julforce2020

TheForce

En The Force-produktion


The Force

Redaktörens julhälsning

Midvintertidens köld är vek

solen av molnen skymmas.

Julen utan solljus är ingen lek

ändå skall fläsk och klappar

rimmas.

Coronaviruset sätta sina spår.

Julen den blir ej som vanligt i år.

Force julnummer måste dock ut

Efter detta tryck kan året ta slut.

Står där så grå i de mörka årens

rad.

År 2020 vi ej glömma.

Vid det förra nyåret, ej för detta

vi bad.

Om ett bättre 2021 vi nu drömma.

Sektionen har av virusets framfart

prövats.

Medlemmarnas aktiviteter

berövats.

Ändå har vi alla tappert hängt i,

internätet vår överlevnadsstrategi.

julForce tjugohundratjugo är

ändock här,

en fullspäckad fin liten tidning.

Trots det dess sidomfång blygsamt

är

finns den hos er trots all spridning.

Tester av saffransbröd finns att

läsa

Ett egengjort julkryss även att

lösa

Mats Wallin är vår nya profil

Du kan till och med läsa på din

mobil.

Nu blickar vi framåt mot 2021

ett år då vi alla kan fira

Ett hundra år av kvinnlig

rösträtt

och covidimmuniteten skall

spira.

Redaktören han kvar blir ännu

ett år

planerar redan för tidning i vår.

Att jobba med Force är vansinnigt

kul.

Gott nytt år och god jul!

Jacob Granqvist

Fasett

Redaktör

Innehållsförteckning

s. 3 Ord mot ord

s. 4 The Force vetenskapsredaktion rapporterar

s. 5 Grimvalls Gåtor

s. 6 The Force stora saffransbulletest

s. 10 P-skivorna i KTH:s bibliotek

s. 11 Bystander

s. 12 Profiler på KTH - Mats Wallin

s. 15 Facit till Grimvalls Gåtor

s. 16 Resultat från sektionsvalet

s. 18 Statistik från när och fjärran

Stort tack till styret som grävde i

spargrisen och gav oss extra finansiellt

stöd till detta nummer.

Information om det här numret

Tryckt december 2020 hos US-AB.

Omslag: Joel Vållberg

Upplaga: 50 exemplar

Ansvarig utgivare: Jacob Granqvist

redaktor@f.kth.se

Foto: De flesta bilderna är tagna av människor. Resten är

snodda från internet. “Good artists borrow, great artists

steal”. Kom ihåg det när jag vinner Pulitzerpriset.

Eventuella förslag på förändringar eller till och med förbättringar

av detta nummer skickas inte alls, för tidningen är redan tryckt; du

håller den i din hand. Gällande referenser och källor till information

som finns i tidningen så har vi valt att följa Jokkmokksystemet. Det

innebär att vi inte skriver ut källorna i texterna utan samlar alla i

en lista här istället:

• bing.com

En gång i tiden var det vanligt att längre tryckta publikationer på

varselsidan lät underrätta läsaren om vilka typsnitt som har använts.

Det här är en bra vana som vi på The Force därför antar. Nästan

helt uteslutande har Gill Sans använts som sans serif-font. I vissa

fall, som här, har en kompakt version använts. När rubrikerna är

i en didone-font så är det Playfair Display och när det är en vanlig

serif-font så är det Spectral. Även i alla andra fall av serif-fontande så

är det Spectral som nyttjas.

Viktigt meddelande till allmänheten. Det har förekommit ogrundade rykten om

att den allsmäktige redaktören Jacob Granqvist skulle ha riggat valet till redaktör.

Dessa blasfemiska anklagelser är självklart ogrundad skvallerblaska och vi i The

Force tar starkt avstånd från detta. Roten till dessa rykten tros vara det avgående

styret och dess komplott att tysta den fria pressen. Till detta nummer var planerat

ett scoop om valfusk i sektionsvalet med en tillhörande 26-sidig rapport. Efter hot

om indragna medel från styret tvingades dessa artiklar strykas men det stoppar

inte oss från att publicera sanningen. Veritas molestus est till trots kommer den

alltid fram tillslut!

2


The Force

Ordf. emeritus och ordf. elect möts.

Christoffer Ejemyr, Förarlös -

avgående ordförande

Morris Eriksson, Flingsalt -

tillträdande ordförande

Vad såg du framför dig när du axlade rollen som

ordförande?

Jag förväntade mig ett fartfyllt år. Ett år där jag

satt i Konsulatet och frågorna var så många att

det blev en utmaning att hinna besvara dem. Ett

år där nämnderna hade friheten att pröva storslagna

idéer. Året blev inte i alla bemärkelser som

jag hade tänkt, men fartfyllt och lärorikt är två av

boxarna jag enkelt kan checka av.

Vad har förvånat dig i din roll som ordförande?

Något som förvånade och som var lite läskigt

till en början är insikten att du inte bara är vald

till att göra mycket arbete för och leda sektionen,

utan att du även är vald till att använda

ditt omdöme och göra värderingar. Det finns

många guider och planer som tar slut vid “ring

ordförande”, och där står du och har själv ingen

guide. Det är den del av rollen jag funnit mest utvecklande,

och som sannerligen satts på prov i år.

