02.08.2021 Views

Stiftelsen Seydlitz MP bolagen

Create successful ePaper yourself

Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.

stiftelsen seydlitz mp bolagen


Stiftelsen Seydlitz mp bolagen

första utgåvan


SVANENMÄRKET

Trycksak

5041 0004

Copyright © Stiftelsen Seydlitz mp bolagen, 2021

Art Director: Bosse Lindqwist

Copywriter: Lotta Fischerström

Projektledning: Haidi Lindqwist

Typografi : Adobe Jenson Pro, Niveau Grotesk

Tryck: Stibo Graphic

Papper: omslag Brillianta, inlaga Arctic Volume 150 g.

wernerstiftelser.se

Werner von Seydlitz fortsatta verk

4


Framåt

i Werner von Seydlitz anda

et här är historien om hur en flykting kommer

till Sverige med två tomma händer, startar vad som ska

komma att bli en miljardindustri, och vid sin bortgång

lämnar ett arv efter sig som fortsätter gynna tillväxten i det nya

landet.

Werner von Seydlitz är ett namn värt att lägga på minnet.

Skog, lantbruk och verkstadsindustri var hans liv. På dessa grundvalar

skapade han ett imperium – utan självklara arvtagare.

‹Framåt› var hans valspråk och det märks i allt inklusive hans

testamente. När han själv gick ur tiden 2016 önskade han att andra

eldsjälar, som delar hans lidelse för det svenska samhällets basnäringar,

skulle ta vid där han slutade.

Därför grundade han en stiftelse, Seydlitz MP bolagen, tänkt att

trygga ägandet av hans livsverk i åtminstone 100 år framåt i tiden.

Avkastningen därifrån, som uppgår till mångmiljonbelopp, viks

enligt Werners vilja åt forskning och utbildning inom det som låg

honom närmast hjärtat: skog, lantbruk och verktygsteknik.

Vetlanda var hans hemvist, Småland hans odlingslandskap, och

södra Sverige hans huvudsakliga intressesfär. Projekt därifrån,

gärna med långsiktigt perspektiv, har därför företräde.

Du kanske vill dra ett strå till stacken? Eller ‹bara› låta dig inspireras

av handlingarnas man?

Oavsett vilket, välkommen att bläddra vidare och höra mer om

Werner von Seydlitz – och de nytänkare som hittills förvaltat hans

arv.

För Stiftelsen Seydlitz MP bolagen i augusti 2021:

Mats Landén, styrelseordförande Stiftelsen Seydlitz MP bolagen

stiftelsen seydlitz mp bolagen

5


stiftelsen seydlitz mp bolagen

6


Innehåll

werner von seydlitz................................................................................................................8

stiftelserna.......................................................................................................................................18

mjölkproduktion, djur- och foderhållning..............................20

skolan på gården......................................................................................................................................22

ko och kalv tillsammans.........................................................................................................32

effektivare ekologisk foderproduktion...................................................40

skogsvård och skogsbruk i södra sverige....................................48

framtidens chaufförer...............................................................................................................50

det våras för björken.....................................................................................................................58

när skogen blir digital................................................................................................................68

verktygstillverkning......................................................................................................74

Leaner Tools......................................................................................................................................................76

Med verktygsteknik på schemat...............................................................................86

stiftelsen seydlitz mp bolagen

7


Werner von Seydlitz

Flyktingen

Werner von Seydlitz livshistoria var unik. Han föddes i Ostpreussen,

dagens Kaliningrad, som erövrades av ryssarna vid krigsslutet. När

ryssarna konfiskerade von Seydlitz egendomar tvingades familjen

fly till västra Tyskland. Där utbildade sig Werner, då 18 år, till

ingenjör inom biokemi. Till Sverige kom han som flykting

med två tomma händer 1949. På Träforskningsinstitutet

i Stockholm fick han bruk för sina kunskaper om torv

som isolermaterial och lärde känna bröderna Berth och

Einar Järnland på Myresjöhus. På den vägen hamnade

han i Vetlanda, där han 1953 startade sitt eget företag, som

växte och blev till miljardvärden.

Werner von Seydlitz, 1927–2016.

Entreprenören

MP bolagen i Vetlanda var Werner von Seydlitz livsverk.

Vid hans bortgång 2016 värderades koncernen till 1,5 miljarder

kronor. I bolagen ingick bland annat 4500 hektar

skogsmark, 170 hektar jordbruksmark och 100 mjölkkor på

godset Farstorps gård – oräknat hans personliga tillgångar.

Ändå var han relativt okänd utanför hemstaden Vetlanda.

Eftermälet i Dagens Nyheter sammanfattar det väl:

«Werner von Seydlitz var en doldis för gemene man, men

i skogsbranschen var han känd, aktad och respekterad.»

«Han såg affärer i allt», säger hans efterträdare på vd- och styrelseordförandeposten,

Peter Josephson.

Det började med torv, som Werner i Myresjöhus regi förvandlade

till vägg isoleringsplattor till 18 000 svenska egna hem.

I kontakten med skogsindustrin såg han mängder av biprodukter

från skogen gå till spillo. Eftersom byggmaterial var en bristvara på

kontinenten gav det fröet till nästa affärsidé: export av träfiber till

den tyska spånplatteindustrin, vilket bidrog till återuppbyggnaden

av efterkrigstidens Tyskland.

werner von seydlitz

8


Werner von Seydlitz liv i revy

1927 Född i Borkenwalde söder om Königsberg i Ostpreussen (idag ryska enklaven

Kaliningrad).

1939 Upplevde världskrigets början som 12-åring.

1945 Ryssarna tog von Seydlitz egendomar som krigsbyte varpå familjen flydde till

västra Tyskland.

1949 Flydde till friheten i Sverige vid 22 års ålder (som diplomingenjör i biokemi) och

kom genom Träforskningsinstitutet i Stockholm i kontakt med Berth och Einar Järnland

på Myresjöhus.

1951 Konstruerade torvisoleringsplattor (så kallade Myrboards) och byggde fabrik för

Myresjöhus.

1953 Grundade mp bolagen (då under namnet Metall & Plast) i Vetlanda och började

exportera byggmaterial till spånplatteindustrin i det sönderbombade Tyskland.

1953 Utvecklade mekanoprofilen i samverkan med Kvarnstrands Verktygsfabrik i

Ekenässjön.

1959 Bildade Nordholz GmbH med säte i Bremen för export av vedråvara (till Tyskland

och Benelux-länderna).

1967 Blev svensk medborgare och förvärvade (genom mp) Falsterbo bruk i Västerviks

kommun och Farstorps gård.

1970 Lät bygga mp-huset i Vetlanda som samlade alla verksamheter.

1974 Sålde den del av rörelsen som rörde massavedsanskaffning och virkesterminaler

till Stora Enso (då Papyrus) och vände export till import.

1977 Startade ett transportsystem med carrierfartyg som fraktade massaved med

mera mellan hamnarna i Östersjön.

1977 Flyttade till Farstorp tillsammans med sin sambo Ragnhild Lagerstedt.

1990 Nordholz bygger hamnanläggning i Ueckermünde.

1992 Tog efter murens fall (och närmare 50 års exil) upp handelsförbindelser med

Ryssland och Kaliningrad.

1997 Fyllde 70 och lämnade över vd-skapet i mp bolagen till Peter Josephson.

2000 mp bolagen Industri ab bildades och övertog de delar av Kvarnstrand som

avsåg metallbearbetning.

2004 Invigde nya ladugården i Farstorp.

2016 Avled 10 maj vid 88 års ålder, varpå Stiftelsen Seydlitz mp bolagen med ett

synligt eget kapital på 825 Mkr och marknadsvärde cirka 1500 Mkr tog över ägandet

i mp bolagen.

werner von seydlitz

9


Samtidigt var ett Sverige på tillväxt i skriande behov av ny infrastruktur.

Här såg han chansen att tillämpa sina ingenjörskunskaper

på ett nytt material (metall). Den så kallade mekanoprofilen

och senare kabelstegen, som Werner utvecklade tillsammans med

Kvarnstrands i Ekenässjön, blev världsartiklar som snart kom att

utgöra MP bolagens andra ben.

I slutet av 50- och början av 60-talet investerades massivt i de stora

svenska massafabrikerna. Därmed öppnade sig en ny marknad.

Werner låg i framkant och anlade flera stora virkesterminaler och

barkningsstationer för att möta efterfrågan.

Under 70-talet drabbades Tyskland av flera stora stormfällningar

som resulterade i ett överskott av virke. Den dominerande kundkretsen

fanns nu i Skandinavien.

MP bolagen anpassade sig snabbt till situationen och vände virkesströmmarna.

Export blev import.

All skogsråvara som skulle fraktas lade grunden till ännu

mer affärer.

Från 1977 och framåt lät Werner bygga sex stora carriers

(pråmliknande fartyg), som gick i skytteltrafik mellan

Östersjöns hamnar.

Den del av bolaget som rörde massavedsanskaffning

hade vid det laget avyttrats till Papyrus (idag Stora Enso).

Betalningen skedde delvis i aktier, vilket bidrog till att

Werner vid sitt frånfälle var den största privata aktieägaren

i det Wallenberg-ägda bolaget.

«Allt började med fisket. Det

gjorde att han hade ett gott öga

till mig», säger Peter Josephson

(till höger i bild), idag styrelseordförande

i mp bolagen).

Skogsägaren

I Werners ögon var skogen ovärderlig. Den stod för jaktmarker

och fiskevatten, spänning och social samvaro, men

framför allt för lugn och avkoppling i ett liv som sällan

(eller aldrig) gick på tomgång.

Under sitt långa liv förvärvade och förvaltade han flera

stora skogsegendomar. Därmed fick han en kunskap och förståelse

för skogsnäringen, som lade grunden till hans export- och

importframgångar.

«När vi pratade om testamentet, satte han värdet på jorden och

skogen väldigt högt. Industribolaget var inte värt så mycket, sade

han, vilket var lite märkligt med tanke på vilket resultat som redovisades

därifrån», minns testaments exekutor Tomas Granlund.

werner von seydlitz

10


På tal om långsiktighet – en anekdot

«Jaktmarkerna han ägde och sjöarna han fiskade i beredde honom en

väldig glädje», säger Peter Josephson som från dess att han var barn fiskade

med Werner nästan varje år.

En episod från kräftfisket i sjön Bovrången på Falsterbo Bruks marker

har särskilt etsat sig fast i Peters minne:

«När han sorterade kräftorna kunde han slänga tillbaka honorna och

säga saker som att ‹varje hona ger upphov till 200 yngel, fem honor ger

alltså tusen nya individer till sjön.› Han tänkte på tillväxten och på att sjön

skulle utvecklas, inte på att han skulle ha en fin middag med välfyllda

kräftfat. Han såg nog bilden framför sig, att om han avstod i år så skulle

han få tiofalt igen om tio år.» «Sådan var han i affärssammanhang också.

Han ville att kapitalet skulle arbeta.»

Falsterbo bruk, den stora skogsfastigheten i Västerviks

kommun, köpte Werner för MP bolagens

räkning så snart han blev svensk medborgare 1967.

Samma år förvärvade MP bolagen Farstorps gård,

som senare blev hans privata hemvist.

Hur väl han skötte sina skogar kan man ana när

man ser det diplom som Skogsvårdsstyrelsen i

Jönköpings län delade ut 1989. Motiveringen löd:

«Skogsbruket på Farstorps gård drivs mycket

rationellt med väl anpassad mekaniseringsgrad.

Omfattande investeringar i skogsvägarnas utbyggnad

har underlättat utförandet av en aktiv skogsvård.

Åtgärder sätts in i rätt tid, i rätt bestånd och

på rätt sätt, vilket på sikt är mycket gynnsamt för

såväl den skogliga produktionen som ekonomin i

skötselåtgärderna.»

Jägaren

Vecka 42 – älgjaktsveckan i Småland – visste man var man hade

Werner von Seydlitz. Varje höst bjöd han in vänner och affärsbekanta

till licensjakt på egna eller arrenderade jaktmarker.

Fiskaren

Intresset för fiske tog sig bland annat uttryck i regnbågsodlingar

och inplantering av kräftyngel i stor skala.

Farstorp var Werners fasta

punkt i tillvaron de sista 40 åren.

Idag nyttjas mangårdsbyggnaden

bland annat för kultur aktiviteter,

som Stiftelsen Werner von Seydlitz

ansvarar för.

werner von seydlitz

11


Mjölkbonden

Alltsedan uppväxten i dåvarande Ostpreussen (dagens Kaliningrad),

hägrade drömmen om en egen gård.

När han 1967 blev svensk medborgare, fick förvärvstillstånd och

kunde köpa godset Farstorp utanför Vetlanda, gick den i uppfyllelse.

«Det första han gjorde var att återuppbygga ladugården och jordbruket»,

säger Tomas Granlund.

Det skulle ta nästan tio år till innan gården blev hans – och

sambon Ragnhild Lagerstedts – fasta punkt i tillvaron.

«På Farstorp byggde han upp sitt liv precis som han ville ha

det. Det var hans hem, dit han alltid ville tillbaka», säger

Peter Josephson och tillägger: «Där blev han en helt annan

människa. Ville man träffa en avslappnad Werner skulle

man träffa honom där.»

Idag omfattar fastigheten sydost om Vetlanda 720 hektar

jord och skogsmark. Jordbruket, med inriktningen på

mjölkproduktion, är den stora inkomstkällan.

Den ursprungliga, sedan länge totalrenoverade ladugården

rymmer 120 ungdjur i lösdrift. År 2004 kompletterades

den med en ny, toppmodern anläggning dimensionerad för

lösdrift med 100 mjölkkor.

1960 levererade Werner von

Seydlitz bolag 25000 järnvägsvagnar

per år med massaved och

kutterspån till den tyska boardindustrin.

Här vinkar Werner och

förvaltare Rune Axelsson (till

vänster i bild) av ett godståg från

bolagets barkstation i Mantorp.

Redaren

Från mitten av 1970-talet och framåt bedrev MP bolagen

omfattande rederiverksamhet mellan framför allt fyra

hamnar i Östersjön: svenska Ystad, tyska Ueckermünde,

polska Szczecin och den ryska enklaven Kaliningrad.

I begynnelsen handlade det om biprodukter från svensk skogsindustri,

som exporterades till Tyskland och gjorde nytta i landets

återuppbyggnad efter kriget.

På 1970-talet, när svensk cellulosaindustri vuxit sig stor, och stormar

samtidigt fällde enorma mängder virke i norra Tyskland, vände

virkesströmmarna. von Seydlitz såg snabbt nya affärsmöjligheter,

och export blev import.

Till en början fraktades skogsråvaran per järnväg, sedan med

inhyrda tyska fartyg, och till slut med egna carriers – stora pråmar

som kunde ligga kvar i hamnarna för lastning och lossning.

Skiftet från väg- och tågtransport till sjöfart grundade sig på

werner von seydlitz

12


enkel matematik. För samma peng som man kom 6 mil med lastbil

kom man 160 mil med båt.

Von Seydlitz tyska försäljningsbolag bolag Nordholz skötte virkeshanteringen,

medan båttrafiken styrdes från huvudkontoret i

Vetlanda.

Idag är rederiverksamheten ett minne blott.

«När Werner gick bort hade vi tre carrierfartyg. Styrelsen och

jag ansåg att det inte gick att driva den delen av företaget med

lönsamhet, så vi sålde carrierna.

Även om Werner i grunden var affärsman, så var detta ett beslut

han ogärna ville ta själv», säger Peter Josephson.

Mats Landén minns Werner som värd

«Han hade en stark vilja, men jag upplevde honom aldrig som svår.

Kanske mjuknade han med åren. Den Werner jag lärde känna var oerhört

generös och en fantastisk värd,» säger Mats Landén och erinrar sig en av

de sista bolagsstämmorna:

«Det var en sommarkväll på Vetlanda Stadshotell med mycket folk i

rörelse. Vi från mp satt uppklädda tillsammans med Werner, som med sina

85 eller 86 år var klart äldst i lokalen. Trots allt stök runtomkring styrde han

middagen och skötte om oss med en sådan suverän skicklighet.»

Människan

Werner von Seydlitz hade inga egna barn eller nära anhöriga utan

betraktade de anställda i företaget som sin familj.

Förutsatt att man var lojal blev man som regel kvar och behandlades

som en i ‹familjen› (och även som arvtagare, skulle det senare

visa sig).

Lojaliteten var ömsesidig.

«Varsla och säga upp folk var inget han gjorde i första taget.

Man skickar inte hem en familjemedlem, kunde han säga. Då får

man tjäna lite mindre pengar det året», berättar Peter Josephson.

Att Werner, som Tomas Granlund uttrycker det, «gärna internrekryterade

och njöt av att få folk att lyfta» har antagligen också

bidragit till MP bolagens låga personalomsättning.

Iakttagelseförmåga och långsiktighet var några av de egenskaper

som kännetecknade Werner.

Uttrycket ‹Nu ska vi se hur haren hoppar› återkom titt som tätt.

werner von seydlitz

13


Bolagets första träflisanläggning

uppfördes i Ystad hamn 1967.

På 10 timmar kunde kranen där

lasta ett fartyg med 2400 m 3 flis.

«Det kunde betyda att man skulle iaktta och inte vara för snabb

med beslut. I affärslivet inväntade han gärna motpartens drag och

tog sina beslut utifrån det», säger Peter.

Det kunde också vara ett tecken på att han ville se om någon var

mogen ett uppdrag. Karakteristiskt var nämligen hur han

testade tilltänkta medarbetare.

