2018

Nummer 3 2018. Sedan 1963. Stockholms nations tidning. 

Reccekrönikan Nils i New York Kvinna i akademien

REDAKTIONEN 

REDAKTÖREN HAR 

ORDET 

Ett tag innan valet gav jag mig, i strid mot min 

princip, in i en diskussion på internet. En 

företrädare för ett politiskt ungdomsförbund hade 

på ett ganska arrogant sätt avfärdat en väljare som var 

orolig för en särskild folkhälsoaspekt av det lagförslag som 

diskuterades. När väljaren sedan bett att få se forskningsstödet 

för ett visst påstående hade företrädaren utstött 

nedlåtande att han visst kunde få “lite läsning”: Varpå 

sagda ungdomsförbundsmedlem postade länkar till två 

artiklar som tillsammans utgjorde cirka 120 sidor. Det var 

bara det att ingen av artiklarna hade med påståendet att 

göra. Företrädaren värjde sig och hävdade att han svarat på 

“vad som efterfrågades” (på något mystiskt sätt, antagligen 

via telepati, hade väljaren tydligen efterfrågat information 

om något helt annat än vad som diskuterades). Det var, 

än en gång, bara det att artiklarna på grund av de forskningsdesigner 

som använts inte gav stöd för “vad som 

efterfrågades” heller. Men att läsa artiklarna och komma 

fram till det här tar tid. Och den som nu tar sig tid måste 

även besitta specialistkunskaper i statistik och ekonometri 

för att kunna genomskåda bluffen. Det här är ett skräckexempel 

på hur man inte bör argumentera för sin sak. 

Min, kanske naiva, bild av universitetet är som en civilitetens 

högborg. Alla uppsatsseminarier präglas säkert inte 

av respekt, saklighet och intellektuell ärlighet, men mina 

har gjort det. Den akademiska opponeringen är en idealmodell 

för alla typer av sakdiskussioner och vi, politiker 

såväl som väljare, borde följa den i alla situationer, alltid, 

under alla omständigheter. Våra bästa sidor som (ibland) 

lockas fram av universitetet förtjänar hela världen att se. 

Curator curatorum emeritus Filip Dumanski, och säkert 

många med honom, brukar säga att universitetet står 

för utbildningen men att nationerna står för bildningen. 

Tillsammans gör de två dig inte bara till en mer lärd utan 

kanske även bättre människa. De många respektfulla och 

framförallt ömsesidigt nyttiga diskussioner om allt från 

feminism till kapslade oändligheter av konjunkta sannolikheter 

(det är inte lika pretentiöst som det låter) som jag 

haft, huttrandes, på Nationens innergård får mig att tro att 

han har rätt. De har varit diskussioner där vi, istället för 

att använda forskning som något man kastar i ansiktet på 

meningsmotståndaren för att den inte ska märka att man 

flyttar pjäserna, korsbefruktat expertiser och kommit att 

förstå verkligheten bättre. Ni recentiorer som har valt just 

Stockholms nation till er egen är välkomna med öppna 

armar in i en gemenskap som utklassar alla världens 

ungdomsförbund. Och ett hett tips till nästa val: om forskningen 

inte stödjer din åsikt kanske du bör byta. 

Jag har ängslat mig en hel del kring den här texten. Jag 

har varit rädd att den skulle bli alltför högtravande och 

självgod. När tvivlen krypit sig på har det varit skönt att 

veta att oavsett om jag lyckas eller misslyckas så kommer 

resten av sidorna att fyllas med idel femettor. Och så blev 

det också! Sonya föreläser om festligheter, Amela förklarar 

varför det saknas ett rum i nationshuset och Nils ger oss en 

första rapport från New York (delstaten alltså). Vad Lejla 

har för sig får ni vänta till nästa nummer för att få veta. 

Hyvää ruokahalua, 

Er redaktör 

Ansvarig utgivare 

Karin Karsten 

1Q@stockholmsnation.se 

Annonsförsäljning 

holmiensis@stockholmsnation.se 

Tryck 

Wikströms Tryckeri AB 

018-15 62 90 

Omslagsfoto 

Robert Tang 

Fotograf 

William Persson, Eric 

Palmberger, Robert Tang, 

Fredrik Moberg 

Kontakt 

Drottninggatan 11 

753 10 Uppsala 

072-964 75 50 


Mattias Forsgren 

Redaktör 

2

REDAKTIONEN 

Mattias Forsgren 

Redaktör 

Lejla Cato 

Redaktionssekreterare 

Amela 

Muratspahić 


Lyssnar just nu på: 

Bat Country Gurls. Sök på Youtube. 

Om jag bara fick lyssna på en låt 

resten av livet: 

Essential Mathematics for Economics. 

Tyvärr. 

Vill (men har inte råd) att köpa just 

nu: 

Om vi stryker “just nu” ur frågan är svaret 

en Cartier Tank. 


Min nyinflyttade vinylspelare, där min 

(enda) platta med Nina Simone rullar 

kontinuerligt. 

Läser just nu: 

”De kommer drunkna i sina mödrars tårar” 

samtidigt som jag försöker undvika att 

drunkna i mina egna tårar. 

Vill (men har inte råd) att köpa just 

nu: 

Nya plattor till skivspelaren, för även Nina 

Simones stämma blir tröttsam till slut. 


Drömmer mig gärna bort till Paris-semestern 

i somras med Spotifys ”Souvenirs”-lista. 

Rekommenderas starkt! 


Tyvärr blir det mest kurslitteratur, men 

läser gärna utdrag ur Simone de Beauvoirs 

“Det andra könet”. 

Vill (men har inte råd att) köpa just 

nu: 

Ett par nya, helt vanliga iPhone-hörlurar 

(utan glapp)! 


Herside Story. 


Ingenting. 


nu: 

Ost. 

Sonya Sammarco 


Nils Norström 


Henric Mörch 

Art Director 


Hey Baby, oktoberfest-remixen 


Between the World and Me av Ta-Nehisi 

Coates 


nu: 

Flygbiljetter till ett tropiskt klimat! 


The Blaze´s senaste skiva. 


Utmattande mängder kurslitteratur. 

Favoriten är nog “The Story of Stuff” av 

Annie Leonard. 


nu: 

En moped. Tänk vad härligt det skulle vara 

att glida runt i Uppsala med en liten Vespa! 


KLAVIER av Rammstein. Lyssna du också, 

jag lovar att det inte är vad du förväntar 

dig. 


Homo Deus av Harari, för att det inte 

räcker med skolans kurslitteratur. 


nu: 

Kan man köpa fritid? Är det dyrt? 

Kalina Wikholm 

Art Director 

INNEHÅLL 

Nummer 1 2018 

1Q har ordet 4 

Reccekrönikan 5 

Nils i New York 7 

Om Elsa Eschelsson 8 

Arbetsnamn: Bakfickan 10 

Bildcollage 13 

Uppsalavyn 15 

Hedersledamoten 16 

Till slut tar det emot 18 

Recept - Ett slag för det speciella 21 

Guide till Gasquer 22 

Citius, Altius, Fortius 26 

Pyssla med Holmiensis 28 

Kuratelet 30 

3

NATIONEN 

1Q HAR ORDET 

Kära Stockholmare, 

Efter en sommar med tropiska temperaturer var det nog 

ingen som längtade efter att plocka fram höstskorna, sätta 

på sig en varmare jacka och dra ner mössan över frusna 

öron. Ändå tog hösten mig med storm med dess vackra 

färger på träden och krispiga höstluft. 

Det märks även på Stockholms nation att det har blivit 

höst. Salarna är åter fulla av ämbetsmän och på torsdagarna 

är kön återigen förbluffande lång. Även om Stockholms 

nation verkar vara sig lik så har mycket hänt under 

sommaren. I huset pågår nu arbetet med en stor ombyggnation. 

Bakom dörrarna vid garderoben väntar snart en ny 

lokal, redo att välkomna er alla in. Här på kontoret har 

Tredje kurator Malcolm Sterky, Restaurangchef Patrik 

Viklander och undertecknad tillträtt våra poster. Det är 

med stor entusiasm och stort engagemang som vi alla tre 

påbörjat höstterminen. 

Vad har vi att vänta av denna höst? STHLMS-veckan, 

S.N.A.K. och Hösthelgen är alla avbockade, men 

i november respektive december hägrar Gåshelgen och 

Luccehelgen. Däremellan ska tematorsdagar, kulturkvällar 

och idrottsevenemang klämmas in. Vilken höst! Inget av 

detta vore möjligt utan Stockholms nations fantastiskt 

härliga och flitiga ämbetsmän. Är du själv inte en av dem 

men önskar att bli det, tveka inte att höra av dig till mig. 

Det finns fortfarande några enstaka vakanser som väntar 

på dig! 

Under Första lagtima höstlandskap den 24 september 

valdes Victor Wiberg till Andre kurator och Gustav 

Demmelmaier till Barmästare för perioden 2019. Patrik 

Viklander omvaldes till Restaurangchef för vårterminen 

2019. Det känns märkligt att redan vara i färd med 

förberedelserna inför våren: nästa vecka drar exempelvis 

planeringen inför Valborg 2019 igång. Det är dock 

min bestämda åsikt att god planering är ett måste för 

ett lyckat projekt. Kuratelet arbetar för att bidra till att 

studentlivet ska vara våra medlemmars bästa tid i livet. 

Vid betraktandet av alla nuvarande planer inför hösten 

känner jag mig därför förväntansfull och också lite stolt. 

Min förhoppning är att Stockholms nation kommer sätta 

guldkant på våra medlemmars tillvaro under hösten. Har 

du själv idéer som du vill förverkliga? Prata med oss så 

kanske vi kan genomföra dem tillsammans. 

Avslutningsvis vill jag välkomna er tillbaka till Stockholms 

nation efter den långa sommaren. Jag hoppas att vi ses på 

någon av Nationens kommande evenemang. Glöm heller 

inte att du alltid är välkommen in till oss på kontoret för 

att ventilera tankar eller bara slappna av från vardagsstressen. 

Stockholms nation ska vara en plats dit du trots höstrusket 

ändå tycker det är värt att dra på sig höstkläderna för att 

komma till. Med det sagt, låt höstterminen 2018 börja! 

