Viktkontroll+ Näringsoptimering

yourdnasverige

Viktkontroll+ är för dig som fokuserar på att gå ner i vikt men även vill inkludera mer om träning och vad som passar dig. Här får du svar på intressanta frågeställningar som om det är kolhydrater eller fett som gör att du ökar i vikt. Även hur intensiv din hungerkänsla är, hur mycket muskelmassa du förlorar av att äta mindre kalorier och mycket annat. Du får även en livsmedelslista som tydligt visar vad du bör äta och undvika.

DNA analys

Viktkontroll + och

Näringsoptimering

Maria Musterfrau

DEMO_ML


BREV

Bästa fru Musterfrau,

Ditt prov av analysen inkom till oss 05/02/2018 och blev därefter utvärderat på vårt

laboratorium enligt högsta ISO 15189 resp. ISO 17025 laboratorie-kvalitetsstandard.

Resultaten blev sedan bedömda av två helt oberoende genetiker och molekulärbiologer

och personligen godkända av mig som laboratorieföreståndare. Efter tillkännagivandet

sammanställde vi en personlig redogörelse enbart för dig. Den vill jag härmed förmedla

i önskat utförande.

Jag tackar för ditt förtroende och hoppas att du är nöjd med vår service. Om du har

några synpunkter tveka inte att meddela oss. Det är det ända sättet vi ständigt kan

förbättra vår service.

Jag hoppas att analysen motsvarat dina förväntningar.

Med vänliga hälsningar,

Dr. Daniel Wallerstorfer BSc.

Laboratoriechef


DNA analys - Viktkontroll + och

Näringsoptimering

Personligt analysresultat för:

Maria Musterfrau | Födelsedatum: 01/01/1990

Beställningsnummer:

DEMO_ML

Denna rapport innehåller personlig medicinsk information som är strikt

konfidentiell. Dataskydd måste garanteras.

Sida 1 av 191


VIKTGENER

DIN NÄRINGSTYP FÖR ATT GÅ NED I VIKT

DIN SPORTTYP FÖR ATT GÅ NED I VIKT

DITT VIKTNEDGÅNGSPROGRAM

DITT SPORTPROGRAM FÖR ATT GÅ NED I VIKT

NÄRINGSGENER

AVGIFTNING

LIVSMEDELSINGREDIENSER

KOSTTILLSKOTT

LIVSMEDELSLISTA

YTTERLIGARE INFORMATION


VIKTGENER

En analys och lista på de gener som påverkar din kroppsvikt.


ÖVERVIKT

Generna och resultatet av ett

viktreduceringsprogram

Övervikt är ett växande problem i industriländer och det orsakas av en kombination av

dålig näring, fysisk inaktivitet och genetiska nackdelar.

På den tiden då våra förfäder levde som

jägare och samlare och näringsutbudet var

begränsat var en effektiv lagring av

överflödiga kalorier avgörande för att

överleva. Men efter revolutionen inom

jordbruket har levnadsmönstret och

matutbudet förändrats och dessa genetiska

egenskaper leder till problem för många

människor.

Brist på motion och ett överflöd av mat ökar

risken för övervikt och kan genom den

individuella genkombinationen antingen

neutralisera vikten eller öka den. Naturligtvis

spelar kosten i det fallet en viktig roll. Studier

visar att tendensen till övervikt beror lika

mycket på sammansättningen av livsmedlen

som på mängden konsumerade kalorier.

Personer som åt samma antal kalorier var till

exempel betydligt mer överviktiga när deras

kost innehöll en stor andel fett och bara

innehöll en liten andel vitaminer och

mineraler. Livsstilen är en avgörande faktor

när det kommer till övervikt men även det

genetiska arvet spelar en allt tydligare roll.

Vetenskapen visar på att ungefär 60-80

procent av övervikt hos människor beror på

ärftliga, genetiska egenskaper. För personer

med ett sådant arvsanlag är det betydligt

svårare att hålla normalvikten än för dem

som inte har det. Ändå är det viktigt för var

och en att nå och hålla sin normalvikt, då

övervikt är en betydande riskfaktor för

uppkomsten av många sjukdomar. Många

folksjukdomar hänger direkt samman med

övervikt. Speciellt då det inre bukfettet är

metaboliskt aktivt och spelar en betydande

roll vid uppkomsten av ett stort antal

sjukdomar. Sjukdomar; där övervikt innebär

en tydlig riskfaktor, är:

➤ Högt blodtryck

➤ Diabetes Mellitus typ 2 (åldersdiabetes,

sockersjuka)

➤ Reflux

➤ Hjärtinfarkt

➤ Ateroskleros

➤ Stroke

➤ Bröstcancer

➤ Artritis

➤ Artros

➤ Ledsmärtor

➤ Degenerativ ryggkotssjukdom

➤ Fotdeformation

➤ Gallstensanfall

➤ Gikt

➤ Sömnapné syndrom

➤ Ventrombos, svaga vener

➤ Minskning av den kognitiva förmågan

➤ Demens, (Alzheimer)

➤ Skador på stöd- och rörlighetsförmågan

➤ Ledskador, muskelkramper

➤ Deformation av leder, muskelskador, skador

på ledband, senor och på slemsäckarna i

lederna, krökt ryggrad, förskjutna diskar och

bentillväxtstörningar hos barn och ungdomar

En del människor lägger inte på sig vikt trots

en ohälsosam livsstil medan andra lätt gör

det.

Vissa människor med hög konsumtion av fett

ökar mer i vikt än andra. Även om deras kost

inte skiljer sig åt särskilt mycket.

Somliga går snabbt ner i vikt vid regelbunden

träning medan andra inte märker någon

förändring alls. Alla dessa individuella

skillnader ligger i generna, något som också

förklarar varför vissa blir smala av en fettsnål

Sida 4 av 191


diet medan andra också måste röra sig

mycket och ägna mycket tid åt fysiska

aktiviteter för att gå ner i vikt.

Nu är det möjligt att med modern

gendiagnostik få reda på vilken typ av gener

man är utrustad med.

Analysresultatet ger besked om hur hög

risken för övervikt är och hur man ska gå till

väga när det kommer till fet kost, fysiska

aktiviteter och en kalorireducerad diet, för

att gå ner till och hålla sin normalvikt.

Med hjälp av den informationen kan man

sammanställa den optimala dietplanen,

något som enligt studier får till följd att man

når 2,5 gånger bättre resultat.

Varje människa är unik. Därför är det viktigt

att hitta de genetiska svagheterna och hur

man bäst kan dra nytta av de positiva

generna för utformningen av ett sunt och

långt liv.

Sida 5 av 191


RESULTAT

Ditt Resultatet

Du har valt ett gentestpaket som undersöker generna som påverkar din kroppsvikt.

Analysen gav följande resultat:

Viktgen Vetenskapligt namn Laboratorieresultat

Viktgen 1 FABP2 (rs1799883) A/A

Viktgen 2 PPARG (rs1801282) C/C

Viktgen 3 ADRB2 (rs1042713) A/G

Viktgen 4 ADRB2 (rs1042714) C/G

Viktgen 5 ADRB3 (rs4994) T/T

Viktgen 6 FTO (rs9939609) T/A

Viktgen 7 APOA2 (rs5082) T/C

Viktgen 8 APOA5 (rs662799) A/A

Ha i åtanke att dina fysiska förmågor är ett resultat av komplexa interaktioner mellan många

olika gener. Predispositionen till övervikt är en faktor som påverkas av dessa interaktioner.

Resultaten av ett genetiskt test är svåra att tolka, så därför har våra genetiker förberett en

rapport som förklarar den övergripande effekten av din genetiska profil.

Orsaksanalys

Hur stor är min genetiska benägenhet för övervikt?

Din genetiska benägenhet för övervikt.

LÅG

HÖG

Ditt resultat:


Din genetiska benägenhet för övervikt är normal. Det betyder att

du, till viss grad, motarbetas av dina gener vid en viktreduktion.

Detta kan dock enkelt motverkas med rätt kost och en allmänt sund

livsstil.

Sida 6 av 191


VIKTGENER

DIN NÄRINGSTYP FÖR ATT GÅ NED I VIKT

DIN SPORTTYP FÖR ATT GÅ NED I VIKT

DITT VIKTNEDGÅNGSPROGRAM

DITT SPORTPROGRAM FÖR ATT GÅ NED I VIKT

NÄRINGSGENER

AVGIFTNING

LIVSMEDELSINGREDIENSER

KOSTTILLSKOTT

LIVSMEDELSLISTA

YTTERLIGARE INFORMATION


DIN NÄRINGSTYP FÖR ATT GÅ NED I

VIKT

Hur dina gener påverka vilka livsmedel som får dig att gå ned i vikt.


TYPANALYS

Är det kolhydrater eller fett som gör att man

ökar i vikt?

Våra förfäder var jägare och samlare som åt mycket fisk och kött, så deras kost var hög i fett

och protein. Senare, när jordbruket utvecklades, började de flesta att konsumera en diet med

mycket kolhydrater. Våra gener har endast delvis anpassats till denna radikala förändring av

våra livsmedelskällor. Således är vissa människor fortfarande genetiskt programmerade för att

vara "fettförbrännare". Deras kroppar kan bearbeta fett och protein men blir snabbt

överviktiga när de äter stora mängder kolhydrater. Andra personer är genetiskt klassificerade

som "kolhydratförbrännare". I dessa fall har kolhydrater liten inverkan på deras kroppsvikt,

men de lägger på sig vikt snabbt om de börjar på en fett-rik diet. Din analys ledde till följande

resultat:

Din Typ:

BLANDTYP(II)

Går du upp i vikt av kolhydrater?

LITE

MYCKET


Går du upp i vikt av fett?

LITE

MYCKET


Orsakar protein övervikt i ditt fall?

LITE

MYCKET


Sida 10 av 191


Fett:

Kolhydrater:

Protein:

Att reducera fett: Kombinationen av dina gener medför att din tarm

upptar mer fett än hos vissa andra personer. Därför är en reduktion

av fettandelen i din kost särskilt effektiv för att gå ner i vikt.

Dessutom har du därigenom en långsammare ämnesomsättning,

något som gynnar överviktsutvecklingen. Det får till följd att du

tenderar att gå upp i vikt om du äter en fettrik kost. Speciellt

mättat fett och transfettsyror, bör undvikas, även omättat fett i

små mängder.

Det betyder att såväl mängden liksom fettsorten du konsumerar är

avgörande för dig.

Du bör alltså minska på mängden fett i din kost (särskilt mättade

och transfettsyror).

Att reducera kolhydrater: Dina gener gör att du, speciellt om du

förtär en stor andel kolhydrater tenderar att öka i vikt. Får din kropp

en alltför stor andel kalorier via kolhydrater, blir benägenheten till

övervikt 2 - 5 ggr så hög som hos en person med andra gener. Därför

är en minskning av kolhydratsintaget mycket effektivt om du vill gå

ner i vikt.

Protein är ett fundamentalt näringsämne som kroppen bygger upp

muskler och andra vävnader av. Men protein innehåller också

mycket energi, varav ett intag av för mycket protein kan leda till

övervikt. Forskare har inte funnit några bevis för att genetiska

egenskaper påverkar kroppens proteinupptagningsförmåga så

därför inkluderas normalmängden av protein i din kost.

Vilket förhållande mellan fett och kolhydrater passar dig bäst?

LÅGT

KOLHYDRATVÄRDE

LÅG FETTHALT


50 - 52% kcal från kolhydrater 28 - 30% kcal från fett

Sida 11 av 191


Näringsintag:

Balanserad diet: Då kolhydrater och fett har en viss inverkan på din

kroppsvikt så bör du välja en balanserad diet. Ditt kaloribehov bör

omfatta andelar enligt följande:

Kolhydrater Protein Fett

50-52% 19-21% 28-30%

Ytterligare

support:

NutriMe Weight Management är en genetiskt anpassad medicinsk

produkt som kan bidra till att ytterligare öka din viktreducering

under din viktminskningsfas. Det kan också hjälpa dig att behålla

din optimala kroppsvikt lättare. Produkten består av två genetiskt

doserade komponenter som minskar upptaget av kalorier från fett

och/eller kolhydrater.

Sida 12 av 191


BETEENDE-ANALYS

Förhållningsanalys

Gener styr vår hunger - och mättnadkänsla. På grund av skillnader i generna blir vissa

människor mer hungriga än andra efter långa perioder utan mat. Våra gener kan också förleda

oss till att äta fler kalorier per måltid. Din genanalys visade följande resultat:

Din Typ:

STARK HUNGERTYP

Hur intensiv är din hungerkänsla?

SVAG

STARK


Konsekvens:

Personer med din genetiska profil tenderar till att ha mycket

starkare hungerskänslor än personer med andra gener. Denna

egenskap kommer tyvärr att försvåra en kalorireduktion (äta

mindre). Råd för hur man på bästa sätt skall handskas med detta

kommer senare i det här rapporten.

Din Typ:

SVAG MÄTTNADS-TYP

Hur intensiv är din mättnadskänsla?

SVAG

STARK


Konsekvens:

Din mättnadskänsla är betydligt svagare än hos personer med andra

gener. Det finns en risk att du lätt äter för mycket. Se till att hålla

den högsta tillåtna kaloriransonen per dag och håll dina måltiders

storlek inom den tillåtna ramen.

Sida 13 av 191


Din Typ:

TYP MED MÅTTLIGT KALORIINTAG

Tenderar du att äta särskilt kaloririk mat på grund av dina gener?

LITE

MYCKET


Konsekvens:

Personer med samma gener som du äter i genomsnitt mindre fett

och kaloririkare måltider än personer med en mer fördelaktig

gensammansättning.

Denna genetiska egenskap kommer i någon mån leda till att du äter

mer än det tillåtna antalet kalorier per måltid. Håll dig därför till

den per dag tillåtna kaloriransonen.

Din Typ:

OFTA Mellanmål TYPEN

Brukar du småäta mellan måltiderna på grund av dina gener?

LITE

MYCKET


Konsekvens:

Enligt studier tenderar människor med din genprofil att äta flera

måltider per dag än personer med andra gener. Denna tendens

lockar dig till att småäta mer än andra.

Sida 14 av 191


TYPANALYS

Jo-jo effekt och hälsa

Studier har visat att en del människor ökar betydligt snabbare i vikt än andra människor efter

en framgångsrik diet. Dessa skillnader styrs av våra gener, varför vissa människor måste visa

mycket mer disciplin för att hålla sin vikt på konstant nivå. Även det ställe där fett lagras i

kroppen är beroende av våra gener.

Din Typ:

MEDIUM JO-JO-TYP

Hur stark är jo-jo-effekten hos dig?

SVAG

STARK


Konsekvens:

Du är en medelmåttig jo-jo- typ, vilket innebär att du efter en

framgångsrik diet tyvärr snart går upp i vikt, om du återfaller i

gamla matvanor. För dig är det då viktigt, att du ändrar din livsstil

och kost på lång sikt.

Din Typ:

STARK FETTORGANTYP

Lägger sig större fettlager runt dina organ?

LITE

MYCKET


Konsekvens: Fettinlagring på ben, höfter och bak är estetiskt sett mindre

tilltalande men ur ren hälsosynpunkt mindre farlig än fettlagring

runt de inre organen. På grund av dina gener tenderar du tyvärr till

att lagra mer fett runt de inre organen. På grund av detta är en

optimal kroppsvikt – oavsett estetiska aspekter – betydligt viktigare

för din hälsa än för andra människor i samma situation.

Sida 15 av 191


VIKTGENER

DIN NÄRINGSTYP FÖR ATT GÅ NED I VIKT

DIN SPORTTYP FÖR ATT GÅ NED I VIKT

DITT VIKTNEDGÅNGSPROGRAM

DITT SPORTPROGRAM FÖR ATT GÅ NED I VIKT

NÄRINGSGENER

AVGIFTNING

LIVSMEDELSINGREDIENSER

KOSTTILLSKOTT

LIVSMEDELSLISTA

YTTERLIGARE INFORMATION


DIN SPORTTYP FÖR ATT GÅ NED I

VIKT

Hur dina gener påverkar vilken typ av träning du bör utföra medan du

går ned i vikt.


STRATEGI ANALYS

Muskler, kalorier och träning

Kroppen behöver en viss mängd energi (kalorier) varje dag som fungerar som bränsle för dina

muskler och organ. När kroppen inte får i sig tillräckligt med kalorier så får den energi av lagrat

fett istället vilket resulterar i viktnedgång. Dessvärre så bryter den ner muskelmassa och annan

vävnad på samma gång, vilket inte är önskvärt. En del människor har andra genetiska

förutsättninger som gör att de kan utvinna fett från fettreserverna på ett effektivare sätt

vilket gör att de kan gå ner i vikt fort med en diet som innehåller färre kalorier. Andra genetiska

drag gör det svårare att gå ner i vikt enbart av att äta mindre. Analysen av dina gener gav

följande resultat:

Din Typ:

SPORT OCH KALORITYP

Vilken är den mest effektiva strategin för viktminskning för dig?

KALORIMINSKNING

TRÄNING

595 kalorier per dag minskning 222 kalorier per dag att brännas


Konsekvens:

Din kropp är p.g.a. dina gener medelmåttigt effektiv på att ta energi

ur reserverna genom träning. Härigenom är bantningseffekten

genom sport medelmåttig och ett något reducerat träningsprogram

är tillräckligt med din genprofil. Även en kalorireduktion för att gå

ner i vikt har medelmåttig effekt på dig eftersom din kropp kan

hämta måttligt med energi ur dina reserver när du får för lite

kalorier. Därför är programmet anpassat efter en relativt jämn

fördelning mellan träning och kalorireduktion på dina gener.

Din Typ:

TYP MED MÅTTLIG FÖRLUST AV MUSKELMASSA

Hur mycket muskelmassa förlorar du av att äta mindre kalorier?

LITE

MYCKET


Konsekvens:

Pga dina gener så bryter kroppen ned både muskler och fett när du

reducerar ditt dagliga kaloriintag. Därför är det viktigt att,

samtidigt som kalorireduktionen startar, börja ett

muskeluppbyggningsprogram för att bibehålla muskelmassan.

Sida 18 av 191


Din Typ:

UTHÅLLIGHETSSPORTER OCH KRAFTSPORTER

Vilken träningsform är bättre lämpad för att bibehålla dina

muskler?

STYRKESPORTER

UTHÅLLIGHET


Konsekvens: Här kommer du att se de optimala proportionerna mellan

viktträning och uthållighetssporter för att kunna bibehålla dina

muskler när du går ned i vikt. Eftersom du sannolikt förlorar en

medelstor andel av din muskelmassa vid en kaloriminskning, bör du

utforma ditt träningsprogram med en blandning av

uthållighetssporter och muskelbyggande träning.

Uthållighetssporter karaktäriseras av det faktum att du kan träna

under en längre period utan att använda din maximala styrka. Till

exempel joggning, cykling och fotboll. Muskelbyggande träning

karaktäriseras å andra sidan av repetitioner och att man använder

sin maximala styrka. Till exempel när man lyfter vikter, gör sit-ups

och utövar cirkelträning.

Sida 19 av 191


VIKTGENER

DIN NÄRINGSTYP FÖR ATT GÅ NED I VIKT

DIN SPORTTYP FÖR ATT GÅ NED I VIKT

DITT VIKTNEDGÅNGSPROGRAM

DITT SPORTPROGRAM FÖR ATT GÅ NED I VIKT

NÄRINGSGENER

AVGIFTNING

LIVSMEDELSINGREDIENSER

KOSTTILLSKOTT

LIVSMEDELSLISTA

YTTERLIGARE INFORMATION


DITT VIKTNEDGÅNGSPROGRAM

Hur du kan använda denna kunskap om genetik för att lyckas gå ned i

vikt.


SÄTTA UPP MÅL

Här börjar ditt genetiska

viktminskningsprogram

När du nu känner till egenskaperna hos dina gener återstår att utnyttja dem effektivt

för att gå ner i vikt. På följande sidor ser du hur du bäst kan uppnå detta.

Sätta upp mål

Din kroppsvikt vid tidpunkten för analysen var:

70kg

Skulle din vikt ha förändrats så har det ingen betydelse för effektiviteten av detta program.

Observera dock att BMI är helt missvisande för atletiskt byggda personer med mer

muskelmassa än normalpersonen har. Det innebär att atletiskt byggda personer kan bortse

från vår beräknade optimala vikt. I stället kan man utgå från att atletiskt byggda personer

faktiskt har nått sin optimala vikt. Dock gäller fortfarande våra rekommendationer på kost

som är optimal för din hälsa då den är baserad på dina gener.

Din beräknade optimala vikt för din kroppsstorlek

enligt BMI är:

Din önskade kroppsvikt*:

60kg

60kg

* Om du inte har angett någon målvikt i beställningsformuläret, kommer din optimala vikt anges som

målvikt. Din optimala vikt räknas ut automatiskt utifrån din kroppsstorlek.

Detta motsvarar en minskning av**:

-10kg

** Vi rekommenderar inte att försöka nå en kroppsvikt under den idealiska kroppsvikten för din längd.

Sida 22 av 191


FASER

Förstå de tre faserna

Nedgångsfasen (1)

Så länge som du befinner dig över målvikten är du i viktnedgångsfas och skall följa

anvisningarna för just den fasen. Denna period kan vara väldigt ansträngande eftersom din

kroppsvikt reduceras kratftigt.

Anpassningsfasen (2)

Så snart du nått nivån för idealvikten går du över till anpassningsfasen som kommer att ta ett

par veckor. I denna fas kommer din kropp långsamt att vänja sig vid fler kalorier.

Stabiliseringsfas (3)

När du gradvis har justerat antalet kalorier du äter per dag börjar du stabilitetsfasen. I denna

fas följer du ett enkelt träningsprogram och lär dig exakt vad och hur mycket du kan äta. Du lär

dig också hur du kan följa en kost som håller din vikt stabil utan att behöva sluta äta mat som

du gillar. Om du redan har uppnått önskad vikt och vill ta reda på hur du optimerar din näring

kan du omedelbart börja med stabilitetsfasen.

Detta diagram visar

vad som hänt under

varje fas, medan du

tappar och håller

vikten i längden

Vikt

Tid

Sida 23 av 191


NUTRITION

Kosthållning

Får jag fuska?

Alla blir svaga ibland och håller sig inte alltid till kostplanen. Om du äter lite för mycket vid en

middagsbjudning tex så är det inte så allvarligt men då måste du ta bort ett antal enheter från

kostplanen under de kommande dagarna eller träna lite extra för att kompensera.

Hunger och överätande

Hungerkänslan är hos dig med dina gener särskilt stark och du lockas därför att snarare äta mer och

oftare. Det är viktigt, att du är medveten om denna tendens och aktivt motarbetar den.

Därför måste särskilt du dela upp dina måltider på flera mindre portioner och flera mål under dagen. Din

tarm arbetar då konstant och dämpar därigenom uppkomsten av hungerkänsla.

Före maten

Börja varje måltid med ett stort glas vatten. Vatten fyller magen och tar bort en del av hungerkänslan

beroende på törst. Om man dricker cirka två liter vatten per dag ökar man kaloriförbränningen med cirka

100 kalorier. Drick om möjligt gärna en kopp kaffe före måltiden. Kaffe är nämligen en stark

hungerdämpare som ökar din mättnadskänsla och minskar lusten att äta för mycket. Du kan också dricka

kaffe efter måltiden för att undvika en kvarvarande hungerkänsla. Men du bör se till att inte dricka mer

än tre-fem koppar per dag.

Under måltiden

Vi rekommenderar att du förbereder den första måltiden och äter den innan du lagar nästa måltid. Under

pausen som uppstår emellan måltiderna har de första näringsämnena redan hunnit ner i tarmen och

börjat dämpa hungerkänslan. Därigenom blir frestelsen att äta för mycket inte så stor. Om det här sättet

att äta inte är möjligt, försök då att äta långsamt. Personer som äter långsamt blir snabbare mätta än de

som äter fort.

Om du blir hungrig under dagen

Om du blir hungrig men inte vill äta, drick ett stort glas vatten (0,5 l) och drick därefter en kopp kaffe

utan socker. Med denna åtgärd kommer förmodligen din hungerkänsla att vara borta inom tio minuter.

Grapefrukt har egenskapen att reglera blodsockret och kan efter förtäring av en halv grapefrukt också

reducera hungerskänslan betydligt. Om du inte vill dricka kaffe på kvällen och du fortfarande är hungrig

efter maten, ät då en kalorifattig soppa.

Klar soppa, klar köttbuljong, klar hönsbuljong, havresoppa och buljong har var för sig mindre än fem

kalorier per portion och kan alltid intas utan hänsyn till kalorierna. Du kan alltid äta maten som är

klassificerad "valfri mängd".

Sysselsätt dig. Passivt tv-tittande medför lätt flera besök till kylskåpet för lite mat. Om du däremot

spelar ett spel med dina vänner eller gör något intressant så inser du inte att du är hungrig förrän framåt

kvällen.

Sida 24 av 191


-

-

NutriMe Weight Management

Hur det fungerar:

Din genetiska analys har visat hur känslig du är för fett och kolhydrater. För att hjälpa

dig erbjuder vi ett valfritt näringstillskott. Vi förbereder en anpassad formel för fettoch

kolhydratblockerare baserat på din individuella genetiska profil.

Ta med dina måltider, minska kalorier!

Beroende på din fettkänslighetsnivå kan en del av fettet i din mat vara bunden och förhindras

från absorption i blodet. Beroende på din nivå av kolhydratkänslighet kan absorptionen av

kolhydrater i tarmarna också minskas. Eftersom varje person har andra behov av aktiva

ingredienser så är denna produkt speciellt skapad för dig, baserat på din genetiska profil. Du får

din produkt i form av påsar med ditt namn tryckt på varje påse. Ta innehållet i en påse före

måltid tillsammans med en riklig mängd vatten.

De aktiva ingredienserna är tillverkade av icke-GMO-växtfibrer och kan minska absorptionen av

kolhydrater med upp till 66%. De förhindrar att kolhydraterna bryts ned i mindre

sockermolekyler så att de inte kan absorberas i blodet. Fettbindemedelskomponenten är

skapad av växtbaserat fiber och har förmågan att absorbera fett i insidan av tarmarna som en

svamp utan att låta kroppen absorbera det i blodet. Vetenskapliga studier har visat att upp till

26,6% av kostfett kan förhindras från absorption på detta sätt.

Observera: För att vi ska kunna skapa produkten som är baserad på din genetiska profil behöver vi först dina genetiska testresultat från de relevanta

generna. Om vi inte har förstört ditt DNA-prov vid tidpunkten för när vi beställer och vi inte har de genetiska resultaten som krävs för

kompletteringen, kan vi välja att analysera relevanta gener på egen bekostnad för att uppfylla din beställning. Genom att beställa ger du oss tillstånd

att göra det.


-

-

NutriMe Weight Management

Ditt genetiskt personliga

stöd för att gå ner i vikt

NutriMe Weight Management - Ta din personliga blandning strax före måltiderna.

Produkten kan då hjälpa tarmarna att förhindra att de problematiska kalorierna (fetter

och / eller kolhydrater) absorberas.

Beställ nu!

795 SEK för 2 veckor

995 SEK för 4 veckor

1695 SEK för 8 veckor

2295 SEK för 12 veckor

... genom din rådgivare

info@your-dna.se

www.your-dna.se

tele. 0703321720

... online på:

www.DNAnutriControl.com/de/Shop-Page

Din receptkod:

DEMO_ML


GÅ NED I VIKT MED HJÄLP AV

LIVSMEDELSLISTAN

Hur du kan använda livsmedelslistan för att lyckas gå ned i vikt.


VIKTIKONER

Gå ned i vikt med hjälp av viktikonerna

Livsmedelslistan innehåller över 900 olika livsmedel som utvärderats enligt dina gener,

och som kan hjälpa dig att uppnå dina mål

Gröna viktikoner

Gröna viktikoner visar att denna typ av mat har den optimala balansen

mellan kolhydrater, fett och protein. Ju mer gröna ikoner en typ av mat har

desto bättre är dess makronäringsbalans för dig. Försök att planera dina

måltider genom att använda mestadels positivt betygsatta typer av mat

med fem eller sex gröna viktikoner. Försök att i allmänhet variera din kost

och ät inte för många av samma eller liknande typer av mat på samma gång.

Röda viktikoner

Röda viktikoner indikerar att denna typ av mat inte har en lämplig balans

mellan kolhydrater, fett och protein för dig. Ju sämre balansen mellan

makronäringsämnena är, desto fler röda ikoner är denna typ av mat

betygsatt med. Ät enbart mat i den röda kategorin ibland och försök att inte

äta mer än en negativt betygsatt livsmedelstyp per dag. Försök att

prioritera mattyper med få ikoner över mattyper med många röda

viktikoner.

Varning - Beställningsformulär information

Om du har informerat oss om allergier eller intoleranser som du lider av eller

om du bara vill undvika någon form av mat så kan du hitta en

varningssymbol (!) i den här delen av tabellen. Detta innebär att denna typ

av mat kan innehålla substanser som kan orsaka allergiska reaktioner eller

påvisa symtom på matintolerans. Denna varning baseras endast på den

information du gav i beställningsformuläret och inga gener har testats för

den här delen. VÄNLIGEN NOTERA! Denna varning är en riktlinje som hjälper

dig att planera din kost och är inte på något sätt en komplett lista över

ingredienser. Kontrollera alltid komponenterna i varje matartikel du äter

om du lider av en matallergi.

Sida 28 av 191


-

-

Receptbok

Innehåll:

Om du tycker det verkar för tidskrävande att skapa dina egna näringsplaneringar har

du möjligheten att välja den genetiskt personaliserade kokboken. Boken innehåller

över 30 genetiskt personaliserade dagliga menyer och snacks och över 90

personaliserade recept med ingrediensmängder som specifikt anpassats efter dina

behov.

Den genetiskt personaliserade kokboken kan endast beställas tillsammans med den genetiska

viktanalysen, eftersom vi behöver analysresultaten och din genetiska metaboliska profil för att

skapa de personaliserade recepten. Om denna information är tillgänglig kommer kokboken

antingen hjälpa dig att gå ned i vikt effektivt eller att med lätthet kunna behålla din vikt.

Inkluderar:

➤ Över 30 personaliserade dagliga menyer

➤ Över 35 snacks

➤ Över 90 genetiskt personaliserade recept

Var vänlig notera: För att vi ska kunna skapa kokboken baserat på din genetiska profil, behöver vi först dina genetiska testresultat av de relevanta

generna. Ifall vi inte har förstört ditt DNA-prov när du gör din beställning och vi inte har de genetiska resultat som krävs för din beställning, kan vi

välja att analysera de relevanta generna på din bekostnad för att skapa beställningen. Genom att genomföra en beställning ger du oss tillåtelse att

göra detta.


-

-

Receptbok

Menyplaner och recept anpassade efter dina

gener!

Viktanalysen möjliggör enkel viktminskning med absolut flexibilitet utan att du följer

en kostplan fylld med mat som du inte gillar. Oavsett om du vill gå ner i vikt eller helt

enkelt behålla den, utan stor ansträngning, gör receptboken det enkelt.

Beställ nu!

... genom din rådgivare

info@your-dna.se

www.your-dna.se

tele. 0703321720

... online på:

www.DNAnutriControl.com/de/Shop-Page

Din receptkod:

DEMO_ML


GÅ NED I VIKT MED HJÄLP AV

MENYPORTALEN

Hur du kan använda menyportalen för att lyckas gå ned i vikt.


-

-

Meny portal

Innehåll:

Menyportalen använder din genetiska information och utför alla komplicerade uträkningar åt

dig. Du kan enkelt planera din ideala diet en hel vecka framåt med bara ett par klick.

Programvaran filtrerar ut de livsmedel du bör undvika och informerar dig om hur mycket av

varje livsmedel du kan äta så att du håller dig inom ditt förutbestämda antal kalorier.

Planera dina måltider med rätt mat för dina gener!

Programmet filtrerar bort maten som inte är rätt för dina gener och föreslår en lämplig diet för

dig. Om du inte gillar något på den föreslagna listan, ersätt det enkelt med ett annat recept

med några klick.

Vill du laga något speciellt? Inga problem! Välj recept från våran lista med 800 maträtter och

inkludera dem i din diet. Ingredienserna är individuellt anpassade för just dina gener, vilket

hjälper dig att hitta ditt optimala kaloriintag.

Så här kan du registrera dig gratis:

Steg 1) Öppna websidan

Gå till: http://www.dnanutricontrol.com/en/eur/DNAnutriControl-Portal

Steg 2) Upprätta ny användarprofil

I sektionen: Ange detaljer, ange ett lämpligt användarnamn och lösenord

Steg 3) Angiv data

Angiv med ledning av denna tabell motsvarande data i formuläret:

E-post

Din e-post adress om tillgänglig

Födelsedatum: 01/01/1990

Storlek (cm) 165

Nuvarande vikt:

Målvikt:

70 (om det fortfarande är aktuellt)

din önskade vikt

Måltider/dag 5

%kcal av kolhydrater: 51

% kcal från fett: 29

%kcal av protein: 20

Bränn kcal genom träning: 222

Minska kcal i kosten: 595


-

-

Meny portal

Menyplaner och recept anpassade efter dina

gener!

Det enklaste sättet att planera dina måltider och träningsprogram utifrån dina gener är

onlineportalen. Skulle du vilja fortsätta med pappersversionen offline, se nästa sida.

Gå till:

http://www.dnanutricontrol.com/en/eur/DNAnutriControl-Portal

Innehåller:

15.000 ingredienser och 140.000 märkesartiklar

Automatisk shoppinglista med 800 recept anpassade efter dina gener.

Tryck ut ditt egna genetiska receptprotokoll.

Beställ en müsli blandad efter dina gener.

Planera ditt träningsprogram och notera enkelt viktreduceringsresultatet.


GÅ NED I VIKT MED HJÄLP AV

LIVSMEDELSSYSTEMET

Hur du kan använda livsmedelsystemet i livsmedelslistan för att

lyckas gå ned i vikt.


NUTRITION

Planeringen av din kost

För att planera din kost behöver vi nu ett antal variabler, som måste räknas ut åt dig:

Steg 1) Hur många kalorier per dag?

Med dina gener bör du inte överskrida följande dagsranson av kalorier.

Ditt dagsbehov för en

stabil vikt

Kaloriminskning

baserad på dina gener

Ditt dagliga

kaloriintag under fas

1

1820 kcal - 595 kcal = 1225 kcal

Steg 2) Hur skall kalorierna fördelas?

Genom din genanalys vet vi att kolhydrater och fett kan leda till övervikt hos dig. Därför bör du

med dina gener vara uppmärksam på ett alldeles särskilt förhållande mellan fett, kolhydrater

och protein. Följande fördelning är optimal med dina gener:

Kaloribäraren

Optimal

fördelning

Maxintag per dag

Per enhet

Kolhydrater 50 - 52% ca. 148 - 164g 11.6g

Fett 28 - 30% ca. 33 - 46g 2.95g

Protein 19 - 21% ca. 53 - 69g 4.55g

kcal - ca. 1155 - 1295 kcal 90.95 kcal

Sida 35 av 191


Steg 3) Hur kan du följa de här riktlinjerna?

För att underlätta översynen av din kost har vi utvecklat ett enkelt system. Dina dagliga

måltider delas då upp på flera enheter per dag. En enhet är ett livsmedel som du intar under en

måltid. Äter du till exempel müsli, frukt och ett glas mjölk till frukost är det tre enheter. Hur

mycket av näringsämnet per enhet du får inta beror på dina gener och är uträknat i din

näringstabell. Beroende på dina gener anges fördelningen av antal måltider för dagen ifråga

med hänsyn till din hunger- och mättnadskänsla. Personer med svag hungerkänsla

rekommenderas tre måltider per dag och personer med en särskilt utpräglad hungerkänsla fem

måltider. Antalet rekommenderade måltider liksom antalet enheter per måltid hittar du i

följande tabell:

Fas

Tillåtna enheter per dag

Viktnedgångsfasen 13

Anpassningsfas vecka 1 15

Anpassningsfas vecka 2 17

Stabilitetsfas 20

Rekommenderade måltider per dag 5

Steg 4) Välja enheter och planera menyn

Så att systemet skall fungera bättre, måste du äta en sund balanserad kost. Det innebär att

den bör innehålla tillräckligt med fisk, grönsaker, frukt och fibrer. Håll dig till följande tabell för

att upprätta din balanserade menyplanering:

Välj enheter ur följande kategorier

Bröd och spannmål

Bakverk och pasta

Frukt

Grönsaker, potatisprodukter och kryddor

Animaliska och vegetabiliska menykomponenter eller

baljväxter

Mejeriprodukter, fisk eller kött

Drycker

Oljor och fetter

per dag

minst 2 Enhet

minst 1-2 Enhet

minst 2 Enhet

minst 1-2 Enhet

minst 1-2 Enhet

minst 2-3 Enhet

minst 1 Enhet

minst 1 Enhet

Sida 36 av 191


Steg 5) Exempel på meny

Här ser du ett exempel på en frukost med 5 utvalda enheter. Mängden för varje enhet framgår

av tabellen för näringsämnen och anges i näringsplanen. Fullkornsbrödet (Artikel 3) delades

t.ex. upp på 2 artiklar, för att höja den tillåtna mängden.

Frukost Enhet A Enhet B Enhet C Enhet D

Enhet Apelsinjuice Färskt äpple Fullkornsbröd x2 Keso

Mängd (g) 260ml 230g 56g x 2 = 112g 68g

Sida 37 av 191


Steg 6) Hur fungerar det med enheter ?

Bakom enheterna döljer sig ett sofistikerat system som optimalt använder sig av

kalorifördelningen, dina dagliga kalorier samt varje livsmedels fett, kolhydrat- och

äggviteinnehåll, för att räkna ut den optimala mängden av varje enhet åt dig.

Varje livsmedel beräknas på så sätt vart för sig och ger dig din personliga portion mängd.

Om en enhet innehåller ofördelaktig mängd kalorier för dig

Om en enhet innehåller för mycket eller för lite av något och därigenom snarare är olämplig för

dig, minskas mängden så länge, tills artikeln knappt har någon betydelse för den dagliga

kalorikonsumtionen. Då är det OK att äta föreslagna mindre portioner.

Om enheten innehåller optimala kalorier för dina gener

Om däremot en enhet innehåller optimala kalorier och fördelningen av kalorier, höjs enhetens

mängd kraftigt, så att den här fördelningen övertrumfar de små enheternas felaktiga

fördelning och härigenom resulterar i den dagliga rätta kaloriransonen.

Sammanslagningen av alla enheter ger den rätta fördelningen

Sida 38 av 191


HÅLL VIKTEN

Instruktioner för att hålla vikten

Så snart du nått nivån för din idealvikt går du in i anpassningsfasen som kommer att ta

ytterligare ett par veckor. Då vänjer sig din kropp långsamt vid fler kalorier.

Planen är att övergå till ett enklare och mer hållbart träningsprogram och att höja antalet

enheter per vecka.

