Cykling nr. 3 2019

Cykelfrämjandets medlemstidning. Nr. 3-2019
I FOKUS
CYKELVÄNLIGA
ARBETSPLATSER
PROFILEN
SISSELA
KYLE
UTBLICK
SÅ BLEV OSLO
EN CYKELSTAD
Stort
jubileums nummer
CYKELFRÄMJANDET 85 ÅR

NYHETER
INNEHÅLL
Cykelpendlare vid Slussen/Kornhamnstorg i Stockholm
på 1940-talet. Trafikpolisen håller ordning från sin kur.
09
CYKELPENDLING I FOKUS
Vi har träffat några av arbetsgivarna
som ser pendlarnas behov.
12
PROFILEN SISSELA KYLE
Cykelälskande mångsysslare
med ny föreställning på gång.
20
ETT MEDVETET VAL
Biologen Annika Rastén
fågelskådar på nygammalt vis.
22
85 ÅRS-JUBILEUM
Häng med på en resa tillbaka i
tiden med Cykelfrämjandet.
Cykling i ny skrud
Som du kanske ser har denna tidning fått
en ny form, genomgått en estetisk pånyttfödelse,
lagom till vårt 85-årsjubileum.
Denna re-design kan kort sammanfattas
med orden lite gammalt och lite nytt. Allt
går som bekant i cykler och vi har här
haft ambitionen att knyta an till historien
men med en modern och samtida känsla.
För att hitta inspiration till omgörningen,
och för att hitta bildunderlag till detta
85-årsnummer, har vi rotat i föreningens
gamla gömmor. Där finns det såväl gamla
nummer av denna tidning som fotografier
från Cykelfrämjandets begynnelse. Det
är bilder från högtidliga sammankomster,
bilder på höghjulingar, bilder från
avslappnade semestercyklingar, bilder
från mässor, bilder från cykeldemonstrationer
och pressbilder inför lanseringar
av nya cykelmodeller. Att göra ett urval
för återpublicering av dessa historiska
bilder var inte något enkelt uppdrag för
en nostalgiker som undertecknad. Det
finns så mycket fint och så mycket kul! En
riktig guldgruva för den cykelhistoriskt
intresserade – och för alla andra också
för den delen. Vi hoppas att du gillar vad
du ser och att du låter dig stimuleras
och inspireras av tidningens nya skrud.
Trevlig läsning!
Fanny Westin, Chefredaktör
31
32
MEKA MED FABIENNE
Köpa begagnat är plånboksvänligt
och klimatsmart – men hur gör man?
IKONEN
Husqvarna Sverigeloppscykel och
Stålfarfar som slog alla med häpnad.
2 Cykling nummer 3-2019
3

LEDARE
”I allt vi gör frågar vi oss:
Vart kan cykeln leda oss?”
NYHETER
ECOCHANGE
personalförmåner
Ecochange förmånscykel – smidigt och beprövat
en 29 november 1934 grundades Cykelfrämjandet.
I första numret av föreningens
medlemstidning som då hette
Cyklisten står att läsa att: ”föreningens
huvudsyfte och praktiska mål var ett tryggare och
vidgat bruk av cykeln” och att ”vinna hänsyn för
cyklisternas intressen”. Cykelfrämjandet skulle tillvarata
alla cyklisters intressen. I linje med det kunde
man redan i föreningens barndom skönja tre huvudaktiviteter.
Lobbyverksamhet, med syftet att förbättra
förhållandena för cykeltrafiken, framförallt
genom att kräva cykelbanors etablerande. Rekreationscykling
– genom arrangerandet av utflykter och
cykelsemestrar. Samt utbildning – genom att fostra
och disciplinera oförsiktiga cyklister och verka för
en bättre trafikkultur.
En hel del har hänt sedan 30-talet och cyklandet
har både ökat, minskat och ökat igen sedan dess. För
Cykelfrämjandets del har vi haft olika fokus under
olika tidsepoker och vår relevans som förening har
skiftat. Men till syvende och sist har det alltid handlat
om att tillvarata alla cyklisters intressen.
För att ta cyklingen och Cykelfrämjandet in i en
ny tidsålder har vi tagit fram en tydlig och kraftfull
vision. Vi kallar den ”10–20–30”: Vid resor under 10
kilometer ska 20 procent av svenskarna välja cykeln
till år 2030. För att detta ska bli möjligt krävs de bästa
idéerna och målmedveten handling i form av ökade
resurser, mer yta och bättre framkomlighet. Vi tror
att det kommer att medföra stor social, miljö mässig
och ekonomisk nytta för alla. Vårt samhälle måste
förbereda sig för framtidens önskemål, utmaningar
och villkor. Ökad cykling ger inte bara miljövänlig
och tillgänglig mobilitet, det skapar också förbättrad
fysisk och psykisk folkhälsa, mer inkluderande
områden att bo, arbeta och vistas i och bidrar till en
mer hållbar ekonomi. Cykling är mer än bara transport.
Det är transformation. I allt vi gör, frågar vi
oss: ”Vart kan cykeln leda oss?” Den har lett oss på
en spännande resa under de gångna 85 åren. Jag ser
med spänning fram emot den kommande resan med
Cykelfrämjandet.
Lars Strömgren, riksordförande
2015 - Ecochange uppfinner och lanserar förmånscykel
2016 - 100 000 medarbetare har tagit del av förmånen
2017 - Ecochange har tecknat avtal med 20 kommuner och regioner
2018 - Flera kunder har nått mer än 30% som tecknar sig för en cykel - 26 000 cyklar
2019 - Ecochange har hanterat och administrerat flera avtal som löpt ut efter tre år
“Att välja en förmånscykel ska innebära extra trygghet och man ska
inte behöva vara cykelexpert för att kunna få ut det bästa av den.
Därför vill vi tillsammans med ledande aktörer erbjuda det lilla extra.”
För mer information: www.ecochange.se
Cykling är Cykelfrämjandets medlemstidning
som kommer ut fyra gånger per år. Vi skriver
om cykling och föreningen arbetar för det
cykelvänliga samhället.
E-post: redaktion@cykelframjandet.se
Chefredaktör: Fanny Westin,
chefredaktor@cykelframjandet.se
Ansvarig utgivare: Lars Strömgren
Grafisk formgivare: Jonatan Sahlin
Omslagsfoto: Cykelfrämjandet
Annonser: Svenska Huvudmedia KB,
08-55 66 77 50, svenska.huvudmedia@telia.com
Tryck: Trydells tryckeri
ISSN: 0280-3038.
Tidningen är miljömärkt och distributionen klimatekonomisk.
Cykling går även att läsa online.
Medlemskap i Cykelfrämjandet:
Huvudmedlem 275 kronor, Familjemedlem 75
kronor, Ungdom & student 100 kronor.
Webb: www.cykelframjandet.se
Kansli: Cykelfrämjandet Box 3,
101 20 Stockholm (besök: Celsiusgatan 8)
Telefon: 08-16 00 17. Säkrast dagtid vardagar
E-post: info@cykelframjandet.se
4 Cykling nummer 3-2019 Cykling nummer 3-2019 5

