Aktivt Skogsbruk nr22021

SKOGSBRUK #2/2021
”
Skogen har
varit vårt ansvar
och vår glädje
i generationer
Framtidstro i Helgesbo
Certifierat skogsbruk
på Drakeberga
Skogens
skafferi

Sydved köper virke samt erbjuder skoglig fullservice
till skogsägare i södra Sverige. Företaget har omkring
125 anställda och omsätter varje år ca 3,2 miljarder
kronor. Den årliga anskaffningen av virke uppgår till
ca 5,5 miljoner kubikmeter. Sydved ägs av Stora Enso
och Ahlstrom-Munksjö. Sydved är certifierat enligt
FSC®-CO15573 och PEFC.
Ansvarig utgivare
Daniel Fellenius, Sydved
Redaktör
Annsofie Öhman, Sydved
Form, produktion och projektledning
Amelie Bergman, Jordbruket
Anna Vestman, Hundra Svart Grafisk Design
Tryck/upplaga
Taberg Media Group, 21 200 exemplar
Omslagsfoto
Richard Lindor, Duo Studio
06
Post till redaktionen skickas till
Aktivt Skogsbruk
Sydved
Box 626
551 18 Jönköping
E-post: information@sydved.se
Telefon: 01046-38 000
Innehåll #2
Posttidning B
04 När allt förändras...
SKOGSBRUK #2/2021
”
Skogen har
varit vårt ansvar
och vår glädje
i generationer
Framtidstro i Helgesbo
Certifierat skogsbruk
på Drakeberga
Skogens
skafferi
Följ oss gärna på Instagram och Facebook @sydved
sydved.se
06 Vad vill du med din skog?
14 Just nu i din skog
16 Skogsliv i kolarkojan
20 Upptäck nya Min skog
22 Skogen – en framgångssaga
24 Certifierat skogsbruk på Drakeberga
30 ”Strålande läge för sågverken”
32 Skogens skafferi
38 Hög tid att leta barkborrar!
40 Träets tid är nu!

32
Hallon, lingon och blåbär… så tar
du tillvara sommarskogens skatter.
38
Det är nu det gäller!
Under sommarmånaderna är möjligheterna
som störst att spåra upp barkborrarna i din skog.
Fynden markerar du enkelt i vår nya app
och skickar till din Sydvedare.
20
Gamla kolbottnar
finns överallt i
skogslandskapet.
Julia Brink väcker
historien till liv
i sin kolarkoja.
Välkommen in!
16
Logga in på Min skog och få full koll på affärerna med Sydved.
Du ser du vad som händer under ett pågående uppdrag,
till exempel när avverkningen har startats, skotningen är klar och virket
är redovisat. Smart tjänst som förenklar ditt skogsägande!
aktivt skogsbruk 3

Foto: Kerstin Jonsson
Foto: Oscar Sylwan
Foto: Fanny Gustafsson
Foto: Adam Svenson
aktivt skogsbruk 4

Allt förändras…
därför är det extra viktigt
att allt är sig likt
När vi nu tar de första trevande stegen ur pandemins
robusta grepp kan de flesta av oss konstatera att mycket
har förändrats på relativt kort tid. Då tänker jag främst
på förändringar i vårt sätt att leva i vardagen, umgänge
med familj och vänner, sätt att arbeta och mötas, och
hur digital teknik verkligen har utvecklat oss själva och
vårt beteende.
Men också på debatten kring den svenska skogen
som, genom en rad kommande politiska beslut inom
såväl Sverige som EU, blossat upp och skapat nytt
engagemang hos många människor.
En kunskapslucka att fylla ut
Jag vill verkligen poängtera att debatt genom det fria
ordet är otroligt viktigt i alla demokratiska samhällen.
Debatten driver utvecklingen och leder i de allra flesta
fall till ömsesidiga förbättringar. Så också för oss som
brinner för det aktiva brukandet av våra skogar.
Det som möjligen känns ovant och främmande är
hur en del etablerade mediekanaler, med uppdrag att
genom granskning skapa och driva debatt, haft en
tämligen obalanserad rapportering från de olika parterna.
Påståenden och argument har lämnats oemotsagda,
då enbart den ena parten fått komma till tals, och vid
ett flertal tillfällen har de missvisande fått utgöra en
sanning för alla som faktiskt saknar kunskap om vårt
svenska skogsbruk.
Här har vi alla en kunskapslucka att fylla ut. Att
beskriva och berätta vad alla skogsägare och vi inom
skogsbranschen faktiskt gör och hur vi gör det. Vår story
är fantastisk! Den är fylld av stolthet och ett hundraårigt
arv av kärlek, omtanke och förvaltarskap till våra skogar.
Några sidor längre fram läser du också om hur VD
Pär Johansson sätter perspektiv på den svenska skogens
framgångssaga.
Brukarglädje, vilja och framtidstro
Detta nummer bjuder också på rena energikicken när
man läser om enskilda skogsägares otroliga engagemang
och vilja att bedriva skogsbruk. Möt såväl Holmströms,
på den generationsskiftade fastigheten i Helgesbo, som
paret Olsson på deras certifierade fastighet Drakeberga.
Laddat med vilja, framtidstro, brukarglädje och en stor
portion känsla för ansvaret att förvalta sina fastigheter.
Alltså, precis som de flesta enskilda skogsägare bedriver
sitt skogsbruk.
Men pandemin har också bidragit till att vi ännu
snabbare lärt oss använda ny teknik på ett smartare sätt.
Nyligen lanserade vi nya Min skog, dina personliga sidor
på Sydved, där du enkelt får koll på din skog och dina
uppdrag, men också en helt ny smart
och användarvänlig app ”Sydved”.
Kanske för att markera dina bästa
bär- och svampställen i din skogs
skafferi. Passa på i sommar och testa
dina nya verktyg. Hör gärna av dig
med synpunkter och funderingar!
Njut nu din sommar!
Daniel Fellenius
Marknadschef
”Här har vi alla en kunskapslucka att fylla ut.
Att berätta vad vi faktiskt gör och hur vi gör det.
Vår story är fantastisk!”
aktivt skogsbruk 5

HELGESBO
Ägare
Thomas och Carina Holmström
50 procent, Matilda Glimskog
25 procent, Malin Holmström
25 procent.
Omfattning
240 hektar produktiv skogsmark
plus inägomark.
Skogens karaktär
Cirka 10 hektar ädellöv kring
gårdscentrum. Resterande
domineras av gran och tall.
Sydvedare
Anton Jeansson, distrikt Kalmar.
aktivt skogsbruk 6

Vad vill du med din skog?
Kontinuitet och
framtidstro i Helgesbo
Varför vänta med generationsskiftet när man kan göra det här och nu
– och ha glädje av skogen tillsammans? När familjen Holmström planerar
för framtiden är den inte huggen i sten, utan mejslas fram lite i taget.
Kommer du ihåg när vi tömde hela
Nordsjön? Malin Holmström
tittar frågande på pappa
Thomas och rättar till solglasögonen.
Det är en strålande försommardag
och Gardasjön glittrar i solskenet.
Jodå, Thomas kommer ihåg skogsbranden
när Malin var liten. Så stor var den inte, men
tillräcklig för att innehållet i den ena av Helgesbos
två branddammar skulle gå åt.
– Vi har inga naturliga vattendrag här på
gården så min pappa grävde två branddammar
– en i norr och en i söder. Pappa hade humor:
han döpte den norra till Nordsjön och den
södra till Gardasjön, skrattar Thomas:
– Här vid Gardasjön hade vi ett hopptorn
och badade när jag var barn. Ett år när vi kom
Text Amelie Bergman / Foto Richard Lindor, Duo Studio
Tackorna Desirée, Snöflinga och Hugolina och
deras lamm håller betesmarkerna öppna.
tillbaka efter lovet skulle vi skriva uppsats om
vad vi hade gjort under sommaren. En av mina
klasskamrater berättade att han hade badat i
Gardasjön och läraren blev mäkta imponerad
över att han hade varit i Italien.
Den där historien säger mycket både om
Helgesbo och dess ägare. Även en så praktisk
sak som en branddamm kan bjuda på en oväntad
guldkant. Och till och med när livet är som allvarligast,
så finns det plats för en gnutta humor.
En typisk smålandsgård
Helgesbo ligger norr om Kalmar och är en riktig
skogsgård med 240 hektar produktiv skogsmark.
Några hektar åker och bete finns också;
jordbruket sköts av en granne och tre glada
tackor med lamm håller betesmarkerna öppna.
aktivt skogsbruk 7

Vad vill du med din skog?
”
Skogen är typisk för området med stor variation
i boniteter och ståndorter. Kring gårdscentrum
finns vackra ek- och lövbestånd men
skogsbruksplanen domineras ändå av barr med
goda granboniteter, varierat med tall på de
torrare och stenigare partierna.
Thomas blev skogsägare tidigt.
– Både mamma och pappa fick tuberkulos
på 40-talet och blev aldrig riktigt krya efter det.
Mamma gick bort när jag var elva. Pappa sa
alltid att han hade fått chansen till övertid. Han
var pigg och var med och styrde och ställde
men kroppen orkade inte riktigt, så vi hade hjälp
här på gården. På den tiden hade vi fårskötsel
i lite större skala, berättar Thomas.
Man tänker ju tillbaka på
hur det var när man själv fick ta över.
Bordercollien Jacky är med husse i skogen varje dag.
Bara ett stenkast från gården låg Helgesboskolan
som tidigare var regionens skogsbruksgymnasium,
verksamheten flyttades dock till
Ingelstorp i Kalmar för några år sedan. Att
Thomas skulle gå den tvååriga skogsbruksutbildningen
där var självklart. Det var också i
den svängen som han träffade sin fru, Carina.
När Thomas var 24 gick hans pappa bort och
sedan dess har gården varit hans ansvar och glädje.
Ingen stress
Den som känner Thomas historia förstår varför
han redan nu, inte ens 60 år fyllda, har börjat
planera för det kommande generationsskiftet.
Sedan något år tillbaka äger döttrarna Malin och
Kontinuitet i skogen: Malin är sjätte och Thomas är femte generationen skogsägare och Anton Jeansson är tredje generationen Sydvedare i Helgesbo.
aktivt skogsbruk 8

