2017

HOLMIENSIS 

Nr 1 HT 2017. Sedan 1963. 

I HEDERNS 

NAMN 

STOCKHOLMS 

NATIONS HISTORIA 

HEDERS- 

LEDAMOTEN

R e d a k t i o n e n 

REDAKTÖREN HAR 

ORDET. 

Det var en kväll i juli. Jag satt i en ranglig, ihopvikbar solstol 

på den lika rangliga flytbrygga som stack ut ett tiotal meter i 

insjön. Min karaktär trogen hade jag försett mig med en betydande 

mängd kakor och bullar av alla tillgängliga sorter. Min 

vana trogen hade jag doppat alla dessa på ett lika engagerat 

som noggrant vis i kaffet. Min olycksalighet trogen hade en 

ansenlig mängd av sötsakerna doppats för länge, fallit isär och 

ramlat tillbaka ner i koppen, varför fettet från den florsockerkräm 

som tidigare uppehållit sig mellan två kex glänste som 

oljeläckage på det beckaktiga svarta. 

Solen vägrade gå ner medan dimman svepte in och gjorde en 

sådär kall som bara svensk sommar kan. Efter att en längre 

stund ha låtit tankarna vandra daskade den inte helt vanliga 

frågan mig i ansiktet; hur ser egentligen ett bis hjärna ut? Och 

med ett pang återkom saknaden av Uppsala. Jag såg campus, 

nationshuset och Carolinabacken framför mig och började 

längta efter att få återvända för att få lära mig saker som jag 

aldrig undrat över förut. 

Vi som även studerat på annan ort än Uppsala vet att vara 

tacksamma för den låtsasvärld som byggts upp för oss studenter 

här i staden. Vi njuter av torsdagsklubbar, gasquer och 

billiga finburgare med samma välbehag som alla andra. Men vi 

har alla, oavsett referensramar, anledning att vara tacksamma 

över det smått ogreppbara privilegiet att få förkovra sig i något 

som man valt helt själv, tillsammans med andra som är lika 

intresserade. Den dag vi lämnar Låtsasvärlden och skaffar oss 

så kallade “heltidsanställningar” (obehagliga tanke) kommer vi 

även att få möjlighet att använda all denna kunskap för att, på 

ett eller annat vis, göra världen bättre för våra medmänniskor. 

Vilka lyckostar vi är! 

Men än är vi inte där. Först ska böcker nötas, seminarier 

avhandlas och tentor kuggas. Torsdagsklubbar ska klubbas 

och gasquer gaskas upp, ända in i Kakel. Däremellan står Holmiensis 

till ert förfogande. 

Utan att bryta mot stadgarna gällande tidningens religiösa 

neutralitet vill jag hävda att Holmiensis är en bred kyrka, 

och särskilt så i det här numret. Vi har något för alla, och det 

är alltid något. Våra enbart engelskspråkiga läsare har Alice 

och Annies skriverier att njuta av. De anar inte vad de har att 

se fram emot, bokstavligen talat, då det här stycket är skrivet 

på svenska. Theresia inleder sin serie om Stockens historia 

och Lundh är fortsatt i Lund. Vi har också den stora äran att 

presentera en inte helt genomsnittlig gästskribent; Björn von 

Sydow, försvarsminister och talman emeritus samt hedersledamot 

av Stockholms nation. 

Låt det väl smaka! 

Ansvarig utgivare 

Edward Nehlbäck 

1q@stockholmsnation.se 

Annonsförsäljning 

holmiensis@stockholms 

nation.se 

Tryck 

Wikströms Tryckeri AB 

tel: 018-15 62 90 

Omslagsfoto 

Nils Weber 

Fotograf 

Henric Mörch och Nils 

Weber 

Kontakt 

Drottninggatan 11 

753 10 Uppsala 

tel: 0729647550 

holmiensis@stockholms 

nation.se 

Er redaktör, 

Mattias Forsgren 

Redaktör

R e d a k t i o n e n 

Mattias Forsgren 

Redaktör 

Punk eller poesi? 

Billy Talent, så får du lite av varje. 

Carolina eller Kakel? 

Gärna Kakel, men först en rejäl 

Carolina. 

Ordvits eller inte? 

Jag har försökt att komma på 

en ordvits att svara med i flera 

veckor nu. 

Alice Adler 

Skribent 


Poetry if I must decide. 


Kakel straight after Carolina. 


Well, I am pretty PUNNY! 

Gabriel Norman 

Art Director 


Poesi är trevligt.. 


Föredrar att sitta och plugga 

24/7, eller? 


Vad är det för likhet mellan en 

sjöman och en bil? 

Annie Petterson 

Skribent 


Ingen kan slå Shakespeare, inte 

ens The Clash.. 


Självklart Kakel. 


Vad är vitsen? 

Anton Westin 

Art Director 

Theresia Mossberg 

Skribent 


Finns ju något med uppstudsigheten 

i punk ändå. 


Kakel? Vad är det? 


Ordvitsar, men de är ju oftast 

svårare att förmedla i text också... 


Poesi. 


Kakel. 


Lever för ordvitsar. 

Fredrika Lundh 

Skribent 


Poesi, älskar Rupi Kaurs “Milk 

and Honey”! 


Kakel alla dagar i veckan (framförallt 

på torsdagar). 


Jobbade utanför Göteborg i 

somras så ordvitskvoten är fylld 

för i år. 

N A T I O N E N 

4 1 Q H A R O R D E T 

5 S T O C K H O L M S N A T I O N S H I S T O R I , D E L 1 : 1 6 0 0 - T A L E T 

8 T H E R H Y M E O F T H E F R E S H M E N 

9 V A D Ä R E T T L A N D S K A P 

1 1 B I L D C O L L A G E 

1 5 R E C C E K R Ö N I K A N 

1 7 L U N D H I L U N D 

1 8 F A D I N G T O G R E Y 

1 9 H E D E R S L E D A M O T E N - B J Ö R N V O N S Y D O W 

2 1 U P P S A L A V Y N 

2 2 A N N O N S 

N U D L A R , S T U D I E R O C H S T Å L A R 

2 3 W H A T ´ S I T A L L A B O U T ? 

2 5 B E I N G H E A L T H Y 

2 7 R E C E P T 

K U L T U R O C H N Ö J E 

2 8 I H E D E R N S N A M N 

3 0 P Y S S L A M E D P E L L E 

3 1 K U R A T E L E T 

3 2 K A L E N D A R I U M

1Q HAR 

ORDET 

Kära Landsmän, 

Nytt år och nya möjligheter brukar det heta. 

Nationen är inget undantag vad gäller den tesen. 

Vi har lämnat en sommar bakom oss som. istället 

för att bjuda på soliga dagar, inneburit en ombyggnation av 

nationens garderob samt en installation av ett nytt nätverk i 

huset. Undertecknad har hunnit tillträda som nationens Förste 

kurator och Hanna Skarin som nationens Tredje kurator. 

Dessutom har terminens första månader bjudit på en härlig 

Stockholmsvecka som i år välkomnat rekordmånga recentiorer 

till nationen, och i skrivande stund lever nationen i efterdyningarna 

av ett lyckat S.N.A.K. med förväntningar inför den 

stundande Hösthelgen. 

Verksamheterna på Nationen är i full gång. Huset är fullt av 

människor från tidig morgon till sen kväll, och Torsdagarna 

fortsätter att i många avseenden stå för nationens puls. Vi har 

redan hunnit presentera några nya teman såsom ”Stockholmsnatten” 

och ”TOGATorsdag”, men fler kommer det att bli! 

Utöver ovan nämnda Hösthelg som, nästintill traditionsenligt, 

bjuder på både Höstgasque och ”Schtocktoberfest”, blickar 

vi även framåt mot Gåsmiddag i november och Luccehelg i 

december. 

På Först lagtima höstlandskap den 25 september valdes 

Johanna Schwang till Andre kurator för perioden 2018, Joel 

Haglund till Barmästare för samma period och Estrid Ereback 

till Restaurangchef för våren 2018. Utöver att det är väldigt 

roligt att kunna välkomna mina framtida kollegor så innebär 

det också, trots att höstterminen bara hunnit börja, att vi kan 

påbörja valborgsförberedelserna på riktigt, vilket är jätteroligt! 

Är du intresserad av att vara en del av arbetet? Håll utkik på 

Nationen efter utlysta poster. Kuratelet behöver mycket hjälp! 

Om vi blickar bortom Nationen för en sekund så är det mycket 

som händer även utanför husets väggar. Vi har fått tillbaka 

Universitetshuset efter renoveringen, vilket firades i samband 

med Universitetets 540-årsdag i oktober. Både jag och Andre 

kurator Marcus Laurén var på plats. Universitetet är även i färd 

med att välja en ny Rektor, men om det blir något rektorsskifte 

återstår att se. Vad gäller våra nationsvänner så firar Uplands 

nation 375 år i år, och vår kära vännation Göteborgs nation 

firar 350 år, vilket kommer att firas i november. Hela Stockholms 

nations Kuratel deltar givetvis i festligheterna! En höst som 

denna måste även Gunnar Wennerbergs 200-årsdag nämnas. 

Nationen deltog vid firandet den 2 oktober, som innefattade 

både fackeltåg och körsång vid Wennerbergstatyn i Carolinabacken. 

