Aktivt Skogsbruk_3_2021

SKOGSBRUK #3/2021
Skapa en
levande
våtmark!
”Det handlar om omtanke”
På väg med ditt virke

Sydved köper virke samt erbjuder skoglig fullservice
till skogsägare i södra Sverige. Företaget har omkring
125 anställda och omsätter varje år ca 3,2 miljarder
kronor. Den årliga anskaffningen av virke uppgår till
ca 5,5 miljoner kubikmeter. Sydved ägs av Stora Enso
och Ahlstrom-Munksjö. Sydved är certifierat enligt
FSC®-CO15573 och PEFC.
Ansvarig utgivare
Daniel Fellenius, Sydved
Redaktör
Annsofie Öhman, Sydved
Form, produktion och projektledning
Amelie Bergman, Jordbruket
Anna Vestman, Hundra Svart Grafisk Design
Tryck/upplaga
Taberg Media Group, 21 200 exemplar
Omslagsfoto
Anna Hållams
06
Post till redaktionen skickas till
Aktivt Skogsbruk
Sydved
Box 626
551 18 Jönköping
E-post: information@sydved.se
Telefon: 01046-38 000
Innehåll #3
04 Hösten är här!
06 Vad vill du med din skog?
14 Just nu i din skog
16 På uppdrag med vägens riddare
22 Nyttja skogen som kolkälla
24 Tema våtmarker
31 Vi laddar för jakten!
34 Din artrika skog
Följ oss gärna på Instagram och
Facebook @sydved
sydved.se
40 Barkborreläget
42 Skogsägare i nöd och lust?

28
39
Skogen är högsta mode!
Stora Enso och Vogue Scandinavia har fått det prestigefyllda
designpriset Red Dot Award för sitt samarbete.
Så skapar du en våtmark.
Sydveds Mattias Svensson ger
praktiska råd till dig
som vill berika din fastighet.
34
Den svenska skogen är fantastisk!
Våra skogar är hem för 25 000 olika arter – upptäck vilka
som gynnas av naturvården i din skog.
16
aktivt skogsbruk 3

Foto: Nathan Dumlao
Foto: Malkarium Hyzd
Foto: Hakon Grimstad
Foto: Fredrik Ohlander
aktivt skogsbruk 4

Till sin fulla spets
Så kom den då äntligen tillbaka. Stabilt målmedveten
och utan stress, som varje år, tar den över och sprider
successivt ett kompakt och tryggt lugn efter vårens och
sommarens intensiva månader. Hösten. Min absoluta
favorit bland årstider. Som alltid lika stimulerande och
utmanande för våra sinnesintryck i form av färger, dofter,
väder, vind, ljus och mörker. Allt till sin fulla spets. Och
det lär väl knappast finnas en bättre plats än skogen att
möta den i.
Jag ser så fram emot att i skogen äntligen få slå följe
med min höst. Följa skiftningar i färger och ljus. Dra ner
den krispigt klara luften djupt i lungorna. Möta det där
dagsregnet som envist bestämt sig för att nå alla tänkbara
torra fläckar. Allt för att efter dagen summera intryck
och upplevelser med en mustig viltgryta, en sprakande
brasa och kanske ett tungt kristallglas med innehåll av
skotskt ursprung.
Gemenskap, spänning och tid för reflektion
Vi har nu flera härliga veckor framför oss innan vi möter
övergången till vinter, när den första upplegan mjukt
landar på granskogen. För mig, och säkert fler därtill,
innebär höst och även kommande vinter, jakttid. Jaktdagarna
i skogen bjuder på gemenskap, återhämtning
och tid för reflektion, spänning och massor av väder.
Väder som kräver rätt kläder.
I det här numret tipsar vi om några av årets rykande
färska nyheter av kläder och utrustning för just jakt.
Kanske är det något som passar just dig och gör din jaktdag
ännu lite trevligare!
Möt även bonden, fixaren och skogsägarprofilen Sten
Johansson som med visdom och stort hjärta till naturen
och brukande av dess resurser delar med sig av sin syn
på hur hans fastighet mår bäst av att förvaltas. Som han
själv säger, ”det gäller att jobba med, inte mot naturen”.
Och sannolikt måste vi väl alla bli lite bättre på att
beskriva hur ett aktivt skogsbruk handlar om att jobba
just med naturen. Att det finns plats för både värdefull
biologisk mångfald och ett ekonomiskt och hållbart skogsbruk.
Inte antingen eller! Både och!
Öka skogliga värden
Ett annat spännande reportage är där den yttersta expertisen
kring naturvärden delar med sig av fakta om många
viktiga arter (faktiskt omkring 25 000...) och hur vi
genom ett aktivt skogsbruk kan bidra till att utveckla
deras förutsättningar.
Eller varför inte äntligen ta tag i möjligheten att
skapa sin alldeles egna våtmark på fastigheten? De flesta
skogsfastigheter bjuder faktiskt, med relativt enkla medel,
på möjligheten att skapa en våtmark som betydligt ökar
dina skogliga värden. Biologiskt, klimatmässigt och
rekreationsmässigt. Låt dig bli inspirerad!
Slå följe med din höst,
Daniel Fellenius
Marknadschef
Jobba med naturen
Det inspirerande och lärorika reportaget med Debbie och
Johan på J. Olofssons Skogstransporter, ger oss en inblick
i de viktiga och avgörande momenten i hela kedjan,
från din skog till vidareförädling hos mottagande industri
eller sågverk.
”Det finns plats för både värdefull biologisk
mångfald och ett ekonomiskt och hållbart skogsbruk.
Inte antingen eller! Både och!”
aktivt skogsbruk 5

Vad vill du med din skog?
Bonden på Boo
” Det blir väldigt
dyrt att jobba
mot naturen”
Text Amelie Bergman / Foto Richard Lindor, Duo Studio
Längst upp på Lugnåsberget, med en spektakulär utsikt över
Kinnekulle, bor ”Sten i Boo”. Det vet alla. Med sitt genuina
engagemang för miljön och människorna på berget har Sten
blivit byns sambandscentral och problemlösare.
– Egentligen är det väldigt enkelt. Man måste jobba med
naturen, inte mot den.
Den 10 april 1960 flyttade
Sten Johansson in på Boo
gård i Lugnås socken, väster
om Mariestad.
– Jag vill minnas att det var på förmiddagen.
Och dagen efter fyllde jag ett år, säger Sten
med allvarlig min och skrattet på lut.
Hur mycket Sten egentligen minns av den
där dagen låter vi vara osagt, men klart är att
han aldrig har flyttat härifrån. Sten och Lugnåsberget
hör ihop, på det där sättet som en del
människor och platser kan bli oskiljaktliga.
Född i traktorn
Att han skulle bli nästa bonde på Boo stod
skrivet i stjärnorna.
– Jag började köra traktor när jag var två.
Farsan och min farbror balade hö och jag hade
en Volvo T24 som jag körde mellan balarna.
När jag fyllde sex hade pappa bytt till en
Bolinder Munktell Victor och jag fick köra runt
vedkapen i byn och hjälpa till. När jag gick i
tvåan hade vi skolresa till Visingsö, men jag
var livrädd för vatten. Så jag sa att jag var sjuk
och så stannade jag hemma och harvade hela
dagen. Jag hade en liten harv till Victorn som
jag körde med.
Sten, som har tre syskon – två systrar och
en bror – tog över Boo 1990. Den första januari,
om man ska vara exakt.
– Min ena syster, Sara, har alltid haft väldigt
god hand med djur och det är hon som har
hjälpt mig att bygga upp och sköta besättningen.
Sara är också anställd på gården på halvtid med
speciellt ansvar för djuren, förklarar Sten som
efter att han avvecklade mjölkproduktionen
2006 har satsat helhjärtat på köttdjur.
– Mjölkkorna var lågland, så jag skaffade
två hornlösa kanadensiska Hereford-tjurar och
köpte in några Simmenthal-kvigor och några
Hereford-kvigor från Småland. Resultatet blev
bra, berättar Sten som nu har 130 djur på gården.
aktivt skogsbruk 6

När Sten blev utsedd till årets bonde i Mariestads kommun 2019 skulle alla fotograferas inför
den stora näringslivsgalan. Sten dök upp i fotostudion iklädd sin vanliga uniform, med hängselbyxor
i bävernylon och kepsen i näven. ”Alla dom andra hade visst haft kostym, men jag sa att
det är så här jag ser ut och bilderna blev bra”, skrockar Sten som så här två år senare fortfarande
är årets bonde. ”Nä, förra året blev det ju ingen gala, så jag fick ett bonusår!”
BOO GÅRD, LUGNÅS
Ägare: Sten Johansson med familj.
Omfattning: Cirka 60 hektar skog.
Skogens karaktär: Blandskog med fokus
på högt lövinslag.
Sydvedare: Nils Densborn, distrikt Aspa.
aktivt skogsbruk 7