«Han observerade och ställde testfrågor. Men aldrig

nedlåtande, snarare nyfiket», säger Mats Landén. «Han

ville se att det fanns en rejäl bas bakom ytan. ‹Ska ni vårda

mitt så många år framåt så vill jag veta att ni håller måttet.›»

Framsyntheten tog sig uttryck i långa relationer med

anställda, kunder och leverantörer. Han bytte ogärna bank

eller försäkringsbolag och stod för sitt ord. Handslag gällde.

Skriftliga avtal var korta och egentligen bara intressanta

när något gick fel.

«En bra affär innebar att båda parter skulle vara nöjda»,

säger Peter. «Han sade att man ‹aldrig ska pressa russinsaft

ur ett affärsavtal› och höll hög kvalitet på allt han

levererade. Helst skulle kunden få en överleverans, för han

ville göra fler affärer.»

Kunskap och kompetens var hörnstenar i Werners värld.

«Han förväntade sig att människorna runtomkring

honom hade koll på alla detaljer, på samma sätt som han själv

hade det på sina områden», säger Peter.

Tomas bekräftar bilden: «Han var oerhört affärsmässig. Inför

affärsförhandlingar koncentrerade han sig på sitt och förberedde sig

genom grundlig research. Sedan förlitade han sig på att det fanns

andra som höll ordning på siffror och annat, och som redovisade

till honom.»

Sådant han inte behärskade själv överlät han på andra.

«Internet till exempel fick andra sköta. Men han stoppade ingen.

Anställda som var tidigt ute fick det de behövde, men ifall de inte

fick fram de uppgifter de skulle, kunde han säga: ‹Den där datorn

kan du kasta ut genom fönstret!›» minns Tomas.

«Han spånade långt fram i tiden hur han ville ha det», fortsätter

han och ger som exempel hur Werner tidigt bekantade sig med,

och alltid månade om, goda relationer med grannarna på Farstorp

eftersom siktet var inställt på att så småningom förvärva grannfastigheten.

werner von seydlitz

14


Att betala skatt och hålla sig till regler var en hederssak – även om

han kunde ha synpunkter på skattetrycket.

«Förmögenhetsskatten tyckte han innebar att man fick betala

skatt två gånger. Kanske var det därför han gillade Astrid Lindgren

och hennes saga om Pomperipossa», säger Peter.

«Investeringar var viktiga och skulle helst finansieras med eget

kapital. Erbjudanden om leasingaffärer och placeringar i Lichtenstein

var det aldrig tal om.»

Mats Landén, revisor på den tid det begav sig, understryker Peters

ord:

«Man skulle absolut inte vidta åtgärder i bolag eller bokslut, som

testade skatte systemet. Allt skulle hållas med god marginal. Inga

skattemässiga dispositioner på gränsen till det tillåtna.»

Successionen

Peter Josephson, MP bolagens nuvarande styrelseordförande, och

hans syster Lena var bara barn när Werner kom in i deras liv.

Då (1966) hade fadern Håkan sökt och fått jobbet som kamrer/

kontorschef i MP bolagen, och kom snart att bli Werners högra hand.

«Werner var affärsmannen, den utåtriktade som var ute och reste,

medan far skötte saker och ting på hemmaplan. De kompletterade

verkligen varandra. Far var kunnig, lojal och ställde alltid upp»,

berättar Peter.

«Till en början lärde vi känna honom som en ganska sträng farbror.

När vi blev hembjudna till honom, eller han till oss, uppmanades

vi sitta tysta och bara svara på frågor. Men han var alltid väldigt

generös och pratade med oss barn.»

Med tiden utvecklades relationen till en livslång och ganska speciell

vänskap. För Peters del började det med fisket. Det var ett intresse

de delade.

I 12-årsåldern blev han inbjuden till sin första jakt, och när han

som tonåring fattade tycke för aktiehandel var Werner snabb att

uppmuntra.

«Vi handlade aktier tillsammans. Jag kom in på kontoret en gång

i månaden och redovisade köp och sälj. Han satsade pengarna, vi

delade vinst och förlust. Det var småpengar för honom, men stort

– och lärorikt – för mig.

För hans del handlade det nog om att testa och se vad jag gick för,»

säger Peter. Uppenbarligen höll han måttet, för det var i den vevan

werner von seydlitz

15


Werner bestämde sig för att i sinom tid erbjuda unge Josephson en

ledande befattning.

Sagt och gjort. Inför 70-årsdagen 1997 utsåg han Peter till sin

efterträdare på vd-posten, en roll denne behöll till 2020 då han

axlade manteln som arbetande styrelseordförande.

Werners grundmurade förtroende för familjen Josephson fick

också andra långsiktiga följder. I sitt testamente utsåg han Håkans

dotter Lena (gift Karlsson) till styrelseledamot i Stiftelsen Werner

von Seydlitz. Tidigt kom han i kontakt med och rekryterade Lenas

man Evert Karlsson till företaget. Även han infriade förväntningarna

och är idag, nästan 30 år senare, koncernchef för MP bolagen

– där parets barn (Håkans barnbarn) Erik och Viktor också är

verksamma.

Werner och Håkan Josephson.

Gårdsskylten är en gåva från

vänner i Tyskland i samband

med köpet av Farstorps gård 1967.

Välgöraren

Ända sedan Werner von Seydlitz grundade sitt företag 1953 var

målsättningen att sätta människor – och kapital – i arbete.

Hans yttersta vilja var att ägandet i MP bolagen skulle övertas

av en stiftelse och att företaget skulle drivas och utvecklas i hans

anda och bestå i minst 100 år efter hans bortgång.

Samtidigt ville han varaktigt bidra till samhällets utveckling,

vilket han via sina stiftelser tog höjd för både under och efter sin

levnad.

werner von seydlitz

16


En stor dag för MP bolagen och Nordholz var när den nya skeppningshamnen

i Ueckermünde invigdes 2003.

werner von seydlitz

17


Stiftelserna

arvet efter Werner von seydlitz

Hela testamentet andas

lång siktighet, att det ska

fortsätta i hans anda,

med betoning på

investeringar i industrin.

mats landén

sedan Werner von seydlitz bortgång 2016 ägs hans livsverk,

mp bolagen i Vetlanda ab, av Stiftelsen Seydlitz mp bolagen.

«Hela modellen är uppbyggd så att en stor del av vinsten stannar

i bolaget. Syftet med det är att säkra ägandet. Stiftelseformen gör

att företaget kan bestå lång tid», säger Peter Josephson och jämför

med familjeägda företag, som vid en generationsväxling riskerar att

delas eller säljas.

Koncern och dotterbolag drivs i Werners anda. Det vill säga, med

betoning på kunskap och kompetens utifrån en tydlig värdegrund

som bygger på hållbarhet och samhällsansvar. Finansiering sker i

huvudsak med eget kapital. Långsiktighet och kvalitet är nyckelbegrepp,

samtidigt som det råder balans mellan förnyelse och

tradition. Arvet efter Werner von Seydlitz förvaltas i huvudsak

av tre stiftelser:

Stiftelsen Seydlitz mp bolagen (‹ägarstiftelsen›)

mp bolagen i Vetlanda ab och dess dotterbolag drivs självständigt i

förhållande till stiftelsen. Stiftelsens förmögenhet består av aktier

i mp bolagen och uppgår år 2021 till ett värde av cirka 2500 Mkr.

Enligt testamentet ska minst 15 procent årligen av mp bolagens

koncernvinst efter skatt överföras till stiftelsen.

Stiftelsens ändamål är att genom årligt finansiellt stöd främja:

→ teknikutveckling, forskning och utbildning avseende verktygstillverkning.

→ forskning och utbildning inom skogsvård och skogsbruk

i södra Sverige.

→ forskning och utbildning inom mjölkproduktion, djur- och

foderhållning.

Stiftelsen Werner von Seydlitz

Stiftelsen är en privat och självständig stiftelse med säte i Vetlanda

som varje år delar ut 5–10 miljoner kronor till föreningslivet

stiftelserna

18


i Vetlanda kommun. Stiftelsens förmögenhet uppgår till cirka 475

miljoner kronor och dess ändamål är att vårda och bevara kulturmässiga

värden på Farstorps Gård samt främja hembygds-, kulturell,

utbildnings- och idrottslig verksamhet i Vetlanda kommun.

Wernerstipendiet

Stiftelsen som Vetlanda Rotaryklubb bildade 1998, på Werner von

Seydlitz initiativ, delar årligen ut resestipendier (för närvarande på

50000 kronor). Syftet är att stipendiaten genom en studieresa till

andra länder ska få idéer om nya produkter eller tjänster, få kunskap

om ny teknik, nya arbetssätt eller idéer om marknadsföring som i

förlängningen stärker näringslivet i Vetlanda kommun.

För att bli stipendiat krävs att man är folkbokförd i Vetlanda

kommun, är i åldern 25–45 år och har en ledande ställning i näringslivet

så att man genom resan kan utveckla sina ledaregenskaper och

främja företagets produkter, arbetsmetoder och lönsamhet.

Är du av rätta virket?

De finansiella musklerna finns, som synes. Utmaningen är hur

Werners anda ska föras vidare in i nästa generation.

Bläddrar du vidare får du se några av de projekt som bedömts

uppfylla kriterierna, och möta några av de nytänkare som till dags

dato fått förtroende att förvalta hans arv.

Välkommen att söka!

Se det som inspiration. Du kanske själv driver eller har planer på att

dra igång något liknade projekt? Eller bär på en idé som behöver mer

eller mindre långsiktig finansiering för att kunna förverkligas?

Läs mer på wernerstiftelser.se. Välkommen med en ansökan!

stiftelserna

19


Mjölkproduktion,

djur- och foderhållning

seydlitz 2020

20


tillsammans utvecklar vi lantbruket

Werner von Seydlitz intresse för djurhållning grundlades

tidigt och bottnade i hans omsorger om verksamheten på

Farstorps gård.

Nu uppmuntrar han genom sitt testamente andra att satsa

på mjölkproduktion och foderhållning.

Att von Seydlitz gillade kor är lätt att förstå när man ser den

toppmoderna anläggningen på Farstorp, dimensionerad för över

200 mjölkkor och ungdjur i lösdrift.

Engagemanget för foder- och mjölkproduktion gick hand i hand

med djurhållningen. Följaktligen är det några av de forskningsoch

utbildningsområden som stiftelsen idag prioriterar.

Har du ett projekt i åtanke som tangerar dessa fält? I så fall

ska du veta att Seydlitz MP bolagen är en av få finansiärer inom

lantbrukssektorn som har vilja och resurser att ta sig an även långsiktiga

projekt.

Det viktiga är inte snabba resultat. Det viktiga är att det har ett

värde för lantbrukarnas och de gröna näringarnas överlevnad och

framtid.

Stiftelsen Seydlitz mp bolagen stöder forskning och utbildning inom

mjölkproduktion, djur- och foderhållning.

Söker du finansiering till projekt, försök eller studier som berör mjölkproduktion,

djurhållning eller framställning av foder? Välkommen med

en ansökan.

För mer information

Besök wernerstiftelser.se och/eller kontakta Mats Landén, som är den i

styrelsen som ansvarar för ärenden rörande djurhållning.

Mats Landén.

mjölkproduktion, djur- och foderhållning

21


Skolan på gården

Mjölkproduktion, djur- och foderhållning

Projekt:

Skolan på gården

Syfte:

Ge elever i åk 5 ökad förståelse för de gröna

näringarna och för var maten kommer ifrån.

Initiativtagare: Hushållningssällskapet Jönköping.

Kontaktperson: Birgitta Andersson, landsbygdsutvecklare.

Beviljat anslag: 600 tkr (2017–2021).

seydlitz 2020

22

Farstorps Gård utanför Vetlanda är

ett av de lantbruk som agerar värd för

Skolan på Gården. I bakgrunden syns

Werner von Seydlitz corps­de­logi.

foto: Thomas Granlund


Birgitta Andersson,

landsbygdsutvecklare

på Hushållningssällskapet.

Hushållningssällskapet sår frön på riktigt genom att ge

femteklassare känsla för matens ursprung.

Sedan 2008 har Hushållningssällskapet Jönköping dragit många

strån till stacken för att länets femteklassare ska få jordnära undervisning

– åtminstone en dag under sin skolgång. Nu kan de tack

vare stöd från Stiftelsen Seydlitz MP bolagen få ut ännu fler barn

i verkligheten.

När barnen kommer till gården

sprids de ut på fyra stationer.

Det finns åtta stationer att välja

mellan. ‹Djuren på gården› brukar

hamna högt på önskelistan.

Allt började egentligen med Potatisens år,

som fn utlyste 2008

«I samband med det bjöd vi ut femteklassare i länet till våra naturbruksskolor,

där de fick gå igenom ett antal stationer och lära sig

allt som är värt att veta om potatis. Det blev otroligt uppskattat,

från lärare, pedagoger och barnen själva», berättar Hushållningssällskapets

landsbygdsutvecklare Birgitta Andersson, som initierade

projektet och än idag har det som sitt skötebarn.

«Vi insåg snabbt att det är så man borde jobba för att kunskapen

verkligen ska sätta sig: jordnära med upplevelser för alla sinnen.

Men just då hade vi ingen finansiering så det rann ut i sanden.»

Tids nog öppnade sig nya dörrar.

mjölkproduktion, djur- och foderhållning

23


Fröet grodde

«Jag kunde inte släppa tanken. Jag tänkte att vi verkligen borde få

ut barnen till en gård och så frön på riktigt, men också att det då

borde handla om mer än bara potatis. Det ledde till att vi sökte

medel från olika håll (bland annat eu:s Leaderprojekt) och jobbade

upp ett koncept som inbegrep fler aspekter av livet på gården:

spannmål, djuren, skogen, maskinerna, och så vidare.»

Stiftelsen Seydlitz mp bolagen var en av de instanser som fick

frågan och tackade ja till att finansiera projektet, som ju låg helt

i linje med Werner von Seydlitz tankebanor. Därmed myntades

konceptet ‹Skolan på gården›, som alltså vänder sig till femte klassare

runtom i Jönköpings län.

Varför just femteklassare?

«Det är en smart ålder, när man börjar reflektera och förstå samband.

I den åldern är det heller inte töntigt,

vilket det mesta är när man kommer upp på

högstadiet», säger Birgitta Andersson.

Tanken är att dagens unga ska förstå

sambanden mellan maten vi äter och sättet

den produceras, och samtidigt få tillräckligt

mycket på fötterna för att kunna göra medvetna

val i framtiden.

När barnen får klart för sig skillnaden

på olika mjölsorter, väljer

de ofta att baka ‹dagens› bröd

på en lite grövre variant.

Aha-upplevelser

På ren svenska betyder det att de får byta

klassrummet mot en dag på en bondgård

och se med ögon hur djur och lantbrukare

har det.

«Förr hade man ofta en naturlig kontakt

med landsbygden, kanske genom en mormor

eller farmor som bodde på gård. Idag har

många barn ingen naturlig koppling till lantbruk

och saknar därför kunskap om djuren

och maten som vi alla är beroende av», säger Birgitta.

När eleverna kommer ut till gården delas de upp i fyra grupper

och sprids ut på fyra olika stationer, där teori varvas med praktiska

övningar. De får se och själva uppleva att klappa djur, sitta i maskiner,

höra ljud de inte är vana vid och smaka på olika livsmedel.En av

mjölkproduktion, djur- och foderhållning

24


foto: Filip Borglin

Det finns många gröna jobb. Att skogen är en av Sveriges viktigaste

inkomstkällor vet varenda femteklassare som deltagit i projektet.

Fotosyntes är kanske inte

så enkelt, men det läser man

i 4:an så det greppar de

ganska bra.

stationerna är alltid gårdens egen station, som varierar beroende

på var man befinner sig.

«Man tittar på platsen där man är, vilka fordon och maskiner som

finns, och vilka djur. Bonden berättar om hur det är att vara bonde

och om hur djuren har det. Det blir på ett helt annat sätt när man är

ute i smeten. Mycket kunskap men också många aha-upplevelser.»

«Första intrycket är kanske att det luktar, men det glömmer de

precis lika snabbt», säger Birgitta och konstaterar att ju fler sinnen

man aktiverar desto mer fastnar.

Bonden är inte bara ute och kör

på åkern för att det är kul.

Nästa gång barnen ser en traktor

vet de om det är skörd eller

sådd eller harvning som pågår.

mjölkproduktion, djur- och foderhållning

25


Hands-on

Varje station har ett tema som förklaras pedagogiskt av lantbrukarna

själva. Allt som allt finns det åtta stationer, eller «lådor» som

Hushållningssällskapet kallar det, att välja mellan:

→ Gårdens egen station

→ Spannmål

→ Kon och mjölken

→ Skogen

→ Gröna lådan

→ Hönan och ägget

→ Bi och honung

→ Djuren på gården

De mest populära är Skogen, Spannmål och Kossan eller

Djuren på gården. Men det finns också Gröna lådan, som

handlar om grönsaker och rotfrukter, och bi och honung

– där barnen får bygga ett bihotell och ta med sig tillbaka

till skolan.

Bäst före-datum och matsvinn är

några av de begrepp som femteklassarna

får bekanta sig med,

bland annat i stationen som

berör ‹Hönan och ägget›.

Koppling till vardagen

«Bonden gör väldigt mycket jobb för att vi ska få mat på

bordet. Det är många olika moment, och vi går igenom en del

av dem. Man är inte bara ute och kör på åkern för att det är kul.

Nästa gång barnen är ute och åker med familjen kanske de känner

igen maskinen och vet vad den gör: harvar, plöjer eller skördar till

exempel», säger Birgitta.

På köpet får de en baskunskap om alla djurslag som förekommer

på svenska bondgårdar. De får lära sig att entrecôte kommer från

kossan, och bacon från grisen.