NYHETER
NYHETER
Batteri inbyggt i ramen,
20" hjul, uttag för mobilen mm
Lätt att ta med,
vikbar elcykel!
Dyrt med
stulna elcyklar
Under de senaste åren har antalet anmälda
cykel stölder ökat och elcyklar står för en allt
större del av totalen. Folksam anger en ökning av
anmälda cykelstölder med nära 15 procent och
under perioden 2014–2018 har försäkringsbolagets
utbetalningar vid cykelstöld ökat med 45 procent.
Allra flest cyklar stjäls i augusti enligt Folksam.
Genom att använda ett godkänt cykellås och låsa
cykeln i ramen och i ett fast föremål ökar chansen
att hitta cykeln där du lämnade den.
HALLÅ DÄR,
Elisabeth
Kempe
specialcyklar
ww w . ja r y . s e 04 7 0 - 2 7 2 35
www.jary.se • 0709-70 60 46
Christiania • Brompton • Bullitt • HPVelotechnik
Cykla med
oss i Europa
www.francetours.se
#dinresadinupplevelse
Vilka nyttjade
elcykelpremien?
Naturvårdsverket har gjort en utvärdering av
elcykelpremien. Den visar att:
· Hälften av elcykelanvändningen ersätter bilresor
och den andra hälften ersätter andra färdsätt
(kollektivtrafik, vanlig cykel, gång, etc.).
· Kvinnor och män har använt premien i liknande
utsträckning.
· Det är procentuellt fler elcykelköpare i de södra
länen än i de norra.
· De vanligaste motiven för inköp av elcykel är:
minskad ansträngning/ökad bekvämlighet,
miljöintresse, ökad möjlighet att nå olika platser
samt ökad fysisk aktivitet.
Elfordonspremien var en del av regeringens satsning
på klimat och miljö i budgeten 2018. Målet var
att förbättra förutsättningarna att transportera sig
klimatvänligt samt bidra till ökad tillgänglighet och
ökad folkhälsa. Resultaten i sin helhet finns att läsa
i utvärderingen Elcykling – vem, hur och varför?
”Kan vi sluta sprida
myten om att det är
trångt vid Slussen?”
Det skriver Cyklistbloggen, om trafiklösningen vid Slussen i
Stockholm, där fotgängare och cyklister har en del övrigt att önska
vad gäller utrymme och framkomlighet medan motortrafiken får
breda ut sig. Cyklistbloggen fortsätter: ”Det finns hur mycket plats
som helst. […] Trängseln är inte vid Slussen, trängseln är i de smala
rännorna man anlagt vid Slussen. […] Men det finns alltså hur
mycket plats som helst. Om än för det mesta oanvänd.”
Missa inte Cyklistbloggens Jeroen Wolfers krönika på temat längst
bak i detta nummer av tidningen.
Cykelfrämjandet
hos Per Bolund
I samband med presentationen av regeringens budget i september
träffade Cykelfrämjandets ordförande Lars Strömgren finansmarknads-
och bostadsminister Per Bolund för att ge en kommentar
kring (de uteblivna) cykelsatsningarna. Andelen som reser med
cykel måste öka, men för att detta ska bli verklighet krävs satsningar
och resurser. Januari avtalet gav ett antal konkreta löften gällande
cykling, men mycket återstår för att dessa ska bli uppfyllda.
Cykelfrämjandet vill bland annat se:
· Nationellt mål för cyklingens andel.
· Ändring av väglagen så att cykelväg inte betraktas som ett
tillbehör till bilväg.
· Ökade resurser till infrastruktur, drift och underhåll av
cykelvägar.
… en av initiativtagarna till
Cykelfrämjandets cykelkurser
för vuxna nybörjare, som nu
lämnar över stafettpinnen till
sina kollegor.
Hur kom verksamheten till?
– Jag jobbade inom ett studieförbund och
fick 2012 en förfrågan från Solna stad om vi
kunde hålla cykelkurser ihop. Eva Lind-Båth
från Cykelfrämjandets Storstockholmskrets
var ansvarig ledare.
Minns du det första kurstillfället?
– Ja! Döm om vår förvåning när det dök upp
25 personer. Kursen blev en succé och fler
kommuner ville vara med. Vi tog fram kursmaterial
och höll ledarkurser för volontärer
för att lära ut metoden som går ut på att
deltagarna börjar på en cykel utan trampor,
som på en balanscykel.
Hur har verksamheten utvecklats?
– Nu har Cykelfrämjandet anställda i
Stockholm, Malmö och i Göteborg. Efterfrågan
har varit stor och vi har många olika
samarbetspartners, framför allt kommuner
och bostadsbolag.
Vad är det bästa med kurserna?
– Det är en så glädjefylld verksamhet. Att
lära vuxna att cykla kan vara utmanande
eftersom de kan vara rädda för att trilla och
det kan vara klurigt att knäcka koden. Men
när de väl har gjort det är de väldigt lyckliga
och känner sig både stolta och fria.
6 Cykling nummer 3-2019 Cykling nummer 3-2019 7

NYHETER
I FOKUS
FOTO: MOST PHOTOS
52 %
Så stor andel av barnen går eller
cyklar till skolan idag. Motsvarande
siffra var under 70-talet uppe på 90
procent. Siffrorna framgår av en ny
sammanställning av nyckeltal kring
barn och ungas cykling som Svenska
Cykel städer ligger bakom.
Vad säger landets rektorer?
26 % har varit med om en trafikincident
eller olycka vid sin skola.
Text: Per Cornell
Det finns många saker som talar för att ta cykeln till jobbet. Nu börjar fler
arbetsgivare förstå vad pendlarna behöver. Vi har träffat några av dem.
Jobbpendling
som håller i
längden
Skjutsande föräldrar
trafikfara vid skolor
Allt fler föräldrar skjutsar sina barn med bil och föräldrarnas attityder
till trafikreglerna har försämrats. En majoritet av landets rektorer
anser också att trafiksäkerheten är ett problem och lika många
är oroliga för att en allvarlig trafikincident ska inträffa.
Trafiksituationen vid landets skolor är
osäker och utvecklingen går åt fel håll. Det
visar årets skoltrafiksundersökning från If
Skadeförsäkring, där både föräldrar och
rektorer har deltagit.
– År efter år betonar vi vikten av att förbättra
trafikmiljön kring skolorna så att
barnen kan känna sig trygga, men uppenbarligen
har vi fortfarande lång väg kvar
innan problemet är löst. Föräldrarnas svar
gör också risken för en ond spiral uppenbar
– att man skjutsar sina barn just för att man
oroar sig för trafiksituationen, kommenterar
Irene Isaksson-Hellman, trafiksäkerhetsforskare
på If.
Enligt rektorerna är ett stort problem att
så många bilar befinner sig runt skolan vid
vissa tider på dagen. Ett förslag skulle vara
att skolor inför utspridda tider på schemat
så att inte bilarna samlas på samma plats
vid samma tid.
– Men det löser inte grundproblemet.
Först och främst bör vi säkra miljön runt
skolorna och uppmuntra barnen att röra
sig själva mer för att bryta trenden, säger
Irene Isaksson-Hellman.
Lösningen? Låt barnen gå eller cykla till
skolan. Vill du inte släppa iväg ditt barn
själv – gå eller cykla tillsammans.
60 % är oroliga för att något
allvarligt ska inträffa
27 % ser föräldrar som pratar i
mobiltelefon när dem lämnar och
hämtar sina barn med bil
56 % anser att trafiksäkerheten vid
skolorna är ett problem
44 % anser att föräldrar som lämnar i bil
är den största trafikrisken på skolan
33 % anser att föräldrarnas höga
hastigheter nära skolan är ett problem
ykelpendlingen till och från arbetet
ökar stadigt på många håll i landet. I
storstadsregionerna är det många som
uppskattar fördelar som tidsvinster,
större förutsägbarhet kring hur lång tid jobbresan
tar och att slippa trängseln i kollektivtrafiken eller
på vägarna.
Även arbetsgivarna har börjat inse vinsterna
med att de anställda pendlar med cykel. Det finns
uppenbara samband mellan rörelse, motion och
bättre hälsa. Håller sig medarbetarna friskare
kommer de troligen att klara av sitt arbete på ett
bättre sätt. Enligt en brittisk studie av forskare på
University of Glasgow finns det också belägg för att
daglig cykling minskar riskerna både för hjärt- och
kärlsjukdomar och cancer. Eftersom det rör sig
om en så kallad observationsstudie är det svårt att
slå fast en tydlig orsak och verkan. Men effekterna
kvarstod även när forskarna tog hänsyn till andra
faktorer som rökning, kosthållning och vikt.
Karin Ryberg är projektledare för Cykelvänlig
arbetsplats i Västra Götalandsregionen. Cykelvänlig
arbetsplats är ett initiativ för regioner
och kommuner runt om i landet som vill stärka
cykelpendlingen.
– Vi vill få invånarna att resa mer hållbart. Ur
vårt perspektiv har det många fördelar. Det är en
förutsättning för att vi ska uppnå våra miljömål och
det hänger ihop med våra hälsomål. Som region tar
vi ju hand om sjukvård också, säger hon.
”Vi behöver få in mer
vardagsmotion i våra liv,
inte bara träning”
Just cyklingen är en viktig nyckel och att påverka
arbetsgivarna att sänka tröskeln för de anställda att
ta cykeln till eller i jobbet kan ge stora effekter.
– Vi behöver få in mer vardagsmotion i våra liv,
inte bara träning, eftersom det ger bättre hälsa. Det
leder till att färre söker vård för de stora folksjukdomarna,
ett mer hållbart resande och ett ökat
välbefinnande.
8 Cykling nummer 3-2019 Cykling nummer 3-2019 9

