Cykling nr. 3 2019

redaktioncykling

Cykelfrämjandets medlemstidning. Nr. 3-2019

I FOKUS

CYKELVÄNLIGA

ARBETSPLATSER

PROFILEN

SISSELA

KYLE

UTBLICK

SÅ BLEV OSLO

EN CYKELSTAD

Stort

jubileums nummer

CYKELFRÄMJANDET 85 ÅR


NYHETER

INNEHÅLL

Cykelpendlare vid Slussen/Kornhamnstorg i Stockholm

på 1940-talet. Trafikpolisen håller ordning från sin kur.

09

CYKELPENDLING I FOKUS

Vi har träffat några av arbetsgivarna

som ser pendlarnas behov.

12

PROFILEN SISSELA KYLE

Cykelälskande mångsysslare

med ny föreställning på gång.

20

ETT MEDVETET VAL

Biologen Annika Rastén

fågelskådar på nygammalt vis.

22

85 ÅRS-JUBILEUM

Häng med på en resa tillbaka i

tiden med Cykelfrämjandet.

Cykling i ny skrud

Som du kanske ser har denna tidning fått

en ny form, genomgått en estetisk pånyttfödelse,

lagom till vårt 85-årsjubileum.

Denna re-design kan kort sammanfattas

med orden lite gammalt och lite nytt. Allt

går som bekant i cykler och vi har här

haft ambitionen att knyta an till historien

men med en modern och samtida känsla.

För att hitta inspiration till omgörningen,

och för att hitta bildunderlag till detta

85-årsnummer, har vi rotat i föreningens

gamla gömmor. Där finns det såväl gamla

nummer av denna tidning som fotografier

från Cykelfrämjandets begynnelse. Det

är bilder från högtidliga sammankomster,

bilder på höghjulingar, bilder från

avslappnade semestercyklingar, bilder

från mässor, bilder från cykeldemonstrationer

och pressbilder inför lanseringar

av nya cykelmodeller. Att göra ett urval

för återpublicering av dessa historiska

bilder var inte något enkelt uppdrag för

en nostalgiker som undertecknad. Det

finns så mycket fint och så mycket kul! En

riktig guldgruva för den cykelhistoriskt

intresserade – och för alla andra också

för den delen. Vi hoppas att du gillar vad

du ser och att du låter dig stimuleras

och inspireras av tidningens nya skrud.

Trevlig läsning!

Fanny Westin, Chefredaktör

31

32

MEKA MED FABIENNE

Köpa begagnat är plånboksvänligt

och klimatsmart – men hur gör man?

IKONEN

Husqvarna Sverigeloppscykel och

Stålfarfar som slog alla med häpnad.

2 Cykling nummer 3-2019

3


LEDARE

”I allt vi gör frågar vi oss:

Vart kan cykeln leda oss?”

NYHETER

ECOCHANGE

personalförmåner

Ecochange förmånscykel – smidigt och beprövat

en 29 november 1934 grundades Cykelfrämjandet.

I första numret av föreningens

medlemstidning som då hette

Cyklisten står att läsa att: ”föreningens

huvudsyfte och praktiska mål var ett tryggare och

vidgat bruk av cykeln” och att ”vinna hänsyn för

cyklisternas intressen”. Cykelfrämjandet skulle tillvarata

alla cyklisters intressen. I linje med det kunde

man redan i föreningens barndom skönja tre huvudaktiviteter.

Lobbyverksamhet, med syftet att förbättra

förhållandena för cykeltrafiken, framförallt

genom att kräva cykelbanors etablerande. Rekreationscykling

– genom arrangerandet av utflykter och

cykelsemestrar. Samt utbildning – genom att fostra

och disciplinera oförsiktiga cyklister och verka för

en bättre trafikkultur.

En hel del har hänt sedan 30-talet och cyklandet

har både ökat, minskat och ökat igen sedan dess. För

Cykelfrämjandets del har vi haft olika fokus under

olika tidsepoker och vår relevans som förening har

skiftat. Men till syvende och sist har det alltid handlat

om att tillvarata alla cyklisters intressen.

För att ta cyklingen och Cykelfrämjandet in i en

ny tidsålder har vi tagit fram en tydlig och kraftfull

vision. Vi kallar den ”10–20–30”: Vid resor under 10

kilometer ska 20 procent av svenskarna välja cykeln

till år 2030. För att detta ska bli möjligt krävs de bästa

idéerna och målmedveten handling i form av ökade

resurser, mer yta och bättre framkomlighet. Vi tror

att det kommer att medföra stor social, miljö mässig

och ekonomisk nytta för alla. Vårt samhälle måste

förbereda sig för framtidens önskemål, utmaningar

och villkor. Ökad cykling ger inte bara miljövänlig

och tillgänglig mobilitet, det skapar också förbättrad

fysisk och psykisk folkhälsa, mer inkluderande

områden att bo, arbeta och vistas i och bidrar till en

mer hållbar ekonomi. Cykling är mer än bara transport.

Det är transformation. I allt vi gör, frågar vi

oss: ”Vart kan cykeln leda oss?” Den har lett oss på

en spännande resa under de gångna 85 åren. Jag ser

med spänning fram emot den kommande resan med

Cykelfrämjandet.

Lars Strömgren, riksordförande

2015 - Ecochange uppfinner och lanserar förmånscykel

2016 - 100 000 medarbetare har tagit del av förmånen

2017 - Ecochange har tecknat avtal med 20 kommuner och regioner

2018 - Flera kunder har nått mer än 30% som tecknar sig för en cykel - 26 000 cyklar

2019 - Ecochange har hanterat och administrerat flera avtal som löpt ut efter tre år

“Att välja en förmånscykel ska innebära extra trygghet och man ska

inte behöva vara cykelexpert för att kunna få ut det bästa av den.

Därför vill vi tillsammans med ledande aktörer erbjuda det lilla extra.”

För mer information: www.ecochange.se

Cykling är Cykelfrämjandets medlemstidning

som kommer ut fyra gånger per år. Vi skriver

om cykling och föreningen arbetar för det

cykelvänliga samhället.

E-post: redaktion@cykelframjandet.se

Chefredaktör: Fanny Westin,

chefredaktor@cykelframjandet.se

Ansvarig utgivare: Lars Strömgren

Grafisk formgivare: Jonatan Sahlin

Omslagsfoto: Cykelfrämjandet

Annonser: Svenska Huvudmedia KB,

08-55 66 77 50, svenska.huvudmedia@telia.com

Tryck: Trydells tryckeri

ISSN: 0280-3038.

Tidningen är miljömärkt och distributionen klimatekonomisk.

Cykling går även att läsa online.

Medlemskap i Cykelfrämjandet:

Huvudmedlem 275 kronor, Familjemedlem 75

kronor, Ungdom & student 100 kronor.

Webb: www.cykelframjandet.se

Kansli: Cykelfrämjandet Box 3,

101 20 Stockholm (besök: Celsiusgatan 8)

Telefon: 08-16 00 17. Säkrast dagtid vardagar

E-post: info@cykelframjandet.se

4 Cykling nummer 3-2019 Cykling nummer 3-2019 5


NYHETER

NYHETER

Batteri inbyggt i ramen,

20" hjul, uttag för mobilen mm

Lätt att ta med,

vikbar elcykel!

Dyrt med

stulna elcyklar

Under de senaste åren har antalet anmälda

cykel stölder ökat och elcyklar står för en allt

större del av totalen. Folksam anger en ökning av

anmälda cykelstölder med nära 15 procent och

under perioden 2014–2018 har försäkringsbolagets

utbetalningar vid cykelstöld ökat med 45 procent.

Allra flest cyklar stjäls i augusti enligt Folksam.

Genom att använda ett godkänt cykellås och låsa

cykeln i ramen och i ett fast föremål ökar chansen

att hitta cykeln där du lämnade den.

HALLÅ DÄR,

Elisabeth

Kempe

specialcyklar

ww w . ja r y . s e 04 7 0 - 2 7 2 35

www.jary.se • 0709-70 60 46

Christiania • Brompton • Bullitt • HPVelotechnik

Cykla med

oss i Europa

www.francetours.se

#dinresadinupplevelse

Vilka nyttjade

elcykelpremien?

Naturvårdsverket har gjort en utvärdering av

elcykelpremien. Den visar att:

· Hälften av elcykelanvändningen ersätter bilresor

och den andra hälften ersätter andra färdsätt

(kollektivtrafik, vanlig cykel, gång, etc.).

· Kvinnor och män har använt premien i liknande

utsträckning.

· Det är procentuellt fler elcykelköpare i de södra

länen än i de norra.