Matilda, som båda är strax över 30, en fjärdedel
var av Helgesbo.
– Man tänker ju tillbaka på hur det var när
man själv fick ta över. Och sedan går man och
funderar ibland. Tänk om det händer mig något?
Jag vill inte att de ska behöva stå där och fundera
över hur i helsike de ska lösa det, resonerar
Thomas.
– Jag var lite osäker på vilket alternativ som
var det bästa så det slutade med att jag vände
mig till Anders Boman på konsultfirman Skog
och Lantbruk. Han tog fram ett förslag som
går ut på att Malin och Matilda ska få växa in i
skogsägandet utan stress. Vad de väljer att göra
med Helgesbo i framtiden lägger jag mig inte
i. Men då har de fått de bästa förutsättningarna.
Mjukstart med planen
Malin är den som bor närmast, i Kalmar. Hennes
syster Matilda, som har två barn, har sin familj
i Malmö.
– Jag har bara fyra mil upp hit, så det är
inte så himla långt, säger Malin som ändå blev
lite överraskad när Thomas kom med förslaget.
– Min första tanke var att jag vet ju ingenting
om hur man sköter en gård. Varken jag
eller min syster vet hur man hugger och jag
kommer inte att gå ut med sågen. Visst, det
kanske händer någon gång i framtiden men det
är ingenting som jag ser mig själv göra just nu.
Men pappa har varit väldigt tydlig med att man
kan äga och bruka sin skog på ett bra sätt och
ta hjälp av andra. Vi har mjukstartat med att gå
igenom skogsbruksplanen och i vilken ordning
som saker och ting ska göras. Pappa har också
visat hur gallringen går till och vilka åtgärder
som väntar härnäst.
Välkommen nystart
Malin är intresserad av odling och tror att trenden
med ekologiskt lantbruk fortsätter att växa.
Efterfrågan på närproducerat kommer att bli
ännu större.
– På sikt vore det en dröm att kunna
utveckla odlingen här hemma. Planen är i alla
fall att jag ska vara här i sommar och hjälpa till
med det som kan behövas, måla och fixa lite.
Helgesbo är ett välkommet andningshål, säger
Malin som har ett tufft år bakom sig.
Efter att ha jobbat intensivt med försäljning
och butiksutveckling under många år blev
Malin sjukskriven. Men trots vila gick tröttheten
inte över.
– Det var otäckt, jag kände inte igen mig
själv. Jag kunde inte förstå varför jag inte hade
kraften att komma tillbaka, berättar Malin.
Hösten 2020 började hon hosta och nej,
det var inte Covid-19. När hon kom till läkaren
diagnostiserades hon med tuberkulos. Hur det
hände är fortfarande ett mysterium men det
viktiga är att hon är på bättringsvägen.
Gudrun jämnade ett
hektar gran med marken.
”Jag blev förtvivlad när jag
kom ut på morgonen.
Tack och lov blev det
inte värre än så”,
berättar Thomas som
satsade på björk istället
”För mig är björkbeståndet lite märkvärdigt.
Det är det enda i sitt slag på gården.”
Anton Jeansson är familjen
Holmströms skogliga bollplank. Just nu
planerar han för en slutavverkning.
aktivt skogsbruk 9

Vad vill du med din skog?
”
Varje dag vid klockan 10 och 13 ringer jag
hem och berättar att allt är väl.
Välskötta granskogar är Helgesbos signum.
– Vi visste det ju inte då, men generationsskiftet
passar väldigt bra in i mitt liv just nu.
Helgesbo är en del av framtiden, och så funderar
jag på att börja studera. Jag har sökt flera
utbildningar på högskolan till hösten.
och är inte hemma förrän till kvällen. När det
är fika vid 10 och 13 så ringer han alltid till
Carina eller grannen och berättar att allt är väl.
– Man får ha respekt för träden och maskinerna,
det är inte helt ofarligt det man sysslar
med.
Men är det inte frestande att ligga kvar och
dra sig i sängen en dag när regnet står som spö
i backen? Eller ge upp och åka hem när kedjan
bara hoppar?
– Nä, det går ju inte. Det är klart att det tar
emot ibland som med alla jobb. Men jag trivs
med variationen. Jag väljer själv vad jag vill
göra – blir det långtråkigt att gallra så kan jag
röja eller göra något helt annat. Förstagallringarna
är något av en favorit eftersom det är då
han danar bestånden för framtiden. Helgesbo
är certifierat vilket innebär att Thomas arbetar
aktivt för att få upp lövandelen i samband med
gallring.
– Pappa sa till mig redan på sjuttiotalet att
”du kan gott hugga ner en gran och lämna en
björk”. Det gör jag fortfarande, det är bara det
Heltid i skogen
Ordet välskött får en ny innebörd när man går
i familjen Holmströms skog. Allt är röjt, gallrat
och planterat enligt konstens alla regler – det
verkar inte finnas en enda avdelning som är
orörd. Och just därför växer det så det knakar.
Skogen i Helgesbo är som ett välmöblerat
vardagsrum i en tjusig inredningstidning; rejäla
volymer som har arrangerats på ett prydligt
och harmoniskt sätt.
Thomas blir lite lätt generad när saken
kommer på tal.
– Själv ser man ju mest det som inte är
gjort…, säger han och påpekar att det inte bara
är hans förtjänst. Pappa och farfar har ju också
bidragit till att forma skogen till det den är i dag.
Thomas är femte generationen på Helgesbo och
ett aktivt skogsbruk har kännetecknat alla släktled.
Thomas tillhör också den allt mer sällsynta
skara skogsägare som jobbar heltid i sin egen
skog. Varje dag följer samma rutin, oavsett
humör eller väder. På morgonen åker han ut
Den nya tallplanteringen viltskyddsbehandlades
i höstas med gott resultat.
aktivt skogsbruk 10

Thomas jobbar med ett Hypro-aggregat
kopplat till traktorn. När trädet är fällt
vinschar han in det, och kvistar och apterar
i aggregatet. Med kranen samlar han ihop
riset och använder det för att risa vägen
och skydda rötterna.
aktivt skogsbruk 11

Vad vill du med din skog?
att jag är certifierad också. För mig är det ingen
större uppoffring, FSC ® -certifieringen stämmer
överens med mitt tankesätt.
”Du kan gott hugga ner en gran och
lämna en björk. Det sa pappa till mig
redan på sjuttiotalet.”
Sydvedare med förtroende
Kontinuitet är nyckeln på Helgesbo och det
gäller även affärskontakterna. Anton Jeansson
är tredje generationen Sydvedare på Helgesbo.
Thomas gör väldigt mycket själv: planterar, röjer
och gör nästan alla förstagallringar. Men han
tvekar inte att ta hjälp när det behövs. Sydveds
insatser handlar främst om slutavverkningar
samt i vissa fall gallringar. Härnäst väntar en
slutavverkning på 800 kubik.
– Om jag känner att det är svårt att hinna
med så ringer jag till Anton. Men jag litar ju
egentligen inte på någon annan än mig själv,
skrattar Thomas och man förstår att nålsögat
som Anton har lyckats ta sig in igenom är litet.
– Som inköpare kan min relation till skogsägarna
se väldigt olika ut. Ofta blir det intensiva
kontakter i anslutning till uppdragen och
sedan kan det gå lite tid emellan. Med Thomas
är kontakterna lite mer regelbundna eftersom
han alltid har leveransvirke på gång, säger Anton.
Med Sydveds Aktiv Skogplan som utgångspunkt
för planeringen blir det också naturligt
att ringa Anton för att diskutera framtida åtgärder,
idéer och eventuella problem med en skoglig
kollega.
– Det är väldigt roligt att få det förtroendet,
tycker Anton.
Under många år kombinerade Thomas
arbetet i skogen med rollen som fritidsledare
på Helgesboskolan. Han har med andra ord god
kontakt med många av de entreprenörer och
maskinförare som jobbar i området.
– Jag tycker att det är jättekul att träffa på
mina gamla elever. Det känns bra att veta vem
det är som jobbar i min skog, säger Thomas som
när han slutade på skolan fick en fin rondellkatt
av eleverna. Nu tronar den längst upp på en
högstubbe på skogsbilvägens vändplan.
Den sydligt belägna branddammen Gardasjön
har varit till både nytta och nöje under åren.
Vovve med skogstalang
Riktigt ensam i skogen är Thomas aldrig. Tioåriga
bordercollien Jacky viker inte från Thomas
sida. Han är med i skogen varje dag och frågan
är om det finns någon hund som är så snabb på
att hoppa in i en traktor?
– Fast som vallhund är han värdelös, han är
rädd för fåren. Nej, skogsbruk är mer hans grej,
säger Thomas och nickar åt sin fyrbenta vapendragare.
– När vi fikar är sista biten hans och det vet
han. Ibland glömmer jag mig och blicken jag får
då… då känner man sig rätt usel.
aktivt skogsbruk 12

”Mitt livs bästa investering”, tycker Thomas om Hypron som han har haft i 20 år nu. Förutom att det går snabbt så sparar det på kroppen att slippa kvista och
aptera. I förstagallringarna lägger han upp basvägar och stickvägar med standardbredd. ”På det sättet har vi valfrihet inför framtiden. Om vi känner att vi vill
ta in en maskin i nästa gallring så är det förberett.”
aktivt skogsbruk 13

