05.04.2020 Views

omnivox_dalhalla_magicflute

  • No tags were found...

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.

D A L H A L L A O P E R A P R E S E N T E R A R

W O L F G A N G A M A D E U S M O Z A R T

R E G I : S T E I N W I N G E


Magisk opera i magisk arena

– trolleri i en förtrollad värld

Det är ett stort nöje att få presentera en helt

egen uppsättning av Trollflöjten - skapad för

Dalhalla.

En regi som är skapad bara för Er. En dekor som bara

finns i Dalhalla. Såväl dekor som kostym är framtagna

i ett spännande teamarbete mellan regissör, scenograf

och kostymdesigner. Kostymerna sys i Bäsna, utanför

Borlänge, dekoren byggs i Insjön, rekvisitan produceras

i Dalarna, orkestern och kören kommer från Dalarna,

hela operan produceras i Rättvik och solisterna

kommer från hela Norden. Detta är ett lyckat snitt av

regional kulturpolitik i samspel med professionella

krafter från våra nordiska grannländer.

I år ger vi fyra föreställningar av vår egen produktion

av Trollflöjten. Normalt har Ni som publik mött

ungefär fyra föreställningar av två olika produktioner i

samarbete med Bolshoi Teater från Moskva,

Nationaloperan i Estland, Nationaloperan i Lettland,

Nationaloperan i Georgien, Malmöoperan samt andra

operahus.

I år har vi sålt mer biljetter än någonsin till fyra

föreställningar. Dessutom av samma produktion.

Det tyder på en uppdämd önskan om att Dalhalla ska

skapa sina egna produktioner specialgjorda för vår

fantastiska arena.

Det är en glädje att hälsa Er välkomna till föreställningarna

av Trollflöjten. Ta emot och njut av Mozarts

musik i ett överraskande koncept i en unik miljö.

Stefan Sköld

Konstnärlig ledare

Dalhalla Opera

2


D A L H A L L A O P E R A P R E S E N T E R A R

W O L F G A N G A M A D E U S M O Z A R T

R E G I : S T E I N W I N G E

INNEHÅLL

4 2009 - en milstolpe

6 Resan mot Trollflöjten

10 Regissören Stein Winge

12 Medverkande

14 Handling

18 A journey to the Magic Flute

19 Director Stein Winge

20 Synopsis

22 Biografier

28 Wolfgang Amadeus Mozart

3


w

”Det här är det

största vi har

gjort!”

2009 – en milstolpe

Säsongen 2009 är Dalhallas 14:e säsong och dessutom en milstolpe

i Dalhallas historia. Ambitionen för oss som arbetar med Dalhalla

är att hela tiden vidareutveckla programinnehållet och förbättra

arenan: uppsättningen av Trollflöjten är Dalhallas första egenproducerade

opera sedan 1999 och knyter an till det långsiktiga mål

som funnits med sedan starten, nämligen möjligheten att kunna få

presentera opera utifrån Dalhallas unika förutsättningar.

Med en egenproducerad operaföreställning blir själva arenan en

betydelsefull ”rollinnehavare” genom flera olika spelplatser utanför

scenområdet och med storslagna effekter.

Sedan förra säsongen har Dalhalla Förvaltning AB investerat 8

miljoner kronor i det scentak ni idag ser framför er. Detta ersätter

det gamla tygtaket som höll på att knäckas av ett snöoväder den 17

maj 2008. Det nya taket kan sitta uppe året om och skapar dessutom

helt nya tekniska möjligheter att kunna använda sig av i de olika

evenemangen.

Håkan Ivarson

VD

4


5


En sanslös och

omtumlande resa

mot Trollflöjten

Ibland känns det som om allting bara

faller på plats. Att allting pekar i samma

riktning och att det bara är att anta

utmaningen och se till att man når dit.

Så här i efterhand kan man kanske tycka

att det är självklart att Dalhalla skulle ståta

med en alldeles egen operauppsättning.

Men bakom slutresultatet ligger en lång

process, det handlar om en teknisk, administrativ

och konstnärlig kraftsamling av

sällan skådat slag. Och nästan alla som sett

till att den blivit verklighet, utom solister,

regissör och dirigenter, bor och verkar i

Dalarna.

Hur gick det till? Var och när startade

resan? Håkan Ivarson, VD för Dalhalla

berättar:

– Idén om en egen produktion kom upp

redan hösten 2003. Vi kände att det var

vad som krävdes av Dalhalla. Men det var

6


BILDER FRÅN PRODUKTIONSMÖTE JUNI 2009.

först i februari 2007, när Stefan Sköld, Jill

Sand och jag var på kongressen ”Opera

Europa” i Paris som idén föll på plats. Vi

satt på ett café och spånade om visioner

och en egen produktion och då stod det

plötsligt helt klart: Det var Trollflöjten vi

skulle göra. Stefan Sköld lade förslaget till

styrelsen direkt när vi kom hem.

– Målet var egentligen redan 2008 men

det blev ett år senare, säger Stefan Sköld,

konstnärlig ledare för Dalhalla Opera.

Tidigare har vi alltid samarbetat med andra

operahus, företrädesvis från de baltiska

länderna och Ryssland. Då har de kommit

hit med sina uppsättningar. Nu var det

dags att göra något eget. Från grunden.

Varför valde ni just Trollflöjten?

– Det var tre skäl till att det just blev den

operan, säger Håkan Ivarson. Trollflöjten

har en speciell förankring i svenska folkets

hjärtan, mycket tack vare Ingemar Bergmans

filmatisering. Den är lätt att ta till

sig, även för en operaovan publik. Många

känner igen musiken. Sist men inte minst

är Dalhalla så lämplig för Trollflöjtens sagomiljö,

med sin trolska stämning, med skog,

berg och vatten.

Man ville absolut göra en uppsättning

med stark koppling till Dalarna, såväl tillverkning,

ljud och ljus som orkester och kör

skulle ha regional förankring. Man skapade

ett konstnärligt team där bland andra

Jesper Kjällquist, scenograf, Åsa L Tigerstrand,

kostymtecknare och Arne Almroth,

musikaliskt ansvarig ingick. De hade arbetat

med Dalhalla tidigare.

En som aldrig hade sett arenan förut var

regissören Stein Winge. Honom ville man

ha.

– Vi behövde en regissör med lång erfarenhet

som jag kunde föra djupgående diskussioner

om koncept och utförande med,

säger Stefan Sköld. Egentligen hade han

inte tid, men vi tog upp honom till Dalhalla

för att han skulle få en bild. Då tackade

han ja direkt.

7


Situationen var ovanlig, oftast bestämmer

regissören vilka han eller hon vill jobba

med. Men nu fick Stein Winge ett team

med regional förankring.

Det blev många resor fram och tillbaka

mellan Norge och Dalarna. Diskussioner,

kreativa samtal, olika åsikter, idéer som

bollades fram och tillbaka.

– Jag har träffat Stein flera gånger, säger

Åsa L Tigerstrand. Han är en fantastisk personlighet,

intresserad och samtidigt mycket

bestämd med vad han vill ha.

– Det uppstod snabbt en kollegial kontakt

mellan oss som är nödvändig i sådana

här sammanhang, säger Jesper Kjällquist.

Jag behövde få ett begrepp om karaktärernas

inbördes förhållande. Hur utvecklas

de? Vad kan förstärkas? Jag zoomade in

historien och vaskade fram vissa nyckelbegrepp.

Inspirationen hittade jag lite varstans.

På framsidan av Sergeant Pepper LPn

till exempel. Stein och jag diskuterade de

dramatiska linjerna. Vad kunde vi göra för

kul i Dalhalla? Vår intention var att göra

dramatisk teater, överraska och leka med

publikens förväntningar.

Kostymen är en viktig del av den totala

bilden. Hur har du som kostymtecknare

närmat dig uppgiften?

– Jag har förstås sett några uppsättningar

av Trollflöjten, säger Åsa L Tigerstrand. Det

handlar om att läsa på, skaffa sig inspiration

på olika sätt, bilda sig en uppfattning

om vad man vill och inte vill ha.

– Man måste gå in i vad det är för personer,

vad de gör, hur de förflyttar sig.

Samtidigt måste jag naturligtvis få veta vad

regissören vill med uppsättningen.

För mig handlar det om att få till en personkemi

med varje karaktär och klä dem

därefter.

Åsa L Tigerstrand

Kostym

För kostymtecknaren Åsa L Tigerstrand

är Trollflöjten ett drömuppdrag.

– Det har varit ett intensivt arbete, ett

otroligt roligt projekt med underbara

medarbetare. Avståndet till publiken

har varit en utmaning. Jag har använt

mig av färger för att fånga rollernas

personligheter. Nattens drottning

har fått historiska inslag. Orkestern,

kören, Sarastro och hans män är för

mig den aktiva turkosgröna Dalhalla

vågen som kommer in i scenrummet.

Jesper Kjällquist

Scenograf

Scenografen Jesper Kjällquist står

för den tekniska samordningen.

Varenda liten praktisk detalj ska

klaffa. När väl den stora spelapparaten

drar igång finns 35

personer med som inte är på

scenen.