Under viktnedgångsfasen har du ätit mindre antal kalorier än vad du har förbrukat och därför

har du gått ned i vikt. För att förhindra en jo-jo effekt måste du nu långsamt öka ditt dagliga

kaloriintag.

Därför kan du nu justera ett antal födoämnen efter den här tabellen och upprätta din nya

kostplan. Utöka din nuvarande kostplan eller upprätta en ny med en ny lista.

Antal enheter för nästa fas:

Fas

Tillåtna enheter per dag

Anpassningsfas vecka 1 15

Anpassningsfas vecka 2 17

Stabilitetsfas 20

Om du följer dessa råd kommer du att hålla din vikt och förbli slank utan större ansträngning.

Om du emellanåt äter för mycket så arbeta bort överskottskalorierna med träning. För att hålla

koll på din vikt över tid, notera ner din vikt den 1:a varje månad.

Om du ofrivilligt går upp i vikt, reducerar du antalet med en enhet och tvärtom; går du ned i vikt

så öka på med en enhet. På det här viset kan du styra din kropps optimala kaloriintag och

långsiktigt hålla din vikt konstant.

Sida 39 av 191


GÅ NED I VIKT MED HJÄLP AV DE

DAGLIGA MENYERNA

Hur du kan använda de dagliga menyerna för att lyckas gå ned i vikt.


MENYFÖRSLAG

Menyförslag enligt dina gener

Då vi nu känner till dina genetiska styrkor och svagheter har vi gjort ett menyförslag i det här

avsnittet enligt din genetiska profil. På så vis kan du enkelt följa dagsmenyförslagen och enkelt

gå ner i vikt eller hålla din vikt. Vi har då redan tagit hänsyn till din optimala kalorifördelning.

Välj enkelt en av dessa menyer och håll dig till de föreskrivna mängderna som står i resp. spalt

(gå ner i vikt, anpassningsfas eller hålla vikten).

Observera!

Följande menyförslag är uträknat så att du ska kunna gå ned i vikt utifrån dina gener. Eftersom

det rätta förhållandet uppnås genom kombinationen av livsmedel, så är mängden annorlunda

från mängden i livsmedelslistan. Utvärderingen av livsmedlen utifrån dina gener (genetiskt

hälsosamma eller ohälsosamma) har inte tagits hänsyn till här.

Dagsschema: Traditionell

Måltid Enhet Vikt

tappa

Anpassning

Vecka 1

Anpassning

Vecka 2

Frukost Fullkornsbröd 117g 134g 151g 167g

Mellanmål Urval från snackslistan

hålla

Vikt

bacon 7g 8g 9g 10g

Smör 7g 7g 8g 9g

Kaffe 438ml 502ml 565ml 628ml

Vatten och mineralvatten 500ml 500ml 500ml 500ml

Lunch avocado 73g 84g 94g 105g

Mellanmål Urval från snackslistan

Mögelost 10g 11g 13g 14g

spenat 292g 335g 377g 418g

romanosallad 146g 167g 188g 209g

valnötter 13g 15g 17g 19g

Vatten och mineralvatten 500ml 500ml 500ml 500ml

Middag pasta med ägg 146g 167g 188g 209g

Ostsås 19ml 22ml 25ml 28ml

Skinkrulad 10g 11g 13g 14g

Vatten och mineralvatten 500ml 500ml 500ml 500ml

Sida 41 av 191


Dagsschema: Traditionell

Måltid Enhet Vikt

tappa

Anpassning

Vecka 1

Anpassning

Vecka 2

Frukost fullkorn toast 77g 89g 100g 111g

Mellanmål Urval från snackslistan

hålla

Vikt

Vanlig sylt 43g 49g 55g 62g

Te (dryck) 108ml 123ml 139ml 154ml

Vatten och mineralvatten 500ml 500ml 500ml 500ml

Lunch färsk makrill 172g 197g 222g 246g

Mellanmål Urval från snackslistan

limecitroner 108g 123g 139g 154g

ruccolasallad (rucola) 60g 69g 78g 86g

romanosallad 26g 30g 33g 37g

mango 172g 197g 222g 246g

Vatten och mineralvatten 500ml 500ml 500ml 500ml

Middag Fiskburgare (3) 69g 79g 89g 98g

blandade grönsaker 60g 69g 78g 86g

Frukt tårta med bär 103g 118g 133g 148g

Te (dryck) 108ml 123ml 139ml 154ml

Vatten och mineralvatten 500ml 500ml 500ml 500ml

Dagsschema: Skaldjur

Måltid Enhet Vikt

tappa

Anpassning

Vecka 1

Anpassning

Vecka 2

Frukost Yoghurt 10 % fett ingress 103g 118g 133g 147g

Mellanmål Urval från snackslistan

hålla

Vikt

björnbär 131g 150g 169g 188g

pumpafrön 19g 21g 24g 27g

Vatten och mineralvatten 500ml 500ml 500ml 500ml

Lunch Sill inlagd i tomatsås 84g 97g 109g 121g

Mellanmål Urval från snackslistan

fullkorn toast 52g 59g 66g 74g

Smör 7g 8g 8g 9g

persika 112g 129g 145g 161g

Vatten och mineralvatten 500ml 500ml 500ml 500ml

Middag Spagetti 122g 139g 157g 174g

blåmusslor 56g 64g 72g 80g

Vitvinssås 56ml 64ml 72ml 80ml

Raw sallader 122g 139g 157g 174g

Rå söt chilipeppar 6g 6g 7g 8g

vitlök 6g 6g 7g 8g

Torrt vitt vin 56ml 64ml 72ml 80ml

Vatten och mineralvatten 500ml 500ml 500ml 500ml

Sida 42 av 191


Dagsschema: Vegetariskt

Måltid Enhet Vikt

tappa

Anpassning

Vecka 1

Anpassning

Vecka 2

Frukost Fullkornsbröd 100g 114g 129g 143g

Mellanmål Urval från snackslistan

hålla

Vikt

Emmentaler 9g 10g 12g 13g

Smör 6g 7g 8g 9g

nektarin 272g 312g 350g 389g

Vatten och mineralvatten 500ml 500ml 500ml 500ml

Lunch vegetarisk ravioli 45g 52g 58g 65g

Mellanmål Urval från snackslistan

ruccolasallad (rucola) 45g 52g 58g 65g

romanosallad 45g 52g 58g 65g

radicchio 15g 18g 20g 22g

Parmesan 40g 46g 51g 57g

Cappuccino (dricka) 45ml 52ml 58ml 65ml

Vatten och mineralvatten 500ml 500ml 500ml 500ml

Middag Pizza al funghi (med svamp) 227g 260g 292g 324g

huvudsallad 136g 156g 175g 195g

ruccolasallad (rucola) 45g 52g 58g 65g

Vatten och mineralvatten 500ml 500ml 500ml 500ml

Sida 43 av 191


Dagsschema: Italienskt

Måltid Enhet Vikt

tappa

Anpassning

Vecka 1

Anpassning

Vecka 2

Frukost Vitt bröd 81g 93g 105g 116g

Mellanmål Urval från snackslistan

hålla

Vikt

Smör 7g 8g 9g 10g

Salami 10g 12g 13g 15g

Multi fruktnektar 355ml 407ml 457ml 508ml

Vatten och mineralvatten 500ml 500ml 500ml 500ml

Lunch grillad kyckling utan skinn 152g 174g 196g 218g

Mellanmål Urval från snackslistan

Grädddressing 20ml 23ml 26ml 29ml

Parmesan 32g 37g 42g 46g

huvudsallad 51g 58g 65g 73g

romanosallad 51g 58g 65g 73g

tomater 122g 139g 157g 174g

Vatten och mineralvatten 500ml 500ml 500ml 500ml

Middag Äggfri pasta 71g 81g 91g 102g

Tomatsås med tomatpuré 61ml 70ml 78ml 87ml

huvudsallad 51g 58g 65g 73g

gurka 51g 58g 65g 73g

radicchio 51g 58g 65g 73g

Kaffe 152ml 174ml 196ml 218ml

Vatten och mineralvatten 500ml 500ml 500ml 500ml

Sida 44 av 191


Dagsschema: Spanskt

Måltid Enhet Vikt

tappa

Anpassning

Vecka 1

Anpassning

Vecka 2

Frukost Omelett (0) 116g 133g 150g 167g

Mellanmål Urval från snackslistan

hålla

Vikt

fullkorn toast 133g 152g 171g 190g

apelsiner 291g 333g 375g 417g

Te (dryck) 166ml 190ml 214ml 238ml

Vatten och mineralvatten 500ml 500ml 500ml 500ml

Lunch räkor 42g 48g 54g 60g

Mellanmål Urval från snackslistan

Baguette 83g 95g 107g 119g

Rå söt chilipeppar 5g 6g 6g 7g

vitlök 5g 6g 6g 7g

Smör 4g 5g 5g 6g

Cappuccino (dricka) 83ml 95ml 107ml 119ml

Vatten och mineralvatten 500ml 500ml 500ml 500ml

Middag Bläckfisk panerad och stekt 83g 95g 107g 119g

Majonnäs 80% fett 10g 11g 13g 14g

ruccolasallad (rucola) 83g 95g 107g 119g

citroner 166g 190g 214g 238g

Vatten och mineralvatten 500ml 500ml 500ml 500ml

Dagsschema: Franskt

Måltid Enhet Vikt

tappa

Anpassning

Vecka 1

Anpassning

Vecka 2

Frukost Baguettefranska 104g 120g 135g 149g

Mellanmål Urval från snackslistan

hålla

Vikt

Hårdost 10% 40g 46g 52g 57g

bär 100g 115g 129g 144g

Multi fruktjuice 289ml 331ml 372ml 414ml

Vatten och mineralvatten 500ml 500ml 500ml 500ml

Lunch Broccolikrämsoppa 241ml 276ml 310ml 345ml

Mellanmål Urval från snackslistan

Fullkornsbröd 40g 46g 52g 57g

Smör 10g 12g 13g 15g

Vatten och mineralvatten 500ml 500ml 500ml 500ml

Middag Kalvkött "Cordon Bleu" (3) 120g 138g 155g 172g

Raggmunk (standard recept) 120g 138g 155g 172g

blandade grönsaker 120g 138g 155g 172g

Vatten och mineralvatten 500ml 500ml 500ml 500ml

Sida 45 av 191


Dagsschema: Orientaliskt

Måltid Enhet Vikt

tappa

Anpassning

Vecka 1

Anpassning

Vecka 2

Frukost Omelett (0) 100g 114g 129g 143g

Mellanmål Urval från snackslistan

hålla

Vikt

svampar 30g 34g 39g 43g

Fullkornsbröd 120g 137g 154g 171g

papaya 199g 228g 257g 286g

Te (dryck) 199ml 228ml 257ml 286ml

Lunch grillad kyckling utan skinn 100g 114g 129g 143g

Mellanmål Urval från snackslistan

Currysås 40ml 46ml 51ml 57ml

röd paprika 40g 46g 51g 57g

isbergssallad 45g 51g 58g 64g

kinesisk grönsaks- blandning 40g 46g 51g 57g

Citronsaft lemonad 165ml 188ml 212ml 236ml

Vatten och mineralvatten 500ml 500ml 500ml 500ml

Middag Lamm grillspett 67g 77g 86g 96g

shiitake 90g 103g 116g 129g

ostronskivling 100g 114g 129g 143g

Vitt bröd 85g 97g 109g 121g

Smör 10g 11g 13g 14g

Vatten och mineralvatten 500ml 500ml 500ml 500ml

Ofta sugen på mellanmål?

Om du blir hungrig mellan måltiderna och ditt resultat visar att du skall ät mer än 3 måltider

per dag, så rekommenderar vi att ni går till slutet av menyförslag avsnittet. Där hittar du en

lista med livsmedel som du kan äta större kvantiteter av utan att din vikt påverkas nämnvärt.

Var vänlig notera: De dagliga menyerna har skapats för att se till att du får en optimal

kalorifördelning under dagen. Detta betyder också att livsmedel som har röda viktikoner har

inkluderats i dessa dagliga måltider. Eftersom alla livsmedel noggrant har valts ut som en

grupp, är det ok för dig att även äta livsmedel som har röda viktikoner i denna exakta

kombination. De dagliga menyerna tar också endast hänsyn till den rätta kaloribalansen för dig

(Viktprogrammet). De tar inte hänsyn till om dessa livsmedel är hälsosamma eller

ohälsosamma för dig baserat på dina gener (Näringsprogrammet).

Sida 46 av 191


Snacks som kan ätas när som helst

Klar svampsoppa

835 ml grönsaksbuljong

250 g champinjoner

85 g rädisgroddar

Salt med jod

Peppar

Sojasås

Timjan

Skär svampen i skivor. Värm upp soppan

och lägg till svampen. Krydda soppan

med salt, peppar, soja och timjan. Strö

över rädisgroddarna och servera i en

tallrik.

Tomatsoppa med örter-

165 ml grönsaksbuljong

5 Tomater

1.5 Tsk vit balsam vinäger

Salt med jod

Peppar

Basilika

Skär tomaterna i små bitar. Värm upp

soppan och tillsätt tomatbitarna. Låt

koka i tre minuter och sila sedan soppan

genom en sil. Krydda med salt, peppar,

basilika och balsamvinäger. Strö över

groddar och servera soppan i en skål.

Enkel grönsakstallrik

100 g färsk grön sparris

100 g selleri

100 g pumpa

50 g paprika

100 g zucchini

Salt med jod

Peppar

Timjan

Skölj av, skala och skär grönsakerna i

skivor. Koka upp selleri, pumpa och

sparris och låt koka i cirka 8 till 10

minuter. Tillsätt zucchini och paprika och

koka ytterligare tre minuter. Ta upp

grönsakerna från vattnet och krydda

med citron, timjan, salt och peppar.

Shiratakinudlar med tomatsås

310 g shiratakinudlar

35 g champinjoner

0.5 burk(ar) tärnade

tomater

Citroner

Salt med jod

Peppar

Basilika

Lägg de tärnade tomaterna och svampen

i en stekpanna och stek i 5 minuter.

Krydda med citron, salt, peppar och

basilika. Ta ut nudlarna från paketet och

koka i cirka 1 till 3 minuter. Separera

nudlarna från det kokande vattnet med

en sil, blanda dem med såsen och servera

på en tallrik.

Sida 47 av 191


Snacks som kan ätas när som helst

Sommarsallad med ätbara blommor.

215 blandade salladsblad

140 g gurka

55 g ätbara blommor

1.5 Msk vitvinsvinäger

1.5 Msk jordgubbsvinäger

1.5 Tsk olivolja

Salt med jod

Peppar

Riv den avsköljda salladen i mindre bitar.

Skär gurkan i småbitar. Blanda salladen

och gurkan med vinäger och olja i en

salladsskål. Krydda med salt och peppar

och strö över de ätbara blommorna innan

servering.

acerola

acerola

Valfri mängd

aprikos

aprikos

Valfri mängd

aubergine

aubergine

Valfri mängd

Vi rekommenderar ångkokning

Kokta rÅ

Kokta rÅ

Valfri mängd

Sida 48 av 191


Snacks som kan ätas när som helst

blomkål

blomkål

Valfri mängd

Vi rekommenderar ångkokning

broccoli

broccoli

Valfri mängd

Vi rekommenderar ångkokning

clementiner

clementiner

Valfri mängd

Fiskfond

Fiskfond

Valfri mängd

Kokta kräftor

Kokta kräftor

Valfri mängd

Sida 49 av 191


Snacks som kan ätas när som helst

grön paprika

grön paprika

Valfri mängd

Syrliga gurka konserverad, avrunna

Syrliga gurka

konserverad, avrunna

Valfri mängd

Grön sallad utan dressing

Grön sallad utan dressing

Valfri mängd

gurka

gurka

Valfri mängd

Kaffe med mjölk

Kaffe med mjölk (osötad)

Valfri mängd

Sida 50 av 191


Snacks som kan ätas när som helst

kiwi

kiwi

Valfri mängd

mandariner

mandariner

Valfri mängd

morel

morel

Valfri mängd

plommon

plommon

Valfri mängd

rädisor

rädisor

Valfri mängd

Sida 51 av 191


Snacks som kan ätas när som helst

rättika

rättika

Valfri mängd

Rabarberkompott med sötningsmedel

Rabarberkompott med

sötningsmedel

Valfri mängd

rödkål

rödkål

Valfri mängd

sparris

sparris

Valfri mängd

Vi rekommenderar ångkokning

Soppor klara

Soppor klara

Valfri mängd

Sida 52 av 191


Snacks som kan ätas när som helst

Te (dryck)

Te (dryck)

Valfri mängd

tomater

tomater

Valfri mängd

Vatten och mineralvatten

Vatten och mineralvatten

Valfri mängd

vitkål

vitkål

Valfri mängd

zucchini

zucchini

Valfri mängd

Sida 53 av 191


VIKTGENER

DIN NÄRINGSTYP FÖR ATT GÅ NED I VIKT

DIN SPORTTYP FÖR ATT GÅ NED I VIKT

DITT VIKTNEDGÅNGSPROGRAM

DITT SPORTPROGRAM FÖR ATT GÅ NED I VIKT

NÄRINGSGENER

AVGIFTNING

LIVSMEDELSINGREDIENSER

KOSTTILLSKOTT

LIVSMEDELSLISTA

YTTERLIGARE INFORMATION


DITT SPORTPROGRAM FÖR ATT GÅ

NED I VIKT

Planera ditt personliga träningsprogram för att effektivt gå ned i

vikt.


MOTION

Fysisk aktivitet

Målet med denna fysiska träning är att höja pulsen en längre tidsperiod och hålla den där

konstant. För att uppnå detta behöver kroppen mycket energi som den tar från tillgängliga

källor. Äter man strax före träningen tar kroppen del av energin från maten, vilket bidrar till att

viktnedgången blir mindre. Därför ska man inte äta någonting minst två timmar före fysisk

aktivitet.

Bestäm själv hur många träningspass du vill göra per vecka. Följande tabell visar hur många

kalorier du bör förbränna per vecka. Ju oftare du tränar, desto färre kalorier behöver du

förbränna per träningspass:

Träningstillfällen per vecka

Kaloriförbrukning per träningspass

7 222 kcal

6 259 kcal

5 311 kcal

4 388 kcal

3 518 kcal

2 777 kcal

1 1554 kcal

Som alternativ till dessa träningstabeller kan du också använda din smartphone för att

registrera de kalorier du förbrukat. Följande appar kan hjälpa dig att registrera din

kaloriförbrukning:

➤ FitnessBuilder

➤ Freeletics

➤ Google Fit

➤ Nike+ Training Club

➤ Strava

➤ Sworkit

➤ Runkeeper

➤ Runtastic

Sida 56 av 191


Anvisningar

Bestäm till en början hur ofta per vecka du vill ägna dig åt fysisk träning. Ju mer sällan du

tränar, desto längre tid måste du träna för att bränna tillräckligt många kalorier. När du

bestämt hur ofta du vill träna per vecka väljer du de träningsprogram i tabellen du föredrar. I

spalten "4 X" hittar du till exempel längden på träningsenheten per aktivitet om du vill träna

fyra gånger per vecka. Naturligtvis kan du även ägna dig åt olika sorters träning. Om du alltså

vill träna fyra gånger per vecka kan du spela fotboll två gånger per vecka och promenera i

naturen två gånger (hur länge träningspassen bör vara kan du läsa i tabellen).

När du väljer övning bör du också ta hänsyn till din genetik. Den optimala balansen mellan

kraft- och uthållighetssporter kommer att hjälpa dig bibehålla din muskelmassa även när du

går ned i vikt. För att kunna välja rätt övningar kan du följa symbolerna som indikerar om

övningen kräver kraft eller uthållighet:

= Uthållighetssport

= Kraftsport

= Uthållighet- och kraftsport

Din Typ:

UTHÅLLIGHETSSPORTER OCH KRAFTSPORTER

Vilken träningsform är bättre lämpad för att bibehålla dina

muskler?

STYRKESPORTER

UTHÅLLIGHET


Besök ett gym med vänner

Även om egen motivation och tekniska hjälpmedel hjälper till har studier visat att

viktreducerande dieter är betydligt effektivare om man får professionell hjälp vid

genomförandet. Därför är det bra att ta hjälp av en personlig tränare på ditt gym i samband

med ett viktreduceringsprogram. Denne kan ge dig råd om de olika träningsmöjligheterna och

hela tiden motivera dig. Många tycker dessutom att det är enklare att träna regelbundet när de

gör besöken på gymmet till rutin. Välj med ledning av följande tabell vilken träning och hur ofta

du vill träna per vecka. Du kan naturligtvis också kombinera utomhusaktiviteter med dina

besök på gymmet.

Sida 57 av 191


Upprätta en träningsplan

Om du nu har definierat dina fysiska favoritaktiviteter, tiden på passen och antalet gånger du

tränar per vecka, kan du upprätta en detaljerad träningsplan. Skriv in vilken sorts fysisk

aktivitet och tiden i den bakre delen av foldern och se till att nå tillräckligt antal

träningstillfällen per vecka. [Skriv även in HIT-träningen i tillräckligt antal och tid för den i

foldern.] Vid varje dags slut kan du då se hur väl du har lyckats med att följa dina mål.

Exempel på en träningsplan med 3 pass per vecka

156 kalorier per dag i genomsnitt

Sport typ 1

Sport typ 2

Sport typ 3

Sport typ 4

Sport typ 5

Sport typ 6

Sport typ 7

Sport typ 8

Sport typ 9

Måndag Tisdag Onsdag Torsdag

Sport typ 2 Sport typ 9 Sport typ 5

minst 40 min minst 37 min minst 45 min

Fredag Lördag Söndag

Sida 58 av 191


Träningsprogram

Träningspass per vecka i minuter

222 kalorier per dag i genomsnitt 1 X 2 X 3 X 4 X 5 X 6 X 7 X

Aerobics (380 kcal/h) 245 123 82 61 49 41 35

Badminton (360 kcal/h) 259 130 86 65 52 43 37

Basketball (450 kcal/h) 207 104 69 52 41 35 30

Bergsklättring (436 kcal/h) 214 107 71 53 43 36 31

Boxning med slagpåse (422 kcal/h) 221 110 74 55 44 37 32

Skridskoåkning (15 km/h) (384 kcal/h) 243 121 81 61 49 40 35

Cykling (15 km/h) (360 kcal/h) 259 130 86 65 52 43 37

Cykling (25 km/h) (612 kcal/h) 152 76 51 38 30 25 22

Fotboll (498 kcal/h) 187 94 62 47 37 31 27

Maskin träning (styrka) (422 kcal/h) 221 110 74 55 44 37 32

Gymnastik (324 kcal/h) 288 144 96 72 58 48 41

Handboll (640 kcal/h) 146 73 49 36 29 24 21

Hockey (563 kcal/h) 166 83 55 41 33 28 24

Jogging (9 km/h) (488 kcal/h) 191 96 64 48 38 32 27

Jogging (12 km/h) (748 kcal/h) 125 62 42 31 25 21 18

Jogging (17 km/h) (1040 kcal/h) 90 45 30 22 18 15 13

Kampsport (704 kcal/h) 132 66 44 33 26 22 19

Klättra (774 kcal/h) 120 60 40 30 24 20 17

Knäböj (588 kcal/h) 159 79 53 40 32 26 23

Längdskidåkning (8 km/h) (690 kcal/h) 135 68 45 34 27 23 19

Mountainbiking (520 kcal/h) 179 90 60 45 36 30 26

Stavgång (3,5 km/h) (396 kcal/h) 235 118 78 59 47 39 34

Pilates (420 kcal/h) 222 111 74 56 44 37 32

Polo (563 kcal/h) 166 83 55 41 33 28 24

Rullskridskor (15 km/h) (384 kcal/h) 243 121 81 61 49 40 35

Rugby (704 kcal/h) 132 66 44 33 26 22 19

Vandring med snöskor (560 kcal/h) 167 83 56 42 33 28 24

Hoppa hopprep (572 kcal/h) 163 82 54 41 33 27 23

Skateboarding (352 kcal/h) 265 132 88 66 53 44 38

Skidåkning (långsamt) (488 kcal/h) 191 96 64 48 38 32 27

Skidåkning (snabbt) (560 kcal/h) 167 83 56 42 33 28 24

Snowboarding (488 kcal/h) 191 96 64 48 38 32 27

Squash (728 kcal/h) 128 64 43 32 26 21 18

Simning (långsam) (260 kcal/h) 359 179 120 90 72 60 51

Swimming (snabb) (576 kcal/h) 162 81 54 40 32 27 23

Kampsportsträning (900 kcal/h) 104 52 35 26 21 17 15

Teknisk taekwondoträning (550 kcal/h) 170 85 57 42 34 28 24

Tennis (312 kcal/h) 299 149 100 75 60 50 43

Enhjuling (352 kcal/h) 265 132 88 66 53 44 38

Volleyball (563 kcal/h) 166 83 55 41 33 28 24

Vandring (360 kcal/h) 259 130 86 65 52 43 37

Vattenpolo (704 kcal/h) 132 66 44 33 26 22 19

Sida 59 av 191


Fritidsaktiviteter och hemarbete

Träningspass per vecka i minuter

222 kalorier per dag i genomsnitt 1 X 2 X 3 X 4 X 5 X 6 X 7 X

Fiske från båt (176 kcal/h) 530 265 177 132 106 88 76

Fiske/stående (246 kcal/h) 379 190 126 95 76 63 54

Bowling (211 kcal/h) 442 221 147 110 88 74 63

Pilkastning (176 kcal/h) 530 265 177 132 106 88 76

Fäktning (422 kcal/h) 221 110 74 55 44 37 32

Frisbee (211 kcal/h) 442 221 147 110 88 74 63

Golf (klubbor i golfvagn) (352 kcal/h) 265 132 88 66 53 44 38

Kanot (4 km/h) (174 kcal/h) 536 268 179 134 107 89 77

Motocross (281 kcal/h) 332 166 111 83 66 55 47

Forsränning (352 kcal/h) 265 132 88 66 53 44 38

Ridning (246 kcal/h) 379 190 126 95 76 63 54

Snorkling (352 kcal/h) 265 132 88 66 53 44 38

Segling (211 kcal/h) 442 221 147 110 88 74 63

Gång (174 kcal/h) 536 268 179 134 107 89 77

Surfa (211 kcal/h) 442 221 147 110 88 74 63

Dans (långsam) (211 kcal/h) 442 221 147 110 88 74 63

Dans (snabb) (384 kcal/h) 243 121 81 61 49 40 35

Dans (modern) (422 kcal/h) 221 110 74 55 44 37 32

Dykning med tub (493 kcal/h) 189 95 63 47 38 32 27

Bordtennis (281 kcal/h) 332 166 111 83 66 55 47

Vindsurfing (211 kcal/h) 442 221 147 110 88 74 63

Trädgårdsarbete (352 kcal/h) 265 132 88 66 53 44 38

Gräsklippning (387 kcal/h) 241 120 80 60 48 40 34

Städning (246 kcal/h) 379 190 126 95 76 63 54

Sida 60 av 191


Möjligheter i gymmet

Träningspass per vecka i minuter

222 kalorier per dag i genomsnitt 1 X 2 X 3 X 4 X 5 X 6 X 7 X

Cykelträning (588 kcal/h) 159 79 53 40 32 26 23

Crosstrainer (540 kcal/h) 173 86 58 43 35 29 25

Maskin träning (styrka) (422 kcal/h) 221 110 74 55 44 37 32

Tyngdlyftning (422 kcal/h) 221 110 74 55 44 37 32

Löpband (9 km/h) (488 kcal/h) 191 96 64 48 38 32 27

Löpband (12 km/h) (748 kcal/h) 125 62 42 31 25 21 18

Löpband (17 km/h) (1040 kcal/h) 90 45 30 22 18 15 13

Roddmaskin (415 kcal/h) 225 112 75 56 45 37 32

Stepper (588 kcal/h) 159 79 53 40 32 26 23

Tai chi (281 kcal/h) 332 166 111 83 66 55 47

Vibrationsträning (900 kcal/h) 104 52 35 26 21 17 15

Yoga (281 kcal/h) 332 166 111 83 66 55 47

Sida 61 av 191


Anpassnings- och stabiliseringsfas

TRÄNING

Följ hittillsvarande träningsschema tills du har nått din idealvikt. När du är nöjd med

din vikt, påbörja nästa fas.

Ditt nya träningsprogram

Gratulerar, du har med ett intensivt kalorireducerings- och träningsprogram framgångsrikt

gått ner i vikt och kan nu gå över till den behagligare fasen i programmet. Till att börja med kan

du minska ditt träningsprogram väsentligt.

Men du bör hålla det här lättare träningsprogrammet i längden fr.o.m. nu för att hålla dig

slank. Upprätta en ny träningsplan som långsiktigt skall gälla för de resterande faserna.

Använd tabellen på nästa sida för att se vilket träningsprogram du vill

följa framgent.

Sida 62 av 191


Fysisk aktivitet

Träningspass per vecka i minuter

74 kalorier per dag i genomsnitt 1 X 2 X 3 X 4 X 5 X 6 X 7 X

Aerobics (380 kcal/h) 82 41 27 20 16 14 12

Badminton (360 kcal/h) 86 43 29 22 17 14 12

Basketball (450 kcal/h) 69 35 23 17 14 12 10

Bergsklättring (436 kcal/h) 71 36 24 18 14 12 10

Boxning med slagpåse (422 kcal/h) 74 37 25 18 15 12 11

Skridskoåkning (15 km/h) (384 kcal/h) 81 40 27 20 16 13 12

Cykling (15 km/h) (360 kcal/h) 86 43 29 22 17 14 12

Cykling (25 km/h) (612 kcal/h) 51 25 17 13 10 8 7

Fotboll (498 kcal/h) 62 31 21 16 12 10 9

Maskin träning (styrka) (422 kcal/h) 74 37 25 18 15 12 11

Gymnastik (324 kcal/h) 96 48 32 24 19 16 14

Handboll (640 kcal/h) 49 24 16 12 10 8 7

Hockey (563 kcal/h) 55 28 18 14 11 9 8

Jogging (9 km/h) (488 kcal/h) 64 32 21 16 13 11 9

Jogging (12 km/h) (748 kcal/h) 42 21 14 10 8 7 6

Jogging (17 km/h) (1040 kcal/h) 30 15 10 7 6 5 4

Kampsport (704 kcal/h) 44 22 15 11 9 7 6

Klättra (774 kcal/h) 40 20 13 10 8 7 6

Knäböj (588 kcal/h) 53 26 18 13 11 9 8

Längdskidåkning (8 km/h) (690 kcal/h) 45 23 15 11 9 8 6

Mountainbiking (520 kcal/h) 60 30 20 15 12 10 9

Stavgång (3,5 km/h) (396 kcal/h) 78 39 26 20 16 13 11

Pilates (420 kcal/h) 74 37 25 19 15 12 11

Polo (563 kcal/h) 55 28 18 14 11 9 8

Rullskridskor (15 km/h) (384 kcal/h) 81 40 27 20 16 13 12

Rugby (704 kcal/h) 44 22 15 11 9 7 6

Vandring med snöskor (560 kcal/h) 56 28 19 14 11 9 8

Hoppa hopprep (572 kcal/h) 54 27 18 14 11 9 8

Skateboarding (352 kcal/h) 88 44 29 22 18 15 13

Skidåkning (långsamt) (488 kcal/h) 64 32 21 16 13 11 9

Skidåkning (snabbt) (560 kcal/h) 56 28 19 14 11 9 8

Snowboarding (488 kcal/h) 64 32 21 16 13 11 9

Squash (728 kcal/h) 43 21 14 11 9 7 6

Simning (långsam) (260 kcal/h) 120 60 40 30 24 20 17

Swimming (snabb) (576 kcal/h) 54 27 18 13 11 9 8

Kampsportsträning (900 kcal/h) 35 17 12 9 7 6 5

Teknisk taekwondoträning (550 kcal/h) 57 28 19 14 11 9 8

Tennis (312 kcal/h) 100 50 33 25 20 17 14

Enhjuling (352 kcal/h) 88 44 29 22 18 15 13

Volleyball (563 kcal/h) 55 28 18 14 11 9 8

Vandring (360 kcal/h) 86 43 29 22 17 14 12

Vattenpolo (704 kcal/h) 44 22 15 11 9 7 6

Sida 63 av 191


Fritidsaktiviteter och hemarbete

Träningspass per vecka i minuter

74 kalorier per dag i genomsnitt 1 X 2 X 3 X 4 X 5 X 6 X 7 X

Fiske från båt (176 kcal/h) 177 88 59 44 35 29 25

Fiske/stående (246 kcal/h) 126 63 42 32 25 21 18

Bowling (211 kcal/h) 147 74 49 37 29 25 21

Pilkastning (176 kcal/h) 177 88 59 44 35 29 25

Fäktning (422 kcal/h) 74 37 25 18 15 12 11

Frisbee (211 kcal/h) 147 74 49 37 29 25 21

Golf (klubbor i golfvagn) (352 kcal/h) 88 44 29 22 18 15 13

Kanot (4 km/h) (174 kcal/h) 179 89 60 45 36 30 26

Motocross (281 kcal/h) 111 55 37 28 22 18 16

Forsränning (352 kcal/h) 88 44 29 22 18 15 13

Ridning (246 kcal/h) 126 63 42 32 25 21 18

Snorkling (352 kcal/h) 88 44 29 22 18 15 13

Segling (211 kcal/h) 147 74 49 37 29 25 21

Gång (174 kcal/h) 179 89 60 45 36 30 26

Surfa (211 kcal/h) 147 74 49 37 29 25 21

Dans (långsam) (211 kcal/h) 147 74 49 37 29 25 21

Dans (snabb) (384 kcal/h) 81 40 27 20 16 13 12

Dans (modern) (422 kcal/h) 74 37 25 18 15 12 11

Dykning med tub (493 kcal/h) 63 32 21 16 13 11 9

Bordtennis (281 kcal/h) 111 55 37 28 22 18 16

Vindsurfing (211 kcal/h) 147 74 49 37 29 25 21

Trädgårdsarbete (352 kcal/h) 88 44 29 22 18 15 13

Gräsklippning (387 kcal/h) 80 40 27 20 16 13 11

Städning (246 kcal/h) 126 63 42 32 25 21 18

Sida 64 av 191


Möjligheter i gymmet

Träningspass per vecka i minuter

74 kalorier per dag i genomsnitt 1 X 2 X 3 X 4 X 5 X 6 X 7 X

Cykelträning (588 kcal/h) 53 26 18 13 11 9 8

Crosstrainer (540 kcal/h) 58 29 19 14 12 10 8

Maskin träning (styrka) (422 kcal/h) 74 37 25 18 15 12 11

Tyngdlyftning (422 kcal/h) 74 37 25 18 15 12 11

Löpband (9 km/h) (488 kcal/h) 64 32 21 16 13 11 9

Löpband (12 km/h) (748 kcal/h) 42 21 14 10 8 7 6

Löpband (17 km/h) (1040 kcal/h) 30 15 10 7 6 5 4

Roddmaskin (415 kcal/h) 75 37 25 19 15 12 11

Stepper (588 kcal/h) 53 26 18 13 11 9 8

Tai chi (281 kcal/h) 111 55 37 28 22 18 16

Vibrationsträning (900 kcal/h) 35 17 12 9 7 6 5

Yoga (281 kcal/h) 111 55 37 28 22 18 16

Sida 65 av 191


Ta reda på din optimala hjärtfrekvens

HJÄRTFREKVENS

Den optimala hjärtfrekvensen är avgörande vid fysisk träning. Din idealiska puls när

det kommer till att träna ditt hjärta och din kondition beror på din ålder. Använd

följande tabell för att utläsa vad din puls bör ligga på vid just din ålder.

Ålder

Puls

5 175 - 185

10 165 - 175

15 160 - 170

20 155 - 165

25 150 - 160

30 145 - 155

35 140 - 150

40 135 - 145

45 130 - 140

50 125 - 135

55 120 - 130

60 115 - 125

65 110 - 120

70 105 - 115

75 100 - 110

80 95 - 105

85 90 - 100

90 85 - 95

95 80 - 90

100 75 - 85

Optimal hjärtfrekvens:

150 - 160

För att vara säker på att du utför dina övningar med rätt

intensitet rekommenderas en pulsklocka. Dessa pulsmätare

har vanligtvis en larmfunktion som varnar när

hjärtfrekvensen är för hög eller för låg.

För att hitta den optimala hjärtfrekvensen har vi använt oss

av Zoladz-Methoden (Zone2): (220 - Ålder) - 40 +/- 5)

Obs! Denna pulsfrekvens är bara ett ungefärligt

genomsnittsvärde och bör endast gälla som en grov

riktlinje. Om du börjar svettas lätt vid denna pulsfrekvens,

måste andas kraftigare men ändå fortfarande kan tala, rör

du dig förmodligen inom det riktiga pulsfrekvensområdet.

Om du emellertid känner dig över- eller underbelastad,

måste du uppnå en anpassning av din optimala puls.

Sida 66 av 191


VIKTGENER

DIN NÄRINGSTYP FÖR ATT GÅ NED I VIKT

DIN SPORTTYP FÖR ATT GÅ NED I VIKT

DITT VIKTNEDGÅNGSPROGRAM

DITT SPORTPROGRAM FÖR ATT GÅ NED I VIKT

NÄRINGSGENER

AVGIFTNING

LIVSMEDELSINGREDIENSER

KOSTTILLSKOTT

LIVSMEDELSLISTA

YTTERLIGARE INFORMATION


NÄRINGSGENER

Hur dina gener påverkar vilka livsmedel som är hälsosamma eller

ohälsosamma för dig.


NUTRIGENETIK

Nutrigenetics: Hur en genetisk analys kan ge

näringsrekommendationer

De analyserade genetiska polymorferna påverkar hur din kropp reagerar på vissa

näringsämnen och innehållet hos vissa livsmedel och vilka ämnen kroppen kan

omvandla och tillvarata. Vår kost spelar en avgörande roll vid uppkomsten av många

sjukdomar. Vi kan nu utvärdera dina genetiska resultat och härigenom anpassa din

kost så att dina genetiska svagheter neutraliseras.

Detta område inom medicinen kallas nutrigenetik och syftar till att bestämma hur justering av

vår kost enligt genetiska data påverkar vår hälsa. Om en viss svaghet identifieras, anpassas din

näringsplan för att utesluta alla kostämnen som är ohälsosamma för dig och det ökar andra

hälsosamma ämnen. Genom att analysera över 50 genetiska variationer har vi sammanställt en

mängd information om dina infödda styrkor och svagheter. När man bestämmer om en viss mat

eller livsmedelsingrediens är hälsosam för din konsumtion, måste man titta på den större

bilden. Till exempel, om ett näringsämne är fördelaktigt för en hälsofaktor men skadligt för en

annan, måste risken för båda vägas in i beslutet. När data från alla relevanta genanalyser är

inblandade kan vi utvärdera dina individuella risker och bestämma om en mat är hälsosam eller

ohälsosam för dig.