Även om Wennerbergs CV kan göras mycket långt, 

så kan hans betydelse för Uppsalas studentliv sammanfattas 

med grundandet av Uppsala studentkår och författandet av 

sångcykeln Gluntarne. 

Vad hösten skänker oss i övrigt återstår att se. Jag vet att vi på 

Nationen kommer att göra allt vad vi kan för att Stockholms 

nation ska fortsätta vara något alldeles extra. Det innebär bland 

annat att våga tänka nytt. Det är trots allt det som hela studietiden 

handlar om. Nationen erbjuder en del ramar, men det 

måste alltid få vara kreativiteten som sätter begränsningarna. 

Är du intresserad av att engagera dig på Nationen? Hör gärna 

av dig till mig så berättar jag mer och svarar på de frågor du 

har. Gå även med i vår grupp ”Engagera dig på Stockholms 

nation”. Där finner du information löpande! 

Hoppas vi ses snart! 

Edward Nehlbäck 

Förste kurator

N a t i o n e n 

LUNDH 

I LUND 

Jag har flyttat till Lund för att börja läsa till ingenjör efter att ha studerat tre terminer i Uppsala. 

Under två av mina terminer var jag klubbverkare på Stockholms nation. Här nere 

är jag både engagerad och bor på Malmö nation så under året kommer jag att jämföra 

de två städerna och vad deras studentliv har att erbjuda. 

När man börjar läsa till 

ingenjör i Lund är 

det en ganska intensiv 

period som väntar en 

under nollningen. Fyra veckors konstant 

festande ska kombineras med 

föreläsningar och seminarier precis 

som vanligt. Då kan det vara lite svårt 

att prioritera rätt - partybrännboll 

låter extremt lockande i jämförelse 

med att göra veckans övningar i 

endimensionell analys. Det här med 

att prioritera rätt har aldrig varit min 

starka sida och jag har lite för ofta valt 

att gå ut, trots att jag vet att varken 

mitt immunförsvar eller mina studier 

mår bra av det. Det har gjort att jag 

nu sitter hemma och mår som jag 

förtjänar medan jag försöker räkna 

ikapp allt. Inget som rekommenderas. 

Eller jo, lite kanske, man har ju trots 

allt bara en nollning (de flesta av oss 

åtminstone) så det gäller att passa 

på och njuta medan det varar. Men 

kanske försöka klämma in lite fler 

studietimmar än vad jag har gjort. 

Jag har själv aldrig haft en riktig 

nollning i Uppsala eftersom jag enbart 

har läst kurser tidigare, så därför 

kan jag endast jämföra hur det är att 

nollas vid nation. I grunden är nollningarna 

på de två nationerna ganska 

likt uppbyggda. Men det finns såklart 

en del saker som skiljer dem åt. 

Malmö nation har en uppdragsdag. 

Det innebär att man delas in i 

lag om 10 personer plus två faddrar. 

Lagen tävlar sedan mot varandra 

genom att utföra olika uppdrag runt 

om i Lund. Hur många poäng man 

får varierar beroende på uppdrag. Det 

hela avslutas med en sittning nere i 

klubblokalen som sedan övergår i ett 

släpp. Ungefär en vecka senare infaller 

gasquen som hålls på AF-borgen. 

Faddrarna bjuder in hela gruppen till 

gemensam förfest, vilket enligt mig 

är något som är bättre med Malmös 

nollning. Det gör att ingen behöver 

föra ensam bara för att man inte 

känner någon! 

Stocken har som ni säkert vet 

Stockholmsveckan med recentiorsförfesten, 

recentiorsmottagningen 

och recentiorsgasquen. Recentiorsmottagningen 

är en sak som stocken 

gör bättre enligt mig. Det är ett bra 

sätt för alla nya att få en inblick i 

verksamheten och allt man kan göra 

på nationen. På Malmös måste man 

i princip ta reda på allt sådant själv, 

vilket kan vara lite svårt. Mottagningen 

avslutas med en sittning där man 

får lära sig hur man ska bete sig på 

en sådan. Det är något som Malmös 

verkligen kan ta lärdom av. Här nere 

är folk aldrig tysta när det hålls tal 

och ingen kan skåla på ”rätt” sätt, 

vilket jag är något bitter över. Sedan 

utklassar stockens gasque Malmös. 

Inget slår en gasque på stocken enligt 

mig. Vår kära 3Q och hennes stav ser 

till att allt går till som det ska och att 

alla är tysta när tystnad krävs. Våra 

hovmästare komponerar alltid ihop en 

gudomlig meny och nya salen är så fin 

som bara nya salen kan vara. 

Som sagt så finns det många 

likheter men även många 

skillnader mellan nationerna. 

Och det finns många saker 

man kan lära av varandra. Jag må bo 

i Lund nu och kommer förmodligen 

göra det i ett par år framöver, men 

Uppsala kommer alltid att vara min 

första studentstad och för evigt ha en 

speciell plats i mitt hjärta! 

Varma hälsningar, 

Er Lundakorrespondent 

Fredrika Lundh


DEL 1 

1600-talet 

U 

n der de kommande två terminerna kommer jag att följa 

nationens historia med nedstamp i olika tider som känns 

särskilt spännande för en nutida läsare att förkovra sig i. 

Jag kommer att beskriva vilken byggnad man befann sig 

i, hur många medlemmar nationen hade och vad medlemmarna sysslade 

med under just den perioden. Jag kommer att undersöka stockholmarnas 

vardagsliv och vad de haft för intressen och syn på saker i 

livet. 

STOCKHOLMS 

NATIONS HISTORIA 

av THERESIA MOSSBERG 

Stockholms nation bildades 

antagligen år 1649. Ska man 

vara helt sanningsenlig är det 

väldigt svårt att avgöra exakta 

årtal då de olika nationerna bildades, 

men det var då de första studenterna 

skrevs in på Stockholms nation 

och man brukar därför ange detta år 

för nationens grundande. Det känns 

därför rimligt att ha följetångens 

första nedstamp här, från mitten fram 

till slutet av sextonhundratalet, då 

nationslivet var något nytt i Uppsala. 

På den tiden började studenter som 

kom från samma delar av Sverige att 

sluta ihop i föreningar som de kallade 

för nationer. Benämningen nationer 

kommer från latinets nátio vilket 

betyder ’börd’ eller ’härstamning’. Att 

man samlades på detta sätt, baserat på 

hemort istället för ämnesvis, är relativt 

unikt för just Uppsalas studentliv. 

År 1702 skedde en stor brand i 

Uppsala, då allt originalmaterial från 

Stockholms nations arkiv förstördes. 

De äldsta stadgarna som finns 

bevarade är från 1703 och skrivna på 

latin. År 1941 översatte Per Gustaf 

Hamberg dessa till svenska. 

Från början ville professorerna vid 

universitetet förbjuda nationsverksamheten. 

Så blev det inte utan istället 

kom år 1663 ett konsistoriebeslut 

som innebar att nationerna skulle få 

förekomma, förutsatt att de skulle ha 

en representant från universitetet, en 

så kallad inspektor. De hade även ett 

visst ansvar för att övervaka studenternas 

studier samt att hjälpa dem vid 

sjukdom eller ekonomiska problem. 

I. Alla stockholmare utan undantag, som för studier begivit sig till 

Upsala skola ofördröjligen låta anteckna sig icke blott i Akademins 

utan även i Nationens Album med risk att i annat fall, om de 

flera gånger förgäves uppmanats härtill, lida det straff, som deras 

tredska förtjänar.


Här infördes även nationsobligatoriet 

vilket paragrafen ovan är ett 

exempel på, något som inte avskaffades 

förrän år 2010. 

Medlemsantalet vid den här tiden 

var i förhållande till dagens mycket 

lågt. Detta av naturliga skäl då betydligt 

färre studerade vid universitetet. 

Under Stockholms nations första 

tvåhundra år hade nationen inget hus 

att vistas i. Man hade istället en så 

kallad Fiscus, nationskista, där man 

samlade sina ägodelar. Sammankomsterna 

skedde i Inspektorns hem och 

där förvarades även nationskistan. Vi 

kan återigen se ett exempel från 1703 

års stadgar. 

I 

“I ett hus på lut” finns att läsa 

Erik Ronnes artikel om plugg 

och partaj i 1600-talets Uppsala. 

Universitetet expanderade under 

1600-talet vilket ledde till att det 

var svårt att få tag i bostad, då precis 

som idag. Vanligtvis fick man hyra ett 

rum hos någon av stadens borgare, 

förutsatt att man inte var student från 

någon av de högre samhällsklasserna 

och kunde hyra en egen våning. 

Situationen ledde till att flera boende 

i staden byggde studentbostäder som 

de sedan hyrde ut. När det kom till 

mat hade de flesta studenter inte råd 

att äta ute på krogar utan lagade sin 

mat själva. Många tog vid terminsstart 

med sig vagnslaster med mat 

hemifrån, innehållande bröd, smör, 

rotfrukter, fisk och fläsk. Detta 

upprörde borgarna i staden då dessa 

studenter dels inte köpte mat, men 

även då det hävdades att de sålde 

delar av sina matsäckar vilket var direkt 

olagligt eftersom det inkräktade 

på borgerskapets handelsprivilegier. 

