england skottland
england skottland
england skottland
Transform your PDFs into Flipbooks and boost your revenue!
Leverage SEO-optimized Flipbooks, powerful backlinks, and multimedia content to professionally showcase your products and significantly increase your reach.
Resedagbok Skottland 2012<br />
Arkitektur och teknik, årskurs 2<br />
Chalmers
Resedagbok Skottland 2012<br />
Årskurs 2<br />
Arkitektur och teknik<br />
Chalmers<br />
Tillsammans med:<br />
Morten Lund och Karl-Gunnar Olsson, Arkitektur<br />
Björn Engström och Mario Plos, Bygg och miljö<br />
Redaktörer:<br />
Ellen Simonsson, Evelina Peterson
Innehåll<br />
Förord<br />
Resväg<br />
Durham Cathedral<br />
Johanna Riad och Ellen Simonsson<br />
Delavine, Tornahaish & Allt<br />
Damh Bridges<br />
Emma Johansson och Maike Lühhr<br />
Fyra utvalda verk av Thomas<br />
Telford<br />
Hjalmar Kaudern och Isak Näslund<br />
Charlotte Square<br />
Carl Ho� och Samuel Hofverberg<br />
4<br />
6<br />
10<br />
12<br />
18<br />
24<br />
30<br />
Buck s Head Building<br />
Jonathan Granderg och Alexander<br />
Gösta<br />
Forth Rail Bridge<br />
Andrea Alexandersson och Evelina<br />
Peterson<br />
Glasgow Schcool of Art<br />
Niklas Nordström och Joakim<br />
Sä� erman<br />
Connel Bridge<br />
Emma Holm och Ylva Wilder<br />
Scotland Street School<br />
Sara Bergström och Caroline Bristulf<br />
Norén<br />
36<br />
42<br />
48<br />
56<br />
60<br />
Tyne Bridge<br />
Katrin Vikner Sjöblom och Ninja<br />
Westberg<br />
Kingsgate Bridge<br />
Emma Blomqvist och Emna Hachicha<br />
The Byker Wall<br />
Samuel Eliasson och Hamlet<br />
Mirjamsdo� er<br />
Gatshead Millenium Bridge<br />
Philip Hedberg och Kristo� er Lang<br />
Falkirk Wheel<br />
Arvid Söderholm<br />
Referenslista<br />
66<br />
72<br />
78<br />
84<br />
90<br />
96
Skiss: Hjalmar Kaudern<br />
Skiss: Emma Johansson<br />
Skiss: Alexander Gösta<br />
Skiss: Ellen Simonsson
Förord<br />
Kandidatutbildningen inom Arkitektur och<br />
teknik har för varje årskurs e� ledmo� v, e�<br />
tema. Under första årskursen är mo� vet<br />
Rum. Här tränas rumsbegreppet och<br />
sinnenas förmåga a� uppfa� a rummets och<br />
materiens olika nyanser. Andra årskursen<br />
har temat Byggnad. Utgångspunkten är<br />
a� organisera rum och skapa funk� onella<br />
rumssamband i olika dimensioner och<br />
sam� digt se och förstå byggnaden som<br />
e� tekniskt system. E� övergripande<br />
hållningssä� är empa� : a� kunna tänka sig in<br />
i olika människors behov och förutsä� ningar.<br />
Tredje årets tema är Arkitektur. Här är två<br />
centrala begrepp kontext och koncept.<br />
Kontext-begreppet handlar om knyta<br />
an byggnaden � ll olika sammanhang.<br />
Det kan vara platsen med dess olika<br />
förutsä� ningar, och den � d som byggnaden<br />
blir en del av. Koncept-begreppet hjälper<br />
studenten a� med e� experimenterande<br />
och undersökande arbetssä� metodiskt<br />
bearbeta en komplex designuppgi� för<br />
a� nå fram � ll e� genomarbetat förslag<br />
6<br />
� ll en byggnad. Genom konceptstudier<br />
prövas uppgi� ens kärnfrågor och väsentliga<br />
kvalitéer formuleras. I skissmodeller prövas<br />
alterna� va rums- och form-idéer. En av<br />
skissmodellerna väljs ut och utvecklas vidare<br />
� ll e� presenterat förslag.<br />
Tredje årets tema inleds under sommarens<br />
studieresa. Studieresandet i sig handlar om<br />
a� utveckla en repertoar av byggnadsverk<br />
liksom av förebildliga människor från<br />
våra professioner och framgångsrika<br />
arbetskulturer. Sam� digt inleds en<br />
systema� sk träning av kontext- och konceptbegreppen<br />
genom upprepade dialoger<br />
mellan studenter och lärare. Studenterna<br />
förbereder en broschyr som presenteras och<br />
diskuteras på plats. Intrycken samlas i en<br />
resedagbok med e� förbestämt format och<br />
en upprepad bearbetning sker av dagbokens<br />
texter. I studenternas resedagbok har varje<br />
studieobjekt tre uppslag - byggnadsverket,<br />
dess kontexter och dess koncept.<br />
Det första uppslaget ger basfakta: vilket<br />
byggnadsverk det är, när byggnadsverket är<br />
skapat, vem/vilka var arkitekter, ingenjörer<br />
och de som byggde, och vilka referenser<br />
bakåt och framåt i � den kan associeras � ll<br />
byggnadsverket ifråga.<br />
Det andra uppslaget handlar om<br />
byggnadens kontexter, om � den och platsen.<br />
Tidskontexten innefa� ar den poli� ska<br />
situa� onen, om mak� örhållanden och<br />
poli� ska ambi� oner som varit drivande<br />
för byggnadsverket; den ekonomiska och<br />
sociala historia med ekonomiska villkor för<br />
byggandet och levnadsvillkor för dem som<br />
på olika sä� berördes av byggnadsverket;<br />
� dsandan med dess kulturella strömningar<br />
och värderingar samt � dens kunskaper,<br />
såväl teore� ska som byggnadstekniska.<br />
Platsens kontexter kan handla om det fysiska<br />
landskapets karaktär, naturlandskapets<br />
eller stadslandskapets, om topogra� ,<br />
geologi, va� en, solljus, vindförhållanden,
jordbävningar, ljudlandskap, etc. Kontexter<br />
kan också vara kulturlandskapet: var platsen<br />
e� kyrkligt centrum? industrilandskapet:<br />
fanns här en vik� g hamn, en transportnod,<br />
kolfyndigheter och/eller e� industriellt<br />
centrum för tex� l� llverkning?<br />
Det tredje uppslaget handlar om koncept<br />
som varit drivande vid byggnadens<br />
� llkomst. Fanns tydliga idéer om rum och<br />
rumsorganisa� on och om kopplingar � ll den<br />
be� ntliga omgivningen. Fanns idéer om form<br />
och mönster. Hur fördes resonemangen kring<br />
ljus, ljud, inneklimat och bärande struktur.<br />
Fanns u� alade ambi� oner kring miljö och<br />
hållbarhetsfrågor och var byggtekniken e�<br />
koncept som � ck påverka u� ormningen?<br />
Fanns en medvetenhet kring materialval och<br />
materialbearbetning och hur i de� a som<br />
materialens egenskaper skulle utny� jas?<br />
Hur påverkades byggnadens u� ormning av<br />
� llgången på lokala material och kostnader<br />
för eventuella materialtransporter?<br />
Resedagboken är främst e� levande<br />
dokument. E� dokument som visar vår<br />
glädje och ny� kenhet över de många broar<br />
och byggnader vi upplevt � llsammans under<br />
denna resa, och e� dokument som vill locka<br />
oss och alla läsare � ll vidare upptäcktsfärder.<br />
Vi har iak� agit propor� oner och form, vi har<br />
mä� upp och känt e� er, och vi har framför<br />
allt samtalat med studenter och kollegor vid<br />
några av arkitekturens och ingenjörskonstens<br />
många stora och små mästerverk.<br />
Göteborg 2012-10-01<br />
Karl-Gunnar Olsson<br />
Morten Lund
Foto: Arvid Söderholm<br />
Foto: Niklas Nordström<br />
8<br />
Foto: Arvid Söderholm<br />
Foto: Evelina Peterson
Foto: Hamlet Mirjamsdotter<br />
Foto: Niklas Nordström<br />
Foto: Evelina Peterson Skiss: Hjalmar Kaudern Foto: Niklas Nordström<br />
Foto: Arvid Söderholm
10<br />
Inverness<br />
8<br />
9, 10<br />
11<br />
7<br />
Aviemore Aberdeen<br />
SKOTTLAND<br />
Glasgow<br />
12,13,14<br />
15<br />
Dundee<br />
1<br />
Edinburgh<br />
16<br />
ENGLAND<br />
Durham<br />
2<br />
Newcastle<br />
3,4,5,6<br />
Alnwick<br />
Resväg<br />
1. Fort Rail Bridge<br />
2. Durham Cathedral<br />
3. Kingsgate Bridge<br />
4. Tyne Bridge<br />
5. Milennium Bridge<br />
6. Byker Wall<br />
7. Delavine, Tornahaish, Allt Damh Bridges<br />
8. Telford Bridge, Invermoriston<br />
9. Moy Swing Bridge<br />
10. Caledonian Canal, slussar<br />
11. Connel Bridge<br />
12. Buck s Head Building<br />
13. Glasgow School of Art<br />
14. Scotland Street School<br />
15. Falkirk Wheel<br />
16. Charlo� e Square
Foto: Arvid Söderholm<br />
Foto: Arvid Söderholm<br />
Skiss: Evelina Peterson
Durham Cathedral<br />
Johanna Riad och Ellen Simonsson<br />
Platsen<br />
Durham ligger strax söder om Newcastle<br />
i nordöstra England. Katedralen ligger<br />
i anslutning � ll slo� et på en halvö vid<br />
� oden Wear (durhamcathedral,2012). När<br />
katedralen byggdes låg Durham längs upp i<br />
norr i det rike som normanderna härskade<br />
över.Platsen för Durham Cathedral var<br />
naturlig då det det redan låg en mindre,<br />
enklare kyrka på denna plats som byggdes<br />
runt år 995 av munkarna från Lindisfarne<br />
som � y� på grund av vikingaräder. Legenden<br />
säger a� munkarna bar med sig relikerna av<br />
helgonet Saint Cuthbert och a� kistan som<br />
innehöll relikerna helt plötsligt blev omöjlig<br />
a� ly� a på platsen där Durham Cathedral<br />
står idag. Munkarna förstod a� de� a var e�<br />
tecken från ovan, och bestämde sig för a�<br />
bygga sin nya kyrka där. (wikipedia,2012)<br />
1093<br />
Bygget av katedralen påbörjades år 1093<br />
och tog ungefär 40 år a� färdigställa. Det<br />
12<br />
har emellerid ske� en del ombyggna� oner<br />
och repara� oner under årens gång, och idag<br />
kan man se arkitektoniska inslag från många<br />
olika � dsepoker. (Michael Sadgrove,2011)<br />
Arkitekt/ingenjör<br />
Några självklara namn på arkitekter och<br />
ingenjörer som medverkade vid kyrkans<br />
byggande � nns tyvärr inte a� � llgå. Vid<br />
denna � d var det o� a en byggherre som<br />
ansvarade för bygget. Byggherren var kunnig<br />
i både ingenjörs- och arkitektämnen, och<br />
i denna katedral var det förstås speciellt<br />
vik� gt a� behärska stenarbeteskonsten.<br />
Beställare<br />
Vilhelm Erövraren var under denna � d<br />
makthavaren över England. För a� stärka<br />
sin makt i landet hade han hjälp av män<br />
som hade ansvar för olika regioner i landet.<br />
En vik� g faktor i sin strävan a� hålla sig vid<br />
makten var a� använda sig av kyrkan och<br />
dess in� ytande. William av St Calais var<br />
biskop i Durham och beställde katedralens<br />
uppförande. (wikipedia, 2012)<br />
Referensobjekt<br />
Det kan vara intressant a� jämföra Durham<br />
Cathedral med klosterkyrkan Saint-Denis<br />
utanför Paris. Den invigdes 1144 och<br />
räknas o� a som den första renodlat go� ska<br />
byggnaden (Columbia,2012). Det som är<br />
speciellt för katedralen i Durham är a� den<br />
både innehåller element från denna nya<br />
byggnadss� l, sam� digt som den � digare<br />
romanska s� len är tydlig. För a� se dessa<br />
kontraster kan man också jämföra med<br />
� digare byggnader som har en klar romansk<br />
s� l.
Katedralen höjer sig ovanför det skiftande landskapet, och är väl synlig från staden.<br />
Foto: Durham Cathedral the shrine of St Cuthbert<br />
Glasgow<br />
Dundee<br />
Edinburgh<br />
Newcastle<br />
Aberdeen
Normanderna vid makten<br />
Normanderna tog över makten i England<br />
från Saxarna år 1066. Motsä� ningar fanns<br />
självklart kvar i landet e� er maktski� et<br />
och det var vik� gt för normanderna a�<br />
på olika sä� hävda sin makt och visa sin<br />
överlägsenhet. Speciellt i de norra delarna<br />
av riket var det vik� gt a� visa sin makt<br />
gentemot sko� arna. Durham Cathedral<br />
byggdes delvis som en manifesta� on av<br />
normandernas storhet. Platsen var redan<br />
sedan � digare vik� g då där stod en saxisk<br />
kyrka, som man nu rev och överglänste med<br />
en betydligt större och ståtligare byggnad<br />
(wikipedia,2012).Det är lä� a� tänka sig<br />
hur katedralen måste ha imponerat med sin<br />
storlek och nytänkande u� ormning.<br />
Nya tekniska lösningar<br />
Med sina katedralbyggen ville man under<br />
medel� den u� rycka guds och kyrkans<br />
storhet. Man ville ge folk en andlig<br />
upplevelse och en känsla av hänförelse<br />
så fort man steg in i katedralen. För a�<br />
uppnå denna känsla strävade man e� er<br />
en lä� are, ljusare och högre konstruk� on.<br />
Denna arkitektoniska önskan gjorde a�<br />
tekniken var tvungen a� utvecklas för a�<br />
byggnader med dessa egenskaper skulle<br />
kunna genomföras. Tidigare hade man<br />
använt romanska rundvalv som begränsade<br />
14<br />
hur höga valven kunde bli, på grund av<br />
de stora laterala kra� er som uppstår då<br />
bredden tvingas bli större då man vill nå<br />
högre höjder. De� a problem löstes av<br />
uppkomsten av den go� ska spetsbågen, som<br />
kunde nå högre utan a� basen breddades.<br />
Då man frångick rundbågens strikta geometri<br />
förändrades förutsä� ningarna för byggandet.<br />
Man kunde � ll exempel u� orma tak på<br />
helt nya sä� . Skillnaden mellan tak med<br />
och utan spetsbågar kan man studera om<br />
man jämför mi� skepp och sidoskepp hos<br />
Durham Cathedral. Sidoskeppen byggdes<br />
först och därför har dessa romanska valv<br />
enligt den teknikens förutsä� ningar. När<br />
man påbörjade mi� skeppet hade kunskapen<br />
om den nya tekniken nå� Durham, och man<br />
bestämde sig för e� mi� skeppstak i den nya<br />
s� len. (Michael Sadgrove, 2011) Kapellet<br />
längst in i katedralen, där Saint Cuthberts<br />
reliker förvaras var tvunget a� byggas om<br />
dels för a� det var i e� stort behov av<br />
repara� on, dels för a� rymma � er pilgrimer.<br />
(wikipedia,2012) De� a gjordes under åren<br />
1242-1280 av arkitekten Richard Farnham<br />
och har få� en lite annorlunda arkitektonisk<br />
prägel (Durham Cathedral). Vid denna � d<br />
hade kunskaperna och tekniken y� erligare<br />
utvecklats sam� digt som modet hade<br />
förändrats. Man byggde knippepelare för a�<br />
få e� ännu lä� are u� ryck, och man använde<br />
sig av både färger och ljusspel för a� få<br />
byggnaden a� verka så smäcker som möjligt.<br />
Kyrkan som maktfaktor<br />
Under denna � dsepok var kyrkan väldigt rik<br />
och in� ytelserik, och det byggdes många<br />
stora kyrkor runt om i England. Munkar<br />
var denna � dens lärda och det fanns<br />
många munkordnar som verkade på � era<br />
ställen runt om i landet. I Durham var det<br />
benedik� nermunkar som verkade och hade<br />
hand om katedralen. Kyrkan var mycket<br />
mer än bara religion för folk under den här<br />
� den. Dels var det kyrkan som bestämde vad<br />
som var rä� och fel, och dessutom var det<br />
de som sa� inne på all kunskap om bland<br />
annat läkedom och medicin. Vi kan bara<br />
spekulera i vad folket tyckte om katedralens<br />
uppförande, men det måste ha� en stor<br />
påverkan på deras liv, oavse� vad åsikterna<br />
var.<br />
En perfekt plats<br />
Katedralen ligger på en höjd ovanför<br />
� odkröken och är väl synlig från landskapet<br />
runtomkring. Platsen är också strategisk<br />
ur försvarssynpunkt då den är omgärdad<br />
av va� en på tre sidor och med tanke på<br />
topogra� n. Som brukligt ligger kyrkan i en<br />
öst-västlig riktning, underligt är dock a�<br />
huvudentrén ligger på norrsidan istället för<br />
kortsidan åt väst.
Skisser ovan visar exteriör och interiör av Durham Cathedral.<br />
Skisser: Johanna Riad<br />
Durham Cathedral<br />
Durham Cathedral<br />
ligger i en � odkrök<br />
vilket var en strategisk<br />
placering i de oroliga<br />
tider då katedralen<br />
byggdes.<br />
Idag är detta en central<br />
plats i staden.<br />
Bild till höger visar<br />
det höga och ljusa<br />
mittskeppet i katedralen.<br />
Taket är uppbyggt med<br />
både spets- och rundbåge<br />
och skapar ett ljust och<br />
luftigt inrtyck.<br />
Foto: Durham Cathedral<br />
the shrine of St<br />
Cuthbert
Ljus<br />
Ljuset är extremt vik� gt för hur man<br />
upplever Durham Cathedral. När man<br />
byggde katedralen ville man arbeta<br />
med ljuset och det var en vik� g aspekt<br />
i byggandet a� få in så mycket ljus som<br />
möjligt. Det känns betydligt ljusare i<br />
mi� skeppet än i sidoskeppen. Rumsligheter<br />
skapas av hur ljuset faller in i katedralen, och<br />
trots a� katedralen består av e� enda stort<br />
rum, får man känslan av en uppdelning av<br />
rummet. I vissa fönster är glaset färgat och<br />
mönstrat, i vissa helt transparent. Även de� a<br />
gör a� ljuset tas in på olika sä� och skapar<br />
e� intressant ljusspel inne i katedralen.<br />
Material<br />
Katedralen är i princip uteslutande byggd<br />
av sten. Sten var e� rela� vt lä� llgängligt<br />
material i området, och det fanns goda<br />
kunskaper om hur man byggde med den,<br />
speciellt med intåget av duk� ga stenhuggare<br />
från norra Frankrike. (Durham Cathedral)<br />
Hur materialen upplevs<br />
Trots a� katedralen är byggd med så mycket<br />
sten känns byggnaden mycket lä� , och<br />
varia� onen på väggar och pelare är stor.<br />
Mönster på massiva pelare får en a� se<br />
dem som e� konstverk mer än som bärande<br />
16<br />
starka pelare. Dessutom har man valt a�<br />
putsa vissa stenytor helt blanka medan<br />
andra har få� en grövre yta. Man inser a�<br />
stenhuggarna inte bara ha� kunskaper i<br />
byggandet med sten utan även en stark<br />
konstnärlig kunskap. I den nyare delen av<br />
katedralenkan man se hur det har arbetats<br />
ännu mer med a� förändra u� rycket hos<br />
stenen, från något tungt och massivt � ll<br />
något lä� och smäckert.<br />
Hur materialen utnyttjats<br />
Sten är hårt och sprö� , och lämpar sig därför<br />
för byggande med tryck hellre än drag.<br />
Valvens u� ormning gör a� det blir rent tryck<br />
i stenbitarna, och det � nns ingen risk för<br />
drag som kan leda � ll knäckning.<br />
Sten är också e� material som går a� hugga<br />
� ll många olika former. De� a har utny� jats<br />
i bygget av Durham Cathedral och gör a�<br />
katedralen har en stark detaljrikedom.<br />
Bärande struktur<br />
Den bärande strukturen består av pelare<br />
och valv. Som nämnts innan är katedralen<br />
byggd med två olika valvstyper, rundvalv<br />
och spetsvalv. Tyngden ovanför valven<br />
leder � ll både ver� kala och horisontella<br />
kra� er. De ver� kala kra� erna leds ner i<br />
marken av pelarna medan de horisontella<br />
måste hanteras för a� inte skapa problem. I<br />
Durham Cathedral � nns strävbågar inbyggda<br />
ovanför sidoskeppen. Under dessa leder en<br />
smal gång som gör det möjligt a� promenera<br />
runt största delen av katedralen. De� a ger<br />
möjlighet a� uppleva kyrkan från e� helt<br />
annat perspek� v. Strävbågar gör det möjligt<br />
a� hålla nere dimensionerna på väggar och<br />
pelare. De� a gör a� man kan få in mer ljus<br />
och a� konstruk� onen känns lä� are.<br />
Miljö och hållbarhet<br />
Sten är e� naturligt material som håller<br />
väldigt länge. Det tål miljöpåfrestningar bra<br />
och angrips inte av problem som röta och<br />
mögel, som � ll exempel trä. Det frostsprängs<br />
inte och har i och med sin tunga konstruk� on<br />
en utjämnande e� ekt på inomhusklimatet.<br />
Då materialet fanns a� � llgå i närheten blev<br />
det ekonomiskt hållbart a� bygga i sten.<br />
Inga kostnader gick � ll � llverkning och frakt.<br />
Arbetskra� , som det krävs mycket av vid<br />
stenbearbetning, var vid denna � d rela� vt<br />
billig.<br />
Konstruk� onen av katedralen har visat sig<br />
hållbar då den har stå� i nästan 1000 år.
Bilden ovan visar plan över katedralen med tillhörande kloster.<br />
Lägg märke till Chapel of Nine Altars som gjordes större i en<br />
ombyggnation år 1242-1280.<br />
Ritning: Durham Cathedral The Shrine of St Cuthbert<br />
Bild närmast till vänster är en skiss av en sektion som visar hur<br />
strävbågen är inbyggd.<br />
Skiss: Johanna Riad<br />
Bilder längst till vänster visar variation i mönster på pelare. Dessa<br />
gör att ljusspelet i katedralen blir spännande, och gör att pelarna<br />
blir mer ett konstverk än en bärande konstruktion.<br />
Bilder: Durham Cathedral The Shrine of St Cuthbert
Delavine, Tornahaish, Allt Damh Bridges<br />
Emma Johansson och Maike Lühr<br />
Cairngorms National Park<br />
I det skotska höglandet å� a mil rakt västerut<br />
ifrån Aberdeen � nner man Cairngorms<br />
Na� onal Park. Längs en gammal militärs� g i<br />
östra delen av parken ligger de tre broarna<br />
Delavine bridge, Tornahaish bridge och Allt<br />
Damh bridge med promenadavstånd mellan<br />
varandra. Trots sin ringa storlek och enkla<br />
konstruk� onsprincip är de absolut värda en<br />
närmare � � , inte minst på grund av sin höga<br />
ålder och sin historiska bakgrund.<br />
1753<br />
De tre broarna och e� � ertal där� ll byggdes<br />
år 1753 av den bri� ska armén bakom<br />
George II, kung av Storbritannien och Irland<br />
vid � dpunkten. Broarna behövdes för a�<br />
kontrollera skotska uppror och den vilda<br />
lokalbefolkningen. Exakt hur lång � d det tog<br />
a� bygga dessa broar vet man inte men då<br />
de byggdes för a� snabbt kunna användas<br />
av armén e� ersträvade man kortast möjliga<br />
bygg� d.<br />
18<br />
Major William Caulfeild<br />
William Caulfeild anställdes som<br />
väginspektör år 1732 av den kände<br />
fältmarskalken George Wades (canmore)<br />
och blev senare hans e� erträdare som<br />
ansvarig väginspektör. Han ansvarade för<br />
utbyggnad och underhåll av det militära<br />
vägnätet på det skotska höglandet och<br />
byggde upp emot 1400 km av nya vägar<br />
och broar i landet under sin anställnings� d<br />
(oldroadsofscotland). Huruvida Caulfeild<br />
agerade som arkitekt, ingenjör och/<br />
eller byggare kan vi bara gissa oss � ll.<br />
Förmodligen var det lokala arbetare som<br />
med sin erfarenhet byggde broar med fokus<br />
på lång hållbarhet under hög belastning.<br />
Säkerligen arbetade de under ledning av en<br />
ingenjör anställd av armén som hanterade<br />
problem som uppstod. Det är tvivelak� gt<br />
om någon arkitekt var inblandad då det inte<br />
fanns något fokus på den este� ska delen av<br />
u� ormningen och byggandet. Trots de� a<br />
har broarna idag en charmig arkitektonisk<br />
utstrålning i harmoni med dess omgivning.<br />
Broar längs de militära vägarna<br />
Under denna period byggdes många<br />
broar i samma s� l utmed militärens<br />
vägar runt om i landet, alla med sy� e<br />
a� underlä� a framkomligheten över � ll<br />
exempel va� endrag och större diken i det<br />
o� a svårframkomliga landskapet. Då dessa<br />
hade gemensamma önskade egenskaper,<br />
som a� snabbt bli � llgängliga, vara billiga<br />
a� konstruera och hålla för tunga laster<br />
även under en längre � dsperiod, � ck de<br />
� esta också e� gemensamt u� ryck i form<br />
och konstruk� on. U� rycket landade i små,<br />
charmiga stenbroar som smälter in i det<br />
omgivande landskapet på e� sä� som<br />
sällan uppnås i det moderna byggandet.<br />
Än idag � nns många broar kvar, utspridda<br />
i det skotska höglandet, o� a utan kontakt<br />
varken med den dåvarande vägen eller<br />
va� endraget de en gång korsade. Deras<br />
funk� on har under år� ondena ändrats från<br />
oumbärlig transporthjälp � ll a� idag utgöra<br />
landskapsdekora� on med minnesvärde.
