24.11.2021 Views

Nya Phosphoros vinter 21

Stäng ut novemberkylan och kliv in i värmen hos ett mysigt nytt nummer av Nya Phosphoros!

Stäng ut novemberkylan och kliv in i värmen hos ett mysigt nytt nummer av Nya Phosphoros!

SHOW MORE
SHOW LESS

Create successful ePaper yourself

Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.

<strong>Nya</strong> <strong>Phosphoros</strong><br />

- ÖSTGÖTA NATION -<br />

<strong>Nya</strong> <strong>Phosphoros</strong> NyA <strong>Phosphoros</strong> <strong>Nya</strong> <strong>Phosphoros</strong> Vinter<strong>Nya</strong><br />

<strong>Phosphoros</strong><br />

<strong>Nya</strong> <strong>Phosphoros</strong> <strong>Nya</strong>PhHöosphoros<br />

20<strong>21</strong><br />

<strong>Nya</strong> <strong>Phosphoros</strong> <strong>Nya</strong> <strong>Phosphoros</strong> <strong>Nya</strong> <strong>Phosphoros</strong> <strong>Nya</strong><br />

<strong>Phosphoros</strong> <strong>Nya</strong> <strong>Phosphoros</strong> <strong>Nya</strong> <strong>Phosphoros</strong> <strong>Nya</strong> <strong>Phosphoros</strong><br />

<strong>Nya</strong> <strong>Phosphoros</strong> <strong>Nya</strong> <strong>Phosphoros</strong> <strong>Nya</strong> <strong>Phosphoros</strong><br />

<strong>Nya</strong> <strong>Phosphoros</strong> <strong>Nya</strong> <strong>Phosphoros</strong> <strong>Nya</strong> Pros <strong>Nya</strong> <strong>Phosphoros</strong><br />

<strong>Nya</strong> <strong>Phosphoros</strong> <strong>Nya</strong> <strong>Phosphoros</strong> <strong>Nya</strong> <strong>Phosphoros</strong><br />

<strong>Nya</strong> <strong>Phosphoros</strong> <strong>Nya</strong>s <strong>Nya</strong> <strong>Phosphoros</strong> <strong>Nya</strong> <strong>Phosphoros</strong><br />

<strong>Nya</strong> <strong>Phosphoros</strong> <strong>Nya</strong> <strong>Phosphoros</strong> <strong>Nya</strong> <strong>Phosphoros</strong> <strong>Nya</strong><br />

<strong>Phosphoros</strong> Nyphoros <strong>Nya</strong> <strong>Phosphoros</strong> <strong>Nya</strong> <strong>Phosphoros</strong><br />

<strong>Nya</strong> <strong>Phosphoros</strong> <strong>Nya</strong> <strong>Phosphoros</strong> <strong>Nya</strong> <strong>Phosphoros</strong> <strong>Nya</strong><br />

<strong>Phosphoros</strong> <strong>Nya</strong> <strong>Phosphoros</strong> <strong>Nya</strong> Phosoros <strong>Nya</strong><br />

<strong>Phosphoros</strong> <strong>Nya</strong> <strong>Phosphoros</strong> <strong>Nya</strong> <strong>Phosphoros</strong> <strong>Nya</strong> <strong>Phosphoros</strong><br />

<strong>Nya</strong> <strong>Phosphoros</strong> <strong>Nya</strong> <strong>Phosphoros</strong> <strong>Nya</strong> <strong>Phosphoros</strong><br />

<strong>Nya</strong> <strong>Phosphoros</strong> <strong>Nya</strong> <strong>Phosphoros</strong> <strong>Nya</strong> <strong>Phosphoros</strong> <strong>Nya</strong><br />

<strong>Phosphoros</strong> <strong>Nya</strong> <strong>Phosphoros</strong> <strong>Nya</strong> <strong>Phosphoros</strong> <strong>Nya</strong> <strong>Phosphoros</strong><br />

<strong>Nya</strong> <strong>Phosphoros</strong> <strong>Nya</strong> <strong>Phosphoros</strong> <strong>Nya</strong> <strong>Phosphoros</strong> <strong>Nya</strong><br />

<strong>Phosphoros</strong> <strong>Nya</strong> <strong>Phosphoros</strong> <strong>Nya</strong> <strong>Phosphoros</strong> <strong>Nya</strong> <strong>Phosphoros</strong><br />

<strong>Nya</strong> <strong>Phosphoros</strong> <strong>Nya</strong> <strong>Phosphoros</strong> <strong>Nya</strong> <strong>Phosphoros</strong> <strong>Nya</strong><br />

<strong>Phosphoros</strong> <strong>Nya</strong> <strong>Phosphoros</strong> <strong>Nya</strong> <strong>Phosphoros</strong> <strong>Nya</strong> <strong>Phosphoros</strong><br />

<strong>Nya</strong> <strong>Phosphoros</strong> <strong>Nya</strong> <strong>Phosphoros</strong> <strong>Nya</strong> <strong>Phosphoros</strong> <strong>Nya</strong><br />

<strong>Phosphoros</strong> <strong>Nya</strong> <strong>Phosphoros</strong> <strong>Nya</strong> <strong>Phosphoros</strong> <strong>Nya</strong> <strong>Phosphoros</strong><br />

<strong>Nya</strong> <strong>Phosphoros</strong> <strong>Nya</strong> <strong>Phosphoros</strong> <strong>Nya</strong> <strong>Phosphoros</strong> <strong>Nya</strong><br />

<strong>Phosphoros</strong> <strong>Nya</strong> <strong>Phosphoros</strong> <strong>Nya</strong> <strong>Phosphoros</strong> <strong>Nya</strong> <strong>Phosphoros</strong><br />

<strong>Nya</strong> <strong>Phosphoros</strong> <strong>Nya</strong> <strong>Phosphoros</strong> <strong>Nya</strong> <strong>Phosphoros</strong> <strong>Nya</strong><br />