Just nu i din skog!
JULI / AUGUSTI / SEPTEMBER
Barkborrekoll: Sök efter rödbrunt borrmjöl!
Det är nu under sommarmånaderna som granbarkborren är som mest i farten. Var aktiv, rör dig
runt i din skog och sök efter tecken på angrepp av barkborren. Det kan vara rödbrunt borrmjöl
på stammen, i barkspringor och spindelnät, men även kåda på stammen.
När svärmningen startar i maj hittar man ofta de första angreppen på solbelysta lägen, där solen
snabbt värmer upp marken. Längre fram under sommaren, när värmen spridit sig, hittar man
angreppen i hela skogen.
På sensommaren börjar man se färgförändringar i barren, från grönt till gult-rött-brunt,
på granarna som angreps under våren. Avverka och transportera bort angripna träd.
Kontakta din Sydvedare om du har frågor!
Checklista för dig som bor långt från din skog
Det är en del att hålla koll på som skogsägare, och lediga sommardagar är en utmärkt tid att
ägna sin skog extra uppmärksamhet.
Några punkter att bocka av:
· Har du bestånd som behöver röjas eller gallras?
· Hur ser läget ut efter vintern; finns vindfällen som behöver omhändertas?
· Finns det spår av granbarkborren?
Kom ihåg att en uppdaterad skogsbruksplan är ett ypperligt verktyg för att
ha koll på skogsbruket!
Tydliga fastighetsgränser
Är gränserna på din fastighet väl utmärkta? Om inte kan det vara klokt att tillsammans med
grannen se över gemensamma gränser. Väl markerade gränser underlättar arbetet i skogen
vid till exempel avverkningar och när det drar ihop sig till jakt. Märk ut gränserna med riktiga
rågångsstolpar, stolpar i metall står bra emot väder och vind. Hugg upp gränslinjen.
Planera för höstplantering
Hann du inte plantera i våras, kan du göra det i höst istället. På de flesta granmarker
funkar både höst- och vårplantering. Det går att plantera från augusti tills det blir
tjäle, beroende på vilken typ av planta man väljer. Kontakta din Sydvedare om du
vill beställa plantor eller vill veta mer om rätt planta för just din mark.
Samarbetar du med Sydved?
Logga in på dina personliga sidor, i nya Min skog, för att få ännu bättre
koll på ditt skogsbruk. Logga in med bank-id (men lösenord och personnummer
funkar också!)
Foto: Emma Fredriksson
aktivt skogsbruk 14

Är du redo för jakten?
Sommar och tidig höst är en utmärkt tid att förbereda
sig för höstens jakt. Sydvedaren Tomas Trygg som själv
har två gråhundar, tipsar om smarta förberedelser både
för jägare och hund.
Text Annsofie Öhman
– För det mesta jagar jag i Sälenfjällen, med min bror och ytterligare fyra, fem
jägare. Där jagar vi älg, men ibland är jag också med på vildsvinsjakt. Jag har
två gråhundar, en vuxen gråhund som jag ofta går med under jakterna, och
sedan en fyra månaders valp som får vänta till nästa höst innan det är dags.
Hur förbereder du dig för jaktsäsongen?
–Jag springer mycket, den gamla gråhunden hänger med hela tiden, det blir
upp till en mil ungefär tre dagar i veckan. Men är det varmare än 13–14 grader
ute så får han vara hemma, då blir det en promenad istället. Med valpen tränar
jag kontakt och gör lydnadsövningar.
Men man får börja försiktigt när man springer med hund, så att man inte
knäcker den. Innan själva jakten så ”jagar” vi utan bössa. Det blir en lugnare
start då.
Sen tränar jag skytte, och några gånger innan jakten åker jag och en kompis
till Stjärnåsen skyttecenter. Där finns en skjutbiograf där man ställs inför
realistiska jaktsituationer och tränar med riktiga vapen och skarp ammunition.
Det blir varierat skytte, och man får bra koll på i vilka lägen man ska skjuta,
och när man ska avstå.
En självklarhet är att kolla att alla grejor är i ordning; vapen, hundpejl, jaktkläder
och så vidare. För mig som hundförare är det viktigt att jag har kläder
som verkligen syns!
Tomas Trygg på jakt i Sälenfjällen.
Några tips vad gäller jaktmarken?
– Kanske behöver man röja och snitsla vägarna till passen. Ha också koll på
passlinjer, så att det inte är sly och buskar i skjutgatorna som behöver tas bort.
Säkerheten framför allt!
Se över jakttornen och bygg nya om det behövs, gör en extrakoll av stegarna!
Innan en jakt brukar jag vilja veta var alla pass är, så då märker jag ut dem
i hundpejlens gps.
Till sist, vad är det bästa med att jaga?
– Naturupplevelsen och det sociala!
” En självklarhet är att kolla att
alla grejor är i ordning,
som vapen, hundpejl och kläder.”
Foto: Tomas Trygg
Foto: Tomas Trygg
aktivt skogsbruk 15

Skogsliv
”deluxe”
i Julias
kolarkoja

Friluftsliv
Kolarkojan går att boka
för övernattning.
Foto: Julia Brink
Ett annorlunda äventyr eller kanske bara lugn och ro?
Du väljer själv vad du helst vill uppleva när du övernattar i kolarkojan.
Julia Brink är en synnerligen företagsam
tjej med genuint intresse för
naturen och friluftsliv. Till vardags
är hon förskollärare på Ur och Skur
i Habo, och efter jobbet hägrar olika
projekt på familjens gård i Attlabryna,
några mil söder om Jönköping.
På fastigheten, som är cirka 60 hektar och
där det växer både gran och tall, finns flera kolmilor
och efterlämningar från gamla kolarkojor.
– Det väckte mitt intresse och gjorde att
jag blev nyfiken på att göra en egen kolarkoja.
Så förra sommaren byggde jag och min man
Jonathan den här kojan. Det kändes naturligt
att platsen skulle vara i närheten av en gammal
kolarkoja, säger Julia.
– Sen är det spännande att man så tydligt ser
resterna av kolmilan, säger hon och pekar på en
stort runt område där det nu mest växer mossa.
Och lyfter man på mossan kan man ibland
hitta gamla kolrester, visar hon mig.
Text och foto Annsofie Öhman
På den här platsen låg kolmilan.
Barkborreträd gjorde nytta!
När platsen var vald var nästa steg att försöka
hitta rätt typ av virke för stommarna och insidan
av kojan.
– Vi ville helst ha gamla barkborreträd, där
det mesta av barken hade trillat av, för då
behövde vi inte barka av träden. Barkborreträden
vrider eller böjer sig heller inte så lätt, då träden
är döda innan de sågas till plank. Sen byggde vi
stommen, kojan är 3 x 4 meter, ungefär så stor
som en kolarkoja var förr.
I nästa steg lastade de på jord med hjälp av
en grävmaskin, och lade för hand på gräs och
torv, vilket var en tidsödande del i bygget.
Inne i kojan är det mysigt och ombonat, här
finns en säng med plats för två, eldstad, ved och
många små ljus.
– Vi blev verkligen nöjda med vår kolarkoja,
och tänkte att det kanske är fler som vill uppleva
skogens lugn på det här sättet, berättar Julia.
aktivt skogsbruk 17

Friluftsliv
”Spa och hotell kan man, nu letar många efter något nytt.
Naturturismen har fått ett uppsving!”
Kolarliv ”deluxe”
I vintras hyrde de ut kojan för första gången,
och gästerna som övernattat är väldigt nöjda
och tipsar i sin tur sina vänner om den annorlunda
upplevelsen. För det är ju inte bara en
övernattning, utan här fixar Julia även en utflyktskorg
med fika, råvaror till en äkta kolarmiddag
(kolbullar såklart!) som gästerna själva
får laga och frukost till dagen därpå. Förutom
själva kojan, finns ett utekök med vedspis och
en grillplats.
– Tanken är att även matlagningen ska vara
en mysig och avkopplande upplevelse! Många
passar också på och går en runda i skogen, till
jakttornet där man har en jättefin utsikt över
mossen Käringabron.
Göra något annorlunda ihop
Att Julias engagemang är stort går inte att ta
miste på, och tillsammans med sin man planerar
hon redan för nästa steg.
– Vi planerar att bygga en till koja här i närheten,
om man är fler i samma sällskap och
vill göra en annorlunda grej ihop. Sen tänker
vi bygga ytterligare en koja, men på ett annat
ställe. Jag tror att folk vill uppleva något annorlunda,
gärna i naturen. Spa och hotell kan man,
nu letar många efter något nytt. Naturturismen
har fått ett uppsving, och det började nog redan
innan corona. Innan jag lämnar Julia och kolarkojan
så nämner hon det senaste projektet:
– Vi ska göra i ordning en vigselplats i skogen,
det är i en tallskog, men först ska det gallras
lite så att utsikten blir lite bättre. Sen bygger vi
flera rader med bänkar till gästerna. Jag tror att
många som gifter sig vill göra det på sitt sätt,
i sin miljö, det blir lite annorlunda. Jag och min
man gifte oss på ishotellet i Jukkasjärvi.
Här hittar du mer information om kolarkojan:
attlaskogsby.bokamera.se
Kort om kolarmila
och kolarkoja
En kolmila är en byggnad av ved som
tätas och får brinna nästan helt utan syre.
Efter ett par veckor har den brunnit ut
och träkol har bildats av veden.
Förr var kolningen mycket viktig i
Sverige då järn- och stålindustrierna
behövde mängder av träkol. Många
bönder och torpare höll på med kolning
som extraarbete. Kolarna bodde i kolar-
kojor, som låg nära milan, för att den
skulle kunna övervakas dygnet runt.
En kolbotten är en lämning efter en
kolmila, och kan kännas igen genom en
ringformad upphöjning i marken med
avvikande vegetation.
Källa: Nationalencyklopedin m fl.
aktivt skogsbruk 18

Big K är grillkol av restaurangkvalitet
som är speciellt bra
om du vill grilla under en längre
tid. 30 Big K, Lumpwood,
15 kg kostar 530 kr på
kitchenlab.se
Kolgrill
i läcker
design!
Få till det lilla extra till grillmaten när
du slänger ner några nävar rökchips
bland grillkolen. Jack Daniel´s smoking
chips är gjorda av lagringsfat av ek, och
bjuder på riktigt god smak av whiskey.
99 kr på grillhouse.se
Big Green Egg är en så kallad kamadogrill tillverkad i keramik.
Materialet både isolerar och reflekterar värmen i grillen och gör
rätterna extra möra. Finns i flera storlekar. Medium Ø 40 cm,
kostar 14 490 kr på bygghemma.se. Går att komplettera med
Från kol till BBQ
ställning, arbetsbänk med mera.
Ett par rejäla grillhandskar i läder
skyddar händerna när du grillar.
Hällmarks grillhandskar finns på
gardenstore.se för 149 kr.
Från kolmilan är steget inte långt till sommarnöjet nummer ett.
Att grilla är lite av en materialsport och att hitta rätt kol, grill,
smaksättare och tillbehör är halva grejen. Här kommer
några pryltips till sommarens alla härliga grillkvällar!
Snyggare
ju mer det
används!
Pizzaälskare? Satsa på en
pizzasten för grillen, som gör
att du får till en krispig och
spröd botten. Weber pizzasten,
Ø 46 cm finns för 599 kr på
bagarenochkocken.se
Bästa greppet
både på köttbiten
och lite mer svårhanterliga
grönsaker får
du med grilltången
från Weber. Den räta
fronten gör att du enkelt
kommer in under maten
du ska lyfta. Lätt att
rengöra och tål maskindisk.
292 kr på weber.com
Lagar du ofta mat ute? Då är det smidigt att ha en lätthanterad
kylbox för mat och dryck. Tillverkad i teak och
frigolit, vilket gör den lätt att flytta runt. Extra plus är att
den kan användas som sittplats. Ofyr cooler på ofyr.se
för 5 995 kr.
Stilrent skinnförkläde i
mjukt kalvskinn som skyddar
kläderna mot stänk under
grillningen. Enkelt justerbara
band runt nacke och midja.
Le Chef från Decotique finns
för 1 495 kr på royaldesign.se
Kolgrill i militärgrönt som lätt hamnar i
blickfånget på grillfesten. Med värmebeständig
och reptålig emalj. Barbecook
Edson finns på gardenstore.se för 2 659 kr.
aktivt skogsbruk 19