Tänkte du någon gång tanken “jag borde inte ha

gjort detta”?

Japp. Det ligger i allas vår natur att jämföra oss

med andra och det har funnits många stunder där

jag under året sett så mycket engagemang och så

skickligt ledarskap bland våra egna funktionärer

att jag tänkt tankar som dessa. Jag tror att det är

naturligt.

Kan du ge ett kort råd till din efterträdare?

Jobba inte ensam! Vi gör alla detta för att det är

superkul att hänga med andra medan vi jobbar

för sektionen och alla dess medlemmar. Så sitt

inte själv, jobba tätt tillsammans så blir allt 1000x

roligare!

Favoritmaten på julbordet?

Västerbottenosten. Äts i många former (stavar, på

macka, smält på gratäng, etc.), men bäst av alla är

direkt från hyvel till mun.

Nytt år ny ordförande, hur känns det att ha blivit

vald?

Mycket roligt, väldigt spännande, en gnutta

nervigt. Men framför allt roligt! Jag är ödmjuk

inför förtroendet jag fått och ser fram emot att få

hålla i klubban å sektionens vägnar i år!

Vad fick dig att söka posten som ordförande?

Ordförandes roll är att agera knytpunkt och stöd

åt funktionärerna i sektionen, att främja deras

arbete och se till att verksamheten utvecklas åt

rätt håll. Den typen av arbete tycker jag är viktigt

och utvecklande för mig, och en roll jag tror jag

kan bidra mycket till, vilket är varför jag valde att

söka.

Måla oss dina visioner för 2021!

Vi öppnar året med taggade funktionärer fyllda

med idéer och projekt. Under våren testar vi nya

aktiviteter på alla fronter och får upp ett engagemang

bland både funktionärer och medlemmar

som stannar på topp genom hela året. Till hösten

hålls en fantastisk mottagning efter vilken sektionsengagemanget

för F-21 är givet. När året är

slut är alla nöjda med sina prestationer, medlemmarna

känner att sektionen är en naturlig plats

att söka sig till för att ha roligt, må bra och hänga

med härliga personer!

Om du får önska dig en sak, vad vore det då?

Sim salabim, corona försvinn.

När vet du om ditt år som ordförande blir ett bra

år?

Jag tror att det blir vad man gör det till, så det vet

jag redan!

Favoritmaten på julbordet?

Allt kretsar kring de hemlagade köttbullarna!

3


The Force

Upptäckt av galaktiska proportioner

- ta del av genombrottet!

För femhundra år sedan, när britterna gav sig ut på världshaven för att erövra världen möttes

de av en enorm utmaning. Långa seglatser över Atlanten var hårt sjukdomsdrabbade. Männen

och kvinnorna ombord tappade tänder, blev förstoppade och drabbades av extrem trötthet. Denna

åkomma, förpassad till historien, kallas skörbjugg, eller scurvy på engelska. Ordet härrör från det

holländska ordet schaerbeek - sårig mun. Först efter det att den skotske läkaren James Lind kartlade

det faktum att citrusfrukter kunde motverka denna åkomma avtog dess negativa påverkan på västerländskt

upptäckande av världen. Idag har denna sjukdom nästan glömts bort och ses mer och mer som

ett historiskt artefakt. The Force-redaktionen har dock fått sina händer på nya vetenskapliga rön som

ifrågasätter detta tidigare faktum.

Elon Musk, den frispråkige sydafrikanen, sedan

2002 amerikansk medborgare, rymdentreprenör och

meme-ster. En av hans stora visioner för framtiden

är att ta människan till Mars. Vägen dit är kantad av

hinder där vissa är större än andra. En av de hinder

som fått alltför lite uppmärksamhet och som är

grunden till vårt scoop är fascinerande på det sättet

att den sätter oss på samma ruta som våra förfäder

för femhundra år sedan vid deras första färder ut

på världshaven. När vi nu skall embarkera ut på

rymdens hav ställs vi inför denna tidigare utdöda

sjukdom, skörbjuggen, ånyo.

Bilden är en genrebild

Vid interplanetära resor utsätts såväl passagerare som medfört material av kosmisk strålning. Denna

utvärtes strålning har en särskild inverkan på just C-vitamin. Faktum är att brist på C-vitamin är

just det som ger upphov till skörbjugg. På 1600-talet var orsaken bristen på färska grönsaker under

långa seglatser medan den på Musks första resa till mars kommer orsakas av den radioaktiva bakgrundsstrålningens

som får C-vitaminen i den medtagna fruktfikan att spjälkas.

Enligt den franske forskaren, Brispeauvit Amin, så finns ett tydligt samband mellan radioaktiv

strålning och spjälkning av C-vitamin-molekyler. Denna upptäckt är ingen särdeles ny upptäckt men

stärktes av Amins studie vid Frankrikes vitaminskapsakademi. Enligt Brispeauvit Amins kollega på

samma institution, Briste Chuk d’Homme kan man behöva odla citronträd utanpå farkosten i särskilda

växthus för att råda bot på problemet. Doktorander vid institutionen har redan börjat sätta samman

prototyper av dessa växthus, och har också namngivit innehållen i dem som “växthuskonfekten”. För

att få vatten att räcka till både besättning och växter kommer man använda så kallade maskhål. I

myllan som citronväxterna kommer att stå planterade i fyller man hål med vätskefyllda maskar. Dessa

bidrar sedan till att upprätthålla ett naturligt kretslopp i växthusen, uppger doktoranden Cheure

Bjügg.

