2018 - Holmiensis 1
Transform your PDFs into Flipbooks and boost your revenue!
Leverage SEO-optimized Flipbooks, powerful backlinks, and multimedia content to professionally showcase your products and significantly increase your reach.
Nummer 1 <strong>2018</strong>. Sedan 1963. Stockholms nations tidning.<br />
Stockholmns nations<br />
historia, del 3 – 1960-talet<br />
Medaljer på<br />
nationen<br />
Marsspexet
Redaktionen<br />
REDAKTÖREN HAR<br />
ORDET<br />
På en hemkunskapslektion under högstadieåren<br />
ställde läraren en fråga av en något mer abstrakt,<br />
och kanske viktigare, art än vanligt. “Om ni kunde<br />
ändra näringsinnehållet i en växt, vilken skulle det vara?”<br />
Min vän J var lika kvicktänkt som jordnära: “Gurka. Den<br />
är väldigt god, men den innehåller ju nästan bara vatten.”<br />
Mitt svar var annorlunda. “Ris. För det äter man mycket av<br />
i länder där undernäring är vanligare. Om man kunde göra<br />
det näringsrikt skulle folk kunna få i sig allt de behöver.”<br />
Två brasklappar redan här: troligen uttryckte sig ingen<br />
av oss lika välformulerat som jag återger det, och troligen<br />
hade jag stulit min idé från någon annan. Det gör jag<br />
nämligen med alla mina bra idéer.<br />
En fördel med att stjäla andra människors idéer är<br />
att originalet fortfarande tillhör en klipskare person.<br />
Science publicerade år 2000 en artikel som gav en första<br />
inblick i en genmodifierad rissort som bildade och band<br />
betakaroten (det där i morötter, ni vet), en antioxidant<br />
som bryts ner till vitamin A i matspjälkningssystemet.<br />
Bristsjukdomar orsakade av en kost med otillräckligt<br />
betakaroten och retinol, de två prekursorerna till<br />
vitaminet, leder till blindhet hos mellan 250 000 och 500<br />
000 barn varje år. Hälften av dessa barn dör inom ett år<br />
efter synförlusten. Totalt lider cirka 250 miljoner barn av<br />
brist på vitamin A.<br />
Den gröda som efter den här redogörelsen kanske<br />
låter som en gåva till mänskligheten har dock mött,<br />
ibland hård, kritik. Delar av kritiken har varit faktabaserad<br />
och lett till nya studier och förbättringar av riset.<br />
Mängden betakaroten har ansetts vara för låg för att vara<br />
hjälpsam, och det har rått osäkerhet kring hur mycket av<br />
den ursprungliga mängden som återstår efter tillagning.<br />
Annan kritik har byggt på diverse konspirationsteorier,<br />
logiska felslut och, när det verkligen kniper, postulerandet<br />
av faktorer som varken går att observera eller falsifiera<br />
men som man ändå är bombsäker på finns och är orsaken<br />
Ansvarig utgivare<br />
Edward Nehlbäck<br />
1Q@stockholmsnation.se<br />
Annonsförsäljning<br />
holmiensis@stockholmsnation.se<br />
Tryck<br />
Wikströms Tryckeri AB<br />
018-15 62 90<br />
Omslagsfoto<br />
Eric Palmberger<br />
Fotograf<br />
William Persson<br />
Kontakt<br />
Drottninggatan 11<br />
753 10 Uppsala<br />
072-964 75 50<br />
holmiensis@stockholmsnation.se<br />
Rättelse: Omslagsbild <strong>Holmiensis</strong> nr. 4 2017 av Fredrik Moberg<br />
till lite vad som helst. “Det var inte jag som tog din<br />
pepparkaka. Det var den blixtsnabba, osynliga ankan som<br />
sitter på min axel.”<br />
Det är fullt möjligt att nackdelarna med Gyllene ris<br />
överväger fördelarna.Vad som dock är helt säkert är att<br />
det är en fråga som bör avgöras med hjälp av fakta och<br />
resonemang. Trolig nytta och skada måste klarläggas för<br />
att sen kunna vägas mot varandra. Det kan vara så att det<br />
faktiskt sitter en anka på min axel, precis som jorden kan<br />
vara platt, men den sortens argumentation är till föga hjälp<br />
för de barn som aldrig kommer bli vuxna på grund av att<br />
de inte får i sig nog betakaroten.<br />
I universitetets motto “att tänka fritt är stort, att<br />
tänka rätt är större” är “rätt” en ålderdomlig användning<br />
av ordet som vi idag skulle substituera “rättrådigt” för. I<br />
just det här sammanhanget vill jag dock slå ett slag för den<br />
missförstådda versionen. Att lära sig fakta, hur man sållar<br />
fram tidigare okänd sådan, hur man resonerar kring den<br />
och hur man integrerar dessa tre delar för att nå ett beslut<br />
är i mångt och mycket vad vi lär oss på våra utbildningar.<br />
Olika program lägger olika tyngd vid olika delar, men jag<br />
kan inte komma på ett enda som inte berör någon av dem.<br />
Låt inte den här kunskapen ligga obrukad; tänk rätt, utan<br />
att hänfalla till ankans enkla, men egoistiska, utväg. Bristsjukdomarnas<br />
utrotning är bara en av alla de fantastiska<br />
saker vi då kan uppnå.<br />
Vårvädret är ombytligt, och så även den här ledaren.<br />
Vi går från misär till överdåd, för med vårvindar kommer<br />
även vårbaler, majmiddagar och Valborg. Alice spexar till<br />
det som fluga på Marsspexets vägg och Sonya går Bacchus<br />
ärende. Vad Theresia har för sig har ni nog lärt er vid det<br />
här laget.<br />
Bon appétit,<br />
Mattias Forsgren<br />
Redaktör<br />
2
edaktionen<br />
Mattias Forsgren<br />
Redaktör<br />
Vilket är det värsta instrumentet din<br />
granne skulle kunna börja lära sig spela?<br />
Vuvuzela.<br />
Vilket är det bästa instrumentet din<br />
granne skulle kunna börja lära sig spela?<br />
Akustisk elgitarr.<br />
Om du skulle starta ett black metalband<br />
med kuratelet, vad skulle ni heta?<br />
Eftersom jag misstänker att Hanna skulle<br />
vara svårast att övertyga skulle jag försöka<br />
flörta med hennes sjuksköterskabakgrund<br />
och döpa oss till Placebo Overdose.<br />
Aaron Eidem<br />
Skribent<br />
Vilket är det värsta instrumentet din<br />
granne skulle kunna börja lära sig spela?<br />
Jag ser ogärna en thereminentusiast, i början<br />
av sin musikutbildning, med särskild fokus på<br />
britpop.<br />
Vilket är det bästa instrumentet din<br />
granne skulle kunna börja lära sig spela?<br />
Räknas luftgitarr?<br />
Om du skulle starta ett brit pop-band<br />
med kuratelet, vad skulle ni heta?<br />
Som band betraktat skulle vi ställa de riktigt<br />
svåra frågorna, men samtidigt besvara än fler<br />
sådana. Så vad sägs om “The Stocken Q&A”?<br />
Sonya Sammarco<br />
Skribent<br />
Vilket är det värsta instrumentet din<br />
granne skulle kunna börja lära sig spela?<br />
En sådan där multifunktionell synt.<br />
Vilket är det bästa instrumentet din<br />
granne skulle kunna börja lära sig spela?<br />
Maracas skulle liva upp tillvaron!<br />
Om du skulle starta ett dansband<br />
med kuratelet, vad skulle ni heta?<br />
Kakelz kungar!<br />
Alice Adler<br />
Skribent<br />
Vilket är det värsta instrumentet din<br />
granne skulle kunna börja lära sig spela?<br />
Organ.<br />
Vilket är det bästa instrumentet din<br />
granne skulle kunna börja lära sig spela?<br />
A teeny tiny maraca.<br />
Om du skulle starta ett hiphop-kollektiv<br />
med kuratelet, vad skulle ni heta?<br />
Big Al´s and Co.<br />
Theresia Mossberg<br />
Skribent<br />
Anton Westin<br />
Art Director<br />
Vilket är det värsta instrumentet din<br />
granne skulle kunna börja lära sig spela?<br />
Måste vara någon form av blåsinstrument.<br />
Vilket är det bästa instrumentet din<br />
granne skulle kunna börja lära sig spela?<br />
Synt med hörlurar inkopplade.<br />
Om du skulle starta en tysk eurotechnoduo<br />
med kuratelet, vad skulle ni heta?<br />
Das Blümchen Duo Kurrat Edition<br />
Vilket är det värsta instrumentet din<br />
granne skulle kunna börja lära sig spela?<br />
Metal-trummor. Med dubbla baskaggar.<br />
Vilket är det bästa instrumentet din<br />
granne skulle kunna börja lära sig spela?<br />
Piccolo-flöjt!<br />
Om du skulle starta ett mariachi-band<br />
med kuratelet, vad skulle ni heta?<br />
El curartel, med nästan stumt “ur”<br />
Henric Mörch<br />
Art Director<br />
Vilket är det värsta instrumentet din<br />
granne skulle kunna börja lära sig spela?<br />
Säckpipa, behövs en förklaring?<br />
Vilket är det bästa instrumentet din<br />
granne skulle kunna börja lära sig spela?<br />
Luftgitarr, men den måste vara stämd.<br />
Om du skulle starta ett hot jazz-band<br />
med kuratelet, vad skulle ni heta?<br />
Slick Qs´ and the disloyal Tuborg<br />
INNEHÅLL<br />
Nummer 1 <strong>2018</strong><br />
Redaktören har ordet 2<br />
1Q har ordet 4<br />
Reccekrönikan 6<br />
Stockholms nations historia 8<br />
Frihet i Botaniska trädgården 10<br />
Bling på bal 12<br />
Bildcollage 14<br />
Spårbyte 16<br />
Hedersledarmoten 18<br />
Uppsalavyn 20<br />
Recept 21<br />
Dryckesguide 22<br />
Marsspexet 26<br />
Pyssla med Pelle 30<br />
Kuratelet 31<br />
3
nationen<br />
1Q HAR ORDET<br />
Kära Landsmän,<br />
Även om våren ännu inte infunnit sig, och kylan biter<br />
sig fast i ansiktet på ett sätt som inte hör vanligheten<br />
till, så är det ändå, eller kanske just därför, den<br />
annalkande värmen som just nu driver och motiverar<br />
arbetsinsatserna nere på kuratorsexpeditionen. Vi<br />
har för bara några veckor sedan lämnat en inskrivningsperiod<br />
bakom oss där vi skrivit in flest recentiorer<br />
av alla nationer i Uppsala(!). Det är roligt, men utifrån<br />
en betraktares ögon vittnar svängningarna fram och<br />
tillbaka även om ett nationsklimat som de senaste<br />
åren blivit allt mer präglat av konkurrens om både<br />
medlemmar och gäster. Som Förste kurator är jag<br />
oerhört tacksam och glad över att Stockholms nation<br />
alltjämt står stark i den konkurrensen, men det gäller<br />
att aldrig ta det för givet.<br />