Smart och enkelt skogsägande
Smart tjänst som
gör ditt skogsliv
lite enklare
Text Annsofie Öhman / Foto Lovisa Hill
Välkommen till nya Min skog, dina personliga sidor på Sydved!
En smart tjänst som ger dig överblick och koll på dina skogliga
uppdrag med oss.
Så här gör du
Gå in på sydved.se.
Logga in med bank-id eller
lösenord. Första gången du
loggar in så registrerar du
ett konto med ditt
personnummer.
– Tjänsten Min skog har funnits i flera år, och
under en tid tillbaka har vi jobbat intensivt
med att förbättra de inloggade sidorna, inte
minst vad gäller enkelheten att hitta information
och användarupplevelsen, säger Sydveds
Amanda Hill, som varit en av de drivande i
projektet.
Vad hittar jag som skogsägare på
mina personliga sidor?
– Här finns faktiskt all information som Sydved
har om skogsägarens uppdrag samlat; pågående
och avslutade uppdrag, ekonomi och kartor på
fastigheten. Har du en skogsbruksplan som är
gjord genom Sydved så finns den här.
– Du får en tydlig överblick med hjälp av
kartan och här kan du se i vilka avdelningar
som vi har avverkat och var vältorna ligger,
tillägger Amanda.
Numera samlas alla kontrakt och avtal som
du signerar med bank-id på dina personliga
sidor.
Funkar i mobilen
– Nu funkar Min skog också i telefonen och
i surfplattan, vilket skapar en ökad flexibilitet.
Med en mobilare lösning är det bara att plocka
upp det senaste mätbeskedet från Sydved när
du sitter med telefonen i soffan, vilket är smidigt!
”Nu kan du plocka upp
senaste mätbeskedet från
Sydved när du sitter med
telefonen i soffan.”
Skogen Live och digitala kontrakt
För drygt ett år sedan lanserades Skogen Live,
en tjänst där man kan följa ett avverkningsuppdrag
nästan i realtid. Loggar man in på sina
personliga sidor kan man följa de olika stegen,
du ser till exempel när avverkningen har
startats, skotningen är klar och när allt virke är
redovisat och klart. Via sms får du också reda
på de olika stegen i uppdraget.
En annan smart digital tjänst som Sydved
erbjuder är att signera kontrakt och avtal med
bank-id. Extra bra när man är flera som samäger
en fastighet, det blir en snabbhet i både
skrivandet och undertecknandet av nya avtal.
Vill man titta på sin skogsbruksplan i mobilen
så rekommenderar vi Sydveds app, som precis
har uppdaterats. Där får man en bättre upplevelse
av kartorna. Appen hittar du där appar
finns och heter numera Sydved, säger Amanda.
Nya Min skog lanserades i slutet av april, men
arbetet med att både finjustera och utveckla
Sydveds digitala erbjudande fortsätter.
– Ser man några steg framåt så är det troligt
att skogsägaren kommer kunna göra sina affärer
ännu mer digitalt i framtiden. Vi tar väldigt
gärna emot förslag på idéer på vad du som
skogsägare skulle vilja se och göra på Min skog,
avslutar Amanda Hill.
Sydveds Amanda Hill
är en av drivkrafterna
bakom nya Min skog.
aktivt skogsbruk 20

Det här hittar du på
Min Skog
· Fakta om planerade, pågående och
avslutade uppdrag. Du ser vilket område
som har avverkats eller ska avverkas,
vart avlägget ligger. Du ser också dina
mätbesked.
· Ut- och inbetalningar, fakturor, fordringar,
skulder och balans på innehållna medel.
· Kontrakt som du har signerat digitalt via
bank-id samlas här. Några exempel:
avverkningsuppdrag, leveransvirke och
skoglig service.
· Din skogsbruksplan, eller kartor på din
fastighet om du saknar skogsbruksplan
genom Sydved. För mobil och surfplatta
rekommenderar vi Sydveds app.
· Följ ditt pågående uppdrag genom
Skogen Live. Du ser till exempel när
avverkningen har startats och när skot-
ningen är klar. Via sms får du reda på de
olika stegen i uppdraget.
Andra digitala tjänster
Digitala kontrakt
Signera kontrakt och avtal med bank-id.
Sydveds app
En uppdaterad mer användarvänlig
Sydvedsapp med fokus på kartor. Har du
en skogsbruksplan genom Sydved blir
nyttan ännu större. Du ser fastighetsgränser
och skogsbruksplanens indelning i avdelningar.
Klicka vidare på en avdelning och
få reda på volym, ålder, åtgärdsförslag
med mera.
Mätbesked på Min skog
Samtliga mätbesked kommer precis som
tidigare att finnas enkelt tillgängliga på
dina personliga sidor. Från 1 augusti upphör
pappersutskicken av mätbeskeden för
leveransvirke.
aktivt skogsbruk 21

aktivt skogsbruk 22

Skog & industri
Svenskt skogsbruk
– en framgångssaga
Genom våra förfäders målmedvetna skogsvårdsarbete har vi på
bara hundra år dubblerat det svenska virkesförrådet. Ändå ifråga-
sätts skogsbruket i debatten och vissa går till och med så långt
att de föreslår ett avverkningsstopp. Jag är dock övertygad att
det alltid kommer att finnas en nytta med växtliga och välskötta
skogar – oavsett vad de används till i framtiden.
Under de senaste åren har skogens
nytta som kolsänka lyfts fram i
debatten. Växande skog binder
koldioxid och när skogen har
avverkats är koldioxiden till stora delar fortsatt
bunden i skogsindustrins slutprodukter. Den
nya skogen som anläggs fortsätter att suga upp
koldioxid ur atmosfären, även om det en kort
tid under hyggesfasen blir en temporär negativ
kolbalans.
Dubblerat virkesförråd på 100 år
Genom våra förfäders hårda och målmedvetna
skogsvårdsarbete har vi dessutom lyckats dubbla
det svenska virkesförrådet på hundra år. Snacka
om framgångssaga och ett vinn-vinn-förhållande
för skogsägarna, skogsindustrin, samhället och
klimatet. Parallellt går det ju också faktiskt att
vistas i skogarna; plocka svamp, jaga, vandra
och rida.
Den senaste tiden har dock framgångssagan
börjat ifrågasättas i ett allt aggressivare tonläge.
De mest radikala förslagen föreslår i princip
ett avverkningsstopp, där skogens viktiga roll
som kolsänka får ökad betydelse. Effekten på
koldioxidupptaget skulle initialt bli enorm då
skogen fortsätter att ta upp koldioxid, samtidigt
som ett galopperande virkesförråd skulle binda
in enorma mängder kol. Efter en tid skulle dock
effekten klinga av, och jag kan inte låta bli att
fråga mig vem som skulle intressera sig för att
sköta sin skog i ett sådant scenario?
Tidigare generationers drivkraft
Det är naturligtvis ingen kioskvältare vilken
planhalva jag spelar på. Men det intressanta,
tycker jag, är vad tidigare generationer hade i
åtanke när de etablerade de koldioxidsugande
täta skogar som vi har idag? Fenomenet kolsänka
kände de knappast till.
Drivkraften bakom skogsanläggningen var
naturligtvis en helt annan och utan den hade vi
inte haft de fina skogar vi har idag. Såväl privata
markägare som bolag har successivt förbättrat
skogstillståndet; både för att resurserna och
”
Det är nog bäst ändå att
vi sliter på med röjningar,
planteringar och gallringar.
Med framgångssagan
i ryggen vet vi trots allt
en hel del om att odla skog
på våra breddgrader.
efterfrågan på produkterna har funnits. Om
marken ändå finns och inte används till annat
– varför inte odla skog?
Så när förnyelsebara produkter och kolsänka
är på modet idag, hur ser det ut när de bestånd
vi anlägger idag ska avverkas? Vad handlar
debatten om då? Tills vidare är det nog bäst
ändå att vi sliter på med våra röjningar, planteringar
och gallringar. Med framgångssagan i
ryggen kan vi trots allt en hel del om att odla
skog på våra breddgrader. Även om vi inte vet
vad skogen kommer att användas till framöver,
kan vi vara säkra på att det alltid kommer att
finnas nytta med växtliga och välskötta skogar.
”
Vi vet att det alltid
kommer finnas nytta
med växtliga och
välskötta skogar.
Björk och tall utmanar granen
Som skogsägare tycker jag att valmöjligheterna
för vad man vill odla har breddats rejält. Att
hybridasp kan konkurrera med granens lönsamhet
visste vi sedan innan. Nu kommer också
nya generationers björkplantage som en tydlig
utmanare till granen. Nyligen släpptes också
nya mycket intressanta forskningsresultat om
att tallen slår granens tillväxt upp på ganska
höga boniteter.
Det inte enkelt att odla vare sig asp, björk
eller tall, men det var inte det enklaste att sätta
planteringshackan i de västsvenska ljunghedarna
heller. Imponerande framsynthet av våra förfäder,
det hade varit roligt att få berätta för dem
om deras hjälteinsats för klimatet!
Pär Johansson
VD, Sydved
aktivt skogsbruk 23

DRAKEBERGA
Skogsägare
Stefan och Maria Olsson.
Sydvedare
Krister Olofsson, distrikt Älmhult.
Entreprenör
Vidigssons skogsentreprenad.
Utmed byvägen har Maria och Stefan Olsson gynnat ädellövet
medan barrskogen dominerar mossen längre in. Att lämna död ved
kvar i skogen är inte svårt när det blir så här vackert, tycker Stefan.
aktivt skogsbruk 24