<strong>Phosphoros</strong><br />

Sveriges<br />

<strong>Nya</strong> Phophoros<br />

mest<br />

<strong>Nya</strong><br />

lokala<br />

<strong>Phosphoros</strong><br />

lokaltidning


Redaktionellt<br />

Foto: Jonas Söderberg och Lukas Levan Clauson<br />

Grip på omslag: Lovisa Aronsson<br />

Östgötar!<br />

<strong>Nya</strong> <strong>Phosphoros</strong> flyger igen! Denna gång<br />

lastat med något som är bedrägligt<br />

vackert, skapligt förvirrande, yvigt,<br />

spretigt och redigt trevligt - en hästkur<br />

mot <strong>vinter</strong>mörkret helt enkelt. Men vad<br />

annat kan man vänta sig från ett gäng<br />

Östgötar i Uppsala?<br />

För vilken höst det ändå har varit! Vi har<br />

hittat tillbaka till värmen och varandra<br />

på nationshuset, Tages källare har öppnat<br />

igen (även den varmare än någonsin) och<br />

Östgöta nations storspex kommer<br />

spelas inför publik i december. Och trots<br />

en mycket prövande tid har Nationen<br />

bevisat att den kommer stå pall i minst<br />

375 år till.<br />

FÖR icke att förglömma, en viss nation<br />

firar ett visst jubileum i år!<br />

För att sätta detta i perspektiv, var det<br />

245 år sedan USA blev självständigt,<br />

235 år sen Svenska akademien bildades<br />

och 371 år sen René Decarte dog i av<br />

kylan i Stockholm. Östgöta Nation är<br />

alltså äldst i skaran! Rafflande!<br />

VIKTOR EKDAHL<br />

VIKTOR EKDAHL<br />

VIKTOR EKDAHL<br />

PUA LANdbeBERG<br />

PUA LANDBERG<br />

PUA LANDBERG<br />

PUA LANDBERG<br />

VIKTOR EKDAHL<br />

Ett hjärtligt tack till alla fantastisk<br />

skribenter, fotografer och kreatörer som<br />

gjort tidningen till vad den är.<br />

Detta gör vi om!<br />

Trevlig läsning!<br />

VIKTOR EKDAHL<br />

PUA LANDBERG


BLA-<br />

BLABLABLA-<br />

BLAABLABLA BLA BLA BLABL<br />

KURATORSSPALTABLA BLA<br />

BLABLABLABLA BLA BLABLABLA<br />

BLABLABLABLABLAABLABLA BLA<br />

I N N E H Å L L<br />

I HUVET PÅ EN KURATOR<br />

BLA BLABLABLABLA BLA BLA<br />

BLABLABLABLA BLA BLABLABLA<br />

BLABLABLABLABLAABLABLA BLA<br />

BAKLÄNGESGASQUE BLABLABLABLA<br />

BLA BLA BLABLABLABLA BLA BLABLABLA BLABLABLABLA-<br />

INNE- OCH UTELISTA AABLABLA LANDSKAP BLA-<br />

BLABLA BLA BLA BLABLABLABLA BLA BLABLABLA BLABLABLABLA-<br />

BLAABLABLA B LABLABLABLABLABLARIM LA BLA BLABLABLABLABLA-<br />

BLABLABLAB BLABLABLABLATRÄDGÅRDSGATANLABLA BLA BLA<br />

BLABLABLABLA BLA BLABLABLA BLABLABLABLABLAABLABLA BLA<br />

BLA BLABLABLABLA BLABLABLALA3Q MOT VÄGGENBLA<br />

BLA BLABLABLABLA BLA BLABLABLA BLABLABLABLABB-<br />

LABLBLBLABLABLABALBLABLABLABLBLABLBAL-<br />

BALBALBBLABLABLABLABLALAABLABLA-<br />

VÄGBYGGE BLA BLA BLABLA<br />

BLADÖDSANNONSBLABLA BLA<br />

BLA BLABLABLABLA BLA BLABLA-<br />

BLA BLABLABLABLABLAA- BLA-<br />

BLA BLA BLA BLABLA-<br />

BLABLA BLA BLA BLABL<br />

SVANARABLABLA<br />

BLA BLABLABLA BLABLA-<br />

BLABLABLAABLABLA BLA<br />

BLA BLABLABLABLA BLA<br />

BLA BLABLABLABLA BLA<br />

BLABLABLA BLABLABLA-<br />

BLABLAABLABLA BLA<br />

BLA BLABLABLABLA BLA<br />

BLA BLABLABLABLA<br />

BLA BLABLABLA<br />

BLABLA-<br />

BL


Kuratorsspalter<br />

TÄNKA SIG, tiden går! Jag skrev in mig i nationen 23 augusti<br />

2017, och nu är jag precis i slutspurten på min tid som ämbetsverkare.<br />

Jävligt märkligt, kan tyckas. En syssla jag lagt mig till med<br />

ganska frekvent på sistone är att tänka tillbaka på hur nationen<br />

såg ut, både till sin verksamhet och rent fysiskt, verksamhetsåret<br />

17–18. När man inser hur mycket och samtidigt lite som förändrats<br />

på de få år jag varit med i svängen slås man av någon form av<br />

storhetsvansinne, när insikten landar att jag själv haft ett finger i<br />

spelet rörande många av de där förändringarna. Samtidigt är jag<br />

blott och bart en fjärt i sammanhanget. Även om det innevarande<br />

kapitlet av min tillvaro drar sig mot epilogen lär det dock dröja<br />

ett tag innan dessa 45:0r satts på nationens mark för sista gången.<br />

I vår kommer denna fjärt i 45:or sitta på Övre Slottsgatan i egenskap av Curator Curatorum, så<br />

rent engagemangsmässigt går det väl knappast någon nöd på mig i alla fall. Framförallt ska det bli<br />

riktigt roligt att få hålla ett fortsatt öga på den ökände trashanken Adam Liljas (i folkmun kallad<br />

”1Q electus”) fortsatta ÖG-eskapader. I skrivande stund sitter jag överbelamrad av förberedelser<br />

inför morgondagens gåsbal, som jag är fullkomligt övertygad om kommer bli lika fantastisk som<br />

vanligt. Ni läser ju förresten det här efter att gåsbalen gått av stapeln, så jag kan väl lika<br />

gärna fråga: hur var gåsbalen?<br />

Jag kanske låter optimistisk, men det ska sägas att det faktiskt är en riktigt omskakande känsla att<br />

ställas inför, att ha ett slutdatum på kalaset. Å andra sidan finns det ju fler goda saker som har en<br />

ände: en ljummen Gränges, en kuplett av Tage Danielsson och ett nummer av <strong>Nya</strong> <strong>Phosphoros</strong>,<br />

till exempel.<br />

/Simon Lindgren, Förste kurator<br />

KÄRA ÖSTGÖTAR,<br />

TVÅ MÅNADER HAR nu gått sen vi hördes av senast, och<br />

på de två månaderna har en hel del hunnit hända!<br />

Jag och mina kollegor har hälsat på våra vänner på Östgöta<br />

nation i Lund och SF-klubben i Åbo. Det var oerhört roligt<br />

att få uppleva nya städer och traditioner, inte minst att få<br />

knyta nya vänskapsband. Jag har även hunnit med att besöka<br />

<strong>vinter</strong>n uppe i Västerbotten. Jag glömmer ofta bort hur<br />

mycket jag tycker om <strong>vinter</strong>n tills jag åker hem och får se<br />

hur den ska vara (sorry not sorry). Det är ju faktiskt så att<br />

det finns mycket fint med Uppsala men tyvärr är inte <strong>vinter</strong>n<br />

en av de sakerna.<br />

Trots den tråkiga <strong>vinter</strong>n i Uppsala så hoppas jag att ni får<br />