Vad vill du med din skog?
Nästan hundra skiften
Sedan Sten tog över Boo har han gradvis förändrat
sättet att bruka både jorden och skogen.
Sammanlagt brukar han 140 hektar åker,
varav 60 hektar är hans egna och resten är
arrende. De 140 hektaren är fördelade på hela
92 skiften och det minsta är mindre än 0,1
hektar. Det jordbruk som Sten bedriver är alltså
fjärran från dagens rationella storjordbruk och
påminner mer om äldre tiders slit på små tegar.
Han driver sin gård ekologiskt.
– När jag slutade med mjölkproduktionen
så slutade jag också att använda koncentrat. Jag
odlar ingen spannmål, utom för husbehov för
att få lite utsäde och för att ekologiskt utsäde
är så dyrt. Däremot kör jag väldigt mycket vall,
en del går till djupströbädd som jag skördar i
augusti, september. Faktum är att jag har vallar
som har legat i 16 år nu och som fortfarande är
jättefina.
En av Stens många dammar ligger
i beteshagen med lövskog runtomkring.
Här trivs ek, asp, rönn och lind.
Munkar, murar och kvarnstenar
I Västergötland finns ett antal så kallade platåberg.
Lugnåsberget är ett, Kinnekulle är ett
annat. Kulturlandskapet klassas som mycket
värdefullt; historien går tillbaka till klostertiden
då munkarna flyttade från Lurö i Vänern till
Varnhem och då mellanlandade på Lugnåsberget
något år. Det första som finns nedskrivet om
Boo gård handlar om den klosteräng som ligger
nere i backen, och som Stens far lät göra till
naturreservat redan på 1970-talet. I grannskapet
finns även de välkända kvarnstensgruvorna
vars tradition också går tillbaka till munkarnas
tid. Och stenmurarna i grannskapet är många
och långa, bara på den mark som Sten brukar
finns mellan två och tre mil stenmur som ska
bevaras och underhållas. Något som Sten gör
med glädje.
– Jag brukar titulera mig kulturbiolog,
skojar han.
– Jag tycker om att sköta kulturlandskapet
samtidigt som jag är jätteintresserad av blommor
och växter och hela gebitet runtomkring.
Den biologiska mångfalden och kulturvärdena
är viktiga för mig.
Älskar naturen
Låt oss säga det direkt; det här med att vara
politiskt korrekt är inte Stens kopp te. Sånt
struntar han fullständigt i. Han gör det för att
det passar honom.
– Det är mitt intresse för naturen och att
jag vill se till att bevara allt det fina som finns
häruppe.
På frågan om när han trivs som bäst får han
fundera en stund.
aktivt skogsbruk 8

Sten har fått smeknamnet ”Dammen” av en anledning. ”Jag tycker att det är så vackert med vattenspeglar i landskapet. Jag älskar fåglarna och livet runtomkring
vattnet, och då har jag ändå aldrig skjutit en and i hela mitt liv. Så när det finns ett surhål eller ett kärr så tar jag gärna fram grävmaskinen och gräver
mig en liten damm. Det har jag gjort i 30 år nu. Nu är jag uppe i 24, och fler lär det bli!”
aktivt skogsbruk 9

Vad vill du med din skog?
Lugnåsberget är ett kulturlandskap med lång historia. Med hjälp av Sydveds Nils Densborn tar Sten vara på både den biologiska och den kulturhistoriska
mångfalden. I betesmarkerna har de röjt bort barr och gynnat naturvärdesträden.
aktivt skogsbruk 10

– Det är egentligen helheten som gör mig
glad, varenda liten grej som kan hända under
en dag. När havsörnen slår ner och tar en sork
framför traktorn – hur många får vara med
om det? Eller när räven kommer springande
tätt förbi. Att gå i en beteshage och hitta
jättemycket fläckigt nyckelblomster som är så
där alldeles knall-lila. Eller kattfot. Jag känner
att jag som lantbrukare måste tänka till så
att jag inte gör något som påverkar de här
växterna negativt.
Vill ha en skog med mångfald
Sten tillämpar samma filosofi på skogsbruket,
sammanlagt brukar han 60 hektar skog som
under de senaste 30 åren har varit i omdaning.
– Jag hatar egentligen granplantager. Det
är min strävan att ha ett blandskogsbruk med
mycket inslag av löv. Det passar här.
Hans pappa högg mest vindfällen och
barkborreträd, så Sten började med att gallra
igenom hela fastigheten.
– Pappa drev ett klassiskt produktionsinriktat
skogsbruk och planterade mycket
gran, och det har jag också gjort. Men det har
varit en hel del bekymmer, resonerar Sten
som har fått hugga ner stora områden på
grund av barkborreskador.
– Det är möjligt att granen kan ge mer
pengar på kort sikt men långsiktigt är jag
tveksam till om man verkligen får ut tillväxten.
Den är förhållandevis dyr att etablera, kräver
mycket skötsel och så har vi det här med
barkborrarna, säger Sten som därför har lagt
om taktik.
– Jag vill ha en skog med mångfald. Jag är
övertygad om att ju mindre man jobbar mot
naturen och ju mer man jobbar med den,
desto enklare går det. Det blir väldigt dyrt att
jobba mot naturen.
”
Jag får ju göra det jag vill,
hela tiden, och det är väl så livet ska va?
Sparar varenda liten tall
När Sten planterar sätts granen lite glesare så
att det finns plats för tall och löv att komma
upp emellan. Tillväxten är hög på de bördiga
västgötamarkerna och den ek och sälg som
slår upp blir fint viltfoder. Vissa avdelningar
har fått självföryngra sig med utmärkt resultat.
– Jag upplever att kubiktalen är desamma,
säger Sten som dock är väldigt noga med att
påpeka att olika marker och olika förutsättningar
kräver olika angreppssätt.
Det som kommer upp röjs sent, med
största omsorg.
– Jag sparar mycket björk och tallen får
inte röras! Vi har haft fruktansvärda problem
med älgstammen i många år och det har inte
Den långsmala byggnaden som reser sig bakom eken är en gammal transformatorstation som en gång
tillhörde byns elförening. Någon gång, när han får tid, tänker Sten renovera den.
aktivt skogsbruk 11

Vad vill du med din skog?
”
Det är egentligen helheten som
gör mig glad, varenda liten grej som
kan hända under en dag.
gått att få upp någon tall. Men nu har jag plötsligt
lyckats och det gör mig så glad!
Eftersom Sten har fullt upp här i livet så tar
han hjälp av Sydveds Nils Densborn med att
planera och utföra aktiviteterna i skogen – från
plantering till röjning, gallring och slutavverkning.
– Nils vet ju att jag har mina åsikter och
han respekterar dem.
– I vårt samarbete är det bra och rak
kommunikation som är nyckeln, menar Nils,
som därför lägger lite extra tid och energi på
att tillsammans med Sten informera de olika
entreprenörerna om de önskemål som finns.
– Röjningen är ett exempel. Eftersom den
ska göras på ett lite annorlunda sätt så ser vi till
att träffas och gå igenom före, förklarar Nils.
– Jag är jättenöjd med resultatet. Det har
blivit precis som jag vill ha det och det är så
snyggt gjort. Det ligger inget röjmaterial ute
i vägarna eller i diket, konstaterar Sten.
Spindeln i nätet
Att livnära sig helt och hållet på jord- och skogsbruket,
det går inte riktigt. Därför kör Sten en
hel del entreprenaduppdrag i trakten. En hel
del tid går också åt till hans idéella engagemang.
Sten är inblandad i det mesta och gillar att
kunna hjälpa till. Man kan inte tro det, men det
bor faktiskt en liten byråkrat i den godmodiga
bonden på Boo.
– Jag tycker om det här med siffror, planering
och skrivelser. Under åren har jag haft en
hel del att göra med länsstyrelsen och andra
myndigheter. Jag är rak och ärlig med vad jag
tycker men vi har alltid haft en bra dialog.
Så numera händer det rätt ofta att både länsstyrelsen
och grannarna ringer till mig när de
behöver hjälp att reda i saker och ting. Det
tycker jag bara är kul, säger Sten som genom
åren har engagerat sig i allt från fiberförsörjning
till vägföreningar.
Att göra rätt sak, i rätt tid och i rätt ordning
är Stens sätt att hinna med allt.
– Ibland blir det 90-timmarsveckor. Så på
fritiden sover jag. Men om någon skulle fråga när
jag är ledig så skulle jag nog ändå svara ”alltid”.
Men min fru håller inte med, hon tycker att jag
jobbar jämt! Men jag får ju göra det jag tycker
är roligt, nästan alltid. Det är väl så livet ska va?
Tallskogen vårdas ömt på Boo gård. Sten överhåller gärna tallen – den är så svår att få upp och att hugga
ner den gör ont.
aktivt skogsbruk 12

Den här vyn sammanfattar Stens skogsbruksfilosofi: blandskog med mycket inslag av löv.
Skogen är självföryngrad med gran, tall och björk. Den röjs sent och tallen prioriteras.
Uppslagen av sälg och ek längs kanter och bryn ger rikligt med viltfoder. Varje år slår Sten
sina skogsvägar med en kättingröjare efter traktorn. Rent och snyggt ska det va!
aktivt skogsbruk 13

Foto: David Söder lind
Just nu i din skog!
OKTOBER / NOVEMBER / DECEMBER
Gallra i rätt tid
Gallring är en smart investering för din skog. Vid gallring tas en del av träden bort, främst de
med sämre kvalitet. Träden som står kvar får tillgång till mer ljus, vatten och näring, och kan på
så sätt utvecklas och bli ännu mer värdefulla. Gallring i rätt tid gör också att skogen får bättre
motståndskraft mot skador av vind, snö och insekter. Kontakta din Sydvedare om du vill ha en
bedömning om gallringsläget i din skog!
Gör skogsbilvägen redo för vintern
Se över dina skogsbilvägar inför vintern, speciellt klokt om du tänker gallra eller föryngringsavverka.
Behöver du fylla i hål och djupa hjulspår, och lägga på lite extra grus? Snåla inte, det
blir ofta dyrare att grusa mer i efterhand. Röj undan buskar och sly i vägkanterna, så viks det
inte ut på vägen om det kommer snö.
Bruna barr på granarna?
Granar som angreps av granbarkborren under sommarmånaderna kan under hösten få bruna
barr. Ett annat tecken är avfläkt bark på stammarna. Dessa träd bör snarast avverkas och transporteras
till industrin, för att rädda så mycket av virkesvärdet som möjligt. Läs mer på sidan 40.
Skydda din nya skog med viltskyddsmedel
Du har lagt ner tid och pengar på din föryngring, nu vill du att plantorna ska få en fin start och
snabbt växa sig kraftiga. Men, nya plantor är attraktiva för älgar och rådjur, så för att minska
risken för att plantorna förstörs kan du behandla med viltskyddsmedel. Det gör du till plantorna
nått ”betessäker” höjd; för rådjur omkring 1,5 meter och för älg 2–3 meter. Men det bör inte vara
frost precis i samband med viltskyddsbehandlingen, så senare än oktober är inte att rekommendera.
Bestall plantor!
Täckrot, barrot eller TePlus – vilken planttyp väljer du till vårens plantering?
Täckrot är lätta att plantera och passar i många föryngringar, men inte alla.
Rådgör med din Sydvedare, och beställ plantor redan i höst!
Foto: Ludwig Björkman
aktivt skogsbruk 14