Skogsskötsel
Certifierat skogsbruk på Drakeberga
” Vi vill visa att vi
tar vårt ansvar”
Text Amelie Bergman / Foto Johan Lindblom
Visst kan man kombinera biologisk mångfald och naturupplevelser
med en god ekonomi. För skogsägarna på skånska Drakeberga
var det ett naturligt steg att certifiera sitt skogsbruk.
– Certifieringen går hand i hand med hur vi själva vill ha det,
säger Stefan Olsson.
På gården Drakebergas högsta punkt finns ett
stenröse: en gravhög från bronsåldern. Enligt
sägnen ruvar den på en skatt som vaktas av en
drake.
– En gång gick en bonde upp till röset för
att hämta sten till sitt hus. Det sägs att han blev
rejält svedd, berättar Stefan Olsson som bor på
gården tillsammans med sin fru Maria.
Någon eldsprutande drake har de aldrig sett
under sina år på Drakeberga, och det får väl tas
som ett tecken på att de förvaltar den väl.
Stefan och Maria tog över gården 2004.
Paret har lagt mycket energi på att restaurera
byggnader och skog, bland annat har de huggit
fram ädellövet kring gårdscentrum. Nu när
granen är borta har gården fått helt nya siktlinjer
över omgivande ängar, kullar och stengärdesgårdar.
En närliggande torpruin har också
frihuggits och istället förr barr har de planterat
apel, körsbärsträd och lind.
Vill ha variation
Huvudfastigheten är på 70 hektar. För ett par
år sedan fick de möjlighet att köpa ytterligare
en fastighet om 50 hektar högt belägen vid
Örsjön. Fastigheterna har helt olika karaktär.
Den som levererar certifierat virke får lön för mödan i form av en certifieringsbonus.
aktivt skogsbruk 25

Skogsskötsel
Drakeberga har fina kulturvärden med varierade
inslag av ädellöv, al, björk och asp, kombinerat
med produktionsskog. Skogen uppe vid
Örsjön är mer produktionsinriktad. Stefan
och Maria har valt att certifiera sitt skogsbruk
enligt FSC ® och PEFC. Det är ett sätt att visa
att de tar sitt ansvar som skogsägare, menar
Stefan:
– För vår del påverkar certifieringen inte
så mycket, den stämmer med hur vi själva vill
ha det. Att anpassa skogsbruket och inte bara
plantera gran och tall är självklart för oss och
de avsättningar som krävs enligt certifieringen
känns naturliga. Att spara ek, bok, björk och
rönn i röjningar och gallringar ligger helt i linje
med vårt önskemål om variation och mångfald.
Niklas Fogdestam är certifieringsansvarig
på Sydved.
Ökat intresse
Stefan och Maria är goda representanter för
det småskaliga familjeskogsbruket, konstaterar
Niklas Fogdestam som är certifieringsansvarig
på Sydved. Hans jobb är att hjälpa skogsägare,
inköpare och entreprenörer att förstå standardernas
krav och omsätta dem i praktiken. Totalt
handlar det om 200 sidor fullmatade med text
som ska göras begriplig. Men det är inte så
krångligt egentligen; mycket handlar om sunt
förnuft, säger Niklas.
– Jag skulle gissa att nio av tio privata skogsägare
redan i dag sköter sin skog i standardens
anda. Certifieringen blir snarare ett sätt att
skapa struktur och blir ett kvitto att man
faktiskt gör något bra.
Tre viktiga värden
Att bedriva ett hållbart skogsbruk handlar inte
bara om biologisk mångfald, betonar Niklas.
– Som certifierad skogsägare bidrar du till
ett skogsbruk som är biologiskt, socialt och
ekonomiskt hållbart. Till det sistnämnda hör
något för skogsägaren så självklart som att den
produktiva skogen ska röjas och gallras i tid.
Allt hänger ihop.
Ur biologisk synpunkt innehåller standarden
en rad olika krav som ska bidra till mångfalden.
Död ved, naturvärdesträd, kantzoner,
reglerad lövandel och olika typer av naturvårdsavsättningar
är några av de områden där den
certifierade skogsägaren gör viktiga insatser.
Certifieringens krav ofta är öppna för tolkning
och då kan man bland annat vända sig till
”
Att spara ek, bok, björk och rönn i röjning och gallring ligger
helt i linje med vårt önskemål om variation och mångfald.
Sydveds Krister Olofsson (till vänster) och Morgan Vidigsson från Vidigssons skogsentreprenad (till höger) är mångåriga samarbetspartners till familjen
Olsson och ett självklart bollplank i certifieringsfrågor.
aktivt skogsbruk 26

Skogsstyrelsens målbilder för vägledning. Att
skogsägarna bidrar till att upprätthålla viktiga
sociala värden är något som ofta glöms bort,
tycker Niklas.
– Det kan vara som här, hos Stefan och
Maria. Genom sina aktiva val har de skapat en
varierad och vacker miljö kring gårdscentrum.
Uppe vid sjön har de låtit de vackra gamla
tallarna dominera i strandlinjen. Som skogsägare
ska man till exempel vara noggrann med att
inte köra sönder promenadstråk, löpspår och
vandringsleder. Många jobbar också med att
förstärka förutsättningarna för jakt och fiske.
Ett naturligt steg
Skogsägarna på Drakeberga har under lång
tid samarbetat med Sydveds inköpare Krister
Olofsson och Morgan Vidigsson från Vidigssons
skogsentreprenad.
– Stefan och Maria har gjort ett aktivt val
att certifiera sig. Det är ett förtroende som vi
har fått och de förlitar sig på våra kunskaper,
säger Krister Olofsson som upplever att många
skogsägare ser certifieringen som ett sätt att
utveckla sitt skogsbruk.
– När du anlitar Sydved för en avverkning
görs den enligt vår princip ”Generell naturvård”
och härifrån är steget inte så långt till certifiering.
Att certifiera sig är inte bara förenat med
krav, poängterar han. Som morot får du som
skogsägare också en certifieringsbonus på virket
som du säljer.
– Hugger du 1 000 m 3 fub så innebär certifieringspengen
i princip att du har finansierat
din nya skogsbruksplan.
Planering är hemligheten
Hemligheten bakom väl utförda insatser på en
certifierad fastighet är planering, säger Morgan
Vidigsson.
– Före gallring och avverkning går jag alltid
över området och gör en grov planering åt
skördarföraren. Om maskinföraren från början
vet grundförutsättningarna för kantzoner,
hyggeskanter och andra naturvärden så kan hen
planera sitt jobb bättre. Att bara börja köra och
fatta beslut längs vägen ökar risken för att det
inte går ihop sig på slutet.
Alla Sydveds entreprenörer och förare
genomgår regelbundna utbildningar för att lära
sig det regelverk och de principer som gäller för
Generell naturvård och certifierade fastigheter.
En självklarhet, menar Morgan.
– Det är samma sak som att en snickare
måste vara väl utbildad i det han gör och följa
de lagar och regler som gäller. Det är vårt jobb
att hålla oss uppdaterade och göra rätt. Vi vill ju
gärna vara välkomna tillbaka till Drakeberga.
”Enligt biologerna behöver minst 25 procent av de rödlistade
arterna död ved. Riksskogstaxeringen visar att mängden död
ved i Götalands skogar har fördubblats de senaste 30 åren.
Det går åt rätt håll – och det ska vi vara glada och stolta över!”
Niklas Fogdestam
I anslutning till den gamla torpruinen har man frihuggit ädellövet samt planterat apel, körsbärsträd och lind.
aktivt skogsbruk 27

Skogsskötsel
Certifiering – ditt verktyg
för ett hållbart skogsbruk
5%
Markinnehavet planeras och
brukas så att en areal som
motsvarar minst 5 % av arealen
frisk och fuktig skogsmark utgörs
av lövrika bestånd som domineras
av lövträd under merparten
av omloppstiden.
När du certifierar dig genom Sydved omfattas ditt skogsbruk av två
miljömärkningar: FSC ® och PEFC. FSC ® står för Forest Stewardship
Council och är ett certifieringssystem för ett miljöanpassat, socialt
ansvarstagande och ekonomiskt livskraftigt bruk av världens skogar.
PEFC betyder Programme for the Endorsement of Forest Certification
och har ett certifieringssystem som liknar FSC ® men är mer anpassat
till det småskaliga privata jordbruket. Som certifierad måste du ha en
skogsbruksplan som är högst tio år gammal och anpassad för certifierat
skogsbruk.
När du anlitar Sydved för en avverkning sker det alltid enligt vår
rutin ”Generell naturvård” (förutsatt att du inte väljer bort detta i ditt
kontrakt). Nivån är högre än skogsvårdslagens krav och anpassad efter
kraven i FSC ® och PEFC. Även som certifierad skogsägare ligger
”Generell naturvård” som grund för ditt skogsbruk. Dessutom gör du
vissa åtaganden utöver denna, till höger hittar du några viktiga exempel.
Läs mer om Skogsstyrelsens målbilder för god miljöhänsyn på
skogsstyrelsen.se
10%
5 procent av din produktiva skogsmark ska
avsättas för naturvårdsinriktad skötsel (NS) eller
lämnas orörd (NO). Nytt är att ytterligare 5 procent
ska användas för anpassad skötsel. Denna skogsmark
ska skötas med fokus på att bevara och utveckla
naturvärden och/eller sociala värden på
fastigheten. Här har du alltså möjlighet att
utveckla det som är unikt med
just din fastighet.
För vår del påverkar certifieringen
inte så mycket, den stämmer med
hur vi själva vill ha det, säger Maria
och Stefan Olsson.
Kantzoner
aktivt skogsbruk 28

