04.09.2019 Views

En Sueco September 2019

Create successful ePaper yourself

Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.

Erik, Hanne och Tue, tre glada vandrare.<br />

och det finns även information som<br />

visar att den bara är 1,3 m hög.<br />

Detta är nog lite att ta i för vi kan<br />

alla nästa stå rakt inne i tunneln. Då<br />

denna tunnel inte är speciellt lång<br />

behövs inte ficklampor här heller.<br />

När man kommer ut ur tunneln på<br />

andra sidan står man mitt i ett vilt<br />

vulkanlandskap, och denna del av<br />

leden kallas också Vía Vulcana. Nu<br />

blir stigen smal och så är den anlagd<br />

på en utbyggd kant på sidan av en<br />

brant till en ravin. Rester av slipers<br />

skvallrar om att det gått en smal<br />

järnväg även här.<br />

Vandringens mest spännande del<br />

går längs denna smala men trots<br />

det behagliga stig, som ligger på<br />

kanten av ravinen som ses till vänster.<br />

Efter en liten stund kommer<br />

vi fram till den tredje tunneln, som<br />

heter Túnel de la Vía Vulcana, som<br />

är rätt smal och så är den kort. Den<br />

fjärde tunneln, å sin del, är lite svår<br />

att komma till, så det finns kedjor<br />

monterade som man kan hålla fast<br />

sig i om man känner för utmaningen,<br />

men ingen av oss känner att<br />

detta är nödvändigt.<br />

Efter tunneln går vi förbi en plats<br />

där det ligger en byggnad där det<br />

förvarats malm och där man kan<br />

se de mynningar därifrån malmen<br />

hälldes på tippvagnarna.<br />

Nu ska vi över vandringens enda<br />

bro, som heter Puente del Barranco<br />

de los Lobos (vargdalens bro). Det<br />

är en smal och fin bro som leder<br />

över ravinen som vi har till vänster.<br />

Efter bron går vi uppför och lämnar<br />

gruvlandskapet. Stigen är nu bred<br />

och leder oss lite uppåt. Framför oss<br />

ser vi nu ett litet samhälle och det<br />

är utkanten av en urbanisation som<br />

heter Los Pinos. Efter en del kurvor<br />

och uppförsbackar ser vi plötsligt<br />

en skylt som pekar mot höger, mot<br />

Hoyo Júpiter – alltså Jupiters hål. Dit<br />

måste vi för att se vad det är. Efter<br />

bara 100 m står vi vid hålet, som är<br />

mycket brant och spektakulärt.<br />

Vi går tillbaka till stigen och fortsätter<br />

med gott humör. Snart når vi<br />

fram till den lilla byn La Serena.<br />

Detta är en liten sömning by vars<br />

enda attraktion är en gammal fontän.<br />

Här i denna by slutar de annars<br />

så fina markeringarna av vandringsleden<br />

och vi måste fråga en dam<br />

som beskär rosor i sin trädgård var<br />

La Ruta de la Minería fortsätter.<br />

Hon pekar bara ned mot vägen,<br />

och så ser vi att det finns stora pilar<br />

tecknade på asfalten… Vi är alltså<br />

inte de första som inte förstår varför<br />

markeringarna slutat.<br />

Nu bör man göra följande: sätta sig<br />

vid fontänen och dricka lite vatten<br />

samt eventuellt fylla på sina vattenflaskor.<br />

Sedan ska man kontrollera<br />

vad ens km-räknare (Garmin,<br />

<strong>En</strong>domondo eller Wikiloc) står på.<br />

Från källan är det nämligen ca 800<br />

m till korsningen där vi ska svänga<br />

av från asfaltsvägen. Korsningen går<br />

inte att missa och är man osäker ska<br />

man bara observera ett litet öppet<br />

betongskåp med en grön rand<br />

målad nedtill. Då vet man att det är<br />

rätt ställe. Här svänger vi alltså till<br />

höger och fortsätter vägen fram. Vid<br />

en tidpunkt kommer vi till en urbanisation<br />

med de fina husen som vi<br />

såg nedifrån leden, precis efter den<br />

första tunneln. Vi går bland annat<br />

förbi huset La Lagartijas och vägen<br />

leder nu nedåt. Innan vi hinner<br />

blinka är vi nere på stigen och nu<br />

ska vi bara svänga till vänster och gå<br />

igenom den första tunneln, Túnel<br />

del Servalico.<br />

När vi kommer ut ur tunneln är det<br />

bara ca 1 km kvar av vandringen och<br />

snart är vi framme vid bilen, efter en<br />

spännande utflykt. Nu är vi sugna på<br />

kaffe och glass, så vi kör tillbaka till<br />

kusten och hittar, strax efter Mojácarstranden<br />

på väg ned mot Carboneras,<br />

en härlig glassbar på höger sida<br />

om vägen. Här har de berg av glass<br />

och de verkar vara riktiga glassentusiaster.<br />

På en skylt står det: ”Skinny<br />

people are easier to kidnap… Stay<br />

safe… Eat Ice cream…” Och det<br />

gör vi, för vi vill ju inte riskera att bli<br />

kidnappade nu efter strapatserna på<br />

La Ruta de la Minería.<br />

Den andra tunneln är ganska låg.<br />

Efter den andra tunneln börjar Vía Vulcana.<br />

Vía Vulcana är en smal stig som leder längs kanten av en dal.<br />

På väg in i La Serena.<br />

EN SUECO - SEPTEMBER <strong>2019</strong> 53

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!