Vid den här tiden blev nästan 

sju av tio studenter präster efter sin 

studietid. Trots detta levde långt 

ifrån alla studenter efter de fromma 

moraliska regler som studierna 

försökte lära ut. I boken “I ett hus på 

lut” om Stockholms nations historia 

skriver Carl-Otto von Sydow att det 

torsdagen den 11 november 1669 

uppstod ett gräl mellan två stockholmare. 

Nationens inspektor hade kallat 

till landskap i kurator Henrik Schütz 

XIII. Nationens kassa skall, väl skyddad genom dubbla järnlås, hava plats 

i det hus, varest nationen brukar sammanträda. Den ena av nycklarna 

skall finnas hos nationens vördade inspektor, den andra hos kuratorerna, 

vilka icke må utgiva några penningar ur kassan utan inspektorns och seniorernas 

vetskap. Slutligen skola kuratorerna, då tiden för deras kuratel 

utlupit, vara skyldiga att inför seniorerna lämna redovisning för de penningar 

de utgivit. 

bostad. Efter att inspektorn hade lämnat 

bostaden fortsatte landsmännen 

att diskutera olika nationsärenden. 

Ett ärende som kom upp var huruvida 

man skulle befria en recentior, som på 

den tiden kallades för novitier, från 

en tjänstgöringsskyldighet som han 

var skyldig de äldre landsmännen. 

Det beslutades att han skulle befrias 

från denna men en av landsmännen, 

Gustav Hassel, protesterade. Kurator 

Henrik Schütz och Gustav Hassel 

hamnade i häftig diskussion kring 

detta ärende och Hassel uttryckte att 

”inte vill jag vara kvar i landskapet, 

om jag inte får använda novitier”. 

Under den här diskussionen använde 

sig Hassel av ordet ”hundsfott”, vilket 

var ett okvädningsord i rådstubalkens 

31 kapitel och därmed olagligt. 

För detta fick han böta sex marker 

silvermynt, ett mycket hårt straff. Vid 

den här tiden fanns något som hette 

Akademiska konsistoriet, vilket var en 

domstol för universitetets inskrivna 

icke adliga studenter. Konsistoriet uppmanade 

efter denna händelse å det 

strängaste landsmännen att upphöra 

med missbruket av recentiorerna. 

Det förekom även annat bus 

bland landsmännen. En Georgius 

Wäst hade, enbart en vecka före 

ovan nämnda gräl, blivit bötfälld för 

“otidigt drickande”. En annan student 

vid Nationen under den här tiden 

var Gustav Sylvius, som ett år innan 

händelsen hade fört oväsen på en av 

stadens krogar “över laga tid”. Vid 

samma tillfälle anklagades han även 

för att ha dragit svärd och anfallit en 

vakt som reagerat på hans oväsen. 

Jakob Vult var även han student vid 

Nationen som skulle ha hotat en 

annan student med värja och pistol. 

Sammanfattningsvis kan 

sägas att studentlivet under 

1600-talets andra halva på 

många sätt skilde sig enormt 

från dagens studentliv. Studenterna var 

betydligt färre, de studerade främst 

teologi och de var enbart män. Men 

i många avseenden var det trots allt 

ganska likt dagens studentliv. Det var 

svårt att få tag i bostad, mat var en 

stor utgift och man hittade ofta på 

bus efter inmundigande av alkoholhaltiga 

drycker.

N a t ii o n e n 

THE 

RHYME OF 

FRESHMEN 

av ALICE ADLER 

T’was the first night of autumn, and all through 

the town 

Freshmen partied as the sun went down. 

Back in the library in my last year of college, 

I stared at my books, praying for knowledge. 

As I glanced out the window at the crisp autumn night, 

The scenes of my first term flashed into sight. 

All I wish I’d known, as I started to find, 

That these years were the best I’ll be leaving behind. 

When the exams start to near and it gets to our heads, 

we regret all the hours we weren’t lying in our beds. 

But it’s all about balance I learnt over time, 

It is in fact possible to have both good grades and wine! 

To quote from a series that taught me a lot, 

nothing good happens after a 2am shot. 

Go home and drink water, don’t sip on that beer, 

As you’ll surely wake up with your memories unclear. 

To prepare for this poem I turned to my friends, 

And asked how they feel now as it comes to the end. 

They remembered the places, with the wistful looks on their 

faces, 

Where we would sit up all night with our assignments and 

cases. 

With the memories sharp, I asked for their tales, 

Of how they became grown-ups and stopped biting their 

nails. 

So, some advice for the new, yes I am talking to you, 

Take their advice, or at least just a few, 

From their first term as students in this wonderful city, 

I’ve tried my best here to make this sound witty. 

For one it began with a big “oh, at last!” 

As she sat making friends over beers on the grass. 

In this world without rules she was finally free, and this 

feeling filled her with giggles and glee. 

On the night of the ball as she straightened her gown, the 

taxi called – it was time to go down! 

With her friend’s hand in hand she rushed to the door, ready 

to sing and to waltz on the floor. 

With the sparkling champagne the same shade as her dress, 

the night took a turn to a bit of a mess. 

There were snaps all night long, with about every song, gosh 

all that fizzy would make anyone dizzy! 

I will skip the details but I am sure you can guess, that it was 

obvious now she could have done with less. 

So, before you go balling you must eat something yummy, 

You’ll be glad in the end that you were good to your tummy. 

Another, he said, oh gosh here we go, 

As he felt he had much he thought you should know. 

He was a shy fellow as he came to the town, 

He walked through the streets and held his head down. 

He wished he had known, he had such a side to be shown! 

His background was different from others you see, 

And he believed this made him different from you and me. 

“What made this change?” I asked as we walked, 

“The nations!” he said as he continued to talk. 

“They welcomed me in with their arms open wide, 

Making me realize it was silly to hide”. 

“Get involved!” he said, as there is no other way, 

to makes friends for life that brighten your day. 

I have a friend, who is hard to describe, 

She’s a girl who sticks close to her family and tribe. 

Success near ahead and top grades in her book, 

She’ll never give up on her party girl look. 

As I begged for her secret of how she maintained her style, 

She scratched her head as she flashed me a smile. 

“This isn’t just luck that it’s happened this way, 

I work hard to play hard I guess you could say”. 

“Just a few main tricks I can suggest to the girls, 

before you go out with your twists and your twirls, 

One should wear what you want, and wear what you please, 

But heavens please be good to your knees, 

In heel’s I admit I can’t walk at all, it always end’s up with a


god-awful fall. 

So, you see I mean if you suffer like me, then just pass on the 

heels don’t you agree?” 

Girl spray on the perfume and pull on your clothes, 

Topped off with the sneakers to be good to your toes. 

My best friend is wise, far beyond her years, 

She’s the one I come for to stifle my fears, 

How lucky are those who have caught her? 

She is the one who taught me ‘every other water’ 

One thing about being here so far from home, 

Is sometimes you can feel rather alone. 

When it comes to her, for the first time for in forever, 

She couldn’t just pop home to her mum whenever, 

Your friends turn to family in the blink of an eye, 

Over wine, or dancing or crisp apple pie. 

On Wednesdays, she meets a gang of her friends, 

And cuddles up inside watching re-runs of F.r.i.e.n.d.s. 

Taco night, pizza night and occasional foodoras, 

Forget the admirers, she’s got tins of adorers. 

Her advice to you, is short and sweet, 

Be kind and good to the people you meet. 

And everyone said at the end of their tales, 

There is one thing left I haven’t revealed. 

A bike is a must, but whatever you do, 

Don’t buy a bike that’s brand spanking new. 

Get the cheapest one there and then just a tip, 

Get two locks or more, with a firm sturdy grip. 

I don’t know where they are and I don’t know where they go, 

But so long my lovely bikes, I guess I’ll never know. 

So, that’s it from me, and I hope you will find 

That you’ve come to a place that’s one of a kind! 

Good luck on your journey you’ve got so much ahead, 

And will hopefully find use from the advice that’s been said! 

And work hard through the years until you reach graduation, 

And until then I’ll see you living it up in the nation.


LANDSKAP 

– vad är det? 

av THERESIA MOSSBERG 

Det första som med största sannolikhet dyker upp i huvudet när 

man tänker på ett landskap är Sveriges 25 geografiska sådana, 

som fram till 1600-talet fyllde en administrativ funktion och allt sedan 

dess utgjort grund för kulturella identiteter för Sveriges befolkning. På 

Stockholms nation är ett landskap däremot något helt annat. På Stockholms 

nation är ett landskap nationens högsta beslutande organ och 

under dess gång väljs ämbetsmän och kuratorer för kommande termin 

eller år. Varje medlem i Stockholms nation äger rösträtt och det ligger 

därför i varje persons intresse att gå dit och lyssna, samt lägga sin röst 

på personer med ambitioner och idéer som man själv gärna vill se ska 

genomföras. Det finns även möjlighet att ställa frågor till de personer 

som söker olika ämbeten och poster.