5
träd per hektar ska frihuggas i gallring
för att kunna utvecklas till
naturvärdesträd.
3
högstubbar ska lämnas
5%
per hektar i alla typer av
avverkningar.
Högst 5 procent av
arealen får bestå av
främmande trädslag.
10
levande träd ska lämnas per hektar
i avverkningen. Vid avverkningar över 4 ha
ska ännu fler lämnas enligt särskilda regler.
I första hand sparas alla naturvärdesträd
och om det inte räcker fyller man på med
stormfasta träd med potential att
utveckla naturvärden.
10%
av stammarna efter röjning
och gallring ska bestå av löv,
jämnt fördelat i beståndet.
NATURVÄRDESTRÄD
Det nyligen avverkade granbeståndet ligger anslutning till
gårdscentrum på Drakeberga. Nu väntar självföryngring
där målet är ett blandbestånd med stora lövinslag. De naturvärdesträd
som sparats består bland annat av asp, björk, ek
och sälg.
KANTZONER
När skogsmarken övergår i ett annat ägoslag lämnas en
kantzon som är biologiskt funktionell och ger skydd och mat
till djuren i olika skikt. Kantzonen kan också utformas för
att möta sociala värden. Strandlinjen vid Örsjön bjuder på
många möjligheter vid framtida insatser.
DÖD VED
Vid en avverkning ska ny död ved skapas i form av minst tre
högstubbar per hektar.
Död ved
aktivt skogsbruk 29

Marknad
Strålande läge
för sågverken
En stark marknad i USA och full fart på hemmabygg-
andet gör att det är rekordstor efterfrågan på sågade
trävaror. Samtidigt börjar efterfrågan på massaved öka,
konstaterar Daniel Stridsman, virkeschef på Sydved.
Text Annsofie Öhman
E-handel och mer kartong
Digitaliseringen, som under det senaste året
fått en extra skjuts, gör att det fortsätter vara
tufft för tryckpapper, medan det ser bra ut för
kartong då e-handeln har befäst sin plats och
vi nätshoppar allt mer.
– Efterfrågan på massaved är ökande och
den obalans som har varit rådande mellan
timmer och massaved minskar successivt, vilket
underlättar, säger Daniel.
Ser man på bruken, Nymölla bruk, Aspa
bruk och Hylte bruk, som Sydved försörjer med
virke, så är det full fart på samtliga.
– Det är en positiv anda och alla bruk räknar
med att köra på hela sommaren. På Nymölla
behöver man mer bok!
”Våren 2021 har
kännetecknats av rekordhöga
priser på sågade trävaror.”
Våren 2021 har kännetecknats av rekordhöga
priser på sågade trävaror, framför allt gran efterfrågas
men även intresset för tall är relativt stort.
USA-marknaden fortsätter att vara stark,
och förutom USA så efterfrågar också Tyskland,
Belgien och Nederländerna svenskt virke.
– Det byggs mer och mer hus i USA och
dessutom har importen från Kanada minskat,
då Kanada haft stora problem med barkborreskadade
skogar. Rent allmänt känns det som
om hela marknaden är på väg tillbaka efter
pandemin, säger Daniel Stridsman.
DIY-marknaden stor!
Sverige exporterar även barkborreskadat virke
till USA.
– En hel del används som konstruktionsvirke
och byggs in i byggnaden, och då tycker köparna
att det är okej att brädorna har mindre
färgskiftningar. Det skiljer sig från hur vi ser
på det här hemma, då vi ofta ratar missfärgade
brädor i bygghandeln.
Pandemin har gjort att många av oss är
mycket mer hemma nu, vilket har påverkat
byggmarknaden.
– Vi får inte resa, vad gör vi då? Jo, renoverar,
bygger en ny altan eller en gäststuga. Idag är
det en utmaning att få tag på trallvirke, det är
höga priser och en del byggvaror är helt enkelt
slut. Så sommarens projekt kan bli en utmaning,
konstaterar Daniel.
Foto: Perarne Nordholts
God efterfrågan på skogsbränsle
I södra Sverige är det god efterfrågan på skogsbränsle,
till skillnad från Mellansverige där det
är låg förbrukning och höga lager.
– I Mellansverige finns fortfarande stora
mängder barkborreskadat virke, medan det ser
något bättre ut i Götaland som inte drabbades
fullt lika hårt av angrepp förra året. Vi har haft
en kall mars och april, men innan dess en mild
höst. En blöt höst är dåligt för granbarkborrar
och kan minska kommande skadenivåer, men
det är det kalla vädret som gör att biobränslet
går åt.
I och med att det har sågats mycket har
biprodukter från sågverken, som spån och bark,
använts till bränsle, som värmeverken till viss
del ersätter bränsleveden med.
Sydved fortsätter exportera barkborreskadat
timmer till sågverk i Europa, och då främst
Tyskland. Det skeppas även virke med containrar
till Kina.
Till sist uppmanar Daniel Stridsman skogsägarna
att se över läget i sin skog med tanke på
skogsskötsel och gallring:
– Förmodligen finns det skogsägare som har
avvaktat med att gallra på grund av de senaste
årens situation med granbarkborren. Men nu
när vi går in i ett mer normalt läge kanske man
ska se över läget i sin skog och se om man har
ett eller flera bestånd som behöver gallras!
Skogen växer ju mer än vad man tror.
28 maj 2021
aktivt skogsbruk 30

Klippt & gallrat
Så kan vi minska risken för skogsbrand
Längre torrperioder ökar risken för skogsbränder, och på Sydved arbetar vi därför aktivt
med att förebygga brand kopplat till skogsarbete. Våra maskinförare och andra involverade
utbildas löpande i brandskyddsarbete. Brandrisken mäts i en skala på 1 till 5E, där 5E är
extremt hög risk. Vid all avverkning gäller detta:
• Maskinförarna är extra uppmärksamma vid körning på steniga objekt.
• Extra brandskyddsutrustning finns tillhands när det är risk för brand.
• Svets eller vinkelslip får inte användas i skogsmark.
• Skogsarbete undviks tider på dygnet då luftfuktigheten är för låg.
• Framkomliga tillfartsvägar vid behov av räddningsinsats.
• Maskinarbete i skogen sker utan kedjor och band,
där det är möjligt.
Följ prognosen
på smhi.se eller
ladda ner appen
Brandrisk ute.
För regniga dagar
Vad gör en padda om vintern? Vad är allemansrätten?
Ett klurigt spel kan vara räddningen en
regnig sommardag. ”Naturen” innehåller mer än
400 frågor om den svenska naturen och passar
för hela familjen.
Har du testat Sydveds nya app?
Vår nya app, som helt enkelt heter Sydved, är gemensam för skogsägare, inköpare och maskinförare, vilket gör
kommunikationen ännu smidigare. I appen har du en karta över din fastighet och flera användbara kartlager.
Rita in åtgärder du vill ha hjälp med, till exempel ytor för röjning och gallring eller markering av enstaka
barkborreträd, och dela med din inköpare. Du som har en skogsbruksplan genom Sydved hittar även denna
i appen. Inloggningsuppgifterna är samma som till dina personliga sidor, Min skog, på sydved.se.
Istallet
för plast!
Fiberbaserade
flaskor nästa steg!
Stora Enso och Pulpex, ett företag inom
hållbar förpackningsteknik, samarbetar
för att producera fiberbaserade flaskor.
Flaskorna är ett alternativ till PET-plast
och glas.
Målet är storskalig industriell produktion
av pappersflaskor och -behållare
som är förnybara, återvinningsbara och
biologiskt nedbrytbara.
Med hjälp av Stora Ensos form-
pressade fibermaterial kommer Pulpex
att producera pappersflaskor för en
mängd globala varumärken. Användningsområdena
kan vara hushålls- och
hygienprodukter, drycker med och utan
alkohol, samt flytande livsmedel.
Just nu fokuserar samarbetet på att
utveckla en snabb produktionslinje som
planeras att vara i drift under 2022.
Har din skogsbilväg
blivit
klassad?
2018 togs ett branschgemensamt
initiativ om att förbättra informationen
om skogsbilvägarnas standard. Vägklassningen
ska bidra till att minska
transportkostnaderna genom effektivare
vägval och att förhindra att vägar
och lastbilar körs sönder. Förhoppningen
är också att klassningen ska leda till
en generellt bättre vägstandard till nytta
för skogsägarna. Vill du veta om dina
vägar är klassade ännu? Informationen
finns på biometria.se under ”Transport”.
Kontakta din Sydvedare om du vill ha
hjälp att rusta upp dina vägar!
aktivt skogsbruk 31

Skogens skafferi
Så sparar du sommaren
på burk och flaska
Text Amelie Bergman / Foto Anna Hållams / Recept Helene Sjölin & Marie Nilsson

Inspiration
Lingon i korgen och blåbär
i blick – upptäck skogens
smaker på nytt i sommar!
Med en liten skvätt punsch
och ett sting av chili får
älskade klassiker en helt
ny twist. Svenska mästarna
i mathantverk, Helene
Sjölin och Marie Nilsson
på Byarums skafferi, vet
hur man lyckas med bär.
En grundläggande sak, som det helt
enkelt inte går att fuska med, är att bären
måste vara mogna. Annars kommer
smakerna inte att blomma ut som de
ska. Och när du kommer hem efter skattjakten
i skogen gäller det att vara snabb, säger Marie.
– Blåbär måste rensas omgående. Det räcker
med att de blir liggande en dag så faller bären
samman och blandas i en blöt röra med blad
och barr. Då blir det helt omöjligt att rensa ut
det som inte ska vara med. Lingonen är tåligare
och klarar sig lite längre.
Undvik att dubblera
När det sedan är dags att börja skapa i köket
gäller det att inte gapa över för mycket. Ett vanligt
fel är att man helt enkelt gör en för stor sats.
Max två kilo åt gången!, varnar Helene.
– Undvik att dubblera receptet. Mer bär ger
längre koktid och då är det lätt hänt att resultatet
blir segt. Om du har mindre bär än receptet
anger minskar du koktiden och använder en lite
mindre kastrull. Vid sylt- och marmeladkok på
1-2 kilo bär bör grytan vara på minst tio liter
och gärna ha en generös vidd. Det gör att sylten
ångar av mer vätska och får rätt konsistens
snabbare. På så sätt kan du undvika att sylten
kokar för länge och blir seg.
De prisbelönta mathantverkarna på Byarums
skafferi arbetar bara med naturliga och närproducerade
råvaror – allra helst från skogarna
i trakterna kring Byarum – och undviker helt
konserveringsmedel, även så kallat syltsocker,
eftersom även detta innehåller konserveringsmedel
och citronsyra. Vitsen med att bara
använda sig av vanligt socker är att smakerna
blir mer koncentrerade. Plus att du kan njuta
av en helt naturlig produkt utan kemikalier.
En god hållbarhet går det att få ändå, genom
att hålla hårt på hygienen.
Bränn av i ugnen
Den stora hemligheten bakom ett lyckat sylteller
saftkok är sterila burkar och flaskor.
Burkarna ska vara väl diskade och rengjorda.
Sätt sedan ugnen på 100 grader och ställ in
burkarna i minst 20 minuter för att ”bränna av”
de sista bakterierna.
”Ett bra bärår? Bären vill samma sak som resten av skogen: en bra blomning
i rätt temperatur, flitiga insekter och en fin balans mellan regn och sol.”
Helene Sjölin och Marie Nilsson på Byarums skafferi är svenska mästare i mathantverk och arbetar bara med lokala råvaror, gärna från skogen!
aktivt skogsbruk 33