Oskar Nilsson tipsar
om röjning
Röjning är grunden till hur din skog ser ut i framtiden
och också den del av skogsarbetet som många skogsägare
väljer att göra själva. Sydveds Oskar Nilsson,
som är verksam i skogarna kring Hässleholm, delar
med sig av sitt kunnande om röjning.
Text Annsofie Öhman
Varför ska man röja?
– När man röjer minskar man konkurrensen för de stammar och trädslag man
vill ha upp i det färdiga beståndet, det man lämnar får större chans att växa och
utvecklas på ett bra sätt. Röjning ger också ett stabilare bestånd som tidigare
växer in till förstagallring.
När vet jag att det är dags att röja?
– Trädens kronor behöver utrymme för att kunna utvecklas, så när grenverken
börjar växa ihop bromsas tillväxten och de riskerar att ta skada av intillväxande
träd och buskar. Oftast är det självföryngrad björk som växer förbi planterade
träd och då får man helt enkelt röja bort eller glesa ut bland björken.
Nu är jag på plats i området som ska röjas, var börjar jag?
– Börja längst in eller i ena kanten av området du tänker röja. Röj i stråk på 4–5
meter så att du kan hålla en hyfsat rak gräns. Vänd tillbaka när du har använt upp
halva tanken, så att du har nära till dunken när bensinen är slut.
Oskars 3 bästa
röjningstips!
1
Röj i tid.
2
Håll klingan vass.
3
Hinner du inte röja själv – ta hjälp.
Eller röj enklare, mindre områden själv
och anlita ett proffs till de andra.
Hur ska man förbereda sig för röjningsarbetet i sin skog?
– Avsätt tillräckligt med tid! Räkna med två dagar per hektar som ”hobbyröjare”.
Kanske till och med ännu längre om du är lite sent ute med röjningen. Se till att
du har en väl fungerande röjsåg med rätt inställd sele. Det underlättar enormt
med bra utrustning!
Vilken typ av kläder och utrustning tycker du att man ska ha?
– Kläder är så klart beroende av väder och årstid. Men något heltäckande som
ventilerar bra är oftast att rekommendera. Det rivs och sticks när man röjer
framför allt gran. I utrustningsväg; en bra röjsåg med en vass klinga, en skön
sele till sågen och hjälm med visir. Gärna hörselkåpor med musik eller radio i,
så blir arbetet roligare!
På sydved.se har vi samlat ännu mer fakta
och tips om röjning!
aktivt skogsbruk 15

De är vägens riddare:
”
Virkestransporter
handlar om att visa
omtanke”
Text Amelie Bergman / Foto Anna Hållams

Logistik
OSBY
Entreprenör
J. Olofssons Skogstransporter
i Osby. Företaget ägs av Johan
Olofsson och har ett mångårigt
samarbete med Sydved. I dag
har åkeriet sju medarbetare och
fyra timmerbilar.
Att köra timmerbil är den största utmaningen för alla som
jobbar på vägen. Debbie Rosén är en av de skickliga åkare som
transporterar virket effektivt och säkert från din skog.
– Jag har älskat mitt jobb från första dagen!
70 ton väger timmerbilen med bokkubb när
Debbie Rosén med van hand styr ut sitt åttaaxlade
ekipage från skogsbilvägen på Skeinge
säteri utanför Osby. Det gäller att tänka efter
före, förklarar Debbie.
– Vägen är i fint skick, men eftersom jag inte
vet exakt hur backarna och kurvorna ser ut, så
måste jag ta det säkra före det osäkra. Ha lagom
fart och inte stanna någonstans där det lutar
uppåt eller i någon svacka där regnvattnet har
lagt sig. Då kommer jag inte därifrån.
Debbie Rosén jobbar för J. Olofssons Skogstransporter,
som är ett av de 45 åkerier som
samarbetar med Sydved. Ägaren, Johan Olofsson,
har jobbat för Sydved i många år – först som
anställd och sedan i eget åkeri. Lastbilarna har
varit en del av hans liv ända sedan han var liten.
– Pappa körde flisbil och jag har hängt med
honom ända sedan jag hade blöjor, skrattar Johan.
Efter studenten 2010 började han köra
timmerbil för ett lokalt åkeri. 2015 fick han
erbjudande att ta över verksamheten och efter
en positiv dialog med åkeriets medarbetare och
kunder så gick affären i lås.
– Jag har aldrig ångrat mig. Jag brinner för det här!
I dag har företaget sju medarbetare och fyra
bilar som går dygnet runt. Johan och Debbie
turas om att köra just den här Scanian som kan
varieras med ett femaxlat och ett fyraxlat släp.
När det femaxlade släpet är påkopplat är det
sammanlagt 24 meter som ska tråcklas runt på
vändplatser och i kurvor.
Kör i skift
Debbie och Johan turas även om med skiften:
varannan vecka kör de dag och varannan natt.
Båda har sin charm, tycker Debbie.
– Att köra timmerbil är ett ensamjobb alla
tider på dygnet. Men på nätterna lyssnar jag
mycket på ljudböcker, jag har nog gått igenom
hela Storytel vid det här laget, säger Debbie
som också alltid har med sig hunden Chico i
hytten. Att timmerbilschaffisarna har med sig
en hund, som sällskap och som skydd, är ganska
vanligt.
Med Hässleholm som centrum kör de
skogsägarnas virke till ett tiotal sågverk och
massaved till framförallt Stora Ensos
Hunden Chico är
alltid med i hytten.
aktivt skogsbruk 17

Logistik
”
Det är mycket att tänka på. Många vägar är väldigt trånga.
Då gäller det att hålla ut med fronten, utan att köra
på en sten, samtidigt som man har koll bakåt så att släpet
inte går i en stubbe. Och är det lerigt på vägen
så måste man ha lite fart uppför backen.
massabruk i Nymölla. Det är just till Nymölla
som dagens imponerande lass med bokkubb
ska gå.
Gillar utmaningen
Debbie gick Fordons- och transportprogrammet
på gymnasiet och var redan då nyfiken på jobbet
som timmerbilschaufför.
– Efter studenten började jag köra flisbil.
Då var jag på Nymölla och vände ganska ofta
och där var det mycket timmerbilar. Så jag sa
upp mig och sökte jobb som timmerbilschaufför,
jag tänkte att det får bära eller brista. Och jag
har älskat det sedan dag ett!
– Det är ett självständigt jobb med mycket
utmaningar och jag gillar ju det. Den ena dagen
är aldrig den andra lik.
Vägnätet är varierande, väglaget likaså och
lasten är så tung som den kan bli. Förutom
att virket ska ut och levereras så snabbt som
Johan Olofsson och Debbie Rosén turas om att köra samma timmerbil. Varannan vecka dag och varannan
vecka natt. Ekipaget stoltserar med titeln ”Snyggaste timmerbil” från utställningen på Ljungbyhed.
aktivt skogsbruk 18

Så bedöms en
skogsbilväg
Funktionell vägklass.
Vägens betydelse för transporter.
Indelas i Huvudväg/Normalväg/Nollväg.
Tillgänglighet (bärighet).
När på året och under vilka väderleks-
förhållanden som en timmerbil (fordon
med vikt enligt BK1) kan nyttja vägen.
Dessutom registreras vägbredd, slitlager
och förekomst av vägbommar och broar.
Framkomlighet.
Hur vägen är dragen i terrängen:
kurvornas radie, vägbredd och bredd-
ökning i kurvorna. Fritt från hinder i
sid- och höjdled.
Vändmöjlighet.
Möjlighet till rundkörning eller vändning
vid vägslut. Typ av vändmöjlighet.
Svängmöjlighet.
Möjlighet att svänga i en korsning med
olika fordonskombinationer.
Tänk på att
· Körbanans bredd bör vara minst
3,5 meter för framkomlighetsklass 1
och 3 meter för framkomlighetsklass 2.
· Vägkanterna bör vara röjda minst två
meter ut från vägens mitt.
· Fri höjd över vägen bör vara minst
4,5 meter.
Det här betyder siffrorna
När åkaren får uppdraget klassas din
skogsbilväg med en sifferkombination.
Position 1 anger bärighet på allmänna
vägnätet i fyra klasser:
64 ton, 51,4 ton, 37,5 eller 74 ton.
Position 2 anger farbarhet på enskilda
vägar: ”året om”, ”året om men ej vid
tjällossning” eller ”året om men ej vid
tjällossning eller regn”.
Position 3 anger vägtyp och lämplighet
för släp: Full längd med släp, kort släp
eller inget släp.
Position 4 anger vändmöjlighet:
genomfart, vändmölighet högst 50 meter
före eller 200 meter efter lastningsplats
alternativt vändmöjlghet 0,2-2 kilometer
bortom lastningsplats.
aktivt skogsbruk 19

