Stiftelsen Seydlitz MP bolagen

stiftelsen seydlitz mp bolagen

Stiftelsen Seydlitz mp bolagen
första utgåvan

SVANENMÄRKET
Trycksak
5041 0004
Copyright © Stiftelsen Seydlitz mp bolagen, 2021
Art Director: Bosse Lindqwist
Copywriter: Lotta Fischerström
Projektledning: Haidi Lindqwist
Typografi : Adobe Jenson Pro, Niveau Grotesk
Tryck: Stibo Graphic
Papper: omslag Brillianta, inlaga Arctic Volume 150 g.
wernerstiftelser.se
Werner von Seydlitz fortsatta verk
4

Framåt
i Werner von Seydlitz anda
et här är historien om hur en flykting kommer
till Sverige med två tomma händer, startar vad som ska
komma att bli en miljardindustri, och vid sin bortgång
lämnar ett arv efter sig som fortsätter gynna tillväxten i det nya
landet.
Werner von Seydlitz är ett namn värt att lägga på minnet.
Skog, lantbruk och verkstadsindustri var hans liv. På dessa grundvalar
skapade han ett imperium – utan självklara arvtagare.
‹Framåt› var hans valspråk och det märks i allt inklusive hans
testamente. När han själv gick ur tiden 2016 önskade han att andra
eldsjälar, som delar hans lidelse för det svenska samhällets basnäringar,
skulle ta vid där han slutade.
Därför grundade han en stiftelse, Seydlitz MP bolagen, tänkt att
trygga ägandet av hans livsverk i åtminstone 100 år framåt i tiden.
Avkastningen därifrån, som uppgår till mångmiljonbelopp, viks
enligt Werners vilja åt forskning och utbildning inom det som låg
honom närmast hjärtat: skog, lantbruk och verktygsteknik.
Vetlanda var hans hemvist, Småland hans odlingslandskap, och
södra Sverige hans huvudsakliga intressesfär. Projekt därifrån,
gärna med långsiktigt perspektiv, har därför företräde.
Du kanske vill dra ett strå till stacken? Eller ‹bara› låta dig inspireras
av handlingarnas man?
Oavsett vilket, välkommen att bläddra vidare och höra mer om
Werner von Seydlitz – och de nytänkare som hittills förvaltat hans
arv.
För Stiftelsen Seydlitz MP bolagen i augusti 2021:
Mats Landén, styrelseordförande Stiftelsen Seydlitz MP bolagen
stiftelsen seydlitz mp bolagen
5

stiftelsen seydlitz mp bolagen
6

Innehåll
werner von seydlitz................................................................................................................8
stiftelserna.......................................................................................................................................18
mjölkproduktion, djur- och foderhållning..............................20
skolan på gården......................................................................................................................................22
ko och kalv tillsammans.........................................................................................................32
effektivare ekologisk foderproduktion...................................................40
skogsvård och skogsbruk i södra sverige....................................48
framtidens chaufförer...............................................................................................................50
det våras för björken.....................................................................................................................58
när skogen blir digital................................................................................................................68
verktygstillverkning......................................................................................................74
Leaner Tools......................................................................................................................................................76
Med verktygsteknik på schemat...............................................................................86
stiftelsen seydlitz mp bolagen
7

Werner von Seydlitz
Flyktingen
Werner von Seydlitz livshistoria var unik. Han föddes i Ostpreussen,
dagens Kaliningrad, som erövrades av ryssarna vid krigsslutet. När
ryssarna konfiskerade von Seydlitz egendomar tvingades familjen
fly till västra Tyskland. Där utbildade sig Werner, då 18 år, till
ingenjör inom biokemi. Till Sverige kom han som flykting
med två tomma händer 1949. På Träforskningsinstitutet
i Stockholm fick han bruk för sina kunskaper om torv
som isolermaterial och lärde känna bröderna Berth och
Einar Järnland på Myresjöhus. På den vägen hamnade
han i Vetlanda, där han 1953 startade sitt eget företag, som
växte och blev till miljardvärden.
Werner von Seydlitz, 1927–2016.
Entreprenören
MP bolagen i Vetlanda var Werner von Seydlitz livsverk.
Vid hans bortgång 2016 värderades koncernen till 1,5 miljarder
kronor. I bolagen ingick bland annat 4500 hektar
skogsmark, 170 hektar jordbruksmark och 100 mjölkkor på
godset Farstorps gård – oräknat hans personliga tillgångar.
Ändå var han relativt okänd utanför hemstaden Vetlanda.
Eftermälet i Dagens Nyheter sammanfattar det väl:
«Werner von Seydlitz var en doldis för gemene man, men
i skogsbranschen var han känd, aktad och respekterad.»
«Han såg affärer i allt», säger hans efterträdare på vd- och styrelseordförandeposten,
Peter Josephson.
Det började med torv, som Werner i Myresjöhus regi förvandlade
till vägg isoleringsplattor till 18 000 svenska egna hem.
I kontakten med skogsindustrin såg han mängder av biprodukter
från skogen gå till spillo. Eftersom byggmaterial var en bristvara på
kontinenten gav det fröet till nästa affärsidé: export av träfiber till
den tyska spånplatteindustrin, vilket bidrog till återuppbyggnaden
av efterkrigstidens Tyskland.
werner von seydlitz
8

Werner von Seydlitz liv i revy
1927 Född i Borkenwalde söder om Königsberg i Ostpreussen (idag ryska enklaven
Kaliningrad).
1939 Upplevde världskrigets början som 12-åring.
1945 Ryssarna tog von Seydlitz egendomar som krigsbyte varpå familjen flydde till
västra Tyskland.
1949 Flydde till friheten i Sverige vid 22 års ålder (som diplomingenjör i biokemi) och
kom genom Träforskningsinstitutet i Stockholm i kontakt med Berth och Einar Järnland
på Myresjöhus.
1951 Konstruerade torvisoleringsplattor (så kallade Myrboards) och byggde fabrik för
Myresjöhus.
1953 Grundade mp bolagen (då under namnet Metall & Plast) i Vetlanda och började
exportera byggmaterial till spånplatteindustrin i det sönderbombade Tyskland.
1953 Utvecklade mekanoprofilen i samverkan med Kvarnstrands Verktygsfabrik i
Ekenässjön.
1959 Bildade Nordholz GmbH med säte i Bremen för export av vedråvara (till Tyskland
och Benelux-länderna).
1967 Blev svensk medborgare och förvärvade (genom mp) Falsterbo bruk i Västerviks
kommun och Farstorps gård.
1970 Lät bygga mp-huset i Vetlanda som samlade alla verksamheter.
1974 Sålde den del av rörelsen som rörde massavedsanskaffning och virkesterminaler
till Stora Enso (då Papyrus) och vände export till import.
1977 Startade ett transportsystem med carrierfartyg som fraktade massaved med
mera mellan hamnarna i Östersjön.
1977 Flyttade till Farstorp tillsammans med sin sambo Ragnhild Lagerstedt.
1990 Nordholz bygger hamnanläggning i Ueckermünde.
1992 Tog efter murens fall (och närmare 50 års exil) upp handelsförbindelser med
Ryssland och Kaliningrad.
1997 Fyllde 70 och lämnade över vd-skapet i mp bolagen till Peter Josephson.
2000 mp bolagen Industri ab bildades och övertog de delar av Kvarnstrand som
avsåg metallbearbetning.
2004 Invigde nya ladugården i Farstorp.
2016 Avled 10 maj vid 88 års ålder, varpå Stiftelsen Seydlitz mp bolagen med ett
synligt eget kapital på 825 Mkr och marknadsvärde cirka 1500 Mkr tog över ägandet
i mp bolagen.
werner von seydlitz
9

Samtidigt var ett Sverige på tillväxt i skriande behov av ny infrastruktur.
Här såg han chansen att tillämpa sina ingenjörskunskaper
på ett nytt material (metall). Den så kallade mekanoprofilen
och senare kabelstegen, som Werner utvecklade tillsammans med
Kvarnstrands i Ekenässjön, blev världsartiklar som snart kom att
utgöra MP bolagens andra ben.
I slutet av 50- och början av 60-talet investerades massivt i de stora
svenska massafabrikerna. Därmed öppnade sig en ny marknad.
Werner låg i framkant och anlade flera stora virkesterminaler och
barkningsstationer för att möta efterfrågan.
Under 70-talet drabbades Tyskland av flera stora stormfällningar
som resulterade i ett överskott av virke. Den dominerande kundkretsen
fanns nu i Skandinavien.
MP bolagen anpassade sig snabbt till situationen och vände virkesströmmarna.
Export blev import.
All skogsråvara som skulle fraktas lade grunden till ännu
mer affärer.
Från 1977 och framåt lät Werner bygga sex stora carriers
(pråmliknande fartyg), som gick i skytteltrafik mellan
Östersjöns hamnar.
Den del av bolaget som rörde massavedsanskaffning
hade vid det laget avyttrats till Papyrus (idag Stora Enso).
Betalningen skedde delvis i aktier, vilket bidrog till att
Werner vid sitt frånfälle var den största privata aktieägaren
i det Wallenberg-ägda bolaget.
«Allt började med fisket. Det
gjorde att han hade ett gott öga
till mig», säger Peter Josephson
(till höger i bild), idag styrelseordförande
i mp bolagen).
Skogsägaren
I Werners ögon var skogen ovärderlig. Den stod för jaktmarker
och fiskevatten, spänning och social samvaro, men
framför allt för lugn och avkoppling i ett liv som sällan
(eller aldrig) gick på tomgång.
Under sitt långa liv förvärvade och förvaltade han flera
stora skogsegendomar. Därmed fick han en kunskap och förståelse
för skogsnäringen, som lade grunden till hans export- och
importframgångar.
«När vi pratade om testamentet, satte han värdet på jorden och
skogen väldigt högt. Industribolaget var inte värt så mycket, sade
han, vilket var lite märkligt med tanke på vilket resultat som redovisades
därifrån», minns testaments exekutor Tomas Granlund.
werner von seydlitz
10

På tal om långsiktighet – en anekdot
«Jaktmarkerna han ägde och sjöarna han fiskade i beredde honom en
väldig glädje», säger Peter Josephson som från dess att han var barn fiskade
med Werner nästan varje år.
En episod från kräftfisket i sjön Bovrången på Falsterbo Bruks marker
har särskilt etsat sig fast i Peters minne:
«När han sorterade kräftorna kunde han slänga tillbaka honorna och
säga saker som att ‹varje hona ger upphov till 200 yngel, fem honor ger
alltså tusen nya individer till sjön.› Han tänkte på tillväxten och på att sjön
skulle utvecklas, inte på att han skulle ha en fin middag med välfyllda
kräftfat. Han såg nog bilden framför sig, att om han avstod i år så skulle
han få tiofalt igen om tio år.» «Sådan var han i affärssammanhang också.
Han ville att kapitalet skulle arbeta.»
Falsterbo bruk, den stora skogsfastigheten i Västerviks
kommun, köpte Werner för MP bolagens
räkning så snart han blev svensk medborgare 1967.
Samma år förvärvade MP bolagen Farstorps gård,
som senare blev hans privata hemvist.
Hur väl han skötte sina skogar kan man ana när
man ser det diplom som Skogsvårdsstyrelsen i
Jönköpings län delade ut 1989. Motiveringen löd:
«Skogsbruket på Farstorps gård drivs mycket
rationellt med väl anpassad mekaniseringsgrad.
Omfattande investeringar i skogsvägarnas utbyggnad
har underlättat utförandet av en aktiv skogsvård.
Åtgärder sätts in i rätt tid, i rätt bestånd och
på rätt sätt, vilket på sikt är mycket gynnsamt för
såväl den skogliga produktionen som ekonomin i
skötselåtgärderna.»
Jägaren
Vecka 42 – älgjaktsveckan i Småland – visste man var man hade
Werner von Seydlitz. Varje höst bjöd han in vänner och affärsbekanta
till licensjakt på egna eller arrenderade jaktmarker.
Fiskaren
Intresset för fiske tog sig bland annat uttryck i regnbågsodlingar
och inplantering av kräftyngel i stor skala.
Farstorp var Werners fasta
punkt i tillvaron de sista 40 åren.
Idag nyttjas mangårdsbyggnaden
bland annat för kultur aktiviteter,
som Stiftelsen Werner von Seydlitz
ansvarar för.
werner von seydlitz
11

Mjölkbonden
Alltsedan uppväxten i dåvarande Ostpreussen (dagens Kaliningrad),
hägrade drömmen om en egen gård.
När han 1967 blev svensk medborgare, fick förvärvstillstånd och
kunde köpa godset Farstorp utanför Vetlanda, gick den i uppfyllelse.
«Det första han gjorde var att återuppbygga ladugården och jordbruket»,
säger Tomas Granlund.
Det skulle ta nästan tio år till innan gården blev hans – och
sambon Ragnhild Lagerstedts – fasta punkt i tillvaron.
«På Farstorp byggde han upp sitt liv precis som han ville ha
det. Det var hans hem, dit han alltid ville tillbaka», säger
Peter Josephson och tillägger: «Där blev han en helt annan
människa. Ville man träffa en avslappnad Werner skulle
man träffa honom där.»
Idag omfattar fastigheten sydost om Vetlanda 720 hektar
jord och skogsmark. Jordbruket, med inriktningen på
mjölkproduktion, är den stora inkomstkällan.
Den ursprungliga, sedan länge totalrenoverade ladugården
rymmer 120 ungdjur i lösdrift. År 2004 kompletterades
den med en ny, toppmodern anläggning dimensionerad för
lösdrift med 100 mjölkkor.
1960 levererade Werner von
Seydlitz bolag 25000 järnvägsvagnar
per år med massaved och
kutterspån till den tyska boardindustrin.
Här vinkar Werner och
förvaltare Rune Axelsson (till
vänster i bild) av ett godståg från
bolagets barkstation i Mantorp.
Redaren
Från mitten av 1970-talet och framåt bedrev MP bolagen
omfattande rederiverksamhet mellan framför allt fyra
hamnar i Östersjön: svenska Ystad, tyska Ueckermünde,
polska Szczecin och den ryska enklaven Kaliningrad.
I begynnelsen handlade det om biprodukter från svensk skogsindustri,
som exporterades till Tyskland och gjorde nytta i landets
återuppbyggnad efter kriget.
På 1970-talet, när svensk cellulosaindustri vuxit sig stor, och stormar
samtidigt fällde enorma mängder virke i norra Tyskland, vände
virkesströmmarna. von Seydlitz såg snabbt nya affärsmöjligheter,
och export blev import.
Till en början fraktades skogsråvaran per järnväg, sedan med
inhyrda tyska fartyg, och till slut med egna carriers – stora pråmar
som kunde ligga kvar i hamnarna för lastning och lossning.
Skiftet från väg- och tågtransport till sjöfart grundade sig på
werner von seydlitz
12

enkel matematik. För samma peng som man kom 6 mil med lastbil
kom man 160 mil med båt.
Von Seydlitz tyska försäljningsbolag bolag Nordholz skötte virkeshanteringen,
medan båttrafiken styrdes från huvudkontoret i
Vetlanda.
Idag är rederiverksamheten ett minne blott.
«När Werner gick bort hade vi tre carrierfartyg. Styrelsen och
jag ansåg att det inte gick att driva den delen av företaget med
lönsamhet, så vi sålde carrierna.
Även om Werner i grunden var affärsman, så var detta ett beslut
han ogärna ville ta själv», säger Peter Josephson.
Mats Landén minns Werner som värd
«Han hade en stark vilja, men jag upplevde honom aldrig som svår.
Kanske mjuknade han med åren. Den Werner jag lärde känna var oerhört
generös och en fantastisk värd,» säger Mats Landén och erinrar sig en av
de sista bolagsstämmorna:
«Det var en sommarkväll på Vetlanda Stadshotell med mycket folk i
rörelse. Vi från mp satt uppklädda tillsammans med Werner, som med sina
85 eller 86 år var klart äldst i lokalen. Trots allt stök runtomkring styrde han
middagen och skötte om oss med en sådan suverän skicklighet.»
Människan
Werner von Seydlitz hade inga egna barn eller nära anhöriga utan
betraktade de anställda i företaget som sin familj.
Förutsatt att man var lojal blev man som regel kvar och behandlades
som en i ‹familjen› (och även som arvtagare, skulle det senare
visa sig).
Lojaliteten var ömsesidig.
«Varsla och säga upp folk var inget han gjorde i första taget.
Man skickar inte hem en familjemedlem, kunde han säga. Då får
man tjäna lite mindre pengar det året», berättar Peter Josephson.
Att Werner, som Tomas Granlund uttrycker det, «gärna internrekryterade
och njöt av att få folk att lyfta» har antagligen också
bidragit till MP bolagens låga personalomsättning.
Iakttagelseförmåga och långsiktighet var några av de egenskaper
som kännetecknade Werner.
Uttrycket ‹Nu ska vi se hur haren hoppar› återkom titt som tätt.
werner von seydlitz
13