Inspiration
”Olika bär har olika hög halt av pektin,
det vill säga det ämne som får ditt bärkok att stelna.”
– Samma sak gäller när du börjar använda
sylten eller marmeladen. Ta en klick med skeden
ur burken men var noga med att skeden inte
nuddar mackan eller maten. Använd sedan din
egen kniv för att breda ut marmeladen. Det
säger sig själv att marmeladen börjar mögla om
halva mackan har fått följa med in i kylskåpet
igen, förmanar Marie.
Olika bär har olika hög halt av pektin, det
vill säga det ämne som får ditt bärkok att stelna.
Ju mognare bären är desto mindre pektin
innehåller de. Därför är det viktigt att du följer
angiven temperatur och koktid på receptet.
Vinbär, lingon och äpplen har hög pektinhalt.
Om du använder bär med låg pektinhalt, till
exempel jordgubbar, blåbär och körsbär – eller
om det har varit en regnig sommar och är
mycket vatten i bären – så kan du ”tjocka till”
produkten på naturlig väg, tipsar Helene.
– Vi brukar koka äppelskal tillsammans
med lite citron. Resultatet är en äppelsaft som
fungerar som ett naturligt flytande pektin att
tillsätta för tjockare konsistens.
Nyblivna svenska mästare
Systrarna Helene och Marie är som du hör fullblodsproffs
på det här med frukt och bär. 2020
vann de ett SM-guld i mathantverk i kategorin
Dessertsås med sin jordgubbssirap. ”Sommarsmaker
i en flaska, som vi vill hälla på allt!”, löd
juryns motivering. Året dessförinnan knep de
en bronsmedalj för sin plommonketchup.
Att enbart använda sig av svenska, närproducerade
råvaror och ge dem en twist har blivit
deras signum. Antingen genom att använda en
udda råvara – som maskrosor och annat ogräs
eller genom att använda klassiska bär och ge
dem en oväntad twist. Råvarorna kommer inte
från professionella bärplockare; de plockar så
mycket de hinner själva och resten kommer
från lokala leverantörer och vänner.
”Den stora hemligheten
bakom ett lyckat sylteller
saftkok är sterila
burkar och flaskor.”
– Vi gillar det oväntade. Som att göra en ketchup
av plommon. Det funkar finfint. Och sedan
vill vi ha råvaror från närområdet. Antingen
sådant vi själva plockat i skogen eller frukt och
rabarber som folk i trakten har odlat och fått
för mycket av. Fikon och aprikoser och sånt är
inte vår grej, säger Helene.
Skogen rymmer dessutom så mycket mer
än blåbär och lingon.
– Hjortron, skogshallon, kråkbär, enbär… det
finns hur mycket godsaker som helst. Sedan har
vi en liten idé om tallkottar, men där har vi inte
riktigt experimenterat klart ännu, avslöjar Marie.
Bra tajming
Både Marie och Helen har ”vanliga” jobb även
om Byarums skafferi vid det här laget är mycket
mer än en hobby. Produkterna tillverkas i Maries
kök i Byarum, söder om Jönköping.
aktivt skogsbruk 34

Sommarens
flädermoussetårta
Botten:
· 4 ägg
· 2 dl socker
· 2 dl vetemjöl
· 2 tsk bakpulver
Flädermousse:
· 4 dl grädde
· 4 gelatinblad
· 2 ägg
· 2 dl koncentrerad
flädersaft
Vispa socker och ägg pösigt. Blanda
mjöl och bakpulver och sikta ner i
smeten. Häll i en smord och bröad
springform 22 cm. Grädda i nedre
delen av ugnen i ca 30 minuter i 175°.
Kontrollera med en provsticka att
kakan är helt torr. Låt kallna. Dela bottnen
i tre delar och använd en av dem.
Lägg gelatinbladen i kallt vatten i
5 minuter. Vispa grädden hårt. Dela
äggen gula och vita för sig. Rör ner
gulorna försiktigt i grädden. Värm
saften i en kastrull. Ta upp gelatinbladen
och smält dem i saften. Rör ner
saften i en tunn stråle i smeten. Vispa
äggvitorna till ett hårt skum och vänd
ner dem i smeten.
Använd samma form igen. Placera en
tårtbotten i formen och fyll på med
flädermousse. Låt tårtan stelna i kyl
minst 4 timmar. Innan servering:
Dekorera med färska bär.
aktivt skogsbruk 35

Lingonchutney med sting
· 350 g hackad gul lök
· 150 g hackad röd lök
· 1,2 kg lingon
· 6 dl strösocker
· 2 dl vitvinsvinäger
· 2 kanelstänger
· 1 tsk salt
· 4 krm kajennpeppar
· 1 stor msk honung
· 1-2 hackade röda chilifrukter
Lägg alla ingredienser i en gryta och koka på svag värme i 50 minuter.
Häll upp på steriliserade burkar (se receptet på blåbärssylt) och förslut
direkt. Låt chutneyn mogna cirka 1-2 veckor.
aktivt skogsbruk 36

Blåbärssylt
med punsch
Du behöver:
· 1 kg rensade blåbär
· 600 g strösocker
· Saft och skal från 1 ekologisk citron
· 3 msk punsch
Dag 1
Lägg blåbär och socker i en gryta. Blanda
i citronsaft och rivet citronskal. Låt stå i
rumstemperatur.
Dag 2
Sterilisering av lock och burkar: Placera rena
nydiskade burkar i ugnen på 100 grader och
låt stå i minst 20 minuter. Lägg locken i en
gryta med vatten och koka upp vattnet.
Koka upp sylten till 105-106 grader. Skumma
sylten väl och blanda i punschen. Fyll de
varma burkarna ända upp till kanten. Skruva
på det nykokta locket. Vänd burken upp
och ner så att den står på locket. När burken
svalnat vänds den åt rätt håll och dekoreras
med en fin etikett.
”Plocka bär var ju det värsta man visste när man var liten.
Jag tyckte det var jättetråkigt. Nuförtiden är det härligt avkopplande.”
– Vi har pratat länge om att vi skulle vilja göra
något tillsammans. Till slut landade vi i det
här med förädling av frukt och bär. Vi är båda
uppväxta med att plocka, sylta och safta och
kände oss hemma i det. Lite underhållande är
det. Plocka bär var ju det värsta man visste när
man var liten. Jag tyckte det var jättetråkigt.
Nuförtiden är det härligt avkopplande, skrattar
Helene.
De startade i liten skala 2015 och sedan
dess har verksamheten växt. I dag finns produkterna
hos många återförsäljare i regionen.
– Att välja mat som är närproducerad och
tillagad med omtanke ligger i tiden, och allt fler
har börjat intressera sig både för produkternas
ursprung och för själva hantverket, säger Marie.
I dag finns det en stor grupp mathantverkare
i Sverige, och förutom att tävla så har man
en god kontakt sinsemellan.
– Det roliga med mathantverk är att vi får
vara ute på marknader, mässor och rekoringar
där vi träffar likasinnade. Vi tipsar varandra om
kontakter och var man kan hitta förpackningar,
etiketter och annat man kan behöva. Jag tror
att den där gemenskapen är viktig för oss alla.
Står man hemma hos korna och gör glass eller,
som vi, jobbar på kontor och gör sylt på kvällarna,
så är det härligt att få dela erfarenheter
med likasinnade, resonerar Marie.
Skogens smaker
För Aktivt Skogsbruks läsare har Marie och
Helene skapat tre härliga recept baserade på det
skogen kan ge: en blåbärssylt med en kick av
punsch, en lingonchutney med ett sting av chili
och en härlig sommartårta med en not av fläder.
– Lingonchutneyn är jättegod till grillat
kött eller till ostbrickan. Blåbärssylten passar
också fint till ost och förstås till klassikerna
pannkakor och våfflor, tipsar Helene.
De personliga favoriterna ur det egna sortimentet?
Heta gröna tomater, om Marie får välja.
– Den är suverän som tillbehör men också
jättegod som smaksättare i en gratäng, helt
enkelt väldigt användbar!
Helene har en förkärlek för fläderkapris.
När flädern har blommat över plockas de gröna
bären, rensas och kokas i en ättikslag.
– Kalasgott i en råbiff eller i en sallad, eller
på tapasbrickan!
Ett bra bärår
Återstår då bara att hoppas på ett bärår. Förutsättningarna
är goda, tror Helene.
– Ett bra bärår är alltid roligt, det är så kul
att plocka då. Med tanke på att vi hade en fin
balans mellan värme och nederbörd förra
sommaren så kan vi hoppas. Men vi vågar inte
lova något!
aktivt skogsbruk 37

” Det är nu du
ska leta efter
granbarkborrar!”
Text Annsofie Öhman
Vill du minska antalet granbarkborrar i din skog? Då är det just nu
och några månader framöver som du har störst chans att lyckas med
det, säger Sydveds skogsbruksutvecklare Anders Ehrenström.
Markera angripna träd
med Sydveds app.