Som ni säkert förstår vilar världens ögon på denna tidning efter att vi släpper denna nyhet. I väntan på

att Elon Musk kontaktar The Force för inkludera oss i hans team för att skicka folk till mars kommer

redaktionen fortsätta utmana vetenskapens gränser i syfte att göra rymdresor säkrare. Scientia patetica

est. The Force non gravis est!

Clémentine Vitamine

Vetenskapsskribent

4


Grimvalls Gåtor

The Force

Göran Grimvall, professor i teoretisk fysik på KTH och något av en legend bland både äldre och yngre

fysiker har i över 40 år i olika sammanhang publicerat problem med teknikanknytning. Efter det förra

numret succé återkommer han nu med yyterligare några gåtor. Denna gången på jultema!

Julepynt

Fotot visar ”årets julepynt 2006”, från Danmark. Men det är

något som inte stämmer. Vad då?

Rekordkallt

”Midvinternattens köld är hård”, skrev Viktor Rydberg i dikten

Tomten. Då kanske man vill påminna om hur kallt det var vid något

tidigare tillfälle. En dalmas påstår att han funnit en notering om att

det den 18 februari 1753 var minus 44 grader Celsius i Orsa. Hans

granne, som är intresserad av både fysik och historia, säger att detta

är helt omöjligt. Är det tänkbart att det var −44 °C i Orsa den 18

februari 1753?

Ett kalkonproblem

Hur länge skall julkalkonen steka i ugnen?

Det beror naturligtvis på ugnstemperaturen.

I ett visst fall anges att en kalkon på 3 kg tar 2

h för att bli färdigstekt vid ugnstemperaturen

180 °C, och att det tar 3 h för en kalkon på 6

kg. Hur lång tid skall man då räkna med för en

riktigt stor kalkon på 9 kg? Vi har två punkter

att extrapolera från. Problemet är att det finns

många kurvor som går genom punkterna (3

kg, 2h) och (6 kg, 3 h). En rät linje skulle till

exempel ge stektiden 1 h för en oändligt liten

kalkon. Hur använder vi informationen på

bästa sätt, om vi inte vet något mer om kalkonstekning

och värmetransport? Vad är ett sunt

ingenjörsmässigt sätt att resonera?

Facit och förklaringar till gåtorna finner ni på sida 15.

5


The Force

Heter det

Lussekatt eller Lussebulle?

Det kommer denna artikel INTE att svara på.

För oavsett vad du kallar detta gula bakverk är dess existens ett faktum. Och risken är att

även du kommer proppa i dig kopiösa mängder innan julhelgen är över. För att hjälpa dig

hitta rätt har vi i The Force, som den samhällstjänst vi är, tagit på oss den mödosamma

uppgiften att kartlägga Stockholms alla lussekatter för att en gång för alla avgöra dess vara

eller icke vara. Vi har testat sex lussekatter och fyra saffransbullar från tio olika aktörer

runt om i innerstan. Aldrig tidigare har en så omfattande studie i lussekatternas värld

genomförts av ett så litet researchteam. I och med att effekterna av att äta så mycket lussebullar

på en gång ännu är okända kommer här en varning. Detta test är utfört av

proffs i jakten på sanning, pröva inte detta hemma!

Så utförde vi testet *

Testet genomfördes med hjälp av ett handplockat

team på två personer (inkl. oss

själva) och utgick ifrån fyrenigheten hos

lussebullar:

- FORM

- FLUFFIGHET

- DOFT

- SMAK

6

* Skalorna är relativt de andra bullarna i SAMMA kategori


Svedjans bageri

The Force

PRIS: 35 kr

ADRESS: Brännkyrkagatan 88

FORM FFFFF

FLUFFIGHET FFFFF

TANKAR: Intensiv lussedoft och ordentligt med

saffran. Bra jobbat! En bulle med mycket fyllning vilken

vi tror består av mandelmassa. Väldigt god!

Lillebrors bageri

PRIS: 34 kr

ADRESS: Rörstrandsgatan 12

FORM FFFFF

FLUFFIGHET FFFFF

TANKAR: Stenugnsbakad bulle med en härlig doft av

saffran - som sig bör. Fantastiskt god och generöst stor

skapelse, som en Lussekatt och saffransbulle i ett.

Skeppsbro bageri

PRIS: 38 kr

ADRESS: Tullhus 1, Skeppsbron 21

FORM FFFFF

FLUFFIGHET F FFFF

TANKAR: En något plattare bulle som tyvärr saknar

saffransdoften. Utöver färgen känns den inte som en

saffransbulle och smakar mer söt vetebulle.