· De vanligaste motiven för inköp av elcykel är:

minskad ansträngning/ökad bekvämlighet,

miljöintresse, ökad möjlighet att nå olika platser

samt ökad fysisk aktivitet.

Elfordonspremien var en del av regeringens satsning

på klimat och miljö i budgeten 2018. Målet var

att förbättra förutsättningarna att transportera sig

klimatvänligt samt bidra till ökad tillgänglighet och

ökad folkhälsa. Resultaten i sin helhet finns att läsa

i utvärderingen Elcykling – vem, hur och varför?

”Kan vi sluta sprida

myten om att det är

trångt vid Slussen?”

Det skriver Cyklistbloggen, om trafiklösningen vid Slussen i

Stockholm, där fotgängare och cyklister har en del övrigt att önska

vad gäller utrymme och framkomlighet medan motortrafiken får

breda ut sig. Cyklistbloggen fortsätter: ”Det finns hur mycket plats

som helst. […] Trängseln är inte vid Slussen, trängseln är i de smala

rännorna man anlagt vid Slussen. […] Men det finns alltså hur

mycket plats som helst. Om än för det mesta oanvänd.”

Missa inte Cyklistbloggens Jeroen Wolfers krönika på temat längst

bak i detta nummer av tidningen.

Cykelfrämjandet

hos Per Bolund

I samband med presentationen av regeringens budget i september

träffade Cykelfrämjandets ordförande Lars Strömgren finansmarknads-

och bostadsminister Per Bolund för att ge en kommentar

kring (de uteblivna) cykelsatsningarna. Andelen som reser med

cykel måste öka, men för att detta ska bli verklighet krävs satsningar

och resurser. Januari avtalet gav ett antal konkreta löften gällande

cykling, men mycket återstår för att dessa ska bli uppfyllda.

Cykelfrämjandet vill bland annat se:

· Nationellt mål för cyklingens andel.

· Ändring av väglagen så att cykelväg inte betraktas som ett

tillbehör till bilväg.

· Ökade resurser till infrastruktur, drift och underhåll av

cykelvägar.

… en av initiativtagarna till

Cykelfrämjandets cykelkurser

för vuxna nybörjare, som nu

lämnar över stafettpinnen till

sina kollegor.

Hur kom verksamheten till?

– Jag jobbade inom ett studieförbund och

fick 2012 en förfrågan från Solna stad om vi

kunde hålla cykelkurser ihop. Eva Lind-Båth

från Cykelfrämjandets Storstockholmskrets

var ansvarig ledare.

Minns du det första kurstillfället?

– Ja! Döm om vår förvåning när det dök upp

25 personer. Kursen blev en succé och fler

kommuner ville vara med. Vi tog fram kursmaterial

och höll ledarkurser för volontärer

för att lära ut metoden som går ut på att

deltagarna börjar på en cykel utan trampor,

som på en balanscykel.

Hur har verksamheten utvecklats?

– Nu har Cykelfrämjandet anställda i

Stockholm, Malmö och i Göteborg. Efterfrågan

har varit stor och vi har många olika

samarbetspartners, framför allt kommuner

och bostadsbolag.

Vad är det bästa med kurserna?

– Det är en så glädjefylld verksamhet. Att

lära vuxna att cykla kan vara utmanande

eftersom de kan vara rädda för att trilla och

det kan vara klurigt att knäcka koden. Men

när de väl har gjort det är de väldigt lyckliga

och känner sig både stolta och fria.

6 Cykling nummer 3-2019 Cykling nummer 3-2019 7


NYHETER

I FOKUS

FOTO: MOST PHOTOS

52 %

Så stor andel av barnen går eller

cyklar till skolan idag. Motsvarande

siffra var under 70-talet uppe på 90

procent. Siffrorna framgår av en ny

sammanställning av nyckeltal kring

barn och ungas cykling som Svenska

Cykel städer ligger bakom.

Vad säger landets rektorer?

26 % har varit med om en trafikincident

eller olycka vid sin skola.

Text: Per Cornell

Det finns många saker som talar för att ta cykeln till jobbet. Nu börjar fler

arbetsgivare förstå vad pendlarna behöver. Vi har träffat några av dem.

Jobbpendling

som håller i

längden

Skjutsande föräldrar

trafikfara vid skolor

Allt fler föräldrar skjutsar sina barn med bil och föräldrarnas attityder

till trafikreglerna har försämrats. En majoritet av landets rektorer

anser också att trafiksäkerheten är ett problem och lika många

är oroliga för att en allvarlig trafikincident ska inträffa.

Trafiksituationen vid landets skolor är

osäker och utvecklingen går åt fel håll. Det

visar årets skoltrafiksundersökning från If

Skadeförsäkring, där både föräldrar och

rektorer har deltagit.

– År efter år betonar vi vikten av att förbättra

trafikmiljön kring skolorna så att

barnen kan känna sig trygga, men uppenbarligen

har vi fortfarande lång väg kvar

innan problemet är löst. Föräldrarnas svar

gör också risken för en ond spiral uppenbar

– att man skjutsar sina barn just för att man

oroar sig för trafiksituationen, kommenterar

Irene Isaksson-Hellman, trafiksäkerhetsforskare

på If.

Enligt rektorerna är ett stort problem att

så många bilar befinner sig runt skolan vid

vissa tider på dagen. Ett förslag skulle vara

att skolor inför utspridda tider på schemat

så att inte bilarna samlas på samma plats

vid samma tid.

– Men det löser inte grundproblemet.

Först och främst bör vi säkra miljön runt

skolorna och uppmuntra barnen att röra

sig själva mer för att bryta trenden, säger

Irene Isaksson-Hellman.

Lösningen? Låt barnen gå eller cykla till

skolan. Vill du inte släppa iväg ditt barn

själv – gå eller cykla tillsammans.

60 % är oroliga för att något

allvarligt ska inträffa

27 % ser föräldrar som pratar i

mobiltelefon när dem lämnar och

hämtar sina barn med bil

56 % anser att trafiksäkerheten vid

skolorna är ett problem

44 % anser att föräldrar som lämnar i bil

är den största trafikrisken på skolan

33 % anser att föräldrarnas höga

hastigheter nära skolan är ett problem

ykelpendlingen till och från arbetet

ökar stadigt på många håll i landet. I

storstadsregionerna är det många som

uppskattar fördelar som tidsvinster,

större förutsägbarhet kring hur lång tid jobbresan

tar och att slippa trängseln i kollektivtrafiken eller

på vägarna.

Även arbetsgivarna har börjat inse vinsterna

med att de anställda pendlar med cykel. Det finns

uppenbara samband mellan rörelse, motion och

bättre hälsa. Håller sig medarbetarna friskare

kommer de troligen att klara av sitt arbete på ett

bättre sätt. Enligt en brittisk studie av forskare på

University of Glasgow finns det också belägg för att

daglig cykling minskar riskerna både för hjärt- och

kärlsjukdomar och cancer. Eftersom det rör sig

om en så kallad observationsstudie är det svårt att

slå fast en tydlig orsak och verkan. Men effekterna

kvarstod även när forskarna tog hänsyn till andra

faktorer som rökning, kosthållning och vikt.

Karin Ryberg är projektledare för Cykelvänlig

arbetsplats i Västra Götalandsregionen. Cykelvänlig

arbetsplats är ett initiativ för regioner

och kommuner runt om i landet som vill stärka

cykelpendlingen.

– Vi vill få invånarna att resa mer hållbart. Ur

vårt perspektiv har det många fördelar. Det är en

förutsättning för att vi ska uppnå våra miljömål och

det hänger ihop med våra hälsomål. Som region tar

vi ju hand om sjukvård också, säger hon.

”Vi behöver få in mer

vardagsmotion i våra liv,

inte bara träning”

Just cyklingen är en viktig nyckel och att påverka

arbetsgivarna att sänka tröskeln för de anställda att

ta cykeln till eller i jobbet kan ge stora effekter.

– Vi behöver få in mer vardagsmotion i våra liv,

inte bara träning, eftersom det ger bättre hälsa. Det

leder till att färre söker vård för de stora folksjukdomarna,

ett mer hållbart resande och ett ökat

välbefinnande.

8 Cykling nummer 3-2019 Cykling nummer 3-2019 9


I FOKUS

I FOKUS

Sex anledningar att bli

cykelvänlig:

1. Friskare medarbetare

Regelbunden motion minskar

bland annat risken för diabetes,

demenssjukdomar och

depressioner. Det har dessutom

en positiv effekt på

immunförsvaret och kan leda till

en minskad sjukfrånvaro.

2. Skärpta medarbetare

Fysisk aktivitet ger pigga medarbetare

som fokuserar och

presterar bättre. Det motverkar

också sömnproblem och

koncentrationssvårigheter.

