Skottdagsforce

The Force
Fysiksektionens dagblad. Beroende sedan 1932.

The Force The Force Februari 2020
Redaktörens ledande ord
Nytt år ny redaktör. Sedan det nya verksamhetsårets början är det jag, Jacob Granqvist som har tagit
över rodret för The Force tillsammans med Martin Andrae som nu besitter den nyutformade posten
vice redaktör. Under det kommande året ska vi med oförsvagad kraft driva arbete med The Force.
Många idéer finns. Vissa kommer att materialiseras redan i detta nummer. Andra kommer sektionen
bli varse så småningom. En sak är iallafall säker. Ett alldeles extravagant år tar sin egentliga början
med publikationen av detta årets första nummer av The Force.
Vad blir då av året 2020? 2020 är året då vi alla får 24 timmar extra till att studera och leva de dygdfulla
liv vi har utstakat för oss själva. Du undrar säkert varför en sådan givmildhet har tillfallit ditt livsöde.
Om du vill uppfylla dig med information om skottårets mysterier så har du öppnat precis rätt tidning.
På sida 19 hittar du allt du behöver veta och lite till om detta återkommande mysterium.
Ett av flera nya projekt som vi i the Force nu lanserar i och med detta nummer är “Profiler på KTH”.
Tanken är att vi i kommande nummer av The Force ska publicera djuplodande intervjuer med kända
KTH-medarbetare som det finns intresse för bland fysiker att lära känna och veta mer om. Först
ut i denna serie av texter är en intervju med Nicholas Apazidis, vida känd professor i Mekanik och
mångårig föreläsare i ämnet här på KTH. Denna intervju hittar ni på sida 16.
Vad mer uppmärksammar vi i år? Exempelvis är det i år 80 år sedan Tyskland gick i krig med Frankrike
och Storbritannien. Det är året då ytterligare ett presidentval ska avverkas i USA. Det är också -
som tidigare nämnts i denna publikation, 250 år sedan Beethovens födelse. Helt enkelt ett händelserikt
år. Jag hoppas att numret faller er i smaken och att ni är nästan lika taggade som jag är på att göra 2020
till ett spännande år. Kanske ännu mer spännande än vad det faktiskt kommer att bli.
Läs The Force och missa inget av de viktiga som sker på KTH, i Sverige, i världen och på Fysiksektionen!
Jacob Granqvist
Redaktör
Information om det här numret
Utgivningsdatum: 29 februari 2020
Tryck: US-AB
Framsida: Ja
Upplaga: Begränsad
Innehåll i korthet
Frågor till styret 4
Källan till Corona 6
Åre - Sveriges sämsta skidort 8
Bystander 11
Profiler på KTH 16
Temasida - Skottår 19
Anslag och insändare 20
Sida utan ansvarig utgivare 22
Vad händer framöver?
Mars
April
- Tentagasque 3: “π-rates of the Campus” 14/3
- På spåret-pub med The Force 3/4
- Workshop om sektionens struktur 16/3 (kl. 17)
- Fysikalens vårföreställningar 22/4-25/4
- Diskussion om värdegrundspolicy 19/3 (kl. 17)
- Valborgspubrundan 26/4
- Mottagningens releasepub 20/3
- fkm*:s Nubbedrag 28/3
Ansvarig utgivare:
Jacob Granqvist
redaktor@f.kth.se
Foto:
De flesta bilderna är tagna med sektionens (svindyra) kamera. Resten är snott från internet. “Good artists borrow, great artists steal”. Kom ihåg det när jag vinner Nobelpriset.
Om du hittar något som liknar en xkcd-serie och du undrar vartifrån den kommer, så kan du gott få veta att den kommer från xkcd.com
Eventuella förslag på förändringar eller till och med förbättringar av detta nummer skickas inte alls, för tidningen är redan tryckt; du håller den i din hand.
Gällande referenser och källor till information som finns i tidningen så har vi valt att följa Härnösandsystemet. Det innebär att vi inte skriver ut källorna i texterna utan samlar alla i en lista här istället:
• bing.com
En gång i tiden var det vanligt att längre tryckta publikationer på varselsidan lät underrätta läsaren om vilka typsnitt som har använts. Det här är en bra vana som vi på The Force därför antar. Nästan helt uteslutande har
Gill Sans använts som sans serif-font. I vissa fall, som här, har en kompakt version använts. När rubrikerna är i en didone-font så är det Playfair Display och när det är en vanlig serif-font så är det Spectral. Även i alla andra
fall av serif-fontande så är det Spectral som nyttjas.
Fysiksektionen har precis köpt en bil så vi måste spara pengar. Det är därför texten till och från är rätt liten och vissa skämt aldrig kommer fram till någon punch-line. Vi måste helt enkelt spara in på sidorna.
Maj
- Sektionsmöte 4/5
- Quarnevalen 9/5
- Boreliusprisutdelning TBA
- Tentagasque 4 30/5
Juli
- fkm*:s Jul-i-Juli-gasque TBA
2 3

The Force The Force Februari 2020
Frågor till styret
Vi bad det nya styret svara på några frågor “på ett tillräckligt seriöst vis” - däribland
vilken fiktiv eller historisk karaktär som de identifierar sig med. Detta för att ni ska
lära känna dem lite bättre. Svaren var fina men ibland för långa - om ni vill veta hela
berättelsen får ni prata med personerna på egen hand.