Mr Cake

PRIS: 39 kr

ADRESS: Rådmansgatan 12

FORM FFFFF

FLUFFIGHET FFFFF

TANKAR: Ett vackert bakverk sprängfyllt med en söt

och krämig smörfyllning. Distinkt behaglig saffransdoft.

Skulle nog inte passa som saffransbulle till glögg.

7


Tössebageriet

The Force

PRIS: 39 kr

ADRESS: Karlavägen 77

FORM FFFFF

FLUFFIGHET FFFFF

TANKAR: En väldigt klassisk lussekatt med härlig

saffransdoft. Hade passat perfekt till glögg. Vi hade

kanske önskat fler och större russin.

Thelins

PRIS: 33 kr

ADRESS: Flera adresser

FORM FFFFF

FLUFFIGHET FFFFF

TANKAR: Autentisk lussekatt med mycket russin och

mycket saffransmak. En fin gul glansig yta. Vi kan se

oss själva äta denna till advent.

Bröd & Salt

PRIS: 36 kr

ADRESS: Flera adresser

FORM FFFFF

FLUFFIGHET FFFFF

TANKAR: Gott med russin men annars lite av en

besvikelse. Inget spår av saffranet och smakar mer som

en vetebulle med russin. Inte prisvärd.

Hembakade lussekatter

PRIS: 0 kr

ADRESS: Hemlig ort

FORM FFFFF

FLUFFIGHET FFFFF

TANKAR: Svag trevlig doft av saffran. Aningen svag i

smaken men tillräckligt för att kallas lussekatt. Vice

redaktören ger 12/5 stjärnor. Hembakt är fint serrö!

8


ICA

PRIS: 9,90 kr

ADRESS: Flera adresser

FORM F FFFF

FLUFFIGHET F FFFF

The Force

TANKAR: Nej tack säger vi till billiga lussekatter.

Konsistens och utseende är motbjudande och bullen

smakar bara socker. Köp en kanelbulle istället.

7 Eleven

PRIS: 19 kr

ADRESS: Flera adresser

FORM F FFFF

FLUFFIGHET FFFFF

TANKAR: Även denna smakar bara socker. Troligtvis

samma deg som till alla deras andra bullar. Ofärdig, och

oerhört kompakt. Sämst.

Lussebullar

Lillebrors bageri

Svedjan bageri

Mr Cake

Skeppsbro bageri

Topplista

Vilken ska jag köpa?

Saffransbulle

Vill du ha en saffransbulle

eller lussekatt?

Lussekatter

Tössebageriet

Thelins

Hembakat

Bröd och Salt

ICA

7Eleven

Lussekatt

Ja

Vill du att den ska smaka

mycket saffran?

Nej

Ja

Behöver den vara billig?

Nej

Lillebrors bageri

Köp en kanelbulle

Tössebageriet

9


10

The Force

Parkeringsskivan i Biblioteket

En studie i mänskligt samspel

Parkeringsskivan. Att denna till synes oskyldiga kartongbit skulle vara kontroversiell kan tänkas osannolikt.

Hur skulle en parkeringsskiva kunna göra så mycket skada att forskare väljer att utlysa varningar för dessa?

The Force har talat med en expert som höjer ett varningens finger.

Det som började som ett sätt för parkeringsvakter att tjäna extra pengar i form av övertidsparkering

är numera vardag för många av oss studenter. Under 2019 införde KTH:s bibliotek ett system för att

“parkera” sin plats under en timme med motiveringen att “…denna förändring kommer göra att vi blir

kvitt studenter som på eget bevåg parkerar sin plats och på så sätt öka ordningen i tillvaron…”. Beslutet

möttes med positiv respons från både studenter och bibliotekspersonal. Men med radikala förändringar

kommer stora risker. Likt de obetjänta norska hyttene är det tilliten i systemet som upprätthåller

ordningen. Så länge den stora massan kommer överens om vad som är rätt och fel fyller parkeringsskivorna

sitt syfte. Men vad händer när gränsen för vad som är fel rubbas och personer agerar utanför

det som förväntas av dem? Hur lång tid tar det innan det som tidigare setts som tabu blir en nödvändig

åtgärd för att själv ta sig fram i ett system vars grundpelare vacklar?

I sin studie från 1996 skriver S. Parker, fil. dr. i beteendeekonomi vid Linköpings universitet, om konsekvenserna

vid implementering av parkering för slutna system. Denne behandlar specifikt en händelse

som inträffade år 1987 på stadsbiblioteket i München där ett liknande system som det på KTH snabbt

ledde till oroligheter mellan besökarna. Vittnen till händelsen som senare skulle dubbas slaget om

Östra Flygeln beskriver hur det hela snabbt utvecklades

till total anarki. Initialt skedde en kapprustning av

pskiveutrustning vars like inte skådats av människan

sedan rymdkapplöpningen. När sedan självförflyttande

AI-skivor inte längre räckte till och Moores lag för

p-skivor hade upphört vidtog det totala kriget. Fåtöljer

byggdes om till skyttevärn och sudd utbyttes mot små

självutlösande kärnvapen. Kort senare valde bibliotekspersonalen

att avveckla systemet till följd av en

“oroande utveckling”.