De vet också att det finns olika slags grödor. Att havre ger energi,

foder och havredryck, att korn blir till öl, och att vete är det vanligaste

sädesslaget.

«Nästa gång de kommer till affären vet de varför det finns så

många olika sorters mjöl i butikshyllan, att det är olika märken

och olika produkter beroende på hur man har behandlat det. De

mjölkproduktion, djur- och foderhållning

26


vet att kärnvetemjöl är gjort på den innersta

kärnan av vetekornet, att fullkorn är gjort på

hela kornet, och att grahamsmjöl är osiktat

fullkorn.»

Allt sådant ingår i teoridelen, som utgör

knappt hälften av det 50 minuter långa passet

vid respektive station (i det här fallet

spannmål).

«När vi är klara med teorin så gör vi en

deg tillsammans och bakar ett bröd. I och

med att de fått lära sig skillnaden vill de ofta

testa lite grövre mjölsorter. Varje barn får

en degklutt att själv baka ut och grädda på

elhäll. Har man varit på ko-stationen har

man gjort sitt eget smör och kan äta brödet

med smör.»

Recepten är hett eftertraktade.

«Får vi inte iväg det samma dag ringer läraren ofta och frågar

efter det.»

Hönan och ägget

Begrepp som matsvinn, antibiotikaresistens, klimatpåverkan,

fotosyntes och biologisk mångfald kommer naturligt in i samtalet.

«Matsvinn försöker vi prata om på alla stationer», säger Birgitta

och exemplifierar med hur vi hanterar ägg nuförtiden.

«Vid kylförvaring har ägg normalt en hållbarhet på sex månader,

men datummärkningen följer EU:s regelverk, som tar höjd för att

man i varmare klimat ofta förvarar dem i rumstemperatur», säger

hon och berättar hur man kan kolla om ägget är färskt genom

att se hur det beter sig i ett glas vatten. Ligger det kvar på botten

är det pinfärskt. Börjar det resa sig upp har det någon vecka på

Stiftelsen Seydlitz MP bolagen

är inte bara finansiär i projektet.

Farstorps Gård, där Werner

von Seydlitz verkade, är en av

25 arrangörer i Jönköpings län

som bjuder in femteklassare.

mjölkproduktion, djur- och foderhållning

27


Vi trodde inte att

djuren hade det så bra,

att de hade så stor frihet.

nacken. Flyter upp till ytan tyder det på att luftblåsan inuti ägget

vuxit, vilket indikerar att det var ett tag sedan ägget värptes.

Matnyttig kunskap

Kontentan av dagen – förutom att det är lustfyllt och roligt – är

att barnen dels får en känsla för var maten kommer ifrån, och

dels börjar förstå vilken betydelse deras egna val har. De

börjar koppla sambandet mellan hållbarhet, miljö och det

som Hushållningssällskapet kallar svenska mervärden, till

exempel hur svenska kossor och grisar har det jämfört med

djur i andra länder.

«Det är jätteviktigt att de tycker att de livsmedel som

produceras i Sverige är bra. Tonläget i media och sociala

media ger många gånger en konstig och direkt felaktig bild

av gröna näringarna. Vi vill på bidra till att sprida kunskap

för att man som ‹konsument› ska kunna göra medvetna val

grundade på kunskap och inte på något man sett eller hört

och som kanske inte alls stämmer.»

Som varenda femteklassare vet

gör bonden mycket jobb för att

du ska få mat på bordet.

«Bästa skolresan ever!»

Från början höll man alltså till på Hushållningssällskapets

två naturbruksskolor, Tenhult och Stora Segerstad.

Extra välkommet var det därför när stiftelsen slog upp dörrarna

till Werner von Seydlitz forna hemvist, Farstorps Gård

(som idag ägs mp bolagen), för de skolor i Vetlandatrakten som

nappade på idén och ville släppa ut sina 11-åringar ‹på grönbete›.

«Vi börjar alltid med att hälsa barnen välkomna, uppmärksamma

dem på att gården är en arbetsplats, och berätta vilka det är som

har sponsrat dagen. Vi har haft skolor i Vetlanda som inte vetat att

det är Hushållningssällskapet som arrangerar utan som har ringt

direkt till mp-bolagen och frågat efter Skolan på gården.»

mjölkproduktion, djur- och foderhållning

28


foto: Thomas Granlund

foto: Bosse Lindqwist

seydlitz 2020

29


Ett år skulle alla

skolklasser bräcka

varandra och skicka

dagens ros.

Det blev mängder

av dagens ros.

Livsviktig sponsring

Utan sponsorer hade det inte varit möjligt att få volym på projektet.

Anslagen gör att Hushållningssällskapet kan ge en rimlig ersättning

till gårdar och lantbrukare som engagerar sig.

«Vi menar att de måste få någon slags ersättning. Det är inte

någon speciellt stor slant per skoldag, men skolan har inga pengar.

Det gör att vi är beroende av anslag och sponsorbidrag. Därför är vi

otroligt tacksamma för Stiftelsen Seydlitz mp bolagen, som tycker

det här är ett bra initiativ och gärna ser att vi fortsätter.»

Medel från andra håll gör även att man kan utbilda fler lantbrukare

som genomför skoldagar på egna (eller andras) gårdar. Målet

är att kunna erbjuda skoldagar i alla länets kommuner.

«Idag har vi 25 arrangörer, och så snart Corona-läget tillåter ska

vi (med hjälp av medel från Allmänna Arvsfonden) utbilda tio till.»

Därmed kan fler skolor delta, och många fler barn komma ut och

få inblick i livet på en lantgård.

Tacksamt uppdrag

«Jag är glad för varenda unge som får vara med om en skoldag, men

tyvärr är det inte alla femteklassare förunnat.»

Inför 2020 planerade Hushållningssällskapet Jönköping för 25

skoldagar, men i höstas kunde bara sju av dem genomföras på grund

av pandemin, var och en med 50–55 barn (två skolklasser).

Rent praktiskt är det lantbrukaren som tar initiativet, bjuder in

en närliggande skola och syr ihop ett program. Fyra vuxna går åt

för att genomföra dagen, en på varje station.

Skolor som varit med om det en gång kommer gärna igen med

nya årskullar, och responsen är överväldigande.

«En skola i Jönköping har till och med skrivit in i sin verksamhetsplan

att om de får en inbjudan till en skoldag så åker de på det.

När man kommit så långt att man har ett gäng arrangörer som har

kontakt med närliggande skolor, då rullar det på», säger Birgitta.

Lyfta gröna sektorn

Varför ligger detta Hushållningssällskapet så varmt om hjärtat?

«Vi vill sprida kunskap om de gröna näringarna och om var maten

kommer ifrån. Samtidigt vill vi visa vilka jobb som finns inom den

gröna sektorn – lantbrukare, djurskötare, maskinskötare, skogen,

veterinärer, myndigheter, miljösektor och så vidare – och höja

mjölkproduktion, djur- och foderhållning

30


statusen på yrkena. Skogen är ju också en av Sveriges viktigaste

inkomstkällor.»

«I min värld är bonden en fantastisk person med mycket kunskap

och många strängar på sin lyra. Jag hoppas vi kan sprida en

ödmjukhet och respekt för det.»

I bästa fall kanske några så småningom väljer att vilja jobba inom

de gröna näringarna.

«Det är ju några år vi har hållit på nu. De barn som var med på

den där första potatisdagen har hunnit börja på gymnasiet nu. En

lärare på Stora Segerstad frågade sina elever hur det kom sig att de

började på naturbruksgymnasiet, och en grabb angav potatisdagen

som anledning.»

Bara en sån sak!

foto: Birgitta Andersson

Ej klart!

foto: Thomas Granlund

mjölkproduktion, djur- och foderhållning

31


Ko och kalv tillsammans

Mjölkproduktion, djur- och foderhållning

Projekt:

Syfte:

Projektägare:

Projektledare:

Beviljat anslag:

Ko och kalv tillsammans

Att studera hur lönsamhet och hållbarhet

i mjölkproduktion påverkas av att kalven går

kvar med kon.

Sveriges Lantbruksuniversitet (slu), Uppsala.

Sigrid Agenäs, professor.

4500 tkr.

mjölkproduktion, djur- och foderhållning

32


foto: Hanna Eriksson

Sigrid Agenäs, slu.

Tänk om kalven fick stanna hos kon! Vad skulle det betyda för

kalvens tillväxt, hälsa och fertilitet? Och hur skulle det påverka

mjölkavkastningen? De frågorna söker Sigrid Agenäs på slu

svaren på i ett pågående forskningsprojekt, som Stiftelsen

Seydlitz mp bolagen finansierar.

«Fördelen forskningsmässigt

med att använda mjölkningsrobot

är att vi kan beskriva

på individnivå och visa i

mjölkmängdsdata vilka spenar

kalvarna äter mest ifrån eftersom

vi får fl ödet från varje spene

separat.»

i försöket som pågår sedan 2019 på slu:s försöksgård utanför

Uppsala, undersöks möjligheten att hålla mjölkkor och deras kalvar

tillsammans. Det man vill se är hur det påverkar djurens hälsa,

beteende, foderintag, reproduktion, tillväxt och mjölkavkastning.

Och i förlängningen vad det betyder för lantbrukets ekonomi och

hållbarhet.

Ansvarig för projektet är Sigrid Agenäs, som började studera på

slu i Uppsala i mitten av 1990-talet i tanke att jobba med hästavel.

Men den första årslånga praktiken på ett lantbruk utanför Enköping

ledde in henne på andra spår.

«Där fick jag träffa fantastiska bönder med en enorm spännvidd

i kompetens. Och så fick jag jobba med mjölkkor, som sprider ett

sådant lugn omkring sig. Det avgjorde mitt vägval», berättar Sigrid.

Femton år senare handledde Sigrid en doktorand från Burkina

Faso, i en kultur där mejerivaror inte var en naturlig del i kosten.

Syftet var att identifiera möjligheter och begränsningar för mjölkproduktion

i det västafrikanska landet, och på det sättet bidra med

mer livsmedel till ett samhälle med undernärd befolkning.

«Där och då fick jag lära mig om mjölkproduktion i länder som

inte har tillgång till el och vatten – men där ko och kalv går till-

Det är något med

mjölkkor som är

bra för människor.

mjölkproduktion, djur- och foderhållning

33


sammans. I det läget var det mest fysiologin som intresserade mig:

vad gör det med mjölkbildning, juver, spenar och även kons och

kalvens beteende?»

Sedan dess har Sigrid i flera omgångar sökt forskningsmedel för

att studera sådana frågor även i Sverige, men utan respons. Först

en bit in på 2010-talet, när svenska lantbrukare började

visa konkret intresse, fick ämnet prioritet.

«En mjölkkalv på en bra gård i

Sverige sköts om väldigt väl och

verkar ha ett bra liv, även om

den är separerad från mamman.

Alla kalvar får den mat de behöver,

en torr plats att vila på och

har kontakt med andra kalvar».

Tålamod och långsiktighet

«Som professor är det lättare att nätverka och ta kontakt

med finansiärer. Jag blev professor 2016 och det råkade

sammanfalla med att Stiftelsen Seydlitz mp bolagen bildades.

Deras styrelse räckte ut handen till flera fakulteter i

Sverige, bland annat den där jag arbetar. Tillsammans med

Stiftelsen utformade vi sedan det här projektet. Styrelsen

var aktiv och kom med förslag på avgränsningar och fokus

för att det skulle passa in i deras statuter.»

«För dem är det jätteviktigt att forskningsresultaten

kommer lantbruket till godo, och det är stimulerande för

oss att arbeta med det i fokus», säger Sigrid och lovordar

Stiftelsens långsiktiga förhållningssätt.

Medfinansiär är slu:s största finansiär, det statliga forskningsrådet

Formas.

«Till dem måste jag ha mer specifika forskningsfrågor och

snabbare kunna leverera svar. Kombinationen är jättebra för Formas

och Stiftelsen kompletterar varandra både ifråga om tidsaspekten

och i typ av frågeställningar.»

En del av arbetet med sensorer i projektet medfinansieras av Kjell

och Märta Beijers stiftelse, via ett projekt om precision i mjölkproduktion.

Stiftelsen skapade möjligheten att

komma igång och det är de som ger

långsiktigheten i projektet.

mjölkproduktion, djur- och foderhållning

34


En ko som kanske ger

60 liter mjölk vid högsta mjölkmängd

kräver jättemycket vatten.

Klartecknet kom 2019

Inledningsvis fanns många frågetecken. Hur skulle ladugården

anpassas? Hur skulle man få korna att förstå hur de ska röra sig?

«Tack vare Stiftelsens medel kunde jag skicka mina medarbetare

till en gård i Skottland där ko och kalv gick tillsammans.

I två arbetsdagar fick de följa stallpersonalen där. Med

sig hem fick de konkreta, praktiska tips. I och med det hade

de en egen insikt och målbild av hur det skulle funka.»

Först gällde det att lära korna vilka slingor de skulle gå,

från bete till ladugård, för att hitta olika resurser. Tillgången

till vatten är en nyckel eftersom kor dricker cirka 12 gånger/

dygn. Det användes som lockbete.

«Kor är otroligt snabba att lära sig: snart vet de var vattnet

är placerat, var de kan få kraftfoder och var det finns en bekväm

liggplats.»

Datainsamlingen pågår för fullt

De data forskarna samlar in omfattar tiden från födsel till den

första egna laktationen – en tidsrymd på cirka tre år. I skrivande

stund har de första kvigkalvarna som föddes i projektet hunnit bli

1½ år, och någon gång efter sommaren får de sin första kalv.

«Hittills har vi haft tre så kallade batcher bestående av kor och

kalvar med sex veckors spridning i ålder. Rekryteringen är klar nu,

kalvarna är omkring tre månader gamla och är sedan några veckor

tillbaka på bete», berättar Sigrid.

Teamet för bok över mjölkproduktion, tillväxt och foderintag.

De kollar hur spenarna blir av att både mjölkas och dias på. De tar

blodprover på och ko och kalv och utför regelbundna hälsokontroller

för att – om djuren blir sjuka – se hur fort de tillfrisknar. Med hjälp

av sensorer, eller positionsmätare, som visar hur mycket kon rör på

huvudet kan forskarna också skatta hur mycket hon har idisslat.

Det forskarteamet studerar är

tiden ko och kalv är tillsammans.

Vad har det för betydelse

för kon? Hur ska separationen

se ut och hur påverkar det kon?

Vad händer med de kvigor som

föds i projektet? På sikt, finns det

någon skillnad mellan dem och

de andra nya korna?

mjölkproduktion, djur- och foderhållning

35


Vi kan konstatera att det varit

väldigt få veterinärbehandlingar på kalvar

som gått med sin mamma.

«Det vi inte kan mäta är hur mycket mjölk kalvarna dricker. Däremot

se vi hur mycket som hamnar i tanken och kan utifrån det

bakvägen räkna ut hur mycket energi kalvarna fått av mjölken.»

En svensk ko ger i genomsnitt ungefär 40 kg/dag, motsvarande

12 tusen liter mjölk på ett helår.

«Av det uppskattar vi att kalvarna, när de äter som mest,

får i sig uppemot 16 liter mjölk per dag. Så länge ko och kalv

går tillsammans går en ganska stor del av mjölken alltså till

kalvarnas mage. Om man räknar på hela laktationsperioden

är den mjölk vi kan sälja från korna i ko-kalv-gruppen

ungefär 15 procent mindre.»

«Projektet går enormt mycket

bättre än jag vågat hoppas. Vi

trodde vi skulle hålla på krångla

med det praktiska nu, men i

själva verket börjar vi kunna

samla forskningsdata. Jag var

också orolig för att kalvarna

skulle bli sjuka, men det har inte

blivit så.»

Motståndskraftiga, friska och tåliga kalvar

«Det man får för den mjölk som kalvarna dricker är en kalv

som växer snabbare. Kanske också en kalv som är friskare,

för får man äta ordentligt blir man mer motståndskraftig.»

«Diarré och hosta är vanligt hos kalvar, men kalvar i

försöket blir friska fortare och med mindre veterinärbehandling.

Vi ser fram emot att få det bekräftat när vi får

fram data från fler djur.»

Preliminära resultat pekar också på att såren som blir när man

avhornar kalvarna läker mycket snabbare hos kalvarna i projektet.

Drivkrafter: hållbarhet och lönsamhet

Fokus i försöket är hur det påverkar lönsamheten på gårdarna och

hållbarheten i livsmedelsproduktionen. slu:s roll är vägledande.

Forskningen syftar till att ge intresserade lantbrukare ett underlag

som gör att de kan fatta väl underbyggda beslut.

«Varje lantbruksföretag är så litet att utrymmet för innovation

och för att testa något helt nytt är ytterst begränsat. Stora bolag

som Volvo och Ikea kan kanske betrakta fem procent som riskkapital.

En mjölkgård måste hela tiden se till att djuren mår bra,

mjölkproduktion, djur- och foderhållning

36


Ett sånt här projekt är dyrt och tar lång tid.

Det kräver en finansiär som har tålamod.

att människorna mår bra och att man kan ta ut lön. Där finns inga

5 procent att riskera», säger Sigrid och fortsätter:

«Mitt eget driv i projektet är att se vilken, om någon, betydelse

det har för kon. Får hon ett rikare och bättre, eller ett mer stressande

liv? Pysslar hon med kalven och glömmer bort att äta, eller

blir hon mer aktiv även i andra beteenden?»