Fotograf: Evelina Peterson<br />
Glasgow<br />
Dundee<br />
Edinburgh<br />
Newcastle<br />
Aberdeen
Jakobitupproren<br />
E� er jakobitupproren i slutet av 1600-talet<br />
och början av 1700-talet byggde den bri� ska<br />
regeringen ut vägnätet på skotska höglandet<br />
för a� förbä� ra möjligheten � ll in� ytande<br />
och kontroll över Sko� land och dess o� a inte<br />
så regeringsvänliga befolkning, särskilt den<br />
då i höglandet. (oldroadsofscotland.)<br />
E� er betvingandet av Bonnie Prince<br />
Charlies (Prince Charles Edward Stewart,<br />
den rä� mä� ge arvingen � ll tronen enligt<br />
Jakobiterna) sista stora uppror år 1745<br />
gjordes en ny satsning på vägnätet och det<br />
byggdes även e� ny� försvarsfort i Fort<br />
George. Broarna Tornahaish, Delavine och<br />
Allt Damh upprä� ades längs en av de nya<br />
vägarna � ll fortet som löpte mellan Fort<br />
George och Coupar Angus (biggrowl).<br />
20<br />
Statute labour system<br />
Till de statliga vägbyggena<br />
tvångsrekryterades lokalbefolkning med<br />
blandad kunskap och arbetsvilja. Systemet<br />
innebar a� alla arbetskunniga civila skulle<br />
jobba på statliga vägbyggen sex dagar om<br />
året utan betalning (oldroadsofscotland).<br />
De� a bidrog � ll a� arbetsmoralen var låg<br />
och väg- och brobyggen höll därmed en<br />
lägre kvalitet än önskat. Senare infördes<br />
möjligheten a� köpa sig ur arbetstvånget<br />
och därmed kunde arbetskra� med<br />
bä� re kunskap anställas. Som följd av det<br />
ursprungliga systemet var varia� onerna i<br />
kvalitet stora och � ertalet broar förföll och<br />
� nns idag inte kvar.<br />
Romerska kunskaper förs vidare<br />
Kunskapen om stenvalvsbroar förde romarna<br />
med sig då de erövrade dåvarande England<br />
som blev en del av provinsen Britannien<br />
i det romerska riket under ca 50-400 e.Kr<br />
(britainexpress). Romarna hade redan<br />
utvecklat och � llämpat valvprincipen i deras<br />
arkitektur under � era hundra år.<br />
Det självklara alternativet<br />
Broarna i Wades och Caulfeilds vägnät skulle<br />
hålla för stora arméer som passerade med<br />
vapen, hästar och packning. Dessutom<br />
skulle de gå snabbt a� bygga och helst bestå<br />
av lokala material för a� spara y� erligare<br />
� d och pengar. Den tradi� onella stenbron<br />
med anor från romar� den uppfyller dessa<br />
krav och blev det naturliga valet u� från<br />
förutsä� ningarna.<br />
Det skotska höglandet<br />
Sko� land delas upp i två delar av Highland<br />
Boundary Faults där den norra delen<br />
betecknas höglandet. Höglandet är i sin tur<br />
uppdelat i två områden där den södra delen<br />
är Grampian Mountains. De tre broarna<br />
ligger i nordöstra delen av denna bergskedja.<br />
Här har � ertalet bäckar si� ursprung och<br />
en varia� on av olika sorters sten åter� nns,<br />
däribland både magma� ska och metamorfa<br />
bergarter. (wikipedia).<br />
Transportmöjligheter öppnas<br />
Vägarna i höglandet byggdes ut för ökad<br />
kontroll i landet, men möjliggjorde också<br />
en ökad transport och handel. Det blev allt<br />
vanligare a� färdas med häst och vagn då<br />
vägarna nu � llät det. Handeln ökade med<br />
varor som tex� lier och tobak vilket innebar<br />
e� uppsving för ekonomin.<br />
Kuriosa<br />
I murverket i Delavine Bridge hade det under<br />
årens gång bildats sprickor. I en utav de<br />
större sprickorna hade en � addermusfamilj<br />
bosa� sig, den tog man hänsyn � ll under<br />
restaureringen och de bor där än idag.
Delavine Bridge<br />
Fotograf: Hamlet Mirjamsdotter<br />
Tornahaish Bridge<br />
Skiss: Emma Johansson<br />
Delavine Bridge<br />
Fotograf: Hamlet Mirjamsdott er
Valvprincipen<br />
Valvprincipen bygger på a� varje stenblock<br />
har en egentyngd som balanseras av<br />
normalkra� er i stenblockets kontaktytor.<br />
Normalkra� erna skapar � llsammans<br />
en kra� linje som ändrar riktningen av<br />
egentyngden. Man kallar denna kra� linje för<br />
bågens trycklinje. Så länge denna trycklinje<br />
håller sig inom valvets tjocklek är valvet<br />
stabilt. (Meistermann A. s 51-54) Alltså gäller<br />
det a� bron har en så pass stor egentyngd<br />
a� � llfälliga laster som passerar bron inte<br />
påverkar trycklinjen nämnbart (se bilder)<br />
Byggnadsteknik<br />
De tre broarna är murade valvbroar av sten<br />
och är rela� vt små med en spännvid på 6-10<br />
m. Till konstruk� onen användes en bågform<br />
av trä som stenvalvet byggdes på � lls sista<br />
stenen sa� s på plats och valvet kunde bära<br />
sig självt. Broarna spände över va� endrag<br />
som � dvis kunde vara ordentligt strömma,<br />
därför var det vik� gt med en stabil grund<br />
som kunde stå emot belastningarna.<br />
Lokala tillgångar<br />
I bergskedjan Grampian Mountains<br />
åter� nns bland annat granit, gnejs, marmor,<br />
glimmerski� er och kvartsit. (wikipedia). Av<br />
dessa har huvudsakligen gnejs och ski� er<br />
22<br />
använts i broarnas bygge. A� använda lokalt<br />
funnen sten var av ekonomisk fördel då det<br />
inte kostade något förutom arbetskra� .<br />
Dessutom var det en � dsbesparande<br />
åtgärd då man kunde undvika lång väntan<br />
på materialleveranser. Därmed kunde<br />
man uppnå de vik� gaste målen för just<br />
militärbroarna - de blev billiga a� bygga och<br />
kunde uppföras snabbt.<br />
Material som användes<br />
Valvet i Delavine Bridge utgörs av stora<br />
ski� erblock och är 0,8 meter tjockt. Mellan<br />
ski� erblocken ligger mindre sten och grus<br />
som u� yllnad. Resterande delar av bron<br />
består av gnejs i större och mindre format.<br />
Stenen hämtades i det omkringliggande<br />
området av de lokala arbetarna och än idag<br />
kan man se ansamlingar av ski� er här och<br />
var i landskapet då man promenerar längs<br />
s� garna. Det mest främmande materialet<br />
i brobyggena är kalkbruket som använts i<br />
alla tre broar och hämtats från andra håll<br />
i landet. Kalkbrukets höga elas� citet och<br />
livslängd gör det � ll e� bra alterna� v för<br />
brobyggen då dessa ska hålla för tunga laster<br />
och rörelser orsakade av dessa belastningar.<br />
Broarna idag<br />
Vägen vilken broarna byggdes utmed togs<br />
senare inte med som del i det moderna<br />
o� entliga vägnätet. Broarna glömdes därför<br />
bort och försummades under många år.<br />
När de en lång � d senare återupptäcktes<br />
var de överlag i dåligt skick och regeringen<br />
beslutade a� kulturmärka dessa broar samt<br />
a� genomföra en grundlig restaurering.<br />
Den mest skadade utav de tre broarna var<br />
Delavine bridge medan Tornahaish bridge<br />
var i bäst skick och for� arande kunde<br />
bära för tra� k. Restaureringen påbörjades<br />
år 1997 och pågick under tre år framåt.<br />
När restaureringen av Delavine Bridge<br />
påbörjades var bron mycket illa däran, hela<br />
strukturen var förvriden och en bit av dess<br />
översta del hade rasat. Drygt halva bron<br />
kunde bevaras medan den nordvästra sidan<br />
� ck byggas upp på ny� . I det ursprungliga<br />
kalkbruket under valvet syns for� arande<br />
avtrycken av den första stödformen av trä<br />
som användes vid konstruk� onen av valvet.<br />
Det hade även ske� u� ällningar i kalkbruket<br />
som bildat kalkstalak� ter längs undersidan<br />
av bron (se � gur 4). Det nyvakna intresset<br />
för dessa historiska broar ökar inte bara<br />
turismen utan förhindrar förhoppningsvis<br />
a� dessa återigen försummas och förfaller.<br />
En promenad bland dessa snart trehundra<br />
år gamla broar väcker minnen om forna<br />
� der och tydliggör det värdefulla historiska<br />
arv som Delavine, Tornahaish och Allt Damh<br />
bridges bär på.
Kraftanalys av bro<br />
Skiss: Emma Johansson & Maike Lühr<br />
Kraftanalys av valvprincip<br />
Skiss: Maike Lühr & Emma Johansson<br />
Bild högst upp till höger:<br />
Kalkstalaktiter på undersidan<br />
av Delavine Bridge<br />
Foto: Hamlet Mirjamsdotter<br />
Bild till höger: Detalj av<br />
ski� ervalvet på Delavine<br />
Bridge<br />
Foto: Hamlet Mirjamsdotter
Tre utvalda verk av Thomas Telford<br />
Hjalmar Kaudern och Isak Näslund<br />
Telford Ingenjören<br />
Thomas Telford var en skotsk arkitekt och<br />
ingenjör som verkade från sent 1700-tal<br />
� ll � digt 1800-tal. Han började sin karriär<br />
som murarlärling och då ingenjörskonsten<br />
ännu låg i sin vagga, utbildade han sig � ll<br />
arkitekt. Det Telford framförallt är känd för<br />
är sin gärning i termer av infrastruktur; och<br />
med de� a framförallt menat broar, vägar,<br />
kanaler och slussar. Det Telfordska arvet var<br />
och är än idag av stor betydelse för bri� sk<br />
ingenjörskonst.<br />
En tid i förändring<br />
Vid � den för Telfords födelse var Sko� land<br />
e� fa� gt land med en befolkning som i<br />
huvudsak levde e� ruralt liv med jordbruk<br />
som försörjning. Det ekonomiska uppsvinget<br />
som man förväntat sig e� er unionen 1707<br />
hade uteblivit - även om det var något<br />
bä� re i låglandet och nya karriärmöjligheter<br />
uppstod för en mindre medel- och<br />
överklass. Under slutet av 1700-talet och<br />
in på 1800-talet skulle dock landet, i takt<br />
24<br />
med industrialismens utbredning, komma<br />
a� inleda en has� g utveckling med ökat<br />
välstånd, urbanisering och nya sociala villkor.<br />
(Wikipedia, 2012)<br />
Industrierna<br />
Tex� lindustrin var ledande i Sko� land under<br />
1700-talet men tog verklig fart med de<br />
teknologiska framsteg som den industriella<br />
revolu� onen förde med sig. I fabrikerna<br />
spanns och vävdes rå bomull som man � ck<br />
ur handeln med Amerika. Inbördeskriget<br />
på andra sidan Atlanten kom dock vid<br />
1800-talets mi� a� innebära e� slut på<br />
tex� leran, men då hade parallellt en stark<br />
kolindustri utvecklats i Sko� land tack vare<br />
landets stora natur� llgångar. I och med kol-<br />
och järneran blir Sko� land e� centrum för<br />
ingenjörskonst, skeppsbyggnad och senare<br />
även produk� on av lokomo� v. (Wikipedia,<br />
2012)<br />
De sociala följderna<br />
Med industrialismen följde naturligen stora<br />
förändringar även socialt. Runt sekelski� et<br />
1800 var Sko� land redan e� av Europas<br />
mest urbaniserade samhällen med Glasgow<br />
och Edinburgh som ledande städer, där den<br />
senare även var e� centrum för landets<br />
administra� on och intellektuella verksamhet.<br />
Den has� ga utvecklingen innebar ökat<br />
välstånd för den nya � dens arbetarklass,<br />
men livet i städerna var sam� digt hårt.<br />
Överbefolkning, hög barnadödlighet och<br />
tuberkulos var bara några av de problem<br />
som bidrog � ll svåra livsvillkor. (Wikipedia,<br />
2012)<br />
Järnet och kapitalet<br />
Tiden i samband med Napoleonkrigen<br />
och industrialiseringen runt sekelski� et<br />
1800 gav � llväxt och välfärd � ll höglandet.<br />
De� a ledde � ll högre löner och satsningar<br />
på infrastruktur, och i samband med<br />
de� a konstruerar Telford e� antal broar,<br />
slussar och kanaler. Det är också en � d när<br />
man precis har börjat använda gjutjärn i<br />
konstruk� oner, vilket startade i och med<br />
bygget av Ironbridge i Coalbrook dale<br />
världens första järnbro.
Thomas Telford (1757-1834)<br />
Skiss: Hjalmar Kaudern<br />
SKOTTLAND<br />
Glasgow<br />
Dundee<br />
Edinburgh<br />
Aberdeen<br />
ENGLAND<br />
Newcastle
Telford - Brobyggaren<br />
Under sin livs� d var Telford delak� g i<br />
konstruk� onen av tusentals broar i olika<br />
u� öranden och material. Hans design är<br />
nästan all� d unik för platsen och dess<br />
förutsä� ningar, men de bär sam� digt<br />
all� d en gemensam nämnare. Telford<br />
löser inte bara konstruk� onen, han förstår<br />
och kan u� rycka arkitekturen i bron som<br />
byggnadsverk och ingrepp i landskapet.<br />
Den industriella framställningen av gjutjärn<br />
revolu� onerade brobyggarkonsten med<br />
Ironbridge som första exempel. Telford<br />
hade studerat just Ironbridge, och noterade<br />
många saker som kunde göras bä� re,<br />
med tanke på järnets materialegenskaper.<br />
Framförallt, ansåg han, hade man<br />
överdimensionerat konstruk� onen och han<br />
noterade a� många delar var undermåligt<br />
gjutna. Telford konstruerade sin första<br />
järnbro år 1796 i Buildwas, som därmed blev<br />
den andra i Storbritanniens historia. Genom<br />
a� stödja sig på träbyggnadsprinciper istället<br />
för murarprinciper som gjorts i Ironbridge,<br />
tog han fram en struktur som vägde mindre,<br />
krävde mindre material och som gav lägre<br />
belastning på sina fundament.<br />
Telford Bridge (1813)<br />
Även om järnet som material kom a�<br />
revolu� onera brobyggarkonsten bemästrade<br />
26<br />
Telford även äldre konstruk� onstekniker.<br />
Telford Bridge i Invermoriston är e�<br />
lysande exempel på de� a, då det är en<br />
tryckvalvsbro i sten, inte olik i princip från<br />
broar man ser från medel� den. Spektakulärt<br />
insprängd i landskapet över River Moriston<br />
var bron e� led i Telfords arbete för a�<br />
bygga kommunika� onsvägar längs med<br />
och över dalgången Great Glen. På så sä�<br />
sammanlänkades samhällena på dalgångens<br />
sidor. Bygget inleddes 1805 men drog ut på<br />
� den - i hela å� a år på grund av problem<br />
med både arbetskra� och arbetsledning.<br />
Troligtvis användes lokala material och<br />
stenar för uppförandet. För a� underlä� a<br />
byggandet och för a� överhuvudtaget klara<br />
spannet består bron av två valv och tar<br />
stöd i mi� en mot en klippö som reser sig ur<br />
va� net. (Crisholm, 2008)<br />
Moy Swing Bridge (1820)<br />
Moy Swing bridge är en svängbro i järn som<br />
löper över Caledonian Canal. Den har e�<br />
spann på 12,2 meter och är 3 meter bred.<br />
Bron öppnas för hand och de� a skö� es förr<br />
av en brovakt som bodde i en liten stuga vid<br />
ena påfarten. När bron skulle öppnas var<br />
man tvungen a� först öppna den ena sidan<br />
för a� sedan ro över kanalen och öppna<br />
den andra. Vid brofästena har man i form<br />
av en utbyggd stengrund lå� t smalna av<br />
kanalen � ll bredden av kanalens slussar för<br />
a� erhålla en så kort spännvidd som möjligt.<br />
Brons båda delar bärs upp med hjälp av<br />
motvikter som si� er på motstående sida<br />
om den pivot kring vilken brohalvan svängs,<br />
vilket kan ses i skissen över kra� spelet i<br />
bron. Skissen på momentdiagrammet ger en<br />
bild av e� problem som uppstår på grund<br />
av konstruk� onens design i form av en<br />
konsol, vilket ger väldigt stora anspänningar<br />
i brodelen över stödet. De� a hanteras delvis<br />
genom a� konstruk� onen gradvis ökar i<br />
höjd vilket gör a� spänningarna orsakade<br />
av momentet minskar och delvis genom<br />
användning av grövre godstjocklekar.<br />
Moy Swing bridge var vid byggandet bara<br />
en av många svängbroar i järn, men är<br />
idag den enda återstående. Brotypen<br />
hade presenterats 1805 i London och<br />
Telford arbetade vidare på konceptet.<br />
Öppningsbarheten gör a� man kan hålla<br />
brobanan mycket lägre och därför även få<br />
en kortare bro, sam� digt som båtar såklart<br />
måste kunna passera den nyöppnade<br />
kanalen. Moy Swing Bridge är byggd i<br />
gjutjärn 1820. Man kan tydligt se a� Telford<br />
börjat förstå järnets kvalitéer i den väldigt<br />
nä� a konstruk� onen. Järnet kommer från<br />
Wales och transporterades via havet � ll<br />
byggplatsen. Staketet på brons sidor � llkom<br />
1850 e� er a� en man blivit avkastad från sin<br />
häst när han passerade bron. Det är gjort av<br />
vitmålat järn.
Överst: Moy Swing Bridge.<br />
Konstruktionen består av två vridbara konsoler i gjutjärn på vardera sida av Caledonian<br />
Canal. För att minska spännvidden har man byggt ut en stengrund i vattnet.<br />
Skiss: Hjalmar Kaudern<br />
Bild ovan: Detalj Moý Swing<br />
Bridge<br />
Foto: Arvid Söderholm<br />
Bilder till vänster: Kraftanalys<br />
och Momentdiagram av Moy<br />
Swing Bridge<br />
Skiss: Isak Näslund<br />
Telford Bridge. Foto: Isak Näslund<br />
Med denna stenbro över River Moriston visar Telford sin mångsidighet som<br />
brobyggare, men även på sin medvetenhet som arkitekt. Här förstärker bron det<br />
redan dramatiska landskapet och blir en del av platsens själ.<br />
Telford Bridge. Global analys av<br />
reaktionskrafter för hela bron samt lokal<br />
kraftanalys av valvet.<br />
Skiss: Isak Näslund
Telford - Kanalbyggaren<br />
Telford var inblandad i byggandet av e�<br />
� ertal stora kanaler. Den för oss i Sverige<br />
mest kända är Göta kanal vilken Telford � ck<br />
i uppdrag a� konstruera av Gustav IV Adolf<br />
år 1806. Den första var dock Ellesmere Canal<br />
vid vilken han arbetade som ingenjör, under<br />
William Jessop som var huvudingenjör,<br />
med bland annat konstruk� onen av<br />
akvedukter och kanaltunnlar. Under<br />
samma period � ck han ta över ansvaret för<br />
byggandet av Shrewsbury Canal e� er a�<br />
den � digare ingenjören dö� . Byggandet<br />
av dessa två ledde � ll a� hans goda rykte<br />
som civilingenjör ökade och gjorde a� han<br />
� ck � ertalet uppdrag. Det kanske största<br />
var hans planering av förbä� ringar av<br />
infrastrukturen på det skotska höglandet.<br />
Denna inkluderade byggandet av Caledonian<br />
Canal, vilken löper från Inverness på<br />
östkusten � ll Fort William på västkusten,<br />
genom Great Glen, förkastningen som löper<br />
från kust � ll kust. Arbetet innefa� ade bland<br />
annat förbindandet av de två sjöarna Loch<br />
Ness och Loch Lochy, konstruerandet av<br />
� digare nämnda Moy Swing Bridge och dess<br />
systerbroar samt byggandet av e� antal<br />
slussar.<br />
Fort Augustus (1820)<br />
I den lilla staden Fort Augustus, vid Loch<br />
28<br />
Ness sydvästra ände, � nns e� slussystem i<br />
fem trappsteg som färdigställdes år 1820.<br />
Som en del av Caledonian Canal var det e�<br />
led i projektet för a� förbinda Inverness<br />
på det skotska höglandet med västkusten.<br />
Varje sluss mäter 12 gånger 52 meter och<br />
dimensionerades med hänsyn � ll de stora<br />
fartyg som bedrev handel i området kring<br />
Östersjön. För a� kunna bygga slussarna<br />
hämtades järn från Derbyshire i England.<br />
Stenmaterialet kunde däremot hämtas<br />
från närmare håll, då man i samband med<br />
kanalbyggandet vid Fort Augustus var<br />
tvungen a� avleda den meandrande � oden<br />
Oich genom a� bryta en ny led genom berg.<br />
För staden Fort Augustus innebar kanalen<br />
och slussarna helt nya förutsä� ningar. Med<br />
båtarna och dess passagerare följde köpkra�<br />
som � ck handeln och kommersen längs<br />
med passagen a� blomstra. Åtminstone<br />
fram � ll 1800-talets slut. Caledonian Canal<br />
och slussarna i Fort Augustus byggdes i<br />
första hand som e� snabbare alterna� v<br />
� ll sjövägen men båda var också e� led i<br />
den satsning som genomfördes i början<br />
av 1800-talet för a� öka sysselsä� ningen<br />
i höglandet. Det var i sin tur tänkt a�<br />
motverka emigra� onen � ll Kanada och<br />
låglandet, som den s.k. gaeliska utvisningen<br />
hade resulterat i. Kanalen blev dock<br />
ingen större succé, vare sig kommersiellt<br />
eller i termer av sysselsä� ning. Den led<br />
inledningsvis av dåliga lösningar på vissa<br />
platser och hade byggts för grund, och när<br />
e� fördjupningsarbete väl kom igång hade<br />
redan järnvägar börjat läggas ut över landet.<br />
Misslyckandet med a� skapa arbets� llfällen<br />
kom sig ur a� många tog � ll jordbruk i<br />
skörde� d, vilket också gav Telford problem<br />
med arbetskra� .<br />
Det Telfordska arvet<br />
De tre verk som presenterats i denna<br />
text är, om inte de mest betydande<br />
i Telfords oeuvre, e� exempel på en<br />
stor del av dennes breda kunskap och<br />
pionjerande utvecklaranda inom både<br />
ingenjörskonsten och arkitekturen. Vad det<br />
senare beträ� ar kan nämnas a� Telford,<br />
förutom projekt inom infrastruktur även<br />
ritat 32 kyrkor på det skotska höglandet.<br />
Något av det mest häpnadsväckande<br />
med Telford är hans produk� vitet. Det<br />
är en ofa� bar mängd verk han har på<br />
sin meritlista. Dessutom valde han sällan<br />
den standardiserade lösningen, utan<br />
utvecklade både nya konstruk� onstekniker<br />
och materialanvändningsområden. I och<br />
med produk� viteten kan det sam� digt vara<br />
svårt a� få en överblick av vad hans största<br />
gärning för e� ervärlden egentligen är. Det<br />
man däremot säkert kan säga är a� hans<br />
broar, kanaler, slussar och vägar står kvar,<br />
används och fortsä� er a� locka intressenter<br />
av arkitektur och teknik än idag.
