Gillebladet 1/2021

Gillebladet
  • No tags were found...

GILLEBLADET

Medlemstidskrift

för Handelsgillet

i Helsingfors rf

Nr 1 l 2021

Nu ska notan betalas

Gillet tvingas sälja,

men pärlorna blir kvar

Sidorna 4–6

Multimiljö

Nya restaurangen

dukar för de flesta smaker.

Sidorna 12–14


Återvälj en stark svensk

röst i Helsingfors.

Medlem av stadsfullmäktige

och stadsstyrelsen sedan 2012.

Medlem av Handelsgillet.

Verksam i näringslivet.

Aktiv i civilsamhället.

GILLEshoppen

GILLEBLADET

Manschettknappar

+ etui 52 euro per

par.

Servettkedja

25 euro

Kommunikationsutskottet 2021:

Ordförande:

Peter Nordling

Medlemmar:

Matts Dumell

Thomas Hallbäck

Patrik Lindfors

Ansvarig utgivare:

Christian Borenius

Chefredaktör:

Peter Nordling,

tfn 050 5595 778

Utgivare:

Handelsgillet i Helsingfors r.f.

Kaserngatan 23 A 12

00130 Helsingfors

tfn 09 669 798

info@handelsgillet.fi

Ombrytning:

Oy Nordinfo Ab, Maj-Len Roos

Slipshållare +

etui 17 euro.

Bordsvisor på

Handelsgillet,

20 euro.

Annonser:

Tilinurkka Ky, Bo Gerkman

tfn 0400 449 724

bo.gerkman@tilinurkka.fi

Ring tfn 09 669 798 och kom överens om betalning och leverans.

ISSN 2670-2797 (print)

ISSN 2670-2800 (online)

Pärmbild: Handelsgillet

2

GILLEBLADET 1/2021


LEDAREN

Christian Borenius

Tillbaka på Kaserngatan

I decembernumret av Gillebladet beskrev jag vår längtan efter

postcovidtider, och den längtan finns dessvärre fortfarande

segt kvar. Våra nya klubblokaliteter väntar inbjudande på oss.

I skrivande stund tvingas restaurang Gillet, liksom alla andra

restauranger, hålla stängt. Det är ett elände. Men ljusare tider

kommer, allt fler blir vaccinerade och hoppet om en aktiv

Gillevår och försommar hålls vid liv.

Verksamhetsutskottet har planerat Gilleaftnar och annat

program ända in i juni så vi hoppas på det bästa.

Det har också varit fint att se hur förtjänstfullt klubbarna,

till exempel vinklubben och historieklubben, varit innovativa

och ordnat program digitalt. Också det extra föreningsmötet

hölls på distans.

Bra att detta varit möjligt men jag är knappast ensam om

att vara utled på att delta enbart i digitala tilldragelser för

att inte tala om till exempel biljard och golf som är svåra

att utöva på distans. Låt oss hoppas att bokslutsmötet den

29 april kan hållas som ett traditionellt fysiskt möte på Gillet,

om än risken är stor att vi ännu i april får nöja oss med

distansmöten.

Det extra föreningsmötet gav styrelsen fullmakter och

vägkost att gå vidare med åtgärder för att manövrera Handelsgillet

i riktning från den trängda ekonomiska position

där vi nu befinner oss.

Styrelsen kommer målmedvetet att agera enligt de riktlinjer

som slogs fast på mötet.

Det är i sammanhanget glädjande att notera att många

Gillebröder valt att delta i medlemslånet som lanserades för

att skapa en brofinansiering i samband med övriga åtgärder.

Vi har mycket att göra, men jag är förtröstansfull vad gäller

uppnåendet av vårt mål, att skapa en rimligt bra ny ekonomisk

position för Gillet.

Jag vill uppmana alla medlemmar att aktivt följa med

Gillewebben. I år utkommer också Gillebladet endast i

digital form. De tryckta månadskorten utkommer inte i år,

men all information om Gilleprogrammet hittas på handelsgillet.fi

som vi eftersträvar att hålla heltäckande och

aktuell.

Avslutningsvis vill jag tillönska alla Gillebröder en Glad

Påsk!

GILLEBLADET 1/2021 3


Därför måste Gillet

Akut likviditetskris tvingar Handelsgillet

att realisera affärsutrymmen

i gatufastigheten. Glappet i

finanserna beräknas vara 2 miljoner

euro under 2021.

– Jo, vi blir tvungna att avyttra egendom

eftersom Gillet omöjligt kan få mera

banklån, bekräftar ordförande Christian

Borenius.

I penningspel ska korten hållas tätt,

men det ekonomiska trångmålet tvingar

Gillet att visa vad man har på hand. Tvång

att avyttra brukar sänka priset. Därför

köper styrelsen tid för att hinna arrangera

fastighetsförsäljningen. Emissionen av ett

medlemslån ska lugna banken och andra

fordringsägare.

Föreningsmötet den 25 mars sanktionerade

utgivningen av ett riktat medlemslån

enbart till medlemmar och av deras

familjer ägda företag. Maximibeloppet

är en miljon euro med tre års lånetid till

fem procents ränta. Vid teckningstidens

utgång hade emissionen inbringat cirka

450 000 euro.

– Inom kort görs slutsummeringen för

renoveringen och efter det förfaller entreprenörernas

sista fordringar till betalning.

Med ebb i kassan behövs tilläggsfinansieringen

för att klara läget innan vi får in

pengar från fastighetsförsäljningen.

I praktiken handlar det om projektfakturor

på tillsammans 1 miljon euro som

förfaller under våren.

– Tillsammans med det vi har i kassan

borde medlemslånet räcka till för att betala

de kortfristiga fordringarna, försäkrade gilleordföranden

på föreningsmötet.

Borenius uppger att styrelsen och han

själv har förhandlat med flera banker

sedan Aktia slog på bromsarna i slutet av

2020. Det sista tilläggslånet hade lyfts på

sensommaren, men sedan blev banken

ogörlig. Det kom som en överraskning

för styrelsen att Aktia vägrade bevilja ett

brolån för 2021.

Eftersom Aktia är huvudfinansiär sitter

banken också på säkerheten för lånepaktetet

på 8,5 miljoner euro.

Fyra lägenheter och krog

Covid-19 har satt ytterligare käppar i hjulet.

Från senhösten har penninginstituten varit

ytterst försiktiga med att bevilja krediter

till projekt med både hotell och restaurang.

För Gillet har epidemin inneburit ett

dramatiskt bortfall av hyresintäkter under

hela 2020 och mycken osäkerhet om utvecklingen

framöver.

– Vi befarar att vårt beräknade hyresunderskott

stiger till en halv miljon euro,

kalkylerar Borenius.

Lyckligtvis påverkades inte hyresintäkterna

från gatufastigheten i högre utsträckning

av coronan. Gillet äger fyra uthyrda

kontorslägenheter och en del av restaurang-

och källarlokaliteterna i Ömsesidiga

Fastighetsaktiebolaget Kaserngatan 23 II

Ab Oy. Tillsammans utgör de 62,3 procent

av hela gatufastigheten.

Under det senaste året har gatufastigheten

genererat merparten av Gillets hyresintäkter,

på årsnivå ungefär 200 000 euro.

De tio hotellrummen i gårdsbyggnadens

tredje våning står fortfarande tomma, och

restaurangen lever på existensminimum.

