16.03.2020 Views

Skottdagsforce

  • No tags were found...

Create successful ePaper yourself

Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.

The Force

Fysiksektionens dagblad. Beroende sedan 1932.


The Force The Force Februari 2020

Redaktörens ledande ord

Nytt år ny redaktör. Sedan det nya verksamhetsårets början är det jag, Jacob Granqvist som har tagit

över rodret för The Force tillsammans med Martin Andrae som nu besitter den nyutformade posten

vice redaktör. Under det kommande året ska vi med oförsvagad kraft driva arbete med The Force.

Många idéer finns. Vissa kommer att materialiseras redan i detta nummer. Andra kommer sektionen

bli varse så småningom. En sak är iallafall säker. Ett alldeles extravagant år tar sin egentliga början

med publikationen av detta årets första nummer av The Force.

Vad blir då av året 2020? 2020 är året då vi alla får 24 timmar extra till att studera och leva de dygdfulla

liv vi har utstakat för oss själva. Du undrar säkert varför en sådan givmildhet har tillfallit ditt livsöde.

Om du vill uppfylla dig med information om skottårets mysterier så har du öppnat precis rätt tidning.

På sida 19 hittar du allt du behöver veta och lite till om detta återkommande mysterium.

Ett av flera nya projekt som vi i the Force nu lanserar i och med detta nummer är “Profiler på KTH”.

Tanken är att vi i kommande nummer av The Force ska publicera djuplodande intervjuer med kända

KTH-medarbetare som det finns intresse för bland fysiker att lära känna och veta mer om. Först

ut i denna serie av texter är en intervju med Nicholas Apazidis, vida känd professor i Mekanik och

mångårig föreläsare i ämnet här på KTH. Denna intervju hittar ni på sida 16.

Vad mer uppmärksammar vi i år? Exempelvis är det i år 80 år sedan Tyskland gick i krig med Frankrike

och Storbritannien. Det är året då ytterligare ett presidentval ska avverkas i USA. Det är också -

som tidigare nämnts i denna publikation, 250 år sedan Beethovens födelse. Helt enkelt ett händelserikt

år. Jag hoppas att numret faller er i smaken och att ni är nästan lika taggade som jag är på att göra 2020

till ett spännande år. Kanske ännu mer spännande än vad det faktiskt kommer att bli.

Läs The Force och missa inget av de viktiga som sker på KTH, i Sverige, i världen och på Fysiksektionen!

Jacob Granqvist

Redaktör

Information om det här numret

Utgivningsdatum: 29 februari 2020

Tryck: US-AB

Framsida: Ja

Upplaga: Begränsad

Innehåll i korthet

Frågor till styret 4

Källan till Corona 6

Åre - Sveriges sämsta skidort 8

Bystander 11

Profiler på KTH 16

Temasida - Skottår 19

Anslag och insändare 20

Sida utan ansvarig utgivare 22

Vad händer framöver?

Mars

April

- Tentagasque 3: “π-rates of the Campus” 14/3

- På spåret-pub med The Force 3/4

- Workshop om sektionens struktur 16/3 (kl. 17)

- Fysikalens vårföreställningar 22/4-25/4

- Diskussion om värdegrundspolicy 19/3 (kl. 17)

- Valborgspubrundan 26/4

- Mottagningens releasepub 20/3

- fkm*:s Nubbedrag 28/3

Ansvarig utgivare:

Jacob Granqvist

redaktor@f.kth.se

Foto:

De flesta bilderna är tagna med sektionens (svindyra) kamera. Resten är snott från internet. “Good artists borrow, great artists steal”. Kom ihåg det när jag vinner Nobelpriset.

Om du hittar något som liknar en xkcd-serie och du undrar vartifrån den kommer, så kan du gott få veta att den kommer från xkcd.com

Eventuella förslag på förändringar eller till och med förbättringar av detta nummer skickas inte alls, för tidningen är redan tryckt; du håller den i din hand.

Gällande referenser och källor till information som finns i tidningen så har vi valt att följa Härnösandsystemet. Det innebär att vi inte skriver ut källorna i texterna utan samlar alla i en lista här istället:

• bing.com

En gång i tiden var det vanligt att längre tryckta publikationer på varselsidan lät underrätta läsaren om vilka typsnitt som har använts. Det här är en bra vana som vi på The Force därför antar. Nästan helt uteslutande har

Gill Sans använts som sans serif-font. I vissa fall, som här, har en kompakt version använts. När rubrikerna är i en didone-font så är det Playfair Display och när det är en vanlig serif-font så är det Spectral. Även i alla andra

fall av serif-fontande så är det Spectral som nyttjas.

Fysiksektionen har precis köpt en bil så vi måste spara pengar. Det är därför texten till och från är rätt liten och vissa skämt aldrig kommer fram till någon punch-line. Vi måste helt enkelt spara in på sidorna.