en fortsatt fin termin och en trevlig (förhoppningsvis snöig)<br />

jul!<br />

Ps. det är inte för tidigt att lyssna på julmusik!<br />

/ Vilma Tornberg, Andre Kurator


PRECIS SOM MED det mesta jag gjort senaste månaderna<br />

så kommer denna kuratorsspalt bli till lite för hastigt gjord<br />

och lite för sent påkommen.<br />

Därför finns egentligen inte tid att leta fram det djupa tack<br />

som jag tycker ni förtjänar, så ni får hålla er till lite klassiskt<br />

klysch-trams. Mitt kuratorsår börjar lida mot sitt slut och<br />

det har varit ett av de mest händelserika, lärorika och snabbaste<br />

åren i mitt liv. Jag vill tacka ÖG, alltså er, för att ni gav<br />

mig den här möjligheten, och för att ni kört på utefter bästa<br />

förmåga både vid restriktioner, återöppningar, obesvarade<br />

messengermeddelanden, avsaknad av romansallad, kyliga<br />

mornar vid en låst expdörr, borttappade bordsbokningar<br />

och andra prövningar. Tack för ni välkomnat mina idéer och<br />

kommit med en rad egna! (Både bra och dåliga - i båda fallen


I Huvet på en kurator,<br />

i ett korridorsrum, På en nation,<br />

i ett ...<br />

Text och foto: William Norling<br />

“JAG MÅSTE VARNA DIG,<br />

jag bor fyra trappor upp men<br />

du är välkommen in.”<br />

Maggio-referensen går inte hand i hand<br />

med hans yttre. Han, Simon Lindgren,<br />

sjunger just nu på sin sista vers som<br />

förste kurator och det är svårt att föreställa<br />

sig någon annan än den välklädda och<br />

skäggprydda unga farbrorn på 1Q-kontoret.<br />

För ett otränat öga är Simon som<br />

alla andra lillgamla studenter med fäbless<br />

för punch,cigariller och allt studentikost.<br />

Men för mig, det tränade ögat, är han<br />

mycket mer.<br />

För mig är han fortfarande estetaren från<br />

Folkungaskolan som mycket begåvat gestaltade<br />

Max Detweiler i hans klass uppsättning<br />

av Sound of Music. Om jag redan<br />

då anade att han i framtiden skulle<br />

utföra stordåd? Självklart. Jag besitter ju<br />

som bekant ett tränat öga. Vidare är han<br />

även geniet bakom<br />

soundcloudfenomenet Simp Sylvesters<br />

Midiorkester. Om han även är geniet som<br />

ligger bakom det faktum att ÖG:s flaggor<br />

har gripen liggandes istället för ståendes?<br />

Absolut, även om han vill påpeka att flaggorna<br />

är av mycket god kvalitet och felet<br />

gjordes av leverantören och inte han<br />

själv.<br />

När jag berättar för Simon, eller<br />

Kuratorn som han säkert vill bli kallad,<br />

att jag har vissa förväntningar på hur hans<br />

kommer att se ut svarar han att jag inte<br />

kommer att bli besviken. Och besviken<br />

blir jag inte. Innan jag hinner kliva innanför<br />

hallen (täckta av persiska mattor),<br />

fästa blicken på modellfartyget i fönstret<br />

(en fullriggare döpt efter upptäcktsresaren<br />

Amerigo Vespucci), eller ens hinner<br />

ta in rummets dofter<br />

(mahogny och vanilj), ställer Kuratorn<br />

frågan som han ställt så många gånger<br />

förut “Får man fresta med en<br />

cognac?”.


Och frestas bör man när man umgås<br />

med en livsnjutare som Simon så jag ser<br />

på med förtjusning när han häller upp<br />

vad man bäst kallar en rejäl skvätt Grönstedts.<br />

Edward Blom skaldade en gång<br />

“Som ungdom ska man dricka punsch,<br />

röka cigarrer, läsa poesi och lösa världens<br />

alla problem över på tok för mycket rödvin!”,<br />

en verklighet som inte ligger alltför<br />

långt ifrån Kuratorns. Ett antal glas<br />

punsch i veckan blir det, ofta i nationens<br />

tjänst, och medan det inte blir några cigarrer<br />

händer det att en cigarill avnjuts<br />

vid skrivbordet med fönstret på glänt.<br />

“Det räknas som normalslitage” får jag<br />

veta när jag undrar om det verkligen är<br />

tillåtet. Istället för poesi är det<br />

Hasse Alfredsons samlade verk som avhandlas.<br />

Men frukta inte kära läsare,<br />

självfallet har Tage Danielsson sin plats i<br />

bokhyllan.<br />

Då ställer kuratorn<br />

frågan som han ställt<br />

så många gånger förut<br />

”Får man fresta med<br />

en cognac?”<br />

Vidare vill jag inte påstå att bokhyllan<br />

osar lika mycket testosteron som de<br />

herrsällskapsmiddagar som han vägrar<br />

spilla några detaljer om, men de läderband<br />

med Selma Lagerlöf i guldtext står<br />

i betydlig minoritet. Bortförklaringen<br />

kommer snabbt - mycket är kurslitteratur<br />

som “tyvärr sällan skrivs av kvinnor”.<br />

Och den bortförklaringen får man nog<br />

köpa.<br />

Han är ändå i botten en historikerstudent<br />

med klockarkärlek till svensk<br />

kultur- och nöjeshistoria, ett fält jag antar<br />

domineras av flintskalliga medelålders<br />

män med kortärmade skjortor som<br />

helhjärtat påstår att kupletter och de<br />

gamla Jönsonliganfilmerna är det roligaste<br />

som finns. Men någon framtida<br />

Kalle Lind är han inte, Kuratorn. Vad en<br />

framtida karriär kommer att erbjuda vet<br />

han inte, närmast i kikaren har Kapten<br />

Lindgren en eventuell post inom kuratorskonventet<br />

och fortsatta studier. Någon<br />

politisk karriär kan han däremot<br />

inte satsa på efter han på frågan “Vad<br />

har du för favoritkrig?” berättat att han<br />

som barn älskade Karl XII, och sedan på<br />

följdfrågan “så du var nazist som barn?”<br />

svarat “ja”. Om hans svar var ironiskt eller<br />

inte tvistar de lärda fortfarande om.