Bild från de första dagarna efter pskivornas införande i München 1987

I rapporten beskriver Parker hur dessa system har en så kallad “Breaking point”

då reglerna slutar gälla och den totala anarkin tar vid. I fallet vid stadsbiblioteket

i München var det en utbytesstudent som börja töja på reglerna för

parkering och medtog sin egna radiostyrda pskiva. Efter detta var pskivekapplöpningen

igång, och sen gick det som det gick.. Gång på gång understryker

han riskerna med avsaknaden av ett regelverk som hindrar människor från att ta

lagen i egna händer och går så långt som att kalla det “… ett spel utan konsekvenser…

”.

I ett mail till The Force uttrycker han djup besvikelse över bibliotekets beslut att införa parkeringsskivor

“Det är för mig obegripligt hur en institution som KTH kan vara så likgiltiga till detta. Om inga

åtgärder tillsätts inom en snar framtid handlar det inte om huruvida katastrofen kommer utan när den

kommer.”

The Force tar mycket hårt på dessa uppgifter och planerar sätta press på biblioteket om att en omedelbar

förändring bör göras. Redaktionen har sökt Sigbritt Karlsson, rektor vid KTH, som ej valt att

kommentera.

Martin Andrae

Vice redaktör

Fasett


The Force

Ansvarig för konstverket “Ett tomt KTH” - Martin Andrae, Fasett 11


The Force

En norrlänning i Stockholm

12

Mats Wallin i Val di Fiemme nära målgången till Marcialonga som han har åkt några gånger.

21-faldig vasaloppsåkare, gitarrist

och professor i teoretisk fysik.

The Force har äran att presentera

Mats Wallin som vår senaste gäst

till “Profiler på KTH”. Vi träffade

honom över Zoom där han gavs

möjligheten att måla ett porträtt

av sig själv.

Vi börjar intervjun i Umeå.

Fastän Mats Wallin föddes i

Uppsala, där hans far verkade

vid universitet, flyttade familjen

redan under Wallins unga år

till Umeå, där det år 1965 hade

anlagts ett nytt universitet. Han

kommer från en Luleåsläkt,

så återflytten norrut tedde sig

naturligt. Om Umeå har Wallin

endast goda saker att säga. Det

var här han växte upp och gick

i skola, såväl grundskola och

gymnasium som universitet.

“Det är en fantastisk stad”, säger

han och beskriver universitetets

tillkomst som ett upplivande

tillskott till en tidigare sömnig

småstadsidyll.

Mats Wallin kommer från

en tydligt matematikpräglad

bakgrund. Hans far som är

matematiker hade ofta gästande

matematiker från när och

fjärran under Wallins ungdom

vilket gjorde att han fick

kontakt med akademin tidigt.

När jag frågar Mats Wallin om

det alltid var självklart att söka

sig till studier inom fysikämnet

så svarar han dock snabbt att

“ingenting är självklart”. Sedan

berättar han en liten anekdot

från sin barndom. Wallins farfar

arbetade som försvarsadvokat

och när han av sina barnbarn,

fick frågan om vad man skulle

studera svarade han tydligt. “Bli

inte jurister, det är bara bråk.

Studera stjärnorna i stället.”

Detta är ett av flera bidrag

som fick Mats Wallin att välja

fysikspåret. När jag frågar Mats

Wallin om det fanns något annat

särskilt som gjorde att det blev

just fysik nämner han en bok

av Tor Ragnar Gerholm, vid

namn “Fysiken och människan”.

Efter denna stora läsupplevelse

i slutet av gymnasiet skrev han

sitt specialarbete om relativitetsteori

för att därefter fortsätta

med högre fysikstudier.

“Bli inte

jurister,

det är bara

bråk. Studera

stjärnorna i

stället.”

Ganska snart in i intervjun når

vi fram till en av Mats Wallins

stora förebilder, hans pappa. Det

är med en varm och bestämd

stämma som han beskriver

fadern och dennes kapacitet att

föra vidare matematiken till sonen

Wallin. “Han lärde mig allt

jag kan”, säger han och tillägger

sedan ödmjukt “vilket visserligen

inte är särskilt mycket”. Han

nämner även en gymnasielärare

som satte intryck. Efter en lång

härledning på tavlan vänder sig

läraren mot klassrummet och

utbrister “det här blev inte till-


The Force

räckligt vackert” och sen vände

han tillbaka och suddade ut det

hela för att börja om. I detta såg

Wallin en fascinerande strävan

efter att få fram det underliggande

vackra i vetenskapen, likt

när man lyssnar till ett musikstycke

eller beskådar en vacker

tavla. “Om man lyckas förmedla

något av det så har man ändå

bidragit lite grann”, menar han.

Efter gymnasiet gick Mats Wallin

vidare till Umeå universitet

för att där studera fysikerprogrammet.

