julforce2020
En The Force-produktion
En The Force-produktion
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
The Force
Redaktörens julhälsning
Midvintertidens köld är vek
solen av molnen skymmas.
Julen utan solljus är ingen lek
ändå skall fläsk och klappar
rimmas.
Coronaviruset sätta sina spår.
Julen den blir ej som vanligt i år.
Force julnummer måste dock ut
Efter detta tryck kan året ta slut.
Står där så grå i de mörka årens
rad.
År 2020 vi ej glömma.
Vid det förra nyåret, ej för detta
vi bad.
Om ett bättre 2021 vi nu drömma.
Sektionen har av virusets framfart
prövats.
Medlemmarnas aktiviteter
berövats.
Ändå har vi alla tappert hängt i,
internätet vår överlevnadsstrategi.
julForce tjugohundratjugo är
ändock här,
en fullspäckad fin liten tidning.
Trots det dess sidomfång blygsamt
är
finns den hos er trots all spridning.
Tester av saffransbröd finns att
läsa
Ett egengjort julkryss även att
lösa
Mats Wallin är vår nya profil
Du kan till och med läsa på din
mobil.
Nu blickar vi framåt mot 2021
ett år då vi alla kan fira
Ett hundra år av kvinnlig
rösträtt
och covidimmuniteten skall
spira.
Redaktören han kvar blir ännu
ett år
planerar redan för tidning i vår.
Att jobba med Force är vansinnigt
kul.
Gott nytt år och god jul!
Jacob Granqvist
Fasett
Redaktör
Innehållsförteckning
s. 3 Ord mot ord
s. 4 The Force vetenskapsredaktion rapporterar
s. 5 Grimvalls Gåtor
s. 6 The Force stora saffransbulletest
s. 10 P-skivorna i KTH:s bibliotek
s. 11 Bystander
s. 12 Profiler på KTH - Mats Wallin
s. 15 Facit till Grimvalls Gåtor
s. 16 Resultat från sektionsvalet
s. 18 Statistik från när och fjärran
Stort tack till styret som grävde i
spargrisen och gav oss extra finansiellt
stöd till detta nummer.
Information om det här numret
Tryckt december 2020 hos US-AB.
Omslag: Joel Vållberg
Upplaga: 50 exemplar
Ansvarig utgivare: Jacob Granqvist
redaktor@f.kth.se
Foto: De flesta bilderna är tagna av människor. Resten är
snodda från internet. “Good artists borrow, great artists
steal”. Kom ihåg det när jag vinner Pulitzerpriset.
Eventuella förslag på förändringar eller till och med förbättringar
av detta nummer skickas inte alls, för tidningen är redan tryckt; du
håller den i din hand. Gällande referenser och källor till information
som finns i tidningen så har vi valt att följa Jokkmokksystemet. Det
innebär att vi inte skriver ut källorna i texterna utan samlar alla i
en lista här istället:
• bing.com
En gång i tiden var det vanligt att längre tryckta publikationer på
varselsidan lät underrätta läsaren om vilka typsnitt som har använts.
Det här är en bra vana som vi på The Force därför antar. Nästan
helt uteslutande har Gill Sans använts som sans serif-font. I vissa
fall, som här, har en kompakt version använts. När rubrikerna är
i en didone-font så är det Playfair Display och när det är en vanlig
serif-font så är det Spectral. Även i alla andra fall av serif-fontande så
är det Spectral som nyttjas.
Viktigt meddelande till allmänheten. Det har förekommit ogrundade rykten om
att den allsmäktige redaktören Jacob Granqvist skulle ha riggat valet till redaktör.
Dessa blasfemiska anklagelser är självklart ogrundad skvallerblaska och vi i The
Force tar starkt avstånd från detta. Roten till dessa rykten tros vara det avgående
styret och dess komplott att tysta den fria pressen. Till detta nummer var planerat
ett scoop om valfusk i sektionsvalet med en tillhörande 26-sidig rapport. Efter hot
om indragna medel från styret tvingades dessa artiklar strykas men det stoppar
inte oss från att publicera sanningen. Veritas molestus est till trots kommer den
alltid fram tillslut!
2
The Force
Ordf. emeritus och ordf. elect möts.
Christoffer Ejemyr, Förarlös -
avgående ordförande
Morris Eriksson, Flingsalt -
tillträdande ordförande
Vad såg du framför dig när du axlade rollen som
ordförande?
Jag förväntade mig ett fartfyllt år. Ett år där jag
satt i Konsulatet och frågorna var så många att
det blev en utmaning att hinna besvara dem. Ett
år där nämnderna hade friheten att pröva storslagna
idéer. Året blev inte i alla bemärkelser som
jag hade tänkt, men fartfyllt och lärorikt är två av
boxarna jag enkelt kan checka av.
Vad har förvånat dig i din roll som ordförande?
Något som förvånade och som var lite läskigt
till en början är insikten att du inte bara är vald
till att göra mycket arbete för och leda sektionen,
utan att du även är vald till att använda
ditt omdöme och göra värderingar. Det finns
många guider och planer som tar slut vid “ring
ordförande”, och där står du och har själv ingen
guide. Det är den del av rollen jag funnit mest utvecklande,
och som sannerligen satts på prov i år.