Bolagets första träflisanläggning
uppfördes i Ystad hamn 1967.
På 10 timmar kunde kranen där
lasta ett fartyg med 2400 m 3 flis.
«Det kunde betyda att man skulle iaktta och inte vara för snabb
med beslut. I affärslivet inväntade han gärna motpartens drag och
tog sina beslut utifrån det», säger Peter.
Det kunde också vara ett tecken på att han ville se om någon var
mogen ett uppdrag. Karakteristiskt var nämligen hur han
testade tilltänkta medarbetare.
«Han observerade och ställde testfrågor. Men aldrig
nedlåtande, snarare nyfiket», säger Mats Landén. «Han
ville se att det fanns en rejäl bas bakom ytan. ‹Ska ni vårda
mitt så många år framåt så vill jag veta att ni håller måttet.›»
Framsyntheten tog sig uttryck i långa relationer med
anställda, kunder och leverantörer. Han bytte ogärna bank
eller försäkringsbolag och stod för sitt ord. Handslag gällde.
Skriftliga avtal var korta och egentligen bara intressanta
när något gick fel.
«En bra affär innebar att båda parter skulle vara nöjda»,
säger Peter. «Han sade att man ‹aldrig ska pressa russinsaft
ur ett affärsavtal› och höll hög kvalitet på allt han
levererade. Helst skulle kunden få en överleverans, för han
ville göra fler affärer.»
Kunskap och kompetens var hörnstenar i Werners värld.
«Han förväntade sig att människorna runtomkring
honom hade koll på alla detaljer, på samma sätt som han själv
hade det på sina områden», säger Peter.
Tomas bekräftar bilden: «Han var oerhört affärsmässig. Inför
affärsförhandlingar koncentrerade han sig på sitt och förberedde sig
genom grundlig research. Sedan förlitade han sig på att det fanns
andra som höll ordning på siffror och annat, och som redovisade
till honom.»
Sådant han inte behärskade själv överlät han på andra.
«Internet till exempel fick andra sköta. Men han stoppade ingen.
Anställda som var tidigt ute fick det de behövde, men ifall de inte
fick fram de uppgifter de skulle, kunde han säga: ‹Den där datorn
kan du kasta ut genom fönstret!›» minns Tomas.
«Han spånade långt fram i tiden hur han ville ha det», fortsätter
han och ger som exempel hur Werner tidigt bekantade sig med,
och alltid månade om, goda relationer med grannarna på Farstorp
eftersom siktet var inställt på att så småningom förvärva grannfastigheten.
werner von seydlitz
14

Att betala skatt och hålla sig till regler var en hederssak – även om
han kunde ha synpunkter på skattetrycket.
«Förmögenhetsskatten tyckte han innebar att man fick betala
skatt två gånger. Kanske var det därför han gillade Astrid Lindgren
och hennes saga om Pomperipossa», säger Peter.
«Investeringar var viktiga och skulle helst finansieras med eget
kapital. Erbjudanden om leasingaffärer och placeringar i Lichtenstein
var det aldrig tal om.»
Mats Landén, revisor på den tid det begav sig, understryker Peters
ord:
«Man skulle absolut inte vidta åtgärder i bolag eller bokslut, som
testade skatte systemet. Allt skulle hållas med god marginal. Inga
skattemässiga dispositioner på gränsen till det tillåtna.»
Successionen
Peter Josephson, MP bolagens nuvarande styrelseordförande, och
hans syster Lena var bara barn när Werner kom in i deras liv.
Då (1966) hade fadern Håkan sökt och fått jobbet som kamrer/
kontorschef i MP bolagen, och kom snart att bli Werners högra hand.
«Werner var affärsmannen, den utåtriktade som var ute och reste,
medan far skötte saker och ting på hemmaplan. De kompletterade
verkligen varandra. Far var kunnig, lojal och ställde alltid upp»,
berättar Peter.
«Till en början lärde vi känna honom som en ganska sträng farbror.
När vi blev hembjudna till honom, eller han till oss, uppmanades
vi sitta tysta och bara svara på frågor. Men han var alltid väldigt
generös och pratade med oss barn.»
Med tiden utvecklades relationen till en livslång och ganska speciell
vänskap. För Peters del började det med fisket. Det var ett intresse
de delade.
I 12-årsåldern blev han inbjuden till sin första jakt, och när han
som tonåring fattade tycke för aktiehandel var Werner snabb att
uppmuntra.
«Vi handlade aktier tillsammans. Jag kom in på kontoret en gång
i månaden och redovisade köp och sälj. Han satsade pengarna, vi
delade vinst och förlust. Det var småpengar för honom, men stort
– och lärorikt – för mig.
För hans del handlade det nog om att testa och se vad jag gick för,»
säger Peter. Uppenbarligen höll han måttet, för det var i den vevan
werner von seydlitz
15

Werner bestämde sig för att i sinom tid erbjuda unge Josephson en
ledande befattning.
Sagt och gjort. Inför 70-årsdagen 1997 utsåg han Peter till sin
efterträdare på vd-posten, en roll denne behöll till 2020 då han
axlade manteln som arbetande styrelseordförande.
Werners grundmurade förtroende för familjen Josephson fick
också andra långsiktiga följder. I sitt testamente utsåg han Håkans
dotter Lena (gift Karlsson) till styrelseledamot i Stiftelsen Werner
von Seydlitz. Tidigt kom han i kontakt med och rekryterade Lenas
man Evert Karlsson till företaget. Även han infriade förväntningarna
och är idag, nästan 30 år senare, koncernchef för MP bolagen
– där parets barn (Håkans barnbarn) Erik och Viktor också är
verksamma.
Werner och Håkan Josephson.
Gårdsskylten är en gåva från
vänner i Tyskland i samband
med köpet av Farstorps gård 1967.
Välgöraren
Ända sedan Werner von Seydlitz grundade sitt företag 1953 var
målsättningen att sätta människor – och kapital – i arbete.
Hans yttersta vilja var att ägandet i MP bolagen skulle övertas
av en stiftelse och att företaget skulle drivas och utvecklas i hans
anda och bestå i minst 100 år efter hans bortgång.
Samtidigt ville han varaktigt bidra till samhällets utveckling,
vilket han via sina stiftelser tog höjd för både under och efter sin
levnad.
werner von seydlitz
16

En stor dag för MP bolagen och Nordholz var när den nya skeppningshamnen
i Ueckermünde invigdes 2003.
werner von seydlitz
17

Stiftelserna
arvet efter Werner von seydlitz
Hela testamentet andas
lång siktighet, att det ska
fortsätta i hans anda,
med betoning på
investeringar i industrin.
mats landén
sedan Werner von seydlitz bortgång 2016 ägs hans livsverk,
mp bolagen i Vetlanda ab, av Stiftelsen Seydlitz mp bolagen.
«Hela modellen är uppbyggd så att en stor del av vinsten stannar
i bolaget. Syftet med det är att säkra ägandet. Stiftelseformen gör
att företaget kan bestå lång tid», säger Peter Josephson och jämför
med familjeägda företag, som vid en generationsväxling riskerar att
delas eller säljas.
Koncern och dotterbolag drivs i Werners anda. Det vill säga, med
betoning på kunskap och kompetens utifrån en tydlig värdegrund
som bygger på hållbarhet och samhällsansvar. Finansiering sker i
huvudsak med eget kapital. Långsiktighet och kvalitet är nyckelbegrepp,
samtidigt som det råder balans mellan förnyelse och
tradition. Arvet efter Werner von Seydlitz förvaltas i huvudsak
av tre stiftelser:
Stiftelsen Seydlitz mp bolagen (‹ägarstiftelsen›)
mp bolagen i Vetlanda ab och dess dotterbolag drivs självständigt i
förhållande till stiftelsen. Stiftelsens förmögenhet består av aktier
i mp bolagen och uppgår år 2021 till ett värde av cirka 2500 Mkr.
Enligt testamentet ska minst 15 procent årligen av mp bolagens
koncernvinst efter skatt överföras till stiftelsen.
Stiftelsens ändamål är att genom årligt finansiellt stöd främja:
→ teknikutveckling, forskning och utbildning avseende verktygstillverkning.
→ forskning och utbildning inom skogsvård och skogsbruk
i södra Sverige.
→ forskning och utbildning inom mjölkproduktion, djur- och
foderhållning.
Stiftelsen Werner von Seydlitz
Stiftelsen är en privat och självständig stiftelse med säte i Vetlanda
som varje år delar ut 5–10 miljoner kronor till föreningslivet
stiftelserna
18

i Vetlanda kommun. Stiftelsens förmögenhet uppgår till cirka 475
miljoner kronor och dess ändamål är att vårda och bevara kulturmässiga
värden på Farstorps Gård samt främja hembygds-, kulturell,
utbildnings- och idrottslig verksamhet i Vetlanda kommun.
Wernerstipendiet
Stiftelsen som Vetlanda Rotaryklubb bildade 1998, på Werner von
Seydlitz initiativ, delar årligen ut resestipendier (för närvarande på
50000 kronor). Syftet är att stipendiaten genom en studieresa till
andra länder ska få idéer om nya produkter eller tjänster, få kunskap
om ny teknik, nya arbetssätt eller idéer om marknadsföring som i
förlängningen stärker näringslivet i Vetlanda kommun.
För att bli stipendiat krävs att man är folkbokförd i Vetlanda
kommun, är i åldern 25–45 år och har en ledande ställning i näringslivet
så att man genom resan kan utveckla sina ledaregenskaper och
främja företagets produkter, arbetsmetoder och lönsamhet.
Är du av rätta virket?
De finansiella musklerna finns, som synes. Utmaningen är hur
Werners anda ska föras vidare in i nästa generation.
Bläddrar du vidare får du se några av de projekt som bedömts
uppfylla kriterierna, och möta några av de nytänkare som till dags
dato fått förtroende att förvalta hans arv.
Välkommen att söka!
Se det som inspiration. Du kanske själv driver eller har planer på att
dra igång något liknade projekt? Eller bär på en idé som behöver mer
eller mindre långsiktig finansiering för att kunna förverkligas?
Läs mer på wernerstiftelser.se. Välkommen med en ansökan!
stiftelserna
19

Mjölkproduktion,
djur- och foderhållning
seydlitz 2020
20

tillsammans utvecklar vi lantbruket
Werner von Seydlitz intresse för djurhållning grundlades
tidigt och bottnade i hans omsorger om verksamheten på
Farstorps gård.
Nu uppmuntrar han genom sitt testamente andra att satsa
på mjölkproduktion och foderhållning.
Att von Seydlitz gillade kor är lätt att förstå när man ser den
toppmoderna anläggningen på Farstorp, dimensionerad för över
200 mjölkkor och ungdjur i lösdrift.
Engagemanget för foder- och mjölkproduktion gick hand i hand
med djurhållningen. Följaktligen är det några av de forskningsoch
utbildningsområden som stiftelsen idag prioriterar.
Har du ett projekt i åtanke som tangerar dessa fält? I så fall
ska du veta att Seydlitz MP bolagen är en av få finansiärer inom
lantbrukssektorn som har vilja och resurser att ta sig an även långsiktiga
projekt.
Det viktiga är inte snabba resultat. Det viktiga är att det har ett
värde för lantbrukarnas och de gröna näringarnas överlevnad och
framtid.
Stiftelsen Seydlitz mp bolagen stöder forskning och utbildning inom
mjölkproduktion, djur- och foderhållning.
Söker du finansiering till projekt, försök eller studier som berör mjölkproduktion,
djurhållning eller framställning av foder? Välkommen med
en ansökan.
För mer information
Besök wernerstiftelser.se och/eller kontakta Mats Landén, som är den i
styrelsen som ansvarar för ärenden rörande djurhållning.
Mats Landén.
mjölkproduktion, djur- och foderhållning
21

Skolan på gården
Mjölkproduktion, djur- och foderhållning
Projekt:
Skolan på gården
Syfte:
Ge elever i åk 5 ökad förståelse för de gröna
näringarna och för var maten kommer ifrån.
Initiativtagare: Hushållningssällskapet Jönköping.
Kontaktperson: Birgitta Andersson, landsbygdsutvecklare.
Beviljat anslag: 600 tkr (2017–2021).
seydlitz 2020
22
Farstorps Gård utanför Vetlanda är
ett av de lantbruk som agerar värd för
Skolan på Gården. I bakgrunden syns
Werner von Seydlitz corps­de­logi.
foto: Thomas Granlund

Birgitta Andersson,
landsbygdsutvecklare
på Hushållningssällskapet.
Hushållningssällskapet sår frön på riktigt genom att ge
femteklassare känsla för matens ursprung.
Sedan 2008 har Hushållningssällskapet Jönköping dragit många
strån till stacken för att länets femteklassare ska få jordnära undervisning
– åtminstone en dag under sin skolgång. Nu kan de tack
vare stöd från Stiftelsen Seydlitz MP bolagen få ut ännu fler barn
i verkligheten.
När barnen kommer till gården
sprids de ut på fyra stationer.
Det finns åtta stationer att välja
mellan. ‹Djuren på gården› brukar
hamna högt på önskelistan.
Allt började egentligen med Potatisens år,
som fn utlyste 2008
«I samband med det bjöd vi ut femteklassare i länet till våra naturbruksskolor,
där de fick gå igenom ett antal stationer och lära sig
allt som är värt att veta om potatis. Det blev otroligt uppskattat,
från lärare, pedagoger och barnen själva», berättar Hushållningssällskapets
landsbygdsutvecklare Birgitta Andersson, som initierade
projektet och än idag har det som sitt skötebarn.
«Vi insåg snabbt att det är så man borde jobba för att kunskapen
verkligen ska sätta sig: jordnära med upplevelser för alla sinnen.
Men just då hade vi ingen finansiering så det rann ut i sanden.»
Tids nog öppnade sig nya dörrar.
mjölkproduktion, djur- och foderhållning
23

Fröet grodde
«Jag kunde inte släppa tanken. Jag tänkte att vi verkligen borde få
ut barnen till en gård och så frön på riktigt, men också att det då
borde handla om mer än bara potatis. Det ledde till att vi sökte
medel från olika håll (bland annat eu:s Leaderprojekt) och jobbade
upp ett koncept som inbegrep fler aspekter av livet på gården:
spannmål, djuren, skogen, maskinerna, och så vidare.»
Stiftelsen Seydlitz mp bolagen var en av de instanser som fick
frågan och tackade ja till att finansiera projektet, som ju låg helt
i linje med Werner von Seydlitz tankebanor. Därmed myntades
konceptet ‹Skolan på gården›, som alltså vänder sig till femte klassare
runtom i Jönköpings län.
Varför just femteklassare?
«Det är en smart ålder, när man börjar reflektera och förstå samband.
I den åldern är det heller inte töntigt,
vilket det mesta är när man kommer upp på
högstadiet», säger Birgitta Andersson.
Tanken är att dagens unga ska förstå
sambanden mellan maten vi äter och sättet
den produceras, och samtidigt få tillräckligt
mycket på fötterna för att kunna göra medvetna
val i framtiden.
När barnen får klart för sig skillnaden
på olika mjölsorter, väljer
de ofta att baka ‹dagens› bröd
på en lite grövre variant.
Aha-upplevelser
På ren svenska betyder det att de får byta
klassrummet mot en dag på en bondgård
och se med ögon hur djur och lantbrukare
har det.
«Förr hade man ofta en naturlig kontakt
med landsbygden, kanske genom en mormor
eller farmor som bodde på gård. Idag har
många barn ingen naturlig koppling till lantbruk
och saknar därför kunskap om djuren
och maten som vi alla är beroende av», säger Birgitta.
När eleverna kommer ut till gården delas de upp i fyra grupper
och sprids ut på fyra olika stationer, där teori varvas med praktiska
övningar. De får se och själva uppleva att klappa djur, sitta i maskiner,
höra ljud de inte är vana vid och smaka på olika livsmedel.En av
mjölkproduktion, djur- och foderhållning
24

foto: Filip Borglin
Det finns många gröna jobb. Att skogen är en av Sveriges viktigaste
inkomstkällor vet varenda femteklassare som deltagit i projektet.
Fotosyntes är kanske inte
så enkelt, men det läser man
i 4:an så det greppar de
ganska bra.
stationerna är alltid gårdens egen station, som varierar beroende
på var man befinner sig.
«Man tittar på platsen där man är, vilka fordon och maskiner som
finns, och vilka djur. Bonden berättar om hur det är att vara bonde
och om hur djuren har det. Det blir på ett helt annat sätt när man är
ute i smeten. Mycket kunskap men också många aha-upplevelser.»
«Första intrycket är kanske att det luktar, men det glömmer de
precis lika snabbt», säger Birgitta och konstaterar att ju fler sinnen
man aktiverar desto mer fastnar.
Bonden är inte bara ute och kör
på åkern för att det är kul.
Nästa gång barnen ser en traktor
vet de om det är skörd eller
sådd eller harvning som pågår.
mjölkproduktion, djur- och foderhållning
25