Karin Karsten 

Förste kurator 

4

NATIONEN 

RECCE- 

KRÖNIKAN 

Av: Sofia Blomqvist 

5

NATIONEN 

”Fia, skärp dig, ska du börja plugga direkt?!” sa 

min äldre bror till mig när jag blivit antagen 

till Uppsala universitet. ”Det är så jävla typiskt 

dig, ska du inte leva lite innan? Ha lite kul?” Om 

han bara visste… 

För ett år sedan satt jag och min nuvarande rumskamrat 

Viktor ute på baksidan av vår gamla gymnasieskola. Det 

var sol, fiskpanetter till lunch, en bra cigg, livet på en pinne. 

Han frågar mig om mina planer efter sommaren. Och som 

vanligt under det sista året hade jag ingen aning. Jobbigt 

att erkänna med tanke på att Viktor var en sån där vidrig 

människa som hade hela livet planerat. Utan tvekan kastar 

han ur sig att han behöver en rumskompis till Uppsala, 

han hade alltså redan antagit att han skulle komma in. Hm, 

jag gillar ju att göra sådant som inte förväntas av mig, och 

att börja plugga direkt skulle definitivt vara en sådan sak. 

En utmaning, kul! Och min pappa hade ju studerat där. 

Tydligen den bästa tiden i hans liv. Inte när hans tre barn 

föddes eller när han gifte sig eller så, utan tiden i Uppsala, 

det var där han upplevt kulmen av sitt liv. ”Jag söker väl 

in då”. Senare samma dag, på väg till mitt gamla jobb, en 

middagsrestaurang på Kungsholmen i Stockholm, skickade 

jag, impulsiv som jag är, iväg ett mail till skolans studie och 

- yrkesvägledare för att få hjälp med ansökan. Sommaren 

kommer, jag söker in utan egentliga planer på vart studierna 

ska leda, utan att känna någon, utan att ens fundera över det 

faktum att jag inte tar någon paus, det var plattan i mattan. 

Två dagar efter skolstart: det här sög ju, fan. Klassen sög, 

Ångströms sög, cykeln sög, allt! Jag hade en vän, men det 

var mer som en ömsesidig överenskommelse om att vi 

skulle hänga tills vi hittade andra vänner, bara för att inte 

vara ensamma. Vi skulle gå och skriva in oss på Stockholms 

nation. För mig fanns det ingen annan nation, pappa hade ju 

varit ”ninna” där -82, man måste ju ”föra vidare arvet”. Sen 

gick vi tillbaka till klassen och jag insåg att jag hade glömt 

min dator. Jag har funderat över vad som hade hänt om jag 

inte glömt min dator i inskrivningen den dagen. Vill gärna 

se det som att det var ödet. Det var nämligen då jag började 

prata med Hanna och Artur. Och i slutet av det mötet hade 

jag hejdlöst hoppat ut över stupet och sökt till klubbverket. 

Det var där det började för mig, det var då det blev bättre 

för mig, och fysiken 08.00 en tisdag inte kändes lika tung. 

Terminen som klubbverkare, wow, det var ju speciellt… 

Hade aldrig trott att jag skulle få uppleva något så sjukt 

faktiskt. Och jäklar vilket gäng vi var. Oj, vad mycket jag 

lärde mig om mig själv! Framförallt att jag inte då var helt 

lätt att ha och göra med som klubbmästare… förlåt för 

det Thor och Malcolm. Jag kan helt ärligt inte se mig själv 

i Uppsala utan att vara en del av Stocken, hur klyschigt 

det än låter. Och på något sätt hatar jag att jag blev den… 

Något som jag pratat mycket om med vänner här är hur 

det finns en obehaglig kraft, man kan nästan kalla det ett 

beroende, som bara blir starkare och starkare ju mer tid 

man spenderar här på Stockholms nation. Och jag älskar 

det! Ni förstår inte hur tacksam jag är att jag blivit en del 

av detta, att jag inte åkte till Bali för att hitta mig själv, eller 

började jobba på Ica som polarna i Stockholm, vilket kanske 

egentligen var det jag behövde. Men då hade det inte varit 

som det är precis nu, och i det här nuet mår jag så jävla bra, 

är jag så jävla nöjd. 

”Fia, skärp dig, ska du börja plugga direkt?!” sa min äldre 

bror till mig när jag blivit antagen till Uppsala universitet. 

”Det är så jävla typiskt dig, ska du inte leva lite innan? Ha 

lite kul?” Om han bara visste… 

Sofia Blomqvist 

6

NATIONEN 

NILS I NEW YORK 

Under den här terminen är jag på utbyte till 

Cornell University i Ithaca, New York. Jag kommer 

i två brev hem jämföra Uppsala och Cornell samt 

försöka dela med mig av mitt liv på den här sidan 

dammen. Det här är det första brevet. 

Bästa stockholmare, 

Jag hoppas att ni alla har det bra hemma i Sverige. Jag har 

hört att höstens mörker gjort sitt inträde i Uppsala, något 

som i min mening markerar början på en tid då det är 

extra skönt att komma in i nationshuset för en frukost, en 

pluggfika, eller kanske rentav ett oktoberfestfirande. Själv 

befinner jag mig i en liten stad vid namn Ithaca, belägen i 

den nordvästra delen av delstaten New York. Även här är 

hösten på intågande, och färgerna på Cornell Universitys 

campus börjar sakta men säkert skifta från grönt till gyllenbrunt. 

Här tillbringar jag höstterminen som utbytesstudent 

vid nyss nämnda universitet, och lilla Ithaca är därför min 

tillfälliga hemvist. 

Cornell University har sedan det grundades år 1865 uppnått 

en status som ett av de allra bästa universiteten i världen, 

och är en del av den så kallade Ivy League. Med universitet 

som Harvard, Princeton, och Yale i spetsen består Ivy 

League av åtta förmögna och framstående privata universitet 

i nordöstra USA. De tävlar mot varandra i sporter och 

utmärker sig som några av världens mest selektiva universitet. 

På Cornell studerar cirka 23 000 studenter vilket gör 

det till det största lärosätet av alla i Ivy League. 

Det är vackert här. Landskapet kring universitetet är öppet, 

böljande, och fyllt av vattenfall och forsar. På skolans 

enorma campus blandas gotiska 1800-talsbyggnader 

med toppmoderna forskningscenter och sportfaciliteter. 

Grönytorna är många och den botaniska trädgården är 

nästan i samma klass som Uppsalas. Jag har verkligen 

kommit att uppskatta dessa omgivningar, och det finns 

något fint i att alla studenter på daglig basis är samlade inom 

samma område. Campus utgör därmed en plats som universitetets 

studenter kan vara stolta över och sluta samman 

kring, vilket skapar en härlig känsla av samhörighet. Här 

strosar jag ofta runt och tänker på alla som varit studenter 

här innan mig. 

(delstaten alltså) 

Faktum är att hela 56 nobelpristagare har studerat, forskat, 

eller undervisat vid Cornell University. Till dessa hör bland 

annat 2017 års pristagare i ekonomi, beteendeekonomen 

Richard Thaler. Fler kända alumner är Bill Nye, mer känd 

som Bill Nye the Science Guy, Ruth Bader Ginsburg, som 

1993 blev den andra kvinnan i USA:s högsta domstol (samt 

är bioaktuell i dokumentärfilmen “RBG”) och, såklart, Andy 

Bernard i The Office. 

”festkulturen här skiljer 

sig mycket från Uppsalas. 

Jag hittills inte stött på 

något som kan jämföra sig 

med torsdagsklubben på 

Stocken.” 

Att studera på Cornell är krävande, och rent akademiskt 

är det mycket som är annorlunda jämfört med Uppsala. 

Cornell har ett helt annat tänk när det kommer till undervisning 

och betygssättning än Uppsala. Lektionerna är 

interaktiva och studenter förväntas vara beredda på att 

svara på frågor oavsett om de räcker upp handen eller 

ej. Genom att frekvent dela ut läxor och schemalägga 

muntliga presentationer, tentor, och inlämningsuppgifter 

ser professorerna till att deras studenter hänger med under 

terminens gång. Samtidigt betygsätts allt för att uppmuntra 

kontinuerligt studieengagemang; till och med ens grad av 

deltagande under lektioner och seminarier. Detta upplever 

jag står i bjärt kontrast med betygssättningen i Uppsala, som 

ofta främst baseras på ett förhållandevis litet antal tentor. I 

Uppsala åtnjuter studenter helt enkelt större frihet att själva 

planera sina studier än på Cornell. 

Även festkulturen här skiljer sig mycket från Uppsalas, och 

det kommer jag berätta mer om i nästa nummer. Jag kan 

dock redan nu avslöja att jag hittills inte stött på något som 

kan jämföra sig med torsdagsklubben på Stocken. 

Med det vill jag önska er alla en riktigt rolig fortsättning på 

denna hösttermin. Jag saknar er! 

Er New York-korrespondent, 

Nils Norström 

7

NATIONEN 

Kvinna i Akademien 

Av: Kerstin Blomqvist 

För vissa av oss är namnet Elsa Eschelsson helt 

främmande. För andra klingar det bekant. Kanske 

har du under en pluggdag sett hennes tavla hänga 

på Juridiska biblioteket? Oavsett hur bra eller dålig 

koll du har på Elsas historia och hennes betydelse 

för Uppsala universitet, är det en historia klart 

värd att ta del av och berätta vidare. Inte minst belyser 

historien om Elsa hur kampen för jämställdhet 

i samhället kan gå framåt, men hur strukturer och 

traditioner i större eller mindre kretsar alltjämt 

kan hålla tillbaka dess frammarsch. 

Elsa var likt oss alla en uppsalastudent. Hon studerade 

förvisso men tog även del av det studentliv som så unikt erbjuds 

i vårt älskade Uppsala, allt från baler till studentdiskussioner. 

I en artikel från 1960 i svensk juristtidning, skriven 

av Maud Ekeberg, beskrivs Elsas uppsalaliv mer ingående. 

Till att börja med var det under slutet på 1800-talet inte en 

självklarhet att kvinnor skulle plugga vidare, framförallt inte 

inom ett så pass mansdominerat område som juridik. När 

Elsa tog sin juristexamen år 1892, och därefter år 1898 var 

första kvinnan i Sverige att disputera i juridik, drog detta 

minst sagt till sig stor uppståndelse. Hennes avhandling 

inom civilrätt, som presenterades i samband med disputationen, 

var välansedd och betydande på området. Till 

följd av avhandlingen blev Elsa utnämnd till Sveriges första 

kvinnliga docent inom civilrätt, vilket Ekeberg beskriver 

som den kanske största dagen i Elsas liv. 