– En satsning som denna kräver

stor passion och ett totalengagemang.

– Jag arbetar med att skapa

kollektiva bilder. Med det nya

taket ser nästan hela publiken

horisonten runt Dalhalla. Alla,

både de på och runt scenen

och publiken, befinner sig ju

faktiskt under markytan! Jag

har försökt att föra in andra

spänningar som vi, dagens

människor, kan relatera till. Nu

skapar vi något alldeles nytt

och vi leker med publikens

förväntningar.

8


Solisterna valdes ut med omsorg. De

kommer från Sverige, Norge och Danmark.

Ett krav var att de kunde sjunga på svenska.

Ett annat var att de kände sig bekväma

med den talade dialogen.

Dirigenten Arne Almroth

kom in på ett tidigt

stadium och fick axla

det musikaliska ansvaret

samt casting-arbetet

tillsammans med Stefan

Sköld. Han är också den

som varit ansvarig för

den musikaliska instuderingen.

– Det är en så spännande process och

vi har verkligen roligt. Att vara en del av

detta är bara ren glädje och Steins känsla

för fantasterier är motorn i det hela. Mötet

mellan Mozarts geniala musik och Steins

”Att vara en

del av detta

är bara ren

glädje ...”

vilja att gå in i detta med så friska ögon blir

helt fantastiskt. Vi måste alla tänka nytt

och fräscht. Han tar inga hänsyn till gamla

konventioner. Mozart hade samma känsla

för det fantastiska. Han ville också fascinera

och överraska publiken.

Dirigenten Gintaras Rinkevicius,

som framträtt många gånger i

Dalhalla, blev tillfrågad sommaren

2008 om han ville vara med.

Trots välfylld almanacka tackade

han ja.

– Hela orkestern kommer

att vara på scenen hela

tiden. Det blir en mycket speciell

produktion. Men så är också Dalhalla en

mycket speciell plats.

En kollektiv, djärv, konstnärlig megasatsning.

Det är vad det handlar om. I

sommar spelas Trollflöjten i Dalhalla.

Det gigantiska arbetet med att få ihop

alla trådar och att få allt att klaffa kulminerar

den 7 augusti. Då har man gått

från från lustfylld och kreativ oreda till

premiärordning.

Text: Agneta Barle

Foto: Per Eriksson

Arne Almroth

Musikaliskt ansvarig

9


Stein Winge

Var beredd på överraskningar när regissören Stein Winge

tar med sig publiken in i Dalhallas fantasivärld.

Stein, Du har satt upp operor snart sagt över hela världen.

Klarar man att omtolka, göra andra läsningar, när du sätter

upp en opera du gjort många gånger tidigare?

– Jag är mer sporrad nu än tidigare för nu anar jag en väg

att tolka operan.

– Det som är viktigt är att vi inte har några skurkar eller

hjältar. Vi undersöker de mänskliga konflikterna i kampen i

att uppnå något.

– Dessutom är Dalhalla är ett fantasiland i sig själv och det

vill jag utnyttja så mycket som möjligt.

– Dalhalla som en alldeles unik arena leder oss till att Papageno

blir bildhuggare istället för

fågelfångare till exempel.

”Jag har sympati för

Nattens Drottning.

Sarastro måste ha

varit en riktig jävel.”

Hur ser du på de olika rollgestalterna

i ett ”Dalhalla-perspektiv”?

– Papageno är en sagofigur –

egentligen en konstnär, men han

har auktoritetsångest och gör alltid

som folk ber honom om.

– Prinsen Tamino blir använd av Nattens Drottning för att

vinna en kamp mot motståndarna. Poängen är att Tamino

inte vet var han är – han har hamnat i land som han inte har

en aning om varför och hur han hamnade här. Han är naiv

och låter sig fångas in.

Det är ett bruk och missbruk av onda och goda krafter.

– Nattens drottning är, traditionellt, ond. Sarastro visar

sig vara en ledare för ett ortodoxt och strängt trossamfund.

Både Tamino och Papageno blir infångade i detta sektliknande

samfund och glömmer egentligen vad de kommit för.

De blir utnyttjade av Sarastro och hans klan, som inte är de

godes hamn utan snarare en annan maktgrupp.

– Sarastro är skicklig att spela på de strängar som gör att

han får sin vilja igenom. Alla i hans sektliknande klan blir

övervakade via stränga regler så att de följer hans vilja – de

andra har ingen egen fri vilja!

Vem har egentligen ”rätt”? Vem är ond, vem är god? Nattens

Drottning eller Sarastro?

– Nattens Drottning omkommer ju i denna kamp. Hon är

en rigid kvinna men hennes kamp är kanske mer rättfärdig

än Sarastros. Hon är egentligen bara en kvinna som slåss för

sitt barn.

Sarastro matchar henne, men har

mer makt. Jag har sympati för Nattens

Drottning. Sarastro måste ha varit en

riktig jävel.

Du nämner ibland paralleller till vårt

moderna samhälle?

– Det är många som gör sig till tolk

för de ”rätta” svaren i kraft av gammal

hävd. Jag lyfter inte fram frimureriet utan ser snarare en annan

typ av sekt där någon har den där märkliga makten över

de som kommer in i sekten.

Pamina och Tamino blir övervakade för att de är i närheten

av Sarastros organisationsbyggnad/slott.

Tamino och Pamina, de älskade, ska nu överta ansvaret

efter Sarastro, den strikta och ”goda” gruppen, de som menar

att de har svaren på alla frågor.

Vad kommer publiken att möta när de kommer till Dalhalla?

– Hälsa dem välkomna till en spännande föreställning i en

magisk omgivning! Resten blir en överraskning.

10


11


PAPAGENO Espen Fegran

PAMINA Eir Inderhaug

TAMINO Klas Hedlund

PRESIDENT SARASTRO Michael Schmidberger

NATTENS DROTTNING | Queen of the Night Susanne Elmark

MONOSTATOS Magnus Kyhle

PAPAGENA Kamila Benhamza

FÖRSTA DAM | First Lady Marie Alexis

ANDRA DAM | Second Lady Katarina Böhm

TREDJE DAM | Third Lady Maria Sanner

RAT PACK 1 Randi Bjerge

RAT PACK 2 Mikael Bellini

RAT PACK 3 Christian Wegmann

FÖRSTE RÅDGIVARE | First Advisor Balcarras Crafoord

ANDRE RÅDGIVARE och FÖRSTE CEREMONIMÄSTARE

Second Advisor and first Master of Ceremony Michael Axelsson

ANDRE CEREMONIMÄSTARE

Second Master of Ceremony Staffan Alveteg

KÖR | Choir DALASINFONIETTANS KÖR

ORKESTER | Orchestra dalasinfoniettan

Opera i två akter av Wolfgang Amadeus Mozart. Uruppförd på Freihaustheater auf der Wieden i Wien 1791. (Operan i Stockholm 1812)

Text (libretto) av Emanuel Schikaneder.

Fredag 7 augusti kl. 20.00 | Lördag 8 augusti kl. 20.00

Fredag 14 augusti kl. 20.00 | Lördag 15 augusti kl. 20.00

Föreställningens längd: 3 timmar inkl 30 min paus mellan akterna.

Framförs på svenska. Svensk översättning: Jan Mark. Engelsk översättning och text i textmaskinen: Sören Knutsson.

