julforce2020

teoretisk fysik, något som Mats
Wallin rekommenderar varmt.
“Vad gör KTH speciellt anser
du?”, frågar jag. “Det bästa med
KTH är studenterna. Att vara
lärare på teknisk fysik är det
som är mest inspirerande och
det som ger mig mest personlig
tillfredsställelse. “, svarar Wallin
lidelsefullt. Han framhäver
att KTH är en fenomenal
arbetsplats. Kollegorna och
arbetsmiljön är honom väl till
lags. Att forska vid KTH ger
också mycket goda möjligheter
till internationella samarbeten.
Tack vare nobelpriset vill utländska
forskare gärna komma
till KTH och Stockholm. “Alla
är intresserade av oss, och framförallt
av att komma hit. KTH
står sig bra”, säger han.
När jag frågar om något som
han är kritisk mot så tvekar han
först men säger sedan att det
kanske vore välkommet stärka
grundvetenskapernas ställning
på KTH. Detta skulle kunna
The Force
bidra till bättre verksamhet och
ranking, och måhända framtida
nobelpris. Vidare påpekar
han ett annat problematiskt
område där Sverige avviker från
utlandet, nämligen att lönen för
universitetslärartjänster ofta
förutsätts delfinansieras genom
externa anslag.
Slutligen frågar jag Mats Wallin
om vad han gör när han inte är
på KTH och arbetar. Fritidsintressen
har han flera. Bland annat
ser han efter sommarstugan
på en ö i Roslagen eller bygger
elgitarrer med en av sönerna, ett
intresse som vuxit ur det egna
gitarrspelandet. Han motionerar
även flitigt och brukar göra den
svenska klassikern. Förra året
sprang han sin första stockholm
marathon. Han är även en flitig
längdskidåkare och har åkt
Öppet Spår inte mindre än 21
gånger, och planerar att skida
Vasaåket i vår om inte pandemin
sätter stopp för det hela.
Mats Wallin är en mycket passionerad
person. Han har många
strängar på sin lyra, eller snarare
gitarr, och uppvisar dessa
om det så är när han simulerar
olika fysikaliska processer i
forskning, förevisar adiabatisk
kylning med ett experiment för
en grupp fysiker eller skidar
Vasaloppet genom Dalarnas
skogar. En passion som tränger
igenom och inspirerar till egna
initiativtaganden. Han talar
mycket om sina egna förebilder
och deras betydelse för hans
egen utveckling. Jag tror att han,
medvetet eller ej har lyckats
med att själv nu bli en förebild
för sin egen omgivning.
Jacob Granqvist
Fasett
Vem vill du veta mer om på KTH?
Maila redaktionen på redaktor@f.
kth.se med dina förslag till framtida
intervjuertill “Profiler på KTH”!
Facit till Grimvalls gåtor
Julepynt
Det är uppenbart att pyntet är inspirerat av en
snöflinga, vilket också framgår av texten på den ask
pyntet låg i. Men konstnären har tagit sig stor frihet.
Kristallformen i en snöflinga är alltid sexkantig, så som
det till exempel korrekt visas på varningsskylten.
Rekordkallt
Ja, det är teoretiskt omöjligt, inte för att man kanske
saknade lämplig termometer (kvicksilver fryser till
exempel vid −39 °C) utan för att dagen 18 februari
1753 inte existerat i Orsa. Detta år övergick Sverige till
den gregorianska kalendern, och 17 februari följdes av
1 mars. I den julianska kalendern fanns en skottdag
vart fjärde år. Med tiden kom vårdagjämningen att
förskjutas i förhållandena till årstiderna, eftersom ett år
inte är exakt 365,25 dygn utan 365,2422 dygn. Detta
tar man hänsyn till i den gregorianska kalendern, där
årtal som är hela hundratal inte blir skottår, utom då de
är jämnt delbara med 400. Alltså var år 2000 skottår,
men inte 1900.
Ett kalkonproblem
I många ingenjörssammanhang kan man utnyttja att
”i ett log-log-diagram blir nästan allt en rät linje –
åtminstone approximativt”. I vårt fall kan vi skriva
t = a M b
där a och b är konstanter och M är kalkonens massa.
Det ger ln t = ln a + bln M, dvs en rät linje i log-logdiagrammet.
(Ett resonemang med 10-logaritmen istället
för naturliga logaritmen gör ingen principiell skillnad.)
Dividera sambandet ovan ledvis för de två datapunkterna.
Vi får (3/2) = 2b, som ger b = ln(3/2)/ln2 = 0,59.
Då blir stektiden för 9kg-kalkonen 2(9/3)b h = 3,8 h.
En linjär extrapolation av värdena (3 kg, 2h) och (6
kg, 3h) ger stektiden 4 h, dvs en något för lång tid och
därför kanske också en något för torr kalkon. Men med
tanke på hur osäkra våra indata är bör man inte lita på
klockan utan använda en bra stektermometer.
Ett något bättre resonemang kan gå så här. Värmeinträngningen
i kalkonen beror på köttets termiska
diffusivitet a (SI-enhet m2/s). Vi söker en tid t, som beror
av kalkonens storlek. Utryck den storleken i en karakteristisk
längd L (SI-enhet m). Enda sättet att kombinera
ihop termiska diffusiviteten a och längden L så att man
får ett svar med dimensionen tid är att den sökta tiden
varierar som en konstant gånger L2/a. Men kalkonens
massa M varierar som L3. I denna modellbeskrivning av
värmeinträngning, som är realistisk för många fall inom
matlagning, varierar alltså stektiden (koktiden) som M
2/3 för födoämnen av samma slag och lika geometrisk
form. Exponenten 2/3 är inte så långt från vår enkla
dataanpassning, som gav b = 0,59.
15