Illustration över Caledonian Canal<br />
Av: Hjalmar Kaudern<br />
Slussport i Fort Augustus.<br />
Foto: Isak Näslund
Charlotte Square<br />
Carl Hoff och Samuel Hofverberg<br />
Edinburgh<br />
Charlo� e Square ligger i Edinburgh, vars<br />
centrum består av de två stadsdelarna Old<br />
Town och New Town, där Old Town är den<br />
ursprungliga medel� da stadskärnan. New<br />
Town är som namnet antyder en senare<br />
utbyggnad av staden. Denna del ligger norr<br />
om Old Town och påbörjades under<br />
1700-talet. Charlo� e Square är beläget i<br />
västra änden av New Town och förbinds via<br />
George Street med e� motsvarande torg,<br />
St Andrew Square, knappt en kilometer<br />
österut.<br />
1791-1820<br />
Charlo� e Square ritades av arkitekten<br />
Robert Adam år 1791 och det första huset<br />
stod klart 1792. Kvarteret byggdes sedan<br />
upp i etapper och de sista byggnaderna<br />
färdigställdes så sent som 1820, nästan 30<br />
år e� er ritningarnas u� örande. (Youngson<br />
1967, ss. 97 och 217)<br />
30<br />
Adam själv dog 1792 och � ck tyvärr aldrig se<br />
någon av byggnaderna runt Charlo� e Square<br />
i färdigställt skick.<br />
Robert Adam<br />
Robert Adam, 1728-1792, var en skotsk<br />
arkitekt, designer och inredningsarkitekt<br />
verksam framförallt i London och Edinburgh<br />
under 1700-talets andra häl� . Adam var<br />
mycket produk� v under sin karriär och ritade<br />
e� stort antal o� entliga byggnader,<br />
bostadshus samt mindre slo� . Tillsammans<br />
med sin bror James vidareutvecklade<br />
Adam den palladianska nyklassicismen och<br />
skapade den så kallade Adam-s� len, vilken<br />
ansågs vara en � exibel och elegant s� l som<br />
experimenterade med klassicis� ska element<br />
på e� för � den okonven� onellt sä� (Millikin<br />
1999). Det som framförallt inspirerat Adam<br />
� ll det klassicis� ska u� ryck som präglar hans<br />
byggnader kan antas ha si� ursprung i den<br />
upplysningsanda som rådde vid � den samt<br />
den resa � ll Rom, Grekland och Kroa� en<br />
Adam gjorde på 1750-talet. I nuvarande<br />
Split, Kroa� en, studerade han Diocle� anus<br />
Palats, en av världens största kvarvarande<br />
romerska byggnader. Studierna resulterade<br />
1764 i en bok där Adam presenterade e�<br />
stort antal skisser och ritningar som skulle<br />
komma a� inspirera hans egna byggnader,<br />
inte minst vid Charlo� e Square.<br />
Edinburgh University<br />
I sin u� ormning av Charlo� e Square<br />
räddes Adam på ekonomisk grund a� följa<br />
den design han några år � digare ritat för<br />
Edinburghs nya universitetsbyggnad, framför<br />
allt dess norra fasad. Denna sida ve� e mot<br />
en mycket smal gata och var därför rela� vt<br />
slät och återhållsamt utsmyckad, vilket<br />
skulle förenkla byggna� onen och sänka<br />
kostnaderna för Charlo� e Square (Youngson<br />
1967, ss.96 och 303).
På den privata gräsmattan står the Prince Consort (prinsgemålen);<br />
en kopparstaty föreställande Prins Albert till häst. Statyn är gjord<br />
av Sir John Steell. I bakgrunden West Register House (f d St George s<br />
Church).<br />
Foto: Kevin Rae<br />
Den norra byggnaden vid Charlotte Square. Robert Adam avsåg med sin<br />
arkitektur att skapa ett palatsliknande intryck trots att huset i själva<br />
verket innehåller ett � ertal separata lägenheter.<br />
Foto: Callum Black<br />
Glasgow<br />
Dundee<br />
Edinburgh<br />
Newcastle<br />
Aberdeen
Edinburgh innan New Town<br />
Edinburgh var från medel� den och fram � ll<br />
1700-talets andra häl� en väldigt kompakt<br />
stad. Möjligheterna a� utvidga staden var<br />
begränsade och man delade istället upp<br />
större hus i mindre lägenheter för a� göra<br />
plats för � er familjer. Man byggde dessutom<br />
väldigt höga hus som i slutet av 1600-talet<br />
ända upp � ll sju våningar. Rika och fa� ga<br />
kunde samsades i trånga lägenheter.<br />
Överklassen längtade bort från allt de� a, de<br />
ville ut ur den överbefolkade staden, bort<br />
från lägenheterna. De längtade e� er a� bo i<br />
egna hus (Youngson 1967, ss. 14-15).<br />
Utvecklingen av New Town<br />
År 1766 utlystes en tävling om en plan för<br />
en ny stadsdel, New Town, norr om den<br />
be� ntliga staden. Området skulle främst bli<br />
en bostadsförort för medel- och överklassen.<br />
Tävlingen vanns av den unge James Craig och<br />
New Town började så småningom byggas<br />
upp (Youngson 1967, ss. 70-79).<br />
Markförhållanden<br />
När staden skulle utvidgas norrut låg den<br />
mycket förorenade sjön Nor Loch direkt<br />
norr om slo� et. Sjön var ursprungligen<br />
e� träsk som i försvarssy� e va� enlagts.<br />
Under en längre � d hade sjön förorenats av<br />
32<br />
avloppsva� en, hushållsavfall och slam och<br />
när New Town skulle byggas fa� ades om e�<br />
beslut a� dränera sjön. Förslaget omfa� ade<br />
också en bro som anslutning mellan den<br />
nya stadsdelen och den be� ntliga staden.<br />
Bron heter North Bridge och är idag en vik� g<br />
kommunika� onsled i staden.<br />
Det upplysta Europa<br />
Under 1700-talet pågick bland intellektuella i<br />
västvärlden den kulturhistoriska rörelse som<br />
kom a� kallas upplysnings� den. Sporrade av<br />
tänkare som John Locke, Isaac Newton och<br />
Renée Voltaire utmärktes upplysnings� den<br />
av ra� onalitet och empirism. Rörelsen<br />
påverkade den poli� ska världsbilden och<br />
nådde sin kulmen i den franska revolu� onen<br />
1789. Som en följd utbröt krig mellan<br />
Storbritannien och Frankrike, vilket varade<br />
mellan 1793 och 1802. Kriget var dyrt och<br />
orsakade nedgång i byggbranschen, vilket<br />
orsakade en förlängd bygg� d för Charlo� e<br />
Square.<br />
Det upplysta Edinburgh<br />
Sko� land var vid 1700-talets början e�<br />
fa� gt lantbrukarsamhälle med en befolkning<br />
på ca 1,3 miljoner människor. Krig med<br />
England hade utarmat landet och orsakat<br />
stora svårigheter. Ändå lyckades Sko� land<br />
under upplysningen bli e� av Europas<br />
mest framstående länder, ledda av bl a<br />
David Hume och Adam Smith. Den skotska<br />
upplysningens högsäte var Edinburgh,<br />
där bl a den medicinska forskningen var<br />
världsledande. Upplysningen väckte e�<br />
intresse för historia och in� uerade därmed<br />
utvecklingen av nya arkitektoniska s� lar<br />
såsom nyklassicism och palladianism.<br />
Storbritannien<br />
E� er a� länge ha varit i krig med varandra<br />
hade England och Sko� land uppnå� en<br />
rela� v stabilitet e� er unionen 1707. I<br />
Sko� land ville man hålla sig väl med det<br />
engelska kungahuset. Bevis för de� a syns<br />
hos gatunamnen i New Town; George St<br />
e� er kungen George III, Queen St e� er<br />
dro� ningen och Prince s St e� er deras två<br />
små söner. Hanover St är uppkallad e� er<br />
kungafamiljens ä� och Charlo� e Square är<br />
namngiven e� er dro� ningen.
Översiktsplan för utbyggningen av New Town, ritad av James Craig. Notera hur gatunamnen alla är dedikerade till kungafamiljen, liksom sidfoten.
Det enhetliga kvarteret<br />
Till skillnad från övriga New Town, där<br />
hus byggdes oberoende av varandra utan<br />
övergripande designkoncept, bestämde man<br />
sig för a� Charlo� e Square skulle u� ormas<br />
som en helhet med en genomgående design<br />
och enhetliga fasader. Området förväntades<br />
bli mycket e� ertraktat och fashionabelt<br />
och e� enhetligt u� ryck trodde man skulle<br />
bidra � ll a� göra Charlo� e Square a� rak� vt<br />
(Youngson 1967, ss. 80-82 och 98).<br />
Urbana palats<br />
Husen runt Charlo� e Square är ordnade i<br />
radhusliknande block runt den gröna parken<br />
i mi� en. Vart och e� av dessa block har,<br />
istället för en uppdelad och upprepande<br />
fasad, givits e� sammanhängande<br />
palatsliknande u� ryck. Just de� a var något<br />
som Robert Adam ansågs vara mycket bra på<br />
(Youngson 1966, s. 95).<br />
För a� skapa de� a sammanhängande<br />
u� ryck är varje länga enhetligt rus� cerad i<br />
bo� envåningen medan de övre våningarna<br />
har en slät fasad. Dessa är utsmyckade med<br />
kolonner, balustrader och viss ornamen� k.<br />
I Adams egna skisser från sin studie av<br />
Diocle� anus palats i Kroa� en kan man se<br />
liknande fasader och man kan anta a� det<br />
var därifrån inspira� onen � ll Charlo� e<br />
34<br />
Square kom. Adam var väldigt � exibel i sin<br />
användning av de olika kolonnordningarna.<br />
På de östra och västra sidorna används<br />
joniska kolonner, medan fasaderna i norr och<br />
söder har kolonner i korin� sk s� l.<br />
Anknytning till omgivningen<br />
Även om det fanns skillnader i u� ormningen<br />
av Charlo� e Square och övriga New Town så<br />
följde platsen den grundläggande planen och<br />
blev det avslut på axialiteten från St Andrews<br />
Square som ursprungligen åsy� ats. Under<br />
� den som byggna� onen av Charlo� e Square<br />
pågick planerades och påbörjades y� erligare<br />
utbyggnader av staden och � era av dessa<br />
var in� uerade av Adams sä� a� hantera<br />
radhusfasader.<br />
Edinburgh - Stenstaden<br />
När Robert Louis Stevenson förfa� ade si�<br />
verk Edinburgh: Picturesque Notes beskrev<br />
han staden som A dream in masonry and<br />
living rock . Den omkringliggande regionen<br />
är e� landskap av sedimentära bergarter<br />
som formats av glaciärer och det � nns en<br />
stor mängd brytbar sandsten nära � ll hands,<br />
vilket har le� � ll a� stora delar av staden<br />
byggts av just sandsten.<br />
De � esta husen i Edinburgh byggdes av sten<br />
från stenbro� i närområdet, men när New<br />
Town och Charlo� e Square skulle byggas<br />
klarade de be� ntliga bro� en inte av den<br />
ökade � llverkningstakten. Nya stenbro�<br />
anlades i stadens västra delar, bland de<br />
mer berömda åter� nns bl a Craiglieth<br />
Quarry, som producerade en mycket hållbar<br />
kvartsarenit (sandsten), i vilken husen kring<br />
Charlo� e Square är byggda.<br />
Materialverkan<br />
A� arbeta med materialet i fasaden på<br />
det sä� man gjort på Charlo� e Square<br />
har, som � digare nämnts, starka historiska<br />
anknytningar. Utöver de� a kan man dra<br />
paralleller mellan uppdelningen av fasaden<br />
och den sociala hierarkin som rådde i<br />
husen. I den grovhuggna och rus� cerade<br />
bo� envåningen bodde tjänstefolket, medan<br />
de övre planen med sina släta fasader<br />
antyder a� de var ämnade för husets<br />
aristokrater.
Nedan:<br />
Bute House, på adressen<br />
Charlotte Square 6, är Skottlands<br />
försteministers o� ciella residens.<br />
Notera likheterna med Adams skisser<br />
från Diocletianus palats. Foto:<br />
Scottish Government<br />
Närmast till höger:<br />
Skiss av Robert Adam från<br />
Diocletianus palats i Split. Vy<br />
från Porta Aurora (guldporten).<br />
Lunettfönstret var ett av många<br />
klassiska element som Adam senare<br />
använde i sin egen arkitektur.<br />
Längst bort till höger:<br />
Två fasadskisser av Robert Adam från<br />
Diocletianus Palats.
Buck s Head Building<br />
Jonathan Granberg och Alexander Gösta<br />
Glasgow och Buck s Head Building<br />
Glasgow är Sko� land största stad och<br />
märkt av den enorma � llväxt som skedde<br />
här under den bri� ska industrialiseringen.<br />
Staden är belägen utmed � oden Clyde nära<br />
den skotska atlantkusten och utvecklade<br />
under 1800-talet en världsledande<br />
varvsindustri (ne.se). De� a bidrog � ll en<br />
gjutjärns� llverkning som även kom a� lämna<br />
spår i stadens arkitektur.<br />
Argyle Street var under denna � d och är än<br />
idag Glasgows stora huvudgata. I hörnet där<br />
Dunlop Street möter denna gata står Buck s<br />
Head Building- en byggnad som utgör e�<br />
unikt möte mellan e� ny� material och en<br />
klassiskt s� lideal, förenat av en av Sko� lands<br />
främsta arkitekter.<br />
1863<br />
Buck s Head Building uppfördes år 1863<br />
under Storbritanniens viktorianska<br />
guldålder (McFadzean 1979). Det var även<br />
den � d då Glasgow såg sina glansdagar.<br />
36<br />
Glasgow var en av de få platser i världen<br />
där gjutjärns� llverkningen kommit så långt<br />
a� materialet även kunde användas � ll<br />
byggnader. Denna � ds gjutjärnsarkitektur är<br />
idag e� tydligt signum för staden.<br />
I Glasgow hade den nyklassicis� ska<br />
s� len greek revival nå� sin kulmen.<br />
S� len är utmärkande för sen skotsk<br />
1800-talsarkitektur och dröjde sig kvar<br />
längre här än i övriga europeiska städer<br />
(wikipedia.org).<br />
Alexander Greek Thompson<br />
Alexander Thompson föddes i Balfron<br />
utanför Glasgow. Vid � den för Buck s Head<br />
Buildings uppförande drev han � rman A. &<br />
G. Thomson � llsammans med sin bror. Han<br />
var då vid toppen av sin karriär och hade<br />
många förnäma uppdrag på sin referenslista.<br />
(McFadzean 1979).<br />
Thompson var framförallt verksam i Glasgow<br />
och blev inte lika känd interna� onellt som<br />
hemmavid. Hans arkitektur var en enkel<br />
och grundläggande klassicism med tydlig<br />
struktur, inspirerad av � era an� ka s� lar.<br />
Mot slutet av karriären övergav han den<br />
eklek� ska inriktningen för en mer renodlad<br />
grekisk-jonisk s� l, vilket gav honom<br />
smeknamnet the greek .<br />
Buck s Heads Building är speciell då det<br />
är Thompsons enda byggnad med synliga<br />
gjutjärnskomponenter. Hans övriga verk har<br />
uteslutande murade exteriörer.<br />
Referensbyggnader<br />
Dunlop Street Warehouse är Thompsons<br />
� digare byggnad som förbinder Buck Head s<br />
Building vidare längs Dunlop street. Denna<br />
byggnad med helmurad exteriör kom<br />
påtagligt a� påverka u� ormning av Bucks<br />
Head s fasad.<br />
E� tydligt exempel på Glasgows utmärkta<br />
gjutjärnsarkitektur kan ses i stadens sam� da<br />
warehouses såsom John Honeyman s Ca<br />
D Oro Building från 1872 (scotci� es.com)
Foto: Jonathan Granberg och Alexander Gösta<br />
Glasgow<br />
Dundee<br />
Edinburgh<br />
Newcastle<br />
Aberdeen
Den blomstrande hamnstaden<br />
Den bri� ska industrialismens framväxt<br />
förändrade Glasgow radikalt. Den<br />
panamerikanska tobakshandeln gjorde<br />
Glasgow � ll en av Europas mest prominenta<br />
hamnstäder under 1700-talets början.<br />
Under seklets slut � ck bomullsindustrin<br />
stadens � llväxt a� skena y� erligare och<br />
� llväxten kulminerade med varvs- och<br />
verkstadsindustrin. 1821 hade stadens<br />
explosionsartade industrialisering få�<br />
befolkningsmängden a� passera Edinburghs.<br />
Glasgow blev Sko� lands största stad och<br />
bri� ska rikets andra. Staden hade på e�<br />
sekel blivit e� av Europas stora � nansiella<br />
centrum (ne.se).<br />
Den nya storstaden<br />
Med industrialiseringen och den växande<br />
ekonomin ökade även stadsnäringens krav<br />
på byggande. Glasgow bredde nu ut sig<br />
expanderades nu has� gt med regelbundna<br />
rutnätsgator och enhetlig radhusbebyggelse<br />
för a� inhysa den växande befolkningen.<br />
Husen utgjorde höga kvarter med gårdar (ne.<br />
se). Även påkostade monumentalbyggnader<br />
restes i ljus och röd sandsten, e� material<br />
typiskt för Glasgow. I centrum öppnades<br />
stora gallerior utmed shoppinggator för den<br />
� lltagande gruppen välbärgade invånare.<br />
38<br />
Varven i teknikens front<br />
I Glasgows varv utvecklades nya och billigare<br />
metoder för � llverkning av gjutjärn. Staden<br />
var en av världens främsta � llverkare av<br />
båtskrov och arkitekter och byggare var inte<br />
sena a� experimentera med materialet i<br />
byggnader och konstruk� oner. De� a hade<br />
gjorts � digare men i Glasgow blev det<br />
lönsamt och gångbart. Materialet användes<br />
dels för armering men även � ll ornamentala<br />
järndetaljer i stadens nya gallerior och stora<br />
hallar.<br />
Staden vid Clyde<br />
Glasgow är en gammal stad som har anor<br />
från 600-talet. På platsen låg romerska<br />
bosä� ningar med anledning av det<br />
strategiska läget vid River Clyde. Närheten � ll<br />
kusten har präglat stadens � llväxt sedan dess<br />
(wikipedia.org) .<br />
Argyle Street<br />
Argyle Street är Glasgow centrums längsta<br />
och huvudsakliga handelsgata. Tidigare he� e<br />
gatan Westergait, e� ersom den låg just<br />
innanför Westport som var den västra porten<br />
in i staden. På 1700-talet revs stadsmuren<br />
för a� staden skulle kunna expandera.<br />
Westergait blev då en transportled mellan<br />
den nya och gamla delen av staden. Handeln<br />
på gatan tog fart och välbärgade invånare<br />
bosa� e sig här. Distriktet blev snabbt e� rikt<br />
område med mycket rörelse. Gatan � ck si�<br />
namn Argyle Street e� er en her� g under<br />
denna � d (wikipedia.org).<br />
Korsningen Dunlop Street<br />
Buck s Head Building uppfördes på platsen<br />
där det � digare Buck s Head Hotel legat.<br />
Hotellets ornamentala bock (buck) har<br />
bevarats och kröner nu även den nya<br />
byggnaden (scotci� es.com) Fasaden mot<br />
korsningen är krökt utmed gatuhörnet och<br />
ansluter längs Dunlop Street � ll Thomsons<br />
� digare Dunlop Street Warehouse.
Handeln över Atlanten via River Clyde gjorde Glasgow till rikets tredje stad under<br />
industrialismen. Skiss: Alexander Gösta.<br />
Argyle Street var en gata full av liv då den fungerade som transportled mellan<br />
den nya och gamla staden.<br />
Skiss: Alexander Gösta
Exteriör anslutning<br />
När Buck s Head Building byggdes var<br />
det i anslutning � ll Thompsons � digare<br />
Dunlop Street Warehouse. Anslutningen<br />
mellan byggnaderna genomfördes med<br />
e� genomgående entablement på första<br />
våningen.<br />
I den äldre byggnaden utgörs de två<br />
våningarna ovan det delade bjälklaget av<br />
bärande murar i kollosalordning. I den<br />
nya byggnaden har murarna gjorts glesare<br />
och smalare. De� a skapar en ski� ning i<br />
fasadens fenestra� on, en di� eren� ering<br />
man tror Thompson antagit för a� förtydliga<br />
byggnadernas olika användningsområden<br />
(McFadzean 1979).<br />
Den bärande järnstrukturen<br />
Det lu� iga murverket och de stora<br />
glaspar� erna i Buck s Head Building<br />
görs möjliga då Thompson använt<br />
gjutjärnsarmering i de bärande murarna.<br />
I den invändiga gallerian används även<br />
armerade pelare (McFadzean 1979).<br />
Ver� kalt bärs byggnaden av pelare<br />
och fasadens murar. Primärbalkarna<br />
ligger vinkelrä� mot Argyle Street och<br />
sekundärbalkarna är parallella med<br />
densamma. Det rundade hörnet hålls ihop<br />
med hjälp av horisontella, ringformade<br />
40<br />
stålbalkar.<br />
Det är det dolda gjutjärnet i konstruk� onen<br />
som � llåter en lu� ig fasad, skänker gallerian<br />
ljus och skapar öppna ytor.<br />
Det ornamentala järnet<br />
De smäckra gjutjärnsjärnpelarna som syns<br />
i exteriören bär endast upp en ornamental<br />
gjutjärnsbalkong. Dessa pelare är vackert<br />
u� örda med assyriskt inspirerade kapitäl och<br />
klara färger. Balkongen skapar en övergång<br />
från den äldre byggnadens högre bjälklag.<br />
Dessa ornamentala gjutjärnselement antas<br />
lä� bära de tunga murade vindsvåningarna<br />
ovanför. U� ormningen döljer således den<br />
egentliga bärning som det bakomliggande<br />
murverket står för.<br />
Man kan säga a� Thomson med Buck s Head<br />
Building ly� e fram gjutjärnets poten� al<br />
och styrka. Åskådaren möter en smal<br />
och smäcker struktur som förefaller bära<br />
en påfallande tyngd. Sam� digt som det<br />
ornamentala järnet lurar ögat är det samma<br />
material som gör synvillan möjlig, fast dolt i<br />
murverket.<br />
Gul sandsten<br />
I huvudsak dominerar gul sandsten<br />
byggnadens fasad. Den gula och röda<br />
sandstenen var e� lokalt material som<br />
användes � i� gt på de påkostade byggena<br />
under den här � den. Det är e� massivt<br />
material med tyngd som � llåter stor<br />
detaljrikedom i stenarbetet. Till skillnad från<br />
andra gallerior av Thompson såsom Egyp� an<br />
Halls är dekoren här sparsam.<br />
Gjutjärn<br />
Med gjutjärnsarmeringen var det nu möjligt<br />
a� minska murverkets dimensioner. Som<br />
fasaddekor skänker materialet även en stark<br />
karaktär � ll byggnaden.<br />
Materialsamspel<br />
Gjutjärnspelarna är målade med en röd<br />
färg vars ton påminner om den röda<br />
sandstenens. Med den gula muren fås e�<br />
färgsamspel som präglar då� dens byggnader<br />
i Glasgow.<br />
Buck s head Buildning är en byggnad mellan<br />
två � der. Den har inte lämnat den gamla<br />
s� len men ny teknik görs synlig och erkänd<br />
även på det este� ska planet. Det är e�<br />
samspel mellan de tekniska lösningarna och<br />
det konstnärliga u� rycket.