Textbearbetning: Stein Winge

12


SCENOGRAF | Set Design JESPER KJÄLLQUIST

KOSTYMTECKNARE | Costume Design

MASK & PERUK | Make Up Artist

LJUDANSVARIG | Sound Design

LJUSDESIGNER | Light Design

REGIASSISTENT | Assistant Director

INSTUDERING AV KÖR | Choral Master

MUSIKALISK INSTUDERING | Musical Director

ANDRE DIRIGENT | Second Conductor

REGI | Director

DIRIGENT | Conductor

ÅSA L TIGERSTRAND

CAJSA JACKSON

Bengt Park

SVEN PARK

TZARA TRISTANA

GUDRUN DOMAR

ARNE ALMROTH

STEIN WINGE

GINTARAS RINKEVICIUS

KÖR

SOPRAN: SUSANNE ANDERSSON, INGETORA ARETORN, GUDRUN

DOMAR, HELÉNE GRÖNQVIST STENBÄCK, ELISABETH HALL LUND-

GREN, HANNA HUSÁHR, MARIE RÖNNERHOLM, MARIA SJÖNNEBY,

ULRIKA SUNDQUIST, ANNA-KARIN SÖDERBERG, KERSTIN ÅBERG

ALT: SOFIE ALMROTH, KATARINA ERIKSSON FAGERBERG, MARGARETA

HARG, JOHANNA JANSSON, BRITA KOHLSTRÖM, INGER MEYER, ULLA

MILSTAM, HELENA NILSSON, LISBETH SVENSSON, JOSEFIN WESTMAN,

GUNILLA WIKLUND TENOR 1: PER-GUNNAR ALPADIE, KENT ASP,

KALLE JANUSCH, BERNDT LÖFSTRÖM, JON NILSSON, MIKAEL

STENBAEK TENOR 2: LARS GUNNAR AXELSSON, PER ERIKSSON,

MAGNUS HEDSTRÖM, ANDREAS KONVICKA, PETER LINDHOLM,

PHILIP STJERNBERG BAS 1: ANDERS BRUNNSTEDT, SVEN HEDBERG,

ROBIN KARLSSON, TOBIAS NILSSON, OSCAR QUIDING, TOM ÅSBERG

BAS 2: OLLE BORÉN, KARL PETER ERIKSSON, STEFAN HEDFORS,

ROGER HOLMBÄCK, SVEN LAGERSTRÖM, OLLE STENHAMRE

DALASINFONIETTAN

FLÖJT: KARIN LEKTEUS, TOMAS HELLSTRÖM OBOE: PÄR SJÖBERG,

TOMAS BODIN KLARINETT: TOMAS AGNAS, ULF WEDLUND

FAGOTT: MORTEN ØSTERGAARD, LARS HILLESKÄR

HORN: VLADIMIR VASOVIC, PETER LINDBOM TRUMPET: PER

LARSSON TYSK, MATS HEINEMANN TROMBON: ERIK LINDBLOM

JONAS LARSSON, MIKAEL LUNDQVIST PUKOR: HANS ERIK

GRANDIN KLOCKSPEL: DAVID LUNDBLAD VIOLIN 1: TOMAS

GUSTAFSSON, ANDERS JAKOBSSON, STAFFAN ERIKSSON,

JOHANNES PAULSSON, NICOLA BORUVKA, ANNA KROEKER, HÅKAN

SVEDELL, ANNA SJÖNNEMO KONSERTMÄSTARE: ANDERS JAKOBSSON

2:E KONSERTMÄSTARE: TOMAS GUSTAFSSON VIOLIN 2: ELISABETH

LAGERGREN, ERIKA LINDGREN, JOHANNA TYSK, MAUD NORMAN,

ANNA FRÖBERG, INGRID LINDSTRÖM VIOLA: MATS HEDRÉN, ANDERS

NORÉN, KERSTI MACKLIN, JONNA INGE CELLO: TOMAS BLANCH,

MARIKA ERLANDSSON, PETER SVENSSON, SYNNØVE VOLDEN

KONTRABAS: BO EKLUND, JOHAN STRINDBERG, EUGENE MAGUID

Scenmästare: Magnus JOHANSSON Scentekniker: JiM LÅNGBERG Ljusoperatör: MARIAH SJÖBERG Ljudtekniker: DAN PARK

Rekvisita: Kari Ståbi Dekortillverkning: BRÖDERNA PARK AB, CALLE RELDIN, MAGNUS JOHANSSON, LARS LILJEBERG,

MANNE ENGSTAD, MARKUS ENGSTAD, SOFIE PERSSON, TORBJÖRN LINDGREN, GÖTE PARK, ADAM OBERST, MARKUS ENOCSSON,

ERIK FÄNDRIKS, JIM LÅNGBERG, ANDREAS HÅLL, JESPER KJÄLLQUIST, MALIN PARK, KAROLINA ERICKSSON, CHRISTER EEN, REIDAR LINNER

Pyroteknik: EJE BERGLUND AB Kostymtillverkning: skrädderi tigerstrands atlejè, åsa l tigerstrand, sandra tillhammar,

gunilla lindqvist, gun-britt tigerstrand, karin persson, eva daniels, karin nordström, jaleh mobasser, kent vickström

Maskassistent: pelle åkerström Maskpraktikant: matilda allard Repetitörer: Michael Engström, David Lundblad,

Jan-Erik Sandvik Producenter: Lena Kjellander, Anna Söderbäck Produktionsassistenter: Anita Solin, Lena Lindholm

Projektledare: STEFAN SKÖLD

13


Trollflöjten

– en populärmusikal

från 1700-talet

Den sociopolitiska bakgrunden till varför Trollflöjten

skrevs är att både Mozart och Schikaneder

behövde pengar.

Mozart hade redan skrivit 21 operor innan

han skrev Trollflöjten och han dog ganska snart

efter premiären, så han hann väl aldrig få något

riktigt ekonomiskt utbyte av den operan.

Schikaneder (librettisten) hade ansvar för en

liten förortsteater – Freihaustheater - utanför

Wien. För honom var det viktigt att han fick

sjunga rollen som Papageno. Papageno-rollen

motsvarar ju Harlekinen i den tyska sångspelstraditionen.

Schikaneder ville ha bravurnumren

själv och bli berömd!

När Mozart och Schikaneder arbetade med

Trollflöjten insåg de att det vore ”självmord” att

låta ett lejon jaga Tamino. Fursten Leopold (som

betyder just lejon) skulle nog inte uppskatta att

man tog livet av lejonet i första scenen. Eftersom

fursten hade så stort kulturpolitiskt inflytande

vore det politiskt olämpligt. Det vore som att

i vår tid ta död på Statens Kulturråd i första

scenen av en nyskriven musikal. Därför byttes

lejonet mot en orm!

En annan intressant frågeställning är: Varför

byter operan karaktär mellan akterna?

I första akten så är Nattens Drottning den

förorättade mamman vars dotter blivit bortrövad

av Sarastro. I pausen ”byter de plats”.

Man tror det beror på att en liknande pjäs

spelades på en annan teater i Wien samtidigt

som Mozart/Schikaneder skulle sätta upp sin

Trollflöjten. De tänkte säkert: Nu håller vi på att

bygga samma plot – bäst att styra om storyn!

Detta är en tanke och kanske historiken bakom

den något taffliga dramaturgin i Trollflöjten

som drama!

När man närmar sig en opera som Trollflöjten

är den väldigt traditionstyngd, men egentligen

var det en populärmusikal i sin tid. Mozart var

en fantastisk kompositör/låtskrivare, vars musik

överlevt i mer än 200 år! Han var dåtidens Benny

Andersson.

Det är väldigt stor skillnad på de människor

som levde på Mozarts tid jämfört med oss som

lever idag – 1700-talsmänniskan och 2000-talsmänniskan

skulle egentligen inte förstå varandra

beträffande värdegrund och symbolik, men

det finns några saker som binder oss samman:

att vi fortfarande (trots Internet, bilar, teknologi)

trollbinds av Mozarts musik och av berättelser

som innehåller mystik och fantasteri.

Det är med detta som utgångspunkt regissören

Stein Winge medvetet valt att inte göra

en traditionell Trollflöjten, utan placera operan

i Dalhallas unika miljö och därigenom presentera

ett drama där Dalhallas scenrum blir en av

huvudpersonerna och resten av rollfigurerna och

operan blir en spännande överraskning.

Men för att ingen av oss ska hamna i en situation

där vi inte känner oss säkra på hur Mozart

och Schikaneder uppförde sin Trollflöjten, får Ni

också handlingen som den var i sitt ursprung:

Stefan Sköld

Konstnärlig ledare,

Dalhalla Opera

Arne Almroth

Musikaliskt ansvarig

för Trollflöjten

14


Handling

AKT 1

Unge prins Tamino har skilts från sitt jaktsällskap

och förföljs av en jättelik orm. Han

svimmar men räddas av tre damer, utsända

av Nattens drottning, och alla förlorar sitt

hjärta till den vackre ynglingen. Därför

skyndar de alla tre tillbaka till sin härskarinna

för att berätta att de har funnit en

skön prins.

Medan de är borta kommer fågelfängaren

Papageno, som skall skaffa fåglar åt

Nattens drottning. När Tamino återfår

medvetandet tror han att det är Papageno

som har räddat honom undan det rysliga

monstret, och Papageno tar gärna åt sig

äran sedan han konstaterat att ormen

verkligen är död.

De tre damerna har emellertid smyglyssnat

på samtalet och straffar Papageno

med att sätta munlås på honom. De ger

Tamino ett porträtt av Nattens drottnings

dotter Pamina. Han förälskar sig genast

i den vackra flickan. Drottningen uppenbarar

sig och berättar att Pamina blivit

bortrövad av Sarastro, och hon vill nu att

Tamino skall befria henne. Tamino lovar att

rädda henne. Till hjälp får han en trollflöjt

och Papageno, som skall följa med, får ett

klockspel. Tre gossar får i uppdrag att visa

vägen till Sarastros borg.

Pamina har lyckats rymma från sin fångvaktare,

den svarte slaven Monostatos som

åtrår henne, men han hinner ifatt henne.

Lyckligtvis dyker Papageno upp just då, och

Monostatos blir så förskräckt inför mötet

med den märklige fågelfängaren att han

tar till flykten.

Papageno får tillfälle att berätta för Pamina

om den unge prinsen som är på väg

för att befria henne. De skyndar honom till

mötes.

Med de tre gossarnas hjälp har Tamino

kommit fram till Isistemplet och bultar på.

En gammal präst talar om för honom att

Sarastro inte är någon ond ande utan en

vis man, som har fört bort Pamina från

hennes mor för att hon skall komma undan

Nattens drottnings dåliga inflytande.

