarna<br />

så att de får plats i säckarna. Tid är<br />

pengar – alltså hoppar man kanske<br />

över det momentet.<br />

› TEXT OCH FOTO:<br />

Thomas Åkerblad<br />

› FORTSÄTTNING<br />

på sid 18<br />

<strong>#3</strong> - <strong>2018</strong> | GOLV TILL TAK | 17

› FORTSÄTTNING<br />

från sid 17:<br />

Hur fungerar det med<br />

spillet på bygget?<br />

› ROBERT SÖDERKVIST,<br />

Sehlins <strong>Golv</strong> i Sundsvall,<br />

tycker att systemet<br />

med retursäckar<br />

för golvspill fungerar<br />

bra. Fast läggarna<br />

skulle behöva lite mer<br />

motivation för att hem<br />

mer material.<br />

› TUNGA SKIVOR,<br />

inred ning och allt<br />

möjligt annat som<br />

hör <strong>till</strong> byggnaden.<br />

Det är mycket som<br />

ska in. Lite plats att<br />

manövrera på. Lite<br />

plats för att samla<br />

avfall. Om byggaren<br />

förstår att han får ett<br />

”grönare” hus med<br />

mindre golvspill är<br />

det kanske lättare<br />

för honom att lämna<br />

plats?<br />

– Går det att fixa speciella containrar<br />

för golvspill på stora byggplatser?<br />

– Det vet jag inte, säger Mattias.<br />

Hit<strong>till</strong>s fyller vi våra säckar på bygget<br />

utan att tjafsa med byggentreprenören.<br />

Det är enkelt och smidigt. Men,<br />

vi skulle behöva större kärl för att<br />

slippa skära ner materialet.<br />

BEHÖVS MER<br />

ÄN MILJÖSKÄL?<br />

– Hanteringen fungerar bra, säger<br />

Robert Söderkvist, Sehlins <strong>Golv</strong> i<br />

Sundsvall. Killarna tar med sig säckar<br />

med spill i sina bilar hem <strong>till</strong> lagret<br />

och sedan skickar vi iväg det när det<br />

blir fullt. Fast det skulle ju kunna<br />

vara betydligt mer som kom hem,<br />

men …<br />

– Läggarna är kanske inte så där<br />

hundra procent motiverade, konstaterar<br />

Robert Söderkvist. Miljö och<br />

sådana argument räcker kanske inte<br />

som drivkraft för unga killar? Fast<br />

med fler tjejer i branschen blir det<br />

kanske bättre?<br />

– Kan man på stora arbetsplatser<br />

få byggentreprenören att fixa speciella<br />

containrar för golvspill?<br />

– Det har vi aldrig försökt, säger<br />

Robert Söderkvist. Men jag upplever<br />

inte det som något problem. Antingen<br />

slänger vi det i byggets container<br />

för brännbart eller så fyller vi<br />

våra säckar och tar hem det <strong>till</strong> lagret.<br />

Valet är vårt.<br />

BÄTTRE MOTIVATION?<br />

– Vi skickar ner mycket material <strong>till</strong><br />

Ronneby, säger Peter Lans, Nils Lindman<br />

i Stockholm. Det upplevs inte<br />

som något direkt besvär utan killarna<br />

tar hem säckarna <strong>till</strong> lagret och så<br />

sorterar vi och staplar det och tömmer<br />

när vi behöver. Men det är klart<br />

att killarna kommer kanske inte hem<br />

med allt material de skulle kunna ta<br />

hand om.<br />

– Motivationen skulle kanske behöva<br />

stärkas. Till exempel om de fick<br />

fem kronor kilot? Men då skulle det<br />

kanske gå åt mer matta, säger Peter<br />

Lans med ett skratt!<br />

VAD BEHÖVS GÖRAS?<br />

Säcksystemet verkar fungera bra men<br />

skulle kunna kompletteras med containrar<br />

på stora byggarbetsplatser.<br />

Där är förmodligen stora byggare<br />

med ”grön filosofi” och utpräglat<br />

miljötänk mer påverkningsbara. Att<br />

golvläggarspillet inte hamnar bland<br />

brännbart är ju en fördel för byggentreprenören<br />

och minskar hans<br />

”miljöskuld”.<br />

Största jobbet verkar faktiskt vara<br />

att motivera golvläggarna att ta hem<br />

spillet. Där finns det säkert möjligheter<br />

<strong>till</strong> nya lösningar och nya idéer.<br />

Morötter i form av ersättning? Öka<br />

miljömedvetandet? Tipsa oss gärna<br />

ifall ni har idéer.<br />

Som avslutning ett par kom mentarer<br />

från Facebookgruppen <strong>Golv</strong>läggare<br />

utan gränser:<br />

”Vi hade storsäckar ute på senaste bygget<br />

och samlade upp spillet i. Inte särskilt<br />

jobbigt.”<br />

”Lite omständligare är det ju jämfört<br />

med att slänga allt i en blandcontainer.<br />

Men tycker det är helt rätt väg att gå,<br />

vi behöver mera miljötänk i världen<br />

<strong>till</strong> dom vi lämnar den <strong>till</strong>.” ■<br />

18 | GOLV TILL TAK | <strong>#3</strong> - <strong>2018</strong>

ETT BRA SÄTT<br />

ATT NÅ UT<br />

Förra året arrangerade BL-Interiör en hållbarhetsdag för beställare och<br />

föreskrivande led. I år gör <strong>Golv</strong> & <strong>Tak</strong> och BBM i Dalarna samma sak.<br />

Det verkar vara ett effektivt sätt att nå ut och tala om hur seriöst man<br />

arbetar med en fråga, som i det här fallet hållbarhet.<br />

Att bjuda in <strong>till</strong> ett seminarium för<br />

beställare, föreskrivande led och kanske<br />

fler intressenter kan vara ett bra<br />

sätt för ett golvföretag att nå ut med<br />

sitt hållbarhetsarbete. Att få de här<br />

grupperna att förstå hur mycket företaget,<br />

och branschen, satsar på hållbarhet<br />

och hur seriöst man arbetar<br />

med den saken.<br />

ARRANGERADE HÅLLBAR-<br />

HETSDAG FÖRRA ÅRET<br />

Förra året gjorde BL-Interiör i Umeå<br />

just så. Man bjöd in föreskrivande<br />

led, större och mindre byggare, fastighetsförvaltare,<br />

kommunen och det<br />

kommunala bostadsbolaget <strong>till</strong> en<br />

hållbarhetsdag med hockeymatch.<br />

Totalt ett 50-tal personer.<br />

– En perfekt kombination av en seriös<br />

frågeställning och en kul aktivitet,<br />

kommenterar Olov Persson som är<br />

arbetsledare på BL-Interiör.<br />

I planeringen av dagen hade man<br />

hjälp från <strong>Golv</strong>kedjan centralt och<br />

även Konradssons Kakel och Forbo<br />

Flooring bidrog <strong>till</strong> genomförandet.<br />

Aktiviteten gav tydligen mersmak,<br />

› I UMEÅ FÖRRA ÅRET<br />

kombinerades hållbarheten<br />

med hockey<br />

– och det var populärt<br />

där.<br />

– Folk tyckte det hela<br />

var bra och vi fick bara<br />

positiva kommentarer,<br />

säger Olov Persson,<br />

BL-Interiör.<br />

› TEXT:<br />

Elisabeth Sedig<br />

› FORTSÄTTNING<br />

på sid 20<br />

<strong>#3</strong> - <strong>2018</strong> | GOLV TILL TAK | 19

Amtico Signature, vår flaggskeppskollektion<br />

med LVT-golv. 163 designer, 69 trämönster,<br />

43 stenmönster, 51 abstrakta mönster och 115<br />

olika läggningsmönster som ger dig frihet att<br />

skapa den unika design du vill ha.<br />

Med Amtico Signature hjälper vi dig att hitta<br />

lösningen <strong>till</strong> ditt kommande projekt. Ring oss<br />

på 08-584 233 24 och boka en presentation.<br />

För mer information om våra nyheter<br />

besök amtico.se<br />

Amtico International AB<br />

Isafjordsgatan 22, 164 40 Kista,<br />

Sverige<br />

T +46 (0) 8 584 233 24<br />

M info@amtico.se<br />

amtico.se<br />

ANNONS<br />

› FORTSÄTTNING från sid 19: Ett bra sätt att nå ut<br />

för i år är det två andra golvföretag<br />

som genomför motsvarande aktiviteter,<br />

<strong>Golv</strong> & <strong>Tak</strong> i Västerås och BBM<br />

i Dalarna.<br />

I ÅR GÖR GOLV & TAK<br />

DET OCKSÅ<br />

<strong>Golv</strong> & <strong>Tak</strong> ska hålla sitt hållbarhetsseminarium<br />