Mötet med intilliggande byggnad sker harmoniskt. Också den är ett verk av Thompson.<br />
Foto: Alexander Gösta och Jonathan Granberg<br />
Stendetaljerna är sparsamma jämfört med<br />
andra Thompson-verk. Istället har fokus lagts<br />
på de slanka gjutjärnspelarna.<br />
Foto: Alexander Gösta och<br />
Jonathan Granberg
Forth Rail Bridge<br />
Andrea Alexandersson och Evelina Peterson<br />
Firth of Forth<br />
Forth Rail Bridge ligger i östra Sko� land,<br />
ca 14 km väster om Edinburgh. Bron går<br />
över Firth of Forth, � orden där � oden Forth<br />
mynnar ut i Nordsjön. Den är 2,5 kilometer<br />
lång och spänner som längst 521 meter.<br />
(Wikipedia)<br />
1890<br />
Byggandet av Forth Rail Bridge inleddes<br />
1883 och pågick fram � ll december 1889.<br />
Den 4 mars 1890 invigdes bron av Edvard<br />
VII, prinsen och senare kungen av Wales, då<br />
han slog i den sista guldfärgade niten. (Forth<br />
Bridges Visitor Centre Trust)<br />
John Fowler och Benjamin Baker<br />
Benjamin Baker (1840-1907) var en av<br />
de stora ingenjörerna i Storbritannien<br />
under den viktorianska eran, och en av<br />
ingenjörerna bakom Forth Rail Bridge. Det<br />
är för denna han är mest känd och för si�<br />
42<br />
arbete med bron blev han år 1890 adlad.<br />
Den för projektet vik� ga förståelsen för<br />
stålets egenskaper och möjligheter ska� ade<br />
sig Baker då han i unga år arbetade på<br />
stålverk. Till hans � digare arbeten inom<br />
ingenjörskonsten hör Victoria Sta� on och<br />
Victoria Bridge i London, i vilka han deltog<br />
i som assistent � ll W. H. Wilson. År 1862<br />
anslöt han sig � ll John Fowlers kontor, i vilket<br />
han blev delägare tre� on år senare. (Mackay<br />
1990, ss19)<br />
John Fowler (1817-1898) var ingenjör med<br />
fokus på järnvägsbyggande. Han ritade bland<br />
annat den första järnvägsbron över Thames<br />
samt arbetade som konsulterande ingenjör<br />
med Londons tunnelbana och Great Western<br />
Railway. (Mackay 1990, ss20)<br />
William Arrol<br />
Byggaren bakom Forth Rail Bridge var Sir<br />
William Arrol & Co, startat av William Arrol i<br />
Glasgow år 1872 och under många år e� av<br />
de ledande byggföretagen i Storbritannien.<br />
Förutom Forth Rail Bridge, var företaget<br />
inblandat i bygget av e� � ertal större broar,<br />
bland annat Tower Bridge i London (1894),<br />
Caledonian Railway Bridge (1878) och<br />
grannen � ll Forth Rail Bridge; Forth Road<br />
Bridge (1964). (Wikipedia) William Arrol<br />
Quebec Bridge<br />
När Forth Rail Bridge stod klar var den med<br />
si� 521 m långa spann den bro i världen som<br />
spände längst. Som konsolbro är den än idag<br />
endast överträ� ad i spannlängd av Quebec<br />
Bridge (1919) som spänner som längst 549<br />
m. (Forth Bridges Visitor Centre Trust)<br />
Quebec Bridge byggdes också den som en<br />
del i utvecklingen av järnvägen, men rymmer<br />
� ll skillnad från Forthbron idag även bil-,<br />
gång- och cykeltra� k. (Wikipedia)
Foto: Ellen Simonsson<br />
Glasgow<br />
Dundee<br />
Edinburgh<br />
Newcastle<br />
Aberdeen
The Forth Bridge Company<br />
Forth Rail Bridge � nansierades av The Forth<br />
Bridge Company, e� samarbete mellan NBR<br />
(North Bri� sh Railways) och tre engelska<br />
tågbolag, Midland Railway, North Eastern<br />
Railway och Great Northen Railway, vilka<br />
körde på NBR:s spår. (Network Rail)<br />
Byggna� onen kostade omkring £3 200 000,<br />
vilket omräknat � ll dagens penningvärde<br />
motsvarar ungefär £235 000 000. (Forth<br />
Bridges Visitor Centre Trust) Varje dag<br />
arbetade i genomsni� 4000 personer med<br />
bygget. (Denison, 2012)<br />
En stabil konstruktion<br />
Uppdraget a� rita bron över Firth of<br />
Forth gick först � ll Sir Thomas Bouch, som<br />
ritade en hängbro. Man hade börjat bygga<br />
brofundamenten � ll denna då en annan av<br />
hans broar, Taybron, rasade i samband med<br />
en storm, 28 december 1879. Då man kom<br />
fram � ll a� raset var en konsekvens av a�<br />
bron varit underdimensionerad i förhållande<br />
� ll vindlaster stoppades bygget av den nya<br />
bron över Firth of Forth. Uppdraget gick<br />
istället � ll Fowler och Baker. (Browne, 1999)<br />
Till följd av den oro och skepsis som raset<br />
orsakade blev det i deras design inte bara<br />
vik� gt a� bron skulle hålla utan också a� det<br />
skulle vara uppenbart för alla som såg den<br />
44<br />
a� den var mycket stabil. (Mackey 1990, ss8)<br />
A� man inte skulle uppleva några påtagliga<br />
vibra� oner då man passerade över bron var<br />
en u� änkt strategi, liksom brons väl � lltagna<br />
bredd över stöden.<br />
Området kring bron<br />
North Queensferry var � digare en handels-<br />
och � skehamn med e� vik� gt färjeläge för<br />
Queen s Ferry. (Wikipedia) I den lilla staden<br />
är den stora Forthbron ständigt närvarande.<br />
Brons sillue� är väl synlig från gatorna, och<br />
sedd i förhållande � ll stadens lilla skala<br />
upplevs bron verkligen som den jä� estruktur<br />
den är. Brobanans kra� iga granitstöd står<br />
dessutom mi� bland småhusen, på vissa<br />
ställen prak� skt taget i trädgårdarna.<br />
Landskapets fördelar<br />
E� av Forhtbrons fundament tar stöd<br />
på ön Inchgarvie, en placering som<br />
avsevärt minskade det besvärliga<br />
grundläggningsarbetet. På båda stränderna<br />
höjer sig marken � llräckligt snabbt för a�<br />
det skulle vara möjligt a� bygga en plan<br />
brobana som ändå hade så mycket höjd över<br />
va� net a� de största båtarna kunde passera<br />
obehindrat under den. (Mackay 1990, ss25)<br />
Den strategiska platsen<br />
Forthbron binder samman Edingburgh med<br />
North Queensferry i kommunen Fife . NBR<br />
hade järnvägslinjer på båda sidorna om<br />
Firth of Forth, men den närmaste vägen a�<br />
passera � orden var i Alloa, och då med e�<br />
konkurrerande järnvägsbolag. Man hade för<br />
en � d fraktat tåg över va� net med båt, vid<br />
Queensferry, på den plats där bron sedan<br />
kom a� ligga. De� a var dock obekvämt<br />
och betydligt mer väderberoende än a�<br />
köra över en bro. Det låg alltså i företagets<br />
intresse a� ordna en ny förbindelse, en bro<br />
över Forth� oden, på denna plats.<br />
Idag, över 100 år senare, används bron<br />
for� arande för samma ändamål som den<br />
byggdes för. Varje dag passerar omkring 180-<br />
200 tåg över Forth Rail Bridge. (Forth Bridges<br />
Visitor Centre Trust)
Från stranden ser Forthbron stabil och tät ut.<br />
Foto: Niklas Nordström<br />
I North Queensferry är bron en stor och ständigt väl synlig del av stadsbilden.<br />
Foto: Evelina Peterson
En ikonbyggnad<br />
Vid konstruk� onen av en så pass dyr<br />
och konstruk� ons- samt storleksmässigt<br />
banbrytande bro var antagligen både<br />
beställare och ingenjörer mycket angelägna<br />
om a� det skulle bli en uppseendeväckande<br />
struktur, en ikon. Brons starka och<br />
karaktäris� ska form samt stora skala har<br />
gjort den � ll e� välkänt landmärke. Den är<br />
för många en symbol för hela Sko� land.<br />
(Mackay 1990, ss9)<br />
Värt a� notera är a� konstruk� onen gör a�<br />
bron från stranden och brobanan ser mycket<br />
massiv och tät ut. Sedd från va� net eller från<br />
Forth Road Bridge in� ll upplevs den tvärtom<br />
som lu� ig och förhållandevis tunn. A� den<br />
ser massiv ut från vägen kan mycket väl vara<br />
en del i ambi� onen a� skapa en överfart<br />
som upplevs som trygg.<br />
En mäktig konsolstruktur<br />
Bron är uppbyggd av rörformade strävor<br />
och fackverksbalkar som binder samman<br />
tre dubbla konsolstrukturer. Konsolerna är<br />
sammanlänkade av fackverksbalkar som är<br />
upphängda i vardera konsols ände. (Forth<br />
Bridges Visitor Centre Trust)<br />
De tryckta stängerna utgörs av nitade<br />
cylinderformade rör, e� ersom de� a är<br />
den mest e� ek� va formen. De delar av<br />
46<br />
konstruk� onen som tar drag är däremot<br />
konstruerade som fackverk. De� a hindrar<br />
dragstängerna från a� böjas ut av sin<br />
egentyngd, något som annars riskerar a�<br />
inträ� a då de spänner så långt.<br />
Den röda bron<br />
Stål är e� material som är hållbart. Det står<br />
emot mycket påfrestningar, går a� smälta<br />
ner och återanvändas som ny� . Dock har<br />
bron en stor ytarea och kräver därför mycket<br />
underhåll, e� ersom stål utan ytbehandling<br />
rostar förhållandevis lä� , jämfört med gjut-<br />
och smidesjärn. Den röda färgen har blivit<br />
karakteris� sk för Forthbron.<br />
Stål och granit<br />
Forth Rail Bridge är den första större bron<br />
med en konstruk� on helt i stål. (Denison,<br />
2012) Till fundamenten användes granit<br />
från Aberdeen. Dessutom gick det åt stora<br />
mängder av annan sten, cement och � mmer,<br />
samt e� stort antal bultar. (Mackey 1990,<br />
ss26)<br />
Stålets möjligheter<br />
Forth Rail Bridge är en konstruk� on som<br />
bygger på både tryck och drag. För a� klara<br />
av båda spänningarna är stål e� bra material.<br />
Stålets egenskaper beror � ll stor del på<br />
kolhalten, men även på kolets struktur.<br />
Hållfastheten s� ger med kolhalten, dock<br />
försämras segheten.<br />
Smidesjärn har dels lägre kolhalt än stål och<br />
har dessutom en annan struktur på kolet,<br />
vilket gör det mjukt och mindre benäget a�<br />
spricka. Dock har det en sämre hållfasthet<br />
och är inte bra på a� ta tryck.<br />
Gjutjärn innehåller en större mängd och<br />
en grövre fördelning kol än stål. Det är<br />
bra på a� ta tryck men spricker lä� vid<br />
dragspänningar.<br />
Stålproduktion<br />
Tillgången på stål ökade kra� igt med<br />
upptäckten av Bessemermetoden, en metod<br />
för framställning av smidbart götstål, 1885.<br />
I och med den så kallade Mar� nprocessen<br />
från 1875 kunde man säkerställa en<br />
� llräckligt hög kvalitet på stålet, vilket gjorde<br />
a� stålbyggandet kom igång ordentligt.<br />
(Wikipedia)<br />
Stålet som användes i Forth Rail Bridge<br />
framställdes av tre stålverk, Welsh Landlore<br />
Works, The Sco� sh Steel Company och<br />
Dalzell s Iron and Steel Works. (Mackey 1990,<br />
ss26)
Ovan:<br />
Pointsketchanalys av hur krafterna tas upp i konstruktionen. Röd<br />
färg representerar drag och blå visar tryck. I den övre bilden är<br />
bron belastad enbart med sin egentyngd. I den nedre har den fått<br />
en punktlast som ska motsvara ett tåg.<br />
PointSketch: Andrea Alexandersson<br />
Längst bort till vänster:<br />
Vid stranden övergår konsolen i en fackverksbalk som bärs upp av<br />
stora granitpelare.<br />
Foto: Niklas Nordström<br />
Närmast till vänster:<br />
De rörformade stängerna tar tryck. Om man tittar nära kan man<br />
se de tusentals nitar som håller ihop dem.<br />
Foto: Alexander Gösta
Glasgow School Of Art<br />
Niklas Nordström och Joakim Sätterman<br />
Glasgow<br />
Norr om � oden Clyde, på Renfrew street 12,<br />
ligger Mackintosh kanske mest kända verk,<br />
Glasgow School of Art. Byggnaden anses<br />
vara en av jugendarkitekturens mästerverk<br />
och den används än idag som konstskola.<br />
(Charles Rennie Mackintosh Society)<br />
1897-1909<br />
Byggnaden uppfördes i två etapper, på grund<br />
av svårigheter med � nansiering. Första<br />
etappen, som var entrépar� et och den östra<br />
delen byggdes mellan 1897 och 1899. � a<br />
år senare startade byggandet av den västra<br />
delen. (Glasgow School of Art)<br />
Charles Rennie Mackintosh<br />
Charles Rennie Mackintosh (1868-1928)<br />
brukar räknas som Sko� lands främste<br />
inom Jugend-arkitekturen. Skotsk Jugend<br />
brukar � ll och med kallas för Glasgow-s� len.<br />
(Charles Rennie Mackintosh Society)<br />
48<br />
I Mackintoshs arkitektur ser man a�<br />
han blandat inspira� on från Arts and<br />
Cra� s-rörelsen, japanska strömningar,<br />
det kel� ska arvet samt även � ll viss<br />
del industrialismen.Utöver arkitekt var<br />
Mackintosh även konstnär, formgivare och<br />
designer. Mackintosh tog själv kvällskurser<br />
på konstskolan och trä� ade där systrarna<br />
Margaret och Frances Macdonald samt<br />
James Herbert McNair. De fyra studenterna<br />
bildade konstgruppen The Four som blev<br />
känd för sin speciella s� l inom framförallt<br />
konst och gra� k. Mackintosh gi� e sig senare<br />
med Margaret och McNair med Frances.<br />
(Charles Rennie Mackintosh Society). I<br />
Mackintosh inredningsarbete samarbetade<br />
han o� a med Margaret, vars böljande,<br />
väx� nspirerade s� l blev e� komplement<br />
� ll hans egen mer strikta. (Wikipedia)<br />
Mackintosh var även prak� kantkollega med<br />
McNair på arkitektkontoret Honeyman<br />
and Keppie i Glasgow. Det var där, som ung<br />
arkitekt på Honeyman and Keppie som<br />
Mackintosh � ck uppdraget a� rita de nya<br />
lokalerna för Glasgow School of Art. (Charles<br />
Rennie Mackintosh Society)<br />
Francis Newbery<br />
År 1845 grundades Glasgow s Government<br />
School of Design som senare skulle bli<br />
Glasgow School of Art. (Glasgow School<br />
of Art) Konstskolan växte fram sam� digt<br />
som Glasgow blev en av de vik� gaste<br />
handelsstäderna i Storbritannien.<br />
(Wikipedia) Handeln gjorde staden rik<br />
och skapade e� växande intresse för<br />
konst. Konstskolan � ck snabbt e� bra<br />
rykte och med Francis Newbery som<br />
rektor bestämde sig skolan år 1896 för a�<br />
utlysa en arkitek� ävling om en ny större<br />
skolbyggnad på en plats som donerades av<br />
en lokal fond. (Glasgow School of Art). Vid<br />
1800-talets slut var skolan en av Europas<br />
ledande konstakademier och även staden i<br />
stort hade e� go� rykte inom arkitektur och<br />
konst. De� a kunde man � ll stor del tacka<br />
Mackintosh för. (Charles Rennie Mackintosh<br />
Society)
Foto: Niklas Nordström och Joakim Sätterman<br />
Glasgow<br />
Dundee<br />
Edinburgh<br />
Newcastle<br />
Aberdeen
Handelsstaden Glasgow blomstrar<br />
På 1700-talet kom Glasgow a� bli en av de<br />
vik� gaste hamnarna för den transatlan� ska<br />
handeln inom det bri� ska imperiet. En<br />
bidragande faktor � ll utvecklingen var<br />
muddringen av � oden Clyde, påbörjad 1772,<br />
vilket medförde a� stora fartyg kunde ta sig<br />
in i Glasgow. (Wikipedia)<br />
Industrialiseringen<br />
Under 1800-talets industriella revolu� on<br />
blev Glasgow en av världens ledande inom<br />
varvsindustrin och växte � ll a� 1900 bli en<br />
miljonstad (Wikipedia).<br />
Urbaniseringen och industrialiseringen<br />
skapade både en ökad e� erfrågan och<br />
ökade möjligheter för billiga serie� llverkade<br />
bruksföremål. För a� kunna formge dessa<br />
föremål krävdes designutbildade formgivare.<br />
De� a ledde i sin tur � ll ökad e� erfrågan på<br />
konstskolor.<br />
Konstin� uenser<br />
Som en kontrast mot det serie� llverkade<br />
och även den rådande nyklassicismen växte<br />
Arts and Cra� s-rörelsen fram. I samma anda,<br />
delvis in� uerat av Arts and Cra� s, kom även<br />
det som kallas för Art Nouveau och Jugend.<br />
(Fazio 2008, s 425� )<br />
50<br />
Arts and Cra� s förespråkade hantverket<br />
framför det serie� llverkade. Man ville inte<br />
skapa upprepningar av historiska referenser<br />
utan sökte något speci� kt för sin egen<br />
� d och tog där inspira� on från växtriket.<br />
Rörelsen hyllade en roman� serad bild av<br />
medel� den, mest kända för de� a är nog<br />
konstgruppen Prerafelisterna.<br />
E� annat fenomen under det sena 1800-talet<br />
var Japonismen, en kons� orm inspirerad av<br />
klassisk japansk konst. De� a uppkom e� er<br />
a� det japanska kejsardömet öppnade sig<br />
mer för omvärlden och framför allt väst. Till<br />
Glasgow kom japanska ingenjörer för a� få<br />
kunskapsutbyte i modern båtbyggarkonst<br />
och förde då med sig in� uenser från öst.<br />
(Wikipedia)<br />
Geogra� ska förutsättningar<br />
Glasgow School of Art är uppförd i e�<br />
tätbebyggt område som karaktäriseras av<br />
a� tomten ligger i en brant nordslu� ning.<br />
Mackintosh har utny� jat platsens speciella<br />
topogra� för ge byggnaden en stark karaktär<br />
präglad av två sidor med skilda u� ryck.<br />
Från söder reser sig byggnaden likt en<br />
vägg med små osymmetriskt placerade<br />
fönstergluggar i en annars sluten fasad.<br />
Norrsidan har e� ljusare intryck med stora<br />
glaspar� er och rena ytor som påminner<br />
om modernismen. De� a bryts av med den<br />
asymmetriska huvudentrén med dess tunga,<br />
medel� da borgkänsla. De stora glaspar� erna<br />
på norrsidan är bra för ateljéerna som får<br />
mycket ljus utan a� för den sakens skull bli<br />
störda av det direkta solljuset. Väs� asaden<br />
utmärker sig med sina ver� kala burspråk<br />
som för in ljuset i skolans speciella bibliotek.<br />
Burspråken bildar här ljusinsläpp över � era<br />
våningar vilket är en tanke som åter� nns i<br />
hans projekt Scotland Street School. (Fazio<br />
2008, s434)<br />
Tillbyggnadens skillnader<br />
I och med a� byggandet av skolan<br />
uppdelades på två etapper � ck Mackintosh<br />
chans a� göra ändringar på sin ursprungliga<br />
idé. Man kan säga a� Glasgow School of Art<br />
både påbörjade och avslutade Mackintoshs<br />
korta med intensiva, arkitektkarriär.<br />
Tillbyggnaderna bidrog � ll a� y� erligare öka<br />
andelen glaspar� er genom a� källarvåningen<br />
byggdes ut med ljusschakt och en hely ny<br />
våning lades � ll ovanpå de be� ntliga och<br />
ersa� e det ursprungliga sadeltaket. Den<br />
nya våningen bestod av ateljéer med stora<br />
fönsterband och e� � ackt tak.<br />
Tillbyggnaden visar på a� Mackintosh<br />
utvecklades sig i sin s� l, från jugend mot det<br />
som skulle bli modernismen.
Modell över Glasgow School Of Art, norrfasad<br />
Foto: Niklas Nordström och Joakim Sätterman<br />
Modell över Glasgow School Of Art, söderfasad. Modellen visar de båda fasadernas<br />
skilda uttryck.<br />
Foto: Niklas Nordström och Joakim Sätterman<br />
Vy från väster med de horisontella burspråken.<br />
Foto: Niklas Nordström och Joakim Sätterman
Mackintosh inspireras<br />
I Glasgow School of Art inspirerades<br />
Mackintosh av industrialismen, japanska<br />
in� uenser och kel� sk arkitektur.<br />
Industrialismen präglar byggnadens enkla<br />
fasader med sparsmakade utsmyckningar<br />
och de stora fönsterytorna.<br />
A� Mackintosh var jugendarkitekt går<br />
dock inte a� missa. Norrsidans enkla men<br />
dekora� va utsmyckningar i smidesjärn runt<br />
de stora fönstren och framförallt omkring<br />
fasadens mi� par� ger denna byggnad sin<br />
starka karaktär. Dessa visar upp en � dig<br />
form av Art nouveau som tydligt frångår<br />
nyklassicismens stenornamen� k.<br />
Referenserna � ll det lokala arvet ses på<br />
� era ställen. Sydfasadens små utskjutande<br />
burspråk med kvadra� ska små fönster för<br />
tankarna mot en medel� da borg. Det samma<br />
gäller huvudentrén. (Fazio 2008, s 434)<br />
Känslan av rus� k fortsä� er på insidan<br />
där byggnaden tydligt visar upp en mörk<br />
trästomme där historiska kel� ska in� uenser<br />
känns påtagliga.<br />
Byggnaden bär på stora kontraster, kanske<br />
framförallt i ljus, vilket avslöjas redan i<br />
fasaden där baksidan är mycket mer sluten<br />
än framsidan. Vitmålade rum med stora<br />
rena ytor där ljus � ödar in känns som � diga<br />
föregångare � ll modernismen. Här märks a�<br />
52<br />
Mackintosh var inspirerad av japansk konst<br />
och arkitektur.<br />
Husets hjärta är det omtalade biblioteket där<br />
arkitektens egen möbeldesign är en vik� g<br />
del av rummets u� ryck. Här blommar det<br />
som är typiskt för Mackintosh, Art nouveau i<br />
form av dekora� va inslag samt Arts and Cra�<br />
i form av en rus� k medel� da känsla.<br />
Material<br />
Liksom många andra sam� da byggnader<br />
i Glasgow har skolan e� skal av sandsten.<br />
Sandstenen var e� lä� arbetat, billigt och<br />
väderskyddande material vilket gjorde a�<br />
det passade bra som både bärande stomme<br />
och ytskikt. (Wikipedia)<br />
Enkla men dekora� va smidesjärnsdetaljer<br />
pryder fönster och entrépar� på skolans<br />
norrfasad. Smidesjärnsdetaljerna visar på<br />
Mackintosh anknytning � ll Art Nouveau.<br />
Sam� digt ger detaljernas enkelhet en hint<br />
om a� Mackintosh rörde sig i en riktning<br />
mot en renare form av arkitektur som sedan<br />
skulle komma a� inspirera modernisterna.<br />
Det som är unikt med Glasgow School of Art<br />
är hur Mackintosh har använt stålbalkar som<br />
konstruk� va fasadelement.<br />
På grund av sin industri var Glasgow en stad<br />
med stor kunskap om järn. Mackintosh såg<br />
konstruk� onsmässiga fördelar i järnet mer<br />
än bara möjligheten a� skapa dekora� v<br />
ornamen� k .<br />
Ovanför fönstren i både det övre och det<br />
undre fönsterbandet ligger en stålbalk som<br />
för trycket från stenen ovanför balken ut<br />
runt fönsteröppningen, något som � digare<br />
bara var möjligt med murade bågar. Med<br />
stålbalkens hjälp kunde nu stora rektangulära<br />
fönsterpar� er byggas för a� föra in mycket<br />
ljus � ll skolans norrvända ateljéer.<br />
I det nedre fönsterbandet har stålbalken<br />
täckts för, i en liknande nyans som stenen<br />
för a� inte dela upp fasaden i två olika delar<br />
(se bild). I det övre fönsterbandet de� nierar<br />
balkens svarta färg en tydlig övergång från<br />
fasad � ll tak.
