Aktuellt#1_2020

Aktuellt_#1_TILL_TRYCK_korrek_marginal_final.indd 1 2020-02-26 10:48:11

I 

N 

Redaktionen 3 

Ledaren 4 

Terminskrönikan VT19 6 

1Q har ordet 7 

Metropolen i fjälldalen 8 

N 

E 

H 

På Madagaskar 10 

Ut i naturen, men gå inte vilse 12 

Våga vara vilse 14 

After 03.00 15 

Alla vägar bär till Snerikes 16 

Berlin eller Studentliv? 18 

Vilse i pannkakan - USA vs RUS 20 

Å 

L 

L 

Möt Johanna Wagrell 22 

SNerikes föreningar 25 

Vilse i Österland 26 

Three women on my mind 28 

Kalendarium 29 

Kallelse Landskap 30 

2 


REDAKTIONEN 

Redaktör 

Hjalmar Lind 

Redaktör 

Julia Falk 

Redaktionsassistent 

Tuva Kind 


Maja Olofsson 


Jenny Österdahl 

På omslaget 

Omslag inspirerat av tv-serien LOST. 

Från vänster: Hjalmar Lind, Gustaf Söderström, Ylva 

Huber Carbell, Lilly Zdansky Cottle, Erik Gådin, Jenni 

Rosqvist, Georg Holmén, Beate Lidström, Andreas 

Olofsson, Jacob Runold och Jakob Altunkaynak. 

Av Julia Falk 

Redaktörer 

Hjalmar Lind 

& Julia Falk 

Kontakt 

aktuellt@snerikes.se 

Tryck 

Wikströms 

Tryckeri AB 

Ansvarig utgivare 

Anton Renman 

Adress 

S:t Larsgatan 4 

753 11 Uppsala 

3 


L 

E 

D 

A 

R 

E 

N 

Trots att året redan hunnit springa 

igång och att det finns illustert vårljus 

i horisonten så måste det konstateras 

att vinterångesten när detta 

nummer ges ut står på sin absoluta 

topp. Med detta i bakhuvudet har vi 

valt att beröra temat ”VILSE” med 

allt som hör därtill. Ett tafatt försök 

att försöka hantera livets trubbel i 

allmänhet och studentlivets diton i 

synnerhet. Tack kära läsare för att du 

följer med och håller oss i handen. 

En av de absolut vanligaste skogarna 

att tappa bort sig i är den populärkulturella, 

speciellt i en så föränderlig 

stad som Uppsala. Ny termin, 

nya vänner, nya stilar, ny skit att förhålla 

sig till – lyckligtvis tar AKTU- 

ELLT alltid sitt ansvar för folkbildning 

och folkhälsa på allvar, speciellt 

när omständigheterna är som de är. 

För att fullfölja detta ädla uppdrag 

kan vi med skräckblandad förtjusning 

inleda årets första nummer med 

tidningens årliga inne/ute-lista, uppdaterad 

och smockfull av alla de spaningar 

som krävs för att hanka sig fram 

tills det att vårljuset fyller oss med 

D-vitamin igen. 

Inledningsvis kan vi konstatera att 

genomgående över alla kategorier ser 

vi även i år ett steg mot det traditionella, 

på gott och ont. Notera att spaningarna 

inte på något sätt avspeglar 

den utveckling som vi nödvändigtvis 

önskat, men i en tid där lögner och 

svek förpestat det offentliga samtalet 

så måste någon säga som det är – och 

sanningen kan svida. 

4 


UTE OCH INNE 2020 

Språk 

Ute: ”Inte alla män” 

Inne: ”Inte alla, men…” 

I takt med att MeToo-vågen ebbat 

ut så har även ett av dess mest 

bevingade uttryck förlorat sin kräm. 

Till att börja med har alla tröttnat 

på lättkränkta individer som kväker 

ur sig orden som gospel i självförsvar 

trots att ingen attackerat dem. 

Notera att även den ironiska varianten 

av uttrycket (som används för 

att göra narr av sagda kränkta individer) 

är lika död – framförallt för 

att den aldrig vilade på särskilt solida 

humoristiska grunder till att börja 

med. Istället har ett misstänksamt 

kommatecken smugit sig in, likt ett 

troll i ett intet ont anande nätforum, 

och sprider osäkerhet och misstro 

omkring sig. Mycket obehagligt. 

Karriär 

Ute: Förverkliga 

Inne: Försörja 

”Stadig ekonomi, gillar gummistövlar, 

kan överta en BRIO-vagn från 

min granne” – där har ni tjugotjugos 

perfekta Tinder-bio. ”Natural 

Cycles” är i år en fertilitetshjälp och 

inte ett preventivmedel, skrovliga 

händer och kunskaper om bondbönans 

odlingscykler anses extremt 

attraktivt. Om det är det ständigt 

överhängande hotet från den kommande 

lågkonjukturen, instaflödena 

som svämmar över av mammiga 

influencers, eller det återkommande 

vurmandet för rejäla hantverkaryrken 

som är grunden till utvecklingen 

är svårt att svara på. 

Resor 

Ute: Allt som är bergigt 

Inne: Allt som är platt 

Glöm norska fjordar, alpturer och 

fjällvandring – 2020 går resan till 

den svenska östersjökusten, Finlands 

insjöar och per lokomotiv 

tvärs över Sibirien. Till att börja med 

så börjar bergens snöbrist, smältande 

glaciärer och ostadiga väder på 

våra allt kortare semestrar ta ut sin 

rätt. Riskerna är helt enkelt för stora 

och vi har redan konstaterat att 2020 

är ett år i trygghetens tecken. Vidare 

så är tågresan som koncept på stormande 

frammarsch och då passar 

det sig ICKE att det står ett fjällmassiv 

i vägen. Vi följer den urgamla 

svenska devisen ”Berg är till för att 

bryta järn i, så att vi kan lägga räls för 

att ta oss härifrån”. 

Träning 

Ute: Fitnessprofiler 

Inne: Gamlingstyrka 

Spänniga pattar i linne? NEJ! Squats 

framför spegel? NEJ! Ordet ”gains”? 

NEJ! 2020 ska det vara sega, seniga 

kroppar som kan ro en eka runt en 

medelstor svensk tjärn, öppna glasburkar 

med bostongurka och hugga 

ved (gärna ek). 50-talisterna höjer 

oss ett fingerkroks-stint långfinger 

med nergnagd, blåslagen nagel. 

Sex och samliv 

Ute: Involuntary celibacy 

Inne: Voluntary celibacy 

Den sista gnuttan mänsklighet som 

kände ett uns av sympati för keffa 

meme-killar som inte får ligga är 

sedan länge borta, det såg Christchurch-terroristen 

till. Att tycka 

synd om sig själv tillhör definitivt det 

moderna samfundets mest ocharmiga 

egenskaper och den breda massan 

har förstått och tagit avstånd från det. 

Tyvärr innebär denna stoiska återgång 

till den gamla stilen också att 

det sexuellt frigjorda och äventyrliga 

fått sig en rejäl törn i sidan. De tidsenliga 

tyngdtäckenas stålkedjor och 

moralistiska ideal pressar effektivt 

ner varenda äventyrlig lem och håller 

aktivt de älskande ifrån varandra. 

Jag hoppas innerligt att denna guide hjälper 

dig kära läsare, mer visdom och vägledning 

hittar du på efterföljande sidor i 

detta vilsna nummer. Ta hand om er och 

trevlig läsning! 