Sida 70 av 191


Ditt Resultatet

RESULTAT

Du har valt ett genetisk test som undersöker näringsrelevanta gener för defekter som påverkar

livsmedel som är hälsosamma och ohälsosamma för dig. Denna laboratorieanalys visade

följande resultat:

Näringsgener - Hjärta

SYMBOL rs NCBI GENTYP

CDH13 rs8055236 G/G

CHDS8 rs1333049 G/C

APOA5 rs662799 A/A

PON1 rs662 A/A

PON1 rs854560 T/A

APOB rs5742904 G/G

SREBF2 rs2228314 C/C

NOS3 Ins/Del Intron 4 Ins/Ins

NOS3 rs2070744 T/T

NOS3 rs1799983 G/T

APOA1 rs670 G/G

MTRR rs1801394 G/G

MMP3 rs3025058 T/del

GJA4 rs1764391 T/T

ITGB3 rs5918 T/T

CETP rs708272 C/T

MTHFR rs1801133 C/C

NOS1AP rs16847548 T/T

NOS1AP rs12567209 G/G

NOS1AP rs10494366 T/T

AGT rs699 T/T

ADRB1 rs1801253 G/C

GNB3 rs5443 C/T

Näringsgener - Oxidativ stress

SYMBOL rs NCBI GENTYP

GSTM1 Null allel INS

GSTT1 Null allel DEL

GSTP1 rs1695 G/A

SOD2 rs4880 T/T

GPX rs1050450 T/T

Sida 71 av 191


Näringsgener - Ämnesomsättning

SYMBOL rs NCBI GENTYP

TCF7L2 rs7903146 C/C

HIGD1C rs12304921 A/A

HHEX rs1111875 G/A

IL6 rs1800795 G/C

IL10 rs1800872 C/A

PPARG rs1801282 C/C

FTO rs9939609 T/A

KCNJ11 rs5219 C/T

Näringsgener - Hjärna

SYMBOL rs NCBI GENTYP

APOE rs429358 T/C

APOE rs7412 C/C

APOE TYP kombination E3/E4

Näringsgener - Avgiftning

SYMBOL rs NCBI GENTYP

HFE rs1799945 C/C

HFE rs1800730 A/A

HFE rs1800562 G/G

GSTM1 Null allel INS

GSTT1 Null allel DEL

GSTP1 rs1695 G/A

CYP1A2 rs762551 A/A

NQO1 rs1800566 C/C

COMT rs4680 A/G

CYP1B1 rs1056836 C/C

CYP1A1 rs4646903 T/T

Näringsgener - Ben

SYMBOL rs NCBI GENTYP

Col1A1 rs1800012 T/T

VDR rs1544410 A/A

ESR1 rs2234693 C/T

LCT rs4988235 T/T

Näringsgener - Leder

SYMBOL rs NCBI GENTYP

TNFa rs1800629 G/G

IL1a rs1800587 C/C

Näringsgener - Flingor

SYMBOL rs NCBI GENTYP

HLA DQ2.5 rs2187668 G/G

HLA DQ8 rs7454108 T/C

Sida 72 av 191


Näringsgener - Mjölk

SYMBOL rs NCBI GENTYP

LCT rs4988235 T/T

Näringsgener - Ögon

SYMBOL rs NCBI GENTYP

HTRA1 rs11200638 G/G

CFH rs1061170 T/C

LOC387715 rs10490924 G/G

Näringsgener - Blod

SYMBOL rs NCBI GENTYP

MTHFR rs1801133 C/C

MTRR rs1801394 G/G

Näringsgener - Vitamin B2

SYMBOL rs NCBI GENTYP

MTHFR rs1801133 C/C

Näringsgener - Blodtryck

SYMBOL rs NCBI GENTYP

AGT rs699 T/T

ADRB1 rs1801253 G/C

GNB3 rs5443 C/T

BESKRIVNING: SYMBOL = Namn på Undersökt genetisk variation, rsNCBI = beskrivning av genetisk

variation i fokus, genotyp = resultat.

Sida 73 av 191


VIKTGENER

DIN NÄRINGSTYP FÖR ATT GÅ NED I VIKT

DIN SPORTTYP FÖR ATT GÅ NED I VIKT

DITT VIKTNEDGÅNGSPROGRAM

DITT SPORTPROGRAM FÖR ATT GÅ NED I VIKT

NÄRINGSGENER

AVGIFTNING

LIVSMEDELSINGREDIENSER

KOSTTILLSKOTT

LIVSMEDELSLISTA

YTTERLIGARE INFORMATION


AVGIFTNING

Hur du kan detoxa din kropp från olika skadliga substanser.


ÄMNESOMSÄTTNING

Fas 1 avgiftning av aska och sot

Polycykliska aromatiska kolväten (PAH) är vanliga luftföroreningar som främst

produceras genom att bränna fossila bränslen som kol, naturgas och olja. Dessa

föroreningar kommer in i kroppen via en mängd vägar: i mat och dricksvatten, genom

lungorna när rök eller rök inandas och till och med direkt genom huden. En gång i våra

kroppar kan de orsaka många olika typer av sjukdomar.

Det finns en rad avgiftningsgener som är ansvariga för produktionen av viktiga

avgiftningsenzymer. Dessa gener binder skadeämnen i kroppen och oskadliggör dem. Är dessa

gener defekta kan de inte riktigt fullgöra sin uppgift och därigenom ökar den individuella

cancerrisken flera gånger om på grund av de skadliga ämnena. Därför är det mycket viktigt för

personer med en gendefekt att veta om den förhöjda risken för att minska kontakten med

dessa skadeämnen och förbli friska. Din genanalys har givit följande resultat:

Genetiska risker och egenskaper

SYMBOL rs NCBI POLYMORF. GENTYP

CYP1A1 rs4646903 T>C T/T

CYP1B1 rs1056836 C>G C/C

Sammanfattning av effekterna

➤ Fas 1-avgiftningen är inte kraftigt reducerad

➤ Avgiftningen av aska, rök och sot (av grillad mat) är ej reducerad

Effektivitet under fas 1

Avgiftning av aska, sot (mat), rök

EFFEKTIV

INEFFEKTIV

EFFEKTIV

INEFFEKTIV



Sida 76 av 191


ÄMNESOMSÄTTNING

Fas 2-avgiftning av pesticider och tungmetaller

Avgiftningsgenerna binder och neutraliserar skadeämnen som ofta förekommer i industriella

lösningsmedel, ogräsbekämpningsmedel, fungicider eller insektssprayer och oskadliggör även

giftiga tungmetaller som kvicksilver, bly och kadmium. Fungerar dessa gener bra kan

skadeämnena filtreras ur kroppen effektivt och tillräckligt. Men om dessa gener är defekta kan

kroppen inte avgiftas tillräckligt och risken att insjukna i en rad cancersjukdomar och

utmattningssyndrom stiger avsevärt.

Genetiska risker och egenskaper

SYMBOL rs NCBI POLYMORF. GENTYP

GSTM1 Null allel Null allel INS

GSTT1 Null allel Null allel DEL

GSTP1 rs1695 A>G G/A

Sammanfattning av effekterna

➤ Fas 2-avgiftningen av pesticider, kemikalier och tungmetaller är reducerad

➤ Ditt behov av kalcium, selen och zink har ökat

Effektiviteten under fas 2-avgiftningsprocess

Avgiftning av giftiga tungmetaller

EFFEKTIV

INEFFEKTIV

EFFEKTIV

INEFFEKTIV



Avgiftning av pesticider, kemikalier,

fungicider, ogräsmedel och insektssprayer

EFFEKTIV

INEFFEKTIV


Sida 77 av 191


ÄMNESOMSÄTTNING

Oxidativ stress och fria radikaler

Fria radikaler skapas i celler under energikonvertering. Fria radikaler är små aggressiva

ämnen som skadar molekylerna runt dem genom en kedjereaktion. De måste

neutraliseras snabbt av kroppen. En obalans mellan skapandet och neutraliseringen av

fria radikaler är känd som oxidativ stress, vilket är en av de faktorer som påverkar

åldrandet av din kropp och hud.

Speciella gener sköter neutralisering av olika fria radikaler. Många personer har dock defekter i

dessa gener vilket minskar skyddet mot fria radikaler. Om kroppen inte har medfödd förmåga

att neutralisera fria radikaler kan man äta större mängd antioxidanter -som betakaroten,

Vitamin C, Vitamin E och Acetylcystein - vilket då ökar kroppens förmåga att motstå oxidativ

stress.

Även Coenzym Q10 är en stark antioxidant som kan neutralisera fria radikaler, men bara efter

att ha blivit omvandlat av en särskild gen till den aktiva formen Ubiquinol. Är denna gen defekt

kan Coenzym Q10 ej omvandlas och ger då inget skydd mot fria radikaler. Därför är det viktigt

att veta om din kropp är kapabel att aktivera Coenzym Q10 för att veta vilka antioxidanter du

behöver inta.

Antioxidanten glutationperoxidas (GPX) är avgörande för avgiftning av fria radikaler i kroppens

celler. Selen är bland annat viktigt för den enzymatiska aktiviteten. Om genen är defekt,

minskar den sin aktivitet och vissa fria radikaler kan endast vara dåligt neutraliserade. Ett

förhöjt selenintag kan öka GPX-aktiviteten.

Genetiska risker och egenskaper

SYMBOL rs NCBI POLYMORF. GENTYP

GSTM1 Null allel Null allel INS

GSTT1 Null allel Null allel DEL

GSTP1 rs1695 A>G G/A

SOD2 rs4880 C>T T/T

GPX1 rs1050450 C>T T/T

NQO1 rs1800566 C>T C/C

Legende: rsNCBI = Bezeichnung der untersuchten genetischen Variation, POLYMORPHISMUS = Form der

genetischen Variation, GENOTYP = Persönliches Analyseergebnis,

Sida 78 av 191


Sammanfattning av effekterna

➤ Den oxidativa stressen på cellerna är tydligt förhöjd

➤ Behovet av antioxidanter är tydligt förhöjt

➤ Kroppen är i stånd att aktivera inaktivt coenzym Q10

➤ Coenzym Q10 kan intas direkt med kosten eller med ett kosttillskott

➤ Ditt behov av mikronäringsämnet selen har ökat kraftigt

Oxidativ stress på celler

Rekommenderad dos av antioxidanter

NORMALT

ÖKAD

NORMALT

ÖKAD



Aktivering av Coenzym Q10

Rekommenderad substans som antioxidant

MÖJLIG

EJ MÖJLIG

COENZYM Q10

VIT. C,E,A etc.



Ditt behov av selen

NORMALT

ÖKAD


Sida 79 av 191


ÄMNESOMSÄTTNING

Substanser och risker

Varje människa är utsatt för olika substanser i sitt liv, som påverkar henne beroende på

generna på olika sätt. Kontakten med alkohol i måttliga mängder utgör för de flesta inga

problem, medan andra på grund av genvariationer löper en betydligt högre risk att bli

alkoholberoende. Även illegala droger har olika inverkan på våra kroppar. Koffein bryts också

ned olika snabbt av skilda genetiska typer och leder till en olika hög koffein/ kaffekonsumtion.

Din genanalys kom till följande resultat:

Genetiska risker och egenskaper

SYMBOL rs NCBI POLYMORF. GENTYP

COMT rs4680 G>A A/G

CYP1A2 rs762551 C/A Pos. -163 A/A

Legende: rsNCBI = Bezeichnung der untersuchten genetischen Variation, POLYMORPHISMUS = Form der

genetischen Variation, GENOTYP = Persönliches Analyseergebnis,

Sammanfattning av effekterna

➤ Risken att bli alkoholberoende är normal

➤ Din kropp har en långsam nedbrytningstakt av koffein.

Risk för alkoholberoende

Hur snabbt bryts koffein ner?

NORMALT

ÖKAD

NORMALT

LÅNGSAM



Sida 80 av 191


VIKTGENER

DIN NÄRINGSTYP FÖR ATT GÅ NED I VIKT

DIN SPORTTYP FÖR ATT GÅ NED I VIKT

DITT VIKTNEDGÅNGSPROGRAM

DITT SPORTPROGRAM FÖR ATT GÅ NED I VIKT

NÄRINGSGENER

AVGIFTNING

LIVSMEDELSINGREDIENSER

KOSTTILLSKOTT

LIVSMEDELSLISTA

YTTERLIGARE INFORMATION


LIVSMEDELSINGREDIENSER

Effekten av olika livsmedelsingredienser avgörs av dina gener.


NUTRIGENETIK

Nutrition genetics

Gener och deras variationer påverkar ett antal processer i kroppen och många av dessa

processer kan optimeras genom en lämplig diet. På så sätt kan inneboende hälsounderskott

neutraliseras genom en specifikt anpassad näring, eller inneboende genetiska styrkor kan

användas på bästa möjliga sätt.

Demobeskrivning av konceptet

Sida 84 av 191


NUTRIGENETIK

Näringsgener - Hjärta

Baserat på näringsrelevanta gener och tillhörande genetiska styrkor och

svagheter bör du öka eller minska vissa livsmedelskomponenter och

näringsämnen. Dessa rekommendationer beräknas utifrån din genetiska

profil.

Dina personliga rekommendationer baserade under detta avsnitt:

Alkohol Fiber Kolesterol EPA Fruktos Total fett

a-Linol. DHA Ung. fetts Socker Kaffe Koffein

Förklaring: GRÖNA PILAR > detta näringsämne eller substans klassas som hälsosamt för din genetiska profil. Försök att öka intaget av

detta ämne. RÖDA PILAR > Detta ämne är klassificerat som ohälsosamt för din genetiska profil. Försök minska ditt intag av ämnet.

INGA PILAR > Genetiken i detta avsnitt har ingen effekt av näringsämne. VÄNLIGEN NOTERA! Denna tolkning gäller endast din

genetiska profil för det här avsnittet.

Sida 85 av 191


NUTRIGENETIK

Näringsgener - Blod

Baserat på näringsrelevanta gener och tillhörande genetiska styrkor och

svagheter bör du öka eller minska vissa livsmedelskomponenter och

näringsämnen. Dessa rekommendationer beräknas utifrån din genetiska

profil.

Dina personliga rekommendationer baserade under detta avsnitt:

Alkohol Folsyra Vitamin B6

Förklaring: GRÖNA PILAR > detta näringsämne eller substans klassas som hälsosamt för din genetiska profil. Försök att öka intaget av

detta ämne. RÖDA PILAR > Detta ämne är klassificerat som ohälsosamt för din genetiska profil. Försök minska ditt intag av ämnet.

INGA PILAR > Genetiken i detta avsnitt har ingen effekt av näringsämne. VÄNLIGEN NOTERA! Denna tolkning gäller endast din

genetiska profil för det här avsnittet.

Sida 86 av 191


NUTRIGENETIK

Näringsgener - Vitamin B2

Baserat på näringsrelevanta gener och tillhörande genetiska styrkor och

svagheter bör du öka eller minska vissa livsmedelskomponenter och

näringsämnen. Dessa rekommendationer beräknas utifrån din genetiska

profil.

Dina personliga rekommendationer baserade under detta avsnitt:

Vitamin B2

Förklaring: GRÖNA PILAR > detta näringsämne eller substans klassas som hälsosamt för din genetiska profil. Försök att öka intaget av

detta ämne. RÖDA PILAR > Detta ämne är klassificerat som ohälsosamt för din genetiska profil. Försök minska ditt intag av ämnet.

INGA PILAR > Genetiken i detta avsnitt har ingen effekt av näringsämne. VÄNLIGEN NOTERA! Denna tolkning gäller endast din

genetiska profil för det här avsnittet.

Sida 87 av 191


NUTRIGENETIK

Näringsgener - Blodtryck

Baserat på näringsrelevanta gener och tillhörande genetiska styrkor och

svagheter bör du öka eller minska vissa livsmedelskomponenter och

näringsämnen. Dessa rekommendationer beräknas utifrån din genetiska

profil.

Dina personliga rekommendationer baserade under detta avsnitt:

Alkohol Total fett Natrium

Förklaring: GRÖNA PILAR > detta näringsämne eller substans klassas som hälsosamt för din genetiska profil. Försök att öka intaget av

detta ämne. RÖDA PILAR > Detta ämne är klassificerat som ohälsosamt för din genetiska profil. Försök minska ditt intag av ämnet.

INGA PILAR > Genetiken i detta avsnitt har ingen effekt av näringsämne. VÄNLIGEN NOTERA! Denna tolkning gäller endast din

genetiska profil för det här avsnittet.

Sida 88 av 191


NUTRIGENETIK

Näringsgener - Oxidativ stress

Baserat på näringsrelevanta gener och tillhörande genetiska styrkor och

svagheter bör du öka eller minska vissa livsmedelskomponenter och

näringsämnen. Dessa rekommendationer beräknas utifrån din genetiska

profil.

Dina personliga rekommendationer baserade under detta avsnitt:

B-Karotin Kaffe Fruktos Kalcium Mangan Q10

Selen Vitamin C Vitamin E Zink Socker Koffein

ALA

Förklaring: GRÖNA PILAR > detta näringsämne eller substans klassas som hälsosamt för din genetiska profil. Försök att öka intaget av

detta ämne. RÖDA PILAR > Detta ämne är klassificerat som ohälsosamt för din genetiska profil. Försök minska ditt intag av ämnet.

INGA PILAR > Genetiken i detta avsnitt har ingen effekt av näringsämne. VÄNLIGEN NOTERA! Denna tolkning gäller endast din

genetiska profil för det här avsnittet.

Sida 89 av 191


NUTRIGENETIK

Näringsgener - Ämnesomsättning

Baserat på näringsrelevanta gener och tillhörande genetiska styrkor och

svagheter bör du öka eller minska vissa livsmedelskomponenter och

näringsämnen. Dessa rekommendationer beräknas utifrån din genetiska

profil.

Dina personliga rekommendationer baserade under detta avsnitt:

B-Karotin Alkohol Fiber Hög Glyke. EPA Fruktos

Total fett Järn Kalcium Koppar Mangan Natrium

DHA Sackaros Selen Ung. fetts Vitamin B2 Vitamin C

Vitamin D3 Vitamin E Vitamin B6 Zink Socker

Förklaring: GRÖNA PILAR > detta näringsämne eller substans klassas som hälsosamt för din genetiska profil. Försök att öka intaget av

detta ämne. RÖDA PILAR > Detta ämne är klassificerat som ohälsosamt för din genetiska profil. Försök minska ditt intag av ämnet.

INGA PILAR > Genetiken i detta avsnitt har ingen effekt av näringsämne. VÄNLIGEN NOTERA! Denna tolkning gäller endast din

genetiska profil för det här avsnittet.

Sida 90 av 191


NUTRIGENETIK

Näringsgener - Hjärna

Baserat på näringsrelevanta gener och tillhörande genetiska styrkor och

svagheter bör du öka eller minska vissa livsmedelskomponenter och

näringsämnen. Dessa rekommendationer beräknas utifrån din genetiska

profil.

Dina personliga rekommendationer baserade under detta avsnitt:

B-Karotin Alkohol Fiber Hög Glyke. Kaffe EPA

Folsyra Fruktos Total fett Kalium Mangan Natrium

DHA Sackaros Selen Ung. fetts Vitamin B2 Vitamin C

Vitamin D3 Vitamin B6 Vitamin E Zink Socker

Förklaring: GRÖNA PILAR > detta näringsämne eller substans klassas som hälsosamt för din genetiska profil. Försök att öka intaget av

detta ämne. RÖDA PILAR > Detta ämne är klassificerat som ohälsosamt för din genetiska profil. Försök minska ditt intag av ämnet.

INGA PILAR > Genetiken i detta avsnitt har ingen effekt av näringsämne. VÄNLIGEN NOTERA! Denna tolkning gäller endast din

genetiska profil för det här avsnittet.

Sida 91 av 191


Näringsgener - Tungmetallavgiftning

NUTRIGENETIK

Baserat på näringsrelevanta gener och tillhörande genetiska styrkor och

svagheter bör du öka eller minska vissa livsmedelskomponenter och

näringsämnen. Dessa rekommendationer beräknas utifrån din genetiska

profil.

Dina personliga rekommendationer baserade under detta avsnitt:

Järn Kalcium Selen Zink

Förklaring: GRÖNA PILAR > detta näringsämne eller substans klassas som hälsosamt för din genetiska profil. Försök att öka intaget av

detta ämne. RÖDA PILAR > Detta ämne är klassificerat som ohälsosamt för din genetiska profil. Försök minska ditt intag av ämnet.

INGA PILAR > Genetiken i detta avsnitt har ingen effekt av näringsämne. VÄNLIGEN NOTERA! Denna tolkning gäller endast din

genetiska profil för det här avsnittet.

Sida 92 av 191


NUTRIGENETIK

Näringsgener - Ben

Baserat på näringsrelevanta gener och tillhörande genetiska styrkor och

svagheter bör du öka eller minska vissa livsmedelskomponenter och

näringsämnen. Dessa rekommendationer beräknas utifrån din genetiska

profil.

Dina personliga rekommendationer baserade under detta avsnitt:

Alkohol Kaffe cystein Kalcium Koffein Natrium

Oxalisk a. Fosfor Phytinic a Vitamin C Vitamin D3 Metionin

Förklaring: GRÖNA PILAR > detta näringsämne eller substans klassas som hälsosamt för din genetiska profil. Försök att öka intaget av

detta ämne. RÖDA PILAR > Detta ämne är klassificerat som ohälsosamt för din genetiska profil. Försök minska ditt intag av ämnet.

INGA PILAR > Genetiken i detta avsnitt har ingen effekt av näringsämne. VÄNLIGEN NOTERA! Denna tolkning gäller endast din

genetiska profil för det här avsnittet.

Sida 93 av 191


NUTRIGENETIK

Näringsgener - Leder

Baserat på näringsrelevanta gener och tillhörande genetiska styrkor och

svagheter bör du öka eller minska vissa livsmedelskomponenter och

näringsämnen. Dessa rekommendationer beräknas utifrån din genetiska

profil.

Dina personliga rekommendationer baserade under detta avsnitt:

B-Karotin Alkohol Arachidon. Kaffe EPA Fruktos

Total fett a-Linol. DHA Ung. fetts MSM

Förklaring: GRÖNA PILAR > detta näringsämne eller substans klassas som hälsosamt för din genetiska profil. Försök att öka intaget av

detta ämne. RÖDA PILAR > Detta ämne är klassificerat som ohälsosamt för din genetiska profil. Försök minska ditt intag av ämnet.

INGA PILAR > Genetiken i detta avsnitt har ingen effekt av näringsämne. VÄNLIGEN NOTERA! Denna tolkning gäller endast din

genetiska profil för det här avsnittet.

Sida 94 av 191


NUTRIGENETIK

Näringsgener - Flingor

Baserat på näringsrelevanta gener och tillhörande genetiska styrkor och

svagheter bör du öka eller minska vissa livsmedelskomponenter och

näringsämnen. Dessa rekommendationer beräknas utifrån din genetiska

profil.

Dina personliga rekommendationer baserade under detta avsnitt:

B-Karotin Fiber EPA Gluten Järn Kalcium

Koppar Laktos Mangan DHA Selen Ung. fetts

Vitamin B2 Vitamin C Vitamin D3 Vitamin E Vitamin B6 Zink

Förklaring: GRÖNA PILAR > detta näringsämne eller substans klassas som hälsosamt för din genetiska profil. Försök att öka intaget av

detta ämne. RÖDA PILAR > Detta ämne är klassificerat som ohälsosamt för din genetiska profil. Försök minska ditt intag av ämnet.

INGA PILAR > Genetiken i detta avsnitt har ingen effekt av näringsämne. VÄNLIGEN NOTERA! Denna tolkning gäller endast din

genetiska profil för det här avsnittet.

Sida 95 av 191


NUTRIGENETIK

Näringsgener - Mjölk

Baserat på näringsrelevanta gener och tillhörande genetiska styrkor och

svagheter bör du öka eller minska vissa livsmedelskomponenter och

näringsämnen. Dessa rekommendationer beräknas utifrån din genetiska

profil.

Dina personliga rekommendationer baserade under detta avsnitt:

Kalcium Vitamin D3 Laktos

Förklaring: GRÖNA PILAR > detta näringsämne eller substans klassas som hälsosamt för din genetiska profil. Försök att öka intaget av

detta ämne. RÖDA PILAR > Detta ämne är klassificerat som ohälsosamt för din genetiska profil. Försök minska ditt intag av ämnet.

INGA PILAR > Genetiken i detta avsnitt har ingen effekt av näringsämne. VÄNLIGEN NOTERA! Denna tolkning gäller endast din

genetiska profil för det här avsnittet.

Sida 96 av 191


NUTRIGENETIK

Näringsgener - Ögon

Baserat på näringsrelevanta gener och tillhörande genetiska styrkor och

svagheter bör du öka eller minska vissa livsmedelskomponenter och

näringsämnen. Dessa rekommendationer beräknas utifrån din genetiska

profil.

Dina personliga rekommendationer baserade under detta avsnitt:

B-Karotin Hög Glyke. Kaffe Total fett Koppar a-Linol.

Vitamin C Vitamin E Zink EPA DHA

Förklaring: GRÖNA PILAR > detta näringsämne eller substans klassas som hälsosamt för din genetiska profil. Försök att öka intaget av

detta ämne. RÖDA PILAR > Detta ämne är klassificerat som ohälsosamt för din genetiska profil. Försök minska ditt intag av ämnet.

INGA PILAR > Genetiken i detta avsnitt har ingen effekt av näringsämne. VÄNLIGEN NOTERA! Denna tolkning gäller endast din

genetiska profil för det här avsnittet.

Sida 97 av 191


INNEHÅLLSÄMNEN

Ämnena som livsmedel

innehåller

Olika livsmedel består av en mängd olika ingredienser och beståndsdelar. Vissa har

positiva effekter på vår hälsa, medan andra påverkar våra kroppar negativt. Våra gener

och de därmed följande hälsoriskerna påverkar också mängden olika näringsämnen vi

behöver och effekten av olika ämnen på vår kropp. Allt detta påverkar vårt krav på

vissa ingredienser, och det finns ingen allmän näringsplan som gäller för alla. Din

genetiska analys har gjort det möjligt för oss att identifiera de livsmedelsingredienser

du borde öka i din kost och de som rekommenderas för att undvika.

Följande del listar varje livsmedelsingrediens och dess kompatibilitet med din genetiska profil.

En del livsmedel innehåller både positiva och negativa ingredienser, så kvantiteten av en

ingrediens är ofta viktig att tänka på. För att förenkla dietplaneringen för dig har vi inkluderat

Livsmedelstabellen, som utvärderar hundratals livsmedel utifrån dina gener. Med hjälp av en

komplex algoritm utvärderar den huvudingredienserna i varje individuellt livsmedel samt den

normala portionsstorleken baserat på din genetiska profil. Det slutgiltiga resultatet

sammanfattas i kolumnen med ikoner i form av ett äpple och sträcker sig från sex gröna äpplen

(mycket hälsosamt) till sex röda äpplen (mycket ohälsosamt).

Gå bara genom listan och välj livsmedel som innehåller så många ikoner med gröna äpplen som

möjligt, och minimera livsmedlen I det röda området i din framtida diet. Ju bättre du följer

dessa instruktioner, desto bättre kommer din diet neutralisera dina genetiska svagheter och

förbättra dina genetiska styrkor för att upprätthålla optimal hälsa.

Sida 98 av 191


Sammanfattning

Betakaroten B-Karotin B-Karotin B-Karotin B-Karotin B-Karotin B-Karotin B-Karotin B-Karotin B-Karotin B-Karotin B-Karotin B-Karotin B-Karotin B-Karotin

Folsyra Folsyra Folsyra Folsyra Folsyra Folsyra Folsyra Folsyra Folsyra Folsyra Folsyra Folsyra Folsyra Folsyra Folsyra

Vitamin A Vitamin A Vitamin A Vitamin A Vitamin A Vitamin A Vitamin A Vitamin A Vitamin A Vitamin A Vitamin A Vitamin A Vitamin A Vitamin A Vitamin A

Vitamin B2 Vitamin B2 Vitamin B2 Vitamin B2 Vitamin B2 Vitamin B2 Vitamin B2 Vitamin B2 Vitamin B2 Vitamin B2 Vitamin B2 Vitamin B2 Vitamin B2 Vitamin B2 Vitamin B2

Vitamin B6 Vitamin B6 Vitamin B6 Vitamin B6 Vitamin B6 Vitamin B6 Vitamin B6 Vitamin B6 Vitamin B6 Vitamin B6 Vitamin B6 Vitamin B6 Vitamin B6 Vitamin B6 Vitamin B6

Vitamin C Vitamin C Vitamin C Vitamin C Vitamin C Vitamin C Vitamin C Vitamin C Vitamin C Vitamin C Vitamin C Vitamin C Vitamin C Vitamin C Vitamin C


Sammanfattning

Vitamin D3 Vitamin D3 Vitamin D3 Vitamin D3 Vitamin D3 Vitamin D3 Vitamin D3 Vitamin D3 Vitamin D3 Vitamin D3 Vitamin D3 Vitamin D3 Vitamin D3 Vitamin D3 Vitamin D3

Vitamin E Vitamin E Vitamin E Vitamin E Vitamin E Vitamin E Vitamin E Vitamin E Vitamin E Vitamin E Vitamin E Vitamin E Vitamin E Vitamin E Vitamin E

Järn Järn Järn Järn Järn Järn Järn Järn Järn Järn Järn Järn Järn Järn Järn

Kalium Kalium Kalium Kalium Kalium Kalium Kalium Kalium Kalium Kalium Kalium Kalium Kalium Kalium Kalium

Kalcium Kalcium Kalcium Kalcium Kalcium Kalcium Kalcium Kalcium Kalcium Kalcium Kalcium Kalcium Kalcium Kalcium Kalcium

Koppar Koppar Koppar Koppar Koppar Koppar Koppar Koppar Koppar Koppar Koppar Koppar Koppar Koppar Koppar


Sammanfattning

Magnesium Magnesium Magnesium Magnesium Magnesium Magnesium Magnesium Magnesium Magnesium Magnesium Magnesium Magnesium Magnesium Magnesium Magnesium

Mangan Mangan Mangan Mangan Mangan Mangan Mangan Mangan Mangan Mangan Mangan Mangan Mangan Mangan Mangan

Natrium Natrium Natrium Natrium Natrium Natrium Natrium Natrium Natrium Natrium Natrium Natrium Natrium Natrium Natrium

Fosfor Fosfor Fosfor Fosfor Fosfor Fosfor Fosfor Fosfor Fosfor Fosfor Fosfor Fosfor Fosfor Fosfor Fosfor

Selen Selen Selen Selen Selen Selen Selen Selen Selen Selen Selen Selen Selen Selen Selen

Zink Zink Zink Zink Zink Zink Zink Zink Zink Zink Zink Zink Zink Zink Zink


Sammanfattning

Fytinsyra Phytinic a Phytinic a Phytinic a Phytinic a Phytinic a Phytinic a Phytinic a Phytinic a Phytinic a Phytinic a Phytinic a Phytinic a Phytinic a Phytinic a

Kostfibrer Fiber Fiber Fiber Fiber Fiber Fiber Fiber Fiber Fiber Fiber Fiber Fiber Fiber Fiber

Koffein Koffein Koffein Koffein Koffein Koffein Koffein Koffein Koffein Koffein Koffein Koffein Koffein Koffein Koffein

Lutein Lutein Lutein Lutein Lutein Lutein Lutein Lutein Lutein Lutein Lutein Lutein Lutein Lutein Lutein

Lykopen Lykopen Lykopen Lykopen Lykopen Lykopen Lykopen Lykopen Lykopen Lykopen Lykopen Lykopen Lykopen Lykopen Lykopen

Methylsulphonyl

meth.

MSM MSM MSM MSM MSM MSM MSM MSM MSM MSM MSM MSM MSM MSM


Sammanfattning

Oxalsyra Oxalisk a. Oxalisk a. Oxalisk a. Oxalisk a. Oxalisk a. Oxalisk a. Oxalisk a. Oxalisk a. Oxalisk a. Oxalisk a. Oxalisk a. Oxalisk a. Oxalisk a. Oxalisk a.

Fytosterol Fytosterol Fytosterol Fytosterol Fytosterol Fytosterol Fytosterol Fytosterol Fytosterol Fytosterol Fytosterol Fytosterol Fytosterol Fytosterol Fytosterol

Alfa-linolensyra a-Linol. a-Linol. a-Linol. a-Linol. a-Linol. a-Linol. a-Linol. a-Linol. a-Linol. a-Linol. a-Linol. a-Linol. a-Linol. a-Linol.

Omega-3

fettsyror. allm.

Omega-3 Omega-3 Omega-3 Omega-3 Omega-3 Omega-3 Omega-3 Omega-3 Omega-3 Omega-3 Omega-3 Omega-3 Omega-3 Omega-3

DHA DHA DHA DHA DHA DHA DHA DHA DHA DHA DHA DHA DHA DHA DHA

EPA EPA EPA EPA EPA EPA EPA EPA EPA EPA EPA EPA EPA EPA EPA


Sammanfattning

Mättade

fettsyror

Total fett Total fett Total fett Total fett Total fett Total fett Total fett Total fett Total fett Total fett Total fett Total fett Total fett Total fett

Omättade

fettsyror i all.

Ung. fetts Ung. fetts Ung. fetts Ung. fetts Ung. fetts Ung. fetts Ung. fetts Ung. fetts Ung. fetts Ung. fetts Ung. fetts Ung. fetts Ung. fetts Ung. fetts

Arakidonsyra Arachidon. Arachidon. Arachidon. Arachidon. Arachidon. Arachidon. Arachidon. Arachidon. Arachidon. Arachidon. Arachidon. Arachidon. Arachidon. Arachidon.

Kolesterol Kolesterol Kolesterol Kolesterol Kolesterol Kolesterol Kolesterol Kolesterol Kolesterol Kolesterol Kolesterol Kolesterol Kolesterol Kolesterol Kolesterol

Fruktsocker Fruktos Fruktos Fruktos Fruktos Fruktos Fruktos Fruktos Fruktos Fruktos Fruktos Fruktos Fruktos Fruktos Fruktos

Totalt socker Socker Socker Socker Socker Socker Socker Socker Socker Socker Socker Socker Socker Socker Socker


Sammanfattning

Laktose Laktos Laktos Laktos Laktos Laktos Laktos Laktos Laktos Laktos Laktos Laktos Laktos Laktos Laktos

Sackaros Sackaros Sackaros Sackaros Sackaros Sackaros Sackaros Sackaros Sackaros Sackaros Sackaros Sackaros Sackaros Sackaros Sackaros

Alkohol Alkohol Alkohol Alkohol Alkohol Alkohol Alkohol Alkohol Alkohol Alkohol Alkohol Alkohol Alkohol Alkohol Alkohol

Alfaliponsyra ALA ALA ALA ALA ALA ALA ALA ALA ALA ALA ALA ALA ALA ALA

Coenzyme Q10 Q10 Q10 Q10 Q10 Q10 Q10 Q10 Q10 Q10 Q10 Q10 Q10 Q10 Q10

Cystein

(aminosyra)

cystein cystein cystein cystein cystein cystein cystein cystein cystein cystein cystein cystein cystein cystein


Sammanfattning

Högt glykemiskt

index

Hög Glyke. Hög Glyke. Hög Glyke. Hög Glyke. Hög Glyke. Hög Glyke. Hög Glyke. Hög Glyke. Hög Glyke. Hög Glyke. Hög Glyke. Hög Glyke. Hög Glyke. Hög Glyke.

Kaffee Kaffe Kaffe Kaffe Kaffe Kaffe Kaffe Kaffe Kaffe Kaffe Kaffe Kaffe Kaffe Kaffe Kaffe

Metionin

(aminosyra)

Metionin Metionin Metionin Metionin Metionin Metionin Metionin Metionin Metionin Metionin Metionin Metionin Metionin Metionin

Puriner Purin Purin Purin Purin Purin Purin Purin Purin Purin Purin Purin Purin Purin Purin


Alkohol

Alkohol är ett ämne som kan orsaka en rad

hälsorelaterade problem om förbrukningen är för

hög. På grund av genetiska skillnader är vissa

människor mer känsliga för de negativa effekterna

av överdriven alkoholkonsumtion.

Alfaliponsyra

ALA är en stark antioxidant och hjälper kroppen att

neutralisera toxiska fria radikaler, som annars

skulle orsaka kedjereaktioner av skada på celler och

vävnader.

Arakidonsyra

Arakidonsyra är ett slags budämne i kroppen, som

utlöser negativa reaktioner och är särskilt osund för

personer, som är genetiskt predisponerade, och

därför bör undvikas.

Kostfibrer

Fiber består av osmältbar växtmaterial som inte

kommer in i kroppen, men blir kvar i tarmen där det

hjälper tarmen under matsmältningen.

Kolesterol

Kolesterol är en substans som den mänskliga

kroppen kan producera själv men även upptar

genom kosten och som i överflöd får en rad

negativa effekter på kroppen.

en viss genetisk variant är närvarande. Om detta

inte är fallet, har vitamin B2 ingen effekt på

homocysteinnivåer.

Fruktsocker

Fruktos, även kallad fruktsocker är en liten molekyl

som kan absorberas i blodströmmen utan att brytas

ned av enzymer. Vissa människor är intoleranta

mot detta socker och skall minska sin konsumtion

för att undvika obehaglig symptom.

Totalt fett och totalt socker

Dessa två stora energileverantörer är en del av de

flesta livsmedel och kan leda till ökade fetma och

metabola problem i händelse av överdrivet intag.

Vissa genetiska typer är särskilt utsatta för de

negativa effekterna av för mycket fett eller socker

och bör begränsa konsumtionen.

Mättade fettsyror

Mättade fetter är en grupp av fetter som anses vara

de "ohälsosamma fetter" och kan ha en negativ

inverkan på hjärthälsa. Vissa genetiska typer bör

särskilt uppmärksamma på mättat fett i kosten.

Coenzyme Q10

Coenzym Q10 är en viktig antioxidant som kroppen

kan producerar själv, men som också behöver

verkan av en viss gen som ska omvandlas till den

aktiva formen Ubiquinol. Personer som bär på en

genetisk defekt i denna gen (NQO1) är oförmögna

att konvertera Coenzym Q10 till den aktiva formen.

Cystein och metionin (aminosyror)

Aminosyror är byggstenar för proteiner och är en

förutsättning för livet. Cystein och metionin är

sådana aminosyror, som dock kan ha en negativ

inverkan på benhälsa i vissa genetiska typer.

Järn

Järn är en viktig komponent i blodet, som gör det

möjligt att transportera syre i form av hemoglobin.

Vissa genetiska varianter kan orsaka överdriven

upptaget av järn, vilket kan ge organskador.

Folsyra, vitamin B6 och B12

Dessa ämnen hjälper i regleringen homocystein i

blodet, som påverkas av vissa genetiska varianter.

Höga homocysteinnivåerna har en negativ inverkan

på hjärthälsa och skall hållas låg.

Vitamin B2

I likhet med folsyra, så kan denna vitamin hjälpa till

att stabilisera homocysteinnivåer, men endast om

Sida 107 av 191


Hög GI (glykemiskt) Index

Livsmedelstyper med högt glykemiskt index

innehåller socker, som kommer in i blodbanan

snabbt och orsaka en snabb stegring av

blodsockernivån. Vissa gener motverka denna

effekt, men vissa genetiska varianter kan orsaka

detta system till att vara mindre effektiva. Som en

följd av detta bör vissa genetiska typer undvika

livsmedelstyper med högt glykemiskt index.