Ordförande
Vem? Christoffer (chrizzz, chrilleboi, stoffe, nenne) Ejemyr
Varifrån? TLDR: Täby. Jorden -> Sverige -> Täby -> Visinge -> 187 54 -> Skylv
När? När jag får feeling (aka. någon gång mellan 01 och 03).
Hur? Genom att forcera pushnotiser i Slack efter läggdags (se punkten när).
Varför? För det sociala, för utmaningen och framförallt för känslan av jaga utvecklin
Karaktär? Kalle på kaviartuben
Vice ordförande
Vem? /Morris
Varifrån? Stöde, där man bakar det goda bröde’
När? *NäR ska det vara!
Hur? Via adminkonsolen
Varför? Jo ser du, det framgår så småningom.
Karaktär? Min spegelbild.
Kassör
Vem? Hanna Lindahl
Varifrån? Vintergatan (i dubbel bemärkelse)
När? Soon
Hur? Med ett konstant tillflöde av koffein
Varför? För att kom igen, det blir kul!
Karaktär? Hermione Granger
Sekreterare
Vem? Adam Gustaf Skärbo Jonsson 980609-XXXX
Varifrån? Jag översatte Skogås till “Shoegoose” på skoj när jag skrev om mig själv på
När? while (true)
Hur? Genom att ansätta ett polynom av första graden.
Varför? Yes Man (2008)
Karaktär? Jimmy Neutron
Utbildningsledamot
Vem? Någon som trodde hen var bra på matte, började Fysik, och fick snabbt leta efter någ
Varifrån? På väg någonstans, men med lite för dålig självdisciplin för att faktiskt röra på m
När? En sån där härlig söndag med sovmorgon så en slipper gå upp ur sängen, utan kan s
Hur? Jag kallar det en självsorterande att göra-lista. Om det är viktigt kommer jag ihåg at
Varför? Gör att jag helt slipper existentiella frågor såsom “vad är meningen med livet” oc
Karaktär? Anki, från Anki & Pytte. Pratar för mycket och samlar på Fentiman-kapsylkork
Studiesocial ledamot
Vem? Frida Ekner
Varifrån? Hemifrån
När? Under natten
Hur? Radikalfeministiskt
Varför? För skvallret
Karaktär? Pippi
Näringslivsledamot
Vem? Astrid Aurora Schöldström
Varifrån? Stockholm, Mälarhöjden (läs Mälibu)
När? Före dig i alla fall (annars efter deadline)
Hur? Kvasistatiskt
Varför är jag fortfarande hungrig?
Karaktär? Modesty Blaise
The Force tar ställning i
McKinsey-frågan
Läs mer på sida 22.
4 5

Ordförandes kolumn
The Force The Force Februari 2020
Efter en minst sagt hektisk start av året har jag själv snabbt slungats in i arbetet som ordförande. I första upplagan av
denna kolumn tänkte jag berätta mer om hur det har varit för mig.
Utöver att påbörja året med styrelsen och alla sektionens funktionärer är det en sak som har tagit upp extra stor del
av min tid. Frågan om företagssamarbeten och den mediahantering som följt sektionens beslut har varit ständigt
närvarande.
För gemene medlem eller engagerad finns ofta någon med mer erfarenhet att fråga när saker blir svårt. Ibland finns
till och med en nedskriven plan eller ett tidigare exempel på hur man kan agera. Men hur gör man när det inte finns?
Hur gör man när krisplanen hänvisar till dig?
Jag har tidigare varit i många svåra situationer där det är viktigt att det hanteras varsamt, men just denna situation
har utmärkt sig från alla andra. Den har engagerat så många, åsikterna har varit så spridda och det har för många
handlat om mer grundläggande principer än jag tidigare stött på. Det gör fallhöjden mycket högre. Vi i styrelsen
och i synnerhet jag som ordförande måste därför vara noggranna med att på ett sakligt och rättvist sätt representera
sektionen och alla dess medlemmar.
Ska man vara helt ärlig har det inte i alla lägen varit kul, ibland har det till och med känts jobbigt. Samtidigt har jag
ändå fått se mycket av det bästa med att engagera sig ideellt: allt det positiva stöd jag har fått, de långa och konstruktiva
diskussioner jag har haft med folk jag litar på samt lärdomen att våga tro på mitt eget omdöme.
Den här frågan kommer såklart att vara fortsatt aktuell framöver. Samtidigt ska det bli roligt att nu kunna ta tag i
några av de andra projekt vi i styrelsen har planerat för året. Jag längtar redan!
Nytt år, nya krafter
I och med det nya verksamhetsåret är det som tidigare framgått nya krafter i
ledningen för The Force. Från och med i är det dock inte bara en stym-vald-post
vid rodret för The Force, utan två! Och inte vilka som helst - utan två östgötar!
Uschaan va’ gött! Kanske en förstagångsföreteelse. Häng med och lär känna oss!