Senare doktorerade

i teoretisk fysik vid samma

lärosäte. Efter att ha doktorerat

i Umeå for Mats Wallin på postdoc

till Indiana University. De

två år som han tillbringade där

beskriver han som mycket viktiga

för sin karriär. Att det blev

just Indiana University hade

flera anledningar. En av dessa

var för att hamna relativt nära

sin fru som samtidigt gjorde sin

postdoc i St Louis, 3 timmars

bilväg från Indiana (I-70 - en väg

som Mats Wallin intygar att han

kört många gånger). I Indiana

forskade han under en inspirerande

professor, Steve Girvin,

som han hade träffat på en

internationell fysikkonferens i

Los Angeles. Han beskriver den

amerikanska lärmiljön mycket

entusiastiskt. Han menar främst

att man i USA har en helt annan

“pionjäranda och framåtanda

som vi inte matchar här”. Vidare

är prioriteringarna på lärosätena

i USA lite omvända mot de

svenska förhållandena. Här i

Sverige läggs stor pengar på fina

byggnader och välrenoverade

lokaler medan man i USA lägger

stora pengar på forskningen och

inhyser personal i gamla slitna

hus. Bra byggnader i all ära

men här tycker Wallin att det

finns en felprioritering i Sverige

kontra USA.

Mot slutet av sin postdoc tid,

sittandes i sitt trånga kontor

(tidigare sopskrubb), får Mats

Wallin ett samtal från Göran

Grimvall där han tipsar honom

om att söka en tjänst på fysikinstitutionen

som forskarassistent

på KTH. När han sedan dagen

efter får en upprepad förfrågan

från KTH beslutar han sig för

att söka tjänsten. Det är där och

då som Wallins karriär på KTH

tar vid.

Då intervjuobjektet är en

namnkunnig föreläsare på KTH

frågar jag honom den naturliga

frågan var detta undervisande

tog sin början. Han berättar då

att det redan från början ingick

undervisning i hans tjänst. En av

de första kurserna han höll i var

vektoranalysen, då för farkost

och fysik tillsammans. Oviss om

vad som väntade honom steg

han in i en proppfylld Alfvénsal.

300 studenter i publiken var

något av en chock i relation till

den klass på 30 personer som

han själv hade gått i på Umeå

universitet. Det gick dock vägen

och gav honom en möjlighet

att studera vågfenomen när

dåliga skämt bredde sig ut över

salen, berättar han förnöjt. Efter

det har han fortsatt och är för

tillfället föreläsare i bland andra

kurserna termodynamik och

teoretisk fysik.

Jag frågar honom om vad det

hemliga receptet till hans

populära föreläsningar är. Han

menar att det bygger på två

grundpelare. Den första går ut

på att förklara så lätt att han

själv förstår och den andra att

det ska synas att det han gör

är roligt. Ett stående inslag i

den termodynamikkurs som

Mats Wallin lär ut är de många

experiment som för ämnet

närmare verkligheten. Efter en

tvåtimmars genomgång av en

termodynamisk process kan den

avslutande demonstrationen få

allting att fall på plats. “Det där

var någonting jag plockade upp

från min postdoc-tid i USA”. För

trots det att Mats Wallin själv är

teoretisk fysiker är han förtjust

i att utföra dessa praktiska

demonstrationer av teoretiska

fenomen.

Som svar på min klassiska fråga,

“Vad säger du om jag säger

teknisk fysiker?” svarar Wallin

efter en stunds eftertanke att

han är väldigt glad att undervisa

tekniska fysiker. “De gillar det

de får, och det är inte någon

självklarhet”, framhäver Wallin.

Han förklarar att alla studenter

på alla program så klart ställer

frågan “kommer det här på

tentan?”, en överlevnadsfråga

menar han. Men påståendet “det

här vill jag inte lära mig för det

här kommer jag inte ha nytta

av” - den attityden har han inte

stött på hos tekniska fysiker.

Hos den tekniska fysikern finns

en evig vetgirighet.

“Det är ju bara

att gilla läget.

Ingen vill ha

det här, alla

vill tillbaks till

att träffa studenter”

“Det är ju bara att gilla läget.

Ingen vill ha det här, alla vill

tillbaks till att träffa studenter”

Detta är Wallins inledande svar

när jag frågar om hur covid

upplevs av honom själv och

av hans kollegor. Sedan pekar

han dock på att undervisningen,

trots covid, har fungerat

fortsatt bra. Betygen i den

senaste omgången av termodynamikkursen

var till och med

bättre än vanligt (en tenta som

skrevs i sal). Han spekulerar

i att bristen på studentliv har

13


14

Mats Wallin på sitt kontor i Alba Nova

gjort att studenterna kanske har

haft, frivilligt eller ej, mer tid än

vanligt att lägga på studierna.

Vidare frågar jag honom om

de inspelade föreläsningarnas

vara eller icke vara. För Wallin

har det varit en självklarhet att

lägga upp inspelningar av sina

föreläsningar. “Det är bara att

trycka på en knapp så spelas det

in”, framställer han det själv.

Detta element, möjligheten att

gå tillbaka och repetera innehållet

från tidigare föreläsningar

ser han som ett av de bästa tillskotten

till undervisningen som

covid har medfört, något han

tycker bör medtas när vi återgår

till det normala.