3. Stärkt miljöprofil

Företaget kan inkludera medarbetarnas

resor till och från

arbetet både i sin miljöpolicy

och i sin resepolicy.

4. Attraktiv arbetskraft

Allt fler vill vardagsmotionera

genom att cykelpendla. En

cykelvänlig profil blir en fördel i

konkurrensen om arbetstagare.

5. Modernt rättvisetänk

Genom att styra satsningar från

tjänstebilar till cykelförmåner

kan fler få del av kakan.

6. Lägre stressnivåer

Medarbetare slipper börja

dagen med frustration på grund

av bilköer och sökande efter

parkeringsplats.

”Hälsoaspekten är

viktigast för oss”

För CPAC Systems är hälsa och friskvård en stor del av vilka

de vill vara som arbetsgivare. Det var så cyklingen blev central.

CPAC Systems i Mölndal utanför Göteborg

är ett teknikföretag som utvecklar styrsystem

till Volvo. I en värld där det är hård

konkurrens om kompetensen de behöver för

sin verksamhet, har de mjuka

värdena som företaget

erbjuder blivit en konkurrensfördel.

HR- och teknikansvarig

Anders Pihl

har länge drivit en satsning

på friskvård och hälsa. Exempelvis

har han och ledningsgruppen sett till

att det finns ett kommersiellt gym intill deras

lokaler och de har regelbundna hälsoundersökningar

med rådgivning kring kost och

levnadsvanor.

– Därför blev också cykling något naturligt.

Jag har själv cykelpendlat året om i 28

år. I min roll blir det ganska enkelt att driva

den här typen av frågor. Vi har gått in för

att göra det enkelt och lustfyllt att cykla

till jobbet eller att cykla i tjänsten. Ungefär

hälften av de anställda cykelpendlar under

sommarhalvåret, säger han.

CPAC Systems har toppat rankingen i

Cykelvänlig Arbetsplats i Västra Götalandsregionen

tidigare. Efter några års paus från

deltagandet är de nu tillbaka och det ser

lovande ut även 2019. De har bland annat

byggt ett bra och låsbart garage med

omklädning och dusch. De har också reservdelar

i ett förråd och mekardagar två gånger

om året. De har också tjänstecyklar.

– Vi har både vanliga cyklar, elcyklar och

en lådcykel som är mycket populär. För dem

som inte kan eller vill pendla till jobbet är det

praktiskt att kunna låna en cykel här. Man får

även låna dem under helgerna.

För att få fler att cykla är det entusiasmen

som behöver släppas fram, menar

Anders Pihl. Man cyklar för att det är roligt,

nyttigt och bra för klimatet. Men de har

försökt att undvika pekpinnar och dåligt

samvete för dem som det inte passar att

cykla till jobbet.

Har ni några erfarenheter som ni tror att

andra skulle ha nytta av?

– Vi har lärt ut trafikregler till de anställda.

Om vi försöker få dem att cykla känns

säkerheten viktig. Både att man kan reglerna

och att man får hjälp att sätta på vinterdäck

på vintrarna. Råd och tips om bra kläder har

också varit viktigt. Vi har också skänkt reflexvästar

till våra anställda.

Har du några råd till andra arbetsplatser?

– Börja i mindre skala, då är det lättare att

komma igång. Det som är värt att satsa på

är bra möjligheter att förvara cykeln och

möjlighet till ombyte och dusch.

Och till cykelentusiaster som vill påverka

sin arbetsgivare?

– Hitta några likasinnade, tänk ut några

konkreta förslag som ni kollar upp och var

beredda att jobba lite själva.

FOTO: HANNA MI JAKOBSON

”Haka på kommunens initiativ”

För WSP i Uppsala handlar cykelpendling om att leva som man

lär. Eftersom de planerar framtidens stadsmiljöer är sättet de

transporterar sig själva på en trovärdighetsfråga.

Garaget under WSP:s Uppsalakontor utmanar

bilden av ett vanligt företagsgarage. Här

möts man av ett väl tilltaget cykelrum byggt

i galler som motsvarar cirka fem traditionella

bilplatser i storlek. Här kan alla som

vill låsa in sin cykel. Längs väggarna finns

dessutom ett 50-tal parkeringsplatser för

cykel i vanliga ställ. Ytterligare fem bilplatser

har också fått ge plats åt omklädningsrum,

separata för män och kvinnor, samt

dusch och toalett. Det finns också ett antal

laddplatser för elbilar.

– Vi är ett globalt teknikkonsultbolag som

verkar lokalt och är med och planerar framtidens

stadsmiljöer. De miljöerna ska präglas

av hållbarhet och hållbara transporter.

Då måste vi leva som vi lär. Det var så cykel-

pendling blev en viktig del

av vårt hållbarhetsarbete,

säger Fredrik Frensborg,

chef för urban utveckling

på WSP i Uppsala.

Den stora satsningen

på att göra det lättare för

medarbetarna att cykla till jobbet har gjort

att WSP utmärker sig positivt i initiativet

Cykelvänlig Arbetsplats.

– Vi samarbetar mycket med kommunen

och ville verkligen ta oss an utmaningarna i

tävlingen som också sammanföll med att vi

flyttade in till centrala Uppsala.

Hur har ni fått fler att cykla

till jobbet och i jobbet?

Så vill Cykelfrämjandet

göra det mer förmånligt

att cykelpendla

1. Gör reseavdraget oberoende

av vilket fordon som

man reser med.

2. Ta bort förmånsskatten

för den som har en förmånscykel

via sin arbetsgivare.

Upplägget kan liknas

vid hem-PC- reformen

under 1990-talet.

3. Låt anställda använda

friskvårdsbidraget till

cykel så den behandlas på

samma sätt som ett gymkort

som subventioneras

av arbetsgivaren.

– Flytten var en viktig faktor. Garaget var

också en väldigt viktig förutsättning. Vi har

dessutom skaffat företagscyklar både med

och utan eldrift. Det var lite skepsis inför

den här satsningen och det krävdes en del

nudging. Till exempel har vi kostnadsfri

service eller däckbyte två gånger om

året. Vi har också gjort ett avtal med en

leverantör så att våra anställda kan köpa

cyklar till förmånliga priser. Man får jobba

på flera fronter.

Har det varit en lyckad satsning?

– Verkligen. Det här är ingen tillfällig trend

och för oss är det bra för affärerna, för

hälsan och för vårt varumärke. Det är en

trovärdighetsfråga.

Har du några tips till andra arbetsplatser?

– Haka på ett sånt initiativ som Cykelfrämjandet

eller kommunen arrangerar. Det är ett

bra sätt att komma igång.

10 Cykling nummer 3-2019 Cykling nummer 3-2019 11


PROFILEN

PROFILEN

Cykeln är en genial uppfinning, konstaterar skådespelaren och manusförfattaren Sissela

Kyle som cyklar vart hon än ska i Stockholm. Trots att det på vissa håll kan vara lite tufft

att cykla menar hon, ”nästan farligt”, och ger en känga till Stockholms stad.

”Att cykla – en del av livet”

ulturell mångsysslare av rang

– så kan Sissela Kyle utan överdrift

beskrivas. Skådespelare,

radiospanare, kåsör, konferencier

och före detta teaterchef … Lägg också

till att hon regisserar och skriver manus,

senast till föreställningen Etta på listan

med premiär nu i oktober. I somras var

Sissela Kyle sommarvärd i P1 för fjärde

gången i ordningen. Hennes sommarprat

kallades en dödsmässa eftersom det till

stor del handlade om döden, bland annat

delade hon med sig av sina känslor efter

den före detta kollegan Benny Fredrikssons

tragiska bortgång förra året. (Fredriksson

avsattes som vd för Kulturhuset Stadsteatern

efter en mediastorm runt hans ledarskap

och begick kort därefter självmord.)

I sitt sommarprat berättade Kyle också

om den gråa kalla decemberdag då hon

som gående råkade komma över på cykelbanan

och blev påkörd av en budhoj.

Vad hände?

– Det var otäckt för det gick så fort och

gjorde otroligt ont. Jag blev väldigt medveten

om de höga hastigheterna på cykelbanorna.

Men olyckan var inte budkillens

fel, snarare mitt eget. Eller Stockholms

stad som inte hade markerat att cykel- och

gångbanan hade bytt plats. Olyckan gjorde

mig lite skraj men det var nog bra för jag var

snudd på dumdristig innan.

Varför gillar du att cykla?

