AluScan 2101
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
Mton<br />
65<br />
60<br />
55<br />
50<br />
45<br />
40<br />
35<br />
30<br />
25<br />
20<br />
15<br />
10<br />
5<br />
0<br />
1950 1960 1970 1980 1990 2000 2010 2020<br />
Fig 1.5 Världsproduktionen av aluminium åren<br />
1950–2018, exklusive omsmält skrot. Produktionen<br />
för Europa i rött.<br />
EU:s produktion av primäraluminium åren 2002–<br />
2015 (grön kurva) har med 38% färre smältverk i<br />
drift minskat. Innan krisen 2009 producerade EU<br />
över 3 Mton primäraluminium per år. I dag tillverkar<br />
EU-länderna bara 2 Mton, medan importen av göt<br />
ökar. Flera av de 16 smältverk som i dag är i drift,<br />
löper risken att stängas. www.world-aluminium.org<br />
Totalt<br />
3,16 Mton<br />
Plåt 2017<br />
Förpackning 22%<br />
Folieband 18%<br />
Transport 22%<br />
Bygg 11%<br />
Maskinkonstr. 8%<br />
Kapitalvaror 4%<br />
Återförsäljare 15%<br />
Profiler 2017<br />
Transport 24%<br />
Maskinkonstr. 10%<br />
Elektro 4%<br />
Bygg 39%<br />
Hushåll o kontor 4%<br />
Övrigt 5%<br />
Återförsäljare 14%<br />
Fig 1.6 Efterfrågan på aluminiumprofiler i Europa<br />
2017 fördelad på branscher. Källa: EAA.<br />
Totalt<br />
5,18 Mton<br />
Fig 1.7 Efterfrågan på valsat aluminium i Europa<br />
2017 fördelad på branscher. Källa: EAA.<br />
Totalt<br />
17,9 Mton<br />
Gjutgods 2017<br />
Europa 4,5 Mton<br />
Kina 6,9 Mton<br />
USA 1,7 Mton<br />
Japan 1,4 Mton<br />
Indien 1,2 Mton<br />
Mexico 0,7 Mton<br />
Sydkorea 0,6 Mton<br />
Kanada 0,2 Mton<br />
Resten 0,6 Mton<br />
Fig 1.8 Produktion av aluminiumgjutgods i världen<br />
2017 fördelad på länder. Källa: Modern Casting.<br />
• Ekonomisk produktionsteknik<br />
Aluminiums många goda egenskaper möjliggör rationell tillverkning av<br />
halvfabrikat eller komponenter. Genom profilpressning tillverkas profiler<br />
som är skräddarsydda för en viss produkt. Man kan i profilen bygga in<br />
funktioner som underlättar konstruktion och tillverkning. Plåt kan valsas<br />
i olika tjocklekar och hårdheter, och med mönstrad eller slät yta.<br />
Kokill- och pressgjutning är exempel på avancerad tillverkningsteknik.<br />
• Lätt att återvinna<br />
Aluminium är lätt att återvinna. I dag återvinns stora mängder aluminium<br />
och återvinningen ökar snabbt. Tiden mellan tillverkning och återvinning<br />
varierar mellan olika produkter. För vissa, t.ex dryckesburk ar, är<br />
den kort, några månader. För andra, t.ex aluminiumtak, kan det dröja<br />
100 år innan det skrotas. När aluminium smälts om behövs bara 5%<br />
av den energimängd som gick åt vid primärframställningen ur aluminiumoxid.<br />
1.2 Omfattande användningsområden<br />
Aluminium används inom praktiskt taget alla områden, från små, enkla<br />
bruksföremål till stora, starkt belastade konstruktioner.<br />
Transport<br />
Låg vikt, hög hållfasthet och god korrosionshärdighet är den främsta<br />
orsaken till att andelen aluminium ökat starkt i personbilar, lastbilar,<br />
bussar, tåg och fartyg. En lägre vikt hos personbilar ger lägre bränsleförbrukning<br />
och därmed mindre miljöbelastning. Minskad fordonsvikt<br />
hos lastbilar, bussar och tåg utnyttjas för högre nyttolaster. Exempel<br />
på bilkomponenter av aluminium är stötfångare, motorblock, kolvar,<br />
kylare, bränsletankar, crash-boxar, bränslepåfyllningsrör, motor huvar,<br />
dörrar och bagageluckor. Space-frame är ett modernt sätt att bygga<br />
aluminiumbilar på, fig 1.3.<br />
Mekanisk industri<br />
Formbarhet, låg vikt, hög hållfasthet och god korrosionshärdighet<br />
gör aluminium till den efter stål mest använda konstruktionsmetallen<br />
inom mekanisk industri. Förutom plåt och gjutgods använder man<br />
ofta alum iniumprofiler eftersom de möjliggör billiga och rationella<br />
konstrukt ionslösningar.<br />
Byggnadsindustri<br />
Den goda korrosionshärdigheten ger lång livslängd och låga underhållskostnader<br />
för t.ex tak, fasader, fönster och entrépartier. Inom<br />
modern arkitektur är inslaget av aluminium stort, t.ex i kombinationen<br />
profiler och glas, fig 1.2.<br />
Elektroteknik<br />
Den höga elektriska ledningsförmågan hos aluminium har stor<br />
betyd else för elektrotekniska produkter, t.ex högspänningsledningar.<br />
En alum iniumledare med samma överföringskapacitet som en<br />
kopparled are väger bara hälften så mycket. Förutom till el-ledningar<br />
används aluminium i detaljer som chassin och paneler. Den goda<br />
värmeledningsför mågan utnyttjas i kylflänsar för elektronikdelar.<br />
Förpackning<br />
För livsmedels- och läkemedelsförpackningar är kraven på vätske-,<br />
gas-, arom- och ljustäthet stora. Aluminium ger det tätaste barriärskiktet,<br />
vilket ökar innehållets livslängd och gör att det inte behöver<br />
kylas. Aluminiumfolie används ofta i kombination med plast och<br />
papp er, sk laminat. Dryckesburken är ett känt exempel på en aluminiumförpackning.<br />
Den skyddar innehållet väl och väger mindre än en<br />
tjugondel av en glasflaska. Retursystemet i Sverige har mycket hög<br />
återvinningsgrad, 85,7% under 2017 enligt Pantamera.<br />
1.3 Historik, produktions- och konsumtionsutveckling<br />
Aluminium har en mycket kort historia jämfört med järn, koppar, zink,<br />
bly och tenn. Namnet ”aluminium” härrör från 1807 då engelsmannen<br />
Sir Humphrey Davy, som tidigare hade utvunnit kalium och natrium på<br />
elektrolytisk väg, gjorde försök att ur lermineral utvinna en ny metall<br />
med hjälp av smältelektrolys. Han var så övertygad om att lermineralet<br />
6<br />
Om aluminium<br />
Aluminium Scandinavia nr 1 · Mars 2021<br />
35