3 maj.<br />

– Vi bjuder in byggare, Peab samt<br />

stora och små lokala, plus arkitekter,<br />

Västerås stad och landstinget, berättar<br />

Klas Almberg, vd för <strong>Golv</strong> & <strong>Tak</strong>.<br />

Som talare har vi Karin Strömqvist<br />

Bååthe från Social Venture Network,<br />

Lars-Åke Lidén från <strong>Golv</strong>kedjan<br />

och någon representant för Västerås<br />

stad. Och så har vi engagerat fem leverantörer:<br />

Forbo, Interface, Konradssons,<br />

Sika och Tarkett. Totalt räknar<br />

vi med ett 70-tal personer.<br />

– Det var min fru som föreslog<br />

att vi skulle sätta igång med det här,<br />

fortsätter Klas Almberg, och det är<br />

det ju självklart att vi ska. Det är helt<br />

rätt sak att göra och helt rätt i tiden.<br />

OCH BBM I DALARNA<br />

Även BBM i Dalarna bjuder in <strong>till</strong><br />

hållbarhetsseminarium i maj, närmare<br />

bestämt 24 maj. Arkitekter,<br />

byggherrar och byggare bjuds in,<br />

”Det viktigaste var<br />

att våra beställare<br />

fick upp ögonen<br />

för vad vi gör för<br />

hållbarheten.”<br />

totalt ett 50-tal. De ska få sig <strong>till</strong> livs<br />

tre timmars hållbarhetsprogram som<br />

avslutas med lunch.<br />

Föreläsare blir även vid detta <strong>till</strong>fälle<br />

Karin Strömqvist Bååthe och<br />

Lars-Åke Lidén.<br />

– Och så två – tre ledande leverantörer<br />

och vi själva, säger Per Schönbeck,<br />

som är vd för företaget. Vi kommer<br />

att behandla såväl teknisk och<br />

ekonomisk som social hållbarhet och<br />

vi kommer att tala om varför vi är<br />

den naturliga partnern att jobba med<br />

när det gäller att uppnå hållbarhet.<br />

– Det ska bli jätteroligt, lägger<br />

Per <strong>till</strong>, och vi har redan märkt att det<br />

finns intresse för aktiviteten.<br />

BUDSKAPET NÅR UT<br />

Så vad ger den här typen av evenemang,<br />

vad säger BL-Interiör nu ett<br />

år efteråt?<br />

– Folk tyckte det var bra och vi<br />

har bara fått positiva kommentarer,<br />

säger Olov Persson. Men det viktigaste<br />

var att våra beställare fick upp<br />

ögonen för vad vi gör för hållbarheten.<br />

Det blev inte längre bara text<br />

i någon broschyr, det fick substans.<br />

■<br />

20 | GOLV TILL TAK | <strong>#3</strong> - <strong>2018</strong>

FAKTORER SOM<br />

PÅVERKAR FOGEN<br />

Det finns många faktorer som påverkar utseendet hos fogar i byggkeramik.<br />

Här gör vi, med hjälp av Sika, en genomgång av olika typer av färgvariation<br />

som kan uppkomma och vilka orsaker som kan ligga bakom.<br />

– Vi får då och då samtal om problem med missfärgade<br />

och flammiga fogar, säger Tomas Ahlberg som är marknadsansvarig<br />

på Sika. Därför har vi samlat ihop information<br />

om vilka faktorer som kan påverka fogen och sammanställt<br />

den i ett blad som finns att ladda ner från vår<br />

hemsida. Vi vill öka kunskapen om vad som påverkar och<br />

vilka åtgärder man kan vidta för att undvika problem.<br />

De här problemen och hur de ska undvikas finns<br />

visser ligen behandlade i <strong>Golv</strong>branschens Handbok Byggkeramik,<br />

men Sika har gått ett steg längre i detaljeringsnivå<br />

i en tabell som vi presenterar på nästa sida.<br />

LUFTFUKTIGHET, TEMPERATUR, VATTEN-<br />

MÄNGD ...<br />

Det finns många orsaker <strong>till</strong> missfärgningar och de kan<br />

uppträda i samband med alla typer av keramik, men de<br />

förekommer oftare på golv än på vägg. En fog kan bli<br />

flammig, för mörk eller för ljus och alltsomoftast beror<br />

det på yttre faktorer.<br />

Missfärgningen eller flammigheten kan bland annat<br />

bero på den omgivande temperaturen, luftfuktigheten,<br />

vattenabsorption från underlaget, uttorkningstiden eller<br />

mängden tvättvatten. Faktorer som ger mörkare fogar är<br />

hög vattenabsorption från plattor eller underlag, kort<br />

uttork ningstid och för lite tvättvatten, och i konsekvens<br />

med det ger låg vattenabsorption, lång uttorkningstid<br />

och för mycket tvättvatten ljusare fogar. I tabellen visas<br />

detaljerat hur olika färgvariationer kan uppstå.<br />

RENT UNDERLAG, RENT VATTEN ...<br />

För att undvika problem är det viktigt att vara noggrann<br />

vid utförandet. Först ska underlaget vara <strong>till</strong>räckligt rent.<br />

Endast rent kallt vatten ska användas vid blandning, och<br />

blandningen ska ske i en ren hink med en ren maskin-<br />

› TEXT:<br />

Elisabeth Sedig<br />

› FORTSÄTTNING<br />

på sid 22<br />

<strong>#3</strong> - <strong>2018</strong> | GOLV TILL TAK | 21

› FORTSÄTTNING från sid 21: Faktorer som påverkar fogen<br />

› OLIKA TYPER AV<br />

MISSFÄRGNING<br />

och flammighet<br />

hos fogar samt<br />

vilka orsaker som<br />

kan ligga bakom<br />

färg variationerna.<br />

TYP AV FÄRGVARIATION<br />

Skiftande mörka/ljusa partier<br />

i fogmassans yta<br />

Färgvariationernas utseende<br />

varierar från små fläckar <strong>till</strong><br />

mörka eller ljusa partier<br />

Kalkutfällningar<br />

Vita utfällningar av kalciumkarbonat<br />

som är svårlösligt<br />

i vatten<br />

Missfärgning<br />

ORSAKER<br />

• O<strong>till</strong>räcklig blandning<br />

• Vattenseparation (för mycket vatten)<br />

• Ballastseparation (för mycket vatten)<br />

Underlag<br />

• Solbelysta delar av kakelvägg/golv<br />

• Ojämn vattenabsorption i plattmaterialet<br />

• Ojämn vattenabsorption i underlaget<br />

• Fukt kvar i fästmassan<br />

Bearbetning<br />

• Varierande vattenmängd vid tvättning<br />

• Varierande tid för tvättning av olika ytor<br />

• Bearbetning i kyla (öppet fönster)<br />

• Bearbetning i värme (öppet fönster)<br />

Härdning<br />

• Varierande temperatur<br />

• Varierande fuktförhållanden<br />

• Fritt vatten på nylagd fogmassa<br />

• Härdning i torr luft<br />

• Härdning vid låg temperatur<br />

• Störning av den tidiga uttorkningen i fogmassan av <strong>till</strong> exempel kyla eller<br />