Tänkte du någon gång tanken “jag borde inte ha
gjort detta”?
Japp. Det ligger i allas vår natur att jämföra oss
med andra och det har funnits många stunder där
jag under året sett så mycket engagemang och så
skickligt ledarskap bland våra egna funktionärer
att jag tänkt tankar som dessa. Jag tror att det är
naturligt.
Kan du ge ett kort råd till din efterträdare?
Jobba inte ensam! Vi gör alla detta för att det är
superkul att hänga med andra medan vi jobbar
för sektionen och alla dess medlemmar. Så sitt
inte själv, jobba tätt tillsammans så blir allt 1000x
roligare!
Favoritmaten på julbordet?
Västerbottenosten. Äts i många former (stavar, på
macka, smält på gratäng, etc.), men bäst av alla är
direkt från hyvel till mun.
Nytt år ny ordförande, hur känns det att ha blivit
vald?
Mycket roligt, väldigt spännande, en gnutta
nervigt. Men framför allt roligt! Jag är ödmjuk
inför förtroendet jag fått och ser fram emot att få
hålla i klubban å sektionens vägnar i år!
Vad fick dig att söka posten som ordförande?
Ordförandes roll är att agera knytpunkt och stöd
åt funktionärerna i sektionen, att främja deras
arbete och se till att verksamheten utvecklas åt
rätt håll. Den typen av arbete tycker jag är viktigt
och utvecklande för mig, och en roll jag tror jag
kan bidra mycket till, vilket är varför jag valde att
söka.
Måla oss dina visioner för 2021!
Vi öppnar året med taggade funktionärer fyllda
med idéer och projekt. Under våren testar vi nya
aktiviteter på alla fronter och får upp ett engagemang
bland både funktionärer och medlemmar
som stannar på topp genom hela året. Till hösten
hålls en fantastisk mottagning efter vilken sektionsengagemanget
för F-21 är givet. När året är
slut är alla nöjda med sina prestationer, medlemmarna
känner att sektionen är en naturlig plats
att söka sig till för att ha roligt, må bra och hänga
med härliga personer!
Om du får önska dig en sak, vad vore det då?
Sim salabim, corona försvinn.
När vet du om ditt år som ordförande blir ett bra
år?
Jag tror att det blir vad man gör det till, så det vet
jag redan!
Favoritmaten på julbordet?
Allt kretsar kring de hemlagade köttbullarna!
3
The Force
Upptäckt av galaktiska proportioner
- ta del av genombrottet!
För femhundra år sedan, när britterna gav sig ut på världshaven för att erövra världen möttes
de av en enorm utmaning. Långa seglatser över Atlanten var hårt sjukdomsdrabbade. Männen
och kvinnorna ombord tappade tänder, blev förstoppade och drabbades av extrem trötthet. Denna
åkomma, förpassad till historien, kallas skörbjugg, eller scurvy på engelska. Ordet härrör från det
holländska ordet schaerbeek - sårig mun. Först efter det att den skotske läkaren James Lind kartlade
det faktum att citrusfrukter kunde motverka denna åkomma avtog dess negativa påverkan på västerländskt
upptäckande av världen. Idag har denna sjukdom nästan glömts bort och ses mer och mer som
ett historiskt artefakt. The Force-redaktionen har dock fått sina händer på nya vetenskapliga rön som
ifrågasätter detta tidigare faktum.
Elon Musk, den frispråkige sydafrikanen, sedan
2002 amerikansk medborgare, rymdentreprenör och
meme-ster. En av hans stora visioner för framtiden
är att ta människan till Mars. Vägen dit är kantad av
hinder där vissa är större än andra. En av de hinder
som fått alltför lite uppmärksamhet och som är
grunden till vårt scoop är fascinerande på det sättet
att den sätter oss på samma ruta som våra förfäder
för femhundra år sedan vid deras första färder ut
på världshaven. När vi nu skall embarkera ut på
rymdens hav ställs vi inför denna tidigare utdöda
sjukdom, skörbjuggen, ånyo.
Bilden är en genrebild
Vid interplanetära resor utsätts såväl passagerare som medfört material av kosmisk strålning. Denna
utvärtes strålning har en särskild inverkan på just C-vitamin. Faktum är att brist på C-vitamin är
just det som ger upphov till skörbjugg. På 1600-talet var orsaken bristen på färska grönsaker under
långa seglatser medan den på Musks första resa till mars kommer orsakas av den radioaktiva bakgrundsstrålningens
som får C-vitaminen i den medtagna fruktfikan att spjälkas.
Enligt den franske forskaren, Brispeauvit Amin, så finns ett tydligt samband mellan radioaktiv
strålning och spjälkning av C-vitamin-molekyler. Denna upptäckt är ingen särdeles ny upptäckt men
stärktes av Amins studie vid Frankrikes vitaminskapsakademi. Enligt Brispeauvit Amins kollega på
samma institution, Briste Chuk d’Homme kan man behöva odla citronträd utanpå farkosten i särskilda
växthus för att råda bot på problemet. Doktorander vid institutionen har redan börjat sätta samman
prototyper av dessa växthus, och har också namngivit innehållen i dem som “växthuskonfekten”. För
att få vatten att räcka till både besättning och växter kommer man använda så kallade maskhål. I
myllan som citronväxterna kommer att stå planterade i fyller man hål med vätskefyllda maskar. Dessa
bidrar sedan till att upprätthålla ett naturligt kretslopp i växthusen, uppger doktoranden Cheure
Bjügg.