Tamino andas ut då han får veta att hon

alltjämt är i livet, och han spelar på sin flöjt

som lockar fram alla de vilda djuren.

Även Papageno och Pamina har hört

trollflöjten och ilar för att möta Tamino,

men Monostatos och hans följe hinner ifatt

dem. Papageno kommer att tänka på sitt

klockspel som får alla att dansa, men det

ger dem bara en kort frist ty i detsamma

förkunnar en hyllningskör att Sarastro är i

antågande.

Papageno blir villrådig och vet inte vad

han skall säga men Pamina vill berätta sanningen

för Sarastro, som har genomskådat

15


Handling forts

sammanhanget och straffar Monostatos.

Han har just fört in Tamino och räknat med

en belöning. Det är de båda ungas första

möte men det blir kort, eftersom Tamino

skall vidare till templet.

AKT II

Sarastro och hans präster beslutar att ta

upp Tamino som en av de invigda om han

består de prov de ämnar låta honom genomgå,

och Tamino och Papageno förs in i

ett rum med besked om att de inte får tala

med någon. De första som frestar dem är

de tre damerna, men även om det faller sig

svårt för Papageno att tiga lyckas Tamino

få honom att hålla sig tyst.

Under tiden har Monostatos smugit sig

in till den sovande Pamina, men Nattens

drottning visar sig och befaller honom att

gå. Hon ämnar nämligen övertala sin dotter

att mörda Sarastro för att han har rövat

bort henne.

Pamina vägrar och räddas av Sarastro,

som lovar att inte ta hämnd på hennes

mor.

I templet möter Papageno och Tamino

en gammal gumma som Papageno känner

sig frestad att tala med, men just när hon

skall avslöja vem hon är blir hon uppslukad

av jorden. Nu har Papageno lärt sig sin läxa

och belönas med ett välförsett bord, men

Tamino sätts på ett hårt prov då Pamina

kommer in och blir olycklig då han inte

talar med henne. Hon hotar att ta sitt liv.

Sarastro tröstar henne och förklarar att Tamino

skall genomgå ytterligare prov innan

de kan få varandra.

Papageno däremot faller än en gång i

samspråk med gumman, som nu hinner

tala om att hon heter Papagena och bara

är 18 år, men just när han skall ta henne i

sin famn förs han vidare.

Pamina är i från sig eftersom hon alltjämt

tror att Tamino har svikit henne, men

de tre gossarna räddar henne från självmord

och för henne till Tamino som nu

skall genomgå det avgörande eld- och vattenprovet.

Tack vare trollflöjten bemästrar

de det sista provet tillsammans.

Även Papageno är olycklig och vill ta

livet av sig därför att Papagena är försvunnen,

men också han räddas av de tre gossarna

som trollar fram hans käresta.

I ett sista försök att besegra Sarastro har

Nattens drottning trängt in i templet med

Monostatos, som hon har lovat Pamina till

brud om deras förehavande lyckas, men

under blixt och dunder försvinner de ned

i jorden, och i den avslutande scenen i

soltemplet hyllar de invigda Sarastro och

hälsar Pamina och Tamino välkomna i sin

krets.

16


17


A deliriously exciting journey

to the Magic Flute

e

n

g

l

i

s

h

Now, as we look back, it may seem obvious that Dalhalla

should show off with its very own opera production. But,

behind this final decision lies a lengthy process; a host

of seldom previously harnessed technical, administrative

and artistic forces have been mobilized. And almost all

those involved, with the exception of the soloists, live

and work in Dalarna.

When, and how, did the

journey start? Håkan Ivarson,

managing director of Dalhalla

reports:

– It was in February 2007,

when Stefan Sköld, Jill Sand

and I were at the “Opera

Europa” congress in Paris that

the idea fell into place. We

sat there spinning ideas about

putting on our own production

and suddenly it was

quite clear: we would

put on The Magic

Flute.

– Previously, we had

collaborated with

other opera houses,

primarily from the

Baltic States and Russia,

says artistic director

Stefan Sköld. Now was the time

to produce something of our

own. From start to finish.

What was so special about The

Magic Flute?

– The Magic Flute occupies

a special place in the hearts of

the Swedish people, largely due

to Ingemar Bergman’s film version.

It’s easy to take in, even

for audiences unused to opera.

Dalhalla is well suited to the

fairytale setting with its magical

atmosphere of woods, rocks

and water.

“Being

involved

in this is

pure

pleasure”.

– We set up an artistic team

including set designer Jesper

Källquist and costume designer

Åsa L Tigerstrand. They had

both worked with Dalhalla

before.

One who had never seen the

Dalhalla arena before was the

director, Stein Winge. He was

the man we wanted. He didn’t

really have time but

we took him up to

Dalhalla to give him

an idea of it, says

Stefan Sköld. When he

saw it, he accepted on

the spot.

Most often, the

director decides whom

he or she wishes to

work together with. But, this

time, Stein Winge was presented

with a team with a local

background.

Many trips back and forth

between Norway and Dalarna

took place. Discussions, creative

talks, different ideas and

opinions were exchanged.

The soloists were selected

with care. One requirement

was that they could sing in

Swedish. Another, that they felt

comfortable with the spoken

dialogue.

The creative team behind The Magic Flute.

STANDING: Stefan Sköld and Arne Almroth. Sitting in sofa:

Åsa L Tigerstrand, Stein Winge and Jesper KällqUist.

The conductor, Arne Almroth

was brought in at an early

stage and took charge of the

music. He was also responsible

for rehearsing the music.

– Being involved in this is

pure pleasure. The encounter

between Mozart’s brilliant

music and Stein’s desire to

approach this with so open a

mind is quite fantastic. He has

no respect for old conventions.

– Mozart had the same feeling

for the fantastic. He wanted

to fascinate the audience and

take them by surprise, too.

In the summer of 2008, the

conductor, Gintaras Rinkevicius,

who has appeared at Dalhalla

many times, was asked whether

he wished to participate. In

spite of a well-filled calendar,

he accepted.

– The entire orchestra will

be on stage. This will be a very

special production. But, then,

Dalhalla is a very special place.

A collective, daring artistic

mega venture. That’s what it

is all about. This summer, The

Magic Flute will be performed

at Dalhalla. This enormous

enterprise will culminate on the

7th of August, when we will

have progressed from the very

first idea (chaos in the positive

sense of the word) to premiere.

18


Stein Winge

Expect the unexpected when director Stein Winge

takes the audience with him into Dalhalla’s world of

fantasy.

How do you manage to rethink your interpretation now, when

you are staging an opera that you have staged so many times

before?

– I’m more motivated now than before because now I feel I may

have found a way of interpreting the opera. What is important,

here, is that we don’t have any villains or heroes. Dalhalla is a fantasy

world in itself and I want to exploit that as far as possible.

How do you see the different characters in a “Dalhalla perspective”?

– Papageno is a fairytale character – an artist, really, but he

suffers from authority anxiety and always does what people ask

him to do.

– The prince, Tamino, is used by the Queen of the Night to win

a battle against her opponents. The point here is that Tamino

doesn’t know where he is – he has come to a land and has no idea

why or how he landed up here.

– Actually, the Queen of the Night is the wicked one. Sarastro

turns out to be the leader of a strict religious community and

knows exactly which strings to pull in order to get his own way.

Both Tamino and Papageno are exploited by Sarastro and his clan.

Who is “right”, in fact? Who is wicked and who is good?

– Actually, the Queen of the Night dies in this battle. She is really

just a woman fighting for her child. Sarastro matches her but he

has more power. I sympathize with the Queen of the Night.

Sarastro must have been a real bastard.

What will meet the audience when they come to Dalhalla?

– Wish them welcome to an exciting performance in a magical

setting. The rest will be a surprise.

19


The Magic Flute – a popular

musical from the 18th century.

The Magic Flute was composed

because both Mozart

and Schikaneder were in need

of money. Mozart died quite

soon after the first night so

he never derived any financial

benefit from that opera. For

Schikaneder it was important

that he be allowed to sing the

part of Papageno. He wanted

to be the star turn himself and

be famous!

Why does the opera change

character between the acts? In

the first act, the Queen of the

Night is the wronged mother,

whose daughter has been abducted

by Sarastro.

In the interval, they “change

places” – it is thought that a

similar play was being performed

at another theatre in

Vienna at the same time as The

Magic Flute was to be staged.

They most certainly thought:

“Now, we’re building up the

same plot – we’d better give

the story a twist!”

There is an enormous difference

between the people

who lived in Mozart’s day

and people living today but

some things bring us together:

the fact that we are still bewitched

by Mozart’s music and

Schikaneder’s mysteriousness

and fantasy.

The director, Stein Winge, has

deliberately chosen to produce

an untraditional version of

The Magic Flute in the unique

environment of Dalhalla and,

thereby, present a drama

in which the Dalhalla arena

becomes one of the principal

characters and the rest of the

cast and the opera itself come

as an exciting surprise.

But, in order to give you

some idea of how Mozart and

Schikaneder produced their version

of The Magic Flute, here

comes the original plot.

When one approaches an opera

like The Magic Flute, one feels

weighed down by tradition but,

actually, it was a popular musical

in its day.