Om kontorslägenheterna och en del av

restaurangytan säljs antas Gillets årliga hyresintäkter

minska med uppskattningsvis

en tredjedel av det ursprungligen beräknade

beloppet på 750 000 euro. Den prognos

som presenterades på föreningsmötet

utgick från en halv miljon euro årligen

efter försäljning.

Totalkostnaden över 10 miljoner

De goda nyheterna är att ombyggnaden

av hotelldelen blev klar nästan enligt

tidtabell, och dessutom höll budgeten

något så när. Saneringen av resten av

gårdsbyggnaden, inklusive glastak och

restauranglokaliteterna, blev färdig i vintras,

men kraftigt försenad och flera gånger

dyrare än den ursprungliga, blygsamma

saneringsplanenen.

Det andra goda är att Handelsgillet fortfarande

äger tomtmarken under både gatuoch

gårdsbyggnaderna. Det höjer värdet

också för säkerheten på lånen. I juli 2020

värderade svenska fastighetskonsulten

Newsec (Stronghold Invest) Handelsgillets

fastighetsegendom till totalt 17–18

miljoner euro.

Det mindre trevliga är att totalkostnaden

för saneringen steg till ungefär 10 miljoner.

Det är 400 procent mer än den allra första

beräkning som marknadsfördes till Gillebröderna

i mars 2018. Från 2,3 miljoner

euro steg summan spikrakt uppåt. Ett drygt

år senare, under ett extra föreningsmöte

den 21 maj 2019 hade budgeten mer än

fördubblats till 5,7 miljoner euro.

Följande extra föreningsmöten i juni

och oktober höjde taket till 7,2 miljoner

euro. Det var nu man bland annat lade om

restaurangkökets golv för 700 000 euro.

Medlemmarna antog att ”det måste vara

gjutet i guld”.

Under senhösten 2019 hittades asbest

och kreosot samt fuktskador. Därtill

kom nya arbetsmoment som ingen tidigare

hade räknat med. Det handlade om

800 000 euro för audiovisuell utrustning,

fasadbelysning, asfaltering, biljardsal, garderob

med toalett, kabinett och ny aula.

Nu hade kostnadskalkylen åkt upp till 8,0

miljoner euro.

Vintern 2020, precis då det var tänkt

att hotellrummen skulle överlämnas,

upptäcktes läckage i takkonstruktionen.

Problem med de bärande lådbjälklagen

hade pågått i decennier, kanske i 100 år. Att

åtgärda lådbjälklagen och att förnya vattentaket

skulle kosta en halv miljon, men

slutsumman blev dubbelt högre. Projektet

försenades ytterligare.

Skattmasen räknade om

Redan i juni 2019 hade gårdsbyggnaden

ombildats till ömsesidigt fastighetsaktiebolag

för att kanalisera hyresintäkter på

ett skattemässigt fördelaktigare sätt. Det

visade sig emellertid vara ett tveeggat svärd.

Det nya aktiebolaget kom under lupp och

skattemyndigheterna tittade på bolagsordningen

och räknade sedan på nytt ut vilka

ytor som berättigar till momsåterbäring.

Följden var en skattesmäll på ungefär

500 000 euro. Den ligger nu för åtgärder

hos advokatbyrån Hannes Snellman.

4

GILLEBLADET 1/2021


sälja

GILLEBLADET 1/2021 5


Tvisten om hur mycket skattmasen tänker

återbära väntas inte vara avgjord på flera

månader, blir det process kan det dröja

två–tre år.

Renoveringsprojektet har under tre år

mottagit kännbara bidrag från sina medlemmar

och från privata stiftelser och fonder.

Den överlägset största bidragsgivaren

är Stiftelsen Tre Smeder med i medeltal

drygt 100 000 euro per år. Tillsammans

med utdelningar från Emilie och Rudolf

Gesellius fond och Hélène och Walter

Grönqvists Stiftelse uppgår bidragen till

en halv miljon extra intäkter för byggprojektet.

Årets ansökningar lämnas som

bäst in.

– Med facit på hand kan jag säga att det

sannolikt var ett misstag att välja Ekonrak

som huvudentreprenör. Bolaget klarade

utmärkt av hotelldelen, som var avtalad

till fasta priser. Däremot ingicks avtalet om

ombyggnad av restaurang- och klubblokaliteterna

samt glastaket först i november

2019. Det var sent och blev kanske ett

alltför omfattande projekt för ett litet bolag.

I slutändan ledde det till att mängden

underleverantörer blev för många. Då blir

det svårt att kontrollera.

Vilka möjligheter har Gillet?

– Två, enligt min åsikt. Antingen säljer

man en del av lokaliteterna i gatufastigheten

eller så hela rubbet. Det vettigaste vore

att sälja som helhet, men det förutsätter

förhandlingar med de övriga ägarna som

sitter på 38 procent av aktierna.

Gillet har förhandlat med fastighetsinvesterare

om försäljningen av gatufastigheten.

Priset för fastigheten vid Kaserngatan

23 beror på om också tomten säljs. En kvalificerad

gissning kunde vara ett totalpris

med snudd på 10 miljoner euro, av vilket

två tredjedelar skulle tillfalla Handelsgillet.

Exaktare siffror om bokslutet för år 2020

samt framtidsprognoser har utlovats till

bokslutsmötet den 29 april.

Text: Matts Dumell

Foto: Peter Nordling

Gårdsfastigheten kostade 6 miljoner

Fram till mars 2021 har totalsaneringen av

gårdsfastigheten och restauranglokaliteterna

alltså slukat totalt 10 miljoner euro.

Av det är hotellvåningens andel 2 miljoner.

Notan för gårdsbyggnadens nylagda tak

steg från 0,5 till 1,0 miljoner euro, extra

arbeten på bakgården kostade 0,5 miljoner

och uteblivna hyror ökade skuldbördan

med ytterligare 0,5 miljoner.

Dras de här summorna av från totalkostnaderna

återstår 6 miljoner som plöjts ner

i renoveringen av gårdsbyggnaden. Det är

fruktansvärt mycket för en ideell förening

som önsketänkte om snabba ryck och

lättförtjänta hyresinkomster.

Torbjörn Jakas hade fram till årsmötet

i november 2020 full insyn i fastighetsrenoveringen.

Då hade han suttit sju år i

Gillets styrelse och dessutom lett ekonomiutskottet.

Enligt stadgarna kunde han

inte längre återväljas

Hur hamnade vi här, Torbjörn?

– Om du avser det extra föreningsmötet

så beror det på att Aktia blev besvärligt.

Gillet har tappat väldigt mycket i hyresintäkter

och momsdebaklet hotar. Vi har ett

akut glapp på cirka en miljon euro.

I revisionsberättelsen för 2019 påtalas att

undersökningen av gårdsbyggnadens kondition

inte hade varit särskilt omfattande?

– Vi visste inte i hur eländigt skick

byggnaden var, fullständigt nedkörd. Den

kostnadskalkyl som ursprungligen presenterades

var en sparbudget som snabbt

visade sig ohållbar. Många av problemen

med skadliga ämnen och överraskande

rökgångar hittades först i rivningsskedet.

Hur bedömer du projektledningen?

Historiska beslut

Nya miljonlån och tid för styrelsen att hitta köpare till innehavet i gatufastigheten.