Huvudentré<br />
Foto: Niklas Nordström Joakim Sätterman<br />
Fönsterpartier på norrfasad<br />
Foto: Niklas Nordström Joakim Sätterman
Connel Bridge<br />
Emma Holm och Ylva Wilder<br />
Connel<br />
Connel Bridge spänner över � oden Loch<br />
E� ve, alldeles in� ll staden Connel. Staden<br />
som växte fram under 1600-talet hade den<br />
vik� ga uppgi� en a� sköta färjetra� ken över<br />
� oden.<br />
År 1880 � ck staden en järnvägssta� on längs<br />
den då nybyggda stambanan Callander<br />
Oban. I och med Connel Bridge kunde denna<br />
sta� on sedan sammanbindas genom järnväg<br />
med staden Ballachulish. (Undiscovered<br />
Sco� land)<br />
1903<br />
Bron färdigställdes den 9 maj 1903 och<br />
öppnade den 20 augus� samma år.<br />
(Wikipedia)<br />
Arrol s Bridge and Roof Co.<br />
Connel Bridge byggdes av Arrol s Bridge and<br />
Roof Co. som verkade både som byggherre<br />
och ingenjör under projektet. Företaget<br />
54<br />
var under den här � den ledande inom<br />
ingenjörsbranschen i Sko� land. Arrol s<br />
Bridge and Roof Co. hade si� huvudkontor<br />
i Glasgow och grundades år 1873 av<br />
Sir William Arrol. De har byggt � era av<br />
Storbritanniens mest kända broar, som<br />
Forth Bridge och Tower Bridge i London.<br />
(Wikipedia)<br />
Bron genom tiden<br />
Bara några år e� er a� bron byggdes började<br />
rälsen även användas för a� transportera<br />
bilar. På vagnar fraktade man en bil åt<br />
gången över bron. Behovet av a� kunna<br />
för� y� a bilar över � oden ledde � ll a� det<br />
senare byggdes � ll en vägbana parallellt med<br />
järnvägsspåret på bron. Bilar och tåg � lläts<br />
inte passera sam� digt utan bommar visade<br />
när sträckan var körbar för respek� ve.<br />
På grund av nedskärningar lades år 1966<br />
järnvägstra� ken över bron ned helt. Rälsen<br />
togs bort och än idag används Connel Bridge<br />
för biltra� k. (Undiscoveredscotland)<br />
Forth Bridge<br />
Forth Bridge, som byggdes 13 år � digare än<br />
Connel Bridge, konstruerades även den av<br />
Arrol s Bridge and Roof Co. De två broarna<br />
har många likheter och samma typ av<br />
konstruk� va lösningar. Forth Bridge spänner<br />
över en betydligt längre sträcka än Connel<br />
Bridge men har istället två stöd i � oden.<br />
(Wikipedia)<br />
Tower Bridge<br />
Tower Bridge invigdes år 1894 och är kanske<br />
den bro ritad av Arrol s Bridge and Roof Co.<br />
som är mest känd. Den spänner över � oden<br />
Themsen mi� i centrala London och har<br />
kommit a� bli en ikonbyggnad för staden.<br />
Tower Bridge är en kombinerad kla� - och<br />
hängbro, med en bärande konstruk� on i stål.<br />
Brons två torn är inklädda i sten, med avsikt<br />
a� ge e� pampigt u� ryck. (Wikipedia)
Brons norra stöd<br />
Foto: Alexander Gösta<br />
Glasgow<br />
Dundee<br />
Edinburgh<br />
Newcastle<br />
Aberdeen
Politiskt läge<br />
Storbritannien var i början på 1900-talet en<br />
stormakt med stora utvecklingsmöjligheter.<br />
Nya och förbä� rade transportmöjligheter<br />
hade hög prioritet. Man såg fördelarna med<br />
a� ersä� a de dåvarande transportsystemen<br />
på landsvägar, längs kanaler och<br />
färjetra� k med järnvägar. Den industriella<br />
revolu� onen gjorde det både möjligt för<br />
och krävde satsningar på a� bygga ut<br />
järnvägen samt en ordentlig stambana.<br />
(Christensensan� kvariat)<br />
Ekonomiskt läge<br />
Vid denna � d hade även Storbritannien bra<br />
ekonomiska möjligheter � ll nybyggna� on.<br />
Den industriella revolu� onen under<br />
1800-talet hade givit landet ökade inkomster<br />
och stor ekonomisk expansion. De� a<br />
skapade möjlighet � ll uppförandet av nya<br />
broar, tack vare fram� dstro och ekonomiska<br />
förutsä� ningar. (Regeringen)<br />
Materialet stål<br />
Stålet var e� ny� material som i och med<br />
sin förmåga a� både kunna ta upp drag<br />
och tryck gav nya förutsä� ningar för stora<br />
konstruk� oner. Tack vare Connels närhet<br />
� ll havet fanns det goda möjligheter a�<br />
med hjälp av båt transportera material � ll<br />
56<br />
byggnadsplatsen. Därför kunde stål användas<br />
trots dess tyngd och behov av långväga<br />
transport.<br />
Materialet stål sågs dock som oäkta utan<br />
konstnärliga möjligheter och användes<br />
endast för dess konstruk� onskvalitéer då<br />
funk� onen var det primära. (Arkitekturens<br />
historia)<br />
Kunskap<br />
E� ersom stål var e� ny� material som<br />
krävde det ny kunskap. När Storbritannien<br />
industrialiserades började utbildning av<br />
ingenjörer prioriteras. De� a gav kunskap<br />
som ledde � ll utveckling av byggnadskonsten<br />
och nya konstruk� va möjligheter.<br />
Ingenjörskunskap och erfarenhet av<br />
byggna� on av liknande stålbroar fanns<br />
i Sko� land. E� ersom man använde sig<br />
av samma ingenjörsföretag som � digare<br />
byggt Forth Bridge visste man a� det fanns<br />
erfarenhet av a� konstruera denna typ av<br />
bro. (Wikipedia)<br />
Järnvägens betydelse<br />
Överfart över � oden Loch E� ve har sedan<br />
1600-talet ske� vid staden Connel, genom<br />
den färjetra� k som var belägen där.<br />
När staden Connel i slutet av 1800-talet � ck<br />
en järnvägssta� on ledde de� a � ll planer<br />
på a� ersä� a färjetra� ken med tågtra� k,<br />
samt a� skapa en järnvägsträcka som kunde<br />
förbinda Connel med Ballachulish.<br />
De� a möjliggjordes drygt tjugo år senare<br />
genom färdigställandet av Connel Bridge,<br />
och den � digare färjetra� ken är den främsta<br />
anledningen � ll a� bron ligger där den ligger.<br />
Landskapets karaktär<br />
Den omgivning som � nns kring Connel<br />
är e� öppet landskap med mycket berg.<br />
Vid uppförandet av bron fanns inte några<br />
andra broar, knappt några byggnader eller<br />
människor i närheten a� ta hänsyn � ll.<br />
Floden Loch E� ve har en bredd på<br />
150 meter, med ibland rik� gt kra� iga<br />
strömmarna och � dva� en.
I det gröna och öppna landskapet sträcker sig stålkonstruktionen ut över � oden.<br />
Foto: Arvid Söderholm<br />
Stålbalkar som möts.<br />
Foto: Niklas Nordström
Funktion i fokus<br />
Brons u� ormning beror av � era olika<br />
faktorer. Den konstruerades främst med<br />
avseende på dess funk� on, a� möjliggöra<br />
järnvägstra� k över � oden. Med tanke på<br />
platsens läge lades ingen energi på a�<br />
utveckla eller för� na gestaltningen. Det<br />
fanns inte några byggnader eller andra<br />
broar runt omkring a� förhålla sig � ll<br />
och det passerade för få människor för<br />
a� det skulle vara värt a� bygga något<br />
uppseendeväckande. Den stora utmaning<br />
var istället a� konstruera en bro som kunde<br />
byggas utan stöd i mi� en. På så vis kunde<br />
man undvika problem med � odens kra� iga<br />
strömmar och � dva� en.<br />
Konstruktion<br />
Connel Bridge är av typen konsolbro, näst<br />
störst i Storbritannien e� er bron över<br />
Firth of Forth. Bron spänner 150 meter<br />
och dess brobana är belägen 15 meter<br />
över va� ennivån, med en viss varia� on på<br />
grund av � dva� net. Konstruk� onen utgörs<br />
av två konsoler som binds samman av en<br />
balk i mi� en. De två stöden in� ll vardera<br />
strandkanten bär upp de två konsolerna som<br />
� llsammans bildar brobanan. Den ena änden<br />
av konsolen är fast inspänd i stödet, medan<br />
den fria änden sträcker sig ut mot den<br />
motstående sidans konsol.<br />
58<br />
Bärande struktur<br />
Laster från bron förs ner i stöden samt<br />
skapar moment kring dessa. De� a ställer<br />
högre krav på hållfastheten hos stöden än<br />
hos � ll exempel en balkbro, där momentet<br />
saknas. Fördelen med en konsolbro är istället<br />
a� bron klarar de� a stora spann utan e�<br />
stöd i mi� en.<br />
Byggnadsteknik<br />
E� ersom bron är en konsolbro kunde<br />
den byggas utan stöd i va� net under<br />
byggna� onen. Connel Bridge byggdes u� från<br />
vardera strandkanten mot mi� en utan stora<br />
byggnadsställningar.<br />
Analys<br />
För a� förstå brons konstruk� on och hur<br />
kra� erna leds genom den har kra� spelet<br />
analyserats. De� a har gjorts med hjälp av<br />
Point-Sketch genom en tvådimensionell<br />
uppbyggnad av bron. Kra� systemet visar de<br />
dragna kra� erna som röda medan de tryckta<br />
är blå. Man kan tydligt se hur tryckkra� er tas<br />
upp av stöden.<br />
E� er besöket vid bron och vidare<br />
diskussioner gjordes en ny Point-<br />
Sketchillustra� on utan den horisontella<br />
inspänningen i de nedre stöden. När bron<br />
studerats i verkligheten var det tydligt a� de<br />
sneda balkarna tog hand om de horisontella<br />
kra� erna. Dessa stöd behöver därför inte<br />
vara så massiva då de endast tar upp en<br />
ver� kalt riktad tryckkra� .<br />
Avslutande re� ektion<br />
Genom a� jämföra Connel Bridge med de<br />
två broarna Forth Bridge och Tower Bridge,<br />
byggda av samma ingenjörs� rma och under<br />
samma � d, blir Connel Bridges u� ryck ännu<br />
tydligare.<br />
Kunskaperna från byggna� onen av<br />
Forth Bridge ligger � ll stor grund för<br />
u� ormandet av Connel Bridge. Vetskapen<br />
om konstruk� onens bärighet och all<br />
den erfarenhet det � digare bygget gav<br />
resulterade i a� man nu kunde dra<br />
konstruk� onen � ll dess spets.<br />
Vid uppförandet av Tower Bridge lades stor<br />
vikt vid dess gestaltning, något som tydligt<br />
har bortprioriterats hos Connel Bridge. De� a<br />
beror på a� broarnas totalt olika placeringar,<br />
den ena i centrala London och den andra på<br />
landsbygden. Trots de� a, eller kanske tack<br />
vare, har ingenjörerna lyckats skapa en bro<br />
med e� intressant u� ryck.
Spektakulära Tower Bridge<br />
Foto: Emma Holm<br />
Från vardera strandkant växer de två konsolerna fram<br />
Skiss: Ylva Wilder<br />
Stabila Forth Bridge<br />
Foto: Niklas Nordström<br />
Tryck och drag i en av Connel Bridge s konsoller.<br />
Point-Sketch: Emma Holm<br />
Bild till vänster: Om fundamentet hade tagit upp krafter både vertikalt och<br />
horisontellt.<br />
Bild till höger: I verkligheten tar fundamentet bara upp krafter vertikalt. Skisser:<br />
Ylva
Scotland Street School<br />
Sara Bergström och Caroline Bristulf Norén<br />
Glasgow<br />
Scotland Street School ligger på Scotland<br />
Street i stadsdelen Tradeston, som ihop med<br />
Kingston var skolans upptagningsområde.<br />
Stadsdelarna på den södra stranden vid<br />
� oden Clyde. Idag består området kring<br />
skolan mest av industrilokaler. Ian R Michell<br />
beskriver skolan i ar� keln Between Gorbals<br />
and Govan: It was once the local jewel<br />
in the crown, now it is more an oasis in a<br />
dessert. (Glasgow westend)<br />
1906<br />
Charles Rennie Mackintosh blev ombedd<br />
a� rita en ny grundskola vid Scotland<br />
Street i början av 1903. Ritningarna för<br />
skolan var klara samma år, men byggnaden<br />
färdigställdes inte förrän 1906, vilket kan<br />
ha bero� på Mackintosh och skolstyrelsens<br />
meningsskiljak� gheter angående budget<br />
(Crawford, s.114). 1990 restaurerades<br />
skolans exteriör och interiör e� er<br />
Mackintoshs originalritningar. (Scotci� es)<br />
60<br />
Charles Rennie Mackintosh<br />
Mackintosh blandade element från den<br />
skotska friherres� len med Art and Cra� s och<br />
Art Nouveau i sin arkitektur. Han arbetade<br />
med rena volymer som han sparsamt<br />
dekorerade med symbolladdade former,<br />
både exteriört och interiört.<br />
Mackintoshs karriär<br />
Mackintosh började som prak� kant hos den<br />
lokala arkitekten John Hutchison i Glasgow.<br />
För a� komple� era sin prak� kutbildning<br />
tog han kvällskurser vid Glasgow School of<br />
Art. Där � llbringade han mycket � d i skolans<br />
bibliotek, där han fördjupade sig i den<br />
senaste arkitekturen. E� er en � d började<br />
han på en mer etablerad � rma där han<br />
uppvisade allt större mognad i sina projekt,<br />
som Glasgow Herald Building (1894).<br />
Mackintosh förespråkade större frihet för<br />
arkitekter och började sam� digt u� orska � er<br />
kons� ormer som möbeldesign, u� ormning<br />
av metalldetaljer och gra� sk konst.<br />
Mackintosh blev även uppska� ad i Europa,<br />
men började möta på motstånd hemma i<br />
Sko� land då han hade svårt a� kompromissa<br />
och allt färre ville ha hans helhetsdesign med<br />
både exteriör och interiör. 1914 � y� ande<br />
han � ll London och ägnade allt mer � d åt<br />
gra� k och bokkonst. Scotland Street School<br />
blev Mackintoshs sista o� entliga uppdrag.<br />
(Crm society)<br />
Rowallan Castle och Falkland Palace<br />
Mackintosh skall ha inspirerats av Rowallan<br />
Castle i Ayrshire från 1513 och Falkland<br />
Palace, e� skotskt kungligt slo� från 1540,<br />
när han designade Scotland street school<br />
(Wikipedia). Båda dessa byggnader har två<br />
torn i skotskt friherres� l, placerade nära<br />
varandra, i anslutning � ll entrén.
Foto: Sara Bergström<br />
Glasgow<br />
Dundee<br />
Edinburgh<br />
Newcastle<br />
Aberdeen
Industrialismens frammarsch<br />
Glasgow är Sko� lands största stad och<br />
blev under industrialismen en av världens<br />
ledande varvsstäder med stora skeppsvarv.<br />
Under industrialismen � y� ade allt � er<br />
människor in � ll städerna. Staden växte<br />
� ll över en miljon invånare under slutet<br />
av 1800-talet och början av 1900-talet.<br />
Nya stadsdelar byggdes, för a� inrymma<br />
industrier och bostäder. De� a, i kombina� on<br />
med a� barnadödligheten minskade,<br />
gjorde a� det blev e� behov av nya skolor.<br />
(Wikipedia)<br />
Skolan som blev ett museum<br />
Senare byggdes � era nya städer, vilket ledde<br />
� ll a� befolkningen minskade i Glasgow.<br />
När varven sedan lades ner blev det en<br />
nedgång för staden. 1979 lades skolan<br />
ner, på grund av kra� igt minskat elevantal.<br />
De� a berodde på a� stadsdelen började<br />
förfalla och folk � y� ade iväg från skolans<br />
upptagningsområde. Skolan blev senare e�<br />
museum för skolväsendet i Sko� land, med<br />
klassrum som visar hur skolmiljön såg ut<br />
under olika delar av 1900-talet. (Scotland<br />
Street School Museum Glasgowlife)<br />
62<br />
Sekelskiftets arkitektur<br />
Under slutet av 1800-talet och<br />
början av 1900-talet var jugend och<br />
na� onalroman� ken de dominerande<br />
s� larna. Jugend kännetecknas av<br />
utsmyckningar på byggnaden i form<br />
av slingrande blom- och växtmo� v.<br />
Byggnaderna i jugends� l bär o� a drag av<br />
na� onalroman� k, art and cra� s och japansk<br />
arkitektur. (Wikipedia)<br />
I na� onalroman� ken visas inslag av den<br />
na� onella folkkonsten och man använde<br />
lokala byggnadsmaterial, förädlade e� er<br />
landets hantverkstradi� oner (Wikipedia).<br />
Mackintosh var en del av denna epok, men<br />
hade en mer sub� l s� l.<br />
Kringliggande bebyggelse<br />
Bebyggelsen kring Scotland Street School<br />
var av liknade karaktär som skolan när den<br />
byggdes. Husen var o� a i 3-4 våningar, i<br />
sandsten eller tegel och med ski� ertak.<br />
De� a skapade en vacker enhet i området,<br />
där skolan utmärkte sig med sin vackra<br />
geometriska ornamen� k.<br />
Under nedgången i området på 70-talet tog<br />
lager- och industribyggnader över. Nu har<br />
industrilokalerna i området börjat rivas, då<br />
främst längs � oden för a� ge plats åt nya<br />
bostadshus och kontor. (wikipedia)<br />
Industriområde<br />
Området var � digt gynnsamt för industrin,<br />
då det ligger vid kanalen Clyde som var<br />
infarten � ll Glasgows hamn. Där var<br />
varvsindustri och annan mekanisk industri<br />
vik� g under senare delen av 1800-talet.<br />
(wikipedia)<br />
Området och de återstående<br />
bostadsområdena i Tradeston skiljs åt av en<br />
motorväg i norr och av järnvägen i söder,<br />
vilket är gynnsamt för industrin och dess<br />
transporter, men gör det � ll e� mindre<br />
a� rak� vt område a� bo i. Sam� digt som<br />
industrin växte i området började människor<br />
� y� a � ll mer a� rak� va bostadsområden.<br />
Sandsten i Glasgow<br />
Den röda sandstenen som används i<br />
skolbyggnaden är en sedimentär bergart<br />
som bl.a. bildas i � odavlagringar. Kunskapen<br />
om sandstenens bärande fanns lokalt då<br />
den är vanligt förekommande i Glasgows<br />
äldre bebyggelse. Sandstenen ger skolan<br />
en koppling � ll platsen och det skotska<br />
arvet, vilket även tornen i skotsk friherres� l<br />
förtydligar.
Hemkunskapssal i Scotland Street School, som visar hur det kunde se ut förr.<br />
Foto: Sara Bergström<br />
Scotland Street School, sedd från gatan.<br />
Foto: Caroline Bristulf Norén
Skolans uppbyggnad<br />
Skolan har separata, matchande entréer<br />
och trapphus för pojkar och � ickor, och<br />
klassrum belägna ute� er en central korridor,<br />
vilket var en del av standarden för den<br />
sortens skola. I mi� en � nns också en liten<br />
ingång, för de mindre barnen. Den ingången<br />
är i barnstorlek, för a� de ska känna sig<br />
välkomna.<br />
Det viktiga dagsljuset<br />
Tornen med sina många fönster fungerar<br />
som ljusschakt, och släpper in ljus � ll<br />
trapporna och korridoren innanför.<br />
Den centrala korridoren med klassrum<br />
runtom gör a� alla rum ve� er mot en av<br />
y� erväggarna och därmed får in dagsljus<br />
genom de stora fönstren.<br />
Den speciella innemiljön<br />
Stora delar av innerväggarna i entréer och<br />
korridorer är kaklade. Kaklet är laserat i<br />
vi� , grönt och blå� , och skimrar när solens<br />
strålar från ljustornen når väggen.<br />
Mezzaninvåningen är e� halvplan som<br />
ligger mellan entréplan och första våningen,<br />
vilket gör a� entréhallen får ovanligt hög<br />
takhöjd. Där fanns skolans piano, som en<br />
lärare spelade på medan eleverna tågade in<br />
i skolan parvis. På mezzaninvåningen � nns<br />
64<br />
också blå kakelklädda pelare, och det är i<br />
denna höjd det stora tornfönstret börjar.<br />
(Scotland Street School Museum)<br />
Material<br />
Byggnadens fasad är av röd sandsten, som<br />
är vanligt förekommande i Glasgow. Under<br />
industriepoken täcktes fasaderna av e� svart<br />
lager sot och andra föroreningar, vilket gav<br />
fasaden en mörkare ton. (Wikipedia)<br />
De vanliga fönstren har träramar, och är<br />
spröjsade. Fönstren i trapphusen har små,<br />
blyinfa� ade fönsterrutor, för a� kunna följa<br />
tornets form och få en så stor glasad yta som<br />
möjligt. De� a gjordes för a� få naturligt ljus<br />
in � ll korridoren innanför. De fönster som<br />
ve� er ut mot gatan hade � digare större<br />
spröjsade rutor, med samma dimensioner<br />
som i fasaden mot gården. Dessa har by� s ut<br />
mot mindre spröjsade fönster, förmodligen<br />
för a� minska kostnaderna för trasiga<br />
fönsterrutor, på grund av barnens lek.<br />
Taket är av ski� er, vilket också är vanligt<br />
förekommande i Sko� land, och gör<br />
byggnaden � ll en del av området. Grindar<br />
och räcken är av järn med lågmälda<br />
utsmyckningar.<br />
Materialverkan<br />
Mackinosh har valt a� arbeta med e� fåtal<br />
material som länge har använts i skotsk<br />
byggnadskonst. Materialen är grova i sig och<br />
har tydliga gränser mot varandra. De hålls<br />
ihop av små återkommande utsmyckningar<br />
som formas ur materialen i enkla former,<br />
främst trianglar och kvadrater, vilket ger<br />
� na övergångar. De bidrar � ll en lekfulhet i<br />
fasaden och gör huset originellt.<br />
Materialkostnad<br />
Skolstyrelsen hade en begränsad budget<br />
och hade därför beställt en standardskola<br />
som under denna � d höll en hög standard.<br />
Mackintosh valde dock a� gå något längre<br />
i sin design, bl.a. genom � llägget av tornen<br />
och utsmyckningar i järn och kakel, vilket<br />
gjorde byggna� onen dyrare. De� a medförde<br />
en ständig diskussion med skolstyrelsen om<br />
kostnadsnivå. Totalkostnaden för skolan<br />
blev �34,291, vilket var �1,500 över budget.<br />
(Glasgow westend)
Överst till vänster:<br />
Viktigt dagsljus kommer in genom de stora fönstern<br />
Foto: Sara Bergsröm<br />
Överst till höger:<br />
Kakelklädda pelare på mezzaninvåningen.<br />
Foto: Sara Bergström<br />
Nederst till vänster:<br />
Ingången för de mindre barnen, infants , i mitten av<br />
byggnaden. Här kan man också se storleken på<br />
fönstren.<br />
Foto: Sara Bergström<br />
Nederst till höger:<br />
Grinden till skolan, också den med enkla geometriska<br />
former.<br />
Foto: Caroline Bristulf Norén
Tyne Bridge<br />
Katrin Vikner Sjöblom och Ninja Westberg<br />
Newcastle och Gateshead<br />
Tyne Bridge är en av � era broar som<br />
spänner över � oden Tyne, vilken gränsar � ll<br />
grevskapen Northumberland och Durham<br />
i nordöstra England, Storbritannien. Bron<br />
utgör en förbindelselänk mellan städerna<br />
Newcastle upon Tyne och Gateshead i Tyne<br />
and Wear-området (River Tyne, 2012). Tyne<br />
Bridge är belägen mellan broarna Gateshead<br />
Millenium Bridge och Swing Bridge (The Tyne<br />
Bridge).<br />
1925-1928<br />
Bygget av Tyne Bridge påbörjades i augus�<br />
1925 och pågick i nästan tre år. Bron<br />
sammankopplades 25 februari 1928 och<br />
invigdes den 10 oktober samma år av kung<br />
George V (Linsley).<br />
Mott, Hay and Anderson<br />
Tyne Bridge designades av ingenjörerna Basil<br />
Mo� , David Hay och David Andersson med<br />
66<br />
bas i London. Mo� , Hay och Anderson var<br />
erfarna och o� a anlitade kommunika� onsingenjörer,<br />
speciellt inom tunnel- och<br />
brobyggen (Mo� , Hay and Anderson).<br />
Mo� & Hay bildades 1902 och partnerskapet<br />
utökades 1921 med Anderson (Our<br />
Heritage).<br />
Dorman Long of Middlesbrough<br />
Tyne Bridges byggentreprenör var Dorman<br />
Long of Middlesbrough, grundat 1875 av<br />
Arthur Dorman och Albert de Laude Long. De<br />
blev framgångsrika genom sin inriktning på<br />
kombina� onen brobyggande, stål� llverkning<br />
samt konstruk� on. Dorman Long står bakom<br />
� era kända broar, bland annat Sydney<br />
Harbour Bridge, Australien (Dorman Long<br />
historical informa� on).<br />
Hell Gate Bridge och Årstabron<br />
Den stora inspira� onskällan � ll Tyne<br />
Bridge är Hell Gate Bridge i New York. Bron<br />
konstruerades av Gustav Lindenthal och har<br />
e� spann på 370 m. Den byggdes i början<br />
av 1900-talet för a� sammanlänka olika<br />
järnvägsru� er runt New York och användes<br />
för tågtra� k. Både designen och val av<br />
material återkommer i Tyne Bridge (Hell Gate<br />
Bridge). Hell Gate Bridge stod även förebild<br />
� ll den betydligt längre Sydney Harbour<br />
Bridge, vilken spänner 503 m. Den byggdes<br />
kring samma � d som Tyne Bridge, men<br />
slu� ördes senare på grund av sin storlek.<br />
Tyne Bridge utgör med spannet 162 m<br />
häl� en av Hell Gate Bridge och en tredjedel<br />
av Sydney Harbour Bridge (Linsley 1980).<br />
I Sverige byggdes vid samma � d gamla<br />
Årstabron av arkitekten Cyrillus Johansson<br />
samt konstruktörerna Ernst Nilsson och<br />
Salomon Kasarnowsky. Bron byggdes för<br />
järnvägstra� k och är dels u� ormad som<br />
en romersk akvedukt med valvbågar av<br />
betong, dels med e� bågspann på 150 m.<br />
Bågspannet består av en fackverksbåge i<br />
stål, liknande den över Tyne (Axelsson och<br />
Helmersson 2012).