I FOKUS
I FOKUS
Sex anledningar att bli
cykelvänlig:
1. Friskare medarbetare
Regelbunden motion minskar
bland annat risken för diabetes,
demenssjukdomar och
depressioner. Det har dessutom
en positiv effekt på
immunförsvaret och kan leda till
en minskad sjukfrånvaro.
2. Skärpta medarbetare
Fysisk aktivitet ger pigga medarbetare
som fokuserar och
presterar bättre. Det motverkar
också sömnproblem och
koncentrationssvårigheter.
3. Stärkt miljöprofil
Företaget kan inkludera medarbetarnas
resor till och från
arbetet både i sin miljöpolicy
och i sin resepolicy.
4. Attraktiv arbetskraft
Allt fler vill vardagsmotionera
genom att cykelpendla. En
cykelvänlig profil blir en fördel i
konkurrensen om arbetstagare.
5. Modernt rättvisetänk
Genom att styra satsningar från
tjänstebilar till cykelförmåner
kan fler få del av kakan.
6. Lägre stressnivåer
Medarbetare slipper börja
dagen med frustration på grund
av bilköer och sökande efter
parkeringsplats.
”Hälsoaspekten är
viktigast för oss”
För CPAC Systems är hälsa och friskvård en stor del av vilka
de vill vara som arbetsgivare. Det var så cyklingen blev central.
CPAC Systems i Mölndal utanför Göteborg
är ett teknikföretag som utvecklar styrsystem
till Volvo. I en värld där det är hård
konkurrens om kompetensen de behöver för
sin verksamhet, har de mjuka
värdena som företaget
erbjuder blivit en konkurrensfördel.
HR- och teknikansvarig
Anders Pihl
har länge drivit en satsning
på friskvård och hälsa. Exempelvis
har han och ledningsgruppen sett till
att det finns ett kommersiellt gym intill deras
lokaler och de har regelbundna hälsoundersökningar
med rådgivning kring kost och
levnadsvanor.
– Därför blev också cykling något naturligt.
Jag har själv cykelpendlat året om i 28
år. I min roll blir det ganska enkelt att driva
den här typen av frågor. Vi har gått in för
att göra det enkelt och lustfyllt att cykla
till jobbet eller att cykla i tjänsten. Ungefär
hälften av de anställda cykelpendlar under
sommarhalvåret, säger han.
CPAC Systems har toppat rankingen i
Cykelvänlig Arbetsplats i Västra Götalandsregionen
tidigare. Efter några års paus från
deltagandet är de nu tillbaka och det ser
lovande ut även 2019. De har bland annat
byggt ett bra och låsbart garage med
omklädning och dusch. De har också reservdelar
i ett förråd och mekardagar två gånger
om året. De har också tjänstecyklar.
– Vi har både vanliga cyklar, elcyklar och
en lådcykel som är mycket populär. För dem
som inte kan eller vill pendla till jobbet är det
praktiskt att kunna låna en cykel här. Man får
även låna dem under helgerna.
För att få fler att cykla är det entusiasmen
som behöver släppas fram, menar
Anders Pihl. Man cyklar för att det är roligt,
nyttigt och bra för klimatet. Men de har
försökt att undvika pekpinnar och dåligt
samvete för dem som det inte passar att
cykla till jobbet.
Har ni några erfarenheter som ni tror att
andra skulle ha nytta av?
– Vi har lärt ut trafikregler till de anställda.
Om vi försöker få dem att cykla känns
säkerheten viktig. Både att man kan reglerna
och att man får hjälp att sätta på vinterdäck
på vintrarna. Råd och tips om bra kläder har
också varit viktigt. Vi har också skänkt reflexvästar
till våra anställda.
Har du några råd till andra arbetsplatser?
– Börja i mindre skala, då är det lättare att
komma igång. Det som är värt att satsa på
är bra möjligheter att förvara cykeln och
möjlighet till ombyte och dusch.
Och till cykelentusiaster som vill påverka
sin arbetsgivare?
– Hitta några likasinnade, tänk ut några
konkreta förslag som ni kollar upp och var
beredda att jobba lite själva.
FOTO: HANNA MI JAKOBSON
”Haka på kommunens initiativ”
För WSP i Uppsala handlar cykelpendling om att leva som man
lär. Eftersom de planerar framtidens stadsmiljöer är sättet de
transporterar sig själva på en trovärdighetsfråga.
Garaget under WSP:s Uppsalakontor utmanar
bilden av ett vanligt företagsgarage. Här
möts man av ett väl tilltaget cykelrum byggt
i galler som motsvarar cirka fem traditionella
bilplatser i storlek. Här kan alla som
vill låsa in sin cykel. Längs väggarna finns
dessutom ett 50-tal parkeringsplatser för
cykel i vanliga ställ. Ytterligare fem bilplatser
har också fått ge plats åt omklädningsrum,
separata för män och kvinnor, samt
dusch och toalett. Det finns också ett antal
laddplatser för elbilar.
– Vi är ett globalt teknikkonsultbolag som
verkar lokalt och är med och planerar framtidens
stadsmiljöer. De miljöerna ska präglas
av hållbarhet och hållbara transporter.
Då måste vi leva som vi lär. Det var så cykel-
pendling blev en viktig del
av vårt hållbarhetsarbete,
säger Fredrik Frensborg,
chef för urban utveckling
på WSP i Uppsala.
Den stora satsningen
på att göra det lättare för
medarbetarna att cykla till jobbet har gjort
att WSP utmärker sig positivt i initiativet
Cykelvänlig Arbetsplats.
– Vi samarbetar mycket med kommunen
och ville verkligen ta oss an utmaningarna i
tävlingen som också sammanföll med att vi
flyttade in till centrala Uppsala.
Hur har ni fått fler att cykla
till jobbet och i jobbet?
Så vill Cykelfrämjandet
göra det mer förmånligt
att cykelpendla
1. Gör reseavdraget oberoende
av vilket fordon som
man reser med.
2. Ta bort förmånsskatten
för den som har en förmånscykel
via sin arbetsgivare.
Upplägget kan liknas
vid hem-PC- reformen
under 1990-talet.
3. Låt anställda använda
friskvårdsbidraget till
cykel så den behandlas på
samma sätt som ett gymkort
som subventioneras
av arbetsgivaren.
– Flytten var en viktig faktor. Garaget var
också en väldigt viktig förutsättning. Vi har
dessutom skaffat företagscyklar både med
och utan eldrift. Det var lite skepsis inför
den här satsningen och det krävdes en del
nudging. Till exempel har vi kostnadsfri
service eller däckbyte två gånger om
året. Vi har också gjort ett avtal med en
leverantör så att våra anställda kan köpa
cyklar till förmånliga priser. Man får jobba
på flera fronter.
Har det varit en lyckad satsning?
– Verkligen. Det här är ingen tillfällig trend
och för oss är det bra för affärerna, för
hälsan och för vårt varumärke. Det är en
trovärdighetsfråga.
Har du några tips till andra arbetsplatser?
– Haka på ett sånt initiativ som Cykelfrämjandet
eller kommunen arrangerar. Det är ett
bra sätt att komma igång.
10 Cykling nummer 3-2019 Cykling nummer 3-2019 11