«Sen ser jag hur debatten utvecklas, och hur hållbarhetstänket

integreras mer och mer i alla beslut som fattas. Om 20 år tror

jag svensk mjölkproduktion måste kunna erbjuda detta. För vissa

grupper av konsumenter blir det frågan som avgör om man alls har

mejerier i kosten. Så för mig finns det också ett engagemang i att

svensk livsmedelsproduktion ska fortsätta vara aktuell, modern

och uppdaterad.»

Övervägande positiv respons

Den initiala oron för kritik från branschen har visat sig obefogad.

Projektet genererar väldigt mycket intresse, framför allt från lantbrukare

som vill komma och titta. Reaktionerna i media är också

mest positiva.

slu:s i särklass mest spridda sociala mediainlägg var en film

publicerad på hemsidan som genererat över 600 000 visningar.

Kommentarsfältet flödar av kärlek och kommentarer i stil med

«sån mjölk betalar jag gärna 50 öre mer per liter för», men det

finns också många kommentarer som understryker att det ändå

handlar om djur i fångenskap», berättar Sigrid.

I samband med att svt:s Uppdrag Granskning sände sitt reportage

om Arlagården, gjorde Epstein och Nordegren ett inslag om

KoKalv-projektet i sitt radioprogram. Samma dag som ‹Arlagården›

sändes kom svt till slu:s försöksgård för att göra ett reportage om

KoKalv-projektet.

«Jag var själv i lagården den dagen. Det kom en ensam journalist,

som stannade i två timmar. ‹Du kan väl bara berätta lite om projek-

mjölkproduktion, djur- och foderhållning

37


tet så får kameran rulla›, sade hon. Det blev ett positivt reportage,

men det visste jag ju inte när hon var på plats», erinrar sig Sigrid.

«När sådant här händer är det väldigt bra att ha Stiftelsen Seydlitz

MP bolagen i ryggen. Styrelsen tryckte tidigt på att de ville ha en

strategi för hur vi berättar om projektet. Vi lade mycket tid på det i

början och det har vi verkligen haft nytta av.»

«Det är häftigt att se att de är så grundade i det här, att de förstår

kommunikationsutmaningarna. För vårt projekt ska inte förstås

som något fluffigt gullegull-projekt. Vi ställs ibland inför knepiga

ställningstaganden. Ska vi till exempel acceptera att vissa kalvar

inte får tillräckligt med mat? Ska vi mata kalven då, och förstör vi

systemet i så fall?»

Även kor har nämligen sina brister.

Övertro på det «naturliga»

«När man sätter ihop kalv och ko är det precis som med människor.

En del kalvar har en mamma som mår bra och är väldigt omhändertagande,

andra inte, och kalvarna till de senare får kanske inte

tillräckligt med mat. Många konsumenter tror att bara kalven får

gå med sin mamma så blir allt jättebra – men alla mammor inte

lika bra på att ta hand om sin avkomma.»

«Det finns en övertro i svensk kultur på att det som är naturligt

också är det goda», konstaterar Sigrid och sammanfattar därmed

också varför forskning av det här slaget behövs.

foto: Jenny Svennås Gillner, slu

mjölkproduktion, djur- och foderhållning

38


Så går det till

Kalvarna får dia fritt under cirka fyra månader.

Korna mjölkas av en robot som känner av hur mycket mjölk som finns i de

olika spenarna.

Kalvarna har ett eget område, en kalvgömma, där de kan äta, vila och leka.

Kor och kalvar kan träffas i kontaktytan.

Korna kan också vila i en avdelning utan kalvar.

Både kor och kalvar bär sensorer som mäter deras aktivitet, samtidigt som

de observeras av forskarteamet.

Slutsatser så här långt

Skötselsystemet fungerar.

Både mjölkningsmaskinen och kalven får mjölk.

Kalvarna växer i genomsnitt 1,3 kg varje dag – jämfört med kontrollkalvarna

som växer 0,9 kg/dag.

Korna ger ungefär hälften så mycket mjölk till roboten som andra kor, men

det är stor variation mellan kor.

Fortsättning följer

I slutet av projektet kommer kvigorna som föds nu att följas i sin egen första

laktation.

Efter det görs även en analys av ekonomi och klimatpåverkan med denna

typ av system.

mjölkproduktion, djur- och foderhållning

39


foto: Andreas Svensson

Effektivare ekologisk

foderproduktion

Mjölkproduktion, djur- och foderhållning

Projekt:

Projektägare:

Projektledare:

Syfte:

Metod:

Effektivare produktion av ekologiska foderspannmål.

Hushållningssällskapet Jönköping.

Niclas Bengtsson, utvecklingsledare

(Frida Carlsson tf utvecklingsledare och vd).

Testa och se vilka sorter av ekologiska foder-

spannmål som leder till bäst skörd vid småländska

odlingsförhållanden.

Fältförsök följda av aktiviteter för att sprida

kunskapen.

Anslag: 212 tkr (2018–2020).

mjölkproduktion, djur- och foderhållning

40


Frida Carlsson, vd för

Hushållningssällskapet

Att småländska bönder har ett tuffare utgångsläge än sina

kollegor på slätten krävs ingen raketforskning för att konstatera.

Däremot krävs forskning för att testa och se vilka

foderspannmål som ger bäst utdelning för den småländska

lantbrukare som vill odla ekologiskt.

Var och en som sett en småländsk stengärdsgård eller upplevt en

vinter på höglandet vet vad vi talar om.

Det småbrutna landskapet, där gårdar ofta kombinerar skogsbruk

med animalieproduktion, gör att odlingsförutsättningarna skiljer

sig markant från omgivande slättlandskap: Vara- och Skaraslätten,

Östgötaslätten och Skåne. Dessutom har de småländska bönderna

större klimatvariationer att tampas med.

Då är det också lätt att förstå att det ställs andra krav på utsädet.

Århundradets torka försenade

Den stora frågan är vilka sorters foderspannmål som ger bäst skörd

när man vill utfodra sina djur ekologiskt. Det var det Hushållningssällskapet

sökte svar på när de inledde sina fältförsök 2018.

Dessvärre drabbades Sverige av århundradets torka den sommaren,

så först 2020 kunde försöken genomföras ordentligt.

«Ofta ser vi att vi behöver andra sorter i vår växtodling än vad

som används i slättområdena. Därför har vi bedrivit fältförsöksverksamhet

i väldigt många år, och fortsätter göra så», berättar Frida

Carlsson, vd för Hushållningssällskapet Jönköping och tillförordnad

projektledare för fältförsöken.

«Nu fick vi tack vare Stiftelsens Seydlitz MP bolagen möjlighet

stärka upp med ytterligare tre fältförsök för att visa på vad ekologiska

mjölkproduktion, djur- och foderhållning

41


spannmålssorter kan leverera under småländska förhållandena»,

fortsätter hon och konstaterar att det klockrent stämmer överens

med det Stiftelsen vill satsa på: att främja forskning och utbildning

inom djur- och foderhållning.

«Så det kändes jättebra när vi fick det beviljat!»

Frida är agronom, utbildad på Sveriges Lantbruksuniversitet

(SLU) i Ultuna. Innan hon axlade rollen som vd för Hushållningssällskapet

i Jönköping arbetade hon själv som rådgivare med fokus

på växtodling och miljöfrågor.

«Så jag har jobbat praktiskt i fältförsök många år och hjälpt till

med mätningar, vägningar och dokumentation», säger hon.

Annars är det Hushållningssällskapets utvecklingsledare Niclas

Bengtsson som är projektledare för detta projekt – parallellt med

att driva utvecklingsfrågor för Hushållnings sällskapet på nationell

nivå. Det gör att de försök som bedrivs här också kommer övriga

regioner till godo. Jan-Olof Storm är ansvarig för det praktiska

utförandet av fältförsöken.

Ömsesidig nytta

Detta är inte det första, eller enda, av Hushållningssällskapets

projekt som Stiftelsen Seydlitz MP bolagen stöttar. (Se till exempel

reportaget om Skolan på gården.)

«Stiftelsens namn kom upp när jag satt med på ett ledningsgruppsmöte

för en YH-utbildning på Stora Segerstad Naturbruksgymnasium

för ett antal år sedan», erinrar sig Frida. «Då tog jag

kontakt och fick till ett möte där jag fick presentera vad Hushållningssällskapet

står för och hur vi arbetar. Efter det har vi hållit

kontakten. Senare har det utmynnat i en rad olika samarbeten

– väldigt värdefullt för oss!»

De nu aktuella fältförsöken (som Stiftelsen är

den enda externa finansiären till) var det Niclas som

initierade.

«Han är den hos oss som formar olika projekt och

uppdrag och ser om han kan hitta samarbetspartners och

finansiärer», säger Frida.

Fältförsök – utan fältvandringar

Försöksodlingarna bedrivs på Riddersberg någon mil sydost om

Jönköping, på mark som tillhör Tenhults Naturbruksgymnasium.

mjölkproduktion, djur- och foderhållning

42


«Tenhult har varit en viktig samarbetspartner i detta också. Naturbruksgymnasiet

bedriver sin växtodling ekologiskt, så det stämmer

väl överens med projektet. Eleverna där har möjlighet att ta del av

alla våra fältförsök och har följt utvecklingen i försöken tillsammans

med sina lärare», berättar Frida.

Mer utåtriktade aktiviteter, som fältvandringar där elever och

lantbrukare möts, har däremot pausats på grund av pandemin.

«Så sent som i somras trodde vi det skulle gå att genomföra, men

så kom nya restriktioner som tvingade oss att backa. Även i år lär

det bli knöligt att genomföra fullt ut.»

Havre, korn och vårrågvete

Tre olika sorters foderspannmål, samtliga ekologiska, ingår i försöken:

havre, korn samt en kombination av vårvete och vårrågvete.

«Vad gäller det ekologiska havresortförsöket hade vi knappt tio

sorter. Där har vi tittat på hur skördenivåerna ser ut för de sorter

som kan tänkas vara intressanta i våra trakter.»

Sortförsöket med korn följde samma princip: ett 10-tal sorter

där avkastningen från de olika odlingsrutorna jämförs inbördes.

Vad gäller vårvetet/vårrågvetet var det svårare att hitta ekologiska

sorter som klarar småländska betingelser, så just i det försöket

begränsades urvalet till fyra eller fem sorter.

Rågvete är precis som det låter en korsning mellan två sädesslag.

«Annars sår man vanligtvis råg och vete i augusti–september så att

fröerna hinner gro och etablera sig inför vintern. När kylan kommer

avstannar tillväxten och under vintern vilar allt under snön. Sedan

till våren kommer det igång och börjar växa igen», förklarar Frida.

«Numera finns även vårsorter av både rågvete och vete kan man

hitta en del köldtåliga sorter, som går att så på våren direkt och

som visat sig fungera bra här även i våra trakter.»

Det är de sorterna som används i fältförsöken.

Nej men den här sorten

har ju visat sig i försök

att den inte fungerar,

den ska vi absolut inte

lägga tid och kraft och

pengar att så på fl era

hektar av min mark.

Då tar jag en sort som

har gett bra resultat och

som verkar fungera här.

Olika utsäden och odlingsteknik

Rent praktiskt går det till så att man att odlar varje gröda för sig i

en ruta på cirka 4×12 m. Förutom att testa olika utsäden gör man

försök med olika odlingstekniska metoder och miljöåtgärder.

mjölkproduktion, djur- och foderhållning

43


Det är mycket bättre

att testa i liten skala

och förmedla ut den

kunskapen än att

lantbrukare slösar

tid och pengar på

att testa själva.

«Det kan handla om hur mycket man ska gödsla för att få optimal

skörd, eller hur odlingen ska bearbetas för att få bort ogräs på ett

effektivt och bra sätt», förklarar Frida.

Sen mäts tillväxten och avkastningen i respektive ruta.

«Allt handlar om att i liten skala testa nyheter inom växtodlingsområdet,

för att sedan förmedla ut kunskapen till lantbrukare

som de kan applicera i sin stora verksamhet. Vitsen är att enskilda

lantbrukare slipper göra testerna själva, framför allt slipper göra

de misstag som vi ibland ser att det blir», säger Frida.

För den relativt lilla insats som ett fältförsök är, kan Hushållningssällskapet

redovisa slutsatser som gör att småländska bönder

kan fatta väl underbyggda beslut rörande det egna lantbrukets

framtid.

«I och med att de får hjälp att bestämma sig för vilka sorter som

är bra för den egna produktionen, så besparar vi lantbrukarna

mycket tid och möda och pengar», poängterar Frida.

Ett djurtätt landskap

Av Sveriges cirka 170000 mjölkkor finns runt 26 000 (motsvarande

15–16 procent) i Jönköpings län – köttdjuren oräknade.

«Generellt kan man säga att Jönköpingsregionen och hela Småland

är väldigt djurtätt, både vad gäller mjölk- och nötköttproduktion.

Det är det som är grunden i lantbruket här», säger Frida.

Därför är det just foderspannmål Hushållningssällskapet intresserar

sig för i nuläget.

«I försöken har vi inriktat oss på framför allt grovfoderproduktion

och spannmål som passar i Jönköpings län. Tidigare har vi även

bedrivit majsförsök, som också passar som grovfoderföda i vårt län

under vissa förhållanden.»

Många vill vara självförsörjande

Att frågan är högaktuell beror på att många bönder befinner sig

i ett vägskäl.

«Står man inför en investering i mjölkproduktionen, särskilt

om man har en lite mindre gård, så har man att välja på att ställa

om till köttproduktion eller på att bygga nytt och satsa på mjölkproduktionen,

vilket kräver väldigt stora investeringar. Oavsett

vilket måste man lägga mycket pengar och kraft på det för att ha

en chans att lyckas», säger Frida.

mjölkproduktion, djur- och foderhållning

44


I samband med sådana omställningar behöver både mjölk- och

köttproducenter se över sin foderförsörjning.

«Många tycker det är viktigt att bli självförsörjande på foder,

att kunna producera det de behöver på gården därhemma», säger

Frida och fortsätter:

«För ekologiska producenter är det helt avgörande, för enligt

regelverket måste de producera sitt eget foder. Och då vill vi kunna

visa på vilka sorter som är intressanta för våra lantbrukare.»

Ekologisk mjölk eller köttproduktion?

Håller man köttdjur finns det även andra saker att ta hänsyn till.

«Då handlar det mer om hur man nyttjar befintlig mark.

«Ofta försöker lantbrukarna

odla så mycket de kan av det

som behövs till de egna djuren,

men långtifrån alla är självförsörjande

på foder, i alla fall vad

gäller spannmål och kraftfoder.»

foto: Bosse Lindqwist

mjölkproduktion, djur- och foderhållning

45


Ska man producera kött på ett miljöriktigt och hållbart sätt i vår

bygd så måste man sköta sin naturbetesmark på rätt sätt.»

Grovfoder utgörs främst av vall, alltså gräs som man gör ensilage

av (en konserveringsprocess) och matar sina djur med på hösten

och vintern.

«Det brukar man försöka se till att vara självförsörjande på.

Att köpa in från annat håll skulle medföra alltför stora kostnader.

Foderspannmål däremot köper gårdarna runtom i Jönköpings län

ofta in från andra delar av landet, där förutsättningarna för att odla

spannmålsodling är gynnsammare.»

Regelverk kring ekologisk odling

För att bli ekologiskt certifierad har lantbrukaren hårdare krav på

sig än andra odlare och djurhållare. Det är dels EU som stipulerar

krav för ekologisk produktion, dels KRAV-föreningen (som även

ombesörjer den ekologiska märkningen).

«Där är det krav på att 75 procent av det foder som man utfodrar

sina djur med ska vara odlat på den egna gården», säger Frida.

foto: Andreas Svensson

mjölkproduktion, djur- och foderhållning

46


Hur kunskapen förmedlas

Slutsatser och resultat av försöken som genomfördes under 2020 når

lantbrukarna genom en rad olika kanaler:

→ Rådgivningsbrev som Hushållningssällskapet ger ut ett antal av under

året (till prenumeranter).

→ Sociala medier – där man utöver resultat även sprider information om

att försöken pågår).

→ Rådgivare som jobbar med växtodlingsrådgivning och presenterar

resultaten för våra kunder.

→ Normalt även genom fältvandringar i grupp med en guide som pre-

senterar resultaten.

Respons och beslutsprocess

Även om försöken faller väl ut är det långtifrån givet att lantbrukarna

anammar resultaten på bred front. Det är många aspekter

ska beaktas.

«Man måste väga resultaten i förhållande till förutsättningarna

på den egna gården. Vad det är för jordart. Vad man har fälten i

för väderstreck. Om det är varma jordar eller inte. Men också vad

man har för maskiner och utrustning för att så och skörda», säger

Frida.

«Därtill kommer kostnader både för inköp av fröer och anläggning

så att man verkligen få en bra etablering av grödan ifråga.»

I den processen har Hushållningssällskapet och dess rådgivare

en nyckelroll.

«Vi är en oberoende organisation som står för kunskap och fakta,

och det är det allt handlar om egentligen. Att vi ska kunna leverera

opartiska försöksresultat till lantbrukare i Sverige», säger Frida.

Det har alltid varit

viktigt att lyfta de här

frågorna för att komma

framåt inom mjölkoch

köttproduktion.

Och det kanske är

ännu viktigare nu när

konkurrensen inom

lantbruket blir

allt hårdare.

Noggranna överväganden

«Som lantbrukare behöver man noga sätta sig in i siffror och resultat

och få en chans att resonera med sin rådgivare innan man kan

fatta beslut om att verkligen satsa på en viss sort. Så det är framför

allt genom vår individuella rådgivning som responsen kommer.»

Huruvida vi får se ekologisk vårrågvete bölja på de småländska

sädesfälten i framtiden är alltså fortfarande ett oskrivet blad.