Cykling är en del av livet för mig. Min

pappa var en hängiven anti-bilist. Han

ogillande allt möjligt: påslakan, stearinljus,

torkade blommor ... Men ingenting ogillade

han så mycket som bilar. Han tyckte bilar

var den egoistiska människans signum. De

förstörde naturen, kulturen och – ja, själen.

Så jag har cyklat väldigt mycket, det är en

genial uppfinning.

Har du intresserat dig för cykelns

historia?

– Inte egentligen. Men när jag spelade Fröken

Friman cyklade jag runt på en gammal

cykel från början av 1900-talet. Cykeln har

ju varit en otroligt viktigt frihetssymbol för

kvinnor. Fröken Friman har flera sådana

attribut. Hon röker och hon cyklar. Fatta

vilken cool grej för en kvinna som levde på

den tiden att cykla fram. Plingeling liksom!

Kommer du ihåg din första cykel?

– Javisst! Jag hade en storebror som jag fick

ärva cyklar av. Så jag ärvde en rostig trehjuling

i plåt, men också en tuff pojkcykel med

limpsadel och jenkastyre. Men min första

egna var en blå Crescent.

Får du idéer när du cyklar?

– Det kan jag få, men jag tror hjärnan är för

aktiv när man cyklar. Men när jag springer

kan jag få massor av idéer. Jag har lärt

mig hela texter medan jag är ute på en

löprunda.

Vad tycker du om cykelkulturen i

Stockholm?

– Jag cyklar ju överallt så jag tycker det är

fantastiskt. Sedan är det på vissa håll lite

tufft, nästan farligt.

Som vid Slussen ner mot Skeppsbron.

När det blir tätt med hojar gäller ofta djungelns

lag. Snabbast och mest hänsynslös tar

sig fram bäst. Det är rätt läskigt.

Vad skulle du vilja förbättra?

– Jag vill förbjuda elscootrar! Jag måste

säga att det är en jädra problematik som

har dykt upp nu med elscootrarna. Förarna

har aldrig hjälm och det går ofta fort. Många

är dessutom ganska packade på kvällen

(skratt). Jag är också lite kritisk till reformen

då man subventionerade elcyklar. Jag

tycker att man skulle subventionerat vanliga

cyklar istället. För det är så fruktansvärt

mycket bättre för folkhälsan.

SISSELA KYLE

Ålder: 62 år.

Bor: Södermalm i Stockholm.

Familj: Särbon Per Naroskin

och två barn.

Gör: Skådespelare och regissör.

Aktuell med: Etta på listan, en

föreställning som Sissela Kyle har

skrivit ihop med Calle Norlén.

Spelas på Scalateatern i Stockholm

i oktober och på Draken i

Göteborg i november.

Kuriosa: Är matintresserad till

den grad att hon har blivit invald i

Gastronomiska akademien.

Text & foto: Ulrik Tylö

12 Cykling nummer 3-2019 Cykling nummer 3-2019 13


UTBLICK

UTBLICK

Text: Kalle Bern

Foto: Geir Anders Rybakken Ørslien, Lisa Siegel och

Bymiljøetaten Oslo kommune

Oslo har under de senaste åren cyklat om Stockholm och är nu på väg att ta

upp kampen mot Köpenhamn om att vara Nordens bästa cykelhuvudstad.

Framgångskonceptet? Ambitiösa satsningar på genomtänkt infrastruktur som

gör det trevligare att cykla – och mindre trevligt att köra bil i innerstaden.

Oslo – Nordens nya

cykelhuvudstad?


UTBLICK

UTBLICK

”Oslo briljerar vad gäller politisk vilja och kunskap. Framför allt

visar de på vilken nytta cyklingen ger på en samhällsnivå.”

slos stadskärna – eller i alla fall ett

område på en dryg kvadratkilometer –

har stängts av för biltrafik. Här är du

i stället välkommen att gå eller cykla.

Detta är ett av flera initiativ som gör att Oslo nu rankas

som världens sjunde bästa cykelstad enligt årets

Copenhagenize Index. Men så har det inte alltid

varit. På bara fyra år har Oslo vänt utvecklingen från

att vara en stad som satte biltrafiken i fokus och där

cykelinfrastruktur byggdes utan någon egentlig plan.

Statliga Vägverket var ensam beslutsfattare när det

gällde cykelutbyggnad och cykelpolitiken var präglad

av tjusiga visioner och väldigt lite genomförande.

Cykling var för dem med specialintresse och

det var mestadels män som cyklade i trafiken.

Mycket lovades men väldigt lite blev gjort, berättar

Kari Anne Solfjeld Eid på Cykelfrämjandets norska

systerorganisation, Syklistenes Landsförening.

2015 initierades Sykkelprosjektet i Oslo och en

Oslostandard för cykelinfrastruktur och en cykelstrategi

togs fram. Målet är att andelen cykelresor

ska öka till 16 procent till år 2025 och andelen barn

och unga som går eller cyklar till skolan ska öka till

90 procent. Sättet som Oslo har tagit sig an denna

cykelsatsning kan komma att bli facit för andra städer

– en viktig aspekt är att låta kunskap och långsiktighet

styra mer än snabba politiska poänger. En

åtgärd som tydligt illustrerar projektets seriositet är

de över tusen parkeringsplatser för bilar som 2017

togs bort för att ge plats för cykelinfrastruktur och

utöver förbättringar i infrastrukturen satsar man på

riktade åtgärder för att få Osloborna att cykla mer.

Ett exempel är Oslo Bysykkel – stadens ambitiösa

hyrcykelsystem som omfattas av 3 000 cyklar. Förhoppningen

är att kunna få cykelsäsongen att inbegripa

även vintern genom att utrusta cyklarna med

dubbdäck, vilket man gjorde i ett pilotprojekt förra

året. Ett annat exempel är det kommunala bidrag

som har införts för inköp av elassisterad lastcykel

och som omfattar såväl företag som privatpersoner.

Att det är just lastcyklar som subventioneras har sin

förklaring i att man vill få de mellantunga transporter,

som idag utförs med personbilar, att i större

utsträckning utföras med cykel.

Att Osloborna är intresserade av klimatsmarta

transporter är inget nytt, länge har Norges huvudstad

varit världsledande i andel elbilar. Men nu ska

Oslo Bysykkel är stadens hyrcykelsystem med totalt 3 000 cyklar som fördelas på 253

stationer. Priset ligger på 399 kr/säsong (april–november), 99 kr/månad eller 49 kr/dygn.

16


UTBLICK

UTBLICK

Så blev Oslo en cykelstad

Staden initierade 2015 Sykkelprosjektet

som pågår till 2025. Budget: 350–450

miljoner per år fram till 2025.

Har utöver ett cykelkansli också en cykeldirektör

med ett övergripande ansvar för

projektet.

Oslo är i år Europas miljöhuvudstad och

en del av underlaget för utnämnandet

handlade om cykelns framträdande roll.

”2013 var det endast 7 procent som ansåg att cykelvägnätet

hade god standard jämfört med 19 procent 2018.”

alltså Teslaförarna och deras fossileldande medbilister

ställa bilen och i stället ta cykeln. På senare

tid har man insett att det finns potential i nya typer

av cyklar för att locka denna målgrupp: elcyklar, lastcyklar

och hyrcyklar är viktiga delar i utvecklingen

som uppmuntras av kommunen.

Såhär snart halvvägs igenom projektet finns

mycket kvar att göra men många delsegrar kan

också firas. I resvaneundersökningar och attitydundersökningar

ser man en mycket positiv utveckling

kring upplevelsen av cykelvägnätets standard.

2013 var det endast 7 procent som ansåg att nätet

hade god standard jämfört med 19 procent 2018.

Oslobornas inställning till att röra på sig och vara

utomhus oavsett väder kan också vara en bidragande

faktor till att utvecklingen går åt rätt håll.

– Oslo och Norge har en ”gå på tur”-mentalitet

där man inte är rädd för att dra på sig friluftskläder

och bli svettig, vilket är viktigt i en backig stad. Oslo

är geografiskt uppbyggt som en gryta som lutar ner

mot centrum vilket gör att de flesta har nerförsbacke

till jobbet och uppförsbacke på hemvägen, berättar

Linda Kummel som jobbade som planeringarkitekt

på Spacescape då de konsulterade Oslos kommun i

arbetet med att ta fram en cykelstrategi.

En aspekt som var viktig i framtagandet av cykelstrategin

var att Oslo skulle agera föregångare för

övriga landet, berättar Linda Kummel.

– Det är tillåtet att cykla på trottoarerna i Norge.

Men Oslo har ambitionen att separera gång- och

cykeltrafik.

– Oslo briljerar vad gäller politisk vilja och kunskap.