Apropå värme och drivkrafter så släppte vi i<br />
dagarna den första informationen om årets upplaga<br />
av Stocken Garden. Tvådagarsfestivalen går nu med<br />
sin tredje upplaga från att vara ett spännande initiativ<br />
till att bli en fantastisk tradition. I år gästas nationen<br />
återigen av en mängd artister, och jag vågar lova att det<br />
kommer att bli något utöver det vanliga.<br />
På Första lagtima vårlandskap valdes Karin<br />
Karsten och Malcolm Sterky till Förste kurator<br />
respektive Tredje kurator för verksamhetsåret HT18/<br />
VT19. Landskapet besöktes av ett rekordstort antal<br />
landsmän vilket nästan föranledde att vi behövde flytta<br />
från Landskapssalen in i Nya salen. Som tur var slapp<br />
vi det. Det talades under mötet bland annat om vikten<br />
av att locka aktiva, och rädslan för att i framtiden se<br />
ett stort antal vakanser i ämbetslistan. Jag ser dock det<br />
stora engagemanget under Landskapet som det yttersta<br />
beviset på att nationsengagemanget tas på allvar, och att<br />
det betyder något för oss. Det går alltid att bli bättre på<br />
att marknadsföra vad vi gör här, och varför ett ämbete<br />
på nationen är så mycket mer än ämbetsförmåner och<br />
CV-meriter. Att göra Nationen till en attraktiv plats<br />
både för aktiva och gäster är dock någonting vi gör<br />
gemensamt, och jag har stort förtroende för att nästa<br />
kuratel kommer att leda det arbetet med bravur.<br />
Det finns mycket att se fram emot den närmaste<br />
tiden. Marsspexet Ett Himla Liv är givetvis den<br />
kulturaktivitet som med sin premiär den 17 mars<br />
tar mest plats under vårterminens första halva. Jag<br />
har personligen stora förväntningar, som spätts på<br />
ytterligare av Alices rapportering i det här numret,<br />
på vad våra Teaterföreståndare Ulrika Bodén och Jon<br />
Egerlid kommer att presentera för oss. Senare i vår<br />
kommer Valborg som jag redan berört kort i och med<br />
Stocken Garden, men som givetvis även innefattar en<br />
champagnegalopp och majmiddag. Oavsett vad som<br />
lockar just dig mest hoppas jag att vi ses på Nationen<br />
i vår! Varför inte ta chansen att söka ett ämbete på<br />
Landskapet den 26 mars? Du kommer aldrig att ångra<br />
det!<br />
Edward Nehlbäck<br />
Förste kurator<br />
4
Nationen<br />
LAGTIMA<br />
VÅRLANDSKAP<br />
STOCKHOLMS NATION DEN 26e MARS <strong>2018</strong><br />
HOLMIENSIS SÖKER ILLUSTRATÖRER, FOTOGRAFER,<br />
TECKNARE OCH ANDRA KONSTNÄRLIGA SJÄLAR!<br />
OM DU ÄR INTRESSERAD AV ATT JOBBA MED OSS, MEJLA<br />
OSS PÅ HOLMIENSIS@STOCKHOLMSNATION.SE<br />
5
RECCEKRÖNIKAN<br />
BÖRJAN PÅ NÅGOT<br />
STORT<br />
T E X T : E v e l y n B e r k e l y<br />
Steget att bli universitetsstudent är ett av de största<br />
i livet. Att börja studera på universitetet innebär<br />
en hel del förändringar. Det ställs högre krav och<br />
vardagarna ser ut på ett helt nytt sätt.<br />
Det är inte längre någon annan som torkar bort dina<br />
brödsmulor från köksbänken, tvättar din tvätt och lagar<br />
mat åt dig. Första tiden som ny student är med andra<br />
ord en stor omställning för de flesta, men den största<br />
omställningen är kanske att flytta till en ny stad. Det<br />
kan upplevas som förvirrande med alla nya intryck och<br />
händelser under de första månaderna som ny student. Allt<br />
ifrån introduktionsveckor, föreläsningar, kurslitteratur och<br />
Facebook-grupper till nationer, samtidigt som man sitter<br />
på tusentals obesvarade frågor. Även om det känns rörigt<br />
i början är introduktionen till studentlivet troligtvis den<br />
roligaste perioden av studietiden, även om det kanske inte<br />
känns så just då. Tiden springer ofta förbi och en dag är<br />
allt plötsligt över. Därför är mitt absolut bästa tips till alla<br />
nya studenter att verkligen maximera sin studenttid!<br />
Jag tror personligen att öppenhet är otroligt viktigt<br />
som student i en ny stad. Jag tror på att skippa fördomar<br />
och förutfattade meningar och istället vara öppen för allt<br />
som kommer i ens väg. Det är ju faktiskt under ens första<br />
tid som student det ges en möjlighet att prova på nya saker<br />
bland människor som inte känner en. Och så har vi det<br />
där med studierna. Universitetet innebär stor frihet vilket<br />
också kräver mer ansvar. Det är upp till en själv att planera<br />
in tid för studier. Det är därför viktigt att komma ihåg att<br />
alla lär sig olika och vad det egentligen handlar om är att<br />
hitta vilket sätt som passar bäst för just dig.<br />
Jag har nu suttit min första termin som landsmannaförman<br />
där jag satt och skrev in alla nya medlemmar.<br />
Jag kände en enorm avundsjuka när jag tänkte på vilken<br />
fantastisk tid de har att se fram emot.<br />
Under varje terminsstart anordnar Stockholms<br />
nations landsmannaförmän tre evenemang för alla våra<br />
recentiorer. På detta sätt lär alla recentiorer känna inte<br />
bara nationslivet, utan också mängder med andra nya<br />
medlemmar. Dessa tre evenemang kallar vi för Sthlmsveckan,<br />
och den består av en förfest, en mottagning och<br />
avslutningsvis en gasque.<br />
Först ut av evenemangen hade vi den fartfyllda recentiorförfesten!<br />
Klockan 19.00 var vi landsmannaförmän<br />
på plats på Nationen och väntade in alla recentiorer. Det<br />
fanns möjlighet för alla att njuta av maten från vår lounge,<br />
dricka drinkar och uppleva en förfest i sann Stockenanda.<br />
Det blev även en och annan match beerpong recentiorerna<br />
emellan men även mot kuratelet och andra ämbetsmän.<br />
Efter förfesten gick vi rakt ut i vimlet på torsdagsklubben.<br />
På tisdagen var det äntligen dags för den legendariska<br />
recentiorsmottagningen. Vi samlades på Nationen redan<br />
kl 15.00 och hade en röjig dag fylld med tävlingar, lekar<br />
och massor av andra överraskningar. Eventet gick ut på att<br />
lära känna alla Nationens verksamheter på ett festligt sätt.<br />
Efter mottagningen bjöds det på en enkel men fartfylld<br />
tvårätterssittning i nya salen följt av bra drag på dansgolvet<br />
i Kakelbaren.<br />
Sthlmsveckans sista event, den stora finalen, var<br />
självklart vår recentiorgasque, även kallad Bellmansgasque.<br />
Vi möttes på Stockholms nation kl. 15.00 för att med<br />
pompa och ståt tåga med de andra nationerna mot Universitetshuset<br />
där den traditionella recentiorsceremonin<br />
hålls. Terminens recentior utsågs vilket blev Vera Olsson,<br />
Nationens nuvarande klubbmästare. Sedan gick vi tillbaka<br />
till Nationen för att avnjuta en gasque med snapsvisor,<br />
trerättersmiddag och dryck. Festen fortsatte i Kakelbaren<br />
natten lång.<br />
TIPS TILL NYA STUDENTER<br />
Engagera dig!<br />
Utforska din studentstad<br />
Köp en cykel<br />
Utnyttja studentrabatter<br />
Skaffa ett extrajobb<br />
Gör storkok<br />
Sök stipendier och bostadsbidrag<br />
Köp begagnad kurslitteratur<br />
Planera dina studier<br />
6
RECCEKRÖNIKAN<br />
Vad pluggar du?<br />
Var kommer du<br />
ifrån?<br />
Vad tyckte du om<br />
bemötandet vid<br />
inskrivningen?<br />
Vad tyckte du om<br />
Sthlmsveckan?<br />
Pluggar kursen<br />
företagsekonomi A.<br />
Jag kommer ifrån<br />
Stockholm.<br />
Bemötandet vid<br />
inskrivningen var<br />
jättetrevligt och<br />
tillmötesgående.<br />
Stockholmsveckan<br />
var hur kul som<br />
helst! Speciellt sista<br />
gasquen. Hela veckan<br />
var väldigt uppstyrd<br />
och bra arrangerad.<br />
Alice Du Rietz<br />
Juridik.<br />
Stockholm,<br />
Danderyd.<br />
Bemötandet vid<br />
inskrivningen var<br />
varmt och fint. Jag<br />
kände mig sedd på<br />
direkten!<br />
En välorganiserad<br />
pangvecka som bjöd<br />
på dans, dryck och<br />
nyvunna vänskaper!<br />
Carl-Fredrik<br />
Cederborg<br />
Andrés Salas Lindell<br />
Jag pluggar Medieoch<br />
kommunikationsvetenskap.<br />
Jag är från Stockholm,<br />
Södermalm.<br />
Jag skrev in mig<br />
på Stocken innan<br />
skolstart och hämtade<br />
ut mitt provisoriska<br />
studentleg några<br />
dagar innan skolan<br />
började, men när jag<br />
hämtade ut legget<br />
blev jag glatt bemött<br />
av Evelyn som hjälpte<br />
mig med frågor jag<br />
hade!<br />
Jag tyckte Sthlmsveckan<br />
var skitskoj!<br />
Jag hade det jättetrevligt!<br />
Valerie Spee<br />
I am currently in<br />
my last year for my<br />
Bachelor in the study<br />
Pedagogical sciences.<br />
I am from the<br />
Netherlands!<br />
I thought it was really<br />
well organized! I<br />
felt really welcome<br />
because of the<br />
people and the<br />
Sthlmsveckan! The<br />
pre party, reception<br />
and gasque were all<br />
different from each<br />
other but all very nice<br />
to join! There were<br />
a lot of nice games,<br />
people and music and<br />
there was enough to<br />
eat and drink! I really<br />
enjoyed it.<br />
It is a really nice<br />
opportunity to<br />
meet (new) people.<br />
Everyone is new and<br />
it is nice to start with<br />
these events together.<br />
There are both<br />
Swedish students and<br />
exchange students<br />
which makes it extra<br />
fun! I enjoyed!<br />
7
Nationen<br />
STOCKHOLMS NATIONS<br />
Text: Theresia Mossberg<br />
historia<br />
DEL 3 – 60-TALET: DEN RÖDA NATIONEN<br />
Under föregående samt nuvarande termin följer jag Nationens historia med nedstamp i olika<br />
tider som känns särskilt spännande för en nutida läsare att förkovra sig i. Jag kommer att beskriva<br />