LANDSKAP 

– steg för steg 

På ett landskap har du dels 

chansen att göra din röst 

hörd men du får också 

själv chansen att ansöka 

om att få engagera dig i något av 

alla de verk som du tror skulle passa 

dig. Om du är intresserad av ett verk, 

men inte helt säker på att du vill söka 

det än, kan du testa på att nissa ett 

eller flera pass. Detta innebär att du 

hoppar in ett pass och hjälper några 

ämbetsmän med deras uppgifter 

som varierar från verk till verk. Det 

är ett utmärkt sätt att upptäcka vad 

man tycker är kul på nationen, men 

även att lära känna massor med folk. 

Två veckor innan ett landskap sätts 

det upp listor på anslagstavlorna på 

nationen där man kan skriva upp sig 

som sökande för det ämbete man är 

intresserad av. På dessa listor finns 

det kort information om exakt vad 

varje ämbete innebär och under vilken 

tidsperiod ämbetetperioden pågår. De 

flesta ämbeten sträcker sig bara över 

en termin men det finns de ämbeten 

som sträcker sig över två. Det finns 

även information kring vilka ämbeten 

man får lov att söka; för de flesta 

räcker det att man är medlem i nationen 

men ibland krävs det exempelvis 

att man har varit medlem ett visst 

antal terminer. 

Därefter är slutligen tiden för 

landskap 

inne. Om man 

sökt ett ämbete är det nu 

dags att presentera varför 

man tycker att man ska bli vald 

till det ämbete man har sökt. Det 

finns egentligen inga regler kring 

hur mycket eller lite man ska berätta 

om sig själv och varför man söker 

ämbetet. Under en termin förekommer 

det tre landskap. Vid det första 

landskapet väljs kuratorer, seniorer 

och andra högre poster. Under 

höstterminen väljs på detta landskap 

Andre kurator och Barmästare, under 

vårterminen väljs Förste kurator och 

Tredje kurator. Eftersom Restaurangchefen 

endast sitter en termin väljs 

denne följaktligen varje termin. Vid 

det andra landskapet väljs mästare 

och det finns vanligtvis två mästare 

per verk. Som regel brukar man väljas 

till mästare över ett verk efter att själv 

först ha varit verkare men det är inget 

formellt krav. Vid det tredje landskapet 

väljs slutligen alla verkare, allt 

ifrån frukostverkare till klubbverkare. 

Skulle en plats inte fyllas blir det en 

vakans på det ämbetet som därefter 

går att söka i efterhand. Skulle man 

missa att skriva upp sig på listorna för 

landskap är det därför ingen katastrof, 

utan man kan då hålla utkik efter 

vakanser att söka. 

Sist men inte minst, glöm inte 

bort att ta med nationskort och legitimation 

oavsett om du enbart är där för 

att rösta eller själv ställa upp. Du behöver 

även ha betalt din terminsavgift 

för att få lov att rösta. 

1 

Kolla vilka ämbeten som 

söks på anslagstavlorna i 

trappan i gamla huset. 

2 

Skriv upp dig på det 

ämbetet du vill söka. 

3 

Förbered några meningar 

om varför du ska bli vald 

till det ämbetet du sökt. 

4 

Dyk upp på landskapet 

och rösta fram nationens 

nya ämbetsmän. Glöm 

inte legitimation! 

Lycka till!

RECCEG 

15 sept

ASQUE 

ember

RECCEMOT 

12 sept

TAGNING 

ember


MINA 

DRÖMMARS 

STAD 

AV SONYA SAMMARCO 

Bakis, mör och full av 

intryck. Det är fredag eftermiddag 

och tåget från 

Uppsala till Stockholm 

färdas över Upplands vackra landskap, 

på väg från fyra veckors intensiv och 

uppfyllande reccetid. Olikt ekonomistudenterna 

är jag som jurist- och 

Stockholmsrecentior klar med de 

poängjakter, vattenmelonshots och 

spex recceveckorna kan innebära. Nu 

bär det av mot avokado och cocktailtomater 

som väntar hemma hos 

föräldrarna, mat jag verkligen saknat 

efter den sjunde lådan korvstroganoff 

i rad. Tåget glider in på centralstationen 

och jag styr ut från plattformen 

och ner mot tunnelbanans gröna linje 

västerut. 

Promenerandes nedför rulltrappan 

avbryts rutten av en person som 

står på fel sida. När jag passerar ser 

jag hur tunnelbanesystemet utforskas 

i mobiltelefonen. Det slår mig att


det finns system och strukturer i 

varje samhälle som kanske inte är så 

lätta att ta till sig som novis, och det 

gäller utan tvekan även för studentlivet 

i Uppsala. Den första gången 

jag skulle få det förklarat för mig hur 

nationssystemet är uppbyggt var jag 

mer vilsen än när man försöker ta sig 

hem från hemmafest i Stocksund. Så 

strukturen är att man väljer ämbetsmännen 

på landskap, som kan 

vara lagtima, eller inte lagtima, och 

så tar allt oerhört lång tid och så ska 

man sexa efter? Hela upplägget känns 

värre än ett tunnelbanelinjebyte vid 

TC för Dora the Explorer. Men det 

kanske är en rimlig målsättning; att 

bli en local i Uppsalas studentliv 

och därmed inte behöva assistans i 

navigeringen, utan att själv vara den 

vänliga själ som tar en stund till att 

förklara för den förvirrade att nej ”this 

subway does not go to Göteborg”. 

gått ned, så vill modemonstren på 

sköna Södermalm beskåda cykelgalningarna 

på deras catwalk. I sann studentanda 

anstränger jag mig ändå för 

att inte välja Hallands och promenera 

upp för backen, utan krigar på i hopp 

om att en dag ha tillräckligt god kondition 

och Bäska-vana för att utföra 

dådet som en sann Stockholmare. 

När jag väl nått min slutdestination 

slår jag mig glatt ned på en av 

träbänkarna på Mosebacketerrassen, 

mycket nöjd med mitt sällskap och 

utsikten. På andra sidan vattnet hör 

för det var det värt flera gånger om, 

och man ser redan fram emot nästa 

åktur. 

Solen går ned över uteserveringen 

och himlen är 

oemotståndligt sensommarvacker. 

Känslan av att 

vara på exakt rätt ställe vid exakt rätt 

tillfälle fyller kroppen och jag tänker 

på reccegasquen på Sthlmsveckan. På 

samma sätt som man förväntansfullt 

går hemifrån för en dejt så hälsar 

man på bordssällskapet, tjuvkikar 

på namnskyltarna för att komma 

DEN STÖRSTA UTMANINGEN ÄR NOG 

INTE ATT FÅ DET GJORT, FÖR VISST 

KOMMER MAN UPP OCH VISST GÅR 

DROPPARNA NED, MEN ATT GÖRA DET 

MED STIL OCH FINESS, DET ÄR NOG 

NÄRA INPÅ OMÖJLIGT. 

Inspirerad av Uppsalastudenternas 

huvudsakliga färdmedel 

kastar jag snabbt av mig weekend 

bagen hemma och hoppar 

på cykeln för att gå på middagsdejt. 

Med Zetterlund i lurarna svalkar 

kvällsvinden skönt i ansiktet när jag 

cyklar längs Norrmälarstrand, förbi 

Fredsgatan och genom Gamla Stan. 

Mitt i den sköna turen glömmer man 

lätt för ett ögonblick vilka utmaningar 

man står inför. Att trampa upp för 

branta Götgatsbacken. Frustandet, 

stönandet och de sura uppstötningarna 

cykelsträckan upp för kullen väcker 

går inte annat än att likna med den 

fina konsten att dricka Bäska droppar. 

Den största utmaningen är nog inte 

att få det gjort, för visst kommer man 

upp och visst går dropparna ned, men 

att göra det med stil och finess, det 

är nog nära inpå omöjligt. Lika ivrigt 

som bordsherren vill ta skålen rundan 

tillbaka efter en tredjedel och lite till 

man de glada skriken och de lysande 

attraktionerna på Gröna Lund. 

Minnen från att köa i timmar för 

att komma in på Silvana-spelningen 

förra året slår mig och jag ler åt att 

det var en liknande upplevelse att stå 

i kön till Stocken förra torsdagen. 

Nästan ännu mer absurt är att ställa 

sig i kön till bergochdalbanan Vilda 

musen när alla i kön vet att det kommer 

ta minst femtio minuter som det 

står på skylten, men är mer troligt att 

det kommer ta längre tid ändå. Fullt 

medveten om att kön på torsdagar 

inte är något att leka med ställer man 

sig där ändå. När man väl kommit 

förbi vakterna och åkturen börjar, då 

finns det inget bättre, skratt och skrik 

tillsammans med en drös människor 

som delar fjärilarna i magen. Känslan 

av extas som fyller hela kroppen när 

man hoppar av och lämnar stället gör 

att man redan glömt den långa kön, 

ihåg namnen på de man ska spendera 

kvällen med. Vem kunde ana 

att kvällen skulle förgyllas av sådan 

öronbedövande skönhet, att man 

skulle få avbryta ätandet och avslutningsvis 

skåla för ett framträdande av 

Erato. 

Vi promenerar ner 

för backen igen och 

handbromsen gnäller 

när vi stannar till på 

helikopterplattan mellan Slussen och 

Gamla Stan. Det är fortfarande ljust 

ute men det känns i varje andetag hur 

den krispiga hösten är på väg. Helt 

plötsligt får jag en impuls, ett oväntat 

begär att cykla snabbt hem till Uppsala 

för att fortsätta mitt studentliv. 