ojämn sugförmåga i plattmaterialet<br />

• Brist på koldioxid under härdningen (små utrymmen med begränsad<br />

luftväxling)<br />

• För tidig eller fördröjd uttorkning av fogen<br />

• Blandning eller tvättning<br />

För att undvika problem är det viktigt att<br />

vara noggrann. Ha rent underlag, rent<br />

vatten och rena verktyg, blanda fogbruket<br />

väl och så vidare. Och inte minst att alltid<br />

följa leverantörens anvisningar.<br />

22 | GOLV TILL TAK | <strong>#3</strong> - <strong>2018</strong>

visp och med rätt vattenmängd. Moderna fogbruk behöver<br />

blandas väl, ofta minst tre minuter.<br />

Sedan är det viktigt att låta fogbruket sätta sig ordentligt<br />

innan man börjar tvätta, ofta kan man behöva vänta<br />

20 – 45 minuter. Och även vid tvätt ska man använda<br />

rent vatten och rena verktyg. Dessutom ska man använda<br />

så lite vatten som möjligt.<br />

Efter fogning ska golven inte täckas innan fogbruket<br />

har hunnit härda. Detta kan, beroende på plattor, underlag<br />

och klimat, ta flera dygn.<br />

Som alltid ska man vara noga med att följa leverantörens<br />

anvisningar.<br />

DET KAN HÄNDA SAKER EFTERÅT OCKSÅ<br />

Andra yrkesgrupper kan ibland behöva använda utrymmet<br />

efter att plattsättaren har fogat. Då kan de behöva<br />

uppmärksammas på att de ska ta hänsyn <strong>till</strong> det utförda<br />

arbetet.<br />

Missfärgningar kan självklart också uppkomma i efterhand<br />

genom felaktig skötsel, såsom att vatten blivit stående<br />

i fogen, att rengöringsmedel använts för tidigt eller<br />

att alltför sura eller alltför alkaliska rengöringsmedel använts.<br />

■<br />

KÄLLOR:<br />

Handbok Byggkeramik<br />

Sika / Schönox<br />

Lindura –<br />

högteknologiskt trägolv<br />

ANNONS<br />

» Slitstarkt och tryckstabilt<br />

» Långa slottslika golvplankor<br />

» Med innovativ<br />

Wood Powder-teknologi<br />

www.meister.com<br />

Levande rum.<br />

<strong>#3</strong> - <strong>2018</strong> | GOLV TILL TAK | 23<br />

För mer information, kontakta Bjoern.Svensson@meisterwerke.com | Tel: +46 708 805746

Ställ rätt krav<br />

på din våtrumsentreprenör<br />

GVK STÄLLER KRAV på både företag och montörer att följa branschreglerna<br />

för att säkerställa fackmässiga våtrumsinstallationer.<br />

Fotolegitimation gör det lätt för beställaren att kontrollera om montören<br />

<strong>till</strong>hör ett GVK-auktoriserat företag och har behörighet för det aktuella<br />

våtrumsutförandet.<br />

GVKs branschregler SÄKRA VÅTRUM ger både mattläggare och plattsättare<br />

praktiska instruktioner för hur man bygger våtrum på rätt sätt.<br />

Samtliga GVK-auktoriserade företag finns på www.gvk.se<br />

ANNONS<br />

ICHB HAR STARTAT<br />

Förkortningen betyder Informationscentrum<br />

för hållbart byggande<br />

och organisationen ska främja<br />

energieffektivisering och hållbarhet<br />

vid renovering och nybyggnad.<br />

Verksamheten drivs av Svensk<br />

Byggtjänst <strong>till</strong>sammans med<br />

Nationellt Renoveringscentrum<br />

för bebyggelse på uppdrag av<br />

Boverket. Startskottet gick nyligen,<br />

ett knappt år efter att bostadsoch<br />

digitaliseringsminister Peter<br />

Eriksson gav Boverket i uppdrag<br />

att hålla i upphandlingen.<br />

Syftet är dels att främja en<br />

ökad energieffektivisering vid<br />

renovering och dels att främja<br />

energi effektivt byggande med<br />

användning av hållbara material<br />

och låg klimatpåverkan ur ett livscykelperspektiv.<br />

För att fylla dessa<br />

ändamål ska Informationscentrum<br />

samla in, granska, kvalitetssäkra<br />

och sprida information kostnadsfritt<br />

<strong>till</strong> målgrupper inom den<br />

svenska bygg- och fastighetsbranschen.<br />

Ur livscykelperspektiv ska man<br />

studera<br />

• Miljöpåverkan inklusive metoder<br />

för livscykelanalyser och miljöinformation<br />

om byggprodukter<br />

• Resurseffektivitet inklusive<br />

avfallsförebyggande åtgärder<br />

för byggprodukter<br />

• Ekonomi och lönsamhet<br />

– Nu jobbar vi intensivt för att<br />

samla och sprida information och<br />

kunskap, säger Urban Månsson,<br />

vd för Svensk Byggtjänst. Genom<br />

att lyfta fram fakta och sätta siffror<br />

i sitt sammanhang hoppas vi kunna<br />

bidra <strong>till</strong> ökat hållbart byggande<br />

och hållbar renovering.<br />

– Vår bas är webbsajten ichb.se<br />

men nu hittar ni oss även i sociala<br />

medier, påpekar Urban Månsson.<br />

Gå in och följ oss på Twitter och<br />

på Facebook och delta i vårt engagemang<br />

där. ■<br />

Urban Månsson, vd för Svensk Byggtjänst.<br />

24 | GOLV TILL TAK | <strong>#3</strong> - <strong>2018</strong>

DET HANDLAR INTE OM FLYGASKAN<br />

– UTAN OM KRAVPROFILEN?<br />

Intresset för flygaska är fortsatt stort och nyligen kunde vi i norska Teknisk Ukeblad läsa att man i Norge<br />

planerar att utvinna metaller ur giftig flygaska, med stor vinst eftersom den innehåller hela tio procent metaller.<br />

Stoppar vi då in gifter av det slaget i betongen i våra hus? Nej, så är det inte. Den giftiga flygaskan kommer<br />

från sopförbränning och den som används i betong från kolkraftverk.<br />

Problemet de flesta oroar sig för är emellertid torktiderna. Men enligt Mikael Westerholm på Cementa har<br />

det inget med flygaskan att göra och det är egentligen heller inget problem – det handlar helt enkelt om att<br />

i kravprofilen för den beställda betongen ange önskad torktid!<br />

Det är aska från kolvärmeverk som det här man använder <strong>till</strong> att blanda i betong. Den flygaska som som uppstår vid avfallsförbränning<br />