Christoffer Ejemyr
Ordförande, Fysiksektionen
Källan till Corona
Namn: Jacob Granqvist
Årskurs: F-19 Fasett
Post: Redaktör
Intressen: Att ta ut steget i Lill Jansskogen,
musicera, skriva mer eller mindre seriösa inlägg i
The Force och lyssna till Allan Pettersson.
Härkomst: Linköping
Hur skrivs dina artiklar? På min Facit P1:a
(från Åtvidaberg - östgötsk kvalité)
När jobbar du som bäst? När tidningen officiellt
sett redan är publicerad #skottdagsforce
Namn: Martin Andrae
Årskurs: F-19 Fasett
Post: Vice redaktör
Intressen: Vertikal stigning med eller utan rep
samt utförsåkning med lös häl. Åker ofta tåg men
skulle inte kalla det ett intresse.
Härkomst: Norrköping
Hur skrivs dina artiklar? Allra helst i tid,
annars på mobilen.
När jobbar du som bäst? Hade jag vetat det
hade tidningen inte blivit försenad.
Vem har...? (dra streck!)
• varit med i Amigo
• vunnit SM i grässlalom
• bestigit Mount Everest
• kramat Kungen
• mördat Palme
• ätit levande fladdermöss
• druckit corona
• varit svensk mästare i Mariokart
Jacob
Martin
Skandiamannen/PKK/Christer
Petersson/CIA/Tomten/Lisbeth
6 7

The Force The Force Februari 2020
Åre - Sveriges sämsta skidort
Svensk alpkänsla eller opålitligt fiasko?
En vanlig dag i Åre.
Fysiks årliga Åreresa. En flykt från allt vad
heter skolarbete till den gudalika idyll som Åre
är. Eller? The Force självutnämnde skidexpert
ger utlopp för dennes åsikt i ämnet.
År 1975 påbörjades bygget av Åreskutans kabinbana
vilken skulle bli starten för en ny skidera
i Sverige. Riksdagen hade enats om att det nu
minsann var dags för vanligt folk att åka skidor
och ur fickorna på det svenska folkhemmet skickades
sedelbuntarna med tåg upp till den lilla byn
på gränsen till Norge. Med en beräknad fallhöjd
på 853 meter och plats för 125 personer skulle kabinbanan
bli den största av sitt slag i hela Norden
och skidvärlden var lyrisk. Det dröjde dock inte
länge innan verkligheten hann ikapp och när allt
var klart hade budgeten överskridits med 900%.
Anledningen? Kabinbanan blåste bort.
“Att någon kom på idén att etablera
en skidort på ett fjäll med de
förutsättningarna är bortom allt
förnuft.”
Jag hyser personligen inget agg mot Åre. Två
gånger i mitt liv har jag själv suttit på snälltåget
mot Åre station för en veckas skidåkning. Rent
objektivt är detta dock vansinne.* Alla som någon
gång varit i Åre vet att det är som att försöka slå
en sexa på en hundrasidig tärning med 99 ettor
och en sexa. När vindarna ligger på stänger halva
fjället och de stackars skidsugna turisterna plogar
ned till köfållan i VM-6:an där de spenderar resten
av dagen. För en sittlift krävs bara en byvind
på 18-20 m/s för att varningslamporna skall börja
blinka. Jämför det med dem 15 m/s som det lätt
blåser i medelvind under en säsong. Att någon
kom på idén att etablera en skidort på ett fjäll
med de förutsättningarna är bortom allt förnuft.
För den som anser att bergets fallhöjd är viktig
är Åre inte ens ett alternativ. För vad spelar det
för roll om kabinbanan går halvvägs till mars när
semestern ändå spenderas i den 340 meter höga
VM-6:an? I samma höjdklass finner du både Idre
Fjäll och det för många okända Fjätervålen där du
dessutom slipper all trängsel. Båda två med mer
än en timmes kortare restid. Varför är det då fortfarande
tusentals svenskar som varje år vallfärdar
till Åre? Skulle det kunna vara just ovissheten
om väderförhållandena som gör den annars rätt
odramatiska skidresan spännande igen? Eller är
det kanske så att det ligger i vår natur att göra det
vi alltid gjort så som vi alltid gjort det?
“...jag [kan] med säkerhet säga att
jag hellre spenderar resten av mina
dagar i Hammarbybacken...”
Med kortare och mildare vintrar blir varje skiddag
mer dyrbar än den förra. Trots detta kan jag
med säkerhet säga att jag hellre spenderar resten
av mina dagar i Hammarbybacken än en dag till
på toppen av Åreskutan.
Vi ses inte i Åre! **
Martin Andrae
Fasett
* Undertecknad reserverar sig för att det eventuellt existerar bilder
tagna i Åre i vilken denne kan tolkas som glad och nöjd. Dessa är
falsk propaganda från Skistar med syfte att desinformera och tysta.
** Undertecknad reserverar sig också för att denne kan komma att
åka till Åre igen.
Högsta fallhöjd
Längsta nedfart
Gröna pister
Blå pister
Röda pister
Svarta pister
Totalt
Summa pistlängd
Släpliftar
Stolliftar
Berg-, kabin- och
gondolbanor
Totalt
Vilka är vi som har varit med och skapat
detta av nummer av The Force?