Men Elsas bedrifter slutar inte där. Förutom att vara en 

pionjär på sitt område så var hon också en stor förebild för 

många, inte minst inom den pågående kvinnokamp som 

nådde sin kulmen under början av 1900-talet. Elsa hade 

lyckats ta ett steg in på en arena som tidigare var helt stängd 

för kvinnor. Elsa blev till och med ombedd av Uppsalas 

kvinnliga rösträttsförening att figurera som frontfigur i den 

pågående kampen för kvinnlig rösträtt. Rösträttskampen 

blev dock inget som Elsa tog stor del i utan hon fokuserade 

sina insatser på annat håll, bland annat genom att bli Sveriges 

första kvinnliga universitetslärare då hon inkallades för 

att föreläsa i processrätt. Utöver detta bildade Elsa samt var 

ordförande för ”Akademiskt bildade kvinnors förening” (nuvarande 

Kvinnliga akademikers förening, KAF). Föreningens 

mål var att kvinnliga akademiker skulle erhålla samma 

förmåner som erhölls av män med likvärdig utbildning och 

kompetens. Dessutom deltog Elsa i uppförandet av Sveriges 

första kvinnodrivna advokatbyrå ”Kvinnliga juristbyrån”, 

vilken år 1914 övertogs av Sveriges första kvinnliga advokat 

Eva Andén – tillika en av två kvinnliga juriststudenter som 

hade Elsa som lärare på Uppsala universitet år 1907. 

“För Elsa nöjde sig inte med 

att vara docent och 

framstående universitetslärare. 

Siktet var inställt på 

något större” 

Vi kan efter denna genomgång konstatera att Elsas bragder 

minst sagt var många och att hon lyckades bocka av flera 

”Sveriges första kvinna att…”. Men vad var då hennes mål? 

För Elsa nöjde sig inte med att vara docent och framstående 

universitetslärare. Siktet var inställt på något större, något 

som tro det eller ej var olagligt under hennes verksamma år 

på Uppsala universitet. Elsa ville bli professor. 

För att klargöra den inte alltid självklara hierarkin inom 

universitetsvärlden så innebär en docenttitel att personen i 

fråga har avlagt doktorsexamen samt blivit utnämnd till just 

docent. Att vara docent är alltså inte en anställningsform 

8

NATIONEN 

utan enbart en titel. Professorskapet är däremot såväl en titel 

som en anställningsform och utgör likaså det översta steget 

på trappan av akademiska titlar. 

“Slutet gott, allting 

gott kanske ni då 

tänker” 

Juridiska fakulteten vid Uppsala universitet föreslog vid två 

tillfällen att Elsa skulle utnämnas till professor inom civil 

respektive processrätt, en befattning som hon hade gjort sig 

klart behörig till i jämförelse med kompetensen och bedrifterna 

hos redan utnämnda manliga professorer. Uppsala 

universitet menade dock att detta inte var möjligt, med 

hänvisning till en grundlagsbestämmelse i dåvarande 28 § 

regeringsformen. Bestämmelsen innebar delvis att endast 

män kunde inneha en sådan professorstjänst. Motståndet 

mot att kvinnor skulle kunna utnämnas till professorer 

grundades bland annat på att konkurrensen om de akademiska 

posterna mellan män ansågs tuff nog. Riksdagen tog 

dock sitt förnuft till fånga då det år 1909 beslutades att såväl 

män som kvinnor skulle kunna inneha professorstjänster. 

“Elsas historia 

slutar i tragedi” 

Slutet gott, allting gott kanske ni då tänker. Att Elsa i och 

med denna lagändring skulle få utnämnas till professor 

inom något eller båda av hennes expertisområden. Men så 

var inte fallet. Vid Uppsala universitet tillsattes en kommitté 

vars uppdrag var att tolka riksdagens lagändring, vilken 

bland många inte mottogs smärtfritt. I ett protokoll över 

kommitténs diskussioner uttalade exempelvis en professor 

vid namn Hjärne att kvinnliga konkurrenter skulle innebära 

att män avhöll sig från att söka posterna på grund av deras 

”naturliga ridderlighet”. Idén om att konkurrens främjar 

utveckling togs uppenbarligen inte i beaktning. Kommitténs 

diskussioner utmynnade i ett beslut om att professorstjänsterna 

vid universitetet skulle uppdelas utifrån ämnen som 

lämpade sig mer för 

män respektive kvinnor. 

Kommittén argumenterade 

bland annat för att professurer vid 

en institution av mer ”praktisk natur” var 

mindre lämpade för kvinnor. Enligt Ekeberg ansågs 

de kvarvarande områdena, där kvinnor kunde tjänstgöra, 

utgöra en lägre ansedd grupp. Vad gäller den juridiska 

fakulteten beslutade kommittén att just områdena civilrätt, 

processrätt och straffrätt inte skulle vara öppna för kvinnliga 

professorer. Det vill säga just precis de områden där det funnits 

en framstående kvinnlig kandidat, Elsa Eschelsson. Vi 

kan nog alla föreställa oss de känslor detta måste uppväckt 

hos Elsa. Kränkt. Besviken. Kanske till och med förråd, av 

själva det universitet vid vilket hon dagligen kämpat för att 

utveckla och utbilda. Utesluten från de områden där hon för 

samtliga var känd som en akademiker i framkant. 

Elsas historia slutar i tragedi. I mars år 1911, två dagar efter 

kommitténs officiella uttalande, hittas hon död i sitt hem 

till följd av en överdos av vad som antas vara sömnmedel. 

Således blev aldrig Elsa professor. Trots ett steg i rätt riktning 

på både grundlags- och samhällsnivå valde universitet 

att behålla en förlegad ordning. Detta resulterade inte enbart 

i förluster av kompetens, meriter och ledarskap – utan också 

i förlusten av en kvinnas liv. Trots Elsas viktiga avtryck inom 

juridiken och i Uppsala universitets historia framstår hon 

dessutom inte som lika ihågkommen och hyllad som andra, 

manliga akademiker på universitetet. Holmiensis vill därför 

genom denna artikel bidra till att sprida ljus över Elsas 

historia och hennes bedrifter. 

9

nationen 

Arbetsnamn: Bakfickan 

Av: Amela Muratspahić 

Solen skiner högt på himlen när jag sätter mig 

på cykeln och beger mig mot Carolinabacken. 

En sådan där solig men kylig morgon som är 

så typisk för september månad i Uppsala och 

som dessutom gör det omöjligt att klä sig efter 

vädret. Överallt myllrar det av studenter. Studenter 

på cyklar, studenter i recceutklädnader, 

studenter som skriver in sig på nationer… 

studenter över-allt! 

Själv är jag på väg för att träffa Marcus Laurén 

i ”Kakel” på Stockholms nation. ”Kakel” som 

är Stockenslang för kakelbaren en våning upp, 

där du, kära läsare sannolikt spenderat många 

klubbkvällar. Marcus är projektledare för 

hela ombyggnationen som sker på Nationen 

och den som sitter på mest information om 

projektet. Ändå är han otroligt hemlighetsfull 

i frågan. Innan intervjun skulle äga rum planerade 

jag att göra lite efterforskningar om arbetet, 

men fann blott en mening på Nationens 

hemsida: ”Stockholms nation, nu expanderar 

vi, färdigställt VT2019!” Och under detta ”Stay 

tuned, mer info kommer löpande…” 

Nog vill projektgruppen vara hemlighetsfulla, 

men varför då? Vad är det egentligen som 

händer på Stockholms nation, i termer vi vanliga 

dödliga som inte är så insatta i projektet, 

kan begripa? För att förstå det ska vi börja 

med lite historia om Nationshuset. 

Stockholms nation har funnits 

ungefär sedan 1649. 

Det råder lite skilda 

meningar om det 

exakta året 

Nationen 

grundades, men den allmänna meningen är 

att det var någonstans vid mitten av 1600-talet. 

Trots detta existerade Nationen i 200 (!) år utan 

fast lokal. Detta förändrades dock 1828 då universitetet 

sålde en tomt till Stockholms nation. 

Spoiler alert: den var redan då belägen i hörnet 

av Drottninggatan och nuvarande Nedre Slottsgatan 

där nationshuset än idag stolt-serar. Vid 

den tidpunkten hade Nationen haft en byggnadsfond 

sedan 1825 som framgångsrikt samlat 

in pengar till köpet. Ändå dröjde byggstarten 

och först efter utförliga ritningar av arki-tekten 

Johan Fredrik Åbom, antagande av byggmästare 

Per Johan Pettersson och hela tjugotre 

år, blev huset färdigställt den 3 juni 1848. 

Sedan dess har åtskilliga ombyggnationer och 

renoveringar gjorts då huset alltid upplevt 

pro-blematik med anledning av att dess västra 

kortända ligger på en grusås och den östra 

på ett lerlager. Detta har resulterat i att den 

östra sidan sjunkit ned och orsakat sprickbildningar 

i hu-set. Problemet har även givit 

Nationen det fyndiga smeknamnet ”Huset på 

lut”. Tänk på det nästa gång du kliver in i den 

något sneda hallen i Nationshuset! En av de 

mest omfattande om-byggnationerna inleddes i 

början av 1960-talet baserat på professorn Peter 

Celsings ritningar, då huset förstärktes och 

den vita tillbyggnaden (”sockerbiten”) som 

är ihopbyggd med Nationshuset först 

uppkom. 

Efter flera års festande 

och uthyrningar av 

delar av Nationen, 

startade 

10

nationen 

insamlingen STÖDH (”Stockholms Öde i Dina 

Händer”) under 1980-talet till förmån för ännu 

en välbehövlig reno-vering av Stocken. När den 

kom till stånd i början av 1990-talet introducerades 

bland annat den svartvita kakelbaren vi 

alla känner till och älskar idag. 

”Vi vill kunna erbjuda 

studenter, medlemmar och 

framförallt engagerade 

någonting extra, ett mervärde 

på Stockholms nation” 

Okej, tillbaka till nutid och dagens Stockholms. 