5 


TERMINSKRÖNIKAN VT19 

Av Martina Höst 

Januari var början på en fantastisk 

Timjan, mejram, fläsk, senap och ärta 

Malin och Max lagade soppa i snerikes 

Alla små studenters lurviga svängde 

termin 

Alla dessa saker finns i Snerikes hjärta 

kök 

Det var som att klubben aldrig stängde 

Kuratorerna öppnade Snerikes med 

Medan de båda sträckad sitt krök 

ett flin 

Äntligen fick KLM chansen att an- 

Snerikes sålde Valborgsbiljetter 

vända bingen 

Jonas kom som vanligt ut med streck- 

Alla blev taggade på sena nätter 

Kristina, Agnes och Anton, vilken gäng 

Och jag tror ingen hörde något fel, nä 

vinst 

Till oss kommer ju Fricky och E-type 

Denna termin kommer gå med fart 

ingen 

Det har han gjort två gånger, minst 

Hoppas det blir drag och riktig hype 

och fläng 

Första gasquen var en dimma, 

Det vankades den första städdagen 

Barvärdarna fick några dagar ledigt 

Lotta smög fortfarande runt i slottet 

Och Anton Julin kände sig himma 

Alla måste städa slottet, det är lagen 

Så att de kunde fira redigt 

Hon klarade inte Snerikes-avbrottet 

Tisdagsklubben fyllde hela husen 

Hannah satt med sin piska 

Ett smittande skratt, en lustiger sång 

Reccevärdarna på inskrivningen satt 

Och studenter var åter på snusen 

Och jag tvingades att diska 

Vi kommer älska valborgshelgen lång 

Och välkomnande nya studenter glatt 

Dansen gick på Snerikes skär 

T-träffsvärdarna i köket jobbade 

På landskapet valdes nya kuratorer 

Bredvid satt Morten, Georg, Johanna 

På övre dans fanns ingen air 

Efter allt arbete, deras mat vi ej nobbade 

De blir nästa termins motorer 

Som ville att reccerna på snerikes skulle 

stanna 

Biblioteksnämnden satt i sitt bibliotek 

Mars startade med en bra sångboks- 

Nu blir det Anton, Anton och Emma 

Åt ost, drack port, härjade och skrek 

fiesta 

Det är ju på Snerikes de hör hemma 

Men innan allt åkte vi iväg på kongress 

Kanske till och med Snerikes very bästa 

KLM drog ur ärmen sitt första ess 

Alla Snerkingars huvud dunkade 

På majmiddag det återställningsdracks 

Då visste vi att bäskan funkade 

Igen var de gamla rävarna igång 

Det bjöds faktiskt inte på frusen lax 

Detta var ju såklart på en hemlig ort 

Alla hörde åter deras röst och sång 

För vissa att komma dit gick det inte 

Snart var det också Landskap-dags 

Kajsa var närvarande och fotade 

fort 

Snerikingarna hade nya ämbeten strax 

Den 16 mars var det Gyllenhielmgasque 

Hon allas baksmälla botade 

Kalle & chokladfabriken var temat, 

Emmas bil på motorvägen tog slut 

Alla ämbetsverkare studentlivet saknat 

smask 

Snerikingarna vill ha något som skulle 

Stackars Valter fick lägga på ett krut 

Men äntligen hade hela snerikes vaknat 

läska, 

Emma startade galejen med ton 

Servitriserna fyllde på med många 

Punschen togs med av KP och Gurra 

Vänner från Nyland kom på besök 

Och gav oss en riktig sånglektion 

bäska 

Och hela salen började att hurra! 

Och vilken kväll - och vilket stök! 

Gustaf var fantastisk med sin kör 

Det är så du hanterar tenta-deppen i 

När jag kom hem ett meddelande på 

Marskalkerna fick jobba extra hårt 

Efter deras uppträdande jag var skör 

två steg 

mobilen jag fann 

Att hålla dörren stängd var riktigt svårt 

Och dagen efter jobba i bistron för deg 

“Vill du jobba i bistron imorgon, säg till 

Kören uppträdde med Queen 

om du kan” 

Glasen började snart att imma 

Kvällen var så himla himla fin 

Snart är det slut på terminen 

Och rösterna också, ivrigt, stimma 

Det har såklart varit en fin en 

Jag visste att terminen var åter igång 

Än en gång var Uppsala Beer pong 

Väntan på CSN till mitt konto var 

Samtidigt satt våra redaktörer i skiten 

Och den dagen blev riktigt lång 

En snerking är jag glad att jag är 

strong 

Krönikören var denna terminen sliten 

Av detta mitt studentliv jag håller kär 

Mitt studielån räckte knappt till 

Reccemottagning bjöd på sedvanlig 

Vi fick återigen äta söndagsbrunch 

Men vill inte denna kväll gå till spill 

På Snerikes detta är min sista kväll Oj, 

ärtsoppa 

Och ärtsoppa till torsdagslunch 

vilken skräll! 

Reccerna på tungan började Bäska 

Många bollar sattes i mugg 

droppa 

Senare studenterna dansade bugg 

Och jag heter Martina Höst 

Hoppas ni kommer sakna min röst! 

6 


Hej hopps kallopps alla Södermanland-Nerikingar! Eder 1Q skall tala. 

1Q 

HAR ORDET 

Äntligen är ny termin här, decenniets första 

dessutom, vilket är otroligt spännande. Vi går 

in i 2020-talet och vem vet, det kanske blir lika 

glatt som 1920-talet? 

Det är väldigt kul att se alla nya recentiorer 

som väller in till inskrivningen för att bli medlemmar 

hos den bästa av nationer. Ni är alla 

varmt välkomna till gemenskapen. Det känns 

(sanningsenligt) som evigheter sedan jag skrev 

in mig, men ångrar inte en enda av de dagar 

som gått sedan dess. Nationen är en plats där 

alla kan prova på något nytt, kanske servera en 

bistrokväll, tuta i en trombon med Hornboskapen, 

lira boll med IF Trikadien - allt i nya 

och gamla vänners lag. Det finns något för alla 

på nationen och alla är välkomna (se bara till 

att du har, eller tillräckligt övertygande fabricerar, 

anknytning till Södermanland eller 

Närke). Den första terminen är något som alla 

väl bör ta till vara på, och prova på det man vill. 

Urval att saker att se fram emot: Gå på gasque, 

spruta bubbel på Valborg, gå på landskap, gå 

på landskapssexa. 

Nationen har mycket att ge. Det är inte bara en 

plats där man dansar vilt på tisdagar, äter gott i 

Bistron eller klär upp sig i sina finaste paltor för 

gasque och bal, även om det är lätt att tro. Vi 

har också ett helt eget bibliotek där du kan sitta 

och plugga för den jobbiga tentan som kommer. 

Det och mycket, mycket mer. 

Unikt för denna termin är att den gamla spexklassikern 

På Madagaskar fyller 150 år vilket 

firas med pompa, ståt och jubileumsuppsättning! 

Snabbare än man tror så är Vårbalen 

här, vilket alltid är en alldeles speciell händelse 

varje år. Efter festligheterna går ångloket Lennakatten 

till Fjällnora för gemensamt badande. 

Alltid en häftig happening och kul tradition. 

Jag hoppas att så många av er som möjligt vill 

hänga med oss denna termin, jag kan garantera 

att det kommer bli spännande! 

Vill du engagera dig i nationen? Ta en titt på 

hemsidan snerikes.se eller längst bak i den här 

tidningen där landskapskallelserna finns! 

Med vänliga hälsningar, 

Anton Renman 1Q 

7 


Metropolen i 

Fjälldalen 

Text av Tula Strotz 

Foto av Julia Falk 

Erinra dig en stund då du var liten. Du 

står nedanför ett träd. Kanske är det ett 

äppelträd, där du redan kommit åt alla 

de nedersta äpplena, och strävar efter att 

plocka de som hänger allra högst upp. 

Eller så var du en ”adrenalinjunkie” och 

älskade känslan av att utmana motoriken 

och din fysiska styrka. Alternativt undvek 

du trädet helt, höll dig helst med båda fötterna 

på jorden, för att helt nöjd betrakta 

trädet nedifrån. 

Tänk dig tillbaka till den stunden, under 

trädet, och att du börjar klättra. Dra dig till 

minnes känslan av spänning i varje steg. 

Hur varje nytt grepp var runt en lite tunnare 

gren. Minns euforin när du bemästrade 

rädslan av att klättra högre eller rädslan 

av att titta ner. Låt dig känna rädslan av 

att ta det där extra steget, det som skulle 

ta dig högre upp än vad du någonsin klättrat 

förr. En skräckblandad förtjusning eller 

kanske bara ångest. 

När jag försöker se min väg genom livet 

fram till idag, ser jag det av någon anledning 

i formen av ett träd. Oavsett hur jag 

försöker definiera det så återkommer bilden 

av stammen och alla dess grenar. Dels 

för att varje förgrening av stammen kan 

symbolisera de många val jag behövt göra, 

som fört mig längre och längre ifrån den 

trygga marken. Dels i respekten för trädet 

och framförallt rädslan att klättra högre. 

Jag har nog alltid varit rädd för att ta fel 

beslut, mer än någonting annat. Rädd för 

att våga satsa på någonting som sen skulle 

visa sig vara fel val. Eller att jag inte skulle 

bli bra på det jag valde att göra. Den rädslan 

har hindrat mig från att verkligen investera 

i någonting helhjärtat. Avskräckt mig 

från att ta ett ytterligare kliv upp för trädet, 

framåt i livet. Rädslan över att investera 

och kanske misslyckas. Eller ännu värre, 

att mitt val inte skulle visa sig göra mig så 

lycklig som jag trott utan snarare mer förvirrad 

över vad jag faktiskt ville i livet. 

8 


Den rationella delen av mig vill utbilda 

sig, skaffa ett jobb, en inkomst, antagligen 

imponera på släkt och vänner. Helt enkelt 

ta den säkra vägen, där rädslan inte sätter 

några hinder. Visst måste jag då kämpa för 

att få godkända tentor och spendera övervägande 

tid på att studera saker jag kanske 

inte alltid är så fascinerad över. Men det 

(räknat med att jag lever ett medellångt liv) 

gäller 4% av mitt liv. Alltså en överkomligt 

liten del för själva studieperioden. 