Logistik
”
Jag sprejar också alltid på lasset så att kamerorna
på mätramen ser exakt var gränsen går. Det är alltså ingen
risk för att ditt virke förväxlas med grannens.
möjligt, utan fastkörningar eller omlastningar,
ska det också lastas på ett effektivt och säkert
sätt. På plats i kranhytten gäller det att ha koll
på sortimenten.
– I början visste jag knappt hur en björk såg
ut. Men det var bara att sitta bredvid och lära
sig och försöka ta in så mycket som möjligt.
Den första tiden bara snurrade det i huvudet
när jag kom hem på kvällarna, minns Debbie
som nu är inne på sitt fjärde år i timmerbilen
– det senaste som anställd hos Olofssons.
Därför ”duttas” det ibland
Programmet som Debbie och hennes kollegor
kör efter heter TASS och är kopplat till bilens
gps. I programmet finns flaggor som visar var
vältorna finns, sortiment, volym, vägstandard
och eventuella vägbommar. Beroende på mottagaren
ska ekipaget lastas med rätt sortiment.
Att köra med halv last är dålig ekonomi och
därför gäller det att lasta fullt inför varje vända.
Det innebär att timmerbilen kan hämta upp
virke från flera leverantörer på samma lass. Det
är därför som du som skogsägare ibland kan
uppleva att timmerbilen bara är där och ”duttar”
istället för att ta allt på en gång. Och det är
här som vältlapparna kommer in, eftersom de
hjälper mottagaren att skilja på virket från olika
leverantörer.
Före avfärd säkras
lasten med kedjor.
Många vältlappar på vältan underlättar inmätningen.
För tydlighets skull sprayar Debbie också de fyra
sista siffrorna i leverantörsnumret .
aktivt skogsbruk 20

– Jag sprejar också alltid på lasset så att kamerorna
på mätramen ser exakt var gränsen går.
Det är alltså ingen risk för att ditt virke förväxlas
med grannens, lugnar Debbie.
”
Om dina skogsbilvägar används regelbundet
är det bra ekonomi att hålla dem i skick,
så att transporterna blir effektiva.
En och annan överraskning
Mardrömmen är att köra fast. Då gäller det att
klara sig själv och lösa situationen. En så kallad
omlastning är en annan tidstjuv som får direkt
genomslag på transportkostnaderna och skogsägarens
netto. En omlastning blir aktuell om
vägen eller vändplatsen inte klarar att timmerbilen
kör in med släp. Då måste släpet ställas
av på en lämplig plats, sedan får Debbie köra in
och hämta ett mindre lass på bilen för att sedan
köra ut och lasta om det på släpet. Det händer
också att de uppgifter som finns om vägens
skick, bland annat bredd och vändplatser, inte
stämmer överens med uppgifterna i Nationella
vägdatabasen.
– Då kan det bli en rätt obehaglig överraskning
om man redan har kört in, säger Debbie
som dock har lärt sig att inte hetsa upp sig
oavsett vad som händer.
– Det är klart att jag blir irriterad, men
stressar man upp sig så blir det bara värre. Kör
jag fast i snön en vinterdag så är det bara att ta
det lugnt och försöka ta sig ut ur skogen utan
att grejorna går sönder. Jag får helt enkelt köra
i kapp en annan dag.
Allt handlar om samarbete
För Johan Olofsson handlar jobbet om samarbete:
mellan skogsägare, inköpare, skotarförare,
åkare och kunder.
– Vi vill ju egentligen samma sak allihop.
Alla, i hela kedjan, ska tjäna på affären. Och då
är respekt för varandra och bra kommunikation
det viktigaste. Om inköparen inte bara utgår
från vägdatabasen utan åker ut och rekar innan
vi får koden till uppdraget, så vet vi precis vad
som väntar när vi kommer ut. Om skotarföraren
har lagt fina vältor så blir det lätt att lasta. Om
du som markägare kan se till att det är plogat
och sandat på vintern innan vi kommer så är
det också väldigt uppskattat. Och skulle det
vara så att du någon gång behöver få ut ditt
virke extra snabbt – så säg till, så ska vi göra
vårt bästa. Det gäller bara att man bryr sig om
varandra och visar lite omtanke, säger Johan
som tycker att nyckeln till ett framgångsrikt
samarbete är lokalkännedom.
– Vi har haft förmånen att få jobba med
trogna Sydvedleverantörer under många år. Vi
känner både skogsägarna och inköparna och vi
kan trakten. Vi hjälps åt – så enkelt är det!
aktivt skogsbruk 21

aktivt skogsbruk 22
Foto: Richard Lindor, Duo Studio

Skog & industri
Nyttja skogen
som kolkälla
Nu hör vi mer och mer talas om nya innovativa produkter från
skogen. Den viktigaste faktorn är naturligtvis klimatomställningen
och den roll som skogen måste ta för att vi ska kunna
byta ut fossilbaserade materiel mot förnyelsebara. Det är
fantastisk roligt och detta har skapat en härlig framtidstro
och framtidsanda både i branschen och hos skogsägare.
Som många säkert känner till så
består veden från ett barr- eller
lövträd till stor del av cellulosafiber
och lignin, som binder ihop
fibrerna.
Och just cellulosa är vår viktigaste och största
förnyelsebara kolkälla. Av cellulosa gör vi till
stor del förhållandevis traditionella produkter.
De flesta av dessa har framtiden för sig, som till
exempel olika förpackningslösningar.
Förädlat lignin inom industrin
Vår näst största kolkälla är lignin vars huvuduppgift
i veden är att binda cellulosa och hemicellulosa
samt skydda mot röta. Idag eldas det
mesta av ligninet i brukens sodapannor.
Men lignin har också många olika tillämpningar
inom en mängd olika industrier, bland
annat fordon, byggnation, beläggningar, plast
och läkemedel. Förädlat lignin kan ersätta
petroleumbaserade fenoler som används i
hartser i plywood, OBS-skivor, fanérlaminat,
papperslaminat och isoleringsmaterial. Andra
framtida tillämpningsområden skulle kunna
omfatta kolfibrer och kol för energilagring.
Kolet var skogens största produkt
Det handlar alltså om att nyttja skogen som
kolkälla. Den som kan sin skogshistoria vet att
kolet under lång tid var en av skogens största
produkter då järnbruk och annan industri
slukade stora mängder kol. Resterna av denna
epok ser man överallt i skogen i form av gamla
kolmilor.
Förra året fick någon i mitt lokala jaktlag en
snilleblixt och drog igång ett kolmileprojekt.
För äldre generationers skogsutbildade var
kolarutbildning obligatorisk, men för senare
årsmodeller blir det mest en skogshistorisk återblick
via litteratur, så detta var ju en bra chans
för mig till lite praktisk förkovring i ämnet.
”
Cellulosa är vår viktigaste
och största förnyelsebara
kolkälla.
Dygnet runt-vakt av kolmilan
Efter en ganska diger arbetsinsats med att hugga
ved och stapla för torkning var det dags att resa
milan. Veden reses stående med en skorsten
i mitten och lufttillförsel i kanaler i botten.
Milan täcks med ett lager granris och därefter
av packad jord. Efter tändning av milan gäller
det att reglera lufttillförseln så att kolning kan
ske utan att milan fattar eld, en hög temperatur
i syrefattig miljö alltså.
Därför måste en mila vaktas dygnet runt
och för ett gäng glada amatörer (och någon
halvamatör) finns det naturligtvis en massa saker
som kan gå fel. Detta var den klart roligaste
delen med ett dygnet runt-vaktschema och en
gemenskap runt milan i bästa Dan Andersson-stil.
Efter några dagars intensivt vaktade kunde vi
konstatera att det trots allt hade fungerat otroligt
bra och det skulle nog till och med kunna
bli några kolbitar att dela på.
Revansch för kolet?
Så nu i sommar har jag kunnat lägga till en
dimension till på trenden för närproducerat när
till och med kolen på grillen kommer från den
egna gården. Någon baklängesräkning på kostnader
och timpeng har vi dock enats om att
”
Kanske kommer de träd
vi planterar idag till stora
delar nyttjas till kolbaserade
produkter. Kolet får sin
revansch fast lite bättre, lite
smartare och lite modernare.
aldrig utföra, alla skogsägare har ett lek- ochspel
konto som behöver utnyttjas emellanåt.
Skogen står där den står och människan har i
alla tider nyttjat skogen som resurs. Precis som
med namn på barn eller mode så kommer vissa
trender tillbaka även i skogen. Kanske kommer de
träd vi planterar idag till stora delar nyttjas till
kolbaserade produkter? Kolet får sin revansch
fast lite bättre, lite smartare och lite modernare.
Pär Johansson, VD Sydved
aktivt skogsbruk 23

Skogsskötsel
Våtmarken
– en värdefull resurs på
din skogsfastighet
Impediment, mosse eller surhål. Kärt barn har många namn.
Men oavsett vad du väljer att kalla våtmarken på din fastighet, så är den en
värdefull resurs – inte minst för klimatet och den biologiska mångfalden.
– Att anlägga en våtmark är enklare än man tror, säger Hans von Essen,
som är generalsekreterare för Svensk våtmarksfond.
Text Amelie Bergman / Foto Richard Lindor, Duo Studio
aktivt skogsbruk 24

M
ånga skogsägare har fått upp ögonen för våtmarkens
betydelse för jakten och skogsbruket.
– Förutom att fastighetens våtmarker stimulerar
fågellivet och skapar goda jaktmöjligheter
så gynnar de även övriga däggdjur och många rödlistade arter. Under
torra somrar kan klövviltet hitta vatten och vegetationen i kantzonerna
är bra för många arter. Det är helt enkelt mycket vilt som rör sig kring
en våtmark. Med större variation i landskapet så bör det också kunna
bidra till ett minskat vilttryck på den produktiva skogen, menar Hans
von Essen.
Men vad är det för skillnad mellan en våtmark och ett viltvatten?
Viltvattnet som begrepp håller på att fasas ut, säger Hans von Essen.
– Viltvatten var en företeelse som blev vanlig under tidigt sjuttiotal
då man grävde upp dammar och skapade mindre vatten enkom
för jakt med fokus på fågeljakt. I dag används begreppet våtmark även
för de vatten som skapas för jakten.
Drev på utvecklingen
Stiftelsen Svensk våtmarksfond bildades 1995 på initiativ av Svenska
Jägareförbundet i samarbete med Sveriges ornitologiska förening.
Sedan många år stöttas verksamheten också av Lantbrukarnas riksförbund
(LRF) och det svenska näringslivet. Syftet är att skapa en
bättre miljö för djur och natur genom att stötta bevarandet av landets
våtmarker. Sedan 2013 leder Hans von Essen arbetet med våtmarksfonden,
han är utbildad biolog och många känner igen hans namn från
Svenska Jägareförbundet där han jobbade i nästan 30 år.
– När våtmarksfonden startades fanns inga samhällsbidrag för
skapandet och bevarandet av våtmarker. Det fanns ett stort behov
av att få in pengar i systemet för att kunna stötta markägare som var
beredda att satsa på sina våtmarker, förklarar Hans von Essen.
Stöttar med råd och bidrag
I takt med att det har tillkommit helt andra finansieringsmöjligheter
i form av allmänna medel, bland annat genom landsbygdsprogrammet,
har våtmarksstiftelsen fokuserat allt mer på rådgivning.
– Våra medel används främst till att stimulera markägare att sätta
i gång projekt och söka allmänna bidrag. Vi går ofta in och tar de kostnader
som uppstår i samband med att man ska ta fram en projektplan.
När man söker från allmänna medel brukar stödet vara 90 procent.
I vissa fall kan vi gå in och ta de sista 10 procenten, förklarar Hans
von Essen. Som skogsägare behöver man då alltså bara riska det egna
engagemanget och den egna tiden.
Den här våtmarken finns på Isberga säteri
som är en av Sydveds leverantörer.
aktivt skogsbruk 25