Martin Andrae
Vice redaktör (aka Force Viceure)
Joel Vållberg
Force Redigeure
Hemming Ma
Force Mineure
Leo Enge
Force Mineure
Jacob Granqvist
Redaktör (aka Force Majeure)
Gustav von Knorring
Force Mineure
890 m
6,5 km
15 st
39 st
31 st
4 st
89 st
102 km
30 st
8 st
3 st
41 (+5 rullband)
8 9

Skottdagsquiz
The Force
Inga stolpskott tillåts! Nu sätts dina kunskaper om skottåret, skottdagen
och allt därom till test. Facit återfinns längst ner!
1. Ett kalenderår är vanligtvis 365 dygn, ett
skottår är 366 dygn. Hur långt är ett årstidsår?
(Kom igen denna kan du - svaret finns ju i
tidningen!)
☐
☐
☐
☐
365,2422 dygn
365,3341 dygn
364,6204 dygn
365,2810 dygn
2. Vad är ett annat ord för skottglugg i exempelvis
en ringmur?
☐
☐
☐
☐
Svart hål
Ouverture
Kanonad
Embrassyr
3. Vilken film har Ridley Scott regisserat?
☐
☐
☐
☐
När lammen tystnar
Blade Runner
Dora Utforskaren
Svampbob Fyrkant
4. Om du biter i en skotte, vad bör du känna för
smaker?
☐
☐
☐
☐
Nougat och russin
Kokos och mandel
Blod och anglofobi
Mjölkchoklad och mandelknäck
5. På tal om Skottland, vad är namnet på huvudstaden
på skotsk gäliska?
☐
☐
☐
☐
Glasgàw
Eberdèn
Dùn Èideann
Edínbúrough
6. Vad betyder uttrycket “klä skott”, enligt
SLAO?
☐
☐
☐
☐
Be om ursäkt
Beskydda
Ta på sig ansvaret
Bli utsatt för angrepp
7. Vilket ord används för ett mycket hårt skott
i ishockey?
☐
☐
☐
☐
Slagskott
Punktskatt
Ryggskott
Rackabajsare
8. Bandet är från Lidköping och har medverkat
i Melodifestivalen. Vad heter det?
☐
☐
☐
☐
Scotts
Scottz
Helgesson och Skott
Didn’t dodge the shot
9. “Hon är säker, gamla Bettan”, säger Trigger i
Robin Hood från 1973. Vad är Trigger för djur?
☐
☐
☐
☐
Sköldpadda
Orm
Gam
Grävling
10. Scotland Yard har sitt säte i London - så
varför heter det Scotland Yard?
☐
☐
☐
☐
Det är ett fint namn
På grund av gatan Great Scotland Yard
Det började som ett engelsk-skotskt samarbete
“Skotsk yard” betyder ungefär allseende öga
The
B
Force
Y S T A N D E R
10
Facit: 1. 365,2422 dygn 2. Embrassyr 3. Blade Runner 4. Nougat och russin 5. Dùn Èideann 6. Bli utsatt för angrepp 7. Slagskott
8. Scotts 9. Gam 10. På grund av gatan Great Scotland Yard

Fysikalens kårgenomdrag 1
Den 21 februari hade Fysikalen sitt första
kårgenomdrag. Alla akterna kördes igenom,
även om akt 2 inte riktigt var helt genomrepad
ännu. “Det var en härlig stämning
hela dagen och alla verkade ha en go’
stund”, säger en av basisterna.
Tentagasque 1/2: Sagan om Kons
Den 18 januari hade fkm* 2020 sin första
tentagasque. Platserna tog snabbt slut och
reservlistan var lång. “Jag kände mig nöjd och
upprymd över att alla var så glada“, säger en av
klubbmästarna. Vi på The Force kan avslöja att
det inte bara var klubbmästaren som
kände sig upprymd under kvällen.

Städdagett
Årest FRum hölls
sin första städdag.
Förutom att Kons
gjordes rent så
sattes nya högtalare
upp.
Åreresan
I slutet av januari
åkte ett gäng
köldtåliga Fysiker
upp till Åre.
Beerpong-pub
Fullsmockad pub
med rolig tävling.
Vad mer kan man
önska sig?

Profiler på KTH
The Force The Force Februari 2020
Världsrekordinnehavare, årets lärare och professor i
stötvågsmekanik - Nicholas Apazidis
STOCKHOLM - Professor i Mekanik, mångårig
föreläsare i samma ämne. Författare till kurslitteratur
och utsedd till årets lärare på KTH
år 2000. Nicholas Apazidis är lite av en legend
på KTH - alla fysiker har någon gång varit i
kontakt med honom om det så är genom hans
böcker eller genom hans föreläsningar. Vad
många inte vet så mycket om dock är hans bakgrund
i Moskva, hans världsrekordinnehav och
vilken som är hans favoritkraft. Ta del av The
Force första intervju i serien “Profiler på KTH”,
den här gången med Nicholas Apazidis.