Som ni säkert förstår vilar världens ögon på denna tidning efter att vi släpper denna nyhet. I väntan på
att Elon Musk kontaktar The Force för inkludera oss i hans team för att skicka folk till mars kommer
redaktionen fortsätta utmana vetenskapens gränser i syfte att göra rymdresor säkrare. Scientia patetica
est. The Force non gravis est!
Clémentine Vitamine
Vetenskapsskribent
4
Grimvalls Gåtor
The Force
Göran Grimvall, professor i teoretisk fysik på KTH och något av en legend bland både äldre och yngre
fysiker har i över 40 år i olika sammanhang publicerat problem med teknikanknytning. Efter det förra
numret succé återkommer han nu med yyterligare några gåtor. Denna gången på jultema!
Julepynt
Fotot visar ”årets julepynt 2006”, från Danmark. Men det är
något som inte stämmer. Vad då?
Rekordkallt
”Midvinternattens köld är hård”, skrev Viktor Rydberg i dikten
Tomten. Då kanske man vill påminna om hur kallt det var vid något
tidigare tillfälle. En dalmas påstår att han funnit en notering om att
det den 18 februari 1753 var minus 44 grader Celsius i Orsa. Hans
granne, som är intresserad av både fysik och historia, säger att detta
är helt omöjligt. Är det tänkbart att det var −44 °C i Orsa den 18
februari 1753?
Ett kalkonproblem
Hur länge skall julkalkonen steka i ugnen?
Det beror naturligtvis på ugnstemperaturen.
I ett visst fall anges att en kalkon på 3 kg tar 2
h för att bli färdigstekt vid ugnstemperaturen
180 °C, och att det tar 3 h för en kalkon på 6
kg. Hur lång tid skall man då räkna med för en
riktigt stor kalkon på 9 kg? Vi har två punkter
att extrapolera från. Problemet är att det finns
många kurvor som går genom punkterna (3
kg, 2h) och (6 kg, 3 h). En rät linje skulle till
exempel ge stektiden 1 h för en oändligt liten
kalkon. Hur använder vi informationen på
bästa sätt, om vi inte vet något mer om kalkonstekning
och värmetransport? Vad är ett sunt
ingenjörsmässigt sätt att resonera?
Facit och förklaringar till gåtorna finner ni på sida 15.
5
The Force
Heter det
Lussekatt eller Lussebulle?
Det kommer denna artikel INTE att svara på.
För oavsett vad du kallar detta gula bakverk är dess existens ett faktum. Och risken är att
även du kommer proppa i dig kopiösa mängder innan julhelgen är över. För att hjälpa dig
hitta rätt har vi i The Force, som den samhällstjänst vi är, tagit på oss den mödosamma
uppgiften att kartlägga Stockholms alla lussekatter för att en gång för alla avgöra dess vara
eller icke vara. Vi har testat sex lussekatter och fyra saffransbullar från tio olika aktörer
runt om i innerstan. Aldrig tidigare har en så omfattande studie i lussekatternas värld
genomförts av ett så litet researchteam. I och med att effekterna av att äta så mycket lussebullar
på en gång ännu är okända kommer här en varning. Detta test är utfört av
proffs i jakten på sanning, pröva inte detta hemma!
Så utförde vi testet *
Testet genomfördes med hjälp av ett handplockat
team på två personer (inkl. oss
själva) och utgick ifrån fyrenigheten hos
lussebullar:
- FORM
- FLUFFIGHET
- DOFT
- SMAK
6
* Skalorna är relativt de andra bullarna i SAMMA kategori
Svedjans bageri
The Force
PRIS: 35 kr
ADRESS: Brännkyrkagatan 88
FORM FFFFF
FLUFFIGHET FFFFF
TANKAR: Intensiv lussedoft och ordentligt med
saffran. Bra jobbat! En bulle med mycket fyllning vilken
vi tror består av mandelmassa. Väldigt god!
Lillebrors bageri
PRIS: 34 kr
ADRESS: Rörstrandsgatan 12
FORM FFFFF
FLUFFIGHET FFFFF
TANKAR: Stenugnsbakad bulle med en härlig doft av
saffran - som sig bör. Fantastiskt god och generöst stor
skapelse, som en Lussekatt och saffransbulle i ett.
Skeppsbro bageri
PRIS: 38 kr
ADRESS: Tullhus 1, Skeppsbron 21
FORM FFFFF
FLUFFIGHET F FFFF
TANKAR: En något plattare bulle som tyvärr saknar
saffransdoften. Utöver färgen känns den inte som en
saffransbulle och smakar mer söt vetebulle.