duger inte – den är inte <strong>till</strong>räckligt ren.<br />

Betong är, som vi vet, inte ett<br />

mate rial – det är en stor familj<br />

av olika material. Plast, keramik,<br />

gummi eller metall kan man ju<br />

inte beskriva med ett enkelt ord<br />

även om populärpress ibland försöker<br />

göra det så enkelt. Och det<br />

gäller även betong. Betong som<br />

huvudsakligen utgår från cement,<br />

vatten, sand och sten kan modifieras<br />

och varieras på många sätt<br />

genom inblandning av olika <strong>till</strong>satser.<br />

På så vis kan man vinna<br />

tekniska, ekonomiska och miljömässiga<br />

fördelar. Men viktigast<br />

är att betongen uppfyller kravprofilen<br />

för det aktuella användnings<br />

området.<br />

Ingen flygaska från sopor<br />

i betongen<br />

Vid förbränning uppstår gasformig<br />

rök och fasta restprodukter som<br />

vi kallar aska. En del aska ligger<br />

kvar i förbränningsugnen, men<br />

en del lättare material följer med<br />

rökgaserna upp i skorstenen och<br />

måste avskiljas med cykloner och<br />

filter för att inte förorena omgivningen.<br />

Det är denna aska som<br />

kallas flygaska och som under<br />

vissa omständigheter kan användas<br />

som <strong>till</strong>sats i betong.<br />

Det är inte så vanligt i Sverige,<br />

men i stora delar av världen eldas<br />

enorma mängder kol upp för elproduktion<br />

i kolkraftverk. Här har man<br />

förbränningstemperaturer mellan<br />

1 200 och 1 500 grader. Ur röken<br />

från de stora förbränningsugnarna<br />

avskiljs flygaska och det blir mycket<br />

stora mängder aska att ta vara på.<br />

Det är kraftverkens aska som är<br />

lämplig som <strong>till</strong>sats <strong>till</strong> betong,<br />

eftersom denna aska är relativt<br />

ren. Dessutom är askan från kolförbränning<br />

rik på kisel, vilket är<br />

en fördel när den används i betong.<br />

Sopförbränning är en av Sveriges<br />

paradgrenar. Våra avfallsverk<br />

förser oss med värme och el i<br />

betydande utsträckning och som<br />

biprodukt får vi bland annat flygaska,<br />

som vi måste ta hand om.<br />

Sopförbränning betyder såklart<br />

att man eldar med sopor, och då<br />

har man ett mycket varierat och<br />

ganska dåligt bränsle. Förbränningstemperaturerna<br />

är lägre<br />

än i kolkraftverkens ugnar. De<br />

metaller, fyllmedel och salter som<br />

finns i soporna visar sig helt naturligt<br />

finnas kvar i askan som avskiljs.<br />

Denna aska har därför högre innehåll<br />

av klorider och olika metaller<br />

än vad som är lämpligt för en <strong>till</strong>sats<br />

<strong>till</strong> betong.<br />

Detta bekräftas av Ragnsells<br />

som hanterar betydande mängder<br />

flygaska, men som oftast får använda<br />

den <strong>till</strong> att fylla ut oönskade<br />

hål i terrängen. Bland annat fyller<br />

man ett stort schakt i Norge för<br />

att göra marken användbar för<br />

andra ändamål.<br />

Rätt kravprofil<br />

ska ge rätt torktider<br />

Vi tar kontakt med Cementa som<br />

är en betydande leverantör av<br />

flyg askecement. Mikael Westerholm<br />

på Cementa reder ut begreppen<br />

och beskriver vad som<br />

krävs för att flygaska ska kunna<br />

användas som <strong>till</strong>sats <strong>till</strong> cement<br />

och därmed i betong. I europeiska<br />

normen EN 450 -1 slås fast att <strong>till</strong>satsen<br />

inte får ha högre innehåll<br />

av klorider än 0,1 procent. Det<br />

är samma kravnivå som för ren<br />

cement och ligger klart under vad<br />

en flygaska från avfallsförbränning<br />

skulle kunna klara. Även andra<br />

oönskade ämnen regleras i kravprofilen<br />

i EN 450 -1, en norm som<br />

gäller sedan 1994. Därmed ska<br />

man kunna vara trygg med flygaskebetong<br />

om man tidigare varit<br />

orolig för den kemiska sammansättningen.<br />

I våra grannländer Danmark<br />

och Norge är det känd teknik<br />

sedan 1970- och 80-talet att använda<br />

flygaska i betong. Mikael<br />

Westerholm berättar att flygaska<br />

med framgång använts av<br />

Fortsättning på sid 26<br />

<strong>#3</strong> - <strong>2018</strong> | GOLV TILL TAK | 25

Fortsättning från sid 25: ”Det handlar inte om flygaskan – utan om kravprofilen?”<br />

Cementa sedan 2012. Kanske är<br />

det vår måttliga kolförbränning,<br />

som gjort att Sverige kommit in<br />

senare på banan.<br />

Betongens egenskaper kan<br />

varieras och styras med olika formuleringar<br />

och <strong>till</strong>sats av flygaska<br />

är bara en av många faktorer som<br />

påverkar betongens prestanda.<br />

Hållfasthet, torktid, krympning<br />

med mera kan styras. Inom golvbranschen<br />

är det kanske tiden <strong>till</strong><br />

dess man når de efterlängtade<br />

90 procenten RF eller 85 procent<br />

RF som väcker starkast engagemang.<br />

Enligt Mikael Westerholm behöver<br />

inte inblandning av flyg aska leda<br />

<strong>till</strong> längre torktider. Sådana egenskaper<br />

kan man styra med sin kravprofil.<br />

Låt oss göra det!<br />

Flygaskan blir kvar,<br />

av miljöskäl<br />

En betydande orsak <strong>till</strong> att flygaska<br />

är önskvärd som <strong>till</strong>sats <strong>till</strong><br />

cement är att man då kan använda<br />

mindre mängd cement. Stora<br />

mängder koldioxid släpps ut för<br />

varje ton cement som används.<br />

Flygaska däremot kommer som<br />

en biprodukt från förbränning och<br />

har i sig själv ingen klimatpåverkan.<br />

I jämförelse med betong utan flygaska<br />

kan utsläppen av koldioxid<br />

minskas med så mycket som 20<br />

procent i vissa <strong>till</strong>ämpningar. En<br />

så stor förbättring är oerhört svår<br />

att åstadkomma på annat sätt.<br />

I hela världen strävar man efter<br />

att ersätta energiproduktion i kolkraftverk<br />

med mer klimatsmarta<br />

metoder. Det är nog ändå inte<br />

överdrivet pessimistiskt att räkna<br />

med att koleldning kommer att<br />

fortsätta i flera decennier <strong>till</strong>.<br />

Tillgången på lämplig flygaska är<br />

därmed tryggad för lång tid.<br />

Vi kommer säkert snart att bli<br />

tydligare med att ställa rätt krav<br />

på betong för husbyggnad. Önskad<br />

torktid ska kunna ingå i kravprofilen<br />

för betong <strong>till</strong> bjälklag för golvbeläggning.<br />

Tekniken tycks finnas<br />

<strong>till</strong>gänglig och miljöfördelarna vill<br />

vi inte avstå från.<br />

Magnus Rönnmark<br />

25 PROCENT KVINNOR 2030?<br />

Regeringen gick nyligen ut med målet att 2030 ska minst 25 procent av dem som anställs<br />

i byggbranschen vara kvinnor. Här redovisar vi Sveriges Byggindustriers och Byggnads<br />

kommentarer.<br />

SVERIGES BYGGINDUSTRIER:<br />

BYGGNADS:<br />

– 25 procent-målet är en viktig<br />

signal. För oss är det viktigt att vi<br />

fortsätter den positiva trend som<br />

vi har sett på tjänstemannasidan.<br />

Det behöver ske även på yrkesarbetarsidan,<br />

säger Catharina<br />

Elmsäter-Svärd, vd för Sveriges<br />

Byggindustrier.<br />

Trots att antalet kvinnor ökat<br />

starkt på tjänstemannasidan och<br />

bland de större företagen är byggindustrin<br />

som helhet fortfarande<br />

en mansdominerad bransch.<br />

Under 2014 arbetade nästan<br />

294 000 män och drygt 27 700<br />

kvinnor inom byggindustrin,<br />

vilket motsvarar 8,6 procent.<br />

– Vad kan branschen göra mer<br />

för att kvinnor ska söka sig dit?<br />

– Som flera av våra medlemsföretag<br />

har gjort: börja med att<br />

bestämma sig. Titta på rekryteringsprocesserna.<br />

Gör gärna särskilda<br />

program. Titta på hur man<br />

som företag kan bli mer attraktiv.<br />

För det ger uppenbarligen resultat,<br />

säger Catharina Elmsäter-Svärd.<br />

– Vad kan politikerna göra för<br />

att fler ska söka sig <strong>till</strong> branschen?<br />

– Politikerna behöver först<br />

och främst säkerställa att vi har<br />

våra gymnasieprogram som riktar<br />

sig <strong>till</strong> bygg och anläggning.<br />

Men måste också se <strong>till</strong> att stärka<br />

förmågan att bredda rekryteringen<br />

och säkerställa att fler<br />

tjejer faktiskt söker de här utbildningarna.<br />

– Varför är det viktigt att fler<br />

kvinnor blir intresserade av att<br />

jobba i byggbranschen?<br />

– Ska vi klara av att rusta<br />

Sverige för 11 miljoner människor<br />

behöver vi all den kompetens vi<br />

kan få. Varför ska vi avstå från 50<br />

procent av möjligheterna att få<br />

den kompetensen?<br />

Catharina Elmsäter-Svärd, vd för<br />

Sveriges Byggindustrier.<br />

Johan Lindholm, förbundsordförande i Byggnads, och Emmelie Renlund, talesperson<br />