Kaffe

Kaffe innehåller en hög dos av antioxidanter och

således kan vara fördelaktigt vid förebyggande av

vissa metaboliska problem som orsakas av fria

radikaler. Koffeinet kan dock ha en negativ

inverkan på benhälsa och bör undvikas av vissa

genetiska typer.

Kalium

Kalium är ett viktigt näringsämne för en rad olika

kroppsfunktioner och har en stark inverkan på

blodtryck och kognitiv hälsa. Vissa genetiska typer

gynnas av en högre intag kalium.

Kalcium

Kalcium är en viktig komponent i många

kroppsfunktioner. Vissa genetiska typer kräver

större mängder kalcium för optimal benhälsa och

att underlätta avgiftning.

områden av ökat manganintag.

Methylsulfonylmethane

Denna organiska svavelförening reducerar

aggressiviteten hos immunsystemet och kan hjälpa

till att skydda lederna i vissa genetiska typer.

Natrium

Natrium är en komponent i bordssalt och kan leda

till förhöjt blodtryck hos vissa personer.

Oxalsyra, fosforsyra, fytinsyra

Dessa ämnen ingår i många typer av livsmedel och

kan ha en negativ inverkan på benhälsan.

Fytosterol

I genetiska typer där omega 3-fettsyror har en

negativ inverkan på HDL-kolesterolnivåer är

fytosteroler ett bra alternativ för att förbättra

kolesterolnivåerna.

Puriner

Puriner kan produceras av våra kroppar, men tas

också upp i stora mängder när man äter

djurprodukter. För höga mängder puriner kan ha en

negativ inverkan på hälsan hos vissa genetiska

typer.

Koppar

Koppar är en viktig komponent i många enzymer

och är därför ett viktigt spårämne för

metabolismen. Det har också visat sig minska

aggressiviteten hos immunsystemet och för att

förbättra ögonhälsa

Laktose

Mjölksocker laktos innehåller kalorier och kan inte

brytas ned väl av vissa genetiska typer. Beroende

på generna så reagerar vissa människor negativt på

laktos och bör minska sin konsumtion.

Lutein och Lykopen

Lutein och lykopen är substanser från gruppen av

karotenoider och har visat sig vara gynnsam för

ögat hälsa. Därför är ett ökat intag av dessa

substanser fördelaktigt för vissa genetiska typer.

Magnesium

Magnesium är ett viktigt inslag i mer än 300

enzymer och är därför särskilt viktigt för

metabolismen, för driften av muskelcellerna och för

skelettet.

Mangan

Mangan är en viktig komponent i många enzymer

och har en inverkan på skydd mot fria radikaler och

i lederna. Vissa genetiska typer gynnas i dessa

Sida 108 av 191


Sackaros

Detta socker innehåller kalorier och kan ha en

negativ inverkan på vissa genetiska typer i form av

kognitiv hälsa och blodsockerreglering.

konstruera proteiner, för att upprätthålla normalt

ben och för att skapa nytt DNA. Det är ett viktigt

mikronäringsämne som en väsentlig del av många

proteiner och enzymer.

Selen

Selen är en viktig komponent i många enzymer,

varav några kan neutralisera fria radikaler. Vissa

genetiska typer behöver högre mängder selen för

att öka antioxidantskyddet.

ß-karoten och vitamin A

Dessa vitaminer och ämnen som finns i färgade

grönsaker och kan hjälpa vissa genetiska typer i

avgiftning, skydd mot fria radikaler och kognitiv

hälsa.

Vitamin C, E och zink

Dessa ämnen är starka antioxidanter och kan ha en

positiv inverkan på kognitiv hälsa, ögonhälsa,

ledernas hälsa och skydd mot fria radikaler.

Vitamin D

Vitaminet kan framställas genom huden i solljus

och är en viktig faktor för friska ben. Vissa

genetiska typer kräver högre doser av detta vitamin

för att bibehålla optimal benhälsa.

Omättade fettsyror i allmänhet

Denna term beskriver alla omättade fettsyror, som i

allmänhet anses de "nyttiga fetter".

Omega 3-fettsyror

Denna allmän term beskriver alla omega 3-fettsyror

(av vilka det finns flera olika typer), som finns i fisk

och fiskolja samt några växter. De har en positiv

inverkan på ledernas hälsa, men kan leda till en

negativ inverkan på HDL-kolesterol i vissa genetiska

typer.

Alpha-linolensyra

Denna omega 6-fettsyra är viktigt för omvandlingen

av omega 3-fettsyror och har en positiv effekt på

ledernas hälsa. Å andra sidan kan denna substans

har en negativ inverkan på kolesterolnivåer i vissa

genetiska typer.

Dokosahexaensyra (DHA) och

Eikosapentaensyra (EPA)

Dessa omega 3-fettsyror är viktiga för reglering av

kolesterolnivåer och rätt funktion av

immunsystemet, leder och hjärnan. Vissa genetiska

typer får dock en negativ effekt på HDLkolesterolnivåer,

vilket måste beaktas.

Zink

Zink behövs av kroppen för att korrekt

metabolisera makronäringsämnen, att korrekt

Sida 109 av 191


ÄT HÄLSOSAMT MED HJÄLP AV

LIVSMEDELSLISTAN

Hur du kan använda livsmedelslistan för att äta hälsosamt.


TABELL

Hur mattyper utvärderas

Baserat på din analys som beaktar alla relevanta genetiska faktorer beaktar vi nu vilka

livsmedelskomponenter som är särskilt bra eller ohälsosamma för dig. Nu måste vi

tillämpa denna nyfunna kunskap för att välja rätt mattyper för dig.

Mer än 900 typer av livsmedel utvärderades individuellt, med beaktande av vilka ämnen som

finns i denna typ av mat, i vilka mängder och hur hälsosamma eller ohälsosamma ämnena är för

dig.

Exempel på ohälsosamma livsmedelstyper

Substans 1 Substans 2 Substans 3 Substans 4

Denna typ av mat kan innehålla några positiva ämnen, men består i stor utsträckning av

negativa/ohälsosamma ämnen baserat på din genetiska typ. De negativa ämnena överstiger

väsentligt de positiva ämnena och då är den övergripande bedömningen för denna typ av mat

negativ med upp till sex röda äpplen.

Exempel på en neutral livsmedelstyp

Substans 1 Substans 2 Substans 3 Substans 4

Denna typ av mat innehåller positiva såväl som negativa livsmedelskomponenter för din hälsa.

Detta leder till att denna typ av mat inte är särskilt hälsosam eller ohälsosam för dig. Eftersom

de positiva och negativa effekterna tar ut varandra utmärks denna typ av mat som neutral med

ett svart äpple i mitten.

Exempel på en hälsosam mat typ

Substans 1 Substans 2 Substans 3 Substans 4

Denna typ av mat består av många positiva beståndsdelar för din hälsa och det är därför

hälsosamt för dig på grund av olika orsaker. Hälsosamma livsmedel är klassade med upp till sex

gröna äpplen.

Sida 111 av 191


Tabellen för näringsämnen förklarar

TABELL

Nu när vi vet vilka näringsämnen som är bra och som är dåliga för din kropp, är det

viktigt att ta reda på vilka livsmedel som är lämpliga för dig. För att förenkla denna

komplexa analys sammanställde vi en lista som klassar varje mat efter dina gener.

Klassificeringen varierar från 6 gröna äppelikoner (väldigt hälsosamt för dig) till 6 röda

äppelikoner (väldigt ohälsosamt för dig).

Gröna äppelikoner

Gröna äppelikoner indikerar att denna typ av mat (om den äts i normala

portionsstorlekar och i samma frekvens) innehåller ämnen som, på grund av

din genetiska profil, är särskilt hälsosamma för dig. Försök att planera din

kost genom att äta så många enheter av den mycket gröna kategorin som

möjligt. Se till att du på ett ungefär följer de normala portionsstorlekarna

för varje typ av mat och att du inte äter för många livsmedel av liknande typ

på samma gång.

Röda äppelikoner

Röda äppelikoner indikerar att mängden av ohälsosamma

livsmedelskomponenter i denna typ av mat överstiger de hälsosamma.

Baserat på din genetiska profil är denna typ av mat särskilt ohälsosam för

dig. Försök att undvika negativt klassade livsmedelstyper. Välj de något

negativa livsmedelstyperna framför de mycket negativa. (4-6 röda äpplen).

Varning -Genetisk ingrediensvarning

Ett varningstecken (!) i denna kolumn betyder att denna typ av mat

innehåller ett ämne som kan orsaka matsmältningsbesvär eller andra

tecken på matintolerans på grund av din genetik. När du äter dessa

livsmedel, titta på om de kan ge dig matsmältningsproblem eller andra

symtom och undvik dessa livsmedel om det behövs. Om inga problem

uppstår kan du fortsätta att äta denna mat.

Varning - Beställningsformulär information

Om du har informerat oss om allergier eller intoleranser som du lider av eller

om du bara vill undvika någon form av mat så kan du hitta en

varningssymbol (!) i den här delen av tabellen. Detta innebär att denna typ

av mat kan innehålla substanser som kan orsaka allergiska reaktioner eller

påvisa symtom på matintolerans. Denna varning baseras endast på den

information du gav i beställningsformuläret och inga gener har testats för

Sida 112 av 191


den här delen. VÄNLIGEN NOTERA! Denna varning är en riktlinje som hjälper

dig att planera din kost och är inte på något sätt en komplett lista över

ingredienser. Kontrollera alltid komponenterna i varje matartikel du äter

om du lider av en matallergi.

Sida 113 av 191


VIKTGENER

DIN NÄRINGSTYP FÖR ATT GÅ NED I VIKT

DIN SPORTTYP FÖR ATT GÅ NED I VIKT

DITT VIKTNEDGÅNGSPROGRAM

DITT SPORTPROGRAM FÖR ATT GÅ NED I VIKT

NÄRINGSGENER

AVGIFTNING

LIVSMEDELSINGREDIENSER

KOSTTILLSKOTT

LIVSMEDELSLISTA

YTTERLIGARE INFORMATION


KOSTTILLSKOTT

Detta kapitel beskriver ditt individuella behov av mikronäringsämnen

beräknat utifrån dina gener.


NUTRIGENETIC

Individuell mikronäringsämnesblandning

Varje person är unik på grund av dessa gener och har därför också ett unikt behov av

mikronäringsämnen

Vår kost innehåller näringsämnen som är livsnödvändiga och andra som förhindrar sjukdom.

Kost är en av de viktigaste påverkningarna på vår hälsa. Genom att ändra din kost kan du

minska dina genetiska risker och förbättra din hälsa. Dina genetiska analysresultat avslöjar din

kropps specifika behov, vilket gör det möjligt att beräkna ditt personliga dagliga behov av

viktiga vitaminer och mineraler, som sedan kombineras i ett kosttillskott anpassat till dina

individuella behov.

Av denna anledning bör personer med hög risk för osteoporos ha mer kalcium och vitamin D3 i

kosten. Andra människor med hög oxidativ stress behöver den perfekta mängden fria radikala

rensare; personer med genetiskt reglerade aggressiva inflammatoriska reaktioner bör ta rätt

mängd antiinflammatoriska ämnen. En hälsosam, balanserad diet är naturligtvis det bästa

sättet att få dessa väsentliga näringsämnen. Men många människor följer inte en diet som

hjälper dem att få de vitaminer och mineraler de behöver, än mindre som tar ansvar för deras

genetiska krav på näringsämnen.

Sida 116 av 191


Denna tabell visar bristen på viktiga vitaminer och mineraler även utan hänsyn till de

individuella större behoven hos personer, som är genetiskt predisponerade:

Vitaminbrist

Mikronäringsämnen Män Kvinnor

Vitamin A 15% 10%

Vitamin C 32% 29%

Vitamin E 49% 49%

Vitamin D 82% 91%

Vitamin B2 20% 26%

Vitamin B6 12% 13%

Vitamin B12 8% 26%

Folsyra 79% 85%

Kalcium 44% 54%

Zink 32% 21%

Sida 117 av 191


-

-

NutriMe Complete

Hur det fungerar

Varje person är unik och när man testar mer än 50 olika gener finns det fler än flera

hundra biljoner potentiella olika resultat, varav endast en gäller dig. Varje unik

genetisk profil har andra styrkor och svagheter och kräver olika ämnen och

mikronäringsämnen för optimal hälsa.

NutriMe Complete - En genetiskt personlig mikronäringsblandning med syftet att använda för

dina genetiska styrkor och kompensera för dina ärftliga genetiska svagheter. Ta din personliga

mikronäringsämnesblandning för att stärka dem med de näringsämnen som behövs.

Mikrotransportörer - optimerad näringsupptagning

När vitaminerna och mineralerna processas packas de ihop och bildar små pärlliknande former,

så kallade mikrotransportörer. Då dessa mikrotransportörer är tillräckligt stora för att de ska

kunna räknas av maskiner är det möjligt att blanda ihop en särskild dosering för varje individ.

För vissa personer kan blandningen t.ex. innehålla en ovanligt stor mängd mikrotransportörer

med C-vitamin, och för vissa kan den innehålla en ovanligt stor mängd mikrotransportörer med

kalcium. Förutom denna fördel är mikronäringsämnena i mikrotransportörerna bättre

skyddade mot syre jämfört med upplösta mikronäringsämnen.

Observera: För att vi ska kunna skapa din personliga mikronäringsblandning baserat på din genetiska profil behöver vi först dina genetiska

testresultat från relevanta gener. Om vi inte har förstört ditt DNA-prov när du beställer och vi inte har de genetiska resultaten som krävs för tillägget,

kan vi välja att analysera relevanta gener på egen bekostnad för att uppfylla din beställning. Genom att beställa ger du oss tillstånd att göra det.


-

NutriMe Complete

Den genetiska mikronäringsämnesblandningen

Din kropp behöver!

Ta helt enkelt din personliga mikronäringsblandning varje morgon för att ge din kropp

rätt ingredienser i rätt mängd för din unika genetiska profil.

Beställ nu!

3395 SEK för 3 Månader

6195 SEK för 6 Månader

... genom din rådgivare

info@your-dna.se

www.your-dna.se

tele. 0703321720

... online på:

www.DNAnutriControl.com/de/Shop-Page

Din receptkod:

DEMO_ML

-


-

-

Optimerad absorption i kroppen

Att se till att kroppen får rätt intag av mikronäringsämnen är en komplex uppgift.

Detta bland annat på grund av att olika ämnen kan hämma varandras absorption. Det

är därför väldigt viktigt vart och när mikronäringsämnena frisätts i tarmen.

Standard mikronäringsämnen:

Ömsesidig upptagshämning

NutriMe Complete - Optimerad

absorption

Absorptionsblockering av vissa

mikronäringsämnen

Vissa mikronäringsämnen absorberas genom

samma processer/kanaler i kroppen. Ett bra

exempel på detta är kalcium och zink. Om en

kalcium/zinkpulverblandning tas med

användning av en gelatinkapsel, kommer

båda komponenterna att frigöras i tarmarna.

Tarmslemhinnan börjar sedan absorbera

kalcium, vilket vanligtvis administreras med

en signifikant högre dos. Kalcium använder

vissa upptagningskanaler, vilka är begränsade

i antal. Zink, som också bör absorberas via

dessa kanaler, blockeras av mängden kalcium

och i många fall kommer det mest att förbli i

tarmarna tills det utsöndras. Av denna

anledning kan vissa mikronäringsämnen inte

administreras tillsammans i samma form. Det

är således viktigt att vara medveten om

mikronäringsämnen i form av brösttabletter

eller gelatinkapslar som bland annat

innehåller blandningar av kalcium och zink.

Fysiskt separerade ämnen för bättre

absorption

Mikrotransportörerna är utformade så att

ömsesidigt blockerande ämnen inte ingår i

samma pellets. På detta sätt frigörs kalcium i

en plats i tarmen och zink frigörs på en annan

plats. På så sätt släpps var och en av dessa

mikronäringsämnen på avstånd från varandra

och upptagshämningen reduceras till ett

minimum. På grund av den långsamma

frisättningen av mikronäringsämnen används

inte upptagningskanalerna, eftersom

näringsämnena endast släpps långsamt och

stadigt.


-

-

NutriMe Complete - Optimerad upptag av alla näringsämnen

Mikrotransportörer - optimerad näringsupptagning

Det är också känt att vissa mikronäringsämnen kan öka varandras absorption. Därför släpps de

tillsammans från samma mikrotransportör, så att absorptionen av mikronäringsämnen ökar.

detta är fallet för vitamin D och kalcium.

Vissa fettlösliga vitaminer som vitamin E behöver fett bärare för att kunna absorberas i

kroppen. Av denna anledning rekommenderas det ofta att ta E-vitaminberedningar med en

fetthaltig måltid. Här kan E-vitamin lösas i dietfett och absorberas i kroppen.

Mikrotransportörerna kan lagra vitamin E i timmar tills de kommer i kontakt med fett, vilket

innebär att vitaminet sedan kan absorberas. Innan en måltid absorberas i mindre utsträckning

genom kombinationen med komponenterna Omega 3-fettsyror eller fytosteroler.


-

-

NutriMe Complete - Rätt tillförsel under dagen

Fel dosering kan snabbt leda till att kroppen inte får rätt tillförsel av

mikronäringsämnena. Därför måste mikronäringstillskott säkerställa att rätt

mikronäringsämnen släpps ut i kroppen vid rätt tidpunkt.

Standard för mikronäringstillskott:

Bryts ned för snabbt

Snabb nedbrytning av C-vitamin vid intag

av vattenlösliga tillskott

C-vitaminhslten i kroppen

sjunker snabbt efter intag

NutriMe Complete - Permanent

tillförsel

Kontinuerlig tillförsel genom

mikrotransportörer

Små mängder av C-vitamin

släpps kontinuerligt ut i

kroppen

OPTIMALT INTERVALL

OPTIMALT INTERVALL

Timmar efter intag

De flesta mikronäringstillskott (kosttillskott)

är vattenlösliga vilket gör att

mikronäringsämnena direkt släpps ut i

tarmen och tas upp i blodomloppet. Det här

innebär en del stora nackdelar: C-vitamin

avlägsnas snabbt från kroppen. Med en

halveringstid på 30 minuter förlorar kroppen

hälften av all C-vitamin som finns i blodet

varje halvtimme. Av det typiska dagliga

intaget av 80 mg C-vitamin återstår alltså

endast 5 mg efter 2 timmar. Efter 4 timmar

återstår mindre än 1 mg vilket innebär att all

effekt är borta.

Timmar efter intag

Eftersom kroppen bryter ned C-vitamin

väldigt snabbt är det en fördel ifall det intas i

små mängder flera gånger om dagen.

Mikrotransportörerna är tillverkade på så

sätt att de långsamt släpper ut vitaminer och

mineraler i kroppen kontinuerligt under

dagen. På det här sättet kan kroppen

tillgodoses med rätt mängd C-vitamin hela

dagen igenom, trots att det bryts ned så fort.


-

-

NutriMe Complete - En livslång produkt som

ständigt aktualiseras efter nya vetenskapliga

rön

Vetenskapen kommer alltid fram med nya fynd inom genetik, förebyggande av sjukdomar och

mikronäringsämnen. Eftersom din personliga mikronäringsämnesblandning är en levande

tillämpbar mikronäringsberedning har vi möjlighet att individuellt anpassa varje ny blandning

till nya omständigheter, såsom din nya ålder, nya vetenskapliga resultat och nya

rekommendationer för en hälsosam kost. Därför ändras de individuella mikronäringsnivåerna

från en order till nästa och kan anpassas individuellt till de nya förhållandena. Din personliga

mikronäringsblandning är en produkt som är sammanställd enligt dina gener, alltid anpassad

efter tekniken och vetenskapen.

En produkt baserad på flera analyser

Olika analyser från vår portfölj kan påverka sammansättningen av din personliga produkt. Det

spelar ingen roll om du har analysen för hälsosam kost, analysen för optimal atletisk prestanda

eller analysen för optimala mikronäringsämnen för bröstmjölken. Alla tillgängliga resultat kan

integreras utan extra kostnad.


-

-

NutriMe Complete - Högsta kvalitet på råvaror

Ditt personliga kosttillskott består av en mängd olika råvaror, som väljs och bearbetas

enligt högsta kvalitetsstandard. Särskild uppmärksamhet ägnas åt biotillgänglighet

(hur bra och snabbt kan mikronäringsämnet tillsättas), kompatibilitet och renhet.

Biologiska eller farmaceutiska källor?

Vitaminer och mineraler kan erhållas från olika källor. Å ena sidan finns farmaceutiska preparat

som innehåller vitaminer, mineraler och salter som produceras i kemiska reaktioner och sedan

renas. Å andra sidan finns det de naturliga, biologiska resurserna. Växter som innehåller en hög

koncentration av dessa mikronäringsämnen skördas och koncentreras sedan. Det resulterande

extraktet berikas sedan starkt med det önskade vitaminet. Farmaceutiskt framställda såväl

som naturliga vitaminer har sina fördelar och nackdelar. Farmaceutiskt framställda vitaminer

är vanligtvis i högre doser och har en längre utgångsperiod. Den högre dosen kan koncentreras i

mindre kvantiteter, vilket reducerar den erforderliga tablettstorleken. De produceras också

som rena vitaminer, vilket möjliggör mycket enkel och noggrann dosering. Som en nackdel har

de ofta en lägre biotillgänglighet. Det innebär att införandet av syntetiska mikronäringsämnen

är lägre än biologiska källor.

Biologiska mikronäringsämnen har fördelen av bättre biotillgänglighet, dvs de absorberas

snabbare och bättre i kroppen. De tolereras vanligtvis bättre och representerar ett naturligt

alternativ på grund av deras biologiska ursprung. Som en nackdel innehåller även

högkoncentrerade extrakt fortfarande endast små mängder av ett visst vitamin. Av denna

anledning behövs en större volym för att ge kroppen en viss mängd vitamin. Tablettstorleken är

således betydligt större, särskilt när det gäller tillförsel av ett flertal olika vitaminer och

mineraler.

Din personliga mikronäringsämnesblandning utnyttjar båda källorna och kombinerar dem till

en produkt. Så en stor del (cirka 80%) av mikronäringsämnena som används är från biologiska

källor. Detta resulterar i en bättre biotillgänglighet och en förbättrad tolerans av produkten.

Nackdelen är tyvärr att en större volym mikrotransportörer måste tas som en daglig dos. För

bättre långsiktig stabilitet, lägre volym och mer noggrann dosering används också vissa

farmaceutiskt framställda vitaminer och mineraler (ca 20% av den totala blandningen). På så

sätt erbjuder din personliga produkt det bästa av båda mikronäringsämnena.


-

-

Förkalkade alger är en naturlig källa till kalcium och spårelement

Kalcium, magnesium och en del av några av spårämnena erhålls från special kalkat sjögräs

(Lithothamnion sp.) i Nordatlanten. Algerna växer i kallt, föroreningsfritt, mineralrikt vatten

och ackumulerar mer och mer rena mineraler med åren. Efter att de förkalkade algerna skördas

bearbetas de till naturligt mineralpulver, vilket har en klart högre biotillgänglighet jämfört

med kemiskt beredda mineralsalter. Förutom huvudkomponenterna, kalcium och magnesium,

omfattar detta råmaterial även biologiska spårämnen som selen, bor, natrium, koppar, jod,

nickel, zink, järn, fluor, kobolt, med flera, i små mängder. Tack vare det rena vattnet i

plantagerna ligger tungmetallerna långt under gränserna och genom den naturliga odlingen av

algerna innehåller de inte allergener, de är lämpliga för vegetarianer och veganer och de

innehåller inte genetiskt modifierade organismer.

Magnesium med hög biotillgänglighet

Magnesium som används i din blandning är gjord av rent havsvatten, inte kemiskt producerade

magnesiumsalter. Således har den bättre biotillgänglighet och är fri från förorenande

substanser.

Spirulina som en naturlig vitaminoch

mineralkälla

Spirulina är en hälsofrämjande cyanobakterie

och brukar kallas för "superfood" eftersom

den innehåller mängder av naturliga och

hälsofrämjande vitaminer, mineraler och

antioxidanter. Förutom många

livsnödvändiga aminosyror innehåller

spirulina även mikronäringsämnen såsom

betakaroten, lutein, vitamin B1, B2, B3, B5,

B6, B9, B12, vitamin C, E, K och mineraler

kalcium, järn, magnesium, mangan, fosfor,

natrium, zink och kalium. Vanligtvis

innehåller spirulina även omega-3-fettsyror

som eikosapentaensyra (EPA) och

dokosahexaensyra (DHA). På grund av det är

naturligt har ämnena i spirulina hög

biotillgänglighet och blir således lättare för

kroppen att absorbera. Dessutom har

spirulina relativt hög koncentration av

ovanstående ämnen, vilket gör det till ett

mycket bra alternativ för att tillgodose

många av kroppens behov.


-

-

Effekten av din individuella uppsättning av

mikronäringsämnen

Din uppsättning av mikronäringsämnen består av ett stort antal viktiga vitaminer,

mineraler och spårämnen som kontrollerar olika kroppsfunktioner. Baserat på din

genetiska analys är en del av dessa näringsämnen mer eller mindre viktiga för din hälsa,

och vi justerar doseringen av produkten enligt detta.

Här kan du se en komplett lista på de effekter du kan förvänta dig av din uppsättning enligt

den senaste forskningen:

Järn

➤ Bidrar till normal kognitiv funktion

➤ Bidrar till normal energimetabolism

➤ Bidrar till att de röda blodkropparna bildas normalt

➤ Bidrar till normal syretransport i kroppen

➤ Bidrar till att immunsystemet fungerar normalt

➤ Hjälper till att reducera trötthet och svaghet

➤ Fyller en funktion i celldelningen

Folsyra

➤ Bidrar till tillväxten av maternell vävnad under graviditeten

➤ Bidrar till en normal aminosyrasyntes

➤ Bidrar till en normal blodbildning

➤ Bidrar till en normal homocysteinmetabolism

➤ Bidrar till en normal mental funktion

➤ Bidrar till att immunsystemet fungerar normalt

➤ Hjälper till att minska trötthet och svaghet

➤ Uppfyller en funktion i celldelningen

Kalcium

➤ Bidrar till normal energimetabolism

➤ Bidrar till normal muskelfunktion

➤ Bidrar till normal signalöverföring mellan nervcellerna

➤ Bidrar till att matsmältningsenzymerna fungerar normalt

➤ Bidrar till normal blodkoagulering

➤ Uppfyller en funktion i celldelningen och celldifferentieringen

➤ Behövs för att upprätthålla normala ben

➤ Behövs för att upprätthålla normala tänder

Koppar

➤ Bidrar till att upprätthålla normal bindväv

➤ Bidrar till en normal energimetabolism

➤ Bidrar till att nervsystemet fungerar normalt

➤ Bidrar till normal hårpigmentering

➤ Bidrar till normal järntransport i kroppen

➤ Bidrar till normal hudpigmentering

➤ Bidrar till att immunsystemet fungerar normalt

➤ Bidrar till att skydda cellerna från oxidativ stress

Magnesium

➤ Hjälper till att reducera trötthet och svaghet

➤ Uppfyller en funktion i celldelningen

➤ Bidrar till elektrolytbalansen

➤ Bidrar till att upprätthålla normala tänder

➤ Bidrar till en normal energimetabolism

➤ Bidrar till att upprätthålla normala ben

➤ Bidrar till att nervsystemet fungerar normalt

➤ Bidrar till en normal muskelfunktion

➤ Bidrar till en normal proteinsyntes

➤ Bidrar till en normal mental funktion

Mangan

➤ Bidrar till normal energimetabolism

➤ Bidrar till normala ben

➤ Bidrar till normal bindvävsbildning

➤ Bidrar till att skydda cellerna från oxidativ stress

Fytosterol

➤ Bidrar till att upprätthålla en normal kolesterolnivå i blodet

Selen

➤ Bidrar till normal spermiebildning

➤ Bidrar till normalt hår

➤ Bidrar till normala naglar

➤ Bidrar till att immunsystemet fungerar normalt

➤ Bidrar till en normal DNA-syntes

➤ Bidrar till att skydda cellerna från oxidativ stress

Vitamin A

➤ Bidrar till normal järnmetabolism

➤ Bidrar till att upprätthålla normala slemhinnor

➤ Bidrar till att upprätthålla en normal hud

➤ Bidrar till att upprätthålla en normal syn

➤ Bidrar till att immunsystemet fungerar normalt

➤ Uppfyller en funktion i celldifferentieringen

Vitamin B12

➤ Bidrar till en normal energimetabolism

➤ Bidrar till att nervsystemet fungerar normalt

➤ Bidrar till en normal homocysteinmetabolism

➤ Bidrar till en normal mental funktion

➤ Bidrar till ett normalt bildande av röda blodkroppar

➤ Bidrar till att immunsystemet fungerar normalt

➤ Hjälper till att minska trötthet och svaghet

➤ Uppfyller en funktion i celldelningen


-

-

Vitamin B2

➤ Bidrar till en normal energimetabolism

➤ Hjälper till att minska trötthet och svaghet

➤ Bidrar till att nervsystemet fungerar normalt

➤ Bidrar till att upprätthålla normal slemhinnor

➤ Bidrar till att upprätthålla normala röda blodkroppar

➤ Bidrar till att upprätthålla normal hud

➤ Bidrar till att upprätthålla normal syn

➤ Bidrar till en normal järnmetabolism

➤ Bidrar till att skydda cellerna från oxidativ stress

Vitamin B6

➤ Bidrar till normal cysteinsyntes

➤ Bidrar till regleringen av hormonaktiviteten

➤ Bidrar till en normal energimetabolism

➤ Hjälper till att minska trötthet och svaghet

➤ Bidrar till att nervsystemet fungerar normalt

➤ Bidrar till en normal homocysteinmetabolism

➤ Bidrar till en normal protein- och glykogenmetabolism

➤ Bidrar till en normal mental funktion

➤ Bidrar till en normal bildning av röda blodkroppar

➤ Bidrar till att immunsystemet fungerar normalt

Vitamin A

➤ Bidrar till normal järnmetabolism

➤ Bidrar till att upprätthålla normala slemhinnor

➤ Bidrar till att upprätthålla en normal hud

➤ Bidrar till att upprätthålla en normal syn

➤ Bidrar till att immunsystemet fungerar normalt

➤ Uppfyller en funktion i celldifferentieringen

Vitamin C

➤ Bidrar till normal kollagenbildning för normal blodkärlsfunktion

➤ Vitamin C ökar järnupptaget

➤ Bidrar till normal kollagenbildning för normal benfunktion

➤ Bidrar till regeneration av den reducerade formen av E-vitamin

➤ Bidrar till normal kollagenbildning för normal broskfunktion

➤ Hjälper till att reducera trötthet och svaghet

➤ Bidrar till att immunsystemet fungerar normalt under och efter

intensiv fysisk aktivitet

➤ Bidrar till att skydda cellerna från oxidativ stress

➤ Bidrar till normal kollagenbildning för normal

tandköttsfunktion

➤ Bidrar till att immunsystemet fungerar normalt

➤ Bidrar till normal kollagenbildning för normal hudfunktion

➤ Bidrar till normal mental funktion

➤ Bidrar till normal kollagenbildning för normal tandfunktion

➤ Bidrar till att nervsystemet fungerar normalt

➤ Bidrar till en normal energimetabolism

Vitamin D3

➤ Bidrar till ett normalt upptag/användning av kalcium och fosfor

➤ Bidrar till en normal kalciumnivå i blodet

➤ Bidrar till att upprätthålla normala ben

➤ Bidrar till att upprätthålla en normal muskelfunktion

➤ Bidrar till att upprätthålla normala tänder

➤ Bidrar till att immunsystemet fungerar normalt

➤ Uppfyller en funktion i celldelningen

Vitamin E D/DL-alfa-Tokoferol

➤ Bidrar till att skydda cellerna från oxidativ stress

Zink

➤ Bidrar till en normal syra-basmetabolism

➤ Uppfyller en funktion i celldelningen

➤ Bidrar till en normal kolhydratmetabolism

➤ Bidrar till att skydda cellerna från oxidativ stress

➤ Bidrar till en normal kognitiv funktion

➤ Bidrar till att immunsystemet fungerar normalt

➤ Bidrar till en normal DNA-syntes

➤ Bidrar till att upprätthålla en normal syn

➤ Bidrar till normal fertilitet och reproduktion

➤ Bidrar till normal metabolism av makronäringsämnen

➤ Bidrar till att upprätthålla normal hud

➤ Bidrar till att upprätthålla en normal testosteronnivå i blodet

➤ Bidrar till en normal fettsyrametabolism

➤ Bidrar till att upprätthålla normala naglar

➤ Bidrar till en normal metabolism av vitamin A

➤ Bidrar till att upprätthålla normalt hår

➤ Bidrar till en normal proteinsyntes

➤ Bidrar till att upprätthålla normala ben

Info: Inom EU är påståenden om effekter av mikronäringsämnen strikt reglerade och måste godkännas

specifikt. Denna lista inkluderar de tillåtna effektbeskrivningarna av denna produkt. Andra effekter från

studier har ännu inte bekräftats vetenskapligt av EU och är därmed INTE angivna som effekter av denna

produkt. Effekten av denna produkt är endast begränsad till denna lista. Inga andra delar av denna broschyr

anger effekterna av produkten, och vi hävdar inte på något sätt att en viss genetisk analys kan orsaka

ytterligare positiva effekter utöver denna lista.


-

-

Ditt dagliga behov av mikronäringsämnen

Mikronäringsämnen

Alfaliponsyra

Kalcium

Coenzym Q10

Koppar

Ditt behov

292mg

1200mg

54mg

0.64mg

Folsyra 277µg

Järn

Lutein

Magnesium

Mangan

Metyl-sulfonyl-metan

Fytosterol

16.01mg

6.8mg

220mg

6mg

67mg

95mg

Selen 165µg

Vitamin A 2500µg

Vitamin B12

Vitamin B2

Vitamin B6

Vitamin C

6.15µg

0.34mg

4mg

218mg

Vitamin D3 15µg

Vitamin E

Zink

OBS! Din genetiska analys har visat att både underdosering liksom överdosering av dessa ämnen kan vara

skadliga för dig. Så var noggrann med den exakta dosen av dessa värden för att få optimal mängd av

mikronäringsämnen.

Beställ nu:

... genom din rådgivare

info@your-dna.se

www.your-dna.se

tele. 0703321720

36mg

30mg

... online på:

www.DNAnutriControl.com/de/Shop-Page

Din receptkod:

DEMO_ML


VIKTGENER

DIN NÄRINGSTYP FÖR ATT GÅ NED I VIKT

DIN SPORTTYP FÖR ATT GÅ NED I VIKT

DITT VIKTNEDGÅNGSPROGRAM

DITT SPORTPROGRAM FÖR ATT GÅ NED I VIKT

NÄRINGSGENER

AVGIFTNING

LIVSMEDELSINGREDIENSER

KOSTTILLSKOTT

LIVSMEDELSLISTA

YTTERLIGARE INFORMATION


LIVSMEDELSLISTA

Denna individuella livsmedelslista innehåller ca. 900 livsmedel som

valts ut efter dina gener och hjälper dig att planera din kosthållning

på ett optimalt sätt.


Tabellen för näringsämnen förklarar

TABELL

Tabellen med livsmedel innehåller mer än 900 olika livsmedel som utvärderades utifrån

dina gener och som gör det möjligt för dig välja en kost som gör att du gå ner i vikt och

som håller dig frisk.

Observera: Oavsett vad ditt mål är med det här träningsprogrammet så bör du försäkra

dig om en varierad och balanserad kost. För att åstadkomma detta, se den vanliga

portionsstorleken som det maximala dagliga intaget av denna typ av mat. (om du inte

använder dig av viktprogrammet). Försök också att variera ditt val av livsmedel med

att inte äta för många enheter med liknande näringsinnehåll vid samma tillfälle. Intag

av alkoholhaltiga drycker bör begränsas till högst tre gånger per vecka.

125g

Mängd enheter

Mängden matvarupost är den maximala summan av varje matobjekt du

borde äta. Om du vill äta mer av denna typ av mat måste du investera en

annan av dina dagliga matvaror. Du kan också använda hälften av en

matvara och ta den andra hälften på en annan typ av mat. Du behöver inte

äta alla livsmedel om du inte är hungrig. Vissa matvaror är märkta med

"valfri mängd – inget matobjekt". Det betyder att denna typ av mat

innehåller så få kalorier att de inte räknas som matvaror. Du kan äta dessa

saker när du har använt dina dagliga matvaror och fortfarande är hungrig.

Gröna viktikoner

Gröna viktikoner visar att denna typ av mat har den optimala balansen

mellan kolhydrater, fett och protein. Ju mer gröna ikoner en typ av mat har

desto bättre är dess makronäringsbalans för dig. Försök att planera dina

måltider genom att använda mestadels positivt betygsatta typer av mat

med fem eller sex gröna viktikoner. Försök att i allmänhet variera din kost

och ät inte för många av samma eller liknande typer av mat på samma gång.

Röda viktikoner

Röda viktikoner indikerar att denna typ av mat inte har en lämplig balans

mellan kolhydrater, fett och protein för dig. Ju sämre balansen mellan

makronäringsämnena är, desto fler röda ikoner är denna typ av mat

betygsatt med. Ät enbart mat i den röda kategorin ibland och försök att inte

äta mer än en negativt betygsatt livsmedelstyp per dag. Försök att

prioritera mattyper med få ikoner över mattyper med många röda

viktikoner.

Sida 132 av 191


Gröna äppelikoner

Gröna äppelikoner indikerar att denna typ av mat (om den äts i normala

portionsstorlekar och i samma frekvens) innehåller ämnen som, på grund av

din genetiska profil, är särskilt hälsosamma för dig. Försök att planera din

kost genom att äta så många enheter av den mycket gröna kategorin som

möjligt. Se till att du på ett ungefär följer de normala portionsstorlekarna

för varje typ av mat och att du inte äter för många livsmedel av liknande typ

på samma gång.

Röda äppelikoner

Röda äppelikoner indikerar att mängden av ohälsosamma

livsmedelskomponenter i denna typ av mat överstiger de hälsosamma.

Baserat på din genetiska profil är denna typ av mat särskilt ohälsosam för

dig. Försök att undvika negativt klassade livsmedelstyper. Välj de något

negativa livsmedelstyperna framför de mycket negativa. (4-6 röda äpplen).

Varning - Beställningsformulär information

Om du har informerat oss om allergier eller intoleranser som du lider av eller

om du bara vill undvika någon form av mat så kan du hitta en

varningssymbol (!) i den här delen av tabellen. Detta innebär att denna typ

av mat kan innehålla substanser som kan orsaka allergiska reaktioner eller

påvisa symtom på matintolerans. Denna varning baseras endast på den

information du gav i beställningsformuläret och inga gener har testats för

den här delen. VÄNLIGEN NOTERA! Denna varning är en riktlinje som hjälper

dig att planera din kost och är inte på något sätt en komplett lista över

ingredienser. Kontrollera alltid komponenterna i varje matartikel du äter

om du lider av en matallergi.