Den romantiska delen av mig, den del som 

jag ofta stöter ifrån mig, vill bo i ett hus i 

bergen. Kliva upp när solens första strålar 

skär genom morgondiset. Börja dagen 

med ett se utsikten över bergen, dalen och 

den evinnerliga evigt föränderliga naturen. 

Mötas av en tystnad, i vilken man kan 

höra vinden vina genom träden. Där vill 

jag odla morötter, ha några hönor och äta 

nyfångad bäcköring till middag. Ha tiden 

att läsa böcker och leva livet i min egen 

takt. Ett ganska primitivt liv och alltså inte 

allt för svårt att uppnå kan man tycka. 

Problemet ligger inte i pengar. Inte i brist 

på talang eller att jag av några andra outgrundliga 

anledningar inte kan genomföra 

min dröm. Det ligger i rädslan. Hur vet jag 

att jag verkligen vill leva så? Hur vet jag att 

det inte bara är en romantisk dröm som 

skapats av vårt högteknologiska samhälle 

eller en flykttanke från tunga studier och 

en tristess i vardagslivet. Dessutom är det 

en hel del jag måste ge upp för att kunna 

leva så. 

Någonstans inser jag också att jag i längden 

skulle sakna den pulserande staden. 

Ljusslingorna i träden som lyser upp Fyrisån, 

ljudet av dunkande musik som kommer 

ut från Norrlands majestätiska entré. 

Halvtomma upplysta kullerstensgator 

och doften av falafel som sprids runt vagnarna 

nedanför domkyrkan. Den praktfulla 

arkitekturen av sekelskifteshusen, 

fyllda av människors historia. Jag har en 

lika romantiserad bild av staden nattetid, 

som jag har över fjällen dagtid. En till synes 

oförenlig kombination. 

Jag slits mellan en önskan av att omges av 

harmoni, lugn, natur och att älska den teknologi 

vi skapat. Jag kan inte tänka mig ett 

liv utan musik strömmandes ut från högtalaren. 

Älskar att studera samt resa till 

främmande kulturer och mötet med människorna 

där. Dras till flödet av information 

som finns i teknologins värld, samtidigt 

som jag inser att korvstoppningen av 

kunskap snarare leder till att jag aldrig lär 

mig någonting på djupet. Teknologin ger 

mig så många verktyg men distraherar mig 

samtidigt från att göra det jag verkligen vill. 

Även om jag älskar det lantliga enkla livet 

och naturen, så finns där också en förkärlek 

för det människan skapat. Känslan 

över att få tillfällen att klä sig i de extra fina 

klädesplaggen man så sällan använder. Att 

finna sig själv vilse i vimlet av människor, 

på väg att prova en ny spännande restaurang, 

eller för att dansa sig svettig och lycklig 

till rytmen av musiken på en konsert 

eller på dansgolvet. Tystnaden i naturen 

får mig att längta efter sorlet av människor 

och det dagliga mötet, medan Stockholms 

knökfulla gator får mig att vilja fly från 

samhället. 

Återgå till minnesbilden av trädet från 

barndomen. I tanken återupplever jag 

rädslan för att fortsätta uppåt, på samma 

sätt som jag gör för att fortsätta framåt 

i livet nu. Rädd för att grenen ska brista, 

eller att jag ska tappa greppet och falla ner. 

Rädd för att ta fel beslut därför att jag är 

så kluven mellan allt jag älskar att göra 

och därmed inte kan urskilja vilken av alla 

platser och liv jag tycker mer om. 

Tula Strotz 

9 


“Länge leve vår 

Uschiameja!” 

Med de bombastiska orden inleds 

våra festkvällar traditionellt på 

Södermanland-Nerikes nation. Sorlet 

tar vid för att strax åter brytas av 

ett tydling “BIIIIING” och sånganföraren 

presenteras igen för att ta upp 

“Stridsvind”. Sångerna sjungs endast 

på snerikes och många har nog inte 

reflekterat över varför. 

Allt började med att två medlemmar 

av nationen på det glada 70-talet 

(alltså 1870-talet), när nationen hade 

sina lokaler i det som idag är Jalla- 

Kebab vid Stora Torget. De satt en 

blöt kväll på restaurang Taddis och 

diskuterade om hur trevligt det vore 

med ett nytt, rykande färskt spex. De 

båda kamraterna var Hugo Montgomery-Cederhielm 

och Axel Borg. 

Efter att de båda vännerna skilts åt på 

kvällen knackar det tidigt nästa morgon 

på Axels dörr. Det är Hugo, som 

under natten skrivit färdigt spexet 

de tidigare talat om. Manuset till “På 

Madagaskar” var klart. 

Detta spex har blivit något av en 

institution vid nationen. Ett återkommande 

kulturprojekt som förenat 

generationer av Snerikingar. 

Sedan sin urpremiär har det någorlunda 

kontinuerligt satts upp, och 

från 1937 (med undantag av år 1967) 

återkommer det vart tionde år, senast 

var 2017. 

Den skarpsynte noterar att det naturligtvis 

inte har gått tio år sen sist, men 

i år är det 150 år sedan urpremiären 

och därför har nationen valt att göra 

en jubileumsuppsättning, med gamla 

solister från tidigare uppsättningar 

och resterande ensemble bestående 

av yngre studenter vid nationen. 

Föreställningarna kommer att spelas 

upp i nationens festsal tillsammans 

med en mindre kammarorkester. 

Musiken är nyarrengerad av kapellmästaren 

från produktionen 1997 

(tillika regissör för jubileumsuppsättningen) 

– Christer Henriksén. 

10 

Illustration av Gusta 


Arbetet med produktionen har 

pågått sedan i somras, men har nu 

under vintern riktigt tagit fart. Det 

är fantastiskt att se när nationen samlas 

kring ett stort gemensamt projekt 

och den som tittar in på nationen i 

dagarna när det här numret dyker 

upp i lådan kommer se hektiska tider. 

Det kommer att byggas på rekvisita, 

sys kläder och vikas programblad. 

Sång från skådespelarrepetitioner 

och musik från orkester-diton kommer 

eka genom slottet. Det är just 

den här typen av projekt som förenat 

och engagerat studenter i hundratals 

år och förhoppningsvis även de kommande 

150 åren. 

Årets föreställningar går att se 1-4 

april. Hoppas att vi ses där, TARA- 

BAGATAJ! 

Junia Henriksén, Ivar Westin och Sophia 

Phylactou 

Producenter 

Handling 

Handlingen utspelar sig på en ö, dit 

den franske botanisten À la Bonneheure 

och den svenske f.d. studenten 

Rapp räddat sig efter ett skeppsbrott. 

Invånarna i stammen de stöter på 

förbereder sig att fira gudinnan Rakkas 

fest; nödvändiga ingredienser i 

sammanhanget är såväl palmvin som 

färska människooffer. Radamuffo, 

stormoritask av Monomotapa, misslyckas 

emellertid med att leverera 

människoköttet, och här kommer 

förstås À la Bonneheure och Rapp 

mycket lägligt. De infångas, göds och 

allt ser ganska bistert ut ända tills 

Guttapercha, drottning Uschiamejas 

dotter, förälskar sig i À la Bonneheure. 

Landet har en lag som lyder ”Att 

en främling räddad är, om för honom 

hjärtat brinner hos en jungfru, blyg 

och kär”. Därmed är À la Bonneheure 

räddad – till förtret för Radamuffo, 

som också älskar Guttapercha. En 

kärlekstriangel uppstår, där utgången 

inte är huggen i sten… 

n av Gustaf Furusten 

11 


Ut i naturen, men 

gå inte vilse 

Tröttnat på att bara röra dig mellan studentbostaden och universitet 

(och till Snerikes på tisdagar)? Men rädd för att gå vilse 

utanför studentområdenas trygghet? Tur att vi i redaktionen 

träffat en riktig skogsmulle och satt ihop den optimala guiden för 

dig att komma ut och njuta av Uppsalas natur. Nedan tipsar vår 

expert, Karin, om fem friluftsområden som du lätt kan ta dig till. 

Text & Foto av Julia Falk & Karin Svensson 

Hågadalen 

Sträcka från Snerikes: 6,7 km 

Hur tar man sig hit? Smidigast är att cykla/gå genom Ekeby i riktning 

mot Håga. Det går även att ta buss 2 mot Håga Gård och gå därifrån. 

Tips på aktiviteter: Vid snö finns preparerade skidspår, och på sommarhalvåret 

kan du ta del av den vackra naturen genom de många 

vandringslederna. På hösten vimlar det av svampplockare. Se också till 

att besöka Kung Björns hög, som är en grav från bronsåldern. 

Tidsåtgång: Halvdagsaktivitet 

Äta: Perfekt att ta med kaffe i en termos och 

några korvar att grilla. Grillplatser finns vid 

Håga ängar samt vid Ravinen nära Kvarnbo. 