20


Synopsis

ACT I

Prince Tamino has been separated from

his hunting party and is pursued by a huge

serpent. He faints but is rescued by three

ladies-in-waiting dispatched by the Queen

of the Night and they all lose their hearts

to the handsome youth. They hasten back

to their mistress to tell her that they have

found a handsome prince. While they are

away, Papageno, the bird catcher, whose

job it is to snare birds for the Queen of

the Night, arrives on the scene. When

Tamino comes to his senses again, he thinks

Papageno has saved him and, after making

sure that the serpent is really dead, Papageno

is more than willing to accept the

honour. The three ladies-in-waiting punish

Papagena by putting a padlock on his

mouth. They give Tamino a portrait of the

Queen of the Night’s daughter, Pamina. He

falls in love with the beautiful maiden. The

Queen tells him that Pamina has been abducted

by Sarastro and she wants Tamino

to deliver her. Tamino promises to rescue

her. To assist him, he is given a magic flute

and Papageno is given a set of chimes.

Three youths are charged with the task of

guiding them to Sarastro’s castle.

Pamina escapes from her jailer, the black

slave, Monostatos, who lusts for her, but

he overtakes her. At this point, Papageno

arrives on the scene and Monostatos flees.

Papageno tells Pamina about the young

prince who is on his way to rescue her.

Aided by the three youths, Tamino has

reached the Isis temple and knocks on the

door. An ancient priest tells him that Sarastro

is no wicked spirit but a wise man who

has removed Pamina from her mother’s

bad influence. Tamino breathes a sigh of

relief when he finds out that she is still

alive and he plays his flute. Papageno and

Pamina hear the magic flute and hasten

to meet Tamino, but Monostatos and his

band overtake them. At this point, a choir

heralds the arrival of Sarastro.

Papageno is undecided but Pamina

wants to tell the true story to Sarastro,

who has seen through the whole intrigue

and punishes Monostatos. He has just

brought the captive Tamino to Sarastro

and had counted on receiving a reward.

This is the first meeting between the young

couple but the meeting is a short one since

Tamino has to continue into the temple.

ACT II

Sarastro and his priests decide to admit

Tamino into their number as one of the

initiated if he succeeds in passing the tests

they plan to subject him to and Tamino and

Papagena are led into room with instruction

not to speak to anyone. In the meantime,

Monostatos sneaks in to the sleeping

Pamina but the Queen of the Night orders

him to leave. She attempts to persuade her

daughter to murder Sarastro for having

abducted her. Pamina refuses and is saved

by Sarastro, who promises not to avenge

himself on her mother.

In the temple, Papageno and Tamino meet

an old woman, to whom Papageno wishes

to speak but, just as she is about to reveal

her identity, she is swallowed up into the

earth. Papageno has now learnt his lesson

but Tamino is put to the test when Pamina

comes in and is upset because he does not

speak to her. She threatens to kill herself.

Sarastro consoles her and explains that

Tamino must undergo more ordeals before

they can be united. Papageno speaks

again to the old woman, who explains

that her name is Papagena and that she

is only 18 years old but, just as he is about

to take her into his arms, she is carried

away. Pamina is distraught because she still

believes that Tamino has deserted her but

the three youths prevent her from committing

suicide and take her to Tamino,

who is about to undergo the final fire and

water ordeal. With the help of the magic

flute, they pass through the final ordeal

unscathed together.

Papageno also wishes to kill himself

because Papagena has disappeared but is

rescued by the three youths, who produce

his beloved. by magic. In a final attempt

to defeat Sarastro, the Queen of the Night

has forced her way into the temple together

with Monostatos, to whom she has

promised Pamina’s hand, but they are swallowed

up into the earth, accompanied by

thunder and lightning. In the closing scene,

the initiated priests sing the praises of Sarastro

and bid Pamina and Tamino welcome

into their community.

e

n

g

l

i

s

h

21


Biografier

Espen Fegran

Papageno

Eir Inderhaug

Pamina

Klas Hedlund

Tamino

Michael Schmidberger

President Sarastro

Susanne Elmark

Nattens drottning

Espen Fegran föddes i Norge

där han också fick det mesta

av sin musikaliska bildning.

Efter att ha studerat oboe

och sång vid konservatoriet

i Bergen gick han vidare till

Musikhögskolan i Oslo och

sedan till Operahögskolan

där han bland annat studerade

för Nicolai Gedda.

1985 anställdes han som

baryton vid Norska Nationaloperan.

1988 flyttade han till

Wiesbaden i Tyskland där

han, förutom Mozarts verk,

sjöng roller som Onegin,

Beckmesser, Belcore och

Spielmann.

1990 hade han titelrollen

som Gagarin i operan av

Haakon Berge som sändes i

TV.

Han har sjungit på

festivaler som Münchener

Bienale , Schweizinger Festspiele

och deltagit i mer än

40 nya operor.

Fegran är också en flitig

deltagare i Oslofjord Opera

Festival och i Spelet om den

heilag Olaf i Stiklestad och

gör ständiga gästspel på

Nationaloperan i Oslo.

Eir är utb. vid Rogaland

Musikkonservatorium, Opera

Akademiet i Köpenhamn

samt Solistklasse vid det

Kongelige Danske Musikkonservatorium.

Hon har sjungit med de

flesta av Norges Symfoniorkestrar

och har turnerat med

Rikskonsertene, Riksteatret

och Det Kongelige Teater

i Köpenhamn, där hon

debuterade som Barbarina

i Figaros Bröllop, 1999.

Samma år sjöng hon huvudrollen

som Giulia i Rossinis

Silkesstigen vid Malmö

Musikteater. Hon har även

varit engagerad vid Operan

i Nürnberg. Vid Deutsche

Oper am Rhein har hon

sjungit roller som Blonde i

Enleveringen och Adele i

Läderlappen.

2006 var Eir med i Les

Miserables vid Trøndelag

Teater och 2007 vid Göteborgsoperan

i roller som

Fiakermilli i Arabella, Blonde

i Enleveringen. Blonde

sjöng hon även vid Komische

Oper i Berlin där hon nu är

fast knuten.

I Norge är hon känd för

sin tolkning av Gudrun i

Spelet om Heilag OlaF (Stiklestad

spelet). 2007–2008

gjorde hon rollen som Solveig

i Peer Gynt.

Klas Hedlund är utbildad vid

Operahögskolan i Sthlm.

Han debuterade som

Alfred i J. Strauss Läderlappen

på Folkoperan.

Vid Kungliga Operan

har han gjort roller som:

Ecclitico Haydns Livet på

månen, Mozarts Don Ottavio

(Don Juan), Ferrando

(Cosi), Tamino (Trollflöjten),

Greve Almaviva (Barberaren

i Sevilla), Greve di Lerma

(Don Carlos), Hertigen

(Rigoletto), R. Strauss

Narraboth (Salome), En

sångare (Rosenkavaljeren),

Nemorino (Kärleksdrycken),

Edmond (Manon Lescaut).

Vid sidan av sin anställning

vid Kungliga operan

har han gjort roller som Tirsi

(Peris Euridice), Pasquale

(Haydns Orlando Paladino),

Momo (Rossis Orfeo) vid

Drottningholms Slottsteater,

Nero (Monteverdis Poppeas

kröning), Norrlandsoperan,

Riccardo (Scarlattis Il trionfo

dell’onore) i Paris, Bryssel

och Caen.

Han har även haft engagemang

vid Folkoperan,

Malmö Opera och Musikteater

och Finlands Nationalopera.

Han är en av våra mest

anlitade konsert och oratoriesångare

med en bred

repertoar.

Basen Michael Schmidberger

var efter studier på

Operahögskolan i Göteborg

anställd vid Operan i Dortmund

1998-2000.

Därefter har han framträtt

på Göteborgsoperan,

Värmlandsoperan, Vadstena

Akademien, Folkoperan,

Opera på Skäret och Kungliga

Operan.

Michael har gestaltat ett

trettiotal stora roller, bland

annat Ramfis och Kungen i

Aida, Sparafucile i Rigoletto

och många andra

klassiska roller.

Michael har varit konsertsolist

hos Finska Radiokammarkören

och mottog 2003

Svenska Wagnersällskapets

pris.

År 2004 medverkade han

vid Nobelbanketten.

På SödertäljeOperan har

Michael bl a gjort rollerna

Goffredo i Il Pirata och

Oroveso i Norma, båda av

Bellini, Padre Guardiano i

Verdis Ödets Makt.

För närvarande är

Michael engagerad vid

Kungliga operan. Nyligen

sjöng han på den TV-sända

Nobelprisutdelningen.

Susanne Elmark är hög

sopran, född i Danmark.

Hon har sjungit Nattens

Drottning i åtskilliga produktioner,

bl a på Deutsche

Oper i Berlin, Det Kongelige

Teater i Köpenhamn och

operan i Tel Aviv.

Zerbinetta i Ariadne

på Naxos är en av hennes

huvudpartier, som hon bl

a sjungit på Staatsoper i

München.