Maj

- Sektionsmöte 4/5

- Quarnevalen 9/5

- Boreliusprisutdelning TBA

- Tentagasque 4 30/5

Juli

- fkm*:s Jul-i-Juli-gasque TBA

2 3



The Force The Force Februari 2020

Frågor till styret

Vi bad det nya styret svara på några frågor “på ett tillräckligt seriöst vis” - däribland

vilken fiktiv eller historisk karaktär som de identifierar sig med. Detta för att ni ska

lära känna dem lite bättre. Svaren var fina men ibland för långa - om ni vill veta hela

berättelsen får ni prata med personerna på egen hand.

Ordförande

Vem? Christoffer (chrizzz, chrilleboi, stoffe, nenne) Ejemyr

Varifrån? TLDR: Täby. Jorden -> Sverige -> Täby -> Visinge -> 187 54 -> Skylv

När? När jag får feeling (aka. någon gång mellan 01 och 03).

Hur? Genom att forcera pushnotiser i Slack efter läggdags (se punkten när).

Varför? För det sociala, för utmaningen och framförallt för känslan av jaga utvecklin

Karaktär? Kalle på kaviartuben

Vice ordförande

Vem? /Morris

Varifrån? Stöde, där man bakar det goda bröde’

När? *NäR ska det vara!

Hur? Via adminkonsolen

Varför? Jo ser du, det framgår så småningom.

Karaktär? Min spegelbild.

Kassör

Vem? Hanna Lindahl

Varifrån? Vintergatan (i dubbel bemärkelse)

När? Soon

Hur? Med ett konstant tillflöde av koffein

Varför? För att kom igen, det blir kul!

Karaktär? Hermione Granger

Sekreterare

Vem? Adam Gustaf Skärbo Jonsson 980609-XXXX

Varifrån? Jag översatte Skogås till “Shoegoose” på skoj när jag skrev om mig själv på

När? while (true)

Hur? Genom att ansätta ett polynom av första graden.

Varför? Yes Man (2008)

Karaktär? Jimmy Neutron

Utbildningsledamot

Vem? Någon som trodde hen var bra på matte, började Fysik, och fick snabbt leta efter någ

Varifrån? På väg någonstans, men med lite för dålig självdisciplin för att faktiskt röra på m

När? En sån där härlig söndag med sovmorgon så en slipper gå upp ur sängen, utan kan s

Hur? Jag kallar det en självsorterande att göra-lista. Om det är viktigt kommer jag ihåg at

Varför? Gör att jag helt slipper existentiella frågor såsom “vad är meningen med livet” oc

Karaktär? Anki, från Anki & Pytte. Pratar för mycket och samlar på Fentiman-kapsylkork

Studiesocial ledamot

Vem? Frida Ekner

Varifrån? Hemifrån

När? Under natten

Hur? Radikalfeministiskt

Varför? För skvallret

Karaktär? Pippi

Näringslivsledamot

Vem? Astrid Aurora Schöldström

Varifrån? Stockholm, Mälarhöjden (läs Mälibu)

När? Före dig i alla fall (annars efter deadline)

Hur? Kvasistatiskt

Varför är jag fortfarande hungrig?

Karaktär? Modesty Blaise

The Force tar ställning i

McKinsey-frågan

Läs mer på sida 22.

4 5



Ordförandes kolumn

The Force The Force Februari 2020

Efter en minst sagt hektisk start av året har jag själv snabbt slungats in i arbetet som ordförande. I första upplagan av

denna kolumn tänkte jag berätta mer om hur det har varit för mig.

Utöver att påbörja året med styrelsen och alla sektionens funktionärer är det en sak som har tagit upp extra stor del

av min tid. Frågan om företagssamarbeten och den mediahantering som följt sektionens beslut har varit ständigt

närvarande.

För gemene medlem eller engagerad finns ofta någon med mer erfarenhet att fråga när saker blir svårt. Ibland finns

till och med en nedskriven plan eller ett tidigare exempel på hur man kan agera. Men hur gör man när det inte finns?

Hur gör man när krisplanen hänvisar till dig?

Jag har tidigare varit i många svåra situationer där det är viktigt att det hanteras varsamt, men just denna situation

har utmärkt sig från alla andra. Den har engagerat så många, åsikterna har varit så spridda och det har för många

handlat om mer grundläggande principer än jag tidigare stött på. Det gör fallhöjden mycket högre. Vi i styrelsen

och i synnerhet jag som ordförande måste därför vara noggranna med att på ett sakligt och rättvist sätt representera

sektionen och alla dess medlemmar.

Ska man vara helt ärlig har det inte i alla lägen varit kul, ibland har det till och med känts jobbigt. Samtidigt har jag

ändå fått se mycket av det bästa med att engagera sig ideellt: allt det positiva stöd jag har fått, de långa och konstruktiva

diskussioner jag har haft med folk jag litar på samt lärdomen att våga tro på mitt eget omdöme.

Den här frågan kommer såklart att vara fortsatt aktuell framöver. Samtidigt ska det bli roligt att nu kunna ta tag i

några av de andra projekt vi i styrelsen har planerat för året. Jag längtar redan!

Nytt år, nya krafter

I och med det nya verksamhetsåret är det som tidigare framgått nya krafter i

ledningen för The Force. Från och med i är det dock inte bara en stym-vald-post

vid rodret för The Force, utan två! Och inte vilka som helst - utan två östgötar!