Nu är det dags för Nationen att byggas om igen 

med Marcus Laurén vid rodret för projektgruppen 

och dess arbete. Och det märks. Under 

vårt samtal tvingas Marcus lämna rum-met för 

att träffa en konstruktör som kommit ett par 

timmar tidigt och varit i behov av hans hjälp. 

Han ursäktar sig och återkommer snabbt. Det 

riktigt lyser i ögonen på honom när han talar 

om projektet. Som framgår ovan och som Marcus 

även tar upp har Nationen inte genomgått 

någon större verksamhetsexpansion sedan 

1960-talet. Istället är det mest reparation och 

underhåll det handlat om. Dock menar Marcus 

att ombyggnationen nu inte längre handlar om 

att laga något som är trasigt, utan istället om 

att göra Nationen ännu bättre, att expandera. 

”Vi vill kunna erbjuda studenter, medlemmar 

och framförallt engagerade någonting extra, 

ett mervärde på Stockholms nation”, säger han 

självsäkert. 

Så vad är det då egentligen som ska byggas 

om, rent konkret? Marcus vill självfallet inte 

av-slöja för mycket men jag lyckas få ur honom 

att dansgolvet som kallas ”printhouse” samt 

ut-rymmet bakom (”Redins” som det heter 

bland de insatta) ska byggas om. Det ska bli ett 

stort café som är tänkt att skapa en slags kontinuitet 

då utrymmet ska användas hela tiden. 

Marcus avslöjar även att många av 

övervåningens verksamheter kommer 

flytta ner till den nya lokalen. Han 

berättar: 

”Lokalerna uppe är mer anpassade för festkvällar 

och stora sittningar, men inte lika bra anpas-sade 

för att ta en fika på förmiddagen eller 

äta en god bit mat med vännerna på kvällen. 

Mycket av detta beror på att det är luftiga ytor 

med möbler som ständigt måste flyttas runt 

på grund av diverse evenemang. Tanken med 

den nya lokalen är att vi ska ha fast inredning i 

serveringsytan och ett helt nytt restaurangkök 

i anslutning. Det innebär att även om vi har en 

stor uthyrning på övervåningen, kan caféet på 

nedervåningen fortfarande vara öppet och båda 

köken jobba parallellt.” 

Själva idén om att det nya caféet ska vara 

fräscht och modernt verkar vara viktigt för 

Marcus. Han talar om att de ska försöka jobba 

mycket med ljussättning och att caféet ska vara 

flexibelt och funktionellt, från morgon till kväll, 

oavsett om det handlar om en pluggstund mitt 

på dagen eller myshäng med kompisarna på 

kvällen. Ett café som är öppet från tidig förmiddag 

till sen kväll med både en fast och flexibel 

meny, det är idealet. 

Marcus själv har arbetat med projektet 

sedan det på hans initiativ 

drog igång på allvar hösten 

2017. Han berättar att 

ombyggnationen funnits 

på Styrelsens dagordning 

i flera år utan 

några större 

framgångar, 

men att 

han 

11

Tryck Nationen CMD+Shift 

för att ändra text 

efter sin tid som Andre Kurator ville ta tag i 

projektet som han ansåg hade stor potential. 

Enligt honom är ombyggnationen viktig för att 

kunna erbjuda studen-ter en plats på Stockholms 

nation med en trevlig och kontinuerlig 

verksamhet, och inte bara fest. 

Ändå är just festligheter någonting Stockholms 

nation är minst sagt känd för och Marcus menar 

att det finns all anledning att fira premiären 

för det nya, ombyggda Stockholms med pompa 

och ståt. ”Vi kommer, om allt går som planerat, 

öppna under vårterminen 2019 och förhoppningen 

är att vi ska ha en smygpremiär för 

bara ämbetsmännen – så att personalen blir 

lite varma i klä-derna. Sedan ska det klippas 

band och grejer – det är ju den största satsningen 

som gjorts för att utveckla nationen sedan 

1960-talet. Och det ligger helt rätt i tiden, att 

lyfta Nationen och skapa något nytt.” 

Till sist måste jag fråga Marcus vad han tycker 

är mest spännande med projektet för att förstå 

hans starka engagemang, varpå han svarar: 

”Det mest spännande är om det går åt 

skogen. Om jag varit med och drivit det sedan 

2017 och det går käpprätt åt skogen”, skrattar 

han och fortsätter ”Nej, men det roligaste är 

att få lära sig så mycket. Jag har möten med 

arkitekter och byggmöten med konstruktörer 

och snickare. Samti-digt får jag stå i köket en 

vanlig måndagskväll och provlaga en meny tillsammans 

med projekt-gruppen. Och att få vara 

med och göra Stockholms nation bättre – en 

nation som gett mig så mycket, att känna att jag 

får ge något tillbaka, det känns väldigt bra!” 

När jag cyklar iväg från mötet med Marcus 

funderar jag egentligen över hur mycket informat-ion 

jag fått ut av min intervju. Ännu 

kan jag inte få någon klar bild i huvudet över 

hur det fär-diga resultatet ska se ut. Jag lämnar 

därför Stockholms nation denna torsdagsmorgon 

med fler frågor än svar, men är också mer 

taggad än någonsin på att få ta del av det nya, 

ombyggda Stockholms. Och att få vara en del 

av en milstolpe i Nationens minst sagt levande 

historia som fortsätter prägla det unika nationsoch 

studentlivet i Uppsala. 

5 snabba om Marcus 

Namn: Marcus Laurén 

Ålder: 23 år gammal 

Ämbeten: Projektledare för ombyggnationen på Stockholms 

nation, men även styrelseledamot, 

suppleant i Förvaltningsnämnden och ledamot i Stockholms 

nationsbostäder 

Studieinriktning: Ekonomie kandidat i företagsekonomi. 

Pluggar sista terminen (företagsekonomi C 

i Management and Control) 

Det bästa med Stockholms Nation: ”Gemenskapen, 

framförallt bland de engagerade på Nationen. 

Här är man vänner som håller ihop! Vi kör vårt race och är 

inte rädda för att stå för det och sticka ut. 

Och det har funkat väldigt bra, mycket tack vare att vi har 

just denna gemenskap. 

12

SCHTOKTOBERFEST 

SCHTOKTOBERFEST 

2018 

13

ANNONS 

LAGTIMA 

HÖSTLANDSKAP 

den 29 oktober 2018 

Kan du fota, 

illustrera, måla 

eller teckna? 

Holmiensis söker sitt 

nästa omslag! 

Skapa ett stockholmsmotiv och 

skicka in det till: 


senast 1:a augusti 2018. 

En lycklig vinnare får 

en månads brytleg 

14

UPPSALAVYN 

Uppsalavyn 

av: Kalina Wikholm 

15

NATIONEN 

HEDERSLEDAMOTEN 

Terry Carlbom, född 1936 i Lincolnshire i England, är filosofie doktor i statsvetenskap, Proinspektor 

för Stockholms nation och har varit lektor vid Statsvetenskapliga institutionen vid 

Uppsala universitet, generalsekreterare för svenska PEN och styrelseledamot i svenska sektionen 

av Amnesty. Åren 1985 till 1988 respektive 1991 till 1994 var han ordförande för Uppsala kommunfullmäktige, 

och satt åtta år som Knivsta kommunfullmäktiges ordförande efter separationen 

av de två, men framförallt är han hedersledamot i Stockholms nation. Det står skrivet att till 

hedersledamot kallas envar Nationen vill betyga sin högaktning. Det är med största sådan jag 

lämnar över ordet till Terry Carlbom. 

MATTIAS FORSGREN 

REDAKTÖR 

Min tid som “Stockholmare” har blivit lång, min 

första termin var hösten 1957. Jag minns den 

första tiden ganska väl, så pass bra att jag mer 

än gärna vill glömma recce-spexet den hösten. Fast 

allmänt kul var det ju. Dessutom hade många av oss 

på den tiden fotoböcker där ett urval av Nationsfotografens 

alster återfinns inklistrade. Ofta med 

inbjudningar, kallelser, middagsprogram och 

annat. Mitt första nationsuppdrag brukar jag 

beteckna som Extra ordinarie vice fanbärarsuppleant. 

Välsignade efemeria. 

”Förste 

kurator blev 

jag 1961.” 

I början var jag förmodligen outhärdligt väluppfostrad. 

Umgänget på Nationen breddade sakteligen 

mitt erfarenhetsregister. Förste kurator blev jag 1961. 

Mitt första större uppdrag var att ingå i studentuppvaktningen 

vid Dag Hammarskiölds bår, september 1961. 

Utanför Nationen blev Utrikespolitiska föreningen en 

föreningshemvist för många år. Och mina akademiska 

intressen kretsade kring statskunskap. Beträffande vänstervridningen 

på 60-talet i övrigt hade jag föreläst så mycket 

om Marx att det visste jag ju, att tokvänstern inte hade 

begripit särskilt mycket av de böcker den sällan hade läst. 

Det hjälpte mig att definiera mig själv som liberal. 

Jag lockades in i Folkpartiet av den tidens unga liberala 

aktivister. Kom in i fullmäktige och blev ordförande i 

kulturnämnden. Men jag var kvar i nationslivets periferi 

med olika uppdrag, och blev 1974 invald som Hedersledamot 

av nationen. Störst anledning till det var måhända 

att Nationen och kommunen hade mycket med varandra 

att göra under den första nytillbyggnadstiden. 

Därefter utlandstjänstgöring, när jag utsågs till kulturattaché 

i London. Efter hemkomst 4 år senare, 1983, blev 

jag ordförande i kommunfullmäktige i två omgångar. 

Därefter blev Knivsta egen kommun, och även där fick jag 

förtroendet att bli fullmäktiges ordförande i likaledes två 

mandatperioder. 

16

NATIONEN 

Det var 1994 jag blev utsedd till Proinspektor. Vår 

Inspektor hade behov av avlastning när internationella 

och andra plikter kallade. Vid den tiden kom jag faktiskt 

att lämna Skytteanum, och valdes till generalsekreterare i 

Internationella PEN. Men förutom en mångfald interkontinentala 

resor, och inte minst till och från London, gick 

det ganska bra att förlägga mycket av arbetet till hemmet. 