PROFILEN
PROFILEN
Cykeln är en genial uppfinning, konstaterar skådespelaren och manusförfattaren Sissela
Kyle som cyklar vart hon än ska i Stockholm. Trots att det på vissa håll kan vara lite tufft
att cykla menar hon, ”nästan farligt”, och ger en känga till Stockholms stad.
”Att cykla – en del av livet”
ulturell mångsysslare av rang
– så kan Sissela Kyle utan överdrift
beskrivas. Skådespelare,
radiospanare, kåsör, konferencier
och före detta teaterchef … Lägg också
till att hon regisserar och skriver manus,
senast till föreställningen Etta på listan
med premiär nu i oktober. I somras var
Sissela Kyle sommarvärd i P1 för fjärde
gången i ordningen. Hennes sommarprat
kallades en dödsmässa eftersom det till
stor del handlade om döden, bland annat
delade hon med sig av sina känslor efter
den före detta kollegan Benny Fredrikssons
tragiska bortgång förra året. (Fredriksson
avsattes som vd för Kulturhuset Stadsteatern
efter en mediastorm runt hans ledarskap
och begick kort därefter självmord.)
I sitt sommarprat berättade Kyle också
om den gråa kalla decemberdag då hon
som gående råkade komma över på cykelbanan
och blev påkörd av en budhoj.
Vad hände?
– Det var otäckt för det gick så fort och
gjorde otroligt ont. Jag blev väldigt medveten
om de höga hastigheterna på cykelbanorna.
Men olyckan var inte budkillens
fel, snarare mitt eget. Eller Stockholms
stad som inte hade markerat att cykel- och
gångbanan hade bytt plats. Olyckan gjorde
mig lite skraj men det var nog bra för jag var
snudd på dumdristig innan.
Varför gillar du att cykla?
– Cykling är en del av livet för mig. Min
pappa var en hängiven anti-bilist. Han
ogillande allt möjligt: påslakan, stearinljus,
torkade blommor ... Men ingenting ogillade
han så mycket som bilar. Han tyckte bilar
var den egoistiska människans signum. De
förstörde naturen, kulturen och – ja, själen.
Så jag har cyklat väldigt mycket, det är en
genial uppfinning.
Har du intresserat dig för cykelns
historia?
– Inte egentligen. Men när jag spelade Fröken
Friman cyklade jag runt på en gammal
cykel från början av 1900-talet. Cykeln har
ju varit en otroligt viktigt frihetssymbol för
kvinnor. Fröken Friman har flera sådana
attribut. Hon röker och hon cyklar. Fatta
vilken cool grej för en kvinna som levde på
den tiden att cykla fram. Plingeling liksom!
Kommer du ihåg din första cykel?
– Javisst! Jag hade en storebror som jag fick
ärva cyklar av. Så jag ärvde en rostig trehjuling
i plåt, men också en tuff pojkcykel med
limpsadel och jenkastyre. Men min första
egna var en blå Crescent.
Får du idéer när du cyklar?
– Det kan jag få, men jag tror hjärnan är för
aktiv när man cyklar. Men när jag springer
kan jag få massor av idéer. Jag har lärt
mig hela texter medan jag är ute på en
löprunda.
Vad tycker du om cykelkulturen i
Stockholm?
– Jag cyklar ju överallt så jag tycker det är
fantastiskt. Sedan är det på vissa håll lite
tufft, nästan farligt.
Som vid Slussen ner mot Skeppsbron.
När det blir tätt med hojar gäller ofta djungelns
lag. Snabbast och mest hänsynslös tar
sig fram bäst. Det är rätt läskigt.
Vad skulle du vilja förbättra?
– Jag vill förbjuda elscootrar! Jag måste
säga att det är en jädra problematik som
har dykt upp nu med elscootrarna. Förarna
har aldrig hjälm och det går ofta fort. Många
är dessutom ganska packade på kvällen
(skratt). Jag är också lite kritisk till reformen
då man subventionerade elcyklar. Jag
tycker att man skulle subventionerat vanliga
cyklar istället. För det är så fruktansvärt
mycket bättre för folkhälsan.
SISSELA KYLE
Ålder: 62 år.
Bor: Södermalm i Stockholm.
Familj: Särbon Per Naroskin
och två barn.
Gör: Skådespelare och regissör.
Aktuell med: Etta på listan, en
föreställning som Sissela Kyle har
skrivit ihop med Calle Norlén.
Spelas på Scalateatern i Stockholm
i oktober och på Draken i
Göteborg i november.
Kuriosa: Är matintresserad till
den grad att hon har blivit invald i
Gastronomiska akademien.
Text & foto: Ulrik Tylö
12 Cykling nummer 3-2019 Cykling nummer 3-2019 13

UTBLICK
UTBLICK
Text: Kalle Bern
Foto: Geir Anders Rybakken Ørslien, Lisa Siegel och
Bymiljøetaten Oslo kommune
Oslo har under de senaste åren cyklat om Stockholm och är nu på väg att ta
upp kampen mot Köpenhamn om att vara Nordens bästa cykelhuvudstad.
Framgångskonceptet? Ambitiösa satsningar på genomtänkt infrastruktur som
gör det trevligare att cykla – och mindre trevligt att köra bil i innerstaden.
Oslo – Nordens nya
cykelhuvudstad?

UTBLICK
UTBLICK
”Oslo briljerar vad gäller politisk vilja och kunskap. Framför allt
visar de på vilken nytta cyklingen ger på en samhällsnivå.”
slos stadskärna – eller i alla fall ett
område på en dryg kvadratkilometer –
har stängts av för biltrafik. Här är du
i stället välkommen att gå eller cykla.
Detta är ett av flera initiativ som gör att Oslo nu rankas
som världens sjunde bästa cykelstad enligt årets
Copenhagenize Index. Men så har det inte alltid
varit. På bara fyra år har Oslo vänt utvecklingen från
att vara en stad som satte biltrafiken i fokus och där
cykelinfrastruktur byggdes utan någon egentlig plan.
Statliga Vägverket var ensam beslutsfattare när det
gällde cykelutbyggnad och cykelpolitiken var präglad
av tjusiga visioner och väldigt lite genomförande.
– Cykling var för dem med specialintresse och
det var mestadels män som cyklade i trafiken.
Mycket lovades men väldigt lite blev gjort, berättar
Kari Anne Solfjeld Eid på Cykelfrämjandets norska
systerorganisation, Syklistenes Landsförening.
2015 initierades Sykkelprosjektet i Oslo och en
Oslostandard för cykelinfrastruktur och en cykelstrategi
togs fram. Målet är att andelen cykelresor
ska öka till 16 procent till år 2025 och andelen barn
och unga som går eller cyklar till skolan ska öka till
90 procent. Sättet som Oslo har tagit sig an denna
cykelsatsning kan komma att bli facit för andra städer
– en viktig aspekt är att låta kunskap och långsiktighet
styra mer än snabba politiska poänger. En
åtgärd som tydligt illustrerar projektets seriositet är
de över tusen parkeringsplatser för bilar som 2017
togs bort för att ge plats för cykelinfrastruktur och
utöver förbättringar i infrastrukturen satsar man på
riktade åtgärder för att få Osloborna att cykla mer.
Ett exempel är Oslo Bysykkel – stadens ambitiösa
hyrcykelsystem som omfattas av 3 000 cyklar. Förhoppningen
är att kunna få cykelsäsongen att inbegripa
även vintern genom att utrusta cyklarna med
dubbdäck, vilket man gjorde i ett pilotprojekt förra
året. Ett annat exempel är det kommunala bidrag
som har införts för inköp av elassisterad lastcykel
och som omfattar såväl företag som privatpersoner.
Att det är just lastcyklar som subventioneras har sin
förklaring i att man vill få de mellantunga transporter,
som idag utförs med personbilar, att i större
utsträckning utföras med cykel.
Att Osloborna är intresserade av klimatsmarta
transporter är inget nytt, länge har Norges huvudstad
varit världsledande i andel elbilar. Men nu ska
Oslo Bysykkel är stadens hyrcykelsystem med totalt 3 000 cyklar som fördelas på 253
stationer. Priset ligger på 399 kr/säsong (april–november), 99 kr/månad eller 49 kr/dygn.
16