Det vi kan vara desto säkrare på är att varje lantbrukare har

möjlighet att fatta väl grundade beslut.

mjölkproduktion, djur- och foderhållning

47


Skogsvård och skogsbruk

i södra Sverige

seydlitz 2020

48


tillsammans utvecklar vi skogen

Skogen låg Werner von Seydlitz oerhört varmt om hjärtat. Så

till den grad att han genom sitt testamente såg till att ge fler

aktörer chansen att forska fram nya metoder för att tillvarata

och förnya de skogliga resurserna.

Som skogsägare tänkte vår välgörare – som i allt annat – långsiktigt

med fokus på återväxt. De egna skogarna sköttes föredömligt.

Visst skulle de vara produktiva, men rekreationsvärdet var nog så

viktigt. Jakt och fiske var en del av hans livselixir.

I grund och botten såg han skogen som en form av kapitalplacering

med potential att bidra till samhällsutveckling och framtida

projekt. Därför faller det sig naturligt att avkastningen nu kommer

dem till del som vill axla hans mantel och på ett eller annat sätt

bidra till skogsnäringens förnyelse.

Stiftelsen välkomnar projekt som berör beståndsanläggning,

skötselfrågor och skogsskydd – men också kringliggande tjänster.

Genetik, biodiversitet och klimat är tänkbara ämnen. Aspekter

av skogsbruket som påverkar jakt, fiske och friluftsliv kan också

komma ifråga.

Kort sagt, allt som rör skogens värde för människor och djur.

Stiftelsen Seydlitz mp bolagen stöder forskning och utbildning inom

skogsvård och skogsbruk i södra Sverige.

Söker du finansiering till projekt eller försök som berör skogsbruk eller

skogsvård i södra Sverige? Välkommen med en ansökan.

För mer information

Besök wernerstiftelser.se och/eller kontakta Daniel Fellenius (marknadschef

Sydved) eller Thomas Agrell (tidigare virkeschef Sydved), som ansvarar

för skogliga frågor i stiftelsens styrelse.

Daniel Fellenius.

Thomas Agrell.

skogsvård och skogsbruk i södra Sverige

49


Framtidens chaufförer

Skogsvård och skogsbruk i södra Sverige

Projekt:

Framtidens chaufförer till skogsnäringen.

Syfte:

Bidrag till anskaffning av timmerlastbil med

kran och släp i syfte att öka attraktiviteten i

yrkesutbildningen med slutligt mål att säkra

fler skogstransportförare till skogsbranschen.

Projektägare: Sunnerbogymnasiet i Ljungby.

Projektledare: Mattias Arnesson och Andreas Dahl. lärare på

Transport- och fordonsprogrammet.

Beviljat anslag: 565,5 tkr (2020).

seydlitz 2020

50


Mattias Arnesson, Sunnerbogymnasiet

i Ljungby.

Svensk skogsindustri är en viktig bioekonomisk basnäring.

Framtiden ser ljus ut. Likväl har skogsåkerierna svårt att rekrytera

chaufförer. Sunnerbygymnasiet i Ljungby har sitt eget

recept på hur de ska kunna utbilda fler skogstransportförare.

Äntligen kan eleverna få skoglig erfarenhet! Och snart kan

den småländska skogstransportbranschen få ett hett eftertraktat

tillskott av timmerbilschaufförer! För samtidigt som skogsindustrin

växer i betydelse är bristen på förare en flaskhals som gör det svårt

att få fram tillräckligt med råvara.

Sunnerbogymnasiet i Ljungby har sin egen lösning på dilemmat.

En viktig pusselbit är en nyinförskaffad timmerbil med släp och

kran – en investering som fordons- och transportprogrammet

kunnat förverkliga dels tack vare Stiftelsen Seydlitz MP bolagen,

dels med hjälp av en skara hängivna och målmedvetna lärare.

Själva grundtanken – att säkra fler skogstransportförare till skogsnäringen

– är helt i linje med Stiftelsens statuter. Därför kunde

styrelsen med glädje bevilja ansökan och hjälpa till att finansiera

inköpet.

Unik skoglig erfarenhet

Sunnerbogymnasiet i Ljungby är unikt i så måtto att fyra av sex

lärare på fordons- och transportprogrammet har skoglig bakgrund.

«Tillsammans har vi någonstans i storleksordningen 45–50 års

erfarenhet av skogstransporter. Jag vill påstå att det är unikt att ha

den erfarenheten på ett lärarrum», säger Mattias Arnesson, som

skogsvård och skogsbruk i södra Sverige

51


tillsammans med lärarkollegan Andreas Dahl, tog initiativ till och

driver projektet Framtidens chaufförer.

Bristen på bilschaufförer är hög.

timmer-

Många pensioneras de

närmaste tio åren.

Rekryteringsbehovet

uppskattas till ungefär

150 nya förare per år.

Ulric Långberg

Sveriges Åkeriföretag.

Yrket passar lika bra för tjejer

som för killar, och antalet tjejer

ökar. Vid spakarna: Isabell

Fransson, som går andra året

på Sunnerbogymnasiets fordonsprogram.

Skogstransporternas epicentrum

Sunnerbogymnasiet ligger strategiskt till för en sådan här satsning

– mitt i Småland, med skogen inpå knutarna.

«Vi bor verkligen i epicentrum. Ljungby med omnejd har mycket

skogsåkerier, och det finns helt klart en brist på chaufförer med

skoglig erfarenhet. Jag hör många åkerier som till och med fått

ställa och sälja av bilar för att de inte hittar folk som kan köra»,

säger Mattias och berättar hur idén uppstod:

«När jag började på skolan 2017 slogs jag av att det vi var så

många på lärarrummet som tidigare hade kört timmerbil. Att man

kommer från skogstransporter och utbildar sig till lärare är ju inget

jättevanligt steg. Vi tänkte att det måste gå att dra nytta av den

kompetensen.»

När ett skogsåkeri kontaktade lärarna på fordonsprogrammet

och efterlyste timmerbilsförare stod det klart

att behovet på arbetsmarknaden är nästintill omättligt.

Det var då Mattias och Andreas, som alltså båda har ett

förflutet inom skogstransportbranschen, började klura.

Hur skulle de kunna bredda utbildningen så att fler elever

blir förberedda för skogstransporter?

Någonstans i den vevan kom de i kontakt med Sydveds

transportledare Anders Westström, som tipsade om att det

gick att söka medel genom Stiftelsen Seydlitz mp bolagen.

Första målsättningen – att hyra

Initialt var förhoppningen att de skulle kunna få ett litet

ekonomiskt bidrag för att kunna hyra en timmerbil till skolan.

Eftersom skolledningen tyckte det tog för mycket tid att skriva

ansökningar, så tog Andreas och Mattias saken i egna händer. Att

sommarlovet redan hade börjat när de fick nys om möjligheten att

söka finansiering var inget hinder.

«Vi satte oss ner en helg, plitade ihop en ansökan, blundade och

hoppades på det bästa.»

Inför höstterminens start kom ett mail från stiftelsen med besked

om att ansökan var beviljad. Det var 2018.

skogsvård och skogsbruk i södra Sverige

52


Hyrde en timmerbil

Sedan gick händelserna slag i slag. Eftersom de redan hade etablerat

en kontakt med ett lokalt åkeri lyckades de till förmånligt pris få

hyra en bil som åkeriet tänkt göra sig av med.

«Det var jätteuppskattat bland eleverna för då

kunde vi äntligen ut och köra i skoglig miljö och

även prova på att köra kran.»

Även Sydved bidrog på olika sätt. Ett studiebesök

på Stora Ensos pappersbruk i Nymölla i nord östra

Skåne till exempel gav eleverna en än djupare förståelse

för skogstransporternas villkor.

«Hela tiden hade vi en tät avrapportering till

stiftelsen och berättade om arbetet, vad vi gjorde

och hur det funkade», berättar Mattias.

Ett litet aber var att det ingick drifttimmar i den

hyrda bilen, vilket innebar att den inte kunde användas

riktigt så mycket som lärarna hade önskat.

«I det läget började vi prata med stiftelsen om en ny ansökan för

att få hjälp att investera i en egen timmerbil. Med en sådan skulle vi

kunna röra oss fritt och inte vara begränsade av några drifttimmar.»

För närvarande utbildas cirka

25 timmer bilsförare om året vid

landets olika gymnasieutbildningar.

Tillfälligt bakslag

Så plötsligt gick allt i stå.

Det visade sig att Skogsbruksgymnasiet i Ryssby (en och en halv

mil från Ljungby), som drivs av skogsbolagen Vida och Södra tillsammans

med maskintillverkaren Rottne, också fick för sig för sig

att starta en transportutbildning nischad mot just skogstransporter.

Så länge ansökan från Ryssbygymnasiet låg hos Skolverket tvingades

de ligga lågt.

«Det enda vi kunde göra från vårt håll var att försöka påverka kommunpolitikerna

genom att förklara vad det skulle få för konsekvenser

för vår skola om de skulle få starta. Andreas och vår fackliga företrädare

lade åtskilliga timmar på att vara ute och prata med politikerna.»

Ansträngningar ger resultat

Efter många om och men lämnade kommunen ett yttrande till

Skolverket, där man med en rösts marginal förespråkade avslag till

Ryssby, varpå Sunnerbogymnasiet kunde börja blicka framåt igen.

Den nya ansökan till Stiftelsen gick iväg. I november 2020

skogsvård och skogsbruk i södra Sverige

53


eviljades den och fas två i projektet tog vid. Fyra månader senare

var nytillskottet i fordonsparken ett faktum: en 22 meter lång,

bättre begagnad timmerbil med släp och kran, godkänd för 64 ton.

«När man jobbar i en kommunal verksamhet är det svårt med

så stora investeringar.»

Hela affären landade på cirka 1 885000 kronor, varav Stiftelsen

Seydlitz mp bolagen finansierade 30 procent.

«Att jämföra med en ny bil, som skulle ha kostat närmare fyra

miljoner med släp och kran. Det är dyra grejer de här!» konstaterar

Mattias och fortsätter:

«Den är lite ombyggd för att passa våra ändamål. Normalt har

lastbilar en originalmonterad säng bakom förar- och passagerarstolen.

Den plockar vi ut och i stället ställer vi in två stolar för att

kunna ta med tre elever plus lärare. Sen har vi en kamera på vänstra

backspegeln och monitor på passagerarsidan så att vi lärare har full

uppsikt på vänster sida av fordonet under övningskörning.»

Det var ett riktigt

glädjetjut när vi fi ck

besked att vi kunde

hämta den.

Små marginaler

Den måndag i mars 2021 när bilen anlände till skolan var stämningen

hög på fordonsprogrammet. Elevernas körteknik sattes på

prov på direkten.

Utmaningen ligger i att kunna ratta ett tungt ekipage – med

stora tågvikter som det kallas – på små, ofta sliriga och slingriga

grusvägar i de mest växlande väderförhållanden.

«Det är rätt stor skillnad på att ligga och köra på en stor riksväg

mot att köra in i skogen där du har gräs utmed hjulen och kanske

en grässträng i mitten av vägen. Det kräver rätt så mycket mer

kunskap och känsla», säger Mattias.

Ett traditionellt timmerekipage väger 64 ton, vilket med dispens

kan utökas till 74 ton. Av det utgör själva bilen mellan 19 och 21

ton beroende på byggnation (läs kran et cetera).

«Det är ganska mycket på en liten skogsväg. Sen kan man lägga

till tio cm nysnö och två plusgrader, då är det inte så roligt längre»,

säger Mattias.

Skytteltrafik till och från skogen

Timmerbilsförarjobbet är ett av de mest avancerade fordonsyrkena

och kräver en hel del av föraren. Att kunna köra i olika typer

skogsvård och skogsbruk i södra Sverige

54


skogsvård och skogsbruk i södra Sverige

55


Som nyutbildad kan

man få jobb direkt med

en förhållandevis bra lön.

Ingångslönen för

timmerbilsförare är

cirka 28000 kronor

i månaden inklusive

ob-tillägg.

av terräng är en bra början, men man måste också kunna räkna

lastvikter och vara duktig på teknik och data.

I regel börjar man antingen tidigt på morgonen, ofta redan klockan

fyra, eller på eftermiddagen och kör till sen natt, allt för att nyttja

bilens fulla kapacitet. Mattias beskriver arbetsgången:

«Man åker ut till skogen till ett avlägg där skogsmaskinen och

skotaren har lagt upp virket utmed skogsvägen. Så lastar man med

kran och kör antingen till sågverk eller pappersbruk och lossar sin

last. Sen tillbaka till skogen för att hämta ett lass till.»

Beställningen kommer från skogsbolaget direkt in i bilens dator.

Det kallas att ‹få en flagga› och innebär att man får information om

virket, till exempel hur många kubik av varje sortiment, och vad det

är för vägstandard. Det är baserat på ett siffersystem, där siffrorna

till exempel kan indikera om det finns en vändplan eller inte.

Kranförarkompetens ingår

Kranen sitter monterad bak på flaket och kräver ytterligare en

kompetens av föraren.

När de tar examen får de med sig såväl yrkeskompetensbevis

(ykb) som bece- körkort och kranförarbevis, vilket innebär att de

har behörighet att köra kran.

När eleverna inte är ute i skogen och kör med den nya timmerbilen

kan de träna på skolans lastbilssimulator, som genom Sydveds försorg

sedan i höstas är utrustad med spakar för att efterlikna en skogskran.

Rekordstort söktryck

Första året på fordon och transport går alla elever samma grundläggande

kurser. Inför andra året väljer man inriktning, antingen mot

fordonsmekaniker eller transport. Tack vare den egna timmerbilen

kan Sunnerbogymnasiet nu erbjuda en fördjupning på 100 gymnasiepoäng

(motsvarande 100 timmar) riktat mot skogstransporter.

«De som väljer att fördjupa sig får god skoglig erfarenhet och

en gedigen kunskap om yrket som skogstransportör, men även

de andra får chansen att övningsköra i skoglig miljö, så projektet

gynnar alla våra elever», säger Mattias.

I dagsläget är det i storleksordningen 45 elever som får åtnjuta

förmånen att ratta timmerbilen. Dels de elever som går andra och

tredje året på gymnasiet, dels två grupper från Komvux som fordonsprogrammet

ansvarar för.

skogsvård och skogsbruk i södra Sverige

56


«Vi är i en uppåtgående spiral. I år har vi 24 elever i årskurs 1,

och av dem har 20 stycken sökt till transport till hösten. Nu visar

de preliminära ansökningarna från åk 9 att 44 stycken har valt

fordonsprogrammet. Det är inte säkert att alla är behöriga. Man

måste vara godkänd i svenska, engelska och matematik för att få gå

fordon. Men det är ändå väldigt glädjande att ha ett sånt söktryck

redan från årskurs 9. Det lär vara det högsta på många år, det tycker

vi är jättekul.»

foto: Bosse Lindqwist

skogsvård och skogsbruk i södra Sverige

57


Det våras för björken

Skogsvård och skogsbruk i södra Sverige

Projekt:

Syfte:

Projektägare:

Projektledare:

Anslag:

Förädling, tillväxt och produktion av björk

i Götaland.

Se om förädlad björk kan vara ett alternativ till

gran i södra Sverige.

slu Alnarp, Institutionen för sydsvensk skogs

vetenskap.

Urban Nilsson (professor i skogsproduktion)

med stöd av Andis Zvirgzdins (doktorand)

och Karin Hjelm (universitetslektor/handledare).

2300 tkr under 5 år.

skogsvård och skogsbruk i södra sverige

58


Urban Nilsson,

Sveriges Lantbruksuniversitet,

SLU.

Björkskogar kan vi få se betydligt mer av i framtiden. Mycket

talar nämligen för att förädlad björk kan vara ett alternativ till

gran och tall i skogsbruket, inte minst i södra Sverige.

men mer kunskap behövs, bland annat om plantering, skogsskötsel

och genetik.

Därför stöder Stiftelsen Seydlitz mp bolagen projektet, som

professor Urban Nilsson på Sveriges Lantbruksuniversitet (slu)

i Alnarp initierade 2019.

Vi är farligt beroende

av granen, vilket inte

minst angreppen av barkborrar

påminner om.

Bryta granens dominans

«Det är en viktig framtidsfråga. Vi behöver mer valmöjlighet i

skogen i framtiden», säger Urban och fortsätter:

«Naturligtvis ska vi fortsätta odla gran. Det är ett fantastiskt

trädslag, som dels har en etablerad marknad och dels inte betas så

mycket, men vi menar att björken ibland kan vara ett alternativ.

För övrigt tror vi att det kan vara en dålig strategi att lägga alla

ägg i samma korg, för det finns en risk i att vara alltför ensidigt

beroende av ett trädslag.»

Det som enligt Urban talar för björken som produktionsträd är

att:

→ det är ett etablerat träd i Sverige,

→ det finns en upparbetad marknad för björk och björkvirke, och

→ den är lättförädlad i och med att den blommar tidigt.

skogsvård och skogsbruk i södra sverige

59


Det går fort att få

fram bättre björkar,

mycket fortare än för

tall och gran.

«Ska man introducera ett främmande trädslag finns det jättemycket

restriktioner, men i och med att björk är ett av våra inhemska trädslag

– det tredje vanligaste efter gran och tall – finns inga sådana

begränsningar», förklarar Urban.

Idag avverkas ynka åtta miljoner kubikmeter björk per år i Sverige.

Merparten blir massaved och förvandlas till bland annat finpapper.

En mindre del blir sågtimmer och används i möbler, snickerier

och golv. Många tycker det är synd och skam att det inte utnyttjas

bättre.

Snabbare tillväxt – kortare omloppstider

Styrkan ligger i björkens oerhört snabba tillväxttakt.