Förutom i bokhyllan gör sig historieintresset<br />

påmint i hans inredningsstil. På<br />

väggen hänger det tavlor på både kung<br />

Oscar II:s familj och Per Albin Hansson.<br />

Rojalist? Javisst! Men han är ingen<br />

fanatiker (“hälften av kungafamiljen är<br />

ju ändå idioter”). Däremot gillar han det<br />

estetiska. Just estetik och skönhet är höga<br />

ideal som genomsyrar hans åsikter, vem<br />

han är och vad han gör. Det tränade ögat<br />

ser detta i hans första år som kurator:<br />

renovering av nationshuset, nedflyttning<br />

av gamla tavlor från vinden, men kanske<br />

framförallt - totalförbud av silvertejp. Det<br />

finns fler skatter gömda på ÖG, exakt vilka<br />

dessa är avslöjar han inte av rädsla för<br />

stöld likt den stora bibliotekskuppen<br />

under 80-talet då lektyr till ett värde av<br />

300 000 kr försvann. Däremot uppmuntrar<br />

(nåja) han till stöld av bibliotekets<br />

missfärgade kopparbord, de kommer<br />

nämligen egentligen bara ifrån IKEA.<br />

Antingen är det cognacen som börjar<br />

verka eller så har vi det verkligen trevligt,<br />

Kuratorn och jag. Jag får ta en titt i hans<br />

garderob (två sidenmorgonrockar, fyra<br />

frackar och oräkneliga kavajer), inspektera<br />

hans vinylsamling<br />

(mycket Taube och Lill Lindfors) och<br />

fråga honom hur ofta han tror en<br />

kvinna tvättar en BH (han överskattar<br />

den kvinnliga renheten). Han beskriver<br />

sin inredningsstil med “tyger, arvegods<br />

och second hand” och som bevis pekar<br />

han på den stora samling av likör- och<br />

spritglas som startas av hans mor och<br />

underhålls av han själv, den Östgötska<br />

vapenskölden han fått av sin far och tja,<br />

allt tyg som finns i rummet.<br />

Efter 90 minuter börjar intervjun likna<br />

en våldgästning och det är dags att<br />

säga adjö. Jag bedyrar att jag ska skicka<br />

en “riktig fotograf ” om några dagar när<br />

ljuset är rätt, men tills dess nöjer jag mig<br />

mig med att knäppa några bilder med<br />

min engångskamera-app. Jag bjuder in<br />

honom att ansluta mitt sällskap som sitter<br />

på ÖG för middag, och han accepterar.<br />

Vi hinner knappt entra nationen<br />

innan det slits i Kuratorn och han meddelar<br />

att han måste rycka in till kontoret.<br />

Det är mycket möjligt att detta var blott<br />

en futil ursäkt för att slippa mitt umgänge,<br />

men det fick mig ändå att inse att<br />

jag angripit Kuratorn från helt fel vinkel.<br />

Merparten av hans vakna timmar spenderas<br />

ändå på kontoret, och han erkände<br />

att han la mycket möda under sin första<br />

tid på jobbet på att inreda hans arbetsplats.<br />

Att en förste kurator egentligen<br />

skulle bo på kontoret, vem kunde förutse<br />

det? Inte det här tränade ögat iallafall.


De folkkära Fikaverkarna Henrietta, Agnes, Emelia, Ludvig och<br />

Elise hade klätt upp sig temaenligt!<br />

DRA MIG BAKLÄNGES!<br />

En sån’ gasque!<br />

DET VAR ÄNTLIGEN DAGS! För första gången på länge fick<br />

Östgötarna med vänner sitta i en fullpackad Stora salen.<br />

Den traditionsenliga Baklängesqasquen med årets tema<br />

”Superhjältar”var en ren braksuccé som sent kommer<br />

glömmas! <strong>Nya</strong> <strong>Phosphoros</strong> var på plats för att få se en skymt<br />

av stjärnorna. Foto: Lucas Clauson<br />

Giacomo Luani<br />

var namnet på<br />

allas läppar i sin<br />

stiliga frack!<br />

Övre bild:<br />

Tredje kurator electa,<br />

Filippa Karlsson vid<br />

ankomsten tillsammans<br />

med den förtjusande<br />

Cornelia Fransson som<br />

bar en fräck snus under<br />

läppen!<br />

Den spektakulära Edda<br />

Carl-Henricsdotter med kumpanen<br />

Olle Wikström<br />

I sittningens vimmel skymtas Henrik<br />

Elofsson och Gemma Gray som tindrade lika<br />

mycket som kristallkronornas glitter!<br />

Tredje kurator, Matilda<br />

Sköld, SJÖNG ett<br />

förmaningstal som blev<br />

kvällens skräll!<br />

Det otroliga Klubbverket<br />

serverade både mat och<br />

dryck<br />

Pärla Nguyen hade svårt att<br />

hålla minen under<br />

Matildas framträdande


NYA pHOSPHOROS<br />

vIKTOR eKDAHLS<br />

iNNE- OCH UTELISTA<br />

Av: viktor Ekdahl<br />

Välkomna till tidningens nya segment:<br />

<strong>Nya</strong> <strong>Phosphoros</strong> egna ”inne/ute-lista”.<br />

Här kommer jag skriva vad som ÄR inne<br />

eller ute baserat på fakta.<br />

Vad kommer jag hylla? Vad kommer jag<br />

grilla? Jo! Saker som kläder, ideologier,<br />

nationen, personer och mat. Nog med<br />

denna nödvändiga onödiga introduktion -<br />

NU KÖR VI!<br />

Om Viktor:<br />

Viktor Ekdahl är långt ifrån<br />

kvalificerad för att skriva en inneoch<br />

utelista, men pga hans roll som<br />

redaktör så finns det inte mycket<br />

som kan stoppa honom.<br />

Förvänta er ingenting.<br />

1Q Electus och 3Q Electa: INNE<br />

- Känner ni vindarna? Något är på gång i huset. Det är dags för byte<br />

av kuratorer! Adam Lilja (1Q Electus) och Filippa Karlsson (3Q Electa)<br />

befinner sig just nu i ett träningsmontage i stil med Rockys fight mot<br />

Clubber Lang och kommer vid årsskiftet sitta på expeditionen i absolut<br />

toppform. Riktiga tungviktare. Riktigt hög kompetensnivå. Riktigt jävla<br />

INNE.<br />

Quiltade jackor: UTE<br />

- Ja, ni vet de där jackorna. Jackorna som<br />

ni har checkat in och tänkt: ”Wow, det här<br />

känns lite coolt och fräscht att ha på sig.<br />

Många modemedvetna har ju såna på sig<br />

just nu.”. Well, du har tänkt fel. Det är ute.<br />

Du ska väl liksom inte ut och rida, duh?<br />

Festsnus: UTE<br />

- Säger väl sig självt.<br />

Antingen snusar man<br />

eller så gör en det<br />

inte. Get a grip.<br />

På bilden till höger<br />

har vi någon som<br />

vet att hon är ute<br />

när hon bär en<br />

quiltad jacka.


Att vara ”inne”: UTE<br />

- Att vara inne, status quo, trendig, etc. är ute som bara den. Kör ditt eget race.<br />

Ha på det som du känner dig bekväm med. Tro på det som du faktiskt tror på.<br />

Och sist, men inte minst, lyssna ALLTID på Inne/ute-listor.<br />

Att stoltsera sig med åsikten ”att vara inne är ute”: UTE<br />

- Världens tröttaste take? Kom med något nytt.<br />

Sittande 1Q och 3Q: UTE<br />

- Om Adam och Filippa är Rocky, så måste<br />

Simon Lindgren (1Q) och Matilda Sköld (3Q)<br />

vara Clubber Lang. Ni har gjort det bra. Ni<br />

bjöd på en bra show. Nu är det dock över för<br />

er. Tack för er grymma insats, men gammalt<br />

måste bytas ut. Nu är ni ute.<br />

Metahumor: INNE<br />

- Har alltid funkat och kommer alltid att göra<br />

det. Never going out of fashion.<br />

Matilda Sköld (till vänster) och<br />

Simon Lindgren (till höger).<br />

GUD VAD UTE!<br />

Danmark: INNE<br />

- Jag går efter uttrycket ”Treat Thy neighbor as Thyself” (Albert Einstein, 1882),<br />

men fan vad Sverige inte har gjort det. Danmark har så mycket att erbjuda (kan<br />

dock inte nämna vad här. Kanske gör det senare), så Du, ÖG, Sverige: Ryck upp<br />

er! Älska din granne!<br />

LÄS VIDARE:<br />

BILDER: HÄR FESTAR KURATELET<br />

TILL DET REJÄLT I LUND<br />

Hemligheten om vad som friteras i<br />

fritösen: ”Pommes & dylikt”