Övrigt: Hågadalen är ett naturreservat, 

som innebär att det gäller vissa specifika 

regler för att ta hand om naturen. Se till 

att kolla upp detta innan du beger dig 

dit! 

Arbetsinsats: 2 av 5 kottar 

Hammarskog 


Hur tar man sig hit? Bil (eller cykel för den hurtige) via Enköpingsvägen eller 

Vårdsätravägen. Går även att åka med buss 108 i 30 minuter. 

Tips på aktiviteter: En kall vinter kan du åka skidor eller skridskor, på sommarhalvåret 

finns vandringsleder och en väldigt fin badplats. Hammarskog 

är även ett område med ett rikt fågelliv, så passa på att spana efter snygga och 

ovanliga fjäderfän. Du behöver inte vara fågelfantast för uppskatta utsikten från 

fågeltornet vid Dalkarlskärret. 

Tidsåtgång: Heldagsaktivitet 

Äta: Finns ett mysigt kafé i en gammal herrgård som är öppet lördagar och 

söndagar 10.00 - 16.00, annars återfinns flera grillplatser och lägen för att ha 

med sig medhavd matsäck. 

Övrigt: Hammarskog är ett naturreservat, som innebär att det gäller vissa 

specifika regler för att ta hand om naturen. Se till att kolla upp detta innan 

du beger dig dit! 


12 

Stabby Backe och Stabbyskogens 

friluftsområde 


Hur tar man sig hit? Gå eller cykla 

genom Luthagen i riktning mot 

Stabby Prästgård. Går även att ta buss 

9 och hoppa av vid Stabby Prästgård. 

Tips på aktiviteter? Promenera, löpträna 

eller träna vid utegymmet. Bra 

att veta är att löpspåret är upplyst på 

kvällarna. 

Tidsåtgång: 2-3 timmar 

Äta: Det finns ett antal grillplatser, 

men detta område ämnar sig även 

ypperligt för att ta med en kaffetermos 

och avnjuta förmiddagskaffet i solen 

på en parkbänk innan eftermiddagsföreläsningen, 

eller bota bakisheten 

en söndagsförmiddag med lite D-vitamin. 


Strä 

Hur 

ta bu 

Tips 

tid p 

natu 

ser, e 

ten s 

Tids 

Äta: 

Arb 


. 

Karin Svensson - professionell skogsmulle 

sedan 1994 

Fem snabba 

Kaffe (givetvis i termos) eller te 

Vinterutflykt eller sommarutflykt 

Fjällräven eller Haglöf 

Grillkorv eller tunnbrödsrulle 

Dass eller fribajs 

ykla 

mot 

buss 

ård. 

löp- 

Bra 

t på 

tser, 

även 

mos 

olen 

agseten 

vita- 

Norra Lunsen 

Fjällnora 


Hur tar man sig hit? Enklaste sättet är dessvärre att ta bilen. Åk ca. 15 km på väg 282 från 

Uppsala mot Almunge. Saknar du bil går det att ta buss 809 och sedan gå tre hurtiga kilometer. 

På sommaren kan du också åka ånglok hit. 

Tips på aktiviteter: På vinterhalvåret kan man om det är tillräckligt kallt åka skridskor på 

sjön Ramsen. Skridskor, badtunna och bastu finns att hyra på plats för den som saknar egen 

utrustning. Under sommarhalvåret erbjuder Fjällnora också massvis med aktiviteter, bland 

annat höghöjdsbana, vackra vandringsleder och badplatser. 

Tidsåtgång: Heldagsaktivitet 

Äta: Det finns ett kafé, öppet mån-sön 11.00-16.00 som tillhandahåller enklare käk. Även 

grillplatser finns för den som vill! 



Hur tar man sig hit? Cykla eller gå söderut i riktning mot SLU eller Sävja. Det går även att 

ta buss 5 och hoppa av vid Smålandsvägen eller buss 101 och hoppa av vid Nåntuna vägskäl. 

Tips på aktiviteter? När det finns tillräckligt med snö finns preparerade längdskidspår. Övrig 

tid på året kan du vandra, plocka bär och svamp eller bara njuta av lugnet. I sydöstra delen av 

naturreservatet ligger Lunsentorpet. Här kan du övernatta i det lilla huset som har sex sovplatser, 

en gullig kamin och en vedspis. Utanför torpet finns en vedbod och en pump för dricksvatten 

samt ett vindskydd där man också kan övernatta. 

Tidsåtgång: Halv- till flerdagsaktivitet 

Äta: Det finns flera picknickplatser med grillmöjligheter. 

Arbetsinsats: 3 av 5 kottar (övernattning i Lunsentorpet 5 av5 kottar) 

13 


Våga 

vara 

vilse 

Text av Sigrid Sundmark 


I bildörrens förvaringsfack, på passagerarsidan, 

låg alltid Motormännens 

röda plastiga ”Vägatlas Sverige”. Det 

var i den vi bläddrade febrilt när vi 

körde genom Smålands mörka skogar 

eller rullade in i det outforskade 

Mariestad, Vadstena eller Varberg. 

Stadskartorna var små rutor som 

bara täckte själva centrum så man 

fick oftast köra lite på känsla om 

man skulle utanför stan. 

Idag finns det en knapp på instrumentbrädan 

som heter NAV och 

med några tryck får vi guidning från 

port till port av en enträgen röst som 

säger höger och vänster och tag den 

tredje avfarten. Tänk om det var 

likadant i livet! 

Att det fanns en GPS där man knappade 

in; jag vill bli jurist, jag vill träffa 

den rätta att älska, jag vill upptäcka 

världen eller bara, jag vill vilja det 

som är rätt för mig. För precis som 

det går att köra vilse såväl i Linköping 

som i London med en trasslig 

karta, lika lätt hamnar vi vilse i livet 

och det kan trassla rejält. 

14 

För nu är det ju en gång för alla så att 

även om vi har en kompass i telefonen, 

en GPS i bilen, ett välgenomtänkt 

CV och en utstakad riktning 

så hamnar vi vilse i alla fall. Det är 

som att det finns en inbyggd bugg i 

”systemet människan” och jag tror 

att det är som det ska. För det är när 

vi inte tar den tredje avfarten, när vi 

väljer en annan väg, när vågar äventyret 

eller bara missar målet som det 

till och med kan visa sig att det är 

tack vare trassel och irrande som vi 

till sist hamnar rätt. Kanske har vi 

en för hög tilltro till den utstakade 

vägen och den detaljerade kartan så 

att vi riskerar att missa allt det där 

som inte går att rita in, men som kan 

vara så avgörande. 

Du som är ny student i Uppsala 

och som har valt att vara en del av 

Södermanlands-Nerikes nation, du 

är så välkommen! Kanske har vägen 

hit varit bestämd sedan länge, kanske 

gjorde slumpen att det blev just 

här. Kanske har du ritat din karta 

för länge sedan och vet precis vad du 

vill och vart du är på väg, eller så är 

mycket ännu nytt, oklart och tveksamt. 

Oavsett hur det ser ut, ta vara 

på den tid som du orienterar dig 

genom livet just här och nu. Lägg 

undan kartan ibland och upptäck 

det du inte visste fanns, på nationen 

finns det hur mycket som helst att 

bli en del av, studentlivet sjuder av 

möjligheter och utmaningar för den 

nyfikne kartläsaren. 

Går du alldeles vilse, tappar riktning 

och förmåga att orientera dig så finns 

det hjälp att få. Jag är nationskaplan 

och präst i Svenska kyrkan med lång 

erfarenhet av enskilda samtal och 

själavård. Tillsammans kan vi söka 

vägen ut ur en återvändsgränd eller 

lysa upp en alldeles ny väg. Det är 

kostnadsfritt och jag har absolut 

tystnadsplikt. 

Sigrid Sundmark, nationskaplan 

sigrid.sundmark@svenskakyrkan.se 


“Special moments with you after 

03.00” by Holly Jayne Redman 

Vinnare av Tidningskonventets skrivartävling HT19 - "Efter 03.00" 

Publiceras i alla studenttidningar som är medlemmar i konventet. 

29th September After 03:00 We slide off the bus. You just kissed me for the first time, 

and now we’re walking with the castle smiling over us, and the cathedral strong up 

ahead. You’re telling me about your own university. I will come to know it well. 

15th October After 03:00 We’ve been messaging every day. I’m reading through the tomes 

now. I’ve been drinking and I want to hear your voice. So, we talk and it’s lovely. 

10th November After 03:00 You held me tight in my bed in Uppsala yesterday. 

We ate a lamb’s head and you’re gone now. My songbook is under my pillow. 

You wrote about how you wished you could sing the serenades to me. 

19th December After 03:00 We’re in London after a night out. We’ve already been stopped once by 

the police. Of course, so they let us go. We’re on the night bus now and your voice is washing over 

me as I think back to the start of the evening. We took a boat from Embankment. It glided right past 

the Houses of Parliament, looming over the River Thames, the London eye dressed up in the background, 

shining pink. While the water disappeared under us and the wind nipped at my lips and 

cheeks, we talked relentlessly. The boat ride was over far too soon. And then so was the evening. 