«I södra Sverige har vi björkplantor som växer väldigt mycket

bättre än naturligt föryngrade björkar, faktiskt så bra att de redan

nu konkurrerar med gran och tall i tillväxt på vissa marker», säger

han.

«Med hjälp av våra produktionsdata har vi gjort en tillväxtmodell

som visar att den förädlade björken, under

rätt förutsättningar, nästan har samma eller

bättre tillväxt som granen per hektar och

år. Det handlar om 80–90 procent av

granens tillväxt. Och med mer förädling

kan den på många ståndorter växa betydligt

bättre än både gran och tall», säger

Urban.

Risk för viltskador?

Men trots att björken är ett vanligt

inslag i landskapsbilden, har

vi ingen tradition i Sverige av att sköta planterad

björk. Än återstår till exempel att se hur den förädlade

björken klarar viltskador.

«Det är fortfarande oklart i vilken utsträckning björk

betas av vilt och vilka skydd man kan tänka sig för att skydda björkarna.

Det är en av aspekterna vi tittar på», säger Urban.

Med ‹vi› avses även doktoranden Andis Zvirgzdins, som under

Urbans och universitetslektor Karin Hjelms handledning skriver

en doktorsavhandling om produktion och skötsel av planterad

björk. Där ingår en intervjustudie (klar för publicering slutet av

skogsvård och skogsbruk i södra sverige

60


Vi måste hitta metoder för att undvika

att toppskotten betas. Att stängsla är inget

realistiskt alternativ.

2021) med skogsägare i södra Sverige som har planterat björk, för

att höra vilka upplevelser de har av viltskador.

Med start våren 2021 inleder Andis också en klippningsstudie

för att simulera bete.

«Sedan tittar vi på vad för det för effekter på björkens tillväxt, för

ska man plantera björkskog så finns inga möjligheter att använda

hägn», förklarar Urban.

Frågan är om det går att utveckla andra skyddsmetoder, alternativt

om björkarna kan klara sig utan skydd. Det tar nämligen

bara tre–fyra år för den förädlade björken att nå ‹älgsäker höjd›

– dubbelt så snabbt som för gran och tall.

«Så det kanske bara handlar om de tre första åren. Då kanske

djuren inte hinner göra tillräckligt mycket skada för att det ska bli

allvarligt vid planteringarna. Det är vår hypotes, men det återstår

att bevisa,» säger Urban.

Skonsammare markberedning?

En annan sak Andis tittar på är etablering och föryngring. Frågan

är hur man ska föryngra björk för att träden ska etablera sig och

växa så fort som möjligt i ungskogen.

«Det främsta verktyget vi har är olika markberedningar. På vissa

marker kan det vara så att man behöver ha radikalare markberedningsmetoder

för björken än för gran och tall. Det vet vi väldigt

lite om än så länge.»

«Vad vi däremot vet är att björkar inte skadas lika mycket av

snytbagge som gran och tall, långt därifrån. Ur den aspekten behövs

mindre markberedning för björk. Samtidigt kan det vara så att

vegetationskonkurrensen är allvarligare för björk än för gran och

tall och att man behöver markbereda för det. Det är sådana saker

vi ska titta på», säger Urban.

skogsvård och skogsbruk i södra sverige

61


foto: Pär Fornling

Ju rakare träd desto

bättre sågtimmer, och ju

rätare grenvinklar

desto mindre kvistmärken

inne i virket.

Det är en kvalitetsfråga.

De björkar som levereras från

Ekebo idag anses ge 15 procent

högre produktion jämfört med

lokalprovenienserna.

Förbandsfrågan

Förband är en annan stor fråga i skötseln. För att ta reda på hur

tätt björkarna ska planteras beroende på vad man vill ha ut av

beståndet, tittar Andis på olika förbandsförsök och ser vad de får

för effekter för trädens långsiktiga tillväxt under olika betingelser.

Av naturliga skäl går det inte att vänta på resultat tills träden

är färdigvuxna. I stället förlitar de sig på tillväxtmodellen för att

kunna prognosticera. Väsentligt att ta reda på är var man ska plantera

björk. Och mer specifikt, på vilka marker den kan konkurrera

med tall och gran.

Varför förädla?

Björk är ett så kallat pionjärträdslag och lägger gärna beslag på mark

som blivit ledig efter avverkning av äldre

skog. De lätta fröna sprids långt med

vinden, och naturligt föryngrad björk

växer i princip överallt.

Därför är den kanske tuffaste utmaning

Urban & Co ställs inför att motivera

varför björken måste förädlas för att duga

som produktionsträd.

«Vi har ju så mycket björk i skogen,

varför ska man då lägga pengar på att

plantera björk – det är det många som

undrar. Vår uppgift är att visa att det

växer så mycket bättre i den planterade

björken att det är värt att göra den investeringen»,

säger Urban.

«Man kan nästan tala om två olika

trädslag. Förädlingen ger bättre tillväxt

och högre kvalitet, med raka stammar och bra grenvinklar.»

Så går det till

Själva förädlingen, som görs av Skogforsk i Ekebo, går till så att

man väljer ut de individer som har den snabbaste tillväxten och

bästa kvaliteten och plockar frön bara från dem.

«För att göra det här måste man ‹tälta› träden, vänta på att de

växer, och sen plocka eller klona fröna. Normalt sett tar det 15–20

år. För att snabba på urvalsprocessen kan man i stället använda

skogsvård och skogsbruk i södra sverige

62


metoder som tittar på genetiska markörer. Då går

förädlingen väldigt mycket fortare, ungefär 3 år för

en generation», förklarar Urban.

Jämfört med de resurser som läggs på gran så sker

förädling av björk i relativt blygsam skala, men i

dagsläget har Ekebo i alla fall hunnit fram till Ekebo

5 och Ekebo 6 är på väg. De björkar som levereras

från Ekebo idag anses ge 15 procent högre produktion

jämfört med lokalprovenienserna.

Hisnande resultat

Att de förädlade plantorna skulle växa snabbare

var förväntat, men kanske inte att skillnaden skulle

vara så markant jämfört med resultaten från odling

i andra trädslagsförsök. Efter fem år hade den förädlade

björken samma höjd som hybridasp. Den var

högre än poppel och mer än dubbla höjden jämfört

med gran och tall.

«Och metoderna förbättras hela tiden. För framtiden

finns det nya sätt att förädla så att det går ännu fortare, bara

vi får lite mer resurser till förädlingen. Då kan vi inom en 20-års

period plocka fram björkar som växer kanske 30–50 procent bättre

än dagens björkar», förutspår Urban.

Marknaden väntar

Att få avsättning för råvaran lär knappast bli något problem enligt

Urban. «Får vi fram tillräckligt stora kvantiteter björk råvara av hög

kvalitet, så finns det en väldigt stor marknad både för fanér och

virke av björk», säger han. En annan produkt som har framtiden

«En klar fördel är att de unga

björkarna växer fort. Efter

några år har de nått betessäker

höjd, men fram till dess är det

en kritisk period.»

foto: Pär Fornling

skogsvård och skogsbruk i södra sverige

63


Viltbete är det största hotet mot

björken, men det finns inga

snytbaggar eller liknande hot

vilket kan innebära en lätt och

skonsam markberedning.

för sig är dissolvingmassa, nära nog kemiskt ren cellulosa som man

bland annat tillverkar viskos av, och som kan komma att ersätta

bomull i textilindustrin.

«De industrierna kommer att växa i

framtiden om det blir mycket björkplanteringar.

Dessutom kan det, när de första

bestånden av förädlad björk avverkas om

sisådär 30 år, finnas produkter som vi

inte ens kan föreställa oss idag.»

Förutsättningen är som sagt att den

förädlade björken verkligen får ordentligt

genomslag.

«Det krävs volymer för att industrin

ska ta hand om det. Det är lite moment

22. Om ingen satsar på det så blir det

ingenting, men om många hakar på tåget

så kan det bli hur bra som helst», säger

Urban.

Fördelar med förädlad björk

→ snabbare tillväxt

→ kortare omloppstid (30–40 år/gen) (optimalt på för att binda in kol

på kort tid)

→ optimalt för biomassa och /massaved men också (sågtimmer kräver

större träd) och faner

→ eventuellt skonsammare markberedning (snytbaggar inget hot, ej

heller granbarkborre)

→ inhemskt trädslag – inga restriktioner mot odling

Utmaningar:

→ komma till rätta med viltskador

skogsvård och skogsbruk i södra sverige

64


Skogsfolket positivt

Att döma av responsen de får från skogsfolk finns det skäl att vara

optimistisk.

«Jag har forskat på skog ganska lång tid, och jag har nog inte varit

med om någonting som har mött så stort intresse. Det är väldigt

många – både bland enskilda markägare och de stora skogsbolagen

– som vill prova på och som inser vikten av en större variation

i skogsbruket. Vi tror verkligen att björk kan bli ett stort trädslag

för produktion i Sverige», säger Urban och påpekar att det skulle

i så fall innebära en väldigt stor förändring för svenskt skogsbruk.

«Idén är att björken ska vara minst lika ekonomisk som ett talleller

gran alternativ. På vissa marker kan man tjäna mer pengar på

björk och få betalt snabbare, mycket tack vare att det är kortare

omloppstider.»

Skyhöga målsättningar

Syftet med projektet som helhet är att förädlad björk ska börja

användas som produktionsträd i södra Sverige.

«Att öka från dagens 1,5 miljoner till 40 miljoner plantor på 5–10

år är den korta målsättningen. I framtiden, på 20–30 års sikt, är

målet att björk ska vara ett lika stort trädslag som gran och tall i

hela Sverige – och att vi då också har samma kunskap om björk

som om gran och tall», säger Urban.

Att nå dit kräver större forskningsinsatser än vad som ryms inom

nuvarande projektramar. Därför har slu långt gångna planer på

att lyfta frågan till ett rikstäckande plan, i syfte att skapa förutsättningar

för att björk ska bli en betydande del av det planterade

björkbeståndet i hela Sverige. I maj 2021 skickar de in ansökan till

Energimyndigheten om ett bidrag på 85 drygt 90 miljoner kronor

för ett nytt 5-årigt forskningsprojekt.

Stiftelsen Seydlitz mp bolagens anslag må vara en bråkdel av det

men spelar icke desto mindre en nyckelroll.

«Det är inte så många som ger forskningsbidrag till tillämpad

forskning utan det mesta går till mer grundläggande forskning. För

oss som ‹bara› forskar på tillämpad och skogsskötsel är det fantastiskt

bra med någon som är intresserad av det», säger professorn,

som genom sin yrkesroll hade en naturlig ingång till Stiftelsen.

«Jägmästarna är ett litet skrå. Thomas Agrell (styrelseledamot,

red.anm) och jag känner varandra sen länge, dels från exkursioner,

Målsättningen är att

vi ska öka användningen

från ungefär

1,5 miljoner nu

till 40 miljoner

björkplantor

om 5–10 år.

Det är en otroligt

snabb förändring.

skogsvård och skogsbruk i södra sverige

65


dels för att han varit ute och berättat om Stiftelsen på SLU och i

andra sammanhang.»

Miljö- och rekreationsvärden

Ur miljösynpunkt finns det också en del att vinna.

Det vi redan nu vet är att björken tack vare sin snabba ungdomstillväxt

snabbt ger ett högt upptag av koldioxid.

«Det är en fördel om vi ska vara koldioxidneutrala år 2050, men vi

måste ändå veta mer om helheten. Det handlar också om hur kolet

binds i marken. Det är inte självklart att de korta omloppstiderna

är enbart positiva för vår biologiska mångfald. Och inte säkert att

det blir väldigt mycket bättre för att man har björk i stället för gran.

Men lite bättre kommer det bli», säger Urban och påpekar att de

korta omloppstiderna i alla fall för en god sak med sig:

«Det innebär att man har chans att förändra sig flera gånger. Om

klimatet förändras i framtiden kan man om 30 år ta ett nytt beslut.

Med tall- eller granskog får man vänta 60–70 år på att fatta nya

beslut. Så en sak är säker – björkskogsskötsel ger i alla fall ökad

flexibilitet för förändringar.»

När granen avverkas har

andra generationen björk

kommit långt.

skogsvård och skogsbruk i södra sverige

66


skogsvård och skogsbruk i södra sverige

67


När skogen blir digital

Skogsvård och skogsbruk i södra Sverige

Projekt:

Syfte:

Projektägare:

Kontaktpersoner:

Anslag:

Digital transformation i svensk skogsindustri

– fallet Sydved

Att förstå organisationsförändringar i samband

med förändringar i digital teknologi – med

tonvikt på hur ett företag i skogsbranschen organiserar

sig för att orkestrera ett digitalt ekosystem.

Göteborgs Universitet, Institutionen för tillämpad

it.

Frida Magnusdotter Ivarsson (doktorand),

Fredrik Svahn (docent och handledare).

Stiftelsen har finansierat med 1 miljon kr/år

mellan 2018–2022.

seydlitz 2020

68


Frida Magnusdotter Ivarsson,

doktorand vid Göteborgs Universitet.

Göteborgs Universitet driver genom sitt forskningscenter

Swedish Center for Digital Innovation ett forskningsprojekt

som tittar på hur skogsbranschens aktörer organiserar sig för

att ta tillvara de möjlig heter som plattformssamhället erbjuder.

forskningen pekar på att det är tufft för etablerade spelare att

anpassa sig till nya teknologiska förutsättningar. Avsikten med

projektet är dels att öka förståelsen för hur man skapar nya digitala

värdeerbjudanden, dels att visa vilka anpassningar i organisationen

som kan möjliggöra detta.

Frida Magnusdotter Ivarsson är doktorand på Swedish Center for

Digital Information vid Göteborgs Universitet och forskar om hur

digitala plattformar skapar nya förutsättningar för organisering.

Vad gäller skogsbruk är hon en outsider. Den som lotsade in henne

på det spåret var hennes handledare, docent Fredrik Svahn, som

i tidigare utbildningssammanhang hållit workshops med skogsbranschen.

För Fridas del började historien 2018, då Göteborgs Universitet och

Sydved tillsammans initierade ett ettårsprojekt – vilket sedan med

hjälp av finansiering från stiftelsen Seydlitz mp bolagen förlängdes

tre år (tillräckligt för att hon ska hinna skriva sin doktorsavhandling).

«Längs vägen väcktes idén att vi skulle kunna jobba vidare med

digitala plattformar och ekosystem i ett skogligt sammanhang»,

berättar hon.

I rollen som forskare

ligger att trigga fram

nya tankesätt och idéer

i syfte att identifiera

tänkbara applikationer

och tjänster, som kanske

– eller kanske inte –

går att jobba

vidare med.

skogsvård och skogsbruk i södra sverige

69


Hur ska en etablerad mellanhand

organisera sig i ekosystemet för att

bli en digital orkestrator?

Det är en av frågorna vi försöker besvara.

frida magnusdotter ivarsson

foto: Sara Landstedt

Sydveds digitala tjänst Skogen

Live låter skogsägaren följa

arbetet i hans eller hennes skog

på distans.

Låt oss först reda ut begreppen

→ En digital plattform rör digitala produkter och tjänster. Begreppet

kan syfta på sociala media som YouTube och Instagram, på tekniska

plattformar som smarta telefoner och läsplattor, men också

på applikationer och tjänster som gör det möjligt för människor i

olika sammanhang att göra saker: ta och för djupa kontakter, skapa

innehåll, handla, eller interagera på andra sätt.

→ Ett ekosystem är enligt forskarens sätt att tänka

en innovationsmiljö där olika aktörer utvecklar

värdeskapande relationer, som i dagens tekniklandskap

ofta är branschöverskridande.

→ Vissa aktörer har en koordinerande roll och fungerar

som sammanlänkande noder. När en sådan

mellanhand driver utvecklingen med hjälp av

digitala tekniker kallas den i forskarkretsar för

orkestrator och det den gör för digital orkestrering.

Hur bär man sig då åt för att bli en digital orkestrator?

Vilka utmaningar medför det? Och vad kan hota

om man misslyckas? Kan ett etablerat företag rentav

förlora sin dominerande ställning?

Det är sådana frågor Frida genom sin forskning

försöker besvara.

Varför Sydved?

Sydved passade av flera skäl bra som studieobjekt.

För det första är de i egenskap av virkesköpande bolag en etablerad

mellanhand, som förenar skogsägarnas intressen med industrins

behov av råvaror och virke. Därmed är de en viktig nod i ett befintligt

ekosystem, där digitala funktioner och tjänster börjar göra entré.

För det andra var tajmingen optimal. Strax innan företagets och

skogsvård och skogsbruk i södra sverige

70


Sydveds digitala kanaler kan inte

betraktas som separata projekt

med start- och slutdatum.

Kommunikationen måste hållas vid liv.

daniel fellenius, marknadschef sydved

forskarteamets vägar möttes hände det saker som

riskerade att rubba balansen i det aktuella ekosystemet.

För det tredje medförde ett sådant skifte utmaningar

där forskarna kan bidra till att lösa praktiska

problem samtidigt som de själva kan producera forskningsresultat.

Vi återkommer dit om en stund. Först en rekapitulation

av Sydveds historia:

Bolaget tar form

Startskottet går 1979 när fyra konkurrerande aktörer

i svensk skogsindustri startar ett gemensamt bolag i

syfte att köpa in virke och leverera till ägarnas bruk.

Företaget förlitar sig på anställda inköpare för att

bygga relationer med skogsägare och förmedla affärer

– exempelvis i form av rådgivning, sociala evenemang

(som jakt) och kompletterande skogsbrukstjänster.