Det är kontentan av de beslut som fattades av det extra föreningsmötet

den 25 mars.

Möte var historiskt på flera sätt. Aldrig tidigare har Handelsgillets ekonomi

varit lika usel. Samtidigt har Gillets lokaliteter aldrig varit i så bra skick som

nu. Men de kunde, på grund av coronarestriktionerna, inte ta emot de 65

medlemmar som skulle fatta de beslut som ska ta Gillet ut ur krisen.

Mötet godkände ett medlemslån på maximalt en miljon euro med en ränta

på fem procent och en löptid på tre år. Då lånetiden gick ut hade 28 personer

tecknat sig för sammanlagt 430 000 euro.

Föreningsmötet gav också fullmakt åt Handelsgillets styrelse att uppta ett

tilläggslån, ett så kallat juniorlån, på maximalt två miljoner och två år. Enligt

Gilleordförande Christian Borenius torde räntan vara i storleksordningen

7 procent.

Dessutom beviljade mötet en fullmakt för styrelsen att förbereda försäljning

av Gillets innehav i Ömsesidiga Fastighets Ab Kaserngatan 23 II Helsingfors

(gatufastigheten) på bästa möjliga villkor, för att minska föreningens och

Gillegårdens skuldbörda.

Samtliga beslut var enhälliga. Innan några aktier i gatufastigheten kan säljas

måste ett nytt föreningsmöte fatta det avgörande beslutet.

PN

Foto: Pond5

6

GILLEBLADET 1/2021


GILLEBLADET 1/2021 7


På ett år har marknaden för kontorsuthyrning

slagit om från rekordhög

nivå till mörkare förväntningar

för det närmaste halvåret.

Med ökat distansarbete börjar

också företagens krav på effektivare

och mindre kontorslokaliteter

framträda allt tydligare.

På många arbetsplatser har övergången till

distansarbete skett förvånansvärt smärtfritt.

Det har väckt diskussion om det efter coronakrisen

fortfarande behövs lika mycket

kontorslokaliteter som förr, och om fenomenet

också får hyrorna att dala.

Fastighetsbranschens sakkunniga, som

svenska Catellas Finlandschef Antti Louko

och landchefen för NCC:s fastighetsutveckling

Petri Bergström, försäkrar att

utländska investerare fortfarande är lika

intresserade av att placera, men coronakrisen

förändrar kontoren rent fysiskt.

Som exempel nämner Bergström tyska

Warburg HIHs köp av Fiskars blivande

huvudkontor Next i Kägelviken. Kontorshuset

på 10 000 kvadratmeter ska stå klart

i december.

– Köparen anser att Fiskars är en pålitlig

hyresgäst och att Kägeludden är ett intressant

läge för ett internationellt företags

huvudkontor.

– Ring I löper i tunnel under kontorslandskapet,

metrostationen befinner sig

på 20 meters avstånd, Spårjokern byggs

intill och tillsammans borgar det för goda

förbindelser till Hagalund och Otnäs, till

studier, bostäder och service.

Catellas Louko säger att det är för tidigt

att säga hurdana beständiga förändringar

coronapandemin skapar på kontorsmarknaden.

Han tror inte att det blir en radikal

nedskärning, även om de djärvaste utländska

prognosera förutspår att upp till en

fjärdedel av kontorsarealen försvinner som

en följd av nya arbetsrutiner.

– Det behövs fortfarande kontorslokaliteter,

men de kommer att utnyttjas

effektivare.

Coronaeffekten oklar

En tumregel i braschen är att vid flytt till

nya, moderna lokaliteter minskar företagens

kontorskvadrater med hälften. Även

om det i praktiken skulle vara litet mindre,

är nedskärningen remarkabel.

– Vi tror att kontoren omdanas för att

Distansarbete påverkar

kontorsuthyrningen:

Effektivare

och mindre

lokaliteter

i högre utsträckning fungera som trevliga

och gemytliga mötesplatser för anställda

och kunder, medan själva skrivandet och

skapandet görs hemifrån eller i något

arbetsrum.

– Ännu har vi inte tillräcklig koll på

coronaeffekten, vi vet helt enkelt inte

hur mycket av nuvarande distansarbete

som blir bestående mönster. Vi antar att

arbetsresorna avtar, åtminstone utomlands,

och då behöver företagen moderna

kontorslösningar för att klara kontakterna,

förutspår Louko.

I nybyggandet syns allt tydligare också

gröna trender, internationella företag som

Supercell på Busholmen väljer kolbindande

träbyggande och andra lösningar

som minskar kontorsbyggnadernas klimatavtryck.

Det understryker intrycket av

hållbart tänkande.

Vad Bergström och Louko säger är att

coronaviruset i sig inte har medfört något

revolutionerande nytt, utan att det

snarare är så, att den utveckling som

skulle ha skett under de kommande tre

till fem åren nu inträffade ganska exakt

den 13 mars 2020. Från det datumet fick

alla anställda uppmaning att jobba på

distans, undantaget de som behövdes i

direkt kundtjänst.

Nybyggandet av kontor har avtagit betydligt

redan i två år. Statistikcentralens

uppgifter visar på en halvering av kontorslokaliteternas

andel av det totala byggandet,

från 18 till under 9 procent. Speciellt

kontorsbyggandet utanför de attraktivaste

lägena har reducerats.

Remarkabelt är också att huvudstadsregionens

totala kontorsyta inte har vuxit

på ett årtionde, fastän inflyttningen har

fört allt fler invånare till regionen. Nytt

och modernt ersätter äldre och oända-

8

GILLEBLADET 1/2021


Nya moderna lösningar attraherar utländska

fastighetsplacerare. NCCs nybygge

Next på 10 000 kvadratmeter för börsbolaget

Fiskars köptes i höstas av ett tyskt

investeringsbolag.

I Esbo framstår Kägeludden som det

klart attraktivaste affärscentret. Också på

Vandasidan syns samma trend gällande

efterfrågan på maximalt fördelaktiga lägen

med tanke på trafik och kommunikation.

Suverän etta är Aviapolis invid flygplatsen,

men området kring Dixi i Dickursby och

Jumbo i Vandaporten är stigande.

målsenliga kontorsbyggnader, som i stor

utsträckning kasseras och rivs.

– Det har hela tiden funnits en mängd

outnyttjad kapacitet, men för tillfället ser

vi ingen radikal ökning av tomma kontor.

I själva verket är det förvånande hur liten

ökningen har varit, hävdar Antti Louko.

Två nya trender

Fastighetsdirektör Tomi Aimonen på försäkringsbolaget

Ilmarinen understryker i

Helsingin Sanomat att högre effektivitet

per kvadratmeter är en internationell trend

i kontorsbranschen. En andra, klart synbar

trend, också i Finland, är att företagen tävlar

om de bästa lägena.

– Både företagen och de anställda vill

ha kontoren koncentrerade och i närheten

av goda trafikförbindelser. Ingen är

längre intresserad av kontorslokaliteter på

tidigare åkrar. Bygger du inte där det finns

Foto: NCC

efterfrågan, är det lika bra att låta bli helt

och hållet.

Centrala Helsingfors har behållit sin

dragningskraft. Stadsudden är bristområde

och då det inte finns plats för

nybyggen har hyresnivån inte pressats

lika mycket som i utkanterna av huvudstadsregionen.

