julforce2020

More documents

Recommendations

Info

14Mats Wallin på sitt kontor i Alba Novagjort att studenterna kanske harhaft, frivilligt eller ej, mer tid änvanligt att lägga på studierna.Vidare frågar jag honom omde inspelade föreläsningarnasvara eller icke vara. För Wallinhar det varit en självklarhet attlägga upp inspelningar av sinaföreläsningar. “Det är bara atttrycka på en knapp så spelas detin”, framställer han det själv.Detta element, möjligheten attgå tillbaka och repetera innehålletfrån tidigare föreläsningarser han som ett av de bästa tillskottentill undervisningen somcovid har medfört, något hantycker bör medtas när vi återgårtill det normala.Utöver undervisningenThe Forcebedriver han också forskningpå området kondenserademateriens fysik. Jag badhonom förklara med bredapenseldrag vad det han forskarom handlar om. I ett nötskalhandlar forskningen om att hittanya egenskaper hos kondensatsom inte finns hos isoleradeatomer eller molekyler. Somett enkelt exempel ger hankopparatomen som i enskiltatomärt tillstånd har alla sinaelektroner tätt bundna till sigmen i ett kondensat blir en godelektrisk ledare. “Helheten ärmer än summan av beståndsdelarna”,ger han som devis förvetenskapsområdet. Eller påengelska, som det av den amerikansketeoretiska fysikern PW.Mats WallinFödd: Uppsala, 1961Bor: TäbyFavoritkraft:Coulombväxelverkan i två dimensioner(“den är logaritmisk och detgillar jag”)Yrke:Professor i teoretisk fysik, och frånårsskiftet föreståndare för AlbaNovaFavoriträtt:Spaghetti i alla formerFavoritvetenskapsman:P.A.M. DiracVad läser du just nu:Harens år - Arto PaasilinnaTV-serierekommendation:The Queens Gambit (redaktörensitter för tillfället och strecktittar)Anderson myntade, “More isdifferent”. I kontrast till reduktionismensom studerar de alltmindre beståndsdelarna studerarkondenserade materiensfysik de emergenta fenomen, defenomen som uppstår vid sammansättningav växelverkandepartiklar som finns i fysiken.Kondenserade materiens fysikär fysikens största vetenskapsområdeoch är grundbulten imodern teknik. Ett exempel pådetta är transistorns uppkomst1947 vilket var ett resultat avgrundforskning om halvledaresom då var något exotiskt ochokänt. Mats Wallins egna bidragtill forskningen handlar blandannat om datamodellering avolika fysikaliska processer.Om du tycker att detta låterintressant så rekommenderarhan att man söker sig till masterprogrammeti teoretisk fysikoch senare ägnar sitt ex-jobbåt ämnet. Att löpa linan ut voresedan också att ansöka om doktorandtjänstpå institutionen på
teoretisk fysik, något som MatsWallin rekommenderar varmt.“Vad gör KTH speciellt anserdu?”, frågar jag. “Det bästa medKTH är studenterna. Att varalärare på teknisk fysik är detsom är mest inspirerande ochdet som ger mig mest personligtillfredsställelse. “, svarar Wallinlidelsefullt. Han framhäveratt KTH är en fenomenalarbetsplats. Kollegorna ocharbetsmiljön är honom väl tilllags. Att forska vid KTH gerockså mycket goda möjlighetertill internationella samarbeten.Tack vare nobelpriset vill utländskaforskare gärna kommatill KTH och Stockholm. “Allaär intresserade av oss, och framföralltav att komma hit. KTHstår sig bra”, säger han.När jag frågar om något somhan är kritisk mot så tvekar hanförst men säger sedan att detkanske vore välkommet stärkagrundvetenskapernas ställningpå KTH. Detta skulle kunnaThe Forcebidra till bättre verksamhet ochranking, och måhända framtidanobelpris. Vidare påpekarhan ett annat problematisktområde där Sverige avviker frånutlandet, nämligen att lönen föruniversitetslärartjänster oftaförutsätts delfinansieras genomexterna anslag.Slutligen frågar jag Mats Wallinom vad han gör när han inte ärpå KTH och arbetar. Fritidsintressenhar han flera. Bland annatser han efter sommarstuganpå en ö i Roslagen eller byggerelgitarrer med en av sönerna, ettintresse som vuxit ur det egnagitarrspelandet. Han motioneraräven flitigt och brukar göra densvenska klassikern. Förra