Över tid fördjupar virkesinköparna kontakterna

med maskinoperatörer, transportörer och plantörer,

för att fullt ut fungera som det Frida kallar en ‹naturlig matchmaker›,

det vill säga en central mellanhand mellan skogsägare, skogsbolag,

transportföretag och industri (läs pappersbruk och sågverk).

Institutionen för tillämpad it

vid Göteborgs Universitet är

forskarnas akademiska hemvist.

Jämvikten i svaj

Så långt business as usual. Men i takt med att digitala teknologier

gör entré förändras förutsättningarna.

En av de första synliga signalerna på att jämvikten börjar rubbas

är när det, en bit in på 2010-talet, dyker en ny aktör upp och lanserar

en digital plattform, Virkesbörsen, för handel med virke.

skogsvård och skogsbruk i södra sverige

71


Snart står det klart att digitala applikationer både skulle kunna

underlätta medarbetarnas vardag och skapa nya former för kontakter

skogsbranschens aktörer emellan.

Från millennieskiftet och framåt tar det sig för Sydveds del uttryck

i nya, interna organisationsstrukturer, exempelvis projektgrupper

för applikationsutveckling och ett online-team för att generera

innehåll till digitala plattformar.

Vissa idéer når bara

konceptfas, medan

andra implementeras

och utvecklas vidare

till prototyper, som

efter hand kanske

kompletteras med

ny funktionalitet.

Förändringsresan tar fart

I samband med att Frida & Co kommer in i bilden initieras ännu

en ny form för organisering: ett innovationsteam med uppgift att

bredda perspektiven och utmana etablerade föreställningar. Det

tvärfunktionella teamet arrangerar en serie Innovation Labs, där

forskarna sitter med som observatörer och ‹provokatörer›, och dit

även inköpare bjuds in.

När den befintliga mobilappen kommer på tal sätter en inköpare

fingret på pudelns kärna:

«Vad vi har idag är ett ganska dött material, där skogsägaren kan

läsa och titta på innehåll. Vad vi borde göra är att kommunicera. De

borde få besked om när virket är inmätt och uppdragsredovisningen

klar.»

Självklart, kan tyckas i efterhand, men i stunden är det en nydanande

tanke – som resulterar i en helt ny tjänst, Skogen Live,

vilken innebär att skogsägaren numera kan följa arbetet i sin skog

på distans och via sms få veta när till exempel avverkning eller

bortforsling av virke inleds eller avslutas.

Från idé till koncept och prototyp – en lärandeprocess

Därmed inte sagt att tjänsten är ‹färdig›. Beroende på intresse och

respons kanske den utvecklas så att skogsägaren i framtiden via

drönare, webbkamera eller annat mobilt gränssnitt kan se vad som

händer i hans eller hennes skog – och även påkalla eller få förslag på

åtgärder i händelse av särskilda iakttagelser (som barkborreangrepp).

«Det är så det går till», konstaterar Frida. «Vissa idéer når bara

konceptfas, medan andra implementeras och utvecklas vidare till

prototyper, som efter hand kanske kompletteras med ny funktionalitet.»

skogsvård och skogsbruk i södra sverige

72


Vidgade perspektiv

En annan aspekt innovationsteamet belyser är skillnader i hur

organisationer kan ‹skala› – det vill säga öka deltagande och engagemang

i ekosystemet – beroende på om det sker traditionellt eller

med hjälp av digital teknologi.

En logisk följdfråga blir för vem – och tillsammans

med vilka andra – företaget skulle kunna skapa digitala

värdeerbjudanden.

Forskarens perspektiv

Det är tankeprocesser och omorganiseringar av det

här slaget som i Fridas ögon gör projektet till «ett

spännande forskningscase».

«Det gör att vi förstår mer om vilka anpassningar

som behövs i en organisation för att kunna initiera

och vidareutveckla nya tjänster och nytt innehåll.

Det är där mitt intresse bottnar – i att förstå organisationsförändringar

i samspel med förändringar

i digital teknologi», klargör hon.

«Exemplen från Sydved visar hur organisationer

löpande formar och omformar konstellationer av

olika kompetenser, för att lära sig att orkestrera ett

digitalt ekosystem.»

Gränsöverskridande samarbeten

Vad forskarteamet noterat så här långt är hur värdefullt

det är med gränsöverskridande samarbeten för

att lyckas med digital orkestrering. Det kan handla

om att sammanföra olika funktioner (som marknad,

inköp och IT) eller om att förena geografiskt åtskilda avdelningar,

men också om att engagera externa partners på olika sätt.

«Ett viktigt vägval för Sydved var när de valde att involvera inköparna

i innovationsprocessen», konstaterar Frida mot bakgrund

av hur en inköpare i varje distrikt fick egna inloggningsuppgifter

och kunde börja bidra till att skapa innehåll på Sydveds digitala

plattformar.

Tillströmningen av följare till webbsida, Instagram-konto och

Youtube-kanal visade att där fanns potential för fortsatt exponentiell

tillväxt.

Frida i fält tillsammans med

virkesköpare och skogsägare.

skogsvård och skogsbruk i södra sverige

73


Processen genererar nya arbetssätt

«Det är exempel på hur den digitala transformationen inbegriper

nya typer av arbetssätt och uppgifter för medarbetarna», säger

Frida – och flaggar i nästa andetag för de utmaningar det medför

för den som ska koordinera processen (i det här fallet marknadsavdelningen).

«Å ena sidan behövs arbetssätt som motiverar medarbetare och

andra att bidra. Å andra sidan krävs tydliga riktlinjer för att bibehålla

kontrollen över vilket slags innehåll och vilka typer av applikationer

dessa individer genererar», säger hon.

Mer möjligheter än återvändsgränder

Andra frågor branschen och forskarna ställer sig är vad som är

lämpligt att göra med de digitala teknikerna – och vad man ska

avstå ifrån.

«Arbetssättet vi tillämpat i det här projektet handlar om att

öppna upp olika möjligheter. Att identifiera koncept, som kan bli

prototyper, som kan bli teknologier, som sedan sjösätts», säger

Frida och fortsätter:

«Lika viktigt är, om man upptäcker senare i processen att något

inte fungerar, att man har beslutsprocesser för att stänga de spår

man öppnat.»

Fortsättning följer

Hur det går för Sydved som digital orkestrator och för ekosystemet

som helhet återstår att se. I skrivande stund är det ett par år kvar

till Frida lägger fram sin doktorsavhandling. Mycket kan hända

längs vägen.

«Många aktörer i branschen är i den fasen att de experimenterar

med, och lanserar, nya typer av applikationer och tjänster. Vart det

leder på sikt är för tidigt att uttala sig om. Sannolikt får vi se allt

fler etablerade bolag ge sig in i matchen med start-ups, kanske till

och med tillsammans med dem.»

«Det jag nyligen börjat förstå i min forskning är vilka det berör

och vilka förändringar det triggar i organisationen när man börjar

experimentera med digital teknologi», säger hon.

Det studien hittills kunnat bekräfta är att processen kantas av

spänningar, och ibland av motsatsförhållanden.

Tanken med orkestrering är att den digitala teknologin ska öppna

skogsvård och skogsbruk i södra sverige

74


upp för direktkontakt mellan olika aktörer i ekosystemet. Virkesinköpande

bolag och andra tjänsteförmedlare har ett intresse av att

fortsätta fungera som mellanhänder. Om allt skulle löpa på som

hittills – med individer i bolagen som primära kontaktpunkter

– finns en inneboende motsägelse som kanske står i kontrast till

rollen som digital orkestrator.

Samtidigt lämnar en sådan förändring fältet fritt för nya aktiviteter

som kan möjliggöra digital orkestrering.

«När man tänker i termer av digital innovation så behöver man

ha i åtanke vilka aktörer som ingår i ens värdenätverk idag – samarbetspartners,

konkurrenter, leverantörer. Samtidigt är det bra att

vara medveten om hur deras beteenden kan tänkas förändras över

tid, så att man fortsatt kan vara relevant med sina värdeerbjudanden.»

Med de orden från Frida avrundar vi intervjun.

Daniel Fellenius, marknadschef

Sydved, Frida Magnusdotter

Ivarsson, doktorand vid

Göteborgs Universitet, Fredrik

Svahn, docent och handledare

vid Göteborgs Universitet

samt Örjan Vorrei, IT-chef

Sydved. Bilden tog i vid presentationen

av projektet på Skogsindustriernas

branschdag för

skogens digitalisering.

skogsvård och skogsbruk i södra sverige

75


Verktygstillverkning

verktygstillverkning

76


tillsammans utvecklar vi verktyg

för industriell produktion

Werner von Seydlitz livsverk mp bolagen vittnar om vikten av

verktygsmakandets konst. Genom sitt testamente tar han postumt

chansen att bidra till yrkets fortlevnad och utveckling.

Som industriman och entreprenör var von Seydlitz mån om

att utveckla den teknik som en gång lade grunden till hans bolags

framgångar. Den ambitionen kan man säga genererade stiftelsens

grundplåt.

Avkastningen är tänkt att fylla något av det glapp som uppstår i

ett kommande generationsskifte – och även att utveckla yrket som

sådant. Dels genom att bidra till att utbilda nya verktygstekniker och

konstruktörer i Sverige. Dels genom att stödja forskning kring nya

metoder, tekniker och teknologier. Men också genom att medverka

i projekt som stärker samverkan mellan skola, näringsliv och andra

aktörer.

På sikt är målet att förbättra svenska företags konkurrenskraft.

Stiftelsen Seydlitz mp bolagen stöder utbildning av verktygsmakare

i Sverige samt teknikutveckling och forskning avseende verktygstillverkning.

Söker du finansiering till forskningsprojekt eller studier som rör

verktygs teknik eller teknikutveckling? Välkommen med en ansökan.

För mer information

Besök wernerstiftelser.se och/eller kontakta Mikael Ohlson eller Peter

Josephson, som ansvarar för verktygstekniska frågor i stiftelsens styrelse.

Mikael Ohlson.

Peter Josephson.

verktygstillverkning

77


Verktygstillverkning

Projekt:

Leaner Tools.

Syfte:

Bygga kompetens inom verktygskonstruktion

och verktygstillverkning för att främja kompetensförsörjning

och stärka företagens konkurrenskraft.

Projektägare: Tekniska Högskolan i Jönköping.

Projektledare: Fredrik Elgh (professor i produktutveckling),

Roland Stolt (lektor) och Kalle Jonsson (doktorand).

Beviljat anslag: 4000 tkr under 3 år (från 2020).

verktygstillverkning

78


Leaner Tools

Fredrik Elgh,

professor.

Roland Stolt,

lektor.

Carl-Johan Jonsson,

doktorand.

Utveckling av verktyg till industrin är ett hantverk som kräver

erfarenhet och skicklighet. Småland har av hävd briljerat på

området. Men samtidigt som kompetensen är hett eftertraktad,

är överförandet av kunskap till en ny generation verktygsmakare

en tuff nöt att knäcka. Nu gör Tekniska Högskola

i Jönköping med stöd av Stiftelsen Seydlitz mp bolagen en

viktig insats för att stärka svenska företags konkurrenskraft.

Werner von Seydlitz hade varit stolt. Hans livsverk MP bolagen

vittnar om vikten av verktygsmakandets konst. Nu får han postumt

chansen att bidra till yrkets fortlevnad och utveckling.

De som håller i taktpinnen är Fredrik Elgh, professor i produktutveckling

vid Tekniska Högskolan, och Roland Stolt, lektor. Tillsammans

handleder de Carl-Johan «Kalle» Jonsson, doktoranden

som står för merparten av det handfasta arbetet. Alla tre har stark

koppling till näringslivet.

Nära näringslivet

«Jag drivs av att samarbeta med personer inom industrin och utmanas

av att hitta nya möjligheter och vägar framåt, framför allt när

jag ser hur industri, forskning och utbildning går hand i hand»,

säger Fredrik.

Kalle å sin sida jobbade ‹kommersiellt› med CAD-program ett tiotal

verktygstillverkning

79


år innan han landade i högskolesfären. Först i återförsäljarledet,

vilket gav insikt i många olika branscher och ett kontaktnät som är

guld värt i projektet, sedan hos Thule i Hillerstorp, som nu är en

viktig samarbetspartner. När han handplockades som doktorand

hade han också hunnit med att vara programansvarig på 3D-teknikprogrammet

på Tekniska Högskolans Campus Värnamo.

«Det är en bredd och erfarenhet som inte så många andra har,

i alla fall inte inom högskolevärlden», konstaterar hans professor

och handledare.

Ömsom CAD, ömsom hantverk.

Modern verktygskonstruktion är

ett mångfacetterat arbete.

Nav i svensk industri

Att ett projekt som det här tar form i Småland är fullkomligt

logiskt.

«Industrin i Jönköpingsregionen är extremt verktygsintensiv.

Vi har mycket tillverkningsindustri, men också

många underleverantörer och systemleverantörer med

tillverkning i olika processer, och i alla de processerna

behöver man verktyg», säger Fredrik.

Att projektet realiseras just nu är heller ingen tillfällighet.

Vi lever i en tid av stentuff internationell konkurrens, där

kraven på kundanpassningar gör att variantfloran ökar,

serierna minskar och det blir mer ställ i tillverkningen –

vilket accelererar kraven på snabb produktutveckling.

«Verktyg är en viktig och tidskritisk del i produktutvecklingsarbete

och tillverkning.»

Time to market

Verktyg är en viktig komponent i det pusslet.

«På en marknad där ledtiderna blir alltmer kritiska och kraven

på kundanpassningar ökar kan innovativa lösningar bidra till bättre

kvalitet, leveranssäkerhet och marginaler», säger Fredrik.

Utmaningen ligger i att pressa ledtider – och därmed kostnader

– för att snabbare få fram effektiva verktyg. Verktygen i sin tur bäddar

verktygstillverkning

80


‹Nybörjarna› har hållit på 10–15 år,

de erfarna 30–40 år. Bara det säger

en del om hur det funkar.

för en effektivare produktion med högre kvalitet,

snävare toleranser, högre materialutnyttjande och

mindre spill, vilket är viktigt både av kostnads- och

hållbarhetsskäl.

Ett syfte med projektet är att stärka svenska företags

konkurrenskraft. Därför är det en klar fördel om

det här på hemmaplan går att utveckla bättre teknik,

effektivisera processerna och nå högre kvalitet. Det

är ett av syftena med projektet Leaner Tools.

«Verktygen är ofta stora och tunga och måste provköras på plats.

Då är geografisk närhet i sig en konkurrensfördel.»

Kompetensförsörjning

Dilemmat är att verktygsmakare är ett bristyrke med hög medelålder

och låg återväxt. Inte bara här, situationen är densamma över hela

världen. En hörnsten i projektet är således kompetensförsörjning.

Eller rättare sagt: metoder för att överföra och återanvända kunskap.

I den processen har doktoranden Kalle Jonsson en central roll:

«Just det att yrket är så erfarenhetsbaserat, där har jag borrat in

mig», säger han. «Det finns ett fåtal handböcker, begränsat med

klassisk litteratur och få utbildningar, vilket gör det väldigt personberoende,

och det är ett problem för branschen som helhet.»

«‹Nybörjarna› har hållit på 10–15 år, de erfarna 30–40 år. Bara

det säger en del om hur det funkar», fortsätter Kalle, som i projektets

första fas intervjuat verktygsmakare runtom i Småland.

MP bolagen är urtypen av ett

tillverkande företag som både är

produktägare och har stor egen

konstruktionsavdelning.

Tre slags aktörer i samverkan

Verktygskonstruktörerna ifråga kommer från tre typer av företag,

som alla ingår i det nätverk som Kalle, Roland och Fredrik samlat

kring sig.

Där finns rena verktygskonstruktörer som Östrand & Hansen

i Bankeryd. Där finns typiska underleverantörer som Beslag &

Metall i Ekenässjön, som tillverkar komponenter. Där finns också

verktygstillverkning

81


produktägare som Fagerhults belysning, Thule och MP

bolagen, som företräder hela kedjan, från utveckling av

produkter via konstruktion av verktyg till egen tillverkning.

Modern CAD-teknik är ett hjälpmedel

vid verktygsframställning.

Kontakten med Stiftelsen

MP bolagens inblandning förvånar knappast. Dels är de

urtypen av ett tillverkande företag med stor konstruktionsavdelning

som tillverkar egna verktyg och egna produkter.

Dels är de själva upphovet till Stiftelsen Seydlitz MP bolagen,

som stöder forskningsprojektet med fyra miljoner kronor.

Fredrik Elgh berättar hur kontakten med Stiftelsen

Seydlitz MP bolagen uppstod och framskred:

«När Stiftelsen nyligen hade startat sökte de upp oss på

Tekniska Högskolan och berättade om sina intentioner. Då

hade vi på institutionen jobbat med verktyg under 10–15

års tid. Pågående projekt rörde visserligen pressgjutningsverktyg,

men vårt fokus på verktyg i tillverkningsprocesser

stämde ändå väl överens med Stiftelsens inriktning.»

Där och då uppstod en dialog, som efter en del bollande landade

i en projekt ansökan.

Leaner Tools fyra ben

Projektet spänner över fyra områden:

→ forskning och utveckling

→ etableringen av ett verktygstekniskt centrum

→ samverkan med andra utbildningsaktörer

→ framtagande av utbildningsmaterial

verktygstillverkning

82


Vår förhoppning är att regionen

i framtiden ska förtjäna ställningen

som ett nationellt kompetenscentrum

inom verktygsområdet.

mats landÉn, ordförande i stiftelsen mp bolagen

Koppling till gymnasie- och yrkesutbildningar

«Bland annat resonerade vi oss fram till hur vi skulle kunna främja

kopplingen mot utbildning på olika nivåer.»