Hotet från granbarkborren fortsätter hänga över skogsägare
i södra och mellersta Sverige, även om det finns
tecken på att populationen generellt minskar i stora delar
av Sydveds verksamhetsområde.
– Det som är viktigt att komma ihåg är att förhållandena
kan variera en hel del lokalt. Bara för att det knappt
är några angrepp på grannfastigheten, så kan de lokala
förhållandena på din fastighet vara sådana att de lockar
till sig granbarkborrar. Så håll koll på din skog!
Anders Ehrenströms råd är entydigt:
– Som skogsägare behöver du vara aktiv hela året i jakten
på granbarkborrar. Men det är nu under sommarmånaderna
som du har störst chans att minska antalet barkborrar
i din skog! Andra delar av året handlar det mer om att
rädda virkesvärdet på träden.
Markera med Sydveds app
Metoden som rekommenderas är sök och plock, det vill
säga att man regelbundet går ut i sin skog och söker efter
tecken på angrepp av barkborrar.
– Märk ut angripna träd. Hugg själv eller markera
tydligt om det är någon annan som ska avverka. Angripna
träd ska, så snart som möjligt, transporteras till industri
eller sågverk. Ett bra hjälpmedel är Sydveds app, där du
markerar granarnas position på en karta. Då är det lätt
att hitta tillbaka när träden ska avverkas, speciellt bra när
man anlitar någon annan för jobbet.
Skogsägaren kan sedan välja att dela sina markeringar
med sin Sydvedare.
– Välj Dela med Sydved i appen. När du och Sydvedaren
har haft kontakt, skickar han eller hon dit någon för
att göra jobbet.
Spana efter brunt borrmjöl och utgångshål
På våren visar sig de första angreppen ofta på solbelysta
lägen, där det snabbt blir varmt. Då kan man börja titta
kring gamla hyggeskanter, vindfällen och runt träd där
det varit angrepp tidigare. Längre fram när det blivit
varmare kan angreppen vara spridda över hela skogen.
– Då kan man se ingångshål och lite borrmjöl, men det är
när den nya generationen borrar sig ut som man ser mer
tydliga utgångshål och betydligt mer borrmjöl. Det är 3–4
veckor efter svärmningen.
Till att börja med ser man inga färgförändringar på
träden som angripits, det kan man först börja göra under
sensommaren då barren blir rödbruna. Ett annat tecken
är avfläkt bark av hackspettar.
”Bara för att ett träd
har angripits av barkborrar
behöver det ju inte dö, ibland
vinner ju faktiskt träden!
– Granbarkborren förökar sig främst i svagare träd, träd
som är stressade på grund av torka eller blöta, träd i
hyggeskanter och gärna färska vindfällen av gran. Tar man
bort angripna träd från skogen så snart som möjligt så
minskar man risken för ytterligare spridning och större
angrepp i sin skog.
Ibland vinner träden
I början av maj när den här intervjun görs går det inte
att säga något om barkborreläget i sommar, däremot så
nämner Anders några scenarion:
– Om våren varit varm tidigt, så svärmar ju barkborren
tidigt, och risken för en andra generation ökar. Och på
samma sätt minskar risken för ny generation om värmen
kommer sent. Utvecklingen av populationen är alltså
otroligt väderberoende!
– Men en sak man kan tänka på är att bara för att
ett träd har angripits av barkborrar behöver det inte dö,
ibland vinner ju faktiskt träden. Men det gäller att hålla
ut, och inte slappna av. Det är nu du ska vara ute i din
skog och leta efter granbarkborrar!
”Håll utkik efter brunt borrmjöl
i barken, på stammen eller
kring roten. Ser du spindelnät,
titta där också.”
– Håll utkik efter brunt borrmjöl i barken, på stammen
eller kring roten. Ser du spindelnät, titta där också, tipsar
Anders.
Granbarkborren övervintrar oftast i marken, men kan
även övervintra under barken på de träd de tidigare angripit.
När dagstemperaturen närmar sig 18 grader, vanligtvis
några veckor in i maj, vaknar de till liv och börjar svärma.
Då letar de upp nya träd att angripa, borrar sig in i barken
och lägger ägg.
Kort om barkborrens livscykel
Oktober-maj: Barkborren övervintrar i marken
eller under barken på trädet.
Mitten av maj: De vaknar till liv och börjar
svärma. De letar upp träd att föröka sig i, borrar
sig in genom ytterbarken och lägger ägg där.
Juni-juli: Starka individer lägger ibland så
kallade syskonkullar, det vill säga angriper nya
träd och lägger nya ägg.
Mitten av juli-augusti: Den nya generationen
är färdigutvecklad och borrar sig ut.
Juli-augusti: En varm sommar kan den nya
generationen hinna svärma och det blir två
generationer barkborrar den sommaren.

aktivt skogsbruk 40
Två moderna flerfamiljshus helt byggda
i trä har byggts i Sundbyberg. Strandparken
i Sundbyberg binder mer koldioxid än 40
betongkåkar. Med tiden grånar husen i silver.

Inspiration
Nu är träets tid!
Arkitektprofilen Gert Wingårdh
tror på en ny byggnadsera
Text Sanna Bergens
Den period då byggandet i Sverige dominerades av betonghus verkar
vara historia. Trenden är tydlig, allt fler bygger i trä för att minska
klimatpåverkan. ”Alla material har sina möjligheter och begränsningar
men i stort sett alla typer av byggnader går att bygga i trä”, menar
arkitekten Gert Wingårdh.
Foto: Tord-Rikard Söderström
”
Alla material har sina
möjligheter och begränsningar
men i stort sett alla typer av
byggnader går att bygga i trä.
Foto: Petter Berg
aktivt skogsbruk 41

Inspiration
Gert Wingårdh är en av
Sveriges mest profilerade
arkitekter och ägare till
Wingårdh Arkitektkontor.
Många känner honom från SVT:s serie Husdrömmar.
Han har arbetat med arkitektur sedan
1975 och fått många priser för sitt arbete.
– Under den tid som jag har varit verksam
har det funnits olika tankar kring material. En
period pratade man om plast och dess negativa
påverkan på miljön, under en annan period var
människor oroliga för metaller. Det har varit
fokus på miljöpåverkan på olika sätt och det
är alltid svårt att välja material utifrån alla perspektiv.
Men nu är det stort fokus på utsläppen
av växthusgaser och då är trä väldigt fördelaktigt,
säger han.
Trä – det mest hållbara alternativet
Förädlingen av trä ger betydligt mindre utsläpp
av växthusgaser än många andra material. Därtill
är trä förnyelsebart och suger åt sig koldioxid
medan det växer. Enligt de miljöexperter som
Wingårdhs har hjälp av kan man halvera koldioxidutsläppen
från ett bygge genom att välja
trä istället för betong och stål.
– Som arkitekt gillar jag ju alla material.
Varje material har sina möjligheter och begränsningar.
Just nu är vi många som jobbar efter att
minska utsläppen av koldioxid. I 80 procent av
våra projekt rekommenderar vi faktiskt att man
använder sig av trä. Så länge vi tror att koldioxid
är dåligt så tror jag att den trenden kommer att
hålla i sig, säger Gert och fortsätter:
Vasaplan, Umeå.
”
Trä är ett naturmaterial
och mjukare än till exempel
stål, något som arkitekten
måste ta hänsyn till.
Foto: André Pihl, Wingårdhs
aktivt skogsbruk 42

– Jag är optimist, jag tror att vi kommer lösa
problemen. Sedan kanske vi inte lyckas stoppa
klimatförändringarna, utan vi kommer kanske
snarare att behöva anpassa oss till ett annat
sorts klimat.
Gert Wingårdh tänker sig att framtidens
byggande kan komma att handla mycket om att
flytta undan bebyggelse, från platser med höjda
havsnivåer eller andra typer av utsatta lägen.
Han menar att mycket tyder på att jordens
befolkning planar ut, att vi i framtiden inte
kommer att behöva så många fler byggnader
utan snarare behöver vi flytta eller bygga om
dem för att hantera förändringarna.
– Hus byggs för att hålla i flera hundra år.
Och trä är känsligare för vatten och kan behöva
skyddas mer än andra material. Det får man
tänka på. Det kan vara glas, det kan vara olika
typer av metaller som man använder utanpå
för att skydda träet, förklarar han.
Så optimeras trä
Trä är ett naturmaterial och är mjukare än till
exempel stål, något som arkitekten måste ta
hänsyn till. Därmed ritas byggnaderna i trä
lite annorlunda än andra. Det krävs en högre
”
Nu är det stort fokus på
utsläppen av växthusgaser
och då är trä
väldigt fördelaktigt.
balkhöjd på bjälklag för att uppnå rätt styvhet
och det behöver vara tätare mellan pelare för
att konstruktionen ska vara tillräckligt stabil.
– Man ritar alltid för att optimera det
material man ska använda. Det gäller oavsett
vilket material man jobbar med. Använder man
stål så ser man till att rita så att stålet också går
lätt att återvinna. Det är till exempel svårare
att återvinna om man murar in det i betong,
berättar Gert.
Många nya träprojekt
Gert Wingårdh har många träprojekt på gång.
Bland annat har han medverkat i ett stort sam-
arbetsprojekt som ska resultera i nya bostadshus
till Kilströmska kajen i Karlskrona. Ett
projekt med tre bostadshus i en triangel som
rymmer 44 lägenheter. Området byggs som
en helhet med restaurang, alldeles vid kajen.
– Det är ett spännande område som ligger
i världsarvsdelen av Karlskrona. Det är färgstarka
byggnader som verkligen vågar prata om
sin samtid, berättar Gert.
Han menar att alla slags byggnader går att
bygga i trä, åtminstone ovan jord. Oavsett om
det handlar om bostäder, kontor eller något
annat finns det fördelar med träkonstruktioner.
Både för den som ska bygga och för den som
sedan ska bo eller verka i huset.
– Det är en fördel att det generellt finns en
stor kunskap kring trä. Nästan alla känner sig
trygga med att göra hål och sätta upp något i
en trävägg, det kan vara mycket mer osäkerhet
kring hur man gör med betong- eller gipsväggar,
menar Gert och tillägger:
– Trä har alltid funnits på marknaden, även
om vi nu har haft en period då betong har
dominerat. Framöver kommer vi nog att få en
period som domineras av trä.
Kilströmska kajen i Karlskrona.
3D Wingårdhs
aktivt skogsbruk 43

Returadress: Sydved, Box 626, 551 18 Jönköping
Posttidning B
Sommaren kommer som ett löfte
om allt det vackra i livet.
Ljumna julinätter kramar om.
Trädens löv i rofylld sömn
– darrar av ljusa drömmar
helt orörda av missmodets sot.
Ord och leenden känns som droppar
över nyfiken grönska.
Blommor i olika färger och former
växer bredvid varandra i samförstånd.
Manar oss till kärlek och respekt.
Naturens överflöd knackar på dörren
och gör ingen skillnad på dig eller mig,
den räcker till.
Tina Falltorp, Sydved
Sydved | Box 626 | 551 18 Jönköping | Tel 01046-38 000 | sydved.se