Hands-on
Varje station har ett tema som förklaras pedagogiskt av lantbrukarna
själva. Allt som allt finns det åtta stationer, eller «lådor» som
Hushållningssällskapet kallar det, att välja mellan:
→ Gårdens egen station
→ Spannmål
→ Kon och mjölken
→ Skogen
→ Gröna lådan
→ Hönan och ägget
→ Bi och honung
→ Djuren på gården
De mest populära är Skogen, Spannmål och Kossan eller
Djuren på gården. Men det finns också Gröna lådan, som
handlar om grönsaker och rotfrukter, och bi och honung
– där barnen får bygga ett bihotell och ta med sig tillbaka
till skolan.
Bäst före-datum och matsvinn är
några av de begrepp som femteklassarna
får bekanta sig med,
bland annat i stationen som
berör ‹Hönan och ägget›.
Koppling till vardagen
«Bonden gör väldigt mycket jobb för att vi ska få mat på
bordet. Det är många olika moment, och vi går igenom en del
av dem. Man är inte bara ute och kör på åkern för att det är kul.
Nästa gång barnen är ute och åker med familjen kanske de känner
igen maskinen och vet vad den gör: harvar, plöjer eller skördar till
exempel», säger Birgitta.
På köpet får de en baskunskap om alla djurslag som förekommer
på svenska bondgårdar. De får lära sig att entrecôte kommer från
kossan, och bacon från grisen.
De vet också att det finns olika slags grödor. Att havre ger energi,
foder och havredryck, att korn blir till öl, och att vete är det vanligaste
sädesslaget.
«Nästa gång de kommer till affären vet de varför det finns så
många olika sorters mjöl i butikshyllan, att det är olika märken
och olika produkter beroende på hur man har behandlat det. De
mjölkproduktion, djur- och foderhållning
26

vet att kärnvetemjöl är gjort på den innersta
kärnan av vetekornet, att fullkorn är gjort på
hela kornet, och att grahamsmjöl är osiktat
fullkorn.»
Allt sådant ingår i teoridelen, som utgör
knappt hälften av det 50 minuter långa passet
vid respektive station (i det här fallet
spannmål).
«När vi är klara med teorin så gör vi en
deg tillsammans och bakar ett bröd. I och
med att de fått lära sig skillnaden vill de ofta
testa lite grövre mjölsorter. Varje barn får
en degklutt att själv baka ut och grädda på
elhäll. Har man varit på ko-stationen har
man gjort sitt eget smör och kan äta brödet
med smör.»
Recepten är hett eftertraktade.
«Får vi inte iväg det samma dag ringer läraren ofta och frågar
efter det.»
Hönan och ägget
Begrepp som matsvinn, antibiotikaresistens, klimatpåverkan,
fotosyntes och biologisk mångfald kommer naturligt in i samtalet.
«Matsvinn försöker vi prata om på alla stationer», säger Birgitta
och exemplifierar med hur vi hanterar ägg nuförtiden.
«Vid kylförvaring har ägg normalt en hållbarhet på sex månader,
men datummärkningen följer EU:s regelverk, som tar höjd för att
man i varmare klimat ofta förvarar dem i rumstemperatur», säger
hon och berättar hur man kan kolla om ägget är färskt genom
att se hur det beter sig i ett glas vatten. Ligger det kvar på botten
är det pinfärskt. Börjar det resa sig upp har det någon vecka på
Stiftelsen Seydlitz MP bolagen
är inte bara finansiär i projektet.
Farstorps Gård, där Werner
von Seydlitz verkade, är en av
25 arrangörer i Jönköpings län
som bjuder in femteklassare.
mjölkproduktion, djur- och foderhållning
27

Vi trodde inte att
djuren hade det så bra,
att de hade så stor frihet.
nacken. Flyter upp till ytan tyder det på att luftblåsan inuti ägget
vuxit, vilket indikerar att det var ett tag sedan ägget värptes.
Matnyttig kunskap
Kontentan av dagen – förutom att det är lustfyllt och roligt – är
att barnen dels får en känsla för var maten kommer ifrån, och
dels börjar förstå vilken betydelse deras egna val har. De
börjar koppla sambandet mellan hållbarhet, miljö och det
som Hushållningssällskapet kallar svenska mervärden, till
exempel hur svenska kossor och grisar har det jämfört med
djur i andra länder.
«Det är jätteviktigt att de tycker att de livsmedel som
produceras i Sverige är bra. Tonläget i media och sociala
media ger många gånger en konstig och direkt felaktig bild
av gröna näringarna. Vi vill på bidra till att sprida kunskap
för att man som ‹konsument› ska kunna göra medvetna val
grundade på kunskap och inte på något man sett eller hört
och som kanske inte alls stämmer.»
Som varenda femteklassare vet
gör bonden mycket jobb för att
du ska få mat på bordet.
«Bästa skolresan ever!»
Från början höll man alltså till på Hushållningssällskapets
två naturbruksskolor, Tenhult och Stora Segerstad.
Extra välkommet var det därför när stiftelsen slog upp dörrarna
till Werner von Seydlitz forna hemvist, Farstorps Gård
(som idag ägs mp bolagen), för de skolor i Vetlandatrakten som
nappade på idén och ville släppa ut sina 11-åringar ‹på grönbete›.
«Vi börjar alltid med att hälsa barnen välkomna, uppmärksamma
dem på att gården är en arbetsplats, och berätta vilka det är som
har sponsrat dagen. Vi har haft skolor i Vetlanda som inte vetat att
det är Hushållningssällskapet som arrangerar utan som har ringt
direkt till mp-bolagen och frågat efter Skolan på gården.»
mjölkproduktion, djur- och foderhållning
28

foto: Thomas Granlund
foto: Bosse Lindqwist
seydlitz 2020
29

Ett år skulle alla
skolklasser bräcka
varandra och skicka
dagens ros.
Det blev mängder
av dagens ros.
Livsviktig sponsring
Utan sponsorer hade det inte varit möjligt att få volym på projektet.
Anslagen gör att Hushållningssällskapet kan ge en rimlig ersättning
till gårdar och lantbrukare som engagerar sig.
«Vi menar att de måste få någon slags ersättning. Det är inte
någon speciellt stor slant per skoldag, men skolan har inga pengar.
Det gör att vi är beroende av anslag och sponsorbidrag. Därför är vi
otroligt tacksamma för Stiftelsen Seydlitz mp bolagen, som tycker
det här är ett bra initiativ och gärna ser att vi fortsätter.»
Medel från andra håll gör även att man kan utbilda fler lantbrukare
som genomför skoldagar på egna (eller andras) gårdar. Målet
är att kunna erbjuda skoldagar i alla länets kommuner.
«Idag har vi 25 arrangörer, och så snart Corona-läget tillåter ska
vi (med hjälp av medel från Allmänna Arvsfonden) utbilda tio till.»
Därmed kan fler skolor delta, och många fler barn komma ut och
få inblick i livet på en lantgård.
Tacksamt uppdrag
«Jag är glad för varenda unge som får vara med om en skoldag, men
tyvärr är det inte alla femteklassare förunnat.»
Inför 2020 planerade Hushållningssällskapet Jönköping för 25
skoldagar, men i höstas kunde bara sju av dem genomföras på grund
av pandemin, var och en med 50–55 barn (två skolklasser).
Rent praktiskt är det lantbrukaren som tar initiativet, bjuder in
en närliggande skola och syr ihop ett program. Fyra vuxna går åt
för att genomföra dagen, en på varje station.
Skolor som varit med om det en gång kommer gärna igen med
nya årskullar, och responsen är överväldigande.
«En skola i Jönköping har till och med skrivit in i sin verksamhetsplan
att om de får en inbjudan till en skoldag så åker de på det.
När man kommit så långt att man har ett gäng arrangörer som har
kontakt med närliggande skolor, då rullar det på», säger Birgitta.
Lyfta gröna sektorn
Varför ligger detta Hushållningssällskapet så varmt om hjärtat?
«Vi vill sprida kunskap om de gröna näringarna och om var maten
kommer ifrån. Samtidigt vill vi visa vilka jobb som finns inom den
gröna sektorn – lantbrukare, djurskötare, maskinskötare, skogen,
veterinärer, myndigheter, miljösektor och så vidare – och höja
mjölkproduktion, djur- och foderhållning
30

statusen på yrkena. Skogen är ju också en av Sveriges viktigaste
inkomstkällor.»
«I min värld är bonden en fantastisk person med mycket kunskap
och många strängar på sin lyra. Jag hoppas vi kan sprida en
ödmjukhet och respekt för det.»
I bästa fall kanske några så småningom väljer att vilja jobba inom
de gröna näringarna.
«Det är ju några år vi har hållit på nu. De barn som var med på
den där första potatisdagen har hunnit börja på gymnasiet nu. En
lärare på Stora Segerstad frågade sina elever hur det kom sig att de
började på naturbruksgymnasiet, och en grabb angav potatisdagen
som anledning.»
Bara en sån sak!
foto: Birgitta Andersson
Ej klart!
foto: Thomas Granlund
mjölkproduktion, djur- och foderhållning
31

Ko och kalv tillsammans
Mjölkproduktion, djur- och foderhållning
Projekt:
Syfte:
Projektägare:
Projektledare:
Beviljat anslag:
Ko och kalv tillsammans
Att studera hur lönsamhet och hållbarhet
i mjölkproduktion påverkas av att kalven går
kvar med kon.
Sveriges Lantbruksuniversitet (slu), Uppsala.
Sigrid Agenäs, professor.
4500 tkr.
mjölkproduktion, djur- och foderhållning
32

foto: Hanna Eriksson
Sigrid Agenäs, slu.
Tänk om kalven fick stanna hos kon! Vad skulle det betyda för
kalvens tillväxt, hälsa och fertilitet? Och hur skulle det påverka
mjölkavkastningen? De frågorna söker Sigrid Agenäs på slu
svaren på i ett pågående forskningsprojekt, som Stiftelsen
Seydlitz mp bolagen finansierar.
«Fördelen forskningsmässigt
med att använda mjölkningsrobot
är att vi kan beskriva
på individnivå och visa i
mjölkmängdsdata vilka spenar
kalvarna äter mest ifrån eftersom
vi får fl ödet från varje spene
separat.»
i försöket som pågår sedan 2019 på slu:s försöksgård utanför
Uppsala, undersöks möjligheten att hålla mjölkkor och deras kalvar
tillsammans. Det man vill se är hur det påverkar djurens hälsa,
beteende, foderintag, reproduktion, tillväxt och mjölkavkastning.
Och i förlängningen vad det betyder för lantbrukets ekonomi och
hållbarhet.
Ansvarig för projektet är Sigrid Agenäs, som började studera på
slu i Uppsala i mitten av 1990-talet i tanke att jobba med hästavel.
Men den första årslånga praktiken på ett lantbruk utanför Enköping
ledde in henne på andra spår.
«Där fick jag träffa fantastiska bönder med en enorm spännvidd
i kompetens. Och så fick jag jobba med mjölkkor, som sprider ett
sådant lugn omkring sig. Det avgjorde mitt vägval», berättar Sigrid.
Femton år senare handledde Sigrid en doktorand från Burkina
Faso, i en kultur där mejerivaror inte var en naturlig del i kosten.
Syftet var att identifiera möjligheter och begränsningar för mjölkproduktion
i det västafrikanska landet, och på det sättet bidra med
mer livsmedel till ett samhälle med undernärd befolkning.
«Där och då fick jag lära mig om mjölkproduktion i länder som
inte har tillgång till el och vatten – men där ko och kalv går till-
Det är något med
mjölkkor som är
bra för människor.
mjölkproduktion, djur- och foderhållning
33

sammans. I det läget var det mest fysiologin som intresserade mig:
vad gör det med mjölkbildning, juver, spenar och även kons och
kalvens beteende?»
Sedan dess har Sigrid i flera omgångar sökt forskningsmedel för
att studera sådana frågor även i Sverige, men utan respons. Först
en bit in på 2010-talet, när svenska lantbrukare började
visa konkret intresse, fick ämnet prioritet.
«En mjölkkalv på en bra gård i
Sverige sköts om väldigt väl och
verkar ha ett bra liv, även om
den är separerad från mamman.
Alla kalvar får den mat de behöver,
en torr plats att vila på och
har kontakt med andra kalvar».
Tålamod och långsiktighet
«Som professor är det lättare att nätverka och ta kontakt
med finansiärer. Jag blev professor 2016 och det råkade
sammanfalla med att Stiftelsen Seydlitz mp bolagen bildades.
Deras styrelse räckte ut handen till flera fakulteter i
Sverige, bland annat den där jag arbetar. Tillsammans med
Stiftelsen utformade vi sedan det här projektet. Styrelsen
var aktiv och kom med förslag på avgränsningar och fokus
för att det skulle passa in i deras statuter.»
«För dem är det jätteviktigt att forskningsresultaten
kommer lantbruket till godo, och det är stimulerande för
oss att arbeta med det i fokus», säger Sigrid och lovordar
Stiftelsens långsiktiga förhållningssätt.
Medfinansiär är slu:s största finansiär, det statliga forskningsrådet
Formas.
«Till dem måste jag ha mer specifika forskningsfrågor och
snabbare kunna leverera svar. Kombinationen är jättebra för Formas
och Stiftelsen kompletterar varandra både ifråga om tidsaspekten
och i typ av frågeställningar.»
En del av arbetet med sensorer i projektet medfinansieras av Kjell
och Märta Beijers stiftelse, via ett projekt om precision i mjölkproduktion.
Stiftelsen skapade möjligheten att
komma igång och det är de som ger
långsiktigheten i projektet.
mjölkproduktion, djur- och foderhållning
34

En ko som kanske ger
60 liter mjölk vid högsta mjölkmängd
kräver jättemycket vatten.
Klartecknet kom 2019
Inledningsvis fanns många frågetecken. Hur skulle ladugården
anpassas? Hur skulle man få korna att förstå hur de ska röra sig?
«Tack vare Stiftelsens medel kunde jag skicka mina medarbetare
till en gård i Skottland där ko och kalv gick tillsammans.
I två arbetsdagar fick de följa stallpersonalen där. Med
sig hem fick de konkreta, praktiska tips. I och med det hade
de en egen insikt och målbild av hur det skulle funka.»
Först gällde det att lära korna vilka slingor de skulle gå,
från bete till ladugård, för att hitta olika resurser. Tillgången
till vatten är en nyckel eftersom kor dricker cirka 12 gånger/
dygn. Det användes som lockbete.
«Kor är otroligt snabba att lära sig: snart vet de var vattnet
är placerat, var de kan få kraftfoder och var det finns en bekväm
liggplats.»
Datainsamlingen pågår för fullt
De data forskarna samlar in omfattar tiden från födsel till den
första egna laktationen – en tidsrymd på cirka tre år. I skrivande
stund har de första kvigkalvarna som föddes i projektet hunnit bli
1½ år, och någon gång efter sommaren får de sin första kalv.
«Hittills har vi haft tre så kallade batcher bestående av kor och
kalvar med sex veckors spridning i ålder. Rekryteringen är klar nu,
kalvarna är omkring tre månader gamla och är sedan några veckor
tillbaka på bete», berättar Sigrid.
Teamet för bok över mjölkproduktion, tillväxt och foderintag.
De kollar hur spenarna blir av att både mjölkas och dias på. De tar
blodprover på och ko och kalv och utför regelbundna hälsokontroller
för att – om djuren blir sjuka – se hur fort de tillfrisknar. Med hjälp
av sensorer, eller positionsmätare, som visar hur mycket kon rör på
huvudet kan forskarna också skatta hur mycket hon har idisslat.
Det forskarteamet studerar är
tiden ko och kalv är tillsammans.
Vad har det för betydelse
för kon? Hur ska separationen
se ut och hur påverkar det kon?
Vad händer med de kvigor som
föds i projektet? På sikt, finns det
någon skillnad mellan dem och
de andra nya korna?
mjölkproduktion, djur- och foderhållning
35

Vi kan konstatera att det varit
väldigt få veterinärbehandlingar på kalvar
som gått med sin mamma.
«Det vi inte kan mäta är hur mycket mjölk kalvarna dricker. Däremot
se vi hur mycket som hamnar i tanken och kan utifrån det
bakvägen räkna ut hur mycket energi kalvarna fått av mjölken.»
En svensk ko ger i genomsnitt ungefär 40 kg/dag, motsvarande
12 tusen liter mjölk på ett helår.
«Av det uppskattar vi att kalvarna, när de äter som mest,
får i sig uppemot 16 liter mjölk per dag. Så länge ko och kalv
går tillsammans går en ganska stor del av mjölken alltså till
kalvarnas mage. Om man räknar på hela laktationsperioden
är den mjölk vi kan sälja från korna i ko-kalv-gruppen
ungefär 15 procent mindre.»
«Projektet går enormt mycket
bättre än jag vågat hoppas. Vi
trodde vi skulle hålla på krångla
med det praktiska nu, men i
själva verket börjar vi kunna
samla forskningsdata. Jag var
också orolig för att kalvarna
skulle bli sjuka, men det har inte
blivit så.»
Motståndskraftiga, friska och tåliga kalvar
«Det man får för den mjölk som kalvarna dricker är en kalv
som växer snabbare. Kanske också en kalv som är friskare,
för får man äta ordentligt blir man mer motståndskraftig.»
«Diarré och hosta är vanligt hos kalvar, men kalvar i
försöket blir friska fortare och med mindre veterinärbehandling.
Vi ser fram emot att få det bekräftat när vi får
fram data från fler djur.»
Preliminära resultat pekar också på att såren som blir när man
avhornar kalvarna läker mycket snabbare hos kalvarna i projektet.
Drivkrafter: hållbarhet och lönsamhet
Fokus i försöket är hur det påverkar lönsamheten på gårdarna och
hållbarheten i livsmedelsproduktionen. slu:s roll är vägledande.
Forskningen syftar till att ge intresserade lantbrukare ett underlag
som gör att de kan fatta väl underbyggda beslut.
«Varje lantbruksföretag är så litet att utrymmet för innovation
och för att testa något helt nytt är ytterst begränsat. Stora bolag
som Volvo och Ikea kan kanske betrakta fem procent som riskkapital.
En mjölkgård måste hela tiden se till att djuren mår bra,
mjölkproduktion, djur- och foderhållning
36