”
Om du har lågproduktiva marker som
ofta är översvämmade och där det är besvärligt
att bedriva ett aktivt skogsbruk, kan du med
ganska enkla medel skapa en våtmark.
Bra på lågproduktiv mark
Att anlägga en egen våtmark behöver inte alls vara särskilt krångligt.
– Om du har lågproduktiva marker som ofta är översvämmade och
där det är besvärligt att bedriva ett aktivt skogsbruk, kan du med ganska
enkla medel skapa en våtmark. Ibland kan det räcka med att stoppa vattenflödet
i ett dike, förklarar Hans von Essen.
På kort tid förvandlas ett område som man kanske inte har så stor
nytta av till ett positivt inslag i landskapsbilden som gynnar jakten, skogen
och den biologiska mångfalden.
– Eftersom torvmarker avger mycket koldioxid är skapandet eller återskapandet
av en våtmark också ett sätt att bidra till klimatomställningen.
Mindre byråkrati
Just nu pumpas det ut mycket pengar i det allmänna systemet. Regeringen
har satsat 775 miljoner på svenska våtmarker under en treårsperiod.
– Vi upplever dock att det är lite för mycket byråkrati runt anläggandet
av våtmarker för att få riktig fart på verksamheten. Men det är positivt
att det vid projekt under fem hektar inte krävs något tillstånd, du behöver
bara göra en anmälan till länsstyrelsen. Det är bara om våtmarken överstiger
fem hektar som det krävs ett tillstånd från mark- och miljödomstolen.
Men om man inte har flera hektar, går det att anlägga en våtmark
ändå? Hans von Essen tycker inte att man ska stirra sig blind på storleken.
– Det finns väldigt många mindre fastigheter och om alla anlägger
varsin liten våtmark så gör det stor skillnad. Det finns många som skapar
våtmarker under hektaret. Den lilla våtmarken är också värdefull!
Motstridiga budskap?
Som en del i regeringens satsning ges alltså bidrag för att nyskapa våtmarker
genom att lägga igen diken som tidigare generationer skogsägare
fått bidrag för att gräva. Hur går den ekvationen ihop?
– Historiskt har det utgått statliga medel motsvarande minst sju miljarder
för att torrlägga det som man på den tiden benämnde som vattensjuk
mark. Det säger en del om hur mycket våtmarker som har funnits i de
svenska skogarna en gång i tiden. Jag tycker att man får se någon rimlighet
i det hela. Den enskilda markägaren kanske inte har ett intresse av att
dränka marker där det finns en skogsproduktion som är helt okej, men
ofta finns det en öppning för att skapa våtmarker på enskilda delar.
Foto: Christina Nilson-Dag
Hans von Essen
Generalsekreterare,
Svensk våtmarksfond
aktivt skogsbruk 26

”Uppemot 70 procent av Sveriges ursprungliga våtmarker
har försvunnit till följd av utdikning och uppodling.
Många växter och djur är beroende av våtmarker och 19 procent
av Sveriges rödlistade arter förekommer här.”
Årets våtmarksstipendium!
Varje år delar Svensk våtmarksfond i samarbete
med Ragn-Sells ut ett våtmarksstipendium på
35 000 kronor till en person eller organisation
som har utfört ett värdefullt arbete för att skapa
våtmarker av hög kvalitet. Årets stipendiat
koras i månadsskiftet september/oktober.
Mer information om årets och tidigare
pristagare hittar du på
vatmarksfonden.se
Foto: iStock
aktivt skogsbruk 27

”
En funktionell våtmark
ska erbjuda fåglarna plats för skydd
och häckning i form av beväxta
partier, en öppen vattenspegel
att landa på och lämpligt djup
för att beta på botten.
Mattias skog
sjuder av liv
Text Amelie Bergman / Foto Amelie Bergman / Mattias Svensson
Havsörnens skugga sveper in över våtmarken och änderna hukar
sig förskräckt i vassen. Samtidigt lyfter tranorna en bit bort. Göken
kommer hack i häl. Det sjuder av liv i Mattias Svenssons skog.
– Jag får fantastiska naturupplevelser varje dag!
Mattias Svensson är virkesköpare på Sydveds
Jönköpingsdistrikt och har omfattande erfarenhet
av våtmarksanläggning. På fastigheten
har Mattias förvandlat sex hektar improduktiv
skogsmark till våtmark i etapper.
– Jag har ett stort jaktintresse och ville testa.
Sedan har det nästan slagit över lite, skrattar
Mattias som sätter naturupplevelsen främst.
– Våtmarkerna ger fantastiska natur- och
jaktupplevelser och har tillfört många viktiga
värden. Sångsvanar, knipor, krickor och en
massa grodor… det är alltid en överraskning
vilken upplevelse som jag ska få med mig hem
den här gången, säger Mattias som menar
att en skogsfastighet nästan alltid har något
område som lämpar sig för en våtmark.
– Om du är nyfiken, be din Sydvedare om
hjälp att identifiera vilken mark som är lämplig.
Vi kan också förmedla kontakten vidare till de
specialister och entreprenörer som hjälper dig
att förverkliga dina idéer.
På sin fastighet har Mattias
skapat 6 hektar våtmark.
aktivt skogsbruk 28

Så skapar du en
levande våtmark
Tips från Sydveds Mattias Svensson
Mattias Svensson, virkesköpare
på distrikt Jönköping
1
2
Våtmarken skapas genom att dämma upp en plats med naturliga
förutsättningar. Utgå gärna från ett surhål, en mosse eller något
annat impediment som du ändå inte har någon större utväxling
av i skogsbruket. Valet av plats är avgörande för kostnaden. Lås
dig inte vid ett ställe direkt utan kolla förutsättningarna på flera
platser. Ju mindre vall du behöver bygga, desto billigare blir det.
Marken får gärna vara svagt lutande.
Utflödet av vattnet stoppas med hjälp av vallar och genom att
täppa till utflöden, till exempel diken, vilket bidrar till en höjd
vattennivå och gör att våtmarken kan behålla vatten även under
torrperioder.
Så här såg våtmarken ut
när den var nyanlagd…
3
Vattennivån regleras med hjälp av en brunn, ofta kallad en munk.
Personligen tycker Mattias att munken ofta inte fungerar så bra
eftersom den nästan alltid läcker lite, något som blir extra tydligt
vid låga vattenflöden. Mattias brukar istället göra en egen konstruktion
med ett rör i botten på vallen. Sedan sätter han en vinkel
på röret, utanför dammen, så att det går att komma åt att reglera.
Därefter ansluter han ett rör på höjden som sågas av till önskad
höjd. Behöver vattennivån sänkas ytterligare är det bara att såga
av röret lite till. Behöver den höjas sätter man på en muff. En färdig
munk kan kosta upp till 100 000 kronor och kräver omfattande
installation med grävmaskin. Rören kan grävmaskinisten lägga
ut själv och sedan fylla över med material, vilket är mycket mer
kostnadseffektivt.
4
En funktionell våtmark ska erbjuda fåglarna plats för skydd och
häckning i form av beväxta partier, en öppen vattenspegel att
landa på och lämpligt djup för att beta på botten. Man skapar
klarvattenytor genom att gräva bort material; materialet kan sedan
läggas upp som öar alternativt utmed strandkanten. Skapa gärna
en oregelbunden strandlinje eftersom det ger mer liv åt vattnet.
30 cm djup är lagom för betning, 70 cm och mer ger en öppen
vattenspegel där vegetationen inte slår igenom.
… och så här ser den ut fem år senare.
5
Vattennivån får gärna variera över året, det ger också större
variation i växtligheten samtidigt som risken för igenväxning
minskar. Men våtmarken får inte torka ut, då slutar den att fylla
sitt syfte. Höga och stabila vattenflöden är inte nödvändigt
för att kunna anlägga en våtmark, det är fullt görligt även vid
mindre vattenflöden. Vid låga vattenflöden behöver du dock
vara extra noga med att anläggningen inte läcker och torkar ut.
Höga flöden kan omvänt ge problem vid kraftig nederbörd.
6
Titta till din våtmark några gånger per år, så att vattennivåerna är
där du vill ha dem. Kontrollera också att överfyllnadsrören inte har
täppts till av biologiskt nedfall. Snåla inte med överfyllnadsrören
och lägg gärna flera stycken som extra säkerhet om det skulle
sätta sig i något rör.
Grävmaskinen används för att gräva ur
våtmarken, bygga vallar och lägga rör.