Foto: Katrin Vikner Sjöblom<br />
Foto: Arvid Söderholm<br />
Glasgow<br />
Dundee<br />
Edinburgh<br />
Newcastle<br />
Aberdeen
Historiska fotspår<br />
Newcastle och Gateshead har båda<br />
ursprung från den romerska � dsepoken;<br />
den förstnämnda grundlades något � digare.<br />
Städerna har genom historien ha� betydelse<br />
vad gäller for� � ka� on, med anledning av<br />
det strategiska läget nära sko� ska gränsen.<br />
År 1080 byggdes borgen i Newcastle � ll<br />
försvar av östkusten. I striderna mellan<br />
Sko� land och England under 1100-talet<br />
kom denna a� få en betydelsefull roll som<br />
utpost. Försvarsborgen med sin trygghet<br />
bidrog � ll a� staden utvecklades � ll e�<br />
handelscentrum samt främjade religiösa<br />
rörelser (Newcastle upon Tyne). En<br />
broförbindelse mellan städerna har all� d<br />
varit vik� g, och sedan romar� den har broar<br />
ersa� varandra fram� ll nuvarande Tyne<br />
Bridge.<br />
Förbindelselänk<br />
Planer på en ny bro över � oden Tyne fanns<br />
så � digt som 1864, men tog inte konkret<br />
form förrän e� er första världskriget i<br />
april 1924. En grund för byggandet var<br />
a� undvika tullkostnader vid in� lliggande<br />
High Level Bridge. Bron planerades både<br />
lång och bred, därmed var en bågbro den<br />
bästa konstruk� onslösningen som fanns vid<br />
den � den (Delplanque 2010). Tyne Bridge<br />
var nödvändig för städerna och uppfyllde<br />
68<br />
behovet av utökade kommunika� oner<br />
samt avlastade övriga broar. Byggandet<br />
erbjöd dessutom arbete vid en � d då<br />
arbetslösheten var hög. Bron kunde uppföras<br />
genom pådrivande från de båda städernas<br />
styrelser samt med � nansiellt stöd från<br />
staten (Linsley 1980).<br />
Lokal kunskap<br />
Broförbindelser har ha� stor betydelse i<br />
området genom � derna, vilket utvecklade<br />
prak� sk kunskap kring brobyggande och<br />
konstruk� on. Industrialiseringen bidrog med<br />
y� erligare erfarenheter och lärdommar.<br />
Lokala kunskaper och tekniker vad gäller<br />
järn, ingenjörskonst och skeppsbyggnad<br />
avspeglar sig i konstruk� onsu� örandet och<br />
materialvalet hos Tyne Bridge.<br />
Utmärkande för bron är dess propor� oner,<br />
som dominerar i stadsbilden. Den ger trots<br />
sin kra� fullhet och massivitet e� lä� och<br />
svepande intryck. Tyne Bridge står som<br />
symbol för städernas stolthet och lokala<br />
industrihistoria.<br />
Värdefull omgivning<br />
Omgivningen utgörs � ll stor del av vackert<br />
kuperat naturlandskap, samt inrymmer<br />
na� onalparken Northumberland Na� onal<br />
Park och historiska Hadrian s Wall. Utmed<br />
� oden Tyne ligger kolfält, industrier och<br />
stora metropolsamhällen (River Tyne 2012).<br />
Naturlig topogra�<br />
Tyne Bridge sammankopplar Newcastle<br />
och Gateshead. Bron spänner mellan två<br />
likvärdiga höjder på vardera sidan om � oden,<br />
vilket passar utmärkt för en genomgående<br />
bågbro. Va� entra� ken längs � oden<br />
förutsa� e en hög bro med e� fri� spann<br />
(Linsley).<br />
Industriresurser<br />
Floden Tyne har främjat e� blomstrande<br />
industrilandskap och näringsliv. Under<br />
år� onden fraktades kol längs Tyne.<br />
Newcastle och Gateshead har varit<br />
framstående och betydande inom kolexport,<br />
järn- och stålhandel, skeppsbyggeri,<br />
glas� llverkning samt ullexport (Newcastle<br />
upon Tyne; Gateshead).
Ovan: Arkitektur och Teknik-studenter blickar ut över Tyne Bridge och de andra broarna längs<br />
� oden Tyne.<br />
Foto: Ninja Westberg<br />
Skiss: Ninja Westberg<br />
Foto: Arvid Söderholm
Val av bro<br />
En bågbro kan konstrueras på två olika sä� ;<br />
med brobanan över eller genom bågen<br />
(Åstedt). Tyne Bridge är en genomgående<br />
bågbro, vilket styrts av platsens topogra� .<br />
Biltra� ken leds på samma nivå från den ena<br />
stadskärnan � ll den andra (The Tyne Bridge).<br />
Kablarna som bär upp brobanan skapar<br />
� llsammans med bågen e� öppet och<br />
sam� digt omslutande rum. Bågen med de<br />
kra� iga tornen ramar in och skapar portaler;<br />
dels en för biltra� ken in � ll brobanan och<br />
dels en för bå� ra� ken under bron.<br />
Fackverksbågen<br />
Den bärande konstruk� onen är en<br />
fackverksbåge, med jämt fördelat tryck och<br />
lokal balkverkan. Fackverket kan placeras<br />
enligt tre principer; i brobanan, i bågen eller<br />
mellan bågen och brobanan.<br />
I Tyne Bridge har fackverket placerats i<br />
bågen för a� skapa styvhet och stabilitet.<br />
En båge utan fackverk skulle deformeras<br />
samt utsä� as för skev böjning vid stor<br />
punktbelastning. När bron belastas med en<br />
punktlast (exempelvis e� tungt fordon) tas<br />
lasten upp av e� lokalt bågsegment, vilket då<br />
verkar som en balk. Brons egentyngd medför<br />
a� bågen utsä� s för tryckkra� er, där formen<br />
fördelar trycket jämt över bågen samt leder<br />
70<br />
kra� erna ut � ll stöden och vidare ner i<br />
marken (Lamb och Morrissey).<br />
Två torn står på vardera sidan om bågen.<br />
De vilar på massiva betongfundament,<br />
vilka är nedsänkta � ll berggrunden (Linsley<br />
1980). Tornen fyller � era funk� oner,<br />
varav den vik� gaste är som motkra� � ll<br />
bron. Deras tyngd i kombina� on med<br />
betongfundamenten skapar e� fast stöd<br />
på vardera sidan av bron och minskar de<br />
stora horisontella kra� erna vid brofästena<br />
(Hellers).<br />
Brobanan bärs upp av kablar från bågen,<br />
vilka är utsa� a för dragkra� er. På vardera<br />
sidan av bågen stöder brobanan på � era<br />
par av oktagonala stålpelare, integrerade<br />
med bebyggelsen runtomkring (Tyne Bridge<br />
2003).<br />
Byggnadsteknik<br />
Innan byggstarten revs en del<br />
markbebyggelse för a� ge plats åt tornen<br />
och brobanans stödpelare. När de var på<br />
plats byggdes bågen och brobanan i två<br />
stycken, en från vardera sidan, för a� sedan<br />
mötas och sammanfogas i mi� en.<br />
Tynes skeppsbyggnads-kunskap användes vid<br />
konstruk� onen av bron. Paneler nitades och<br />
svetsades samman på liknande sä� som vid<br />
båtbyggen (Tyne Bridge).<br />
Använda material<br />
Bågen, brobanan och stödpelarna är byggda<br />
av stål, tornen av granit och fundamenten av<br />
betong. (Linsley)<br />
Materialegenskaper<br />
Stål är e� material med hög hållfasthet,<br />
som klarar tunna dimensioner. De� a syns<br />
tydligt i den stora Tyne Bridge, som upplevs<br />
både stabil och lä� med sin rela� vt smäckra<br />
stålkonstruk� on. Stålkonstruk� oner behöver<br />
underhållas med kon� nuerlig målning.<br />
Broarna över Tyne har alla individuella färger.<br />
Tyne Bridges gröna färg är utmärkande,<br />
sam� digt som den smälter in och bildar<br />
y� erligare en kulle i naturlandskapet.<br />
Närproduktion<br />
Stålet � ll Tyne Bridge kom från Teesside,<br />
e� område i nordöstra England,<br />
som producerade stål � ll � era större<br />
byggnadsverk världen över. Granitstenen � ll<br />
tornen hämtades i Cornwall, södra England<br />
(Delplanque 2010).
Ovan:<br />
Tyne Bridges konstruktion utgörs av en<br />
massiv fackverksbåge i stål, som nitats<br />
ihop med skeppbyggnadsteknik.<br />
Foto: Arvid Söderholm<br />
Längst till höger:<br />
Kraftanalyser över Tyne Bridge<br />
obelastad respektive med två<br />
punktlaster. Fallet med punktlaster<br />
visar på balkverkan som uppkommer<br />
lokalt i bågen.<br />
Pointsketch: Ninja Westberg<br />
Till höger: Tornen av granit från<br />
Cornwall, södra England utgör ett<br />
fast stöd för bron och fungerar som<br />
motkraft.<br />
Foto: Katrin Vikner Sjöblom<br />
Rött = dragkrafter Blått = tryckkrafter<br />
Bron byggdes i två delar, från varsitt håll, för att sedan sammanlänkas i<br />
mitten. På vardera sidan av bron är bågen fäst i tornen med hjälp av stora<br />
gångjärn.<br />
Då bron belastas av egentyngd och tra� k fördelas lasten jämt över bågen,<br />
FN. I stöden (tornen) � nns en motriktad vertikal kraft, FV, samt horisontell<br />
kraft, FH.
Kingsgate bridge<br />
Emma Blomqvist och Emna Hachicha<br />
Durham<br />
Kingsgate bridge är en elegant modern<br />
gångbro 17 meter ovanför � oden Wear i<br />
skuggan av Norman Cathedral i Durham.<br />
Bron sammanlänkar Bow Lane på den<br />
historiska halvön i centrala Durham � ll<br />
stadens gamla del och Dunelm House på<br />
New Elvet, en universitetsägd byggnad<br />
förvaltad av Durhams studentkår.<br />
(Engineering � melines)<br />
1963<br />
Durhams Universitet grundades 1832 och är<br />
e� av Storbritanniens äldsta. Universitetet<br />
var ini� a� vtagare � ll brobygget och gav en<br />
beundrad ingenjör förfrågan om arbetet.<br />
Tanken med gångbron var a� sammankoppla<br />
universitetets olika områden och göra det<br />
enkelt a� för� y� a sig på campus. (Durham)<br />
Arbetet påbörjades 1961 med en begränsad<br />
budget (som sedan överskreds med 30<br />
%) och färdigställdes 2 år senare 1963.<br />
(Engineering � melines)<br />
72<br />
Ove Arup<br />
Det var den bri� sk-danska ingenjören Ove<br />
Arup som � ck förfrågan om a� rita och<br />
planera konstruk� onen av Kingsgate bridge.<br />
Han var delak� g under hela processen både<br />
som ingenjör och arkitekt och var involverad<br />
i varje enskild detalj från ritbordet � ll<br />
broinvigning.<br />
Ove Arup föddes i Newcastle 1895 av en<br />
norsk mor och dansk far. 1922 tog han sin<br />
ingenjörsexamen vid Danmarks Tekniske<br />
Universitet i Köpenhamn, specialiserad inom<br />
armerad betong (Engineering Timelines).<br />
Tillsammans med sin kusin Arne startade han<br />
Arup & Arup Ltd som senare utvecklades<br />
� ll Arup and Partners (1946) och Arup<br />
Associates (1963). I dag är ARUP världens<br />
största verksamma konsul� öretag inom vägoch<br />
va� enbyggnad. (Arup)<br />
Arup ville inte gestalta en ordinär gångbro,<br />
utan hade en vision om a� skapa en bro i<br />
en symbolisk förening mellan arkitektur och<br />
teknik.<br />
Tidigare verk<br />
Innan Arup börjat arbeta med Kingsgate<br />
bridge hade han ritat fyra andra broar.<br />
The black volta bridge i Ghana Ankobrabron<br />
i västra Ghana en bro över Narrows i<br />
Australien och en bro i Sko� land över � oden<br />
Tay. Dessa blev inte mer än skisser men<br />
han hade planerat det mesta av arbetet<br />
som behövdes u� öras och jobbat en hel<br />
del med konstruk� onerna. Han var redan<br />
erfaren e� er 20 år som chefsdesigner inom<br />
marina konstruk� oner. Så Kingsgate bridge<br />
var e� idealt projekt för Ove Arup och blev<br />
e� av hans sista verk. Kingsgate byggdes<br />
sam� digt som Sydneys operahus där Ove<br />
Arup & partners var ingenjörs� rma och<br />
inblandad i beräkningarna av den komplexa<br />
konstruk� onen. (Brown 2009, s.4-13)
Skisser: Emna Hachicha<br />
Glasgow<br />
Dundee<br />
Edinburgh<br />
Newcastle<br />
Aberdeen
Arkitektur efter andra världskriget<br />
E� er andra världskriget började den<br />
moderna arkitekturens framsteg och<br />
nytänkande slå rot i e� annars mycket<br />
konserva� vt Storbritannien. Under<br />
återuppbyggnaden e� er kriget fanns e�<br />
desperat behov av billiga bostäder. De<br />
producerades med prefabricerade element,<br />
metallramar och betong och utan några som<br />
helst inslag av dekora� on.<br />
Lokala myndigheter, som ansvarat för<br />
återuppbyggnaden av staden och stora<br />
utbildningsins� tu� oner, dominerade bri� sk<br />
arkitektur och blev vik� ga beskyddare av<br />
den nya interna� onella s� len. De� a innebar<br />
en övergång från det privata som � digare<br />
dominerat den arkitektoniska scenen i<br />
århundraden. (BBC)<br />
Tidsanda<br />
Arup inspirerades � digt av Le Corbusier<br />
och Walter Gropius, � diga pionjärer inom<br />
modern arkitektur med koncept som form<br />
follows func� on och truth to materials .<br />
Projekteringen under det � diga sex� otalet<br />
andades fram� dstro och op� mism och<br />
utvecklingen under perioden ledde � ll<br />
stora tekniska framgångar. Bland annat<br />
började datorsimuleringar användas inom<br />
byggbranschen.<br />
74<br />
Total design<br />
Arup hade en vision, total design , där<br />
ingenjören och arkitekten bildar e� perfekt<br />
partnerskap. I denna idé kombinerade<br />
han på e� briljant sä� de este� ska och<br />
strukturella aspekterna av byggnaders<br />
u� ormning. Ove Arup trodde starkt på den<br />
tvärvetenskapliga karaktären inom design,<br />
teknik och arkitektur, och banade väg för<br />
denna helhetssyn under hela sin karriär. (The<br />
Ove Arup Founda� on)<br />
Kingsgate blev det byggnadsverk som<br />
framförallt står för Arups vision - han ville<br />
inte gestalta en vanlig gångbro, han ville<br />
skapa drama� k i sin design och sam� digt<br />
beakta sin omgivning. (Engineering<br />
� melines)<br />
Historisk plats<br />
Kingsgate bridge är byggd i en mycket<br />
historisk omgivning som bebo� s i över<br />
4000 år, och mer bestämt i staden Durham<br />
(grundad år 995). Platsen är historiskt<br />
mycket känslig och krävde en detaljplan som<br />
tog hänsyn � ll området. (Durham)<br />
Det var Arups första bro och den blev<br />
1998 listad som Grade I listed building ,<br />
en utmärkelse som � lldelas byggnader<br />
av särskild arkitektoniskt- eller historiskt<br />
intresse i Storbritannien. (English heritage)<br />
En personlig touche<br />
Ove Arup övervakade personligen<br />
konstruk� onen och � llverkningen. Det sägs<br />
även a� han ansåg bron vara hans bästa<br />
verk. Bron har prisbelönats för sin eleganta<br />
och excep� onella u� ormning och Arup<br />
är en av de få ingenjörer som har få� den<br />
kungliga guldmedaljen för arkitektur samt<br />
varit medlem i MARS (Modern Architecture<br />
Research Group). (Engineering Timelines)<br />
Till minne av<br />
Arups entusiasm för designutmaningar och<br />
hans glädje över a� arbeta med ungdomar<br />
gjorde a� Ove Arup Founda� on år 1988<br />
grundades � ll hans minne. S� � elsens sy� e<br />
är a� främja utbildning och kunskap i frågor<br />
kring den byggda miljön. (The Ove Arup<br />
Founda� on).<br />
E� er Arups död spreds hans aska från<br />
Kingsgate Bridge och e� monument i form<br />
av hans byst placerades på sidan av Dunelm<br />
House i september 2011. (Arup)
Den vildvuxna naturen omfamnar bron och ger en lugnande känsla som väcker<br />
ny� kenhet.<br />
Foto:Emna Hachicha<br />
Överst till vänster:<br />
Kingsgate bridge var det sista verk som Ove Arup själv utformat och har prisbelönats med<br />
bla. Civic trust award (1965)<br />
Foto: Emna Hachicha<br />
Överst till höger:<br />
...och Mature concrete structures award (1993) för sin eleganta och enastående utformning.<br />
Foto: Emna Hachicha<br />
Ovan:<br />
Kingsgate Bridge and Dunelm House are two of the � nest examples of 20th Century<br />
architecture in the City and it is � tting that Sir Ove s creativity should be honoured with this<br />
new bust. - Professor Chris Higgins<br />
Foto: Emna Hachicha
Brons uppbyggnad<br />
Kingsgate bridge uppfördes med en innova� v<br />
byggmetod. Den stabila bron byggdes på<br />
vardera sida av � oden som två enskilda<br />
halvor, vilka väger 150 ton styck. Delarna<br />
konstruerades parallellt med va� net på<br />
cylindriska betongbryggor. De roterades<br />
sedan roterades för a� bilda en helhet.<br />
Rota� onen skedde med hjälp av gångjärn i<br />
de nedersta delarna av pelarna.<br />
Gångbanans delar är sammanfogade med en<br />
expansions fog i brons, som � llåter mindre<br />
horisontella rörelser. Brobanan har en<br />
mindre del som si� er ihop med den västra<br />
halvan och bildar en 130 graders vinkel mot<br />
bron. (Engineering � melines),(Ove Arup)<br />
Material<br />
Hela bron är konstruerad av sandblästrad<br />
armerad betong, innehållandes vitcement<br />
och granit. Kingsgate spänner 107 m och<br />
stöds av två stycken block på vardera 2.75<br />
m på varsin sida av � odbanken. Betong<br />
som material var � dsenligt och passar<br />
perfekt in i området då materialet är diskret<br />
och inte stjäl uppmärksamheten från<br />
omgivningen. Bron smälter in i landskapet<br />
och komple� erar universitetet och<br />
Normankatedralen. (Engineering � melines)<br />
76<br />
Arkitektoniska mönster<br />
Pelarna som håller upp Kingsgate har en<br />
elegant v-form och smalnar av uppåt mot<br />
bron. De bildar fyra stycken rektangulära<br />
händer som � llsynes bär upp brobanan.<br />
Gångbanan är en U-balk som hålls ihop och<br />
stabiliseras av räcket. De� a består av en<br />
liggande balk som motverkar utbuktning.<br />
Arup har sammanbundit arkitekturen<br />
och tekniken genom a� förvandla<br />
konstruk� onsdetaljer � ll dekorerande<br />
former. De� a gör Kingsgate Bridge � ll<br />
en unik bro, både arkitektoniskt och<br />
ingenjörsmässigt.<br />
Uppleva Kingsgate<br />
Går man över bron från Durhamkathedralen<br />
� ll Dunelm house möts man av tre<br />
individuella rumsligheter. Från det gröna,<br />
över � ll va� net och vidare in � ll staden.<br />
Första rummet de� nieras av den vildvuxna<br />
naturen, där man vandrar mellan<br />
trädkronorna. Här ges en lugnande känsla<br />
sam� digt som ny� kenhet väcks. Du anar<br />
inte a� du är på gångbron förrän grönskan<br />
öppnar sig och du börjar urskilja va� net.<br />
Utsikten över � oden introducerar � ll nästa<br />
rumslighet där kontrasten mellan brobanans<br />
material och naturen runt om skapar e� väl<br />
de� nierat rum. Blandningen av den hårda<br />
betongen, det mjuka va� net och trädens<br />
vilda grenar blir en självklar komposi� on<br />
som skapar en rogivande känsla och stärker<br />
Arups vision, Total Design . Från mi� en av<br />
bron över � ll andra sidan ändras känslan � ll<br />
en mer dynamisk stadsrytm. Ny� kenheten<br />
skapar rummet och för blicken vidare framåt<br />
mot det som döljer sig där.<br />
Ingenjörsteknik<br />
Brons speciella byggsä� var en ekonomiskt<br />
gynnsam lösning. Genom a� bygga delarna<br />
på land och rotera dem över va� net undveks<br />
byggnadsställningar på � oden, vilket gjorde<br />
a� den tradi� onella atle� ska roddträningen<br />
inte stördes. Själva gestaltningen och formen<br />
gav merkostnader på 30 %.<br />
Konceptet med Kingsgate är a�<br />
sammanbinda arkitekturen och tekniken.<br />
Arup ville skapa något för folket och inte<br />
bara en bro över en � od.<br />
�
Trappan leder dig ner från trädkronorna genom den vildvuxna naturen till<br />
gångbanan på den västra � odbanken.<br />
Foto: Emna Hachicha<br />
a thin, taut, white band stretching horizontally across the valley, resting on a pair<br />
of slender tapered � ngers in a V-shape rising from each side of the river - Concrete<br />
Quarterly<br />
Foto: Emna Hachicha<br />
Första delen avslutas med en 130<br />
graders knäckning.<br />
Foto: Emna Hachicha<br />
Brons expansions fog som tillåter<br />
mindre horisontella rörelser.<br />
Foto: Emna Hachicha
The Byker Wall<br />
Samuel Eliasson och Hamlet Mirjamsdotter<br />
Newcastle upon Tyne<br />
Byker är en stadsdel nordost om Newcastles<br />
centrum. Newcastle ligger i nordöstra<br />
England i storstadsområdet Tyne and Wear<br />
med över en miljon invånare.<br />
1971-1981<br />
På 1950-talet fastslogs a� Byker var i stort<br />
behov av sanering, men först i slutet på<br />
1960-talet kom arbetet igång. Området<br />
byggdes upp i etapper som inleddes med e�<br />
pilotprojekt 1971-1972, e� er vilket arbetet<br />
sa� es igång i full skala. (Egelius, 1988)<br />
Ralph Erskine<br />
Ralph Erskine föddes i Monliaws i nordöstra<br />
England. E� er a� ha studerat Arkitektur på<br />
Regent Street Polytechnic föll det sig a� han<br />
tog sig � ll Sverige 1939.<br />
I Sverige fastnade han för det socialis� ska<br />
samhällsbyggets idéer och den självklara<br />
kopplingen mellan arkitektur och socialt<br />
78<br />
ansvarstagande. Han intresserade sig<br />
även för den svenska funk� onalismen och<br />
arkitekter som Gunnar Asplund och Sven<br />
Markelius. A� Sverige dessutom var neutralt<br />
under kriget gjode a� han valde a� stanna.<br />
Erskine fortsa� e sina studier i Stockholm.<br />
Under 50-, 60- och 70-talen ritade han<br />
� era bostadsprojekt i framför allt bruks-<br />
och industriorter i norra Sverige. I alla<br />
Erskines projekt � nns idén om e� socialt<br />
ansvarstagande och beaktandet av klimatets<br />
och landskapets inverkan.<br />
Medical Faculty Housing<br />
Lucien Kroll ritade Medicinska fakultetens<br />
bostäder som byggdes mellan 1970-1976.<br />
Studenterna i Louvain var intresserade av a�<br />
själva vara med och påverka byggnadernas<br />
gestaltning och sam� digt vara med i<br />
själva byggprocessen, vilket Kroll också<br />
förespråkade. (Ghirardo, 1996)<br />
Både Byker Wall och Krolls Medical Faculty<br />
Housing kan var för sig ses som exempel<br />
på e� förhållningssä� � ll bostadsarkitektur<br />
som bestod av gemensamma lösningar.<br />
1951 stod Le Corbusiers Unité d Habita� on<br />
färdigt. Här kan man skönja idéerna om de<br />
gemensamma lösningarna på samhälleliga<br />
problem. Dessa idéer tog fart under<br />
e� erkrigs� den för a� sedan ma� as av<br />
under 1970-talet och försvinna helt under<br />
1980-talet.<br />
Inte bara i former av brukarin� ytande<br />
kan man � nna kopplingar i Louvain � ll<br />
Byker Wall. Fasaderna, både färgerna,<br />
propor� onerna och materialen påminner om<br />
varandra. Fasaden påminner om e� collage<br />
och ski� ar mellan nega� vt och posi� vt<br />
rumsskapande. Fasadernas lo� gångar känns<br />
också igen.<br />
Även om båda projekten � ck mycket kri� k<br />
på grund av si� utseende, kan man tycka sig<br />
se liknande collageak� ga fasader i nybyggda<br />
bostäder.