Ett sånt här projekt är dyrt och tar lång tid.
Det kräver en finansiär som har tålamod.
att människorna mår bra och att man kan ta ut lön. Där finns inga
5 procent att riskera», säger Sigrid och fortsätter:
«Mitt eget driv i projektet är att se vilken, om någon, betydelse
det har för kon. Får hon ett rikare och bättre, eller ett mer stressande
liv? Pysslar hon med kalven och glömmer bort att äta, eller
blir hon mer aktiv även i andra beteenden?»
«Sen ser jag hur debatten utvecklas, och hur hållbarhetstänket
integreras mer och mer i alla beslut som fattas. Om 20 år tror
jag svensk mjölkproduktion måste kunna erbjuda detta. För vissa
grupper av konsumenter blir det frågan som avgör om man alls har
mejerier i kosten. Så för mig finns det också ett engagemang i att
svensk livsmedelsproduktion ska fortsätta vara aktuell, modern
och uppdaterad.»
Övervägande positiv respons
Den initiala oron för kritik från branschen har visat sig obefogad.
Projektet genererar väldigt mycket intresse, framför allt från lantbrukare
som vill komma och titta. Reaktionerna i media är också
mest positiva.
slu:s i särklass mest spridda sociala mediainlägg var en film
publicerad på hemsidan som genererat över 600 000 visningar.
Kommentarsfältet flödar av kärlek och kommentarer i stil med
«sån mjölk betalar jag gärna 50 öre mer per liter för», men det
finns också många kommentarer som understryker att det ändå
handlar om djur i fångenskap», berättar Sigrid.
I samband med att svt:s Uppdrag Granskning sände sitt reportage
om Arlagården, gjorde Epstein och Nordegren ett inslag om
KoKalv-projektet i sitt radioprogram. Samma dag som ‹Arlagården›
sändes kom svt till slu:s försöksgård för att göra ett reportage om
KoKalv-projektet.
«Jag var själv i lagården den dagen. Det kom en ensam journalist,
som stannade i två timmar. ‹Du kan väl bara berätta lite om projek-
mjölkproduktion, djur- och foderhållning
37

tet så får kameran rulla›, sade hon. Det blev ett positivt reportage,
men det visste jag ju inte när hon var på plats», erinrar sig Sigrid.
«När sådant här händer är det väldigt bra att ha Stiftelsen Seydlitz
MP bolagen i ryggen. Styrelsen tryckte tidigt på att de ville ha en
strategi för hur vi berättar om projektet. Vi lade mycket tid på det i
början och det har vi verkligen haft nytta av.»
«Det är häftigt att se att de är så grundade i det här, att de förstår
kommunikationsutmaningarna. För vårt projekt ska inte förstås
som något fluffigt gullegull-projekt. Vi ställs ibland inför knepiga
ställningstaganden. Ska vi till exempel acceptera att vissa kalvar
inte får tillräckligt med mat? Ska vi mata kalven då, och förstör vi
systemet i så fall?»
Även kor har nämligen sina brister.
Övertro på det «naturliga»
«När man sätter ihop kalv och ko är det precis som med människor.
En del kalvar har en mamma som mår bra och är väldigt omhändertagande,
andra inte, och kalvarna till de senare får kanske inte
tillräckligt med mat. Många konsumenter tror att bara kalven får
gå med sin mamma så blir allt jättebra – men alla mammor inte
lika bra på att ta hand om sin avkomma.»
«Det finns en övertro i svensk kultur på att det som är naturligt
också är det goda», konstaterar Sigrid och sammanfattar därmed
också varför forskning av det här slaget behövs.
foto: Jenny Svennås Gillner, slu
mjölkproduktion, djur- och foderhållning
38

Så går det till
Kalvarna får dia fritt under cirka fyra månader.
Korna mjölkas av en robot som känner av hur mycket mjölk som finns i de
olika spenarna.
Kalvarna har ett eget område, en kalvgömma, där de kan äta, vila och leka.
Kor och kalvar kan träffas i kontaktytan.
Korna kan också vila i en avdelning utan kalvar.
Både kor och kalvar bär sensorer som mäter deras aktivitet, samtidigt som
de observeras av forskarteamet.
Slutsatser så här långt
Skötselsystemet fungerar.
Både mjölkningsmaskinen och kalven får mjölk.
Kalvarna växer i genomsnitt 1,3 kg varje dag – jämfört med kontrollkalvarna
som växer 0,9 kg/dag.
Korna ger ungefär hälften så mycket mjölk till roboten som andra kor, men
det är stor variation mellan kor.
Fortsättning följer
I slutet av projektet kommer kvigorna som föds nu att följas i sin egen första
laktation.
Efter det görs även en analys av ekonomi och klimatpåverkan med denna
typ av system.
mjölkproduktion, djur- och foderhållning
39

foto: Andreas Svensson
Effektivare ekologisk
foderproduktion
Mjölkproduktion, djur- och foderhållning
Projekt:
Projektägare:
Projektledare:
Syfte:
Metod:
Effektivare produktion av ekologiska foderspannmål.
Hushållningssällskapet Jönköping.
Niclas Bengtsson, utvecklingsledare
(Frida Carlsson tf utvecklingsledare och vd).
Testa och se vilka sorter av ekologiska foder-
spannmål som leder till bäst skörd vid småländska
odlingsförhållanden.
Fältförsök följda av aktiviteter för att sprida
kunskapen.
Anslag: 212 tkr (2018–2020).
mjölkproduktion, djur- och foderhållning
40

Frida Carlsson, vd för
Hushållningssällskapet
Att småländska bönder har ett tuffare utgångsläge än sina
kollegor på slätten krävs ingen raketforskning för att konstatera.
Däremot krävs forskning för att testa och se vilka
foderspannmål som ger bäst utdelning för den småländska
lantbrukare som vill odla ekologiskt.
Var och en som sett en småländsk stengärdsgård eller upplevt en
vinter på höglandet vet vad vi talar om.
Det småbrutna landskapet, där gårdar ofta kombinerar skogsbruk
med animalieproduktion, gör att odlingsförutsättningarna skiljer
sig markant från omgivande slättlandskap: Vara- och Skaraslätten,
Östgötaslätten och Skåne. Dessutom har de småländska bönderna
större klimatvariationer att tampas med.
Då är det också lätt att förstå att det ställs andra krav på utsädet.
Århundradets torka försenade
Den stora frågan är vilka sorters foderspannmål som ger bäst skörd
när man vill utfodra sina djur ekologiskt. Det var det Hushållningssällskapet
sökte svar på när de inledde sina fältförsök 2018.
Dessvärre drabbades Sverige av århundradets torka den sommaren,
så först 2020 kunde försöken genomföras ordentligt.
«Ofta ser vi att vi behöver andra sorter i vår växtodling än vad
som används i slättområdena. Därför har vi bedrivit fältförsöksverksamhet
i väldigt många år, och fortsätter göra så», berättar Frida
Carlsson, vd för Hushållningssällskapet Jönköping och tillförordnad
projektledare för fältförsöken.
«Nu fick vi tack vare Stiftelsens Seydlitz MP bolagen möjlighet
stärka upp med ytterligare tre fältförsök för att visa på vad ekologiska
mjölkproduktion, djur- och foderhållning
41

spannmålssorter kan leverera under småländska förhållandena»,
fortsätter hon och konstaterar att det klockrent stämmer överens
med det Stiftelsen vill satsa på: att främja forskning och utbildning
inom djur- och foderhållning.
«Så det kändes jättebra när vi fick det beviljat!»
Frida är agronom, utbildad på Sveriges Lantbruksuniversitet
(SLU) i Ultuna. Innan hon axlade rollen som vd för Hushållningssällskapet
i Jönköping arbetade hon själv som rådgivare med fokus
på växtodling och miljöfrågor.
«Så jag har jobbat praktiskt i fältförsök många år och hjälpt till
med mätningar, vägningar och dokumentation», säger hon.
Annars är det Hushållningssällskapets utvecklingsledare Niclas
Bengtsson som är projektledare för detta projekt – parallellt med
att driva utvecklingsfrågor för Hushållnings sällskapet på nationell
nivå. Det gör att de försök som bedrivs här också kommer övriga
regioner till godo. Jan-Olof Storm är ansvarig för det praktiska
utförandet av fältförsöken.
Ömsesidig nytta
Detta är inte det första, eller enda, av Hushållningssällskapets
projekt som Stiftelsen Seydlitz MP bolagen stöttar. (Se till exempel
reportaget om Skolan på gården.)
«Stiftelsens namn kom upp när jag satt med på ett ledningsgruppsmöte
för en YH-utbildning på Stora Segerstad Naturbruksgymnasium
för ett antal år sedan», erinrar sig Frida. «Då tog jag
kontakt och fick till ett möte där jag fick presentera vad Hushållningssällskapet
står för och hur vi arbetar. Efter det har vi hållit
kontakten. Senare har det utmynnat i en rad olika samarbeten
– väldigt värdefullt för oss!»
De nu aktuella fältförsöken (som Stiftelsen är
den enda externa finansiären till) var det Niclas som
initierade.
«Han är den hos oss som formar olika projekt och
uppdrag och ser om han kan hitta samarbetspartners och
finansiärer», säger Frida.
Fältförsök – utan fältvandringar
Försöksodlingarna bedrivs på Riddersberg någon mil sydost om
Jönköping, på mark som tillhör Tenhults Naturbruksgymnasium.
mjölkproduktion, djur- och foderhållning
42

«Tenhult har varit en viktig samarbetspartner i detta också. Naturbruksgymnasiet
bedriver sin växtodling ekologiskt, så det stämmer
väl överens med projektet. Eleverna där har möjlighet att ta del av
alla våra fältförsök och har följt utvecklingen i försöken tillsammans
med sina lärare», berättar Frida.
Mer utåtriktade aktiviteter, som fältvandringar där elever och
lantbrukare möts, har däremot pausats på grund av pandemin.
«Så sent som i somras trodde vi det skulle gå att genomföra, men
så kom nya restriktioner som tvingade oss att backa. Även i år lär
det bli knöligt att genomföra fullt ut.»
Havre, korn och vårrågvete
Tre olika sorters foderspannmål, samtliga ekologiska, ingår i försöken:
havre, korn samt en kombination av vårvete och vårrågvete.
«Vad gäller det ekologiska havresortförsöket hade vi knappt tio
sorter. Där har vi tittat på hur skördenivåerna ser ut för de sorter
som kan tänkas vara intressanta i våra trakter.»
Sortförsöket med korn följde samma princip: ett 10-tal sorter
där avkastningen från de olika odlingsrutorna jämförs inbördes.
Vad gäller vårvetet/vårrågvetet var det svårare att hitta ekologiska
sorter som klarar småländska betingelser, så just i det försöket
begränsades urvalet till fyra eller fem sorter.
Rågvete är precis som det låter en korsning mellan två sädesslag.
«Annars sår man vanligtvis råg och vete i augusti–september så att
fröerna hinner gro och etablera sig inför vintern. När kylan kommer
avstannar tillväxten och under vintern vilar allt under snön. Sedan
till våren kommer det igång och börjar växa igen», förklarar Frida.
«Numera finns även vårsorter av både rågvete och vete kan man
hitta en del köldtåliga sorter, som går att så på våren direkt och
som visat sig fungera bra här även i våra trakter.»
Det är de sorterna som används i fältförsöken.
Nej men den här sorten
har ju visat sig i försök
att den inte fungerar,
den ska vi absolut inte
lägga tid och kraft och
pengar att så på fl era
hektar av min mark.
Då tar jag en sort som
har gett bra resultat och
som verkar fungera här.
Olika utsäden och odlingsteknik
Rent praktiskt går det till så att man att odlar varje gröda för sig i
en ruta på cirka 4×12 m. Förutom att testa olika utsäden gör man
försök med olika odlingstekniska metoder och miljöåtgärder.
mjölkproduktion, djur- och foderhållning
43

Det är mycket bättre
att testa i liten skala
och förmedla ut den
kunskapen än att
lantbrukare slösar
tid och pengar på
att testa själva.
«Det kan handla om hur mycket man ska gödsla för att få optimal
skörd, eller hur odlingen ska bearbetas för att få bort ogräs på ett
effektivt och bra sätt», förklarar Frida.
Sen mäts tillväxten och avkastningen i respektive ruta.
«Allt handlar om att i liten skala testa nyheter inom växtodlingsområdet,
för att sedan förmedla ut kunskapen till lantbrukare
som de kan applicera i sin stora verksamhet. Vitsen är att enskilda
lantbrukare slipper göra testerna själva, framför allt slipper göra
de misstag som vi ibland ser att det blir», säger Frida.
För den relativt lilla insats som ett fältförsök är, kan Hushållningssällskapet
redovisa slutsatser som gör att småländska bönder
kan fatta väl underbyggda beslut rörande det egna lantbrukets
framtid.
«I och med att de får hjälp att bestämma sig för vilka sorter som
är bra för den egna produktionen, så besparar vi lantbrukarna
mycket tid och möda och pengar», poängterar Frida.
Ett djurtätt landskap
Av Sveriges cirka 170000 mjölkkor finns runt 26 000 (motsvarande
15–16 procent) i Jönköpings län – köttdjuren oräknade.
«Generellt kan man säga att Jönköpingsregionen och hela Småland
är väldigt djurtätt, både vad gäller mjölk- och nötköttproduktion.
Det är det som är grunden i lantbruket här», säger Frida.
Därför är det just foderspannmål Hushållningssällskapet intresserar
sig för i nuläget.
«I försöken har vi inriktat oss på framför allt grovfoderproduktion
och spannmål som passar i Jönköpings län. Tidigare har vi även
bedrivit majsförsök, som också passar som grovfoderföda i vårt län
under vissa förhållanden.»
Många vill vara självförsörjande
Att frågan är högaktuell beror på att många bönder befinner sig
i ett vägskäl.
«Står man inför en investering i mjölkproduktionen, särskilt
om man har en lite mindre gård, så har man att välja på att ställa
om till köttproduktion eller på att bygga nytt och satsa på mjölkproduktionen,
vilket kräver väldigt stora investeringar. Oavsett
vilket måste man lägga mycket pengar och kraft på det för att ha
en chans att lyckas», säger Frida.
mjölkproduktion, djur- och foderhållning
44

I samband med sådana omställningar behöver både mjölk- och
köttproducenter se över sin foderförsörjning.
«Många tycker det är viktigt att bli självförsörjande på foder,
att kunna producera det de behöver på gården därhemma», säger
Frida och fortsätter:
«För ekologiska producenter är det helt avgörande, för enligt
regelverket måste de producera sitt eget foder. Och då vill vi kunna
visa på vilka sorter som är intressanta för våra lantbrukare.»
Ekologisk mjölk eller köttproduktion?
Håller man köttdjur finns det även andra saker att ta hänsyn till.
«Då handlar det mer om hur man nyttjar befintlig mark.
«Ofta försöker lantbrukarna
odla så mycket de kan av det
som behövs till de egna djuren,
men långtifrån alla är självförsörjande
på foder, i alla fall vad
gäller spannmål och kraftfoder.»
foto: Bosse Lindqwist
mjölkproduktion, djur- och foderhållning
45

Ska man producera kött på ett miljöriktigt och hållbart sätt i vår
bygd så måste man sköta sin naturbetesmark på rätt sätt.»
Grovfoder utgörs främst av vall, alltså gräs som man gör ensilage
av (en konserveringsprocess) och matar sina djur med på hösten
och vintern.
«Det brukar man försöka se till att vara självförsörjande på.
Att köpa in från annat håll skulle medföra alltför stora kostnader.
Foderspannmål däremot köper gårdarna runtom i Jönköpings län
ofta in från andra delar av landet, där förutsättningarna för att odla
spannmålsodling är gynnsammare.»
Regelverk kring ekologisk odling
För att bli ekologiskt certifierad har lantbrukaren hårdare krav på
sig än andra odlare och djurhållare. Det är dels EU som stipulerar
krav för ekologisk produktion, dels KRAV-föreningen (som även
ombesörjer den ekologiska märkningen).
«Där är det krav på att 75 procent av det foder som man utfodrar
sina djur med ska vara odlat på den egna gården», säger Frida.
foto: Andreas Svensson
mjölkproduktion, djur- och foderhållning
46

Hur kunskapen förmedlas
Slutsatser och resultat av försöken som genomfördes under 2020 når
lantbrukarna genom en rad olika kanaler:
→ Rådgivningsbrev som Hushållningssällskapet ger ut ett antal av under
året (till prenumeranter).
→ Sociala medier – där man utöver resultat även sprider information om
att försöken pågår).
→ Rådgivare som jobbar med växtodlingsrådgivning och presenterar
resultaten för våra kunder.
→ Normalt även genom fältvandringar i grupp med en guide som pre-
senterar resultaten.
Respons och beslutsprocess
Även om försöken faller väl ut är det långtifrån givet att lantbrukarna
anammar resultaten på bred front. Det är många aspekter
ska beaktas.
«Man måste väga resultaten i förhållande till förutsättningarna
på den egna gården. Vad det är för jordart. Vad man har fälten i
för väderstreck. Om det är varma jordar eller inte. Men också vad
man har för maskiner och utrustning för att så och skörda», säger
Frida.
«Därtill kommer kostnader både för inköp av fröer och anläggning
så att man verkligen få en bra etablering av grödan ifråga.»
I den processen har Hushållningssällskapet och dess rådgivare
en nyckelroll.
«Vi är en oberoende organisation som står för kunskap och fakta,
och det är det allt handlar om egentligen. Att vi ska kunna leverera
opartiska försöksresultat till lantbrukare i Sverige», säger Frida.
Det har alltid varit
viktigt att lyfta de här
frågorna för att komma
framåt inom mjölkoch
köttproduktion.
Och det kanske är
ännu viktigare nu när
konkurrensen inom
lantbruket blir
allt hårdare.
Noggranna överväganden
«Som lantbrukare behöver man noga sätta sig in i siffror och resultat
och få en chans att resonera med sin rådgivare innan man kan
fatta beslut om att verkligen satsa på en viss sort. Så det är framför
allt genom vår individuella rådgivning som responsen kommer.»
Huruvida vi får se ekologisk vårrågvete bölja på de småländska
sädesfälten i framtiden är alltså fortfarande ett oskrivet blad.
Det vi kan vara desto säkrare på är att varje lantbrukare har
möjlighet att fatta väl grundade beslut.
mjölkproduktion, djur- och foderhållning
47