Dårskap, Frändskap, Landskap<br />

Text: Filippa Kindblom<br />

Foto: Pua Landberg och Lovisa Snickars<br />

JAG SKA VARA FULLKOMLIGT ÄRLIG:<br />

jag låg i sängen hela dagen då mitt första landskap<br />

skulle äga rum, på grund av en rejäl<br />

bakfylla sedan KMK-sexan dagen innan. Det<br />

var alltså med svaghet i både ande och kött som<br />

jag klev ur min säng – en god kvart innan<br />

mötesstart – och hastade iväg på min cykel för<br />

att träda in i stora salen och göra min östgötska<br />

röst hörd.<br />

Vi ropar vårt svar<br />

rakt ut och de som<br />

gör mest oljud<br />

vinner<br />

Tyvärr fick jag tillbringa pauserna (tacka vet jag<br />

rösträkning) i horisontalläge i bibliotekets soffor.<br />

Jag mådde nämligen så illa att jag inte kunde<br />

sitta upp i längre perioder. Och ändå, ändå<br />

ville jag vara där. För så spännande det var! Det<br />

var så många viktiga beslut som skulle tas, så<br />

mycket som kunde gå fel. Jag är inte heller<br />

bättre än att jag älskar en arkaiskt högtidlig<br />

stämning – det ligger ett slags heligt skimmer<br />

över ett gammalt förfarande som går i arv. Vår<br />

inspektors träklubba, till exempel, och att de<br />

flesta omröstningar går till som i brittiska<br />

House of Commons: vi ropar vårt svar rakt ut<br />

och de som gör mest oljud vinner.<br />

Mitt första landskap blev ett aningen stökigt<br />

sådant. Inte nog med att vi var ganska få<br />

östgötar på plats och att en stor del av oss var<br />

bakfulla – det blev också ett antal mindre eller<br />

större missar och lite klassisk hets. Vår inspektor,<br />

Pernilla Åsenlöf, hade fullt sjå med att<br />

banka sin träklubba i bordet och dela ut bakläxor:<br />

bokslutet 20/<strong>21</strong>, som skulle redovisas på<br />

landskapet, var inte färdigställt.<br />

Nationsstyrelsen hade bara en medlem på plats<br />

– Henry Sjögren – som utan förberedelse fick<br />

springa fram och tillbaka och hålla i diverse<br />

punkter på dagordningen. Om det hade varit<br />

en av bolltrollarnas fotbollsmatcher hade han<br />

blivit matchens spelare. Tyvärr var det ingen<br />

fotbollsmatch utan ett ganska viktigt möte, så<br />

Henry fick ta emot den ena tillrättavisningen<br />

efter den andra. Jubileumsgruppen hade en<br />

kontroversiell idé som fick visst mothugg, och<br />

det resulterade i en lite obekväm – snudd på<br />

hård – stämning. Mer än så kan jag tyvärr inte<br />

berätta. De som vet, de vet. Vill ni också veta<br />

får ni komma på nästa landskap, den åttonde<br />

december.<br />

jag får tyvärr<br />

erkänna att vi var<br />

flera som råkade<br />

rösta på oss själva<br />

till positionen som<br />

förste kurator.


Med gemensamma krafter lyckades vi i alla fall<br />

till slut välja både en fantastisk 1Q, Adam Lilja,<br />

och en fantastisk 3Q, Filippa Karlsson.<br />

Och sexan då? Den som jag genom hela landskapet<br />

hävdade att jag inte skulle gå på eftersom,<br />

tja, jag var så bakis att jag behövde lägga<br />

mig ner i pauserna? Jag gick på den. Vi fick äta<br />

gulaschsoppa med nybakt bröd (tack Anton och<br />

Sara!) och se herrlandslaget vinna mot Grekland<br />

med 2-0. Vi sjöng vackra sånger och hade sällskap<br />

av några av nationens trevliga seniorer. Så<br />

kanske blev landskapet inte ett jippo ändå, kanske<br />

var det precis som det ska vara – lite stökigt,<br />

lite hetsigt och väldigt roligt.<br />

Adam Lilja och Filippa Karlsson valdes till<br />

förste och tredje kurator på terminens första<br />

landskap.<br />

Det roligaste och kanske viktigaste syftet med<br />

landskapet var att vi skulle rösta fram nästa års<br />

förste och tredje kuratorer. Vi var trots allt ett<br />

gäng tappra östgötar på plats just för att vi<br />

ville se till att det skulle bli bra. Men eftersom det<br />

bara fanns en (fantastisk!) kandidat för vardera<br />

post blev “skriv förnamn och efternamn på en<br />

lapp” en något krånglig instruktion för<br />

röstningen – jag får tyvärr erkänna att vi var flera<br />

som råkade rösta på oss själva till positionen<br />

som förste kurator. En generös tolkning ser det<br />

som en väldigt misslyckad kupp. En krassare<br />

skulle ta fasta på det faktum att vi inte kunde ta<br />

till oss en enkel instruktion, och kanske inte borde<br />

vara röstmyndiga. (Inspektorn upplyste oss<br />

senare om att man såklart röstar anonymt och<br />

att det var kandidatens namn vi skulle<br />

skriva, inte vårt eget.)<br />

Filippa Kindblom och William Norling på<br />

Lanskapssexa.


Vill du också gå på landskap?<br />

Här är din chans!<br />

Kallelse till landskap<br />

8/12<br />

18.00<br />

Kära östgötar!<br />

Ni är härmed samtliga kallade till<br />

höstterminens andra lagtima landskap,<br />

onsdag 8 december klockan 18.<br />

Landskapet hålls i vanlig ordning i stora salen<br />

med efterföljande sexa. Föredragningslista<br />

finnes på nationens anslagstavlor samt på<br />

ostgotanation.se/landskap!<br />

Allt gott,<br />

Simon Lindgren<br />

Förste kurator


Post-pandemipoesi<br />

Försöker att inte rimma om en viss pandemi<br />

Men ibland är liksom lite svårt att låta bli<br />

Och kanske är ett covid-rim det sista vi behöver<br />

Nu när den faktiskt, nästan, är över<br />

För medan löven (Löfven?) faller och träder blir kala<br />

Återgår livet mer och mer till det normala<br />

Äntligen får vi dansa under veckans alla nätter<br />

Feströka, discohångla och spy på nationstoaletter<br />

Äntligen får vi skrika könsord på fulla fotbollsläktare<br />

Och bli utslängda från efterfester av trötta väktare<br />

Vi får vakna med kemisk ångest i varje lite lem<br />

Och äntligen, äntligen ha fysiska sem!<br />

Återigen spenderar vi hela vårt CSN på Gränges i puben<br />

Och svettas halvt ihjäl oss nere i Rave Cave på klubben<br />

Uppsalastudenterna har vaknat och är mer än på gång<br />

Jag menar, till och med kön utanför ÖG:s klubb är lång?!<br />

Ojdå, det blev visst ändå ett rim på temat post-pandemi<br />

Det här jäkla viruset påverkar till och med min poesi<br />

Hur som helst, vi ses väl snart på ett dansgolv i närheten<br />

Kära Östgötar, välkomna ut i friheten!<br />

- Elma Pålsson


TRÄDGÅRDSGATANS<br />

MYSTERIUM OCH PÄRL<br />

Under årens lopp har Trädgårdsgatan, som heter så eftersom den ligger vid Vasaslo<br />