Som en konsekvens sitter Fredrik Elgh idag med i styr- och referensgruppen

för den verktygstekniska utbildningen på Njudungsgymnasiet

i Vetlanda – som du kan läsa mer om på sidan 87 i boken

– där Stiftelsen Seydlitz mp bolagen har en drivande/stöttande

roll. Inom projektets ramar har Tekniska Högskolan genomfört

utbildningsaktiviteter för lärarna där, och på sikt räknar man även

med att erbjuda studenterna vissa utbildningsmoment.

Liknande samarbeten bedrivs med yrkeshögskolor, bland annat

i Värnamo.

Högskolans egna ingenjörs- och mastersprogram får givetvis också

nytta av forskningsresultaten, inte minst i form av utbildningsmaterial.

För på sikt lär projektet generera nya insikter, nya metoder

och nya stöd inom verktygskonstruktion, som kan publiceras och

spridas till en vidare målgrupp.

Verktygstekniskt centrum

Redan när Leaner Tools-projektet var i sin linda fanns i Vetlanda

planer på ett regionalt teknikcentrum med arbetsnamn Teknikens

hus (som Tillväxtverket finansierade förstudien till). Fredrik Elgh

och Stiftelsens styrelse spann vidare på de tankarna.

«Idén om att etablera ett verktygstekniskt centrum kom egentligen

från styrelsen, men möjligheten att utveckla ett forum som

kan samla akademi och näringsliv tilltalade även oss. Det måste

inte vara en fysisk plats utan skulle till exempel kunna vara ett

nätverk som hålls ihop virtuellt», säger Fredrik och jämför med

Polymercentrum, som håller på att växa fram ur Västbos kluster

av plast-, gummi- och kompositindustri.

verktygstillverkning

83


«För det finns ju fler tillverkningsprocesser där det behövs verktyg –

pressgjutning, blåsning, extrudering, plåtformning, et cetera – och

det är inte säkert man ska samla alla de processerna på ett ställe.»

Även den mest

erfarne konstruktör

går tillbaka till sin

pärm med bilder

på gamla verktyg och

försöker hitta idéer.

Fokus på kunskapsåteranvändning

Tillbaka till Kalle och hans handfasta arbete:

Som alltid i forskningssammanhang är det viktigt att avgränsa

sig. I utgångsläget fanns det också tankar på datorsimuleringar och

att försöka tillämpa nya tekniker som 3d-printing, kylkanaler och

inbyggda sensorer. Men varje sådant spår skulle som Kalle uttrycker

det «kräva mer resurser och en egen doktorand.» «Av dessa spår

har vi tillsammans med företagen i nätverket beslutat att fokusera

på hur man kan återanvända kunskap.»

«Det klassiska är att man konstruerar ett verktyg baserat på

er fa renhet. Det tillverkas, provkörs och trimmas in. Beroende på

verktygsmakarens erfarenhet och fingertoppskänsla kan intrimningen

bli mer eller mindre resurskrävande.», förklarar Kalle.

Tanken är snarare att försöka göra den kunskap som redan finns

mer tillgänglig och automatisera processerna så att man systematiskt

kan återanvända den.

«Vi vill identifiera de där tillfällena som triggar en att återgå till

ett redan konstruerat verktyg», säger Kalle och fortsätter:

«Frågor vi ställer oss är vad vi behöver veta om våra befintliga

verktyg för att kunna söka och hitta dem på smidigt sätt? Skulle

vi rentav kunna beskriva dem på ett sånt sätt att vi kan hitta dem

automatiskt utan att ens behöva söka? På så sätt skulle man kunna

minska riskerna, snabba upp konstruktionsarbetet och få en mer

förutsägbar process. Jag skulle säga att det är där möjligheterna

ligger», säger han.

En konkret lösning vore ett it-system eller datorprogram för att

automatisera sådana sökprocesser (och slippa slå i pärmar). Att

utveckla en prototyp eller demonstrator för ett sådant digitalt verktyg

skulle möjligen kunna rymmas inom projektets ramar, men än är

det lite för tidigt att sia om den saken. För som Kalle uttrycker det:

«Det går inte att staka ut och ha ett tydligt mål från början när

det gäller forskning. Då hade det inte vart forskning, då hade det

varit utveckling.»

verktygstillverkning

84


verktygstillverkning

85

Geografisk närhet är en

konkurrens fördel, för verktyg

är ofta stora och tunga och

måste provköras på plats.


Verktygstillverkning

Projekt:

Verktygsteknisk gymnasieutbildning.

Syfte:

Främja utbildningen av verktygstekniker.

Projektägare: Njudungsgymnasiet, Vetlanda.

Kontaktpersoner: Mikael Lindén, rektor Teknikcollege.

Anslag: 9250 tkr under 3 år (från 2020).

Med verktygsteknik

på schemat

seydlitz 2020

86


Mikael Lindén, rektor på

Teknikcollege

Industrin formligen skriker efter verktygstekniker. Njudungsgymnasiet

i Vetlanda lystrar och startar en verktygsteknisk

utbildning. Se där en solskenshistoria helt i Werner von

Seydlitz anda – dessutom på hans hemmaplan och med hans

postuma stöd.

processen startade 2017 och är snart i hamn. Hösten 2021

‹bänkar› sig den första omgången elever vid maskinerna som i flera

fall införskaffats enkom för ändamålet.

Mikael Lindén är rektor på Teknikcollege, som är en del av Njudungsgymnasiet,

och ytterst den som håller i trådarna. Han är helt

på det klara med varför satsningen på verktygsteknik landade just

i Vetlanda:

«Vetlanda kommun har en stor andel företag inom tillverkningsindustrin.

Under flera års tid har det varit kompetensbrist just vad

gäller verktygstekniker, eller verktygsmakare som man brukade

säga. Näringslivet har uppvaktat skolan och påtalat behovet under

säkert 10–15 års tid.»

Idén till en renodlad verktygsteknisk utbildning väcktes och

stärktes av Stiftelsen Seydlitz mp bolagen. Mikael, som var ny på

sin rektorspost när det begav sig, erinrar sig upptakten:

«När Stiftelsen just hade bildats tog styrelsen kontakt med oss

och med Tekniska Högskolan i Jönköping. De uttryckte en önskan

om en utbildning på gymnasienivå, helst med lokal förankring.»

Njudungsgymnasiet

uppfyller klockrent

Stiftelsens syfte att

främja utbildning av

verktygsmakare

i Sverige.

Först en förstudie

På den vägen är det. Ganska omgående skickade skolan in en ansökan

till Stiftelsen för att kunna finansiera en förstudie, och nästan lika

verktygstillverkning

87


snabbt blev den beviljad av styrelsen. Sedan var det bara att kavla

upp ärmarna. I förstone handlade det om att ringa in behoven.

«Två personer jobbade under ett års tid, först och främst med

att skapa sig en bild av vad en verktygstekniker faktiskt är och gör.

Det kunde se lite olika ut beroende på företag. Ett företag kunde

ha en verktygstekniker som konstruerade verktyg vid datorn (läs

verktygskonstruktör). På ett annat företag var det en hantverkare

som jobbade mer praktiskt och slipade på olika komponenter. På

ett tredje var verktygsteknikern någon som mätte in med

mätteknik, kvalitetsgranskadade och gjorde allt däremellan»,

erinrar sig Mikael.

Samtidigt såg Mikael och hans kollegor över kursinnehållet

och satte ihop ett curriculum. Det befintliga Industritekniska

programmet låg till grund. Vad de gjorde var att byta

ut några kurser och spetsa andra mot metallbearbetning,

vilket dominerar Vetlandatraktens tillverkningsindustri.

En lärare ger eleverna en fingervisning

om hur man programmerar

en CNC-maskin.

Skarpt läge

Med behoven kartlagda fick de klartecken att gå vidare och

ny finansiering ordnad, återigen genom Stiftelsen Seydlitz

MP bolagen.

Nästa fas i förberedelserna handlade om att utveckla samarbetet

med företagen, fortbilda lärare, ta fram läromedel,

komplettera maskinparken och marknadsföra utbildningen.

En liten nätt utmaning!

«Genom Stiftelsens försorg har vi haft möjlighet skicka

iväg lärare på fortbildning och även kunnat ta in lärarvikarier

för att undervisa medan ordinarie lärare varit iväg», berättar

Mikael.

Det har gällt spetskompetens i karaktärskurser som Skolverket

sällan bistår med.

«Vi har skickat lärare till Göteborg på en utbildning i master-CAM,

programmering av CNC-maskiner, och till Värnamo på CAD-utbildning

i Solid Works – den typen av specialmoment som stärker

deras kompetens», förklarar Mikael.

Samverkan med Tekniska Högskolan

De har god hjälp av professor Fredrik Elgh på Tekniska Högskolan

i Jönköping – tillika projektledare för Leaner Tools, som du kan

verktygstillverkning

88


läsa mer om på sidan 79 – som sitter med i styrgruppen för det

verktygstekniska utbildningen och i programrådet för teknikprogrammet

på Njudung.

«Hans engagemang ger oss möjlighet att bolla idéer och hitta

gemensamma beröringspunkter med högskolan,» framhåller Mikael.

Rimligtvis medför denna koppling också en mjukare övergång

för den som vill gå vidare till högskolan efter examen och skaffa

sig en ännu djupare kompetens. Institutionen för industriell produktutveckling,

produktion och design på Tekniska Högskolan

har nämligen verktygsteknik som ett av sina primära forskningsområden.

Är man pionjär så är man

Kurslitteratur är ett kapitel för sig.

«Det finns inget», konstaterar Mikael krasst, «så vi får

skapa våra egna läromedel.»

«En sak lärarna gjort under året är att producera ett verktyg,

enligt en metod som vi ska använda i utbildningen.

Tanken är att eleverna sedan ska göra på samma sätt»,

säger Mikael.

Även här har de glädje av kopplingen till Leaner Tools-projektet

eftersom det lär generera nya insikter, nya metoder

och nya stöd inom verktygskonstruktion, tänkta att publiceras

och spridas till en vidare målgrupp – Njudungs -

gymnasiet inräknat.

Stora maskininvesteringar

Inför uppstart har verkstaden på Njudungsgymnasiet fått sig en

rejäl make-over.

«Dels har vi flyttat om de maskiner vi har, dels investerat i en

hel del nya som krävs för den här spetskompetensen. Däribland en

hydraulpress och en planslip, två maskiner som en verktygstekniker

måste kunna hantera.»

Annars är största investeringen hittills en trådgnist, en specialmaskin

som skär eller gnistar ut komponenter från ett material

och formar olika komponenter/detaljer.

«Det är få gymnasieskolor förunnat att kunna investera i en

sådan,» säger Mikael med viss stolthet.

Till terminsstart räknar de också med att hinna installera en

Stödet från stiftelsen har möjliggjort

flera nya maskininvesteringar

– här en ny trådgnist

av samma slag som används

inom industrin. För, som Mikael

Lindén uttrycker det: «Den

som avslutat sin utbildning ska

kunna gå direkt ut och köra en

maskin på ett företag.»

verktygstillverkning

89


ny CNC-maskin. Den gemensamma nämnaren för hela

maskinparken är att det inte handlar om några halvmesyrer

utan om riktiga industrimaskiner med hög kapacitet, likt

dem som används i modern tillverkningsindustri.

«Det vi vill åstadkomma är att en student som avslutat

sin utbildning ska kunna gå direkt ut och köra en maskin

på ett företag.»

Digital teknik ger dagens och

framtidens verktygstekniker

nya möjligheter att möta kundernas

behov snabbare

och mer effektivt.

Teknikcollege – en kvalitetsstämpel

Det nya, verktygstekniska programmet ingår i Teknikcollege,

vilket lite förenklat kan ses som en samverkansplattform

mellan skola och industri.

I praktiken innebär det att gymnasieskolan för en kontinuerlig

dialog och har nära samverkan med det lokala näringslivet,

som i gengäld kvalitetssäkrar utbildningen. För elevernas del innebär

det att de läser minst tre kurser mer än andra studenter och har

fulla skoldagar med få håltimmar – just för att efterlikna arbetslivet.

Ett kriterium för att få kalla sig Teknikcollege är att det finns ett

programråd och en lokal styrgrupp, som träffas en gång per kvartal.

Styrgruppen består av representanter från skola och kringliggande

industri, men också av intressenter från Tekniska Högskolan i

Jönköping (i det här fallet ovan nämnda professor Fredrik Elgh).

«När grannkommunerna visade sig ha samma behov så bildade

vi dessutom en regional styrgrupp på Höglandet, där även Nässjö

och Eksjö ingår och där Sävsjö är på väg in», berättar Mikael.

Första och enda utbildningen i sitt slag

«Det finns kompetenser inom vår utbildning som man delvis kan få på

andra orter: till exempel CNC, programmering och CAD. Men utifrån

den spets och tydliga profil vi har mot verktygsteknik är vi ensamma

i landet om att kunna erbjuda detta på gymnasienivå», säger Mikael.

«Kravet för att bli antagen är att man antingen går Industritekniska

programmet år tre eller har gått Produktionsinriktningen

på Teknikprogrammet. I det senare fallet läggs det på som ett

fjärde tekniskt år, vilket innebär att man tar examen som gymnasieingenjör»,

berättar Mikael.

Om man vill byta till industrin från annan bransch, kan man

också grunda med ett år på Komvux, kallat IndustriBAS.

Fortsättningen på Industri Påbyggnad – Verktygsteknik som

verktygstillverkning

90


det kallas, är till för den som jobbat i industrin en längre tid och

vill spetsa sig mot verktygsteknik. I praktiken betyder det att man

samläser vissa kurser från tre olika urval.

Dags att rekrytera

Bortsett från kontakter med media, har marknadsföringen på grund

av pandemin i huvudsak förpassats till den digitala arenan.

«Det ställer till det när vi inte kan besöka andra skolor och informera,

så kommunikationen sker mycket via vår hemsida och till

viss del genom digitala möten. Tyvärr kan vi heller inte bjuda hit

folk så att de får se hur vår verkstad och verksamhet ser ut», säger

Mikael.

Den matnyttiga hemsida de har skapat – verktygstekniker.se – tecknar

en bra bild av utbildningen och yrket, men också av modern industri.

Sidan är givetvis också matad med argument varför man ska

utbilda sig till verktygstekniker:

Det är en varierad och praktisk utbildning:

→ Du får en bred kompetens som gör dig blir attraktiv på arbetsmarknaden

– med spets inom verktygsteknik och erfarenhet

CAD, ritningsläsning, inmätning med mera.

→ Den låter dig prova på nya avancerade teknikområden, såsom

3D-teknik och 3D-printning.

→ Du får till exempel lära dig handha och programmera en CNC-fräs

och får en god grund för att jobba som CNC-operatör om du vill.

→ Du får god materialkännedom så att du till exempel vet vilka

stålkvaliteter som används inom olika användningsområden.

→ Du kan bli gymnasieingenjör.

→ Du får som teknikelev en betydligt bredare och djupare grund

för vidarestudier på högskola inom teknikområdet.

Många morötter

Att du med största sannolikhet blir erbjuden jobb efter godkänd

examen är mer eller mindre underförstått.

«Unikt är att vi kan erbjuda en påbyggnad med 6 månaders yrkesutbildning

då du erhåller lön. Sköter du bara din närvaro, får goda

vitsord och uppvisar bra studieresultat kan vi i princip garantera

ett halvår på företag efter avslutad utbildning. Målsättningen hos

våra tio samarbetsföretag är att vart och ett ska ta emot en av de

tio studenterna», berättar Mikael.

verktygstillverkning

91


Som extra morot finns en stipendiefond, även den finansierad av

Stiftelsen Seydlitz MP bolagen.

«Alla som klarar av utbildningen med goda studieresultatet och

förordas av företaget de praktiserar hos, får ett stipendium på 20000

kronor. Med tio duktiga studenter kanske tio stipendier delas ut»,

säger Mikael.

Ansökningar börjar droppa in

Samma vecka som ansökan öppnade i februari 2021 började ansökningarna

droppa in. Majoriteten av eleverna som läser produktionsinriktningen

har sökt.

Totalt finns tio platser att tillgå. Antalet styrs av hur många företag

med egna verktygsavdelningar som kan ta emot praktikanter.

«Vi dimensionerar utifrån hur många verktygsavdelningar som

kan samverka med oss och börjar med de tio företag vi har ett tätt

samarbete med. För när eleverna ska ut på praktik ska de ut på

verktygsavdelningar och inget annat», förklarar Mikael.

«Efter godkänd examen kan du få en sex månaders yrkesintroduktion

med lön eller bli anställd.»

Finansieringen tryggad

Skolverket har beviljat utbildningen fyra miljoner kronor för en

fyraårsperiod.

«När vi väl får in elever kommer statsbidraget att bära kostnaderna.

Men skulle vi bara få in fem elever till de tio platserna kan vi

köra på ändå, för Stiftelsen står som garant ett par år inledningsvis

och täcker mellankostnaden. Det gör att vi kan vara trygga och

jobba på utan att känna oro», säger Mikael.

Så här långt har Stiftelsen Seydlitz MP bolagen beviljat 9 253 000

kronor till projektet för åren 2018–2023, varav nästan sex miljoner

kronor täcker uppbyggnadsfas och uppstart. Medlen finansierar

allt från maskininvesteringar till personalkostnader (inklusive

vikarier) och marknadsföring.

«Vi är otroligt tacksamma, inte bara för pengarna utan lika mycket

för dialogen med styrelsen. Våra avstämningsmöten är alltid givande.

De är väldigt professionella och kunniga, så vi får ett stort stöd

därigenom också», avrundar Mikael Lindén intervjun.

foto: Njudungsgymnasiet

verktygstillverkning

92

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!