Efter en av våra föreläsningar i Mekanik tog jag
mig fram och frågade Nicholas om han kunde
tänka sig att sitta ner och ställa upp på en intervju
- redan från första början var bemötandet positivt.
Det beslöts att vi skulle göra intervjun hemma
hos Apazidis -alltså på mekanikinstitutionen.
Bjudna både på kaffe och kaka och körda dit i
Nicholas bil kände vi oss rejält välkomnade.
Nicholas Apazidis är född i Moskva 1954 och
kom att tillbringa sina första 20 levnadsår i denna
stad. Hans föräldrar var greker med rötter på
Krimhalvön som strax innan kriget flyttade till
Moskva. Fadern var grekisk medborgare och ville
förnya sitt pass varför han var tvungen att söka till
huvudstaden. Väl där tog han anställning vid den
grekiska ambassaden - ett arbete som abrupt tog
slut vid Nazitysklands ockupation av Grekland
under andra världskriget. Därvid började fadern
istället arbeta för den svenska beskickningen år
1941. Det är till följd av detta arbete som familjen
vid faderns pension 1974 sedan flyttar till Sverige.
“Han var lite hippieaktig”
om professorn Stig Hjalmars.
Innan studier i Sverige studerade Apazidis vid
Moskvas universitet. Vid 17 års ålder inledde han
studier vid fakulteten för mekanik och matematik.
På detta universitet studerade han för internationellt
kända matematiker och fysiker såsom
Pavel Alexandrov och Leonid I. Sedov. Han läste
i Moskva i tre års tid innan familjen tog sitt pick
och pack och flyttade till Stockholm. Intresset för
fysiken väcktes tidigt - valet av universitetsämne
var dock inte helt självklart utan Nicholas valde
mellan matematik och fysik. En lärare gav honom
då rådet att studera fysik då “den innehåller både
matematik och fysik”.
“Första tentaperioden
var verkligen en skräckhistoria”
1974 flyttar alltså familjen Apazidis till Sverige.
Efter examen i matematik och fysik på Stockholms
universitet gick Apazidis vidare med att
doktorera på KTH. Anledningen till att han hamnade
på KTH ligger främst i att KTH erbjöd mer
klassisk fysik i relation till den moderna fysik som
erbjöds på SU. Ankomsten till Sverige innebar
många nya intryck. Stig Hjalmars som var professorn
på KTH för vilken Apazidis doktorerade
var en mycket annorlunda gestalt jämfört med de
professorer han hade mött i Moskva. “Han var
lite hippieaktig” säger Apazidis med ett leende på
läpparna. Inte bara lärare och föreläsare hade en
annan framtoning i Sverige. Även undervisningen
var upplagd på ett annat vis. Han berättar att första
året på utbildningen i mekanik och matematik
i Moskva var som ett eldprov. “Första tentaperioden
var verkligen en skräckhistoria. Politiken
var att bli av med cirka 30% av studenterna. Om
man hade klarat första tentaperioden så kunde
man vara säker på att klara sig”.
Fun fact:
Visste du att…
...forskningen som Apazidis
bedrivit har under lång tid
kretsat kring stötvågor. Hans
labb på mekanikinstitutionen
innehar enligt utsago världsrekord
i uppnådd temperatur i
ett stötrör på 35 000 K.
“När man åker på internationella
konferenser
så känner folk till KTH
- det är ett känt ställe.”
När jag frågar honom varför KTH utmärker sig
som skola så lägger Apazidis emfas på det faktum
att många föreläsare parallellt bedriver forskning.
Det är enligt Apazidis en förutsättning för
undervisning med spets. Om tekniska fysiker och
utbildningen teknisk fysik har Nicholas Apazidis
bara positiva saker att framföra. Han anser att
“utbildningen på teknisk fysik är på inget sätt
sämre än de bästa universiteten i världen”. Enligt
honom är den arketypiska tekniska fysikern en
begåvad och intresserad student. “Det är en stor
ära att få ha jobbat med tekniska fysiker under
många år”. Det är just det som Nicholas många
gånger framför både i denna intervju och tidigare.
En stolthet över att jobba på KTH och få vara en
del av KTH. “När man åker på internationella
konferenser så känner folk till KTH - det är ett
känt ställe.”
Som de flesta av oss är medvetna om är Nicholas
Apazidis författare till den kurslitteratur som
används inom ramen för mekanikkurserna på
KTH. Historien om deras tillkomst tog sin början
i en vilja att införa ny kurslitteratur i mekanik.
Till en början sjösattes ett samarbetsprojekt med
två amerikanska författare (McGill och King)
som låg bakom en engelskspråkig bok i mekanik.
I slutändan uppstod dock problem när man
önskade översätta det textmaterial som redan var
författat av dessa två författare. Vissa upplägg
ogillades av bland andra Apazidis där man i den
amerikanska litteraturen höll fast vid att införa
numeriska värden redan tidigt i uträkningar.
Ganska snart började studenter efterfråga att
få tillgång till Nicholas egna föreläsningsanteckningar.
Så småningom började Apazidis
digitalisera mer och mer av föreläsningsmaterialet
i samarbete med en kollega och till slut blev
det två böcker av det hela. Projektet var dock
Nicholas Apazidis helt egna och inget som KTH
bistod i. Mer än att han jobbade här parallellt då,
poängterar Apazidis själv.