22nd December After 03:00 My hotel reservation ended on the 20th and resulted in an 

impromptu meeting of your parents. I wasn’t ready. But now we’re heading back to your 

parents house after a party where I met your school friends. Apparently I’m your girlfriend. 

27th January After 03:00 I’m holding you tight again. We snuck into one 

of the castle college for lunch today. We walked all the way to the top of 

the tower and watched the winter sunset. What a moment! 

15th April After 03:00 I’m crying; you’re angry; we’re both drunk. I told you I love you and 

you don’t feel the same way. Tomorrow I’ll understand that it was too soon for you. 

16th October After 03:00 We’re at a birthday party. It’s fancy dress, and I’ve met even more 

of your friends. They are all so lovely and kind. Of course they are; you chose them. 

9th November After 03:00 I haven’t slept. I tried to tell you I 

love you again. You don’t feel the same way. 

10th November After 03:00 We broke up last night and agreed that when I’m back 

home we’ll try again. I’m using that as a comforter at the moment. I’m dreaming. 

14th November After 03:00 I submitted an embarrassingly open story to a competition 

today. I’m mad at you. You’re a fool. I hope you know it. 

2 years from now after 03:00 You’re holding me tight again. I finished my studies. I 

moved to London. You love me, and you’re going to tell me when I wake up. 

15 


Alla vägar bär 

till Snerikes 

Text av Maja Olofsson 

Foto av Tuva Kind 

Erik Gådin har varit engagerad på Snerikes sedan 2016. Han har gjort 

allt från att vara Brygganvärd, klubbmästare och styrelseledamot. Idag 

är han ansvarig för Snerikes ekonomi som andre kurator – 2Q. Hemmastad 

och icke-vilsen i nationen med andra ord. Vi har träffat honom 

för att rota runt i huvudet på killen som dagligen tar de tuffa ekonomiska 

besluten – och vad gör egentligen en kurator vilsen? 

När vi träffar Erik har han suttit en månad som 2Q. Han 

har tidigare studerat till civilingenjör, men möjligheten till 

ett roligt sabbatsår på nation lockade, dessutom är företagsekonomi 

ett intresse vid sidan av studierna. Som andre 

kurator har Erik hand om Snerikes finanser, håller järnkoll 

på redovisningar och slösaktiga ämbetsverkare samt godkänner 

nationens ekonomiska beslut. 

Erik började att engagera sig i Snerikes efter att en kusin 

tipsat honom om gemenskapen på nationen. Tidigare hade 

han prövat att engagerat sig lite i teknologkåren UTN, men 

kände att Snerikes och nationslivet passade honom bättre, 

i år blir det hans fjärde år som aktiv i nationen. Nationens, 

i Eriks tycke, främsta förtjänster är att Snerkan inte är en 

av de största nationerna, det finns mycket att göra och en 

familjär stämning. 

16 


Hej Erik! Du arbetar heltid på nationen, hur är det? 

“Det är kul, det är mycket att göra! Jag har kanske inte vad 

man skulle kalla för “normala arbetsdagar”, men roligt på 

ett annat sätt än ett vanligt jobb. En stor del av tjänsten är 

rent representativ, till exempel på fester och gasquer.” 

Vad är mindre bra med jobbet? 

“Det är konstiga timmar, sena kvällar och tidiga morgnar.” 

För att koppla till numrets tema – när har du känt dig 

som mest vilsen? 

“Jag kände mig nog mest ensam första veckan i när jag flyttade 

till Uppsala från min hemstad Sundsvall, efter att 

mina föräldrar hade släppt av mig på parkeringen. Plugget 

hade inte börjat än och jag kände ingen. Då kände man sig 

lite vilsen. Men så fort plugget kom igång med inspark och 

mottagningar sveptes det bort.” 

Hur är det med lokalsinnet då? Är det bra eller behövs 

det mycket Google Maps? 

“Jag är personen som tror att jag har hyfsad koll, men så 

slutar det med att jag får använda maps ändå. Så jag borde 

verkligen använda karttjänster i större utsträckning än vad 

jag gör. Men jag är väldigt bra på att övertala andra också att 

jag har koll, så att folk följer efter och sen blir det helt fel för 

alla!” säger Erik och skrattar högt. 

Vilka smultronställen finns på din karta över Uppsala? 

“Jag gillar att promenera vid Polacksbacken, gärna utmed 

ån, och det är skönt att komma bort från studentkvarteren 

en stund ibland. De restauranger jag gillar är Hambergs 

Fisk och Jay Fu’s, även om man inte går dit så ofta på grund 

av studentplånboken. Så det blir mer när föräldrarna hälsar 

på och vill bjuda på middag.” 

Vad är dina bästa tips till någon som vill engagera sig i 

Snerikes? 

"Det är att arbeta på bistron på en icke-klubbkväll. Då är 

det ofta rätt många som är nya precis som en själv, men 

ändå med en “kärna” av äldre aktiva. Man får lite ansikten 

på människor från nationens olika delar skymta förbi och 

du lär känna nationens rutiner. Gå på ett landskap är kul 

också. Nationer är till för att testa olika grejer." 

ERIK GÅDIN 

Ålder: 23 

Pluggar: Civilingenjör Informationsteknologi, 

tidigare Civilingenjör Teknisk fysik 

Från: Sundsvall 

Koppling till Snerikes: Har föräldrar från 

södra Stockholm 

Intressen: Sport, hänga med vänner, vara ute 

och festa 

Favorit-Snerking: Grim Jonsson Wold, nationens 

ljud- och ljusansvarig. “Vi kompletterar 

varandra, vi hade Bryggan tillsammans och fick 

mycket gemenskap” 

Bästa evenemang, mat och dryck på Snerikes: 

Kräftskivan är en utav favoriterna, framförallt 

att få frossa i kräftor och skaldjur. Favoritdrinken 

är en klassisk GT, och bland snapsen så 

står Bäska Droppar högst upp på listan. 

17 


Berlin 

eller 

Studentliv? 

Krönika av Klara Nörby 

Illustration av Emma Nilsson 

Terminsstartens sedvanliga ”oh-ah 

general” börjar långsamt tona ut och 

kvar i sopkärlen ligger resterna av 

trasiga fadderkostymer och tillfälliga 

nationskort. Under de snart två åren 

som jag har bott i Triangeln finner jag 

mig minst en gång per reccevecka ståendes 

vid mitt fönster mot Triangelparken, 

svärandes över hur faddrarnas 

outtröttliga energi och recentiorernas 

tappra försök att hänga med i diverse 

danser aldrig tycks ta slut. Detta gör 

sig särskilt påmint under höstterminen 

då för- och efterfesterna går om 

vart annat. Just denna vinter har dock 

något inom mig hyst en större kärlek 

för de stundtals evighetslånga recceveckorna. 

Det kan möjligtvis bero på 

att jag under jullovet var nära på att ta 

mitt pick och pack och flytta över till 

fel sida av S:t Johannesgatan. Efter en 

del tvivel bor jag lyckligtvis fortfarande 

kvar. Ett annat möjligt svar är att 

jag nu nått punkten utan återvändo, 

jag är till fullo marinerad och indoktrinerad 

i det uppsaliensiska studentlivet. 

Att jag skulle bli så pass fast vid Uppsala 

och till och med känna mig 

hemma i ett utpräglat studentområde 

var långt ifrån självklart när jag började 

mina studier. Jag var vid antagningsbeskedet 

fast besluten om att 

inte ryckas med i studentlivet – pendeln 

tillbaka till Stockholm finns av 

en anledning. Jag skulle minsann inte 

bli någon som äter nudlar i en stökig 

studentkorridor och som slutar köpa 

dyrt flasköl från mikrobryggerier. Min 

stolthet fick sig dock en törn redan 

andra dagen under min reccevecka, då 

en bild på mig dabbandes i en tequilaflaska- 

kostym av någon outgrundlig 

anledning hamnade på ett socialt 

medium. Jag genomgick en kort existentiell 

kris, tog kvickt bort alla spår, 

och lagom till helgen var jag tillbaka 

på det trygga Södermalm igen. 

Studentlivet var helt enkelt något 

som jag aldrig hade drömt om. Den 

tidigare, mer kreddiga versionen, av 

mig själv hade nog ställt sig starkt 

kritisk till denna snabba personlighetsförändring. 