för Näta, Byggnads kvinnliga nätverk.<br />

– Nu väntar vi bara på att arbetsgivarna<br />

ska ta frågan på allvar,<br />

säger Emmelie Renlund, talesperson<br />

för Näta, Byggnads kvinnliga<br />

nätverk.<br />

Både Johan Lindholm, förbundsordförande<br />

i Byggnads, och<br />

Emmelie Renlund är positiva <strong>till</strong><br />

regeringens förslag, men kritiska<br />

mot att arbetsgivarna inte visat<br />

mer intresse för att stoppa diskriminering<br />

och trakasserier mot<br />

kvinnliga byggnadsarbetare.<br />

– Sveriges Byggindustrier går<br />

ut i debattartiklar och uppmanar<br />

tjejer att söka bygg- och anläggning,<br />

samtidigt som deras medlemsföretag<br />

vägrar att ta emot<br />

kvinnliga lärlingar, ser genom<br />

fingrarna med glåpord och sexistiskt<br />

klotter och inte anser sig ha<br />

tid för fortbildningar inom psykosocial<br />

arbetsmiljö. Snacka om<br />

dubbla budskap! säger Emmelie.<br />

– Vi har en bra diskrimineringslagstiftning.<br />

Det är alltid arbetsgivarens<br />

ansvar att lagar och<br />

regler efterföljs och detta måste<br />

tas på största allvar. Sedan tycker<br />

jag också att det är välidgt viktigt<br />

att tänka på språket. Det går lika<br />

lätt att säga ”byggaktör” som<br />

”byggherre”, men det gör stor<br />

skillnad för lagandan när alla<br />

känner sig inkluderade, säger<br />

Johan.<br />

26 | GOLV TILL TAK | <strong>#3</strong> - <strong>2018</strong>

NÄR BLIR DET KLART?<br />

Nu ska PVC <strong>till</strong> slut få en mer korrekt bedömning hos Sunda Hus. Men hanteringen har<br />

gått obegripligt långsamt och när denna tidning trycks har ännu ingenting hänt.<br />

Tarketts iQ Natural med sin vegetabiliska mjukgörare är ett av de golv som väntar på att få B-klassning hos Sunda Hus.<br />

Sunda Hus tjänster används av<br />

väldigt många fastighetsägare<br />

eftersom det är ett enkelt sätt att<br />

avgöra vilka material som är OK<br />

att bygga in i husen. Man överlåter<br />

helt enkelt den bedömningen <strong>till</strong><br />

Sunda Hus och slipper att själv<br />

sätta sig in i detaljerna.<br />

Bra PVC-golv<br />

ska kunna få klass B<br />

Materialen klassas av Sunda Hus<br />

med skalan A, B, C+, C- och D,<br />

där A är bäst. PVC-golv har hit<strong>till</strong>s<br />

inte kunnat få en högre bedömning<br />

än C+ även om produkten i<br />

SNART LANSERAR VI NYA KRITERIER FÖR PVC<br />

NYHET – MARS 02, 2017 12:00<br />

sig har varit oproblematisk. Det<br />

har framförallt handlat om misstankar<br />

att arbetare i <strong>till</strong>verkningen<br />

kan utsättas för monomeren VCM<br />

som är ett så kallat utfasningsämne.<br />

Men i en modern <strong>till</strong>verkningsanläggning<br />

får monomeren<br />

VCM i slutna system av rör och<br />

tankar och under säkra former<br />

reagera <strong>till</strong> den ogiftiga polymeren<br />

PVC.<br />

Det finns fler ämnen som liksom<br />

VCM är utfasningsämnen av<br />

mot svar ande skäl, som akrylnitril,<br />

butadien och propylenoxid. I början<br />

av 2016 gjorde Sunda Hus en för-<br />

Syftet med vårt nya förslag är att öppna upp för möjligheten att ha ett riskperspektiv<br />

i Sunda Hus-bedömningar av PVC-produkter. I Sunda Hus nuvarande<br />

kriterier finns det krav om restmonomerhalten av utfasningsämnena akrylnitril,<br />

butadien och propylenoxid i plast och gummi. Som <strong>till</strong>ägg <strong>till</strong> detta inför vi motsvarande<br />

kriterier för <strong>till</strong>verkningsprocesser kopplad <strong>till</strong> PVC.<br />

De nya kriterierna för PVC har varit ute på remiss och vi har mestadels fått<br />

positiv återkoppling. Kriterierna innebär att det ställs krav på följande:<br />

• halten av fritt förekommande utfasningsämnet vinylklorid i plasten<br />

• hur mycket fabriksarbetare utsätts för fritt vinylklorid vid <strong>till</strong>verkningen<br />

av PVC<br />

• användningen av <strong>till</strong>satser med särskilt farliga metaller (bly och kadmium)<br />

i PVC<br />

• utfasning av kvicksilvermetoden som används för att framställa klor för<br />

PVC-plast<br />

Tidplanen för implementation av de nya kriterierna är följande:<br />

• Utskick <strong>till</strong> leverantörer och kunder om vårt beslut: början av mars, 2017<br />