Läs vidare intervjun på nästa sida!
16 17

Nicholas Apazidis visar upp rysk bok i mekanik.
“Våra studenter håller
väldigt hög internationell
nivå - vi har
inget att skämmas för”
Då Apazidis har lite perspektiv frågar jag om
hans åsikter kring utbildningskvalitén och
prestationsnivån bland studenter på KTH. Enligt
honom är tal om sjunkande kompetenser en myt.
Återkommande framför han att studenter vid
KTH är mycket kompetenta. “Våra studenter
håller väldigt hög internationell nivå - vi har inget
att skämmas för” säger han med stark emfas.
Nu i april fyller Nicholas Apazidis 66 år. När
jag frågar honom om vad han önskar ägna sina
kommande år innan pensioneringen åt är han klar
med att han inte vill något annat än att fortsätta
bedriva forskning och undervisning. Återkommande
ges ett starkt intryck av att Nicholas
Apazidis sannerligen trivs på KTH. Han har
sannerligen varit KTH trogen. Förutom en kortare
period på University of Essex har Apazidis
bedrivit lejonparten av sitt professionella liv på
KTH. I mejlkonversation efter intervjun förtyd-
The Force The Force Februari 2020
ligar han KTH:s betydelse för sin forskning “Det
som har gjort det möjligt var i första hand den
fina miljön på vår institution och på KTH i stort,
såväl samarbete med kollegorna som många forskningsanslag
från Vetenskapsrådet (VR) och inte
minst sofistikerad experimentell utrustning.”
Efter själva intervjun sätter vi oss ner för en
liten fika. Nicholas Apazidis är frikostig med sin
tid och lyssnar aktivt när vi pratar. Professor i
mekanik men verkligen motsatsen till mekanisk
i sitt sätt. Det märks att där finns ett starkt
intresse både för forskningen samt att lära och nå
ut till studenter. Vi är alla tre rörande överens när
vi går därifrån, Martin, Joel och jag att Nicholas
Apazidis verkligen gör skäl för sitt goda rykte
både bland lärare och studenter på KTH.
Nicholas Apazidis
Född: 22 april 1954 i Moskva,
dåvarande Sovjetunionen
Bor: Täby, Stockholm
Intressen: Konst -
“rysk avantgarde tycker jag är fint”
Favoritmat: Fisk
Favoritkraft: Nyfikenhet
Språk: Svenska, engelska, ryska,
grekiska
Forskningsområden: Kompressibel
strömning och stötvågor i gaser
och vätskor.
Jacob Granqvist
Fasett
Vem vill du veta mer om på KTH? Maila redaktionen
på redaktor@f.kth.se med dina förslag till
framtida intervjuer till “Profiler på KTH”!
Skottår
Var fjärde år inträffar detta
besynnerliga fenomen - skottåret.
Vad är det? Varför har vi det? Hur
ofta inträffar det? Och vad är en
skottsekund? Frågorna är många
och The Force saknar svar på de
flesta men förhoppningsvis ska
några frågetecken kunna dras ut
till utropstecken i följande redogörelse
över den dag som inträffar
samma år som amerikanska
presidentval och tvingar oss till en
extra dags obetalt arbete.
Vart fjärde år får vi alla en dag extra. Då våra jordår inte är exakt 365 dygn långa, utan snarare består
av 365,2421875 dygn blir vi illa tvungna att föra in en extra dag vart fjärde år om vi inte på sikt vill fira
midsommar på julafton (inte för att det skulle innebära någon större skillnad här i Sverige). Trots denna
justering av det gregorianska årets längd existerar fortfarande problem.
Definitionen av ett skottår är som följer :
“Varje år som är jämnt delbart på fyra men som inte är ett sekelår, samt de sekelår vars sekelsiffra
är jämnt delbar på fyra kallas SKOTTÅR”
Alltså ger detta att år 1600 var ett skottår medan åren 1700 och 1800 inte var det. Genom detta extrainförande
av dagar förlängs det gregorianska året till ett genomsnitt på 365,2425 dagar. Detta är dock fortfarande
ett litet fel som på längre sikt ger upphov till vissa förskjutningar av året. För att fira midsommar
på julafton måste du dock vänta i ca 1,2 miljoner år. Den som väntar på något gott…
Anledning till att denna extra dag tilläggs i slutet av februari kan spåras nästan ända tillbaka till de gamla
grekerna. Det var i Rom som man började med att använda sig av skottdagar, då införde man en extra
dag innan det romerska nyåret som tog sin början i mars.
Skottdagen för med sig en hel del underligheter i ett historiskt perspektiv. En tradition säger att endast
kvinnor får fria på skottdagen. Den man som då tackar nej får endast neka givandes åter en värdefull
gåva. En övrig underlighet som vi har ängnat oss åt i Finland och Sverige är att fram till år 2000 räkna
den 24:e februari som skottdagen. Underligt tycker du - vi också tydligen då vi nu har anslutit oss till
resten av världssamfundet och nu benämner den extra dagen i februari som skottdagen.