UTBLICK
UTBLICK
Så blev Oslo en cykelstad
Staden initierade 2015 Sykkelprosjektet
som pågår till 2025. Budget: 350–450
miljoner per år fram till 2025.
Har utöver ett cykelkansli också en cykeldirektör
med ett övergripande ansvar för
projektet.
Oslo är i år Europas miljöhuvudstad och
en del av underlaget för utnämnandet
handlade om cykelns framträdande roll.
”2013 var det endast 7 procent som ansåg att cykelvägnätet
hade god standard jämfört med 19 procent 2018.”
alltså Teslaförarna och deras fossileldande medbilister
ställa bilen och i stället ta cykeln. På senare
tid har man insett att det finns potential i nya typer
av cyklar för att locka denna målgrupp: elcyklar, lastcyklar
och hyrcyklar är viktiga delar i utvecklingen
som uppmuntras av kommunen.
Såhär snart halvvägs igenom projektet finns
mycket kvar att göra men många delsegrar kan
också firas. I resvaneundersökningar och attitydundersökningar
ser man en mycket positiv utveckling
kring upplevelsen av cykelvägnätets standard.
2013 var det endast 7 procent som ansåg att nätet
hade god standard jämfört med 19 procent 2018.
Oslobornas inställning till att röra på sig och vara
utomhus oavsett väder kan också vara en bidragande
faktor till att utvecklingen går åt rätt håll.
– Oslo och Norge har en ”gå på tur”-mentalitet
där man inte är rädd för att dra på sig friluftskläder
och bli svettig, vilket är viktigt i en backig stad. Oslo
är geografiskt uppbyggt som en gryta som lutar ner
mot centrum vilket gör att de flesta har nerförsbacke
till jobbet och uppförsbacke på hemvägen, berättar
Linda Kummel som jobbade som planeringarkitekt
på Spacescape då de konsulterade Oslos kommun i
arbetet med att ta fram en cykelstrategi.
En aspekt som var viktig i framtagandet av cykelstrategin
var att Oslo skulle agera föregångare för
övriga landet, berättar Linda Kummel.
– Det är tillåtet att cykla på trottoarerna i Norge.
Men Oslo har ambitionen att separera gång- och
cykeltrafik.
– Oslo briljerar vad gäller politisk vilja och kunskap.
Framför allt visar de på vilken nytta cyklingen
ger på en samhällsnivå. Och kanske viktigast av allt,
de ser inte cykelprojektet som ett trafikprojekt utan
något som hänger ihop med målsättningar inom
skola, hälsa, stadsbyggnad och klimat. Det är den
helhetsbilden som är avgörande, berättar hon.
Linda Kummel menar också att cyklisterna i Oslo
märker av helhetssynen i cykelstrategin och hur den
påverkar stadens utfomning, medan Stockholmscyklisterna
får nöja sig med mindre satsningar.
Kari Anne Solfjeld Eid på Syklistenes Landsförening
håller med om beskrivningen av att Oslos cyklister
har fått det avsevärt mycket bättre.
– Med risk för att få äta upp det jag säger har de
senaste fem åren varit en historisk höjdpunkt för
Oslos cykelaktivister. För första gången någonsin ser
vi nu att framkomlighet på cykel prioriteras och det
finns ekonomi, kunskap och politisk vilja att satsa.
Vårt jobb i cyklisternas intresseorganisation har gått
från att slå huvudet i väggen till att kunna bidra till en
riktig förbättring, vi får komma med synpunkter och
kan i större utsträckning påverka och ta initiativ.
Som tidigare nämnt har Oslo klättrat till sjunde
plats i Copenhagenizes rankning av cykelstäder,
men hur står sig staden då i jämförelse med Köpenhamn
som toppar listan?
– På sikt kanske Oslo kan ta över som Nordens
cykelhuvudstad men Köpenhamn ligger fortfarande
långt före. De började sin cykelanpassning redan på
tidigt 1980-tal medan Oslos satsningar har kommit
igång på allvar först de senaste åren, om än med höga
ambitioner, menar Linda Kummel.
En bit kvar till toppen med andra ord, men hur
står sig Oslo i jämförelse med vår svenska huvudstad?
Linda Kummel var delaktig även i arbetet med
att ta fram Stockholms cykelplan år 2012 och hon
kan se tydliga skillnader städerna emellan, i arbetet
med att nå målen.
Före och efter: korsningen Thorvald Meyers gate/Sannergata.
Copenhagenize Index – Ranking av de 20 bästa cykelstäderna i världen där olika faktorer vägs in.
Oslo klättrade från plats 19 till plats 7 i år. Köpenhamn, Amsterdam och Utrecht har länge toppat listan.
Cykling nummer 3-2019 19

ETT MEDVETET VAL
ETT MEDVETET VAL
Text: Fanny Westin Foto: Niklas Aronsson
Vad är ekoskådning?
Fågelskådning som utförs med
ekologisk transport såsom gång,
cykling och skidor. Buss, tåg och
elcykel etc. är alltså inte tillåtet.
Annikas tips!
Utgå ifrån dina egna förutsättningar.
Cykla så långt du själv
orkar och upptäck fågellivet i ditt
närområde. Fåglar finns överallt,
inte bara på klassiska fågellokaler.
Ta alltid med regnkläder, oavsett
vad väderprognosen säger. Det
är inte roligt att bli genomblöt när
man har tänkt vara ute hela dagen.
Glöm inte att ta med ”regnkläder”
(plastpåse) även till optiken!
Ladda med mat och vatten. Det
går åt mycket energi när man
cyklar. Själv har jag alltid med en
påse linschips som jag trycker i
mig under hemfärden.
Annika Rastén har insett att det som fågelskådare är både trevligare – och
mer effektivt – att cykla i stället för att sitta instängd i en bil. På sin gamla slitna
trotjänare cyklade hon förra året 319 mil – och kryssade 209 fågelarter
Med kikaren
inställd på fåglar
töver det uppenbara – motion, frisk
luft och i princip obefintlig klimatpåverkan
– är något av det bästa med
att fågelskåda med cykel, enligt Annika
Rastén, att man kan ha ögon och öron fullt påkopplade
hela tiden.
– Sitter man i en bil hör man inga läten och man kör
i regel så fort att man inte hinner se
fåglar vid vägkanten eller i träd man
passerar. På cykeln däremot rör man
sig i ett lugnt och behagligt tempo
som gör att man hinner upptäcka
alla fåglar i landskapet. En annan
fördel är att man kan ta sig fram på
småvägar där motortrafik inte är
tillåten.
Ekoskådandet, som det kallas när
man tar sig fram exempelvis till fots
eller med cykel, har blivit något av en
livsstil för Annika Rastén och många
med henne. Till yrket är Annika biolog
och tack vare att hon jobbar i projekt,
med mer eller mindre intensiva
perioder, får hon tid över till sin passion
och det är ett högst medvetet val
att inte jobba mer än motsvarande en
halvtid.
– Det innebär att jag har låg inkomst,
men jag har varken barn eller lyxvanor
så jag klarar mig bra på det jag tjänar.
För mig är det mer värdefullt att ha
mycket tid att vistas i naturen, än att
kunna köpa en massa prylar.
Upplever du att du gör avkall
på din levnadsstandard?
– Nej, jag kan inte komma på något som
känns som en uppoffring. Jag sparar
mycket pengar på att inte köpa nya kläder hela tiden
och inte använda en massa skönhetsprodukter. Jag
äter ytterst sällan på restaurang och går aldrig på bio
eller gör andra saker som kostar en massa pengar.
Men det är absolut inget jag saknar, jag hade knappast
börjat konsumera mer om jag så hade haft dubbelt
så hög inkomst.
Men är det möjligt att ekoskåda
med ett heltidsjobb?
– Absolut! De flesta av de ekoskådare jag känner har
heltidsjobb och de sticker ut på helger, kvällar eller
tidiga morgnar. Flera tar cykeln till jobbet och passar
då på att skåda utmed vägen. Har man heltidsjobb
skulle jag snarare säga att det är ännu mer motiverat
att ekoskåda, för då utnyttjar man tiden maximalt.
Och att utnyttja tiden maximalt är något Annika
Rastén kan. Förra året blev det 209 kryssade fågelarter
och 319 cyklade mil, trots att sommaren var så
varm och torr och att hon inte kan cykla ”mer än ett
par mil” om det är över 25 grader.
Vilka är de vanligaste reaktionerna
på att du cyklar?
– De flesta tycker att det är jättekul och att jag är en bra
förebild. Och när folk får se min cykel brukar reaktionen
vara densamma. ”Cyklar du på en sån där gammal
rishög!? Jag trodde du hade värsta racercykeln!”
Vad har du för cykel?
– Haha, jag cyklar fortfarande omkring på min första
vuxencykel, en Diplomatique som jag fick när jag
fyllde 13. Den är treväxlad, men under många år var
växlarna trasiga, så även nu sedan jag fått den lagad
cyklar jag nästan bara på 2:an. Pakethållaren har
lossnat och sitter fast med ståltråd och jag har fått
byta vevlagret ett par gånger. Min cykel har gått flera
tusen mil och den börjar tyvärr sjunga på sista versen.
Men ett tag till ska den nog kunna hänga med!
FOTO: ANNIKA RASTÉN
”Från cykeln har jag hittat åtskilliga fåglar,
som denna slaguggla, som jag definitivt
hade missat om jag åkt bil.”
ANNIKA RASTÉN
Bor: Utanför Dannemora, några
mil norr om Uppsala.
Ålder: 39.
Jobbar: Biolog, jobbar främst med
att inventera fåglar.
Det bästa med att cykla: Friheten!
På fritiden: Är jag i naturen så
mycket det bara går, oavsett väder
och årstid.
Blogg: Naturbloggen
(kopplad till Biotopia i Uppsala –
före detta Biologiska museet)
Biotopia.nu/author/naturbloggen/
20 Cykling nummer 3-2019 Cykling nummer 3-2019 21

Cykelfrämjandet jubilerar
Originaltext: Martin Emanuel, i förkortning av Fanny Westin
85 år har gått sedan föreningen bildades och mycket
vatten har sedan dess runnit under broarna. Men
mycket är sig också likt. Här kommer en tillbakablick
från de första årtiondena baserad på en artikel av
teknik- och vetenskapshistorikern Martin Emanuel
som skrevs inför föreningens 75-årsjubileum.