• Implementation av kriteriet: påbörjas under hösten 2017<br />

Ovanstående text fanns att läsa på Sunda Hus hemsida i mars 2017.<br />

ändring av kriterierna när de gäller<br />

dem, som innebar att man tar hänsyn<br />

<strong>till</strong> hur <strong>till</strong>verkningen verkligen<br />

ser ut och om den kan bedömas<br />

medföra risker. Anmärkningsvärt<br />

nog togs inte VCM med i den uppdateringen<br />

vilket ju hade varit det<br />

logiska, och det väckte självklart<br />

en del reaktioner.<br />

Men nu ska alltså även PVC<br />

kunna ombedömas och det<br />

”snart”, det meddelade Sunda<br />

Hus klart och tydligt på sin hemsida<br />

i mars 2017. Och det kommer<br />

att innebära att modernt <strong>till</strong>verkade<br />

PVC-golv, där man gjort<br />

alla förbättringar som idag kan<br />

göras i <strong>till</strong>verkningen ska kunna få<br />

klass B i Sunda Hus bedömning.<br />

Fast det dröjer<br />

Men tidplanen för den här förändringen<br />

är en helt annan än vid<br />

tidigare kriterieändringar för motsvarande<br />

ämnen. Då gick det att<br />

klara av det hela på ett par månader,<br />

nu skulle det enligt Sunda<br />

Hus ta nästan ett år. Och ändå<br />

tycks tidplanen inte hålla. Varför?<br />

– Det har uppstått tekniska problem,<br />

svarar Jane Wigren, chef<br />

för miljöbedömningsverksamheten<br />

på Sunda Hus. Det är väldigt<br />

svårt att säga när det här kan bli<br />

klart. Men vi har ju inte gått ut<br />

med någon information ännu så<br />

det ska inte vara något problem<br />

gentemot kunderna. Och det är<br />

absolut inte fråga om någon avsiktlig<br />

förhalning.<br />

Och beställarna undrar<br />

Fast det där med ingen information<br />

stämmer ju inte. Texten i rutan<br />

längst ner <strong>till</strong> vänster här på sidan<br />

låg på Sunda Hus hemsida i början<br />

av 2017. Och budskapet har nått<br />

ut.<br />

– Alla vet om att det här är på<br />

väg, säger Nils Engvall som är<br />

säljare på Tarkett, och när man<br />

sitter med arkitekter och beställare<br />

får man alltid frågor om ombedömningen<br />

inte är klar än. Det är ofta<br />

så att de har beslut uppifrån om<br />

att följa Sunda Hus och att de samtidigt<br />

vill ha PVC i vissa utrymmen.<br />

Så fördröjningen skapar problem.<br />

– Jag vet att det är fler <strong>till</strong>verkare<br />

av PVC-produkter som upplever<br />

samma sak, säger Lena Lundberg<br />

på PVC-Forum. Vi har medlemmar<br />

som <strong>till</strong>verkar <strong>till</strong> exempel golv,<br />

rör och takduk och som i god tid<br />

lämnat in nödvändig dokumentation<br />

<strong>till</strong> Sunda Hus – men ingenting<br />

händer. Det är märkligt med<br />

tanke på att huvuddelen av den<br />

PVC som <strong>till</strong>verkas i Europa bör<br />

klara de nya kraven.<br />

Elisabeth Sedig<br />

<strong>#3</strong> - <strong>2018</strong> | GOLV TILL TAK | 27

# GOLV<br />

HENRIK EHWEINER<br />

På väg <strong>till</strong> jobbet.<br />

<strong>2018</strong> - 03 - 06<br />

JIMMY VIGGO HEDENGREN<br />

<strong>2018</strong> - 03 - 05<br />

ANDREAS AXELSSON<br />

Någon som känner igen den här<br />

pallen?<br />

<strong>2018</strong> - 03 - 11<br />

Källa: Facebook, <strong>Golv</strong>läggare utan gränser<br />

Källa: Facebook, Plattsättare utan gränser<br />

Källa: Facebook, <strong>Golv</strong>läggare utan gränser<br />

30<br />

43<br />

18<br />

TOBIAS LARSSON<br />

En liten TB <strong>till</strong> det bästa bygget jag<br />

gått på. NCC, 6 000 m 2 Ardbostav.<br />

Ja, jävlar.<br />

Källa: Facebook, <strong>Golv</strong>läggare utan gränser<br />

126<br />

<strong>2018</strong>- 02 - 27<br />

PATRIK PATTEDÖBACK ANDERSSON<br />

Granit Akustik 3,5 mm med 10 cm<br />

uppvik. Korridoren är 16,5 m lång och<br />

181,6 cm bred. Challenge accepted.<br />

Källa: Facebook, <strong>Golv</strong>läggare utan gränser<br />

44<br />

<strong>2018</strong> - 02 - 22<br />

PETER NORBERG<br />

Nu får varje kund en sådan efter<br />

avslutat jobb i våtrum. Kanske<br />

slipper vi missfärgning av ytskikt då?<br />

Hoppas på det!<br />

Källa: Facebook, <strong>Golv</strong>läggare utan gränser<br />

20<br />

<strong>2018</strong> - 03 - 04<br />

URBAN BRUNDELL<br />

Dagens finlir.<br />

Källa: Facebook, Plattsättare utan gränser<br />

18<br />

<strong>2018</strong> - 03 - 08<br />

TIMMERVIKS GOLV<br />

Arbete i gryning.<br />

Källa: Instagram<br />

20 gilla-markeringar<br />

28 | GOLV TILL TAK | <strong>#3</strong> - <strong>2018</strong>

RÄNDER OCH ANDRA LÄNDER<br />

Intrade släpper nu sina tre första kollektioner<br />

för <strong>2018</strong> – Core, Destination USA och<br />

Stripes +. Den första kollektionen, Core,<br />

innehåller mönster i mjuka färger influerade<br />

av Japan och japansk natur. Här finns<br />

impressionistiska trädmönster, geometriska<br />

mönster, mönster med textil känsla och<br />

lite art déco. Kollektionen går i blått, grönt,<br />

beige och grått i kombination med <strong>till</strong> exempel<br />

jadegrönt och vinrött.<br />

Den andra kollektionen, Destina tion<br />

USA, är som namnet antyder inspirerad av<br />

olika platser i USA. Här finns bilmönster<br />

som ska föra tank arna <strong>till</strong> Detroit, björkskog<br />

och älg från Alaska, vinflaskor från Napa Valley,<br />

bergslandskap från Rocky Mountains<br />

och Florida inspirerade ananasmotiv. Kollektionen<br />

rymmer helt enkelt ett urval av motiv<br />

från andra sidan Atlanten för den som vill<br />

ta med sig minnena eller semesterkänslan<br />

hela vägen hem.<br />

Den tredje och sista kollektionen i ordningen<br />

för den här gången, Stripes +, rymmer<br />

en stor mängd färgglada och lekfulla<br />

ränder. I kollektionen har man tagit ut<br />

svängarna utan att frångå temat. Här finns<br />

ränder i svart, vitt, grått och beige samt<br />

färgstarka pastelltoner i grönt, blått, turkos<br />

och cerise. Enligt Intrade finns här en rand<br />

för alla. ■<br />

FOLIE<br />

I NY VERSION<br />

Weber har uppdaterat<br />

Webertec Folie, den<br />

tätskikts folie som hör <strong>till</strong><br />

deras Tec Folie-system.<br />

Den nya versionen går<br />

fort farande under samma<br />

namn men ska vara<br />

smidig are och mer lättarbetad.<br />

− Vi har haft Webertec<br />

Folie i många år och det<br />

var dags för en uppdatering.<br />

Tillsammans med<br />

leverantören har vi fått<br />

fram ett riktigt bra resultat,<br />

säger Lena Eliasson, konceptchef<br />

för plattsättning<br />

och tätskikt. Den är mjuk,<br />

smidig och lätt att montera.<br />

Den nya folien är testad<br />

och godkänd <strong>till</strong>sammans<br />

med samtliga Webers<br />

fästmassor som rekommenderas<br />

i kombination<br />

med Tec Folie-system.<br />

■<br />

NOTERAT<br />

EVENTS AV<br />

GOLVINTRESSE<br />

NORDBYGG<br />

Stockholmsmässan<br />

10 – 13 april<br />

DOMOTEX TURKEY<br />

22 – 25 maj<br />

Gaziantep<br />

BOSTADSRÄTTS MÄSSAN<br />

Malmömässan<br />

5 – 6 oktober<br />

HEM, VILLA & BOSTADSRÄTT<br />

Stockholmsmässan<br />

11 – 14 oktober<br />

BOSTADSRÄTTS MÄSSAN<br />

Svenska Mässan<br />

22 – 23 november<br />

Göteborg<br />

DOMOTEX<br />

Hannovermässan<br />

11 – 14 januari 2019<br />

BAU<br />

Messe München<br />

14 – 19 januari 2019<br />

STOCKHOLM FURNITURE & LIGHT<br />

FAIR<br />

Stockholmsmässan<br />

5 – 9 februari 2019<br />

DOMOTEX USA<br />

Georgia World Congress Center<br />

28 februari – 2 mars 2019<br />

Atlanta<br />

FASTIGHETSMÄSSAN<br />

Kistamässan<br />

6 – 7 mars 2019<br />

Stockholm<br />

BLANDAD GRÖNSKA<br />

Impressionist heter den senaste kollektionen<br />

från Midbec. Inspirationen har man<br />

hämtat från grönska och vårljus, och resultatet<br />

är en blandad kollektion som för tankarna<br />

<strong>till</strong> både trädgård och natur. Här finns<br />

såväl pioner som pressade trädgårdsblommor,<br />

marmoreringar, fjärilar, fjädrar och<br />

småmönstrat. Tapeterna går huvudsakligen<br />

i ljusa och mörka mjukt jordiga toner men<br />

kollektionen rymmer även lite blåa inslag.<br />

Sammanlagt består Impressionist av 47<br />

non-woven-tapeter fördelat på nio mönster<br />

i olika färgställningar. ■<br />

<strong>#3</strong> - <strong>2018</strong> | GOLV TILL TAK | NOTERAT | 29

NOTERAT<br />

EFFEKTIVARE LUTNING<br />

Att behandla trägolv med golvlut<br />

är en gammal svensk tradition.<br />

För att förenkla arbetet<br />

och spara tid har Welin & Co<br />

tagit fram en lut utan kalk.<br />

Gammeldags trälut utan kalk,<br />

som produkten heter, appliceras<br />

med pensel på ett nyslipat golv<br />

och får sedan torka i minst 24<br />

timmar. Då luten är fri från kalk<br />

behöver därefter inget kalköverskott<br />

borstas bort utan slutbehandlingen<br />

kan påbörjas<br />

direkt.<br />

Den kalkfria luten är färglös<br />

och säljs i förpackningar om<br />

1, 2,5 och 5 liter, en liter räcker<br />

<strong>till</strong> en golvyta på mellan sex och<br />

åtta kvadratmeter. ■<br />

BEKVÄMARE ARBETSBYXOR<br />

Fristads har tagit fram en ny typ av arbetsbyxor. Byxorna ska se ut som traditionella<br />