trädgård, varit både en gata för nöje och bildning. Den relativt centrala gatan har o<br />

skonats från tät kommers och parkeringshus och istället lever och verkar studenter,<br />

katoliker, ungdomar, kulturarbetare, lektorer, Röda Korset-damer och Östgötar här.<br />

Nu tar vi oss en närmare titt på Uppsalas vackraste promenadstråk.<br />

Under stora delar<br />

av 1900-talet var<br />

Trädgårdsgatan<br />

en riktig bio-gata<br />

med två biografer.<br />

På bilden är Grand<br />

som visar Pinoccio<br />

1941.<br />

Östgöta nation på 1910-talet.<br />

Huset är sig utvärtes likt.<br />

Till höger: trädgårdsgatan, 1970-tal.


OR<br />

Förutom ÖG och GH låg<br />

även Göteborgs nation på<br />

Trädgårdsgsatan. Huset<br />

på bildet revs tyvärr 1960<br />

och Göteborgarna flyttade<br />

från Trädgårdsgatan<br />

ttets<br />

troligt nog<br />

I det här huset tillbringade Ingmar<br />

Bergman sina första år i livet hemma<br />

hos sin mormor. De gick ofta på matiné<br />

Slottsbiografen.<br />

En av Sveriges bäst bevarade<br />

biografer med lokaler från 1914<br />

Mystisk inskription i<br />

gatustenen på Trädgårdsgatan<br />

Gravkapellet på<br />

Trädgårdgatan uppfördes<br />

1896 för att den<br />

patalogogiska institutionen<br />

skulle kunna förvara<br />

liken med vördnad<br />

mellan obduktionerna.<br />

Flustret är så gammalt som 179 år. Under en period gick<br />

dansstället under namnet ”Lilla fördärvet” bland Uppsalas<br />

studenter. Till höger är Brigitte Bardot framför Flustret<br />

under en filminspelning 1972.


Ett kafferep på 6 minuter och <strong>21</strong> sekunder<br />

med Matilda Sköld (+ några andra kuratorer)<br />

Jag kommer in på expeditionen med en färsk kopp kaffe. Detta har varit en rutin<br />

som jag har haft sedan Matilda Sköld klev på som tredje kurator i början av året.<br />

Förra hösten blev jag tillfrågad att agera som stödperson åt Matilda - en roll som jag<br />

var stolt över. Det visade prov på att min kompetens behövdes som stöd åt en ännu mer<br />

kompetent person. Detta visade sig mest bara resultera i att jag och Matilda satt och<br />

snackade strunt över en kopp kaffe vid det där stökiga bordet. Trots att Matilda inte är<br />

bra på att städa sitt bord, så är hennes kompetens intakt - eller till och med större än<br />

vad den var i början av året.<br />

Nu ska Matilda kliva av och lämna plats åt en ny 3Q. Därför vill jag för en sista gång<br />

snacka lite strunt med henne och dela med mig av det till er (i format av Sitcom-manus,<br />

därmed byter vi till typsnittet Courier).<br />

Scen XII: ”Kafferepet”<br />

Mr. X sätter igång inspelningen och riktar mikrofonen mot<br />

Matilda.<br />

X: Matilda är du okej med att jag använder materialet från<br />

denna inspelning helt ocensurerat?<br />

M: HAHA! Ja.<br />

X: Ja, då sätter vi igång då, […]<br />

M: Vad roligt!<br />

X: […] det är så jävla dåliga frågor… DEDÄ SKA VI FAN HA MÄ!<br />

Okej, första frågan! Tråkig fråga måste jag säga.<br />

”Vad är du mest glad över med din tid som kurator?”


M: Mest glad är jag nog över att jag lyckats åstadkomma<br />

mycket grejer jag ville göra inför min kuratorstid och att<br />

sätta min prägel på verksamheterna. Jag har också haft så<br />

himla roligt: jag har lärt känna många nya verkare,<br />

kuratorer och gå på roliga fester.<br />

X: Mindre nöjd över något?<br />

M: Mindre nöjd är jag nog… eh… kanske med att jag lite<br />

senaste tiden fick lite för mycket på mitt bord (ironin) och<br />

inte kunde göra så bra jobb på vissa delar som jag hoppades<br />

att jag kunde göra. Typ svara mail eller beställa<br />

romansallad. I sin helhet är jag dock nöjd.<br />

X: Okej. Jättebra! Följdfråga: ”Varför heter det kurator?”.<br />

Simon Lindgren, 1Q, sitter i rummet bredvid och lyssnar<br />

intensivt.<br />

M: Heh… jag tror att kurator på latin står för… Gud! Det är<br />

ju också pinsamt när Simon lyssnar på det här och vet! Hahaha!<br />

S: (Något otydligt) … lyssnar … noga!<br />

Mr X stänger dörren till 1Q:s kontor. Matilda skrattar.<br />

M: Nej men, jag tror att kurator är ett latinskt ord som<br />

står för antingen typ vårdare eller… JO! Vårdare! Jag tror<br />

att det står för vårdare eller så här… nej, jag tror det<br />

står för vårdare! (1)<br />

Mr X undrar fortfarande vad som skulle komma efter ”eller”.<br />

Mr X bekräftar (från höften) att det betyder vårdare.<br />

Vilma Tornberg, 2Q, ger en tumme upp.<br />

M: Yaay! Språkvetar-Vilma ger en tumme upp!<br />

X: Okej. Nästa fråga: ”Har du lärt dig något om dig själv<br />

som person under din tid som kurator?”<br />

M: Jag har lärt mig att jag är extremt mån om att få säga<br />

det jag tycker. Jag har blivit en sådan som ifrågasätter<br />

väldigt mycket. Ibland ifrågasätter jag traditioner och<br />

saker görs endast för att folk säger ”Vi har gjort så<br />

jättelänge.” - till sådant frågar jag ”Men varför?” […]<br />

X: Najs.