Skogsvård och skogsbruk
i södra Sverige
seydlitz 2020
48

tillsammans utvecklar vi skogen
Skogen låg Werner von Seydlitz oerhört varmt om hjärtat. Så
till den grad att han genom sitt testamente såg till att ge fler
aktörer chansen att forska fram nya metoder för att tillvarata
och förnya de skogliga resurserna.
Som skogsägare tänkte vår välgörare – som i allt annat – långsiktigt
med fokus på återväxt. De egna skogarna sköttes föredömligt.
Visst skulle de vara produktiva, men rekreationsvärdet var nog så
viktigt. Jakt och fiske var en del av hans livselixir.
I grund och botten såg han skogen som en form av kapitalplacering
med potential att bidra till samhällsutveckling och framtida
projekt. Därför faller det sig naturligt att avkastningen nu kommer
dem till del som vill axla hans mantel och på ett eller annat sätt
bidra till skogsnäringens förnyelse.
Stiftelsen välkomnar projekt som berör beståndsanläggning,
skötselfrågor och skogsskydd – men också kringliggande tjänster.
Genetik, biodiversitet och klimat är tänkbara ämnen. Aspekter
av skogsbruket som påverkar jakt, fiske och friluftsliv kan också
komma ifråga.
Kort sagt, allt som rör skogens värde för människor och djur.
Stiftelsen Seydlitz mp bolagen stöder forskning och utbildning inom
skogsvård och skogsbruk i södra Sverige.
Söker du finansiering till projekt eller försök som berör skogsbruk eller
skogsvård i södra Sverige? Välkommen med en ansökan.
För mer information
Besök wernerstiftelser.se och/eller kontakta Daniel Fellenius (marknadschef
Sydved) eller Thomas Agrell (tidigare virkeschef Sydved), som ansvarar
för skogliga frågor i stiftelsens styrelse.
Daniel Fellenius.
Thomas Agrell.
skogsvård och skogsbruk i södra Sverige
49

Framtidens chaufförer
Skogsvård och skogsbruk i södra Sverige
Projekt:
Framtidens chaufförer till skogsnäringen.
Syfte:
Bidrag till anskaffning av timmerlastbil med
kran och släp i syfte att öka attraktiviteten i
yrkesutbildningen med slutligt mål att säkra
fler skogstransportförare till skogsbranschen.
Projektägare: Sunnerbogymnasiet i Ljungby.
Projektledare: Mattias Arnesson och Andreas Dahl. lärare på
Transport- och fordonsprogrammet.
Beviljat anslag: 565,5 tkr (2020).
seydlitz 2020
50

Mattias Arnesson, Sunnerbogymnasiet
i Ljungby.
Svensk skogsindustri är en viktig bioekonomisk basnäring.
Framtiden ser ljus ut. Likväl har skogsåkerierna svårt att rekrytera
chaufförer. Sunnerbygymnasiet i Ljungby har sitt eget
recept på hur de ska kunna utbilda fler skogstransportförare.
Äntligen kan eleverna få skoglig erfarenhet! Och snart kan
den småländska skogstransportbranschen få ett hett eftertraktat
tillskott av timmerbilschaufförer! För samtidigt som skogsindustrin
växer i betydelse är bristen på förare en flaskhals som gör det svårt
att få fram tillräckligt med råvara.
Sunnerbogymnasiet i Ljungby har sin egen lösning på dilemmat.
En viktig pusselbit är en nyinförskaffad timmerbil med släp och
kran – en investering som fordons- och transportprogrammet
kunnat förverkliga dels tack vare Stiftelsen Seydlitz MP bolagen,
dels med hjälp av en skara hängivna och målmedvetna lärare.
Själva grundtanken – att säkra fler skogstransportförare till skogsnäringen
– är helt i linje med Stiftelsens statuter. Därför kunde
styrelsen med glädje bevilja ansökan och hjälpa till att finansiera
inköpet.
Unik skoglig erfarenhet
Sunnerbogymnasiet i Ljungby är unikt i så måtto att fyra av sex
lärare på fordons- och transportprogrammet har skoglig bakgrund.
«Tillsammans har vi någonstans i storleksordningen 45–50 års
erfarenhet av skogstransporter. Jag vill påstå att det är unikt att ha
den erfarenheten på ett lärarrum», säger Mattias Arnesson, som
skogsvård och skogsbruk i södra Sverige
51

tillsammans med lärarkollegan Andreas Dahl, tog initiativ till och
driver projektet Framtidens chaufförer.
Bristen på bilschaufförer är hög.
timmer-
Många pensioneras de
närmaste tio åren.
Rekryteringsbehovet
uppskattas till ungefär
150 nya förare per år.
Ulric Långberg
Sveriges Åkeriföretag.
Yrket passar lika bra för tjejer
som för killar, och antalet tjejer
ökar. Vid spakarna: Isabell
Fransson, som går andra året
på Sunnerbogymnasiets fordonsprogram.
Skogstransporternas epicentrum
Sunnerbogymnasiet ligger strategiskt till för en sådan här satsning
– mitt i Småland, med skogen inpå knutarna.
«Vi bor verkligen i epicentrum. Ljungby med omnejd har mycket
skogsåkerier, och det finns helt klart en brist på chaufförer med
skoglig erfarenhet. Jag hör många åkerier som till och med fått
ställa och sälja av bilar för att de inte hittar folk som kan köra»,
säger Mattias och berättar hur idén uppstod:
«När jag började på skolan 2017 slogs jag av att det vi var så
många på lärarrummet som tidigare hade kört timmerbil. Att man
kommer från skogstransporter och utbildar sig till lärare är ju inget
jättevanligt steg. Vi tänkte att det måste gå att dra nytta av den
kompetensen.»
När ett skogsåkeri kontaktade lärarna på fordonsprogrammet
och efterlyste timmerbilsförare stod det klart
att behovet på arbetsmarknaden är nästintill omättligt.
Det var då Mattias och Andreas, som alltså båda har ett
förflutet inom skogstransportbranschen, började klura.
Hur skulle de kunna bredda utbildningen så att fler elever
blir förberedda för skogstransporter?
Någonstans i den vevan kom de i kontakt med Sydveds
transportledare Anders Westström, som tipsade om att det
gick att söka medel genom Stiftelsen Seydlitz mp bolagen.
Första målsättningen – att hyra
Initialt var förhoppningen att de skulle kunna få ett litet
ekonomiskt bidrag för att kunna hyra en timmerbil till skolan.
Eftersom skolledningen tyckte det tog för mycket tid att skriva
ansökningar, så tog Andreas och Mattias saken i egna händer. Att
sommarlovet redan hade börjat när de fick nys om möjligheten att
söka finansiering var inget hinder.
«Vi satte oss ner en helg, plitade ihop en ansökan, blundade och
hoppades på det bästa.»
Inför höstterminens start kom ett mail från stiftelsen med besked
om att ansökan var beviljad. Det var 2018.
skogsvård och skogsbruk i södra Sverige
52

Hyrde en timmerbil
Sedan gick händelserna slag i slag. Eftersom de redan hade etablerat
en kontakt med ett lokalt åkeri lyckades de till förmånligt pris få
hyra en bil som åkeriet tänkt göra sig av med.
«Det var jätteuppskattat bland eleverna för då
kunde vi äntligen ut och köra i skoglig miljö och
även prova på att köra kran.»
Även Sydved bidrog på olika sätt. Ett studiebesök
på Stora Ensos pappersbruk i Nymölla i nord östra
Skåne till exempel gav eleverna en än djupare förståelse
för skogstransporternas villkor.
«Hela tiden hade vi en tät avrapportering till
stiftelsen och berättade om arbetet, vad vi gjorde
och hur det funkade», berättar Mattias.
Ett litet aber var att det ingick drifttimmar i den
hyrda bilen, vilket innebar att den inte kunde användas
riktigt så mycket som lärarna hade önskat.
«I det läget började vi prata med stiftelsen om en ny ansökan för
att få hjälp att investera i en egen timmerbil. Med en sådan skulle vi
kunna röra oss fritt och inte vara begränsade av några drifttimmar.»
För närvarande utbildas cirka
25 timmer bilsförare om året vid
landets olika gymnasieutbildningar.
Tillfälligt bakslag
Så plötsligt gick allt i stå.
Det visade sig att Skogsbruksgymnasiet i Ryssby (en och en halv
mil från Ljungby), som drivs av skogsbolagen Vida och Södra tillsammans
med maskintillverkaren Rottne, också fick för sig för sig
att starta en transportutbildning nischad mot just skogstransporter.
Så länge ansökan från Ryssbygymnasiet låg hos Skolverket tvingades
de ligga lågt.
«Det enda vi kunde göra från vårt håll var att försöka påverka kommunpolitikerna
genom att förklara vad det skulle få för konsekvenser
för vår skola om de skulle få starta. Andreas och vår fackliga företrädare
lade åtskilliga timmar på att vara ute och prata med politikerna.»
Ansträngningar ger resultat
Efter många om och men lämnade kommunen ett yttrande till
Skolverket, där man med en rösts marginal förespråkade avslag till
Ryssby, varpå Sunnerbogymnasiet kunde börja blicka framåt igen.
Den nya ansökan till Stiftelsen gick iväg. I november 2020
skogsvård och skogsbruk i södra Sverige
53

eviljades den och fas två i projektet tog vid. Fyra månader senare
var nytillskottet i fordonsparken ett faktum: en 22 meter lång,
bättre begagnad timmerbil med släp och kran, godkänd för 64 ton.
«När man jobbar i en kommunal verksamhet är det svårt med
så stora investeringar.»
Hela affären landade på cirka 1 885000 kronor, varav Stiftelsen
Seydlitz mp bolagen finansierade 30 procent.
«Att jämföra med en ny bil, som skulle ha kostat närmare fyra
miljoner med släp och kran. Det är dyra grejer de här!» konstaterar
Mattias och fortsätter:
«Den är lite ombyggd för att passa våra ändamål. Normalt har
lastbilar en originalmonterad säng bakom förar- och passagerarstolen.
Den plockar vi ut och i stället ställer vi in två stolar för att
kunna ta med tre elever plus lärare. Sen har vi en kamera på vänstra
backspegeln och monitor på passagerarsidan så att vi lärare har full
uppsikt på vänster sida av fordonet under övningskörning.»
Det var ett riktigt
glädjetjut när vi fi ck
besked att vi kunde
hämta den.
Små marginaler
Den måndag i mars 2021 när bilen anlände till skolan var stämningen
hög på fordonsprogrammet. Elevernas körteknik sattes på
prov på direkten.
Utmaningen ligger i att kunna ratta ett tungt ekipage – med
stora tågvikter som det kallas – på små, ofta sliriga och slingriga
grusvägar i de mest växlande väderförhållanden.
«Det är rätt stor skillnad på att ligga och köra på en stor riksväg
mot att köra in i skogen där du har gräs utmed hjulen och kanske
en grässträng i mitten av vägen. Det kräver rätt så mycket mer
kunskap och känsla», säger Mattias.
Ett traditionellt timmerekipage väger 64 ton, vilket med dispens
kan utökas till 74 ton. Av det utgör själva bilen mellan 19 och 21
ton beroende på byggnation (läs kran et cetera).
«Det är ganska mycket på en liten skogsväg. Sen kan man lägga
till tio cm nysnö och två plusgrader, då är det inte så roligt längre»,
säger Mattias.
Skytteltrafik till och från skogen
Timmerbilsförarjobbet är ett av de mest avancerade fordonsyrkena
och kräver en hel del av föraren. Att kunna köra i olika typer
skogsvård och skogsbruk i södra Sverige
54

skogsvård och skogsbruk i södra Sverige
55

Som nyutbildad kan
man få jobb direkt med
en förhållandevis bra lön.
Ingångslönen för
timmerbilsförare är
cirka 28000 kronor
i månaden inklusive
ob-tillägg.
av terräng är en bra början, men man måste också kunna räkna
lastvikter och vara duktig på teknik och data.
I regel börjar man antingen tidigt på morgonen, ofta redan klockan
fyra, eller på eftermiddagen och kör till sen natt, allt för att nyttja
bilens fulla kapacitet. Mattias beskriver arbetsgången:
«Man åker ut till skogen till ett avlägg där skogsmaskinen och
skotaren har lagt upp virket utmed skogsvägen. Så lastar man med
kran och kör antingen till sågverk eller pappersbruk och lossar sin
last. Sen tillbaka till skogen för att hämta ett lass till.»
Beställningen kommer från skogsbolaget direkt in i bilens dator.
Det kallas att ‹få en flagga› och innebär att man får information om
virket, till exempel hur många kubik av varje sortiment, och vad det
är för vägstandard. Det är baserat på ett siffersystem, där siffrorna
till exempel kan indikera om det finns en vändplan eller inte.
Kranförarkompetens ingår
Kranen sitter monterad bak på flaket och kräver ytterligare en
kompetens av föraren.
När de tar examen får de med sig såväl yrkeskompetensbevis
(ykb) som bece- körkort och kranförarbevis, vilket innebär att de
har behörighet att köra kran.
När eleverna inte är ute i skogen och kör med den nya timmerbilen
kan de träna på skolans lastbilssimulator, som genom Sydveds försorg
sedan i höstas är utrustad med spakar för att efterlikna en skogskran.
Rekordstort söktryck
Första året på fordon och transport går alla elever samma grundläggande
kurser. Inför andra året väljer man inriktning, antingen mot
fordonsmekaniker eller transport. Tack vare den egna timmerbilen
kan Sunnerbogymnasiet nu erbjuda en fördjupning på 100 gymnasiepoäng
(motsvarande 100 timmar) riktat mot skogstransporter.
«De som väljer att fördjupa sig får god skoglig erfarenhet och
en gedigen kunskap om yrket som skogstransportör, men även
de andra får chansen att övningsköra i skoglig miljö, så projektet
gynnar alla våra elever», säger Mattias.
I dagsläget är det i storleksordningen 45 elever som får åtnjuta
förmånen att ratta timmerbilen. Dels de elever som går andra och
tredje året på gymnasiet, dels två grupper från Komvux som fordonsprogrammet
ansvarar för.
skogsvård och skogsbruk i södra Sverige
56

«Vi är i en uppåtgående spiral. I år har vi 24 elever i årskurs 1,
och av dem har 20 stycken sökt till transport till hösten. Nu visar
de preliminära ansökningarna från åk 9 att 44 stycken har valt
fordonsprogrammet. Det är inte säkert att alla är behöriga. Man
måste vara godkänd i svenska, engelska och matematik för att få gå
fordon. Men det är ändå väldigt glädjande att ha ett sånt söktryck
redan från årskurs 9. Det lär vara det högsta på många år, det tycker
vi är jättekul.»
foto: Bosse Lindqwist
skogsvård och skogsbruk i södra Sverige
57

Det våras för björken
Skogsvård och skogsbruk i södra Sverige
Projekt:
Syfte:
Projektägare:
Projektledare:
Anslag:
Förädling, tillväxt och produktion av björk
i Götaland.
Se om förädlad björk kan vara ett alternativ till
gran i södra Sverige.
slu Alnarp, Institutionen för sydsvensk skogs
vetenskap.
Urban Nilsson (professor i skogsproduktion)
med stöd av Andis Zvirgzdins (doktorand)
och Karin Hjelm (universitetslektor/handledare).
2300 tkr under 5 år.
skogsvård och skogsbruk i södra sverige
58

Urban Nilsson,
Sveriges Lantbruksuniversitet,
SLU.
Björkskogar kan vi få se betydligt mer av i framtiden. Mycket
talar nämligen för att förädlad björk kan vara ett alternativ till
gran och tall i skogsbruket, inte minst i södra Sverige.
men mer kunskap behövs, bland annat om plantering, skogsskötsel
och genetik.
Därför stöder Stiftelsen Seydlitz mp bolagen projektet, som
professor Urban Nilsson på Sveriges Lantbruksuniversitet (slu)
i Alnarp initierade 2019.
Vi är farligt beroende
av granen, vilket inte
minst angreppen av barkborrar
påminner om.
Bryta granens dominans
«Det är en viktig framtidsfråga. Vi behöver mer valmöjlighet i
skogen i framtiden», säger Urban och fortsätter:
«Naturligtvis ska vi fortsätta odla gran. Det är ett fantastiskt
trädslag, som dels har en etablerad marknad och dels inte betas så
mycket, men vi menar att björken ibland kan vara ett alternativ.
För övrigt tror vi att det kan vara en dålig strategi att lägga alla
ägg i samma korg, för det finns en risk i att vara alltför ensidigt
beroende av ett trädslag.»
Det som enligt Urban talar för björken som produktionsträd är
att:
→ det är ett etablerat träd i Sverige,
→ det finns en upparbetad marknad för björk och björkvirke, och
→ den är lättförädlad i och med att den blommar tidigt.
skogsvård och skogsbruk i södra sverige
59