För visst är det underbart att sakta gå 

genom stan, men just nu är Uppsala 

mina drömmars stad.


FADING 

TO GREY 

Av: ANNIE PETTERSSON 

Everyone feels alone. That 

is what she tells herself. 

In those moments when 

the sun is shining, yet 

the world around her seems dull, like 

a faded grey wallpaper crumbling into 

pieces. But it is not the world that is 

fading away, it is her. It is her ideas, 

her personality, her mind, that are 

slowly crumbling apart. She eats. She 

goes to class. Eats again. Sleeps. Eats. 

Class. And so it continues. How easy 

it must be, she thinks, for those with 

all those skills she lacks. For those 

who find it easy to talk to strangers. 

For those who find it easy to be social. 

She is bored. A boredom that creeps 

in during the night, slowly slithering 

across her body until it reaches her 

mind and all the color leaks from the 

world. Those moments of dullness 

have turned into what appears as days 

of never-ending grey. She stops doing 

things. Now, she merely exists. How 

nice it must be, she thinks, for those 

whose friends are close by. All of her 

friends have disappeared. Dropouts. 

Transfers. Workaholics. She 

misses them. She misses her family. 

Sometimes so much that she cannot 

breathe. Too far away, or too busy, she 

never sees them. 

The Loneliness hidden in the 

shadows finally starts taking form, 

Its blank face staring into her soul. 

She stares back, Its body barely seethrough. 

”Hello,” she says. 

It does not answer. It never does. 

Silently, It follows her. It sits with her 

at breakfast, at lunch, at dinner. It is 

by her side while she is skyping with 

her friends, Its presence so palpable, 

Its shape so solid now that she is 

surprised they cannot see It sitting 

beside her. It stands behind her in 

class, warning people to stay away, or 

perhaps to keep her in place, lest she 

wander off. 

She smiles at It, her teeth flashing 

behind crimson lips. It is starting to 

take form, her friend, but It does not 

matter. Not tonight. Her friend, one 

of her real friends, is coming. Tonight, 

she is going to be something other 

than bored. Tonight, she might even 

have fun. Her heels are on, and her 

makeup is flawless. 

As if sensing that something is 

awry, she looks up from her mirror. 

Its eyes bore into hers as It smiles at 

her knowingly. Her phone beeps. Her 

crimson smile fading from her lips, 

she takes of her heels. 

She is tired. She is tired of boredom. 

She is tired of being the only 

zombie in a pre-apocalyptic world. 

So, she closes down Netflix, and she 

takes action. 

Walking up to the doors, her 

heart is pounding in her chest so hard 

it almost hurts. But it is a good pain, a 

pain she can survive. She will survive. 

Before she walks in, she turns to the 

Loneliness. She smiles at It. 

”Goodbye,” she says. 

She watches as It slowly faded 

into nothing. Then she turns around, 

and walks through the doors of the 

Nation, her crimson smile bright.


HEDERSLEDAMOTEN 

BJÖRN VON SYDOW 

Björn von Sydow, född 1945 i Solna, är docent i statsvetenskap, riksdagsledamot för 

Socialdemokraterna, vice ordförande i konstitutionsutskottet och ordförande i försvarsberedningen. 

Han har varit handelsminister, försvarsminister och riksdagens talman, 

men framförallt är han hedersledamot av Stockholms nation. Det står skrivet att 

till hedersledamot kallas envar Nationen vill betyga sin högaktning. Det är med största 

sådan jag lämnar över ordet till Björn von Sydow. 

MATTIAS FORSGREN 

REDAKTÖR 

Björn von Sydow 

2017-09-01 

De flesta av er som läser dessa 

rader tillhör en generation 

född efter Berlinmurens fall. 

Ni är en generation som har 

vuxit upp i en tid som på många sätt 

saknar motstycke i historien. En 

tid som präglats av utvidgning av 

Europasamarbetet och den europeiska 

säkerhetsarkitekturen. En tid som så 

i grunden formats av avspänning och 

fredliga utsikter att betydande militär 

nedrustning har kunnat ske i stora 

delar av västvärlden. Jag och många 

med mig trodde och hoppades att ni 

skulle bli en generation som skulle 

växa upp och fullt dra nytta av fredens 

förtjänster. Tyvärr har verkligheten 

blivit en annan. 

Sedan ett antal år tillbaka ser 

vi återigen ett försämrat säkerhetspolitiskt 

läge i Europa. Den ryska 

aggressionen mot Ukraina bryter 

mot internationell rätt och utmanar 

den europeiska säkerhetsordningen. 

Ryssland deklarerar öppet att man 

eftersträvar en ny säkerhetsordning 

där stormakter tillåts ha intressesfärer 

inom vilka de har inflytande över 

andra närliggande staters säkerhetspolitiska 

vägval. Ryssland gör 

stora ekonomiska satsningar på sin 

militära förmåga och har visat att 

man är beredd att använda den för att 

uppnå sina politiska mål. 

Efter Ukraina är Östersjöregionen 

det område som tydligast exponerats 

för en ökande militär verksamhet från 

rysk sida. I Östersjöregionen gränsar 

ryskt territorium till EU och Nato. 

Sverige befinner sig alltså i högre 

grad än tidigare i en säkerhetspolitisk 

frontzon. Rysk underrättelseinhämtning 

gentemot Sverige har enligt 

Säkerhetspolisen ökat i betydande 

omfattning under de senaste åren. 

Säkerhetspolisen talar om att krigsförberedelser 

genomförs mot Sverige. 

Västvärlden står samtidigt inför 

betydande interna utmaningar som 

t.ex. Brexit och transatlantisk oenighet. 

Det säkerhetspolitiska läget 

utanför Europa är också problematiskt 

– med fortsatt krig i Syrien, oroligheter 

i Mellanöstern samt militära 

styrkemätningar i Sydasien och på 

Koreanska halvön. 

Detta är sammantaget en allvarlig 

utveckling. Den försämrade säkerhetspolitiska 

situationen innebär 

förändrade krav på den svenska 

försvarsförmågan. Det försvarsbeslut 

som antogs av riksdagen 2015 och 

som gäller för perioden 2016-2020 

innebär därför en ominriktning av 

Försvarsmaktens verksamhet från ett 

insatsförsvar med huvudfokus på att 

genomföra internationella insatser till 

ett försvar med huvudsakligen nationell 

tyngdpunkt. Inriktningen innebär


också ett återtagande av totalförsvarstanken, 

där det militära försvaret 

och det civila samhället samverkar 

för att nå största möjliga försvarseffekt. 

Inriktningen innebär vidare att 

samhället återigen ska förbereda sig 

för att kunna hantera höjd beredskap 

och då ytterst krig. 

Med den senaste överenskommelsen 

om försvarspolitiken som 

fattades mellan Socialdemokraterna, 

Miljöpartiet, Moderaterna och 

Centerpartiet kommer försvaret att 

tillföras sammanlagt cirka 18 miljarder 

kronor under perioden 2016- 

2020. En sådan betydande ökning 

av försvarsanslagen har inte skett på 

decennier. 

Flera av er har förmodligen 

ingen närmre relation till det svenska 

försvaret. När ni nådde myndighetsålder 

hade värnplikten ersatts av 

frivillig rekrytering. Det gynnsamma 

säkerhetspolitiska läge som har varit 

rådande under er uppväxt har gjort att 

försvaret av Sverige inte debatterats i 

någon större utsträckning. Kunskapen 

om försvaret hos Sveriges befolkning 

är sammantaget låg. När beslut nu har 

fattats om att stärka Sveriges försvarsförmåga, 

bl.a. genom att förbättra 

det civila samhällets robusthet och 

motståndskraft mot antagonistiska 

hot, kommer detta förhoppningsvis 

att förändras. 

Flera av er kommer framöver 

att spela viktiga roller i det 

nya totalförsvaret. Ni som går 

vidare till jobb inom offentlig 

förvaltning såsom statliga myndigheter, 

kommuner eller landsting 

kommer att utgöra viktiga delar av 

det civila försvaret. 

Det samma gäller 

för er som kommer 

att arbeta inom 

näringslivet. Företag 

som t.ex. sysslar 

med transport och 

logistik, livsmedelförsörjning 

eller 

sjukvårdsprodukter utgör också en 

viktig del i att säkerställa Sveriges 

funktionalitet vid allvarliga kriser och 

ytterst även i krig. 

Era yngre syskon och vänner 

födda efter 1999 kan komma att 

kallas till mönstring och kan därefter 

bli uttagna till att fullgöra grundutbildning 

med värnplikt. I mars 2017 

fattade regeringen nämligen beslut 

om aktivering av skyldigheten att fullgöra 

värnplikten i form av grundutbildning 

och att genomgå mönstring. 

Totalförsvarspliktiga, såväl män som 

kvinnor, kommer därmed att kallas 

till mönstring fr.o.m. hösten 2017 

för inskrivning till grundutbildning 

med värnplikt fr.o.m. 2018. Grunden 

för rekryteringen till det militära 

försvaret kommer fortsatt att bygga 

på frivillighet men kompletteras med 

plikt att fullgöra tjänstgöring. 

Ett skäl till att regeringen fattade 

detta beslut är att personalförsörjning 

baserad på frivillighet inte har varit 

tillräcklig för att fylla alla befattningar 

som behövs i det militära försvaret. 