vilken byggnad man befann sig i, hur många medlemmar Nationen hade och vad medlemmarna<br />
sysslade med under just den perioden. Jag kommer att undersöka Stockholmarnas vardagsliv och<br />
vad de haft för intressen och syn på saker i livet.<br />
I den här tredje artikeln kommer jag att dyka ner i<br />
60-talets stim och stoj. Det ska bli extra spännande att<br />
undersöka en händelse jag fick höra om när jag var ny på<br />
Nationen och som faktiskt var vad som fick mig att vilja<br />
skriva om dess historia från början. Det jag fick höra var<br />
att på slutet av 60-talet skulle dyrt silver och kristallkronor<br />
ha sålts och pengarna därefter skänkts till FNL och<br />
KPML(r). Denna historia bygger på att Nationen 1970<br />
sålde silver som man inte längre hade användning av till ett<br />
ganska lågt pris. Pengarna gavs dock varken till FNL eller<br />
KPML(r), utan gick till nationsverksamheten. Det fanns<br />
alltså ingen sanning i historien som trots allt fortfarande<br />
berättas.<br />
Något som däremot faktiskt skedde under det sena<br />
60-talet var att ett gäng stockholmare, tillsammans med<br />
andra uppsalastudenter, ordnade en bussresa ned till<br />
Båstad för att demonstrera mot att dåvarande Rhodesia<br />
(idag Zimbabwe) deltog i Davis cup. Demonstranterna<br />
blockerade ingångarna till stadion och hindrade publiken<br />
från att komma in. De blev angripna av polis med tårgas<br />
och vattenkanoner men trots detta lyckades de och<br />
matchen kom att ställas in. Nere i Båstad bodde de i en<br />
sommarvilla som ägdes av föräldrarna till en student på<br />
Nationen. När de skulle hem var dock bussen sönderslagen<br />
och de fick poliseskort till stationen när de istället fick ta<br />
tåget hem.<br />
Mycket hände på 60-talet. Det var först 1951 som<br />
svenskar fick gå ur Svenska kyrkan utan att gå med i<br />
ett annat religiöst samfund som var godkänt av staten,<br />
och i början av 1960-talet började många studenter vid<br />
Nationen göra just det. Detta följdes av att folk engagerade<br />
sig i Vietnamrörelsen under 1966. Samma år fick<br />
Nationen dessutom sin första kvinnliga Förste kurator,<br />
Annika Hökerberg, som intervjuades i förra numret av<br />
<strong>Holmiensis</strong>. Radikalast var nationen (liksom omvärlden)<br />
runt 1968-1969, då till och med nationsledningen var<br />
radikal.<br />
Det lugnade dock ned sig runt 1969-1970 då kung Carl XVI<br />
Gustaf var medlem vid nationen under ett antal terminer.<br />
Det som kanske chockerar mest idag är att 68-rörelsens<br />
idéer fick starkast fäste just på Stockholms nation av alla<br />
nationer, som till och med fick smeknamnet ”den röda<br />
nationen”. Harald Linton var Förste kurator på Nationen<br />
1967/1968 och beskriver hur det anordnades studiecirklar<br />
på Nationen där man diskuterade marxism, u-landsfrågor,<br />
konst och annat. <strong>Holmiensis</strong> bildades under den här<br />
tiden och där debatterades flitigt allt ifrån problem i<br />
studentvärlden, såsom huruvida Valborg är en klassmanifestation,<br />
till Palestina och Tjeckoslovakien.<br />
”huset började<br />
kännas trångt”<br />
Redan i början av 60-talet påbörjades en insamling i syfte<br />
att renovera samt bygga ut nationshuset. År 1967 började<br />
det byggas om och verksamheten flyttades därför tillfälligt<br />
till en lägenhet på Smedsgränd. Det var under tiden som<br />
Nationen befann sig här som den var som mest radikal och<br />
det var i samband med flytten tillbaka till Drottninggatan<br />
som man återgick till en mer traditionell verksamhet.<br />
Problemen i början av 60-talet var att en nivåskillnad<br />
på 90 cm kunde uppmätas mellan nationshusets västra<br />
och östra gavlar samt att medlemsantalet hade stigit och<br />
huset började kännas trångt. Därför gav man år 1961 i<br />
uppdrag åt professor Peter Celsing att göra ritning till<br />
en om- och tillbyggnad av nationshuset. Nationen fick<br />
in flera stora bidrag, bland annat från Stockholms stad,<br />
vilka möjliggjorde ombyggnationen. För nybygget var det<br />
nödvändigt att köpa upp en del av dåvarande Stadshotellets<br />
tomt vilket skedde 1966. Entreprenör för ombyggnationen<br />
8
Nationen<br />
var Skånska Cement AB och professor Ulrik Samuelson<br />
stod för färgsättningen. Renoveringen och nybygget stod<br />
redo för invigningsfest i januari 1969.<br />
I det gamla huset genomfördes stora grundförstärkningsarbeten.<br />
Dessutom revs det gamla trapphuset och<br />
trappan flyttades tillbaka till sin ursprungliga plats i husets<br />
sydvästra del. Ingången mot innergården byggdes och den<br />
gamla vaktmästarbostaden gjordes om till kurators- och<br />
sammanträdesrum. Det nya huset uppfördes och Celsing<br />
skrev i en broschyr som skickades ut till bidragsgivare<br />
att ”sammanfogningen av de båda huskropparna har jag<br />
sökt utforma på ett sådant sätt att intrycket av det gamla<br />
husets rena fasad störs så litet som möjligt. Det har varit<br />
min strävan att de båda husen tillsammans skulle bilda ett<br />
byggnadsverk, som är både traditionsmättat och väl fyller<br />
sin uppgift i dagens studentliv”.<br />
”60-talet var en<br />
omvälvande tid”<br />
Sammanfattningsvis kan alltså sägas att 60-talet<br />
var en omvälvande tid generellt och detta märktes även av<br />
på Stockholms nation. Inte nog med att man inte kunde<br />
befinna sig i nationshuset under ett antal år, det byggdes<br />
även ut och den nya delen var drastiskt mycket mer<br />
modern till designen. 68-rörelsens vindar drog in bland<br />
de aktiva på nationen med full kraft och under den tid<br />
som man befann sig i lägenheten på Smedsgränd var de<br />
som starkast. När man sedan återvände till nationshuset<br />
återgick man dock till ett mer traditionellt studentliv.<br />
holmiensis på 60-talet med en<br />
ledare av Annika HökeRberg<br />
9
Nationen<br />
NATIONEN<br />
FRIHET I BOTANISKA<br />
TRÄDGÅRDEN<br />
Det växer enorma cederträd i de marockanska<br />
Atlasbergen. Att stå under dem är som att få svindel<br />
– men det som orsakar yrseln är inte hög höjd utan<br />
ens egen obetydlighet där bredvid.I den stund man<br />
tappar illusionen av att vara evig, har livet inte<br />
längre någon mening, skrev Jean-Paul Sartre – och<br />
vad illustrerar vår egen förgänglighet bättre än<br />
sådant som både förekommit vår existens och säkert<br />
kommer att överleva den? Universum är såklart<br />
paradexemplet, men för att förstå sin egen litenhet i<br />
tid och rum behövs egentligen inte så stora enheter. I<br />
alla fall inte för mig. Väldiga cederträd räcker gott.<br />
Många skräms av tanken på att livet inte<br />
har någon mening och att komma till insikt om<br />
meningslösheten i ens egen existens är onekligen<br />
rätt skrämmande. Det är som upplagt för ångest,<br />
följt av apati och tomma, vilsna ögon. Men jag tror<br />
insikten också kan komma med viss tröst. Känslan av<br />
att ingenting spelar någon roll kan vara ett andrum<br />
snarare än ett strypgrepp, när beslutsångesten river i<br />
kroppen.<br />
Vilka kurser ska jag välja till våren? Vad ska<br />
jag arbeta med efter mina studier? Och vad vill<br />
jag egentligen göra med mitt liv? Svaren varierar<br />
såklart beroende på vilken student en frågar, men<br />
jag kan tänka mig att beslutsångesten är en konstant.<br />
Och när den blir för stor är tanken på hur litet och<br />
betydelselöst ens liv och beslut egentligen är, ur det<br />
stora perspektivet, faktiskt rätt välkommen.<br />
Cederträden i Botaniska trädgården är inte riktigt<br />
lika stora som de marockanska – och såklart nästan<br />
lika obetydliga som jag själv i relation till universum<br />
– men när jag går under deras väldiga grenar och<br />
andas in lukten av jord och kottar och kåda och bark<br />
kan jag ändå förnimma den där känslan av att vara<br />
nästan ingenting, i slutändan. Då slår lugnet ut som<br />
en blomma i bröstet på mig och jag känner mig – fri.<br />
Kanske är det alltså inte så konstigt att Botaniska<br />
är en av de platser jag tycker om allra bäst här i<br />
Uppsala; vem behöver inte få känna lite frihet, då och<br />
då?<br />
ANNA NYMAN<br />
Vinnare av Tidningskonventets skrivtävling<br />
10
Tryck CMD+Shift<br />
för att ändra text<br />
28-29 APRIL<br />
11
Nationen<br />
Bling på bal<br />
– så fungerar det<br />
Av: Martin Brengdahl & Theresia Mossberg<br />
Vid Nationens finaste tillställningar<br />
som vårbalen och gåsmiddagen bär vi<br />
högtidsdräkt; det vill säga långklänning<br />
eller frack. Till dessa bär många något som<br />
kallas för akademiska utmärkelser, som både fungerar<br />
som markörer som visar vårt nationsmedlemskap<br />
genom nationsbandet samt kan markera vad du gör<br />
och har gjort för Nationen, i form av ett ämbetsinsignum<br />
eller en förtjänstmedalj.<br />
NATIONSBAND<br />
Alla Nationer i Uppsala (och Lund) har ett band i<br />
sina färger som markerar tillhörighet till sin nation.<br />
Stockholms nationsband finns i två storlekar. Ett<br />
smalare band som alla Stockholmare har rätt att bära<br />
(och bör bära!) samt ett bredare band som de som blir<br />
utnämnda till Seniorer på Nationen har rätt att bära.<br />
Till klänning är det enkelt, bandet bärs i en rosett<br />
på vänstra sidan över hjärtat.<br />
Till frack bärs bandet under västen och bärs från<br />
höger axel ned mot vänster höft. Bandet skall gå i en<br />
brant vinkel mitt över frackbröstet. En tumregel är att<br />
