Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
Erik, Hanne och Tue, tre glada vandrare.<br />
och det finns även information som<br />
visar att den bara är 1,3 m hög.<br />
Detta är nog lite att ta i för vi kan<br />
alla nästa stå rakt inne i tunneln. Då<br />
denna tunnel inte är speciellt lång<br />
behövs inte ficklampor här heller.<br />
När man kommer ut ur tunneln på<br />
andra sidan står man mitt i ett vilt<br />
vulkanlandskap, och denna del av<br />
leden kallas också Vía Vulcana. Nu<br />
blir stigen smal och så är den anlagd<br />
på en utbyggd kant på sidan av en<br />
brant till en ravin. Rester av slipers<br />
skvallrar om att det gått en smal<br />
järnväg även här.<br />
Vandringens mest spännande del<br />
går längs denna smala men trots<br />
det behagliga stig, som ligger på<br />
kanten av ravinen som ses till vänster.<br />
Efter en liten stund kommer<br />
vi fram till den tredje tunneln, som<br />
heter Túnel de la Vía Vulcana, som<br />
är rätt smal och så är den kort. Den<br />
fjärde tunneln, å sin del, är lite svår<br />
att komma till, så det finns kedjor<br />
monterade som man kan hålla fast<br />
sig i om man känner för utmaningen,<br />
men ingen av oss känner att<br />
detta är nödvändigt.<br />
Efter tunneln går vi förbi en plats<br />
där det ligger en byggnad där det<br />
förvarats malm och där man kan<br />
se de mynningar därifrån malmen<br />
hälldes på tippvagnarna.<br />
Nu ska vi över vandringens enda<br />
bro, som heter Puente del Barranco<br />
de los Lobos (vargdalens bro). Det<br />
är en smal och fin bro som leder<br />
över ravinen som vi har till vänster.<br />
Efter bron går vi uppför och lämnar<br />
gruvlandskapet. Stigen är nu bred<br />
och leder oss lite uppåt. Framför oss<br />
ser vi nu ett litet samhälle och det<br />
är utkanten av en urbanisation som<br />
heter Los Pinos. Efter en del kurvor<br />
och uppförsbackar ser vi plötsligt<br />
en skylt som pekar mot höger, mot<br />
Hoyo Júpiter – alltså Jupiters hål. Dit<br />
måste vi för att se vad det är. Efter<br />
bara 100 m står vi vid hålet, som är<br />
mycket brant och spektakulärt.<br />
Vi går tillbaka till stigen och fortsätter<br />
med gott humör. Snart når vi<br />
fram till den lilla byn La Serena.<br />
Detta är en liten sömning by vars<br />
enda attraktion är en gammal fontän.<br />
Här i denna by slutar de annars<br />
så fina markeringarna av vandringsleden<br />
och vi måste fråga en dam<br />
som beskär rosor i sin trädgård var<br />
La Ruta de la Minería fortsätter.<br />
Hon pekar bara ned mot vägen,<br />
och så ser vi att det finns stora pilar<br />
tecknade på asfalten… Vi är alltså<br />
inte de första som inte förstår varför<br />
markeringarna slutat.<br />
Nu bör man göra följande: sätta sig<br />
vid fontänen och dricka lite vatten<br />
samt eventuellt fylla på sina vattenflaskor.<br />
Sedan ska man kontrollera<br />
vad ens km-räknare (Garmin,<br />
<strong>En</strong>domondo eller Wikiloc) står på.<br />
Från källan är det nämligen ca 800<br />
m till korsningen där vi ska svänga<br />
av från asfaltsvägen. Korsningen går<br />
inte att missa och är man osäker ska<br />
man bara observera ett litet öppet<br />
betongskåp med en grön rand<br />
målad nedtill. Då vet man att det är<br />
rätt ställe. Här svänger vi alltså till<br />
höger och fortsätter vägen fram. Vid<br />
en tidpunkt kommer vi till en urbanisation<br />
med de fina husen som vi<br />
såg nedifrån leden, precis efter den<br />
första tunneln. Vi går bland annat<br />
förbi huset La Lagartijas och vägen<br />
leder nu nedåt. Innan vi hinner<br />
blinka är vi nere på stigen och nu<br />
ska vi bara svänga till vänster och gå<br />
igenom den första tunneln, Túnel<br />
del Servalico.<br />
När vi kommer ut ur tunneln är det<br />
bara ca 1 km kvar av vandringen och<br />
snart är vi framme vid bilen, efter en<br />
spännande utflykt. Nu är vi sugna på<br />
kaffe och glass, så vi kör tillbaka till<br />
kusten och hittar, strax efter Mojácarstranden<br />
på väg ned mot Carboneras,<br />
en härlig glassbar på höger sida<br />
om vägen. Här har de berg av glass<br />
och de verkar vara riktiga glassentusiaster.<br />
På en skylt står det: ”Skinny<br />
people are easier to kidnap… Stay<br />
safe… Eat Ice cream…” Och det<br />
gör vi, för vi vill ju inte riskera att bli<br />
kidnappade nu efter strapatserna på<br />
La Ruta de la Minería.<br />
Den andra tunneln är ganska låg.<br />
Efter den andra tunneln börjar Vía Vulcana.<br />
Vía Vulcana är en smal stig som leder längs kanten av en dal.<br />
På väg in i La Serena.<br />
EN SUECO - SEPTEMBER <strong>2019</strong> 53