Som konsertsolist har hon

sjungit sopranpartier som

Bergs Lulu-Suite, Pergolesis

Stabat Mater och Mozarts

Exultate Jubilate med

Oslofilharmonien, Gewandhaus

i Leipzig och med S:t

Petersburg Philharmoni.

Hon har sjungit Adina i

Kärleksdrycken i Tokyo,

Valencinne i Den Glada

Änkan i Dublin, Gilda i

Rigoletto i Innsbruck och

Braunschweig och senast

Fiakermilli i Arabella i

Frankfurt.

Kommande engagemang

är bl a Zerbinetta på operan

i Köpenhamn, Nattens

Drottning i Frankfurt och

titelpartiet i Lulu på Teatro

Real i Madrid.

22


Magnus Kyhle

Monostatos

Kamila Benhamza

Papagena

Marie Alexis

Första dam

Katarina Böhm

Andra dam

Maria Sanner

Tredje dam

Magnus Kyhle utbildade

sig på Musikhögskolan och

Operahögskolan i Stockholm.

Sedan snart 25 år ingår

han i Kungliga Operans

fasta solistensemble där han

gjort över tusen föreställningar

i mer än hundra

roller. Bland de viktigaste

kan nämnas Loge och Mime

i Wagners Ringen, Herodes

i Strauss Salome och Canio i

Leoncavallos Pajazzo.

Under 1990-talet var han

anställd på Operahusen i

Darmstadt och Salzburg och

har sedan dess flitigt gästat

både Tyskland och Österrike.

Han har också sjungit

Herodes i Salome i Tokyo.

Magnus har arbetat med de

flesta stora operaregissörerna.

Som kuriosa kan nämnas

att han på Kungliga

Operan framträtt i samtliga

fyra tenorpartier i Mozarts

Trollflöjten.

Kamila Benhamza är utbildad

vid Guildhall School of

Music & Drama, London.

Musikaliska Akademiens

stipendiat 2003.

Kamila har sjungit Syster

Margaretha i The Sound

of Music på Göta Lejon,

Giulietta i Lloyd- Webbers

Aspects of Love och titelrollen

i Lehars Glada Änkan

(Arbisteatern).

För Säffleoperan har hon

sjungit Christel i Fågelhandlar’n

och Bronislava i

Tiggarstudenten.

Kamila sjöng rollen som

Zaïde i Mozart Short Cuts

på Grand Théâtre de Luxembourg,

Operan i Nîmes,

Caen, Vichy och Grenoble.

Hon har medverkat i Figaros

bröllop, Läderlappen,

Kärleksdrycken och Zoroastre

vid Glyndebourne

Festival Opera, BBC Night of

the Proms, Holland Festival,

Kungliga Operan och Drottningholms

Slottsteater.

Man har kunnat se

henne i Jonas Forsells opera

Träskoprinsessan där hon

gjorde titelrollen Stella samt

som Musetta i La Bohème

(Skånska Operan).

Sopranen Marie Alexis

är utbildad vid Kungliga

Musikhögskolan i Stockholm

och gick därefter vidare till

Operahögskolan i Stockholm.

1995-2008 var hon medlem

av Eric Ericsons Kammarkör.

Förutom i Kammarkören

har Marie varit solist vid

flera av de stora operahusen

i Sverige och har bla sjungit

rollen som Zerlina vid

Malmö Opera, Yniold i

Debussys Pelleas et Mellisande

på GöteborgsOperan

samt Voce dal cielo i Verdis

Don Carlo på Kungliga

Operan i Stockholm.

Hon är en ofta sedd gäst

vid olika kammarmusikfestivaler

i Sverige och utomlands.

Marie samarbetar regelbundet

med flera av Sveriges

namnkunniga dirigenter.

Marie Alexis är anställd i

Kungliga Operans kör som

första sopran.

Från och med årsskiftet

2008-2009 påbörjade hon en

anställning i Radiokören och

fick då en utökad möjlighet

till frilansuppdrag.

Sopranen Katarina Böhm

är utbildad vid Operastudio

67. Hon har även studerat

i Salzburg, London och

Stockholm.

Katarina är en efterfrågad

konsertsångerska med

en repertoar som spänner

från barock till nutid. Hon

har också medverkat i ett

flertal operaproduktioner

vid Vadstena Akademien.

Under säsongen

2006/2007 spelade hon

rollen som Annina i La Traviata

på Kungliga Operan.

Katarina Böhm har tilldelats

flera stipendier, exempelvis

av Konstnärsnämnden,

Kungliga Musikaliska

akademien och Drottningholmsteaterns

vänner.

Hon har varit anställd i

Radiokören och medlem av

Kungliga Operans kör.

Maria Sanner, alt, fick sin

utbildning vid Kungliga Musikhögskolan

i Stockholm,

där hon 2004 avslutade sina

studier med solist-diplom.

Med en repertoar som

sträcker sig från barock till

nutida musik, är Maria en

av Sveriges mest etablerade

unga altar.

Hennes hjärta slår extra

varmt för barocken och hon

har sedan 2007 ett återkommande

samarbete med

barockensemblen Arte dei

Suonatori i Polen.

Maria har framträtt i

Finland, Polen, Tyskland,

Schweiz, Spanien, Libanon

och på flertalet av Sveriges

stora konsertscener. Hon

har gjort konserter tillsammans

med flera av Sveriges

ledande barockensembler.

Maria har deltagit i två

operauppsättningar vid Vadstena

Akademie, Jordemor

och Kardinal i Byrgitta av

Carl Unander Scharin och

som Memorinan i Planeten

Opus Opera av Staffan Lundén

Welden. Båda uruppföranden.

23


Biografier forts

Randi Bjerge

Rat pack 1

Mikael Bellini

Rat pack 2

Christian Wegmann

Rat pack 3

Balcarras Crafoord

Förste rådgivare

Michael Axelsson

Andre rådgivare och

förste ceremonimästare

Randi Bjerge är utbildad

vid Norges Musikkhögskole,

Statens Operahögskole i

Oslo och har en Mastergrad

i konstnärligt utövande samt

tagit diplom vid Alexanderskolan

i Köpenhamn.

Vid sidan om sången

arbetar hon med att forska

och undervisa i hur psyket

påverkar det konstnärliga

utövandet.

Hon har bland annat

sjungit Antonia i Hoffmans

äventyr, Serena i Porgy

and Bess, Eurydike i Orfeus

and Eurydike, Genevieve

i Syster Angelica, Siebel i

Faust, Papagena i Trollflöjten,

Serpina i La Serva

Padrona samtidigt som hon

arbetat med förebyggande

verksamhet vid Helsingborgs

Symfoniorkester och skrivit

boken ”Släpp Taget”.

Barockmusiken ligger

kanske Randis hjärta

närmast. Hon arbetar

också som lärare vid Malmö

Musikhögskola samt har

specialiserat sig på problem

som kan uppstå för artister

i samband med konstnärligt

utövande.

Mikael Bellini har studerat

vid Kungliga Musikhögskolan

i Stockholm och gjort

sig känd som Skandinaviens

främste countertenor.

Efter en kritikerrosad debut

i titelrollen (Don Juan)

i A. Melanis opera l’Empio

punito vid Vadstena

Akademien 1986 blev

Mikael snabbt efterfrågad

som operasångare, uppskattad

både för sin röst och för

sin skådespelartalang.

Rollerna inkluderar flera

av operalitteraturens främsta

partier skrivna för manlig

alt. Han har medverkat

i produktioner vid Kungliga

Operan i Stockholm,

Drottningholms slottsteater,

Norrlandsoperan och Nationaloperan

i Riga.

Konsertrepertoaren

omfattar altpartier i de stora

sakrala verken av J S Bach,

Händel, Vivaldi, Purcell och

flera moderna verk.

Mikaels intresse för

1900-talsmusik har också

lett till att flera tonsättare

komponerat musik direkt

för honom.

Född i Bayern/Tyskland och

började sin sångarbana

vid Musikgymnasium der

Regensburger Domspatzen.

Efter studierna ägnade

han sig på heltid åt vokalensemblemusiken.

Tillsammans med vokalsextetten

Singer Pur, en av

Tysklands mest framgångsrika

vokalensembler har han

givit konserter över hela

världen.

1998 flyttade han till

Stockholm. Efter tre års

tjänstgöring i Radiokören

är han numera fast anställd

som korist i Kungliga Operans

Kör.

Christian Wegmann är en

flitig gäst i flera olika vokalensembler

för tidig musik i

Europa. Här i Sverige är han

medlem i ensemblerna Feria

VI och Lamentabile Consort.

Balcarras Crafoord är utbildad

vid Guildhall School of

Music and Drama i London.

Balcarras har deltagit

i operaproduktioner på

GSMD: Claudio i Beatrice &

Bènèdict, Syskos i Sånger

på en bro, samt titelrollen i

Figaros bröllop.

Han har gjort Sjvonder i

Ärret vid Vadstena Akademien

samt varit engagerad

i kören på Drottningholms

Slottsteater.

För Skånska Operan har

han sjungit Shaunard i

La Bohème och Greven i

Figaros Bröllop.