Uschaan va’ gött! Kanske en förstagångsföreteelse. Häng med och lär känna oss!

Christoffer Ejemyr

Ordförande, Fysiksektionen

Källan till Corona

Namn: Jacob Granqvist

Årskurs: F-19 Fasett

Post: Redaktör

Intressen: Att ta ut steget i Lill Jansskogen,

musicera, skriva mer eller mindre seriösa inlägg i

The Force och lyssna till Allan Pettersson.

Härkomst: Linköping

Hur skrivs dina artiklar? På min Facit P1:a

(från Åtvidaberg - östgötsk kvalité)

När jobbar du som bäst? När tidningen officiellt

sett redan är publicerad #skottdagsforce

Namn: Martin Andrae

Årskurs: F-19 Fasett

Post: Vice redaktör

Intressen: Vertikal stigning med eller utan rep

samt utförsåkning med lös häl. Åker ofta tåg men

skulle inte kalla det ett intresse.

Härkomst: Norrköping

Hur skrivs dina artiklar? Allra helst i tid,

annars på mobilen.

När jobbar du som bäst? Hade jag vetat det

hade tidningen inte blivit försenad.

Vem har...? (dra streck!)

• varit med i Amigo

• vunnit SM i grässlalom

• bestigit Mount Everest

• kramat Kungen

• mördat Palme

• ätit levande fladdermöss

• druckit corona

• varit svensk mästare i Mariokart

Jacob

Martin

Skandiamannen/PKK/Christer

Petersson/CIA/Tomten/Lisbeth

6 7



The Force The Force Februari 2020

Åre - Sveriges sämsta skidort

Svensk alpkänsla eller opålitligt fiasko?

En vanlig dag i Åre.

Fysiks årliga Åreresa. En flykt från allt vad

heter skolarbete till den gudalika idyll som Åre

är. Eller? The Force självutnämnde skidexpert

ger utlopp för dennes åsikt i ämnet.

År 1975 påbörjades bygget av Åreskutans kabinbana

vilken skulle bli starten för en ny skidera

i Sverige. Riksdagen hade enats om att det nu

minsann var dags för vanligt folk att åka skidor

och ur fickorna på det svenska folkhemmet skickades

sedelbuntarna med tåg upp till den lilla byn

på gränsen till Norge. Med en beräknad fallhöjd

på 853 meter och plats för 125 personer skulle kabinbanan

bli den största av sitt slag i hela Norden

och skidvärlden var lyrisk. Det dröjde dock inte

länge innan verkligheten hann ikapp och när allt

var klart hade budgeten överskridits med 900%.

Anledningen? Kabinbanan blåste bort.

“Att någon kom på idén att etablera

en skidort på ett fjäll med de

förutsättningarna är bortom allt

förnuft.”

Jag hyser personligen inget agg mot Åre. Två

gånger i mitt liv har jag själv suttit på snälltåget

mot Åre station för en veckas skidåkning. Rent

objektivt är detta dock vansinne.* Alla som någon

gång varit i Åre vet att det är som att försöka slå

en sexa på en hundrasidig tärning med 99 ettor

och en sexa. När vindarna ligger på stänger halva

fjället och de stackars skidsugna turisterna plogar

ned till köfållan i VM-6:an där de spenderar resten

av dagen. För en sittlift krävs bara en byvind

på 18-20 m/s för att varningslamporna skall börja

blinka. Jämför det med dem 15 m/s som det lätt

blåser i medelvind under en säsong. Att någon

kom på idén att etablera en skidort på ett fjäll

med de förutsättningarna är bortom allt förnuft.

För den som anser att bergets fallhöjd är viktig

är Åre inte ens ett alternativ. För vad spelar det

för roll om kabinbanan går halvvägs till mars när

semestern ändå spenderas i den 340 meter höga

VM-6:an? I samma höjdklass finner du både Idre

Fjäll och det för många okända Fjätervålen där du

dessutom slipper all trängsel. Båda två med mer

än en timmes kortare restid. Varför är det då fortfarande

tusentals svenskar som varje år vallfärdar

till Åre? Skulle det kunna vara just ovissheten

om väderförhållandena som gör den annars rätt

odramatiska skidresan spännande igen? Eller är

det kanske så att det ligger i vår natur att göra det

vi alltid gjort så som vi alltid gjort det?

“...jag [kan] med säkerhet säga att

jag hellre spenderar resten av mina

dagar i Hammarbybacken...”

Med kortare och mildare vintrar blir varje skiddag

mer dyrbar än den förra. Trots detta kan jag

med säkerhet säga att jag hellre spenderar resten

av mina dagar i Hammarbybacken än en dag till

på toppen av Åreskutan.

Vi ses inte i Åre! **

Martin Andrae

Fasett

* Undertecknad reserverar sig för att det eventuellt existerar bilder

tagna i Åre i vilken denne kan tolkas som glad och nöjd. Dessa är

falsk propaganda från Skistar med syfte att desinformera och tysta.

** Undertecknad reserverar sig också för att denne kan komma att

åka till Åre igen.