Mr Cake
PRIS: 39 kr
ADRESS: Rådmansgatan 12
FORM FFFFF
FLUFFIGHET FFFFF
TANKAR: Ett vackert bakverk sprängfyllt med en söt
och krämig smörfyllning. Distinkt behaglig saffransdoft.
Skulle nog inte passa som saffransbulle till glögg.
7
Tössebageriet
The Force
PRIS: 39 kr
ADRESS: Karlavägen 77
FORM FFFFF
FLUFFIGHET FFFFF
TANKAR: En väldigt klassisk lussekatt med härlig
saffransdoft. Hade passat perfekt till glögg. Vi hade
kanske önskat fler och större russin.
Thelins
PRIS: 33 kr
ADRESS: Flera adresser
FORM FFFFF
FLUFFIGHET FFFFF
TANKAR: Autentisk lussekatt med mycket russin och
mycket saffransmak. En fin gul glansig yta. Vi kan se
oss själva äta denna till advent.
Bröd & Salt
PRIS: 36 kr
ADRESS: Flera adresser
FORM FFFFF
FLUFFIGHET FFFFF
TANKAR: Gott med russin men annars lite av en
besvikelse. Inget spår av saffranet och smakar mer som
en vetebulle med russin. Inte prisvärd.
Hembakade lussekatter
PRIS: 0 kr
ADRESS: Hemlig ort
FORM FFFFF
FLUFFIGHET FFFFF
TANKAR: Svag trevlig doft av saffran. Aningen svag i
smaken men tillräckligt för att kallas lussekatt. Vice
redaktören ger 12/5 stjärnor. Hembakt är fint serrö!
8
ICA
PRIS: 9,90 kr
ADRESS: Flera adresser
FORM F FFFF
FLUFFIGHET F FFFF
The Force
TANKAR: Nej tack säger vi till billiga lussekatter.
Konsistens och utseende är motbjudande och bullen
smakar bara socker. Köp en kanelbulle istället.
7 Eleven
PRIS: 19 kr
ADRESS: Flera adresser
FORM F FFFF
FLUFFIGHET FFFFF
TANKAR: Även denna smakar bara socker. Troligtvis
samma deg som till alla deras andra bullar. Ofärdig, och
oerhört kompakt. Sämst.
Lussebullar
Lillebrors bageri
Svedjan bageri
Mr Cake
Skeppsbro bageri
Topplista
Vilken ska jag köpa?
Saffransbulle
Vill du ha en saffransbulle
eller lussekatt?
Lussekatter
Tössebageriet
Thelins
Hembakat
Bröd och Salt
ICA
7Eleven
Lussekatt
Ja
Vill du att den ska smaka
mycket saffran?
Nej
Ja
Behöver den vara billig?
Nej
Lillebrors bageri
Köp en kanelbulle
Tössebageriet
9
10
The Force
Parkeringsskivan i Biblioteket
En studie i mänskligt samspel
Parkeringsskivan. Att denna till synes oskyldiga kartongbit skulle vara kontroversiell kan tänkas osannolikt.
Hur skulle en parkeringsskiva kunna göra så mycket skada att forskare väljer att utlysa varningar för dessa?
The Force har talat med en expert som höjer ett varningens finger.
Det som började som ett sätt för parkeringsvakter att tjäna extra pengar i form av övertidsparkering
är numera vardag för många av oss studenter. Under 2019 införde KTH:s bibliotek ett system för att
“parkera” sin plats under en timme med motiveringen att “…denna förändring kommer göra att vi blir
kvitt studenter som på eget bevåg parkerar sin plats och på så sätt öka ordningen i tillvaron…”. Beslutet
möttes med positiv respons från både studenter och bibliotekspersonal. Men med radikala förändringar
kommer stora risker. Likt de obetjänta norska hyttene är det tilliten i systemet som upprätthåller
ordningen. Så länge den stora massan kommer överens om vad som är rätt och fel fyller parkeringsskivorna
sitt syfte. Men vad händer när gränsen för vad som är fel rubbas och personer agerar utanför
det som förväntas av dem? Hur lång tid tar det innan det som tidigare setts som tabu blir en nödvändig
åtgärd för att själv ta sig fram i ett system vars grundpelare vacklar?
I sin studie från 1996 skriver S. Parker, fil. dr. i beteendeekonomi vid Linköpings universitet, om konsekvenserna
vid implementering av parkering för slutna system. Denne behandlar specifikt en händelse
som inträffade år 1987 på stadsbiblioteket i München där ett liknande system som det på KTH snabbt
ledde till oroligheter mellan besökarna. Vittnen till händelsen som senare skulle dubbas slaget om
Östra Flygeln beskriver hur det hela snabbt utvecklades
till total anarki. Initialt skedde en kapprustning av
pskiveutrustning vars like inte skådats av människan
sedan rymdkapplöpningen. När sedan självförflyttande
AI-skivor inte längre räckte till och Moores lag för
p-skivor hade upphört vidtog det totala kriget. Fåtöljer
byggdes om till skyttevärn och sudd utbyttes mot små
självutlösande kärnvapen. Kort senare valde bibliotekspersonalen
att avveckla systemet till följd av en
“oroande utveckling”.