Marknad
Fortsatt
efterfrågan
på svensk
skogsråvara
Marknaden för sågade trävaror fortsätter vara het,
men även efterfrågan på massaved är hög. I takt
med att samhällen öppnar upp efter pandemin
ser vi en positiv trend för grafiskt papper, säger
Sydveds virkeschef Daniel Stridsman.
Text Annsofie Öhman
Efterfrågan på sågade trävaror är rekordhög, och har drivits 1
främst av marknaderna i USA och Storbritannien.
– Men även övriga Europa vill ha svenskt virke. Vi ser dock att priserna
i USA sjunker och att fokuset riktas mer mot Europa. Det är ett väldigt
sug efter råvaran, produktionen på sågverken i Sverige har ökat rejält,
men samtidigt har sågverken haft svårt att hålla jämna steg med efterfrågan.
Lagren av timmer är nu väldigt låga, konstaterar Daniel Stridsman.
Både tall och gran är intressant för marknaden, tall används till paneler,
trallar och andra ytor som syns, medan gran huvudsakligen används som
byggnadsvirke.
Han berättar att Sydved fortsätter exportera timmer som är skadat
av granbarkborren.
– Vi har ju lyckats hitta kunder för sortimentet och har nu väletablerade
kanaler, vilket så klart är väldigt positivt. Vi skeppar från Norrköping,
Kalmar, Oskarshamn och Otterbäcken, längs Göta kanal, till sågverk på
kontinenten och även till kinesiska köpare.
– Reklamsidan börjar delvis återhämta sig efter coronapandemin,
och i takt med att samhällen öppnar upp ser vi en positiv trend för
grafiskt papper, inflikar Daniel Stridsman. Även marknaden för skogsbränsle
börjar bli lite bättre nu.
”
I takt med att samhällen öppnar upp
ser vi en positiv trend för grafiskt papper.
Hållbar teknik testas på Nymölla
Industrierna som Sydved förser med massaved; Aspa bruk, Nymölla
bruk och Hylte bruk, kör alla för fullt.
– På Hylte har man genomfört en del ombyggnationer och även
startat ett nytt blekeri. Nymölla kör för fullt, och där är det ju också
spännande med projektet Tree to Textile, där man nu tar ett steg mot
kommersialisering av en ny hållbar textilfiber.
Bolaget som ägs av entreprenören Lars Stigsson, H&M, Ikea och Stora
Enso har investerat drygt 350 miljoner kronor i att bygga en anläggning
på bruket i Nymölla för att testa sin teknik i större skala. Den ska vara
i full gång nästa vår och kommer sysselsätta ett 25-tal personer.
Läge att gallra?
Till sist vill han skicka en uppmaning till alla skogsägare:
– Se över läget i din skog regelbundet! Både för att ha koll på om det
finns angrepp av barkborrar och för att se om det finns behov av skogsskötselåtgärder
som gallring. Skogen växer fortare än vad man tror, och
för bästa utfall bör man alltid gallra i rätt tid. Och om det sammanfaller
med ett stort behov av massaved från industrin är ju det ingen nackdel!
september 2021
Coronaeffekten
Pandemin har så klart spelat en stor roll i världsekonomin det senaste
1,5 åren. Bland annat har den gjort att vi har jobbat hemifrån och även
varit mer hemma på fritiden. Det har gett ett ökat fokus på hemmamiljön,
och är en av anledningarna till den ökade efterfrågan på trävaror. Men
pandemin har också varit en stark kraft till en ökad e-handel och därigenom
högre efterfrågan på papper till förpackningar.
Exporten av massa går också starkt och sannolikt beror den positiva
utvecklingen på återhämtningen av den amerikanska ekonomin.
aktivt skogsbruk 30

Rätt rustad för jakten
Äntligen börjar jaktsäsongen! Med rätt utrustning blir jaktlyckan ännu större.
Varma och smidiga material sticker ut bland årets nyheter
– och hundförarna får lite extra kärlek.
Speciellt utvecklad för
nordisk älgjakt är Härkilas
Moose Hunter HSP.
En skaljacka med vindtätt
HSP-membran. 2 695 kr,
harkila.se
Foto: Härkila

Klassisk stickad mössa från Fjällräven
i lammull. 699 kr, fjallraven.com
För vildsvinsjägaren. Robust jacka och byxa
med kevlar som skyddar vid vildsvinsangrepp.
”Wild Boar Extreme”. 2 499 kr samt 3 495 kr,
pinewood.eu
Hundföraren behöver kläder i smidiga material
som ökar rörligheten. Många fickor ger plats för utrustningen.
Plats för
gps och
koppel
Foto: Andreas Schantl
Doghandler läderbälte som passar hundförarvästen.
Två hällor med D-ring för fäste av till
exempel gps och koppel. 999 kr, chevalier.se
Värmemuff, ”Driven Hunt”, med HEAT-värmemembran
som värmer dina händer kalla dagar.
Med avtagbart bälte som kan spännas runt
midjan vid förflyttning. 1 495 kr, harkila.se
aktivt skogsbruk 32

Smidig patronväska i läder
med plats för 125 patroner.
1 495 kr, harkila.se
Dunfyllning
och ullfoder
Foto: Emma Fredriksson
En varm, vadderad väst
med dunfyllning och
invändigt ullfoder.
”Driven” väst kan användas
både som mellanlager
under riktigt kalla vinterdagar
eller över en skjorta
eller tröja en höstdag.
2 095 kr, harkila.se
Skjorta ”Prestwick”, finns både för dam och herr.
599 kr, pinewood.eu
Arxus Mono är en enkel och funktionell stövel
designad för utmanande terräng och passar
för den tidiga höstjakten innan det har blivit
allt för kallt. 1 495 kr, arxus.se
Passar
höstjakten
Chase hundförarväst i vattentätt material med
förstärkning på axlar och fickor. Västen har dubbla
radiofickor och en ögla för antennen. Dragkedjor
och meshinlägg på vardera sidan gör det möjligt
att göra västen större när du behöver ha en varmare
och tjockare jacka under. 1 799 kr, chevalier.se
aktivt skogsbruk 33

Våra svenska skogar
hem för 25 000 arter
Text Sanna Casson / Foto Lasse Arvidson, Shutterstock
Kandelabersvamp, vitryggig hackspett och hänglavar. En varierad
skog ger livsutrymmen åt många ovanliga svampar, lavar, växter och djur.
Här lyfter vi fram arterna som gynnas av naturvård i din skog.
Silverstubbar av tall är livsviktiga för arterna
som behöver död ved för sin överlevnad.

Naturvård
Visste du att de svenska skogarna
är ett hem för så många
som 25 000 olika arter? En del
av dem är särskilt skyddsvärda och ovanliga.
– En mängd arter gynnas av bra naturvård.
Många mesfåglar, som svartmes och tofsmes,
har det kämpigt just nu i skogen, eftersom
tillgången på hänglavar blir mindre. I hänglavarna
gömmer sig nämligen insekter och småkryp
som mesarna äter, berättar Emma Enfjäll, naturvärdesspecialist
på Stora Enso Skog.
Insekter och spindlar trivs i lavarna
De vanligaste hänglavarna är tagellavar, skägglavar
och garnlav, varav den sistnämnda är rödlistad
som nära hotad. Tagellavarna har mörka
barkpigment, som gör att de är skyddade för
starkt solljus och kan trivas i trädtoppar, medan
skägglavar och garnlav är känsligare och växer
längre ned på träden. I lavarna trivs mängder av
insekter och spindlar. I norra Sverige fungerar
hänglavarna också som föda för renar.
Hänglavarna är främst förknippade med
gammelskog. Men de kan också etablera sig i ny
skog, om det finns äldre skog i närheten. Klimatet
i en flerskiktad skog kan gynna lavarna. De
är inte utsatta för vind och samtidigt får de lite
solexponering genom luckorna i den brukade
skogen.
Tjädern älskar sumpmark
En annan art som kan gynnas av naturvård är
tjädern, som har en god utbredning i landet.
Men i vissa regioner behöver den gynnas för att
inte populationen ska minska. För tjädern är det
viktigast att det finns mossor, bärris och lämpliga
gömställen. Sedan gillar den gles äldre, tallskog.
Om du vill gynna tjäderns utbredning
undvik att röja bort senvuxna småtallar. Lägg
gärna igen diken för att återställa sumpskogar
och våtmarker. Tjäderhönan lägger gärna sina
ägg i hyggeskanter och tjäderkycklingarna hittar
mat i sumpskogar.
Död aspved gynnar
kandelabersvampen
Du som skogsägare bidrar också till mångfalden
bara genom att ha en skog som du värnar om
och har variation i din skog. Om du till exempel
har asp i ditt bestånd gynnar du över 600 arter
som är beroende av aspen. Där trivs bland
annat skalbaggar, lavar och ovanliga svampar.
Kandelabersvampen, som är rödlistad, växer
på död aspved. Den är lite lik en fingersvamp,
och är gulaktig eller rosatonad. Kandelabersvampen
har minskat de senaste åren på grund
av minskad tillgång av starkt rötade asplågor.
Genom att skapa död aspved ökar du förutsättningarna
för att kandelabersvampen ska leva.
Aspbarkgnagare är en skalbagge som gnager
gångar i död aspbark. Där utvecklas även
larverna. De trivs i gamla solbelysta träd och
i högstubbar som fått växa långsamt.
Sälgen bra för fjärilar och skalbaggar
Sälgen gynnar nästan 500 arter. Vissa bygger
bo i veden, andra äter bladen.
180 olika fjärilsarter har sin larvutveckling
i sälgen, exempelvis videsvärmare, allmän
träfjäril, rosenryggat ordensfly, vinbärsfuks och
sorgmantel.
Mer än 75 skalbaggsarter lever på sälgens
blad, blommor och knoppar. Ytterligare över
200 skalbaggsarter är beroende av sälgens döda
ved och bark.
Sveriges mest hotade skogsfågel är den vitryggiga hackspetten.
”Arten är beroende av gammal lövskog med mycket död ved.
Mosippa
Skägglav
Vitryggig hackspett
aktivt skogsbruk 35