Högsta fallhöjd

Längsta nedfart

Gröna pister

Blå pister

Röda pister

Svarta pister

Totalt

Summa pistlängd

Släpliftar

Stolliftar

Berg-, kabin- och

gondolbanor

Totalt

Vilka är vi som har varit med och skapat

detta av nummer av The Force?

Martin Andrae

Vice redaktör (aka Force Viceure)

Joel Vållberg

Force Redigeure

Hemming Ma

Force Mineure

Leo Enge

Force Mineure

Jacob Granqvist

Redaktör (aka Force Majeure)

Gustav von Knorring

Force Mineure

890 m

6,5 km

15 st

39 st

31 st

4 st

89 st

102 km

30 st

8 st

3 st

41 (+5 rullband)

8 9



Skottdagsquiz

The Force

Inga stolpskott tillåts! Nu sätts dina kunskaper om skottåret, skottdagen

och allt därom till test. Facit återfinns längst ner!

1. Ett kalenderår är vanligtvis 365 dygn, ett

skottår är 366 dygn. Hur långt är ett årstidsår?

(Kom igen denna kan du - svaret finns ju i

tidningen!)

365,2422 dygn

365,3341 dygn

364,6204 dygn

365,2810 dygn

2. Vad är ett annat ord för skottglugg i exempelvis

en ringmur?

Svart hål

Ouverture

Kanonad

Embrassyr

3. Vilken film har Ridley Scott regisserat?

När lammen tystnar

Blade Runner

Dora Utforskaren

Svampbob Fyrkant

4. Om du biter i en skotte, vad bör du känna för

smaker?

Nougat och russin

Kokos och mandel

Blod och anglofobi

Mjölkchoklad och mandelknäck

5. På tal om Skottland, vad är namnet på huvudstaden

på skotsk gäliska?

Glasgàw

Eberdèn

Dùn Èideann

Edínbúrough

6. Vad betyder uttrycket “klä skott”, enligt

SLAO?

Be om ursäkt

Beskydda

Ta på sig ansvaret

Bli utsatt för angrepp

7. Vilket ord används för ett mycket hårt skott

i ishockey?

Slagskott

Punktskatt

Ryggskott

Rackabajsare

8. Bandet är från Lidköping och har medverkat

i Melodifestivalen. Vad heter det?

Scotts

Scottz

Helgesson och Skott

Didn’t dodge the shot

9. “Hon är säker, gamla Bettan”, säger Trigger i

Robin Hood från 1973. Vad är Trigger för djur?

Sköldpadda

Orm

Gam

Grävling

10. Scotland Yard har sitt säte i London - så

varför heter det Scotland Yard?

Det är ett fint namn

På grund av gatan Great Scotland Yard

Det började som ett engelsk-skotskt samarbete

“Skotsk yard” betyder ungefär allseende öga

The

B

Force

Y S T A N D E R

10

Facit: 1. 365,2422 dygn 2. Embrassyr 3. Blade Runner 4. Nougat och russin 5. Dùn Èideann 6. Bli utsatt för angrepp 7. Slagskott

8. Scotts 9. Gam 10. På grund av gatan Great Scotland Yard



Fysikalens kårgenomdrag 1

Den 21 februari hade Fysikalen sitt första

kårgenomdrag. Alla akterna kördes igenom,

även om akt 2 inte riktigt var helt genomrepad

ännu. “Det var en härlig stämning

hela dagen och alla verkade ha en go’

stund”, säger en av basisterna.

Tentagasque 1/2: Sagan om Kons

Den 18 januari hade fkm* 2020 sin första

tentagasque. Platserna tog snabbt slut och

reservlistan var lång. “Jag kände mig nöjd och

upprymd över att alla var så glada“, säger en av

klubbmästarna. Vi på The Force kan avslöja att

det inte bara var klubbmästaren som

kände sig upprymd under kvällen.



Städdagett

Årest FRum hölls

sin första städdag.

Förutom att Kons

gjordes rent så

sattes nya högtalare

upp.

Åreresan

I slutet av januari

åkte ett gäng

köldtåliga Fysiker

upp till Åre.

Beerpong-pub

Fullsmockad pub

med rolig tävling.

Vad mer kan man

önska sig?



Profiler på KTH

The Force The Force Februari 2020

Världsrekordinnehavare, årets lärare och professor i

stötvågsmekanik - Nicholas Apazidis

STOCKHOLM - Professor i Mekanik, mångårig

föreläsare i samma ämne. Författare till kurslitteratur

och utsedd till årets lärare på KTH

år 2000. Nicholas Apazidis är lite av en legend

på KTH - alla fysiker har någon gång varit i

kontakt med honom om det så är genom hans

böcker eller genom hans föreläsningar. Vad

många inte vet så mycket om dock är hans bakgrund

i Moskva, hans världsrekordinnehav och

vilken som är hans favoritkraft. Ta del av The

Force första intervju i serien “Profiler på KTH”,

den här gången med Nicholas Apazidis.

Efter en av våra föreläsningar i Mekanik tog jag

mig fram och frågade Nicholas om han kunde

tänka sig att sitta ner och ställa upp på en intervju

- redan från första början var bemötandet positivt.