Bild från de första dagarna efter pskivornas införande i München 1987
I rapporten beskriver Parker hur dessa system har en så kallad “Breaking point”
då reglerna slutar gälla och den totala anarkin tar vid. I fallet vid stadsbiblioteket
i München var det en utbytesstudent som börja töja på reglerna för
parkering och medtog sin egna radiostyrda pskiva. Efter detta var pskivekapplöpningen
igång, och sen gick det som det gick.. Gång på gång understryker
han riskerna med avsaknaden av ett regelverk som hindrar människor från att ta
lagen i egna händer och går så långt som att kalla det “… ett spel utan konsekvenser…
”.
I ett mail till The Force uttrycker han djup besvikelse över bibliotekets beslut att införa parkeringsskivor
“Det är för mig obegripligt hur en institution som KTH kan vara så likgiltiga till detta. Om inga
åtgärder tillsätts inom en snar framtid handlar det inte om huruvida katastrofen kommer utan när den
kommer.”
The Force tar mycket hårt på dessa uppgifter och planerar sätta press på biblioteket om att en omedelbar
förändring bör göras. Redaktionen har sökt Sigbritt Karlsson, rektor vid KTH, som ej valt att
kommentera.
Martin Andrae
Vice redaktör
Fasett
The Force
Ansvarig för konstverket “Ett tomt KTH” - Martin Andrae, Fasett 11
The Force
En norrlänning i Stockholm
12
Mats Wallin i Val di Fiemme nära målgången till Marcialonga som han har åkt några gånger.
21-faldig vasaloppsåkare, gitarrist
och professor i teoretisk fysik.
The Force har äran att presentera
Mats Wallin som vår senaste gäst
till “Profiler på KTH”. Vi träffade
honom över Zoom där han gavs
möjligheten att måla ett porträtt
av sig själv.
Vi börjar intervjun i Umeå.
Fastän Mats Wallin föddes i
Uppsala, där hans far verkade
vid universitet, flyttade familjen
redan under Wallins unga år
till Umeå, där det år 1965 hade
anlagts ett nytt universitet. Han
kommer från en Luleåsläkt,
så återflytten norrut tedde sig
naturligt. Om Umeå har Wallin
endast goda saker att säga. Det
var här han växte upp och gick
i skola, såväl grundskola och
gymnasium som universitet.
“Det är en fantastisk stad”, säger
han och beskriver universitetets
tillkomst som ett upplivande
tillskott till en tidigare sömnig
småstadsidyll.
Mats Wallin kommer från
en tydligt matematikpräglad
bakgrund. Hans far som är
matematiker hade ofta gästande
matematiker från när och
fjärran under Wallins ungdom
vilket gjorde att han fick
kontakt med akademin tidigt.
När jag frågar Mats Wallin om
det alltid var självklart att söka
sig till studier inom fysikämnet
så svarar han dock snabbt att
“ingenting är självklart”. Sedan
berättar han en liten anekdot
från sin barndom. Wallins farfar
arbetade som försvarsadvokat
och när han av sina barnbarn,
fick frågan om vad man skulle
studera svarade han tydligt. “Bli
inte jurister, det är bara bråk.
Studera stjärnorna i stället.”
Detta är ett av flera bidrag
som fick Mats Wallin att välja
fysikspåret. När jag frågar Mats
Wallin om det fanns något annat
särskilt som gjorde att det blev
just fysik nämner han en bok
av Tor Ragnar Gerholm, vid
namn “Fysiken och människan”.
Efter denna stora läsupplevelse
i slutet av gymnasiet skrev han
sitt specialarbete om relativitetsteori
för att därefter fortsätta
med högre fysikstudier.
“Bli inte
jurister,
det är bara
bråk. Studera
stjärnorna i
stället.”
Ganska snart in i intervjun når
vi fram till en av Mats Wallins
stora förebilder, hans pappa. Det
är med en varm och bestämd
stämma som han beskriver
fadern och dennes kapacitet att
föra vidare matematiken till sonen
Wallin. “Han lärde mig allt
jag kan”, säger han och tillägger
sedan ödmjukt “vilket visserligen
inte är särskilt mycket”. Han
nämner även en gymnasielärare
som satte intryck. Efter en lång
härledning på tavlan vänder sig
läraren mot klassrummet och
utbrister “det här blev inte till-
The Force
räckligt vackert” och sen vände
han tillbaka och suddade ut det
hela för att börja om. I detta såg
Wallin en fascinerande strävan
efter att få fram det underliggande
vackra i vetenskapen, likt
när man lyssnar till ett musikstycke
eller beskådar en vacker
tavla. “Om man lyckas förmedla
något av det så har man ändå
bidragit lite grann”, menar han.
Efter gymnasiet gick Mats Wallin
vidare till Umeå universitet
för att där studera fysikerprogrammet.