Mer (och mindre) betydelsefulla händelser
som sammanfaller med skottåret:
• Många i F-19 Fasetts 20-årsdagar
• Presidentval i USA
• Olympiska sommarspelen i Tokyo
• EM i Fotboll
• Presidentval på Island
Visste du att…?
I Illinois får kvinnor arrestera
ensamstående män på skottdagen
och kräva dem på en
fyradollarsböter.
Vad har hänt den 29:e februari i historien?
• 1720 Ulrika Eleonora abdikerar till sin man Fredrik I
• 1712 följs den av den 30 februari i Sverige för att
justera sig till den julianska kalendern från den svenska
kalendern
Denna underliga dag är helt enkelt en naturlig följd av att krocken mellan Theia Tellus för sisådär 4,5
miljarder inte blev helt perfekt. Därför blir vi tvungna att dra oss med dessa småjusteringar. Det blir
dock inte helt perfekt ändå - i och med att jordens rotation är sakta men säkert avstannande blir vi också
tvungna att lägga till skottsekunder lite här och där. Det är dock en helt annan historia som du får läsa
(eller kanske inte förresten) om i ett annat nummer av The Force.
Jacob Granqvist
Fasett
18 19

The Force The Force Februari 2020
Anslag och insändare
TA BORT GALLRET PÅ MIKROVÅGSUGNARNA!
Man ser ju ingenting?
Hej tidningen Force! Jag har ett förslag som jag skulle vilja
dela med mig av till Frum. Kan generalkonsul bestämma att
vi tar bort det där gallret som sitter inne i mikron? Det sitter
ju bara där för att luckan inte skall gå sönder vid transport.
Varför har ingen gjort det än, man ser ju ingenting?
Förvirrad Fysiker
SLOPA SKADLIG SOMMARTID!
Om människors klockor och global uppvärmning.
Sommartid bidrar till den globala uppvärmningen!
Under sommarhalvåret vrider
vi, de flesta länder på norra hemisfären,
fram klockorna en timme. Det medför att
vi får en timme mer solsken varje dag vilket
är förödande för isen i Arktis som därvid
smälter i snabbare takt.
Även på södra halvklotet har man sommartid
(när vi har vintertid), vilket innebär
att isen i Antarktis får mer sol och
därför smälter snabbare. Och när polarisarna
smälter stiger vattenytan i haven med
översvämningar i låglänta länder som följd.
Även delar av Skåne kan bli översvämmade.
Så, för att minska den globala uppvärmningen
och därmed följande naturkatastrofer,
måste vi avskaffa sommartiden och ha normaltid
året om!
Örjan Danielsson, Fagersta
Dagens ros
Det här är en fin ros
- Martin
Dagens ris
Riktigt dåligt ris, alltså verkligen
- Martin
SLÄNG ALL SKITÖL
Fysiksektionens förfall
Det är under de senaste åren jag har upptäckt detta fruktansvärda.
Det alldeles för inkluderande fkm* har fått för sig att öl
är för alla och har lanserat sin kampanj “Alla vi som älskar fulöl”
Det är i alla fall så det känns när man står där i baren och febrilt
letar efter en endaste öl vars baksida inte säger Carlsberg
Sverige. Det är helt absurt, det finns nu fler sorter massproducerad
ljus skitlager än det finns dipor. Vad kommer härnäst?
Skall Brewdog ersättas med Pripps blå? Detta vansinne måste
stoppas innan allt går åt helvete. Varför gör ni detta fkm? Vill
vi verkligen ha dessa så kallade “fysiker” som dricker denna
blaska? Eller är det er inre Krösus som har gått och sett en potentiell
marknad i Maskin? Vad anledningen än må vara får det
vara över nu!
Ge oss lite riktig jävla öl istället.
/FYFAN FÖR FALCON
SEMLAN - ETT HOT MOT DEMOKRATIN
Släng dig i hetväggen!
Semlan. Med pompa & ståt hyllar vi varje år denna personifikation av
kapitalismen själv. Överflödet flödar och fløyten flottar. Att detta går
emot allt vad heter cirkulär konsumtion säger sig självt. Och att allsköns
konditorier tävlar om att göra just deras semla unik är som grädden på
moset. Fast lagen inte säger något om att förtära denna abomination till
bakverk är det enligt mig similärt med de allra värsta av brott.
Ha en fet tisdag
BERT KARLSSON, SKARA
Vill du svara på någon av dessa insändare eller få din egna insändare publicerad?
Maila redaktor@f.kth.se så publicerar vi den i nästkommande tidskrift!*
*Force reserverar sig för att insändaren kan komma att hamna på sidan utan ansvarig utgivare.
20 21

The Force The Force Februari 2020
Sida utan ansvarig utgivare
Tillkännagivande i McKinsey-affären!
Efter lång, jobbig, slitsam, krävande, hård, kämpig samt tuff överläggning
har Fysiksektionens sektionstidning The Force gemensamt tagit det
gemensamma beslutet om att ta ställning om McKinsey. Ställningstagandet
beräknas ske nästa skottdag.
Svensk kung eller ...kan
det vara Hitler?