I ett försämrat omvärldsläge är 

det viktigt att Försvarsmakten har 

tillgång till utbildad och välövad 

“Flera av er kommer 

framöver att spela 

viktiga roller i det 

nya totalförsvaret.” 

personal. Plikten är ett sätt för staten 

att garantera detta. Ett annat skäl är 

att försvaret av Sverige förutsätter 

engagemang och delaktighet, d.v.s. en 

bred folklig förankring. Genom värnplikten 

får människor ofrånkomligen 

en relation till Försvarsmakten och 

en kunskap om det militära försvaret. 

Förhoppningsvis får de också ett ökat 

förtroende för 

myndigheten. 

Att leva i 

Sverige innebär 

många fri- och 

rättigheter. Men 

det innebär också 

skyldigheter. Att 

försvara Sverige, 

vår frihet och rätten att leva som vi 

själva väljer är till syvende och sist ett 

gemensamt ansvar. Sveriges försvarsförmåga 

bygger nämligen ytterst på 

att de människor som lever här är 

beredda att engagera sig och delta i 

försvaret. 

Björn von Sydow 

Hedersledamot


AV: AXEL YOUNG

VILL DU ATT DITT ARBETE 

SKA SYNAS HÄR? 

Holmiensis söker 

illustratörer. 

Kontakta redaktör på 

holmiensis@stockholmsnation.se 

för mer information.

N u d l a r , s t u d i e r & s t å l a r 

What´s it all about? 

av ALICE ADLER 

These past few years have 

been something else. As my 

mother tends to say before 

approaching an unpleasant 

subject “I can only bring myself to talk 

about this if it’s over a piping hot pot 

of tea”. In our case, it’s a glass of wine, 

and in this particular case it’s a bottle 

(it was never really a glass). Needless 

to say, the past few years have not 

been the most inspiring, what with 

Brexit, with someone who by some 

awful genetic mishap was deprived of 

empathy at birth and now occupies the 

oval office, with hurricanes devastating 

vast areas of the earth, and a whole list 

of horrid events which I shall not go 

into. This is still a student paper so I 

will try to keep it light. On that cheery 

note- let’s talk about changing the 

world. We students are sitting in positions 

of privilege, this privilege being 

our education. We are given the tools 

to help us reach our full potential. I am 

constantly inspired by my friends and 

acquaintances in Uppsala who push 

themselves, and each other, every day 

to become the best possible versions of 

themselves so that they too can take 

part in helping their communities be 

happier, safer, healthier and more equal. 

Throughout Uppsala, the calm autumn 

silence is broken by students shooting 

around on their bikes heading to meetings, 

associations, voluntarily attending 

lectures and pulling all-nighters 

at Ekonomicum (not that I have actually 

ever done that but you know, I’ve 

heard rumours). I am not going to lie; 

not only have I found this intimidating, 

but also stressful. The bar is raised every 

day, leading me into a stress induced 

trance where I find myself mindlessly 

crunching through the crisp autumn 

leaves on my way to lectures, the anxiety 

already creeping into my bones 

with thoughts of exams and deadlines. 

But you know, worrying isn’t going 

to help anyone. Chances are, things will 

work out and we will find our way in 

the world. Every day we all have small 

victories, whether it’s making it to the 

gym, or that moment when the ‘penny 

drops’ in a lecture and you finally understand 

what the professor is talking 

about, or maybe it’s just getting your 

laundry done. Perhaps setting the bar 

so high all the time and striving for 

achievements that can seem so unattainable 

can lead us to forget the details, 

the little things we will be grateful 

we did today, in twenty years’ time. 

If you could achieve one 

victory by the year 2040, 

what would that be? 

This question was posed to a 

group of student’s currently studying 

at Uppsala University, in the final 

and most nerve-racking year of their 

studies, when all sorts of plans and 

dreams and existential crises are flying 

around. The answers were informative, 

however I wouldn’t exactly say that 

it was easy to string together a few 

sentences which summarized them all, 

due to the wide variety of answers… 

“To have always worn sunscreen, 

that would be a win 

for me.” 

“To have my own super 

shower, with speakers, and a 

TV!! I also want to end poverty, 

but wow that shower 

would be fabuuuulous”. 

“I will be working at the UN 

with all my cute children 

waiting for me at home”. 

“That I will have paid off all 

my college loans, bought a 

house, and have a family”. 

“That I will have dedicated 

my 20’s and 30’s to building 

my own company, creating 

networks and expanding, 

meaning by the time I am 40 

I will have my own empire”. 

“To have lived and worked in 

at least 6 other countries”. 

“To have finally graduated, 

but you know, can’t rush a 

good thing”. 

Tell that to my thesis supervisor 

“To have spent as much time 

with my family as possible, 

ehm, within reason of 

course.” 

“To have done one wild 

thing, like get a tattoo or 

something! OR no wait, like a 

piercing. My mum would kill 

me. 22 years or 40 years old, 

she’ll definitely kill me.” 

“To have made at least one 

person smile per day, whether 

I know them or not”.


It’s all very helpful and handy to 

take inspiration from our peers 

and their dreams. However, 

when assigning the arduous 

task to a handful of former students 

of Uppsala University to summarize 

a piece of advice for their 20-year-old 

self into one sentence, the answers 

were somewhat unexpected! I naturally 

assumed I would be lectured on 

pushing myself in school, acing every 

test, aggressively competing for every 

internship and get to hear the ‘every 

man/woman for themselves’ speech. 

If you could yourself one vital 

piece of advice, 20 years 

ago, what would it be? 

“I wished that I had called my 

mum more, mothers are wiser 

than we might realize, that 

advice can come in handy!” 

“Your self-worth isn’t your 

waist size.” 

“Less noodles, more kale” 

“Always pay your bills and 

give back your library books, 

that shit stays with you forever”. 

“Use contraceptive.” 

Think we have all already got that one 

written down somewhere. 

“Even though that Usher man 

says differently, you will not 

find love in the club.” 

Very unexpected coming from a 

38-year-old. 

“Your body is the most 

important tool you have and 

the only thing you’ll inevitably 

have forever, look after 

it! You don’t have to run, running 

is a barbarous business, 

walks are good. And take the 

stairs!” 

“Be patient, stop being in 

such a hurry. You’ll be surprised 

at how much quicker 

you reach your goals with 

a bit of diligence and patience”. 

All rather less dramatic than I’d 

imagined! To steal a quote from a 

completely unknown and anonymous 

source (okay it’s from Sex and the 

City but shh) “Enjoy yourself, that’s 

what your twenties are for, your 30’s 

are for learning the lessons, and your 

40’s are to pay for the drinks!” 

After hearing all these dreams and 

wishes, past and future, I found my 

stress levels lowering at last, we really 

are all in this together. At the end of 

the day, none of us really know what 

we are doing anyway. We will have our 

ups and downs, days where nothing 

has gone our way and everything is 

working against us, or the days where 

we are so hungover that ordering 

Foodora and snuggling up in the 

foetal position with Netflix is the only 

possible thing we can imagine doing. 

Yet we will also have those days where 

we are on top of the world, we will ace 

that exam, get the job we wanted, be 

as productive as can be! Maybe even 

save the world a little bit. The important 

thing is to not take ourselves too 

seriously, no one gets out alive anyway. 

“Take that job on the other 

side of the world, you might 

hate it, but then you just 

come home again. The world 

is smaller than you think” 

“Always wash make up off 

before you go to bed, shots 

are never a good idea, Oh 

and every other water!” 

So, what can we take away 

from all of this? It’s pretty 

obvious I guess, always wear 

sunscreen. 

“Nothing good ever comes 

from a drunk text, email or 

call, trust me” 

Figured that one out myself unfortunately, 

more than once. 

“Always wear sunscreen”. 

“Learn how to cook rice 

properly, I can’t tell you 

how frustrating it is being 

40 years old and still turning 

your Chicken Tikka Masala 

into a sort of rice pudding”.


Being 

Healthy 

av ANNIE PETTERSON 

Everyone finds it difficult to 

find their way back after 

a summer of food, and 

perhaps a bit too much 

to drink. This is especially true for 

students. Whether you are a recce in 

Uppsala, or a returning student, it can 

be challenging to find the motivation 

to be healthy when there is so much 

going on at the start of the term. Yet, 

finding ways of being healthy does 

not have to be burdensome, there are 

many ways that you can live healthily 

without having to go to extreme 

lengths. 

Being motivated to exercise when 

you’re not a gym rat can be quite hard. 

When you have a lot going on, exercise 

is often the first thing that gets cut 

on the list of priorities, assignments 

and Thursdays at Stocken being the 

most important. 

For those of you who struggle 

with finding time to go to the gym, or 

maybe do not really feel comfortable 

working out among others, there is a 

very simple solution: Youtube. All you 

need is a yoga mat (or even a towel) 

and a wifi connection. There is an unlimited 

amount of workout videos on 

Youtube, many where you do not need 

weights but can still get toned arms. 

You get your own instructor without 

stepping outside your door. However, 

To be healthy does not 

have to be some scary 

thing you cower away 

from, nor does it need 

to be a lifelong commitment 

to never eating 

sugar. 

do not overdo it with the workouts. 