Framför allt visar de på vilken nytta cyklingen

ger på en samhällsnivå. Och kanske viktigast av allt,

de ser inte cykelprojektet som ett trafikprojekt utan

något som hänger ihop med målsättningar inom

skola, hälsa, stadsbyggnad och klimat. Det är den

helhetsbilden som är avgörande, berättar hon.

Linda Kummel menar också att cyklisterna i Oslo

märker av helhetssynen i cykelstrategin och hur den

påverkar stadens utfomning, medan Stockholmscyklisterna

får nöja sig med mindre satsningar.

Kari Anne Solfjeld Eid på Syklistenes Landsförening

håller med om beskrivningen av att Oslos cyklister

har fått det avsevärt mycket bättre.

– Med risk för att få äta upp det jag säger har de

senaste fem åren varit en historisk höjdpunkt för

Oslos cykelaktivister. För första gången någonsin ser

vi nu att framkomlighet på cykel prioriteras och det

finns ekonomi, kunskap och politisk vilja att satsa.

Vårt jobb i cyklisternas intresseorganisation har gått

från att slå huvudet i väggen till att kunna bidra till en

riktig förbättring, vi får komma med synpunkter och

kan i större utsträckning påverka och ta initiativ.

Som tidigare nämnt har Oslo klättrat till sjunde

plats i Copenhagenizes rankning av cykelstäder,

men hur står sig staden då i jämförelse med Köpenhamn

som toppar listan?

– På sikt kanske Oslo kan ta över som Nordens

cykelhuvudstad men Köpenhamn ligger fortfarande

långt före. De började sin cykelanpassning redan på

tidigt 1980-tal medan Oslos satsningar har kommit

igång på allvar först de senaste åren, om än med höga

ambitioner, menar Linda Kummel.

En bit kvar till toppen med andra ord, men hur

står sig Oslo i jämförelse med vår svenska huvudstad?

Linda Kummel var delaktig även i arbetet med

att ta fram Stockholms cykelplan år 2012 och hon

kan se tydliga skillnader städerna emellan, i arbetet

med att nå målen.

Före och efter: korsningen Thorvald Meyers gate/Sannergata.

Copenhagenize Index – Ranking av de 20 bästa cykelstäderna i världen där olika faktorer vägs in.

Oslo klättrade från plats 19 till plats 7 i år. Köpenhamn, Amsterdam och Utrecht har länge toppat listan.

Cykling nummer 3-2019 19


ETT MEDVETET VAL

ETT MEDVETET VAL

Text: Fanny Westin Foto: Niklas Aronsson

Vad är ekoskådning?

Fågelskådning som utförs med

ekologisk transport såsom gång,

cykling och skidor. Buss, tåg och

elcykel etc. är alltså inte tillåtet.

Annikas tips!

Utgå ifrån dina egna förutsättningar.

Cykla så långt du själv

orkar och upptäck fågellivet i ditt

närområde. Fåglar finns överallt,

inte bara på klassiska fågellokaler.

Ta alltid med regnkläder, oavsett

vad väderprognosen säger. Det

är inte roligt att bli genomblöt när

man har tänkt vara ute hela dagen.

Glöm inte att ta med ”regnkläder”

(plastpåse) även till optiken!

Ladda med mat och vatten. Det

går åt mycket energi när man

cyklar. Själv har jag alltid med en

påse linschips som jag trycker i

mig under hemfärden.

Annika Rastén har insett att det som fågelskådare är både trevligare – och

mer effektivt – att cykla i stället för att sitta instängd i en bil. På sin gamla slitna

trotjänare cyklade hon förra året 319 mil – och kryssade 209 fågelarter

Med kikaren

inställd på fåglar

töver det uppenbara – motion, frisk

luft och i princip obefintlig klimatpåverkan

– är något av det bästa med

att fågelskåda med cykel, enligt Annika

Rastén, att man kan ha ögon och öron fullt påkopplade

hela tiden.

– Sitter man i en bil hör man inga läten och man kör

i regel så fort att man inte hinner se

fåglar vid vägkanten eller i träd man

passerar. På cykeln däremot rör man

sig i ett lugnt och behagligt tempo

som gör att man hinner upptäcka

alla fåglar i landskapet. En annan

fördel är att man kan ta sig fram på

småvägar där motortrafik inte är

tillåten.

Ekoskådandet, som det kallas när

man tar sig fram exempelvis till fots

eller med cykel, har blivit något av en

livsstil för Annika Rastén och många

med henne. Till yrket är Annika biolog

och tack vare att hon jobbar i projekt,

med mer eller mindre intensiva

perioder, får hon tid över till sin passion

och det är ett högst medvetet val

att inte jobba mer än motsvarande en

halvtid.

– Det innebär att jag har låg inkomst,

men jag har varken barn eller lyxvanor

så jag klarar mig bra på det jag tjänar.

För mig är det mer värdefullt att ha

mycket tid att vistas i naturen, än att

kunna köpa en massa prylar.

Upplever du att du gör avkall

på din levnadsstandard?

– Nej, jag kan inte komma på något som

känns som en uppoffring. Jag sparar

mycket pengar på att inte köpa nya kläder hela tiden

och inte använda en massa skönhetsprodukter. Jag

äter ytterst sällan på restaurang och går aldrig på bio

eller gör andra saker som kostar en massa pengar.

Men det är absolut inget jag saknar, jag hade knappast

börjat konsumera mer om jag så hade haft dubbelt

så hög inkomst.

Men är det möjligt att ekoskåda

med ett heltidsjobb?

– Absolut! De flesta av de ekoskådare jag känner har

heltidsjobb och de sticker ut på helger, kvällar eller

tidiga morgnar. Flera tar cykeln till jobbet och passar

då på att skåda utmed vägen. Har man heltidsjobb

skulle jag snarare säga att det är ännu mer motiverat

att ekoskåda, för då utnyttjar man tiden maximalt.

Och att utnyttja tiden maximalt är något Annika

Rastén kan. Förra året blev det 209 kryssade fågelarter

och 319 cyklade mil, trots att sommaren var så

varm och torr och att hon inte kan cykla ”mer än ett

par mil” om det är över 25 grader.

Vilka är de vanligaste reaktionerna

på att du cyklar?

– De flesta tycker att det är jättekul och att jag är en bra

förebild. Och när folk får se min cykel brukar reaktionen

vara densamma. ”Cyklar du på en sån där gammal

rishög!? Jag trodde du hade värsta racercykeln!”

Vad har du för cykel?

– Haha, jag cyklar fortfarande omkring på min första

vuxencykel, en Diplomatique som jag fick när jag

fyllde 13. Den är treväxlad, men under många år var

växlarna trasiga, så även nu sedan jag fått den lagad

cyklar jag nästan bara på 2:an. Pakethållaren har

lossnat och sitter fast med ståltråd och jag har fått

byta vevlagret ett par gånger. Min cykel har gått flera

tusen mil och den börjar tyvärr sjunga på sista versen.

Men ett tag till ska den nog kunna hänga med!

FOTO: ANNIKA RASTÉN

”Från cykeln har jag hittat åtskilliga fåglar,

som denna slaguggla, som jag definitivt

hade missat om jag åkt bil.”

ANNIKA RASTÉN

Bor: Utanför Dannemora, några

mil norr om Uppsala.

Ålder: 39.

Jobbar: Biolog, jobbar främst med

att inventera fåglar.

Det bästa med att cykla: Friheten!

På fritiden: Är jag i naturen så

mycket det bara går, oavsett väder

och årstid.

Blogg: Naturbloggen

(kopplad till Biotopia i Uppsala –

före detta Biologiska museet)

Biotopia.nu/author/naturbloggen/

20 Cykling nummer 3-2019 Cykling nummer 3-2019 21


Cykelfrämjandet jubilerar

Originaltext: Martin Emanuel, i förkortning av Fanny Westin

85 år har gått sedan föreningen bildades och mycket

vatten har sedan dess runnit under broarna. Men

mycket är sig också likt. Här kommer en tillbakablick

från de första årtiondena baserad på en artikel av

teknik- och vetenskapshistorikern Martin Emanuel

som skrevs inför föreningens 75-årsjubileum.


JUBILEUM

JUBILEUM

Nedan: Cykelfrämjandet bedrev redan från start ”cykelpropaganda”

(!) för att få bättre infrastruktur för cyklister.

Längst ner: Att kunna fixa sin egen cykel har alltid legat i

linje med föreningens idé. Än idag hålls mekarkurser.

Mitten nedan: ”Cykla, en hjärtesak.” Klädd i vitt på

bilden syns Gun Hägglund, generalsekreterare, ordförande

respektive tidningsredaktör i omgångar under

70- och 80-talet.