Varning -Genetisk ingrediensvarning

Ett varningstecken (!) i denna kolumn betyder att denna typ av mat

innehåller ett ämne som kan orsaka matsmältningsbesvär eller andra

tecken på matintolerans på grund av din genetik. När du äter dessa

livsmedel, titta på om de kan ge dig matsmältningsproblem eller andra

symtom och undvik dessa livsmedel om det behövs. Om inga problem

uppstår kan du fortsätta att äta denna mat.

Sida 133 av 191


F

Rekommendationer för att gå ner i vikt

g per artikel

ofta

sällan

F F F F F F F F F F F F F

E

Rekommendationer för hälsosam

näring

ofta

sällan

E E E E E E E E E E E E E

CB A

35 g

F E E H

genet. Varning 1

genet. Varning 2

din preferens

Bröd och småkakor

Samtliga värden vid

vanlig portion

g kcal Prot Kolh Fett

Baguette 30 85 5 20 5

40 g

F E E Bovetebröd 45 106 5 25 5

15 g

F F F F E E E H

50 g

F F F E H

40 g

F E H

50 g

F F F E H

45 g

F F E H

45 g

F F E H

45 g

F E E H

30 g

F E H

30 g

F E H

30 g

F E H

45 g

F F E E H

50 g

F F F E E H

50 g

F F F E E H

50 g

F F F E E E H

50 g

F F F E E E H

50 g

F F F E E H

40 g

F E E H

40 g

F E E E H

Croissant 70 357 5 35 25

Dinkelbröd 50 117 5 20 5

Pitabröd 50 121 5 25 5

Grovt rågbröd med solrosfrön 45 99 5 20 5

Grovt rågvetebröd 45 101 5 25 0

Grovt vetebröd 45 106 5 25 5

Grönt fröbröd 45 108 5 25 5

Knäckebröd - multigrain 10 34 5 10 0

Knäckebröd - rågvete 10 34 5 10 0

Knäckebröd - vete 10 36 5 10 0

Majsbröd 45 104 5 20 5

Pumpernickelbröd 40 78 5 20 5

Fullkornsbröd med solrosfrön 50 110 5 20 5

Fullkornsbröd 50 102 5 20 5

Fullkornsbröd - rågvete 50 103 5 20 5

Fullkornsbröd med hela vetekorn 50 102 5 20 0

Vitt bröd 30 73 5 15 0

Vitt bröd - toast 30 78 5 15 5


F

Rekommendationer för att gå ner i vikt

g per artikel

ofta

sällan

F F F F F F F F F F F F F

E

Rekommendationer för hälsosam

näring

ofta

sällan

E E E E E E E E E E E E E

CB A

genet. Varning 1

genet. Varning 2

din preferens

Spannmål och sädesslag, ris

Samtliga värden vid

vanlig portion

g kcal Prot Kolh Fett

25 g

F F E E Amarant fullkorn (som mjöl, gryn, korn eller flingor) 15 46 5 10 5

25 g

F F E E E Bovete - skalat (som mjöl, gryn, korn eller flingor) 40 137 5 30 5

25 g

F F E E E E Bovete fullkorn (som mjöl, gryn, korn eller flingor) 60 206 10 45 5

25 g

F F E E E E E E H

25 g

F F E H

30 g

F E E E E E E H

25 g

F F E E E E H

25 g

F F E E H

25 g

F F E E E E H

25 g

F F E E E H

30 g

F E E E E E H

30 g

F E H

Bulgur 180 585 20 125 5

Skalad spelt (som mjöl, gryn, korn eller flingor) 20 68 5 15 0

Spelt fullkorn (som mjöl, gryn, korn eller flingor) 100 329 20 60 5

Skalat korn (som mjöl, gryn, korn eller flingor) 60 193 10 40 5

Fullkorn (som mjöl, gryn, korn eller flingor) 40 128 5 25 5

Skalade speltvetekorn (som mjöl, gryn, korn eller flingor) 60 196 10 40 5

Speltvetekorn (som mjöl, gryn, korn eller flingor) 40 131 5 25 5

Havrekorn (som mjöl, gryn, korn eller flingor) 60 199 10 35 5

Fullkornshavre (som mjöl, gryn, korn eller flingor) 10 33 5 10 5

25 g

F F E E Hirskorn (som mjöl, gryn, korn eller flingor) 60 214 10 45 5

25 g

F F E Hirs - fullkorn (som mjöl, gryn, korn eller flingor) 20 66 5 15 5

25 g

F F E E Majs (som från mjöl, gryn, korn eller flingor) 60 197 5 40 5

25 g

F F E E E Fullkornsris (som mjöl, gryn, korn eller flingor) 60 211 5 45 5

30 g

F E E E E E E H

30 g

F E E E E H

30 g

F E E E E E E H

30 g

F E E E E H

Rågkorn (som mjöl, gryn, korn eller flingor) 60 180 10 40 5

Fullkornsråg (som mjöl, gryn, korn eller flingor) 40 120 5 25 5

Vetekorn (som mjöl, gryn, korn eller flingor) 60 183 10 40 5

Fullkornsvete (som mjöl, gryn, korn eller flingor) 40 122 5 25 5


F

Rekommendationer för att gå ner i vikt

g per artikel

ofta

sällan

F F F F F F F F F F F F F

E

Rekommendationer för hälsosam

näring

ofta

sällan

E E E E E E E E E E E E E

CB A

genet. Varning 1

genet. Varning 2

din preferens

Konfektyr, socker, godis, choklad, sött pålägg,

glass

Samtliga värden vid

vanlig portion

g kcal Prot Kolh Fett

20 g

F F F E E E E E E Lönnsirap 100 274 0 70 0

30 g

F E E E H

Vaniljglass 30 58 5 10 5

15 g

F F F F E E E E E E Honung 20 61 0 15 0

15 g

F F F F E Kakao 5 14 5 5 5

20 g

F F F E E E E E E Äppelsylt 25 66 0 20 0

20 g

F F F E E E E E E Aprikossylt 25 63 0 15 0

20 g

F F F E E E E E E Björnbärssylt 25 65 0 20 0

20 g

F F F E E E E E E Jordgubbssylt 25 65 0 20 0

20 g

F F F E E E E E E Blåbärssylt 25 66 0 20 0

20 g

F F F E E E E E E Hallonsylt 25 64 0 15 0

20 g

F F F E E E E E E Apelsinsylt 25 66 0 20 0

20 g

F F F E E E E E E Persikasylt 25 68 0 20 0

20 g

F F F E E E E Plommonsylt 25 61 0 15 0

20 g

F F F E E E E E E Tranbärssylt 25 67 0 20 0

20 g

F F F E E E E E E Körsbärssylt 25 63 0 15 0

10 g

F F F F F E E E Marsipan 15 79 5 10 5

10 g

F F F F F E E E Nougat 15 78 5 10 5

15 g

F F F F E E E E E E H

Choklad 15 49 0 10 5

20 g

F F F E E E E E Bitter (osötad) choklad 20 79 5 10 5

10 g

F F F F F E E E E E E Mjölkchoklad 20 107 5 15 10

15 g

F F F F E E E E E E Chokladpralin 20 99 5 15 5

10 g

F F F F F E E E E E E Vit choklad 20 108 5 15 10

10 g

F F F F F E E E E E Mörk choklad 20 99 5 10 10


F

Rekommendationer för att gå ner i vikt

g per artikel

ofta

sällan

F F F F F F F F F F F F F

E

Rekommendationer för hälsosam

näring

ofta

sällan

E E E E E E E E E E E E E

CB A

genet. Varning 1

genet. Varning 2

din preferens

Konfektyr, socker, godis, choklad, sött pålägg,

glass

Samtliga värden vid

vanlig portion

g kcal Prot Kolh Fett

15 g

F F F F F E E E Socker (vitt) 5 20 0 5 0

F

Rekommendationer för att gå ner i vikt

g per artikel

ofta

sällan

F F F F F F F F F F F F F

E

Rekommendationer för hälsosam

näring

ofta

sällan

E E E E E E E E E E E E E

CB A

genet. Varning 1

genet. Varning 2

din preferens

Ägg och äggprodukter, pasta

Samtliga värden vid

vanlig portion

g kcal Prot Kolh Fett

30 g

F F E E E E E E Glasnudlar 100 339 0 85 0

60 g

F F F F E E E E E Ägg 60 82 10 5 10

30 g

F E Sobanudlar 100 336 15 75 5

60 g

F F F F E E H

30 g

F E E E H

30 g

F E E H

35 g

F E E E E E H

35 g

F E E H

Nudlar 50 109 5 20 5

Pasta med ägg 150 543 20 105 5

Pasta utan ägg 50 174 10 35 5

Fullkornspasta med ägg 150 485 20 95 5

Fullkornspasta utan ägg 50 162 10 30 5


F

Rekommendationer för att gå ner i vikt

g per artikel

ofta

sällan

F F F F F F F F F F F F F

E

Rekommendationer för hälsosam

näring

ofta

sällan

E E E E E E E E E E E E E

CB A

25 g

F F E E E E E E H

15 g

F F F F E E E E H

25 g

F F E E E E E E H

20 g

F F F E E E E E E H

40 g

F E E E E E H

35 g

F E E E E E E H

25 g

F F E E E E E E H

30 g

F E E E E E H

20 g

F F F E E E E E E H

40 g

F E E E E E E H

40 g

F E E E E E H

20 g

F F F E E E E E E H

35 g

F E E E E E E H

25 g

F F E E H

25 g

F F E E E E E E H

20 g

F F F E E E E E E H

35 g

F E E E E E E H

30 g

F E E E E E E H

35 g

F E E E E E E H

10 g

F F F F F E E E E E H

genet. Varning 1

genet. Varning 2

din preferens

Skorpor, bakverk och konfektyr

Samtliga värden vid

vanlig portion

g kcal Prot Kolh Fett

Kex 100 390 5 50 20

Smördeg 100 420 5 30 35

Smörkex 25 109 5 20 5

Tårta 120 400 10 40 25

Pizzadeg 100 304 10 45 15

Cheesecake av mördeg 100 270 10 30 15

Cheesecake 120 344 5 30 25

Pepparkaka 25 97 5 15 5

Marsipantårta 120 421 10 35 30

Chokladmuffins 60 175 5 25 10

Blåbärsmuffins 60 169 5 25 10

Pepparkakor 25 96 5 20 5

Russinkaka 70 241 5 35 10

Salta pinnar 30 106 5 25 0

Chokladkaka 70 237 5 25 15

Chokladkaka med nötter 100 393 10 35 25

Chokladkaka med grädde 100 308 5 50 10

Schwarzwaldtårta 120 333 5 40 20

Tiramisu 125 390 10 50 20

Våfflor 50 279 5 25 25


F

Rekommendationer för att gå ner i vikt

g per artikel

ofta

sällan

F F F F F F F F F F F F F

E

Rekommendationer för hälsosam

näring

ofta

sällan

E E E E E E E E E E E E E

CB A

genet. Varning 1

genet. Varning 2

din preferens

Frukt och fruktprodukter

Samtliga värden vid

vanlig portion

g kcal Prot Kolh Fett

785 g

F F F F F F E E E E E E Acerola (frukt) 120 19 0 5 0

170 g

F F F F F F E E E E Ananas - färsk 125 70 5 20 0

105 g

F F F F F E E E E E E Ananas - konserverad 125 108 0 30 0

150 g

F F F F F E E E Äpple 125 76 0 20 0

110 g

F F F F F E E E E E E Äpplemos - konserverad 250 203 5 50 0

245 g

F F F F F F E E Aprikos - färsk 50 22 0 5 0

115 g

F F F F F E E E E E E Aprikos - konserverad 125 99 5 25 0

45 g

F F E E E Avocado 225 293 5 10 30

105 g

F F F F F E E E E E Banan 100 90 5 20 0

600 g

F F F F F F E E E E E Krusbär 125 34 5 5 5

380 g

F F F F F F E E E E E E Bär 125 40 5 10 5

170 g

F F F F F F E E E Päron 140 73 5 20 0

135 g

F F F F F E E E E E E Päron - konserverade 125 83 0 20 0

335 g

F F F F F F E E E E Björnbär 125 45 5 10 5

200 g

F F F F F F E E E Cashewäpple 125 68 5 15 5

235 g

F F F F F F E E E Clementin 40 18 0 5 0

35 g

F E E E E E E Dadlar 125 350 5 85 5

380 g

F F F F F F E E E E E E Jordgubbar 250 80 5 15 5

165 g

F F F F F F E E E Fikon 20 13 0 5 0

130 g

F F F F F E E E E E E Granatäpple 125 94 5 20 5

285 g

F F F F F F E E Grapefrukt 250 110 5 20 0

360 g

F F F F F F E E E E E E Guava 125 43 5 10 5

130 g

F F F F F E E E E E E Nypon 125 119 5 20 5


F

Rekommendationer för att gå ner i vikt

g per artikel

ofta

sällan

F F F F F F F F F F F F F

E

Rekommendationer för hälsosam

näring

ofta

sällan

E E E E E E E E E E E E E

CB A

genet. Varning 1

genet. Varning 2

din preferens

Frukt och fruktprodukter

Samtliga värden vid

vanlig portion

g kcal Prot Kolh Fett

350 g

F F F F F F E E E E E Blåbär 125 46 5 10 5

435 g

F F F F F F E E E E E Hallon 125 43 5 10 0

300 g

F F F F F F E E E Fläder 125 69 5 10 5

440 g

F F F F F F E E E E Vinbär - röda 125 41 5 10 0

345 g

F F F F F F E E E E E E Vinbär - svarta 125 50 5 10 0

315 g

F F F F F F E E Vinbär - vita 125 51 5 10 0

170 g

F F F F F F E E E E Körsbär - konserverade 125 68 5 20 0

215 g

F F F F F F E E E E Körsbär - sura 120 62 5 15 5

160 g

F F F F F F E E E Körsbär - söta 120 72 5 20 0

230 g

F F F F F F E E E Kiwi 45 24 0 5 0

15 g

F F F F E Kokosnöt 50 181 5 5 20

225 g

F F F F F F E E E E Lime 125 59 5 5 5

210 g

F F F F F F E E Mandariner 40 20 0 5 0

110 g

F F F F F E E E E E E Mandariner - konserverade 125 104 0 25 0

170 g

F F F F F F E Mango 125 74 5 20 5

170 g

F F F F F F E E E E Nektariner 115 64 5 15 0

255 g

F F F F F F E E Apelsiner 150 65 5 15 0

295 g

F F F F F F E Papaya 125 40 5 10 0

220 g

F F F F F F E Passionsfrukt 125 80 5 15 5

235 g

F F F F F F E Persika 115 47 5 10 0

210 g

F F F F F F E E Plommon 125 56 5 15 0

340 g

F F F F F F E Tranbär 125 44 0 10 5

valfri mängd

F F F F F F E E E E Rabarber 150 20 5 5 0


F

Rekommendationer för att gå ner i vikt

g per artikel

ofta

sällan

F F F F F F F F F F F F F

E

Rekommendationer för hälsosam

näring

ofta

sällan

E E E E E E E E E E E E E

CB A

genet. Varning 1

genet. Varning 2

din preferens

Frukt och fruktprodukter

Samtliga värden vid

vanlig portion

g kcal Prot Kolh Fett

35 g

F E E E E E E Russin 25 76 5 20 0

75 g

F F F F E E E E E E Havtornsbär 125 108 5 5 10

300 g

F F F F F F E E E Krusbär 125 46 5 10 0

600 g

F F F F F F E E E E E Carambola (stjärnfrukt) 100 27 5 5 5

335 g

F F F F F F E E E E E E Björnbär - vilda 125 45 5 10 5

380 g

F F F F F F E E E E E E Jordgubbar - vilda 125 40 5 10 5

435 g

F F F F F F E E E E E Hallon - vilda 125 43 5 10 0

255 g

F F F F F F E E Vattenmelon 125 48 5 10 0

140 g

F F F F F E E Vindruvor - röda 125 88 5 20 0

140 g

F F F F F E E E Vindruvor - vita 125 88 5 20 0

455 g

F F F F F F E E E E Citron 125 45 5 5 5

170 g

F F F F F F E E Muskmelon 125 69 5 20 0

240 g

F F F F F F E E Plommon 35 15 0 5 0

F

Rekommendationer för att gå ner i vikt

g per artikel

ofta

sällan

F F F F F F F F F F F F F

E

Rekommendationer för hälsosam

näring

ofta

sällan

E E E E E E E E E E E E E

CB A

genet. Varning 1

genet. Varning 2

din preferens

Grönsaker och vegetabiliska produkter

Samtliga värden vid

vanlig portion

g kcal Prot Kolh Fett

155 g

F F F F F F E E Alger 5 2 0 0 0

380 g

F F F F F F E E E E E E Kronärtskocka 150 33 5 5 0

730 g

F F F F F F E E E E Aubergine 250 43 5 10 0


F

Rekommendationer för att gå ner i vikt

g per artikel

ofta

sällan

F F F F F F F F F F F F F

E

Rekommendationer för hälsosam

näring

ofta

sällan

E E E E E E E E E E E E E

CB A

genet. Varning 1

genet. Varning 2

din preferens

Grönsaker och vegetabiliska produkter

Samtliga värden vid

vanlig portion

g kcal Prot Kolh Fett

785 g

F F F F F F E E E E E Ramslök 100 19 5 5 0

valfri mängd

F F F F F F E E E E E E Grönkål 150 20 5 5 0

370 g

F F F F F F E E E E E E Blomkål 150 35 5 5 0

45 g

F F E E E E E E Vita bönor 60 158 15 25 5

380 g

F F F F F F E E E E E E Gröna bönor 150 50 5 10 0

125 g

F F F F F E E E E E E Nässlor 150 63 15 5 5

240 g

F F F F F F E E E E E E Broccoli 150 42 10 5 0

valfri mängd

F F F F F F E E Isbergssallad 50 7 5 5 0

515 g

F F F F F F E E E E Endiver 50 8 5 5 0

140 g

F F F F F E E E E E E Ärtor - gröna 150 123 10 20 5

255 g

F F F F F F E E Ärtor - konserverade gröna 150 57 5 10 5

645 g

F F F F F F E E E Fänkål 150 29 5 5 0

435 g

F F F F F F E E E E E E Paprika - gul 150 45 5 10 0

790 g

F F F F F F E E E E E E Paprika - grön 150 29 5 5 0

360 g

F F F F F F E E E E E E Paprika - röd 150 56 5 10 5

210 g

F F F F F F E E E E E E Grönkål 150 56 10 5 5

valfri mängd

F F F F F F E Gurka 150 18 5 5 0

380 g

F F F F F F E E E E E E Baljväxter 150 50 5 10 0

425 g

F F F F F F E Kapris 100 23 5 5 0

340 g

F F F F F F E E Morot 150 50 5 10 0

45 g

F F E E E E E E Kidneybönor 60 151 15 25 5

85 g

F F F F E Vitlök 5 3 0 5 0

585 g

F F F F F F E E E E E E Rotselleri 150 29 5 5 0


F

Rekommendationer för att gå ner i vikt

g per artikel

ofta

sällan

F F F F F F F F F F F F F

E

Rekommendationer för hälsosam

näring

ofta

sällan

E E E E E E E E E E E E E

CB A

genet. Varning 1

genet. Varning 2

din preferens

Grönsaker och vegetabiliska produkter

Samtliga värden vid

vanlig portion

g kcal Prot Kolh Fett

405 g

F F F F F F E E E E E E Kålrot 150 45 5 10 0

760 g

F F F F F F E E Sallad 50 6 5 5 0

505 g

F F F F F F E E Pumpa - hokkaido 150 38 5 10 0

275 g

F F F F F F E Salladslök 30 13 0 5 0

195 g

F F F F F F E E E E E E Limaböna 150 98 5 20 0

290 g

F F F F F F E E E E E E Maskros 150 44 5 5 5

200 g

F F F F F F E E E E E E Pepparrot 150 96 5 20 0

50 g

F F F E E E Oliver - gröna 20 26 0 5 5

20 g

F F F E E Oliver - svarta 20 69 0 5 10

790 g

F F F F F F E E E E E E Paprika 150 29 5 5 0

195 g

F F F F F F E E E E E E Palsternacka 150 89 5 20 5

140 g

F F F F F E Syltlök 15 11 0 5 0

valfri mängd

F F F F F F E E E Rädisor 100 15 5 5 0

370 g

F F F F F F E E E E E E Romanesco 150 35 5 5 0

565 g

F F F F F F E E E Romansallad 50 8 5 5 0

205 g

F F F F F F E E E E E E Brysselkål 150 54 10 5 5

605 g

F F F F F F E E E E E E Rödkål 150 35 5 5 0

275 g

F F F F F F E E E E Rödbeta 150 63 5 15 0

495 g

F F F F F F E E Vitbeta 150 39 5 10 0

350 g

F F F F F F E E E E E E Ruccola 100 27 5 5 5

285 g

F F F F F F E E E E E E Ängssyra 150 33 5 5 5

595 g

F F F F F F E E E E E Surkål 150 26 5 5 0

605 g

F F F F F F E Schalottenlök 30 7 0 5 0


F

Rekommendationer för att gå ner i vikt

g per artikel

ofta

sällan

F F F F F F F F F F F F F

E

Rekommendationer för hälsosam

näring

ofta

sällan

E E E E E E E E E E E E E

CB A

genet. Varning 1

genet. Varning 2

din preferens

Grönsaker och vegetabiliska produkter

Samtliga värden vid

vanlig portion

g kcal Prot Kolh Fett

650 g

F F F F F F E E E E E E Svartrot 150 29 5 5 5

470 g

F F F F F F E Pärllök 30 8 0 5 0

80 g

F F F F E E E E E E Sojabönor 150 216 20 20 10

700 g

F F F F F F E E E Sparris - konserverad 150 18 5 5 0

460 g

F F F F F F E E E E E E Sparris - vit 150 27 5 5 0

325 g

F F F F F F E E E E E E Spenat 150 29 5 5 0

430 g

F F F F F F E E E E E E Spetskål 150 35 5 5 0

380 g

F F F F F F E E E E E E Gröna rosenbönor 150 50 5 10 0

755 g

F F F F F F E E Stjälkselleri 150 26 5 5 0

valfri mängd

F F F F F F E E Tomater 80 14 5 5 0

785 g

F F F F F F E Tomater - konserverade 80 14 5 5 0

420 g

F F F F F F E E E E E E Vaxbönor 150 48 5 10 0

100 g

F F F F E E E E E E Wasabi 150 185 10 35 5

135 g

F F F F F E E E E E E Vinblad 100 114 10 20 5

550 g

F F F F F F E E E E E Vitkål 150 38 5 10 0

325 g

F F F F F F E E E E E E Savoykål 150 41 5 5 0

315 g

F F F F F F E E E Persiljerot 150 59 5 10 5

445 g

F F F F F F E Zucchini 150 32 5 5 0

230 g

F F F F F F E E E E E Sockerärtor 150 89 10 15 0

150 g

F F F F F E E E Sockermajs 150 134 5 25 5

470 g

F F F F F F E Lök - gul 80 22 5 5 0


F

Rekommendationer för att gå ner i vikt

g per artikel

ofta

sällan

F F F F F F F F F F F F F

E

Rekommendationer för hälsosam

näring

ofta

sällan

E E E E E E E E E E E E E

CB A

genet. Varning 1

genet. Varning 2

din preferens

Potatis och potatisprodukter, stärkelserika

växter, svampar

Samtliga värden vid

vanlig portion

g kcal Prot Kolh Fett

180 g

F F F F F F E E E E Ostronskivling 100 23 5 5 0

70 g

F F F F E E Batata (sötpotatis) 150 167 5 40 5

150 g

F F F F F E E E Champinjoner 100 21 5 5 0

185 g

F F F F F F E E Champinjoner - konserverade 100 19 5 0 5

220 g

F F F F F F E E E E E E Röd tallsvamp 200 36 10 0 5

50 g

F F F E E H

Gnocchi (pasta) 125 203 5 45 5

105 g

F F F F E E E E Skalad potatis 200 146 5 35 0

60 g

F F F F E H

Fryst potatis 200 290 5 35 15

20 g

F F F E Potatismjöl 20 68 0 20 0

250 g

F F F F F F E E E E E E Murklor 200 30 5 5 5

260 g

F F F F F F E E E E E E Kantarell 200 30 5 0 5

130 g

F F F F F E E E E Shiitake 200 84 5 25 0

115 g

F F F F F E E E E E E Stensopp (Karljohan) 200 54 15 5 5

255 g

F F F F F F E E Jordärtskocka 200 62 5 10 5

75 g

F F F F E E E E E E Tryffel 200 118 20 15 5


F

Rekommendationer för att gå ner i vikt

g per artikel

ofta

sällan

F F F F F F F F F F F F F

E

Rekommendationer för hälsosam

näring

ofta

sällan

E E E E E E E E E E E E E

CB A

genet. Varning 1

genet. Varning 2

din preferens

Kryddor, tillsatser, smakförstärkare

Samtliga värden vid

vanlig portion

g kcal Prot Kolh Fett

valfri mängd

F F F F F F E E E E E E Anis 5 0 0 0 0

410 g

F F F F F F E Äppelvinäger 15 3 0 0 0

50 g

F F F E E E E E E Balsamvinäger 100 99 0 25 0

valfri mängd

F F F F F F E E E E E E Basilika 5 0 0 0 0

valfri mängd

F F F F F F E E E E E E Cayennepeppar 5 0 0 0 0

valfri mängd

F F F F F F E E E E E E Röd chili 5 0 0 0 0

35 g

F E E E E Äpplechutney 20 29 0 10 0

35 g

F E E E E Mangochutney 20 28 0 10 0

45 g

F F E E E Tomatchutney 20 21 0 5 0

valfri mängd

F F F F F F E E E E E E H

25 g

F F E E H

Currypulver 5 0 0 0 0

Currysås 60 91 5 5 10

valfri mängd

F F F F F F E E E E E E Dill 5 0 0 0 0

10 g

F F F F F E E E Örtvinäger dressing 45 134 0 5 15

10 g

F F F F F E E Fransk dressing 60 222 5 5 25

15 g

F F F F E E Italiensk dressing 60 146 5 5 15

5 g

F F F F F F E E E E E E Majonnäs 50 360 5 0 40

valfri mängd

F F F F F F E E E E E E Dragon 5 0 0 0 0

5 g

F F F F F F E Gelatin 5 3 5 0 0

30 g

F E E E H

Granulerad grönsaksbuljong 100 176 20 15 10

valfri mängd

F F F F F F E E E E E E Ingefära 5 0 0 0 0

valfri mängd

F F F F F F E E E E E E Kardemumma 5 0 0 0 0

45 g

F F E E E Ketchup 20 22 0 5 0

valfri mängd

F F F F F F E E E E E E Koriander 5 0 0 0 0


F

Rekommendationer för att gå ner i vikt

g per artikel

ofta

sällan

F F F F F F F F F F F F F

E

Rekommendationer för hälsosam

näring

ofta

sällan

E E E E E E E E E E E E E

CB A

genet. Varning 1

genet. Varning 2

din preferens

Kryddor, tillsatser, smakförstärkare

Samtliga värden vid

vanlig portion

g kcal Prot Kolh Fett

410 g

F F F F F F E Örtvinäger 15 3 0 0 0

valfri mängd

F F F F F F E E E E E E Spiskummin 5 0 0 0 0

valfri mängd

F F F F F F E E E E E E Kummin 5 0 0 0 0

valfri mängd

F F F F F F E E E E E E Gurkmeja 5 0 0 0 0

valfri mängd

F F F F F F E E E E E E Lagerblad 5 0 0 0 0

valfri mängd

F F F F F F E E E E E E Muskotnöt (krydda) 5 0 0 0 0

valfri mängd

F F F F F F E E E E E E Mejram 5 0 0 0 0

valfri mängd

F F F F F F E E E E E E Citronmeliss 5 0 0 0 0

valfri mängd

F F F F F F E E E E E E Muskot 5 0 0 0 0

valfri mängd

F F F F F F E E E E E E Kryddnejlika 5 0 0 0 0

410 g

F F F F F F E Fruktvinäger 15 3 0 0 0

valfri mängd

F F F F F F E E E E E E Oregano 5 0 0 0 0

valfri mängd

F F F F F F E E E E E E Paprika 5 0 0 0 0

valfri mängd

F F F F F F E E E E E E Persilja 5 0 0 0 0

valfri mängd

F F F F F F E E E E E E Grönpeppar 5 0 0 0 0

valfri mängd

F F F F F F E E E E E E Svartpeppar 5 0 0 0 0

valfri mängd

F F F F F F E E E E E E Vitpeppar 5 0 0 0 0

valfri mängd

F F F F F F E E E E E E Kryddpeppar 5 0 0 0 0

valfri mängd

F F F F F F E E E E E E Rosmarin 5 0 0 0 0

valfri mängd

F F F F F F E E E E E E Saffran 5 0 0 0 0

valfri mängd

F F F F F F E E E E E E Kryddsalvia 5 0 0 0 0

50 g

F F F E E H

Sambal Oelek 20 28 5 5 5

valfri mängd

F F F F F F E E E E E E Gräslök 5 0 0 0 0


F

Rekommendationer för att gå ner i vikt

g per artikel

ofta

sällan

F F F F F F F F F F F F F

E

Rekommendationer för hälsosam

näring

ofta

sällan

E E E E E E E E E E E E E

CB A

genet. Varning 1

genet. Varning 2

din preferens

Kryddor, tillsatser, smakförstärkare

Samtliga värden vid

vanlig portion

g kcal Prot Kolh Fett

70 g

F F F F E Stark senap 5 4 0 0 0

70 g

F F F F E Söt senap 5 4 0 0 0

40 g

F E E Sojasås 15 17 5 5 5

165 g

F F F F F F E Tabasco 5 1 0 0 0

valfri mängd

F F F F F F E E E E E E Timjan 5 0 0 0 0

180 g

F F F F F F E Tomatpuré 10 4 0 5 0

valfri mängd

F F F F F F E E E E E E Vaniljstång 5 0 0 0 0

20 g

F F F E E E E E E Enbär 5 4 0 0 0

435 g

F F F F F F E Vinäger 15 3 0 0 0

valfri mängd

F F F F F F E E E E E E Kanel 5 0 0 0 0

F

Rekommendationer för att gå ner i vikt

g per artikel

ofta

sällan

F F F F F F F F F F F F F

E

Rekommendationer för hälsosam

näring

ofta

sällan

E E E E E E E E E E E E E

CB A

genet. Varning 1

genet. Varning 2

din preferens

Baljväxter (mogna), nötter, olja och andra frön

Samtliga värden vid

vanlig portion

g kcal Prot Kolh Fett

165 g

F F F F F F E E E E E E Bambuskott 150 27 5 5 0

120 g

F F F F F E E E Böngroddar 15 5 0 5 0

10 g

F F F F F E E E Cashew 60 355 15 15 30

10 g

F F F F F E E E E E Chiafrön 30 137 5 15 10

30 g

F F E Äkta kastanj 60 118 5 25 5

80 g

F F F F E E E E Grodda ärtor 15 4 5 0 0


F

Rekommendationer för att gå ner i vikt

g per artikel

ofta

sällan

F F F F F F F F F F F F F

E

Rekommendationer för hälsosam

näring

ofta

sällan

E E E E E E E E E E E E E

CB A

genet. Varning 1

genet. Varning 2

din preferens

Baljväxter (mogna), nötter, olja och andra frön

Samtliga värden vid

vanlig portion

g kcal Prot Kolh Fett

10 g

F F F F F E E E E E E Jordnöt 100 576 30 10 50

85 g

F F F F E E Korngroddar 15 8 0 5 0

5 g

F F F F F F E E E E E E Hasselnötter 60 390 10 5 40

25 g

F F E E E E E E Kikärter 60 161 15 25 5

80 g

F F F F E E E E Kikärtsgroddar 15 4 5 0 0

10 g

F F F F F E E Pumpafrön 20 113 10 5 10

10 g

F F F F F E E E Linfrö 20 89 5 5 10

20 g

F F F E E E E E E Linser 60 185 15 30 5

90 g

F F F F E E E Linsgroddar 15 4 5 0 0

15 g

F F F F E E E E E E Lupinfrön 100 371 40 40 10

5 g

F F F F F F E E E E Makadamianötter 60 418 5 5 45

10 g

F F F F F F E E E E E E Mandel 60 353 15 5 35

10 g

F F F F F E E E E E E Vallmo 20 97 5 5 10

5 g

F F F F F F E E E Paranötter 60 412 10 5 45

5 g

F F F F F F E E E E Pekannötter 60 419 10 5 45

10 g

F F F F F F E E E Pinjenötter 20 115 5 5 10

10 g

F F F F F F E E E E E E Pistaschnötter 60 352 15 10 35

10 g

F F F F F F E E E E E E Sesamfrö 20 114 5 5 10

65 g

F F F F E E E E Sojagroddar 15 6 5 5 0

15 g

F F F F F E E E E Solrosfrön 20 96 5 10 5

5 g

F F F F F F E E Valnötter 40 286 10 5 30


F

Rekommendationer för att gå ner i vikt

g per artikel

ofta

sällan

F F F F F F F F F F F F F

E

Rekommendationer för hälsosam

näring

ofta

sällan

E E E E E E E E E E E E E

CB A

genet. Varning 1

genet. Varning 2

din preferens

Mjölk, mjölkprodukter och ost

Samtliga värden vid

vanlig portion

g kcal Prot Kolh Fett

25 g

F F E E E E Ädelost (över 50% fett) 30 107 10 0 10

25 g

F F E E E Brie (mögelost) 30 109 5 0 10

330 g

F F F F F F E E Kärnmjölk 150 56 5 10 5

35 g

F E E E E E Camembert (ost) 30 85 10 0 10

30 g

F E E Creme fraiche (30% fett) 100 277 5 10 30

340 g

F F F F F F E E Filmjölk (1.5% fett) 150 69 5 10 5

75 g

F F F F E Filmjölk (10% fett) 150 177 5 10 15

340 g

F F F F F F E E Filmjölk (mindre än 1.5% fett) 150 51 5 10 0

150 g

F F F F F E Filmjölk 100 95 5 20 5

30 g

F E E E E Edamerost 30 106 10 0 10

35 g

F E E E E Blue cheese (ädelost) 30 91 10 0 10

35 g

F E E Fetaost 30 85 5 0 10

25 g

F F E Cream cheese (färskost) 30 101 5 5 10

25 g

F F E E E E Gorgonzola (ost) 30 107 10 0 10

25 g

F F E E E E E E Gouda (ost) 30 109 10 0 10

25 g

F F E E E E E E Halloumi (ost) 100 378 30 0 30

215 g

F F F F F F E E Havremjölk 100 109 0 5 5

40 g

F E E E E E E Hårdost 30 88 10 0 5

35 g

F E E E E E E Hårdost (mindre än 10% fett) 30 50 15 0 0

30 g

F E E E E E E Hårdost (mer än 30% fett) 30 112 15 0 10

25 g

F F E E E E E E Hårdost (mer än 45% fett) 30 113 10 0 10

25 g

F F E E E E E Hårdost (mer än 50% fett) 30 119 10 0 10

95 g

F F F F E Cottage cheese (keso) 30 31 5 5 5


F

Rekommendationer för att gå ner i vikt

g per artikel

ofta

sällan

F F F F F F F F F F F F F

E

Rekommendationer för hälsosam

näring

ofta

sällan

E E E E E E E E E E E E E

CB A

genet. Varning 1

genet. Varning 2

din preferens

Mjölk, mjölkprodukter och ost

Samtliga värden vid

vanlig portion

g kcal Prot Kolh Fett

335 g

F F F F F F E E Yoghurt (1% fett) 150 56 5 10 0

325 g

F F F F F F E E Yoghurt (1.5% fett) 150 74 5 10 5

75 g

F F F F E Yoghurt (10% fett) 150 177 5 10 15

200 g

F F F F F F E Yoghurt (3.5% fett) 150 104 10 10 10

75 g

F F F F E Kaffegrädde (10% fett) 5 6 0 0 5

40 g

F E Kaffegrädde (20% fett) 5 10 0 0 5

30 g

F E Kaffegrädde (30% fett) 5 14 0 0 5

215 g

F F F F F F E Kefir 150 98 5 5 5

340 g

F F F F F F E Komjölk (1.5% fett) 150 72 5 10 5

210 g

F F F F F F E Komjölk (3.5% fett) 150 98 5 10 5

40 g

F E Macadamiamjölk 100 201 5 5 25

55 g

F F F F E E E Mandelmjölk 100 163 10 10 15

20 g

F F F E Mascarpone 30 116 5 5 15

625 g

F F F F F F E E E E E Vassle 150 38 5 10 0

55 g

F F F F E E E E E E Vassleost 30 101 5 20 5

40 g

F E E E E E E Mozzarella 150 395 30 5 35

35 g

F E E Munster (ost) 30 87 10 0 10

25 g

F F E E E E E E Parmesan (ost) 30 119 10 0 10

85 g

F F F F E Kvarg 30 22 5 5 0

130 g

F F F F F E Rismjölk 100 104 5 25 0

90 g

F F F F E Ricotta (låg fetthalt) 100 79 15 5 5

75 g

F F F F E Grädde (10% fett) 15 18 0 5 5

25 g

F F E Grädde (30% fett) 15 45 0 0 5


F

Rekommendationer för att gå ner i vikt

g per artikel

ofta

sällan

F F F F F F F F F F F F F

E

Rekommendationer för hälsosam

näring

ofta

sällan

E E E E E E E E E E E E E

CB A

genet. Varning 1

genet. Varning 2

din preferens

Mjölk, mjölkprodukter och ost

Samtliga värden vid

vanlig portion

g kcal Prot Kolh Fett

45 g

F F E E E E Kvarg gjort på surmjölk 30 35 10 0 0

40 g

F E Crème fraîche (20% fett) 25 51 5 5 5

25 g

F F E Crème fraîche (30% fett) 25 72 5 5 10

20 g

F F F E Crème fraîche (40% fett) 25 93 5 5 10

45 g

F F E Gräddfil (10% fett) 25 47 5 5 5

40 g

F E Gräddfil (20% fett) 25 51 5 5 5

125 g

F F F F F E E E Fårmjölk 150 141 10 10 10

35 g

F E E Fårost 30 85 5 0 10

75 g

F F F F E Vispad grädde (10% fett) 25 30 5 5 5

25 g

F F E Vispad grädde (30% fett) 25 76 5 5 10

460 g

F F F F F F E Sojamjölk 100 48 5 10 5

75 g

F F F F E E Sojagrädde 30 41 0 5 5

25 g

F F E E E E E E Hårdost 30 115 10 0 10

35 g

F E E E Mjukost 30 83 10 0 10

190 g

F F F F F F E Getmjölk 150 101 10 10 10


F

Rekommendationer för att gå ner i vikt

g per artikel

ofta

sällan

F F F F F F F F F F F F F

E

Rekommendationer för hälsosam

näring

ofta

sällan

E E E E E E E E E E E E E

CB A

genet. Varning 1

genet. Varning 2

din preferens

Djuphavsfisk, sötvattenfisk, skaldjur, kräftdjur,

blötdjur

Samtliga värden vid

vanlig portion

g kcal Prot Kolh Fett

35 g

F E E E E E E Ål 150 417 25 0 40

130 g

F F F F F E E E E E E Ostron 100 67 10 5 5

65 g

F F F F E E E E Aborre 150 123 30 0 5

70 g

F F F F E H

Marinerad abborre 65 80 15 5 5

15 g

F F F F E E E E E E Torsklever 150 920 10 5 100

70 g

F F F F E E E Flundra 150 110 25 0 5

80 g

F F F F E E E E E Kräfta 100 70 15 5 0

60 g

F F F F E E E E E E Öring 150 155 30 0 5

65 g

F F F F E E E E E Räka 100 92 20 5 5

70 g

F F F F E E E H

Marinerad räka 65 86 15 5 5

50 g

F F F E E E E E E Gulfenad tonfisk 150 227 35 0 10

65 g

F F F F E E E E E Gädda 150 123 30 0 5

60 g

F F F F E E E E E E Hälleflundra 150 144 30 0 5

45 g

F F E E E E E E Sill 150 347 30 0 30

40 g

F E E E E E E H

Marinerad sill 140 360 25 5 30

75 g

F F F F E E E E E E Hummer 100 83 20 5 5

105 g

F F F F F E E E E E E Kammussla 100 77 15 10 5

65 g

F F F F E E E Torsk 150 117 30 0 5

65 g

F F F F E E E E E Karp 150 174 30 0 10

75 g

F F F F E E H

Marinerad karp 100 153 20 5 10

110 g

F F F F F E E E E E Mussla 100 65 15 5 5

70 g

F F F F E E E E E E H

Marinerad krabba 150 197 25 5 10

65 g

F F F F E E E E E Krabba 100 91 20 5 5


F

Rekommendationer för att gå ner i vikt

g per artikel

ofta

sällan

F F F F F F F F F F F F F

E

Rekommendationer för hälsosam

näring

ofta

sällan

E E E E E E E E E E E E E

CB A

genet. Varning 1

genet. Varning 2