Datoriseringens era var inne, och e-post började ersätta 

det handskrivna i stor skala. Boende i Knivsta var jag glad 

att bibehålla kontakten med Nationens alltid växlande 

framkant. Sambandet med Nationen tog sig djupare och 

mera ansvarsfulla former. Och rollen som Proinspektor, 

tillsammans med Marianne, ledde till att samhörigheten 

med Nationen fördjupades med varje årgång av underbart 

kompetenta ämbetsmän. När jag försöker förklara vad 

en Inspektor är finner jag ”senior advisor” till kuratel och 

ämbetsmän som en ganska rimlig omskrivning. 

HEDERLEDAMOTEN 

”Att öppna sig och vara 

beredd på att lyssna på 

andra. Kritiskt tänk på 

erbjudna världsåskådningar. 

Insikt att 

mycket av det egna var 

ärvda fördomar.” 

Kontakten med Nationen fortsatte; attraherad av dess 

kulturarv och hur detta förvaltades. Insikten i nationernas 

egenart; hur man förenar gemenskapen utan att skapa 

utanförskap. Främja frigörelse från föräldrahem, med 

ansvar för egna normer. Att öppna sig och vara beredd på 

att lyssna på andra. Kritiskt tänk på erbjudna världsåskådningar. 

Insikt att mycket av det egna var ärvda fördomar. 

Värdet av det individuella när flocktycke erbjuds. 

Tjusningen i att ändra åsikt! Nationerna är oändligt värdefulla 

i sin kontinuitet och studentsociala flexibilitet. 

Nationens tillgivne, 

TerrY 

Hedersledamot 

17

Tryck RECEPT CMD+Shift 

för att ändra text 

Ett slag för det speciella 

Av: Malcolm Sterky, Tredje Kurator 

”Du som väljer en 

punschrulle är en 

väldigt speciell och fin 

människa”... 

... är en lärdom Delicato gav mig när jag 

var sex år gammal. Jag hade precis börjat 

på simskola och var i det stadie av min 

utbildning där jag endast hade lärt mig 

hur klorvatten smakar och hur man är 

bassängbäst på hundsim. Trött på klor 

och sugen på något sött stod jag efter 

lektionen med pappa framför Delicatomaskinen 

och velade. Men till slut 

valde jag rätt. Jag valde punschrullen. 

På ett sätt jag inte har förstått förrän nu 

formade Delicato undermedvetet min 

självbild. Jag kunde vara både speciell 

och fin på samma gång – och det var 

okej! Det var viktigare än något mamma 

och pappa någonsin kunnat lära mig. Hur 

banalt det än låter. 

Tack Delicato och tack Punschrullen! 

Till 20 punschrullar: 

100 gram smör 

1 dl florsocker 

1 tsk vaniljsocker 

2 msk kakaopulver 

3,5 dl sockerkakssmulor 

Punsch i valfri mängd 

300 gram marsipan 

1 droppe grön karamellfärg 

75 gram mörk blockchoklad 

Rör matfett, florsocker, vaniljsocker och kakaopulver poröst. 

Smula ner sockerkakan fint och rör ner din mängd punsch. 

Låt degen vila kallt i en timme. 

Färga marsipanen och kavla ut tunt. 

Dela degen i 20 rullar, klä dem i marsipan. 

Smält chokladen och doppa ändarna. 

18

Nationen 

Till slut tar 

det emot 

Av: Nils Norström 

19

NATIONEN 

”Okej, morgondagens schema: morgonseminarium, 

lunchmöte på Stocken, styrelsemöte 

på eftermiddagen och födelsedagsfirande 

på kvällen. Måste dessutom 

förbereda styrelsemötet och köpa en 

födelsedagspresent. Jag borde ju plugga 

inför tentan nästa vecka. Hur ska jag 

hinna med allt?” 

Ungefär så här gick mina tankegångar nästan 

varje kväll under stora delar av läsåret 17/18. 

Att engagera sig i föreningslivet, särskilt i 

Uppsalas rika värld av studentföreningar, är 

verkligen fantastiskt givande och något jag 

skulle rekommendera alla att testa på under 

sin studietid. Det är så pass roligt och lärorikt 

att det ofta kan vara svårt att begränsa sitt 

engagemang. För min del hade jag under förra 

läsåret tre förtroendeuppdrag och ett extrajobb 

utöver mina heltidsstudier, och man kan lugnt 

sagt säga att jag stundtals hade ett rätt späckat 

schema. Att utöver det dessutom försöka vårda 

mina sociala relationer, och samtidigt utveckla 

nya sådana, gjorde att jag inte fick mycket tid 

över för att vila och tänka på mitt eget mående. 

Så mitt i allt det roliga på Stockholms nation 

och i andra sammanhang i Uppsala så upplevde 

jag även en hel del stress och prestationsångest. 

“Jag insåg själv att en sådan 

förändring troligtvis var nödvändig 

för att kunna återgå 

till något slags normalt 

tempo” 

Denna känsla av konstant stress tärde på mig 

och jag talade om det med mina nära och kära. 

Jag fick rådet att fokusera på mig själv och mina 

studier, och följaktligen skära ner på en del av 

mina övriga engagemang. Jag insåg själv att en 

sådan förändring troligtvis var nödvändig för 

att kunna återgå till något slags normalt tempo, 

men att göra verklighet av den insikten visade 

sig vara svårt. Jag upplevde trots allt att jag fick 

ut väldigt mycket av mitt föreningsengagemang 

och jag kände mig även förpliktigad att fullfölja 

de uppdrag jag hade åtagit mig. Och att säga 

upp mig från mitt avlönade jobb kändes uteslutet 

om jag inte ens kunde skära ner på mina 

oavlönade åtaganden. 

Alltså fortsatte jag i samma spår och försökte 

att inte tänka för mycket på det som kändes 

jobbigt. Det var skönt för stunden men jag 

visste att det inte var hållbart på sikt. Trots det 

var det inte förrän min oförmåga att ändra 

mina vanor började gå ut över mina personliga 

relationer och människor i min närhet som 

jag till slut bestämde mig för att göra något 

åt situationen. En bit in på vårterminen sade 

jag därför upp mig från mitt extrajobb och 

ansträngde mig hårt för att sänka mina krav 

på mig själv. Jag skrotade några projektidéer 

för mitt ämbetsutövande här på Stockholms 

nation och försökte minska tiden jag lade ner 

på att administrera den studentförening jag var 

ordförande för. 

Vid ett tillfälle ringde jag även till Studenthälsan, 

men valde att lägga på efter att ha stått 

en stund i telefonkö. Jag ringde aldrig upp 

igen och har sedan dess frågat mig varför. Jag 

hade visserligen gjort vissa förändringar i livet 

och hade därtill många fina människor i min 

närhet att prata med, men jag hade nog mått 

bra av att träffa en utomstående person med 

expertis inom området. Ändå minns jag att jag 

våndades inför det där samtalet och tyckte att 

det var skönt att telefonkön gav mig en anledning 

att lägga på. Det kändes fel att belasta 

Studenthälsan och dess personal med ett 

ärende som jag intalade mig trots allt inte var 

så farligt. Jag tänkte att de säkert hade fullt upp 

med andra studenter som faktiskt är psykiskt 

sjuka på riktigt. Upplevd stress kan ju inte vara 

anledning nog att kontakta Studenthälsan - alla 

studenter i Uppsala är ju stressade! 

20

NATIONEN 

Tyvärr tyder mycket på att det sistnämnda 

stämmer. Psykisk ohälsa ökar i Sverige - särskilt 

bland unga människor - och vi på Uppsala 

universitet är inget undantag. 2017 utförde 

Uppsala studentkår en enkätundersökning om 

det psykiska måendet bland Uppsalas studenter. 

Den visade en tydlig ökning av upplevd stress, 

ångest och oro jämfört med 2013, då man också 

såg en ökning inom dessa områden jämfört 

med 2010. 

Att vi måste börja prata om psykisk ohälsa har 

sagts så många gånger de senaste åren att det 

nästan blivit en kliché, men samtidigt är det en 

sanning med större betydelse än någonsin. Det 

är upp till oss alla att stötta varandra och skapa 

ett öppet samtalsklimat i Uppsalas studentliv, 

och det är därför jag skriver denna artikel. 

Jag lyckades till slut bromsa in och undvika 

en kollision med den så omtalade väggen. Att 

ännu fler ska lyckas göra det i framtiden är en 

angelägenhet för oss alla. Stockholms nation 

kommer alltid att vara en plats för festligheter, 

firande och glädje. Men det ska även vara en 

öppen och tolerant plats där studenter som har 

det jobbigt kan få stöd. Nationen underlättar 

mer än gärna på olika plan men kan inte ersätta 

utbildade experter. Stockholms tar frågan om 

psykisk ohälsa på stort allvar, och som ett komplement 

till andra resurser finns det stöd att 

få. Till att börja med hjälper vårt kuratel gärna 

till så gott de kan med alla nationsrelaterade 

frågor. Vi har även en trygghetsgrupp som 

medlemmar kan kontakta rörande tryggheten 

på Nationen. Utöver det kan alla medlemmar 

som vill samtala om livsåskådningsfrågor, sorg, 

eller psykiska problem stämma träff med vår 

Nationskaplan Fredrik Santell, teologie doktor 

och präst. 

När det kommer till psykisk ohälsa är Studenthälsan 

en oerhört bra resurs som är tillgänglig 

för samtliga studenter vid Uppsala 

universitet som behöver rådgivning och stöd. 

Där arbetar kuratorer, psykologer, och en 

läkare som alla är specialiserade på studenters 

livssituation. Det är dock viktigt att komma 

ihåg att det är vårdcentralerna som på uppdrag 

av Region Uppsala har huvudansvaret för att 

bedriva psykiatrisk vård i Uppsala. Studenthälsan 

ska därmed ses som ett komplement till 

primärvården, som har en betydligt större 

vårdkapacitet. Om du som läser det här upplever 

symtom som skulle kunna vara kopplade till 

psykisk ohälsa kan det vara viktigt att du kommer 

i kontakt med vården så snart som möjligt. 

Att först berätta om problemen för någon 

anhörig eller vän som du litar på kan göra det 

enklare att söka upp hjälp, men du måste inte 

göra det om du hellre låter bli. I nästa nummer 

kan ni läsa mer om detta när jag intervjuar Sofia 

Diderholm, psykolog och verksamhetsledare 

med medicinskt ansvar på Studenthälsan. 