Att ”fostra och disciplinera oförsiktiga

cyklister” var i Cykelfrämjandets

begynnelse en del av kärnverksamheten.

en 29 november 1934 höll Cykelfrämjandet

sitt första konstituerande

möte och föreningens existens var ett

faktum. Det var ingen slump att det

skedde just då – cykeln var på frammarsch och några

år tidigare hade Kommittén för svensk cykelpropaganda

(!) försökt påverka myndigheter att börja

anlägga cykelbanor och cykelvägar. Under 1934 uppstod

sedan tankar om en svensk riksförening som

skulle tillvarata alla typer av cyklister. Sagt och gjort.

I den verksamhet som tog form kan man tala om

två olika huvudinriktningar, som sedan dess har varit

mer eller mindre framträdande vid olika tidpunkter.

Den ena inriktningen var lobbyverksamheten som i

korta drag går ut på att förbättra förhållandena för

cykeltrafiken genom bättre infrastruktur. Den andra

inriktningen var rekreationscyklingen. Föreningen

arrangerade utflykter och cykelsemestrar och tre år

efter Cykelfrämjandets grundande öppnade man till

och med en egen resebyrå för att ta hand om den

växande cykelturismen. Det upprättades också avtal

med turiststationer och vandrarhem om så kallade

”cykelhem”, där cyklister kunde bo till rabatterade

priser. Utöver ovan nämnda inriktningar, det vill

säga lobbyarbete och rekreationscykling, fanns

också en mer inåtvänd verksamhet, som innebar

att fostra och disciplinera oförsiktiga cyklister och

verka för en bättre trafikkultur.

Cykelfrämjandets grundande sammanfaller, som

tidigare nämnt, med cykelns ökande popularitet.

Under 1900-talets första decennier hade cykeln

successivt blivit tillgänglig för nya sociala grupper.

Under 1930-talet togs den i hög grad i anspråk

av arbetarklassen – såväl för vardagsbruk som vid

cykelsemestern. Cyklismen kom sedan att nå sin

kulmen under andra världskriget, då bristen på

bränsle paralyserade motortrafiken.

”Cyklismen kom att nå sin kulmen under andra världskriget,

då bristen på bränsle paralyserade motortrafiken.”

1934: Cykelfrämjandet grundas

1937: Cykelfrämjandet öppnar resebyrå.

1954: Föreningen byter namn till Cykel- och mopedfrämjandet.

24 Cykling nummer 3-2019

1970: Cykeln börjar på allvar inkluderas i stadsplaneringen

1980: Föreningen återtar sitt gamla namn, Cykelfrämjandet.


JUBILEUM

Efter bilismens framfart på 1950-talet växte en motståndsrörelse

fram under kommande årtionden, där cykeln lyftes fram som en

möjlig lösning på de tilltagande stadstrafikproblemen.

1950-talet innebar, som bekant, bilismens

enorma expansion vilken kom att få en avskräckande

verkan på cyklister. Med storstädernas tilltagande

utbredning, utbyggd och förbättrad kollektivtrafik,

förlorade cykeln också sin tidigare roll

som viktigt pendlarfordon. Utifrån bedömningarna

om bilismens expansion fann sig trafikplanerarna

ofta tvungna att planera för en obegränsad bilism.

Lite tillspetsat kan man säga att det aldrig var fråga

om att anpassa bilismen till staden. Staden måste

anpassas till bilismen.

Från 1950-talet argumenterade Cykelfrämjandet

för ökad cykling inte bara utifrån ett fostrande friluftsperspektiv

utan alltmer i termer av hälsa och

motion. Ändå valde Cykelfrämjandet 1954 – i och

för sig inte helt utan interna diskussioner – att byta

namn till Cykel- och mopedfrämjandet (ett namn

som sedan hängde kvar till 1980). Även mopedister

var nu alltså välkomna till föreningen. Med vikande

cykelförsäljning och en skarpt stigande mopedförsäljning

gjorde man bedömningen att det var dödsdömt

att klamra sig fast vid den gamla cykeln som

ändå inte verkade ha någon framtid. Det var alltså

fråga om en sorts överlevnadsstrategi och en kapitulation

inför motorismens starka frammarsch.

1960-talet var ett tvetydigt årtionde för cyklismen.

Å ena sidan accelererade bilismens expansion och

dess genomslag i stadsbyggandet, å andra sidan

började samtidigt just detta att ifrågasättas. Vid

sidan av mopeder och en av läkare understödd

hälso inriktning, återuppstod cykeltrafiken successivt

som en fråga inom Cykelfrämjandet. Cykeln lyftes

fram som snabb, smidig och lättparkerad i stadstrafiken

och cyklandet presenterades som en möjlig

lösning på de tilltagande stadstrafikproblemen.

Och här kan vi väl konstatera att dessa tongångar

ekar aktuella även i dagens debatt om cyklingens

varande och som lösning på de stora utmaningar vi

står inför när det kommer till folkhälsa, framkomlighet,

miljö och klimat.

”1954 valde Cykelfrämjandet – inte utan diskussioner –

att byta namn till Cykel- och mopedfrämjandet.”

Cykling i det fria. Rekreationscyklingen

var, och är fortfarande, ett viktigt inslag

i Cykelfrämjandets verksamhet. Under

1930-talet öppnade föreningen till och

med en egen resebyrå.

1983: Premiärår för Cykelturistveckan

26

2014: Lars Strömgren blir ordförande.

2019: Cykelfrämjandet jobbar för ett nationellt mål för cyklingens andel.


RESOR

FOTO: MIKAEL STENBERG

Om EuroVelo

EuroVelo är ett europeiskt nätverk

som utgörs av 16 långdistansrutter

som förbinder de olika delarna av

kontinenten. Rutterna kan användas

av såväl cykelturister som lokalbefolkning.

Fyra av EuroVelo-lederna

går genom Sverige och utgörs av

sammanlagt 5 000 kilometer svensk

väg – från de lappländska fjällen i

norr till Skånes sandstränder i söder.

Tips! Läs mer på EuroVelo.se

PILGRIMSLEDEN / EUROVELO 3

Sträcker sig från Trondheim i Norge till Santiago de Compostella i Spanien.

Den svenska delen av leden: Svinesund–Göteborg.

Går genom 7 länder.

Totalt 5 100 km lång.

SOLLEDEN / EUROVELO 7

Sträcker sig från Nordkap i Norge till Malta.

Den svenska delen av leden: Karesuando–Malmö.

Går genom 9 länder.

Totalt 7 400 km lång.

ÖSTERSJÖLEDEN / EUROVELO 10

Sträcker sig från Haparanda och runt hela Östersjön

tillbaka till samma plats.

Den svenska delen av leden: Haparanda–Helsingborg.

Går genom 9 länder.

Totalt 7 200 km lång.

EuroVelo.

Hela Europas

vägnätverk

Atlanten

Det europeiska nätverket EuroVelo utgörs av inte mindre än

16 långdistansleder för cykel – och fyra av dem går genom

Sverige. Kanske något att spana in inför nästa cykelsemester?

et våras för den europeiska

cykelturismen. Att

cykelsemestra i Belgien,

Tyskland, Nederländerna,

och alpregionerna – som har en stark

tradition av cykelturism – är ett trevligt

nöje för cyklister. Här är det tätt

mellan cykelanpassade boenden

och det finns också många cykelanpassade

matställen med cykelparkeringar

och annat en cykelturist

kan behöva. Det är också tydligt att

skyltning, väglag och infrastruktur

är prioriterat. I Sverige ligger vi något

efter på den fronten, men visst finns

det satsningar på turistleder även här.

Ett exempel är Kattegattleden som

går från Helsingborg till Göteborg och

som har utnämnts till Europas bästa

cykelled. Och genom Sverige går faktiskt

inte mindre än fyra europeiska

cykelleder som förbinder de olika

delarna av kontinenten med varandra.

På sidan intill ser du vilka de är.

Nordsjön

NORDSJÖLEDEN / EUROVELO 12

Sträcker sig från Bergen i Norge och runt hela

Nordsjön till Shetlandsöarna.

Den svenska delen av leden: Svinesund–Halmstad.

Går genom 6 länder.

Totalt 6 900 km lång.

Östersjön

28 29


MEKA MED FABIENNE

ILLUSTRATION: JONATAN SAHLIN

Köpa begagnat. Så gör du

Att köpa begagnat är både plånboksvänligt och klimatsmart – men det kan

också vara vanskligt. Med en enkel genomgång av den tilltänkta cykeln vet du

snart om det är läge att göra affär eller om du ska leta vidare. Cykelmekproffset

Fabienne Roux ger här sina bästa tips!