din preferens

Djuphavsfisk, sötvattenfisk, skaldjur, kräftdjur,

blötdjur

Samtliga värden vid

vanlig portion

g kcal Prot Kolh Fett

60 g

F F F F E E E E E E Lax 150 270 30 0 20

50 g

F F F E E E E E E H

Marinerad lax 150 317 30 5 25

70 g

F F F F E E E E Kräftor 100 85 20 5 5

65 g

F F F F E E E E E E Makrill 150 272 30 0 20

50 g

F F F E E E E E E H

Marinerad makrill 100 212 20 5 20

35 g

F E E E E E E Matjessill 150 398 25 0 35

110 g

F F F F F E E E E E E Musslor 100 70 15 5 5

80 g

F F F F E E E Pangasius 100 77 15 0 5

75 g

F F F F E E E Kammussla 100 74 20 5 0

75 g

F F F F E E E E E E Inlagd sill - konserverad 50 70 5 0 5

50 g

F F F E E E E E E Blåfenad tonfisk 150 207 35 0 10

60 g

F F F F E E E E E E Ansjovis 150 153 30 0 5

65 g

F F F F E E E E E E H

Ansjovis - konserverad 65 92 15 5 5

60 g

F F F F E E E E E E Sardiner 150 179 30 0 10

65 g

F F F F E E Kolja 150 117 30 0 5

70 g

F F F F E E E E E E Rödspätta 150 129 30 0 5

75 g

F F F F E E E E E E Mindre hälleflundra 150 215 20 0 15

70 g

F F F F E E E E E E Kummel 150 141 30 0 5

60 g

F F F F E E E Pollock 150 150 30 0 5

70 g

F F F F E H

Marinerad pollock 65 90 15 5 5

80 g

F F F F E E E E E Marulk 150 99 25 0 5

70 g

F F F F E Sjötunga 150 125 30 0 5

45 g

F F E E E E E E Skarpsill 150 321 25 0 25


F

Rekommendationer för att gå ner i vikt

g per artikel

ofta

sällan

F F F F F F F F F F F F F

E

Rekommendationer för hälsosam

näring

ofta

sällan

E E E E E E E E E E E E E

CB A

genet. Varning 1

genet. Varning 2

din preferens

Djuphavsfisk, sötvattenfisk, skaldjur, kräftdjur,

blötdjur

Samtliga värden vid

vanlig portion

g kcal Prot Kolh Fett

70 g

F F F F E E E E E Piggvar 150 125 25 0 5

50 g

F F F E E E E E E Tonfisk 150 336 35 0 25

75 g

F F F F E E E E E E Bläckfisk 150 123 25 5 5

105 g

F F F F F E E E E E E Mussla 100 77 15 10 5

55 g

F F F F E E E E E E Långfenad tonfisk 150 264 35 0 15

60 g

F F F F E E E Gös 150 126 30 0 5

F

Rekommendationer för att gå ner i vikt

g per artikel

ofta

sällan

F F F F F F F F F F F F F

E

Rekommendationer för hälsosam

näring

ofta

sällan

E E E E E E E E E E E E E

CB A

25 g

F F E E E E E E H

50 g

F F F E E E H

35 g

F E E E E E E H

45 g

F F E E E H

20 g

F F F E E E E E H

45 g

F F E E E H

25 g

F F E E E E H

55 g

F F F F E E E H

genet. Varning 1

genet. Varning 2

din preferens

Korv, köttprodukter

Samtliga värden vid

vanlig portion

g kcal Prot Kolh Fett

Bratwurst 150 408 20 0 40

Köttfärslimpa 125 188 25 0 10

Gåslever 30 75 10 5 5

Kycklingkorv 100 115 25 0 5

Kalvkorv 125 401 20 0 40

Kassler 30 32 10 0 5

Leverkorv 30 86 5 0 10

Rökt kött 30 39 5 0 5

55 g

F F F F E E E Rökt nötkött 30 41 5 0 5

20 g

F F F E E E H

Salami 30 113 10 5 10


F

Rekommendationer för att gå ner i vikt

g per artikel

ofta

sällan

F F F F F F F F F F F F F

E

Rekommendationer för hälsosam

näring

ofta

sällan

E E E E E E E E E E E E E

CB A

30 g

F E E E H

25 g

F F E E E H

genet. Varning 1

genet. Varning 2

din preferens

Korv, köttprodukter

Samtliga värden vid

vanlig portion

g kcal Prot Kolh Fett

Skinkrulle 30 83 10 0 10

Skinkkorv 30 92 5 0 10

45 g

F F E E Bacon 30 46 10 0 5

25 g

F F F E E E Rökt bacon 30 96 5 0 10

30 g

F F E E E E H

Wienerkorv 70 183 10 0 20

F

Rekommendationer för att gå ner i vikt

g per artikel

ofta

sällan

F F F F F F F F F F F F F

E

Rekommendationer för hälsosam

näring

ofta

sällan

E E E E E E E E E E E E E

CB A

genet. Varning 1

genet. Varning 2

din preferens

Nöt, kalv, gris, får- och lammkött

Samtliga värden vid

vanlig portion

g kcal Prot Kolh Fett

20 g

F F F E Lammbringa 100 376 15 0 40

45 g

F F E Kalvbringa 125 250 25 0 20

45 g

F F E E Kalvfilé 150 153 35 0 5

50 g

F F F E Kalvfärs 100 148 20 0 10

50 g

F F F E Kalvlägg 150 177 30 0 10

50 g

F F F E Kalvlår 125 114 30 0 5

50 g

F F F E Kalvkotlett 150 219 30 0 15

50 g

F F E Kalvrygg 150 162 35 0 5

45 g

F F E Kalvbog 125 119 30 0 5

50 g

F F E Kalvstek 150 162 35 0 5

50 g

F F F E Kalvlägg (främre delen) 150 177 30 0 10


F

Rekommendationer för att gå ner i vikt

g per artikel

ofta

sällan

F F F F F F F F F F F F F

E

Rekommendationer för hälsosam

näring

ofta

sällan

E E E E E E E E E E E E E

CB A

genet. Varning 1

genet. Varning 2

din preferens

Nöt, kalv, gris, får- och lammkött

Samtliga värden vid

vanlig portion

g kcal Prot Kolh Fett

25 g

F F E Lammbringa 100 287 20 0 25

40 g

F E Lammkotlett 100 216 20 0 20

50 g

F F F E Lammhals 100 190 20 0 15

30 g

F E E Kållapp (flankstek) 125 314 25 0 25

45 g

F F E Fransyska 125 135 30 0 5

30 g

F E E Nötbringa 125 328 25 0 30

45 g

F F E Nötfilé 125 151 30 0 5

45 g

F F E Köttfärssås (nötkött) 100 207 25 0 15

50 g

F F F E Nötytterlår 150 182 35 0 10

50 g

F F F E Nötkotlett 150 240 30 0 15

50 g

F F F E Högrev (nötkött) 150 240 30 0 15

50 g

F F E Rumpstek (nötkött) 125 156 30 0 10

30 g

F E E Oxsvans (nötkött) 150 441 35 0 35

45 g

F F E Ryggbiff 125 163 30 0 10

50 g

F F F E Nötkotlett 125 151 30 0 5

50 g

F F F E Nötbog 125 161 25 0 10

45 g

F F E Nötstek 150 219 35 0 10

50 g

F F F E Fårbringa 125 204 25 0 15

50 g

F F F E E Lammfilé 125 141 30 0 5

50 g

F F F E Lammlägg 125 244 25 0 20

40 g

F E Lammkotlett 150 318 30 0 25

50 g

F F F E E Fårhals 125 216 25 0 15

50 g

F F E Fårkotlett 150 293 30 0 20


F

Rekommendationer för att gå ner i vikt

g per artikel

ofta

sällan

F F F F F F F F F F F F F

E

Rekommendationer för hälsosam

näring

ofta

sällan

E E E E E E E E E E E E E

CB A

genet. Varning 1

genet. Varning 2

din preferens

Nöt, kalv, gris, får- och lammkött

Samtliga värden vid

vanlig portion

g kcal Prot Kolh Fett

50 g

F F F E E Lammbog 125 174 25 0 10

45 g

F F E Lammstek 150 302 30 0 25

30 g

F E E Sidfläsk 150 389 30 0 35

35 g

F E E Fläskbog (bröst) 150 362 25 0 30

45 g

F F E Fläskfilé 125 134 30 0 5

30 g

F E Fläskfärs 100 276 20 0 25

50 g

F F F E Fläsklägg 175 312 40 0 20

45 g

F F E Fläskkotlett 150 200 35 0 10

45 g

F F E Fläskkarré 150 161 35 0 5

40 g

F E Fläskbog (skuldra) 150 326 30 0 25

45 g

F F E Fläskstek 150 200 35 0 10

F

Rekommendationer för att gå ner i vikt

g per artikel

ofta

sällan

F F F F F F F F F F F F F

E

Rekommendationer för hälsosam

näring

ofta

sällan

E E E E E E E E E E E E E

CB A

genet. Varning 1

genet. Varning 2

din preferens

Vilt, fjäderfä, vildfågel, innälvor

Samtliga värden vid

vanlig portion

g kcal Prot Kolh Fett

50 g

F F F E E E E E E Hjortlever 125 171 25 5 10

40 g

F E E Ankkött med skinn 150 338 30 0 30

50 g

F F F E E E E E E Ankkött utan skinn 150 179 30 0 10

55 g

F F F E E E E E E Anklever 125 164 25 5 10

30 g

F E E E Anklår 150 374 25 0 35


F

Rekommendationer för att gå ner i vikt

g per artikel

ofta

sällan

F F F F F F F F F F F F F

E

Rekommendationer för hälsosam

näring

ofta

sällan

E E E E E E E E E E E E E

CB A

genet. Varning 1

genet. Varning 2

din preferens

Vilt, fjäderfä, vildfågel, innälvor

Samtliga värden vid

vanlig portion

g kcal Prot Kolh Fett

40 g

F E E Fasankött 150 231 40 0 10

35 g

F E E E Spädgris 150 347 30 0 30

60 g

F F F F E Grodlår 75 52 15 0 0

35 g

F E Gåslår 150 327 25 0 30

55 g

F F F F E E E E E E Gåslever 125 164 25 10 5

50 g

F F F E E Hjortkött 150 170 35 0 5

40 g

F E Kycklingbröst 150 153 35 0 5

40 g

F E Kycklingvingar 150 312 25 0 25

55 g

F F F F E Kycklingben 150 260 30 0 20

55 g

F F F F E E E E E E Kycklinghjärta 125 156 25 5 10

45 g

F F E E E E E E Kycklinglever 125 170 30 5 10

55 g

F F F F E E Kalvbräss 125 125 25 0 5

60 g

F F F F E E Kalvhjärta 125 138 20 0 10

65 g

F F F F E E E E E E Kalvlever 125 109 20 5 5

55 g

F F F F E Kalvtunga 125 224 25 5 15

70 g

F F F F E E Lammbräss 125 115 20 0 5

50 g

F F F E E E E E E Lammlever 125 168 25 5 10

50 g

F F F E Pärlhöna 150 219 30 0 15

50 g

F F F E E Hästkött 150 164 35 5 5

40 g

F E E Kalkonbröst 150 161 40 0 5

50 g

F F F E E E Kalkonvingar 150 287 30 0 20

50 g

F F F E E E E Kalkonlår 150 173 35 0 5

30 g

F E Rapphöna 150 333 55 0 15


F

Rekommendationer för att gå ner i vikt

g per artikel

ofta

sällan

F F F F F F F F F F F F F

E

Rekommendationer för hälsosam

näring

ofta

sällan

E E E E E E E E E E E E E

CB A

genet. Varning 1

genet. Varning 2

din preferens

Vilt, fjäderfä, vildfågel, innälvor

Samtliga värden vid

vanlig portion

g kcal Prot Kolh Fett

45 g

F F E E Hjortkött 150 183 35 0 5

50 g

F F F E E E E E E Kolever 125 165 25 10 5

70 g

F F F F E E Lammbräss 125 115 20 0 5

60 g

F F F F E E E Grishjärta 125 116 25 5 5

45 g

F F E E E E E E Grislever 125 163 30 5 10

60 g

F F F F E E Gristunga 125 200 25 5 15

50 g

F F E E E Duva 150 254 35 0 15

50 g

F F F E E Vildsvin 125 201 25 0 15

50 g

F F F E E Get 150 224 30 0 15

F

Rekommendationer för att gå ner i vikt

g per artikel

ofta

sällan

F F F F F F F F F F F F F

E

Rekommendationer för hälsosam

näring

ofta

sällan

E E E E E E E E E E E E E

CB A

genet. Varning 1

genet. Varning 2

din preferens

Olja, fett, smör, ister

Samtliga värden vid

vanlig portion

g kcal Prot Kolh Fett

10 g

F F F F F E E Smör 20 148 0 0 20

10 g

F F F F F E E Koncentrerat smör 10 88 0 0 10

10 g

F F F F F E E E E E E Safflorolja 15 106 0 0 15

10 g

F F F F F E Jordnötsolja 15 106 0 0 15

10 g

F F F F F E Kokossmör 20 177 0 0 20

10 g

F F F F F E E Kokosfett 20 177 0 0 20

10 g

F F F F F E E E E E Pumpafröolja 15 106 0 0 15


F

Rekommendationer för att gå ner i vikt

g per artikel

ofta

sällan

F F F F F F F F F F F F F

E

Rekommendationer för hälsosam

näring

ofta

sällan

E E E E E E E E E E E E E

CB A

genet. Varning 1

genet. Varning 2

din preferens

Olja, fett, smör, ister

Samtliga värden vid

vanlig portion

g kcal Prot Kolh Fett

10 g

F F F F F E E E E E Linfröolja 15 106 0 0 15

10 g

F F F F F E E E E E Majsolja 15 106 0 0 15

10 g

F F F F F E Margarin 20 142 0 0 20

10 g

F F F F F E E Majonnäs (80% fet) 25 186 0 5 25

10 g

F F F F F E E Muskotnötssmör 20 176 0 0 20

10 g

F F F F F E E E E E Olivolja 15 106 0 0 15

10 g

F F F F F E E E E E Rapsolja 15 106 0 0 15

10 g

F F F F F E Sesamolja 15 106 0 0 15

10 g

F F F F F E Sojabönolja 15 106 0 0 15

10 g

F F F F F E E E E E E Solrosolja 15 106 0 0 15

10 g

F F F F F E E Smör 20 147 0 0 20

10 g

F F F F F E E Valnötsolja 15 106 0 0 15

10 g

F F F F F E E E E E E Vetegroddsolja 15 106 0 0 15

F

Rekommendationer för att gå ner i vikt

g per artikel

ofta

sällan

F F F F F F F F F F F F F

E

Rekommendationer för hälsosam

näring

ofta

sällan

E E E E E E E E E E E E E

CB A

genet. Varning 1

genet. Varning 2

din preferens

Icke-alkoholhaltiga drycker (kaffe, te, läsk)

Samtliga värden vid

vanlig portion

g kcal Prot Kolh Fett

valfri mängd

F F F F F F E Bancha (grönt te) 125 0 0 0 0

255 g

F F F F F F E E E E E H

Alkoholfri öl 330 86 5 20 0

200 g

F F F F F F E E Cappuccino 150 57 5 10 5


F

Rekommendationer för att gå ner i vikt

g per artikel

ofta

sällan

F F F F F F F F F F F F F

E

Rekommendationer för hälsosam

näring

ofta

sällan

E E E E E E E E E E E E E

CB A

genet. Varning 1

genet. Varning 2

din preferens

Icke-alkoholhaltiga drycker (kaffe, te, läsk)

Samtliga värden vid

vanlig portion

g kcal Prot Kolh Fett

105 g

F F F F F E E E E E E Coladryck 250 141 0 35 0

valfri mängd

F F F F F F E Coladryck (light) 200 8 0 5 0

valfri mängd

F F F F F F E E E E Espresso 25 1 0 0 0

valfri mängd

F F F F F F E E E Bryggkaffe 150 3 0 0 0

valfri mängd

F F F F F F E Fruktte 125 1 0 0 0

70 g

F F F F E E E E E E Varm choklad 100 131 5 25 5

valfri mängd

F F F F F F E E Kokosvatten 60 6 0 5 0

valfri mängd

F F F F F F E Örtte 125 1 0 0 0

225 g

F F F F F F E Latte Macchiato 125 55 5 5 5

160 g

F F F F F F E E E E E E H

195 g

F F F F F F E E E E E E H

195 g

F F F F F F E E E E E E H

Örtlemonad 200 72 0 20 0

Citronlemonad 200 58 0 15 0

Apelsinlemonad 200 58 0 15 0

105 g

F F F F F E E E E E E Multifruktnektar 200 114 0 30 0

175 g

F F F F F F E E E E E E Multrifruktjuice 200 76 5 20 0

115 g

F F F F F E E E E E E Apelsinjuice 100 54 0 15 0

valfri mängd

F F F F F F E Mintte 125 1 0 0 0

305 g

F F F F F F E E E E Juicedryck - ananas 200 44 0 10 0

185 g

F F F F F F E E E E E E Juicedryck - äpple 200 66 0 15 0

valfri mängd

F F F F F F E Juicedryck - grapefrukt 200 10 0 5 0

230 g

F F F F F F E E E E E E Juicedryck - vinbär 200 56 0 15 0

680 g

F F F F F F E Juicedryck - Morötter 200 24 0 5 0

275 g

F F F F F F E E E Juicedryck - apelsin 200 50 0 10 0

105 g

F F F F F E E E E E E Juicedryck - persika/passionsfrukt 200 126 5 30 0


F

Rekommendationer för att gå ner i vikt

g per artikel

ofta

sällan

F F F F F F F F F F F F F

E

Rekommendationer för hälsosam

näring

ofta

sällan

E E E E E E E E E E E E E

CB A

genet. Varning 1

genet. Varning 2

din preferens

Icke-alkoholhaltiga drycker (kaffe, te, läsk)

Samtliga värden vid

vanlig portion

g kcal Prot Kolh Fett

valfri mängd

F F F F F F E Juicedryck - citron 200 6 0 5 0

265 g

F F F F F F E Alkoholfritt mousserande vin 100 25 0 5 0

155 g

F F F F F F E E E E E Sojadryck 150 41 5 5 5

valfri mängd

F F F F F F E Grönt te 125 0 0 0 0

valfri mängd

F F F F F F E E Svart te 125 0 0 0 0

valfri mängd

F F F F F F E Vatten och mineralvatten 200 0 0 0 0

F

Rekommendationer för att gå ner i vikt

g per artikel

ofta

sällan

F F F F F F F F F F F F F

E

Rekommendationer för hälsosam

näring

ofta

sällan

E E E E E E E E E E E E E

CB A

70 g

F F F F E E E E E E H

65 g

F F F F E E E E E E H

60 g

F F F F E E E E E E H

genet. Varning 1

genet. Varning 2

din preferens

Alkoholhaltiga drycker (öl, vin, sprit)

Samtliga värden vid

vanlig portion

g kcal Prot Kolh Fett

Mörk öl 330 122 5 10 0

Ljus öl 330 129 5 10 0

Öl (light) 330 139 5 10 0

15 g

F F F F E E E E E E Drycker från sockerrör 20 46 0 0 0

30 g

F E E E E E E Champagne 100 83 0 5 0

15 g

F F F F F E E E E E E Cognac 20 47 0 0 0

10 g

F F F F F E E E E E E Gin 20 52 0 0 0

60 g

F F F F E E E E Cider 130 53 0 5 0

40 g

F E Rödvin (lätt) 130 88 0 5 0

40 g

F E Rödvin (medium fyllighet) 130 88 0 5 0


F

Rekommendationer för att gå ner i vikt

g per artikel

ofta

sällan

F F F F F F F F F F F F F

E

Rekommendationer för hälsosam

näring

ofta

sällan

E E E E E E E E E E E E E

CB A

genet. Varning 1

genet. Varning 2

din preferens

Alkoholhaltiga drycker (öl, vin, sprit)

Samtliga värden vid

vanlig portion

g kcal Prot Kolh Fett

30 g

F E E E Rödvin (fylligt) 130 107 0 5 0

15 g

F F F F E E E E E E Rom 20 46 0 0 0

30 g

F E E E E E E Mousserande vin 100 83 0 5 0

25 g

F F E E E E E E Sherry (starkvin) 50 59 0 5 0

30 g

F E E E E E E Rosévin 100 88 0 5 0

35 g

F E E Vitt vin (halvtorrt) 130 95 0 5 0

30 g

F F E E E E E E Vitt vin (sött) 130 127 0 10 0

35 g

F E E E Vitt vin (torrt) 130 94 0 0 0

15 g

F F F F F E E E E E E H

Whiskey 20 49 0 0 0

15 g

F F F F E E E E E E Vodka 20 46 0 0 0


VIKTGENER

DIN NÄRINGSTYP FÖR ATT GÅ NED I VIKT

DIN SPORTTYP FÖR ATT GÅ NED I VIKT

DITT VIKTNEDGÅNGSPROGRAM

DITT SPORTPROGRAM FÖR ATT GÅ NED I VIKT

NÄRINGSGENER

AVGIFTNING

LIVSMEDELSINGREDIENSER

KOSTTILLSKOTT

LIVSMEDELSLISTA

YTTERLIGARE INFORMATION


-

-

Följ oss på Facebook!

Följ oss på Facebook för att alltid hålla dig uppdaterad med nyheter om genetiken.

https://www.facebook.com/DNAnutriControl/


-

-

Din åsikt är viktig!

Har du haft en bra eller dålig erfarenhet av vår service eller produkter?

Dela din historia med andra!

På vår hemsida kan du dela din erfarenhet med andra och läsa mer än 100 recensioner

från våra andra kunder.

Du kan betygsätta oss på:

www.dnanutricontrol.com/de/Testimonials


VETENSKAP

Detta kapitel visar vetenskapen bakom testet.


VETENSKAP

Kontroll av kroppsvikt och gener

Tills nu har man identifierat 8 gener som vid defekter har betydelse för kroppsvikten

och den effektivaste dieten.

Vi har låtit undersöka var och en av dessa gener i din analys. Vår metod granskar specifika delar

av gener, så kallade SNPs; för att avgöra din benägenhet att bli överviktig och på så sätt hitta

bästa viktnedgångsstrategi just för dig.

Vetenskaplig sammanfattning

Den vetenskapliga grunden för denna genanalys är ovanligt stark. De relevanta generna har redan noga testats i otaliga

studier (fler än 7500 studier för Gen PPARG, 167 studier för Gen FABP2, 6897 för Gen ADRB2 och 493 för FTO), varvid

viktanalysen i de viktigaste 53 studierna grundar sig på temat viktminskning och kost. Inom ramen för denna analys

analyseras 8 polymorfer, som har olika inverkan på kroppen.

Då det handlar om en mycket omfattande analysprodukt, rekommenderar jag, att man koncentrerar sig på de viktigaste

uttalandena, som detta program grundar sig på. Dessa är:

➤ Människor reagerar olika på fettandelen i kosten p.g.a. genetiska polymorfer…En anpassning av fettandelen är

därför meningsfull.

➤ Människor reagerar också olika på kolhydratandelen i kosten. Därför är en anpassning av kolhydratandelen

meningsfull.

➤ De som följer ett viktreduceringsprogram anpassat efter generna får upp till 2,5 ggr större framgång.

Genetiska polymorfer påverkar hur kroppen reagerar på träning vid viktminskning.

➤ Generna påverkar kalorireduktionens resultat vid viktminskningen.

Programmet omfattar genom en genanalys dessa genetiska tendenser, anpassar kalorifördelningen därefter och riktar

programmets fokus på den strategi, som enligt genetisk analys uppnår bästa resultat…Mer träning eller en kraftigare

kalorireduktion? Målet för detta avsnitt är, att leverera belägg för varje av dessa påståenden och att tydligt klargöra det

här programmets vetenskapliga bakgrund.

Redogörelse 1

Människor reagerar med sin kroppsvikt olika på fetthalten i kosten. En positiv följd av fetthaltens

anpassning i kosten är därför uppenbar.

Ett mycket intressant exempel är studien av forskningsgruppen (Robitaille et al., Clin Genet 63: 109-116, 2003), där man

hos 720 provkandidater fann, att endast de ökade i vikt, som hade den ofördelaktiga varianten PPARG-genen (Pro12Ala)

vid intag av en särskilt fettrik kost. En genetisk effekt, som bekräftades av den självständiga forskargruppen (Memisoglu

et al., Human Molecular Genetics 12: 2923-2929, 2001) i en egen studie. Tack vare vetskapen om denna gendefekt kan

man förutse kroppens reaktion på en kost med hög eller låg fetthalt.

16 Publikationer

➤ http://www.jbc.org/content/276/43/39679.long J Biol Chem. 2001 Oct 26;276(43):39679-84. Epub 2001 Aug 3. The polymorphism at codon 54 of the

FABP2 gene increases fat absorption in human intestinal explants. Levy E, Ménard D, Delvin E, Stan S, Mitchell G, Lambert M, Ziv E, Feoli-Fonseca

JC, Seidman E.

➤ http://ajcn.nutrition.org/content/90/6/1483.long Am J Clin Nutr. 2009 Dec;90(6):1483-8. Epub 2009 Oct 14. The FTO gene rs9939609 obesity-risk

allele and loss of control over eating. Tanofsky-Kraff M, Han JC, Anandalingam K, Shomaker LB, Columbo KM, Wolkoff LE, Kozlosky M, Elliott C,

Ranzenhofer LM, Roza CA, Yanovski SZ, Yanovski JA.

➤ http://ajcn.nutrition.org/content/90/5/1418.long Am J Clin Nutr. 2009 Nov;90(5):1418-25. Epub 2009 Sep 2. Fat and carbohydrate intake modify

the association between genetic variation in the FTO genotype and obesity. Sonestedt E, Roos C, Gullberg B, Ericson U, Wirfält E, Orho-Melander

Sida 170 av 191


M.

➤ http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/?term=19901143 Arch Intern Med. 2009 Nov 9;169(20):1897-906. APOA2, dietary fat, and body mass index:

replication of a gene-diet interaction in 3 independent populations. Corella D, Peloso G, Arnett DK, Demissie S, Cupples LA, Tucker K, Lai CQ,

Parnell LD, Coltell O, Lee YC, Ordovas JM.

➤ http://atvb.ahajournals.org/content/18/10/1606.long Arterioscler Thromb Vasc Biol. 1998 Oct;18(10):1606-10. Postprandial lipemic response is

modified by the polymorphism at codon 54 of the fatty acid-binding protein 2 gene. Agren JJ, Valve R, Vidgren H, Laakso M, Uusitupa M.

➤ http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/?term=17378725 Clin Chem Lab Med. 2007;45(3):316-20. Polymorphisms in the APOA1/C3/A4/A5 gene

cluster and cholesterol responsiveness to dietary change. Hubacek JA, Bohuslavova R, Skodova Z, Pitha J, Bobkova D, Poledne R.

➤ http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/?term=12630956 Clin Genet. 2003 Feb;63(2):109-16. The PPAR-gamma P12A polymorphism modulates the

relationship between dietary fat intake and components of the metabolic syndrome: results from the Québec Family Study. Robitaille J, Després

JP, Pérusse L, Vohl MC.

➤ http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/?term=21179003 Int J Obes (Lond). 2011 Aug;35(8):1041-9. doi: 10.1038/ijo.2010.263. Epub 2010 Dec 21.

Association between fat intake, physical activity and mortality depending on genetic variation in FTO. Sonestedt E, Gullberg B, Ericson U, Wirfält

E, Hedblad B, Orho-Melander M.

➤ http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/?term=20975728 Int J Obes (Lond). 2011 May;35(5):666-75. Epub 2010 Oct 26. Association between the

APOA2 promoter polymorphism and body weight in Mediterranean and Asian populations: replication of a gene-saturated fat interaction. Corella

D, Tai ES, Sorlí JV, Chew SK, Coltell O, Sotos-Prieto M, García-Rios A, Estruch R, Ordovas JM.

➤ http://www.jlr.org/content/41/12/2002.long J Lipid Res. 2000 Dec;41(12):2002-8. Effects of an Ala54Thr polymorphism in the intestinal fatty acidbinding

protein on responses to dietary fat in humans. Pratley RE, Baier L, Pan DA, Salbe AD, Storlien L, Ravussin E, Bogardus C.

➤ http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/?term=17211608 J Mol Med (Berl). 2007 Feb;85(2):119-28. Epub 2007 Jan 9. APOA5 gene variation modulates

the effects of dietary fat intake on body mass index and obesity risk in the Framingham Heart Study. Corella D, Lai CQ, Demissie S, Cupples LA,

Manning AK, Tucker KL, Ordovas JM.

➤ http://jn.nutrition.org/content/139/12/2301.long J Nutr. 2009 Dec;139(12):2301-8. Epub 2009 Oct 14. Apolipoprotein A5 polymorphisms interact

with total dietary fat intake in association with markers of metabolic syndrome in Puerto Rican older adults. Mattei J, Demissie S, Tucker KL,

Ordovas JM.

➤ http://jn.nutrition.org/content/141/12/2219.long J Nutr. 2011 Dec;141(12):2219-25. Epub 2011 Nov 2. A High Intake of Saturated Fatty Acids

Strengthens the Association between the Fat Mass and Obesity-Associated Gene and BMI. Corella D, Arnett DK, Tucker KL, Kabagambe EK, Tsai M,

Parnell LD, Lai CQ, Lee YC, Warodomwichit D, Hopkins PN, Ordovas JM.

➤ http://jn.nutrition.org/content/141/3/380.long J Nutr. 2011 Mar;141(3):380-5. Epub 2011 Jan 5. APOA5 gene variation interacts with dietary fat

intake to modulate obesity and circulating triglycerides in a Mediterranean population. Sánchez-Moreno C, Ordovás JM, Smith CE, Baraza JC, Lee

YC, Garaulet M.

➤ http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/?term=16311100 Metabolism. 2005 Dec;54(12):1652-8. Comparison of the acute response to meals enriched

with cis- or trans-fatty acids on glucose and lipids in overweight individuals with differing FABP2 genotypes. Lefevre M, Lovejoy JC, Smith SR,

Delany JP, Champagne C, Most MM, Denkins Y, de Jonge L, Rood J, Bray GA.

➤ http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/?term=14981227 Obes Res. 2004 Feb;12(2):340-5.Intestinal FABP2 A54T polymorphism: association with

insulin resistance and obesity in women. Albala C, Santos JL, Cifuentes M, Villarroel AC, Lera L, Liberman C, Angel B, Pérez-Bravo F.

Redogörelse 2

Personer reagerar olika på mängden kolhydrater i kosten.

Beroende på det genetiska anlaget kann andelen kolhydrater och fett i kosten anpassas individuellt. Fettkänsliga

personer profiterar därför av en diet med lite fett, medan kolhydratkänsliga kommer att dra fördel av en diet, som

innehåller lite kolhydrater.

Publikationer

➤ http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/12888635 J Nutr. 2003 Aug;133(8):2549-54. Obesity risk is associated with carbohydrate

intake in women carrying the Gln27Glu beta2-adrenoceptor polymorphism. Martínez JA, Corbalán MS, Sánchez-Villegas A, Forga

L, Marti A, Martínez-González MA.

Redogörelse 3

Beroende på det genetiska anlaget kan andelen kolhydrater och fett i kosten anpassas individuellt.

Fettkänsliga personer profiterar därför av en diet med lite fett, medan kolhydratkänsliga kommer att

dra fördel av en diet, som innehåller lite kolhydrater.

Av dessa båda genetiska tendenser kan man följaktligen dra slutsatsen, vem som är känsligare för mängden kolhydrater

resp. fetter i kosten. Om en person följaktligen är mindre känslig för mängden fett i kosten enligt de tidigare nämnda 16

publikationerna och uppvisar denna person enligt denna publikation en tendens till övervikt endast då, när

kolhydrat/kaloriandelen överstiger 49% ligger det nära till hands, att en högre fetthalt och en mindre kolhydratandel

kommer att ha en positiv inverkan på kroppsvikten. En person med den rätta polymorfen kommer ju bevisligen inte att

gå upp i vikt, om den undersökta parametern fettandel i kosten höjs och kolhydratandelen sänks.

Sida 171 av 191


Redogörelse 4

Generna påverkar hur våra kroppar reagerar på fysisk aktivitet. Somliga når snabba resultat, medan

andra inte gör det.

Träningens effektivitet för att gå ner i vikt påverkas mycket starkt av generna. Studien (Diabetes Obes Metab. 2002 Nov;

4(6): 428-30) är en av många av sitt slag som visade att personer med en bestämd genvariant i ADRB2-genen visade en

tydlig genetisk tendens till övervikt om de förde en inaktiv levnadsstil. Om dessa personer håller på med träning så

påverkar denna gendefekt inte deras tendens till övervikt. Gendefektens verkningar kunde med andra ord upphävas

genom den ändrade livsstilen. En oberoende studie av samma gen (Diabetes Care, 1997 dec; 20(12):1887-90.), visade att

personer med den ofördelaktiga genvarianten tack vare träning förlorade betydligt mindre i vikt än personer med den

bättre genvarianten, fastän de hade ansträngt sig lika mycket som kontrollgruppen. Dessa personer reagerar alltså helt

enkelt mindre snabbt och bra på träning i viktminskningssyfte. Dessa tydliga skillnader i viktminskningsresultat känner

varje gymcoach till. Dessa genetiska följder har också bekräftats av ett flertal andra studier (Eur J Intern ed. 2007

dec;18(8):587-92, Obes Res. 2004 maj;12(5):807-15., Int J Obes Relat Metab Disord. 2003 sept;27(9):1028-36).

Publikationer

➤ http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/?term=16741264 Obesity (Silver Spring). 2006 Apr;14(4):529-644. The human obesity

gene map: the 2005 update. Rankinen T, Zuberi A, Chagnon YC, Weisnagel SJ, Argyropoulos G, Walts B, Pérusse L, Bouchard C.

➤ http://ajcn.nutrition.org/content/90/5/1418.long Am J Clin Nutr. 2009 Nov;90(5):1418-25. Epub 2009 Sep 2. Fat and

carbohydrate intake modify the association between genetic variation in the FTO genotype and obesity. Sonestedt E, Roos C,

Gullberg B, Ericson U, Wirfält E, Orho-Melander M.

➤ http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/?term=20650268 Clin Chim Acta. 2010 Nov 11;411(21-22):1716-22. Epub 2010 Jul 25. Effects

of common FTO gene variants associated with BMI on dietary intake and physical activity in Koreans. Lee HJ, Kim IK, Kang JH,

Ahn Y, Han BG, Lee JY, Song J.

➤ http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/?term=9405912 Diabetes Care. 1997 Dec;20(12):1887-90. Effects of Trp64Arg mutation in

the beta 3-adrenergic receptor gene on weight loss, body fat distribution, glycemic control, and insulin resistance in obese type

2 diabetic patients. Sakane N, Yoshida T, Umekawa T, Kogure A, Takakura Y, Kondo M.

➤ http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/?term=12406043 Diabetes Obes Metab. 2002 Nov;4(6):428-30. TRP64ARG

polymorphism of the beta 3-adrenergic receptor gene and obesity risk: effect modification by a sedentary lifestyle. Marti A,

Corbalán MS, Martínez-Gonzalez MA, Martinez JA.

➤ http://diabetes.diabetesjournals.org/content/51/8/2581.long Diabetes. 2002 Aug;51(8):2581-6. Association of the Pro12Ala

polymorphism in the PPAR-gamma2 gene with 3-year incidence of type 2 diabetes and body weight change in the Finnish

Diabetes Prevention Study. Lindi VI, Uusitupa MI, Lindström J, Louheranta A, Eriksson JG, Valle TT, Hämäläinen H, Ilanne-Parikka

P, Keinänen-Kiukaanniemi S, Laakso M, Tuomilehto J; Finnish Diabetes Prevention Study.

➤ http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/?term=15986237 Diabetologia. 2005 Aug;48(8):1503-9. Epub 2005 Jun 29. Influence of

Pro12Ala peroxisome proliferator-activated receptor gamma2 polymorphism on glucose response to exercise training in type 2

diabetes. Adamo KB, Sigal RJ, Williams K, Kenny G, Prud'homme D, Tesson F.

➤ http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/?term=18054709 Eur J Intern Med. 2007 Dec;18(8):587-92. Epub 2007 Sep 10. Influence

of the Trp64Arg polymorphism in the beta 3 adrenoreceptor gene on insulin resistance, adipocytokine response, and weight

loss secondary to lifestyle modification in obese patients. de Luis DA, Gonzalez Sagrado M, Aller R, Izaola O, Conde R.

➤ http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/?term=15778927 Horm Metab Res. 2005 Feb;37(2):99-105. Influence of the PPARgamma2

Pro12Ala and ACE I/D polymorphisms on insulin sensitivity and training effects in healthy offspring of type 2 diabetic

subjects. Østergård T, Ek J, Hamid Y, Saltin B, Pedersen OB, Hansen T, Schmitz O.