Too much too soon, and you will 

give up because you will not have the 

energy to continue. Start slow, perhaps 

half an hour a few times a week. 

If you start to feel trapped in your 

room, a good way to get out of it, and 

your head, is to go for a run. I know


that it can feel counterproductive 

when you have a ton of work to do, 

and no time to do it in, but running 

could actually help you in these 

circumstances. You will get that much 

needed air, and it will help you to clear 

your head. Running could also be very 

useful if you have trouble sleeping at 

night. Running for half an hour a few 

hours before going to sleep can help 

you achieve an exhaustion that actually 

feels good.) 

However, exercise is not 

everything; eating right 

is also an important 

aspect. Doing this after 

summer is hard. Since we eat and 

drink way more than what is good 

for us during summer, that habit can 

often be a bit tricky to break when 

you return to Uppsala. It can be 

especially tricky to break if you have 

come to a new city, and at times you 

feel completely alone. At those times, 

food becomes your friend, and it is not 

broccoli you go looking for at ICA. 

It is easy for everyone to be lazy and 

buy a frozen pizza, to take home some 

fast food. This is especially true when 

you compare the cost of “unhealthy” 

vs “healthy” food. In the moment, 

fast food can seem a much better, and 

easier, choice to make financially. 

But being healthy does not have to be 

expensive, or demand such an effort 

from you. Incorporating some healthy 

alternatives into your diet is a good 

way to start. For those mornings you 

are not having breakfast at Stocken, 

substitute the sandwiches and cereal 

for a bowl of oatmeal (add some grated 

apple and sprinkle with cinnamon 

for a really tasty yet delicious 

breakfast), or some Greek yoghurt 

with walnuts and honey. For lunch, a 

quick, healthy, delicious, and inexpensive 

alternative is Coconut Pancakes 

(recipe on next page). Or if you’re in 

a hurry, why not try some crispbread 

with makrill in tomato sauce, or some 

avocado. Instead of having pizza, or 

your choice of pre-made food, try 

eating some vegetables now and then. 

Including some vegetarian meals will 

not only help the environment, but 

also your own body. 

Eating healthy does not have to 

mean that you can never eat at McDonald’s 

again, or that you have to eat salads 

24/7. You can still have that pint 

of Ben & Jerry’s on Saturdays, as well 

as those cheese fries when Thursday 

turns into Friday. Incorporating some 

healthy alternatives a few times a week 

will go a long way. Your body, and your 

mind, will thank you later on. 

To be healthy does not have to 

be some scary thing you cower away 

from, nor does it need to be a lifelong 

commitment to never eating sugar. 

Working out and eating right a few 

times a week will give you more 

energy, but it is up to you to decide 

what you consider to be right for you. 

Health does not have to be so serious; 

do what is best for your body, and you 

will feel great.


Kokospannkakor 

Ingredienser (1 portion): 

1 ägg 

1 banan 

1/4 dl kokos 

2 krm kanel 

Smör (alternativt kokosolja) 

Mosa en banan och blanda med ett uppvispat ägg. Rör ner kokos och kanel. Stek små plättar (ca 1/2 dl per 

plätt) i smör på medeltemperatur. 

Servera med bär och nötter. 

Indiska bönor 

Ingredienser (1-2 portioner): 

Matolja 

1 röd paprika 

1 gul lök 

1 förpackning svarta bönor eller sojabönor 

1 tesked kardemummakärnor 

1 tesked nejlikor 

1 tesked fänkålsfrön 

1 tesked kanel (alternativt 2 centimeter kanelstång, om CSN just har kommit) 

1 tesked garam masala 

Gurkmeja 

Svartpeppar 

Salt 

Hacka en lök smått.Värm matolja i en kastrull eller stekpanna med lock och stek löken på hög värme tills 

den börjar bli gyllene och mjuk. För löken åt sidan i pannan, tillsätt lite olja och stek kryddblandningen 

(exklusive gurkmejan) i oljan i en halv minut. Häll ner de avrunna bönorna i pannan och blanda lök, bönor 

och kryddor. Hacka en paprika grovt och lägg i pannan. Täck över med lock och låt stå på medelhög värme 

i en kvart eller tills bönorna är mjuka nog att de lätt går att mosa. Tillsätt gurkmeja efter önskemål och rör 

om. Serveras med fördel tillsammans med basmatiris eller på ett tacobröd. Pressa en skiva färsk lime över 

precis innan du äter.

K u K l u t l u t r u r o c & h N n ö ö j ej e 

I hederns namn 

av FREDRIKA LUNDH 

Många av er känner 

säkert till historien 

om Fadime Sahindal 

och hennes öde. I år 

är det 15 år sedan hon blev mördad 

men hennes fall är lika aktuellt än idag. 

Senast i våras mördades en man efter 

att han vägrat lyda släktens order om 

att mörda sina döttrar. Men för er som 

inte känner till Fadimes öde ska jag berätta 

lite kort om henne och hennes liv. 

När Fadime är sju år flyttar hon 

och hennes familj till Uppsala från 

Turkiet. Hennes familj är kurdisk och 

hela hennes vardag präglas av en hederskultur. 

Hon får aldrig vara med 

på klassresor eller skolutflykter och är 

tvungen att gå direkt hem efter skolan. 

1996 träffar hon sin pojkvän Patrik. 

Han är svenskiranier och ett förhållande 

med honom skulle familjen aldrig 

acceptera. Trots det så börjar de träffas 

i smyg och det är inte förrän 1997 

som de blir påkomna tillsammans på 

stan av Fadimes far, som blir rasande. 

Fadern beordrar Fadime att sluta 

träffa Patrik men hon vägrar. Hennes 

far och bror blir allt mer aggressiva 

och hotar henne till livet. Men Fadime 

fortsätter att stå upp mot familjen 

och anmäler sin far och bror för hoten 

hon och Patrik fått motta, vilket resulterar 

i att de 1998 döms till dagsböter 

respektive skyddstillsyn för olaga hot. 

Fadime flyttar till Sundsvall för att 

studera och komma bort från familjen. 

Men familjen spårar upp henne, och 

männen i släkten börjar ringa och hota 

henne allt oftare. Fadimes lillebror får 

i uppdrag att ta livet av Fadime för att 

upprätthålla släktens heder. Fadime 

vänder sig då till polisen för att få hjälp 

och skydd men får till svar att de inte 

kan hjälpa henne. Hon ska kontakta sin 

familj och tala om för dem att de inte får 

hota henne, säger de. Hon bestämmer 

sig då för att vända sig till media som 

en sista utväg och hoppas på att släkten 

ska backa när strålkastarna riktas mot 

dem. Media uppmärksammar fallet 

och Fadime blir en röst för alla kvinnor 

i Sverige som lever under hedersförtryck. 

Fadime får komma till riksdagen 

och berätta om sin situation under ett 

seminarium om våld mot kvinnor. Där 

berättar hon om hoten och hur svårt 

det är att lämna hela sin familj bakom 

sig. I sitt tal säger hon bland annat: 

”Jag hade dragit skam över familjen 

och hotade deras ställning gentemot deras 

omgivning. Det skakade om deras 

värld och skrämde livet ur dem. I deras 

ögon hade jag alltså förvandlats från en 

fin kurdisk flicka till en uppkäftig hora 

som trodde att hon var något bara för 

att hon levde i Sverige. De var tvungna 

att bevisa för sin omgivning att de 

kunde hantera problemet, för att bevara 

sin heder. Ett beteende som mitt måste 

straffas och skulden skulle betalas i blod.” 

Fyra månader senare var hon död. Hennes 

far mördade henne genom två skott i 

huvudet inför ögonen på hennes systrar. 

Efter den här tragedin ökade insikten 

i Sverige om hur allvarligt hedersrelaterat 

förtryck och våld är och 

att det kan ta många olika uttryck. 

Det kan handla om allt från flickor 

som måste gå direkt hem efter skolan, 

inte får vara med på lektionerna i 

alla skolämnen eller inte får välja sina 

vänner, till pojkar som måste bevaka 

sina systrar varje dag i skolan. Det kan 

även handla om unga kvinnor och män 

som varken får ha kärleksrelationer eller 

sexuella relationer, eller tvingas att 

gifta sig mot sin egen vilja med någon 

som familjen eller släkten valt ut. 

Såhär definierar regeringen hedersrelaterat 

våld och förtryck: 

Hedersrelaterat våld och förtryck, liksom 

mäns våld mot kvinnor generellt, har 

sin grund i kulturella föreställningar 

om kön, makt och sexualitet. I hederstänkandet 

står föreställningar om oskuld 

och kyskhet i fokus och familjens rykte 

och anseende ses som avhängigt flickors 

och kvinnors faktiska eller påstådda be-

K u l t u r & N ö j e 

teende. Kontrollen kan sträcka sig från 

begränsningar i vardagen som rör exempelvis 

klädval, socialt umgänge och 

rörelsefrihet till livsval som utbildning, 

jobb, giftermål och skilsmässa. Det är inte 

ovanligt att kontrollen utvecklas till hot 

om våld och våld, och ibland även dödligt 

våld. Pojkar samt homosexuella, bisexuella 

och personer med könsöverskridande 

identitet och uttryck kan också drabbas. 

Idag finns det flera organisationer 

som arbetar mot hedersförtryck. 