Det beslöts att vi skulle göra intervjun hemma

hos Apazidis -alltså på mekanikinstitutionen.

Bjudna både på kaffe och kaka och körda dit i

Nicholas bil kände vi oss rejält välkomnade.

Nicholas Apazidis är född i Moskva 1954 och

kom att tillbringa sina första 20 levnadsår i denna

stad. Hans föräldrar var greker med rötter på

Krimhalvön som strax innan kriget flyttade till

Moskva. Fadern var grekisk medborgare och ville

förnya sitt pass varför han var tvungen att söka till

huvudstaden. Väl där tog han anställning vid den

grekiska ambassaden - ett arbete som abrupt tog

slut vid Nazitysklands ockupation av Grekland

under andra världskriget. Därvid började fadern

istället arbeta för den svenska beskickningen år

1941. Det är till följd av detta arbete som familjen

vid faderns pension 1974 sedan flyttar till Sverige.

“Han var lite hippieaktig”

om professorn Stig Hjalmars.

Innan studier i Sverige studerade Apazidis vid

Moskvas universitet. Vid 17 års ålder inledde han

studier vid fakulteten för mekanik och matematik.

På detta universitet studerade han för internationellt

kända matematiker och fysiker såsom

Pavel Alexandrov och Leonid I. Sedov. Han läste

i Moskva i tre års tid innan familjen tog sitt pick

och pack och flyttade till Stockholm. Intresset för

fysiken väcktes tidigt - valet av universitetsämne

var dock inte helt självklart utan Nicholas valde

mellan matematik och fysik. En lärare gav honom

då rådet att studera fysik då “den innehåller både

matematik och fysik”.

“Första tentaperioden

var verkligen en skräckhistoria”

1974 flyttar alltså familjen Apazidis till Sverige.

Efter examen i matematik och fysik på Stockholms

universitet gick Apazidis vidare med att

doktorera på KTH. Anledningen till att han hamnade

på KTH ligger främst i att KTH erbjöd mer

klassisk fysik i relation till den moderna fysik som

erbjöds på SU. Ankomsten till Sverige innebar

många nya intryck. Stig Hjalmars som var professorn

på KTH för vilken Apazidis doktorerade

var en mycket annorlunda gestalt jämfört med de

professorer han hade mött i Moskva. “Han var

lite hippieaktig” säger Apazidis med ett leende på

läpparna. Inte bara lärare och föreläsare hade en

annan framtoning i Sverige. Även undervisningen

var upplagd på ett annat vis. Han berättar att första

året på utbildningen i mekanik och matematik

i Moskva var som ett eldprov. “Första tentaperioden

var verkligen en skräckhistoria. Politiken

var att bli av med cirka 30% av studenterna. Om

man hade klarat första tentaperioden så kunde

man vara säker på att klara sig”.

Fun fact:

Visste du att…

...forskningen som Apazidis

bedrivit har under lång tid

kretsat kring stötvågor. Hans

labb på mekanikinstitutionen

innehar enligt utsago världsrekord

i uppnådd temperatur i

ett stötrör på 35 000 K.

“När man åker på internationella

konferenser

så känner folk till KTH

- det är ett känt ställe.”

När jag frågar honom varför KTH utmärker sig

som skola så lägger Apazidis emfas på det faktum

att många föreläsare parallellt bedriver forskning.

Det är enligt Apazidis en förutsättning för

undervisning med spets. Om tekniska fysiker och

utbildningen teknisk fysik har Nicholas Apazidis

bara positiva saker att framföra. Han anser att

“utbildningen på teknisk fysik är på inget sätt

sämre än de bästa universiteten i världen”. Enligt

honom är den arketypiska tekniska fysikern en

begåvad och intresserad student. “Det är en stor

ära att få ha jobbat med tekniska fysiker under

många år”. Det är just det som Nicholas många

gånger framför både i denna intervju och tidigare.

En stolthet över att jobba på KTH och få vara en

del av KTH. “När man åker på internationella

konferenser så känner folk till KTH - det är ett

känt ställe.”

Som de flesta av oss är medvetna om är Nicholas

Apazidis författare till den kurslitteratur som

används inom ramen för mekanikkurserna på

KTH. Historien om deras tillkomst tog sin början

i en vilja att införa ny kurslitteratur i mekanik.

Till en början sjösattes ett samarbetsprojekt med

två amerikanska författare (McGill och King)

som låg bakom en engelskspråkig bok i mekanik.

I slutändan uppstod dock problem när man

önskade översätta det textmaterial som redan var

författat av dessa två författare. Vissa upplägg

ogillades av bland andra Apazidis där man i den

amerikanska litteraturen höll fast vid att införa

numeriska värden redan tidigt i uträkningar.

Ganska snart började studenter efterfråga att

få tillgång till Nicholas egna föreläsningsanteckningar.

Så småningom började Apazidis

digitalisera mer och mer av föreläsningsmaterialet

i samarbete med en kollega och till slut blev

det två böcker av det hela. Projektet var dock

Nicholas Apazidis helt egna och inget som KTH

bistod i. Mer än att han jobbade här parallellt då,

poängterar Apazidis själv.