Inte minst hon som 

bodde i Berlin för ett par år sedan. Att 

stoltsera med att ha bott utomlands 

och framförallt att klaga på diverse 

svenska företeelser är givetvis inte ett 

18 


personlighetsdrag jag är stolt över. Min 

hittillsvarande lobbyverksamhet för en 

mer berlinsk nation sträcker sig dock 

inte längre än en önskan om att börja 

servera s.k. mate-vodkas, givetvis serverade 

som dem bör. Flaskan med 

Club-Mate ställs fram till gästen som får 

dricka ur den mängden som önskas varefter 

bartendern fyller på resten av flaskan 

med vodka. Utan att närmre utforskat 

möjligheterna till äkta berlinsk 

mate-vodka misstänker jag att alkoholhaltiga 

preparat absolut inte får serveras 

på dessa sätt på svensk mark, men den 

som lever får se. 

Insgesamt kan sägas att min tid i Uppsala 

inte varit något likt vad jag förväntat 

mig. Om någon en solig dag i Berlin 

hade knackat mig på axeln och sagt att 

jag om några år skulle trivas ganska så 

jättebra i en studentstad skulle jag inte 

tro den. Det känns numera inte främmande 

att vara utklädd, att bo i studentkorridor 

eller att släpa upp fem flak 

Åbro Original för Carolinabacken. Det 

visade sig att det inte var så farligt att förlora 

sig lite i sin egen självbild och få lite 

distans till sin egen person. Och framförallt, 

att gå lite vilse ibland är oftast 

jävligt kul. 

19 


American 

Pancakes 

Finns det något som är mer amerikanskt än amerikanska pannkakor? Ska de förtäras 

på äkta amerikanskt vis är det med lönnsirap, honung eller smör som tillbehör, men 

givetvis finns oändliga variationsmöjligheter. 

Såhär gör du: 

1. Blanda de torra ingredienserna i en bunke. Rör sedan ner mjölken först, 

sedan smöret och sist ägget. Vispa till en jämn smet. 

2. Pensla en stekpanna med lite smör och klicka ut ca 1 msk smet per pannkaka. 

3. Stek i ca 1 1/2 minut på vardera sida eller tills det börjar bli lite bubblor på 

ytan. 

Servera med något av förslagen till höger eller ditt favorittillbehör! 

Ingredienser (för 15 st) 

2 1/2 dl vetemjöl 

2 tsk bakpulver 

2 msk socker 

1 krm salt 

2 1/2 dl mjölk (3%) 

2 msk smält smör 

1 ägg 

smör att steka i 

Till servering (förslag ) 

Lönnsirap 

Honung 

Smör 

Frukt och bär 

Nutella 

Socker 

20 


Ryssland stolthet i pannkaksväg stavas BLINIER. Dessa är betydligt mindre söta än dess 

amerikanska kusinger och äts gärna som förätt. För fullständig rysk upplevelse väljs med 

fördel äkta rysk kaviar, men för en ansträngd studentbudget går det lika bra med tångrom! 

Såhär gör du: 

1. Smula ner jästen i en bunke. Värm mjölken till cirka 37 grader och häll på hälften 

av den, rör sedan ut jästen. 

2. Rör ner bovetemjöl och vetemjöl, äggulor, resten av mjölken och salt. Vispa till 

en slätt smet. Täck över smeten och låt den jäsa i minst 1 timme i rumstemperatur. 

3. Efter jäsning är det dags att blanda ner gräddfilen. Vispa äggvitorna till ett hårt 

skum och vänd försiktigt ner i smeten. 

4. Stek blinierna i omgångar i smör i en liten stekpanna eller plättjärn. 

Servera med rom, smetana, hackad rödlök, citron och garnering 

Ingredienser (för 12 st) 

25 g jäst 

4 1/2 dl mjölk 

3 dl bovetemjöl 

2 dl vetemjöl 

2 äggulor 

1/2 tsk salt 

3/4 dl gräddfil 

2 äggvitor 

4 msk smör 

Till servering 

Rom alt. tångrom 

Vispad smetana 

Hackad rödlök 

Citron 

Garnering 

Text & Foto av Julia Falk 

21 


22 


Johanna Wagrell 

Ingenjören som blev komiker 

Text av Hjalmar Lind 


Klockan är strax 13 och i Sveriges Televisions 

entré vimlar det av människor. Ljudtekniker 

och nyhetsuppläsare, journalister och kulturpersonligheter 

– alla med raska steg och självsäkra 

ansikten. Jag och min redaktörskollega 

Julia har slagit oss ned i ett hörn på det lilla fiket 

som ligger alldeles inför de stora svängdörrarna. 

”Vi sitter här mittemot Ramlösa-kylen” smsar 

jag till personen som vi kommit för att träffa. 

På hennes digra meritlista återfinns bland annat 

populära poddar som ”Vad blir det för mord?”, 

”Rollspelsklubben” och P3s ”Tankesmedjan” 

samt otaliga standup-gig på landets mest renommerade 

comedyklubbar. I rutan syns hon återkommande 

i SVTs populära ”Svenska Nyheter”. 

Det var dock inte alls givet att det var just i underhållningsbranschen 

succén skulle komma, med 

en civilingenjörsexamen i kemiteknik från Uppsala 

Universitet i bagaget och fast jobb i konsultsvängen 

hade nog de flesta fortsatt på inslagen 

väg. Johanna Wagrell är ingenjören som blev 

komiker och nu har hon hittat oss sittande här 

mittemot Ramlösa-kylen. Intervjun kan börja. 

”När jag var ung och berättade att jag ville bli 

skådespelare sa alla att jag aldrig skulle dra in 

pengar och max få jobb på en länsteater i Umeå. 

Jag tyckte det lät nice, men det verkade som ett 

jobb som man inte fick välja”. Johanna skrattar. 

Drömmen om att bli underhållare har alltid 

funnits med både i fram- och bakhuvudet.. 

Efter en någorlunda skakig studietid där fester 

och omtentor inledningsvis avlöste varandra 

samt ett längre studieuppehåll för jobb i London 

väntade arbetslivet för en nyexad Johanna 

Wagrell. Till en början var det naturliga att 

följa i generationer av ingenjörers fotspår – här 

skulles det bums in i näringslivet. Johanna fick 

snabbt en chefsroll och jobbade framförallt med 

rekrytering, men drömmarna om skådespel 

och underhållning levde kvar. Ett avgörande 

telefonsamtal med mamma blev gnistan som 

behövdes, och det beslutades att det var dags att 

satsa. Nationernas olika teatergrupper blev en 

någorlunda stabil plattform att ta avstamp ifrån 

och Johanna gick på flera auditions för mindre 

roller i reklamfilmer eller andra småskaliga produktioner. 

Ungefär samtidigt tog hon klivet in 

i, och upp på standup-scenen. ”RAW Comedy 

sökte någon som kunde stå i dörren och jag tog 

jobbet bara för att få se showerna på helgerna. 

Efter ungefär ett år vågade jag själv börja gå upp.” 

Sakta men säkert började allt mer av Johannas 

allmänna tillvaro och yrkesliv svänga av mot 

den nya karriärvägen. Standup-gigen avlöste 

varandra och när avlönade uppdrag som ”Tankesmedjan” 

trillade in var det snart inte mycket 

som höll henne kvar i den gamla tillvaron. 

23 


Trots att det tog ett par år och trots att hon 

vid ett tillfälle av ekonomiska skäl fick avbryta 

övergången och återgå till konsultandet 

– tillslut satt karriären och livet där de skulle. 

På vägen fann hon dessutom kärleken i 

form av nuvarande maken Johan Hurtig, 

även han en populär komiker och poddare. 

Johanna surplar på kaffet och blickar ut över 

fiket. ”Det är lätt att säga ’Jag gjorde det!’, men 

då måste man komma ihåg att jag också hade en 

bakgrund som möjliggjorde det för mig, framförallt 

kanske ekonomiskt”. Givetvis har hon en 

poäng. Alla kan inte, av olika skäl, byta karriär 

eller bransch så som Johanna gjort, men det gör 

inte hennes egen insats mindre beundransvärd. 

Att ha modet, drivet och framförallt orket att göra 

obetalda stand-up gig kväll efter kväll, dörrvakta 

RAW på helgerna och gå på otaliga kurser och 

auditions, parallellt med vad de flesta skulle anse 

som ett krävande men åtråvärt heltidsjobb, är 

inget annat än en otrolig kämparinsats. ”Jag var 

definitivt vilse, även om jag ju alltid egentligen 

visste vad jag ville göra. Och även om jag hade 

en bra karriär som ingenjör så är den bättre som 

komiker, det är här jag känner att jag lyckats.” 

Efter intervjun går jag och Julia igenom vilka 

intryck vi tar med oss. Det mest framträdande 

är Johannas personliga karisma. Vissa 

människor utstrålar intelligens och vi känner 

båda att vi fått träffa en sådan. Historien 

om ingenjören som blev komiker är 

visserligen mycket spännande och fascinerande, 

men också på många sätt betryggande. 

Vi är många som någon gång ifrågasätt varför vi 

läser eller studerar det vi gör, men kanske kan 

Johannas väg både lugna och inspirera oss. Det 

går uppenbarligen att ändra sig. Även om alla 

akademiker inte kan bli framgångsrika komiker 

så kanske iallafall några av oss har en chans. 