VÄLJ FÖRSÄLJNINGSSTÄLLE

Begagnade cyklar går att köpa via olika

typer av försäljningsställen. Vissa butiker

och verkstäder säljer begagnade

– och dessutom renoverade – cyklar.

Köp- och säljsajter som Blocket, Tradera

och Facebook kan också vara en

väg att gå.

VÄLJ RÄTT CYKEL

Att hitta en cykel som passar just dig är

inte alltid det lättaste. Att den är i rätt

storlek är viktigt – men det ska också

vara rätt typ. Börja med att fundera

över dina behov. Hur gillar du att cykla?

Vill du cykla några kilometer varje dag,

eller behöver du pendla långa sträckor?

Ska det vara en el cykel eller kanske en

lastcykel? Är det backigt där du bor?

Att ha en cykel som passar just dina

behov gör stor skillnad och det är värt

att tänka några varv kring detta. Var

också noggrann med att testa cykeln

om det är möjligt, innan du slår till.

FUNGERAR ALLT SOM DET SKA?

Det säkraste är i regel att köpa en

renoverad cykel eftersom någon då

har gått igenom den och kontrollerat

att den fungerar som den ska. Oavsett

var och hur du köper cykel är det dock

bra att själv gå igenom alla delar. Tips!

Ta med insexnycklar och skiftnyckel.

SE UPP FÖR STULNA CYKLAR!

Tyvärr är det många cyklar som säljs

begagnat som kan ha bytt ägare ett

antal gånger, och inte alltid enligt ägarens

vilja. Fråga efter original kvitto

och dubbelkolla ramnumret med

polisens hittegods (ring 114 14) om

du har skäl att misstänka att cykeln

är stulen. Tips! Skriv upp din cykels

ramnummer eller fota av det för eventuella

framtida behov, om du skulle ha

oturen att få cykeln stulen.

Lycka till med cykeljakten!

Checklista –

hur mår cykeln?

· Kontrollera att sadelstolpen

och styrstammen

går att röra och justera

höjden på sadel och

styre.

· Syna ramen efter

sprickor och annat.

· Testa alla växlar och

bromsa både hårt och

mjukt.

· Hjulen ska vara raka och

rulla fint.

· Kolla att kedjan och

klingorna inte är slitna.

En kedja som är för lång

och inte ligger tight mot

klingorna vid vevpartiet

är dåliga tecken.

· Studsa cykeln mot marken

ett par gånger för att

höra om något glappar.

· Kolla att det inte finns

glapp i styret, hjulen eller

i vevlagret.

Missa inte Fabiennes pedagogiska mekarfilmer

på Cykelfrämjandets webbsida.

Kika också in på Cykelvalet.se!

Cykling nummer 3-2019 31


IKONEN

Sverigeloppscykeln

Från Haparanda till Ystad med Husqvarnaklassikern

Text och urval: Henrik Rex Jakobsson, Cykelhistoriska Föreningen

Foto: Peter Jonsson

Låt barnen styra!

Cyklingen har minskat bland barn och unga i Sverige och antalet skolresor på cykel har halverats

sedan 90-talet. Få barn når upp till de rekommenderade miniminivåerna av fysisk aktivitet på 60

minuter om dagen.

Låt barnen styra! är en uppmaning och ett upprop initierat av föreningen Svenska Cykelstäder.

Undersökningar visar att många barn vill cykla till skolan, men att föräldrarna ofta väljer att skjutsa

dem med bil istället. Att låta sitt barn cykla själv eller att cykla tillsammans har många positiva

effekter. Utöver motionen visar forskning att studieresultaten och välbefinnandet ökar.

1951 års rikskändis

Stålfarfar i reklamtagen …

(nummerlappen med

nollan gjorde han själv då

han fick delta utom tävlan).

Sverigeloppscykeln utvecklades i samband med att Hus qvarna

1951 arrangerade ett etapplopp genom Sverige. Loppet gick

från Haparanda till Ystad och alla deltagande cyklister tävlade

på just denna nya tvåväxlade modell. Sverigeloppet blev en

publiksuccé men oväntat blev det en inofficiell deltagare utom

tävlan (som ironiskt nog cyklade på en annan cykel) som fick

allra mest uppmärksamhet: Gustaf ”Stålfarfar” Håkansson,

som hade nekats att delta då han, med sina 65 år, ansågs för

gammal. Efter 78 mils cykling bad polisen honom att låta sig

läkarundersökas och det visade sig att Stålfarfar var vid god

vigör. Novoväxeln och Husqvarnas fotvänliga ”ortopedal” var

några av innovationerna på denna numera klassiska cykel.

Svenska Cykelstäder uppmanar kommuner och myndigheter i hela landet att anlägga säkra

cykelvägar till skolor och fritidsaktiviteter. Genom att minska biltrafiken i närområdet kan cykling

upplevas som tryggt och attraktivt för människor i alla åldrar.

32 Cykling nummer 3-2019


ANNONSTORGET

CYKELPAKET I EUROPA

www.cyclingsweden.se

Toscana

Provence

Moseldalen

Mallorca

Kroatien

Holland

och många fler!

Välkommen att prata

cykelresor med mig.

Diana 070-670 55 93

Cycling Sweden Active Escapes AB info@cyclingsweden.se

Cykla i Moseldalen

på egen hand

Längs hela floden sträcker sig en antastiskt

fin cykelväg. Vi ordnar trevliga ho‐

Cykelgruppen

tell, mat, bagagetransport & hotell, mellan & båt

hotellen, båttur på floden, cyklar.

– 2020 års resor ute nu!

Våra övriga cykelturer

• Vinvägen i Alsace Cykel & båt.

• Provence och Camargue

Boka redan nu för 2020

– platserna tar

• Slott och vin i Loiredalen

fort slut.

• Salzkammergut i Österrike

• Boden‐sjön

• Toscana • Mallorca

Cykel & båt en populär kombination

Cykel & hotell, bagagetransport

ingår alltid!

Flera alternativ, från

3 dagar och uppåt.

• Moseldalen, vår specialitet!

• Alsace – vinvägen

• Bodensjön runt

• Mallorca

• Moselfloden

• Toscana – flera alternativ

• Venedig-regionen

• Holland • Donau

• Donau cykelväg

• Holland – cykelparadiset

• Moselfloden, Rhen

• Hollands kanaler

och sjöar

• Donau

• Elbe och Moldau

• Kroatiska övärlden

• Po-dalen i Italien

• Provence & Camargue

• Kroatiska övärlden

• Grekiska öar

Gå in på vår hemsida

www.queentravel.com Gå in på vår hemsida eller

www.queentravel.se

ring 0503‐21900

eller ring 070-626 0791

Vandring och cykling på Sardinien

Vår och höst bästa tiden för cykling vid Medelhavet!

Sardinien, när Italien är som bäst!

Tack!

Sedan 2012 har vi på Frihet på cykel – Cykelfrämjandets

kursverksamhet – lärt modiga och nyfikna ungdomar

och vuxna att cykla. Majoriteten av deltagarna är utrikesfödda

kvinnor som vill kunna cykla med sina barn,

kunna cykla till jobbet eller skolan eller kunna utforska

sin närmiljö på ett nytt sätt.

Från oss alla som jobbar med cykelkurserna vill vi hälsa

er som lärt er cykla välkomna till ett cyklande liv – ni är

fantastiskt modiga förebilder och vi hoppas att ni har

roligt med er nya kunskap.

Till er som engagerat ideellt som instruktörer vill tacka för

ert fina arbete. Frihet på cykel hade inte funnits utan er.

ANNONSTORGET

Cykelresor med guide 12/9 2020

Cykelresa Sardiniens Nordkust för alla april, maj, juni, sept och okt

Cykelresa Sardiniens Sydkust för alla april, maj, juni, sept och okt

Cykelresa Sardiniens Västkust för vana cyklister april, maj, juni, sept och okt

Boka resan på www.mittimedelhavet.se 073-9677381 info@mittimedelhavet.se

0248-10039 www.lustigsgarden.se

Bo bekvämt på cykelvänligt B&B i vackra Rättvik, nära vandringsoch

cykelleder. Några elcyklar och MTB finns för uthyrning. Vi har

även en cykelverkstad och låsbart utrymme för din cykel.

Vill du stötta verksamheten?

Swisha valfritt belopp till 123 607 02 62 och märk det med ”FPC”.

Alla bidrag räknas – stora som små.

Vill du hjälpa till?

Vi är alltid i behov av nya instruktörer, tveka inte att höra av dig om du är intresserad

eller har frågor och funderingar: frihetpacykel@cykelframjandet.se


MEDLEM

MEDLEM

Text: Lars Strömgren, ordförande Cykelfrämjandet

Från Skånska slott och herresäten till sol och bad – och en och annan höghjuling.