Det går fort att få
fram bättre björkar,
mycket fortare än för
tall och gran.
«Ska man introducera ett främmande trädslag finns det jättemycket
restriktioner, men i och med att björk är ett av våra inhemska trädslag
– det tredje vanligaste efter gran och tall – finns inga sådana
begränsningar», förklarar Urban.
Idag avverkas ynka åtta miljoner kubikmeter björk per år i Sverige.
Merparten blir massaved och förvandlas till bland annat finpapper.
En mindre del blir sågtimmer och används i möbler, snickerier
och golv. Många tycker det är synd och skam att det inte utnyttjas
bättre.
Snabbare tillväxt – kortare omloppstider
Styrkan ligger i björkens oerhört snabba tillväxttakt.
«I södra Sverige har vi björkplantor som växer väldigt mycket
bättre än naturligt föryngrade björkar, faktiskt så bra att de redan
nu konkurrerar med gran och tall i tillväxt på vissa marker», säger
han.
«Med hjälp av våra produktionsdata har vi gjort en tillväxtmodell
som visar att den förädlade björken, under
rätt förutsättningar, nästan har samma eller
bättre tillväxt som granen per hektar och
år. Det handlar om 80–90 procent av
granens tillväxt. Och med mer förädling
kan den på många ståndorter växa betydligt
bättre än både gran och tall», säger
Urban.
Risk för viltskador?
Men trots att björken är ett vanligt
inslag i landskapsbilden, har
vi ingen tradition i Sverige av att sköta planterad
björk. Än återstår till exempel att se hur den förädlade
björken klarar viltskador.
«Det är fortfarande oklart i vilken utsträckning björk
betas av vilt och vilka skydd man kan tänka sig för att skydda björkarna.
Det är en av aspekterna vi tittar på», säger Urban.
Med ‹vi› avses även doktoranden Andis Zvirgzdins, som under
Urbans och universitetslektor Karin Hjelms handledning skriver
en doktorsavhandling om produktion och skötsel av planterad
björk. Där ingår en intervjustudie (klar för publicering slutet av
skogsvård och skogsbruk i södra sverige
60

Vi måste hitta metoder för att undvika
att toppskotten betas. Att stängsla är inget
realistiskt alternativ.
2021) med skogsägare i södra Sverige som har planterat björk, för
att höra vilka upplevelser de har av viltskador.
Med start våren 2021 inleder Andis också en klippningsstudie
för att simulera bete.
«Sedan tittar vi på vad för det för effekter på björkens tillväxt, för
ska man plantera björkskog så finns inga möjligheter att använda
hägn», förklarar Urban.
Frågan är om det går att utveckla andra skyddsmetoder, alternativt
om björkarna kan klara sig utan skydd. Det tar nämligen
bara tre–fyra år för den förädlade björken att nå ‹älgsäker höjd›
– dubbelt så snabbt som för gran och tall.
«Så det kanske bara handlar om de tre första åren. Då kanske
djuren inte hinner göra tillräckligt mycket skada för att det ska bli
allvarligt vid planteringarna. Det är vår hypotes, men det återstår
att bevisa,» säger Urban.
Skonsammare markberedning?
En annan sak Andis tittar på är etablering och föryngring. Frågan
är hur man ska föryngra björk för att träden ska etablera sig och
växa så fort som möjligt i ungskogen.
«Det främsta verktyget vi har är olika markberedningar. På vissa
marker kan det vara så att man behöver ha radikalare markberedningsmetoder
för björken än för gran och tall. Det vet vi väldigt
lite om än så länge.»
«Vad vi däremot vet är att björkar inte skadas lika mycket av
snytbagge som gran och tall, långt därifrån. Ur den aspekten behövs
mindre markberedning för björk. Samtidigt kan det vara så att
vegetationskonkurrensen är allvarligare för björk än för gran och
tall och att man behöver markbereda för det. Det är sådana saker
vi ska titta på», säger Urban.
skogsvård och skogsbruk i södra sverige
61

foto: Pär Fornling
Ju rakare träd desto
bättre sågtimmer, och ju
rätare grenvinklar
desto mindre kvistmärken
inne i virket.
Det är en kvalitetsfråga.
De björkar som levereras från
Ekebo idag anses ge 15 procent
högre produktion jämfört med
lokalprovenienserna.
Förbandsfrågan
Förband är en annan stor fråga i skötseln. För att ta reda på hur
tätt björkarna ska planteras beroende på vad man vill ha ut av
beståndet, tittar Andis på olika förbandsförsök och ser vad de får
för effekter för trädens långsiktiga tillväxt under olika betingelser.
Av naturliga skäl går det inte att vänta på resultat tills träden
är färdigvuxna. I stället förlitar de sig på tillväxtmodellen för att
kunna prognosticera. Väsentligt att ta reda på är var man ska plantera
björk. Och mer specifikt, på vilka marker den kan konkurrera
med tall och gran.
Varför förädla?
Björk är ett så kallat pionjärträdslag och lägger gärna beslag på mark
som blivit ledig efter avverkning av äldre
skog. De lätta fröna sprids långt med
vinden, och naturligt föryngrad björk
växer i princip överallt.
Därför är den kanske tuffaste utmaning
Urban & Co ställs inför att motivera
varför björken måste förädlas för att duga
som produktionsträd.
«Vi har ju så mycket björk i skogen,
varför ska man då lägga pengar på att
plantera björk – det är det många som
undrar. Vår uppgift är att visa att det
växer så mycket bättre i den planterade
björken att det är värt att göra den investeringen»,
säger Urban.
«Man kan nästan tala om två olika
trädslag. Förädlingen ger bättre tillväxt
och högre kvalitet, med raka stammar och bra grenvinklar.»
Så går det till
Själva förädlingen, som görs av Skogforsk i Ekebo, går till så att
man väljer ut de individer som har den snabbaste tillväxten och
bästa kvaliteten och plockar frön bara från dem.
«För att göra det här måste man ‹tälta› träden, vänta på att de
växer, och sen plocka eller klona fröna. Normalt sett tar det 15–20
år. För att snabba på urvalsprocessen kan man i stället använda
skogsvård och skogsbruk i södra sverige
62

metoder som tittar på genetiska markörer. Då går
förädlingen väldigt mycket fortare, ungefär 3 år för
en generation», förklarar Urban.
Jämfört med de resurser som läggs på gran så sker
förädling av björk i relativt blygsam skala, men i
dagsläget har Ekebo i alla fall hunnit fram till Ekebo
5 och Ekebo 6 är på väg. De björkar som levereras
från Ekebo idag anses ge 15 procent högre produktion
jämfört med lokalprovenienserna.
Hisnande resultat
Att de förädlade plantorna skulle växa snabbare
var förväntat, men kanske inte att skillnaden skulle
vara så markant jämfört med resultaten från odling
i andra trädslagsförsök. Efter fem år hade den förädlade
björken samma höjd som hybridasp. Den var
högre än poppel och mer än dubbla höjden jämfört
med gran och tall.
«Och metoderna förbättras hela tiden. För framtiden
finns det nya sätt att förädla så att det går ännu fortare, bara
vi får lite mer resurser till förädlingen. Då kan vi inom en 20-års
period plocka fram björkar som växer kanske 30–50 procent bättre
än dagens björkar», förutspår Urban.
Marknaden väntar
Att få avsättning för råvaran lär knappast bli något problem enligt
Urban. «Får vi fram tillräckligt stora kvantiteter björk råvara av hög
kvalitet, så finns det en väldigt stor marknad både för fanér och
virke av björk», säger han. En annan produkt som har framtiden
«En klar fördel är att de unga
björkarna växer fort. Efter
några år har de nått betessäker
höjd, men fram till dess är det
en kritisk period.»
foto: Pär Fornling
skogsvård och skogsbruk i södra sverige
63

Viltbete är det största hotet mot
björken, men det finns inga
snytbaggar eller liknande hot
vilket kan innebära en lätt och
skonsam markberedning.
för sig är dissolvingmassa, nära nog kemiskt ren cellulosa som man
bland annat tillverkar viskos av, och som kan komma att ersätta
bomull i textilindustrin.
«De industrierna kommer att växa i
framtiden om det blir mycket björkplanteringar.
Dessutom kan det, när de första
bestånden av förädlad björk avverkas om
sisådär 30 år, finnas produkter som vi
inte ens kan föreställa oss idag.»
Förutsättningen är som sagt att den
förädlade björken verkligen får ordentligt
genomslag.
«Det krävs volymer för att industrin
ska ta hand om det. Det är lite moment
22. Om ingen satsar på det så blir det
ingenting, men om många hakar på tåget
så kan det bli hur bra som helst», säger
Urban.
Fördelar med förädlad björk
→ snabbare tillväxt
→ kortare omloppstid (30–40 år/gen) (optimalt på för att binda in kol
på kort tid)
→ optimalt för biomassa och /massaved men också (sågtimmer kräver
större träd) och faner
→ eventuellt skonsammare markberedning (snytbaggar inget hot, ej
heller granbarkborre)
→ inhemskt trädslag – inga restriktioner mot odling
Utmaningar:
→ komma till rätta med viltskador
skogsvård och skogsbruk i södra sverige
64

Skogsfolket positivt
Att döma av responsen de får från skogsfolk finns det skäl att vara
optimistisk.
«Jag har forskat på skog ganska lång tid, och jag har nog inte varit
med om någonting som har mött så stort intresse. Det är väldigt
många – både bland enskilda markägare och de stora skogsbolagen
– som vill prova på och som inser vikten av en större variation
i skogsbruket. Vi tror verkligen att björk kan bli ett stort trädslag
för produktion i Sverige», säger Urban och påpekar att det skulle
i så fall innebära en väldigt stor förändring för svenskt skogsbruk.
«Idén är att björken ska vara minst lika ekonomisk som ett talleller
gran alternativ. På vissa marker kan man tjäna mer pengar på
björk och få betalt snabbare, mycket tack vare att det är kortare
omloppstider.»
Skyhöga målsättningar
Syftet med projektet som helhet är att förädlad björk ska börja
användas som produktionsträd i södra Sverige.
«Att öka från dagens 1,5 miljoner till 40 miljoner plantor på 5–10
år är den korta målsättningen. I framtiden, på 20–30 års sikt, är
målet att björk ska vara ett lika stort trädslag som gran och tall i
hela Sverige – och att vi då också har samma kunskap om björk
som om gran och tall», säger Urban.
Att nå dit kräver större forskningsinsatser än vad som ryms inom
nuvarande projektramar. Därför har slu långt gångna planer på
att lyfta frågan till ett rikstäckande plan, i syfte att skapa förutsättningar
för att björk ska bli en betydande del av det planterade
björkbeståndet i hela Sverige. I maj 2021 skickar de in ansökan till
Energimyndigheten om ett bidrag på 85 drygt 90 miljoner kronor
för ett nytt 5-årigt forskningsprojekt.
Stiftelsen Seydlitz mp bolagens anslag må vara en bråkdel av det
men spelar icke desto mindre en nyckelroll.
«Det är inte så många som ger forskningsbidrag till tillämpad
forskning utan det mesta går till mer grundläggande forskning. För
oss som ‹bara› forskar på tillämpad och skogsskötsel är det fantastiskt
bra med någon som är intresserad av det», säger professorn,
som genom sin yrkesroll hade en naturlig ingång till Stiftelsen.
«Jägmästarna är ett litet skrå. Thomas Agrell (styrelseledamot,
red.anm) och jag känner varandra sen länge, dels från exkursioner,
Målsättningen är att
vi ska öka användningen
från ungefär
1,5 miljoner nu
till 40 miljoner
björkplantor
om 5–10 år.
Det är en otroligt
snabb förändring.
skogsvård och skogsbruk i södra sverige
65

dels för att han varit ute och berättat om Stiftelsen på SLU och i
andra sammanhang.»
Miljö- och rekreationsvärden
Ur miljösynpunkt finns det också en del att vinna.
Det vi redan nu vet är att björken tack vare sin snabba ungdomstillväxt
snabbt ger ett högt upptag av koldioxid.
«Det är en fördel om vi ska vara koldioxidneutrala år 2050, men vi
måste ändå veta mer om helheten. Det handlar också om hur kolet
binds i marken. Det är inte självklart att de korta omloppstiderna
är enbart positiva för vår biologiska mångfald. Och inte säkert att
det blir väldigt mycket bättre för att man har björk i stället för gran.
Men lite bättre kommer det bli», säger Urban och påpekar att de
korta omloppstiderna i alla fall för en god sak med sig:
«Det innebär att man har chans att förändra sig flera gånger. Om
klimatet förändras i framtiden kan man om 30 år ta ett nytt beslut.
Med tall- eller granskog får man vänta 60–70 år på att fatta nya
beslut. Så en sak är säker – björkskogsskötsel ger i alla fall ökad
flexibilitet för förändringar.»
När granen avverkas har
andra generationen björk
kommit långt.
skogsvård och skogsbruk i södra sverige
66

skogsvård och skogsbruk i södra sverige
67

När skogen blir digital
Skogsvård och skogsbruk i södra Sverige
Projekt:
Syfte:
Projektägare:
Kontaktpersoner:
Anslag:
Digital transformation i svensk skogsindustri
– fallet Sydved
Att förstå organisationsförändringar i samband
med förändringar i digital teknologi – med
tonvikt på hur ett företag i skogsbranschen organiserar
sig för att orkestrera ett digitalt ekosystem.
Göteborgs Universitet, Institutionen för tillämpad
it.
Frida Magnusdotter Ivarsson (doktorand),
Fredrik Svahn (docent och handledare).
Stiftelsen har finansierat med 1 miljon kr/år
mellan 2018–2022.
seydlitz 2020
68

Frida Magnusdotter Ivarsson,
doktorand vid Göteborgs Universitet.
Göteborgs Universitet driver genom sitt forskningscenter
Swedish Center for Digital Innovation ett forskningsprojekt
som tittar på hur skogsbranschens aktörer organiserar sig för
att ta tillvara de möjlig heter som plattformssamhället erbjuder.
forskningen pekar på att det är tufft för etablerade spelare att
anpassa sig till nya teknologiska förutsättningar. Avsikten med
projektet är dels att öka förståelsen för hur man skapar nya digitala
värdeerbjudanden, dels att visa vilka anpassningar i organisationen
som kan möjliggöra detta.
Frida Magnusdotter Ivarsson är doktorand på Swedish Center for
Digital Information vid Göteborgs Universitet och forskar om hur
digitala plattformar skapar nya förutsättningar för organisering.
Vad gäller skogsbruk är hon en outsider. Den som lotsade in henne
på det spåret var hennes handledare, docent Fredrik Svahn, som
i tidigare utbildningssammanhang hållit workshops med skogsbranschen.
För Fridas del började historien 2018, då Göteborgs Universitet och
Sydved tillsammans initierade ett ettårsprojekt – vilket sedan med
hjälp av finansiering från stiftelsen Seydlitz mp bolagen förlängdes
tre år (tillräckligt för att hon ska hinna skriva sin doktorsavhandling).
«Längs vägen väcktes idén att vi skulle kunna jobba vidare med
digitala plattformar och ekosystem i ett skogligt sammanhang»,
berättar hon.
I rollen som forskare
ligger att trigga fram
nya tankesätt och idéer
i syfte att identifiera
tänkbara applikationer
och tjänster, som kanske
– eller kanske inte –
går att jobba
vidare med.
skogsvård och skogsbruk i södra sverige
69

Hur ska en etablerad mellanhand
organisera sig i ekosystemet för att
bli en digital orkestrator?
Det är en av frågorna vi försöker besvara.
frida magnusdotter ivarsson
foto: Sara Landstedt
Sydveds digitala tjänst Skogen
Live låter skogsägaren följa
arbetet i hans eller hennes skog
på distans.
Låt oss först reda ut begreppen
→ En digital plattform rör digitala produkter och tjänster. Begreppet
kan syfta på sociala media som YouTube och Instagram, på tekniska
plattformar som smarta telefoner och läsplattor, men också
på applikationer och tjänster som gör det möjligt för människor i
olika sammanhang att göra saker: ta och för djupa kontakter, skapa
innehåll, handla, eller interagera på andra sätt.
→ Ett ekosystem är enligt forskarens sätt att tänka
en innovationsmiljö där olika aktörer utvecklar
värdeskapande relationer, som i dagens tekniklandskap
ofta är branschöverskridande.
→ Vissa aktörer har en koordinerande roll och fungerar
som sammanlänkande noder. När en sådan
mellanhand driver utvecklingen med hjälp av
digitala tekniker kallas den i forskarkretsar för
orkestrator och det den gör för digital orkestrering.
Hur bär man sig då åt för att bli en digital orkestrator?
Vilka utmaningar medför det? Och vad kan hota
om man misslyckas? Kan ett etablerat företag rentav
förlora sin dominerande ställning?
Det är sådana frågor Frida genom sin forskning
försöker besvara.
Varför Sydved?
Sydved passade av flera skäl bra som studieobjekt.
För det första är de i egenskap av virkesköpande bolag en etablerad
mellanhand, som förenar skogsägarnas intressen med industrins
behov av råvaror och virke. Därmed är de en viktig nod i ett befintligt
ekosystem, där digitala funktioner och tjänster börjar göra entré.
För det andra var tajmingen optimal. Strax innan företagets och
skogsvård och skogsbruk i södra sverige
70

Sydveds digitala kanaler kan inte
betraktas som separata projekt
med start- och slutdatum.
Kommunikationen måste hållas vid liv.
daniel fellenius, marknadschef sydved
forskarteamets vägar möttes hände det saker som
riskerade att rubba balansen i det aktuella ekosystemet.
För det tredje medförde ett sådant skifte utmaningar
där forskarna kan bidra till att lösa praktiska
problem samtidigt som de själva kan producera forskningsresultat.
Vi återkommer dit om en stund. Först en rekapitulation
av Sydveds historia:
Bolaget tar form
Startskottet går 1979 när fyra konkurrerande aktörer
i svensk skogsindustri startar ett gemensamt bolag i
syfte att köpa in virke och leverera till ägarnas bruk.
Företaget förlitar sig på anställda inköpare för att
bygga relationer med skogsägare och förmedla affärer
– exempelvis i form av rådgivning, sociala evenemang
(som jakt) och kompletterande skogsbrukstjänster.
Över tid fördjupar virkesinköparna kontakterna
med maskinoperatörer, transportörer och plantörer,
för att fullt ut fungera som det Frida kallar en ‹naturlig matchmaker›,
det vill säga en central mellanhand mellan skogsägare, skogsbolag,
transportföretag och industri (läs pappersbruk och sågverk).
Institutionen för tillämpad it
vid Göteborgs Universitet är
forskarnas akademiska hemvist.
Jämvikten i svaj
Så långt business as usual. Men i takt med att digitala teknologier
gör entré förändras förutsättningarna.
En av de första synliga signalerna på att jämvikten börjar rubbas
är när det, en bit in på 2010-talet, dyker en ny aktör upp och lanserar
en digital plattform, Virkesbörsen, för handel med virke.
skogsvård och skogsbruk i södra sverige
71