det ska gå mellan bröstknapparna (detta är fallet på<br />
de flesta frackskjortor). Om bandet inte går att sätta<br />
på detta sätt är bandet helt enkelt för kort. Ett bra sätt<br />
att undvika att sticka sig i fingrarna vid hemkomsten<br />
är att helt enkelt köpa ett helband; det sitter dessutom<br />
betydligt snyggare.<br />
De flesta frackband är gjorda i sidenmoaré, det vill<br />
säga vattrat siden med ett mönster som kan liknas vid<br />
rundade pilar. Dessa pilar ska bäras nedåt. Var noga<br />
med att vid bärandet av flera band ska samtliga bands<br />
mönster peka nedåt.<br />
INSIGNIER<br />
Nationens 1Q, 2Q och 3Q bär en ordförandeklubba<br />
runt halsen i Nationens band. 1Q bär en guldklubba,<br />
2Q en i silver och 3Q bär således en i brons. När<br />
en kurator avgår får denne sin klubba i ett band på<br />
bröstet. Barmästaren bär Nationens största insignie i<br />
form av en plåt, och vårt nyaste insignier bär Restaurangchefen<br />
i form av ett snapsglas i tenn på en kedja.<br />
Förutom dessa bär Nationens klubbmästare en slev<br />
i Klubbmästarkonventets band (färgerna påminner<br />
ganska mycket om Thailands flagga). Teaterföreståndarna<br />
har de klassiska “teateransiktena” runt<br />
halsen och sånganförare har praktiskt nog ett stämjärn<br />
runt halsen. Alla presidier i Kuratorskonventet och i<br />
underkonventen bär också ett halstecken.<br />
MEDALJER<br />
Stockholms nations förtjänstmedalj finns i två<br />
varianter, Rudolf och S:t Erik som vardera finns i fem<br />
valörer och delas ut av styrelsen för stora förtjänster till<br />
Nationen eller nationsteatern på oegennyttiga grunder.<br />
Stockholmare kan faktiskt själva nominera en person<br />
till en förtjänstmedalj om de lämnar in ett, av tio<br />
medlemmar undertecknad förslag till styrelsen.<br />
Rudolf delas ut för förtjänster till Nationens<br />
Spexarcorps och S:t Erik delas ut för förtjänster till<br />
Nationen. Den allra finaste medaljen är guld i kedja<br />
som delas ut för historiska insatser för Nationen,<br />
därunder finns silver i kedja som också kräver stora<br />
och viktiga insatser. För att tilldelas Rudolf i kedja<br />
krävs dessutom att kriterierna för S:t Erik först är<br />
uppfyllda. Resterande, det vill säga 3:e (guld) till<br />
5:e klass (i brons), bärs i band på bröstet. Endast<br />
en medalj av respektive variant bärs. Dessutom bör<br />
Rudolf alltid bäras före S:t Erik. Utöver detta finns<br />
det några annorlunda specialbestämmelser som att<br />
Rudolfmedaljen i brons kan tilldelas i vitt band för<br />
medverkan i spexet på Recentiorsgasquen, eller att<br />
den som tilldelas Rudolf i 4:e klassen i silver och<br />
medverkat i Rudolfspexet har rätt att bära medaljen<br />
i blodrött band. Undertecknades favorit är varianten<br />
för den som har samma medalj men deltagit i<br />
12
nationen<br />
uppsättandet av Rudolfspexet på finska i Helsingfors<br />
på vår vännation ESO och därmed får bära medaljen i<br />
ESOs nationsband.<br />
Förutom dessa nationsmedaljer finns det ett<br />
stort antal medaljer som Kuratorskonventet, alla<br />
underkonvent (exempelvis Recentiorskonventet eller<br />
Fanbärarkonventet), samt kårer delar ut. De medaljer<br />
som nämnts ovan får i våra akademiska sammanhang<br />
betraktas som de finaste i bemärkelsen att de är<br />
stadgade och utdelade av en officiell organisation.<br />
Utöver dessa finns det ett antal medaljer där<br />
ursprunget och tilldelningen gör att de inte kan räknas<br />
i kategorin ovan. Där finns vår egna allra första medalj,<br />
Klubbverkarmedaljen, som är en miniatyrstekpanna<br />
för herrar och ett miniatyrplättjärn för damer.<br />
Olika klubbverk får olika färger på bandet. Varje års<br />
marsspex delar ut en ny medalj som anknyter till årets<br />
tema. Såklart finns det en uppsjö av dessa medaljer<br />
och det dyker upp nya i samma takt som gamla glöms<br />
bort. Vi får dock inte glömma våra vänner nere i Lund.<br />
Lundensarna får ofta en medalj för att ha gått på en<br />
större sittning, och vi som upplevt detta vet att den<br />
som har överlevt ett sådant sjöslag är väl förtjänt en<br />
medalj. Den bland oss vanligaste medaljen är Malmö<br />
nations Ålagillemedalj som finns i tre grader. Vår<br />
lillasyster i söder har såklart en släng av mindervärdeskomplex<br />
och stoltserar med den absolut största<br />
medaljen i studentvärlden, Ålakungsmedaljen.<br />
Till klänning bör medaljen bäras i en rosett,<br />
framförallt för att ett vanligt medaljband är platt och<br />
väldigt sällan blir snyggt på en klänning, i synnerhet<br />
om flera medaljer bärs. Nationens kör Erato har<br />
t.ex. i flera år burit sitt tecken i rosett. Detta att bära<br />
rosetter har länge varit en sällsynt syn i Uppsalas<br />
studentliv, förmodligen därför att de flesta medaljer<br />
längre tillbaka delades ut enbart till frackbärare.<br />
Nationen har därför beslutat att införa rosetter för våra<br />
förtjänstmedaljer, stay tuned! Det finns en gammal<br />
uppfattning att max tre utmärkelser kan bäras i rosett<br />
till en klänning. Detta är ett bra riktmärke då fler<br />
kan bli plottrigt, men har du fler så testa! Den finaste<br />
utmärkelsen sätts längst upp på vänster sida, nästa<br />
sätts snett under, i linje med eventuell ringning på<br />
klänningen så att det bildas en mjuk båge.<br />
Har du en klänning med tunt tyg kan tyngden av<br />
medaljerna riskera att dra sönder tyget. En smidig<br />
lösning som används vid hovet är att ta en styvare<br />
tygbit och sätta den bakom klänningstyget, så att<br />
medaljnålen går igenom detta tyg och på så sätt bär<br />
medaljens tyngd.<br />
Till frack bärs medaljerna i en rad på vänster<br />
bröst, precis ovan bröstfickan, och den finaste bärs<br />
längst in mot slaget, närmast hjärtat. Max 4 medaljer<br />
bärs kant i kant, har du fler så bärs de omlott. Det så<br />
kallade julgransbärandet, det vill säga att sprida ut sina<br />
medaljer på halva fracken är, hur roligt det än ser ut,<br />
något som vi bör lämna åt lundensarna.<br />
Det finns även mängder av utmärkelser runt om<br />
i Uppsalas studentliv av mer eller mindre dunkelt<br />
ursprung. En av de i vårt tycke snyggaste, mest<br />
studentikosa och dessutom väldigt användbara av<br />
dessa är en punchkopp i band runt halsen. Bland annat<br />
bär Nationens punschsällskap stolt sin punschkopp<br />
i Nationens band och Uppsalastudenternas<br />
Övermarskalk får sin punschkopp i Marskalkskonventets<br />
band som avgångsgåva.<br />
Till sist ett råd som gäller alla: If you’ve got it, flaunt it!<br />
Rudolf<br />
St. Erik<br />
13
STHLMSVECKAN<br />
BELLMANSGASQUE<br />
STHLMsveckan<br />
Tryck CMD+Shift<br />
för att ändra text<br />
14
STHLMSVECKAN<br />
Tryck CMD+Shift<br />
för att ändra text<br />
15<br />
STHLMSVECKAN<br />
BELLMANSGASQUE
Nationen<br />
SPÅRBYTE<br />
Text: Carolina Carlstedt<br />
Första månaderna i Uppsala och du trivs som fisken i vattnet. Du börjar vänja dig<br />
med livet där snabbmakaroner är din dagliga föda, kaffe din standarddryck,<br />
och du har blivit nyförälskad i torsdagar. Men, vad gör man om det man<br />
egentligen kom hit för, självaste studierna, inte känns rätt? Oroa dig inte, det<br />
går att byta, och det är enklare än vad du tror. Nedan följer intervjuer med några<br />
rutinerade studenter som har gjort ett ”spårbyte”. Inspireras av dem, stanna i dina<br />
drömmars studentstad, och se till att läsa en utbildning du verkligen brinner för!<br />
Malcolm Sterky, 23 Helena Nguyen, 26<br />
Hur länge har du<br />
pluggat i Uppsala och<br />
när är du klar?<br />
Det här är min sjätte<br />
termin och när jag är klar<br />
vet jag inte i nuläget. Jag<br />
tar uppehåll ett år för att<br />
vara kurator nu, och sedan<br />
har jag minst ett år kvar -<br />
troligtvis mer!<br />
Vad började du på<br />
för utbildning och<br />
varför?<br />
Jag började på juristprogrammet<br />
för att jag<br />
tyckte att det verkade som<br />
en bra kombination av<br />
samhällsfrågor och retorik<br />
- men ärligt talat visste<br />
jag inte riktigt varför jag<br />
började. Det var en bred<br />
och bra utbildning, vilket<br />
var viktigast för mig då.<br />
När kom du på att du<br />
ville byta inriktning,<br />
vilken valde du och<br />
hur kom du fram till<br />
vilken du ville byta<br />
till?<br />
Det växte långsamt fram<br />
under termin två och tre<br />
eftersom jag inte tyckte om<br />
den juridiska metodiken<br />
och dess arbetssätt.<br />
Frågorna var fortfarande<br />
intressanta men inte tillvägagångssättet.<br />
Jag bytte då<br />
till ekonomiprogrammet<br />
som ger mig möjligheter att<br />
jobba med liknande frågor,<br />
men på ett annat sätt.<br />
Matematiken i ekonomin<br />
var även något som lockade.<br />
Hur gick du tillväga<br />
för att byta?<br />
Jag sökte först uppehåll<br />
från juristprogrammet<br />
och sedan in på ekonomiprogrammet<br />
- det har gått<br />
väldigt smidigt!<br />
Hur länge har du<br />
pluggat i Uppsala och<br />
när är du klar?<br />
Jag har pluggat i Uppsala<br />
sedan HT15 och jag<br />
kommer att vara klar VT18.<br />
Vad började du på<br />
för utbildning och<br />
varför?<br />
Jag började på sjuksköterskeutbildningen<br />
i Halmstad<br />
då jag ville jobba med<br />
människor, men visste inte<br />
inom vilket yrke.<br />
När kom du på att du<br />
ville byta inriktning,<br />
vilken valde du och<br />
hur kom du fram till<br />
vilken du ville byta<br />
till?<br />