åretsprang han sin första stockholmmarathon. Han är även en flitiglängdskidåkare och har åktÖppet Spår inte mindre än 21gånger, och planerar att skidaVasaåket i vår om inte pandeminsätter stopp för det hela.Mats Wallin är en mycket passioneradperson. Han har mångasträngar på sin lyra, eller snararegitarr, och uppvisar dessaom det så är när han simulerarolika fysikaliska processer iforskning, förevisar adiabatiskkylning med ett experiment fören grupp fysiker eller skidarVasaloppet genom Dalarnasskogar. En passion som trängerigenom och inspirerar till egnainitiativtaganden. Han talarmycket om sina egna förebilderoch deras betydelse för hansegen utveckling. Jag tror att han,medvetet eller ej har lyckatsmed att själv nu bli en förebildför sin egen omgivning.Jacob GranqvistFasettVem vill du veta mer om på KTH?Maila redaktionen på redaktor@f.kth.se med dina förslag till framtidaintervjuertill “Profiler på KTH”!Facit till Grimvalls gåtorJulepyntDet är uppenbart att pyntet är inspirerat av ensnöflinga, vilket också framgår av texten på den askpyntet låg i. Men konstnären har tagit sig stor frihet.Kristallformen i en snöflinga är alltid sexkantig, så somdet till exempel korrekt visas på varningsskylten.RekordkalltJa, det är teoretiskt omöjligt, inte för att man kanskesaknade lämplig termometer (kvicksilver fryser tillexempel vid −39 °C) utan för att dagen 18 februari1753 inte existerat i Orsa. Detta år övergick Sverige tillden gregorianska kalendern, och 17 februari följdes av1 mars. I den julianska kalendern fanns en skottdagvart fjärde år. Med tiden kom vårdagjämningen attförskjutas i förhållandena till årstiderna, eftersom ett årinte är exakt 365,25 dygn utan 365,2422 dygn. Dettatar man hänsyn till i den gregorianska kalendern, därårtal som är hela hundratal inte blir skottår, utom då deär jämnt delbara med 400. Alltså var år 2000 skottår,men inte 1900.Ett kalkonproblemI många ingenjörssammanhang kan man utnyttja att”i ett log-log-diagram blir nästan allt en rät linje –åtminstone approximativt”. I vårt fall kan vi skrivat = a M bdär a och b är konstanter och M är kalkonens massa.Det ger ln t = ln a + bln M, dvs en rät linje i log-logdiagrammet.(Ett resonemang med 10-logaritmen iställetför naturliga logaritmen gör ingen principiell skillnad.)Dividera sambandet ovan ledvis för de två datapunkterna.Vi får (3/2) = 2b, som ger b = ln(3/2)/ln2 = 0,59.Då blir stektiden för 9kg-kalkonen 2(9/3)b h = 3,8 h.En linjär extrapolation av värdena (3 kg, 2h) och (6kg, 3h) ger stektiden 4 h, dvs en något för lång tid ochdärför kanske också en något för torr kalkon. Men medtanke på hur osäkra våra indata är bör man inte lita påklockan utan använda en bra stektermometer.Ett något bättre resonemang kan gå så här. Värmeinträngningeni kalkonen beror på köttets termiskadiffusivitet a (SI-enhet m2/s). Vi söker en tid t, som berorav kalkonens storlek. Utryck den storleken i en karakteristisklängd L (SI-enhet m). Enda sättet att kombineraihop termiska diffusiviteten a och längden L så att manfår ett svar med dimensionen tid är att den sökta tidenvarierar som en konstant gånger L2/a. Men kalkonensmassa M varierar som L3. I denna modellbeskrivning avvärmeinträngning, som är realistisk för många fall inommatlagning, varierar alltså stektiden (koktiden) som M2/3 för födoämnen av samma slag och lika geometriskform. Exponenten 2/3 är inte så långt från vår enkladataanpassning, som gav b = 0,59.15
Page 2 and 3: The ForceRedaktörens julhälsningM
Page 4 and 5: The ForceUpptäckt av galaktiska pr
Page 6 and 7: The ForceHeter detLussekatt eller L
Page 8 and 9: TössebagerietThe ForcePRIS: 39 krA
Page 10 and 11: 10The ForceParkeringsskivan i Bibli
Page 12 and 13: The ForceEn norrlänning i Stockhol
Page 16 and 17: The ForceVi har ett resultat!Nu är
Page 18 and 19: The ForceStatistik i kubikVad mer l
Page 20: Tryckkostnad: 20:-Vet du vilket ord

julforce2020

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template ?