Senare doktorerade
i teoretisk fysik vid samma
lärosäte. Efter att ha doktorerat
i Umeå for Mats Wallin på postdoc
till Indiana University. De
två år som han tillbringade där
beskriver han som mycket viktiga
för sin karriär. Att det blev
just Indiana University hade
flera anledningar. En av dessa
var för att hamna relativt nära
sin fru som samtidigt gjorde sin
postdoc i St Louis, 3 timmars
bilväg från Indiana (I-70 - en väg
som Mats Wallin intygar att han
kört många gånger). I Indiana
forskade han under en inspirerande
professor, Steve Girvin,
som han hade träffat på en
internationell fysikkonferens i
Los Angeles. Han beskriver den
amerikanska lärmiljön mycket
entusiastiskt. Han menar främst
att man i USA har en helt annan
“pionjäranda och framåtanda
som vi inte matchar här”. Vidare
är prioriteringarna på lärosätena
i USA lite omvända mot de
svenska förhållandena. Här i
Sverige läggs stor pengar på fina
byggnader och välrenoverade
lokaler medan man i USA lägger
stora pengar på forskningen och
inhyser personal i gamla slitna
hus. Bra byggnader i all ära
men här tycker Wallin att det
finns en felprioritering i Sverige
kontra USA.
Mot slutet av sin postdoc tid,
sittandes i sitt trånga kontor
(tidigare sopskrubb), får Mats
Wallin ett samtal från Göran
Grimvall där han tipsar honom
om att söka en tjänst på fysikinstitutionen
som forskarassistent
på KTH. När han sedan dagen
efter får en upprepad förfrågan
från KTH beslutar han sig för
att söka tjänsten. Det är där och
då som Wallins karriär på KTH
tar vid.
Då intervjuobjektet är en
namnkunnig föreläsare på KTH
frågar jag honom den naturliga
frågan var detta undervisande
tog sin början. Han berättar då
att det redan från början ingick
undervisning i hans tjänst. En av
de första kurserna han höll i var
vektoranalysen, då för farkost
och fysik tillsammans. Oviss om
vad som väntade honom steg
han in i en proppfylld Alfvénsal.
300 studenter i publiken var
något av en chock i relation till
den klass på 30 personer som
han själv hade gått i på Umeå
universitet. Det gick dock vägen
och gav honom en möjlighet
att studera vågfenomen när
dåliga skämt bredde sig ut över
salen, berättar han förnöjt. Efter
det har han fortsatt och är för
tillfället föreläsare i bland andra
kurserna termodynamik och
teoretisk fysik.
Jag frågar honom om vad det
hemliga receptet till hans
populära föreläsningar är. Han
menar att det bygger på två
grundpelare. Den första går ut
på att förklara så lätt att han
själv förstår och den andra att
det ska synas att det han gör
är roligt. Ett stående inslag i
den termodynamikkurs som
Mats Wallin lär ut är de många
experiment som för ämnet
närmare verkligheten. Efter en
tvåtimmars genomgång av en
termodynamisk process kan den
avslutande demonstrationen få
allting att fall på plats. “Det där
var någonting jag plockade upp
från min postdoc-tid i USA”. För
trots det att Mats Wallin själv är
teoretisk fysiker är han förtjust
i att utföra dessa praktiska
demonstrationer av teoretiska
fenomen.
Som svar på min klassiska fråga,
“Vad säger du om jag säger
teknisk fysiker?” svarar Wallin
efter en stunds eftertanke att
han är väldigt glad att undervisa
tekniska fysiker. “De gillar det
de får, och det är inte någon
självklarhet”, framhäver Wallin.
Han förklarar att alla studenter
på alla program så klart ställer
frågan “kommer det här på
tentan?”, en överlevnadsfråga
menar han. Men påståendet “det
här vill jag inte lära mig för det
här kommer jag inte ha nytta
av” - den attityden har han inte
stött på hos tekniska fysiker.
Hos den tekniska fysikern finns
en evig vetgirighet.
“Det är ju bara
att gilla läget.
Ingen vill ha
det här, alla
vill tillbaks till
att träffa studenter”
“Det är ju bara att gilla läget.
Ingen vill ha det här, alla vill
tillbaks till att träffa studenter”
Detta är Wallins inledande svar
när jag frågar om hur covid
upplevs av honom själv och
av hans kollegor. Sedan pekar
han dock på att undervisningen,
trots covid, har fungerat
fortsatt bra. Betygen i den
senaste omgången av termodynamikkursen
var till och med
bättre än vanligt (en tenta som
skrevs i sal). Han spekulerar
i att bristen på studentliv har
13
14
Mats Wallin på sitt kontor i Alba Nova
gjort att studenterna kanske har
haft, frivilligt eller ej, mer tid än
vanligt att lägga på studierna.
Vidare frågar jag honom om
de inspelade föreläsningarnas
vara eller icke vara. För Wallin
har det varit en självklarhet att
lägga upp inspelningar av sina
föreläsningar. “Det är bara att
trycka på en knapp så spelas det
in”, framställer han det själv.
Detta element, möjligheten att
gå tillbaka och repetera innehållet
från tidigare föreläsningar
ser han som ett av de bästa tillskotten
till undervisningen som
covid har medfört, något han
tycker bör medtas när vi återgår
till det normala.