De allra högsta hyrorna har sjunkit

något, men ligger fortfarande på över 30

euros nivå, uppger KTI Kiinteistötieto i

sin senaste översikt. Nya paradplatser vid

Kaserntorget och Tölöviken har gett vissa

större koncerner möjlighet att behålla

huvudkontoret i centrum.

Med innerstan täppt har Böle och

Fiskehamnen seglat upp som nya primeområden.

YITs megaprojekt Tripla i Böle

blev klart hösten 2019. Vid Industrigatan

finns idag huvudkontoren för landets två

största affärsbanker, OP och Nordea.

Staten minskar kontoren

Pandemin påskyndade övergången till

distansarbete på ett dramatiskt sätt också

inom statsförvaltningen. Som bäst utarbetas

vittgående planer på permanent

distansarbete för allt flera statsanställda,

enligt samma mönster som inom den

privata sektorn.

Där det nya digitala ännu för ett år sedan

tillät distansarbete en eller två dagar

i veckan, är det nya normala idag att de

anställda jobbar fyra dagar i hemmiljö

och en dag med sälj- och kundarbete på

kontoret. Det kan innebära kännbara

minskningar i behovet av kontorslokaliteter,

eftersom statsmaskineriet har modiga

75 000 anställda.

Redan idag vet vi att den nuvarande kontorsmassan

är eller blir överstor. Statliga

och kommunala byråer kommer att slås

ihop under samma tak och ett stort antal

av Senaatti-kiinteistöts 9 000 fastigheter

börjar sannolikt avyttras som obehövliga.

Eftersom centralbankerna fortsätter sin

massiva finansiering för ekonomisk återhämtning

kommer det under hela 2021 att

finnas exceptionellt mycket kapital som

söker investeringsmål. På den punkten

avviker dagens läge från djupdykningen

efter finanskrisen 2008.

Det innebär i sin tur att investeringshajarna

sannolikt fortsätter att satsa på

kontorsfastigheter med bra lägen, åtminstone

så länge räntorna är låga och aktiemarknaden

överhet och orolig. Redan ifjol

dök nya internationella aktörer upp på

den finländska marknaden med svenska

SBB (Samhällsbyggnadsbolaget), LaSalle

och tyskarnas Quadoro Investment och

Warburg HIH.

Text: Matts Dumell

GILLEBLADET 1/2021 9


Aktiespararna vill ge pensio

Finlands Aktiesparare höjer profilen.

Ambitionen är att sätta fart

på den finländska folkkapitalismen.

Det ska ske genom att bli

en påverkare att räkna med.

– De flesta kan bli förmögna genom att

spara länge och metodiskt och genom

att utnyttja ränta på ränta-effekten, säger

Victor Snellman som tillträdde som vd för

Finlands Aktiesparare i höstas.

Victor Snellman vill ta Aktiespararna till

en ny nivå, förstärka intressebevakningen,

kommunikationen och marknadsföringen

samt på ett år fördubbla antalet medlemmar.

Det betyder ett kliv från 31 000 till

rejält över 60 000 medlemmar. Allt ingår

i en process där målet är att bädda för en

folkkapitalism där finländarna placerar av

sina besparingar för att få en god och trygg

avkastning och tar ett större ansvar för sin

egen ekonomi under hela livet.

Svensk förebild

Förebilden finns närmast i Sverige. Där

har Aktiespararna, som uppges vara världens

största förening för privatpersoner

som sparar i aktier och fonder, drivit

sina medlemmars (ca 59 000) intressen

sedan mitten av 1960-talet. Föreningen

ger rekommendationer vid offentliga

uppköpsbud, bildar opinion och bevakar

årligen 100-tals bolagsstämmor för medlemmarnas

räkning.

Svenska Aktiespararna var till exempel

en drivande kraft då sammanslagningen

av Volvo och Renault stoppades i början

av 90-talet. I slutet av decenniet förlorade

föreningen striden om läkemedelsbolaget

Astra som slogs samman med brittiska

Zeneca.

Det primära målet för Finlands Aktiesparare

är att öka intresset för aktiesparandet

och förbättra attityderna gentemot det.

Idag äger nästan en miljon finländare

börsaktier. Detta kan jämföras med Sveriges

cirka 2,5 miljoner och 10,2 miljoner

invånare.

Hos oss tog aktiesparandet ny fart på

1990-talet. Men it-bubblan kring millennieskiftet

och finanskrisen knappt 10 år

Victor Snellman betonar vikten av att förstå ränta på ränta-effekten.

senare satte djupa spår. Också pyramidspelen,

som kommit i kölvattnet efter snabba

kursuppgångar har legat aktiesparandet i

fatet.

– Många blev cyniska och övergav aktiesparandet.

Eventuellt gick en hel generation

placerare förlorad och i värsta fall

även den följande, säger Victor Snellman.

Vitamininjektion

Aktiesparkontona, som introducerades i

början av förra året, blev en vitamininjektion

för den finländska folkkapitalismen.

Ett aktiesparkonto fungerar lite som en

placeringsfond. Placeraren kan sätta in

maximalt 50 000 euro och köpa aktier för

pengarna. Försäljningsvinster och dividen-

10

GILLEBLADET 1/2021


nsansvar åt var och en

der beskattas först då man lyfter pengar

från kontot.

Aktiesparkontot hade ett brett stöd i

riksdagen, men mottagandet har inte varit

odelat positivt. I vänsterkretsar anser man

att kontot erbjuder ytterligare en möjlighet

för de rika att smita från sina skatter.

Andra anser att kontot är för invecklat.

De som har lite mera att placera anser att

insättningstaket är för lågt. I sin bok Miten

sijoitan pörssiosakkeisiin konstaterar

placerarlegenden Seppo Saario att det med

all tydlighet framgår att man inte vill att

finländarna ska bli förmögna.

Aktiesparkontona har ändå rönt stor

popularitet. I slutet av förra året var antalet

konton drygt 140 000, i början av januari

152 000 och två månader senare 181 000.

Marknadsvärdet för aktierna på kontona

beräknades då till drygt 870 miljoner euro.

Men det är inte stort mera än 4 800 euro

per placerare.

Victor Snellman anser att aktiesparkontot

är ett enkelt och bra instrument, men

vill revidera det på flera punkter.

– Det är definitivt en bra början. Men

man borde få köpa in också andra instrument,

till exempel indexfonder, ETFer

och teckningsrätter. Dessutom borde

insättningstaket höjas eller avskaffas. Den

som har en genomsnittslön och sparar en

tusenlapp i månaden når taket på drygt

fyra år.

Ytterligare skjuts kunde aktiesparkontona

få med hjälp av de 80–100 miljarder

euro, som ligger på dåligt avkastande konton.

Hur de pengarna ska sättas i arbete är

något av en evighetsfråga.

Enligt Victor Snellman kunde man göra

det möjligt att skattefritt ge gåvor på exempelvis

10 000–15 000 euro till mottagarens

aktiesparkonto.

– Men man måste börja försiktigt. Annars

överreagerar börskurserna, säger han.

Placera själv pensionsmedlen

Snellman föreslår också att det finska

pensionssparandet organiseras om enligt

svensk förebild, så att var och en placerar en

del av sina pensionspengar själv. Hans poäng

är att alla borde ta ett större ansvar för

sin pension. Detta kunde också förändra

de ungas attityd att pensionssparandet är

ett pyramidspel.