➤ http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/?term=21179003 Int J Obes (Lond). 2011 Aug;35(8):1041-9. doi: 10.1038/ijo.2010.263. Epub

2010 Dec 21. Association between fat intake, physical activity and mortality depending on genetic variation in FTO. Sonestedt E,

Gullberg B, Ericson U, Wirfält E, Hedblad B, Orho-Melander M.

➤ http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/?term=12917707 Int J Obes Relat Metab Disord. 2003 Sep;27(9):1028-36. Difficulty in

losing weight by behavioral intervention for women with Trp64Arg polymorphism of the beta3-adrenergic receptor gene.

Shiwaku K, Nogi A, Anuurad E, Kitajima K, Enkhmaa B, Shimono K, Yamane Y.

➤ http://jcem.endojournals.org/content/83/7/2441.long J Clin Endocrinol Metab. 1998 Jul;83(7):2441-4.Meta-analysis of the

association of Trp64Arg polymorphism of beta 3-adrenergic receptor gene with body mass index. Fujisawa T, Ikegami H,

Kawaguchi Y, Ogihara T.

➤ http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/?term=11743057 Obes Res. 2001 Dec;9(12):741-5. Association of BMI with the

beta3-adrenergic receptor gene polymorphism in Japanese: meta-analysis. Kurokawa N, Nakai K, Kameo S, Liu ZM, Satoh H.

➤ http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/?term=15166301 Obes Res. 2004 May;12(5):807-15. Association between body fat

response to exercise training and multilocus ADR genotypes. Phares DA, Halverstadt AA, Shuldiner AR, Ferrell RE, Douglass LW,

Ryan AS, Goldberg AP, Hagberg JM.

Sida 172 av 191


Redogörelse 5

Generna påverkar hur vår kropp reagerar på ett bestämt viktreduceringsprogram och kan bättre

resultaten upp till 2,5 ggr.

'En studie av Lindi (et al., Diabetes 51: 2581-2586, 2002) fastslog att personer som höll ett treårigt diet- och

träningsprogram tappade ca 2,5 gånger så mycket i vikt om de hade den bättre genvarianten jämfört med personer med

den sämre varianten (8,3 kilo jämfört med 3,4 kilo i genomsnitt). Men den fördelaktigare varianten hade också en

nackdel. Ett år efter studien testades försökspersonerna igen och bärarna av den bättre genvarianten hade åter gått upp

betydligt mer i vikt än gruppen med den sämre genvarianten. Den bättre genvarianten gör träning och diet effektivare

men medför tyvärr också en förstärkning av jo-jo-effekten.

Publikationer

➤ http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/?term=12145174 Diabetes. 2002 Aug;51(8):2581-6. Association of the Pro12Ala

polymorphism in the PPAR-gamma2 gene with 3-year incidence of type 2 diabetes and body weight change in the Finnish

Diabetes Prevention Study. Lindi VI, Uusitupa MI, Lindström J, Louheranta A, Eriksson JG, Valle TT, Hämäläinen H, Ilanne-Parikka

P, Keinänen-Kiukaanniemi S, Laakso M, Tuomilehto J; Finnish Diabetes Prevention Study.

Dina gener förändras inte med tiden och egenskaperna och variationerna kommer att förbli detsamma från din födsel till

din bortgång. Därför behöver du inte göra fler genanalyser eftersom du alltid får samma resultat. Genetiska analyser är

tekniskt väldigt komplexa och det finns en liten chans att en genetisk variant kan ha missats. För att förhindra att detta

ska hända har vi integrerat flera kvalitetssäkringsåtgärder i våra processer som säkerställer exaktheten i vår diagnos. Vi

gör allt för att säkerställa att resultaten av din analys är korrekta.

Däremot så bör du vara medveten om det finns en liten chans att ännu oidentifierade gener som har effekt på

viktnedgång kan ha missats i denna analys. Håll därför reda på våra nya produkter och produktförbättringar för att på

så vis vara uppdaterad på nyupptäckta och relevanta riskgener.

Sida 173 av 191


Viktminskning

FABP2 - Fatty acid binding protein 2, intestinal (rs1799883)

VETENSKAP

Fettsyrebindande proteinet-2 (FABP2) hör till en multigenfamilj med nästan 20 identifierade medlemmar. FABP2 spelar en

central roll vid upptagningen av fettsyrorna i långa kedjor in till cellen liksom vid deras transport inne i själva cellen. Denna gen

har en polymorfism (Ala53Thr) som är associerad med ökad fett oxidation och insulinresistens.

AE Gentyp GF Sannolik effekt

G/G 42% Ingen effekt

A/G 51% Förhöjd fettkänslighet

Förhöjd risk för fettavlagringar kring olika organ

X A/A 7% Förhöjd fettkänslighet

Förhöjd risk för fettavlagringar kring olika organ

Referenser

J Biol Chem. 2001 Oct 26:276(43):39679-84. Epub 2001 Aug 3. The polymorphism at codon 54 of the FABP2 gene increases fat absorption in human

intestinal explants. Levy E, Ménard D, Delvin E, Stan S, Mitchell G, Lambert M, Ziv E, Feoli-Fonseca JC, Seidman E.

J Lipid Res. 2000 Dec:41(12):2002-8. Effects of an Ala54Thr polymorphism in the intestinal fatty acid-binding protein on responses to dietary fat in

humans. Pratley RE, Baier L, Pan DA, Salbe AD, Storlien L, Ravussin E, Bogardus C.

Arterioscler Thromb Vasc Biol. 1998 Oct:18(10):1606-10. Postprandial lipemic response is modified by the polymorphism at codon 54 of the fatty acidbinding

protein 2 gene. Agren JJ, Valve R, Vidgren H, Laakso M, Uusitupa M.

Obes Res. 2004 Feb:12(2):340-5.Intestinal FABP2 A54T polymorphism: association with insulin resistance and obesity in women. Albala C, Santos JL,

Cifuentes M, Villarroel AC, Lera L, Liberman C, Angel B, Pérez-Bravo F.

Metabolism. 2005 Dec:54(12):1652-8. Comparison of the acute response to meals enriched with cis- or trans-fatty acids on glucose and lipids in

overweight individuals with differing FABP2 genotypes. Lefevre M, Lovejoy JC, Smith SR, Delany JP, Champagne C, Most MM, Denkins Y, de Jonge L,

Rood J, Bray GA.

Metabolism. 2005 Dec:54(12):1652-8. Comparison of the acute response to meals enriched with cis- or trans-fatty acids on glucose and lipids in

overweight individuals with differing FABP2 genotypes. Lefevre M, Lovejoy JC, Smith SR, Delany JP, Champagne C, Most MM, Denkins Y, de Jonge L,

Rood J, Bray GA.

Sida 174 av 191


PPARG - Peroxisome proliferator-aktiverad receptor gamma (rs1801282)

PPARG (Peroxisome proliferator-activated receptor gamma) är en Typ II intracellulär receptor. Dessa receptorer aktiveras över

fysiologiska eller farmakologiska Ligander och reglerar den transkriptionella aktiviteten av olika målgener. Rs1801282

Polymorfismen är förknippad med övervikt och förhöjd risk för Diabetes Typ 2.

AE Gentyp GF Sannolik effekt

X C/C 86% Ökad fettkänslighet

Genetisk tendens till övervikt (oddskvot: 1.38)

Referenser

C/G 12% Kraftigare Jo-Jo effekt

Förhöjd risk för fettavlagringar kring olika organ

Ökad viktförlust vid minskat kaloriintag

Genetisk tendens till övervikt (oddskvot: 1.19)

Ökad viktminskning genom sportslig träning

G/G 2% Kraftigare Jo-Jo effekt

Förhöjd risk för fettavlagringar kring olika organ

Ökad viktförlust vid minskat kaloriintag

Ökad viktminskning genom sportslig träning

Clin Genet. 2003 Feb:63(2):109-16. The PPAR-gamma P12A polymorphism modulates the relationship between dietary fat intake and components of

the metabolic syndrome: results from the Québec Family Study. Robitaille J, Després JP, Pérusse L, Vohl MC.

Obesity (Silver Spring). 2006 Apr:14(4):529-644. The human obesity gene map: the 2005 update. Rankinen T, Zuberi A, Chagnon YC, Weisnagel SJ,

Argyropoulos G, Walts B, Pérusse L, Bouchard C.

Diabetologia. 2005 Aug:48(8):1503-9. Epub 2005 Jun 29. Influence of Pro12Ala peroxisome proliferator-activated receptor gamma2 polymorphism on

glucose response to exercise training in type 2 diabetes. Adamo KB, Sigal RJ, Williams K, Kenny G, Prud'homme D, Tesson F.

Diabetes. 2002 Aug:51(8):2581-6. Association of the Pro12Ala polymorphism in the PPAR-gamma2 gene with 3-year incidence of type 2 diabetes and

body weight change in the Finnish Diabetes Prevention Study. Lindi VI, Uusitupa MI, Lindström J, Louheranta A, Eriksson JG, Valle TT, Hämäläinen H,

Ilanne-Parikka P, Keinänen-Kiukaanniemi S, Laakso M, Tuomilehto J: Finnish Diabetes Prevention Study.

Horm Metab Res. 2005 Feb:37(2):99-105. Influence of the PPAR-gamma2 Pro12Ala and ACE I/D polymorphisms on insulin sensitivity and training

effects in healthy offspring of type 2 diabetic subjects. Østergård T, Ek J, Hamid Y, Saltin B, Pedersen OB, Hansen T, Schmitz O.

Franks PW et al. The Pro12Ala variant at the peroxisome proliferator-activated receptor gamma gene and change in obesity-related traits in the

Diabetes Prevention Program. Diabetologia. 2007 Dec,50(12):2451-60. Epub 2007 Sep 27.

Regina Brigelius-Flohé et al. Nutritional Genomics: Impact on Health and Disease. John Wiley & Sons, 21 Aug 2006

ADRB2 adrenoceptor beta 2, surface (rs1042713)

Beta 2 adrenerg.receptorn (β2 adrenoreceptor), även känd som ADRB2, är en beta-adrenerg receptor i ett cellmembran som

reagerar med adrenalin (epinefrin) som ett hormon eller en neurotransmittor som påverkar muskler eller organ. ADRB2-genen är

intronlös. Olika polymorfa former, punktmutationer och/eller nedreglering av denna gen är associerade med nattlig astma,

överdriven vikt och typ 2-diabetes. Denna receptor är direkt associerad med en av dess ultimata effektorer, kalciumkanalen

CaV1.2 av klass C L-typ. Detta receptorkanalkomplex är kopplat till Gs G-proteinet, vilket aktiverar adenylylcyklas, katalyserar

bildningen av cykliskt adenosinmonofosfat (cAMP) som sedan aktiverar proteinkinas A och motviktande fosfatas PP2A.

AE Gentyp GF Sannolik effekt

A/A 22% Ingen effekt

X A/G 51% Starkare Jo-Jo effekt

Referenser

G/G 27% Starkare Jo-Jo effekt

Rudkowska I et al. Individualized weight management: what can be learned from nutrigenomics and nutrigenetics? Prog Mol Biol Transl Sci.

2012,108:347-82.

Masuo K, Katsuya T, Fu Y, Rakugi H, Ogihara T, and Tuck ML. Beta2- and beta3-adrenergic receptor polymorphisms are related to the onset of weight

gain and blood pressure elevation over 5 years. Circulation 111: 3429-3434, 2005.

Obesity (Silver Spring). 2006 Apr:14(4):529-644. The human obesity gene map: the 2005 update. Rankinen T1, Zuberi A, Chagnon YC, Weisnagel SJ,

Argyropoulos G, Walts B, Pérusse L, Bouchard C.

Masuo K et al. Rebound weight gain as associated with high plasma norepinephrine levels that are mediated through polymorphisms in the

beta2-adrenoceptor. Am J Hypertens. 2005 Nov,18(11):1508-16.

Sida 175 av 191


ADRB2 adrenoceptor beta 2, surface (rs1042714)

Beta 2 adrenerg.receptorn (β2 adrenoreceptor), även känd som ADRB2, är en beta-adrenerg receptor i ett cellmembran som

reagerar med adrenalin (epinefrin) som ett hormon eller en neurotransmittor som påverkar muskler eller organ. ADRB2-genen är

intronlös. Olika polymorfa former, punktmutationer och/eller nedreglering av denna gen är associerade med nattlig astma,

överdriven vikt och typ 2-diabetes. Denna receptor är direkt associerad med en av dess ultimata effektorer, kalciumkanalen

CaV1.2 av klass C L-typ. Detta receptorkanalkomplex är kopplat till Gs G-proteinet, vilket aktiverar adenylylcyklas, katalyserar

bildningen av cykliskt adenosinmonofosfat (cAMP) som sedan aktiverar proteinkinas A och motviktande fosfatas PP2A.

AE Gentyp GF Sannolik effekt

C/C 42% Ingen effekt

X C/G 51% Ökad Kolhydratkänslighet

starkare Jo-Jo effekt

Förhöjd risk för fettavlagringar kring olika organ

ökad förlust av muskelmassan vid minskat kaloriintag

ökad viktförlust vid minskat kaloriintag

Referenser

G/G 7% Ökad Kolhydratkänslighet

starkare Jo-Jo effekt

Förhöjd risk för fettavlagringar kring olika organ

ökad förlust av muskelmassan vid minskat kaloriintag

ökad viktförlust vid minskat kaloriintag

J Nutr. 2003 Aug:133(8):2549-54. Obesity risk is associated with carbohydrate intake in women carrying the Gln27Glu beta2-adrenoceptor

polymorphism. Martínez JA, Corbalán MS, Sánchez-Villegas A, Forga L, Marti A, Martínez-González MA.

Masuo K, Katsuya T, Fu Y, Rakugi H, Ogihara T, and Tuck ML. Beta2- and beta3-adrenergic receptor polymorphisms are related to the onset of weight

gain and blood pressure elevation over 5 years. Circulation 111: 3429-3434, 2005.

ADRB3 adrenoceptor beta 3 (rs4994)

En aktivering av β-Adrenoceptorer leder över en koppling av bundna G-proteiner till en aktivering av efterkopplade

signaltransduktions-vägar. Alla β-Adrenoceptorer är kapabla att över Gs aktivera Adenylylcyclaser , vilka ökar koncentrationen av

cAMP i Zytosolet och aktiverar över denna koncentrationsökning proteinkinasen A. Subtypen ADRB3 är då specifikt involverad i

Lipolysen, varför Polymorfismen i denna gen är relevant för kroppsvikten.

AE Gentyp GF Sannolik effekt

X T/T 83% Ökad viktminskning genom sportslig träning

Referenser

T/C 16% Ingen effekt

C/C 1% Ingen effekt

Diabetes Obes Metab. 2002 Nov:4(6):428-30. TRP64ARG polymorphism of the beta 3-adrenergic receptor gene and obesity risk: effect modification

by a sedentary lifestyle. Marti A, Corbalán MS, Martínez-Gonzalez MA, Martinez JA.

Diabetes Care. 1997 Dec:20(12):1887-90. Effects of Trp64Arg mutation in the beta 3-adrenergic receptor gene on weight loss, body fat distribution,

glycemic control, and insulin resistance in obese type 2 diabetic patients. Sakane N, Yoshida T, Umekawa T, Kogure A, Takakura Y, Kondo M.

Eur J Intern Med. 2007 Dec:18(8):587-92. Epub 2007 Sep 10. Influence of the Trp64Arg polymorphism in the beta 3 adrenoreceptor gene on insulin

resistance, adipocytokine response, and weight loss secondary to lifestyle modification in obese patients. de Luis DA, Gonzalez Sagrado M, Aller R,

Izaola O, Conde R.

Obes Res. 2004 May:12(5):807-15. Association between body fat response to exercise training and multilocus ADR genotypes. Phares DA, Halverstadt

AA, Shuldiner AR, Ferrell RE, Douglass LW, Ryan AS, Goldberg AP, Hagberg JM.

Int J Obes Relat Metab Disord. 2003 Sep:27(9):1028-36. Difficulty in losing weight by behavioral intervention for women with Trp64Arg

polymorphism of the beta3-adrenergic receptor gene. Shiwaku K, Nogi A, Anuurad E, Kitajima K, Enkhmaa B, Shimono K, Yamane Y.

J Clin Endocrinol Metab. 1998 Jul:83(7):2441-4.Meta-analysis of the association of Trp64Arg polymorphism of beta 3-adrenergic receptor gene with

body mass index. Fujisawa T, Ikegami H, Kawaguchi Y, Ogihara T.

Obes Res. 2001 Dec:9(12):741-5. Association of BMI with the beta3-adrenergic receptor gene polymorphism in Japanese: meta-analysis. Kurokawa N,

Nakai K, Kameo S, Liu ZM, Satoh H.

Sida 176 av 191


FTO - Fat mass and obesity associated (rs9939609)

Das FTO (Fat mass and obesity-associated protein) genen visar hittills den starkaste genetiska påverkan på människans

kroppsvikt. Det framgick, att Polymorfismen rs9939609 klart ökar risken för Adipositas.

AE Gentyp GF Sannolik effekt

T/T 25% Ingen effekt

X T/A 57% Ökad fettkänslighet

Ökad hungerkänsla

Tendens att inta fler mellanmål

Tendens att äta kaloririkare

Genetisk tendens till övervikt (oddskvot: 1.34)

Ökad viktnedgång genom sportslig träning

Referenser

A/A 18% Ökad fettkänslighet

Ökad hungerkänsla

Tendens att inta fler mellanmål

Tendens att äta kaloririkare

Ökad viktnedgång genom sportslig träning

Genetisk tendens till övervikt (oddskvot: 1.67)

Am J Clin Nutr. 2009 Dec:90(6):1483-8. Epub 2009 Oct 14. The FTO gene rs9939609 obesity-risk allele and loss of control over eating. Tanofsky-Kraff M,

Han JC, Anandalingam K, Shomaker LB, Columbo KM, Wolkoff LE, Kozlosky M, Elliott C, Ranzenhofer LM, Roza CA, Yanovski SZ, Yanovski JA.

J Nutr. 2011 Dec:141(12):2219-25. Epub 2011 Nov 2. A High Intake of Saturated Fatty Acids Strengthens the Association between the Fat Mass and

Obesity-Associated Gene and BMI. Corella D, Arnett DK, Tucker KL, Kabagambe EK, Tsai M, Parnell LD, Lai CQ, Lee YC, Warodomwichit D, Hopkins PN,

Ordovas JM.

Int J Obes (Lond). 2011 Aug:35(8):1041-9. doi: 10.1038/ijo.2010.263. Epub 2010 Dec 21. Association between fat intake, physical activity and mortality

depending on genetic variation in FTO. Sonestedt E, Gullberg B, Ericson U, Wirfält E, Hedblad B, Orho-Melander M.

Clin Chim Acta. 2010 Nov 11:411(21-22):1716-22. Epub 2010 Jul 25. Effects of common FTO gene variants associated with BMI on dietary intake and

physical activity in Koreans. Lee HJ, Kim IK, Kang JH, Ahn Y, Han BG, Lee JY, Song J.

Am J Clin Nutr. 2009 Nov:90(5):1418-25. Epub 2009 Sep 2. Fat and carbohydrate intake modify the association between genetic variation in the FTO

genotype and obesity. Sonestedt E, Roos C, Gullberg B, Ericson U, Wirfält E, Orho-Melander M.

APOA2 apolipoprotein A-II (rs5082)

Som Apolipoproteiner betecknas proteinandelen av Lipoproteiner, som transporterar de vattenolösliga Lipiderna i blodet.

Apolipoproteinerna bildar tillsammans med Fosfolipiderna den vattenlösliga (hydrofila) ytan av Lipoproteinerna, där de fungerar

som en stomme o./el. igenkännings- o. dockningsmolekyl t. ex. för Membranreceptorer. APOA2 bildar ett strukturelement o. är

aktivatorn för det hepatiska Lipasenzymet.

AE Gentyp GF Sannolik effekt

C/C 18% Ökad fettkänslighet

Ökad risk för fettavlagringar runt olika organ

Tendens att äta kaloririkare

Genetisk predisposition för övervikt (oddskvot: 1.7)

X T/C 43% Ingen effekt

förhöjd risk för fettavlagringar kring olika organ

Referenser

T/T 39% Ingen effekt

Arch Intern Med. 2009 Nov 9:169(20):1897-906. APOA2, dietary fat, and body mass index: replication of a gene-diet interaction in 3 independent

populations. Corella D, Peloso G, Arnett DK, Demissie S, Cupples LA, Tucker K, Lai CQ, Parnell LD, Coltell O, Lee YC, Ordovas JM.

Int J Obes (Lond). 2011 May:35(5):666-75. Epub 2010 Oct 26. Association between the APOA2 promoter polymorphism and body weight in

Mediterranean and Asian populations: replication of a gene-saturated fat interaction. Corella D, Tai ES, Sorlí JV, Chew SK, Coltell O, Sotos-Prieto M,

García-Rios A, Estruch R, Ordovas JM.

Sida 177 av 191


APOA5 - Apolipoprotein A-V (rs662799)

Apolipoprotein A-V spelar en viktig roll vid regleringen av Plasma- Triglycerider. Rs662799 Polymorfismen leder till en förhöjning

av dessa värden, vilket ökar risken för Koronar hjärtsjukdom, ateroskleros och hjärtinfarkt. Dessutom visade det sig, att bärare av

G-Allel visar en liten viktökning vid fettsnål kost.

AE Gentyp GF Sannolik effekt

X A/A 96% Förhöjd fettkänslighet

svag mättnadskänsla

Referenser

G/A 3% Stark mättnadskänsla

ökad viktförlust vid minskat kaloriintag

G/G 1% Stark mättnadskänsla

ökad viktförlust vid minskat kaloriintag

J Mol Med (Berl). 2007 Feb:85(2):119-28. Epub 2007 Jan 9. APOA5 gene variation modulates the effects of dietary fat intake on body mass index and

obesity risk in the Framingham Heart Study. Corella D, Lai CQ, Demissie S, Cupples LA, Manning AK, Tucker KL, Ordovas JM.

J Nutr. 2011 Mar:141(3):380-5. Epub 2011 Jan 5. APOA5 gene variation interacts with dietary fat intake to modulate obesity and circulating

triglycerides in a Mediterranean population. Sánchez-Moreno C, Ordovás JM, Smith CE, Baraza JC, Lee YC, Garaulet M.

J Nutr. 2009 Dec:139(12):2301-8. Epub 2009 Oct 14. Apolipoprotein A5 polymorphisms interact with total dietary fat intake in association with

markers of metabolic syndrome in Puerto Rican older adults. Mattei J, Demissie S, Tucker KL, Ordovas JM.

Clin Chem Lab Med. 2007:45(3):316-20. Polymorphisms in the APOA1/C3/A4/A5 gene cluster and cholesterol responsiveness to dietary change.

Hubacek JA, Bohuslavova R, Skodova Z, Pitha J, Bobkova D, Poledne R.

LEGEND: RES = Ditt personliga analysresultat (markerat med en X), GENTYP = olika variationer av genen

(kallad alleler), POP = procent av den allmänna befolkningen som har detta genetiska resultat, Möjliga

resultat = påverkan av den genetiska variationen.

Sida 178 av 191


VETENSKAP

Viktminskning

➤ Statistisches Bundesamt (Hrsg.): Statistisches Jahrbuch 2005. S.

238

➤ VERA-Schriftenreihe: „Lebensmittel- und Nährstoffaufnahme in

der BRD (1985–1989)“, Band XII, Wissenschaftlicher Fachverlag,

Niederkleen, 1994

➤ Stunkard AJ, Harris JR, Pedersen NL, McClearn GE. The body-mass

index of twins who have been reared apart. N Engl J Med

1990;322:1483–1487

➤ Rankinen T, Zuberi A, Chagnon YC, Weisnagel SJ, Argyropoulos G,

Walts B, Pérusse L, Bouchard C. The human obesity gene map: the

2005 update. Obesity (Silver Spring). 2006 Apr;14(4):529-644.

➤ Skender ML, Goodrick GK, Del Junco DJ, Reeves RS, Darnell L,

Gotto A, et al. Comparison of 2-year weight loss trends in behavioral

treatments of obesity: Diet, exercise, and combination

interventions. J Am Diet Assoc 1996;96:342-6.

➤ Wing RR. Behavioural treatment of severe obesity. Am J Clin Nutr

1992;55(2 Suppl):545-551

➤ Garrow JS. Exercise in the treatment of obesity: a marginal

contribution. Int J Obes Relat Metab Disord 1995a;19(Suppl 4):126-9,

kein Abstract, Evidenzklasse: IV.

➤ Epstein LH, Coleman KJ, Myers MD. Exercise in treating obesity in

children and adolescents. Med Sci Sports Exerc 1996a;28(4):428-35.

➤ Harrell JS, Johnston LF, Griggs TR, Schaefer P, Carr EG, Jr.,

McMurray RG, et al. An occupation based physical activity

intervention program: improving fitness and decreasing obesity.

Aaohn J 1996;44(8):377-84.

➤ Buemann B, Tremblay A. Effects of exercise training on

abdominal obesity and related metabolic complications. Sports

Med 1996;21(3):191-212. References Page 34 of 37

➤ Hauner H. Strategie der Adipositastherapie. Der Internist

1997;3:244-250.

➤ De Luis D A et al., Ann Nutr Metab 50: 354-360, 2006

➤ Lindi et al., Diabetes 51: 2581-2586, 2002

➤ Martinez et al., J Nutr 133: 2549-2554, 2003

➤ Masuo et al., Circulation 111: 3429-3434, 2005

➤ Marti et al., Diabetes Obes Metab 4: 428-430, 2002

➤ Shiwaku et al., Int J Obes Relat Metab Disord 27: 1028-1036, 2003

➤ Schon leichtes Übergewicht beeinträchtigt die

Lebenserwartung, MMW-Fortschr. Med. Nr. 51-52 / 2006 (148. Jg.), S.

28

➤ Elias, M. F. et al.: Obesity, diabetes and cognitive deficit: The

Framingham Heart Study. In: Neurobiol Aging.. 26, Nr. 1, 2005, S.

11-16.

➤ Wolf P. A. et al.: Relation of obesity to cognitive function:

importance of central obesity and synergistic influence of

concomitant hypertension. The Framingham Heart Study. In: Curr

Alzheimer Res.. 4, Nr. 2, 2007, S. 111-116.

➤ Irie F. et al.: Enhanced risk for Alzheimer disease in persons with

type 2 diabetes and APOE epsilon4: the Cardiovascular Health

Study Cognition Study. In: Arch Neurol.. 65, Nr. 1, 2008, S. 83-89.

➤ Xu W. L. et al.: Uncontrolled diabetes increases the risk of

Alzheimer's disease: a population-based cohort study. In:

Diabetologia.. 52, Nr. 6, 2009, S. 1031–1039.

➤ Naderali, E. K. et al.: Obesity and Alzheimer's Disease: A Link

Between Body Weight and Cognitive Function in Old Age. In: Am J

Alzheimers Dis Other Demen..

➤ Cyrus A. R. et al.: Brain Structure and Obesity. In: Human Brain

Mapping.

➤ Am J Clin Nutr. 2009 Dec;90(6):1483-8. Epub 2009 Oct 14. The FTO

gene rs9939609 obesity-risk allele and loss of control over eating.

Tanofsky-Kraff M, Han JC, Anandalingam K, Shomaker LB, Columbo

KM, Wolkoff LE, Kozlosky M, Elliott C, Ranzenhofer LM, Roza CA,

Yanovski SZ, Yanovski JA.

➤ Am J Clin Nutr. 2009 Nov;90(5):1418-25. Epub 2009 Sep 2. Fat and

carbohydrate intake modify the association between genetic

variation in the FTO genotype and obesity. Sonestedt E, Roos C,

Gullberg B, Ericson U, Wirfält E, Orho-Melander M.

➤ Arch Intern Med. 2009 Nov 9;169(20):1897-906. APOA2, dietary

fat, and body mass index: replication of a gene-diet interaction in 3

independent populations. Corella D, Peloso G, Arnett DK, Demissie

S, Cupples LA, Tucker K, Lai CQ, Parnell LD, Coltell O, Lee YC, Ordovas

JM.

➤ Arterioscler Thromb Vasc Biol. 1998 Oct;18(10):1606-10.

Postprandial lipemic response is modified by the polymorphism at

codon 54 of the fatty acid-binding protein 2 gene. Agren JJ, Valve R,

Vidgren H, Laakso M, Uusitupa M.

➤ Clin Chem Lab Med. 2007;45(3):316-20. Polymorphisms in the

APOA1/C3/A4/A5 gene cluster and cholesterol responsiveness to

dietary change. Hubacek JA, Bohuslavova R, Skodova Z, Pitha J,

Bobkova D, Poledne R.

➤ Clin Chim Acta. 2010 Nov 11;411(21-22):1716-22. Epub 2010 Jul 25.

Effects of common FTO gene variants associated with BMI on

dietary intake and physical activity in Koreans. Lee HJ, Kim IK, Kang

JH, Ahn Y, Han BG, Lee JY, Song J.

➤ Clin Genet. 2003 Feb;63(2):109-16. The PPAR-gamma P12A

polymorphism modulates the relationship between dietary fat

intake and components of the metabolic syndrome: results from

the Québec Family Study. Robitaille J, Després JP, Pérusse L, Vohl

MC. Page 35 of 37

➤ Diabetes Care. 1997 Dec;20(12):1887-90. Effects of Trp64Arg

mutation in the beta 3-adrenergic receptor gene on weight loss,

body fat distribution, glycemic control, and insulin resistance in

obese type 2 diabetic patients. Sakane N, Yoshida T, Umekawa T,

Kogure A, Takakura Y, Kondo M.

➤ Diabetes Obes Metab. 2002 Nov;4(6):428-30. TRP64ARG

polymorphism of the beta 3-adrenergic receptor gene and obesity

risk: effect modification by a sedentary lifestyle. Marti A, Corbalán

MS, Martínez-Gonzalez MA, Martinez JA.

➤ Diabetes. 2002 Aug;51(8):2581-6. Association of the Pro12Ala

polymorphism in the PPAR-gamma2 gene with 3-year incidence of

type 2 diabetes and body weight change in the Finnish Diabetes

Prevention Study. Lindi VI, Uusitupa MI, Lindström J, Louheranta A,

Eriksson JG, Valle TT, Hämäläinen H, Ilanne-Parikka P, Keinänen-

Kiukaanniemi S, Laakso M, Tuomilehto J; Finnish Diabetes

Prevention Study.

➤ Diabetologia. 2005 Aug;48(8):1503-9. Epub 2005 Jun 29. Influence

of Pro12Ala peroxisome proliferator-activated receptor gamma2

polymorphism on glucose response to exercise training in type 2

diabetes. Adamo KB, Sigal RJ, Williams K, Kenny G, Prud'homme D,

Tesson F.

➤ Eur J Intern Med. 2007 Dec;18(8):587-92. Epub 2007 Sep 10.

Influence of the Trp64Arg polymorphism in the beta 3

adrenoreceptor gene on insulin resistance, adipocytokine response,

and weight loss secondary to lifestyle modification in obese

patients. de Luis DA, Gonzalez Sagrado M, Aller R, Izaola O, Conde R.

➤ Horm Metab Res. 2005 Feb;37(2):99-105. Influence of the PPARgamma2

Pro12Ala and ACE I/D polymorphisms on insulin sensitivity

and training effects in healthy offspring of type 2 diabetic subjects.

Østergård T, Ek J, Hamid Y, Saltin B, Pedersen OB, Hansen T, Schmitz

O.

➤ Int J Obes (Lond). 2011 Aug;35(8):1041-9. doi: 10.1038/ijo.2010.263.

Epub 2010 Dec 21. Association between fat intake, physical activity

and mortality depending on genetic variation in FTO. Sonestedt E,

Gullberg B, Ericson U, Wirfält E, Hedblad B, Orho-Melander M.

➤ Int J Obes (Lond). 2011 May;35(5):666-75. Epub 2010 Oct 26.

Association between the APOA2 promoter polymorphism and body

weight in Mediterranean and Asian populations: replication of a

gene-saturated fat interaction. Corella D, Tai ES, Sorlí JV, Chew SK,

Coltell O, Sotos-Prieto M, García-Rios A, Estruch R, Ordovas JM.

➤ Int J Obes Relat Metab Disord. 2003 Sep;27(9):1028-36. Difficulty

in losing weight by behavioral intervention for women with

Trp64Arg polymorphism of the beta3-adrenergic receptor gene.

Sida 179 av 191


Shiwaku K, Nogi A, Anuurad E, Kitajima K, Enkhmaa B, Shimono K,

Yamane Y.

➤ J Biol Chem. 2001 Oct 26;276(43):39679-84. Epub 2001 Aug 3. The

polymorphism at codon 54 of the FABP2 gene increases fat

absorption in human intestinal explants. Levy E, Ménard D, Delvin

E, Stan S, Mitchell G, Lambert M, Ziv E, Feoli-Fonseca JC, Seidman E.

➤ J Clin Endocrinol Metab. 1998 Jul;83(7):2441-4.Meta-analysis of

the association of Trp64Arg polymorphism of beta 3-adrenergic

receptor gene with body mass index. Fujisawa T, Ikegami H,

Kawaguchi Y, Ogihara T.

➤ J Lipid Res. 2000 Dec;41(12):2002-8. Effects of an Ala54Thr

polymorphism in the intestinal fatty acidbinding protein on

responses to dietary fat in humans. Pratley RE, Baier L, Pan DA,

Salbe AD, Storlien L, Ravussin E, Bogardus C.

➤ J Mol Med (Berl). 2007 Feb;85(2):119-28. Epub 2007 Jan 9. APOA5

gene variation modulates the effects of dietary fat intake on body

mass index and obesity risk in the Framingham Heart Study. Corella

D, Lai CQ, Demissie S, Cupples LA, Manning AK, Tucker KL, Ordovas

JM. Page 36 of 37

➤ J Nutr. 2003 Aug;133(8):2549-54. Obesity risk is associated with

carbohydrate intake in women carrying the Gln27Glu

beta2-adrenoceptor polymorphism. Martínez JA, Corbalán MS,

Sánchez-Villegas A, Forga L, Marti A, Martínez-González MA.

➤ J Nutr. 2009 Dec;139(12):2301-8. Epub 2009 Oct 14. Apolipoprotein

A5 polymorphisms interact with total dietary fat intake in

association with markers of metabolic syndrome in Puerto Rican

older adults. Mattei J, Demissie S, Tucker KL, Ordovas JM.

➤ J Nutr. 2011 Dec;141(12):2219-25. Epub 2011 Nov 2. A High Intake of

Saturated Fatty Acids Strengthens the Association between the

Fat Mass and Obesity-Associated Gene and BMI. Corella D, Arnett

DK, Tucker KL, Kabagambe EK, Tsai M, Parnell LD, Lai CQ, Lee YC,

Warodomwichit D, Hopkins PN, Ordovas JM.

➤ J Nutr. 2011 Mar;141(3):380-5. Epub 2011 Jan 5. APOA5 gene

variation interacts with dietary fat intake to modulate obesity and

circulating triglycerides in a Mediterranean population. Sánchez-

Moreno C, Ordovás JM, Smith CE, Baraza JC, Lee YC, Garaulet M.

➤ Metabolism. 2005 Dec;54(12):1652-8. Comparison of the acute

response to meals enriched with cisor trans-fatty acids on glucose

and lipids in overweight individuals with differing FABP2

genotypes. Lefevre M, Lovejoy JC, Smith SR, Delany JP, Champagne

C, Most MM, Denkins Y, de Jonge L, Rood J, Bray GA.

➤ Obes Res. 2001 Dec;9(12):741-5. Association of BMI with the

beta3-adrenergic receptor gene polymorphism in Japanese: metaanalysis.

Kurokawa N, Nakai K, Kameo S, Liu ZM, Satoh H.

➤ Obes Res. 2004 Feb;12(2):340-5.Intestinal FABP2 A54T

polymorphism: association with insulin resistance and obesity in

women. Albala C, Santos JL, Cifuentes M, Villarroel AC, Lera L,

Liberman C, Angel B, Pérez-Bravo F.

➤ Obes Res. 2004 May;12(5):807-15. Association between body fat

response to exercise training and multilocus ADR genotypes. Phares

DA, Halverstadt AA, Shuldiner AR, Ferrell RE, Douglass LW, Ryan AS,

Goldberg AP, Hagberg JM.

➤ Obesity (Silver Spring). 2006 Apr;14(4):529-644. The human

obesity gene map: the 2005 update. Rankinen T, Zuberi A, Chagnon

YC, Weisnagel SJ, Argyropoulos G, Walts B, Pérusse L, Bouchard C.

Sida 180 av 191


VETENSKAP

Nutrigenetics

➤ A variant of the HTRA1 gene increases susceptibility to agerelated

macular degeneration. Science. 2006 Nov 10.314(5801):992-3.

Epub 2006 Oct 19. Yang Z, Camp NJ, Sun H, Tong Z, Gibbs D, Cameron

DJ, Chen H, Zhao Y, Pearson E, Li X, Chien J, Dewan A, Harmon J,

Bernstein PS, Shridhar V, Zabriskie NA, Hoh J, Howes K, Zhang K.

➤ Adams PC, R.D., Barton JC, McLaren CE, Eckfeldt JH, McLaren GD,

Dawkins FW, Acton RT, Harris EL, Gordeuk VR, Leiendecker-Foster C,

Speechley M, Snively BM, Holup JL, Thomson E, Sholinsky P.,

Hemochromatosis and iron-overload screening in a racially diverse

population. N Engl J Med, 2005(352): p. 1769–78.

➤ Allen, K.J., et al., Iron-overload-related disease in HFE hereditary

hemochromatosis. N Engl J Med, 2008. 358(3): p. 221-30.

➤ Alpha-tocopherol supplementation prevents the exerciseinduced

reduction of serum paraoxonase 1/arylesterase activities in

healthy individuals.

➤ Am J Med. 1967; 42: 899-912

➤ American Heart Association

➤ Antioxidant micronutrients and biomarkers of oxidative stress

and inflammation in colorectal adenoma patients: results from a

randomized, controlled clinical trial.

➤ Association between decreased vitamin levels and MTHFR, MTR

and MTRR gene polymorphisms as determinants for elevated total

homocysteine concentrations in pregnant women.

➤ Jacques PF, Kalmbach R, Bagley PJ, et al. The relationship

between riboflavin and plasma total homocysteine in the

Framingham Offspring cohort is influenced by folate status and the

C677T transition in the methylenetetrahydrofolate reductase gene.

J Nutr. 2002;132(2):283-288.

➤ Association of MTRRA66G polymorphism (but not of MTHFR

C677T and A1298C, MTRA2756G, TCN C776G) with homocysteine and

coronary artery disease in the French population.

➤ Barbosa PR: Eur J Clin Nutr. 2008 Aug;62(8):1010-21. Epub 2007

May 23.