Två av de större är GAPF (Glöm 

aldrig Pela och Fadime) samt TRIS 

(Tjejers rätt i samhället). Den senare 

grundades i Uppsala av två systrar. 

De hade under sin uppväxt haft flera 

vänner som inte fick vara med på 

klassresor och skolfester, och en som 

blivit bortgift mot sin vilja. De kände 

att de behövde göra något själva 

om det skulle ske någon förändring. 

unga kvinnor som lever med ett inskränkt 

livsutrymme och unga kvinnor 

som utsätts eller riskerar att utsättas 

för hedersrelaterat våld och förtryck. 

De är en av de största ideella organisationerna 

som arbetar med resultatinriktade 

och förebyggande insatser. 

TRIS är även en ledande organisation 

i att ta fram och utveckla metodstöd 

för hur andra kan arbeta förebyggande 

mot hedersvåld. De håller bland annat 

i seminarier och verkar för att utbilda 

allmänheten om hedersförtryck. 

Ett av deras projekt där man som 

student kan hjälpa till är ”Lilla rummet 

läxhjälp och träffpunkt”. Där 

arbetar man ideellt genom att hjälpa 

tjejer i åldrarna 13-25 år med läxorna 

en gång i veckan. Vid varje 

läxhjälpstillfälle äter 

läxhjälpare 

och 

deltagare middag tillsammans, följt 

av tjejgruppsverksamhet där man 

diskuterar olika aktuella ämnen. 

Syftet med projektet är att förbättra 

förutsättningarna för utsatta tjejer att 

klara nuvarande och framtida studier, 

och att genom detta på sikt utöka deras 

handlingsutrymme. Tjejerna får även 

möjlighet att knyta nya kontakter och 

därmed utöka sitt sociala nätverk. Syftet 

med träffpunkten är att tjejerna ska 

få utrymme att diskutera ämnen som är 

aktuella för just dem. Vid läxhjälpstillfällena 

finns det även en socionom/ 

kurator på plats för enskilda samtal. 

TRIS är en partipolitiskt och religiöst 

obunden ideell förening. De 

möter främst unga kvinnor, men även 

män, som utsätts eller riskerar att 

utsättas för hedersrelaterat förtryck 

och våld. När TRIS 

grundades var behovet av 

ett förebyggande arbete 

mot hedersrelaterat våld 

och förtryck i Uppsalas 

skolor stort. Lärare, 

skolsköterskor och 

kuratorer hade inte 

tillräckligt med 

kunskap och erfarenhet 

och flickorna 

hade ingen att 

vända sig till. Idag 

är TRIS en organisation 

öppen för 

Som ny läxhjälpare får man en introduktion i hur 

läxhjälpen fungerar. Man väljer själv hur mycket 

man vill engagera sig men minimiåtagandet är 

ungefär två timmar i veckan, två gånger i månaden. 

Som läxhjälpare erbjuds man även utbildningar av 

TRIS inom området hedersrelaterat förtryck och 

våld. Just nu söker TRIS nya läxhjälpare och om 

man är intresserad kan man anmäla sitt intresse 

via volontarbyran.org. Man kan även bli stödmedlem 

på deras hemsida.


FLÄDERLÄN 

LEVER 

SMILA 

RESTAURANG 

1 

ÅRE I USA 

8 

5 

KLIMPEN- 

ORD 

SYDKORE- 

ANER 

BOLLHOPP 

MÖTE OCH 

RUM 

A OR 

FÖRENAT 

KONU- 

NGARIKE 

2 

15 

C*X 

3 

NÄRLIGG- 

ANDE 

BYGGNAD 

PYSSLA MED PELLE – KORSORDET 

KONSTRUKTÖR: PELLE KYHLÉN 

LJUV 

DRYCK 

SLAG 

ALBANIEN 

7 

OKEJ 

VÄLDIGT 

KORT 

9 10 

LEKSAKER 

MIG, YO, 

MICH 

6 

NEJ 

KAN LÖPAS 

SYSSLA FÖR 

VISSA I MARS 

4 

1 

2 3 4 5 6 7 8 9 10 

LÖSNINGSORD:

Kära Stockholmare, 


Hoppas att ni alla har haft en fin sommar och att det känns roligt för er som fortfarande 

studerar att vara tillbaka i Uppsala för att ta sig an höstterminen 2017. Själv har jag spenderat 

största delen av sommaren på nationen där jag suttit med dess halvårsbokslut och 

planerat hösten. Jag kan ärligt säga att det känns riktigt kul att alla nu är tillbaka i stan och 

återigen fyller vårt hus; det är så tomt när alla verksamheter är stängda och ni inte är här. 

Till alla recentiorer i allmänhet, men nya ämbetsmän i synnerhet, vill jag bara säga VARMT 

VÄLKOMNA, ni gjorde helt rätt när ni valde att komma hit! Början på terminen har varit 

riktigt rolig och vi har nu alla förutsättningar att göra resten av hösten 2017 till något alldeles 

speciellt. Nu kör vi!” 

2Q 

MARCUS LAURÉN 

Bästa Stockholmare! 

Tiden rusar förbi och jag har redan suttit en fjärdedel av min tid som 3Q. Känns som att 

det var igår som jag klev på. Vi har redan hunnit ha flera fantastiska event så som Stockholmsvecka 

med recceförfest, Recentiormottagning och Recentiorgasque samt en hejdundrande 

hösthelg där vi firade hösten med en fantastiskt fin gasque med efterföljande Schtoktoberfest. 

Vi har dessutom flera roliga event framför oss så som Gåshelgen och Luccehelgen där det 

kommer ställas till med riktigt kalas! För några veckor sedan hade vi det första mötet inför 

valborg 2018 och vi är redan i full gång med att boka artister. Jag kan lova att det kommer bli 

en riktig panghelg! 

3Q 

HANNA SKARIN 

Hoppas vi ses på flera av höstens event! 

Hanna Skarin 

Bästa Stockholmare! 

Startskottet för terminen ekade i hela Uppsala när Stockholms nation för 368 gången slog 

upp dörrarna och välkomnade höstterminen. 

Vad innebär det att vara Stockholmare och således dess landsman? Det är egentligen ett 

ganska oklart uttryck. Stockholm kan vara staden man fötts i, växt upp i eller lever i. Det kan 

vara den bygd som man härstammar ifrån eller identifierar sig med. Alltså kan en pojke från 

Norrland, ta Johan Westlund från boken Snabba Cash, som identifierar sig som en rik Stockholmare, 

som exempel, vara just en sådan. För honom är Stockholm hans hembygd. 

BM 

ANDRÉ LERDELL 

Med den breda definitionen av begreppet ”landsman” som diverse sökningar på internet gav 

mig kan alltså vilken student som helst, som väljer att skriva in sig på den främsta av nationer, 

identifiera sig som Stockholmare och bli en del av gemenskapen. Visst är det fantastiskt? 

Att så många identifierar sig som Stockholmare i den bemärkelsen att de tillhör Stockholms 

nation i Uppsala och kallar sig Stockholmare, eller dess landsman, är vackert och ska anses 

vara ett privilegium. Jag hoppas att alla ni som läser det här känner så. Det är inte du, jag eller 

någon annan som gör Stockholms nation till vad den är, det är vi – gemenskapen, eller som 

jag väljer att kalla det: min andra familj. 

Vi syns i dimman! 

Eder Barmästare, André Lerdell 

Kära Stockholmare, 

När jag sitter och skriver detta är löven gula och röda och hälften redan fallna. Sommaren 

känns flera månader bort, nästan som om den aldrig inträffat. Och kanske var det så, i och 

med att värmen aldrig riktigt kom. Till skillnad ifrån många av er, som lämnade Uppsala 

under sommarmånaderna, var jag och mina kollegor kvar på nationen. Vi tackade av Felicia 

Enequist och Adam af Ugglas efter deras år som kuratorer och välkomnade Hanna Skarin 

och Edward Nehlbäck till kontoret. Uppsala kändes rätt tomt och hade det inte varit för alla 

hantverkare som spenderade sommaren med oss på nationen hade huset ekat. Garderoben 

byggdes om, nätverket förbättrades och golv målades och slipades. 

Vi har redan hunnit skriva in flera hundra nya recentiorer, haft en lyckad reccevecka, höstgasque 

och oktoberfest samt dragit igång alla våra verksamheter på riktigt. Jag vill passa på att 

skriva att jag tycker det är otroligt roligt att se så många nya ämbetsmän denna termin, varmt 

välkomna till oss och njut av er tid i Uppsala! 

Mvh, 

Lisa 

RC 

LISA OLOFFSON

KALENDARIUM HT 17 

Mån 30 okt 

Fre 17 nov 

Lör 18 nov 

Mån 27 nov 

Tors 30 nov 

Fre 8 dec 

Lör 9 dec 

Sön 10 dec 

Andra Lagtima Höstlandskap 

Gåsslabb 

Gåsmiddag 

Tredje Lagtima Höstlandskap 

STORtorsdag 

Lucceslabb 

Luccegasque 

Luccebrunch 

www.stockholmsnation.se

2017 - Holmiensis 3

Transform your PDFs into Flipbooks and boost your revenue!

2017 - Holmiensis 3

Transform your PDFs into Flipbooks and boost your revenue!

Delete template?

Save as template ?