Snart står det klart att digitala applikationer både skulle kunna
underlätta medarbetarnas vardag och skapa nya former för kontakter
skogsbranschens aktörer emellan.
Från millennieskiftet och framåt tar det sig för Sydveds del uttryck
i nya, interna organisationsstrukturer, exempelvis projektgrupper
för applikationsutveckling och ett online-team för att generera
innehåll till digitala plattformar.
Vissa idéer når bara
konceptfas, medan
andra implementeras
och utvecklas vidare
till prototyper, som
efter hand kanske
kompletteras med
ny funktionalitet.
Förändringsresan tar fart
I samband med att Frida & Co kommer in i bilden initieras ännu
en ny form för organisering: ett innovationsteam med uppgift att
bredda perspektiven och utmana etablerade föreställningar. Det
tvärfunktionella teamet arrangerar en serie Innovation Labs, där
forskarna sitter med som observatörer och ‹provokatörer›, och dit
även inköpare bjuds in.
När den befintliga mobilappen kommer på tal sätter en inköpare
fingret på pudelns kärna:
«Vad vi har idag är ett ganska dött material, där skogsägaren kan
läsa och titta på innehåll. Vad vi borde göra är att kommunicera. De
borde få besked om när virket är inmätt och uppdragsredovisningen
klar.»
Självklart, kan tyckas i efterhand, men i stunden är det en nydanande
tanke – som resulterar i en helt ny tjänst, Skogen Live,
vilken innebär att skogsägaren numera kan följa arbetet i sin skog
på distans och via sms få veta när till exempel avverkning eller
bortforsling av virke inleds eller avslutas.
Från idé till koncept och prototyp – en lärandeprocess
Därmed inte sagt att tjänsten är ‹färdig›. Beroende på intresse och
respons kanske den utvecklas så att skogsägaren i framtiden via
drönare, webbkamera eller annat mobilt gränssnitt kan se vad som
händer i hans eller hennes skog – och även påkalla eller få förslag på
åtgärder i händelse av särskilda iakttagelser (som barkborreangrepp).
«Det är så det går till», konstaterar Frida. «Vissa idéer når bara
konceptfas, medan andra implementeras och utvecklas vidare till
prototyper, som efter hand kanske kompletteras med ny funktionalitet.»
skogsvård och skogsbruk i södra sverige
72

Vidgade perspektiv
En annan aspekt innovationsteamet belyser är skillnader i hur
organisationer kan ‹skala› – det vill säga öka deltagande och engagemang
i ekosystemet – beroende på om det sker traditionellt eller
med hjälp av digital teknologi.
En logisk följdfråga blir för vem – och tillsammans
med vilka andra – företaget skulle kunna skapa digitala
värdeerbjudanden.
Forskarens perspektiv
Det är tankeprocesser och omorganiseringar av det
här slaget som i Fridas ögon gör projektet till «ett
spännande forskningscase».
«Det gör att vi förstår mer om vilka anpassningar
som behövs i en organisation för att kunna initiera
och vidareutveckla nya tjänster och nytt innehåll.
Det är där mitt intresse bottnar – i att förstå organisationsförändringar
i samspel med förändringar
i digital teknologi», klargör hon.
«Exemplen från Sydved visar hur organisationer
löpande formar och omformar konstellationer av
olika kompetenser, för att lära sig att orkestrera ett
digitalt ekosystem.»
Gränsöverskridande samarbeten
Vad forskarteamet noterat så här långt är hur värdefullt
det är med gränsöverskridande samarbeten för
att lyckas med digital orkestrering. Det kan handla
om att sammanföra olika funktioner (som marknad,
inköp och IT) eller om att förena geografiskt åtskilda avdelningar,
men också om att engagera externa partners på olika sätt.
«Ett viktigt vägval för Sydved var när de valde att involvera inköparna
i innovationsprocessen», konstaterar Frida mot bakgrund
av hur en inköpare i varje distrikt fick egna inloggningsuppgifter
och kunde börja bidra till att skapa innehåll på Sydveds digitala
plattformar.
Tillströmningen av följare till webbsida, Instagram-konto och
Youtube-kanal visade att där fanns potential för fortsatt exponentiell
tillväxt.
Frida i fält tillsammans med
virkesköpare och skogsägare.
skogsvård och skogsbruk i södra sverige
73

Processen genererar nya arbetssätt
«Det är exempel på hur den digitala transformationen inbegriper
nya typer av arbetssätt och uppgifter för medarbetarna», säger
Frida – och flaggar i nästa andetag för de utmaningar det medför
för den som ska koordinera processen (i det här fallet marknadsavdelningen).
«Å ena sidan behövs arbetssätt som motiverar medarbetare och
andra att bidra. Å andra sidan krävs tydliga riktlinjer för att bibehålla
kontrollen över vilket slags innehåll och vilka typer av applikationer
dessa individer genererar», säger hon.
Mer möjligheter än återvändsgränder
Andra frågor branschen och forskarna ställer sig är vad som är
lämpligt att göra med de digitala teknikerna – och vad man ska
avstå ifrån.
«Arbetssättet vi tillämpat i det här projektet handlar om att
öppna upp olika möjligheter. Att identifiera koncept, som kan bli
prototyper, som kan bli teknologier, som sedan sjösätts», säger
Frida och fortsätter:
«Lika viktigt är, om man upptäcker senare i processen att något
inte fungerar, att man har beslutsprocesser för att stänga de spår
man öppnat.»
Fortsättning följer
Hur det går för Sydved som digital orkestrator och för ekosystemet
som helhet återstår att se. I skrivande stund är det ett par år kvar
till Frida lägger fram sin doktorsavhandling. Mycket kan hända
längs vägen.
«Många aktörer i branschen är i den fasen att de experimenterar
med, och lanserar, nya typer av applikationer och tjänster. Vart det
leder på sikt är för tidigt att uttala sig om. Sannolikt får vi se allt
fler etablerade bolag ge sig in i matchen med start-ups, kanske till
och med tillsammans med dem.»
«Det jag nyligen börjat förstå i min forskning är vilka det berör
och vilka förändringar det triggar i organisationen när man börjar
experimentera med digital teknologi», säger hon.
Det studien hittills kunnat bekräfta är att processen kantas av
spänningar, och ibland av motsatsförhållanden.
Tanken med orkestrering är att den digitala teknologin ska öppna
skogsvård och skogsbruk i södra sverige
74

upp för direktkontakt mellan olika aktörer i ekosystemet. Virkesinköpande
bolag och andra tjänsteförmedlare har ett intresse av att
fortsätta fungera som mellanhänder. Om allt skulle löpa på som
hittills – med individer i bolagen som primära kontaktpunkter
– finns en inneboende motsägelse som kanske står i kontrast till
rollen som digital orkestrator.
Samtidigt lämnar en sådan förändring fältet fritt för nya aktiviteter
som kan möjliggöra digital orkestrering.
«När man tänker i termer av digital innovation så behöver man
ha i åtanke vilka aktörer som ingår i ens värdenätverk idag – samarbetspartners,
konkurrenter, leverantörer. Samtidigt är det bra att
vara medveten om hur deras beteenden kan tänkas förändras över
tid, så att man fortsatt kan vara relevant med sina värdeerbjudanden.»
Med de orden från Frida avrundar vi intervjun.
Daniel Fellenius, marknadschef
Sydved, Frida Magnusdotter
Ivarsson, doktorand vid
Göteborgs Universitet, Fredrik
Svahn, docent och handledare
vid Göteborgs Universitet
samt Örjan Vorrei, IT-chef
Sydved. Bilden tog i vid presentationen
av projektet på Skogsindustriernas
branschdag för
skogens digitalisering.
skogsvård och skogsbruk i södra sverige
75

Verktygstillverkning
verktygstillverkning
76

tillsammans utvecklar vi verktyg
för industriell produktion
Werner von Seydlitz livsverk mp bolagen vittnar om vikten av
verktygsmakandets konst. Genom sitt testamente tar han postumt
chansen att bidra till yrkets fortlevnad och utveckling.
Som industriman och entreprenör var von Seydlitz mån om
att utveckla den teknik som en gång lade grunden till hans bolags
framgångar. Den ambitionen kan man säga genererade stiftelsens
grundplåt.
Avkastningen är tänkt att fylla något av det glapp som uppstår i
ett kommande generationsskifte – och även att utveckla yrket som
sådant. Dels genom att bidra till att utbilda nya verktygstekniker och
konstruktörer i Sverige. Dels genom att stödja forskning kring nya
metoder, tekniker och teknologier. Men också genom att medverka
i projekt som stärker samverkan mellan skola, näringsliv och andra
aktörer.
På sikt är målet att förbättra svenska företags konkurrenskraft.
Stiftelsen Seydlitz mp bolagen stöder utbildning av verktygsmakare
i Sverige samt teknikutveckling och forskning avseende verktygstillverkning.
Söker du finansiering till forskningsprojekt eller studier som rör
verktygs teknik eller teknikutveckling? Välkommen med en ansökan.
För mer information
Besök wernerstiftelser.se och/eller kontakta Mikael Ohlson eller Peter
Josephson, som ansvarar för verktygstekniska frågor i stiftelsens styrelse.
Mikael Ohlson.
Peter Josephson.
verktygstillverkning
77

Verktygstillverkning
Projekt:
Leaner Tools.
Syfte:
Bygga kompetens inom verktygskonstruktion
och verktygstillverkning för att främja kompetensförsörjning
och stärka företagens konkurrenskraft.
Projektägare: Tekniska Högskolan i Jönköping.
Projektledare: Fredrik Elgh (professor i produktutveckling),
Roland Stolt (lektor) och Kalle Jonsson (doktorand).
Beviljat anslag: 4000 tkr under 3 år (från 2020).
verktygstillverkning
78

Leaner Tools
Fredrik Elgh,
professor.
Roland Stolt,
lektor.
Carl-Johan Jonsson,
doktorand.
Utveckling av verktyg till industrin är ett hantverk som kräver
erfarenhet och skicklighet. Småland har av hävd briljerat på
området. Men samtidigt som kompetensen är hett eftertraktad,
är överförandet av kunskap till en ny generation verktygsmakare
en tuff nöt att knäcka. Nu gör Tekniska Högskola
i Jönköping med stöd av Stiftelsen Seydlitz mp bolagen en
viktig insats för att stärka svenska företags konkurrenskraft.
Werner von Seydlitz hade varit stolt. Hans livsverk MP bolagen
vittnar om vikten av verktygsmakandets konst. Nu får han postumt
chansen att bidra till yrkets fortlevnad och utveckling.
De som håller i taktpinnen är Fredrik Elgh, professor i produktutveckling
vid Tekniska Högskolan, och Roland Stolt, lektor. Tillsammans
handleder de Carl-Johan «Kalle» Jonsson, doktoranden
som står för merparten av det handfasta arbetet. Alla tre har stark
koppling till näringslivet.
Nära näringslivet
«Jag drivs av att samarbeta med personer inom industrin och utmanas
av att hitta nya möjligheter och vägar framåt, framför allt när
jag ser hur industri, forskning och utbildning går hand i hand»,
säger Fredrik.
Kalle å sin sida jobbade ‹kommersiellt› med CAD-program ett tiotal
verktygstillverkning
79

år innan han landade i högskolesfären. Först i återförsäljarledet,
vilket gav insikt i många olika branscher och ett kontaktnät som är
guld värt i projektet, sedan hos Thule i Hillerstorp, som nu är en
viktig samarbetspartner. När han handplockades som doktorand
hade han också hunnit med att vara programansvarig på 3D-teknikprogrammet
på Tekniska Högskolans Campus Värnamo.
«Det är en bredd och erfarenhet som inte så många andra har,
i alla fall inte inom högskolevärlden», konstaterar hans professor
och handledare.
Ömsom CAD, ömsom hantverk.
Modern verktygskonstruktion är
ett mångfacetterat arbete.
Nav i svensk industri
Att ett projekt som det här tar form i Småland är fullkomligt
logiskt.
«Industrin i Jönköpingsregionen är extremt verktygsintensiv.
Vi har mycket tillverkningsindustri, men också
många underleverantörer och systemleverantörer med
tillverkning i olika processer, och i alla de processerna
behöver man verktyg», säger Fredrik.
Att projektet realiseras just nu är heller ingen tillfällighet.
Vi lever i en tid av stentuff internationell konkurrens, där
kraven på kundanpassningar gör att variantfloran ökar,
serierna minskar och det blir mer ställ i tillverkningen –
vilket accelererar kraven på snabb produktutveckling.
«Verktyg är en viktig och tidskritisk del i produktutvecklingsarbete
och tillverkning.»
Time to market
Verktyg är en viktig komponent i det pusslet.
«På en marknad där ledtiderna blir alltmer kritiska och kraven
på kundanpassningar ökar kan innovativa lösningar bidra till bättre
kvalitet, leveranssäkerhet och marginaler», säger Fredrik.
Utmaningen ligger i att pressa ledtider – och därmed kostnader
– för att snabbare få fram effektiva verktyg. Verktygen i sin tur bäddar
verktygstillverkning
80

‹Nybörjarna› har hållit på 10–15 år,
de erfarna 30–40 år. Bara det säger
en del om hur det funkar.
för en effektivare produktion med högre kvalitet,
snävare toleranser, högre materialutnyttjande och
mindre spill, vilket är viktigt både av kostnads- och
hållbarhetsskäl.
Ett syfte med projektet är att stärka svenska företags
konkurrenskraft. Därför är det en klar fördel om
det här på hemmaplan går att utveckla bättre teknik,
effektivisera processerna och nå högre kvalitet. Det
är ett av syftena med projektet Leaner Tools.
«Verktygen är ofta stora och tunga och måste provköras på plats.
Då är geografisk närhet i sig en konkurrensfördel.»
Kompetensförsörjning
Dilemmat är att verktygsmakare är ett bristyrke med hög medelålder
och låg återväxt. Inte bara här, situationen är densamma över hela
världen. En hörnsten i projektet är således kompetensförsörjning.
Eller rättare sagt: metoder för att överföra och återanvända kunskap.
I den processen har doktoranden Kalle Jonsson en central roll:
«Just det att yrket är så erfarenhetsbaserat, där har jag borrat in
mig», säger han. «Det finns ett fåtal handböcker, begränsat med
klassisk litteratur och få utbildningar, vilket gör det väldigt personberoende,
och det är ett problem för branschen som helhet.»
«‹Nybörjarna› har hållit på 10–15 år, de erfarna 30–40 år. Bara
det säger en del om hur det funkar», fortsätter Kalle, som i projektets
första fas intervjuat verktygsmakare runtom i Småland.
MP bolagen är urtypen av ett
tillverkande företag som både är
produktägare och har stor egen
konstruktionsavdelning.
Tre slags aktörer i samverkan
Verktygskonstruktörerna ifråga kommer från tre typer av företag,
som alla ingår i det nätverk som Kalle, Roland och Fredrik samlat
kring sig.
Där finns rena verktygskonstruktörer som Östrand & Hansen
i Bankeryd. Där finns typiska underleverantörer som Beslag &
Metall i Ekenässjön, som tillverkar komponenter. Där finns också
verktygstillverkning
81

produktägare som Fagerhults belysning, Thule och MP
bolagen, som företräder hela kedjan, från utveckling av
produkter via konstruktion av verktyg till egen tillverkning.
Modern CAD-teknik är ett hjälpmedel
vid verktygsframställning.
Kontakten med Stiftelsen
MP bolagens inblandning förvånar knappast. Dels är de
urtypen av ett tillverkande företag med stor konstruktionsavdelning
som tillverkar egna verktyg och egna produkter.
Dels är de själva upphovet till Stiftelsen Seydlitz MP bolagen,
som stöder forskningsprojektet med fyra miljoner kronor.
Fredrik Elgh berättar hur kontakten med Stiftelsen
Seydlitz MP bolagen uppstod och framskred:
«När Stiftelsen nyligen hade startat sökte de upp oss på
Tekniska Högskolan och berättade om sina intentioner. Då
hade vi på institutionen jobbat med verktyg under 10–15
års tid. Pågående projekt rörde visserligen pressgjutningsverktyg,
men vårt fokus på verktyg i tillverkningsprocesser
stämde ändå väl överens med Stiftelsens inriktning.»
Där och då uppstod en dialog, som efter en del bollande landade
i en projekt ansökan.
Leaner Tools fyra ben
Projektet spänner över fyra områden:
→ forskning och utveckling
→ etableringen av ett verktygstekniskt centrum
→ samverkan med andra utbildningsaktörer
→ framtagande av utbildningsmaterial
verktygstillverkning
82