JUBILEUM
JUBILEUM
Nedan: Cykelfrämjandet bedrev redan från start ”cykelpropaganda”
(!) för att få bättre infrastruktur för cyklister.
Längst ner: Att kunna fixa sin egen cykel har alltid legat i
linje med föreningens idé. Än idag hålls mekarkurser.
Mitten nedan: ”Cykla, en hjärtesak.” Klädd i vitt på
bilden syns Gun Hägglund, generalsekreterare, ordförande
respektive tidningsredaktör i omgångar under
70- och 80-talet.
Att ”fostra och disciplinera oförsiktiga
cyklister” var i Cykelfrämjandets
begynnelse en del av kärnverksamheten.
en 29 november 1934 höll Cykelfrämjandet
sitt första konstituerande
möte och föreningens existens var ett
faktum. Det var ingen slump att det
skedde just då – cykeln var på frammarsch och några
år tidigare hade Kommittén för svensk cykelpropaganda
(!) försökt påverka myndigheter att börja
anlägga cykelbanor och cykelvägar. Under 1934 uppstod
sedan tankar om en svensk riksförening som
skulle tillvarata alla typer av cyklister. Sagt och gjort.
I den verksamhet som tog form kan man tala om
två olika huvudinriktningar, som sedan dess har varit
mer eller mindre framträdande vid olika tidpunkter.
Den ena inriktningen var lobbyverksamheten som i
korta drag går ut på att förbättra förhållandena för
cykeltrafiken genom bättre infrastruktur. Den andra
inriktningen var rekreationscyklingen. Föreningen
arrangerade utflykter och cykelsemestrar och tre år
efter Cykelfrämjandets grundande öppnade man till
och med en egen resebyrå för att ta hand om den
växande cykelturismen. Det upprättades också avtal
med turiststationer och vandrarhem om så kallade
”cykelhem”, där cyklister kunde bo till rabatterade
priser. Utöver ovan nämnda inriktningar, det vill
säga lobbyarbete och rekreationscykling, fanns
också en mer inåtvänd verksamhet, som innebar
att fostra och disciplinera oförsiktiga cyklister och
verka för en bättre trafikkultur.
Cykelfrämjandets grundande sammanfaller, som
tidigare nämnt, med cykelns ökande popularitet.
Under 1900-talets första decennier hade cykeln
successivt blivit tillgänglig för nya sociala grupper.
Under 1930-talet togs den i hög grad i anspråk
av arbetarklassen – såväl för vardagsbruk som vid
cykelsemestern. Cyklismen kom sedan att nå sin
kulmen under andra världskriget, då bristen på
bränsle paralyserade motortrafiken.
”Cyklismen kom att nå sin kulmen under andra världskriget,
då bristen på bränsle paralyserade motortrafiken.”
1934: Cykelfrämjandet grundas
1937: Cykelfrämjandet öppnar resebyrå.
1954: Föreningen byter namn till Cykel- och mopedfrämjandet.
24 Cykling nummer 3-2019
1970: Cykeln börjar på allvar inkluderas i stadsplaneringen
1980: Föreningen återtar sitt gamla namn, Cykelfrämjandet.

JUBILEUM
Efter bilismens framfart på 1950-talet växte en motståndsrörelse
fram under kommande årtionden, där cykeln lyftes fram som en
möjlig lösning på de tilltagande stadstrafikproblemen.
1950-talet innebar, som bekant, bilismens
enorma expansion vilken kom att få en avskräckande
verkan på cyklister. Med storstädernas tilltagande
utbredning, utbyggd och förbättrad kollektivtrafik,
förlorade cykeln också sin tidigare roll
som viktigt pendlarfordon. Utifrån bedömningarna
om bilismens expansion fann sig trafikplanerarna
ofta tvungna att planera för en obegränsad bilism.
Lite tillspetsat kan man säga att det aldrig var fråga
om att anpassa bilismen till staden. Staden måste
anpassas till bilismen.
Från 1950-talet argumenterade Cykelfrämjandet
för ökad cykling inte bara utifrån ett fostrande friluftsperspektiv
utan alltmer i termer av hälsa och
motion. Ändå valde Cykelfrämjandet 1954 – i och
för sig inte helt utan interna diskussioner – att byta
namn till Cykel- och mopedfrämjandet (ett namn
som sedan hängde kvar till 1980). Även mopedister
var nu alltså välkomna till föreningen. Med vikande
cykelförsäljning och en skarpt stigande mopedförsäljning
gjorde man bedömningen att det var dödsdömt
att klamra sig fast vid den gamla cykeln som
ändå inte verkade ha någon framtid. Det var alltså
fråga om en sorts överlevnadsstrategi och en kapitulation
inför motorismens starka frammarsch.
1960-talet var ett tvetydigt årtionde för cyklismen.
Å ena sidan accelererade bilismens expansion och
dess genomslag i stadsbyggandet, å andra sidan
började samtidigt just detta att ifrågasättas. Vid
sidan av mopeder och en av läkare understödd
hälso inriktning, återuppstod cykeltrafiken successivt
som en fråga inom Cykelfrämjandet. Cykeln lyftes
fram som snabb, smidig och lättparkerad i stadstrafiken
och cyklandet presenterades som en möjlig
lösning på de tilltagande stadstrafikproblemen.
Och här kan vi väl konstatera att dessa tongångar
ekar aktuella även i dagens debatt om cyklingens
varande och som lösning på de stora utmaningar vi
står inför när det kommer till folkhälsa, framkomlighet,
miljö och klimat.
”1954 valde Cykelfrämjandet – inte utan diskussioner –
att byta namn till Cykel- och mopedfrämjandet.”
Cykling i det fria. Rekreationscyklingen
var, och är fortfarande, ett viktigt inslag
i Cykelfrämjandets verksamhet. Under
1930-talet öppnade föreningen till och
med en egen resebyrå.
1983: Premiärår för Cykelturistveckan
26
2014: Lars Strömgren blir ordförande.
2019: Cykelfrämjandet jobbar för ett nationellt mål för cyklingens andel.

RESOR
FOTO: MIKAEL STENBERG
Om EuroVelo
EuroVelo är ett europeiskt nätverk
som utgörs av 16 långdistansrutter
som förbinder de olika delarna av
kontinenten. Rutterna kan användas
av såväl cykelturister som lokalbefolkning.
Fyra av EuroVelo-lederna
går genom Sverige och utgörs av
sammanlagt 5 000 kilometer svensk
väg – från de lappländska fjällen i
norr till Skånes sandstränder i söder.
Tips! Läs mer på EuroVelo.se
PILGRIMSLEDEN / EUROVELO 3
Sträcker sig från Trondheim i Norge till Santiago de Compostella i Spanien.
Den svenska delen av leden: Svinesund–Göteborg.
Går genom 7 länder.
Totalt 5 100 km lång.
SOLLEDEN / EUROVELO 7
Sträcker sig från Nordkap i Norge till Malta.
Den svenska delen av leden: Karesuando–Malmö.
Går genom 9 länder.
Totalt 7 400 km lång.
ÖSTERSJÖLEDEN / EUROVELO 10
Sträcker sig från Haparanda och runt hela Östersjön
tillbaka till samma plats.
Den svenska delen av leden: Haparanda–Helsingborg.
Går genom 9 länder.
Totalt 7 200 km lång.
EuroVelo.
Hela Europas
vägnätverk
Atlanten
Det europeiska nätverket EuroVelo utgörs av inte mindre än
16 långdistansleder för cykel – och fyra av dem går genom
Sverige. Kanske något att spana in inför nästa cykelsemester?
et våras för den europeiska
cykelturismen. Att
cykelsemestra i Belgien,
Tyskland, Nederländerna,
och alpregionerna – som har en stark
tradition av cykelturism – är ett trevligt
nöje för cyklister. Här är det tätt
mellan cykelanpassade boenden
och det finns också många cykelanpassade
matställen med cykelparkeringar
och annat en cykelturist
kan behöva. Det är också tydligt att
skyltning, väglag och infrastruktur
är prioriterat. I Sverige ligger vi något
efter på den fronten, men visst finns
det satsningar på turistleder även här.
Ett exempel är Kattegattleden som
går från Helsingborg till Göteborg och
som har utnämnts till Europas bästa
cykelled. Och genom Sverige går faktiskt
inte mindre än fyra europeiska
cykelleder som förbinder de olika
delarna av kontinenten med varandra.
På sidan intill ser du vilka de är.
Nordsjön
NORDSJÖLEDEN / EUROVELO 12
Sträcker sig från Bergen i Norge och runt hela
Nordsjön till Shetlandsöarna.
Den svenska delen av leden: Svinesund–Halmstad.
Går genom 6 länder.
Totalt 6 900 km lång.
Östersjön
28 29