Holmiensis tackar Sofia Wiklert för den expertis som kommit denna artikel till del genom hennes korrekturläsning av densamma. 

Tror du att du eller någon du 

känner kan lida av stressrelaterad 

ohälsa? Här finns hjälp att få: 

Studenthälsan: 018-4716910, 12:45-14 

måndag till fredag. 

Förste kurator: 1q@stockholmsnation.se 

Trygghetsgruppen: trygghetsgruppen@ 

stockholmsnation.se 

Nationskaplan Fredrik Santell: fredrik.santell@svenskakyrkan.se 

eller 08-58003602 

På www.1177.se kan du söka på “stress” 

i sökfunktionen och hitta mer information 

om vad stress är, när det blir ohälsosamt 

samt vanliga symtom vid för långvarig 

stress utan återhämtning. 

Om du mår akut psykiskt dåligt ska du 

besöka Akademiska sjukhusets psykiatriska 

akutmottagning, ingång 12. Du kan även 

ringa dit på 018-6112500. 

21

Nudlar, studier 

& stålar 

den 

STORA 

sittningsguiden 

av: Sonya Sammarco 

Legendaren Magdalena Ribbing skrev en gång i Dagens Nyheter att ”Champagne ska inte 

hällas ut, den ska drickas.” Visserligen är ”Champagne”-sprutande någonting vi också ägnar 

oss åt en gång om året på Stockholms nation, men nu ska vi fördjupa oss i de andra gångerna. 

Gångerna den avnjuts på utegården, i Kakel eller Landskap som fördrink för gasque eller bal. För det är 

någonting alldeles speciellt med sittningarna på Stockholms nation. Även om det är torsdagsklubbarna som skapar festlighet 

i vardagen knyter sittningarna samman studietiden på ett högre plan. I åratal framöver kommer du se och tänka tillbaka 

på bilder och minnen av dig i dina fina egna, lånade eller hyrda festbästa, omgiven av vänner och bekanta. Och den där 

rödvinsfläcken på ärmen från senast, som du med frenesi försökt avlägsna för att rädda ditt favoritplagg, kommer du vårda 

som ett kärt minne. 

Ribbing hade inte bara kvalificerade åsikter om hur champagne bäst ska hanteras, utan hade som bekant även Nordeuropas 

bästa koll på vett och etikett. Denna guide över sittningslivet grundar sig inte alls på hennes volymer, utan på studentlivets 

muntliga tradition. Detta är till dig, du recentior eller räv. Ett försök till vägledning i de absolut härligaste och högtidligaste 

stunderna som Uppsala kan erbjuda. 

Sittningar: 

På Nationen finns det flera olika typer av tillställningar man kan gå på. Nedan följer en kort 

presentation av våra former av fest. 

sexa: 

Detta är en enklare, gemensam måltid som sker efter 

landskap (nationens högsta beslutande organ som 

sammanträder sex gånger per år), städdagar och slitsamma 

arbetspass för vissa Ämbetsmän. Dessa har ingen klädkod, 

men någon typ av kläder rekommenderas starkt. 

slabb: 

Slabben kan liknas vid festhelgens förfest. De går av stapeln 

dagen innan en stor gasque och är betydligt mer 

informella. Här serveras det ofta tvårätters och klädkoden 

är tema. 

Gasque: 

En gasque är en traditionell, studentikos, Uppsaliensisk fest 

som innebär fördrink, trerätters middag, snaps, sånger och 

olika typer av divertissemang. Klädkoden är kavaj/mörk 

kostym utom på Höstgasquen då den är mörk kostym eller 

smoking. 

Biljetter släpps två veckor före sittningen, så se till att ha 

koll på biljettsläppet och köa 

i tid för att säkra din – de säljer alltid som smör. 

22

Nudlar, Studier 

& Stålar 

brunch: 

Dessa oslagbara dagsfester går av stapeln dagen efter vissa 

gasquer och baler. Under hösten kan man se fram emot 

Schtoktoberfest, som inträffar efter Höstgasquen, och 

Luccebrunchen. Även här är klädkoden tema. 

bal: 

Balen är den absolut finaste festen i Uppsalas studentliv. 

Divertissemangen är ännu större, maten ännu mer 

fantastisk och bordsgrannarna ännu mer förtjusande. En 

fyrarättersmeny serveras och varje person får köpa biljett 

till två personer istället för en, men man får självfallet 

också gå själv om man vill det. Stockholms nation har två 

baler varje år: Gåsmiddagen på hösten och Vårbalen på 

våren. Här är klädkoden högtidsdräkt. 

KLÄDKODER: 

För olika typer av fester finns det olika klädkoder. Nedan följer de klädkoder som kan komma att gälla på de tillställningar 

du deltar i på Stockholms nation. Huvudsaken är alltid att känna sig bekväm och härlig i det man har på sig, så läs denna del 

som riktlinjer snarare än stillagar skrivna i sten. 

Tema: 

Maskerad! Här klär du ut dig efter vilket tema som angivits 

i anmodan. Den här klädkoden är av naturliga skäl mindre 

strikt och uppmuntrar snarare till helt otippade och vilda 

kläder. 

Udda kavaj [eng. business casual, dress casual]: 

Beroende på hur man klär sig till vardags kan denna klädkod 

framstå som just ganska ”vardaglig”. Det betyder såklart 

inte att den inte kan vara lika festlig för det. När du går på 

en tillställning med denna klädkod lär de flesta män komma 

iklädda en kavaj, udda byxor som chinos eller flanell, en 

skjorta som antingen är enfärgad eller mönstrad (eller kanske 

både och) och ett par dressade skor som oxfords eller 

loafers. Slips eller fluga är trevligt, och en färgglad näsduk 

likaså. För damerna innebär det här en ledig och vardagsfin 

klädsel som kan vara byxor eller kjol med en blus du känner 

dig fin i, eller en klänning. 

Kavaj/Mörk kostym [tys. Dunkler anzug]: 

Förvirrande nog är kavaj och mörk kostym samma klädkod, 

förutom när det inte är det. När det är samma är det dags 

att dra på sig kläder som matchar då det som kännetecknar 

en kostym är just att byxor och kavaj är i samma tyg. 

Precis som det låter ska kostymen vara mörk: mörkblå, 

mörkgrå eller möjligen svart (som ibland anses vara en färg 

reserverad för begravningar). Ifall kostymen är mönstrad 

anses den generellt vara snäppet mindre formell. Skjortan 

ska vara ljus och gärna vit med antingen enkel eller dubbel 

manschett. Under kragen knyts en slips eller fluga, Nationens 

egen om du vill betona ditt nationshjärta. I bröstfickan 

kan du vika ner en näsduk som du låter sticka upp. Den här 

är egentligen inte till för att torka tårarna när du gråter av 

skratt efter spexet, men nöden har ingen lag. Strikt sett har 

damer inte bara axlar och klänningar når över knäna när 

den här klädkoden gäller. Stockholms nations uppfattning 

är mindre gammalmodig: man (dam) klär sig i ordentligt 

tjusiga kläder, må det vara en byxdress, klänning eller 

kostym, som ger ett festligt och uppklätt intryck men inte 

nödvändigtvis följer axel-och-knä-regeln. 

Smoking [fra. Cravate noir eller tenue de soirée]: 

Tänk operapremiär, jubileumsfirande eller nyårsafton! 

Smoking är den näst mest formella klädkoden och är 

följaktligen ganska strikt. Nu kan du klä på dig en svart 

eller midnattsblå smokingkavaj med en krage klädd i svart 

siden. Byxorna matchar smokingkavajen, har revärer och 

hålls uppe med hängslen men aldrig bälte. Om du är Ralph 

Lauren bär du istället jeans till smokingkavajen. Är du inte 

Ralph Lauren gör du inte det. Smokingskjortan är vit med 

stärkt eller plisserat bröst och dubbel manschett. Runt kragen 

har du en svart fluga och i brös fickan en vit näsduk.Vit 

smoking bärs nästan uteslutande under sommarmånaderna 

eller under fester som tar plats till sjöss, vilket är nedslående 

få i Stockholms nations fall. Lackskor är att föredra, men 

ett par välputsade svarta oxfordskor är fint det med. Jag vill 

även passa på att slå ett slag för operapumps; det är en grej, 

punkt slut. Annars är det traditionellt sett en extra tjusig kjol 

eller klänning som gäller, som enligt etikett ska vara minst 

knälång. Håll dig jordnära med ett par snygga skor som du 

kan förflytta dig i utan problem. För eliten är det nog inte ett 

problem att ta sig igenom kvällen i skyhöga stiletter, men för 

FORTSÄTTER PÅ NÄSTA SIDA 

23


& Stålar 

vanliga dödliga (inklusive undertecknad) är det verkligen ett 

hett tips att inte överdriva klackhöjden. Ett alternativ är att 

garderoba ett par rimligare skor som du kan dansa hela natten 

i. Glöm för all del inte den lilla eleganta aftonväskan som 

bär alla nödvändigheter, från sångboken till skavsårsplåster. 

Högtidsdräkt: 

Finare än såhär blir det inte. Såhär klär man sig på nobelmiddagenoch inte minst på bal på Stockholms nation. Klädkoden 

innebär att du får välja mellan frack, frackklänning, folkdräkt och militär mässdräkt. De första två är de vanligaste men om 

du äger en folkdräkt gör du nog många avundsjuka genom att bära den. 

Frackrocken bärs under hela tillställningen, oavsett hur 

varmt det är. Ett knep som den här tidningens redaktör 

plockade upp på föregående termins Högtidskuratorskonvent 

är att ta med sig en liten solfjäder att fläkta sig 

med. Holmiensis hoppas att dten här trenden sprider sig! 

En frackklänning är golvlång och är det rätta namnet för 

den klassiska balklänningen. En showstopper klänning som 

Kate Hudsons gula uppenbarelse i How to Loose a Guy in 

10 Days eller Emma Watsons rosa klänning i Flammande 

bägaren (som i boken var blå, men det är en annan 

diskussion). På vissa inbjudningar står det m.o. som står 

för ”med ordnar” eller m.a.o. för ”med akademiska ordnar”. 