➤ Barry I. Posner2,12, David J. Balding13, David Meyre5, Constantin

Polychronakos1,3 & Philippe Froguel5,14; A genome-wide

association study

➤ Beja-Pereira, A.; Luikart, G.; England, P. R.; Bradley, D. G.; Jann, O.

C.; Bertorelle, G.; Chamberlain, A. T.; Nunes, T. P.; Metodiev, S.;

Ferrand, N.; Erhardt, G. :

➤ Bianchine, J. W.; Briard-Guillemot, M. L.; Maroteaux, P.; Frezal, J.;

Harrison, H. E. : Generalized osteoporosis with bilateral

pseudoglioma--an autosomal recessive disorder of connective

tissue: report of three families--review of the literature. Am. J. Hum.

Genet. 24: 34A only, 1972.

➤ Bolland MJ, Barber PA, Doughty RN, et al (2008). "Vascular events

in healthy older women receiving calcium supplementation:

randomised controlled trial". BMJ 336: 262

➤ Bradley, L.A., J.E. Haddow, and G.E. Palomaki, Population

screening for haemochromatosis: expectations based on a study of

relatives of symptomatic probands. J Med Screen, 1996. 3(4): p. 171-7.

➤ Bundeslebensmittelschlüssel (BLS)

➤ Bulhoes, A. C., et. al. (2007-11). "Correlation between lactose

absorption and the C/T-13910 and G/A-22018 mutations of the

lactase-phlorizin hydrolase (LCT) gene in adult-type hypolactasia".

Brazilian Journal of Medical and Biological Research.

➤ Burt, M.J., et al., The significance of haemochromatosis gene

mutations in the general population: implications for screening.

Gut, 1998. 43(6): p. 830-6.

➤ Calcium plus vitamin D supplementation and the risk of

fractures.N Engl J Med. 2006 Feb 16;354(7):669-83. Jackson RD

➤ CDCP, Centers for Disease Control and Prevention

➤ Ch. 25, Disorders of the Eye, Jonathan C. Horton, in Harrison's

Principles of Internal Medicine, 16th ed.

➤ Cholesterin, Risiko für Herz und Gefäße, Edita Pospisil, 2008

➤ Cholesterin, Wozu wir es brauchen und warum es uns krank

macht, C.H.Beck, 1999 Dr. Ursel Wahrburg, Dr. Gerd Assmann

➤ Collins, D. R.; Knott, T. J.; Pease, R. J.; Powell, L. M.; Wallis, S. C.;

Robertson, S.; Pullinger, C. R.; Milne, R. W. Marcel, Y. L.; Humphries,

S. E.; Talmud, P. J.; Lloyd, J. K.; Miller, N. E.; Muller, D.; Scott, J.

Truncated variants of apolipoprotein B cause

hypobetalipoproteinaemia. Nucleic Acids Res. 16: 8361-8375, 1988

➤ Daniel Steinberg (2007). The Cholesterol Wars: The Cholesterol

Skeptics vs the Preponderance of Evidence. Boston: Academic

Press.

➤ de Jong PT (2006). "Age-related macular degeneration". N Engl J

Med. 355 (14): 1474–1485.

➤ Defesche et al. 1998 FH workshop 1997

➤ Defesche, J. C.. Kastelein, J. J. P. : Molecular epidemiology of

familial hypercholesterolaemia. (Letter) Lancet 352: 1643-1644, 1998

➤ Deutsche Gesellschaft zur Bekämpfung von

Fettstoffwechselstörungen und ihren Folgeerkrankungen DGFF e.V

➤ Deutsche Ophthalmologische Gesellschaft (DOG)

➤ Deutsche Zöliakie Gemeinschaft

➤ Diagnosen am Augenhintergrund, Thieme, Bernd Kirchhof,

Martin Reim, Sebastian Wolf, 2003

➤ DVO-Leitlinie "Osteoporose bei Frauen ab der Menopause und

Männer über 60 Jahren", 2006

➤ Effect of B vitamin supplementation on plasma homocysteine

levels in celiac disease.

➤ Effect of B vitamin supplementation on plasma homocysteine

levels in celiac disease.

➤ Effect of calcium and vitamin D supplementation on bone

density in men and women 65 years of age or older.Dawson-Hughes

B: N Engl J Med. 1997 Sep 4;337(10):670-6.

➤ Effect of supplementation of calcium and vitamin D on bone

mineral density and bone mineral content in peri- and postmenopause

women; a double-blind, randomized, controlled trial.Di

Daniele N,Pharmacol Res. 2004 Dec;50(6):637-41.

➤ Effective detection of human leukocyte antigen risk alleles in

celiac disease using tag single nucleotide polymorphisms. Monsuur

AJ, de Bakker PI, Zhernakova A, Pinto D, Verduijn W, Romanos J,

Auricchio R, Lopez A, van Heel DA, Crusius JB, Wijmenga C. PLoS

One. 2008 May 28.3(5):e2270.

➤ Ellard, S. : Hepatocyte nuclear factor 1 alpha (HNF-1-alpha)

mutations in maturity-onset diabetes of the young. Hum. Mutat.

16: 377-385, 2000

➤ Enattah, N. S.; Sahi, T.; Savilahti, E.; Terwilliger, J. D.; Peltonen, L.;

Jarvela, I. : Identification of a variant associated with adult-type

hypolactasia. Nature Genet. 30: 233-237, 2002.

➤ Fajans, S. S.; Bell, G. I.; Polonsky, K. S. : Molecular mechanisms

and clinical pathophysiology of maturity-onset diabetes of the

young. New Eng. J. Med. 345: 971-980, 2001.

➤ Farrell R, Kelly C. Celiac sprue. N Engl J Med 2002;346:180–8.

➤ Ferrari, S. L.; Deutsch, S.; Choudhury, U.; Chevalley, T.; Bonjour,

J.-P.; Dermitzakis, E. T.; Rizzoli, R.; Antonarakis, S. E. :

Polymorphisms in the low-density lipoprotein receptor-related

protein 5 (LRP5) gene are associated with variation in vertebral

bone mass, vertebral bone size, and stature in whites. Am. J. Hum.

Genet. 74: 866-875, 2004

➤ Fracture prevention with vitamin D supplementation: a metaanalysis

of randomized controlled trials.JAMA. 2005 May

11;293(18):2257-64: Bischoff-Ferrari HA

➤ Froguel, P.; Velho, G.; Cohen, D.; Passa, P. : Strategies for the

collection of sibling-pair data for genetic studies in type 2 (non

insulin-dependent) diabetes mellitus. (Letter) Diabetologia 34: 685

only, 1991

➤ Ganz DA, Bao Y, Shekelle PG, Rubenstein LZ (2007). "Will my

patient fall?". JAMA 297 (1): 77–86

➤ Gene-culture coevolution between cattle milk protein genes and

human lactase genes. Nature Genet. 35: 311-313, 2003. Note:

Erratum: Nature Genet. 35: 106 only, 2003.

➤ GeneticHealth.com.

Sida 181 av 191


➤ GFHEV-Leitlinien.

➤ Gidh-Jain, M.; Takeda, J.; Xu, L. Z.; Lange, A. J.; Vionnet, N.; Stoffel,

M.; Froguel, P.; Velho, G.; Sun, F.; Cohen, D.; Patel, P.; Lo, Y.-M. D.;

Hattersley, A. T.; Luthman, H.; Wedell, A.; St. Charles, R.; Harrison, R.

W.; Weber, I. T.; Bell, G. I.; Pilkis, S. J. : Glucokinase mutations

associated with non-insulin-dependent (type 2) diabetes mellitus

have decreased enzymatic activity: implications for

structure/function relationships. Proc. Nat. Acad. Sci. 90: 1932-1936,

1993

➤ Guéant-Rodriguez RM: Thromb Haemost. 2005 Sep;94(3):510-5

➤ Guideline der National Osteoporosis Foundation (USA), 2003

➤ Guillaume Charpentier8, Thomas J. Hudson4,9, Alexandre

Montpetit4, Alexey V. Pshezhetsky10, Marc Prentki10,11,

➤ Gut 1989; 30: 333-338

➤ Hadithi M: World J Gastroenterol. 2009 Feb 28;15(8):955-60.

➤ Hadithi M: World J Gastroenterol. 2009 Feb 28;15(8):955-60.

➤ Haemochromatose.org.

➤ Haines, J. L.; Hauser, M. A.; Schmidt, S.; Scott, W. K.; Olson, L. M.;

Gallins, P.; Spencer, K. L.; Kwan, S. Y.; Noureddine, M.; Gilbert, J. R.;

Schnetz-Boutaud, N.; Agarwal, A.; Postel, E. A.; Pericak-Vance, M. A. :

Complement factor H variant increases the risk of age-related

macular degeneration. Science 308: 419-421, 2005

➤ Handbuch Zöliakie, Österreichische Arbeitsgemeinschaft

Zöliakie

➤ Hardwick, C. Prognosis in coeliac disease. Arch Dis Child 1939;

14:279.

➤ Hemochromatosis National Digestive Diseases Information

Clearinghouse, National Institutes of Health, U.S. Department of

Health and Human Services

➤ Hemochromatosis: Symptoms. Mayo Foundation for Medical

Education and Research (MFMER). http://www.mayoclinic.com/heal

th/hemochromatosis/DS00455/DSECTION=2.

➤ Hemochromatosis: Treatments and drugs. Mayo Foundation for

Medical Education and Research (MFMER). http://www.mayoclinic.c

om/health/hemochromatosis/DS00455/DSECTION=7

➤ Herold, Innere Medizin 2008, 439-440

➤ HHEX gene polymorphisms are associated with type 2 diabetes

in the Dutch Breda cohort. Europ. J. Hum. Genet. 16: 652-656, 2008

➤ Hobbs et al. 1992 Hum Mut 1:445

➤ Hobbs, H. H.; Brown, M. S.. Russell, D. W.; Davignon, J.. Goldstein,

J. L. : Deletion in the gene for the low-density-lipoprotein receptor in

a majority of French Canadians with familial hypercholesterolemia.

New Eng. J. Med. 317: 734-737, 1987

➤ Hopkins MH: Cancer Epidemiol Biomarkers Prev. 2010

Mar;19(3):850-8. Epub 2010 Mar 3.

➤ http://www.ncbi.nlm.nih.gov/omim/125860

➤ identifies novel risk loci for type 2 diabetes; Nature, Vol 445|22

February 2007

➤ Inter-individual variation in DNA damage and base excision

repair in young, healthy non-smokers: effects of dietary

supplementation and genotype.Caple F: Br J Nutr. 2010 Jan 19:1-9.

➤ Jackson RD, LaCroix AZ, Gass M, et al (2006). "Calcium plus

vitamin D supplementation and the risk of fractures". N. Engl. J.

Med. 354 (7): 669–83

➤ Kim DH, Vaccaro AR (2006). "Osteoporotic compression fractures

of the spine; current options and considerations for treatment".

The spine journal : official journal of the North American Spine

Society 6 (5): 479–87

➤ Klein, R. J.; Zeiss, C.; Chew, E. Y.; Tsai, J.-Y.; Sackler, R. S.; Haynes,

C.; Henning, A. K.; SanGiovanni, J. P.; Mane, S. M.; Mayne, S. T.;

Bracken, M. B.; Ferris, F. L.; Ott, J.; Barnstable, C.; Hoh, J. :

Complement factor H polymorphism in age-related macular

degeneration. Science 308: 385-389, 2005

➤ Kuokkanen, M.; Kokkonen, J.; Enattah, N. S.; Ylisaukko-oja, T.;

Komu, H.; Varilo, T.; Peltonen, L.; Savilahti, E.; Jarvela, I. : Mutations

in the translated region of the lactase gene (LCT) underlie

congenital lactase deficiency. Am. J. Hum. Genet. 78: 339-344, 2006.

➤ Kupper C (2005). "Dietary guidelines and implementation for

celiac disease". Gastroenterology 128 (4 Suppl 1): S121–7.

➤ Laktose-Intoleranz, Thilo Schleip, 5.Auflage, 2003

➤ Leberkrankheiten_Informationswebseite.

➤ Lewington S, Whitlock G, Clarke R, Sherliker P, Emberson J,

Halsey J, Qizilbash N, Peto R, Collins R (December 2007). "Blood

cholesterol and vascular mortality by age, sex, and blood pressure: a

meta-analysis of individual data from 61 prospective studies with

55,000 vascular deaths". Lancet 370 (9602): 1829–39.

➤ Lombardi et al. 1998 MEDPED 1998

➤ Lowering blood homocysteine with folic acid based

supplements: meta-analysis of randomised trials. Homocysteine

Lowering Trialists' Collaboration.BMJ. 1998 Mar 21;316(7135):894-8

➤ Maller, J.; George, S.; Purcell, S.; Fagerness, J.; Altshuler, D.; Daly,

M. J.; Seddon, J. M. : Common variation in three genes, including a

noncoding variant in CFH, strongly influences risk of age-related

macular degeneration. Nature Genet. 38: 1055-1059, 2006

➤ Manganese superoxide dismutase polymorphism and risk of

gastric lesions, and its effects on chemoprevention in a Chinese

population.Tu HK: Cancer Epidemiol Biomarkers Prev. 2010

Apr;19(4):1089-97. Epub 2010 Mar 16.

➤ Maternal MTHFR 677C>T genotype and dietary intake of folate

and vitamin B(12): their impact on child neurodevelopment.del Río

Garcia C: Nutr Neurosci. 2009 Feb;12(1):13-20.

➤ Medicoconsult-Datenbank.

➤ MFMER, Mayo Foundation for Medical Education and Research.

➤ Montalto M, Curigliano V, Santoro L, et al (2006). "Management

and treatment of lactose malabsorption". World J. Gastroenterol. 12

(2): 187–91. PMID 16482616.

http://www.wjgnet.com/1007-9327/12/187.asp.

➤ Montezuma SR, Sobrin L, Seddon JM. Review of genetics in age

related macular degeneration. Semin Ophthalmol. 2007;22:229-40.

➤ National Cholesterol Education Program (NCEP)

➤ National Digestive Diseases Information Clearinghouse (March

2006). "Lactose Intolerance". National Institute of Diabetes and

Digestive and Kidney Diseases, National Institutes of Health.

➤ National Institutes of Health (NIH) - National Eye Institute

➤ Nature. 2007 Feb 22;445(7130):881-5. Epub 2007 Feb 11. A genomewide

association study identifies novel risk loci for type 2 diabetes.

Sladek R, Rocheleau G, Rung J, Dina C, Shen L, Serre D, Boutin P,

Vincent D, Belisle A, Hadjadj S, Balkau B, Heude B, Charpentier

G,Hudson TJ, Montpetit A, Pshezhetsky AV, Prentki M, Posner BI,

Balding DJ, Meyre D, Polychronakos C, Froguel P.

➤ NCEP, Nationales Cholesterin-Erziehungsprogramm

➤ NDDIC, National Digestive Diseases Information Clearinghouse.

➤ Niederau C, F.R., Pürschel A, Stremmel W, Häussinger D,

Strohmeyer G, Long-term survivalin patients with hereditary

hemochromatosis. Gastroenterology 1996(110): p. 1107-1119.

➤ NIH, Institutes of Health.

➤ ÖGTG – Österreichisches Gentechnik Gesetz

➤ Olds, L. C.; Sibley, E. : Lactase persistence DNA variant enhances

lactase promoter activity in vitro: functional role as a cis regulatory

element. Hum. Molec. Genet. 12: 2333-2340, 2003.

➤ Olson RE (February 1998). "Discovery of the lipoproteins, their

role in fat transport and their significance as risk factors". J. Nutr.

128 (2 Suppl): 439S–443S. PMID 9478044

➤ Philippe Boutin5, Daniel Vincent4, Alexandre Belisle4, Samy

Hadjadj6, Beverley Balkau7, Barbara Heude7,

➤ Raisz L (2005). "Pathogenesis of osteoporosis: concepts,

conflicts, and prospects.". J Clin Invest 115 (12): 3318–25

➤ Rayman MP: Proc Nutr Soc. 2005 Nov;64(4):527-42

➤ Redeker et al. 1998 EAS 98

➤ Report of a Joint WHO/FAO/UNU Expert Consultation(2002),

Human Vitamin and Mineral Requirements, pp166-167

➤ Report of a Joint WHO/FAO/UNU Expert Consultation(2007)

Protein and amino acid requirements in human nutrition,

pp224-226

➤ Responsiveness of selenoproteins to dietary selenium.Allan CB:

Annu Rev Nutr. 1999;19:1-16

➤ Richer SP.J Am Optom Assoc. 1993 Dec;64(12):838-50. Is there a

prevention and treatment strategy for macular degeneration?

➤ Robert Sladek1,2,4, Ghislain Rocheleau1*, Johan Rung4*,

Christian Dina5*, Lishuang Shen1, David Serre1,

➤ Rochette, J., et al., Multicentric origin of hemochromatosis gene

(HFE) mutations. Am J Hum Genet, 1999. 64(4): p. 1056-62.

➤ Sblattero D, Berti I, Trevisiol C, et al (May 2000). "Human

recombinant tissue transglutaminase ELISA: an innovative

diagnostic assay for celiac disease". Am. J. Gastroenterol. 95 (5):

1253–7.

➤ Schmidt et al. 2000 Atheroscler 148: 431

➤ Scott, L. J.; Mohlke, K. L.; Bonnycastle, L. L.; Willer, C. J.; Li, Y.;

Duren, W. L.; Erdos, M. R.; Stringham, H. M.; Chines, P. S.; Jackson, A.

U.; Prokunina-Olsson, L.; Ding, C.-J.; and 29 others : A genome-wide

association study of type 2 diabetes in Finns detects multiple

susceptibility variants. Science 316: 1341-1345, 2007

➤ Seeman, E.; Hopper, J. L.; Bach, L. A.; Cooper, M. E.; Parkinson, E.;

McKay, J.; Jerums, G. : Reduced bone mass in daughters of women

with osteoporosis. New Eng. J. Med. 320: 554-558, 1989

➤ Selenium in cancer prevention: a review of the evidence and

mechanism of action.

➤ Selenium supplementation increases liver MnSOD expression:

molecular mechanism for hepato-protection.Shilo S: J Inorg

Biochem. 2008 Jan;102(1):110-8. Epub 2007 Aug 1.

➤ Selenium supplementation restores the antioxidative capacity

and prevents cell damage in bone marrow stromal cells in

vitro.Ebert R: Stem Cells. 2006 May;24(5):1226-35. Epub 2006 Jan 19.

➤ Study on safety and bioavailability of ubiquinol (Kaneka QH)

after single and 4-week multiple oral administration to healthy

volunteers.Hosoe K, Regul Toxicol Pharmacol. 2007 Feb;47(1):19-28.

Sida 182 av 191


Epub 2006 Aug 21

➤ Tong Y, Lin Y, Zhang Y, Yang J, Zhang Y, Liu H, Zhang B;

Association between TCF7L2 gene polymorphisms and

susceptibility to Type 2 Diabetes mellitus : a large Human Genome

Epidemiology (HuGE) review and meta-analysis; BMC Med Genet.

2009 Feb 19;10:15

➤ Tsakiris S: Eur J Clin Nutr. 2009 Feb;63(2):215-21. Epub 2007 Sep

19.

➤ Tuula H. Vesa et al.: Lactose Intolerance, in: Journal of the

American College of Nutrition, Vol. 19, No. 90002, 165S-175S (2000)

➤ Tybjaerg-Hansen A, Humphries SE. Familial defective

apolipoprotein B-100: a single mutation that causes

hypercholesterolemia and premature coronary artery disease.

Atherosclerosis 1992.96:91-107

➤ van Vliet-Ostaptchouk, J. V.; Onland-Moret, N. C.; van Haeften, T.

W.; Franke, L.; Elbers, C. C.; Shiri-Sverdlov, R.; van der Schouw, Y. T.;

Hofker, M. H.; Wijmenga, C. :

➤ Varret, M.; Rabes, J.-P.; Collod-Beroud, G.; Junien, C.; Boileau, C.;

Beroud, C. : Software and database for the analysis of mutations in

the human LDL receptor gene. Nucleic Acids Res. 25: 172-180, 1997r

M, Renner W, et al. Association of complement factor H Y402H gene

orgy.

Sida 183 av 191


CERTIFIERINGAR

Certifieringar

Vårt laboratorium är ett av de mest moderna och automatiserade i Europa, och innehar flera

certifikat och kvalitetssäkringssystem som uppnår och till och med överstiger internationella

standarder. De olika verksamhetsområdena är certifierade enligt högsta kvalitetsstandard.

Genomförande av genanalyserna av

livsstilen

Certifierat genom analysen i vårt ISO 15189

laboratorium

Medicinsk bedömning av

genanalysresultat

Certifierat genom analysen i vårt ISO 15189

laboratorium

Laboratorium med tillåtelse till medicinsk

genetikforskning

Godkänd av den federala hälsoministeriet

Österrike

Firmaledning och kontor

Certifierat genom ISO 9001

Sida 184 av 191


YTTERLIGARE INFORMATION

I det här kapitlet får du användbar och behjälplig information


VERSIONHISTORIK

Vetenskapen fortsätter att utvecklas - så gör

även våra program!

Vetenskapen fortskrider snabbt och nästan varje dag kommer nya fynd inom medicin

och genetik som ger mer exakta slutsatser. Riktlinjer för förebyggande behandling av

hälsoproblem och rekommenderade konsumtionsmängder för vitaminer förändras och

förbättras regelbundet och därför är de program vi har idag mycket mer exakta än de

var för tio år sedan. Vetenskapen och teknologin utvecklas med tiden. Detsamma gäller

när det kommer till genetik.

Varje år upptäckes nya gener, nya effekter av redan kända gener identifieras och

rekommendationerna för åtgärder som finns för vissa genetiska profiler förändras och

förbättras över tiden. Sedan utvecklingen av vår första produkt har vi integrerat mer än 400

förbättringar i programmen för att säkerställa att produkten alltid är aktuell med vetenskap

och teknik och är användarvänlig.

Även om en persons genetiska resultat förblir densamma för sin livstid betyder det också att

tolkningen förbättras med ny tillgänglig vetenskap. Vi förbättrar också programmen

kontinuerligt med förbättrad formulering, mer exakta och bättre beräkningsmetoder för

näring samt nya funderingar vad gäller hur ofta vissa mutationer förekommer i den allmänna

befolkningen. Det är därför möjligt att några data och uttalanden redan några månader efter

det att du fått din rapport kan ändras och vara mer exakt än vad som var möjligt i den första

versionen av rapporten. De genetiska rapporterna överväger också din nuvarande kroppsvikt

och din ålder, varför vissa rekommendationer kan skilja sig något från tidigare uttalanden (som

bygger på olika ålder och kroppsvikt).

Ett nytt kompendium i enlighet med den senaste utvecklingen inom vetenskap

och produktutveckling.

Naturligtvis vill vi inte undanhålla de positiva förbättringarna av våra genetiska program från

dig. Därför har du möjlighet att närsomhelst fråga om det finns nya rön som kan vara skäl till

omprövning av dina gamla resultat med hjälp av de senaste tolkningarna inom forskningen. Om

så är fallet kan vi, för en liten avgift, utfärda ett nytt och förbättrat häfte för dig. Där hittar du

givetvis vissa avvikelser från det gamla häftet; Dessa representerar förbättringarna i detta

område.

Sida 186 av 191


Vanliga förbättringar som du kan få på detta sätt är:

Produktutveckling:

➤ Nya livsmedel i matlistan

➤ Nya metoder för att planera din kost bättre

➤ Nya sätt att planera din träning

➤ Noggrannare bedömning av kaloriberäkning

➤ Justerade värden som påverkar programintensiteten

➤ Bättre tydlighet i rapporterna

➤ Nya och bättre förebyggande och behandlingsalternativ

Ålders- och viktrelaterade justeringar

➤ Ny beräkning av olika orsaker baseras på din nuvarande ålder och kroppsvikt

➤ Nya rekommendationer om mikronäringsämnen som baseras din nya ålder

Vetenskaplig utveckling

➤ Ny forskning om effekterna av redan testade gener (högre eller lägre risk eller ny

validitet)

➤ Ny forskning av effekterna av vissa behandlingar eller medicinering

➤ Ny forskning om frekvensen av vissa mutationer i den allmänna befolkningen (som kan

påverka den relativa risken)

Nuvarande version:

➤ V473

Här hittar du rapporternas versionshistorik:

➤ V473 - Microntutrient UGL and RDA values have been improved

➤ V472 - Magnesium values were adjusted to more accurate values

➤ V471 - Productname integration has been improved

➤ V470 - Rebranding options have been improved

➤ V469 - RDA values of MSM were adjusted to more accurate values

based on science and international regulations

➤ V468 - Micronutrient (MSM) calculation has been improved

➤ V467 - CYP2D6 allele calculation (pharmacogenetics) has been

improved

➤ V466 - Automated layoutchanges have been improved

➤ V465 - Lung Health calculation integrated and validated

➤ V464 - Warfarin dose recommendation improved

➤ V463 - MAX micronutrient values have been improved

➤ V462 - UGL values have been improved

➤ V461 - UGL values have been improved

➤ V460 - GRA calculation has been improved and now is more

accurate

➤ V459 - GRA calculation has been improved and now is more

accurate

➤ V458 - CHD OR calculation has been improved and now is more

accurate

➤ V457 - Scale bar calculation for micronutrient dosages has been

improved

➤ V456 - Calculation of recipes has been improved

➤ V455 - Layout improvements, Design improvements, Report

adaptations for DC

➤ V454 - Rebranding options have been improved

➤ V453 - Rearrangement of DHC chapters

➤ V452 - Psychological disorder risk calculation was added

➤ V451 - Further genes were included in the nutrition sensor

➤ V450 - Improved version history

➤ V449 - Improved calculation of the food list

➤ V448 - Improved presentation of the food list

➤ V447 - Micronutrient recipe was improved and takes now more

genes into account

➤ V446 - Improved presentation of the nutrigenetic chapters

➤ V445 - Improved sport tables. Icons now show the type of the

activity

➤ V444 - Weight Sensor: Low calorie snacks were improved

➤ V443 - Improved marketing and order sites make it easier for the

consumer to order supplements

➤ V442 - Rearrangement of all DNC chapters

➤ V441 - New nutrigenetic overviews were implemented

➤ V440 - Population frequencies were updated according to the

1000 Gene Project Phase 3

➤ V439 - Improved calculation of disease risks compared to the

average population

➤ V438 - New improved chapter overview implemented

➤ V437 - A calculation to produce weight management

supplements in the form of pellets has been included

➤ V436 - More drugs were implemented in the pharmacogenetic

section

➤ V435 - Report Automation: Warning when certain order details

are missing

➤ V434 - Odds ratio calculation was imrpoved for all metabolic

problems. Population frequencies were updated according to "The

1000 Genomes Project"

➤ V433 - Food Components: Calculation of kalium scale bar was

improved and now is more accurate

➤ V432 - Foodtable: Excel layout improvements

➤ V431 - Foodtable: Excel bar size column was integrated. Now the

exact value of the bars are shown

➤ V430 - Foodtable: Calculation of g/article for vegetables

improved

➤ V429 - Foodtable genetic intolerance columns improved

➤ V428 - RDA values of some micronutrients were adjusted to more

accurate values based on science and international regulations

➤ V427 - More drugs were implemented in the pharmacogenetic

section

➤ V426 - Micronutrient ranges were better adapted to new science

and legal requirements

➤ V425 - The micronutrient dosages were adapted to new

government regulations and new sciences (particularily ALA, D3, C,

lycopene, luteine and copper)

➤ V424 - The BMR calculation for data entered in the orderform

was improved and now is more accurate

Sida 187 av 191


➤ V423 - The quality control of entered data was improved by a

second double-check

➤ V422 - Formula restructuring

➤ V421 - The risk for alcohol dependence calculation was improved

and is more accurate now

➤ V420 - The description of detoxification genes and their genetic

variations was improved

➤ V419 - Having a high risk of alcoholism now also affects the food

recommendations for alcohol-containing foods

➤ V418 - Report automation: Certain report sections are shown for

athletic performance reports

➤ V417 - Report update: Special requests of a distributor (JH) were

implemented

➤ V416 - The risk calculation for bone health based on genetics was

improved and now is more accurate

➤ V415 - The warning threshold for: "attention, this food contains

lactose" was lowered, so food types with little lactose also trigger

the warning

➤ V414 - Report update: Special requests of a distributor (DPME)

were implemented

➤ V413 - Report update: Special requests of a distributor (DPME)

were implemented

➤ V412 - The new prostate risk calculation results are now applied

to the overview scale bars at the front of the reports

➤ V411 - Report update: Special requests of a distributor (DPME)

were implemented

➤ V410 - Report update: Special requests of a distributor (KRSD)

were implemented

➤ V409 - The basic metabolic rate at rest was locked at a minimum

of 1000kcal, irrespective of age. This is more appropriate for

younger users of the weight management programs

➤ V408 - Design improvements (colour codes)

➤ V407 - The risk calculation for bone health based on genetics was

improved and now is more accurate. Changes are now full applied

➤ V406 - The risk for diabetes calculation was improved and is now

(especially for high risk individuals) more accurate

➤ V405 - Report automation: Reports for athletic performance

were improved for automation

➤ V404 - The calculation for prostate risk was updated with newer

science about how common these variations are in the general

population. Risk calculations are now more accurate.

➤ V403 - Report Automation: Formula update gives alert in case

customer details are missing

➤ V402 - Rarely occurring genetic variants relevant in Alzheimer’s

Disease were included in the formula

➤ V401 - Report layout and text improvements for athletic

performance tests

➤ V400 - Linoleic acid risk calculation for the food list was

improved and now is more accurate

➤ V399 - The risk of some bone metabolism genes was improved

and now is more accurate

➤ V398 - The risk for certain eye disease risk calculations and the

corresponding food recommendations was improved and now is

more accurate

➤ V397 - Linoleic acid risk calculation for the food list was improved

and now is more accurate

➤ V396 - Special adaptations for vegan customers using allergy

testing services

➤ V395 - Layout improvements, Design improvements, Report

adaptations for a distributor (DCR)

➤ V394 - Report update: New naming system doe new-born

screening analyses

➤ V393 - Report update: Special requests of a distributor (ASGX)

were implemented

➤ V392 - Report Automation: Warning when certain order details

are missing

➤ V391 - Report Automation: Warning when certain order details

are missing

➤ V390 - Cardiovascular disease risk and LDL cholesterol disease

risk calculation was improved, especially for high risk individuals

and is more accurate now. This affects many other sections.

➤ V389 - Basic metabolic rate at rest calculation was improved for

some weight management reports

➤ V388 - Special feature for Muslims to help avoid pork

➤ V387 - Certain report improvements for young patients

➤ V386 - Report automation: Certain texts are hidden under certain

conditions in some reports

➤ V385 - The recommendation calculation for total iron intake was

improved and now is more accurate

➤ V384 - The recommendation calculation of fructose containing

food types was improved and now is more accurate

➤ V383 - Report automation: Recipe book automation was

improved

➤ V382 - Report automation: Alert systems for certain conditions

such as missing details were implemented

➤ V381 - Report automation: Alert systems for missing gene results

were implemented

➤ V380 - Design, layout and text improvements

➤ V379 - Report covers were improved

➤ V378 - Scale bar and text colours for fructose risk were improved

➤ V377 - Iron intake recommendations were linked to iron overload

disorder risk in an improved way and is now more accurate. This

influences many aspects of the reports such as food

recommendations

➤ V376 - Report update: Special requests of a distributor (PGNS)

were implemented

➤ V375 - Design and text improvements

➤ V374 - Better BMI calculation for children implemented, making

the calculations in these cases more accurate

➤ V373 - Report update: Special requests of a distributor (SLGN)

were implemented

➤ V372 - Reports now consider the intake of calcium through

nutrition more accurately. This affects many aspects of the food

recommendations

➤ V371 - New gene for new-born birth weight added to reports

➤ V370 - Text improvements

➤ V369 - Report automation: Alert systems for certain conditions

such as missing details were implemented

➤ V368 - New BMI calculation formulas implemented for some

reports. This calculation is now more accurate

➤ V367 - Hormone replacement therapy genetic testing is now

added to larger packages by default

➤ V366 - Report update: Special requests of a distributor (DNK)

were implemented

➤ V365 - New pregnancy related gene was added

➤ V364 - Risk calculation for diabetes Type 2 was improved and

now is more accurate. This influences many aspects of the report

➤ V363 - Risk calculations for spontaneous abortion in pregnancy

was improved and now is more accurate

➤ V362 - Risk calculations for preeclampsia in pregnancy was

improved and now is more accurate

➤ V361 - New pregnancy risk calculations were implemented

➤ V360 - Report update: Special requests of a distributor (PGMS)

were implemented

➤ V359 - Risk calculations for bone health were improved, which

influences many parts of the programs

➤ V358 - Oxidative stress genes added to athletic performance

reports

➤ V357 - Report update: Special requests of a distributor (PHMLT)

were implemented

➤ V356 - Improved food recommendation calculation for omega 3

was implemented, which influences many aspects of the food list

➤ V355 - Caffeine break down calculations were improved and are

now more accurate

➤ V354 - Effect of coffee on breast cancer risk in women was

implemented in several reports

➤ V353 - Caffeine recommendations based on breakdown capacity

was improved

➤ V352 - Formula restructuring

➤ V351 - Fructose containing food recommendations were

improved and are now more accurate

➤ V350 - Fructose containing food recommendations were

improved and are now more accurate

➤ V349 - Report update: Special requests of a distributor (PGMS)

were implemented

➤ V348 - Recommendations for iron intake was improved

➤ V347 - Recommendations for diabetic nutrition was improved

and food list is now more suitable for diabetic patients

➤ V346 - Design and text improvements

➤ V345 - Report update: Special requests of a distributor (GNBL)

were implemented

➤ V344 - Micronutrient recommendation calculations were

improved and are now more accurate

➤ V343 - Micronutrient recommendation calculations were

improved and are now more accurate

➤ V342 - Supplement calculations: Formula adjustments for

personalized supplement production were implemented

➤ V341 - Certain questions that influence the athletic performance

programs have been implemented

➤ V340 - Scale bars that show the risk of coffee and caffeine have

been improved

➤ V339 - The program now can consider iron deficiency in its

nutritional recommendations as well. Added benefit for iron

deficient individuals

➤ V338 - Supplement automation: New automation system for

supplement manufacture implemented

Sida 188 av 191


➤ V337 - Report update: Special requests of a distributor (DNK)

were implemented

➤ V336 - Report update: Special requests of a distributor (GB) were

implemented

➤ V335 - Customer details question answers are now shown in the

back of some reports for reference

➤ V334 - Report update: Special requests of a distributor (DNK)

were implemented

➤ V333 - The scale bar for lactose intolerance risk was improved

➤ V332 - Report update: Special requests of a distributor (DNK)

were implemented

➤ V331 - Report update: Special requests of a distributor (DNK)

were implemented

➤ V330 - The food recommendation for arachidonic acid containing

foods was improved and now is more accurate. This affects animal

product-based food recommendations

➤ V329 - Report update: Special requests of a distributor (DNK)

were implemented

➤ V328 - Hand written notes sheets were added to some reports

➤ V327 - Certain reports now have a video link for video

consultation

➤ V326 - Report update: Special requests of a distributor (PGMS)

were implemented

➤ V325 - Various improvements to text, layout and design

➤ V324 - The intensity of the weight management program was

adjusted and now is equally intense for all customers. This affects

and improves many aspects of the weight management report

➤ V323 - Detoxification results are shown in certain report types

➤ V322 - Omega 3 risk calculations and recommendations have

been improved and now are more accurate. This has an impact on

the food list

➤ V321 - Video consultation links have been implemented in certain

reports

➤ V320 - Supplement automation: New improvements in producing

personalized labels

➤ V319 - Supplement automation: New improvements in

automating the personalized production of weight management

supplements

➤ V318 - Text improvement in some athletic performance reports

➤ V317 - Text improvement in some athletic performance reports

and allergy reports as well as allergy warnings

➤ V316 - Reports can now consider milk protein intolerance and

give better food recommendations

➤ V315 - The calculation and recommendation for fructose

containing foods was improved and now is more accurate

➤ V314 - Supplement automation: better automation of

personalized weight management supplements

➤ V313 - Report update: Special requests of a distributor (DNK)

were implemented

➤ V312 - Supplement automation improvement

➤ V311 - Supplement intake recommendations were improved.

Some individuals now get the recommendations to take

supplements 2 times per day, but have to take a reduced volume.

➤ V310 - Video consultation link in some reports was improved

➤ V309 - Supplement automation improvement

➤ V308 - The risk calculation for thrombosis was improved and now

is more accurate

➤ V307 - Supplement automation improvement for label creation

➤ V306 - The risk calculation for thrombosis was improved and now

is more accurate

➤ V305 - Video consultation link in some reports was improved

➤ V304 - Report update: Special requests of a distributor (DNK)

were implemented

➤ V303 - The minimum daily calories a person must eat has been

defined and makes the product more suitable for users of low body

weight

➤ V302 - The basic metabolic rate at rest calculation was improved

and now is more accurate

➤ V301 - The scale bars for exercise have been improved in some

reports

➤ V300 - The basic metabolic rate at rest calculation was improved

and now is more accurate

➤ V299 - Certain text improvements were done

➤ V298 - The warning column in the food list can now be hidden or

shown automatically

Sida 189 av 191


KUNDSERVICE

Kundservice

Har du har frågor eller kommentarer?

Vår kundservice står till förfogande för dig angående frågor och ärenden av olika slag. Du kan ta kontakt

med vår kundservicegrupp på olika sätt. Medicinska frågor rörande dina analysresultat kan bara

besvaras av våra experter och nedan finner du hur du bäst kan nå oss

➤ info@your-dna.se

➤ www.your-dna.se

➤ tele. 0703321720

Vårt team ser fram emot ditt samtal. Kundtillfredsställelse är vår första prioritet. Om du inte är helt nöjd

med vår service, var snäll och kontakta oss. Vi kommer att göra vårt bästa för att hitta en

tillfredsställande lösning på ditt problem.

Kontakt / Forum

Your-Dna AB

Fritiof Anderssons Gata 2

41767 Göteborg

Sweden

Sida 190 av 191


TEKNISKA DETALJER

Tekniska detaljer

Adress

Musterstrasse 1

1234 Musterstadt

GERMANY

Beställningsnummer

DEMO_ML

Födelsedatum

01/01/1990

Beställande företag

Your-Dna AB

Fritiof Anderssons Gata 2

41767 Göteborg

Sweden

Analysmetod

Automatisk DNA-extraktion, ggf. HRM analys,

Mass-spektrometri och TaqMAN

realtids PCR

Upptäcktsfrekvens

~>99%

Provtyp

Salivprov ur munhålan

Rapport framställd

07/02/2018

Analysera företaget

DNA Plus - Zentrum für Humangenetik

Georg Wrede Strasse 13

83395 Freilassing

Deutschland

Laboratoriechef

Dr. Daniel Wallerstorfer Bsc.

Sida 191 av 191


ANTECKNINGAR


0000000000000


DNA analys

Viktkontroll + och

Näringsoptimering

Maria Musterfrau

DEMO_ML

0000000000000

More magazines by this user
Similar magazines