Cykelfrämjandets ordförande Lars Strömgren berättar här med egna ord om årets

Cykelturvecka som samlade över 200 cyklister från hela landet.

Oförglömlig Cykelturvecka

i Kristianstad

sina åtta plusgrader året runt. Här bröt

man fram till slutet av 1800-talet kalk

och här finns nu en 20 000 kvadratmeter

stor underjordisk labyrint med

salar, gångar och hundratals pelare.

Förberedelserna inför CTV pågick i

över ett år, men sjukdom och olyckliga

omständigheter ledde till att arbetet

en tid stannade av och att många lösa

trådar hängde i luften ett par veckor

före starten. Det blev ett intensivt

upplopp inför arrangemanget, men

tack vare att så många fantastiska

människor ställde upp knöt vi ihop

allting på bästa tänkbara sätt. Ella

Ekenberg, projektledare Kristianstads

kommun, fick jobba både tidiga

morgnar och sena kvällar för att få alla

detaljer på plats men det stora engagemanget

från både tillresta och lokala

cyklister gör henne hoppfull inför

framtiden.

– Vi ser detta som en startpunkt för

en fortsatt utveckling av cykel turismen

i vårt område. De här dagarna har

visat tydligt att det finns en massa

lösningsfokuserade människor i vårt

lokala närings- och föreningsliv som

kan uträtta storverk om de samarbetar

kring cykelutvecklingen.

Bland kringevenemangen fanns

bland annat livemusik, aktiviteter

för barn och ”after bike” med Daniel

Johansson, som gjorde ett stopp på sin

120 mil långa cykeltur genom Sverige

på höghjuling. På tisdagen samlades

också deltagare och lokala cykelklubbar

för att i kortege och med polisavstängningar

cykla genom staden.

För Cykelfrämjandet är Cykelturveckan

både ett sätt att få fler att upptäcka

cykling och cykelturism, men

också ett verktyg för att få fler kommuner

att engagera sig i cykelfrågor.

Nu är vi i färd med att hitta nästa års

värdort för arrangemanget. Vill du ta

Cykelturveckan till din hemort? Välkommen

att prata med oss på Cykelfrämjandets

kansli!

Energiknippet Ingrid Bindekrans var Cykelturveckans äldsta deltagare med sina 95 år.

Kalendarium

Här hittar du ett urval av Cykelfrämjandets

cykelturer – fler hittar du på

webben.

GÖTEBORG

30 oktober – prova-på lastcykel!

Kl 18. Start: Linnéplatsen.

Tröttnat på bilköerna i city? Upptäck friheten

och fördelarna med att lastcykel. Både

nyfikna nybörjare och inbitna lastcyklister

välkomnas för testcykling och cykelsnack.

För med detaljer se Göteborgskretsens

Facebooksida.

Ledare: Camilla Baunsöe 070 549 36 37,

Owe Magnusson 070 289 67 21.

1 december – adventscykling

Kl 12. Start: Operan.

Vi cyklar igenom julstaden Göteborg till

någon av stadens julmarknader.

Längd: 15 km.

Ledare: Camilla Karlsson 070 883 18 15.

HALMSTAD/LAHOLM

22 oktober – medlemsmöte

Kl 18. Alla hjärtans hus.

Maud Jägbrink är på plats och berättar

om sin cykel- och båttur längs Donau.

år var det Kristianstads

kommun som stod värd

för veckan och hjärtat för

evenemanget var Tivoliparken

mitt i staden. Turerna gick till

Östra Göinge, Hässleholm, Bromölla,

Sölvesborg och Åhus och sträckte sig i

år över ett större geografiskt område än

tidigare. Det innebar en del transporter,

men desto mer att upptäcka. Tisdag

till fredag erbjöds cykelrundor av olika

längd som inbjöd till kultur-, natur- och

smak upplevelser längs vägen. Avsikten

med Cykelturveckan är både att samla

inbitna cykelentusiaster och att ge nya

grupper möjlighet att upptäcka hur kul

det kan vara med cykel.

För de historieintresserade fanns

Hovdala slott och Åhus. För de konstintresserade

fanns möjligheten att

besöka Wanås konstpark och även Ifö

Center, ett konstnärsdrivet kulturhus

vid Ivösjön i Bromölla. På fasaden till

byggnaden som tidigare inhyste en

keramikfabrik, växer ett utomhusgalleri

fram med verk av internationellt

kända gatukonstnärer. Den som

hade tröttnat på solsken och värme

kunde utforska Tykarpsgrottan med

MALMÖ/LUND

16 nov – planeringsträff

Kl 14. Plats: se kretsens webbsida.

Planering av 2020 års verksamhet.

Cykelfrämjandet bjuder på ärtsoppa

med tillbehör och pannkakor. Dragning

aktivitet slotteri. Föranmälan och/eller

förslag på turer/aktiviteter/aktioner görs

senast 4 november.

STORSTOCKHOLM

31 december – nyårscykling

Kl 10. Start: Östra station

Ledare: Eva Nilsson 070 696 06 34.

36 Cykling nummer 3-2019 Cykling nummer 3-2019 37


KRÖNIKA

Skrämmande brist på nytänkande

i trafikplaneringen

n härlig cykelsommar går

över i höst och det är mäktigt

att på min väg till jobbet

se fler cyklister än någonsin

på väg till jobb, skola och förskola. Till

och med svalare morgnar svämmar det

nästan över av cyklister vid infarterna

till Stockholm, där jag cyklar. Vid ett

flertal gånger har jag sett andra cyklister

ta fram mobilerna för att fotografera

den rekordlånga cykelkön framför rödljuset

där det behövs flera grönperioder

för att alla ska komma igenom.

Självfallet är det inte bara glada

miner över denna ökning av cyklister.

På sina ställen blir det oerhört trångt

och bökigt. Styren hakar i varandra,

svordomar och hårda ord hörs här och

var och irritationen är påtaglig.

Blickarna glider ut i körfältet för

biltrafiken. Tomt. En buss åker förbi.

Sedan en taxi. Sedan tomt igen. Tänk

om alla på cykel skulle ta bilvägen i

stället – vilket flow det skulle bli. Några

kör ut och susar iväg, sedan några till.

Helt okej, men tänk om någon på kommunen

skulle säga: ”Hörni, vilken bra

idé – öppna upp vägarna för cyklister

på morgon och kväll”. Men i stället får

vi höra en av de mest slitna klyschorna

igen. ”Vad ska vi göra – det finns bara

den plats det finns”.

Det är skrämmande vilken brist på

nytänkande man kan skrapa ihop när

det gäller trafikplanering. Gatuutrymmet

kan – med bara en smula fantasi

– vara precis vad som helst. Fyra vägbanor

för motortrafik, smala trottoarer

och cykelfält – eller med några

plaststolpar, lite färg på vägbanan

och några skyltar – en bred och härlig

cykelväg. Kanske bara några timmar

under morgonrusningen. Kanske värt

att testa? Näh. Vi har ju den plats vi har

– ändra inget i jösse namn.

Apropå otur med tänkandet fortsätter

vår tragikomiska följetong på Cyklistbloggen.

Den handlar om splitternya

cykelbanor – med en stolpe mitt i

cykelvägen, noggrant ditgjuten enligt

konstens alla regler. Att ingen bara

tagit ett steg tillbaka och sagt ”Vänta nu,

det där kanske var lite dumt” övergår

förståndet, om och om igen.

Då värmer det hjärtat att stå mitt

ibland hundra personer på morgonkvisten.

Trots stolpar i vägen, trängsel

och att det ”saknas plats” så cyklar

fler och fler. För vi har rätt och ni som

säger att platsen saknas har fel. Och

tids nog ska ni nog förstå.

Njut av höstcyklingen – den är

fantastisk.

Jeroen Wolfers driver

sedan 2010 tillsammans

med Christian Gillinger

Cyklistbloggen.se.

De skriver om vardagscykling,

trafik, politik

och utrustning. De driver

även grupperna ”Cyklistbubblan”

och ”Vi som

cyklar i Stockholm” med

sammanlagt över 13 000

medlemmar.

Är du säker i sadeln? Kön ringlar lång till Cykelfrämjandets cykelbesiktning.

38 Cykling nummer 3-2019

Cykling nummer 3-2019 39


RETURADRESS:

Cykelfrämjandet

Box 3

101 20 Stockholm

Kampanjen ”Cykla – en hjärtesak”

lanserades redan i slutet av 1960-

talet. Den här tröjan är dock, som

synes, av senare modell.

More magazines by this user
Similar magazines