Läs vidare intervjun på nästa sida!

16 17



Nicholas Apazidis visar upp rysk bok i mekanik.

“Våra studenter håller

väldigt hög internationell

nivå - vi har

inget att skämmas för”

Då Apazidis har lite perspektiv frågar jag om

hans åsikter kring utbildningskvalitén och

prestationsnivån bland studenter på KTH. Enligt

honom är tal om sjunkande kompetenser en myt.

Återkommande framför han att studenter vid

KTH är mycket kompetenta. “Våra studenter

håller väldigt hög internationell nivå - vi har inget

att skämmas för” säger han med stark emfas.

Nu i april fyller Nicholas Apazidis 66 år. När

jag frågar honom om vad han önskar ägna sina

kommande år innan pensioneringen åt är han klar

med att han inte vill något annat än att fortsätta

bedriva forskning och undervisning. Återkommande

ges ett starkt intryck av att Nicholas

Apazidis sannerligen trivs på KTH. Han har

sannerligen varit KTH trogen. Förutom en kortare

period på University of Essex har Apazidis

bedrivit lejonparten av sitt professionella liv på

KTH. I mejlkonversation efter intervjun förtyd-

The Force The Force Februari 2020

ligar han KTH:s betydelse för sin forskning “Det

som har gjort det möjligt var i första hand den

fina miljön på vår institution och på KTH i stort,

såväl samarbete med kollegorna som många forskningsanslag

från Vetenskapsrådet (VR) och inte

minst sofistikerad experimentell utrustning.”

Efter själva intervjun sätter vi oss ner för en

liten fika. Nicholas Apazidis är frikostig med sin

tid och lyssnar aktivt när vi pratar. Professor i

mekanik men verkligen motsatsen till mekanisk

i sitt sätt. Det märks att där finns ett starkt

intresse både för forskningen samt att lära och nå

ut till studenter. Vi är alla tre rörande överens när

vi går därifrån, Martin, Joel och jag att Nicholas

Apazidis verkligen gör skäl för sitt goda rykte

både bland lärare och studenter på KTH.

Nicholas Apazidis

Född: 22 april 1954 i Moskva,

dåvarande Sovjetunionen

Bor: Täby, Stockholm

Intressen: Konst -

“rysk avantgarde tycker jag är fint”

Favoritmat: Fisk

Favoritkraft: Nyfikenhet

Språk: Svenska, engelska, ryska,

grekiska

Forskningsområden: Kompressibel

strömning och stötvågor i gaser

och vätskor.

Jacob Granqvist

Fasett

Vem vill du veta mer om på KTH? Maila redaktionen

på redaktor@f.kth.se med dina förslag till

framtida intervjuer till “Profiler på KTH”!

Skottår

Var fjärde år inträffar detta

besynnerliga fenomen - skottåret.

Vad är det? Varför har vi det? Hur

ofta inträffar det? Och vad är en

skottsekund? Frågorna är många

och The Force saknar svar på de

flesta men förhoppningsvis ska

några frågetecken kunna dras ut

till utropstecken i följande redogörelse

över den dag som inträffar

samma år som amerikanska

presidentval och tvingar oss till en

extra dags obetalt arbete.

Vart fjärde år får vi alla en dag extra. Då våra jordår inte är exakt 365 dygn långa, utan snarare består

av 365,2421875 dygn blir vi illa tvungna att föra in en extra dag vart fjärde år om vi inte på sikt vill fira

midsommar på julafton (inte för att det skulle innebära någon större skillnad här i Sverige). Trots denna

justering av det gregorianska årets längd existerar fortfarande problem.

Definitionen av ett skottår är som följer :

“Varje år som är jämnt delbart på fyra men som inte är ett sekelår, samt de sekelår vars sekelsiffra

är jämnt delbar på fyra kallas SKOTTÅR”

Alltså ger detta att år 1600 var ett skottår medan åren 1700 och 1800 inte var det. Genom detta extrainförande

av dagar förlängs det gregorianska året till ett genomsnitt på 365,2425 dagar. Detta är dock fortfarande

ett litet fel som på längre sikt ger upphov till vissa förskjutningar av året. För att fira midsommar

på julafton måste du dock vänta i ca 1,2 miljoner år. Den som väntar på något gott…

Anledning till att denna extra dag tilläggs i slutet av februari kan spåras nästan ända tillbaka till de gamla

grekerna. Det var i Rom som man började med att använda sig av skottdagar, då införde man en extra

dag innan det romerska nyåret som tog sin början i mars.

Skottdagen för med sig en hel del underligheter i ett historiskt perspektiv. En tradition säger att endast

kvinnor får fria på skottdagen. Den man som då tackar nej får endast neka givandes åter en värdefull

gåva. En övrig underlighet som vi har ängnat oss åt i Finland och Sverige är att fram till år 2000 räkna

den 24:e februari som skottdagen. Underligt tycker du - vi också tydligen då vi nu har anslutit oss till

resten av världssamfundet och nu benämner den extra dagen i februari som skottdagen.