Utöver undervisningen

The Force

bedriver han också forskning

på området kondenserade

materiens fysik. Jag bad

honom förklara med breda

penseldrag vad det han forskar

om handlar om. I ett nötskal

handlar forskningen om att hitta

nya egenskaper hos kondensat

som inte finns hos isolerade

atomer eller molekyler. Som

ett enkelt exempel ger han

kopparatomen som i enskilt

atomärt tillstånd har alla sina

elektroner tätt bundna till sig

men i ett kondensat blir en god

elektrisk ledare. “Helheten är

mer än summan av beståndsdelarna”,

ger han som devis för

vetenskapsområdet. Eller på

engelska, som det av den amerikanske

teoretiska fysikern PW.

Mats Wallin

Född: Uppsala, 1961

Bor: Täby

Favoritkraft:

Coulombväxelverkan i två dimensioner

(“den är logaritmisk och det

gillar jag”)

Yrke:

Professor i teoretisk fysik, och från

årsskiftet föreståndare för Alba

Nova

Favoriträtt:

Spaghetti i alla former

Favoritvetenskapsman:

P.A.M. Dirac

Vad läser du just nu:

Harens år - Arto Paasilinna

TV-serierekommendation:

The Queens Gambit (redaktören

sitter för tillfället och strecktittar)

Anderson myntade, “More is

different”. I kontrast till reduktionismen

som studerar de allt

mindre beståndsdelarna studerar

kondenserade materiens

fysik de emergenta fenomen, de

fenomen som uppstår vid sammansättning

av växelverkande

partiklar som finns i fysiken.

Kondenserade materiens fysik

är fysikens största vetenskapsområde

och är grundbulten i

modern teknik. Ett exempel på

detta är transistorns uppkomst

1947 vilket var ett resultat av

grundforskning om halvledare

som då var något exotiskt och

okänt. Mats Wallins egna bidrag

till forskningen handlar bland

annat om datamodellering av

olika fysikaliska processer.

Om du tycker att detta låter

intressant så rekommenderar

han att man söker sig till masterprogrammet

i teoretisk fysik

och senare ägnar sitt ex-jobb

åt ämnet. Att löpa linan ut vore

sedan också att ansöka om doktorandtjänst

på institutionen på


teoretisk fysik, något som Mats

Wallin rekommenderar varmt.

“Vad gör KTH speciellt anser

du?”, frågar jag. “Det bästa med

KTH är studenterna. Att vara

lärare på teknisk fysik är det

som är mest inspirerande och

det som ger mig mest personlig

tillfredsställelse. “, svarar Wallin

lidelsefullt. Han framhäver

att KTH är en fenomenal

arbetsplats. Kollegorna och

arbetsmiljön är honom väl till

lags. Att forska vid KTH ger

också mycket goda möjligheter

till internationella samarbeten.

Tack vare nobelpriset vill utländska

forskare gärna komma

till KTH och Stockholm. “Alla

är intresserade av oss, och framförallt

av att komma hit. KTH

står sig bra”, säger han.

När jag frågar om något som

han är kritisk mot så tvekar han

först men säger sedan att det

kanske vore välkommet stärka

grundvetenskapernas ställning

på KTH. Detta skulle kunna

The Force

bidra till bättre verksamhet och

ranking, och måhända framtida

nobelpris. Vidare påpekar

han ett annat problematiskt

område där Sverige avviker från

utlandet, nämligen att lönen för

universitetslärartjänster ofta

förutsätts delfinansieras genom

externa anslag.

Slutligen frågar jag Mats Wallin

om vad han gör när han inte är

på KTH och arbetar. Fritidsintressen

har han flera. Bland annat

ser han efter sommarstugan

på en ö i Roslagen eller bygger

elgitarrer med en av sönerna, ett

intresse som vuxit ur det egna

gitarrspelandet. Han motionerar

även flitigt och brukar göra den

svenska klassikern. Förra året

sprang han sin första stockholm

marathon. Han är även en flitig

längdskidåkare och har åkt

Öppet Spår inte mindre än 21

gånger, och planerar att skida

Vasaåket i vår om inte pandemin

sätter stopp för det hela.

Mats Wallin är en mycket passionerad

person. Han har många

strängar på sin lyra, eller snarare

gitarr, och uppvisar dessa

om det så är när han simulerar

olika fysikaliska processer i

forskning, förevisar adiabatisk

kylning med ett experiment för

en grupp fysiker eller skidar

Vasaloppet genom Dalarnas

skogar. En passion som tränger

igenom och inspirerar till egna

initiativtaganden. Han talar

mycket om sina egna förebilder

och deras betydelse för hans

egen utveckling. Jag tror att han,

medvetet eller ej har lyckats

med att själv nu bli en förebild

för sin egen omgivning.

Jacob Granqvist

Fasett

Vem vill du veta mer om på KTH?

Maila redaktionen på redaktor@f.

kth.se med dina förslag till framtida

intervjuertill “Profiler på KTH”!

Facit till Grimvalls gåtor

Julepynt

Det är uppenbart att pyntet är inspirerat av en

snöflinga, vilket också framgår av texten på den ask

pyntet låg i. Men konstnären har tagit sig stor frihet.

Kristallformen i en snöflinga är alltid sexkantig, så som

det till exempel korrekt visas på varningsskylten.