Naturvård
”
Att ha raggbock i sin skog
är ett tecken på ett
landskap där många
tallberoende arter trivs.
Det skapar bra
förutsättningar för ett
långsiktigt hållbart
ekosystem.
Raggbock
Raggbocken – ett gott tecken
Nästan 1 000 arter är beroende av tallen.
Raggbocken är en av dem. Det är barrskogens
största långhorning. Larvens utveckling är långsam
och tar upp till fyra år. Den värmeälskande
larven kan bara utvecklas i solexponerade
gamla trädstammar som ligger på marken.
Idag är raggbocken hotad på grund av
brist på lämpliga livsmiljöer. Att ha raggbock
i sin skog är ett tecken på ett landskap där
många tallberoende arter trivs. Det skapar
bra förutsättningar för ett långsiktigt hållbart
ekosystem.
Genom att skapa lämplig död ved gynnas
raggbocken. Det handlar om att fälla träd i
rätt lägen och lämna dem på plats. Välj ut träd
som är minst 20–25 centimeter under bark. Ju
grövre desto bättre. Träden bör fällas så att de
får markkontakt längs större delen av stammen,
särskilt om marken är torr, då blir lågorna
lagom fuktiga. Dessutom bör de placeras, så att
de får en maximal exponering mot söder. Du
kan även röja bort ris och sly från lågorna så att
de blir fortsatt solbelysta.
aktivt skogsbruk 36

Reliktbock
Reliktbocken gillar värme
Reliktbocken är en annan långhorning, en skalbagge,
som vill ha det varmt! Den trivs bäst i
gamla, solbelysta tallar. Tecken på att den finns
i en tall är att barken blir karaktäristiskt orangefärgad
av kåda. En bra åtgärd för att gynna
reliktbocken är att låta gamla tallar få finnas kvar
men att samtidigt bereda väg för nästa generations
gamlingar. Tallarna bör friställas från
konkurrerande träd så att all sol lyser på tallen.
Naturliga brandpåverkade tallskogar var
tidigare mycket glesa. För att få tillräckligt
mycket ljus kan det därför vara bra för naturvärdena
att glesa ut tallskogen. Detta gynnar då
inte bara raggbock och reliktbock, utan även de
flesta hotade arter i tallskogen. Det bästa är att
ha luckor där solen tillåts nå marken, men
där samtidigt omgivande träd skapar en vindskyddad
miljö.
Död ved viktigt
Mosippan gillar skogsbrand. Den är starkt
hotad i Sverige, men med rätt åtgärder så kan vi
öka dess chanser att få finnas kvar. Mosippans
rötter ligger djupt och klarar ofta en brand.
Den är även känslig för konkurrens från andra
växter så när ris och annat brinner upp, får
mosippan det spelutrymme den vill ha.
Silverstubbar av tall är livsviktiga för alla de
arter som behöver död ved för sin överlevnad.
De är barklösa, hårda och har en gråaktig färg,
därav namnet silverstubbe. De bär ofta spår av
bränder och har stått exponerade för väder och
vind under lång tid.
Många arter som nyttjar död ved kräver
eller föredrar stående död ved. Till exempel
hackar hackspettar ut sina bohål uteslutande
i stående träd och de söker också efter föda
främst i stående träd.
900 arter knutna till eken
Granen är det trädslaget som gynnar allra flest
arter, så många som 1 100. Den är en favorit hos
ovanliga och vanliga svamparter som blodriska,
bombmurkla, rödgul trumpetsvamp, rynkskinn
och storporig granticka, en exklusiv, ovanlig
svamp som är beroende av granved. Granen
fungerar också som hem för ett hundratal
skalbaggar, som bland annat de ovanliga och
hotade skalbaggarna granbock, nordlig rödrock
och större barkplattbagge.
Sandödla
Eken har 900 arter knutna till sig. De är ljusälskande
och gynnar bland annat en ovanlig
långhorning som finns i södra Sverige, ekbocken.
Den är en av Sveriges största skalbaggar och
kan bli upp till fem centimeter lång. Ekbocken
bor och lägger larver i gamla döende ekar och
de tar hela fem år på sig att bli en färdig skalbagge
från larv.
Lövskog för vitryggig hackspett
Sveriges mest hotade skogsfågel är den vitryggiga
hackspetten. Arten är beroende av gammal lövskog
med mycket död ved. Vitryggig hackspett,
kräver stora arealer lövskog för att hitta föda
och boplatser. Den är specialiserad på larver
av vedlevande insekter och kräver minst 150
hektar i ett större sammanhängande lövskogsområde
rikt på solbelyst död lövved. Arten har
minskat kraftigt i Sverige sedan 1950-talet.
För att gynna den vitryggiga hackspetten krävs
åtgärder som fokuserar på att öka andelen
gammal lövskog.
”
Generellt kan man säga att
olika arter är beroende av träd
i olika stadier, så det är bra att
blanda äldre träd med ett
yngre bestånd.
Genom satsningar på lövskog med björk, sälg,
asp, al, ek och mycket död ved gynnas hackspetten
och 200 andra hotade arter.
Andra arter som gynnas av lövrika skogar
med död ved är ugglor, andra hackspettar och
småfåglar som stjärtmes och entita.
Det verkar som om de flesta arter trivs bäst
i gamla träd och död ved. Hur ska man tänka
som skogsägare?
– Generellt kan man säga att olika arter är
beroende av träd i olika stadier, så det är bra att
blanda äldre träd med ett yngre bestånd, säger
Emma Enfjäll.
Skogar på sand är speciella. Precis som med vitryggen kan åtgärder för den hotade sandödlan gynna
många andra arter. Gemensamt för dessa är att de vill bygga sina bon i varma sandblottor! Det finns
många olika vildbin och andra steklar som vill utnyttja sandblottorna.
Emma Enfjäll
Naturvärdesspecialist
på Stora Enso Skog
Källor: Stora Enso Skog, länsstyrelsen, SLU artdatabanken, Skogsstyrelsen och Naturvårdsverket.
aktivt skogsbruk 37

Få ännu bättre
koll på din skog!
Hej skogsägare!
Glöm inte att ladda ner Sydveds app. Ett smart hjälpmedel
för dig som vill bedriva ett aktivt och hållbart skogsbruk.
Du ser fastighetsgränser när du strövar i din skog.
Enkelt att göra egna markeringar i kartor, till exempel
markera barkborreangrepp. Underlättar när du, eller den
du anlitar, ska hitta tillbaka när träden ska avverkas.
Och har du en skogsbruksplan kan du också:
Se vilken avdelning du just befinner dig i. Klicka – och få
reda på till exempel volym, ålder och åtgärdsförslag.
Lättare fundera på framtida åtgärder när du är på plats
i din skog!
Psst! Nu är det appen Sydved som gäller.
(Den som heter Min skog utgår 1/11.)
Ladda ner vår nya app.

Klippt & gallrat
Järnvägsstation
får nytt liv i trä
På instagramkontot @svenskttra kan du upptäcka
spännande träarkitektur runtom i världen.
Ett exempel är järnvägsstationen Gare Maritime
i Bryssel. Stationen har stått oanvänd sedan
mitten av 1900-talet men har nu fått nytt liv
och omvandlats till en hel stadsdel i trä.
Arkitektfirman Neutelings Riedijk har jobbat
med prefabricerade KL-trästommar som bas.
En av hyresgästerna är Universal Music som
har valt att flytta hit på grund av att området
matchar deras hållbarhetsprofil.
Design: Neutelings Riedijk Architects. Photo: Filip Dujardin.
Design: Neutelings Riedijk Architects. Photo: Sarah Blee.
Bra resultat från årets internrevision
Niklas Fogdestam, som är certifieringsansvarig på Men internrevisionen handlar även om att säkerställa
Sydved, berättar att det under maj och juni genom- att skogsägare som har blivit FSC- eller PEFCfördes
internrevisioner på Sydved, både för FSC, PEFC certifierade genom Sydved följer de krav de har för
och miljöledningssystemet ISO 14001.
sin fastighet.
– Då kontrollerade vi att det finns fungerande
– I år har ett åttiotal av Sydveds certifierade skogsrutiner
för virkeshandel, miljöhänsyn, nödsituationer ägare blivit reviderade och överlag ser resultatet från
med mera.
årets internrevision bra ut, konstaterar Niklas.
80
REVISIONER
GJORDA
Klassiker i svampskogen
Bo Nyléns ”Matsvampar i skog & mark” (Norstedts) är
en riktig klassiker i bokhyllan och den perfekta följe-
slagaren under höstens svampplockning i skog och mark.
Här hittar du matnyttig information om växtplatser,
utseende och användningsområden.
Stilvinnande
förpackningskoncept
I början av hösten kom det första numret av
modemagasinet Vogue Scandinavia. Magasinet
har en uttalad hållbarhetsprofil och istället för
plast har man valt att förpacka och distribuera
magasinet i förnybara och koldioxidneutrala
förpackningar av skogsråvara. Nu har Stora Enso
och Vogue Scandinavia vunnit det prestigefyllda
priset Red Dot Design Award för det innovativa
förpackningskonceptet.
Tips för att lyckas
med ett hållbart
skogsbrukande
Ett certifierat skogsbruk handlar inte
bara om hållbarhet och naturvård, utan
även om att bedriva ett ekonomiskt
lönsamt skogsbruk. Det säger Lars-Anders
Johnsson, skogs- och miljörevisor på det
oberoende företaget FuturaWood.
Några av hans förslag för att lyckas med
ett certifierat skogsbruk:
· Se till att ha en aktuell skogsbruksplan,
max tio år gammal.
· Fokusera på att inte komma efter med
röjningar och tidiga gallringar.
· Planera för vårens föryngringsåtgärder
och ståndortsanpassningar. Beställ
plantor i tid. Glöm inte att det finns tall
och löv också!
· Fundera på vilka områden som lämpar
sig för alternativ skötsel. Det vill säga
de 5 procent där du som FSC-certifierad
skogsägare inte ska ha virkesproduktion
i fokus, utan gynna andra värden.
aktivt skogsbruk 39