Vår förhoppning är att regionen
i framtiden ska förtjäna ställningen
som ett nationellt kompetenscentrum
inom verktygsområdet.
mats landÉn, ordförande i stiftelsen mp bolagen
Koppling till gymnasie- och yrkesutbildningar
«Bland annat resonerade vi oss fram till hur vi skulle kunna främja
kopplingen mot utbildning på olika nivåer.»
Som en konsekvens sitter Fredrik Elgh idag med i styr- och referensgruppen
för den verktygstekniska utbildningen på Njudungsgymnasiet
i Vetlanda – som du kan läsa mer om på sidan 87 i boken
– där Stiftelsen Seydlitz mp bolagen har en drivande/stöttande
roll. Inom projektets ramar har Tekniska Högskolan genomfört
utbildningsaktiviteter för lärarna där, och på sikt räknar man även
med att erbjuda studenterna vissa utbildningsmoment.
Liknande samarbeten bedrivs med yrkeshögskolor, bland annat
i Värnamo.
Högskolans egna ingenjörs- och mastersprogram får givetvis också
nytta av forskningsresultaten, inte minst i form av utbildningsmaterial.
För på sikt lär projektet generera nya insikter, nya metoder
och nya stöd inom verktygskonstruktion, som kan publiceras och
spridas till en vidare målgrupp.
Verktygstekniskt centrum
Redan när Leaner Tools-projektet var i sin linda fanns i Vetlanda
planer på ett regionalt teknikcentrum med arbetsnamn Teknikens
hus (som Tillväxtverket finansierade förstudien till). Fredrik Elgh
och Stiftelsens styrelse spann vidare på de tankarna.
«Idén om att etablera ett verktygstekniskt centrum kom egentligen
från styrelsen, men möjligheten att utveckla ett forum som
kan samla akademi och näringsliv tilltalade även oss. Det måste
inte vara en fysisk plats utan skulle till exempel kunna vara ett
nätverk som hålls ihop virtuellt», säger Fredrik och jämför med
Polymercentrum, som håller på att växa fram ur Västbos kluster
av plast-, gummi- och kompositindustri.
verktygstillverkning
83

«För det finns ju fler tillverkningsprocesser där det behövs verktyg –
pressgjutning, blåsning, extrudering, plåtformning, et cetera – och
det är inte säkert man ska samla alla de processerna på ett ställe.»
Även den mest
erfarne konstruktör
går tillbaka till sin
pärm med bilder
på gamla verktyg och
försöker hitta idéer.
Fokus på kunskapsåteranvändning
Tillbaka till Kalle och hans handfasta arbete:
Som alltid i forskningssammanhang är det viktigt att avgränsa
sig. I utgångsläget fanns det också tankar på datorsimuleringar och
att försöka tillämpa nya tekniker som 3d-printing, kylkanaler och
inbyggda sensorer. Men varje sådant spår skulle som Kalle uttrycker
det «kräva mer resurser och en egen doktorand.» «Av dessa spår
har vi tillsammans med företagen i nätverket beslutat att fokusera
på hur man kan återanvända kunskap.»
«Det klassiska är att man konstruerar ett verktyg baserat på
er fa renhet. Det tillverkas, provkörs och trimmas in. Beroende på
verktygsmakarens erfarenhet och fingertoppskänsla kan intrimningen
bli mer eller mindre resurskrävande.», förklarar Kalle.
Tanken är snarare att försöka göra den kunskap som redan finns
mer tillgänglig och automatisera processerna så att man systematiskt
kan återanvända den.
«Vi vill identifiera de där tillfällena som triggar en att återgå till
ett redan konstruerat verktyg», säger Kalle och fortsätter:
«Frågor vi ställer oss är vad vi behöver veta om våra befintliga
verktyg för att kunna söka och hitta dem på smidigt sätt? Skulle
vi rentav kunna beskriva dem på ett sånt sätt att vi kan hitta dem
automatiskt utan att ens behöva söka? På så sätt skulle man kunna
minska riskerna, snabba upp konstruktionsarbetet och få en mer
förutsägbar process. Jag skulle säga att det är där möjligheterna
ligger», säger han.
En konkret lösning vore ett it-system eller datorprogram för att
automatisera sådana sökprocesser (och slippa slå i pärmar). Att
utveckla en prototyp eller demonstrator för ett sådant digitalt verktyg
skulle möjligen kunna rymmas inom projektets ramar, men än är
det lite för tidigt att sia om den saken. För som Kalle uttrycker det:
«Det går inte att staka ut och ha ett tydligt mål från början när
det gäller forskning. Då hade det inte vart forskning, då hade det
varit utveckling.»
verktygstillverkning
84

verktygstillverkning
85
Geografisk närhet är en
konkurrens fördel, för verktyg
är ofta stora och tunga och
måste provköras på plats.

Verktygstillverkning
Projekt:
Verktygsteknisk gymnasieutbildning.
Syfte:
Främja utbildningen av verktygstekniker.
Projektägare: Njudungsgymnasiet, Vetlanda.
Kontaktpersoner: Mikael Lindén, rektor Teknikcollege.
Anslag: 9250 tkr under 3 år (från 2020).
Med verktygsteknik
på schemat
seydlitz 2020
86

Mikael Lindén, rektor på
Teknikcollege
Industrin formligen skriker efter verktygstekniker. Njudungsgymnasiet
i Vetlanda lystrar och startar en verktygsteknisk
utbildning. Se där en solskenshistoria helt i Werner von
Seydlitz anda – dessutom på hans hemmaplan och med hans
postuma stöd.
processen startade 2017 och är snart i hamn. Hösten 2021
‹bänkar› sig den första omgången elever vid maskinerna som i flera
fall införskaffats enkom för ändamålet.
Mikael Lindén är rektor på Teknikcollege, som är en del av Njudungsgymnasiet,
och ytterst den som håller i trådarna. Han är helt
på det klara med varför satsningen på verktygsteknik landade just
i Vetlanda:
«Vetlanda kommun har en stor andel företag inom tillverkningsindustrin.
Under flera års tid har det varit kompetensbrist just vad
gäller verktygstekniker, eller verktygsmakare som man brukade
säga. Näringslivet har uppvaktat skolan och påtalat behovet under
säkert 10–15 års tid.»
Idén till en renodlad verktygsteknisk utbildning väcktes och
stärktes av Stiftelsen Seydlitz mp bolagen. Mikael, som var ny på
sin rektorspost när det begav sig, erinrar sig upptakten:
«När Stiftelsen just hade bildats tog styrelsen kontakt med oss
och med Tekniska Högskolan i Jönköping. De uttryckte en önskan
om en utbildning på gymnasienivå, helst med lokal förankring.»
Njudungsgymnasiet
uppfyller klockrent
Stiftelsens syfte att
främja utbildning av
verktygsmakare
i Sverige.
Först en förstudie
På den vägen är det. Ganska omgående skickade skolan in en ansökan
till Stiftelsen för att kunna finansiera en förstudie, och nästan lika
verktygstillverkning
87

snabbt blev den beviljad av styrelsen. Sedan var det bara att kavla
upp ärmarna. I förstone handlade det om att ringa in behoven.
«Två personer jobbade under ett års tid, först och främst med
att skapa sig en bild av vad en verktygstekniker faktiskt är och gör.
Det kunde se lite olika ut beroende på företag. Ett företag kunde
ha en verktygstekniker som konstruerade verktyg vid datorn (läs
verktygskonstruktör). På ett annat företag var det en hantverkare
som jobbade mer praktiskt och slipade på olika komponenter. På
ett tredje var verktygsteknikern någon som mätte in med
mätteknik, kvalitetsgranskadade och gjorde allt däremellan»,
erinrar sig Mikael.
Samtidigt såg Mikael och hans kollegor över kursinnehållet
och satte ihop ett curriculum. Det befintliga Industritekniska
programmet låg till grund. Vad de gjorde var att byta
ut några kurser och spetsa andra mot metallbearbetning,
vilket dominerar Vetlandatraktens tillverkningsindustri.
En lärare ger eleverna en fingervisning
om hur man programmerar
en CNC-maskin.
Skarpt läge
Med behoven kartlagda fick de klartecken att gå vidare och
ny finansiering ordnad, återigen genom Stiftelsen Seydlitz
MP bolagen.
Nästa fas i förberedelserna handlade om att utveckla samarbetet
med företagen, fortbilda lärare, ta fram läromedel,
komplettera maskinparken och marknadsföra utbildningen.
En liten nätt utmaning!
«Genom Stiftelsens försorg har vi haft möjlighet skicka
iväg lärare på fortbildning och även kunnat ta in lärarvikarier
för att undervisa medan ordinarie lärare varit iväg», berättar
Mikael.
Det har gällt spetskompetens i karaktärskurser som Skolverket
sällan bistår med.
«Vi har skickat lärare till Göteborg på en utbildning i master-CAM,
programmering av CNC-maskiner, och till Värnamo på CAD-utbildning
i Solid Works – den typen av specialmoment som stärker
deras kompetens», förklarar Mikael.
Samverkan med Tekniska Högskolan
De har god hjälp av professor Fredrik Elgh på Tekniska Högskolan
i Jönköping – tillika projektledare för Leaner Tools, som du kan
verktygstillverkning
88

läsa mer om på sidan 79 – som sitter med i styrgruppen för det
verktygstekniska utbildningen och i programrådet för teknikprogrammet
på Njudung.
«Hans engagemang ger oss möjlighet att bolla idéer och hitta
gemensamma beröringspunkter med högskolan,» framhåller Mikael.
Rimligtvis medför denna koppling också en mjukare övergång
för den som vill gå vidare till högskolan efter examen och skaffa
sig en ännu djupare kompetens. Institutionen för industriell produktutveckling,
produktion och design på Tekniska Högskolan
har nämligen verktygsteknik som ett av sina primära forskningsområden.
Är man pionjär så är man
Kurslitteratur är ett kapitel för sig.
«Det finns inget», konstaterar Mikael krasst, «så vi får
skapa våra egna läromedel.»
«En sak lärarna gjort under året är att producera ett verktyg,
enligt en metod som vi ska använda i utbildningen.
Tanken är att eleverna sedan ska göra på samma sätt»,
säger Mikael.
Även här har de glädje av kopplingen till Leaner Tools-projektet
eftersom det lär generera nya insikter, nya metoder
och nya stöd inom verktygskonstruktion, tänkta att publiceras
och spridas till en vidare målgrupp – Njudungs -
gymnasiet inräknat.
Stora maskininvesteringar
Inför uppstart har verkstaden på Njudungsgymnasiet fått sig en
rejäl make-over.
«Dels har vi flyttat om de maskiner vi har, dels investerat i en
hel del nya som krävs för den här spetskompetensen. Däribland en
hydraulpress och en planslip, två maskiner som en verktygstekniker
måste kunna hantera.»
Annars är största investeringen hittills en trådgnist, en specialmaskin
som skär eller gnistar ut komponenter från ett material
och formar olika komponenter/detaljer.
«Det är få gymnasieskolor förunnat att kunna investera i en
sådan,» säger Mikael med viss stolthet.
Till terminsstart räknar de också med att hinna installera en
Stödet från stiftelsen har möjliggjort
flera nya maskininvesteringar
– här en ny trådgnist
av samma slag som används
inom industrin. För, som Mikael
Lindén uttrycker det: «Den
som avslutat sin utbildning ska
kunna gå direkt ut och köra en
maskin på ett företag.»
verktygstillverkning
89

ny CNC-maskin. Den gemensamma nämnaren för hela
maskinparken är att det inte handlar om några halvmesyrer
utan om riktiga industrimaskiner med hög kapacitet, likt
dem som används i modern tillverkningsindustri.
«Det vi vill åstadkomma är att en student som avslutat
sin utbildning ska kunna gå direkt ut och köra en maskin
på ett företag.»
Digital teknik ger dagens och
framtidens verktygstekniker
nya möjligheter att möta kundernas
behov snabbare
och mer effektivt.
Teknikcollege – en kvalitetsstämpel
Det nya, verktygstekniska programmet ingår i Teknikcollege,
vilket lite förenklat kan ses som en samverkansplattform
mellan skola och industri.
I praktiken innebär det att gymnasieskolan för en kontinuerlig
dialog och har nära samverkan med det lokala näringslivet,
som i gengäld kvalitetssäkrar utbildningen. För elevernas del innebär
det att de läser minst tre kurser mer än andra studenter och har
fulla skoldagar med få håltimmar – just för att efterlikna arbetslivet.
Ett kriterium för att få kalla sig Teknikcollege är att det finns ett
programråd och en lokal styrgrupp, som träffas en gång per kvartal.
Styrgruppen består av representanter från skola och kringliggande
industri, men också av intressenter från Tekniska Högskolan i
Jönköping (i det här fallet ovan nämnda professor Fredrik Elgh).
«När grannkommunerna visade sig ha samma behov så bildade
vi dessutom en regional styrgrupp på Höglandet, där även Nässjö
och Eksjö ingår och där Sävsjö är på väg in», berättar Mikael.
Första och enda utbildningen i sitt slag
«Det finns kompetenser inom vår utbildning som man delvis kan få på
andra orter: till exempel CNC, programmering och CAD. Men utifrån
den spets och tydliga profil vi har mot verktygsteknik är vi ensamma
i landet om att kunna erbjuda detta på gymnasienivå», säger Mikael.
«Kravet för att bli antagen är att man antingen går Industritekniska
programmet år tre eller har gått Produktionsinriktningen
på Teknikprogrammet. I det senare fallet läggs det på som ett
fjärde tekniskt år, vilket innebär att man tar examen som gymnasieingenjör»,
berättar Mikael.
Om man vill byta till industrin från annan bransch, kan man
också grunda med ett år på Komvux, kallat IndustriBAS.
Fortsättningen på Industri Påbyggnad – Verktygsteknik som
verktygstillverkning
90

det kallas, är till för den som jobbat i industrin en längre tid och
vill spetsa sig mot verktygsteknik. I praktiken betyder det att man
samläser vissa kurser från tre olika urval.
Dags att rekrytera
Bortsett från kontakter med media, har marknadsföringen på grund
av pandemin i huvudsak förpassats till den digitala arenan.
«Det ställer till det när vi inte kan besöka andra skolor och informera,
så kommunikationen sker mycket via vår hemsida och till
viss del genom digitala möten. Tyvärr kan vi heller inte bjuda hit
folk så att de får se hur vår verkstad och verksamhet ser ut», säger
Mikael.
Den matnyttiga hemsida de har skapat – verktygstekniker.se – tecknar
en bra bild av utbildningen och yrket, men också av modern industri.
Sidan är givetvis också matad med argument varför man ska
utbilda sig till verktygstekniker:
Det är en varierad och praktisk utbildning:
→ Du får en bred kompetens som gör dig blir attraktiv på arbetsmarknaden
– med spets inom verktygsteknik och erfarenhet
CAD, ritningsläsning, inmätning med mera.
→ Den låter dig prova på nya avancerade teknikområden, såsom
3D-teknik och 3D-printning.
→ Du får till exempel lära dig handha och programmera en CNC-fräs
och får en god grund för att jobba som CNC-operatör om du vill.
→ Du får god materialkännedom så att du till exempel vet vilka
stålkvaliteter som används inom olika användningsområden.
→ Du kan bli gymnasieingenjör.
→ Du får som teknikelev en betydligt bredare och djupare grund
för vidarestudier på högskola inom teknikområdet.
Många morötter
Att du med största sannolikhet blir erbjuden jobb efter godkänd
examen är mer eller mindre underförstått.
«Unikt är att vi kan erbjuda en påbyggnad med 6 månaders yrkesutbildning
då du erhåller lön. Sköter du bara din närvaro, får goda
vitsord och uppvisar bra studieresultat kan vi i princip garantera
ett halvår på företag efter avslutad utbildning. Målsättningen hos
våra tio samarbetsföretag är att vart och ett ska ta emot en av de
tio studenterna», berättar Mikael.
verktygstillverkning
91

Som extra morot finns en stipendiefond, även den finansierad av
Stiftelsen Seydlitz MP bolagen.
«Alla som klarar av utbildningen med goda studieresultatet och
förordas av företaget de praktiserar hos, får ett stipendium på 20000
kronor. Med tio duktiga studenter kanske tio stipendier delas ut»,
säger Mikael.
Ansökningar börjar droppa in
Samma vecka som ansökan öppnade i februari 2021 började ansökningarna
droppa in. Majoriteten av eleverna som läser produktionsinriktningen
har sökt.
Totalt finns tio platser att tillgå. Antalet styrs av hur många företag
med egna verktygsavdelningar som kan ta emot praktikanter.
«Vi dimensionerar utifrån hur många verktygsavdelningar som
kan samverka med oss och börjar med de tio företag vi har ett tätt
samarbete med. För när eleverna ska ut på praktik ska de ut på
verktygsavdelningar och inget annat», förklarar Mikael.
«Efter godkänd examen kan du få en sex månaders yrkesintroduktion
med lön eller bli anställd.»
Finansieringen tryggad
Skolverket har beviljat utbildningen fyra miljoner kronor för en
fyraårsperiod.
«När vi väl får in elever kommer statsbidraget att bära kostnaderna.
Men skulle vi bara få in fem elever till de tio platserna kan vi
köra på ändå, för Stiftelsen står som garant ett par år inledningsvis
och täcker mellankostnaden. Det gör att vi kan vara trygga och
jobba på utan att känna oro», säger Mikael.
Så här långt har Stiftelsen Seydlitz MP bolagen beviljat 9 253 000
kronor till projektet för åren 2018–2023, varav nästan sex miljoner
kronor täcker uppbyggnadsfas och uppstart. Medlen finansierar
allt från maskininvesteringar till personalkostnader (inklusive
vikarier) och marknadsföring.
«Vi är otroligt tacksamma, inte bara för pengarna utan lika mycket
för dialogen med styrelsen. Våra avstämningsmöten är alltid givande.
De är väldigt professionella och kunniga, så vi får ett stort stöd
därigenom också», avrundar Mikael Lindén intervjun.
foto: Njudungsgymnasiet
verktygstillverkning
92