– Då pensionssumman nått en viss nivå,

kunde man placera exempelvis hälften, av

medlen som därefter läggs till, enligt eget

gottfinnande, eller åtminstone besluta

om hur de allokeras. Men systemet måste

byggas upp så att man inte försvagar sin

pension om man misslyckas, säger han

och föreslår ett placeringskörkort som ett

alternativ för att trygga kunnandet.

Enligt honom borde pensionspengarna

i början till en större del placeras med en

högre risk i aktier och senare i livet mindre

riskfyllt i fastigheter och obligationer.

Han leker också med tanken att man

kunde slå ihop flera finska pensionsbolag,

som har samma produkter, för att spara

pensionstagarnas pengar.

– Varför ska de konkurrera med varandra

då de har samma uppdrag och jobbar på

samma sätt?

Rättvis beskattning

Aktiespararna ger ofta utlåtanden i frågor

om sparande och placerande. En av de stora

frågor Aktiespararna för tillfället driver gäller

en rättvis beskattning av dividend- och

kapitalinkomster. Föreningen tog i höstas

ställning till ett program om inhemskt

ägande som en arbetsgrupp vid Arbets- och

näringsministeriet tagit fram. Ett av problemen

är att bland andra försäkringsbolag,

placeringsfonder, fackorganisationer och

utländska placerare inte beskattas för dividendinkomster.

Aktiespararna för helst fram en modell

där alla kategorier av aktieägare betalar

endast tre procent i källskatt på dividender.

– Till en början kanske staten får lite

mindre skatteintäkter, men förändringen

ger sannolikt dynamiska effekter, till

exempel i form av ökat intresse för aktieplacerande

och större återplacering av

dividender, säger Victor Snellman.

Modellen är i och för sig inte ny, men

Aktiespararna vinnlägger sig nu om att

kommunicera ut sitt budskap offentligt.

– Vi försöker upplysa beslutsfattarna,

också dem som tänker med partiboken.

Kommunicerar mera

En effektiv kommunikation står också

i övrigt högt på Aktiespararnas agenda.

Både Victor Snellman och föreningens

ordförande, professor Timo Rothovius

kommenterar då och då frågor om sparande

och placerande i media. Samtidigt

strävar föreningen efter att aktivera sig i

sociala medier. Ett viktigt steg togs för några

veckor sedan då Aktiespararna anställde en

kommunikationschef.

– Ju bättre vi är på att kommunicera ut

vårt budskap, desto flera medlemmar får

vi. Det ger i sin tur större tyngd åt våra

åsikter, säger han.

Text: Peter Nordling

Foto: Timo Porthan

Intressebevakare

Finlands Aktiesparare r.f. är en

riksomfattande organisation med

målsättningen att hjälpa finländarna

att bli förmögna. Föreningen

erbjuder medlemmarna

obunden information, utbildning

och en rad förmåner. Aktiespararna

bevakar sina medlemmars

intressen, uttalar sig i aktuella

frågor och ger utlåtanden om lagar

och bestämmelser som gäller

aktiesparandet.

Ordförande för föreningen är ED

Timo Rothovius, professor i affärsekonomi

vid Vasa universitet.

Till Finlands Aktiesparare hör 37

lokalföreningar som ordnar eget

program. Av dem är en, Västra

Nylands Aktiesparare svenskspråkig.

Det sammanlagda medlemsantalet

är nu 226.

– Vi ser gärna flera svenskspråkiga

lokalföreningar, säger vd

Victor Snellman och tillägger att

medlemstidningen Viisas Raha

från och med i år har en sida på

svenska.

PN

GILLEBLADET 1/2021 11


MAT & VIN

Välj rätt till kallt, varmt och efterrätt!

Restaurang Gillet har äntligen öppnat, men tillfälligt

stängt. Krogen bjuder på ett smörgåsbord av inredningar

och maträtter.

Restaurangen har tagit fram ett nytt, eget öl, Gillet Lager, predestinerat

att bli Handelsgillets öl. Det är ett mustigt starköl (5,2 %)

med hög humlebeska och är därmed ett bra matöl. Det är utmärkt

till de många smårätterna.

Den som vill ha något betydligt starkare, i dubbel bemärkelse,

föreslås en välkryddad Bloody Mary. Fås även i virginvariant. Till

de smakrika snacksen passar också ett glas Cava, eller Champagne.

Noteras att ett glas av Gillets fina huschampagne, Charles Heidsieck,

fås för under 10 euro i Handelsgillets klubbrum.

Till förrätterna, som toast skagen och sashimi, eller den veganska

sellerirätten väljer jag en Sauvignon Blanc från Nya Zeeland,

eller en Riesling från Pfalz. Båda har mycket hög, fin syra som lyfter

och balanserar. Tartarbiffens rena smaker passar perfekt med en

Pinot Noir från Californien och huset Hahn. Fruktigt, fylligt och

fungerar mycket bra i kombination.

Fylligt till fisken och biffen

Till den stekta gösfilén, blir det ett lite fylligare vin som tar

hand om den smöriga beurre blancsåsen. Varför inte med en

mustigt ekad Chablis från välrenommerade William Févre. Det

blir inte mycket bättre än så. Det finns dock billigare altertiv

som en organisk Viognier från Chile, eller Grüner Veltliner från

Argentina, eller en oekad Chardonnay från Spanien. Spännande

smaker.

Den goda och väl tilltagna café de Paris-biffen kräver ett fylligt

rödvin. Vi blev serverade ett vin från Dolomiterna i Italien från

12

GILLEBLADET 1/2021


Restaurang med många ansikten

Restaurang Gillet har äntligen

öppnat sina dörrar och bjuder på

ett smörgåsbord av inredningar

och maträtter.

Vid ingången till Restaurang Gillet öppnar

sig en imponerande syn. Den förra innergården

har omvandlats till en restauranglokal

med direkt insyn till köket i ett hörn.

Borden bjuder också på en vy mot Gillets

huvudingång och fasad, som renoverats till

en fröjd för ögat. Vad gäller inredningen

kan den kännas lite kaotisk med sina flera

olika stilar i de många rummen, men syftet

är att bjuda något för alla smaker.

Multimiljö

Krögaren beskriver själv Gillet som en

bar-bistro med ”multimiljö” och något för

alla. Efter en rundvandring i de tre olika

restaurangdelarna visar det sig att man tagit

ut svängarna rejält vad gäller inredningen.

I centrum finns den moderna trädgården

som kretsar kring en avlång bardisk med

högt till glastaket. Bakom Gillets gamla huvudingång

öppnar sig en mysigare matsal i

grå sten, grönt och guld som dominerande

Köksmästare Toni Leskinen bär in toast

Skagen, tartarbiff och rökt rotselleri med

sellerikräm.

färger. Vid trädgårdens andra hörn öppnar

sig en dörr mot restaurangsalen mot Kaserngatan.

Där går färgerna i svart och grått

med lite mörkare ”bistro möter rockklubbstämning”

– på väggen lyser en neonskylt

med texten Welcome to the jungle.

Snacks och cocktail

Vi börjar kvällen med en runda i köket,

där köksmästaren Toni Leskinen visar oss

omkring. Han har en bakgrund på flera av

topprestaurangerna i centrum, senast jobbade

han på restaurang Espa.