Skillnaden är att m.a.o endast innefattar ordnar från den 

akademiska världen, det vill säga inte några andra civila 

eller militära medaljer. Akademiska ordnar innebär allt som 

oftast medaljer som delats ut för dina tjänster för Stockholms 

nation eller någon annan studentsammanslutning. 

Skillnaden mellan m.o och m.a.o. är på Stockholms nation 

mycket liten, då ett överflöd av vierdaagsekruis sällan är 

ett problem, men bär de medaljer du har på vänster bröst, 

under bröstfickan om du bär frack. Stockholms nations 

Checklista för fracken: 

º Frackrocken, som är svart 

º Svarta byxor med revärer 

º Vit väst eller gördel 

º Vit frackskjorta, med stärkt skjortbröst, hög 

krage och snibbar 

º Vit fluga 

º Vit näsduk 

º Vita hängslen 

º Svarta strumpor 

º Svarta lackskor 

medaljer finns i två band, ett som är mer praktiskt om man 

bär klänning och ett som sitter bättre på en frack. 

Evenemang att se fram emot där klädkoden är högtidsdräkt 

är Gåsmiddagen och Vårbalen! 

Etikett: 

Nu har vi navigerat oss genom klädkodsdjungeln och då återstår bara några frågor. När passar det sig och ha en bubblande 

konversation med bordsherren och när är det läge att vara tyst? Vad gör man av servetten under pausen? När går man till 

bords? I sann Ribbing-anda ska jag försöka ge svar på några av de frågor som rör hur man beter sig under sittningen. 

Staven och sångerna: 

Tredje kurator är toastmaster under sittningarna och 

påkallar hela sittningens uppmärksamhet genom att dunka 

i golvet tre gånger med sin stav. Efter det tredje dunket ska 

det vara helt tyst: en mening som nästan är klar vid första 

dunken får slinka ut men fortsätt inte konversera med ditt 

härliga bordssällskap efter staven börjat ljuda. Även efter 

fördrinken och vid pausernas slut kommer 3Q trefaldigt 

smälla i golvet och förklara att sittningsdeltagarna är 

välkomna att ta sina platser. När man hör detta beger man 

sig genast in i salen utan dröjsmål, av respekt för servisen. 

Väl inne ställer man sig bakom stolen och får sätta sig ned 

efter att sällskapet vid honnörsbordet tagit sina platser. En 

himla trevlig grej som vissa bordsherrar väljer att göra är att 

dra ut stolen åt sin bordsdam. Kvällen kommer förgyllas av 

tal och gemensamma sånger. Sånganföraren har ensamrätt 

på att starta sångerna, så oavsett hur ivrig du är att visa hur 

bra du kan texten till ”Telefonen” får du snällt vänta till efter 

sittningen, eller hålla tummarna för att även sånganföraren 

har den som favoritlåt. På Stockholms nation snor vi under 

inga omständigheter sången från Sånganföraren, eftersom 

vi respekterar henne och hennes ämbete. Marskalkerna bär 

studentmössa, vita handskar och svenska färger i brett band 

från höger axel till vänster höft. Marskalkarna är där för 

att se till att kvällen blir ordnad och trevlig för alla, så utav 

artighet till de andra gästerna gör man som de säger. 

24


& Stålar 

Vid bordet: 

Du har nu nått din destination. Operapumpsen är på, 

förfesten var strålande, fördrinks-Champagnen är drucken, 

fotografier tagna och än så länge inga missöden med 

spillt rödvin. Tredje kurator har slagit staven i golvet och 

honnören har satt sig. Nu börjar den ibland marathon-långa 

middagen! 

”Så vad är det 

som gäller vid 

bordet?” 

Hela poängen med tillställningen är att ha en underbar 

kväll, så de etikettregler som gäller väl till bords syftar helt 

enkelt till att skapa förutsättningar för att alla i sällskapet ska 

ha en underbar kväll. Så vad är det som gäller vid bordet? 

Huvudregel nummer ett är, som alltid under middagar, inget 

smsande. Eller instagramande. Eller facebookande. Det 

är verkligen trevligare ifall alla håller mobilen i fickan till 

pausen, så kan man njuta av varandras sällskap istället. Vem 

behöver Tinder när man har Stockholms. Utöver det är det 

inga bordsskålar och ingen lambo, som sagt är det sånganföraren 

som styr kvällens sånger! 

Man sitter till bords fram till att det är paus eller taffeln 

bryts. En sista regel är att servetten placeras på stolen när 

du lämnar din plats: 

inga servetter på 

duken alltså. 

När punschen 

kommit in 

börjar det bli 

dags att fråga 

sina bordsgrannar 

om 

de vill skriva 

ett litet fint 

meddelande i ens 

sångbok, som ett 

minne av kvällen. 

Som avslutning på middagen 

sjunger vi ”O, gamla klang- och jubeltid” och när vi gör det 

dunkar vi i bordet en gång och endast en gång: på ordet 

”kärnan” i tredje versen. Under sista versen ställer vi oss 

på ett ordnat sätt på stolarna och blir kvar där efter sången 

ljudit ut. Vi ska nämligen sjunga en till: Egeisk skärgårdsflört. 

När även den är sjungen är middagen verkligen slut 

och då sätter vi oss inte ner på stolarna igen, utan står på 

benen och styr stegen mot mer festligheter i nationshusets 

andra rum. 

Och med det så kan du allt, eller åtminstone nog! Men 

dina nyvunna kunskaper, eller efter en repetition av allt du 

redan kan, är det helt enkelt dags att börja gasquea, så välj 

din maglikör och börja köa för nästa event på Stockholms 

nation! 

25

Nudlar, studier 

& stålar 

Citius, Altius, Fortius 

Av: Caroline Westermark 

Sommaren är över och behovet av en ny hobby gör sig påmint i varje students liv. En hobby som är både härlig och givande. 

Till och med en hobby där studenten både får röra på kroppen och grubbla på livets alla mysterier samtidigt? Det självklara 

valet är då LÖPNING. ”Det är enformigt” säger den ene, ”men var?” säger den andre. Frukta inte! Nedan kommer exempel 

på olika löprundor och sätt att löpträna på. Och kom ihåg, den bästa träningen är den som blir av. 

Alla rutterna utgår från studentvägen/triangeln, stadens hjärta för Uppsalastudenten. 

Spring bort söndagssamvetet och bakisångesten 

- 5,5 km 

En söndag kan för studenten – som för många andra - fyllas 

av bakisångest och livskris. Vad hände egentligen med beach 

2018 som sedan fick bli någon-gång-2018? Att dra ut på en 

längre tur känns troligen övermäktigt och när studenten väl 

tagit sig i kragen och satt på sig springskorna är det med stor 

sannolikhet mörkt utomhus. Det är för just sådana söndagar 

denna rutt är perfekt. Med sina 5,5km är den lagom för även 

en mer ovan löpare. 

Springturen börjar söderut på Krongatan och längs den allé 

som pryder den. Träden med sina första gula höstlöv och 

villahusen med en och en annan tänd lampa ger en rofylld 

start på turen. Efter ungefär 10 minuter på asfalt når löparen 

Stadsskogen och ett bättre underlag för ett och annat gammalt 

idrottsknä. Väl inne i Stadsskogen är det bara att följa elljusen 

längst elspåret, vilket gör turen perfekt för kvällsmotionerare. 

Det är inte ovanligt att möta och, om man så vill, heja på en 

och annan tapper löpare. Längs hela spåret finns även gott om 

bänkar ifall en kortare paus behövs. För den mera ivriga finns 

även ett utegym att nyttja. Turen är smidig, enkel och upplyst 

– man skulle till och med kunna kalla den Söndagsklassikern. 

5,5 km 

För den blivande orienteraren och äventyraren - 10 km 

Att springa långt behöver inte vara tråkigt! På denna tur får löparen njuta av allt som Uppsalas natur har att erbjuda. 

Getnom att springa på asfalt, grusvägar, kringliga skogsstigar och över blomtäckta ängar blir denna rutt allt ifrån enformig. 

Den perfekta löprundan för den äventyrslystna som tröttnat på same-old-same-old 10-kilometers slinga. På löparspråk kan 

turen ses som trail-löpning. Såhär i hösttider kan även löparen råkar springa in i ett oupptäckt svamprike och hur bra skulle 

inte en trattkantarellssoppa sitta en mörk höstkväll? 

Lika svårt som att springa milen är det att beskriva denna magnifika löprunda, men när studenten väl vägen funnit är den 

mödan värd. Tips är att skriva in riktmärken i en karta med GPS första gången. Så ta fram den undanstoppade kartan eller 

öppna bästa möjliga app och anteckna! Första riktmärket är Stabbyskogen som nås efter en kortare asfaltsgrå och aningen 

tråkig väg förbi Luthagsesplanaden och in på Geijersgatan i västlig riktning. Om löparen sen lyckas passera Eriksskolan vid 

slutet av Geijersgatan - utan att springa på ett förvillat barn – ska denna hålla höger vid gatans slut. Efter ytterligare en svag 

högersväng med riktning mot Stabby backe kan löparen pusta ut och följa vägen ett tag. Sen är det dags undvika småbarn 

26

nudlar, studier 

& stålar 

igen och ta vänster vid Hällby förskola. Under Bärbyleden 

och förbi de röda husen med vita knutar vid Hällby gård. 

Sen börjar trail-löpningen på riktigt; vid första stigen till 

höger efter Hällby gård väntar äventyr och svamp och 

möjligen en förvirrad löpare. Efter en äventyrlig skogsväg är 

det sen dags att vända tillbaka. På tillbakavägen passeras en 

vacker kyrkogård och en äng full av överblommade solrosor 

kan skymtas på avstånd. Väl under och förbi Bärbyleden 

igen är sen Stabbyskogens bekanta lövträd välkomnande 

och svampsoppan är då så nära att den nästan kan doftas. 

Ett tips till denna tur är att ta med en vän, en karta och en 

mobil. 

Intervallträning: Det känns ”skönt” efteråt, 

säger de - 6 km 

När man springer, springer man och då springer man rejält. 

Träna hårt och träna effektivt. Intervallträning ses ofta som 

det mest effektiva sättet att löpträna på. Här får studenten 

chansen att nå sin maxpuls på ett annat ställe än Stockholms 

nation en torsdagsnatt. Samtidigt är det ett gyllene tillfälle 

för hen att jobba på sin löpteknik. För den tävlingsinriktade 

är detta tiden att utmana sig själv och sina löparkompisar. 