hantverkarbyxor och vara lika tåliga men bekvämare då de är <strong>till</strong>verkade i ett slitstarkt<br />

sweatshirtmaterial.<br />

− Vi är jätteglada över den nya Sweatbyxan som är lika slitstark som vanliga<br />

hantverksbyxor och lika bekväm som ett par joggers. En fantastisk kombination<br />

av material och funktionalitet, säger Anastasios Lappas, designer på Fristads.<br />

Byxorna presterar lika bra i nötningstest som Fristads FAS-kvalitet, vilket beror<br />

på integrerad Cordura. För bekvämlighet och följsamhet är byxorna utrustade<br />

med dragsko i midjan och muddar i benslut. De justerbara knäfickorna är <strong>till</strong>verkade<br />

i ett stycke stickad Cordura och muddar och linningar är Cordura förstärkta. Byxorna<br />

är utrustade med fickor och hållare samt en stor vattentät benficka med dragkedja<br />

tänkt för <strong>till</strong> exempel mobiltelefoner. Den nya mo dellen är certifierad enligt<br />

EN 14404, det vill säga för arbete i knästående ställning, <strong>till</strong>sammans med Fristads<br />

knäskydd. Byxorna <strong>till</strong>verkas i svart och svart / militärgrönt och tål 60 graders<br />