Det skinande nya köket har allt en

kock kan önska sig, från stora stekbord

i skinande metall till en spansk kolgrill

och en rejäl pizzaugn. På grund av coronaläget

är det lugnt i restaurangen denna

kväll, men köket är utrustat för att kunna

betjäna alla salarna i restaurangen inklusive

Gillets fest- och möteslokaliteter. Efter

köksgranskningen väljer vi ett bord i den

ljusa trädgården och tar en titt på menyn.

Från sashimi till pizza

På samma sätt som utbudet av restaurangsalar

i olika stil och stämning är omfattande,

är menyn på Gillet i högsta grad

heltäckande. Stilmässigt handlar det om en

bistromeny, men maträtterna är plockade

från en mängd av världens kök. Det bjuds

på bland annat japansk sashimi, svensk

toast Skagen, färska ostron, spanska tapas,

italiensk pizza och amerikansk macaroni &

cheese. Det kan kännas förvirrande till en

början, men då man väl börjat välja sina

rätter finner man lätt sina favoriter.

Pizzautbudet och de färska skaldjuren

väljer vi bort denna gång och fokuserar

på några mindre snacks och tapas som

Toni Leskinen presenterar oss. Vinägerinlagda

spanska boquerones på siklöja, stekt

blomkål med japanska smaker och några

frasiga kroketter med macaroni & cheesefyllning.

Kraftiga smaker som passar fint

till en cocktail eller ett glas bubbligt.

Tartarbiff och gös med smörsås

Vi flyttar över till den egentliga menyn

som blir måltidens riktiga startskott. En

toast Skagen får godkänt även om den

rostade briochen känns lite väl mäktig.

Skivad rå sik med japansk ponzudressing

med ingefära och schalottenlök får fulla

poäng. Tartarbiffen är ren och avskalad

och fokuserar på det inhemska gårdsköttets

fina smak. En vegansk rätt med skivad rökt

rotselleri, sellerikräm och nötter är både

elegant och jordnära.

Efter de lyckade förrätterna övergår vi till

varmrätterna. En perfekt stekt gösfilé med

Conti Bossi Fedrigotti, det var gjort på Merlot och Cabernet Sauvignon och hade 8 år

på nacken. Mjukt moget, men samtidigt doft- och smakrikt. Det gjorde sig perfekt.

Som alternativ skulle jag välja en Amarone, som bra tar hand om sötman i rödvinssåsen,

eller en sydafrikansk Stellenbosch Cape Blend med fyllighet som balanserar, eller

varför inte en Châteauneuf-du-Pape?

Söt avrundning

Den söta och goda efterrätten får en fin följeslagare i den fylligt söta Beerenauslese från

Lenz Moser i Österrike. Till lite bäriga och mindre söta rätter passar en Moscato d’Asti

från Piemonte. Låg alkoholhalt (5 %), men ljuvligt aromatisk och härlig, bara som den

är. Dessertlistan innefattar även en liten osttallrik. Prova den med ett glas portvin av

typen LBV från Graham’s!

När något extra skall firas kan aftonen inledas, eller avslutas, med en flaska prestigechampagne.

Den kanske mest mytomspunna kommer från Moët & Chandon och

kallas Dom Perignon och är från år 2010. På Gillet kostar den 250 euro (185 på Alko)

vilket ger ett påslag om drygt 25 procent. Så borde fler viner säljas!

Text: Kim Björkwall

Foto: Hannes Victorzon

GILLEBLADET 1/2021 13


MAT & VIN

Gillets restaurangchef Sami Hiltunen och

köksmästare Toni Leskinen i trädgårdssalen

med bar.

knaprigt skinn och en beurre blancsås med

gräslök och lätt röksmak är ett bevis på att

köket vågar satsa på enkla, välgjorda rätter

– rentav klassiker. En skål friterad brysselkål

vid sidan om fungerar fint som enda

tillbehör. Kolgrillen har gett en rejäl bit

ytterfilé vackra grillränder och tillbehören

är även här klassiska: café de Paris-smör,

en mörk rödvinssås och friterade potatismoskroketter

– en maskulin biffportion,

kunde man säga.

Vi avslutar måltiden med en vacker version

av franska klassikern îles flottantes

(flytande öar), som är liten och söt, med

en tät vaniljsås på bottnen av tallriken.

Kundernas favoriter

Att Restaurang Gillet är en av de största restaurangsatsningarna

i Helsingfors centrum

är ett faktum. En röd tråd på restaurangen

är friheten att välja fritt hur, var och vad

man vill äta –därav menyn som plockat

friskt från de många olika världsköken.

Detta kan eventuellt kännas förvirrande,

men efter en måltid visar det sig att en annan

röd tråd är klarheten i smakerna och

goda råvaror.

Att detta är Gillets första meny och att

vissa detaljer kommer att justeras och

ändras säger köksmästaren Toni Leskinen

vara ett medvetet val, speciellt på grund av

det oförutsägbara läget för restaurangerna

denna vår. Men Leskinen vill lyfta fram

ytterligare en faktor och det är kundernas

preferenser för vilka rätter som visar sig

bli favoriter.

Gillet är vårens intressantaste restaurangöppning

i Helsingfors, även om det

stora genombrottet får vänta tills coronarestriktionerna

lättat.

Text: Kenneth Nars

Foto: Hannes Victorzon

Betjäningen och serveringen av drycker

på Gillet är anpassad efter menyns

många olika rätter.

14

GILLEBLADET 1/2021


LITTERATUR

Annika Hällsten

Kulturreporter

på Hufvudstadsbladet

Elakt och fyndigt om Akademien i kris

Herr Styvrepe och herr Svingel är ledamöter i Svenska Akademien.

Den ena av dem, herr Styvrepe är verbalt begåvad, före

detta ständig sekreterare och arg på den nuvarande ständige

sekreteraren, fru Råg. Herr Svingel är tämligen nyinvald ledamot

och chockerad över att många av Svenska Akademiens

ledamöter inte verkar vilja befatta sig med den skandal som

uppkom 2017.

I Klas Östergrens nya roman Renegater ägnas händelserna

i Svenska Akademien hösten 2017 och våren 2018 ett eget

kapitel. Alla ledamöter har anonymiserats och fått nya namn

men för den som följt med Svenska Akademiens agerande är

det inte svårt att räkna ut vem som är vem.

Kapitlet i Renegater är elakt, satiriskt och underhållande.

Också namnen på de lärda ledamöterna är fyndiga – som fru

Slok, fru Vass och herr Elm.

Svenska Akademien överlevde med nöd och näppe sin

svåra kris. Den första kvinnliga ständiga sekreteraren Sara

Danius tvingades avgå, Kulturprofilen dömdes till fängelse

för våldtäkt och hans hustru lämnade Akademien efter en

överenskommelse.

Herr Svingel (Klas Östergren själv) och ytterligare ett handfull

ledamöter lämnade självmant Akademien.

Kapitlet om Svenska Akademien upptar bara en liten del av

romanen. I själva verket återvänder Klas Östergren i Renegater

till sin forne hjälte Henry Morgan.

Vi mötte Henry Morgan första gången 1980, i Klas Östergrens

genombrottsroman Gentlemen. Den handlar om den

fiktive Klas Österrgren som på en boxningsklubb på Södermalm

möter den karismatiske Henry Morgan och flyttar in

hos honom och brodern Leo Morgan i ”en luguber lägenhet”

på Hornsgatan.