5 snabba 

Tenta eller skämta 

Periodiska systemet eller Fuck systemet 

Labb eller Flabb 

Vit Rock eller hårdrock 

Kemi på bio eller biokemi 

24 


Utöver den verksamhet som anordnas 

av nationens ämbetsverkare, finns även 

flera föreningar. Om du är nyfiken och 

vill veta mer, eller se vilka andra föreningar 

som finns, rekommenderas att 

besöka nationens hemsida snerikes. 

se, specifikt fliken “Föreningar”. 

Hornboskapen 

Hornboskapen är Snerikes, Sveriges och världens 

äldsta studentorkester. Iklädda sina randiga 

kostymer anammar de sitt motto “Spelar 

hellre än väl” på gasquer och turneer land och 

rike runt. 

Hornboskapen repeterar varje tisdag kl. 19 - 22 

i Tom Paulis rum, längst upp i nationshuset 

och det är bara att dyka upp, inga förkunskaper 

krävs. Dessutom kan du låna instrument om 

du inte har ett eget att ta med. Maila hornboskapen@gmail.com 

eller besök Hornboskapens 

hemsida, http://www.hornboskapen.com för 

mer info! 

REDAKTIONEN 

TIPSAR: 

SNerikes Föreningar 

SNerikeskören 

Nationens kör, SNerikeskören grundades 1893 och består av 70 härliga 

korister. Körens huvudsakliga uppgift är att sjunga på nationens sittningar 

och festligheter, men även vid andra tillställningar som konserter 

eller betalda gig. Repertoaren innehåller allt från äldre körkompositioner 

och traditionella svenska sånger till studentsånger och modern 

musik. Utöver sång erbjuds även en härlig gemenskap och interna festligheter. 

För att gå med i SNerikeskören krävs ingen körvana, men platserna är 

mycket eftertraktade och därför vara ont om plats. Vill du bli en del av 

kören behöver du alltså först ställa dig i kölista genom att maila stamfiskal@snerikes.se 

med namn, nationstillhörighet, telefonnummer samt 

vilken stämma man tror sig tillhöra. 

IF Trikadien 

För den träningsglada är IF Trikadien 

den perfekta föreningen att vara medlem 

i. Föreningen har funnits sedan 1962 och 

är, hör och häpna, Sveriges första studentidrottsförening(!). 

Utöver en drös 

av lagsporter samt dansgrupp anordnas 

även diverse olika aktiviteter för medlemmarna, 

bland annat yoga, springturer 

och Uppsala Beer Pong Open. Mer 

info får du på snerikes.se eller via mail till 

sports@snerikes.se! 

Nationsteatern 

SNerikes Nationsteater sätter kontinuerligt upp pjäser, håller improvisationsteater och dramaövningar, arrangerar utbildningsdagar 

och fixar gemensamma teaterbesök. Oavsett om du vill spela teater, jobba med ljud och ljus, scenografi, rekvisita, regissera, 

producera, dramatisera, improvisera eller annat något annat teaterrelaterat bör du engagera dig, ingen tidigare erfarenhet krävs! 

Medlemmar betalar avgift på 100 kr/termin, men då får du också bonusen att teatern är ansluten till 

Amartörteaterns Riskförbund, och således blir du även medlem i ATR och får rabatt på deras kurser. 

Är du nyfiken? Gå med i teaterns Facebookgrupp "SNerikes nationsteater"! Eller kontakta 

teater@snerikes.se. 

25 


VILSE I 

ÖSTERLAND 

Att vara på resa i vårt östra grannland 

bjuder på en hel del intressanta 

observationer om skillnader mellan 

våra båda länder, både språkligt och 

kulturellt, men kanske framförallt 

mentalt. Jag älskar verkligen Finland. 

Men det blir påtagligt att man 

är lite vilsen där. Särskilt när det gäller 

seder. 

Förra sommaren hade jag ynnesten 

att besöka vår finskspråkiga vännation 

Keskisuomalainen osakunta 

Text av Eddie Fernberg 

Foto av Eddie Fernberg & Anni Helste 

(Mellersta Finlands nation) när de 

genomförde sin årliga sommarresa 

till hembygden i tjäderns trakter. 

Med start från KSO:s nationshus 

begav vi oss bussledes norrut på 

E75. Målet var Pihtipudas i nordliga 

delarna av landskapet Mellersta 

Finland, en nätt liten resa på 44 mil, 

vilket ungefär motsvarar att åka till 

Örnsköldsvik. 

Bussresan kunde nog inte vara mer 

stereotypisk: det sjöngs allsång till 

finsk schlager, halsades Koskenkorva 

och åts rispiroger. Fläktarna fungerade 

naturligtvis inte och chauffören 

var bitter. Konversationsspråket 

fick bli engelska, med hänvisning 

till att ”ingen i Mellersta Finland 

talar svenska”. Detta skulle senare 

visa sig vara en grov lögn, för när 

Koskenkorvan börjat verka och bastuns 

temperatur gått upp bytte alla 

till den hackiga, men fullt begripliga 

tjänstemannasvenskan alla finnar 

plikttroget lärt sig. 

26 


VILSE I ÖSTERLAND 

Efter tre timmar på vägen passerades 

landskapets huvudstad Jyväskylä 

med kort stopp för upplockning av 

fler nationsmedlemmar. Härefter 

lämnade vi civilisationen bakom 

oss och ytterligare tre timmars resa 

senare befann vi oss i den mellanfinska 

urskogen. Vid denna punkt 

började jag föreställa mig att vi var 

så vilsna att ingen skulle återse oss. 

Vår destination var en pittoresk 

stugby utanför avkroken Pirttiniemi, 

idylliskt belägen vid sjön Muurasjärvi. 

Denna plats var så avlägsen 

att mobiltäckningen i princip var 

obefintlig. Inte en själ så långt ögat 

kunde se. Inte ett ljud så långt örat 

kunde höra. Detta var vildmarken. 

Tillsammans med tre brännvinsfryntliga 

herrar från estniska Fraternitas 

Liviensis, vilkas intresse för 

flaskan imponerade och skrämde, 

inkvarterades jag i en av stugorna 

varefter bad i sjö och bastu vidtog. 

Denna lilla utländska legation 

kom att kollektivt benämnas som 

”Foreign foursome” under vår vistelse. 

tyska och nationens ”utrikesminister” 

Anttonen redogjorde livfullt om 

vännationerna, innan korken slutligen 

krossades och flaskan fick vandra 

tills den var tom. 

På helgens program stod vidare att 

träffa ”Pihtipudas mormor”, en liten 

kommuntant i folkdräkt som fungerade 

som en sorts värdinna, samt 

tävlan i spjutkastning (Pihtipudianerna 

är av någon anledning besatta i 

att kasta spjut). 

Slutligen begav vi oss samma väg 

hemåt, med avbrott i Jyväskylä för 

att utmana infödingarna från det 

lokala universitet i rodd. En tävling 

som lokalborna plockade hem med 

marginal. I kvällningen återkom vi 

till Helsingfors och en burgare på 

Hesburger fick avsluta en ytterst vilsen, 

men rolig, helg. 

Eddie Fernberg 

Vilsen fennofil 

Den finska sommarvärmen slog 

rekord och bastun var igång oavbrutet. 

Det var en uttorkande kombination 

som finnarna kurerade med 

mer Koskenkorva. Ett nudistläger 

hade troligen varit mindre naket 

med tanke på de täta basturundorna. 

Under ett midnattligt bastubad 

blev jag, iförd endast höftskynke, 

kallad till nationens styrelsemöte för 

att överräcka Snerikes gåva i form 

av brännvin från Örebro. Mötet 

förrättades i vedboden, där kurator 

Nevanlinna presidierade uppflugen 

på huggkubben, med resten av 

styrelsen halvliggandes på vedträna. 

Sekreterare Kosonen fattade enväldigt 

beslut om att mötesspråket, 

i demokratins namn, skulle vara 

27 


Three women 

on my mind 

“Running down the road, 

Trying to loosen my load, 

I´ve got seven women on my mind, 

Four they wanna hold me, 

Two they wanna scold me, 

One says she´s a friend of mine” 

Så lyder första versen i Jackson Brownes 

megahit Take it easy som nyligen 

tolkades i fantastisk tappning av 

Mando Diao i obligatoriska fredagkvällsunderhållningen 

“På Spåret”. 

Själv saknar jag tyvärr Brownes 

musikaliska talang och förföriska 

sjuttiotals-look. Sju kvinnor springer 

jag inte ifrån, men tre. Passande 

nog för denna krönika representerar 

dessa tre kvinnor de tre faserna 

av vilsenhet som kan drabba en 

olyckligt förälskad student. Av anonymitetsskäl 

väljer jag att kalla dem 

Dåtid, Nutid och Framtid. 