Vid förekomst av obstruktiva lungproblem rekommenderas 

en puff av astmainhalatorn innan löparen ger sig ut. Som 

alla ”short-cuts” finns dock nackdelar, intervallträning är 

nämligen rätt så slitsamt. En vilodag efter träningen och en 

regelrätt uppvärmning innan intervallerna är därför på sin 

plats. 

Frestande nog startar löprundan österut förbi både Ica 

Folkes och Johannesgrillen innan lockelserna läggs bakom 

en och löparen svänger av vid kyrkogården och förbi 

Engelska parken. Väl på Dag Hammarskjölds väg har recentioren 

chansen att få se några av Uppsalas vackraste sevärdheter, 

den grönskande botaniska trädgården och Uppsala 

slott – där bland annat drottning Kristinas abdikering ägde 

rum 1654. Låt dig dock inte fastna i historiens mysterier 

utan fortsätt här istället ner för slottsbacken och till Fyrisån. 

Väl framme vid ån börjar utmaningen. Ett tips är att springa 

intervaller om stolpar, till exempel 4-3-2-1, alltså att ruscha 

mellan 4 stolpar – vila i trettio sekunder – ruscha distansen 

av 3 stolpar – vila igen och så vidare. Efter en snurra rekommenderas 

en längre paus. Hur många omgångar av 4-3-2-1 

löparen väljer att göra styrs av motivationen och fysiken. 

Observera att känslan av total utmattning och till och med 

en gnutta hat är helt naturlig under intervallträning. För 

den som vill kan det vara ett bra sätt att få ur sig frustration. 

Kanske är det frustration över seminariet du inte är 

förberedd för, över partnern som inte läser dina tankar eller 

över korridorsgrannen som alltid snor din mjölk. Oavsett 

syfte är intervallträning ett HETT tips för alla! 

10 km 

6 km - intervall 

Fem snabba tips: 

1. Använd toaletten för eventuella 

uttömningar innan avfärd. 

2. Drick mycket vatten! 

3. Låt benen rulla som hjul i nedförsbacke, 

men försök väja för eventuella 

fotgängare 

4. Spring i grupp, den perfekta hastigheten 

är då ni kan prata och springa 

samtidigt 

5. Ha kul! 

27

Tryck Nudlar, CMD+Shift Studier 

för att & stålar ändra text 

Cykelsäkerhet med 

Stockholms Nation 

Av: Henric Mörch & Mattias Forsgren 

Är du rädd att din tvåhjulade skuta ska 

förirra sig på öppet vatten utan din 

vetskap? Är du orolig för kapare som 

lurar bland kobbar och skär? Är du skraj 

att hojen ska bli snodd? Misströsta 

icke! Holmiensis står som alltid till 

din tjänst. Med dessa knopar kan 

du lägga till med en elegance som 

anstår en tvättäkta rospigg. Att byta 

ut bygellåset mot en rejäl knop är inte 

bara trendigt utan snyggt också. För 

bästa stöldskydd rekommenderar vi 

att du använder ett slanglås istället för 

en tamp. Lycklig ankring!* 

För lyckas med din nästa tilläggning behöver du för det första kunna manövrera din hoj över främmande 

farvägar. För vidare kunskaper i detta hänvisar Holmiensis till praktisk utbildning, vilken lättas tillhandahas 

av redaktionen på nästkommande torsdagnatt klockan 01:13 utanför Stockholms Nation. Men här och 

nu skall du lära dig grundläggande knopkunskap (0,5 hp, registreras i LADOK). Den första knopen vi går 

igenom är råbandsknopen. För att komma igång behöver du en tamp, förslagsvis med två ändor. Håll 

vardera ända i var sin hand och lägg den högra ändan över den vänstra, som demonstreras nedan. 

Steg 1 

*Holmiensis tar starkt avstånd från alla påståenden, rekommendationer och franska uttal på svenska ord som förekommer i den här texten. 

28

nudlar, studier 

& stålar 

Nästa steg i förtöjningsarbetet är att “snurra runt” 

den ända som nu pekar åt höger. Demonstreras i 

steg 2. 

Härnäst (se steg 3) skall du återigen korsa ändorna, 

men denna gång skall den vänstra ändan läggas 

överst. 

Steg 2 

Det sista men nästan det viktigaste steget är nu att 

“snurra runt” den ända som nu pekar åt höger. Se 

steg 4. Därefter, dra i alla ändor samtidigt och voilá, 

du har nu knutit en råbandsknop. 

Steg 3 

Steg 4 

29

KURATELET 

Underbara Stockholmare, 

Tack för en fantastisk och fartfylld start på terminen. Till er recentiorer – tack för att 

just ni har valt att gå med nationen med det lutande huset på Drottninggatan. Tack 

till kuratelet för att jag får vara en del av den gemenskap vi har tillsammans. Ni 

vet den där känslan när man kommer hem till familjen eller ens bästa kompisar 

”i stan” efter en stökig helg i Uppsala? Så känner jag när jag kommer hit på 

fredagarna. Det är en fantastisk känsla jag får när jag möts av glada ansikten 

och kärlek på kontoret (jag brukar ibland har den dåliga egenskapen att komma 

in sist på kontoret dessa dagar). Under sommaren har jag nämligen fått tre nya 

kuratorskollegor. Det känns nästan som tre nya syskon i familjen! Edward, Hanna 

och Estrid känns som mina äldre syskon som har flyttat hemifrån, Joel känns som 

storebrorsan som fortfarande bor hemma men hänger mycket på sitt rum (barförrådet 

och räknandes bakom kassor), men Patrik, Malcolm och Karin är helt enkelt som tre 

underbara trillingar som flugit ut på en gång! För jisses vad härligt vi har haft det under 

sommaren trots att jag suttit nedgrävd i halvårsbokslut. Vi har lärt känna varandra på 

ett unikt sätt, delat med oss av våra svagheter och lyft upp varandra när det har behövts. 

Men även om jag tycker att mina knäppa ”syskon” är helt fantastiska så är det ju faktiskt ni 

medlemmar som gör den här nationen till vad den är. Utan er är vi ingenting! Välkomna 

tillbaka, det har ekat tomt här och jag har saknat er! 

2Q 

Johanna Schwang 

Medlemmar och vänner! 

Om ”äntligen” är en känsla så är jag fylld med den känslan från topp till tå. Äntligen 

är värmen över och äntligen har höstens råa men mysiga kyla omslutit mig. Äntligen 

har terminen dragit igång och Uppsala fyllts av studenter. Äntligen slipper jag äta 

pyttipanna varje dag och får lagad lunch av vår nationskock Anders. Och självklart, 

äntligen spalt! 

Sommaren var för varm. Punkt. Hade jag velat ha 30 grader och noll vind hade 

jag flytt landet för länge sedan. Hösten är här och det med besked, i skrivande 

stund är klockan 22 och temperaturen är nere på rimliga 3 grader. Men inget 

ont som inte för något gott med sig. Med värmen som fiende har jag och resten av 

kuratelet under sommaren planerat för både hösten och våren. Vårt fokus har främst 

legat på våra torsdagar. Målet är att fortsätta ha stadens bästa klubb och tillvägagångssättet 

är att något extra sker varje torsdag. Efter en succéklubb med Neiked Crew, 

Arcadelounge, fotobås samt ett grymt drag på dansgolven trotsar jag jantelagen och känner 

en stor stolthet. Fler grejer är på väg! 

Andra stora och roliga inslag i mitt 3Q- liv har varit Hummern (vår kräftskiva som med 

viss självironi blev till hummerskiva. Förutom från Joels sida, han är aldrig ironisk.) och vår 

fantastiska STHLMS-vecka! Jag hoppas innerligt att alla recentiorer är nöjda! 

Med det sagt, låt mig i kylan äntligen få hälsa er varmt välkomna! 

3Q 

Malcolm Sterky 

30

Kuratelet 

Kära Örebroare! 

Jag hoppas att allt är väl med er när ni nås av denna spalt. Själv tycker jag att terminen 

har inletts med mer stil och klass än på länge. Vi började med att byta ut de 

sedvanliga kräftorna mot djupfryst kanadensisk hummer. MUMS! Under veckorna 

som därpå följde hade vi bland annat Mottagning och Gasque för recentiorerna 

samt Landskap. Under Landskapet fick jag en efterträdare som numera följer 

mitt varje steg, som en liten kronprins. Detta firades traditionsenligt med 

champagne, som undertecknad sabrerade ut över de påhejande massorna nere på 

Drottninggatan. GOTT SÅ! 

Men det var inte allt, gott folk, utan förra veckan var STHLMs Bar nere hos vännationen 

Pernod Ricard på deras huvudkontor i Stockholm. Där fick vi lära oss om 

drinkblandning, viner i allmänhet och champagne i synnerhet. I och med detta ser jag 

med optimism på den höst som väntar och konstaterar att Nationens barverksamhet 

fortsatt vilar i trygga händer. 

Barmästare 

Joel Haglund 

Hej alla Stockholmare! 

Jag har nu suttit som Restaurangchef i två månader och för exakt en vecka sedan 

blev jag omvald för ytterligare en termin. På dessa två månader har det hunnits 

med en hel del. Landsmannaförmännen lyckades tillsammans med Klubbverket, 

Hovmästare och 3Q anordna en hejdundrande Reccegasque och när ni läser det 

här har vi nyss firat vår härliga Höstgasque. 

Om ni missade att knipa en biljett till den måste jag slå ett slag för vår egen 

torsdagsrestaurang Holmiana som håller öppet varje torsdagskväll. 

Passa på att pröva den nya menyn som antingen har kommit eller kommer nu i 

dagarna! 

Restaurangchef 

Patrik Viklander 

31

KALENDARIUM 

Höstterminen 2018 

25 oktober 

29 oktober 

17 november 

3 december 

15 december 

20 december 

STORtorsdag 

Andra Lagtima Höstlandskap 

Gåsmiddag 

Tredje Lagtima Höstlandskap 

Luccegasque 

Terminens sista torsdagsklubb 

stockholmsnation.se

2018 - Holmiensis 3

Transform your PDFs into Flipbooks and boost your revenue!

2018 - Holmiensis 3

Transform your PDFs into Flipbooks and boost your revenue!

Delete template?

Save as template ?