Foto: Andrew Curtis<br />
Glasgow<br />
Dundee<br />
Edinburgh<br />
Newcastle<br />
Aberdeen
Sociala problem<br />
Under 1950-talet började Storbritanniens<br />
återhämtning e� er andra världskriget. Även<br />
om fördelningen av de ekonomiska medlen<br />
var ojämlik så märktes inom arbetarklassen<br />
en ökning av löner och levnadsstandard.<br />
Under 60-talet stagnerade ekonomin i<br />
Storbritannien och det drabbade framför allt<br />
industrisektorn. Den klassiska arbetarstaden<br />
Newcastle drabbades nu av hög arbetslöshet<br />
och sociala problem.<br />
Ambition för upprustning<br />
1963 öppnades Newcastles universitet och<br />
staden behövde förändras från industristad<br />
� ll administra� vt centrum för a� kunna klara<br />
av det nya ekonomiska klimatet.<br />
Det gamla Byker var byggt innan andra<br />
världskriget och bestod av trånga bostäder<br />
gjorda för fa� g arbetarklass. De � esta av<br />
husen bestod av så kallade back-to-back<br />
houses. Det var e� byggnadssä� som var<br />
vanligt i Storbritannien fram � ll 1930-talet.<br />
Det gick ut på a� två lägenheter delade den<br />
bakre väggen med varandra. Lägenheterna<br />
sa� sedan ihop i längor vilket gjorde a�<br />
de � esta lägenheterna saknade fönster på<br />
alla väggar utom en. Det � ck � ll följd a�<br />
bostäderna o� a var dåligt belysta och hade<br />
sällsynt eländig ven� la� on.<br />
80<br />
Reaktionen mot brutalismen<br />
Under 50-talet växte brutalismen upp i<br />
Storbritannien. Rörelsen var inspirerad<br />
av Le Corbusiers sena arkitektur. Typiskt<br />
var blo� andet av strukturen och de<br />
obehandlade materialen, framför allt den<br />
råa betongen. Man ville ha funk� onella<br />
byggnader � ll e� lågt pris.<br />
Brutalismen blomstrade i Storbritannien in<br />
på 1970-talet vid byggandet av o� entliga<br />
byggnader och billiga bostadsprojekt. Kri� ker<br />
tyckte a� brutalismen gav e� kallt och<br />
totalitärt u� ryck och saknade integrering<br />
med sin kontext. Därav växte idéer fram<br />
om e� bostadsbyggande som trots låg<br />
kostnad kunde vara u� rycksfullt och ta<br />
den omgivande miljön och dess historia i<br />
beaktande.<br />
Industristad<br />
Newcastle har varit både e� vik� gt centrum<br />
för handel med ull och senare för områdets<br />
kolgruvor. Staden var också under en � d en<br />
av världens största skepps� llverkare. Från<br />
a� ha spelat en vik� g roll som industristad<br />
under den industriella revolu� onen har<br />
staden på senare år gå� över � ll a� bli e�<br />
centrum för handel, kultur och utbildning.<br />
Centralt bostadsområde<br />
The Byker Wall dominerar bostadsområdet<br />
Byker, som ligger på gångavstånd från<br />
Newcastles centrum. Inte långt borta ligger<br />
också gamla industriområden nere vid<br />
� oden Tynes strand. Dessa har bidragit<br />
� ll a� området � digt utvecklades � ll en<br />
stadsdel dominerad av arbetarklass, vilket<br />
det fortsä� er a� vara idag. Den närmast<br />
omkringliggande bebyggelsen består av<br />
låga bostadshus, handelsområden och lä� a<br />
industrier.<br />
Södersluttning<br />
Byker ligger i en backe som slu� ar söderut<br />
ned mot � oden Tyne, som gränsar av<br />
området i söder. På vissa platser i området<br />
har man utsikt över dalen, men den täta<br />
bebyggelsen står på de � esta håll i vägen för<br />
vyn. I norr slutar Byker vid en stor väg som<br />
� llsammans med en tunnelbanelinje löper<br />
förbi i öst-västlig riktning.
Vägen norr om Byker var ursprungligen planerad som motorväg.<br />
Foto: Andrew Curtis<br />
The Byker Wall med omgivande bebyggelse.<br />
Foto: Keith Edkins<br />
Foto: Ellen Simonsson
De boendes medbestämmanderätt<br />
Ralph Erskine blev � lldelad uppdraget a�<br />
rusta upp det nedgångna Byker mycket på<br />
grund av si� sociala engemang och vilja a�<br />
bevara områdets integritet och kvalitéer.<br />
(Egelius, 1988)<br />
Till skillnad från sina svenska<br />
funk� onalis� ska inspira� onskällor trodde<br />
Erskine starkt på samtal med brukarna och<br />
insisterade på a� en bostad skulle re� ektera<br />
de boendes behov snarare än arkitektens<br />
eller byggarens smak. (Ghirando, s147)<br />
Under projekterandet av Byker<br />
Wallplacerade Erskine e� kontor mi� i Byker<br />
och uppmuntrade de boende a� komma och<br />
diskutera u� ormningen av det nya Byker. De<br />
påpekade bland annat a� det varit ont om<br />
grönområden i det gamla Byker. Nu � ck varje<br />
hus en egen trädgård, men i en storlek som<br />
var lä� a� sköta.<br />
De boende var även intresserade av<br />
bevarandet av sociala infrastrukturen och<br />
Erskine ritade således de nya hemmen runt<br />
existerande pubar, skolor och kyrkor (Egelius,<br />
1988).<br />
82<br />
Skyddande mur<br />
Idén om byggnaden i form av en mur, som<br />
fanns med i stadens planer för området, låg<br />
i � den, och gick också i linje med Erskines<br />
tankar om anpassning � ll situa� onen.<br />
Byker Wall löper längs hela Bykers norra<br />
utkant med avsikten a� skydda området<br />
från oljud från den in� lliggande vägen och<br />
den kalla nordanvinden. A� muren fyller en<br />
skyddande funk� on märker också den som<br />
besöker området. Väl igenom en av murens<br />
öppningar gör sig omvärlden föga påmind.<br />
Murens norra fasad har små fönster som<br />
ger ljus åt mindre ljudkänsliga rum som<br />
toale� och kök. På murens insida äntras<br />
lägenheterna, som alla är i två plan, från<br />
lo� gångar.<br />
En svåröverskådlig labyrint<br />
Innanför muren � nner man sig i e� virrvarr<br />
av gator som sammanbinder en mängd små<br />
torg. Murens enorma dimensioner märks<br />
knappast alls på grund av a� man bara<br />
kan se korta segment av muren åt gången.<br />
Storleken tonas också ner med hjälp av<br />
ski� ningar i färg och höjd. Husen som ryms i<br />
Byker är av ski� ande form, storlek och färg.<br />
De� a � llsammans med den rika och något<br />
vildvuxna växtligheten ger området en<br />
pi� oresk prägel som skiljer sig starkt från<br />
andra bostadsområden från � den. Enstaka<br />
pubar och andra verksamheter � nns spridda<br />
i området, även om dessa är mycket färre än<br />
i det gamla Byker.<br />
Billiga material<br />
I många byggnadsdetaljer har Erskine<br />
använt sig av trä, e� material han lärde<br />
sig använda i Sverige, men som inte är lika<br />
vanligt förekommande i England. Kvalitén<br />
på hantverket är därför på många håll låg,<br />
och man har dessutom för a� hålla priset<br />
nere använt sig av billiga material och<br />
metoder. Många år av e� ersa� underhåll<br />
har sa� sina spår på trädetaljerna, men<br />
också på byggnadsdelarna av plast, så<br />
som fönsterbågar och vissa fasadelement.<br />
Satsningar har gjorts på senare år för a�<br />
rusta upp området, men arbetet är mycket<br />
kostsamt, mycket på grund av a� delar av<br />
plast inte kan renoveras utan måste bytas ut<br />
helt och hållet.
Ett resultat av boendein� ytandet var att de boende � ck egna tomter.<br />
Foto: Hamlet Mirjamsdotter<br />
Brist på kunskap om material har satt spår<br />
i bland annat trädetaljer som på grnud av<br />
eftersatt underhållning inte är i bra skick.<br />
Foto: Hamlet Mirjamsdotter
Gateshead Millennium Bridge<br />
Philip Hedberg och Kristoffer Lang<br />
Newcaslte<br />
Staden Newcastle, en förkortning av<br />
Newcastle upon Tyne, Ligger i nordöstra<br />
England och har ca 750000 invånare. Den<br />
romerska kejsaren Hadrianus grundade<br />
staden under namnet Pons Aelius i början av<br />
100-talet. För nästan e� millennium sedan<br />
byggde normanderna e� träslo� här som<br />
kallades för New Castle som givetvis även<br />
ge� det be� ntliga namnet åt staden. Den<br />
lokala dialekten som pratas i området kallas<br />
gör Geordie vilket även är vad personer<br />
som kommer från Newcastle kallas. Den<br />
industriella revolu� onen ledde � ll a�<br />
Newcastle utvecklades snabbt tack vare de<br />
stora kolfyndigheter som gjordes i stadens<br />
närhet. Skeppsbyggande och tung industri<br />
var av speciellt stor betydelse men e� er<br />
andra världskriget så tappade staden, i likhet<br />
med England i allmänhet, mycket av sin<br />
tunga industri.<br />
Floden Tyne � yter rakt igenom Newcastle<br />
och delar staden i två delar, den nya och den<br />
84<br />
gamla delen. Millennium bridge byggdes<br />
som e� komplement � ll de existerande<br />
broarna. Det saknades e� bra gångstråk över<br />
� oden för a� förbinda de nya centrala och<br />
vik� ga stadsdelarna runt � oden.<br />
2000 eller kanske 2002?<br />
Som namnet avslöjar så byggdes bron � ll<br />
millenniumski� et. En tävling utlystes 1996<br />
för a� få fram förslag. Det vinnande bidraget<br />
blev en innova� v bro konstruerad med<br />
spjutspetsteknologi, men som ändå tolkar<br />
de be� ntliga broarnas u� ryck väl. Förslaget<br />
framfördes av arkitektkontoret Wilkinson<br />
Eyre och ingenjörskontoret Gi� ord &<br />
Partners.<br />
Bron Ly� es på plats av en av världens<br />
största � ytande ly� kranar, Asian Hercules<br />
II, 20 november 2000 men öppnades<br />
för allmänheten först 17 september<br />
2001 (gateshead). Dess o� ciella<br />
öppningsceremoni ägde dock inte rum förrän<br />
i maj 2002.<br />
Wilkinson Eyre Architects<br />
Wikinson Eyre Architects är e� bri� skt<br />
arkitektkontor baserat i London som<br />
startades av Jim Eyre och Chris Wilkinson<br />
1983. De vann Sterlingpriset 2001 och 2002<br />
och är mest kända för Millenium Bridge,<br />
Magna Science Adventure Center och<br />
Na� onal Waterfront Museum (Wikipedia).<br />
Gifford & Partners<br />
Gi� ord & e� bri� skt ingenjörskontor<br />
som grundades av Dr. Edwin Gi� ord 1951.<br />
Företaget vann Queen s Award for Enterprise<br />
år 2002 och köptes upp av Ramboll år 2011.<br />
AMEC<br />
AMEC är e� gammalt anrikt företag som<br />
grundades av Ma� hew Hall 1848. Det är<br />
e� världsomspännande företag med kontor<br />
i runt 40 länder, som agerar inom en rad<br />
olikaområden.
Foton: Kristo� er Lang<br />
Glasgow<br />
Dundee<br />
Edinburgh<br />
Aberdeen<br />
Newcastle
Bärande idé<br />
Bron är skapad av två stålbågar. En som<br />
fungerar som gångbana medans den andra<br />
bildar en bärande båge över � oden. Dessa<br />
är förbundna av stålvajrar som balanserar<br />
upp bågarna. När bron fälls upp fungerar<br />
gångbanan som en självbärande båge som<br />
bara stabiliseras av den andra bågen.<br />
För a� bron inte skall falla och för a� den ska<br />
vara så billig som möjligt a� öppna, måste<br />
brons tyngdpunkt all� d vara placerad under<br />
rota� onsaxeln. De� a är löst genom en stor<br />
tyngd i bo� en som fungerar som kölen på<br />
en båt. När bron är nerfälld är tyngden rakt<br />
under axeln och när den är uppfälld för� y� as<br />
tyngden så a� tyngdpunkten blir kvar.<br />
Bron är utrustad med tre stycken<br />
hydraulkolvar på varje sida, som kan � xerar<br />
bron i sina två lägen. När kolvarna är<br />
komprimerade är bron nerfälld och man kan<br />
gå över den, när kolvarna är expanderade<br />
har bron öppnats och båtar kan köra under<br />
den.<br />
Miljö och hållbarhet<br />
Varje öppning och stängning tar fyra och<br />
en halv minut. Broöppningen sker med<br />
hjälp ut av en elmotor som driver brons<br />
hydraulikkolvar. Motorn har endast 589 hk<br />
vilket motsvarar en Ferrari F50. Den är så<br />
86<br />
energisnål a� en öppning endast kostar<br />
£3.6. Det kan jämföras med en stor la� e på<br />
Espresso House. E� annat hållbart synsä�<br />
är a� man försöker göra så lite anspråk<br />
som möjligt på kajen för a� inte bryta<br />
kajstråket, och göra kajen mer � llgänglig för<br />
allmänheten. (Gateshead)<br />
Mönster<br />
E� ersom det redan � nns sex äldre broar<br />
längs Tyne (Tyne Bridge, Swing Bridge, High<br />
Level Bridge, Metro Bridge, King Edward<br />
Bridge) var det vik� gt a� inte överskugga<br />
dessa landmärken. För a� uppnå de� a<br />
byggdes bron som en lä� transparant bro<br />
som återspeglar former från de � digare<br />
be� ntliga broarna, vilket det har lyckats med.<br />
Det minimala utny� jandet av material ser för<br />
ögat endast ut som två nä� a komponenter<br />
som är sammanbundna genom tunna<br />
vajrar. De� a gör bron � ll e� iögonfallande<br />
konstverk som ramar in sina äldre syskon<br />
bakom sig. (se bild)<br />
Brofakta<br />
Den 126 m långa och 50 m höga bron<br />
består av � llräckligt med stål för a� kunna<br />
bygga 64 dubbeldäckarbussar eller 16<br />
pansarvagnar. Bron väger 800 ton. Den står<br />
på betongfundament som sträcker sig 30<br />
meter ned och består av 19 000 ton betong.<br />
En öppning tar fyra och en halv minut och<br />
båtar som är upp � ll 25 m höga kan passera<br />
under (gateshead).<br />
Kostnad<br />
Det kostade 22 miljoner pund a� bygga<br />
Millennium Bridge vilket motsvarar 230<br />
miljoner svenska kronor. (gateshead) De� a<br />
kan jämföras med Göta Älvbron som kostade<br />
224 miljoner kronor omräknat � ll dagens<br />
penningvärde.<br />
Materialverkan<br />
På avstånd ser denna hängbro ut a�<br />
vara stum och sta� sk. Men när man<br />
kommer närmare så ser man a� även om<br />
vajrarna håller upp en så tung struktur<br />
som gångbanan så bågnar de p.g.a. sin<br />
egentyngd, helt plötsligt ser bron mycket<br />
mer mjuk och följsam ut. När man går och<br />
hoppar på bron så kan man nästan själv få<br />
den i gungning.
Kraftanalys över<br />
Gateshead Millennium<br />
Bridge<br />
Skiss: Philip Hedberg och<br />
Kraftanalys över Gateshead<br />
Millennium Bridge<br />
Skiss: Philip Hedberg och<br />
Kristo� er Lang
Kajkulturen<br />
Floden Tyne separerar det gamla Newcastle<br />
och det nyare Gateshead. Kajkanten här<br />
har genomgå� en storskalig stadsförnyelse<br />
med t.ex. stora kulturbyggnader. Man ville<br />
ta � llvara på det här området och skapa en<br />
naturlig mötesplats som man kan vistas på<br />
såväl dag� d som kvälls� d. De� a skapade<br />
e� behov av en förbindelse och Gateshead<br />
Millennium Bridge fyllde det här behovet.<br />
Idag blomstrar kajområdet och mängder av<br />
barer, restauranger och öppna publika ytor<br />
slåss om a� få de mest a� rak� va områdena.<br />
Turistmässigt se� så har Newcastle verkligen<br />
lyckats med sin stadsförnyelse.<br />
Brobyggarna<br />
Med de gamla broarna som � nns längs Tyne<br />
har Newcastle visat si� kunnande inom<br />
brobygge � era gånger om. Nästan varje gång<br />
de byggt en ny bro här så har de visat upp<br />
fantas� ska tekniska lösningar som världen<br />
sällan skådat. Trots ingenjörslösningarna<br />
har de sam� digt även visat prov på god<br />
arkitektonisk förmåga.<br />
Broarna har o� a blivit mästerverk som<br />
lämnar få personer opåverkade. Man ville<br />
inte vara sämre denna gången utan<br />
88<br />
önskemålet var a� bygga vidare på denna<br />
tradi� on men även skapa e� landmärke<br />
som skall ly� a Newcastles kajstråk och hela<br />
omgivningen.<br />
Socialpolitiskt genidrag<br />
Den poli� ska ambi� onen a� skapa e�<br />
kulturellt område och låta Newcastle<br />
genomgå en ordentlig ansiktsly� ning har<br />
verkligen slagit väl ut. I Gateshead Millenium<br />
Bridge � ck de e� landmärke som verkligen<br />
sköter sin roll på bästa sä� . Bron är vida<br />
känd och har skapat en hype kring området<br />
som poli� kerna lyckats förvalta väl genom<br />
a� bygga bland annat The Sage Gateshead<br />
och BALTIC Centre for Contemporary Art.<br />
Idag lever och frodas kajområdet och tack<br />
vare väl genomtänkta poli� ska beslut har<br />
Newcastle nu få� e� betydligt angenämare<br />
ansikte.<br />
Kulturområdet har skapat en deba� där<br />
många stödjer konceptet och verkligen gillar<br />
vad det har bidragit � ll staden. Det � nns<br />
däremot en motståndarsida som tycker<br />
a� satsningen är exkluderande och enbart<br />
� llåter kultureliten a� ta del av området. De<br />
tycker t.ex. a� det hade varit bä� re a� satsa<br />
pengarna på a� rusta upp staden istället för<br />
a� skapa e� ny� område som egentligen<br />
inte behövs och som inte hjälper de mer<br />
utsa� a människorna i staden.<br />
Tynedalen<br />
Floden Tyne skapar en liten � oddal där<br />
staden med si� centrum vid � oden strålar ut<br />
och upp längs dalens sidor. E� ersom det är<br />
en dalgång så blir Newcastles skyline rela� vt<br />
jämnlåg trots a� stadskärnan är högre än<br />
resterande stadens bebyggelse.<br />
Trendstråket<br />
De styrande i Newcastle beslutade om<br />
Gatesheads kajutveckling där Millenium<br />
bridge blev starten för projektet och e� ny�<br />
kulturellt centrum där även The Sage och en<br />
stor gammal industrilokal som har gjorts om<br />
� ll kulturcentrumet BALTIC ingår. Dessa två<br />
byggnader ligger i direkt anslutning � ll bron.<br />
Området längs Tyne� oden har även det<br />
blivit trendigare och e� bra restaurang- och<br />
barstråk har vuxit fram längs � oden.
Millennium Bridge uppfält läge<br />
Skiss:Philip Hedberg och<br />
Kristo� er Lang<br />
Millennium Bridge nedfält läge<br />
Skiss:Philip Hedberg och<br />
Kristo� er Lang<br />
Bilderna ovan visar hur öppningssekvensen<br />
fungerar med bottentung och hydraulik<br />
Skiss: Philip Hedberg och Kristo� er Lang
Falkirk Wheel<br />
Arvid Söderholm<br />
Falkirk<br />
Falkirk Wheel är beläget i västra Falkirk,<br />
ungefär mi� emellan Glasgow och Edinburgh.<br />
Båtli� en binder samman den nedre kanalen<br />
Forth & Clyde med den övre Unionkanalen.<br />
2002<br />
Det tog 141 veckor a� färdigställa Falkirk<br />
Wheel och det stod färdigt den 13e Maj<br />
2002. (Bacsol, sid. 1) Projektet verkar<br />
ha varit stort och många olika företag i<br />
olika discipliner har varit inblandade och<br />
samverkat för a� komma fram � ll helheten.<br />
Inte minst arkitekter och ingenjörer har varit<br />
inblandade.<br />
RMJM<br />
Rmjm är e� team på nästan 800 arkitekter,<br />
designers och ingenjörer. De representerar<br />
mer än 50 na� onaliteter och talar 54 språk<br />
inom sina Studios som är utspridda i: EU,<br />
Sko� land, Asien, London, Mellanöstern och<br />
90<br />
New York. Den skotska Studion har kontor<br />
baserade i Glasgow och Edinburgh och leds<br />
av Paul Rodgers. Studiorna har e� varierat<br />
utbud av projekt både i termer av sektor och<br />
geogra� , och har byggt upp e� välkänt rykte<br />
både lokalt och interna� onellt a� producera<br />
arbete av högsta kvalitet för a� uppfylla<br />
behoven hos sina kunder. (RMJM)<br />
Soletanche Bachy och Morrison<br />
Så heter ingenjörs� rmorna som � llsammans<br />
vann tävlingen a� designa Falkirk<br />
Wheel. Soletanche Bachy är e� stort<br />
entreprenörföretag som specialiserat sig på<br />
geoteknik och anläggningsarbeten. De har<br />
mer än 8000 anställda i � er än 40 länder.<br />
Morrison Construc� on är e� ledande lokalt<br />
bygg-och husbyggnadsföretag i Sko� land.<br />
(Soletanche Bachy, Morrison construc� on)<br />
Butterly Engineering<br />
Konstruk� onsarbetet stod Bu� erly<br />
Engineering för. De 1200 ton stål som<br />
användes för a� konstruera Falkirk Wheel<br />
producerades i Bu� erley Engineerings<br />
stålverk i Derbyshire, Sko� land, och<br />
transporterades sedan � ll Falkirk med 35<br />
lastbilar där hjulet � ll sist monterades.<br />
Företaget Bu� erly Engineering konstruerade<br />
bl.a. stålramverk � ll broar och kranar fram<br />
� ll 2009 då företaget upplöstes. (Bacsol, sid.<br />
1, 3)<br />
Tidigare båtliftar<br />
År 1875 byggdes den första båtli� en i<br />
Anderton, Cheshire som ly� e båtar 15 meter<br />
ver� kalt. 1900 byggdes en båtli� i Foxton<br />
nära Leicester som fungerade som en tågräls<br />
för båtar. Behållare med va� en färdades på<br />
räls uppför e� 23 meter långt slu� ande plan<br />
(informa� onsskylt på plats). Jag tror inte a�<br />
Falkirk Wheel har ha� någon av dessa som<br />
direkt förebild e� ersom dom alla tre har<br />
såpass unika sä� a� fungera, samt a� de är<br />
byggda 100 år � digare och därför har andra<br />
ändamål.