MEKA MED FABIENNE
ILLUSTRATION: JONATAN SAHLIN
Köpa begagnat. Så gör du
Att köpa begagnat är både plånboksvänligt och klimatsmart – men det kan
också vara vanskligt. Med en enkel genomgång av den tilltänkta cykeln vet du
snart om det är läge att göra affär eller om du ska leta vidare. Cykelmekproffset
Fabienne Roux ger här sina bästa tips!
VÄLJ FÖRSÄLJNINGSSTÄLLE
Begagnade cyklar går att köpa via olika
typer av försäljningsställen. Vissa butiker
och verkstäder säljer begagnade
– och dessutom renoverade – cyklar.
Köp- och säljsajter som Blocket, Tradera
och Facebook kan också vara en
väg att gå.
VÄLJ RÄTT CYKEL
Att hitta en cykel som passar just dig är
inte alltid det lättaste. Att den är i rätt
storlek är viktigt – men det ska också
vara rätt typ. Börja med att fundera
över dina behov. Hur gillar du att cykla?
Vill du cykla några kilometer varje dag,
eller behöver du pendla långa sträckor?
Ska det vara en el cykel eller kanske en
lastcykel? Är det backigt där du bor?
Att ha en cykel som passar just dina
behov gör stor skillnad och det är värt
att tänka några varv kring detta. Var
också noggrann med att testa cykeln
om det är möjligt, innan du slår till.
FUNGERAR ALLT SOM DET SKA?
Det säkraste är i regel att köpa en
renoverad cykel eftersom någon då
har gått igenom den och kontrollerat
att den fungerar som den ska. Oavsett
var och hur du köper cykel är det dock
bra att själv gå igenom alla delar. Tips!
Ta med insexnycklar och skiftnyckel.
SE UPP FÖR STULNA CYKLAR!
Tyvärr är det många cyklar som säljs
begagnat som kan ha bytt ägare ett
antal gånger, och inte alltid enligt ägarens
vilja. Fråga efter original kvitto
och dubbelkolla ramnumret med
polisens hittegods (ring 114 14) om
du har skäl att misstänka att cykeln
är stulen. Tips! Skriv upp din cykels
ramnummer eller fota av det för eventuella
framtida behov, om du skulle ha
oturen att få cykeln stulen.
Lycka till med cykeljakten!
Checklista –
hur mår cykeln?
· Kontrollera att sadelstolpen
och styrstammen
går att röra och justera
höjden på sadel och
styre.
· Syna ramen efter
sprickor och annat.
· Testa alla växlar och
bromsa både hårt och
mjukt.
· Hjulen ska vara raka och
rulla fint.
· Kolla att kedjan och
klingorna inte är slitna.
En kedja som är för lång
och inte ligger tight mot
klingorna vid vevpartiet
är dåliga tecken.
· Studsa cykeln mot marken
ett par gånger för att
höra om något glappar.
· Kolla att det inte finns
glapp i styret, hjulen eller
i vevlagret.
Missa inte Fabiennes pedagogiska mekarfilmer
på Cykelfrämjandets webbsida.
Kika också in på Cykelvalet.se!
Cykling nummer 3-2019 31

IKONEN
Sverigeloppscykeln
Från Haparanda till Ystad med Husqvarnaklassikern
Text och urval: Henrik Rex Jakobsson, Cykelhistoriska Föreningen
Foto: Peter Jonsson
Låt barnen styra!
Cyklingen har minskat bland barn och unga i Sverige och antalet skolresor på cykel har halverats
sedan 90-talet. Få barn når upp till de rekommenderade miniminivåerna av fysisk aktivitet på 60
minuter om dagen.
Låt barnen styra! är en uppmaning och ett upprop initierat av föreningen Svenska Cykelstäder.
Undersökningar visar att många barn vill cykla till skolan, men att föräldrarna ofta väljer att skjutsa
dem med bil istället. Att låta sitt barn cykla själv eller att cykla tillsammans har många positiva
effekter. Utöver motionen visar forskning att studieresultaten och välbefinnandet ökar.
1951 års rikskändis
Stålfarfar i reklamtagen …
(nummerlappen med
nollan gjorde han själv då
han fick delta utom tävlan).
Sverigeloppscykeln utvecklades i samband med att Hus qvarna
1951 arrangerade ett etapplopp genom Sverige. Loppet gick
från Haparanda till Ystad och alla deltagande cyklister tävlade
på just denna nya tvåväxlade modell. Sverigeloppet blev en
publiksuccé men oväntat blev det en inofficiell deltagare utom
tävlan (som ironiskt nog cyklade på en annan cykel) som fick
allra mest uppmärksamhet: Gustaf ”Stålfarfar” Håkansson,
som hade nekats att delta då han, med sina 65 år, ansågs för
gammal. Efter 78 mils cykling bad polisen honom att låta sig
läkarundersökas och det visade sig att Stålfarfar var vid god
vigör. Novoväxeln och Husqvarnas fotvänliga ”ortopedal” var
några av innovationerna på denna numera klassiska cykel.
Svenska Cykelstäder uppmanar kommuner och myndigheter i hela landet att anlägga säkra
cykelvägar till skolor och fritidsaktiviteter. Genom att minska biltrafiken i närområdet kan cykling
upplevas som tryggt och attraktivt för människor i alla åldrar.
32 Cykling nummer 3-2019

ANNONSTORGET
CYKELPAKET I EUROPA
www.cyclingsweden.se
Toscana
Provence
Moseldalen
Mallorca
Kroatien
Holland
och många fler!
Välkommen att prata
cykelresor med mig.
Diana 070-670 55 93
Cycling Sweden Active Escapes AB info@cyclingsweden.se
Cykla i Moseldalen
på egen hand
Längs hela floden sträcker sig en antastiskt
fin cykelväg. Vi ordnar trevliga ho‐
Cykelgruppen
tell, mat, bagagetransport & hotell, mellan & båt
hotellen, båttur på floden, cyklar.
– 2020 års resor ute nu!
Våra övriga cykelturer
• Vinvägen i Alsace Cykel & båt.
• Provence och Camargue
Boka redan nu för 2020
– platserna tar
• Slott och vin i Loiredalen
fort slut.
• Salzkammergut i Österrike
• Boden‐sjön
• Toscana • Mallorca
Cykel & båt en populär kombination
Cykel & hotell, bagagetransport
ingår alltid!
Flera alternativ, från
3 dagar och uppåt.
• Moseldalen, vår specialitet!
• Alsace – vinvägen
• Bodensjön runt
• Mallorca
• Moselfloden
• Toscana – flera alternativ
• Venedig-regionen
• Holland • Donau
• Donau cykelväg
• Holland – cykelparadiset
• Moselfloden, Rhen
• Hollands kanaler
och sjöar
• Donau
• Elbe och Moldau
• Kroatiska övärlden
• Po-dalen i Italien
• Provence & Camargue
• Kroatiska övärlden
• Grekiska öar
Gå in på vår hemsida
www.queentravel.com Gå in på vår hemsida eller
www.queentravel.se
ring 0503‐21900
eller ring 070-626 0791
Vandring och cykling på Sardinien
Vår och höst bästa tiden för cykling vid Medelhavet!
Sardinien, när Italien är som bäst!
Tack!
Sedan 2012 har vi på Frihet på cykel – Cykelfrämjandets
kursverksamhet – lärt modiga och nyfikna ungdomar
och vuxna att cykla. Majoriteten av deltagarna är utrikesfödda
kvinnor som vill kunna cykla med sina barn,
kunna cykla till jobbet eller skolan eller kunna utforska
sin närmiljö på ett nytt sätt.
Från oss alla som jobbar med cykelkurserna vill vi hälsa
er som lärt er cykla välkomna till ett cyklande liv – ni är
fantastiskt modiga förebilder och vi hoppas att ni har
roligt med er nya kunskap.
Till er som engagerat ideellt som instruktörer vill tacka för
ert fina arbete. Frihet på cykel hade inte funnits utan er.
ANNONSTORGET
Cykelresor med guide 12/9 2020
Cykelresa Sardiniens Nordkust för alla april, maj, juni, sept och okt
Cykelresa Sardiniens Sydkust för alla april, maj, juni, sept och okt
Cykelresa Sardiniens Västkust för vana cyklister april, maj, juni, sept och okt
Boka resan på www.mittimedelhavet.se 073-9677381 info@mittimedelhavet.se
0248-10039 www.lustigsgarden.se
Bo bekvämt på cykelvänligt B&B i vackra Rättvik, nära vandringsoch
cykelleder. Några elcyklar och MTB finns för uthyrning. Vi har
även en cykelverkstad och låsbart utrymme för din cykel.
Vill du stötta verksamheten?
Swisha valfritt belopp till 123 607 02 62 och märk det med ”FPC”.
Alla bidrag räknas – stora som små.
Vill du hjälpa till?
Vi är alltid i behov av nya instruktörer, tveka inte att höra av dig om du är intresserad
eller har frågor och funderingar: frihetpacykel@cykelframjandet.se