Jag tog steget att byta efter<br />
1,5 år då varken staden eller<br />
utbildningen kändes rätt.<br />
Egentligen kändes det fel<br />
under hela studietiden,<br />
men jag vågade aldrig<br />
riktigt ta steget förrän<br />
senare. Därefter började<br />
jag ekonomiprogrammet<br />
på SLU med en miljöinriktning.<br />
Jag kände att det<br />
var något som skulle passa<br />
mig då jag alltid varit bra<br />
med siffror, och i och med<br />
inriktningen såg jag även<br />
chansen att få nischa mig<br />
inom ett specifikt område.<br />
Trots ångest för att jag bytte<br />
rätt sent tror jag snarare att<br />
det hjälpte mig - nu när jag<br />
bytt inriktning har jag blivit<br />
motiverad till att leverera<br />
bra studieresultat.<br />
Hur gick du till väga<br />
för att byta?<br />
Det var egentligen inga<br />
konstigheter. Jag tog<br />
kontakt med studievägledaren<br />
på Halmstad<br />
högskola och berättade<br />
vad jag ville. Sedan tog jag<br />
ett halvårs uppehåll för att<br />
jobba för att sedan påbörja<br />
mina studier i Uppsala.<br />
16
Nationen<br />
Malou Bäckström, 23 Gustav Carlstedt, 21<br />
Hur länge har du<br />
pluggat i Uppsala och<br />
när är du klar?<br />
Jag har pluggat i Uppsala<br />
sedan HT15 och blir klar nu<br />
till sommaren!<br />
Vad började du på<br />
för utbildning och<br />
varför?<br />
Från början gick jag<br />
en kandidatutbildning<br />
som heter International<br />
Relations vid University of<br />
Exeter i England. Den är<br />
ganska lik pol. kand. som<br />
finns här i Sverige, men<br />
med mer fokus på just<br />
internationella relationer,<br />
vilket passade mig då<br />
jag drömde om att jobba<br />
inom diplomati eller med<br />
humanitära frågor.<br />
När kom du på att du<br />
ville byta inriktning,<br />
vilken valde du och<br />
hur kom du fram till<br />
vilken du ville byta<br />
till?<br />
Under tiden i England<br />
blev jag långtidssjuk och<br />
var tvungen att flytta<br />
hem till Sverige. Av bara<br />
farten valde jag att plugga<br />
i Uppsala, och då blev det<br />
enklast att fortsätta med<br />
politiska studier även här.<br />
Jag började så småningom<br />
inse att utbildningen även<br />
innefattade ämnen såsom<br />
statistik, nationalekonomi<br />
och juridik - vilket enligt<br />
mig inte är så drömmigt.<br />
Kombinerat med låg energi<br />
från min dåliga hälsa<br />
försvann min motivation,<br />
och då förstod jag att det<br />
enda sättet att klara av att<br />
slutföra mina studier skulle<br />
bli genom att göra något<br />
kul! Jag har alltid älskat att<br />
skriva, skapa och analysera,<br />
så nu pluggar jag kurser<br />
inom strategisk kommunikation,<br />
sociala medier<br />
och Photoshop - och älskar<br />
det!<br />
Hur gick du till väga<br />
för att byta?<br />
Genom Uppsalas mest<br />
underskattade utbildning –<br />
samhällsvetarprogrammet!<br />
Den går i princip ut på<br />
att du får bygga ihop din<br />
egen utbildning. Jag kunde<br />
tillgodoräkna mina kurser<br />
och fylla ut de resterande<br />
poängen med valfria kurser.<br />
Då får man tillslut ut en<br />
filosofie kandidat - i mitt<br />
fall i statskunskap och<br />
kommunikation.<br />
Hur länge har du<br />
pluggat i Uppsala och<br />
när är du klar?<br />
Jag har pluggat i Uppsala<br />
sedan HT16 och är klar<br />
antingen VT18 (om jag<br />
tar filosofie kandidat med<br />
psykologiinriktning) eller<br />
HT22 (om jag hoppar på<br />
psykologprogrammet nu i<br />
höst).<br />
Vad började du på<br />
för utbildning och<br />
varför?<br />
Jag började läsa samhällsvetarprogrammet<br />
för att ta<br />
en kandidat i ekonomi. Jag<br />
valde det för att jag var -<br />
och än idag är - intresserad<br />
av företagsamhet och<br />
entreprenörskap, och även<br />
kände att det vore kul att<br />
dela ett studentliv med just<br />
ekonomerna.<br />
När kom du på att du<br />
ville byta inriktning,<br />
vilken valde du och<br />
hur kom du fram till<br />
vilken du ville byta<br />
till?<br />
Det var inte ett<br />
”aha-moment”, utan snarare<br />
en mer gradvis process som<br />
innehöll många konversationer<br />
med nära och kära,<br />
där jag helt enkelt mer och<br />
mer insåg att plugget inte<br />
föll i linje med det jag i<br />
längden ser mig själv göra,<br />
både nu och i framtiden.<br />
Så jag bytte till psykologi.<br />
Valet av inriktning föll sig<br />
naturligt, och beslutet avsåg<br />
snarare om jag skulle byta<br />
från ekonomi eller inte.<br />
Hur gick du till väga<br />
för att byta?<br />
Förutom att vilja göra bytet<br />
behövde jag också se till<br />
att jag faktiskt kunde göra<br />
det. Så jag pratade med<br />
två olika studievägledare,<br />
samvetarnas samt psykologernas,<br />
och fick tursamt<br />
reda på att psykologin,<br />
precis som ekonomin,<br />
omfattades av samhällsvetarprogrammet<br />
- så jag<br />
körde! Om jag hoppar<br />
från psykologi A/B/C till<br />
psykologprogrammet är<br />
fortfarande oklart, men jag<br />
är i varje fall på det spår jag<br />
vill vara på.<br />
Så, hur gör du nu konkret ett ”spårbyte”?<br />
1. Kontakta en studievägledare, 018-471 47 20/ studentservice@uu.se.<br />
2. Boka ett möte, http://uu.onlinebooq.se eller gå på en drop-in tid.<br />
3. Studievägledarna befinner sig i Segerstedtshuset, Dag Hammarskölds väg 7.<br />
Studievägledaren kommer bolla idéer och hjälpa dig. Där får du även reda på om du<br />
ska läsa klart kursen du går nu för att kunna tillgodoräkna den - då kanske du till och<br />
med blir klar samtidigt som de som började samma termin som du.<br />
Slutligen, glöm inte: oberoende vilken utbildning du än väljer, kommer du alltid ha<br />
Stockholms nation!<br />
17
Nationen<br />
HEDERSLEDAMOTEN<br />
Eva Brunne, född 1954 i Malmö, är biskop i Stockholms stift och ansvarig för Hedlunds stiftelses humanitära<br />
verksamhet. Hon är ledamot i Hilma Nilssons stiftelse och Kyrkornas Världsråds Centralkommitté, men framförallt är<br />
hon hedersledamot i Stockholms nation, och installerades under föregående termins Luccegasque. Det står skrivet att<br />
till hedersledamot kallas envar Nationen vill betyga sin högaktning. Det är med största sådan jag lämnar över ordet till<br />
Eva Brunne.<br />
Mattias Forsgren<br />
Redaktör<br />
Jag är stolt över upphöjelsen till hedersledamot. Det<br />
är stort för mig som aldrig tagit ett enda poäng<br />
vid Uppsala universitet och än mindre varit aktiv<br />
i Stockholms nation. Jag kommer söderifrån och<br />
var en gång medlem i Malmö nation i Lund. Därför<br />
blev jag glad över att förstå vänskapsbanden mellan<br />
de båda nationerna.<br />
Jag är biskop i Stockholm sedan 2009. Den bygd i<br />
vårt land som växer snabbast och som förändras<br />
lika fort. När Stockholms stift var ungt bodde 4500<br />
människor i Botkyrka och 20000 i Gamla stan. Idag<br />
är det precis tvärtom. Jag är stolt över att vara kristen<br />
och tillsammans med många bygga en kyrka i<br />
förändring. Nya sammanhang och nya människor gör<br />
att vi behöver agera på nya sätt för att kunna vara en<br />
relevant kyrka. Och allt detta för att Svenska kyrkan<br />
är en reformatorisk kyrka. Reformation betyder<br />
omformning. En gång för 500 år sedan omformades vi<br />
genom Martin Luthers iver att förändra kyrkan och vi<br />
fortsätter så.<br />
Jag brinner för människovärde och människovärdighet.<br />
Det är grunden i min kristna tro. Varje<br />
människa är skapad av Gud och jag lever varje dag<br />
med bibelordet ”Här är inte jude eller grek, slav eller<br />
fri, man eller kvinna. Alla är vi ett i Kristus Jesus.” I en<br />
värld där människovärde och demokrati inte står högst<br />
på dagordningen, är det vår skyldighet som kristna<br />
att påminna om detta. Mitt valspråk som biskop är ett<br />
bibelord ur Jakobs brev i Nya Testamentet: ”Gör inte<br />
skillnad på människor”. Biskopens valspråk som ska<br />
tjäna som en spegel inåt och ett budskap utåt. Så försöke<br />
jag leva.<br />
Jag brinner för internationellt arbete. Som kyrka har<br />
vi ett gigantiskt nätverk utöver världen. Själv har<br />
jag förmånen att vara en del av Kyrkornas Världsråds<br />
centralkommitté. Där möts representanter för<br />
350 kyrkor från mer än 100 länder. Här representeras<br />
500 miljoner kristna. Kyrkornas Världsråd bildades som<br />
en fredsrörelse i spåren av andra världskriget. Så är det<br />
fortfarande. En rörelse som bidrar i konflikthärdar, som<br />
verkar för religionsdialog, som medverkar till politisk<br />
förändring, som arbetar med hälsofrågor, som har<br />
genderfrågor högt på agendan. Och som inte minst har<br />
en bönegemenskap som ger en gemensam styrka. Det<br />
finns nog ingen annan organisation som har ett så stort<br />
och ett så starkt nätverk som världens kristna har. Jag<br />
har nyligen gjort en resa till Indien och Myanmar för att<br />
samtala med och stödja de kristna kyrkor som finns där.<br />
I bägge länderna hänger både demokrati och religionsfrihet<br />
löst. Här kan vi bidra och vi kan också lära<br />
oss. Vår egen demokrati är inte ens hundra år gammal<br />
och vi ska inte ta den för självklar.<br />
”Det är spännande,<br />
utmanande och<br />
livgivande att leva<br />
i storstadsstiftet<br />
Stockholm”<br />
Jag brinner för jämlikhet. Det handlar om jämlikhet<br />
mellan kvinnor och män. Min mormor hade inte<br />
rösträtt förrän hon var 26 år gammal. Jag var 6 år när de<br />
först kvinnorna kunde vigas till präster. Jag hade varit<br />