Mer (och mindre) betydelsefulla händelser

som sammanfaller med skottåret:

• Många i F-19 Fasetts 20-årsdagar

• Presidentval i USA

• Olympiska sommarspelen i Tokyo

• EM i Fotboll

• Presidentval på Island

Visste du att…?

I Illinois får kvinnor arrestera

ensamstående män på skottdagen

och kräva dem på en

fyradollarsböter.

Vad har hänt den 29:e februari i historien?

• 1720 Ulrika Eleonora abdikerar till sin man Fredrik I

• 1712 följs den av den 30 februari i Sverige för att

justera sig till den julianska kalendern från den svenska

kalendern

Denna underliga dag är helt enkelt en naturlig följd av att krocken mellan Theia Tellus för sisådär 4,5

miljarder inte blev helt perfekt. Därför blir vi tvungna att dra oss med dessa småjusteringar. Det blir

dock inte helt perfekt ändå - i och med att jordens rotation är sakta men säkert avstannande blir vi också

tvungna att lägga till skottsekunder lite här och där. Det är dock en helt annan historia som du får läsa

(eller kanske inte förresten) om i ett annat nummer av The Force.

Jacob Granqvist

Fasett

18 19



The Force The Force Februari 2020

Anslag och insändare

TA BORT GALLRET PÅ MIKROVÅGSUGNARNA!

Man ser ju ingenting?

Hej tidningen Force! Jag har ett förslag som jag skulle vilja

dela med mig av till Frum. Kan generalkonsul bestämma att

vi tar bort det där gallret som sitter inne i mikron? Det sitter

ju bara där för att luckan inte skall gå sönder vid transport.

Varför har ingen gjort det än, man ser ju ingenting?

Förvirrad Fysiker

SLOPA SKADLIG SOMMARTID!

Om människors klockor och global uppvärmning.

Sommartid bidrar till den globala uppvärmningen!

Under sommarhalvåret vrider

vi, de flesta länder på norra hemisfären,

fram klockorna en timme. Det medför att

vi får en timme mer solsken varje dag vilket

är förödande för isen i Arktis som därvid

smälter i snabbare takt.

Även på södra halvklotet har man sommartid

(när vi har vintertid), vilket innebär

att isen i Antarktis får mer sol och

därför smälter snabbare. Och när polarisarna

smälter stiger vattenytan i haven med

översvämningar i låglänta länder som följd.

Även delar av Skåne kan bli översvämmade.

Så, för att minska den globala uppvärmningen

och därmed följande naturkatastrofer,

måste vi avskaffa sommartiden och ha normaltid

året om!

Örjan Danielsson, Fagersta

Dagens ros

Det här är en fin ros

- Martin

Dagens ris

Riktigt dåligt ris, alltså verkligen

- Martin

SLÄNG ALL SKITÖL

Fysiksektionens förfall

Det är under de senaste åren jag har upptäckt detta fruktansvärda.

Det alldeles för inkluderande fkm* har fått för sig att öl

är för alla och har lanserat sin kampanj “Alla vi som älskar fulöl”

Det är i alla fall så det känns när man står där i baren och febrilt

letar efter en endaste öl vars baksida inte säger Carlsberg

Sverige. Det är helt absurt, det finns nu fler sorter massproducerad

ljus skitlager än det finns dipor. Vad kommer härnäst?

Skall Brewdog ersättas med Pripps blå? Detta vansinne måste

stoppas innan allt går åt helvete. Varför gör ni detta fkm? Vill

vi verkligen ha dessa så kallade “fysiker” som dricker denna

blaska? Eller är det er inre Krösus som har gått och sett en potentiell

marknad i Maskin? Vad anledningen än må vara får det

vara över nu!

Ge oss lite riktig jävla öl istället.

/FYFAN FÖR FALCON

SEMLAN - ETT HOT MOT DEMOKRATIN

Släng dig i hetväggen!

Semlan. Med pompa & ståt hyllar vi varje år denna personifikation av

kapitalismen själv. Överflödet flödar och fløyten flottar. Att detta går

emot allt vad heter cirkulär konsumtion säger sig självt. Och att allsköns

konditorier tävlar om att göra just deras semla unik är som grädden på

moset. Fast lagen inte säger något om att förtära denna abomination till

bakverk är det enligt mig similärt med de allra värsta av brott.

Ha en fet tisdag

BERT KARLSSON, SKARA

Vill du svara på någon av dessa insändare eller få din egna insändare publicerad?

Maila redaktor@f.kth.se så publicerar vi den i nästkommande tidskrift!*

*Force reserverar sig för att insändaren kan komma att hamna på sidan utan ansvarig utgivare.

20 21



The Force The Force Februari 2020

Sida utan ansvarig utgivare

Tillkännagivande i McKinsey-affären!

Efter lång, jobbig, slitsam, krävande, hård, kämpig samt tuff överläggning

har Fysiksektionens sektionstidning The Force gemensamt tagit det

gemensamma beslutet om att ta ställning om McKinsey. Ställningstagandet

beräknas ske nästa skottdag.

Svensk kung eller ...kan

det vara Hitler?