Henry Morgan är en av den svenska litteraturens mer komplexa

gestalter, upptagen av bland annat konspirationsteorier.

Gentlemen slutar med att Henry Morgan försvinner men i den

fristående fortsättningen, Gangsters, dyker han upp igen och

befinner sig då i Wien.

Debutant knep pris

Klas Östergren hör i dag till de bäst renommerade författarna

i Sverige. Han har belönats med flera pris, men har aldrig fått

Augustpriset. Många trodde att det var hans tur hösten 2020,

men de hade fel, priset gick till debutanten Lydia Sandgren

och romanen Samlade verk.

Det ironiska är att Lydia Sandgren har jämförts med Klas

Östergren. Samlade verk har beskrivits som Gentlemen för

2020-talet och fick ett lika hänfört mottagande bland läsare

och kritiker.

Samlade verk utspelar sig i Göteborg och vindlar sig framåt

från tidigt 1980-tal till nutid. Huvudpersonen heter Martin

Berg och när vi möter honom sitter han omgiven av ett eget

ofullbordat manus. Snart kastas vi tillbaka i tiden, till dagen

då Martin möter Gustav von Becker. De två blir oskiljaktiga.

Som vuxna blir Martin förlagsredaktör, men Gustav gör karriär

som hyllad bildkonstnär.

Den tredje huvudpersonen är Martins vackra hustru Cecilia.

Paret får två barn, men en dag går Cecilia ut genom dörren

och försvinner. De partier av romanen som utspelar sig i nutid

handlar om dottern Rakels letande efter sin mor.

Det fiktiva förlag, som Martin Berg jobbar på, är ett tvåmansförlag

med litterära ambitioner och påminner intressant nog

om det lilla svenska förlaget Rámus, baserat i Malmö.

Rámus förlag råkar vara Nobelprisvinnaren Louis Glücks

svenska förlag och har nu, tack vare Nobelpriset, säkrat sin

ekonomi för åtminstone några år framåt. Den senaste översättningen

av Louise Glücks tillgängliga poesi heter Meadowlands

och handlar om en skilsmässa. Meadowlands syftar den här

gången inte på ängsmarker utan på fotbollslagen New York

Giants och New York Jets arena i New Jersey.

GILLEBLADET 1/2021 15


Deckare, fakta, biografier och romantik

Stor bredd bland

Gillets författare

En resa till Ghana 1977 kom att

ha långtgående följder för journalisten

och författaren Björn

Sundell. Nu kommer boken vars

frö såddes då.

– Det var mitt livs resa, säger Björn Sundell

apropå det praktikantutbyte som förde

honom till Ghana som 23-åring.

– Jag blev fascinerad av Afrika och har

funderat länge på en roman där Afrika

är scenen. Afrikas betydelse för resten av

världen är enorm och kampen om Afrikas

själ förs mellan EU och Kina.

Fyrtiofyra år efter resan till Afrika ger

Björn Sundell våren 2021 ut kriminalromanen

Vänskapens marionetter. Romanen

handlar om ett vänskapsprojekt mellan

Finland och Sovjetunionen. Året är 1980

och de två länderna ska bygga en fabrik för

medicinsk utrustning i Ghana. Projektet

ska vara beviset på det lyckade samarbetet

mellan länderna och lokalbefolkningen

gläder sig när de vita männen rekryterar

allt fler till fabriken.

Men plötsligt går något på tok. Projektet

läggs på is och ingen vill tala om det. De

vita männen reser hem.

Fyrtio år senare cirkulerar rykten om

dödsfall på fabriken. En nitisk revisor vid

Utrikesministeriet börjar forska i vad som

egentligen hände.

I romanen Vänskapens marionetter rör

vi oss alltså på två tidsplan, dels i Ghana

på 1980-talet, dels i Finland och Ghana i

nutid. Kopplingar till verkligheten finns

men är avlägsna, enligt Sundell.

– Under Michail Gorbatjovs tid vid

makten pratades om motsvarande projekt

men de förverkligades aldrig. Man gav dem

en juridisk term, samriskföretag, och man

beslöt att dela jämnt på kostnaderna vilket

i dag är en absurd tanke, säger Sundell.

Han påpekar att synen på skuld och ansvar

i 1980-talets Finland var annorlunda

än i dag.

– Om något gick fel på 1980-talet kunde

en minister skylla ifrån sig men det är

omöjligt numera. Och Finland var verkligen

ett slutet land då.

Björn Sundell har tidigare gett ut två

romaner. Den store mannens skugga (2006)

och Brev från Kina (2009). Han gillar kriminalromaner

som erbjuder motstånd och

är inte så förtjust i mysdeckare, säger han.

Under arbetet med Vänskapens marionetter

återvände Björn Sundell till Ghana.

Vilka var de största förändringarna jämfört

med 1977?

– Befolkningsökningen. Den är snabb

och den kommer att påverka Europa eftersom

alltfler kommer att lämna Afrika.

En annan stor förändring är att 90 procent

av barnen går i grundskola och det gäller

också flickorna. Och så har vi trafiken som

är ett kaos på grund av att all offentlig

trafik saknas.

Fakta är roligast

Journalisten och författaren Staffan Bruun

Björn Sundell.

debuterade som författare för trettio år

sedan. Boken hette Givakt fru minister!

och var en biografi över Elisabeth Rehn.

Bruuns senaste bok är också en biografi

och handlar om den åländske företagaren

Anders Wiklöf.

Däremellan har Staffan Bruun skrivit

deckare, romaner, faktaböcker om Finland

och Nokia samt, tillsammans med Stefan

Lundberg, gett ut en samling humorböcker

med pärlor från satirprogrammet

Fritt fram.

Nu arbetar Staffan Bruun i en genre som

är ny för honom.

– Jag skriver en kärleksroman i historisk

miljö och det är jobbigt, säger han.

– Men faktaböcker är roliga, då kan jag

utnyttja mitt journalistiska kunnande.

Efter att i början av 1990-talet ha sneglat

på den nordiska bokmarknaden och den

succé kriminalförfattarna gjorde beslöt sig

Staffan Bruun för att testa genren.

– Jag tyckte det fanns en nisch för en

finlandssvensk deckarförfattare.

Den fiktive antihjälten, Burt Kobbat, presenterade

sig första gången i kriminalromanen

Club Domina (1992). Sammanlagt

Matts Dumell.

16

GILLEBLADET 1/2021


Anders Wiklöf och Staffan Bruun.

har Staffan Bruun skrivit elva böcker om

Burt Kobbat av vilka den senaste, Brutale

Burt, kom 2014.

Just nu längtar Staffan Bruun inte efter

att skriva en ny kriminalroman, erkänner

han

– Det känns skönt att slippa skriva om

brott. Deckare kräver mycket tankearbete

och det är inte lätt att sy ihop en intrig.

Men jag har lovat fansen att skriva ytterligare

en bok om Burt och i den ska han få

gå i pension.

I mer än trettio år har Staffan Bruun och

Stefan Lundberg gjort radioprogrammet

Fritt fram. En bok med det bästa från Fritt

fram är på gång och innehåller satir om

bland andra Juha Sipilä, Carl Haglund,

Björn Wahlroos och Harry Harkimo,

samt om vissa av dem som varit synliga

under epidemin, som Sanna Marin, Krista

Kiuru och Anna-Maja Henriksson.