Utöver undervisningen
The Force
bedriver han också forskning
på området kondenserade
materiens fysik. Jag bad
honom förklara med breda
penseldrag vad det han forskar
om handlar om. I ett nötskal
handlar forskningen om att hitta
nya egenskaper hos kondensat
som inte finns hos isolerade
atomer eller molekyler. Som
ett enkelt exempel ger han
kopparatomen som i enskilt
atomärt tillstånd har alla sina
elektroner tätt bundna till sig
men i ett kondensat blir en god
elektrisk ledare. “Helheten är
mer än summan av beståndsdelarna”,
ger han som devis för
vetenskapsområdet. Eller på
engelska, som det av den amerikanske
teoretiska fysikern PW.
Mats Wallin
Född: Uppsala, 1961
Bor: Täby
Favoritkraft:
Coulombväxelverkan i två dimensioner
(“den är logaritmisk och det
gillar jag”)
Yrke:
Professor i teoretisk fysik, och från
årsskiftet föreståndare för Alba
Nova
Favoriträtt:
Spaghetti i alla former
Favoritvetenskapsman:
P.A.M. Dirac
Vad läser du just nu:
Harens år - Arto Paasilinna
TV-serierekommendation:
The Queens Gambit (redaktören
sitter för tillfället och strecktittar)
Anderson myntade, “More is
different”. I kontrast till reduktionismen
som studerar de allt
mindre beståndsdelarna studerar
kondenserade materiens
fysik de emergenta fenomen, de
fenomen som uppstår vid sammansättning
av växelverkande
partiklar som finns i fysiken.
Kondenserade materiens fysik
är fysikens största vetenskapsområde
och är grundbulten i
modern teknik. Ett exempel på
detta är transistorns uppkomst
1947 vilket var ett resultat av
grundforskning om halvledare
som då var något exotiskt och
okänt. Mats Wallins egna bidrag
till forskningen handlar bland
annat om datamodellering av
olika fysikaliska processer.
Om du tycker att detta låter
intressant så rekommenderar
han att man söker sig till masterprogrammet
i teoretisk fysik
och senare ägnar sitt ex-jobb
åt ämnet. Att löpa linan ut vore
sedan också att ansöka om doktorandtjänst
på institutionen på
teoretisk fysik, något som Mats
Wallin rekommenderar varmt.
“Vad gör KTH speciellt anser
du?”, frågar jag. “Det bästa med
KTH är studenterna. Att vara
lärare på teknisk fysik är det
som är mest inspirerande och
det som ger mig mest personlig
tillfredsställelse. “, svarar Wallin
lidelsefullt. Han framhäver
att KTH är en fenomenal
arbetsplats. Kollegorna och
arbetsmiljön är honom väl till
lags. Att forska vid KTH ger
också mycket goda möjligheter
till internationella samarbeten.
Tack vare nobelpriset vill utländska
forskare gärna komma
till KTH och Stockholm. “Alla
är intresserade av oss, och framförallt
av att komma hit. KTH
står sig bra”, säger han.
När jag frågar om något som
han är kritisk mot så tvekar han
först men säger sedan att det
kanske vore välkommet stärka
grundvetenskapernas ställning
på KTH. Detta skulle kunna
The Force
bidra till bättre verksamhet och
ranking, och måhända framtida
nobelpris. Vidare påpekar
han ett annat problematiskt
område där Sverige avviker från
utlandet, nämligen att lönen för
universitetslärartjänster ofta
förutsätts delfinansieras genom
externa anslag.
Slutligen frågar jag Mats Wallin
om vad han gör när han inte är
på KTH och arbetar. Fritidsintressen
har han flera. Bland annat
ser han efter sommarstugan
på en ö i Roslagen eller bygger
elgitarrer med en av sönerna, ett
intresse som vuxit ur det egna
gitarrspelandet. Han motionerar
även flitigt och brukar göra den
svenska klassikern. Förra året
sprang han sin första stockholm
marathon. Han är även en flitig
längdskidåkare och har åkt
Öppet Spår inte mindre än 21
gånger, och planerar att skida
Vasaåket i vår om inte pandemin
sätter stopp för det hela.
Mats Wallin är en mycket passionerad
person. Han har många
strängar på sin lyra, eller snarare
gitarr, och uppvisar dessa
om det så är när han simulerar
olika fysikaliska processer i
forskning, förevisar adiabatisk
kylning med ett experiment för
en grupp fysiker eller skidar
Vasaloppet genom Dalarnas
skogar. En passion som tränger
igenom och inspirerar till egna
initiativtaganden. Han talar
mycket om sina egna förebilder
och deras betydelse för hans
egen utveckling. Jag tror att han,
medvetet eller ej har lyckats
med att själv nu bli en förebild
för sin egen omgivning.
Jacob Granqvist
Fasett
Vem vill du veta mer om på KTH?
Maila redaktionen på redaktor@f.
kth.se med dina förslag till framtida
intervjuertill “Profiler på KTH”!
Facit till Grimvalls gåtor
Julepynt
Det är uppenbart att pyntet är inspirerat av en
snöflinga, vilket också framgår av texten på den ask
pyntet låg i. Men konstnären har tagit sig stor frihet.
Kristallformen i en snöflinga är alltid sexkantig, så som
det till exempel korrekt visas på varningsskylten.