• “Folkets kärlek min

belöning”

• “Gud och folket”

• “Med folket för fosterlandet”

• “Fäderneslandet”

• “För rätten och folket”

Topp tre appar med Appe:

• Wolfram Alpha

• Physics!

• Fluid Mechanics Calc

IDÉER TILL DETTA NUMMER SOM SKROTADES:

* Liggkartan fast med vem som smittat vem med

Corona

* Ett sponsrat inlägg från McKinsey

* Topp 10 Wuhan

* Force testar kattmat

* Vilken (Ch/K)rister Pe(t/tt)ersson är du? Quiz!

* Så får du din förmögenhet att växa på börsen,

garanterad vinst!

Dagens växelkurs:

1 Euro = 10^8 SEK

Tråkig ordvist:

Risken med överanvändningen av

penicillin är att kroppen blir flemmingsfientlig.

Bygg din egen limerick (med facit)

Limerickar är en fascinerande versform som aldrig slutar att underhålla. Svårt säger du - lättare

blir det nu! Nedan återfinner du nån klassiker samt helt nyskrivna limerickar. Sedan efterföljs dessa

av några limerickövningar - perfekt för dig att pröva dina första trevande steg i limerickarnas

värld. Och vet du vad? Facit återfinns längst ned på sidan!

Guide till limerickar:

En klassisk limerickstruktur är som följer (uppvisas med

hjälp av Hasse Alfredssons klassiska limerick):

Det var en flicka från Gränna

Som sin stjärt så hårt kunde spänna

att uti detta hål

hon kunde strypa en ål

och till och med vässa en penna

Här följer några till:

Det var en ung fysiker i Konsulatet

Som slutligen tröttna på kaoset

Han köpte en ugn

Och satte sig lugn

För att värma upp maten på fatet

Nu får du testa dina vingar och färdigställa tre limerickar:

1 2

Det var en ung man från

3

som dagligen brukade

han släppte ned

och visade

ett brott som han sedan fick

En sen februarikväll i

ej en limerick ur huvudet

Jag drog mitt

och extraherade mina

och dränkte min sorg uti

(ofta en plats som avslut på första strofen)

(andra strofen ska rimma på första)

(här bryts det av - nytt slutrim introduceras)

(fortsätter med samma slutrim som strof tre)

(avslutas med slutrimmet i strof ett och två)

Det här med att rimma på “fysik”

Det skapar ofta kalabalik.

Svårt kan det vara,

försök du bara.

Ordet saknar ju helt ut rytmik.

En kråka satt i en

och ena klon den satt

Han började

försökte att

dog snabbt när pulsådern

3. Rom, kom, hår, tår, rom

2. mast, fast, kraxa, flaxa, brast

1. Karlskrona, moona, brallan, frallan, sona

22 23

Facit:



Vass på

kniv

Kan den

som ligger

i få

Öronspecialister

Spelstudio

Vann den

växlande

kampen

mot

Thomas

Anleder

Stad i

väst

Tät och

fast

Är den

som följer

Orfeus

Lever i

vatten

Talesätt

hf

Han såg

Bolmar kompassnålen

snurra

Fint runt

foto

Bra att ha i

rockärmen

Äta i

England

Svartgul

insekt

Vindstöt

Härledde

ljusfarten

Döljas

Enstämmiga

Diffusion

genom

membran

Vapen

från Öst

Trädsamling

Står Carl i

Trädgården

Motorvagn

tåg

UN

Kan

produkt ur

sortiment

Kan sys

Ger mjukt

virke

Första

elektriska

generatorn

Svordom

Hittas mellan

två noder

Till limpa

från

Matematikernas

konung

Förresten

kortare

Retrokola

Kan

kapas

Lag om

anställningsskydd

Motsatsord

till

turbulens

Kan du

hitta i

röda

hinken

Är Airpod

Drev

igenom

Isrännan

Går

besiktningsman

Krypton

Metod för

läsinlärning

Svärord

Flodvåg

Dricks till

kaffet

Släkten

Bildas i

övre

atmosfären

GBGlag

Aspektorienterad

programmering

Lockbetets

Är peptid ett

specialfall av

Problem

Ryskt

parlament

System för

mobil

kommunikation

Det vill

säga

Dämpad

Kår

Kan man

på ovven

Brittsyra

Bra att

ha på

sommaren

Vapitihjort

modersmål

Person från

Tallinn

Höll Lina i

handen

Skrevs av

Gunilla

Bergström

Mitt i

frillan

Frid

Förenar

två landmassor

Medlidande

Förargats

Blodbrist

Utrop

Kan

hävas

Vorsprung

durch

Technik

Roman

av King

Inte

krusig

Strävsamma

Nalkas i

april

Hån

Inhämta

DNA

Vet du vilket ord bokstäverna i de bruna

rutorna bildar?

Du som skickar in rätt svar först får en helårsprenumeration

på The Force. Möjligtvis (beroende på budget och försäljning -

köp tidningen förresten!) erbjuds The Force merch när sådant

har framställts. Svara senast 31 mars till redaktor@f.kth.se för

chans till vinst.

Konstruktör av korsordet: Joel Vållberg, Fasett.

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!