Rekordkallt

Ja, det är teoretiskt omöjligt, inte för att man kanske

saknade lämplig termometer (kvicksilver fryser till

exempel vid −39 °C) utan för att dagen 18 februari

1753 inte existerat i Orsa. Detta år övergick Sverige till

den gregorianska kalendern, och 17 februari följdes av

1 mars. I den julianska kalendern fanns en skottdag

vart fjärde år. Med tiden kom vårdagjämningen att

förskjutas i förhållandena till årstiderna, eftersom ett år

inte är exakt 365,25 dygn utan 365,2422 dygn. Detta

tar man hänsyn till i den gregorianska kalendern, där

årtal som är hela hundratal inte blir skottår, utom då de

är jämnt delbara med 400. Alltså var år 2000 skottår,

men inte 1900.

Ett kalkonproblem

I många ingenjörssammanhang kan man utnyttja att

”i ett log-log-diagram blir nästan allt en rät linje –

åtminstone approximativt”. I vårt fall kan vi skriva

t = a M b

där a och b är konstanter och M är kalkonens massa.

Det ger ln t = ln a + bln M, dvs en rät linje i log-logdiagrammet.

(Ett resonemang med 10-logaritmen istället

för naturliga logaritmen gör ingen principiell skillnad.)

Dividera sambandet ovan ledvis för de två datapunkterna.

Vi får (3/2) = 2b, som ger b = ln(3/2)/ln2 = 0,59.

Då blir stektiden för 9kg-kalkonen 2(9/3)b h = 3,8 h.

En linjär extrapolation av värdena (3 kg, 2h) och (6

kg, 3h) ger stektiden 4 h, dvs en något för lång tid och

därför kanske också en något för torr kalkon. Men med

tanke på hur osäkra våra indata är bör man inte lita på

klockan utan använda en bra stektermometer.

Ett något bättre resonemang kan gå så här. Värmeinträngningen

i kalkonen beror på köttets termiska

diffusivitet a (SI-enhet m2/s). Vi söker en tid t, som beror

av kalkonens storlek. Utryck den storleken i en karakteristisk

längd L (SI-enhet m). Enda sättet att kombinera

ihop termiska diffusiviteten a och längden L så att man

får ett svar med dimensionen tid är att den sökta tiden

varierar som en konstant gånger L2/a. Men kalkonens

massa M varierar som L3. I denna modellbeskrivning av

värmeinträngning, som är realistisk för många fall inom

matlagning, varierar alltså stektiden (koktiden) som M

2/3 för födoämnen av samma slag och lika geometrisk

form. Exponenten 2/3 är inte så långt från vår enkla

dataanpassning, som gav b = 0,59.

15


The Force

Vi har ett resultat!

Nu är förtidsvalet för 2021 avklarat. Under val-SM röstades ytterligare

tre personer in på olika poster genom fyllnadsvalet. Alla

dessa presenteras nedan.

Ordförande

Morris Eriksson

Vice ordförande

Rebecca Remling

Kassör

Gustav von Knorring

Ledamot

Moa Ingvast

Ledamot

Samuel Eriksson Lidbrink

Studiesocial ledamot

Tobias Gabi Goobar

Ledamot

Cecilie Holmen

Webmaster

Christoffer Ejemyr

Klubbmästare

Björn Thiberg

Klubbmästare

Frida Grönberg

Klubbmästare

Astrid Schöldström

Jämställdhetsnämndens ordförande

Isabell Weinberg-Krakowski

Näringslivsnämndens ordförande

Albert Sund Aillet

16


The Force

Föhsare

Evelina Stenseth

Föhsare

Jonathan Jilg

Föhsare

Frida Ekner

Fadderist

Alex Hamben

Fadderist

David Ye

Fadderist

Adam Steif

Fadderist

Felix Bengtsson

Lokalnämndens ordförande

Vivianne Manlai

Chargé d’Affairs

Nicole Hedblom

Revisor

Hanna Lindahl

Revisor

Gabriel Bengtsson

Redaktör

Jacob Granqvist

Internationella nämndens ordförande

Josefin Stenberg

Studienämndens ordförande

Olle Sundberg

Programansvarig student

Teknisk matematik

Linnéa Gyllberg

Programansvarig student

Teknisk fysik

Theo Ingelstam

17


The Force

Statistik i kubik

Vad mer lämpligt än lite statistik för att pigga upp stämningen kring julbordet?

Redaktionen har i sin oändliga barmhärtighet sammanställt några av

de viktigaste data där finns att tillgå för tillfället. Källor finns men redovisas

på annan plats.

Antal “sålda” nummer av julForce 2020 efter årskurs (kl. 21:24, 13/12)

Utvecklingen av KTH:s ranking enligt Times Higher Education

(2016 uttalar KTH målet att bli topp 50 till 2027)

18


The Force

Soltimmar i december (fram till lucia)

Resultat HP HT2019 vs HT2020

19


Tryckkostnad: 20:-

Vet du vilket ord bokstäverna i de rosa

rutorna bildar? Du som skickar in rätt svar först

får ett pris. Svara till redaktor@f.kth.se för chans

till vinst.

Korsordskonstruktör: Anton Finnson, Fuskbygge

More magazines by this user
Similar magazines