industri tvätt. ■<br />

LITEN FLASKA<br />

LÖSER OLJEKRIS<br />

Ibland går det inte riktigt som man<br />

tänkt sig. Spill av olja eller hårdvaxolja<br />

hamnar på en yta som inte skulle<br />

behandlas, och går inte att få bort.<br />

Nu finns en liten flaska med innehåll<br />

som löser det problemet.<br />

Timberex Oil & Wax Remover tar<br />

bort stänk av olja eller hårdvaxolja<br />

på trä, klinker, metall med mera.<br />

Den kan användas för borttagning<br />

av blöd ningar, överskottsolja eller<br />

rondell märken på oljade trägolv<br />

utan att de behöver slipas om. Den<br />

fungerar även för att rädda upp hela<br />

oljade golvytor som felbehandlats, där det inte går<br />

att slipa om.<br />

Produkten används som koncentrat eller utspädd<br />

med upp <strong>till</strong> 50 procent vatten, beroende på hur stort<br />

borttagningsbehovet av olja eller hårdvaxolja är. Den<br />

har ingen negativ effekt på trä eller dess utseende<br />

efter ny behandling. ■<br />

BRED UPPDATERING<br />

Från Bolon kommer nu ett stort<br />

antal nyheter i befintliga kollektioner.<br />

Vart tredje år går man<br />

igenom, utvärderar och uppdaterar,<br />

vilket den här gången<br />

resulterat i sammanlagt 34 nya<br />

designer och kulörer.<br />

− Denna process är uppfriskande,<br />

eftersom vi ständigt<br />

utvärderar vad vi har, utifrån<br />

vad som både känns rationellt<br />

och känslomässigt rätt, säger<br />

Klara Persson, designer på<br />

Bolon. Vi lär oss genom att<br />

ifråga sätta vårt nuvarande<br />

arbete för att göra framsteg.<br />

Vad säljer? Vilka produkter är<br />

strategiskt mer viktiga än andra?<br />

Vad är Bolons positionering på<br />

marknaden? Å ena sidan är det<br />

baserat på data, men å andra<br />

sidan drivs det av kreativ intuition.<br />

Revisionen har resulterat i<br />

nyheter inom kollektionerna<br />

Artisan, Flow, Botanic, Now,<br />

Graphic och Silence. Artisan<br />

har fått färg<strong>till</strong>skott i form av <strong>till</strong><br />

exempel smaragdgrönt, jeansblått<br />

och gammelrosa. Flow har<br />

fått sju nya designer. I Botanic<br />

hittar vi nu både grönt och blått<br />

samt rött och gult. Now innehåller<br />

nu metaller som mässing,<br />

koppar och titan. Graphic har<br />

fått ett ny<strong>till</strong>skott i form av<br />

Exempel ur kollektionen Flow, färgen heter Stream Silver.<br />

mönstret Gradient Grey, en grå<br />

matta med trådar i blått, vitt<br />

och beige och Silence har kompletterats<br />

med två nya svarta<br />

varianter. I samband med att de<br />

nya artiklarna släpps försvinner<br />

även ett fyrtiotal tidigare varianter.<br />

■<br />

30 | NOTERAT | GOLV TILL TAK | <strong>#3</strong> - <strong>2018</strong>

2017-11-23 13:36<br />

<strong>2018</strong>-02-01 08:55<br />

<strong>2018</strong>-03-01 06:59<br />

GOLVBRANSCHENS<br />

RIKSORGANISATION, GBR<br />

GBR Service AB – GBR Förlags AB<br />

HEMSIDOR:<br />

golvbranschen.se<br />

golv<strong>till</strong>tak.nu<br />

POSTADRESS: Folkungagatan 122<br />

116 30 Stockholm<br />

TELEFON: 08-702 30 90<br />

FAX: 08-643 98 11<br />

E-POST: info@golvbranschen.se<br />

VD: Johan Aspelin<br />

EKONOMI: Mats Tingstam<br />

Carina Vässblad<br />

JURIDIK: Anders Wallin<br />

TEKNIK/MILJÖ: Jenny Adnerfall<br />

Patrik Nordahl<br />

ADM TIDNING: Carola Lennström<br />

UTB/INDEX: Malin Bergström<br />

GOLVBRANSCHENS RIKSORGANISATION, GBR<br />

Ordf Lars Melin<br />

<strong>Golv</strong> & Vägg i Mora AB<br />

Tel: 0250-131 55<br />

GOLVENTREPRENADFÖRETAGARNAS<br />

FÖRENING, GFF<br />

Ordf Lars Melin<br />

<strong>Golv</strong> & Vägg i Mora AB<br />

Tel: 0250-131 55<br />

GOLVLEVERANTÖRERNAS FÖRENING, GLF<br />

Ordf Björn Törnquist<br />

Welin & Co AB<br />

Tel: 08 - 544 104 41<br />

REGIONALA FÖRENINGAR<br />

GBR-NN<br />

GBR-SN<br />

GBR-ÖST<br />

GBR-MITT<br />

GBR-VÄST<br />

GBR-SYD<br />

Ordf Joakim Nilsson<br />

LKB Måleri & <strong>Golv</strong> AB<br />

Tel: 0920-23 07 65<br />

Ordf Daniel Hägg<br />

Jannes <strong>Golv</strong> i Hudiksvall<br />

AB<br />

Tel: 0650 - 177 60<br />

Ordf Thomas Håkanson<br />

Ekens <strong>Golv</strong> AB<br />

Tel: 08-505 814 24<br />

Ordf Tomas Larsson<br />

BBM i Karlstad AB<br />

Tel: 054-17 25 00<br />

Ordf Arne Lidman<br />

Assmundsons <strong>Golv</strong> AB<br />

Tel: 031-69 10 30<br />

Ordf Per Andersson<br />

Ljungby <strong>Golv</strong> AB<br />

Tel: 0372-153 60<br />

BASF BÖRJAR DIREKTSÄLJA<br />

MASTERTOP OCH UCRETE<br />

BASF startar upp direktförsäljning<br />

i Sverige av golvsystemen<br />

Master Top och Ucrete samt<br />

av Master Seal, det senare produkter<br />

för vattentätning. Samtliga<br />

ingår i BASFs varumärke<br />

Master Builders Solutions.<br />

<strong>Golv</strong>systemen Master Top<br />

och Ucrete är baserade på polyuretanbetong,<br />

epoxiharts, akryl<br />

eller polyuretan och appliceras<br />

i flytande form. De finns i ett<br />

stort urval av färger och ger<br />

möjlighet att skapa golv med<br />

olika mönster och former.<br />

Master Top-serien är avsedd<br />

för offentliga miljöer och kommersiella<br />

lokaler som skolor,<br />

sjukhus, kontor och hotell. Det<br />

finns också golv i serien som är<br />

lämpade för industrilokaler av<br />

olika slag. Ucrete-serien är tänkt<br />

för de mest utsatta arbetsmiljöerna<br />

med högst krav på hygien,<br />

slitstyrka och halkskydd som <strong>till</strong><br />

PRENUMERERA!<br />

En årsprenumeration på<br />

<strong>Golv</strong> <strong>till</strong> <strong>Tak</strong> kostar bara<br />

380:- (exkl moms) och<br />

då får du åtta välmatade<br />

och intressanta nummer<br />

av tidningen.<br />

Gå in på golv<strong>till</strong>tak.nu<br />

och beställ idag!<br />

SKANDINAVISK TIDSKRIFT OM GOLV, VÄGGAR OCH TAK<br />

ÅRGÅNG 46 | PRIS SEK 60 | NR 8 2017<br />

SKANDINAVISK TIDSKRIFT OM GOLV, VÄGGAR OCH TAK<br />

ÅRGÅNG 47 | PRIS SEK 60 | NR 1 <strong>2018</strong><br />

GVK 30 år – firas<br />

med<br />

dextra stor<br />

tidning<br />

ing<br />

Tema<br />

Inomhusmiljö –term<br />

termiskt t inneklimat,<br />

akustiskt, ik<br />

tvisue<br />

t, visuell innemiljö, iljö, elmiljö,<br />

ljö<br />

städbarhet ...<br />

Fuktig betong och försenade projekt<br />

Vad händer?<br />

Vad beror det på?<br />

Vad gäller?<br />

SKANDINAVISK TIDSKRIFT OM GOLV, VÄGGAR OCH TAK<br />

ÅRGÅNG 47 | PRIS SEK 60 | NR 2 <strong>2018</strong><br />

TEMA:<br />

GOLVLÄGGAREN<br />

#Metoo<br />

Hur står det <strong>till</strong> i golvbranschen?<br />

En dag på jobbet<br />

<strong>Golv</strong>läggarens vardag<br />

Trängsel och tidspress<br />

Hur har arbetsplatsen<br />

förändrats och varför?<br />

Start för branschskola i höst<br />

Löser det rekryteringsproblemen?<br />

Vad gör BI för<br />

kompetensförsörjningen?<br />

Intervju med Lars Tullstedt, BI<br />

# 8 / 17<br />

# 1 / 18<br />

# 2 / 18<br />

Exempel på Master Top-golv.<br />

exempel inom livsmedelsindustrin.<br />

<strong>Golv</strong>en klarar också de<br />

krav på kemisk motståndskraft<br />

som ställs av kemiindustrin.<br />

Master Seal-produkterna<br />

FINJA FÅR<br />

FINFO-PRIS<br />

När den årliga Finfodagen ägde<br />

rum på Berns i Stockholm var<br />

en av programpunkterna att<br />

utse Årets Finfoleverantör.<br />

Av tre nominerade drog Finja<br />

det längsta strået och utsågs<br />

<strong>till</strong> vinnare <strong>2018</strong>.<br />

Så här löd juryns motivering:<br />

”Leveran tören har uppdaterat<br />

Finfo med korrekt grunddata<br />

enligt Vilmastandarden i såväl<br />

artikeldatabasen som Media<br />

Central. Finja arbetar med<br />

master data på ett föredömligt<br />

sätt och är lyhörd för marknadens<br />

önskemål.” ■<br />

används för vattentätning och<br />

försegling av betong och kan<br />

komma ifråga i <strong>till</strong> exempel<br />

parke ringsgarage. ■<br />

KÄHRS FÅR<br />

CSR-PRIS<br />

Kährs Group har <strong>till</strong>delats pris<br />

för sitt arbete inom samhällsansvar<br />

av Saint-Gobain Building<br />

Distribution. Det innebär att<br />

Kährs utsågs <strong>till</strong> bästa aktör<br />

inom Corporate Social Responsibility<br />

bland koncernens europeiska<br />

leverantörer. Saint-Gobain<br />

Building Distribution meddelar<br />

att de gör omfattande utvärderingar<br />

av sina affärspartners<br />

och då beaktar alla aspekter<br />

inom ansvars fulla affärsmetoder.<br />

Utmärkelsen överlämnades<br />

vid Saint-Gobain Building Distributions<br />

partnermöte som<br />

nyligen hölls i Paris. ■<br />

AB SVENSK VÅTRUMSKONTROLL<br />

Folkungagatan 122, 116 30 Stockholm<br />

Tel 08-702 3090<br />

www.gvk.se E-post info@gvk.se<br />

VD: Johan Aspelin<br />

Teknik: Jon Herrdahl 08-702 3099<br />

Christoffer Lundkvist 08-702 3092<br />

Sara Salomonsson (tjänstledig)<br />

Kurser/adm: Anki Blomqvist 08-702 3093<br />

GOLVBRANSCHEN & - FÖRETAGEN<br />

<strong>#3</strong> - <strong>2018</strong> | GOLV TILL TAK | GOLVBRANSCHEN & - FÖRETAGEN | 31

Ek Rime<br />

Ek Terra<br />

MATT MAGI<br />

Kährs är stolta över att kunna introducera våra första golv med<br />

en ultramatt yta. De både känns och ser ut som om de skulle<br />

vara <strong>till</strong>verkade av obehandlade, nysågade brädor – men med<br />

ett starkt och ändå osynligt skydd mot dagligt slitage.<br />

Ek Mist<br />

Välkommen in <strong>till</strong> din golvhandlare<br />

eller besök oss på www.kahrs.com

POSTTIDNING B<br />

Utgivare:<br />

GBR Förlags AB<br />

Folkungagatan 122<br />

116 30 STOCKHOLM<br />

BEGRÄNSAD<br />

EFTERSÄNDNING<br />

Vid definitiv eftersändning återsänds<br />

försändelsen med nya adressen på<br />

baksidan (ej adressidan)<br />

En perfekt kombination<br />

SNABB OCH SMIDIG GOLVLÄGGNING<br />

1025 Superflow är ett nytt självutjämnande flytspackel för hårda underlag<br />

och är en perfekt grund för plastmatta, parkett eller storformatiga keramiska<br />

plattor. Spacklingen kan enkelt utföras stående och du slipper skrapspacklingar<br />

liggande på knä.<br />

Startac Power och Startac Combi är två universella golv- och<br />

vägglim med mycket breda användningsområden, i både torra<br />

och våta utrymmen. Tillsammans med 1025 Superflow får du<br />

ett miljövänligt system för golv med krav på lång livslängd<br />

och hög kvalitet!<br />

Läs mer på www.bostik.se

logo

products

Resources

Company

Terms of service
Privacy policy
Cookie policy
Cookie settings
Imprint
Change language
Made with love in Switzerland
© 2024 Yumpu.com all rights reserved

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!