2008 Papageno i Trollflöjten

för Opera Vox.

Han har sjungit bassolopartierna

i de stora oratorierna

av Bach och Händel

både i Sverige och utomlands

och har en bred sakral

repertoar.

Michael Axelsson studerade

klassisk sång vid Kungliga

Musikhögskolan samt

Operahögskolan i Stockholm.

Redan som liten gjorde

han soloframträdande som

gossopran i Lohengrin,

Trollflöjten och En sällsam

historia på Kungliga

operan.

Han har spelat Don

Curzio i Le Nozze di Figaro

och Ecclitico i Il Mondo

della Luna på Drottningholms

Slottsteater, Doktor

Cajus i Falstaff på Kammeroper

Schloss Rheinsberg

och Ferrando i Così fan

tutte på Kungliga operan.

Han har också varit med i

Norrlandsoperans uppsättning

av Trollflöjten som

Tamino/Väktare/präst.

Michael Axelsson

framträder ofta och gärna

i oratorier som t ex Bachs

Johannespassionen,

H-mollmässan och Brittens

St Nicolas.

Han har också sjungit i

konsertversionen av Bizets

Carmen med Stockholms

Symfoniorkester.

24


Staffan Alveteg

Andre ceremonimästare

Staffan Alveteg har studerat

sång för Arne Lundmark

och genomfört interpretationsstudier

för bla Richard

Trimborn, Nicholas Carthy

och BengtÅke Lundin.

Han är medlem i Eric

Ericsons Kammarkör och

Radiokören.

2001 var han anställd vid

Kungliga Operan och gjorde

rollerna: Ceprano i Rigoletto,

Andre väktaren i Trollflöjten,

Fjärde ädlingen i

Lohengrin, Prästen i Clara

och UngHadar i Hummelhonung.

Han har arbetat

på Drottningholmsteatern,

Vadstena Akademin och

med Underjordiska barockbolaget.

Staffan har även varit

med och uruppfört nyskriven

svensk kyrkomusik:

Mässa av Leif Johansson och

Påskoratorium av Roland

Forsberg (2007).

2008 var han solist i

Järnets förbannelse av

V. Tormis med Radiokören

under Gustaf Sjökvists ledning,

som direktsändes i P2.

Jesper Kjällquist

Scenograf

Som ”kulturingenjör” och

scenograf arbetar Jesper

Kjällquist i brytpunkten

mellan konst och teknik.

Han har varit verksam

med teater och teknik i över

trettio år, först med en rad

fria teatergrupper, bland annat

i Lund, Malmö och Gävle.

Därefter var han verksam

vid Dalateatern under tio års

tid som belysningsmästare,

scenmästare och teknisk

samordnare.

Han har ett nära samarbete

med Bröderna Park

AB. Där fungerar han som

idéspruta och projektdesigner.

Hans kontaktnät är stort

och ur det bildar han team,

med rätt kompetens kring

varje produktion.

Jesper Källquist har

arbetat i Dalhalla under cirka

åtta säsonger.

Åsa L Tigerstrand

Kostymtecknare och designer

Åsa började som praktikant

på Dalateaterns kostymateljé

1992 och har sedan varit

teatern trogen.

Hon har arbetat som teaterskräddare

vid olika teatrar

runt om i Sverige, bland

annat vid ett flertal tillfällen

på Göteborgs Operan.

Åsa har även erfarenheter

från att arbeta med rekvisita/

attribut, som masktekniker,

påklädare och som produktionsansvarig

för klädmärket

Klädd i konst.

Hon hjälpte också till med

kostymerna till Dalhallas tidigare

uppsättningar av Arn.

Arne Almroth

Musikaliskt ansvarig

Andre dirigent

Arne Almroth är musikaliskt

ansvarig för årets uppsättning

av Trollflöjten i Dalhalla.

Almroth är utbildad vid

Kungliga Musikhögskolan

i Stockholm där han bl a

studerade för den legendariske

svenske dirigenten Eric

Ericson.

Arne arbetar regelbundet

med körer och orkestrar

i Skandinavien och är en

uppskattad och efterfrågad

gästdirigent och coach. Hans

repertoar spänner över hela

den västerländska konstmusiken

från Bach och Händel till

Pärt och Theodorakis.

1998 till 2006 var han en av

de konstnärliga ledarna vid

Olavsfestspelen på Stiklestad

i Norge. Han har också verkat

som kormästare för den internationellt

framstående Eric

Ericsons Kammarkör. Bland övriga

engagemang kan nämnas

konserter i Sverige och Norge

med Nordiska Kammarorkestern

(Brahms: Ein Deutsches

Requiem) och nyårskonserter i

Trondheim (Haydn: Die Schöpfung).

Här i Dalhalla mötte vi Almroth

senast när han dirigerade

musik av Mikis Theodorakis

vid tonsättarens 80-årsdag

med bl.a. Stockholmsorkestern

och Mikael

Samuelsson.

Stein Winge

Regissör

Stein Winge har regisserat

mer än 150 uppsättningar,

framförallt verk ur den

klassiska repertoaren;

Shakespeares Hamlet,

Richard II och III, King Lear

och Otello, Goethes Faust,

Tjeckovs Tre systrar och

Onkel Vanja, grekiska

tragedier och de flesta av

Ibsens pjäser.

Stein Winge har under

de senaste åren etablerat

sig som operaregissör.

Hans uppsättning av Boris

Godunov i Geneve 1993

blev en succé som också

sattes upp vid Lyric Opera

i Chicago och vid Houston

Grand Opera. Han debuterade

vid Theatre de la

Monnaie i Bryssel med Puccinis

Tryptyken (Il Trittico)

1995 och har där sedan

även regisserat Musorgskij´s

Chovansjtina och en ny

produktion av Sjostakovitjs

Lady Macbeth (samproduktion

med Gran Teatre del

Liceu i Barcelona).

2002 återvände Winge

till Bryssel för att göra

Cavalleria Rusticana/

Pajazzo och för en nypremiär

av Chovansjtina i både

Bryssel och Madrid under

2003.

Forts sid 26.

25


Biografier forts

Vid Deutsche Oper am

Rhein har Winge regisserat

Katja Kabanova, Jenufa,

Fallet Makropulos och

Den lilla listiga räven.

Winge har också regisserat

Tosca i Bonn, Boris

Godunov i Düsseldorf och

Eugen Onegin.

Bland Stein Winges

senare uppsättningar kan

också nämnas Pelléas et

Mélisande i Strasbourg,

Den flygande holländaren

vid English National

Opera och Tristan och

Isolde vid Bastille Operan i

Paris.

Vid Den Norske Opera i

Oslo, där Stein Winge sedan

av 2000 är chefsregissör har

han bl a regisserat Otello,

Macbeth, Falstaff och La

Traviata.

På Dramaten i Stockholm

har han regisserat Ibsens En

folkefiende och Shakespeares

Det blodiga parlamentet

och på Kungliga

Operan i samma stad satte

han 2002 upp Don Giovanni.

Stein Winge har också

regisserat samtida pjäser

bl a Tankred Dorsts Merlin,

Botho Strauss Die Zeit und

das Zimmer och Dorfmans

Döden och Jungfrun.

Stein Winge har arbetat

vid alla norska teatrar och

har också gjort flera produktioner

för TV.

DalaSinfoniettan

DalaSinfoniettans kör

Gintaras Rinkevicius

Dirigent

Gintaras Rinkevicius är

sedan 1988 chefdirigent

och konstnärlig ledare för

Litauens nationalsymfoniker

med vilken han har givit

konserter bl a i Moskva,

St Petersburg och Paris.

1996 blev han musikalisk

ledare och chefdirigent för

Lettlands Nationalopera.

Utbildad i St Petersburg

och Moskva och har vunnit

flera internationella dirigenttävlingar.

Gintaras dirigerar varje år

symfoniorkestrar över hela

Europa och har samarbetat

med flera kända solister.

Han har dirigerat

flera operauppsättningar

på Litauens nationalopera,

såsom Nabucco, Tosca och

Salome. Han har gästat

operan i Oslo och GöteborgsOperan.

Han har varit chefdirigent

för Malmö Opera och

Musikteater, där han dirigerat

Aida, Eugen Onegin

samt Otello.

För Dalhalla Opera är han

ofta engagerad och har

bl a dirigerat Turandot,

Aida och Carmen.

DalaSinfoniettan är Dalarnas

symfoniorkester - en professionell,

heltidsanställd ensemble

som bildades 1988.

2003/2004 byggdes

orkestern ut med 8 nya

tjänster till nuvarande 28

musiker, något som givit

nya förutsättningar att

utvecklas. Målet är att vara

en mångsidig, flexibel och

spännande orkester med

bredd i programutbudet

både när det gäller den

klassiska repertoaren och i

samarbete med musiker från

andra genrer.

Orkestern är omtyckt

av publik, dirigenter och

artister för spelglädjen,

generositeten och den

särdeles goda kamratandan.

Konstnärlig ledare och chefdirigent

är Bjarte Engeset.

DalaSinfoniettan har ett

länsmusikuppdrag och ger

över 80 konserter varje år.