präst i 19 år innan den första kvinnan biskopsvigdes i<br />
vår kyrka. I skrivande stund är vi tre kvinnor av fjorton<br />
biskopar i Svenska kyrkan. Glädjande är att vi inom ett<br />
par månader blir fem av fjorton. Det finns mycket kvar<br />
att göra för att kvinnor och män ska kunna bidra på lika<br />
villkor. Jag tar exempel från min värld som är kyrkan.<br />
Vi är nog inte sämst ute. Näringslivet har en del kvar att<br />
18
Tryck Nationen CMD+Shift<br />
för att ändra text<br />
göra när det gäller kvinnors viktiga bidrag i styrelser.<br />
För jag tror att vi har det bäst och får det bäst om alla<br />
får möjlighet att bidra – kvinnor och män, barn och<br />
vuxna, utlandsfödda och Sverigefödda.<br />
Det är spännande, utmanande och livgivande att leva<br />
i storstadsstiftet Stockholm. Här bygger vi tillsammans.<br />
Här formar vi tillsammans med människor som bott<br />
här länge och människor som bott här kortare tid.<br />
Här formar vi vänskap och framtid tillsammans med<br />
bedjande gemenskaper som har andra traditioner än<br />
våra egna. Kyrkklockor fortsätter att ringa. Böneutrop<br />
börjar höras. I bönerum på våra sjukhus, fängelser,<br />
flygplatser samsas bedjande människor från olika trad<br />
tioner. Så självklart numera också för oss.<br />
Kyrkan är och har alltid varit mitt liv. Jag är stolt<br />
över att vara del av en kyrka med samhällsengagemang,<br />
med internationella utblickar och kontakter, med<br />
tydliga berättelser om Jesus. Han som satte sig ner och<br />
samtalade i ögonhöjd. Och ofta frågade: Vad kan jag<br />
göra för dig?<br />
Eva Brunne<br />
Biskop och Hedersledamot<br />
“Jag brinner för<br />
människovärde<br />
och människovärdighet”<br />
“Jag brinner för<br />
internationellt<br />
arbete”<br />
“Jag brinner för<br />
jämlikhet”<br />
Foto: Magnus Aronsson<br />
19
Uppsalavyn<br />
Av: Henric Mörch<br />
20
Recept<br />
Recept<br />
Ordförande Special<br />
Det var en gång en ordförande som hette<br />
Mikael. Han lärde mig mycket om både<br />
tidningsmakande och nationalekonomi, men<br />
kanske allra mest om stekt ánanas (Mikael<br />
betonar första stavelsen i ordet). Med en köksglädje<br />
som var kännbar kunde han sitta på kontoret med<br />
blomkålssoppa i matlådan, och var alltid i beredskapsläge<br />
ifall tillfälle skulle uppstå att berätta om hur lärorik,<br />
väldanande och allmänt bra Lotta Lundgrens matblogg var.<br />
Han lärde mig mycket om tidningsmakande, och han lärde<br />
mig det här receptet. Det är lättlagat, billigt och bygger<br />
på rena, klassiskt skandinaviska smaker. Med lite finess<br />
vid uppläggningen kan det problemfritt passera som en<br />
finmiddag. Trevlig resa!<br />
Mattias Forsgren<br />
Ordförande Special<br />
Stekfläsk<br />
Potatis, fast<br />
Ett ägg<br />
Färsk pepparrot<br />
Färsk timjan<br />
Morötter, gärna späda<br />
Koka upp vatten och låt potatisarna koka<br />
medan resten av rätten tillagas.<br />
Dela morötterna på längden ifall de är späda. Om inte<br />
kan de behöva delas fler gånger. Skär stekfläsket i något<br />
mer än en halv centimeter tjocka skivor. Tillsätt endast<br />
lite stekfett i pannan och stek fläsket på medelhög till<br />
hög värme. Lägg ner morötterna i pannan när fläsket<br />
börjar bli klart och stek tills de mjuknat. Fläsket ska<br />
vara genomstekt men inte knaprigt. På vintern, när<br />
morötterna är grövre, kan de med fördel kokas istället.<br />
Lägg upp allt på tallriken. Riv pepparroten och hacka<br />
eller nyp av timjan. Skilj äggulan från vitan och placera<br />
den på toppen. Var försiktig så den inte spräcks. Sprid<br />
timjan och pepparrot över rätten från höjd. Klart att<br />
servera.<br />
21
Nudlar, studier<br />
& Stålar<br />
OM DRYCK –<br />
EN PERSONLIG ESSÄ<br />
Av: Sonya Sammarco<br />
Jag, en kvinna i de tidigare tjugoåren, har snart tre<br />
års erfarenhet av att dricka vin. Tre år, skulle den<br />
entusiastiska samlaren tänka, det är ju sju gånger<br />
färre än mitt yngsta Bourgogne. Trots min unga<br />
ålder, och min bristande erfarenhet, kommer jag uppta<br />
två uppslag av Uppsalas finaste studenttidning för att dela<br />
med mig av det jag kan i dryckesväg. Nu talar jag inte<br />
om att Redbull numera har en permanent underton av<br />
handsprit, eller att blotta tanken på Fanta exotic framkallar<br />
smärtsamma minnen. Så nu vankas det dryckesäventyr,<br />
där målet är att du, kära läsare, ska vara snäppet mer<br />
bevandrad än när du började läsa. Åtminstone hoppas jag<br />
härigenom väcka din törst för livets goda.<br />
Jag minns mina dagar som nyfylld artonåring. På<br />
middagar med familjen på krogen lyste någonting nästan<br />
religiöst i ögonen på mina föräldrar. De hade insett<br />
att ett körkort inte låg nära till hands för min del, och<br />
valåret hade 97:orna gått miste om med en liten marginal.<br />
Eftersom att de nu inte fick möjlighet att vara stolta över<br />
att jag kunde köra mer än cykel på vägarna, och att vara<br />
en handelskraftig medborgare som nyttjade min rösträtt<br />
fick vänta till <strong>2018</strong> fick de helt enkelt nöja sig med att<br />
vara stolta över att jag fick dricka vin på krogen. Denna<br />
nyvunna förmåga var jag också mycket stolt över, men<br />
jag var tvungen att övervinna den största utmaningen av<br />
alla. Att avsmaka vinet med stil och finess, med en aura<br />
som att man vet vad man gör eller vad man har i munnen.<br />
Trots tre år av ihärdigt övande kan jag endast ödmjukt<br />
konstatera att det fortfarande växer i halsen på mig när<br />
jag ska ta en klunk, känna efter, och sedan meddela<br />
servitrisen att ”jotack, vinet är inte korkskadat idag heller”.<br />
Det kan tyckas ironiskt att man ska avgöra vad som anses<br />
godtagbar kvalitet på vin när man senast förra veckan<br />
drack upp det sista av en två veckor gammal box. ”Kan du<br />
komma och smaka?” frågar jag rumskompisen. Hon är helt<br />
fokuserad på vinter-OS och ropar ”ja, jättegott”. Jag svarar<br />
”nej men seriöst, tror du det här har jäst litegranna?” och<br />
går till tv:n och låter henne smaka. ”Ja jättegott” svarar<br />
hon igen och jag kan inte göra annat än att hålla med – när<br />
har någonsin lite extra jäsning skadat någon? Tillbaka till<br />
restaurangen där det snart är dags för avsmakning.<br />
Att smaka vinet som ska avnjutas tillsammans med maten<br />
är inte en dum grej. Här ges alltså möjlighet att se till att<br />
det inte är något fuffens med drycken. Sommelieren/<br />
servitrisen förutsätter att du vet vad du beställer, ifall du<br />
tar in ett glas Zinfandel kommer det inte smaka Merlotblandning.<br />
Poängen är inte att räkna ut ifall du gillar vinet<br />
du beställt eller inte, utan det handlar om att fastställa<br />
vinets goda kvalitet. Därför letar du huvudsakligen efter<br />
korkskador eller liknande.<br />
Ånej, nu kommer servitrisen med vinet. Men det finns<br />
ingen anledning att börja svettas för det. Såhär ska du gå<br />
till väga.<br />
ATT PROVA VIN PÅ RESTAURANG<br />
1. Kolla på vinet. Ser du fällningar, små partiklar, som<br />
inte ska vara där? Är något inte som det ska? Den<br />
snälla servitrisen ska visa dig etiketten tydligt hela<br />
tiden, även när denne häller upp, för att du tydligt ska<br />
veta vad du dricker. Av särskilt värde i detta steg är<br />
årgången, ifall det du dricker har en sådan.<br />
2. Släpp in lite luft i vinet genom att snurra glaset,<br />
med fördel på bordet. Lukta innan du tar en klunk.<br />
3. Smaka på vinet. Smakar allt som det ska? Säg till<br />
eller fråga annars.<br />
Om du nu vill närainpå framkalla tårar hos dina arma<br />
föräldrar, vinna den eviga respekten från din seminariumkamrat<br />
eller charma dejten av stolen ska du nu<br />
säga ”Ja, vilka trevliga tanniner”.<br />
22
Nudlar, studier<br />
& Stålar<br />
EN LITEN MENY AV DRUVOR<br />
GRÖNA DRUVOR<br />
Vissa kanske kan hålla med om att man nästan<br />
förstörde grejen med vitt vin när man i sina sena tonår<br />
för första gången släpptes ut i nattlivet. Istället för<br />
att dricka en hederlig stor stark, för det hade jag ännu<br />
inte lärt mig få ned, blev det husets vita igen. Så när<br />
man då vill avnjuta en moules marinère och väljer att<br />
inte para det med en veteöl, som förövrigt är en god<br />
kombo, får man nu jobba emot de gamla minnena av<br />
dåligt husvin. Vid tillfälle avnjuts vitt vin bäst med<br />
kvällssol och trevligt sällskap.<br />
TRE SNABBA OM TRE DRUVOR<br />
Sauvignon blanc<br />
• Druvan ger aromatiska viner vars doft påminner<br />
om svartvinbärsblad och nässlor<br />
• Vin producerat i Nya Zeeland har ofta en tropisk<br />
ton av frukt som ananas och passionsfrukt<br />
• Passar strålande till syrlig getost eller nattfalafel<br />
Riesling<br />
• På druvan produceras både torra och sötare viner,<br />
nästan alltid med hög syra<br />
• Till torr Riesling passar eleganta skaldjursrätter<br />
och fiskpinnar med limeaioli<br />
• Till sötare Riesling paras med fördel skagentoast<br />
eller thai take-away<br />
Chardonnay<br />
• Chardonnaydruvan odlas bland annat i området<br />
Chablis. Där lagras vinet sällan på ekfat, vilket<br />
hade gett det en smörigare smak<br />
• Produceras i de flesta vinländer världen över<br />
• Om du vill dricka vin till kött men inte gillar rött<br />
är ett ekat Chardonnay ett bra alternativ<br />
BLÅ DRUVOR<br />
I skrivande stund sitter jag i salongen med ett väl<br />
luftat stramt glas rött och lyssnar på jazz. Böckerna<br />