M: […] Jag tror att jag såg mig själv som en så mycket<br />

mindre sådan person än vad jag faktiskt är. Jag trodde jag<br />

var väldigt medgörlig och lyssnade på alla, men jag tror jag<br />

faktiskt är väldigt ifrågasättande och lite rebellisk.<br />

X: Det är bra. Det är ju skitbra… fan vilka dåliga frågor<br />

det här är.<br />

M: Hahahaha.<br />

X: Vad händer nu när du kliver av?<br />

M: Just nu hoppas jag att jag kommer in på mina C-kurser jag<br />

ska läsa till i vår. Så det är det… eh… eller ja! Jag ska ju<br />

regissera ett TekNat-Spex (2) också i vår. S/O till ett Tek-<br />

Nat-spex, som jag med andra har skrivit. Det får man söka<br />

till!<br />

X: Tänker att jag slänger in lite info om det. Men nu när du<br />

kliver av, kommer du ändå jobba lite i smyg?<br />

M: Jag tänker att jag kommer göra mig tillgänglig som någon<br />

form av 3Q-jour till Filippa, för att det känns inte mer än<br />

rätt. Jag kommer inte hinna lära henne allt nu under<br />

hösten. Det är svårt att vara kurator, så precis som jag<br />

bombarderade Lukas (3) första månaderna, så kommer hon också<br />

få göra det. Sen ska jag försöka släppa det till henne och<br />

låta det vara hennes grej… eh… inte baksätesköra. Det är ju<br />

det fina med den här sandslottsreferensen (4): ”Nu är det dags<br />

att riva ner mitt sandslott.”<br />

X: Näst sista frågan: kommer du bli gladare eller vresigare<br />

efter att du har klivit av?<br />

M: Alltså, jag tror jag kommer bli en sån som kommer slänga<br />

sig med uttryck som ”på min tid bla bla bla”, men jag tror<br />

att jag ser fram emot mycket av vara på ÖG som endast medlem<br />

och gäst, inte jobba och se hur duktiga alla som jobbar är.<br />

Dessutom att se hur andra bygger något eget av Nationen.<br />

X: Fint! Sista frågan: vad är det första du gör efter att du<br />

kliver av?<br />

M: Det första jag gör efter att jag kliver av är nog […]<br />

X: Noll censur här. Skjut.<br />

M: […] det är nog att jag tar en vardag det jag egentligen<br />

har viktiga grejer jag behöver göra som bara är mina egna<br />

viktiga grejer och skiter i dem och sover hela dagen. Hehe.<br />

X: Mellanmjölkssvar för en inte mellanmjölksperson!<br />

M: Vad var det för något annat jag skulle kunna göra då?<br />

X: Supa dig skitfull.<br />

Mr X avslutar inspelningen.


Matilda har dock rätt. Hon har redan gjort det där under sin kuratorstid. Nu får hon<br />

fokusera på det hon vill göra och ta det lite jävla lugnt. Nu får någon annan städa kontorsbordet.<br />

Tack Matilda (och Simon, men i denna text främst Matilda) för ett fantastiskt verksamhetsår<br />

som började med Covid-19 och slutade med fantastiska verksamheter som<br />

har gett ÖG sin livskraft igen.<br />

Förtydligande:<br />

1. Curator på latin betyder enligt wiktionary.org: ”one who has care of a thing, a<br />

manager, guardian, trustee”. Ja, typ vårdare.<br />

2. Ett TekNat-spex är en ideell och fristående kulturförening i Uppsala vars<br />

främsta syfte är att sätta upp spex. Mer information hittas via deras<br />

Facebook-sida @Ett.teknat.spex<br />

3. Lukas Forell (i folkmun: Lukas) var 3Q på Östgöta Nation VT20-HT20 och var<br />

Matildas företrädare.<br />

4. Oklart vad Sandslottsreferensen faktiskt är, men den funkar.<br />

Intervju & Text: Viktor ”Mr. X” Ekdahl


Nytt vägbygge – men för vem?<br />

Och vad blir konsekvenserna?<br />

ÖSTERGÖTLAND:<br />

En ny motorled har börjat<br />

byggas i de norra östgötska<br />

skogarna på bud av<br />

Isterprinsen själv. Men för vem<br />

byggs egentligen vägen?<br />

<strong>Nya</strong> <strong>Phosphoros</strong> undersöker<br />

bygget och de människor och djur<br />

som inte tagits hänsyn till.<br />

För ett drygt halvår sedan inleddes bygget av<br />

den nya moterleden som är tänkt att fungera<br />

som länk mellan de större städerna i landskapet.<br />

Jordbruket spås skjuta i höjden och erbjuda<br />

landskapet otaliga nya arbetstillfällen. Något<br />

som dock verkar hamnat i glömska verkar vara<br />

de folk som bor längs vägen. I den lilla orten<br />

Tjällmo har Tjällmokaninerna huserat sedan<br />

urminnes tider. Ett krigsfolk, som på senare tid<br />

har sadlat om för att i stället livnära sig som<br />

ledarskapskonsulter, men som nu tvingats lämna<br />

sina kaninhål och tvingats migrera. Det hela<br />

låter kanske inte allt för allvarligt om än fel, men<br />

det har inkommit rapporter som bekräftar att<br />

flertalet kaniner fått sätta liven till.<br />

Tjällmokaninerna har genom tiderna fungerat<br />

som kanske den främsta leverantören av<br />

legoknektar i området. Således kretsar deras<br />

djupa tradition kring stridskonst och<br />

vapentillverkning. Styrs gör de av generalen,<br />

för närvarande Stampe IV Lagomorf, som med<br />

ett järngrepp kontrollerar stammen.<br />

Rapporter indikerar att inte allting är som det<br />

ska, utan att styret tangerar en diktatur.<br />

Antalet avhoppare sägs vara många, men de<br />

kaniner som stannar beskrivs som extremt<br />

lojala. Omorganiseringen till att, i stället för<br />

krigskonst, livnära sig på ledarskapsutbildningar<br />

och skrotkonst, verkar dock ha<br />

skett sömlöst och utan allt för många protester<br />

från underhuggarna, bortsett från<br />

veterankaninerna i kansliet. Nu finns dock<br />

risken för att allting ställs på ända.<br />

<strong>Nya</strong> rapporter tyder på att Tjällmokaninerna<br />

med våld tvingats bort från sina hem. Dessa aktioner<br />

ska ha skett plötsligt och kaninerna blev<br />

överrumplade. Således åsamkades kaninerna<br />

svåra skador, men med all deras krigserfarenhet<br />

är de inte långsamma med att rusta för ett svar<br />

på vad de betraktar som en krigshandling.<br />

Konsekvenserna av detta kan i värsta fall gå ut<br />

över allmänheten och att tillgripa säkerhetsåtgärder<br />

är av största vikt.<br />

Vad som kommer att hända går endast att spekulera<br />

kring, men det som kan<br />

sägas är att tiderna är oroligare än någonsin.<br />

Utan att ta för mycket för givet, bör man ha i<br />

åtanke att framtiden kan komma att präglas av<br />

något som inte är allt för långt ett krig.<br />

- Hazy Lazy


dd<br />

Våra kära<br />

TRÄD PÅ<br />

ÖSTGÖTA NATIONS<br />

PARKERING<br />

* 23 april 1932<br />

Har lämnat oss i<br />

stor sorg och saknad<br />

<strong>21</strong> oktober 20<strong>21</strong><br />

PUA LANDBERG<br />

VIKTOR EKDAHL<br />

Giacomo Luani<br />

Ylva Ledberg<br />

Övrig släkt och vänner<br />

Någon andemakt,<br />

någon hemlig makt<br />

har i trädens gömda rötter<br />

sin vilja lagt<br />

Karin Boye


Regi & illustration<br />

av Hugo Jonsson<br />

Vad tycker egentligen folk om Östergötlands<br />

landskapsdjur? För att reda ut denna stora fråga<br />

trackaserade jag nationens medlemmar samt<br />

universitetets lärda och olärda med de<br />

knöligaste klurigheter och de svanigaste spörsmål.<br />

Åsikter, annekdoter, käbbel & dylikt av<br />

östgötar, östgötarnas vänner<br />

& annat löst folk<br />

Jag matade ankor en gång och så kom det en arg svan och snodde brödet från dom.<br />