Rekordkallt
Ja, det är teoretiskt omöjligt, inte för att man kanske
saknade lämplig termometer (kvicksilver fryser till
exempel vid −39 °C) utan för att dagen 18 februari
1753 inte existerat i Orsa. Detta år övergick Sverige till
den gregorianska kalendern, och 17 februari följdes av
1 mars. I den julianska kalendern fanns en skottdag
vart fjärde år. Med tiden kom vårdagjämningen att
förskjutas i förhållandena till årstiderna, eftersom ett år
inte är exakt 365,25 dygn utan 365,2422 dygn. Detta
tar man hänsyn till i den gregorianska kalendern, där
årtal som är hela hundratal inte blir skottår, utom då de
är jämnt delbara med 400. Alltså var år 2000 skottår,
men inte 1900.
Ett kalkonproblem
I många ingenjörssammanhang kan man utnyttja att
”i ett log-log-diagram blir nästan allt en rät linje –
åtminstone approximativt”. I vårt fall kan vi skriva
t = a M b
där a och b är konstanter och M är kalkonens massa.
Det ger ln t = ln a + bln M, dvs en rät linje i log-logdiagrammet.
(Ett resonemang med 10-logaritmen istället
för naturliga logaritmen gör ingen principiell skillnad.)
Dividera sambandet ovan ledvis för de två datapunkterna.
Vi får (3/2) = 2b, som ger b = ln(3/2)/ln2 = 0,59.
Då blir stektiden för 9kg-kalkonen 2(9/3)b h = 3,8 h.
En linjär extrapolation av värdena (3 kg, 2h) och (6
kg, 3h) ger stektiden 4 h, dvs en något för lång tid och
därför kanske också en något för torr kalkon. Men med
tanke på hur osäkra våra indata är bör man inte lita på
klockan utan använda en bra stektermometer.
Ett något bättre resonemang kan gå så här. Värmeinträngningen
i kalkonen beror på köttets termiska
diffusivitet a (SI-enhet m2/s). Vi söker en tid t, som beror
av kalkonens storlek. Utryck den storleken i en karakteristisk
längd L (SI-enhet m). Enda sättet att kombinera
ihop termiska diffusiviteten a och längden L så att man
får ett svar med dimensionen tid är att den sökta tiden
varierar som en konstant gånger L2/a. Men kalkonens
massa M varierar som L3. I denna modellbeskrivning av
värmeinträngning, som är realistisk för många fall inom
matlagning, varierar alltså stektiden (koktiden) som M
2/3 för födoämnen av samma slag och lika geometrisk
form. Exponenten 2/3 är inte så långt från vår enkla
dataanpassning, som gav b = 0,59.
15
The Force
Vi har ett resultat!
Nu är förtidsvalet för 2021 avklarat. Under val-SM röstades ytterligare
tre personer in på olika poster genom fyllnadsvalet. Alla
dessa presenteras nedan.
Ordförande
Morris Eriksson
Vice ordförande
Rebecca Remling
Kassör
Gustav von Knorring
Ledamot
Moa Ingvast
Ledamot
Samuel Eriksson Lidbrink
Studiesocial ledamot
Tobias Gabi Goobar
Ledamot
Cecilie Holmen
Webmaster
Christoffer Ejemyr
Klubbmästare
Björn Thiberg
Klubbmästare
Frida Grönberg
Klubbmästare
Astrid Schöldström
Jämställdhetsnämndens ordförande
Isabell Weinberg-Krakowski
Näringslivsnämndens ordförande
Albert Sund Aillet
16
The Force
Föhsare
Evelina Stenseth
Föhsare
Jonathan Jilg
Föhsare
Frida Ekner
Fadderist
Alex Hamben
Fadderist
David Ye
Fadderist
Adam Steif
Fadderist
Felix Bengtsson
Lokalnämndens ordförande
Vivianne Manlai
Chargé d’Affairs
Nicole Hedblom
Revisor
Hanna Lindahl
Revisor
Gabriel Bengtsson
Redaktör
Jacob Granqvist
Internationella nämndens ordförande
Josefin Stenberg
Studienämndens ordförande
Olle Sundberg
Programansvarig student
Teknisk matematik
Linnéa Gyllberg
Programansvarig student
Teknisk fysik
Theo Ingelstam
17
The Force
Statistik i kubik
Vad mer lämpligt än lite statistik för att pigga upp stämningen kring julbordet?
Redaktionen har i sin oändliga barmhärtighet sammanställt några av
de viktigaste data där finns att tillgå för tillfället. Källor finns men redovisas
på annan plats.
Antal “sålda” nummer av julForce 2020 efter årskurs (kl. 21:24, 13/12)
Utvecklingen av KTH:s ranking enligt Times Higher Education
(2016 uttalar KTH målet att bli topp 50 till 2027)
18
The Force
Soltimmar i december (fram till lucia)
Resultat HP HT2019 vs HT2020
19
Tryckkostnad: 20:-
Vet du vilket ord bokstäverna i de rosa
rutorna bildar? Du som skickar in rätt svar först
får ett pris. Svara till redaktor@f.kth.se för chans
till vinst.
Korsordskonstruktör: Anton Finnson, Fuskbygge