5 tips för att få koll på
granbarkborren
1
2
3
4
5
Aktivitet.
Gör regelbundna turer i din skog.
Kartlägg riskerna.
Ta reda på var i skogen det finns bestånd som är i riskzonen.
Var extra aktiv i ditt sökande där. I Sydvedsappen finns
kartlagret Riskindexkarta granbarkborre, som visar områden
med skog som granbarkborrarna gillar.
Tecken på angrepp.
Granar med roströda barr och avfläkt bark där hackspettar
varit framme. Under sommaren och tidig höst är brunt borrmjöl
i barken, på stammen eller vid granens fot tydliga tecken
på angrepp.
Agera.
Kontakta din virkesköpare när du upptäcker angripna träd
eller avverka själv enstaka träd som angripits. Det minskar
risken för fortsatta angrepp och räddar så stor del av virkesvärdet
som möjligt.
Sydveds app.
Markera de angripna trädens position i appen för att snabbt
kunna hitta tillbaka till dem.
Det du ritat in i appen kan du också ”Dela med Sydved”.
Då får våra virkesköpare de exakta positionerna på de angripna
träden, vilket underlättar jobbet om Sydved ska avverka.
aktivt skogsbruk 40

Skogsskötsel
Fortsätt att utmana
barkborrarna!
Text Annsofie Öhman
Luta dig inte tillbaka, hotet från granbarkborren är fortfarande
kvar. Ju tidigare du upptäcker och åtgärdar angrepp av granbarkborren,
desto större virkesvärde går att rädda.
I slutet av juli visade skogsbrukets svärmningsövervakning
och observationer på fortsatt stor
aktivitet av granbarkborrar i södra och mellersta
Sverige. Det varma och torra vädret under juni
och juli gjorde att man noterade en ny svärmningsvåg
i slutet av juli, vilket ökar risken för
skador på granskogen.
”
Upptäcker du angripna träd
i din skog ska du agera.
Direkt!
– Rekommendationen till skogsägare är därför
att fortsätta vara aktiva i skog och leta efter
angripna träd. Det går inte att luta sig tillbaka
bara för att man tidigare inte upptäckt några
angrepp, säger Anders Ehrenström, skogsbruksutvecklare
på Sydved.
Upptäcker du angripna träd i din skog ska
du agera. Antingen så hugger du själv, direkt,
eller så tar du kontakt med din virkesköpare
på Sydved och rapporterar in angreppet.
Sydvedaren får då en överblick av läget och
kan planera in en avverkning.
– Ju snabbare vi får reda på det, desto större
chans att rädda så stor del av virkesvärdet som
möjligt, konstaterar Anders Ehrenström.
App ger koll på angripna träd
Han tipsar om Sydveds app, som är ett smart
och lättarbetat verktyg för att få koll på angripna
träd i skogen.
– Du kan enkelt göra egna markeringar
i en karta, för att sen kunna hitta tillbaka när
de angripna träden ska avverkas. Speciellt bra
när det är någon annan som ska avverka!
Det man ritat in i appen kan man sedan välja
att dela med sin virkesköpare. Det blir då smidigt
att snabbt hitta angripna träd. Sparar tid inte
minst för maskinföraren som ska göra jobbet!
”
Sydveds app är ett smart
och lättarbetat verktyg
för att få koll på angripna
träd i skogen.
Flest barkborrar i norr och öster
Inom Sydveds verksamhetsområde finns flest
granbarkborrar i de östra och norra delarna av
Götaland, framför allt i Kalmar och Östergötlands
län, men det finns även relativt stora
populationer i västra Götaland, Örebro och
Kronobergs län. I Skåne och Halland är angreppen
mer begränsade.
– Men, skadorna på skogen kan variera
rejält lokalt beroende på hur starka granarna är
från början. Till exempel så minskar långvarig
torka granarnas motståndskraft, och gör att
barkborren lättare kan föröka sig.
Foto: Annie Svensson
Anders
Ehrenström
aktivt skogsbruk 41

Ekonomi
Sambo eller gift?
Är du gift eller sambo, har du skrivit testamente eller inte?
Det är viktiga saker som påverkar dig som skogsägare.
Här får du några goda råd för att undvika konflikter i framtiden.
Text Sanna Casson
Numera väljer många att vara
sambor hela livet och hoppar
över giftermålet. Så länge
allt är frid och fröjd spelar
det heller inte så stor roll vilken form du väljer.
Men om kärleken tar slut eller om någon avlider
finns det skillnader.
Att vara sambo liknar äktenskapet, men
lagen ger inte sambor samma rättsliga skydd
som äkta makar. Sambolagen instiftades för att
skydda den svagare parten i förhållandet när ett
samboförhållande upphör.
Köp det värdefulla gemensamt
Enkelt uttryckt går sambolagen ut på att hälften
av värdet på den gemensamma bostaden och
bohag som köpts för gemensamt bruk delas lika
om samboförhållandet upphör. Detta oavsett
vem som betalat för bostaden, husgerådet etc.
Inte heller spelar det någon roll hur räntekostnader
och amorteringar delats upp. Uppdelningen
kan kännas orättvis om man flyttar isär
och någon har betalat mycket mer för något.
Därför bör värdefulla saker köpas gemensamt.
– Köper man en skogsfastighet är det bra
att tänka på att den inte ingår i samboegendomen.
Betalar man hälften var bör båda anges
som ägare för fastigheten. Men det kan också
vara så att den ena inte har möjlighet att betala
hälften. En kanske har gått in med mer pengar,
aktivt skogsbruk 42

”
Enkelt uttryckt går sambolagen ut på att
hälften av värdet på den gemensamma bostaden
och bohag som köpts för gemensamt bruk
delas lika om samboförhållandet upphör.
medan den andra har lagt massor med tid och
engagemang i skogen och då är det inte rimligt
att den personen blir helt utan något vid en
separation. Detta är saker som är bra att prata
igenom, säger Ulrik Johansson, jurist på Stora
Enso Skog.
Avtal om enskild egendom
för skogsfastighet
Ett annat scenario är att föräldrarna till en av
parterna i ett samboförhållande vill ge bort
sin skogsfastighet till sin dotter eller son. De
kanske har en gammal släktgård som de tycker
att deras barn och sambo kan flytta in i när
föräldrarna flyttar ut.
– Då är ett tips att skriva i gåvobrevet att
gården ska vara enskild egendom, annars riskerar
den att gå ur släkten om paret går isär och det
blir för dyrt att lösa ut sambon, säger Ulrik
Johansson.
Egendom som du tar med dig in i samboendet
räknas aldrig som samboegendom, exempelvis
om du ärvt, köpt eller fått en skogsfastighet
innan samboförhållandet uppkom och inte
heller annan egendom som aktier, bilar och båtar.
Sådana tillgångar faller utanför bodelningen
och den sambon som äger egendomen behåller
den efter en separation. Så fungerar det inte om
du är gift. Då delas tillgångarna upp lika, med
undantag för det som är enskild egendom.
Ska ni gifta er bör ni därför diskutera om
några tillgångar ska vara så kallad enskild egendom,
det vill säga skyddade från bodelning vid
en eventuell skilsmässa, och skriva detta i ett
äktenskapsförord.
Finns det inga barn ärver sambons föräldrar
eller syskon. Det är därför viktigt att skriva ett
gemensamt testamente där det framgår att den
efterlevande ska ärva allt som barnen inte enlig
lag har absolut rätt till, den så kallade laglotten.
Annars ärver barnen allt och sambon inget.
– Många träffas dessutom i mogen ålder
och kanske inte har gemensamma barn, då blir
det kanske extra viktigt att skriva testamente
om man vill se till att sambon ärver en del av
gården, säger Ulrik Johansson.
”Köper man en
skogsfastighet är det
bra att tänka på
att den inte ingår i
samboegendomen.”
Skriver du ett utförligt testamente har du gjort
mycket för att förebygga eventuella konflikter.
Ett testamente kan dock ändras om relationen
upphör eller annat i livet förändras.
– Viktigt att tänka på är att ta professionell
hjälp när du skriver ett testamente, det kan
kosta några tusenlappar, men då blir allt rätt.
Risken är annars att testamentet inte gäller,
säger Ulrik Johansson.
ligen planera övergången av egendomen på rätt
sätt skattemässigt.
Den som dött kan ha sparade underskott
som kan nyttjas mot intäkter genom exempelvis
avverkning, i annat fall går underskotten
förlorade. Underskott får nämligen inte tas över
vid arv.
– Sammanfattningsvis kan man säga att det
inte finns en given mall för hur man ska hantera
de här frågorna, alla livssituationer ser olika ut.
Men en nyckel är ändå att våga prata om de
här frågorna och att skriva ned så mycket som
möjligt. Det går alltid att kontakta en jurist om
man är osäker, säger Ulrik Johansson.
Viktigt med testamente
Om en sambo dör får den efterlevande bara
behålla halva bostaden och halva bohaget
– förutsatt att detta är köpt för att användas
gemensamt. Resten ärver barnen.
Bouppteckning genom jurist
När en skogsägare har dött ska bouppteckningen
upprättas av en jurist, gärna tillsammans med
en ekonomisk rådgivare. När det finns en
näringsverksamhet att ta hand om bör du näm-
Ulrik Johansson, jurist på Stora Enso Skog.
Foto: Lasse Arvidson
aktivt skogsbruk 43

Posttidning B
Returadress
Sydved
Box 626
551 18 Jönköping
Under himlens duk
tar fåglarna farväl i v-formationer.
Naturens grönska står på knä.
Hösten hörs viska i vinden.
De röda äpplena tynger trädets gren
och det är tid för mognad och skörd.
Luften är klar och ren och
ögonen dricker det sista gröna.
Mörka kvällar tycks korta dagarna.
Träden byter kläder och gör en sprakande entré.
En kaskad av färger dränker vemodet
– väcker själen till nystart.
Tina Falltorp
Sydved | Box 626 | 551 18 Jönköping | Tel 01046-38 000 | sydved.se
Foto: Tomas Malik