Krönika av Julius Engstedt 

Dåtid är som du kanske listat ut mitt 

ex. Efter en tid tillsammans som till 

mestadels var lycklig (bortsett från 

ett och annat sammanbrott under 

tentaperioderna) separerade vi förra 

sommaren, med löftet om att vi fortfarande 

skulle umgås som kompisar. 

Som alla som försökt umgås med 

ett ex vet sprack det försöket och vi 

hördes inte av förrän över julledigheten. 

Efter ett samtal så svallade 

känslorna upp igen och jag såg tillbaka 

på vår tid med de mest rosiga 

breakup-goggles. Att spela cool har 

aldrig varit min starka sida och över 

en kopp te frågade jag henne om vi 

någonsin kommer bli tillsammans 

igen. Svaret var ”nej, jag tror inte 

det.” 

Nutid träffade jag på jobbet föregående 

termin och det tog inte lång tid 

innan vi började kela på ett sätt som 

gjorde våra övriga kollegor smått 

obekväma. Det var tydligt från första 

början att vi båda behövde någon att 

krama och vi började umgås på det 

där casual viset som man bara kan 

göra i introperioden av en spirande 

romans. Tyvärr märkte jag snart att 

spiran inte skulle blomma ut. När vi 

satte oss ned för ”the talk” sa jag ärligt 

rakt ut att jag trivdes med att umgås 

men att jag inte trodde att jag skulle 

bli förälskad på det där intensiva 

sättet som krävs för den för relationen 

livsviktiga honeymoon-fasen. 

Vi bestämde oss för att det inte var 

någon bra idé att fortsätta ses annat 

än som kompisar. 

Framtid är kompisen jag har en 

crush på. Precis som favorittjocktröjan 

får hon mig att känna mig 

varm och bekväm varje gång vi ses. 

Till slut lyckades jag samla nerverna 

i ett knippe och böjde mig in i 500 

days of summer-maner för en kyss. 

Hon besvarade mig och på hemvägen 

kändes det som att cykeldäcken 

var fyllda med helium. Jag flög fram 

i vinande fart och levde på hoppet i 

en vecka tills vi sågs igen för en promenad. 

Där sköts hoppet direkt i 

sank när hon sa att kyssen, om än 

trevlig, helt enkelt inte kändes rätt. 

Cykeldäcken fylldes istället med 

tungsten och bly. Fördelen är att 

även om man kysst favorittjocktröjan 

så går den ändå att ha på sig, och 

en vänskap behöver inte brista för 

den sakens skull heller. 

Att vara förälskad händer nästan 

varje student, och lika underbart 

som det kan vara till trots, är det 

också en källa till vilsenhet? Jackson 

Browne ställer sig frågan ”come on 

baby, don´t say maybe, I´ve got to know 

if your sweet love is going to save me.” Den 

frågan kan jag besvara rakt av. Nej, 

att klammra sig fast vid kärleken 

erbjuder inte räddning! Mina hopplöst 

romantiska känslor till trots har 

jag istället tre goda vänskaper att förvalta. 

För längtan, möjligheten och 

hoppet till kärleken är något som 

med tid och självdisciplin passerar 

förbi och dyker upp på nytt om 

och om igen i denna fantastiska stad. 

Även om jag är vilsen nu så har min 

inre kompass satt mig på den kurs 

där jag går vidare utan att se tillbaka. 

Det enda som kan rädda mig nu är 

att gå vidare, helst med 70-talsrock i 

hörlurarna. 

28 


Mars 

Sångboksfest 13 

Damsupé 14 

Inspektorsskiftesbal 21 

Mitterminskongress 29 

April 

På Madagaskar 1-5 

Landskap II 6 

Städdag II 19 

Valborgshelg 28-30 

Maj 

Majmiddag 1 

Snerikes-paket aktivitet 8 

Snally 9 

Städdag III 10 

Terminsavslutning 12 

Landskap III 18 

Brygganpremiär 19 

Vårbal 23 

K 

A 

L 

E 

N 

D 

A 

R 

I 

U 

M 

29 


Södermanlands-Nerikes nation 

Uppsala den 18 februari 2020 

Härmed kallas Södermanlands-Nerikes nations medlemmar till vårterminens andra ordinarie 

LANDSKAP 

Måndagen den 6 april 2020, kl. 18.30 PRICK i nationens festsal. 

Preliminär föredragningslista 

1. Öppnande 

2. Val av justeringspersoner och röstsammanräknare 

3. Godkännande av kallelseförfarandet 

4. Fastställande av föredragningslistan 

5. Godkännande av föregående protokoll 

6. Adjungeringar 

7. Meddelanden 

8. Bordlagda ärenden 

9. Bokslut för Stiftelsen Södermanlands-Nerikes nations studentbostäder 2019 

10. Bokslut för Förvaltningsdirektionen samt revision av skattmästare 2019 

11. Nationens bokslut 2019 

12. Verksamhetsberättelse andra halvåret 2019 

13. Val av: 

a. Antikvarie 1 st., ht 20-vt 21 

b. Bibliotekarie 1 st., ht 20-vt 21 

c. Fanbärare 1 st., ht 20-vt 21 

d. Internationell sekreterare 1 st., ht 20-vt 21 

e. Marknadsföringsansvarig 1 st., ht 20 

f. Marknadsföringsassistenter 2 st., ht 20-vt 21 

g. Marskalkar 2 st., ht 20-vt 21 

h. Programvärdar 2 st., ht 20 

i. Recentiorsvärd 1 st., ht 20-vt 21 

j. Redaktör 1 st., ht 20-vt 21 

k. Webbredaktör 1 st., ht 20 

14. Revidering av budget 2020 

15. Resultat allmänt val och allmänt majoritetsval 

a. Klubbmästare 2 st., ht 20 

b. Barmästare 1 st., ht 20 

c. Hovmästare 1 st., ht 20 

d. Köksmästare 1 st., ht 20 

e. Tredje kurator 1 st., ht 20-vt 21 

f. Förste kurator 1 st., ht 20-vt 21 

16. Övriga frågor 

17. Avslutande 


/Jolinn Andersson Engblom/ 

Landskapets ordförande 

Efter Landskapet serveras sexa för 50 kr. För recentiorer är priset 20 kr. Glöm inte sångboken! 

30 




Härmed kallas Södermanlands-Nerikes nations medlemmar till vårterminens tredje ordinarie 

LANDSKAP 

Måndagen 18 maj 2020, kl. 18.30 PRICK i nationens festsal. 

Preliminär föredragningslista 

1. Öppnande 

2. Val av justeringspersoner och röstsammanräknare 

3. Godkännande av kallelseförfarandet 

4. Fastställande av föredragningslistan 

5. Godkännande av föregående protokoll 

6. Adjungeringar 

7. Meddelanden 

8. Bordlagda ärenden 

9. Val av: 

Ämbeten 

a. Alumnsamordnare 1 st., ht 20-vt 21 

b. Biträdande revisor för förste kurator och stipendienämnden 1 st., ht 20-vt 21 

c. Biträdande revisor för tredje kurator 1 st., ht 20-vt 21 

d. Evenemangsassistenter 2 st., ht 20 

e. Helgfikavärdar 3 st., ht 20 

f. Krönikör 1 st., ht 20 

g. Kördirektör 1 st., ht 20-vt 21 

h. Lördagsvärdar 2 st., ht 20 

i. Musikanförare 1 st., ht 20-vt 21 

j. Nationsfotograf 1 st., ht 20 

k. Nationsnämndssuppleant 1 st., ht 20-vt 21 

l. Nämndsekreterare 1 st., ht 20 

m. Spexdirektörer 2 st., ht 20-vt 21 

n. Sånganförare 1 st., ht 20 

o. Teaterdirektör 1 st., ht 20-vt 21 

p. Torsdagsvärdar 2 st., ht 20 

q. T-träffsvärdar 2 st., ht 20 

Nämnder och utskott 

r. Biblioteksnämndsledamöter 4 st., ht 20-vt 22 

s. Recentiorsutskottsledamöter 5 st., ht 20 

t. Stadgeutskottsledamöter 2 st., ht 20-vt 21 

u. Stipendienämndsledamöter 4 st., ht 20-vt 22 

v. Valutskottsledamöter 6 st., ht 20-vt 21 

10. Resultat allmänt val och allmänt majoritetsval: 

a. Barvärdar 5 st., ht 20 

b. Nationsnämndsledamöter 2 st., ht 20-vt 22 

c. Inspektor 1 st., ht 20-vt 23 

11. Övriga frågor 

12. Avslutande 


/Jolinn Andersson Engblom/ 

Landskapets ordförande 

Efter landskapet serveras sexa för 50 kr. För recentiorer är priset 20 kr. Glöm inte sångboken! 

31 


Returadress: 


S:t Olofsgatan 16 

753 12 Uppsala

Aktuellt#1_2020

Transform your PDFs into Flipbooks and boost your revenue!

Delete template?

Save as template ?