MEDLEM
MEDLEM
Text: Lars Strömgren, ordförande Cykelfrämjandet
Från Skånska slott och herresäten till sol och bad – och en och annan höghjuling.
Cykelfrämjandets ordförande Lars Strömgren berättar här med egna ord om årets
Cykelturvecka som samlade över 200 cyklister från hela landet.
Oförglömlig Cykelturvecka
i Kristianstad
sina åtta plusgrader året runt. Här bröt
man fram till slutet av 1800-talet kalk
och här finns nu en 20 000 kvadratmeter
stor underjordisk labyrint med
salar, gångar och hundratals pelare.
Förberedelserna inför CTV pågick i
över ett år, men sjukdom och olyckliga
omständigheter ledde till att arbetet
en tid stannade av och att många lösa
trådar hängde i luften ett par veckor
före starten. Det blev ett intensivt
upplopp inför arrangemanget, men
tack vare att så många fantastiska
människor ställde upp knöt vi ihop
allting på bästa tänkbara sätt. Ella
Ekenberg, projektledare Kristianstads
kommun, fick jobba både tidiga
morgnar och sena kvällar för att få alla
detaljer på plats men det stora engagemanget
från både tillresta och lokala
cyklister gör henne hoppfull inför
framtiden.
– Vi ser detta som en startpunkt för
en fortsatt utveckling av cykel turismen
i vårt område. De här dagarna har
visat tydligt att det finns en massa
lösningsfokuserade människor i vårt
lokala närings- och föreningsliv som
kan uträtta storverk om de samarbetar
kring cykelutvecklingen.
Bland kringevenemangen fanns
bland annat livemusik, aktiviteter
för barn och ”after bike” med Daniel
Johansson, som gjorde ett stopp på sin
120 mil långa cykeltur genom Sverige
på höghjuling. På tisdagen samlades
också deltagare och lokala cykelklubbar
för att i kortege och med polisavstängningar
cykla genom staden.
För Cykelfrämjandet är Cykelturveckan
både ett sätt att få fler att upptäcka
cykling och cykelturism, men
också ett verktyg för att få fler kommuner
att engagera sig i cykelfrågor.
Nu är vi i färd med att hitta nästa års
värdort för arrangemanget. Vill du ta
Cykelturveckan till din hemort? Välkommen
att prata med oss på Cykelfrämjandets
kansli!
Energiknippet Ingrid Bindekrans var Cykelturveckans äldsta deltagare med sina 95 år.
Kalendarium
Här hittar du ett urval av Cykelfrämjandets
cykelturer – fler hittar du på
webben.
GÖTEBORG
30 oktober – prova-på lastcykel!
Kl 18. Start: Linnéplatsen.
Tröttnat på bilköerna i city? Upptäck friheten
och fördelarna med att lastcykel. Både
nyfikna nybörjare och inbitna lastcyklister
välkomnas för testcykling och cykelsnack.
För med detaljer se Göteborgskretsens
Facebooksida.
Ledare: Camilla Baunsöe 070 549 36 37,
Owe Magnusson 070 289 67 21.
1 december – adventscykling
Kl 12. Start: Operan.
Vi cyklar igenom julstaden Göteborg till
någon av stadens julmarknader.
Längd: 15 km.
Ledare: Camilla Karlsson 070 883 18 15.
HALMSTAD/LAHOLM
22 oktober – medlemsmöte
Kl 18. Alla hjärtans hus.
Maud Jägbrink är på plats och berättar
om sin cykel- och båttur längs Donau.
år var det Kristianstads
kommun som stod värd
för veckan och hjärtat för
evenemanget var Tivoliparken
mitt i staden. Turerna gick till
Östra Göinge, Hässleholm, Bromölla,
Sölvesborg och Åhus och sträckte sig i
år över ett större geografiskt område än
tidigare. Det innebar en del transporter,
men desto mer att upptäcka. Tisdag
till fredag erbjöds cykelrundor av olika
längd som inbjöd till kultur-, natur- och
smak upplevelser längs vägen. Avsikten
med Cykelturveckan är både att samla
inbitna cykelentusiaster och att ge nya
grupper möjlighet att upptäcka hur kul
det kan vara med cykel.
För de historieintresserade fanns
Hovdala slott och Åhus. För de konstintresserade
fanns möjligheten att
besöka Wanås konstpark och även Ifö
Center, ett konstnärsdrivet kulturhus
vid Ivösjön i Bromölla. På fasaden till
byggnaden som tidigare inhyste en
keramikfabrik, växer ett utomhusgalleri
fram med verk av internationellt
kända gatukonstnärer. Den som
hade tröttnat på solsken och värme
kunde utforska Tykarpsgrottan med
MALMÖ/LUND
16 nov – planeringsträff
Kl 14. Plats: se kretsens webbsida.
Planering av 2020 års verksamhet.
Cykelfrämjandet bjuder på ärtsoppa
med tillbehör och pannkakor. Dragning
aktivitet slotteri. Föranmälan och/eller
förslag på turer/aktiviteter/aktioner görs
senast 4 november.
STORSTOCKHOLM
31 december – nyårscykling
Kl 10. Start: Östra station
Ledare: Eva Nilsson 070 696 06 34.
36 Cykling nummer 3-2019 Cykling nummer 3-2019 37

KRÖNIKA
Skrämmande brist på nytänkande
i trafikplaneringen
n härlig cykelsommar går
över i höst och det är mäktigt
att på min väg till jobbet
se fler cyklister än någonsin
på väg till jobb, skola och förskola. Till
och med svalare morgnar svämmar det
nästan över av cyklister vid infarterna
till Stockholm, där jag cyklar. Vid ett
flertal gånger har jag sett andra cyklister
ta fram mobilerna för att fotografera
den rekordlånga cykelkön framför rödljuset
där det behövs flera grönperioder
för att alla ska komma igenom.
Självfallet är det inte bara glada
miner över denna ökning av cyklister.
På sina ställen blir det oerhört trångt
och bökigt. Styren hakar i varandra,
svordomar och hårda ord hörs här och
var och irritationen är påtaglig.
Blickarna glider ut i körfältet för
biltrafiken. Tomt. En buss åker förbi.
Sedan en taxi. Sedan tomt igen. Tänk
om alla på cykel skulle ta bilvägen i
stället – vilket flow det skulle bli. Några
kör ut och susar iväg, sedan några till.
Helt okej, men tänk om någon på kommunen
skulle säga: ”Hörni, vilken bra
idé – öppna upp vägarna för cyklister
på morgon och kväll”. Men i stället får
vi höra en av de mest slitna klyschorna
igen. ”Vad ska vi göra – det finns bara
den plats det finns”.
Det är skrämmande vilken brist på
nytänkande man kan skrapa ihop när
det gäller trafikplanering. Gatuutrymmet
kan – med bara en smula fantasi
– vara precis vad som helst. Fyra vägbanor
för motortrafik, smala trottoarer
och cykelfält – eller med några
plaststolpar, lite färg på vägbanan
och några skyltar – en bred och härlig
cykelväg. Kanske bara några timmar
under morgonrusningen. Kanske värt
att testa? Näh. Vi har ju den plats vi har
– ändra inget i jösse namn.
Apropå otur med tänkandet fortsätter
vår tragikomiska följetong på Cyklistbloggen.
Den handlar om splitternya
cykelbanor – med en stolpe mitt i
cykelvägen, noggrant ditgjuten enligt
konstens alla regler. Att ingen bara
tagit ett steg tillbaka och sagt ”Vänta nu,
det där kanske var lite dumt” övergår
förståndet, om och om igen.
Då värmer det hjärtat att stå mitt
ibland hundra personer på morgonkvisten.
Trots stolpar i vägen, trängsel
och att det ”saknas plats” så cyklar
fler och fler. För vi har rätt och ni som
säger att platsen saknas har fel. Och
tids nog ska ni nog förstå.
Njut av höstcyklingen – den är
fantastisk.
Jeroen Wolfers driver
sedan 2010 tillsammans
med Christian Gillinger
Cyklistbloggen.se.
De skriver om vardagscykling,
trafik, politik
och utrustning. De driver
även grupperna ”Cyklistbubblan”
och ”Vi som
cyklar i Stockholm” med
sammanlagt över 13 000
medlemmar.
Är du säker i sadeln? Kön ringlar lång till Cykelfrämjandets cykelbesiktning.
38 Cykling nummer 3-2019
Cykling nummer 3-2019 39

RETURADRESS:
Cykelfrämjandet
Box 3
101 20 Stockholm
Kampanjen ”Cykla – en hjärtesak”
lanserades redan i slutet av 1960-
talet. Den här tröjan är dock, som
synes, av senare modell.