För många politiker är det en dröm att

bli omnämnda i Fritt fram, avslöjar Bruun.

– En del tar kontakt och meddelar att vi

får prata hur mycket skräp som helst om

dem. Huvudsaken är att de nämns.

Medan andra inte är roade.

– Det fanns en tid när Svenska folkpartiets

ordförande markerade sitt ogillande

och utnämnde oss till ”babbeljournalister”.

Men det lugnade sig med åren.

Cafékultur och Mannerheim

Gunvor Backman är känd för att ha grundat

Café Succés på Högbergsgatan och Café

Esplanad på Norra Esplanaden, och tanken

var att fira hennes nittioårsdag med en

festskrift. Uppdraget gick till journalisten

Matts Dumell.

– Det var ett roligt uppdrag och jag blev

entusiastisk. Så det slutade med en hel

bok, konstaterar Dumell.

Boken Caféernas Esplanad. Två sekel i

stadens hjärta är en djupdykning i Helsingfors

cafékultur och utkom våren 2020.

Förutom Gunvor Backman förekommer

flera andra damer som haft betydelse för

Helsingfors caféliv i boken, som Hilma

Ekberg, Berta Fazer och Bertha Paulig.

Marskalk Gustaf Mannerheim var huvudperson

i boken När Mannerheim valde

Finland som Dumell gav ut 2017.

Nu skriver Matts Dumell en historik över

norra Esbos Marthaförening och ägnar sig

åt lokal historia. Dessutom arbetar han på

en podd med temat den svenska invandringen

österut under åren 1000–1300.

Podden ska också bli en bok.

Det handlar alltså om svenskar som

flyttade till Åland, Finland och nordvästra

Estland. Materialet består av bland annat

intervjuer med historiker och arkeologer.

Vilka fördomar avlivar du?

– En klassisk myt är att Åland var avfolkat

kring år 550 men det stämmer inte.

En annan nyhet som kommit fram är att

invandringen till Nyland inleddes tidigare

och var mer omfattande än man trott.

Invandringen var intensiv fram till dess

att pesten slog till. Bättre levnadsförhållanden,

framför allt i form av odlingsmark,

lockade inflyttarna från Sverige.

Enligt nuvarande teorier kom inflyttarna

till nordvästra Estland från Öland och

Gotland, medan inflyttarna till Åland och

Nyland kom från Roslagen och inflyttarna

till Österbotten från Västerbotten.

– Folk var inte isolerade, de seglade

konstaterar Dumell.

Författarna Björn Sundell, Staffan Bruun

och Matts Dumell är alla medlemmar i

Handelsgillet. Bland övriga Handelsgillemedlemmar,

som skrivit böcker, finns

Bo Finne, Dick Lundell och Per-Erik

Lönnfors.

Text: Annika Hällsten

GILLEBLADET 1/2021 17


GILLEAKTUELLT

Närvarande på Fiskeklubbens möte: Hans Hägg, S-O Kullberg, Sven Sundström, Henrik

G. Sundström, Bengt Broman, Claes Lagerstedt, Rolf Svanljung och Klas Weber deltog i

Fiskeklubbens möte. Övriga gammelgäddor deltog på distans.

Gammelgäddor planerade

Gammelgäddorna samlades precis innan coronarestriktionerna gjorde det omöjligt. På

agendan stod bland annat att förbereda 30-årsjubileet.

Ärkehedersgammelgäddorna Sven-Olof Kullberg och Sven Sundström höll en ingående

och detaljrik återblick på de 30 år som förflutit bland annat med tanke på en 30-års

historik. Samtidigt kallades Stig Hellbom till ärkehedersgammelgädda på sin 80-års dag.

Menyn, planerad av hedersgillekocken Henrik G. Sundström bestod av laxtartar på

skärgårdsbröd till snapsen, ärtsoppa på gröna ärter till punschen, ugnspannkaka med

glass och sylt till kaffet och jallun.

Historiker valde

Mannerheim

Måndagen den 29 mars hölls i experimentsyfte

ett distansmöte med 21 deltagare.

Mötet var en mellanform mellan diskussions-

och föredragsmöte.

Varje deltagare var ombedd att framföra

sina åsikter om de 2–3 personer i Finland

som haft störst betydelse för vårt land under

1900-talet.

Mest uppmärksammad blev Gustaf

Mannerheim, näst mest Risto Ryti och

tredje mest J-K Paasikivi. På fjärde plats

kom Paavo Nurmi.

Med beaktande av omständigheterna

lyckades mötet bra.

Kaj Nordström

Nya medlemmar

Styrelsen har antagit följande

nya medlemmar till styrelsen:

Stefan Björklund, Stig-Göran

Eriksson och Peter Österberg.

Virtuell vinprovning

Vinklubben tar nya tag för att

råda bot på den sociala tristess

som corona-viruset för med sig.

En afton i mars samlades cirka

70 av Vinklubbens medlemmar

vid sina skärmar för att virtuellt

under ledning av klubbledaren

Trolle Lindgren, prova ett vitt

och ett rött vin med föreslagna

tilltugg. Det vita var det utmärkta

Bestheim Riesling Grand

Cru från Alsace och det röda en

Bordeauxblandning från Argentina

och firman Norton. Mycket spännande att prova dessa viner till en finsk cheddarost

på getmjölk och en grottlagrad Gruyère från Kaltbach i Lucerne, Schweiz. Vi hade även

en skiva rostbiff på tallriken, som naturligtvis var god till det röda. Många ansåg att det

vita vinet var bättre än det röda, till båda ostarna.

Ett verkligt lyckat initiativ som Vinklubben snart kommer att upprepa.

Se Vinklubbens nätsida för mer info om viner och ostar samt poängbedömningar.

Kim Björkwall

Viktigt kort

I framtiden är det viktigare än någonsin

att ha med medlemskortet för ett besök på

Handelsgillet. Kortet fungerar som nyckel

både i portgången och vid dörren till Klubbrummet.

Nya kort delas ut då coronapandemin

tillåter att Gillelokaliteterna tas i bruk.

Det nya Klubbrummet med flotta möbler

och restaurerade pannåer väntar på att ta

emot medlemmar.

18

GILLEBLADET 1/2021


Havets delikatesser

Begravningsbyråer

Advokatbyråer

Frisch Haus Finland Oy

www.ayriaistukku.fi

Helsingin Hautaushuolto

Tfn 09 700 24 81

Byggföretag

Nikkilän Huolto Oy

tfn 0400 202 090

Takarbeten

Solvikin Kattohuolto Oy

erik.ettala@

solvikinkattohuolto.fi

tfn 040 579 819

Annonsförsäljning för Gillebladet

Tilinurkka Ky, Bo Gerkman

tfn 0400 449 724

bo.gerkman@tilinurkka.fi

Oy K-O Nyman

Consulting Ab

VVS planering

och övervakning

Teuvo Pakkalavägen 4,

00400 Helsingfors

tfn +358 045 806 535

Svenska småbruk

och egna hem Ab

PB 35, 10211 Ingå, Ola Westmansallé 5

tfn (09) 644 761, 040 823 5530

www.smabruk.fi

Bokslutsmöte

Torsdagen den 29 april kl. 18.00 på Handelsgillet.

Detaljerad information närmare mötet.

Styrelsen

More magazines by this user
Similar magazines