Foto: Arvid Söderholm<br />
Glasgow<br />
Dundee<br />
Edinburgh<br />
Aberdeen<br />
Newcastle
Politisk historia<br />
Falkirk Wheel var den sista pusselbiten<br />
i Millennium link , e� enormt påkostat<br />
projekt för a� återställa de gamla<br />
kanalförbindelserna som funnits mellan<br />
Forth & Clyde och Union kanalerna innan<br />
� digt 60-tal. Bri� sh Waterways, som<br />
var beställarna � ll hjulet hade (förutom<br />
a� upprä� a en korridor av kommersiella<br />
möjligheter från kust � ll kust) som uppsåt a�<br />
bygga e� glansnummer och tyckte a� � diga<br />
skisser från Morrison-Bachy Soletanche<br />
var all� ör funk� onella. Därför hölls<br />
brainstorming där man skissade på endast<br />
roterande lösningar. De� a skulle visa sig vara<br />
e� genidrag. (Bacsol sid. 1, 3)<br />
Färdigbyggt har hjulet blivit e� av Sko� lands<br />
stora turistmål och man uppska� ar<br />
besökarantalet � ll över 200000 besökare per<br />
år. Hjulets u� ormning har påverkats starkt<br />
av sin sam� d, behovet av turista� rak� oner<br />
och sevärdheter framför en e� ek� v och<br />
funk� onell lösning som tar båten från punkt<br />
a � ll punkt b.<br />
Teknikhistoria<br />
Moderna tekniker har använts vid<br />
� llverkningen. Tack vare de (förhållandevis)<br />
tunna armerade platsgjutna betongstöden<br />
åstadkoms e� smäckert u� ryck och<br />
92<br />
strukturen liknar snarast e� skele� i<br />
landskapet. Den 168 meter långa tunnel som<br />
kanalen går genom söder om hjulet byggdes<br />
med hjälp av spraybetongtekniker.<br />
Stålelementen har fogats samman genom<br />
bultning för a� motstå utma� ningen som<br />
annars hade uppstå� i materialet e� er de<br />
upprepade tunga belastningarna. Hantverket<br />
i u� örandet känns som helhet gediget.<br />
(Bacsol sid. 4)<br />
Kulturhistoria<br />
På 2000-talet är det mer än någonsin<br />
vik� gt a� vara i framkant när det gäller<br />
energikonsum� on. Falkirk Wheel är en<br />
smart lösning energimässigt e� ersom hjulet<br />
är perfekt balanserat. Det kräver därför<br />
minimal energi för a� roteras. Axeln drivs<br />
av en grupp av 10 växlade motorer som<br />
drar 22,5kW, och 1,5kWh konsumeras per<br />
rota� on. (Falkirk Wheel FAQ s)<br />
Förutsättningar<br />
Vid projekteringen var man tvungen a� ta<br />
hänsyn � ll e� historiskt intressant landmärke<br />
som funnits på platsen sedan romar� den<br />
nämligen muren Antonine Wall. Muren (och<br />
även en järnväg) kom man undan genom<br />
a� gräva en lång tunnel. Akvedukten kunde<br />
därför inte varit högre och den resterande<br />
höjningen tas omhand om på andra sidan<br />
tunneln med hjälp av en tradi� onell sluss.<br />
Transporter<br />
Kanalen hade funnits redan sedan senare<br />
delen av 1700-talet och varit en vik� g<br />
transportväg för industrigods, inte minst<br />
kol, men också passagerartra� k mellan de<br />
stora städerna Glasgow och Edinburgh. År<br />
1842 byggdes dock en direktjärnväg mellan<br />
städerna och tra� ken på kanalen minskade.<br />
(scotland-guide)<br />
Framtida båtliftar<br />
E� liknande storskaligt projekt där en<br />
båtli� slösning planeras är längs Marston<br />
Vale i Bedfordshire, där kanalerna River<br />
Great Ouse och Grand Union Canal ska<br />
bindas samman. I e� annat projekt har<br />
det föreslagits a� två enorma strukturer<br />
föreställande hästhuvuden ska ly� a båtarna.<br />
De� a som en utökning av Forth & Clyde vid<br />
kanalens mynning � ll � oden Forth. Den här<br />
typen av arkitektur som � llställning verkar<br />
vara på frammarsch.
Akvedukten sträcker sig ut över bassängen och genom hålen i stöden som bär upp hela<br />
konstruktionen, likt kotorna i en ryggrad. Lyftet är 24 meter högt.<br />
Foto: Arvid Söderholm<br />
Skissad sektion längs akvedukten.<br />
Skiss: Arvid Söderholm<br />
Längst till vänster: Till Falkirk wheel kan man ta sig via bilväg eller med båt på<br />
någon av kanalerna.<br />
Skiss: Arvid Söderholm<br />
Ovan: Gräsvallen runt bassängen ringar in platsen och de� nerar rumsligheten.<br />
Servicebyggnaden hjälper också till att tydliggöra platsens form.<br />
Foto: Arvid Söderholm
Funktion<br />
Gondolerna har hydrauliskt drivna portar<br />
som hindrar va� net från a� läcka ut när<br />
hjulet snurrar. När båtarna åker in i gondolen<br />
är de nedvikta d.v.s. de ligger pla� på<br />
bassängens/gondolens bo� en. Sedan reses<br />
de upp och va� net i mellanrummet mellan<br />
inre och y� re port pumpas bort.<br />
Va� net i varje gondol väger 400 ton och om<br />
den ena gondolen är full med båtar kommer<br />
hjulet ändå a� vara i jämvikt e� ersom<br />
motsvarande vikt va� en har tryckts ur<br />
gondolen enligt Arkimedes princip.<br />
För a� hålla gondolerna horisontella � nns<br />
kugghjul. Alla kugghjul si� er på den inre<br />
sidan, (mot akvedukten). Den centrala axeln<br />
är � xerad vid hjulet och roteras av motorer.<br />
Det centrala kugghjulet är sta� onärt och<br />
� xerat i hjulstödet. De små kugghjulen<br />
snurras av det centrala kugghjulet och<br />
snurrar i sin tur de y� re kugghjulen. De y� re<br />
kugghjulen är � xerade vid gondolen, som<br />
således roterar i armen. E� ersom a� det inre<br />
hjulet och de y� re har samma dimensioner<br />
så kommer de all� d vara i samma vinkel<br />
horisontella. En form av s.k. sun and planet<br />
gear .<br />
94<br />
Omgivningen<br />
En bassäng � nns kring Falkirk Wheel där<br />
Forth & Clyde ansluter, som främst är<br />
dedikerad � ll båtar som väntar på a� få<br />
li� . Bassängen är inringad av en grässlänt<br />
som bildar en am� teater och sä� er extra<br />
fokus på hjulet. Bredvid bassängen � nns<br />
e� turistcentrum med souvenirshop och<br />
restaurang samt recep� on � ll hjulet och<br />
Bri� sh Waterway s kontor. Byggnaden med<br />
formen av en kly� a bildar en fortsä� ning<br />
på bassängen med en fasad/tak av glas.<br />
På andra sidan bassängen � nns en del<br />
experiment-/leka� rak� oner. Vidare, kanske<br />
främst från uppe i li� en eller på akvedukten<br />
kan man blicka ut över det storslagna skotska<br />
landskapet.<br />
Material<br />
E� ersom hjulet ska rotera behöver det<br />
e� material som är starkt i både tryck och<br />
drag. Det påverkas av upprepade tunga<br />
belastningar då det gång på gång ska ly� a<br />
båtar som väger upp � ll 600 ton 24 meter<br />
upp/ner. Materialet i själva hjulet är därför<br />
stål, medan materialet i akvedukten,<br />
fundamenten, och bassängen (som mest ska<br />
tåla tryck) är armerad betong.<br />
Materialverkan<br />
Stålet har målats och smälter in väl med<br />
betongen så a� de � llsammans visuellt bildar<br />
en helhet. De grå nyanserna � llsammans<br />
med de tydligt exponerade kugghjulen ger<br />
mig en känsla av industri och maskiner.<br />
Glasfasaden � ll restaurangen möjliggör<br />
visuell kommunika� on mellan inne och ute<br />
samt gör restaurangen ljus och trevlig. Den<br />
framhäver också formen på byggnaden.<br />
Materialkostnader<br />
Ungefär 17.5 miljoner pound kostade det a�<br />
bygga Falkirk Wheel. (undiscoveredscotland)<br />
Skalan<br />
Det som är mest fascinerande med Falkirk<br />
Wheel är just med vilka dimensioner som<br />
denna best � ll konstruk� on verkar. Man<br />
känner sig verkligen liten när man står<br />
bredvid den och maskiner som rör sig med<br />
liknande må� har man bara se� på � lmer<br />
såsom Star Wars. Skalan � llsammans med<br />
den intressanta kinema� ken och funk� onen<br />
som � nns inbyggd i Falkirk Wheel gör den � ll<br />
en väl fungerande turista� rak� on.
Överst till vänster: Kugghjulens rörelse under rotationen. Gondolerna vilar på små vagnar med hjul<br />
som tillåts rulla fritt på insidan av armarnas hål.<br />
Skiss: Arvid Söderholm<br />
Bild närmast till vänster: Kugghjulets rörelse under rotationen.<br />
Skiss: Arvid Söderholm
Referenslista<br />
Durham Cathedral<br />
Columbia - Columbia Center for new Media<br />
Teaching and Learning (2003) h� p://ccnmtl.<br />
columbia.edu (2012-08-04)<br />
durhamcathedral (2012) h� p://www.<br />
durhamcathedral.co.uk (2012-08-04)<br />
Michael Sadgrove (2011) Durham Cathedral<br />
The Shrine of St Cuthbert<br />
Wikipedia (2012) Durham Cathedral h� p://<br />
en.wikipedia.org/wiki/Durham_Cathedral<br />
(2012-08-04)<br />
Delavine, Tornahaish &<br />
Allt Damh Bridges<br />
Cummins G. (2007) The Caulfeild Roads. Old<br />
Roads of Scotland. h� p://www.oldroadsofscotland.com<br />
(2012-08-21)<br />
Meistermann A. Basic Loadbearing Systems,<br />
Birkhäuser, Basel-Boston-Berlin, (2007)<br />
Nicholson L. (1996-2012) The Jacobites.<br />
Sco� sh History-The Jacobites. h� p://www.<br />
96<br />
biggrowl.co.uk/JACOBITE.HTM (2012-08-22)<br />
RCAHMS. (2011) Accessing Scotland´s Past.<br />
Delavine, Delavine Burn, Bridge. h� p://canmore.rcahms.gov.uk/en/site/73380/details/<br />
delavine+delavine+burn+bridge/(2012-08-<br />
21)<br />
RCAHMS. (2011) Accessing Scotland´s<br />
Past. Coupar Angus-Braemar-Corgar� -Fort<br />
George. h� p://canmore.rcahms.gov.uk/en/<br />
site/73373/details/coupar+angus+braemar+corgar�<br />
+fort+george/<br />
Ross D. Britain Express (2001) h� p://www.<br />
britainexpress.com/wales/history/roman-invasion.htm<br />
(2012-08-22)<br />
Wikipedia. (2012) Sco� sh Highlands. h� p://<br />
en.wikipedia.org/wiki/Highlands_of_Scotland<br />
(2012-08-22)<br />
Wikipedia (2012) Extent. Grampian Mountains.<br />
h� p://en.wikipedia.org/wiki/Grampian_Mountains<br />
(2012-08-22)<br />
Tre utvalda verk av Thomas Telford<br />
Craigellachie Bridge (2012) Wikipedia (12-08-<br />
13)<br />
Crisholm, R. Telford Bridge. Geograph. (12-<br />
08-13)<br />
History of Scotland (2012) Wikipedia (12-08-<br />
13)<br />
Neptune s Staircase (2012) Wikipedia (12-08-<br />
13)<br />
Smith, C. (2008) Moy Swing Bridge. Geograph.<br />
(12-08-13)<br />
Thomas Telford (2012) Wikipedia (12-08-13)<br />
Whitney, Charles S., Bridges of the world :<br />
their design and construc� on, Mineola, N.Y. :<br />
Dover, 2003<br />
Wright, Geo� rey N., Bridges of Britain, Truro<br />
cop. 1973
Charlotte Square<br />
Hyslop, E. & McMillan, A. (2008) The City of<br />
Edinburgh Landscape and Stone [Elektronisk].<br />
ICOMOS 2008 Scien� � c Symposium. Tillgängligt:<br />
h� p://www.interna� onal.icomos.<br />
org/quebec2008/cd/toindex/77_pdf/77-Ko-<br />
Co-73.pdf [2012-08-07]<br />
Millikin, S. (1999) Robert Adam [Elektronisk].<br />
I Encyclopædia Britannica. Tillgänglig:<br />
h� p://www.britannica.com/EBchecked/topic/4975/Robert-Adam/<br />
[2012-08-09].<br />
Youngson, A.J. (1967) The Making of Classical<br />
Edinburgh. Edinburgh: Edinburgh University<br />
Press.<br />
Buck s Head Building<br />
Gerald Blaikie. Alexander Greek Thompson<br />
Architect. h� p://www.scotci� es.com/greekthomson.htm<br />
( 2012-08-10)<br />
Gerald Blaikie. Warehouses .h� p://www.<br />
scotci� es.com/warehouses.htm (2012-08-<br />
31)<br />
McFadzean, Ronald. 1979. The life and work<br />
of Alexander Thomson. Routledge & Kegan<br />
Paul Ltd. London.<br />
Na� onalencyklopedin. Glasgow. h� p://www.<br />
ne.se/lang/glasgow, , (2012-08-31).<br />
Wikipedia. Greek revival. h� p://en.wikipedia.org/wiki/Greek_Revival_architecture<br />
(hämtad 2012-08-31)<br />
Wikipedia. Argyle street. h� p://en.wikipedia.<br />
org/wiki/Argyle_Street,_Glasgow (2012-08-<br />
31)<br />
Forth Rail Bridge<br />
Browne, L. (1999) Broar;Från akvedukter � ll<br />
Öresundsbron. Historiska Media.<br />
Denison, E. Stewart, I. (2012) How to read<br />
bridges; A crash course spanning the centuries.<br />
London: Herbert Press.<br />
Forth Bridges Visitor Centre Trust. www.<br />
forthbridges.org.uk/railbridgemain.htm<br />
(2012-08-08)<br />
Mackay, S. (1990) The Forth Bridge; A Picture<br />
History. Edinburgh: Moubray House Publishing<br />
Network Rail. h� p://www.networkrail.co.uk/<br />
VirtualArchive/forth-bridge/ (2012-08-08)<br />
Glasgow School of Art<br />
Charles Rennie Mackintosh Society (2012)<br />
www. crmsociety.com (2012-08-06)<br />
Fazio, M. (2008) A World History of Architecture.<br />
London: Laurence King Publishing Ltd.<br />
Glasgow School of Art (2012) www.gsa.ac.uk<br />
(2012-08-10)<br />
Wikipedia (2012) www.wikipedia.org (2012-<br />
08-06)<br />
Connel Bridge<br />
Christensen & Co An� kvariat (2010), Järnvägsguider,<br />
h� p://www.christensensan-<br />
� kvariat.se/page_temp.php?sok=nej&ar� -<br />
cleID=bb5 (2012-08-08)
Google (2012), Connel, Argyll and Bute PA37,<br />
h� ps://maps.google.se/ (2012-08-08)<br />
Gympel, J. (1998) Arkitekturens Historia.<br />
Köln: Könemann Verlagsgesellscha� MbH<br />
Regeringskansliet (2012), Storbritannien,<br />
h� p://www.regeringen.se/sb/<br />
d/5472/a/42522 (2012-08-08)<br />
Undiscovered Scotland (2012), Connel,<br />
h� p://www.undiscoveredscotland.com/connel/connel/index.html<br />
(2012-08-08)<br />
Wikipedia (2012), Connel Bridge, h� p://<br />
en.wikipedia.org/wiki/Connel_Bridge (2012-<br />
08-08)<br />
Wikipedia (2012), Sir William Arrol & Co.,<br />
h� p://en.wikipedia.org/wiki/Sir_William_Arrol_%26_Co.<br />
(2012-08-08)<br />
Scotland Street School<br />
Blaikie, G. (2002-2012) Charles Rennie Mackintosh<br />
Glasgow bulidings. Scotci� es. www.<br />
scotci� es.com/mackintosh (2012-08-08)<br />
Charles Rennie Mackintosh. The CRM Society.<br />
www.crmsociety.com/crmackintosh.aspx<br />
(2012-08-09)<br />
Crawford, A. Charles Rennie Mackintosh,<br />
Thames and Hudson, London, 1995<br />
Glasgowlife (2010) About Scotland Street<br />
School Museum. h� p://www.glasgowlife.<br />
98<br />
org.uk/museums/our-museums/scotlandstreet-school/about-Scotland-Street/Pages/<br />
home.aspx (2012-08-10)<br />
Mitchell, I.R. Between Gorbals and Govan<br />
Scotland Street School. Glasgow West End.<br />
www.glasgowwestend.co.uk/people/gorbalsgoven.php<br />
(2012-08-09)<br />
Scotland Street School Museum, informa-<br />
� onsskylt på museet, besökt 2012-06-03<br />
Wikipedia. (2012) Scotland Street School<br />
Museum. en.wikipedia.org/wiki/Scotland_<br />
Street_School_Museum (2012-08-07)<br />
Wikipedia. (2011) Tradeston. en.wikipedia.<br />
org/wiki/Tradeston (2012-08-10)<br />
Wikipedia. (2012) Glasgow. sv.wikipedia.org/<br />
wiki/Glasgow (2012-08-10)<br />
Wikipedia. (2012) Jugend. sv.wikipedia.org/<br />
wiki/Jugend (2012-09-10)<br />
Wikipedia. (2012) Na� onalroman� k. sv.wikipedia.org/wiki/Na�<br />
onalroman� k (2012-09-<br />
10)<br />
Tyne Bridge<br />
Axelsson, K. och Helmersson, D. (2012)<br />
Årstabroarna. Na� onalencyklopedin. h� p://<br />
www.ne.se/lang/årstabroarna (2012-09-05).<br />
Delplanque, P. (2010) Tees steel across the<br />
Tyne. Remember when. h� p://remember-<br />
when.gaze�gazet.co.uk/2010/06/tees-steelacross-the-tyne.html (2012-08-02).<br />
Dorman Long historical informa� on. (-)<br />
Dorman Long technology. h� p://www.dormanlongtechdorman.com/en/Dorman%20<br />
LLon%20historical%20informa� nf.htm (2012-<br />
08-02).<br />
Gateshead. (2012) Encyclopedia Britannica.<br />
h� p://www.britannica.com /EBchecked/topic/226887/Gateshead<br />
(2012-07-25).<br />
Hellers, B. G. (-) Fackverksbågen - en aktuell<br />
konstruk� onstyp? Stålbyggnadsins� tutet.<br />
h� p://www.sbi.se/omraden/o_dokument.<br />
asp?mId=1&kId=4&subKId=122&mgrp=0&dId=156<br />
(2012-08-02).<br />
Hell Gate Bridge. (-) New York Architecture.<br />
h� p://www.nyc-architecture.com/BRI/<br />
BRI005-HellGate.htm (2012-08-08).<br />
Lamb, R. och Morrissey, M. (-) Arch Bridge<br />
How Bridges Work. How Stu� Works. h� p://<br />
science.howstu� works.com/engineering/<br />
civil/bridge5.htm (2012-08-08).<br />
Linsley, S. (1980) Building the Tyne Bridge.<br />
Amber Online. h� p://www.amber-online.<br />
com/exhibi� ons/building-the-tyne-bridge/<br />
detail (2012-08-02).<br />
Mo� , Hay and Anderson. (-) Dic� onary of<br />
Irish Architects. h� p://www.dia.ie/architects/view/3612#tab_works<br />
(2012-08-02).
Newcastle upon Tyne. (2012) Encyclopedia<br />
Britannica. h� p://www.britannica.com /<br />
EBchecked/topic/665382/Newcastle-upon-Tyne<br />
(2012-07-25).<br />
River Tyne. (2012) Encyclopedia Britannica.<br />
h� p://www.britannica.com/EBchecked/topic/611590/River-Tyne<br />
(2012-07-25).<br />
The Tyne Bridge. (2006) Bridges on the Tyne.<br />
h� p://www.bridgesonthetyne.co.uk/tynebri.<br />
html (2012-07-25).<br />
Tyne Bridge. (2003) BBC: Inside Out - North<br />
East & Cumbria. h� p://www.bbc.co.uk/<br />
insideout/northeast/series3/tyne_bridge_<br />
northeasthistory.shtml (2012-08-02).<br />
Åstedt,B. (-) Bågbroar. Stålbyggnadsins�<br />
tutet. h� p://www.sbi.se/omraden/o_<br />
dokument.asp?mId=1&kId=4&sub-<br />
KId=122&mgrp=0&dId=90 (2012-08-02).<br />
Kingsgate Bridge<br />
ARUP (2012). Kingsgate bridge. h� p://arup.<br />
com. 14/8-12<br />
ARUP (2012). Sir Ove Arup honored with<br />
bust. h� p://arup.com. 15/8-12<br />
BBC. (2012). Styles of the 20th century - conserva�<br />
sm and change. h� p://www.bbc.co.uk<br />
. (12-08-14)<br />
Brown, DJ (2009). The Arup Journal Vol.44<br />
No.2 (2/2009).<br />
Durham. (2012). Durham history. h� p://<br />
www.durham-nc.com. (12-08-14)<br />
Durham university. (2012). about the university.<br />
h� p://www.dur.ac.uk. (12-08-14)<br />
English heritage (2012). Listed buildings in<br />
UK. h� p://www.english-heritage.org.uk/<br />
(12-08-14)<br />
Engineering � melines (2012). Kingsgate<br />
bridge. h� p://www.engineering-� melines.<br />
com. (12-08-14) Engineering � melines<br />
(2012). Ove Arup. h� p://www.engineering-�<br />
melines.com. (12-08-14)<br />
Jones, P (2006). Ove Arup, masterbuilder of<br />
the twen� eth century.<br />
The Ove Arup founda� on (2011). h� p://<br />
www.theovearupfounda� on.com. (12-09-09)<br />
The Byker Wall<br />
Egelius, Mats (1988) Ralph Erskine, arkitekt.<br />
Stockholm: Byggförlaget<br />
Future Communi� es h� p://www.<br />
futurecommuni� es.net/case-studies/bykerestate-newcastle-1967-present<br />
Ghirardo Diane (1996), Architecture a� er<br />
modernism<br />
Regenera� on & Renewal (Jan 26, 2007): 9.<br />
Sparks, Colin. Tulloch, John; Tabloid tales:<br />
global debates over media standards.<br />
Gateshead Milennium Bridge<br />
Gateshead Council (2012) Gateshead<br />
Millennium Bridge. h� p://www.gateshead.<br />
gov.uk/Leisure%20and%20Culture/<br />
a� rac� ons/bridge/Home.aspx (12-08-07).<br />
Wikipedia (2012) Millenniumbron,<br />
Newcastle h� p://sv.wikipedia.org/wiki/<br />
Millenniumbron,_Newcastle (12-08-07).<br />
Wikipedia (2012) Wilkinson Eyre Architects<br />
h� p://en.wikipedia.org/wiki/Wilkinson_<br />
Eyre_Architects (12-08-07).<br />
Wikipedia (2012) Gi� ord (company)<br />
h� p://en.wikipedia.org/wiki/<br />
Gi� ord_%28company%29 (12-08-07)<br />
Wikipedia (2012) AMEC h� p://en.wikipedia.<br />
org/wiki/Amec (12-08-07)<br />
Falkirk Wheel<br />
Soletanche Bachy (2010) Our roots. h� p://<br />
www.bachy-soletanche.com/SBF/sitev4_<br />
uk.nsf/sb/company.our-roots (2012-08-25)<br />
Morrison Construc� on (2012) About Us.<br />
h� p://www.morrisonconstruc� on.co.uk/<br />
about-us (2012-08-25)
RMJM (2012) About RMJM. h� p://www.<br />
rmjm.com/about/view-about/ (2012-08-25)<br />
Soletanche Bachy (2002) Civil Engineering<br />
Projects: The Falkirk Wheel, Scotland.<br />
h� p://www.bacsol.co.uk/images/uploads/<br />
case_studies/A399_The_Falkirk_Wheel.pdf<br />
(2012-08-25)<br />
Falkirk Wheel (2011) FAQ S ON THE FALKIRK<br />
WHEEL. h� p://www.falkirk-wheel.com/faq<br />
(2012-08-25)<br />
David Williams (2012) The Scotland<br />
Guide. h� p://www.scotland-guide.co.uk/<br />
ALL_AREAS_IN_SCOTLAND/Glasgow/Areas/<br />
Canal/Forth_and_Clyde_Canal_ar� cles.htm<br />
(2012-08-25)<br />
Undiscovered Scotland (2000-2012)<br />
The Falkirk Wheel. h� p://www.<br />
undiscoveredscotland.co.uk/falkirk/<br />
falkirkwheel/index.html (2012-09-08)<br />
100
102
104
106
108
110
112
Change language