• “Folkets kärlek min
belöning”
• “Gud och folket”
• “Med folket för fosterlandet”
• “Fäderneslandet”
• “För rätten och folket”
Topp tre appar med Appe:
• Wolfram Alpha
• Physics!
• Fluid Mechanics Calc
IDÉER TILL DETTA NUMMER SOM SKROTADES:
* Liggkartan fast med vem som smittat vem med
Corona
* Ett sponsrat inlägg från McKinsey
* Topp 10 Wuhan
* Force testar kattmat
* Vilken (Ch/K)rister Pe(t/tt)ersson är du? Quiz!
* Så får du din förmögenhet att växa på börsen,
garanterad vinst!
Dagens växelkurs:
1 Euro = 10^8 SEK
Tråkig ordvist:
Risken med överanvändningen av
penicillin är att kroppen blir flemmingsfientlig.
Bygg din egen limerick (med facit)
Limerickar är en fascinerande versform som aldrig slutar att underhålla. Svårt säger du - lättare
blir det nu! Nedan återfinner du nån klassiker samt helt nyskrivna limerickar. Sedan efterföljs dessa
av några limerickövningar - perfekt för dig att pröva dina första trevande steg i limerickarnas
värld. Och vet du vad? Facit återfinns längst ned på sidan!
Guide till limerickar:
En klassisk limerickstruktur är som följer (uppvisas med
hjälp av Hasse Alfredssons klassiska limerick):
Det var en flicka från Gränna
Som sin stjärt så hårt kunde spänna
att uti detta hål
hon kunde strypa en ål
och till och med vässa en penna
Här följer några till:
Det var en ung fysiker i Konsulatet
Som slutligen tröttna på kaoset
Han köpte en ugn
Och satte sig lugn
För att värma upp maten på fatet
Nu får du testa dina vingar och färdigställa tre limerickar:
1 2
Det var en ung man från
3
som dagligen brukade
han släppte ned
och visade
ett brott som han sedan fick
En sen februarikväll i
ej en limerick ur huvudet
Jag drog mitt
och extraherade mina
och dränkte min sorg uti
(ofta en plats som avslut på första strofen)
(andra strofen ska rimma på första)
(här bryts det av - nytt slutrim introduceras)
(fortsätter med samma slutrim som strof tre)
(avslutas med slutrimmet i strof ett och två)
Det här med att rimma på “fysik”
Det skapar ofta kalabalik.
Svårt kan det vara,
försök du bara.
Ordet saknar ju helt ut rytmik.
En kråka satt i en
och ena klon den satt
Han började
försökte att
dog snabbt när pulsådern
3. Rom, kom, hår, tår, rom
2. mast, fast, kraxa, flaxa, brast
1. Karlskrona, moona, brallan, frallan, sona
22 23
Facit:

Vass på
kniv
Kan den
som ligger
i få
Öronspecialister
Spelstudio
Vann den
växlande
kampen
mot
Thomas
Anleder
Stad i
väst
Tät och
fast
Är den
som följer
Orfeus
Lever i
vatten
Talesätt
hf
Han såg
Bolmar kompassnålen
snurra
Fint runt
foto
Bra att ha i
rockärmen
Äta i
England
Svartgul
insekt
Vindstöt
Härledde
ljusfarten
Döljas
Enstämmiga
Diffusion
genom
membran
Vapen
från Öst
Trädsamling
Står Carl i
Trädgården
Motorvagn
på
tåg
UN
Kan
produkt ur
sortiment
Kan sys
Ger mjukt
virke
Första
elektriska
generatorn
Svordom
Hittas mellan
två noder
Till limpa
från
Matematikernas
konung
Förresten
kortare
Retrokola
Kan
kapas
Lag om
anställningsskydd
Motsatsord
till
turbulens
Kan du
hitta i
röda
hinken
Är Airpod
Drev
igenom
Isrännan
Går
besiktningsman
Krypton
Metod för
läsinlärning
Svärord
Flodvåg
Dricks till
kaffet
Släkten
Bildas i
övre
atmosfären
GBGlag
Aspektorienterad
programmering
Lockbetets
Är peptid ett
specialfall av
Problem
Ryskt
parlament
System för
mobil
kommunikation
På
Det vill
säga
Dämpad
Kår
Kan man
på ovven
Brittsyra
Bra att
ha på
sommaren
Vapitihjort
på
modersmål
Person från
Tallinn
Höll Lina i
handen
Skrevs av
Gunilla
Bergström
Mitt i
frillan
Frid
Förenar
två landmassor
Medlidande
Förargats
Blodbrist
Utrop
Kan
hävas
Vorsprung
durch
Technik
Roman
av King
Inte
krusig
Strävsamma
Nalkas i
april
Hån
Inhämta
DNA
Vet du vilket ord bokstäverna i de bruna
rutorna bildar?
Du som skickar in rätt svar först får en helårsprenumeration
på The Force. Möjligtvis (beroende på budget och försäljning -
köp tidningen förresten!) erbjuds The Force merch när sådant
har framställts. Svara senast 31 mars till redaktor@f.kth.se för
chans till vinst.
Konstruktör av korsordet: Joel Vållberg, Fasett.