Sen hoppade han på mig men då kastade jag bröd på hans huvud. Men jag förstår<br />

svanen, hade nog också blivit bitter om alla bara matade ankorna hela tiden.<br />

- Wilma Ohlsson, sjuksköterska<br />

Knöligt.<br />

- Agnes Behrman,<br />

statsvetare<br />

Knölsvanar? Älskar skiten. Gick på<br />

vita svanens dagis. Älskade skiten.<br />

- William Norling, mångsysslare (arbetslös)<br />

Knölsvanen går väl an som landskapsdjur, men jag tycker<br />

att igelkotten är mer representativt för Östergötland.<br />

Förbannat att gotlänningarna skulle hinna före med den...<br />

- Tim Berndtsson, fil. Dr. i litteraturvetenskap


Kuratorsspalterna (knölsvans-edition)<br />

Knölsvanen är absolut det mest majestätiska<br />

vattenlevande djuret på norra halvklotet. Dock<br />

väldigt otacksamma varelser; gav halva min pinnglass till en<br />

svan en gång men den försökte bita mig. Jävligt otacksamt.<br />

- Simon Lindgren, förste kurator<br />

Svanar är jättestora. De har en vingbredd på 2,4 meter.<br />

Det var allt för dagens ”2Q:s kluriga knölsvanskuriosa”.<br />

- Vilma Tornberg, andre kurator<br />

Jag har aldrig ätit svan, men jag<br />

har ätit krokodil och skallerorm.<br />

- Matilda Sköld, tredje kurator<br />

Svanar är som män,<br />

missförstådda.<br />

- Tim Norinder Jonsson,<br />

f.d. förste kurator<br />

Svanar är som män, fina på<br />

långt avstånd men ganska<br />

obehagliga på nära håll.<br />

- Ylva Ledberg, fjärde kurator<br />

Vad fan är grejen med gåsbal?<br />

Jag vill se SVANBAL!<br />

- Ulrika ”Ullis, Ullet” Schildt, klubbverkare<br />

Svanar är boss bitches. Mitt patronus [nån nördig Harry<br />

Pottergrej] är en svan, så jag är också en boss bitch.<br />

- Emilia Nordström, polkandare<br />

Svanar är livsfarliga. Jag älskade Barbie i Svansjön när jag var liten.<br />

Men en dag var vi ute vid en sjö på dagis så väste en svan mot mig<br />

och jag blev livrädd. Sen dess har jag hatat svanar. Fuck svanar.<br />

- Filippa Karlsson, lördagsfikaverkare, 3Q electa, svanhatare<br />

Jag föredrar änder framför svanar,<br />

för dom är mer färgglada.<br />

- Viktor Ekdahl, nationsredaktör<br />

Visste du att en svan kan<br />

bryta lårbenet på en unge?<br />

- Filippas dagisfröken


Svanar är mitt favoritdjur. Den fula ankungen är väldigt gripande, och<br />

jag känner att jag kan relatera till den. För som fikaverkare får man<br />

ofta höra att man inte är något kul, men sen förvandlas vi till vackra<br />

svanar, typ.<br />

- Elise Ambec, fikaverkare, svanentusiast<br />

Gåsar? Vad är grejen?<br />

- Lukas Forell, skön snubbe<br />

Knölsvanen har gjort mig grundligt besviken.<br />

- Anonym östgöte<br />

Men det ska vara sagt att jag föredrar<br />

östgötska svanar framför skånska, för<br />

dom är mindre främlingsfientliga.<br />

- Viktor Ekdahl, nationsredaktör<br />

Ja! Jag älskar knubbsälar!<br />

- Minna Reiderstad, skåning<br />

Förstod aldrig varför den hette Den fula ankungen<br />

när det handlar om en svan, det är ju hela poängen<br />

med berättelsen att han är en svan. Jävla danskar.<br />

- Berit Bullebäck, hammocksittare<br />

SVANEN<br />

Melodi: Så lunka vi<br />

Text: Simpa Limpgren, spexmästare emeritus<br />

En svan som satt på Svandammsön<br />

blev trött på smul från kaffebrön<br />

När man är granne med cafét<br />

får man en fast diet<br />

Fastän svanen har en klädsam knöl<br />

får väl han sig också ta en öl<br />

Häll en slurk, ur din burk, ned i dammen din skurk<br />

så svanen blir en nöjder liten lurk


Ett helt okej landskapsdjur, bättre än igelkotten<br />

men den går ju inte att jämföra med älgen.<br />

- Lovisa Åslund, kälkborgare<br />

Svanesång<br />

Via Nationalencyklopedin<br />

sva`nesång subst. ~en<br />

ORDLED: svane--sång-en<br />

• avskedsdikt till livet el. sista uppträdande.<br />

Nog är knölsvanen fin men jag tycker fortfarande<br />

att EPA-raggaren ska vara vårt landskapsdjur.<br />

- Ola Softhammar, ordförande Raggarnas Rätt<br />

Knölsvanen… är… vattnets giraff.<br />

- Isabelle Wallgren, ordförande<br />

utredningsutskottet<br />

Svanesång refererar till en mycket gammal<br />

föreställning om att knölsvanen (Cygnus olor)<br />

är helt stum under hela sitt liv, men att den är<br />

kapabel till att sjunga endast en oerhört vacker<br />

och hjärtskärande sång precis innan den dör.<br />

Lever dom bara med en partner hela livet?<br />

Fan vad sorgligt man måste ju få testa lite.<br />

- Isabel Dehmer, bittert butiksbiträde<br />

Vet du, jag tror att svanar är ganska bra ändå.<br />

Alla djur är lika viktiga och värdefulla.<br />

- Viktor Ekdahl, nationsredaktör<br />

Jahaja, läser du fortfarande?<br />

Det var väl förbannat...<br />

Men tack, antar jag! Nu ska jag<br />

iväg och göra ett surrealistiskt<br />

vernissage om näbbmusen.<br />

Knöla lugnt!<br />

- Hugo Jonsson,<br />

knölsvanskorrespondent


Puss och Kram!<br />

Vi ses i vår!

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!