Musiken hörs i konserthallar,

kyrkor, gymnastiksalar,

hembygdsgårdar, parker och

församlingshem.

DalaSinfoniettan ger

varje sommar flera konserter

i Dalhalla och vid Musik vid

Siljan.

Sedan 2006 deltar man i

den återkommande Vinterfest

med Martin Fröst som

konstnärlig ledare.

DalaSinfoniettans kör består

av cirka 40 sångare från hela

Dalarna.

Några av körens medlemmar

jobbar med musik även

till vardags eller är musikstuderande,

de allra flesta har

dock helt andra huvudsakliga

sysselsättningar; alla

med körsången som stort

fritidsintresse.

Kören startades 1994

i samband med Musik i

Dalarnas/Operahögskolans

uppsättning av Tjajkovskijs

opera Eugen Onegin, och

har sedan dess medverkat

i flera operauppsättningar

både i Dalhalla och på turné

i länet, liksom i ett flertal

konserter på egen hand och

tillsammans med DalaSinfoniettan.

Körledare sedan starten

är Gudrun Domar, sångpedagog

och lärare vid Dansoch

Musikskolan i Falun.

Repetitör är Anita Agnas,

lärare vid Musikkonservatoriet

Falun och Musikhögskolan

i Stockholm, även

ofta anlitad som musiker i

DalaSinfoniettan.

26


27


Wolfgang Amadeus

MOZART

Hur presenterar man Mozart - ”Miraklet som Gud

lät födas i Salzburg”?

Om man googlar på Mozart får

man upp mer än 59 500 000 träffar.

Hyllmeter efter hyllmeter med

böcker berättar om underbarnet,

den gudabenådade musikern och

kompositören. Av alla erkänns han

som musikhistoriens största naturliga

geni.

Hans far Leopold Mozart, som också

var musiker, ägnade all sin tid åt

sonens uppfostran och tog med

honom på turnéer runt om i Europa

för att visa upp sonens begåvning.

Som vuxen hade han inte alltid lätt

att få arbete. Under olika perioder

var han anställd vid Salzburgs hovkapell

men bosatte sig senare i Wien

som fri konstnär. I hela sitt liv hade

han problem med ekonomin och sin

svaga hälsa. 1782 gifte han sig, mot

faderns vilja, med Constanze Weber,

vars syster han tidigare varit förälskad

i.

Mozart var en lysande pianist, han

improviserade och komponerade

redan vid sex års ålder. Hans första

symfoni kom till när han var åtta

år, hans första oratorium vid elva

och hans första opera skrev han vid

tolv års ålder. När han var sjutton år

skrev han sex stråkkvartetter. Ingen

har åstadkommit så mycket inom

olika områden så tidigt i livet.

”För mig kommer operan före allt

annat”, skriver han år 1782. Han för

in en ny mänsklig värme, ett nytt

känslodjup i karaktärerna på scenen.

Genom hans musik får de liv.

Arbetet med Trollflöjten påbörjade

Mozart i mars 1791. Operan

var ett konstverk för folket på deras

språk med folkvisans tonfall. Den

hade premiär den 30 september

och blev en stor framgång. Då hade

Mozart bara drygt två månader kvar

att leva.

”Det var som om hans kropp bränt

slut under elden av hans andes oerhörda

produktion.” *

* Julius Rabe ”Musiken genom

tiderna”.

W. A. Mozart föddes den 27 januari 1756 i Salzburg och

avled den 5 februari 1791 i Wien.

Library of Congress Prints and Photographs Division

28


Mitt i Borlänge

ligger museet till Jussi Björlings minne.

Se den stora utställningen!

Två våningar med bl.a. ett dussintal scendräkter.

Lyssna

till Jussis många inspelningar och se honom på video!

Fördjupa

dig i böckerna, klippen och programmen!

www.stiftsgarden.org

Varmt Välkommen till

Stiftsgården Rättvik

- en mötesplats för många!

Bo hos oss när du besöker Dalhalla.

Mat och vila i underbar miljö, (alkoholfritt).

Öppet året runt!

Stiftsgården Rättvik

Kyrkvägen 2, 795 32 Rättvik

Tel 0248-79 78 00, bokning 0248-79 78 17, fax 0248-79 78 10

info@stiftsgarden.org www.stiftsgarden.org

Försäljning

bl.a. stort urval av CD och DVD med Jussi.

”Av alla sångarmuseer, är Björlings bäst”

(The Gramophone)

Öppettider

Juni – augusti: mån – fre 11–18, lör 10–14, sön 12–17

Övriga året: tis – fre (utom helgdagar) 12–17

Inträde: 40 kr, studerande 20 kr.

Borganäsvägen 25, 784 33 Borlänge

Tel 0243-742 40, fax 0243-742 41

E-post jussibjorlingmuseet@borlange.se

www.borlange.se/jussibjorling

URPREMIÄR

Lördag 12 december, söndag 13 december 2009

Julmarknad 15.00-16.30 Julkonsert 17.00-18.30

Julkonsert i Dalhalla

Charlotte Perrelli Lasse Kronér

Stort Luciatåg. Folkmusik. Totalt upp emot 300 medverkande!

Mora Kammarkör. Borlänge Kammarkör.

Elever från: Musikkonservatoriet, Falun.

Haraldsbogymnasiets Musikestetiska program, Falun.

Rättviks Gymnasiums Musikestetiska program.

Vuxen: 345 kr, ungdom: 195 kr, inkl. serviceavgift, onumrerad ståplats.

Biljettköp: www.dalhalla.se

Siljan Turism 0248-79 72 00, Visit Falun: 023-830 50

Borlänge & Co 0243-25 74 90, Ludvika Turism 0240-860 50


Om Dalhalla

Pingsten 1991 väcktes Dalhalla – som då hette

Draggängarna – ur sin anonymitet. Sångerskan

och radioproducenten Margareta Dellefors tipsades

om kalkbrottet som efter 50 års brytning

gröpts ur till en alldeles naturlig amfiteaterform.

Inspirerad av Wagners Valhall i kombination

med Dalarna fick arenan sitt namn – Dalhalla.

Brottet är 400x175x60 meter stort, mått som

bildar ett slags tredimensionellt gyllene snitt.

Detta tillsammans med skrovliga ytor, är anledningen

till den särdeles fina akustiken. Platsen i

sig är en stor skönhetsupplevelse med sin medelhavsgröna

sjö.

Föreningens f.d. hedersordförande, hovsångerskan

Birgit Nilsson, sköt den 23 juli 1994 startskottet

för premiärkonserten. Sedan dess har

mycket hänt i Dalhalla och arenan är numera

etablerad som en av världens vackraste utomhusscener.

Arenan har utvecklats genom stora

investeringar (ca 60 Mkr) och förbättringar sker

för varje år. Det finns 4000 platser, en scen på

över 600 m 2 , restaurang och toaletter men det

finns ändå mycket kvar att utveckla och förbättra.

Antalet konsertbesökare har ökat från ca

38 000 sommaren 1997 till ca 100 000 sommaren

2007. Vad gäller guidade visningar tillkommer ca

15 000 besökare/år. Säsongen pågår från juni till

början av september och innehåller över 30 evenemang

inom olika musikgenrer - varav opera är

Dalhallas signum.

Dalhalla ägs fr o m sommaren 2007 av Dalhalla

Förvaltning AB som arrenderar marken av Rättviks

kommun. Verksamheten bedrivs av föreningen

Dalhallas Vänners dotterbolag, Dalhalla AB.

Den som så önskar kan bli medlem i Föreningen

Dalhallas Vänner och därigenom bli delaktig i

arenans fortsatta utveckling.

Dalhalla AB, styrelseordförande: Leif Borgert • Föreningen Dalhallas Vänner och Dalhalla Förvaltning AB, styrelseordförande: Ann Beskow

Föreningen Dalhallas Vänner, hedersordförande: Margareta Dellefors • Verkställande direktör: Håkan Ivarson

Konstnärlig ledare för Dalhalla Opera: Stefan Sköld • Marknadsföring, försäljning och press: Jill Sand

Kansli: Carina Traung • Ekonomi: Per Sundström, Karin Ingesbo • Producent: Pia Park • Ljud och ljus: Bröderna Park AB

Fotograf: Per Eriksson • Grafisk design: Höglund Design • Tryck: Intellecta Strålins


– Tack till Statens Kulturråd –

Vill du få fina erbjudanden och information från

Dalhalla med chans att vinna Dalhalla-biljetter?

Anmäl dig på www.dalhalla.se!

Dalhalla arbetar ständigt med att förbättra säkerheten.

Gång-, respektive bilvägen är separerade från varandra.

Publiken uppmanas använda gångvägen till och från

parkeringen och att inte gå ut på bilvägen, då detta kan

medföra stor fara.

HÖGLUND DESIGN, 2009 • TRYCK: INTELLECTA STRÅLINS

Dalhalla • Box 1 • 795 21 Rättvik • tel 0248-79 79 50 • fax 0248-79 79 60

info@dalhalla.se • www.dalhalla.se

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!