julforce2020
En The Force-produktion
En The Force-produktion
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
The Force
räckligt vackert” och sen vände
han tillbaka och suddade ut det
hela för att börja om. I detta såg
Wallin en fascinerande strävan
efter att få fram det underliggande
vackra i vetenskapen, likt
när man lyssnar till ett musikstycke
eller beskådar en vacker
tavla. “Om man lyckas förmedla
något av det så har man ändå
bidragit lite grann”, menar han.
Efter gymnasiet gick Mats Wallin
vidare till Umeå universitet
för att där studera fysikerprogrammet.
Senare doktorerade
i teoretisk fysik vid samma
lärosäte. Efter att ha doktorerat
i Umeå for Mats Wallin på postdoc
till Indiana University. De
två år som han tillbringade där
beskriver han som mycket viktiga
för sin karriär. Att det blev
just Indiana University hade
flera anledningar. En av dessa
var för att hamna relativt nära
sin fru som samtidigt gjorde sin
postdoc i St Louis, 3 timmars
bilväg från Indiana (I-70 - en väg
som Mats Wallin intygar att han
kört många gånger). I Indiana
forskade han under en inspirerande
professor, Steve Girvin,
som han hade träffat på en
internationell fysikkonferens i
Los Angeles. Han beskriver den
amerikanska lärmiljön mycket
entusiastiskt. Han menar främst
att man i USA har en helt annan
“pionjäranda och framåtanda
som vi inte matchar här”. Vidare
är prioriteringarna på lärosätena
i USA lite omvända mot de
svenska förhållandena. Här i
Sverige läggs stor pengar på fina
byggnader och välrenoverade
lokaler medan man i USA lägger
stora pengar på forskningen och
inhyser personal i gamla slitna
hus. Bra byggnader i all ära
men här tycker Wallin att det
finns en felprioritering i Sverige
kontra USA.
Mot slutet av sin postdoc tid,
sittandes i sitt trånga kontor
(tidigare sopskrubb), får Mats
Wallin ett samtal från Göran
Grimvall där han tipsar honom
om att söka en tjänst på fysikinstitutionen
som forskarassistent
på KTH. När han sedan dagen
efter får en upprepad förfrågan
från KTH beslutar han sig för
att söka tjänsten. Det är där och
då som Wallins karriär på KTH
tar vid.
Då intervjuobjektet är en
namnkunnig föreläsare på KTH
frågar jag honom den naturliga
frågan var detta undervisande
tog sin början. Han berättar då
att det redan från början ingick
undervisning i hans tjänst. En av
de första kurserna han höll i var
vektoranalysen, då för farkost
och fysik tillsammans. Oviss om
vad som väntade honom steg
han in i en proppfylld Alfvénsal.
300 studenter i publiken var
något av en chock i relation till
den klass på 30 personer som
han själv hade gått i på Umeå
universitet. Det gick dock vägen
och gav honom en möjlighet
att studera vågfenomen när
dåliga skämt bredde sig ut över
salen, berättar han förnöjt. Efter
det har han fortsatt och är för
tillfället föreläsare i bland andra
kurserna termodynamik och
teoretisk fysik.
Jag frågar honom om vad det
hemliga receptet till hans
populära föreläsningar är. Han
menar att det bygger på två
grundpelare. Den första går ut
på att förklara så lätt att han
själv förstår och den andra att
det ska synas att det han gör
är roligt. Ett stående inslag i
den termodynamikkurs som
Mats Wallin lär ut är de många
experiment som för ämnet
närmare verkligheten. Efter en
tvåtimmars genomgång av en
termodynamisk process kan den
avslutande demonstrationen få
allting att fall på plats. “Det där
var någonting jag plockade upp
från min postdoc-tid i USA”. För
trots det att Mats Wallin själv är
teoretisk fysiker är han förtjust
i att utföra dessa praktiska
demonstrationer av teoretiska
fenomen.
Som svar på min klassiska fråga,
“Vad säger du om jag säger
teknisk fysiker?” svarar Wallin
efter en stunds eftertanke att
han är väldigt glad att undervisa
tekniska fysiker. “De gillar det
de får, och det är inte någon
självklarhet”, framhäver Wallin.
Han förklarar att alla studenter
på alla program så klart ställer
frågan “kommer det här på
tentan?”, en överlevnadsfråga
menar han. Men påståendet “det
här vill jag inte lära mig för det
här kommer jag inte ha nytta
av” - den attityden har han inte
stött på hos tekniska fysiker.
Hos den tekniska fysikern finns
en evig vetgirighet.
“Det är ju bara
att gilla läget.
Ingen vill ha
det här, alla
vill tillbaks till
att träffa studenter”
“Det är ju bara att gilla läget.
Ingen vill ha det här, alla vill
tillbaks till att träffa studenter”
Detta är Wallins inledande svar
när jag frågar om hur covid
upplevs av honom själv och
av hans kollegor. Sedan pekar
han dock på att undervisningen,
trots covid, har fungerat
fortsatt bra. Betygen i den
senaste omgången av termodynamikkursen
var till och med
bättre än vanligt (en tenta som
skrevs i sal). Han spekulerar
i att bristen på studentliv har
13