avlöser varandra på väggarna och mina gubbigaste<br />
tofflor klär mina fötter. Den dekorerade skålen med<br />
Lantchips, höjden av sofistikation i chipskategorin,<br />
ligger precis tillräckligt nära så att jag inte behöver<br />
röra mig ur fläcken när jag ska upplysa de ivriga<br />
adepterna om några blå druvor värda att lägga på<br />
minnet. Läs det här med en föreställt dov berättarröst<br />
som masserar dina trumhinnor.<br />
TRE SNABBA OM TRE DRUVOR<br />
Pinot noir<br />
• Den blå druvan har ofta inslag av hallon och<br />
jordgubbe<br />
• Ett lätt pinot gör sig utmärkt med vegetariska<br />
rätter<br />
• Med åldern passar vinet till vilt<br />
Zinfandel<br />
• Det görs både lätta roséviner och smakrika<br />
rödviner<br />
• Odlas framförallt i Kalifornien<br />
• Passar strålande med grillat, som grönsaker och<br />
halloumi<br />
Nebbiolo<br />
• Druvan Nebbiolo odlas framförallt i Barolo och<br />
Barabesco i Piemonte, Italien<br />
• Här blir det riktigt strävt vin<br />
• Passar med tryffel och hård smakrik ost<br />
FÖR EN MINDRE KLASSISK SMAK<br />
Chateau Garderobe<br />
Druva hit och druva dit kanske du tänker? Varför inte göra som de gör i Linköping. Du kan köpa dig en vinsats som<br />
genererar 23 liter vinsaft som jäser på snabba sju dagar i garderoben. Åh vilka trevliga tanniner!<br />
23
Nudlar, studier<br />
& Stålar<br />
BUBBEL<br />
Det finns många fina tillfällen att fira i livet. Födelsedagar, studenten, valborg och avklarade tentor. Få drycker känns<br />
lika festliga som bubbel. När man lyfter det välfyllda glaset och utropar ”skål!” kan man nästan känna sig lite religiös.<br />
Dionysos drack enligt sägnen rödvin, men i min mening kan det bero på att man ännu inte uppfunnit den klassiska<br />
champagnemetoden på hans tid.<br />
Champagne<br />
Mousserande vin från det franska området Champagne kallas Champagne. Punkt. Vinet kännetecknas av en hög syrahalt<br />
som ger en frisk smak. Det framställs genom en traditionell metod som kort och gott innebär en andra lagring på flaska.<br />
Prosecco<br />
Om studiemedlet inte tillåter Champagne, eller ifall man kanske föredrar vin från Italien, föreslår jag ett glas Prosecco.<br />
En anmärkningsvärd skillnad mot ovanstående är att detta vin inte är jäst en andra gång i flaska utan har lagrats på<br />
ståltank.<br />
Cava<br />
Spaniens mousserande vin tillverkas på samma sätt som Champagne.<br />
ATT ÖPPNA BUBBEL<br />
Nu har du inhandlat en flaska gott, good for you!<br />
Nu gäller det att öppna kalaset utan att råka<br />
skjuta sönder ett fönster. Så här går du tillväga.<br />
1. I vintertiden kan du ha bubblet på balkongen, under<br />
de varmare månaderna är det värt att preppa<br />
flaskan i kylskåpet för att korken ska inte flyga ifrån<br />
dig. Lägre temp, lägre tryck, som man säger.<br />
2. Ta bort foliet från korken.<br />
3. Luta på flaskan för att fördela trycket. Skruva av<br />
stålskyddet genom att snurra på tråden sex varv. Det<br />
är viktigt att hela tiden ha en hand på korken.<br />
4. Håll ena handen om korken och andra om flaskans<br />
botten.<br />
5. Vrid på flaskan – inte korken. Fortsätt vrida tills du<br />
känner att trycket börjar pressa ut korken. Pang<br />
säger det då!<br />
6. Fyll upp din champagneflöjt!<br />
ATT ÖPPNA BUBBEL<br />
MED EN SABEL<br />
Tyckte du tekniken till vänster var för basic? Då<br />
kan det passa sig att testa följande metod.<br />
1. Ta av all folie från hela flaskhalsen.<br />
2. Ta försiktigt av metallkorgen.<br />
3. Ta ett stadigt grepp om flaskans botten. Placera<br />
sedan sabeln på mitten av flaskan och se till att<br />
den ligger rakt mot flaskkroppen. Du ska träffa<br />
den lilla glasläppen!<br />
4. Dra sabeln med en bestämd men inte hård (!)<br />
rörelse. Med en fullträff far kork och huvud av<br />
flaskhalsen och du häller upp ett glas till dina<br />
jublande vänner.<br />
Har du ingen sabel hemma? Inga problem! Många<br />
andra verktyg är fullt godtagbara, till exempel en kniv<br />
eller en klocka. Det bästa alternativet till sabeln är<br />
den hederliga skidan. Används med fördel i backen.<br />
När du nu avnjutit ditt svala glas champagne uppmuntrar jag dig att fortsätta testa. ”Hur kan vin vara smörigt?” har du<br />
kanske tänkt när du läst. Det kanske det inte är för dig. Smaken är som baken och så även smaklökarna. Det som jag<br />
upplever som friskt vin kanske i ditt register är fylligt. Då föreslår jag att du nu, med hjälp av provningsprotokollen på<br />
nästa sida, gör slag i saken och kategoriserar och analyserar det du har i munnen. Varje vin har många dimensioner, och<br />
desto mer du träder in i rollen som dryckesdetektiv desto fler smaker kommer du att upptäcka. Förutom möjligtvis hos<br />
Chateau Garderobe, vars mest komplexa smak är kvalster.<br />
Skål!<br />
24
Nudlar, studier<br />
& Stålar<br />
PROVNINGSPROTOKOLL<br />
DRYCK:<br />
Utseende<br />
Intensitet: ljus mörk tät<br />
Färg:<br />
Doft<br />
Intensitet: liten medel stor<br />
Aromer:<br />
DRYCK:<br />
Utseende<br />
Intensitet: ljus mörk tät<br />
Färg:<br />
Doft<br />
Intensitet: liten medel stor<br />
Aromer:<br />
Smak<br />
Aromer:<br />
fyllighet strävhet fruktsyra<br />
Smak<br />
Aromer:<br />
fyllighet strävhet fruktsyra<br />
Smaktyp: mjuk & bärig kryddig & mustig<br />
sött rött fruktig & smakrik<br />
stram & nyanserad<br />
Produkt:<br />
Smaktyp: mjuk & bärig kryddig & mustig<br />
sött rött fruktig & smakrik<br />
stram & nyanserad<br />
Produkt:<br />
Artikelnummer:<br />
Pris:<br />
Artikelnummer:<br />
Pris:<br />
DRYCK:<br />
Utseende<br />
Intensitet: ljus mörk tät<br />
Färg:<br />
Doft<br />
Intensitet: liten medel stor<br />
Aromer:<br />
DRYCK:<br />
Utseende<br />
Intensitet: ljus mörk tät<br />
Färg:<br />
Doft<br />
Intensitet: liten medel stor<br />
Aromer:<br />
Smak<br />
Aromer:<br />
fyllighet strävhet fruktsyra<br />
Smak<br />
Aromer:<br />
fyllighet strävhet fruktsyra<br />
Smaktyp: mjuk & bärig kryddig & mustig<br />
sött rött fruktig & smakrik<br />
stram & nyanserad<br />
Produkt:<br />
Smaktyp: mjuk & bärig kryddig & mustig<br />
sött rött fruktig & smakrik<br />
stram & nyanserad<br />
Produkt:<br />
Artikelnummer:<br />
Pris:<br />
Artikelnummer:<br />
Pris:<br />
25
Kultur & Nöje<br />
MARCH-IN<br />
FROM THE<br />
TEXT: ALICE ADLER<br />
March away from the winter and stroll into the spring<br />
with a giggle. Every year Stockholm’s Nation puts<br />
on a nothing less than sensational show for the<br />
‘March spex’ and this year will be no exception! The<br />
March spex is a Stockholm’s Nation tradition which is<br />
famous in Sweden for being of impeccable standards.<br />
I myself have been in the audience of the last two<br />
and have found myself leaving the show in utter awe at the fact that the<br />
masterpiece I had just watched had been written, directed, and performed<br />
by a bunch of students. If you have attended a March spex before then<br />
you’ll know that a night of laughter, singing, dancing, comedy and then<br />
some more laughing awaits you. If you haven’t attended, you should.<br />
The directors of this year’s performance, Jon Egerlid and Ulrika Bodén,<br />
were kind enough to explain a little bit more about their production to me.<br />
As a theatre fanatic, I was terribly impressed by their level of professionalism<br />
and creativity. Without giving away too much, I will share with<br />
you our interview, read it on the following pages:<br />
26
Kultur & Nöje<br />
G AWAY<br />
WINTER<br />
Could you start by telling us the basic<br />
story line of the Spex this year?<br />
Of course! One sentence in particular which<br />
really helps sum up the play is ‘Det går åt<br />
helvete för Gud’. Set in present time, we start<br />
with the premise that the position of God is<br />
something that one can acquire, meaning that it<br />
is possible to win the office of God by winning<br />
what we have called the ‘worship election’.<br />
We begin with God, who has been sitting<br />
safely on his throne for 2000 years after Jesus<br />
walked on earth. As of now God is safe on his<br />
throne, but the election is fast approaching.<br />
This particular kind of election is held every<br />
2000 years so it’s kind of a big deal. After 2000<br />
years on the throne, God is tired. To be fair he<br />
has had a pretty exhausting job. Gods secretary,<br />
Maud, approaches him and tries to get some<br />
answers out of him! What is he going to do<br />
about the horrendous living standards in North<br />
Korea? What about the Catalonian question of<br />
independence? You see, God is not good at his<br />
job, but he loves being God. Unfortunately for<br />
him, there is a new contender for the position<br />
this year; the devil.<br />
Yes, the devil has decided to run for the most<br />
important and powerful job in the world. (I<br />
know what you’re thinking, pretty similar to<br />
another election we recently witnessed). The<br />
devil has been trying to get people to worship<br />
her for a good many years, and finally with the<br />
help of an eleven-year-old programmer she<br />
has come up with a devil phone, which helps<br />
distribute propaganda and encourages people to<br />
vote for her.<br />
In a panic, Maud realizes<br />
that if you look at the<br />
polls the devil is<br />
winning. She begs<br />
for God to do<br />
something about<br />
it. To learn the<br />
rest, you’ll<br />
have to<br />
come<br />
watch.
Kultur & Nöje<br />
Who wrote the script?<br />
Jon Egerlid and Ulrika Bodén, the Heads of<br />
the Spex association at Stockholm’s Nation.<br />
We also received input from script assistant<br />
Karl-Fredrik Olsson.<br />
How long did it take you to write this<br />
script?<br />
Well, we have been working on it since the<br />
summer. It’s a long time but our main objective<br />
throughout this time is to make it as funny as<br />
possible. We wanted to create as many funny<br />
situations and scenes as we could.<br />
How have you incorporated music into<br />
the show?<br />
We have used well known pop music, as well<br />
as traditional music, but the lyrics have been<br />
written by us! We have a band of 13 people<br />
and a choir of 9. The onstage cast consists of 8<br />
people.<br />
When watching the show, you will receive<br />
a pamphlet with the lyrics, but you are not<br />
obligated to sing along. It’s more just for fun!<br />
After seeing this show I am sure there<br />
will be a huge excitement fluttering<br />
around the new students at Uppsala,<br />
wanting to be a part of this. How would<br />
new students get involved with the<br />
March Spex for next year?<br />
If you don’t want to act but instead want to be<br />
a part of the production it is probably best to<br />
contact the producers or go to 1Q and receive<br />
the contact details for the people in charge.<br />
Best to keep your eyes open as advertising<br />
for the production team is not our first<br />
priority. Due to the popularity of the show<br />
there are always a large number of people<br />
applying anyway! When it comes to casting,<br />
we advertise more heavily. This year we had<br />
around 50 people auditioning to act. This was<br />
a really hard job for us as there was such a high<br />
standard amongst all of them.<br />
In order to audition you do NOT need to<br />
be a member of Stockholm’s Nation nor do<br />
you need experience in acting! It is open for<br />
everyone! We also recommend it as a way to<br />
get more involved in nation life in general. For<br />
example, on of the actors in the production a<br />
few years ago is now 3Q electus, he started out<br />
at Stockholm’s Nation through the Spex.<br />
What did they have to do for the auditions?<br />
Everyone received 4 parts of the script and<br />
got to choose parts to perform. Different<br />
scripts gave the actors the chance to show us<br />
their different strengths on stage. They could<br />
rehearse as much as they wanted, and then it<br />
was time to show us!<br />
What would you say is the best part<br />
about the Spex this year?<br />
Probably the sheer insanity of us having this<br />
vague idea of something we wanted to do<br />
and now all these people helping us put this<br />
together. We really want to emphasise that we<br />
want everyone in the production to feel like it’s<br />
their project too.<br />
Everyone should come and see this, we have so<br />
many good people working with it!<br />
I<br />
was lucky enough to sit in on a bit of<br />
rehearsal time, which only fuelled my<br />
enthusiasm. The standard of acting was<br />
by no means amateur and I found myself<br />
having to hold back giggles. If it was that good<br />
so early on in rehearsals, script still in hands,<br />
then I can only imagine how funny it will be<br />
on the big night!<br />
Jon and Ulrika have managed to write a witty,<br />
funny and interesting script and I cannot wait<br />
to see it in full action!<br />
28
Kultur & Nöje<br />
In order to see the show one<br />
can buy Tickets online at<br />
billetto.se, see the event and<br />
the link on the Facebook page!<br />
To follow the updates of the<br />
Spex this year you can also like<br />
the page Stockholm’s nation<br />
Marsspex.<br />
ETT<br />
HIMLA<br />
LIV<br />
DIRECTED BY<br />
JON EGERLID & ULRIKA BODÉN PRODUCED BY LOVISA LIND &<br />
LINN NORDIN STARRING ERIKA KARLSSON, MÅNS ROSÉN, MADELEN<br />
GUNNARSSON, CARL CHRISTIAN NASRI, PETTER NORDBLOM,<br />
CATHARINA KAIJSER, AUGUST METHER & MARTA LINDÉN.<br />
Illustration: Axel Young<br />
29
Kultur & Nöje<br />
PYSSLA MED PELLE<br />
KONSTRUKTÖR: PELLE KYHLÉN<br />
Firar XVI<br />
30/4<br />
Andersson<br />
VT:s höjdpunkt<br />
Jod TYST! Mkt i<br />
orten<br />
Halva<br />
Lennart<br />
Lundarecce<br />
Djur &<br />
Öl<br />
Lagar om<br />
arv<br />
Ej spännande<br />
TV-match<br />
Instämmande<br />
bokstav<br />
Vårfågel<br />
Silldryck<br />
Sovjet -<br />
CC<br />
180°<br />
nedåt<br />
Silverbibeln<br />
är<br />
en<br />
Kunskapskälla<br />
Finne-<br />
TV<br />
En av<br />
Big 4<br />
Lever<br />
blött<br />
AIK &<br />
Sirius<br />
Kultrulle<br />
Tbilisi<br />
-land<br />
Frostig<br />
30
Kuratelet<br />
2Q<br />
Johanna Schwang<br />
Här sitter jag vid skrivbordet. Ännu har jag inte lärt mig hur jag ska sortera allting, utan mina<br />
(viktiga) papper ligger i ett totalt virrvarr av olika högar och jag skäms varje gång någon kommer<br />
in på mitt kontor. Jag har dock redan lyckats få en vana att ”råka” lämna alla mina kaffekoppar på<br />
3Qs skrivbord, så en massa disk har jag i alla fall lyckats undvika härinne.<br />
Det känns som att året fortfarande precis har börjat (även om det inte har det, det går fort när<br />
man har roligt) så därför vill jag ta tillfället i akt och tacka av min fina företrädare Marcus, som<br />
finns här för mig när alla omtumlande högar blir för höga och jag känner mig som ett sandkorn<br />
på havets botten. För det är nu när jag kommit in i rollen lite grann som jag ibland kommer på<br />
mig själv med att inse hur stor vår härliga organisation faktiskt är. Innan jag blev engagerad var<br />
det oftast bara en klubb, men det är otroligt många kugghjul som måste finnas i maskineriet för<br />
att allt ska funka. Dessa kugghjul är alla ni som läser detta, både nationsaktiva och gäster. Utan er<br />
vore vi ingenting! Ser fram emot våren och ett helt år tillsammans med varenda en av er.<br />
3Q<br />
Hanna Skarin<br />
Utanför fönstret har vintern äntligen kommit, snön har fallit och det har blivit riktigt kallt!<br />
I måndags valde vi nya kuratorer och jag har nu fått en efterträdare i Malcolm Sterky. Det<br />
känns som att det var igår som jag själv stod på Landskap och blev vald till Tredje Kurator.<br />
Tiden går rasande fort och Valborg närmar sig med stormsteg! Planeringen har nu tagit fart<br />
på riktigt och alla bitar börjat falla på plats. Runt om i huset övar Marsspexet för fullt vilket<br />
betyder att Marshelgen är riktigt nära. Helgen den 17 mars är det dags för Marsgasque där<br />
vi innan sittningen ser premiären av årets uppsättning. Jag hoppas att jag får se många av er<br />
där!<br />
Barmästare<br />
Joel Englund<br />
I skrivande stund har jag närmast i backspegeln en mycket lyckad Bellmansgasque och ett<br />
Landskap där bland annat nya kuratorer har valts. Superkul! Även om jag fortfarande är rätt<br />
ny på posten så är det redan nya kollegor på väg in och det känns verkligen som att tiden<br />
flyger förbi. Och det känns inte så illa när man ser vad vi har framför oss. Valborgsplanerandet<br />
är i full gång; artister spikas till Stocken Garden, som jag tror och hoppas kommer<br />
att explodera i år.<br />
I veckan bestämde vi i Klubbmästarkonventet vilken skumpa vi ska ha till galoppen och<br />
flaskan är spruttestad till belåtenhet av undertecknad. Som ny kurator är det väldigt mycket<br />
att lära sig och framförallt mycket som händer runt omkring en hela tiden. Det är då skönt<br />
för mig som Barmästare att barverksamheten rullar ganska mycket av egen maskin. Coola<br />
bartenders som vispar ihop Uppsalas bästa drinkar och törstiga gäster som inte kan få nog<br />
av dem.<br />
Restaurangchef<br />
Estrid Ereback<br />
Nu när jag sitter här och skriver har det gått knappt en och en halv månad sedan jag tog mig<br />
an jobbet som Restaurangchef och jag börjar känna mig varm i kläderna. Under den senaste<br />
månaden har jag, tillsammans med mina duktiga uthyrningsansvariga, dukat upp för fest<br />
varje helg. Vår restaurang Holmiana, Puben och Loungen har nya spännande menyer som<br />
jag uppmuntrar alla att komma och testa på. Vi har även hunnit med en lyckad inskrivning<br />
som avslutades med dunder och brak i form av Sthlmsveckan. Det som slår mig främst så<br />
här en och en halv månad in på terminen är att det här bara är början. Vi kommer att ha<br />
mycket roligt att se fram emot i vår.<br />
31
KALENDARIUM<br />
Vårterminen <strong>2018</strong><br />
16 mars<br />
17 mars<br />
26 mars<br />
28 april<br />
29 april<br />
30 april<br />
14 maj<br />
26 maj<br />
27 maj<br />
Marsslabb<br />
Marsgasque – Marsspexpremiär<br />
Andra Lagtima Vårlandskap<br />
Stocken Garden<br />
Stocken Garden<br />
Champagnegalopp<br />
Tredje Lagtima Vårlandskap<br />
Vårbal<br />
Vårbalsbrunch<br />
stockholmsnation.se